<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285960</hangar_id>
 <dok_id>GN0325</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>25</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:25</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Försvarsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>25</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-11-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0325/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0325</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0325</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:25&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lag om forsvarsunderrättelseverksamhet&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0325/prop_19992000__25-1.png" style="width:37pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn von Sydow&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(F örsvarsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att riksdagen antar en lag om försvarsunderrättel-&lt;br&gt;severksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser om försvarsunderrättelseverksamhetens&lt;br&gt;uppgifter och arbetsformer. Där anges att verksamheten skall bedrivas&lt;br&gt;bl.a. för att kartlägga yttre militära hot mot landet samt att verksamheten&lt;br&gt;inte far avse uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger in-&lt;br&gt;om ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete. I lagen anges att verksamheten skall bedrivas&lt;br&gt;av Försvarsmakten och de andra myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;I lagen finns också bestämmelser om utlandssamarbete i underrättelsefrå-&lt;br&gt;gor och om insyn i underrättelseverksamheten. Lagen föreslås träda i&lt;br&gt;kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet.........................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund och utgångspunkter...........................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Fyra grundprinciper för försvarsunderrättelseverksamheten............7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsmakternas intentioner..................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landets yttre säkerhet.........................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Landets egna behov..........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Syftet med utlandssamarbete............................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En lagreglering av försvarsunderrättelseverksamheten...................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behovet av en lagreglering...............................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Försvarsunderrättelseverksamhet......................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsmetoder...................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utlandssamarbete..............................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förhållandet till polisens och&amp;nbsp;andra myndigheters&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottsbekämpande och brottsförebyggande&lt;br&gt;verksamhet........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insyn..................................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Underrättelseutbildning...................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande..................................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser av&amp;nbsp;förslaget..........................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;F örfattningskommentar...................................................................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Underrättelsetjänsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en översyn (SOU 1999:37).................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Betänkandets förslag till lagtext............................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkandet............................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 november 1999.27&lt;br&gt;Rättsdatablad...........................................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 * Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till lag om försvarsunderrättelseverk-&lt;br&gt;samhet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas för att kartlägga yttre&lt;br&gt;militära hot mot landet och till stöd för svensk utrikes-, försvars- och sä-&lt;br&gt;kerhetspolitik. I verksamheten ingår att medverka i svenskt deltagande i&lt;br&gt;internationellt säkerhetssamarbete och att, enligt vad regeringen närmare&lt;br&gt;bestämmer, medverka med underrättelser för att stärka samhället vid svå-&lt;br&gt;ra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inrikt-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas av Försvarsmakten och&lt;br&gt;de andra myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Uppgifterna som anges i 1§ skall fullgöras genom inhämtning, bear-&lt;br&gt;betning och analys av information. Analyser av hotbilder och bedöm-&lt;br&gt;ningar i underrättelsefrågor skall rapporteras till Regeringskansliet och&lt;br&gt;andra berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § De myndigheter som skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet&lt;br&gt;far, enligt regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla&lt;br&gt;samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och internationella or-&lt;br&gt;ganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Försvarsunderrättelseverksamheten får inte avse uppgifter som enligt&lt;br&gt;lagar eller andra föreskrifter ligger inom ramen för polisens och andra&lt;br&gt;myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En särskild nämnd under regeringen skall ha insyn i försvarsunder-&lt;br&gt;rättelseverksamheten enligt vad regeringen närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 19 december 1996 om direktiv (dir. 1996:111)&lt;br&gt;till en kommitté med uppgift att se över underrättelsetjänstens uppgifter,&lt;br&gt;ledning och utformning. Med stöd av regeringens bemyndigande förord-&lt;br&gt;nade dåvarande chefen för Försvarsdepartementet, statsrådet Thage G&lt;br&gt;Peterson, hovrättspresidenten Johan Hirschfeldt, numera f.d. generaldi-&lt;br&gt;rektören Kerstin Fredga och numera f.d. ambassadören Pär Kettis att vara&lt;br&gt;ledamöter av kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet 1996 års underrättelsekommitté, läm-&lt;br&gt;nade i mars 1999 sitt betänkande Underrättelsetjänsten - en översyn&lt;br&gt;(SOU 1999:37).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av betänkandet jämte kommitténs lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 1 respektive bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstans-&lt;br&gt;erna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga i Försvarsde-&lt;br&gt;partementet (dnr FÖ1999/836/RS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund och utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den militära underrättelsetjänsten har tidigare varit föremål för gransk-&lt;br&gt;ning bl.a. av 1974 års underrättelseutredning. På grundval av Underrät-&lt;br&gt;telseutredningens betänkande Den militära underrättelsetjänsten (SOU&lt;br&gt;1976:19) fastställde statsmakterna år 1976 de nuvarande principerna för&lt;br&gt;den militära underrättelsetjänsten (prop. 1975/76:189, bet. FöU&lt;br&gt;1975/76:40, rskr. 1975/76:373).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsutskottet uttalade i anslutning till det senaste försvarsbeslutet i&lt;br&gt;bet. 1995/96:FöUl att det för sin del ansåg det motiverat med en översyn&lt;br&gt;av underrättelsetjänsten för att därmed säkerställa att den ges en sådan&lt;br&gt;ledning och utformning som svarar mot de särskilda behov som inrikt-&lt;br&gt;ningen av totalförsvaret erfordrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1996 års underrättelsekommitté har haft i uppgift att lägga fram förslag&lt;br&gt;till en ordning som innebär att statsmakterna får tidig och relevant till-&lt;br&gt;gång till uppgifter, som är av betydelse för frågan om vad som behöver&lt;br&gt;göras för att anpassa totalförsvaret till förändringar i omvärlden. Kom-&lt;br&gt;mittén har vidare haft i uppgift att lägga fram förslag som främjar en hel-&lt;br&gt;hetssyn och en tydligare inriktning från regeringens sida, när det gäller&lt;br&gt;underrättelseverksamheten i stort, liksom grunderna för underrättelse-&lt;br&gt;tjänstens inhämtning, bearbetning och avrapportering av information.&lt;br&gt;Översynen skulle även omfatta organisatoriska frågor av betydelse i&lt;br&gt;sammanhanget. Kommittén skulle också belysa Försvarets underrättelse-&lt;br&gt;nämnds verksamhet, nämndens roll och dess förhållande till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsekommittén har i sitt betänkande lämnat förslag som krä-&lt;br&gt;ver ställningstaganden när det gäller lagreglering av den militära under-&lt;br&gt;rättelseverksamheten, inrättandet av en samordningsfunktion för under-&lt;br&gt;rättelsefrågor i Regeringskansliet, grundprinciperna för underrättelse-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänsten samt insynen i och kontrollen av den militära underrättelsetjäns-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringen i den säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden har&lt;br&gt;påverkat den militära underrättelsetjänsten under senare år. Även om ris-&lt;br&gt;ken för storkrig eller krig mellan stater framstår som avlägsen har inte&lt;br&gt;konflikter och kriser försvunnit ens från vårt närområde. Nya säkerhets-&lt;br&gt;hot har uppstått i form av migrationstryck, politisk och social instabilitet&lt;br&gt;och påfrestningar på det ekologiska systemet. Härtill kommer risk för&lt;br&gt;spridning av massförstörelsevapen, terrorism, etniska och kulturella kon-&lt;br&gt;flikter m.m. Ansvaret för åtgärder mot nya säkerhetshot, som inte bedöms&lt;br&gt;utgöra någon direkt fara för landet, ligger emellertid på olika civila statli-&lt;br&gt;ga och kommunala myndigheter. Den militära underrättelsetjänsten bör&lt;br&gt;emellertid inom ramen för uppdrag, kunna stödja dessa myndigheter med&lt;br&gt;inhämtning och analys av information i särskilda fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ökade satsningarna på internationella fredsfrämjande insatser ställer&lt;br&gt;också krav på underrättelseinformation. Försvarsmakten skall ha förmåga&lt;br&gt;till anpassning till förändringar i omvärldsläget vilket ställer delvis nya&lt;br&gt;krav på den militära underrättelsetjänstens förmåga att upptäcka indika-&lt;br&gt;tioner på sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tyngdpunktsförskjutning sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från traditionell militär förvarning om väpnade angrepp i form av in-&lt;br&gt;vasion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- från heltäckande operativ och taktisk militär förvarning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot strategiska underrättelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot icke-militära underrättelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot mer selektiv uppföljning av militär verksamhet i närområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot förändrade inhämtningsmetoder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot en bredare och mer långsiktig säkerhetspolitisk analys.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt är emellertid att den militära underrättelsetjänsten&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall fullgöra centrala uppgifter inom ramen för den&lt;br&gt;grundberedskap som Försvarsmakten skall upprätthålla för försvar mot&lt;br&gt;väpnat angrepp och för att hävda svensk territoriell integritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 framhållit att den av-&lt;br&gt;ser att inrätta ett särskilt organ för underrättelsefrågor i Regeringskansliet&lt;br&gt;- en samordningsfunktion - bestående av en departementsövergripande&lt;br&gt;beredningsgrupp på statssekreterarnivå stödd av ett samordningssekreta-&lt;br&gt;riat. Samordningsfunktionen skall också fa till uppgift att svara för kva-&lt;br&gt;litetsutvecklingen när det gäller verksamheten hos underrättelsetjänstens&lt;br&gt;organ. Samordningsfunktionen skall regelbundet följa utvecklingen av&lt;br&gt;underrättelsetjänstens bevakning av säkerhetshot mot Sverige och göra&lt;br&gt;bedömningar av underrättelseunderlaget i vid mening. Samordnings-&lt;br&gt;funktionen skall medverka till att underrättelsetjänstens olika organ far en&lt;br&gt;inriktning av sitt arbete som svarar mot Sveriges säkerhetspolitiska be-&lt;br&gt;hov. I arbetet skall särskilt beaktas vilka underrättelsebehov som föran-&lt;br&gt;leds av svensk medverkan i internationella krishanteringsinsatser. Funk-&lt;br&gt;tionen skall också bevaka kvaliteten i underrättelsetjänstens arbete och&lt;br&gt;föreslå erforderliga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsekommittén anser inte, och regeringen har ingen annan&lt;br&gt;uppfattning, att det finns anledning att vidta förändringar avseende den&lt;br&gt;militära underrättelsetjänstens och Försvarets radioanstalts grundorgani-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sation och ställning. Den militära underrättelsetjänsten bör således även&lt;br&gt;fortsättningsvis ingå i Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt bör&lt;br&gt;vara en självständig myndighet under regeringen. Konsekvenserna av&lt;br&gt;kommitténs förslag innebär inte några ekonomiska förändringar av bety-&lt;br&gt;delse. Den militära underrättelsetjänstens framtida resursbehov och&lt;br&gt;eventuella uppgifts- och organisationsändringar far bedömas närmast&lt;br&gt;inom samordningsfunktionen i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen också anmält att den avser att&lt;br&gt;låta förstärka Försvarets underrättelsenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att även fortsättningsvis lämna särskild information&lt;br&gt;direkt till försvarsutskottet i frågor rörande den militära underrättelse-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande behandlas regeringens ställningstagande till Underrättel-&lt;br&gt;sekommitténs förslag om en lagreglering av den militära underrättelse-&lt;br&gt;verksamheten. Dessutom informeras om de förslag som kommittén läm-&lt;br&gt;nat till regeringen om fyra grundprinciper för underrättelseverksamheten&lt;br&gt;och en samordnad utbildning inom underrättelseområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Fyra grundprinciper för försvarsunder-&lt;br&gt;rättelseverksamheten&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att det i den militära underrättelseverksamheten ingår att&lt;br&gt;medverka i internationellt säkerhetssamarbete och att stärka samhället vid&lt;br&gt;svåra påfrestningar på samhället i fred är det enligt regeringen erforder-&lt;br&gt;ligt med ett begrepp för verksamheten som inte bara täcker underrättelse-&lt;br&gt;verksamhet till stöd för det militära försvaret. Regeringen anser därför att&lt;br&gt;en lämplig benämning för den beskrivna underrättelseverksamheten är&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundprinciperna för den militära underrättelseverksamheten har sitt&lt;br&gt;ursprung i olika propositioner (prop. 1975/76:189 och prop.&lt;br&gt;1991/92:102) och utskottsbetänkanden (bet. FöU1973:25, bet.&lt;br&gt;FöU1975/76:40, bet. KU1987/88:40, bet. 1990/91 :KU30 och bet.&lt;br&gt;1991/92:KU30). Grundprinciperna har kommit till uttryck i hemliga re-&lt;br&gt;geringsbeslut och regleringsbrev som ett led i den årliga styrningen av&lt;br&gt;underrättelsetjänstens verksamhet. De finns för närvarande fastlagda i ett&lt;br&gt;öppet regleringsbrev för totalförsvaret för år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De fyra grundprinciper för försvarsunderrättelseverksamheten som re-&lt;br&gt;dovisas nedan återfinns till viss del i regeringens förslag till en lag om&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamhet. Regeringen anser att det trots detta&lt;br&gt;finns skäl att redogöra för grundprinciperna i sin helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Statsmakternas intentioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Grundprincipen om statsmakternas inten-&lt;br&gt;tioner bör lyda på följande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas i enlighet med&lt;br&gt;statsmakternas utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intentioner.&lt;br&gt;Verksamheten far styras endast av våra egna behov och prioriteringar.&lt;br&gt;Härvid skall dock även hänsyn tas till den ökade vikt som statsmak-&lt;br&gt;terna faster vid det internationella säkerhetssamarbetet i form av stöd&lt;br&gt;till och deltagande i säkerhetsfrämjande samarbete och fredsfrämjande&lt;br&gt;och humanitära insatser och de särskilda krav på underrättelse-&lt;br&gt;verksamheten som detta ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;har inte haft någon invändning mot kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I regleringsbrevet för totalförsva-&lt;br&gt;ret för år 1999 anges när det gäller grundprincipen om statsmakternas&lt;br&gt;intentioner följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseverksamheten skall bedrivas i enlighet med statsmak-&lt;br&gt;ternas utrikes- och säkerhetspolitiska intentioner. Härvid skall hän-&lt;br&gt;syn tas till den ökade vikt som statsmakterna faster vid deltagande i&lt;br&gt;internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Verksam-&lt;br&gt;heten får styras endast av våra egna behov och prioriteringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten ligger självfallet liksom all annan&lt;br&gt;statsverksamhet i linje med statsmakternas intentioner. Med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens speciella karaktär är det emellertid angeläget att detta be-&lt;br&gt;tonas särskilt. Statsmakternas ansvar för inriktningen av försvarsunder-&lt;br&gt;rättelseverksamheten avser försvars-, utrikes- och säkerhetspolitiska frå-&lt;br&gt;gor. Uppgiften för det svenska totalförsvaret att kunna stå till förfogande&lt;br&gt;för säkerhetsfrämjande samarbete och fredsfrämjande och humanitära&lt;br&gt;insatser är en naturlig del i denna princip. Underrättelseverksamheten får&lt;br&gt;styras endast av &amp;quot;våra egna behov och prioriteringar&amp;quot;. När det gäller sam-&lt;br&gt;arbete med andra länder i fredsfrämjande operationer och krishantering&lt;br&gt;har underrättelseinhämtningen som syfte att stödja en gemensam ofta&lt;br&gt;internationellt sanktionerad insats. Restriktionen att underrättelseverk-&lt;br&gt;samhet far styras endast av våra egna behov bör i sådana operationer ges&lt;br&gt;en sådan tolkning att en viss arbetsfördelning medges mellan de i opera-&lt;br&gt;tionen deltagande staterna. Detta bör komma till ett tydligare uttryck än&lt;br&gt;tidigare. Grundprincipen bör ha följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas i enlighet med&lt;br&gt;statsmakternas utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intentioner.&lt;br&gt;Verksamheten får styras endast av våra egna behov och priorite-&lt;br&gt;ringar. Härvid skall dock även hänsyn tas till den ökade vikt som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;statsmakterna faster vid det internationella säkerhetssamarbetet i&lt;br&gt;form av stöd till och deltagande i säkerhetsfrämjande samarbete och&lt;br&gt;fredsfrämjande och humanitära insatser och de särskilda krav på&lt;br&gt;underrättelseverksamheten som detta ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Landets yttre säkerhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Grundprincipen om landets yttre säkerhet&lt;br&gt;bör ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten får uteslutande avse underrättel-&lt;br&gt;ser av betydelse för rikets yttre säkerhet och för det internationella&lt;br&gt;säkerhetssamarbetet i form av svenskt stöd till och deltagande i säker-&lt;br&gt;hetsfrämjande samarbete samt i fredsfrämjande och humanitära insat-&lt;br&gt;ser. Den får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens&lt;br&gt;och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer i huvudsak med regering-&lt;br&gt;ens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;har inte haft någon invändning mot kommitténs bedömning. Kustbevak-&lt;br&gt;ningen och Tullverket har vad gäller kommitténs bedömning att den mi-&lt;br&gt;litära underrättelsetjänsten inte far ha en egen inriktning på underrättelser&lt;br&gt;inom polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande verksamhet&lt;br&gt;framhållit att detta bör omfatta alla brottsbekämpande myndigheters&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Principen om landets yttre säker-&lt;br&gt;het formuleras i regleringsbrevet på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära underrättelseverksamheten far uteslutande avse under-&lt;br&gt;rättelser av betydelse för landets yttre säkerhet och den far inte vara&lt;br&gt;inriktad på uppgifter som ligger inom ramen för polisens brottsbe-&lt;br&gt;kämpande och brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de allmänna krav som ställs på försvarsunderrättelseverksamhe-&lt;br&gt;ten är att den har att utgå från att den endast far inhämta, bearbeta och&lt;br&gt;lagra sådan information som är ägnad att öka eller befästa vår kunskap&lt;br&gt;om andra länder i sådana avseenden som har betydelse för vårt lands yttre&lt;br&gt;säkerhet. Försvarsunderrättelseverksamheten får sålunda inte vara inrik-&lt;br&gt;tad på frågor som berör landets inre säkerhet. Den bör inte avse under-&lt;br&gt;rättelser inom polisens och andra brottsbekämpande myndigheters verk-&lt;br&gt;samhet. Den nuvarande principen bör vidgas något med hänsyn till för-&lt;br&gt;svarsunderrättelseverksamhetens uppgifter i fråga om det internationella&lt;br&gt;säkerhetssamarbetet. Grundprincipen bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten får uteslutande avse underrät-&lt;br&gt;telser av betydelse för rikets yttre säkerhet och för det internatio-&lt;br&gt;nella säkerhetssamarbetet i form av svenskt stöd till och deltagande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i säkerhetsfrämjande samarbete samt i fredsfrämjande och humani-&lt;br&gt;tära insatser. Den får inte avse uppgifter som ligger inom ramen för&lt;br&gt;polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och brottsföre-&lt;br&gt;byggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Landets egna behov&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Grundprincipen om landets egna behov bör&lt;br&gt;lyda följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall tjäna endast vårt lands sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska intressen och får därmed inte bedrivas på uppdrag av&lt;br&gt;någon annan stat eller låta andra staters intressen gå före våra egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;har inte haft någon invändning mot kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Principen om landets egna behov&lt;br&gt;formuleras på följande vis i regleringsbrevet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelse- och säkerhetstjänsten får inte bedriva verksamhet på&lt;br&gt;uppdrag av någon annan stat eller låta andra staters intressen gå fö-&lt;br&gt;re våra egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en självklar och grundläggande princip att försvarsunderrättel-&lt;br&gt;severksamheten endast skall styras med ledning av den samlade svenska&lt;br&gt;säkerhetspolitikens behov och krav. Verksamheten får därmed inte bedri-&lt;br&gt;vas på det sättet att andra underrättelser hämtas in än sådana som stats-&lt;br&gt;makterna och det svenska försvaret har behov av för egen del. I samman-&lt;br&gt;hanget bör dock beaktas att underrättelseorganen härvid kan komma i&lt;br&gt;kontakt med &amp;quot;överskottsinformation&amp;quot;. Inte heller får underrättelseorganen&lt;br&gt;låta andra staters intressen gå före det egna landets intressen i det som&lt;br&gt;annars anges som för landet nyttiga informationsutbytet med utländska&lt;br&gt;underrättelsetjänster. Både det internationella säkerhetssamarbetet och de&lt;br&gt;nya hot och risker som hänförs till säkerhetspolitiken medför ett ökat be-&lt;br&gt;hov av underrättelseutbyte med andra stater. Ansvaret för åtgärder mot de&lt;br&gt;nya hoten ligger på de civila statliga och kommunala myndigheter, som&lt;br&gt;har att bära ansvar för åtgärder inom respektive verksamhetsområde. Ge-&lt;br&gt;nom att föra in uttrycket &amp;quot;vårt lands säkerhetspolitiska intressen&amp;quot; vid&lt;br&gt;formuleringen av principen ges ett vidgat utrymme för nya samarbets-&lt;br&gt;former och en kongruens erhålls med de tidigare angivna grundprinciper-&lt;br&gt;na. Säkerhetstjänsten bör tas bort ur sammanhanget. Grundprincipen bör&lt;br&gt;lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall tjäna endast vårt lands sä-&lt;br&gt;kerhetspolitiska intressen och får därmed inte bedrivas på uppdrag&lt;br&gt;av någon annan stat eller låta andra staters intressen gå före våra&lt;br&gt;egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Syftet med utlandssamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Grundprincipen om syftet med utlands-&lt;br&gt;samarbete bör ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamhetens utbyte av information med ut-&lt;br&gt;ländska underrättelse- och säkerhetstjänster får ske endast under förut-&lt;br&gt;sättning att syftet är att tjäna statsledningen och det svenska totalför-&lt;br&gt;svaret samt att lämnade uppgifter inte är till skada för svenska intres-&lt;br&gt;sen. I sammanhanget bör erinras om den begränsning i fråga om ut-&lt;br&gt;lämnande av uppgifter som de svenska bestämmelserna om sekretess&lt;br&gt;och personuppgifter kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Huvuddelen av de remissinstanser som yttrat sig&lt;br&gt;har inte haft någon invändning mot kommitténs bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I regleringsbrevet anges:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av information med utländska underrättelse- och säkerhets-&lt;br&gt;tjänster far ske endast under förutsättning att syftet är att tjäna&lt;br&gt;statsledningen och det svenska totalförsvaret samt att av oss lämna-&lt;br&gt;de uppgifter inte är till skada för svenska intressen. I sammanhanget&lt;br&gt;bör erinras om den begränsning i fråga om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;som den svenska sekretesslagstiftningen innebär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamhetens samarbete med utländska under-&lt;br&gt;rättelseorganisationer måste självklart utgå från att det tjänar statsled-&lt;br&gt;ningen och det svenska totalförsvaret och det får självfallet inte vara till&lt;br&gt;skada för svenska intressen. Principiella ställningstaganden när det gäller&lt;br&gt;arten och omfattningen av underrättelseutbytet med utländska underrät-&lt;br&gt;telseorganisationer träffas av överbefälhavaren respektive chefen för För-&lt;br&gt;svarets radioanstalt efter underrättelse till regeringen genom försvarsmi-&lt;br&gt;nistern. Sekretesslagen och personuppgiftslagen reglerar i vilken ut-&lt;br&gt;sträckning uppgifter får lämnas från svensk myndighet till utländsk myn-&lt;br&gt;dighet. Principen bör nu kompletteras med en erinran även om vad som&lt;br&gt;gäller på personuppgiffsområdet. Principen bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamhetens utbyte av information med ut-&lt;br&gt;ländska underrättelse- och säkerhetstjänster får ske endast under&lt;br&gt;förutsättning att syftet är att tjäna statsledningen och det svenska&lt;br&gt;totalförsvaret samt att lämnade uppgifter inte är till skada för&lt;br&gt;svenska intressen. I sammanhanget bör erinras om den begränsning&lt;br&gt;i fråga om utlämnande av uppgifter som de svenska bestämmelser-&lt;br&gt;na om sekretess och personuppgifter kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;En lagreglering av försvarsunderrättelseverk- &lt;sup&gt;Pr&lt;/sup&gt;°P-1999/2000:25&lt;br&gt;samheten&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Behovet av en lagreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det är i ett demokratiskt samhälle viktigt&lt;br&gt;att de grundprinciper som styr försvarsunderrättelseverksamheten&lt;br&gt;kommer till uttryck i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i den-&lt;br&gt;na del har inte haft någon invändning mot den bedömning som redovisas&lt;br&gt;i betänkandet. Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen har som enda re-&lt;br&gt;missinstanser invänt mot bedömningen och bl.a. anfört att de frågor som&lt;br&gt;lagförslaget omfattar inte faller inom det obligatoriska lagområdet. Sä-&lt;br&gt;kerhetspolisen har vidare anfört att kommitténs lagförslag innebär att&lt;br&gt;riksdagen endast ger bemyndiganden till regeringen i en rad avseenden&lt;br&gt;och att kommitténs syfte att låta riksdagen lägga fast och avgränsa under-&lt;br&gt;rättelsetjänstens uppgifter och befogenheter därför inte åstadkoms.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Den militära underrättelseverk-&lt;br&gt;samheten är i många länder reglerad i lag. I de fall som den militära un-&lt;br&gt;derrättelsetjänsten har sådana uppgifter inom den inre nationella säker-&lt;br&gt;heten som även innefattar polisiära uppgifter är detta en naturlig sak. Eu-&lt;br&gt;ropakonventionen och den svenska regeringsformen innehåller krav på&lt;br&gt;att begränsningar av visst innehåll av medborgarnas fri- och rättigheter&lt;br&gt;endast får meddelas genom lag. Säkerhetspolisens verksamhet är följakt-&lt;br&gt;ligen i dessa delar reglerad genom bestämmelser i bl.a. rättegångsbalken&lt;br&gt;och polislagen (1984:387). Den militära underrättelsetjänsten i Sverige&lt;br&gt;sysslar med rikets yttre säkerhet och har inte sådana uppgifter som enligt&lt;br&gt;regeringsformen fordrar lagform. Även om lagform inte är obligatorisk,&lt;br&gt;kan riksdagen fatta beslut genom lag. Så har också skett i en inte obetyd-&lt;br&gt;lig omfattning. Ett syfte kan vara att binda regeringen och andra berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det i ett demokratiskt samhälle är viktigt att en&lt;br&gt;sådan betydelsefull och ofta uppmärksammad verksamhet som försvars-&lt;br&gt;underrrättelseverksamheten är reglerad i lag. Det är angeläget att riksda-&lt;br&gt;gen lägger fast ramarna för denna underrättelseverksamhet och anger&lt;br&gt;dess huvudsakliga uppgifter och arbetsformer. Genom lagen kan riksda-&lt;br&gt;gen ge de fasta utgångspunkterna för den närmare regleringen av verk-&lt;br&gt;samheten, som sedan kan ske med stöd av regeringens förordningsmakt.&lt;br&gt;Underrättelseverksamheten är av sådan art att det av naturliga skäl inte är&lt;br&gt;möjligt att i lagform reglera den i detalj.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att lagreglera försvarsunderrättelseverksamheten markeras&lt;br&gt;vikten av en väl fungerande underrättelseverksamhet som bedrivs utifrån&lt;br&gt;i ett demokratiskt samhälle godtagbara grundprinciper. Det är regering-&lt;br&gt;ens uppfattning att en lagreglering kommer att från allmänhetens sida&lt;br&gt;bidra till ett högt förtroende för verksamheten och en förståelse för dess&lt;br&gt;betydelse för det svenska försvaret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen innebär inte någon förändring vad gäller rege-&lt;br&gt;ringens konstitutionella möjligheter att styra försvarsunderrättelseverk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samheten. Informella kontakter mellan regeringen eller företrädare för Prop. 1999/2000:25&lt;br&gt;Regeringskansliet och tjänstemän hos myndigheterna är viktiga och nöd-&lt;br&gt;vändiga inslag i regeringens relationer till myndigheterna. Regeringen&lt;br&gt;bedömer att lagregleringen inte hindrar utan medger nödvändigt utrymme&lt;br&gt;för de informella kontakter som behövs på underrättelseområdet. Som&lt;br&gt;regeringen konstaterat i propositionen 1999/2000:1, utgiftsområde 6,&lt;br&gt;finns det behov av en förstärkt samordning av underrättelseverksamheten.&lt;br&gt;Regeringen avser därför att låta inrätta ett särskilt organ - en samord-&lt;br&gt;ningsfunktion - bestående av en beredningsgrupp på statssekreterarnivå&lt;br&gt;och ett samordningssekretariat i Regeringskansliet. Samordningsfunktio-&lt;br&gt;nens utformning och närmare uppgifter bereds för närvarande i Rege-&lt;br&gt;ringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Försvarsunderrättelseverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas&lt;br&gt;för att kartlägga yttre militära hot mot landet och till stöd för svensk&lt;br&gt;utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik. I verksamheten ingår att med-&lt;br&gt;verka i det svenska deltagandet i internationellt säkerhetssamarbete&lt;br&gt;och att medverka med underrättelser för att stärka samhället vid svåra&lt;br&gt;påfrestningar på samhället i fred. Regeringen skall bemyndigas att&lt;br&gt;närmare bestämma i vilken utsträckning försvarsunderrättelsetjänsten&lt;br&gt;skall medverka i sistnämnda uppgift. Regeringen skall bemyndigas att&lt;br&gt;bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamheten skall bedrivas av Försvarsmak-&lt;br&gt;ten. Regeringen skall bemyndigas att bestämma vilka ytterligare myn-&lt;br&gt;digheter som skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med ovanstående innehåll skall införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig har&lt;br&gt;biträtt eller tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran. Kammarrät-&lt;br&gt;ten i Jönköping har ansett att lagen bör innehålla en definition av begrep-&lt;br&gt;pet försvarsunderrättelseverksamhet. Rikspolisstyrelsen har ifrågasatt om&lt;br&gt;det i begreppet försvarsunderrättelseverksamhet även ingår säkerhetsun-&lt;br&gt;derrättelseverksamhet. Säkerhetspolisen, som ansett att det är osäkert vad&lt;br&gt;som omfattas av begreppet försvarsunderrättelseverksamhet, har anfört&lt;br&gt;att verksamheten i vissa avseenden synes sammanfalla med den säker-&lt;br&gt;hetsunderrättelseverksamhet som Säkerhetspolisen bedriver. Säkerhets-&lt;br&gt;polisen har vidare ifrågasatt om en åtskillnad till begreppet kriminalun-&lt;br&gt;derrättelsetjänst verkligen åstadkoms. Statens räddningsverk har ifråga-&lt;br&gt;satt om den av kommittén valda benämningen av den aktuella underrät-&lt;br&gt;telseverksamheten harmonierar med bestämmelserna i lagen (1992:1403)&lt;br&gt;om totalförsvar och höjd beredskap. Tullverket har ansett att det är viktigt&lt;br&gt;att det klargörs när, var, hur och med vad den militära underrättelseverk-&lt;br&gt;samheten kan stödja andra myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I de två första grundprinciperna för&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamheten, som redan nämnts i avsnitt 5, anges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhetens förenlighet med statsmakternas intentioner och vad verk-&lt;br&gt;samheten avser. Dessa grundprinciper återspeglas i lagförslagets 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalförsvar är, enligt 1 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd&lt;br&gt;beredskap, verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Av&lt;br&gt;samma bestämmelse framgår att totalförsvar består av militär verksamhet&lt;br&gt;(militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar). Den militära verk-&lt;br&gt;samheten bedrivs av bl.a. Försvarsmakten. Det ligger i sakens natur att&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamheten skall ses som ett led i Försvarsmak-&lt;br&gt;tens uppgifter i fred, under beredskap och i krig. Verksamheten skall ge&lt;br&gt;underlag för Försvarsmaktens beredskap, operativa verksamhet och för-&lt;br&gt;bandsproduktion samt för krigsorganisationens utveckling och materiella&lt;br&gt;förnyelse. Det grundläggande syftet framgår av 1 § första stycket lagför-&lt;br&gt;slaget. Där anges att försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas för&lt;br&gt;att kartlägga yttre militära hot mot landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelseverksamhet skall bedrivas till stöd för svensk ut-&lt;br&gt;rikes-, försvars- och säkerhetspolitik. Detta är en central uppgift för För-&lt;br&gt;svarsmakten och de andra myndigheter som skall bedriva försvarsunder-&lt;br&gt;rättelseverksamhet. Försvarsunderrättelsetjänsten skall tidigt identifiera&lt;br&gt;och redovisa eller ge förvarning om sådana förändringar i omvärldsläget&lt;br&gt;att detta kan ligga till grund för ett politiskt beslut om totalförsvarets an-&lt;br&gt;passning. Underrättelsetjänsten skall i ett kortare perspektiv fortlöpande&lt;br&gt;bidra med information till ett sådant beslutsunderlag att en anpassning av&lt;br&gt;försvarsorganisationens krigsduglighet hinner genomföras inom en viss&lt;br&gt;tid före ett eventuellt angrepp. Underrättelsetjänsten skall vidare kunna&lt;br&gt;identifiera sådana förändringar i omvärldsläget som kan föranleda beslut&lt;br&gt;om anpassningsåtgärder i ett längre tidsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsunderrättelsetjänsten skall medverka i det svenska deltagandet&lt;br&gt;i internationellt säkerhetspolitiskt samarbete eller med andra ord bl.a.&lt;br&gt;kunna samverka med andra länder och internationella organisationer vid&lt;br&gt;sådana internationella operationer som Sverige stödjer eller deltar i. Det&lt;br&gt;gäller att kunna förutse konflikter samt bearbeta inhämtat material och&lt;br&gt;delge bedömningar om säkerhetspolitiska och militära förhållanden. Det&lt;br&gt;krävs också information om säkerhet och operationer till insatsstyrkoma&lt;br&gt;när de befinner sig på platsen för dessa. Vidare skall försvarsunderrättel-&lt;br&gt;setjänsten medverka i uppgiften att stärka samhället vid svåra påfrest-&lt;br&gt;ningar på samhället i fred. Det kan röra sig om att medverka med infor-&lt;br&gt;mation och analys i fråga om sådant som t.ex. internationell terrorism och&lt;br&gt;gränsöverskridande miljöhot. Ansvarsförhållandena på sådana områden&lt;br&gt;påverkas inte av försvarsunderrättelsetjänstens medverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att totalförsvarsresursema skall utformas så att de även kan användas&lt;br&gt;vid internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och stärka&lt;br&gt;samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på&lt;br&gt;samhället framgår av 2 § lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjd&lt;br&gt;beredskap. I 2 § första stycket förordningen (1994:642) med instruktion&lt;br&gt;för Försvarsmakten föreskrivs också att Försvarsmakten i fred bl.a. skall&lt;br&gt;kunna ställa kvalificerade förband och andra resurser till förfogande för&lt;br&gt;internationella fredsfrämjande och humanitära insatser samt kunna stödja&lt;br&gt;samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är självfallet viktigt att försvarsunderrättelsetjänstens medverkan&lt;br&gt;vad gäller svåra påfrestningar är inriktad på sådana hot som den är läm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pad för. Regeringen bör därför närmare bestämma över denna del av för-&lt;br&gt;svarsunderrättelseverksamheten. Lagregleringen innebär inte att de myn-&lt;br&gt;digheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet tillförs några nya&lt;br&gt;arbetsuppgifter. Arbetsuppgifterna är således desamma som tidigare. Re-&lt;br&gt;geringen skall bestämma försvarsunderrättelseverksamhetens närmare&lt;br&gt;inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarsmakten är en sådan myndighet som naturligtvis skall bedriva&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamhet. Detta bör framgå direkt av lagen. Rege-&lt;br&gt;ringen bör bemyndigas att bestämma vilka ytterligare myndigheter som&lt;br&gt;skall bedriva försvarsunderrättelseverksamhet. De myndigheter som där-&lt;br&gt;vid är aktuella är Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk och&lt;br&gt;Försvarets forskningsanstalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den beskrivning och avgränsning som görs i bestäm-&lt;br&gt;melserna i 1-2 §§ i lagförslaget anser regeringen att någon ytterligare&lt;br&gt;precisering av vad som avses med försvarsunderrättelseverksamheten inte&lt;br&gt;är nödvändig (jfr även det sätt på vilket kriminalunderrättelseverksamhet&lt;br&gt;beskrivs i polisdatalagen [1998:622] samt den underrättelseverksamhet&lt;br&gt;som Tullverket respektive skattemyndigheterna bedriver beskrivs i lagen&lt;br&gt;[1997:1058] om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet och&lt;br&gt;lagen [1999:90] om behandling av personuppgifter vid skattemyndighe-&lt;br&gt;ters medverkan i brottsutredningar).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Arbetsmetoder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försvarsunderrättelseverksamheten skall full-&lt;br&gt;göras genom inhämtning, bearbetning och analys av information.&lt;br&gt;Analyser av hotbilder och bedömningar i underrättelsefrågor skall&lt;br&gt;rapporteras till Regeringskansliet och andra berörda myndigheter. En&lt;br&gt;bestämmelse om detta skall införas i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer i sak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen av de remissinstanser som har yttrat sig&lt;br&gt;över lagförslaget har avstyrkt eller haft någon erinran mot förslaget i&lt;br&gt;denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försvarsunderrättelseprocessen består&lt;br&gt;i stora drag av inhämtning, bearbetning och analys samt delgivning av&lt;br&gt;information. Mot denna bakgrund utarbetas hotbildsanalyser och under-&lt;br&gt;rättelsebedömningar som delges Regeringskansliet och andra berörda&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som gäller för annan underrättelseverksamhet, såsom&lt;br&gt;t.ex. kriminalunderrättelseverksamheten, bör huvuddragen av försvarsun-&lt;br&gt;derrättelseprocessen framgå av lagen (jfr polisdatalagen [1998:622], jfr&lt;br&gt;även lagen [1997:1058] om register i Tullverkets brottsbekämpande&lt;br&gt;verksamhet och lagen [1999:90] om behandling av personuppgifter vid&lt;br&gt;skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Utlandssamarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De myndigheter som skall bedriva försvarsun-&lt;br&gt;derrättelseverksamhet far, i enlighet med vad regeringen närmare be-&lt;br&gt;stämmer, etablera och upprätthålla samarbete i underrättelsefrågor&lt;br&gt;med andra länder och internationella organisationer. Lagen skall inne-&lt;br&gt;hålla en bestämmelse med detta innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarets forskningsanstalt har som enda re-&lt;br&gt;missinstans haft synpunkter i denna del. Övriga remissinstanser har bi-&lt;br&gt;trätt, tillstyrkt eller lämnat förslaget utan erinran. Försvarets forsknings-&lt;br&gt;anstalt har anfört att den inom sina olika forskningsområden har omfat-&lt;br&gt;tande utlandskontakter och att lagförslaget kan tolkas så att kontakter&lt;br&gt;som underrättelseenheter inom respektive myndighet har är sådana som&lt;br&gt;är anmälningspliktiga. Vilka kontakter som skall anmälas blir, enligt&lt;br&gt;myndigheten, en bedömningsfråga som lämnar utrymme för visst god-&lt;br&gt;tycke. Försvarets forskningsanstalt har förutsatt att pragmatiska tolkning-&lt;br&gt;ar far göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som redan nämnts i avsnitt 5 anger&lt;br&gt;den fjärde grundprincipen för försvarsunderrättelseverksamheten syftet&lt;br&gt;med utlandssamarbete. I begreppet samarbete innefattas som en central&lt;br&gt;del utbyte av underrättelseinformation. Den tredje grundprincipen, som&lt;br&gt;anger att försvarsunderrättelseverksamheten skall styras av landets säker-&lt;br&gt;hetspolitiska intressen, är härvid naturligtvis av intresse. I lagförslagets&lt;br&gt;3 § anges att regeringen närmare bestämmer frågan om försvarsunderrät-&lt;br&gt;telsetjänstens samarbete i underrättelsefrågor med andra länder och inter-&lt;br&gt;nationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om underrättelsesamarbete är inom regeringen i första hand en&lt;br&gt;uppgift för försvarsministern. Utrikesministern skall hållas underrättad,&lt;br&gt;när fråga som är av betydelse för förhållandet till annan stat eller till&lt;br&gt;mellanfolklig organisation uppkommer hos annan statlig myndighet (jfr&lt;br&gt;10 kap. 8 § regeringsformen). Genom den bestämmelsen åläggs de statli-&lt;br&gt;ga myndigheterna en generell underrättelseplikt visavi utrikesministern.&lt;br&gt;Utrikesministern skall underrättas i så god tid att han eller hon far en reell&lt;br&gt;möjlighet att orientera myndigheten om sakens utrikespolitiska sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att frågan om utlandssamarbetet nu regleras i lag är&lt;br&gt;inte avsett att innebära någon förändring av den praxis som gäller be-&lt;br&gt;träffande vilka kontakter som skall anmälas till regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förhållandet till polisens och andra myndigheters&lt;br&gt;brottsbekämpande och brottsförebyggande&lt;br&gt;verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Försvarsunderrättelseverksamheten far inte av-&lt;br&gt;se uppgifter som enligt lagar eller andra föreskrifter ligger inom ra-&lt;br&gt;men för polisens och andra myndigheters brottsbekämpande och&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete. En bestämmelse om detta skall införas i&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer inte med regeringens. Kommit-&lt;br&gt;tén föreslog att det i försvarsunderrättelseverksamhet inte fick utövas&lt;br&gt;verksamhet som krävde polisiära befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig i den-&lt;br&gt;na del har biträtt eller tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen och Säkerhetspolisen har invänt att förslaget inte över-&lt;br&gt;ensstämmer med den andra grundprincipen för försvarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamheten, nämligen den att verksamheten inte far vara inriktad på&lt;br&gt;uppgifter som ligger inom ramen för polisens brottsbekämpande och&lt;br&gt;brottsförebyggande arbete. I den mån kommitténs förslag innebär nya&lt;br&gt;gränser för underrättelsetjänstens verksamhet avstyrker Säkerhetspolisen&lt;br&gt;förslaget. Kustbevakningen och Tullverket har framhållit att inte endast&lt;br&gt;polisen utan också de har sådana uppgifter av civil natur som ytterst kan&lt;br&gt;kräva att deras tjänstemän utövar de polisiära befogenheter som de till-&lt;br&gt;delats i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I den andra grundprincipen för för-&lt;br&gt;svarsunderrättelseverksamheten, som nämnts i avsnitt 5, anges att verk-&lt;br&gt;samheten inte far avse uppgifter som ligger inom ramen för polisens och&lt;br&gt;andra myndigheters brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete. I&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamheten far inte utövas verksamhet som in-&lt;br&gt;rymmer polisiära befogenheter såsom förundersökningsåtgärder enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken och tvångsmedelanvändning enligt bl.a. polislagen&lt;br&gt;(1984:387). Detta följer redan av lagstiftningen på området och är en na-&lt;br&gt;turlig konsekvens av att det är andra samhällsfunktioner än försvars-&lt;br&gt;underrättelsetjänsten som svarar för den inre nationella säkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som instämmer i de synpunkter som lämnats av bl.a. Riks-&lt;br&gt;polisstyrelsen och Säkerhetspolisen, anser att det uttryckligen i lagen bör&lt;br&gt;framgå att försvarsunderrättelseverksamheten inte far avse uppgifter som&lt;br&gt;ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbekämpan-&lt;br&gt;de och brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse med detta innehåll syftar inte till att utgöra något hin-&lt;br&gt;der mot att myndigheter som sysslar med försvarsunderrättelseverksam-&lt;br&gt;het skall, enligt regeringens bestämmande, kunna lämna andra myndig-&lt;br&gt;heter biträde. Den tekniska utrustning som kan finnas hos en myndighet&lt;br&gt;som är verksam t.ex. med signalspaning inom försvarsunderrättelseverk-&lt;br&gt;samheten skall med stöd av regeringens uppdrag kunna användas även&lt;br&gt;till stöd för verksamhet som bedrivs av annan myndighet inom ramen för&lt;br&gt;sådan myndighetsutövning som den senare myndigheten har att svara för.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försvarets radioanstalt ger, i enlighet med regeringsuppdrag, redan i dag&lt;br&gt;sådant tekniskt stöd. För en sådan ordning talar också att teknisk utrust-&lt;br&gt;ning som det allmänna anskaffat används på ett rationellt sätt. Det skall&lt;br&gt;även finnas utrymme for att ge sådant stöd i andra avseenden. Vidare&lt;br&gt;skall myndigheter som ägnar sig åt försvarsunderrättelseverksamhet, i&lt;br&gt;enlighet med regeringens bestämmande, kunna syssla med uppdragsverk-&lt;br&gt;samhet för annan myndighets räkning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Insyn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I lagen skall finnas en bestämmelse om att en&lt;br&gt;särskild nämnd under regeringen skall ha insyn i försvarsunderrättel-&lt;br&gt;severksamheten i enlighet med vad regeringen närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del&lt;br&gt;har biträtt eller tillstyrkt förslaget eller lämnat det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försvarets underrättelsenämnd har till&lt;br&gt;uppgift att följa underrättelsetjänsten inom Försvarsmakten och Försva-&lt;br&gt;rets radioanstalt samt inom de övriga myndigheter som bedriver under-&lt;br&gt;rättelseverksamhet och som enligt förordningen (1996:1515) med in-&lt;br&gt;struktion för Regeringskansliet hör till Försvarsdepartementet. Regering-&lt;br&gt;en anser att grunden för Försvarets underrättelsenämnds verksamhet nu&lt;br&gt;bör lagfästas genom en allmän bestämmelse i lagen om försvarsunder-&lt;br&gt;rättelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Underrättelseutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Underrättelseutbildningen bör fortsätta att&lt;br&gt;utvecklas. Formerna för detta bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning: Någon form av kvalificerad samordnad ut-&lt;br&gt;bildning som spänner över hela underrättelsefältet bör tillkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försvarshögskolan, Försvarets radioanstalt, För-&lt;br&gt;svarets forskningsanstalt och Rikspolisstyrelsen har i sina yttranden sär-&lt;br&gt;skilt kommenterat vad kommittén anfört i denna del och därvid inte haft&lt;br&gt;något att erinra mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Yrkesofficerama genomgår inom&lt;br&gt;ramen för sin militära utbildning olika typer av underrättelseutbildningar.&lt;br&gt;Vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum genomförs&lt;br&gt;också ett antal specialkurser i underrättelseverksamhet för såväl militär&lt;br&gt;som civil personal. Försvarets radioanstalt bedriver en egen myndighets-&lt;br&gt;anknuten underrättelseutbildning. Dessutom bedrivs underrättelseutbild-&lt;br&gt;ning vid bl.a. Försvarshögskolan, universitet och organisationer som t.ex.&lt;br&gt;Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns numera således ett relativt stort utbud av utbildningsmöjlig-&lt;br&gt;heter inom underrättelseområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen i underrättelseverksamhet bör fortsätta att utvecklas. Ut-&lt;br&gt;vecklingen bör bl.a. omfatta överväganden om en samordnad brett upp-&lt;br&gt;lagd underrättelseutbildning som nu saknas. Utbildningsformer som ökar&lt;br&gt;möjligheterna till och personalens förståelse för ett stärkt samarbete mel-&lt;br&gt;lan underrättelseorganen bör i sammanhanget beaktas. Den funktion för&lt;br&gt;samordning av försvarsunderrättelseverksamhet, som regeringen i bud-&lt;br&gt;getpropositionen för år 2000 anmält att man avser inrätta, bör ha en roll i&lt;br&gt;detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen om försvarsunderrättelseverksamhet föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Ekonomiska konsekvenser av forslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition inte några förändringar inom&lt;br&gt;försvarsunderrättelseområdet som får konsekvenser för statsbudgeten.&lt;br&gt;Lagförslaget kommer inte att medföra några ökade utgifter för berörda&lt;br&gt;myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i budgetpropositionen för år 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1) anmält att det finns behov av en funktion för samordning&lt;br&gt;av underrättelseverksamheten och att den avser att inrätta ett särskilt or-&lt;br&gt;gan för detta i Regeringskansliet. Regeringen har också anmält att den&lt;br&gt;avser att låta förstärka Försvarets underrättelsenämnd. Regeringen har i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 2000 beräknat medel för dessa åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1-2 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna utgör tillsammans en definition av begreppet försvars-&lt;br&gt;underrättelseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket anges försvarsunderrättelseverksamhetens grund-&lt;br&gt;läggande syfte, nämligen att kartlägga yttre militära hot mot landet. För-&lt;br&gt;svarsunderrättelseverksamhet bedrivs till stöd för svensk utrikes-, för-&lt;br&gt;svars- och säkerhetspolitik. Däri ingår att medverka i det svenska delta-&lt;br&gt;gandet i internationellt säkerhetssamarbete och att, enligt vad regeringen&lt;br&gt;närmare bestämmer, medverka med underrättelser i uppgiften att stärka&lt;br&gt;samhället vid svåra påfrestningar på samhället i fred. Regeringens ansvar&lt;br&gt;för försvarsunderrättelseverksamhetens närmare inriktning markeras i&lt;br&gt;andra stycket. I tredje stycket anges att verksamheten skall bedrivas av&lt;br&gt;Försvarsmakten och de andra myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 § anges huvuddragen av försvarsunderrättelseprocessen. Försvars-&lt;br&gt;underrättelseverksamheten sker genom inhämtning, bearbetning och&lt;br&gt;analys av information. Mot denna bakgrund utarbetas hotbildsanalyser&lt;br&gt;och underrättelsebedömningar som delges Regeringskansliet och andra&lt;br&gt;berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna motiveras i avsnitt 6.2 och 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att försvarsunderrättelsetjänsten får, i enlighet med&lt;br&gt;regeringens närmare bestämmande, samarbeta i underrättelsefrågor med&lt;br&gt;andra länder och internationella organisationer. Regeringen avser att i en&lt;br&gt;förordning närmare reglera denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I begreppet samarbete innefattas som en central del utbyte av under-&lt;br&gt;rättelseinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motiveras i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motiveras i avsnitt 6.5, anger att försvarsunderrättel-&lt;br&gt;severksamheten inte far avse uppgifter som enligt lagar eller andra före-&lt;br&gt;skrifter ligger inom ramen för polisens och andra myndigheters brottsbe-&lt;br&gt;kämpande och brottsförebyggande arbete. I försvarsunderrättelseverk-&lt;br&gt;samheten får inte utövas verksamhet som inrymmer polisiära befogenhe-&lt;br&gt;ter såsom förundersökningsåtgärder enligt rättegångsbalken och tvångs-&lt;br&gt;medelanvändning enligt bl.a. polislagen (1984:387).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna allmänna bestämmelse, som motiveras i avsnitt 6.6, lag-&lt;br&gt;fästs grunden för Försvarets underrättelsenämnds verksamhet. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om nämndens uppgifter m.m. finns i förordningen&lt;br&gt;(1988:552) med instruktion för Försvarets underrättelsenämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Underrättelsetjänsten r^J?&lt;sup&gt;9972000&lt;/sup&gt;'&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;- en översyn (SOU 1999:37)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis redovisar Underrättelsekommittén de förändringar i den&lt;br&gt;säkerhetspolitiska utvecklingen i omvärlden, som har påverkat underrät-&lt;br&gt;telsetjänsten under senare år. Under det kalla kriget var huvudintresset&lt;br&gt;från underrättelsetjänstens sida inriktat mot tänkbara anfall från sovjetisk&lt;br&gt;sida och mot Warszawapaktsländemas militära förmåga och avsikter.&lt;br&gt;Underrättelsetjänsten var så gott som uteslutande inriktad på att förutse&lt;br&gt;rent militära hot mot landet. Förutsättningarna för underrättelsetjänsten&lt;br&gt;har nu förändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan mitten av 1990-talet har det vidtagits ett antal åtgärder i de&lt;br&gt;världspolitiska sammanhangen, som har medfört en avspänning i förhål-&lt;br&gt;landena i Europa mellan öst och väst. Olika säkerhetspolitiska avtal har&lt;br&gt;slutits och ett säkerhetspolitiskt samarbete har fördjupats. En större&lt;br&gt;öppenhet om den militära utvecklingen i Europa är ett annat skäl för en&lt;br&gt;översyn av den militära underrättelsetjänstens roll, funktion och uppgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidigare trögrörlighet i den internationella situationen, som rådde&lt;br&gt;före inledningsåren till 1990-talet, har ersatts av en omvärldsutveckling,&lt;br&gt;som i hög grad präglas av föränderlighet och osäkerhet. Även om risken&lt;br&gt;för storkrig eller krig mellan stater framstår som avlägsen har inte kon-&lt;br&gt;flikter och kriser försvunnit ens från vårt närområde. Nya säkerhetshot&lt;br&gt;har uppstått i form av migrationstryck, politisk och social instabilitet och&lt;br&gt;påfrestningar på det ekologiska systemet. Härtill kommer risk för sprid-&lt;br&gt;ning av massförstörelsevapen, terrorism, etniska och kulturella konflikter&lt;br&gt;m.m. Detta är förhållanden, som måste beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade satsningen på internationella fredsfrämjande insatser ställer&lt;br&gt;också nya krav på underrättelseinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det mycket begränsade militära hotet i det nuvarande omvärldsläget&lt;br&gt;har lett till att det militära försvarets omedelbara krigsduglighet och be-&lt;br&gt;redskap i Sverige liksom i många andra länder har begränsats. Detta krä-&lt;br&gt;ver en förmåga till anpassning till förändringar i omvärldsläget, som&lt;br&gt;ställer delvis nya krav på en underrättelsetjänst att upptäcka indikationer&lt;br&gt;på sådana förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för Underrättelsekommitténs utredningsuppdrag är&lt;br&gt;den roll, som underrättelsetjänsten bör spela i den förnyelse av totalför-&lt;br&gt;svaret som 1995 och 1996 års försvarsbeslut innebär mot bakgrund av&lt;br&gt;bl.a. den förändrade säkerhetspolitiska situationen i omvärlden. I direkti-&lt;br&gt;ven för utredningen har angivits att kommittén skall göra en översyn av&lt;br&gt;underrättelsetjänstens uppgifter, ledning och utformning. Kommittén har&lt;br&gt;haft att lägga fram förslag som skall ge underlag till anpassning av total-&lt;br&gt;försvaret, som skapar bättre samordning mellan underrättelseorganen,&lt;br&gt;som främjar en helhetssyn och tydligare inriktning från regeringens sida&lt;br&gt;när det gäller underrättelseverksamheten och som främjar insynen i och&lt;br&gt;kontrollen av underrättelsetjänsten. Kommitténs översyn har även inne-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fattat organisatoriska frågor av betydelse när det gäller underrättelse-&lt;br&gt;tjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänstens fyra grundprinciper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den första grundprincipen behandlas kravet på underrättelseverksam-&lt;br&gt;hetens förenlighet med statsmakternas intentioner. Där anges bl.a. att&lt;br&gt;hänsyn skall tas till den ökade vikt, som statsmakterna faster vid delta-&lt;br&gt;gande i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser och att&lt;br&gt;verksamheten far styras endast av &amp;quot;våra egna behov och prioriteringar&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén diskuterar betydelsen av underrättelsetjänsten i samband&lt;br&gt;med Sveriges internationella säkerhetssamarbete och anser att detta bör&lt;br&gt;komma till ett tydligare uttryck än tidigare. Häri ligger att uttrycket &amp;quot;våra&lt;br&gt;egna behov och prioriteringar&amp;quot; måste ges en vid tolkning. Den första&lt;br&gt;grundprincipen föreslås lyda på följande sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelseverksamheten skall bedrivas i enlighet med statsmak-&lt;br&gt;ternas utrikes-, försvars- och säkerhetspolitiska intentioner. Verk-&lt;br&gt;samheten far styras endast av våra egna behov och prioriteringar.&lt;br&gt;Härvid skall dock även hänsyn tas till den ökade vikt som stats-&lt;br&gt;makterna faster vid det internationella säkerhetssamarbetet i form&lt;br&gt;av stöd till och deltagande i internationella fredsfrämjande och hu-&lt;br&gt;manitära insatser och de särskilda krav på underrättelseverksamhe-&lt;br&gt;ten som detta ställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den andra grundprincipen anges att den militära underrättelseverksam-&lt;br&gt;heten avser landets yttre säkerhet. Kommittén anför att denna princip bör&lt;br&gt;vidgas något med hänsyn till den militära underrättelsetjänstens uppgifter&lt;br&gt;i fråga om det internationella säkerhetssamarbetet, som kan avse förhål-&lt;br&gt;landen som inte direkt rör vårt lands yttre säkerhet. Vidare pekar kom-&lt;br&gt;mittén på att den militära underrättelsetjänsten kan komma att fa ett allt&lt;br&gt;viktigare verksamhetsområde vad gäller vissa nya former av hot och ris-&lt;br&gt;ker utanför vårt lands gränser. Denna vidgade syn på vad som innefattas i&lt;br&gt;hot mot landets yttre säkerhet gör att den militära underrättelsetjänstens&lt;br&gt;kontaktyta med andra myndigheter, inte minst de polisiära, ökar. Under-&lt;br&gt;rättelsetjänsten skall efter särskilda beslut kunna samverka med andra&lt;br&gt;myndigheter i projektliknande former. Att den militära underrättelse-&lt;br&gt;tjänsten inte har att syssla med polisiära uppgifter följer redan av lagstift-&lt;br&gt;ningen på området. Det nödvändiga utrymmet för samverkan bör komma&lt;br&gt;till uttryck i denna grundprincip, som föreslås lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den militära underrättelseverksamheten får uteslutande avse under-&lt;br&gt;rättelser av betydelse för rikets yttre säkerhet och för det internatio-&lt;br&gt;nella säkerhetssamarbetet i form av svenskt stöd till och deltagande&lt;br&gt;i internationella fredsfrämjande och humanitära insatser. Den får&lt;br&gt;inte ha en egen inriktning på underrättelser som ligger inom ramen&lt;br&gt;för polisens brottsbekämpande och brottsförebyggande arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje grundprincipen anger att underrättelseverksamheten skall sty-&lt;br&gt;ras av landets egna behov. Principen är av betydelse för att avgränsa in-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;formationsutbytet med annan stats underrättelsetjänst. Kommittén pekar&lt;br&gt;här på att både det internationella säkerhetssamarbetet och de nya hot och&lt;br&gt;risker, som hänförs till säkerhetspolitiken, medför ett ökat behov av un-&lt;br&gt;derrättelseutbyte med andra stater. Kommittén anför att en alltför snäv&lt;br&gt;syn på innebörden av &amp;quot;vårt lands egna behov&amp;quot; inte bör anläggas. Det lig-&lt;br&gt;ger ett värde i sig med ett vidgat utbyte av underrättelseinformation mel-&lt;br&gt;lan staterna. Den här principen bör inte tolkas som ett hinder mot viss&lt;br&gt;specialisering och fördelning av arbetsuppgifterna staterna emellan. Ge-&lt;br&gt;nom förslaget att föra in uttrycket &amp;quot;vårt lands säkerhetspolitiska intres-&lt;br&gt;sen&amp;quot; avser kommittén att ge ett vidgat utrymme för nya samarbetsformer.&lt;br&gt;Den tredje grundprincipen föreslås lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänsten skall tjäna endast vårt lands säkerhetspolitiska&lt;br&gt;intressen och far därmed inte bedriva verksamhet på uppdrag av&lt;br&gt;någon annan stat eller låta andra staters intressen gå före våra egna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ^ärde grundprincipen markeras den högsta statsledningens ansvar&lt;br&gt;för underrättelsetjänstens utlandssamarbete. Kommittén diskuterar de&lt;br&gt;riktlinjer som bör gälla för detta samarbete och anger sin syn på nu till-&lt;br&gt;lämpad praxis på detta område. Det rör sig här huvudsakligen inte om&lt;br&gt;bindande överenskommelser eller ensidiga åtaganden från svensk sida. I&lt;br&gt;stället är det främst fråga om en samarbetsform där svensk myndighet tar&lt;br&gt;emot information från annan stat och där svensk myndighet lämnar ut&lt;br&gt;information till annan stat i enlighet med svensk lag, utan att detta behö-&lt;br&gt;ver vara formellt överenskommet och särskilt författningsreglerat. Kom-&lt;br&gt;mittén påpekar att, förutom försvarsministern, också utrikesministern kan&lt;br&gt;behöva hållas informerad om underrättelsetjänstens utlandssamarbete.&lt;br&gt;Kommittén föreslår inte någon annan förändring av denna grundprincip&lt;br&gt;än att det bör erinras även om vad som gäller på personuppgiftsområdet.&lt;br&gt;Där får regeringen förutsättas meddela närmare föreskrifter för verksam-&lt;br&gt;heten. Principen bör lyda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av information med utländska underrättelse- och säkerhets-&lt;br&gt;tjänster får ske endast under förutsättning att syftet är att tjäna&lt;br&gt;statsledningen och det svenska totalförsvaret samt att lämnade upp-&lt;br&gt;gifter inte är till skada för svenska intressen. I sammanhanget bör&lt;br&gt;erinras om den begränsning i fråga om utlämnande av uppgifter&lt;br&gt;som de svenska bestämmelserna om sekretess och personuppgifter&lt;br&gt;kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser sålunda att grundprinciperna på några punkter bör änd-&lt;br&gt;ras och ges ett något vidare tolkningsutrymme än vad som antagits under&lt;br&gt;det tidigare rådande säkerhetspolitiska läget före det kalla krigets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsliga frågor och författningskommentarer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underrättelsetjänsten bör lagregleras. I en lag om försvarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet anges grunderna för den underrättelseverksamhet som skall&lt;br&gt;bedrivas av Försvarsmakten och de myndigheter som regeringen bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten skall enligt den föreslagna lagen avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att kartlägga yttre militära hot och andra yttre hot mot landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att stödja svensk utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik, i vilket ingår&lt;br&gt;att medverka i svenskt deltagande i internationellt säkerhetssamarbete&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att enligt vad regeringen bestämmer, medverka i uppgiften att stärka&lt;br&gt;samhället vid svåra påfrestningar i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den föreslagna lagen finns också vissa grundläggande bestämmelser&lt;br&gt;om arbetsmetoderna i underrättelsetjänsten. Verksamheten sker genom&lt;br&gt;inhämtning, bearbetning och analys samt delgivning av information. Mot&lt;br&gt;denna bakgrund utarbetas hotbildsanalyser och underrättelsebedömningar&lt;br&gt;som delges regeringen, Försvarsmakten och andra myndigheter. Vidare&lt;br&gt;anges att underrättelsesamarbete med andra länder och internationella&lt;br&gt;organisationer får ske enligt regeringens närmare bestämmande. För att&lt;br&gt;markera att underrättelsetjänsten inte är en säkerhetstjänst erinras om att&lt;br&gt;det i underrättelsetjänst inte far utövas verksamhet som kräver polisiära&lt;br&gt;befogenheter. Slutligen finns i lagförslaget en bestämmelse om att en&lt;br&gt;särskild nämnd - Försvarets underrättelsenämmnd (FUN) - under rege-&lt;br&gt;ringen skall ha insyn i försvarsunderrättelsetjänsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Betänkandets förslag till lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag (0000:0000) om försvarsunderrättelseverksam-&lt;br&gt;het&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 § Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs av Försvarsmakten och de&lt;br&gt;myndigheter som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs för att kartlägga yttre militä-&lt;br&gt;ra hot och andra yttre hot mot landet samt till stöd för de övriga viktiga&lt;br&gt;nationella intressen som avses i 3 och 4 §§. Regeringen bestämmer för-&lt;br&gt;svarsunderrättelseverksamhet inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs till stöd för svensk utrikes-,&lt;br&gt;försvars- och säkerhetspolitik. Häri ingår att medverka i svenskt delta-&lt;br&gt;gande i internationellt säkerhetssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Försvarsunderrättelseverksamhet bedrivs även, enligt vad regeringen&lt;br&gt;närmare bestämmer, genom medverkan med underrättelser i uppgiften att&lt;br&gt;stärka samhället vid svåra påfrestningar vid i fred.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Uppgifterna enligt 2^1 §§ fullgörs hos de myndigheter som bedriver&lt;br&gt;försvarsunderrättelseverksamhet genom inhämtning, bearbetning och&lt;br&gt;analys av information. Mot denna bakgrund utarbetas inom försvarsun-&lt;br&gt;derrättelsetjänsten hotbildsanalyser och underrättelsebedömningar som&lt;br&gt;delges regeringen, Försvarsmakten och andra berörda myndigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Myndigheter som bedriver försvarsunderrättelseverksamhet far, enligt&lt;br&gt;regeringens närmare bestämmande, etablera och upprätthålla samarbete i&lt;br&gt;underrättelsefrågor med andra länder och internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Av lagar och andra föreskrifter följer att det i försvarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet inte får utövas verksamhet som kräver polisiära befogenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § En särskild nämnd under regeringen har insyn i försvarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet enligt vad regeringen närmare föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän, Sveriges riksbank, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Hovrätten för Övre Norrland, Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Rikspolisstyrelsen, Säker-&lt;br&gt;hetspolisen, Svenska ambassaden i Berlin, Svenska ambassaden i Haag,&lt;br&gt;Svenska ambassaden i Helsingfors, Svenska ambassaden i Köpenhamn,&lt;br&gt;Svenska ambassaden i London, Svenska ambassaden i Moskva, Svenska&lt;br&gt;ambassaden i Oslo, Svenska ambassaden i Paris, Sveriges ständiga repre-&lt;br&gt;sentation vid Förenta Nationerna, Sveriges ständiga delegation vid orga-&lt;br&gt;nisationen för säkerhet och samarbete i Europa, Statens invandrarverk,&lt;br&gt;Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Inspektionen för stra-&lt;br&gt;tegiska produkter, Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets&lt;br&gt;radioanstalt, Överstyrelsen för civil beredskap, Statens räddningsverk,&lt;br&gt;Styrelsen för psykologiskt försvar, Kustbevakningen, Försvarets forsk-&lt;br&gt;ningsanstalt, Försvarshögskolan, Försvarets underrättelsenämnd, Kung-&lt;br&gt;liga Krigsvetenskapsakademien, Tullverket, Länsstyrelsen i Västra Göta-&lt;br&gt;lands län, Länsstyrelsen i Skåne län, Lunds universitet, Uppsala univer-&lt;br&gt;sitet, Statens strålskyddsinstitut, Statens kämkraftinspektion, Post- och&lt;br&gt;telestyrelsen, Svenska arbetsgivareföreningen samt Utrikespolitiska in-&lt;br&gt;stitutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F örsvarsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet von Sydow&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:25 Lag om försvarsunderrät-&lt;br&gt;telseverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:25&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen (2000:000) om&lt;br&gt;försvarsunderrättelse-&lt;br&gt;verksamhet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,3, och 5 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59452, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FöU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om försvarsunderrättelseverksamhet.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-12-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Försvarsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:35:47</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0325</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:11</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Försvarsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:35:47</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:FöU3</uppgift>
<ref_dok_id>GN01FöU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FöU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:25&lt;br/&gt;
Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:25 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:25&lt;br/&gt;
Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:25 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Runar Patriksson  och Eva Flyborg  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:25&lt;br/&gt;
Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fö2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:25 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Runar Patriksson  och Eva Flyborg  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:25&lt;br/&gt;
Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fö3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fö3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:25 Lag om försvarsunderrättelseverksamhet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Åke Carnerö  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>