<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2224038</hangar_id>
 <dok_id>GN0328</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>28</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:28</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>28</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-11-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0328/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0328</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0328</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:28&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Studentinflytande och kvalitetsutveckling i&lt;br&gt;högskolan&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0328/prop_19992000__28-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lena Hjelm-Wallén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen att det av högskolelagen (1992:1434)&lt;br&gt;skall framgå att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för perso-&lt;br&gt;nalen och studenterna vid högskolorna. Det föreslås också att en bestäm-&lt;br&gt;melse införs i högskolelagen som ytterligare markerar att studenterna&lt;br&gt;skall ges möjlighet att få det inflytande som behövs för att på ett effektivt&lt;br&gt;sätt kunna delta i och påverka arbetet i högskolan. Enligt lagförslaget&lt;br&gt;skall högskolorna verka för att studenterna tar aktiv del i arbetet med att&lt;br&gt;vidareutveckla utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen redogör regeringen för hur systemet för att garantera&lt;br&gt;och utveckla kvaliteten i högskolans verksamhet bör utvecklas och för-&lt;br&gt;stärkas ytterligare för att kunna motsvara de krav som ställs på dagens&lt;br&gt;och framtidens utbildning. Högskoleverkets kvalitetsgranskningar bör&lt;br&gt;vara periodiskt återkommande och heltäckande på såväl lärosätesnivå&lt;br&gt;som beträffande program och ämnen. Målen för den högre utbildningen&lt;br&gt;skall ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna bör ses som medaktörer i skapandet av kunskap. En ökad&lt;br&gt;medverkan i arbetet både av enskilda studenter och studentorganisationer&lt;br&gt;eftersträvas. Regeringen avser att genom ändringar i högskoleförordning-&lt;br&gt;en (1993:100) ge studenterna ökade möjligheter att delta i och påverka&lt;br&gt;arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till riksdagen med förslag i syfte att&lt;br&gt;tydliggöra hur omprövning av examenstillstånd kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehål 1 sförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvaliteten - en gemensam angelägenhet..........................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetssystem i olika länder...........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologi........................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitet i högskolan - en europeisk angelägenhet..............8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella system för utvärdering och kvalitetsutveckling. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inriktning och metodik......................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenskt kvalitetssystem i utveckling...............................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande ordningen.................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bedömning av lärosätenas kvalitetsarbete......13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella utvärderingar.................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd att utfärda examina..........................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt utveckling............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärosätesbedömningar....................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ämnes- och programutvärdering....................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Översyn av målen för den högre utbildningen..................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetssäkringen inom lärosätena..................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärosätenas interna kvalitetssäkring är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundläggande för kvaliteten..........................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kriterier för kvalitetssäkring av de allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;målen...............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förstärkt studentinflytande i högskolan..........................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deltagande och engagemang som förutsättningar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studentinflytandet..............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare utveckling av studentinflytandet........................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studenternas möjligheter till inflytande skall stärkas.......25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studentinflytande&amp;nbsp;genom medverkan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutande organ.............................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studentinflytande&amp;nbsp;genom medverkan i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beredande organ..............................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studentinflytande&amp;nbsp;genom kursvärderingar......29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studentinflytande&amp;nbsp;i anslutning till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisningarna..........................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 november 1999.34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i högskolelagen (1992:1434).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om högskolelagen (1992:1434)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 4 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 4 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall avpassas så att en hög kvalitet nås, såväl i utbild-&lt;br&gt;ningen som i forskningen och det konstnärliga utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en gemensam ange-&lt;br&gt;lägenhet för högskolornas perso-&lt;br&gt;nal och studenterna vid hög-&lt;br&gt;skolorna att de tillgängliga resur-&lt;br&gt;serna utnyttjas effektivt för att&lt;br&gt;hålla en hög kvalitet i verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgängliga resurserna skall&lt;br&gt;utnyttjas effektivt för att hålla en&lt;br&gt;hög kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsarbetet är en gemensam&lt;br&gt;angelägenhet för högskolornas&lt;br&gt;personal och studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenterna skall ha rätt att ut-&lt;br&gt;öva inflytande över utbildningen&lt;br&gt;vid högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna skall verka för att&lt;br&gt;studenterna tar en aktiv del i arbe-&lt;br&gt;tet med att vidareutveckla utbild-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Studenternas engagemang i och inflytande över högskolans verksamhet&lt;br&gt;är av stor betydelse för kvaliteten i utbildningen. Propositionen innehåller&lt;br&gt;förslag om förstärkt studentinflytande, bl.a. för att uppnå en ökad kvalitet&lt;br&gt;i utbildningen. Genomgående i propositionen avses såväl studenter inom&lt;br&gt;den grundläggande högskoleutbildningen som inom forskarutbildningen&lt;br&gt;när termen student används. Propositionen innehåller vidare regeringens&lt;br&gt;syn på hur det kvalitetsarbete som bedrivs av högskolorna skall utvecklas&lt;br&gt;och hur Högskoleverket skall granska kvaliteten. Det läggs i den delen&lt;br&gt;fram förslag som tar sikte på vissa frågor av direkt betydelse för studen-&lt;br&gt;ternas inflytande över och delaktighet i kvalitetsarbetet. Kvalitetsarbetet&lt;br&gt;berör dock även flera andra frågeställningar. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;ytterligare bereda bl.a. förslag som rör under vilka förutsättningar ett ex-&lt;br&gt;amenstillstånd kan återkallas vid fall av otillräcklig kvalitet. Det får där-&lt;br&gt;vid analyseras vilka konsekvenser ett sådant återkallande får för studen-&lt;br&gt;terna. Regeringen avser därefter att återkomma till riksdagen med förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tillkännagav med anledning av propositionen Högskolans&lt;br&gt;ledning, lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3,&lt;br&gt;rskr. 1997/98:12) att det är viktigt att studenternas inflytande stärks och&lt;br&gt;att studenterna är delaktiga i hela verksamheten inom universitet och&lt;br&gt;högskolor. Enligt utskottets mening borde det göras en översyn av stu-&lt;br&gt;dentinflytandet inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dåvarande utbildningsministern beslutade den 11 december 1997 att&lt;br&gt;tillsätta en arbetsgrupp (U 1997: K) för att se över studenternas inflytande&lt;br&gt;i högskolan på alla nivåer. Arbetsgruppens uppdrag omfattade en översyn&lt;br&gt;av den nuvarande situationen vad gäller såväl studenternas formella in-&lt;br&gt;flytande i beslutande och beredande organ som de enskilda studenternas&lt;br&gt;inflytande på undervisningens uppläggning och genomförande. Arbets-&lt;br&gt;gruppen skulle också analysera vilka åtgärder som kan genomföras för att&lt;br&gt;förstärka studentinflytandet. Det angavs särskilt att gruppen skulle över-&lt;br&gt;väga om beslut av större betydelse för studenterna endast kan fattas av&lt;br&gt;organ där studenterna har rätt att vara representerade. Arbetsgruppen fick&lt;br&gt;i uppdrag att följa upp och utvärdera studenternas inflytande i högskolan&lt;br&gt;på alla nivåer i detta vidare perspektiv. Arbetsgruppen redovisade sitt&lt;br&gt;uppdrag den 25 augusti 1998 i en rapport, Studentinflytande inom hög-&lt;br&gt;skolan (Ds 1998:51). Rapporten har remissbehandlats. Remissvaren finns&lt;br&gt;tillgängliga hos Utbildningsdepartementet (Dnr U1998/3294/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 19 maj 1999 anordnades en konferens i Rosenbad om studentin-&lt;br&gt;flytande och kursvärderingar av Utbildningsdepartementet där utbild-&lt;br&gt;ningsministern, representanter för högskolorna, studenterna, Högskole-&lt;br&gt;verket, Regeringskansliet och andra intressenter redogjorde för och dis-&lt;br&gt;kuterade dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kvaliteten - en gemensam angelägenhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Av 1 kap. högskolelagen (1992:1434) skall tydligt&lt;br&gt;framgå att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolor-&lt;br&gt;nas personal och studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Systemet för att garantera och utveckla&lt;br&gt;kvaliteten i högskolan är i dagens situation otillräckligt och bör därför&lt;br&gt;utvecklas och förstärkas ytterligare. Förändringarna berör universitet och&lt;br&gt;högskolor, med offentlig huvudman och enskilda utbildningsanordnare,&lt;br&gt;liksom Högskoleverket. Det är viktigt att öka såväl de enskilda studen-&lt;br&gt;ternas som studentorganisationernas medverkan i kvalitetsarbetet. Detta&lt;br&gt;förhållande, tillsammans med angelägenheten av ökad studentmedverkan&lt;br&gt;även i andra typer av frågor inom högskolan, gör det nödvändigt att finna&lt;br&gt;former för ett ökat studentinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag och bedömning: Den högre utbild-&lt;br&gt;ningens omfattning och kvalitet är en av de viktigaste faktorerna för ut-&lt;br&gt;vecklingen av sysselsättning och tillväxt, den sociala och kulturella ut-&lt;br&gt;vecklingen samt för att fördjupa vår demokrati. Den högre utbildningen&lt;br&gt;har under 1990-talet expanderat kraftigt och tillförs under perioden&lt;br&gt;1997-2002 sammanlagt 89 000 nya utbildningsplatser. Utbildningsme-&lt;br&gt;toderna förändras och en snabb internationalisering pågår. De hittillsva-&lt;br&gt;rande insatserna i Sverige på kvalitetsområdet har varit framgångsrika.&lt;br&gt;Nu måste blicken riktas mot frågan om hur kvaliteten skall utvecklas i&lt;br&gt;dagens och framtidens utbildning. Kvalitetsarbetet behöver förnyas, för-&lt;br&gt;djupas och intensifieras i betydande grad på alla nivåer och utifrån olika&lt;br&gt;perspektiv för att möta nya krav. Som ett led i detta arbete behöver de&lt;br&gt;enskilda studenterna och studentorganisationerna få bättre möjligheter att&lt;br&gt;påverka utbildningen och därmed bidra till kvalitetsutvecklingen. Samti-&lt;br&gt;digt måste understrykas att kvalitet inte är ett enhetligt begrepp, vilket&lt;br&gt;också konstateras i bl.a. Högskoleverkets rapport Kvalitetsarbete - ett&lt;br&gt;sätt att förbättra verksamhetens kvalitet vid universitet och högskolor?&lt;br&gt;(1997:41). Olika uppfattningar om dess innebörd måste ständigt vara fö-&lt;br&gt;remål för diskussion. Utvecklingen av verksamheten förutsätter därför&lt;br&gt;inte att alla är överens, tvärtom kan denna debatt främja en framtida ut-&lt;br&gt;veckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det intresse för den högre utbildningens kvalitet som i dag finns värl-&lt;br&gt;den över, återspeglar en växande medvetenhet om utbildningens betydel-&lt;br&gt;se för social, ekonomisk och kulturell utveckling. Studenternas ålder,&lt;br&gt;sociala bakgrund och etnicitet har blivit mer varierad. En förändrad ar-&lt;br&gt;betsmarknad ställer också på förändrad kompetens. Konkurrensen om&lt;br&gt;studenterna ökar också såväl nationellt som internationellt. Kvalitetsfrå-&lt;br&gt;gans betydelse accentueras av den ökande globaliseringen som bl.a.&lt;br&gt;medför att det internationella utbildningssamarbetet ökar i omfattning&lt;br&gt;och att fler personer kommer att arbeta eller studera i ett annat land än&lt;br&gt;hemlandet under kortare eller längre perioder. För att stärka förmågan att&lt;br&gt;samarbeta med omvärlden blir det t.ex. nödvändigt med förbättrade kul-&lt;br&gt;turkunskaper och färdigheter i främmande språk. Med det tilltagande in-&lt;br&gt;tresset för att rekrytera studenter över gränserna och för att utveckla sam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetet mellan lärosäten i olika länder ges möjlighet för studenterna att&lt;br&gt;delta i kurser där respektive högskola har särskilt hög kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsteknologin är på väg att spränga gränserna för den tradi-&lt;br&gt;tionella utbildningsorganisationen. Det finns i dag intemetbaserade uni-&lt;br&gt;versitet och kurser som erbjuds över hela världen. Kvaliteten på dessa&lt;br&gt;kurser skiftar. Ibland ger de tillgång till spetskompetens, i andra fall&lt;br&gt;måste utbildningens kvalitet allvarligt ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska högskolans kvalitet vilar ytterst på högskolornas själv-&lt;br&gt;ständiga ansvar inom ramen för de principer och resurser som beslutas av&lt;br&gt;riksdag och regering. Högskoleverkets arbete med uppföljning och utvär-&lt;br&gt;dering är också självklara inslag i arbetet för att stärka kvaliteten. Arbetet&lt;br&gt;måste utvecklas för att dagens och framtidens studenter skall få en ut-&lt;br&gt;bildning som möter högt ställda krav. Det finns skäl att vidta åtgärder för&lt;br&gt;att svensk högskoleutbildning skall kunna bedömas och jämföras i inter-&lt;br&gt;nationella sammanhang. Samhället, alltifrån den enskilda medborgaren&lt;br&gt;till utbildningens finansiär, behöver en granskning av utbildningens kva-&lt;br&gt;litet för att kunna bedöma i vilken utsträckning de stora resursinsatserna&lt;br&gt;svarar mot goda resultat. Högskolesektorns expansion och det ständiga&lt;br&gt;behovet av att förnya verksamheten leder oundvikligen till att kvalitets-&lt;br&gt;frågorna måste hållas aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eleverna i gymnasieskolan har rätt att ställa frågan om kvaliteten i oli-&lt;br&gt;ka utbildningar när de överväger att ägna flera år åt högskolestudier och&lt;br&gt;att ta studielån. Är studier vid högskolan värda att satsa på? Möjligheter&lt;br&gt;att ge bra svar på den frågan till alla grupper av potentiella studerande&lt;br&gt;bidrar till att motverka den sociala och etniska snedrekryteringen. Även&lt;br&gt;de som bryter upp från sitt arbete för att utveckla sin kompetens måste,&lt;br&gt;liksom deras kommande arbetsgivare, kunna veta att högskolans utbild-&lt;br&gt;ning håller erforderlig kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas medverkan i kvalitetsarbetet är nödvändig. De skall vara&lt;br&gt;medaktörer i utbildningen. Studenternas lärande och utveckling skall stå i&lt;br&gt;centrum i undervisningen. Det är därför naturligt att deras erfarenheter av&lt;br&gt;utbildningen och uppfattningar om hur väl den svarar mot mål och för-&lt;br&gt;väntningar tas till vara i utvecklingsarbetet. Studenterna kan påverka&lt;br&gt;högskolans verksamhet genom sitt direkta deltagande i utbildningen, via&lt;br&gt;sina representanter i olika organ och genom sina organisationer. Utöver&lt;br&gt;frågor som direkt kan hänföras till utvecklingen av kvaliteten, finns det&lt;br&gt;även många frågor av mer allmänt eller övergripande slag som berör de&lt;br&gt;studerande. Studenternas möjligheter att medverka och påverka behöver&lt;br&gt;ses i ett helhetsperspektiv. Det är nödvändigt att finna former för ett ökat&lt;br&gt;studentinflytande. Regeringen anser i detta sammanhang att det är viktigt&lt;br&gt;att öka så väl de enskilda studenternas som studentorganisationernas&lt;br&gt;medverkan i kvalitetsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstärkningen av studenternas inflytande innebär en vidareutveckling&lt;br&gt;av deras roll i högskolan. Studenter som genomgår en grundutbildning&lt;br&gt;kommer att ha den som bas för yrkeslivet och för ett livslångt lärande.&lt;br&gt;Med dagens snabba kunskapsutveckling och dynamiska arbetsmarknad&lt;br&gt;måste alla räkna med att fortlöpande lära mer, lära om och lära nytt.&lt;br&gt;Grundutbildningen måste därför ge både stabila grundkunskaper och en&lt;br&gt;ram och struktur för att inhämta ny kunskap. Pedagogiskt forsknings- och&lt;br&gt;utvecklingsarbete har också på ett övertygande sätt visat att studenter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;måste vara engagerade och delaktiga i studierna för att lärandet skall få&lt;br&gt;djup och för att kunskapen skall bli bestående. För att nå dit måste stu-&lt;br&gt;denterna i ökad grad vara medansvariga för sin utbildning. Detta förut-&lt;br&gt;sätter ett ökat inflytande både för den enskilde studenten och genom stu-&lt;br&gt;denternas organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den bakgrund som anförts ovan föreslår regeringen att det av 1&lt;br&gt;kap. 4 § högskolelagen (1992:1434) skall framgå att kvalitetsarbetet är en&lt;br&gt;gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom de krav som uppställs i 1 kap. högskolelagen skall uppfyllas&lt;br&gt;av de enskilda utbildningsanordnama kommer den föreslagna lagänd-&lt;br&gt;ringen att gälla även för dessa (jämför 2 och 3 §§ lagen [1993:792] om&lt;br&gt;tillstånd att utfärda vissa examina).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetssystem i olika länder&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Terminologi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den svenska terminologin på detta område är influerad av i första hand&lt;br&gt;anglosaxiskt språkbruk. Kvalitetssäkring (quality assurance) anger den&lt;br&gt;ordning som används inom ett lärosäte för att kontrollera och säkra kva-&lt;br&gt;liteten. Ibland används begreppet så att det också inbegriper lärosätets&lt;br&gt;system för kvalitetsutveckling. Bedömning av kvalitetsarbete (quality&lt;br&gt;audit, academic audit) innebär en utvärdering av ett lärosätes processer&lt;br&gt;för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Programutvärdering och ämnesutvärdering (quality assessment, pro-&lt;br&gt;gramme/subject evaluation) anger en systematisk granskning av utbild-&lt;br&gt;ningen inom ett program eller ämne. Den utgår från utbildningens mål&lt;br&gt;och hur dessa uppnås. Den innefattar en bedömning av såväl utbildning-&lt;br&gt;ens förutsättningar som dess genomförande och resultat. Detta gäller ock-&lt;br&gt;så då granskningen avser en enskild kurs i en kursvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ackreditering (accreditation, validation) innebär en prövning av att en&lt;br&gt;utbildning uppfyller uppställda minimikrav. Det kan vara en branschor-&lt;br&gt;ganisation som på detta sätt erkänner en viss utbildning. Det kan också&lt;br&gt;vara en offentlig myndighet som genom ett sådant förfarande ger ett till-&lt;br&gt;stånd att bedriva en viss utbildning eller ett helt lärosäte att bedriva en&lt;br&gt;viss verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rankning innebär en rangordning av utbildningar eller lärosäten utifrån&lt;br&gt;data om verksamheten. Det är ofta data hämtade från ovan nämnda typer&lt;br&gt;av utvärderingar som sammanställs i denna form. En internationell över-&lt;br&gt;blick visar att det oftast är förlag och tidskrifter som är initiativtagare till&lt;br&gt;rankning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitet i högskolan - en europeisk angelägenhet.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetsfrågor har blivit en viktig fråga inom EU, inte minst för att&lt;br&gt;främja förståelsen för medlemsländernas olika utbildningssystem och&lt;br&gt;därmed också underlätta den fria rörligheten för studerande och arbetsta-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gare. EU:s rättsregler inom området fri rörlighet för personer och särskilt&lt;br&gt;de generella direktiven om ömsesidigt erkännande av examensbevis,&lt;br&gt;bygger på att det finns en ömsesidig respekt och ett förtroende för kvali-&lt;br&gt;teten i medlemsländernas utbildningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EU:s ministerråd har utfärdat en rekommendation (10212/98) om eu-&lt;br&gt;ropeiskt samarbete om kvalitetssäkring i den högre utbildningen. En god&lt;br&gt;kvalitet i utbildningen är alla medlemsstaters mål. Gemenskapen uppma-&lt;br&gt;nas att bidra till det ständigt pågående kvalitetsarbetet genom att främja&lt;br&gt;samarbete mellan medlemsstaterna och, om det är nödvändigt, stödja och&lt;br&gt;komplettera deras insatser, samtidigt som den fullt ut respekterar med-&lt;br&gt;lemsstaternas ansvar för undervisningens innehåll, utbildningssystemets&lt;br&gt;organisation samt den kulturella och språkliga mångfalden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tekniska och ekonomiska förändringarna och deras konsekvenser&lt;br&gt;för arbetsmarknaden innebär nya utmaningar för lärosätena. Den globala&lt;br&gt;konkurrensen, såväl som den ständigt ökande tillströmningen av studen-&lt;br&gt;ter till lärosätena, ställer medlemsstaterna inför uppgiften att organisera&lt;br&gt;sina system för högre utbildning på ett sådant sätt, att man bl.a. upprätt-&lt;br&gt;håller gällande akademiska normer, utbildningsmål och kvalitetsnormer.&lt;br&gt;Kvalitetssäkringssystemen kan bidra till det ömsesidiga erkännandet av&lt;br&gt;akademiska eller yrkesmässiga kvalifikationer. Enligt rådsrekommenda-&lt;br&gt;tionen bör man beakta sambandet mellan kvalitetssäkring och annan be-&lt;br&gt;fintlig gemenskapsverksamhet, särskilt inom Sokrates-programmet och&lt;br&gt;Leonardo da Vinci-programmet samt gemenskapens regelverk. Det gäller&lt;br&gt;vid erkännande av yrkesutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommissionens vitbok &amp;quot;Tillväxt, konkurrenskraft och sysselsätt-&lt;br&gt;ning&amp;quot;, vitboken &amp;quot;Lära och lära ut-på väg mot kunskapssamhället&amp;quot; och&lt;br&gt;grönboken &amp;quot;Grundutbildning - Vidareutbildning - Forskning - Hinder&lt;br&gt;för rörlighet över gränserna&amp;quot; framgår det att en hög utbildningskvalitet är&lt;br&gt;viktig för sysselsättningen och tillväxten inom Europeiska gemenskapen&lt;br&gt;och för dess konkurrenskraft på internationell nivå. I dessa dokument&lt;br&gt;framhålls sambandet mellan, å ena sidan, utbildningens sociala och kultu-&lt;br&gt;rella funktion och, å andra sidan, dess ekonomiska funktion. Det framgår&lt;br&gt;tydligt av nämnda skrifter att rörlighet över gränserna kräver öppna ut-&lt;br&gt;bildningssystem. Ett av målen för EU - samarbetet inom utbildning är att&lt;br&gt;uppmuntra rörligheten. Det betonas att rörlighet är till nytta för en utbild-&lt;br&gt;ning av hög kvalitet. Erkännandet av examina spelar vidare en viktig roll.&lt;br&gt;De som har avlagt examen i en medlemsstat skall ha möjlighet att komma&lt;br&gt;in på hela den europeiska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningens omfattning, inriktning och kvalitet avgör förutsättning-&lt;br&gt;arna för att lägga den grund på vilken Europa bygger sin framtid. Det&lt;br&gt;finns goda skäl att utveckla systemet för att säkra och förbättra kvaliteten&lt;br&gt;i svensk utbildning för att den lättare skall kunna bedömas och erkännas i&lt;br&gt;ett internationellt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Nationella system för utvärdering och kvalitetsut-&lt;br&gt;veckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nationella system för utvärdering och kvalitetsutveckling av den högre&lt;br&gt;utbildningen finns i tio av EU-ländema: Belgien, Danmark, Finland,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frankrike, Irland, Nederländerna, Portugal, Spanien, Sverige och Öster-&lt;br&gt;rike. I de övriga länderna har uppbyggnaden av sådana system påbörjats.&lt;br&gt;Utbildningsansvaret i Tyskland är knutet till delstaterna. I några av dessa&lt;br&gt;har motsvarande ordning etablerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark, Finland, Frankrike, Storbritannien och Sverige har rege-&lt;br&gt;ringarna inrättat och finansierar särskilda organ med ansvar för den na-&lt;br&gt;tionella granskningen av den högre utbildningens kvalitet. Dessa har en&lt;br&gt;autonom ställning och en verksamhet som bedrivs under ledning av en&lt;br&gt;egen styrelse. Ett sådant organ, Kanslersämbetet, inrättades i Sverige i&lt;br&gt;samband med högskolereformen 1993 och inordnades år 1995 i Högsko-&lt;br&gt;leverket. I Belgien, Nederländerna, Portugal och Spanien har motsvaran-&lt;br&gt;de funktioner inrättats av högskolornas samarbetsorganisationer. I Ned-&lt;br&gt;erländerna finns dessutom ett inspektorat som på regeringens uppdrag&lt;br&gt;granskar utvärderingsarbetet och hur uppföljande åtgärder genomförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nationella system för utvärdering och kvalitetssäkring är inte en unik&lt;br&gt;företeelse för EU-ländema. En motsvarande uppbyggnad pågår i de flesta&lt;br&gt;europeiska länder, men också i många andra länder världen över. I USA&lt;br&gt;finns en omfattande och långvarig tradition på detta område. Det före-&lt;br&gt;kommer också internationella kvalitetsgranskningar som organiseras ge-&lt;br&gt;nom nätverkssamarbeten mellan universitet och högskolor i olika länder&lt;br&gt;eller av internationella organisationer som CRE (numera Association of&lt;br&gt;European Universities) och IMHE (Institutional Management in Higher&lt;br&gt;Education) inom OECD.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella granskningarna kan avse enskilda utbildningsprogram,&lt;br&gt;som exempelvis i Danmark och Nederländerna, eller ett helt lärosäte som&lt;br&gt;i Frankrike. I den förra typen av utvärdering granskas kvaliteten i pro-&lt;br&gt;grammet i förhållande till dess specifika mål. Detta är inte möjligt då en&lt;br&gt;bedömning av en hel högskolas samlade verksamhet skall göras. I stället&lt;br&gt;fokuseras granskningen på förutsättningarna för att lärosätet skall kunna&lt;br&gt;erbjuda en verksamhet med god kvalitet och på de metoder som används&lt;br&gt;för kvalitetssäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera nationella utvärderingar planeras vara återkommande. På detta&lt;br&gt;sätt kan resultaten och effekterna från den ena utvärderingen till den and-&lt;br&gt;ra följas upp. Cyklernas längd varierar i hög grad mellan länderna. I&lt;br&gt;Frankrike planeras återkommande utvärderingar till samma lärosäte efter&lt;br&gt;åtta till nio år. Det kortaste intervallet, tre år, gäller för granskningen av&lt;br&gt;kvalitetsarbetet vid svenska högskolor. I Nederländerna påbörjas nu en&lt;br&gt;tredje granskningsomgång efter två tidigare sexårsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ordningen har stor bredd. Den innehåller både lärosätes-&lt;br&gt;och programutvärderingar. Den skiljer sig från övriga EU-länder genom&lt;br&gt;inslaget av prövningar av tillstånd att utfärda examen. Detta innebär en&lt;br&gt;bedömning av hur lärosätet uppfyller minimiförutsättningama för att be-&lt;br&gt;driva en viss verksamhet. I USA används detta förfaringssätt i stor skala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diskussionen om de nationella systemens utformning har varit livlig i&lt;br&gt;Europa. Det genomförs för närvarande förändringar i flera länder. I ex-&lt;br&gt;empelvis Storbritannien görs en genomgripande översyn av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Inriktning och metodik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Formerna för utvärdering av den högre utbildningens kvalitet varierar&lt;br&gt;mellan länderna men hålls samman av två huvudsyften: att främja kvali-&lt;br&gt;tetsutveckling respektive att kontrollera och redovisa utbildningens kva-&lt;br&gt;litet eller kvalitetsarbetet. Dessa båda funktioner finns företrädda i de&lt;br&gt;olika ländernas granskningsordning men med olika betoning. I Storbri-&lt;br&gt;tannien framhävs kontrollaspekten i de utvärderingar av olika utbildning-&lt;br&gt;ar som genomförts av det anslagsbeviljande organet. I Nederländerna&lt;br&gt;syftar utvärderingarna till att främja utvecklingen av utbildningarna sam-&lt;br&gt;tidigt som kravet på kvalitetsredovisning till statsmaktema är uttalat. I&lt;br&gt;Sverige har främjandesyftet varit mera markerat än redovisningssyftet.&lt;br&gt;Dessa skillnader i de nationella kvalitetsgranskningarnas funktion visar&lt;br&gt;inget entydigt samband med de olika organisationsformerna, dvs. om&lt;br&gt;regeringarna eller högskolornas samarbetsorganisationer inrättat utvärde-&lt;br&gt;ringsorganet. Detta konstateras i en studie som nyligen genomförts på&lt;br&gt;uppdrag av EU-kommissionen (Evaluation of European Higher Educa-&lt;br&gt;tion: A Status Report. 1998).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ett gemensamt ramverk för metodiken. Ramverket varierar&lt;br&gt;dock i sina tillämpningar beroende på skillnader i högskolans organisa-&lt;br&gt;tion och utbildningstradition i de olika länderna. Huvudpunkterna är föl-&lt;br&gt;jande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Planering och genomförande av de nationella kvalitetsgranskningarna&lt;br&gt;sker oberoende av såväl statsmakten som högskolorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• För det lärosäte, program eller ämne som utvärderas redovisar man en&lt;br&gt;själv värdering som också omfattar relevanta data om verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• En grupp sakkunniga granskar detta material och besöker berörda lä-&lt;br&gt;rosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Gruppen skriver en granskningsrapport som vanligtvis offentliggörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gemensam grundsyn är att utbildningen skall bygga på samma kri-&lt;br&gt;tiska förhållningssätt och strävan mot kvalitet som karaktäriserar all&lt;br&gt;professionell verksamhet. Självvärderingen ses därför som det bärande&lt;br&gt;elementet och grunden för kvalitetsarbetet. Den skall liksom inom forsk-&lt;br&gt;ningen kunna utsättas för sakkunniga kollegers kritiska granskning. Kol-&lt;br&gt;leger från andra högskolor dominerar granskningsgruppema. I Sverige&lt;br&gt;liksom i flera andra länder ingår också någon student och avnämare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa länder görs enkätundersökningar som komplement till själv vär-&lt;br&gt;deringarna. Det danska evalueringscentret gör regelbundet brukarunder-&lt;br&gt;sökningar bland studenter, utexaminerade och arbetsgivare. I Danmark,&lt;br&gt;Norge och Storbritannien finns rapporter från extema examinatorer om&lt;br&gt;studieresultatens kvalitet att tillgå som underlag för utvärderingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen sker vanligen med utgångspunkt från lärosätets eller&lt;br&gt;programmets egna målangivelser. Bedömningen gäller då om verksam-&lt;br&gt;heten kan anses ändamålsenlig för att förverkliga dessa mål. Detta hind-&lt;br&gt;rar inte att det också finns utrymme att ta upp de sakkunnigas uppfattning&lt;br&gt;om vad som är god standard. Ibland ges explicita uttryck för en standard&lt;br&gt;som de sakkunniga skall utgå från vid sin bedömning. Detta gäller vid&lt;br&gt;granskningen av kvalitetsarbetet vid svenska högskolor i form av Hög-&lt;br&gt;skoleverkets beskrivning av &amp;quot;det goda lärosätet&amp;quot;. Verkets kriterier för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;examensrättsprövningar är ett annat exempel. I Storbritannien etablerades&lt;br&gt;redan under 1800-talet föreställningen att examinationen skall pröva om&lt;br&gt;studieresultaten svarar upp mot en nationell standard, representerad av en&lt;br&gt;extern examinator. På senare år har krav rests på tydliga kriterier för ut-&lt;br&gt;värdering av utbildningarnas standard. Ett sådant utvecklingsarbete pågår&lt;br&gt;i Storbritannien. Information om utbildningarnas kvalitet vid olika läro-&lt;br&gt;säten kan på detta sätt bli mer konkret och även mer användbar för stu-&lt;br&gt;denterna vid deras studieval. Dessa utvärderingar är också tänkta att för-&lt;br&gt;bättra redovisningen till allmänhet och politiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenskt kvalitetssystem i utveckling&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande ordningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom 1993 års universitets- och högskolereform befästes inriktningen&lt;br&gt;mot en ökad självständighet, decentralisering samt kvalitet och effektivi-&lt;br&gt;tet i den högre utbildningen (prop. 1992/93:1, bet. 1992/93:UbU3, rskr.&lt;br&gt;1992/93:103). Den svenska högskolan skall erbjuda likvärdig utbildning&lt;br&gt;av hög kvalitet i alla delar av landet (prop. 1994/95: 100, bil. 9 s. 79).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redovisningen i budgetpropositionen (prop.1999/2000:1 utgiftsom-&lt;br&gt;råde 16 avsnitt 5.5) framgår att varje lärosäte och dess ledning har det&lt;br&gt;yttersta ansvaret för att säkra och utveckla kvaliteten i sina utbildningar.&lt;br&gt;Statsmakternas uppgift är att understödja och kontrollera att kvaliteten&lt;br&gt;upprätthålls inom olika områden av utbildning och forskning. I Sverige är&lt;br&gt;Högskoleverkets utvärderingar och tillsynsansvar ett led i detta arbete. En&lt;br&gt;viktig uppgift för Högskoleverket är att granska och bedöma kvaliteten&lt;br&gt;och kvalitetsarbetet vid lärosätena. Detta sker genom olika typer av&lt;br&gt;granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete, nationella utvärderingar samt&lt;br&gt;prövning av förutsättningar att utfärda examina. Verkets kvalitetsbedöm-&lt;br&gt;ningar avser såväl grundutbildning som forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;samt även samverkan med det omgivande samhället. För att öka erfaren-&lt;br&gt;hetsutbytet mellan universitet och högskolor har Högskoleverket arrange-&lt;br&gt;rat seminarier och genomfört analyser samt studieresor. De kvalitetskon-&lt;br&gt;ferenser som ägde rum åren 1997 och 1998 samlade vardera 500 forska-&lt;br&gt;re, lärare, studenter och annan personal vid lärosätena. Verksamheten har&lt;br&gt;också varit ett sätt för verket att utveckla metoder för kvalitetsbedöm-&lt;br&gt;ningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avregleringen och decentraliseringen inom högskolan har sina rötter i&lt;br&gt;tidigare årtiondens reformarbete. Som en konsekvens av detta har exem-&lt;br&gt;pelvis kursvärderingar och utvärderingar av hela utbildningar växt fram&lt;br&gt;vid en rad lärosäten. De första erfarenheterna av metodiken med själv-&lt;br&gt;värderingar gjordes redan för tjugo år sedan. Inom den tidigare centrala&lt;br&gt;högskolemyndigheten gjordes uppföljningar och utvärderingar bl.a. i an-&lt;br&gt;slutning till UKAS-reformen och till 1977 års högskolereform. Detta ar-&lt;br&gt;bete har förts vidare under 1990-talet i en uppbyggnad av ett samlat&lt;br&gt;svenskt system för utvärdering och kvalitetsutveckling. Detta har också&lt;br&gt;influerats av förebilder i andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts läser fler studenter än någonsin vid landets uni-&lt;br&gt;versitet och högskolor. Samtidigt som antalet studenter ökar är det viktigt&lt;br&gt;att utbildningen håller hög kvalitet. Det nuvarande kvalitetssystemet i&lt;br&gt;högskolan bör därför utvecklas vidare. Utbildningens kvalitet och kvali-&lt;br&gt;tetsarbetets resultat behöver komma i fokus för utvärderingarna. Studen-&lt;br&gt;ternas delaktighet i utvärdering och kvalitetsutveckling måste stärkas.&lt;br&gt;Studenternas inflytande över högskolans verksamhet är en nödvändig del&lt;br&gt;i den högre utbildningens förnyelsearbete. Jämställdhet och mångfald&lt;br&gt;medför att olika bakgrund, synsätt, erfarenhet och kompetens tas till vara&lt;br&gt;och kan bidra till ökad kvalitet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen av systemet kan således ske med bas i flera&lt;br&gt;årtiondens erfarenheter och i perspektiv av det europeiska och globala&lt;br&gt;sammanhang som beskrivits i föregående avsnitt. Samtidigt bör man be-&lt;br&gt;akta att det svenska systemet innebär att principerna för resurstilldelning&lt;br&gt;är lika för alla lärosäten samt att det finns ett tak för såväl resurser som&lt;br&gt;antalet studerande. De krav på olika examina som regeringen fastställt i&lt;br&gt;högskoleförordningen (1993:100) och förordningen (1993:221) för Sve-&lt;br&gt;riges lantbruksuniversitet, utgör också en ram för hur en utbildning kva-&lt;br&gt;litativt bör utvecklas. Därtill finns i högskoleförordningen m.fl. författ-&lt;br&gt;ningar fastställt vilka behörighetskrav som skall gälla för såväl lärare som&lt;br&gt;studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 Bedömning av lärosätenas kvalitetsarbete&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrev anges att universitet och högskolor skall ha ett program&lt;br&gt;för kvalitetsutveckling och årligen ge en resultatredovisning till regering-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket har under perioden 1995 - 1998 granskat kvalitetsar-&lt;br&gt;betet vid samtliga högskolor med fokus på grundutbildningen. Bedöm-&lt;br&gt;ningen gällde inte kvaliteten i sig utan var inriktad på förutsättningar och&lt;br&gt;processer för att skapa god kvalitet. Med hjälp av externa granskare sökte&lt;br&gt;man besvara frågan om lärosätet i fråga hade en bra strategi för sin kva-&lt;br&gt;litetsutveckling och fungerade som en självreglerande och lärande orga-&lt;br&gt;nisation. Studenternas och personalens delaktighet i kvalitetsarbetet stu-&lt;br&gt;derades. Andra aspekter var ledarskap, jämställdhet, samverkan med in-&lt;br&gt;tressenter, professionell samverkan och internationalisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje lärosätesbedömning har redovisats i en separat rapport. Några&lt;br&gt;överblickande rapporter har också publicerats utan att man gjort direkta&lt;br&gt;jämförelser mellan lärosätena. Den första granskningsomgången visade&lt;br&gt;att det systematiska kvalitetsarbetet ännu befinner sig i ett uppbyggnads-&lt;br&gt;skede vid de flesta lärosätena. Verkets styrelse har beslutat om en andra&lt;br&gt;granskningsomgång under perioden 1999-2002, då uppföljningar av&lt;br&gt;detta uppbyggnadsförlopp kan ske och då kvalitetsarbetets effekter på&lt;br&gt;kvaliteten kan utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket har låtit göra en extern utvärdering av de bedömningar&lt;br&gt;som verket gör av universitetens och högskolornas kvalitetsarbete. Enligt&lt;br&gt;utvärderingen har bedömargruppemas arbete lett till många förändringar&lt;br&gt;på högskolorna. Det kan konstateras att granskningen kan beskrivas som&lt;br&gt;en dialog mellan bedömargruppen och lärosätet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket genomför under hösten 1999 också en utvärdering av Prop.&lt;br&gt;lärosätenas arbete med jämställdhet, studentinflytande samt social och&lt;br&gt;etnisk mångfald. Syftet är att bedöma hur framgångsrikt arbetet har varit&lt;br&gt;och är vid lärosätena, lyfta fram de lärosäten som lyckats bäst i sitt arbete&lt;br&gt;inom vart och ett av områdena samt inhämta och beskriva goda exempel&lt;br&gt;på åtgärder. Med tanke på områdenas betydelse för kvaliteten i högskole-&lt;br&gt;utbildningen blir resultatet av utvärderingen särskilt intressant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nationella utvärderingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket gör nationella utvärderingar av kvaliteten i utbildningen&lt;br&gt;inom ett visst program eller ett ämne. Granskningen kan också avse spe-&lt;br&gt;ciella aspekter på utbildningen. Hittills har sådana nationella utvärdering-&lt;br&gt;ar slutrapporterats rörande arkitekt-, design-, grundskollärar-, läkar- sjö-&lt;br&gt;befäls- och vårdutbildningarna, vissa magisterutbildningar samt forskar-&lt;br&gt;utbildning i språk och utlandsstudier. Verket har också redovisat utvärde-&lt;br&gt;ringar av examinationen i grundutbildningen och av kvalitetsförändringar&lt;br&gt;över tid. Ett antal utvärderingar pågår, vilka är uttryck för en påtaglig&lt;br&gt;ambitionshöjning. Verket har dock hittills inte haft för avsikt att genom-&lt;br&gt;föra utvärderingar av denna typ för samtliga utbildningsprogram inom&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella utvärderingarna av program och ämnen utgår från hög-&lt;br&gt;skolelagen och högskoleförordningen samt de förutsättningar och mål&lt;br&gt;som högskolan själv arbetar utifrån. Självvärdering och bedömning av&lt;br&gt;externa ämnes- och andra experter genomförs normalt även i dessa utvär-&lt;br&gt;deringar. En viss form av jämförelse mellan programmen vid olika hög-&lt;br&gt;skolor görs. Granskningen har som regel omfattat lärarkompetens och&lt;br&gt;andra förutsättningar för utbildningen, dess uppläggning och genomfö-&lt;br&gt;rande samt genomströmningen. Kvalitetsbedömningar av resultat ingår&lt;br&gt;också.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje nationell utvärdering resulterar i en rapport. Det förutsätts att re-&lt;br&gt;sultaten följs upp på lärosätesnivå. Högskoleverket genomför uppfölj-&lt;br&gt;ningsaktiviteter efter varje nationell utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tillstånd att utfärda examina&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att utfärda examen är en annan form av utvärdering av ämnen&lt;br&gt;och program. Statliga universitet och högskolor som önskar utvidga sin&lt;br&gt;examensrätt ansöker om detta hos Högskoleverket. Verket prövar däref-&lt;br&gt;ter och beslutar om lärosätens rätt att utfärda examen. Enskilda utbild-&lt;br&gt;ningsanordnare ansöker om examensrätt hos regeringen, som beslutar&lt;br&gt;efter yttrande av verket. För Sveriges lantbruksuniversitet gäller särskilda&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att utfärda examen prövas med utgångspunkt från kriterier&lt;br&gt;som successivt utarbetats och preciserats. Dessa innebär i jämförelse med&lt;br&gt;de nationella utvärderingarna en noggrannare genomgång av förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att genomföra utbildningen. Verket granskar stymingsfunk-&lt;br&gt;tioner och ekonomi liksom lärarkompetens och kompetensutveckling.&lt;br&gt;Uppmärksamhet riktas mot lokaler och utrustning samt bibliotek och öv-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rig informationsförsörjning. Behörighet och antagning, utbildningens&lt;br&gt;organisation och omfattning samt ämnesdjup och ämnesbredd är andra&lt;br&gt;aspekter som bedöms. Slutligen tar verket också upp forskningsanknyt-&lt;br&gt;ning och möjligheter att gå vidare till forskarutbildning, internationalise-&lt;br&gt;ring samt kvalitetssäkring och utvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Granskningen fokuseras på om den utbildning som är föremål för&lt;br&gt;prövning uppfyller minimikrav för ifrågavarande examen. En kritisk och&lt;br&gt;kreativ miljö är ett samlingsbegrepp. Förhållanden vid motsvarande ut-&lt;br&gt;bildning vid universiteten har därvid utgjort en normbild. Frågan har&lt;br&gt;dock väckts om hur de etablerade utbildningarna vid universitet och hög-&lt;br&gt;skolor uppfyller kriterierna. Högskoleverket har i vissa utvärderingar&lt;br&gt;gjort jämförelser av samma utbildning vid olika typer av lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utvärderingsfunktioner har grunden lagts för ett svenskt&lt;br&gt;kvalitetssystem. På samma sätt som systemet i sig syftar till att skapa&lt;br&gt;kontinuerliga förbättringar av högskolans utbildning, måste även kvali-&lt;br&gt;tetssystemet ständigt granskas och utvecklas. Det är angeläget att ut-&lt;br&gt;veckla och framhäva vissa inslag i systemet och också dra konsekvenser-&lt;br&gt;na av en ökad interaktivitet mellan olika länders högskolesystem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Fortsatt utveckling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det nuvarande kvalitetssystemet i högskolan&lt;br&gt;bör utvecklas vidare utifrån erfarenheter i Sverige och i andra länder.&lt;br&gt;Kvalitetssäkringssystemet i högskolan bör utvecklas så att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningens kvalitet och kvalitetsarbetets resultat sätts i fokus för&lt;br&gt;utvärderingsarbetet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ett granskningssystem skapas som är heltäckande både för lärosäten&lt;br&gt;och utbildningar samt är periodiskt återkommande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studenterna ges bättre möjligheter till medverkan och inflytande samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- universitetens och högskolornas självständiga ansvar för kvalitetssäk-&lt;br&gt;ring och kvalitetsutveckling samt Högskoleverkets oberoende gransk-&lt;br&gt;ningsfunktion vämas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utifrån erfarenheter i Sverige&lt;br&gt;och i andra länder bör det nuvarande kvalitetssystemet i högskolan ut-&lt;br&gt;vecklas. I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) ak-&lt;br&gt;tualiseras även frågan om inte kvaliteten inom grundutbildning och fors-&lt;br&gt;karutbildning borde granskas i större omfattning än vad som hittills varit&lt;br&gt;fallet. Regeringen delar denna bedömning och anser att utbildningens&lt;br&gt;kvalitet skall sättas i fokus i det fortsatta utvärderingsarbetet. Tidpunkten&lt;br&gt;för införandet av en utvecklad granskning är lämplig då såväl lärosätena&lt;br&gt;som Högskoleverket erhållit vana att arbeta med kvalitetsfrågor genom&lt;br&gt;arbetet med kvalitetsarbetesbedömningama. Genom att sätta fokus på&lt;br&gt;kvalitetsfrågorna ges bl.a. lärare och studenter möjligheter att diskutera&lt;br&gt;vilka resultat avseende kvaliteten i grund- och forskarutbildningen kva-&lt;br&gt;litetsarbetet lett till. En utökning av kvalitetssäkringssystemet i denna&lt;br&gt;riktning skulle också ge ett bättre underlag avseende t.ex. kvaliteten i&lt;br&gt;undervisningen, utbildningens effektivitet, genomströmning, lärarnas och&lt;br&gt;studenternas åsikter, eventuella kvalitetsproblem med den snabba expan-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sionen av högskolan samt studenternas möjligheter att få ett arbete efter&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvaliteten i utbildningen skapas i högskolans vardagliga arbete. Den är&lt;br&gt;beroende av lärare som är förtrogna med forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;fronten inom sitt kunskapsområde och av studenternas delaktighet i t.ex.&lt;br&gt;utbildningens genomförande och utvärdering av den. Kvaliteten är lika-&lt;br&gt;ledes beroende av en väl fungerande arbetsmiljö för lärandet. Studenter&lt;br&gt;och högskolans personal är de inre krafter som i samverkan kan åstad-&lt;br&gt;komma en meningsfull och varaktig utveckling av kvaliteten inom de&lt;br&gt;resursramar som står till förfogande. Genom att uppmuntra nya perspek-&lt;br&gt;tiv och kritisk analys kan högskolan uppnå högskolelagens mål att ge&lt;br&gt;studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning och förmåga&lt;br&gt;att följa kunskapsutvecklingen inom det område som utbildningen avser,&lt;br&gt;samtidigt som högskolans utbildningar får ett inflöde av nya idéer. Det&lt;br&gt;nationella systemet för utvärdering är således en yttre kraft vars främsta&lt;br&gt;syfte är att mobilisera de inre krafterna i högskolans kvalitetsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas medverkan i kvalitetsarbetet kommer traditionellt till ut-&lt;br&gt;tryck genom representation eller genom kursvärderingar. Andra former&lt;br&gt;av kvalitetsarbete handlar om systematiska enkäter till större grupper av&lt;br&gt;studenter. Generellt förefaller studenterna ha ett relativt gott inflytande på&lt;br&gt;centrala beslutsnivåer inom lärosätet. Däremot finns det brister i första&lt;br&gt;hand i studenternas delaktighet på institutionsnivå. Eftersom kvalitetsar-&lt;br&gt;betet är en väsentlig angelägenhet för respektive institution är det viktigt&lt;br&gt;att studenterna finns med i de diskussionsfora och eventuella arbetsgrup-&lt;br&gt;per som finns för utvecklingsarbetet på institutionsnivå. Här har också&lt;br&gt;studentkåren en viktig uppgift att med sin samlade kunskap stödja stu-&lt;br&gt;dentrepresentanters arbete på institutionerna. Det är också viktigt med en&lt;br&gt;snabb återkoppling av utvärderingar och resultat av olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mer otraditionella former avseende studentinflytande i kvalitetsarbetet&lt;br&gt;är t.ex. studentinitierade kurser. De nya kurser som kommit in i utbild-&lt;br&gt;ningsutbudet under senare år har ofta föregåtts av ett efterfrågetryck från&lt;br&gt;studenterna. Utvecklingen inom data och IT-området är väl känd. Lik-&lt;br&gt;nande exempel finns från miljö- och utvecklingsstudier, finansiell eko-&lt;br&gt;nomi, vårdutbildningar och andra ämnesområden inklusive flera tvärve-&lt;br&gt;tenskapliga ämnen. Ett i flera bemärkelser positivt exempel på studentin-&lt;br&gt;flytande är Centrum för miljö- och utvecklingsstudier (Cemus), en insti-&lt;br&gt;tutionsliknande inrättning som drivs gemensamt av Uppsala universitet&lt;br&gt;och Sveriges lantbruksuniversitet. Cemus skapades på initiativ av stu-&lt;br&gt;denter inom universiteten och mellan studenter inom och utom landet. En&lt;br&gt;förklaring till projektets framgång är det lyckade samarbetet mellan stu-&lt;br&gt;denter, erfarna forskare, lärare och administratörer som etablerades från&lt;br&gt;kursens start och som fortfarande pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att ett systematiskt kvalitetsarbete byggs upp vid lärosätena,&lt;br&gt;där självvärderingen är ett grundläggande element, blir Högskoleverkets&lt;br&gt;roll att, som oberoende granskningsfunktion, granska att högskolornas&lt;br&gt;kvalitetssäkring sker på ett tillförlitligt sätt och att åtgärder genomförs.&lt;br&gt;Det nationella systemet har till uppgift att främja kvalitetsutveckling och&lt;br&gt;att för det omgivande samhällets räkning granska och redovisa kvaliteten.&lt;br&gt;Det är en uppgift för lärosätena och Högskoleverket att vidareutveckla&lt;br&gt;systemet inom de ramar riksdagen och regeringen anger. Högskolever-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kets granskningar bör som hittills även omfatta de enskilda utbildnings-&lt;br&gt;anordnama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 Lärosätesbedömningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskoleverket bör återkommande granska&lt;br&gt;samtliga lärosätens kvalitetssäkring utifrån olika aspekter och till rege-&lt;br&gt;ringen årligen ge en samlad redovisning av genomförda granskningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Lärosätenas självvärdering av&lt;br&gt;kvalitetsarbetet är ett bärande element i utvärderingsprocessen. I denna&lt;br&gt;redovisas såväl framsteg som begränsningar i lärosätets kvalitetssträvan-&lt;br&gt;den. Den kritiska öppenhet som hittills dominerat självvärderingarna är&lt;br&gt;en förutsättning för en konstruktiv dialog med de sakkunniga som av&lt;br&gt;Högskoleverket utses att vara granskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets granskningar av lärosätenas kvalitetsarbete har funge-&lt;br&gt;rat väl och skall genomföras även fortsättningsvis. I en första gransk-&lt;br&gt;ningsomgång har en bedömning gjorts av hur långt lärosätena kommit i&lt;br&gt;uppbyggnaden av ett systematiskt kvalitetsarbete. Starka och svaga sidor&lt;br&gt;har identifierats och lett till en rad rekommendationer. Högskolornas au-&lt;br&gt;tonoma ställning innebär att de fritt kan ta ställning till dessa bedömning-&lt;br&gt;ar och besluta om åtgärder. Sedan denna grund lagts kan utvärderingen&lt;br&gt;av kvalitetsarbetet framgent förenklas. Olika centrala aspekter på kvali-&lt;br&gt;tetssäkringen bör därvid stå i fokus för granskningen. Hit hör t.ex. läro-&lt;br&gt;sätets internationalisering, studentinflytande, social och etnisk mångfald,&lt;br&gt;jämställdhet, samverkan med det omgivande samhället, kriterier för för-&lt;br&gt;delning av forskningsresurser och uppbyggnad av funktioner för kvali-&lt;br&gt;tetssäkring. Högskoleverket har som tidigare nämnts inlett en nationell&lt;br&gt;kvalitetsbedömning av lärosätenas arbete med studentinflytande, social&lt;br&gt;och etnisk mångfald samt jämställdhet. Detta granskningsarbete bör ge&lt;br&gt;vissa erfarenheter och indikationer för det fortsatta arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på Högskoleverket att besluta om den närmare in-&lt;br&gt;riktningen och periodiciteten av lärosätesbedömningama. Regeringen&lt;br&gt;avser att förtydliga Högskoleverkets redovisningsuppdrag. Verket bör till&lt;br&gt;regeringen årligen ge en samlad redovisning av genomförda lärosätesbe-&lt;br&gt;dömningar tillsammans med en konsekvensbeskrivning. Denna bör inne-&lt;br&gt;hålla en förteckning över de rekommendationer som lämnats till respekti-&lt;br&gt;ve universitet och högskola. Lärosätena bör därefter till regeringen rap-&lt;br&gt;portera sina ställningstaganden till dessa rekommendationer och sina be-&lt;br&gt;slut om uppföljande åtgärder. En sådan systematik i redovisningen är en&lt;br&gt;förutsättning för att regeringen skall kunna följa effektiviteten i lärosäte-&lt;br&gt;nas kvalitetsarbete. Granskningen kan vidare komma att visa på behov av&lt;br&gt;att speciella kvalitetsfrågor behöver studeras vidare. Sådana bör anges i&lt;br&gt;konsekvensbeskrivningen och följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Ämnes- och programutvärdering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ambitionsnivån på ämnes- och programutvär-&lt;br&gt;deringar bör höjas avsevärt. Högskoleverket bör tilldelas uppgiften att&lt;br&gt;fr.o.m. år 2001 och med en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och&lt;br&gt;programutvärderingar av samtliga utbildningar för generella examina och&lt;br&gt;yrkesexamina, inklusive forskarutbildningen. Dessa utvärderingar bör&lt;br&gt;omfatta prövningar av examenstillstånd. Skulle Högskoleverket finna att&lt;br&gt;det är aktuellt med en återkallelse av examenstillstånd inom forskarut-&lt;br&gt;bildningen, bör ärendet underställas regeringen för beslut. Så bör ske&lt;br&gt;också när tillståndet innehas av Sveriges lantbruksuniversitet eller en&lt;br&gt;enskild utbildningsanordnare. Studenterna bör informeras om resultaten&lt;br&gt;av utvärderingarna och av andra uppföljningsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Regeringen anser att det är an-&lt;br&gt;geläget att förtroendet för utbildningen vid de svenska universiteten och&lt;br&gt;högskolorna upprätthålls. För att bidra till detta anser regeringen att&lt;br&gt;samtliga utbildningar bör granskas vad avser den kvalitativa nivån. Som&lt;br&gt;ett led i de förtroendeskapande åtgärderna anser regeringen att gransk-&lt;br&gt;ningarna i Sverige, såsom är fallet i flera andra länder, skall vara perio-&lt;br&gt;diskt återkommande. Utvärderingarna skall pröva utbildningarnas kvali-&lt;br&gt;tet utifrån de fastställda målen, bl.a. de allmänna mål som anges i 1 kap.&lt;br&gt;9 § högskolelagen och de mål som anger kraven för generella examina&lt;br&gt;och yrkesexamina (bilaga 2 till högskoleförordningen och bilagan till&lt;br&gt;förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samlad bild av utbildningens kvalitet i förhållande till målen kräver&lt;br&gt;att såväl förutsättningar som genomförande och resultat granskas ur ett&lt;br&gt;brett perspektiv. Värdefulla erfarenheter av hur förutsättningarna utvär-&lt;br&gt;deras har vunnits från examensrättsprövningama liksom av utbildningens&lt;br&gt;genomförande i de nationella utvärderingarna av ämnen och program.&lt;br&gt;Regeringen avser att uppdra åt Högskoleverket att fr.o.m. år 2001 och&lt;br&gt;under den följande sexårsperioden genomföra utvärderingar utifrån ett&lt;br&gt;sådant helhetsperspektiv. Dessa skall omfatta samtliga grundläggande&lt;br&gt;utbildningar för generella examina och yrkesexamina. Därmed införs i&lt;br&gt;vårt land en ordning för periodiskt återkommande utvärdering av all&lt;br&gt;grundläggande utbildning. Därutöver bör en utvärdering av forskarut-&lt;br&gt;bildningen ingå i Högskoleverkets program. En sådan uppläggning svarar&lt;br&gt;mot vad som i internationellt språkbruk benämns programutvärdering.&lt;br&gt;Med hänsyn till den svenska studieordningen används här beteckningen&lt;br&gt;ämnes- och programutvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dessa utvärderingar bör Högskoleverket granska hur samtliga utbild-&lt;br&gt;ningar uppfyller kvalitetskriterierna vad avser förutsättningarna för ut-&lt;br&gt;bildningen, dess genomförande och resultat. Bedömningen bör också&lt;br&gt;inkludera underlag från lärosätena avseende t.ex. genomströmning, varför&lt;br&gt;studenter avbryter sin utbildning och studenternas möjlighet till arbete&lt;br&gt;efter examen. Kriterier fastställs, såsom hittills, av verket utifrån de mål&lt;br&gt;som fastställts av riksdag och regering. Syftet med dessa utvärderingar är&lt;br&gt;att medverka till att studenterna oberoende av var i landet de studerar&lt;br&gt;skall kunna garanteras en likvärdig utbildning av god kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolor vars utbildningar uppvisar bristfällig kvalitet i dessa utvär-&lt;br&gt;deringar riskerar att förlora sitt tillstånd att utfärda examen i sådana ut-&lt;br&gt;bildningar. Högskoleverket har rätt att ompröva eller begränsa sådant&lt;br&gt;tillstånd för offentliga utbildningsanordnare när det är fråga om grund-&lt;br&gt;läggande högskoleutbildning. Regeringen har motsvarande uppgifter be-&lt;br&gt;träffande examina inom forskarutbildning samt för enskilda utbildnings-&lt;br&gt;anordnare och Sveriges lantbruksuniversitet. Om Högskoleverket finner&lt;br&gt;att examenstillståndet bör återkallas i ett fall där beslutanderätten ligger&lt;br&gt;hos regeringen, skall ärendet underställas regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra hur denna omprövning av examensrätt kan ske avser&lt;br&gt;regeringen att återkomma till riksdagen. Som riktlinje bör därvidlag gälla&lt;br&gt;att ett lärosäte alltid skall ges möjlighet till rättelse innan en indragning&lt;br&gt;av examensrätt äger rum. För enskilda utbildningsanordnare finns be-&lt;br&gt;stämmelser om återkallelse av examenstillstånd och om tillfälle till rättel-&lt;br&gt;se i 7 § lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina (jämför&lt;br&gt;även vad som föreskrivs i 7 kap. 2 § regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket bör redovisa en samlad rapport för varje nationell äm-&lt;br&gt;nes- och programutvärdering. Denna skall innehålla en beskrivning av&lt;br&gt;utbildningens kvalitet på varje berörd högskoleort. I syfte att främja kva-&lt;br&gt;litetsutveckling skall sådant genomförande som leder till utbildningsre-&lt;br&gt;sultat av hög nationell och internationell kvalitet framhållas. Redovis-&lt;br&gt;ningen skall också innehålla en förteckning över de rekommendationer&lt;br&gt;som lämnats till respektive utbildning. Lärosätenas ställningstagande till&lt;br&gt;dessa och deras uppföljande åtgärder skall rapporteras till Högskolever-&lt;br&gt;ket. Verket skall därefter ta ställning till utvärderingens eventuella kon-&lt;br&gt;sekvenser i övrigt. Om allvarliga kvalitetsbrister konstateras vilka kan&lt;br&gt;leda till att examensrätten ifrågasätts, bör den berörda högskolans styrelse&lt;br&gt;redovisa en plan för hur dessa brister kan undanröjas. Verket bör därefter&lt;br&gt;genomföra en förnyad granskning. Regeringen avser att ge Högskolever-&lt;br&gt;ket i uppdrag att redovisa och följa upp ämnes- och programutvärdering-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till redovisningsuppdraget hör att finna lämpliga former för att föra&lt;br&gt;informationen om kvalitetsbedömningarna vidare till de blivande stu-&lt;br&gt;denterna och övriga intressenter. Högskoleverket utger nu en årligen ut-&lt;br&gt;kommande studenthandbok. Denna är till skillnad från tidigare informa-&lt;br&gt;tionsmaterial utformad efter målgruppens behov. Den riktar sig direkt till&lt;br&gt;presumtiva studenter. En utvärdering har bekräftat studenthandbokens&lt;br&gt;användbarhet. I den nu aktuella upplagan kan studenterna jämföra för-&lt;br&gt;hållanden på olika studieorter med stöd av både nyckeltal och mer kvali-&lt;br&gt;tativ information. Det är angeläget att detta utvecklingsarbete förs vidare&lt;br&gt;så att resultaten av jämförande uppgifter om utbildningens kvalitet, till-&lt;br&gt;gänglighet och genomströmning samt studenternas möjligheter att få ett&lt;br&gt;arbete efter utbildningen blir åtkomliga för studenterna. Det är angeläget&lt;br&gt;att studenternas totala studiestituation beskrivs såsom t.ex. tillgång på&lt;br&gt;bostäder, läsplatser, studenthälsovård och möjligheter till aktiviteter vid&lt;br&gt;sidan om studierna. Ett sådant material kan få en betydelsefull roll sär-&lt;br&gt;skilt för elever från studieovana miljöer för att överbrygga informations-&lt;br&gt;brister vid val av utbildning. En god kvalitetsinformation inför studierna&lt;br&gt;skall ses som en inledning till studenternas medverkan och delaktighet i&lt;br&gt;kvalitetsarbetet inom utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade verksamheten med utvärdering medför en kraftigt höjd&lt;br&gt;ambitionsnivå och även ökade kostnader för Högskoleverket. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer i denna fråga i det kommande budgetarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Översyn av målen för den högre utbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Målen för den högre utbildningen bör ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i budgetproposi-&lt;br&gt;tionen för 1998 aviserat en översyn av examensordningen (prop.&lt;br&gt;1997/98:1 utgiftsområde 16, s. 55). Det är nu angeläget att de mål som&lt;br&gt;formuleras för högskoleutbildningen, såväl i högskolelagen som i hög-&lt;br&gt;skoleförordningen och förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet, ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolelagen beskriver de mål som skall gälla för all grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning. Här anges bl.a. att utbildningen skall ge förmåga till&lt;br&gt;självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa pro-&lt;br&gt;blem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område&lt;br&gt;utbildningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Traditionella yrkeskarriärer för studenter kan inte längre tas för givna.&lt;br&gt;Tidigare kunde studenterna förlita sig på att en utbildning inom ett av-&lt;br&gt;gränsat kunskapsområde var en tillräcklig grund för en livslång yrkeskar-&lt;br&gt;riär. Uppföljningsstudier av dem som utexaminerades för några år sedan&lt;br&gt;visar emellertid att kraven på färdigheter utöver det ämnes- och yrkes-&lt;br&gt;specifika kunnandet ökar i flera hänseenden. Hit hör även kunskaper för&lt;br&gt;att delta i utvecklingen av ett hållbart samhälle i begreppets vidaste be-&lt;br&gt;märkelse. Kommunikationsfärdigheter i vidaste mening får allt större&lt;br&gt;betydelse. I arbetslivsundersökningar framhävs betydelsen av att kunna&lt;br&gt;göra intresseväckande presentationer, kunna förklara för andra, argu-&lt;br&gt;mentera, övertyga, delta i debatten men också att kunna lyssna. Informa-&lt;br&gt;tionsutbytet inom kunskaps- och yrkesområdet både nationellt och inter-&lt;br&gt;nationellt måste fungera. Den personliga kommunikationen mellan olika&lt;br&gt;grupper av anställda och den sociala kompetensen har fått en mer avgö-&lt;br&gt;rande roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier även i andra länder med jämförbara ekonomier bekräftar den&lt;br&gt;ökande betydelsen av dessa färdigheter, men markerar också vikten av&lt;br&gt;den förändringsberedskap som utbildningen kan bidra till. Skälet för att&lt;br&gt;anställa personer med högskoleutbildning ligger i att hon eller han skaffat&lt;br&gt;sig kompetens inom ett kunskapsområde. I många expansiva och fömyel-&lt;br&gt;seinriktade miljöer söker man personer som kan förutse behov av föränd-&lt;br&gt;ringar och leda förändringsarbetet i företag och organisationer. Dessa&lt;br&gt;skärpta krav i ett modernt arbetsliv bör återspeglas i utbildningens all-&lt;br&gt;männa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tillhör de allmänna målen för grundutbildningen att den hos de&lt;br&gt;studerande skall kunna skapa en förmåga att följa kunskapsutvecklingen.&lt;br&gt;Vid sidan av de traditionella vägarna för fortbildning har informations-&lt;br&gt;teknologin öppnat helt nya möjligheter till förkovran. Det är en gemen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sam uppgift för hela utbildningssystemet att göra informationsteknologin&lt;br&gt;till ett centralt verktyg i ett livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att de färdigheter som här berörs inte är tydligt an-&lt;br&gt;givna i högskoleförfattningama avser regeringen att se över målen för&lt;br&gt;utbildningarna i dessa hänseenden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalitetssäkringen inom lärosätena&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lärosätenas interna kvalitetssäkring är grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för kvaliteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lärosätena bör vidareutveckla sitt kvalitets-&lt;br&gt;säkringsarbete utifrån de mål som riksdag och regering har formulerat, de&lt;br&gt;kriterier för kvalitetssäkring av de allmänna målen som Högskoleverket&lt;br&gt;kommer att utarbeta samt det interna arbetet med självvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Högskolans ledning har ett över-&lt;br&gt;gripande ansvar för att utbildning och forskning håller hög kvalitet och&lt;br&gt;att ett aktivt kvalitetsarbete bedrivs. Inom högskolan finns en lång tradi-&lt;br&gt;tion av olika former av kvalitetskontroller. Regeringen understryker i&lt;br&gt;denna proposition betydelsen av lärosätenas kvalitetsutvecklingsarbete.&lt;br&gt;De extema kvalitetsgranskningar som sker utgår också från de själv vär-&lt;br&gt;deringar som görs inom lärosätena. Detta interna arbete är grunden för all&lt;br&gt;kvalitetsgranskning. Det är således angeläget att lärosätena vidareut-&lt;br&gt;vecklar sina interna kvalitetssäkringssystem. Utgångspunkten är de mål&lt;br&gt;och andra riktlinjer som riksdag och regering har fastställt. Ett hjälpme-&lt;br&gt;del bör också vara de kriterier för kvalitetssäkring av de allmänna mål&lt;br&gt;som Högskoleverket kommer att utarbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ämnes- och programutvärderingarna bör utgå från den kvalitetssäkring&lt;br&gt;som sker inom lärosätena. Denna kvalitetssäkring sker utifrån de mål som&lt;br&gt;riksdag och regering formulerat. Den bör alltid redovisas i lärosätenas&lt;br&gt;självvärdering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärosätenas kvalitetssäkring kan ske på olika sätt med tanke på verk-&lt;br&gt;samhetens innehåll och förutsättningar i övrigt. Kursvärderingar bör dock&lt;br&gt;vara ett normalt inslag. Denna fråga behandlas närmare i avsnittet om&lt;br&gt;studentinflytande (7.4.3). Också utvärderingar där lärare och studenter&lt;br&gt;inte bara redovisar sina erfarenheter av den enskilda kursen utan även&lt;br&gt;överblickar större delar av eller hela utbildningen ingår. Det är också&lt;br&gt;betydelsefullt att följa upp de studerande som avbryter sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tidigare studenter har efter några års yrkesverksamhet viktiga&lt;br&gt;erfarenheter att återrapportera om utbildningens relevans liksom om be-&lt;br&gt;hov av fortbildning och vidare utbildning. Flera lärosäten har gjort kart-&lt;br&gt;läggningar på dessa områden. Dessa och andra former av återkoppling&lt;br&gt;från arbetslivet är värdefulla inslag i kvalitetssäkringen. Statistiska Cent-&lt;br&gt;ralbyråns nationella uppföljningar av utexaminerade utgör en annan bas&lt;br&gt;för att inhämta erfarenheter om utbildningen från arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) som för-&lt;br&gt;fattats av en arbetsgrupp inom Utbildningsdepartementet, framhävs det&lt;br&gt;pedagogiska utvecklingsarbetets betydelse för att säkra kvaliteten i ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bildningen. Regeringen delar denna bedömning och avser därför att åter-&lt;br&gt;komma i denna fråga. Arbetsgruppens förslag behandlas närmare i avsnitt&lt;br&gt;7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4.2 Kriterier for kvalitetssäkring av de allmänna målen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Högskoleverket bör ges i uppdrag att utarbeta&lt;br&gt;kriterier för bedömning av utbildningens kvalitet i förhållande till de all-&lt;br&gt;männa målen för den högre utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har i avsnitt 6.3&lt;br&gt;angett sin avsikt att se över högskolelagens allmänna mål. Detta motive-&lt;br&gt;ras inte minst av skärpta krav i ett modernt arbetsliv vad gäller kommu-&lt;br&gt;nikationsfärdigheter i vid mening liksom förmåga till självständiga och&lt;br&gt;kritiska bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa färdigheter är inte resultatet av en enskild kurs utan av utbild-&lt;br&gt;ningen som en helhet. Examinationen på enskilda kurser ger därför ingen&lt;br&gt;överblick över det samlade utbildningsresultatet. Strävan måste vara att i&lt;br&gt;ämnes- och programutvärderingarna även ge en tydlig bild av de färdig-&lt;br&gt;heter som är knutna till de allmänna målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att ge Högskoleverket ett särskilt uppdrag att utarbeta&lt;br&gt;kvalitetskriterier för bedömning av de färdigheter som svarar mot de all-&lt;br&gt;männa målen för den grundläggande utbildningen. Sådana kriterier måste&lt;br&gt;formuleras med stor öppenhet för att dessa mål kan realiseras på olika&lt;br&gt;sätt. Utbildningarnas olika profil skall präglas av mångfald. Kriterierna&lt;br&gt;skall således inte vara likriktande och normerande utan ett hjälpmedel för&lt;br&gt;att bestämma och utvärdera färdigheterna inom skilda utbildningar. Läro-&lt;br&gt;sätena avgör själva vilka kriterier som skall tillämpas för en enskild ut-&lt;br&gt;bildning. Lärosätena bör kunna ge sina studenter information om vilka av&lt;br&gt;dessa kriterier som utbildningen skall svara upp mot. På detta sätt kan de&lt;br&gt;olika utbildningarnas profil avseende de övergripande färdigheterna&lt;br&gt;jämföras. Samtidigt innebär detta en deklaration från lärosätena efter vil-&lt;br&gt;ka kriterier kvaliteten i självvärderingen utvärderas. Detta gör också en&lt;br&gt;kritisk extern granskning möjlig.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Förstärkt studentinflytande i högskolan&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Deltagande och engagemang som förutsättningar för&lt;br&gt;studentinflytandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall införas en bestämmelse i högskolelagen&lt;br&gt;om att högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbe-&lt;br&gt;tet med att vidareutveckla utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser att ett aktivt engagemang&lt;br&gt;från studenternas och studentkårernas sida är en förutsättning för ett&lt;br&gt;verkligt studentinflytande. Studenterna måste ges sådana möjligheter till&lt;br&gt;inflytande att ett aktivt engagemang stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen anser att den klart största&lt;br&gt;utmaningen för studentkårerna är att engagera studenterna i sin verksam-&lt;br&gt;het. Studentkårerna bör själva definiera sin roll att företräda studenterna&lt;br&gt;tydligare. Regeringen bör ge ett engångsbidrag för att alla studentkårer&lt;br&gt;skall kunna få en utbildning i syfte att höja medvetenhet och kompetens i&lt;br&gt;relevanta frågor. Det ligger i högskolans intresse att studenterna deltar i&lt;br&gt;kårvalen som ett sätt att medverka och ta ansvar i högskolans beslutspro-&lt;br&gt;cess och som en del i den demokratiska skolningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Få remissinstanser kommenterar förslagen. Sveri-&lt;br&gt;ges Förenade Studentkårer m.fl. tillstyrker i princip förslaget om en ut-&lt;br&gt;bildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Studentinflytande&lt;br&gt;inom såväl själva utbildningen som i högskolan i stort kan förverkligas&lt;br&gt;endast om studenterna påtar sig en aktiv och engagerad roll som individer&lt;br&gt;och som kollektiv. Det kan gälla utbildnings- och undervisningsfrågor,&lt;br&gt;högskolans budget, organisation och andra större principiella frågor. In-&lt;br&gt;flytandet varken kan eller bör utövas endast genom representanter i olika&lt;br&gt;organ. Alla studenter har ett medansvar att påverka utbildningen genom&lt;br&gt;förslag och konstruktiv kritik. Pedagogiskt forsknings- och utvecklings-&lt;br&gt;arbete har också som tidigare nämnts på ett övertygande sätt visat att stu-&lt;br&gt;denter måste vara engagerade och delaktiga i studierna för att lärandet&lt;br&gt;skall få djup och för att kunskapen skall bli bestående. Det är viktigt att&lt;br&gt;universitet och högskolor uppmuntrar studenterna att engagera sig aktivt i&lt;br&gt;undervisningen och i högskolans arbete i allmänhet. Det är högskolans&lt;br&gt;ansvar att på ett tidigt stadium påtala för studenterna att högskoleutbild-&lt;br&gt;ning kräver studenternas aktiva medverkan för att bli framgångsrik. Ar-&lt;br&gt;betsgruppen menar att det största hindret för ett ökat studentinflytande är&lt;br&gt;högskolans förhållningssätt till studenterna - den syn man har på studen-&lt;br&gt;tens roll och ställning inom högskolan. Studenterna känner att de inte tas&lt;br&gt;på allvar, att de inte respekteras och många studenter framför att de kän-&lt;br&gt;ner en frustration över att deras åsikter, synpunkter och förslag inte ef-&lt;br&gt;terfrågas eller när de ändå framförs inte bemöts med intresse och respekt.&lt;br&gt;En viktig utgångspunkt inför ställningstaganden till studentinflytandets&lt;br&gt;former är enligt regeringens mening att studenterna måste ges sådana&lt;br&gt;faktiska möjligheter till inflytande att engagemang och intresse för att&lt;br&gt;påverka och ta del i beslut om verksamheten stimuleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är otillfredsställande att valdeltagandet i kår-&lt;br&gt;valen är lågt vilket påpekas i utredningen. Det är en viktig fråga för be-&lt;br&gt;rörda studentkårer och lärosäten att analysera orsakerna till det låga del-&lt;br&gt;tagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan nämnts skapas kvaliteten i utbildningen i högskolans var-&lt;br&gt;dagliga arbete. Den är beroende av lärare som är förtrogna med forsk-&lt;br&gt;nings- och utvecklingsfronten inom sitt kunskapsområde och studenter-&lt;br&gt;nas delaktighet och intresse. Studenter och högskolans personal är de inre&lt;br&gt;drivkrafter som i samverkan kan åstadkomma en meningsfull och varak-&lt;br&gt;tig utveckling av kvaliteten i utbildningen inom de resursramar som står&lt;br&gt;till förfogande. Studenterna har en särskild roll när det gäller att tillföra&lt;br&gt;utbildningen nya intryck och erfarenheter. De har en dubbel roll som&lt;br&gt;deltagare i de kurser och program som högskolan erbjuder och som kriti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ker och pådrivare av utvecklingen inom utbildningen. Utan studenternas&lt;br&gt;aktiva och ibland ifrågasättande förhållningssätt i ämnesråd, i högskole-&lt;br&gt;styrelsen och i andra organ, men också som individer, skulle kvalitetsut-&lt;br&gt;vecklingen inom högskolan hämmas. Studenterna är en viktig resurs i&lt;br&gt;detta sammanhang, och deras synpunkter måste tas på allvar. Det är så-&lt;br&gt;lunda av såväl kvalitetsmässiga som demokratiska skäl som studentin-&lt;br&gt;flytandet måste uppmuntras och underlättas samt ges en starkare ställning&lt;br&gt;inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovanstående anser regeringen att det skall föras in en&lt;br&gt;bestämmelse i högskolelagen om att högskolorna skall verka för att stu-&lt;br&gt;denterna tar en aktiv del i utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Tidigare utveckling av studentinflytandet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Studentinflytandet i modem mening växte fram under 1960-talet och&lt;br&gt;reglerades i samband med 1977 års högskolereform. Genom 1993 års&lt;br&gt;universitets- och högskolereform skedde vissa förändringar. Det nya re-&lt;br&gt;surstilldelningssystemet innebar att lärosätenas resurstilldelning gjordes&lt;br&gt;beroende av antalet registrerade studenter och deras studieresultat Sys-&lt;br&gt;temet var bl.a. tänkt att göra studenternas studieval till en viktig faktor i&lt;br&gt;högskolornas ekonomi och därmed ett instrument för studentinflytande.&lt;br&gt;Vidare innebar den decentralisering som infördes i samband med refor-&lt;br&gt;men att högskolorna själva preciserade graden av studentrepresentation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om uppföljningen av högskolereformen (RUT-93) kon-&lt;br&gt;staterade i sitt slutbetänkande Reform och förändring (SOU 1996:21), att&lt;br&gt;högskolan efter reformen blivit mindre enhetlig och att lärosätena uppvi-&lt;br&gt;sade ganska stora skillnader i organisation, antagningsprinciper och stu-&lt;br&gt;dieorganisation m.m. Ett av reformens syften, att anpassa utbildningsut-&lt;br&gt;budet till studenternas efterfrågan, hade enligt RUT-93 varit svårt att in-&lt;br&gt;fria eftersom sökandetrycket till högskolan varit så stort. Studenterna&lt;br&gt;hade enligt högskoleförordningen rätt att vara representerade i de organ&lt;br&gt;som behandlar utbildningsfrågor men regleringen av hur många stu-&lt;br&gt;dentrepresentanterna skulle vara hade avskaffats. Några lärosäten hade&lt;br&gt;minskat antalet studentrepresentanter till så få som möjligt. RUT-93 be-&lt;br&gt;skrev vidare att ett stort antal beredande organ, där studenterna inte alltid&lt;br&gt;fanns representerade, hade inrättats. Utvecklingen mot decentralisering&lt;br&gt;av beslut från nationell till lokal nivå hade inneburit att flera frågor som&lt;br&gt;direkt berörde studenterna inte längre reglerades. Praxis har därefter&lt;br&gt;kommit att variera starkt inom högskolesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hösten 1994 biföll riksdagen förslagen i propositionen Garanterat stu-&lt;br&gt;dentinflytande genom bibehållet kårobligatorium (prop. 1994/95:96, bet.&lt;br&gt;1994/95:UbU5, rskr. 1994/95:135) som syftade till att garantera kontinu-&lt;br&gt;iteten i studenternas utbildningsbevakning och i deras arbete för den stu-&lt;br&gt;diesociala miljön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade år 1995 att studenterna skulle garanteras minst&lt;br&gt;två representanter i högskolornas styrelser och i alla övriga beslutande&lt;br&gt;organ som behandlar utbildningsfrågor. I samband med riksdagens be-&lt;br&gt;handling av propositionen Högskolans ledning, lärare och organisation&lt;br&gt;(prop. 1996/97:141) framhöll utskottet att antalet studentrepresentanter i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolestyrelsen borde utökas till minst tre (bet. 1997/98:UbU3, rskr. Prop. 1999/2000:28&lt;br&gt;1997/98:12 ). Regeringen beslutade därför i december 1997 om en änd-&lt;br&gt;ring i högskoleförordningen med innebörden att studenter har rätt att vara&lt;br&gt;representerade i högskolestyrelsen med tre ledamöter (2 kap. 7 §). Samti-&lt;br&gt;digt beslutade regeringen att styrelsen för en högskola skall bestå av&lt;br&gt;ordföranden, rektor samt högst 13 andra ledamöter, sålunda sammanlagt&lt;br&gt;högst 15 ledamöter. En majoritet av styrelseledamöterna skall utses av&lt;br&gt;regeringen enligt 2 kap. 4 § högskolelagen. Enligt ändringar av högsko-&lt;br&gt;leförordningen som trädde i kraft den 1 januari 1999 gäller dessutom att&lt;br&gt;studenterna vid en högskola har rätt att vara representerade med tre per-&lt;br&gt;soner i fakultetsnämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete&lt;br&gt;resp, de särskilda organen för utbildning och forskning (3 kap. 3, 6 och&lt;br&gt;7 §§). Studenterna har i övrigt ingen reglerad rätt att delta i beslutande&lt;br&gt;eller beredande organ eller att bli informerade om utbildningsärenden&lt;br&gt;som har delegerats till tjänsteman inom högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolestyrelsen kan själv bestämma vilka ärenden som skall avgöras&lt;br&gt;av styrelsen. De uppgifter som alltid skall ankomma på styrelsen att be-&lt;br&gt;sluta om beskrivs i 2 kap. 2 § högskoleförordningen. Dessa uppgifter rör&lt;br&gt;bl.a. budget och organisation samt andra principiella frågor. I övrigt skall&lt;br&gt;andra frågor än de som avses i 2 § avgöras av rektor, om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller förordning, eller styrelsen har beslutat något annat.&lt;br&gt;Rektor får delegera sina uppgifter, om inte annat är föreskrivet (2 kap.&lt;br&gt;13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser avseende representation och organisation&lt;br&gt;finns i förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Studenternas möjligheter till inflytande skall stärkas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studenternas ställning i högskolan skall stärkas&lt;br&gt;genom att det i högskolelagen införs en bestämmelse som ytterligare&lt;br&gt;markerar att studenterna skall ha rätt att utöva det inflytande som behövs&lt;br&gt;för att på ett effektivt sätt kunna delta i och påverka arbetet i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lärosätena bör i årsredovisningen redovisa&lt;br&gt;hur studentinflytandet utvecklas. Redovisningen bör inkludera studentin-&lt;br&gt;flytandet ur ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till utred-&lt;br&gt;ningens grundsyn att studenterna bör ges större reella möjligheter till in-&lt;br&gt;flytande inom högskolan. Synen på studenten som medaktör och med-&lt;br&gt;ansvarig i högskolans arbete framhålls också av remissinstanserna. Där-&lt;br&gt;emot har remissinstanserna olika syn på hur detta medinflytande skall&lt;br&gt;regleras och om det över huvud taget skall regleras. Högskoleverket och&lt;br&gt;högskolorna anser att många av de förslag som förs fram av utredningen&lt;br&gt;bäst kan åtgärdas av lärosätena själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet hänvisar till en egen skrift &amp;quot;Kvalitetsarbete för bättre&lt;br&gt;utbildning&amp;quot;. En av de centrala frågorna för kvalitetsarbetet är just hur&lt;br&gt;universitetet kan öka studentinflytandet. Denna syn delas av Umeå uni-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;versitet. För Stockholms universitet är det viktigt att fortsatta studier görs Prop.&lt;br&gt;på vetenskaplig nivå när det gäller studentinflytande och de kvalitetsfrå-&lt;br&gt;gor som hör samman därmed och nämner särskilt det samordningsprojekt&lt;br&gt;med universiteten i Linköping och Uppsala om &amp;quot;Studerandemedverkan i&lt;br&gt;universitetets utbildning. En fråga om demokrati, forskningsanknytning,&lt;br&gt;samhällsrelatering och institutionsutveckling&amp;quot;. LO ser studentinflytandet&lt;br&gt;som ytterst en demokratifråga och inte en intern fråga för högskolan.&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer och enskilda studentkårer anser att en&lt;br&gt;lagändring behövs för att garantera studenterna inflytande i beslutande&lt;br&gt;organ. Flera högskolor pekar också på den stora utbyggnaden av hög-&lt;br&gt;skolan under 1990-talet med ett mycket större studentantal samtidigt med&lt;br&gt;besparingar som en faktor som kan försvåra studentinflytandet. De&lt;br&gt;konstnärliga högskolorna menar att många av de problem som utredning-&lt;br&gt;en pekar på inte är giltiga för de konstnärliga högskolornas situation där&lt;br&gt;kontakten mellan studenter och skolledning/lärare är nära och personliga&lt;br&gt;och undervisningen bedrivs i små grupper eller individuellt. Uppsala uni-&lt;br&gt;versitet hävdar att arbetsgruppens skrift inte utgör tillräckligt underlag för&lt;br&gt;att nu genomföra arbetsgruppens förslag, men anser dock att studenternas&lt;br&gt;aktiva deltagande i universitetets kvalitetsarbete är ett måste.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att de nuvarande&lt;br&gt;författningsmässiga utgångspunkterna för studentinflytandet behöver&lt;br&gt;kompletteras med en övergripande bestämmelse i högskolelagen som kan&lt;br&gt;bilda utgångspunkt både för en viss ytterligare reglering av inflytandet&lt;br&gt;genom olika formella organ m.m. och för en utveckling av det synsätt&lt;br&gt;som innebär att studenten skall vara en medaktör i verksamheten. De er-&lt;br&gt;farenheter och kunskaper som studenterna får genom sitt arbete som me-&lt;br&gt;daktörer i högskolan bidrar också till att ge studenterna en bra grund för&lt;br&gt;kommande aktiviteter i arbetslivet m.m. och stärker därigenom den de-&lt;br&gt;mokratiska processen i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett synsätt skall således förverkligas som innebär att studenten skall&lt;br&gt;vara en medaktör i verksamheten. Stärkt studentinflytande och en ut-&lt;br&gt;veckling av synen på studenten som medaktör stämmer med samhällets&lt;br&gt;demokratiska ideal. En sådan förändring ger också studenten bättre förbe-&lt;br&gt;redelse för det arbetsliv där det ställs stora krav på individen att kunna ta&lt;br&gt;ansvar för det egna arbetet. Detta synsätt överensstämmer med samhällets&lt;br&gt;demokratiska ideal för vars vård och utveckling högskolan har en avgö-&lt;br&gt;rande roll. Studenterna behöver få erfarenheter av medbestämmandefrå-&lt;br&gt;gor inför sin aktiva yrkesroll. Studenten skall inte vara en passiv mottaga-&lt;br&gt;re av information och kunskap inom högskolan, utan skall fungera som&lt;br&gt;en dynamisk kraft i kunskapsvärlden, både inom undervisningen och se-&lt;br&gt;dan i arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas företrädare har en viktig funktion i olika organ inom re-&lt;br&gt;spektive högskola. Med anledning av propositionen Högskolans ledning,&lt;br&gt;lärare och organisation (prop. 1996/97:141, bet. 1997/98:UbU3, rskr.&lt;br&gt;1997/98:12) uttalade utskottet att det formella inflytandet genom beslut-&lt;br&gt;sorganen dock inte är det viktigaste. Studenternas intresse och kompetens&lt;br&gt;bör tas till vara i högskolans vardagsarbete, inte minst när det gäller kva-&lt;br&gt;litetssäkring och utvärdering av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förstärkt studentinflytande är ett effektivt sätt att stärka kvalitetsar-&lt;br&gt;betet i högskolan. En förutsättning för att ett reellt studentinflytande skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;påverka kvaliteten positivt är att den enskilde studenten - och inte bara&lt;br&gt;studentkårerna - engagerar sig i arbetet med att utveckla den utbildning&lt;br&gt;han eller hon tar del i. Studentinflytande blir i hög grad en process som&lt;br&gt;sker i samverkan med lärarna under informella former i det dagliga arbe-&lt;br&gt;tet. Ett aktivt deltagande och ett utvärderande och interaktivt arbetssätt&lt;br&gt;under studietiden är också av största betydelse för hur studenterna kom-&lt;br&gt;mer att fungera i sitt framtida arbetsliv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen tar i sin rapport också upp studentinflytandet ur ett jäm-&lt;br&gt;ställdhetsperspektiv och konstaterar att den översyn av studentinflytande&lt;br&gt;som arbetsgruppen har gjort tydligt visar att det finns en könsaspekt på&lt;br&gt;frågor som rör studentinflytande. I den av arbetsgruppen genomförda&lt;br&gt;SCB-studien framgår att de kvinnliga studenterna genomgående är mer&lt;br&gt;missnöjda med sitt inflytande men tycker samtidigt att det är viktigare än&lt;br&gt;de manliga studenterna att kunna påverka. Det framkommer också att det&lt;br&gt;är fler män än kvinnor som är engagerade i studentkårerna trots att majo-&lt;br&gt;riteten av studenterna är kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärosätena bör i årsredovisningen beskriva de åtgärder som vidtagits&lt;br&gt;för att utveckla studentinflytandet och hur studentinflytandet fördelas ur&lt;br&gt;ett jämställdhetsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogör regeringen för de enskilda områden där åtgärder&lt;br&gt;enligt regeringens mening är motiverade för att stärka studentinflytandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.1 Studentinflytande genom medverkan i beslutande organ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Studenterna bör ha rätt att ingå i alla beslu-&lt;br&gt;tande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbild-&lt;br&gt;ningen och studenternas situation. Om beslutsfunktioner delegeras till en&lt;br&gt;tjänsteman, bör en samrådsskyldighet föreligga. Regeringen avser att&lt;br&gt;göra en ändring i högskoleförordningen och i förordningen för Sveriges&lt;br&gt;lantbruksuniversitet för att tillgodose de nämnda syftena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det stora flertalet remissinstanser tillstyrker den&lt;br&gt;föreslagna ändringen i högskoleförordningarna. De allra flesta universitet&lt;br&gt;och högskolor har redan infört bestämmelser som garanterar studenterna&lt;br&gt;representation i de beslutande organen, framförallt de som direkt rör ut-&lt;br&gt;bildningen. Flera lärosäten understryker vikten av lokala initiativ och&lt;br&gt;attitydförändringar. De konstnärliga högskolorna anser att det är framför&lt;br&gt;allt genom de informella vägarna som studenterna har en reell chans till&lt;br&gt;påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer och studentkårerna i övrigt stödjer för-&lt;br&gt;slaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms universitets studentkår anser att det är bra att studenterna&lt;br&gt;själva i samråd med lärosätet kan avgöra var de skall vara representerade.&lt;br&gt;Växjö universitet tillstyrker förslaget men understryker att det yttersta&lt;br&gt;ansvaret för verksamheten måste vara det enskilda lärosätets och de an-&lt;br&gt;svariga lärarnas. Det är universitetet som har det akademiska, budgetmäs-&lt;br&gt;siga och personalmässiga ansvaret för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet avstyrker förslaget. I stället föreslås att högskolor-&lt;br&gt;na åläggs att verka för en utveckling mot ökat studentinflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Örebro universitet och Idrottshögskolan i Stockholm ser inte att det&lt;br&gt;finns skäl till att införa ytterligare föreskrifter utöver gällande bestäm-&lt;br&gt;melser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Enligt högskoleförordningen och&lt;br&gt;förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet har studenterna rätt att&lt;br&gt;vara representerade med tre ledamöter i högskolestyrelsen, fakultets-&lt;br&gt;nämnden, nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete och särskilda or-&lt;br&gt;gan för utbildning och forskning. Regeringen anser att studenterna skall&lt;br&gt;ha rätt att ingå i alla beslutande organ inom högskolan som på något sätt&lt;br&gt;har betydelse för utbildningen. I högskolestyrelsen, som består av 15 per-&lt;br&gt;soner, har i dag studenterna rätt att vara representerade med tre ledamö-&lt;br&gt;ter. En liknande representation kan vara lämplig att ha som riktmärke i&lt;br&gt;andra beslutande organ. Även frågor om t.ex. budget, resurser och admi-&lt;br&gt;nistration är av stor betydelse för utbildningen och studenternas situa-&lt;br&gt;tion. Vissa frågor kan dock ur studentsynpunkt vara mindre viktiga. Hög-&lt;br&gt;skolan och studentkåren bör tillsammans komma överens om vilka organ&lt;br&gt;som studenterna skall vara representerade i. Ett undantag är perso-&lt;br&gt;nalansvarsnämnden vars sammansättning är särskilt reglerad för hela den&lt;br&gt;statliga verksamheten. Det är vidare väsentligt att studenternas möjlig-&lt;br&gt;heter till medverkan och inflytande inte upphör genom att beslut inte fat-&lt;br&gt;tas i organ med ledamöter utan av prefekt eller annan enskild tjänsteman.&lt;br&gt;Högskolans beslutsfattande tjänstemän bör därför ha en skyldighet och ett&lt;br&gt;ansvar att i god tid före beslut informera och samråda med studenterna i&lt;br&gt;för dem viktiga frågor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.2 Studentinflytande genom medverkan i beredande organ&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Studenterna bör ha möjlighet att redan på ett&lt;br&gt;tidigt stadium kunna delta i beslutsprocessen. Studenterna bör ha rätt att&lt;br&gt;vara representerade i beredande organ av stadigvarande natur och alltid i&lt;br&gt;beredande organ och utredande organ av större betydelse för studenterna&lt;br&gt;som t.ex. ledningsgrupper, översynsgrupper och utredningar. Regeringen&lt;br&gt;avser att göra ett tillägg till högskoleförordningen och i förordningen för&lt;br&gt;Sveriges lantbruksuniversitet för att tillgodose de nämnda syftena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stämmer i allt väsentligt överens med rege-&lt;br&gt;ringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till att stu-&lt;br&gt;denterna skall vara representerade i beredande organ, om än med vissa&lt;br&gt;förbehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lunds universitet tillstyrker förslaget och har redan fastställt riktlinjer&lt;br&gt;avseende relationen mellan institution och studenter. Där slås fast att stu-&lt;br&gt;denterna skall vara representerade i beredande och rådgivande organ,&lt;br&gt;vilka påverkar studenterna och deras studier. Detsamma gäller Stock-&lt;br&gt;holms universitet, Umeå universitet, Luleå tekniska universitet, Högsko-&lt;br&gt;lan i Trollhättan/Uddevalla och Högskolan i Jönköping samt Kungl.&lt;br&gt;Konsthögskolan. Även Högskoleverket, Högskolan i Gävle, Högskolan i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jönköping, Mitthögskolan och Sveriges Förenade Studentkårer liksom&lt;br&gt;alla studentkårer och Centerpartiets högskoleförbund tillstyrker förslaget.&lt;br&gt;Vid Högskolan i Borås deltar studenterna redan i dag i många beredande&lt;br&gt;organ. Det skulle enligt högskolan föra alltför långt att införa ett krav på&lt;br&gt;att studenterna skall medverka i allt beredningsarbete. Denna tvekan de-&lt;br&gt;las av Konstfack liksom Danshögskolan. Göteborgs universitet och Hög-&lt;br&gt;skolan Kristianstad anser att det kommer att finnas tillfällen när de exe-&lt;br&gt;kutivt ansvariga behöver rådgöra med andra befattningshavare utan att&lt;br&gt;studenterna är med. Uppsala universitet och Växjö universitet avstyrker&lt;br&gt;förslaget då man anser att organisationen av universitetens inre arbete är&lt;br&gt;en lokal fråga. Örebro universitet anser inte att det finns skäl till att infö-&lt;br&gt;ra ytterligare föreskrifter. Karolinska institutet har avskaffat institutions-&lt;br&gt;styrelser och är i dag prefektstyrt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det saknas idag rätt för studenter&lt;br&gt;att delta i högskolans och institutionens beredande organ. Många univer-&lt;br&gt;sitet och högskolor ger dock möjlighet till reellt inflytande utöver det&lt;br&gt;som regleras i högskolelagen och högskoleförordningen. Vid vissa hög-&lt;br&gt;skolor kommer studenterna först på ett sent stadium in i processer som&lt;br&gt;kan ha pågått mycket länge. När ett ärende kommer upp i ett beslutande&lt;br&gt;organ där studenterna är representerade kan möjligheterna till påverkan i&lt;br&gt;praktiken vara små. En förutsättning för ett reellt studentinflytande är&lt;br&gt;därför att studenterna får ingå i beredande organ och att samråd sker i&lt;br&gt;lämpliga former på ett tidigt stadium och under processens olika steg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.3 Studentinflytande genom kursvärderingar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kursvärderingar bör vara obligatoriska inom&lt;br&gt;högskolan. Genom kursvärderingarna bör berörda studenter alltid ges&lt;br&gt;tillfälle att framföra sina erfarenheter och synpunkter. Högskolan bör&lt;br&gt;hålla sammanställningar av resultaten av kursvärderingar och besluten&lt;br&gt;om åtgärder tillgängliga för studenterna. Regeringen avser att införa be-&lt;br&gt;stämmelser härom i högskoleförordningen och i förordningen för Sveri-&lt;br&gt;ges lantbruksuniversitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stämmer i allt väsentligt överens med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget gör Lunds universitet, Stock-&lt;br&gt;holms universitet, Göteborgs universitet, Linköpings universitet, Umeå&lt;br&gt;universitet, Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Mitthögskolan, Högsko-&lt;br&gt;lan Dalarna, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Luleå teknis-&lt;br&gt;ka universitet, Sveriges Förenade Studentkårer, Stockholms universitets&lt;br&gt;Studentkår, Uppsala Studentkår Umeå Studentkår, Karlstads Studentkår,&lt;br&gt;Mälardalens Studentkår, Sveriges lantbruksuniversitets Samlade Student-&lt;br&gt;kårer, Lunds Humanistkår, Centerpartiets Högskoleförbund, Sveriges&lt;br&gt;Psykologförbund, SACO Studentråd och TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer och Lunds Studentkår anser att all&lt;br&gt;verksamhet i högskolan kontinuerligt skall utvärderas - också institutio-&lt;br&gt;ner och fakulteter. Sveriges Förenade Studentkårer och Umeå Studentkår&lt;br&gt;understryker att kurskvalitet är något som måste följas upp med början&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid kursstarten och under genomförandefasen. Flera högskolor uttalar sig&lt;br&gt;positivt för utredningens förslag om kursvärderingar allmänt utan att&lt;br&gt;nämna om högskoleförordningen bör ändras. Det gäller Högskolan i&lt;br&gt;Halmstad, Högskolan i Kalmar, Karlstads universitet, Högskolan Kristi-&lt;br&gt;anstad, Malmö högskola, Lärarhögskolan i Stockholm, LO, Ultuna Stu-&lt;br&gt;dentkår och SACO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolan i Skövde anser att om förslaget skall genomföras bör den&lt;br&gt;inte gälla kurs utan utbildning. Avstyrker gör Högskoleverket som beto-&lt;br&gt;nar att det är viktigt att kursvärderingar används som ett instrument för&lt;br&gt;utveckling. Verket menar att studenternas missnöje över att de inte får&lt;br&gt;någon återkoppling, bör åtgärdas genom att skapa rutiner för att bättre ta&lt;br&gt;till vara utvärderingarna. En liknande bedömning gör Växjö universitet.&lt;br&gt;Karolinska institutet motsätter sig förslaget men påpekar liksom Karl-&lt;br&gt;stads universitet att det viktigaste med kursvärderingar är återkopplingen&lt;br&gt;till studenterna. Örebro universitet tycker att det är att gå för långt att just&lt;br&gt;denna arbetsform skall vara obligatorisk. Sveriges Universitetslärarför-&lt;br&gt;bund, Högskolan i Borås, Högskolan i Gävle och Kungl. Konsthögskolan&lt;br&gt;delar detta synsätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen delar den åsikt som&lt;br&gt;Högskoleutredningen förde fram i sitt betänkande (SOU 1992:1) om hur&lt;br&gt;den goda pedagogiken fungerar: &amp;quot;I en positiv undervisningsmiljö pågår&lt;br&gt;en ständig och förtroendefull dialog mellan lärare och studenter. En un-&lt;br&gt;dervisningsmiljö av god kvalitet karaktäriseras också av en kontinuerlig&lt;br&gt;granskning av det egna arbetet. Att studera och kritiskt värdera det man&lt;br&gt;gör är naturligt i all professionell verksamhet och själva grunden i ett&lt;br&gt;vetenskapligt förhållningssätt.&amp;quot; Beskrivningen pekar på vikten av att så-&lt;br&gt;väl lärarnas som studenternas erfarenheter av lärandet kommer till uttryck&lt;br&gt;och möts i en dialog. Utvärdering av kurser och utbildning är inte bara en&lt;br&gt;fråga om studentinflytande i formell mening, något som kan hänskjutas&lt;br&gt;till studentrepresentanter. En bra utbildning skall resultera i att studenter-&lt;br&gt;na lärt sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin arbetsmiljö. Därige-&lt;br&gt;nom skapas förutsättningar för deras medverkan i kvalitetsarbetet både i&lt;br&gt;utbildningen och senare i arbetslivet. Alla studenter skall därför vara del-&lt;br&gt;aktiga i utvärderingen och informeras om uppföljningen av dess resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den SCB-undersökning som initierats och redovisats i rapporten Stu-&lt;br&gt;dentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) ger dock en annan bild av&lt;br&gt;den verklighet de flesta studenter möter. Kursvärderingar i slutet av kur-&lt;br&gt;sen är etablerade i svensk högskola, oftast i form av ett frågeformulär. I&lt;br&gt;SCB-studien angav 77% av studenterna att de under terminen deltagit i&lt;br&gt;någon form av kursvärdering. Andra undersökningar har visat på lika&lt;br&gt;höga eller högre värden. De studenter som deltar i en kursvärdering i&lt;br&gt;slutet av kursen kan emellertid inte själva tillgodogöra sig resultatet. För-&lt;br&gt;bättringar kommer i bästa fall den följande studentkullen på den aktuella&lt;br&gt;kursen till del. Enkäter av detta slag har ofta låga svarsfrekvenser och&lt;br&gt;riskerar att reduceras till en ritual, om studenterna inte involveras i upp-&lt;br&gt;följningen av resultaten. En förändring av praxis tycks vara nödvändig på&lt;br&gt;denna punkt. I SCB-undersökningen hade endast 19% av studenterna fått&lt;br&gt;ta del av den föregående kursgruppens erfarenheter. Få studenter visade&lt;br&gt;tilltro till att kursvärderingar leder till reella förbättringar. Högskolever-&lt;br&gt;ket har granskat lärosätenas kvalitetsarbete. I de flesta av dessa gransk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningar behandlas kursvärderingarnas roll. De ger i stort samma bild som&lt;br&gt;SCB-undersökningen. I flertalet fall konstateras brister i informationen&lt;br&gt;till studenterna om resultaten och om åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kursvärderingar utgår från utbildningens mål och hur dessa förverkli-&lt;br&gt;gas. De innefattar liksom annan utvärdering en bedömning av såväl ut-&lt;br&gt;bildningens förutsättning som dess genomförande och resultat. Exami-&lt;br&gt;natoms bedömningar av studieresultaten är ett led i kursvärderingen. Så-&lt;br&gt;väl lärarnas som studenternas erfarenheter av kursen måste komma till&lt;br&gt;uttryck för att man skall kunna förklara de resultat som uppnåtts och ska-&lt;br&gt;pa en grund för förbättringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att kursvärderingar är en utgångspunkt för studenters&lt;br&gt;och lärares delaktighet i och inflytande på kvalitetsarbetet. De bör vara&lt;br&gt;obligatoriska inom högskolan. Utvärdering på kursnivå är ett nödvändigt&lt;br&gt;inslag i uppbyggnaden av ett systematiskt kvalitetsarbete. Kursvärdering-&lt;br&gt;ar kan genomföras på olika sätt. Studenterna skall alltid ges tillfälle att&lt;br&gt;framföra sina erfarenheter och synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studenternas ansvar att medverka i kursvärderingen måste förenas med&lt;br&gt;en rättighet att få information om resultaten och att få delta i diskussionen&lt;br&gt;om förbättringar. Alla studenter skall ha rätt att dra fördelar av kursvär-&lt;br&gt;deringen för sina studier och sin utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att erfarenheter från kursvärderingarna verkligen tas till&lt;br&gt;vara och vid behov leder till förändringar. Genom möjligheten att ta del&lt;br&gt;av sammanställningarna blir kursvärderingarna ett mer effektivt instru-&lt;br&gt;ment. Om studenterna ser att kursvärderingarna kommer till användning&lt;br&gt;kommer engagemanget för att aktivt delta i dem öka, vilket ytterligare&lt;br&gt;stärker deras funktion.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.4 Studentinflytande i anslutning till årsredovisningarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Genom ett tillägg i högskoleförordningen och&lt;br&gt;i förordningen för Sveriges lantbruksuniversitet bör studentkårerna ges&lt;br&gt;rätt att framföra erfarenheter och synpunkter i direkt anslutning till hög-&lt;br&gt;skolornas årsredovisningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med rege-&lt;br&gt;ringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har behandlat frå-&lt;br&gt;gan är positiva till förslaget. Högskoleverket tillstyrker att högskolans&lt;br&gt;årsredovisning innehåller studentkårens synpunkter, men avstyrker att&lt;br&gt;det sker i bilaga. Högskolan i Borås anser att förslaget är utmärkt. Växjö&lt;br&gt;universitet, Ungdomsstyrelsen, Lunds universitets Studentkår och TCO&lt;br&gt;tillstyrker liksom Mitthögskolan, som tillägger att Studentkåren vid Mitt-&lt;br&gt;högskolan har ombetts att göra detta redan i högskolans årsredovisning&lt;br&gt;för 1998. Sveriges Förenade Studentkårer uttrycker sitt stora gillande av&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag men vill betona att Högskoleverket eller Utbild-&lt;br&gt;ningsdepartementet måste göra en sammanställning och utvärdering av&lt;br&gt;studenternas åsikter samt sörja för att dessa leder till åtgärder för att stär-&lt;br&gt;ka inflytandet där det är bristfälligt. Uppsala universitet avstyrker förfa-&lt;br&gt;randet. Högskolan i Gävle avstyrker med motiveringen att studentkåren&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redan genom sin formella ställning i högskolestyrelsen deltar i beslutet att Prop. 1999/2000:28&lt;br&gt;fastställa och avge årsredovisning. KTH anser att en årsredovisning&lt;br&gt;framför allt bör vara tydlig och ha ett relevant sakinnehåll. Det är fullt&lt;br&gt;möjligt att studentkåren ibland skulle kunna bidra med stoff till årsredo-&lt;br&gt;visningen men det är inte givet att så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Regeringen anser att studentkå-&lt;br&gt;rens erfarenheter och synpunkter som framförs i direkt anslutning till&lt;br&gt;högskolans årsredovisning, blir ett starkt instrument för att uttrycka stu-&lt;br&gt;dentkårens samlade syn på högskolans utveckling och resultat i de avse-&lt;br&gt;enden som är relevanta med avseende på årsredovisningen. Det finns ett&lt;br&gt;värde i att studentkåren som organisation har denna möjlighet. Det skall&lt;br&gt;ankomma på högskolestyrelsen att sända in studentkårens eller studentkå-&lt;br&gt;remas synpunkter till regeringen samtidigt med årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt. Det innebär att kvalitetsarbetet vid högskolorna är&lt;br&gt;en gemensam angelägenhet för personalen och studenterna. Tidigare har&lt;br&gt;detta-enligt andra stycket - uttryckligen framgått bara i fråga om re-&lt;br&gt;sursutnyttjandet. Genom tredje stycket görs det tydligt att såväl persona-&lt;br&gt;len som studenterna har en central roll att spela i arbetet med att utveckla&lt;br&gt;kvaliteten i högskolans verksamhet. Till personalen räknas såväl lärare&lt;br&gt;som övriga anställda. Självfallet är kvalitetsarbetet en angelägenhet också&lt;br&gt;för högskolan som myndighet och dess organ. Det har inte ansetts be-&lt;br&gt;hövligt att säga det uttryckligen i lagtexten. Andra stycket har ändrats&lt;br&gt;redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 1 § andra stycket framgår det att 4 § gäller såväl universitet&lt;br&gt;som högskolor. Paragrafen gäller också enskilda utbildningsanordnare&lt;br&gt;som har tillstånd att utfärda högskoleexamen (se 2 och 3 §§ lagen&lt;br&gt;[1993:792] om tillstånd att utfärda vissa examina).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till ändringarna har behandlats i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I första stycket anges det som en grundläggande princip&lt;br&gt;att studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid&lt;br&gt;högskolorna. Med utbildning avses såväl grundutbildning som forskarut-&lt;br&gt;bildning. Första stycket skall ses i samband med de andra författningsbe-&lt;br&gt;stämmelser som är avsedda att ge studenterna inflytande, t.ex. 2 kap. 4&lt;br&gt;och 6 §§, där det sägs att studenterna har rätt att vara representerade i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högskolans styrelse samt i fakultetsnämndema och i de särskilda organen&lt;br&gt;för utbildning och forskning. Ytterligare författningsbestämmelser om&lt;br&gt;studentinflytande finns i bl.a. högskoleförordningen (1993:100). Enligt&lt;br&gt;andra stycket skall högskolorna verka för att studenterna tar en aktiv del i&lt;br&gt;högskolans arbete med att vidareutveckla utbildningen. Det ligger på&lt;br&gt;högskolorna att praktiskt underlätta och på andra sätt uppmuntra och&lt;br&gt;medverka till att studenterna aktivt engagerar sig i utvecklingsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller 4 § avser 4 a § såväl universitet som högskolor&lt;br&gt;och den får betydelse också för enskilda utbildningsanordnare med exa-&lt;br&gt;menstillstånd enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa exa-&lt;br&gt;mina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till förslaget har behandlats i avsnitten 7.1 och 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: vice statsministser Hjelm-Wallén, ordförande, och statsrå-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den Freivalds, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow, Östros, Messing,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:28 Studentinflytande och&lt;br&gt;kvalitetsutveckling i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59609, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU12</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-11-30 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-12-01 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-12-02 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-12-16 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:26:01</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0328</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 04:26:01</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:UbU12</uppgift>
<ref_dok_id>GN01UbU12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Studentinflytande och kvalitetsutveckling m.m. i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub13</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub13</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub14</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub14</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub12</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub12</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Andersson  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:28&lt;br/&gt;
Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub15</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub15</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>