<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288606</hangar_id>
 <dok_id>GN0339</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>39</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:39</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>39</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-12-02 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:39</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0339/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0339</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0339</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:39&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0339/prop_19992000__39-1.png" style="width:38pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 2 december 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag till en ny författningsreglering som&lt;br&gt;gäller registrering av fastigheter. Förslagen är föranledda av att den s.k.&lt;br&gt;fastighetsdatareformen numera är slutförd. En översyn av regelverket har&lt;br&gt;blivit nödvändig också därför att integritetsffågoma har kommit i nytt&lt;br&gt;ljus genom EG:s dataskyddsdirektiv (95/46/EG) och den nya person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att de nuvarande inskrivnings- och fastig-&lt;br&gt;hetsregistren i fortsättningen skall ingå som skilda delar, inskrivnings-&lt;br&gt;delen och allmänna delen, i ett gemensamt fastighetsregister. Det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret skall också innehålla en adressdel, en byggnadsdel och&lt;br&gt;en taxeringsuppgiftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret skall enligt förslaget slås fast i en ny lag. I lagen skall&lt;br&gt;fastighetsregistrets yttre ramar anges och registrets ändamål preciseras.&lt;br&gt;Fastighetsregistrets primära syfte skall vara att ge offentlighet åt den&lt;br&gt;information som ingår i registret. I lagen skall det också anges vilka&lt;br&gt;begränsningar för användningen av uppgifter från registret som är&lt;br&gt;nödvändiga av integritets- och säkerhetsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller vidare förslag till ändrad lydelse av&lt;br&gt;bestämmelserna om inskrivning i 19 kap. jordabalken. Översynen av&lt;br&gt;förfarandereglema är främst en följd av införandet av den nya lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden. Också de överklagandebestämmelser som tillämpas på&lt;br&gt;inskrivningsområdet har moderniserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att kronans jordebok inte längre skall föras. Det&lt;br&gt;föreslås också att vissa bestämmelser om härads- och skogsallmänningar&lt;br&gt;ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslås att ett flertal äldre fastighetsrättsliga lagar som har&lt;br&gt;förlorat praktisk betydelse skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om fastighetsregister..................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av vissa lagar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsrättens område...................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;jordabalken..........................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1970:995)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av nya jordabalken............................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;miljöbalken.........................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1927:79) om rätt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;borgenär till betalning ur ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal.......................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av förkommen handling....................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häradsallmänningar...........................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna......................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868) 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988).........................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:989) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av fastighetsbildningslagen..............................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:990) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning....41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äganderättsutredning och legalisering..............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i expropriationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1972:719).........................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1144).......................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1149).......................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av hyresfastighet m.m..........................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1977:792).........................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:230).........................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:1152).......................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsforvärv för ombildning till bostadsrätt..............50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.......................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:658) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.....................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:10)...........................................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exploateringssamverkan...................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m. m............................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:31) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter..........56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1537) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhetsregister...............................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund.........................................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av fastigheter och tomträtter........................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en översyn av lagstiftningen..........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsdatasystemet....................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Register som ingår i fastighetsdatasystemet.....................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några andra register med fastighetsanknytning...............68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;EG: s dataskyddsdirekti v..................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Register- och integritetsfrågor.........................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa utgångspunkter för regeringens överväganden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslag...............................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerfrågan. Namnet på registret och dess olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delar..................................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Dispositionen av det nya regelverket................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Personuppgiftsansvaret.....................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändamålen med registret m.m..........................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrets innehåll............................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsningar för användningen av personuppgifter i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret.............................................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begränsningar vid direktåtkomst samt urval&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och bearbetningar m.m...................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försäljning av uppgifter...............................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlämnande av uppgifter till utlandet...........103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag i anledning av slutförandet av fastighetsdatareformen.....105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förande av fastighetsböcker och tomträttsböcker..........105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förande av jordregister och stadsregister.......................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inskrivningsförfarandet.................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reglerna i j ordabalken om inskrivning...........................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överklagande av beslut i inskrivningsärenden m.m.......114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Rättelse och skadestånd.................................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Vissa äldre rättsförhållanden.........................................................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarna..........................................................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning.............................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ändrade bestämmelser om avyttring och om inför-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livning av mark, m.m......................................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Kostnader och ikraftträdande........................................................133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om fastighetsregister............................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av vissa lagar på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsrättens område.................................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av jordabalken..................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häradsallmänningar.........................................................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna....................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:995) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av nya jordabalken..........................................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:988)....................................................................... 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:989) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av fastighetsbildningslagen............................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag............................................................174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Fastighetsdataregister&lt;br&gt;SOU 1997:3.........................................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;Lagförslaget i betänkandet SOU 1997:3.............................178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Fastighetsdataregister (SOU 1997:3).............. 181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Sammanfattning av promemorian Ds 1998:25.................... 182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagförslagen i Ds 1998:25..................................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Ds 1998:25..........................................................................234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Lagförslaget i rapporten Om avyttring och införlivning av&lt;br&gt;mark.....................................................................................235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig över&lt;br&gt;rapporten Om avyttring och införlivning av mark..............239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagtext....................................................240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10 Lagrådets yttrande...............................................................298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december&lt;br&gt;1999.......................................................................................................305&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om fastighetsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om upphävande av vissa lagar på fastighetsrättens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till betalning&lt;br&gt;ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland&lt;br&gt;och Dalarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på&lt;br&gt;grund av fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och&lt;br&gt;legalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för&lt;br&gt;ombildning till bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att&lt;br&gt;förvärva arrendestället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa samägda&lt;br&gt;jordbruksfastigheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1995:1537) om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om fastighetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad&lt;br&gt;behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge&lt;br&gt;offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten&lt;br&gt;information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten&lt;br&gt;information, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild&lt;br&gt;verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för&lt;br&gt;prövningar eller beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock&lt;br&gt;med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den fastighetsanknutna informationen skall vara uppdelad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en allmän del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en inskrivningsdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en adressdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en byggnadsdel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en taxeringsuppgiftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får även innehålla annan information som har samband med&lt;br&gt;information som ingår i någon av registrets delar (tilläggsinformation).&lt;br&gt;Tilläggsinformationen skall redovisas skild från registrets delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de olika&lt;br&gt;delarna av fastighetsregistret och om tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att föra in uppgifter i registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jorda-&lt;br&gt;balken finns bestämmelser om vem som får föra in och ta bort uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vem som får föra in och ta bort&lt;br&gt;uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar liksom vem som får föra in&lt;br&gt;och ta bort tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvarig, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lantmäteriverket är personuppgiftsansvarig enligt personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204) för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Lantmäteriverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt&lt;br&gt;intrång i registrerades personliga integritet eller risker från säker-&lt;br&gt;hetssynpunkt. För dessa syften får verket i enskilda fall ställa upp&lt;br&gt;ytterligare villkor utöver dem som anges i 7-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana&lt;br&gt;ändamål som anges i 2 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn,&lt;br&gt;personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst får medges för sökningar endast på en fastighet,&lt;br&gt;tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock Lantmäteriverket i enskilda fall medge att sökningar sker på fler&lt;br&gt;än en fastighet, tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i andra och tredje styckena gäller inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet där det ingår att föra in uppgifter i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som avser förrättning enligt fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) eller motsvarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval och bearbetningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ Vid urval och bearbetningar av personuppgifter som&lt;br&gt;Lantmäteriverket gör för någon annans räkning får uppgifter om&lt;br&gt;inteckningar inte behandlas. Om urvalet eller bearbetningen avser&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter om personnummer, får åtgärden vidtas endast&lt;br&gt;för det ändamål som anges i 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;§ Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som&lt;br&gt;Lantmäteriverket gör för någon annans räkning för direkt&lt;br&gt;marknadsföring får uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd,&lt;br&gt;utmätning, konkurs eller standardpoäng inte behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna far ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande på upptagning för automatiserad behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Personuppgifter som avser inteckningar får inte lämnas ut på&lt;br&gt;upptagning för automatiserad behandling. Uppgifter om personnummer&lt;br&gt;far lämnas ut på sådan upptagning endast vid behandlingar enligt 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;§ Användningen av fastighetsregistret får vara avgiftsbelagd.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut som Lantmäteriverket eller en annan myndighet har meddelat&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat&lt;br&gt;med stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överklagande av beslut om avgift för användningen av&lt;br&gt;fastighetsregistret gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2&lt;br&gt;eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättnings-&lt;br&gt;skyldigheten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt&lt;br&gt;behandla uppgifter i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av&lt;br&gt;fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar&lt;br&gt;tillämpas 28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas&lt;br&gt;av annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av&lt;br&gt;registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om upphävande av vissa lagar på&lt;br&gt;fastighetsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av juni 2000:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1905:31 s. 1) rörande avgäld från avsöndrad lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld från avsöndrad&lt;br&gt;lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1912:277) om avlösning av vissa frälseräntor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 kap. skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 3 §, 18 kap. 10 §, 20 kap. 4, 6, 7, 13 och 14 §§,&lt;br&gt;22 kap. 3, 4 och 12 §§ samt 23 kap. 2 § ordet ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel” och att i 13 kap. 15&lt;br&gt;och 25 §§ samt 21 kap. 4 § ordet ”tomträttsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 7 §, 13 kap. 16 och 18 §§, 18 kap. 8 §, 20 kap. 5 §, 21&lt;br&gt;kap. 6 §, 22 kap. 2 § samt 24 kap. 1 och 2 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i balken skall införas ett nytt kapitel, 19 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i&lt;br&gt;fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när&lt;br&gt;fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken&lt;br&gt;ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fastig-&lt;br&gt;heten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga&lt;br&gt;om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom&lt;br&gt;sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som förlitat sig&lt;br&gt;på ett högst sex månader gammalt&lt;br&gt;eller, i fråga om förhållanden i&lt;br&gt;inskrivningsregister, högst en&lt;br&gt;månad gammalt gravationsbevis&lt;br&gt;anses ha varit i god tro, om det&lt;br&gt;inte framgår av omständigheterna&lt;br&gt;att han på annat sätt har fatt eller&lt;br&gt;borde ha fatt kännedom om&lt;br&gt;äganderättsöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som har förlitat&lt;br&gt;sig på ett högst en månad gammalt&lt;br&gt;gravationsbevis anses ha varit i&lt;br&gt;god tro, om det inte framgår av&lt;br&gt;omständigheterna att han eller hon&lt;br&gt;på annat sätt har fått eller borde ha&lt;br&gt;fått kännedom om äganderätts-&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 2 § 1974:820&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 9 § 1971:1034&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 13 § 1992:448&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 14 § 1994:1036&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 17 § 1990:445&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 21 § 1981:784&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 23 § 1974:820&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 24 § 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att skäl&lt;br&gt;för uppsägning ej föreligger, far&lt;br&gt;han klandra uppsägningen. Väckes&lt;br&gt;ej talan inom tre månader efter det&lt;br&gt;att uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;tomträttsboken, är rätten till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det åligger fastighetsägaren&lt;br&gt;att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesummans bestämmande väckas&lt;br&gt;inom ett år efter det att uppsäg-&lt;br&gt;ningen antecknades i tomträtts-&lt;br&gt;boken eller, om talan väckts enligt&lt;br&gt;16 §, inom ett år efter det att&lt;br&gt;domen i målet vann laga kraft. Om&lt;br&gt;tiden ej iakttages, förfaller uppsäg-&lt;br&gt;ningen. Talan får väckas av såväl&lt;br&gt;fastighetsägaren som tomträtts-&lt;br&gt;havaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dom varigenom löse-&lt;br&gt;summan blivit bestämd vunnit laga&lt;br&gt;kraft, skall lösesumman inom en&lt;br&gt;månad nedsättas hos länsstyrelsen.&lt;br&gt;Nedsättning behöver dock icke ske&lt;br&gt;tidigare än en månad före den dag&lt;br&gt;till vilken uppsägningen ägt rum.&lt;br&gt;Sker nedsättning ej inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;på ansökan låta uttaga beloppet&lt;br&gt;som om betalningsskyldighet&lt;br&gt;ålagts genom domen. När&lt;br&gt;nedsättning ägt rum, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen genast göra anmälan&lt;br&gt;därom till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i tomträtts-&lt;br&gt;boken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som nedsatts skall&lt;br&gt;ofördröjligen insättas i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att det&lt;br&gt;inte finns skäl för uppsägning, får&lt;br&gt;han eller hon klandra upp-&lt;br&gt;sägningen. Om tomträttshavaren&lt;br&gt;inte väcker talan inom tre månader&lt;br&gt;efter det att uppsägningen anteck-&lt;br&gt;nades i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel, är rätten till talan för-&lt;br&gt;lorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsägaren är skyldig&lt;br&gt;att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesumman väckas inom ett år&lt;br&gt;efter det att uppsägningen anteck-&lt;br&gt;nades i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel. Om tomträttshavaren&lt;br&gt;har klandrat uppsägningen enligt&lt;br&gt;16 §, får talan om lösesumman i&lt;br&gt;stället väckas inom ett år efter det&lt;br&gt;att domen i målet om klander vann&lt;br&gt;laga kraft. Om tiden inte iakttas,&lt;br&gt;förfaller uppsägningen. Talan får&lt;br&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;br&gt;som tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domen om lösesumman&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;lösesumman inom en månad&lt;br&gt;deponeras hos länsstyrelsen.&lt;br&gt;Lösesumman behöver dock inte&lt;br&gt;deponeras tidigare än en månad&lt;br&gt;före den dag till vilken&lt;br&gt;uppsägningen har ägt rum. Om&lt;br&gt;lösesumman inte deponeras inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;efter ansökan ta ut beloppet som&lt;br&gt;om betalningsskyldighet hade&lt;br&gt;ålagts genom domen. När löse-&lt;br&gt;summan har deponerats, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen genast anmäla detta&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som har deponerats skall&lt;br&gt;ofördröjligen sättas in i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ärende angående&lt;br&gt;anteckning enligt 19 kap. 20 § att&lt;br&gt;talan blivit väckt om äganderätt&lt;br&gt;till fast egendom eller enligt 20&lt;br&gt;kap. 14 § att ägares rätt att&lt;br&gt;förfoga över egendomen är&lt;br&gt;inskränkt eller enligt 7 J&amp;gt;' för-&lt;br&gt;köpslagen (1967:868) att kommun&lt;br&gt;beslutat utöva förköpsrätt i fråga&lt;br&gt;om egendomen upptagits på&lt;br&gt;inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter förvärvat egendomen&lt;br&gt;eller annan rättighet i denna än&lt;br&gt;panträtt icke till stöd för beståndet&lt;br&gt;av förvärvet eller rätten till&lt;br&gt;ersättning enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;åberopa att han vid förvärvet&lt;br&gt;varken ägde eller bort äga&lt;br&gt;kännedom om omständighet som&lt;br&gt;avses med anteckningen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i fråga om&lt;br&gt;anteckning enligt 21 kap. 4 § att&lt;br&gt;tomträttshavares rätt att upplåta&lt;br&gt;servitut eller rätt till elektrisk kraft&lt;br&gt;i tomträtten är inskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett ärende om anteckning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 29 § första stycket,&lt;br&gt;20 kap. 14 § eller 21 kap. 4 §&lt;br&gt;denna balk eller 7 förköpslagen&lt;br&gt;(1967:868) har tagits upp på en&lt;br&gt;inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter har förvärvat egendomen&lt;br&gt;eller någon annan rättighet i&lt;br&gt;denna än panträtt inte till stöd för&lt;br&gt;beståndet av förvärvet eller rätten&lt;br&gt;till ersättning enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket åberopa att han eller hon&lt;br&gt;vid förvärvet varken ägde eller&lt;br&gt;bort äga kännedom om den&lt;br&gt;omständighet som har antecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 7 § tredje stycket och 7 a § gäller också vid&lt;br&gt;bedömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om&lt;br&gt;en omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Handläggning av inskrivningsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Inskrivning enligt denna balk skall göras i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel. Bestämmelser om fastighetsregistret finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. samt ärenden om anteckning enligt 29 och&lt;br&gt;30 §§ i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000.39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Inskrivningsärenden skall handläggas av inskrivningsmyndigheter,&lt;br&gt;om inte regeringen med stöd av 27 § har bestämt något annat. Regeringen&lt;br&gt;bestämmer inskrivningmyndighetemas verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett inskrivningsärende skall handläggas av den inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;het inom vars verksamhetsområde den fastighet som ärendet rör är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En inskrivningsmyndighet skall ledas av en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som handlägger ett inskrivningsärende tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivn ingsdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett inskrivningsärende skall tas upp på en inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag skall hållas varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag och&lt;br&gt;fredag, dock inte på helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdagen skall avslutas klockan tolv. En ansökan om&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. eller en anmälan om anteckning enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§ i detta kapitel som kommer in till inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;efter denna tidpunkt anses gjord följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det samma dag som en ansökan eller anmälan tas upp görs en&lt;br&gt;registrering i fastighetsregistrets allmänna del avseende den fastighet&lt;br&gt;som ansökan eller anmälan avser, skall ansökan eller anmälan anses ha&lt;br&gt;gjorts efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om ett inskrivningsärende enligt beslut av hovrätten eller Högsta&lt;br&gt;domstolen skall tas upp till ny handläggning hos inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten, skall ärendet tas upp på den inskrivningsdag då beslutet inkommer&lt;br&gt;till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och akter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Inskrivningsmyndigheten skall föra dagbok över de inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden som handläggs av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Inskrivningsmyndigheten skall sammanföra handlingarna i inskriv-&lt;br&gt;ningsärendena i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan har lämnat någon uppgift eller&lt;br&gt;förklaring av betydelse för ärendet, skall en anteckning om detta göras i&lt;br&gt;akten. Detsamma gäller om en särskild utredning har gjorts i ärendet. I&lt;br&gt;akten skall även tas in protokoll samt kallelser, förelägganden och andra&lt;br&gt;beslut som inte skall antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skälen för vissa beslut skall antecknas i akten framgår av 19 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om handläggning av ärenden enligt 20-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Den som vill ansöka om inskrivning enligt 20-24 kap. skall göra&lt;br&gt;detta skriftligen. Regeringen får föreskriva att ansökan får göras i annan&lt;br&gt;form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in de handlingar som åberopas till stöd för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § En ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn, person-&lt;br&gt;nummer och postadress. Ansökan skall också innehålla uppgift om&lt;br&gt;sökandens telefonnummer till bostaden eller arbetsplatsen. Om sökanden&lt;br&gt;företräds av ställföreträdare eller ombud, behöver telefonnummer dock&lt;br&gt;inte anges. Nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang behöver&lt;br&gt;anges endast om inskrivningsmyndigheten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har en ställföreträdare, skall motsvarande uppgifter&lt;br&gt;lämnas även om ställföreträdaren. Har sökanden utsett ombud, skall&lt;br&gt;ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan något annat än inteckning, skall den även innehålla&lt;br&gt;uppgift om överlåtarens, upplåtarens eller förvärvarens namn och, där&lt;br&gt;sådant finns, person- eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § En ansökan skall omedelbart avvisas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte har gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den inte har gjorts på det sätt som anges i 10 § första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det förvärv som sökanden åberopar uppenbarligen är sådant att det&lt;br&gt;inte kan skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om en ansökan avser en fastighet eller en del av en fastighet som&lt;br&gt;ingår i en beslutad men inte fullbordad sammanläggning, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten besluta om uppskov i ärendet. Uppskov får dock inte&lt;br&gt;beslutas om ansökan omedelbart skall avvisas enligt 12 § eller omedel-&lt;br&gt;bart avslås enligt någon bestämmelse i 20-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet skall tas upp på nytt på den inskrivningsdag då ett med-&lt;br&gt;delande har kommit in till inskrivningsmyndigheten om att samman-&lt;br&gt;läggningen har fullbordats eller frågan om sammanläggning inte längre&lt;br&gt;är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Om det är nödvändigt för utredningen, får inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;besluta om uppskov i ett ärende till en viss senare inskrivningsdag.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en ansökan inte innehåller de uppgifter som anges i&lt;br&gt;11 § och ansökan på grund av detta inte kan tas upp till prövning utan&lt;br&gt;väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov beslutas enligt första stycket, får sökanden föreläggas att&lt;br&gt;ge in den utredning eller de uppgifter som behövs. I fall som avses i 16 §&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får sökanden även föreläggas att infinna sig personligen eller genom&lt;br&gt;ombud till ett sammanträde. I föreläggandet far inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;föreskriva vite. Följer sökanden inte föreläggandet, far ansökan avvisas.&lt;br&gt;En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Om ett ärende med hänsyn till sin art eller omfattning inte lämpligen&lt;br&gt;kan avgöras omedelbart, far inskrivningsmyndigheten besluta om&lt;br&gt;uppskov även i andra fall än som avses i 13 och 14 §§. Ärendet skall i så&lt;br&gt;fall tas upp till prövning senast på den femte inskrivningsdagen efter den&lt;br&gt;inskrivningsdag då ansökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunicering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det på grund av någon särskild omständighet finns anledning att&lt;br&gt;anta att det förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller inte kan göras&lt;br&gt;gällande eller att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka någon&lt;br&gt;annans rätt, skall inskrivningsmyndigheten ge den vars rätt berörs tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig skriftligen. I samband med detta får även sökanden eller&lt;br&gt;annan ges tillfälle att yttra sig skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall inskrivningsmyndigheten hålla ett sammanträde.&lt;br&gt;Beträffande kallelse till och utevaro från ett sådant sammanträde gäller&lt;br&gt;för sökanden 14 § andra stycket i detta kapitel och för någon annan än&lt;br&gt;sökanden 18 och 20 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden. Samman-&lt;br&gt;trädet får hållas på telefon, om det är lämpligt. Underlåtenhet att delta i&lt;br&gt;ett telefonsammanträde får dock inte leda till någon påföljd. Protokoll&lt;br&gt;skall föras över vad som framkommer vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten finner att det råder tvist om sökandens&lt;br&gt;rätt, får myndigheten förelägga sökanden att inom viss tid väcka talan vid&lt;br&gt;domstol. Följer sökanden inte föreläggandet, får inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten avvisa ansökan. En upplysning om detta skall tas in i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilandeförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Av 20 kap. 7 §, 21 kap. 3 §, 22 kap. 4 § och 23 kap. 3 § följer att&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten i vissa fall skall förklara en ansökan vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en ansökan förklaras vilande får inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten förelägga sökanden att visa om det hinder som har föranlett&lt;br&gt;vilandeförklaringen har blivit undanröjt. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Om sökanden inte följer föreläggandet, kan ansökan avvisas. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om en ansökan har förklarats vilande, skall inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten ta upp den till ny prövning så snart det finns anledning till det.&lt;br&gt;Ansökan får dock inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får i ett ärende som avses i första stycket&lt;br&gt;meddela ett sådant föreläggande som anges i 17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Ett sådant beslut i ärende enligt 20-24 kap. som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skall föras in i fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;meddelas genom att beslutet förs in i denna del av registret. Beslutet skall&lt;br&gt;anses ha det innehåll som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet innebär att en ansökan inte bifalls, skall skälen för beslutet&lt;br&gt;antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse och bevis om beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Inskrivningsmyndigheten skall utfärda bevis om beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet har gått emot sökanden eller någon annan som har hörts i&lt;br&gt;ärendet, skall inskrivningsmyndigheten genast underrätta denne om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underrättelse enligt andra stycket skall vara skriftlig. Den skall&lt;br&gt;innehålla de skäl för beslutet som har antecknats i akten. Om beslutet kan&lt;br&gt;överklagas, skall upplysning lämnas om detta och om vad som skall&lt;br&gt;iakttas vid ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om innehållet i ett bevis som inskrivningsmyndigheten tidigare har&lt;br&gt;utfärdat till följd av senare beslut om rättelse inte längre stämmer överens&lt;br&gt;med uppgift i fastighetsregistrets inskrivningsdel, skall myndigheten&lt;br&gt;utfärda ett nytt bevis. I samband därmed skall det tidigare utfärdade&lt;br&gt;beviset förstöras. Inskrivningsmyndigheten får förelägga den som&lt;br&gt;innehar ett sådant bevis att ge in det till myndigheten. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans&lt;br&gt;skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en&lt;br&gt;panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är&lt;br&gt;beviljad eller sökt, skall det inbördes företrädet mellan de berörda&lt;br&gt;förvärven bestämmas efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § När inskrivningsmyndigheten har tagit upp ett ärende om rättelse,&lt;br&gt;skall detta antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel, om beslut i&lt;br&gt;ärendet inte meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som&lt;br&gt;berörs av åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Även&lt;br&gt;den myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket skall ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslut om rättelse enligt 22 § meddelas genom att uppgiften i&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret ändras eller tas bort med uppgift om att rättelse har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för beslutet skall antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inskrivningsmyndigheten i vissa fall även skall utfärda ett nytt&lt;br&gt;bevis om inskrivning framgår av 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga regler för handläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § Om inte annat följer av denna balk, skall följande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndighetens handläggning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om utredning av ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första stycket om skriftligt förfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om skriftväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket om offentlighet och ordning vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-25 §§ om bevisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § om straff och vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § första och tredje styckena om inkommande handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § om hinder mot inställelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § om delgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § om ombud och biträde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § om tolk och översättning av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i de i första stycket angivna paragraferna om domstolen&lt;br&gt;skall i stället avse inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Regeringen får i fråga om inteckningar som är registrerade i pant-&lt;br&gt;brevsregistret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister föreskriva att&lt;br&gt;anteckningar om innehav av pantbrev får tas bort från fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel på annat sätt än som följer av övriga bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva att ändring av namn och adress-&lt;br&gt;uppgifter i anteckningar om innehav av pantbrev eller vilandebevis får&lt;br&gt;införas i inskrivningsdelen på annat sätt än som följer av övriga bestäm-&lt;br&gt;melser i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 20-&lt;br&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A n teckn ingsären den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Inskrivningsmyndigheten skall anteckna följande uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om exekutiv försäljning eller expropiation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv som inverkat på en inteckning eller en inskriven rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om en myndighets fördelning av medel som inverkar på en&lt;br&gt;inteckning eller en inskriven rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om att talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv&lt;br&gt;av fast egendom eller tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om att talan har väckts i tvist om upplåtelse av tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om dom eller beslut som har vunnit laga kraft i mål som&lt;br&gt;avses i 3 eller 4 eller i annat mål som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har utmätts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift om att konkursförvaltare har begärt att fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som ingår i konkursbo skall säljas exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uppgift om att utmätt fast egendom eller tomträtt har sålts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har belagts med kvarstad&lt;br&gt;eller tagits i anspråk genom betalningssäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. annan uppgift som enligt lag eller annan författning skall antecknas&lt;br&gt;i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall göras när anmälan, bevis eller utdelningslängd som&lt;br&gt;utvisar förhållandet har kommit in till inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol skall genast till inskrivningsmyndigheten anmäla sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i första stycket 3-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Om inskrivningsmyndigheten far uppgift om att en åtgärd som avses&lt;br&gt;i 29 § första stycket 6 eller 9 har upphävts eller återgått eller att en fråga&lt;br&gt;som sägs i 29 § första stycket har förfallit, skall anteckningen om&lt;br&gt;åtgärden tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten i annat fall har fatt en i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskriven underrättelse om att ett tidigare antecknat för-&lt;br&gt;hållande har upphört, skall myndigheten ta bort anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om någon underrättelse enligt första eller andra stycket inte har&lt;br&gt;lämnats, skall inskrivningsmyndigheten ta bort anteckning som uppen-&lt;br&gt;barligen inte längre har någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § I ärende enligt 29 eller 30 § skall bestämmelserna i 10 §, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 12 § 1 och 2 samt 14-16, 19 och 22-26 §§ tillämpas.&lt;br&gt;Därvid skall vad som där sägs om ansökan även avse anmälan. Om&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten avslår eller avvisar en begäran om anteckning,&lt;br&gt;skall 20 § andra och tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen eller en myndighet med stöd av andra stycket har&lt;br&gt;meddelat föreskrifter om utfärdande av bevis om beslut i ärende om&lt;br&gt;anteckning, skall bestämmelsen i 21 § tillämpas även på sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende far&lt;br&gt;överklagas till hovrätten av den som beslutet rör, om det har gått honom&lt;br&gt;eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses&lt;br&gt;i 18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande tillämpas, om inte annat följer av denna balk,&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 §, 8 § första stycket, 9 och 10 §§ samt 38 § ljärde&lt;br&gt;stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar för när ett beslut kan överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § När det gäller överklagande av beslut som inte är slutliga skall 37 §&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Ett beslut om att&lt;br&gt;förklara en ansökan vilande får dock alltid överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätt och tid för överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § Den som vill överklaga ett beslut av en inskrivningsmyndighet skall&lt;br&gt;göra detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet avser ett slutligt beslut eller ett beslut om att&lt;br&gt;förklara en ansökan vilande, skall skrivelsen ha kommit in till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten inom tre veckor från den dag en underrättelse eller ett&lt;br&gt;bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får dock&lt;br&gt;alltid ges in inom fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra beslut som kan överklagas gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;klagotid i 38 § första och andra styckena lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om det överklagade beslutet har förts in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel, skall uppgift om överklagandet föras in i registret. När&lt;br&gt;det finns ett lagakraftvunnet beslut med anledning av överklagandet,&lt;br&gt;skall beslutets innehåll antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda rättsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 § I fråga om särskilda rättsmedel gäller 42 § lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 § Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av ett&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel eller i en anordning som&lt;br&gt;är ansluten till registrets inskrivningsdel hos Lantmäteriverket, en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lantmäterimyndighet eller en myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 34 a § fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort om den&lt;br&gt;skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning&lt;br&gt;låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den skadelidande&lt;br&gt;på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 § En ägare eller rättighetshavare, som drabbas av skada till följd av ett&lt;br&gt;beslut om rättelse enligt 22 §, har rätt till ersättning av staten. Ersättning&lt;br&gt;lämnas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets art eller&lt;br&gt;andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 § Bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning som avses i 37 och 38 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningens inverkan på giltigheten av inskrivna förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 § En fråga om ett förvärv är ogiltigt eller av någon annan anledning&lt;br&gt;inte kan göras gällande får prövas även om förvärvet har blivit inskrivet.&lt;br&gt;Inskrivningen hindrar inte heller en prövning av frågan om inskrivningen&lt;br&gt;av andra skäl kränker någons rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda föreskrifter om att inskrivningen har rättsverkan&lt;br&gt;eller om att talan skall väckas inom viss tid från inskrivningen, gäller&lt;br&gt;dock dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall inge&lt;br&gt;fångeshandlingen samt de övriga&lt;br&gt;handlingar som fordras till&lt;br&gt;styrkande av förvärvet. Söker&lt;br&gt;dödsbo eller arvinge som är ensam&lt;br&gt;delägare i dödsbo lagfart på&lt;br&gt;förvärv av egendom från den döde,&lt;br&gt;anses inregistrerad bouppteckning&lt;br&gt;efter denne såsom fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall ge&lt;br&gt;in fangeshandlingen och de övriga&lt;br&gt;handlingar som är nödvändiga för&lt;br&gt;att styrka förvärvet. Om ett dödsbo&lt;br&gt;eller en arvinge som är ensam&lt;br&gt;delägare i ett dödsbo söker lagfart&lt;br&gt;på förvärv av egendom från den&lt;br&gt;döde, anses en inregistrerad&lt;br&gt;bouppteckning efter denne som&lt;br&gt;fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om lagfart görs&lt;br&gt;av flera sökande gemensamt, skall&lt;br&gt;den innehålla uppgift om hur stor&lt;br&gt;andel av fastigheten som varje&lt;br&gt;sökande har förvärvat. Om det&lt;br&gt;saknas sådana uppgifter och&lt;br&gt;sökandena inte följer ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreläggande att komplettera&lt;br&gt;ansökan, skall den anses avse&lt;br&gt;andelar efter huvudtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår av anteckning i&lt;br&gt;tomträttsboken eller upplyses&lt;br&gt;eljest att tomträtten upphört enligt&lt;br&gt;13 kap. 19 §, skall anteckning om&lt;br&gt;tomträttens upphörande göras i&lt;br&gt;boken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framgår av en anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel eller upplyses på annat&lt;br&gt;sätt att tomträtten har upphört&lt;br&gt;enligt 13 kap. 19 §, skall det i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;antecknas att tomträtten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap.&lt;br&gt;22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller&lt;br&gt;om tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om&lt;br&gt;åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om inteckning skall&lt;br&gt;göras av fastighetsägaren. Den&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;belopp på vilket inteckningen skall&lt;br&gt;lyda, dels den eller de fastigheter&lt;br&gt;som avses. Beloppet skall anges i&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inteckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen av fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Ansökningshandingen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;penningbelopp på vilket inteck-&lt;br&gt;ningen skall lyda, dels den eller de&lt;br&gt;fastigheter som avses. Beloppet&lt;br&gt;skall vara bestämt i svenskt mynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan får ej avse del av fastighet. Den får avse flera fastigheter&lt;br&gt;gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom&lt;br&gt;samma inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som&lt;br&gt;svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma&lt;br&gt;fasta egendom som inteckningen och får icke därjämte avse fastighet som&lt;br&gt;ej svarar för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att&lt;br&gt;ansöka om inskrivning i fastig-&lt;br&gt;hetsboken av förklaring som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 3 §. Som fastighetsägare&lt;br&gt;anses i detta kapitel den för vilken&lt;br&gt;lagfart senast är sökt. Ansökningen&lt;br&gt;skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att&lt;br&gt;ansöka om inskrivning i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel av&lt;br&gt;en förklaring som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 §. Som fastighetsägare anses i&lt;br&gt;detta kapitel den för vilken lagfart&lt;br&gt;senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kravet på skriftlig form inte&lt;br&gt;har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökningen inte har&lt;br&gt;medgivits av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och varje&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgivit ansök-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden är i konkurs eller&lt;br&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;givit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring eller tas i&lt;br&gt;anspråk den dag då inskrivningen&lt;br&gt;söks och kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inte har medgivit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;givit ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende angående lagfart&lt;br&gt;för sökanden har skjutits upp till&lt;br&gt;en senare inskrivningsdag skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökningen skjutas upp till&lt;br&gt;samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökan inte har&lt;br&gt;medgetts av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och varje&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sökanden är i konkurs eller&lt;br&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;gett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring eller tas i&lt;br&gt;anspråk den dag då inskrivningen&lt;br&gt;söks och kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inte har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;gett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende angående lagfart&lt;br&gt;för sökanden har skjutits upp till&lt;br&gt;en senare inskrivningsdag, skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökan skjutas upp till samma&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivning av förklaring&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 3 § skall&lt;br&gt;avföras på ansökan av fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Ansökningen skall göras&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ansökningen gäller&lt;br&gt;1 § andra och tredje styckena. I&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i 1 §&lt;br&gt;andra stycket 3 gäller dock att&lt;br&gt;ansökningen skall avslås, om inte&lt;br&gt;vaije borgenär som har före-&lt;br&gt;tagshypotek i fastighetsägarens&lt;br&gt;näringsverksamhet med ingivande&lt;br&gt;av företagshypoteksbrevet har&lt;br&gt;medgivit ansökan. Sådant med-&lt;br&gt;givande behövs inte, om fastig-&lt;br&gt;hetsägaren visar att åtgärden att&lt;br&gt;avföra inskrivningen endast berör&lt;br&gt;egendom som inte omfattas av&lt;br&gt;företagshypoteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivning av förklaring&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 3 § skall&lt;br&gt;avföras på ansökan av fastighets-&lt;br&gt;ägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ansökan enligt första&lt;br&gt;stycket gäller 1 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena. I stället för vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 1 § andra stycket 3&lt;br&gt;gäller dock att ansökan skall&lt;br&gt;avslås, om inte varje borgenär som&lt;br&gt;har företagshypotek i fastighets-&lt;br&gt;ägarens näringsverksamhet har&lt;br&gt;medgett ansökan genom att ge in&lt;br&gt;företagshypoteksbrevet till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Sådant med-&lt;br&gt;givande behövs inte, om fastig-&lt;br&gt;hetsägaren visar att åtgärden att ta&lt;br&gt;bort inskrivningen endast berör&lt;br&gt;egendom som inte omfattas av&lt;br&gt;företagshypoteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker och lagen (1973:98)&lt;br&gt;om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastigheter eller tomträtter för&lt;br&gt;vilka inskrivningsmyndigheten enligt 10 § lagen (1973:98) om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister har beslutat att de skall stå kvar i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok. För sådana fastigheter eller tomträtter skall vad som i lag&lt;br&gt;eller annan författning sägs om inskrivning eller anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel i stället avse anteckning i fastighets-&lt;br&gt;bok eller tomträttsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 58 a och 59 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra äger&lt;br&gt;fortfarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i&lt;br&gt;jordeboken upptaget fiskeri, om&lt;br&gt;besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt&lt;br&gt;fiskeri, som är upptaget i kronans&lt;br&gt;jordebok (fiskefastighet), om&lt;br&gt;besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 21 § och 31 kap. 35 § miljöbalken&lt;br&gt;ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del” samt i 26 kap. 15 § ordet ”inskrivningsregistret” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt&lt;br&gt;för borgenär till betalning ur ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till&lt;br&gt;betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfaller vid fördelning av medel&lt;br&gt;betalning på pantbrevs belopp,&lt;br&gt;åligger det länsstyrelsen att&lt;br&gt;därom, sedan fördelningen blivit&lt;br&gt;godkänd eller vunnit laga kraft,&lt;br&gt;ofördröjligen göra anmälan hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken samt&lt;br&gt;tillika insända fördelningslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fördelningen av&lt;br&gt;medel utfaller betalning på ett&lt;br&gt;pantbrevs belopp, skall läns-&lt;br&gt;styrelsen anmäla detta till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del. Anmälan skall göras genast&lt;br&gt;efter det att fördelningen blivit&lt;br&gt;godkänd eller vunnit laga kraft. En&lt;br&gt;kopia av fördelningslängden skall&lt;br&gt;fogas till anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan enligt 4 § andra stycket skall göras i sammanhang med&lt;br&gt;anmälan som avses i första stycket denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1970:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om&lt;br&gt;dödande av förkommen handling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;br&gt;Avser ansökan om dödning&lt;br&gt;pantbrev, företagshypoteksbrev&lt;br&gt;eller intecknad fordringshandling,&lt;br&gt;skall rätten underrätta veder-&lt;br&gt;börande inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;om ansökningen för anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret. Vad nu sagts om&lt;br&gt;ansökningen skall också gälla&lt;br&gt;rättens slutliga utslag i ärendet.&lt;br&gt;Har ansökningen avslagits, far&lt;br&gt;dock anteckning ej verkställas&lt;br&gt;förrän utslaget vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utslag, varigenom&lt;br&gt;pantbrev eller hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats, vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på an-&lt;br&gt;sökan utfärda nytt pantbrev eller&lt;br&gt;hypoteksbrev som svarar mot det&lt;br&gt;dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningregistret om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan om dödning&lt;br&gt;ett pantbrev, ett företags-&lt;br&gt;hypoteksbrev eller en intecknad&lt;br&gt;fordringshandling, skall rätten&lt;br&gt;underrätta vederbörande inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet om ansökan för&lt;br&gt;anteckning i inskrivningsboken,&lt;br&gt;företagsinteckningsregistret eller&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del. Vad som nu har sagts om&lt;br&gt;ansökan skall också gälla rättens&lt;br&gt;slutliga utslag i ärendet. Om&lt;br&gt;ansökan har avslagits, far dock&lt;br&gt;anteckning inte verkställas förrän&lt;br&gt;utslaget har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett utslag i vilket ett&lt;br&gt;pantbrev eller ett hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på an-&lt;br&gt;sökan utfärda ett nytt pantbrev&lt;br&gt;eller hypoteksbrev som svarar mot&lt;br&gt;det dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken, företagsinteck-&lt;br&gt;ningsregistret eller fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten, på ansökan, å inskrivningsdag göra&lt;br&gt;anteckning i vederbörande inskrivningsbok, att ny handling, som&lt;br&gt;utfärdats jämlikt 9 §, medför den inteckningsrätt som tillkommit den&lt;br&gt;dödade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:166) om härads-&lt;br&gt;allmänningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11-17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8 § ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets allmänna del”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 9, 10 och 22 §§ samt rubriken närmast före 9 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående&lt;br&gt;häradsallmänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med länsstyrelse avses i denna&lt;br&gt;lag länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;allmänningens styrelse har sitt&lt;br&gt;säte.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om avyttring och införlivning av&lt;br&gt;mark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningen till men eller om&lt;br&gt;eljest synnerliga skäl föreligga till&lt;br&gt;avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna, men avyttringen blir ej&lt;br&gt;giltig med mindre den godkännes&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vilja delägarna inköpa&lt;br&gt;mark för häradsallmännings&lt;br&gt;utvidgning, äga de besluta därom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om avyttring och förvärv av&lt;br&gt;mark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningen till men eller om&lt;br&gt;eljest synnerliga skäl föreligga till&lt;br&gt;avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark&lt;br&gt;för häradsallmännings utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 8 § 1991:1872.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätt i sådant avseende&lt;br&gt;tillkommer även allmännings-&lt;br&gt;styrelsen, om reglementet med-&lt;br&gt;giver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Mark som förvärvats av&lt;br&gt;delägarna må av dem åter&lt;br&gt;avyttras, där ej marken i den&lt;br&gt;ordning nedan sägs blivit&lt;br&gt;införlivad med allmänningen. Det&lt;br&gt;ankommer på delägarna att&lt;br&gt;besluta om sådan avyttring, dock&lt;br&gt;må beslutanderätt härutinnan i&lt;br&gt;reglementet tillerkännas även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen. Om avytt-&lt;br&gt;ring av mark, vars införlivning&lt;br&gt;med allmänningen vägrats,&lt;br&gt;stadgas i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för&lt;br&gt;allmänningens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det&lt;br&gt;tillkommer länsstyrelsen att på&lt;br&gt;framställning av allmännings-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningen, skall,&lt;br&gt;där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget ändamål, får de besluta&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant&lt;br&gt;avseende tillkommer även allmän-&lt;br&gt;ningsstyrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för&lt;br&gt;allmänningens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det&lt;br&gt;tillkommer länsstyrelsen att på&lt;br&gt;framställning av allmännings-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst säljs, skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta på&lt;br&gt;kapitalinkomst och om avkastning&lt;br&gt;av mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 19-21 §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ skall dock fortfarande tillämpas i&lt;br&gt;fråga om mark som införlivats med häradsallmänning, eller sådan&lt;br&gt;sockenallmänning som avses i 45 §, genom förordnande som har&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10-16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 a § ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets allmänna del”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8, 9 och 21 §§ samt rubriken närmast före 8 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om avyttring och införlivning av Om avyttring och förvärv av&lt;br&gt;mark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mark&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0339/prop_19992000__39-2.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Till allmänningsskog hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningsskogen till men eller&lt;br&gt;om eljest synnerliga skäl föreligga&lt;br&gt;till avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna, men avyttringen blir ej&lt;br&gt;giltig med mindre den godkännes&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allmänningsskog hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningsskogen till men eller&lt;br&gt;om eljest synnerliga skäl föreligga&lt;br&gt;till avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilja delägarna inköpa mark för&lt;br&gt;allmänningsskogs utvidgning, äga&lt;br&gt;de besluta därom. Beslutanderätt i&lt;br&gt;sådant avseende tillkommer även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen, om regle-&lt;br&gt;mentet medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark&lt;br&gt;för allmänningsskogs utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;br&gt;angeläget ändamål, får de besluta&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant&lt;br&gt;avseende tillkommer även allmän-&lt;br&gt;ningsstyrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas Kapitalinkomst skall användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 a § 1991:1873.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmännings-&lt;br&gt;skogen eller för inköp av mark för&lt;br&gt;skogens utvidgning eller för annat&lt;br&gt;dylikt ändamål. Det tillkommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att på framställning&lt;br&gt;av allmänningsstyrelsen meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningsskogen,&lt;br&gt;skall, där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 18-20 §§ är stadgat&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmännings-&lt;br&gt;skogen eller för inköp av mark för&lt;br&gt;skogens utvidgning eller för annat&lt;br&gt;dylikt ändamål. Det tillkommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att på framställning&lt;br&gt;av allmänningsstyrelsen meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst säljs, skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta på kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 18-20 §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 13 och 14 §§ skall dock fortfarande tillämpas i&lt;br&gt;fråga om mark som införlivats med allmänningsskog genom förordnande&lt;br&gt;som har meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun som utövat förköpsrätt är skyldig att söka tillstånd till&lt;br&gt;förköpet, om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten på sätt och&lt;br&gt;inom tid som anges i andra stycket. Frågan om tillstånd till förköp prövas&lt;br&gt;av regeringen. Tillstånd skall vägras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egendom som avses i 1 § ej ingår i försäljningen eller ingår däri men&lt;br&gt;ej är belägen inom kommunens eget område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 1-4 samt&lt;br&gt;försäljningen endast avser egendom som anges i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 5 samt förvärvaren&lt;br&gt;gör sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan&lt;br&gt;säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försälj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestridande enligt första stycket&lt;br&gt;anmäles hos&lt;br&gt;digheten för&lt;br&gt;fastighetsboken&lt;br&gt;inskrivningsdag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmast efter en månad från det&lt;br&gt;förköpsrätten utövades. Inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall oför-&lt;br&gt;dröjligen underrätta kommunen&lt;br&gt;om bestridandet. Kommunens&lt;br&gt;ansökan om tillstånd till förköpet&lt;br&gt;skall ha inkommit till regeringen&lt;br&gt;inom en månad från det bestridan-&lt;br&gt;det antecknades. Sökes tillstånd ej&lt;br&gt;i rätt tid, är förköpet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun utövar förköpsrätt i fråga om egendom i annan&lt;br&gt;kommun, äger den kommun där egendomen är belägen påkalla att&lt;br&gt;regeringen prövar frågan om tillstånd till förköpet. Ansökan om sådan&lt;br&gt;prövning skall ha inkommit till regeringen inom en månad från det&lt;br&gt;förköpsrätten utövades. Tillstånd till förköpet skall vägras, om&lt;br&gt;förköpsrätt ej far utövas enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyn-&lt;br&gt;anteckning i&lt;br&gt;sist på den&lt;br&gt;som infaller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bestridande enligt första&lt;br&gt;stycket skall inom en månad från&lt;br&gt;det att förköpsrätten utövades&lt;br&gt;anmälas till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel.&lt;br&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;genast underrätta kommunen om&lt;br&gt;bestridandet. Kommunens ansökan&lt;br&gt;om tillstånd till förköpet skall ha&lt;br&gt;inkommit till regeringen inom en&lt;br&gt;månad från det att bestridandet&lt;br&gt;antecknades. Om tillstånd inte&lt;br&gt;söks i rätt tid, är förköpet utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 § 1992:1369.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'&lt;br&gt;dels att i 5 kap. 18 och 33 a §§, 8 kap. 7 § samt 12 kap. 10 § ordet&lt;br&gt;”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 § och 19 kap. samt rubriken närmast före 19 kap. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Över fastigheterna föres fastig-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden införts i&lt;br&gt;fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna skall redovisas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Bestämmelser om fastighets-&lt;br&gt;registret finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden har införts i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregister &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsregistrets allmänna del&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistret redovisas&lt;br&gt;såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som är redovisad såsom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del redovisas såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som var redovisad så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet i fastighetsregister när&lt;br&gt;denna lag träder i kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fastighet i fastighetsregister&lt;br&gt;den 1 januari 1972,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighet som nybildas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije fastighet skall ha särskild beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildning och&lt;br&gt;fastighetsbestämning införes upp-&lt;br&gt;gift i fastighetsregistret. Därvid&lt;br&gt;registreras nybildad fastighet och&lt;br&gt;göres de övriga ändringar i&lt;br&gt;fastighetsregistret som åtgärden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning&lt;br&gt;och fastighetsbestämning skall&lt;br&gt;föras in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del. Därvid skall uppgift&lt;br&gt;om nybildad fastighet föras in i&lt;br&gt;registret och de övriga ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 5 kap. 33 a § 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ger anledning till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;göras som åtgärden ger anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen&lt;br&gt;ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordning än som anges i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har avslutats får uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt införas så snart beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd&lt;br&gt;vid avslutad förrättning eller&lt;br&gt;överklagas fastighetsbildnings-&lt;br&gt;eller fastighetsbestämningsbeslut&lt;br&gt;särskilt, får uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet&lt;br&gt;införas ifastighetsregistret ifråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbarligen&lt;br&gt;inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols&lt;br&gt;avgörande i ett fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut eller en åtgärd&lt;br&gt;som avser en avslutad förrättning&lt;br&gt;överklagas, får uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen föras&lt;br&gt;in i fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del till den del uppgiften uppen-&lt;br&gt;barligen inte berörs av över-&lt;br&gt;klagandet. Detsamma gäller om ett&lt;br&gt;fastighetsbildningsbeslut eller ett&lt;br&gt;fastighetsbestämningsbeslut över-&lt;br&gt;klagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket&lt;br&gt;gäller också om en domstols&lt;br&gt;avgörande i ett fastighets-&lt;br&gt;bildningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes uppgift i fastig-&lt;br&gt;hetsregister vara uppenbart&lt;br&gt;oriktig, skall felet rättas, om det&lt;br&gt;kan ske utan förfång för&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare. Är det uppenbart att&lt;br&gt;förfång icke kan uppkomma, skall&lt;br&gt;rättelse ske omedelbart. I annat fall&lt;br&gt;skall fastighetsägare eller rättig-&lt;br&gt;hetshavare få tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;om han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finnes vara uppenbart&lt;br&gt;att en i registret redovisad&lt;br&gt;fastighet är obefintlig, får&lt;br&gt;fastigheten uteslutas ur registret&lt;br&gt;med tillämpning av första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del är&lt;br&gt;uppenbart oriktig, skall uppgiften&lt;br&gt;rättas, om det kan ske utan någon&lt;br&gt;skada för fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Är det uppenbart&lt;br&gt;att någon sådan skada inte kan&lt;br&gt;uppkomma, skall rättelse ske&lt;br&gt;omedelbart. I annat fall skall&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare få tillfälle att yttra sig om&lt;br&gt;han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en i&lt;br&gt;registret redovisad fastighet inte&lt;br&gt;finns, far fastigheten uteslutas ur&lt;br&gt;registret med tillämpning av första&lt;br&gt;stycket, även om redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även om redovisningen ej är&lt;br&gt;oriktig enligt gällande föreskrifter&lt;br&gt;om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är oriktig enligt de föreskrifter&lt;br&gt;som gäller för fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppenbar oriktighet som&lt;br&gt;beror på ett tekniskt fel i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets allmänna del får&lt;br&gt;rättas även om rättelsen kan&lt;br&gt;medföra skada för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare och rättighets-&lt;br&gt;havare, en myndighet som avses i&lt;br&gt;18 kap. 5 § första stycket jorda-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister&lt;br&gt;som föres med användande av&lt;br&gt;automatisk databehandling eller i&lt;br&gt;anordning som hos inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet, lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet eller myndighet som avses i&lt;br&gt;4 kap. 34 a § är ansluten till&lt;br&gt;registret, har han rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning av staten. Har den skade-&lt;br&gt;lidande medverkat till förlusten&lt;br&gt;genom att utan skälig anledning&lt;br&gt;underlåta att vidtaga åtgärd för&lt;br&gt;bevarande av sin rätt eller har han&lt;br&gt;på annat sätt medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom eget vållande,&lt;br&gt;skall ersättningen efter vad som&lt;br&gt;finnes skäligt nedsättas eller helt&lt;br&gt;bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet&lt;br&gt;till följd av tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregister som avses i&lt;br&gt;första stycket får utan hinder av&lt;br&gt;4 § första stycket första punkten&lt;br&gt;ske även om det kan medföra&lt;br&gt;förfång för fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig skall lämnas, förutom fastig-&lt;br&gt;hetsägare och rättighetshavare,&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning av staten har&lt;br&gt;den som lider skada på grund av&lt;br&gt;ett tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till&lt;br&gt;registret hos Lantmäteriverket, en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet eller en myndig-&lt;br&gt;het som avses i 4 kap. 34 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter skälig-&lt;br&gt;het sättas ned eller helt falla bort,&lt;br&gt;om den skadelidande har med-&lt;br&gt;verkat till skadan genom att utan&lt;br&gt;skälig anledning låta bli att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att bevara sin rätt&lt;br&gt;eller om den skadelidande på&lt;br&gt;något annat sätt har medverkat till&lt;br&gt;skadan genom eget vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighetshavare&lt;br&gt;som drabbas av skada till följd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i&lt;br&gt;ärende om rättelse enligt andra&lt;br&gt;stycket förlust att tillskyndas&lt;br&gt;ägare eller rättighetshavare har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Ersättning utgår dock icke, om&lt;br&gt;han med hänsyn till felets&lt;br&gt;beskaffenhet eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om rättelse enligt 4 §&lt;br&gt;tredje stycket, har rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Ersättning&lt;br&gt;lämnas dock inte, om den&lt;br&gt;skadelidande med hänsyn till&lt;br&gt;felets art eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter hade bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar Ärenden om att föra in eller ta&lt;br&gt;bort uppgifter i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del handläggs av lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:989) om&lt;br&gt;införande av fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:989) om införande av&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 20 § skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2000,&lt;br&gt;dels att rubriken närmast före 20 skall utgå vid utgången av juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1971:1036.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 20 § 1971:1036.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1970:990) om&lt;br&gt;förmånsrätt för fordran på grund av&lt;br&gt;fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare&lt;br&gt;eller tidigare ägare av fastighet att&lt;br&gt;utge ersättning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket samt angående rätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 31 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) att uttaga skog skall&lt;br&gt;anteckning göras i fastighetsboken&lt;br&gt;när beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda&lt;br&gt;kapitalbeloppet av de ersättningar&lt;br&gt;för vilka fastighet svarar enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket icke till ettusen&lt;br&gt;kronor, skall anteckning dock ej&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;tillämpas även på beslut enligt&lt;br&gt;5 kap. 12 a § första stycket fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut skall antecknas&lt;br&gt;i fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del när de har vunnit laga kraft:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om att en ägare eller&lt;br&gt;en tidigare ägare skall betala&lt;br&gt;ersättning enligt 1 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om rätt enligt 5 kap.&lt;br&gt;31 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) att ta ut&lt;br&gt;skog, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 5 kap. 12 a §&lt;br&gt;första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i första stycket&lt;br&gt;1 och 2 skall dock inte antecknas,&lt;br&gt;om det sammanlagda kapi-&lt;br&gt;talbeloppet av de ersättningar för&lt;br&gt;vilka en fastighet enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket svarar inte uppgår till&lt;br&gt;ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1971:1037) om äganderätts-&lt;br&gt;utredning och legalisering&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1995:1401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i expropriationslagen&lt;br&gt;(1972:719)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;dels att i 5 kap. 11 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar den exproprierande att inom föreskriven tid iakttaga vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 1 § första stycket och 4 § och har ej fastigheten&lt;br&gt;helt eller delvis tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är expropriationsrätten förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill fastighetsägaren att expro-&lt;br&gt;priationen ändå skall fullbordas,&lt;br&gt;har han att inom tre månader efter&lt;br&gt;förverkandet begära det hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Vill han det ej, far han&lt;br&gt;hos fastighetsdomstolen visa att&lt;br&gt;expropriationsrätten är förverkad.&lt;br&gt;Gör han det, skall domstolen&lt;br&gt;anmäla förverkandet till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning z&lt;br&gt;fastighetsboken. Vad som sagts nu&lt;br&gt;om anteckning i fastighetsboken&lt;br&gt;äger, när fråga är om tomträtt,&lt;br&gt;motsvarande tillämpning beträf-&lt;br&gt;fande tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsägaren vill att&lt;br&gt;expropriationen ändå skall full-&lt;br&gt;bordas, skall han inom tre månader&lt;br&gt;efter förverkandet begära det hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Om han inte vill att&lt;br&gt;expropriationen skall fullbordas,&lt;br&gt;far han hos fastighetsdomstolen&lt;br&gt;visa att expropriationsrätten är&lt;br&gt;förverkad. Gör han det, skall&lt;br&gt;domstolen anmäla förverkandet till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i fastig-&lt;br&gt;hetsregistret. Har förrättningen&lt;br&gt;överklagats, skall uppgiften föras&lt;br&gt;in i registret snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt far&lt;br&gt;föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften far dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett lednings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registret i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ett domstolsavgörande i mål&lt;br&gt;enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets allmänna del. Har&lt;br&gt;förrättningen överklagats, skall&lt;br&gt;uppgiften föras in i där snarast&lt;br&gt;möjligt sedan domstolens av-&lt;br&gt;görande har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt får&lt;br&gt;föras in i registrets allmänna del&lt;br&gt;även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften får dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett lednings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registrets allmänna del i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte&lt;br&gt;berörs av överklagandet. Det-&lt;br&gt;samma gäller när ett domstols-&lt;br&gt;avgörande i mål enligt denna lag&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteckning&lt;br&gt;enligt första-tredje styckena tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i anläggningslagen&lt;br&gt;(1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Har förrätt-&lt;br&gt;ningen överklagats, skall uppgiften&lt;br&gt;föras in i registret snarast möjligt&lt;br&gt;sedan domstolens avgörande&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften får dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har över-&lt;br&gt;klagats eller när ett anläggnings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registret i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ett domstolsavgörande i mål&lt;br&gt;enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Har förrättningen överklagats,&lt;br&gt;skall uppgiften föras in i där&lt;br&gt;snarast möjligt sedan domstolens&lt;br&gt;avgörande har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registrets allmänna&lt;br&gt;del även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften får dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har över-&lt;br&gt;klagats eller när ett anläggnings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registrets allmänna del i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte&lt;br&gt;berörs av överklagandet. Det-&lt;br&gt;samma gäller när ett domstols-&lt;br&gt;avgörande i mål enligt denna lag&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteckning&lt;br&gt;enligt första-tredje styckena tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1405.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om&lt;br&gt;förvärv av hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:434.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 6 § 1998:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 26 och 30 §§ bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) orden ”fastighetsboken eller tomträttsboken” respektive ordet&lt;br&gt;”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen&lt;br&gt;(1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 och 16 §§ jordförvärvslagen (1979:230)’&lt;br&gt;ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:670.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana bygg-&lt;br&gt;nader, vattenverk på annans grund&lt;br&gt;samt i jordeboken upptaget fiskeri&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana bygg-&lt;br&gt;nader, vattenverk på annans grund&lt;br&gt;samt sådan fiskefastighet som avses&lt;br&gt;i 10 § lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-&lt;br&gt;pediment (lantbruksenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt&lt;br&gt;(elproduktionsenhet). Som elproduktionsenhet betecknas också en&lt;br&gt;taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels-&lt;br&gt;eller ersättningskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter&lt;br&gt;under punkterna 1-7 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i&lt;br&gt;lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den&lt;br&gt;tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor&lt;br&gt;omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma&lt;br&gt;ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består&lt;br&gt;av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort, och lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt&lt;br&gt;till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3, 4 och 8 §§ lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1999:581,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1995:1465.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om&lt;br&gt;stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen med stöd av 19&lt;br&gt;kap. 24 § jordabalken för viss&lt;br&gt;inskrivningsmyndighets område&lt;br&gt;eller del av ett sådant område&lt;br&gt;bestämt att inskrivning skall ske i&lt;br&gt;inskrivningsregister i stället för i&lt;br&gt;fastighetsbok eller tomträttsbok,&lt;br&gt;meddelar regeringen de jore-&lt;br&gt;skrifter som behövs för skattens&lt;br&gt;betalning. Regeringen får därvid&lt;br&gt;besluta om undantag från 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om skattens&lt;br&gt;betalning. Regeringen far därvid&lt;br&gt;besluta om undantag från 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:658) om&lt;br&gt;arrendatorers rätt att förvärva arrendestället&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 9 §§ lagen (1985:658) om&lt;br&gt;arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ordet ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen&lt;br&gt;(1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10 kap. 22 § och i rubriken närmast före 10 kap. 22 § orden&lt;br&gt;”fastighetsboken eller tomträttsboken” respektive ordet ”fastighets-&lt;br&gt;boken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 20 § och 10 kap. 23 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga har väckts om tillämp-&lt;br&gt;ning av 19 §, skall kommunen&lt;br&gt;genast anmäla detta till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsboken. Överlåtelse av&lt;br&gt;mark, som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga har väckts om&lt;br&gt;tillämpning av 19 §, skall kom-&lt;br&gt;munen genast anmäla detta till&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del. Överlåtelse av mark,&lt;br&gt;som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 &amp;nbsp;§, skall byggnadsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för motsvarande&lt;br&gt;anteckning. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har&lt;br&gt;föreläggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fatt vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 §, skall byggnadsnämnden ge-&lt;br&gt;nast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har före-&lt;br&gt;äggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fatt vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1987:11) om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken införas upp-&lt;br&gt;gift om vilka fastigheter som ingår&lt;br&gt;i samverkansområdet. I fastighets-&lt;br&gt;boken skall även införas beslutade&lt;br&gt;förmånsrättsbelopp. När exploa-&lt;br&gt;teringsbeslutet enligt 25 § har&lt;br&gt;upphört att gälla skall även det&lt;br&gt;antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall det i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel anteck-&lt;br&gt;nas vilka fastigheter som ingår i&lt;br&gt;samverkansområdet. Där skall&lt;br&gt;även beslutade förmånsrättsbelopp&lt;br&gt;antecknas. När exploateringsbe-&lt;br&gt;slutet enligt 25 § har upphört att&lt;br&gt;gälla, skall anteckningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 17 §‘ orden ”fastighetsboken eller tomträttsboken”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 8 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken oför-&lt;br&gt;dröjligen underrätta inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för anteck-&lt;br&gt;ning z fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del eller för borttagande av&lt;br&gt;en tidigare gjord anteckning&lt;br&gt;genast underrätta lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne eller förklaring utfärdats enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då förordnande enligt 6 § första stycket meddelats eller upphävts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit laga kraft eller hävts,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. då ansökan om byggnadsminnesförklaring avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lagen (1989:31) om&lt;br&gt;förvaltning av vissa samägda jordbruksfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1537) om&lt;br&gt;lägenhetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1995:1537) om lägenhetsregister&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare är skyldig att&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte&lt;br&gt;kan inhämtas från fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet vid Lantmäteriverket. Re-&lt;br&gt;geringen meddelar närmare före-&lt;br&gt;skrifter om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsägare avses i denn;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare är skyldig att&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte&lt;br&gt;kan inhämtas från fastighets-&lt;br&gt;registret. Regeringen meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lag även ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 14 september 1995 att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare för att se över fastighetsdatasystemets författningsreglering (dir.&lt;br&gt;1995:120). Till utredare utsågs lagmannen Sigurd Heuman. Utredningen,&lt;br&gt;som antog namnet Fastighetsdatautredningen, avgav i januari 1997&lt;br&gt;betänkandet Fastighetsdataregister (SOU 1997:3). I betänkandet föreslås&lt;br&gt;att författningsregleringen skall anpassas till den europeiska regleringen&lt;br&gt;på datarättens område. Bl.a. föreslås att motsvarigheten till det nuvarande&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet skall utgöra ett enda register, fastighetsdata-&lt;br&gt;registret, och att de ändamål som personuppgifterna i registret skall fa&lt;br&gt;användas för preciseras. Vidare föreslås att Lantmäteriverket skall vara&lt;br&gt;ensamt registeransvarigt för registret och att det skall uppställas vissa&lt;br&gt;begränsningar för användningen av registeruppgifterna. En samman-&lt;br&gt;fattning av betänkandet och utredningens lagförslag finns i bilagorna 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr Ju97/366). En&lt;br&gt;förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Justitiedepartementet har upprättats departementspromemorian&lt;br&gt;Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden - en författningsöversyn&lt;br&gt;(Ds 1998:25). Promemorian var föranledd av att den s.k. fastighets-&lt;br&gt;datareformen numera är helt genomförd. I promemorian föreslås bl.a. att&lt;br&gt;numera föråldrade bestämmelser om förande av fastighetsbok och&lt;br&gt;manuella fastighetsregister skall upphävas. Promemorian innehåller&lt;br&gt;vidare förslag till ny lydelse av bestämmelserna om inskrivning i 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken. En sammanfattning av promemorian samt dess lagförslag&lt;br&gt;finns i bilagorna 4 och 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian har remissbehandlats. Remissinstanserna är förtecknade&lt;br&gt;i bilaga 6. En remissammanställning finns tillgänglig i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr Ju 98/1508).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en framställning till regeringen den 15 maj 1995 föreslog&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Norrbottens län att lagen (1952:167) om allmännings-&lt;br&gt;skogar i Norrland och Dalarna skulle ses över bl.a. i fråga om dess&lt;br&gt;bestämmelser om avyttring och införlivning av mark. Regeringen&lt;br&gt;uppdrog den 29 oktober 1997 åt f.d. justitierådet Per Jermsten att&lt;br&gt;utarbeta ett förslag till modernisering av nämnda bestämmelser och att&lt;br&gt;därvid även behandla motsvarande bestämmelser i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar. Per Jermsten har redovisat sina förslag i en rapport&lt;br&gt;den 30 april 1998. De föreslagna lagändringarna finns i bilaga 7.&lt;br&gt;Rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna&lt;br&gt;finns i bilaga 8. Handlingarna i ärendet finns tillgängliga i lagstiftnings-&lt;br&gt;ärendet (dnr N1999/2064/ESB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har för någon tid sedan uppmärksammat att det förekommit&lt;br&gt;fastighetsbedrägerier där förfalskade köpehandlingar har använts för att&lt;br&gt;utverka lagfart (se bet. 1998/99:LU09). Domstolsverket har i en&lt;br&gt;promemoria lämnat vissa förslag för att komma till rätta med problemen.&lt;br&gt;Promemorian remissbehandlas för närvarande (dnr Jul999/2353).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att vid ett senare tillfälle återkomma till riksdagen med Prop. 1999/2000.39&lt;br&gt;sina överväganden i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 21 oktober 1999 att inhämta Lagrådets&lt;br&gt;yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 9. Lagrådets yttrande finns&lt;br&gt;i bilaga 10. Lagrådets synpunkter behandlas i anslutning till författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i allt väsentligt följt Lagrådets förslag. Dessutom har&lt;br&gt;vissa andra redaktionella ändringar gjorts i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registrering av fastigheter och tomträtter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheter registreras, såvitt nu är av intresse, dels i register som förs av&lt;br&gt;lantmäterimyndigheterna, dels i register som förs av inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheterna. Inskrivningsmyndigheterna för även register över&lt;br&gt;tomträtter. Härutöver registreras förhållanden med fastighetsanknytning&lt;br&gt;även i andra register, t.ex. byggnadsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under äldre tider antecknades fastigheter även i kronans jordebok.&lt;br&gt;Vissa bestämmelser om förande av jordeboken kvarstår fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheternas registrering av fastigheter grundar sig på&lt;br&gt;bestämmelser i främst 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;br&gt;Registreringen sker genom förande av fastighetsregister. Den tar främst&lt;br&gt;sikte på uppgifter om fastighetens beteckning, dess omfång och läge,&lt;br&gt;förekomsten av fastighetsbildningsservitut, fastighetens andel i&lt;br&gt;samfalligheter samt olika förhållanden av administrativ natur som&lt;br&gt;belastar fastigheten (t.ex. planbestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregister har tidigare förts manuellt i form av jordregister och&lt;br&gt;stadsregister. Om detta finns ännu gällande bestämmelser i bl.a. för-&lt;br&gt;ordningen (1908:74 s. 1) om jordregister, stadsregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1971:1010) och förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter om&lt;br&gt;fastighetsregister för stad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Numera sker lantmäterimyndigheternas registrering av fastigheter&lt;br&gt;alltid med användande av automatisk databehandling. Även register-&lt;br&gt;kartan förs över till digital form och utgör därefter en del av registret.&lt;br&gt;Bestämmelser om det ADB-baserade fastighetsregistret finns i fastighets-&lt;br&gt;registerkungörelsen (1974:1059).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighets- och tomträttsbok samt inskrivningsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registrering som sker genom inskrivningsmyndigheternas försorg&lt;br&gt;grundar sig i första hand på bestämmelser i 19-24 kap. jordabalken. De&lt;br&gt;uppgifter som registreras är först och främst uppgifter om lagfarter&lt;br&gt;respektive inskrivning av tomträtter (dvs. uppgifter om ägarförhållan-&lt;br&gt;den). Vidare registreras inteckningar samt vissa nyttj anderätter och&lt;br&gt;avtalsservitut. Inskrivningsmyndigheterna registrerar också vissa upp-&lt;br&gt;gifter om exekutiva åtgärder som har vidtagits avseende fastigheten eller&lt;br&gt;tomträtten liksom uppgifter om olika slag av anspråk som enskilda ställer&lt;br&gt;på fastigheten eller tomträtten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordabalken liksom i en mängd specialförfattningar talas det om att&lt;br&gt;denna registrering sker såsom inskrivning eller anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsbok och tomträttsbok. Med fastighetsböcker och tomträttsböcker&lt;br&gt;avses böcker som förs manuellt och enligt ett lösbladssystem. I dessa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böcker redovisas vaije fastighet respektive tomträtt under ett särskilt&lt;br&gt;upplägg. Bestämmelser om fastighetsböcker och tomträttsböcker finns i&lt;br&gt;fastighetsbokskungörelsen (1971:708) och tomträttsbokkungörelsen&lt;br&gt;(1971:801). Inskrivningsmyndighetens handläggning regleras i dessa fall&lt;br&gt;av bestämmelser i jordabalken och kungörelsen (1971:784) med tillämp-&lt;br&gt;ningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 24 § jordabalken kan regeringen föreskriva att&lt;br&gt;inskrivning skall ske i inskrivningsregister i stället för i fastighetsbok&lt;br&gt;eller tomträttsbok. Inskrivningsregister förs med automatisk data-&lt;br&gt;behandling. Registret regleras i lagen (1973:98) om inskrivningsregister&lt;br&gt;och i inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061). Numera sker inskriv-&lt;br&gt;ning i inskrivningsregister vid samtliga landets inskrivningsmyndigheter.&lt;br&gt;Registrering i fastighetsbok eller tomträttsbok förekommer således inte&lt;br&gt;längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl inskrivningsregistret som det ADB-baserade fastighetsregistret in-&lt;br&gt;går i det s.k. fastighetsdatasystemet, (”lantmäterimyndigheternas och&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheternas informationssystem”). Systemet regleras i&lt;br&gt;fastighetsdatakungörelsen (1974:1058). Lantmäteriverket svarar för drif-&lt;br&gt;ten av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemets innehåll och uppbyggnad beskrivs närmare i&lt;br&gt;avsnitt 5. Där lämnas också en redogörelse för användarna av fastighets-&lt;br&gt;datasystemet. Vidare beskrivs några register som inte ingår i systemet&lt;br&gt;men som kan sägas ha viss anknytning till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronansjordebok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den äldsta registreringen av fastigheter gjordes i kronans jordebok.&lt;br&gt;Jordeboken tillkom i sin första form under 1500-talet för att förbättra&lt;br&gt;skatteuppbörden och utgjorde under århundraden det främsta offentliga&lt;br&gt;registret över fastigheter. Den förlorade emellertid i början av 1900-talet&lt;br&gt;sin huvudsakliga betydelse i och med att de skatter som var knutna till&lt;br&gt;jorden, grundskatterna, helt avvecklades. Fortfarande gäller dock att&lt;br&gt;Kammarkollegiet i viss omfattning skall föra en jordebok samt avgöra&lt;br&gt;ännu kvarstående ärenden om jordeboken.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Behovet av en översyn av lagstiftningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Slutförandet av fastighetsdatareformen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. fastighetsdatareformen innebar en övergång från manuellt förda&lt;br&gt;register (fastighetsbok och tomträttsbok respektive jordregister och&lt;br&gt;stadsregister) till ADB-baserade register (inskrivningsregister och&lt;br&gt;fastighetsregister). Reformen påbörjades under 1960-talet och avslutades&lt;br&gt;hösten 1995 då Gotlands län såsom sista län övergick till ADB-baserade&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att fastighetsdatareformen numera är avslutad har en del av&lt;br&gt;den förekommande författningsregleringen blivit föråldrad. Det gäller&lt;br&gt;exempelvis den särskilda regleringen av fastighetsbok och jordregister.&lt;br&gt;Detta ger anledning till en översyn av de författningar som styr&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheternas och lantmäterimyndigheternas befattning&lt;br&gt;med registrering av fastighetsanknuten information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den översyn av detta slag som redovisas i det följande (se avsnitten 8.1&lt;br&gt;och 8.2) är framför allt av lagtekniskt slag och syftar inte till att&lt;br&gt;åstadkomma materiella förändringar. Behovet av en lagteknisk översyn&lt;br&gt;gäller inte minst bestämmelserna om inskrivning i 19 kap. jordabalken,&lt;br&gt;vilka i dag helt och hållet tar sikte på det äldre systemet med&lt;br&gt;fastighetsböcker och tomträttsböcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen bör lämpligen förenas med en översyn av vissa andra&lt;br&gt;ålderdomliga fastighetsrättsliga institut. Det gäller bl.a. bestämmelserna&lt;br&gt;om förande av kronans jordebok. I ett stort antal författningar före-&lt;br&gt;kommer begrepp som numera har blivit obsoleta. Några sådana frågor tas&lt;br&gt;upp i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i anledning av den datarättsliga utvecklingen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemets författningsreglering tillkom i böljan av 1970-&lt;br&gt;talet. Flera av de grundläggande författningarna beträffande fastighets-&lt;br&gt;datasystemet tillhör därmed de äldsta regleringarna av s.k. statsmakts-&lt;br&gt;register, dvs. register som har beslutats av riksdagen eller regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan fastighetsdatasystemets tillkomst har mängden information i och&lt;br&gt;i anslutning till systemet successivt ökat. Ursprungligen bestod systemet&lt;br&gt;av fastighetsregistret och inskrivningsregistret. På senare tid har&lt;br&gt;byggnadsregistret tillkommit och en digital registerkarta är under upp-&lt;br&gt;byggnad. I nära anslutning till fastighetsdatasystemet har samfallighets-&lt;br&gt;föreningsregister och ett pantbrevsregister byggts upp. En provverk-&lt;br&gt;samhet med ett lägenhetsregister har genomförts. Nya databaser som&lt;br&gt;fastighetsprisdatabasen har tagits fram. En närmare beskrivning av&lt;br&gt;registren finns i avsnitt 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökade informationsmängder, nya användargrupper, nya använd-&lt;br&gt;ningsformer, krav på enkel tillgång till samhällets grundläggande&lt;br&gt;information och alltmera avancerad teknik har ställt integritetsfrågoma i&lt;br&gt;nytt ljus. Integritetsaspektema gör det naturligt att överväga begräns-&lt;br&gt;ningar vid användandet av systemet, t.ex. vid terminalåtkomst, urval och&lt;br&gt;bearbetningar samt utlämnande på ADB-medium. Vidare finns det&lt;br&gt;anledning att analysera betydelsen från integritets- och säkerhets-&lt;br&gt;synpunkt av att nya uppgiftstyper och en ökad informationsmängd har&lt;br&gt;tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en sådan översyn accentueras av det EG-direktiv om skydd&lt;br&gt;för enskilda personer med avseende på behandlingen av personuppgifter&lt;br&gt;m.m. som antogs år 1995. Direktivet behandlas närmare i avsnitt 6. En ny&lt;br&gt;datalag, personuppgiftslagen (1998:204), har tillkommit med anledning&lt;br&gt;av direktivet. I avsnitt 7 och 10 behandlas frågor om vilken påverkan&lt;br&gt;direktivet får på gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet hos inskrivningsmyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte minst 19 kap. jordabalken berörs av den lagtekniska översyn som&lt;br&gt;fastighetsdatareformens slutförande föranleder. De ändringar som för&lt;br&gt;några år sedan gjordes i den snarlika lagstiftningen om handläggningen&lt;br&gt;av domstolsärenden gör det naturligt att i detta sammanhang också se&lt;br&gt;över de förfaranderegler som kapitlet innehåller (jfr Lagrådets uttalande,&lt;br&gt;prop. 1995/96:115 s. 320 f.). Också bestämmelserna om överklagande av&lt;br&gt;beslut i inskrivningsärenden - vilka när de tillkom var avsedda att&lt;br&gt;tillämpas endast övergångsvis - bör ses över i sak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även dessa frågor behandlas i propositionen (se avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häradsallmänningar och allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa frågor som rör häradsallmänningar m.m. behandlas i avsnitt 12.&lt;br&gt;Dessa har inget direkt samband med övriga frågor som behandlas i&lt;br&gt;propositionen. Eftersom frågorna har fastighetsrättslig anknytning har det&lt;br&gt;emellertid ändå ansetts lämpligt att behandla dem i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsdatasystemet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Register som ingår i fastighetsdatasystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet innehåller, som tidigare har nämnts, ett fastig-&lt;br&gt;hetsregister och ett inskrivningsregister (se 4 § fastighetsdatakungörelsen&lt;br&gt;[1974:1058]). Innehållet i dessa register beskrivs närmare längre fram i&lt;br&gt;detta avsnitt (se s. 74 och 75). I systemet skall även redovisas vissa&lt;br&gt;uppgifter från fastighetstaxeringen. Dessa uppgifter är taxeringsvärden&lt;br&gt;och andra vid taxeringen fastställda uppgifter. Uppgifterna hämtas från&lt;br&gt;skattemyndigheternas fastighetstaxeringsregister. Vidare skall finnas&lt;br&gt;uppgifter om fastighetsägare eller tomträttshavare vars person- eller&lt;br&gt;organisationsnummer saknas i inskrivningsregistret samt ägare till hus på&lt;br&gt;ofri grund med uppgift om person- eller organisationsnummer, namn och&lt;br&gt;postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatakungörelsen medger även att kommunala myndigheter,&lt;br&gt;länsstyrelserna, vägförvaltningama och Riksantikvariekvarieämbetet i&lt;br&gt;informationssystemet redovisar annan information med anknytning till&lt;br&gt;fastigheters användning. En förutsättning är dock att informationen&lt;br&gt;redovisas skild från fastighetsregistret och inskrivningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också möjlighet för Lantmäteriverket att tillföra systemet&lt;br&gt;särskilda uppgifter om byggnader (se 4 a §). Detta s.k. byggnadsregister&lt;br&gt;beskrivs närmare längre fram (se s. 76).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket ansvarar för driften av informationssystemet och för&lt;br&gt;det system- och programmeringsarbete som behövs (se 2 §). Om ett del-&lt;br&gt;system bygger på att uppgifter skall lämnas till informationssystemet&lt;br&gt;med användande av terminal, ansvarar vederbörande myndighet för&lt;br&gt;terminalbehandlingen. Lantmäteriverket ansvar för att uppgifter som har&lt;br&gt;lämnats för införing i fastighetsregistret eller inskrivningsregistret och&lt;br&gt;uppgifter som lämnats från skattemyndigheterna genast registreras (se&lt;br&gt;7§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vem använder fastighetsdatasystemet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet används bl.a. vid samhällsplanering och offentlig&lt;br&gt;förvaltning. I sådan verksamhet fordras ofta uppgifter som är knutna till&lt;br&gt;fastighets- och byggnadsbeståndet. Den information som finns i fastig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet är dock inte alltid tillräcklig. Det är därför vanligt att&lt;br&gt;registerinnehållet bearbetas tillsammans med andra databaser på lokal&lt;br&gt;eller regional nivå. Informationen kan sedan användas vid t.ex. fysisk&lt;br&gt;planläggning, plangenomförande, demografisk kartläggning och statistik-&lt;br&gt;produktion. Informationen utnyttjas också i direkt ärendehandläggning.&lt;br&gt;Fastighetsdatasystemet används också i privat verksamhet och har där&lt;br&gt;stor betydelse för den allmänna omsättningen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna är en stor användargrupp. De har ett grundläggande&lt;br&gt;behov av information om fastigheterna i respektive kommun, inte minst&lt;br&gt;av information från fastighets- och inskrivningsregistren. Informationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanställs ofta med uppgifter från andra databaser. Vid olika typer av&lt;br&gt;demografisk kartering, exempelvis med användning av geografiska&lt;br&gt;informationssystem, sammanställs bl.a. uppgifter om fastigheternas&lt;br&gt;beteckningar, koordinater och befolkningsuppgifter. Dessa uppgifter kan&lt;br&gt;användas vid t.ex. barnomsorgs-, äldreomsorgs- och skolplanering. I&lt;br&gt;andra planerings- eller statistiksammanhang kan det vara angeläget för&lt;br&gt;kommunerna att utnyttja uppgifter från andra källor, t.ex. fastighets-&lt;br&gt;taxeringen. Uppgifter från fastighetsregistret är av intresse vid planlägg-&lt;br&gt;ning, plangenomförande och projektering. Också vid kommunal&lt;br&gt;fastighetsförvaltning kan uppgifter från fastighetsdatasystemet vara av&lt;br&gt;värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland statliga myndigheter är bl.a. kronofogdemyndigheterna och&lt;br&gt;skattemyndigheter stora användare. Givetvis far systemet också stor&lt;br&gt;betydelse i statlig verksamhet som avser planläggning, infrastruktur-&lt;br&gt;satsningar och statistikproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsregistret är användbart inom flera olika verksamhetsom-&lt;br&gt;råden. För statlig verksamhet utgör användningen i samband med&lt;br&gt;fastighetstaxeringen och för statistik viktiga tillämpningar. Genom den&lt;br&gt;unika identitet varje byggnad har finns vidare goda möjligheter att lägga&lt;br&gt;byggnadsspecifik information, t.ex. om skyddsrum, till registret.&lt;br&gt;Registret kan också utgöra grund för ajourhållning av bebyggelse på&lt;br&gt;allmänna kartor eller användas inom folk- och bostadsräkning och annan&lt;br&gt;statistikproduktion. Också kommunerna kan ha ett stort behov av&lt;br&gt;information från byggnadsregistret. Grunduppgifter från det centrala&lt;br&gt;byggnadsregistret kompletteras inte sällan med egna uppgifter i lokala&lt;br&gt;tillämpningar. Exempel på användningsområden inom kommunal verk-&lt;br&gt;samhet är bygglovshantering, byggnadsinspektion, fastighetsförvaltning,&lt;br&gt;projektering, räddningstjänst, civilförsvarsplanering samt miljö- och&lt;br&gt;hälsoskydd. Tillkomsten av byggnadsregistret har också inneburit att&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet har fatt ökad betydelse för räddningstjänsten,&lt;br&gt;polisen, länsstyrelsens civilförsvars- och beredskapsplanering samt&lt;br&gt;militär utbildning och planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De största användarna av fastighetsdatasystemet vid sidan om&lt;br&gt;rmyndighetema är kreditinstituten. Fastighetsdatasystemet används vid&lt;br&gt;kreditgivning. För kreditgivning krävs kännedom om bl.a. fastighetens&lt;br&gt;ägarförhållanden och de inskrivningar som belastar fastigheten. De större&lt;br&gt;kreditgivarna är därför uppkopplade till fastighetsdatasystemet. Särskilt&lt;br&gt;som systemet också innehåller viss taxeringsinformation kan det också&lt;br&gt;användas som underlag vid fastighetsvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsmäklare och försäkringsbolag är exempel på andra stora&lt;br&gt;användargrupper inom den privata sektorn. De använder fastighets-&lt;br&gt;datasystemet på ett liknande sätt som kreditinstituten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inom privat verksamhet är det vanligt att uppgifter hämtas från&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet för att användas i användarnas egna register. Som&lt;br&gt;exempel kan anges skogsbolag som på detta sätt registrerar alla ägare av&lt;br&gt;skogsfastigheter inom sitt verksamhetsområde. Uppgifterna används&lt;br&gt;sedan för t.ex. riktade utskick. Motsvarande tillämpningar förekommer&lt;br&gt;inom eldistribution, telekommunikation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även privatpersoner efterfrågar uppgifter i fastighetsdatasystemet,&lt;br&gt;t.ex. för ägarkontroll inför ett köp av en fastighet eller för att fa&lt;br&gt;upplysning om tidigare erlagd köpeskilling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun utgör ett registerområde (se 2 § fastighetsregister-&lt;br&gt;kungörelsen). Fastighetsregistret består av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- huvudregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- registerkarta (digital),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- koordinatregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- planregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kvartersregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- adressregister, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gemensamhetsanläggningsregister (GA-register).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I huvudregistret redovisas fastigheter och samfälligheter. Redo-&lt;br&gt;visningen av fastigheter sker i 16 avdelningar. De olika avdelningarna&lt;br&gt;innehåller bl.a. uppgifter om registerbeteckning, administrativ till-&lt;br&gt;hörighet, tidigare registerbeteckning, ursprung, adress, omfång och läge,&lt;br&gt;andel i samfållighet, andel i gemensamhetsanläggning, rättigheter samt&lt;br&gt;planer och bestämmelser (se 23 § fastighetsregisterkungörelsen). Regist-&lt;br&gt;ret innehåller i huvudsak samma uppgifter om samfälligheter (se 24 §). I&lt;br&gt;en särskild avdelning för rättigheter redovisas vissa närmare angivna&lt;br&gt;servitut, nyttjanderätt enligt särskilt angivna lagar samt ledningsrätt&lt;br&gt;enligt ledningsrättslagen (1973:1144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkartan ingår i fastighetsregistret om den är digital, dvs. förs&lt;br&gt;med hjälp av automatisk databehandling. Det är emellertid möjligt att&lt;br&gt;föra registerkartan på traditionellt, analogt sätt. I så fall ingår den&lt;br&gt;analoga registerkartan definitionsmässigt inte i fastighetsregistret utan&lt;br&gt;hör till detta. En successiv övergång från analoga till digitala register-&lt;br&gt;kartor pågår. En integrering av grafisk och skriven information före-&lt;br&gt;kommer bl.a. vid lantmäterimyndigheternas handläggning av fastighets-&lt;br&gt;bildningsärenden men också i andra verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koordinatregistret redovisas koordinater för en fastighets eller en&lt;br&gt;samfållighets centralpunkt. Om en fastighet eller samfållighet består av&lt;br&gt;flera områden, sker redovisningen för varje sådant område (se 30 §&lt;br&gt;fastighetsregisterkungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I planregistret utgörs redovisningsenheterna av vaije särskild plan,&lt;br&gt;bestämmelse eller utredning och varje särskilt beslut som enligt närmare&lt;br&gt;bestämmelser skall redovisas i registret (se 33 § fastighetsregister-&lt;br&gt;kungörelsen). Planregistret innehåller bl.a. uppgifter om regionplan,&lt;br&gt;översiktsplan och detaljplan samt områdesbestämmelser. Även bestäm-&lt;br&gt;melser beträffande marks användning som har meddelats enligt vissa&lt;br&gt;närmare angivna lagar, vissa ersättningsbeslut och uppgifter om&lt;br&gt;fomlämningar skall framgå av planregistret. I planregistret får även&lt;br&gt;redovisas uppgifter om jaktvårds- och fiskevårdsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kvartersregistret finns uppgifter om bl.a. ett kvarters beteckning och&lt;br&gt;om nummer som har använts för en föreslagen fastighet eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samfållighet (lott eller tomt) i en fastighetsplan för kvarteret. Där skall&lt;br&gt;också finnas uppgifter om i planregistret redovisade planer,&lt;br&gt;bestämmelser, beslut och utredningar som berör kvarteret samt övriga&lt;br&gt;förhållanden av betydelse för kvarteret. Kvartersregister förs endast om&lt;br&gt;den aktuella kommunen har begärt det. Så är f.n. fallet med endast tre&lt;br&gt;kommuner; Göteborg, Nacka och Stockholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsenhet i adressregistret är en fastighets eller en samfållig-&lt;br&gt;hets adress. Redovisningen skall innehålla uppgifter om redovisnings-&lt;br&gt;enhetens beteckning och om den fastighet eller samfållighet som är&lt;br&gt;belägen på adressen. I samband med uppläggandet av byggnadsregistret&lt;br&gt;har adressuppgifterna knutits till en byggnad. Även förande av&lt;br&gt;adressregister är frivilligt och sker på begäran från respektive kommun.&lt;br&gt;Ansvaret för åsättande av adresser vilar på kommunen. Genom beslut av&lt;br&gt;Lantmäteriverket kan kommunen fa behörighet att själv registrera i&lt;br&gt;adressregistret. Adressregister förs för flertalet kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gemensamhetsanläggningsregistret utgörs redovisningsenheterna av&lt;br&gt;gemensamhetsanläggningar enligt anläggningslagen (1973:1149) eller&lt;br&gt;lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar. Vissa väg-&lt;br&gt;föreningar tas också upp som redovisningsenheter. Registret skall&lt;br&gt;innehålla uppgifter om bl.a. redovisningsenhetens beteckning och&lt;br&gt;administrativa tillhörighet, dess ändamål samt fastighet eller annan&lt;br&gt;deltagare i anläggningen eller föreningen. I registret skall även anges en&lt;br&gt;samfällighetsförenings firma eller namnet på en liknande samman-&lt;br&gt;slutning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregister förs särskilt för varje inskrivningsmyndighets om-&lt;br&gt;råde. I registret redovisas inskrivningsförhållandena för vaije fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen sker i sex avdelningar (se 3-9 §§ inskrivnings-&lt;br&gt;registerkungörelsen [1974:1061]). De olika avdelningarna innehåller&lt;br&gt;uppgifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tomträttsupplåtelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tomträttsinnehav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. inteckningar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. anteckningar, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. äldre förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen för uppgifter om lagfart införs uppgifter om sökandens&lt;br&gt;person- eller organisationsnummer och namn. Därutöver anges vissa&lt;br&gt;uppgifter om ansökan om lagfart och de fång som denna grundas på.&lt;br&gt;Bl.a. införs uppgifter om datum for ansökan, vissa beslut som fattas på&lt;br&gt;grund av ansökan, fångets art och fångeshandlingens datum samt&lt;br&gt;köpeskilling. Dessutom införs uppgifter om vissa andra förhållanden,&lt;br&gt;bl.a. tvister om hävning eller återgång av förvärv av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen för tomträttupplåtelse införs uppgifter om upplåtelser&lt;br&gt;och villkoren för dessa, bl.a. upplåtelsedag, datum för ansökan om&lt;br&gt;inskrivning, beslut om bifall till ansökningen, ändamålet med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upplåtelsen, tomrättsavgäld, upplåtelsetiden och inskränkningar i rätten&lt;br&gt;att upplåta servitut. I avdelningen för tomträttsinnehav införs i stort sett&lt;br&gt;samma uppgifter som i avdelningen för lagfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdelningen for inteckningar m.m. innehåller framför allt uppgifter om&lt;br&gt;penninginteckningar samt inskriven nyttjanderätt, servitut och rätt till&lt;br&gt;elektrisk kraft. För inteckningar anges beloppet. För övriga rättigheter&lt;br&gt;anges beskaffenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen för uppgifter om anteckningar införs uppgifter om&lt;br&gt;förhållanden som enligt författning skall antecknas i inskrivnings-&lt;br&gt;registret. Exempel på sådana anteckningar är uppgifter om expropriation,&lt;br&gt;viss fastighetsbildning, utmätning och konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avdelningen för uppgifter om äldre förhållanden införs hänvisningar&lt;br&gt;till en akt, bl.a. då en inskrivning eller anteckning har dödats eller avförts&lt;br&gt;eller om en anteckning inte längre är gällande. När en hänvisning har&lt;br&gt;förts in i avdelningen för äldre förhållanden, avförs den aktuella&lt;br&gt;inskrivningen eller anteckningen från den avdelning där den&lt;br&gt;förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet har, som ovan har framgått, kompletterats med ett&lt;br&gt;basregister över byggnader, byggnadsregistret (se 4 a § fastighetsdata-&lt;br&gt;kungörelsen). Arbetet med uppläggningen påbörjades år 1993. En uppgift&lt;br&gt;om en byggnad skall bestå av beteckningen på den fastighet där&lt;br&gt;byggnaden är belägen och ett särskilt enhetsnummer för byggnaden. Till&lt;br&gt;detta far fogas uppgifter om byggnadens belägenhet samt sådana&lt;br&gt;uppgifter som fastställts vid fastighetstaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret används bl.a. vid allmän fastighetstaxering för småhus. Detta&lt;br&gt;skedde första gången vid 1996 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner har medverkat vid uppläggningen av byggnads-&lt;br&gt;registret. Ajourföringen av registret regleras genom avtal mellan&lt;br&gt;Lantmäteriverket och respektive kommun. Kommunernas medverkan är&lt;br&gt;alltså frivillig.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Några andra register med fastighetsanknytning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns några register som inte ingår i fastighetsdatasystemet men som&lt;br&gt;har viss fastighetsanknytning. För några av dessa har det ibland satts i&lt;br&gt;fråga om de bör ingå i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslöt år 1995 att infora ett lägenhetsregister (prop.&lt;br&gt;1995/96:90, bet. 1995/96:FiU6, rskr. 1995/96:117). Avsikten med&lt;br&gt;registret är bl.a. att möjliggöra registerbaserade folk- och bostads-&lt;br&gt;räkningar. Registret regleras av lagen (1995:1537) om lägenhetsregister.&lt;br&gt;Lägenhetsregistret skall enligt förarbetena (se prop. 1995/96:90 s. 23 f.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inrättas i anslutning till fastighetsdatasystemet. Registret ingår dock inte i&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om lägenhetsregister trädde i kraft den 1 juli 1996 i fråga om&lt;br&gt;Gävle kommun och Högalids församling i Stockholm. I övrigt träder&lt;br&gt;lagen i kraft den dag regeringen bestämmer. Något sådant förordnande&lt;br&gt;har ännu inte meddelats. Regeringen har dock i 1999 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition (prop. 1998/99:100) anfört att registerbaserade folk- och&lt;br&gt;bostadsräkningar, som kräver ett lägenhetsregister, bedöms kunna&lt;br&gt;genomföras år 2004 eller 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En provverksamhet har alltså bedrivits i Gävle kommun och i Högalids&lt;br&gt;församling i Stockholms kommun. Vid provverksamheten gällde att&lt;br&gt;lägenhetsregistret skulle föras av Lantmäteriverket och kommunerna.&lt;br&gt;Registret omfattade samtliga lägenheter som helt eller till en inte&lt;br&gt;oväsentlig del var avsedda att användas som bostad (bostadslägenhet).&lt;br&gt;Det fick innehålla uppgifter om fastighet, byggnad, lägenhetsbeteckning&lt;br&gt;och övriga uppgifter om lägenheten. Regeringen lämnade i förordningen&lt;br&gt;(1996:435) om lägenhetsregister närmare föreskrifter om register-&lt;br&gt;innehållet. Bland de uppgifter som skulle ingå kan nämnas ägarkategori,&lt;br&gt;byggnadstyp och slag av lägenhet m.m., byggnadens ålder m.m.,&lt;br&gt;lägenhetsutformning, belägenhet samt identifikationsuppgifter (se 3 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringskansliet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bl.a.&lt;br&gt;utarbeta författningsförslag avseende uppbyggnaden av lägenhets-&lt;br&gt;registret. Arbetsgruppen skall redovisa sitt förslag senast den 1 mars&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfällighetsföreningsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfällighetsföreningar skall, enligt 25 § lagen (1973:1150) om&lt;br&gt;förvaltning av samfälligheter, registreras hos den statliga lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten i länet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare bestämmelser om registreringen finns i förordningen&lt;br&gt;(1993:1270) om användning av automatisk databehandling vid förande&lt;br&gt;av samfällighetsföreningsregister m.m. I förordningen finns bestäm-&lt;br&gt;melser om registrens innehåll (se 5 §). Bl.a. skall registret innehålla&lt;br&gt;uppgifter om styrelsens medlemmar och om firmatecknare, om sådan har&lt;br&gt;utsetts. I en bestående enhet skall dessutom anges bl.a. föreningens&lt;br&gt;organisationsnummer och firma samt den gemensamhetsanläggning,&lt;br&gt;samfällighet eller rättighet som föreningen förvaltar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information från samfällighetsföreningsregistret används av vissa&lt;br&gt;statliga myndigheter, såsom Vägverket, och i övrigt av bl.a. kreditinstitut,&lt;br&gt;försäkringsbolag och kommunala myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ägare av en fastighet vill upplåta panträtt i fastigheten till säkerhet&lt;br&gt;för en fordran, kan han hos inskrivningsmyndigheten erhålla inteckning,&lt;br&gt;dvs. inskrivning i fastigheten av ett visst penningbelopp. Bevis om&lt;br&gt;inteckningen kallas pantbrev. Tidigare kunde pantbrev utfärdas endast i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skriftlig form. Numera kan pantbrev också utfärdas genom att&lt;br&gt;inteckningen registreras i pantbrevsregistret. Sådana pantbrev benämns&lt;br&gt;datapantbrev. Pantbrevsregistret regleras i lagen (1994:448) om pant-&lt;br&gt;brevsregister och förordningen (1994:598) om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret förs av Lantmäteriverket. Vilka uppgifter som skall&lt;br&gt;anges för en inteckning som registreras i pantbrevsregistret regleras i 2 §&lt;br&gt;förordningen om pantbrevsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra databaser och register&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. BKN-systemet utgör ett särskilt datastöd för Statens&lt;br&gt;bostadskreditnämnd. Genom systemet far banker och andra kreditinstitut,&lt;br&gt;i samband med låneutbetalningar, kreditgarantier från Statens bostads-&lt;br&gt;kreditnämnd enligt förordningen (1991:1924) om statlig kreditgaranti för&lt;br&gt;bostäder. Systemet bygger bl.a. på att uppgifter om ägarförhållanden&lt;br&gt;m.m. kontrolleras mot inskrivningsregistret. Långivarna är register-&lt;br&gt;ansvariga. Lantmäteriverket sköter teknisk drift och förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BKN-systemet har i sin tur kopplingar till det av Boverket utarbetade&lt;br&gt;FENIX-systemet. Detta innehåller uppgifter som används i samband med&lt;br&gt;subventionering av boende. För att säkerställa att utbetalningen görs till&lt;br&gt;rätt ägare sker en avstämning mellan FENIX-systemet och fastighets-&lt;br&gt;datasystemet omedelbart före utbetalningen. Denna verksamhet regleras&lt;br&gt;genom avtal mellan Lantmäteriverket och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skattemyndigheterna förs regionala fastighetstaxeringsregister.&lt;br&gt;Som tidigare har nämnts förs vissa uppgifter över från dessa register till&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet. Även vid Statistiska Centralbyrån förs för&lt;br&gt;statistikändamål ett fastighetstaxeringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har Lantmäteriverket i anslutning till fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;utvecklat en fastighetsprisdatabas och en ändrings databas. I fastighets-&lt;br&gt;prisdatabasen lagras bl.a. uppgifter om alla fastighetsköp i Sverige. Där&lt;br&gt;finns uppgifter om köp (pris, datum m.m.), uppgifter från fastighets-&lt;br&gt;taxeringsregistret (taxeringsvärde och standardpoäng) samt uppgifter om&lt;br&gt;adress och koordinater. Uppgifterna används för urval och beräkningar,&lt;br&gt;t.ex. vid arbetet med fastighetstaxeringen. Vidare används basen för&lt;br&gt;uppdatering av externa system som används för t.ex. fastighetsvärdering&lt;br&gt;och prisanalyser. Ändringsdatabasen innehåller uppgifter om ändringar i&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet, t.ex. att en fastighet har bildats eller bytt lagfaren&lt;br&gt;ägare. Dessa ändringsdata används för att uppdatera lokala system hos&lt;br&gt;kommuner och andra användare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Via fastighetsdatasystemet kan man nå det företagsinteckningsregister&lt;br&gt;som förs av inskrivningsmyndigheten i Malmö domsaga samt de bolags-&lt;br&gt;och föreningsregister som Patent- och registreringsverket för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samhället pågår en utveckling från traditionella analoga kartor till&lt;br&gt;databaser med geografiska data. Dessa är ofta strukturerade så att de kan&lt;br&gt;användas i geografiska informationssystem (GIS). I fastighetsdatasys-&lt;br&gt;temet är både fastigheter och byggnader lägesbestämda med koordinater.&lt;br&gt;Den digitala registerkartan är också en del av fastighetsregistret.&lt;br&gt;Fastighetsdatasystemet är därför ett viktig underlag för GIS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;EG:s dataskyddsdirektiv&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europarlamentets och rådets direktiv 95/46/EG om skyddet för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det&lt;br&gt;fria flödet av sådana uppgifter (EG-direktivet) antogs år 1995. Medlems-&lt;br&gt;staterna är skyldiga att inom tre år från det att direktivet antogs införa&lt;br&gt;den nationella författningsreglering som är nödvändig för att detta skall&lt;br&gt;kunna följas. Den tidpunkten inföll den 24 oktober 1998. För register&lt;br&gt;med en ”behandling som pågår” när direktivet genomförs genom&lt;br&gt;nationell lagstiftning har man ytterligare tre år på sig att bringa&lt;br&gt;regleringen i samklang med direktivet. Den nya personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) innebär ett genomförande av direktivet. För statsmakts-&lt;br&gt;registrens del kan emellertid ytterligare åtgärder krävas för att direktivet&lt;br&gt;skall bli helt genomfört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet har två syften (se artikel 1). Det ena syftet är att skydda&lt;br&gt;fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter, särskilt rätten till&lt;br&gt;privatliv, i samband med behandling av personuppgifter. Det andra är att&lt;br&gt;skapa förutsättningar för ett fritt flöde av personuppgifter mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgifter avses varje upplysning som avser en identifierad&lt;br&gt;eller identifierbar fysisk person. Identifierbar är en person som kan&lt;br&gt;identifieras direkt eller indirekt, framför allt genom hänvisning till ett&lt;br&gt;identifikationsnummer eller till en eller flera faktorer som är specifika för&lt;br&gt;hans fysiska, fysiologiska, psykiska, ekonomiska, kulturella eller sociala&lt;br&gt;identitet (se artikel 2 a).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerbegreppet är inte lika centralt i direktivet som i t.ex. den&lt;br&gt;tidigare svenska datalagen (1973:289). Det används för att beteckna&lt;br&gt;”varje strukturerad samling av personuppgifter som är tillgänglig enligt&lt;br&gt;särskilda kriterier” (se artikel 2). Direktivet - som annars är tillämpligt&lt;br&gt;enbart på behandling av personuppgifter som företas på automatisk väg -&lt;br&gt;skall tillämpas även på behandling av personuppgifter som ingår i ett&lt;br&gt;manuellt fört register (se artikel 3). Med ”behandling” avses varje åtgärd&lt;br&gt;eller serie av åtgärder som vidtas beträffande personuppgifter, vare sig&lt;br&gt;det sker på automatisk väg eller inte, t.ex. insamling, registrering,&lt;br&gt;bearbetning, utlämnande eller annat tillhandahållande av uppgifter,&lt;br&gt;sammanställning eller samköming m.m. (se artikel 2 b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registeransvarig är enligt direktivets huvudregel den fysiska eller&lt;br&gt;juridiska person, den myndighet, den institution eller det andra organ&lt;br&gt;som ensamt eller tillsammans med andra bestämmer ändamålen och&lt;br&gt;medlen för behandlingen av personuppgifter (se artikel 2 d). När&lt;br&gt;ändamålen eller medlen för behandlingen bestäms av nationella lagar&lt;br&gt;eller andra författningar eller av gemenskapsrätten, kan emellertid den&lt;br&gt;registeransvarige, eller de särskilda kriterierna för att utse denne, anges i&lt;br&gt;nationell rätt eller i gemenskapsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet innehåller principer för hur behandling av personuppgifter&lt;br&gt;skall ske (se artikel 6). Personuppgifter skall behandlas på ett korrekt och&lt;br&gt;lagligt sätt. De skall samlas in för särskilda, uttryckligt angivna och&lt;br&gt;berättigade ändamål. Senare behandling får inte ske på ett sätt som är&lt;br&gt;oförenligt med dessa ändamål. Om den senare behandlingen sker för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;historiska, statistiska eller vetenskapliga ändamål, ställer sig saken dock&lt;br&gt;annorlunda. Sådan senare behandling skall inte anses oförenlig med det&lt;br&gt;ursprungliga ändamålet även om det ursprungliga ändamålet var ett&lt;br&gt;annat. Lämpliga skyddsåtgärder måste dock beslutas. Direktivet fordrar&lt;br&gt;också att personuppgifter är adekvata och relevanta. Uppgifterna far inte&lt;br&gt;omfatta mer än vad som är nödvändigt med hänsyn till det aktuella&lt;br&gt;ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I direktivet behandlas vidare förvaring av personuppgifter (se&lt;br&gt;artikel 6). Personuppgifter skall förvaras på ett sätt som förhindrar&lt;br&gt;identifiering av den registrerade under en längre tid än som är nödvändigt&lt;br&gt;för ändamålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter är tillåten endast under vissa angivna&lt;br&gt;förutsättningar (se artikel 7). Behandling är alltid tillåten, om den&lt;br&gt;registrerade otvetydigt har lämnat sitt samtycke. Vidare anges en del fall&lt;br&gt;när behandlingen är nödvändig för att fullgöra ett avtal eller en rättslig&lt;br&gt;förpliktelse eller för att skydda intressen som är av grundläggande&lt;br&gt;betydelse för den registrerade. Behandling kan slutligen under vissa&lt;br&gt;andra förutsättningar vara tillåten i allmän respektive privat verksamhet.&lt;br&gt;Såvitt gäller allmän verksamhet är behandling tillåten, om behandlingen&lt;br&gt;är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller om&lt;br&gt;den är ett led i myndighetsutövning som utförs av den registeransvarige&lt;br&gt;eller av en tredje man till vilken uppgifterna har lämnats ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheterna till behandling av s.k. känsliga personuppgifter, t.ex.&lt;br&gt;uppgifter som rör politiska åsikter, hälsa eller sexualliv, är snävare (se&lt;br&gt;artikel 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om information till den registrerade finns i artiklarna 10&lt;br&gt;och 11. Artikel 11 avser situationen att uppgifterna inte har samlats in&lt;br&gt;från den registrerade. Den registeransvarige eller hans företrädare måste&lt;br&gt;då lämna viss information till den registrerade. Detta skall ske vid&lt;br&gt;registreringen av uppgifterna eller, om utlämnande till tredje man kan&lt;br&gt;förutses, senast när uppgifterna lämnas ut. Informationen skall utvisa den&lt;br&gt;registeransvariges och dennes eventuella företrädares identitet samt&lt;br&gt;ändamålet med behandlingen. Ytterligare information skall lämnas, om&lt;br&gt;den är nödvändig för att tillförsäkra den registrerade en korrekt&lt;br&gt;behandling. Sådan information kan avse t.ex. de kategorier av uppgifter&lt;br&gt;som behandlingen gäller, mottagarna eller de kategorier som mottar&lt;br&gt;uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantag kan göras när den enskilde känner till utlämnandet.&lt;br&gt;Undantag kan också göras dels när det visar sig omöjligt eller skulle&lt;br&gt;innebära en oproportionerligt stor ansträngning att lämna information,&lt;br&gt;dels om registrering eller utlämnande uttryckligen föreskrivs i&lt;br&gt;författning. För sådana fall skall medlemsstaterna föreskriva lämpliga&lt;br&gt;skyddsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet finns återgivet i sin helhet i propositionen med förslag&lt;br&gt;till personuppgiftslag (se prop. 1997/98:44, bilaga 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Register- och integritets frågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Vissa utgångspunkter för regeringens överväganden&lt;br&gt;och förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En utgångspunkt för fastighetsdatasyste-&lt;br&gt;mets författningsreglering bör vara att endast sådan användning av&lt;br&gt;information som kan anses berättigad skall vara tillåten. Författnings-&lt;br&gt;regleringen bör utformas så att den möjliggör löpande förändringar av&lt;br&gt;systemet. Slutligen bör författningsregleringen så långt möjligt vara&lt;br&gt;teknikoberoende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Fastighetsdatasystemet uppvisar&lt;br&gt;vissa särdrag jämfört med de flesta andra statsmaktsregister. I många&lt;br&gt;andra register är utgångspunkten de registrerade personerna. I&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet är det fastigheten som är utgångspunkten. Några&lt;br&gt;av de mest centrala uppgifterna är fastighetsbeteckningen och koordina-&lt;br&gt;tema för fastigheten. Uppgifter om personer förekommer huvudsakligen&lt;br&gt;endast indirekt, genom att en person är knuten till en viss fastighet. En&lt;br&gt;annan sak är att vid användning av uppgifterna, t.ex. när en bank&lt;br&gt;använder dem, en person kan vara utgångspunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan avvikelse från vad som gäller för många andra&lt;br&gt;statsmaktsregister är att alla uppgifter som ingår i fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;i princip är offentliga. Beträffande en stor del av uppgifterna är det&lt;br&gt;främsta syftet med registreringen just att ge offentlighet åt vissa&lt;br&gt;rättsförhållanden. Det gäller t.ex. uppgifter om vem som är lagfaren&lt;br&gt;ägare till en fastighet och uppgifter om nybildning av en fastighet. För&lt;br&gt;den allmänna omsättningen och för kreditväsendet är det av betydelse att&lt;br&gt;dessa uppgifter finns allmänt tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet skiljer sig också från flertalet andra&lt;br&gt;statsmaktsregister genom mångsidigheten och bredden i användningen av&lt;br&gt;de uppgifter som ingår i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet är en stor tillgång i samhället. Det tillhanda-&lt;br&gt;håller fastighetsanknuten information till en mängd viktiga sam-&lt;br&gt;hällsfunktioner. Betydande vinster har gjorts genom användning av&lt;br&gt;systemets information. Det kan särskilt noteras att de lägesangivelser&lt;br&gt;som fastighetsregistret innehåller tillhör samhällets viktigaste samord-&lt;br&gt;ningsnycklar. Ett fortsatt nyttjande av systemet ger alltså en potential till&lt;br&gt;ytterligare effektivisering och rationalisering av olika verksamheter. En&lt;br&gt;bred användning av systemets information ligger därmed väl i linje med&lt;br&gt;de riktlinjer om utvecklandet av en effektiv informationsförsöijning som&lt;br&gt;regering och riksdag under senare år har uttalat sig för. Detta visar vikten&lt;br&gt;av att det inte ställs upp onödiga begränsningar för systemets&lt;br&gt;användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt måste användningen av fastighetsdatasystemet begränsas så&lt;br&gt;att den inte kommer i konflikt med datarättslig reglering och så att&lt;br&gt;integritetsintressena beaktas i en utsträckning som är tillfredsställande.&lt;br&gt;Visserligen är det överlag så att de enskilda uppgifterna i fastighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;datasystemet inte kan anses särskilt känsliga från integritetssynpunkt.&lt;br&gt;Många uppgifter har dessutom en svag anknytning till enskilda personer.&lt;br&gt;Mängden av uppgifter i systemet och de sammanställningar som kan&lt;br&gt;göras om en enskild kan emellertid i vissa fall ge upphov till integritets-&lt;br&gt;problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av en ny författningsreglering måste det därför för&lt;br&gt;det första göras en avvägning mellan användar- och integritetsintressena.&lt;br&gt;Det är därvid enligt regeringens uppfattning en lämplig utgångspunkt att&lt;br&gt;endast en sådan användning som kan anses berättigad tillåts. Användning&lt;br&gt;som från integritetssynpunkt är olämplig eller användning där&lt;br&gt;integritetsintressena väger över andra intressen bör så långt möjligt&lt;br&gt;förhindras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra bör författningsregleringen utformas så att den i största&lt;br&gt;möjliga utsträckning möjliggör successiva förändringar i systemet utan&lt;br&gt;att hela regelverket behöver ändras. Det bör således vara möjligt att utan&lt;br&gt;alltför omfattande ingrepp i författningarna ändra bl.a. innehållet i&lt;br&gt;datasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje bör - med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen&lt;br&gt;- regelverket så långt möjligt göras teknikoberoende. Det minskar&lt;br&gt;behovet av ständiga regeländringar när tekniken förändras. Det är dock&lt;br&gt;svårt att förutse vad teknikutvecklingen kan föra med sig. I dag&lt;br&gt;förekommer vissa särskilda användningsformer, t.ex. terminalåtkomst&lt;br&gt;samt urval och bearbetningar, som påkallar särskilda begränsningar för&lt;br&gt;användningen (se närmare om detta i avsnitt 7.7). Ny teknik kan i&lt;br&gt;framtiden komma att kräva ytterligare begränsningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Registerfrågan. Namnet på registret och dess olika&lt;br&gt;delar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet skall från datarättslig synpunkt utgöra ett enda register.&lt;br&gt;Registret skall benämnas fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall bestå av olika delar, bl.a. en allmän del (motsvarande&lt;br&gt;det nuvarande fastighetsregistret) och en inskrivningsdel (motsvarande&lt;br&gt;det nuvarande inskrivningsregistret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag utom vad gäller benämningen på det nya registret (se&lt;br&gt;SOU 1997:3 s. 103-106 ochs. 129-130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;s. 137-141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft någon&lt;br&gt;invändning mot att registerbegreppet används eller haft några synpunkter&lt;br&gt;på benämningen av registret. Lantmäteriverket, Lantmäteriavdelningen&lt;br&gt;vid Lunds Tekniska Högskola och Sveriges Lantmätareförening har&lt;br&gt;emellertid ansett att benämningen fastighetsdatasystemet bör användas&lt;br&gt;eller har i vart fall varit tveksamma till den föreslagna nya benämningen.&lt;br&gt;Även Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;diskuterat om benämningen register bör användas för samlingen av&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Som tidigare har framgått ingår fastighetsregistret och&lt;br&gt;inskrivningsregistret i det nuvarande fastighetsdatasystemet. I systemet&lt;br&gt;inryms också byggnadsregistret samt vissa taxeringsuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen register är inte entydigt definierad i gällande rätt. I den&lt;br&gt;tidigare gällande datalagen (1973:289) fanns det däremot regler om&lt;br&gt;personregister. Därmed avsågs register, förteckningar eller andra anteck-&lt;br&gt;ningar som förs med hjälp av automatisk databehandling och som&lt;br&gt;innehåller personuppgifter som kan hänföras till den som avses med&lt;br&gt;uppgiften. I förarbetena till datalagen (se prop. 1973:33 s. 118) angavs&lt;br&gt;att, förutom register i vanlig mening, även förteckningar och andra&lt;br&gt;anteckningar omfattades av lagen. Det angavs vidare att, för att ett&lt;br&gt;register skulle anses föreligga, det måste vara fråga om behandling från&lt;br&gt;informationssynpunkt av faktiska uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det tidigare nämnda EG-direktivet är registerbegreppet inte det&lt;br&gt;centrala. Begreppet får enbart betydelse för viss manuell hantering av&lt;br&gt;personuppgifter. Fastighetsdatautredningen har emellertid föreslagit att&lt;br&gt;begreppet behålls i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om registerbegreppet behålls, uppkommer frågan om de skilda sam-&lt;br&gt;lingar av uppgifter som i dag ingår i fastighetsdatasystemet i rättsligt&lt;br&gt;hänseende bör anses utgöra ett enda eller flera register.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör registerbegreppet användas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet register har inte någon central betydelse i EG-direktivet.&lt;br&gt;Uttrycket används inte heller i personuppgiftslagen. Det tidigare&lt;br&gt;uttrycket registeransvarig har bytts ut mot personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså skäl som talar för att registerbegreppet överges även på&lt;br&gt;fastighetsdataområdet. Ett alternativ som några remissinstanser har pekat&lt;br&gt;på är att använda uttrycket system. På fastighetsrättens område skulle&lt;br&gt;detta ansluta väl till etablerade förhållanden. Benämningen fastighets-&lt;br&gt;datasystemet skulle då kunna behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid också flera skäl som talar för att registerbegreppet&lt;br&gt;behålls. Fastighetsdatasystemet har en påtaglig registerkaraktär, eftersom&lt;br&gt;det innehåller en väl strukturerad mängd uppgifter som är ägnad för&lt;br&gt;sökning. Det finns ett stort antal författningsreglerade register, för vilka&lt;br&gt;termen register under överskådlig tid kan förväntas bli kvar. Det är då&lt;br&gt;knappast lämpligt att i detta sammanhang överge registerbegreppet. I&lt;br&gt;förarbetena till personuppgiftslagen har de traditionella registren&lt;br&gt;uppmärksammats och det har i det sammanhanget uttalats att det inte&lt;br&gt;finns något som hindrar att vad som faktiskt är ett regelrätt datoriserat&lt;br&gt;register också kallas för det (se prop. 1997/98:44 s. 39). En motsvarande&lt;br&gt;bedömning har gjorts för t.ex. polisens register (se prop. 1997/98:97 s.&lt;br&gt;102). Fastighetsdatasystemet måste också uppfattas som ett register i EG-&lt;br&gt;direktivets mening, alltså en för sökning tillgänglig samling uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda leder enligt regeringens uppfattning till att uttrycket register&lt;br&gt;bör användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett eller flera register?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om informationen bör ingå i ett enda register eller om den&lt;br&gt;bör delas upp i flera register. För tydlighetens skull bör här nämnas att&lt;br&gt;med register avses det datarättsliga begreppet. Det är således inte ett&lt;br&gt;tekniskt begrepp som nu diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en uppdelning av informationen på olika register kombinerad&lt;br&gt;med olika begränsningar i möjligheterna till sambearbetning av uppgifter&lt;br&gt;från olika register skulle man, kan det hävdas, lättare kunna förhindra&lt;br&gt;från integritetssynpunkt oönskade sammanställningar av information. En&lt;br&gt;uppdelning på olika register skulle också göra det möjligt att ange olika&lt;br&gt;ändamål för olika register och därmed också begränsa användningen av&lt;br&gt;de uppgifter som ingår i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning på flera register kan i princip göras på två skilda sätt.&lt;br&gt;Det ena alternativet är att man utgår från de huvudsakliga ändamål för&lt;br&gt;vilka uppgifterna i respektive register skall fa användas. Den information&lt;br&gt;som skall användas av statliga och kommunala myndigheter skulle med&lt;br&gt;en sådan modell kunna finnas i ett register, medan sådan information som&lt;br&gt;skall användas mer kommersiellt skulle kunna finnas i ett annat. Det&lt;br&gt;andra alternativet innebär att en uppdelning i flera register görs utifrån&lt;br&gt;registrens innehåll. En sådan modell skulle i huvudsak innebära att man&lt;br&gt;behåller den uppdelning på skilda register, såsom fastighetsregister och&lt;br&gt;inskrivningsregister, som finns i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning i flera register enligt den senare modellen, alltså en&lt;br&gt;uppdelning med hänsyn till de olika registrens innehåll, framstår som&lt;br&gt;mycket svår att upprätthålla. Det hänger samman med att en stor del av&lt;br&gt;informationen är gemensam i flera av delregistren. Det torde nämligen&lt;br&gt;vara nödvändigt att göra uppdelningen av informationen på de olika&lt;br&gt;registerenhetema definitiv för att man skall kunna tala om flera register.&lt;br&gt;En mer definitiv uppdelning av de samlingar av uppgifter som ingår i det&lt;br&gt;hittillsvarande fastighetsdatasystemet skulle emellertid närmast omöj-&lt;br&gt;liggöra en ändamålsenlig användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det alternativ som finns kvar, om man skall ha ett system med flera&lt;br&gt;register, är en uppdelning efter de huvudsakliga ändamålen. Fördelen&lt;br&gt;med en sådan modell är att innehållet i de olika registren kan begränsas i&lt;br&gt;förhållande till vad som är relevant och nödvändigt i förhållande till&lt;br&gt;respektive ändamål. Modellen innebär dock att det register som skall&lt;br&gt;vara avsett för myndigheter och kommuner torde behöva innehålla i&lt;br&gt;princip all information som för närvarande ingår i fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppdelning i flera register utifrån ändamålen har alltså mycket&lt;br&gt;begränsade fördelar från integritetssynpunkt jämfört med en modell med&lt;br&gt;ett enda register. I en modell av det senare slaget kan integritetsintressena&lt;br&gt;tillgodoses genom begränsningar i möjligheterna att lämna ut eller på&lt;br&gt;annat vis behandla registeruppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden anser regeringen att den framtida&lt;br&gt;motsvarigheten till fastighetsdatasystemet i rättslig mening bör utformas&lt;br&gt;som ett enda register. De integritetsaspekter som talar för en uppdelning i&lt;br&gt;flera register bör i stället tillgodoses genom vissa generella begränsningar&lt;br&gt;i möjligheterna att behandla de uppgifter som ingår i registret (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 7.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall det nya registret benämnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör klart framgå av benämningen på den framtida motsvarigheten till&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet att det utgör ett enda register. Uppdelningen på&lt;br&gt;inskrivnings- och fastighetsregister m.m. bör därför överges. Fastighets-&lt;br&gt;datautredningen har föreslagit benämningen fastighetsdataregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningsreglerade register som i dag förs med automatisk&lt;br&gt;databehandling innehåller i sina namn inte uttrycket ”dataregister” utan&lt;br&gt;endast ”register”. Så är också fallet med de register som ingår i det&lt;br&gt;nuvarande fastighetsdatasystemet (inskrivningsregistret, fastighets-&lt;br&gt;registret och byggnadsregistret). Något rättsligt behov att genom register-&lt;br&gt;benämningen ange att det är fråga om ett register som förs med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling finns inte. Från språklig synpunkt framstår&lt;br&gt;beteckningen fastighetsdataregister som onödigt lång. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör den nya benämningen därför vara fastighetsregistret.&lt;br&gt;Visserligen har detta uttryck hittills betecknat ett av de register som ingår&lt;br&gt;i fastighetsdatasystemet, vilket övergångsvis kan innebära viss risk för&lt;br&gt;sammanblandning. Sett på längre sikt framstår emellertid begreppet&lt;br&gt;fastighetsregister som det mest ändamålsenliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall de olika delarna av registret benämnas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen fastighetsregistret bör alltså i fortsättningen användas för&lt;br&gt;vad som hittills har benämnts fastighetsdatasystemet. Fastighetsregistret&lt;br&gt;bör anses som ett enda register. Det är då inte längre lämpligt att&lt;br&gt;beteckna samlingarna av uppgifter i det nuvarande inskrivningsregistret&lt;br&gt;och fastighetsregistret som ”register”. Inte heller bör termen delregister&lt;br&gt;användas. Fastighetsdatautredningen har förordat att ordet -del används&lt;br&gt;och har, för de delar av systemet som nu har diskuterats, föreslagit&lt;br&gt;beteckningarna inskrivningsdel och fastighetsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag om att ordet -del skall användas framstår enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning som ändamålsenligt. Detsamma gäller den&lt;br&gt;föreslagna benämningen inskrivnings delen Med hänsyn till att det nya&lt;br&gt;registret bör benämnas fastighetsregistret bör emellertid en annan term än&lt;br&gt;”fastighetsdel” användas för det hittillsvarande fastighetsregistret. I&lt;br&gt;stället bör denna del av det nya fastighetsregistret benämnas allmänna&lt;br&gt;delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De delsamlingar av uppgifter som ryms i det nuvarande byggnads-&lt;br&gt;registret och de adress- och taxeringsuppgifter som finns i fastighets-&lt;br&gt;datasystemet - och som enligt regeringens förslag även i fortsättningen&lt;br&gt;skall ingå i det nya registret (se avsnitt 7.6) - bör i enlighet med det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föregående benämnas byggnadsdelen, adressdelen och taxerings-&lt;br&gt;uppgiftsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Dispositionen av det nya regelverket&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De från integritetssynpunkt viktiga ramarna för det&lt;br&gt;nya registret skall slås fast i en ny lag, lagen om fastighetsregister. De&lt;br&gt;grundläggande reglerna om fastighetsregistrering skall finnas kvar i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen, medan de grundläggande reglerna om&lt;br&gt;inskrivning skall finnas kvar i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med regeringens förslag (se s. 163-166).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;s. 142-144).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör den nya regleringen ske i form av lag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det hittillsvarande fastighetsdatasystemet innehåller ett stort antal&lt;br&gt;personuppgifter. De enskilda uppgifterna i systemet är visserligen inte&lt;br&gt;särskilt integritetskänsliga. Mängden uppgifter liksom möjligheterna att&lt;br&gt;kombinera olika uppgifter gör emellertid att systemet ändå ger upphov&lt;br&gt;till vissa risker från integritetssynpunkt. Det finns därför ett behov av&lt;br&gt;författningsbestämmelser som kan minimera dessa risker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk rätt fordrar i och för sig inte att regler av det slag som nu är&lt;br&gt;aktuella ges i lagform (jfr 8 kap. 2 och 3 §§ regeringsformen).&lt;br&gt;Regeringen - vars ställningstagande riksdagen sedermera ställde sig&lt;br&gt;bakom - har emellertid i ett tidigare sammanhang uttalat (se prop.&lt;br&gt;1990/91:60 s. 58) att en målsättning bör vara att, i det fall register med ett&lt;br&gt;stort antal registrerade och ett särskilt känsligt innehåll inrättas,&lt;br&gt;bestämmelser skall meddelas i form av lag. Regeringen tilläde att detta&lt;br&gt;gäller särskilt i de fall uppgifterna i registret sprids externt i en icke&lt;br&gt;obetydlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att de från integritetssynpunkt&lt;br&gt;viktiga ramarna för det nya registret bör slås fast i en ny lag. Denna bör i&lt;br&gt;konsekvens med regeringens tidigare överväganden om registrets namn&lt;br&gt;(se avsnitt 7.2) benämnas lagen om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att reglera alla frågor i lag är emellertid behäftat med betydande&lt;br&gt;nackdelar. För det första skulle en sådan lag bli mycket omfattande och&lt;br&gt;svåröverskådlig. Så torde t.ex. en reglering av det närmare innehållet i de&lt;br&gt;olika delarna av registret bli ganska detaljerad. För det andra måste man&lt;br&gt;räkna med att justeringar successivt måste göras vad gäller registrets&lt;br&gt;närmare innehåll. Lagstiftningsproceduren lämpar sig mindre bra för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden är det enligt regeringens mening mest Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;ändamålsenligt att frågor som inte är centrala från integritetssynpunkt&lt;br&gt;regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PW bör den nya registerlagen innehålla?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om de grundläggande reglerna om inskrivning och&lt;br&gt;fastighetsregistrering i jordabalken och fastighetsbildningslagen bör&lt;br&gt;finnas kvar där eller om de bör föras över till den nya registerlagen. En&lt;br&gt;omdisposition av hela författningsregleringen skulle möjligen leda till ett&lt;br&gt;mer lättillgängligt regelverk. Men ett sådant arbete skulle inte innebära&lt;br&gt;några materiella förbättringar utan vara helt betingat av redaktionella&lt;br&gt;skäl. På kort sikt skulle det innebära att de som i dag är hemmastadda i&lt;br&gt;de nuvarande lagarna skulle fa lägga ned en hel del arbete på att orientera&lt;br&gt;sig i den nya lagen. Denna skulle dessutom bli omfattande och reglera en&lt;br&gt;mängd frågor som registerlagar inte brukar reglera. Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör registerlagen därför inte behandla frågor om fastighets-&lt;br&gt;registrering och inskrivning. De grundläggande reglerna om&lt;br&gt;fastighetsregistrering bör alltså finnas kvar i fastighetsbildningslagen,&lt;br&gt;medan motsvarande regler om inskrivning bör finnas kvar i jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka frågor bör då regleras i lagen om fastighetsregister? Med hänsyn&lt;br&gt;till EG-direktivet är det nödvändigt att slå fast ändamålen för registret i&lt;br&gt;lagen. Ändamålen styr användningen av uppgifterna och i stor&lt;br&gt;utsträckning även registrets innehåll. Det är en av de från integritets-&lt;br&gt;synpunkt viktigaste regleringarna (se närmare avsnitt 7.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör frågan om personuppgiftsansvaret och därmed samman-&lt;br&gt;hängande frågor slås fast i lagen (se närmare avsnitt 7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också naturligt att lagen anger vissa yttre ramar för vad registret&lt;br&gt;kan innehålla. Däremot är det, som redan tidigare har konstaterats, inte&lt;br&gt;lämpligt att i detalj lagreglera innehållet i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör lagen reglera de begränsningar som skall gälla för&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter i registret (se närmare avsnitt 7.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen på förordningsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De mera detaljerade bestämmelserna om fastighetsregistrets innehåll bör&lt;br&gt;i enlighet med vad som tidigare har anförts ges i förordning. Regeringen&lt;br&gt;avser att, sedan riksdagen har beslutat om den nu föreslagna lagen, samla&lt;br&gt;sådana detaljbestämmelser som är av datarättsligt slag i en gemensam ny&lt;br&gt;förordning, förordningen om fastighetsregister. Övriga frågor som avser&lt;br&gt;inskrivning avser regeringen att reglera i en annan ny förordning,&lt;br&gt;inskrivningsförordningen. Detaljbestämmelser avseende fastighets-&lt;br&gt;registrering, vilka inte är av datarättslig karaktär, avser regeringen att&lt;br&gt;flytta över till fastighetsbildningskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1A&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Personuppgifitsansvaret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lantmäteriverket ensamt skall vara&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig för det nya registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer i sak med&lt;br&gt;regeringens förslag (se s. 137-142).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller inte haft något att invända mot det. Lantmäteriverket har hävdat att&lt;br&gt;regleringen behöver göras tydligare och har anfört att i de fall en annan&lt;br&gt;myndighet än en lantmäterimyndighet för in en uppgift i registret bör den&lt;br&gt;myndigheten ha ansvaret för uppgiften. Svenska Kommunförbundet har&lt;br&gt;ansett att en kommun som för in uppgifter i registret bör svara för&lt;br&gt;motsvarande rättelseåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt datalagen (1973:289) gällde att det för varje register&lt;br&gt;skulle finnas en registeransvarig. Enligt EG-direktivet åvilar register-&lt;br&gt;ansvaret den fysiska eller juridiska person, den myndighet, den&lt;br&gt;institution eller det organ som ensamt eller tillsammans med andra&lt;br&gt;bestämmer ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter.&lt;br&gt;Huvudregeln i direktivet är således att den som bestämmer ändamålen&lt;br&gt;och medlen för behandlingen av personuppgifter är registeransvarig.&lt;br&gt;Enligt direktivet kan emellertid den ansvarige anges i nationell rätt, om&lt;br&gt;ändamålen och medlen för behandlingen av personuppgifter bestäms av&lt;br&gt;nationella lagar och andra författningar. I personuppgiftslagen har&lt;br&gt;benämningen registeransvarig ersatts med begreppet personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarig. Begreppet är emellertid avsett att ha samma innebörd som&lt;br&gt;begreppet registeransvarig i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uppgiften som personuppgiftsansvarig följer de skyldigheter av&lt;br&gt;olika slag som direktivet pekar ut, såsom att se till att behandlingen av&lt;br&gt;personuppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt, att rätta oriktiga&lt;br&gt;uppgifter och att ersätta den registrerade för skada och kränkning som en&lt;br&gt;rättsstridig behandling av personuppgifter har förorsakat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Både den nationella och internatio-&lt;br&gt;nella regleringen lämnar ett stort svängrum när det gäller att i författning&lt;br&gt;bestämma personuppgiftsansvaret. Den lösning bör väljas som är lämplig&lt;br&gt;för såväl berörda myndigheter som den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är personuppgiftsansvarig har enligt personuppgiftslagen ett&lt;br&gt;långtgående ansvar för att all behandling av personuppgifter som&lt;br&gt;ansvaret omfattar sker i överensstämmelse med lagen. För den enskilde&lt;br&gt;är det vissa rättigheter gentemot den personuppgiftsansvarige som är av&lt;br&gt;särskilt intresse. Bland dessa kan nämnas rätten att fa insyn i och&lt;br&gt;underrättelse om förekomsten av personuppgifter. Den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige är enligt direktivet också skyldig att ersätta skada som den&lt;br&gt;registrerade har tillfogats genom felaktigheter i registret. Han är också&lt;br&gt;skyldig att rätta oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika alternativ finns när det gäller vilken eller vilka myndigheter som&lt;br&gt;skall bära personuppgiftsansvaret. Ett alternativ är att de olika&lt;br&gt;registerförande myndigheterna är personuppgiftsansvariga för de upp-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gifter som respektive myndighet för in, medan Lantmäteriverket ges ett&lt;br&gt;övergripande men begränsat ansvar. Ett annat alternativ är att Lant-&lt;br&gt;mäteriverket ensamt är personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första alternativet bygger på tanken att den som för in uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistret också är den som har störst möjlighet att se till att detta&lt;br&gt;sker på ett korrekt sätt. Av betydelse i sammanhanget är emellertid att&lt;br&gt;samma uppgifter skall förekomma i flera av de olika delar som registret&lt;br&gt;skall bestå av. Detta är något som den som har fört in uppgiften saknar&lt;br&gt;inflytande över. Skall då den som från början förde in en uppgift svara&lt;br&gt;för denna även sedan den har förts över till någon annan del i&lt;br&gt;fastighetsregistret än där den ursprungligen fördes in? Denna fråga har&lt;br&gt;även ett samband med frågan om hur långt Lantmäteriverkets över-&lt;br&gt;gripande ansvar skulle sträcka sig i en sådan modell för personuppgifts-&lt;br&gt;ansvaret. Modellen ger alltså upphov till ganska komplicerade frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Lantmäteriverket däremot ensamt far ansvaret för registret,&lt;br&gt;förstärks verkets intresse av att tillhandahålla väl fungerande och ända-&lt;br&gt;målsenliga ajourföringsrutiner. Det finns även ett värde i sig att ansvaret&lt;br&gt;åvilar endast en myndighet. Om personuppgiftsansvaret delas upp mellan&lt;br&gt;Lantmäteriverket och de registerförande myndigheterna, kan det i många&lt;br&gt;situationer framstå som oklart för den enskilde vem han skall vända sig&lt;br&gt;till. Att göra Lantmäteriverket ensamt till personuppgiftsansvarig är&lt;br&gt;därför mer fördelaktigt för den enskilde. Det innebär en möjlighet att&lt;br&gt;både i författning och i annan information ge ett enkelt besked om vem&lt;br&gt;som har ansvaret. Den enskilde kan alltid vända sig till Lantmäteriverket&lt;br&gt;såsom den fullt ut ansvariga myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar därför de flesta skälen för att&lt;br&gt;Lantmäteriverket ensamt skall vara personuppgiftsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En följd av att Lantmäteriverket görs personuppgiftsansvarigt är att det&lt;br&gt;blir Lantmäteriverket som kommer att svara för att enskilda garanteras&lt;br&gt;information om huruvida de förekommer i registret (jfr 26 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen). Det blir också Lantmäteriverket som kommer att&lt;br&gt;svara för att skadestånd betalas till den som lider skada på grund av&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i strid med personuppgiftslagen (se 48 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen) eller i strid med de ändamål och övriga regler för&lt;br&gt;användningen som gäller för registret. Frågor om hur detta skadestånds-&lt;br&gt;ansvar närmare skall utformas och hur det förhåller sig till det ansvar&lt;br&gt;som kan följa enligt de särskilda fastighetsrättsliga skadeståndsreglerna i&lt;br&gt;jordabalken och fastighetsbildningslagen behandlas i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan del av personuppgiftsansvaret utgörs av skyldigheten att se&lt;br&gt;till att felaktiga uppgifter rättas (se 28 § personuppgiftslagen). I dag&lt;br&gt;gäller särskilda bestämmelser om rättelse av uppgifter i fastighets- och&lt;br&gt;inskrivningsregistren. Som kommer att framgå av avsnitt 10 anser&lt;br&gt;regeringen att dessa bestämmelser i princip skall finnas kvar. Vad som&lt;br&gt;nyss har sagts om Lantmäteriverkets personuppgiftsansvar bör därför,&lt;br&gt;såvitt gäller rättelseskyldighet, gälla fullt ut endast beträffande&lt;br&gt;fastighetsregistrets byggnadsdel, adressdel och taxeringsuppgiftsdel. Det&lt;br&gt;kan emellertid för viss information i dessa delar av registret framstå som&lt;br&gt;ändamålsenligt att rättelse kan vidtas av lantmäterimyndighet eller någon&lt;br&gt;annan myndighet. Det är emellertid inte möjligt att nu precisera när så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan vara fallet. Regeringen bör därför ges möjlighet att föreskriva att det&lt;br&gt;skall ankomma på någon annan än Lantmäteriverket att företa rättelse för&lt;br&gt;vissa uppgifter i de aktuella delarna av registret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Ändamålen med registret m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya fastighetsregistret skall ge offentlighet åt&lt;br&gt;den information som ingår i registret. Registret skall ha till ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifter för vissa i lagen uppräknade verksamheter, för&lt;br&gt;aktualisering m.m. av information i kund- eller medlemsregister och för&lt;br&gt;s.k. urvalsdragning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer i allt&lt;br&gt;väsentligt med regeringens förslag (se s. 109-118).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Fastighetsregistret kommer att innehålla vad som enligt&lt;br&gt;EG-direktivet och personuppgiftslagen utgör personuppgifter. Ända-&lt;br&gt;målen måste då vara särskilda, uttryckligt angivna och berättigade (se&lt;br&gt;artikel 6 i direktivet). Personuppgifterna får inte omfatta mer än som är&lt;br&gt;nödvändigt med hänsyn till de ändamål för vilka de har samlats in och&lt;br&gt;för vilka de senare har behandlats (se artikel 6 c).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling av personuppgifter är enligt direktivet tillåten endast under&lt;br&gt;vissa angivna omständigheter (se artikel 7 i direktivet och 10 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen). När samtycke från den registrerade föreligger, är&lt;br&gt;behandling av personuppgifter alltid tillåten. Eftersom de uppgifter som&lt;br&gt;skall ingå i fastighetsregistret i allt väsentligt måste vara fastlagda, står&lt;br&gt;det emellertid klart att samtycke inte kan utgöra en förutsättning för&lt;br&gt;registrering. Av intresse är då i vilka övriga fall som behandling är&lt;br&gt;tillåten. Så är bl.a. fallet då behandlingen är nödvändig för att en rättslig&lt;br&gt;förpliktelse som åvilar den registeransvarige skall kunna fullgöras, då&lt;br&gt;behandlingen är nödvändig för utförande av arbetsuppgifter som utgör&lt;br&gt;led i myndighetsutövning m.m. samt då behandlingen är nödvändig för&lt;br&gt;ändamål som rör berättigade intressen hos den registeransvarige etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av direktivet (artikel 6 b) följer slutligen att senare behandling inte får&lt;br&gt;ske på ett sätt som är oförenligt med de ändamål som har slagits fast.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hur bör ändamålsreglerna generellt vara utformade?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet innebär, som nyss har nämnts, ett krav på viss precisering&lt;br&gt;av ändamålen. Det kan antas innebära att ändamålen måste anges&lt;br&gt;antingen genom att viss användning förbjuds eller på det sättet att endast&lt;br&gt;viss särskilt angiven användning tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett angivande av ändamålen på det sättet att viss användning förbjuds&lt;br&gt;torde innebära att all användning som inte skall vara tillåten måste anges&lt;br&gt;i ändamålsbestämmelsen. Först och främst måste man då ange sådan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som uppgifterna inte skall få användas för. Den motsatta&lt;br&gt;lösningen innebär att tillåten användning anges när det gäller olika&lt;br&gt;verksamheter. Begränsningar för vissa användningsformer kan utformas&lt;br&gt;antingen genom att vissa förbjuds eller genom att endast vissa, angivna&lt;br&gt;användningsformer tillåts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första modellen - att förbjuda att uppgifterna används för vissa&lt;br&gt;verksamheter - innebär att uppräkningen av förbjuden användning måste&lt;br&gt;vara heltäckande. Om en viss verksamhet inte nämns i författningstexten,&lt;br&gt;får uppgifterna användas för sådan verksamhet. Detta innebär i sin tur att&lt;br&gt;författningen måste ändras, om det aktualiseras någon ny form av&lt;br&gt;användning som inte anses önskvärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra lösningen - att ange tillåten användning - innebär att upp-&lt;br&gt;gifterna får användas endast för sådan verksamhet som är särskilt an-&lt;br&gt;given. När användning inom nya verksamheter aktualiseras måste alltså&lt;br&gt;författningen ändras, om man önskar tillåta användningen. Det framstår&lt;br&gt;som enklare att utforma en sådan reglering så att den uppfyller direk-&lt;br&gt;tivets krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sistnämnda lösningen är också den som är mest integritetsvänlig.&lt;br&gt;En lösning där man i förväg har prövat om en användning skall tillåtas&lt;br&gt;har från integritetssynpunkt uppenbara fördelar och ger bättre kontroll&lt;br&gt;över användningen av uppgifterna. Av vikt är också att denna lösning&lt;br&gt;överensstämmer bättre med direktivet. En lösning av detta slag bör därför&lt;br&gt;väljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skall då ändamålen utformas för att ge en rimlig avvägning mellan&lt;br&gt;användarintressena och integritetssynpunkter och för att motsvara kraven&lt;br&gt;enligt EG-direktivet? Dessa frågor behandlas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör ändamålen ges betydelse för annat än personuppgifter?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En första fråga är om ändamålen bör preciseras endast för de person-&lt;br&gt;uppgifter som ingår i fastighetsregistret eller om ändamålen bör&lt;br&gt;preciseras även beträffande annan information i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det viktigt att onödiga hinder inte ställs&lt;br&gt;upp för användningen av den information som finns i fastighetsregistret.&lt;br&gt;Informationen i registret skall kunna utnyttjas på ett effektivt sätt. Kravet&lt;br&gt;på preciserade ändamål i EG-direktivet och personuppgiftslagen gäller&lt;br&gt;när personuppgifter samlas in. Den personuppgiftsansvarige är sedan&lt;br&gt;skyldig att se till att personuppgifter inte behandlas för något ändamål&lt;br&gt;som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in. Begräns-&lt;br&gt;ningen till personuppgifter beror på att det är för sådana uppgifter som&lt;br&gt;det är särskilt viktigt med ett starkt skydd för den personliga integriteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning finns det inte skäl att införa längre&lt;br&gt;gående begränsningar för det nya fastighetsregistret än EG-direktivet och&lt;br&gt;personuppgiftslagen kräver. I den lag som skall reglera det nya fastig-&lt;br&gt;hetsregistret bör därför anges personuppgifter i registret bara får&lt;br&gt;behandlas för vissa angivna ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med personuppgifter framgår av personuppgiftslagen.&lt;br&gt;Beroende på vilken behandling som utförs kan den fastighetsanknutna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informationen vara att anse som personuppgifter. I olika sammanhang&lt;br&gt;har framhållits att det inte bör uppställas onödiga hinder för spridande av&lt;br&gt;s.k. offentliga grunddata. Det finns skäl att instämma i detta. Den&lt;br&gt;utformning av ändamålsreglerna som nu föreslås innebär också att hinder&lt;br&gt;saknas så länge det inte rör sig om personuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vilka närmare ändamål skall personuppgifter i fastighetsregistret få&lt;br&gt;användas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utformningen av ändamålsbestämmelserna bör enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning utgångspunkten vara att fastighetsregistret skall&lt;br&gt;ge offentlighet åt den information som ingår i registret. Det bör utgöra&lt;br&gt;registrets grundläggande syfte. Men för personuppgifternas del är det&lt;br&gt;nödvändigt att även mer preciserade ändamål anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 7 e) i EG-direktivet är behandling av personuppgifter&lt;br&gt;tillåten, om den är nödvändig för att utföra en arbetsuppgift av allmänt&lt;br&gt;intresse eller om den är ett led i myndighetsutövning som utförs av den&lt;br&gt;registeransvarige eller av tredje man till vilken uppgifterna har lämnats&lt;br&gt;ut. Det nuvarande fastighetsdatasystemet används av statliga och&lt;br&gt;kommunala myndigheter. Gemensamt för dessa är att verksamheten i stor&lt;br&gt;utsträckning styrs av bestämmelser i författning. En del av verksamheten&lt;br&gt;innebär dessutom myndighetsutövning. Detta är en form av verksamhet&lt;br&gt;som är uppenbart angelägen och som, genom författningsstödet, har ett&lt;br&gt;fastställt allmänt intresse. Kravet i EG-direktivet är således uppfyllt. En&lt;br&gt;ändamålsbestämmelse som innebär att personuppgifter i registret får&lt;br&gt;användas för arbetsuppgifter som grundar sig på författning måste, i&lt;br&gt;förening med viss närmare precisering av vilka verksamheter som avses,&lt;br&gt;också anses innebära en tillräcklig precisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit allt vanligare att verksamhet som tidigare har bedrivits&lt;br&gt;av myndigheter överlåts till annan vad gäller bl.a. själva genomförandet.&lt;br&gt;Ett exempel är att kommunerna är ålagda att organisera sophämtning&lt;br&gt;men ibland ger ett privat aktiebolag i uppdrag att praktiskt ombesörja&lt;br&gt;detta. Ändamålsbestämmelsen bör utformas så att fastighetsregistrets&lt;br&gt;uppgifter kan användas även för författningsreglerad verksamhet som på&lt;br&gt;detta sätt har delegerats till enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett grundläggande syfte med det nya fastighetsregistret måste, liksom&lt;br&gt;fallet har varit med fastighetsdatasystemet, vara att ge offentlighet åt&lt;br&gt;vissa förhållanden. Registret kommer därvid att ha samma funktion som&lt;br&gt;de tidigare manuellt förda jord- och stadsregistren samt fastighets- och&lt;br&gt;tomträttsböckema. Det finns alltså en grundläggande publicitetsfunktion&lt;br&gt;som är sprungen ur historiska förhållanden och utgör grund för bl.a.&lt;br&gt;rättsregler i jordabalken. Det framstår som främmande att här tala om&lt;br&gt;vissa ”användare” eller liknande. I stället handlar det om att vissa&lt;br&gt;uppgifter skall hållas allmänt tillgängliga, t.ex. därför att det skall vara&lt;br&gt;möjligt att kontrollera att en person som uppger sig äga en fastighet&lt;br&gt;verkligen också är lagfaren ägare. Denna form av användning måste&lt;br&gt;enligt regeringens mening anses vara av allmänt intresse. Verksamhet&lt;br&gt;som består i att i enlighet med författning lämna underrättelse om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehållet i registret får därför anses vara förenlig med EG-direktivet.&lt;br&gt;Personuppgifter i registret bör alltså få användas för sådant ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det vidare uppenbart att ändamålen bör&lt;br&gt;omfatta omsättning av fastigheter. Uppgifterna i registret måste alltså&lt;br&gt;kunna användas som underlag för en presumtiv köpares ställnings-&lt;br&gt;taganden eller användas i en mäklares eller liknande uppdragstagares&lt;br&gt;verksamhet. Vidare är det klart att registrets uppgifter bör fa användas i&lt;br&gt;samband med kreditgivning där fastigheter tjänar som säkerhet eller&lt;br&gt;underlag för kreditprövningen samt vid forsäkringsgivning. Nu angivna&lt;br&gt;former av användning står i överensstämmelse med EG-direktivet&lt;br&gt;(se artikel 7 f). De närmare avgränsningama behandlas i författnings-&lt;br&gt;kommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsförvaltande företag använder i dag fastighetsdatasystemet.&lt;br&gt;En del av användningen avser medverkan vid omsättning av fastigheter&lt;br&gt;och annan egendom som ingår i systemet. Denna användning av det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret faller in under det tidigare angivna ändamålet&lt;br&gt;medverkan vid omsättning m.m. En annan användning tar sikte på den&lt;br&gt;direkt förvaltande verksamheten av egna eller andras fastigheter m.m.&lt;br&gt;Också detta är en användning som bör tillåtas. En näraliggande&lt;br&gt;verksamhet där personuppgifter i registret också bör kunna användas är&lt;br&gt;byggande i olika stadier, från projektering till uppförande. De angivna&lt;br&gt;formerna av användning är tillåtna enligt direktivet (se artikel 7 f)).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör viss annan i dag vanligt förekommande användning till-&lt;br&gt;låtas. Det rör sig för det första om aktualisering, komplettering och&lt;br&gt;kontroll av fastighetsanknuten information i kund- eller personregister&lt;br&gt;eller liknande register. Vidare gäller det uttag av urval av personupp-&lt;br&gt;gifter, s.k. urvalsdragning. Den sistnämnda användningen blir framför&lt;br&gt;allt aktuell vid direktreklam. Regleringen i personuppgiftslagen för det&lt;br&gt;fall en registrerad har motsatt sig behandling av personuppgifter för&lt;br&gt;direkt marknadsföring bör dock gälla även för uppgifter i fastig-&lt;br&gt;hetsregistret (se 11 § personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givetvis bör fastighetsregistret kunna användas för statistik och forsk-&lt;br&gt;ning. Detta behöver inte anges särskilt i den nya lagen utan följer av 9 §&lt;br&gt;tredje stycket personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Registrets innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det nya fastighetsregistret skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter som motsvarar dem som i dag finns i fastighetsregistret,&lt;br&gt;inskrivningsregistret och byggnadsregistret. Registret skall också&lt;br&gt;innehålla motsvarigheter till de adress- och taxeringsuppgifter som&lt;br&gt;redovisas i fastighetsdatasystemet. Även tilläggsinformation av det&lt;br&gt;slag som i dag redovisas i fastighetsdatasystemet skall få föras in i&lt;br&gt;registret. För närvarande skall inte några uppgifter därutöver få tas in i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag (se s. 119-130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har ansett att några uppgifter&lt;br&gt;som i dag ingår i fastighetsdatasystemet skall uteslutas ur det nya regist-&lt;br&gt;ret. Däremot har flera remissinstanser ansett att registret bör tillföras&lt;br&gt;ytterligare samlingar av uppgifter. Bl.a. Lantmäteriverket och Riks-&lt;br&gt;skatteverket har föreslagit att samfallighetsföreningsregistren skall ingå i&lt;br&gt;det nya fastighetsregistret. Riksskatteverket, Svenska Bankföreningen&lt;br&gt;m.fl. har förordat att också ett eventuellt framtida rikstäckande lägen-&lt;br&gt;hetsregister skall ingå i fastighetsregistret. Lantmäteriverket har ansett att&lt;br&gt;fastighetsprisdatabasen bör ingå i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm har föreslagit en ordning där de i&lt;br&gt;registret ingående taxeringsuppgifterna uppdateras i samma takt som&lt;br&gt;fastighetstaxeringsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När man tar ställning till vilken information som bör ingå i det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret måste användaraspekterna vägas mot integritets- och&lt;br&gt;säkerhetsintressena. Enligt regeringens mening bör i princip information&lt;br&gt;som många användare utnyttjar och där gemensamma ändamål kan&lt;br&gt;skönjas ingå i registret, om inte särskilt starka skäl talar emot detta. En&lt;br&gt;viss begränsning bör dock göras, särskilt som ett större register innebär&lt;br&gt;ökade risker för intrång i personlig integritet. En riktlinje bör därför vara&lt;br&gt;att informationen begränsas till sådant som har anknytning till fastighets-&lt;br&gt;förhållanden. Av betydelse för frågan om visst slag av uppgifter bör ingå&lt;br&gt;i registret eller inte kan också vara huruvida uppgifterna är offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet innebär, som har framgått tidigare, vissa krav på&lt;br&gt;angivande av ändamål vid behandling av personuppgifter. Ändamålen&lt;br&gt;skall ha en viss grad av precision och de uppgifter som registreras skall&lt;br&gt;vara relevanta i förhållande till ändamålet. Regeringen har i avsnitt 7.5&lt;br&gt;uttalat sig om för vilka ändamål det nya fastighetsregistret skall fa&lt;br&gt;användas. Dessa krav har givetvis också betydelse för frågan om vilken&lt;br&gt;information som bör ingå i registret. I den mån vissa uppgifter är&lt;br&gt;relevanta endast i förhållande till ett ändamål som fastighetsregistret inte&lt;br&gt;skall tillgodose finns det alltså skäl för att lägga de uppgifterna utanför&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande diskuteras vad detta innebär för frågan om vilken&lt;br&gt;information som bör ingå i fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör samtliga samlingar av uppgifter i det hittillsvarande fastighets-&lt;br&gt;datasystemet ingå även i det nya fastighetsregistret?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsregistret har förts sedan fastighetsdatasystemet infördes och&lt;br&gt;utgör en av grundstenarna i systemet. Något skäl att ställa detta register&lt;br&gt;utanför det nya fastighetsregistret finns enligt regeringens uppfattning&lt;br&gt;inte. På samma sätt förhåller det sig med dagens fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kvartersregister och det adressregister som ingår i det nuvarande&lt;br&gt;fastighetsregistret förs endast om den aktuella kommunen har begärt&lt;br&gt;detta. Vid ett antal tillfällen har fråga uppkommit om förandet av&lt;br&gt;adressregistret bör bli obligatoriskt. Frågan har samband med bl.a.&lt;br&gt;uppbyggnaden av lägenhetsregistret som grund för genomförandet av&lt;br&gt;registerbaserade folk- och bostadsräkningar. Regeringen har i det&lt;br&gt;sammanhanget utgått från att de kommuner som saknar ett fullständigt&lt;br&gt;adressregister självmant vidtar åtgärder för att komma till rätta med detta&lt;br&gt;(se prop. 1995/96:90 s. 30). Frågan om regleringen av lägenhetsregistret&lt;br&gt;och adressättningen är föremål för utredning. Det står under alla&lt;br&gt;förhållanden klart att adressuppgifterna har ett så starkt samband med de&lt;br&gt;andra uppgifterna i fastighetsregistret att adresserna bör ingå i det nya&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande utgör adressregistret en del av det nuvarande fastig-&lt;br&gt;hetsregistret. En sådan ordning var naturlig när fastighetsdatasystemet en&lt;br&gt;gång byggdes upp. Numera har adresserna inte någon mer uttalad&lt;br&gt;koppling till just fastighetsregistret. Adresser kan lika väl vara ett&lt;br&gt;redskap i inskrivningsmyndigheternas verksamhet, t.ex. när en&lt;br&gt;privatperson som endast känner till adressen vänder sig till myndigheten&lt;br&gt;med en förfrågan. Ansvaret för åsättande av adresser vilar på&lt;br&gt;kommunerna. Adressregistret bör därför brytas ut till en självständig del i&lt;br&gt;det nya gemensamma registret. Som har angetts i avsnitt 7.2 bör denna&lt;br&gt;del av registret benämnas adressdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkartan kan numera föras digitalt och är då en integrerad del av&lt;br&gt;fastighetsregistret. Den har ett nära samband med de skrivna uppgifterna&lt;br&gt;i det nuvarande fastighetsregistret och har gemensamma använd-&lt;br&gt;ningsområden med övriga delar av fastighetsregistret. Registerkartan bör&lt;br&gt;därför ingå i det nya registrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byggnadsregistret ingår sedan några år i fastighetsdatasystemet. Det&lt;br&gt;har inte framkommit några nackdelar med detta. Uppgifterna i byggnads-&lt;br&gt;registret har ett sådant samband med de andra uppgifterna i det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret att de bör ingå i detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge har vissa fastighetstaxeringsuppgifter förts in i fastighets-&lt;br&gt;datasystemet. Inskrivningsmyndigheternas beslut om stämpelskatt förut-&lt;br&gt;sätter tillgång till uppgifter om taxeringsvärden. Uppgifterna är vidare av&lt;br&gt;stort intresse, inte minst för kreditinstitut och mäklare, i annan&lt;br&gt;verksamhet där fastighetsdatasystemet används. Denna information bör&lt;br&gt;därför finnas även i det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm har föreslagit att taxeringsuppgifterna i&lt;br&gt;det nya registret skall uppdateras i samma takt som uppgifterna i&lt;br&gt;fastighetstaxeringsregistret. En sådan ordning bör, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, i huvudsak kunna åstadkommas av berörda myndigheter. I&lt;br&gt;varje fall finns det inte anledning att i lag reglera hur ofta dessa uppgifter&lt;br&gt;skall dateras upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i avsnitt 5.1 far kommunala myndigheter, läns-&lt;br&gt;styrelserna, vägförvaltningama och Riksantikvarieämbetet i fastighets-&lt;br&gt;datasystemet redovisa annan information med anknytning till fastigheters&lt;br&gt;användning än den som skall redovisas i fastighets- och inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret (se 4 § femte stycket fastighetsdatakungörelsen). Tilläggs-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;information är den sammanfattande benämningen på denna information.&lt;br&gt;Denna kan avse bl.a. uppgifter som underlättar identifiering av planer,&lt;br&gt;bestämmelser, beslut eller underrättelseskyldighet. Tilläggsinformationen&lt;br&gt;kan vidare avse uppgifter om skyddsrum och fomlämningar. Bör denna&lt;br&gt;information ingå i registret?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggsinformationen kan hänföras till två huvudgrupper. Vissa upp-&lt;br&gt;gifter, t.ex. uppgifter för identifiering, är till nytta mest för den&lt;br&gt;myndighet som för in dem, medan andra, t.ex. uppgifter om fomläm-&lt;br&gt;ningar, är av mera allmänt intresse. Ofta har uppgifterna ett mycket starkt&lt;br&gt;samband med den övriga informationen i fastighetsdatasystemet och är&lt;br&gt;samtidigt inte särskilt integritetskänsliga. Övervägande skäl talar därför&lt;br&gt;för att tillåta att tilläggsinformationen får tillföras det nya fastighets-&lt;br&gt;registret. Med hänsyn till att tilläggsinformationen avser flera sins-&lt;br&gt;emellan skilda förhållanden och att informationen totalt sett har&lt;br&gt;begränsad omfattning, är det inte befogat att samla den i en särskild del&lt;br&gt;av registret. Det är inte heller lämpligt att i lag reglera vilken&lt;br&gt;tilläggsinformation som far tillföras registret. I stället bör regeringen ges&lt;br&gt;befogenhet att närmare bestämma om detta. I likhet med vad som hittills&lt;br&gt;har gällt för fastighetsdatasystemet bör tilläggsinformationen redovisas&lt;br&gt;skild från registrets delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör även andra samlingar av uppgifter ingå i det nya fastighets-&lt;br&gt;registret?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägenhetsregistret ingår inte i det nuvarande fastighetsdatasystemet. Vid&lt;br&gt;tillkomsten av den tidigare försöksverksamheten med registret uttalade&lt;br&gt;dock regeringen (se prop. 1995/96:90 s. 25) att det inte borde medföra&lt;br&gt;några särskilda komplikationer att införliva bestämmelserna om lägen-&lt;br&gt;hetsregistret i ett kommande nytt regelverk kring fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett skäl som talar för att lägenhetsregistret bör ingå är att registret har&lt;br&gt;ett starkt samband med de uppgifter som ingår i byggnadsregistret. Man&lt;br&gt;kan säga att lägenhetsregistret är en slags utveckling och specificering av&lt;br&gt;byggnadsregistret. En byggnad delas genom lägenhetsregistret in i&lt;br&gt;lägenheter med en unik beteckning för varje lägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är emellertid också för vilka ändamål lägenhetsregistret&lt;br&gt;är avsett. Lägenhetsregistret far användas för framställning av statistik&lt;br&gt;och för folkbokföringen. Registret får också användas för resursfördel-&lt;br&gt;ning samt planering, uppföljning och utvärdering av boende, byggande&lt;br&gt;och kommunikationer (se 2 § lagen om lägenhetsregister). Ändamålen&lt;br&gt;för lägenhetsregistret är således klart mer begränsade än de som&lt;br&gt;regeringen anser bör ställas upp för fastighetsregistret (se avsnitt 7.5).&lt;br&gt;Det är inte lämpligt att i det nya fastighetsregistret föra in uppgifter som&lt;br&gt;far användas endast för betydligt snävare ändamål än andra uppgifter i&lt;br&gt;det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ är givetvis att vidga ändamålen för lägenhetsregistret och&lt;br&gt;tillåta samma användning som tillåts för uppgifter i övrigt i fastighets-&lt;br&gt;registret. Regeringen är emellertid för närvarande inte beredd att ta&lt;br&gt;ställning till en utvidgning av ändamålen för lägenhetsregistret.&lt;br&gt;Verksamheten med lägenhetsregister har hittills bara bedrivits i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en provverksamhet. Regeringen har i 1999 års vårproposition föreslagit&lt;br&gt;att verksamheten skall permanentas och avser att senare återkomma med&lt;br&gt;förslag till den lagstiftning som krävs för att bygga upp ett lägenhets-&lt;br&gt;register i hela landet. En arbetsgrupp i Regeringskansliet har till uppgift&lt;br&gt;att bl.a. utarbeta författningsförslag inför denna uppbyggnad. Frågan om&lt;br&gt;ändamålen med lägenhetsregistret bör vidgas bör anstå till arbetet med&lt;br&gt;den lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden bör lägenhetsregistret i varje fall inte för&lt;br&gt;närvarande integreras i det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samfallighetsföreningsregistren ligger för närvarande utanför fastig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet. Flera remissinstanser har ansett att deras arbete skulle&lt;br&gt;underlättas om dessa register fördes in i fastighetsregistret. Förbättringen&lt;br&gt;skulle i huvudsak bestå i att man i förekommande fall slipper att byta&lt;br&gt;mellan två olika register (fastighetsregistret och samfallighets-&lt;br&gt;föreningsregistret).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för sin del konstatera att antalet användare och&lt;br&gt;användningsområden för samfällighetsföreningsregistren är betydligt&lt;br&gt;mindre än som generellt gäller för den information som i dag ingår i&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet. Registren far användas för att samla in, lagra och&lt;br&gt;bearbeta uppgifter för handläggningen av registreringsärenden samt för&lt;br&gt;att tillhandahålla uppgifter till myndigheter och till allmänheten om&lt;br&gt;registrerade föreningar och samfälligheter. Vidare far Lantmäteriverket&lt;br&gt;använda registren för att följa upp och planera de registerförande&lt;br&gt;myndigheternas verksamhet. Bortsett från tillhandahållandet till allmän-&lt;br&gt;heten rör det sig endast om verksamhet inom ramen för Lantmäteriverket&lt;br&gt;och dess myndigheter. Innehållet i samfällighetsföreningsregistren skiljer&lt;br&gt;sig också från de uppgifter som ingår i det nuvarande fastighets-&lt;br&gt;datasystemet. Detta talar mot att föra över uppgifterna till det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret. Från integritetssynpunkt är det dessutom en nackdel&lt;br&gt;om ytterligare en stor informationsmängd tillförs fastighetsregistret. Den&lt;br&gt;fördel som skulle vinnas med att föra in samfällighetsföreningsregistren i&lt;br&gt;det nya fastighetsregistret är endast av begränsad natur. Mot denna&lt;br&gt;bakgrund anser regeringen att samfällighetsföreningsregistren inte bör&lt;br&gt;infogas i det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret ingår inte heller i fastighetsdatasystemet. Det&lt;br&gt;regleras i särskilda författningar, lagen (1994:448) om pantbrevsregister&lt;br&gt;och förordningen (1994:598) om pantbrevsregister. Ändamålen med&lt;br&gt;registret är begränsade. Det far användas för registreringar som kan ske&lt;br&gt;enligt lagen, som underlag för beslut som kan meddelas enligt lagen och&lt;br&gt;som underlag för underrättelser till pantbrevshavare om vissa närmare&lt;br&gt;angivna förhållanden. Dessa ändamål är väl avgränsade och far anses&lt;br&gt;relativt speciella i förhållande till de ändamål som är aktuella för de&lt;br&gt;register som ingår i fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom skiljer sig pantbrevsregistret på ett annat sätt från de andra&lt;br&gt;registren. Uppgifterna i de andra registren är normalt offentliga. Enligt&lt;br&gt;8 kap. 22 § sekretesslagen (1980:100) gäller däremot sekretess i verk-&lt;br&gt;samhet som avser förande av pantbrevsregistret för uppgift om pant-&lt;br&gt;brevshavare, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den&lt;br&gt;som uppgiften rör lider skada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de begränsade ändamålen samt sekretessen med-&lt;br&gt;för att pantbrevsregistret inte bör ingå i fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsprisdatabasen innehåller inte någon unik information. Det&lt;br&gt;rör sig om information från register i fastighetsdatasystemet som har&lt;br&gt;strukturerats på ett visst sätt. På samma sätt förhåller det sig med änd-&lt;br&gt;rings databas en. Båda baserna har tillskapats främst för att fortlöpande&lt;br&gt;kunna förse andra register med uppgifter från fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det innebär att fastighetsprisdatabasen och ändringsdatabasen kan&lt;br&gt;föras inom ramen för det nya fastighetsregistret. De båda databaserna är&lt;br&gt;snarast att betrakta som en form av bearbetningar som har gjorts i förväg&lt;br&gt;till framtida beställare. Det talar för att man inte bör författningsreglera&lt;br&gt;dem. Ibland har det hävdats att databaserna bör författningsregleras för&lt;br&gt;att garantera en god kvalitet på dem. Det är dock tveksamt om en för-&lt;br&gt;fattningsreglering skulle kunna bidra till bättre registerkvalitet. Även&lt;br&gt;utan författningsreglering har den personuppgiftsansvarige - i enlighet&lt;br&gt;med peronuppgiftslagens bestämmelser - ett ansvar för uppgifterna i&lt;br&gt;databasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att de båda databaserna i och&lt;br&gt;för sig bör kunna föras inom ramen för det nya fastighetsregistret men att&lt;br&gt;de inte i författning bör anges som särskilda delar av detta register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;BKN-systemet är ett datorstöd som används då Statens bostads-&lt;br&gt;kreditnämnd ställer kreditgarantier. FENIX-systemet används för att&lt;br&gt;säkerställa att utbetalningar av bostadssubventioner sker till rätt ägare.&lt;br&gt;Det rör sig alltså om mycket begränsade användningsområden. Vidare&lt;br&gt;har Lantmäteriverket i dag inte något ansvar för systemen. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening finns det därför inte skäl för att låta dessa system&lt;br&gt;ingå i det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning av vad som bör ingå i registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser sammanfattningsvis att i det nya fastighetsregistret bör&lt;br&gt;ingå motsvarigheter till inskrivningsregistret, fastighetsregistret och&lt;br&gt;byggnadsregistret. Som har framgått av avsnitt 7.2 bör dessa delar av&lt;br&gt;registret benämnas inskrivningsdelen, allmänna delen och byggnads-&lt;br&gt;delen. Adressregistret, som hittills utgjort en del av det befintliga fastig-&lt;br&gt;hetsregistret, bör i fortsättningen utgöra en egen del av registret. Också&lt;br&gt;de uppgifter om fastighetstaxering som i dag redovisas i fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet bör redovisas i det nya fastighetsregistret och därvid utgöra en&lt;br&gt;egen del av registret. Slutligen bör det vara möjligt att föra in viss i&lt;br&gt;förordning närmare preciserad tilläggsinformation. Övriga register, t.ex.&lt;br&gt;samfallighetsföreningsregistren och pantbrevsregistret, bör inte föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistret utan även i fortsättningen utgöra särskilda register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 Begränsningar för användningen av personuppgifter i&lt;br&gt;registret&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det primära syftet med fastighetsregistret är att ge offentlighet&lt;br&gt;åt i registret ingående information har det uppmärksammats att vissa slag&lt;br&gt;av bearbetningar av personuppgifter kan få effekter som inte är&lt;br&gt;önskvärda med hänsyn till enskildas personliga integritet. Risken för&lt;br&gt;sådana effekter ökar om många uppgifter samlas i ett enda register.&lt;br&gt;Regeringen föreslår, som tidigare har framgått, att fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;i framtiden skall utgöra ett enda register (se avsnitt 7.2). Av betydelse för&lt;br&gt;det ställningstagandet är att de risker från integritetssynpunkt som en&lt;br&gt;sådan lösning innebär kan minskas genom att vissa begränsningar ställs&lt;br&gt;upp för behandlingen av uppgifterna i registret. I avsnitt 7.7.1 diskuteras&lt;br&gt;vilka sådana begränsningar som bör finnas. De principer för olika&lt;br&gt;behandlingar av datauppgifter som Lantmäteriverket - och dess&lt;br&gt;föregångare Centralnämnden för fastighetsdata - hittills har tillämpat har&lt;br&gt;stort intresse i sammanhanget. En redogörelse för dessa principer lämnas&lt;br&gt;längre fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en myndighet skall få sälja personuppgifter från ett person-&lt;br&gt;register krävdes enligt datalagen (1973:289) antingen ett medgivande&lt;br&gt;från den registrerade eller stöd av lag, förordning eller ett särskilt beslut&lt;br&gt;av regeringen (se 7 §). Någon motsvarande reglering finns inte i person-&lt;br&gt;uppgiftslagen. Lantmäteriverket är enligt sin instruktion berättigad att&lt;br&gt;mot avgift bedriva uppdragsverksamhet inom sitt verksamhetsområde (se&lt;br&gt;6 § förordningen [1995:1418] med instruktion för det statliga lant-&lt;br&gt;mäteriet). Härav följer att verket kan bedriva försäljning av uppgifter&lt;br&gt;som ingår i fastighetsdatasystemet. Intäkterna från sådan uppdrags-&lt;br&gt;verksamhet som är knuten till fastighetsdatasystemet uppgår till&lt;br&gt;betydande belopp. Mot bakgrund av EG:s personuppgiftsdirektiv finns&lt;br&gt;det anledning att pröva om försäljningsverksamheten påkallar någon&lt;br&gt;förändring i regelverket (se avsnitt 7.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det anledning att ta ställning till om det behövs några&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om överföring av personuppgifter från det nya&lt;br&gt;registret till utlandet (se avsnitt 7.7.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande tillämpning när det gäller behandling av personuppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har för det nuvarande fastighetsdatasystemet tillämpat&lt;br&gt;principen att fastigheter, och inte personer, bör vara utgångspunkten för&lt;br&gt;urval. Men urval och bearbetningar som utgår från enskilda personer har&lt;br&gt;ändå inte varit uteslutna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen har medfört att Lantmäteriverket ofta använder&lt;br&gt;personnummer som sökbegrepp för att hitta information som myndig-&lt;br&gt;heter eller enskilda begär att få ut. Det kan vara fråga om att sortera fram&lt;br&gt;de uppgifter som en myndighet behöver vid myndighetsutövning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökningen kan också syfta till att ta fram uppgifter som skall användas&lt;br&gt;för uppbyggnad eller ajourhållning av kund- eller medlemsregister.&lt;br&gt;Personnummer kan också användas som sökbegrepp för att sortera&lt;br&gt;information efter ägare. Om t.ex. en kommun skall göra ett utskick till&lt;br&gt;samtliga fastighetsägare i kommunen, kan man genom att använda&lt;br&gt;personnummer vid bearbetningen undvika att en person som äger flera&lt;br&gt;fastigheter i kommunen får flera identiska utskick. Bl.a. advokater,&lt;br&gt;revisionsbyråer och polisen begär ibland att få ut uppgifter om en persons&lt;br&gt;totala fastighetsinnehav. I de flesta sådana fall finns det ett acceptabelt&lt;br&gt;behov av sådana sökningar. Lantmäteriverket tillåter då att person-&lt;br&gt;nummer används som sökbegrepp vid behandlingen. För advokater gäller&lt;br&gt;det t.ex. utredningar vid konkurs, dödsfall, bodelning eller fastställande&lt;br&gt;av underhållsbidrag. Revisionsbyråer utnyttjar möjligheten att få&lt;br&gt;information om en klients totala fastighetsinnehav och, om klienten&lt;br&gt;bekräftat uppdraget, kompletterande information om berörda fastigheter.&lt;br&gt;Polisen använder uppgifter om fastighetsinnehav, framtagna med hjälp&lt;br&gt;av personnummer, i brottsutredningar. Kronofogdemyndigheter använder&lt;br&gt;möjligheten vid registerforskning för att undersöka vilka tillgångar en&lt;br&gt;gäldenär har. Sökning med hjälp av personnummer används också när&lt;br&gt;företrädare för massmedia begär uppgift om en persons totala fastig-&lt;br&gt;hetsinnehav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att i samtliga nu angivna fall är det Lantmäteri-&lt;br&gt;verket som på begäran gör sökningar med hjälp av personnummer. I de&lt;br&gt;fall någon utomstående har medgetts direktåtkomst till registret, har&lt;br&gt;användaren inte getts rätt att använda personnummer för sökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid direktåtkomst medges normalt sökning endast på en fastighet i&lt;br&gt;taget. Endast om det har funnits ett acceptabelt behov av sökningen har&lt;br&gt;s.k. flerfastighetsfrågor fått ställas. En restriktiv tillämpning har också&lt;br&gt;iakttagits när det gäller användning och utlämnande av uppgifter om&lt;br&gt;inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort motsvarande begränsningar som vid direktåtkomst gäller då&lt;br&gt;upppgifter görs tillgängliga genom att lämnas ut på ADB-medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.1 Begränsningar vid direktåtkomst samt urval och&lt;br&gt;bearbetningar m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När direktåtkomst (terminalåtkomst) tillåts,&lt;br&gt;skall namn, personnummer eller del av personnummer inte fa&lt;br&gt;användas som sökbegrepp. Vid sådan åtkomst skall det normalt vara&lt;br&gt;möjligt att utföra sökningar bara på en fastighet, tomträtt, samfållighet&lt;br&gt;eller byggnad i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval och bearbetningar eller utlämnande på ADB-upptagning&lt;br&gt;skall uppgifter om inteckningar inte få behandlas eller lämnas ut.&lt;br&gt;Uppgifter om personnummer skall fa lämnas ut endast när det är fråga&lt;br&gt;om aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register. Uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd,&lt;br&gt;utmätning, konkurs eller standardpoäng skall inte fa behandlas för&lt;br&gt;direkt marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, skall Lantmäteriverket i enskilda fall&lt;br&gt;kunna medge undantag från de flesta av begränsningarna för&lt;br&gt;användningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens förslag (se s. 147-157). Utredningen har dock föreslagit att&lt;br&gt;prövningen av om undantag skall medges skall göras av&lt;br&gt;Datainspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har haft invändningar mot&lt;br&gt;de begränsningar för användningen som har föreslagits av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har uttalat att det inte är lämpligt att i lag ställa upp&lt;br&gt;begränsningar för användningen, utan att det i stället bör överlämnas åt&lt;br&gt;verket att som personuppgiftsansvarig i varje enskilt fall ta ställning till&lt;br&gt;om en begärd användning bör tillåtas eller inte. Verket har vidare uttalat&lt;br&gt;att lantmäterimyndigheternas rätt att använda sig av uppgifter från&lt;br&gt;registret bör regleras i en särskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller de föreslagna begränsningana vid direktåtkomst har&lt;br&gt;Lantmäteriverket menat att ett absolut förbud mot användning av vissa&lt;br&gt;sökbegrepp bör ersättas med en ordning där sådana begrepp far användas&lt;br&gt;efter dispens. Att sökning avseende flera fastigheter samtidigt får ske&lt;br&gt;endast efter särskilt tillstånd av annan myndighet hindrar enligt verket&lt;br&gt;lantmäterimyndigheternas arbete. Bl.a. Riksskatteverket har ansett att&lt;br&gt;sökningar som avser flera fastigheter är nödvändiga för skatte- och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheternas verksamhet och att det därför bör övervägas&lt;br&gt;om flerfastighetssökningar alltid skall vara beroende av ett beslut om&lt;br&gt;dispens. Även flera kommuner har ifrågasatt det lämpliga i att&lt;br&gt;fastighetsvis sökning förutsätter dispens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande urval och bearbetningar och utlämnande på ADB-medium&lt;br&gt;har bl.a. Lantmäteriverket ansett att uppgifter om inteckningar inte är så&lt;br&gt;integritetskänsliga att den föreslagna begränsningen bör gälla sådana&lt;br&gt;uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Swedma har avstyrkt förslaget om att vissa uppgifter inte skall fa&lt;br&gt;behandlas för direkt marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten (Högkvarteret) och Fortifikationsverket har ansett att&lt;br&gt;det bör övervägas närmare om det finns ett särskilt behov att skydda viss&lt;br&gt;information i registret så att den inte kan användas på ett sätt som hotar&lt;br&gt;rikets säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör viss användning av registret begränsas?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatasystemet har stor betydelse för viktiga samhällsfunktioner.&lt;br&gt;Ju färre begränsningar man uppställer i sätten att ta fram och använda&lt;br&gt;information ur systemet, dess bättre blir förutsättningarna för att utnyttja&lt;br&gt;informationen. Mot detta måste vägas att vissa användningssätt kan vara&lt;br&gt;tvivelaktiga från integritets- eller säkerhetssynpunkt. Enligt EG-&lt;br&gt;direktivet far inte behandlingar som står i strid med ändamålen för&lt;br&gt;registret äga rum. En helt obegränsad behandling av informationen i det&lt;br&gt;nya fastighetsregistret kan därför inte tillåtas. Vissa begränsningar bör&lt;br&gt;således gälla. Dessa bör - av skäl som tidigare har angetts (se avsnitt 7.3)&lt;br&gt;- tas in i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör då sådana begränsningar - t.ex. en begränsning i&lt;br&gt;användningen av personnummer som sökbegrepp - komma till uttryck i&lt;br&gt;lagen? En möjlighet är att ställa upp en huvudregel om ett allmänt förbud&lt;br&gt;mot sådan användning och förse den med ett antal undantag. Undantag&lt;br&gt;kan slås fast mer generellt av regeringen eller av tillämpande&lt;br&gt;myndigheter i det enskilda fallet. Undantagen skulle emellertid bli&lt;br&gt;ganska många och det är något tveksamt om man därefter skulle kunna&lt;br&gt;tala om en huvudregel som innebär ett förbud. Det är dessutom med&lt;br&gt;hänsyn till teknikutvecklingen närmast omöjligt att i förväg förutse vilka&lt;br&gt;framtida situationer som det kan finnas skäl att låta omfattas av&lt;br&gt;undantagen. Någon sådan huvudregel bör därför inte ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället bör man enligt regeringens uppfattning välja en ordning som&lt;br&gt;innebär att begränsningen kopplas till en viss specifik användning som&lt;br&gt;typiskt sett framstår som mera känslig från integritetssynpunkt än annan&lt;br&gt;användning. Det gäller behandlingar som innebär direktåtkomst, urval&lt;br&gt;och bearbetningar samt utlämnande på ADB-medium (se nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de följande avsnitten skall olika användningsformer diskuteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad bör gälla vid direktåtkomst?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst (åtkomst vid persondator eller särskild terminal m.m.) är&lt;br&gt;en användningsform som har förekommit sedan fastighetsdatasystemet&lt;br&gt;kom till och har en mycket utbredd användning. Inom kreditväsendet&lt;br&gt;samt i mäklar- och värderingsverksamhet är uppkoppling ”on line” till&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet numera en förutsättning för att verksamheten skall&lt;br&gt;kunna bedrivas rationellt. Regeringen anser att det är viktigt att denna&lt;br&gt;användning kan fortsätta. Några problem från integritetssynpunkt har inte&lt;br&gt;heller kommit i dagen. Det finns därför inte skäl att göra några betydande&lt;br&gt;inskränkningar jämfört med vad som gäller i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande finns det enligt den ordning som Lantmäteriverket&lt;br&gt;tillämpar ingen möjlighet att söka på namn, personnummer eller del av&lt;br&gt;personnummer när direktåtkomst har medgetts. Användandet av dessa&lt;br&gt;uppgifter som sökbegrepp kan vara känsligt från integritetssynpunkt. Det&lt;br&gt;ger nämligen möjlighet att från skilda delar av registret sammanställa&lt;br&gt;omfattande uppgifter om en enskild person. Övervägande skäl talar&lt;br&gt;därför för att användandet av sådana sökbegrepp i samband med direkt-&lt;br&gt;åtkomst även i fortsättningen bör begränsas. Detta gäller i synnerhet som&lt;br&gt;det vid direktåtkomst, till skillnad från annan behandling, saknas&lt;br&gt;möjlighet för Lantmäteriverket att kontrollera nyttjandet. Lantmäteri-&lt;br&gt;verket har föreslagit att det absoluta förbudet mot användning av de&lt;br&gt;angivna sökbegreppen tas bort och ersätts med en ordning med dispens-&lt;br&gt;prövning. Några skäl för att öppna en sådan möjlighet har emellertid inte&lt;br&gt;framkommit. Regeringen anser därför att den nya lagen bör innehålla ett&lt;br&gt;generellt förbud mot att medge direktåtkomst på sådant sätt att namn,&lt;br&gt;personnummer eller del av personnummer kan användas som sök-&lt;br&gt;begrepp. Förbudet bör dock inte gälla i verksamhet som avser&lt;br&gt;registerföring. Så bör t.ex. inskrivningsmyndigheterna liksom hittills ha&lt;br&gt;sådan direktåtkomst som behövs för att fullgöra inskrivningsverk-&lt;br&gt;samheten, medan lantmäterimyndigheterna bör ha den direktåtkomst som&lt;br&gt;fordras för att fastighetsregistrering skall kunna ske på ett rationellt sätt.&lt;br&gt;Lantmäterimyndigheterna har också ett behov av att nyttja sökbegreppen&lt;br&gt;i ledet före fastighetsregistreringen, dvs. i samband med fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsförrättningar eller motsvarande förrättningar. Förbudet bör därför&lt;br&gt;inte heller omfatta dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Lantmäteriverkets praxis avseende direktåtkomst tillåts i dag som&lt;br&gt;huvudregel endast sökning på en fastighet i taget. Som regel är det endast&lt;br&gt;de myndigheter som för in uppgifter i fastighetsdatasystemet som har&lt;br&gt;möjlighet att genom en enda fråga få fram all information om ett stort&lt;br&gt;antal fastigheter. Även i andra fall när det finns ett acceptabelt behov av&lt;br&gt;sökningen ges dock möjlighet till ”flerfastighetsffågor”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta lagstiftningsärende har inte framställts några krav på att&lt;br&gt;utrymmet för flerfastighetsfrågor skall ökas eller minskas i förhållande&lt;br&gt;till vad som tillåts i dag. Flera remissinstanser har emellertid befarat att&lt;br&gt;en författningsreglering av det slag som utredningen har föreslagit - ett&lt;br&gt;förbud men med möjlighet till dispens - kan hindra myndigheterna i&lt;br&gt;deras arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en generell utvidgning av möjligheterna till&lt;br&gt;flerfastighetssökningar kan få oönskade konsekvenser från integritets-&lt;br&gt;och säkerhetssynpunkt. Sådana sökningar kan exempelvis utgöra hot mot&lt;br&gt;vitala försvarsintressen. Principerna för den nuvarande ordningen bör&lt;br&gt;därför behållas. Vid utformandet av den nya regleringen bör huvudregeln&lt;br&gt;därvid vara att, när direktåtkomst medges annan än den som är berättigad&lt;br&gt;att föra in uppgifter i det nya fastighetsregistret, sökning är tillåten på&lt;br&gt;endast en fastighet, samfållighet eller byggnad i taget. Från huvudregeln&lt;br&gt;bör undantag kunna medges när användarskäl väger tyngre än integritets-&lt;br&gt;och säkerhetshänsyn. Härigenom blir det möjligt för andra myndigheter&lt;br&gt;och användare av registret att, när det är befogat och integritets- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsskäl inte talar emot det, göra sökningar avseende flera&lt;br&gt;fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur bör då en sådan undantagsregel utformas? En remissinstans har&lt;br&gt;förordat att det i förordning slås fast när flerfastighetssökningar far ske.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening är det dock svårt att i förväg förutse alla de&lt;br&gt;situationer då flerfastighetssökningar kan vara befogade. Det är därför&lt;br&gt;lämpligare att, som utredningen har föreslagit, låta en myndighet pröva&lt;br&gt;om det i det enskilda fallet finns skäl att medge undantag från&lt;br&gt;huvudregeln. Utredningen har förordat att Datainspektionen skall vara&lt;br&gt;dispensmyndighet. Som inspektionen har påtalat skulle emellertid detta&lt;br&gt;vara mindre väl förenligt med den nya roll som myndigheten har fått till&lt;br&gt;följd av personuppgiftslagen. Bedömningen bör därför lämpligen göras&lt;br&gt;av Lantmäteriverket såsom personuppgiftsansvarigt för registret. Det&lt;br&gt;utesluter givetvis inte att Lantmäteriverket i ärenden av större betydelse&lt;br&gt;eller i svårbedömda fall samråder med Datainspektionen innan beslut&lt;br&gt;fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om undantag bör enligt regeringens mening inte behöva avse&lt;br&gt;en enskild sökning. Beslutet bör också kunna avse en viss typ av&lt;br&gt;sökningar som en viss användare avser att göra. Om det är fråga om&lt;br&gt;återkommande behov, bör det alltså inte vara nödvändigt att ansöka om&lt;br&gt;tillstånd varje gång. Regeringen vill särskilt peka på att utvecklingen av&lt;br&gt;den digitala registerkartan kommer att möjliggöra sökningar där kartan&lt;br&gt;används som ingång. I sådana fall är det regelmässigt mindre rationellt&lt;br&gt;att uppgifter som berör ett flertal fastigheter kan erhållas endast&lt;br&gt;fastighetsvis. Lantmäteriverket bör då - om den avsedda användningen&lt;br&gt;från allmän synpunkt framstår som legitim och oskadlig - kunna ge en&lt;br&gt;användare ett generellt tillstånd till flerfastighetsffågor av visst eller vissa&lt;br&gt;slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i sakens natur att direktåtkomst till personuppgifter i&lt;br&gt;registret endast bör kunna medges när direktåtkomsten skall tjäna något&lt;br&gt;av de ändamål som skall gälla för registret. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;finns det anledning att gå längre än så och av integritetsskäl förbjuda&lt;br&gt;sådan direktåtkomst som syftar till att aktualisera, komplettera eller&lt;br&gt;kontrollera uppgifter i kund- eller medlemsregister eller som syftar till&lt;br&gt;s.k. urvalsdragning för direkt marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad bör gälla vid urval och bearbetningar?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som benämns urval och bearbetningar görs i dag av Lantmäteri-&lt;br&gt;verket åt olika beställare. Det innebär att uppgifter om bl.a. personer söks&lt;br&gt;fram utifrån vissa parametrar. En viss, begränsad information tas fram ur&lt;br&gt;en större mängd information. Det kan exempelvis vara fråga om att få&lt;br&gt;fram alla uppgifter i ett register om en viss person eller att söka fram alla&lt;br&gt;fastigheter i ett visst område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval och bearbetningar görs i stor utsträckning för olika direkt-&lt;br&gt;reklamändamål. Men även annan användning förekommer. Som tidigare&lt;br&gt;har angetts kan användning av personnummer eller namn möjliggöra&lt;br&gt;sökningar som är känsliga från integritetssynpunkt. Erfarenheterna visar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det som upplevs som negativt av den enskilde är den ofta ganska&lt;br&gt;ingående kunskap om honom eller henne som urvalet eller bearbetningen&lt;br&gt;kan ge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om inteckningar har från nu nämnda utgångspunkter ansetts&lt;br&gt;vara en särskilt känslig uppgiftstyp. Enligt regeringens mening finns det&lt;br&gt;fog for detta. Uppgifter om inteckningar ger i många fall en bild av en&lt;br&gt;persons låneförhållanden. Detta kan upplevas som kränkande av den&lt;br&gt;enskilde. Risken för missförstånd är också stor, i synnerhet som det&lt;br&gt;sammanlagda inteckningsbeloppet inte behöver motsvara fastighets-&lt;br&gt;ägarens faktiska skuldbelastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrunden bör lagen begränsa möjligheterna till sådana urval&lt;br&gt;och bearbetningar som sker med inteckningar som sökbegrepp eller i&lt;br&gt;syfte att ta fram uppgifter om inteckningar. Det bör lämpligen ske genom&lt;br&gt;ett förbud mot sådan behandling men med möjlighet för Lantmäteri-&lt;br&gt;verket att medge undantag när detta efter en avvägning av användar- och&lt;br&gt;integritetsintressena framstår som försvarligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är i vilken omfattning urval och bearbetningar som&lt;br&gt;avser personnummer bör tillåtas. Särskilt finns det anledning att&lt;br&gt;uppmärksamma användning av personnummer som urvalsinstrument och&lt;br&gt;utlämnande av personnummer som har tagits fram genom urval eller&lt;br&gt;bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan föreslagit ett förbud mot användandet av person-&lt;br&gt;nummer som sökbegrepp i samband med direktåtkomst. Däremot finns&lt;br&gt;det enligt regeringens mening inte fog för att begränsa användandet av&lt;br&gt;personnummer som sökbegrepp vid sökningar som Lantmäteriverket&lt;br&gt;själv utför för egen eller annans räkning och som ligger inom ramen för&lt;br&gt;registrets ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utlämnande av personnummer anses ibland innebära särskilda&lt;br&gt;risker för kränkning av enskildas personliga integritet. Det samman-&lt;br&gt;hänger bl.a. med att personnumret gör det lättare att sammanställa olika&lt;br&gt;uppgifter om en och samma person. Oftast torde användarnas behov av&lt;br&gt;information kunna tillgodoses utan att uppgifter om personnummer&lt;br&gt;lämnas ut. Det är också så att Lantmäteriverket enligt hittillsvarande&lt;br&gt;praxis inte lämnar ut detta slag av uppgifter. Ett undantag finns dock; ut-&lt;br&gt;lämnande för aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighets-&lt;br&gt;anknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller&lt;br&gt;liknande register. Då är det oftast fråga om att andra uppgifter än&lt;br&gt;personnummer skall föras in i ett befintligt dataregister men tillgång till&lt;br&gt;personnumret är nödvändigt för att de nya uppgifterna skall kunna föras&lt;br&gt;in. I sådana sammanhang far utlämnandet också anses som mindre&lt;br&gt;känsligt, eftersom det finns en viss relation mellan mottagaren och den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att den nya lagen också bör&lt;br&gt;ställa upp ett förbud mot att lämna ut uppgifter om personnummer.&lt;br&gt;Förbudet bör dock inte omfatta sådant utlämnande som hittills har&lt;br&gt;godtagits i Lantmäteriverkets praxis, dvs. för aktualisering,&lt;br&gt;komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten information i kund-&lt;br&gt;eller medlemsregister. Vidare bör Lantmäteriverket ha möjlighet att&lt;br&gt;meddela dispens från förbudet, när det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De två förbudsreglema vid urval och bearbetningar bör förses med&lt;br&gt;ytterligare ett undantag. Ett generellt undantag bör finnas för det fall&lt;br&gt;något annat följer av lag eller annan författning. Denna regel behövs bl.a.&lt;br&gt;för att författningsreglerad underrättelseskyldighet skall kunna fullgöras.&lt;br&gt;Ett exempel är Lantmäteriverkets skyldighet att ställa samman och lämna&lt;br&gt;ut gravationsbevis och andra fastighetsbevis med uppgift om bl.a.&lt;br&gt;inteckningar. Ett annat exempel är skyldigheten för den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige att på begäran från var och en ange om uppgifter rörande denne&lt;br&gt;behandlas m.m. (se 26 § personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts används urval och bearbetningar i stor&lt;br&gt;utsträckning vid direkt marknadsföring. Av personuppgiftslagen framgår&lt;br&gt;att personuppgifter inte far behandlas för ändamål som rör direkt&lt;br&gt;marknadsföring, om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;skriftligen har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling (se&lt;br&gt;11 §). För den enskilde kan det upplevas som stötande med reklam som&lt;br&gt;tyder på att avsändaren har särskilt ingående kunskaper om honom eller&lt;br&gt;henne, i synnerhet om det gäller vissa mer personliga förhållanden som&lt;br&gt;uppgifter om utmätning och konkurs, ålder och civilstånd samt uppgifter&lt;br&gt;om bostaden. Ändamålen med fastighetsregistret är inte att möjliggöra all&lt;br&gt;slags marknadsföring. Enligt regeringens uppfattning finns det skäl att&lt;br&gt;för fastighetsregistrets del ställa upp en huvudregel där användning av&lt;br&gt;dessa slag av uppgifter - födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller&lt;br&gt;standardpoäng - förbjuds vid urval och bearbetningar som avser direkt&lt;br&gt;marknadsföring. På samma sätt som när det gäller inteckningar och&lt;br&gt;personnummer bör det finnas möjlighet att fa dispens från huvudregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad bör gälla vid utlämnande på ADB-upptagning?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En användningsform som förekommer i dag och som kan förväntas öka&lt;br&gt;är utlämnande på ADB-upptagning. Den användning som hittills har varit&lt;br&gt;aktuell är att en beställare får en mer eller mindre komplett kopia av&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet beträffande ett visst område, t.ex. en kommun.&lt;br&gt;Det har således rört sig om geografiskt avgränsade kopior av&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet. Man kan emellertid också tänka sig att någon&lt;br&gt;begär att få en kopia av vissa uppgifter beträffande hela landet eller en&lt;br&gt;komplett kopia av hela fastighetsdatasystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lantmäteriverkets tillämpning lämnas uppgifter om&lt;br&gt;inteckningar normalt inte ut på ADB-upptagning. Ett undantag är&lt;br&gt;utlämnandet av uppgifter om inteckningar till pantbrevsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna används för en mängd olika ändamål. Det kan vara fråga&lt;br&gt;om att kombinera uppgifterna med uppgifter från andra register. GIS (se&lt;br&gt;avsnitt 5.2) är ett exempel på detta. Ytterligare användningsformer kan&lt;br&gt;förväntas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om urval och bearbetningar har regeringen i föregående avsnitt&lt;br&gt;föreslagit två huvudregler som begränsar användningen, nämligen att&lt;br&gt;uppgifter om inteckningar över huvud taget inte far behandlas (och&lt;br&gt;därmed inte heller lämnas ut) och att uppgifter om personnummer,&lt;br&gt;framtagna genom urval eller bearbetning, som regel inte far lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det inte anledning att ha någon annan&lt;br&gt;syn på begränsningar vid utlämnande på ADB-upptagning än vid urval&lt;br&gt;och bearbetningar. Vid sådant utlämnande bör alltså uppgifter om&lt;br&gt;inteckningar och personnummer inte fa lämnas ut. Även här finns det&lt;br&gt;dock, såvitt gäller utlämnande av personnummer, anledning att ställa upp&lt;br&gt;ett undantag för aktualisering, komplettering eller kontroll av information&lt;br&gt;som finns i kund- eller medlemsregister. Liksom vid urval och bearbet-&lt;br&gt;ningar bör vidare undantag gälla från de uppställda förbuden när annat&lt;br&gt;följer av lag eller annan författning. Slutligen bör Lantmäteriverket ha&lt;br&gt;möjlighet att medge undantag när det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;UpplysningsCentralen UC AB och Dun &amp;amp; Bradstreet Sverige AB har&lt;br&gt;ansett att lagen bör innehålla uttryckliga undantag från begränsningarna&lt;br&gt;för företag som bedriver kreditupplysningsverksamhet. Regeringen&lt;br&gt;bedömer emellertid att det är mest ändamålsenligt att Lantmäteriverket&lt;br&gt;även i dessa fall far göra en prövning av om det finns tillräckliga skäl att&lt;br&gt;göra undantag från begränsningarna. Härigenom blir det möjligt att även&lt;br&gt;i fortsättningen i det enskilda fallet ställa upp de ytterligare restriktioner&lt;br&gt;som kan behövas för att skydda enskilds personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare en fråga är om utlämnande på ADB-upptagning av urval&lt;br&gt;och bearbetningar som har skett för direkt marknadsföring bör begränsas.&lt;br&gt;Som har utvecklats i det föregående avsnittet kan denna användning&lt;br&gt;ibland vara känslig från integritetssynpunkt. När det gäller urvals-&lt;br&gt;bearbetningar m.m. för marknadsföringsändamål innebär regeringens&lt;br&gt;förslag emellertid att vissa uppgifter inte skall få behandlas, bl.a.&lt;br&gt;personnummer. De begränsningar som behövs har därigenom ställts upp.&lt;br&gt;En ytterligare reglering skulle bara innebära att skillnader gjordes&lt;br&gt;beroende på om uppgifter lämnades ut på papper eller på ADB-&lt;br&gt;upptagning. Någon anledning att göra en sådan åtskillnad finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande är det svårt att se att utlämnande av kompletta kopior&lt;br&gt;av hela registret eller betydande delar av det, t.ex. inskrivningsdelen,&lt;br&gt;skulle vara intressant mer allmänt bland olika användare. Med nuvarande&lt;br&gt;principer för försäljning skulle detta nämligen bli ganska dyrt. Det kan&lt;br&gt;emellertid givetvis ändå förekomma att någon begär ett så omfattande&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter. Frågan inställer sig då om det från integritets-&lt;br&gt;och säkerhetssynpunkt är önskvärt att informationen inte lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande på ADB-upptagning innebär i praktiken att mottagaren&lt;br&gt;inrättar ett eget register med personuppgifter. Tidigare krävdes enligt&lt;br&gt;datalagen licens och normalt också tillstånd från Datainspektionen för&lt;br&gt;den som inrättade ett sådant register. Personuppgiftslagen innehåller inte&lt;br&gt;någon motsvarighet till denna reglering. Däremot kommer den använd-&lt;br&gt;ning av uppgifterna som mottagaren rimligen vill ägna sig åt att omfattas&lt;br&gt;av det datarättsliga regelverket. Det sagda innebär att Datainspektionen&lt;br&gt;har möjlighet att utöva tillsyn över verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning innebär ett visst skydd. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;behöver några ytterligare gränser inte ställas upp i författning beträffande&lt;br&gt;mängden information som får lämnas ut. Lantmäteriverket såsom&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig bör emellertid också - såväl i detta sammanhang&lt;br&gt;som när det gäller sådan annan integritetskänslig användning som nyss&lt;br&gt;har diskuterats - ha möjlighet att ställa upp villkor för att förhindra att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;otillbörligt intrång i den personliga integriteten eller risker från säker-&lt;br&gt;hetssynpunkt uppkommer (se nedan beträffande en generell begränsning&lt;br&gt;för användningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har ansett att man bör analysera behovet att med&lt;br&gt;hänsyn till rikets säkerhet särskilt skydda vissa uppgifter i registret.&lt;br&gt;Regeringen delar den uppfattningen. En sådan analys görs för närvarande&lt;br&gt;i särskild ordning inom Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör det uppställas någon generell begränsning for användningen ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt EG-direktivet har den som är registeransvarig ett mycket&lt;br&gt;långtgående ansvar för att behandlingen av personuppgifter sker på ett&lt;br&gt;korrekt sätt. I det föregående har regeringen tagit ställning till vilka&lt;br&gt;begränsningar som bör gälla vid vissa särskilda slag av användning av&lt;br&gt;registret. Det är emellertid inte möjligt att förutse alla situationer som&lt;br&gt;kan uppstå. Det finns därför ett behov att av integritets- och säkerhetsskäl&lt;br&gt;ställa upp ytterligare begränsningar eller förutsättningar för&lt;br&gt;användningen. Det gäller inte minst för de särskilda användningsformer&lt;br&gt;som redan har diskuterats men även för annan användning av registret.&lt;br&gt;Regeringen anser därför att det i lagen bör föreskrivas en allmän&lt;br&gt;skyldighet för Lantmäteriverket att särskilt tillse att otillbörligt intrång i&lt;br&gt;enskilds personliga integritet och risker från säkerhetssynpunkt inte&lt;br&gt;uppkommer. Vidare bör verket ges befogenhet att ställa upp även andra&lt;br&gt;villkor för användningen än de som har behandlats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarnas förhållande till offentlighetsprincipen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundlagsfästa offentlighetsprincipen innebär att myndigheterna är&lt;br&gt;skyldiga att lämna ut allmänna handlingar - på papper - till den som&lt;br&gt;begär det, om inte sekretess gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med handling förstås i detta sammanhang framställningar i skrift eller&lt;br&gt;bild samt upptagningar som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med hjälp av tekniska hjälpmedel. En handling är att&lt;br&gt;anse som allmän, om den förvaras hos myndighet och är att anse som&lt;br&gt;inkommen till eller upprättad hos myndigheten (se 2 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen). När det gäller upptagningar som kan&lt;br&gt;uppfattas endast med ett tekniska hjälpmedel, t.ex. ett dataregister, anses&lt;br&gt;upptagningen förvarad hos en myndighet, om det är möjligt för&lt;br&gt;myndigheten att ta del av innehållet med hjälp av ett tekniskt hjälpmedel&lt;br&gt;som myndigheten själv utnyttjar. Detta gäller dock inte upptagningar som&lt;br&gt;ingår i ett personregister, om myndigheten saknar befogenhet att göra en&lt;br&gt;överföring som gör det möjligt att ta del av innehållet (se 2 kap. 3 § andra&lt;br&gt;stycket tryckfrihetsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns mot denna bakgrund anledning att kort kommentera hur de&lt;br&gt;nyss uppställda begränsningarna för viss användning förhåller sig till&lt;br&gt;offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst och utlämnande på ADB-medium kan över huvud taget&lt;br&gt;inte begäras med stöd av offentlighetsprincipen (se 2 kap 13 § tryck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihetsförordningen). Det förbud mot vissa användningar av sökbegrepp&lt;br&gt;m.m. som regeringen har föreslagit blir alltså där gällande fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna huvudregeln vid urval och bearbetningar om förbud&lt;br&gt;mot utlämnande av uppgifter om inteckningar och personnummer&lt;br&gt;innebär inte att Lantmäteriverket för egen del kommer att helt sakna&lt;br&gt;befogenhet att göra viss behandling. Upptagningen är vid sådant&lt;br&gt;förhållande att anse som förvarad vid myndigheten. Det finns då inte&lt;br&gt;något hinder mot utlämnanden enligt offentlighetsprincipen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen om förbud mot utlämnande av vissa uppgifter vid urvals-&lt;br&gt;behandlingar är ändå inte meningslös. De allra flesta urval och&lt;br&gt;bearbetningar kan nämligen förväntas ske på annan grund än med stöd av&lt;br&gt;offentlighetsprincipen. Det kan vidare tilläggas att, om Lantmäteriverket&lt;br&gt;har anledning att anta att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften&lt;br&gt;behandlas i strid med personuppgiftslagen, uppgiften inte skall lämnas ut&lt;br&gt;(se 7 kap. 16 § sekretesslagen [1980:100]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behandling via Internet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internet är ett exempel på ett relativt nytt sätt att göra information till-&lt;br&gt;gänglig på öppna nät. Bör den information som kommer att ingå i det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret vara tillgänglig över Internet?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens trafikutskott behandlade för några år sedan ett motions-&lt;br&gt;yrkande om att det hittillsvarande fastighetsregistret omedelbart skulle&lt;br&gt;göras tillgängligt på Internet. Motionen bereddes gemensamt med&lt;br&gt;bostadsutskottet som bl.a. uttalade att det med hänsyn till frågans&lt;br&gt;specifika inriktning på fastighetsdatasystemet kunde finnas anledning att&lt;br&gt;avvakta resultatet av Fastighetsdatautredningen. Trafikutskottet ställde&lt;br&gt;sig bakom denna uppfattning (se bet. 1995/96:TU19 s. 37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens principiella uppfattning är att den tekniska infrastrukturen&lt;br&gt;för statsförvaltningens kommunikation med medborgare och företag bör&lt;br&gt;bygga på Internet. Myndigheterna bör i den utsträckning det är förenligt&lt;br&gt;med gällande rätt använda Internet för att utveckla tjänster som förenklar&lt;br&gt;kontakterna mellan medborgare, företag och offentlig förvaltning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid inte något utrymme att för de öppna nätens del&lt;br&gt;frångå kravet på att personuppgifter enbart får behandlas för preciserade&lt;br&gt;ändamål. Om de personuppgifter som ingår i fastighetsregistret gjordes&lt;br&gt;tillgängliga på Internet för en obestämd krets mottagare skulle det kravet&lt;br&gt;inte kunna upprätthållas. EG-direktivet lägger också vissa hinder i vägen&lt;br&gt;att lämna ut uppgifter till utlandet (se avsnitt 7.7.3). Fastighetsregistret&lt;br&gt;bör därför inte göras tillgängligt över Internet. Något hinder mot&lt;br&gt;behandlingar av fastighetsanknuten information som inte är personupp-&lt;br&gt;gifter via Internet eller något annat öppet nät bör däremot inte uppställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär inte heller att det kommer att finnas något generellt&lt;br&gt;hinder mot att utnyttja intemetkopplingar för att skicka information från&lt;br&gt;fastighetsregistret till bestämda mottagare. Vissa förutsättningar måste&lt;br&gt;dock vara uppfyllda, nämligen att överföringen sker till ett land dit&lt;br&gt;överföring är tillåten (se närmare avsnitt 7.7.3), att tillhandahållandet av&lt;br&gt;uppgifterna står i överensstämmelse med ändamålen för registret och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte är fråga om sådan direktåtkomst till registret för vilken särskilda&lt;br&gt;begränsningar gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet ger en möjlighet för medlemsstaterna att tillåta överföring&lt;br&gt;av personuppgifter ur offentliga register, i den utsträckning som de i&lt;br&gt;lagstiftningen angivna villkoren för tillgänglighet uppfylls i det enskilda&lt;br&gt;fallet (se artikel 26.1 f)). Regeringen ser nu inte någon anledning att&lt;br&gt;införa bestämmelser om sådant utlämnande. Om det i framtiden visar sig&lt;br&gt;att det finns ett behov av att lämna ut uppgifter, kommer regeringen att&lt;br&gt;överväga frågan närmare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.2 Försäljning av uppgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lantmäteriverket skall även i fortsättningen&lt;br&gt;ha rätt att ta ut avgifter för användningen av uppgifter från registret&lt;br&gt;(försäljning av uppgifter).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prissättningen skall man liksom hittills beakta också&lt;br&gt;kostnaderna för att samla in och registrera information och för att&lt;br&gt;vidareutveckla registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens förslag: Överensstämmer med regering-&lt;br&gt;ens förslag (se s. 169-171).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft någon invändning&lt;br&gt;mot att avgifter tas ut för användningen av uppgifter. Flera remissin-&lt;br&gt;stanser, såsom Boverket, Svenska Bankföreningen och Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet, har emellertid haft synpunkter på de nuvarande principerna för&lt;br&gt;prissättningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera samhällsviktiga verksamheter förutsätter att det finns tillgång till&lt;br&gt;uppgifter från fastighetsdatasystemet. Det är således angeläget att&lt;br&gt;uppgifterna kan tillhandahållas även fortsättningsvis. Förvaltningen av&lt;br&gt;registret är emellertid kostnadskrävande. För att registerverksamheten&lt;br&gt;skall kunna finansieras är det nödvändigt att ta ut avgifter av dem som&lt;br&gt;utnyttjar uppgifterna i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsuttag vid tillhandahållande av uppgifter från systemet kan&lt;br&gt;också beskrivas som försäljning av uppgifter. Försäljning av personupp-&lt;br&gt;gifter far enligt EG-direktivet ske endast om den omfattas av ändamålen&lt;br&gt;för behandlingen och endast om den är tillåten enligt artikel 7.1 nämnda&lt;br&gt;artikel anges några olika fall som gör behandling, bl.a. försäljning, av&lt;br&gt;personuppgifter tillåten. Samtycke är en sådan situation. Att inhämta&lt;br&gt;samtycke från alla registrerade är emellertid inte realistiskt.&lt;br&gt;Försäljningen sker dels till myndigheter, dels till företag. När det gäller&lt;br&gt;försäljning till myndigheter och andra som bedriver statlig eller&lt;br&gt;kommunal verksamhet kan artikel 7 e) vara tillämplig. Enligt denna&lt;br&gt;punkt är behandling, t.ex. försäljning, tillåten om den är nödvändig för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utföra en arbetsuppgift av allmänt intresse eller är ett led i myndighets- Prop. 1999/2000.39&lt;br&gt;utövning som utförs av den registeransvarige eller en tredje man till&lt;br&gt;vilken uppgifterna har lämnats ut. I övrigt torde det närmast vara artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 f) som kan bli aktuell. Här anges att behandling av personuppgifter är&lt;br&gt;tillåten om den är nödvändig för ändamål som rör berättigade intressen&lt;br&gt;hos den registeransvarige eller hos den eller de tredje män till vilka&lt;br&gt;uppgifterna har lämnats ut. Detta gäller dock inte när de nämnda&lt;br&gt;intressena uppvägs av den registrerades intressen eller dennes&lt;br&gt;grundläggande fri- och rättigheter som kräver skydd under artikel 1.1 i&lt;br&gt;direktivet. I sistnämnda artikel anges att medlemsstaterna i samband med&lt;br&gt;behandling av personuppgifter skall skydda fysiska personers grund-&lt;br&gt;läggande fri- och rättigheter i enlighet med direktivet, särskilt rätten till&lt;br&gt;privatliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner mot denna bakgrund att personuppgifter från det nya&lt;br&gt;fastighetsregistret bör kunna försäljas på samma sätt som hittills har&lt;br&gt;ansetts gälla för uppgifter i fastighetsdatasystemet. Det bör emellertid nu&lt;br&gt;slås fast i författning att försäljning av uppgifter från fastighetsregistret är&lt;br&gt;tillåten. Även när det är fråga om försäljning gäller dock att ett&lt;br&gt;utlämnande av uppgiften måste vara förenligt med ändamålen för&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prissättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser har behandlat principerna för Lantmäteriverkets&lt;br&gt;prissättning vid försäljning av uppgifter. De har ansett att avgifter bör tas&lt;br&gt;ut enligt en självkostnadsprincip. Avgifterna bör alltså enligt deras&lt;br&gt;mening begränsas till vad som motsvarar kostnaden för uttag av upp-&lt;br&gt;gifter i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen (se prop. 1997/98:136 s. 63 f.) beträffande&lt;br&gt;prissättningen i statliga register i allmänhet förordat att avgifterna i första&lt;br&gt;hand bör grundas på kostnaden för att ta fram och distribuera&lt;br&gt;informationen, men har också uttalat att det i vissa fall kan finnas skäl att&lt;br&gt;ta ut avgifter som även ger ett bidrag till kostnaden för att t.ex. samla in&lt;br&gt;och registrera informationen. Riksdagen har instämt i regeringens&lt;br&gt;uttalande (se bet. 1997/98:K.U31 s. 27, rskr. 1997/98:294). När det gäller&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet har riksdagen tidigare uttalat att användarna av&lt;br&gt;systemet skall bidra till finansieringen av systemets drift och utveckling,&lt;br&gt;(se prop. 1994/95:166 s. 24, bet. 1994/95:BoU17 s. 8, rskr. 1994/95:313).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknas anledning för regeringen att nu ha någon annan&lt;br&gt;uppfattning. Principerna för prissättningen bör alltså även i fortsättningen&lt;br&gt;vara att avgifterna skall täcka inte bara uttagskostnaden utan även&lt;br&gt;kostnaderna för förvaltningen i stort av det nya fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.3&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande av uppgifter till utlandet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas någon särskild&lt;br&gt;reglering för utlämnande av uppgifter från fastighetsregistret till&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens bedömning: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens bedömning (se s. 176 och 177).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har instämt i utredningens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: EG-direktivet bygger på tanken om ett fritt flöde av&lt;br&gt;personuppgifter mellan medlemsstaterna. Medlemsstaterna får därför&lt;br&gt;varken begränsa eller förbjuda det fria flödet av personuppgifter mellan&lt;br&gt;medlemsstaterna under åberopande av integritetsskäl (se artikel 1.2).&lt;br&gt;Däremot uppställer direktivet begränsningar i fråga om överföring av&lt;br&gt;uppgifter till tredje land (se artiklarna 25 och 26). Sådana begränsningar&lt;br&gt;har också uppställts i personuppgiftslagen. Enligt den lagen är det&lt;br&gt;förbjudet att till tredje land föra över personuppgifter som är under&lt;br&gt;behandling (se 33 §). Förbudet gäller också överföring av person-&lt;br&gt;uppgifter för behandling i tredje land. Personuppgifter som avses med&lt;br&gt;förbudet far dock föras över till tredje land, om den registrerade har gått&lt;br&gt;med på detta eller om överföringen med hänsyn till vissa angivna&lt;br&gt;förhållanden är nödvändig. Det är också tillåtet att utan hinder av&lt;br&gt;förbudet föra över personuppgifter för användning enbart i en stat som&lt;br&gt;har anslutit sig till den s.k. dataskyddskonventionen (se 34 §).&lt;br&gt;Regeringen far också meddela föreskrifter om undantag för överföring av&lt;br&gt;personuppgifter till vissa stater. Detta kan regeringen göra när det visar&lt;br&gt;sig att ett tredje land har en tillräcklig nivå på skyddet för att person-&lt;br&gt;uppgifter skall kunna föras över. Regeringen får även bestämma vissa&lt;br&gt;andra undantag (se 35 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit att förbudet att till tredje land föra&lt;br&gt;över personuppgifter inte skall gälla om landet har en adekvat nivå för&lt;br&gt;skyddet av sådana uppgifter (se prop. 1999/2000:11). Den föreslagna&lt;br&gt;lydelsen ansluter närmare till EG-direktivet (artikel 25.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns inte anledning att&lt;br&gt;föreslå några särskilda bestämmelser om utlämnande av uppgifter till&lt;br&gt;utlandet för det nya fastighetsregistret. Samma bestämmelser bör således&lt;br&gt;i detta hänseende gälla för personuppgifter som ingår i fastighetsregistret&lt;br&gt;som enligt personuppgiftslagen gäller för personuppgifter i allmänhet.&lt;br&gt;Regeringen vill emellertid understryka att det, såsom tidigare har&lt;br&gt;framgått, även i dessa fall kommer att åligga Lantmäteriverket såsom&lt;br&gt;personuppgiftsansvarig att pröva dels om ett utlämnande till utlandet&lt;br&gt;stämmer överens med registrets ändamålsbestämmelser, dels - om ett&lt;br&gt;utlämnande blir aktuellt - vilka särskilda villkor som bör uppställas för&lt;br&gt;att förhindra att risker från säkerhetssynpunkt m.m. uppkommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag i anledning av slutförandet av&lt;br&gt;fastighetsdatareformen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förande av fastighetsböcker och tomträttsböcker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De författningar som reglerar fastighetsböcker och&lt;br&gt;tomträttsböcker och uppläggande av inskrivningsregister upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordabalkens bestämmelser om inskrivning ändras så att de behandlar&lt;br&gt;inskrivning i inskrivningsdelen av det nya fastighetsregistret i stället för&lt;br&gt;inskrivning i fastighetsbok och tomträttsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i olika specialförfattningar om inskrivning eller anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsbok eller tomträttsbok ändras så att de i stället behandlar&lt;br&gt;inskrivning eller anteckning i det nya fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorians. 145-150).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Inskrivningsväsendet har av ålder varit knutet till&lt;br&gt;domstolarna. Domstolarnas beslut om lagfart (fasta) och inteckning&lt;br&gt;fördes från och med mitten av 1700-talet in i särskilda lagfarts- och&lt;br&gt;inteckningsprotokoll. År 1875 föreskrevs att rätten skulle föra särskilda&lt;br&gt;registerböcker. På landsbygden fördes lagfartsböcker respektive inteck-&lt;br&gt;ningsböcker. Dessa upprättades på grundval av den registrering av&lt;br&gt;fastigheter som sedan århundraden hade skett i kronans jordebok. I stad&lt;br&gt;fördes en gemensam fastighetsbok för lagfarter och inteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1932 års inskrivningsreform flyttades handläggningen av&lt;br&gt;inskrivningsärenden från rätten till inskrivningsdomaren. Samtidigt&lt;br&gt;började nya fastighetsböcker läggas upp med jord- och stadsregistren&lt;br&gt;som grund. Uppläggandet skedde enligt lagen (1932:169) om&lt;br&gt;uppläggande av nya fastighetsböcker. Sedan tillkomsten av tomt-&lt;br&gt;rättsinstitutet år 1907 har det också förts särskilda tomträttsböcker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När den nya jordabalken trädde i kraft år 1972 innebar det en&lt;br&gt;ytterligare omgestaltning av inskrivningsväsendets författningsreglering.&lt;br&gt;Inskrivningsverksamheten anförtroddes särskilda inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heter, knutna till tingsrätterna. Förfarandet i inskrivningsärenden reglera-&lt;br&gt;des i 19-24 kap. jordabalken samt i kungörelsen (1971:784) med&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt jordabalken.&lt;br&gt;Systemet med manuellt förda fastighetsböcker och tomträttsböcker&lt;br&gt;bibehölls dock. Nya föreskrifter om förandet av fastighetsböcker och&lt;br&gt;tomträttsböcker utfärdades genom fastighetsbokskungörelsen (1971:708)&lt;br&gt;och tomträttsbokskungörelsen (1971:801). I gravationsbeviskungörelsen&lt;br&gt;(1971:710) meddelades bestämmelser om utfärdande av bevis om&lt;br&gt;innehållet i fastighets- och tomträttsböckema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I början av 1970-talet böljade fastighetsdatareformen att genomföras&lt;br&gt;inom inskrivningsväsendet. Det skedde genom att man förde in de&lt;br&gt;uppgifter som annars skulle ha tagits in i fastighetsbok eller tomträttsbok&lt;br&gt;i ett ADB-baserat inskrivningsregister. Inskrivningsregistret infördes&lt;br&gt;successivt i de olika inskrivningsmyndigheternas områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till inskrivning med hjälp av automatisk databehandling&lt;br&gt;har inte kommit till uttryck i jordabalken annat än genom en&lt;br&gt;bestämmelse i 19 kap. 24 § jordabalken. Enligt den bestämmelsen har&lt;br&gt;regeringen möjlighet att för viss inskrivningsmyndighets område eller del&lt;br&gt;av sådant område bestämma att inskrivning skall ske i inskrivnings-&lt;br&gt;register i stället för i fastighetsbok eller tomträttsbok. Inskrivning i&lt;br&gt;inskrivningsregister regleras i stället i lagen (1973:98) om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister. Den lagen hänvisar dock i huvudsak till jordabalkens&lt;br&gt;bestämmelser och innehåller endast ett mindre antal särbestämmelser.&lt;br&gt;Lagen kompletteras av inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061).&lt;br&gt;Kungörelsen innehåller till stor del samma regler som den tidigare&lt;br&gt;nämnda kungörelsen med tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsen-&lt;br&gt;det enligt jordabalken. Själva överförandet av uppgifter från&lt;br&gt;fastighetsböcker och tomträttsböcker till inskrivningsregistret regleras i&lt;br&gt;kungörelsen (1974:1062) om uppläggande av inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inskrivningsmyndighet som har övergått till systemet med&lt;br&gt;inskrivningsregister i stället för fastighetsböcker och tomträttsböcker är&lt;br&gt;det inte längre aktuellt att tillämpa gravationsbeviskungörelsen;&lt;br&gt;gravationsbevis skall i stället utfärdas enligt kungörelsen (1974:1063) om&lt;br&gt;fastighetsbevis m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatareformen slutfördes för inskrivningsväsendets del i sep-&lt;br&gt;tember 1995. Vid samtliga inskrivningsmyndigheter sker således inskriv-&lt;br&gt;ning numera i inskrivningsregister. Det förekommer, med några fa&lt;br&gt;undantag, inte längre inskrivning i fastighetsböcker och tomträttsböcker.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regleringen i jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordabalkens inskrivningsregler bygger på att inskrivning sker i fastig-&lt;br&gt;hetsböcker eller tomträttsböcker. I praktiken sker dock, såsom tidigare&lt;br&gt;har framgått, numera all inskrivning i inskrivningsregister, dvs. vad som&lt;br&gt;med regeringens förslag i framtiden kommer att benämnas fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel. Denna skillnad mellan jordabalkens lagtext&lt;br&gt;och den faktiska handläggningen är givetvis inte tillfredsställande.&lt;br&gt;Jordabalken bör därför ändras så att det framgår att inskrivning sker i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel. Reglerna om fastighetsbok och&lt;br&gt;tomträttsbok bör samtidigt utmönstras från jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är i och för sig inte nödvändigt att i jordabalken slå fast att&lt;br&gt;registret skall vara ADB-baserat. Det räcker att detta framgår av den&lt;br&gt;föreslagna lagen om fastighetsregistret. Vid utformningen av&lt;br&gt;jordabalkens regler måste emellertid hänsyn tas till att reglerna är ADB-&lt;br&gt;baserade. Jordabalkens regler är utformade med utgångspunkt i ett&lt;br&gt;manuellt inskrivningsväsende. Bestämmelserna i 19 kap. jordabalken&lt;br&gt;måste därför kompletteras med de särbestämmelser som är nödvändiga&lt;br&gt;vid hanteringen av ett ADB-baserat register. Det kan ske genom att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om inskrivningsregister inarbetas i jordabalken.&lt;br&gt;Lagen om inskrivningsregister tjänar därefter inte något ändamål utan&lt;br&gt;kan upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att bestämmelserna i lagen om inskrivningsregister Prop. 1999/2000.39&lt;br&gt;inarbetas i 19 kap. jordabalken bör det kapitlet omarbetas redaktionellt.&lt;br&gt;De frågor som detta ger upphov till kommer att behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphävande av författningar som reglerar det manuella inskrivnings-&lt;br&gt;väsendet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att fastighetsböcker och tomträttsböcker inte längre förs&lt;br&gt;innebär också att lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighets-&lt;br&gt;böcker har förlorat all betydelse. Regeringen föreslår därför att riksdagen&lt;br&gt;upphäver lagen. Det är regeringen avsikt att därefter upphäva de&lt;br&gt;förordningar som i och med fastighetsdatareformens avslutande inte&lt;br&gt;längre fyller något syfte. Det gäller följande förordningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsbokskungörelsen (1971:708),&lt;br&gt;gravationsbeviskungörelsen (1971:710),&lt;br&gt;kungörelsen (1971:784) med tillämpningsföreskrifter för inskrivnings-&lt;br&gt;väsendet enligt jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträttsbokskungörelsen (1971:801), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kungörelsen (1974:1062) om uppläggande av inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga författningsändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har angetts förekommer det i ett stort antal författningar&lt;br&gt;bestämmelser om att olika förhållanden skall anmälas till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet för anteckning i fastighetsbok eller tomträttsbok. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser bör nu ändras på så sätt att det föreskrivs att anteckning i&lt;br&gt;stället skall ske i det nya fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera fall förekommer det föreskrifter som innebär att, när ett visst&lt;br&gt;beslut eller förhållande som skall antecknats har upphävts eller återgått,&lt;br&gt;även detta skall antecknas. I det ADB-baserade systemet är det i dessa&lt;br&gt;fall emellertid missvisande att tala om att upphävandet av beslutet eller&lt;br&gt;förhållandet antecknas. I stället går det till så att uppgiften tas bort från&lt;br&gt;den avdelning av registret där den dittills har funnits. Bestämmelserna&lt;br&gt;bör givetvis ge uttryck för den faktiska förändringen i registret. De bör&lt;br&gt;därför utformas så att tidigare anteckningar i dessa situationer skall tas&lt;br&gt;bort. Riksarkivet har mot detta invänt att det skulle innebära en gallring&lt;br&gt;av uppgifter som kan ha betydelse för framtida forskning. Förfarandet&lt;br&gt;innebär emellertid inget annat än att en uppgift om den tidigare&lt;br&gt;anteckningen flyttas från den del av registret där den dittills funnits till&lt;br&gt;fastighetsregistrets avdelning för äldre förhållanden med en hänvisning&lt;br&gt;till akten i det ursprungliga ärendet. Det är således inte fråga om någon&lt;br&gt;fullständig gallring. Åtgärden medför inte heller att framtida forskning&lt;br&gt;omintetgörs. Den som vill få tillgång till mer detaljerade upplysningar&lt;br&gt;kommer även i fortsättningen att kunna göra det genom att ta del av&lt;br&gt;handlingarna i akten. Mot denna bakgrund anser regeringen att det inte&lt;br&gt;möter något hinder mot att införa en bestämmelse om att anteckningar&lt;br&gt;som inte längre är aktuella skall tas bort ur registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa uppgifter som tidigare har antecknats i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok har genom fastighetsdatareformen kommit att i stället&lt;br&gt;redovisas i det nuvarande fastighetsregistret och inte i inskrivnings-&lt;br&gt;registret. Det gäller bl.a. sådana uppgifter som avses i 6 kap. 20 § plan-&lt;br&gt;och bygglagen (1987:10) och 3 kap. 8 § lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har, enligt 7 § lagen (1973:98) om inskrivningsregister jämförd&lt;br&gt;med punkten 7 första stycket i övergångsbestämmelserna till inskriv-&lt;br&gt;ningsregisterkungörelsen (1974:1061), gällt att dessa uppgifter har&lt;br&gt;redovisats till inskrivningsmyndigheten, som - utan att någon anteckning&lt;br&gt;har gjorts i inskrivningsregistret - har vidarebefordrat dem till lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten för anteckning i fastighetsregistret. Då fastighets-&lt;br&gt;datareformen nu är helt genomförd finns det inte längre något behov av&lt;br&gt;någon sådan reglering. Det bör i stället, såvitt gäller de här aktuella&lt;br&gt;uppgifterna, i respektive författning föreskrivas att uppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas direkt till lantmäterimyndigheten för anteckning i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det successiva genomförandet av fastighetsdatareformen har det&lt;br&gt;förekommit fall då en fastighet eller en tomträtt inte har kunnat föras&lt;br&gt;över till inskrivningsregistret på grund av oklara inskrivnings-&lt;br&gt;förhållanden eller annat skäl. Med stöd av en särskild bestämmelse i 10 §&lt;br&gt;första stycket lagen om inskrivningsregister har inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heterna kunnat besluta att en sådan fastighet eller tomträtt skall kvarstå i&lt;br&gt;fastighetsboken eller tomträttsboken. Enligt punkten 2 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061) har i&lt;br&gt;dessa fall fastighetsbokskungörelsen (1971:708) respektive tomträtts-&lt;br&gt;bokskungörelsen (1971:801) har tillämpats så länge fastigheten eller&lt;br&gt;tomträtten redovisats i sådan bok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad som upplysts finns det fortfarande några fastigheter som&lt;br&gt;inte helt har kunnat överföras till inskrivningsregistret. Det är oklart vid&lt;br&gt;vilken tidpunkt överföringen av dessa fastigheter kan vara helt&lt;br&gt;genomförd. Regeringen föreslår därför övergångsbestämmelser som gör&lt;br&gt;det möjligt att även i fortsättningen tillämpa äldre bestämmelser i fråga&lt;br&gt;om dessa fastigheter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Förande av jordregister och stadsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En övergångsbestämmelse i lagen om införande av&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen upphävs, eftersom bestämmelsen har förlorat sin&lt;br&gt;betydelse i och med fastighetsdatareformens genomförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorians. 151-157).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: En viss redovisning av fastighetsförhållanden har sedan&lt;br&gt;1500-talet förekommit i kronans jordebok (beträffande jordeboken, se&lt;br&gt;närmare avsnitt 11). Jordeboken redovisade dock inte den indelning i&lt;br&gt;enskilt ägda fastigheter som hade uppkommit genom lantmäteriför-&lt;br&gt;rättningar och försäljningar av jordområden. I början av 1900-talet väck-&lt;br&gt;tes därför frågan om införande av ett fastighetsregister för landsbygden.&lt;br&gt;Det var framför allt inskrivningsväsendets behov av individualiserade&lt;br&gt;och unika fastighetsbeteckningar som skulle tillgodoses. Uppläggandet&lt;br&gt;och förandet av ett sådant register - vilket kom att kallas för jordregister&lt;br&gt;- reglerades i 1908 års jordregisterförordning samt i förordningen&lt;br&gt;(1913:45) med särskilda bestämmelser i fråga om jordregister för&lt;br&gt;Kopparbergs län och Hamra kapellag i Los socken av Gävleborgs län.&lt;br&gt;Jordregistret lades i huvudsak upp under 1910-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I städerna gällde ursprungligen andra principer för markägande och&lt;br&gt;beskattning. Fördelningen av marken inom staden avgjordes av staden&lt;br&gt;själv som från början också ägde all mark. Några formella regler om&lt;br&gt;registrering av marken fanns inte. Däremot fanns det i allmänhet kartor&lt;br&gt;och förteckningar över stadens tomter och stadsägor. I och med att det&lt;br&gt;från slutet av 1800-talet blev vanligt att söka lagfart på enskilda innehav i&lt;br&gt;städerna uppkom även här ett behov av fastighetsregistrering. Samtidigt&lt;br&gt;ökade också behovet av planmässig reglering av fastighetsindelningen i&lt;br&gt;städerna. År 1917 tillkom en förordning (1917:281) med närmare&lt;br&gt;föreskrifter om fastighetsregister för stad. Förordningen kompletterades&lt;br&gt;sedermera med kungörelsen (1950:516) om fastighetsregister för stad en-&lt;br&gt;ligt lösbladssystem och stadsregisterkungörelsen (1971:1010). Avgräns-&lt;br&gt;ningen mellan jordregister och stadsregister prövades enligt kungörelsen&lt;br&gt;(1971:1013) om prövning av vissa ärenden rörande fastighetsregistrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nackdelarna med skilda system för registrering av fastigheter, ett för&lt;br&gt;land och ett för stad, framträdde inte i så hög grad under fastighets-&lt;br&gt;registrens första tid. Det ökade beroendet mellan tätort och landsbygd&lt;br&gt;ledde emellertid fram mot en enhetlig kommuntyp. Att behålla skilda&lt;br&gt;registersystem för olika slag av kommuner framstod så småningom som&lt;br&gt;ohållbart. I slutet av 1960-talet beslutade riksdagen att det skulle införas&lt;br&gt;ett enhetligt fastighetsregister vilket skulle föras med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling. För uppläggandet av det nya fastighetsregistret utfärda-&lt;br&gt;des registeruppläggningskungörelsen (1968:379). Det nya registret&lt;br&gt;reglerades i fastighetsregisterkungörelsen (1974:1059).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergången till det nya registret skedde kommunvis från 1976 till&lt;br&gt;1995. Tidpunkten från vilken fastighetsregister skulle föras med hjälp av&lt;br&gt;automatisk databehandling bestämdes i särskilda författningar. Under&lt;br&gt;nära tjugo år tillämpades således det nya och det gamla systemet&lt;br&gt;parallellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan september 1995 har förandet av de manuella jord- och&lt;br&gt;stadsregistren i praktiken upphört och all aktuell information från dessa&lt;br&gt;register ingår numera i det ADB-baserade fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I och med avslutandet av fastighets-&lt;br&gt;datareformen saknas det anledning att ha särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;manuellt förda jord- och stadsregister. I 20 § lagen (1970:989) om&lt;br&gt;införande av nya fastighetsbildningslagen föreskrivs att, om det för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skilda delar av en kommun finns olika slag av fastighetsregister,&lt;br&gt;fastighetsbildning får ske för samordning mellan fastighetsbildningen&lt;br&gt;och indelningen i registerområden. Bestämmelsen saknar i och med&lt;br&gt;fastighetsdatareformens avslutande aktualitet. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;riksdagen beslutar att den bestämmelsen skall upphöra att gälla. De&lt;br&gt;förordningar som reglerar manuellt förda jord- och stadsregister och som&lt;br&gt;i och med fastighetsdatareformens avslutande inte fyller något syfte avser&lt;br&gt;regeringen att upphäva. Det gäller bl.a. förordningen (1908:74 s. 1)&lt;br&gt;angående jordregister, förordningen (1917:281) med närmare föreskrifter&lt;br&gt;om fastighetsregister för stad och stadsregisterkungörelsen (1971:1010).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förordningen (1982:56) om förande av fastighetsregister och&lt;br&gt;inskrivningsregister med hjälp av automatisk databehandling föreskrivs&lt;br&gt;att fastighetsregistret skall föras på datamedium och att inskrivning skall&lt;br&gt;ske i inskrivningsregister i den utsträckning som lagen om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister föreskriver. Bestämmelsen om att fastighetsregister skall&lt;br&gt;föras med automatisk databehandling bör framgå av den nya lagen om&lt;br&gt;fastighetsregister. Om riksdagen antar regeringens förslag till en sådan&lt;br&gt;lag, avser regeringen att därefter upphäva 1982 års förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Inskrivningsförfarandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida organisationsförändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteri organisationen omorganiserades år 1996. Såväl fastighets-&lt;br&gt;bildning som fastighetsregistrering handläggs numera av lantmäterimyn-&lt;br&gt;digheter. Lantmäterimyndigheterna är som huvudregel statliga. I vissa&lt;br&gt;kommuner handhas emellertid fastighetsbildning inklusive fastighets-&lt;br&gt;registrering av kommunala lantmäterimyndigheter (se lagen [1995:1393]&lt;br&gt;om kommunal lantmäterimyndighet). En utgångspunkt för regeringens&lt;br&gt;förslag är att ansvaret för att föra in uppgifter i det nuvarande fastighets-&lt;br&gt;registret skall ligga kvar inom den nuvarande lantmäteriorganisationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsverksamheten är sedan gammalt knuten till de allmänna&lt;br&gt;domstolarna. Tidigare har det övervägts att låta inskrivningsverk-&lt;br&gt;samheten föras samman med verksamheten för fastighetsbildning och&lt;br&gt;fastighetsregistrering (se prop. 1993/94:214, bet. 1993/94:BoU19, rskr.&lt;br&gt;1993/94:375). Regeringen har emellertid nyligen föreslagit riksdagen att&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheterna även framdeles skall knytas till tingsrätterna&lt;br&gt;(se prop. 1999/2000:1). Enligt förslaget skall verksamheten dock&lt;br&gt;koncentreras till ett fatal inskrivningsmyndigheter. Avsikten är att&lt;br&gt;reformen till största delen skall vara genomförd under år 2001.&lt;br&gt;Riksdagen har ännu inte tagit ställning till regeringens förslag. Det är&lt;br&gt;emellertid mot den angivna bakgrunden naturligt att i detta sammanhang&lt;br&gt;utgå från att ansvaret för inskrivningsverksamheten även i fortsättningen&lt;br&gt;skall ligga på inskrivningsmyndigheter som är knutna till de allmänna&lt;br&gt;domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Reglerna i jordabalken om inskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Reglerna i lagen om inskrivningsregister arbetas in&lt;br&gt;i 19 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om handläggningen av inskrivningsärenden anpassas&lt;br&gt;till bestämmelserna i lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärende-&lt;br&gt;lagen). Bl.a. uppställs krav på att en ansökan i ett inskrivningsärende&lt;br&gt;skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorians. 158-162).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har tillstyrkt för-&lt;br&gt;slagen. Kammarrätten i Sundsvall har dock ansett att förvaltningslagen i&lt;br&gt;stället för ärendelagen bör reglera handläggningen av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden. Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har&lt;br&gt;ansett att möjligheten att göra muntlig ansökan om inskrivning bör finnas&lt;br&gt;kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redaktionella frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har angetts bygger jordabalkens inskrivningsregler på att&lt;br&gt;inskrivningen sker manuellt i fastighetsböcker eller tomträttsböcker.&lt;br&gt;Bestämmelserna om fastighetsböcker och tomträttsböcker bör nu ut-&lt;br&gt;mönstras. Samtidigt bör de regler som beskriver hanteringen av det&lt;br&gt;ADB-baserade inskrivningsregistret flyttas från lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register till 19 kap. jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordabalken bör sålunda anges - på samma sätt som hittills har&lt;br&gt;angetts i lagen om inskrivningsregister - att inskrivningsdag skall hållas&lt;br&gt;vaije vardag (jfr 4 § lagen om inskrivningsregister). I jordabalken bör&lt;br&gt;även tas in bestämmelser om rättelse och skadestånd på grund av&lt;br&gt;tekniska fel i registret (jfr 8 och 9 §§ lagen om inskrivningsregister).&lt;br&gt;Vidare bör till jordabalken överföras den regel i lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register som ger särskilda möjligheter till uppskov i inskrivningsärenden&lt;br&gt;(jfr 5 § lagen om inskrivningsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om inskrivningsregister innehåller i dag vissa bemyndiganden&lt;br&gt;för regeringen att meddela föreskrifter som avviker från vanliga inskriv-&lt;br&gt;ningsregler (jfr 3 § lagen om inskrivningsregister). Dessa bemyn-&lt;br&gt;diganden bör behållas men flyttas över till jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med dessa kompletteringar av 19 kap. jordabalken bör&lt;br&gt;kapitlet även moderniseras i språkligt hänseende. Vidare bör det foras in&lt;br&gt;underrubriker i kapitlet för att underlätta läsningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hjälpregler i annan lagstiftning för handläggningen av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 3 § andra stycket jordabalken gäller beträffande behand-&lt;br&gt;lingen av inskrivningsärenden bestämmelserna i rättegångsbalken om&lt;br&gt;tvistemål i den mån inte något annat föreskrivs i jordabalken. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att reglerna i 19 kap. jordabalken om förfarandet i inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden görs mera detaljerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad bör då tjäna som förebild for de nya reglerna? Den äldre&lt;br&gt;ärendelagen (lagen [1946:807] om handläggning av domstolsärenden)&lt;br&gt;innehöll, liksom 19 kap. jordabalken i dag gör, en kompletterande&lt;br&gt;hänvisning till reglerna för tvistemål, dvs. i den utsträckning lagen inte&lt;br&gt;reglerade en viss handläggningsfråga skulle rättegångsbalkens civil-&lt;br&gt;processuella regler tillämpas. Den nya ärendelagen saknar däremot en&lt;br&gt;sådan hänvisning och innehåller i stället en genomgripande reglering av&lt;br&gt;handläggningen av domstolsärenden, vilken i åtskilliga avseenden&lt;br&gt;avviker från rättegångsbalkens regler. Inskrivningsärenden är till sin&lt;br&gt;natur mer lika förvaltningsärenden och domstolsärenden än tvistemål vid&lt;br&gt;domstol. Mot bakgrund härav bör rättegångsbalkens regler inte utgöra&lt;br&gt;förebild för reglerna om handläggningen i inskrivningsärenden. En&lt;br&gt;möjlighet är - såsom Kammarrätten i Sundsvall har föreslagit — att låta&lt;br&gt;de nya förfarandereglema knyta an till bestämmelserna i förvaltnings-&lt;br&gt;lagen. Inskrivningsmyndigheterna är emellertid knutna till de allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domstolarna. Det är därför mest ändamålsenligt att utforma förfarande-&lt;br&gt;reglerna i jordabalken med den nya ärendelagen som förebild.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningar i inskrivningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordabalken har det hittills inte funnits någon allmän regel om vilken&lt;br&gt;form en ansökan om inskrivning skall ha eller vad den skall innehålla.&lt;br&gt;Reglerna om handläggning av inskrivningsärenden skiljer sig i detta&lt;br&gt;avseende från den nya ärendelagen som innehåller ett generellt krav på&lt;br&gt;att en ansökan skall vara skriftlig. Däremot anges i 16 och 16 a §§&lt;br&gt;inskrivningsregisterkungörelsen och i 4 och 4 a §§ kungörelsen&lt;br&gt;(1971:784) med tillämpningsföreskrifter för inskrivningsväsendet enligt&lt;br&gt;jordabalken bl.a. att sökanden skall ge in de handlingar som han vill&lt;br&gt;åberopa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken torde det så gott som undantagslöst förhålla sig så att&lt;br&gt;ansökningar i inskrivningsärenden görs skriftligen. När det gäller&lt;br&gt;ansökningar om inteckning och om inskrivning av förklaring om&lt;br&gt;tillbehör till fastighet är det enligt 22 kap. 2 § samt 24 kap. 1 och 2 §§&lt;br&gt;jordabalken redan föreskrivet att ansökan skall ske skriftligen. En&lt;br&gt;möjlighet att anhängiggöra ett ärende muntligen torde inte heller i andra&lt;br&gt;ärenden längre tjäna något praktiskt syfte. Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Stockholms universitet har hävdat att det för personer med dåliga&lt;br&gt;kunskaper i svenska språket kan vara en fördel om ansökningsförfarandet&lt;br&gt;inte är skriftligt. I sådana fall torde emellertid, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, den enskilde framför allt vara i behov av hjälp från ett&lt;br&gt;ombud eller av en god service från inskrivningsmyndigheten. Att&lt;br&gt;ansökan är skriftlig torde snarast minska risken för missförstånd. För&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheterna kan enstaka muntliga ansökningar innebära&lt;br&gt;visst merarbete. Möjligheten att göra ansökan muntligen bör därför tas&lt;br&gt;bort. I stället bör det i jordabalken införas en generell bestämmelse om&lt;br&gt;att en ansökan i ett inskrivningsärende skall vara skriftlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta inskrivningsmyndigheternas handläggning bör det&lt;br&gt;vidare uppställas vissa generella krav på en ansökans innehåll. En&lt;br&gt;lämplig utgångspunkt finns därvid i 5 § ärendelagen. Där sägs, såvitt nu&lt;br&gt;är av intresse, att en enskild parts första skrivelse skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om partens namn, yrke, person- eller organisationsnummer,&lt;br&gt;postadress, adress till arbetsplats, eventuell annan adress där parten kan&lt;br&gt;delges, telefonnummer samt förhållanden i övrigt av betydelse för&lt;br&gt;delgivning med parten. Vidare skall i förekommande fall motsvarande&lt;br&gt;uppgifter lämnas om ställföreträdare eller ombud för parten. Med hänsyn&lt;br&gt;till att inskrivningsärenden i regel är av enklare slag än domstolsärenden&lt;br&gt;och då merparten av ansökningarna ges in av banker och andra&lt;br&gt;kreditinstitut kan det dock inte anses nödvändigt att en ansökan i ett&lt;br&gt;inskrivningsärende innehåller alla de uppgifter som fordras enligt&lt;br&gt;ärendelagen. Uppgift bör därför lämnas endast om sökandens namn och&lt;br&gt;postadress samt om telefonnummer till bostaden eller arbetsplatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § ärendelagen finns en bestämmelse om avvisning i de fall en parts&lt;br&gt;första skrivelse i ärendet inte uppfyller de ovan nämnda kraven på vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivelsen skall innehålla. Som förutsättningar för avvisning gäller att&lt;br&gt;bristerna har inte endast ringa betydelse för frågan om delgivning eller att&lt;br&gt;det annars finns hinder för prövningen. Det kan i och för sig ifrågasättas&lt;br&gt;om inte en liknande regel bör införas i jordabalken när nu bestämmelser&lt;br&gt;införs med krav på ansökans innehåll. I 19 kap. 9 § andra stycket jorda-&lt;br&gt;balken finns emellertid redan en bestämmelse om att beslut om uppskov&lt;br&gt;kan meddelas om det är nödvändigt för utredningen och att inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten i sådant fall kan förelägga sökanden att komplettera&lt;br&gt;ansökan med erforderlig utredning. Av bestämmelsen följer att en an-&lt;br&gt;sökan kan förklaras förfallen eller att vite kan utdömas om föreläggandet&lt;br&gt;inte följs. Bestämmelsen har hittills varit avsedd för att klarhet skall&lt;br&gt;kunna erhållas rörande de materiella förutsättningarna för inskrivning (se&lt;br&gt;prop. 1970:20 del B s. 511). I fortsättningen bör den emellertid också&lt;br&gt;kunna komma till användning vid väsentliga brister i ansökningens&lt;br&gt;formella innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall att kravet på att ansökan skall vara skriftlig inte är uppfyllt&lt;br&gt;bör, efter mönster för vad som i dag gäller enligt 22 kap. 3 § 1 och 24&lt;br&gt;kap. 1 § andra stycket 1, för vissa slag av inskrivningsärenden före-&lt;br&gt;skrivas att ansökan skall avvisas. De särskilda reglerna i 22 kap. och 24&lt;br&gt;kap. om krav på skriftlig form och om omedelbart avslag på ansökan som&lt;br&gt;ej görs skriftligen kan därefter upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Överklagande av beslut i inskrivningsärenden m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett slutligt beslut i ett inskrivningsärende eller ett&lt;br&gt;beslut att förklara en ansökan vilande skall överklagas inom tre veckor&lt;br&gt;från det att underrättelse eller bevis om beslutet hölls tillgängligt för&lt;br&gt;sökanden, dock alltid senast fyra veckor från den inskrivningsdag då&lt;br&gt;beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt anpassas reglerna om överklagande av beslut i inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden till vad som gäller enligt ärendelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;s.162-165).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget. Några,&lt;br&gt;däribland Lantmäteriverket och Norrköpings tingsrätt, har ansett att det&lt;br&gt;bör införas en möjlighet till omprövning av beslut om stämpelskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av slutliga beslut och beslut om vilandeförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i inskrivningsärenden kan överklagas till hovrätten. Enligt 19 kap.&lt;br&gt;14 § andra stycket jordabalken är tiden för överklagande av slutliga&lt;br&gt;beslut (dvs. beslut som innebär att en ansökan har bifallits, avslagits,&lt;br&gt;förklarats förfallen eller avvisats) och beslut genom vilka ansökan har&lt;br&gt;förklarats vilande, fyra veckor från inskrivningsdagen. Enligt en särskild&lt;br&gt;övergångsregel i 58 a § lagen (1970:995) om införande av nya jorda-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balken träder bestämmelsen om fyra veckors överklagandetid i kraft först&lt;br&gt;från den dag Konungen (numera regeringen) bestämmer. Till dess gäller&lt;br&gt;en överklagandetid om två veckor från den dag expeditionen i ärendet&lt;br&gt;tillhandahölls sökanden, dock minst fyra veckor från den inskrivningsdag&lt;br&gt;till vilken beslutet hänför sig. Eftersom regeringen inte har meddelat&lt;br&gt;något förordnande om ikraftträdande, gäller den sistnämnda bestäm-&lt;br&gt;melsen fortfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den överklagandetid som anges i 19 kap. 14 § andra stycket jorda-&lt;br&gt;balken räknas från inskrivningsdagen, inte från tiden för expediering av&lt;br&gt;beslutet. En tillämpning av bestämmelsen skulle därför kunna innebära&lt;br&gt;att sökanden medgavs en avsevärt kortare tid för att förbereda ett&lt;br&gt;överklagande än de fyra veckor som bestämmelsen anger. Bestämmelsen&lt;br&gt;om fyra veckors överklagandetid vilade på den förutsättningen att de&lt;br&gt;svårigheter som inskrivningsväsendet vid tiden för jordabalkens tillkomst&lt;br&gt;drogs med i fråga om expeditionstidernas längd skulle kunna övervinnas&lt;br&gt;till balkens ikraftträdande (se prop. 1970:20 del B, s. 535 f.). Då så&lt;br&gt;visade sig inte bli fallet, infördes den ovan angivna övergångsbestäm-&lt;br&gt;melsen (se prop. 1971:179 s. 44). Avsikten med denna bestämmelse var&lt;br&gt;att i de fall expeditionstiden översteg två veckor garantera klaganden en&lt;br&gt;tid om minst två veckor för att överklaga beslutet. Att just en frist om två&lt;br&gt;veckor ansågs tillfredsställande hängde samman med att denna tid&lt;br&gt;motsvarade vad som då enligt rättegångsbalken stod till buds för&lt;br&gt;överklagande av underrätts beslut (se prop. 1979:20 del B, s. 536). Det&lt;br&gt;visade sig efter införandet av övergångsbestämmelsen att inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheterna hade svårt att hålla tillräckligt korta handläggningstider.&lt;br&gt;Det förekommer fortfarande att expeditionstiderna överstiger två veckor.&lt;br&gt;Bestämmelsen i jordabalken om fyra veckors överklagandefrist, räknad&lt;br&gt;från inskrivningsdagen, har därför inte kunnat sättas i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om tiden for överklagande av slutliga beslut och&lt;br&gt;beslut om vilandeförklaring bör nu omprövas. Därvid bör utgångs-&lt;br&gt;punkten vara att den som vill överklaga inskrivningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;tillförsäkras en tid som minst motsvarar vad som numera gäller enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken och den nya ärendelagen för överklagande av beslut.&lt;br&gt;Denna tid uppgår till tre veckor. Om klaganden skall tillförsäkras en så&lt;br&gt;lång överklagandefrist, framstår regeln i jordabalken om överklagande&lt;br&gt;inom fyra veckor från inskrivningsdagen inte som ändamålsenlig. För&lt;br&gt;tillämpning av regeln skulle det nämligen i så fall fordras att inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheternas expeditionstid aldrig översteg en vecka. Även om&lt;br&gt;handläggningstiderna har minskat betydligt sedan jordabalkens tillkomst,&lt;br&gt;är det knappast möjligt för inskrivningsmyndigheterna att alltid hålla en&lt;br&gt;sådan expeditionstid. Mot den bakgrunden bör bestämmelsen om fyra&lt;br&gt;veckors klagotid i nuvarande 19 kap. 14 § andra stycket jordabalken&lt;br&gt;utmönstras. I stället bör den reglering av överklagandefristen som hittills&lt;br&gt;har funnits i lagen om införande av nya jordabalken föras in i jorda-&lt;br&gt;balken, dock med den ändringen att fristen för överklagande bestäms till&lt;br&gt;tre veckor i stället för som hittills två veckor från tillhandahållandet av&lt;br&gt;expeditionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare uttalat att jordabalkens handläggningsregler&lt;br&gt;skall kompletteras av den nya ärendelagens regler och inte av rättegångs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balkens civilprocessuella regler. Vi föreslår därför, såvitt gäller andra&lt;br&gt;frågor om överklagande än överklagandefristens längd, att det i 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken tas in en hänvisning till relevanta lagrum i ärendelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av övriga beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av andra icke slutliga beslut än beslut om&lt;br&gt;vilandeförklaring av ansökan gäller i dag bestämmelserna i rättegångs-&lt;br&gt;balken. Det innebär att sådana beslut får överklagas endast under vissa i&lt;br&gt;rättegångsbalken angivna förutsättningar och att tiden för överklagande&lt;br&gt;är tre veckor, räknat från beslutets dag eller i vissa fall den dag då&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet (se bl.a. 49 kap. 5 § och 52 kap. 1 §&lt;br&gt;rättegångsbalken). För beslut om uppskov enligt 19 kap. 9 § jordabalken&lt;br&gt;gäller överhuvudtaget ingen tidsbegränsning i fråga om rätten till&lt;br&gt;överklagande (jfr 49 kap. 7 § och 52 kap. 1 § rättegångsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna bestämmelserna i rättegångsbalken överensstämmer i&lt;br&gt;huvudsak med vad som gäller enligt ärendelagen. Regeringen föreslår i&lt;br&gt;denna del ingen annan ändring än att reglerna i fortsättningen anknyts till&lt;br&gt;ärendelagens bestämmelser. Detta innebär ingen större skillnad i&lt;br&gt;förhållande till vad som gäller i dag. Regeringen återkommer till detta i&lt;br&gt;författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omprövning av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en inskrivningsmyndighet finner att ett beslut som den har fattat är&lt;br&gt;felaktigt, har den förhållandevis små möjligheter att ändra beslutet. Det&lt;br&gt;kan ske enbart genom beslut om rättelse (se närmare avsnitt 10). I 27 §&lt;br&gt;förvaltningslagen och 34 § ärendelagen finns bestämmelser om skyldig-&lt;br&gt;het för beslutsmyndigheten att i vissa fall ompröva beslut. I ärendelagen&lt;br&gt;anges att sådan omprövning skall ske om tingsrätten finner att beslutet är&lt;br&gt;uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan&lt;br&gt;anledning och ändring av beslutet kan ske snabbt och enkelt och utan att&lt;br&gt;det blir till nackdel för enskild part. Skyldigheten att ompröva beslutet&lt;br&gt;gäller i princip även om beslutet överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till dessa regler finns i dag inte på inskriv-&lt;br&gt;ningsområdet. Då handläggningen av inskrivningsärenden nu anpassas&lt;br&gt;till ärendelagens regler, kan det i och för sig framstå som naturligt att låta&lt;br&gt;reglerna om omprövning gälla även för inskrivningsmyndigheternas del.&lt;br&gt;Beslut i inskrivningsärenden är emellertid, till skillnad från de flesta&lt;br&gt;domstolsärenden, normalt av stor betydelse för den allmänna omsätt-&lt;br&gt;ningen. Med hänsyn till intresset av trygghet i omsättningen bör det inte&lt;br&gt;komma i fråga att låta av inskrivningsmyndighet fattade beslut bli änd-&lt;br&gt;rade av myndigheten i större utsträckning än vad rättelseinstitutet redan&lt;br&gt;medger. Några regler om omprövning av beslut i inskrivningsärenden bör&lt;br&gt;således inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har föreslagit att det införs en möjlighet att&lt;br&gt;ompröva beslut om stämpelskatt. Fastställandet av sådan skatt regleras av&lt;br&gt;annan lagstiftning än den som nu är föremål för översyn. Frågan behöver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dessutom övervägas närmare innan regeringen kan ta ställning till den. Prop. 1999/2000.39&lt;br&gt;Någon ändring bör därför inte företas nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Rättelse och skadestånd&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De särskilda fastighetsrättsliga reglerna om&lt;br&gt;rättelse av registrerad uppgift skall finnas kvar. Rättelsereglema skall&lt;br&gt;vara exklusiva i förhållande till bestämmelsen om rättelse i personupp-&lt;br&gt;giftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också bestämmelserna om skadestånd på grund av tekniska fel i&lt;br&gt;registret skall vara kvar. Jordabalkens bestämmelse om skadestånd till&lt;br&gt;följd av fel vid handläggningen av inskrivningsärende tas bort, eftersom&lt;br&gt;de skadefall som avses med bestämmelsen täcks av skadeståndslagens&lt;br&gt;regler om det allmännas skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdatautredningens bedömning: Överensstämmer i huvud-&lt;br&gt;sak med regeringens förslag (se SOU 1997:3 s. 139 f.). Utredningen har&lt;br&gt;dock inte lämnat förslag till någon förändring av de befintliga reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens förslag (se promemorian s. 166-174).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har inte haft några&lt;br&gt;invändningar mot förslaget. Lantmäteriverket och Juridiska fakultets-&lt;br&gt;nämnden vid Stockholms universitet har ansett att regleringen av&lt;br&gt;skadeståndsansvaret bör göras tydligare. Verket har vidare ansett att om&lt;br&gt;verket far ett fullständigt personuppgiftsansvar bör verkets möjligheter&lt;br&gt;till återkrav mot andra myndigheter regleras särskilt. Verket har slutligen&lt;br&gt;ansett att verket bör vara den myndighet som prövar frågor om&lt;br&gt;skadestånd på grund av felaktiga uppgifter i registret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller rättelse föreskriver direktivet att den registrerade skall ha rätt&lt;br&gt;att fa uppgifter som inte har behandlats i enlighet med direktivets&lt;br&gt;bestämmelser ”rättade, utplånade eller blockerade”. Detta gäller&lt;br&gt;”särskilt” om uppgifterna är ofullständiga eller felaktiga (se artikel 12 b).&lt;br&gt;Rätten till rättelse kan dock begränsas genom nationell lagstiftning om&lt;br&gt;begränsningen är nödvändig med hänsyn till vissa angivna omständig-&lt;br&gt;heter, bl.a. statens eller allmän säkerhet eller skyddet av den registrerades&lt;br&gt;eller andras fri- och rättigheter (se artikel 13 första stycket). En särskild&lt;br&gt;begränsningsregel finns beträffande uppgifter som behandlas för&lt;br&gt;vetenskaplig forskning (se samma artikels andra stycke).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den registeransvarige är skyldig att utge skadestånd till var och en som&lt;br&gt;har lidit skada till följd av en otillåten behandling eller någon annan&lt;br&gt;åtgärd som är oförenlig med de nationella bestämmelser som har antagits&lt;br&gt;till följd av direktivet (se artikel 23). Den registeransvarige skall dock&lt;br&gt;helt eller delvis kunna undgå skadeståndsansvar, om han visar att han&lt;br&gt;inte är ansvarig för den händelse som orsakade skadan. I direktivets&lt;br&gt;ingress har det angetts att möjligheten att befrias från skadestånds-&lt;br&gt;skyldighet skall gälla särskilt då den registeransvarige kan påvisa att ett&lt;br&gt;fel har begåtts av den registrerade eller i fall av force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000.39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om rättelse har i personuppgiftslagen utformats i allt&lt;br&gt;väsentligt i enlighet med direktivets krav. Den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;är skyldig att på begäran av den registrerade snarast rätta, blockera eller&lt;br&gt;utplåna sådana personuppgifter som inte har behandlats i enlighet med&lt;br&gt;den nya lagen eller föreskrifter som har utfärdats med stöd av den (se&lt;br&gt;28 §). Den personuppgiftsansvarige skall också underrätta en tredje man&lt;br&gt;som uppgifterna har lämnats ut till om åtgärden, om den registrerade&lt;br&gt;begär det eller om mera betydande skada eller olägenhet för den&lt;br&gt;registrerade skulle kunna undvikas genom en underrättelse. Någon sådan&lt;br&gt;underrättelse behöver dock inte lämnas, om detta visar sig vara omöjligt&lt;br&gt;eller skulle kräva en oproportionerligt stor arbetsinsats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även bestämmelsen om skadestånd har anpassats till direktivet. Enligt&lt;br&gt;lagen skall den personuppgiftsansvarige ersätta den registrerade för&lt;br&gt;skada och kränkning av den personliga integriteten som en behandling av&lt;br&gt;personuppgifter i strid med lagen har orsakat (se 48 § första stycket). Om&lt;br&gt;den personuppgiftsansvarige visar att felet inte berodde på honom, kan&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten i den utsträckning det är skäligt sättas ned eller&lt;br&gt;helt falla bort (se 48 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av utgångspunkterna för personuppgiftslagen är att särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser i en registerförfattning gäller före den allmänna lagen och att&lt;br&gt;denna fyller ut endast när särskilda bestämmelser i annan lag saknas (se&lt;br&gt;prop. 1997/98:44 s. 39 f.). Det är således förutsatt att olika register-&lt;br&gt;författningar kan innehålla preciserade regler som gäller i stället för de&lt;br&gt;generella bestämmelserna i den nya personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordabalken och fastighetsbildningslagen m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rättelse i fastighetsbok och tomträttsbok finns i&lt;br&gt;19 kap. 17 och 18 §§ jordabalken. Dessa bestämmelser är tillämpliga&lt;br&gt;även på inskrivningsregistret (se 3 § lagen om inskrivningsregister).&lt;br&gt;Bestämmelserna innebär i korthet följande. Om en införing i fastighets-&lt;br&gt;bok eller inskrivningsregistret innehåller en uppenbar oriktighet till följd&lt;br&gt;av inskrivningsmyndighetens eller någon annans skrivfel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende, skall inskrivningsmyndigheten rätta införingen. Särskilda&lt;br&gt;regler finns för det fall en rättelse kan bli till förfång för en ägare eller&lt;br&gt;innehavare av panträtt. Det inbördes företrädet mellan olika förvärv skall&lt;br&gt;då fastställas. Den som berörs av åtgärden skall fa tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;innan rättelsebeslutet fattas. En särskild bestämmelse finns om rättelse av&lt;br&gt;uppenbar oriktighet i inskrivningsregistret som har uppkommit till följd&lt;br&gt;av tekniskt fel (se 8 § lagen om inskrivningsregister).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 19 kap. 4 § fastighetsbildningslagen skall en uppenbart oriktig&lt;br&gt;uppgift i fastighetsregistret rättas om det kan ske utan förfång för&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighetshavare. Som regel skall fastighetsägare och&lt;br&gt;rättighetshavare ges tillfälle att yttra sig. I 19 kap. 5 § andra stycket&lt;br&gt;samma lag sägs att tekniska fel får rättas även om det kan leda till förfång&lt;br&gt;för fastighetsägare eller rättighetshavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också när det gäller skadestånd finns det särskilda regler på det&lt;br&gt;fastighetsrättsliga området. Bl.a. gäller att den som lider förlust till följd&lt;br&gt;av fel eller försummelse vid handläggning av eller beslut i ett&lt;br&gt;inskrivningsärende eller vid utfärdande av ett pantbrev eller annat bevis&lt;br&gt;på grundval av innehållet i fastighets- eller tomträttsbok har rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten (se 19 kap. 19 § jordabalken). Viss rätt till ersättning&lt;br&gt;föreligger också om någon lider förlust på grund av en företagen rättelse.&lt;br&gt;Bestämmelsen är tillämplig också när inskrivning sker i inskrivnings-&lt;br&gt;registret (se 3 § lagen om inskrivningsregister). Också den som lider&lt;br&gt;skada till följd av tekniskt fel i inskrivningsregistret har rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten (se 9 § samma lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vidare särskilda skadeståndsbestämmelser som tar sikte på&lt;br&gt;situationer där någon har förvärvat en fastighet och därvid har förlitat sig&lt;br&gt;på en felaktig uppgift i fastighetsboken (inskrivningsregistret) om&lt;br&gt;lagfaren ägare (se 18 kap. 3-7 §§ jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också fastighetsbildningslagen innehåller en bestämmelse om&lt;br&gt;ersättning till den som lider skada. Bestämmelsen omfattar dock endast&lt;br&gt;skada på grund av tekniskt fel eller skada som beror på en företagen&lt;br&gt;rättelse, däremot inte skada på grund av handläggningsfel (se 19 kap. 5 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de nuvarande rättelsebestämmelsema på fastighetsrättens&lt;br&gt;område är att skydda ekonomiska intressen. Behovet av sådana&lt;br&gt;rättelsebestämmelser är särskilt stort med hänsyn till de viktiga rätts-&lt;br&gt;verkningar som är förenade med flertalet införingar i registren (jfr vad&lt;br&gt;som uttalades i förarbetena till lagen om företagshypotek, prop.&lt;br&gt;1983/84:128 s. 82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De skäl som har föranlett särskilda regler om rättelse i de fastig-&lt;br&gt;hetsrättsliga författningarna har enligt regeringens mening fortfarande&lt;br&gt;bärkraft. Det är därför önskvärt att en motsvarande reglering finns även i&lt;br&gt;framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fastighetsrättsliga rättelsereglema skiljer sig dock från de rättelse-&lt;br&gt;bestämmelser som finns i personuppgiftslagen. Det beror bl.a. på att&lt;br&gt;personuppgiftslagens rättelsebestämmelser finns där av integritetsskäl.&lt;br&gt;Några krav liknande dem som finns i de fastighetsrättsliga författning-&lt;br&gt;arna om kommunikation m.m. inför rättelse finns inte i personuppgifts-&lt;br&gt;lagen. Där föreskrivs tvärtom att rättelse skall ske omedelbart. Det fram-&lt;br&gt;står därför som svårt att i en rättelsesituation tillämpa den lagen vid sidan&lt;br&gt;av de fastighetsrättsliga bestämmelserna. Detta medför att särskilda&lt;br&gt;rättelsebestämmelser av nu aktuellt slag måste göras exklusiva i för-&lt;br&gt;hållande till personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan betydelsefull skillnad mellan de båda slagen av rättelse-&lt;br&gt;bestämmelser är att rättelse enligt de fastighetsrättsliga reglerna förut-&lt;br&gt;sätter att oriktigheten är uppenbar. Denna inskränkning i möjligheten att&lt;br&gt;rätta en uppgift är nödvändig för att skydda ägares eller rättighetshavares&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intressen. Avsikten är att materiella förändringar i registrets innehåll av&lt;br&gt;uppgifter som inte är uppenbart oriktiga skall kunna uppnås endast i en&lt;br&gt;ordning som omgärdas av garantier för den enskildes rättstrygghet.&lt;br&gt;Också i detta avseende behövs det alltså en särskild fastighetsrättslig&lt;br&gt;reglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om en särreglering på fastighetsrättens område låter sig&lt;br&gt;förenas med EG-direktivet. Direktivet föreskriver att den registrerade&lt;br&gt;skall ha rätt att fa uppgifter som inte har behandlats i enlighet med&lt;br&gt;direktivet rättade, utplånade eller blockerade. Det tar sikte på den&lt;br&gt;personliga integriteten. De fastighetsrättsliga specialbestämmelsema har&lt;br&gt;ett annat syfte. De ger emellertid upphov till i stort sett samma effekt.&lt;br&gt;Visserligen föreskriver de inte omedelbar rättelse utan, som huvudregel,&lt;br&gt;rättelse först efter kommunicering. Rättelse förutsätter också att felaktig-&lt;br&gt;heten är uppenbar. Dessa begränsningar i rättelseregelns tillämplighet får&lt;br&gt;emellertid anses förenliga med direktivet. Enligt artikel 13 g i direktivet&lt;br&gt;far omfattningen av rätten till rättelse begränsas med hänsyn till skyddet&lt;br&gt;av den registrerades eller andras fri- och rättigheter. De begränsningar&lt;br&gt;som de fastighetsrättsliga reglerna om rättelse innefattar avser bl.a. att&lt;br&gt;skydda enskilds äganderätt. De omfattas därför av det angivna&lt;br&gt;undantaget i direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening finns det därför inte något hinder mot att ha&lt;br&gt;särskilda fastighetsrättsliga rättelsebestämmelser som är exklusiva i för-&lt;br&gt;hållande till den allmänna datarättsliga regleringen. De nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna bör därför inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om skadestånd i personuppgiftslagen avser att skydda den&lt;br&gt;registrerades integritet. Det är därför denne som har rätt till ersättning.&lt;br&gt;De särskilda fastighetsrättsliga bestämmelserna om skadestånd till följd&lt;br&gt;av fel i fastighets- eller tomträttsbok (inskrivningsregistret) eller fastig-&lt;br&gt;hetsregistret avser att skydda den allmänna omsättningen. Det medför att&lt;br&gt;var och en som har lidit skada till följd av felaktiga uppgifter är&lt;br&gt;berättigad till skadestånd. Dessa bestämmelser är även i övrigt vidare än&lt;br&gt;skadeståndsbestämmelsen i personuppgiftslagen. Skadeståndsansvaret är&lt;br&gt;i flera fall strikt, medan den personuppgiftsansvarige enligt personupp-&lt;br&gt;giftslagen kan undgå ansvar om han visar att felet inte berodde på&lt;br&gt;honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De motiv som ligger bakom de särskilda fastighetsrättsliga ersättnings-&lt;br&gt;bestämmelserna - att trygga den allmänna omsättningen - har fortfarande&lt;br&gt;bärkraft. Det är därför önskvärt med ett system som även i fortsättningen&lt;br&gt;ger utrymme for en långtgående rätt till ersättning för dem som har&lt;br&gt;förlitat sig på uppgifter i registren vilka senare har visat sig vara&lt;br&gt;felaktiga. Det i vissa fall strikta skadeståndsansvaret fyller i det samman-&lt;br&gt;hanget en betydelsefull roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om en sådan särreglering är förenlig med EG-direktivet.&lt;br&gt;Direktivet tillförsäkrar den registrerade skadestånd när skada har uppstått&lt;br&gt;till följd av en otillåten behandling eller av någon annan åtgärd som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;oförenlig med de nationella bestämmelser som har antagits till följd av&lt;br&gt;direktivet. Enligt regeringen kan det knappast finnas något hinder mot att&lt;br&gt;ha ytterligare nationella skadeståndsbestämmelser som tar sikte på&lt;br&gt;sådana fall där grunden för ersättningsskyldigheten är någon annan än&lt;br&gt;intrång i den personliga integriteten. Det finns då inte heller något som&lt;br&gt;hindrar att skadeståndsansvaret är strikt i vissa av dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att det är möjligt att behålla de särskilda fastighets-&lt;br&gt;rättsliga skadeståndsbestämmelsema utan någon saklig ändring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att nuvarande regler om skadestånd vid&lt;br&gt;skada som beror på tekniskt fel i inskrivningsregistret eller fastighets-&lt;br&gt;registret behålls oförändrade. Inte heller reglerna om skadestånd vid&lt;br&gt;skada på grund av företagen rättelse bör ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om också jordabalkens regler om ersättning på&lt;br&gt;grund av fel eller försummelse i inskrivningsärende m.m. bör behållas&lt;br&gt;(se 19 kap. 19 § jordabalken). Någon motsvarighet till dessa regler finns&lt;br&gt;inte för det nuvarande fastighetsregistret (fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del) eller för det särskilda inskrivningsregistret för företagshypotek (se&lt;br&gt;19 kap. 5 § fastighetsbildningslagen respektive 5 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;[1984:649] om företagshypotek). Skälet till detta är att det har ansetts att&lt;br&gt;frågor om skadestånd på grund av sådana handläggningsfel bör regleras&lt;br&gt;enligt skadeståndslagen (se prop. 1983/84:128 s. 85). Enligt 3 kap. 2 §&lt;br&gt;skadeståndslagen svarar staten för bl.a. ren förmögenhetsskada som&lt;br&gt;vållas genom fel eller försumlighet vid myndighetsutövning i verksamhet&lt;br&gt;för vars fullgörande staten svarar. Tidigare gällde att statens&lt;br&gt;skadeståndsansvar enligt skadeståndslagen var beroende av huruvida den&lt;br&gt;felande personalen hade brustit i skälig standard. Jordabalkens&lt;br&gt;ersättningsregel kunde då sägas vara något förmånligare för den&lt;br&gt;skadelidande än motsvarande bestämmelse i skadeståndslagen. Den s.k.&lt;br&gt;standardregeln i skadeståndslagen är emellertid avskaffad sedan år 1990&lt;br&gt;(SFS 1989:246). En tillämpning av jordabalkens bestämmelse medför&lt;br&gt;således numera ingen skillnad mot en tillämpning av reglerna i&lt;br&gt;skadeståndslagen om det allmännas skadeståndsansvar. Handläggning&lt;br&gt;och beslut i inskrivningsärenden måste nämligen normalt anses innefatta&lt;br&gt;sådan myndighetsutövning som är en förutsättning för skadeståndsansvar&lt;br&gt;för det allmänna. Den särskilda skadeståndsregeln om handläggningsfel i&lt;br&gt;jordabalken bör därför utmönstras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om det bör gälla några särskilda skadeståndsregler&lt;br&gt;för skada som beror på fel i de delar av det nya fastighetsregistret som&lt;br&gt;det i dag inte finns särskilda skadeståndsregler för (främst byggnadsdelen&lt;br&gt;och taxeringsuppgiftsdelen). Enligt regeringens mening bör liksom&lt;br&gt;hittills allmänna skadeståndsrättsliga regler tillämpas här. Det innebär att&lt;br&gt;ersättning skall utgå i den utsträckning det är fråga om fel eller&lt;br&gt;försummelse vid myndighetsutövning eller - om det finns särskilda skäl&lt;br&gt;- då skadan har vållats genom lämnande av felaktiga upplysningar eller&lt;br&gt;råd (3 kap. 3 § skadeståndslagen i dess lydelse från den 1 januari 1999, se&lt;br&gt;prop. 1997/98:105). Enligt regeringens mening innebär denna allmänna&lt;br&gt;skadeståndsrättsliga reglering ett tillräckligt ersättningsrättsligt skydd för&lt;br&gt;den enskilde. Några särskilda skadeståndsregler behövs således inte för&lt;br&gt;de aktuella delarna av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som nu har sagts bör ersättning kunna utgå enligt 48 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen vid behandlingar som strider mot den lagen och den&lt;br&gt;lag som skall reglera fastighetsregistret Enligt personuppgiftslagen kan&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten jämkas, om det visas att felet inte beror på den&lt;br&gt;personuppgiftsanvarige. Regeringen anser att jämkning inte bör komma i&lt;br&gt;fråga om felet beror på någon som enligt lag eller annan författning har&lt;br&gt;haft rätt att föra in uppgifter i registret, t.ex. en kommun som har fört in&lt;br&gt;uppgifter i registrets byggnadsdel. Den registrerade bör alltså i dessa fall&lt;br&gt;komma i åtnjutande av samma skydd som om registreringen hade gjorts&lt;br&gt;av den personuppgiftsansvarige. En sådan vidgad rätt till ersättning kan, i&lt;br&gt;vart fall när det är fråga om ett statligt register, inte anses stå i strid med&lt;br&gt;EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning av skadestånd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om skadestånd enligt de särskilda fastighetsrättsliga reglerna&lt;br&gt;handläggs i dag av Kammarkollegiet (se 4 § förordningen [1995:1301]&lt;br&gt;om handläggning av skadeståndsanspråk mot staten). Enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning bör det förhållandet att Lantmäteriverket blir personupp-&lt;br&gt;giftsansvarigt för det nya registret (se avsnitt 7.4) inte medföra någon&lt;br&gt;ändring i denna ordning. Lantmäteriverket bör däremot handlägga frågor&lt;br&gt;om skadestånd som grundas på bestämmelserna i den nya lagen om&lt;br&gt;fastighetsregister och personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket har efterlyst särskilda regler som ger verket&lt;br&gt;möjlighet att regressvis göra anspråk på skadestånd mot andra&lt;br&gt;myndigheter, statliga eller kommunala, om dessa har fört in en uppgift i&lt;br&gt;registret som utlöst skadeståndsansvar. De särskilda fastighetsrättsliga&lt;br&gt;reglerna i jordabalken och fastighetsbildningslagen, vilka alltså kommer&lt;br&gt;att finnas kvar, innehåller redan en viss reglering av statens regressrätt.&lt;br&gt;När det däremot gäller skadestånd som utgår vid behandlingar som&lt;br&gt;strider mot personuppgiftslagen eller den lag som skall reglera&lt;br&gt;fastighetsregistret gör regeringen följande bedömning. Någon ytterligare&lt;br&gt;skadeståndsrättslig särreglering av det slag som verket har efterlyst bör&lt;br&gt;inte införas. Oavsett om skadan har förorsakats av Lantmäteriverket eller&lt;br&gt;av en annan statlig myndighet, är det staten såsom juridisk person som är&lt;br&gt;ersättningsskyldig. Inom skadeståndsrätten tillämpas inte någon ordning&lt;br&gt;där en viss statlig myndighet kan begära återkrav av en annan statlig&lt;br&gt;myndighet för utbetalt skadestånd. Någon sådan ordning bör inte heller&lt;br&gt;införas för de fall som det nu är fråga om. Inte heller för de fall då en&lt;br&gt;kommun har orsakat skadan genom att föra in felaktiga uppgifter i&lt;br&gt;registret är det enligt regeringens uppfattning motiverat att införa en&lt;br&gt;särskild regressrätt för staten. Det framstår i stället som naturligt att&lt;br&gt;staten tar det fulla och slutliga ansvaret för registret, även om vissa&lt;br&gt;uppgifter i det härrör från en kommun. De ökade utgifter som möjligen&lt;br&gt;kan uppkomma för Lantmäteriverket far regleras inom ramen för de&lt;br&gt;anslag som ges till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Vissa äldre rättsförhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om att föra kronans jordebok och&lt;br&gt;lotsjordeboken upphävs. Vissa föråldrade författningar om avlösning av&lt;br&gt;räntor och avgälder m.m. upphävs också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i Ds 1998:25: Överensstämmer med regeringens förslag (se&lt;br&gt;promemorians. 175-182).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jordeboksinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det äldsta fastighetsregistret, avsett att omfatta hela riket, var kronans&lt;br&gt;jordebok. Jordeboken började föras under Gustav Vasas regeringstid och&lt;br&gt;redovisade den kamerala fastighetsindelningen, dvs. den indelning av&lt;br&gt;jord på landet som var nödvändig för beräkning av grundskatterna.&lt;br&gt;Grundskatterna utgjordes av räntor och andra bestående pålagor som&lt;br&gt;belastade jorden i förhållande till kronan. I jordeboken redovisades&lt;br&gt;befintliga byar och hemman sockenvis med uppgifter om ränta-, mantal-,&lt;br&gt;rustnings- och roteringsskyldighet. Vidare redovisades fastighets&lt;br&gt;jordnatur, dvs. huruvida fastigheten utgjordes av frälse-, krono- eller&lt;br&gt;skattejord.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra enheter med sådan ekonomisk bärkraft att de kunde&lt;br&gt;beskattas fördes in i jordeboken. De viktigaste bland dessa var de s. k.&lt;br&gt;jordeboksfiskena, dvs. en rätt till fiske som inte var förenad med någon&lt;br&gt;äganderätt till mark eller vatten. Dessa fisken behandlades i&lt;br&gt;lagstiftningen och rättstillämpningen tidigt som fast egendom trots att&lt;br&gt;någon jord inte var förbunden med dem. I enlighet härmed har det allt&lt;br&gt;sedan 1600-talet varit föreskrivet att de skall redovisas i jordeboken. I 5 §&lt;br&gt;lagen (1895:36 s.l) angående vad till fast egendom är att hänföra&lt;br&gt;fastslogs att fiskeriema var fast egendom. Bestämmelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande (se 10 § lagen [1970:995] om införande av jordabalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De sista jordeböckema upprättades under 1880-talet. Efter beslut av&lt;br&gt;riksdagen åren 1885 och 1892 slutfördes avvecklingen av grundskatterna&lt;br&gt;år 1904. Därmed upphörde jordebokens betydelse för uppbörden av&lt;br&gt;fastighetsskatterna. Genom tillkomsten av 1908 års jordregister-&lt;br&gt;förordning förlorade jordeboken också sin karaktär av fastighetsregister&lt;br&gt;för landsbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningsbestämmelser om kronans jordebok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordeboken förs sedan gammalt av Kammarkollegiet. Enligt 6 § 1&lt;br&gt;förordningen (1994:634) med instruktion för Kammarkollegiet ankom-&lt;br&gt;mer det fortfarande på kollegiet att avgöra ärenden om jordeboken.&lt;br&gt;Enligt kungörelsen (1936:356) med ändrade bestämmelser rörande den&lt;br&gt;omfattning i vilken kronans jordebok skall föras m.m. skall det i&lt;br&gt;jordeboken föras uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fiskerier enligt 5 § lagen (1895:36 s. 1) angående vad till fast&lt;br&gt;egendom är att hänföra (s.k. jordeboksfisken), och om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vissa räntor och avgälder som enligt särskild bestämmelse skall&lt;br&gt;antecknas i jordeboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordeboksfisken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordeboksfiskena har, som ovan har nämnts, sedan länge varit att betrakta&lt;br&gt;som fast egendom. Enligt 10 § lagen (1970:995) om införande av nya&lt;br&gt;jordabalken äger den särskilda bestämmelsen i 1895 års lag fortfarande&lt;br&gt;tillämpning om besittningsrätten består efter nya jordabalkens&lt;br&gt;ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att jordeboksfiskena utgör fast egendom avspeglas också i 1 kap. 4 §&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) där det stadgas att vad som i den&lt;br&gt;lagen sägs om mark eller område i tillämpliga delar gäller även&lt;br&gt;beträffande fiske som ej ingår i äganderätten till vattenområdet och ej&lt;br&gt;utgör servitut. Till följd därav skall bestående jordeboksfisken registreras&lt;br&gt;som fastigheter i fastighetsregistret (se 19 kap. 1 § fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor och avgälder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordeboken skall antecknas vissa räntor och avgälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt äldre bestämmelser skulle, när jord avsöndrades från ett hem-&lt;br&gt;man, fastställas viss avgift som den avsöndrade jordens innehavare&lt;br&gt;årligen skulle betala till hemmanet. Avgälden skulle lägst motsvara vad&lt;br&gt;som av hemmanets grundskatt belöpte på avsöndringen. Sedan&lt;br&gt;grundskatterna hade avskaffats, bestämdes det genom lagen (1905:31 s.&lt;br&gt;1) om avgäld från avsöndrad lägenhet att sådan avgäld inte längre skulle&lt;br&gt;utgå efter den 31 december 1906. Om stamfastighetens ägare hade för-&lt;br&gt;behållit sig högre avgäld än vad som motsvarade andelen i grundskatten,&lt;br&gt;kunde emellertid på dennes begäran beslutas att viss del av avgälden&lt;br&gt;skulle utgå även fortsättningsvis. Ansökan om detta skulle göras hos&lt;br&gt;Konungens befallningshavande före år 1917. Beslutet skulle antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistret och, om stamfastigheten och avsöndringen fanns upp-&lt;br&gt;tagna i jordeboken, även där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld från avsönd-&lt;br&gt;rad lägenhet kunde en ägare till en avsöndrad lägenhet ansöka om att fa&lt;br&gt;avgäld som fastställts enligt 1905 års lag avlöst mot ersättning. Ansökan&lt;br&gt;skulle göras hos Konungens befallningshavare. Beslut om att avgälds-&lt;br&gt;skyldigheten hade upphört skulle antecknas i fastighetsregistret och, om&lt;br&gt;stamfastigheten och lägenheten fanns upptagna i jordeboken, även där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jordeboken har även antecknats sådant förskott som staten har utgett&lt;br&gt;till innehavare av frälseskatteränta i samband med att sådana räntor&lt;br&gt;avlösts (se 2 och 13 §§ lagen [1912:277] om avlösning av vissa&lt;br&gt;frälseräntor). Med frälseskatteränta avses en rätt för en tidigare ägare av&lt;br&gt;ett frälsehemman eller dennes rättsinnehavare att från hemmanet för all&lt;br&gt;framtid tillgodogöra sig en avtalad avgäld. 1912 års lag innebar att den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dåvarande ägaren gavs rätt att mot ersättning fa denna belastning på&lt;br&gt;fastigheten att upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har det tills nyligen funnits bestämmelser om anteckning i&lt;br&gt;jordeboken i 8 § lagen (1938:159) om avlösning av avgälder från de till&lt;br&gt;skatte försålda så kallade halländska kyrkohemmanen. Den sistnämnda&lt;br&gt;lagen gav möjlighet för innehavare av vissa hemman som blivit lösta till&lt;br&gt;skatte men som belastas av vissa landgillen och räntor att mot ersättning i&lt;br&gt;pengar slippa dessa landgillen och räntor. När detta hade skett, skulle&lt;br&gt;anteckning göras i jordeboken. 1938 års lag kommer att upphöra att gälla&lt;br&gt;vid utgången av år 1999 (SFS 1999:292).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen finns det i 9 § förordningen (1937:591) angående upphörande&lt;br&gt;av det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående landgille en&lt;br&gt;bestämmelse om att anteckning om att avgäldsskyldigheten har upphört&lt;br&gt;skall införas i jordeboken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jordeboksfisken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen av fristående fisken i jordeboken framstår inte som ända-&lt;br&gt;målsenlig. Det får anses tillräckligt att sådana fristående fisken&lt;br&gt;fortsättningsvis registreras enbart i fastighetsregistret. Ett vid tidpunkten&lt;br&gt;för upphörandet av jordeboken bestående fristående fiske bör alltså även&lt;br&gt;i fortsättningen förbli fast egendom även om övriga bestämmelser om&lt;br&gt;förande av jordebok upphävs. En mindre ändring i lagen om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken bör dock ändå göras så att benämningen fiskefastighet&lt;br&gt;införs för de tidigare jordeboksfiskena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räntor och avgälder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana avgälder som behandlas i 1905 års lag om avgäld från avsöndrad&lt;br&gt;lägenhet upphörde, som huvudregel, att utgå vid utgången av år 1906.&lt;br&gt;Lagen har i och för sig gett möjlighet att, efter ansökan, besluta att&lt;br&gt;avgäld till viss del skulle utgå även fortsättningsvis. I vilken utsträckning&lt;br&gt;sådana beslut har förekommit och fortfarande kan göras gällande är&lt;br&gt;oklart. För att sådana rättigheter skall bestå är det dock inte nödvändigt&lt;br&gt;att lagen finns kvar. Lagen har praktisk betydelse endast om det&lt;br&gt;förekommer oavslutade ärenden om att avgäld skall fortsätta utgå. Det&lt;br&gt;kan uteslutas att det finns några sådana oavgjorda ärenden. Lagen bör&lt;br&gt;därför upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framstår vidare som ytterst osannolikt att det i dag finns några&lt;br&gt;enligt 1905 års lag fastställda avgälder som inte har blivit avlösta enligt&lt;br&gt;1907 års lag angående avlösning av avgäld från avsöndrad lägenhet. 1907&lt;br&gt;års lag torde därför numera sakna praktisk betydelse. För det fall någon&lt;br&gt;icke avlöst avgäld skulle finnas kvar, finns det inget som hindrar att&lt;br&gt;partema, efter upphävandet av lagen, fritt avtalar om att någon avgäld&lt;br&gt;inte längre skall utgå jämte villkoren för detta. Regeringen föreslår därför&lt;br&gt;att även 1907 års lag upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om frälseräntor har behandlats i förarbetena till förslaget till&lt;br&gt;lagen om införande av nya jordabalken m.m. (se prop. 1970:145&lt;br&gt;s. 111 f.). Där har konstaterats att ffälseräntoma är avvecklade. Också&lt;br&gt;1912 års lag om avlösning av vissa frälseräntor bör därför upphävas.&lt;br&gt;Detsamma gäller lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor.&lt;br&gt;Denna lag föreskriver att frälseränta, som kommit till genom att kronan&lt;br&gt;på enskild person överlåtit sin rätt att uppbära ränta från skattehemman&lt;br&gt;under vissa förutsättningar kan lösas in. Sådan inlösen skulle dock ske&lt;br&gt;senast år 1940. Lagen saknar således aktualitet och bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som nu har sagts framgår att det inte längre finns anledning att&lt;br&gt;föra uppgifter om jordeboksfisken eller uppgifter om räntor och avgälder&lt;br&gt;i jordeboken. Bestämmelserna om förande av kronans jordebok bör&lt;br&gt;därför upphävas. Regeringen avser att därefter ändra Kammarkollegiets&lt;br&gt;instruktion och upphäva de kungörelser från 1870 och 1936 som reglerar&lt;br&gt;jordebokens form och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan förändring innebär inte någon förändring av rättsförhållanden&lt;br&gt;som grundar sig på tidigare gjorda införingar i jordeboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vissa äldre författningar om avlösning av räntor och avgälder m.&lt;br&gt;m. som nu saknar betydelse bör upphävas. Det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1905:31 s 1) om avgäld från avsöndrad lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1907:15 s.l) angående avlösning av avgäld från avsöndrad&lt;br&gt;lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1912:277) om avlösning av vissa frälseräntor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Häradsallmänningar och allmänningsskogar i&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Norrland och Dalarna&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande ordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häradsallmänningama nämns redan i de medeltida landsskapslagama.&lt;br&gt;Allmänningsskogama i Dalarna och Norrland är av ett betydligt senare&lt;br&gt;datum, nämligen från tiden för storskiftet och avvittringen på 1800-talet&lt;br&gt;respektive början av 1900-talet. Det finns ca 60 häradsallmänningar&lt;br&gt;belägna i Svealand och norra Götaland. Allmänningsskogama är dels de&lt;br&gt;s.k. besparingsskogama i Dalarna, dels allmänningsskogar i Norrbottens&lt;br&gt;och Västerbottens län. Besparingsskogama kom till som ett ekonomiskt&lt;br&gt;stöd för bygden. Allmänningsskogama i norra Sverige avsattes i&lt;br&gt;Norrbottens län under 1800-talets slut och i Västerbottens län först i&lt;br&gt;böljan av 1900-talet. De skulle vara ett stöd för de delägande hemmanen.&lt;br&gt;Det finns sju besparingsskogar i Dalarna och sammanlagt 14 all-&lt;br&gt;männingsskogar i Norrbottens och Västerbottens län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den senaste mer genomgripande förändringen av den lagstiftning som&lt;br&gt;reglerar dessa allmänningars verksamhet beslutades år 1952. Härads-&lt;br&gt;allmänningamas verksamhet regleras sålunda i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar och övrigas i lagen (1952:167) om allmännings-&lt;br&gt;skogar i Norrland och Dalarna. Lagarna som innehåller närmare&lt;br&gt;bestämmelser om allmänningamas förvaltning, användning av eventuell&lt;br&gt;avkastning, förändringar av markinnehavet, m.m. kompletteras av&lt;br&gt;reglementen för var och en av allmänningama. Dessa reglementen var&lt;br&gt;ursprungligen beslutade av regeringen. Numera beslutas ändringar i&lt;br&gt;reglementena av länsstyrelsen som är tillsynsmyndighet enligt de båda&lt;br&gt;lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om avyttring och införlivning av mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Häradsallmänningen tillhör ägarna av de fastigheter inom häradet som är&lt;br&gt;satta i mantal eller med vilka det, enligt vad som bestämts vid&lt;br&gt;fastighetsbildning, är förenad rätt till delaktighet i allmänningen. En&lt;br&gt;delägare får inte överlåta sin rätt till delaktighet i häradsallmänningen på&lt;br&gt;annat sätt än gemensamt med den fastighet med vilken rätten är förenad.&lt;br&gt;Häradsallmänningen får inte belastas med inteckning eller inskrivning av&lt;br&gt;rättighet och inte heller utmätas för annan fordran än sådan som har&lt;br&gt;förmånsrätt. En delägare är inte skyldig att med egna medel bidra till att&lt;br&gt;betala allmänningens utgifter. Ett område som tillhör en härads-&lt;br&gt;allmänning får avyttras genom försäljning eller på annat sätt enligt&lt;br&gt;särskilt angivna förutsättningar. Allmänningsstyrelsen kan besluta om&lt;br&gt;inköp av mark för att utvidga häradsallmänningen. Sådan mark får&lt;br&gt;avyttras om den inte har införlivats med allmänningen. Allmännings-&lt;br&gt;styrelsen är skyldig att inom tre år efter förvärvet av mark ansöka hos&lt;br&gt;länsstyrelsen om införlivning av marken med allmänningen om marken&lt;br&gt;dessförinnan inte har avyttrats. Det finns i lagen ett antal förutsättningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som måste vara uppfyllda för att marken skall få införlivas. Det gäller&lt;br&gt;t.ex. lämplig belägenhet och avsaknad av belastande servitut. För vissa&lt;br&gt;av dessa förutsättningar kan en tidsfrist på upp till tio år lämnas av&lt;br&gt;länsstyrelsen. En införlivning innebär att lagen kommer att tillämpas&lt;br&gt;även på den införlivade marken. Det gäller t.ex. förbudet mot inteckning&lt;br&gt;eller inskrivning. Om länsstyrelsen inte godkänner ett införlivande av&lt;br&gt;mark skall den säljas när det kan ske utan förlust för delägarna.&lt;br&gt;Kapitalinkomst skall användas för grundförbättringar på allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för allmänningens utvidgning eller för annat&lt;br&gt;sådant ändamål. Det gäller även sådan inkomst som erhållits vid&lt;br&gt;försäljning av mark som inte har införlivats med allmänningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna är i huvudsak&lt;br&gt;utformad efter förebild från lagen om häradsallmänningar. Allmännings-&lt;br&gt;skogama tillhör ägarna av de fastigheter för vilka skogen blivit avsatt&lt;br&gt;eller de fastigheter med vilka det vid fastighetsbildning förenats rätt till&lt;br&gt;delaktighet i skogen. Rätten till allmänningsskogen skall tillgodogöras&lt;br&gt;för delägarnas eller ortsbefolkningens gemensamma räkning enligt vad&lt;br&gt;som sägs i lagen. Kravet på att inom tre år införliva inköpt mark med&lt;br&gt;allmänningen är till skillnad från häradsallmänningama begränsat till&lt;br&gt;sådan mark som har förvärvats med medel som har härflutit från skogen&lt;br&gt;eller genom byte mot vederlag av skogen eller genom gåva. Vidare kan&lt;br&gt;länsstyrelsen vad gäller allmänningsskogama, men inte häradsall-&lt;br&gt;männingama, i särskilt fall medge undantag från skyldigheten att ansöka&lt;br&gt;om införlivning. Avkastningen från allmänningsskogen får användas&lt;br&gt;eller fonderas för betalning av utgifter för de fastigheter som har rätt till&lt;br&gt;delaktighet i skogen, för främjande av jordbruket inom berörda socknar&lt;br&gt;eller för annat ändamål som är till gagn för delägarna eller för&lt;br&gt;befolkningen i socknen. För vissa av besparings- och allmännings-&lt;br&gt;skogama görs det undantaget att det senare ändamålet gäller endast om&lt;br&gt;det är till gagn enbart för delägarna i skogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registrering i fastighetsregistret, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan fastighetsbildningslagen (1970:988) kom till var både härads-&lt;br&gt;allmänningama och allmänningsskogama registrerade som fastigheter i&lt;br&gt;jordregistret. När fastighetsbildningslagen trädde i kraft år 1972&lt;br&gt;belutades det att allmänningsskogama och häradsallmänningama skulle&lt;br&gt;tas upp som samfälligheter utom vad gäller fastighet som avskilts från&lt;br&gt;eller införlivats med allmänning. Av flera skäl har det enligt utredaren&lt;br&gt;dröjt mycket länge med den omregistrering av allmänningar från&lt;br&gt;fastigheter till samfälligheter som föreskrivs i jordregisterförordningen.&lt;br&gt;En förklaring är att det är mycket resurskrävande för register-&lt;br&gt;myndigheten, en annan att det har varit omstritt om allmänningsskogama&lt;br&gt;skall betraktas som samfälld mark eller bestående av fastigheter. Många&lt;br&gt;företrädare för allmänningama har varit negativa till en omregistrering.&lt;br&gt;Enligt utredaren är övervägande flertalet av häradsallmänningamas&lt;br&gt;ursprungs- eller käminnehav omregistrerat medan läget är mer splittrat&lt;br&gt;vad gäller övriga allmänningsskogar. Lantmäteriverket har för ett par år&lt;br&gt;sedan uttalat att en omregistrering inte förändrar allmänningsskogamas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättsliga ställning och att de berörda fastighetsägarna inte har något direkt&lt;br&gt;inflytande över omregistreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring av mark till eller från en samfållighet kan ske genom&lt;br&gt;fastighetsreglering. En samfållighet kan däremot inte förenas med en&lt;br&gt;fastighet genom sammanläggning. Förutom vad som sägs i allmännings-&lt;br&gt;lagstiftningama om förutsättningarna för avyttring av mark från härads-&lt;br&gt;allmänningar och allmänningsskogar förutsätter en överlåtelse alltid&lt;br&gt;någon form av fastighetsbildningsåtgärd (avstyckning eller fastighets-&lt;br&gt;reglering) vare sig avyttringen sker till tredje man, ingår som ett led i&lt;br&gt;markbyte eller sker i form av överföring vid en fastighetsreglering.&lt;br&gt;Andra bestämmelser som är tillämpliga i sammanhanget finns i&lt;br&gt;jordabalken och jordförvärvslagen (1979:230).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Ändrade bestämmelser om avyttring och om införliv-&lt;br&gt;ning av mark, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen (1952:166) om härads-&lt;br&gt;allmänningar och lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och&lt;br&gt;Dalarna rörande införlivning av mark skall upphävas. Vidare skall kravet&lt;br&gt;på regeringens godkännande av markavyttring tas bort. En möjlighet för&lt;br&gt;delägarna att förvärva mark för annat angeläget ändamål skall införas.&lt;br&gt;Vidare skall det av lagen om häradsallmänningar framgå att det är&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där allmänningens styrelse har sitt säte som skall&lt;br&gt;handlägga frågor enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker utredarens&lt;br&gt;förslag, de flesta utan särskilda kommentarer. Falu tingsrätt anser att det&lt;br&gt;behövs en bestämmelse som anger att rösträtt inte far utövas för vid&lt;br&gt;fastighetsbildning ”överblivna andelar”. Länsstyrelsen i Jönköpings län&lt;br&gt;påpekar att det behövs bestämmelser som anger vilken länsstyrelse som&lt;br&gt;skall handlägga aktuella frågor när en allmänning är belägen i mer än ett&lt;br&gt;län. Skogsindustrierna anser att 4 § i de båda lagarna som behandlar&lt;br&gt;överlåtelse av andelsrätt kan slopas, medan Skogsägarnas riksförbund&lt;br&gt;har motsatt uppfattning i den frågan. Sveriges häradsallmänningsförbund&lt;br&gt;har föreslagit en ny bestämmelse om hur delaktighetstal skall hanteras&lt;br&gt;vid köp av fastighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagstiftningen om häradsallmän-&lt;br&gt;ningar och skogsallmänningar är i vissa delar föråldrad trots att flera&lt;br&gt;justeringar har gjorts sedan dess tillkomst år 1952. Utredaren har haft till&lt;br&gt;uppgift att närmare granska bestämmelserna om införlivning och&lt;br&gt;avyttring av mark. Bakgrunden härtill är den ökande oklarheten både för&lt;br&gt;delägare och för myndigheter om vilken lagstiftning som skall tillämpas.&lt;br&gt;Den moderna fastighetsbildningslagen har sålunda i vissa fall tillämpats,&lt;br&gt;i andra fall har frågan varit om tillämpning av allmänningslagama.&lt;br&gt;Denna oklarhet är inte tillfredsställande och en förändring bör därför ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag till ändringar i de båda allmänningslagama har fått Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;ett mycket positivt bemötande av remissinstanserna. Det bör ligga till&lt;br&gt;grund för de angelägna förändringar som har påtalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det huvudsakliga syftet med de nu aktuella bestämmelserna i&lt;br&gt;allmänningslagama var ursprungligen av skogspolitisk natur. Sedermera&lt;br&gt;har intresset fokuserats på frågan om att se till att skogsallmänningamas&lt;br&gt;framtida bestånd och utveckling inte äventyras. Ett annat intresse i&lt;br&gt;sammanhanget har varit att så långt möjligt utöka och förbättra&lt;br&gt;markinnehavet. Vad särskilt gäller reglerna om införlivning av mark har&lt;br&gt;det även ansetts angeläget att begränsa delägarnas möjligheter att&lt;br&gt;inteckna fast egendom liksom att hindra köp som kan betraktas som rena&lt;br&gt;kapitalplaceringar. Den betydelse som allmänningama har för befolkning&lt;br&gt;och näringsliv ifrågasätts knappast numera. Man kan därför förutsätta att&lt;br&gt;delägarna och de som förvaltar skogsallmänningama i eget intresse&lt;br&gt;tillgodoser syftet med de här aktuella bestämmelserna, nämligen att&lt;br&gt;allmänningamas långsiktiga fortbestånd och utveckling tryggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttring av mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller de s.k. ursprungs- eller kämallmänningama, dvs. främst den&lt;br&gt;mark som från början avsattes för allmänningen, förutsätter varje&lt;br&gt;minskning en fastighetsbildningsåtgärd (avstyckning eller fastighets-&lt;br&gt;reglering). Om en förutsatt ändring i fastighetsindelningen inte kan ske&lt;br&gt;blir en civilrättsligt genomförd överlåtelse av marken automatiskt ogiltig&lt;br&gt;i enlighet med vad som sägs i 4 kap. jordabalken. Fastighetsbildnings-&lt;br&gt;villkoren i 3 kap. fastighetsbildningslagen och förfarandet vid en&lt;br&gt;fastighetsbildningsförrättning borgar för en ingående och allsidig&lt;br&gt;prövning innan en avstyckning eller marköverföring tillåts. Denna&lt;br&gt;prövning bör kunna ersätta den bedömning som länsstyrelsen skall göra&lt;br&gt;enligt de båda allmänningslagama. Vad som nu har sagts talar för att&lt;br&gt;bestämmelserna i de båda allmänningslagama om att en avyttring kräver&lt;br&gt;regeringens eller myndighets godkännande kan tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införlivning av mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det enda sättet som numera återstår för att öka en kämallmännings ”eget&lt;br&gt;ägoinnehav” är marköverföring inom ramen för en fastighetsreglering.&lt;br&gt;Detta slag av fastighetsbildningsåtgärd, som bl.a. kan beröra större&lt;br&gt;områden med ett flertal sakägare, är i allmänhet ett mycket flexibelt och&lt;br&gt;ändamålsenligt instrument för att åstadkomma önskvärda och ibland även&lt;br&gt;omfattande förändringar av fastighetsindelningen. Överförd mark är&lt;br&gt;alltid fri från inteckningar. En annan fördel med marköverföring är att det&lt;br&gt;aktuella förvärvet inte behöver lagfaras eller föranleder stämpelskatt.&lt;br&gt;Vad nu sagts gäller oberoende av om marktillskottet tidigare utgjort del&lt;br&gt;av eller hel registerenhet. Den vanligaste fastighetsbildningsåtgärden som&lt;br&gt;numera berör en skogsallmänning är för övrigt en fastighetsreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lagstiftning skall de s.k. kämallmänningama registreras&lt;br&gt;som samfälligheter. En följd av en sådan registrering är bl.a. att den inte&lt;br&gt;kan bli föremål för inteckning eller annan inskrivning och inte heller för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammanläggning enligt 12 kap. fastighetsbildningslagen. Det återstår en Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;del omregistreringar men dessa bedöms vara genomförda inom en snar&lt;br&gt;framtid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kämallmänningen är omregistrerad till samfällighet blir&lt;br&gt;marktillskottet, som nyss konstaterats, automatiskt skyddat mot&lt;br&gt;intecknings- eller inskrivningsåtgärder. I annat fall uppnås samma effekt&lt;br&gt;genom föreskrifterna i de båda allmänningslagama om att härads-&lt;br&gt;allmänning respektive allmänningsskog inte far belastas med inteckning&lt;br&gt;eller inskrivning av rättighet. Dessa bestämmelser bör därför finnas kvar&lt;br&gt;så länge den tidigare berörda omregistreringen inte är slutförd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt sett kan det alltså konstateras att i den mån mark överförs till&lt;br&gt;kämallmänning genom fastighetsreglering uppnås på bästa tänkbara sätt&lt;br&gt;alla de syften som numera kan anses ligga bakom reglerna i&lt;br&gt;allmänningslagama om införlivning av mark.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har särskilt behandlat frågan om de fall när ett förvärv av&lt;br&gt;delägarna inte i sig gör det nödvändigt med en omedelbar fastighets-&lt;br&gt;bildningsförrättning, nämligen vid köp av en registerfastighet. Hans&lt;br&gt;bedömning är att även sådana förvärv inte sällan leder till en fastighets-&lt;br&gt;reglering. Hans samlade bedömning är att det är mindre angeläget att&lt;br&gt;behålla institutet införlivning av mark enbart för de registerfastigheter&lt;br&gt;som delägarna äger. Regeringen är av samma uppfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör mot denna bakgrund den bedömningen att institutet&lt;br&gt;införlivning av mark kan slopas. Samtliga bestämmelser om detta i lagen&lt;br&gt;om häradsallmänningar och lagen om allmänningsskogar i Norrland och&lt;br&gt;Dalarna bör sålunda upphöra att gälla. I övergångsbestämmelser bör det&lt;br&gt;anges att vissa äldre bestämmelser fortfarande skall gälla i fråga om mark&lt;br&gt;som införlivats med allmänning enligt förordnanden som har meddelats&lt;br&gt;före den aktuella lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 § lagen om häradsallmänningar och 9 § lagen om allmänningsskogar&lt;br&gt;i Norrland och Dalarna finns det bestämmelser som begränsar&lt;br&gt;möjligheterna att förvärva mark till sådan som syftar till allmänningens&lt;br&gt;utvidgning. Utredaren har föreslagit att denna bestämmelse skall utvidgas&lt;br&gt;till att avse även mark för annat angeläget ändamål och anger som&lt;br&gt;exempel behovet av förvaltningsbyggnader. En sådan ändring bör göras i&lt;br&gt;de båda lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika de problem som kan uppstå om en häradsallmänning&lt;br&gt;har mark i två län bör det i enlighet med vad Länsstyrelsen i Jönköpings&lt;br&gt;län föreslagit införas en bestämmelse som klargör vilken länsstyrelse&lt;br&gt;som är behörig att pröva frågorna. De ytterligare ändringar som några&lt;br&gt;remissinstanser har aktualiserat bör tills vidare inte genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Kostnader och ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen av fastighetsdatasystemet torde i allt&lt;br&gt;väsentligt inte innebära några ändringar i kostnadshänseende för&lt;br&gt;Lantmäteriverket, Domstolsverket eller de myndigheter som skall föra in&lt;br&gt;uppgifter i fastighetsregistret. Vissa begränsade kostnader av&lt;br&gt;engångskaraktär uppstår dock till följd av reformen, t.ex. för ändringar av&lt;br&gt;dataprogram. Om dessa kostnader inte ryms inom ramen for&lt;br&gt;myndigheternas anslag, far de täckas genom avgifter för nyttjandet av&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär vidare att Lantmäteriverket skall vara ensamt&lt;br&gt;personuppgiftsansvarigt. Det innebär bl.a. att staten i något större&lt;br&gt;utsträckning än i dag kan bli skadeståndsskyldig när det gäller fel i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Det är emellertid inte fråga om någon betydande&lt;br&gt;utvidgning av statens skadeståndsansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag torde inte ha några kostnadskonsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna bör kunna träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om fastighetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad&lt;br&gt;behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret. Detta skall ge&lt;br&gt;offentlighet åt den information som ingår i registret (fastighetsanknuten&lt;br&gt;information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i&lt;br&gt;personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med vad Lagrådet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att ett register benämnt&lt;br&gt;fastighetsregistret skall föras. Fastighetsregistret motsvarar närmast det&lt;br&gt;nuvarande fastighetsdatasystemet. Fastighetsregistret skall föras med&lt;br&gt;hjälp av automatiserad behandling. Vidare anges att fastighetsregistret&lt;br&gt;skall ge offentlighet åt den i registret ingående informationen (s.k.&lt;br&gt;fastighetsanknuten information). Det är registrets grundläggande syfte.&lt;br&gt;Härigenom uttrycks den centrala tanken att fastighetsregistret skall&lt;br&gt;utgöra en informationsdatabas till nytta för samhällslivet i stort. När det&lt;br&gt;gäller i registret ingående personuppgifter får dessa dock behandlas&lt;br&gt;endast för de preciserade ändamål som anges i 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av 3 § är informationen i registret uppdelad i flera olika&lt;br&gt;delar. Av förevarande paragraf framgår emellertid att fastighetsregistret i&lt;br&gt;datarättsligt hänseende är att anse som ett enda register. Det innebär bl.a.&lt;br&gt;att ändamålen och begränsningarna för användningen av uppgifterna i&lt;br&gt;registrets olika delar är gemensamma. Skälen för denna lösning har&lt;br&gt;angetts i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en erinran om innebörden av begreppet&lt;br&gt;”personuppgift.” Av 3 § personuppgiftslagen (1998:204) framgår att en&lt;br&gt;personuppgift är all slags information som direkt eller indirekt kan&lt;br&gt;hänföras till en fysisk person som är i livet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten&lt;br&gt;information, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild&lt;br&gt;verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för&lt;br&gt;prövningar eller beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock&lt;br&gt;med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger ändamålen för användningen av personuppgifter i&lt;br&gt;registret. Gemensamt för dessa är att registret skall tillhandahålla&lt;br&gt;uppgifter för olika verksamheter eller liknande. Vid utformningen av&lt;br&gt;paragrafen har Lagrådets synpunkter beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålsbeskrivningama får genom den reglering som personupp-&lt;br&gt;giftslagen innehåller betydelse för vilken insamling och annan&lt;br&gt;behandling av personuppgifter i registret som är tillåten. Som tidigare har&lt;br&gt;nämnts framgår det av 3 § personuppgiftslagen att en personuppgift är all&lt;br&gt;slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk&lt;br&gt;person som är i livet. Vidare framgår att behandling av personuppgifter&lt;br&gt;innefattar vaije åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga om&lt;br&gt;personuppgifter. Som exempel på sådana åtgärder kan här nämnas&lt;br&gt;utlämnande av uppgift samt insamling, användning, bearbetning och&lt;br&gt;samköming av uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot uppställer inte personuppgiftslagen och inte heller&lt;br&gt;förevarande paragraf några begränsningar när det gäller behandlingen av&lt;br&gt;andra uppgifter i registret än personuppgifter. Det finns således inget som&lt;br&gt;hindrar att man behandlar en uppgift som inte är att anse som en&lt;br&gt;personuppgift för något annat ändamål än dem som anges i lagen, t.ex. en&lt;br&gt;fastighets koordinater som inte kan kopplas till en uppgift om vem som&lt;br&gt;äger fastigheten. Det ligger emellertid i sakens natur att utrymmet att&lt;br&gt;betrakta en i registret förekommande uppgift som annat än en&lt;br&gt;personuppgift är tämligen begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § personuppgiftslagen uppställs vissa grundläggande krav på&lt;br&gt;behandlingen av personuppgifter. Här förtjänar framför allt att nämnas att&lt;br&gt;personuppgifter får samlas in endast för särskilda, uttryckligt angivna&lt;br&gt;och berättigade ändamål och att personuppgifter inte senare far behandlas&lt;br&gt;för något ändamål som är oförenligt med det för vilka uppgifterna&lt;br&gt;samlades in. Uppgifter för historiska, statistiska eller vetenskapliga&lt;br&gt;ändamål får dock behandlas oavsett för vilket ändamål de samlades in.&lt;br&gt;Ändamålsbeskrivningen hindrar inte heller en personuppgiftsansvarig&lt;br&gt;(beträffande innebörden i begreppet personuppgiftsansvarig, se kommen-&lt;br&gt;taren till 5 §) att lämna ut uppgifter från registret till den som begär att få&lt;br&gt;veta vilka uppgifter som finns i registret om honom eller henne; den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige har nämligen enligt 26 § personuppgiftslagen en&lt;br&gt;skyldighet att göra detta. Av offentlighetsprincipen följer vidare att de i&lt;br&gt;lagen uppställda ändamålen för behandling av personuppgifter inte får&lt;br&gt;inskränka skyldigheten för myndigheter att lämna ut uppgifter (se 8 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamålet enligt punkten 1 är att tillhandahålla uppgifter för&lt;br&gt;verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning. Det rör sig alltså om verksamhet som bedrivs med&lt;br&gt;stöd av författning. Vidare skall det vara fråga om verksamhet som staten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller en kommun ansvarar för. Verksamheten skall direkt avse sådan&lt;br&gt;egendom som registreras i fastighetsregistret, vara av den art att&lt;br&gt;fullgörandet av verksamheten förutsätter tillgång till fastighetsanknuten&lt;br&gt;information (t.ex. för att användas som underlag för planering,&lt;br&gt;prövningar eller beslut) eller avse fullgörande av underrättelseskyldighet&lt;br&gt;enligt författning. Med ”sådan egendom som registreras i&lt;br&gt;fastighetsregistret” åsyftas fastigheter, tomträtter och byggnader. Det&lt;br&gt;gäller sådan egendom i stort, alltså inte enbart verksamhet som tar sikte&lt;br&gt;på redan registrerad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”verksamhet för vilken staten eller en kommun ansvarar” avses&lt;br&gt;forst och främst verksamhet som bedrivs direkt av statliga eller&lt;br&gt;kommunala myndigheter, t.ex. de registrerande myndigheternas verk-&lt;br&gt;samhet och kommunal planläggningsverksamhet. Häri inbegrips&lt;br&gt;emellertid även sådan verksamhet som staten eller kommuner är skyldiga&lt;br&gt;att bedriva men som kan överlåtas åt annan när det gäller bl.a. själva&lt;br&gt;genomförandet, t.ex. sophämtning. Det är alltså inte ett krav att&lt;br&gt;användaren av uppgifterna är en statlig eller kommunal myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet för inskrivning enligt jordabalken samt registreringen av&lt;br&gt;fastighetsbildningsåtgärder m.m. enligt fastighesbildningslagen bygger&lt;br&gt;på tanken att viktiga rättsförhållanden skall ges publicitet. Fastighets-&lt;br&gt;registret skall fylla denna grundläggande funktion. Uppgifterna är&lt;br&gt;offentliga och några begränsningar när det gäller vem som kan ta del av&lt;br&gt;uppgifterna för detta ändamål skall inte finnas. Denna form av&lt;br&gt;användning av fastighetsregistret täcks av punkten 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en viss behandling kan fler än en av punkterna a)-c) vara&lt;br&gt;tillämpliga. Det intressanta är emellertid om minst en punkt är tillämplig.&lt;br&gt;I annat fall är behandling av personuppgifter för statlig eller kommunal&lt;br&gt;verksamhet inte tillåten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 1 är avsedd att harmoniera med artikel 7 e) i&lt;br&gt;EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 får fastighetsregistret användas för att tillhandahålla&lt;br&gt;uppgifter för omsättning av sådan egendom som registreras i fastighets-&lt;br&gt;dataregistret. Det är alltså fråga om tillhandahållande av uppgifter för&lt;br&gt;bl.a. vissa kommersiella ändamål. Den typiska verksamhet som avses är&lt;br&gt;det användande av fastighetsdatasystemet som förekommer redan i dag&lt;br&gt;med banker, andra kreditinstitut, mäklare, fastighetsvärderare m.fl. som&lt;br&gt;användare och ofta med hjälp av terminal anslutning. Givetvis omfattas&lt;br&gt;även omsättning som sker mellan privatpersoner utan professionell hjälp.&lt;br&gt;Även annat än medverkan vid den direkta omsättningen omfattas, såsom&lt;br&gt;värdering av fastigheter för prissättning av ett objekt som är till salu. Ett&lt;br&gt;annat krav är att det skall röra sig om egendom som registreras i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Registret far alltså inte användas i annan verksamhet&lt;br&gt;än sådan som rör fastigheter, tomträtter eller byggnader. Detta gäller&lt;br&gt;även för ett företag som bedriver dels aktuell verksamhet, dels annan&lt;br&gt;verksamhet. Ett sådant foretag får alltså använda registret endast i den&lt;br&gt;verksamhet som rör fastigheter, tomträtter eller byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 3 avser viss annan verksamhet där fastigheter, tomträtter eller&lt;br&gt;byggnader inte utgör det centrala i verksamheten men där uppgifter om&lt;br&gt;sådan egendom kan vara av vitalt intresse. Så kan vara fallet vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditgivning och försäkringsverksamhet. Även viss annan, liknande&lt;br&gt;verksamhet, t.ex. kreditupplysning, kan komma i fråga. Slutligen inne-&lt;br&gt;fattas löpande åtgärder som innebär kontroll av vem som är ägare till en&lt;br&gt;viss fastighet i sådana fall då detta är befogat på grund av affärs-&lt;br&gt;förbindelse eller rättstvist med en viss person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 4 medger att registret används för fastighetsförvaltning,&lt;br&gt;byggande och liknande. Byggande skall ses i vid bemärkelse. Det tar&lt;br&gt;sikte på samtliga stadier från projektering till uppförande av hus,&lt;br&gt;anläggningar m.m. Inom punkten 4 faller vidare fastighetsförvaltning.&lt;br&gt;Även detta begrepp skall ses i vid bemärkelse. Det är bl.a. avsett att&lt;br&gt;inbegripa administration och underhåll av olika slag av fast egendom&lt;br&gt;jämte ledningar och andra markanknutna anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 5 får registret användas för aktualisering, komplettering&lt;br&gt;eller kontroll av fastighetsanknuten information i kund- eller medlems-&lt;br&gt;register eller liknande register, där fastighetsanknuten information redan&lt;br&gt;ingår. Bestämmelsen får betydelse i fall då den som anlitar fastighets-&lt;br&gt;registret redan har ett eget personregister. Detta register far innefatta&lt;br&gt;endast personer som redan står i någon etablerad förbindelse med den&lt;br&gt;som för registret. Däremot får fastighetsregistret inte användas för att&lt;br&gt;aktualisera, komplettera eller kontrollera rena marknadsföringsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 6 anges att fastighetsregistret får användas för urvals-&lt;br&gt;dragningar för direkt marknadsföring. Enligt 11 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;kan behandling av personuppgifter för sådant ändamål ibland vara&lt;br&gt;otillåten, nämligen om den registrerade hos den personuppgiftsansvarige&lt;br&gt;har anmält att han eller hon motsätter sig sådan behandling. En&lt;br&gt;hänvisning till den paragrafen har tagits in i förevarande paragraf. Om&lt;br&gt;någon har begärt s.k. direktreklamspärr åligger det således den&lt;br&gt;personuppgiftsansvarige att se till att uttag av uppgifter för direkt&lt;br&gt;marknadsföring inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urvalsdragningar avser till övervägande del uttag av adressuppgifter,&lt;br&gt;men de kan även avse andra uppgifter. Särskilda begränsningar för&lt;br&gt;behandling i direktreklamsyfte av vissa känsliga uppgifter ställs upp&lt;br&gt;längre fram (se 9 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket direkt marknadsföring skall uppfattas i vid mening. Det&lt;br&gt;inrymmer således även åtgärder som vidtas i ett syfte som inte är enbart&lt;br&gt;kommersiellt, t.ex. opinionsbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För punkterna 2-6 gäller att den angivna användningen får anses&lt;br&gt;tillåten enligt artikel 7 f) i EG-direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen används benämningen fastighetsanknuten information (jfr även&lt;br&gt;1 §) som en samlande beteckning på all information som finns i registret.&lt;br&gt;För att information skall få tas in i registret och behandlas för de för&lt;br&gt;personuppgifter i registret angivna ändamålen är det dock inte&lt;br&gt;nödvändigt att den har en påvisbar anknytning till viss fastighet.&lt;br&gt;Huruvida informationen kan eller skall tas in i registret bestäms av de&lt;br&gt;olika regler som gäller för registrering i registret (jordabalken och&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen m.m.). Huruvida informationen, om den har&lt;br&gt;karaktär av personuppgift, sedan får behandlas beror på om behandlingen&lt;br&gt;sker för något ändamål som inte är oförenligt med dem som anges i&lt;br&gt;förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fastighetsanknutna informationen skall vara uppdelad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en allmän del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en inskrivningsdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en adressdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en byggnadsdel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en taxeringsuppgiftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får även innehålla annan information som har samband med&lt;br&gt;information som ingår i någon av registrets delar (tilläggsinformation).&lt;br&gt;Tilläggsinformationen skall redovisas skild från registrets delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om innehållet i de olika&lt;br&gt;delarna av fastighetsregistret och om tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger vilka olika delar som registret skall&lt;br&gt;bestå av. Delarna utgör motsvarigheter till de register - fastighets-&lt;br&gt;registret, inskrivningsregistret m.fl. - som hittills har funnits i&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet. Skälen för att dessa register nu betecknas som&lt;br&gt;delar av det nya fastighetsregistret har angetts i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet ”del” används främst för att klargöra den innehållsmässiga&lt;br&gt;uppbyggnaden av fastighetsregistret. Indelningen i olika delar har dock&lt;br&gt;även viss rättslig betydelse. Reglerna om behörighet att föra in uppgifter i&lt;br&gt;registret liksom reglerna om skadestånd och rättelse skiljer sig sålunda&lt;br&gt;delvis åt mellan de olika delarna av registret (se 4, 13 och 14 §§). De&lt;br&gt;rättsverkningar som är knutna till inskrivning enligt jordabalken inträder&lt;br&gt;endast om ett visst förhållande förs in i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel. På motsvarande sätt får registrering av nybildning eller&lt;br&gt;ombildning av fastighet rättsverkan först om uppgiften förs in i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistret skall innehålla en fastighetsdel, en inskrivningsdel,&lt;br&gt;en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel. Vissa andra&lt;br&gt;register och system med anknytning till fastigheter - t.ex. lägenhets-&lt;br&gt;registret, pantbrevsregistret, samfällighetsföreningsregister, BKN-sys-&lt;br&gt;temet och FENIX-systemet - har lagts utanför fastighetsregistret. Skälen&lt;br&gt;för den valda lösningen har utvecklats i avsnitt 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. fastighetsprisdatabasen och den s.k. ändringsdatabasen regle-&lt;br&gt;ras inte i lagen. Dessa databaser innehåller endast uppgifter som redan&lt;br&gt;finns i fastighetsregistret. Skillnaden jämfört med registret är att&lt;br&gt;uppgifterna är strukturerade på ett annat sätt. Något hinder mot att även i&lt;br&gt;fortsättningen föra databaser av den typen finns inte. De aktuella&lt;br&gt;databaserna innehåller ju inte någon unik information. De kan närmast&lt;br&gt;beskrivas som en form av bearbetningar som har gjorts i förväg&lt;br&gt;beträffande vissa, ofta efterfrågade uppgifter. Det har ansetts att dessa&lt;br&gt;inte behöver regleras särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att registret även får innehålla annan information&lt;br&gt;som har samband med information som kan hänföras till någon av regist-&lt;br&gt;rets delar. Tilläggsinformation är den sammanfattande benämningen på&lt;br&gt;sådan information. I likhet med vad som hittills har gällt (se 4 § femte&lt;br&gt;stycket fastighetsdatakungörelsen) skall tilläggsinformationen redovisas&lt;br&gt;skild från registrets övriga delar. Detta innebär att det måste tydligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå av redovisningen av registrets uppgifter att dessa uppgifter inte&lt;br&gt;hör till någon av registrets delar. Tilläggsinformationen kan avse&lt;br&gt;information med anknytning till fastigheters användning, t.ex. förslag till&lt;br&gt;plan eller bestämmelse eller uppgifter om byggnadsminnen. Sådan&lt;br&gt;information har hittills kunnat tillföras fastighetsdatasystemet genom&lt;br&gt;kommunala myndigheter, länsstyrelserna, vägförvaltningama och&lt;br&gt;Riksantikvarieämbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens tredje stycke får regeringen meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter om vilken fastighetsanknuten information jämte tilläggsinfor-&lt;br&gt;mation som skall ingå i fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jordabalken&lt;br&gt;finns bestämmelser om vem som får föra in och ta bort uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar föreskrifter om vem som får föra in och ta bort&lt;br&gt;uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar liksom vem som får föra in&lt;br&gt;och ta bort tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågor om behörigheten att föra in och ta bort&lt;br&gt;uppgifter i registret. Den hänvisar beträffande den allmänna delen och&lt;br&gt;inskrivningsdelen till vissa bestämmelser i jordabalken och fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (se första stycket). Dessa bestämmelser innebär att det&lt;br&gt;normalt endast är inskrivningsmyndigheterna resp, lantmäterimyndig-&lt;br&gt;heterna som är behöriga att föra in och ta bort uppgifter i dessa delar av&lt;br&gt;registret. Även en införing som endast innebär att en uppgift delvis&lt;br&gt;ändras inbegrips.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om adressdelen, byggnadsdelen och taxeringsuppgiftsdelen&lt;br&gt;liksom när det gäller tilläggsinformation har det ansetts mest&lt;br&gt;ändamålsenligt att regeringen meddelar föreskrifter om vem som får föra&lt;br&gt;in och ta bort uppgifter i registret (se andra stycket). Normalt torde det få&lt;br&gt;överlämnas till kommunala myndigheter att föra in och ta bort uppgifter i&lt;br&gt;adress- och byggnadsdelarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket är personuppgiftsansvarig enligt personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204) för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket skall vara personuppgiftsansvarig för fastighets-&lt;br&gt;registret. Innebörden i detta ansvar slås fast i personuppgiftslagen. Som&lt;br&gt;exempel kan här nämnas att den personuppgiftsansvarige skall tillse att&lt;br&gt;behandlingen av uppgifter sker på ett korrekt och säkert sätt, att&lt;br&gt;information lämnas till registrerade, att personuppgifter inte överförs till&lt;br&gt;tredje land annat än när detta är medgivet samt att oriktiga uppgifter&lt;br&gt;rättas och att ersättning betalas till registrerad för skada och kränkning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den personliga integriteteten som orsakats vid behandlingar som står i Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;strid med lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skadestånd finns det bestämmelser om detta i 13 §.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser för registrets allmänna del och inskrivningsdel&lt;br&gt;finns också i 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och&lt;br&gt;19 kap. jordabalken. Skälen för att skadeståndsreglerna har getts denna&lt;br&gt;utformning har angetts i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också i fråga om rättelse finns det för de nu angivna delarna av&lt;br&gt;registret särskilda regler i 19 kap. fastighetsbildningslagen och 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken (se 14 §) . Dessa innebär ett avsteg från den annars gällande&lt;br&gt;principen att den personuppgiftsansvarige skall rätta oriktig uppgift. Det&lt;br&gt;ankommer nämligen i dessa fall på lantmäterimyndighet resp, inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet att företa rättelsen. Skälen för den valda lösningen har&lt;br&gt;angetts i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerades personliga integritet eller risker från säkerhetssynpunkt. För&lt;br&gt;dessa syften får verket i enskilda fall ställa upp ytterligare villkor utöver&lt;br&gt;dem som anges i 7-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att Lantmäteriverket skall tillse att det inte&lt;br&gt;uppkommer otillbörligt intrång i registrerads personliga integritet.&lt;br&gt;Bestämmelsen är ett utflöde av det personuppgiftsansvar som verket har&lt;br&gt;enligt 5 §. Därutöver skall verket tillse att det inte uppkommer några&lt;br&gt;risker från säkerhetssynpunkt. Härmed åsyftas t.ex. att verket så långt det&lt;br&gt;är möjligt skall förhindra sådan behandling som framstår som riskfylld&lt;br&gt;för svenska försvarsintressen. Men bestämmelsen skall också ses mot&lt;br&gt;bakgrund av den stora ekonomiska betydelse som fastighetsregistret har;&lt;br&gt;registret måste alltså skötas så att dess löpande drift kan garanteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår vidare att verket, för att uppfylla de nu angivna&lt;br&gt;skyldigheterna, har möjlighet att ställa upp ytterligare villkor än de som&lt;br&gt;anges i 7 - 10 §§. Det handlar här, såsom Lagrådet har påpekat, inte om&lt;br&gt;någon generell föreskriftsrätt för verket utan om ett bemyndigande att&lt;br&gt;fatta beslut om ytterligare villkor i enskilda fall. Detta aktualiseras främst&lt;br&gt;när verket skall medge direktåtkomst eller utlämnande på ADB-&lt;br&gt;upptagning eller utföra urval och bearbetningar. 7 - 10 §§ innehåller&lt;br&gt;endast de yttre gränserna för nu nämnda användning. Det är emellertid&lt;br&gt;inte möjligt att förutse alla situationer och önskemål som kan uppstå. Det&lt;br&gt;kan alltså finnas skäl att av integritets- eller säkerhetshänsyn ställa upp&lt;br&gt;ytterligare begränsningar eller förutsättningar för behandlingar än de i&lt;br&gt;lagen angivna. Begränsningar kan avse t.ex. vilka uppgifter som får&lt;br&gt;behandlas. Förutsättningar kan avse t.ex. vilken spridning som får ges&lt;br&gt;uppgifter som har lämnats ut på ADB-upptagning. Ytterligare exempel&lt;br&gt;anges i kommentaren till 7 §. Däremot kan det inte bli fråga om att med&lt;br&gt;stöd av denna paragraf medge några undantag från de begränsningar som&lt;br&gt;har ställts upp i 7 - 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst till personuppgifter får medges endast för sådana ändamål&lt;br&gt;som anges i 2 § 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn,&lt;br&gt;personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst får medges för sökningar endast på en fastighet,&lt;br&gt;tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får dock Lantmäteriverket i enskilda fall medge att sökningar sker på fler&lt;br&gt;än en fastighet, tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna i andra och tredje styckena gäller inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet där det ingår att föra in uppgifter i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som avser förrättning enligt fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) eller motsvarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa begränsningar när det gäller direktåtkomst&lt;br&gt;till personuppgifter. Skälen till de valda lösningarna har utvecklats i&lt;br&gt;avsnitt 7.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med direktåtkomst avses att den som använder registret på egen hand&lt;br&gt;kan söka i detta och få svar på frågor, dock utan att själv kunna bearbeta&lt;br&gt;eller på annat sätt påverka innehållet. Användaren ställer frågor och får&lt;br&gt;svar och kan ställa ytterligare frågor med anledning av svaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida direktåtkomst skall medges avgörs av Lantmäteriverket&lt;br&gt;såsom personuppgiftsansvarigt. Prövningen om direktåtkomst kan ges&lt;br&gt;skall göras mot bakgrund av bestämmelsen i 6 § och i övrigt enligt vad&lt;br&gt;som sägs i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att direktåtkomst får medges endast för sådan&lt;br&gt;verksamhet som anges i 2 § 1-4. Det innebär att direktåtkomst inte får&lt;br&gt;medges om syftet med direktåtkomsten är att komplettera eller&lt;br&gt;kontrollera, kund- eller medlemsregister eller om syftet är att göra s.k.&lt;br&gt;urvalsdragningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får direktåtkomst inte medges så att det är möjligt&lt;br&gt;att använda namn, personnummer eller del av personnummer som sök-&lt;br&gt;begrepp. Förbudet är undantagslöst, såvitt gäller de angivna uppgifterna.&lt;br&gt;Däremot finns inte något motsvarande förbud mot att använda&lt;br&gt;organisationsnummer som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör understrykas att offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförord-&lt;br&gt;ningen inte innebär någon skyldighet att medge direktåtkomst. Förbudet&lt;br&gt;mot att vid direktåtkomst använda namn m.m. som sökbegrepp utgör&lt;br&gt;alltså inte någon inskränkning i offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att att direktåtkomst skall utformas på det sättet&lt;br&gt;att sökning kan göras på endast en fastighet, samfållighet eller byggnad i&lt;br&gt;taget, s.k. fastighetsvis sökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i tredje stycket är inte undantagslös. Lantmäteriverket&lt;br&gt;kan medge undantag från begränsningen till fastighetsvis sökning. För&lt;br&gt;detta krävs särskilda skäl. Vad som utgör ”särskilda skäl” måste prövas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det enskilda fallet. Myndigheter som för sin&lt;br&gt;verksamhet är beroende av att sökningar kan göras på fler än en fastighet&lt;br&gt;i taget bör normalt ges tillstånd till detta. I övrigt kan det vara naturligt&lt;br&gt;att utgå från den praxis som hittills har gällt och i övrigt tillämpa följande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riktlinjer: Användaren skall kunna påvisa ett väl definierat behov av&lt;br&gt;åtgärden. Hans intresse av åtgärden skall från allmän synpunkt framstå&lt;br&gt;som berättigat och väga tyngre än den registrerades intresse av skydd&lt;br&gt;mot kränkning av den personliga integriteten. Viss ledning vid&lt;br&gt;bedömningen av om ”särskilda skäl” föreligger torde kunna erhållas från&lt;br&gt;den praxis som kan komma att utvecklas med anledning av den särskilda&lt;br&gt;bestämmelsen i 10 § f) personuppgiftslagen om när behandling av&lt;br&gt;personuppgifter är tillåten utan att den registrerade har lämnat sitt sam-&lt;br&gt;tycke. Även tidigare avgöranden av regeringen eller Datainspektionen&lt;br&gt;kan vara av viss ledning vid tillämpningen. I ärenden av större betydelse&lt;br&gt;eller i svårbedömda fall bör Lantmäteriverket samråda med&lt;br&gt;Datainspektionen innan beslut fattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i avsnitt 7.7.1 behöver ett beslut om undantag från&lt;br&gt;förbudet mot flerfastighetssökningar inte avse en enskild sökning. Om ett&lt;br&gt;återkommande behov kan konstateras, kan Lantmäteriverket - i fall&lt;br&gt;förutsättningarna för undantag i övrigt är uppfyllda - lämna en viss&lt;br&gt;användare ett mera generellt undantag. Behovet av sådana undantag gör&lt;br&gt;sig inte minst gällande i fråga om användandet av den digitala&lt;br&gt;registerkartan, där det allmänt sett skulle vara mindre rationellt om&lt;br&gt;uppgifter som berör ett flertal fastigheter endast skulle kunna erhållas&lt;br&gt;fastighetsvis. Ett mera generellt undantag från förbudet mot flerfastig-&lt;br&gt;hetssökningar bör dock vanligen tidsbegränsas eller - om det gäller tills&lt;br&gt;vidare - förenas med villkor som gör att det återkommande kan&lt;br&gt;omprövas. Sådana villkor är möjliga att ställa upp med stöd av 6 §. Även&lt;br&gt;om bestämmelsen sålunda ger Lantmäteriverket ett visst utrymme att i ett&lt;br&gt;enskilt ärende medge förhållandevis vidsträckta undantag innefattar den&lt;br&gt;inte något bemyndigande för Lantmäteriverket att meddela generella&lt;br&gt;föreskrifter. Detta framgår av orden ”i enskilda fall” i lagtexten, vilka har&lt;br&gt;tillagts på Lagrådets inrådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av fjärde stycket punkten 1 gäller inte de i paragrafen&lt;br&gt;angivna begränsningarna i fråga om verksamhet där det ingår att föra in&lt;br&gt;uppgifter i registret. Det gäller såväl verksamhet i vilken ingår en författ-&lt;br&gt;ningsreglerad skyldighet att föra in uppgifter i fastighetsregistret som&lt;br&gt;verksamhet där en myndighet har en rätt att föra in uppgifter i registret.&lt;br&gt;Inskrivningsmyndigheterna har alltså, om direktåtkomst har medgetts, en&lt;br&gt;rätt till sådan åtkomst utan några begränsningar i samband med&lt;br&gt;inskrivningsverksamhet. Detsamma gäller för lantmäterimyndigheterna i&lt;br&gt;samband med fastighetsregistrering. Ytterligare exempel är en kommun&lt;br&gt;som för in uppgifter i byggnadsdelen eller Riksantikvarieämbetet som för&lt;br&gt;in tilläggsinformation om byggnadsminnen m.m. Lantmäteriverket skall&lt;br&gt;dock inte ge den aktuella myndigheten direktåtkomst i vidare&lt;br&gt;utsträckning än som är nödvändigt för att myndigheten skall kunna&lt;br&gt;fullgöra den verksamhet i vilken införandet i registret ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av fjärde stycket punkten 2 framgår vidare att begränsningarna inte&lt;br&gt;heller gäller för verksamhet som avser förrättning enligt fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen eller annan motsvarande lag, t.ex. ledningsrättslagen&lt;br&gt;(1973:1144). Om en lantmäterimyndighet i samband med en sådan&lt;br&gt;förrättning exempelvis behöver ställa en s.k. flerfastighetsffåga till&lt;br&gt;registret, har myndigheten alltså en ovillkorlig rätt att göra det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval och bearbetningar av personuppgifter som Lantmäteriverket&lt;br&gt;gör för någon annans räkning far uppgifter om inteckningar inte&lt;br&gt;behandlas. Om urvalet eller bearbetningen avser utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;om personnummer, får åtgärden vidtas endast för det ändamål som anges&lt;br&gt;i2§5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa begränsningar vad gäller tillåtna behand-&lt;br&gt;lingar vid urval och bearbetningar av personuppgifter. Den har utformats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 enlighet med Lagrådets förslag. Skälen för de valda lösningarna har&lt;br&gt;angetts i avsnitt 7.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval och bearbetningar innebär att någon eller några parametrar&lt;br&gt;används för att få fram en begränsad mängd information ur en större&lt;br&gt;mängd information. I behandlingen kan ingå att den sålunda åtkomna&lt;br&gt;informationen på olika sätt sammanställs med andra uppgifter i registret.&lt;br&gt;Det kan vara fråga om t.ex. att få fram alla uppgifter om en viss person&lt;br&gt;eller att söka fram alla fastigheter inom ett visst geografiskt område.&lt;br&gt;Urval och bearbetningar är ett vidare begrepp än urvalsdragning (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar endast urval och bearbetningar som Lantmäteri-&lt;br&gt;verket gör för annans räkning. I vilken utsträckning Lantmäteriverket har&lt;br&gt;rätt att göra urval och bearbetningar för den egna verksamheten regleras&lt;br&gt;alltså inte här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln i första stycket första meningen är att uppgifter om&lt;br&gt;inteckningar inte får behandlas vid urval och bearbetningar av&lt;br&gt;personuppgifter för annans räkning. Det innebär dels ett förbud mot att&lt;br&gt;göra urvalsbehandlingar med uppgifter om inteckningar som sökbegrepp,&lt;br&gt;dels ett förbud mot att vid alla slag av urvalsbehandlingar ta fram&lt;br&gt;uppgifter om inteckningar. Med ”inteckningar” avses endast&lt;br&gt;penninginteckningar, inte andra slag av inskrivningar i en fastighet eller&lt;br&gt;tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket andra meningen gäller vidare som huvudregel att&lt;br&gt;vid urval och bearbetningar för annans räkning uppgifter om person-&lt;br&gt;nummer får lämnas ut endast vid behandlingar enligt 2 § 5, dvs. vid&lt;br&gt;aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register. Möjligheten att lämna ut personnummer begränsas också av per-&lt;br&gt;sonuppgiftslagen (se 22 §). Där föreskrivs att uppgifter om personnum-&lt;br&gt;mer får behandlas bara när det är klart motiverat med hänsyn till ända-&lt;br&gt;målet med behandlingen, vikten av en säker identifiering eller något an-&lt;br&gt;nat beaktansvärt skäl. Om det inte finns förutsättningar att lämna ut&lt;br&gt;personnummer enligt personuppgiftslagen, skall utlämnande givetvis inte&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbuden är inte avsedda att begränsa den rätt som tryckfrihets-&lt;br&gt;förordningen ger att ta del av allmänna handlingar. De gäller alltså inte&lt;br&gt;vid utlämnanden som begärs med stöd av offentlighetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att begränsningarna i första stycket inte&lt;br&gt;gäller om annat följer av lag eller annan författning. Ett exempel är när&lt;br&gt;Lantmäteriverket fullgör den skyldighet som den personuppgifts-&lt;br&gt;ansvarige har enligt 26 § personuppgiftslagen att lämna en sökande&lt;br&gt;besked om behandling av personuppgifter som rör denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tredje stycket får undantag från begränsningarna i första stycket&lt;br&gt;medges av Lantmäteriverket. För undantag krävs det särskilda skäl.&lt;br&gt;Beträffande ”särskilda skäl” och ”i enskilda fall” kan hänvisas till&lt;br&gt;kommentaren till 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid urval eller bearbetningar av personuppgifter som Lantmäteriverket&lt;br&gt;gör för någon annans räkning för direkt marknadsföring far uppgifter om&lt;br&gt;personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller standard-&lt;br&gt;poäng inte behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna far ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 8 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller begränsningar för vilka uppgifter som får&lt;br&gt;behandlas när urval och bearbetningar för annans räkning sker för direkt&lt;br&gt;marknadsföring. Den har utformats med beaktande av Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter. Såsom framgår av 2 § 6 begränsas möjligheterna att&lt;br&gt;behandla personuppgifter för direkt marknadsföring också av 11 §&lt;br&gt;personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktreklam som genom sin utformning tyder på att avsändaren har&lt;br&gt;många eller detaljerade uppgifter om en person upplevs ofta som stötan-&lt;br&gt;de. Särskilt gäller detta när utformningen tyder på kunskap om ålder och&lt;br&gt;civilstånd i kombination med andra uppgifter. I jorsta stycket anges där-&lt;br&gt;för att vid urval och bearbetningar får uppgifter om personnummer,&lt;br&gt;födelsetid och civilstånd inte behandlas om uppgifterna skall användas&lt;br&gt;för direkt marknadsföring. Uppgifter om utmätning och konkurs är ty-&lt;br&gt;piskt sett känsliga för de berörda och omfattas därför också av förbudet&lt;br&gt;mot behandling. Förbudet omfattar även uppgifter om de standardpoäng&lt;br&gt;som har åsatts vid fastighetstaxeringen. Sådana uppgifter möjliggör, sär-&lt;br&gt;skilt i kombination med andra uppgifter, riktade direktreklamförsändelser&lt;br&gt;vilka kan upplevas som stötande från integritetssynpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket får de aktuella uppgifterna behandlas om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall bedömer att det finns särskilda skäl.&lt;br&gt;Beträffande ”särskilda skäl” och ”i enskilda fall”, se kommentaren till&lt;br&gt;7§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter som avser inteckningar får inte lämnas ut på upptagning&lt;br&gt;för automatiserad behandling. Uppgifter om personnummer får lämnas ut&lt;br&gt;på sådan upptagning endast vid behandlingar enligt 2 § 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder som enligt första stycket inte är tillåtna får ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket i enskilda fall finner att det finns särskilda skäl for det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 10 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst är en form av utlämnande på ADB-medium. I lagen&lt;br&gt;görs dock - som brukligt är - en åtskillnad mellan direktåtkomst och&lt;br&gt;övriga former för utlämnande på ADB-medium. Direktåtkomst regleras i&lt;br&gt;7 §. Förevarande paragraf tar sikte på övriga former för utlämnande på&lt;br&gt;ADB-upptagning. Vid utformningen av paragrafen har Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter beaktats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket får uppgifter om inteckningar inte lämnas ut på&lt;br&gt;ADB-upptagning. Detsamma gäller uppgifter om personnummer.&lt;br&gt;Förbudet att lämna ut personnummer gäller dock inte om dessa skall&lt;br&gt;användas för aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighets-&lt;br&gt;anknuten information som finns i kund- eller medlemsregister eller&lt;br&gt;liknande register. I den sistnämnda situationen måste dock också tillses,&lt;br&gt;liksom vid urval och bearbetningar, att förutsättningarna i 22 § person-&lt;br&gt;uppgiftslagen är uppfyllda. När det gäller utlämnanden på ADB-&lt;br&gt;upptagning finns dessutom anledning att särskilt erinra om bestämmelsen&lt;br&gt;i 7 kap. 16 § sekretesslagen (1980:100) som gör det möjligt att vägra&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter om det kan antas att missbruk kommer att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena har ställts upp två undantag. De motsvarar&lt;br&gt;de undantag som enligt 8 § andra och tredje styckena gäller vid urval och&lt;br&gt;bearbetning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i avsnitt 7.7.1 innebär offentlighetsprincipen inte&lt;br&gt;någon skyldighet att lämna ut uppgifter på ADB-upptagning. De&lt;br&gt;uppställda förbuden får således fullt genomslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av fastighetsregistret får vara avgiftsbelagd. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om&lt;br&gt;avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 11 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen slås fast att Lantmäteriverket har rätt att ta ut avgifter för&lt;br&gt;användning av fastighetsregistret. Bestämmelsen medför dock givetvis&lt;br&gt;inte någon inskränkning i Lantmäteriverkets skyldighet att i likhet med&lt;br&gt;andra myndigheter på stället tillhandahålla allmänna handlingar utan&lt;br&gt;avgift när ett utlämnande har begärts med stöd av offentlighetsprincipen&lt;br&gt;(se 2 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges att regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;får meddela föreskrifter om avgifter. Detta gäller alltså andra avgifter än&lt;br&gt;sådana som tas ut för tillhandahållande av utskrifter som har begärts med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stöd av offentlighetsprincipen enligt 2 kap. 13 &amp;nbsp;§ tryckfrihets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Lantmäteriverket eller en annan myndighet har meddelat&lt;br&gt;enligt denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har meddelat&lt;br&gt;med stöd av denna lag far överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För överklagande av beslut om avgift för användningen av fastighets-&lt;br&gt;registret gäller särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 12 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar möjligheterna till överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar väsentligen 65 § fastighetsregister-&lt;br&gt;kungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 11 § framgår att regeringen far meddela föreskrifter om avgifter&lt;br&gt;för användningen av registret. På förslag av Lagrådet har i andra stycket&lt;br&gt;erinrats om att det för överklagande av beslut om avgift gäller särskilda&lt;br&gt;bestämmelser (se avgiftsförordningen [1992:191]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2 eller&lt;br&gt;7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av denna&lt;br&gt;lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättnings-&lt;br&gt;skyldigheten far dock inte jämkas, om felet har berott på någon som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt&lt;br&gt;behandla uppgifter i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av&lt;br&gt;fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket behandlar rätten till ersättning vid kränkning av enskilds&lt;br&gt;personliga integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att EG-direktivet som&lt;br&gt;huvudregel förutsätter att skadestånd utgår, om det vid behandling av&lt;br&gt;personuppgifter uppkommer skada för enskilds personliga integritet. I&lt;br&gt;48 § personuppgiftslagen finns också en bestämmelse som säkerställer&lt;br&gt;detta. Den bestämmelsen innebär att den personuppgiftsansvarige skall&lt;br&gt;ersätta den registrerade för skada eller kränkning av den personliga&lt;br&gt;integriteten som en behandling av personuppgifter i strid med person-&lt;br&gt;uppgiftslagen har orsakat. Avgränsningen till personuppgiftslagen för&lt;br&gt;emellertid med sig att 48 § personuppgiftslagen inte kan grunda rätt till&lt;br&gt;skadestånd för behandlingar som har skett i strid med särskilda be-&lt;br&gt;stämmelser i annan lag. För att personuppgiftslagens skadestånds-&lt;br&gt;bestämmelse skall bli tillämplig vid behandlingar i strid med lagen om&lt;br&gt;fastighetsregister eller föreskrifter meddelade med stöd av lagen krävs&lt;br&gt;därför en hänvisning till denna (jfr t.ex. prop. 1997/98:97 s. 108).&lt;br&gt;Eftersom det har ansetts rimligt att ersättning för integritetskränkning kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgå även vid behandlingar i strid med lagen om fastighetsregister m.m.,&lt;br&gt;har en sådan hänvisning tagits in i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för skada eller kränkning av den personliga integriteten har&lt;br&gt;utformats så att staten genom Lantmäteriverket, såsom personupp-&lt;br&gt;giftsansvarig, är skadeståndsskyldig gentemot den enskilde för behand-&lt;br&gt;lingar av uppgifter som har skett i strid med lagen om fastighetsregister&lt;br&gt;eller personuppgiftslagen. Ersättningsskyldigheten kan enligt 48 § andra&lt;br&gt;stycket personuppgiftslagen jämkas om det visas att felet inte beror på&lt;br&gt;den personuppgiftsanvarige. Av förevarande paragraf framgår dock att&lt;br&gt;jämkning inte kan komma i fråga, om felet beror på någon som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning har haft rätt att föra in uppgifter i registret, t.ex. en&lt;br&gt;kommun som har fört in uppgifter i registrets byggnadsdel. Det har&lt;br&gt;ansetts rimligt att den registrerade bör komma i åtnjutande av samma&lt;br&gt;skydd i dessa fall som om registreringen hade gjorts av den personupp-&lt;br&gt;giftsansvarige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en erinran om de särskilda skadeståndsregler&lt;br&gt;som ålägger staten ett strikt ansvar för tekniska fel i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del och inskrivningsdel. Dessa regler - för vilka har redogjorts&lt;br&gt;i avsnitt 10 - tar särskilt sikte på skyddet för den allmänna&lt;br&gt;omsättningen. Några sakliga ändringar i dessa regler föreslås inte. De&lt;br&gt;kommer således att gälla vid sidan av personuppgiftslagens skadestånds-&lt;br&gt;bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av skadeståndslagen följer att skadeståndsskyldighet också kan&lt;br&gt;komma i fråga vid felaktigheter i registret som har orsakat någon enskild&lt;br&gt;ekonomisk skada och som beror på fel eller försummelse vid myndig-&lt;br&gt;hetsutövning eller som har vållats genom felaktiga upplysningar eller råd&lt;br&gt;(se 3 kap. 2 och 3 §§ skadeståndslagen). Någon särskild erinran om detta&lt;br&gt;har inte ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättelse av personuppgifter i fastighetsregistrets allmänna del&lt;br&gt;och i dess inskrivningsdel tillämpas 19 kap. fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) och 19 kap. jordabalken i stället för 28 § personuppgiftslagen&lt;br&gt;(1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar&lt;br&gt;tillämpas 28 § personuppgiftslagen. Frågor om sådan rättelse skall prövas&lt;br&gt;av annan än den personuppgiftsansvarige, om regeringen för viss del av&lt;br&gt;registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 10 har det lämnats en redogörelse för de särskilda be-&lt;br&gt;stämmelserna i jordabalken och fastighetsbildningslagen om rättelse av&lt;br&gt;uppgifter i de hittillsvarande inskrivnings- och fastighetsregistren. Som&lt;br&gt;där har angetts föreslås inte några sakliga ändringar av dessa regler. I&lt;br&gt;paragrafens första stycke har erinrats om dessa bestämmelser. Lagtexten&lt;br&gt;har utformats så att det framgår att bestämmelserna är exklusiva i&lt;br&gt;förhållande till bestämmelsen om rättelse i 28 § personuppgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller övriga delar av det nya fastighetsregistret finns det inga&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om rättelse. Det ansluter till vad som hittills har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gällt för byggnadsregistret och taxeringsuppgifter m.m. i fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet. Att rättelse skall ske följer emellertid av 28 § personuppgifts-&lt;br&gt;lagen. I paragrafens andra stycke har en hänvisning gjorts till den be-&lt;br&gt;stämmelsen. Det har vidare angetts att rättelse i dessa fall ankommer på&lt;br&gt;den personuppgiftsansvarige. Regeringen skall dock ha möjlighet att för&lt;br&gt;viss del av registret eller för vissa uppgifter föreskriva något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av vissa lagar på&lt;br&gt;fastighetsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en del äldre lagar på fastighetsrättens område som&lt;br&gt;numera har förlorat sin betydelse upphävs. Skälen för att lagarna upphävs&lt;br&gt;har behandlats närmare i avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring av jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i&lt;br&gt;fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när&lt;br&gt;fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken&lt;br&gt;ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om&lt;br&gt;fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i&lt;br&gt;fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom&lt;br&gt;sådant förvärv som avses i 17 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket skall den som har förlitat sig på ett&lt;br&gt;högst en månad gammalt gravationsbevis anses ha varit i god tro, om det&lt;br&gt;inte framgår av omständigheterna att han eller hon på annat sätt har fått&lt;br&gt;eller borde ha fatt kännedom om äganderättsöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 6 kap. 7 § i promemorians förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket behandlas när den som har förlitat sig på uppgift i ett&lt;br&gt;gravationsbevis skall anses vara i god tro. Reglerna har hittills inneburit&lt;br&gt;att den som förlitat sig på ett högst sex månader gammalt gravationsbevis&lt;br&gt;utfärdat enligt det manuella systemet anses ha varit i god tro om inte&lt;br&gt;annat visas. Om ett gravationsbevis avsett förhållande i inskrivnings-&lt;br&gt;registret, har dock gällt att beviset inte får vara mer än en månad&lt;br&gt;gammalt. I förslaget har den särskilda regeln avseende gravationsbevis&lt;br&gt;utfärdade enligt det manuella systemet tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att det inte finns skäl för uppsägning, far han&lt;br&gt;eller hon klandra uppsägningen. Om tomträttshavaren inte väcker talan&lt;br&gt;inom tre månader efter det att uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel, är rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 kap. 16 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. jordabalken innehåller bestämmelser om tomträtt. I flera para-&lt;br&gt;grafer har hittills förekommit bestämmelser om att skilda förhållanden&lt;br&gt;skall antecknas i ”tomträttsboken” samt bestämmelser som anknyter till&lt;br&gt;sådana anteckningar. I dessa paragrafer - bl.a. förevarande paragraf - har&lt;br&gt;uttrycket ”tomträttsboken” nu bytts ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”. Paragrafen har också omarbetats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsägaren är skyldig att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesumman väckas inom ett år efter det att uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel. Om tomträttshavaren har klandrat&lt;br&gt;uppsägningen enligt 16 §,får talan om lösesumman i stället väckas inom&lt;br&gt;ett år efter det att domen i målet om klander vann laga kraft. Om tiden&lt;br&gt;inte iakttas, förfaller uppsägningen. Talan får väckas av såväl fastighets-&lt;br&gt;ägaren som tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domen om lösesumman har vunnit laga kraft, skall lösesumman&lt;br&gt;inom en månad deponeras hos länsstyrelsen. Lösesumman behöver dock&lt;br&gt;inte deponeras tidigare än en månad före den dag till vilken uppsäg-&lt;br&gt;ningen har ägt rum. Om lösesumman inte deponeras inom föreskriven&lt;br&gt;tid, skall länsstyrelsen efter ansökan ta ut beloppet som om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet hade ålagts genom domen. När lösesumman har deponerats,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen genast anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som har deponerats skall ofördröjligen sättas in i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 13 kap. 18 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är av samma slag som ändringarna i 13 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett ärende om anteckning enligt 19 kap. 29 § första stycket,&lt;br&gt;20 kap. 14 § eller 21 kap. 4 § denna balk eller 7 £ förköpslagen&lt;br&gt;(1967:868) har tagits upp på en inskrivningsdag, får den som därefter&lt;br&gt;har förvärvat egendomen eller någon annan rättighet i denna än panträtt&lt;br&gt;inte till stöd för beståndet av förvärvet eller rätten till ersättning enligt&lt;br&gt;4 § andra stycket åberopa att han eller hon vid förvärvet varken ägde&lt;br&gt;eller bort äga kännedom om den omständighet som har antecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 7 § tredje stycket och 7 a § gäller också vid&lt;br&gt;bedömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om&lt;br&gt;en omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 18 kap. 8 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har omarbetats redaktionellt. Den tidigare hänvisningen till&lt;br&gt;en bestämmelse i 19 kap. har justerats med anledning av den ändrade&lt;br&gt;paragrafnumreringen i det kapitlet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning enligt denna balk skall göras i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Bestämmelser om fastighetsregistret finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 1 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nya lydelse framgår att inskrivning skall ske i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel och inte - som tidigare har före-&lt;br&gt;skrivits i paragrafen - i fastighetsbok eller tomrättsbok. Skälen för detta&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. samt ärenden om anteckning enligt 29 och&lt;br&gt;30 §§ i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 2 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i stort det andra stycket i hittillsvarande 1 §. Vad&lt;br&gt;som utgör anteckningsärenden framgår av 29 och 30 §§. Även sådana&lt;br&gt;ärenden är inskrivningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden skall handläggas av inskrivningsmyndigheter, om&lt;br&gt;inte regeringen med stöd av 27§ har bestämt något annat. Regeringen&lt;br&gt;bestämmer inskrivningmyndigheternas verksamhetsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 3 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 2 § första stycket i den paragrafens&lt;br&gt;hittills gällande lydelse. Liksom tidigare skall inskrivningsärenden som&lt;br&gt;huvudregel handläggas av inskrivningsmyndigheter. Med stöd av 27 § -&lt;br&gt;som motsvarar 3 § andra och tredje styckena lagen (1973:98) om&lt;br&gt;inskrivningsregister - kan dock regeringen bestämma att vissa&lt;br&gt;inskrivningsärenden skall handläggas på annat sätt. Regeringen kan alltså&lt;br&gt;föreskriva att vissa slag av ärenden får handläggas av annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen framgår att regeringen har rätt att bestämma&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheternas verksamhetsområden. Det innebär bl.a. att&lt;br&gt;antalet inskrivningsmyndigheter regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inskrivningsärende skall handläggas av den inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;inom vars verksamhetsområde den fastighet som ärendet rör är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 4 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivningsmyndighet skall ledas av en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som handlägger ett inskrivningsärende tillämpas bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 13-15 §§ rättegångsbalken om jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke, som motsvarar den tidigare 2 § andra&lt;br&gt;stycket, framgår att en inskrivningsmyndighet skall ledas av en lagfaren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;domare. Termen inskrivningsdomare har, såsom föråldrad, övergetts.&lt;br&gt;Inskrivningsärendena handläggs vanligen av annan än föreståndaren för&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke fastslås att rättegångsbalkens regler om jäv&lt;br&gt;för domare skall tillämpas också vid handläggning av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden. Detta gäller givetvis även när ärendet har delegerats till icke-&lt;br&gt;rättsbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inskrivningsärende skall tas upp på en inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag skall hållas varje måndag, tisdag, onsdag, torsdag&lt;br&gt;och fredag, dock inte på helgdag, midsommarafton, julafton eller&lt;br&gt;nyårsafton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdagen skall avslutas klockan tolv. En ansökan om&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. eller en anmälan om anteckning enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§ i detta kapitel som kommer in till inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;efter denna tidpunkt anses gjord följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det samma dag som en ansökan eller anmälan tas upp görs en&lt;br&gt;registrering i fastighetsregistrets allmänna del avseende den fastighet&lt;br&gt;som ansökan eller anmälan avser, skall ansökan eller anmälan anses ha&lt;br&gt;gjorts efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 6 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket reglerar vilka dagar som är inskrivningsdagar, dvs. på&lt;br&gt;vilka dagar som inskrivningsärenden kan tas upp. Bestämmelserna om&lt;br&gt;detta har hittills haft sin plats i 5 § och inneburit att inskrivningsdag&lt;br&gt;normalt hålls en gång i veckan. Ansökan som har inkommit mellan två&lt;br&gt;inskrivningsdagar har ansetts gjord på den senare. Om inskrivning har&lt;br&gt;skett i inskrivningsregister, har dock inskrivningsdag hållits vaije&lt;br&gt;måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag som inte utgör helgdag,&lt;br&gt;midsommarafton, julafton eller nyårsafton (se 4 § lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register). I båda fallen har inskrivningsdagen avslutats klockan tolv (se&lt;br&gt;3 § andra stycket kungörelsen med tillämpningsföreskrifter för inskriv-&lt;br&gt;ningsväsendet enligt jordabalken och 15 § första stycket inskrivnings-&lt;br&gt;registerkungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna om när inskrivningsdag skall hållas&lt;br&gt;överensstämmer i sak med de bestämmelser som hittills har gällt vid&lt;br&gt;inskrivning i inskrivningsregister. Av systematiska skäl har också&lt;br&gt;bestämmelsen om den tidpunkt då inskrivningsdagen avslutas tagits in i&lt;br&gt;lagen (se tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket motsvarar 4 § tredje stycket lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en bestämmelse som hittills har funnits i 5 § tredje stycket får&lt;br&gt;ärende om lagfartssammanträde (se 20 kap. 10 §) tas upp på annan dag&lt;br&gt;än inskrivningsdag. Den bestämmelsen fyller inte längre något syfte när&lt;br&gt;inskrivningsdag hålls på samtliga vardagar utom lördag. Bestämmelsen&lt;br&gt;har därför utmönstrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett inskrivningsärende enligt beslut av hovrätten eller Högsta&lt;br&gt;domstolen skall tas upp till ny handläggning hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten, skall ärendet tas upp på den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;inkommer till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 7 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer - med mindre redaktionella jämkningar -&lt;br&gt;med den bestämmelse som hittills har funnits i 15 §. En saklig ändring&lt;br&gt;har dock gjorts. Hittills har gällt att det ärende, som skall tas upp på nytt,&lt;br&gt;skall behandlas på första inskrivningsdagen efter det att beslutet kom till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten. Den nya bestämmelsen innebär att ärendet&lt;br&gt;skall tas upp på den inskrivningsdag då beslutet kom in till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Därigenom kommer samma princip att gälla i fråga&lt;br&gt;om detta slag av ärenden som beträffande vanliga inskrivningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall föra dagbok över de inskrivningsärenden&lt;br&gt;som handläggs av myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 8 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar - med mindre redaktionella jämkningar - den&lt;br&gt;hittillsvarande 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall sammanföra handlingarna i inskrivnings-&lt;br&gt;ärendena i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan har lämnat någon uppgift eller&lt;br&gt;förklaring av betydelse för ärendet, skall en anteckning om detta göras i&lt;br&gt;akten. Detsamma gäller om en särskild utredning har gjorts i ärendet. I&lt;br&gt;akten skall även tas in protokoll samt kallelser, förelägganden och andra&lt;br&gt;beslut som inte skall antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skälen för vissa beslut skall antecknas i akten framgår av 19 och&lt;br&gt;25§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 9 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar - med mindre redaktionella jämkningar - den&lt;br&gt;hittillsvarande 7 §. Bestämmelsen om att protokoll skall föras in i akten&lt;br&gt;har hittills funnits i inskrivningsregisterkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ansöka om inskrivning enligt 20-24 kap. skall göra detta&lt;br&gt;skriftligen. Regeringen får föreskriva att ansökan får göras i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in de handlingar som åberopas till stöd för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 10 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Det har hittills inte funnits något generellt krav på att&lt;br&gt;en ansökan i ett inskrivningsärende skall vara skriftlig. Ett sådant krav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppställs nu i förevarande paragrafs första stycke. Frågan har behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 9.1. Den fortgående tekniska utvecklingen gör det emellertid&lt;br&gt;naturligt att inte stänga dörren för andra ingivandeformer. I lagtexten har&lt;br&gt;därför intagits ett bemyndigande för regeringen att utfärda föreskrifter&lt;br&gt;om att ansökningar far ske i annan form (jfr 4 § lagen om domstols-&lt;br&gt;ärenden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att de handlingar som åberopas till stöd för&lt;br&gt;ansökan skall ges in till inskrivningsmyndigheten. Bestämmelsen har&lt;br&gt;tidigare funnits i 16 § första stycket första meningen inskrivnings-&lt;br&gt;registerkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla uppgifter om sökandens namn, person-&lt;br&gt;nummer och postadress. Ansökan skall också innehålla uppgift om&lt;br&gt;sökandens telefonnummer till bostaden eller arbetsplatsen. Om sökanden&lt;br&gt;företräds av ställföreträdare eller ombud, behöver telefonnummer dock&lt;br&gt;inte anges. Nummer som avser ett hemligt telefonabonnemang behöver&lt;br&gt;anges endast om inskrivningsmyndigheten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har en ställföreträdare, skall motsvarande uppgifter&lt;br&gt;lämnas även om ställföreträdaren. Har sökanden utsett ombud, skall&lt;br&gt;ombudets namn, postadress och telefonnummer anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan något annat än inteckning, skall den även innehålla&lt;br&gt;uppgift om överlåtarens, upplåtarens eller förvärvarens namn och, där&lt;br&gt;sådant finns, person- eller organisationsnummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 11 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innehåller regler om vad en ansökan i ett&lt;br&gt;inskrivningsärende skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första och andra styckena överensstämmer i väsentliga&lt;br&gt;delar med de krav som uppställs i 5 § lagen om domstolsärenden. Med&lt;br&gt;hänsyn till att inskrivningsärenden regelmässigt är av enklare slag har&lt;br&gt;dock kraven på upplysningar satts något lägre. Lagrådet har ifrågasatt&lt;br&gt;om det inte även - såsom i lagen om domstolsärenden - bör krävas att&lt;br&gt;sökanden lämnar uppgifter som är av betydelse för delgivning med&lt;br&gt;honom eller henne. Delgivning torde emellertid endast undantagsvis bli&lt;br&gt;aktuell i inskrivningsärenden (se t.ex. bestämmelserna i 19 kap. 16 § om&lt;br&gt;kallelser och förelägganden). Ett krav på att lämna uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för delgivning framstår då som onödigt betungande. Mot denna bakgrund&lt;br&gt;har det ansetts att något sådant krav inte bör ställas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ofta företräds sökanden i ett inskrivningsärende av en &amp;quot;ingivare&amp;quot;. En&lt;br&gt;sådan ingivare är i rättsligt hänseende ett ombud med begränsad&lt;br&gt;behörighet och omfattas därför av den uppgiftsskyldighet som anges i&lt;br&gt;andra stycket andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket uppställs krav på upplysningar om andra än sökanden;&lt;br&gt;nämligen om överlåtare, upplåtare eller förvärvare. Bestämmelsen&lt;br&gt;överensstämmer i sak med den bestämmelse som hittills har funnits i&lt;br&gt;16 § andra stycket inskrivningsregisterkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall omedelbart avvisas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte har gjorts hos rätt inskrivningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den inte har gjorts på det sätt som anges i 10 § första stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det förvärv som sökanden åberopar uppenbarligen är sådant att det&lt;br&gt;inte kan skrivas in i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 12 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 1 och 3 motsvarar - med mindre redaktionella jämkningar -&lt;br&gt;den hittillsvarande 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 har det lagts till en bestämmelse om omedelbar avvisning&lt;br&gt;om kravet på skriftlig form för en ansökan i inskrivningsärende inte har&lt;br&gt;uppfyllts. Hittills har det, som nämnts vid 10 §, inte uppställts något&lt;br&gt;generellt krav på skriftlig ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan avser en fastighet eller en del av en fastighet som ingår i&lt;br&gt;en beslutad men inte fullbordad sammanläggning, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten besluta om uppskov i ärendet. Uppskov får dock inte&lt;br&gt;beslutas om ansökan omedelbart skall avvisas enligt 12 § eller omedel-&lt;br&gt;bart avslås enligt någon bestämmelse i 20-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet skall tas upp på nytt på den inskrivningsdag då ett med-&lt;br&gt;delande har kommit in till inskrivningsmyndigheten om att samman-&lt;br&gt;läggningen har fullbordats eller frågan om sammanläggning inte längre&lt;br&gt;är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 13 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som behandlar uppskov när fastighet som berörs av&lt;br&gt;inskrivningsansökan är föremål för sammanläggning, överensstämmer&lt;br&gt;med den bestämmelse som hittills har funnits i 9 § första stycket.&lt;br&gt;Ändringarna är av redaktionell natur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för utredningen, får inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;besluta om uppskov i ett ärende till en viss senare inskrivningsdag.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en ansökan inte innehåller de uppgifter som anges i&lt;br&gt;11 § och ansökan på grund av detta inte kan tas upp till prövning utan&lt;br&gt;väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppskov beslutas enligt första stycket, får sökanden föreläggas att&lt;br&gt;ge in den utredning eller de uppgifter som behövs. Ifall som avses i 16 §&lt;br&gt;får sökanden även föreläggas att infinna sig personligen eller genom&lt;br&gt;ombud till ett sammanträde. Iföreläggandet får inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;föreskriva vite. Följer sökanden inte föreläggandet, får ansökan avvisas.&lt;br&gt;En upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om uppskov m.m. med hänsyn till&lt;br&gt;utredningen. Den överensstämmer i huvudsak - med smärre redak-&lt;br&gt;tionella ändringar - med den bestämmelse som hittills har funnits i 9 §&lt;br&gt;andra stycket. En nyhet är att uppskov och föreläggande om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komplettering kan beslutas även när ansökan inte uppfyller de formella&lt;br&gt;föreskrifterna i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden underlåter att komplettera en ansökan, kan inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten avvisa ansökan. Detta bör vara den normala påföljden när&lt;br&gt;ett kompletteringsföreläggande inte följs. Om det framkommer att&lt;br&gt;sökanden har haft giltig ursäkt för underlåtenheten, bör dock&lt;br&gt;myndigheten i stället meddela ett nytt kompletteringsföreläggande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende med hänsyn till sin art eller omfattning inte lämpligen kan&lt;br&gt;avgöras omedelbart, far inskrivningsmyndigheten besluta om uppskov&lt;br&gt;även i andra fall än som avses i 13 och 14 §§. Ärendet skall i så fall tas&lt;br&gt;upp till prövning senast på den femte inskrivningsdagen efter den&lt;br&gt;inskrivningsdag då ansökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 15 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte förekommer några särskilda utredningssvårigheter&lt;br&gt;kan det i ett system där inskrivningsdag hålls varje dag inträffa att&lt;br&gt;enstaka inskrivningsärenden inte hinner slutföras innan nästa inskriv-&lt;br&gt;ningsdag påbörjas. För denna situation har det hittills funnits en särskild&lt;br&gt;bestämmelse om uppskov i 5 § lagen om inskrivningsregister. Den&lt;br&gt;bestämmelsen har, utan någon ändring i sak, tagits in i förevarande&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av någon särskild omständighet finns anledning att&lt;br&gt;anta att det förvärv som sökanden åberopar är ogiltigt eller inte kan&lt;br&gt;göras gällande eller att den sökta åtgärden på annat sätt skulle kränka&lt;br&gt;någon annans rätt, skall inskrivningsmyndigheten ge den vars rätt berörs&lt;br&gt;tillfälle att yttra sig skriftligen. I samband med detta får även sökanden&lt;br&gt;eller annan ges tillfälle att yttra sig skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall inskrivningsmyndigheten hålla ett sammanträde.&lt;br&gt;Beträffande kallelse till och utevaro från ett sådant sammanträde gäller&lt;br&gt;för sökanden 14 § andra stycket i detta kapitel och för någon annan än&lt;br&gt;sökanden 18 och 20 §§ lagen (1996:242) om domstolsärenden. Samman-&lt;br&gt;trädet får hållas på telefon, om det är lämpligt. Underlåtenhet att delta i&lt;br&gt;ett telefonsammanträde får dock inte leda till någon påföljd. Protokoll&lt;br&gt;skall föras över vad som framkommer vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten finner att det råder tvist om sökandens&lt;br&gt;rätt, får myndigheten förelägga sökanden att inom viss tid väcka talan&lt;br&gt;vid domstol. Följer sökanden inte föreläggandet, får inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten avvisa ansökan. En upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 16 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som som motsvarar den tidigare 10 §, innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om att inskrivningsmyndigheten i vissa fall skall bereda&lt;br&gt;dem som berörs av ansökan tillfälle att yttra sig skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket överensstämmer med hittills gällande&lt;br&gt;ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall kan inskrivningsmyndigheten behöva höra parterna&lt;br&gt;muntligen. I andra stycket anges att inskrivningsmyndigheten då skall&lt;br&gt;hålla sammanträde. Beträffande kallelse och utevaro till ett sådant&lt;br&gt;sammanträde gäller för sökandens del vad som sägs i 14 § andra stycket.&lt;br&gt;Det innebär att, om sökanden inte följer inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;föreläggande, ansökan kan avvisas. Också vitesföreläggande kan&lt;br&gt;användas. Om någon annan än sökanden skall höras vid sammanträde,&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 18 och 20 §§ lagen om domstolsärenden&lt;br&gt;tillämpas. Det innebär att kallelsen kan förenas med vite och att eventuell&lt;br&gt;utevaro inte hindrar att ärendet avgörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanträdet kan också hållas på telefon, om det är lämpligt (jfr 19 §&lt;br&gt;lagen om domstolsärenden). Underlåtenhet att delta i ett telefon-&lt;br&gt;sammanträde far dock inte leda till någon påföljd. Inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten får alltså inte föreskriva vite i kallelsen och får inte heller avvisa&lt;br&gt;ansökan om sökanden inte deltar i sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendelagens bestämmelser om offentlighet och ordning vid samman-&lt;br&gt;träde (se 21 § lagen om domstolsärenden) är enligt 26 § tillämpliga då&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet håller sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket om förande av protokoll har hittills&lt;br&gt;funnits i inskrivningsregisterkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket överensstämmer med hittills gällande rätt (jfr 10 § i dess&lt;br&gt;hittills gällande lydelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 20 kap. 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;21 kap. 3 §, 22 kap. 4 § och 23 kap. 3 § följer att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten i vissa fall skall förklara en ansökan vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en ansökan förklaras vilande får inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten förelägga sökanden att visa om det hinder som har föranlett&lt;br&gt;vilandeförklaringen har blivit undanröjt. Föreläggandet får förenas med&lt;br&gt;vite. Om sökanden inte följer föreläggandet, kan ansökan avvisas. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 17 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket, som saknar tidigare motsvarighet, innehåller en erinran&lt;br&gt;om de bestämmelser om vilandeförklaring som finns i balkens senare&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar i sak den bestämmelse som hittills har funnits&lt;br&gt;i 11 §. Ändringarna är endast redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan har förklarats vilande, skall inskrivningsmyndigheten ta&lt;br&gt;upp den till ny prövning så snart det finns anledning till det. Ansökan får&lt;br&gt;dock inte avslås utan att sökanden har fått tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får i ett ärende som avses i första stycket&lt;br&gt;meddela ett sådant föreläggande som anges i 17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 11 § första stycke i kapitlets hittills gällande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i andra stycket har tidigare funnits i 11 § andra stycket.&lt;br&gt;Ändringarna är endast redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant beslut i ärende enligt 20-24 kap. som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning skall föras in i fastighetsregistrets inskrivningsdel meddelas&lt;br&gt;genom att beslutet förs in i denna del av registret. Beslutet skall anses ha&lt;br&gt;det innehåll som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet innebär att en ansökan inte bifalls, skall skälen för&lt;br&gt;beslutet antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 19 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare 12 §. Tidigare bestämmelser om&lt;br&gt;införing i tomträttsbok eller fastighetsbok har ändrats till att avse införing&lt;br&gt;i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Paragrafen har dessutom jämkats&lt;br&gt;redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall utfärda bevis om beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet har gått emot sökanden eller någon annan som har hörts i&lt;br&gt;ärendet, skall inskrivningsmyndigheten genast underrätta denne om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underrättelse enligt andra stycket skall vara skriftlig. Den skall&lt;br&gt;innehålla de skäl för beslutet som har antecknats i akten. Om beslutet&lt;br&gt;kan överklagas, skall upplysning lämnas om detta och om vad som skall&lt;br&gt;iakttas vid ett överklagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 21 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att inskrivningsmyndighet skall utfärda bevis&lt;br&gt;om fattade beslut. Närmare föreskrifter om sådana bevis har hittills&lt;br&gt;funnits i 29-32 §§ inskrivningsregisterkungörelsen. Bestämmelsen&lt;br&gt;reglerar inte när dessa bevis skall tillhandahållas sökanden. I stället finns&lt;br&gt;det i 5 § förordningen (1980:900) om statliga myndigheters service-&lt;br&gt;skyldighet, m.m. en generell bestämmelse om att en inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet skall tillhandahålla de handlingar som utfärdas för en part&lt;br&gt;inom två veckor från inskrivningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena behandlas inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;skyldighet att skicka underrättelse till den som ett beslut har gått emot.&lt;br&gt;Bestämmelserna motsvarar den tidigare 13 §. Bestämmelsen i tredje&lt;br&gt;stycket har kompletterats på det sätt som Lagrådet har föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehållet i ett bevis som inskrivningsmyndigheten tidigare har&lt;br&gt;utfärdat till följd av senare beslut om rättelse inte längre stämmer&lt;br&gt;överens med uppgift i fastighetsregistrets inskrivningsdel, skall myndig-&lt;br&gt;heten utfärda ett nytt bevis. I samband därmed skall det tidigare&lt;br&gt;utfärdade beviset förstöras. Inskrivningsmyndigheten får förelägga den&lt;br&gt;som innehar ett sådant bevis att ge in det till myndigheten. Föreläg-&lt;br&gt;gandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 22 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar frågan hur redan utfärdade bevis om inskrivning&lt;br&gt;skall behandlas i samband med rättelse. Den motsvarar i huvudsak - med&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar - första stycket i den tidigare 18 § (jfr även&lt;br&gt;8 § lagen om inskrivningsregister). Den äldre bestämmelsen om att&lt;br&gt;rättelsen skall anmärkas på bevis i ärendet har dock utmönstrats. I stället&lt;br&gt;har föreskrivits att nytt bevis skall utfärdas och att det gamla i samband&lt;br&gt;därmed skall förstöras (jfr 29 § tredje stycket inskrivningsregister-&lt;br&gt;kungörelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsregistrets inskrivningsdel innehåller någon uppenbar&lt;br&gt;oriktighet som beror på inskrivningsmyndighetens eller någon annans&lt;br&gt;skrivfel, på något liknande förbiseende eller på ett tekniskt fel, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten rätta uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtgärden kan bli till skada för en ägare eller en innehavare av en&lt;br&gt;panträtt eller en innehavare av en rättighet för vilken inskrivning är&lt;br&gt;beviljad eller sökt, skall det inbördes företrädet mellan de berörda&lt;br&gt;förvärven bestämmas efter vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 23 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om rättelse. Frågor om rättelse har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rättelse till följd av skrivfel, räknefel eller liknande&lt;br&gt;förbiseende har tidigare funnits i 17 §. De bestämmelserna har genom en&lt;br&gt;hänvisning i 8 § lagen om inskrivningsregister kommit att omfatta även&lt;br&gt;rättelse av uppenbar oriktighet som beror på tekniskt fel. Reglerna om&lt;br&gt;olika slag av rättelse har nu förts samman i en paragraf. Den nya&lt;br&gt;paragrafen behandlar således både rättelse av det slag som tidigare har&lt;br&gt;reglerats i 17 § och rättelse av det slag som avses i 8 § lagen om&lt;br&gt;inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inskrivningsmyndigheten har tagit upp ett ärende om rättelse, skall&lt;br&gt;detta antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel, om beslut i ärendet&lt;br&gt;inte meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 24 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer med den bestämmelse som hittills har&lt;br&gt;funnits i 18 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rättelse sker, skall inskrivningsmyndigheten ge den som berörs av&lt;br&gt;åtgärden, om han eller hon är känd, tillfälle att yttra sig. Åven den&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket skall ges tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. Något yttrande behöver dock inte inhämtas, om det är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 25 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar hittillsvarande 17 § förstastycket. Bestämmelsen&lt;br&gt;reglerar förfarandet innan en rättelse kan verkställas. Inskrivnings-&lt;br&gt;myndighetens skyldighet att kommunicera med den som berörs av&lt;br&gt;korrigeringsåtgärden har dock begränsats något; yttrande behöver&lt;br&gt;sålunda inte inhämtas om det är uppenbart onödigt (jfr 33 § ärendelagen).&lt;br&gt;En remissinstans har förordat att det blir möjligt att hålla sammanträde i&lt;br&gt;rättelseärenden. En rättelse kan emellertid komma till stånd endast om&lt;br&gt;registret innehåller någon uppenbar oriktighet (jfr 22 §). Mot den&lt;br&gt;bakgrunden har det inte ansetts ändamålsenligt med en ordning som gör&lt;br&gt;det möjligt att i rättelseärenden hålla sammanträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse enligt 22 § meddelas genom att uppgiften i registret&lt;br&gt;ändras eller tas bort med uppgift om att rättelse har gjorts. Skälen för&lt;br&gt;beslutet skall antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inskrivningsmyndigheten i vissa fall även skall utfärda ett nytt bevis&lt;br&gt;om inskrivning framgår av 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 26 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket överensstämmer i sak med den bestämmelse som hittills&lt;br&gt;har funnits i 17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har det tagits in en erinran om att inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;hetens ibland kan vara skyldig att efter en rättelse utfärda ett nytt bevis i&lt;br&gt;det inskrivningsärende som rättelsen avsåg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna balk, skall följande bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1996:242) om domstolsärenden tillämpas vid inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;handläggning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om utredning av ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första stycket om skriftligt förfarande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om skriftväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket om offentlighet och ordning vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om parts rätt att få del av uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-25 §§ om bevisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § om straff och vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § första och tredje styckena om inkommande handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § om hinder mot inställelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § om delgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § om ombud och biträde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § om tolk och översättning av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i de i första stycket angivna paragraferna om domstolen&lt;br&gt;skall i stället avse inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 27 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § andra stycket har det hittills föreskrivits att bestämmelserna om&lt;br&gt;tvistemål - dvs. rättegångsbalkens civilprocessuella regler - i tillämpliga&lt;br&gt;delar gäller, i den mån inte annat följer av jordabalken. Den bestäm-&lt;br&gt;melsen har nu ersatts av hänvisningar till bestämmelser i lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden. Skälen för detta har behandlats i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen hänvisar bl.a. till bestämmelserna om vite i 43 § lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden. De bestämmelser om vite som hittills har funnits i 19&lt;br&gt;kap. 4 § jordabalken har därför kunnat utmönstras. Hänvisningarna är&lt;br&gt;inte avsedda att träffa bestämmelserna om hämtning i 43 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkommande handlingar hänvisar paragrafen till 44 §&lt;br&gt;första och tredje styckena lagen om domstolsärenden. Med hänsyn till&lt;br&gt;intresset av att inskrivningsmyndigheten utan särskilda undersökningar&lt;br&gt;skall kunna avsluta pågående inskrivningsdag har någon hänvisning inte&lt;br&gt;gjorts till reglerna i 44 § andra stycket lagen om domstolsärenden om&lt;br&gt;betydelsen av att en handling har avskiljts för myndigheten på ett&lt;br&gt;postkontor. I sådana fall kommer handlingen alltså att anses inkommen&lt;br&gt;först nästkommande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har i andra stycket i förtydligande syfte angetts&lt;br&gt;att vad som i lagen om domstolsärenden sägs om domstolen i stället skall&lt;br&gt;avse inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om inteckningar som är registrerade i pantbrevs-&lt;br&gt;registret enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister föreskriva att&lt;br&gt;anteckningar om innehav av pantbrev får tas bort från fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel på annat sätt än som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva att ändring av namn och adress-&lt;br&gt;uppgifter i anteckningar om innehav av pantbrev eller vilandebevis får&lt;br&gt;införas i inskrivningsdelen på annat sätt än som följer av övriga&lt;br&gt;bestämmelser i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 28 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 § andra och tredje styckena lagen om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 20-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 29 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om handlägg-&lt;br&gt;ningen av inskrivningsärenden enligt 20-24 kap. Bestämmelsen har fatt&lt;br&gt;den lydelse som Lagrådet har förordat. Regeringen avser att med stöd av&lt;br&gt;ett sådant bemyndigande ge Domstolsverket i uppdrag att utfärda&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall anteckna följande uppgifter i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om exekutiv försäljning eller expropriation eller liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv som inverkar på en inteckning eller en inskriven rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om en myndighets fördelning av medel som inverkar på en Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;inteckning eller en inskriven rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgift om att talan har väckts om hävning eller återgång av förvärv&lt;br&gt;av fast egendom eller tomträtt eller om bättre rätt till sådan egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om att talan har väckts i tvist om upplåtelse av tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om dom eller beslut som har vunnit laga kraft i mål som&lt;br&gt;avses i 3 eller 4 eller i annat mål som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har utmätts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. uppgift om att konkursförvaltare har begärt att fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt som ingår i konkursbo skall säljas exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uppgift om att utmätt fast egendom eller tomträtt har sålts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. uppgift om att fast egendom eller tomträtt har belagts med kvarstad&lt;br&gt;eller tagits i anspråk genom betalningssäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. annan uppgift som enligt lag eller annan författning skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall göras när anmälan, bevis eller utdelningslängd som&lt;br&gt;utvisar förhållandet har kommit in till inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol skall genast till inskrivningsmyndigheten anmäla sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i första stycket 3-5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 30-32 §§ i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som reglerar vilka särskilda förhållanden som skall&lt;br&gt;antecknas i inskrivningsdelen, motsvarar i allt väsentligt de hittills-&lt;br&gt;varande 20 och 21 §§. Bestämmelserna i 21 § om att inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten även skall anteckna det förhållandet att vissa tidigare&lt;br&gt;antecknade åtgärder har upphävts eller återgått har dock utgått. Skälen&lt;br&gt;för det anges i kommentaren till 30 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten får uppgift om att en åtgärd som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § första stycket 6 eller 9 har upphävts eller återgått eller att en fråga&lt;br&gt;som sägs i 29 § första stycket 7 har förfallit, skall anteckningen om&lt;br&gt;åtgärden tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten i annat fall har fått en i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskriven underrättelse om att ett tidigare antecknat&lt;br&gt;förhållande har upphört, skall myndigheten ta bort anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aven om någon underrättelse enligt första eller andra stycket inte har&lt;br&gt;lämnats, skall inskrivningsmyndigheten ta bort anteckning som&lt;br&gt;uppenbarligen inte längre har någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 33 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om borttagande av anteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift om att en tidigare antecknad åtgärd har upphävts eller&lt;br&gt;återgått blir i det ADB-baserade systemet inte föremål för någon ny&lt;br&gt;anteckning i inskrivningsdelen av fastighetsregistret. I stället tas den&lt;br&gt;gamla anteckningen bort och sparas endast i avdelningen för äldre&lt;br&gt;förhållanden. Tidigare bestämmelser om att det skall antecknas när ett&lt;br&gt;antecknat förhållande har upphört har därför ersatts av bestämmelser om&lt;br&gt;att den tidigare anteckningen skall tas bort. Bestämmelserna om detta i&lt;br&gt;paragrafens första stycke motsvarar vissa anteckningsbestämmelser som&lt;br&gt;hittills har funnits i 21 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens andra stycke och tredje stycke överensstämmer i sak med&lt;br&gt;de bestämmelser som hittills har funnits i 21 § tredje stycket och 22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende enligt 29 eller 30 § skall bestämmelserna i 10 §, 11 § första och&lt;br&gt;andra styckena, 12 § 1 och 2 samt 14-16, 19 och 22-26 §§ tillämpas.&lt;br&gt;Därvid skall vad som där sägs om ansökan även avse anmälan. Om&lt;br&gt;inskrivningmyndigheten avslår eller avvisar en begäran om anteckning,&lt;br&gt;skall 20 § andra och tredje styckena tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om handläggningen av ärenden enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen eller en myndighet med stöd av andra stycket har&lt;br&gt;meddelat föreskrifter om utfärdande av bevis om beslut i ärende om&lt;br&gt;anteckning, skall bestämmelsen i 21 § tillämpas även på sådant bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke - som har utformats med beaktande av&lt;br&gt;Lagrådets förslag - görs hänvisningar till en del av de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller för ärenden om inskrivning enligt 20-24 kap. Hänvisningarna&lt;br&gt;innebär bl.a följande. En anteckning skall grunda sig på en skriftlig&lt;br&gt;anmälan, ansökan eller motsvarande handling. Om en anmälan eller en&lt;br&gt;ansökan är bristfällig, kan den avvisas. Om bristema kan avhjälpas, kan&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten besluta om uppskov i anteckningsärendet i&lt;br&gt;avvaktan på komplettering. Beslut om anteckning meddelas genom att&lt;br&gt;anteckningen förs in i registret. En anteckning som är uppenbart oriktig&lt;br&gt;kan rättas. Om inskrivningsmyndigheten avvisar eller avslår en begäran&lt;br&gt;om anteckning, skall myndigheten omedelbart underrätta den som har&lt;br&gt;initierat ärendet om beslutet, skälen för beslutet samt huruvida och på&lt;br&gt;vad sätt beslutet kan överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har i andra stycket intagits ett bemyndigande&lt;br&gt;för regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om handläggningen av anteckningsärenden&lt;br&gt;(jfr 28 §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa anteckningsärenden kan det vara lämpligt att bevis om&lt;br&gt;anteckningen utfärdas (jfr 28 § inskrivningsregisterkungörelsen). I tredje&lt;br&gt;stycket anges att om regeringen eller en myndighet har meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om detta, gäller i fråga om rättelse av utfärdat bevis&lt;br&gt;bestämmelsen i 21 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av inskrivningsmyndigheten i ett inskrivningsärende får&lt;br&gt;överklagas till hovrätten av den som beslutet rör, om det har gått honom&lt;br&gt;eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får överklagas även av den myndighet som avses&lt;br&gt;i 18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande tillämpas, om inte annat följer av denna balk,&lt;br&gt;bestämmelserna i 7 §, 8 § första stycket, 9 och 10 §§ samt 38 § fjärde&lt;br&gt;stycket lagen (1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 34 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar allmänna frågor om överklagande och motsvarar&lt;br&gt;väsentligen de bestämmelser som hittills har funnits i 14 § och 18 § andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket. Ett överklagande skall alltså, liksom hittills, prövas av hovrätten.&lt;br&gt;Efter mönster från 36 § lagen om domstolsärenden har det i första stycket&lt;br&gt;tillagts att ett beslut i ett inskrivningsärende får överklagas enbart av den&lt;br&gt;som beslutet rör och enbart om det har gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket överensstämmer i sak med andra stycket i den tidigare&lt;br&gt;18 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller andra regler om överklagande har det hittills i 14 § andra&lt;br&gt;stycket föreskrivits att bestämmelserna i rättegångsbalken om över-&lt;br&gt;klagande av tingsrättens beslut skall tillämpas. I och med tillkomsten av&lt;br&gt;lagen om domstolsärenden har det ansetts mera naturligt att i denna del&lt;br&gt;hänvisa till bestämmelserna i den lagen. På förslag av Lagrådet har det i&lt;br&gt;tredje stycket närmare preciserats vilka paragrafer i lagen om domstols-&lt;br&gt;ärenden som skall tillämpas. Härav följer bl.a. att den lagens särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om innehållet i överklagandeskriften (se 7 § lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden) skall tillämpas även vid överklagande av beslut i&lt;br&gt;inskrivningsärende. Om överklagandet ges in till hovrätt, skall hovrätten&lt;br&gt;överlämna överklagandet till inskrivningsmyndigheten för dess prövning&lt;br&gt;av om överklagandet har getts in i rätt tid (jfr 8 § första stycket lagen om&lt;br&gt;domstolsärenden). Inskrivningsmyndigheten skall avvisa ett över-&lt;br&gt;klagande som har getts in för sent och i annat fall sända överklagandet&lt;br&gt;med övriga handlingar i ärendet till hovrätten (se 38 § fjärde stycket&lt;br&gt;lagen om domstolsärenden). Hovrätten kan förelägga klaganden att&lt;br&gt;avhjälpa brister i överklagandeskriften eller förelägga part att ge in bevis&lt;br&gt;om sin behörighet att inleda ärendet eller om vem som är ställföreträdare&lt;br&gt;för en part. Följs inte ett sådant föreläggande eller finns det något annat&lt;br&gt;hinder för prövning, skall hovrätten under vissa förutsättningar avvisa&lt;br&gt;överklagandet (se 9 och 10 §§ lagen om domstolsärenden).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagande av beslut som inte är slutliga skall 37 §&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstolsärenden tillämpas. Ett beslut om att&lt;br&gt;förklara en ansökan vilande får dock alltid överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 35 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i lagen är att beslut i inskrivningsärenden alltid far&lt;br&gt;överklagas. Av förevarande paragraf framgår emellertid att, som&lt;br&gt;huvudregel, beslut som inte är slutliga får överklagas först i samband&lt;br&gt;med överklagande av beslut som innebär att ärendet avgörs. Det innebär&lt;br&gt;bl.a. att beslut om uppskov, som hittills har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;och utan någon begränsning till viss tid (jfr 49 kap. 7 § rättegångs-&lt;br&gt;balken), överhuvudtaget inte kan överklagas längre. Beträffande skälen&lt;br&gt;till att denna ordning har uppställts i lagen om domstolsärenden, se prop.&lt;br&gt;1995/96:115 s. 175. Det har ansetts att det inte finns anledning att i&lt;br&gt;jordabalken reglera denna fråga på något annat sätt än i ärendelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några praktiskt viktiga fall får dock också beslut som inte är slutliga&lt;br&gt;överklagas särskilt (se 37 § lagen om domstolsärenden). Exempel på ett&lt;br&gt;sådant beslut är beslut om utdömande av vite. Det har också ansetts att&lt;br&gt;beslut om att förklara en ansökan vilande alltid bör få överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lagen inte längre hänvisar till vad som gäller om tvistemål,&lt;br&gt;kommer det inte längre att i något fall krävas missnöj esanmälan för att ett&lt;br&gt;beslut skall fa överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga ett beslut av en inskrivningsmyndighet skall göra&lt;br&gt;detta skriftligen. Skrivelsen skall ges in till inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet avser ett slutligt beslut eller ett beslut om att&lt;br&gt;förklara en ansökan vilande, skall skrivelsen ha kommit in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten inom tre veckor från den dag en underrättelse&lt;br&gt;eller ett bevis om beslutet hölls tillgängligt för sökanden. Skrivelsen får&lt;br&gt;dock alltid ges in inom fyra veckor från den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ifråga &lt;sup&gt;om&lt;/sup&gt; andra beslut som kan överklagas gäller bestämmelserna om&lt;br&gt;klagotid i 38 § första och andra styckena lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 36 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter mönster från 38 § lagen om domstolsärenden har klargjorts att den&lt;br&gt;som vill överklaga skall göra detta skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här behandlas överklagande av slutliga beslut (dvs. beslut om bifall eller&lt;br&gt;avslag på ansökan samt awisningsbeslut) och beslut genom vilket&lt;br&gt;ansökan har förklarats vilande. Bestämmelserna ersätter den tidigare&lt;br&gt;bestämmelsen i 14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ andra stycket och den särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överklagandebestämmelsen i 58 a § lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken. Skälen till ändringen har behandlats i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 32 § framgår att vissa beslut som inte är slutliga får överklagas&lt;br&gt;särskilt. Ett slag av sådant icke slutligt beslut, beslut om att förklara en&lt;br&gt;ansökan vilande, omfattas av bestämmelsen om klagotid i andra stycket.&lt;br&gt;Beträffande andra icke slutliga beslut som kan överklagas gäller de&lt;br&gt;bestämmelser om klagotid som finns i 38 § första och andra stycket&lt;br&gt;ärendelagen. Det innebär att klagotiden är tre veckor. Om beslutet har&lt;br&gt;meddelats vid sammanträde eller om det vid ett sammanträde har angetts&lt;br&gt;när beslutet kommer att meddelas, löper klagotiden från dagen för&lt;br&gt;beslutet. I annat fall löper klagotiden från det att klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överklagade beslutet har förts in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel, skall uppgift om överklagandet föras in i registret. När&lt;br&gt;det finns ett lagakraftvunnet beslut med anledning av överklagandet,&lt;br&gt;skall beslutets innehall antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 37 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i sak den bestämmelse som hittills har funnits i&lt;br&gt;14 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om särskilda rättsmedel gäller 42 § lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 38 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av hänvisningen till 42 § lagen om dosmtolsärenden&lt;br&gt;gäller den lagens bestämmelser om särskilda rättsmedel även i&lt;br&gt;inskrivningsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av ett&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel eller i en anordning som&lt;br&gt;är ansluten till registrets inskrivningsdel hos Lantmäteriverket, en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lantmäterimyndighet eller en myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 34 a § fastighetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort om den&lt;br&gt;skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig anledning&lt;br&gt;låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den&lt;br&gt;skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget&lt;br&gt;vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 39 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om skadestånd på grund av tekniska fel har hittills reglerats i&lt;br&gt;9 § första stycket lagen om inskrivningsregister. Bestämmelsen har utan&lt;br&gt;större sakliga ändringar förts till första stycket av förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet har antagit avser uttrycket ”Fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel” innehållet i denna del av registret, t.ex. s.k. program-&lt;br&gt;vara, medan ordet ”anordning” avser s.k. maskinvara, dvs. apparatur för&lt;br&gt;automatiserad behandling. För att en omotiverad skillnad mellan&lt;br&gt;förevarande paragraf och den hittills gällande bestämmelsen i 9 § lagen&lt;br&gt;om inskrivningsregister inte skall uppstå, har förevarande paragraf, med&lt;br&gt;beaktande av Lagrådets synpunkter, jämkats så att den omfattar även&lt;br&gt;tekniskt fel i anordning hos Lantmäteriverket som är ansluten till&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens förhållande till personuppgiftslagens skadeståndsregel&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittills har det också funnits en bestämmelse om skadestånd till följd&lt;br&gt;av fel vid handläggningen m.m. i 19 § första stycket. Av skäl som har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angetts i avsnitt 10 är en särskild reglering i jordabalken av dessa fall inte&lt;br&gt;längre nödvändig. Vid skada som beror på fel eller försummelse vid&lt;br&gt;handläggning av inskrivningsärende får i stället skadeståndslagens&lt;br&gt;bestämmelser om det allmännas skadeståndsansvar tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare 19 § har det också funnits en bestämmelse om jämkning&lt;br&gt;av skadestånd vid medvållande. Den har gällt även i fråga om skadestånd&lt;br&gt;på grund av tekniskt fel. Bestämmelsen har behållits men har brutits ut&lt;br&gt;till ett särskilt stycke (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har också i övrigt jämkats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighetshavare, som drabbas av skada till följd av ett&lt;br&gt;beslut om rättelse enligt 22 §, har rätt till ersättning av staten. Ersättning&lt;br&gt;lämnas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till felets art eller&lt;br&gt;andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 40 § i promemorians forslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar den tidigare 19 § andra stycket, innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om skadestånd till den som lider skada på grund av ett&lt;br&gt;rättelsebeslut. Ändringarna är endast redaktionella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 5 och 7 §§ gäller även i fråga om ersättning&lt;br&gt;som avses i 37 och 38 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 41 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar den tidigare 19 § tredje stycket. Av paragrafen&lt;br&gt;följer bl.a. att staten i mål om skadestånd företräds av den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer samt att staten, om den skadelidande hade&lt;br&gt;haft rätt att kräva ut beloppet av annan, inträder i rätten mot denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ett förvärv är ogiltigt eller av någon annan anledning inte&lt;br&gt;kan göras gällande får prövas även om förvärvet har blivit inskrivet.&lt;br&gt;Inskrivningen hindrar inte heller en prövning av frågan om inskrivningen&lt;br&gt;av andra skäl kränker någons rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda föreskrifter om att inskrivningen har&lt;br&gt;rättsverkan eller om att talan skall väckas inom viss tid från&lt;br&gt;inskrivningen, gäller dock dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 42 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen överensstämmer i sak med de bestämmelser som hittills har&lt;br&gt;funnits i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall ge in fångeshandlingen och de övriga&lt;br&gt;handlingar som är nödvändiga för att styrka förvärvet. Om ett dödsbo&lt;br&gt;eller en arvinge som är ensam delägare i ett dödsbo söker lagfart på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärv av egendom från den döde, anses en inregistrerad bouppteckning&lt;br&gt;efter denne som fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om lagfart görs av flera sökande gemensamt, skall den&lt;br&gt;innehålla uppgift om hur stor andel av fastigheten som varje sökande har&lt;br&gt;förvärvat. Om det saknas sådana uppgifter och sökandena inte följer ett&lt;br&gt;föreläggande att komplettera ansökan, skall den anses avse andelar efter&lt;br&gt;huvudtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 20 kap. 5 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket har endast genomgått mindre redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i det nya andra stycket har hittills funnits i 16 § första&lt;br&gt;stycket inskrivningsregisterkungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framgår av en anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;eller upplyses på annat sätt att tomträtten har upphört enligt 13 kap.&lt;br&gt;19 §, skall det i fastighetsregistrets inskrivningsdel antecknas att&lt;br&gt;tomträtten har upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller&lt;br&gt;om tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om&lt;br&gt;åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om inteckning skall göras av fastighetsägaren. Den skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om dels det belopp på vilket inteckningen skall lyda,&lt;br&gt;dels den eller de fastigheter som avses. Beloppet skall anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan får ej avse del av fastighet. Den får avse flera fastigheter&lt;br&gt;gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom&lt;br&gt;samma inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som&lt;br&gt;svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma&lt;br&gt;fasta egendom som inteckningen och får icke därjämte avse fastighet som&lt;br&gt;ej svarar för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 22 kap. 2 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har tidigare föreskrivits att en ansökan om inteckning&lt;br&gt;skall göras skriftligen. Den föreskriften har tagits bort, eftersom det i&lt;br&gt;19 kap. 10 § har införts ett generellt krav på att ansökningar i inskriv-&lt;br&gt;ningsärenden skall vara skriftliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att ansöka om inskrivning i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel av en förklaring som avses i 2 kap. 3 §. Som&lt;br&gt;fastighetsägare anses i detta kapitel den för vilken lagfart senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ansökan om lagfart för sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökan inte har medgetts av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en eller flera inteckningar gäller i fastigheten och varje borgenär för&lt;br&gt;vars fordran pantbrev på grund av sådan inteckning utgör säkerhet inte&lt;br&gt;med ingivande av pantbrevet har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. fastigheten har frångått sökanden på grund av exekutiv försäljning&lt;br&gt;eller genom expropriation eller liknande tvångsförvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sökanden är i konkurs eller försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastigheten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fastigheten eller en del därav är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och kronofogdemyndigheten inte har medgett&lt;br&gt;ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;fastigheten eller en del därav har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring eller tas i anspråk den dag då inskrivningen söks och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten inte har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav är belagd med kvarstad eller beläggs&lt;br&gt;med kvarstad den dag då inskrivningen söks och kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inte har medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende angående lagfart för sökanden har skjutits upp till en&lt;br&gt;senare inskrivningsdag, skall behandlingen av inskrivnings ansökan&lt;br&gt;skjutas upp till samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 24 kap. 1 § i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har ordet ”fastighetsboken” ersatts av ”fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I både första och andra styckena har dessutom tagits bort tidigare&lt;br&gt;bestämmelser om att ansökan skall vara skriftlig. Det hänger samman&lt;br&gt;med att det i 19 kap. 10 § har införts ett generellt krav på att ansökningar&lt;br&gt;i inskrivningsärenden skall vara skriftliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivning av förklaring som avses i 2 kap. 3 § skall avföras på&lt;br&gt;ansökan av fastighetsägaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ansökan enligt första stycket gäller 1 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena. I stället för vad som föreskrivs i 1 § andra stycket 3 gäller dock&lt;br&gt;att ansökan skall avslås, om inte varje borgenär som har företagshypotek&lt;br&gt;i fastighetsägarens näringsverksamhet har medgett ansökan genom att ge&lt;br&gt;in företagshypoteksbrevet till inskrivningsmyndigheten. Sådant med-&lt;br&gt;givande behövs inte, om fastighetsägaren visar att åtgärden att ta bort&lt;br&gt;inskrivningen endast berör egendom som inte omfattas av företags-&lt;br&gt;hypoteket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i promemorians förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. 10 § har införts ett generellt krav på att ansökningar i&lt;br&gt;inskrivningsärenden skall vara skriftliga. Med anledning härav har, efter&lt;br&gt;påpekande från Lagrådet, i förevarande paragrafs första stycke det&lt;br&gt;tidigare kravet på att ansökan skall vara skriftlig tagits bort. I övrigt har&lt;br&gt;paragrafen ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker och lagen (1973:98)&lt;br&gt;om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastigheter eller tomträtter för&lt;br&gt;vilka inskrivningsmyndigheten enligt 10 § lagen (1973:98) om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsregister har beslutat att de skall stå kvar i fastighetsbok eller Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;tomträttsbok. För sådana fastigheter eller tomträtter skall vad som i lag&lt;br&gt;eller annan författning sägs om inskrivning eller anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel i stället avse anteckning i fastighets-&lt;br&gt;bok eller tomträttsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 1 föreskrivs att lagen skall träda i kraft den 1 juli 2000. Frågan&lt;br&gt;om ikraftträdande har behandlats i avsnitt 13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 1 sägs också att lagen (1932:169) om uppläggande av nya&lt;br&gt;fastighetsböcker och lagen (1973:98) om inskrivningsregister upphävs&lt;br&gt;genom den nya lagen. Skälen till det har redovisats i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sedan fastighetsdatareformen numera har genomförts i samtliga&lt;br&gt;län finns det fortfarande några fastigheter som på grund av särskilda&lt;br&gt;svårigheter inte helt har kunnat föras över till inskrivningsregistret.&lt;br&gt;Arbetet med att utreda dessa fastigheter kan i vissa fall antas ta&lt;br&gt;betydande tid. För dessa fastigheter har enligt 10 § första stycket lagen&lt;br&gt;om inskrivningsregister hittills gällt att inskrivningsmyndigheten kunnat&lt;br&gt;fatta beslut i varje särskilt fall att fastigheten skall fortsätta att redovisas i&lt;br&gt;det manuella systemet, vilket har medfört att jordabalkens äldre&lt;br&gt;bestämmelser har tillämpats på fastigheten. Att även äldre förordnings-&lt;br&gt;bestämmelser skall tillämpas har framgått av punkten 2 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061). Då&lt;br&gt;lagen om inskrivningsregister nu upphävs, har det ansetts att det genom&lt;br&gt;en övergångsbestämmelse bör säkerställas att dessa fastigheter även&lt;br&gt;fortsättningsvis kan redovisas enligt äldre bestämmelser och att de äldre&lt;br&gt;bestämmelser som i övrigt varit knutna till det manuella systemet (se&lt;br&gt;t.ex. 6 kap. 7 § tredje stycket) också i framtiden tillämpas i fråga om&lt;br&gt;sådana fastigheter. Regler med denna innebörd har tagits in i punkten 2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående härads-&lt;br&gt;allmänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med länsstyrelse avses i denna lag länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;allmänningens styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att klargöra vilken länsstyrelse som är behörig att pröva frågor enligt&lt;br&gt;lagen har i paragrafens andra stycke införts en bestämmelse om att det är&lt;br&gt;länsstyrelsen i det län där allmänningens styrelse har sitt säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande område må avyttras genom försäljning&lt;br&gt;eller annorledes, om avsevärd förmån för delägarna därigenom vinnes&lt;br&gt;samt avyttringen ej länder skogsskötseln å allmänningen till men eller om&lt;br&gt;eljest synnerliga skäl föreligga till avyttringen. Rätt att besluta om dylik&lt;br&gt;avyttring tillkommer delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tidigare kravet på godkännande av regeringen eller myndighet som Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;regeringen bestämmer har tagits bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark för häradsallmännings utvidgning eller&lt;br&gt;för annat för allmänningen angeläget ändamål, får de besluta därom.&lt;br&gt;Beslutanderätt i sådant avseende tillkommer även allmänningsstyrelsen,&lt;br&gt;om reglementet medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har det införts en möjlighet för delägarna att förvärva mark&lt;br&gt;även för annat för allmänningen angeläget ändamål. Sådant ändamål kan&lt;br&gt;t.ex. vara att man vill fårvärva mark för att kunna uppföra förvaltnings-&lt;br&gt;byggnader eller liknande. Det tidigare andra stycket i paragrafen utgår till&lt;br&gt;följd av att reglerna om införlivning av mark upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen eller för inköp av mark för&lt;br&gt;allmänningens utvidgning eller för annat dylikt ändamål. Det tillkommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att på framställning av allmänningsstyrelsen meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mark som förvärvats för kapitalinkomst säljs, skall köpeskillingen&lt;br&gt;anses utgöra kapitalinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta på kapitalinkomst och om avkastning av mark som&lt;br&gt;avses i andra stycket skall bestämmelserna i 19-21 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragafen har gjorts ändringar till följd av att reglerna om införlivning&lt;br&gt;av mark upphävs. Vidare har vissa redaktionella ändringar skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna avses träda i kraft den 1 juli 2000. En övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse är nödvändig för att klargöra att en del av de äldre&lt;br&gt;bestämmelserna om införlivning av mark fortfarande skall gälla i fråga&lt;br&gt;om mark som har införlivats med häradsallmänning eller socken-&lt;br&gt;allmänning som avses i 45 § genom förordnande som har meddelats före&lt;br&gt;lagens ikraftträdande. Lagrådet har ifrågasatt om inte övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna borde kompletteras med avseende på de äldre&lt;br&gt;bestämmelsernas tillämpning i eventuellt pågående ärenden om&lt;br&gt;införlivning av mark vari förordnande vid ikraftträdandet inte hunnit&lt;br&gt;meddelas. Risken för att sådana ärenden förekommer synes inte vara stor&lt;br&gt;och en sådan bestämmelse kan därför enligt Lagrådets mening möjligen&lt;br&gt;undvaras. Regeringen finner mot bakgrund av det begränsade praktiska&lt;br&gt;behovet inte anledning att komplettera övergångsbestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1952:167) om &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- &lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;99/2000.39&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;7 a, 8,9 och 21 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna har motsvarande ändringar gjots som i 8, 9, 10, och 22 §§&lt;br&gt;lagen (1952:166) om häradsallmänningar. En övergångsbestämmelse av i&lt;br&gt;huvudsak liknande innehåll som i lagen om häradsallmänningar har&lt;br&gt;också införts.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen (1895:36 s. 1) angående vad till fast egen-&lt;br&gt;dom är att hänföra skall fortfarande tillämpas i fråga om byggnad på ofri&lt;br&gt;tomt i stad, vattenverk på annans grund samt fiskeri, som är upptaget i&lt;br&gt;kronans jordebok (fiskefastighet), om besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De s.k. jordeboksfiskenas egenskap av fast egendom har hittills varit&lt;br&gt;beroende av att de är upptagna i jordeboken. Enligt förslaget skall&lt;br&gt;jordeboken inte fortsätta föras efter utgången av juni 2000 (se avsnitt 11).&lt;br&gt;Förevarande paragraf har därför jämkats något. Det har skett på det sätt&lt;br&gt;som Lagrådet har förordat. Vidare har benämningen fiskefastighet införts&lt;br&gt;för de tidigare jordeboksfiskena. Som Lagrådet har påpekat har det&lt;br&gt;förhållandet att jordeboken slutar att föras inte någon inverkan på&lt;br&gt;fiskefastighetemas fortsatta egenskap av fast egendom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga ändringar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 58 a § har hittills funnits särskilda bestämmelser om överklagande som&lt;br&gt;har gällt i stället för överklagandereglema i 19 kap. 14 § jordbalken.&lt;br&gt;Paragrafen upphävs nu. Skälen till det har behandlats i avsnitt 9.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 59 § första stycket har funnits en övergångsbestämmelse avseende&lt;br&gt;skadestånd som hänför sig till inskrivningsärenden handlagda före&lt;br&gt;jordbalkens ikraftträdande. Det är uppenbart att bestämmelsen numera&lt;br&gt;saknar praktisk betydelse. Den har därför upphävts. I paragrafens andra&lt;br&gt;stycke har funnits en bestämmelse om att reglerna i 19 kap. 20 och 21 §§&lt;br&gt;jordabalken om anteckning av vissa förhållanden inte skall tillämpas då&lt;br&gt;förhållandet inträffat före balkens ikraftträdande. Även denna bestäm-&lt;br&gt;melse saknar numera praktisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna skall redovisas i fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Bestämmelser om fastighetsregistret finns i lagen (2000:000) om&lt;br&gt;fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastighetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden har införts [fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i paragrafen utgör följdändringar med anledning av att det&lt;br&gt;hittillsvarande fastighetsregistret i stället skall motsvaras av det nya&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistrets allmänna del redovisas såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som var redovisad såsom fastighet i fastighetsregister den&lt;br&gt;1 januari 1972,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighet som nybildas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fastighet skall ha särskild beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning och fastighetsbestämning skall föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del. Därvid skall uppgift om nybildad&lt;br&gt;fastighet föras in i registret och de övriga ändringar göras som åtgärden&lt;br&gt;ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen&lt;br&gt;ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordning än som anges i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har avslutats far uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt införas så snart beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut eller en åtgärd som avser en avslutad förrättning&lt;br&gt;överklagas, får uppgift med anledning av förrättningen föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del till den del uppgiften uppenbarligen&lt;br&gt;inte berörs av överklagandet. Detsamma gäller om ett fastighets-&lt;br&gt;bildningsbeslut eller ett fastighetsbestämningsbeslut överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i tredje stycket gäller också om en domstols avgörande i&lt;br&gt;ett fastighetsbildningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i paragraferna till fastighetsregistret har ändrats till att&lt;br&gt;avse fastighetsregistrets allmänna del. Härutöver har de berörda para-&lt;br&gt;graferna genomgått redaktionella ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift i fastighetsregistrets allmänna del är uppenbart oriktig,&lt;br&gt;skall uppgiften rättas, om det kan ske utan någon skada för fastighets-&lt;br&gt;ägare eller rättighetshavare. Är det uppenbart att någon sådan skada inte&lt;br&gt;kan uppkomma, skall rättelse ske omedelbart. I annat fall skall&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighetshavare fa tillfälle att yttra sig om han är&lt;br&gt;känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en i registret redovisad fastighet inte finns, får&lt;br&gt;fastigheten uteslutas ur registret med tillämpning av första stycket, även&lt;br&gt;om redovisningen inte är oriktig enligt de föreskrifter som gäller för&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppenbar oriktighet som beror på ett tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del får rättas även om rättelsen kan&lt;br&gt;medföra skada för fastighetsägare eller rättighetshavare. Tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skall lämnas, förutom fastighetsägare och rättighetshavare, en&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 § första stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning av staten har den som lider skada på grund av ett&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregistrets allmänna del eller i en anordning som är&lt;br&gt;ansluten till registret hos Lantmäteriverket, en inskrivningsmyndighet,&lt;br&gt;en lantmäterimyndighet eller en myndighet som avses i 4 kap. 34 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter skälighet sättas ned eller helt falla bort, om&lt;br&gt;den skadelidande har medverkat till skadan genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning låta bli att vidta åtgärder för att bevara sin rätt eller om den&lt;br&gt;skadelidande på något annat sätt har medverkat till skadan genom eget&lt;br&gt;vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighetshavare som drabbas av skada till följd av ett&lt;br&gt;beslut om rättelse enligt 4 § tredje stycket, har rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten. Ersättning lämnas dock inte, om den skadelidande med hänsyn till&lt;br&gt;felets art eller andra omständigheter hade bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna reglerar frågor om skadestånd och rättelse. Dessa frågor&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 10. Bestämmelsen i hittillsvarande 5 § andra&lt;br&gt;stycket om rättelse av uppenbart oriktig uppgift som beror på tekniskt fel&lt;br&gt;har av redaktionella skäl flyttats till 4 § och utgör där ett nytt tredje&lt;br&gt;stycke. Bestämmelsen har med anledning av Lagrådets påpekanden&lt;br&gt;kompletterats på motsvarande sätt som skett för bestämmelsen i 19 kap.&lt;br&gt;37 § jordabalken (se kommentaren till det lagrummet). Även i övrigt har&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har framgått av avsnitt 7.6 innebär den nya registerregleringen&lt;br&gt;att adresserna (adressregistret) bryts ut från det hittillsvarande fastighets-&lt;br&gt;registret för att utgöra en särskild del av registret, adressdelen (jfr 3 §&lt;br&gt;lagen om fastighetsregister). Det har ansetts att det då inte finns någon&lt;br&gt;anledning att låta de särskilda bestämmelserna om rättelse och skade-&lt;br&gt;stånd i fastighetsbildningslagen gälla för adresserna. Jfr även kommen-&lt;br&gt;taren till 13 och 14 §§ lagen om fastighetsregister. Som Lagrådet har&lt;br&gt;påpekat följer av allmänna principer att de gamla skadestånds-&lt;br&gt;bestämmelsema i fastighetsbildningslagen alltjämt gäller i fråga om en&lt;br&gt;skada som har uppkommit före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt är några ändringar i sak inte åsyftade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om att föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del handläggs av lantmäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att det är lantmäterimyndigheten som svarar för&lt;br&gt;ärenden om införande och borttagande av uppgifter i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del. Det är alltså normalt bara den statliga eller kommunala&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten som äger föra in eller ta bort uppgifter i denna del&lt;br&gt;av registret.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1970:989) om&lt;br&gt;införande av fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att 20 § upphävs. Skälen för detta har angetts i&lt;br&gt;avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet övriga lagförslag innefattar ändringar i de lagar där det&lt;br&gt;hittills har föreskrivits att anmälan skall göras till inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;för anteckning i fastighetsbok eller tomträttsbok av olika förhållanden. I&lt;br&gt;stället föreskrivs nu i dessa lagar att sådan anteckning skall ske i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel. Även en del redaktionella ändringar&lt;br&gt;har vidtagits i lagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. 20 § plan- och bygglagen (1987:10 och i 3 kap. 8 § lagen&lt;br&gt;(1988:950) om kulturminnen har hittills gällande föreskrifter om&lt;br&gt;anmälan till inskrivningsmyndighet för anteckning i fastighetsbok ersatts&lt;br&gt;av föreskrift om att anmälan skall ske till lantmäterimyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets allmänna del. Skälen för detta har angetts&lt;br&gt;i avsnitt 8.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen är förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) föranlett av att jordeboksinstitutet avskaffas och den ändring&lt;br&gt;som med anledning därav har företagits i 10 § lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken (se författningskommentaren avsnitt 14.2.&lt;br&gt;ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Fastighets-&lt;br&gt;dataregister SOU 1997:3&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I slutet av 1960-talet inleddes fastighetsdatareformen. Den innebar att ett&lt;br&gt;system som grundas på automatisk databehandling infördes vid landets&lt;br&gt;fastighetsregister- och inskrivningsmyndigheter. Systemet kallas fastig-&lt;br&gt;hetsdatasystemet. Reformen var fullt genomförd 1 september 1995. Från&lt;br&gt;böljan bestod fastighetsdatasystemet av fastighetsregistret och inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret samt vissa uppgifter från fastighetstaxeringen. Författ-&lt;br&gt;ningsregleringen är från åren 1973-1974. Även om vissa ändringar i&lt;br&gt;denna reglering därefter har utförts har någon genomgripande översyn&lt;br&gt;inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt har mängden information i och i anslutning till fastighets-&lt;br&gt;datasystemet successivt ökat. I fastighetsdatasystemet ingår numera t.ex.&lt;br&gt;ett byggnadsregister och i anslutning till systemet har bl.a. pantbrevs-&lt;br&gt;registret ooh samfällighetsföreningsregistren byggts upp. Manuella&lt;br&gt;registerkartor hör till fastighetsregistret. De byts nu successivt ut mot&lt;br&gt;registerkartor som förs med automatisk databehandling och som ingår i&lt;br&gt;fastighetsregistret. En regionalt avgränsad provverksamhet med ett&lt;br&gt;lägenhetsregister pågår osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet användare har också hela tiden ökat. Numera utgör fastighets-&lt;br&gt;datasystemet en stor tillgång i samhället. Fastighetsdatasystemet är en&lt;br&gt;forutsättning för att en mängd olika verksamheter skall kunna bedrivas&lt;br&gt;rationellt. Exempel på användare är statliga och kommunala myndig-&lt;br&gt;heter, banker och andra kreditinstitut, fastighetsmäklare ooh fastig-&lt;br&gt;hetsvärderingsföretag. Vidare har nya användningsformer efter hand&lt;br&gt;tillkommit. Det blir t.ex. allt vanligare att information begärs utlämnad&lt;br&gt;på ADB-medium. Informationen läggs sedan in i nya personregister ooh&lt;br&gt;bearbetas med annan information eller läggs till grund för geografiska&lt;br&gt;analyser. Statsmakterna har i flera sammanhang betonat värdet av&lt;br&gt;offentliga grunddatabaser som fastighetsdatasystemet samt vikten av att&lt;br&gt;tillgängligheten till och kvaliteten i dessa baser är se bra som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade mängden information i fastighetsdatasystemet samt nya&lt;br&gt;användargrupper och användningsformer med alltmer avancerad teknik&lt;br&gt;ställer integritetsfrågoma i ett nytt ljus. Vidare antogs är 1995 Europa-&lt;br&gt;parlamentets ooh rådets direktiv 95/46/EG om skyddet för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandlingen av personuppgifter och om det&lt;br&gt;fria flödet av sådana uppgifter (EG-direktivet). Medlemsstaterna är&lt;br&gt;skyldiga att inom tre är från det att direktivet antogs införa den nationella&lt;br&gt;författningsreglering som är nödvändig för att EG-direktivet skall kunna&lt;br&gt;följas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är mot denna bakgrund som författningsregleringen av fastighets-&lt;br&gt;datasystemet har setts över och förevarande förslag utformats. Ambi-&lt;br&gt;tionen har alltså varit att åstadkomma en mer modem författnings-&lt;br&gt;reglering samt att göra en avvägning mellan användarintressen och&lt;br&gt;integritetshänsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarigheten till det nuvarande fastighetsdatasystemet skall, enligt&lt;br&gt;förslaget från datarättslig synpunkt utgöra ett enda register ooh benämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighetsdataregistret. Möjligheten att utmönstra det formella register-&lt;br&gt;begreppet har diskuterats. Slutsatsen har dock dragits att detta inte är&lt;br&gt;lämpligt i förevarande sammanhang. Utformningen med ett enda register&lt;br&gt;är givetvis ändamålsenlig från användarsynpunkt. Några direkta&lt;br&gt;nackdelar från integritetssynpunkt med ett enda register jämfört med&lt;br&gt;lösningar med flera register kan inte anses föreligga. Ett tungt skäl för att&lt;br&gt;välja benämningen fastighetsdataregistret har varit att man därigenom&lt;br&gt;bidrar till att undanröja den nuvarande osäkerheten i frågan om&lt;br&gt;fastighetsdatasystemet utgör ett eller flera register.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samlingsbereppet för all information som ingår i fastighetsdata-&lt;br&gt;registret skall vara fastighetsanknuten information. Fastighets-&lt;br&gt;dataregistret skall ge offentlighet åt den fastighetsanknutna informa-&lt;br&gt;tionen. Såväl EG-direktivet och datalagen som mer allmänna&lt;br&gt;integritetsskäl medför emellertid att de ändamål som personuppgifterna i&lt;br&gt;fastighetsdataregistret skall få användas för bör preciseras. Med&lt;br&gt;personuppgift avses en upplysning som ensam eller tillsammans med&lt;br&gt;andra upplysningar kan hänföras till en bestämd eller bestämbar person.&lt;br&gt;Personuppgifter skall, enligt förslaget, fa användas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- viss närmare angiven statlig eller kommunal verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- verksamhet som avser medverkan vid eller annat främjande av&lt;br&gt;omsättning av fastigheter, tomträtter ooh byggnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- kreditgivning, försäkringsgivning och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- fastighetsförvaltning, byggande ooh liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten infor-&lt;br&gt;mation som finns i kund- eller medlemsregister m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- uttag av urval av personuppgifter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- forskning ooh statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsdataregistret skall ingå en fastighetsdel, en inskrivningsdel,&lt;br&gt;en adressdel, en byggnadsdel och en taxeringsuppgiftsdel. De olika&lt;br&gt;delarna utgör motsvarigheter till det nuvarande fastighetsregistret,&lt;br&gt;inskrivningsregistret och byggnadsregistret samt till de adress- och&lt;br&gt;taxeringsuppgifter som redovisas i fastighetsdatasystemet. Viss närmare&lt;br&gt;preciserad tilläggsinformation skall, liksom i dag, också fa föras inom&lt;br&gt;ramen för fastighetsdataregistret. En skillnad är att adresserna, som ingår&lt;br&gt;i det nuvarande fastighetsregistret, här har brutits ut till en självständig&lt;br&gt;del. Adresserna har inte längre en så begränsad användning att en&lt;br&gt;koppling till just fastighetsdelen är naturlig. Att begreppet -del har fått&lt;br&gt;ersätta -register beror på att den sistnämnda termen har en rättslig&lt;br&gt;innebörd och i sammanhanget är missvisande när fastighetsdataregistret&lt;br&gt;skall utgöra ett enda register. Man kan diskutera om den angivna&lt;br&gt;indelningen egentligen behövs. En indelning klargör dock fastighets-&lt;br&gt;dataregistrets innehållsmässiga uppbyggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pantbrevsregistret och samfällighetsföreningsregistren förslås alltså&lt;br&gt;inte ingå i fastighetsdatareregistret. Bl.a. beror detta på att dessa register&lt;br&gt;används för mer begränsade ändamål. Vidare' gäller viss sekretess för&lt;br&gt;uppgifter i pantbrevsregistret. Inte heller lägenhetsregistret skall enligt&lt;br&gt;förslaget, åminstone tills vidare, ingå i fastighetsdataregistret. Framför&lt;br&gt;allt beror detta på att lägenhetsregistret än så länge förekommer endast i&lt;br&gt;den tidigare nämnda provverksamheten. Att i framtiden föra in&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägenhetsregistret i fastighetsdataregistret innebär - med hänsyn till den&lt;br&gt;författningsmässiga utformningen - inga större komplikationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket skall vara ensam registeransvarig för fastighets-&lt;br&gt;dataregistret. Lösningen med en registeransvarig har bedömts som mest&lt;br&gt;fördelaktig för den enskilde. Den torde inte heller medföra någon orimlig&lt;br&gt;belastning för Lantmäteriverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar för användningen av uppgifter från fastighets-&lt;br&gt;dataregistret har av integritetshänsyn ställts upp. Vid direktåtkomst skall&lt;br&gt;det inte vara möjligt att använda namn, personnummer eller del av&lt;br&gt;personnummer som sökbegrepp. Direktåtkomst skall normalt fa medges&lt;br&gt;endast så att det är möjligt att utföra sökningar på en fastighet,&lt;br&gt;samfållighet eller byggnad i taget. Vid urval och bearbetningar eller&lt;br&gt;utlämnande på ADB-medium skall enligt huvudregeln uppgifter inte få&lt;br&gt;behandlas respektive lämnas ut. Och i huvudsak skall uppgifter om&lt;br&gt;personnummer då inte få lämnas ut. Om urval och bearbetningar sker for&lt;br&gt;direktreklamändamål skall uppgifter om personnummer, födelsetid,&lt;br&gt;civilstånd, utmätning, konkurs eller standardpoäng normalt inte få&lt;br&gt;behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De från integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för fastighets-&lt;br&gt;dataregistret skall enligt förslaget, slås fast i en ny lag om fastighets-&lt;br&gt;dataregistret. Den övriga regleringen av mer traditionella registerfrågor&lt;br&gt;skall finnas i en förordning. Dessa författningar skall alltså i huvudsak&lt;br&gt;ersätta fastighetsdatakungörelsen (1974:1058), fastighetsregisterkun-&lt;br&gt;görelsen (1974:1059) och inskrivningsregisterkungörelsen (1974:1061).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäteriverket skall även i fortsättningen kunna sälja uppgifter från&lt;br&gt;fastighetsdataregistret. Prissättningen för sådana tjänster är under över-&lt;br&gt;vägande i annat sammanhang och har därför inte övervägts har. För&lt;br&gt;överföring av uppgifter till utlandet föreslås inte några särskilda regler&lt;br&gt;beträffande fastighetsdataregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget torde inte medföra några ekonomiska effekter på kort sikt.&lt;br&gt;Avsikten med den föreslagna utformningen är så att så långt som möjligt&lt;br&gt;ge förutsättningar för en fortsatt utveckling beträffande användningen av&lt;br&gt;fastighetsanknuten information och på så sätt till ökad effektivitet och&lt;br&gt;samhällsnytta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget bör kunna träda i kraft den 1 juli 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i betänkandet SOU 1997:3&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om fastighetsdataregistret&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelse&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatisk&lt;br&gt;databehandling föras ett register benämnt fastighetsdataregistret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerändamål&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Fastighetsdataregistret skall ge offentlighet åt i registret ingående&lt;br&gt;information (fastighetsanknuten information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgifter i fastighetsdataregistret får behandlas endast för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet som enligt lag eller annan författning åligger stat eller&lt;br&gt;kommun och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som förutsätter att fastighetsanknuten information används som&lt;br&gt;underlag för planering, prövningar, beslut, uppföljning eller utvärdering,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som avser medverkan vid eller annat främjande av&lt;br&gt;omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsdataregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;kreditgivning, försäkringsgivning eller annan verksamhet där&lt;br&gt;fastighetsanknuten information utgör underlag för prövningar eller&lt;br&gt;beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet som avser fastighetsförvaltning, byggande eller annan&lt;br&gt;liknande verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uttag av urval av personuppgifter (urvalsdragning).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registerinnehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Den fastighetsanknutna informationen skall hänföras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en fastighetsdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en inskrivningsdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en adressdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en byggnadsdel, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en taxeringsuppgiftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som sägs i första stycket får en kommun, en länsstyrelse,&lt;br&gt;Statens räddningsverk samt Riksantikvarieämbetet och statens historiska&lt;br&gt;muséer föra in fastighetsanknuten information som har samband med den&lt;br&gt;information som hänförs till fastighetsdataregistrets delar (tilläggs-&lt;br&gt;information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsdataregistret får innehålla endast de personuppgifter som&lt;br&gt;behövs för att ändamålen med registret skall tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen meddelar närmare föreskrifter om vilken fastighets-&lt;br&gt;anknuten information fastighetsdataregistret skall innehålla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registeransvar, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Lantmäteriverket är registeransvarig för fastighetsdataregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lantmäteriverket skall särskilt beakta att otillbörligt intrång i&lt;br&gt;registrerads personliga integritet och risker från säkerhetssynpunkt inte&lt;br&gt;uppkommer. Verket får därvid ställa upp ytterligare villkor än de som&lt;br&gt;anges i 6 8 och 10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Direktåtkomst&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Direktåtkomst till personuppgifter för den som inte for in uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsdataregistret får medges endast för sådan verksamhet som&lt;br&gt;anges i 2 § andra stycket 1 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst får inte medges så att det är möjligt att använda namn,&lt;br&gt;personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst far medges endast för sökningar på en fastighet,&lt;br&gt;samfållighet eller byggnad i taget. Om det föreligger särskilda skäl, får&lt;br&gt;dock Datainspektionen i det enskilda fallet medge att sökningar sker på&lt;br&gt;fler än en fastighet, samfållighet eller byggnad i taget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Urval och bearbetningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid urval och bearbetningar av Lantmäteriverket för annans&lt;br&gt;räkning får uppgifter om inteckningar inte behandlas. Uppgifter om&lt;br&gt;personnummer får lämnas ut endast vid behandlingar enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning. Om det föreligger särskilda skäl, får vidare&lt;br&gt;Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Uppgifter om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning,&lt;br&gt;konkurs eller standardpoäng får inte behandlas, om de skall användas för&lt;br&gt;adresserad direktreklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger särskilda skäl, får Datainspektionen medge annat i&lt;br&gt;det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en person har anmält att han inte önskar adresserad direktreklam,&lt;br&gt;får uppgift om honom inte lämnas ut till någon som avser att använda&lt;br&gt;uppgiften för sådan reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utlämnande på medium for automatisk databehandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifter om inteckningar får inte lämnas ut på medium för&lt;br&gt;automatisk databehandling. Uppgifter om personnummer får lämnas ut&lt;br&gt;på sådant medium endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning. Om det föreligger särskilda skäl, får vidare&lt;br&gt;Datainspektionen medge annat i det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Användningen av fastighetsdataregistret får vara avgiftsbelagd, om&lt;br&gt;inte annat föreskrivs. Regeringen eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddelar närmare föreskrifter om avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut som Lantmäteriverket eller lantmäterimyndigheten har&lt;br&gt;meddelat med stöd av denna lag eller föreskrifter som regeringen har&lt;br&gt;meddelat till denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Beslut som Datainspektionen har meddelat med stöd av denna lag&lt;br&gt;får överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över betänkandet Fastighetsdataregister&lt;br&gt;(SOU 1997:3)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Göteborgs tingsrätt, Norrköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Gävleborgs län, Domstolsverket,&lt;br&gt;Försvarsmakten, Fortifikationsförvaltningen, Överstyrelsen för civil&lt;br&gt;beredskap, Datainspektionen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens räddningsverk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket, Banverket, Vägverket, Post- och telestyrelsen,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Statistiska Centralbyrån, Kronofogdemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborgs och Bohus län, Statskontoret, Statens bostadskreditnämnd&lt;br&gt;(BKN), Riksarkivet, Riksantikvarieämbetet och statens historiska&lt;br&gt;museer, Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK),&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Boverket, Lantmäteriverket, Statens naturvårdsverk,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västerbottens län, Länsstyrelsen i Skåne län, Juridiska&lt;br&gt;fakulteten vid Stockholms universitet, Lantmäterisektionen vid Lunds&lt;br&gt;tekniska högskola, Kommissionen för att främja en bred användning av&lt;br&gt;informationsteknik (SB 1995:01), Posten AB, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Faluns kommun, Svenska kommunförbundet, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Föreningen Sveriges kronofogdar, SOS-Alarm, Svenska&lt;br&gt;elverksföreningen, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Aktiva&lt;br&gt;Fastighetsmäklares förbund, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag,&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges kart- och mätningstekniska förening&lt;br&gt;samt Sveriges lantmätareförening&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län, Nationella Sam Gis-gruppen, Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund, Sveriges Försäkringsförbund, Föreningen för&lt;br&gt;samhällsplaneringen, Mäklarsamfundet, Kommunaltekniska föreningen&lt;br&gt;och MBK Teknik AB har beretts tillfälle att yttra sig men har avstått från&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av promemorian Ds 1998:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller en översyn av författningsregleringen avseende&lt;br&gt;registrering av fastigheter. Översynen är föranledd av att den s.k.&lt;br&gt;fastighetsdatareformen numera är slutförd. I det sammanhanget beaktas&lt;br&gt;de förslag som lades fram av Fastighetsdatautredningen i betänkandet&lt;br&gt;Fastighetsdataregister (SOU 1997:3). Promemorian innehåller också&lt;br&gt;förslag till de kompletterande författningsändringar som förutsattes av&lt;br&gt;den utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian föreslås att de nuvarande inskrivnings och&lt;br&gt;fastighetsregistren i fortsättningen i rättsligt hänseende skall utgöra ett&lt;br&gt;gemensamt register benämnt fastighetsregistret. Motsvarigheterna till de&lt;br&gt;hittillsvarande fastighets och inskrivningsregistren, som skall utgöra&lt;br&gt;delar av det nya fastighetsregistret, skall enligt förslaget benämnas&lt;br&gt;allmänna delen resp, inskrivningsdelen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian innehåller vidare förslag till ändrad lydelse av&lt;br&gt;bestämmelserna om inskrivning i 19 kap. jordabalken. Översynen av&lt;br&gt;förfarandereglema har främst aktualiserats av införandet av den nya&lt;br&gt;lagen om domstolsärenden. Också de överklagandebestämmelser som&lt;br&gt;tillämpas på inskrivningsområdet ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen görs en översyn av vissa ålderdomliga fastighetsrättsliga&lt;br&gt;institut. Kronans jordebok och den s.k. lotsjordeboken föreslås bli&lt;br&gt;avskaffade. Vidare föreslås att ett flertal äldre fastighetsrättsliga lagar&lt;br&gt;och förordningar skall upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslagen i Ds 1998:25&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 3 §, 18 kap. 10 §, 20 kap. 4, 6, 7, 13 och 14 §§, 22 kap.&lt;br&gt;3, 4 och 12 §§ samt 23 kap. 2 § ordet &amp;quot;fastighetsboken&amp;quot; skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 13 kap. 15 och 25 §§ samt 21 kap. 4 och 6 §§ ordet&lt;br&gt;”tomträttsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 7 §, 13 kap. 16 och 18 §§, 18 kap. 8 §, 19 kap., 20 kap.&lt;br&gt;5 §, 22 kap 2 § samt 24 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i&lt;br&gt;fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när&lt;br&gt;fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken&lt;br&gt;ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om fastig-&lt;br&gt;heten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i fråga&lt;br&gt;om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant förvärv som avses i 17 kap. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som förlitat sig&lt;br&gt;på ett högst sex månader gammalt&lt;br&gt;eller, i fråga om förhållanden i&lt;br&gt;inskrivningsregister, högst en&lt;br&gt;månad gammalt gravationsbevis&lt;br&gt;anses ha varit i god tro, om det&lt;br&gt;inte framgår av omständigheterna&lt;br&gt;att han på annat sätt har fått eller&lt;br&gt;borde ha fatt kännedom om&lt;br&gt;äganderättsöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som förlitat sig&lt;br&gt;på ett högst en månad gammalt&lt;br&gt;gravationsbevis anses ha varit i&lt;br&gt;god tro, om det inte framgår av&lt;br&gt;omständigheterna att han på något&lt;br&gt;annat sätt har fatt eller borde ha&lt;br&gt;fatt kännedom om äganderätts-&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att skäl&lt;br&gt;för uppsägning ej föreligger, får&lt;br&gt;han klandra uppsägningen. Väckes&lt;br&gt;ej talan inom tre månader efter det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att det&lt;br&gt;inte finns skäl för uppsägning, far&lt;br&gt;han klandra uppsägningen. Om&lt;br&gt;tomträttshavaren inte väcker talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppsägningen antecknades i &amp;nbsp;&amp;nbsp;inom tre månader efter det att Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tomträttsboken, är rätten till talan &amp;nbsp;&amp;nbsp;uppsägningen antecknades i fastig- Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlorad. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hetsregistrets inskrivningsdel, är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätten till talan förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det åligger fastighets-&lt;br&gt;ägaren att lösa egendom, skall&lt;br&gt;talan om lösesummans bestäm-&lt;br&gt;mande väckas inom ett år efter det&lt;br&gt;att uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;tomträttsboken eller, om talan&lt;br&gt;väckts enligt 16 §, inom ett år efter&lt;br&gt;det att domen i målet vann laga&lt;br&gt;kraft. Om tiden ej iakttages,&lt;br&gt;förfaller uppsägningen. Talan får&lt;br&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;br&gt;som tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dom varigenom&lt;br&gt;lösesumman blivit bestämd vunnit&lt;br&gt;laga kraft, skall lösesumman inom&lt;br&gt;en månad nedsättas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Nedsättning behöver&lt;br&gt;dock icke ske tidigare än en månad&lt;br&gt;före den dag till vilken uppsäg-&lt;br&gt;ningen ägt rum. Sker nedsättning&lt;br&gt;ej inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på ansökan låta&lt;br&gt;uttaga beloppet som om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet ålagts genom&lt;br&gt;domen. När nedsättning ägt rum,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen genast göra&lt;br&gt;anmälan därom till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som har nedsatts skall&lt;br&gt;ofördröjligen insättas in i bank&lt;br&gt;mot ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsägaren är skyldig&lt;br&gt;att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesummans storlek väckas inom&lt;br&gt;ett år efter det att uppsägningen&lt;br&gt;antecknades i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Om tomträtts-&lt;br&gt;havaren har klandrat upp-&lt;br&gt;sägningen enligt 16 §, får talan&lt;br&gt;om lösesummans storlek väckas&lt;br&gt;inom ett år efter det att domen i&lt;br&gt;målet om klander vann laga kraft.&lt;br&gt;Om tiden inte iakttas, förfaller&lt;br&gt;uppsägningen. Talan far väckas av&lt;br&gt;såväl fastighetsägaren som&lt;br&gt;tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domen i vilken löse-&lt;br&gt;summan blivit bestämd har vunnit&lt;br&gt;laga kraft, skall lösesumman inom&lt;br&gt;en månad deponeras hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Deposition behöver&lt;br&gt;dock inte göras tidigare än en&lt;br&gt;månad före den dag till vilken&lt;br&gt;uppsägningen ägt rum. Deponeras&lt;br&gt;lösesumman inte inom föreskriven&lt;br&gt;tid, skall länsstyrelsen efter&lt;br&gt;ansökan ta ut beloppet som om&lt;br&gt;betalningsskyldighet hade ålagts&lt;br&gt;genom domen. När deposition har&lt;br&gt;gjorts, skall länsstyrelsen genast&lt;br&gt;anmäla detta till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som har deponerats skall&lt;br&gt;ofördröjligen sättas in i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ärende angående&lt;br&gt;anteckning enligt 19 kap. 20 § att&lt;br&gt;talan blivit väckt om äganderätt&lt;br&gt;till fast egendom eller enligt&lt;br&gt;20 kap. 14 § att ägares rätt att&lt;br&gt;förfoga över egendomen är&lt;br&gt;inskränkt eller enligt 7 § för-&lt;br&gt;köpslagen (1967:868) att kommun&lt;br&gt;beslutat utöva förköpsrätt i fråga&lt;br&gt;om egendomen upptagits på&lt;br&gt;inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter förvärvat egendomen&lt;br&gt;eller annan rättighet i denna än&lt;br&gt;panträtt icke till stöd för beståndet&lt;br&gt;av förvärvet eller rätten till&lt;br&gt;ersättning enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;åberopa att han vid förvärvet&lt;br&gt;varken ägde eller bort äga&lt;br&gt;kännedom om omständighet som&lt;br&gt;avses med anteckningen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i fråga om&lt;br&gt;anteckning enligt 21 kap. 4 § att&lt;br&gt;tomträttshavares rätt att upplåta&lt;br&gt;servitut eller rätt till elektrisk kraft&lt;br&gt;i tomträtten är inskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett ärende om anteckning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 31 § första stycket 1&lt;br&gt;eller 2, 20 kap. 14 § eller 21 kap.&lt;br&gt;4 § denna balk eller 7 § förköps-&lt;br&gt;lagen (1967:868) har tagits upp&lt;br&gt;på en inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter har förvärvat egendomen&lt;br&gt;eller någon annan rättighet i&lt;br&gt;denna än panträtt inte till stöd för&lt;br&gt;beståndet av förvärvet eller rätten&lt;br&gt;till ersättning enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket åberopa att han vid&lt;br&gt;förvärvet varken ägde eller bort&lt;br&gt;äga kännedom om den omständig-&lt;br&gt;het som antecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 7 § tredje stycket och 7 a § gäller också vid&lt;br&gt;bedömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om&lt;br&gt;en omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap. Allmänna bestämmelser om inskrivning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet vid inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 1 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning enligt denna balk&lt;br&gt;sker i fastighetsbok eller tomt-&lt;br&gt;rättsbok. Om uppläggande och&lt;br&gt;förande av sådan bok gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning enligt denna balk&lt;br&gt;görs i fastighetsregistrets in-&lt;br&gt;skrivningsdel. Bestämmelser om&lt;br&gt;fastighetsregistret finns i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 1 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden är ärenden&lt;br&gt;om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok samt ärenden om&lt;br&gt;anteckning i sådan bok på grund&lt;br&gt;av föreskrift i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden är ärenden&lt;br&gt;om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel samt ärenden om&lt;br&gt;anteckning enligt 30-33 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 2 § första stycket&lt;br&gt;JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende handlägges&lt;br&gt;av inskrivningsmyndighet. Sådan&lt;br&gt;myndighets område är domsaga.&lt;br&gt;Regeringen kan dock bestämma&lt;br&gt;annan indelning, om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden handläggs&lt;br&gt;av inskrivningsmyndigheter, om&lt;br&gt;inte regeringen med stöd av 28 §&lt;br&gt;har meddelat avvikande bestäm-&lt;br&gt;melser. En sådan myndighets&lt;br&gt;område är domsaga. Regeringen&lt;br&gt;kan dock bestämma en annan&lt;br&gt;indelning, om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende upptages av&lt;br&gt;den inskrivningsmyndighet inom&lt;br&gt;vars område den fastighet som&lt;br&gt;ärendet rör är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inskrivningsärende skall&lt;br&gt;handläggas av den inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet inom vars område den&lt;br&gt;fastighet som ärendet rör är&lt;br&gt;belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 2 § andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndighet förestås&lt;br&gt;av en inskrivningsdomare. Denne&lt;br&gt;skall vara lagfaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivningsmyndighet skall&lt;br&gt;förestås av en lagfaren domare.&lt;br&gt;Beträffande domare i och hand-&lt;br&gt;läggare av inskrivningsärenden&lt;br&gt;gäller i övrigt vad som sägs i 3 §&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende upptages på Ett inskrivningsärende skall tas&lt;br&gt;inskrivningsdag. Inskrivningsdag upp på en inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålles en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som inkommit mellan&lt;br&gt;två inskrivningsdagar anses gjord&lt;br&gt;på den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första och andra&lt;br&gt;styckena får ärende som avses i&lt;br&gt;20 kap. 10 § upptagas på annan&lt;br&gt;dag än inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag hålls varje Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;måndag, tisdag onsdag, torsdag Bilaga 5&lt;br&gt;och fredag, dock inte på helgdag,&lt;br&gt;midsommarafton, julafton eller&lt;br&gt;nyårsafton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdagen avslutas&lt;br&gt;klockan tolv. En ansökan som&lt;br&gt;kommer in till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten efter denna tidpunkt&lt;br&gt;anses gjord följande inskriv-&lt;br&gt;ningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det samma dag som en&lt;br&gt;ansökan tas upp görs en&lt;br&gt;registrering i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del avseende den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet som ansökan avser, skall&lt;br&gt;ansökan anses ha gjorts efter&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 15 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsärende enligt&lt;br&gt;beslut av högre rätt skall upptagas&lt;br&gt;till ny handläggning av inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, skall ärendet&lt;br&gt;upptagas på första inskriv-&lt;br&gt;ningsdagen efter det att beslutet&lt;br&gt;kommit myndigheten till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett inskrivningsärende enligt&lt;br&gt;beslut av hovrätten eller Högsta&lt;br&gt;domstolen skall tas upp till ny&lt;br&gt;handläggning hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten, skall ärendet tas upp&lt;br&gt;på den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;inkommer till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och akter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 6 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos inskrivningsmyndigheten Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;föres dagbok över inskrivnings- föra dagbok över de inskriv-&lt;br&gt;ärenden. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ningsärenden som handläggs av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 7 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar i inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden sammanföres i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller annan&lt;br&gt;lämnat uppgift eller avgivit&lt;br&gt;förklaring av betydelse för&lt;br&gt;ärendets prövning eller har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;sammanföra handlingarna i&lt;br&gt;inskrivningsärendena i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan&lt;br&gt;har lämnat en uppgift eller avgett&lt;br&gt;en förklaring som är av betydelse&lt;br&gt;för prövningen av ärendet eller om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild utredning verkställts i&lt;br&gt;ärendet, skall anteckning därom&lt;br&gt;göras i akten. I denna skall även&lt;br&gt;upptagas kallelser, förelägganden&lt;br&gt;och andra beslut som ej skall&lt;br&gt;införas i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skälen för vissa beslut skall&lt;br&gt;antecknas i akten framgår av 12&lt;br&gt;och 17^.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;det har&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;gjorts en särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;utredning&amp;nbsp;&amp;nbsp;i ärendet, skall en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;anteckning om detta göras i akten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;I akten&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall även föras in&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;protokoll&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt kallelser, före-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;&amp;nbsp;lägganden&amp;nbsp;och andra beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte skall antecknas i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Att skälen för vissa beslut skall&lt;br&gt;’ antecknas i akten framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 och 26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ansöka om&lt;br&gt;inskrivning skall göra detta&lt;br&gt;skriftligen. Regeringen får före-&lt;br&gt;skriva att ansökan får göras i&lt;br&gt;annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in de&lt;br&gt;handlingar som åberopas till stöd&lt;br&gt;för ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om sökandens namn,&lt;br&gt;personnummer och postadress.&lt;br&gt;Ansökan skall också innehålla en&lt;br&gt;uppgift om sökandens telefon-&lt;br&gt;nummer till bostaden eller&lt;br&gt;arbetsplatsen, med undantag för&lt;br&gt;nummer som avser ett hemligt&lt;br&gt;telefonabonnemang, som behöver&lt;br&gt;uppges endast om inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten begär det. Om&lt;br&gt;sökanden företräds på sätt som&lt;br&gt;anges i andra stycket, behöver&lt;br&gt;telefonnummer dock inte anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har en ställ-&lt;br&gt;företrädare, skall motsvarande&lt;br&gt;uppgifter lämnas även om&lt;br&gt;ställföreträdaren. Har sökanden&lt;br&gt;utsett ombud, skall ombudets&lt;br&gt;namn, postadress och telefon-&lt;br&gt;nummer anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan något annat&lt;br&gt;än inteckning skall den även inne-&lt;br&gt;hålla en uppgift om överlåtarens,&lt;br&gt;upplåtarens eller förvärvarens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 8 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan ej gjorts hos rätt&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet eller är det&lt;br&gt;förvärv som sökanden åberopar&lt;br&gt;uppenbarligen av beskaffenhet att&lt;br&gt;ej kunna inskrivas, skall ansök-&lt;br&gt;ningen omedelbart avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 9 § första stycket JB)&lt;br&gt;Avser ansökan fastighet eller del&lt;br&gt;av fastighet som ingår i beslutad&lt;br&gt;men icke fullbordad samman-&lt;br&gt;läggning och skall ansökningen ej&lt;br&gt;avvisas enligt 8 § eller omedelbart&lt;br&gt;avslås enligt föreskrift i 20-23&lt;br&gt;kap., skall ärendet uppskjutas till&lt;br&gt;den inskrivningsdag som infaller&lt;br&gt;närmast efter det meddelande att&lt;br&gt;sammanläggningen fullbordats&lt;br&gt;eller frågan därom förfallit&lt;br&gt;kommit inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 9 § andra stycket JB)&lt;br&gt;Om det är nödvändigt för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;namn och, där sådant finns,&lt;br&gt;person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall omedelbart&lt;br&gt;avvisas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte har gjorts hos rätt&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den inte har gjorts på det sätt&lt;br&gt;som föreskrivs i 10 § första&lt;br&gt;stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det förvärv som sökanden&lt;br&gt;åberopar uppenbarligen är sådant&lt;br&gt;att det inte kan inskrivas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov vid sammanläggning&lt;br&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan avser en&lt;br&gt;fastighet eller en del av en fas-&lt;br&gt;tighet som ingår i en beslutad men&lt;br&gt;inte fullbordad sammanläggning,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;skjuta upp ärendet. Ärendet får&lt;br&gt;dock inte skjutas upp om ansökan&lt;br&gt;omedelbart skall avvisas enligt&lt;br&gt;12 § eller omedelbart skall avslås&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 20-24&lt;br&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet skall tas upp på nytt på&lt;br&gt;den inskrivningsdag som infaller&lt;br&gt;närmast efter det att ett&lt;br&gt;meddelande har kommit in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten om att&lt;br&gt;sammanläggningen fullbordats&lt;br&gt;eller frågan om sammanläggning&lt;br&gt;förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov för komplettering av&lt;br&gt;utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelsel992:448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1036.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen, får inskrivnings-&lt;br&gt;ärende även z annat fall än som&lt;br&gt;avses i första stycket uppskjutas&lt;br&gt;till viss senare inskrivningsdag.&lt;br&gt;Uppskjutes ärendet, får sökanden&lt;br&gt;föreläggas att förebringa den&lt;br&gt;utredning som fordras eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 10 §, infinna sig&lt;br&gt;personligen eller genom ombud&lt;br&gt;hos inskrivningsmyndigheten. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite utsättas.&lt;br&gt;Efterkommes ej föreläggandet, kan&lt;br&gt;ansökningen förklaras förfallen.&lt;br&gt;Erinran om detta skall intagas i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningen, får inskrivnings- Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;myndigheten även skjuta upp ett Bilaga 5&lt;br&gt;inskrivningsärende till en viss&lt;br&gt;senare inskrivningsdag. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en ansökan inte inne-&lt;br&gt;håller de uppgifter som anges i&lt;br&gt;11 § och ansökan på grund av&lt;br&gt;detta inte utan väsentlig olägenhet&lt;br&gt;kan tas upp till prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet skjuts upp enligt&lt;br&gt;första stycket, får sökanden&lt;br&gt;föreläggas att ge in de uppgifter&lt;br&gt;eller den utredning som behövs. 1&lt;br&gt;fall som avses i 16 § får sökanden&lt;br&gt;även föreläggas att infinna sig&lt;br&gt;personligen eller genom ombud till&lt;br&gt;sammanträde. I föreläggandet får&lt;br&gt;sättas ut vite. Följer sökanden inte&lt;br&gt;föreläggandet, kan ansökan för-&lt;br&gt;klaras förfallen. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § första stycket lagen om&lt;br&gt;inskrivningsregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende får, förutom&lt;br&gt;i de fall som anges i 19 kap. 9 §&lt;br&gt;jordabalken, uppskjutas till senare&lt;br&gt;inskrivningsdag, om ärendet med&lt;br&gt;hänsyn till sin art eller omfattning&lt;br&gt;ej lämpligen kan företagas till&lt;br&gt;omedelbar prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende som uppskjutits med&lt;br&gt;stöd av första stycket skall&lt;br&gt;upptagas till prövning senast femte&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den&lt;br&gt;inskrivningsdag då ansökningen&lt;br&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 10 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer på grund av&lt;br&gt;särskild omständighet anledning&lt;br&gt;antaga att det förvärv som&lt;br&gt;sökanden åberopar är ogiltigt eller&lt;br&gt;ej kan göras gällande eller att den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med hänsyn till ärendets&lt;br&gt;art eller omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;även skjuta upp ett inskriv-&lt;br&gt;ningsärende, om det med hänsyn&lt;br&gt;till sin art eller omfattning inte&lt;br&gt;lämpligen kan avgöras omedel-&lt;br&gt;bart. Ärendet skall i så fall tas upp&lt;br&gt;till prövning senast på femte&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den in-&lt;br&gt;skrivningsdag då ansökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunicering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av någon&lt;br&gt;särskild omständighet finns&lt;br&gt;anledning anta att det förvärv som&lt;br&gt;sökanden åberopar är ogiltigt eller&lt;br&gt;inte kan göras gällande eller att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökta åtgärden på annat sätt skulle&lt;br&gt;kränka annans rätt, skall den vars&lt;br&gt;rätt beröres beredas tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. I samband därmed får&lt;br&gt;även sökanden eller annan höras.&lt;br&gt;Finnes sökandens rätt tvistig, kan&lt;br&gt;föreläggande meddelas honom att&lt;br&gt;inom viss tid väcka talan vid&lt;br&gt;domstol. Efterkommes ej före-&lt;br&gt;läggandet, kan ansökningen för-&lt;br&gt;klaras förfallen. Erinran om detta&lt;br&gt;skall intagas i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 11 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vilande-&lt;br&gt;förklaring eller i ärende som avses&lt;br&gt;i första stycket far sökanden&lt;br&gt;föreläggas att visa huruvida hinder&lt;br&gt;som föranlett vilandeförklaringen&lt;br&gt;blivit undanröjt. I föreläggandet&lt;br&gt;får vite utsättas. Efterkommes ej&lt;br&gt;föreläggandet, kan ansökningen&lt;br&gt;förklaras förfallen. Erinran om&lt;br&gt;detta skall intagas i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den sökta åtgärden på annat sätt&lt;br&gt;skulle kränka någon annans rätt,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten ge&lt;br&gt;den vars rätt berörs tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skriftligen. I samband&lt;br&gt;med detta får även sökanden eller&lt;br&gt;någon annan ges tillfälle att avge&lt;br&gt;ett sådant yttrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, får inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten hålla samman-&lt;br&gt;träde. Beträffande kallelse till och&lt;br&gt;utevaro från ett sådant samman-&lt;br&gt;träde gäller för sökanden 14 §&lt;br&gt;andra stycket detta kapitel och för&lt;br&gt;någon annan än sökanden 18 och&lt;br&gt;20 §§ lagen (1996:242) om dom-&lt;br&gt;stolsärenden. Protokoll skall föras&lt;br&gt;rörande vad som framkommer vid&lt;br&gt;sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;finner att det råder tvist om&lt;br&gt;sökandens rätt, kan sökanden&lt;br&gt;föreläggas att inom viss tid väcka&lt;br&gt;talan vid domstol. Följer sökanden&lt;br&gt;inte föreläggandet, kan ansökan&lt;br&gt;förklaras förfallen. En upplysning&lt;br&gt;om detta skall tas in i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilandeförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 20 kap. 7 §, 21 kap. 3 §, 22&lt;br&gt;kap. 4 § och 23 kap. 3 § följer att&lt;br&gt;ansökan i vissa fall skall förklaras&lt;br&gt;vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vilandeför-&lt;br&gt;klaring får inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten förelägga sökanden att visa&lt;br&gt;om det hinder som har föranlett&lt;br&gt;vilandeförklaringen har blivit&lt;br&gt;undanröjt. I föreläggandet får vite&lt;br&gt;sättas ut. Om sökanden inte följer&lt;br&gt;föreläggandet, kan ansökan för-&lt;br&gt;klaras förfallen. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 11 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som förklarats vilande&lt;br&gt;enligt föreskrift i 20-23 kap. skall&lt;br&gt;upptagas till ny prövning så snart&lt;br&gt;anledning därtill förekommer.&lt;br&gt;Ansökningen får dock ej avslås&lt;br&gt;utan att sökanden beretts tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vilande-&lt;br&gt;förklaring eller i ärende som avses&lt;br&gt;i första stycket får sökanden&lt;br&gt;föreläggas att visa huruvida&lt;br&gt;hinder som föranlett vilande-&lt;br&gt;förklaringen blivit undanröjt. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite utsättas.&lt;br&gt;Efterkommes ej föreläggandet, kan&lt;br&gt;ansökningen förklaras förfallen.&lt;br&gt;Erinran om detta skall intagas i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan har förklarats&lt;br&gt;vilande, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten ta upp den till ny&lt;br&gt;prövning så snart det finns&lt;br&gt;anledning till det. Ansökan får&lt;br&gt;dock inte avslås utan att sökanden&lt;br&gt;har fått tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;även i ett ärende enligt första&lt;br&gt;stycket meddela ett sådant&lt;br&gt;föreläggande som sägs i 17 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 12 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i inskrivningsärende som&lt;br&gt;enligt därom gällande bestäm-&lt;br&gt;melser skall införas i fastighetsbok&lt;br&gt;eller tomträttsbok meddelas&lt;br&gt;genom införing i boken. Beslutet&lt;br&gt;skall anses ha det innehåll som&lt;br&gt;framgår av boken. Om beslutet&lt;br&gt;innebär att ansökan ej bifalles,&lt;br&gt;skall skälen för beslutet antecknas&lt;br&gt;i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rättelse av&lt;br&gt;inf öring finns i 17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i inskrivningsärenden&lt;br&gt;som enligt lag eller annan&lt;br&gt;författning skall föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;meddelas genom att anteckning&lt;br&gt;om beslutet förs in i denna del av&lt;br&gt;registret. Beslutet skall anses ha&lt;br&gt;det innehåll som framgår av&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet innebär att ansökan&lt;br&gt;inte bifalls, skall skälen för&lt;br&gt;beslutet antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse och bevis om beslut&lt;br&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse eller bevis om&lt;br&gt;beslut skall tillhandahållas inom&lt;br&gt;två veckor från inskriv-&lt;br&gt;ningsdagen. Föreskrifter om&lt;br&gt;sådana underrättelser och bevis&lt;br&gt;meddelas av regeringen eller av&lt;br&gt;myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §■&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 13 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;gått emot sökanden eller annan&lt;br&gt;som hörts i ärendet, skall denne&lt;br&gt;genast underrättas skriftligen om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelse som avses i&lt;br&gt;första stycket skall anges de skäl&lt;br&gt;för beslutet som antecknats i akten&lt;br&gt;och vad den som vill fullfölja talan&lt;br&gt;mot beslutet har att iakttaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut i ett inskriv-&lt;br&gt;ningsärende har gått emot&lt;br&gt;sökanden eller någon annan som&lt;br&gt;har hörts i ärendet, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten alltid under-&lt;br&gt;rätta denne om beslutet genast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underrättelse enligt första&lt;br&gt;stycket skall vara skriftlig. Den&lt;br&gt;skall innehålla de skäl för beslutet&lt;br&gt;som har antecknats i akten. Om&lt;br&gt;beslutet kan överklagas, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende som avses i 17 §&lt;br&gt;skall snarast möjligt anmärkas på&lt;br&gt;bevis eller handling som utfärdats&lt;br&gt;i enlighet med den tidigare&lt;br&gt;införingen. Det åligger den som&lt;br&gt;innehar sådan handling att på an-&lt;br&gt;modan tillhanda hålla denna. I&lt;br&gt;föreläggande att fullgöra angivna&lt;br&gt;skyldighet får vite utsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehållet i ett bevis som&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten tidigare&lt;br&gt;har utfärdat till följd av senare&lt;br&gt;beslut om rättelse inte längre&lt;br&gt;stämmer överens med uppgift i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del, skall myndigheten utfärda ett&lt;br&gt;nytt bevis. Det tidigare utfärdade&lt;br&gt;beviset skall i samband därmed&lt;br&gt;förstöras. Den som innehar ett&lt;br&gt;sådant bevis är skyldig att på&lt;br&gt;uppmaning ge in det till&lt;br&gt;myndigheten. Myndigheten far&lt;br&gt;förelägga innehavaren vid vite att&lt;br&gt;ge in beviset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §’&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 17 § första stycket JB)&lt;br&gt;Om införing i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken finnes&lt;br&gt;innehålla uppenbar oriktighet till&lt;br&gt;följd av inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;eller någon annans skrivfel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, skall&lt;br&gt;införingen rättas. Kan rättelse bli&lt;br&gt;till forfång för ägare eller inne-&lt;br&gt;havare av panträtt eller innehavare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel innehåller någon uppen-&lt;br&gt;bar oriktighet som beror på&lt;br&gt;inskrivningsmyndighetens eller&lt;br&gt;någon annans skrivfel, på ett&lt;br&gt;liknande förbiseende eller på ett&lt;br&gt;tekniskt fel, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten rätta uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan åtgärden bli till skada för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av rättighet, för vilken inskrivning&lt;br&gt;är beviljad eller sökt, skall det&lt;br&gt;inbördes företrädet mellan berörda&lt;br&gt;förvärv bestämmas efter vad som&lt;br&gt;finnes skäligt. Tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skall lämnas part som beröres, om&lt;br&gt;han är känd, samt myndighet som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 18 § tredje stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ärende som avses i 17 §&lt;br&gt;upptagits, skall anteckning därom&lt;br&gt;ske i fastighetsboken eller tomt-&lt;br&gt;rättsboken, om beslut i ärendet ej&lt;br&gt;meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 17 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälle att yttra sig skall&lt;br&gt;lämnas part som beröres, om han&lt;br&gt;är känd, samt myndighet som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 17 § andra stycket JB)&lt;br&gt;Beslut i ärende som avses i&lt;br&gt;första stycket meddelas genom&lt;br&gt;införing i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken. Skälen för beslutet&lt;br&gt;skall antecknas i akten.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap 3 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behandlingen av in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ägare eller en innehavare av en&lt;br&gt;panträtt eller en innehavare av en&lt;br&gt;rättighet för vilken inskrivning är&lt;br&gt;beviljad eller sökt skall det&lt;br&gt;inbördes företrädet mellan de&lt;br&gt;berörda förvärven bestämmas efter&lt;br&gt;vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;har tagit upp ett ärende om&lt;br&gt;rättelse, skall detta antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del, om beslut i ärendet inte&lt;br&gt;meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rättelse görs, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten ge den&lt;br&gt;som berörs av åtgärden, om denne&lt;br&gt;är känd, tillfälle att yttra sig. Åven&lt;br&gt;myndigheter som avses i 18 kap.&lt;br&gt;5 § första stycket skall ges tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig. Yttrande behöver&lt;br&gt;dock inte inhämtas, om det är&lt;br&gt;uppenbart obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse meddelas&lt;br&gt;genom att åtgärden utförs i&lt;br&gt;registret med uppgift om att&lt;br&gt;rättelse har gjorts. Skälen för&lt;br&gt;beslutet skall antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inskrivningsmyndigheten i&lt;br&gt;vissa fall även skall utfärda nytt&lt;br&gt;bevis om inskrivning framgår av&lt;br&gt;22 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga regler för handläggningen&lt;br&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skrivningsärende gäller bestäm-&lt;br&gt;melserna om tvistemål i&lt;br&gt;tillämpliga delar i den mån ej&lt;br&gt;annat följer av denna balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § andra och tredje&lt;br&gt;styckena lagen om inskriv-&lt;br&gt;ningsregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som är&lt;br&gt;registrerade i pantbrevsregistret&lt;br&gt;enligt lagen (1994:448) om&lt;br&gt;pantbrevsregister får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att anteckningar om in-&lt;br&gt;nehav av pantbrev får tas bort från&lt;br&gt;inskrivningsregistret på annat sätt&lt;br&gt;än som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva&lt;br&gt;att ändring av namn- och&lt;br&gt;adressuppgifter i anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev eller&lt;br&gt;vilandebevis far införas i inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret på annat sätt än som&lt;br&gt;följer av första stycket.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;balk, skall vid handläggningen av&lt;br&gt;inskrivningsärenden följande be-&lt;br&gt;stämmelser i lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om utredning av ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första stycket om att för-&lt;br&gt;farandet är skriftligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om skriftväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § om offentlighet och ordning&lt;br&gt;vid sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om parts rätt att få del av&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-25 §§ om bevisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § om straff och vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § första och tredje styckena&lt;br&gt;om inkommande handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § om hinder mot inställelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § om delgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § om ombud och biträde,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § om tolk och översättning av&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning i annan ordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om&lt;br&gt;inteckningar som är registrerade i&lt;br&gt;pantbrevsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1994:448) om pantbrevsregister&lt;br&gt;föreskriva att anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev far tas bort&lt;br&gt;från fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel på annat sätt än som&lt;br&gt;följer av övriga bestämmelser i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva&lt;br&gt;att ändring av namn- och&lt;br&gt;adressuppgifter i anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev eller vilande-&lt;br&gt;bevis får införas i inskrivnings-&lt;br&gt;delen på annat sätt än som följer&lt;br&gt;av övriga bestämmelser i detta&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 23 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter för Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;tillämpningen av detta kapitel som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddelas av regeringen. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handläggningen av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckn ingsären den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om exekutiv för-&lt;br&gt;säljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 21 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inverkan på inteckning eller&lt;br&gt;inskriven rättighet av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller av expropriation&lt;br&gt;eller liknande tvångsförvärv eller&lt;br&gt;av myndighets fördelning av&lt;br&gt;medel skall anteckning göras i&lt;br&gt;fastighetsboken eller tomträtts-&lt;br&gt;boken när anmälan, bevis eller&lt;br&gt;fördelningslängd som utvisar&lt;br&gt;förhållandet inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 20 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väckes talan om hävning eller&lt;br&gt;återgång av förvärv av fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt eller om&lt;br&gt;bättre rätt till sådan egendom,&lt;br&gt;skall rätten genast göra anmälan&lt;br&gt;därom till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsboken eller tomträttsboken.&lt;br&gt;Detsamma gäller tvist som angår&lt;br&gt;upplåtelse av tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om annan tvist&lt;br&gt;som angår inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en exekutiv försäljning, en&lt;br&gt;expropriation eller ett liknande&lt;br&gt;tvångsförvärv eller en myndighets&lt;br&gt;fördelning av medel inverkar på&lt;br&gt;en inteckning eller på en inskriven&lt;br&gt;rättighet, skall detta antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningen skall göras när&lt;br&gt;anmälan, bevis eller fördel-&lt;br&gt;ningslängd som utvisar för-&lt;br&gt;hållandet har inkommit till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om väckt talan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande uppgifter skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivn ingsdel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgift om att talan har&lt;br&gt;väckts om hävning eller återgång&lt;br&gt;av förvärv av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;uppgift om att talan har&lt;br&gt;väckts om bättre rätt till fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;uppgift om att talan har&lt;br&gt;väckts i tvist om upplåtelse av&lt;br&gt;tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dom eller slutligt beslut i&lt;br&gt;målet har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;uppgift om domen eller beslutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antecknas i fastighetsregistrets Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;inskrivningsdel. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket tillämpas också i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om andra tvister som angår&lt;br&gt;inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten skall genast till in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten skriftligen&lt;br&gt;anmäla sådana förhållanden som&lt;br&gt;avses i denna paragraf&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 21 § första och tredje&lt;br&gt;styckena JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;utmätts eller har beträffande fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt som ingår i&lt;br&gt;konkursbo begärts försäljning i&lt;br&gt;den ordning som gäller för utmätt&lt;br&gt;sådan egendom eller har utmät-&lt;br&gt;ningen upphävts eller frågan om&lt;br&gt;egendomens försäljning av annat&lt;br&gt;skäl förfallit, skall anteckning&lt;br&gt;därom göras i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken. Anteckning&lt;br&gt;att egendomen försålts utmät-&lt;br&gt;ningsvis skall ske när handling&lt;br&gt;som visar köpeskillingens för-&lt;br&gt;delning inkommit. Har fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt belagts&lt;br&gt;med kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring eller har&lt;br&gt;en sådan åtgärd upphävts eller&lt;br&gt;återgått, skall anteckning därom&lt;br&gt;också göras i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer i övrigt i lag eller&lt;br&gt;annan författning bestämmelse om&lt;br&gt;att visst förhållande skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok, gäller bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga anteckningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande uppgifter skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. uppgift om att fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt har utmätts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om att konkurs-&lt;br&gt;förvaltare har begärt att fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt som ingår i&lt;br&gt;konkursbo skall säljas exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 uppgift om att utmätt fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt har sålts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. uppgift om att fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt har belagts med&lt;br&gt;kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. annan uppgift som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivn ingsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Borttagande av anteckning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 21 § första stycket) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Om inskrivningsmyndigheten får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om att en åtgärd som avses&lt;br&gt;i 32 § första stycket 1 eller 4 har&lt;br&gt;upphävts eller återgått eller att en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 22 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan anteckning i fastighets-&lt;br&gt;boken eller tomträttsboken uppen-&lt;br&gt;barligen ej längre vara av&lt;br&gt;betydelse, skall anteckningen&lt;br&gt;avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 14 § första stycket JB)&lt;br&gt;Ett beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;får överklagas hos hovrätten.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § andra stycket JB)&lt;br&gt;Mot beslut i ärende som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § fäi talan föras även av&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap 14 § första stycket&lt;br&gt;stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;får överklagas hos hovrätten.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga som sägs i första stycket 2&lt;br&gt;har förfallit, skall anteckningen&lt;br&gt;om åtgärden tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten i&lt;br&gt;annat fall har fått en i lag eller&lt;br&gt;annan författning föreskriven&lt;br&gt;underrättelse om att ett tidigare&lt;br&gt;antecknat förhållande har upp-&lt;br&gt;hört, skall myndigheten ta bort&lt;br&gt;anteckningen. Åven om någon&lt;br&gt;sådan underrättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten ta bort anteckning&lt;br&gt;som uppenbarligen inte längre är&lt;br&gt;av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i ett inskrivnings-&lt;br&gt;ärende får överklagas till hovrätten&lt;br&gt;av den som beslutet rör, om det&lt;br&gt;har gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får&lt;br&gt;överklagas även av myndigheter&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar för när ett&lt;br&gt;beslut kan överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagande av&lt;br&gt;beslut som inte är slutliga skall&lt;br&gt;37 § lagen (1996:242) om dom-&lt;br&gt;stolsärenden tillämpas. Ett beslut&lt;br&gt;om att förklara en ansökan vilande&lt;br&gt;får dock alltid överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätt och tid för överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga ett&lt;br&gt;beslut skall göra detta skriftligen.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagotiden i fråga om slutligt&lt;br&gt;beslut är fyra veckor från den&lt;br&gt;inskrivningsdag till vilken beslutet&lt;br&gt;är att hänföra. Detsamma gäller&lt;br&gt;beslut genom vilket ansökan har&lt;br&gt;förklarats vilande. Vid över-&lt;br&gt;klagande tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna i rättegångs-&lt;br&gt;balken om överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 14 § tredje stycket JB)&lt;br&gt;Ett överklagande av ett beslut,&lt;br&gt;som har förts in i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken, skall anteck-&lt;br&gt;nas där. När det slutliga beslutet&lt;br&gt;med anledning av överklagandet&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;beslutets innehåll antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överklagade beslutet har&lt;br&gt;förts in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel, skall uppgift om&lt;br&gt;överklagandet antecknas i&lt;br&gt;registret. När det finns ett laga-&lt;br&gt;kraftvunnet beslut med anledning&lt;br&gt;av överklagandet, skall beslutets&lt;br&gt;slutliga innehåll antecknas i&lt;br&gt;registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av hovrättsbeslut&lt;br&gt;och särskilda rättsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överklagande av&lt;br&gt;hovrättsbeslut i inskrivnings-&lt;br&gt;ärende samt särskilda rättsmedel&lt;br&gt;gäller 40 och 42 §§ lagen&lt;br&gt;(1996:242) om domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 19 § första stycket JB&lt;br&gt;och 9 § lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;fel eller försummelse i fråga om&lt;br&gt;handläggning av eller beslut i&lt;br&gt;inskrivningsärende eller vid ut-&lt;br&gt;färdande av pantbrev eller annat&lt;br&gt;bevis på grundval av innehållet i&lt;br&gt;fastighetsbok eller tomträttsbok&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lider skada på grund&lt;br&gt;av ett tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel hos en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet eller en myndig-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller vid uppläggande eller&lt;br&gt;förande av sådan bok utan sam-&lt;br&gt;band med handläggning av&lt;br&gt;inskrivningsärende, har han rätt&lt;br&gt;till ersättning av staten. Har den&lt;br&gt;skadelidande medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom&lt;br&gt;eget vållande, skall ersättningen&lt;br&gt;efter vad som finnes skäligt ned-&lt;br&gt;sättas eller helt bortfalla.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;het som avses i 4 kap. 34 a § fas-&lt;br&gt;tighetsbildningslagen (1970:988),&lt;br&gt;har rätt till ersättning av staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skadelidande med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom att utan&lt;br&gt;skälig anledning låta bli att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att bevara sin rätt&lt;br&gt;eller har den skadelidande på&lt;br&gt;något annat sätt medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom eget vållande,&lt;br&gt;skall ersättningen efter skälighet&lt;br&gt;sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 19 § andra stycket JB)&lt;br&gt;Kommer till följd av beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i 17 § förlust att&lt;br&gt;tillskyndas ägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten. Ersättning utgår dock&lt;br&gt;icke, om han med hänsyn till felets&lt;br&gt;beskaffenhet eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare, som lider skada till följd&lt;br&gt;av ett beslut om rättelse av uppgift&lt;br&gt;enligt 23 §, har rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten. Ersättning lämnas dock&lt;br&gt;inte, om den skadelidande med&lt;br&gt;hänsyn till felets art eller andra&lt;br&gt;omständigheter hade bort inse att&lt;br&gt;fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 19 § tredje stycket JB)&lt;br&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning som avses i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning som avses i 39 och&lt;br&gt;40^.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningens verkan på giltig-&lt;br&gt;heten av inskrivna förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;br&gt;(Jfr 19 kap. 16 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida förvärv som&lt;br&gt;ligger till grund för inskrivning är&lt;br&gt;ogiltigt eller ej kan göras gällande&lt;br&gt;eller huruvida inskrivningen av&lt;br&gt;annat skäl kränker någons rätt får&lt;br&gt;prövas utan hinder av in-&lt;br&gt;skrivningen. År särskild föreskrift&lt;br&gt;meddelad rörande rättsverkan av&lt;br&gt;inskrivning eller om tid inom&lt;br&gt;vilken talan skall väckas, gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ett förvärv är&lt;br&gt;ogiltigt eller av någon annan&lt;br&gt;anledning inte kan göras gällande&lt;br&gt;får prövas även om förvärvet har&lt;br&gt;blivit inskrivet. Inskrivningen&lt;br&gt;hindrar inte heller en prövning av&lt;br&gt;frågan om inskrivningen av andra&lt;br&gt;skäl kränker någons rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda&lt;br&gt;föreskrifter om att inskrivningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har särskild rättsverkan eller om&lt;br&gt;att talan skall väckas inom viss tid&lt;br&gt;från inskrivningen, gäller dock&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;br&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall inge fångeshandlingen samt de övriga&lt;br&gt;handlingar som fordras till styrkande av förvärvet. Söker dödsbo eller&lt;br&gt;arvinge som är ensam delägare i dödsbo lagfart på förvärv av egendom&lt;br&gt;från den döde, anses inregistrerad bouppteckningshandling efter denne&lt;br&gt;såsom fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ansökan görs av flera&lt;br&gt;sökande gemensamt, skall den&lt;br&gt;innehålla uppgift om hur stor&lt;br&gt;andel av fastigheten varje sökande&lt;br&gt;har förvärvat. Om en sådan upp-&lt;br&gt;gift saknas och sökandena inte&lt;br&gt;följer ett föreläggande att kom-&lt;br&gt;plettera ansökan, skall den anses&lt;br&gt;avse andelar av huvudtalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inteckning&lt;br&gt;göras av fastighetsägaren,&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;belopp på vilket inteckningen skall&lt;br&gt;lyda, dels den eller de fastigheter&lt;br&gt;som avses. Beloppet skall anges i&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inteckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen av fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Ansökningshandingen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;penningbelopp på vilket inteck-&lt;br&gt;ningen skall lyda, dels den eller de&lt;br&gt;fastigheter som avses. Beloppet&lt;br&gt;skall vara bestämt i svenskt mynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan får ej avse del av fastighet. Den får avse flera fastig-heter&lt;br&gt;gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom&lt;br&gt;samma inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som&lt;br&gt;svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma&lt;br&gt;fasta egendom som inteckningen och får icke därjämte avse fastighet som&lt;br&gt;ej svarar för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att&lt;br&gt;ansöka om inskrivning i fastighets-&lt;br&gt;boken av förklaring som avses i&lt;br&gt;2 kap. 3 §. Som fastighetsägare&lt;br&gt;anses i detta kapitel den för vilken&lt;br&gt;lagfart senast är sökt. Ansökningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att&lt;br&gt;ansöka om inskrivning i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel av en&lt;br&gt;förklaring som avses i 2 kap. 3 §.&lt;br&gt;Som fastighetsägare anses i detta&lt;br&gt;kapitel den för vilken lagfart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall göras skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kravet på skriftlig form inte&lt;br&gt;har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökningen inte har&lt;br&gt;medgivits av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och vaije&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgivit ansök-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden är i konkurs eller&lt;br&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgivit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom betal-&lt;br&gt;ningssäkring eller tas i anspråk&lt;br&gt;den dag då inskrivningen söks och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgivit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgivit ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende angående lagfart&lt;br&gt;för sökanden har skjutits upp till&lt;br&gt;en senare inskrivningsdag skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökningen skjutas upp till&lt;br&gt;samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökan inte har&lt;br&gt;medgetts av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och varje&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sökanden är i konkurs eller&lt;br&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller mäts ut den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom betal-&lt;br&gt;ningssäkring eller tas i anspråk&lt;br&gt;den dag då inskrivningen söks och&lt;br&gt;kronofogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om lagfart för&lt;br&gt;sökanden har skjutits upp till en&lt;br&gt;senare inskrivningsdag, skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökan skjutas upp till samma&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1999. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker och lagen&lt;br&gt;(1973:98) om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastigheter eller tomträtter för&lt;br&gt;vilka inskrivningsmyndigheten enligt 10 § lagen (1973:98) om&lt;br&gt;inskrivningsregister har beslutat att de skall stå kvar i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok. För sådana fastigheter eller tomträtter skall vad som i lag&lt;br&gt;eller annan författning sägs om anteckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel i stället avse anteckning i fastighetsbok eller tomträtts-&lt;br&gt;bok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 58 a och 59 §§ skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra äger&lt;br&gt;fortfarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i&lt;br&gt;jordeboken upptaget fiskeri, om&lt;br&gt;besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra äger&lt;br&gt;fortfarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt&lt;br&gt;sådant fiskeri som vid utgången av&lt;br&gt;mars 1999 var upptaget i kronans&lt;br&gt;jordebok (fiskefastighet), om&lt;br&gt;besittningsrätten består därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i förslaget till miljöbalk&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 kap. 21 §,26 kap. 15 § och 31 kap. 35 §&lt;br&gt;miljöbalken skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1997/98:45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet övergår till en&lt;br&gt;ny ägare och den tidigare ägaren är&lt;br&gt;underhållsskyldig efter över-&lt;br&gt;tagande enligt 20 § första stycket,&lt;br&gt;svarar den nya ägaren för de&lt;br&gt;skyldigheter som följer av&lt;br&gt;övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertagandet enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket skall antecknas i inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fastighet övergår till en&lt;br&gt;ny ägare och den tidigare ägaren är&lt;br&gt;underhållsskyldig efter över-&lt;br&gt;tagande enligt 20 § första stycket,&lt;br&gt;svarar den nya ägaren för de&lt;br&gt;skyldigheter som följer av&lt;br&gt;övertagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertagandet enligt 20 § första&lt;br&gt;stycket skall antecknas i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet har&lt;br&gt;meddelat ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud mot någon i egenskap av&lt;br&gt;ägare till en fastighet, tomt-&lt;br&gt;rättshavare eller ägare till en&lt;br&gt;byggnad, anläggning eller anord-&lt;br&gt;ning på mark som tillhör någon&lt;br&gt;annan, far tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;sända beslutet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsregistret. Är före-&lt;br&gt;läggandet förenat med löpande&lt;br&gt;vite, skall även detta antecknas.&lt;br&gt;Den som senast sökt lagfart eller&lt;br&gt;inskrivning av förvärv av tomträtt&lt;br&gt;skall, om den sökande inte är&lt;br&gt;föreläggandets eller förbudets&lt;br&gt;adressat, av inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten genast i rekommenderat brev&lt;br&gt;underrättas om anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anteckning gjorts, gäller&lt;br&gt;föreläggandet eller förbudet mot&lt;br&gt;ny ägare av egendomen. Har den&lt;br&gt;nya ägaren förvärvat egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet har&lt;br&gt;meddelat ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud mot någon i egenskap av&lt;br&gt;ägare till en fastighet, tomt-&lt;br&gt;rättshavare eller ägare till en&lt;br&gt;byggnad, anläggning eller anord-&lt;br&gt;ning på mark som tillhör någon&lt;br&gt;arman, far tillsynsmyndigheten&lt;br&gt;sända beslutet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;Är föreläggandet förenat med&lt;br&gt;löpande vite, skall även detta&lt;br&gt;antecknas. Den som senast sökt&lt;br&gt;lagfart eller inskrivning av förvärv&lt;br&gt;av tomträtt skall, om den sökande&lt;br&gt;inte är föreläggandets eller&lt;br&gt;förbudets adressat, av inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten genast i&lt;br&gt;rekommenderat brev underrättas&lt;br&gt;om anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har anteckning gjorts, gäller&lt;br&gt;föreläggandet eller förbudet mot&lt;br&gt;ny ägare av egendomen. Har den&lt;br&gt;nya ägaren förvärvat egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom köp, byte eller gåva och&lt;br&gt;utgör egendomen fastighet eller&lt;br&gt;tomträtt, gäller även löpande vite&lt;br&gt;mot den nya ägaren räknat från&lt;br&gt;tidpunkten för äganderättsöver-&lt;br&gt;gången. Annat vite gäller inte mot&lt;br&gt;en ny ägare av egendomen, men&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten far sätta ut&lt;br&gt;nytt vite för den ägaren. Löpande&lt;br&gt;vite som avser en viss period får&lt;br&gt;tas ut endast av den som var ägare&lt;br&gt;vid periodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett antecknat föreläggande&lt;br&gt;eller förbud upphävts genom ett&lt;br&gt;beslut som vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;har den åtgärd som avses med&lt;br&gt;föreläggandet vidtagits eller har&lt;br&gt;ändamålet med föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet förlorat sin betydelse,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten så snart&lt;br&gt;den fått vetskap om förhållandet&lt;br&gt;anmäla detta till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsregistret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genom köp, byte eller gåva och&lt;br&gt;utgör egendomen fastighet eller&lt;br&gt;tomträtt, gäller även löpande vite&lt;br&gt;mot den nya ägaren räknat från&lt;br&gt;tidpunkten för äganderättsöver-&lt;br&gt;gången. Annat vite gäller inte mot&lt;br&gt;en ny ägare av egendomen, men&lt;br&gt;tillsynsmyndigheten får sätta ut&lt;br&gt;nytt vite för den ägaren. Löpande&lt;br&gt;vite som avser en viss period får&lt;br&gt;tas ut endast av den som var ägare&lt;br&gt;vid periodens början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett antecknat föreläggande&lt;br&gt;eller förbud upphävts genom ett&lt;br&gt;beslut som vunnit laga kraft eller&lt;br&gt;har den åtgärd som avses med&lt;br&gt;föreläggandet vidtagits eller har&lt;br&gt;ändamålet med föreläggandet eller&lt;br&gt;förbudet förlorat sin betydelse,&lt;br&gt;skall tillsynsmyndigheten så snart&lt;br&gt;den fått vetskap om förhållandet&lt;br&gt;anmäla detta till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inlösen av mark är När inlösen av mark är fullbordad,&lt;br&gt;fullbordad, skall detta antecknas i skall detta antecknas i fastig-&lt;br&gt;inskrivningsregistret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hetsregistrets inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt for&lt;br&gt;borgenär till betalning ur ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till&lt;br&gt;betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfaller vid fördelning av medel&lt;br&gt;betalning på pantbrevs belopp,&lt;br&gt;åligger det länsstyrelsen att&lt;br&gt;därom, sedan fördelningen blivit&lt;br&gt;godkänd eller vunnit laga kraft,&lt;br&gt;ofördröjligen göra anmälan hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken samt&lt;br&gt;tillika insända fördelningslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fördelningen&lt;br&gt;medel utfaller betalning på&lt;br&gt;pantbrevs belopp, skall läns-&lt;br&gt;styrelsen anmäla detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Anmälan skall&lt;br&gt;göras genast efter det att&lt;br&gt;fördelningen blivit godkänd eller&lt;br&gt;vunnit laga kraft. Till anmälan&lt;br&gt;skall fogas en kopia av&lt;br&gt;fördelningslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan enligt 4 § andra stycket skall göras i sammanhang med&lt;br&gt;anmälan som avses i första stycket denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1970:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;br&gt;ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan om dödning&lt;br&gt;pantbrev, företagshypoteksbrev&lt;br&gt;eller intecknad fordringshandling,&lt;br&gt;skall rätten underrätta veder-&lt;br&gt;börande inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;om ansökningen for anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret. Vad nu sagts om&lt;br&gt;ansökningen skall också gälla&lt;br&gt;rättens slutliga utslag i ärendet.&lt;br&gt;Har ansökningen avslagits, får&lt;br&gt;dock anteckning ej verkställas&lt;br&gt;förrän utslaget vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utslag, varigenom&lt;br&gt;pantbrev eller hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats, vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på an-&lt;br&gt;sökan utfärda nytt pantbrev eller&lt;br&gt;hypoteksbrev som svarar mot det&lt;br&gt;dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningregistret om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan om dödning&lt;br&gt;pantbrev, företagshypoteks-brev&lt;br&gt;eller intecknad fordringshandling,&lt;br&gt;skall rätten underrätta veder-&lt;br&gt;börande inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;om ansökningen för anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken, företagsin-&lt;br&gt;teckningsregistret eller fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts om ansökningen&lt;br&gt;skall också gälla rättens slutliga&lt;br&gt;utslag i ärendet. Har ansökningen&lt;br&gt;avslagits, får dock anteckning inte&lt;br&gt;verkställas förrän utslaget vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett utslag i vilket ett&lt;br&gt;pantbrev eller ett hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på&lt;br&gt;ansökan utfärda nytt pantbrev eller&lt;br&gt;hypoteksbrev som svarar mot det&lt;br&gt;dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken, företags-&lt;br&gt;inteckningsregistret eller fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten, på ansökan, å inskrivningsdag göra&lt;br&gt;anteckning i vederbörande inskrivningsbok, att ny handling, som&lt;br&gt;utfärdats jämlikt 9 §, medför den inteckningsrätt som tillkommit den&lt;br&gt;dödade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 § lagen (1952:166) om härads-&lt;br&gt;allmänningar ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot ”fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 7 a § lagen (1952:167) om allmännings-&lt;br&gt;skogar i Norrland och Dalarna ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”fastighetsregistrets allmänna del”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1986:868)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun som utövat förköpsrätt är skyldig att söka tillstånd till&lt;br&gt;förköpet, om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten på sätt och&lt;br&gt;inom tid som anges i andra stycket. Frågan om tillstånd till förköp prövas&lt;br&gt;av regeringen. Tillstånd skall vägras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egendom som avses i 1 § ej ingår i försäljningen eller ingår däri men&lt;br&gt;ej är belägen inom kommunens eget område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 14 samt&lt;br&gt;försäljningen endast avser egendom som anges i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 5 samt förvärvaren&lt;br&gt;gör sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan&lt;br&gt;säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försälj-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestridande enligt första stycket&lt;br&gt;anmäles hos inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastighets-&lt;br&gt;boken sist på den inskrivningsdag&lt;br&gt;som infaller närmast efter en&lt;br&gt;månad från det förköpsrätten&lt;br&gt;utövades. Inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten skall ofördröjligen under-&lt;br&gt;rätta kommunen om bestridandet.&lt;br&gt;Kommunens ansökan om tillstånd&lt;br&gt;till förköpet skall ha inkommit till&lt;br&gt;regeringen inom en månad från det&lt;br&gt;bestridandet antecknades. Sökes&lt;br&gt;tillstånd ej i rätt tid, är förköpet&lt;br&gt;utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bestridande enligt första&lt;br&gt;stycket skall inom en månad från&lt;br&gt;det att förköpsrätten utövades&lt;br&gt;anmälas till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel.&lt;br&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;genast underrätta kommunen om&lt;br&gt;bestridandet. Kommunens ansökan&lt;br&gt;om tillstånd till förköpet skall ha&lt;br&gt;inkommit till regeringen inom en&lt;br&gt;månad från det att bestridandet&lt;br&gt;antecknades. Om tillstånd inte&lt;br&gt;söks i rätt tid, är förköpet utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun utövar förköpsrätt i fråga om egendom i annan&lt;br&gt;kommun, äger den kommun där egendomen är belägen påkalla att&lt;br&gt;regeringen prövar frågan om tillstånd till förköpet. Ansökan om sådan&lt;br&gt;prövning skall ha inkommit till regeringen inom en månad från det&lt;br&gt;förköpsrätten utövades. Tillstånd till förköpet skall vägras, om&lt;br&gt;förköpsrätt ej får utövas enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senste lydelse 1984:301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)&lt;br&gt;dels att 1 kap. 2 § och 19 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 18 och 33 a §§, 8 kap. 7 § samt 12 kap. 10 § ordet&lt;br&gt;”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 19 kap. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Över fastigheterna föres fastig-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden införts i&lt;br&gt;fastigh etsregistret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna skall antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Bestämmelser om fastighets-&lt;br&gt;registret finns i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden har införts i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigh etsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregistrets allmänna del&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistret redovisas&lt;br&gt;såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som är redovisad såsom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet i fastighetsregister när&lt;br&gt;denna lag träder i kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del redovisas såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som var redovisad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;såsom fastighet i fastighets-&lt;br&gt;registret när denna lag trädde&lt;br&gt;kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighet som nybildas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje fastighet skall ha särskild beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildning och&lt;br&gt;fastighetsbestämning införes&lt;br&gt;uppgift i fastighetsregistret.&lt;br&gt;Därvid registreras nybildad&lt;br&gt;fastighet och göres de övriga&lt;br&gt;ändringar i fastighetsregistret som&lt;br&gt;åtgärden ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning&lt;br&gt;och fastighetsbestämning skall&lt;br&gt;föras in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del. Därvid skall&lt;br&gt;nybildad fastighet registreras och&lt;br&gt;de övriga ändringar göras som&lt;br&gt;åtgärden ger anledning till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordning än som anges i Bilaga 5&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har avslutats får uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt införas så snart beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd&lt;br&gt;vid avslutad förrättning eller&lt;br&gt;överklagas fastighetsbildnings-&lt;br&gt;eller fastighetsbestämningsbeslut&lt;br&gt;särskilt, får uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet&lt;br&gt;införas i fastighetsregistret i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbarligen&lt;br&gt;inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols&lt;br&gt;avgörande i ett fastighets-&lt;br&gt;bildningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes uppgift i fastighets-&lt;br&gt;register vara uppenbart oriktig,&lt;br&gt;skall felet rättas, om det kan ske&lt;br&gt;utan förfång för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Är det&lt;br&gt;uppenbart att förfång icke kan&lt;br&gt;uppkomma, skall rättelse ske&lt;br&gt;omedelbart. I annat fall skall&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare få tillfälle att yttra sig om&lt;br&gt;han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finnes vara uppenbart&lt;br&gt;att en i registret redovisad fastig-&lt;br&gt;het är obefintlig, får fastigheten&lt;br&gt;uteslutas ur registret med tillämp-&lt;br&gt;ning av första stycket, även om&lt;br&gt;redovisningen ej är oriktig enligt&lt;br&gt;gällande föreskrifter om&lt;br&gt;fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut eller en åtgärd&lt;br&gt;avseende en avslutad förrättning&lt;br&gt;överklagas, får uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen föras&lt;br&gt;in i fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del till den del uppgiften&lt;br&gt;uppenbarligen inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;om ett fastighetsbildnings- eller&lt;br&gt;fastighetsbestämningsbeslut över-&lt;br&gt;klagas särskilt eller om en&lt;br&gt;domstols avgörande i ett fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del är&lt;br&gt;uppenbart oriktig, skall uppgiften&lt;br&gt;rättas, om det kan ske utan någon&lt;br&gt;skada för fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Är det uppenbart&lt;br&gt;att någon sådan skada inte kan&lt;br&gt;uppkomma, skall rättelse ske&lt;br&gt;omedelbart. I annat fall skall&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättig-&lt;br&gt;hetshavare få tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;om han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en i&lt;br&gt;registret redovisad fastighet är&lt;br&gt;obefintlig, får fastigheten uteslutas&lt;br&gt;ur registret med tillämpning av&lt;br&gt;första stycket, även om&lt;br&gt;redovisningen inte är oriktig enligt&lt;br&gt;de föreskrifter som gäller för&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet&lt;br&gt;på grund av ett tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del&lt;br&gt;får utan hinder av första stycket&lt;br&gt;första punkten ske även om det kan&lt;br&gt;medföra skada för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättighetshavare, en myndighet&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister&lt;br&gt;som föres med användande av&lt;br&gt;automatisk databehandling eller i&lt;br&gt;anordning som hos inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet, lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet eller myndighet som avses i&lt;br&gt;4 kap. 34 a § är ansluten till&lt;br&gt;registret, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Har den&lt;br&gt;skadelidande medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom&lt;br&gt;eget vållande, skall ersättningen&lt;br&gt;efter vad som finnes skäligt&lt;br&gt;nedsättas eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet&lt;br&gt;till följd av tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregister som avses i&lt;br&gt;första stycket får utan hinder av&lt;br&gt;4 § första stycket första punkten&lt;br&gt;ske även om det kan medföra&lt;br&gt;förfång for fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig skall lämnas, förutom fastig-&lt;br&gt;hetsägare och rättighetshavare,&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5&lt;br&gt;första stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i&lt;br&gt;ärende om rättelse enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon skada på grund av&lt;br&gt;ett tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till&lt;br&gt;registret hos en inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet, en lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het eller en myndighet som avses i&lt;br&gt;4 kap. 34 a §, har den skade-&lt;br&gt;lidande rätt till ersättning av&lt;br&gt;staten för sin förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den skadelidande med-&lt;br&gt;verkat till förlusten genom att utan&lt;br&gt;skälig anledning låta bli att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att bevara sin rätt&lt;br&gt;eller har den skadelidande på&lt;br&gt;något annat sätt medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom eget vållande,&lt;br&gt;skall ersättningen efter skälighet&lt;br&gt;sättas ned eller helt falla bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av ett beslut i&lt;br&gt;ärende om rättelse enligt 4 § tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket förlust att tillskyndas ägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare har han rätt&lt;br&gt;till ersättning av staten. Ersättning&lt;br&gt;utgår dock icke, om han med&lt;br&gt;hänsyn till felets beskaffenhet eller&lt;br&gt;andra omständigheter bort inse att&lt;br&gt;fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket förlust att tillskyndas ägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare har denne&lt;br&gt;rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Ersättning utgår dock inte, om&lt;br&gt;ägaren eller rättighetshavaren&lt;br&gt;med hänsyn till felets beskaffenhet&lt;br&gt;eller andra omständigheter hade&lt;br&gt;bort inse att fel förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten svarar Fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;för fastighetsregistret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;del förs av lantmäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får före-&lt;br&gt;skriva att annan myndighet än&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten får föra in&lt;br&gt;uppgifter i registrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1970:989) om införande av&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen (1970:988) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt&lt;br&gt;för fordran på grund av fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare&lt;br&gt;eller tidigare ägare av fastighet att&lt;br&gt;utge ersättning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket samt angående rätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 31 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) att uttaga skog skall&lt;br&gt;anteckning göras i fastighetsboken&lt;br&gt;när beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda&lt;br&gt;kapitalbeloppet av de ersättningar&lt;br&gt;för vilka fastighet svarar enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket icke till ettusen&lt;br&gt;kronor, skall anteckning dock ej&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;tillämpas även på beslut enligt&lt;br&gt;5 kap. 12 a § första stycket fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut skall antecknas&lt;br&gt;i fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del när de har vunnit laga kraft:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om att en ägare eller&lt;br&gt;en tidigare ägare skall betala&lt;br&gt;ersättning enligt 1 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om rätt enligt 5 kap.&lt;br&gt;31 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) att ta ut&lt;br&gt;skog, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 5 kap. 12 a §&lt;br&gt;första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda kapi-&lt;br&gt;talbeloppet av de ersättningar för&lt;br&gt;vilka fastighet svarar enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket inte till ettusen&lt;br&gt;kronor, skall anteckning dock inte&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:1037) om äganderätts-&lt;br&gt;utredning och legalisering att i 11 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut&lt;br&gt;mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om expropriationslagen (1972:719)&lt;br&gt;dels att i 5 kap. 11 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar den exproprierande att inom föreskriven tid iakttaga vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 1 § första stycket och 4 § och har ej fastigheten&lt;br&gt;helt eller delvis tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är expropriationsrätten förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill fastighetsägaren att expro-&lt;br&gt;priationen ändå skall fullbordas,&lt;br&gt;har han att inom tre månader efter&lt;br&gt;förverkandet begära det hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Vill han det ej, far&lt;br&gt;han hos fastighetsdomstolen visa&lt;br&gt;att expropriationsrätten är förver-&lt;br&gt;kad. Gör han det, skall domstolen&lt;br&gt;anmäla förverkandet till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsboken. Vad som sagts nu&lt;br&gt;om anteckning i fastighetsboken&lt;br&gt;äger, när fråga är om tomträtt,&lt;br&gt;motsvarande tillämpning be-&lt;br&gt;träffande tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsägaren vill att&lt;br&gt;expropriationen ändå skall full-&lt;br&gt;bordas, skall han inom tre månader&lt;br&gt;efter förverkandet begära det hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Om han inte vill det,&lt;br&gt;far han hos fastighetsdomstolen&lt;br&gt;visa att expropriationsrätten är&lt;br&gt;förverkad. Gör han det, skall&lt;br&gt;domstolen anmäla förverkandet till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i fastig-&lt;br&gt;hetsregistret. Har förrättningen&lt;br&gt;överklagats, skall uppgiften föras&lt;br&gt;in i registret snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt far&lt;br&gt;föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften far dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett lednings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, far&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registret i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ett domstolsavgörande i mål&lt;br&gt;enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets allmänna del. Har&lt;br&gt;förrättningen överklagats, skall&lt;br&gt;uppgiften föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt får&lt;br&gt;föras in i registrets allmänna del&lt;br&gt;även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften får dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett led-&lt;br&gt;ningsbeslut har överklagats&lt;br&gt;särskilt, får trots detta uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen eller&lt;br&gt;beslutet föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av över-&lt;br&gt;klagandet. Detsamma gäller när ett&lt;br&gt;domstolsavgörande i mål enligt&lt;br&gt;denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteck-&lt;br&gt;ningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Har för-&lt;br&gt;rättningen överklagats, skall&lt;br&gt;uppgiften föras in i registret&lt;br&gt;snarast möjligt sedan domstolens&lt;br&gt;avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften får dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett anlägg-&lt;br&gt;ningsbeslut har överklagats&lt;br&gt;särskilt, far trots detta uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen eller&lt;br&gt;beslutet föras in i registret i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte&lt;br&gt;berörs av överklagandet. Det-&lt;br&gt;samma gäller när ett domstols-&lt;br&gt;avgörande i mål enligt denna lag&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Har förrättningen överklagats,&lt;br&gt;skall uppgiften föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggnings-beslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registrets allmänna&lt;br&gt;del även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften får dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett anlägg-&lt;br&gt;ningsbeslut har överklagats&lt;br&gt;särskilt, får trots detta uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen eller&lt;br&gt;beslutet föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av över-&lt;br&gt;klagandet. Detsamma gäller när ett&lt;br&gt;domstolsavgörande i mål enligt&lt;br&gt;denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteck-&lt;br&gt;ningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1405.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bostadsför-valt-ningslagen&lt;br&gt;(1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 26 § orden ”fastighetsboken eller tomträttsboken” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 30 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 och 16 §§ jordförvärvslagen (1979:230)1&lt;br&gt;ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;5§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar for typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana&lt;br&gt;byggnader, vattenverk på annans&lt;br&gt;grund samt i jordeboken upptaget&lt;br&gt;fiskeri (industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana&lt;br&gt;byggnader, vattenverk på annans&lt;br&gt;grund samt sådan fiskefastighet&lt;br&gt;som avses i 10 § lagen (1970:995)&lt;br&gt;om införande av nya jordabalken&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogs-&lt;br&gt;impediment (lantbruksenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogs-impediment, skall ingå i den&lt;br&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter&lt;br&gt;under punkterna 1-6 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i&lt;br&gt;lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den&lt;br&gt;tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor&lt;br&gt;omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma&lt;br&gt;ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består&lt;br&gt;av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1909.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3, 4 och 8 §§ lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt ordet ”fastighetsboken”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:685) om arrendatoms Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;rätt att förvärva arrendestället &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 9 §§ lagen (1985:685) om&lt;br&gt;arrendatoms rätt att förvärva arrendestället ordet ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan och bygglagen (1987:10)1&lt;br&gt;dels att 6 kap. 20 § och 10 kap 23 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i 10 kap. 22 § och i rubriken före 10 kap. 22 § orden&lt;br&gt;”fastighetsboken eller tomträttsboken” resp, ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När fråga har väckts om tillämp-&lt;br&gt;ning av 19 §, skall kommunen&lt;br&gt;genast anmäla detta till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsboken. Överlåtelse av&lt;br&gt;mark, som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga har väckts om&lt;br&gt;tillämpning av 19 §, skall kom-&lt;br&gt;munen genast anmäla detta till&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del. Överlåtelse av mark,&lt;br&gt;som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 &amp;nbsp;§, skall byggnadsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för motsvarande&lt;br&gt;anteckning. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har&lt;br&gt;föreläggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fatt vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 &amp;nbsp;§, skall byggnadsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har&lt;br&gt;föreläggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fått vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till förordning om ändring i förordningen (1937:591)&lt;br&gt;angående upphörande av det från viss jord i Skåne, Halland&lt;br&gt;och Blekinge utgående landgille&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § förordningen (1937:591) angående&lt;br&gt;upphörande av det från viss jord i Skåne, Halland och Blekinge utgående&lt;br&gt;landgille skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken införas&lt;br&gt;uppgift om vilka fastigheter som&lt;br&gt;ingår i samverkansområdet. I&lt;br&gt;fastighetsboken skall även införas&lt;br&gt;beslutade förmånsrättsbelopp. När&lt;br&gt;exploateringsbeslutet enligt 25 §&lt;br&gt;har upphört att gälla skall även det&lt;br&gt;antecknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;antecknas uppgift om vilka fastig-&lt;br&gt;heter som ingår i samverkans-&lt;br&gt;området. Där skall även antecknas&lt;br&gt;uppgift om beslutade förmåns-&lt;br&gt;rättsbelopp. När exploaterings-&lt;br&gt;beslutet enligt 25 § har upphört att&lt;br&gt;gälla, skall anteckningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m. m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken oför-&lt;br&gt;dröjligen underrätta inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del eller för borttagande av&lt;br&gt;tidigare gjord anteckning genast&lt;br&gt;underrätta lantmäterimyndigheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne eller förklaring utfärdats enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då förordnande enligt 6 § första stycket meddelats eller upphävts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit laga kraft eller hävts,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. då ansökan om byggnadsminnesförklaring avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;vissa samägda jordbruksfastigheter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag (1999:000) om upphävande av vissa lagar på&lt;br&gt;fastighetsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av mars 1999, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1905:31 s. 1) rörande avgäld från avsöndrad lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld från avsöndrad&lt;br&gt;lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1912:277) om avlösning av vissa frälseräntor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lagen (1938:159) om avlösen av avgälder från de till skatte försålda&lt;br&gt;så kallade halländska kyrkohemmanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 april 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;Ds 1998:25&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Hovrätten för Västra Sverige, Göteborgs tingsrätt, Norrköpings tingsrätt,&lt;br&gt;Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i Gävleborgs län, Domstolsverket,&lt;br&gt;Datainspektionen, Vägverket, Riksskatteverket, Statistiska Centralbyrån,&lt;br&gt;Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län, Riksarkivet,&lt;br&gt;Kammarkollegiet, Boverket, Lantmäteriverket, Länsstyrelsen i&lt;br&gt;Västerbottens län, Juridiska fakulteten vid Stockholms universitet,&lt;br&gt;Lantmäterisektionen vid Lunds tekniska högskola, Göteborgs kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Svenska kommunförbundet, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Sveriges advokatsamfund, Fastighetsmäklarforbundet, Mäklarsamfundet,&lt;br&gt;Sveriges Fastighetsägareförbund, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges&lt;br&gt;lantmätareförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statistiska Centralbyrån, Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och&lt;br&gt;Bohus län och Fastighetsmäklarforbundet har avstått från att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslaget i rapporten Om avyttring och&lt;br&gt;införlivning av mark&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:166) om härads-&lt;br&gt;allmänningar&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11-17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 10 och 22 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avyttring och införlivning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;Om avyttring och förvärv av mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avyttring-&lt;br&gt;en ej länder skogsskötseln å all-&lt;br&gt;männingen till men eller om eljest&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligga till av-&lt;br&gt;yttringen. Rätt att besluta om dylik&lt;br&gt;avyttring tillkommer delägarna,&lt;br&gt;men avyttringen blir ej giltig med&lt;br&gt;mindre den godkännes av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vilja delägarna inköpa&lt;br&gt;mark för häradsallmännings&lt;br&gt;utvidgning, äga de besluta därom.&lt;br&gt;Beslutanderätt i sådant avseende&lt;br&gt;tillkommer även allmännings-&lt;br&gt;styrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Mark som förvärvats av&lt;br&gt;delägarna må av dem åter&lt;br&gt;avyttras, där ej marken i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 8 § 1991:1872.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avyttring-&lt;br&gt;en ej länder skogsskötseln å all-&lt;br&gt;männingen till men eller om eljest&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligga till avytt-&lt;br&gt;ringen. Rätt att besluta om dylik&lt;br&gt;avyttring tillkommer delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark&lt;br&gt;för häradsallmännings utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;br&gt;angeläget ändamål, äga de besluta&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant&lt;br&gt;avseende tillkommer även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen, om regle-&lt;br&gt;mentet medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ordning nedan sägs blivit&lt;br&gt;införlivad med allmänningen. Det&lt;br&gt;ankommer på delägarna att&lt;br&gt;besluta om sådan avyttring, dock&lt;br&gt;må beslutanderätten härvid i&lt;br&gt;reglementet tillerkännas även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen. Om avytt-&lt;br&gt;ring av mark, vars införlivning&lt;br&gt;med allmänningen vägrats,&lt;br&gt;stadgas i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för all-&lt;br&gt;männingens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det tillkom-&lt;br&gt;mer länsstyrelsen att på fram-&lt;br&gt;ställning av allmänningsstyrelsen&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningen, skall,&lt;br&gt;där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för all-&lt;br&gt;männingens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det tillkom-&lt;br&gt;mer länsstyrelsen att på fram-&lt;br&gt;ställning av allmänningsstyrelsen&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljs mark som förvärvats&lt;br&gt;för kapitalinkomst skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i förutvarande 14 och 15 §§ skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas i fråga om mark som införlivats med häradsallmänning, eller&lt;br&gt;sådan sockenallmänning som avses i 45 §, genom förordnande som har&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:167) om allmännings-&lt;br&gt;skogar i Norrland och Dalarna&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10-16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 a § ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets allmänna del”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8, 9 och 21 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 8 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avyttring och införlivning av&lt;br&gt;mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avyttring-&lt;br&gt;en ej länder skogsskötseln å all-&lt;br&gt;männingen till men eller om eljest&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligga till av-&lt;br&gt;yttringen. Rätt att besluta om dylik&lt;br&gt;avyttring tillkommer delägarna,&lt;br&gt;men avyttringen blir ej giltig med&lt;br&gt;mindre den godkännes av&lt;br&gt;regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilja delägarna inköpa mark för&lt;br&gt;allmänningskogs utvidgning, äga&lt;br&gt;de besluta därom. Beslutanderätt i&lt;br&gt;sådant avseende tillkommer även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen, om regle-&lt;br&gt;mentet medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avyttring och förvärv av mark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avyttring-&lt;br&gt;en ej länder skogsskötseln å all-&lt;br&gt;männingen till men eller om eljest&lt;br&gt;synnerliga skäl föreligga till avytt-&lt;br&gt;ringen. Rätt att besluta om dylik&lt;br&gt;avyttring tillkommer delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark&lt;br&gt;för allmänningskogs utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;br&gt;angeläget ändamål, äga de besluta&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant&lt;br&gt;avseende tillkommer även allmän-&lt;br&gt;ningsstyrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 § 1991:1873.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för all-&lt;br&gt;männingens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det tillkom-&lt;br&gt;mer länsstyrelsen att på fram-&lt;br&gt;ställning av allmänningsstyrelsen&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter i&lt;br&gt;detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningen, skall,&lt;br&gt;där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för all-&lt;br&gt;männingens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det tillkom-&lt;br&gt;mer länsstyrelsen att på&lt;br&gt;framställning av allmännings-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljs mark som förvärvats&lt;br&gt;för kapitalinkomst skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat äga&lt;br&gt;motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i förutvarande 14 och 15 §§ skall fortfarande&lt;br&gt;tillämpas i fråga om mark som införlivats med häradsallmänning, eller&lt;br&gt;sådan sockenallmänning som avses i 45 §, genom förordnande som har&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som har yttrat sig &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1999/2000:39&lt;br&gt;över rapporten Om avyttring och införlivning av mark &lt;sup&gt;Bllaga 8&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över rapporten Om avyttring och införlivning&lt;br&gt;av mark kommit in från Hovrätten för Övre Norrland, Falu, Uppsala och&lt;br&gt;Luleå tingsrätter, Statens fastighetsverk, Skogsstyrelsen,&lt;br&gt;Lantmäteriverket, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands,&lt;br&gt;Jönköpings, Kalmar, Örebro, Västmanlands, Dalamas, Gävleborgs&lt;br&gt;Västerbottens och Norrbottens län, Föreningen skogsindustrierna,&lt;br&gt;Lantbrukarnas riksförbund, Skogsägarnas riksförbund, Norrbottens&lt;br&gt;allmänningars förbund, Sveriges häradsallmännings förbund, Förbundet&lt;br&gt;Dalamas Besparingsskogar, Vilhelmina övre allmänningsskog och Tärna&lt;br&gt;Stensele allmänningsskog.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;239&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om fastighetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledande bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § För de ändamål som anges i 2 § skall med hjälp av automatiserad&lt;br&gt;behandling föras ett register benämnt fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Fastighetsregistret skall ge offentlighet åt den information som ingår i&lt;br&gt;registret (fastighetsanknuten information).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret skall ha till ändamål att tillhandahålla uppgifter för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet som enligt lag eller annan författning skall skötas av stat&lt;br&gt;eller kommun och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) som avser sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) som för att kunna utföras förutsätter tillgång till fastighetsanknuten&lt;br&gt;information, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) som avser fullgörande av underrättelseskyldighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. omsättning av sådan egendom som registreras i fastighetsregistret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditgivning, försäkringsgivning eller annan allmän eller enskild&lt;br&gt;verksamhet där fastighetsanknuten information utgör underlag för&lt;br&gt;prövningar eller beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. fastighetsförvaltning, byggande eller annan liknande åtgärd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktualisering, komplettering eller kontroll av fastighetsanknuten&lt;br&gt;information som finns i kund- eller medlemsregister eller liknande&lt;br&gt;register, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uttag av urval av personuppgifter för direkt marknadsföring, dock&lt;br&gt;med den begränsning som följer av 11 § personuppgiftslagen (1998:204).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerinnehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den fastighetsanknutna informationen skall vara uppdelad i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en allmän del,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en inskrivningsdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en adressdel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. en byggnadsdel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en taxeringsuppgiftsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far även innehålla annan information som har samband med&lt;br&gt;information som ingår i någon av registrets delar (tilläggsinformation).&lt;br&gt;Tilläggsinformationen skall redovisas skild från registrets delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela närmare föreskrifter om innehållet i de olika&lt;br&gt;delarna av fastighetsregistret och om tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighet att föra in uppgifter i registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jorda-&lt;br&gt;balken finns bestämmelser om vem som far föra in och ta bort uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del och inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far meddela föreskrifter om vem som far föra in och ta bort&lt;br&gt;uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar liksom vem som får föra in&lt;br&gt;och ta bort tilläggsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personuppgiftsansvar, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Lantmäteriverket är personuppgiftsansvarigt enligt personuppgifts-&lt;br&gt;lagen (1998:204) för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Lantmäteriverket skall se till att det inte uppkommer otillbörligt&lt;br&gt;intrång i registrerades personliga integritet eller risker från säker-&lt;br&gt;hetssynpunkt. Verket får i det syftet ställa upp även andra villkor än de&lt;br&gt;som anges i 7-10 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Direktåtkomst till personuppgifter far medges endast för sådana&lt;br&gt;ändamål som anges i 2 § andra stycket 1-4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst far inte medges så att det är möjligt att använda namn,&lt;br&gt;personnummer eller del av personnummer som sökbegrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktåtkomst far medges för sökningar endast på en fastighet,&lt;br&gt;tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget. Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;far dock Lantmäteriverket medge att sökningar sker på fler än en&lt;br&gt;fastighet, tomträtt, samfållighet eller byggnad i taget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena gäller inte för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. verksamhet där det ingår att föra in uppgifter i registret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. verksamhet som avser förrättning enligt fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) eller motsvarande lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Urval och bearbetningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Vid urval och bearbetningar som Lantmäteriverket gör för någon&lt;br&gt;annans räkning far uppgifter om inteckningar inte behandlas. Om urvalet&lt;br&gt;eller bearbetningen avser utlämnande av uppgifter om personnummer, far&lt;br&gt;åtgärden vidtas endast för det ändamål som anges i 2 § andra stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som enligt första stycket inte är tillåten får ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Vid urval eller bearbetningar för någon annans räkning får uppgifter&lt;br&gt;om personnummer, födelsetid, civilstånd, utmätning, konkurs eller&lt;br&gt;standardpoäng inte behandlas, om de skall användas för direkt&lt;br&gt;marknadsföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som enligt första stycket inte är tillåten far ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utlämnande på medium för automatiserad behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Uppgifter om inteckningar far inte lämnas ut på medium för auto-&lt;br&gt;matiserad behandling. Uppgifter om personnummer far lämnas ut på&lt;br&gt;sådant medium endast vid behandlingar enligt 2 § andra stycket 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som enligt första stycket inte är tillåten far ändå vidtas, om&lt;br&gt;Lantmäteriverket finner att det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte om annat följer av lag eller&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jvgz/ier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Användningen av fastighetsregistret får vara avgiftsbelagd, om inte&lt;br&gt;annat föreskrivs. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;får meddela närmare föreskrifter om avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Beslut som Lantmäteriverket eller en lantmäterimyndighet har&lt;br&gt;meddelat enligt denna lag eller enligt föreskrifter som regeringen har&lt;br&gt;meddelat med stöd av denna lag får överklagas till allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om personuppgifter i fastighetsregistret har behandlats i strid med 2&lt;br&gt;eller 7-10 § denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag, tillämpas 48 § personuppgiftslagen (1998:204). Ersättnings-&lt;br&gt;skyldigheten får dock inte jämkas, om felet har berott på någon som&lt;br&gt;enligt lag eller annan författning har haft rätt att föra in eller på annat sätt&lt;br&gt;behandla uppgifter i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och i 18 och 19 kap.&lt;br&gt;jordabalken finns ytterligare bestämmelser om skadestånd på grund av&lt;br&gt;fel i fastighetsregistrets allmänna del och i dess inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § I 19 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) och 19 kap. jorda-&lt;br&gt;balken finns bestämmelser om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del och i dess inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om rättelse av uppgifter i fastighetsregistrets övriga delar&lt;br&gt;tillämpas 28 § personuppgiftslagen (1998:204). Frågor om sådan rättelse&lt;br&gt;skall prövas av den personuppgiftsansvarige, om inte regeringen för viss&lt;br&gt;del av registret eller för vissa uppgifter har föreskrivit något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om upphävande av vissa lagar på&lt;br&gt;fastighetsrättens område&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid&lt;br&gt;utgången av juni 2000:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1905:31 s. 1) rörande avgäld från avsöndrad lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1907:15 s. 1) angående avlösning av avgäld från avsöndrad&lt;br&gt;lägenhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1912:277) om avlösning av vissa frälseräntor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1935:101) om inlösen av vissa frälseräntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 3 §, 18 kap. 10 §, 20 kap. 4, 6, 7, 13 och 14 §§,&lt;br&gt;22 kap. 3, 4 och 12 §§ samt 23 kap. 2 § ordet ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel” och i 13 kap. 15 och&lt;br&gt;25 §§ samt 21 kap. 4 § ordet ”tomträttsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 7 §, 13 kap. 16 och 18 §§, 18 kap. 8 §, 19 kap., 20 kap.&lt;br&gt;5 §, 21 kap. 6 §, 22 kap. 2 § samt 24 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&amp;gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fastighet överlåtits och har därefter förre ägaren upplåtit panträtt i&lt;br&gt;fastigheten, gäller upplåtelsen, om borgenären vid upplåtelsen eller, när&lt;br&gt;fordringen därefter överlåtits till annan, denne vid sitt förvärv varken&lt;br&gt;ägde eller bort äga kännedom om äganderättsöverlåtelsen. Om&lt;br&gt;fastigheten överlåtits även till annan, äger vad som sagts nu tillämpning i&lt;br&gt;fråga om upplåtelse som den senare förvärvaren gjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger tillämpning även när fastigheten övergått genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant förvärv som avses i 17 kap. 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som förlitat sig&lt;br&gt;på ett högst sex månader gammalt&lt;br&gt;eller, i fråga om förhållanden i&lt;br&gt;inskrivningsregister, högst en&lt;br&gt;månad gammalt gravationsbevis&lt;br&gt;anses ha varit i god tro, om det&lt;br&gt;inte framgår av omständigheterna&lt;br&gt;att han på annat sätt har fatt eller&lt;br&gt;borde ha fått kännedom om&lt;br&gt;äganderättsöverlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att skäl&lt;br&gt;för uppsägning ej föreligger, får&lt;br&gt;han klandra uppsägningen. Väckes&lt;br&gt;ej talan inom tre månader efter det&lt;br&gt;att uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;tomträttsboken, är rätten till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första&lt;br&gt;stycket skall den som har förlitat&lt;br&gt;sig på ett högst en månad gammalt&lt;br&gt;gravationsbevis anses ha varit i&lt;br&gt;god tro, om det inte framgår av&lt;br&gt;omständigheterna att han eller hon&lt;br&gt;på annat sätt har fått eller borde ha&lt;br&gt;fått kännedom om äganderätts-&lt;br&gt;överlåtelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser tomträttshavaren att det&lt;br&gt;inte finns skäl för uppsägning, får&lt;br&gt;han eller hon klandra upp-&lt;br&gt;sägningen. Om tomträttshavaren&lt;br&gt;inte väcker talan inom tre månader&lt;br&gt;efter det att uppsägningen&lt;br&gt;antecknades i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel, är rätten till talan&lt;br&gt;förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det åligger fastighetsägaren&lt;br&gt;att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesummans &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämmande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;väckas inom ett år efter det att&lt;br&gt;uppsägningen antecknades i&lt;br&gt;tomträttsboken eller, om talan&lt;br&gt;väckts enligt 16 §, inom ett år efter&lt;br&gt;det att domen i målet vann laga&lt;br&gt;kraft. Om tiden ej iakttages,&lt;br&gt;förfaller uppsägningen. Talan far&lt;br&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;br&gt;som tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dom varigenom&lt;br&gt;lösesumman blivit bestämd vunnit&lt;br&gt;laga kraft, skall lösesumman inom&lt;br&gt;en månad nedsättas hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Nedsättning behöver&lt;br&gt;dock icke ske tidigare än en månad&lt;br&gt;före den dag till vilken uppsäg-&lt;br&gt;ningen ägt rum. Sker nedsättning&lt;br&gt;ej inom föreskriven tid, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen på ansökan låta&lt;br&gt;uttaga beloppet som om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet ålagts genom&lt;br&gt;domen. När nedsättning ägt rum,&lt;br&gt;skall länsstyrelsen genast göra&lt;br&gt;anmälan därom till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning i&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som nedsatts skall&lt;br&gt;ofördröjligen insättas i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fastighetsägaren är skyldig&lt;br&gt;att lösa egendom, skall talan om&lt;br&gt;lösesummans storlek väckas inom&lt;br&gt;ett år efter det att uppsägningen&lt;br&gt;antecknades i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Om tomträtts-&lt;br&gt;havaren har klandrat upp-&lt;br&gt;sägningen enligt 16 §, får talan&lt;br&gt;om lösesummans storlek i stället&lt;br&gt;väckas inom ett år efter det att&lt;br&gt;domen i målet om klander vann&lt;br&gt;laga kraft. Om tiden inte iakttas,&lt;br&gt;förfaller uppsägningen. Talan får&lt;br&gt;väckas av såväl fastighetsägaren&lt;br&gt;som tomträttshavaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan domen om lösesummans&lt;br&gt;storlek har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;lösesumman inom en månad&lt;br&gt;deponeras hos länsstyrelsen.&lt;br&gt;Lösesumman behöver dock inte&lt;br&gt;deponeras tidigare än en månad&lt;br&gt;före den dag till vilken&lt;br&gt;uppsägningen har ägt rum. Om&lt;br&gt;lösesumman inte deponeras inom&lt;br&gt;föreskriven tid, skall länsstyrelsen&lt;br&gt;efter ansökan ta ut beloppet som&lt;br&gt;om betalningsskyldighet hade&lt;br&gt;ålagts genom domen. När&lt;br&gt;lösesumman har deponerats, skall&lt;br&gt;länsstyrelsen genast anmäla detta&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medel som har deponerats skall&lt;br&gt;ofördröjligen sättas in i bank mot&lt;br&gt;ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ärende angående&lt;br&gt;anteckning enligt 19 kap. 20 § att&lt;br&gt;talan blivit väckt om äganderätt&lt;br&gt;till fast egendom eller enligt 20&lt;br&gt;kap. 14 § att ägares rätt att&lt;br&gt;förfoga över egendomen är&lt;br&gt;inskränkt eller enligt 7 för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett ärende om anteckning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 29 § första stycket,&lt;br&gt;20 kap. 14 § eller 21 kap. 4 §&lt;br&gt;denna balk eller 7 § förköpslagen&lt;br&gt;(1967:868) har tagits upp på en&lt;br&gt;inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter har förvärvat egendomen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1985:172.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;köpslagen (1967:868) att kommun&lt;br&gt;beslutat utöva förköpsrätt i fråga&lt;br&gt;om egendomen upptagits på&lt;br&gt;inskrivningsdag, får den som&lt;br&gt;därefter förvärvat egendomen&lt;br&gt;eller annan rättighet i denna än&lt;br&gt;panträtt icke till stöd för beståndet&lt;br&gt;av förvärvet eller rätten till&lt;br&gt;ersättning enligt 4 § andra stycket&lt;br&gt;åberopa att han vid förvärvet&lt;br&gt;varken ägde eller bort äga&lt;br&gt;kännedom om omständighet som&lt;br&gt;avses med anteckningen. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller i fråga om&lt;br&gt;anteckning enligt 21 kap. 4 § att&lt;br&gt;tomträttshavares rätt att upplåta&lt;br&gt;servitut eller rätt till elektrisk kraft&lt;br&gt;i tomträtten är inskränkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller någon annan rättighet i Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;denna än panträtt inte till stöd för Bilaga 9&lt;br&gt;beståndet av förvärvet eller rätten&lt;br&gt;till ersättning enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket åberopa att han vid&lt;br&gt;förvärvet varken ägde eller bort&lt;br&gt;äga kännedom om den omständig-&lt;br&gt;het som har antecknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 7 § tredje stycket och 7 a § gäller också vid&lt;br&gt;bedömningen av om vid förvärv av panträtt god tro föreligger i fråga om&lt;br&gt;en omständighet som avses med anteckning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Allmänna bestämmel-&lt;br&gt;ser om inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 1 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning enligt denna balk&lt;br&gt;sker i fastighetsbok eller tomt-&lt;br&gt;rättsbok. Om uppläggande och&lt;br&gt;förande av sådan bok gäller&lt;br&gt;särskilda bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 1 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden är ärenden&lt;br&gt;om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok samt ärenden om&lt;br&gt;anteckning i sådan bok på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. Handläggning av&lt;br&gt;inskrivningsärenden m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna bestämmelser om&lt;br&gt;inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivning enligt denna balk&lt;br&gt;skall göras i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Bestämmelser om&lt;br&gt;fastighetsregistret finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden är ärenden&lt;br&gt;om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. samt&lt;br&gt;ärenden om anteckning enligt 29&lt;br&gt;och 30 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av föreskrift i lag eller annan&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggande myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 2 § första stycket JB i&lt;br&gt;dess lydelse enligt prop.&lt;br&gt;1999/2000:1)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende handlägges&lt;br&gt;av inskrivningsmyndighet. Rege-&lt;br&gt;ringen bestämmer inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheternas verksamhetsom-&lt;br&gt;råden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 3 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende upptages av&lt;br&gt;den inskrivningsmyndighet inom&lt;br&gt;vars område den fastighet som&lt;br&gt;ärendet rör är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 2 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndighet förestås&lt;br&gt;av en inskrivningsdomare. Denne&lt;br&gt;skall vara lagfaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § JB och 4 § första&lt;br&gt;stycket lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende upptages på&lt;br&gt;inskrivningsdag. Inskrivningsdag&lt;br&gt;hålles en gång i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som inkommit mellan&lt;br&gt;två inskrivningsdagar anses gjord&lt;br&gt;på den senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av första och andra&lt;br&gt;styckena får ärende som avses i&lt;br&gt;20 kap. 10 § upptagas på annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärenden skall hand-&lt;br&gt;läggas av inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heter, om inte regeringen med stöd&lt;br&gt;av 27 § har bestämt något annat.&lt;br&gt;Regeringen bestämmer inskriv-&lt;br&gt;ningmyndighetemas verksamhets-&lt;br&gt;områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inskrivningsärende skall&lt;br&gt;handläggas av den inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet inom vars verksamhets-&lt;br&gt;område den fastighet som ärendet&lt;br&gt;rör är belägen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En inskrivningsmyndighet skall&lt;br&gt;förestås av en lagfaren domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som handlägger ett&lt;br&gt;inskrivningsärende tillämpas be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 13-15 §§&lt;br&gt;rättegångsbalken om jäv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett inskrivningsärende skall tas&lt;br&gt;upp på en inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdag skall hållas&lt;br&gt;varje måndag, tisdag, onsdag,&lt;br&gt;torsdag och fredag, dock inte på&lt;br&gt;helgdag, midsommarafton, jul-&lt;br&gt;afton eller nyårsafton.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dag än inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 § tredje stycket lagen om&lt;br&gt;inskrivningsregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upptages ansökan i inskriv-&lt;br&gt;ningsärende samma dag som&lt;br&gt;registrering sker i fastighets-&lt;br&gt;registret beträffande den fastighet&lt;br&gt;som ansökningen avser, skall det&lt;br&gt;anses som om ansökningen gjorts&lt;br&gt;efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 15 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsärende enligt&lt;br&gt;beslut av högre rätt skall upptagas&lt;br&gt;till ny handläggning av inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten, skall ärendet&lt;br&gt;upptagas på första inskriv-&lt;br&gt;ningsdagen efter det att beslutet&lt;br&gt;kommit myndigheten till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 6 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;föres dagbok över inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 7 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingar i inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden sammanföres i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har sökanden eller annan&lt;br&gt;lämnat uppgift eller avgivit&lt;br&gt;förklaring av betydelse for&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsdagen skall avslutas&lt;br&gt;klockan tolv. En ansökan om&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. eller&lt;br&gt;en anmälan om anteckning enligt&lt;br&gt;29 och 30 §§ som kommer in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten efter&lt;br&gt;denna tidpunkt anses gjord&lt;br&gt;följande inskrivningsdag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det samma dag som en&lt;br&gt;ansökan eller anmälan tas upp&lt;br&gt;görs en registrering i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del avseende&lt;br&gt;den fastighet som ansökan eller&lt;br&gt;anmälan avser, skall ansökan eller&lt;br&gt;anmälan anses ha gjorts efter&lt;br&gt;registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett inskrivningsärende enligt&lt;br&gt;beslut av hovrätten eller Högsta&lt;br&gt;domstolen skall tas upp till ny&lt;br&gt;handläggning hos inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten, skall ärendet tas upp&lt;br&gt;på den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;inkommer till myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagbok och akter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;föra dagbok över de inskriv-&lt;br&gt;ningsärenden som handläggs av&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;sammanföra handlingarna i&lt;br&gt;inskrivningsärendena i akter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden eller någon annan&lt;br&gt;har lämnat någon uppgift eller&lt;br&gt;förklaring av betydelse för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1971:1034.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendets prövning eller har&lt;br&gt;särskild utredning verkställts i&lt;br&gt;ärendet, skall anteckning därom&lt;br&gt;göras i akten. I denna skall även&lt;br&gt;upptagas kallelser, förelägganden&lt;br&gt;och andra beslut som ej skall&lt;br&gt;införas i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skälen för vissa beslut skall&lt;br&gt;antecknas i akten framgår av 12&lt;br&gt;och 17^.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärendet, skall en anteckning om&lt;br&gt;detta göras i akten. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en särskild utredning&lt;br&gt;har gjorts i ärendet. I akten skall&lt;br&gt;även föras in protokoll samt&lt;br&gt;kallelser, förelägganden och andra&lt;br&gt;beslut som inte skall antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivn ingsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att skälen för vissa beslut skall&lt;br&gt;antecknas i akten framgår av&lt;br&gt;19 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om handläggning&lt;br&gt;av ärenden enligt 20-24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill ansöka om&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. skall&lt;br&gt;göra detta skriftligen. Regeringen&lt;br&gt;får föreskriva att ansökan får&lt;br&gt;göras i annan form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökanden skall ge in de hand-&lt;br&gt;lingar som åberopas till stöd för&lt;br&gt;ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall innehålla&lt;br&gt;uppgifter om sökandens namn,&lt;br&gt;personnummer och postadress.&lt;br&gt;Ansökan skall också innehålla&lt;br&gt;uppgift om sökandens telefon-&lt;br&gt;nummer till bostaden eller&lt;br&gt;arbetsplatsen. Om sökanden före-&lt;br&gt;träds så som anges i andra stycket,&lt;br&gt;behöver telefonnummer dock inte&lt;br&gt;anges. Nummer som avser ett&lt;br&gt;hemligt telefonabonnemang be-&lt;br&gt;höver anges endast om inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten begär det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden har en&lt;br&gt;ställföreträdare, skall mot-&lt;br&gt;svarande uppgifter lämnas även&lt;br&gt;om ställföreträdaren. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökanden utsett ombud, skall&lt;br&gt;ombudets namn, postadress och&lt;br&gt;telefonnummer anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan något annat Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;än inteckning, skall den även Bilaga 9&lt;br&gt;innehålla uppgift om överlåtarens,&lt;br&gt;upplåtarens eller förvärvarens&lt;br&gt;namn och, där sådant finns,&lt;br&gt;person- eller organisations-&lt;br&gt;nummer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 8 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ansökan ej gjorts hos rätt&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet eller är det&lt;br&gt;förvärv som sökanden åberopar&lt;br&gt;uppenbarligen av beskaffenhet att&lt;br&gt;ej kunna inskrivas, skall ansök-&lt;br&gt;ningen omedelbart avvisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 9 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser ansökan fastighet eller del&lt;br&gt;av fastighet som ingår i beslutad&lt;br&gt;men icke fullbordad samman-&lt;br&gt;läggning och skall ansökningen ej&lt;br&gt;avvisas enligt 8 § eller omedelbart&lt;br&gt;avslås enligt föreskrift i 20-23&lt;br&gt;kap., skall ärendet uppskjutas till&lt;br&gt;den inskrivningsdag som infaller&lt;br&gt;närmast efter det meddelande att&lt;br&gt;sammanläggningen fullbordats&lt;br&gt;eller frågan därom förfallit&lt;br&gt;kommit inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;till handa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan skall omedelbart&lt;br&gt;avvisas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte har gjorts hos rätt&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den inte har gjorts på det sätt&lt;br&gt;som föreskrivs i 10 § första&lt;br&gt;stycket, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det forvärv som sökanden&lt;br&gt;åberopar uppenbarligen är sådant&lt;br&gt;att det inte kan skrivas in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov vid sammanläggning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan avser en&lt;br&gt;fastighet eller en del av en fas-&lt;br&gt;tighet som ingår i en beslutad men&lt;br&gt;inte fullbordad sammanläggning,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;skjuta upp ärendet. Ärendet får&lt;br&gt;dock inte skjutas upp om ansökan&lt;br&gt;omedelbart skall avvisas enligt&lt;br&gt;12 § eller omedelbart avslås enligt&lt;br&gt;någon bestämmelse i 20—24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärendet skall tas upp på nytt på&lt;br&gt;den inskrivningsdag då ett med-&lt;br&gt;delande har kommit in till in-&lt;br&gt;skrivningsmyndigheten om att&lt;br&gt;sammanläggningen har fullbor-&lt;br&gt;dats eller frågan om samman-&lt;br&gt;läggning inte längre är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1992:448.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 9 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för&lt;br&gt;utredningen, får inskrivnings-&lt;br&gt;ärende även i annat fall än som&lt;br&gt;avses i första stycket uppskjutas&lt;br&gt;till viss senare inskrivningsdag.&lt;br&gt;Uppskjutes ärendet, får sökanden&lt;br&gt;föreläggas att förebringa den&lt;br&gt;utredning som fordras eller, i fall&lt;br&gt;som avses i 10 §, infinna sig&lt;br&gt;personligen eller genom ombud&lt;br&gt;hos inskrivningsmyndigheten. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite utsättas.&lt;br&gt;Efterkommes ej föreläggandet, kan&lt;br&gt;ansökningen förklaras förfallen.&lt;br&gt;Erinran om detta skall intagas i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 § lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsärende får, förutom&lt;br&gt;i de fall som anges i 19 kap. 9 §&lt;br&gt;jordabalken, uppskjutas till senare&lt;br&gt;inskrivningsdag, om ärendet med&lt;br&gt;hänsyn till beskaffenhet eller&lt;br&gt;omfattning ej lämpligen kan&lt;br&gt;företagas till omedelbar prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende som uppskjutits med&lt;br&gt;stöd av första stycket skall&lt;br&gt;upptagas till prövning senast femte&lt;br&gt;inskrivningsdagen efter den&lt;br&gt;inskrivningsdag då ansökningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov för komplettering av&lt;br&gt;utredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är nödvändigt för&lt;br&gt;utredningen, får inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten skjuta upp ett ärende&lt;br&gt;till en viss senare inskrivningsdag.&lt;br&gt;Detsamma gäller om en ansökan&lt;br&gt;inte innehåller de uppgifter som&lt;br&gt;anges i 11 § och ansökan på grund&lt;br&gt;av detta inte kan tas upp till&lt;br&gt;prövning utan väsentlig olägenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ärendet skjuts upp enligt&lt;br&gt;första stycket, får sökanden före-&lt;br&gt;läggas att ge in de uppgifter eller&lt;br&gt;den utredning som behövs. I fall&lt;br&gt;som avses i 16 § får sökanden&lt;br&gt;även föreläggas att infinna sig&lt;br&gt;personligen eller genom ombud till&lt;br&gt;sammanträde. I föreläggandet får&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten före-&lt;br&gt;skriva vite. Följer sökanden inte&lt;br&gt;föreläggandet, får ansökan för-&lt;br&gt;klaras förfallen. En upplysning om&lt;br&gt;detta skall tas in i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppskov med hänsyn till ärendets&lt;br&gt;art eller omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende med hänsyn till&lt;br&gt;sin art eller omfattning inte&lt;br&gt;lämpligen kan avgöras omedel-&lt;br&gt;bart, får inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;även i andra fall än som avses i 13&lt;br&gt;och 14 §§ skjuta upp det. Ärendet&lt;br&gt;skall i så fall tas upp till prövning&lt;br&gt;senast på den femte inskriv-&lt;br&gt;ningsdagen efter den inskrivnings-&lt;br&gt;dag då ansökan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1036.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 10 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer på grund av&lt;br&gt;särskild omständighet anledning&lt;br&gt;antaga att det förvärv som&lt;br&gt;sökanden åberopar är ogiltigt eller&lt;br&gt;ej kan göras gällande eller att den&lt;br&gt;sökta åtgärden på annat sätt skulle&lt;br&gt;kränka annans rätt, skall den vars&lt;br&gt;rätt beröres beredas tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig. I samband därmed far&lt;br&gt;även sökanden eller annan höras.&lt;br&gt;Finnes sökandens rätt tvistig, kan&lt;br&gt;föreläggande meddelas honom att&lt;br&gt;inom viss tid väcka talan vid&lt;br&gt;domstol. Efterkommes ej före-&lt;br&gt;läggandet, kan ansökningen för-&lt;br&gt;klaras förfallen. Erinran om detta&lt;br&gt;skall intagas i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunicering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det på grund av någon&lt;br&gt;särskild omständighet finns&lt;br&gt;anledning att anta att det förvärv&lt;br&gt;som sökanden åberopar är ogiltigt&lt;br&gt;eller inte kan göras gällande eller&lt;br&gt;att den sökta åtgärden på annat sätt&lt;br&gt;skulle kränka någon annans rätt,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten ge&lt;br&gt;den vars rätt berörs tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skriftligen. I samband&lt;br&gt;med detta far även sökanden eller&lt;br&gt;annan ges tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;skriftligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten hålla samman-&lt;br&gt;träde. Beträffande kallelse till och&lt;br&gt;utevaro från ett sådant samman-&lt;br&gt;träde gäller för sökanden 14 §&lt;br&gt;andra stycket detta kapitel och för&lt;br&gt;någon annan än sökanden 18 och&lt;br&gt;20 §§ lagen (1996:242) om dom-&lt;br&gt;stolsärenden. Sammanträdet får&lt;br&gt;hållas på telefon, om det är&lt;br&gt;lämpligt. Underlåtenhet att delta i&lt;br&gt;ett telefonsammanträde får dock&lt;br&gt;inte leda till någon påföljd.&lt;br&gt;Protokoll skall foras över vad som&lt;br&gt;framkommer vid sammanträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;finner att det råder tvist om&lt;br&gt;sökandens rätt, får myndigheten&lt;br&gt;förelägga sökanden att inom viss&lt;br&gt;tid väcka talan vid domstol. Följer&lt;br&gt;sökanden inte föreläggandet, får&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten förklara&lt;br&gt;ansökan förfallen. En upplysning&lt;br&gt;om detta skall tas in i före-&lt;br&gt;läggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 11 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vilande-&lt;br&gt;förklaring eller i ärende som avses&lt;br&gt;i första stycket far sökanden&lt;br&gt;föreläggas att visa huruvida hinder&lt;br&gt;som föranlett vilandeförklaringen&lt;br&gt;blivit undanröjt. I föreläggandet&lt;br&gt;får vite utsättas. Efterkommes ej&lt;br&gt;föreläggandet, kan ansökningen&lt;br&gt;förklaras förfallen. Erinran om&lt;br&gt;detta skall intagas i föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 11 §)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan som förklarats vilande&lt;br&gt;enligt föreskrift i 20-23 kap. skall&lt;br&gt;upptagas till ny prövning så snart&lt;br&gt;anledning därtill förekommer.&lt;br&gt;Ansökningen får dock ej avslås&lt;br&gt;utan att sökanden beretts tillfälle&lt;br&gt;att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med vilande-&lt;br&gt;förklaring eller i ärende som avses&lt;br&gt;i första stycket får sökanden&lt;br&gt;föreläggas att visa huruvida&lt;br&gt;hinder som föranlett vilande-&lt;br&gt;förklaringen blivit undanröjt. I&lt;br&gt;föreläggandet får vite utsättas.&lt;br&gt;Efterkommes ej föreläggandet, kan&lt;br&gt;ansökningen förklaras förfallen.&lt;br&gt;Erinran om detta skall intagas i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilandeförklaring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 20 kap. 7 £ 21 kap. 3 §, 22&lt;br&gt;kap. 4 § och 23 kap. 3 § följer att&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten i vissa&lt;br&gt;fall skall förklara en ansökan&lt;br&gt;vilande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att en ansökan&lt;br&gt;förklaras vilande far inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten förelägga sökanden&lt;br&gt;att visa om det hinder som har&lt;br&gt;föranlett vilandeförklaringen har&lt;br&gt;blivit undanröjt. Föreläggandet får&lt;br&gt;förenas med vite. Om sökanden&lt;br&gt;inte följer föreläggandet, kan&lt;br&gt;ansökan förklaras förfallen. En&lt;br&gt;upplysning om detta skall tas in i&lt;br&gt;föreläggandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan har förklarats&lt;br&gt;vilande, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten ta upp den till ny&lt;br&gt;prövning så snart det finns&lt;br&gt;anledning till det. Ansökan får&lt;br&gt;dock inte avslås utan att sökanden&lt;br&gt;har fått tillfälle att yttra sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten får i&lt;br&gt;ett ärende enligt första stycket&lt;br&gt;meddela ett sådant föreläggande&lt;br&gt;som sägs i 17 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 12 § JB och 6 § lagen&lt;br&gt;om inskrivningsregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i inskrivningsärende som&lt;br&gt;enligt därom gällande bestäm-&lt;br&gt;melser skall införas i fastighetsbok&lt;br&gt;eller tomträttsbok meddelas&lt;br&gt;genom införing i boken. Beslutet&lt;br&gt;skall anses ha det innehåll som&lt;br&gt;framgår av boken. Om beslutet&lt;br&gt;innebär att ansökan ej bifalles,&lt;br&gt;skall skälen för beslutet antecknas&lt;br&gt;i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om rättelse av&lt;br&gt;införing finns i 17 och 18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 13 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;gått emot sökanden eller annan&lt;br&gt;som hörts i ärendet, skall denne&lt;br&gt;genast underrättas skriftligen om&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I underrättelse som avses i&lt;br&gt;första stycket skall anges de skäl&lt;br&gt;för beslutet som antecknats i akten&lt;br&gt;och vad den som vill fullfölja talan&lt;br&gt;mot beslutet har att iakttaga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärende som avses i 17 §&lt;br&gt;skall snarast möjligt anmärkas på&lt;br&gt;bevis eller handling som utfärdats&lt;br&gt;i enlighet med den tidigare&lt;br&gt;införingen. Det åligger den som&lt;br&gt;innehar sådan handling att på an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meddelande av beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som enligt lag eller&lt;br&gt;annan författning skall foras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del meddelas genom att beslutet&lt;br&gt;förs in i denna del av registret.&lt;br&gt;Beslutet skall anses ha det innehåll&lt;br&gt;som framgår av registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet innebär att en&lt;br&gt;ansökan inte bifalls, skall skälen&lt;br&gt;för beslutet antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse och bevis om beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;utförda bevis om beslut i ärendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslutet har gått emot&lt;br&gt;sökanden eller någon annan som&lt;br&gt;har hörts i ärendet, skall inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten genast under-&lt;br&gt;rätta denne om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En underrättelse enligt andra&lt;br&gt;stycket skall vara skriftlig. Den&lt;br&gt;skall innehålla de skäl för beslutet&lt;br&gt;som har antecknats i akten. Om&lt;br&gt;beslutet kan överklagas, skall&lt;br&gt;upplysning lämnas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om innehållet i ett bevis som&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten tidigare&lt;br&gt;har utfärdat till följd av senare&lt;br&gt;beslut om rättelse inte längre&lt;br&gt;stämmer överens med uppgift i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;modan tillhandahålla denna. I&lt;br&gt;föreläggande att fullgöra angivna&lt;br&gt;skyldighet får vite utsättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;del, skall myndigheten utfärda ett&lt;br&gt;nytt bevis. I samband därmed skall&lt;br&gt;det tidigare utfärdade beviset&lt;br&gt;förstöras. Inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten får förelägga den som&lt;br&gt;innehar ett sådant bevis att ge in&lt;br&gt;det till myndigheten. Föreläg-&lt;br&gt;gandet får förenas med vite.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 17 § första stycket JB&lt;br&gt;och 8 § lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om införing i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken finnes&lt;br&gt;innehålla uppenbar oriktighet till&lt;br&gt;följd av inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;eller någon annans skrivfel eller&lt;br&gt;liknande förbiseende, skall&lt;br&gt;införingen rättas. Kan rättelse bli&lt;br&gt;till förfång för ägare eller&lt;br&gt;innehavare av panträtt eller&lt;br&gt;innehavare av rättighet, för vilken&lt;br&gt;inskrivning är beviljad eller sökt,&lt;br&gt;skall det inbördes företrädet&lt;br&gt;mellan berörda förvärv bestämmas&lt;br&gt;efter vad som finnes skäligt.&lt;br&gt;Tillfälle att yttra sig skall lämnas&lt;br&gt;part som beröres, om han är känd,&lt;br&gt;samt myndighet som avses i&lt;br&gt;18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § tredje stycket&lt;br&gt;JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ärende som avses i 17 §&lt;br&gt;upptagits, skall anteckning därom&lt;br&gt;ske i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken, om beslut i&lt;br&gt;ärendet ej meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel innehåller någon uppen-&lt;br&gt;bar oriktighet som beror på&lt;br&gt;inskrivningsmyndighetens eller&lt;br&gt;någon annans skrivfel, på något&lt;br&gt;liknande förbiseende eller på ett&lt;br&gt;tekniskt fel, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten rätta uppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om åtgärden kan bli till skada&lt;br&gt;för en ägare eller en innehavare av&lt;br&gt;en panträtt eller en innehavare av&lt;br&gt;en rättighet för vilken inskrivning&lt;br&gt;är beviljad eller sökt, skall det&lt;br&gt;inbördes företrädet mellan de&lt;br&gt;berörda förvärven bestämmas efter&lt;br&gt;vad som är skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inskrivningsmyndigheten&lt;br&gt;har tagit upp ett ärende om&lt;br&gt;rättelse, skall detta antecknas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del, om beslut i ärendet inte&lt;br&gt;meddelas samma dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 17 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillfälle att yttra sig skall&lt;br&gt;lämnas part som beröres, om han&lt;br&gt;är känd, samt myndighet som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 5 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 17 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut z ärende som avses i&lt;br&gt;första stycket meddelas genom&lt;br&gt;införing i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken. Skälen för beslutet&lt;br&gt;skall antecknas i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap 3 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om behandlingen av inskriv-&lt;br&gt;ningsärende gäller bestämmel-&lt;br&gt;serna om tvistemål i tillämpliga&lt;br&gt;delar i den mån ej annat följer av&lt;br&gt;denna balk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan rättelse görs, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten ge den&lt;br&gt;som berörs av åtgärden, om han&lt;br&gt;eller hon är känd, tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig. Aven den myndighet som&lt;br&gt;avses i 18 kap. 5 § första stycket&lt;br&gt;skall ges tillfälle att yttra sig.&lt;br&gt;Något yttrande behöver dock inte&lt;br&gt;inhämtas, om det är uppenbart&lt;br&gt;obehövligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om rättelse enligt 22 §&lt;br&gt;meddelas genom att uppgiften i&lt;br&gt;registret ändras eller tas bort med&lt;br&gt;uppgift om att rättelse har gjorts.&lt;br&gt;Skälen för beslutet skall antecknas&lt;br&gt;i akten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inskrivningsmyndigheten i&lt;br&gt;vissa fall även skall utfärda ett nytt&lt;br&gt;bevis om inskrivning framgår av&lt;br&gt;21 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga regler för handläggningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;balk, skall följande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden tillämpas vid inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighetens handläggning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om utredning av ärendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § första stycket om att för-&lt;br&gt;farandet är skriftligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om skriftväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § första stycket om&lt;br&gt;offentlighet och ordning vid&lt;br&gt;sammanträde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § om parts rätt att få del av&lt;br&gt;uppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23-25 §§ om bevisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1974:820.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;lagen om inskrivningsregister)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inteckningar som är&lt;br&gt;registrerade i pantbrevsregistret&lt;br&gt;enligt lagen (1994:448) om&lt;br&gt;pantbrevsregister får regeringen&lt;br&gt;föreskriva att anteckningar om in-&lt;br&gt;nehav av pantbrev far tas bort från&lt;br&gt;inskrivningsregistret på annat sätt&lt;br&gt;än som följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva&lt;br&gt;att ändring av namn och&lt;br&gt;adressuppgifter i anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev eller&lt;br&gt;vilandebevis får införas i inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret på annat sätt än som&lt;br&gt;följer av första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 23 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närmare föreskrifter för&lt;br&gt;tillämpningen av detta kapitel&lt;br&gt;meddelas av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 20 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väckes talan om hävning eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § om beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 § om straff och vite,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 § första och tredje styckena&lt;br&gt;om inkommande handlingar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 § om hinder mot inställelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § om delgivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 § om ombud och biträde samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 § om tolk och översättning av&lt;br&gt;handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handläggning på annat sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får i fråga om&lt;br&gt;inteckningar som är registrerade i&lt;br&gt;pantbrevsregistret enligt lagen&lt;br&gt;(1994:448) om pantbrevsregister&lt;br&gt;föreskriva att anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev får tas bort&lt;br&gt;från fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel på annat sätt än som&lt;br&gt;följer av övriga bestämmelser i&lt;br&gt;detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får vidare föreskriva&lt;br&gt;att ändring av namn och&lt;br&gt;adressuppgifter i anteckningar om&lt;br&gt;innehav av pantbrev eller&lt;br&gt;vilandebevis far införas i&lt;br&gt;inskrivningsdelen på annat sätt än&lt;br&gt;som följer av övriga bestämmelser&lt;br&gt;i detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsföreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;handläggningen av inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckningsärenden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återgång av förvärv av fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt eller om&lt;br&gt;bättre rätt till sådan egendom,&lt;br&gt;skall rätten genast göra anmälan&lt;br&gt;därom till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsboken eller tomträttsboken.&lt;br&gt;Detsamma gäller tvist som angår&lt;br&gt;upplåtelse av tomträtt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När dom eller slutligt beslut i&lt;br&gt;målet vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;rätten genast göra anmälan därom&lt;br&gt;till inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket äger motsvarande&lt;br&gt;tillämpning i fråga om annan tvist&lt;br&gt;som angår inskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 21 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har fast egendom eller tomträtt&lt;br&gt;utmätts eller har beträffande fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt som ingår i&lt;br&gt;konkursbo begärts försäljning i&lt;br&gt;den ordning som gäller för utmätt&lt;br&gt;sådan egendom eller har utmät-&lt;br&gt;ningen upphävts eller frågan om&lt;br&gt;egendomens försäljning av annat&lt;br&gt;skäl förfallit, skall anteckning&lt;br&gt;därom göras i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken. Anteckning&lt;br&gt;att egendomen försålts utmät-&lt;br&gt;ningsvis skall ske när handling&lt;br&gt;som visar köpeskillingens för-&lt;br&gt;delning inkommit. Har fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt belagts&lt;br&gt;med kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring eller har&lt;br&gt;en sådan åtgärd upphävts eller&lt;br&gt;återgått, skall anteckning därom&lt;br&gt;också göras i fastighetsboken eller&lt;br&gt;tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inverkan på inteckning eller&lt;br&gt;inskriven rättighet av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller av expropriation&lt;br&gt;eller liknande tvångsförvärv eller&lt;br&gt;av myndighets fördelning av medel&lt;br&gt;skall anteckning göras i fastig-&lt;br&gt;hetsboken eller tomträttsboken när&lt;br&gt;anmälan, bevis eller fördelnings-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anteckna följande uppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;uppgift om exekutiv för-&lt;br&gt;säljning eller expropriation eller&lt;br&gt;liknande tvångsförvärv som&lt;br&gt;inverkar på en inteckning eller en&lt;br&gt;inskriven rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgift om en myndighets&lt;br&gt;fördelning av medel som inverkar&lt;br&gt;på en inteckning eller en inskriven&lt;br&gt;rättighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;uppgift om att talan har&lt;br&gt;väckts om hävning eller återgång&lt;br&gt;av förvärv av fast egendom eller&lt;br&gt;tomträtt eller om bättre rätt till&lt;br&gt;sådan egendom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;uppgift om att talan har&lt;br&gt;väckts i tvist om upplåtelse av&lt;br&gt;tomträtt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. uppgift om dom eller beslut&lt;br&gt;som har vunnit laga kraft, i mål&lt;br&gt;som avses i 3 eller 4 eller i annat&lt;br&gt;mål som angår inskrivning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. uppgift om att fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt har utmätts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;uppgift om att konkurs-&lt;br&gt;förvaltare har begärt att fast egen-&lt;br&gt;dom eller tomträtt som ingår i&lt;br&gt;konkursbo skall säljas exekutivt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. uppgift om att utmätt fast&lt;br&gt;egendom eller tomträtt har sålts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. uppgift om att fast egendom&lt;br&gt;eller tomträtt har belagts med&lt;br&gt;kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. annan uppgift som enligt lag&lt;br&gt;eller annan författning skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall göras när&lt;br&gt;anmälan, bevis eller utdelnings-&lt;br&gt;längd som utvisar förhållandet har&lt;br&gt;kommit in till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstol skall genast till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten anmäla sådana&lt;br&gt;förhållanden som avses i första&lt;br&gt;stycket 3—5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längd som utvisar förhållandet&lt;br&gt;inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer i övrigt i lag eller&lt;br&gt;annan författning bestämmelse om&lt;br&gt;att visst förhållande skall&lt;br&gt;antecknas i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok, gäller bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 21 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 22 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan anteckning i fastighets-&lt;br&gt;boken eller tomträttsboken uppen-&lt;br&gt;barligen ej längre vara av&lt;br&gt;betydelse, skall anteckningen&lt;br&gt;avföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten får&lt;br&gt;uppgift om att en åtgärd som avses&lt;br&gt;i 29 § första stycket 6 eller 9 har&lt;br&gt;upphävts eller återgått eller att en&lt;br&gt;fråga som sägs i första stycket 7&lt;br&gt;har förfallit, skall anteckningen&lt;br&gt;om åtgärden tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inskrivningsmyndigheten i&lt;br&gt;annat fall har fått en i lag eller&lt;br&gt;annan författning föreskriven&lt;br&gt;underrättelse om att ett tidigare&lt;br&gt;antecknat förhållande har upp-&lt;br&gt;hört, skall myndigheten ta bort&lt;br&gt;anteckningen. Åven om någon&lt;br&gt;sådan underrättelse inte har&lt;br&gt;lämnats, skall inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten ta bort anteckning&lt;br&gt;som uppenbarligen inte längre har&lt;br&gt;någon betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende enligt 29 eller 30 § skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 10 §, 11 § första&lt;br&gt;och andra styckena, 12 § 1 och 2&lt;br&gt;samt 14-16, 19 och 22-26 §§&lt;br&gt;tillämpas. Om inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten avslår eller avvisar&lt;br&gt;en begäran om anteckning, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § andra och tredje styckena&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om regeringen har meddelat&lt;br&gt;föreskrifter om utfärdande av&lt;br&gt;bevis om beslut i ärende om&lt;br&gt;anteckning, skall bestämmelsen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § tillämpas även på sådant&lt;br&gt;bevis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § första stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;far överklagas hos hovrätten.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 18 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot beslut i ärende som avses i&lt;br&gt;17 § får talan föras även av&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § andra stycket&lt;br&gt;tredje meningen JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jf 19 kap. 14 § andra stycket&lt;br&gt;andra meningen JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap 14 § första stycket&lt;br&gt;stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut i inskrivningsärende&lt;br&gt;får överklagas hos hovrätten.&lt;br&gt;Skrivelsen skall ges in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § andra stycket JB&lt;br&gt;samt 58 a § lagen om införande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten i ett inskrivnings-&lt;br&gt;ärende får överklagas till hovrätten&lt;br&gt;av den som beslutet rör, om det&lt;br&gt;har gått honom eller henne emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om rättelse får&lt;br&gt;överklagas även av den myndighet&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;balk skall bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;om (1996:242) om domstols-&lt;br&gt;ärenden tillämpas vid över-&lt;br&gt;klagande. Därvid skall det som&lt;br&gt;sägs om tingsrätt i stället avse&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa begränsningar for när ett&lt;br&gt;beslut kan överklagas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller överklagande av&lt;br&gt;beslut som inte är slutliga skall&lt;br&gt;37 § lagen (1996:242) om dom-&lt;br&gt;stolsärenden tillämpas. Ett beslut&lt;br&gt;om att förklara en ansökan vilande&lt;br&gt;får dock alltid överklagas särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sätt och tid för överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som vill överklaga ett&lt;br&gt;beslut av en inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet skall göra detta skrift-&lt;br&gt;ligen. Skrivelsen skall ges in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nya jordabalken)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Klagotiden i fråga om slutligt&lt;br&gt;beslut är fyra veckor från den&lt;br&gt;inskrivningsdag till vilken beslutet&lt;br&gt;är att hänföra. Detsamma gäller&lt;br&gt;beslut genom vilket ansökan har&lt;br&gt;förklarats vilande. Vid över-&lt;br&gt;klagande tillämpas i övrigt&lt;br&gt;bestämmelserna i rättegångs-&lt;br&gt;balken om överklagande av&lt;br&gt;tingsrätts beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om överklagandet avser ett Bilaga 9&lt;br&gt;slutligt beslut eller ett beslut om&lt;br&gt;att förklara en ansökan vilande,&lt;br&gt;skall skrivelsen ha kommit in till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten inom tre&lt;br&gt;veckor från den dag en&lt;br&gt;underrättelse eller ett bevis om&lt;br&gt;beslutet hölls tillgängligt för&lt;br&gt;sökanden. Skrivelsen får dock&lt;br&gt;alltid ges in inom fyra veckor från&lt;br&gt;den inskrivningsdag då beslutet&lt;br&gt;meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra beslut som kan&lt;br&gt;överklagas gäller bestämmelserna&lt;br&gt;om klagotid i 38 § första och&lt;br&gt;andra stycket lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning om överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 14 § tredje stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett överklagande av ett beslut,&lt;br&gt;som har förts in i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken, skall&lt;br&gt;antecknas där. När det slutliga&lt;br&gt;beslutet med anledning av över-&lt;br&gt;klagandet har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall beslutets innehåll antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det överklagade beslutet har&lt;br&gt;förts in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel, skall uppgift om&lt;br&gt;överklagandet föras in i registret.&lt;br&gt;När det finns ett beslut med&lt;br&gt;anledning av överklagandet som&lt;br&gt;har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;beslutets slutliga innehåll&lt;br&gt;antecknas i registret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda rättsmedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Z fråga om särskilda rättsmedel&lt;br&gt;gäller 42 § lagen (1996:242) om&lt;br&gt;domstolsärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skadestånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 19 § första stycket JB&lt;br&gt;och 9 § lagen om inskrivnings-&lt;br&gt;register)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;fel eller försummelse i fråga om&lt;br&gt;handläggning av eller beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning av staten har&lt;br&gt;den som lider skada på grund av&lt;br&gt;ett tekniskt fel i fastighetsregistrets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsärende eller vid&lt;br&gt;utfärdande av pantbrev eller annat&lt;br&gt;bevis på grundval av innehållet i&lt;br&gt;fastighetsbok eller tomträttsbok&lt;br&gt;eller vid uppläggande eller&lt;br&gt;förande av sådan bok utan&lt;br&gt;samband med handläggning av&lt;br&gt;inskrivningsärende, har han rätt&lt;br&gt;till ersättning av staten. Har den&lt;br&gt;skadelidande medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom&lt;br&gt;eget vållande, skall ersättningen&lt;br&gt;efter vad som finnes skäligt&lt;br&gt;nedsättas eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 19 § andra stycket JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i&lt;br&gt;ärende som avses i 17 § förlust att&lt;br&gt;tillskyndas ägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare, har han rätt till ersättning&lt;br&gt;av staten. Ersättning utgår dock&lt;br&gt;icke, om han med hänsyn till felets&lt;br&gt;beskaffenhet eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 19 § tredje stycket JB)&lt;br&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 5 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §§ gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning som avses i denna&lt;br&gt;paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 16 § JB)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga huruvida förvärv som&lt;br&gt;ligger till grund för inskrivning är&lt;br&gt;ogiltigt eller ej kan göras gällande&lt;br&gt;eller huruvida inskrivningen av&lt;br&gt;annat skäl kränker någons rätt får&lt;br&gt;prövas utan hinder av inskriv-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivnings del eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel hos en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lant-&lt;br&gt;mäterimyndighet eller en&lt;br&gt;myndighet som avses i 4 kap.&lt;br&gt;34 a § fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter skälig-&lt;br&gt;het sättas ned eller helt falla bort&lt;br&gt;om den skadelidande har med-&lt;br&gt;verkat till skadan genom att utan&lt;br&gt;skälig anledning låta bli att vidta&lt;br&gt;åtgärder för att bevara sin rätt&lt;br&gt;eller om den skadelidande på&lt;br&gt;något annat sätt har medverkat till&lt;br&gt;skadan genom eget vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighetshavare,&lt;br&gt;som drabbas av skada till följd av&lt;br&gt;ett beslut om rättelse enligt 22 §,&lt;br&gt;har rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Ersättning lämnas dock inte, om&lt;br&gt;den skadelidande med hänsyn till&lt;br&gt;felets art eller andra omständig-&lt;br&gt;heter hade bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ gäller även i fråga om&lt;br&gt;ersättning som avses i 37 och&lt;br&gt;38§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inskrivningens verkan på&lt;br&gt;giltigheten av inskrivna förvärv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga om ett förvärv är&lt;br&gt;ogiltigt eller av någon annan&lt;br&gt;anledning inte kan göras gällande&lt;br&gt;får prövas även om förvärvet har&lt;br&gt;blivit inskrivet. Inskrivningen&lt;br&gt;hindrar inte heller en prövning av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen. År särskild föreskrift&lt;br&gt;meddelad rörande rättsverkan av&lt;br&gt;inskrivning eller om tid inom&lt;br&gt;vilken talan skall väckas, gäller&lt;br&gt;dock denna.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågan om inskrivningen av andra&lt;br&gt;skäl kränker någons rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda före-&lt;br&gt;skrifter om att inskrivningen har&lt;br&gt;särskild rättsverkan eller om att&lt;br&gt;talan skall väckas inom viss tid&lt;br&gt;från inskrivningen, gäller dock&lt;br&gt;dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall inge&lt;br&gt;fångeshandlingen samt de övriga&lt;br&gt;handlingar som fordras till&lt;br&gt;styrkande av förvärvet. Söker&lt;br&gt;dödsbo eller arvinge som är ensam&lt;br&gt;delägare i dödsbo lagfart på&lt;br&gt;förvärv av egendom från den döde,&lt;br&gt;anses inregistrerad bouppteckning&lt;br&gt;efter denne såsom fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som söker lagfart skall ge&lt;br&gt;in fangeshandlingen och de övriga&lt;br&gt;handlingar som är nödvändiga för&lt;br&gt;att styrka förvärvet. Om ett dödsbo&lt;br&gt;eller en arvinge som är ensam&lt;br&gt;delägare i ett dödsbo söker lagfart&lt;br&gt;på förvärv av egendom från den&lt;br&gt;döde, anses en inregistrerad&lt;br&gt;bouppteckning efter denne som&lt;br&gt;fångeshandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ansökan om lagfart görs&lt;br&gt;av flera sökande gemensamt, skall&lt;br&gt;den innehålla uppgift om hur stor&lt;br&gt;andel av fastigheten som varje&lt;br&gt;sökande har förvärvat. Om det&lt;br&gt;saknas sådana uppgifter och&lt;br&gt;sökandena inte följer ett&lt;br&gt;föreläggande att komplettera&lt;br&gt;ansökan, skall den anses avse&lt;br&gt;andelar efter huvudtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår av anteckning i&lt;br&gt;tomträttsboken eller upplyses&lt;br&gt;eljest att tomträtten upphört enligt&lt;br&gt;13 kap. 19 §, skall anteckning om&lt;br&gt;tomträttens upphörande göras i&lt;br&gt;boken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det framgår av en anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel eller upplyses på annat&lt;br&gt;sätt att tomträtten har upphört&lt;br&gt;enligt 13 kap. 19 §, skall det i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;antecknas att tomträtten har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;upphört.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om dödning av tomträttsinskrivning i fall som anges i 13 kap.&lt;br&gt;22 § får ej bifallas, om inskrivning i tomträtten är beviljad eller sökt eller&lt;br&gt;om tomträtten har utmätts, belagts med kvarstad eller tagits i anspråk&lt;br&gt;genom betalningssäkring och ett ärende angående anteckning om&lt;br&gt;åtgärden har tagits upp senast på den inskrivningsdag då dödning söks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1981:784.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om inteckning skall&lt;br&gt;göras skriftligen av fastighets-&lt;br&gt;ägaren. Ansökningshandingen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;penningbelopp på vilket inteck-&lt;br&gt;ningen skall lyda, dels den eller de&lt;br&gt;fastigheter som avses. Beloppet&lt;br&gt;skall vara bestämt i svenskt mynt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan far ej avse del av fastighet. Den far avse flera fastigheter&lt;br&gt;gemensamt endast om dessa är i samme ägares hand och belägna inom&lt;br&gt;samma inskrivningsmyndighets område. Angår ansökan fastighet som&lt;br&gt;svarar för beviljad eller sökt inteckning, måste ansökningen avse samma&lt;br&gt;fasta egendom som inteckningen och får icke däijämte avse fastighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ej svarar för inteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt&lt;br&gt;ansöka om inskrivning&lt;br&gt;fastighetsboken av förklaring som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 3 §. Som fastighets-&lt;br&gt;ägare anses i detta kapitel den för&lt;br&gt;vilken lagfart senast är sökt.&lt;br&gt;Ansökningen skall göras skrift-&lt;br&gt;ligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökningen skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kravet på skriftlig form inte&lt;br&gt;har iakttagits,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökningen inte har&lt;br&gt;medgivits av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och varje&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgivit ansök-&lt;br&gt;ningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. sökanden är i konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ansökan om inteckning skall&lt;br&gt;göras av fastighetsägaren. Den&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om dels det&lt;br&gt;belopp på vilket inteckningen skall&lt;br&gt;lyda, dels den eller de fastigheter&lt;br&gt;som avses. Beloppet skall anges i&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare har rätt att&lt;br&gt;ansöka om inskrivning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel&lt;br&gt;av en förklaring som avses i 2 kap.&lt;br&gt;3 §. Som fastighetsägare anses i&lt;br&gt;detta kapitel den för vilken lagfart&lt;br&gt;senast är sökt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall avslås, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;ansökan om lagfart för&lt;br&gt;sökanden är vilandeförklarad och&lt;br&gt;inskrivningsansökan inte har&lt;br&gt;medgetts av den som har lagfart,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;en eller flera inteckningar&lt;br&gt;gäller i fastigheten och varje&lt;br&gt;borgenär för vars fordran pantbrev&lt;br&gt;på grund av sådan inteckning utgör&lt;br&gt;säkerhet inte med ingivande av&lt;br&gt;pantbrevet har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;&amp;nbsp;fastigheten har frångått&lt;br&gt;sökanden på grund av exekutiv&lt;br&gt;försäljning eller genom expro-&lt;br&gt;priation eller liknande tvångs-&lt;br&gt;förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. sökanden är i konkurs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:651.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;givit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring eller tas i&lt;br&gt;anspråk den dag då inskrivningen&lt;br&gt;söks och kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inte har medgivit ansökningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har med-&lt;br&gt;givit ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende angående lagfart&lt;br&gt;för sökanden har skjutits upp till&lt;br&gt;en senare inskrivningsdag skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökningen skjutas upp till&lt;br&gt;samma dag.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försätts i konkurs den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks samt fastig-&lt;br&gt;heten hör till konkursboet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är utmätt eller utmäts den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;har tagits i anspråk genom&lt;br&gt;betalningssäkring eller tas i&lt;br&gt;anspråk den dag då inskrivningen&lt;br&gt;söks och kronofogdemyndigheten&lt;br&gt;inte har medgett ansökan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. fastigheten eller en del därav&lt;br&gt;är belagd med kvarstad eller&lt;br&gt;beläggs med kvarstad den dag då&lt;br&gt;inskrivningen söks och krono-&lt;br&gt;fogdemyndigheten inte har&lt;br&gt;medgett ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett ärende om lagfart för&lt;br&gt;sökanden har skjutits upp till en&lt;br&gt;senare inskrivningsdag, skall&lt;br&gt;behandlingen av inskrivnings-&lt;br&gt;ansökan skjutas upp till samma&lt;br&gt;dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs lagen&lt;br&gt;(1932:169) om uppläggande av nya fastighetsböcker och lagen (1973:98)&lt;br&gt;om inskrivningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser gäller i fråga om fastigheter eller tomträtter för&lt;br&gt;vilka inskrivningsmyndigheten enligt 10 § lagen (1973:98) om&lt;br&gt;inskrivningsregister har beslutat att de skall stå kvar i fastighetsbok eller&lt;br&gt;tomträttsbok. För sådana fastigheter eller tomträtter skall vad som i lag&lt;br&gt;eller annan författning sägs om inskrivning eller anteckning i&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivningsdel i stället avse anteckning i fastighets-&lt;br&gt;bok eller tomträttsbok.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1970:995) om införande av&lt;br&gt;nya jordabalken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 58 a och 59 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra äger&lt;br&gt;fortfarande tillämpning i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad,&lt;br&gt;vattenverk på annans grund samt i&lt;br&gt;jordeboken upptaget fiskeri, om&lt;br&gt;besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 5 § lagen&lt;br&gt;(1895:36 s. 1) angående vad till&lt;br&gt;fast egendom är att hänföra skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas i fråga om&lt;br&gt;byggnad på ofri tomt i stad och&lt;br&gt;vattenverk på annans grund, om&lt;br&gt;besittningsrätten består efter nya&lt;br&gt;balkens ikraftträdande. Bestäm-&lt;br&gt;melserna gäller också sådant&lt;br&gt;fiskeri som vid utgången av juni&lt;br&gt;2000 var upptaget i kronans&lt;br&gt;jordebok (fiskefastighet), om&lt;br&gt;besittningsrätten består därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 kap. 21 § och 31 kap. 35 § miljöbalken&lt;br&gt;ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del” samt i 26 kap. 15 § ordet ”inskrivningsregistret” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för&lt;br&gt;borgenär till betalning ur ersättning på grund av&lt;br&gt;brandförsäkringsavtal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1927:79) om rätt för borgenär till&lt;br&gt;betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utfaller vid fördelning av medel&lt;br&gt;betalning på pantbrevs belopp,&lt;br&gt;åligger det länsstyrelsen att&lt;br&gt;därom, sedan fördelningen blivit&lt;br&gt;godkänd eller vunnit laga kraft,&lt;br&gt;ofördröjligen göra anmälan hos&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken samt&lt;br&gt;tillika insända fördelningslängden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det vid fördelningen av&lt;br&gt;medel utfaller betalning på ett&lt;br&gt;pantbrevs belopp, skall läns-&lt;br&gt;styrelsen anmäla detta till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för&lt;br&gt;anteckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel. Anmälan skall&lt;br&gt;göras genast efter det att&lt;br&gt;fördelningen blivit godkänd eller&lt;br&gt;vunnit laga kraft. En kopia av&lt;br&gt;fördelningslängden skall fogas till&lt;br&gt;anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan enligt 4 § andra stycket skall göras i sammanhang med&lt;br&gt;anmälan som avses i första stycket denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1970:1011.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1927:85) om dödande av&lt;br&gt;förkommen handling skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;br&gt;Avser ansökan om dödning&lt;br&gt;pantbrev, företagshypoteksbrev&lt;br&gt;eller intecknad fordringshandling,&lt;br&gt;skall rätten underrätta veder-&lt;br&gt;börande inskrivningsmyndighet&lt;br&gt;om ansökningen för anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningsregistret. Vad nu sagts om&lt;br&gt;ansökningen skall också gälla&lt;br&gt;rättens slutliga utslag i ärendet.&lt;br&gt;Har ansökningen avslagits, får&lt;br&gt;dock anteckning ej verkställas&lt;br&gt;förrän utslaget vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan utslag, varigenom&lt;br&gt;pantbrev eller hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats, vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på an-&lt;br&gt;sökan utfärda nytt pantbrev eller&lt;br&gt;hypoteksbrev som svarar mot det&lt;br&gt;dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken eller inskriv-&lt;br&gt;ningregistret om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avser en ansökan om dödning&lt;br&gt;ett pantbrev, ett företags-&lt;br&gt;hypoteksbrev eller en intecknad&lt;br&gt;fordringshandling, skall rätten&lt;br&gt;underrätta vederbörande inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet om ansökan för&lt;br&gt;anteckning i inskrivningsboken,&lt;br&gt;företagsinteckningsregistret eller&lt;br&gt;fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del. Vad som nu har sagts om&lt;br&gt;ansökan skall också gälla rättens&lt;br&gt;slutliga utslag i ärendet. Om&lt;br&gt;ansökan har avslagits, far dock&lt;br&gt;anteckning inte verkställas förrän&lt;br&gt;utslaget har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan ett utslag i vilket ett&lt;br&gt;pantbrev eller ett hypoteksbrev&lt;br&gt;dödats har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten på an-&lt;br&gt;sökan utfärda ett nytt pantbrev&lt;br&gt;eller hypoteksbrev som svarar mot&lt;br&gt;det dödade samt göra anteckning i&lt;br&gt;inskrivningsboken, företagsinteck-&lt;br&gt;ningsregistret eller fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel om&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har intecknad fordringshandling dödats genom lagakraftvunnet utslag,&lt;br&gt;skall inskrivningsmyndigheten, på ansökan, å inskrivningsdag göra&lt;br&gt;anteckning i vederbörande inskrivningsbok, att ny handling, som&lt;br&gt;utfärdats jämlikt 9 §, medför den inteckningsrätt som tillkommit den&lt;br&gt;dödade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1984:658.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:166) om&lt;br&gt;häradsallmänningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:166) om härads-&lt;br&gt;allmänningar&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11-17 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8 § ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets allmänna del”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1, 9, 10 och 22 §§ samt rubriken närmast före 9 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med häradsallmänning förstås i denna lag av ålder bestående&lt;br&gt;häradsallmänning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med länsstyrelse avses i denna&lt;br&gt;lag länsstyrelsen i det län där&lt;br&gt;allmänningens styrelse har sitt&lt;br&gt;säte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om avyttring och införlivning av Om avyttring och förvärv av&lt;br&gt;mark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mark&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningen till men eller om&lt;br&gt;eljest synnerliga skäl föreligga till&lt;br&gt;avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna, men avyttringen blir ej&lt;br&gt;giltig med mindre den godkännes&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till häradsallmänning hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningen till men eller om&lt;br&gt;eljest synnerliga skäl föreligga till&lt;br&gt;avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom. Vilja delägarna inköpa&lt;br&gt;mark för häradsallmännings&lt;br&gt;utvidgning, äga de besluta därom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vill förvärva mark&lt;br&gt;för häradsallmännings utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 8 § 1991:1872.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutanderätt i sådant avseende&lt;br&gt;tillkommer även allmännings-&lt;br&gt;styrelsen, om reglementet med-&lt;br&gt;giver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom. Mark som förvärvats av&lt;br&gt;delägarna må av dem åter&lt;br&gt;avyttras, där ej marken i den&lt;br&gt;ordning nedan sägs blivit&lt;br&gt;införlivad med allmänningen. Det&lt;br&gt;ankommer på delägarna att&lt;br&gt;besluta om sådan avyttring, dock&lt;br&gt;må beslutanderätt härutinnan i&lt;br&gt;reglementet tillerkännas även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen. Om avytt-&lt;br&gt;ring av mark, vars införlivning&lt;br&gt;med allmänningen vägrats,&lt;br&gt;stadgas i 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angeläget ändamål, får de besluta Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant Bilaga 9&lt;br&gt;avseende tillkommer även allmän-&lt;br&gt;ningsstyrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för&lt;br&gt;allmänningens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det&lt;br&gt;tillkommer länsstyrelsen att på&lt;br&gt;framställning av allmännings-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare&lt;br&gt;föreskrifter i detta hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningen, skall,&lt;br&gt;där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 19-21 §§ är stadgat&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;br&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmänningen&lt;br&gt;eller för inköp av mark för&lt;br&gt;allmänningens utvidgning eller för&lt;br&gt;annat dylikt ändamål. Det&lt;br&gt;tillkommer länsstyrelsen att på&lt;br&gt;framställning av allmännings-&lt;br&gt;styrelsen meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst säljs skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta på&lt;br&gt;kapitalinkomst och om avkastning&lt;br&gt;av mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall i 19-21 §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 14 och 15 §§ skall dock fortfarande tillämpas i&lt;br&gt;fråga om mark som införlivats med häradsallmänning, eller sådan&lt;br&gt;sockenallmänning som avses i 45 §, genom förordnande som har&lt;br&gt;meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1952:167) om&lt;br&gt;allmänningsskogar i Norrland och Dalarna&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 10-16 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 a § ordet ”fastighetsregistret” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets allmänna del”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8, 9 och 21 §§ samt rubriken närmast före 8 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Om avyttring och införlivning siv Om avyttring och förvärv av&lt;br&gt;mark &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mark&lt;/h4&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0339/prop_19992000__39-3.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Till allmänningsskog hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningsskogen till men eller&lt;br&gt;om eljest synnerliga skäl föreligga&lt;br&gt;till avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna, men avyttringen blir ej&lt;br&gt;giltig med mindre den godkännes&lt;br&gt;av regeringen eller myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till allmänningsskog hörande&lt;br&gt;område må avyttras genom&lt;br&gt;försäljning eller annorledes, om&lt;br&gt;avsevärd förmån för delägarna&lt;br&gt;därigenom vinnes samt avytt-&lt;br&gt;ringen ej länder skogsskötseln å&lt;br&gt;allmänningsskogen till men eller&lt;br&gt;om eljest synnerliga skäl föreligga&lt;br&gt;till avyttringen. Rätt att besluta om&lt;br&gt;dylik avyttring tillkommer del-&lt;br&gt;ägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilja delägarna inköpa mark för&lt;br&gt;allmänningsskogs utvidgning, äga&lt;br&gt;de besluta därom. Beslutanderätt i&lt;br&gt;sådant avseende tillkommer även&lt;br&gt;allmänningsstyrelsen, om regle-&lt;br&gt;mentet medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om delägarna vz7/ förvärva mark&lt;br&gt;för allmänningsskogs utvidgning&lt;br&gt;eller för annat för allmänningen&lt;br&gt;angeläget ändamål, får de besluta&lt;br&gt;därom. Beslutanderätt i sådant&lt;br&gt;avseende tillkommer även allmän-&lt;br&gt;ningsstyrelsen, om reglementet&lt;br&gt;medgiver det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalinkomst skall användas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 a § 1991:1873.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1975:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmännings-&lt;br&gt;skogen eller för inköp av mark för&lt;br&gt;skogens utvidgning eller för annat&lt;br&gt;dylikt ändamål. Det tillkommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att på framställning&lt;br&gt;av allmänningsstyrelsen meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter i detta&lt;br&gt;hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst ej lagligen inför-&lt;br&gt;livats med allmänningsskogen,&lt;br&gt;skall, där marken försäljes, köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta å kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall vad i 18-20 §§ är stadgat&lt;br&gt;äga motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller fonderas för verkställande av&lt;br&gt;grundförbättringar å allmännings-&lt;br&gt;skogen eller för inköp av mark för&lt;br&gt;skogens utvidgning eller för annat&lt;br&gt;dylikt ändamål. Det tillkommer&lt;br&gt;länsstyrelsen att på framställning&lt;br&gt;av allmänningsstyrelsen meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om mark som förvärvats för&lt;br&gt;kapitalinkomst säljs skall köpe-&lt;br&gt;skillingen anses utgöra kapital-&lt;br&gt;inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ränta på kapital-&lt;br&gt;inkomst och om avkastning av&lt;br&gt;mark som avses i andra stycket&lt;br&gt;skall bestämmelserna i 18-20 §§&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 13 och 14 §§ skall dock fortfarande tillämpas i&lt;br&gt;fråga om mark som införlivats med allmänningsskog genom förordnande&lt;br&gt;som har meddelats före lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i förköpslagen (1967:868)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om förköpslagen (1967:868)*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 7 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun som utövat förköpsrätt är skyldig att söka tillstånd till&lt;br&gt;förköpet, om säljaren eller köparen bestrider förköpsrätten på sätt och&lt;br&gt;inom tid som anges i andra stycket. Frågan om tillstånd till förköp prövas&lt;br&gt;av regeringen. Tillstånd skall vägras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. egendom som avses i 1 § ej ingår i försäljningen eller ingår däri men&lt;br&gt;ej är belägen inom kommunens eget område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 1-4 samt&lt;br&gt;försäljningen endast avser egendom som anges i 3 § första stycket 1,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förköpsrätten har utövats enligt 1 § första stycket 5 samt förvärvaren&lt;br&gt;gör sannolikt att egendomen kommer att användas som permanentbostad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. det är oskäligt att förköp sker med hänsyn till förhållandet mellan&lt;br&gt;säljare och köpare eller villkoren för eller omständigheterna vid försälj-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inskrivningsmyn-&lt;br&gt;anteckning i&lt;br&gt;sist på den&lt;br&gt;som infaller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestridande enligt första stycket&lt;br&gt;anmäles hos&lt;br&gt;digheten för&lt;br&gt;fastighetsboken&lt;br&gt;inskrivningsdag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närmast efter en månad från det&lt;br&gt;förköpsrätten utövades. Inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten skall oför-&lt;br&gt;dröjligen underrätta kommunen&lt;br&gt;om bestridandet. Kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansökan om tillstånd till förköpet&lt;br&gt;skall ha inkommit till regeringen&lt;br&gt;inom en månad från det bestridan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bestridande enligt första&lt;br&gt;stycket skall inom en månad från&lt;br&gt;det att förköpsrätten utövades&lt;br&gt;anmälas till inskrivningsmyndig-&lt;br&gt;heten för anteckning i fastig-&lt;br&gt;hetsregistrets inskrivningsdel.&lt;br&gt;Inskrivningsmyndigheten skall&lt;br&gt;genast underrätta kommunen om&lt;br&gt;bestridandet. Kommunens ansökan&lt;br&gt;om tillstånd till förköpet skall ha&lt;br&gt;inkommit till regeringen inom en&lt;br&gt;månad från det att bestridandet&lt;br&gt;antecknades. Om tillstånd inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;söks i rätt tid, är förköpet utan&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det antecknades. Sökes tillstånd ej&lt;br&gt;i rätt tid, är förköpet utan verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en kommun utövar förköpsrätt i fråga om egendom i annan&lt;br&gt;kommun, äger den kommun där egendomen är belägen påkalla att&lt;br&gt;regeringen prövar frågan om tillstånd till förköpet. Ansökan om sådan&lt;br&gt;prövning skall ha inkommit till regeringen inom en månad från det&lt;br&gt;förköpsrätten utövades. Tillstånd till förköpet skall vägras, om&lt;br&gt;förköpsrätt ej far utövas enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 7 § 1992:1369.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1984:301.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988)'&lt;br&gt;dels att i 5 kap. 18 och 33 a §§, 8 kap. 7 § samt 12 kap. 10 § ordet&lt;br&gt;”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskriv-&lt;br&gt;ningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 2 § och 19 kap. samt rubriken närmast före 19 kap. skall&lt;br&gt;ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Över fastigheterna föres fastig-&lt;br&gt;hetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden införts i&lt;br&gt;fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastigheterna skall redovisas i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Bestämmelser om fastighets-&lt;br&gt;registret finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om fastighetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsbildning och fastig-&lt;br&gt;hetsbestämning är fullbordade, när&lt;br&gt;uppgift om åtgärden har införts i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighetsregister &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastighetsregistrets allmänna del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistret redovisas&lt;br&gt;såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som är redovisad såsom&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del redovisas såsom fastighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enhet som var redovisad så-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastighet i fastighetsregister när&lt;br&gt;denna lag träder i kraft,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som fastighet i fastighetsregister&lt;br&gt;den 1 juli 1972.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fastighet som nybildas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. enhet som skall registreras såsom fastighet enligt bestämmelse i&lt;br&gt;annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije fastighet skall ha särskild beteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsbildning och&lt;br&gt;fastighetsbestämning införes&lt;br&gt;uppgift i fastighetsregistret.&lt;br&gt;Därvid registreras nybildad&lt;br&gt;fastighet och göres de övriga&lt;br&gt;ändringar i fastighetsregistret som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning&lt;br&gt;och fastighetsbestämning skall&lt;br&gt;föras in i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del. Därvid skall uppgift&lt;br&gt;om nybildad fastighet föras in i&lt;br&gt;registret och de övriga ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 5 kap. 33 a § 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärden ger anledning till. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;göras som åtgärden ger anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket äger motsvarande tillämpning när fastighetsindelningen&lt;br&gt;ändras eller dess beskaffenhet fastställes i annan ordning än som anges i&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om fastighetsbildning eller fastighetsbestämning införs snarast&lt;br&gt;möjligt sedan förrättningen avslutats och denna eller, om den har&lt;br&gt;överklagats, domstolens avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om förrättningen inte har avslutats far uppgift om ett sådant&lt;br&gt;fastighetsbildnings- eller fastighetsbestämningsbeslut som skulle ha&lt;br&gt;överklagats särskilt införas så snart beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut eller åtgärd&lt;br&gt;vid avslutad förrättning eller&lt;br&gt;överklagas fastighetsbildnings-&lt;br&gt;eller fastighetsbestämningsbeslut&lt;br&gt;särskilt, får uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet&lt;br&gt;införas i fastighetsregistret i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbarligen&lt;br&gt;inte berörs av överklagandet.&lt;br&gt;Motsvarande gäller när domstols&lt;br&gt;avgörande i ett fastighetsbild-&lt;br&gt;ningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finnes uppgift i fastig-&lt;br&gt;hetsregister vara uppenbart&lt;br&gt;oriktig, skall felet rättas, om det&lt;br&gt;kan ske utan forfång för&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare. Är det uppenbart att&lt;br&gt;förfång icke kan uppkomma, skall&lt;br&gt;rättelse ske omedelbart. I annat fall&lt;br&gt;skall fastighetsägare eller rättig-&lt;br&gt;hetshavare fa tillfälle att yttra sig&lt;br&gt;om han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finnes vara uppenbart&lt;br&gt;att en i registret redovisad&lt;br&gt;fastighet är obefintlig, far&lt;br&gt;fastigheten uteslutas ur registret&lt;br&gt;med tillämpning av första stycket,&lt;br&gt;även om redovisningen ej är&lt;br&gt;oriktig enligt gällande föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut eller en åtgärd&lt;br&gt;som avser en avslutad förrättning&lt;br&gt;överklagas, får uppgift med&lt;br&gt;anledning av förrättningen foras&lt;br&gt;in i fastighetsregistrets allmänna&lt;br&gt;del till den del uppgiften uppen-&lt;br&gt;barligen inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;om ett fastighetsbildningsbeslut&lt;br&gt;eller ett fastighetsbestämnings-&lt;br&gt;beslut överklagas särskilt eller om&lt;br&gt;en domstols avgörande i ett fastig-&lt;br&gt;hetsbildningsmål överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en uppgift i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del är&lt;br&gt;uppenbart oriktig, skall uppgiften&lt;br&gt;rättas, om det kan ske utan någon&lt;br&gt;skada för fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Är det uppenbart&lt;br&gt;att någon sådan skada inte kan&lt;br&gt;uppkomma, skall rättelse ske&lt;br&gt;omedelbart. I annat fall skall&lt;br&gt;fastighetsägare eller rättighets-&lt;br&gt;havare fa tillfälle att yttra sig om&lt;br&gt;han är känd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är uppenbart att en i&lt;br&gt;registret redovisad fastighet inte&lt;br&gt;finns, far fastigheten uteslutas ur&lt;br&gt;registret med tillämpning av första&lt;br&gt;stycket, även om redovisningen&lt;br&gt;inte är oriktig enligt de föreskrifter&lt;br&gt;som gäller för fastighetsregistrets&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1393.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om fastighetsregister. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;allmänna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 19 kap. 5 § andrastycket) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En uppenbar oriktighet som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beror på ett tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del&lt;br&gt;får rättas även om rättelsen kan&lt;br&gt;medföra skada för fastighetsägare&lt;br&gt;eller rättighetshavare. Tillfälle att&lt;br&gt;yttra sig skall lämnas, förutom&lt;br&gt;fastighetsägare &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättighetshavare, en myndighet&lt;br&gt;som avses i 18 kap. 5 § första&lt;br&gt;stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lider någon förlust till följd av&lt;br&gt;tekniskt fel i fastighetsregister&lt;br&gt;som föres med användande av&lt;br&gt;automatisk databehandling eller i&lt;br&gt;anordning som hos inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndighet, lantmäterimyn-&lt;br&gt;dighet eller myndighet som avses i&lt;br&gt;4 kap. 34 a § är ansluten till&lt;br&gt;registret, har han rätt till&lt;br&gt;ersättning av staten. Har den&lt;br&gt;skadelidande medverkat till&lt;br&gt;förlusten genom att utan skälig&lt;br&gt;anledning underlåta att vidtaga&lt;br&gt;åtgärd för bevarande av sin rätt&lt;br&gt;eller har han på annat sätt&lt;br&gt;medverkat till förlusten genom&lt;br&gt;eget vållande, skall ersättningen&lt;br&gt;efter vad som finnes skäligt&lt;br&gt;nedsättas eller helt bortfalla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av uppenbar oriktighet&lt;br&gt;till följd av tekniskt fel i&lt;br&gt;fastighetsregister som avses i&lt;br&gt;första stycket får utan hinder av&lt;br&gt;4 § första stycket första punkten&lt;br&gt;ske även om det kan medföra&lt;br&gt;förfång för fastighetsägare eller&lt;br&gt;rättighetshavare. Tillfälle att yttra&lt;br&gt;sig skall lämnas, förutom fastig-&lt;br&gt;hetsägare och rättighetshavare,&lt;br&gt;myndighet som avses i 18 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket jordabalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommer till följd av beslut i&lt;br&gt;ärende om rättelse enligt andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning av staten har&lt;br&gt;den som lider skada på grund av&lt;br&gt;ett tekniskt fel i fastighets-&lt;br&gt;registrets allmänna del eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till&lt;br&gt;registret hos en inskrivnings-&lt;br&gt;myndighet, en lantmäterimyndig-&lt;br&gt;het eller en myndighet som avses i&lt;br&gt;4 kap. 34 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningen skall efter&lt;br&gt;skälighet sättas ned eller helt falla&lt;br&gt;bort, om den skadelidande har&lt;br&gt;medverkat till skadan genom att&lt;br&gt;utan skälig anledning låta bli att&lt;br&gt;vidta åtgärder för att bevara sin&lt;br&gt;rätt eller om den skadelidande på&lt;br&gt;något annat sätt har medverkat till&lt;br&gt;skadan genom eget vållande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ägare eller rättighetshavare&lt;br&gt;som drabbas av skada till följd av&lt;br&gt;ett beslut om rättelse enligt 4 §&lt;br&gt;tredje stycket, har rätt till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket förlust att tillskyndas&lt;br&gt;ägare eller rättighetshavare har&lt;br&gt;han rätt till ersättning av staten.&lt;br&gt;Ersättning utgår dock icke, om&lt;br&gt;han med hänsyn till felets&lt;br&gt;beskaffenhet eller andra&lt;br&gt;omständigheter bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning av staten. Ersättning Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;lämnas dock inte, om den Bilaga 9&lt;br&gt;skadelidande med hänsyn till&lt;br&gt;felets art eller andra om-&lt;br&gt;ständigheter hade bort inse att fel&lt;br&gt;förekommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om ersättning som avses i denna paragraf äger 18 kap. 5 och&lt;br&gt;7 §§ jordabalken motsvarande tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantmäterimyndigheten&lt;br&gt;för fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svarar Ärenden om att föra in eller ta&lt;br&gt;bort uppgifter i fastighetsregistrets&lt;br&gt;allmänna del handläggs av lant-&lt;br&gt;mäterimyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1394.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 20 § lagen (1970:989) om införande av&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall upphöra att gälla vid utgången av juni&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1971:1036.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 20 § 1971:1036.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt&lt;br&gt;för fordran på grund av fastighetsbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1970:990) om förmånsrätt för&lt;br&gt;fordran på grund av fastighetsbildning skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående skyldighet för ägare&lt;br&gt;eller tidigare ägare av fastighet att&lt;br&gt;utge ersättning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket samt angående rätt&lt;br&gt;enligt 5 kap. 31 § tredje stycket&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen&lt;br&gt;(1970:988) att uttaga skog skall&lt;br&gt;anteckning göras i fastighetsboken&lt;br&gt;när beslutet vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår det sammanlagda&lt;br&gt;kapitalbeloppet av de ersättningar&lt;br&gt;för vilka fastighet svarar enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket icke till ettusen&lt;br&gt;kronor, skall anteckning dock ej&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket&lt;br&gt;tillämpas även på beslut enligt&lt;br&gt;5 kap. 12 a § första stycket fastig-&lt;br&gt;hetsbildningslagen (1970:988).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande beslut skall antecknas&lt;br&gt;i fastighetsregistrets inskrivnings-&lt;br&gt;del när de har vunnit laga kraft:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. beslut om att en ägare eller&lt;br&gt;en tidigare ägare skall betala&lt;br&gt;ersättning enligt 1 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beslut om rätt enligt 5 kap.&lt;br&gt;31 § tredje stycket fastighets-&lt;br&gt;bildningslagen (1970:988) att ta ut&lt;br&gt;skog, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. beslut enligt 5 kap. 12 a §&lt;br&gt;första stycket fastighetsbild-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som anges i första stycket&lt;br&gt;1 och 2 skall dock inte antecknas,&lt;br&gt;om det sammanlagda kapi-&lt;br&gt;talbeloppet av de ersättningar för&lt;br&gt;vilka en fastighet enligt 1 § första&lt;br&gt;stycket svarar inte uppgår till&lt;br&gt;ettusen kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1215.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1971:1037) om&lt;br&gt;äganderättsutredning och legalisering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1971:1037) om äganderätts-&lt;br&gt;utredning och legalisering&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1995:1401.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om expropriationslagen (1972:719)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 5 kap. 11 § ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 11 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försummar den exproprierande att inom föreskriven tid iakttaga vad&lt;br&gt;som åligger honom enligt 1 § första stycket och 4 § och har ej fastigheten&lt;br&gt;helt eller delvis tillträtts eller övergått på den exproprierande enligt 10 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är expropriationsrätten förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vill fastighetsägaren att expro-&lt;br&gt;priationen ändå skall fullbordas,&lt;br&gt;har han att inom tre månader efter&lt;br&gt;förverkandet begära det hos läns-&lt;br&gt;styrelsen. Vill han det ej, får han&lt;br&gt;hos fastighetsdomstolen visa att&lt;br&gt;expropriationsrätten är förverkad.&lt;br&gt;Gör han det, skall domstolen&lt;br&gt;anmäla förverkandet till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsboken. Vad som sagts nu&lt;br&gt;om anteckning i fastighetsboken&lt;br&gt;äger, när fråga är om tomträtt,&lt;br&gt;motsvarande tillämpning beträf-&lt;br&gt;fande tomträttsboken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fastighetsägaren vill att&lt;br&gt;expropriationen ändå skall full-&lt;br&gt;bordas, skall han inom tre månader&lt;br&gt;efter förverkandet begära det hos&lt;br&gt;länsstyrelsen. Om han inte vill att&lt;br&gt;expropriationen skall fullbordas,&lt;br&gt;far han hos fastighetsdomstolen&lt;br&gt;visa att expropriationsrätten är&lt;br&gt;förverkad. Gör han det, skall&lt;br&gt;domstolen anmäla förverkandet till&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § ledningsrättslagen (1973:1144) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Har för-&lt;br&gt;rättningen överklagats, skall&lt;br&gt;uppgiften föras in i registret&lt;br&gt;snarast möjligt sedan domstolens&lt;br&gt;avgörande vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kurmat överklagas särskilt far&lt;br&gt;föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften far dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett lednings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registret i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ett domstolsavgörande i mål&lt;br&gt;enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Har förrättningen överklagats,&lt;br&gt;skall uppgiften föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om ledningsbeslut som&lt;br&gt;har kunnat överklagas särskilt får&lt;br&gt;föras in i registrets allmänna del&lt;br&gt;även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften far dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har&lt;br&gt;överklagats eller när ett lednings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registrets allmänna del i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte&lt;br&gt;berörs av överklagandet. Det-&lt;br&gt;samma gäller när ett domstols-&lt;br&gt;avgörande i mål enligt denna lag&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall an-&lt;br&gt;teckningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1404.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 34 § anläggningslagen (1973:1149) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistret. Har förrätt-&lt;br&gt;ningen överklagats, skall uppgiften&lt;br&gt;föras in i registret snarast möjligt&lt;br&gt;sedan domstolens avgörande&lt;br&gt;vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registret även om&lt;br&gt;förrättningen inte har avslutats.&lt;br&gt;Uppgiften får dock inte föras in&lt;br&gt;innan beslutet har vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har över-&lt;br&gt;klagats eller när ett anläggnings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registret i fråga om sådan del&lt;br&gt;som uppenbart inte berörs av&lt;br&gt;överklagandet. Detsamma gäller&lt;br&gt;när ett domstolsavgörande i mål&lt;br&gt;enligt denna lag har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anteckning skall även göras när&lt;br&gt;ett förrättningsbeslut har upphört&lt;br&gt;att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en förrättning enligt&lt;br&gt;denna lag har avslutats och vunnit&lt;br&gt;laga kraft skall uppgift om den&lt;br&gt;snarast möjligt föras in i&lt;br&gt;fastighetsregistrets allmänna del.&lt;br&gt;Har förrättningen överklagats,&lt;br&gt;skall uppgiften föras in i registrets&lt;br&gt;allmänna del snarast möjligt sedan&lt;br&gt;domstolens avgörande vunnit laga&lt;br&gt;kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om anläggningsbeslut&lt;br&gt;som har kunnat överklagas särskilt&lt;br&gt;får föras in i registrets allmänna&lt;br&gt;del även om förrättningen inte har&lt;br&gt;avslutats. Uppgiften får dock inte&lt;br&gt;föras in innan beslutet har vunnit&lt;br&gt;laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut eller en åtgärd vid&lt;br&gt;en avslutad förrättning har över-&lt;br&gt;klagats eller när ett anläggnings-&lt;br&gt;beslut har överklagats särskilt, får&lt;br&gt;trots detta uppgift med anledning&lt;br&gt;av förrättningen eller beslutet föras&lt;br&gt;in i registrets allmänna del i fråga&lt;br&gt;om sådan del som uppenbart inte&lt;br&gt;berörs av överklagandet. Det-&lt;br&gt;samma gäller när ett domstols-&lt;br&gt;avgörande i mål enligt denna lag&lt;br&gt;har överklagats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett förrättningsbeslut har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteck-&lt;br&gt;ningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1405.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;hyresfastighet m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (1975:1132) om förvärv av&lt;br&gt;hyresfastighet m.m&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:434.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 6 § 1998:148.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 26 och 30 §§ bostadsförvaltningslagen&lt;br&gt;(1977:792) orden ”fastighetsboken eller tomträttsboken” respektive ordet&lt;br&gt;”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 och 16 §§ jordförvärvslagen (1979:230)'&lt;br&gt;ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1991:670.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen&lt;br&gt;(1979:1152) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Taxeringsenhet skall omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av&lt;br&gt;följande kombinationer, om inte annat sägs i andra och tredje styckena,&lt;br&gt;och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana bygg-&lt;br&gt;nader, vattenverk på annans grund&lt;br&gt;samt i jordeboken upptaget fiskeri&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. industribyggnad, övrig bygg-&lt;br&gt;nad, tomtmark för sådana bygg-&lt;br&gt;nader, vattenverk på annans grund&lt;br&gt;samt sådan fiskefastighet som avses&lt;br&gt;i 10 § lagen (1970:995) om&lt;br&gt;införande av nya jordabalken&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. täktmark samt industribyggnad och övrig byggnad på sådan mark&lt;br&gt;(industrienhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. specialbyggnad och tomtmark för sådan byggnad (specialenhet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, skogsmark och skogsim-&lt;br&gt;pediment (lantbruksenhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. kraftverksbyggnad, tomtmark till kraftverksbyggnad och fallrätt&lt;br&gt;(elproduktionsenhet). Som elproduktionsenhet betecknas också en&lt;br&gt;taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels-&lt;br&gt;eller ersättningskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med&lt;br&gt;åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment, skall ingå i den&lt;br&gt;lantbruksenhet som omfattar marken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter&lt;br&gt;under punkterna 1-7 i första stycket. Övrig mark skall i regel ingå i&lt;br&gt;lantbruksenhet. I annat fall skall övrig mark taxeras tillsammans med den&lt;br&gt;tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor&lt;br&gt;omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma&lt;br&gt;ägare, skall den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består&lt;br&gt;av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del inom tätort och lantbruksenhet, om den ligger till&lt;br&gt;övervägande del utanför sådan ort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:630.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3, 4 och 8 §§ lagen (1982:352) om rätt till&lt;br&gt;fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; ordet ”fastighetsboken”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1999:581.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1995:1465.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt&lt;br&gt;vid inskrivningsmyndigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 43 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har regeringen med stöd av 19&lt;br&gt;kap. 24 § jordabalken för viss&lt;br&gt;inskrivningsmyndighets område&lt;br&gt;eller del av ett sådant område&lt;br&gt;bestämt att inskrivning skall ske i&lt;br&gt;inskrivningsregister i stället för i&lt;br&gt;fastighetsbok eller tomträttsbok,&lt;br&gt;meddelar regeringen de före-&lt;br&gt;skrifter som behövs för skattens&lt;br&gt;betalning. Regeringen far därvid&lt;br&gt;besluta om undantag från 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om skattens&lt;br&gt;betalning. Regeringen får därvid&lt;br&gt;besluta om undantag från 33 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers Prop. 1999/2000:39&lt;br&gt;rätt att förvärva arrendestället &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 9&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2, 3 och 9 §§ lagen (1985:658) om&lt;br&gt;arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ordet ”fastighetsboken” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om plan- och bygglagen (1987:10)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10 kap. 22 § och i rubriken närmast före 10 kap. 22 § orden&lt;br&gt;”fastighetsboken eller tomträttsboken” respektive ordet ”fastighets-&lt;br&gt;boken” skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 6 kap. 20 § och 10 kap. 23 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När fråga har väckts om tillämp-&lt;br&gt;ning av 19 §, skall kommunen&lt;br&gt;genast anmäla detta till inskriv-&lt;br&gt;ningsmyndigheten för anteckning i&lt;br&gt;fastighetsboken. Överlåtelse av&lt;br&gt;mark, som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 &amp;nbsp;§, skall byggnadsnämnden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för motsvarande&lt;br&gt;anteckning. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har&lt;br&gt;föreläggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fatt vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för anteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en fråga har väckts om&lt;br&gt;tillämpning av 19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunen genast anmäla detta till&lt;br&gt;lantmäterimyndigheten för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del. Överlåtelse av mark,&lt;br&gt;som sker efter det att sådan&lt;br&gt;anmälan har inkommit, inverkar&lt;br&gt;inte på den bedömning som skall&lt;br&gt;ske enligt 19 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallas ett föreläggande eller&lt;br&gt;förbud som har antecknats enligt&lt;br&gt;22 §, skall byggnadsnämnden ge-&lt;br&gt;nast anmäla det till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen. Har ett antecknat&lt;br&gt;föreläggande eller förbud upphävts&lt;br&gt;genom lagakraftvunnet beslut eller&lt;br&gt;upphört att gälla, eller har&lt;br&gt;föreläggandet följts, skall bygg-&lt;br&gt;nadsnämnden, så snart nämnden&lt;br&gt;har fatt vetskap om detta, anmäla&lt;br&gt;förhållandet till inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten för borttagande av&lt;br&gt;anteckningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1992:1769.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:11) om&lt;br&gt;exploateringssamverkan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 24 § lagen (1987:11) om exploate-&lt;br&gt;ringssamverkan skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall i fastighetsboken&lt;br&gt;eller tomträttsboken införas&lt;br&gt;uppgift om vilka fastigheter som&lt;br&gt;ingår i samverkansområdet. I&lt;br&gt;fastighetsboken skall även införas&lt;br&gt;beslutade förmånsrättsbelopp. När&lt;br&gt;exploateringsbeslutet enligt 25 §&lt;br&gt;har upphört att gälla skall även det&lt;br&gt;antecknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett exploateringsbeslut har&lt;br&gt;meddelats, skall det i fastighets-&lt;br&gt;registrets inskrivningsdel an-&lt;br&gt;tecknas vilka fastigheter som ingår&lt;br&gt;i samverkansområdet. Där skall&lt;br&gt;även beslutade förmånsrättsbelopp&lt;br&gt;antecknas. När exploa-&lt;br&gt;teringsbeslutet enligt 25 § har&lt;br&gt;upphört att gälla, skall anteck-&lt;br&gt;ningen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m. m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1988:950) om kulturminnen&lt;br&gt;m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 17 §* orden ”fastighetsboken eller tomträttsboken”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”fastighetsregistrets inskrivningsdel”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 8 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för an-&lt;br&gt;teckning i fastighetsboken oför-&lt;br&gt;dröjligen underrätta inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. då fråga väckts eller tagits upp om att en byggnad skall förklaras för&lt;br&gt;byggnadsminne eller förklaring utfärdats enligt 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. då förordnande enligt 6 § första stycket meddelats eller upphävts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. då beslut om byggnadsminnesförklaring vunnit laga kraft eller hävts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsstyrelsen skall för anteck-&lt;br&gt;ning i fastighetsregistrets all-&lt;br&gt;männa del eller för borttagande av&lt;br&gt;en tidigare gjord anteckning&lt;br&gt;genast underrätta lantmäteri-&lt;br&gt;myndigheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. då ansökan om byggnadsminnesförklaring avslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:114.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av&lt;br&gt;vissa samägda jordbruksfastigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter ordet ”fastighetsboken” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”fastighetsregistrets inskrivningsdel”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1537) om&lt;br&gt;lägenhetsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1995:1537) om lägenhetsregister&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare är skyldig att&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte&lt;br&gt;kan inhämtas från fastighetsdata-&lt;br&gt;systemet vid Lantmäteriverket. Re-&lt;br&gt;geringen meddelar närmare före-&lt;br&gt;skrifter om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med fastighetsägare avses i denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fastighetsägare är skyldig att&lt;br&gt;lämna de uppgifter som behövs för&lt;br&gt;lägenhetsregistret och som inte&lt;br&gt;kan inhämtas från fastighets-&lt;br&gt;registret. Regeringen meddelar&lt;br&gt;närmare föreskrifter om uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag även ägare av byggnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-11-16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne&lt;br&gt;Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 21 oktober 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om fastighetsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om upphävande av vissa lagar på fastighetsrättens om&lt;br&gt;råde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i jordabalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1970:995) om införande av nya jorda&lt;br&gt;balken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1927:79) om rätt för borgenär till&lt;br&gt;betalning ur ersättning på grund av brandförsäkringsavtal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1927:85) om dödande av förkommen&lt;br&gt;handling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1952:166) om häradsallmänningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1952:167) om allmänningsskogar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Norrland och Dalarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i förköpslagen (1967:868),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1970:989) om införande av fastighets&lt;br&gt;bildningslägen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på grund av fastighetsbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1971:1037) om äganderättsutredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och legalisering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i ledningsrättslagen (1973:1144),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i anläggningslagen (1973:1149),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyres&lt;br&gt;fastighet m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i bostadsförvaltningslagen (1977:792),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i jordförvärvslagen (1979:230),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighets&lt;br&gt;förvärv för ombildning till bostadsrätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att förvärva arrendestället,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i plan och bygglagen (1987:10),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i lagen (1987:11) om exploateringssamverkan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lagen (1989:31) om förvaltning av vissa&lt;br&gt;samägda jordbruksfastigheter, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1995:1537) om lägenhetsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Nils Cederstiema&lt;br&gt;och kanslirådet Margareta Gårdmark-Nylén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om fastighetsregister&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av allmänmotiveringen framgår att lagförslaget huvudsakligen föranleds&lt;br&gt;av slutförandet av fastighetsdatareformen och av behovet att ange de från&lt;br&gt;integritetssynpunkt viktiga yttre ramarna för fastighetsregistreringen. I&lt;br&gt;den senare delen skall förslaget ses mot bakgrund av personuppgifts-&lt;br&gt;lagen, som i sin tur bygger på EG:s direktiv om skydd för enskilda&lt;br&gt;personer med avseende på behandlingen av personuppgifter m.m.&lt;br&gt;Avsikten är bl.a. att lagen skall komplettera personuppgiftslagen så till&lt;br&gt;vida att den skall precisera för vilka ändamål personuppgifter i&lt;br&gt;fastighetsregistret skall få behandlas (2 §). Vidare skall den reglera frågor&lt;br&gt;om direktåtkomst (7 §), urval och bearbetningar (8 och 9 §§) samt&lt;br&gt;utlämnande på upptagningar för automatiserad behandling (10 §). I andra&lt;br&gt;avseenden skall lagen innehålla bestämmelser som avviker från och&lt;br&gt;ersätter personuppgiftslagens föreskrifter (jfr 2 § i sist nämnda lag). Det&lt;br&gt;gäller vem som är personuppgiftsansvarig (5 §) samt delvis i fråga om&lt;br&gt;skadestånd (13 §) och rättelse (14 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagen upptar härutöver bestämmelser som inte enbart avser&lt;br&gt;personuppgifter utan också fastighetsanknuten information i övrigt, dvs.&lt;br&gt;uppgifter som rör fastigheter och som inte direkt eller indirekt kan&lt;br&gt;hänföras till en fysisk person, t.ex. angående fastigheter som ägs av&lt;br&gt;juridiska personer. Sådana delar av lagen rör registerinnehåll (3 §),&lt;br&gt;behörighet att föra in uppgifter i registret (4 §), avgifter (11 §) och&lt;br&gt;överklagande (12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan den nya lagens bestämmelser och personupp-&lt;br&gt;giftslagen framgår dock inte med tillräcklig tydlighet av lagförslaget.&lt;br&gt;Härtill kommer att vissa av de bestämmelser som är avsedda att gälla&lt;br&gt;enbart personuppgifter har fatt en avfattning som synes täcka också andra&lt;br&gt;uppgifter i registret. Så t.ex. innehåller paragraferna om registerändamål,&lt;br&gt;direktåtkomst, urval och bearbetningar samt utlämnande på upptagningar&lt;br&gt;för automatiserad behandling regler som inte talar om enbart person-&lt;br&gt;uppgifter. Som lagen är skriven tycks dessa bestämmelser alltså - i strid&lt;br&gt;med avsikten - gälla alla uppgifter i fastighetsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör förhållandet mellan den nya lagen och&lt;br&gt;personuppgiftslagen komma till klarare uttryck i författningen.&lt;br&gt;Förslagsvis kan detta ske om det i 2 och 8-10 §§ anges att det gäller&lt;br&gt;behandling av personuppgifter. Sålunda bör 2 § andra stycket inledas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med ”1 fråga om personuppgifter skall registret ha till ändamål att&lt;br&gt;tillhandahålla uppgifter för”. Vidare bör i 8 § ”av personuppgifter”&lt;br&gt;skjutas in efter ”Vid urval och bearbetningar”, i 9 § lagtexten inledas&lt;br&gt;med ”Vid urval och bearbetningar av personuppgifter som&lt;br&gt;Lantmäteriverket gör” samt i 10 § ”Uppgifter om inteckningar” ersättas&lt;br&gt;av ”Personuppgifter som avser inteckningar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett andra stycke i 1 § bör tillfogas följande bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Med personuppgifter avses i denna lag detsamma som i personupp-&lt;br&gt;giftslagen (1998:204).”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver bör det första stycket i 2 §, som avser fastighetsregistrets s.k.&lt;br&gt;primära ändamål - att ge offentlighet åt den information som ingår i&lt;br&gt;registret - flyttas till 1 § och bilda en andra mening i första stycket inledd&lt;br&gt;med: ”Detta skall ge offentlighet...”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tilläggas att detta primära ändamål är så allmänt hållet att det&lt;br&gt;knappast kan avse personuppgifterna i fastighetsregistret. Personupp-&lt;br&gt;gifter skall nämligen alltid behandlas bara för särskilda, uttryckligt&lt;br&gt;angivna och berättigade ändamål (jfr 9 § första stycket c personuppgifts-&lt;br&gt;lagen och artikel 6.1b i EG-direktivet). Det kan erinras om att Lagrådet i&lt;br&gt;sitt yttrande angående personuppgiftslagen satte i fråga om offentlighets-&lt;br&gt;principen enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen är förenlig med den&lt;br&gt;angivna artikeln i direktivet (se prop. 1997/98:44 s. 231 ff).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6- 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragraferna förekommer olika bemyndiganden för Lantmäteriverket&lt;br&gt;att medge vissa undantag från paragrafernas huvudregler. För att&lt;br&gt;tydliggöra att det här är fråga om beslut i enskilda fall och inte generella&lt;br&gt;föreskrifter bör orden ”i enskilda fall” läggas till i paragrafernas&lt;br&gt;bemyndiganden. Beträffande gränsdragningen mellan förvaltningsbeslut&lt;br&gt;och generella föreskrifter, se t.ex. prop. 1975/76:112 s. 62 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreslås att beslut som Lantmäteriverket eller en lantmäteri-&lt;br&gt;myndighet har meddelat enligt lagen om fastighetsregister eller enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av lagen far&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Av författningskommentaren&lt;br&gt;framgår att regeln motsvarar 65 § fastighetsregisterkungörelsen&lt;br&gt;(1974:1059). Frågan kan ställas vad som avses gälla beträffande&lt;br&gt;överklagande av beslut om avgift för användning av fastighetsregistret&lt;br&gt;enligt reglerna i 11 § i lagförslaget. Av 2, 23 och 24 §§ avgifts-&lt;br&gt;förordningen (1992:191) framgår sålunda att, om inte annat föreskrivits,&lt;br&gt;en myndighets beslut om avgift får överklagas hos Riksskatteverket, vars&lt;br&gt;beslut inte far överklagas. Om avsikten är att avgiftsbeslut endast skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna överklagas i nu nämnd ordning bör enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;övervägas att göra ett häremot svarande undantag från regeln i 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges vad en ansökan skall innehålla. Den har utformats&lt;br&gt;efter förebild av 5 § lagen om domstolsärenden. En skillnad mellan&lt;br&gt;paragraferna är att det i den senare finns krav på uppgifter av betydelse&lt;br&gt;för delgivning. Eftersom delgivning kan bli aktuell också i inskrivnings-&lt;br&gt;ärenden (se t.ex. bestämmelserna om kallelser och förelägganden i 19&lt;br&gt;kap. 16 §), bör det övervägas om inte förevarande paragraf bör kom-&lt;br&gt;pletteras med ett motsvarande krav på uppgifter av betydelse för&lt;br&gt;delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 20 och 26 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 26 § har tagits in hänvisningar till vissa angivna paragrafer i&lt;br&gt;ärendelagen, vilka skall tillämpas om inte annat följer av jordabalken. I&lt;br&gt;uppräkningen av paragrafer har inte medtagits 30 § ärendelagen. I den&lt;br&gt;paragrafen föreskrivs vilka upplysningar om överklagande som skall&lt;br&gt;lämnas en part. Motsvarande bör gälla vid inskrivningsmyndighetens&lt;br&gt;handläggning. Lagrådet föreslår därför att sista meningen i tredje stycket&lt;br&gt;i 20 § ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om beslutet kan överklagas, skall upplysning lämnas om detta och om&lt;br&gt;vad som skall iakttas vid ett överklagande.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör 26 § kompletteras med en bestämmelse som anger att vad&lt;br&gt;som i de där uppräknade paragraferna sägs om domstolen i stället skall&lt;br&gt;avse inskrivningsmyndigheten. Lagrådet föreslår att bestämmelsen tas in&lt;br&gt;i ett nytt andra stycke och ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad som sägs i de i första stycket angivna paragraferna om domstolen&lt;br&gt;skall i stället avse inskrivningsmyndigheten.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 28 och 31 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 § föreslås ett bemyndigande för regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer att meddela närmare föreskrifter om handlägg-&lt;br&gt;ningen av ”inskrivningsärenden”. Av den föreslagna 19 kap. 2 § framgår&lt;br&gt;att inskrivningsärenden är ärenden om lagfart, inteckning eller annan&lt;br&gt;inskrivning enligt 20-24 kap. samt ärenden om anteckning enligt 19 kap.&lt;br&gt;29 och 30 §§. Det aktuella bemyndigandet är emellertid placerat under en&lt;br&gt;rubrik (före 10 §) benämnd ”Bestämmelser om handläggning av ärenden&lt;br&gt;enligt 20 - 24 kap.” Bemyndigandet i 28 § bör därför begränsas till att&lt;br&gt;avse ärenden enligt 20-24 kap. Ett kompletterande bemyndigande bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föras in under rubriken ”Anteckningsärenden”. Detta kan förslagsvis&lt;br&gt;placeras som ett tredje stycke i 31 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare bör ett förtydligande göras i första stycket i 31 §. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att en ny andra mening infogas av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Därvid skall vad som där sägs om ansökan även avse anmälan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 32 och 33 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 32 § tredje stycket anges att om inte annat följer av jordabalken&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen om domstolsärenden skall tillämpas vid&lt;br&gt;överklagande. Därvid skall vad som sägs om tingsrätt i stället avse&lt;br&gt;inskrivningsmyndigheten. - Det är något oklart vilka bestämmelser i&lt;br&gt;ärendelagen som avses bli tillämpliga genom denna hänvisning. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening är det lämpligare att på samma sätt som i förslaget till&lt;br&gt;19 kap. 26 § precisera de paragrafer i ärendelagen som avses. Härigenom&lt;br&gt;undviks också den dubbelreglering som uppkommer genom att det i 33 §&lt;br&gt;föreslås en bestämmelse om att 37 § ärendelagen skall tillämpas när det&lt;br&gt;gäller överklagande av beslut som inte är slutliga. Om den allmänna&lt;br&gt;avfattningen av tredje stycket i 32 § behålls bör i vart fall den sista&lt;br&gt;meningen i 33 § fogas till detta stycke, varvid 33 § och därmed den&lt;br&gt;särskilda hänvisningen till 37 § ärendelagen kan utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 37 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen används efter förebild i 9 § lagen om inskrivningsregister&lt;br&gt;uttrycket ”ett tekniskt fel i fastighetsregistrets inskrivningsdel eller i en&lt;br&gt;anordning som är ansluten till registrets inskrivningsdel hos en&lt;br&gt;inskrivningsmyndighet, en lantmäterimyndighet eller en myndighet som&lt;br&gt;avses i 4 kap. 34 a § fastighetsbildningslagen”. Uttryckssättet synes vid&lt;br&gt;en jämförelse med nämnda 9 &amp;nbsp;§ inte vara helt adekvat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Fastighetsregistrets inskrivningsdel” torde avse innehållet i denna del av&lt;br&gt;registret, t.ex. s.k. programvara. Ordet ”anordning” synes däremot avse&lt;br&gt;s.k. maskinvara, dvs. apparatur för automatiserad behandling. En skillnad&lt;br&gt;mellan 37 § och 9 § är att den först nämnda paragrafen i fråga om&lt;br&gt;tekniskt fel i registrets inskrivningsdel torde avse verksamheten hos&lt;br&gt;Lantmäteriverket som ansvarig för fastighetsregistret, medan ”tekniskt&lt;br&gt;fel i anordning” synes avse andra myndigheter som är anslutna till&lt;br&gt;registret. I 9 § omfattar bestämmelserna om tekniskt fel i båda fallen alla&lt;br&gt;dessa myndigheter, dvs. såväl programvara- som maskinvarafel hos dem.&lt;br&gt;Den föreslagna lydelsen av 37 § bör med hänsyn till det anförda jämkas&lt;br&gt;så att paragrafen omfattar tekniska fel såväl i fastighetsregistrets&lt;br&gt;inskrivningsdel som i anordningar anslutna till detta, oavsett om felet&lt;br&gt;finns hos Lantmäteriverket eller hos någon annan ansluten myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19 kap. 10 § har införts ett generellt krav på att ansökningar i&lt;br&gt;inskrivningsärenden skall vara skriftliga. Med anledning härav har i&lt;br&gt;paragrafer som innehåller en bestämmelse att ansökan skall vara skriftlig,&lt;br&gt;denna bestämmelse tagits bort (se bl.a. 24 kap. 1 §). Även i förevarande&lt;br&gt;paragraf föreskrivs i första stycket andra meningen att ansökning skall&lt;br&gt;göras skriftligen. Lagrådet förordar att den meningen i paragrafen tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om införande av nya&lt;br&gt;jordabalken&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen föreskrivs att bestämmelserna i 5 § i 1895 års lag angående&lt;br&gt;vad till fast egendom är att hänföra fortfarande äger tillämpning i fråga&lt;br&gt;om bl.a. i jordeboken upptaget fiskeri, om besittningsrätten består efter&lt;br&gt;nya balkens ikraftträdande. Remissförslaget innebär att besittningsrättens&lt;br&gt;knytning till nya balkens ikraftträdande tas bort och att till förevarande&lt;br&gt;paragraf fogas en ny mening av innehåll att bestämmelserna (i 5 §) gäller&lt;br&gt;också sådant fiskeri som vid utgången av juni 2000 var upptaget i&lt;br&gt;kronans jordebok (fiskefastighet), om besittningsrätten består därefter.&lt;br&gt;Syftet med lagändringen är att undvika att det förhållandet, att&lt;br&gt;jordeboken enligt ett annat förslag inte skall fortsätta att föras efter&lt;br&gt;utgången av juni 2000, far till följd att jordeboksfiskenas egenskap av&lt;br&gt;fast egendom går förlorad. Den omständigheten att jordeboken inte&lt;br&gt;längre skall föras har dock ingen inverkan på fiskenas karaktär av fast&lt;br&gt;egendom. Den föreslagna lagändringen fyller därför inte någon reell&lt;br&gt;funktion. Tvärtom kan den leda till missförstånd. Lagrådet föreslår därför&lt;br&gt;att den nya meningen far utgå. Ett förtydligande kan i stället göras genom&lt;br&gt;att i den nuvarande lagtexten orden ”i jordeboken upptaget fiskeri”&lt;br&gt;ersätts med orden ”fiskeri, som är upptaget i kronans jordebok&lt;br&gt;(fiskefastighet)”. (I författningskommentaren kan sedan anges att det&lt;br&gt;förhållandet att jordeboken slutar att föras inte har någon inverkan på&lt;br&gt;fiskefastighetemas egenskap av fast egendom.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets synpunkter på 19 kap. 37 § jordabalken har bäring också på&lt;br&gt;första stycket i 19 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av att adressuppgifter skall ingå i fastighetsregistrets&lt;br&gt;adressdel och inte i dess allmänna del är att bestämmelserna i&lt;br&gt;fastighetsbildningslagen om skadestånd inte längre kommer att vara&lt;br&gt;tillämpliga på fel som hänför sig till dessa registeruppgifter. Detta&lt;br&gt;medför att skadeståndslagens föreskrifter blir tillämpliga i stället, vilket&lt;br&gt;innebär en saklig skillnad i fråga om möjligheterna att fa skadestånd. Av&lt;br&gt;allmänna principer följer (se prop. 1972:5 s. 593) att de gamla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skadeståndsbestämmelsema i fastighetsbildningslagen alltjämt gäller i&lt;br&gt;fråga om en skada som uppkommit före den 1 juli 2000. Någon särskild&lt;br&gt;övergångsbestämmelse i frågan behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen till lag om ändring i lagen om häradsallmänningar och till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen om allmänningsskogar i Norrland och&lt;br&gt;Dalarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna skall vissa bestämmelser&lt;br&gt;om införlivning av mark, vilka föreslås upphävda, fortfarande tillämpas i&lt;br&gt;fråga om mark som införlivats med häradsallmänning m.m. genom&lt;br&gt;förordnande som har meddelats före lagens ikraftträdande. Det kan&lt;br&gt;ifrågasättas om inte övergångsbestämmelserna borde kompletteras med&lt;br&gt;avseende på de äldre bestämmelsernas tillämpning i eventuellt pågående&lt;br&gt;ärenden om införlivning av mark vari förordnande vid ikraftträdandet&lt;br&gt;inte hunnit meddelas. Risken för att sådana ärenden förekommer synes&lt;br&gt;visserligen inte stor, varför en sådan bestämmelse möjligen kan&lt;br&gt;undvaras. Lagrådet vill därför endast fösta regeringens uppmärksamhet&lt;br&gt;på frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Thalén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Messing, Engqvist,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Britta Lejon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:39 Registrering av fastighets-&lt;br&gt;rättsliga förhållanden, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:39&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;infor, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om fastighetsregister&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 §,4 §, 11§, 14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i&lt;br&gt;jordabalken&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 27 §, 19 kap.&lt;br&gt;28 §, 19 kap. 31 §&lt;br&gt;Punkten 1 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1984:404) om stämpel-&lt;br&gt;skatt vid inskrivnings-&lt;br&gt;myndigheter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59604, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:BoU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:KrU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-10-14 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-12-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-12-15 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-01-21 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:22:44</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0339</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:12</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Bostadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 15:22:44</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:BoU8</uppgift>
<ref_dok_id>GN01BoU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>BoU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Registrering av fastighetsrättsliga förhållanden, m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:KrU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01KrU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>KrU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Kulturarv - kulturmiljöer och kulturföremål</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>