<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2284727</hangar_id>
 <dok_id>GN0323</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>23</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:23</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Justitiedepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>23</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-11-11 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Redovisning och aktiekapital i euro</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0323/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0323</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0323</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:23&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Redovisning och aktiekapital i euro&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 11 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Justitiedepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att aktiebolag, ekonomiska föreningar, spar-&lt;br&gt;banker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag skall kunna välja att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro i stället för i svenska kronor. Detsamma skall gälla för utländska&lt;br&gt;företags filialer i Sverige. Enligt förslaget måste samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta användas i alla led av redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare särskilda regler om hur byte av redo-&lt;br&gt;visningsvaluta skall gå till. Enligt förslaget skall bytet ske genom ändring&lt;br&gt;av bolagsordning eller motsvarande stadgar och få verkan från ingången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet. Därvid skall&lt;br&gt;balansräkningen för det utgående räkenskapsåret räknas om enligt den&lt;br&gt;kurs mellan euro och svenska kronor som Europeiska centralbanken&lt;br&gt;fastställer på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler föreslås för byte av redovisningsvaluta i finansiella&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår vidare att i aktiebolag som har sin redovisning i&lt;br&gt;euro skall aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp vara bestämda i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen grundas på principen att också företag som har valt att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro skall avge skattedeklarationer m.m. i svenska kronor. I&lt;br&gt;propositionen anges därför särskilda omräkningsmodeller som skall&lt;br&gt;tillämpas vid beskattningen när eurobeloppen i redovisningen räknas om&lt;br&gt;till kronor. Detta innebär att staten tar på sig en valutakursrisk. Rege-&lt;br&gt;ringen bedömer att omräkningsmodellen inte kan missbrukas så att staten&lt;br&gt;systematiskt förlorar på den. Om detta ändå skulle visa sig vara fallet,&lt;br&gt;kommer regeringen att föreslå åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 mars 2000. Möjligheten till&lt;br&gt;redovisning i euro föreslås stå öppen från och med det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen uttalar regeringen sin avsikt att, efter kompletterande&lt;br&gt;utredningsarbete, återkomma till riksdagen med förslag till lagstiftning,&lt;br&gt;som ger svenska företag möjlighet att redovisa även i vissa andra&lt;br&gt;utländska valutor. Arbetet skall bedrivas med inriktning på ett&lt;br&gt;ikraftträdande den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:000).. 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385)....................................................................... 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar.....................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554).......................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om byte av redovisningsvaluta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella företag.............................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar........................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).........................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617).........................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619).........................................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse..........................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsverksamhet...................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.....................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.....45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag..................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemsbanker.................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om omräkningsförfarande vid&lt;br&gt;beskattningen for företag som har sin redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i euro, m.m........................................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)....... 60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annonser och reklam....................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter..............................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på ränta på skogskontomedel m.m....................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.....................65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl......66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).........................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den europeiska valutaunionen........................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning i euro..........................................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Gällande svensk rätt..........................................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningens syften....................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagregler om redovisning...............................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Redovisningsvaluta vid löpande bokföring&lt;br&gt;och upprättande av årsbokslut enligt&lt;br&gt;bokföringslagen och jordbruksbokförings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen................................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.4 Redovisningsvaluta i års- och&lt;br&gt;koncernredovisningarna..................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa utländska rättsordningar..........................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bör svenska företag ges rätt att ha sin redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i euro?...............................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning i annan utländsk valuta än euro...................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samma valuta i alla led av redovisningen........................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byte av redovisningsvaluta...............................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om redovisning i euro i nybildade aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och ekonomiska föreningar...............................................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gemensam redovisningsvaluta i koncerner?....................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta... 94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilt om fusion mellan företag med olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvalutor...........................................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiekapital i euro...........................................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiekapitalsvaluta...........................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lägsta tillåtna aktiekapital................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byte av aktiekapitalsvaluta.............................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Andra aktiebolagsrättsliga frågor...................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda frågor kring användandet av euro i ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar......................................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några skillnader mellan aktiebolag och ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar........................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatsvaluta.....................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlemsinsatser...........................................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förlagsinsatser..............................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Finansiella företag.........................................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar&amp;nbsp;för att&amp;nbsp;finansiella&amp;nbsp;företag&amp;nbsp;skall&amp;nbsp;få byta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvaluta..........................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.1 Allmänna förutsättningar för redovisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro och byte av redovisningsvaluta............113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda förutsättningar för försäkrings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolag.............................................................121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Byte av redovisningsvaluta i understöds-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreningar......................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Frågor om behandling av vissa balansposter..................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning av tillgångar och skulder i annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta än redovisnings valutan......................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Medlems- och förlagsinsatser i medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;banker ...........................................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grund- och garantifond i sparbanker............131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantikapital och vissa anspråk i ömsesidiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsbolag...........................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsolideringsfonden i livförsäkringsbolag 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalbuffert- och riskhanteringsfrågor........................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav och kapitalbas i kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag.................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Krav på minsta bundet eget kapital och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbas i kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag........................................139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantibelopp och solvensmarginal i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkringsbolag...........................................142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valutamatchnings- och andra placerings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor i försäkringsbolag..............................145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rapportering till Riksbanken och Finansinspektionen... 147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa insiderfrågor..........................................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Hanteringen&amp;nbsp;av skatter, avgifter och statistik................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning för skatteändamål.........................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Schabloniserad omräkning eller dubblerad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföring......................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Principerna för omräkning............................154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Problem med omräkningsmodellen..............161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastställande av omräkningskurser...............165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Behov av lagstiftning....................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Företagsbeskattning........................................................166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Felaktig värdering av balansposter...............167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning på inventarier...........................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Periodiseringsfond........................................171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fastigheter och värdepapper.........................173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fordringar och skulder i utländsk valuta......175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avdrag för måltid i samband med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;representation................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Koncembeskattning......................................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mervärdesskatt................................................................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fakturans innehåll.........................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den periodiska sammanställningen..............186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EU-avgiften..................................................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagstiftningsåtgärder.........................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reklamskatt....................................................................188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och kontrolluppgifter&amp;nbsp;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning.......................................188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild löneredovisning för företag&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har sin redovisning i euro.............................189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda bestämmelser när ersättning&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbete betalas ut i utländsk valuta.................191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utdelning i utländsk valuta...........................194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsekvenser för den ekonomiska statistiken................195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Makroekonomiska konsekvenser..................................................199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ekonomiska effekter på företagens incitament till investeringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och finansiering.............................................................................207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter i en sluten ekonomi...........................................208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter i en liten öppen ekonomi..................................210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Statsfinansiella effekter.................................................................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på bolagsskatteintäktema..................................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på mervärdesskatteintäktema...........................214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på punktskatter..................................................216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning..............................................................216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga ekonomiska effekter för det allmänna................216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Ikraftträdande................................................................................217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).......................................................................218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1975:1385).....................................................................220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar...................................................227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1554).....................................................................228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om byte av redovisningsvaluta i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiella företag...........................................................230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;understödsföreningar......................................................239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1982:713).......................................................................240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:617).......................................................................241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1987:619).......................................................................242&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersrörelse........................................................243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansieringsverksamhet.................................................244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och värdepappersbolag...................................................245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag... 246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;årsredovisning i försäkringsföretag................................248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen om medlems-&lt;br&gt;banker (1995:1570).........................................................249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om omräkningsförfarande vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har sin redovisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro, m.m........................................................................250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624).......................................................................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på annonser och reklam..........................................252&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter..........................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter............................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.........................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta...................253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om sär-&lt;br&gt;skild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.... 254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).......................................................................254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483).......................................................................256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 &amp;nbsp;Sammanfattning av slutbetänkandet (SOU 1998:136)........257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningsförslagen i slutbetänkandet (SOU 1998:136).. 266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Remissinstanser som yttrat sig över slutbetänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning och aktiekapital i euro....................................306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 SCB:s undersökning av företagens behov av redovisning&lt;br&gt;i euro....................................................................................308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag...............................................311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Lagrådets yttrande 1999-10-29...........................................373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 november 1999.................................................................................379&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................380&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som&lt;br&gt;har sin redovisning i euro, m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-&lt;br&gt;kontomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;dels att 6 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 6 §, samt&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 6 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1998/99:130 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Redovisningsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelserna skall kunna&lt;br&gt;presenteras i en och samma redo-&lt;br&gt;visningsvaluta. Redovisningsvalu-&lt;br&gt;tan skall vara svenska kronor. I&lt;br&gt;aktiebolag, ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar, sparbanker, medlems-&lt;br&gt;banker, understödsföreningar, för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag får dock&lt;br&gt;redovisningsvalutan i stället vara&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av redovisningsvaluta får&lt;br&gt;ske endast vid ingången av ett nytt&lt;br&gt;räkenskapsår. Bestämmelser om&lt;br&gt;omräkning i samband med byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta finns i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget bytt redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta, får ett nytt byte göras&lt;br&gt;endast om skattemyndigheten till-&lt;br&gt;låter det. Tillstånd får vägras&lt;br&gt;endast om det finns anledning anta&lt;br&gt;att bytet har ett otillbörligt syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första-&lt;br&gt;tredje styckena får en filial i annat&lt;br&gt;land ha sin redovisning i en valuta&lt;br&gt;som i det landet godtas som&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;anges enligt vilka principer&lt;br&gt;beloppen har räknats om till&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan skall anges&lt;br&gt;enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till redovisnings-&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) far, trots bestämmelsen i 4 kap. 6 § första stycket tredje&lt;br&gt;meningen, inte ha euro som redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4 §, 3 kap. 4 §, 9 kap. 35 §, 13 kap. 4 a §, 14&lt;br&gt;kap. 1 och 22 §§ samt 17 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 35 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag skall ha ett aktie-&lt;br&gt;kapital som uppgår till minst&lt;br&gt;100 000 kr i privata aktiebolag&lt;br&gt;och till minst 500 000 kr i publika&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag skall ha ett aktie-&lt;br&gt;kapital. Aktiekapitalet skall vara&lt;br&gt;bestämt i bolagets redovisnings-&lt;br&gt;valuta. Av 4 kap. 6 § bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000) framgår&lt;br&gt;att redovisningsvalutan får vara&lt;br&gt;antingen svenska kronor eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är bestämt i&lt;br&gt;kronor, skall det i ett privat&lt;br&gt;aktiebolag uppgå till minst&lt;br&gt;100 000 kr och i ett publikt aktie-&lt;br&gt;bolag till minst 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är bestämt i&lt;br&gt;euro och har varit bestämt i euro&lt;br&gt;sedan bolaget bildades, skall det&lt;br&gt;uppgå till minst det belopp i euro&lt;br&gt;som enligt den av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken då fastställda&lt;br&gt;växelkursen motsvarade 100 000&lt;br&gt;kr eller, i fråga om publika aktie-&lt;br&gt;bolag, 500 000 kr. Har aktiekapi-&lt;br&gt;talet tidigare varit bestämt i kro-&lt;br&gt;nor, skall det uppgå till minst det&lt;br&gt;belopp i euro som vid bytet av&lt;br&gt;redovisningsvaluta motsvarade&lt;br&gt;100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En akties nominella belopp&lt;br&gt;skall vara bestämt i samma valuta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolags-&lt;br&gt;ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärde-&lt;br&gt;del av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktiernas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelse-&lt;br&gt;ledamots uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt,&lt;br&gt;skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall detta an-&lt;br&gt;ges i bolagsordningen. I så fall&lt;br&gt;skall det i bolagsordningen också&lt;br&gt;anges att aktiekapitalet och akti-&lt;br&gt;ernas nominella belopp skall vara&lt;br&gt;bestämda i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;får ändring av uppgifter som avses&lt;br&gt;i första stycket 4 och 5 anstå till&lt;br&gt;den första ordinarie bolags-&lt;br&gt;stämman efter det att beslutet om&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta fick&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det far utlämnas endast till&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts&lt;br&gt;för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit&lt;br&gt;på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien tillkommit på&lt;br&gt;grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens&lt;br&gt;fullmakt av bank. Namnteckning far återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på&lt;br&gt;den eller de aktier varå brevet lyder, akties nominella belopp och dagen&lt;br&gt;för utfärdandet. Kan när aktiebrev utges aktier av olika slag finnas enligt&lt;br&gt;bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen&lt;br&gt;innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,&lt;br&gt;skall tydlig uppgift därom intagas i brev på aktie som avses med&lt;br&gt;förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformer&lt;br&gt;fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning göres vid&lt;br&gt;inlösning av aktie eller minskning&lt;br&gt;av dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Påskrift skall även&lt;br&gt;göras så snart det kan ske när utan&lt;br&gt;återbetalning aktie indragits eller&lt;br&gt;nominella beloppet ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid&lt;br&gt;inlösning av aktie eller minskning&lt;br&gt;av dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Påskrift skall även&lt;br&gt;göras så snart det kan ske när aktie&lt;br&gt;dragits in utan återbetalning. En&lt;br&gt;påskrift skall också göras när det&lt;br&gt;nominella beloppet har ändrats,&lt;br&gt;dock inte när ändringen görs på&lt;br&gt;grund av beslut om att aktie-&lt;br&gt;kapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte utges i stället&lt;br&gt;för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller&lt;br&gt;flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande&lt;br&gt;kupongark makuleras på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap.,&lt;br&gt;skall undertecknas på sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering och får, utom i fall som avses i 18 kap. 6 §, inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;bolagsordningen som avses i&lt;br&gt;2 kap. 4 § fjärde stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet vid den tidpunkten&lt;br&gt;inte registrerats, skall dock&lt;br&gt;ändringen av bolagsordningen&lt;br&gt;sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har registreringsmyndigheten&lt;br&gt;registrerat ett beslut om ändring&lt;br&gt;av bolagsordningen av innebörd&lt;br&gt;att aktiekapitalet skall vara&lt;br&gt;bestämt i annan valuta än&lt;br&gt;tidigare, skall myndigheten vid&lt;br&gt;ingången av närmast följande&lt;br&gt;räkenskapsår räkna om det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp till den&lt;br&gt;nya valutan. Omräkningen skall&lt;br&gt;göras enligt den växelkurs som&lt;br&gt;har fastställts av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken den sista svenska&lt;br&gt;bankdagen under föregående&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast till första&lt;br&gt;ordinarie bolagstämma efter det&lt;br&gt;att beslutet fick verkan lägga fram&lt;br&gt;förslag om nödvändiga följdänd-&lt;br&gt;ringar av bolagsordningen avse-&lt;br&gt;ende aktiekapitalets storlek och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i&lt;br&gt;likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman&lt;br&gt;inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget inte på föreskrivet sätt&lt;br&gt;till registret har anmält sådan&lt;br&gt;behörig styrelse, verkställande&lt;br&gt;direktör eller revisor som skall&lt;br&gt;finnas enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget inte har sänt in års-&lt;br&gt;redovisning och revisionsberättel-&lt;br&gt;se enligt 8 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inom elva månader från räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget inte på föreskrivet sätt&lt;br&gt;till registret har anmält sådan&lt;br&gt;behörig styrelse, verkställande&lt;br&gt;direktör eller revisor som skall&lt;br&gt;finnas enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget inte har sänt in års-&lt;br&gt;redovisning och revisionsberättel-&lt;br&gt;se enligt 8 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inom elva månader från räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget efter beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;kronor i stället för i euro har ett&lt;br&gt;registrerat aktiekapital eller mini-&lt;br&gt;mikapital som inte står i över-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ensstämmelse med 1 kap. 3 § Pr°P- 1999/2000.23&lt;br&gt;andra stycket och bolaget inte&lt;br&gt;inom sex månader från det att&lt;br&gt;beslutet fick verkan har anmält&lt;br&gt;nödvändiga beslut om ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet och om ändring i&lt;br&gt;bolagsordningen för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har&lt;br&gt;upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och&lt;br&gt;avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,&lt;br&gt;verkställande direktör, aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara&lt;br&gt;beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett annat&lt;br&gt;aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form&lt;br&gt;av aktier i det övertagande bolaget varvid det överlåtande bolaget&lt;br&gt;upplöses utan likvidation (fusion). Som fusionsvederlag far också lämnas&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera&lt;br&gt;överlåtande bolag på den andra (absorption), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt,&lt;br&gt;övertagande bolag (kombination).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om bo-&lt;br&gt;lagen har samma redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens&lt;br&gt;styrelser, fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget.&lt;br&gt;De skall därvid upprätta en fösionsplan. Planen skall för vart och ett av&lt;br&gt;bolagen ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där&lt;br&gt;styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavare av&lt;br&gt;skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i dotter-&lt;br&gt;bolaget eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för de&lt;br&gt;nämnda innehavarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen&lt;br&gt;skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1501.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1396.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de omständigheter Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;som kan vara av vikt vid bedömande av fusionens lämplighet för&lt;br&gt;bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;bolagen har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av&lt;br&gt;bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår för vilket årsredovisning och revisionsberättelse har&lt;br&gt;avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande&lt;br&gt;delårsrapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§ årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen (1995:1559) om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Uppgifterna skall&lt;br&gt;avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag som infaller&lt;br&gt;tidigast tre månader före dagen för bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får registreras endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets registrerade aktie-&lt;br&gt;kapital uppgår till minst 500 000&lt;br&gt;kr,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets registrerade aktieka-&lt;br&gt;pital uppgår till minst det belopp&lt;br&gt;som anges i 1 kap. 3 § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket i fråga om publikt&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket&lt;br&gt;framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § om pub-&lt;br&gt;likt aktiebolags firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen&lt;br&gt;uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet&lt;br&gt;om övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 7 kap. 14 § och 12 kap. 1, 3 och&lt;br&gt;8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur&lt;br&gt;insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem far delta i&lt;br&gt;föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering&lt;br&gt;beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp&lt;br&gt;eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av&lt;br&gt;dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall&lt;br&gt;skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller&lt;br&gt;fullmäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall ha euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta enligt&lt;br&gt;4 kap. 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000), skall detta anges i&lt;br&gt;stadgarna. I så fall skall det i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:914.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgarna också anges att den&lt;br&gt;insats med vilken varje medlem&lt;br&gt;skall delta i föreningen skall vara&lt;br&gt;bestämd i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;får ändring av uppgift som avses i&lt;br&gt;första stycket 4 om insatsbelopp&lt;br&gt;anstå till den första ordinarie&lt;br&gt;föreningsstämman efter det att&lt;br&gt;beslutet om byte av redovisnings-&lt;br&gt;valuta fick verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det.&lt;br&gt;Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna,&lt;br&gt;gäller det villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte far ändras&lt;br&gt;utan regeringens tillstånd, far inte heller en sådan föreskrift ändras utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av&lt;br&gt;lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registre-&lt;br&gt;ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får&lt;br&gt;inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock ändringen&lt;br&gt;av stadgarna sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast till första&lt;br&gt;ordinarie föreningsstämma efter&lt;br&gt;det att beslutet fick verkan lägga&lt;br&gt;fram förslag om nödvändiga följd-&lt;br&gt;ändringar av stadgarna avseende&lt;br&gt;den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den&lt;br&gt;överlåtande föreningen) gå upp i en annan ekonomisk förening (den&lt;br&gt;övertagande föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i den&lt;br&gt;överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, att&lt;br&gt;den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation samt att dess&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Avtalet&lt;br&gt;skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske, trots att den överlåtande föreningen har trätt i&lt;br&gt;likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till&lt;br&gt;fusionen enligt 6 § har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;föreningarna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna) förenas genom att bilda en ny förening (den&lt;br&gt;övertagande föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, att de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna upplöses utan likvidation samt att deras&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertas av den nya föreningen. Avtalet skall för att&lt;br&gt;bli giltigt godkännas av föreningsstämman i vaije överlåtande förening.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;föreningarna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 2 § första stycket 1 - 4 och andra stycket 1-&lt;br&gt;3 skall upprättas för vaije överlåtande förening. De skall hållas&lt;br&gt;tillgängliga för de röstberättigade, föreningsmedlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar i respektive överlåtande förening under&lt;br&gt;minst en vecka före den föreningsstämma vid vilken frågan om&lt;br&gt;godkännande av fusionsavtalet skall behandlas. Handlingarna skall&lt;br&gt;genast sändas till sådan röstberättigad, medlem eller innehavare av&lt;br&gt;förlagsandel som begär det och uppger sin postadress. Handlingarna skall&lt;br&gt;läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya&lt;br&gt;föreningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i&lt;br&gt;enlighet med fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i&lt;br&gt;den nya föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,&lt;br&gt;kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär&lt;br&gt;att bolaget skall gå upp i föreningen. Bolagets styrelse skall anmäla&lt;br&gt;avtalet för registrering hos bolagets registreringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;föreningen och bolaget har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § samt 7 § första&lt;br&gt;stycket, andra stycket första och tredje meningarna samt tredje stycket.&lt;br&gt;Vad som sägs där om överlåtande förening skall i stället gälla bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 § och 7 kap. 7 § samt rubriken&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 13 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 16 §, samt&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i svenska kronor.&lt;br&gt;Beloppen får dessutom anges i&lt;br&gt;annan valuta enligt omräknings-&lt;br&gt;kursen på dagen för räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång (balansdagen). I så&lt;br&gt;fall skall upplysning om omräk-&lt;br&gt;ningskursen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i företagets redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000). Be-&lt;br&gt;loppen far dessutom anges i annan&lt;br&gt;valuta enligt omräkningskursen på&lt;br&gt;dagen för räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;(balansdagen). I så fall skall upp-&lt;br&gt;lysning om omräkningskursen&lt;br&gt;lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;skall balansräkningen för det&lt;br&gt;gamla räkenskapsåret räknas om&lt;br&gt;till den nya redovisningsvalutan&lt;br&gt;enligt den växelkurs som har&lt;br&gt;fastställts av Europeiska cent-&lt;br&gt;ralbanken den sista svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankdagen under räkenskapsåret.&lt;br&gt;Den omräknade balansräkningen&lt;br&gt;skall utgöra ingående balans för&lt;br&gt;det nya räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av fordringar och&lt;br&gt;skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta far omräknas&lt;br&gt;enligt växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om detta står i överensstämmelse&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan får&lt;br&gt;omräknas till redovisningsvalutan&lt;br&gt;enligt växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om detta står i överensstämmelse&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ekonomisk förening har&lt;br&gt;förlagsinsatser i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan, skall dessa&lt;br&gt;räknas om enligt växelkursen på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det om-&lt;br&gt;räknade beloppet och motsvarande&lt;br&gt;belopp vid räkenskapsårets&lt;br&gt;ingång, skall föras mot&lt;br&gt;Balanserad vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;anges enligt vilka principer&lt;br&gt;beloppen har räknats om till&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan skall det an-&lt;br&gt;ges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;beloppen anges i samma valuta&lt;br&gt;som i moderföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella foretag om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000). Lagen&lt;br&gt;gäller dock inte när en filial byter valuta i sin redovisning i fall som avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 fjärde stycket nämnda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. försäkringsbolag', försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkrings-&lt;br&gt;bolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. understödsförening', förening som avses i 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. kreditinstitut: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank samt&lt;br&gt;kreditmarknadsföretag enligt 1 kap 1 § första stycket 2 lagen (1992:1610)&lt;br&gt;om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ä,. finansiellt företag: de företag som anges i punkterna 1-3 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) värdepappersbolag enligt 1 kap. 2 §2 lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fondbolag enligt 1§ första stycket 3 lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) börs enligt 1 kap. 4§ 1 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) auktoriserad marknadsplats enligt 1 kap. 4 § 3 lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) clearingorganisation enligt 1 kap. 4 § 5 lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) central värdepappersförvarare enligt 1 kap. 3 § lagen (1998:1479)&lt;br&gt;om kontoföring av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. finansiell företagsgrupp: grupp av företag som avses i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller annan grupp av företag på&lt;br&gt;vilka, enligt föreskrift meddelad med stöd av 6 kap. 2 § samma lag,&lt;br&gt;bestämmelserna om finansiell företagsgrupp skall tillämpas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. koncern: detsamma som i 1 kap. 5 och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med stadgar avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordning i ett aktiebolag eller ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. reglemente i en sparbank eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stadgar i en medlemsbank, en understödsförening eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett finansiellt företag som avser att byta redovisningsvaluta skall&lt;br&gt;upprätta en särskild redogörelse över konsekvenserna av bytet för&lt;br&gt;företaget samt för den koncern och finansiella företagsgrupp som&lt;br&gt;företaget ingår i. Ett försäkringsbolag eller en understödsförening skall&lt;br&gt;även redogöra för konsekvenserna av bytet för försäkringstagare och&lt;br&gt;andra ersättningsberättigade på grund av en försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen skall det framgå vilka risker som är förenade med en&lt;br&gt;redovisning i den nya valutan och de åtgärder som har vidtagits för att&lt;br&gt;hantera dessa. Det skall också framgå om bytet är förenligt med de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag skall ge in redogörelsen till Finansinspektionen senast&lt;br&gt;sex månader före ingången av det första räkenskapsåret med redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ändring av stadgarna som innebär byte av redovisningsvaluta får&lt;br&gt;stadfastas eller godkännas endast om en redogörelse som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;§ Om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall kapitalbasen, omräknad till den nya redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan, minst motsvara det krav på lägsta kapitalbas som gällde&lt;br&gt;före bytet. Omräkningen skall göras enligt den växelkurs som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag har bytt till en valuta&lt;br&gt;som företaget tidigare haft sin redovisning i, skall dock kapitalbasen&lt;br&gt;alltid minst motsvara det krav på lägsta kapitalbas som senast gällde vid&lt;br&gt;redovisning i den valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag, som har bytt till&lt;br&gt;redovisning i euro, skall vid ingången av det första räkenskapsåret med&lt;br&gt;redovisning i den nya valutan ha ett bundet eget kapital som motsvarar&lt;br&gt;minst det kapital som krävs för att påbölja verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett försäkringsbolag som har bytt redovisningsvaluta, skall vid&lt;br&gt;beräkning av premieindex eller skadeindex enligt 7 kap. 25 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) räkna om belopp och kostnader&lt;br&gt;bestämda i den tidigare redovisningsvalutan till den nya valutan.&lt;br&gt;Omräkningen skall göras enligt den växelkurs som avses i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554). Om motsvarande kurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beräkningstillfället ger en högre solvensmarginal, skall i stället den Prop. 1999/2000.23&lt;br&gt;kursen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag, vid beräkning&lt;br&gt;av premieindex eller skadeindex, i stället för vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket, far räkna om belopp och kostnader till den nya redovisnings-&lt;br&gt;valutan enligt samma principer som bolaget får tillämpa i årsredo-&lt;br&gt;visningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad en redogörelse enligt 4 § skall innehålla och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräkning av premieindex eller skadeindex i försäkringsbolag som&lt;br&gt;har fått tillstånd enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finansinspektionens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 37 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11§'°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförenings stadgar skall vara ägnade att trygga att föreningen&lt;br&gt;kan fullgöra sina försäkringsutfästelser och skall samtidigt tillgodose&lt;br&gt;medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för försäkringarna är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens&lt;br&gt;förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha ett för verksamheten&lt;br&gt;lämpligt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort inom riket, där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de villkor som skall gälla för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller grunderna för&lt;br&gt;beräknande av förmånerna, tid och villkor för utbetalning av försäkrings-&lt;br&gt;belopp samt i fråga om kapitalförsäkring högsta tillåtna försäkrings-&lt;br&gt;belopp för en medlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de fasta avgifter, som skall erläggas till föreningen, eller grunderna&lt;br&gt;för deras beräknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ordningen för beslut om särskild uttaxering och grunderna för dess&lt;br&gt;verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. påföljden för försummelse att till föreningen erlägga fast avgift eller&lt;br&gt;uttaxerat belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om rätt till ffibrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall,&lt;br&gt;villkoren för rätten och reglerna för beräkning av fribrevs- eller&lt;br&gt;återköpsvärdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. villkoren för belåning av försäkringsbrev hos föreningen, om sådan&lt;br&gt;belåning skall fa förekomma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tider för verkställande av försäkringsteknisk utredning, om skyldig-&lt;br&gt;het föreligger att verkställa sådan utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. grunderna för fondbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. hur medel som ej behövs för löpande utgifter skall placeras och&lt;br&gt;värdehandlingar skall förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. hur medel som ej ingår i försäkringsfond skall användas samt, om&lt;br&gt;återbäring skall förekomma, bestämmelser därom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta&lt;br&gt;antal till vilket de skall uppgå och, om för styrelseledamöter och&lt;br&gt;revisorer skall finnas suppleanter, motsvarande uppgifter om dem, tiden&lt;br&gt;för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1254.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag&lt;br&gt;angivet sätt, hur tillsättning skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. i fall där fullmäktige skall finnas, hur de skall utses samt deras&lt;br&gt;befogenhet och mandattid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. tid för ordinarie föreningsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra&lt;br&gt;meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före&lt;br&gt;stämman då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. hur vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket 15 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall ha euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta enligt&lt;br&gt;4 kap. 6 § bokföringslagen, skall&lt;br&gt;detta anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ändring av understödsförenings stadgar är giltigt endast om&lt;br&gt;samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattats på två&lt;br&gt;på varandra följande föreningsstämmor och biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande på den sist hållna stämman. Innebär beslutet,&lt;br&gt;att ny grund för medlemskaps upphörande införes, och skall det gälla&lt;br&gt;även dem som är medlemmar i föreningen när frågan avgöres, är beslutet&lt;br&gt;dock giltigt endast om samtliga medlemmar biträtt det eller beslutet&lt;br&gt;fattats på två på varandra följande ordinarie stämmor och biträtts av&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av de röstande på den sist hållna stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förening meddelar försäkringar enligt sådan allmän pensionsplan&lt;br&gt;som avses i 4 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m., far styrelsen besluta om sådana ändringar av stadgarna som&lt;br&gt;påkallas av ändringar i den för medlemmarna gällande pensionsplanen.&lt;br&gt;Sådant beslut skall anmälas på den föreningsstämma som hålles närmast&lt;br&gt;efter det att beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är för giltighet av beslut om stadgeändring ytterligare villkor bestämt i&lt;br&gt;stadgarna, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om stadgeändring skall genom styrelsens försorg ofördröj ligen&lt;br&gt;underställas Finansinspektionen för godkännande genom anmälan för&lt;br&gt;registrering och far ej verkställas innan registrering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 11 § fjärde&lt;br&gt;stycket får verkan vid ingången av&lt;br&gt;det räkenskapsår som inleds när-&lt;br&gt;mast efter beslutet. Har beslutet&lt;br&gt;vid den tidpunkten inte registre-&lt;br&gt;rats, skall dock ändringen av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stadgarna sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;sup&gt;12&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 1 kap. 6 §, 2 kap 5 §, 3 kap. 4 §, 9 kap. 17 § och 15 a kap. 1 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 kap. 22 § och&lt;br&gt;20 kap. 6 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett försäkringsbolag svarar aktieägarna eller delägarna inte&lt;br&gt;personligen för bolagets förpliktelser. I 7 § finns bestämmelser om&lt;br&gt;kapitaltillskott i form av uttaxering hos delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller publikt&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är bolagets aktiekapital fördelat Försäkringsaktiebolag skall ha&lt;br&gt;på flera aktier, skall dessa lyda på ett aktiekapital. Aktiekapitalet&lt;br&gt;lika belopp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall vara bestämt i bolagets redo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visningsvaluta. Av 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) fram-&lt;br&gt;går att redovisningsvalutan får&lt;br&gt;vara antingen svenska kronor eller&lt;br&gt;euro. Om aktiekapitalet är fördelat&lt;br&gt;på flera aktier, skall dessa lyda på&lt;br&gt;lika belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En akties nominella belopp skall&lt;br&gt;vara bestämt i samma valuta som&lt;br&gt;aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;5§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för samtliga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om&lt;br&gt;verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen åter-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter,&lt;br&gt;revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolags-&lt;br&gt;stämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sättet att sammankalla bolagsstämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de regler enligt vilka bolagsstämman far förfoga över bolagets vinst&lt;br&gt;eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt täcka bolagets förlust,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för försäkringsaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall&lt;br&gt;kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en&lt;br&gt;fjärdedel av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. aktiernas nominella belopp,&lt;br&gt;för ömsesidiga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte&lt;br&gt;endast försäkringstagarna är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. garantikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på&lt;br&gt;bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning&lt;br&gt;delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken&lt;br&gt;utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och i&lt;br&gt;vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i skadeförsäkringsbolag&lt;br&gt;samt hur uttaxeringen skall genomföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara&lt;br&gt;tecknade innan bolaget kan anses bildat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna vid bolagets&lt;br&gt;upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade garanti-&lt;br&gt;kapitalet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. om och i vilken ordning vinst skall delas ut till garanterna och i&lt;br&gt;vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller&lt;br&gt;ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter&lt;br&gt;firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsbolaget skall ha&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;detta anges i bolagsordningen. Ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag skall i så&lt;br&gt;fall i bolagsordningen också ange&lt;br&gt;att aktiekapitalet och aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp skall vara&lt;br&gt;bestämda i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;får ändring av uppgifter som avses&lt;br&gt;i första stycket 9 och 10 anstå till&lt;br&gt;den första ordinarie bolagsstäm-&lt;br&gt;man efter det att beslutet om byte&lt;br&gt;av redovisningsvaluta fick verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det far lämnas ut endast till sådan&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier&lt;br&gt;brevet lyder på har betalats. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats&lt;br&gt;vid bolagets bildande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien&lt;br&gt;tillkommit på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit&lt;br&gt;på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens&lt;br&gt;fullmakt av en bank. Namnteckningarna far återges genom tryckning&lt;br&gt;eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma,&lt;br&gt;ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens&lt;br&gt;nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut,&lt;br&gt;aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges&lt;br&gt;i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad&lt;br&gt;form. Förkortningsformema fastställs av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen&lt;br&gt;av en aktie eller vid minskning av&lt;br&gt;dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Har utan åter-&lt;br&gt;betalning en aktie dragits in eller&lt;br&gt;det nominella beloppet ändrats,&lt;br&gt;skall så snart som möjligt en&lt;br&gt;påskrift om detta göras på aktie-&lt;br&gt;brevet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen&lt;br&gt;av en aktie eller vid minskning av&lt;br&gt;dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Har en aktie dragits&lt;br&gt;in utan återbetalning, skall så snart&lt;br&gt;som möjligt en påskrift om detta&lt;br&gt;göras på aktiebrevet. En påskrift&lt;br&gt;skall också göras när det&lt;br&gt;nominella beloppet har ändrats,&lt;br&gt;dock inte när ändringen görs på&lt;br&gt;grund av beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i&lt;br&gt;stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev&lt;br&gt;mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i&lt;br&gt;5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för registrering&lt;br&gt;sedan ändringen har stadfästs och får utom i de fall som avses i 20 kap.&lt;br&gt;6 § inte verkställas förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;bolagsordningen som avses i&lt;br&gt;2 kap. 5 § tredje stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet vid den tidpunkten&lt;br&gt;inte registrerats, skall dock änd-&lt;br&gt;ringen av bolagsordningen sakna&lt;br&gt;verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett försäkringsaktiebolag&lt;br&gt;beslutat att aktiekapitalet skall&lt;br&gt;vara bestämt i annan valuta än&lt;br&gt;tidigare, skall styrelsen senast till&lt;br&gt;första ordinarie bolagsstämma&lt;br&gt;efter det att beslutet fick verkan&lt;br&gt;lägga fram förslag om nödvändiga&lt;br&gt;följdändringar av bolagsord-&lt;br&gt;ningen avseende aktiekapitalets&lt;br&gt;storlek och aktiernas nominella&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 a kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga tillgångar&lt;br&gt;och skulder kan övertas av ett försäkringsaktiebolag mot vederlag till&lt;br&gt;aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande&lt;br&gt;bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation&lt;br&gt;(fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera&lt;br&gt;överlåtande bolag på den andra (absorption), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt,&lt;br&gt;övertagande bolag (kombination).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;bolagen har samma redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6a £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan valuta än tidigare regi-&lt;br&gt;strerats, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;vid ingången av närmast följande&lt;br&gt;räkenskapsår räkna om det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp till den&lt;br&gt;nya valutan. Omräkningen skall&lt;br&gt;göras enligt den växelkurs som&lt;br&gt;fastställts av Europeiska central-&lt;br&gt;banken den sista svenska bank-&lt;br&gt;dagen under föregående räken-&lt;br&gt;skapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617)&lt;sup&gt;16&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att i 1 kap. 4 § ordet ”ecu” skall bytas mot ”euro”,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket denna lag,&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller 1 kap.&lt;br&gt;4 § andra eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas far inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket denna lag,&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller 1 kap.&lt;br&gt;4 § andra eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påbörjades.&lt;br&gt;För en bank som har bytt redo-&lt;br&gt;visningsvaluta gäller i stället att&lt;br&gt;kapitalbasen inte får understiga&lt;br&gt;det högsta av de belopp som avses&lt;br&gt;i 6 och 7 ££ lagen (1999:000) om&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 §, 4 kap. 15 § samt 7 kap. 1, 2 och&lt;br&gt;8 §§ sparbankslagen (1987:619)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sparbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av&lt;br&gt;denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet huvudmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän&lt;br&gt;och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av&lt;br&gt;antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en&lt;br&gt;successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i&lt;br&gt;övrigt vid huvudmannavalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt&lt;br&gt;tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om banken skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt 4 kap.&lt;br&gt;6§ bokföringslagen (1999:000),&lt;br&gt;skall detta anges i reglementet. I&lt;br&gt;så fall skall det i reglementet&lt;br&gt;också anges att grundfondens&lt;br&gt;belopp skall vara bestämt i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de på stämman&lt;br&gt;närvarande huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har&lt;br&gt;stadfästs, genast anmälas för registrering. Beslutet far inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att infora eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:1005.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglementet som avses i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock ändringen&lt;br&gt;av reglementet sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en sparbank (den överlåtande&lt;br&gt;sparbanken) gå upp i en annan sparbank (den övertagande sparbanken).&lt;br&gt;En sådan fusion innebär att den överlåtande sparbanken upplöses utan&lt;br&gt;likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den&lt;br&gt;övertagande sparbanken. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;sparbanksstämman i den överlåtande sparbanken. Fusion kan ske, trots&lt;br&gt;att den överlåtande sparbanken har trätt i likvidation. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;sparbankerna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall sändas till huvudmännen i den överlåtande&lt;br&gt;sparbanken senast en vecka före den sparbanksstämma vid vilken frågan&lt;br&gt;om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till sparbanksstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för sparbanken och&lt;br&gt;insättama, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande&lt;br&gt;handlingar sändas till huvudmännen samt läggas fram på stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning&lt;br&gt;om sparbanksstämmans beslut om sparbankens vinst eller förlust, samt&lt;br&gt;avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för sparbankens ställning vilka har inträffat efter det att&lt;br&gt;årsredovisningen har avgetts, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera sparbanker (de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna) förenas genom att bilda en ny sparbank (den övertagande&lt;br&gt;sparbanken). En sådan fusion innebär att de överlåtande sparbankerna&lt;br&gt;upplöses utan likvidation samt att den övertagande sparbanken övertar&lt;br&gt;deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sparbanksstämman i varje överlåtande sparbank. Bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;första stycket fjärde meningen skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;upprättas för varje överlåtande&lt;br&gt;sparbank. De skall sändas till&lt;br&gt;huvudmännen i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna senast en vecka före&lt;br&gt;sparbanksstämma vid vilken&lt;br&gt;frågan om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtalet skall behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;sparbankerna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena skall&lt;br&gt;upprättas för varje överlåtande&lt;br&gt;sparbank. De skall sändas till&lt;br&gt;huvudmännen i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna senast en vecka före&lt;br&gt;sparbanksstämma vid vilken&lt;br&gt;frågan om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtalet skall behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt läggas fram på stämmorna. samt läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till reglemente för den&lt;br&gt;övertagande sparbanken. Om sparbanksstämmoma i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna godkänner avtalet, skall de genast se till att huvudmän,&lt;br&gt;styrelse och revisorer utses i den nya sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan sparbankens&lt;br&gt;och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget&lt;br&gt;skall gå upp i sparbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för&lt;br&gt;registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;sparbanken och bolaget har&lt;br&gt;samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när beslutet om tillstånd enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget&lt;br&gt;finns sådan egendom som sparbanken inte far förvärva. Sådan egendom&lt;br&gt;måste avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, kan Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i fråga om lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 1 kap 5 § och 3 kap. 4 § ordet ”ecu” skall bytas mot ”euro”,&lt;br&gt;dels att 5 kap. 1 § samt 6 kap. 7 och 9 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;stora exponeringar för kreditinstitut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påbörjades. För ett&lt;br&gt;värdepappersbolag som har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta gäller i stället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att kapitalbasen inte får under-&lt;br&gt;stiga det högsta av de belopp som&lt;br&gt;avses i 6 och 7 §§ lagen&lt;br&gt;(1999:000) om byte av redovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsvaluta i finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut har fattat beslut som&lt;br&gt;strider mot denna lag eller någon&lt;br&gt;annan författning som reglerar&lt;br&gt;dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förbjuda verkställighet av be-&lt;br&gt;slutet. Har beslutet redan verk-&lt;br&gt;ställts får inspektionen förelägga&lt;br&gt;institutet att göra rättelse, om det&lt;br&gt;är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut har fattat beslut som&lt;br&gt;strider mot denna lag eller någon&lt;br&gt;annan författning som reglerar&lt;br&gt;dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av sådan&lt;br&gt;författning eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förbjuda verkställighet av be-&lt;br&gt;slutet. Har beslutet redan verk-&lt;br&gt;ställts får inspektionen förelägga&lt;br&gt;institutet att göra rättelse, om det&lt;br&gt;är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;19&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;20&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut skall återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har&lt;br&gt;drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;denna lag eller föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;en bestämmelse som avses i 7 §&lt;br&gt;eller på annat sätt visat sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sådan rörelse&lt;br&gt;som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstituts tillstånd skall återkallas av&lt;br&gt;inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;(1999:158) om investerarskydd, och inte vidtagit rättelse inom ett år efter&lt;br&gt;det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan&lt;br&gt;komma att återkallas. Detsamma gäller ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 om bolaget inte fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i&lt;br&gt;5 kap. 1 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter&lt;br&gt;det att den blev känd for bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om&lt;br&gt;Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i&lt;br&gt;styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och&lt;br&gt;han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader&lt;br&gt;gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller&lt;br&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;21&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 1 § och 5 kap. 17 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverksamhet&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag skall&lt;br&gt;när verksamheten påbörjas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 1 § motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag finns bestämmelser&lt;br&gt;om vad som utgör bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen medge att företaget&lt;br&gt;har lägre bundet eget kapital än&lt;br&gt;som anges i första stycket, dock&lt;br&gt;lägst motsvarande en miljon ecu. I&lt;br&gt;nettovärdet skall inte räknas in&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i sådan&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som an-&lt;br&gt;ges i 1 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag skall&lt;br&gt;när verksamheten påbörjas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 1 § motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner euro. I 5 kap. 4 § 3 och 5&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag finns bestämmelser&lt;br&gt;om vad som utgör bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra mil-&lt;br&gt;joner kronor, eller, om kredit-&lt;br&gt;marknadsföretaget avser att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro, tolv miljoner&lt;br&gt;euro, far Finansinspektionen med-&lt;br&gt;ge att företaget har lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital än som anges i första&lt;br&gt;stycket, dock lägst motsvarande en&lt;br&gt;miljon euro. I nettovärdet skall&lt;br&gt;inte räknas in värdet av&lt;br&gt;tillgångarna i sådan finansierings-&lt;br&gt;verksamhet som anges i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna i en kreditmarknadsförening skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretags ka- Ett kreditmarknadsföretags ka-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;22&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;24&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten på-&lt;br&gt;böljades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påbörjades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner ecu, skall om nettovärdet&lt;br&gt;av tillgångarna i företagets&lt;br&gt;verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en&lt;br&gt;kapitalbas som motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner ecu, beräknat efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten på-&lt;br&gt;börjades. För ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretag som har bytt redo-&lt;br&gt;visningsvaluta gäller i stället att&lt;br&gt;kapitalbasen inte får understiga&lt;br&gt;det högsta av de belopp som avses&lt;br&gt;i 6 och 7 ££ lagen (1999:000) om&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påbörjades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner euro, skall om netto-&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i företagets&lt;br&gt;verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en&lt;br&gt;kapitalbas som motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner euro, beräknat efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §. För ett kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag som har bytt till&lt;br&gt;redovisning i kronor, skall i stället&lt;br&gt;beräkningen göras efter den kurs&lt;br&gt;som gällde vid ingången av det&lt;br&gt;första räkenskapsåret efter det&lt;br&gt;senaste bytet till redovisning i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditmarknadsföretaget&lt;br&gt;sin redovisning i euro, gäller i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tredje stycket att kapitalbasen&lt;br&gt;skall uppgå till minst fem miljoner&lt;br&gt;euro om nettotillgångarna över-&lt;br&gt;stiger tolv miljoner euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett&lt;br&gt;kreditmarknadsföretag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;25&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har böijat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om företaget dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan&lt;br&gt;rörelse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas under-&lt;br&gt;stiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas under-&lt;br&gt;stiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra, tredje eller&lt;br&gt;fjärde stycket och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det&lt;br&gt;att den blev känd för företaget,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. någon som ingår i företagets styrelse eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 far inspektionen medge förlängd tid för&lt;br&gt;täckande av bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 5 far tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat&lt;br&gt;att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon, sedan en av&lt;br&gt;inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns&lt;br&gt;kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:2004) om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;dels att i 2 kap. 4 § ordet ”ecu” skall bytas mot ”euro”,&lt;br&gt;dels att 2 kap. 6 § och 4 kap. 8 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära&lt;br&gt;kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reserv-&lt;br&gt;fonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapital med&lt;br&gt;undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivnings-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp&lt;br&gt;som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning&lt;br&gt;på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagsandelslån, för-&lt;br&gt;lagslån och andra skuldförbin-&lt;br&gt;delser med en ursprunglig löptid&lt;br&gt;på minst fem år och med rätt till&lt;br&gt;betalning först efter institutets&lt;br&gt;övriga borgenärer, dock samman-&lt;br&gt;lagt högst till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar hälften av det primära&lt;br&gt;kapitalet. Förlagsandelslån, för-&lt;br&gt;lagslån och andra skuldför-&lt;br&gt;bindelser vilkas återstående löptid&lt;br&gt;understiger fem år får tas upp till&lt;br&gt;ett belopp som motsvarar högst 20&lt;br&gt;% av det nominella värdet för&lt;br&gt;vaije helt år som återstår till&lt;br&gt;förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först&lt;br&gt;efter institutets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det primära kapitalet. Förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem&lt;br&gt;år får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det&lt;br&gt;nominella värdet för varje helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;26&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital far dessutom, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen,&lt;br&gt;räknas andra kapitaltillskott och&lt;br&gt;reserver än som sägs i andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapital far dessutom, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen,&lt;br&gt;räknas värdet av förlagsinsatser&lt;br&gt;samt andra kapitaltillskott och&lt;br&gt;reserver än som sägs i andra och&lt;br&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instituts&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;totala Om ett instituts totala netto-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettoposition i utländsk valuta för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-&lt;br&gt;8 §§ skall kapitalkravet motsvara&lt;br&gt;8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i utländsk valuta avses&lt;br&gt;den högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;br&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;position i annan valuta än redo-&lt;br&gt;visningsvalutan enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000) för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8&lt;br&gt;§§ skall kapitalkravet motsvara 8&lt;br&gt;% av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan avses den&lt;br&gt;högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;br&gt;Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av&lt;br&gt;mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod&lt;br&gt;användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 8 §§, 5 kap. 4 § och 7 kap. 2 §&lt;br&gt;samt rubriken närmast före 4 kap. 8 § lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och&lt;br&gt;omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första-fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa&lt;br&gt;belopp vid upptagande av lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa&lt;br&gt;belopp vid upptagande av lån,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om omräkning av förlags-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av tillgångar&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning&lt;br&gt;skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av tillgångar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta skall omräknas&lt;br&gt;efter växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om de inte genom särskilda&lt;br&gt;åtgärder skyddas mot eller utgör&lt;br&gt;skydd mot valutakursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och skulder i annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvalutan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar&lt;br&gt;valuta än&lt;br&gt;skall omräknas enligt växelkursen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på balansdagen, om de inte genom&lt;br&gt;särskilda åtgärder skyddas mot&lt;br&gt;eller utgör skydd mot valutakurs-&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt sådana&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar som utgörs av andelar far utan hinder av&lt;br&gt;första stycket omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om&lt;br&gt;skulder och eget kapital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För vaije efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp,&lt;br&gt;lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra&lt;br&gt;förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och&lt;br&gt;villkor for betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall&lt;br&gt;sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för&lt;br&gt;övriga efterställda skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till&lt;br&gt;sin storlek och art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag&lt;br&gt;skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond&lt;br&gt;för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder,&lt;br&gt;var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Balanserad förlust och forlust för räkenskapsåret tas&lt;br&gt;därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond, Fond for orealiserade vinster samt Garantifond. Benäm-&lt;br&gt;ningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 medlemsbank och i kreditmarknadsförening skall eget kapital delas&lt;br&gt;upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.&lt;br&gt;Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall&lt;br&gt;tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om en sparbank har bidrag&lt;br&gt;till garantifonden i annan valuta&lt;br&gt;än i redovisningsvalutan, skall&lt;br&gt;dessa räknas om enligt växel-&lt;br&gt;kursen på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det omräk-&lt;br&gt;nade beloppet och motsvarande&lt;br&gt;belopp vid räkenskapsårets&lt;br&gt;ingång, skall föras mot Andra&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;27&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 andra stycket om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första meningen om allmänna krav på koncern-&lt;br&gt;balansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § och 7 kap. 2 § lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget&lt;br&gt;kapital och avsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst skall som bundet&lt;br&gt;eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond,&lt;br&gt;Konsolideringsfond, Fond för orealiserade vinster och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Förlust for räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut&lt;br&gt;vinst skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget&lt;br&gt;kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad&lt;br&gt;förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I understödsföreningar skall som eget kapital tas upp Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster, Övriga fonder och vinst eller förlust för räken-&lt;br&gt;skapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Ej intjänade&lt;br&gt;premier och kvardröjande risker (DD.l) uppgår till väsentligt belopp,&lt;br&gt;skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om garanterad återbäring i posten Livforsäkringsavsättning (DD.2)&lt;br&gt;uppgår till väsentligt belopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om awecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp skall det anges&lt;br&gt;i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med aweck-&lt;br&gt;lingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för&lt;br&gt;oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter&lt;br&gt;avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för&lt;br&gt;skador från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkorad återbäring (EE.l) skall delas upp på avsättningar för vilka&lt;br&gt;försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut&lt;br&gt;vinst skall lämna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget&lt;br&gt;kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a § första stycket och 12 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) och om de förhållanden som&lt;br&gt;motiverar bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Livförsäkringsaktiebolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag skall P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning&lt;br&gt;eller förlusttäckning enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Om ett ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsbolag har garantikapital i&lt;br&gt;annan valuta än redovisnings-&lt;br&gt;valutan, skall detta räknas om&lt;br&gt;enligt växelkursen på balans-&lt;br&gt;dagen. Skillnaden mellan det om-&lt;br&gt;räknade beloppet och motsvarande&lt;br&gt;belopp vid räkenskapsårets ingång&lt;br&gt;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ömsesidiga skadeförsäk-&lt;br&gt;ringsbolag och ömsesidiga livför-&lt;br&gt;säkringsbolag som för dela ut&lt;br&gt;vinst, föras mot Balanserad vinst&lt;br&gt;eller förlust, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- i ömsesidiga livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag som inte för dela ut vinst&lt;br&gt;föras mot Andra fonder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 andra stycket om valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 §, 7 kap. 16 § och 10 kap.&lt;br&gt;1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt bet.&lt;br&gt;1999/2000:FiU7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner euro. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får banken&lt;br&gt;medges att ha lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än det som anges i andra&lt;br&gt;stycket, dock lägst motsvarande en&lt;br&gt;miljon euro. Frågor om sådant&lt;br&gt;medgivande prövas av Finans-&lt;br&gt;inspektionen. Ärenden som är av&lt;br&gt;principiell betydelse eller av&lt;br&gt;särskild vikt prövas dock av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor eller, om banken&lt;br&gt;kommer att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro, tolv miljoner euro, får&lt;br&gt;banken medges att ha lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital än det som anges i&lt;br&gt;andra stycket, dock lägst mot-&lt;br&gt;svarande en miljon euro. Frågor&lt;br&gt;om sådant medgivande prövas av&lt;br&gt;Finansinspektionen. Ärenden som&lt;br&gt;är av principiell betydelse eller av&lt;br&gt;särskild vikt prövas dock av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;28&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken vaije medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller full-&lt;br&gt;mäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om banken skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt 4 kap.&lt;br&gt;6§ bokföringslagen (1999:000),&lt;br&gt;skall detta anges i stadgarna. I så&lt;br&gt;fall skall det i stadgarna också&lt;br&gt;anges att den insats med vilken&lt;br&gt;varje medlem skall delta i&lt;br&gt;föreningen skall vara bestämd i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;får ändring av uppgift om&lt;br&gt;insatsbelopp anstå till den första&lt;br&gt;ordinarie föreningsstämman efter&lt;br&gt;det att beslutet om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta fick verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får&lt;br&gt;inte verkställas förrän ett år efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock ändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av stadgarna sakna verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast till första&lt;br&gt;ordinarie föreningsstämma efter&lt;br&gt;det att beslutet fick verkan lägga&lt;br&gt;fram förslag om nödvändiga&lt;br&gt;följdändringar av stadgarna av-&lt;br&gt;seende den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i medlems-&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande&lt;br&gt;banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En&lt;br&gt;sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande banken blir&lt;br&gt;medlemmar i den övertagande banken och att den överlåtande banken&lt;br&gt;upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av&lt;br&gt;den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det&lt;br&gt;godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan&lt;br&gt;ske trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbankerna har samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga för de röstberättigade,&lt;br&gt;medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande&lt;br&gt;medlemsbanken under minst en vecka före den föreningsstämma vid&lt;br&gt;vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt&lt;br&gt;läggas fram på stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till föreningsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken&lt;br&gt;och insättama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för&lt;br&gt;det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om förenings-&lt;br&gt;stämmans beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av&lt;br&gt;revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den överlåtande medlems-&lt;br&gt;bankens årsredovisning inte be-&lt;br&gt;handlas på den stämma som anges&lt;br&gt;i andra stycket eller har den&lt;br&gt;övertagande bankens årsredovis-&lt;br&gt;ning för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;inte behandlats på en stämma i den&lt;br&gt;banken, skall i stället för de&lt;br&gt;handlingar som anges i andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den överlåtande medlems-&lt;br&gt;bankens årsredovisning inte be-&lt;br&gt;handlas på den stämma som anges&lt;br&gt;i tredje stycket eller har den&lt;br&gt;övertagande bankens årsredovis-&lt;br&gt;ning för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;inte behandlats på en stämma i den&lt;br&gt;banken, skall i stället för de&lt;br&gt;handlingar som anges i tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stycket 5 följande handlingar&lt;br&gt;hållas tillgängliga och läggas fram&lt;br&gt;på den förstnämnda stämman i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;andra stycket:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;stycket 5 följande handlingar Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;hållas tillgängliga och läggas fram&lt;br&gt;på den förstnämnda stämman i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med&lt;br&gt;anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust,&lt;br&gt;samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredo-&lt;br&gt;visningen har lämnats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till vaije röstberättigad, medlem eller&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de&lt;br&gt;överlåtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den&lt;br&gt;övertagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de&lt;br&gt;överlåtande bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken&lt;br&gt;övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt&lt;br&gt;godkännas av föreningsstämman i varje överlåtande medlemsbank.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1—4 och tredje&lt;br&gt;stycket skall upprättas för vaije&lt;br&gt;överlåtande medlemsbank. De&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga för de&lt;br&gt;röstberättigade, medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna under minst&lt;br&gt;en vecka före den förenings-&lt;br&gt;stämma vid vilken frågan om god-&lt;br&gt;kännande av fusionsavtalet skall&lt;br&gt;behandlas. Handlingarna skall&lt;br&gt;genast sändas till röstberättigad,&lt;br&gt;medlem och innehavare av&lt;br&gt;förlagsandel som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress. Hand-&lt;br&gt;lingarna skall läggas fram på&lt;br&gt;stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbankerna har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket 1-4 och jjärde&lt;br&gt;stycket skall upprättas för vaije&lt;br&gt;överlåtande medlemsbank. De&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga för de&lt;br&gt;röstberättigade, medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna under minst&lt;br&gt;en vecka före den föreningsstäm-&lt;br&gt;ma vid vilken frågan om god-&lt;br&gt;kännande av fusionsavtalet skall&lt;br&gt;behandlas. Handlingarna skall ge-&lt;br&gt;nast sändas till röstberättigad,&lt;br&gt;medlem och innehavare av för-&lt;br&gt;lagsandel som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress. Handling-&lt;br&gt;arna skall läggas fram på stäm-&lt;br&gt;morna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya&lt;br&gt;medlemsbanken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de&lt;br&gt;överlåtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan&lt;br&gt;medlemsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som&lt;br&gt;innebär att dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall&lt;br&gt;anmäla avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-&lt;br&gt;7 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbanken och bolaget har&lt;br&gt;samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens&lt;br&gt;beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall&lt;br&gt;lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som&lt;br&gt;skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns&lt;br&gt;egendom som medlemsbanken inte far förvärva. Sådan egendom måste&lt;br&gt;avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om omräkningsförfarande vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har sin redovisning i&lt;br&gt;euro, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inledande bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inkomstskatt, mervärdesskatt&lt;br&gt;och reklamskatt för företag som har sin redovisning i euro eller som&lt;br&gt;byter redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000). I&lt;br&gt;9 och 10 §§ finns bestämmelser som gäller även för andra företag som&lt;br&gt;genomför vissa transaktioner med företag som har sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Termer och uttryck i denna lag som används även i inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:000) har samma betydelse och tillämpningsområde&lt;br&gt;som i den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Företag som har sin redovisning i euro skall bifoga sin årsredovisning&lt;br&gt;till självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Uppgifter enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall avse belopp som har räknats&lt;br&gt;om till kronor. De företag som enligt 2 kap. 20 § första stycket nämnda&lt;br&gt;lag skall foga årsredovisningen till självdeklarationen skall lämna&lt;br&gt;balansräkning och resultaträkning omräknade till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning till kronor skall göras enligt 5 - 7 §§. Det omräknade&lt;br&gt;resultatet skall vara utgångspunkt för den justering av det bokförings-&lt;br&gt;mässiga resultatet som skall göras vid den skattemässiga inkomst-&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Resultaträkningen skall med det undantag som anges i andra stycket&lt;br&gt;räknas om enligt beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingår flera företag i samma koncern vid utgången av beskattningsåret&lt;br&gt;och har företagen inte samma beskattningsår på grund av att något av&lt;br&gt;företagen har bildats eller förvärvats under året, skall detta företag räkna&lt;br&gt;om resultaträkningen enligt den genomsnittliga kurs som gäller för&lt;br&gt;övriga euroredovisande koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Balansräkningen skall med de undantag som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena räknas om enligt kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfond som avsatts tidigare beskattningsår skall räknas om&lt;br&gt;med samma kurs som har använts i räkenskaperna för det beskattningsår&lt;br&gt;som deklarationen avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat skall räknas om enligt beskattningsårets genomsnittliga&lt;br&gt;växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Om omräkning enligt 5 och 6 §§ leder till att summan av tillgångarna&lt;br&gt;avviker från summan av eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar&lt;br&gt;och skulder, skall mellanskillnaden föras upp som en korrigeringspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För företag som yrkar avdrag för avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;enligt 30 kap. inkomstskattelagen (1999:000) skall avsättningen i&lt;br&gt;räkenskaperna beräknas utifrån kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;br&gt;Förändringar under senare beskattningsår av fondens bokförda värde som&lt;br&gt;beror på förändringar av valutakurser skall inte påverka det&lt;br&gt;skattemässiga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Koncernbidrag enligt 35 kap. inkomstskattelagen (1999:000) skall&lt;br&gt;bestämmas till ett belopp i kronor. Det företag som ger koncernbidrag får&lt;br&gt;inte dra av ett högre belopp än vad mottagaren tar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om en tillgång överlåts utan ersättning eller mot en ersättning som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat till&lt;br&gt;ett företag som inte har samma redovisningsvaluta, skall uttags-&lt;br&gt;beskattning ske trots bestämmelserna i 23 kap. inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av fordringar och skulder i annan valuta än euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § I stället för vad som föreskrivs i 14 kap. 8 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000) skall fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i annan&lt;br&gt;valuta än euro värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det&lt;br&gt;finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd&lt;br&gt;för en sådan post, får posten tas upp till det värde som motiveras av&lt;br&gt;valutasäkringen under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samma värde används i räkenskaperna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representationsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Avdrag för lunch, middag eller supé i samband med sådan&lt;br&gt;representation som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:000) får&lt;br&gt;inte överstiga det belopp i euro som motsvarar 90 kronor per person med&lt;br&gt;tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt&lt;br&gt;8 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) eller återbetalas enligt 10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samma lag. Det belopp som får dras av skall beräknas för vaije&lt;br&gt;kalenderår utifrån den genomsnittliga växelkursen under november året&lt;br&gt;före kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åndrad värdering av balansposter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om skattemyndigheten inte godtar företagets värdering av lager,&lt;br&gt;pågående arbeten, fordringar, skulder eller avsättningar skall det belopp&lt;br&gt;som påverkar den skattepliktiga intäkten justeras med hänsyn till&lt;br&gt;skillnaden mellan kursen vid beskattningsårets utgång och beskatt-&lt;br&gt;ningsårets genomsnittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av redovisningsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § När ett företag byter redovisningsvaluta skall företaget som värde av&lt;br&gt;ingående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och&lt;br&gt;avsättningar ta upp värdet av närmast föregående beskattningsårs&lt;br&gt;utgående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och&lt;br&gt;avsättningar omräknade enligt kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget yrkar avdrag för avskrivning på inventarier enligt 18 kap.&lt;br&gt;17 § inkomstskattelagen (1999:000), skall anskaffningsvärdet på de&lt;br&gt;inventarier som anskaffats under de tre senaste beskattningsåren - eller&lt;br&gt;så många år som behövs för en korrekt beräkning - och som fortfarande&lt;br&gt;finns kvar i verksamheten räknas om enligt kursen vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) skall omräkning ske med den genomsnittliga&lt;br&gt;växelkursen för den period som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reklamskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Vid redovisning av uppgifter om reklamskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och reklam skall omräkning ske med&lt;br&gt;den genomsnittliga växelkursen för den period som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kurser för omräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § För omräkning enligt denna lag skall de kurser som fastställs av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken för respektive svenska bankdag användas. Om&lt;br&gt;det inte har fastställts någon kurs för dagen för beskattningsårets utgång&lt;br&gt;skall kursen för närmast föregående svenska bankdag användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:23&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1970:624).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i kupongskattelagen&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; (1970:624) skall&lt;br&gt;inforas en ny paragraf, 6 a §, samt närmast före 6 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;29&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- 1999/2000.23&lt;br&gt;skatt på annonser och reklam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1972:266) om skatt på annonser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och reklam skall införas en ny paragraf, 34 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:000) om omräk-&lt;br&gt;ningsförfarande vid beskattningen&lt;br&gt;för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, m.m. finns&lt;br&gt;särskilda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämmelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning av reklamskatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om ^P- 1999/2000:23&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, samt&lt;br&gt;närmast före 1 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;io§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:324) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro finns bestäm-&lt;br&gt;melser även i lagen (1999:000) om&lt;br&gt;omräkningsförfarande vid beskatt-&lt;br&gt;ningen för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- 1999/2000:23&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m. skall införas en ny paragraf, 4 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om&lt;br&gt;det belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i&lt;br&gt;fråga om arbetsgivare sägs i&lt;br&gt;5 kap. 12 § första stycket skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;för arbete skall vid varje ut-&lt;br&gt;betalningstillfälle lämna mottaga-&lt;br&gt;ren uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta skall skatte-&lt;br&gt;avdragets belopp anges i den&lt;br&gt;utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;belopp enligt 12 § andra stycket&lt;br&gt;lämnats i utländsk valuta skall&lt;br&gt;skatteavdraget räknas om till&lt;br&gt;svenska kronor enligt valutakursen&lt;br&gt;vid utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;30&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 3 a och 17 a §§,&lt;br&gt;samt närmast före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;skall vid varje utbetalningstillfälle&lt;br&gt;lämna mottagaren kvitto som&lt;br&gt;utvisar skattepliktig inkomst och&lt;br&gt;att skatteavdrag gjorts. Om det&lt;br&gt;utbetalda beloppet avser flera&lt;br&gt;personer lämnas kvitto till var och&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall, om&lt;br&gt;inte annat följer av 17 § andra&lt;br&gt;stycket, till sina belopp anges i&lt;br&gt;svenska kronor. Detsamma gäller&lt;br&gt;sådana uppgifter som avses i 23 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;skall vid varje utbetalningstillfälle&lt;br&gt;lämna mottagaren uppgift om&lt;br&gt;skattepliktig inkomst och skatte-&lt;br&gt;avdragets belopp. Om det utbe-&lt;br&gt;talda beloppet avser flera personer&lt;br&gt;lämnas uppgifterna till var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta skall uppgifterna&lt;br&gt;enligt första stycket till sina&lt;br&gt;belopp anges i den utländska&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna enligt 17 §&lt;br&gt;andra stycket till sina belopp&lt;br&gt;lämnats i utländsk valuta skall&lt;br&gt;beloppen räknas om till svenska&lt;br&gt;kronor enligt valutakursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 6 § och 13 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 1 kap. 19 §,&lt;br&gt;11 kap. 5 c § samt 13 kap. 15 a och 23 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med redovisningsvaluta avses&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt 4 kap.&lt;br&gt;6 § bokföringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten uppgår till&lt;br&gt;samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättningen eller&lt;br&gt;importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten uppgår till&lt;br&gt;samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättningen eller&lt;br&gt;importen. Om företaget har sin&lt;br&gt;redovisning i euro skall beaktas&lt;br&gt;vad som föreskrivs i 14 § lagen&lt;br&gt;(1999:000) om omräkningsför-&lt;br&gt;farande vid beskattningen för&lt;br&gt;företag som har sin redovisning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fatt&lt;br&gt;prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om valutan i en faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling är en annan än&lt;br&gt;den skattskyldiges redovisnings-&lt;br&gt;valuta, skall mervärdesskattens&lt;br&gt;belopp anges i båda valutorna i&lt;br&gt;handlingen. Dessutom skall den&lt;br&gt;kurs som använts vid omräkningen&lt;br&gt;anges där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;31&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) finns bestämmelser om&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt.&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;redovisningen finns i det följande i&lt;br&gt;6-28 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) och i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om omräkningsförfarande. vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har&lt;br&gt;sin redovisning i euro, m.m. finns&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av&lt;br&gt;mervärdesskatt. Ytterligare be-&lt;br&gt;stämmelser om redovisningen&lt;br&gt;finns i det följande i 6-28 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall den skattskyldige&lt;br&gt;enligt 11 kap. 5 c § angett den&lt;br&gt;utgående skattens belopp i flera&lt;br&gt;valutor i en faktura eller jämförlig&lt;br&gt;handling skall den skattskyldige&lt;br&gt;vid redovisning av skatten&lt;br&gt;använda det skattebelopp som&lt;br&gt;angetts i den egna redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall skattens belopp&lt;br&gt;enligt 11 kap. 5 c § angetts i flera&lt;br&gt;valutor i en faktura eller jämförlig&lt;br&gt;handling skall vid redovisningen&lt;br&gt;av den ingående skatten det&lt;br&gt;skattebelopp användas som&lt;br&gt;angetts i den skattskyldiges egen&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Om beloppet&lt;br&gt;inte angetts i denna valuta, skall&lt;br&gt;det skattebelopp användas som&lt;br&gt;angetts i den valuta som fakturan&lt;br&gt;eller den jämförliga handlingen är&lt;br&gt;utställd i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;32&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;dels att 5 kap. 12 § och rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 § och&lt;br&gt;8 kap. 30 §, samt närmast före 1 kap. 7 § och 8 kap. 30 § nya rubriker av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kap. Tillämpningsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;definitioner och valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall, om&lt;br&gt;inte annat följer av 5 kap. 12 §&lt;br&gt;andra stycket, till sina belopp&lt;br&gt;anges i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje&lt;br&gt;utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta och skatteavdraget&lt;br&gt;beräknats på ersättning som&lt;br&gt;räknats om enligt en annan&lt;br&gt;valutakurs än kursen vid utbetal-&lt;br&gt;ningstillfallet, skall skatteav-&lt;br&gt;dragets belopp anges i den&lt;br&gt;utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är&lt;br&gt;lika stort som vid det närmast föregående utbetalningstillfållet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag från ersättning i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning för arbete&lt;br&gt;betalats ut i utländsk valuta och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift om skatteavdragets belopp,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 § andra stycket,&lt;br&gt;lämnats i denna valuta, skall&lt;br&gt;skatteavdraget räknas om till&lt;br&gt;svenska kronor enligt valutakursen&lt;br&gt;vid utbetalningstillfallet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av det förestående europeiska valutasamarbetet tillkallade&lt;br&gt;regeringen genom beslut den 15 maj 1997 en särskild utredare med upp-&lt;br&gt;drag att undersöka vilket behov svenska aktiebolag, bankaktiebolag och&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag har av att kunna ange aktiekapital och aktiers&lt;br&gt;nominella belopp i annat än svensk valuta. Utredaren skulle vidare&lt;br&gt;undersöka vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin&lt;br&gt;finansiella redovisning i euro. Justitierådet Bo Svensson förordnades att&lt;br&gt;vara särskild utredare. Utredningen, som antog namnet Utredningen om&lt;br&gt;aktiekapital och redovisning i utländsk valuta, överlämnade i december&lt;br&gt;1997 delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan&lt;br&gt;utländsk valuta (SOU 1997:181).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan delbetänkandet remissbehandlats fick utredaren genom tilläggs-&lt;br&gt;direktiv i uppdrag att ytterligare analysera det företagsekonomiska be-&lt;br&gt;hovet av en lagstiftning som gör det möjligt för svenska företag att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro i stället för i svenska kronor. Utredaren skulle också&lt;br&gt;analysera de makroekonomiska konsekvenserna som en eventuell&lt;br&gt;övergång till aktiekapital och redovisning i euro kan medföra. Parallellt&lt;br&gt;med detta arbete skulle utredaren lägga fram förslag till lagändringar som&lt;br&gt;gör det möjligt för svenska företag och utländska filialer i Sverige att ha&lt;br&gt;sin bokföring och upprätta sin offentliga redovisning i euro. Vidare&lt;br&gt;skulle utredaren lägga fram förslag till lagändringar som gör det möjligt&lt;br&gt;för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha&lt;br&gt;sitt aktiekapital i euro. Utredaren överlämnade i november 1998 slut-&lt;br&gt;betänkandet Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sammanfattning av slutbetänkandet finns i bilaga 1, medan slut-&lt;br&gt;betänkandets lagförslag finns i bilaga 2. Slutbetänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Remissinstanserna är förtecknade i bilaga 3. En samman-&lt;br&gt;ställning av remissyttrandena finns tillgänglig i lagstiftningsärendet&lt;br&gt;(dnr Ju98/4100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 7 oktober 1999 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som har godtagit det stora flertalet av Lagrådets syn-&lt;br&gt;punkter, kommer att behandla dessa i anslutning till de berörda para-&lt;br&gt;graferna. Den av Lagrådet behandlade frågan om behovet av komplet-&lt;br&gt;terande lagbestämmelser om omräkning vid tillämpning av vissa&lt;br&gt;bestämmelser i aktiebolagslagen (1975:1385) kommer att behandlas i&lt;br&gt;författningskommentaren till ändringarna i aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa andra&lt;br&gt;ändringar av redaktionell natur. Vidare har - på Lagrådets inrådan - i ett&lt;br&gt;flertal lagrum ordet ”ecu” bytts ut mot ”euro”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger inte fram den i remissen föreslagna ändringen i&lt;br&gt;2 kap. 19 § lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter. I&lt;br&gt;remissen föreslogs också en ändring i 13 § andra stycket lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta innebärande&lt;br&gt;en utvidgning av skattemyndighetens serviceskyldighet. Med anledning&lt;br&gt;av att skattemyndigheten har en allmän serviceskyldighet har det i&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1987:483) inte ansetts nödvändigt att alls reglera&lt;br&gt;denna skyldighet. Regeringen anser av samma skäl att den i remissen&lt;br&gt;föreslagna ändringen inte behöver läggas fram nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Den europeiska valutaunionen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den europeiska valutaunionen, EMU, i vilken flertalet EU-stater deltar,&lt;br&gt;syftar till att åstadkomma en gemensam valuta för de deltagande staterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den första fasen i övergången till den gemensamma valutan, euron,&lt;br&gt;inleddes våren 1998. EU:s stats- och regeringschefer beslutade då att elva&lt;br&gt;länder skall delta i valutaunionen. Den 1 januari 1999 inleddes den andra&lt;br&gt;fasen. Då blev euron en självständig valuta och omräkningskursema&lt;br&gt;mellan euron och de deltagande länderna låstes oåterkalleligen. Europe-&lt;br&gt;iska centralbanken (ECB) startade sin operativa verksamhet och en&lt;br&gt;gemensam penningpolitik infördes. De deltagande medlemsstaternas&lt;br&gt;valutor ersattes i princip av euron. Under den andra fasen uttrycks euron&lt;br&gt;både i sin egen enhet (1 euro), i sina underenheter (100 cent) och i de&lt;br&gt;nationella valutaenheterna, dvs. de tidigare nationella valutorna för de&lt;br&gt;deltagande medlemsstaterna. De ekonomiska aktörerna har också kunnat&lt;br&gt;bölja använda enheten euro i elektroniska betalsystem, t.ex. TARGET.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eurosedlama och euromynten introduceras i den tredje fasen. Denna&lt;br&gt;skall enligt planerna starta senast den 1 januari 2002. Under denna fas,&lt;br&gt;som skall begränsas till högst sex månader, kan euron och de nationella&lt;br&gt;betalningsmedlen användas parallellt. Efter denna fas blir euron det enda&lt;br&gt;legala betalningsmedlet i de deltagande medlemsstaterna. De nationella&lt;br&gt;sedlarna och mynten dras in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att den gemensamma valutan inte skall införas&lt;br&gt;här i landet när den tredje etappen av EMU inleds (se prop. 1997/98:25 s.&lt;br&gt;67, bet. 1997/98:FiU9, rskr. 1997/98:75). Samtidigt har uttalats att&lt;br&gt;Sverige bör hålla dörren öppen för ett senare svenskt deltagande i&lt;br&gt;valutaunionen. Om regeringen senare finner att Sverige bör delta, skall,&lt;br&gt;enligt vad regeringen och riksdagen har uttalat, frågan underställas&lt;br&gt;svenska folket för prövning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisning i euro&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande svensk rätt&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Redovisningens syften&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Sedan länge gäller att enskilda näringsidkare och vissa juridiska personer&lt;br&gt;löpande skall bokföra de affärshändelser som förekommer i verk-&lt;br&gt;samheten. För många bokföringsskyldiga gäller dessutom att de vid årets&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slut skall sammanfatta årets affärshändelser i ett årsbokslut. Vissa&lt;br&gt;bokföringsskyldiga skall också upprätta och offentliggöra en särskild&lt;br&gt;årsredovisning. Företag som är moderföretag i en koncern skall som&lt;br&gt;regel upprätta en koncernredovisning. Större foretag kan vara skyldiga att&lt;br&gt;offentliggöra minst en delårsrapport vaije år. Allt detta brukar samman-&lt;br&gt;fattas under begreppet ”redovisning”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika momenten i redovisningen har sinsemellan ganska olika&lt;br&gt;karaktär men också ett ömsesidigt samband. Genom den löpande bok-&lt;br&gt;föringen insamlas, sammanställs och struktureras löpande information&lt;br&gt;om företagets affärshändelser. Denna information ligger sedan till grund&lt;br&gt;för årsbokslutet. Årsbokslutet utgör utgångspunkten för företagets&lt;br&gt;årsredovisning. I koncernredovisningen sammanställs, på koncemnivå,&lt;br&gt;informationen i koncernföretagens årsredovisningar. En delårsrapport&lt;br&gt;kan beskrivas som ett bokslut för en del av ett räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen har bl.a. till syfte att utgöra grundval för framtida&lt;br&gt;ekonomiska beslut, för företaget självt eller för dess utomstående intres-&lt;br&gt;senter. Den kan också utgöra underlag för kontroll och uppföljning av&lt;br&gt;företagets verksamhet och medelsförvaltning. I ett aktiebolag eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening ligger årsredovisningen och dess granskning till&lt;br&gt;grund for aktieägarnas respektive medlemmarnas beslut om ansvarsfrihet&lt;br&gt;för styrelsen och den verkställande direktören. Bokföring och annan&lt;br&gt;redovisning kan också vara av stor vikt vid utredandet av misstankar om&lt;br&gt;ekonomiska oegentligheter, t.ex. skatte- och borgenärssbrott. I Sverige&lt;br&gt;har redovisningen också en direkt betydelse för borgenärsskyddet. Det&lt;br&gt;sker bl.a. genom att det i årsredovisningen framtagna resultatet drar upp&lt;br&gt;gränserna för hur mycket av ett aktiebolags eller en ekonomisk förenings&lt;br&gt;tillgångar som får delas ut till aktieägarna respektive medlemmarna. Av&lt;br&gt;betydelse är också att årsredovisningen - som är tillgänglig for alla - ger&lt;br&gt;tredje man möjlighet att bedöma vilka ekonomiska risker som ett avtal&lt;br&gt;med företaget kan innebära. Slutligen har redovisningen stor betydelse&lt;br&gt;för beskattningen av näringsverksamhet. Vid taxeringen sker nämligen&lt;br&gt;bedömningen av intäkter och kostnader på grundval av innehållet i redo-&lt;br&gt;visningen, i den mån särskilda skatteregler inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.2 Lagregler om redovisning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring och årsbokslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De centrala lagreglerna rörande företagens icke-offentliga redovisning&lt;br&gt;finns i bokföringslagen (1976:125). Lagen innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;löpande bokföring, upprättande av årsbokslut och arkivering av räken-&lt;br&gt;skapsmaterial. Den skall tillämpas av i stort sett alla bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;oavsett verksamhetens form och art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda jordbrukare omfattas inte av bokföringslagen. I stället är de&lt;br&gt;skyldiga att föra räkenskaper enligt jordbruksbokföringslagen&lt;br&gt;(1979:141).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens offentliga redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om företagens offentliga redovisning (årsredovisning, kon-&lt;br&gt;cernredovisning och delårsrapporter) är spridda på flera lagar. Vilken lag&lt;br&gt;som skall tillämpas beror främst på vilken form verksamheten drivs i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag och vissa handelsbolag omfattas av 1995 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag. Andra handelsbolag än de som omfattas av 1995 års årsredo-&lt;br&gt;visningslag omfattas av 1980 års årsredovisningslag men kan välja att i&lt;br&gt;stället upprätta sin offentliga redovisning enligt 1995 års årsredovis-&lt;br&gt;ningslag. I den mån enskilda näringsidkare eller ideella föreningar är&lt;br&gt;skyldiga att upprätta en offentlig redovisning, skall detta göras enligt&lt;br&gt;1980 års årsredovisningslag. Ekonomiska föreningar skall följa de regler&lt;br&gt;om redovisning som finns i föreningslagen men kan välja att upprätta den&lt;br&gt;offentliga redovisningen enligt 1995 års årsredovisningslag. Under vilka&lt;br&gt;förutsättningar stiftelser skall upprätta en offentlig redovisning och vad&lt;br&gt;denna i så fall skall innehålla regleras i stiftelselagen (1994:1220) och i&lt;br&gt;lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelser m.m. Banker,&lt;br&gt;andra kreditinstitut och värdepappersbolag skall upprätta sin offentliga&lt;br&gt;redovisning enligt ÅRKL, medan försäkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag skall upprätta sin offentliga redovisning enligt ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagna förändringar i redovisningslagstiftningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har till riksdagen överlämnat en proposition med förslag till&lt;br&gt;en ny bokföringslag och vissa andra ändringar i redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (se prop. 1998/99:130).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagen skall enligt förslaget innehålla bl.a. bestäm-&lt;br&gt;melser om vilka som är bokföringsskyldiga, hur den löpande bokföringen&lt;br&gt;skall fullgöras och hur den löpande bokföringen skall avslutas. Lagen&lt;br&gt;skall ersätta såväl 1976 års bokföringslag som jordbruksbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har också föreslagit att företag som i dag omfattas av sär-&lt;br&gt;skilda årsredovisningsregler i föreningslagen, 1980 års årsredovisnings-&lt;br&gt;lag, stiftelselagen m.m. i fortsättningen skall tillämpa den nya årsredo-&lt;br&gt;visningslagen eller, beträffande finansiella företag, ÅRKL eller ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Redovisningsvaluta vid löpande bokföring och&lt;br&gt;upprättande av årsbokslut enligt bokföringslagen och&lt;br&gt;jordbruksbokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1976 års bokföringslag saknar bestämmelser om vilken valuta som skall&lt;br&gt;användas i den löpande bokföringen. Att bokföra affärshändelser och&lt;br&gt;avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut i annat än svenska&lt;br&gt;kronor anses emellertid inte vara förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även jordbruksbokföringslagen saknar bestämmelse om vilken valuta&lt;br&gt;som skall användas i den löpande bokföringen. Att redovisa i annat än&lt;br&gt;svenska kronor torde dock inte vara förenligt med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller i den föreslagna nya bokföringslagen finns det några&lt;br&gt;bestämmelser om redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.1.4 Redovisningsvaluta i års- och koncernredovisningarna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 6 § årsredovisningslagen skall beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;anges i svenska kronor. I den mån transaktioner har skett i annan valuta&lt;br&gt;eller tillgångarnas och skuldernas värde ursprungligen har bestämts i&lt;br&gt;arman valuta, måste beloppen således räknas om till svenska kronor.&lt;br&gt;Lagen tillåter dock att beloppen, vid sidan av den redovisning som&lt;br&gt;upprättas i kronor, anges i annan valuta, t.ex. i euro. Omräkningen från&lt;br&gt;svensk till utländsk valuta skall då ske enligt den kurs som gällde på&lt;br&gt;balansdagen. Upplysning om den tillämpade kursen skall lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De företag som omfattas av de nu angivna bestämmelserna är först och&lt;br&gt;främst svenska aktiebolag och vissa svenska handelsbolag (se 1 kap. 1 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen). Bestämmelserna är emellertid tillämpliga också&lt;br&gt;på företag som omfattas av ÅRKL och ÅRFL (se 2 kap. 2 § ÅRKL och&lt;br&gt;2 kap. 2 § ÅRFL). Följaktligen skall även beloppen i den årsredovisning&lt;br&gt;som upprättas av kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag&lt;br&gt;anges i svenska kronor, med möjlighet till omräkning i utländsk valuta,&lt;br&gt;t.ex. euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också ekonomiska föreningar och handelsbolag som har valt att till-&lt;br&gt;lämpa årsredovisningslagen kan använda sig av möjligheten till&lt;br&gt;omräkning i 2 kap. 6 § årsredovisningslagen (se SFS 1996:1141-1143).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrig lagstiftning om offentlig redovisning (se bl.a. föreningslagen&lt;br&gt;och stiftelselagen) saknar uttryckliga bestämmelser om redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Vissa utländska rättsordningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I flertalet EU-stater som deltar i EMU har företagen tidigare varit&lt;br&gt;skyldiga att upprätta redovisningen i det egna landets valuta. Så har varit&lt;br&gt;fallet i bl.a. Belgien, Tyskland, Frankrike, Italien och Finland. I Irland,&lt;br&gt;Luxemburg och Nederländerna har det däremot varit tillåtet att upprätta&lt;br&gt;redovisning i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att dessa stater har gått in i fas 2 av EMU har företagen getts&lt;br&gt;rätt att upprätta sina redovisningar i såväl den nationella valutaenheten&lt;br&gt;som euro. Frågor om redovisningen i anslutning till övergången till den&lt;br&gt;gemensamma valutan har diskuterats i olika EU-fora, bl.a. den s.k.&lt;br&gt;kontaktkommittén för redovisningsfrågor. De problem som ett byte från&lt;br&gt;den nationella valutan till euro har gett upphov till i dessa fall är dock&lt;br&gt;förhållandevis okomplicerade. Det beror på att växelkursen mellan den&lt;br&gt;nationella valutaenheten och euron är låst och att det därför inte uppstår&lt;br&gt;några kursfluktuationer. I den lagstiftning som skilda stater inom EMU&lt;br&gt;har infört på redovisningsområdet har det därför inte varit nödvändigt att&lt;br&gt;ta ställning till de problem som en motsvarande lagstiftning innebär i&lt;br&gt;länder utanför EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland annat Danmark och Storbritannien står utanför EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Danmark har lagstiftningen tidigare fordrat att redovisningen sker i&lt;br&gt;danska kronor. Nu har man ändrat reglerna så att viss redovisning i&lt;br&gt;utländsk valuta är tillåten. Företagen får ha sin löpande bokföring i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for företaget relevanta valutan, t.ex. i euro. Även årsredovisning och&lt;br&gt;delårsrapporter får upprättas i euro. Efter dispens far även annan utländsk&lt;br&gt;valuta än euro användas om den är relevant för företaget. Det avgörande&lt;br&gt;för om sådan dispens kan lämnas är att den utländska valutan har samma&lt;br&gt;växelkursstabilitet som euron far gentemot den danska kronan genom&lt;br&gt;växelkurssamarbetet i ERM2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brittisk lag säger inte något om i vilken valuta redovisningen skall&lt;br&gt;upprättas. Det anses dock att redovisningarna skall upprättas i pund men&lt;br&gt;att man under särskilda förhållanden får använda annan valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i Norge, som står utanför EU och EMU, är det tillåtet att upprätta&lt;br&gt;redovisning i utländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Bör svenska företag ges rätt att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Aktiebolag, ekonomiska föreningar, spar-&lt;br&gt;banker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag&lt;br&gt;och ömsesidiga försäkringsbolag skall få ha sin redovisning i antingen&lt;br&gt;svenska kronor eller euro. Detsamma skall gälla för utländska filialer i&lt;br&gt;Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningens förslag omfattar dock inte understödsföreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Landsorganisationen i&lt;br&gt;Sverige har tillstyrkt huvuddragen i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Bokföringsnämnden och Riksskatteverket har ifrågasatt om inte&lt;br&gt;också handelsbolag där samtliga bolagsmän är aktiebolag bör ges&lt;br&gt;möjlighet att ha sin redovisning i euro. Ett flertal andra remissinstanser,&lt;br&gt;däribland Konkurrensverket, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR&lt;br&gt;och Sydsvenska Industri- och Handelskammaren, har föreslagit att alla&lt;br&gt;näringsidkare skall ges möjlighet att redovisa i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund - Aktiespararna har hävdat att&lt;br&gt;företag som redovisar i euro bör vara skyldiga att ha en parallell&lt;br&gt;redovisning i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det ligger nära till hands att anta att svenska företag som&lt;br&gt;har internationell anknytning eller som skaffar kapital på den inter-&lt;br&gt;nationella kapitalmarknaden har ett intresse av att redovisa sina ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden i euro i stället för i svenska kronor. I utredningens&lt;br&gt;uppdrag ingick därför att klarlägga det företagsekonomiska behovet av att&lt;br&gt;tillåta redovisning i euro och att, så långt det är möjligt, kvantifiera detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan sommaren 1997 företog utredningen en enkätundersökning&lt;br&gt;bland ett antal myndigheter och organisationer i syfte att klarlägga bl.a.&lt;br&gt;vilket behov svenska företag har av att kunna upprätta sin redovisning i&lt;br&gt;euro. Resultatet av undersökningen redovisades i december 1997 i&lt;br&gt;delbetänkandet Redovisning och aktiekapital i euro och annan utländsk&lt;br&gt;valuta (SOU 1997:181). Under sommaren 1998 genomfördes en ny&lt;br&gt;enkätundersökning. Denna gång lät utredningen Statistiska centralbyrån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skicka ut en enkät till ett antal företag om behovet av en sådan ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;redovisning (se vidare angående Statistiska centralbyråns undersökning&lt;br&gt;bilaga 4). Utredningen lät slutligen företrädare för Electrolux, Ericsson,&lt;br&gt;SCA, Skanska, Stora och Volvo lägga fram sin syn på behovet av&lt;br&gt;redovisning i euro vid ett möte i augusti 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen hade också till uppgift att analysera de makroekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser som en övergång till aktiekapital och redovisning i euro&lt;br&gt;kan medföra. Uppdraget lämnades mot bakgrund av en debatt i&lt;br&gt;massmedia i böijan av år 1998 om huruvida kronans värde skulle komma&lt;br&gt;att försvagas om företagen fick möjlighet att ha sin redovisning och sitt&lt;br&gt;aktiekapital i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anlitade professor Clas Wihlborg för biträde med den&lt;br&gt;makroekonomiska analysen. Huvudslutsatsen i rapporten (se slut-&lt;br&gt;betänkandet s. 299 f.) är att ett ökat användande av euro som redo-&lt;br&gt;visningsvaluta och för denominering av aktiekapitalet för svenska företag&lt;br&gt;är i det närmaste betydelselöst från makroekonomisk synpunkt. En&lt;br&gt;förutsättning för detta är dock, enligt rapporten, att också Riksbankens&lt;br&gt;valuta- och penningpolitik förblir trovärdig, så att det inte finns någon&lt;br&gt;anledning att befara en brist på köpare av svenska penning- och&lt;br&gt;kapitalmarknadsinstrument.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Skälen för och emot redovisning i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom de undersökningar som utredningen har företagit är det enligt&lt;br&gt;regeringens mening klarlagt att det finns starka önskemål om att svenska&lt;br&gt;företag skall kunna redovisa i euro. Det finns inom delar av svenskt&lt;br&gt;näringsliv ett påtagligt känt behov av att kunna ha redovisningen i euro.&lt;br&gt;Inte minst betydelsefullt är att de utlandsorienterade företagen bland de&lt;br&gt;största börsföretagen anser sig ha behov av euroredovisning. Den bild&lt;br&gt;som utredningens undersökningar har gett har bekräftats under remiss-&lt;br&gt;behandlingen av utredningens betänkanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visserligen har det inte gått att kvantifiera de fördelar som en&lt;br&gt;möjlighet att redovisa i euro skulle föra med sig. Att företagen inte har&lt;br&gt;kunnat ange i kronor vilka vinstema med euroredovisning skulle vara är&lt;br&gt;emellertid inte överraskande, eftersom en avgörande - men vid&lt;br&gt;tidpunkten för undersökningarna ännu inte klarlagd - komponent i en&lt;br&gt;sådan beräkning är hur deklarationsskyldigheten till skattemyndigheten&lt;br&gt;skall fullgöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att det inom det svenska näringslivet finns ett&lt;br&gt;faktiskt och påtagligt behov av att kunna upprätta redovisningen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för detta är enligt regeringens mening följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första talar den internationella miljön för redovisning i euro. I&lt;br&gt;stort sett samtliga EU-länder tillåter de nationella företagen att upprätta&lt;br&gt;sin finansiella redovisning i euro. Från och med år 2002 kommer&lt;br&gt;samtliga företag i länder som deltar i EMU att vara hänvisade till att&lt;br&gt;upprätta sin löpande bokföring och sin finansiella redovisning i övrigt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de europeiska länder vi&lt;br&gt;brukar jämföra oss med kommer att ha sin redovisning i euro. Euron&lt;br&gt;kommer att vara en mycket stor och internationellt gångbar valuta. För en&lt;br&gt;del svenska företag kan redovisning i euro antas bli en nödvändig&lt;br&gt;anpassning till den internationella redovisningsmiljön. Redovisning i&lt;br&gt;euro kommer också att underlätta anpassningen till den nya europeiska&lt;br&gt;marknadssituation som valutaunionen har gett upphov till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra medför valutaunionen för åtskilliga svenska företag att&lt;br&gt;en stor andel av affärshändelserna kommer att vara i euro. För företagen&lt;br&gt;uppstår det särskilda redovisningskostnader om företagen tvingas hantera&lt;br&gt;kronor och euro parallellt i den finansiella redovisningen. Sådana&lt;br&gt;kostnader kan i det enskilda fallet försvaga det svenska företagets&lt;br&gt;konkurrenskraft gentemot utländska konkurrenter. Detta problem kan bli&lt;br&gt;särskilt påtagligt för svenska företag som ingår i internationella kon-&lt;br&gt;cerner med euron som koncemvaluta. En av Invest in Sweden Agency&lt;br&gt;företagen undersökning har också visat att det just bland svenska företag&lt;br&gt;som ingår i utländska koncerner finns ett särskilt intresse av att använda&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta. Dessa företag har i sin tur ett särskilt&lt;br&gt;intresse av att göra upp sina affärer i euro. De kan därför antas komma att&lt;br&gt;begära att deras leveransavtal med andra svenska företag tecknas i euro&lt;br&gt;och att fakturering sker i denna valuta. Många svenska underleverantörer&lt;br&gt;kommer i så fall att tvingas att fakturera i euro också i rent svenska&lt;br&gt;affärsförhållanden. Och om ett svenskt företag har flertalet av sina&lt;br&gt;affärshändelser i euro, kan det vara en fördel för företaget att använda&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningskostnadema är alltså ett beaktansvärt argument för att&lt;br&gt;svenska företag som har sina affärshändelser i euro bör ha möjlighet att&lt;br&gt;ha också sin redovisning i euro. Ett liknande argument är att redovisning&lt;br&gt;i euro kan minska svenska företags kostnader för att administrera&lt;br&gt;kontakterna med kunder och leverantörer som vill använda euro som&lt;br&gt;affärsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje skulle redovisning i euro förbättra en del svenska före-&lt;br&gt;tags möjligheter till kapitalanskaffning. Om Sverige väljer att stanna&lt;br&gt;utanför EMU utan att ändra sin redovisningslagstiftning, kommer de&lt;br&gt;svenska företagen om några år att tillhöra den minoritet av väst-&lt;br&gt;europeiska företag som fortfarande redovisar i en nationell och&lt;br&gt;förhållandevis liten valuta. Större delen av den europeiska företag-&lt;br&gt;samheten kommer i stället att redovisa i den mycket stora och inter-&lt;br&gt;nationellt gångbara valutan euro. I en sådan situation kan de svenska&lt;br&gt;företagen få en konkurrensnackdel på den internationella kapital-&lt;br&gt;marknaden. Företagen betraktas inte på samma sätt som europeiska och&lt;br&gt;får till följd av detta sämre möjlighet att agera på den europeiska&lt;br&gt;kapitalmarknaden med sämre likviditet som följd. Såsom Stockholms&lt;br&gt;Fondbörs Aktiebolag har framhållit torde också möjligheten att redovisa i&lt;br&gt;euro vara av stor betydelse för tillförseln av kapital till den svenska aktie-&lt;br&gt;marknaden och därmed för de svenska börsbolagens kapitalförsörjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som framför allt talar mot att tillåta redovisning i euro är att det&lt;br&gt;skulle kunna försvåra jämförelser mellan svenska företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i kronor respektive euro. Detta kan vara till nackdel för t.ex.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;potentiella borgenärer och kreditupplysningsföretag. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening kommer emellertid denna olägenhet i väsentlig grad att&lt;br&gt;kompenseras av ökade möjligheter till jämförelser med utländska företag&lt;br&gt;som avger sin redovisning i euro. I sammanhanget bör också&lt;br&gt;understrykas den alldeles särskilda betydelse som euron på några års sikt&lt;br&gt;kan antas få i Europa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. Ekobrottsmyndigheten och Rikspolisstyrelsen har påpekat att en&lt;br&gt;möjlighet att redovisa i euro kan försvåra utredningar om ekobrott och&lt;br&gt;skattebrott. Remissinstanserna har dock inte velat avstyrka förslaget.&lt;br&gt;Regeringen bedömer för sin del att redovisning i euro inte behöver med-&lt;br&gt;föra några nämnvärda olägenheter i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening talar därför övervägande skäl för att i vart&lt;br&gt;fall vissa företag bör ha möjlighet att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag ger 2 kap. 6 § årsredovisningslagen viss möjlighet att&lt;br&gt;redovisa ett bolags resultat och ställning i till euro omräknade belopp.&lt;br&gt;Frågan är då om de svenska företagens behov av att redovisa i euro kan&lt;br&gt;tillgodoses inom ramen för denna bestämmelse. Regeringen anser för sin&lt;br&gt;del att denna möjlighet inte är tillräcklig. Full jämförbarhet med företag&lt;br&gt;som har euron som redovisningsvaluta uppnås inte. Omräkningsmöj-&lt;br&gt;ligheten tillgodoser inte heller de behov av löpande bokföring i euro som&lt;br&gt;kommer att finnas i vissa svenska företag, såsom företag i koncerner där&lt;br&gt;euron är koncemvaluta och företag med alla eller nästan alla affärs-&lt;br&gt;händelser i euro. Vad dessa företag behöver är i stället bestämmelser som&lt;br&gt;gör det möjligt att ha hela redovisningen, från den löpande bokföringen&lt;br&gt;till koncernredovisningen, i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför sådana lagändringar att det blir möjligt att&lt;br&gt;upprätta bokföring och redovisning i euro i stället för i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Aktiesparares Riksförbund - Aktiespararna har hävdat att&lt;br&gt;företag som redovisar i euro också bör vara skyldiga att ha en parallell&lt;br&gt;redovisning i kronor. En sådan ordning skulle emellertid medföra att&lt;br&gt;svenska företag som vill redovisa i euro skulle tvingas upprätta dubbla&lt;br&gt;redovisningshandlingar. Detta skulle uppenbarligen innebära avsevärda&lt;br&gt;merkostnader för företagen och sannolikt helt förta värdet av den nu&lt;br&gt;aktuella reformen. Regeringen kan därför inte ansluta sig till Aktie-&lt;br&gt;spararnas förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser - Ekobrottsmyndigheten, Finansbolagens Före-&lt;br&gt;ning och Skattemyndigheten i Östersund - har väckt frågan om det är&lt;br&gt;meningsfullt att lagstifta om euroredovisning i fall Sverige ganska snart&lt;br&gt;beslutar sig för en anslutning till EMU. Regeringen konstaterar att det i&lt;br&gt;dag inte går att säga om, och i så fall när, Sverige kommer att gå med i&lt;br&gt;EMU. Oavsett om Sverige beslutar att gå med i EMU eller ej kommer&lt;br&gt;dock lagändringar som ger företagen möjlighet att redovisa i euro att få&lt;br&gt;stor praktiskt betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den makroekonomiska analysen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktat de fördelar som euroredovisning kan ha för vissa svenska företag&lt;br&gt;bör sådan redovisning inte tillåtas om det skulle medföra risker för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska kronans stabilitet. Den makroekonomiska analysen i&lt;br&gt;slutbetänkandet - till vars slutsats bl.a. Sveriges Riksbank och Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret har anslutit sig - pekar emellertid på att effekterna på&lt;br&gt;kronans värde av en möjlighet till redovisning och aktiekapital i euro blir&lt;br&gt;klart begränsade. Något hinder mot att tillåta redovisning och aktiekapital&lt;br&gt;i euro finns därför inte med hänsyn till eventuella makroekonomiska&lt;br&gt;effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De makroekonomiska konsekvenserna kommer att behandlas mera&lt;br&gt;ingående i avsnitt 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valfrihet mellan svenska kronor och euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att ens uppskattningsvis ange hur många företag som&lt;br&gt;om ett, tre eller fem år har behov av att kunna redovisa i euro. Det är&lt;br&gt;emellertid inte nödvändigt. Det ställer sig enklast och naturligast att&lt;br&gt;överlämna åt företagen själva att bedöma om en redovisning i euro för&lt;br&gt;deras del skulle innebära så stora fördelar att det uppväger de kostnader&lt;br&gt;som är förenade med dels ett byte av redovisningsvaluta, dels avgivande&lt;br&gt;av deklarationer i en annan valuta än redovisningsvalutan (såsom&lt;br&gt;framgår av avsnitt 9 föreslår regeringen att deklarationerna även i&lt;br&gt;fortsättningen alltid skall avges i svenska kronor). Det kan antas att varje&lt;br&gt;företag därvid kommer att ställa de besparingar som företaget kan göra&lt;br&gt;genom redovisning i euro mot de ökade kostnader som följer med att&lt;br&gt;redovisningen måste räknas om till svenska kronor i deklarationen. Om&lt;br&gt;en sådan kalkyl visar att kostnaderna är större än vinstema, lär företaget&lt;br&gt;komma att avstå från att välja euro som redovisningsvaluta. Genom att&lt;br&gt;överlämna valrätten till det enskilda företaget får man enligt regeringens&lt;br&gt;mening de bästa garantierna för att kostnadsaspekterna är genomlysta&lt;br&gt;innan byte av redovisningsvaluta sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningar med hänsyn till beskattningsreglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag torde inte ha intresse av bokföring och redovisning i euro&lt;br&gt;annat än om det också far tillämpa förenklade omräkningsregler för&lt;br&gt;skatteändamål. Såsom framgår av avsnitt 9 har regeringen därför låtit&lt;br&gt;utarbeta sådana regler. Omräkningsreglema har emellertid endast kunnat&lt;br&gt;anpassas till de skatteregler som gäller för aktiebolag, ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag. Rätten att ha redo-&lt;br&gt;visningen i euro bör därför begränsas till dessa företagsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utarbeta förenklade omräkningsregler även för enskilda närings-&lt;br&gt;idkare, handelsbolag och stiftelser är en komplex uppgift, för vilken det&lt;br&gt;inte har funnits utrymme i detta lagstiftningsärende. Regeringen kan&lt;br&gt;också genom de av utredningen företagna undersökningarna konstatera&lt;br&gt;att det bland dessa företagsgrupper f.n. inte finns något eller i vart fall&lt;br&gt;endast ett mycket begränsat behov av att kunna ha sin redovisning i euro.&lt;br&gt;När den nu föreslagna lagstiftningen har varit i kraft några år, kommer&lt;br&gt;emellertid regeringen att på nytt undersöka behovet. Efter en sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;undersökning bör frågan om euroredovisning för dessa företagsgrupper&lt;br&gt;övervägas på nytt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen har särskilt ifrågasatts om inte handels-&lt;br&gt;bolag med enbart juridiska personer som delägare bör ges rätt att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro. Frågan har emellertid inte analyserats närmare av&lt;br&gt;utredningen och det har inte heller varit möjligt att under departements-&lt;br&gt;behandlingen av betänkandet utarbeta kompletterande skatteregler för&lt;br&gt;dessa företag. Möjligheten till euroredovisning bör därför tills vidare inte&lt;br&gt;innefatta några slag av handelsbolag. Regeringen är medveten om att&lt;br&gt;detta kan innebära praktiska problem för framför allt koncerner där&lt;br&gt;handelsbolag med enbart juridiska personer som delägare ingår. Frågan&lt;br&gt;kommer därför att tas upp på nytt i ett senare lämpligt sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska filialer i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utländska företags filialer i Sverige skall i princip tillämpa samma&lt;br&gt;bokföringsregler som svenska företag (se 1 och 14 §§ första stycket lagen&lt;br&gt;[1992:160] om utländska filialer m.m.). Det är naturligt att dessa filialer&lt;br&gt;- som ofta har anknytning till länder inom EMU - ges samma&lt;br&gt;möjligheter att ha sin redovisning i euro som svenska företag. En filial&lt;br&gt;till ett utländskt företag bör alltså få ha sin redovisning i euro om det&lt;br&gt;utländska företaget motsvarar ett sådant svenskt företag som nu föreslås&lt;br&gt;få ha sin redovisning i euro. Någon uttrycklig lagbestämmelse om detta&lt;br&gt;är dock inte nödvändig (jfr 14 § nämnda lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Patent- och registreringsverket har föreslagit att utländska filialer som&lt;br&gt;avser att avge årsredovisning i euro skall åläggas att anmäla detta för&lt;br&gt;registrering. Enligt regeringens mening torde dock värdet av en sådan&lt;br&gt;registrering inte uppväga de kostnader och det besvär som den skulle&lt;br&gt;medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som bedriver verksamhet med stöd av övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är om också företag som bedriver verksamhet med stöd&lt;br&gt;av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet bör ges möjlighet att byta redovisningsvaluta.&lt;br&gt;Enligt punkten 3 i dessa bestämmelser får ett företag som driver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av vissa äldre bestämmelser fortsätta verksamheten&lt;br&gt;enligt äldre lag i fråga om åtaganden som företaget har gjort under den&lt;br&gt;tid som verksamheten bedrivits enligt den lagen. Punkten 4 ger dessutom&lt;br&gt;ett finansbolag som driver verksamhet vid lagens ikraftträdande, den&lt;br&gt;1 januari 1994, möjlighet att driva verksamheten vidare enligt äldre&lt;br&gt;bestämmelser under viss tid. Detsamma gäller för företag som vid lagens&lt;br&gt;ikraftträdande hade rätt att driva verksamhet enligt lagen (1963:76) om&lt;br&gt;kreditaktiebolag. Enligt punkten 5 far den som vid tidpunkten för lagens&lt;br&gt;ikraftträdande drev finansieringsverksamhet som inte fordrade tillstånd&lt;br&gt;enligt lagen (1988:606) om finansbolag fortsätta verksamheten till och&lt;br&gt;med den 31 december 2000 eller, om ansökan har getts in inom denna&lt;br&gt;tid, till dess ansökningen har prövats slutligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansåg att foretag som driver verksamhet med stöd av&lt;br&gt;dessa övergångsbestämmelser inte borde ha rätt att byta redovisnings-&lt;br&gt;valuta. Skälet till den bedömningen var, såvitt gäller punkterna 3 och 5,&lt;br&gt;att resultatet av Banklagskommitténs arbete borde avvaktas samt, såvitt&lt;br&gt;gäller punkten 4, att det inte finns något behov av byta redovisnings-&lt;br&gt;valuta innan en ansökan har prövats slutligt. Banklagskommittén har nu&lt;br&gt;överlämnat delbetänkandet Reglering och tillsyn av banker och kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag (SOU 1998:160). De aktuella övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna behandlas dock inte direkt i delbetänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen av remissinstanserna har haft något att invända mot utredningens&lt;br&gt;bedömning i dessa delar. Frågan är ändå om de aktuella företagen verk-&lt;br&gt;ligen bör särbehandlas när det gäller möjligheten att byta redovisnings-&lt;br&gt;valuta. Företagen är visserligen redan i någon mening särbehandlade,&lt;br&gt;eftersom deras verksamhet genom övergångsbestämmelserna är under-&lt;br&gt;kastad begränsningar i omfattning och tid. Å andra sidan har de betrotts&lt;br&gt;med att fortsätta sin tidigare verksamhet, trots nya regler som annars&lt;br&gt;skulle lägga hinder i vägen. Det skulle då vara inkonsekvent att inte så&lt;br&gt;långt möjligt ge dem samma möjligheter som andra företag att anpassa&lt;br&gt;sig till ändrade forhållanden i omvärlden. Därmed är det naturligt att&lt;br&gt;företagen, förutsatt att de i övrigt uppfyller kraven härför, omfattas av&lt;br&gt;möjligheten att byta redovisningsvaluta. Regeringen föreslår därför inte&lt;br&gt;någon särbehandling av den nu behandlade kretsen av företag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Redovisning i annan utländsk valuta än euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Svenska företag bör ges möjlighet att ha sin&lt;br&gt;redovisning även i vissa andra utländska valutor än euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har ansett att svenska företag&lt;br&gt;inte bör ges rätt att ha sin redovisning i annan utländsk valuta än euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertaget remissinstanser har godtagit kommitténs&lt;br&gt;bedömning. Bl.a. Sveriges Riksbank, Invest in Sweden Agency, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Svenska Fondhandlarföreningen, Finansbolagens Före-&lt;br&gt;ning och Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR har dock ansett att&lt;br&gt;svenska företag bör ges möjlighet att redovisa i annan utländsk valuta än&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det är angeläget att den svenska&lt;br&gt;lagstiftningen utformas så att det svenska näringslivets internationella&lt;br&gt;konkurrenskraft kan förbättras och utländskt kapital attraheras till&lt;br&gt;Sverige. Det är också angeläget att på lagstiftningsområdet åstadkomma&lt;br&gt;en allmän anpassning till den ökade internationaliseringen inom&lt;br&gt;näringslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många svenska företag har numera merparten av sina flöden i annan&lt;br&gt;valuta än kronor eller euro. För dessa företag skulle en möjlighet att&lt;br&gt;redovisa i företagets funktionella valuta ge möjlighet att sänka&lt;br&gt;redovisnings- och valutakostnaderna. Som exempel på branscher där det&lt;br&gt;av detta skäl finns ett behov av att kunna redovisa i US-dollar kan&lt;br&gt;nämnas petroleum- och rederibranschema samt flygnäringen och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pappers- och massaindustrin. Redovisning i annan utländsk valuta än Pr°P- 1999/2000.23&lt;br&gt;euro kan också antas få en positiv betydelse för handel och företagande i&lt;br&gt;Sveriges gränsregioner, i synnerhet med avseende på integrationen i&lt;br&gt;Öresundsregionen. En möjlighet att redovisa i annan utländsk valuta kan&lt;br&gt;också vara värdefull för dotterföretag i koncerner där dollar - eller annan&lt;br&gt;utländsk valuta - utgör koncemvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet att redovisa i andra valutor finns i några länder i Europa,&lt;br&gt;bl.a. Danmark, Norge, Nederländerna, Luxemburg, Storbritannien och&lt;br&gt;Irland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund vill regeringen att det öppnas möjlighet för&lt;br&gt;svenska företag att redovisa även i andra valutor än svenska kronor och&lt;br&gt;euro. De valutor som främst bör kunna komma i fråga är US-dollar,&lt;br&gt;japanska yen, brittiska pund samt danska och norska kronor. Det finns&lt;br&gt;emellertid för närvarande inte tillräckligt beredningsunderlag att nu lägga&lt;br&gt;fram förslag i denna del. Ett flertal frågor på bl.a. redovisnings- och&lt;br&gt;associationsrättens områden återstår att analysera och lösa. Regeringen&lt;br&gt;avser att tillsätta en snabbutredning för detta arbete och att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen med förslag till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts innebär att regeringen förordar att de&lt;br&gt;lagändringar som ger möjlighet att redovisa i utländsk valuta genomförs i&lt;br&gt;två steg. I ett första steg öppnas möjlighet till redovisning i euro. Den&lt;br&gt;lagändringen bör träda i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas fr.o.m. det&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2001.1 ett andra steg kompletteras&lt;br&gt;lagstiftningen så att det även blir möjligt att redovisa i vissa andra&lt;br&gt;utländska valutor. Detta arbete skall ske med inriktning på att&lt;br&gt;lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 2001 och ge möjlighet till&lt;br&gt;redovisning i bl.a. US-dollar fr.o.m. nästföljande räkenskapsår (normalt&lt;br&gt;det räkenskapsår som inleds den 1 januari 2002).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Samma valuta i alla led av redovisningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den löpande bokföringen skall ske så att beloppen&lt;br&gt;av affärshändelserna kan presenteras i svenska kronor eller - i aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomiska föreningar och vissa finansiella företag - i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsredovisningen och delårsrapportema skall upprättas i samma valuta&lt;br&gt;som har använts för att presentera affärshändelserna i den löpande bok-&lt;br&gt;föringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen skall upprättas i den valuta som används i&lt;br&gt;moderbolagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredningen har dock föreslagit att beloppen i den löpande bok-&lt;br&gt;föringen skall anges i svenska kronor eller euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har varit positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Sveriges Riksbank, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Finansinspektionen och Näringslivets Skattedelegation har dock avstyrkt&lt;br&gt;en uttrycklig lagregel om att beloppen i den löpande bokföringen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges i svenska kronor eller euro. Bokföringsnämnden och Finansbola-&lt;br&gt;gens Förening har ansett att förslaget bör förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser, däribland Näringslivets Skattedelegation,&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs Aktiebolag, Bokföringsnämnden och Föreningen&lt;br&gt;Auktoriserade Revisorer FAR, har efterlyst en möjlighet att ha&lt;br&gt;koncernredovisningen i euro även om övrig redovisning är i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening är det&lt;br&gt;självklart att samma valuta så långt som möjligt bör komma till&lt;br&gt;användning i såväl den löpande bokföringen som företagets bokslut. Med&lt;br&gt;en annan ordning - olika valutor i olika led av redovisningen - skulle det&lt;br&gt;bli avsevärt svårare att på grundval av de ursprungligen bokförda poster-&lt;br&gt;na ta fram ett rättvisande resultat för företagets samlade verksamhet. För&lt;br&gt;att illustrera detta kan följande exempel ges. Ett företag bokför&lt;br&gt;fortlöpande affärshändelser i svenska kronor. Årsbokslut och årsredovis-&lt;br&gt;ning vill företaget däremot upprätta i euro. En omräkning måste då ske.&lt;br&gt;Sker omräkningen på samma sätt som redan i dag är möjligt enligt 2 kap.&lt;br&gt;6 § årsredovisningslagen, dvs. genom att de i samband med årsbokslutet&lt;br&gt;nedräknade totalpostema för respektive intäkts- och kostnadskonton&lt;br&gt;räknas om till balansdagens kurs, kommer de kursfluktuationer som har&lt;br&gt;inträffat under året inte att påverka resultatet. De kommer inte heller att&lt;br&gt;framgå av vare sig resultat- eller balansräkningen. Endast den kurs-&lt;br&gt;differens som framkommer på balansdagen påverkar resultatet. Ett fullt&lt;br&gt;ut rättvisande resultat - i bemärkelsen rättvisande vid en jämförelse med&lt;br&gt;ett företag som har grundbokfört alla affärshändelser i euro - kräver i&lt;br&gt;stället att samtliga affärshändelser i samband med upprättande av&lt;br&gt;årsbokslut och årsredovisning räknas om till euro med tillämpning av den&lt;br&gt;kurs som gällde då respektive affärshändelse ursprungligen bokfördes. I&lt;br&gt;praktiken kräver detta en parallell löpande bokföring i euro. Om företaget&lt;br&gt;vill använda euro först i samband med upprättandet av koncernredovis-&lt;br&gt;ningen, uppstår samma problem. För att koncernen skall visa ett resultat i&lt;br&gt;euro som är rättvisande vid en jämförelse med en koncern där alla affärs-&lt;br&gt;händelser har grundbokförts i euro måste samtliga affärshändelser i&lt;br&gt;koncernen räknas om till den kurs som gällde då respektive affärs-&lt;br&gt;händelse grundbokfördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Löpande bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det angivna synsättet är det naturligt att ett foretag som vill ha sin&lt;br&gt;offentliga redovisning i euro använder sig av euro redan när en enskild&lt;br&gt;affärshändelse grundbokförs och huvudbokförs, dvs. när den bokförs i&lt;br&gt;kronologisk respektive systematisk ordning. En bestämmelse om att&lt;br&gt;grundbokföring och huvudbokföring skall ske i svenska kronor eller euro&lt;br&gt;torde för det stora flertalet icke finansiella företag inte innebära några&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter. För dem har det hittills framstått som närmast&lt;br&gt;självklart att den löpande bokföringen - liksom årsredovisningen - skall&lt;br&gt;fullgöras i kronor. Utredningen har i linje med detta föreslagit en uttryck-&lt;br&gt;lig regel om att den löpande bokföringen skall ske i svenska kronor eller&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Svenska Bankföreningen och Närings-&lt;br&gt;livets Skattedelegation, har motsatt sig en sådan lagregel. Den skulle,&lt;br&gt;enligt remissinstanserna, innebära att de väl fungerande och effektiva&lt;br&gt;flervalutasystem som numera finns på den svenska marknaden måste&lt;br&gt;modifieras till orimliga kostnader samtidigt som systemens funktionalitet&lt;br&gt;kraftigt skulle försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör den löpande bokföringen ge möjlighet&lt;br&gt;att utläsa affärshändelserna i en gemensam redovisningsvaluta. Det finns&lt;br&gt;emellertid inte anledning att kräva att alla affärshändelser måste ha&lt;br&gt;räknats om till den gemensamma valutan redan när de tillförs bok-&lt;br&gt;föringen. Regeringen anser att man bör godta också sådana bokförings-&lt;br&gt;system som tillförs uppgifter i olika valutor under förutsättning att syste-&lt;br&gt;men gör det möjligt att utan större dröjsmål utläsa beloppen i den gemen-&lt;br&gt;samma valutan. Sådana system far anses godtagbara även om det är&lt;br&gt;möjligt att presentera uppgifterna i den gemensamma redovisnings-&lt;br&gt;valutan först efter viss behandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen med forslag till ny bokföringslag&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:130) föreslagit att nuvarande bestämmelser om grund-&lt;br&gt;bokföring och huvudbokföring skall ersättas med en bestämmelse om att&lt;br&gt;affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i regist-&lt;br&gt;reringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbok-&lt;br&gt;föring). I linje med detta är det också naturligt att kravet på bokföring i&lt;br&gt;viss valuta formuleras som ett krav på att bokföringen sker på sådant sätt&lt;br&gt;att affärshändelserna i grundbokföringen och huvudbokföringen kan&lt;br&gt;presenteras i en gemensam valuta. En sådan bestämmelse lämnar&lt;br&gt;utrymme för bokföringssystem där den ursprungliga noteringen sker i&lt;br&gt;annan valuta men där det har säkerställts att noteringen också kan&lt;br&gt;presenteras i den gemensamma redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså en uttrycklig bestämmelse i bokföringslagen&lt;br&gt;om att affärshändelserna skall kunna presenteras antingen i svenska&lt;br&gt;kronor eller i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Näringslivets Skattedelegation har påpekat att det normala i företag&lt;br&gt;som bedriver verksamhet genom filialer i utlandet är att bokföringen i&lt;br&gt;filialen förs i verksamhetslandets valuta. Enligt regeringens mening mås-&lt;br&gt;te en sådan ordning godtas. Om verksamhetslandet godtar även annan&lt;br&gt;valuta än den nationella valutan som redovisningsvaluta, är det vidare&lt;br&gt;rimligt att filialen ges rätt att i stället använda den valutan i redovis-&lt;br&gt;ningen. Den nyss föreslagna regeln om att affärshändelserna skall kunna&lt;br&gt;presenteras i antingen kronor eller euro bör därför förenas med en regel&lt;br&gt;om att en filial i utlandet far ha sin redovisning i en valuta som godtas&lt;br&gt;som redovisningsvaluta i verksamhetslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser med den nu angivna innebörden bör tas in i en ny&lt;br&gt;paragraf, 4 kap. 6 §, i förslaget till ny bokföringslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslut, årsredovisning och delårsrapporter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att bokslutet, vare sig det kommer till uttryck i ett årsbokslut eller en&lt;br&gt;årsredovisning, bör upprättas i samma valuta som har använts för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;presentera affärshändelserna i den löpande bokföringen är enligt rege-&lt;br&gt;ringens mening närmast en självklarhet. Härigenom upprätthålls det&lt;br&gt;naturliga och funktionella sambandet mellan den löpande bokföringen&lt;br&gt;och bokslutet. I lagen bör därför föreskrivas att årsbokslutet eller års-&lt;br&gt;redovisningen skall upprättas i företagets redovisningsvaluta. Som nyss&lt;br&gt;har framgått föreslår regeringen att redovisningsvalutan skall vara&lt;br&gt;antingen svenska kronor eller euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detta bör införas i 2 kap. 6 § årsredovisningslagen.&lt;br&gt;Genom de hänvisningar som finns i 2 kap. 2 § ÅRKL och 2 kap. 2 §&lt;br&gt;ÅRFL kommer bestämmelserna att gälla även för företag som omfattas&lt;br&gt;av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening naturligt att den valuta som används i&lt;br&gt;den löpande bokföringen och i årsredovisningarna används även i&lt;br&gt;delårsrapportema. Bestämmelserna om delårsrapporter i 9 kap. årsredo-&lt;br&gt;visningslagen innehåller inte några uttryckliga hänvisningar till vad som&lt;br&gt;gäller i fråga om årsredovisning. Trots detta får bestämmelserna förstås&lt;br&gt;så att de allmänna reglerna om årsredovisning gäller även för delårs-&lt;br&gt;rapporter. Mot den bakgrunden kan det inte anses nödvändigt med någon&lt;br&gt;särskild bestämmelse om redovisningsvaluta för delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernredovisningen är en sammanställning av redovisningarna för de&lt;br&gt;företag som ingår i en koncern. Den skall upprättas av moderföretaget i&lt;br&gt;koncernen. Det starka funktionella sambandet med moderföretagets&lt;br&gt;årsredovisning talar med styrka för att samma valuta bör användas i båda&lt;br&gt;redovisningarna. I svensk redovisning gäller också sedan länge den&lt;br&gt;principen att en koncernredovisning normalt skall upprättas efter samma&lt;br&gt;principer som moderbolagets årsredovisning. Utredningen har i linje med&lt;br&gt;detta föreslagit att ett moderföretag som upprättar sin årsredovisning i&lt;br&gt;euro också skall upprätta koncernredovisningen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Näringslivets Skattedelegation, har&lt;br&gt;avstyrkt detta förslag. De har hävdat att det är önskvärt att koncern-&lt;br&gt;redovisningen kan upprättas i euro även om årsredovisningen har upp-&lt;br&gt;rättats i kronor. Företag som inte hinner eller av olika skäl inte önskar&lt;br&gt;lägga om hela sin redovisning till euro skulle därigenom i vart fall kunna&lt;br&gt;presentera sig i euro på koncemnivå, t.ex. i samband med en inter-&lt;br&gt;nationell kapitalanskaffning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har förståelse för att vissa företag kan ha ett intresse av att&lt;br&gt;i samband med internationell kapitalanskaffning presentera sitt resultat i&lt;br&gt;euro, trots att någon övergång till bokföring och årsredovisning i euro&lt;br&gt;ännu inte har hunnits med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot remissinstansernas förslag talar dock att en koncernredovisning&lt;br&gt;som upprättas i euro men som avser verksamhet som har bokförts i&lt;br&gt;kronor inte kommer att ge någon helt rättvisande bild av koncernens&lt;br&gt;resultat och ställning. För rent svenska verksamheter skulle en koncern-&lt;br&gt;redovisning i euro av det slag som remissinstanserna förordat inte leda&lt;br&gt;till andra resultat än det som kan erhållas redan vid en omräkning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § årsredovisningslagen. Resultatet i en sådan koncern- Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;redovisning kan bli missvisande. Omräkningen till euro kommer att ske&lt;br&gt;enligt balansdagens kurs och leder därmed till ett annat resultat än det&lt;br&gt;som erhålls om euro kommer till användning i såväl koncernredo-&lt;br&gt;visningen som den löpande bokföringen. Att resultatet blir annorlunda&lt;br&gt;beror på att omräkningen till euro i det senare fallet skall göras enligt den&lt;br&gt;kurs som gällde vid tidpunkten för respektive affärshändelse. Om&lt;br&gt;omräkningen sker enligt en genomsnittskurs i stället för enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs erhålls visserligen ett bättre resultat men fortfarande&lt;br&gt;finns det en risk för missvisande resultat. Risken för missvisande resultat&lt;br&gt;torde visserligen vara mindre i koncerner där den övervägande delen av&lt;br&gt;verksamheten ligger i dotterföretag som har sin bokföring i euro. Det&lt;br&gt;stora flertalet svenska koncerner är dock inte av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att koncernredovisningen - såsom framgår av&lt;br&gt;12 kap. 2 § aktiebolagslagen och 10 kap. 2 § föreningslagen - har&lt;br&gt;betydelse för aktiebolags och ekonomiska föreningars möjligheter att&lt;br&gt;dela ut vinst. Detta aktualiserar frågor om hur det bundna egna kapitalet i&lt;br&gt;koncernen skall beräknas när moderbolagets årsredovisning respektive&lt;br&gt;koncernredovisning har upprättats i skilda valutor. Vilken beräknings-&lt;br&gt;metod som används får betydelse för borgenärsskyddet. Utredningen har&lt;br&gt;inte behandlat dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att frågan om företagen bör ges&lt;br&gt;möjlighet att ha enbart koncernredovisningen i euro måste beredas vidare&lt;br&gt;innan något slutligt ställningstagande kan göras. Av särskild betydelse är&lt;br&gt;härvid att Aktiebolagskommittén i delbetänkandet Vinstutdelning i&lt;br&gt;aktiebolag (SOU 1997:168) har föreslagit att den uttryckliga kopplingen&lt;br&gt;mellan å ena sidan vinstutdelningsutrymmet i moderbolag och å andra&lt;br&gt;sidan koncernredovisningen avskaffas. Om så blir fallet, torde olägen-&lt;br&gt;heterna med en ordning där moderbolagets årsredovisning och&lt;br&gt;koncernredovisning är i skilda valutor bli mindre. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att överväga frågan ytterligare i samband med den fortsatta&lt;br&gt;beredningen av Aktiebolagskommitténs betänkande. Resultatet av dessa&lt;br&gt;överväganden kommer att redovisas under våren 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på dessa överväganden bör principen om en gemensam&lt;br&gt;valuta för den samlade redovisningen inte genombrytas. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att det införs bestämmelser om att koncernredovisningen&lt;br&gt;skall upprättas i samma valuta som moderbolagets årsredovisning.&lt;br&gt;Bestämmelserna bör tas in i 7 kap. 7 § årsredovisningslagen, 7 kap. 4 §&lt;br&gt;ÅRKL och 7 kap. 4 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Byte av redovisningsvaluta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Byte av redovisningvaluta skall i aktiebolag ske&lt;br&gt;genom ändring av bolagsordningen och i ekonomiska föreningar ge-&lt;br&gt;nom ändring av stadgarna. Beslut om ett sådant byte skall fa verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av den utgående balansen för det gamla räkenskapsåret&lt;br&gt;skall ske med tillämpning av den växelkurs som Europeiska central-&lt;br&gt;banken fastställer den sista svenska bankdagen under det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nytt byte av redovisningsvaluta skall kräva tillstånd av skatte-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt&lt;br&gt;förslaget eller inte haft några invändningar mot det. Några remiss-&lt;br&gt;instanser har framfört detalj synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om byte av redovisningsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett aktiebolag kommer ett byte av redovisningsvaluta bl. a att få&lt;br&gt;betydelse for hur det fria egna kapitalet - det belopp som är tillgängligt&lt;br&gt;för utdelning till aktieägarna - skall bestämmas. Ett beslut om byte bör&lt;br&gt;därför fattas av aktieägarna på en bolagsstämma genom beslut om&lt;br&gt;ändring av bolagsordningen. Lämpligen bör bytet ske genom att en&lt;br&gt;bestämmelse om att redovisningen skall ske i euro införs i eller tas bort&lt;br&gt;från bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om detta bör tas in i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som regeringen återkommer till i avsnitt 6.1 bör ett beslut om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta alltid förenas med ett beslut om byte av aktiekapitals-&lt;br&gt;valuta. Detta ger upphov till vissa särskilda problem kring besluts-&lt;br&gt;ordningen i samband med bytet. Dessa kommer att behandlas närmare i&lt;br&gt;det avsnittet. Där kommer också ett av Patent- och registreringsverket&lt;br&gt;framfört förslag om beslutsordningen att behandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett beslut om att ett aktiebolag skall ha redovisningen i euro&lt;br&gt;berör alla aktieägare lika, bör det för ett giltigt beslut normalt räcka med&lt;br&gt;den majoritet som i de flesta fall är tillräcklig för en ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen, nämligen två tredjedelar av de vid stämman företrädda&lt;br&gt;aktierna och rösterna (se 9 kap. 30 § aktiebolagslagen). Att det i vissa fall&lt;br&gt;kan krävas en större majoritet återkommer regeringen till i avsnitt 6.3.&lt;br&gt;Några lagändringar är dock inte nödvändiga i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ekonomisk förening bör beslutet om att övergå till redovisning i&lt;br&gt;euro av motsvarande skäl fattas på föreningsstämman enligt de bestäm-&lt;br&gt;melser som gäller för ändring av stadgarna. Det innebär att det för ett&lt;br&gt;giltigt beslut om byte av redovisningsvaluta bör krävas antingen att&lt;br&gt;samtliga röstberättigade medlemmar i föreningen ställer sig bakom&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutet eller att beslutet om bytet fattas på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och att på den senare stämman minst två tredjedelar av de&lt;br&gt;röstande ställer sig bakom beslutet (se 7 kap. 14 § föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om byte av redovisningsvaluta i ekonomiska föreningar&lt;br&gt;bör tas in i 2 kap. 2 § föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidpunkten för valutabytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om byte av redovisningsvaluta bör få verkan endast från och&lt;br&gt;med ingången av ett nytt räkenskapsår. Ett byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;under pågående räkenskapsår skulle ge upphov till omräknings-&lt;br&gt;differenser för den del av året då den löpande bokföringen har skett i den&lt;br&gt;tidigare redovisningsvalutan. Det skulle alltså uppstå materiella effekter&lt;br&gt;på redovisningen och denna skulle bli svårtolkad. Några särskilda behov&lt;br&gt;av att kunna byta redovisningsvaluta under löpande räkenskapsår torde&lt;br&gt;inte heller finnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att övergången till ny redovisningsvaluta måste&lt;br&gt;ske i anslutning till räkenskapsårsskifte bör tas in i en ny paragraf, 4 kap.&lt;br&gt;6 §, i den föreslagna nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör ett beslut om ny redovisningsvaluta&lt;br&gt;dessutom alltid tillämpas från och med närmast följande räkenskapsår.&lt;br&gt;Det finns inte skäl att ge företagen möjlighet att skjuta på tidpunkten för&lt;br&gt;bytet till ett senare räkenskapsår. Det skulle kunna leda till att möjlig-&lt;br&gt;heten att byta redovisningsvaluta blev ett instrument för skatteplanering.&lt;br&gt;Kursen mellan euron och kronan far nämligen direkt betydelse för ett&lt;br&gt;företags skattesituation. Genom att fatta beslut om valutabyte och sedan&lt;br&gt;vänta med att fullfölja bytet till ett senare år då kursen mellan euron och&lt;br&gt;den svenska kronan är ”den rätta” skulle företaget kunna uppnå skatte-&lt;br&gt;fördelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelser om detta tas in i bl.a. 9 kap. 35 §&lt;br&gt;andra stycket aktiebolagslagen och 7 kap. 14 § sjätte stycket förenings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av den utgående balansen vid valutabytet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett företag skall verkställa ett beslut om att redovisningsvalutan skall&lt;br&gt;vara euro i stället för kronor, måste företaget för det första räkenskapsår&lt;br&gt;som omfattas av beslutet upprätta en ingående balans i euro. Av 2 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket 7 årsredovisningslagen följer att den ingående balansen&lt;br&gt;skall överensstämma med den utgående balansen för närmast föregående&lt;br&gt;räkenskapsår. Eftersom den utgående balansen i denna situation är upp-&lt;br&gt;rättad i svenska kronor, måste posterna för att kunna användas i den&lt;br&gt;ingående balansen räknas om till euro. Resultatet skall bli en ingående&lt;br&gt;balans där alla relationer mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och&lt;br&gt;främmande kapital samt mellan alla andra poster och delar i balans-&lt;br&gt;räkningen är oförändrade jämfört med den utgående balansen för det&lt;br&gt;gamla räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge Sverige står utanför EMU kommer växelkursen mellan euro&lt;br&gt;och svenska kronor att vara rörlig. En väsentlig fråga blir därför vilken&lt;br&gt;kurs som skall tillämpas när posterna i balansräkningen för närmast&lt;br&gt;föregående räkenskapsår räknas om till euro. Frågans betydelse beror inte&lt;br&gt;minst på att omräkningen kommer att omfatta även poster som utgör&lt;br&gt;bundet eget kapital. Som regeringen längre fram återkommer till bör i&lt;br&gt;princip bundet eget kapital i följande balansräkningar beräknas och&lt;br&gt;redovisas med utgångspunkt i det belopp som har tagits fram vid den&lt;br&gt;ursprungliga omräkningen. Att, som Finansbolagens Förening har varit&lt;br&gt;inne på, ge företagen en diskretionär rätt att räkna om balansräkningen&lt;br&gt;efter den kurs då respektive affärshändelse inträffade bör inte komma i&lt;br&gt;fråga. Det skulle få materiella effekter på redovisningen och försvåra&lt;br&gt;analysen av företagets förhållanden. I stället anser regeringen att omräk-&lt;br&gt;ningskursen så långt möjligt bör hänföra sig till den aktuella balansdag&lt;br&gt;som bytet av redovisningsvaluta far effekt från. Kursen bör emellertid i&lt;br&gt;lagen specificeras mer än så. Den kurs som väljs måste vara välkänd, den&lt;br&gt;får inte vara missvisande och den måste fastställas så gott som dagligen.&lt;br&gt;Den kurs som bäst motsvarar dessa krav torde vara den växelkurs mellan&lt;br&gt;svenska kronor och euro som Europeiska centralbanken fastställer vaije&lt;br&gt;svensk bankdag klockan 14.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att omräkningen av den utgående balansen bör&lt;br&gt;ske med tillämpning av den växelkurs som Europeiska centralbanken har&lt;br&gt;fastställt den sista svenska bankdagen under det gamla räkenskapsåret.&lt;br&gt;Många bolag och föreningar har räkenskapsår som sammanfaller med&lt;br&gt;kalenderåret. Räkenskapsåret löper då ut den 31 december. Den 31&lt;br&gt;december är emellertid inte svensk bankdag. Det normala blir därför,&lt;br&gt;med regeringens förslag, att omräkning sker enligt växelkursen den 30&lt;br&gt;december.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser med den nu angivna innebörden bör tas in i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av andra belopp i den tidigare redovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutabytet behöver inte bara balansräkningen utan också resultat-&lt;br&gt;räkningen och noterna för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro.&lt;br&gt;Det är nödvändigt för att man skall kunna erhålla erforderliga jäm-&lt;br&gt;förelsetal. Detta fordrar emellertid inte någon lagreglering utan kommer&lt;br&gt;att följa av allmänna principer om angivande av jämförelsetal (se 3 kap.&lt;br&gt;5 § årsredovisningslagen). Som Bokföringsnämnden har framhållit är det&lt;br&gt;nödvändigt med ett förenklat förfarande när jämförelsetalen för resultat-&lt;br&gt;räkningen skall omräknas första gången årsredovisningen upprättas i ny&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Detta bör dock kunna lösas genom den komplet-&lt;br&gt;terande normgivning som finns på redovisningsområdet. Också frågan&lt;br&gt;om vilken kurs som skall tillämpas vid omräkningen av resultaträkningen&lt;br&gt;bör lösas på detta sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning av det bundna egna kapitalet enligt kursen vid valutabytet&lt;br&gt;eller enligt balansdagens kurs?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En given utgångspunkt i all bokföring är att det egna kapitalet räknas&lt;br&gt;fram som skillnaden mellan å ena sidan tillgångar och å andra sidan&lt;br&gt;skulder och avsättningar. Skillnaden mellan det på detta sätt bestämda&lt;br&gt;egna kapitalet vid ingången respektive utgången av räkenskapsåret utgör&lt;br&gt;rörelsens resultat för året och skall tas upp under bolagets fria egna&lt;br&gt;kapital som årets vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utmärkande för aktiebolag och ekonomiska föreningar är att delägarna&lt;br&gt;inte har något personligt ansvar för associationens förpliktelser. I stället&lt;br&gt;är en del av det egna kapitalet bundet i syfte att ge ett visst skydd åt&lt;br&gt;associationens borgenärer. I aktiebolag består det bundna egna kapitalet&lt;br&gt;av aktiekapital, överkursfond, uppskrivningsfond och reservfond. I en&lt;br&gt;ekonomisk förening utgörs det av medlemsinsatser och förlagsinsatser&lt;br&gt;samt reservfond och uppskrivningsfond. Det bundna egna kapitalet&lt;br&gt;förutsätts som huvudregel vara oförändrat från år till år. Detta ger inte&lt;br&gt;upphov till några särskilda svårigheter vid själva bytet av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta; i enlighet med vad som har beskrivits ovan bör det bundna&lt;br&gt;egna kapitalet då räknas om enligt den växelkurs som gäller i anslutning&lt;br&gt;till bytet. En annan fråga är hur det bundna egna kapitalet skall beräknas&lt;br&gt;på senare balansdagar. Här har utredningen diskuterat två alternativ,&lt;br&gt;antingen att de poster som utgör bundet eget kapital tas upp med samma&lt;br&gt;belopp som erhölls vid omräkningen i samband med valutabytet eller att&lt;br&gt;de räknas om enligt den nya balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man väljer det senare alternativet, dvs. balansdagens kurs, skulle&lt;br&gt;det påverka det egna kapitalets sammansättning och det bundna egna&lt;br&gt;kapitalet skulle tillåtas variera av sig självt. Detta strider mot grund-&lt;br&gt;läggande redovisningsprinciper. Att i framtida balansräkningar räkna om&lt;br&gt;det bundna egna kapitalet enligt balansdagens kurs kan därför enligt&lt;br&gt;regeringens mening inte komma i fråga. Om däremot det bundna egna&lt;br&gt;kapitalet i alla balansräkningar som upprättas efter valutabytet tas upp till&lt;br&gt;det belopp som beräknades i samband med bytet av redovisningsvaluta&lt;br&gt;(med tillämpning av kursen vid valutaby tet) - självfallet med hänsyn&lt;br&gt;tagen till senare överföringar till eller från det bundna egna kapitalet -&lt;br&gt;kommer det bundna egna kapitalet inte att variera av sig självt. Det är&lt;br&gt;därför denna metod som enligt regeringens mening bör komma till&lt;br&gt;användning. När framtida balansräkningar upprättas, bör alltså det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet redovisas enligt kursen vid valutabytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande ekonomiska föreningar föreligger dock särskilda problem.&lt;br&gt;I sådana föreningar förekommer det förlagsinsatser. Till dessa återkom-&lt;br&gt;mer regeringen i avsnitt 7.2.2. Också i de finansiella företagen uppkom-&lt;br&gt;mer problem beträffande redovisningen av bundet eget kapital. Rege-&lt;br&gt;ringen återkommer till dem i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om det bundna egna kapitalet - i första hand aktie-&lt;br&gt;kapitalet i ett aktiebolag och insatserna i en ekonomisk förening - inte&lt;br&gt;bara bör redovisas i euro utan om det också bör vara bestämt i euro. Den&lt;br&gt;frågan kommer att behandlas i avsnitten 6 och 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprepat byte av valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det första bytet av redovisningsvaluta skall vara&lt;br&gt;fritt och inte beroende av tillstånd av myndigheter. Varje nytt byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta bör däremot kräva tillstånd av en myndighet. En&lt;br&gt;annan ordning skulle alltför lätt kunna leda till missbruk av den&lt;br&gt;föreslagna regleringen i syfte att undandra staten skatteintäkter. Utred-&lt;br&gt;ningen har föreslagit att tillståndsfrågan prövas av skattemyndigheten. En&lt;br&gt;remissinstans har förordat att prövningen i stället görs av Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket. Eftersom tillståndsprövningen framför allt syftar till&lt;br&gt;att förhindra otillbörligt undandragande av skatt, anser regeringen dock&lt;br&gt;att frågan bäst prövas av skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på tillstånd till upprepat byte av redovisningsvaluta bör komma&lt;br&gt;till uttryck i 4 kap. 6 § i den föreslagna nya bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte i samband med konkurs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkursförvaltarkollegiernas förening har efterlyst ett klargörande av&lt;br&gt;vad som skall gälla i fråga om valutabyte under pågående konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett konkursbo omfattas inte av bokföringslagen och kommer inte heller&lt;br&gt;att omfattas av den föreslagna nya bokföringslagen. I stället finns vissa&lt;br&gt;allmänt hållna bokföringsbestämmelser i 7 kap. 19 § konkurslagen. När&lt;br&gt;det gäller valet av redovisningsvaluta i ett konkursbo synes den mest&lt;br&gt;ändamålsenliga ordningen vara att konkursboet använder sig av samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta som konkursgäldenären har gjort. Med hänsyn till&lt;br&gt;konkursinstitutets syfte - att åstadkomma en ändamålsenlig avveckling&lt;br&gt;av gäldenärens verksamhet - torde frågan om att byta redovisningsvaluta&lt;br&gt;under konkursen i praktiken inte bli aktuell. Mot den bakgrunden finns&lt;br&gt;det enligt regeringens mening inte något lagstiftningsbehov på detta&lt;br&gt;område. Eventuella problem bör kunna lösas inom ramen för komp-&lt;br&gt;letterande normgivning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 Särskilt om redovisning i euro i nybildade aktiebolag&lt;br&gt;och ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening&lt;br&gt;skall ha sin redovisning i euro redan från bolagets eller föreningens&lt;br&gt;bildande, skall detta anges i förslaget till bolagsordning eller stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte uttalat sig uttryckligen i&lt;br&gt;denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte framfört några&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: När ett aktiebolag bildas, skall stiftarna upprätta och&lt;br&gt;underskriva en stiftelseurkund med förslag till bolagsordning (se 2 kap.&lt;br&gt;3 § aktiebolagslagen). Bolagsordningen skall läggas fram för aktieteck-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nama på konstituerande stämma när beslutet om bolagets bildande fattas&lt;br&gt;(se 2 kap. 7 § aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bildandet av en ekonomisk förening skall medlemmarna enligt&lt;br&gt;2 kap. 1 § föreningslagen anta stadgar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Givetvis bör de som bildar ett aktie-&lt;br&gt;bolag eller en ekonomisk förening kunna bestämma att bolaget eller före-&lt;br&gt;ningen skall ha sin redovisning i euro redan från bildandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att redovisningen skall vara i euro är enligt regeringens mening av&lt;br&gt;sådan betydelse för aktieägarna respektive medlemmarna att det bör&lt;br&gt;framgå av de handlingar som ligger till grund för bolagets bildande. Vill&lt;br&gt;man att bolaget respektive föreningen skall ha sin redovisning i euro, bör&lt;br&gt;därför en uppgift om detta lämnas redan i förslaget till bolagsordning&lt;br&gt;respektive stadgar. Någon särskild lagbestämmelse om detta fordras dock&lt;br&gt;inte. Det följer direkt av regeringens förslag att ett bolag eller en förening&lt;br&gt;som skall ha euro som redovisningsvaluta skall ha en bestämmelse om&lt;br&gt;detta i bolagsordningen respektive stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Gemensam redovisningsvaluta i koncerner?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte uppställas något krav på att&lt;br&gt;företag inom samma koncern skall ha samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom Ekobrottsmyndigheten&lt;br&gt;har tillstyrkt eller inte haft någon invändning mot bedömningen att det&lt;br&gt;inte bör uppställas något krav på gemensam redovisningsvaluta inom en&lt;br&gt;koncern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: 112 § bokföringslagen (jfr 3 kap.&lt;br&gt;5 § förslaget till ny bokföringslag) föreskrivs som huvudregel att alla&lt;br&gt;företag i en koncern skall ha samma räkenskapsår. Bestämmelsen visar&lt;br&gt;på ett synnerligen starkt statligt intresse av att kunna förhindra att de&lt;br&gt;bokföringsskyldiga genom manipulationer av räkenskapsårets för-&lt;br&gt;läggning och längd uppnår otillbörliga skattefördelar. De skäl som talar&lt;br&gt;för bestämmelsen om gemensamt räkenskapsår för koncernföretag talar&lt;br&gt;också för att koncernföretag bör vara skyldiga att ha en gemensam&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns emellertid även starka skäl mot att kräva att samtliga&lt;br&gt;koncernföretag skall ha samma redovisningsvaluta. Det är exempelvis&lt;br&gt;fullt möjligt att något eller några av de företag som ingår i en koncern har&lt;br&gt;en omfattande fakturering i euro och ett uttalat behov av att kunna&lt;br&gt;redovisa i denna valuta, medan andra företag i koncernen bara handlar i&lt;br&gt;svensk valuta och önskar redovisa i kronor. Vidare kan det vara&lt;br&gt;administrativt betungande för stora koncerner om samtliga koncernbolag&lt;br&gt;måste byta redovisningsvaluta samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens bedömning att det&lt;br&gt;inte bör uppställas något krav på att samtliga koncernföretag har samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvaluta. För att det inte skall bli möjligt att utnyttja skillnader Pr°P- 1999/2000:23&lt;br&gt;i valutakurser för att uppnå otillbörliga skattefördelar bör det i stället&lt;br&gt;införas särskilda skatteregler. Dessa behandlas i avsnitt 9.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Omräkning av fordringar och skulder i utländsk&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;valuta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett företag har euro som redovisnings-&lt;br&gt;valuta, skall i balansräkningen upptagna fordringar och skulder i&lt;br&gt;annan valuta än euro, t.ex. i kronor, kunna omräknas till euro enligt&lt;br&gt;växelkursen på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I skilda lagar finns bestämmelser om&lt;br&gt;värdering och omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta.&lt;br&gt;Bestämmelserna utgår från att företagens redovisningsvaluta är svenska&lt;br&gt;kronor. Om redovisningsvalutan i stället är euro, far svenska kronor i&lt;br&gt;redovisningen karaktär av ”utländsk valuta”. Som en följd av detta bör&lt;br&gt;fordringar och skulder i svenska kronor i balansräkningen behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som fordringar och skulder i annan utländsk valuta än euro.&lt;br&gt;De bör alltså räknas om till euro på samma sätt som fordringar och&lt;br&gt;skulder i exempelvis US-dollar, dvs. normalt enligt balansdagens kurs&lt;br&gt;(jfr 4 kap. 13 § årsredovisningslagen, även Redovisningsrådets rekom-&lt;br&gt;mendation RR 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om värderings- och omräkningsprinciper som direkt&lt;br&gt;knyter an till företagens redovisning bör alltså ändras, så att det klart&lt;br&gt;framgår att fordringar och skulder i svenska kronor i de företag som har&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta skall behandlas som om de vore i utländsk&lt;br&gt;valuta. Ändringar bör därför göras i 4 kap. 13 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;(tillämplig kurs vid omräkning) samt i 5 kap. 2 § årsredovisningslagen&lt;br&gt;och 6 kap. 6 § förslaget till ny bokföringslag (upplysning om tillämpad&lt;br&gt;omräkningskur s).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fråga som Finansinspektionen har uppmärksammat är om liknande&lt;br&gt;ändringar bör göras i bestämmelserna om omräkning av fordringar i&lt;br&gt;utländskt myntslag vid upprättande av bouppteckning i konkurs eller vid&lt;br&gt;företagsrekonstruktion. Frågan far betydelse när företag med euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta utsätts för konkurs eller företagsrekonstruktion. För&lt;br&gt;närvarande synes inte finnas något behov av lagreglering. Skulle frågan&lt;br&gt;uppkomma i ett praktiskt fall, far den lösas genom tillämpning av&lt;br&gt;allmänna principer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Särskilt om fusion mellan foretag med olika&lt;br&gt;redovisningsvalutor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inte vara möjligt att genomföra en&lt;br&gt;fusion mellan företag med olika redovisningsvalutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har inte lämnat några förslag&lt;br&gt;i denna del utan har uttalat att de redovisningsproblem som kan upp-&lt;br&gt;komma vid fusion bör lösas inom ramen för god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Åklagarmyndigheten i Stockholm, Konkursför-&lt;br&gt;valtarkollegiemas förening och Sydsvenska Industri- och Handelskam-&lt;br&gt;maren har haft synpunkter med anledning av utredningens bedömning.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser har inte särskilt kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Fusion innebär att ett eller flera ”överlåtande” företag går&lt;br&gt;upp i ett annat ”övertagande” företag eller att två eller flera ”överlåtande”&lt;br&gt;företag sammansmälter till ett nytt ”övertagande” företag. Aktieägarna&lt;br&gt;eller medlemama i det eller de överlåtande företagen erhåller normalt&lt;br&gt;aktier eller andra andelar i det övertagande företaget som vederlag. Det&lt;br&gt;eller de överlåtande företagen upplöses och deras tillgångar och skulder&lt;br&gt;övertas genom universalsuccession av det övertagande företaget. Någon&lt;br&gt;likvidation av överlåtande företag behövs inte och skall inte heller ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion mellan aktiebolag går i huvudsak till på följande sätt. De&lt;br&gt;fusionerande bolagen upprättar en gemensam fusionsplan med de&lt;br&gt;uppgifter som kan vara av betydelse för fusionen. Till planen fogas bl.a.&lt;br&gt;vissa redovisningshandlingar för bolagen. Planen granskas av bolagens&lt;br&gt;revisorer. Innan planen behandlas av respektive bolagsstämma, ges&lt;br&gt;aktieägarna tillfälle att ta del av den. Skyddet för bolagens borgenärer&lt;br&gt;tillgodoses genom ett särskilt förfarande hos Patent- och registrerings-&lt;br&gt;verket. Verket kallar borgenärerna i överlåtande bolag och, i vissa fall,&lt;br&gt;borgenärerna i övertagande bolag. Om någon borgenär motsätter sig&lt;br&gt;fusionen, överlämnar verket ärendet till tingsrätt. Lämnas tillstånd,&lt;br&gt;anmäler det övertagande bolaget fusionen tillsammans med nödvändiga&lt;br&gt;följdbeslut för registrering. Fusionen fullbordas i och med registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En fusion mellan ett bolag med redo-&lt;br&gt;visningsvaluta i euro och ett annat bolag med redovisningsvaluta i&lt;br&gt;svenska kronor skulle innebära inte obetydliga svårigheter. Redan i&lt;br&gt;normala fall kan det vara svårt att bedöma om fusionsvederlaget i&lt;br&gt;fusionsplanen har bestämts på ett riktigt sätt. Det gäller även om de&lt;br&gt;deltagande bolagen har tillhandahållit ett beslutsunderlag i form av&lt;br&gt;redovisningshandlingar m.m. för de berörda bolagen. Om dessa redovis-&lt;br&gt;ningshandlingar är upprättade i olika valutor, ökar svårigheterna ytter-&lt;br&gt;ligare. Till en del kan dessa svårigheter minskas genom en utveckling av&lt;br&gt;god redovisningssed, som drar upp klarare riktlinjer för redovisning i&lt;br&gt;samband med fusion. Bokföringsnämnden har nyligen utarbetat ett utkast&lt;br&gt;till rekommendation om redovisning av fusion av helägt dotterbolag.&lt;br&gt;Varken detta arbete eller något annat pågående projekt behandlar dock de&lt;br&gt;särskilda svårigheter som en fusion mellan företag med olika&lt;br&gt;redovisningsvaluta kan innebära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till detta kommer att, såsom Åklagarmyndigheten i Stockholm har&lt;br&gt;påtalat, fusion ibland används för att försvåra upptäckten och utredningen&lt;br&gt;av viss ekonomisk brottslighet. Redan i dag är utredningssvårighetema&lt;br&gt;stora; fusioneras bolag med olika redovisningsvalutor kan utrednings-&lt;br&gt;svårighetema enligt åklagarmyndigheten komma att bli oöverstigliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa svårigheter måste vägas mot behovet av att genomföra fusioner&lt;br&gt;mellan företag med olika redovisningsvalutor. Regeringen bedömer för&lt;br&gt;sin del att behovet är begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen en spärr mot fusioner mellan&lt;br&gt;företag med olika redovisningsvalutor. Om det längre fram visar sig att&lt;br&gt;frågorna om redovisning i de samgående företagen kan lösas, kan det&lt;br&gt;finnas anledning att ompröva denna spärr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiekapital i euro&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktiekapitalsvaluta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I aktiebolag som har sin redovisning i euro&lt;br&gt;skall aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp i bolagsordningen&lt;br&gt;vara bestämda i euro. Det innebär&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i aktiebolag som har bytt redovisningsvaluta från kronor till euro&lt;br&gt;skall aktiekapitalet - om beslut om ökning eller nedsättning av aktie-&lt;br&gt;kapitalet inte föranleder annat - i efterföljande balansräkningar redo-&lt;br&gt;visas till det belopp i euro som erhölls när den sista balansräkningen i&lt;br&gt;kronor räknades om till euro, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att i aktiebolag som redan från bildandet har haft euro som redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta skall aktiekapitalet - om beslut om ökning eller&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet inte föranleder annat - i följande balans-&lt;br&gt;räkningar redovisas till det belopp i euro som bestämdes i samband&lt;br&gt;med bolagets bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;eller har inte haft några invändningar mot det. Riksbanken och Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen har dock avstyrkt kopplingen mellan redovisningsvaluta&lt;br&gt;och aktiekapitalsvaluta. De har i stället förordat en ordning där bolagen&lt;br&gt;kan välja att ha aktiekapitalet i euro även om redovisningen är i svenska&lt;br&gt;kronor och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ett aktiebolag skall ha ett visst aktiekapital (se 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket aktiebolagslagen). Detta skall i privata aktiebolag uppgå till&lt;br&gt;minst 100 000 kronor och i publika aktiebolag till minst 500 000 kronor.&lt;br&gt;Aktiekapitalet skall anges i bolagsordningen (se 2 kap. 4 §). I bolags-&lt;br&gt;ordningen kan föreskrivas att aktiekapitalet skall vara högre än lagen&lt;br&gt;kräver. Det kan också föreskrivas att aktiekapitalet utan ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen kan bestämmas till lägre eller högre belopp, s.k.&lt;br&gt;minimi- respektive maximikapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns flera aktier i bolaget, skall aktiekapitalet vara fördelat på&lt;br&gt;aktierna med lika belopp på varje aktie (se 1 kap. 3 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen). Det belopp som belöper på varje aktie benämns&lt;br&gt;aktiens nominella belopp. Aktiemas nominella belopp skall anges i&lt;br&gt;bolagsordningen (se 2 kap. 4 §). Även om lagen inte uttryckligen&lt;br&gt;föreskriver det brukar det anses att aktiemas nominella belopp - liksom&lt;br&gt;aktiekapitalet - måste vara angivet i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som har redogjorts för i avsnitt 5.6&lt;br&gt;bör - vid ett byte av redovisningsvaluta från kronor till euro - balans-&lt;br&gt;räkningen för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro när den&lt;br&gt;ingående balansräkningen för det nya räkenskapsåret fastställs. Resultatet&lt;br&gt;blir då en ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet&lt;br&gt;kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster&lt;br&gt;och delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående&lt;br&gt;balansen för det gamla räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bundna egna kapital som på detta sätt räknas fram i den ingående&lt;br&gt;balansen bör, som tidigare har nämnts (se avsnitt 5.6), användas i alla&lt;br&gt;balansräkningar som upprättas därefter, naturligtvis med hänsyn tagen till&lt;br&gt;de beslut som efter bytet fattas om att överföra belopp från eller till det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpat på posten Aktiekapital innebär detta att den bör räknas om&lt;br&gt;enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken fastställt den sista&lt;br&gt;svenska bankdagen under det gamla räkenskapsåret och att det erhållna&lt;br&gt;beloppet sedan bör användas i alla senare upprättade balansräkningar&lt;br&gt;med de justeringar som föranleds av bl.a. ny- och fondemission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig vara möjligt att stanna här och låta aktie-&lt;br&gt;kapitalet vara bestämt i kronor eller euro i bolagsordningen, trots att&lt;br&gt;redovisningen upprättas i den andra valutan, dvs. någon koppling mellan&lt;br&gt;redovisningsvaluta och aktiekapitalsvaluta skulle inte krävas. Riksbanken&lt;br&gt;och Svenska Bankföreningen har förordat det. Bankföreningen har bl.a.&lt;br&gt;pekat på att det kan finnas svenska bolag som inte omedelbart har behov&lt;br&gt;av att lägga om sin redovisning till euro. Det kan bero på att betydande&lt;br&gt;delar av verksamheten sker i svenska kronor eller andra utländska valutor&lt;br&gt;än euro varför företagets penningflöden inte är i euro. Ett sådant bolag&lt;br&gt;kan samtidigt ha intresse av att emittera aktier i euro för att därigenom få&lt;br&gt;bättre tillgång till den internationella kapitalmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan ordning skulle emellertid innebära att aktiekapitalet i årsredo-&lt;br&gt;visningen redovisades i en annan valuta och med andra belopp än i&lt;br&gt;bolagsordningen. En sådan motsättning mellan redovisning och bolags-&lt;br&gt;ordning skulle enligt regeringens mening vara ägnad att leda till miss-&lt;br&gt;förstånd beträffande storleken på bolagets aktiekapital och leda till&lt;br&gt;svårigheter att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen till skydd för&lt;br&gt;bundet eget kapital. Följande exempel kan illustrera det sagda. Ett&lt;br&gt;aktiebolag byter redovisningsvaluta från kronor till euro. Aktiekapitalet&lt;br&gt;och övriga poster i balansräkningen tas då i den ingående balansräkning&lt;br&gt;som upprättas efter bytet upp till belopp i euro. I bolagsordningen och&lt;br&gt;aktiebolagsregistret kommer aktiekapitalet emellertid fortfarande att&lt;br&gt;anges i kronor. Vid tillämpningen av bestämmelser där det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet skall ställas mot poster i redovisningen måste alltså ett i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska kronor bestämt belopp jämföras med belopp som är angivna i Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;euro. Så blir fallet vid tillämpningen av 13 kap. 2 § aktiebolagslagen.&lt;br&gt;Enligt den bestämmelsen skall styrelsen låta upprätta en särskild&lt;br&gt;balansräkning (kontrollbalansräkning) så snart det finns skäl att anta att&lt;br&gt;bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktie-&lt;br&gt;kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett krav på att aktiekapitalet och redovisningen skall vara i samma&lt;br&gt;valuta ger också i övrigt de bästa förutsättningarna för ordning och reda.&lt;br&gt;Ett sådant krav ger exempelvis en garanti för att vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta posten Aktiekapital räknas om med tillämpning av&lt;br&gt;den kurs som Europeiska centralbanken har fastställt och inte med någon&lt;br&gt;annan mindre tillförlitlig kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör därför aktiekapitalet - och därmed&lt;br&gt;också aktiernas nominella belopp - alltid vara bestämt i samma valuta&lt;br&gt;som redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller aktiemas nominella belopp talar i och för sig starka skäl för&lt;br&gt;en ännu mera radikal lösning, nämligen ett avskaffande av bestämmel-&lt;br&gt;serna om att vaije aktie skall ha ett nominellt belopp och en övergång till&lt;br&gt;ett system med s.k. kvotaktier. Därmed skulle man bl.a. undvika prob-&lt;br&gt;lemet med att det nominella beloppet på aktierna efter en övergång till&lt;br&gt;euro kommer att uppgå till ojämna belopp. För närvarande finns det dock&lt;br&gt;inte underlag för att föreslå ett avskaffande av bestämmelserna om&lt;br&gt;nominella belopp. Regeringen har gett Aktiebolagskommittén i uppdrag&lt;br&gt;att överväga ett system med kvotaktier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår alltså bestämmelser om att aktiekapitalet och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp i bolagsordningen skall anges i kronor eller&lt;br&gt;euro och alltid i samma valuta som bolaget använder i sin redovisning.&lt;br&gt;Bestämmelser om detta bör tas in i 1 kap. 3 § och 2 kap. 4 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen. Bestämmelser om tillämplig kurs vid omräkningen av&lt;br&gt;aktiekapitalet, dvs. den växelkurs som Europeiska centralbanken har&lt;br&gt;fastställt den sista svenska bankdagen under det gamla räkenskapsåret&lt;br&gt;(jfr avsnitten 5.6 och 6.3), bör tas in i en ny paragraf, 9 kap. 35 a §, i&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Lägsta tillåtna aktiekapital&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ett aktiebolag ända från bolagets bildande&lt;br&gt;har haft sitt aktiekapital angivet i euro, skall aktiekapitalet uppgå till&lt;br&gt;minst det belopp i euro som vid bolagets bildande motsvarade&lt;br&gt;100 000 kr eller, såvitt gäller publika aktiebolag, 500 000 kr. Har&lt;br&gt;aktiekapitalet tidigare varit angivet i kronor, skall det uppgå till minst&lt;br&gt;det belopp i euro som vid bytet av aktiekapitalsvaluta motsvarade&lt;br&gt;100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat något författnings-&lt;br&gt;förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Värdepapperscentralen VPC AB har ifrågasatt&lt;br&gt;om det inte i lagtexten bör anges också ett i euro preciserat minimibelopp&lt;br&gt;för aktiekapitalet. Bokföringsnämnden har förordat att det i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen tydliggörs att aktiekapitalet, uttryckt i euro, vid bolagets&lt;br&gt;bildande eller vid bytet av redovisningsvaluta skall motsvara 100 000 kr&lt;br&gt;respektive 500 000 kr. Näringslivets Skattedelegation har menat att det&lt;br&gt;bör komma till uttryck i lagtexten att ett bolag som vid registrerings-&lt;br&gt;tidpunkten hade föreskrivet aktiekapital i kronor eller motsvarande i euro&lt;br&gt;även fortsättningsvis skall anses uppfylla lagens kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lägsta tillåtna aktiekapital vid bildandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har nämnts måste ett privat aktiebolag ha ett aktiekapital på&lt;br&gt;lägst 100 000 kr, medan ett publikt aktiebolag måste ha ett aktiekapital på&lt;br&gt;lägst 500 000 kr. En remissinstans har varit inne på att det i lagtexten&lt;br&gt;även bör anges ett lägsta tillåtna aktiekapital i euro. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är detta inte lämpligt. Förändringar i växelkursen mellan kronor&lt;br&gt;och euro skulle då snabbt leda till att det fortlöpande ställs olika krav på&lt;br&gt;kapitaltillskott vid bildande av aktiebolag med kronor respektive euro&lt;br&gt;som aktiekapitalsvaluta. Också i övrigt skulle denna lösning medföra&lt;br&gt;komplikationer. Regeringen anser det därför i stället naturligt med en&lt;br&gt;lagregel om att ett i euro bestämt aktiekapital måste vara så stort att det&lt;br&gt;motsvarar lägst 100 000 respektive 500 000 kr. Detta är också den&lt;br&gt;lösning som utredningen har förordat och som har godtagits av i stort sett&lt;br&gt;samtliga remissinstanser. Visserligen är också denna lösning förenad&lt;br&gt;med nackdelar - bl.a. innebär den att vad som är lägsta tillåtna&lt;br&gt;aktiekapital för ett bolag som skall ha euro som aktiekapitalsvaluta&lt;br&gt;kommer att växla från tid till annan - men dessa torde vara av begränsad&lt;br&gt;betydelse. Den valda lösningen bör komma till uttryck i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur stort aktiekapital som ett aktiebolag med aktiekapitalet i euro&lt;br&gt;måste ha blir med den valda lösningen beroende av den tillämpliga&lt;br&gt;växelkursen mellan kronor och euro. Frågan är vilken växelkurs som&lt;br&gt;skall väljas. Enligt regeringens uppfattning är det naturligt att lägsta&lt;br&gt;tillåtna aktiekapital i euro bestäms med hänsyn till den växelkurs som&lt;br&gt;Europeiska centralbanken fastställer på dagen för bolagets bildande, dvs.&lt;br&gt;dagen för konstituerande bolagsstämma. Det kan visserligen anföras skäl&lt;br&gt;för att välja kursen vid en senare tidpunkt, t.ex. dagen för intyg enligt&lt;br&gt;2 kap. 9 § aktiebolagslagen eller dagen för registrering. Detta skulle&lt;br&gt;emellertid leda till att det vid den konstituerande bolagsstämman inte&lt;br&gt;skulle vara möjligt att med säkerhet beräkna lägsta tillåtna aktiekapital i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta tillåtna aktiekapital efter bildandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vad som bör gälla om ett i euro bestämt aktiekapital&lt;br&gt;senare, enligt då aktuell växelkurs, inte längre motsvarar det lägsta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillåtna aktiekapital som preciseras i lagtexten (1OOOOO kr respektive&lt;br&gt;500 000 kr). Detta kan inträffa så snart euron försvagas gentemot kronan.&lt;br&gt;Det kan synas som att bolaget i en sådan situation inte borde få fortsätta&lt;br&gt;sin verksamhet annat än efter något slag av kapitaltillskott. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening skulle en sådan ordning innebära en så betydande&lt;br&gt;osäkerhet för bolaget att den inte bör väljas. Det får därför tålas att ett&lt;br&gt;100 000-kronorsbolag med aktiekapital i euro kan komma att drivas&lt;br&gt;vidare med ett aktiekapital som, omräknat enligt aktuell kurs, inte längre&lt;br&gt;motsvarar 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 6.3 behandlas sådana frågor kring bestämmelsen i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen som aktualiseras i samband med att ett bolag byter&lt;br&gt;aktiekapitalsvaluta från kronor till euro eller från euro till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Byte av aktiekapitalsvaluta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett beslut om att byta den valuta i vilken&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt skall komma till uttryck i en ändring&lt;br&gt;av bolagsordningen. Registreringsmyndigheten skall, sedan beslutet&lt;br&gt;registrerats i aktiebolagsregistret, anteckna storleken av aktiekapitalet&lt;br&gt;och aktiernas nominella belopp i den nya valutan. Styrelsen skall&lt;br&gt;senast till den första ordinarie bolagsstämman under det nya&lt;br&gt;räkenskapsåret lägga fram förslag till nödvändiga följdändringar i&lt;br&gt;bolagsordningen, bl.a. avseende aktiekapitalets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i huvudsak tillstyrkt utred-&lt;br&gt;ningens förslag eller har inte haft några invändningar mot det. Värde-&lt;br&gt;papperscentralen VPC AB, Patent- och registreringsverket, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och Syd-&lt;br&gt;svenska Industri- och Handelskammaren har dock framfört olika tek-&lt;br&gt;niska synpunkter och egna förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt om byte av aktiekapitalsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redan har framgått av avsnitt 6.1 anser regeringen att den valuta i&lt;br&gt;vilken aktiekapitalet skall vara bestämt (”aktiekapitalsvalutan”) skall&lt;br&gt;vara densamma som redovisningsvalutan. Av detta följer att ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta måste kombineras med ett byte av aktiekapitalsvaluta.&lt;br&gt;Det har av tidigare avsnitt också framgått att aktiekapitalet i samband&lt;br&gt;med bytet bör räknas om enligt samma kurs som övriga delar av den&lt;br&gt;utgående balansräkningen, dvs. enligt den växelkurs som fastställs av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen och tidpunkten för beslutet om byte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom tidigare har framgått anser regeringen att ett byte av redovisnings-&lt;br&gt;valuta bör manifesteras i ett beslut om ändring av bolagsordningen. Det&lt;br&gt;är naturligt att detta också bör gälla det parallella beslutet att aktie-&lt;br&gt;kapitalet skall vara bestämt i euro, särskilt som ett sådant beslut under&lt;br&gt;alla förhållanden måste åtföljas av justeringar i det aktiekapitalets belopp&lt;br&gt;som finns angivet i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är vilket eller vilka majoritetskrav som skall gälla i&lt;br&gt;samband med ett byte av aktiekapitalsvaluta. Såsom har uttalats i avsnitt&lt;br&gt;5.6 bör det för ett giltigt beslut om valutabyte normalt räcka med två&lt;br&gt;tredjedels majoritet, eftersom beslutet om valutabyte berör alla aktieägare&lt;br&gt;lika (jfr 9 kap. 30 § aktiebolagslagen). I enstaka fall kan visserligen ett&lt;br&gt;beslut om valutabyte ge upphov till skilda effekter för olika aktieägare.&lt;br&gt;Som exempel kan nämnas den situationen då det i bolagsordningen finns&lt;br&gt;bestämmelser om att utdelning på aktier av visst slag skall ske med ett i&lt;br&gt;kronor preciserat belopp, medan utdelning på övriga aktier skall&lt;br&gt;bestämmas på annat sätt. Efter ett beslut om att aktiekapitalet skall vara&lt;br&gt;bestämt i euro måste utdelningen på aktier av det förstnämnda slaget&lt;br&gt;bestämmas till det belopp i euro som motsvarar kronbeloppet enligt&lt;br&gt;växelkursen vid utdelningsbeslutet. Varje förändring i växelkursen inne-&lt;br&gt;bär då att utrymmet för vinstutdelning på aktier av annat slag påverkas.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid inte att det bör införas några särskilda&lt;br&gt;majoritetsregler för dessa slag av situationer. I den mån sådana effekter&lt;br&gt;rubbar rättsförhållandet mellan de olika aktieslagen skyddas aktieägarna&lt;br&gt;redan genom särskilda majoritetsregler i 9 kap. 31 och 33 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga gäller tidpunkten för bolagets beslut. Beslutet måste,&lt;br&gt;som tidigare har nämnts, gå hand i hand med ett beslut om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Sistnämnda beslut måste fattas och registreras före&lt;br&gt;ingången av det nya räkenskapsår, då beslutet skall fa verkan. Härav&lt;br&gt;följer att också beslutet om byte av aktiekapitalsvaluta måste fattas och&lt;br&gt;registreras före ingången av det nya räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringen och fullföljandet av beslutet om byte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen att beslutet skall registreras före ingången av det nya&lt;br&gt;räkenskapsåret ger upphov till ett särskilt problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare har framgått föreslår regeringen att den utgående&lt;br&gt;balansen för det gamla räkenskapsåret vid bytet av valuta skall räknas om&lt;br&gt;enligt den kurs som Europeiska centralbanken fastställer den sista bank-&lt;br&gt;dagen under det gamla räkenskapsåret. För aktiebolagens del innebär det&lt;br&gt;bl.a. att registreringsmyndigheten inte kan beräkna storleken av&lt;br&gt;aktiekapitalet i den nya valutan förrän någon eller några dagar in på det&lt;br&gt;nya räkenskapsåret. En möjlighet är naturligtvis att registrerings-&lt;br&gt;myndigheten i beslutet anger att det har fattats på det gamla räken-&lt;br&gt;skapsårets sista dag men expedierar det först när omräkningskursen har&lt;br&gt;blivit känd och omräkning har skett. En sådan ordning är emellertid&lt;br&gt;enligt regeringens mening otillfredsställande från rättslig synpunkt. Den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle dessutom inte tillgodose bolagets legitima intresse av att i god tid Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;få besked om huruvida registreringsmyndigheten har godtagit beslutet&lt;br&gt;om byte av valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att ett beslut om byte av aktiekapitalsvaluta&lt;br&gt;skall få registreras innan omräkningskursen har blivit fastställd men få&lt;br&gt;verkan först vid ingången av det räkenskapsår som följer närmast efter&lt;br&gt;beslutet. Registreringsmyndigheten kommer då visserligen inte att kunna&lt;br&gt;ange storleken av det nya aktiekapitalet i registreringsbeslutet. Detta får&lt;br&gt;emellertid accepteras. Det bör räcka med att verket i beslutet anger att&lt;br&gt;aktiekapitalet kommer att räknas om med tillämpning av den växelkurs&lt;br&gt;som fastställs av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen&lt;br&gt;under det gamla räkenskapsåret. Det bör sedan åligga verket att efter&lt;br&gt;ingången av det nya räkenskapsåret i aktiebolagsregistret föra in en&lt;br&gt;uppgift om vad aktiekapitalet uppgår till, omräknat till den nya valutan. I&lt;br&gt;de registreringsbevis för bolaget som därefter utfärdas bör registrerings-&lt;br&gt;myndigheten ange den kurs enligt vilken aktiekapitalet har räknats om,&lt;br&gt;storleken av aktiekapitalet i den nya valutan samt aktiernas nominella&lt;br&gt;belopp, angivet i den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förfarande av detta slag medför i sig inte någon ändring i bolags-&lt;br&gt;ordningens föreskrifter om beloppet av aktiekapitalet och aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp. Det är emellertid inte lämpligt att det under någon&lt;br&gt;längre tid kvarstår en skillnad mellan det belopp som aktiekapitalet kan&lt;br&gt;beräknas till enligt den aktiekapitalsvaluta som bolaget har beslutat om&lt;br&gt;och det belopp som preciseras i bolagsordningen. Det bör därför&lt;br&gt;ankomma på styrelsen att till första ordinarie bolagsstämma på det nya&lt;br&gt;räkenskapsåret lägga fram förslag till nödvändiga ändringar i bolags-&lt;br&gt;ordningen. Såsom Patent- och registreringsverket har förordat bör det&lt;br&gt;införas en uttrycklig lagregel om detta (se 9 kap. 35 a § i regeringens&lt;br&gt;förslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upprepat byte av aktiekapitalsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom har redovisats i avsnitt 5.6 föreslår regeringen att det första bytet&lt;br&gt;av redovisningsvaluta inte skall vara beroende av tillstånd av myndighet&lt;br&gt;men att varje nytt byte bör förutsätta tillstånd av skattemyndigheten&lt;br&gt;(se förslaget till en ny paragraf, 4 kap. 6 §, i förslaget till ny bokförings-&lt;br&gt;lag)-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller byte av aktiekapitalsvaluta anser regeringen att det inte&lt;br&gt;behövs några särskilda bestämmelser om tillstånd. Byte av aktiekapitals-&lt;br&gt;valuta kommer emellertid med regeringens förslag enbart att kunna ske i&lt;br&gt;samband med byte av redovisningsvaluta. Indirekt kommer därför även&lt;br&gt;en återgång till den ursprungliga aktiekapitalsvalutan att bli beroende av&lt;br&gt;myndighets tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om omräkningskursen vid Upprepat byte av valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är - i linje med vad som har uttalats i avsnitt 5.6 om omräkning av&lt;br&gt;bundet eget kapital - naturligt att aktiekapitalet vid ett första byte från en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta till en annan omräknas enligt den växelkurs som Europeiska Pr°P- 1999/2000.23&lt;br&gt;centralbanken har fastställt den sista svenska bankdagen under det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande fråga är vilken omräkningskurs som bör gälla om ett&lt;br&gt;aktiebolag som en gång har bytt redovisnings- och aktiekapitalsvaluta&lt;br&gt;återgår till den ursprungliga valutan. Det kan anföras skäl för att&lt;br&gt;omräkningen i det fallet bör ske enligt den omräkningskurs som&lt;br&gt;tillämpades när bolaget första gången bytte redovisningsvaluta. Bolaget&lt;br&gt;skulle då få tillbaka sitt gamla registrerade aktiekapital. Denna ordning&lt;br&gt;har också förordats av Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR och&lt;br&gt;Sydsvenska Industri- och Handelskammaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan lösning skulle emellertid innebära att man vid omräkning av&lt;br&gt;en ingående balans till utgående balans tillämpade olika omräkningskur-&lt;br&gt;ser beträffande olika poster i balansräkningen. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;kan detta inte godtas. Samma omräkningskurs bör tillämpas för alla&lt;br&gt;poster i balansräkningen. I annat fall kommer inte relationerna mellan&lt;br&gt;fritt och bundet kapital, mellan eget och främmande kapital och mellan&lt;br&gt;alla andra poster och delar i balansräkningen att vara oförändrade.&lt;br&gt;Användandet av en historisk omräkningskurs skulle också få&lt;br&gt;omotiverade effekter, exempelvis i fråga om vinstutdelning och&lt;br&gt;likvidationsskyldighet. Regeringens slutsats är att den av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken fastställda växelkursen den sista svenska bankdagen under&lt;br&gt;det gamla räkenskapsåret bör tillämpas också vid ett upprepat byte av&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 35 a § aktiebolagslagen har utformats i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta tillåtna aktiekapital efter byte från kronor till euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan i avsnitt 6.2 förordat att lägsta tillåtna aktiekapital i&lt;br&gt;lagen skall preciseras endast i svenska kronor. För aktiebolag som redan&lt;br&gt;från bildandet har sitt aktiekapital i euro har det dock föreslagits att aktie-&lt;br&gt;kapitalet måste uppgå till minst det belopp i euro som vid bolagets&lt;br&gt;bildande motsvarade 100 000 kr eller, i fråga om publika aktiebolag,&lt;br&gt;500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande princip bör enligt regeringens mening gälla i fråga om&lt;br&gt;aktiebolag som från början har haft sitt aktiekapital i kronor men som&lt;br&gt;sedan byter aktiekapitalsvaluta till euro. I dessa fall finns det vid bytes-&lt;br&gt;tidpunkten redan ett aktiekapital som en gång har konstaterats vara&lt;br&gt;förenligt med 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. Om detta belopp räknas om till&lt;br&gt;euro enligt de principer som tidigare har angetts, måste givetvis också det&lt;br&gt;framräknade beloppet anses vara tillfyllest. I avsnitt 6.2 har - i fråga om&lt;br&gt;aktiebolag som redan från bildandet har euro som redovisningsvaluta -&lt;br&gt;uttalats att en efterföljande växelkursändring som medför att beloppet i&lt;br&gt;euro inte längre motsvarar 100 000 kr respektive 500 000 kr inte bör&lt;br&gt;medföra att kravet på lägsta tillåtna aktiekapital inte längre är uppfyllt. På&lt;br&gt;samma vis bör ett aktiebolag som har bytt redovisningsvaluta från kronor&lt;br&gt;till euro kunna fortsätta sin verksamhet även om kursen mellan kronan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och euron förändras så att aktiekapitalet, omräknat enligt då aktuell kurs,&lt;br&gt;inte längre motsvarar 100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om lägsta tillåtna aktiekapital kan också aktualiseras om ett&lt;br&gt;aktiebolag som har bytt aktiekapitalsvaluta från kronor till euro vill ändra&lt;br&gt;aktiekapitalet till ett lägre belopp. Vilken omräkningskurs bör tillämpas&lt;br&gt;när man prövar hur mycket aktiekapitalet kan sättas ned? Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör växelkursändringar inte vare sig öka eller&lt;br&gt;minska utrymmet för ökning eller minskning av aktiekapitalet. Lägsta&lt;br&gt;tillåtna aktiekapital i euro bör därför vara det belopp som motsvarar&lt;br&gt;100 000 kr respektive 500 000 kr enligt den kurs som gällde vid tid-&lt;br&gt;punkten för bytet till euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 3 § aktiebolagslagen bör därför klargöras att ett aktiebolag som&lt;br&gt;tidigare haft aktiekapitalet bestämt i kronor måste ha ett aktiekapital som&lt;br&gt;minst uppgår till det belopp i euro som vid bytet av aktiekapitalsvaluta&lt;br&gt;motsvarade 100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägsta tillåtna aktiekapital efter byte från euro till kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vad som bör gälla om ett bolag vill byta aktiekapitals-&lt;br&gt;valuta från euro till kronor men euron har försvagats så att aktiekapitalet&lt;br&gt;vid tidpunkten för bytet inte längre motsvarar lägsta tillåtna aktiekapital&lt;br&gt;enligt 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. En omräkning av aktiekapitalet enligt&lt;br&gt;de principer som regeringen har förordat ovan skulle i så fall kunna leda&lt;br&gt;till ett aktiekapital som understiger 100 000 kr. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening är det inte lämpligt att vissa aktiebolag, med aktiekapitalet&lt;br&gt;bestämt i kronor, har ett aktiekapital som är lägre än som är tillåtet för&lt;br&gt;det stora flertalet aktiebolag med kronor som aktiekapitalsvaluta. När det&lt;br&gt;gäller aktiebolag som har aktiekapitalet i kronor bör alltså principen att&lt;br&gt;aktiekapitalet vid vaije tidpunkt skall uppgå till minst 100 000 kr&lt;br&gt;respektive 500 000 kr gälla fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beslut om att byta aktiekapitalsvaluta från euro till kronor far&lt;br&gt;till effekt att aktiekapitalet kommer att understiga lägsta tillåtna aktie-&lt;br&gt;kapital enligt lagen, bör bolaget därför vara skyldigt att öka aktiekapitalet&lt;br&gt;till lägst 100 000 respektive 500 000 kr. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;aktiebolag som inte fullgör denna skyldighet skall kunna förpliktas träda&lt;br&gt;i likvidation. En bestämmelse om detta bör tas in i 13 kap. 4 a §&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Andra aktiebolagsrättsliga frågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör inte införas några andra särregler&lt;br&gt;avseende aktiebolag som har sitt aktiekapital i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens bedöm-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens bedömning har i huvudsak inte&lt;br&gt;mött några invändningar. Stockholms tingsrätt och Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har dock ansett att det bör framgå av lagtexten vilken värderingstidpunkt&lt;br&gt;som gäller när man prövar om en betalning, erlagd i kronor, motsvarar&lt;br&gt;det i euro angivna aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Om ett aktiebolag har sin&lt;br&gt;redovisning och sitt aktiekapital i euro, kan det ge upphov till frågor som&lt;br&gt;inte hade uppkommit om bolaget i stället hade haft redovisning och&lt;br&gt;aktiekapital i kronor. Såsom framgår av det följande har regeringen&lt;br&gt;övervägt om detta bör föranleda särregler som tar sikte på aktiebolag&lt;br&gt;med redovisning och aktiekapital i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Val av valuta vid vinstutdelning, vid inlösen i samband med nedsättning&lt;br&gt;och vid skifte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett svenskt aktiebolag gör en vinstutdelning eller i samband med&lt;br&gt;inlösen av aktier gör återbetalningar till aktieägarna fastställs beloppen i&lt;br&gt;svenska kronor. Detta är naturligt med hänsyn till att det är i balans-&lt;br&gt;räkningen angivna fria egna kapitalet som utgör den yttersta ramen för&lt;br&gt;vad som far betalas ut. Normalt sker också utbetalningen i svenska&lt;br&gt;kronor. På liknande sätt är det naturligt att skifteslikviden i samband med&lt;br&gt;bolagets upplösning fastställs och utbetalas i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande rätt innebär att aktieägarna i de nu nämnda situationerna&lt;br&gt;också är skyldiga att ta emot betalning i den valuta som aktiekapitalet är&lt;br&gt;bestämt i. I fråga om aktiebolag som övergår till att ha sitt aktiekapital i&lt;br&gt;euro innebär denna princip en skyldighet att ta emot utdelning m.m. i&lt;br&gt;euro. Det kan - såsom Aktiespararnas Riksförbund har påpekat - inne-&lt;br&gt;bära vissa olägenheter för aktieägare som avser att använda beloppen i&lt;br&gt;Sverige. Aktieägarna drabbas av växlingskostnader och utsätts dessutom&lt;br&gt;för en viss valutarisk. Dessa olägenheter är emellertid en naturlig följd av&lt;br&gt;att bolaget har bytt aktiekapitalsvaluta och far enligt regeringens mening&lt;br&gt;tålas. Givetvis kan förändringar i växelkursen också vara till aktieägarens&lt;br&gt;fördel. Det bör därför inte införas någon rätt för aktieägare att påkalla&lt;br&gt;betalning i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillskjutande av kapital till nybildade aktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 2 § aktiebolagslagen får villkoren för en bolagsbildning inte&lt;br&gt;bestämmas så att betalningen för en aktie understiger aktiens nominella&lt;br&gt;belopp. Detta aktualiserar frågan vad som gäller om ett aktiebolag redan&lt;br&gt;från bildandet skall ha redovisning och aktiekapital i euro och stiftarna&lt;br&gt;har bestämt att betalningen skall erläggas med visst belopp i kronor.&lt;br&gt;Uppenbarligen blir det då nödvändigt att räkna om det kronbelopp som&lt;br&gt;betalas till euro för att det skall gå att bedöma om betalningen motsvarar&lt;br&gt;aktiens nominella belopp. Frågan uppkommer vilken växelkurs som skall&lt;br&gt;tillämpas vid omräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den frågan bör bedömas mot bakgrund av bestämmelserna i 2 kap. 9 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Dessa innebär i princip att ett aktiebolag inte får&lt;br&gt;registreras förrän medel som minst motsvarar aktiekapitalet har till-&lt;br&gt;skjutits. När betalningen för aktierna erläggs i pengar, sker prövningen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 2 kap. 9 § med hjälp av ett av bank utfärdat intyg om vad som har&lt;br&gt;satts in på ett särskilt konto i banken. Det ligger bäst i linje med denna&lt;br&gt;bestämmelse om avstämningen enligt 2 kap. 2 § görs med tillämpning av&lt;br&gt;den växelkurs som Europeiska centralbanken fastställer per den dag då&lt;br&gt;banken utfärdar intyg om behållningen på kontot. I och för sig är&lt;br&gt;lösningen inte utan olägenheter. Det finns en risk för att det kronbelopp&lt;br&gt;som stiftarna har bestämt till följd av växelkursförändringar inte&lt;br&gt;motsvarar aktiens nominella belopp. Bolaget kan då inte registreras. Att -&lt;br&gt;såsom en remissinstans har varit inne på - i lag föreskriva att betalningen&lt;br&gt;för aktierna alltid skall ske i samma valuta som aktiekapitalet skulle dock&lt;br&gt;innebära en alltför långtgående inskränkning i den valfrihet som i dag&lt;br&gt;gäller i fråga om betalningen. En sådan ordning skulle dessutom kunna&lt;br&gt;innebära en nackdel för de euroredovisande bolag som vill vända sig till&lt;br&gt;svenska kapitalplacerare. Olägenheten med en omräkning per intygs-&lt;br&gt;dagen torde dessutom vara begränsade. Bolagets stiftare kan lösa&lt;br&gt;problemet genom att föreskriva en viss överkurs som kan parera föränd-&lt;br&gt;ringar i växelkursen under betalningstiden. Regeringen vill därför inte&lt;br&gt;förorda någon annan omräkningskurs än den av Europeiska central-&lt;br&gt;banken fastställda kursen per intygsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par remissinstanser har ansett att det bör framgå av lagtexten vilken&lt;br&gt;omräkningskurs som skall tillämpas i den aktuella situationen. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är detta inte nödvändigt. Vad som nyss har sagts får&lt;br&gt;anses följa av de principer som redan kommer till uttryck i aktie-&lt;br&gt;bolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpning av andra bestämmelser till skydd för bolagets bundna egna&lt;br&gt;kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan bör också ställas om aktiebolagslagens regelverk i övrigt&lt;br&gt;påverkas av att ett aktiebolag har sin redovisning och sitt aktiekapital i&lt;br&gt;euro. Särskilt viktigt är det att lagens bestämmelser om skydd för det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet fortfarande går att tillämpa. Utredningen har gått i&lt;br&gt;genom ett stort antal sådana bestämmelser - såsom bestämmelserna om&lt;br&gt;vinstutdelning i 12 kap. 2 §, om nedsättning i 6 kap. 1 § och om&lt;br&gt;tvångslikvidation i 13 kap. 2 § - och har inte funnit att det finns något&lt;br&gt;behov av kompletterande lagregler. Regeringen ansluter sig till den&lt;br&gt;bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Särskilda frågor kring användandet av euro i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Några skillnader mellan aktiebolag och ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska föreningar bör i de flesta avseenden omfattas av samma&lt;br&gt;bestämmelser som har föreslagits för aktiebolag. Det finns emellertid&lt;br&gt;vissa skillnader mellan de två associationsformerna som aktualiserar&lt;br&gt;särskilda överväganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan skillnad är att ett aktiebolag, men inte en ekonomisk före-&lt;br&gt;ning, är en kapitalassociation i vilken aktiekapitalet spelar en central roll&lt;br&gt;till bolagsborgenäremas skydd. I aktiebolagslagen finns bestämmelser&lt;br&gt;om att det måste finnas ett visst minsta aktiekapital och att ett aktiebolag&lt;br&gt;måste träda i likvidation när bolagets eget kapital i viss omfattning&lt;br&gt;understiger aktiekapitalet. Motsvarande bestämmelser saknas i förenings-&lt;br&gt;lagen. Medlemsinsatsema i en ekonomisk förening behöver således inte&lt;br&gt;uppgå till något visst minsta belopp. Inte heller råder det någon&lt;br&gt;likvidationsplikt vid bristande täckning av medlemsinsatsema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan skillnad är att i ett aktiebolag sker ”avgång” ur bolaget&lt;br&gt;normalt genom att aktieägaren säljer sina aktier. Försäljningen påverkar&lt;br&gt;inte aktiekapitalets storlek. I en ekonomisk förening återigen innebär&lt;br&gt;varje medlemsbyte att föreningen tvingas återbetala medlemsinsatsen till&lt;br&gt;den avgångne medlemmen med belopp som beräknas med utgångspunkt i&lt;br&gt;den balansräkning som hänför sig till tiden för avgången.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Insatsvaluta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det bundna egna kapitalet i en ekonomisk förening utgörs av inbetalda&lt;br&gt;eller genom insatsemission tillgodoförda insatser, reservfond samt upp-&lt;br&gt;skrivningsfond. Det finns två slag av insatser; medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser. Dessa skall redovisas var för sig (se 9 kap. 7 § förenings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom regeringen har redovisat i avsnitt 5.6 bör vid byte av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta från kronor till euro samtliga poster i den utgående balans-&lt;br&gt;räkningen räknas om så att de står i euro i den ingående balansen för det&lt;br&gt;nya räkenskapsåret. Motsvarande omräkning måste göras vid ett byte&lt;br&gt;från euro till svenska kronor. Omräkningen måste i båda fallen göras så&lt;br&gt;att alla relationer mellan fritt och bundet kapital, mellan eget och&lt;br&gt;främmande kapital samt mellan alla andra poster och delar i balans-&lt;br&gt;räkningen är desamma i den ingående balansen som i den utgående&lt;br&gt;balansen för det gamla räkenskapsåret. Detta gäller även sådana poster&lt;br&gt;som ingår i bundet eget kapital. Som tidigare har angetts bör bundet eget&lt;br&gt;kapital dessutom i efterföljande balansräkningar beräknas och redovisas&lt;br&gt;med utgångspunkt i det belopp som har tagits fram vid den ursprungliga&lt;br&gt;omräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda bör gälla även i fråga om ekonomiska föreningar. Såsom&lt;br&gt;regeringen återkommer till i avsnitt 7.2.2 är det dock nödvändigt med en&lt;br&gt;viss särreglering för den efterföljande redovisningen av förlagsinsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om insatserna bör vara bestämda i euro också i&lt;br&gt;stadgarna, dvs. med verkan att anspråk från medlemmarna på åter-&lt;br&gt;betalning av insatserna m.m. bör uttryckas i denna valuta. Denna fråga -&lt;br&gt;frågan om ”insatsvaluta” - behandlas i avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Medlemsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I ekonomiska föreningar som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro skall den insats med vilken varje medlem skall delta&lt;br&gt;(medlemsinsats) i stadgarna vara bestämd i euro. Det innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i föreningar som har bytt redovisningsvaluta från kronor till euro skall&lt;br&gt;medlemsinsatsema - i den mån inte inbetalning av insatser,&lt;br&gt;insatsemissioner eller återbetalningar föranleder annat - i de följande&lt;br&gt;balansräkningarna redovisas till det belopp i euro som erhölls när den&lt;br&gt;sista balansräkningen i kronor räknades om till euro, och att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i föreningar som har haft euro som redovisningsvaluta redan från&lt;br&gt;bildandet skall medlemsinsatsema - i den mån inte inbetalning av&lt;br&gt;insatser, insatsemissioner eller återbetalningar föranleder annat - i&lt;br&gt;följande balansräkningar redovisas till det belopp i euro som bestämdes i&lt;br&gt;samband med föreningens bildande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt utredningens&lt;br&gt;förslag eller inte haft några invändningar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I stadgarna för en ekonomisk förening skall alltid anges&lt;br&gt;den insats med vilken vaije medlem skall delta i föreningen, hur in-&lt;br&gt;satserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i föreningen&lt;br&gt;med insats utöver vad han är skyldig att delta med (se 2 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 4 föreningslagen). Medlemsinsatsen betalas normalt kontant.&lt;br&gt;Ingenting hindrar emellertid att stadgarna anger att medlemsinsatsema&lt;br&gt;skall fullgöras med annan egendom, t.ex. varuleveranser, eller med&lt;br&gt;arbetsprestationer. En insats kan vara hur hög eller hur låg som helst.&lt;br&gt;Insatsffihet är dock inte tillåten (se Mallmén, Lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar, 2 uppl., 1995, s. 67 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som kan bli föremål för vinstutdelning kan överföras till&lt;br&gt;medlemsinsatsema genom insatsemission (se 10 kap. 2 a § förenings-&lt;br&gt;lagen). För detta krävs bestämmelser i stadgarna (se 2 kap. 2 § första&lt;br&gt;stycket 12).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem har rätt att på begäran få skriftlig uppgift av föreningen&lt;br&gt;om sitt medlemsskap och de insatser som han har betalt in eller tillgodo-&lt;br&gt;förts (se 3 kap. 6 § föreningslagen). När en medlem har avgått, har han&lt;br&gt;rätt att sex månader efter avgången få ut sina inbetalda eller genom&lt;br&gt;insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser (se 4 kap. 1 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I en ekonomisk förening finns inte Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;något krav på minsta insatskapital och storleken av det samlade insats-&lt;br&gt;kapitalet framgår inte av stadgarna. Om insatserna i årsredovisningen&lt;br&gt;redovisas i en annan valuta än den som insatserna är angivna i, uppkom-&lt;br&gt;mer därför inte någon större risk för missförstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning där medlemsinsatsema behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;aktiekapitalet i ett aktiebolag, dvs. där medlemsinsatsema är bestämda i&lt;br&gt;samma valuta som redovisningen, är emellertid ägnad att underlätta före-&lt;br&gt;ningens hantering av återbetalningsanspråk i samband med en medlems&lt;br&gt;avgång ur föreningen. Vid beräkningen av de belopp som skall åter-&lt;br&gt;betalas gäller att beloppet inte får överstiga medlemmens andel av före-&lt;br&gt;ningens eget kapital enligt den balansräkning som hänför sig till tiden för&lt;br&gt;avgången (se 4 kap. 1 § föreningslagen). När denna balansräkning är&lt;br&gt;upprättad i euro, framkommer gränsbeloppet i samma valuta och det blir&lt;br&gt;då klart enklare att ställa detta belopp mot ett återbetalningskrav uttryckt&lt;br&gt;i euro. Det mest ändamålsenliga är därför att medlemsinsatsema är&lt;br&gt;bestämda i samma valuta som redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse om att föreningen, ifall den väljer att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro, i stadgarna också skall ange att den har euro som&lt;br&gt;”insatsvaluta” bör med anledning därav tas in i 2 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;föreningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu föreslagna ordningen följer att medlemmens anspråk&lt;br&gt;gentemot föreningen skall preciseras i den valuta som används för&lt;br&gt;redovisningen och som medlemsinsatsen är bestämd i. Sålunda måste&lt;br&gt;avgående medlems rätt till återbetalning av medlemsinsatsen efter ett&lt;br&gt;valutabyte fastställas i den nya valutan (se 4 kap. och 10 kap. 1 §&lt;br&gt;föreningslagen). Givetvis skall detsamma gälla i föreningar som redan&lt;br&gt;från bildandet har haft sin redovisning i euro. I en förening med euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta måste också överskottsutdelningen - t.ex. efterlikvid,&lt;br&gt;återbäring och insatsränta - fastställas i denna valuta (se 10 kap. 1 §&lt;br&gt;samma lag). Även rätten till betalning vid nedsättning av medlems-&lt;br&gt;insatsemas belopp och vid utskiftning i samband med föreningens&lt;br&gt;likvidation måste fastställas i redovisningsvalutan (se 7 kap. 14 § femte&lt;br&gt;stycket, 10 kap. 1 § och 11 kap. föreningslagen). Medlemmarna blir&lt;br&gt;också skyldiga att - om annat inte beslutas - acceptera att utbetalningen&lt;br&gt;av de i euro fastställda beloppen sker i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilken omräkningskurs bör då tillämpas? Enligt regeringens mening är&lt;br&gt;det naturligt att tillämpa samma principer som vad gäller omräkning i&lt;br&gt;övrigt. I föreningar som tidigare har redovisat i kronor bör alltså den&lt;br&gt;insats med vilken varje medlem skall delta omräknas till euro enligt den&lt;br&gt;omräkningskurs som tillämpas vid bytet av redovisningsvaluta. I&lt;br&gt;föreningar som redan från starten skall ha euro som redovisningsvaluta&lt;br&gt;uppkommer inte något omräkningsproblem; storleken på medlems-&lt;br&gt;insatsen har då preciserats i euro redan i de ursprungliga stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Förlagsinsatser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett byte av redovisningsvaluta skall inte&lt;br&gt;föranleda att förlagsinsatserna bestäms i annan valuta än den ur-&lt;br&gt;sprungliga. Den som innehar en förlagsandel skall därför alltid ha rätt&lt;br&gt;att fa utdelningsbelopp och inlösenbelopp fastställt och utbetalat i den&lt;br&gt;valuta som förlagsinsatsen har bestämts i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan en ekonomisk förening har bytt redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;förlagsinsatser i efterföljande balansräkningar redovisas i den nya&lt;br&gt;valutan enligt den kurs som gäller på respektive balansdag. I den mån&lt;br&gt;detta leder till att det bundna egna kapitalet ökar eller minskar från ett&lt;br&gt;år till ett annat skall det göras en motsvarande minskning eller ökning&lt;br&gt;av fritt eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har tillstyrkt förslaget eller&lt;br&gt;inte haft några invändningar mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Utöver medlemsinsatser kan en ekonomisk förening&lt;br&gt;erhålla tillskottskapital i form av förlagsinsatser. För detta krävs be-&lt;br&gt;stämmelser i stadgarna. Där far föreskrivas att förlagsinsatser far till-&lt;br&gt;skjutas även av andra än medlemmar (se 5 kap. 2 § föreningslagen). De&lt;br&gt;rättigheter som förlagsinsatser ger upphov till kallas förlagsandelar. För-&lt;br&gt;lagsinsatserna intar en mellanställning mellan det lånade kapitalet och&lt;br&gt;medlemsinsatsema. Innehavare av förlagsandelar saknar vissa av de&lt;br&gt;rättigheter mot föreningen som vanligen tillkommer borgenärer.&lt;br&gt;Utmärkande för förlagsandelama är bl.a. att innehavarna vid föreningens&lt;br&gt;upplösning har sämre rätt än vanliga borgenärer. Först om det finns ett&lt;br&gt;överskott när alla kända skulder har betalats, har innehavarna rätt att, så&lt;br&gt;långt överskottet räcker, fa förlagsinsatserna inlösta (se 5 kap. 3 §&lt;br&gt;föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vaije förlagsinsats skall föreningen utfärda ett förlagsandelsbevis.&lt;br&gt;Beviset skall ställas till viss man, till innehavaren eller till viss man eller&lt;br&gt;order. Beviset skall innehålla uppgift om bl.a. insatsens storlek, den rätt&lt;br&gt;till utdelning som insatsen medför, det sätt på vilket utdelning skall ut-&lt;br&gt;betalas och inlösen ske samt eventuella begränsningar i fråga om vem&lt;br&gt;som har rätt att förvärva de rättigheter som är förenade med förlags-&lt;br&gt;insatserna (se 5 kap. 4 § föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förlagsandelsbevis gäller, om inte annat följer av förenings-&lt;br&gt;lagen, i tillämpliga delar vad som föreskrivs i lagen (1936:81) om&lt;br&gt;skuldebrev. Härvid jämställs bevis som har ställts till viss man med&lt;br&gt;enkelt skuldebrev och bevis till innehavaren eller till viss man eller order&lt;br&gt;med löpande skuldebrev. Den som innehar ett förlagsandelsbevis ställt&lt;br&gt;till viss man eller order och som enligt föreningens påskrift på beviset är&lt;br&gt;ägare till förlagsandelen är likställd med den som enligt 13 § andra&lt;br&gt;stycket skuldebrevslagen förmodas äga rätt att göra skuldebrevet&lt;br&gt;gällande (se 5 kap. 5 § föreningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som innehar en förlagsandel har rätt att fa förlagsinsatsen inlöst&lt;br&gt;tidigast fem år efter tillskottet, om han skriftligen säger upp beloppet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;minst två år i förväg. Föreningen får inlösa en förlagsinsats tidigast fem&lt;br&gt;år efter tillskottet, om föreningen skriftligen säger upp beloppet minst sex&lt;br&gt;månader i förväg. Inlösen sker till det belopp som utgör insatsens storlek&lt;br&gt;enligt förlagsandelsbeviset. Beloppet får dock inte överstiga vad som av&lt;br&gt;föreningens eget kapital enligt den senast fastställda balansräkningen,&lt;br&gt;utan anlitande av reservfonden eller uppskrivningsfonden, belöper på an-&lt;br&gt;delen i förhållande till övriga förlagsinsatser (se 5 kap. 7 § förenings-&lt;br&gt;lagen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Insatsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Självfallet måste en ekonomisk förening som har sin redovisning i euro&lt;br&gt;redovisa också posten Förlagsinsatser i euro. En helt annan fråga är om&lt;br&gt;förlagsinsatserna också bör vara bestämda i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatserna ingår i bolagets bundna egna kapital. Posten Förlags-&lt;br&gt;insatser förutsätts vara oförändrad i balansräkningen i den mån inga nya&lt;br&gt;insatser tillkommer eller återbetalningar görs. Det talar för att förlags-&lt;br&gt;insatserna i likhet med aktiekapitalet i ett aktiebolag bör anges i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid inte möjligt att genom beslut på föreningsstämma&lt;br&gt;ändra föreningens förpliktelse enligt utelöpande förlagsandelsbevis att&lt;br&gt;betala i svenska kronor till en förpliktelse att i stället betala i euro. Det är&lt;br&gt;en grundläggande princip inom civilrätten att en gäldenär inte ensidigt&lt;br&gt;kan ändra i villkoren i en utfästelse som han har lämnat i exempelvis ett&lt;br&gt;skuldebrev. Som har framgått av redogörelsen för gällande rätt gäller för&lt;br&gt;förlagsandelsbevisen i tillämpliga delar vad som föreskrivs i skulde-&lt;br&gt;brevslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har därför stannat för den lösningen att ett byte av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta inte bör förenas med byte av den valuta som förlagsinsatsen&lt;br&gt;är bestämd i. I förhållandet mellan föreningen och förlagsandels-&lt;br&gt;innehavama bör alltså storleken av förlagsinsatserna samt utdelningen&lt;br&gt;och inlösenbelopp även i fortsättningen beräknas i den ursprungliga&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att förlagsinsatserna även efter ett byte av redovisnings-&lt;br&gt;valuta måste anges i den valuta som de ursprungligen har bestämts i ger&lt;br&gt;upphov till särskilda problem vid redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ovan förordat att bundet eget kapital i efterföljande&lt;br&gt;balansräkningar skall redovisas enligt den kurs som gällde vid bytet av&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Beträffande förlagsinsatser skulle dock en sådan&lt;br&gt;ordning - tillämpad tillsammans med den nyss angivna principen att&lt;br&gt;förlagsinsatserna alltjämt skall vara bestämda i den ursprungliga valutan&lt;br&gt;- innebära att det belopp som redovisas som förlagsinsatser kommer att&lt;br&gt;understiga eller överstiga det belopp som föreningen i verkligheten har&lt;br&gt;att betala till innehavarna av förlagsandelar. Detta är enligt regeringens&lt;br&gt;mening inte tillfredsställande. Förlagsinsatser bör därför i stället redo-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visas till det belopp som framkommer vid en omräkning enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs. Med en sådan redovisning kommer det redovisade&lt;br&gt;beloppet att motsvara den faktiska belastningen på föreningen per&lt;br&gt;balansdagen. En jämförelse kan göras med bestämmelsen i 4 kap. 13 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Enligt den ”får” redovisning av fordringar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta ske enligt balansdagens kurs. Särskilt med&lt;br&gt;hänsyn till att förlagsinsatser utgör bundet eget kapital bör det dock inte&lt;br&gt;överlämnas till föreningen att själv avgöra om omräkningskursen skall&lt;br&gt;göras enligt balansdagens kurs eller ej. Bestämmelsen bör i stället ut-&lt;br&gt;formas som en skyldighet att redovisa förlagsinsatser i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan enligt balansdagens kurs. I den mån omräkningen av&lt;br&gt;förlagsinsatserna leder till att det bundna egna kapitalet ökar eller&lt;br&gt;minskar bör det medföra en justering av Balanserad vinst eller förlust. En&lt;br&gt;bestämmelse med den nu angivna innebörden bör tas in i en ny 4 kap.&lt;br&gt;16 § i årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är medveten om att den föreslagna lösningen kommer i&lt;br&gt;konflikt med den i avsnitt 5.6 omtalade redovisningsprincipen att det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet inte bör tillåtas variera av sig självt. Detta är&lt;br&gt;emellertid en ofrånkomlig konsekvens av den grundläggande civilrätts-&lt;br&gt;liga principen att en gäldenär inte ensidigt kan ändra villkoren i en&lt;br&gt;utfästelse som han har lämnat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Finansiella företag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förutsättningar for att finansiella foretag skall fa byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna förutsättningar för redovisning i euro och byte&lt;br&gt;av redovisningsvaluta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Finansiella företag skall få byta redovisningsvaluta&lt;br&gt;under samma förutsättningar som företag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt företaget skall upprätta en särskild redogörelse om bytets&lt;br&gt;konsekvenser för företaget och vissa intressenter, som ett underlag för&lt;br&gt;prövning av bytets förenlighet med gällande rörelseregler. Regeringen&lt;br&gt;eller myndighet får meddela närmare föreskrifter om redogörelsens&lt;br&gt;innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa omräkningsregler för beräkningen av lägsta kapitalbas i banker&lt;br&gt;m.fl. och solvensmarginal i försäkringsbolag tas in i en ny lag..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar görs i sanktionsreglema för värdepappersrörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag omfattade dock inte centrala värdepappers-&lt;br&gt;förvarare enligt lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella&lt;br&gt;instrument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit en särskild bestämmelse om att en ändring&lt;br&gt;av redovisningsvaluta skall vara förenlig med bestämmelserna för&lt;br&gt;verksamheten och kravet på en effektiv tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har inte förslagit att någon särskild redogörelse skall&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser, bl.a. Finans-&lt;br&gt;inspektionen och Riksbanken, har tillstyrkt eller inte haft några invänd-&lt;br&gt;ningar mot förslaget. Inspektionen har dock lämnat vissa synpunkter av&lt;br&gt;lagteknisk karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några remissinstanser har haft invändningar mot bestämmelsen om att&lt;br&gt;byte av redovisningsvalutan inte får försvåra en effektiv tillsyn. Enligt&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen förutsätter redan de allmänna näringsrättsliga&lt;br&gt;reglerna att så är fallet. Svenska Fondhandlareföreningen i frågasätter att&lt;br&gt;en sådana bara skall gälla för finansiella företag. Sveriges&lt;br&gt;försäkringsförbund har hävdat att möjligheten att redovisa i euro i&lt;br&gt;praktiken kan sättas ur spel genom att tillsynsmyndighetens bedömning&lt;br&gt;av effektiv tillsyn blir avgörande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Finansbolagens Förening bör frågan om Finansinspektionens&lt;br&gt;rätt att meddela föreskrifter på redovisningsområdet avgöras innan nya&lt;br&gt;normgivningsbemyndiganden övervägs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För verksamhet som bedrivs av banker och andra&lt;br&gt;finansiella företag krävs genomgående tillstånd. Tillståndet benämns&lt;br&gt;oktroj för bank, koncession för försäkringsbolag, auktorisation för börs,&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller central värdepappersförvarare samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillstånd för kreditmarknadsföretag, värdepappersbolag, clearing- Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;organisation och fondbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamt för finansiella foretag är att de omfattas av särskilda regler&lt;br&gt;för verksamheten (rörelseregler) och Finansinspektionens tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker finns bestämmelser om detta i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617). För sparbanker och medlemsbanker finns därutöver vissa&lt;br&gt;rörelseregler i sparbankslagen (1987:619) respektive lagen (1995:1570)&lt;br&gt;om medlemsbanker. För kreditmarknadsföretag (kreditmarknadsbolag&lt;br&gt;och kreditmarknadsföreningar) återfinns rörelsereglema i lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag (försäkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag) finns det rörelseregler i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713), Understödsföreningar, som bedriver försäkringsverksamhet&lt;br&gt;för inbördes bistånd, regleras i lagen (1972:262) om understöds-&lt;br&gt;föreningar. Verksamhet i börs, clearingföretag och auktoriserad&lt;br&gt;marknadsplats regleras i lagen (1992:543) om börs- och clearing-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För värdepappersbolag finns rörelsebestämmelser i lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse. Verksamhet som central värdepappersförvarare&lt;br&gt;regleras i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.&lt;br&gt;Bestämmelser för fondbolag finns i lagen om (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För andra finansiella företag än fondbolag krävs att regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen stadfäster eller godkänner bolagsordning, stadgar&lt;br&gt;eller reglemente i samband med att företaget får tillstånd för&lt;br&gt;verksamheten. Beslut om ändring av sådana bestämmelser kan inte&lt;br&gt;registreras innan stadfästelse eller godkännande har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett finansiellt företag krävs regelmässigt en viss kapitalstyrka i&lt;br&gt;förhållande till den verksamhet som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag&lt;br&gt;föreskrivs att det skall finnas ett visst lägsta startkapital när verksam-&lt;br&gt;heten påbörjas. Under verksamhetstiden skall ett sådant företag alltid ha&lt;br&gt;en viss minsta kapitalbas. Därutöver finns bestämmelser om att företaget&lt;br&gt;i relation till vissa särskilda risker - bl.a. kredit- och valutarisker - måste&lt;br&gt;ha ett visst minsta buffertkapital (se lagen [1994:2004] om kapital-&lt;br&gt;täckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag finns bestämmelser om minsta kapital i 1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a § försäkringsrörelselagen. Även för försäkringsbolag finns regler om&lt;br&gt;hantering av valutarisker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som omfattas av börslagen gäller att aktiekapitalet eller&lt;br&gt;medlemsinsatser och förlagsinsatser skall vara tillräckligt stort i för-&lt;br&gt;hållande till verksamhetens art och omfattning. Detta prövas såväl vid&lt;br&gt;auktorisationstillfållet som under verksamhetstiden (se prop.&lt;br&gt;1991/92:113 s. 75). Bedrivs verksamheten i aktiebolagsform gäller också&lt;br&gt;att auktorisationen eller tillståndet skall återkallas om bolagets eget&lt;br&gt;kapital understiger två tredjedelar av det registrerade aktiekapitalet och&lt;br&gt;bristen inte täcks inom tre månader från det att den blev känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central värdepappersförvarare skall ha ett bundet eget kapital som&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens art och omfattning är tillräckligt stort (se&lt;br&gt;2 kap. 4 § lagen om kontoföring av finansiella instrument).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fondbolag krävs att aktiekapitalet med hänsyn till verksamhetens&lt;br&gt;omfattning skall vara tillräckligt stort (se 6 § lagen om värde-&lt;br&gt;pappersfonder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa finansiella företag skall följa den associationsrättsliga&lt;br&gt;regleringen i aktiebolagslagen (1975:1385) respektive lagen (1987:667)&lt;br&gt;om ekonomiska föreningar. Aktiebolagslagen gäller för bl.a.&lt;br&gt;bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag medan&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar omfattar kreditmarknadsföreningar. För&lt;br&gt;andra finansiella företag är de associationsrättsliga reglerna i dag intagna&lt;br&gt;i särskilda lagar. Bestämmelser av associationsrättsligt slag finns i&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen för försäkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag, i medlemsbankslagen för medlemsbanker och i spar-&lt;br&gt;bankslagen för sparbanker. För understödsföreningar gäller fortfarande&lt;br&gt;associationsrättsliga regler i 1951 års lag om ekonomiska föreningar&lt;br&gt;(1951:308).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänna utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag bör i likhet med företag i allmänhet få ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro (se avsnitt 5.3). De principiella bedömningar som&lt;br&gt;tidigare gjorts beträffande allmänna företag i frågor som uppkommer&lt;br&gt;med anledning av detta är relevanta också för finansiella företag. Detta&lt;br&gt;gäller både de finansiella företag som omfattas av aktiebolagslagen eller&lt;br&gt;lagen om ekonomiska föreningar, t.ex. bankaktiebolag och&lt;br&gt;kreditmarknadsföreningar, och de som inte gör det, t.ex. försäkringsbolag&lt;br&gt;och medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma valuta bör såldes användas i alla led av redovisningen (se&lt;br&gt;avsnitt 5.5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta bör förutsätta en ändring av bolags-&lt;br&gt;ordning, stadgar eller reglemente (stadgar), och få verkan vid ingången&lt;br&gt;av det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet. Företagets&lt;br&gt;utgående balans bör räknas om med den växelkurs som fastställs av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen under det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett andra byte av redovisningsvaluta bör kräva särskilt tillstånd av&lt;br&gt;skattemyndigheten (se avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett nybildat finansiellt företag skall ha sin redovisning i euro bör&lt;br&gt;det också anges i företagets stadgar (se avsnitt 5.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller för finansiella företag bör det krävas att företag inom en&lt;br&gt;koncern har samma redovisningsvaluta. Vid beskattningen bör vissa&lt;br&gt;särregler gälla bl.a. för koncernbidrag om företagen har olika redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta (se avsnitt 9.2.7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör finnas en spärr mot fusioner mellan ett finansiellt företag och&lt;br&gt;ett annat företag som har en annan redovisningsvaluta (se avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsbolag bör omfattas av samma regelverk som gäller på den&lt;br&gt;allmänna associationsrättens områden om inte avvikelser är befogade på&lt;br&gt;grund av försäkringsbolagens särart (jfr prop. 1998/99:87 s. 152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett försäkringsaktiebolag skall ha sin redovisning i euro bör&lt;br&gt;således aktiekapitalet, liksom i aktiebolag i allmänhet, vara uttryckt i&lt;br&gt;denna valuta. Byte av denomineringsvaluta bör ske samtidigt med byte&lt;br&gt;av redovisningsvaluta och det registrerade aktiekapitalet räknas om på&lt;br&gt;samma sätt som balansräkningen. Beslutet bör få verkan vid ingången av&lt;br&gt;det räkenskapsår som följer närmast efter beslutet. De följdändringar som&lt;br&gt;fordras i bolagsordningen bör det beslutas om vid första ordinarie&lt;br&gt;bolagsstämma efter bytet (se avsnitten 6.1 och 6.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrörelselagen saknar motsvarighet till det i 1 kap. 3 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen angivna kravet att aktiekapitalet skall vara lägst&lt;br&gt;(100 000 kr för privata aktiebolag respektive 500 000 kr för publika). Det&lt;br&gt;har motiverats med att försäkringsrörelselagen innehåller ett särskilt krav&lt;br&gt;på lägsta start- och driftskapital (garantibeloppet) för försäkringsbolag&lt;br&gt;som väl överstiger de krav som ställs på publika aktiebolag (se prop.&lt;br&gt;1994/95:70 s. 119 f.). Det behövs alltså inte någon justering i försäk-&lt;br&gt;ringsrörelselagen motsvarande den som föreslagits i 1 kap. 3 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen om en gräns för aktiekapitalet bestämt i euro (se avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av samma skäl behövs inte heller någon bestämmelse som reglerar&lt;br&gt;nybildning av försäkringsaktiebolag med aktiekapitalet i euro men där&lt;br&gt;betalning skall ske i kronor. Regeringen har av andra skäl kommit till&lt;br&gt;samma slutsats beträffande behovet av att anpassa 2 kap. 9 § aktiebolags-&lt;br&gt;lagen (se avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sammanhanget kan nämnas att det i en promemoria om ny&lt;br&gt;associationsrätt för bankaktiebolag och försäkringsbolag har föreslagits&lt;br&gt;att bestämmelser om lägsta aktiekapital skall införas även för försäk-&lt;br&gt;ringsbolag (dnr Fi98/476, se promemorian s. 249).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsinsatser i ekonomiska föreningar som har fått tillstånd att&lt;br&gt;bedriva finansieringsverksamhet (kreditmarknadsföreningar) och&lt;br&gt;medlemsbanker bör - i likhet med vad som enligt vårt förslag skall gälla&lt;br&gt;för ekonomiska föreningar i allmänhet - vara bestämda i euro (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 7.1.1). Förlagsinsatser bör, i linje med vad som föreslås gälla för&lt;br&gt;sådana insatser i ekonomiska föreningar i allmänhet, redovisas till belopp&lt;br&gt;som framkommer vid en omräkning enligt balansdagens kurs (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 7.1.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det anförda föranleder ändringar i vissa av de särlagar som omfattar&lt;br&gt;finansiella företag av liknande slag som har föreslagits i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen, aktiebolagslagen och föreningslagen. Ändringar&lt;br&gt;aktualiseras i ÅRKL, ÅRFL, försäkringsrörelselagen, medlemsbanks-&lt;br&gt;lagen och sparbankslagen. Ändringar av sådant slag kommenteras&lt;br&gt;närmare i författningskommentarerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en del finansiella företag förekommer inom ramen för eget kapital&lt;br&gt;vissa från allmänna företag avvikande poster som kräver särskilda&lt;br&gt;överväganden. Det gäller garantifond i sparbank, garantikapital i&lt;br&gt;ömsesidigt försäkringsbolag och överskottsmedel i livförsäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särbestämmelser för beaktande av skyddsintressen på det finansiella&lt;br&gt;området&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förenligheten med rörelseregler och en effektiv tillsyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att ett finansiellt företag skall få ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro eller byta redovisningsvaluta endast om det inte&lt;br&gt;försvårar en effektiv tillsyn och det i övrigt är förenligt med de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för verksamheten. Utredningen har identifierat&lt;br&gt;flera problem och risker med en redovisning i euro eller ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Det pekas bl.a. på Riksbankens och Finans-&lt;br&gt;inspektionens särskilda behov av att kunna få information utan onödig&lt;br&gt;omgång och tidsutdräkt. Även behovet av kontroll och god riskhantering&lt;br&gt;i finansiella företag har understrukits. Utredningen har därför föreslagit&lt;br&gt;en allmän bestämmelse om att ett byte av redovisningsvaluta måste vara&lt;br&gt;förenligt med de bestämmelser som gäller för det ifrågavarande&lt;br&gt;företagets verksamhet (se slutbetänkandet s. 250-252).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte i sig ifrågasatt utredningens bedömning att&lt;br&gt;en redovisning i euro eller ett byte av redovisningsvaluta kan vara förenat&lt;br&gt;med de problem och risker som utredningen har angett. Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Sveriges försäkringsförbund m.fl. har emellertid, från&lt;br&gt;olika utgångspunkter, ifrågasatt utredningens förslag att det i lag särskilt&lt;br&gt;föreskrivs att ett byte av redovisningsvaluta får göras endast om det inte&lt;br&gt;försvårar en effektiv tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiella företag omgärdas av åtskilliga regler som inte har någon&lt;br&gt;motsvarighet för företag i allmänhet. Det finns enligt regeringens&lt;br&gt;mening ett starkt och varaktigt skyddsbehov inom området.&lt;br&gt;Skyddsintressena skiljer sig dock åt mellan de olika typerna av företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska konsekvenserna av ett byte av redovisningsvaluta är&lt;br&gt;inte alltid lätta att bedöma. Konsekvenserna för den löpande tillsynen och&lt;br&gt;tillämpningen av de särskilda rörelsereglema går inte heller att i alla&lt;br&gt;delar överblicka på förhand. Detta sammanhänger inte minst med den&lt;br&gt;snabba utveckling som sker på det finansiella området. Det måste därför&lt;br&gt;finnas goda garantier för att några skyddsintressen inte åsidosätts genom&lt;br&gt;att finansiella företag har sin redovisning i euro eller byter redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör således, i likhet med utredningen, bedömningen att ett&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta och en redovisning i euro måste vara förenlig&lt;br&gt;med de bestämmelser som gäller för det finansiella företagets verksamhet&lt;br&gt;och att en sådan redovisning inte får tillåtas försvåra tillsynen över&lt;br&gt;företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde emellertid inte, som Svenska Bankföreningen har påpekat,&lt;br&gt;vara nödvändigt att särskilt föreskriva att en redovisning i euro eller ett&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta måste vara förenligt med de bestämmelser&lt;br&gt;som gäller för verksamheten. Ett krav på att verksamheten måste vara&lt;br&gt;ordnad så att det går att bedriva en effektiv tillsyn får anses följa redan av&lt;br&gt;den nuvarande regleringen av de finansiella företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För banker finns exempelvis särskilda bestämmelser för det fall den&lt;br&gt;har ”nära förbindelser” med någon som hindrar att Finansinspektionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utövar en effektiv tillsyn över banken. Finansinspektionen får i ett sådant &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;fall förelägga en sådan ägare att justera sitt innehav så att förbindelsen&lt;br&gt;inte längre är ”nära” (se 7 kap. 14 b § bankrörelselagen, prop.&lt;br&gt;1995/96:173 och BCCI-direktivet [95/26/EG]). Motsvarande regler gäller&lt;br&gt;också för ett kreditmarknadsföretag, ett värdepappersbolag och ett&lt;br&gt;försäkringsbolag. Det finns inte någon generell bestämmelse i&lt;br&gt;rörelselagarna som tar särskilt sikte på sådant som mera allmänt kan&lt;br&gt;försvåra eller t.o.m. hindra en effektiv tillsyn. De näringsrättsliga&lt;br&gt;reglerna förutsätter dock en effektiv tillsyn av att de efterlevs. Det åligger&lt;br&gt;också finansiella företag att lämna Finansinspektionen de upplysningar&lt;br&gt;om verksamheten och därmed sammanhängande omständigheter som&lt;br&gt;inspektionen begär (se avsnitt 8.4). Ett företag som inte förmår att lämna&lt;br&gt;sådan information kan rimligen inte anses följa de bestämmelser som&lt;br&gt;gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttrycklig föreskrift om att ett byte inte får försvåra en effektiv&lt;br&gt;tillsyn torde således inte behövas. Enligt regeringens mening behövs inte&lt;br&gt;heller någon uttrycklig bestämmelse om att en redovisning i euro eller en&lt;br&gt;övergång till ny redovisningsvaluta måste vara förenliga med&lt;br&gt;bestämmelserna som gäller för det finansiella företagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rörelselagarna föreskrivs regelmässigt att tillståndet för verksam-&lt;br&gt;heten kan återkallas om företaget har fattat ett beslut som strider mot&lt;br&gt;rörelselagen eller någon annan författning som reglerar dess verksamhet&lt;br&gt;eller mot bolagsordningen, stadgarna eller reglementet. En bolagsordning&lt;br&gt;eller en ändring av denna skall inte heller stadfästas eller godkännas, om&lt;br&gt;den inte är förenlig med de författningar som gäller för företagets&lt;br&gt;verksamhet. Vidare torde en registrering av en ändring i bolagsordningen&lt;br&gt;förutsätta att ändringen inte strider mot andra interna regler som företaget&lt;br&gt;har antagit. Registrering skall t.ex. vägras om ett anmält beslut strider&lt;br&gt;mot ett försäkringsbolags försäkringstekniska riktlinjer (se nya 20 kap.&lt;br&gt;4 § försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan sammanfattningsvis konstateras att någon ytterligare&lt;br&gt;lagstiftning inte behövs för att ett finansiellt företag skall vara skyldigt att&lt;br&gt;möta de av utredningen uppställda kraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningen av valutabytets förenlighet med verksamhetsreglema&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen i ett finansiellt företag är av stor betydelse bl.a. eftersom&lt;br&gt;det är med hjälp av den som företagets kapitalbuffert mäts. En viktig del i&lt;br&gt;finansiella företags verksamhet är att hantera stora risker. Säkra och&lt;br&gt;effektiva redovisningssystem är därför, med sin koppling till företagets&lt;br&gt;riskhantering, av särskild betydelse i finansiella företag. Erfarenhet av&lt;br&gt;redovisning i euro och - i synnerhet - byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;svenska företag saknas hos företag och myndigheter. Detsamma gäller&lt;br&gt;revisorer, aktuarier och andra granskare av företagen. Ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta bör därför inte kunna ske utan föregående&lt;br&gt;myndighetsgranskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett finansiellt företags stadgar skall, som framgått, bli föremål för ett&lt;br&gt;särskilt stadfästelseförfarande av Finansinspektionen eller regeringen.&lt;br&gt;Det är därför naturligt att ett byte av redovisningsvaluta - som förutsätter&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser i stadgarna - prövas inom ramen for gällande Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;bestämmelser om stadfästelseprövning. En sådan ordning gör också att&lt;br&gt;särskilda regler om överklagande m.m. kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den omfattande verksamhet som finansiella företag&lt;br&gt;bedriver och den ingående regleringen är det, som nyss angetts, svårt att i&lt;br&gt;alla delar överblicka konsekvenserna av ett byte av redovisningsvaluta.&lt;br&gt;För att säkerställa att något skyddsintresse inte träds fömär bör det därför&lt;br&gt;ställas krav på en väl dokumenterad analys av konsekvenserna av en&lt;br&gt;sådan redovisning eller ett sådant byte. En formaliserad ordning med en&lt;br&gt;för ändamålet särskilt upprättad redogörelse ger vissa garantier för att&lt;br&gt;beslutet är väl genomtänkt. En genomarbetad redogörelse underlättar&lt;br&gt;också för myndigheten vid prövning av stadgarna. För att säkerställa&lt;br&gt;dessa syften bör stadfästelse eller godkännande av ett villkor i stadgarna&lt;br&gt;om byte av redovisningsvaluta uttryckligen villkoras av att en sådan&lt;br&gt;redogörelse ges in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rörelsereglema är anpassade till de skiftande förhållandena som gäller&lt;br&gt;för olika finansiella företag. Med utgångspunkt i dessa bestämmelser&lt;br&gt;prövas redan i dag om en ändring av ett villkor i stadgarna kan stadfästas&lt;br&gt;eller godkännas. Frågan om när ett byte av redovisningsvaluta inte kan&lt;br&gt;accepteras behöver därför inte särskilt regleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda redogörelsens innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligt att analysen i redogörelsen inriktas på de skyddsintressen&lt;br&gt;som rörelselsereglema avser att främja. Redogörelsen bör därför beskriva&lt;br&gt;vilka konsekvenser som ett byte får för företaget självt, den större&lt;br&gt;koncern och - för kreditinstitut och värdepappersbolag - den finansiella&lt;br&gt;företagsgrupp i vilken företaget ingår. Redogörelsen bör även behandla&lt;br&gt;konsekvenserna för sådana grupper som rörelsereglema avser att skydda&lt;br&gt;som kollektiv. Viktigast är försäkringstagare och andra&lt;br&gt;ersättningsberättigade enligt försäkringar. Deras rättigheter kan, som&lt;br&gt;Finansinspektionen har påpekat, komma att direkt påverkas av ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att konsekvenserna utförligt analyseras och&lt;br&gt;dokumenteras såväl för försäkringsbolagets stabilitet som för att&lt;br&gt;försäkringstagarna m.fl. inte skall drabbas av rättsförluster. Också andra&lt;br&gt;grupper, t.ex. insättare i banker och investerare i värdepappersbolag, kan&lt;br&gt;påverkas av ett byte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt är naturligtvis också, som nyss behandlats, att allmänna&lt;br&gt;intressen tillgodoses. Finansinspektionen måste även efter bytet kunna&lt;br&gt;utöva en effektiv finansiell tillsyn över företaget. Det kan inte heller&lt;br&gt;uteslutas att ett byte direkt eller indirekt kan få betydelse på andra&lt;br&gt;områden som t.ex. för betalningssystemet och insättningsgarantin.Vid&lt;br&gt;sidan av en prövning vid stadfästelse eller godkännande av stadgar kan&lt;br&gt;naturligvis sådana frågor även behöva beaktas i den löpande tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De finansiella företagen skiljer sig åt såväl vad avser verksamhetens&lt;br&gt;art som omfattning. I lag bör därför anges endast vissa grundläggande&lt;br&gt;bestämmelser om redogörelsens innehåll. De ytterligare bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som behövs bör i stället meddelas av regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;regeringen bemyndigar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om normgivningsbemyndigandena på redovisningsområdet har&lt;br&gt;nyligen behandlats i samband med ett förslag till ny bokföringslag (se&lt;br&gt;vidare prop. 1998/99:130 s. 183 f.) Enligt regeringens mening föreligger&lt;br&gt;inget hinder mot sådana bemyndiganden som föreslås tas in i 9 § lagen&lt;br&gt;om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör det införas en särskild lag om byte av redovisningsvaluta i euro för&lt;br&gt;finansiella företag?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särregler för byte av redovisningsvaluta som behövs för finansiella&lt;br&gt;företag kan antingen samlas i en särskild lag eller inarbetas i respektive&lt;br&gt;rörelselag. En remissinstans har förespråkat den senare ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda möjlighet till redovisning i euro som föreslås kommer&lt;br&gt;företrädesvis att utnyttjas av företag med speciella förutsättningar. Från&lt;br&gt;lagteknisk synpunkt är det lämpligt att samla nödvändiga särbe-&lt;br&gt;stämmelser i en särskild lag i stället för att tynga varje rörelselag med ett&lt;br&gt;stort antal likalydande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är också att flera rörelselagar för närvarande är föremål&lt;br&gt;för en översyn inom Finansdepartementet. Det gäller bestämmelserna för&lt;br&gt;försäkringsföretag som nyligen ändrats och där flera områden återstår att&lt;br&gt;reformera (se prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28, SFS 1999:600). Det&lt;br&gt;gäller också reglerna för banker respektive kreditmarknadsföretag där&lt;br&gt;genomgripande ändringar föreslagits av Banklagskommittén (se delbe-&lt;br&gt;tänkandet Reglering och tillsyn av banker och kreditmarknadsföretag&lt;br&gt;[SOU 1998:160]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser också, som förutskickats i prop. 1997/98:166 s. 59,&lt;br&gt;att se över vilka krav som bör ställas på startkapital i finansiella företag.&lt;br&gt;Kapitaltäckningsreglema är dessutom föremål för en omfattande översyn&lt;br&gt;även utanför Sverige. Kommissionen ser över befintliga direktiv på&lt;br&gt;området och G 10-ländema arbetar med en revidering av den s.k.&lt;br&gt;Baselöverskommelsen från år 1988.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är lämpligt att avvakta det fortsatta arbetet inom dessa områden i&lt;br&gt;stället för att infoga de nödvändiga särbestämmelserna i olika rörelse-&lt;br&gt;lagar. De särskilda rörelseregler som behövs till följd av att byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta medges i finansiella företag, bör därför samlas i en&lt;br&gt;särskild lag i stället för att inarbetas i respektive rörelselag. Bestäm-&lt;br&gt;melser av associationsrättsligt slag eller för redovisningen av mot-&lt;br&gt;svarande slag som föreslagits i aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar eller årsredovisningslagen, bör dock tas in i den särskilda&lt;br&gt;associations- och redovisningsrättsliga lagstiftningen för finansiella&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa justeringar av sanktionsbestämmelsema i lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen kan ingripa mot en bank eller ett kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag som har överträtt en författning som reglerar dess&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet eller - i bankaktiebolag och kreditmarknadsbolag - bolags-&lt;br&gt;ordningen eller - i kreditmarknadsförening - stadgarna (se 7 kap. 15 §&lt;br&gt;och 16 § första stycket 5 bankrörelselagen respektive 5 kap. 16 § och&lt;br&gt;17 § första stycket 3 lagen om finansieringsverksamhet). Ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta som kommer i konflikt med en sådan författning kan,&lt;br&gt;som tidigare konstaterats, beivras genom ingripanden av&lt;br&gt;Finansinspektionen vid stadfästelse av stadgarna eller i den löpande&lt;br&gt;tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om värdepappersrörelse ger inte uttryckligen inspektionen&lt;br&gt;motsvarande möjlighet att ingripa mot ett värdepappersbolag. Någon&lt;br&gt;saklig skillnad mellan dessa bolag och övriga finansiella företag torde&lt;br&gt;dock inte finnas på denna punkt. Det är således möjligt att inskrida mot&lt;br&gt;ett värdepappersbolag som överträder en föreskrift som reglerar dess&lt;br&gt;verksamhet, även om föreskriften i fråga inte har meddelats med stöd av&lt;br&gt;lagen om värdepappersrörelse. Detsamma gäller om ett värdepappers-&lt;br&gt;bolag överträder bestämmelser i sin egen bolagsordning. Ett värdepap-&lt;br&gt;persbolag som har överträtt någon sådan föreskrift eller sin egen&lt;br&gt;bolagsordning kan nämligen knappast anses lämpligt att utöva sådan&lt;br&gt;verksamhet som tillståndet avser. Det sist sagda kan anses följa redan av&lt;br&gt;kravet på godkännande av bolagsordning och att Finansinspektionen&lt;br&gt;skall återkalla tillståndet om bolaget har visat sig olämpligt att utöva&lt;br&gt;sådan rörelse tillståndet avser (se 2 kap. 3 § och 6 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket 3 lagen om värdepappersrörelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid lämpligt att bestämmelserna i de olika rörelselagarna&lt;br&gt;ges en likartad utformning när någon skillnad i betydelse inte är avsedd.&lt;br&gt;De av utredningen föreslagna förtydligandena av 6 kap. 7 och 9 §§&lt;br&gt;nämnda lag, vilka inte mött någon erinran från remissinstanserna, bör&lt;br&gt;därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.2 Särskilda förutsättningar for försäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inte några nya bestämmelser till&lt;br&gt;försäkringstagarnas skydd vid byte av redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Möjligheten att byta redovisningsvaluta bör inte&lt;br&gt;gälla för försäkringsbolag som övergångsvis tillämpar äldre rörelseregler&lt;br&gt;om försäkringstekniska grunder m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens.&lt;br&gt;Utredningen har dock inte närmare behandlat konsekvenserna i&lt;br&gt;förhållande till de nya försäkringsrörelsereglema eller frågor om&lt;br&gt;beståndsöverlåtelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har ansett att frågan om byte&lt;br&gt;av redovisningsvaluta bör övervägas i förhållande till de nya&lt;br&gt;rörelsereglema för försäkringsbolag. Ett exempel på en nyordning som&lt;br&gt;bör föranleda överväganden är, enligt inspektionen, villkorad återbäring&lt;br&gt;som kan anknyta till bokförda värden eller förändringar av t.ex.&lt;br&gt;aktuariellt bestämda poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning och förslag: En övergång till&lt;br&gt;redovisning i euro och byte av redovisningsvaluta måste givetvis vara&lt;br&gt;förenlig också med de nya rörelseregler för försäkringsbolag som&lt;br&gt;riksdagen nyligen har antagits och som träder i kraft den 1 januari 2000&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:87, bet. 1998/99:FiU28, SFS 1999:600). Bestämmel-&lt;br&gt;serna innebär bl.a. att livförsäkringsbolag kan avtala om återbäring som&lt;br&gt;är villkorad av värdeförändringar på tillgångar eller av visst försäk-&lt;br&gt;ringstekniskt resultat som försäkringstagarna eller andra ersättnings-&lt;br&gt;berättigade står risken för (villkorad återbäring). Villkoren kan vara&lt;br&gt;kopplade till i avtalen specificerade driftskostnader som dessutom skall&lt;br&gt;var möjliga att identifiera och kontrollera. Det är viktigt att försäkrings-&lt;br&gt;tagarna genom den villkorade återbäringen inte kommer att stå en allmän&lt;br&gt;rörelserisk (se prop. 1998/99:87 s. 203).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har pekat på en tänkbar komplikation vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta i ett försäkringsbolag som har ingått avtal om&lt;br&gt;villkorad återbäring. I allmänhet är, enligt inspektionen, bokförda värden&lt;br&gt;eller förändringar i aktuariellt bestämda poster uttryckta i kronor. Har&lt;br&gt;återbäringen anknutits till sådana poster, kan ett byte till euroredovisning&lt;br&gt;göra att det tillkommer en valutaeffekt vid beräknandet av vad&lt;br&gt;försäkringstagaren är berättigad till enligt försäkringsavtalet. Ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta kan således ha betydelse for tillämpningen av&lt;br&gt;ingångna avtal om villkorad återbäring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att byte av redovisningsvaluta skall få ske bör&lt;br&gt;enligt vår mening vara att det inte direkt eller indirekt försämrar&lt;br&gt;ställningen för försäkringstagare eller andra ersättningsberättigade enligt&lt;br&gt;befintliga försäkringsavtal. Detsamma gäller rättigheter för dessa som&lt;br&gt;grundar sig på av bolaget gjorda ensidiga utfästelser om återbäring&lt;br&gt;(jfr vad som anförts i prop. 1998/99:87 s. 367 f och 427 i fråga om&lt;br&gt;ombildning av livförsäkringsbolag). Eftersom en redovisning i euro eller&lt;br&gt;ett byte av redovisningsvaluta i ett livförsäkringsföretag kan få sådana&lt;br&gt;konsekvenser är frågan därför närmast om det behövs några nya&lt;br&gt;bestämmelser till skydd för försäkringstagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga som aktualiseras är om möjligheten att redovisa i euro&lt;br&gt;bör begränsas till försäkringsbolag som övergått till att tillämpa de nya&lt;br&gt;rörelsereglema. Genom övergångsregler far försäkringsbolagen tillämpa&lt;br&gt;äldre bestämmelser om försäkringstekniska grunder m.m. upp till två år&lt;br&gt;från det att lagen träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag finns särskilda bestämmelser om förändring av&lt;br&gt;verksamheten genom överlåtelse av försäkringsbestånd mellan olika&lt;br&gt;försäkringsbolag (se bl.a. 14 kap. 26 § försäkringsrörelselagen om&lt;br&gt;överlåtelse i samband med likvidation och konkurs samt 15 kap. 1 § om&lt;br&gt;frivillig överlåtelse). Bestämmelserna om beståndsöverlåtelse utgör ett&lt;br&gt;komplement till fusionsreglema i 15 a kap. försäkringsrörelselagen.&lt;br&gt;Fusionsreglema infördes år 1995 som ett led i harmoniseringen med&lt;br&gt;EG:s bolagsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs särskilda regler om byte av redovisningsvaluta till skydd for&lt;br&gt;försäkringstagarna ?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den under våren 1999 redovisade försäkringsrörelsepropositionen&lt;br&gt;konstateras att det finns ett starkt behov av att säkerställa ett starkt&lt;br&gt;konsument- och försäkringstagarskydd bl.a. med hänsyn till de allvarliga&lt;br&gt;konsekvenser som kan uppkomma om inte enskilda försäkringsåtaganden&lt;br&gt;fullföljs (se prop. 1998/99:87 s. 141). I de nya bestämmelserna för&lt;br&gt;försäkringsbolag kompletteras därför de särskilda skyddsreglema för&lt;br&gt;försäkringstagarna och likställda med en allmän bestämmelse om att&lt;br&gt;försäkringsverksamhet skall bedrivas enligt god försäkringsstandard (se&lt;br&gt;nya 1 kap. 1 a § försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att verksamheten skall bedrivas enligt god försäkrings-&lt;br&gt;standard gäller både liv- och skadeförsäkringsbolag (angående under-&lt;br&gt;stödsföreningar, se avsnitt 8.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med god försäkringsstandard förstås vad som för en representativ krets&lt;br&gt;av försäkringsgivare utgör en kvalitativt tillfredsställande standard. Det&lt;br&gt;behöver inte vara fråga en faktiskt förekommande praxis hos den aktuella&lt;br&gt;kretsen av försäkringsgivare, även om sådan praxis kan ge viss ledning&lt;br&gt;för tillämpningen. Begreppets innebörd far fyllas ut i tillsynspraxis.&lt;br&gt;Normen gäller verksamheten i dess helhet och innebär bl.a. att bolaget&lt;br&gt;inte far handla så att särskilda skyddsbestämmelser kringgås, t.ex.&lt;br&gt;överskottsreglema i livförsäkringsbolag (se prop. 1998/99:87 s. 182 f.&lt;br&gt;och 392 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta som på ett omotiverat sätt riskerar att&lt;br&gt;försämra försäkringstagarnas och därmed jämställdas rätt till ersättning&lt;br&gt;kan knappast anses vara förenligt med kravet på att verksamheten skall&lt;br&gt;bedrivas enligt god försäkringsstandard. Stadfästelse av en ändring av ett&lt;br&gt;bolagsordningsvillkor - som innebär byte av redovisningsvaluta - skall&lt;br&gt;således i sista hand vägras, om det kan antas att den ändrade bolags-&lt;br&gt;ordningen inte låter sig förenas med en tillämpning av befintliga avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nya överskottsregler för försäkringsbolag skall vinster i ett&lt;br&gt;livförsäkringsbolag gottskrivas som återbäring till försäkringstagare och&lt;br&gt;andra ersättningsberättigade i den mån de inte får användas för vinstut-&lt;br&gt;delning eller förlusttäckning i bolaget (se nya 12 kap. 5 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen). Den redovisningsvaluta som tillämpas inverkar även på&lt;br&gt;storleken av belopp som på detta sätt av bolagsstämman skall gottskrivas&lt;br&gt;som återbäring. En allmän översyn av bolagsordningen torde således vara&lt;br&gt;påkallad vid ett byte av redovisningsvaluta. Därigenom undviks att&lt;br&gt;befintliga villkor inte far en ändrad - och kanske överraskande -&lt;br&gt;betydelse för bolaget eller försäkringstagarna efter bytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkor i bolagsordningen om vinstutdelning eller annan användning&lt;br&gt;av vinst i försäkringsbolag skall, i likhet med villkor om ny&lt;br&gt;redovisningsvaluta, stadfastas av Finansinspektionen. Härigenom&lt;br&gt;säkerställs att inte inbördes oförenliga villkor om användning av vinst tas&lt;br&gt;in i bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör påpekas att en ändring av ett villkor om vinstutdelning i&lt;br&gt;bolagsordningen i ett livförsäkringsbolag som får dela ut vinst är en&lt;br&gt;ensidig disposition av bolaget avseende framtida vinster. Enbart det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållandet att en försäkringstagare berörs ekonomiskt av ett sådant&lt;br&gt;villkor är normalt inte tillräckligt för att dennes rätt skall anses&lt;br&gt;försämrad, så länge inte försäkringstagarens avtalade eller på annat sätt&lt;br&gt;tillkommande rättigheter försämras. Det förhållandet att ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta kan fa återverkningar på försäkringstagarens&lt;br&gt;möjligheter att få del i framtida vinster berör därför normalt inte&lt;br&gt;försäkringstagarens rätt. Däremot far naturligtvis inte rätten till redan&lt;br&gt;gottskriven återbäring äventyras (jfr prop. 1998/99:87 s. 427).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För äldre försäkringar som har tecknats före den 1 januari 2000 gäller&lt;br&gt;den s.k. skälighetsprincipen om inte annat har avtalats (se nya 12 kap.&lt;br&gt;14 § försäkringsrörelselagen). Ett byte av redovisningsvaluta måste&lt;br&gt;självklart vara förenligt med nämnda princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta måste också vara förenligt med de&lt;br&gt;övriga principer för överskottshantering som bolaget tillämpar. Sådan&lt;br&gt;principer skall enligt nuvarande bestämmelser framgå av försäkrings-&lt;br&gt;tekniska grunder. Enligt de nya rörelsereglema för försäkringsbolagen&lt;br&gt;skall motsvarande principer framdeles tas in i försäkringstekniska&lt;br&gt;riktlinjer och som huvudregel konkretiseras i ett försäkringstekniskt&lt;br&gt;beräkningsunderlag. Ett bolagsbeslut far inte registreras om det strider&lt;br&gt;mot en försäkringsteknisk riktlinje (se nya 20 kap. 4 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadfästelse och registrering av en bolagsordning som innehåller&lt;br&gt;villkor om ny redovisningsvaluta förutsätter redan enligt nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser att villkoret är förenligt med andra bolagsordningsvillkor&lt;br&gt;och antagna principer för fördelning av överskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på den särskilda redogörelsen vid byte av redovisningsvaluta,&lt;br&gt;som bl.a. skall behandla konsekvenserna för försäkringstagarna och&lt;br&gt;jämställda ersättningsberättigade, bidrar också till att nu nämnda&lt;br&gt;frågeställningar blir väl genomlysta (jfr avsnitt 8.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att de nya verksamhetsreglema&lt;br&gt;för försäkringsbolagen tillförsäkrar försäkringstagarna och andra ersätt-&lt;br&gt;ningsberättigade på grund av försäkringar ett gott skydd. Någon&lt;br&gt;ytterligare lagstiftning, som tar sikte direkt på byte av redovisnings-&lt;br&gt;valuta, behövs alltså inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bör företag som övergångsvis tillämpar äldre försäkringsrörelseregler&lt;br&gt;få använda euro som redovisningsvaluta?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya försäkringsrörelsereglema skall, som tidigare nämnts, träda i&lt;br&gt;kraft den 1 januari 2000. För att underlätta övergången ges en möjlighet&lt;br&gt;att tillämpa äldre bestämmelser om återbäringsmedel och försäkrings-&lt;br&gt;tekniska grunder m.m. under ytterligare två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En eventuell övergång till euro som redovisningsvaluta torde främst&lt;br&gt;vara angelägen för sådana försäkringsbolag som har resurser och&lt;br&gt;möjligheter att snabbt anpassa sin verksamhet till de nya försäkrings-&lt;br&gt;rörelsereglema. En möjlighet att redovisa i euro även i bolag som&lt;br&gt;övergångsvis tillämpar äldre rörelseregler kan komplicera och fördröja&lt;br&gt;bolagens möjligheter att ändra bolagsordningen m.m. inför en övergång&lt;br&gt;till de nya rörelsereglema. Till detta kommer att myndigheterna, i första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hand Finansinspektionen, vid upprepade tillfällen måste pröva&lt;br&gt;konsekvenserna för försäkringstagarna av ändrade verksamhets-&lt;br&gt;förutsättningar. Redovisningsregleringen skulle också kompliceras&lt;br&gt;ytterligare, eftersom särskilda och tillfälliga redovisningsbestämmelser&lt;br&gt;torde krävas bl.a. för posten återbäringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör därför byte av redovisningsvaluta inte&lt;br&gt;kunna ske i försäkringsbolag som övergångsvis tillämpar äldre&lt;br&gt;bestämmelser om försäkringstekniska grunder m.m. (se punkterna 2 och&lt;br&gt;5 i övergångsbestämmelserna till de nya bestämmelserna i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen). En bestämmelse om detta bör tas in i en övergångs-&lt;br&gt;bestämmelse till 4 kap. 6 § bokföringslagen, där möjligheten att redovisa&lt;br&gt;i euro framgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att förslaget inte hindrar att villkor i bolagsordning&lt;br&gt;om ny redovisningsvaluta prövas samtidigt med sådana villkor som&lt;br&gt;fordras enligt de nya försäkringsrörelsereglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behövs en särskild spärr mot överlåtelse av försäkringsbestånd?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om överlåtelse av försäkringsbestånd finns inte anledning att&lt;br&gt;befara sådana problem som utgjort skäl för den föreslagna spärren mot&lt;br&gt;fusioner mellan företag med olika redovisningsvaluta (se avsnitt 5.10).&lt;br&gt;En sådan överlåtelse skall prövas och godkännas av i första hand&lt;br&gt;Finansinspektionen. Det finns därför inte skäl att införa ett ovillkorligt&lt;br&gt;förbud mot överlåtelse av försäkringsbestånd mellan försäkringsföretag&lt;br&gt;som inte har samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen prövar redan i dag att försäkringstagarnas intressen&lt;br&gt;inte åsidosätts vid en beståndsöverlåtelse mellan försäkringsbolag. Om&lt;br&gt;försäkringsbolagen inte har samma redovisningsvaluta är det endast&lt;br&gt;ytterligare en omständighet att beakta vid prövningen. Ett försäkrings-&lt;br&gt;bestånd kan för övrigt redan i dag överlåtas till ett företag med annan&lt;br&gt;redovisningsvaluta, nämligen en utländsk försäkringsgivare (se t.ex.&lt;br&gt;15 kap. 1 § första stycket 2 försäkringsrörelselagen). Det behövs alltså&lt;br&gt;inte någon särskild bestämmelse om beståndsöverlåtelse mellan svenska&lt;br&gt;försäkringsbolag som har olika redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.1.3 Byte av redovisningsvaluta i understödsföreningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Understödsföreningar som tillämpar ÅRFL får&lt;br&gt;ha sin redovisning i euro under samma förutsättningar som&lt;br&gt;försäkringsbolag. De associationsrättsliga reglerna för föreningarna&lt;br&gt;anpassas på motsvarande sätt som för ekonomiska föreningar i&lt;br&gt;allmänhet med vissa avvikelser som motiveras av att bestämmelser&lt;br&gt;om medlemsinsatser och fusion saknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Saknar motsvarighet till regeringens förslag.&lt;br&gt;Utredningen har ansett att frågan om understödsföreningars redovisning i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro bör övervägas ytterligare i den fortsatta beredningen av&lt;br&gt;utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har ansett att understöds-&lt;br&gt;föreningar bör få redovisa i euro. Enligt bl.a. Svenska Livförsäkrings-&lt;br&gt;bolags Aktuarienämnd är en sådan möjlighet väsentlig från konkurrens-&lt;br&gt;synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Vissa försäkringsgivare på det privata försäkringsområdet&lt;br&gt;utgörs av understödsföreningar. Det är sådana föreningar som har till&lt;br&gt;uppgift att lämna sjukhjälp, begravningshjälp, pension eller liknande&lt;br&gt;understöd till sina medlemmar eller deras anhöriga. Understöds-&lt;br&gt;föreningar regleras av lagen (1972:262) om understödsföreningar. Lagen&lt;br&gt;innehåller i huvudsak bestämmelser om försäkringsrörelsen.&lt;br&gt;Föreningarna tillämpar fortfarande 1951 års lag om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar som associationsrättslig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit att understödsföreningar skall&lt;br&gt;tillämpa ÅRFL från och med räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:130). Med stöd av övergångsregler kan understöds-&lt;br&gt;föreningar dock tillämpa äldre bestämmelse om redovisningen under&lt;br&gt;ytterligare ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om understödsföreningar saknas bestämmelser om&lt;br&gt;medlemsinsatser och förlagsinsatser motsvarande de som gäller för&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i allmänhet. Till skillnad från sådana föreningar&lt;br&gt;finns även särskilda bestämmelser om fondbildning. En understöds-&lt;br&gt;förening skall för vaije verksamhetsgren sätta av intäkter som ej behövs&lt;br&gt;för att täcka räkenskapsårets kostnader till en försäkringsfond för&lt;br&gt;verksamhetsgrenen. Föreningen kan dock undantas från försäkrings-&lt;br&gt;fonden enligt särskilda bestämmelser i stadgarna (se 23 § lagen om&lt;br&gt;understödföreningar). Vidare skall stadgarna ange grunderna för&lt;br&gt;fondbildning (se 11 § lagen om understödsföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en understödsförening får uttaxering ske, om det följer av&lt;br&gt;föreningens stadgar. En uttaxering förutsätter att föreningens tillgångar är&lt;br&gt;otillräckliga för verksamhetens behöriga utövande (se 20 § lagen om&lt;br&gt;understödsföreningar). Ordningen och verkställandet av uttaxering skall&lt;br&gt;regleras i stadgarna (se 11 § lagen om understödsföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om stadgeändring i en understödsförening stadfästs inte, till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller för försäkringsbolag. I stället skall ett sådant&lt;br&gt;beslut omedelbart underställas Finansinspektionen för godkännande&lt;br&gt;genom anmälan för registrering. Beslutet får inte verkställas innan&lt;br&gt;registrering har skett (se 37 § ijärde stycket lagen om understöds-&lt;br&gt;föreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För understödsföreningar saknas i dag bestämmelser om fusion. I lagen&lt;br&gt;om understödsföreningar finns däremot särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;överlåtelse av rörelse under likvidation respektive utan föregående&lt;br&gt;likvidation (se 55 och 63 §§ lagen om understödsföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den associationsrättsliga grunden och rörelsereglema för&lt;br&gt;understödsföreningar är för närvarande föremål för en översyn inom&lt;br&gt;Finansdepartementet mot bakgrund av förslagen i betänkandet&lt;br&gt;Försäkringsföreningar - ett reformerat regelsystem (SOU 1998:82).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bör understödsföreningar få ha sin redovisning i euro?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsförslaget har avgränsningen av de företag som skall få&lt;br&gt;redovisa i euro styrts av vilka som far använda förenklade&lt;br&gt;omräkningsregler vid statistikinsamling och beskattning. Genom relativt&lt;br&gt;enkla anpassningar kan understödsföreningar följa samma förenklade&lt;br&gt;statistikregler som försäkringsbolagen. Beskattning av understöds-&lt;br&gt;föreningar som har sin redovisning i euro torde inte heller medföra större&lt;br&gt;svårigheter än för försäkringsbolag i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en understödsförening tillämpar ÅRFL i sin externa redovisning&lt;br&gt;bortfaller ett annat viktigt motiv för att särbehandla understödsföreningar&lt;br&gt;i detta sammanhang. Regeringen har nyligen föreslagit en sådan&lt;br&gt;förändring (se prop. 1998/99:130). Ändringarna föreslås träda i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsföreningar som tillämpar ÅRFL bör därför kunna byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta under samma förutsättningar som försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vissa mindre ändringar av definitioner kan den särskilda lagen för&lt;br&gt;finansiella företag om byte av redovisningsvaluta göras tillämplig även&lt;br&gt;på understödsföreningar. Det innebär bl.a. att föreningen skall upprätta&lt;br&gt;en särskild redogörelse över bytets konsekvenser för föreningen och&lt;br&gt;andra berörda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som föreslås gälla för andra företagstyper&lt;br&gt;bör euro som redovisningsvaluta förutsätta bestämmelser i föreningens&lt;br&gt;stadgar. En bestämmelse om detta bör tas in i 11 § lagen om&lt;br&gt;understödsföreningar. Beslutet bör fa verkan enligt motsvarande ordning&lt;br&gt;som för försäkringsbolagen och regleras i 37 § lagen om understöds-&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom fusionsregler saknas för understödföreningar behövs ingen&lt;br&gt;sådan spärr som föreslagits för försäkringsbolag. Av samma skäl som för&lt;br&gt;försäkringsbolagen behövs inte heller någon särskild spärr om&lt;br&gt;överlåtelser av rörelse (jfr avsnitt 8.1.1 och 8.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om information till Finansinspektionen gör sig samma&lt;br&gt;bedömning gällande som för försäkringsbolag i allmänhet (se vidare&lt;br&gt;avsnitt 8.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i understödsförenings stadgar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För understödsföreningar saknas regler om medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser. Sådana frågor behöver därför inte särskilt regleras för&lt;br&gt;understödsföreningarnas del med anledning av en ny redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts förekommer olika slag av försäkringsfonder som&lt;br&gt;regleras närmare i understödsföreningens stadgar. I en understöds-&lt;br&gt;förening kan vidare uttaxering göras om det i stadgarna finns bestäm-&lt;br&gt;melser om detta. Enligt uppgift förekommer också att understöds-&lt;br&gt;föreningar har villkor om nedsättning av försäkringsförmåner i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgamas bestämmelser om inrättande och användning av&lt;br&gt;försäkringsfonder, grunderna för uttaxering eller liknande rättigheter, kan&lt;br&gt;behöva ändras för att vara förenliga med en redovisning i euro. Det kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t.ex. bli aktuellt om stadgarna innehåller bestämmelser om&lt;br&gt;fondavsättningar, uttaxering eller annat villkor enligt vilket visst belopp&lt;br&gt;är bestämt i kronor (jfr slutbetänkandet s. 227 ff). Dessa frågor bör, i&lt;br&gt;likhet med vad som gäller för försäkringsbolag, bevakas i samband med&lt;br&gt;att stadgarna lämnas in till Finansinspektionen för godkännande genom&lt;br&gt;registrering. Någon bestämmelse som innehåller en särskild erinran om&lt;br&gt;detta kan inte anses erforderlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på den särskilda redogörelsen bidrar till en god genomlysning&lt;br&gt;av de villkor som kan ge upphov till tillämpningsproblem vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta i en understödsförening. Redogörelsen ger också ett&lt;br&gt;gott underlag för Finansinspektionens prövning av registreringsansökan.&lt;br&gt;Det normgivningsbemyndigande som föreslagits ger stöd för att utfärda&lt;br&gt;närmare föreskrifter om särskilda förhållanden som understödsföreningar&lt;br&gt;skall analysera i redogörelsen (jfr avsnitt 8.1.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor som innebär byte av redovisningsvaluta bör, i linje med&lt;br&gt;som föreslås för försäkringsbolagen, godkännas endast om den särskilda&lt;br&gt;redogörelsen har upprättats. Bestämmelsen i 5 § förslaget till lag om byte&lt;br&gt;av redovisningsvaluta i finansiella företag bör utformas med hänsyn till&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Frågor om behandling av vissa balansposter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.2.1 Omräkning av tillgångar och skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Värderingsreglerna i ÅRKL justeras så att&lt;br&gt;tillgångar och skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall&lt;br&gt;omräknas enligt växelkursen på balansdagen, om de inte skyddas eller&lt;br&gt;utgör skydd mot förändringar i redovisningsvalutan. För företag som&lt;br&gt;omfattas av ÅRFL skall de justerade värderingsreglerna i 4 kap. 13 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I kreditinstitut och värdepappersbolag skall tillgångar och&lt;br&gt;skulder i utländsk valuta räknas om enligt kursen på balansdagen, om de&lt;br&gt;inte skyddas eller utgör skydd mot förändringar i valutakursen.&lt;br&gt;Materiella och immateriella anläggningstillgångar som utgörs av andelar&lt;br&gt;får dock räknas om enligt anskaffningskursen vid förvärvet (se 4 kap. 8 §&lt;br&gt;första stycket ÅRKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försäkringsbolag gäller årsredovisningslagens bestämmelser om&lt;br&gt;värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta ). Det innebär att&lt;br&gt;utländska fordringar och skulder får räknas om enligt växelkursen på&lt;br&gt;balansdagen (se 4 kap. 1 § ÅRFL som hänvisar till 4 kap. 13 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen). Ändringen i årsredovisningslagen har behandlats&lt;br&gt;i avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 5 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen - om att&lt;br&gt;företaget skall ange enligt vilka principer belopp i utländsk valuta har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknats om till kronor - gäller såväl kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;som försäkringsföretag (se 5 kap. 1 § ÅRKL och 5 kap. 2 § ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringen förslag: Den nuvarande huvudregeln i 4 kap.&lt;br&gt;8 § första stycket ÅRKL utgår från en årsredovisning i kronor och&lt;br&gt;föreskriver därför att tillgångar och skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;omräknas med växelkursen på balansdagen. Detta bör naturligtvis gälla&lt;br&gt;även i fortsättningen när årsredovisning upprättas i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkning till kronor är emellertid inte meningsfull i företag som&lt;br&gt;har sin redovisning i euro. Dessa företag bör i stället räkna om berörda&lt;br&gt;poster i kronor och annan utländsk valuta än euro till sin&lt;br&gt;redovisningsvaluta, euro. Omräkningsregeln i 4 kap. 8 § första stycket&lt;br&gt;ÅRKL bör därför justeras så att omräkningen gäller tillgångar och&lt;br&gt;skulder i annan valuta än redovisningsvalutan (jfr avsnitt 5.9). Av&lt;br&gt;bestämmelsen bör dock alltjämt framgå att ett undantag från&lt;br&gt;omräkningskravet gäller om tillgången eller skulden skyddas mot&lt;br&gt;förändringar eller utgör skydd mot valutakursförändringar (s.k. säkring).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta väcker flera frågor om säkrings-&lt;br&gt;redovisning. Termen säkringsredovisning betecknar en metod att&lt;br&gt;redovisa tillgångar och skulder som skyddats mot ogynnsamma&lt;br&gt;värdeförändringar. Metoden innebär att den säkrade balansposten och&lt;br&gt;säkringsinstrumentet - t.ex. ett derivatinstrument - värderas och&lt;br&gt;redovisas enligt samma principer. Det medför att vinster och förluster på&lt;br&gt;de mot varandra svarande positionerna redovisas i resultaträkningen vid&lt;br&gt;samma tidpunkt. Därigenom erhålls resultatmatchning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för säkringsredovisning av skydd mot förändringar i&lt;br&gt;valutakursen kommer att påverkas såväl vid som efter ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta (se slutbetänkandet s. 215 f). De närmare frågorna om&lt;br&gt;säkringsredovisning bör dock inte lagregleras utan, som också&lt;br&gt;utredningen ansett, regleras inom ramen för den till lag kompletterande&lt;br&gt;redovisningsnormgivningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har uppmärksammat al temati vregeln i 4 kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket ÅRKL, som föreskriver att materiella och immateriella&lt;br&gt;anläggningstillgångar som utgörs av andelar far räknas om enligt&lt;br&gt;anskaffningskursen vid förvärvet. Denna bestämmelse bör, enligt&lt;br&gt;utredningen, läsas tillsammans med den föreslagna bestämmelsen om&lt;br&gt;omräkning av balansräkningen vid byte av redovisningsvaluta (se&lt;br&gt;förslaget till 2 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen). Regeringen&lt;br&gt;gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i nya 2 kap. 6 § årsredovisningslagen kommer att gäller&lt;br&gt;för kreditinstitut och värdepappersbolag till följd av hänvisningar i 2 kap.&lt;br&gt;2 § ÅRKL. Ett företag som har bytt till redovisning i euro bör således för&lt;br&gt;poster som tagits in i balansräkningen före bytet använda det i kronor&lt;br&gt;fastställda anskaffningsvärdet omräknat med växelkursen vid ingången&lt;br&gt;av det första räkenskapsåret med redovisning i euro. Motsvarande krav&lt;br&gt;på omräkning bör gälla vid ett byte från euro till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare nämnts följer försäkringsbolag bestämmelserna i 4 kap.&lt;br&gt;13 § årsredovisningslagen om omräkning av utländska fordringar och&lt;br&gt;skulder. I avsnitt 5.9 föreslås att bestämmelsen justeras så att vad som&lt;br&gt;skall räknas om är fordringar respektive skulder i annan valuta än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvalutan. Hänvisningen i 4 kap. 1 § ÅRFL medför att den nya&lt;br&gt;lydelsen av 4 kap. 13 § årsredovisningslagen kommer att gälla även för&lt;br&gt;försäkringsbolag och för understödsföreningar som omfattas av ÅRFL.&lt;br&gt;Eftersom bestämmelsen är utformad som en option behövs inte någon&lt;br&gt;undantagsbestämmelse för säkringsfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning i euro och byte av redovisningsvaluta kan ställa&lt;br&gt;särskilda krav på tilläggsupplysningar om valutaeffekter. Den nya&lt;br&gt;lydelsen i 5 kap. 2 § andra stycket årsredovisningslagen - om att&lt;br&gt;företaget skall ange enligt vilka principer belopp i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan har räknats om - bör gälla även för finansiella&lt;br&gt;företag. Någon ytterligare lagstiftning erfordras inte eftersom 5 kap. 1 §&lt;br&gt;ÅRKL respektive 5 kap. 1 § ÅRFL hänvisar till 5 kap. 2 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. De ytterligare regler om tilläggsupplysningar som&lt;br&gt;kan krävas för att ge en god genomlysning av verksamheten i ett företag&lt;br&gt;som byter valuta och redovisar i euro, bör utvecklas inom ramen för&lt;br&gt;kompletterande redovisningsnormgivning till ÅRKL och ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.2 Medlems- och förlagsinsatser i medlemsbanker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Medlems- och förlagsinsatser i medlemsbanker&lt;br&gt;skall behandlas på samma sätt som motsvarande insatser i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har godtagit förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Medlemsbanker som byter&lt;br&gt;redovisningsvaluta skall räkna om balansräkningen till den nya&lt;br&gt;redovisningsvalutan. Vid bytet bör medlems- och förlagsinsatser&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som i ekonomiska föreningar i allmänhet (se&lt;br&gt;avsnitten 7.2.1 och 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning i euro bör alltså förutsätta bestämmelser i stadgarna om&lt;br&gt;att redovisningen skall vara i euro och att den insats som varje medlem&lt;br&gt;skall delta med skall vara bestämd i euro. Detta föranleder justeringar i&lt;br&gt;2 kap. 4 § och 7 kap. 16 § lagen om medlemsbanker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har i avsnitt 8.1.1 konstaterats att en medlemsbank inte bör fa&lt;br&gt;fusioneras med en annan medlemsbank eller ett dotterbolag om inte&lt;br&gt;samtliga deltagande företag har samma redovisningsvaluta. En&lt;br&gt;motsvarande fusionsspärr har föreslagits för såväl ekonomiska föreningar&lt;br&gt;som andra associationsformer (se avsnitt 5.10). Fusionsspärren för&lt;br&gt;medlemsbanker bör tas in i 10 kap. 1, 2 och 8 §§ lagen om medlems-&lt;br&gt;banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank som har förlagsinsatser bestämda i annan valuta än&lt;br&gt;bankens redovisningsvaluta, bör räkna om dessa enligt balansdagens kurs&lt;br&gt;(jfr avsnitt 7.2.2). Bestämmelsen om omräkning av förlagsinsatser som&lt;br&gt;föreslås tas in i 4 kap. 16 § ÅRL bör således även gälla medlemsbanker.&lt;br&gt;En hänvisning till nämnda paragraf föreslås därför tas in i 4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ÅRKL. Det innebär att också kreditmarknadsföreningar kommer att P&lt;sup&gt;f0&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;omfattas av bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.3 Grund- och garantifond i sparbanker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Grundfonden skall i reglementet anges i samma&lt;br&gt;valuta som redovisningsvalutan. Vid byte av redovisningsvaluta skall&lt;br&gt;grundfonden räknas om till den nya redovisningsvalutan enligt kursen&lt;br&gt;vid bytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantifonder skall - på samma sätt som förlagsinsatser i ekonomiska&lt;br&gt;föreningar och medlemsbanker - redovisas till balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft någon erinran mot utredningens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Enligt 2 kap. 5 § 5 sparbankslagen skall i reglementet för&lt;br&gt;en sparbank anges grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden&lt;br&gt;eller en del av denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta. Bidrag till&lt;br&gt;grundfonden tecknas och betalas enligt i stort sett samma rutiner som&lt;br&gt;tillämpas vid bildande av aktiebolag. I likhet med vad som gäller i&lt;br&gt;aktiebolag förfaller frågan om bildande av sparbanken om inte ett belopp&lt;br&gt;motsvarande grundfonden har tecknats vid tiden för den konstituerande&lt;br&gt;stämman. För registrering av sparbank krävs att hela det belopp som&lt;br&gt;grundfonden skall uppgå till enligt reglementet har betalats in och att&lt;br&gt;banken har fonder som motsvarar kravet på lägsta startkapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller garantifonden i en sparbank föreskrivs i 5 kap. 1 §&lt;br&gt;sparbankslagen att sparbanksstämman far besluta att bilda en garantifond&lt;br&gt;genom bidrag av huvudmän och andra. Förutsättningen för ett sådant&lt;br&gt;beslut är att det är påkallat för att upprätthålla bankens verksamhet. Det&lt;br&gt;kan godtas att en sådan fond skapas i förebyggande syfte (se prop.&lt;br&gt;1986/87:12 band 3 s. 57). För att vara bindande skall teckning av bidrag&lt;br&gt;till garantifonden ske på teckningslista. På denna skall anges om ränta&lt;br&gt;skall utgå och i så fall hur den skall beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sparbanks vinst skall, i den mån grundfonden eller en eventuell&lt;br&gt;garantifond gått förlorad, användas för att uppbringa fonden till det&lt;br&gt;belopp till vilket den skall uppgå. Den del av vinsten som inte tas i&lt;br&gt;anspråk för sådant ändamål skall avsättas till en reservfond (se 5 kap. 2 §&lt;br&gt;sparbankslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finns det i reglementet ett förbehåll om återbäring av grundfonden&lt;br&gt;eller del av den, får sådan återbäring endast ske om reservfonden uppgår&lt;br&gt;till ett belopp som motsvarar tio gånger grundfonden (se 5 kap. 3 §&lt;br&gt;sparbankslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sparbank får inte benämningen fond användas för belopp som&lt;br&gt;redovisas under annat än balanräkningspostema Grundfond, Uppskriv-&lt;br&gt;ningsfond, Reservfond, Fond för orealiserade vinster respektive&lt;br&gt;Garantifond (se 5 kap. 4 § 4 ÅRKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Bestämmelserna om inrättande av&lt;br&gt;grundfonden talar för att den vid ett byte av redovisningsvaluta bör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlas på samma sätt som aktiekapitalet i ett aktiebolag och&lt;br&gt;medlemsinsatsema i en ekonomisk förening. För en sådan behandling&lt;br&gt;talar också vissa bestämmelser i 5 kap. om fonder och vinstdisposition.&lt;br&gt;Regeringen ansluter sig således till utredningens förslag att en sparbanks&lt;br&gt;grundfond i samband med byte av redovisningsvaluta till euro i&lt;br&gt;reglementet skall räknas om till euro. En bestämmelse om detta bör tas in&lt;br&gt;i 2 kap. 5 § sparbankslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantifonden i en sparbank far återbetalas endast om det kan ske med&lt;br&gt;hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning. Utfäst ränta på tillskjutna&lt;br&gt;medel far inte heller utbetalas om det far till följd att vinsten på rörelsen&lt;br&gt;inte förslår att behålla grund- eller garantifonden på föreskriven nivå (se&lt;br&gt;5 kap 4 §). I övrigt gäller beträffande återbetalning vad som bestämts vid&lt;br&gt;garantifondens bildande. Av 5 kap. 7 § framgår vidare att sparbanken kan&lt;br&gt;utfärda bevis om tillskott till garantifond som får förvärvas av&lt;br&gt;sparbanken i samband med återbetalning av fonden. Det intryck som&lt;br&gt;dessa bestämmelser förmedlar är att garantifondsbevisen närmast är att&lt;br&gt;jämföra med förlagsandelsbevisen i en ekonomisk förening. Garanti-&lt;br&gt;fonden bör därför behandlas enligt samma principer som förlagsinsatser.&lt;br&gt;Finns det en garantifond i en sparbank som byter redovisningsvaluta, bör&lt;br&gt;den således även efter bytet kunna vara bestämd i kronor. I redovisningen&lt;br&gt;bör den, i linje med vad som föreslagits beträffande förlagsinsatser,&lt;br&gt;räknas om från kronor till euro enligt balansdagens kurs. I den mån detta&lt;br&gt;leder till att garantifonden ökar eller minskar, bör skillnaden tas upp som&lt;br&gt;en tilläggs- eller avdragspost under fonder. En bestämmelsen om detta&lt;br&gt;bör tas in i 5 kap. 4 § 7 ÅRKL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon uttrycklig bestämmelse om att en sparbank som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro också skall ha sin reservfond i euro behövs inte. Det&lt;br&gt;får anses följa av huvudregeln att det egna kapitalet inte får variera av sig&lt;br&gt;självt (jfr avsnitten 5.6 och 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.4 Garantikapital och vissa anspråk i ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Garantikapital skall redovisas som förlagsinsatser&lt;br&gt;och tas upp i balansräkningen till balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömning: Det behövs inga särskilda regler om&lt;br&gt;uttaxering för ömsesidiga försäkringsbolag som byter redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte haft några erinringar&lt;br&gt;mot förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ömsesidiga försäkringsbolag regleras i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen. Delägarna i ett sådant försäkringsbolag är försäkrings-&lt;br&gt;tagarna. I ömsesidiga försäkringsbolag saknas direkta motsvarigheter till&lt;br&gt;sådana medlemsinsatser och förlagsinsatser som förekommer i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i allmänhet. I stället finns vissa regler om&lt;br&gt;garantikapital. Sådant kapital har till funktion att tillföra bolaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;riskkapital utöver bolagets egna vinstmedel. För de ömsesidiga bolagen&lt;br&gt;finns även särskilda regler om nedsättning av bolagets ansvarighet vid&lt;br&gt;förluster i livförsäkringsrörelse och uttaxering från delägare vid förluster&lt;br&gt;i skadeförsäkringsrörelse. Bestämmelserna innebär att en delägare kan&lt;br&gt;komma att svara för kapitalunderskott när bolaget saknar tillgångar eller&lt;br&gt;medel för att täcka förluster eller förpliktelser. I likhet med&lt;br&gt;försäkringsaktiebolagen kan ömsesidiga försäkringsbolag ta upp&lt;br&gt;förlagslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantikapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett ömsesidigt försäkringsbolag far inte bildas utan garantikapital, om det&lt;br&gt;inte finns skäl för det. Garantikapital skall betalas med pengar. Det skall&lt;br&gt;betalas tillbaka när det inte behövs för rörelsens ändamålsenliga&lt;br&gt;bedrivande och en återbetalning är förenlig med bestämmelserna om&lt;br&gt;kapitalbasens storlek och sammansättning. En återbetalning beslutas av&lt;br&gt;bolagsstämman och kräver Finansinspektionens medgivande (se 1 kap.&lt;br&gt;8 § och 12 kap. 4 § försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya försäkringsrörelsereglema innebär att garantikapital kan&lt;br&gt;tillskjutas ömsesidiga bolag under rörelsens gång (se nya 2 kap. 17 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen och prop. 1998/99:87 s. 296 ff). Bestämmelsen&lt;br&gt;om återbetalning av garantikapital gäller även sådana tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bolagsordningen för det ömsesidiga bolaget skall bl.a. anges&lt;br&gt;garantikapitalets storlek, i vilken ordning garanterna skall betala in&lt;br&gt;kapitalet, i vilken utsträckning garanter skall ha rösträtt samt om och i&lt;br&gt;vilken utsträckning vinst eller ränta skall betalas på garantikapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning och uttaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare svarar inte personligen för det ömsesidiga bolagets&lt;br&gt;förpliktelser. Delägarna kan dock drabbas av ett slags personligt ansvar&lt;br&gt;för det ömsesidiga bolagets förpliktelser genom reglerna om nedsättning&lt;br&gt;och uttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningsreglema innebär att förluster i det ömsesidiga bolagets&lt;br&gt;livförsäkringsrörelse som inte kan täckas av återbäringsmedel eller&lt;br&gt;garantikapital i sista hand skall täckas genom att bolagets ansvarighet för&lt;br&gt;löpande försäkringar och tilldelad återbäring sätts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de nya försäkringsrörelsereglema slopas möjligheten till nedsättning&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:87 s. 287 ff). Med stöd av övergångsbestämmelser kan&lt;br&gt;dock äldre bestämmelser om bl.a. nedsättning tillämpas under en&lt;br&gt;tvåårsperiod för företag som tillämpar äldre regler om återbäring m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttaxeringsreglema innebär att förluster i skadeförsäkringsrörelse i&lt;br&gt;sista hand kan täckas genom uttaxering bland delägarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I framtiden skall en uttaxering bland delägare alltid förutsätta&lt;br&gt;bestämmelser i bolagsordning. En uttaxering far ske endast inom vissa&lt;br&gt;begränsningar som bl.a. innebär att ansvaret även fortsättningsvis skall&lt;br&gt;vara subsidiärt och att uttaxering inte skall fa ske för konsument-&lt;br&gt;försäkringar. Vidare far uttaxering endast ske i skadeförsäkringsbolag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förluster eller förpliktelser i direkt försäkringsrörelse. Med stöd av&lt;br&gt;övergångsregler kan ömsesidiga bolag tillämpa äldre regler om&lt;br&gt;uttaxering under en tvåårsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Garantikapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar, i likhet med remissinstanserna, utredarens bedömning&lt;br&gt;att garantikapital bör redovisas på samma sätt som förlagsinsatser i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Om ett försäkringsbolag bytt redovisningsvaluta&lt;br&gt;till euro skall således garantikapital avtalat i svenska kronor beräknas och&lt;br&gt;redovisas i euro till balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid själva övergången till ny redovisningsvaluta uppkommer inga&lt;br&gt;omräkningsdifferenser. Sådana differenser kan däremot uppkomma i&lt;br&gt;senare balansräkningar vid omräkning av garantikapital till redovisnings-&lt;br&gt;valutan. I den mån detta leder till att det egna kapitalet ökar eller minskar&lt;br&gt;bör det alltså framgå av balansräkningen. En bestämmelse som i sak&lt;br&gt;motsvarar ändringen i 4 kap. 16 § ÅRL avseende förlagsinsatser i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar bör därför tas in i 5 kap. 4 § ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkningsdifferenserna bör redovisas mot fritt eget kapital i&lt;br&gt;ömsesidiga skadeförsäkringsbolag och livförsäkringsbolag som far dela&lt;br&gt;ut vinst. Bestämmelserna kan i detta avseende utformas helt enligt&lt;br&gt;reglerna om förlagsinsatser i 4 kap. 16 § ÅRL. .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att detsamma tillämpas i livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag, men att omräkningsdifferenserna i stället skall redovisas som en&lt;br&gt;tilläggs- eller avdragspost under återbäringsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till nya försäkringsrörelseregler skall dock&lt;br&gt;redovisningen av återbäringsmedel upphöra. Sådana medel skall&lt;br&gt;överföras till försäkringstekniska avsättningar respektive till en&lt;br&gt;konsolideringsfond, om inte beloppet i stället skall redovisas i en&lt;br&gt;uppskrivningsfond eller fond för orealiserade vinster enligt ÅRFL (se&lt;br&gt;punkten 3 i övergångsbestämmelserna till SFS 1999:600). Ett för-&lt;br&gt;säkringsbolag som inte kan dela ut vinst kommer samtidigt att sakna&lt;br&gt;redovisat fritt eget kapital (se nya 5 kap. 4 § ÅRFL). Omräknings-&lt;br&gt;differenserna i ett ömsesidigt livförsäkringsbolag som inte får dela ut&lt;br&gt;vinst måste därför redovisas på något annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening bör ÅRFL endast innehålla en allmän&lt;br&gt;bestämmelse om att omräkningsdifferenserna avseende garantikapital&lt;br&gt;skall redovisas mot bundet eget kapital. Hur förändringarna närmare bör&lt;br&gt;redovisas bör i stället preciseras genom föreskrifter från regeringen eller&lt;br&gt;Finansinspektionen bl.a. med hänsyn tagen till de principer som gäller för&lt;br&gt;redovisning av orealiserade vinster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om redovisningen av omräkningsdifferenser kan för övrigt&lt;br&gt;beaktas i den särskilda redogörelse som ett försäkringsbolag skall&lt;br&gt;upprätta inför ett byte av redovisningsvaluta. Redogörelsen och kravet på&lt;br&gt;att bolagsordningen skall stadfästas av Finansinspektionen ger, som&lt;br&gt;tidigare framhållits, rimliga garantier för att omräkningsdifferenserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisas på ett sätt som är förenligt med bestämmelserna om&lt;br&gt;garantikapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning och uttaxering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts skall nedsättning inte längre kunna förekomma i&lt;br&gt;försäkringsföretag som tillämpar nya försäkringsrörelseregler. Eftersom&lt;br&gt;möjligheten att redovisa i euro endast föreslås stå öppen för&lt;br&gt;försäkringsbolag som följer nya försäkringsrörelseregler saknas&lt;br&gt;anledning att behandla frågan om nedsättning i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttaxering skall senast år 2002 alltid förutsätta fullständiga&lt;br&gt;bestämmelser i bolagsordningen. Eftersom redovisning i euro och ett&lt;br&gt;eventuellt nytt byte av redovisningsvaluta skall förutsätta bestämmelser i&lt;br&gt;bolagsordningen, som måste fastställas av Finansinspektionen, kan&lt;br&gt;frågan särskilt beaktas i det sammanhanget. Vid fastställelseprövningen&lt;br&gt;bör det således tillses att en ny redovisningsvaluta går att förena med&lt;br&gt;bolagsordningsvillkoren om uttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening behövs alltså inga särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om uttaxering på grund av att ömsesidiga försäkringsbolag ges&lt;br&gt;möjligheter att ha sin redovisning och eget kapital i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2.5 Konsolideringsfonden i livförsäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Vid byte av redovisningsvaluta skall&lt;br&gt;konsolideringsfonden, i likhet med andra poster under eget kapital,&lt;br&gt;räknas om enligt kursen vid byte av redovisningsvaluta och i senare&lt;br&gt;balansräkningar redovisas till ett omräknat anskaffningsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har inte behandlat vad som&lt;br&gt;bör gälla vid genomförande av nya överskottsregler för livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag, utan ansett att denna fråga bör övervägas vidare inom&lt;br&gt;Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Från remissinstanserna har inte framförts några&lt;br&gt;invändningar mot utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt vad som tidigare slagits&lt;br&gt;fast skall aktiekapital i försäkringsaktiebolag räknas om vid bytet av&lt;br&gt;redovisningsvaluta. I påföljande balansräkningar skall aktiekapitalet inte&lt;br&gt;omräknas utan redovisas till kursen vid bytet av redovisningsvaluta (dvs.&lt;br&gt;till omräkningsvärdet). Detsamma gäller för överkursfonden i försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag och fonden för orealiserade vinster. En sådan redovisning&lt;br&gt;följer av allmänna redovisningsprinciper och har inte ansetts påfordra&lt;br&gt;några särskilda bestämmelser (se avsnitt 5.6 och 8.1.1). Detta anförda&lt;br&gt;kommer följaktligen att gälla även för livförsäkringsaktiebolag som inte&lt;br&gt;får dela ut vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Livförsäkringsbolag som inte far dela ut vinst skall framdeles vid sidan&lt;br&gt;av bl.a. aktiekapitalet ha en konsolideringsfond under bundet eget&lt;br&gt;kapital. Konsolideringsfonden får användas endast för förlusttäckning i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livförsäkringsrörelse eller annat ändamål som föreskrivs i bolags- Pr°P- 1999/2000:23&lt;br&gt;ordningen (se nya 12 kap. 9 § försäkringsrörelselagen och prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1998/99:87 s. 208 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning av konsolideringsfonden till det omräknade&lt;br&gt;anskaffningsvärdet - med de förändringar som föranleds av till-&lt;br&gt;kommande och avgående poster - ligger bäst i linje med redovisningen&lt;br&gt;av andra poster som ingår i det eget kapitalet. Även i detta avseende&lt;br&gt;följer redovisningssättet av allmänna redovisningsprinciper och några&lt;br&gt;särskilda omräkningsbestämmelser behövs därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett byte av redovisningsvaluta är förenligt med bolagsordningens&lt;br&gt;bestämmelser om användning av konsolideringsfonden bör, som&lt;br&gt;markerats tidigare, kontrolleras inom ramen för stadfästelseprövningen&lt;br&gt;av bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalbuffert- och riskhanteringsfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;8.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kapitalkrav och kapitalbas i kreditinstitut och&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;värdepappersbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kapitalkravet för risker till följd av&lt;br&gt;valutakursförändringar skall bestämmas av ett företags nettoposition i&lt;br&gt;annan valuta än redovisningsvalutan. Finansinspektionen skall kunna&lt;br&gt;medge att förlagsinsatser räknas som primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte haft någon erinran mot utredningens&lt;br&gt;bedömning. Svenska Bankföreningen har föreslagit vissa ändringar i&lt;br&gt;bestämmelserna om förlagsandelslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Genom lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen) har EG-harmoniserade bestämmelser om kapitaltäckning införts&lt;br&gt;för institut (kreditinstitut eller värdepappersföretag). Kravet på kapital i&lt;br&gt;institut regleras i flera EG-direktiv. Av särskild betydelse är kapital-&lt;br&gt;basdirektivet (89/299/EEG), solvensdirektivet (89/647/EEG) och&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet (93/6/EEG).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kapitaltäckningslagen skall ett institut vid vaije tidpunkt ha en&lt;br&gt;kapitalbas som åtminstone motsvarar det sammanlagda kapitalkravet för&lt;br&gt;kredit- och marknadsrisker. För värdepappersbolag gäller dessutom att&lt;br&gt;kapitalbasen aldrig får understiga motsvarande 25 procent av bolagets&lt;br&gt;fasta kostnader för det föregående året eller, om bolagets verksamhet&lt;br&gt;pågått i mindre än ett år, 25 procent av de fasta omkostnader som har&lt;br&gt;angetts i bolagets verksamhetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för kreditrisker bestäms med hänsyn till ett instituts&lt;br&gt;tillgångar och dess åtaganden som inte ingår i handelslagret. Dessa&lt;br&gt;indelas i riskklasser och multipliceras med någon av vikterna 0, 20, 50&lt;br&gt;eller 100 procent, där en högre risk ger en högre vikt. Genom att addera&lt;br&gt;beloppen framräknas de riskviktade tillgångarna. Kapitalkravet för&lt;br&gt;kreditrisker utgörs av ett belopp motsvarande 8 procent av de riskviktade&lt;br&gt;tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknadsrisker delas i kapitaltäckningslagen bl.a. in i positionsrisker,&lt;br&gt;awecklingsrisker, motpartsrisker, och valutakursrisker. Med undantag&lt;br&gt;för valutakursrisker beräknas kapitalkravet for dessa risker på ett instituts&lt;br&gt;exponeringar i handelsportföljen. Kapitalkravet för valutakursrisker skall&lt;br&gt;beräknas på ett instituts totala nettoposition i utländsk valuta för hela&lt;br&gt;verksamheten (se 4 kap. 8 § kapitaltäckningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen består av två delar, primärt och supplementärt kapital. Det&lt;br&gt;primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 6 § kapitaltäckningslagen anges de kapitalkomponenter som&lt;br&gt;får räknas in i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I primärt kapital får flera olika kapitalkomponenter räknas in varav&lt;br&gt;viktigast är eget kapital. Vissa däri ingående poster får dock inte ingå i&lt;br&gt;primärt kapital. Uppskrivningsfonder skall alltid undantas. I institut som&lt;br&gt;bedrivs i aktiebolagets form får inte heller s.k. kumulativa preferensaktier&lt;br&gt;räknas in. För institut som är medlemsbank eller kreditmarknadsförening&lt;br&gt;gäller att förlagsinsatser inte får ingå i primärt kapital. Sådana insatser får&lt;br&gt;dock räknas som supplementärt kapital. Med primärt kapital avses i&lt;br&gt;banker och kreditmarknadsföretag även reserver uppkomna till följd av&lt;br&gt;avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. I banker, kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag och värdepappersbolag tillkommer dessutom kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses förlagsandelslån, förlagslån och&lt;br&gt;andra efterställda skuldförbindelser med en löptid på minst fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionens får medge att även andra kapitaltillskott och&lt;br&gt;reserver räknas som primärt eller supplementärt kapital.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett finansiellt institut byter redovisningsvaluta, skall balansräkningen&lt;br&gt;i kronor för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro (se avsnitt 5.6)&lt;br&gt;Eftersom hela balansräkningen räknas om enligt samma växelkurs,&lt;br&gt;förändras inte relationen mellan de olika balansräkningspostema. Det&lt;br&gt;innebär att relationen mellan de riskviktade tillgångarna och primärt och&lt;br&gt;supplementärt kapital blir densamma i den utgående&lt;br&gt;kronbalansräkningen som i den ingående eurobalansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagets redovisade kapitaltäckning för kreditrisk förändras alltså&lt;br&gt;inte av ett byte av redovisningsvaluta. Kapitalkravet för andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;marknadsrisker än valutakursrisker påverkas inte heller av ett byte,&lt;br&gt;eftersom det normalt endast beräknas för handelsportföljen som dagligen&lt;br&gt;skall marknadsvärderas (se 5 kap. 12 § FFFS 1998:29).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalkravet för valutarisk kommer däremot att påverkas av att&lt;br&gt;redovisningsvalutan är euro i stället för kronor. Ett företags redovisade&lt;br&gt;ställning påverkas av förändringar i valutakursen om det innehar&lt;br&gt;tillgångar och skulder uttryckta i andra valutor än den egen redovisnings-&lt;br&gt;valutan. Kravet på minsta bundet eget kapital respektive på minsta&lt;br&gt;kapitalbas kommer att vara bestämt i euro för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i denna valuta. För sådana företag kommer därför positioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 svenska kronor att innebära en valutarisk. Dessa företag bör därför&lt;br&gt;kapitaltäcka öppna positioner i svenska kronor men däremot inte öppna&lt;br&gt;positioner i euro. Bestämmelsen i 4 kap. 8 § kapitaltäckningslagen bör&lt;br&gt;justeras i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 5 § andra stycket kapitaltäckningslagen ges Finansin-&lt;br&gt;spektionen möjlighet att justera kapitalkravet för kostnadsrisker om&lt;br&gt;bolagets verksamhet har ändrats väsentligen. Det kan ifrågasättas om inte&lt;br&gt;bestämmelsen bör kompletteras med en möjlighet för inspektionen att&lt;br&gt;justera kapitalkravet även vid en väsentligt förändrad växelkurs mellan&lt;br&gt;euron och kronan. För de värdepappersbolag som har en stor andel av&lt;br&gt;sina kostnader i kronor är det nämligen inte säkert att de kostnader som&lt;br&gt;för det föregående räkenskapsåret redovisades i euro efter omräkning till&lt;br&gt;den då rådande växelkursen är representativa för den framtida kost-&lt;br&gt;nadsrisken. Alla värdepappersbolag som har betydande kostnader i&lt;br&gt;utländsk valuta står emellertid inför samma problem. Vi anser därför, i&lt;br&gt;likhet med utredningen, att det inte behövs någon särskild möjlighet att&lt;br&gt;justera kapitalkravet för bolag som har sin redovisning i euro. I den mån&lt;br&gt;det behövs ytterligare normgivning får den ges inom ramen för&lt;br&gt;normgivningsbemyndigandet i 7 kap. 18 § första stycket 2 kapital-&lt;br&gt;täckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar kan ge ut förlags-&lt;br&gt;andelsbevis. Förlagsinsatser skall redovisas som bundet eget kapital (se&lt;br&gt;5 kap. 4 § 5 ÅRKL) och far därför formellt användas för att uppfylla&lt;br&gt;kravet på minsta startkapital (se 1 kap. 4 § lagen om medlemsbanker och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § lagen om finansieringsverksamhet). I ett instituts kapitalbas får&lt;br&gt;dock sådana kapitalkomponenter endast ingå som supplementärt kapital&lt;br&gt;(se 2 kap. 6 § kapitaltäckningslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser i en medlemsbank eller i en kreditmarknadsförening&lt;br&gt;behöver inte vara i samma valuta som företaget har sin redovisning.&lt;br&gt;Enligt förslaget skall emellertid sådana insatser tas upp i balansräkningen&lt;br&gt;till det belopp som framkommer vid en omräkning efter balansdagens&lt;br&gt;kurs. I den mån detta leder till att det bundna egna kapitalet ökar eller&lt;br&gt;minskar skall det göras en justering av fritt eget kapital (se avsnitten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 och 8.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av en förlagsinsats kan således komma att variera över tiden&lt;br&gt;och eventuella värdeförändringar påverkar direkt fritt eget kapital. Det är&lt;br&gt;därför inte lämpligt att i lag behålla föreskriften om att förlagsinsatser&lt;br&gt;alltid får räknas som supplementärt kapital. Det finns inte heller något&lt;br&gt;sakligt skäl att behålla ett absolut förbud mot att, oavsett konstruktion,&lt;br&gt;räkna förlagsinsatser som primärt kapital. Förbudet mot att räkna&lt;br&gt;förlagsinsatser som primärt kapital bör därför också tas bort. Detta&lt;br&gt;föranleder justeringar i 2 kap. 6 § andra stycket och tredje stycket&lt;br&gt;kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det inte något behov av en föreskrift i lag&lt;br&gt;om i vilken utsträckning förlagsinsatser med kortare kvarvarande löptid&lt;br&gt;än fem år far räknas in i kapitalbasen. Förlagsandelslån bör således, som&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen har påpekat, utgå ur uppräkningen av kapital-&lt;br&gt;komponenter som far tas upp som supplementärt kapital till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande högst 20 procent av det nominella värdet för varje helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen. Bestämmelsen i 2 kap. 6 § tredje stycket&lt;br&gt;andra mening kapitaltäckningslagen bör justeras i enlighet med detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsinsatser bör, i likhet med andra kapitaltillskott, kunna räknas in&lt;br&gt;i kapitalbasen efter medgivande från Finansinspektionen. Finans-&lt;br&gt;inspektionen bör också kunna medge att värdet av sådana insatser räknas&lt;br&gt;som primärt kapital. Ett sådant medgivande kan naturligtvis ges endast i&lt;br&gt;den mån det är förenligt med EG-rätten och kapitaltäckningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3.2 Krav på minsta bundet eget kapital och kapitalbas i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kravet på minsta kapitalbas i ett företag skall&lt;br&gt;räknas om enligt kursen vid bytet av redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett foretag skall vid ingången av det första räkenskapsåret med&lt;br&gt;redovisning i euro ha ett bundet eget kapital som uppgår till minst det&lt;br&gt;startkapital som krävs för att påbörja verksamhet av det slag som&lt;br&gt;företaget bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank eller ett kreditmarknadsföretag, som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, skall kunna få tillstånd att bedriva verksamhet med ett&lt;br&gt;lägre krav på bundet eget kapital än fem miljoner euro, om&lt;br&gt;balansomslutningen uppgår till högst tolv miljoner euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag (se slutbetänkandet s. 221-223 och 253-258).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredarens&lt;br&gt;bedömning. Finansinspektionen och Finansbolagens Förening har&lt;br&gt;kommenterat utformningen av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: För en bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag finns ett krav på lägsta bundet eget kapital vid&lt;br&gt;påbörjandet av verksamheten (startkapital). Kravet på startkapitalets&lt;br&gt;storlek skiljer sig åt mellan institut av olika slag. Kravet kan också växla&lt;br&gt;mellan institut av samma slag beroende på verksamhetens art och&lt;br&gt;omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om lägsta startkapital finns för bankaktiebolag i 9 kap.&lt;br&gt;4 § bankrörelselagen, för sparbanker i 2 kap. 2 § sparbankslagen, for&lt;br&gt;medlemsbanker i 1 kap. 4 § lagen om medlemsbanker, för kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag i 2 kap. 4 § lagen om finansieringsverksamhet samt&lt;br&gt;slutligen, för värdepappersbolag i 2 kap. 5 § lagen om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på minsta kapitalbas utgörs av det belopp i kronor som vid&lt;br&gt;tidpunkten for tillståndsbeslutet motsvarade det i euro uppställda kravet&lt;br&gt;(se prop. 1992/93 s. 108 oehprop. 1994/95:50 s. 112).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som har beviljats tillstånd enligt äldre bestämmelser har&lt;br&gt;referensnivån i stället fastställts till ett belopp i kronor som motsvarade&lt;br&gt;kravet i euro när lagen trädde i kraft (se beträffande banker punkterna 2&lt;br&gt;och 3 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;[1992:1613] om ändring i bankrörelselagen [1987:619], beträffande&lt;br&gt;kreditmarknadsbolag punkt 6 i ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen [1992:1610] om finansieringsverksamhet och&lt;br&gt;beträffande värdepappersbolag punkt 2 i ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen [1994:2015] om ändring i lagen [1991:981] om&lt;br&gt;värdepappersrörelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som startkapitalet fastställts till utgör ett golv för&lt;br&gt;kapitalbasen. Denna far sålunda aldrig gå ner under ett belopp som svarar&lt;br&gt;mot startkapitalet. Finansinspektionen skall återkalla en banks oktroj&lt;br&gt;respektive ett kreditmarknadsföretags eller ett värdepappersbolags&lt;br&gt;tillstånd om kapitalbasen understiger det uppställda kravet och bristen&lt;br&gt;inte täcks inom tre månader från det att den blev känd för företaget. I&lt;br&gt;kapitalbasen får även andra kapitalkomponenter än bundet eget kapital&lt;br&gt;räknas in (se avsnitt 8.3.1). Kravet på minsta kapitalbas kan således&lt;br&gt;tillgodoses med annat än bundet eget kapital, t.ex. kan fritt eget kapital&lt;br&gt;och vissa slag av lånekapital räknas in. Det finns också poster som ingår i&lt;br&gt;bundet eget kapital men som endast i begränsad utsträckning kan ingå i&lt;br&gt;kapitalbasen. Detta gäller t.ex. for uppskrivningsfonder, kumulativa&lt;br&gt;preferensaktier, förlagsinsatser och vissa grundfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraven på minsta startkapital och lägsta kapitalbas är reglerat i EG-&lt;br&gt;rätten. För banker och kreditmarknadsföretag finns bestämmelser i andra&lt;br&gt;banksamordningdirektivet (89/646/EEG) och för värdepappersbolag i&lt;br&gt;kapitalkravsdirektivet (93/6/EEG). I EG-rätten sammanfaller definitionen&lt;br&gt;av startkapital med vad som utgör primärt kapital enligt kapital-&lt;br&gt;täckningsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I ett finansiellt företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro kommer den viktigaste komponenten i primärt kapital&lt;br&gt;(aktiekapitalet, medlemsinsatsema eller grund- och reservfond) att vara&lt;br&gt;uttryckt i euro. Det är därför lämpligt att också kravet på minsta&lt;br&gt;kapitalbas är fastställt i euro om företaget har sin redovisning i denna&lt;br&gt;valuta. Det är också av vikt att byte av redovisningsvaluta till euro inte&lt;br&gt;blir ett sätt att få ner kravet på buffertkapital. Det bör därför ställas ett&lt;br&gt;särskilt krav på lägsta bundet eget kapital vid ingången av det första&lt;br&gt;räkenskapsåret med redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank, ett kreditmarknadsföretag eller ett värdepappersbolag bör vid&lt;br&gt;ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i euro ha ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bundet eget kapital som inte understiger det startkapital som krävs för att&lt;br&gt;påbörja verksamhet av det slag företaget bedriver. Kravet på minsta&lt;br&gt;kapitalbas bör räknas om till redovisningsvalutan. En omräkning bör&lt;br&gt;göras såväl vid byten från kronor till euro som omvänt från euro till&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten bör, som nyss framhållits, vara att ett byte från kronor&lt;br&gt;till euro kan leda till ett högre men aldrig till ett lägre krav på minsta&lt;br&gt;kapitalbas. Företagets krav på lägsta kapitalbas i kronor bör omräknas till&lt;br&gt;euro och jämföras med kravet på bundet eget kapital vid ingången av det&lt;br&gt;första räkenskapsåret med redovisning i euro. Efter bytet bör&lt;br&gt;kapitalbasen alltid minst uppgå till det största av dessa två belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återgår företaget till redovisning i kronor bör det krävas att&lt;br&gt;kapitalbasen minst uppgår till det största av dessa två belopp omräknat&lt;br&gt;till kronor. Omräkningen bör ske med den av Europeiska centralbanken&lt;br&gt;fastställda kursen den sista bankdagen under det sista räkenskapsåret med&lt;br&gt;redovisning i euro. En återgång till redovisning i kronor bör emellertid&lt;br&gt;inte kunna leda till ett lägre krav på kapitalbas än vad som gällde för&lt;br&gt;företaget när det tidigare redovisade i samma valuta. Det tidigare kravet&lt;br&gt;på kapitalbas i kronor bör därför gälla vid återgång till redovisning i&lt;br&gt;kronor, om det leder till ett högre kapitalkrav än en omräkning av det i&lt;br&gt;euro gällande kravet. Detsamma bör gälla om ett foretag återgår till att ha&lt;br&gt;sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om krav på lägsta bundet eget kapital efter bytet och&lt;br&gt;omräkning av kravet på lägsta kapitalbas bör tas in i den föreslagna lagen&lt;br&gt;om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag (se 6 och 7 §§ i&lt;br&gt;lagförslaget). I rörelselagarna bör föreskrivas att kapitalbasen aldrig far&lt;br&gt;understiga vad som krävdes i bundet eget kapital vid ingången av det&lt;br&gt;första räkenskapsåret med redovisning i euro (se förslagen till justeringar&lt;br&gt;i 2 kap. 9 § bankrörelselagen, i 4 kap. 1 § lagen om lagen om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet och i 5 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank eller ett kreditmarknadsföretag kan medges att ha ett&lt;br&gt;lägre bundet eget kapital än fem miljoner euro. Det bundna egna kapitalet&lt;br&gt;skall dock uppgå till lägst en miljon euro. En förutsättning för ett lägre&lt;br&gt;krav på startkapital är att balansomslutningen i den planerade&lt;br&gt;verksamheten inte överstiger etthundra miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse som anger gränsvärdet i kronor kan leda till&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter. En gräns i euro bör därför, som utredningen&lt;br&gt;funnit, tas in i respektive rörelselag (se slutbetänkandet s. 221 ff).&lt;br&gt;Remissinstanserna har inte invänt mot den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;gränsen om tolv miljoner euro. Den föreslagna nivån framstår som väl&lt;br&gt;avvägd. Förslaget bör alltså genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda bör justeringar göras i 1 kap. 4 § lagen om&lt;br&gt;medlemsbanker och i 2 kap. 4 § lagen om finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kreditmarknadsföretag gäller att kravet på lägsta kapitalbas höjs&lt;br&gt;om balansomslutningen under verksamhetstiden överstiger etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor. Om företaget har sin redovisning i euro bör även denna&lt;br&gt;gräns vara tolv miljoner euro. En bestämmelse om detta föreslås tas in&lt;br&gt;som ett nytt fjärde stycket i 4 kap. 1 § lagen om finansieringsverksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att dessa frågor kan komma att behandlas ytterligare&lt;br&gt;i samband med den översyn av startkapitalets omfattning som&lt;br&gt;förutskickats i en proposition om ny associationsrätt för bankaktiebolag&lt;br&gt;m.m. (se prop. 1997/98:166 s. 59).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3.3 Garantibelopp och solvensmarginal i försäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det införs bestämmelser om beräkning av premie-&lt;br&gt;och skadeindex i försäkringsbolag som har bytt redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bemyndigande för regeringen eller myndighet att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om omräkning av premie- och skadeindex införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inga ändringar i reglerna om&lt;br&gt;krav på minsta kapitalbas i försäkringsbolag (garantibelopp och&lt;br&gt;solvensmarginal) till följd av en möjlighet att redovisa i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag och bedömning: Överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens förslag och bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredarens&lt;br&gt;bedömning. Svenska Aktuarieföreningen har ansett att belopp i de&lt;br&gt;historiska tidsserier och jämförelsetal av betydelse för vissa solvensregler&lt;br&gt;som ffamräknats i kronor normalt bör kunna omräknas med en fast kurs&lt;br&gt;vid beräkningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Ett försäkringsbolag skall, utöver tillgångar som svarar&lt;br&gt;mot de försäkringstekniska avsättningarna, vid varje tidpunkt ha en&lt;br&gt;tillräcklig kapitalbas (se 1 kap. 8 a § försäkringsrörelselagen). Kapital-&lt;br&gt;basen far aldrig vara lägre än garantibeloppet. Kapitalbasen far inte heller&lt;br&gt;vara lägre än solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantibeloppet bestäms till olika belopp bestämda i euro beroende på&lt;br&gt;vilket slag av försäkringsrörelse som skall bedrivas. Solvensmarginalen&lt;br&gt;bestäms med hänsyn till verksamhetens art och omfattning enligt olika&lt;br&gt;regler för liv- och skadeförsäkringsrörelse. För livförsäkringsrörelse&lt;br&gt;bestäms solvensmarginalen i princip till fyra procent av premiereserven&lt;br&gt;samt vissa procentsatser relaterade till olika positiva risksummor (se&lt;br&gt;7 kap. 26 och 27 §§ försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skadeförsäkringsrörelse beräknas solvensmarginalen i princip med&lt;br&gt;utgångspunkt i vissa procentsatser av premier som bolaget mottagit under&lt;br&gt;föregående år samt vissa procentsatser av tidigare års ersättningar eller&lt;br&gt;avsättningar för försäkringsfall (se 7 kap. 23 och 25 §§ försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämmande av bl.a. minsta garantibelopp skall - till skillnad&lt;br&gt;från vad som gäller för kapitalbasen enligt kapitaltäckningslagen -&lt;br&gt;beloppet fastställas genom omräkning från euro till kronor enligt kursen&lt;br&gt;den sista dagen i närmast föregående oktober månad (se artikel 5 a i&lt;br&gt;första livförsäkringsdirektivet [79/267/EEG] och artikel 1 i rådets&lt;br&gt;direktiv av den 29 juni 1976 om ändring av direktiv 73/239/EEG om&lt;br&gt;samordning av lagar och andra författningar angående rätten att etablera&lt;br&gt;och driva verksamhet med annan direkt försäkring än livförsäkring&lt;br&gt;[76/580/EEG]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitalbasen far inräknas inbetalt aktie- eller garantikapital och&lt;br&gt;hälften av ännu ej inbetalt aktie- eller garantikapital. Vidare far inräknas&lt;br&gt;övrigt bundet eget kapital med avdrag för fond för orealiserade vinster. I&lt;br&gt;kapitalbasen far även inräknas obeskattade reserver samt, efter&lt;br&gt;Finansinspektionens medgivande, andra poster. För skadeförsäkrings-&lt;br&gt;rörelse gäller dessutom att anspråk på grund av uttaxering, med vissa&lt;br&gt;begränsningar, far räknas in i kapitalbasen. Detta gäller även om bolaget&lt;br&gt;inte har beslutat att uttaxering skall göras. Finansinspektionen far i ett&lt;br&gt;enskilt fall medge att andra poster än de som anges i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen, får ingå i kapitalbasen (se 7 kap. 22 och 24 §§&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inspektionen har utfärdat ett allmänt råd beträffande möjligheten att&lt;br&gt;räkna in förlagslån i kapitalbasen (se FFFS 1998:15).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viss andel av solvensmarginalen och garantibeloppet måste bestå av&lt;br&gt;aktiekapitalet eller annat bundet eget kapital (se 7 kap. 26 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen har meddelat föreskrifter och allmänna råd om&lt;br&gt;försäkringsbolags skyldighet att lämna solvensdeklaration (se&lt;br&gt;FFFS 1998:39 och FFFS 1997:30). Deklarationerna ligger till grund för&lt;br&gt;prövningen av försäkringsbolagens kapitalkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Kapitalkravet för&lt;br&gt;försäkringsbolag (garantibelopp och solvensmarginal) skall redan i dag&lt;br&gt;motsvara vissa belopp i euro. I de fall ett försäkringsbolag byter till euro&lt;br&gt;i redovisningen kan som utgångspunkt eget kapital och andra kapital-&lt;br&gt;basposter i balansräkningen upprättad i euro direkt ligga till grund för&lt;br&gt;prövningen av om kapitalbasen uppfyller lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de företag som redovisar i kronor kommer eget kapital och andra&lt;br&gt;poster alltjämt att bestämmas i kronor. För dessa företag kommer även i&lt;br&gt;fortsättningen ett genom omräkning från euro till kronor fastställt&lt;br&gt;kapitalkrav att gälla. Frågan om en reglering av tillämplig omräknings-&lt;br&gt;kurs i dessa fall finns det anledning att återkomma till i den översyn av&lt;br&gt;placeringsreglema m.m. som tidigare aviserats (se prop. 1998/99:87&lt;br&gt;s. 273).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En redovisning i euro aktualiserar vissa frågor om beräkningen av de&lt;br&gt;poster som får ingå i kapitalbasen som bör övervägas redan nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller möjligheten att i kapitalbasen beakta hälften av ej&lt;br&gt;inbetalt aktie- eller garantibelopp förutsätter bestämmelserna att en&lt;br&gt;registrering av aktiekapital eller garantibeloppet har skett (jfr prop.&lt;br&gt;1998/99:87 s. 412). Valutan som tillämpas vid registreringen av&lt;br&gt;aktiekapitalet respektive tillskottet av garantikapitalet blir därmed även&lt;br&gt;styrande för i vilken valuta återstående obetalt belopp beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av de allmänna regler som tidigare föreslagits skall&lt;br&gt;redovisningen och aktiekapitalet alltid vara i samma valuta. Några&lt;br&gt;särskilda problem vid beräkningen av ej inbetalt aktiekapital vid den&lt;br&gt;löpande prövningen av kravet på solvensmarginal torde därmed inte&lt;br&gt;uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordran på garantikapital i kronor får även utan någon särskilda&lt;br&gt;bestämmelse anses gälla att ej inbetalt garantibelopp skall värderas enligt&lt;br&gt;kursen vid beräkning av solvensmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anspråk på uttaxering som ännu inte har beslutats är inte av&lt;br&gt;beskaffenhet att kunna tas upp som tillgång i balansräkningen. Även här&lt;br&gt;kan den valuta som uttaxeringsvillkoren är bestämda i tillämpas vid&lt;br&gt;beräkningen av kapitalbasen. Uttaxeringsrättigheter bestämda i kronor&lt;br&gt;bör således, vid kontroll av om kapitalkravet i euro är uppfyllt, räknas om&lt;br&gt;till euro enligt kursen vid beräkningstillfället. Någon särskild bestäm-&lt;br&gt;melse behövs knappast for att detta skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också framhållas att bestämmelserna om solvensmarginal och&lt;br&gt;kapitalbasens sammansättning bygger på relationerna mellan olika poster&lt;br&gt;i kapitalbasen. Vid ett byte av redovisningsvaluta skall samtliga poster&lt;br&gt;räknas om med samma kurs (se avsnitt 5.6). Själva bytet av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta förändrar därför inte relationerna mellan olika poster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig alltså till utredningens bedömning att en&lt;br&gt;redovisning i euro för finansiella företag i huvudsak inte kräver några&lt;br&gt;ändringar i nuvarande solvensregler för försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om solvensmarginalen bygger emellertid på att&lt;br&gt;hänsyn i vissa fall tas till belopp för tidigare räkenskapsår. Ett skade-&lt;br&gt;försäkringsbolag som har sin redovisning i euro måste således, som&lt;br&gt;utredningen funnit, vid beräkning av premie- eller skadeindex räkna om&lt;br&gt;vissa belopp i kronor till euro (se slutbetänkandet s. 227 och 255).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga uppkommer då vilken omräkningskurs som skall tillämpas i de&lt;br&gt;fall då företaget har bytt redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Aktuarieföreningen har påtalat behovet av en enkel regel för&lt;br&gt;omräkning av tidsserier och jämförelsetal. Enligt föreningen bör&lt;br&gt;huvudregel vara att omräkning görs med en fast kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkning av äldre belopp är alternativen att tillämpa växelkursen&lt;br&gt;vid bytet eller den vid vaije beräkningstillfalle gällande växelkursen. Den&lt;br&gt;senare kursen ligger visserligen inte fast men torde inte heller medföra&lt;br&gt;några större beräkningstekniska problem. Det enda som behövs är en&lt;br&gt;justering av den ifrågavarande posten med hänsyn till kursutvecklingen&lt;br&gt;mellan bytet av redovisningsvaluta och beräkningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går för närvarande inte att i alla delar överblicka konsekvenserna&lt;br&gt;av respektive alternativ. Försiktigheten bjuder därför att beräkningen&lt;br&gt;görs enligt det alternativ som ger den största solvensmarginalen. En&lt;br&gt;bestämmelse om detta bör tas in i den nya lagen om byte av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta i finansiella företag (se 8 § i lagförslaget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsrörelselagen bör dock ge visst utrymme för en förenklad&lt;br&gt;beräkningsmetod. Finansinspektionen bör i det enskilda fallet kunna&lt;br&gt;medge att premie- och skadeindex beräknas enligt samma principer som&lt;br&gt;bolaget far tillämpa vid upprättandet av årsredovisningen. Därmed kan&lt;br&gt;det undvikas att olika principer i onödan behöver användas i&lt;br&gt;årsredovisningen och vid beräkningen av solvensmarginalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för att ett skadeförsäkringsbolag skall få beräkna&lt;br&gt;premie- eller skadeindex på ett sådant sätt bör kunna regleras genom&lt;br&gt;föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Ett särskilt bemyndigande som ger stöd för sådana&lt;br&gt;föreskrifter bör införas i den nya lagen om redovisning i euro för&lt;br&gt;finansiella företag (se 9 § i lagförslaget). I sammanhanget kan noteras att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns ett bemyndigande att meddela föreskrifter om livförsäkrings-&lt;br&gt;avsättningar i 7 kap. 2 § femte stycket försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3.4 Valutamatchnings- och andra placeringsfrågor i&lt;br&gt;försäkringsbolag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inga ändringar i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagens regler om valutamatchning eller i reglerna om placering&lt;br&gt;av skuldtäckningtillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i sak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte haft någon erinran mot utredarens&lt;br&gt;bedömning. Svenska Aktuarieföreningen har ansett att det är möjligt att&lt;br&gt;de mest likvida marknadsdominerade aktierna framdeles denomineras i&lt;br&gt;annan valuta än svenska kronor. För att inte begränsa försäkrings-&lt;br&gt;bolagens placeringsmöjligheter kan enligt föreningen ändringar i&lt;br&gt;nuvarande regler om valutamatchning vara befogade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I försäkringsrörelselagen finns placeringsregler för försäk-&lt;br&gt;ringsbolagets tillgångar. Reglerna innebär att bolaget skall inneha&lt;br&gt;tillgångar av viss beskaffenhet för att täcka de försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningarna (skuldtäckning). Reglerna innebär bl.a. begränsningar för&lt;br&gt;hur stor andel av tillgångarna som får vara aktier (tillgångsbegräns-&lt;br&gt;ningar) och hur stor andel som får vara hänförlig till en och samma&lt;br&gt;emittent (enhandsbegränsningar), se 7 kap. 9-10 c §§ försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglema gäller för belopp motsvarande försäkringstekniska&lt;br&gt;avsättningar. De försäkringstekniska avsättningarna klassificeras och&lt;br&gt;bestäms enligt rörelsereglema (se 7 kap. 1 och 2 §§ försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen). Dessa regler ligger även till grund för vad som tas upp som&lt;br&gt;försäkringstekniska avsättningar i årsredovisningen (se 4 kap. 9 §&lt;br&gt;ÅRFL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Placeringsreglema innebär också att skuldtäckningstillgångama skall&lt;br&gt;vara lokaliserade på visst sätt beroende av var risken är belägen&lt;br&gt;(skadeförsäkring) eller verksamheten bedrivs (livförsäkring). Om risken&lt;br&gt;eller livförsäkringsverksamheten bedrivs inom EES skall tillgångarna&lt;br&gt;finnas inom EES. Om risken finns eller verksamheten bedrivs utanför&lt;br&gt;EES skall tillgångarna finnas i Sverige. Finansinspektionen får medge&lt;br&gt;dispens från bestämmelserna (se 7 kap. 10 d § försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya försäkringsrörelsereglema ger utökade möjligheter att placera&lt;br&gt;tillgångar på ett friare sätt, dels att placera tillgångar utanför EES när&lt;br&gt;risken finns eller verksamheten bedrivs inom EES, dels att placera&lt;br&gt;tillgångarna utanför Sverige när risken finns eller verksamhet bedrivs&lt;br&gt;utom ESS. Som ett nytt grundläggande krav gäller dock att tillgångarna&lt;br&gt;är placerade på ett för försäkringstagarna betryggande sätt. Därmed avses&lt;br&gt;bl.a. att säkerställa att försäkringstagares förmånsrätt inte försämras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följd av en friare lokalisering av tillgångar (se nya 7 kap. 10 d § Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen och prop. 1998/99:87 s. 410).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar som används för skuldtäckning skall alltid placeras så att&lt;br&gt;risken för valutakursförluster begränsas (se 7 kap. 10 e § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen). De närmare bestämmelserna om högsta tillåtna valutakurs-&lt;br&gt;risk finns i Finansinspektionens föreskrifter (se FFFS 1998:38).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskrifterna skall försäkringstekniska skulder för åtaganden i&lt;br&gt;viss valuta motsvaras av tillgångar som är uttryckta eller utan risk för&lt;br&gt;valutakursförluster kan realiseras i denna valuta. Aktuella valutakurser&lt;br&gt;tillämpas vid den löpande värderingen. Effekterna av valutasäkring får&lt;br&gt;beaktas löpande under året. Vidare föreskrivs att för vaije valuta far&lt;br&gt;högst 20 procent av bolagets försäkringstekniska avsättningar för egen&lt;br&gt;räkning hänförliga till denna valuta skuldtäckas med tillgångar i andra&lt;br&gt;valutor. Enligt ett allmänt råd till 2 kap. 1§ FFFS 1998:38 bör&lt;br&gt;aktiekapitalet vara uttryckt i ett lands valuta, för att aktierna skall kunna&lt;br&gt;anses vara matchande i landets valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagreglerna och föreskrifterna om valutamatchning bygger på EG:s&lt;br&gt;försäkringsdirektiv. (En redogörelse för bestämmelserna finns i prop.&lt;br&gt;1994/95:184 s. 190-192).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid skuldtäckningen gäller särskilda beräkningsregler. Tillgångar far&lt;br&gt;beaktas endast till den del de överstiger belopp som gäldenären har att&lt;br&gt;fordra av bolaget. Tillgångarna skall som huvudregel värderas till&lt;br&gt;verkligt värde. Huvudregeln gäller för värdepapper emitterade av&lt;br&gt;koncern- eller intresseföretag, andra finansiella placeringstillgångar och&lt;br&gt;depåer hos återförsäkrare. Under vissa förutsättningar far dock&lt;br&gt;värdepapper värderas med utgångspunkt i anskaffningsvärdet. Övriga&lt;br&gt;tillgångar värderas enligt värderingsreglerna i 4 kap. ÅRFL. För aktier&lt;br&gt;och andelar i dotterföretag som far användas för skuldtäckning tillämpas&lt;br&gt;en genomsyn. Tillgångarna far inte värderas till högre värde än som gällt&lt;br&gt;för tillgångarna sammanlagt, med avdrag för bolagets skulder, om de ägts&lt;br&gt;direkt av försäkringsbolaget. Om dotterbolaget inte är helägt beaktas&lt;br&gt;endast så stor del som svarar mot aktieinnehavet (se 7 kap. 10 f§&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tillgångar som används för skuldtäckning skall antecknas i ett&lt;br&gt;register som vid varje tidpunkt utvisar de tillgångar som används för&lt;br&gt;skuldtäckning liksom tillgångarnas värde (se 7 kap. 11 § försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen). I sådana tillgångar har vissa försäkringstagare särskild&lt;br&gt;förmånsrätt (se 7 kap. 11 a § försäkringsrörelselagen och 4 a § förmåns-&lt;br&gt;rättslagen [1970:979]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Försäkringsbolagens placerings-&lt;br&gt;regler har en koppling till redovisningsreglerna. Regelsystemet är dock&lt;br&gt;inte utformat så att en redovisning i balansräkningen i euro med&lt;br&gt;automatik innebär att placeringsreglema skall tillämpas i euro. Det&lt;br&gt;behövs därför inga omedelbara lagändringar till följd av att försäkrings-&lt;br&gt;bolag skall kunna redovisa i euro. Huruvida en redovisning för skuld-&lt;br&gt;täckningsändamål kan begränsas till redovisningsvalutan eller om ett&lt;br&gt;företag som bytt redovisningsvaluta bör ange såväl euro och kronor i det&lt;br&gt;skuldtäckningsregister som ligger till grund för tillämpningen av&lt;br&gt;placeringsreglema bör regleras i Finansinspektionens föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detaljregler av sådant slag är redan i dag intagna i Finansinspektionens&lt;br&gt;föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga gäller vilken valuta som skall vara styrande vid&lt;br&gt;tillämpningen av valutamatchning. I EG:s regler står matchnings-&lt;br&gt;principen i centrum. EG uppställer som princip kravet att tillgångar som&lt;br&gt;svarar mot försäkringstekniska avsättningar till högst 20 procent får&lt;br&gt;motsvaras av tillgångar i annan valuta än den vari förpliktelsen skall&lt;br&gt;fullgöras. Konsekvensen blir att ett försäkringsbolag som enbart har&lt;br&gt;svenska åtaganden skall ha minst 80 procent av skuldtäcknings-&lt;br&gt;tillgångama i svenska kronor eller utländska tillgångar som i&lt;br&gt;kombination med en avgiven växelkursrisk kan betraktas som svensk&lt;br&gt;tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens mening skäl som talar emot att t.ex. aktier&lt;br&gt;i ett svenskt aktiebolag som i allt väsentligt äger i Sverige belägna&lt;br&gt;fastigheter, skall anses uttryckta i euro endast därför att bolaget har sin&lt;br&gt;redovisning och sitt aktiekapital i denna valuta. Dessa och liknande&lt;br&gt;frågor lämpar sig dock mindre väl för en reglering i lag utan bör som&lt;br&gt;hittills avgöras i tillsynspraxis med beaktande av EG:s regler. Regeringen&lt;br&gt;är därför inte heller beredd att nu ta ställning till den fråga om lättnader i&lt;br&gt;reglerna om valutamatchning som Aktuarieföreningen fört fram.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Rapportering till Riksbanken och Finansinspektionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inte någon ytterligare reglering&lt;br&gt;av företags skyldighet att lämna uppgifter till Riksbanken och&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Aktiesparares Riksförbund har anfört att&lt;br&gt;det är av stor vikt att Finansinspektionen från ett företag som har bytt till&lt;br&gt;redovisning i euro kan inhämta upplysningar i såväl kronor som euro.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser har inte kommenterat utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Efter anmodan av Riksbanken enligt 6 kap. 9 § lagen&lt;br&gt;(1988:1385) om Sveriges riksbank skall ett finansinstitut eller annat&lt;br&gt;företag som står under tillsyn av Finansinspektionen till Riksbanken&lt;br&gt;lämna de uppgifter som Riksbanken anser nödvändiga för att följa&lt;br&gt;utvecklingen på valuta- och kreditmarknadema eller övervaka betalnings-&lt;br&gt;systemets stabilitet. Riksbanken får utfärda närmare föreskrifter om&lt;br&gt;denna uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen ges i de olika rörelselagarna rätt att erhålla de&lt;br&gt;upplysningar om ett företags verksamhet som inspektionen begär (se&lt;br&gt;7 kap. 1 § bankrörelselagen, 5 kap. 1 § lagen om finansierings-&lt;br&gt;verksamhet, 11 kap. 1 § börslagen, 9 kap. 1 § lagen om kontoföring av&lt;br&gt;finansiella instrument, 6 kap. 1 § lagen om värdepappersrörelse, 19 kap.&lt;br&gt;3 § försäkringsrörelselagen, 67 § lagen om understödsföreningar och&lt;br&gt;39 § lagen om värdepappersfonder). I kapitaltäckningslagen finns också&lt;br&gt;bestämmelser om skyldighet för finansiella företagsgrupper och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;holdingföretag med blandad verksamhet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;Finansinspektionen, se 7 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksbankens eller Finansinspek-&lt;br&gt;tionens rätt att fa uppgifter är inte i lag begränsad till någon särskild&lt;br&gt;valuta. Denna rätt är inte heller beroende av i vilken valuta ett företag har&lt;br&gt;sin redovisning. För närvarande upprättas och inlämnas rapporter till&lt;br&gt;Riksbanken eller Finansinspektionen normalt i kronor. Det finns&lt;br&gt;emellertid inte något hinder mot att dessa uppgifter i stället infordras med&lt;br&gt;beloppen angivna i någon annan valuta än kronor. I ett företag som har&lt;br&gt;sin redovisning i euro kommer följaktligen upplysningar att kunna&lt;br&gt;inhämtas antingen i kronor, euro eller någon annan valuta. Myndig-&lt;br&gt;heterna kan också föreskriva enligt vilken växelkurs en post skall&lt;br&gt;omräknas. Det behövs därför inte någon ytterligare bestämmelse om&lt;br&gt;skyldigheten att lämna uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.5 Vissa insiderfrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Insiderlagen behöver inte ändras med&lt;br&gt;hänsyn till möjligheten att redovisa i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer i huvudsak med&lt;br&gt;regeringens (se slutbetänkandet s. 232).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Finansinspektionen har delat utredningens&lt;br&gt;uppfattning att ett byte av redovisningsvaluta inte inverkar på den&lt;br&gt;tidsperiod under vilket korttidshandelsförbudet gäller och att ett byte inte&lt;br&gt;i sig själv påverkar anmälningsskyldigheten. Inspektionen har också&lt;br&gt;särskilt kommenterat avgiftsberäkningen vid överträdelse av&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten eller förbudet mot korttidshandel. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har inte kommenterat utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: I insiderlagen (1990:1342) finns bestämmelser om bl.a.&lt;br&gt;skyldighet att lämna uppgifter om aktier och därmed jämställda&lt;br&gt;instrument (anmälningsskyldighet) och förbud mot att mot ersättning&lt;br&gt;avyttra sådana finansiella instrument inom tre månader från förvärvet&lt;br&gt;(korttidshandelsförbud). Utan hinder av korttidshandelsförbudet får&lt;br&gt;instrumenten överlåtas om kursen fallit under anskaffningskursen (se&lt;br&gt;7 b § första stycket 1 insiderlagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utredningen har gjort&lt;br&gt;bedömningen att intagandet av en bestämmelse i bolagsordningen om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara i euro inte innebär att en aktieägare vid ingången&lt;br&gt;av det första räkenskapsåret med redovisning i euro förvärvar aktier av&lt;br&gt;annat slag än de han tidigare innehade. Ett byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;ett aktiebolag inverkar därför inte på den tidsperiod under vilken&lt;br&gt;korttidshandelsförbudet gäller. Därav följer också, enligt utredningen, att&lt;br&gt;ett byte av redovisningsvaluta inte i sig själv utlöser anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 9 § insiderlagen. Regeringen gör samma bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av avgift för överträdelse av anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;eller korttidshandelsförbudet måste, som Finansinspektionen påpekat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning som utgått i annan valuta än i kronor räknas om eftersom&lt;br&gt;avgiften skall fastställas i kronor. Vid förvärv och överlåtelser kan redan&lt;br&gt;i dag ersättningen utgå i annan valuta än i kronor. Ersättningen behöver&lt;br&gt;inte ens vara bestämd i pengar utan kan t.ex. utgå i form av aktier i det&lt;br&gt;förvärvande bolaget. De tillämpningsproblem som kan uppkomma till&lt;br&gt;följd av att aktier uttryckta i euro ges ut är således inte nya. Detsamma&lt;br&gt;gäller den av inspektionen uppmärksammade frågan hur undantaget i&lt;br&gt;7 b § första stycket 1 insiderlagen skall tillämpas, om handel och&lt;br&gt;notering är i annan valuta än kronor eller om förvärv och efterföljande&lt;br&gt;överlåtelse har gjorts mot ersättning i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insiderlagen är för närvarande föremål för översyn inom&lt;br&gt;Finansdepartementet. De av inspektionen uppmärksammade frågorna är,&lt;br&gt;om än väsentliga, inte främst kopplade till i vilken valuta bolaget har sitt&lt;br&gt;aktiekapital. I den mån det behövs klarlägganden bör därför dessa&lt;br&gt;lämpligen göras inom ramen för den allmänna översynen. Regeringen är&lt;br&gt;därför inte beredd att nu föreslå någon ändring i insiderlagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Hanteringen av skatter, avgifter och statistik &lt;sup&gt;Prop 1999/2000:23&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkning för skatteändamål&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;9.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Schabloniserad omräkning eller dubblerad bokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga uppgifter för beskattningsändamål&lt;br&gt;skall till sina belopp anges i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstskatten, mervärdesskatten och reklamskatten införs ett&lt;br&gt;schabloniserat omräkningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag,&lt;br&gt;dock med undantaget att utredningen inte föreslår något schabloniserat&lt;br&gt;omräkningsförfarande för reklamskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett antal näringslivsorganisationer (bl.a.&lt;br&gt;Näringslivets skattedelegation och Föreningen Auktoriserade Revisorer&lt;br&gt;FAR) samt Bokföringsnämnden och Närings- och teknikutvecklingsverket&lt;br&gt;anser att deklaration i euro bör tillåtas. Om detta inte tillåts bör ett&lt;br&gt;schabloniserat omräkningsförfarande införas. Näringslivets skatte-&lt;br&gt;delegation anför också att även omsättningsbaserade punktskatter bör&lt;br&gt;omfattas av det schabloniserade omräkningsforfarandet. Uppfattningen&lt;br&gt;att ett schabloniserat omräkningsförfarande bör införas delas av samtliga&lt;br&gt;remissinstanser som yttrat sig i frågan utom Riksskatteverket, LO (som&lt;br&gt;avstyrker hela förslaget) och Aktiespararnas riksförbund. Riks-&lt;br&gt;skatteverket avstyrker omräkningsmodellen både vad gäller inkomst-&lt;br&gt;skatten och mervärdesskatten och anser att det måste krävas att varje&lt;br&gt;enskild transaktion räknas om löpande. Verket anser att förslaget om ett&lt;br&gt;schabloniserat omräkningsförfarande vilar på ett osäkert underlag och att&lt;br&gt;det finns färdiga lösningar på marknaden för att hantera mer än en valuta.&lt;br&gt;Vidare hävdas att motsvarande danska regler bygger på att varje&lt;br&gt;transaktion skall omräknas till kronor. LO anser att det framstår som att&lt;br&gt;företagen kan klara av att bära de ökade redovisningskostnader som kan&lt;br&gt;uppstå om de bedömer vinsterna av att ha två redovisningsvalutor som&lt;br&gt;tillräckligt stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inkomst- och mervärdesskatte-&lt;br&gt;deklarationema grundar sig till stor del på företagens bokföring.&lt;br&gt;Eftersom bokföringen hittills endast har fatt ske i kronor har det inte&lt;br&gt;funnits behov av någon särskild lagreglering om att deklarationerna&lt;br&gt;också skall göras i kronor. I och med att företagen nu tillåts att ha sin&lt;br&gt;bokföring i euro så ändras detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tilläggsdirektiven till utredningen angavs att en utgångspunkt for det&lt;br&gt;fortsatta utredningsarbetet skulle vara att deklaration av samtliga skatter&lt;br&gt;och avgifter skall ske i svenska kronor. Regeringen har inte ändrat&lt;br&gt;uppfattning i denna fråga. Ett deklarationsförfarande i euro skulle kräva&lt;br&gt;omfattande och kostsamma systemanpassningar hos Riksskatteverket.&lt;br&gt;Vidare skulle ett antal skattefrågor behöva utredas närmare. Regeringen&lt;br&gt;är därför för närvarande inte beredd att pröva frågan om deklarationer i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro. För att ingen oklarhet skall råda bör det uttryckligen lagregleras att ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;deklarationer m.m. skall vara i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då uppkommer frågan om företagen skall vara skyldiga att ha&lt;br&gt;dubblerad redovisning på så sätt att varje transaktion bokförs i både euro&lt;br&gt;och kronor eller om det går att acceptera att deklarationsuppgifterna&lt;br&gt;räknas om från euro till kronor på ett mer eller mindre schabloniserat&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om man skulle välja en modell där samtliga transaktioner bokförs i&lt;br&gt;både euro och kronor skulle en näraliggande lösning vara att - som LO&lt;br&gt;har föreslagit - över huvud taget inte tillåta att företagen har sin officiella&lt;br&gt;bokföring i euro. Bokföringen skulle även i framtiden vara i kronor och&lt;br&gt;sedan står det den som så önskar fritt att även bokföra alla transaktioner i&lt;br&gt;euro eller någon annan valuta. Detta är tillåtet redan i dag. Det är&lt;br&gt;naturligtvis även tillåtet att låta revisorn granska den parallellt förda&lt;br&gt;bokföringen och att upprätta en handling som motsvarar den vanliga&lt;br&gt;årsredovisningen och låta publicera den, dock inte under benämningen&lt;br&gt;&amp;quot;Årsredovisning&amp;quot;. Såvitt regeringen känner till finns det emellertid inget&lt;br&gt;företag som - förutom den vanliga årsredovisningen - också publicerar&lt;br&gt;en ”årsredovisning” som den skulle ha sett ut om samtliga transaktioner&lt;br&gt;hade bokförts i en främmande valuta. Det är i alla fall en indikation på att&lt;br&gt;kostnaderna och merarbetet for detta överstiger nyttan för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skulle emellertid kunna hävdas att det finns ett intresse för&lt;br&gt;företagen att ha sin officiella bokföring i euro och samtidigt bokföra&lt;br&gt;samtliga transaktioner i kronor för skatteändamål. Till bokslutet i kronor&lt;br&gt;skulle nämligen inte samtliga noter och övriga tilläggsupplysningar&lt;br&gt;behöva tas med. Det skattemässiga kronbokslutet skulle alltså bli något&lt;br&gt;mindre omfattande än den officiella årsredovisningen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen gjorde bedömningen att dubblerad bokföring är en mycket&lt;br&gt;betungande och dyr lösning och att det kunde ifrågasättas om något&lt;br&gt;företag skulle börja tillämpa sådan. Enligt bedömningen skulle bokföring&lt;br&gt;i euro förutsätta en schabloniserad omräkning till kronor för skatte-&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna inställning har kritiserats av Riksskatteverket. Verket har hävdat&lt;br&gt;att schabloniserad omräkning enligt utredningens modell skulle leda till&lt;br&gt;ett materiellt felaktigt resultat och inbjuda till icke acceptabel&lt;br&gt;skatteplanering. Man har i stället förespråkat att ett fortsatt utrednings-&lt;br&gt;arbete bedrivs för att ta fram en omräkningsmodell som innebär att vaije&lt;br&gt;enskild transaktion skall räknas om till kronor. En sådan modell skulle i&lt;br&gt;princip förutsätta en dubblerad bokföring på så sätt att vaije transaktion&lt;br&gt;bokförs både i euro och kronor. Verket menar emellertid - med&lt;br&gt;hänvisning till Skattemyndigheten i Malmö - att utredningen har&lt;br&gt;överdrivit farhågorna för de kostnadsökningar som bedöms uppkomma&lt;br&gt;för företagen och att det torde vara ett relativt hanterbart problem for&lt;br&gt;företagen att lägga upp sin bokföring så att vaije enskild transaktion&lt;br&gt;automatiskt med hjälp av ADB kan räknas om från euro till kronor. Till&lt;br&gt;stöd för detta påstående anförs att det på marknaden finns fardiga&lt;br&gt;lösningar för att hantera mer än en valuta i den löpande bokföringen.&lt;br&gt;Som ytterligare stöd för sin uppfattning har verket hävdat att de danska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna för bokföring i euro förutsätter att omräkning skall ske för varje&lt;br&gt;transaktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom utredningen inte närmare undersökte vilka flervalutasystem&lt;br&gt;som finns för bokföring och hur dessa fungerar har Finansdepartementet&lt;br&gt;genom underhandskontakter försökt bringa klarhet i frågan. Det uttalade&lt;br&gt;syftet med kontakterna har varit att ta reda på om det finns system där det&lt;br&gt;är lätt att parallellt bokföra samma transaktion i två olika valutor och ta&lt;br&gt;fram bokslut i båda valutorna. Undersökningen gör inte anspråk på att&lt;br&gt;vara en fullständig genomgång av de flervalutasystem som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid dessa underhandskontakter har det framkommit att det finns&lt;br&gt;åtminstone ett redovisningssystem på marknaden som medger parallell&lt;br&gt;bokföring och rapportering i olika valutor. Även om detta bokförings-&lt;br&gt;system medger parallell bokföring så skapar det merarbete för&lt;br&gt;användaren. Vissa dagliga transaktioner utförs nämligen i båda valutorna&lt;br&gt;och bokslutsarbetet måste bedrivas för vaije valuta för sig. Systemet är&lt;br&gt;inte heller uppbyggt så att det uppfyller kraven på fullständig mervärdes-&lt;br&gt;skatteredovisning i kronor när bokföringsvalutan är euro. Det är också så&lt;br&gt;att det skulle te sig kostsamt för de företag som inte har systemet i dag att&lt;br&gt;byta system endast för att kunna ha en parallell bokföring. Även de&lt;br&gt;företag som redan har systemet skulle fa kostnader för de omfattande&lt;br&gt;ändringar som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom detta system finns det naturligtvis ytterligare flervalutasystem&lt;br&gt;på marknaden. Det har exempelvis framkommit att det inom banksektorn&lt;br&gt;finns mycket väl utvecklade flervalutasystem. Ett av dessa system&lt;br&gt;medger bokföring i samtliga valutor på så sätt att samtliga transaktioner&lt;br&gt;bokförs i huvudbok och reskontra i originalvalutan och förses med en&lt;br&gt;kod som markerar vilken valuta det är fråga om. En dollartransaktion&lt;br&gt;bokförs alltså till sitt belopp i USD och kodas så att det framgår att&lt;br&gt;beloppet avser dollar. För närvarande är rapporteringsvalutan naturligtvis&lt;br&gt;kronor men det skulle gå att i stället ta fram rapporter i euro (eller någon&lt;br&gt;annan valuta). Detta förutsätter dock att man har bestämt sig för det när&lt;br&gt;det aktuella räkenskapsåret börjar. Det går däremot inte att - med&lt;br&gt;nuvarande system - parallellt ta fram rapporter i både kronor och euro.&lt;br&gt;En sådan lösning skulle kräva omfattande och kostsamma&lt;br&gt;systemanpassningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har departementet upplysts om att Sveriges Industriförbund har&lt;br&gt;diskuterat frågan om parallell bokföring i sin redovisningsgrupp där det&lt;br&gt;ingår representanter för ett flertal stora företag. Intresset av att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta har då visat sig vara stort men parallell bokföring i&lt;br&gt;euro och kronor är inte något alternativ. Om det uppställs krav på sådan&lt;br&gt;kommer man inte att byta redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån dessa informationer gör regeringen följande bedömning. Om&lt;br&gt;inte bokföringssystemet kan hantera parallell bokföring och rapportering&lt;br&gt;i dubbla valutor, innebär dubblerad bokföring att samtliga transaktioner&lt;br&gt;måste registreras två gånger; en gång till sitt belopp i euro och en gång&lt;br&gt;till sitt belopp i kronor. Sådan dubblerad bokföring skulle emellertid inte&lt;br&gt;enbart medföra att själva registreringsarbetet fördubblas. Om samma&lt;br&gt;transaktion bokförs två gånger kan man mycket väl tänka sig att en&lt;br&gt;transaktion bokförs på ett felaktigt sätt i kronbokföringen utan att samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fel görs i eurobokföringen. Eftersom dubblerad bokföring också skulle&lt;br&gt;fördubbla antalet möjliga felkällor är det därför sannolikt att arbetet med&lt;br&gt;avstämning av konton skulle öka markant. Även för övriga arbetsmoment&lt;br&gt;i bokföringsprocessen (upprättande av bokföringsorder, bokslut m.m.)&lt;br&gt;skulle arbetet öka dramatiskt och sannolikt i många fall mer än&lt;br&gt;fördubblas. Dubblerad bokföring utan ett fungerande flervalutasystem&lt;br&gt;skulle skapa så mycket merarbete för företagen att det förefaller&lt;br&gt;osannolikt att något enda företag skulle börja tillämpa sådan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att dubblerad bokföring över huvud taget på allvar skall kunna&lt;br&gt;diskuteras som ett alternativ måste det därför finnas ett bokföringssystem&lt;br&gt;som medger parallell bokföring och rapportering i två valutor. Såvitt&lt;br&gt;regeringen kan bedöma finns det emellertid inte något system på&lt;br&gt;marknaden som klarar av dubblerad bokföring i euro och kronor (där&lt;br&gt;kronor är en parallell rapporteringsvaluta) utan problem. Regeringen&lt;br&gt;delar därför inte Riksskatteverkets uppfattning att det är ett relativt&lt;br&gt;hanterbart problem för företagen att lägga upp sin bokföring så att vaije&lt;br&gt;enskild transaktion automatiskt med hjälp av ADB kan räknas om från&lt;br&gt;euro till kronor och att det på marknaden finns färdiga lösningar som&lt;br&gt;klarar detta. Utifrån tillgänglig information bedömer regeringen i stället&lt;br&gt;att dubblerad redovisning i euro och kronor för närvarande inte är ett&lt;br&gt;realistiskt alternativ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av Riksskatteverkets remissvar framgår inte vilken grund verket har&lt;br&gt;för uppfattningen att befintliga flervalutasystem för bokföring utan större&lt;br&gt;problem medger automatisk omräkning från euro till kronor.&lt;br&gt;Uppfattningen synes främst grunda sig på svaren på fråga 17 i den enkät&lt;br&gt;som utredningen skickade ut (se avsnitt 5.3). Vissa av svaren på denna&lt;br&gt;fråga skulle nämligen kunna tolkas som att företag (som har ett&lt;br&gt;flervalutasystem) utan problem skulle kunna bokföra samma transaktion&lt;br&gt;parallellt i euro och kronor. Frågan löd:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Ert företag måste använda både svenska kronor och euro i den löpande&lt;br&gt;bokföringen, vilka investeringsutgifter respektive årliga merkostnader skulle detta&lt;br&gt;medföra?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan tyvärr bara konstateras att frågan är dubbeltydig och att svaren&lt;br&gt;därför måste tolkas med stor försiktighet. Utredningen torde ha avsett att&lt;br&gt;frågan skulle tolkas så att den gällde kostnader för parallellbokföring i&lt;br&gt;kronor och euro samt att rapporter skulle kunna genereras i båda&lt;br&gt;valutorna. Den kan emellertid lika gärna tolkas så att den inte avser&lt;br&gt;frågan om parallellbokföring av samtliga transaktioner utan bara att&lt;br&gt;redovisningssystemet skall kunna hantera transaktioner i kronor och&lt;br&gt;euro. Eftersom samtliga flervalutasystem i princip torde kunnä hantera&lt;br&gt;transaktioner i kronor och euro utan större problem skulle man svara att&lt;br&gt;det blir låga kostnader om man tolkar frågan på det senare sättet&lt;br&gt;samtidigt som man mycket väl skulle kunna lämna ett annat svar om man&lt;br&gt;tolkade frågan på det förra sättet. Mot denna bakgrund tillmäter&lt;br&gt;regeringen inte enkätsvaren på denna fråga någon avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ytterligare stöd för sin uppfattning att det är enkelt att parallellt&lt;br&gt;bokföra i euro och kronor har Riksskatteverket hävdat att de danska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna för bokföring i euro förutsätter att omräkning skall ske för vaije&lt;br&gt;transaktion. Det förhåller sig också så att den danska bokföringslagen har&lt;br&gt;ett sådant innehåll. Den danska regeringen överväger emellertid om&lt;br&gt;någon form av schabloniserad omräkning bör tillåtas för inkomstskatten.&lt;br&gt;För mervärdesskatten är sådan redan tillåten (se nedan avsnitt 9.1.2). Inte&lt;br&gt;heller detta utgör därför något starkt stöd för att uppställa krav på&lt;br&gt;dubblerad bokföring i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis anser regeringen att det inte tycks finnas något&lt;br&gt;flervalutasystem på marknaden som enkelt medger parallell bokföring&lt;br&gt;och rapportering i euro och kronor. Även om det skulle finnas något&lt;br&gt;sådant system är det emellertid inte realistiskt att tro att något företag&lt;br&gt;skulle byta bokföringssystem bara för att kunna införa parallell bokföring&lt;br&gt;eftersom ett systembyte är både komplicerat och dyrt. Ovan har&lt;br&gt;regeringen slagit fast att deklarationer även i framtiden skall lämnas i&lt;br&gt;kronor. Detta leder i sin tur antingen till att företagen över huvud taget&lt;br&gt;inte bör få möjlighet att ha euro som bokföringsvaluta eller till att ett&lt;br&gt;schabloniserat omräkningsförfarande bör införas för beskattningen. En&lt;br&gt;lagstiftning som medger att företagen byter redovisningsvaluta men där&lt;br&gt;det ställs krav på att vaije transaktion måste räknas om till kronor för&lt;br&gt;skatteändamål tycks poänglös. I avsnitt 5.3 har regeringen ansett att det&lt;br&gt;är klarlagt att företagen kan ha ett stort behov av att få byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta och att en sådan möjlighet bör införas. Slutsatsen att&lt;br&gt;möjligheten till byte av redovisningsvaluta bör införas bygger emellertid&lt;br&gt;på att ett schabloniserat omräkningsförfarande införs för beskattningen&lt;br&gt;och att ett sådant kan konstrueras på ett godtagbart sätt för såväl det&lt;br&gt;allmänna som för företagen. I det följande redogörs för hur omräknings-&lt;br&gt;förfarandet bör konstrueras. Det schabloniserade omräkningsförfarandet&lt;br&gt;bör gälla samtliga skatter där det råder ett starkt samband mellan&lt;br&gt;bokföringen och beskattningen, dvs. inkomstskatten, mervärdesskatten&lt;br&gt;och reklamskatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.2 Principerna för omräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För inkomstskatten skall följande gälla. Inom&lt;br&gt;det kopplade området är bokföringens eurobelopp utgångspunkt för&lt;br&gt;beskattningen. Inom det icke kopplade området är transaktionernas&lt;br&gt;värde i kronor (oavsett transaktionsvalutan) utgångspunkt för&lt;br&gt;beskattningen. Balansräkningen skall räknas om till kronor enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs och resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs.&lt;br&gt;Den differens som uppkommer på grund av att årets vinst skall räknas&lt;br&gt;om till genomsnittskurs och övriga poster i balansräkningen till&lt;br&gt;balansdagskurs skall inte resultatföras utan enbart noteras i den&lt;br&gt;omräknade balansräkningen som en korrigeringspost. Det omräknade&lt;br&gt;resultatet skall vara utgångspunkt för inkomstberäkningen i&lt;br&gt;deklarationen och de skattemässiga justeringarna skall göras i kronor.&lt;br&gt;För mervärdesskatten och reklamskatten skall gälla att omräkning&lt;br&gt;skall ske enligt redovisningsperiodens genomsnittskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag med ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000.23&lt;br&gt;undantag för att utredningen inte föreslår någon särskild ordning för&lt;br&gt;reklamskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Nästan samtliga som har yttrat sig är positiva till&lt;br&gt;modellen även om kritik framförs på enstaka punkter. Riksskatteverket&lt;br&gt;avstyrker modellen och anser att den har oacceptabla brister och leder till&lt;br&gt;praktiska hanteringsproblem. Modellens enkelhet bygger på det&lt;br&gt;nuvarande sambandet mellan redovisning och beskattning. Verket anser&lt;br&gt;att en ökad frikoppling skulle medföra att den valda metoden leder till&lt;br&gt;ökad komplexitet och till merarbete för företagen och även för&lt;br&gt;skatteförvaltningen. Gränsdragning mellan det kopplade och icke&lt;br&gt;kopplade området är inte heller klar i alla delar, bl.a. behövs ett&lt;br&gt;klarläggande beträffande finansiella företags lager. Modellen ger inte ett&lt;br&gt;rättvisande resultat om företaget har fa transaktioner per år och&lt;br&gt;valutakursen svänger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kapitalvinstbeskattning av tillgångar i det icke kopplade&lt;br&gt;området anser Riksskatteverket dessutom att det kan uppkomma att&lt;br&gt;likartade transaktioner ger upphov till stora skillnader i skatt mellan&lt;br&gt;företag med olika redovisningsvaluta. Vidare anser verket att modellen&lt;br&gt;öppnar för manipulation och skatteplanering vilket medför att&lt;br&gt;skattemyndigheternas kontrollarbete försvåras och leder till ett ökat antal&lt;br&gt;tvister. För det kopplade området förordar verket att ett fortsatt&lt;br&gt;utredningsarbete bedrivs med inriktning på att hitta en omräkningsmodell&lt;br&gt;där omräkning sker transaktion för transaktion. Verket accepterar att&lt;br&gt;kronor är utgångspunkt för beskattningen inom det icke kopplade&lt;br&gt;området. När det gäller mervärdesskatt hänvisar verket till de regler som&lt;br&gt;gäller i Danmark och som innebär att den skattskyldige far binda sig för&lt;br&gt;att under två år antingen tillämpa leveransdagens kurs eller&lt;br&gt;genomsnittskursen. Vidare påpekar verket att beskattningsunderlaget för&lt;br&gt;reklamskatten är knutet till företagets intäktsredovisning och att om ett&lt;br&gt;företag, som har sin bokföring i euro, skall kunna redovisa punktskatt i&lt;br&gt;kronor utan ett omräkningssystem måste det ställas krav på att företaget&lt;br&gt;har en sidoordnad bokföring i kronor, där det för varje&lt;br&gt;redovisningsperiod framgår skattepliktig kvantitet och/eller fakturerad&lt;br&gt;punktskatt i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även LO avstyrker förslaget om schabloniserat omräkningsförfarande&lt;br&gt;och anför att det är negativt att skatteintäkterna från de euroredovisande&lt;br&gt;företagen kommer att variera och att vinstbeskattningen inte längre blir&lt;br&gt;entydig och klar. Bokföringsnämnden anser att den valda modellen i&lt;br&gt;praktiken ställer stora krav på företag att hålla sig informerade om&lt;br&gt;detaljerade omräkningsregler och att den medför redovisningsmässiga&lt;br&gt;olägenheter. Nämnden anser dock att det är rimligt att anta att de största&lt;br&gt;börsföretagen som i ett inledningsskede har ett omedelbart behov av att&lt;br&gt;få redovisa i euro har ekonomiska resurser att hantera olägenheterna.&lt;br&gt;Nämnden tillstyrker modellen trots dess uppenbara nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Bakgrund:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstbeskattningen gäller att Sverige har ett långtgående samband&lt;br&gt;mellan redovisning och beskattning. Huvudregeln är att den&lt;br&gt;skattemässiga inkomstberäkningen skall göras på grundval av&lt;br&gt;bokföringen om inget annat särskilt är angivet i lagstiftningen. Detta&lt;br&gt;medför att samma värde skall gälla vid bokföring och beskattning för&lt;br&gt;bl.a. varulager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar&lt;br&gt;samt att flertalet intäkter och kostnader i rörelsen är skattepliktiga&lt;br&gt;respektive avdragsgilla. Undantag från principen om samma regler vid&lt;br&gt;redovisning och beskattning anges särskilt. Ofta talar man om det område&lt;br&gt;där det råder samband som ”det kopplade området”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De främsta områden där det inte råder samband (det icke kopplade&lt;br&gt;området) är fastigheter och värdepapper (dock inte såvitt avser företag&lt;br&gt;som bedriver handel med fastigheter respektive värdepapper). För dessa&lt;br&gt;tillgångsslag gäller att de avskrivningar, nedskrivningar och uppskriv-&lt;br&gt;ningar som görs i bokföringen skall återföras till beskattning i deklara-&lt;br&gt;tionen och ersättas med de avskrivningar m.m. som är uttryckligen&lt;br&gt;tillåtna enligt skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till deklarationen skall den skattskyldige bifoga uppgifter om samtliga&lt;br&gt;resultat- och balansräkningsposter (2 kap. 19 § lagen 1990:325 om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK). Detta görs i ett speciellt&lt;br&gt;standardiserat räkenskapsutdrag (SRU-schema). Finansiella företag skall&lt;br&gt;i stället bifoga sin årsredovisning (2 kap. 20 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskattningsbara vinsten (inkomst av näringsverksamhet)&lt;br&gt;beräknas sedan genom att man utgår från den redovisade vinsten enligt&lt;br&gt;bokföringen och gör justeringar med avseende på de icke skattepliktiga&lt;br&gt;intäkter respektive icke avdragsgilla kostnader som finns med i det&lt;br&gt;bokförda resultatet samt de skattepliktiga intäkter respektive avdragsgilla&lt;br&gt;kostnader som inte finns med i det bokförda resultatet. Dessa poster&lt;br&gt;brukar kallas för ”skattemässiga justeringar”. När alla skattemässiga&lt;br&gt;justeringar har gjorts har man nått fram till den skattepliktiga inkomsten&lt;br&gt;av näringsverksamhet. De skattemässiga justeringarna kan därför sägas&lt;br&gt;fungera som en brygga mellan det kopplade och det icke kopplade&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatten är en skatt som är avsedd att träffa konsumtionen.&lt;br&gt;Grundprincipen är att de led som föregår slutkonsumenten inte skall fa&lt;br&gt;några kostnader för mervärdesskatten; vad säljaren betalar in, och&lt;br&gt;debiterar kunden som utgående skatt, skall motsvara vad kunden drar av&lt;br&gt;som ingående skatt (under förutsättning att någon avdragsbegränsning&lt;br&gt;inte gäller). Detta medför att det inte skall uppkomma några differenser&lt;br&gt;mellan in- och utbetalningar av mervärdesskatt som staten eller de&lt;br&gt;skattskyldiga kan vinna eller förlora på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För mervärdesskatten liksom för inkomstskatten råder ett nära&lt;br&gt;samband mellan redovisningen i bokföringen och beskattningen.&lt;br&gt;Beloppet som skall redovisas i deklarationen som utgående eller&lt;br&gt;ingående skatt tas normalt direkt från bokföringen, eftersom posterna där&lt;br&gt;anges i kronor. Om fakturering skett i utländsk valuta sker i dag en&lt;br&gt;omräkning i samband med faktureringen och skattebeloppet anges i&lt;br&gt;kronor på fakturan. Efter en övergång till bokföring i euro kan inte det&lt;br&gt;belopp som skall deklareras tas direkt från bokföringen. En omräkning&lt;br&gt;till kronor måste ske för deklarationsändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De svenska punktskatterna är vanligtvis uppbyggda efter principen att&lt;br&gt;skatt utgår på viss kvantitet, vikt, volym eller annan enhet.&lt;br&gt;Beskattningsunderlaget behöver därför inte vara knutet till företagets&lt;br&gt;intäktsredovisning. Ett undantag är dock reklamskatten, där beskattnings-&lt;br&gt;värdet utgörs av vederlaget. Enligt lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam tas skatt ut för annons som är avsedd att&lt;br&gt;offentliggöras inom landet och för reklam som är avsedd att spridas inom&lt;br&gt;landet i annan form än annons. Skatteplikt föreligger för annons som&lt;br&gt;avser reklam och för annan annons för vilken vederlag tas ut.&lt;br&gt;Skattskyldig är den som yrkesmässigt offentliggör reklam eller annons.&lt;br&gt;Vidare är den skattskyldig som i yrkesmässig verksamhet distribuerar&lt;br&gt;annonsblad som förts in till landet utan att reklamskatt betalats vid&lt;br&gt;införseln. Skattesatsen är för annons i allmän nyhetstidning fyra procent&lt;br&gt;av beskattningsvärdet och i övriga fall elva procent av beskattnings-&lt;br&gt;värdet. Beskattningsvärdet utgörs av vederlaget exklusive reklamskatt&lt;br&gt;eller annan statlig skatt eller avgift. I fråga om periodisk publikation som&lt;br&gt;har karaktär av dagspress, populärpress eller fackpress föreligger&lt;br&gt;redovisningsskyldighet för reklamskatt endast om det sammanlagda&lt;br&gt;beskattningsvärdet av publikationens annonser för beskattningsår&lt;br&gt;överstiger 60 000 kronor. I övriga fall föreligger redovisningsskyldighet&lt;br&gt;om det sammanlagda beskattningsvärdet för helt beskattningsår&lt;br&gt;överstiger 20 000 kronor. Till den som redovisat skatt för annonser i&lt;br&gt;annan självständig periodisk publikation än annonsblad återbetalas för&lt;br&gt;varje helt beskattningsår så stor del av den erlagda skatten som svarar&lt;br&gt;mot en skattepliktig omsättning om högst 12 miljoner kronor för&lt;br&gt;dagspress och högst 6 miljoner kronor för annan press. Beskattnings-&lt;br&gt;myndighet är Skattemyndigheten i Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag:&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Kriterier på omräkningsmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 9.1.1 slogs fast att deklarationer även framdeles skall lämnas i&lt;br&gt;kronor och att ett schabloniserat omräkningsförfarande skall införas. Då&lt;br&gt;uppkommer frågan om hur omräkningsförfarandet bör konstrueras.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen ansåg att vissa krav borde ställas på den valda modellen.&lt;br&gt;Enligt dessa bör omräkningsmetoden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara enkel att tillämpa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ge ett rättvisande resultat och inte systematiskt över- eller under-&lt;br&gt;värdera vinsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vara sådan att de skattskyldiga inte kan manipulera den beskattnings-&lt;br&gt;bara vinsten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medföra att foretag med identiska transaktioner beskattas lika&lt;br&gt;oberoende av redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att omräkningsmodellen i&lt;br&gt;princip bör uppfylla dessa krav. Som utredningen påpekade är emellertid&lt;br&gt;kraven delvis motstridiga. Det är framför allt punkterna 1 och 4 som är&lt;br&gt;svåra att förena. Om man vill ha ett enkelt system så riskerar man att&lt;br&gt;företag med identiska transaktioner inte kommer att betala lika mycket i&lt;br&gt;skatt. Om man däremot kräver att företag med identiska transaktioner&lt;br&gt;också skall betala exakt lika mycket i skatt blir systemet med&lt;br&gt;nödvändighet mycket komplicerat. I praktiken torde ett sådant krav&lt;br&gt;medföra någon form av dubblerad bokföring. Utredningen ansåg att&lt;br&gt;denna konflikt borde lösas på så sätt att kravet på enkelhet får ta över&lt;br&gt;kravet på ”millimeterrättvisa”. Denna uppfattning stöds av samtliga&lt;br&gt;remissinstanser som har yttrat sig i frågan utom Riksskatteverket. Även&lt;br&gt;regeringen delar utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräkningsmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inkomstskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen rekommenderade en omräkningsmetod vars huvuddrag kan&lt;br&gt;beskrivas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstskatten skall gälla att balans- och resultaträkning räknas&lt;br&gt;om till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och resultat-&lt;br&gt;räkningen enligt beskattningsårets genomsnittskurs. Den differens som&lt;br&gt;uppkommer beroende på att årets vinst räknas om till genomsnittskurs&lt;br&gt;och övriga poster i balansräkningen till balansdagskurs bör inte&lt;br&gt;resultatföras utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen som&lt;br&gt;en korrigeringspost (så att tillgångs- och skuldsidan blir lika stora). Det&lt;br&gt;omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i&lt;br&gt;deklarationen och de skattemässiga justeringarna görs i kronor. Modellen&lt;br&gt;innebär alltså att resultatmätningen inom det kopplade området även&lt;br&gt;fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För&lt;br&gt;deklarationsändamål räknas sedan detta resultat om till kronor enligt den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen. För det icke kopplade området skall&lt;br&gt;transaktionernas belopp i kronor gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket menar att gränsdragningen mellan det kopplade och&lt;br&gt;det icke kopplade området inte är helt klar vilket kan skapa ett oklart&lt;br&gt;rättsläge. Om skattereglerna ffikopplas ytterligare i framtiden så ändras&lt;br&gt;dessutom grunden för modellen. Verket anser också att ett klargörande&lt;br&gt;krävs om omsättningstillgångar hos försäkringsföretag, kreditinstitut&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.fl. skall hänföras till det kopplade eller inte kopplade området. Verkets&lt;br&gt;uppfattning är att det skall hänföras till det kopplade området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gränsdragningen är oklar så torde detta vara ett problem redan i&lt;br&gt;dag. Omräkningsmodellen innebär att kronföretag och euroföretag som&lt;br&gt;har identiska transaktioner skall göra identiska skattemässiga justeringar.&lt;br&gt;Om skattereglerna i framtiden frikopplas ytterligare från bokföringen så&lt;br&gt;ändras grunden för hela företagsbeskattningen. En eventuell framtida&lt;br&gt;ökad frikoppling skulle medföra att reglerna generellt sett blir mer&lt;br&gt;komplicerade eftersom företagen då måste hålla reda på två olika&lt;br&gt;regelsystem. Detta skulle i så fall gälla både för kron- och euroföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande finansiella företags lager så gäller följande. Sådant lager&lt;br&gt;får värderas enligt lägsta värdets princip (LVP) i deklarationen även om&lt;br&gt;det har marknadsvärderats i bokföringen. De orealiserade vinster som&lt;br&gt;uppstår i bokföringen genom marknadsvärderingen sätts av till en fond&lt;br&gt;för orealiserade vinster. Avsättningen till fonden går inte över resultatet&lt;br&gt;utan direkt mot eget kapital. De finansiella företag som vill värdera till&lt;br&gt;LVP i deklarationen måste alltså göra nedskrivningen i deklarationen&lt;br&gt;som en skattemässig justering. Det är därmed klart att sådana&lt;br&gt;nedskrivningar skall behandlas som icke kopplade. Det belopp i euro&lt;br&gt;som har påverkat det bokförda resultatet skall behandlas som vilken&lt;br&gt;skattemässig justering som helst, dvs. räknas om till kronor enligt&lt;br&gt;genomsnittskursen och återföras till beskattning respektive rensas från&lt;br&gt;det skattemässiga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mervärdesskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fakturering sker i euro eller annan valuta, skall enligt nuvarande&lt;br&gt;tillämpning mervärdesskattebeloppen anges även i svenska kronor i&lt;br&gt;fakturan. Använder både säljare och köpare detta belopp i sina&lt;br&gt;deklarationer, kan principen att utgående och ingående skatt skall vara&lt;br&gt;densamma hos säljare och köpare upprätthållas även efter en övergång&lt;br&gt;till bokföring i euro. Det kräver dock att den som har bokföringen i euro&lt;br&gt;håller de mervärdesskattebelopp som framgår av fakturorna skilda i en&lt;br&gt;separat redovisning. I den separata redovisningen noteras vaije ingående&lt;br&gt;eller utgående faktura till sitt belopp i kronor. En sådan omräkning för&lt;br&gt;varje transaktion/faktura garanterar att säljare och köpare har samma&lt;br&gt;belopp att redovisa i sina deklarationer. Det är redan i dag möjligt att&lt;br&gt;tillämpa en sådan dubblerad bokföring, även om det torde innebära ökade&lt;br&gt;administrativa kostnader för företagen. Riksskatteverket har förordat en&lt;br&gt;metod med denna innebörd. Regeringen anser dock inte att den lösningen&lt;br&gt;är lämplig, vilket diskuterats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte metoden med dubblerad bokföring väljs, måste en metod&lt;br&gt;hittas som möjliggör en omräkning av beloppen i samband med&lt;br&gt;skatteredovisningen. För den löpande bokföringen är grundprincipen att&lt;br&gt;den kurs skall användas som gällde på transaktionsdagen&lt;br&gt;(jfr. Redovisningsrådets rekommendation RR 8 punkt 6). Om&lt;br&gt;bokföringen är i euro men skattredovisningen sker i kronor, måste en&lt;br&gt;omräkning till kronor ske när deklarationen skall upprättas. Detta bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna göras så att den skattskyldige när perioden är slut omräknar de&lt;br&gt;totala beloppen på de aktuella kontona med en bestämd kurs. Det finns&lt;br&gt;flera alternativa metoder för en sådan omräkning. Som redogjorts för&lt;br&gt;ovan bör emellertid vissa krav ställas på omräkningsmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkningsmetod skulle kunna baseras på en kurs som gällde&lt;br&gt;antingen vid en bestämd dag eller genomsnittligt under en viss bestämd&lt;br&gt;period. Båda alternativen är enkla att tillämpa. Att tillämpa kursen på en&lt;br&gt;bestämd dag medför dock risker for såväl företagen som staten eftersom&lt;br&gt;valutakursen en viss dag av olika anledningar kan skilja sig markant från&lt;br&gt;vad som varit gällande kurser under den period som skall redovisas. En&lt;br&gt;genomsnittskurs torde ge ett bättre värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Väljs en sådan omräkningskurs som är känd redan när transaktionen är&lt;br&gt;tänkt att genomföras, t.ex. den kurs som gällde den sista dagen i månaden&lt;br&gt;innan eller genomsnittskursen för vissa dagar i tidigare månader, medför&lt;br&gt;det en risk för att systemet utnyttjas på ett sätt som inte är avsett. Om&lt;br&gt;parterna har bokföringen i olika valutor kan de, om de vet den fasta&lt;br&gt;omräkningskursen för perioden, göra en beräkning av när det med&lt;br&gt;hänsyn till den kurs som gäller för aktuell transaktionsdag är mest&lt;br&gt;förmånligt att genomföra transaktionen. Risk finns att parternas beslut&lt;br&gt;styrs av kurserna och att staten därmed regelmässigt får bära en eventuell&lt;br&gt;förlust uppkommen på grund av valutakursutvecklingen. Denna risk&lt;br&gt;reduceras om genomsnittskursen for den månad under vilken&lt;br&gt;transaktionen skedde används vid deklarationstillfället. Denna kurs är&lt;br&gt;också den som torde ge ett resultat som så nära som möjligt kan antas&lt;br&gt;motsvara den kurs som gällt på transaktionsdagen. (Med transaktionsdag&lt;br&gt;bör avses detsamma som på redovisningsområdet.) Ett användande av en&lt;br&gt;genomsnittskurs innebär dock att staten tar över en del av den risk som&lt;br&gt;företagen tar i dag. För att metoden skall kunna användas krävs att&lt;br&gt;kursen offentliggörs så tidigt som möjligt efter utgången av vaije&lt;br&gt;redovisningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att de skattskyldiga, liksom i Danmark, bör få&lt;br&gt;rätt att välja om de for omräkningen vill tillämpa den kurs som gällde på&lt;br&gt;leveransdagen eller en genomsnittskurs. Den princip som valts skall&lt;br&gt;följas av den skattskyldige i två år. Enligt regeringens bedömning skulle&lt;br&gt;det i och för sig vara möjligt att även i Sverige införa en sådan ordning.&lt;br&gt;Det är dock ingen av de övriga remissinstanserna som uttryckt behov av&lt;br&gt;någon liknande ordning. Regeringen bedömer det inte heller som troligt&lt;br&gt;att intresset för att tillämpa metoden med leveransdagens kurs skulle vara&lt;br&gt;stort. Metoden skulle i praktiken innebära en dubblerad bokföring. Detta&lt;br&gt;är möjligt redan med dagens regler, men enligt vad regeringen erfarit&lt;br&gt;tillämpas det inte i någon större utsträckning. Några regler innebärande&lt;br&gt;att den skattskyldige kan välja att tillämpa kursen på leveransdagen i&lt;br&gt;stället for genomsnittskursen för perioden föreslås därför inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den metod som används vid inkomsttaxeringen så&lt;br&gt;nära som möjligt överensstämmer med den som används för mervärdes-&lt;br&gt;skatten. Det kan annars uppkomma avstämningsdifferenser när&lt;br&gt;skattemyndigheterna för sin kontroll jämför den omsättning som den&lt;br&gt;deklarerade utgående skatten motsvarar med den omsättning som&lt;br&gt;deklarerats i inkomstskattedeklarationen. Detta försvårar kontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen blir att den metod som bäst uppfyller de uppställda kraven&lt;br&gt;är den som innebär att upprättandet av deklarationen sker efter&lt;br&gt;omräkning med den genomsnittskurs som gällde under den månad&lt;br&gt;transaktionen skedde. För det fall den skattskyldige redovisar&lt;br&gt;mervärdesskatten årsvis bör omräkningen ske med den genomsnittskurs&lt;br&gt;som gäller för det år då transaktionerna skett. Denna metod motsvarar&lt;br&gt;också den som förordats rörande inkomstskatteredovisningen. Genom-&lt;br&gt;snittskursema bör beräknas utifrån de kurser som fastställts av den&lt;br&gt;Europeiska centralbanken (se avsnitt 9.1.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer även att fakturering sker i andra valutor än kronor och&lt;br&gt;euro, t.ex. dollar. Även då kommer först en omräkning ske för&lt;br&gt;bokföringen och, för det fall bokföringen är i euro, transaktionsmånadens&lt;br&gt;genomsnittskurs användas vid omräkning från euro till kronor för&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reklamskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som för mervärdesskatten bör det vara möjligt för den&lt;br&gt;reklamskatteskyldige att göra en omräkning av den reklamskatt som skall&lt;br&gt;redovisas till beskattningsmyndigheten. Omräkningen bör, på samma sätt&lt;br&gt;som föreslås beträffande mervärdesskatten, göras utifrån en genom-&lt;br&gt;snittskurs för den redovisningsperiod deklarationen avser. Redovisnings-&lt;br&gt;perioden för reklamskatt är normalt två kalendermånader men även&lt;br&gt;redovisningsperioder på en kalendermånad, ett halvt eller ett helt&lt;br&gt;beskattningsår kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund delar regeringen utredningens uppfattning om&lt;br&gt;principerna för omräkning. Utredningen föreslog emellertid inga regler&lt;br&gt;för omräkning beträffande reklamskatten. Som angetts ovan bör&lt;br&gt;emellertid samma regler som för mervärdesskatten gälla även denna&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.3 Problem med omräkningsmodellen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nedan skall ett antal övergripande problem med omräkningsmetoden&lt;br&gt;diskuteras. Diskussionen i detta avsnitt rör i stor utsträckning de kriterier&lt;br&gt;som diskuterats ovan (avsnitt 9.1.2). De mer specifika problemen&lt;br&gt;behandlas nedan under respektive avsnitt i den fortsatta framställningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Valutakursrisk för staten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med den föreslagna omräkningsmetoden kommer staten att ta på sig en&lt;br&gt;valutakursrisk som inte finns i dag. Storleken på denna beror på hur&lt;br&gt;många företag som kommer att byta redovisningsvaluta, hur transak-&lt;br&gt;tionerna fördelas över året respektive redovisningsperioden samt växel-&lt;br&gt;kurssvängningama mellan kronan och euron (se vidare avsnitt 12.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. I samt. Nr 23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på dessa faktorer kommer staten ibland att tjäna och ibland att&lt;br&gt;förlora pengar. Regeringen gör bedömningen att omräkningsmetoden inte&lt;br&gt;kan missbrukas på ett sådant sätt att staten systematiskt förlorar på det&lt;br&gt;och är därför beredd att acceptera valutakursrisken. Utvecklingen&lt;br&gt;kommer naturligtvis att följas noga och om det skulle visa sig att&lt;br&gt;omräkningsmetoden ger upphov till systematiska problem så kommer&lt;br&gt;regeringen inte att tveka att föreslå lagstiftning för att åtgärda problemen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Metoden skall vara enkel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser som har yttrat sig i frågan (se avsnitt 9.1.2)&lt;br&gt;anser att modellen uppfyller kraven på enkelhet (några klagar dock på&lt;br&gt;behandlingen av periodiseringsfonden, se nedan avsnitt 9.2.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att den teoretiska grunden för modellen är enkel&lt;br&gt;men att tillämpningen ändå blir svår i och med att gränsdragningen&lt;br&gt;mellan det kopplade och icke kopplade området inte är klar i alla delar.&lt;br&gt;Exemplet med periodiseringsfonder visar också att hanteringen i&lt;br&gt;praktiken kan bli komplicerad. Enkelheten beror på det starka samband&lt;br&gt;mellan redovisning och beskattning som för närvarande råder i Sverige.&lt;br&gt;En ökad frikoppling skulle medföra att den valda metoden leder till ökad&lt;br&gt;komplexitet och till merarbete för företagen och även för&lt;br&gt;skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämnden anser att det är en synnerlig viktig förutsättning&lt;br&gt;för att uppnå eventuella fördelar med redovisning i euro att det finns&lt;br&gt;enkla omräkningsregler för skatteändamål. Nämnden anser emellertid att&lt;br&gt;den valda modellen i praktiken ställer stora krav på företag att hålla sig&lt;br&gt;informerade om detaljerade omräkningsregler och att den medför&lt;br&gt;redovisningsmässiga olägenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uttalad målsättning med arbetet har varit att hitta en enkel modell&lt;br&gt;med den givna förutsättningen att deklarationer skall lämnas i kronor.&lt;br&gt;Regeringens bedömning är att det sannolikt inte är möjligt att konstruera&lt;br&gt;en mycket enklare omräkningsmetod än den nu föreslagna, åtminstone&lt;br&gt;inte om man vill förhindra systematiska felaktigheter och ställer rimliga&lt;br&gt;krav på rättvisa. Särskilt för storföretagen gäller dessutom redan i dag att&lt;br&gt;deklarationsarbetet inte är okomplicerat. Den ytterligare komplikation&lt;br&gt;som modellen medför torde i det sammanhanget vara tämligen&lt;br&gt;försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Metoden skall ge ett rättvisande resultat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anförde att modellen ger ett rättvisande resultat om man har&lt;br&gt;många transaktioner per år och vinsten genereras jämt under året. Vid ett&lt;br&gt;fatal transaktioner finns det risk för ett materiellt felaktigt resultat.&lt;br&gt;Riksskatteverket anser att dessa effekter inte är tillfredsställande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen konstaterar går det förmodligen inte att konstruera en&lt;br&gt;schabloniserad metod som eliminerar risken för materiella fel beträffande&lt;br&gt;företag som har ett litet antal transaktioner per år. Risken för materiellt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;felaktiga resultat minskar emellertid om kapitalvinstbeskattningen sker i&lt;br&gt;kronor (se avsnitt 9.2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Risk för manipulering m.m. i koncernförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom koncernbidrag beslutas en bit in på det nya året då man har full&lt;br&gt;vetskap om såväl balansdagens kurs som genomsnittskurs fordras någon&lt;br&gt;spärregel. I annat fall skulle man konsekvent kunna lämna koncernbidrag&lt;br&gt;på ett sådant sätt att mottagaren beskattas för ett lägre belopp än vad&lt;br&gt;givaren får dra av. Utredningen föreslog att rätten att ge och ta&lt;br&gt;koncernbidrag skulle villkoras av att båda foretagen har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Med denna lösning skulle även underpris-&lt;br&gt;försäljningar (utom sådana som avser en hel verksamhetsgren) villkoras&lt;br&gt;av att båda företagen har samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser emellertid att omräkningsmodellen ger&lt;br&gt;utrymme för skatteplanering på annat sätt både inom koncerner och&lt;br&gt;mellan företag som har intressegemenskap i övrigt. Det kan gälla&lt;br&gt;aktieägartillskott och koncemintema överlåtelser till underpris av hel&lt;br&gt;verksamhet. Men också andra slag av koncemintema transaktioner&lt;br&gt;mellan företag med olika redovisningsvalutor kan utnyttjas i manipulativt&lt;br&gt;syfte. Verket anser att risken är betydande att skattemässiga&lt;br&gt;valutaeffekter kan utnyttjas till en icke acceptabel skatteplanering mellan&lt;br&gt;intresseföretag som har olika redovisningsvaluta och att problemområdet&lt;br&gt;därför bör utredas ytterligare om den föreslagna modellen väljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att någon spärregel behövs&lt;br&gt;beträffande koncernbidrag och underprisförsäljningar men föreslår en&lt;br&gt;annan teknisk utformning nämligen att koncernbidrag alltid skall&lt;br&gt;fastställas till ett belopp i kronor samt att underprisförsäljningar&lt;br&gt;uttryckligen regleras (se vidare nedan avsnitt 9.2.7). Regeringen delar&lt;br&gt;även Riksskatteverkets uppfattning att underprisförsäljning av hel&lt;br&gt;verksamhetsgren bör regleras särskilt. Vidare anser regeringen att det&lt;br&gt;behövs en spärregel för det fall att två koncernbolag har olika beskatt-&lt;br&gt;ningsår (och därmed olika genomsnittskurser). Däremot delar inte&lt;br&gt;regeringen verkets uppfattning att aktieägartillskott kan användas i&lt;br&gt;manipulativt syfte. Detta följer av att sådana tillskott inte är avdragsgilla&lt;br&gt;respektive skattepliktiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att den föreslagna lagstiftningen bör räcka&lt;br&gt;för att förhindra missbruk och att den svårligen kan utnyttjas i&lt;br&gt;manipulativt syfte. Om det emellertid skulle visa sig att så inte är fallet&lt;br&gt;avser regeringen naturligtvis att återkomma till riksdagen med förslag till&lt;br&gt;ändrad lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Risk för manipulering m.m. utanför koncernförhållanden&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Mot slutet av året vet man med allt större säkerhet årets genomsnittliga&lt;br&gt;kurs. När bokslutet görs upp torde man dessutom ha full visshet om&lt;br&gt;denna. Detta leder till incitament att förskjuta intäkter och kostnader i&lt;br&gt;tiden. Enligt gällande regler skall resultatredovisningen ske på samma&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt som enligt god redovisningssed (inom det kopplade området). En&lt;br&gt;omräkning enligt genomsnittskurs ger emellertid ännu starkare incita-&lt;br&gt;ment än vad som gäller enligt dagens system att tänja på gränserna. Det&lt;br&gt;kan därför förväntas att antalet skattetvister i periodiseringsfrågor&lt;br&gt;kommer att öka. Riksskatteverket anser att detta problem inte får&lt;br&gt;underskattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Incitamenten att förskjuta redovisningen av intäkter och kostnader över&lt;br&gt;årsskiftet är stora redan i dag. Det kan därför ifrågasättas om modellen&lt;br&gt;ökar detta incitament på ett mer avgörande sätt. Företagen vet inte heller&lt;br&gt;vad genomsnittskursen kommer att vara nästa år. Om genomsnittskursen&lt;br&gt;är lägre än balansdagens kurs har företaget dessutom ett incitament att&lt;br&gt;tidigarelägga intäkter och senarelägga kostnader, dvs. en motverkande&lt;br&gt;faktor i förhållande till det ovan beskrivna beteendet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Företag med identiska transaktioner skall beskattas lika&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anförde att eftersom genomsnittskursen används för att&lt;br&gt;räkna om resultatposter så kan detta medföra att företag med identiska&lt;br&gt;transaktioner beskattas olika beroende av om de har bokföringen i euro&lt;br&gt;eller kronor. Detta leder också till att staten utsätts för en valutakursrisk&lt;br&gt;som inte finns i dag (jfr ovan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att det vid kapitalvinstbeskattningen av&lt;br&gt;tillgångar i det icke kopplade området kan uppkomma att likartade&lt;br&gt;transaktioner ger upphov till stora skillnader i skatt mellan företag med&lt;br&gt;olika redovisningsvaluta. Effekten skulle bero på att den del av resultatet&lt;br&gt;som hänför sig till skillnader i valutakurs i vissa fall inte beaktas i&lt;br&gt;&amp;quot;euroföretaget&amp;quot;, vilket däremot sker beträffande &amp;quot;kronföretaget&amp;quot; i&lt;br&gt;motsvarande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vanliga intäkter och kostnader medför modellen att det&lt;br&gt;är ofrånkomligt att två företag med identiska transaktioner inte alltid&lt;br&gt;kommer att betala på kronan när lika mycket i skatt. Detta är en naturlig&lt;br&gt;följd av att en schabloniserad omräkning har valts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser kapitalvinstbeskattningen är Riksskatteverkets uppfattning&lt;br&gt;emellertid felaktig. Med den föreslagna modellen kommer försäljnings-&lt;br&gt;priset uttryckt i kronor att ställas mot anskaffningsutgiften uttryckt i&lt;br&gt;kronor. Samma belopp kommer att tas upp till beskattning för både kron-&lt;br&gt;och euroföretag. Den bokförda vinsten/förlusten påverkar inte beskatt-&lt;br&gt;ningen. Även om företag med olika redovisningsvaluta kommer att fa&lt;br&gt;olika bokförd kapitalvinst så kommer det skattemässiga utfallet att bli&lt;br&gt;identiskt. Det sistnämnda gäller dock inte beträffande poster som är&lt;br&gt;föremål för valutasäkring. Om en kapitaltillgång (fastighet eller aktie)&lt;br&gt;köps i utländsk valuta och har finansierats med ett lån i samma valuta så&lt;br&gt;kommer valutakursförändringen på tillgången att beskattas utifrån&lt;br&gt;kronpositionen medan valutakursförändringen på lånet beskattas utifrån&lt;br&gt;europositionen. Detta är naturligtvis en situation som inte är helt&lt;br&gt;tillfredsställande men problemet går inte att åtgärda på ett nöjaktigt sätt&lt;br&gt;om inte kapitalvinstbeskattningen också sker utifrån europositionen. En&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådan lösning har emellertid sådana nackdelar att den inte bör Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;genomföras (se nedan avsnitt 9.2.4).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.4 Fastställande av omräkningskurser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid omräkning skall de kurser användas som&lt;br&gt;fastställs av Europeiska centralbanken för respektive bankdag. Om det&lt;br&gt;inte har fastställts någon kurs för dagen för beskattningsårets utgång&lt;br&gt;skall kursen för närmast föregående bankdag användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Riksskatteverket skall fastställa de kurser som&lt;br&gt;behövs för omräkning med utgångspunkt i de kurser som fastställts av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att de kurser som bestäms&lt;br&gt;av statliga organ bör samordnas och menar att de inte genom föreskrifter&lt;br&gt;hinner fastställa aktuella kurser till den första i vaije månad.&lt;br&gt;Näringslivets Nämnd för Regelgranskning och Företagarnas&lt;br&gt;Riksorganisation anser att genomsnittliga omräkningskurser för olika&lt;br&gt;tidsperioder bör fastställas enligt en förutbestämd modell av en&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna omräkningsmetodema&lt;br&gt;för beskattningen bygger på att vissa kurser används för omräkningen.&lt;br&gt;För inkomstskatten är det balansdagens kurs respektive genom-&lt;br&gt;snittskursen för räkenskapsåret som är intressanta. För mervärdesskatten&lt;br&gt;skall, förutom genomsnittskursen för räkenskapsåret, genomsnittskursen&lt;br&gt;för varje månad användas. Detsamma gäller reklamskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller i den civilrättsliga lagstiftningen bör de&lt;br&gt;kurser som fastställs av Europeiska centralbanken användas även&lt;br&gt;beträffande beskattningen. Utredningens lösning att Riksskatteverket&lt;br&gt;skall fastställa omräkningskurser utifrån Europeiska centralbankens&lt;br&gt;kurser är dock mindre lämplig. Beträffande mervärdesskatten&lt;br&gt;förekommer det nämligen att de skattskyldiga lämnar in deklarationen&lt;br&gt;direkt efter det att redovisningsperioden är slut. För dessa företag är det&lt;br&gt;viktigt att aktuell omräkningskurs finns tillgänglig redan dagen efter&lt;br&gt;periodens utgång. Verket skulle emellertid ha svårigheter att hinna&lt;br&gt;utfärda föreskrifter om en månads genomsnittskurs redan dagen efter&lt;br&gt;månadens utgång. Bland annat av detta skäl bör det därför uttryckligen&lt;br&gt;skrivas in i lagen att de kurser som fastställs av Europeiska centralbanken&lt;br&gt;skall användas. Verket bör dock publicera dessa kurser och beräkna&lt;br&gt;genomsnittskurser så fort som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För inkomstskatten gäller att balansräkningen skall räknas om enligt&lt;br&gt;kursen vid beskattningsårets utgång. Eftersom Europeiska centralbanken&lt;br&gt;inte fastställer någon kurs för den 31 december bör kursen på närmast&lt;br&gt;föregående bankdag användas i stället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.1.5&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Behov av lagstiftning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Samtliga skatteregler som rör euroredovisande&lt;br&gt;företag samlas i en lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort sett med regeringens&lt;br&gt;förslag. Vissa materiella ändringar görs dock i stället i kommunal-&lt;br&gt;skattelagen och lagen om statlig inkomstskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Har inte särskilt berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Den skattelagstiftning som behövs är&lt;br&gt;regler om omräkningsförfarande beträffande inkomstskatt, mervärdes-&lt;br&gt;skatt och reklamskatt, vissa ändringar i de materiella skattereglerna samt&lt;br&gt;regler om vad som gäller vid byte av redovisningsvaluta. Regeringen&lt;br&gt;anser att det är lämpligt att samla alla dessa regler i en enda lag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Företagsbeskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan innebär modellen att resultaträkningen räknas om&lt;br&gt;enligt den genomsnittliga växelkursen under beskattningsåret och att det&lt;br&gt;omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i&lt;br&gt;deklarationen. De skattemässiga justeringarna görs till sina belopp i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Modellen innebär alltså att transaktioner inom det kopplade området&lt;br&gt;även fortsättningsvis följer bokföringen. De nuvarande reglerna för&lt;br&gt;värdering av varulager, pågående arbeten, fordringar och skulder torde&lt;br&gt;kunna användas oavsett vilken valuta som används i bokföringen. Den&lt;br&gt;enda justering som behöver göras är att räkna om posterna enligt den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen respektive balansdagens kurs. Innebörden av&lt;br&gt;dessa regler är att inte bara det bokföringsmässiga resultatet utan även&lt;br&gt;det skattemässiga resultatet mäts i euro. Eftersom samma regler gäller&lt;br&gt;vid bokföring och beskattning inom det kopplade området är detta&lt;br&gt;rimligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det icke kopplade området gäller att de belopp som finns i&lt;br&gt;bokföringen inte alls behöver överensstämma med de värden som gäller&lt;br&gt;vid beskattningen. I deklarationen måste den skattskyldige återföra det&lt;br&gt;belopp som finns i bokföringen och ersätta det med det belopp som gäller&lt;br&gt;skattemässigt. Så länge söm deklaration skall ske i kronor och kronan har&lt;br&gt;en flytande växelkurs gentemot euron är det därför rimligt att de&lt;br&gt;skattemässiga justeringarna görs till sina belopp i kronor. Därigenom&lt;br&gt;minskar den valutakursrisk som staten tar på sig genom att tillåta&lt;br&gt;bokföring i euro. För företagens del torde den här lösningen emellertid ge&lt;br&gt;ett visst merarbete genom att man - förutom de anskaffningsvärden i&lt;br&gt;euro som man måste ha för bokföringen - tvingas hålla reda på&lt;br&gt;anskaffningsvärden i kronor på fastigheter och värdepapper. De belopp&lt;br&gt;som återförs till beskattning respektive rensas från det skattepliktiga&lt;br&gt;resultatet måste dessutom multipliceras med den genomsnittliga&lt;br&gt;växelkursen. Det merarbete som denna omräkning förorsakar är dock helt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försumbart, i vart fall för de företag som använder ett kalkylprogram för&lt;br&gt;att summera posterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan skall ett antal områden särskilt beröras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.1 Felaktig värdering av balansposter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om värdet på en balanspost ändras skall&lt;br&gt;ändringsbeloppet fastställas till sitt värde i kronor. Den&lt;br&gt;resultatpåverkande posten skall justeras med hänsyn till skillnaden&lt;br&gt;mellan balansdagens kurs och den genomsnittliga kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Riksskatteverket har berört frågan. I sak&lt;br&gt;har verket inget att invända mot förslaget. Verket förordar dock att även&lt;br&gt;balansräkningens poster skall räknas om enligt den genomsnittliga&lt;br&gt;kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom balansposter räknas om&lt;br&gt;enligt balansdagens kurs och resultatposter enligt beskattningsårets&lt;br&gt;genomsnittliga kurs uppkommer en komplikation om skattemyndig-&lt;br&gt;heterna inte godtar den värdering av lager, fordringar o.d. som har gjorts&lt;br&gt;i räkenskaperna. Ett sifferexempel får illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag har följande stiliserade resultat- och balansräkning uttryckt&lt;br&gt;i euro:&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Resultaträkning (euro)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;10 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 7 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets vinst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkning (euro)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fastighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årets vinst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kundfordring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt eget kapital&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kassa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skulder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Om genomsnittskursen för året är 9 kr och balansdagens kurs 10 kr så får&lt;br&gt;vi följande resultat- och balansräkning omräknade till kronor&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräknad resultaträkning (kr)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Intäkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;90 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;- 63 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets vinst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;27 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastighet&lt;br&gt;Kundfordring&lt;br&gt;Kassa&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräknad balansräkning (kr)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;100 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Årets vinst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrigt eget kapital&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skulder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;______2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omräkningsdiff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag nu att skattemyndigheten inte godkänner företagets värdering av&lt;br&gt;kundfordringarna. Enligt myndighetens uppfattning skall de vara 1 000&lt;br&gt;kr (eller 100 euro) större.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt normala bokföringsmässiga principer skall en höjning av värdet&lt;br&gt;på kundfordringarna med 1 000 kr öka vinsten med lika mycket. I det här&lt;br&gt;fallet skulle emellertid en sådan höjning av vinsten bli för stor. Detta&lt;br&gt;följer av att resultatposter skall räknas om enligt genomsnittskursen. Om&lt;br&gt;kundfordringarna hade värderats korrekt från början hade vinsten varit&lt;br&gt;100 euro större och i så fall hade beloppet räknats om enligt&lt;br&gt;genomsnittskursen (dvs. 900 kr). Det faktum att omräkningen görs först i&lt;br&gt;samband med deklarationsgranskningen bör inte medföra att något annat&lt;br&gt;belopp tas upp till beskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anvisade tre tänkbara sätt att lösa problemet. Ett sätt är att&lt;br&gt;ändringarna fastställs till sina belopp i euro och därefter räknas om till&lt;br&gt;värdet i kronor enligt genomsnittskursen. Det andra sättet är att justera&lt;br&gt;beloppet i kronor för skillnaden i kurser. I det här fallet skulle värdet på&lt;br&gt;kundfordringarna höjas med 1 000 kr men bara 9/10 skulle påverka&lt;br&gt;resultatet. Det tredje sättet skulle vara att även resultatposter räknas om&lt;br&gt;enligt balansdagens kurs. Av dessa alternativ förordades den andra&lt;br&gt;modellen, dvs. att fastställa ändringarna till sina belopp i kronor men&lt;br&gt;justera den resultatpåverkande posten med hänsyn till skillnaderna i&lt;br&gt;kurser. Riksskatteverket har i princip godtagit denna lösning men har&lt;br&gt;framfört ett alternativt fjärde sätt att lösa problemet nämligen att även&lt;br&gt;balansposterna räknas om enligt den genomsnittliga kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom självdeklarationen skall lämnas i kronor bör så få uppgifter&lt;br&gt;som möjligt lämnas i euro. En lösning enligt den första modellen skulle&lt;br&gt;kräva att företagen bifogar räkenskapsutdrag även i euro och att&lt;br&gt;skattemyndigheterna registrerar dessa belopp. Denna lösning bör därför&lt;br&gt;inte väljas. Omräkning av resultatposter enligt balansdagens kurs skulle&lt;br&gt;medföra ett materiellt felaktigt resultat om vinsten tjänas in relativt jämt&lt;br&gt;under året samtidigt som växelkursen fluktuerar (se avsnitt 12.1). En&lt;br&gt;sådan lösning står därför inte i överensstämmelse med de kriterier som&lt;br&gt;sattes upp för omräkningsmetoden ovan (avsnitt 9.2.1) och modellen bör&lt;br&gt;inte väljas. Det alternativ som Riksskatteverket för fram (omräkning av&lt;br&gt;balansposter enligt den genomsnittliga kursen) ger samma skattemässiga&lt;br&gt;utfall som den modell som utredningen rekommenderar. Modellen&lt;br&gt;medför dock att balansposterna far felaktiga värden. Detta blir speciellt&lt;br&gt;markant för kassa, fordringar och skulder som i bokföringen värderas&lt;br&gt;enligt balansdagens kurs. Antag att kassan består av 1 000 kr som i&lt;br&gt;bokföringen har värderats enligt balansdagens kurs (10 kr) till 100 euro.&lt;br&gt;Om denna post för deklarationsändamål skulle räknas om enligt den&lt;br&gt;genomsnittliga kursen (9 kr) så skulle vi få en omräknad kassa på 900 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Informationsvärdet av detta belopp blir så begränsat att det inte finns P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000.23&lt;br&gt;någon anledning att kräva att företaget skulle bifoga det till&lt;br&gt;deklarationen. Regeringen anser därför att den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;metoden skall användas. Om värdet på en balanspost ändras skall alltså&lt;br&gt;ändringsbeloppet fastställas till sitt belopp i kronor. Den&lt;br&gt;resultatpåverkande posten skall justeras med hänsyn till skillnaden&lt;br&gt;mellan balansdagens kurs och den genomsnittliga kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tvisten i exemplet gällde om en intäkt på 100 euro skulle bokföras&lt;br&gt;år 1 eller år 2, så kommer intäkten på 100 euro fram i bokslutet för år 2.&lt;br&gt;Bolaget skall då naturligtvis inte beskattas en gång till för samma intäkt.&lt;br&gt;Av punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna till 24 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen (1928:370) (14 kap. 5 § i förslaget till ny inkomstskattelag,&lt;br&gt;prop. 1999/2000:2, i fortsättningen kallad inkomstskattelagen) framgår&lt;br&gt;att den skattepliktiga intäkten för år 2 skall sättas ned med ett belopp&lt;br&gt;motsvarande 100 euro. Dessa 100 euro ingår i den bokförda vinst som&lt;br&gt;har räknats om enligt den genomsnittliga kurs som gäller för år 2 vilket&lt;br&gt;leder till att det omräknade beloppet (100 euro multiplicerat med den&lt;br&gt;genomsnittliga kursen för år 2) skall behandlas som en icke skattepliktig&lt;br&gt;intäkt. Om inte den genomsnittliga kursen för år 1 är lika med den&lt;br&gt;genomsnittliga kursen for år 2, kommer alltså olika belopp i kronor att&lt;br&gt;påverka beskattningen för år 1 och år 2. Detta är dock en naturlig&lt;br&gt;konsekvens av att den genomsnittliga kursen används för att räkna om&lt;br&gt;resultatposter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.2 Avskrivning på inventarier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Räkenskapsenliga avskrivningar på inventarier&lt;br&gt;och de tillgångar som skrivs av enligt inventariereglema skall&lt;br&gt;beräknas utifrån anskaffningsvärden i euro. När ett foretag byter&lt;br&gt;redovisningsvaluta skall det ingående balansvärdet beräknas utifrån&lt;br&gt;balansdagens kurs vid utgången av det beskattningsår som föregår&lt;br&gt;bytet. Om företaget yrkar avdrag enligt kompletteringsregeln skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet för de tre senaste årens anskaffningar (eller så&lt;br&gt;många år som behövs för en korrekt beräkning) räknas om enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs vid utgången av det beskattningsår som föregår&lt;br&gt;bytet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restvärdesavskrivning beräknas utifrån anskaffningsvärden i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag dock&lt;br&gt;med undantaget att endast anskaffningsvärdet på de tre senaste årens&lt;br&gt;anskaffningar skall anges i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast Riksskatteverket har berört frågan. Verket&lt;br&gt;anser att sambandet mellan redovisning och beskattning bör brytas så att&lt;br&gt;det blir samma regler för räkenskapsenlig avskrivning respektive&lt;br&gt;restvärdesavskrivning. Vidare anförs att det på grund av förkortade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsår inte alltid räcker att räkna om anskaffningsvärdet på de tre&lt;br&gt;senaste årens anskaffningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund: Det företag som tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på&lt;br&gt;inventarier (samt patent, goodwill och liknande rättigheter som skrivs av&lt;br&gt;som inventarier) måste ha samma värde på inventarierna i bokföringen&lt;br&gt;och beskattningen. Den räkenskapsenliga avskrivningen omfattar två&lt;br&gt;metoder; en huvudregel och en kompletteringsregel. Huvudregeln&lt;br&gt;innebär en avskrivning med 30 procent baserad på summan av det&lt;br&gt;skattemässiga restvärdet vid årets ingång och årets anskaffningar.&lt;br&gt;Kompletteringsregeln innebär en årlig avskrivning med 20 procent&lt;br&gt;baserad på anskaffningsvärdet. Inventarier som har köpts och sålts under&lt;br&gt;samma år får inte räknas med i avskrivningsunderlaget. Vinst eller förlust&lt;br&gt;på sådana inventarier är skattepliktig respektive avdragsgill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När inventarier säljs eller går förlorade utgör försäljningslikviden eller&lt;br&gt;försäkringsersättningen skattepliktig intäkt. I gengäld medges ett avdrag&lt;br&gt;med samma belopp, dock högst med beskattningsunderlaget. Vid&lt;br&gt;tillämpningen av huvudregeln kommer emellertid beloppet att räknas av&lt;br&gt;från anskaffningsvärdet. Den här tekniken brukar kallas för&lt;br&gt;&amp;quot;nettometoden&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall bli möjligt för skattemyndigheterna att kontrollera att&lt;br&gt;avskrivningarna har beräknats korrekt skall den skattskyldige lämna&lt;br&gt;uppgifter om värdet av de inventarier som har anskaffats under&lt;br&gt;beskattningsåret och som fortfarande finns kvar i verksamheten.&lt;br&gt;Motsvarande uppgifter skall lämnas för de tre senaste åren. Vidare skall&lt;br&gt;uppgift lämnas om ersättning för avyttrade eller förlorade inventarier&lt;br&gt;som fanns vid årets början.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Restvärdesmetoden liknar huvudregeln vid räkenskapsenlig&lt;br&gt;avskrivning, dock med undantagen att avskrivningen är maximerad till&lt;br&gt;25 procent och att det inte krävs att det bokförda värdet överensstämmer&lt;br&gt;med det skattemässiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För den räkenskapsenliga&lt;br&gt;avskrivningsmetoden skall enligt gällande rätt inventarierna ha samma&lt;br&gt;värde i bokföringen som vid beskattningen. För företag som har&lt;br&gt;bokföringen i euro medför denna regel att avskrivningarna skall beräknas&lt;br&gt;utifrån anskaffningsvärdena i euro. Om man inte vill bryta sambandet&lt;br&gt;mellan redovisning och beskattning förefaller detta som den mest&lt;br&gt;ändamålsenliga lösningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För restvärdesmetoden finns det inte något krav på att samma värde&lt;br&gt;skall gälla vid bokföring och beskattning. Utredningen föreslog därför att&lt;br&gt;dessa avskrivningar skulle behandlas på samma sätt som&lt;br&gt;fastighetsavskrivningar, dvs. återläggning av bokförda avskrivningar&lt;br&gt;(omräknade enligt genomsnittskurs) samt krav på att anskaffningsvärdet i&lt;br&gt;kronor skall anges i reskontran eller liknande (jfr nedan avsnitt 9.2.4).&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning. Detta torde följa redan av gällande&lt;br&gt;rätt och någon särskild lagreglering är inte nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har föreslagit att sambandet mellan redovisning och&lt;br&gt;beskattning skall brytas även beträffande den räkenskapsenliga&lt;br&gt;avskrivningsmetoden och att samma regler skall gälla som för&lt;br&gt;restvärdesavskrivning. Frågan om sambandet mellan redovisning och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning ligger emellertid utanför det här lagstiftningsärendet.&lt;br&gt;Regeringen är redan av den anledningen nu inte beredd att föreslå regler&lt;br&gt;som bryter detta. Mot denna bakgrund bör den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;ordningen genomföras. Avskrivningarna skall alltså beräknas utifrån&lt;br&gt;anskaffningsvärdena i euro. I likhet med övriga resultatposter räknas de&lt;br&gt;sedan om i deklarationen enligt genomsnittskursen. För att det skall bli&lt;br&gt;möjligt för skattemyndigheterna att kontrollera avskrivningarna bör&lt;br&gt;företaget i deklarationen ange de eurobelopp på vilka beräkningarna&lt;br&gt;baseras (på samma sätt som man i dag anger kronbeloppen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid övergången till euroredovisning föreslog utredningen att&lt;br&gt;anskaffningsvärdet i kronor för de tre senaste årens anskaffningar skulle&lt;br&gt;räknas om till euro enligt samma kurs som gäller för övriga balansposter&lt;br&gt;vid övergången (balansdagens kurs). Denna uppgift behövs för att man&lt;br&gt;skall kunna beräkna avskrivning enligt kompletteringsmetoden. Som&lt;br&gt;Riksskatteverket har påpekat är det på grund av förkortade räkenskapsår&lt;br&gt;inte alltid tillräckligt att ange anskaffningsvärdet för de senaste tre åren.&lt;br&gt;Regeln bör därför konstrueras på så sätt att om företaget yrkar&lt;br&gt;avskrivning enligt kompletteringsmetoden så skall anskaffningsvärdet för&lt;br&gt;så många år som behövs för en korrekt beräkning räknas om enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs vid utgången av det beskattningsår som föregår bytet.&lt;br&gt;Samma princip bör gälla vid byte av redovisningsvaluta från euro till&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.3 Periodiseringsfond&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid avsättningen skall periodiseringsfondens&lt;br&gt;värde i räkenskaperna beräknas utifrån balansdagens kurs. Vid&lt;br&gt;omräkning av balansräkningen till kronor skall fondens värde i euro&lt;br&gt;räknas om med samma kurs som har använts i bokföringen.&lt;br&gt;Förändringar av fondens bokförda värde som beror på förändrade&lt;br&gt;valutakurser skall inte påverka det skattemässiga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen ansåg att ingen särreglering&lt;br&gt;behövde införas för periodiseringsfondema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invändningar mot&lt;br&gt;utredningens bedömning och anser att kopplingen mellan redovisning&lt;br&gt;och beskattning gör behandlingen komplicerad. Ett klarläggande krävs&lt;br&gt;om att valutakursförändringar inte skall medföra skatteeffekter avseende&lt;br&gt;gamla avsättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avsättningen till periodiseringsfond&lt;br&gt;får uppgå till 20 procent av den beskattningsbara vinsten före&lt;br&gt;avsättningen (i budgetpropositionen for år 2000 föreslås att den&lt;br&gt;maximala avsättningen skall höjas till 25 % fr.o.m. 2002 års taxering).&lt;br&gt;Periodiseringsfond tillhör det kopplade området på så sätt att avdrag inte&lt;br&gt;medges med högre belopp än vad som för det året har satts av i&lt;br&gt;räkenskaperna. Frågan om samband mellan redovisning och beskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ligger utanför detta lagstiftningsärende. Kopplingen bör bestå även på&lt;br&gt;detta område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom underlaget för avdraget är vinsten efter alla skattemässiga&lt;br&gt;justeringar, måste även avsättningen till periodiseringsfond beräknas till&lt;br&gt;ett belopp i kronor. Detta är alltså ett undantag från principen att&lt;br&gt;eurobeloppen gäller inom det kopplade området. Det avdrag som&lt;br&gt;beräknas i kronor måste sedan räknas om till euro för att tas in som årets&lt;br&gt;avsättning i bokföringen. Eftersom balansdagens kurs används vid&lt;br&gt;omräkning av balansräkningen från euro till kronor så måste samma kurs&lt;br&gt;användas när periodiseringsfonden räknas om från kronor till euro. I&lt;br&gt;annat fall skulle den avsättning som finns i balansräkningen (omräknad&lt;br&gt;till kronor) avvika från avdraget som beräknats i deklarationen. För att&lt;br&gt;ingen osäkerhet skall råda om att balansdagens kurs skall användas bör&lt;br&gt;detta uttryckligen regleras i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom balansdagens kurs används för att räkna om balansräkningen&lt;br&gt;till kronor medan den genomsnittliga kursen används för att räkna om&lt;br&gt;resultaträkningen, kommer regelmässigt avdraget i den omräknade&lt;br&gt;resultaträkningen att skilja sig från avsättningen uttryckt i kronor. Detta&lt;br&gt;ser onekligen konstigt ut men det går att visa att det materiella resultatet&lt;br&gt;trots allt blir riktigt. För att öka överskådligheten i deklarationen kan det&lt;br&gt;ändå vara lämpligt att återföra avdraget i räkenskaperna (omräknat till&lt;br&gt;genomsnittskurs) till beskattning för att sedan belasta det skattemässiga&lt;br&gt;resultatet med den avdragsgilla avsättningen. Detta kräver emellertid inte&lt;br&gt;lagstiftning utan är mer en fråga om hur deklarationsblanketten skall&lt;br&gt;utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte självklart hur en periodiseringsfond som sätts av ett visst år&lt;br&gt;skall värderas i bokslutet för kommande år. Om fonden betraktas som en&lt;br&gt;skuld eller avsättning, är det naturligt att fonden värderas enligt då&lt;br&gt;gällande balansdagskurs. Om fonden däremot betraktas som till största&lt;br&gt;delen eget kapital behöver kanske någon omvärdering inte ske.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att Bokföringsnämnden utfärdar allmänna råd i&lt;br&gt;denna fråga. I det fall fondens värde löpande omvärderas enligt gällande&lt;br&gt;balansdagskurs, kommer även resultatet att påverkas (om inte&lt;br&gt;förändringarna bokförs direkt mot eget kapital). Ett exempel får&lt;br&gt;illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fond på 1 000 000 kr som sätts av vid kursen 10 kommer att ha ett&lt;br&gt;värde i bokföringen på 100 000 euro. Om kursen nästa år är 9 så kommer&lt;br&gt;fonden att skrivas upp med 11111 euro till 111 111 euro (vilket&lt;br&gt;motsvarar en miljon kr som är fondens ”skattemässiga värde”). För att&lt;br&gt;man inte på så sätt skall få ett ”extra” avdrag alternativt ”tvingas” lösa&lt;br&gt;upp en del av fonden bör det införas en lagregel om att förändringar av&lt;br&gt;fondens värde som beror på valutakursförändringar inte skall påverka det&lt;br&gt;skattemässiga resultatet. I exemplet skall alltså den bokförda kostnaden&lt;br&gt;på 11 111 euro omräknat till genomsnittskursen återföras till beskattning.&lt;br&gt;Även detta visar att det kan vara lämpligt att utforma deklarationen så att&lt;br&gt;man alltid återför till beskattning respektive rensar från resultatet de&lt;br&gt;bokförda resultatposter som avser förändring av periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har anfört att en deklarationsmässig återföring till&lt;br&gt;beskattning är en inkonsekvent hantering av poster inom det kopplade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;området och att det kommer att medföra merarbete för såväl företag som&lt;br&gt;skatteförvaltning. Som nämnts ovan är det inte absolut nödvändigt att&lt;br&gt;regelmässigt återföra till beskattning respektive rensa från resultatet men&lt;br&gt;detta kommer att öka överskådligheten i deklarationen. För börsnoterade&lt;br&gt;företag torde det dessutom redan i dag vara vanligt att den avsättning&lt;br&gt;som görs i räkenskaperna inte exakt motsvarar den maximalt avdragsgilla&lt;br&gt;avsättningen. Bokslutet görs nämligen vanligen upp redan i januari eller&lt;br&gt;februari samtidigt som deklarationen lämnas in några månader senare.&lt;br&gt;Även om man i bokslutet gör en så god uppskattning som möjligt av&lt;br&gt;årets skatt så torde det vara mycket vanligt att man inte på kronan när&lt;br&gt;lyckas göra en helt korrekt beräkning av den skattepliktiga inkomsten.&lt;br&gt;Om man önskar göra maximal avsättning till periodiseringsfond innebär&lt;br&gt;det att den bokförda avsättningen antingen är för liten eller för stor. I det&lt;br&gt;fall den är för liten (i den betydelsen att den understiger den avsättning&lt;br&gt;som maximalt hade kunnat göras) är det inget deklarationsmässigt&lt;br&gt;problem men företaget får ett lägre avdrag än man hade varit berättigad&lt;br&gt;till om deklarationen hade upprättats samtidigt med bokslutet. Om&lt;br&gt;däremot den bokförda avsättningen är större än den maximalt&lt;br&gt;avdragsgilla avsättningen så måste mellanskillnaden återföras till&lt;br&gt;beskattning i deklarationen som en icke avdragsgill kostnad. När fonden&lt;br&gt;sedan löses upp i bokföringen skall samma belopp hanteras som en icke&lt;br&gt;skattepliktig intäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag torde det alltså vara vanligt att företag sätter av ett ”för&lt;br&gt;stort” belopp i räkenskaperna som måste återföras till beskattning. Både&lt;br&gt;skatteförvaltning och företag torde därför ha viss vana att hantera denna&lt;br&gt;situation. Regeringen ifrågasätter därför om det uppkommer något&lt;br&gt;egentligt merarbete av den nu skisserade behandlingen. Detta kan i vart&lt;br&gt;fall inte anses som speciellt betungande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.4 Fastigheter och värdepapper&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avskrivningar på fastigheter respektive&lt;br&gt;kapitalvinst och kapitalförlust på fastigheter och värdepapper skall&lt;br&gt;beräknas till sina belopp i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt berört frågan.&lt;br&gt;Skälen för regeringens förslag: För kapitaltillgångar (dvs. i huvudsak&lt;br&gt;fastigheter och värdepapper som inte utgör lagertillgångar) finns det&lt;br&gt;ingen koppling mellan redovisning och beskattning. Det innebär att&lt;br&gt;samtliga av-, ned- och uppskrivningar samt kapitalvinster och&lt;br&gt;kapitalförluster som har påverkat den bokförda vinsten skall återläggas i&lt;br&gt;deklarationen för att ersättas med de skattepliktiga respektive&lt;br&gt;avdragsgilla beloppen. För euroföretagen tillkommer det ytterligare ett&lt;br&gt;moment jämfört med vad som gäller i dag, nämligen att de belopp som&lt;br&gt;återförs till beskattning respektive rensas från resultatet skall räknas om&lt;br&gt;till kronor enligt genomsnittskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemässiga avskrivningar på fastigheter beräknas utifrån ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;anskaffningsvärdet. Beräkningen av skattepliktiga kapitalvinster och&lt;br&gt;avdragsgilla kapitalförluster utgår från anskaffningsutgiften på tillgången&lt;br&gt;ökad med förbättringsutgifter. Den valda lösningen innebär att&lt;br&gt;fastighetsavskrivningar och beräkning av kapitalvinst även fortsättnings-&lt;br&gt;vis skall göras på samma sätt som enligt dagens regler (dvs. till sina&lt;br&gt;belopp i kronor). För befintliga fastigheter och värdepapper har företagen&lt;br&gt;redan uppgift om skattemässiga värden i kronor. Dessa värden bör&lt;br&gt;behållas. För nya kapitaltillgångar innebär förslaget att anskaffnings-&lt;br&gt;värden, anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter skall beräknas i&lt;br&gt;kronor och att detta värde ligger till grund för skattemässiga&lt;br&gt;avskrivningar och vinstberäkningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen diskuterade även en alternativ lösning nämligen att i&lt;br&gt;stället utgå från eurobeloppen och räkna om avskrivningarna och&lt;br&gt;kapitalvinsterna till kronor. En sådan modell skulle för det första kräva&lt;br&gt;att alla skattemässiga anskaffningsvärden, anskaffningsutgifter och&lt;br&gt;förbättringsutgifter i kronor räknas om till euro. Vid övergången till&lt;br&gt;eurobokföring måste naturligtvis de bokförda värdena enligt UB räknas&lt;br&gt;om till euro för att tas in i den externa redovisningen. Dessa värden kan&lt;br&gt;emellertid skilja sig mycket från det skattemässiga värdet. Företagen&lt;br&gt;skulle därför vara tvungna att göra dubbla beräkningar; en för&lt;br&gt;bokföringen och en för beskattningen. Vidare skulle kapitalvinstberäk-&lt;br&gt;ningama kunna ge konstiga resultat om man räknar om de skattemässiga&lt;br&gt;anskaffningsutgifterna till euro så länge som kronan har en flytande&lt;br&gt;växelkurs gentemot euron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en aktie köpts år 1996 för 1 000 kr. Vid ingången till det nya&lt;br&gt;systemet är kursen 8 kr och det skattemässiga anskaffningsvärdet&lt;br&gt;bestäms därför till 125 euro. Senare säljs aktien för 1 500 kr.&lt;br&gt;Transaktionsdagens kurs är 10 kr och genomsnittskursen för året är 9 kr.&lt;br&gt;Både köp- och säljavtal slöts i kronor och den verkliga kapitalvinsten&lt;br&gt;uttryckt i kronor är 500 kr. Detta motsvarar också den skattepliktiga&lt;br&gt;kapitalvinsten enligt nu gällande rätt. Om kapitalvinstberäkningen i&lt;br&gt;stället görs i euro så far vi följande siffror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningssumman omräknat till euro blir 150 euro och den bokförda&lt;br&gt;kapitalvinsten 25 euro (anskaffningsvärdet fastställdes ju till 125 euro).&lt;br&gt;Den bokförda kapitalvinsten överensstämmer med den skattepliktiga och&lt;br&gt;i deklarationen kommer företaget därför att ha en skattepliktig&lt;br&gt;kapitalvinst på 25 euro. Denna räknas om enligt genomsnittskursen till&lt;br&gt;25x9 = 225 kr, dvs. 275 mindre än den &amp;quot;faktiska&amp;quot; kapitalvinsten på 500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det här beskrivna fenomenet gäller naturligtvis även för intäkter och&lt;br&gt;kostnader inom det kopplade området men det blir mer markant när det&lt;br&gt;gäller kapitaltillgångarna. Ett företag har typiskt sett förhållandevis få&lt;br&gt;kapitalvinster per år (i alla fall i relation till de transaktioner som&lt;br&gt;genererar ”vanliga” rörelseintäkter) men dessa kan avse stora belopp.&lt;br&gt;Innehavstiden på den sålda egendomen kan vara mycket lång vilket ökar&lt;br&gt;känsligheten för variationer i växelkurser. Så länge som deklarationer&lt;br&gt;skall vara i kronor och det råder frikoppling mellan redovisning och&lt;br&gt;beskattning bör inte något annat belopp än den faktiska kapitalvinsten i&lt;br&gt;kronor beskattas. Förutom detta kan anföras att om Sverige i framtiden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beslutar sig för att delta i valutaunionen så kominer staten sannolikt inte&lt;br&gt;att acceptera skattemässiga anskaffningsutgifter som har beräknats med&lt;br&gt;en flytande växelkurs. Vid ett eventuellt svenskt deltagande skulle alltså&lt;br&gt;samtliga skattemässiga anskaffningsutgifter behöva räknas om en gång&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningen leder detta sammantaget till att modellen med&lt;br&gt;omräkning av anskaffningsutgifter inte bör väljas. Regeringen delar&lt;br&gt;denna bedömning. Det foretag som går över till euro måste därför dels&lt;br&gt;behålla aktuella uppgifter om skattemässiga anskaffningsutgifter i&lt;br&gt;kronor, dels beräkna anskaffningsutgifter och förbättringsutgifter i&lt;br&gt;kronor när kapitaltillgångar köps respektive förbättras. Vidare måste&lt;br&gt;företaget vid deklarationen utgå från dagskursen mellan euron och&lt;br&gt;kronan för att beräkna försäljningspriset i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.5 Fordringar och skulder i utländsk valuta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Kontanter samt fordringar, skulder och&lt;br&gt;avsättningar i annan valuta än euro skall värderas till balansdagens&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag,&lt;br&gt;dock med en något annorlunda teknisk utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har särskilt berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De skattemässiga reglerna för&lt;br&gt;värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta finns i punkt 4 av&lt;br&gt;anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (14 kap. 8 § förslaget till&lt;br&gt;inkomstskattelag). Reglerna innebär att fordringar, skulder, avsättningar&lt;br&gt;och kontanter i utländsk valuta skall värderas till balansdagens kurs. Om&lt;br&gt;en fordran eller skuld har säkrats genom terminskontrakt eller annan&lt;br&gt;liknande valutasäkringsåtgärd får posten tas upp till det värde som&lt;br&gt;motiveras av valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I och med att svenska företag får redovisa i euro måste denna regel&lt;br&gt;utformas på ett något annorlunda sätt för dessa företag. För euroföretagen&lt;br&gt;skall kronan nämligen behandlas som en utländsk valuta. Regeln för&lt;br&gt;euroföretagen bör därför utformas så att fordringar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än euro skall värderas till balansdagens kurs. Beträffande de poster&lt;br&gt;som är valutasäkrade skall det värde som motiveras av valutasäkringen&lt;br&gt;användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.6 Avdrag för måltid i samband med representation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avdraget för måltid i samband med&lt;br&gt;representation får uppgå till det belopp i euro som motsvarar 90 kr ett&lt;br&gt;visst kalenderår. Det avdragsgilla beloppet fastställs utifrån den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen under november året före.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Det avdragsgilla eurobeloppet fastställs per Pr°P-&lt;br&gt;respektive räkenskapsår utifrån den genomsnittliga kursen under tiden&lt;br&gt;december andra året före beskattningsåret — november året före&lt;br&gt;beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast två remissinstanser berör frågan.&lt;br&gt;Sydsvenska Industri- och Handelskammaren tillstyrker. FAR tycker att&lt;br&gt;det är anmärkningsvärt att det avdragsgilla eurobeloppet fastställs utifrån&lt;br&gt;den genomsnittliga kursen under tiden december andra året före&lt;br&gt;beskattningsåret - november året före beskattningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är ovanligt att - såvitt avser&lt;br&gt;företag - uttryckliga belopp anges i lagtext. I föreskrifter och&lt;br&gt;rekommendationer från Riksskatteverket finns emellertid vissa&lt;br&gt;beloppsangivelser (exempelvis vad som avses med inventarier av mindre&lt;br&gt;värde och som därför är direkt avdragsgillt). Regeringen förutsätter att&lt;br&gt;Riksskatteverket går igenom sin normgivning och kompletterar&lt;br&gt;beloppsangivelser med ett värde i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 24-31 §§&lt;br&gt;lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt (44 - 54 kap. förslaget till&lt;br&gt;inkomstskattelag) finns vissa beloppsbestämmelser men eftersom&lt;br&gt;beräkningen av den skattepliktiga kapitalvinsten även framdeles skall ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kronor så behöver inte dessa ändras. Förutom dessa belopps-&lt;br&gt;bestämmelser fann utredningen bara tre stycken i kommunalskattelagen&lt;br&gt;och lagen om statlig inkomstskatt, numera inkomstskattelagen, nämligen&lt;br&gt;avdrag för måltid i samband med representation, minimibelopp för&lt;br&gt;skogsavdrag och vissa bestämmelser som rör samfälligheter. Av dessa&lt;br&gt;föreslog man att endast representationsavdraget borde regleras särskilt.&lt;br&gt;Ingen remissinstans har särskilt berört denna fråga. Regeringen delar&lt;br&gt;utredningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkt 1 av anvisningarna till 20 § kommunalskattelagen (16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § förslaget till inkomstskattelag) framgår att avdraget för måltid i&lt;br&gt;samband med representation är maximalt 90 kr per person och&lt;br&gt;representationstillfalle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom genomsnittskursen skall användas för att räkna om&lt;br&gt;resultatposter går det inte att avgöra vilket belopp i euro som motsvarar&lt;br&gt;90 kr (och därmed är avdragsgillt) förrän året är slut. För företagen skulle&lt;br&gt;en sådan ordning vara oacceptabel. I samband med att kostnaden för&lt;br&gt;representationen bokförs görs nämligen vanligtvis en fördelning på&lt;br&gt;avdragsgillt respektive icke avdragsgillt belopp. Dessa belopp bokförs på&lt;br&gt;olika konton och vid deklarationen återför man det belopp som är bokfört&lt;br&gt;på kontot för icke avdragsgill representation. Det är inte rimligt att man&lt;br&gt;först i efterhand får veta vilket belopp i euro som är avdragsgillt. I stället&lt;br&gt;måste de företag som har bokföring i euro kunna använda ett belopp i&lt;br&gt;euro som motsvarar 90 kronor. För att inte tillfälliga upp- eller nedgångar&lt;br&gt;i kronkursen skall fa ett orimligt genomslag föreslog utredningen att&lt;br&gt;denna beräkning skulle grundas på den genomsnittliga kursen under tiden&lt;br&gt;december andra året före beskattningsåret - november året före&lt;br&gt;beskattningsåret. Regeringen anser emellertid att detta är en för lång tid.&lt;br&gt;Dessutom är utredningens förslag mindre lämplig för företag med brutet&lt;br&gt;räkenskapsår. Företag med räkenskapsår september - augusti skulle vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tvungna att beräkna avdraget med hänsyn till en mycket föråldrad&lt;br&gt;valutakurs. Regeringen anser att regeln i stället bör formuleras så att det&lt;br&gt;värde i euro som motsvarar 90 kronor ett visst kalenderår skall vara&lt;br&gt;utgångspunkt för avdraget. Värdet i euro för ett visst kalenderår bör&lt;br&gt;fastställas utifrån den genomsnittliga kursen under november året före.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här lösningen innebär att ett företag med brutet räkenskapsår&lt;br&gt;kommer att ha olika avdragsgilla belopp under ett och samma&lt;br&gt;räkenskapsår. Denna nackdel uppvägs dock av att det avdragsgilla&lt;br&gt;beloppet beräknas utifrån en aktuellare växelkurs än vad utredningens&lt;br&gt;förslag skulle medföra. En annan lösning som i princip skulle kunna&lt;br&gt;övervägas är att det avdragsgilla beloppet fastställs för respektive&lt;br&gt;räkenskapsår utifrån den genomsnittliga växelkursen under andra&lt;br&gt;månaden före räkenskapsåret. Detta skulle emellertid leda till att företag&lt;br&gt;med olika räkenskapsår skulle få olika avdragsgilla belopp för två&lt;br&gt;identiska restaurangbesök. Det skulle också bli ett krångligare system -&lt;br&gt;både för företag och skatteförvaltning - eftersom inte mindre än tolv&lt;br&gt;olika avdragsgilla belopp skulle tillämpas vid en och samma taxering.&lt;br&gt;Sammantaget leder detta till att den lösning som bäst står i&lt;br&gt;överensstämmelse med de kriterier som angetts i avsnitt 9.1.2 är att det&lt;br&gt;avdragsgilla beloppet beräknas för respektive kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2.7 Koncernbeskattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Koncernbidrag skall bestämmas till ett belopp i&lt;br&gt;kronor. Givaren far inte avdrag med ett större belopp än vad&lt;br&gt;mottagaren tar upp. Ett företag som har ett beskattningsår som inte är&lt;br&gt;identiskt med det beskattningsår som gäller för övriga koncernföretag&lt;br&gt;skall - utom i ett undantagsfall - räkna om resultaträkningen med den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkurs som gäller för övriga koncernföretag.&lt;br&gt;Underprisöverlåtelser skall utlösa uttagsbeskattning om inte köpare&lt;br&gt;och säljare har samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Avviker från regeringens förslag på så sätt att&lt;br&gt;rätten att ge och ta koncernbidrag villkorades av att givare och mottagare&lt;br&gt;hade samma redovisningsvaluta. Därigenom reglerades även indirekt&lt;br&gt;underprisöverlåtelser mellan bolag som inte har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta utom såvitt avser försäljning av hel verksamhetsgren.&lt;br&gt;Utredningen föreslog inte heller någon speciell reglering för situationen&lt;br&gt;att koncernbolagen inte har identiska beskattningsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Näringslivets skattedelegation m.fl. näringslivs-&lt;br&gt;organisationer avstyrker kravet på att både givare och mottagare skall ha&lt;br&gt;samma redovisningsvaluta. De anser att det kan medföra stora problem&lt;br&gt;om samtliga företag i samma koncern måste ha samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta. För att förhindra att kursfluktuationer utnyttjas i&lt;br&gt;skatteundandragande syfte räcker det med en regel om att mottagaren&lt;br&gt;skall beskattas för samma belopp som givaren drar av. Ingen särskild&lt;br&gt;reglering av underprisöverlåtelser behövs för transaktioner som företas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande under året eftersom man inte då har kännedom om den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen. Riksskatteverket har i princip inget att&lt;br&gt;invända mot utredningens lösning men anför att andra tänkbara lösningar&lt;br&gt;är att koncernbidrag alltid fastställs i kronor eller att givaren inte kan fa&lt;br&gt;avdrag med ett större belopp än vad som beskattas hos mottagaren.&lt;br&gt;Verket påpekar också att den av utredningen föreslagna modellen inte&lt;br&gt;förhindrar underprisöverlåtelser av hel verksamhetsgren mellan företag&lt;br&gt;med olika redovisningsvaluta och att inga regler har föreslagits&lt;br&gt;beträffande koncernbidrag som inte redovisas i resultaträkningen.&lt;br&gt;Sydsvenska Industri- och Handelskammaren anser att koncernbidrag som&lt;br&gt;inte redovisas i resultaträkningen skall räknas om enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att ett företag inte skall förlora&lt;br&gt;skattemässigt på att verksamheten delas upp på flera bolag finns det&lt;br&gt;regler om resultatutjämning mellan bolag i samma koncern i form av&lt;br&gt;koncernbidrag som är avdragsgilla för givaren och skattepliktiga för&lt;br&gt;mottagaren (2 § 3 mom. lagen om statlig inkomstskatt, 35 kap. förslaget&lt;br&gt;till inkomstskattelag). Ett antal villkor ställs upp för att bidragen skall få&lt;br&gt;skatterättslig verkan. Koncernbidrag får exempelvis bara lämnas mellan&lt;br&gt;svenska bolag som till mer än 90 procent direkt eller indirekt ägs av&lt;br&gt;samma moderbolag. Ett annat krav är att både givare och mottagare skall&lt;br&gt;redovisa bidraget öppet i deklarationen eller i bilaga. I en dom (RÅ 1998&lt;br&gt;ref. 6) har Regeringsrätten slagit fast att kravet på öppen redovisning inte&lt;br&gt;medför att bidraget måste redovisas i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett uttalande från Redovisningsrådets akutgrupp, Redovisning&lt;br&gt;av koncernbidrag och aktieägartillskott (september 1998), skall bidragen&lt;br&gt;redovisas efter sin ekonomiska innebörd. Koncernbidrag som lämnas och&lt;br&gt;tas emot i syfte att minimera koncernens skatt skall redovisas som en&lt;br&gt;minskning respektive ökning av fritt eget kapital. På detta sätt redovisas&lt;br&gt;också koncernbidrag vars ekonomiska innebörd inte klart framgår.&lt;br&gt;Koncernbidrag som kan jämställas med utdelning redovisas som en&lt;br&gt;minskning av eget kapital och som en finansiell intäkt hos givare&lt;br&gt;respektive hos mottagare. Ett koncernbidrag som kan jämställas med&lt;br&gt;aktieägartillskott redovisas som sådant.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom koncernbidragen beslutas en bit in på det nya året har man&lt;br&gt;fullständig kunskap om både genomsnittskurs och balansdagskurs när&lt;br&gt;bidragen bestäms. Utredningen ansåg därför att någon form av&lt;br&gt;särreglering måste införas. Ett sifferexempel får illustrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att ett moderföretag har redovisning i euro och lämnar&lt;br&gt;koncernbidrag på 1 000 euro till sitt dotterbolag som har redovisningen i&lt;br&gt;kronor. Kursen vid årsskiftet är 8 kr och genomsnittskursen är 9. Utan&lt;br&gt;någon särreglering skulle moderbolaget få avdrag med 9 000 kr och&lt;br&gt;dotterbolaget beskattas för 8 000 kr. Detta är naturligtvis en oacceptabel&lt;br&gt;konsekvens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens lösning på problemet var att koncembidrags-&lt;br&gt;bestämmelsema kompletteras med en regel om att givare och mottagare&lt;br&gt;skall ha samma redovisningsvaluta. En sådan lösning har även fördelen&lt;br&gt;att vinstöverföringar i form av underprisförsäljningar då inte blir möjliga&lt;br&gt;eftersom sådana villkoras av att köpare och säljare kan utväxla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;koncernbidrag (20 § lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser&lt;br&gt;till underpris, 23 kap. förslaget till inkomstskattelag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lösning har kritiserats av ett antal näringslivsorganisationer. De&lt;br&gt;menar att det övergångsvis kan bli stora problem eftersom det kanske&lt;br&gt;inte är praktiskt möjligt att byta redovisningsvaluta i samtliga&lt;br&gt;koncernföretag på samma gång. Det kan också finnas koncerner där det&lt;br&gt;är lämpligt att vissa företag fortsätter att redovisa i kronor även om&lt;br&gt;övriga koncernföretag redovisar i euro. För att komma till rätta med&lt;br&gt;problemet föreslås i stället en regel med innebörd att givaren inte får&lt;br&gt;avdrag med ett större belopp än vad mottagaren beskattas för. En sådan&lt;br&gt;regel skulle visserligen inte träffa underprisförsäljningar mellan företag&lt;br&gt;som inte har samma redovisningsvaluta men en sådan begränsning anses&lt;br&gt;inte nödvändig. Man anser att utredningens motiv för att förbjuda sådana&lt;br&gt;underprisförsäljningar saknar relevans för transaktioner som företas&lt;br&gt;löpande under året eftersom bolagen då inte har kännedom om vilken&lt;br&gt;kurs som kommer att gälla vid omräkningen (årets genomsnittliga kurs).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är uppenbart att någon form av särreglering av&lt;br&gt;koncembidragsbestämmelsema måste införas. Det är naturligtvis inte&lt;br&gt;acceptabelt att givaren får avdrag till en högre kurs än vad mottagaren&lt;br&gt;beskattas för. Detta har inte heller ifrågasatts av någon remissinstans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den lösning som Näringslivets skattedelegation m.fl. förespråkar&lt;br&gt;(givare och mottagare får ha olika redovisningsvaluta men mottagaren&lt;br&gt;skall beskattas för samma belopp som givaren får avdrag med och ingen&lt;br&gt;särreglering av underprisförsäljningar) skulle emellertid göra det möjligt&lt;br&gt;för företag med olika redovisningsvaluta att föra över vinster genom just&lt;br&gt;underprisförsäljningar. Det förhåller sig visserligen så att man i början av&lt;br&gt;året inte har en aning om den genomsnittskurs som kommer att gälla för&lt;br&gt;året. Ju längre året går desto säkrare kan man emellertid förutse den&lt;br&gt;genomsnittliga kursen och mot slutet av året torde man ha så gott som&lt;br&gt;säker kunskap om denna. Utan någon spärregel skulle man då lätt kunna&lt;br&gt;flytta vinster mellan företag med olika redovisningsvaluta med den&lt;br&gt;påföljden att ett koncernbolag får avdrag med ett större belopp än vad ett&lt;br&gt;annat beskattas för. I ett skattesystem med ett schabloniserat omräknings-&lt;br&gt;förfarande i vilket genomsnittskursen används för omräkning går det inte&lt;br&gt;att acceptera en sådan möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har emellertid förståelse för att det inte kan vara praktiskt&lt;br&gt;möjligt att samtidigt byta redovisningsvaluta för samtliga företag som&lt;br&gt;man vill skall kunna utväxla koncernbidrag. Till detta kommer att även&lt;br&gt;utredningens förslag om att villkora koncembidragsrätten med att både&lt;br&gt;givare och mottagare har samma redovisningsvaluta inte skulle förhindra&lt;br&gt;missbrak. Det är nämligen fullt möjligt att olika koncernföretag kan ha&lt;br&gt;olika beskattningsår och därmed olika genomsnittskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln i bokföringslagen (12 § sjätte stycket, 3 kap. 5 §&lt;br&gt;första stycket i förslaget till ny bokföringslag, prop. 1998/99:130) skall&lt;br&gt;samtliga bolag i en koncern ha samma räkenskapsår. När bokförings-&lt;br&gt;skyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om får räkenskapsåret&lt;br&gt;emellertid omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta&lt;br&gt;högst arton månader. Eftersom beskattningsåret överensstämmer med&lt;br&gt;räkenskapsåret medför koncemanpassningen att nybildade bolag kommer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att beskattas för ett kortare eller längre beskattningsår än tolv månader.&lt;br&gt;Detsamma gäller bolag som förvärvas om bolaget har ett annat&lt;br&gt;räkenskapsår än övriga koncernbolag. Utan någon specialreglering skulle&lt;br&gt;alltså olika genomsnittskurser gälla för olika koncernbolag med samma&lt;br&gt;bokslutsdag. Detta skulle naturligtvis kunna utnyttjas på ett icke avsett&lt;br&gt;sätt både beträffande koncernbidrag och ”vanliga” transaktioner på så&lt;br&gt;sätt att man mot slutet av året - när man någorlunda säkert kan uppskatta&lt;br&gt;årets genomsnittskurs - bildar ett bolag som förkortar sitt första&lt;br&gt;räkenskapsår. Problemet måste därför lösas på ett annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser koncernbidrag är den mest näraliggande lösningen att&lt;br&gt;genomföra det förslag som Riksskatteverket har pekat på (och som&lt;br&gt;utredningen övervägde men förkastade) nämligen att koncernbidrag alltid&lt;br&gt;fastställs till ett belopp i kronor. Deklarationsmässigt innebär en sådan&lt;br&gt;lösning att de koncernbidrag som finns i räkenskaperna skall återföras&lt;br&gt;respektive rensas från det bokförda resultatet för att ersättas med det&lt;br&gt;skattemässiga kronbeloppet. Den här lösningen medför också att det inte&lt;br&gt;behövs någon specialreglering beträffande sådana koncernbidrag som&lt;br&gt;inte redovisas i resultaträkningen (eftersom dessa ändå måste redovisas&lt;br&gt;som skattemässiga justeringar i deklarationen). För att det inte skall råda&lt;br&gt;någon tvekan om vad som gäller om givaren drar av ett annat belopp än&lt;br&gt;vad mottagaren tar upp bör det dessutom uttryckligen föreskrivas att&lt;br&gt;givaren inte far avdrag med ett högre belopp än vad mottagaren tar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser ”vanliga” transaktioner mellan koncernbolag med olika&lt;br&gt;beskattningsår måste emellertid en annan lösning väljas (så att inte vaije&lt;br&gt;transaktion måste räknas om till kronor). För dessa fall bör det därför&lt;br&gt;föreskrivas att nybildade bolag eller bolag som förvärvas skall beskattas&lt;br&gt;enligt den genomsnittliga kurs som gäller för övriga koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringslagen innehåller emellertid även en undantagsbestämmelse&lt;br&gt;som gör det möjligt för koncernbolag att permanent ha olika&lt;br&gt;räkenskapsår (12 § sjätte stycket bokföringslagen, 3 kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket i förslaget till ny bokföringslag). För att få rätt att ha olika&lt;br&gt;räkenskapsår krävs dels att det föreligger synnerliga skäl, dels att&lt;br&gt;Riksskatteverket ger tillstånd till det. I dessa fall kommer företagen att ha&lt;br&gt;lika långa beskattningsår och det synes därför svårt att systematiskt&lt;br&gt;utnyttja situationen. Regeringen gör därför för närvarande bedömningen&lt;br&gt;att denna situation inte behöver särregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den lösning som nu har valts beträffande koncernbidragen&lt;br&gt;kommer emellertid inte problemet med underprisförsäljningar att lösas&lt;br&gt;utan någon särreglering. När det gäller frågan om underprisförsäljningar&lt;br&gt;har dessutom Riksskatteverket kritiserat utredningens modell eftersom&lt;br&gt;den öppnar möjlighet till vinstöverföring i form av försäljning av en hel&lt;br&gt;verksamhetsgren till underpris. För sådana uppställs nämligen inget krav&lt;br&gt;på att koncembidragsrätt skall föreligga för att underprislagen skall gälla.&lt;br&gt;Regeringen delar Riksskatteverkets uppfattning att det även för&lt;br&gt;försäljning av hel verksamhetsgren till underpris bör krävas att köpare&lt;br&gt;och säljare har samma redovisningsvaluta. I annat fall bör uttags-&lt;br&gt;beskattning ske. Det bör därför införas en bestämmelse om att samtliga&lt;br&gt;underprisförsäljningar som inte är affärsmässigt motiverade utlöser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttagsbeskattning om inte köpare och säljare har samma redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen lagstiftning som riktar sig mot försäljningar till ett pris&lt;br&gt;som överstiger marknadsvärdet. Så länge som köpare och säljare kan&lt;br&gt;utväxla koncernbidrag finns det heller ingen anledning att angripa sådana&lt;br&gt;förtäckta koncernbidrag. Om däremot köpare och säljare inte kan utväxla&lt;br&gt;koncernbidrag torde överprisförsäljningar kunna angripas med lagen&lt;br&gt;(1995:575) mot skatteflykt. Den nu föreslagna lagstiftningen innebär att&lt;br&gt;det inte ställs krav på samma redovisningsvaluta för att utväxla öppna&lt;br&gt;koncernbidrag och att underprisöverlåtelser uttryckligen lagregleras.&lt;br&gt;Skatteflyktslagen torde emellertid även fortsättningsvis kunna tillämpas&lt;br&gt;på överprisförsäljningar från ett kronföretag till ett euroföretag eller tvärt&lt;br&gt;om.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Mervärdesskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas nuvarande ordning på mervärdesskatteområdet.&lt;br&gt;Därefter redovisas de förslag till ändringar rörande mervärdesskatt som&lt;br&gt;regeringen lämnar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.1 Nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om mervärdesskatt finns i mervärdesskattelagen (1994:200).&lt;br&gt;Mervärdesskatt tas ut på omsättningen av varor och tjänster. Skatten tas&lt;br&gt;ut i samtliga led i produktions- och distributionskedjan och beräknas på&lt;br&gt;beskattningsunderlaget, vilket vid t.ex. en försäljning i princip utgörs av&lt;br&gt;ersättningen. Ett senare led har avdragsrätt för den ingående skatt som&lt;br&gt;motsvarar den utgående skatt som det tidigare ledet fakturerat och&lt;br&gt;redovisat till staten. Under förutsättning att samtliga led före&lt;br&gt;slutkonsumenten har full avdragsrätt kommer den utgående skatt som&lt;br&gt;konsumenten debiteras av säljaren att motsvara summan av de belopp&lt;br&gt;som de tidigare leden redovisat in till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt huvudregeln skall säljaren redovisa utgående skatt för den redo-&lt;br&gt;visningsperiod under vilken omsättningen (eller i vissa fall förvärvet) av&lt;br&gt;en vara eller tjänst enligt god redovisningssed har bokförts eller borde ha&lt;br&gt;bokförts eller under vilken förskotts- eller a contobetalning tagits emot&lt;br&gt;(13 kap. 6 § mervärdesskattelagen). Motsvarande principer gäller för&lt;br&gt;avdragsrätten (13 kap. 16 § mervärdesskattelagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På faktura eller motsvarande handling skall enligt 11 kap. 5 §&lt;br&gt;mervärdesskattelagen skattens belopp anges för varje skattesats. Detta&lt;br&gt;motsvarar de regler som finns i artikel 22.3 b i EG:s sjätte&lt;br&gt;mervärdesskattedirektiv. Tillämpningen i Sverige innebär att för det fall&lt;br&gt;fakturering sker i utländsk valuta, skall skatten redovisas på fakturan i&lt;br&gt;svenska kronor. Detta syftar till att säkerställa att säljare och köpare tar&lt;br&gt;upp samma belopp som utgående respektive ingående skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid fakturering i utländsk valuta är det den kurs som gäller när&lt;br&gt;skattskyldigheten inträder som ligger till grund för beräkningen av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskatt som skall tas upp i deklarationen. Det innebär att det är&lt;br&gt;kursen på leveransdagen som skall användas (1 kap. 3 § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen, RSV/FB Im 1983:25, Riksskatteverkets handledning för&lt;br&gt;mervärdesskatt 1999 s. 65). Om faktureringen sker i nära samband med&lt;br&gt;leveransen får av praktiska skäl omräkningskursen på fakturadagen&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller gemenskapsintema förvärv från andra EU-länder&lt;br&gt;(se nedan) inträder skattskyldigheten vid tidpunkten för förvärvet (1 kap.&lt;br&gt;4a § mervärdesskattelagen). Denna tidpunkt anses inträffa den 15:e i&lt;br&gt;månaden efter den månad under vilket varan levererats. Har faktura eller&lt;br&gt;liknande handling utfärdats innan dess, inträder skattskyldigheten vid&lt;br&gt;utfärdandet av den. Det innebär också att det är kursen vid den&lt;br&gt;tidpunkten som skall användas. Detta gäller oavsett om bokslutsmetoden&lt;br&gt;eller faktureringsmetoden tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln är att de som lämnar självdeklaration och har ett årligt&lt;br&gt;beskattningsunderlag (exklusive gemenskapsintema förvärv och import)&lt;br&gt;på högst 1 miljon kronor skall redovisa mervärdesskatten en gång om&lt;br&gt;året i självdeklarationen. Mervärdesskatten ingår då som en del av den&lt;br&gt;slutliga skatten och därmed även i sådan debiterad preliminär skatt som&lt;br&gt;beräknas för kommande år och som betalas in månadsvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldiga med årligt beskattningsunderlag överstigande 1 miljon&lt;br&gt;kronor skall redovisa skatten i en skattedeklaration. Även de vars&lt;br&gt;beskattningsunderlag är högst 1 miljon kronor kan begära att få redovisa&lt;br&gt;i skattedeklaration i stället för i självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisning i skattedeklaration skall som huvudregel ske månadsvis.&lt;br&gt;Det skall normalt ske senast den 12 i andra månaden efter redovisnings-&lt;br&gt;periodens utgång eller senast den 26 i första månaden efter perioden,&lt;br&gt;beroende på om den skattskyldiges årliga omsättning (dvs.&lt;br&gt;beskattningsunderlag exklusive gemenskapsintema förvärv och import)&lt;br&gt;under- eller överstiger 40 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sista dag för betalning är samma sista dag som gäller inlämnande av&lt;br&gt;skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;EU&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Inom EU har överenskommits om gemensamma regler för mer-&lt;br&gt;värdesbeskattningen och Sverige har sedan inträdet i EU anpassat sin&lt;br&gt;mervärdesskattelag till dessa regler. Reglerna finns i flera direktiv och&lt;br&gt;det mest omfattande är det sjätte mervärdesskattedirektivet&lt;br&gt;(77/388/EEG)&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;33&lt;/sup&gt; Rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för&lt;br&gt;mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (EGT nr L 145, 13.6.1977, s. 1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Varuförvärv inom EU och periodisk sammanställning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid en försäljning av varor mellan företag i olika EU-länder har man&lt;br&gt;inom EU enats om vissa särskilda regler för beskattningen. De innebär i&lt;br&gt;korthet att om ett företag som är mervärdesskatteregistrerat i Sverige&lt;br&gt;köper en vara från ett mervärdesskatteregistrerat företag i ett annat EU-&lt;br&gt;land så skall det säljande företaget inte ta ut någon mervärdesskatt.&lt;br&gt;Beskattningen skall i stället ske i Sverige. Detta sker genom att köparen&lt;br&gt;redovisar skatten för förvärvet i sin deklaration (s.k.&lt;br&gt;förvärvsbeskattning). Köparen far därefter i samma deklaration göra&lt;br&gt;avdrag för skatten som ingående skatt enligt de allmänna reglerna för&lt;br&gt;avdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att myndigheterna i det köpande företagets land skall kunna&lt;br&gt;kontrollera förvärvsbeskattningen är säljaren ålagd att lämna uppgifter&lt;br&gt;om varuförsäljningar som skett till mervärdesskatteregistrerade företag i&lt;br&gt;andra EU-länder. Detta skall göras i en s.k. periodisk sammanställning&lt;br&gt;vaije kvartal (i vissa fall endast årligen). Sammanställningen innehåller&lt;br&gt;en rad för vaije köpare där bl.a. landkod, registreringsnummer för&lt;br&gt;mervärdesskatt och värdet av varuleveranserna anges. Beloppen skall när&lt;br&gt;det är fråga om svenska säljare anges i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ändringar som påverkar nuvarande ordning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som sagts tidigare bör de uppgifter som lämnas för beskattningsändamål&lt;br&gt;vara uttryckta i kronor, även i det fall den skattskyldige har sin&lt;br&gt;redovisning i euro. Ett schabloniserat omräkningsförfarande bör fa&lt;br&gt;användas för att få fram uppgifterna för deklarationen, jfr avsnitt 9.1.&lt;br&gt;Omräkningsförfarandet innebär att de uppgifter som är uttryckta i euro i&lt;br&gt;bokföringen m.m. omräknas med den genomsnittskurs som gällt för den&lt;br&gt;period som skall deklareras. Detta medför att vissa ändringar måste göras&lt;br&gt;i mervärdesskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.2 Fakturans innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en säljare ställer ut en faktura i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan, skall skattebeloppet på fakturan anges i&lt;br&gt;både faktureringsvalutan och i säljarens redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Köparen skall vid omräkningen för deklarationen använda det&lt;br&gt;skattebelopp som på fakturan är angivet i köparens egen&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Om skattebeloppet inte har angivits i denna skall&lt;br&gt;faktureringsvalutans skattebelopp användas som utgångspunkt vid&lt;br&gt;omräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att skattebeloppet på&lt;br&gt;fakturan alltid skall redovisas i svenska kronor. Övriga remissinstanser&lt;br&gt;har inte kommenterat förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande ordning skall en&lt;br&gt;faktura eller jämförlig handling bl.a. innehålla uppgift om skattens&lt;br&gt;belopp för vaije skattesats, jfr ovan. Är fakturan utställd i en annan valuta&lt;br&gt;än kronor, skall skattens belopp anges även i kronor. Syftet med detta är&lt;br&gt;att säljare och köpare skall ha samma skattebelopp att redovisa i&lt;br&gt;deklarationen som utgående respektive ingående skatt. Genom att&lt;br&gt;beloppet anges på fakturan m.m. underlättas även kontrollen av att de&lt;br&gt;skattskyldiga redovisar rätt skatt. En direkt jämförelse kan vid t.ex. en&lt;br&gt;revision göras mellan bokfört belopp och faktura.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vad som nu föreslås av regeringen (avsnitt 5.3) kan vissa&lt;br&gt;företag i framtiden komma att ha bokföringen i kronor samtidigt som&lt;br&gt;andra företag har bokföringen i euro. Fakturering kan komma att ske i&lt;br&gt;kronor, euro eller någon annan valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När två företag som handlar med varandra har bokföringen i olika&lt;br&gt;valutor, den ena i kronor och den andra i euro, går det inte längre att&lt;br&gt;upprätthålla principen att vad en säljare redovisar som utgående skatt&lt;br&gt;skall direkt motsvara vad köparen redovisar som ingående skatt. I det fall&lt;br&gt;båda har bokföringen i kronor och skatten redovisas i kronor på fakturan,&lt;br&gt;kommer de dock att deklarera samma belopp, nämligen det som står&lt;br&gt;angivet på fakturan. I det fall båda har bokföringen i euro och redovisar&lt;br&gt;skatten för samma period kommer de på grund av. den föreslagna&lt;br&gt;omräkningsmodellen att tillämpa samma genomsnittskurs och därmed&lt;br&gt;också i deklarationen redovisa samma omräknade belopp i kronor. Har&lt;br&gt;däremot säljaren t.ex. bokföringen i euro och köparen bokföringen i&lt;br&gt;kronor kommer det inte att vara samma skattebelopp som deklareras.&lt;br&gt;Strävan bör dock vara att principen att utgående skatt skall motsvara&lt;br&gt;ingående skatt skall upprätthållas så långt som möjligt. Det är därför&lt;br&gt;viktigt att företagen i det senare exemplet vid upprättandet av&lt;br&gt;deklarationen utgår från samma skattebelopp. Utredningen har därför&lt;br&gt;föreslagit att fakturan skall innehålla skattens belopp i den valuta som&lt;br&gt;fakturan är utställd i. Skattens belopp skall även vara uttryckt i&lt;br&gt;utställarens redovisningsvaluta, om den är en annan. Det är det beloppet&lt;br&gt;som säljaren bokför och använder som grund för deklarationen.&lt;br&gt;Därigenom upprätthålls kopplingen mellan fakturan och bokföringen.&lt;br&gt;Även köparen skall i sin bokföring och som grund för deklarationen&lt;br&gt;använda det belopp som på fakturan är uttryckt i hans redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta. Om skattebeloppet på fakturan inte har angivits i köparens&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall faktureringsvalutans skattebelopp användas&lt;br&gt;som grund för deklarationen och den eventuella omräkning som skall&lt;br&gt;göras. Köparen får alltså i det fallet inte använda det belopp som&lt;br&gt;uttryckts i säljarens redovisningsvaluta. Detta för att undvika att en&lt;br&gt;valfrihet uppkommer vilken kan komma att utnyttjas på ett sätt som&lt;br&gt;konsekvent är till nackdel för staten. I det senare fallet ankommer det&lt;br&gt;således på köparen att vid bokföringstillfallet räkna om beloppet enligt&lt;br&gt;gällande kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog även att det inte längre skulle uppställas krav på&lt;br&gt;att skattens belopp alltid skall anges i kronor på fakturan. Anledningen&lt;br&gt;var att den informationen inte har något värde i det fall någon av dem&lt;br&gt;som ställer ut eller mottar fakturan har bokföringen i euro. Det belopp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som redovisas i kronor kommer då inte att överensstämma med det&lt;br&gt;belopp som den som har sin bokföring i euro deklarerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket anser att det även fortsättningsvis skall krävas att&lt;br&gt;mervärdesskattebeloppet på fakturan alltid anges även i kronor. Det&lt;br&gt;skulle underlätta för både de små och medelstora företagen och för&lt;br&gt;skattemyndigheterna. Verket befarar att skattemyndigheterna kommer att&lt;br&gt;fa ett stort antal frågor från skattskyldiga som inte är vana att hantera&lt;br&gt;fakturor i annan valuta än den de har sin bokföring i. De befarar även att&lt;br&gt;företagen kommer att hantera omräkningsreglema olika. Detta kan i sin&lt;br&gt;tur leda till att utgående respektive ingående skatt omräknas till för lågt&lt;br&gt;respektive för högt belopp. Riksskatteverket menar att denna risk skulle&lt;br&gt;undvikas om skattens belopp alltid angavs i kronor på fakturan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller omräkningen av skattens belopp instämmer regeringen i att&lt;br&gt;hanteringen av fakturan för mottagaren, om denne har redovisningen i&lt;br&gt;kronor, skulle underlättas av att beloppet var uttryckt även i kronor. Man&lt;br&gt;måste dock betänka att syftet med regeln är att säkerställa att säljare och&lt;br&gt;köpare redovisar samma skattebelopp för en viss transaktion. Det här&lt;br&gt;lämnade förslaget om bokföring i euro och omräkningsregler kommer att&lt;br&gt;innebära att någon exakthet i redovisade belopp inte längre kan erhållas i&lt;br&gt;de fall en av parterna har bokföringen i euro och den andra i kronor.&lt;br&gt;Även om skattebeloppet skulle anges i kronor på fakturan, skulle det inte&lt;br&gt;exakt motsvara vad den part som har sin bokföring i euro skulle redovisa.&lt;br&gt;För att fa en exakt överensstämmelse krävs någon form av dubblerad&lt;br&gt;redovisning, vilket regeringen tidigare avvisat (avsnitt 9.1). Regeringen&lt;br&gt;konstaterar vidare vad gäller omräkningen för bokföringen att även om&lt;br&gt;mervärdesskattens belopp finns angivet i kronor, så måste den resterande&lt;br&gt;delen av fakturan räknas om till redovisningsvalutan för att kunna&lt;br&gt;bokföras. Svårigheten vid bokföringen för de ovana företagen torde ligga&lt;br&gt;i själva omräkningen i sig av fakturans totala belopp, inte endast i det att&lt;br&gt;mervärdesskattens belopp inte är omräknat till kronor. Vad gäller frågor&lt;br&gt;till skattemyndigheterna så torde nya regler så gott som alltid generera&lt;br&gt;frågor från de skattskyldiga. Allteftersom informationen når ut om hur&lt;br&gt;fakturor i utländsk valuta skall hanteras, bör dock antalet frågor om detta&lt;br&gt;minska. För att minska förfrågningarna rörande vilka kurser som gäller&lt;br&gt;vid olika tidpunkter, är det dock viktigt att information om detta snabbt&lt;br&gt;når ut till de skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finner regeringen inte att tillräckliga skäl&lt;br&gt;föreligger för att ha ett krav på att mervärdesskattens belopp alltid skall&lt;br&gt;anges i kronor på fakturan. Regeringen delar utredningens bedömning&lt;br&gt;och föreslår att det skall slås fast att en faktura skall innehålla skattens&lt;br&gt;belopp uttryckt i den valuta fakturan är utställd i. Om utställarens&lt;br&gt;redovisningsvaluta är en annan, skall skatten även vara uttryckt i den&lt;br&gt;valutan. Säljaren skall vid upprättandet av sin deklaration utgå ifrån det&lt;br&gt;skattebelopp som på fakturan är uttryckt i hans redovisningsvaluta.&lt;br&gt;Köparen skall vid upprättandet av sin deklaration utgå ifrån det&lt;br&gt;skattebelopp som är angivet i köparens redovisningsvaluta. Finns inte&lt;br&gt;skattens belopp angivet i denna valuta, skall köparen som grund för&lt;br&gt;deklarationen använda det belopp som angetts i faktureringsvalutan.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna ordning skall gälla for att uppnå resultatet att den utgående och&lt;br&gt;den ingående skatten så nära som möjligt uppgår till samma belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om uppgifter i fakturan bör tas in i tre nya paragrafer i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen: 11 kap. 5 c § samt 13 kap. 15 a och 23 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.3 Den periodiska sammanställningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Bestämmelser om omräkning av belopp till&lt;br&gt;kronor för den periodiska sammanställningen bör meddelas av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan har inte kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En skattskyldig som levererar&lt;br&gt;varor till skattskyldiga i andra EU-länder skall regelbundet redovisa&lt;br&gt;leveranserna i en s.k. periodisk sammanställning. Även den periodiska&lt;br&gt;sammanställningen skall upprättas i kronor. Här uppkommer inga&lt;br&gt;finansiella problem. Det är i stället frågan om att belopp som redovisats i&lt;br&gt;sammanställningen skall överensstämma med belopp som redovisats i&lt;br&gt;deklarationen. Det är viktigt för att skattemyndigheterna skall kunna&lt;br&gt;utföra sina kontroller. Vid upprättandet av sammanställningen bör därför&lt;br&gt;samma kurs användas som använts vid upprättandet av deklarationen. Ett&lt;br&gt;problem är dock att de periodiska sammanställningarna i regel omfattar&lt;br&gt;tre månader, medan deklarationen endast omfattar en månad.&lt;br&gt;Sammanställningen skall bl.a. innehålla värdet av varuleveranser till&lt;br&gt;kunder inom EU specificerat per kund. Om dessa uppgifter noteras och&lt;br&gt;samlas särskilt i samband med att bokföring sker av transaktionen är det&lt;br&gt;naturligt att samma omräkningskurs används för noteringen i&lt;br&gt;bokföringen och noteringen för sammanställningen. Sker bokföringen i&lt;br&gt;euro kommer de bokförda beloppen att omräknas efter genom-&lt;br&gt;snittskursen vid deklarationstillfället. Även de uppgifter som noterats för&lt;br&gt;den periodiska sammanställningen bör omräknas efter samma kurs. När&lt;br&gt;sammanställningen omfattar tre månader behöver en omräkning för varje&lt;br&gt;månad göras med den för månaden gällande genomsnittskursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om hur detta skall hanteras bör kunna meddelas av&lt;br&gt;Riksskatteverket med stöd av de redan existerande reglerna i 10 kap. 33 §&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) och 65 § skattebetalningsförordningen&lt;br&gt;(1997:750).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.4&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;EU-avgiften&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kursvariationemas tänkbara påverkan på&lt;br&gt;mervärdesskatteintäktema och därmed EU-avgiften samt prognos-&lt;br&gt;och budgetberäkningama är inte så allvarlig att den bör hindra ett&lt;br&gt;genomförande varken av möjligheten att bokföra i euro eller den&lt;br&gt;föreslagna omräkningsmodellen för beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Kursvariationer kan påverka intäkterna&lt;br&gt;och därmed även EU-avgiften samt beräkningar för prognoser och&lt;br&gt;budget. Effekten bör dock bli försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan har inte kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Sveriges avgift till EU baseras&lt;br&gt;bl.a. på Sveriges mervärdesskatteintäkter. Beräkningen av avgiften skall&lt;br&gt;ske i överensstämmelse med rådets förordning nr 1553/89 av den 29 maj&lt;br&gt;1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel&lt;br&gt;som härrör från mervärdeskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsmetoden innebär att Sveriges avgift till EU påverkas av hur&lt;br&gt;höga intäkter landet har i form av mervärdesskatt och att kursvariationer&lt;br&gt;som påverkar intäkterna även påverkar avgiften. Variationer i kurserna&lt;br&gt;försvårar således beräkningarna av såväl Sveriges intäkter i form av&lt;br&gt;mervärdesskatt som Sveriges avgifter till EU. Detta leder i sin tur till&lt;br&gt;osäkerhet vid upprättande av prognoser och beräkning av budgeten. Som&lt;br&gt;konstateras i avsnitt 12.2 bör den ekonomiska effekten dock bli&lt;br&gt;försumbar. Även effekten för prognos- och budgetberäkningama torde&lt;br&gt;därmed bli försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gör mot bakgrund av detta bedömningen att&lt;br&gt;kursvariationemas tänkbara påverkan på mervärdesskatteintäktema och&lt;br&gt;därmed EU-avgiften samt prognos- och budgetberäkningama inte är så&lt;br&gt;allvarlig att den bör hindra varken ett genomförande av möjligheten att&lt;br&gt;bokföra i euro eller den omräkningsmodell som föreslås för&lt;br&gt;beskattningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3.5 Övriga lagstiftningsåtgärder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: De regler i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200) som anger gränsvärden m.m. bör inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan har inte kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det finns i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;ett antal paragrafer som anger beloppsgränser av olika slag, t.ex. 1 kap.&lt;br&gt;2 a §, 2 a kap. 3 § och 4 kap. 1 §. Samtliga dessa regler syftar till att an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ge vissa gränser innebärande att olika regler blir tillämpliga beroende på&lt;br&gt;om ett aktuellt värde ligger över eller under gränsen. Reglerna blir liksom&lt;br&gt;i dag tillämpliga även när fakturering skett i annan valuta än kronor eller&lt;br&gt;när i framtiden bokföringen sker i euro. I dessa fall måste jämförelsen&lt;br&gt;göras med ett värde som motsvarar det angivna beloppet i kronor. Något&lt;br&gt;särskilt stadgande om detta kan inte anses behövas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reklamskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan (avsnitt 9.1) anser regeringen att en schabloniserad&lt;br&gt;omräkningsmetod bör få användas även beträffande reklamskatten.&lt;br&gt;Omräkningen bör, på samma sätt som föreslås beträffande mervärdes-&lt;br&gt;skatten, göras utifrån en genomsnittskurs för den redovisningsperiod&lt;br&gt;deklarationen avser. Redovisningsperioden för reklamskatt är normalt två&lt;br&gt;kalendermånader men även redovisningsperioder på en kalendermånad,&lt;br&gt;ett halvt eller ett helt beskattningsår kan förekomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen (1984:247) om punktskatter och prisreglerings-&lt;br&gt;avgifter gäller att, om inte beskattningsmyndigheten föreskriver annat,&lt;br&gt;det av den punktskatteskyldiges bokföringshandlingar skall framgå&lt;br&gt;skattens belopp och övriga förhållanden som har betydelse för skattens&lt;br&gt;bestämmande. En möjlighet bör här öppnas för den reklamskatteskyldige&lt;br&gt;att ange punktskattebeloppet i euro. För de punktskatter där skatt utgår på&lt;br&gt;viss kvantitet, vikt, volym eller annan enhet med ett bestämt belopp i&lt;br&gt;kronor skall dock även fortsättningsvis punktskatten anges i svenska&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om skatt på annonser och reklam finns, på samma sätt som i&lt;br&gt;mervärdesskattelagen, bestämmelser som anger vissa beloppsgränser. I&lt;br&gt;avsnitt 9.3.5 har regeringen kommit fram till att de regler i mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen som anger gränsvärden m.m. inte behöver ändras med&lt;br&gt;anledning av att bokföringen kan ske i euro. Detsamma gäller även&lt;br&gt;beträffande beloppsgränsema i lagen om skatt på annonser och reklam.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatteavdrag, arbetsgivaravgifter och&lt;br&gt;kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppbörden av skatter och avgifter regleras i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) som trädde i kraft den 1 november 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning för arbete, ränta eller utdelning är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdrag enligt bestämmelserna i 5 kap. skatte-&lt;br&gt;betalningslagen vid vaije tillfälle då utbetalning sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 kap. skattebetalningslagen anges hur arbetsgivaravgifterna skall&lt;br&gt;beräknas (enligt 1 kap. 3 § skattebetalningslagen omfattar begreppet&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter förutom arbetsgivaravgifter enligt lagen om&lt;br&gt;socialavgifter även särskild löneskatt och allmän löneavgift).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har varit skyldig att göra skatteavdrag eller betala ?&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000.23&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter eller som har gjort skatteavdrag utan att vara skyldig&lt;br&gt;att göra det skall, enligt 10 kap. 9 § skattebetalningslagen, lämna&lt;br&gt;skattedeklaration. En skattedeklaration skall lämnas för varje redo-&lt;br&gt;visningsperiod, vilken omfattar en kalendermånad. (Skyldighet att lämna&lt;br&gt;skattedeklaration för den som är skattskyldig enligt mervärdesskattelagen&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 9.3.1.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En skattedeklaration skall, enligt 10 kap. 17 § skattebetalningslagen,&lt;br&gt;bl.a. ta upp den sammanlagda ersättningen från vilken utbetalaren är&lt;br&gt;skyldig att göra skatteavdrag och betala arbetsgivaravgifter på samt&lt;br&gt;sammanlagd avdragen skatt respektive periodens sammanlagda avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kontrolluppgifter finns i 3 kap. lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK. Kontrolluppgift skall bl.a.&lt;br&gt;lämnas för den som har fått lön, arvode, andra ersättningar eller förmåner&lt;br&gt;som är skattepliktig intäkt av tjänst och skall lämnas av den som betalat&lt;br&gt;ut beloppet eller gett ut förmånen. Kontrolluppgift skall även lämnas för&lt;br&gt;ränta och utdelning. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt särskilt&lt;br&gt;formulär om inte annat föreskrivs, 3 kap. 56 § LSK.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalningar i utländsk valuta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den till svensk inkomstskatt beskattningsbara inkomsten skall beräknas i&lt;br&gt;svenska kronor. Inkomster och utgifter i utländsk valuta skall räknas om&lt;br&gt;till svenska kronor. Det är på det till kronor omräknade beloppet som&lt;br&gt;skatteavdrag skall göras och, såvitt gäller löneutbetalningar, arbets-&lt;br&gt;givaravgifter beräknas. Det nu sagda är inte direkt reglerat i lag men far&lt;br&gt;anses ge uttryck för en inom svensk skatterätt rådande princip.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vilken tidpunkt omräkning skall ske är, såvitt gäller löpande&lt;br&gt;inkomster och utgifter, inte heller reglerat i lag. Omräkning torde ske&lt;br&gt;med ledning av den valutakurs som gäller då skattskyldigheten inträder&lt;br&gt;enligt punkt 4 av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen (10 kap.&lt;br&gt;8 och 15 §§ förslaget till inkomstskattelag, prop. 1999/2000:2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det framgår inte heller av lagtexten i LSK att kontrolluppgifterna skall&lt;br&gt;lämnas i svenska kronor, men detta får anses vara den allmänt rådande&lt;br&gt;principen för uppgifter som lämnas i syfte att ligga till grund för&lt;br&gt;beskattning. Såvitt gäller exempelvis kontrolluppgift avseende betalning&lt;br&gt;från utlandet (3 kap. 50 § LSK) anges på den för detta ändamål&lt;br&gt;fastställda blanketten att beloppen skall anges i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som vid skatteredovisningen saknas, när det gäller&lt;br&gt;redovisning i kontrolluppgift, lagbestämmelser som anger hur omräkning&lt;br&gt;av belopp i utländsk valuta till kronor skall gå till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5.2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskild löneredovisning för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Företag som väljer att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro bör i en särskild bokföring redovisa såväl gjorda löneut-&lt;br&gt;betalningar som avdragen skatt i svenska kronor. Från den särskilda&lt;br&gt;bokföringen hämtas sedan de uppgifter som behövs för skatte-&lt;br&gt;deklarationen och kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket har ingenting att invända mot&lt;br&gt;kravet på särskild löneredovisning för företag som har sin redovisning i&lt;br&gt;euro. Övriga remissinstanser har inte kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Följande exempel illustrerar&lt;br&gt;vilka konsekvenser som kan uppstå vid hantering av skatteavdrag och&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter på utbetalda löner i ett företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att företaget betalar ut lön på 10 000 kr. Företaget fullgör&lt;br&gt;samtidigt sin skyldighet att göra skatteavdrag. Skatteavdraget beräknas&lt;br&gt;till 3 000 kr. Valutakursen är 8 kr per euro vid löneutbetalningstillfallet&lt;br&gt;varvid företaget bokför löneutbetalning 1 250 euro (10 000 kr / 8) och&lt;br&gt;innehållen skatt 375 euro (3 000 kr / 8). Påföljande månad skall företaget&lt;br&gt;lämna in sin skattedeklaration. Avdragen skatt och arbetsgivaravgifter&lt;br&gt;skall samtidigt betalas in till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett företag som redovisar i svenska kronor kan utan vidare gå in i&lt;br&gt;bokföringen och få fram det belopp som skall tas upp i&lt;br&gt;skattedeklarationen. Detta gäller dock inte för företag som redovisar i&lt;br&gt;euro. Med en flytande växelkurs är det högst sannolikt att kursen svenska&lt;br&gt;kronor/euro inte är densamma som vid löneutbetalningstillfallet. Antag&lt;br&gt;att kursen ändrats till 7 kr per euro. I bokföringen finns ett belopp på&lt;br&gt;375 euro avseende avdragen skatt. Om detta belopp räknas om till&lt;br&gt;svenska kronor enligt dagskursen motsvarar det 2 625 kr (375 euro x 7),&lt;br&gt;dvs. 375 kr mindre än det kronbelopp som drogs av vid löneutbetalnings-&lt;br&gt;tillfället. Det omräknade lönebeloppet - som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkningen av arbetsgivaravgifter - motsvarar 8 750 kr (1 250 euro x 7),&lt;br&gt;dvs. 1 250 kr mindre än det verkliga lönebeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening måste samma krav ställas på företag som&lt;br&gt;väljer att ha sin redovisning i euro som på företag som redovisar i&lt;br&gt;svenska kronor. Även för dessa företag skall således gälla att samma&lt;br&gt;belopp som innehållits i preliminär skatt också skall redovisas/inbetalas&lt;br&gt;till skattemyndigheten. Vidare skall det underlag som arbets-&lt;br&gt;givaravgifterna beräknas på motsvara vad som betalats ut i lön. Företag&lt;br&gt;som väljer att ha sin redovisning i euro måste därför, för att undvika de&lt;br&gt;misstämningar som omräkning kan medföra vid en flytande växelkurs, i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en särskild bokföring redovisa såväl gjorda löneutbetalningar som&lt;br&gt;avdragen skatt i svenska kronor. Företaget bör för detta ändamål kunna&lt;br&gt;använda sitt ordinarie löneredovisningssystem. Vid löneutbetalnings-&lt;br&gt;tillfallet redovisas således gjorda löneutbetalningar och skatteavdrag i&lt;br&gt;euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisningssystemet framgår&lt;br&gt;relevanta belopp i svenska kronor. Vid den månatliga deklarationen&lt;br&gt;hämtas de belopp som skall tas upp i skattedeklarationen från&lt;br&gt;löneredovisningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller uppgifter som skall tas upp i kontrolluppgiften måste&lt;br&gt;motsvarande krav ställas, dvs. samma belopp som betalats ut i lön&lt;br&gt;respektive innehållits som preliminär skatt skall tas upp i&lt;br&gt;kontrolluppgiften. Även dessa uppgifter hämtas från löneredovisnings-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5.3 Särskilda bestämmelser när ersättning för arbete betalas&lt;br&gt;ut i utländsk valuta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Uppgift om utbetald ersättning i&lt;br&gt;kontrolluppgiften bör vara omräknad till svenska kronor efter den&lt;br&gt;kurs som gällde vid utbetalningstillfället. Detsamma gäller i fråga&lt;br&gt;om det underlag för beräkning av arbetsgivaravgifter som skall&lt;br&gt;anges i skattedeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ersättning för arbete betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta och skatteavdraget beräknats på ersättning som&lt;br&gt;räknats om till svenska kronor enligt annan valutakurs än kursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället skall, när uppgift lämnas till mottagaren om&lt;br&gt;skatteavdragets belopp, detta anges i den utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning för arbete betalats ut i utländsk valuta och uppgift&lt;br&gt;om skatteavdragets belopp lämnats i denna valuta, skall&lt;br&gt;skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt valutakursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det till kronor omräknade beloppet skall tas upp i&lt;br&gt;skattedeklarationen och betalas in till skattemyndigheten samt tas&lt;br&gt;upp i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har uttalat att, om lönerna&lt;br&gt;betalats ut i euro, får omräkning till kronor ske med ledning av en&lt;br&gt;valutakurs som ligger i så nära anslutning till kursen på utbetalnings-&lt;br&gt;dagen som är rimligt med hänsyn till företagets lönehanteringsrutiner. De&lt;br&gt;omräknade beloppen redovisas i den särskilda bokföringen. Från denna&lt;br&gt;hämtas sedan de uppgifter som behövs för skattedeklarationen och&lt;br&gt;kontrolluppgiften. Utredningen har inte lämnat något lagförslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Länsrätten i Stockholms län påtalar att ett&lt;br&gt;förfarande där omräkning av skatteavdrag sker vid annan tidpunkt än&lt;br&gt;utbetalningstillfället inte stämmer överens med gällande regler och&lt;br&gt;principer för betalning av skatt. Utredningens förslag kräver därför en&lt;br&gt;uttrycklig reglering i lagstiftningen. Länsrätten ifrågasätter dock om det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är lämpligt att ändra principerna för skatteavdrag. Riksskatteverket&lt;br&gt;påtalar också att det inte står i överensstämmelse med gällande&lt;br&gt;skattelagstiftning att beskatta en person för ett annat belopp än vad han&lt;br&gt;faktiskt erhållit. Om en person totalt under året faktiskt erhållit ett mindre&lt;br&gt;belopp i kronor än vad som framgår av kontrolluppgiften kan han begära&lt;br&gt;att bli taxerad i enlighet därmed. På samma sätt kan taxeringen i&lt;br&gt;motsvarande situation ändras till hans nackdel. Även den pensions-&lt;br&gt;grundande inkomsten kan behöva korrigeras. Riksskatteverket föreslår&lt;br&gt;därför att endast skatteavdraget skall beräknas enligt kursen den dag&lt;br&gt;företaget hanterar sina löner. I samband med den månatliga&lt;br&gt;redovisningen i skattedeklarationen far företaget göra en ny omräkning&lt;br&gt;av bokfört löneunderlag och beräknade arbetsgivaravgifter enligt kursen&lt;br&gt;vid utbetalningstillfället. Gjorda skatteavdrag skall redovisas och&lt;br&gt;inbetalas enligt den valutaomräkning som gjordes på lönehanterings-&lt;br&gt;dagen. Övriga remissinstanser har inte kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning och förslag: En grundläggande&lt;br&gt;princip i gällande skattelagstiftning är att den skattskyldige skall&lt;br&gt;beskattas för den ersättning som han faktiskt fatt. Likaså skall underlaget&lt;br&gt;för arbetsgivaravgifter vara detsamma som faktiskt betalats ut.&lt;br&gt;Regeringen anser inte att det finns skäl att frångå denna princip i de fall&lt;br&gt;ersättning för arbete betalas ut i annan valuta än svenska kronor.&lt;br&gt;Eftersom allt uppgiftslämnande till skattemyndigheten skall ske i svenska&lt;br&gt;kronor bör därför ersättning som betalats ut i utländsk valuta räknas om&lt;br&gt;till kronor enligt den kurs som gällde den dag lönen betalades ut. Företag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro redovisar de till kronor omräknade&lt;br&gt;beloppen i den särskilda bokföringen (se avsnitt 9.5.2). De till kronor&lt;br&gt;omräknade beloppen ligger till grund för beräkning av arbetsgivar-&lt;br&gt;avgifter samt tas upp i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller skatteavdrag från ersättning för arbete i utländsk valuta&lt;br&gt;blir situationen mer komplicerad. Av 5 kap. 1 § skattebetalningslagen&lt;br&gt;framgår att den som betalar ut ersättning för arbete är skyldig att göra&lt;br&gt;skatteavdrag vid vaije tillfälle då utbetalning sker. Skatteavdrag från&lt;br&gt;ersättning för arbete som betalas ut till en fysisk person skall enligt&lt;br&gt;huvudregeln göras enligt för vaije inkomstår fastställda skattetabeller.&lt;br&gt;Utbetald ersättning måste räknas om till svenska kronor för att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att tillämpa dessa tabeller. Eftersom skatteavdrag skall göras&lt;br&gt;på utbetald ersättning bör om möjligt omräkning ske med ledning av&lt;br&gt;valutakursen på utbetalningsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har framhållit att det inte är möjligt att avvakta&lt;br&gt;utbetalningsdagens valutakurs för beräkning av skatteavdraget, eftersom&lt;br&gt;de flesta arbetsgivare förbereder sina löneutbetalningar i god tid före&lt;br&gt;utbetalningsdagen. Det kan därför enligt utredningen bli nödvändigt att&lt;br&gt;acceptera att omräkning i stället görs med ledning av valutakursen den&lt;br&gt;dag företaget hanterar sina löner. Det härigenom beräknade&lt;br&gt;skatteavdraget skall redovisas i den särskilda bokföringen och härefter&lt;br&gt;redovisas och betalas in till skattemyndigheten samt tas upp i&lt;br&gt;kontrolluppgiften. Utredningen anser att kravet på överensstämmelse får&lt;br&gt;anses tillgodosett genom att vad som redovisats vid hanteringen av&lt;br&gt;lönerna motsvarar vad som redovisas/inbetalas till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket ifrågasätter i sitt remissvar om det är nödvändigt att&lt;br&gt;använda samma valutakurs såväl vid beräkning av underlag för&lt;br&gt;arbetsgivaravgifter och vid kontrolluppgiftslämnandet som vid beräkning&lt;br&gt;av skatteavdraget. Riksskatteverket föreslår att valutakursen för dagen&lt;br&gt;för löneutbetalningen används i kontrolluppgiften. Samma kurs skall&lt;br&gt;användas vid beräkning av avgiftsunderlaget. Skatteavdraget måste&lt;br&gt;däremot omräknas redan på lönehanteringsdagen. Eftersom det är fråga&lt;br&gt;om preliminär skatt bör det kunna accepteras att avdraget misstämmer i&lt;br&gt;förhållande till den gjorda utbetalningen. Gjorda skatteavdrag skall&lt;br&gt;redovisas och inbetalas med belopp i svenska kronor enligt den&lt;br&gt;valutaomräkning som gjordes på lönehanteringsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid valutakursförändringar innebär såväl utredningens som&lt;br&gt;Riksskatteverkets förslag att redovisad avdragen skatt på utbetald lön inte&lt;br&gt;överensstämmer med vad som verkligen dragits av vid löne-&lt;br&gt;utbetalningen. Det betyder att den skattskyldige som betald preliminär&lt;br&gt;skatt inte tillgodoräknas samma belopp som han fått vidkännas avdrag&lt;br&gt;för vid löneutbetalningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är lika angeläget att upprätthålla principen att&lt;br&gt;det belopp som den skattskyldige fatt vidkännas avdrag för som betald&lt;br&gt;preliminär skatt verkligen skall tillgodoräknas honom, som principen att&lt;br&gt;den skattskyldige skall beskattas för vad han faktiskt fått.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den arbetsgivare som för beräkning av&lt;br&gt;skatteavdraget räknar om ersättningen med ledning av annan valutakurs&lt;br&gt;än utbetalningsdagens kurs, skall lämna uppgift till mottagaren om&lt;br&gt;skatteavdragets belopp i den utländska valutan. På lönebeskedet kommer&lt;br&gt;således avdragen skatt att till sitt belopp anges i den utländska valutan.&lt;br&gt;Skatteavdraget skall härefter räknas om till svenska kronor enligt&lt;br&gt;valutakursen på utbetalningsdagen. Företag som har sin redovisning i&lt;br&gt;euro redovisar detta till kronor omräknade belopp i den särskilda&lt;br&gt;bokföringen. Detta belopp skall sedan tas upp i skattedeklarationen och&lt;br&gt;betalas in till skattemyndigheten samt tas upp i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att ett företag hanterar sina löner fem dagar före löneutbetal-&lt;br&gt;ningstillfallet och att de gör sina löneutbetalningar i euro. Valutakursen&lt;br&gt;på lönehanteringsdagen är 8 kr per euro och på löneutbetalningsdagen&lt;br&gt;10 kr per euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget skall betala ut lön med 1 250 euro. Detta belopp måste&lt;br&gt;räknas om till svenska kronor enligt kursen på lönehanteringsdagen för&lt;br&gt;att skatteavdraget skall kunna beräknas. På den till kronor omräknade&lt;br&gt;ersättningen (1 250 euro x 8 = 10 000 kr) beräknas skatteavdraget till&lt;br&gt;3 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lönen utbetalas i euro och skatteavdraget beräknats på lön&lt;br&gt;omräknad till kronor enligt en annan valutakurs än utbetalningsdagens&lt;br&gt;kurs, skall uppgift om avdragen skatt anges i euro på lönebeskedet.&lt;br&gt;Skatteavdraget på 3 000 kr motsvarar 375 euro (3 000 kr / 8). På&lt;br&gt;lönebeskedet redovisas således lön 1 250 euro och avdragen skatt&lt;br&gt;375 euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren skall räkna om utbetald lön samt avdragen skatt enligt&lt;br&gt;kursen på löneutbetalningsdagen för att sedan redovisa dessa till kronor&lt;br&gt;omräknade belopp till skattemyndigheten. I skattedeklarationen redovisas&lt;br&gt;således utbetald ersättning 12 500 kr (1 250 euro x 10) och avdragen&lt;br&gt;skatt 3 750 kr (375 euro x 10). Det senare beloppet skall även inbetalas&lt;br&gt;till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kontrolluppgiften tas upp utbetald lön 12 500 kr och avdragen skatt&lt;br&gt;3 750 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaravgifterna beräknas på underlaget 12 500 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den anställde i sina lönebesked fått uppgift om lön respektive&lt;br&gt;avdragen skatt i den utländska valutan är det inte möjligt att göra en&lt;br&gt;direkt jämförelse mellan dessa uppgifter och de som lämnats i&lt;br&gt;kontrolluppgiften. Den anställde torde dock bli tillgodosedd genom den&lt;br&gt;skyldighet arbetsgivaren har att senast den 31 januari under taxeringsåret&lt;br&gt;översända meddelande med de upplysningar som lämnats i kontroll-&lt;br&gt;uppgiften till den anställde (3 kap. 59 § LSK).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag föranleder införandet av ett nytt andra stycke i&lt;br&gt;5 kap. 12 § och en ny paragraf, 8 kap. 30 §, i skattebetalningslagen, ett&lt;br&gt;nytt andra stycke i 12 § och en ny paragraf, 12 a §, i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta samt ett nytt andra stycke i&lt;br&gt;17 § och en ny paragraf, 17 a §, i lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5.4 Utdelning i utländsk valuta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För de aktieägare som föredrar att få&lt;br&gt;utdelningen i svenska kronor trots att utdelningen fastställts i en&lt;br&gt;utländsk valuta sker i anslutning till utbetalningen en faktisk växling&lt;br&gt;till kronor. För utdelning som sker i utländsk valuta bör en fiktiv&lt;br&gt;växling göras. Samma växlingskurs skall användas vid den fiktiva&lt;br&gt;växlingen som vid den faktiska. De skattskyldiga får härigenom&lt;br&gt;utdelningsbeloppet på kontrolluppgiften angivet efter samma kurs.&lt;br&gt;Samma kurs bör användas för redovisning och inbetalning av&lt;br&gt;innehållen preliminär skatt och kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har inte kommenterat frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Riksskatteverket har i&lt;br&gt;promemorian Frågor om kontrolluppgifter och skatteavdrag vid&lt;br&gt;betalningar i euro (1998-06-12, dnr 5357-98/901) redovisat sin syn på&lt;br&gt;vilka principer som bör gälla för omräkning av euro till kronor vid&lt;br&gt;Värdepapperscentralens, bankers, fondkommissionärers och andra&lt;br&gt;värdepappersinstituts rapportering till skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal generella krav måste enligt Riksskatteverket ställas på&lt;br&gt;uppgiftslämnandet såsom att den skattskyldige skall beskattas för vad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han faktiskt fått - eller om växling inte skett - det som han skulle ha fått&lt;br&gt;om växling skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utdelning på aktier från Värdepapperscentralen är det&lt;br&gt;enligt Riksskatteverket ett krav att alla aktieägare behandlas på samma&lt;br&gt;sätt oavsett om de har sitt innehav registrerat på ett värdepapperskonto&lt;br&gt;eller hos en förvaltare. Vidare bör det enligt verket krävas att samma kurs&lt;br&gt;används såväl vid faktisk växling till kronor som vid fiktiv växling för&lt;br&gt;dem som får sin utdelning i euro. Alla berörda skattskyldiga får&lt;br&gt;härigenom utdelningsbeloppet angivet på kontrolluppgiften efter samma&lt;br&gt;kurs. Denna kurs skall också användas av Värdepapperscentralen och&lt;br&gt;förvaltare för redovisning och inbetalning av innehållen preliminär skatt&lt;br&gt;och kupongskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förslag till rutiner som tillgodoser dessa krav har lämnats&lt;br&gt;gemensamt av Värdepapperscentralen och de fyra stora affärsbankerna.&lt;br&gt;Förslaget innebär i korthet att den som lämnar utdelning - eller det&lt;br&gt;växlingsombud som denne utsett - handlar upp behövlig valuta i kronor.&lt;br&gt;En genomsnittlig växelkurs bestäms utifrån den upphandlade valutan.&lt;br&gt;Denna kurs läggs till grund for utbetalning av utdelningar i kronor till de&lt;br&gt;aktieägare som inte har eurokonto samt for skatteinbetalning och&lt;br&gt;rapportering på kontrolluppgift for alla aktieägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lösningen bygger på Värdepapperscentralens utbetal -&lt;br&gt;ningsschema som för närvarande omfattar fem dagar från avstämnings-&lt;br&gt;dagen till utbetalningsdagen. Det är den kurs som gäller två dagar före&lt;br&gt;utbetalningsdagen som tillämpas enligt denna modell. Eventuellt kan&lt;br&gt;tiden enligt utbetalningsschemat kortas ner från fem till tre dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ansluter sig till Riksskatteverkets uppfattning när det gäller&lt;br&gt;vilka krav som måste ställas på uppgiftslämnandet. En tillämpning av de&lt;br&gt;föreslagna rutinerna för utdelning på aktier genom Värdepappers-&lt;br&gt;centralen innebär dock att omräkning inte kommer att ske enligt&lt;br&gt;utbetalningsdagens kurs. Härigenom upprätthålls inte kravet att den&lt;br&gt;skattskyldige beskattas för vad han faktiskt fått. De föreslagna rutinerna&lt;br&gt;synes dock vara väl utarbetade och nödvändiga för att få en väl&lt;br&gt;fungerande kapitalmarknad. Regeringen finner därför inte skäl att för&lt;br&gt;närvarande lägga fram något förslag i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.6 Konsekvenser för den ekonomiska statistiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En allmänt ökad osäkerhet i statistiken kan&lt;br&gt;befaras. Företag som redovisar i euro kommer att behöva hållas under&lt;br&gt;särskild uppsikt, vilket innebär en ökad resursbelastning och eventuell&lt;br&gt;omprioritering av granskningsinsatser från Statistiska centralbyråns&lt;br&gt;sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Avsnittet har ej kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Den ekonomiska statistiken, som Pr°P- 1999/2000:23&lt;br&gt;produceras av Statistiska centralbyrån omfattar national- och&lt;br&gt;finansräkenskaper, statistik över produktion, utrikeshandel, inkomster&lt;br&gt;och konsumtion, investeringar och sparande samt finansmarknad och&lt;br&gt;priser. Statistiken, som i allt väsentligt bygger på uppgifter från&lt;br&gt;företagens redovisning, redovisas uteslutande i svenska kronor så länge&lt;br&gt;som Sverige står utanför EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statistiska ändamål är idealet att alla transaktioner och balansposter&lt;br&gt;omräknas enligt rådande växelkurs gentemot redovisningsvalutan vid&lt;br&gt;transaktionstillfället respektive balansdagen. Ett problem är att detta&lt;br&gt;förhållande i dag gäller endast en minoritet av företagen vid&lt;br&gt;rapporteringen till den ekonomiska statistiken. Många företag använder&lt;br&gt;kurser som är låsta för kortare eller längre tid. Genomsnittskurser,&lt;br&gt;koncemintema kurser och andra förutbestämda kurser är vanliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att valutaomräkningar av resultat- och&lt;br&gt;balansräkningsposter med samma omräkningskurs automatiskt ger&lt;br&gt;upphov till inkonsistenser mellan transaktions- och ställningsvärden i den&lt;br&gt;ekonomiska statistiken. Om växelkursen inte är helt fast under en&lt;br&gt;redovisningsperiod uppkommer en inkonsistens mellan resultaträkning&lt;br&gt;och balansräkning som en följd av att schablonmetoder (samma kurs för&lt;br&gt;transaktioner och balanser) används. Omräkningsdifferensen förs i&lt;br&gt;allmänhet till eget kapital i företagens bokföring. Det förstnämnda pro-&lt;br&gt;blemet är sannolikt värdemässigt betydligt allvarligare än det sistnämnda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagen går över till redovisning i euro uppstår ingen ny typ av&lt;br&gt;problem. Poster som tidigare var denominerade i euro behöver inte&lt;br&gt;längre omräknas, medan det motsatta kommer att gälla för uppgifter i&lt;br&gt;svenska kronor. Dessa måste nu i stället omräknas till euro men sedan&lt;br&gt;tillbaka till svenska kronor (för deklaration och skatter). Man kan anta att&lt;br&gt;gängse metoder (enligt redovisningsrekommendationer etc.) för att&lt;br&gt;omräkna värden i utländsk valuta till svenska kronor tillämpas i alla&lt;br&gt;omräkningsled, dvs. vid omräkning av värden i svenska kronor till euro&lt;br&gt;och i förekommande fall tillbaka till svenska kronor. Här kan finnas&lt;br&gt;anledning att peka på risken för att valutaomräkningar i flera steg kan&lt;br&gt;leda till felskattningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till euroredovisning hos företagen medför sannolikt att&lt;br&gt;valutaomräkningama ökar i omfattning i rapporteringen till den&lt;br&gt;ekonomiska statistiken. Valutaomräkningar är allmänt sett ett osäkerhets-&lt;br&gt;moment i den ekonomiska statistiken och kan orsaka betydande fel i&lt;br&gt;nationalräkenskaperna, finansräkenskapema och andra makro-&lt;br&gt;ekonomiska aggregat. Hur allvarligt problemet är beror på storleken på&lt;br&gt;transaktionerna och utvecklingen av valutakurserna. En övergång till&lt;br&gt;euroredovisning i företagen förutsätts ha samband med en ökad&lt;br&gt;eurodenominering av transaktioner och balansposter. Problemet kan&lt;br&gt;alltså komma att öka om den valuta som används för myndighets-&lt;br&gt;rapportering - i det här fallet svenska kronor - inte är representativ för&lt;br&gt;den dominerande verksamhetsvalutan (euron).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat problem är att inkonsistenser kan uppkomma om statistik-&lt;br&gt;uppgifter hämtas från delar av bokföringen där omräkning från euro till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svenska kronor eventuellt inte kommer att ske, alternativt omräknas en-&lt;br&gt;ligt annan metod än den som tillämpas för den officiella redovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En allmänt ökad osäkerhet i statistiken kan av ovan nämnda skäl&lt;br&gt;befaras. Företag som redovisar i euro kommer att behöva hållas under&lt;br&gt;särskild uppsikt, vilket innebär en ökad resursbelastning och eventuell&lt;br&gt;omprioritering av granskningsinsatser från Statistiska centralbyråns sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens uppgiftslämnande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 § lagen (1992:889) om den officiella statistiken är näringsidkare&lt;br&gt;skyldiga att för den officiella statistiken lämna vissa uppgifter om sin&lt;br&gt;näringsverksamhet. Uppgiftsskyldigheten anges på en relativt allmän&lt;br&gt;nivå i form av uppgiftskategorier. Enligt 8 § gäller att regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer skall meddela närmare före-&lt;br&gt;skrifter om vilka uppgifter som skall lämnas, samt om sättet och tiden för&lt;br&gt;uppgiftslämnandet. Regeringen har med stöd härav bemyndigat&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån att utfärda närmare föreskrifter om uppgifts-&lt;br&gt;lämnandet, se 4 § förordningen (1992:1668) om den officiella statistiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon reglering av i vilken valuta statistikredovisningen skall ske&lt;br&gt;finns varken i lagen om den officiella statistiken eller i de föreskrifter&lt;br&gt;som Statistiska centralbyrån utfärdat. Om företagen tillåts redovisa i&lt;br&gt;euro, medan uppgiftslämnandet till den ekonomiska statistiken kräver en&lt;br&gt;omräkning hos företagen till svenska kronor, innebär detta ett visst&lt;br&gt;åliggande för företagen. Förutsättningen är naturligtvis att en omräkning&lt;br&gt;inte ändå måste ske av andra, t.ex. skattemässiga, skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har mot bakgrund av att det kan anses betungande för&lt;br&gt;företagen att lämna uppgifter i svenska kronor föreslagit att denna&lt;br&gt;skyldighet regleras i förordning. Regeringen delar utredningens&lt;br&gt;uppfattning att kravet på omräkning lämpligen regleras i förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vilka omräkningsmetoder som skall tillämpas.&lt;br&gt;Statistiska centralbyråns företagsstatistik bygger i hög grad på&lt;br&gt;standardiserade räkenskapsutdrag (SRU-material). Regeringen anser&lt;br&gt;därför att det är lämpligt att samma omräkningsmetoder som skall&lt;br&gt;tillämpas för SRU-materialet, liksom för annat underlag för deklaration&lt;br&gt;och skatter, bör användas för statistikuppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För statistikrapportering som bygger på uppgifter som inte utgör&lt;br&gt;underlag för deklaration och skatter, t.ex. korttidsstatistik över leveran-&lt;br&gt;ser, order, investeringar, omsättning och utförsel och införsel, föreslås att&lt;br&gt;omräkning till svenska kronor sker enligt samma princip som vid&lt;br&gt;dagskursmetoden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser överlåta till Statistiska centralbyrån att bestämma om&lt;br&gt;vilken kurs som skall användas för omräkning från euro till svenska&lt;br&gt;kronor i statistikrapporteringen. Statistiska centralbyrån bör också&lt;br&gt;meddela euroredovisande uppgiftslämnare vilka omräkningskurser som&lt;br&gt;skall gälla i vaije enskild undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En samordning bör ske med andra myndigheter (Riksskatteverket&lt;br&gt;m.fl.) vad gäller omräkningsmodeller. Att företagen skulle behöva&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hantera olika omräkningsmodeller gentemot olika myndigheter är enligt ?&lt;sup&gt;r0&lt;/sup&gt;P- 1999/2000&lt;br&gt;regeringen olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Makroekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En möjlighet för svenska företag att&lt;br&gt;redovisa och denominera aktiekapital i euro får marginella makro-&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser. Effekterna på kronans växelkurs blir&lt;br&gt;begränsade och temporära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Konsekvenserna för kronans växelkurs&lt;br&gt;skulle utebli eller möjligen bli marginella om svenska foretag får&lt;br&gt;möjlighet att använda euro som redovisningsvaluta och för denominering&lt;br&gt;av aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksbankens och Riksgäldskontorets bedömning&lt;br&gt;är att effekterna på kronans växelkurs blir tillfälliga och begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Allmänt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt diskuteras makroekonomiska konsekvenser av de&lt;br&gt;föreslagna möjligheterna att använda euro som redovisningsvaluta och&lt;br&gt;för denominering av aktiekapital hos svenska företag (i fortsättningen&lt;br&gt;förkortat euroredovisning). Makroekonomiska konsekvenser avser&lt;br&gt;effekter på storheter som växelkurs, kronans roll i ekonomin, syssel-&lt;br&gt;sättning, inflation och räntor. Analysen av möjliga effekter på&lt;br&gt;växelkursen är central eftersom förslaget berör möjligheten att använda&lt;br&gt;euron i stället för kronan som redovisningsvaluta. Priset på kronan&lt;br&gt;uttryckt i andra valutor kan därmed tänkas påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis diskuteras den allmänna analysramen och därefter den&lt;br&gt;för växelkursen centrala frågeställningen om effekter på förvaltningen av&lt;br&gt;företagens likviditetsöverskott. Effekterna av utbetalning av utdelning i&lt;br&gt;euro diskuteras i ett efterföljande avsnitt som ett exempel på hur&lt;br&gt;placerarnas beteenden kan komma att motverka effekterna av företagens&lt;br&gt;omdisponeringar av valutasäkringsstrategier. Förutom de inledningsvis&lt;br&gt;diskuterade effekterna av valutasäkringsstrategier är frågor om eventuella&lt;br&gt;förändringar av löneutbetalningsvaluta och en ökad användning av&lt;br&gt;fakturering i euro två ytterligare aspekter. Frågan om en övergång till&lt;br&gt;euroredovisning kan komma att påverka omsättningen på&lt;br&gt;kronmarknaden, dvs. dess storlek, diskuteras sedan. Därefter berörs&lt;br&gt;möjliga effekter av de konkurrensnackdelar som skulle kunna uppkomma&lt;br&gt;om möjligheten till euroredovisning inte genomförs. Börsnoteringar av&lt;br&gt;företag i euro diskuteras separat och i ett efterföljande avsnitt berörs&lt;br&gt;frågan om Sveriges eventuella medlemskap i EMU kan påverka de&lt;br&gt;makroekonomiska effekterna. Slutligen sammanfattas regeringens&lt;br&gt;slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronans växelkurs bestäms ytterst av fundamentala ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden som prisnivå, produktivitet, konkurrensförhållanden,&lt;br&gt;bytesbalans och trovärdigheten för den ekonomiska politikens inriktning&lt;br&gt;mot prisstabilitet. De föreslagna möjligheterna till euroredovisning&lt;br&gt;påverkar inte fundamentala ekonomiska förhållanden. En rimlig&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgångspunkt är därför att det inte uppstår några permanenta effekter på Pr°P- 1999/2000:23&lt;br&gt;kronans växelkurs. I Sverige är inflationen låg, inflationsförväntningarna&lt;br&gt;i linje med inflationsmålet, bytesbalansen uppvisar överskott och de&lt;br&gt;offentliga finanserna är starka. Därtill har prisstabilitetsmålet lagfästs,&lt;br&gt;Riksbanken fått en ökad självständighet och budgetprocessen&lt;br&gt;reformerats. Sammantaget har detta skapat förutsättningar för en stabil&lt;br&gt;krona de kommande åren och begränsar riskerna för stora rörelser i&lt;br&gt;växelkursen. Denna syn delas av Riksbanken och Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa empiriska belägg för att inflationsskillnader mellan&lt;br&gt;länder på lång sikt påverkar växelkursens utveckling. Enligt teorin om&lt;br&gt;relativ köpkraftsparitet skall skillnader i inflationstakt mellan länder&lt;br&gt;kompenseras av förändringar i den nominella växelkursen. Något&lt;br&gt;förenklat innebär detta att om ett land uppvisar högre inflation än ett&lt;br&gt;annat, så skall dess valuta försvagas i samma utsträckning. Låg&lt;br&gt;inflationstakt, i linje med andra ekonomiers, bör skapa förutsättningar för&lt;br&gt;en stabil växelkurs. De empiriska resultaten är emellertid inte entydiga.&lt;br&gt;Teorin kan ändå sägas illustrera och utgöra ett stöd for slutsatsen att&lt;br&gt;redovisningstekniska förändringar inte bör ha långsiktiga effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På kort och medellång sikt kan dock växelkursen påverkas av&lt;br&gt;valutaflöden på de finansiella marknaderna även om mycket tyder på att&lt;br&gt;andra faktorer som tillväxtutsikter och förtroende för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken helt dominerar. Sådana flöden uppstår om det sker förändringar&lt;br&gt;i t.ex. tillgångs- och skuldportföljer. Det är framför allt flödeseffekter av&lt;br&gt;sådana portfölj förändringar som skulle kunna uppstå om svenska företag&lt;br&gt;går över till euroredovisning. Dessa är temporära och upphör då&lt;br&gt;portfölj anpassningarna är genomförda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagens, bankernas och hushållens portfölj sammansättningar&lt;br&gt;bestäms av risk- och avkastningsbedömningar samt valutapreferenser.&lt;br&gt;Skulle det inte uppstå några portföljförändringar hos företag och&lt;br&gt;placerare i samband med övergången till euroredovisning, så uppstår&lt;br&gt;heller inga effekter på kronans växelkurs. Förändringar i företagens&lt;br&gt;portföljer med åtföljande valutaflöden kan i princip också kompenseras&lt;br&gt;av att placerare genomför transaktioner i andra riktningen. Sådana skulle&lt;br&gt;kunna uppstå om placerarna skulle uppfatta att deras portfölj-&lt;br&gt;sammansättning ändras på ett ofrivilligt sätt till följd av företagens&lt;br&gt;ändrade beteende. Inte heller i detta fall skulle kronans växelkurs ändras.&lt;br&gt;Utredningen betonar för sin del denna mekanism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på förvaltningen av företagens likviditetsöverskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En koncerns förväntade och faktiska likviditetsöverskott (skillnad mellan&lt;br&gt;löpande försäljningsintäkter och kostnader) kan något förenklat sägas&lt;br&gt;utgöra den portfölj eller kassahållning som normalt förvaltas av en&lt;br&gt;central s.k. treasuryfunktion inom företaget. Hanteringen av en sådan&lt;br&gt;portfölj är komplicerad och skiljer sig mellan olika företag och&lt;br&gt;förvaltare. Ofta förefaller dock tyngdpunkten i förvaltningen att ligga på&lt;br&gt;redovisningsvalutan, eftersom den kan betraktas som ”riskfri” gentemot&lt;br&gt;resultat- och balansräkningen. En sådan strategi minskar nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;osäkerheten om hur växelkursen kommer att påverka likviditets-&lt;br&gt;överskottets storlek i balansräkning och resultat räknat i kronor (som&lt;br&gt;utgör redovisningsvaluta enligt gällande regelsystem).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en stor internationell koncern är såväl balansräkningen som&lt;br&gt;nettoflödet från löpande intäkter och utgifter i betydande utsträckning&lt;br&gt;valutakurssäkrade. Motivet för detta är att minska osäkerheten i&lt;br&gt;företagets vinstutveckling och svängningar i balansräkningen mätt i&lt;br&gt;redovisningsvalutan. Valutasäkring av de flöden som inte matchas mot&lt;br&gt;varandra kan ske genom exempelvis valutaderivat (t.ex. terminskontrakt)&lt;br&gt;eller lån i utländsk valuta. En vanlig förvaltningspolicy är samtidigt att&lt;br&gt;realiserade överskott placeras i räntebärande värdepapper denominerade i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag byter redovisningsvaluta från kronor till euro, blir i&lt;br&gt;stället euron den valuta som kan betraktas som ”riskfri” gentemot&lt;br&gt;resultat- och balansräkning. Det skulle därmed krävas en omviktning av&lt;br&gt;portföljen från kronor till euro för att hålla de samlade valutariskerna&lt;br&gt;oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta ger sannolikt upphov till vissa&lt;br&gt;förändringar av företagets valutasäkringar. De tillgångar och skulder som&lt;br&gt;i dag är denominerade i utländsk valuta utgör en valutakursrisk i&lt;br&gt;förhållande till balansräkningen och är därför i stor utsträckning&lt;br&gt;valutasäkrade. Vid en övergång till euroredovisning utgör tillgångar och&lt;br&gt;skulder denominerade i euro inte längre någon valutarisk och valuta-&lt;br&gt;säkringen kan i princip avvecklas. I stället blir krondenominerade&lt;br&gt;tillgångar och skulder behäftade med valutakursrisk vilket ger incitament&lt;br&gt;att reducera kronrisken i förhållande till en balansräkning som redovisas i&lt;br&gt;euro. Ett rimligt antagande är således att företag i viss utsträckning skulle&lt;br&gt;sälja svenska tillgångar (t.ex. svenska räntebärande värdepapper) och i&lt;br&gt;stället köpa motsvarande europapper. Samtidigt skulle överskott i andra&lt;br&gt;valutor än euro valutasäkras mot euro. Tillgångar i form av termins-&lt;br&gt;kontrakt på kronor skulle därmed till stor del komma att bytas mot&lt;br&gt;terminskontrakt på euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen utgår från att en sådan anpassning av tillgångsportföljer&lt;br&gt;bör kunna motverkas av att placerare gör motsatta portföljjusteringar för&lt;br&gt;att behålla sin ursprungliga riskexponering. Om ett företag till följd av&lt;br&gt;ändrad redovisningsvaluta minskar sin exponering gentemot kronan till&lt;br&gt;förmån för euron skulle ägarna av företaget öka sina krontillgångar på&lt;br&gt;bekostnad av euron för att behålla sin ursprungliga valutaexponering,&lt;br&gt;eftersom företagets förväntade vinstutveckling i grunden inte ändrats av&lt;br&gt;bytet av redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I praktiken är den riskexponering som är förknippad med en viss aktie&lt;br&gt;vars verksamhet är spridd i flera länder både komplex och svår att&lt;br&gt;genomskåda. Den förväntade vinstutvecklingen i ett företag är relaterad&lt;br&gt;till företagets samlade växelkursrisker. Det betyder att ett aktieinnehav är&lt;br&gt;utsatt för valutakursrisk även före en övergång till euro och att innehavet&lt;br&gt;efter övergången inte helt kan anses vara utsatt för valutakursrisk. Det är&lt;br&gt;svårt att se hur en enskild placerare eller förvaltare skulle kunna&lt;br&gt;balansera ett företags portfölj förändringar i valutariskhänseende med&lt;br&gt;motsvarande egna valutasäkringar. Det är inte självklart att det är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;meningsfullt, åtminstone inte med någon högre grad av sofistikering, att&lt;br&gt;valutasäkra ett aktieinnehav i ett företag som är verksamt i många länder.&lt;br&gt;Därmed förefaller utredningens slutsats, att placerare skulle kompensera&lt;br&gt;företags portfölj förändringar med egna motsatta omdispositioner i sina&lt;br&gt;valutaportföljer, tveksam. Värdet av en placerares aktieinnehav påverkas&lt;br&gt;på ett mycket svårbedömt sätt av att ett företag ändrar sin strategi för&lt;br&gt;valutariskexponering av sitt likviditetsöverskott. Riksbankens bedömning&lt;br&gt;är att ett sådant agerande från aktieägarnas sida inte är sannolik.&lt;br&gt;Regeringens slutsats är att det finns skäl att anta att de portfölj -&lt;br&gt;forändringar hos placerarna som företag skulle vidta vid en övergång till&lt;br&gt;euroredovisning inte fullt ut kompenseras av motsatta portföljjusteringar&lt;br&gt;hos placerarna och därför också får effekter på kronans växelkurs. Ett&lt;br&gt;minskat innehav av räntebärande värdepapper noterade i kronor kan&lt;br&gt;också fa tillfälliga effekter på räntenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rimlig slutsats är således att en övergång till euroredovisning&lt;br&gt;medför en viss omviktning av likviditetsöverskott från kronor till euro i&lt;br&gt;syfte att reducera valautakursriskema gentemot resultat- och&lt;br&gt;balansräkning. Denna slutsats gäller sammansättningen av såväl en&lt;br&gt;centralt förvaltad portfölj som den totala valutasäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna effekt är av engångskaraktär, dvs. när anpassningen är&lt;br&gt;genomförd upphör effekterna på t.ex. växelkursen. Dessutom kommer&lt;br&gt;inte alla företag som byter redovisningsvaluta att vidta dessa förändringar&lt;br&gt;samtidigt och omedelbart utan anpassningen sker sannolikt gradvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av utdelningar i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övergång till euroredovisning innebär sannolikt även att utdelningarna&lt;br&gt;betalas i euro. Det innebär att företaget inte behöver växla in, valutasäkra&lt;br&gt;intäkter eller behålla intäkter i kronor för att säkra framtida kronut-&lt;br&gt;betalningar i form av utdelningar. Denna beteendeförändring minskar&lt;br&gt;efterfrågan på kronor och ökar efterfrågan på euro. Förutsatt att&lt;br&gt;aktieägarnas valutapreferenser inte ändras, kommer de som far sin&lt;br&gt;utdelning i euro att växla in dessa till önskad valuta. I detta fall uppstår&lt;br&gt;således ett motverkande valutaflöde som eliminerar eventuella växelkurs-&lt;br&gt;effekter av att ett företag böljar betala utdelningar i euro i stället för i&lt;br&gt;kronor. Exempelvis är det rimligt att utgå från att en svensk placerare&lt;br&gt;växlar in utdelningar i euro till kronor. Om han skulle vilja ha euro, kan&lt;br&gt;han redan i dag växla in utdelningar i kronor till euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oavsett utbetalningsvaluta är det således placerarens valutapreferenser&lt;br&gt;och därmed efterfrågad valuta som bestämmer växelkurseffekten. Så&lt;br&gt;länge dessa inte ändras uppstår heller inga växelkurseffekter. Detta&lt;br&gt;resonemang är egentligen endast ytterligare en aspekt på diskussionen&lt;br&gt;om effekter av en övergång till euroredovisning på förvaltningen av&lt;br&gt;faktiskt och förväntat likviditetsöverskott. Förändringen i val av&lt;br&gt;utbetalningsvaluta för utdelningar visar emellertid hur motverkande&lt;br&gt;flöden kan uppstå och sådana kan neutralisera förändringar i företagens&lt;br&gt;beteende. Regeringens slutsats är att en övergång till betalning av&lt;br&gt;utdelningar i euro inte får någon märkbar effekt på växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på löneutbetalningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Starka skäl talar för att löner även fortsättningsvis kommer att betalas ut i&lt;br&gt;kronor till svenska löntagare även i de företag som skulle välja att gå&lt;br&gt;över till euroredovisning. Svenska löntagare har flera fördelar av att få&lt;br&gt;sin lön utbetald i kronor, främst på grund av att de har sina huvudsakliga&lt;br&gt;kostnader i kronor. Skulle lönen i stället betalas ut i euro drabbas&lt;br&gt;löntagarna av en valutakursrisk som det blir kostsamt att valutasäkra för&lt;br&gt;den enskilde individen. Genom att inkomster och utgifter är&lt;br&gt;denominerade i samma valuta minimeras osäkerheten i hushållens&lt;br&gt;ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så länge Sverige inte är medlem i valutaunionen kommer hushållens&lt;br&gt;konsumtion till största delen att ske i kronor. Detaljhandeln kommer av&lt;br&gt;praktiska, ekonomiska och legala skäl att ta betalt och prismärka varor&lt;br&gt;och tjänster i kronor. Det faktum att skatteinbetalningarna görs i kronor&lt;br&gt;talar också för att löntagarna kommer att föredra att fa sin lön utbetald i&lt;br&gt;kronor. Skattereglerna för hushåll kommer inte att ändras till följd av de&lt;br&gt;föreslagna redovisningsreglerna. Regeringens slutsats är att löner även&lt;br&gt;fortsättningsvis kommer att betalas ut i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad användning av fakturering i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med att euron blir en allt vanligare kontraktsvaluta är det möjligt att&lt;br&gt;svenska företag i ökad utsträckning kommer att övergå till att fakturera i&lt;br&gt;euro i stället för i kronor. Företag som konkurrerar på den internationella&lt;br&gt;marknaden kan ha fördelar av att fakturera i euro, bl.a. för att inte förlora&lt;br&gt;kunder som föredrar att betala varor och tjänster i euro. Om kunden&lt;br&gt;betalar i euro, så kommer det svenska exportföretaget att bära växel-&lt;br&gt;kursrisken mot sina krondenominerade kostnader, t.ex. löner i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid en övergång till euroredovisning kan en del företag överväga att&lt;br&gt;minska sina kostnader för valutahantering genom att försöka tvinga&lt;br&gt;svenska underleverantörer att fakturera i euro i stället för i kronor.&lt;br&gt;Merparten av flödena skulle sannolikt valutasäkras. Om under-&lt;br&gt;leverantören skulle tvingas bära valutakursrisken, kan denne för att klara&lt;br&gt;sina kostnader i stället försöka höja priset på varan eller tjänsten eller&lt;br&gt;acceptera lägre vinster. Nettovinsten för det företag som går över till&lt;br&gt;euroredovisning skulle i så fall minska eller elimineras. Den starka&lt;br&gt;internationella priskonkurrensen minskar dock utrymmet för att ta ut&lt;br&gt;kostnadsökningar i prisledet. Det är inte osannolikt att fakturering i något&lt;br&gt;högre utsträckning kan komma att ske i euro. Oavsett omfattningen av en&lt;br&gt;ökad fakturering i euro påverkar denna faktor snarast omfattningen av&lt;br&gt;valutatransaktionema i kronor, snarare än växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tänkbar effekt av en ökad användning av fakturering i euro är att&lt;br&gt;vissa underleverantörer skulle se fördelar att själva övergå till&lt;br&gt;euroredovisning. En svensk underleverantör har dock fortfarande&lt;br&gt;lönekostnaderna i kronor och är oftast ägt av svenskar. Denna typ av&lt;br&gt;spridningseffeker av att stora företag skulle gå över till euroredovisning&lt;br&gt;förefaller därför begränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens slutsats är att en viss ökad användning av fakturering i&lt;br&gt;euro mycket väl kan uppkomma. Detta får dock mycket begränsade&lt;br&gt;makroekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på kronmarknadens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av diskussionen finns det skäl att anta att trans-&lt;br&gt;aktionsvolymema i kronor på valutamarknaden kan minska om många&lt;br&gt;stora företag går över till euroredovisning. Kronmarknadens storlek har&lt;br&gt;dock i sig inget att göra med kronans växelkurs. Avgörande for&lt;br&gt;växelkursen, precis som för priset på vilken marknad som helst, är hur&lt;br&gt;efterfrågan på kronor förändras i förhållande till utbudet. Schweizer-&lt;br&gt;francen kan t.ex. inte betraktas som en svagare valuta än USA-dollam,&lt;br&gt;trots att marknaden för francen är betydligt mindre. Avörande för&lt;br&gt;växelkursen är, som diskuterades inledningsvis, mer fundamentala&lt;br&gt;förhållanden som prisnivå och inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter på kronan av uppkomna konkurrensnackdelar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen, LO, anför i sitt remissvar att om förslaget inte&lt;br&gt;genomförs så skulle det uppstå konkurrensnackdelar för företagen. I&lt;br&gt;allmän jämvikt, dvs. efter att marknaderna fullständigt anpassats till de&lt;br&gt;nya förutsättningarna, förutses denna nackdel kompenseras av att&lt;br&gt;kronans växelkurs försvagas vilket leder till bibehållen konkurrenskraft&lt;br&gt;för de svenska exportföretagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget är dock inte invändningsfritt. Sverige har en pris-&lt;br&gt;stabilitetsinriktad ekonomisk politik. Om det uppstår tendenser till&lt;br&gt;kronförsvagning som skulle hota inflationsmålet är det Riksbankens&lt;br&gt;uppgift att motverka inflationsriskerna med en stramare penningpolitik.&lt;br&gt;Det är emellertid svårt att se något större hot mot prisstabilitetsmålet till&lt;br&gt;följd av denna mekanism. Det är minst lika troligt att denna typ av&lt;br&gt;konkurrensnackdelar, via t.ex. minskad sysselsättning, bärs av löntagar-&lt;br&gt;kollektivet i form av lägre lönenivå som att växelkursen permanent skulle&lt;br&gt;försvagas. Vid rörlig växelkurs är det vidare många andra och mer&lt;br&gt;dominerande faktorer som är avgörande för växelkursen. Skulle kronan&lt;br&gt;försvagas motverkas inflationsriskerna av lägre löner eller lägre&lt;br&gt;efterfrågan. En försvagning av växelkursen eller lägre lönenivå innebär i&lt;br&gt;sådant fall en välfärdsförlust för svenska medborgare i form av sämre&lt;br&gt;utbytesförhållanden mot utlandet. Det är regeringens uppfattning att&lt;br&gt;risken för en sådan välfärdsförlust bör undvikas genom att företagen ges&lt;br&gt;möjlighet att övergå till euroredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekter av notering i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt att aktiebolag som går över till euroredovisning också&lt;br&gt;kommer att noteras i euro på svenska börser. Aktieplaceringar grundas på&lt;br&gt;avkastnings- och riskbedömningar som i ringa utsträckning är kopplat till&lt;br&gt;i vilken valuta aktien noteras. Vinstbedömningen i ett valutarisk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;perspektiv beror snarare på företagets samlade växelkursrisker, dvs. hur Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;resultatet påverkas av svängningar i alla de valutakurser som påverkar&lt;br&gt;företagets kostnader och intäkter. Variationer i aktiekursen kan därmed&lt;br&gt;inte generellt härledas till variationer i noteringsvalutan. En övergång till&lt;br&gt;notering i euro innebär således inte automatiskt att svenska aktieägare&lt;br&gt;som äger svenska aktier därmed får en motsvarande valutakursrisk i euro.&lt;br&gt;En svensk placerares aktieposition i ett svenskt multinationellt företag&lt;br&gt;noterat i kronor utgör en växelkursrisk även om placeraren har sina&lt;br&gt;konsumtionsutgifter i kronor, eftersom vinstutsiktema och därmed&lt;br&gt;aktiekursen beror på en mängd växelkurser inte bara mot kronan. Detta&lt;br&gt;argument framförs även av utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatsen är att det är svårt att se några starka skäl varför en ändring&lt;br&gt;av noteringsvaluta från kronor till euro skulle ge upphov till&lt;br&gt;omallokeringar av aktieportföljer, även om det naturligtvis inte kan&lt;br&gt;uteslutas att vissa placerare skulle välja att ändra sina valutasäkringar av&lt;br&gt;aktieportföljen. En sådan situation skulle kunna uppkomma om innehav&lt;br&gt;av aktier noterade i annan valuta än kronor skulle betraktas som en&lt;br&gt;valutaexponering enligt en förvaltares placeringsreglemente. Regeringens&lt;br&gt;bedömning är att ändringar av noteringsvaluta inte får makroekonomiska&lt;br&gt;effekter. För det fall det finns statliga regler som i onödan kan tvinga&lt;br&gt;fram omplaceringar till följd av ändrad noteringsvaluta bör dessa ses&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euronotering och EMU&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att Sverige inte skall delta i valutaunionen från&lt;br&gt;starten. Om regeringen skulle finna att Sverige bör delta, skall frågan&lt;br&gt;underställas svenska folket i val eller folkomröstning. Om ett positivt&lt;br&gt;beslut fattas och Sverige under en övergångsfas deltar i den fasta&lt;br&gt;växelkursmekanismen ERM2 bör enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;effekterna av en övergång till euroredovisning bli begränsade. I detta fall&lt;br&gt;skulle nämligen den fasta växelkursen bli mycket trovärdig och större&lt;br&gt;avvikelser från en centralkurs mot euron inom ERM2 skulle sannolikt&lt;br&gt;utlösa motverkande förändringar i placerares kronpositioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett scenario där Sverige bedöms bli medlem i valutaunionen inom en&lt;br&gt;inte alltför avlägsen framtid kan effekten bli att företagen avvaktar med&lt;br&gt;att gå över till euroredovisning tills dess euron införts som ny valuta. På&lt;br&gt;detta sätt skulle man undvika en kostsam administrativ omställning där&lt;br&gt;t.ex. skattebetalningar fortfarande sker i kronor samtidigt som redo-&lt;br&gt;visningen skall göras i euro. Riksbankens uppfattning är i stället att det&lt;br&gt;inte går att utesluta att många företag då skulle välja att gå över till&lt;br&gt;euroredovisning. Effekterna på kronan begränsas däremot av att kronan&lt;br&gt;relativt snart, vid inträdet i valutaunionen, skulle få en oåterkalleligen&lt;br&gt;fast kurs mot euron.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett scenario där Sverige bedöms stå utanför EMU under längre tid&lt;br&gt;kan företag välja att gå över till euroredovisning för att undgå de&lt;br&gt;nackdelar de uppfattar att en kronredovisning medför. Riksbanken ställer&lt;br&gt;sig dock tveksam till om de motiv som framförts av utredningen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillräckligt starka för att många företag skulle välja att gå över till&lt;br&gt;euroredovisning. Mindre än 10 procent av företagens nuvarande&lt;br&gt;aktieägare finns inom euroområdet. Detta faktum talar enligt Riksbanken&lt;br&gt;emot att denominera aktiekapitalet i euro. I detta scenario skulle&lt;br&gt;effekterna på växelkursen bli liten eftersom endast ett begränsat antal&lt;br&gt;företag berörs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar Riksbankens uppfattning om att effekterna på kronan&lt;br&gt;skulle begränsas i en situation där ett beslut om EMU-inträde har fattats.&lt;br&gt;Det finns också skäl för att många företag skulle välja att inte utnyttja&lt;br&gt;möjligheterna till euroredovisning i ett läge där ett EMU-deltagande&lt;br&gt;förefaller avlägset. Regeringen ser det dock inte som självklart att en&lt;br&gt;övergång till euroredovisning skulle kunna te sig attraktiv för många&lt;br&gt;företag i en situation och endast i en situation där det står klart att Sverige&lt;br&gt;skall gå med i EMU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattande slutsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget är regeringens bedömning att effekterna på kronan av en&lt;br&gt;ökad användning av euro som redovisningsvaluta skulle bli begränsade&lt;br&gt;och temporära.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga starka skäl att anta en omfattande och plötslig övergång&lt;br&gt;till euroredovisning. Även i de företag som ändrar redovisningsvaluta&lt;br&gt;blir effekterna begränsade, t.ex. förutses löner även i fortsättningen&lt;br&gt;betalas i kronor. Utdelningarna kommer sannolikt att ske i euro, men&lt;br&gt;under förutsättning att placerarnas valutapreferenser inte påverkas av ett&lt;br&gt;sådant beslut, uppstår kompenserande valutaflöden. När det gäller&lt;br&gt;företagens portfölj förvaltning och valutasäkring kommer det emellertid&lt;br&gt;sannolikt att uppstå effekter på kronkursen i samband med att andelen&lt;br&gt;europlaceringar gradvis ökar på bekostnad av kronplaceringar. Effekterna&lt;br&gt;torde emellertid bli temporära. Det finns också skäl som talar för att&lt;br&gt;transaktionsvolymema på valutamarknaden för kronor kan komma att&lt;br&gt;minska. Detta påverkar emellertid inte växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör det noteras att även om det kan uppstå valutaflöden i&lt;br&gt;samband med portföljjusteringar, är sådana temporära och sekundära. I&lt;br&gt;grunden bestäms kronans externa värde av makroekonomiska faktorer&lt;br&gt;som prisnivå, konkurrensförhållanden och trovärdigheten för den&lt;br&gt;allmänna ekonomiska politikens inriktning mot prisstabilitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska effekter på företagens&lt;br&gt;incitament till investeringar och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En omräkningsmodell av det slag som&lt;br&gt;har föreslagits i avsnitt 9 kan antas få följande effekter. I en sluten&lt;br&gt;ekonomi gäller att företagens val av finansieringsform och deras&lt;br&gt;investeringar påverkas av den omräkning som är nödvändig för att&lt;br&gt;kunna beskatta ägarnas kapitalinkomster. Detta behöver inte vara&lt;br&gt;fallet i en liten öppen ekonomi, eftersom det avkastningskrav stora&lt;br&gt;företag då möter bestäms i utlandet. Om avkastningskravet på&lt;br&gt;mindre företag bestäms av det internationella avkastningkravet så&lt;br&gt;får kapitalinkomstbeskattningen (och den nödvändiga&lt;br&gt;omräkningen) ingen effekt på dessa företags beteende. Beroende på&lt;br&gt;hur starkt sambandet är mellan avkastningskravet på små respektive&lt;br&gt;stora bolag kan omräkningen ha betydelse för små företag. Det&lt;br&gt;finns idag inget empiriskt svar på hur starkt detta samband är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Avsnittet har ej kommenterats av remiss-&lt;br&gt;instanserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Vid en analys av förslagets&lt;br&gt;inverkan på företagens investerings- och finansieringsincitament måste i&lt;br&gt;princip hänsyn tas till effekterna av både bolags- och ägarbeskattning.&lt;br&gt;Investeringsvolymen och vilka investeringar som genomförs antas därvid&lt;br&gt;vara beroende av avkastningen. Denna avkastning måste täcka&lt;br&gt;kostnaderna för finansiering. De finansieringsalternativ företagen har är&lt;br&gt;lån, nyemission och kvarhållna vinster. Kostnaden för respektive&lt;br&gt;alternativ och därmed vilket alternativ som föredras är till stor del en&lt;br&gt;funktion av skatter. Till den del förslaget påverkar bolagets eller ägarnas&lt;br&gt;skatter kan det påverka incitamenten att investera. Det är mindre troligt&lt;br&gt;att företag som riskerar att försämra sina finansieringsmöjligheter&lt;br&gt;kommer att byta redovisningsvaluta. De effekter som förslaget får bör&lt;br&gt;därför i första hand vara en ökad osäkerhet i valet av finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att redovisa i euro torde på lång sikt inte påverka&lt;br&gt;bolagsskatteintäktema (se närmare kap. 12.1) på grund av den omräk-&lt;br&gt;ningsmetod som regeringen föreslår. Däremot kan effekter på ägarnas&lt;br&gt;kapitalinkomstbeskattning uppkomma som en följd av att ägarna erhåller&lt;br&gt;utdelningar, kapitalvinster och ränteinkomster i euro, som efter en&lt;br&gt;omräkning till svenska kronor, beskattas enligt gällande regler. Detta&lt;br&gt;betyder att företagens finansieringsval kan bli beroende av de&lt;br&gt;omräkningskurser som används vid omräkningen av dessa kapital-&lt;br&gt;inkomster i euro. Viserligen är det redan enligt dagens regler möjligt att&lt;br&gt;förvärva även andra kapitalinkomster i euro. Dessa kapitalinkomster&lt;br&gt;kommer dock sannolikt att öka i omfattning allt eftersom fler företag&lt;br&gt;väljer att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en sluten ekonomi gäller att företagens val av finansieringsform och&lt;br&gt;deras investeringar påverkas av den omräkning som är nödvändig för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunna beskatta ägamas kapitalinkomster. I en öppen ekonomi, däremot,&lt;br&gt;är situationen annorlunda. Stora foretag i Sverige, som kan söka sin&lt;br&gt;finansiering på den internationella kapitalmarknaden, påverkas i princip&lt;br&gt;inte av den svenska kapitalinkomstbeskattningen, eftersom det avkast-&lt;br&gt;ningskrav dessa företag möter bestäms i utlandet och av aktörer som inte&lt;br&gt;beskattas i Sverige. Ett mindre foretag med inhemska ägare kan dock&lt;br&gt;påverkas av kapitalinkomstbeskattningen och därmed även av den&lt;br&gt;omräkning som är nödvändig av dessa inkomster. Å andra sidan beror&lt;br&gt;detta på hur starkt sambandet mellan det internationella och nationella&lt;br&gt;avkastningskravet är. Om avkastningskravet på de mindre företagen&lt;br&gt;bestäms av det internationella avkastningkravet på stora företag så får&lt;br&gt;kapitalinkomstbeskattningen (och den nödvändiga omräkningen för&lt;br&gt;detta) ingen effekt på de mindre företagens avkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av olika omräkningskurser (omräkning vid kapitalinkom-&lt;br&gt;sternas förvärvande) och kapitalinkomstbeskattningen, på företagens val&lt;br&gt;av finansieringsform är en central fråga för att kartlägga incitaments-&lt;br&gt;effektema, dock i första hand för de mindre företag som väljer redovis-&lt;br&gt;ning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Effekter i en sluten ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I SOU (1998:136) ”Redovisning och aktiekapital i euro” bilaga 4&lt;br&gt;presenterades en formaliserad modell som användes för analys av hur&lt;br&gt;företagens incitament till investeringar och finansiering påverkas av de&lt;br&gt;omräkningskurser som används för omvandling av kapitalinkomster i&lt;br&gt;euro till svenska kronor. I modellen förutsattes en sluten ekonomi med&lt;br&gt;full säkerhet om framtiden och där det endast finns en kategori av&lt;br&gt;företagsägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. klassiska system som tillämpas i Sverige karaktäriseras av att&lt;br&gt;avkastning på eget kapital beskattas såväl i företaget som hos ägarna&lt;br&gt;medan avkastningen på främmande kapital enbart beskattas hos&lt;br&gt;långivarna. I en sluten ekonomi kan detta innebära att lånefinansiering&lt;br&gt;förmånsbehandlas framför egenfinansiering och kvarhållandet av vinster&lt;br&gt;framför nyemission. I den fortsatta framställningen antas följande något&lt;br&gt;förenklade skattestruktur: Skatten på ränteinkomster och utdelningar i&lt;br&gt;Sverige är 30%, medan bolagsskatten är 28%. Den effektiva skatten på&lt;br&gt;kapitalvinster på aktier brukar schablonmässigt beräknas till 15%, då&lt;br&gt;kapitalvinster inte betalas fortlöpande utan först i samband med att&lt;br&gt;aktierna säljs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagets kapitalkostnad vid finansiering med nya aktier: Den centrala&lt;br&gt;frågan är vilken lägsta avkastning efter bolagsskatt som företaget kan&lt;br&gt;acceptera på sina investeringsprojekt. I en sluten ekonomi beror denna&lt;br&gt;lägsta avkastning efter bolagsskatt på hur företagets ägare och långivare&lt;br&gt;beskattas för personliga kapitalinkomster. När man väl känner denna&lt;br&gt;lägsta avkastning efter bolagsskatt kan också företagets förräntningskrav&lt;br&gt;före bolagsskatt, dvs. kapitalkostnaden, bestämmas. En placerare på&lt;br&gt;kapitalmarknaden antas prissätta aktier så att aktieplaceringar ger en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avkastning efter skatt som motsvarar den bästa tillgängliga avkastningen P&lt;sup&gt;ro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;på alternativa investeringar. Med en välfungerande kapitalmarknad antas&lt;br&gt;denna alternativa avkastning motsvara marknadsräntan efter skatt&lt;br&gt;(omräknat till kronor med den kurs som gäller vid inkomstens&lt;br&gt;förvärvande). Avkastningen efter bolagsskatt på ett marginellt&lt;br&gt;investeringsprojekt (där investeringsprojektet nätt och jämnt accepteras&lt;br&gt;av företaget) kan tillföras ägarna i form av utdelning. Efter omräkning till&lt;br&gt;svenska kronor (med kursen på utdelningsdagen) beskattas denna&lt;br&gt;utdelning med utdelningskatt. Ett enkelt exempel klargör denna&lt;br&gt;mekanism.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: Antag att en placerare har 100 euro som hon vill investera i&lt;br&gt;aktier eller sätta in på bank till 5 procents ränta. Antag vidare att&lt;br&gt;valutakursen i slutet av året är 11 kr/euro medan valutakursen vid&lt;br&gt;utdelningstillfället är 10,5 kr/euro. Om placeraren sparar i bank erhåller&lt;br&gt;hon nominellt en avkastning på 5 euro (100*0,05). I kronor motsvarar&lt;br&gt;denna avkastning 5*11=55 kr. Efter skatt (på 30 procent) erhåller&lt;br&gt;placeraren en avkastning i kronor på (l-0,3)*55=38,5 kr. Om placeraren i&lt;br&gt;stället väljer att investera i aktier erhåller hon en utdelning som måste&lt;br&gt;uppgå till 100*/ euro (där utdelningen definieras som en andel i av det&lt;br&gt;investerade beloppet). Denna avkastning i kronor motsvarar&lt;br&gt;10,5* 100*/= 1050*/. Efter bolags- och utdelningsskatt erhåller&lt;br&gt;placeraren netto en avkastning i kronor på&lt;br&gt;1050*(1-0,3)*(1-0,28)*/=529,2*/'. För att placeraren skall vara&lt;br&gt;likgiltig mellan att investera i aktier eller i bankkonto kräver hon minst&lt;br&gt;samma avkastning i båda fallen. Detta innebär att / = 38,5 / 529,2 = 0,073,&lt;br&gt;dvs. ett avkastningskrav på 7,3 procent. Å andra sidan, om valutakursen&lt;br&gt;vid utdelningstillfället hade varit densamma som i slutet på året (dvs. 11&lt;br&gt;kr/euro), skulle placerarens avkastningskrav (för att vara neutral) minska&lt;br&gt;till 6,9 procent. Omräkningen från euro till kronor kommer alltså att&lt;br&gt;kunna påverka företagens incitament att använda nyemission som&lt;br&gt;finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagets kapitalkostnad vid finansiering med kvarhållna vinstmedel:&lt;br&gt;Även när det gäller alternativet att finansiera investeringar med&lt;br&gt;kvarhållna vinstmedel kan förslaget få effekter. För att vinstnedplöjning&lt;br&gt;skall vara acceptabelt ur ägarnas synvinkel måste den resultera i en&lt;br&gt;värdeökning på företagets aktier som ett uttryck för en förväntan om&lt;br&gt;framtida utdelningsökningar. Värdeökningen beskattas efter omräkning&lt;br&gt;och därmed är kursutvecklingen mellan investeringstidpunkten och&lt;br&gt;realisationstillfället en viktig faktor vid bestämmandet av investeringens&lt;br&gt;avkastning. Ytterligare ett exempel med samma antaganden som ovan&lt;br&gt;illustrerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: Omräkningen vid emissionstillfället antas ske med kursen&lt;br&gt;12 kr/euro. Nyemissioner betalas med fullt beskattade medel och en&lt;br&gt;investering på 1 euro (dvs. 12 kr) i företaget kostar alltså placeraren lika&lt;br&gt;mycket. Men om företaget väljer att finansiera nyinvesteringen med att&lt;br&gt;kvarhålla vinsterna så uppoffrar placeraren ett belopp motsvarande&lt;br&gt;10,5x(l-0,3)=7,35 kronor, i form av utebliven utdelning efter skatt. För&lt;br&gt;att vinstnedplöjning skall vara acceptabelt ur placerarens synvinkel måste&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den emellertid resultera i en värdeökning på företagets aktier som ett&lt;br&gt;uttryck för en förväntan om framtida utdelningsökningar. Värdeökningen&lt;br&gt;beskattas enligt ovan med 15 procent. 1 euro (dvs. 12 kr) i värde-&lt;br&gt;stegringsvinst efter skatt motsvarar därmed en värdeökning före skatt på&lt;br&gt;l/(12xO,85))=9,8 procent. Detta betyder att avkastningskravet efter&lt;br&gt;bolagsskatt måste räknas upp med faktorn 0,098, jämfört med mot-&lt;br&gt;svarande avkastningskrav vid nyemission. Vi har alltså två motverkande&lt;br&gt;effekter från den personliga kapitalbeskattningen. Kombinerar vi dessa,&lt;br&gt;blir resultatet att företagets kostnad för självfinansiering är&lt;br&gt;((10,5x0,7)/(12x0,85))=0,72 gånger motsvarande kostnad för nyemission&lt;br&gt;(som visade sig vara 0,073), dvs. 0,72x0,073=0,053. För nedplöjda&lt;br&gt;vinstmedel är det alltså förhållandet mellan beskattningen av kapital-&lt;br&gt;vinster och skatten på den alternativa avkastningen som är avgörande.&lt;br&gt;Vidare har omräkningsförfarandet vid nyemission och alternativ-&lt;br&gt;avkastningen också betydelse för företagens beslut huruvida de ska&lt;br&gt;bibehålla vinstema i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Sverige har kapitalvinster varit förmånligare beskattade än både&lt;br&gt;utdelningar och räntor. Ägarbeskattningen har tenderat, allt annat lika, att&lt;br&gt;göra det billigare att finansiera investeringar med kvarhållna vinstmedel&lt;br&gt;än med nyemissioner. Om ägarbeskattningen fortfarande baseras på&lt;br&gt;kronor (vilket innebär att kapitalinkomster i euro omräknas till kronor&lt;br&gt;med kursen vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde) så kan&lt;br&gt;företagens val av finansieringsform (som på grund av skattesystemets&lt;br&gt;konstruktion följer viss struktur) påverkas. Detta innebär att företagen&lt;br&gt;vid framtida beslut om hur de skall finansiera nya investeringar måste&lt;br&gt;beakta ytterligare en osäkerhetsfaktor om valutakursutvecklingen. Av&lt;br&gt;vad som sagts nu framgår att valutakursutvecklingen är betydelsefull för&lt;br&gt;vilken finansierings-strategi som kan vara mest fördelaktig for företagens&lt;br&gt;aktieägare ur skattesynvinkel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Effekter i en liten öppen ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Analysen i föregående avsnitt indikerar att den omräkning som (för&lt;br&gt;beskattningsmål) sker av kapitalinkomster kan ha betydelse för&lt;br&gt;företagens val av finansieringsform. Företagens ägare är dock en&lt;br&gt;heterogen grupp. På börsen finns det både beskattade hushåll och&lt;br&gt;skattebefriade institutioner m.m. Det är svårt att identifiera vilka&lt;br&gt;ägarkategorier som styr kursbildningen (och kostnaden för eget kapital).&lt;br&gt;Vidare finns utländska ägare som har fått större betydelse under senare år&lt;br&gt;på grund av en långtgående internationell integration av marknaderna för&lt;br&gt;eget kapital. Om börskurserna för alla bolag bestäms av internationella&lt;br&gt;investerare kommer självfallet förändringar i skatten på utdelningar och&lt;br&gt;reavinster att inte påverka aktieprisema eftersom dessa aktörer inte&lt;br&gt;betalar dylika skatter. I detta fall uppkommer inga reala effekter.&lt;br&gt;Däremot kan förändringar i ägandet av den inhemska kapitalstocken&lt;br&gt;uppstå. Det är rimligt att tro att avkastningskravet på de stora bolagen&lt;br&gt;bestäms internationellt (vilket innebär att inhemska skatter på ägarsidan&lt;br&gt;inte har någon effekt på företagens kapitalkostnad). Frågan är snarare i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilken grad de mindre bolagens avkastningskrav påverkas av det&lt;br&gt;internationella avkastningskrav som ställs på de stora bolagen. Detta&lt;br&gt;innebär att även om omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor&lt;br&gt;inte far någon effekt på de stora bolagens avkastningskrav så kan det ha&lt;br&gt;betydelse för de mindre bolagens avkastningskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kapitalkostnaden skall vara fullständigt oberoende av&lt;br&gt;ägarbeskattningen (och omräkningen av kapitalinkomster i euro till&lt;br&gt;kronor) krävs dock att alla företag (både stora och små) har obegränsad&lt;br&gt;tillgång till den internationella kapitalmarknaden. Frågan är då hur&lt;br&gt;oberoende kapitalkostnaden faktiskt är av ägarbeskattningen (och&lt;br&gt;omräkningen av kapitalinkomster i euro till kronor).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små och medelstora företag kan på grund av höga informations- och&lt;br&gt;transaktionskostnader ha svårt att nå den internationella kapital-&lt;br&gt;marknaden. Vid en sådan begränsning agerar dessa företag, i detta&lt;br&gt;avseende, som om de befann sig i en sluten ekonomi (där ägarbeskatt-&lt;br&gt;ningen och därmed även omräkningen av kapitalinkomster i euro till&lt;br&gt;kronor far betydelse).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär inte att de mindre företagen skulle vara opåverkade av de&lt;br&gt;internationella avkastningskraven. Större eller mindre grupper bland&lt;br&gt;dessa företags ägare har nämligen möjlighet att placera i tillgångar på&lt;br&gt;den internationella marknaden. På så sätt far det internationella&lt;br&gt;avkastningskravet genomslag även på aktier som endast handlas&lt;br&gt;nationellt, och ett företags kapitalkostnad kan delvis påverkas av&lt;br&gt;internationella placerare trots att det inte själv kan skaffa eget kapital på&lt;br&gt;den internationella marknaden. Det kan alltså föreligga en samvariation -&lt;br&gt;svag eller stark - mellan avkastningen på aktier i stora och små företag.&lt;br&gt;Det är emellertid svårt att fastställa i vilken utsträckning de svenska&lt;br&gt;kapitalägarnas avkastningskrav är influerat av det internationella. Detta&lt;br&gt;innebär i sin tur att det är oklart hur ägarbeskattningen (och omräkningen&lt;br&gt;av kapitalinkomster i euro till kronor) inverkar på kapitalkostnaden.&lt;br&gt;Styrkan i samvariationen mellan stora och små företag är en empirisk&lt;br&gt;fråga som det idag inte finns något entydigt svar på.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Statsfinansiella effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En säker bedömning av de statsfinansiella effekterna av förslagen i denna&lt;br&gt;lagrådsremiss förutsätter kännedom om den framtida kursutvecklingen på&lt;br&gt;den svenska kronan i förhållande till euron. Vid en stabil kronkurs&lt;br&gt;uppkommer inga effekter jämfört med nuvarande regler. På kort sikt och&lt;br&gt;vid kraftiga kursvariationer kan dock statens skatteinkomster komma att&lt;br&gt;fluktuera då förslaget innebär att det offentliga tar på sig en del av den&lt;br&gt;valutakursrisk som företagen i dag själva står for. Avvikelserna i&lt;br&gt;skatteintäkter i förhållande till vad de skulle ha varit enligt dagens regler&lt;br&gt;kan bli både positiva och negativa beroende på kronkursens utveckling. I&lt;br&gt;detta avsnitt kommer dessa effekter att beskrivas och exemplifieras inom&lt;br&gt;områdena företagsbeskattning och mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avsnitten som följer används valutakurser från 1997 som exempel.&lt;br&gt;Eftersom det inte fanns någon officiell euro-kurs används kursen på den&lt;br&gt;korg av valutor som senare ingick i ecun. Valutakorgens relativt stabila&lt;br&gt;kursutveckling får konsekvenser for hur stora effekterna blir av att tillåta&lt;br&gt;företagen redovisa i euro. Därför används även en konstruerad euro-kurs&lt;br&gt;som har samma ingångsvärde som ecu-kursen men som sedan följer den&lt;br&gt;utveckling som kronan hade gentemot den amerikanska dollarn 1997.&lt;br&gt;Den senare valutan ökade betydligt i värde vilket till exempel far stora&lt;br&gt;effekter på alternativet att omräkning skall ske med balansdagens kurs.&lt;br&gt;Om ej annat anges avser exemplen nedan ecu-kursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa valutakurser räcker av naturliga skäl endast till för att beskriva&lt;br&gt;effekterna på kort sikt. Det bör poängteras att beräkningarna i följande&lt;br&gt;avsnitt endast är exempel och inte skall ses som uppskattningar av&lt;br&gt;avvikelsen. Syftet är dels att visa relationen mellan de olika omräknings-&lt;br&gt;metodema i olika situationer, dels att beskriva den risk som redovisning i&lt;br&gt;euro innebär för det offentliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.1 Effekter på bolagsskatteintäktema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall de företag som har sin redovisning i euro också&lt;br&gt;göra bokslutet i euro och sedan för beskattningsändamålomräkna&lt;br&gt;resultaträkningen med periodens genomsnittskurs. Genomsnittskursen är&lt;br&gt;vald därför att den är ett relativt rättvisande mått på valutans värde under&lt;br&gt;den aktuella perioden samtidigt som den kan användas i ett enkelt&lt;br&gt;omräkningsförfarande. Omräkning med genomsnittskurs innebär dock att&lt;br&gt;staten tar på sig en del av företagens valutakursrisk. Om företagens&lt;br&gt;transaktioner är jämnt fördelade över perioden kommer denna metod att&lt;br&gt;ge ett beskattningsbart resultat som inte skiljer sig mycket från resultatet&lt;br&gt;vid redovisning i svenska kronor. Vaije avvikelse från den jämna&lt;br&gt;fördelningen innebär dock att företagens beskattningsbara vinst påverkas.&lt;br&gt;Enligt gängse teori bör dessa avvikelser ta ut varandra på lång sikt. På&lt;br&gt;kort sikt är det dock högst troligt att det kommer att uppstå avvikelser.&lt;br&gt;Ett exempel illustrerar detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel: Ett företag gör endast en transaktion under året, en&lt;br&gt;varuförsäljning för 100 kr. Eftersom företaget sköter sin redovisning i&lt;br&gt;euro bokförs transaktionen som en intäkt i euro efter att beloppet&lt;br&gt;omvandlats med transaktionsdagens kurs. Om kursen på transaktions-&lt;br&gt;dagen var 10 kr per euro redovisar företaget en intäkt på 10 euro. Vid&lt;br&gt;årets slut gör företaget sitt bokslut i euro och har en redovisad vinst som&lt;br&gt;uppgår till 10 euro. När företaget deklarerar omräknas resultatet med&lt;br&gt;räkenskapsårets genomsnittskurs som är 9 kr per euro. Den taxerade&lt;br&gt;inkomsten blir 90 svenska kronor vilket skall jämföras med 100 kronor&lt;br&gt;om företaget haft redovisningen i kronor. I detta fall uppkommer ett&lt;br&gt;skattebortfall på (10*0,28=) 2,8 kr men sannolikheten är lika stor att det&lt;br&gt;blir en ökning av skatteintäkterna. Dylika avvikelser som uppstår vid&lt;br&gt;kortsiktiga fluktuationer i valutakursen är den risk som staten tar över&lt;br&gt;från företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kvantitativt illustrera effekterna av förslaget används de ovan&lt;br&gt;nämnda valutakurserna. Den totala vinsten i de företag som kommer att&lt;br&gt;byta redovisningsvaluta kan antas uppgå till 41,4 mdkr och de totala&lt;br&gt;skatteintäkterna skulle därmed bli (41,4*0,28=) 11,6 mdkr. Som&lt;br&gt;utgångspunkt antas att vinsten genereras jämnt under året, dvs. med lika&lt;br&gt;stora delar under årets arbetsdagar. Om ett företag redovisar i euro&lt;br&gt;kommer fördelningen av intäkterna under perioden att påverka det&lt;br&gt;beskattningsbara resultatet. Senare kommer ett exempel där intäkterna&lt;br&gt;genereras ojämnt över perioden att visa detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning med årets genomsnittskurs skulle öka skatteintäkterna med&lt;br&gt;9 mkr. Denna låga avvikelse förklaras av två saker. För det första är&lt;br&gt;intäkterna i detta fall jämnt fördelade över perioden och för det andra har&lt;br&gt;valutan i detta fall haft en relativt stabil utveckling. Däremot skulle&lt;br&gt;omräkning med balansdagens kurs ha ökat skatteintäkterna med 370 mkr.&lt;br&gt;Om valutakursen följt den utveckling som dollarn gjorde skulle&lt;br&gt;omräkning med balansdagens kurs givit en avvikelse med 1310 mkr.&lt;br&gt;Dessa avvikelser visar på en tydlig nackdel med att välja ”kursen en&lt;br&gt;enskild dag” som omräkningskurs, oberoende av vilken dag som väljs.&lt;br&gt;Avvikelsen kan vara betydligt större än vid omräkning med genom-&lt;br&gt;snittskurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur skatteintäkterna påverkas av att företagens vinster genereras&lt;br&gt;ojämnt under perioden illustreras genom ytterligare ett exempel. Den&lt;br&gt;faktiska fördelningen under perioden för de företag som kommer att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta är omöjlig att fastställa. I diagram 1 ges två&lt;br&gt;stiliserade exempel där summan av företagens vinster i kronor är exakt&lt;br&gt;densamma men de genereras vid olika tillfallen. I fall 1 uppkommer 110&lt;br&gt;procent av genomsnittet per månad det första halvåret och 90 procent det&lt;br&gt;andra. I fall 2 är verksamheten starkt säsongsbetonad och den största&lt;br&gt;delen av intäkterna genereras under sommaren. I januari och december&lt;br&gt;uppkommer 80 procent och under juni och juli 120 procent av den&lt;br&gt;genomsnittliga månatliga vinsten. I månaderna däremellan inflyter 90&lt;br&gt;respektive 110 procent. Eftersom året inte har ett jämnt antal arbetsdagar&lt;br&gt;och månaderna inte har lika många dagar måste de första dagarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;september generera den genomsnittliga intäkten för att den sammanlagda&lt;br&gt;vinsten skall bli densamma i samtliga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1. Fördelning av vinsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0323/prop_19992000__23-1.png" style="width:218pt;height:105pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Fall 1 --------Fall 2 --------Norm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De totala bolagsskatteintäktema minskar med 26 mkr. i fall 1 och med&lt;br&gt;11 mkr. i fall 2. Om euro-kursen haft samma utveckling som dollarn&lt;br&gt;skulle avvikelsen i fall 1 blivit 97 mkr. och 69 mkr. i fall 2. Vid en&lt;br&gt;jämförelse med föregående exempel är det tydligt att transaktionernas&lt;br&gt;fördelning över tiden är viktig för utfallet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Effekter på mervärdesskatteintäktema&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den totala intäkten av mervärdesskatt uppgick 1997 till 127,65 mdkr.&lt;br&gt;Uppbörden sker månatligen och beloppen för respektive månad redovisas&lt;br&gt;i diagram 2 nedan. Av diagrammet framgår tydligt att nettoinkomsten av&lt;br&gt;mervärdesskatt varierar betydligt mellan månaderna. Mellan maj och juni&lt;br&gt;1997 sjönk konsumtionen och därmed skatteintäkterna med 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det går inte att säga hur stor del av den totala mervärdesskatteintäkten&lt;br&gt;som kommer från företag som kommer att byta redovisningsvaluta.&lt;br&gt;Utgångspunkten i dessa beräkningar är de företag som 1997 hade en&lt;br&gt;omsättning överstigande 40 mkr. Dessa företag står i genomsnitt för cirka&lt;br&gt;63 procent av de totala inbetalningarna av mervärdesskatt och i exemplen&lt;br&gt;som följer antas hälften av dem övergå till redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2. 1997 års månatliga inbetalning och utbetalning av mervärdesskatt&lt;br&gt;och netto&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0323/prop_19992000__23-2.png" style="width:215pt;height:104pt;"/&gt;
&lt;p&gt;-------Inbetalning......Återbetalning -------Norm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om transaktionerna är jämnt fördelade ger omräkning med genomsnitts-&lt;br&gt;kursen en ökad skatteintäkt med 2 mkr och med kursen vid månadens&lt;br&gt;slut en ökning med 120 mkr. Görs samma beräkning med den kurs som&lt;br&gt;följer dollarns utveckling ger omräkning med genomsnittskursen en&lt;br&gt;ökning av skatteintäkterna med 3 mkr och omräkning med valutakursen&lt;br&gt;på periodens sista dag en ökning med 192 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att illustrera effekten av att transaktionerna är ojämnt fördelade&lt;br&gt;under månaderna redovisas tre exempel på hur konsumtionsmönstret kan&lt;br&gt;se ut i diagram 3. När konsumtionen är fördelad enligt vikt 1 uppkommer&lt;br&gt;110 procent av skattskyldigheten i böljan av månaden och trappas ner till&lt;br&gt;90 procent i slutet av månaden. Enligt vikt 2 sker det exakt motsatta, 90&lt;br&gt;procent av konsumtionen sker i början på månaden och den trappas upp&lt;br&gt;till 110 procent i slutet av månaden. Med fördelning enligt vikt 3 sker en&lt;br&gt;mindre del av konsumtionen i böljan och slutet av månaden och en större&lt;br&gt;del i mitten. Vikterna pendlar då mellan 104 och 96 procent. Då de olika&lt;br&gt;månaderna inte har samma antal dagar är det inte exakt samma kurva i&lt;br&gt;varje månad men den totala konsumtionen är densamma i samtliga fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 3. Tre olika sätt att vikta konsumtionen under perioden&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0323/prop_19992000__23-3.png" style="width:258pt;height:126pt;"/&gt;
&lt;p&gt;I beräkningarna används månadens genomsnitt som omräkningskurs. När&lt;br&gt;konsumtionen är fördelad över månaden enligt vikt 1 blir det ett&lt;br&gt;intäktsbortfall för staten på 42 mkr. Om samma beräkning görs med den&lt;br&gt;valuta som följer dollarns utveckling ökar skatteintäkterna med 56 mkr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="4"&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8. Effekten av konsumtionens fördelning under en period på ett år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(mkr.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vikti&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vikt 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vikt 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euro&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Euro (dollarkursen)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Exemplet visar att fördelningen av konsumtionen påverkar statens&lt;br&gt;skatteintäkter markant. Vidare har både fördelningen och kursutveck-&lt;br&gt;lingen betydelse för om avvikelsen blir positiv eller negativ. Exakt&lt;br&gt;samma transaktioner kan beroende på valutakursen ge både en ökad och&lt;br&gt;minskad skatteintäkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som beskrivits i tidigare kapitel ingår mervärdesskattebasen i under-&lt;br&gt;laget för en del av EU-avgiften. Vaije förändring av mervärdesskatte-&lt;br&gt;basen kommer därmed att påverka storleken på denna avgift. Effekten&lt;br&gt;bör dock bli försumbar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter på punktskatter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den enda punktskatt som utgår på vederlaget är reklamskatten. I princip&lt;br&gt;gäller samma förhållanden som for mervärdesskatt. En avgörande&lt;br&gt;skillnad är dock att reklamskatteintäktema endast uppgick till 1,2 mdkr&lt;br&gt;1998. Sedan dess har skatten på reklamtrycksaker avskaffats, vilket&lt;br&gt;reducerat skatteintäkterna till cirka 1 mdkr. Reklamskatteunderlaget är&lt;br&gt;för litet för att en övergång till redovisning i euro skall få annat än en&lt;br&gt;försumbar effekt på skatteintäkterna. Övriga punktskatter tas ut på viss&lt;br&gt;kvantitet, vikt, volym eller annan enhet och påverkas därför inte av&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag far vid en stabil kronkurs gentemot euron inga&lt;br&gt;statsfinansiella effekter. På kort sikt kan det dock leda till både en ökning&lt;br&gt;och en minskning av skatteintäkterna beroende på valutakursutveck-&lt;br&gt;lingen och fördelningen av transaktionerna över tiden. I de fall kronan&lt;br&gt;ökar i värde kommer statens skatteintäkter från de företag som sköter sin&lt;br&gt;redovisning i euro att minska. I de fall som kronans värde sjunker&lt;br&gt;kommer statens intäkter att öka eftersom vaije euro i redovisad vinst är&lt;br&gt;mer värd i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga ekonomiska effekter för det allmänna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övriga kostnadseffekter för det allmänna kan inte antas bli annat än&lt;br&gt;marginella. Vissa kostnader kan uppkomma bl.a. i samband med de nya&lt;br&gt;slag av registreringsärenden som Patent- och registreringsverket och&lt;br&gt;Finansinspektionen skall handlägga. Dessa kostnader bör finansieras&lt;br&gt;genom avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatteförvaltningen innebär förslaget att det tillkommer vissa nya&lt;br&gt;arbetsmoment i kontrollverksamheten. Det är inte möjligt att nu med&lt;br&gt;någon tillförlitlighet beräkna kostnaderna för detta merarbete.&lt;br&gt;Regeringen utgår emellertid från att kostnaderna inte är större än att de&lt;br&gt;ryms inom givna resursramar för skatteförvaltningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att redovisningslagstiftningen skulle träda i kraft&lt;br&gt;den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den 1&lt;br&gt;januari 2000 eller senare. Härigenom skulle företagen få möjlighet att&lt;br&gt;före utgången av år 1999 fatta beslut om övergång till euro och fa&lt;br&gt;besluten registrerade i aktiebolags- respektive föreningsregistren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ett riksdagsbeslut i lagstiftningsärendet inte torde kunna&lt;br&gt;komma till stånd förrän i början av år 2000, är dock utredningens&lt;br&gt;tidsplan numera inte möjlig att genomföra. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;de nya reglerna om aktiekapital och redovisning i euro i stället skall träda&lt;br&gt;i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas från och med räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds den 1 januari 2001 eller senare. Företag som har kalenderåret som&lt;br&gt;räkenskapsår och som vill använda sig av de nya möjligheterna kommer&lt;br&gt;då att kunna besluta om övergång till euroredovisning på de ordinarie&lt;br&gt;stämmorna år 2000. De kommer sedan, efter det att beslutet har&lt;br&gt;registrerats hos Patent- och registreringsverket, att kunna använda sig av&lt;br&gt;euroredovisning från och med det räkenskapsår som inleds den 1 januari&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya skattelagstiftningen bör tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 3 a § bokföringslagen [1976:125] i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den valuta som skall användas&lt;br&gt;i redovisningen. På Lagrådets inrådan har rubriken Redovisningsvaluta&lt;br&gt;införts före paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 första stycket föreskrivs att företaget skall ha en enda redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta. Huvudregeln är att redovisningsvalutan skall vara svenska&lt;br&gt;kronor. För enskilda näringsidkare, dödsbon, handelsbolag och stiftelser&lt;br&gt;samt för sådana ideella föreningar och andra associationer som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § gäller detta undantagslöst. Vissa uppräknade juridiska personer&lt;br&gt;får däremot också använda euro som redovisningsvaluta. Det gäller aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, under-&lt;br&gt;stödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag.&lt;br&gt;Med aktiebolag avses alla bolag som regleras i aktiebolagslagen,&lt;br&gt;däribland också banker och värdepappersbolag som drivs i aktiebolags-&lt;br&gt;form. Till ekonomiska föreningar räknas inte bara vanliga ekonomiska&lt;br&gt;föreningar utan även bostadsrättsföreningar, kreditmarknadsföreningar&lt;br&gt;m.m. Av 14 § första stycket lagen om utländska filialer m.m. följer att&lt;br&gt;även utländska företags filialer i Sverige far ha euro som redovisnings-&lt;br&gt;valuta under förutsättning att det utländska företaget är av motsvarande&lt;br&gt;slag som de företag som anges i förevarande paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den redovisningsvaluta som gäller för företaget skall användas för&lt;br&gt;samtliga affärshändelser och i samtliga led av redovisningen. Huruvida&lt;br&gt;den bokförda affärshändelsen har skett i samma valuta är utan betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att redovisningsvalutan skall användas för den löpande bokföringen&lt;br&gt;följer redan av kravet i denna paragraf på att affärshändelserna skall&lt;br&gt;kunna presenteras i företagets redovisningsvaluta. Bestämmelsen skall&lt;br&gt;läsas tillsammans med 5 kap. 1 § som innehåller ett krav på att affärs-&lt;br&gt;händelserna skall kunna presenteras i såväl registreringsordning som&lt;br&gt;systematisk ordning (grundbokföring respektive huvudbokföring).&lt;br&gt;Kravet på presentation i redovisningsvalutan gäller därmed för såväl&lt;br&gt;grundbokföringen som huvudbokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket ”skall kunna presenteras” innebär inte att den enskilda&lt;br&gt;affärshändelsen nödvändigtvis måste noteras i bokföringssystemet i den&lt;br&gt;aktuella redovisningsvalutan. Det räcker att bokföringssystemet, utifrån&lt;br&gt;den noterade affärshändelsen, kan ta fram och presentera affärshändel-&lt;br&gt;sens belopp, omräknat till redovisningsvalutan per dagen för affärs-&lt;br&gt;händelsen. Bestämmelsen är sålunda inte avsedd att förhindra använd-&lt;br&gt;ning av s.k. flervalutasystem. När ett sådant system används, får det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godtas att beloppet kan tas fram och presenteras i redovisningsvalutan&lt;br&gt;med en eller ett par dagars fördröjning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 kap. 6 § årsredovisningslagen följer att företag som omfattas av&lt;br&gt;årsredovisningslagen skall upprätta årsredovisningen i företagets redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta. Till följd av hänvisningarna i 2 kap. 2 § ÅRKL och 2 kap.&lt;br&gt;2 § ÅRFL till 2 kap. 6 § årsredovisningslagen blir även företag som om-&lt;br&gt;fattas av ÅRKL eller ÅRFL skyldiga att ha sin årsredovisning i&lt;br&gt;företagets redovisningsvaluta, dvs. samma valuta som har använts för&lt;br&gt;den löpande bokföringen och årsbokslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget inte behöver avsluta den löpande bokföringen med en&lt;br&gt;årsredovisning men enligt 6 kap. 3 § skall upprätta ett årsbokslut, skall&lt;br&gt;redovisningsvalutan användas även i årsbokslutet. Detta följer av 6 kap.&lt;br&gt;4 § denna lag jämförd med 2 kap. 6 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euro skall i detta sammanhang uppfattas bokstavligt. Tyska mark och&lt;br&gt;andra valutor som utgör betalningsmedel i de 11 länder som deltar i&lt;br&gt;EMU är en form av euro. Förevarande paragraf avser dock inte att öppna&lt;br&gt;möjlighet för svenska företag att i sin redovisning använda euro uttryckt i&lt;br&gt;tyska mark, spanska pesetas etc. Det har inte ansetts finnas något behov&lt;br&gt;av en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket regleras byte av redovisningsvaluta. Frågor om detta har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 5.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om byte av redovisningsvaluta gäller såväl vid byte från&lt;br&gt;svenska kronor till euro som vid byte från euro till svenska kronor. Av&lt;br&gt;praktiska skäl får bytet ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår.&lt;br&gt;Vid bytet skall samtliga poster i den utgående balansen i balansräkningen&lt;br&gt;för det gamla räkenskapsåret räknas om till den nya redovisningsvalutan.&lt;br&gt;Såsom framgår av 2 kap. 6 § årsredovisningslagen skall man vid denna&lt;br&gt;omräkning tillämpa den växelkurs som har fastställts av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken den sista svenska bankdagen under det gamla räken-&lt;br&gt;skapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har angetts i avsnitt 5.3 har regeringen stannat för att aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar som hittills har haft sin redovisning i kronor men&lt;br&gt;vill byta till euro skall få göra detta fritt. Någon myndighetsgranskning&lt;br&gt;av motiven för bytet skall alltså inte ske vid detta första byte. Vill&lt;br&gt;företaget längre fram byta tillbaka till svenska kronor, ger lagen också ett&lt;br&gt;visst utrymme för detta. Det kan emellertid inte uteslutas att syftet med&lt;br&gt;ett sådant förnyat byte av redovisningsvaluta är att undgå skatt eller att&lt;br&gt;försvåra myndigheternas kontroll. I tredje stycket uppställs därför ett&lt;br&gt;krav på att skattemyndigheten skall lämna tillstånd till ett nytt byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att de rekvisit som skattemyndigheten skall&lt;br&gt;tillämpa vid prövningen kommer till uttryck i lagtexten. Med anledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;219&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av Lagrådets synpunkt har det i bestämmelsen klargjorts att tillstånd far&lt;br&gt;vägras endast om bytet kan antas ha ett otillbörligt syfte. Tillstånd till&lt;br&gt;byte kan därmed vägras när syftet med bytet kan antas vara exempelvis&lt;br&gt;att undandra staten skatt eller försvåra kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna principerna gäller även om företaget redan från bildan-&lt;br&gt;det har haft sin redovisning i euro. Ett första byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;till kronor far ske fritt. Nytt byte fordrar tillstånd från skattemyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att företagen skall ha svenska kronor eller, i vissa fall, euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta gäller i princip även svenska företag som har&lt;br&gt;delar av sin verksamhet i annat land. Av jjärde stycket framgår emellertid&lt;br&gt;att till den del företagets verksamhet ingår i en i ett annat land belägen&lt;br&gt;filial far redovisningen ske i en valuta som i det landet godtas som&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Bestämmelsen gäller alla företag med filialer i&lt;br&gt;utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke finns ett krav på angivande av de principer&lt;br&gt;som har använts vid omräkning av belopp från en valuta till en annan.&lt;br&gt;Bestämmelsen har hittills varit utformad med tanke på omräkningar från&lt;br&gt;utländsk valuta till svenska kronor. Den anpassas nu till det förhållandet&lt;br&gt;att det hädanefter ibland kan bli fråga om att räkna om belopp från&lt;br&gt;exempelvis svenska kronor till euro (jfr avsnitt 5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 framgår att lagen träder i kraft den 1 mars 2000 men att&lt;br&gt;den skall tillämpas först i fråga om räkenskapsår som inleds efter&lt;br&gt;utgången av år 2000. Det innebär att de företag som ges möjlighet att ha&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta kan fatta beslut om att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta och få ett sådant beslut registrerat fr.o.m. den 1 mars&lt;br&gt;2000. Beslutet far emellertid inte avse räkenskapsår som inleds före&lt;br&gt;utgången av år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten 2 innebär att vissa försäkringsbolag som övergångsvis&lt;br&gt;tillämpar äldre bestämmelser i försäkringsrörelselagen inte far ha euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta. Denna fråga har behandlats i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Några bestämmelser i aktiebolagslagen som inte föreslås ändrade&lt;br&gt;anknyter till i bestämmelserna angivna belopp i kronor. Fråga upp-&lt;br&gt;kommer hur sådana bestämmelser skall tillämpas när ett aktiebolag har&lt;br&gt;sin redovisning och sitt aktiekapital i euro. I lagrådsremissen uttalades&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att vid tillämpning av sådana bestämmelser borde de aktuella beloppen&lt;br&gt;räknas om till euro enligt den växelkurs som har fastställts av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken för den tidpunkt som är relevant i det särskilda fallet.&lt;br&gt;Lagrådet har menat att ett sådant motivuttalande inte kan anses&lt;br&gt;tillräckligt utan att det bör framgå direkt av lagtexten när och hur en&lt;br&gt;omräkning till euro skall ske. Enligt regeringens mening skulle det i och&lt;br&gt;för sig vara en fördel om sådana regler kunde inforas. Regeringen saknar&lt;br&gt;emellertid för närvarande underlag för att lägga fram förslag till sådana&lt;br&gt;regler och avser därför att i stället se över frågan i ett senare&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på en sådan översyn torde det framstå som helt naturligt att&lt;br&gt;vid omräkningen tillämpa Europeiska centralbankens växelkurs. Omräk-&lt;br&gt;ningen bör därvid ske med hänsyn till kursen vid den tidpunkt som med&lt;br&gt;hänsyn till den särskilda situationen är naturlig. Ett exempel är bestäm-&lt;br&gt;melsen i 4 kap. 11 § om kvittning vid nyemission. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;gäller om bolagets bundna egna kapital före emission uppgår till minst en&lt;br&gt;miljon kronor. Prövningen av om bolaget har den erforderliga storleken&lt;br&gt;på det bundna egna kapitalet skall ske enligt den senast fastställda&lt;br&gt;balansräkningen. Lagens en miljon kronor bör då räknas om till euro&lt;br&gt;enligt balansdagens kurs. Särskilda bestämmelser gäller också för bolag&lt;br&gt;med ett bundet eget kapital på minst en miljon kronor såvitt gäller&lt;br&gt;betalning för nya aktier (se 4 kap. 12 §). Även i detta fall bör beloppet en&lt;br&gt;miljon kronor räknas om till euro enligt den senaste balansdagens kurs.&lt;br&gt;Vid tillämpningen av 10 kap. 12 och 13 §§ - kraven på auktoriserad&lt;br&gt;revisor - bör, vid prövningen av om tillgångarnas nettovärde enligt&lt;br&gt;fastställda balansräkningar för de två senaste räkenskapsåren överstiger&lt;br&gt;ett gränsbelopp som motsvarar 1 000 basbelopp, basbeloppen räknas om&lt;br&gt;till euro enligt den växelkurs som Europeiska centralbanken har fastställt&lt;br&gt;respektive balansdag. Resultatet av de omräknade beloppen ställs vid&lt;br&gt;prövningen mot de redovisade nettovärdena enligt de fastställda&lt;br&gt;balansräkningarna för de två senaste räkenskapsåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bl.a. bestämmelserna i 12 kap. 2 § om vinstutdelning, 6 kap. 1 § om&lt;br&gt;nedsättning av aktiekapitalet och 13 kap. 2 § om tvångslikvidation på&lt;br&gt;grund av bristande kapitaltäckning anknyter till poster i redovisningen.&lt;br&gt;För tillämpningen av dessa bestämmelser får det inga särskilda konse-&lt;br&gt;kvenser att bolagets aktiekapital och dess redovisning är i euro. Pröv-&lt;br&gt;ningen sker inom ramen för en årsredovisning, en balansräkning respek-&lt;br&gt;tive en kontrollbalansräkning. I dessa handlingar är samtliga poster&lt;br&gt;angivna i en och samma valuta. Vad gäller beslut om dispositioner av&lt;br&gt;vinsten eller förlusten kan hänvisas till vad utredningen har uttalat i slut-&lt;br&gt;betänkandet SOU 1998:136 s. 195 f. Beträffande vinstutdelning kan sär-&lt;br&gt;skilt anmärkas att ett angivande av aktiekapitalet i euro innebär att utdel-&lt;br&gt;ningsbelopp fastställs i euro och att aktieägarna är skyldiga att ta emot&lt;br&gt;betalning av angivet slag i euro. Ingenting hindrar dock bolaget från att -&lt;br&gt;på motsvarande sätt som i dag — besluta att den i euro fastställda&lt;br&gt;utdelningen skall utbetalas till aktieägarna i någon främmande valuta&lt;br&gt;eller genom annan sakutdelning. Detsamma gäller vid utbetalning till&lt;br&gt;aktieägare i form av inlösenbelopp eller skifteslikvid. Frågor om&lt;br&gt;preferensaktiernas ställning har behandlats i slutbetänkandet, s. 189 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande nedsättning av aktiekapitalet och återbetalning av kapital-&lt;br&gt;tillskott kan hänvisas till vad utredningen har uttalat i slutbetänkandet,&lt;br&gt;s. 194 f. respektive s. 196 f. För frågor om ny- och fondemission samt&lt;br&gt;upprättande av emissionsprospekt, se slutbetänkandet s. 191 f.&lt;br&gt;Beträffande emission av konvertibler och optioner, se slutbetänkandet&lt;br&gt;s. 192 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 1 kap. 3 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar storleken på aktiekapitalet i ett aktiebolag och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lydelsen av första stycket har utformats med beaktande av&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter. Av stycket framgår att aktiekapitalet skall anges i&lt;br&gt;bolagets redovisningsvaluta och att denna, enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen, kan vara antingen svenska kronor eller euro. Frågan har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida aktiekapitalet skall anges i kronor eller euro beror på vad&lt;br&gt;som står i bolagsordningen. Aktiekapitalet - och därmed också aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp - får anges i euro först om det i bolagsordningen har&lt;br&gt;tagits in en föreskrift om att redovisningen och aktiekapitalet skall vara i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges lägsta tillåtna aktiekapital för aktiebolag som har&lt;br&gt;sitt aktiekapital bestämt i kronor. För sådana aktiebolag gäller liksom&lt;br&gt;tidigare att aktiekapitalet alltid måste uppgå till minst 100 000 kr i privata&lt;br&gt;aktiebolag och minst 500 000 kr i publika aktiebolag. Bestämmelsen är&lt;br&gt;givetvis tillämplig på aktiebolag som allt sedan bildandet har haft&lt;br&gt;aktiekapitalet i svenska kronor. Men den är också tillämplig på&lt;br&gt;aktiebolag som tidigare har haft aktiekapitalet i euro och senare byter&lt;br&gt;aktiekapitalsvaluta. Vid ett sådant byte kan det - till följd av inträffade&lt;br&gt;växelkursförändringar - inträffa att det dittills i euro bestämda&lt;br&gt;aktiekapitalet inte längre motsvarar minst 100 000 kr respektive 500 000&lt;br&gt;kr. Bolaget måste då besluta om ökning av aktiekapitalet och genomföra&lt;br&gt;en ny- eller fondemmission.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket anges vad som gäller för ett aktiebolag som har aktie-&lt;br&gt;kapitalet i euro. Första meningen behandlar den situationen då&lt;br&gt;aktiekapitalet ända sedan bolagets bildande varit bestämt i euro, medan&lt;br&gt;den andra meningen behandlar det fallet att aktiekapitalet tidigare har&lt;br&gt;varit bestämt i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolagets stiftare har bestämt att aktiekapitalet skall vara i euro,&lt;br&gt;måste det när bolaget registreras prövas om det i bolagsordningen&lt;br&gt;angivna aktiekapitalet i euro är förenligt med lagens krav på lägsta tillåtet&lt;br&gt;aktiekapital. Lagen fordrar att det i euro angivna aktiekapitalet motsvarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 vart fall 100 000 kr respektive 500 000 kr. Som omräkningskurs skall&lt;br&gt;väljas den växelkurs mellan euro och kronor som Europeiska&lt;br&gt;centralbanken har fastställt vid tiden för bolagets bildande. Normalt bör&lt;br&gt;växelkursen per dagen för konstituerande bolagsstämma väljas. Om&lt;br&gt;denna dag inte är svensk bankdag, bör i stället växelkursen som fastställs&lt;br&gt;närmast föregående svenska bankdag komma till användning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiebolaget har bildats med aktiekapitalet angivet i svenska&lt;br&gt;kronor, har det redan i samband med bolagets registrering prövats om&lt;br&gt;aktiekapitalet - då angivet i kronor - var tillräckligt högt, dvs. minst&lt;br&gt;100 000 kr respektive 500 000 kr. När bolaget övergår till att ha&lt;br&gt;aktiekapitalet i euro, behöver det inte göras någon förnyad avstämning&lt;br&gt;mot de belopp som anges i denna paragraf. Sådana förändringar i&lt;br&gt;växelkursen som inträffar efter bytet av valuta skall inte beaktas, varken i&lt;br&gt;redovisningen eller vid efterföljande tillämpning av förevarande paragraf.&lt;br&gt;Det är kursen vid tidpunkten för valutabytet som avgör i vilken&lt;br&gt;utsträckning det aktiekapital som anges i bolagsordningen kan ändras till&lt;br&gt;ett lägre belopp utan att detta kommer i konflikt med vad som gäller om&lt;br&gt;lägsta tillåtna aktiekapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av mellankommande valutakursändringar kan den nu angivna&lt;br&gt;ordningen i och for sig leda till att aktiekapitalet på en senare balansdag&lt;br&gt;uppgår till belopp som, omräknat till kronor enligt då aktuell kurs,&lt;br&gt;understiger 100 000 kr respektive 500 000 kr. Detta utgör inte något&lt;br&gt;hinder för bolaget att fortsätta sin verksamhet. Inte heller medför det i sig&lt;br&gt;något krav på kapitaltillskott. Det relevanta är att aktiekapitalet vid&lt;br&gt;bildandet respektive bytet av valuta motsvarade lagens krav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som nu har sagts innebär att bestämmelsen i tredje stycket i&lt;br&gt;praktiken främst har den betydelsen att den förhindrar bolaget att dels vid&lt;br&gt;bolagets bildande bestämma aktiekapitalet till lägre belopp än de i&lt;br&gt;paragrafen angivna gränsvärdena dels sätta ned aktiekapitalet till belopp&lt;br&gt;som understiger de gränsvärden som anges i stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av det nya femte stycket skall aktiernas nominella belopp&lt;br&gt;anges i den valuta i vilken aktiekapitalet är bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 4 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som innehåller bestämmelser om bolagsordningens&lt;br&gt;innehåll, har tillkommit ett nytt fjärde stycke. Skälen till den nya&lt;br&gt;bestämmelsen har behandlats i avsnitten 5.6 och 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya bestämmelsen sägs att, om ett bolag skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta, detta skall anges i bolagsordningen och att det i så&lt;br&gt;fall skall anges också att aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall vara bestämda i denna valuta. Redovisningsvalutan och aktie-&lt;br&gt;kapitalsvalutan måste alltså vara en och samma valuta. Det är inte möjligt&lt;br&gt;att i bolagsordningen föreskriva att aktiekapitalet skall vara i euro och&lt;br&gt;underlåta att behandla redovisningsvalutan eller vice versa. En bolags-&lt;br&gt;ordningsändring som innebär att bolaget skall ha sin redovisning i euro&lt;br&gt;måste förenas med en föreskrift i bolagsordningen om att aktiekapitalet&lt;br&gt;skall vara bestämt i euro och den måste senare kompletteras med&lt;br&gt;ändringar i bolagsordningen avseende aktiekapitalets belopp och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp (se vidare kommentaren till 9 kap. 35 och&lt;br&gt;35a§§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag skall ha sitt aktiekapital och sin redovisning i svenska&lt;br&gt;kronor, behöver detta inte anges i bolagsordningen. Innehåller bolags-&lt;br&gt;ordningen inte några föreskrifter om redovisningsvaluta, innebär det där-&lt;br&gt;för att redovisningen skall ske i svenska kronor och att aktiekapitalet och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp skall vara bestämda i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett bolag som dittills har haft aktiekapital och redovisning i&lt;br&gt;svenska kronor har tagit in bestämmelser i bolagsordningen om att dess&lt;br&gt;redovisning och aktiekapital skall vara i euro, får detta - under&lt;br&gt;förutsättning att beslutet registreras i föreskriven tid - effekt från det&lt;br&gt;följande räkenskapsårsskiftet (se 9 kap. 35 §). Beträffande omräkningen&lt;br&gt;av balansräkningen i samband med övergången till ny valuta, se 2 kap.&lt;br&gt;6 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det femte stycket har tillkommit på Lagrådets inrådan. Bestämmelsen&lt;br&gt;skall ses mot bakgrund av de i 9 kap. 35 och 35 a §§ intagna bestäm-&lt;br&gt;melserna om beslutsordningen vid byte av redovisningsvaluta: Bolags-&lt;br&gt;stämman fattar före det aktuella räkenskapsårsskiftet ett beslut om att&lt;br&gt;byta redovisnings- och aktiekapitalsvaluta. Beslutet kommer till uttryck i&lt;br&gt;en ändring av bolagsordningen (se fjärde stycket). Någon förändring av&lt;br&gt;bolagsordningens uppgifter om aktiekapitalets storlek och aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp görs inte vid detta tillfälle. Efter årsskiftet för&lt;br&gt;registreringsmyndigheten in de till den nya valutan omräknade upp-&lt;br&gt;gifterna i aktiebolagsregistret. Ändringen av bolagsordningens uppgifter&lt;br&gt;om aktiekapitalets storlek och aktiemas nominella belopp sker först&lt;br&gt;genom ett nytt beslut om ändring av bolagsordningen och detta behöver -&lt;br&gt;såsom framgår av förevarande bestämmelse - fattas först i samband med&lt;br&gt;ordinarie bolagsstämma under det nya räkenskapsåret. Detta innebär att&lt;br&gt;uppgifterna i bolagsordningen under en tid kommer att vara sinsemellan&lt;br&gt;oförenliga. Detta är emellertid en nödvändighet, eftersom det är först&lt;br&gt;efter årsskiftet som aktiekapitalets belopp och aktiemas nominella belopp&lt;br&gt;kan preciseras i den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr punkten 2 i övergångsbestämmelserna i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har upptagits en bestämmelse som befriar kupong-&lt;br&gt;aktiebolag från skyldigheten att efter valutabyte fordra in aktiebreven för&lt;br&gt;påteckning av det nominella beloppet i den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 35 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt. Det handlar om beslut att byta redovisnings- och&lt;br&gt;aktiekapitalsvaluta, såväl byte från kronor till euro som byte från euro till&lt;br&gt;kronor. Rutinen är densamma vid vaije valutabyte. Beslutet får omedel-&lt;br&gt;bart registreras i aktiebolagsregistret. Det får emellertid verkan först från&lt;br&gt;och med det närmast följande räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet om byte sker genom ändring av bolagsordningen. Vid byte&lt;br&gt;från kronor till euro måste uppgifter om att redovisningen och aktie-&lt;br&gt;kapitalet skall vara i euro föras in i bolagsordningen. Vid byte från euro&lt;br&gt;till kronor måste tidigare införda bestämmelser om att redovisningen och&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara i euro tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet måste därefter ges in till registreringsmyndigheten för regist-&lt;br&gt;rering. Eftersom ett beslut om ändring i bolagsordningen inte får verk-&lt;br&gt;ställas innan registrering har skett, måste registrering ske före det räken-&lt;br&gt;skapsårsskifte då byte av valuta skall ske. Om så inte sker, saknar&lt;br&gt;beslutet verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 35 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 35 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den har utformats med beaktande av Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av 35 § andra stycket måste ett beslut om att aktie-&lt;br&gt;bolaget skall byta redovisningsvaluta och aktiekapitalsvaluta registreras&lt;br&gt;före det räkenskapsårsskifte från vilket det skall få verkan. Det medför&lt;br&gt;att storleken av det nya aktiekapitalet och det nya nominella beloppet av&lt;br&gt;aktierna inte kan fastställas vare sig av bolaget i beslutet om ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen eller av registreringsmyndigheten i samband med&lt;br&gt;registreringen av beslutet. Aktiekapitalets belopp i den nya valutan skall&lt;br&gt;nämligen räknas fram enligt kursen på den efterföljande balansdagen&lt;br&gt;eller, om balansdagen infaller på en dag som inte är svensk bankdag, den&lt;br&gt;närmast föregående svenska bankdagen. Såsom framgår av första stycket&lt;br&gt;skall emellertid registreringsmyndigheten efter ingången av det nya&lt;br&gt;räkenskapsåret räkna om aktiekapitalet och aktiemas nominella belopp&lt;br&gt;till den nya valutan. Regeringen avser att i aktiebolagsförordningen ta in&lt;br&gt;föreskrifter om att registreringsmyndigheten också skall låta anteckna i&lt;br&gt;aktiebolagsregistret hur stort aktiekapitalet och aktiernas nominella&lt;br&gt;belopp är i den nya valutan. Som framgår av 35 a § ankommer det sedan&lt;br&gt;på bolaget att självt föranstalta om ytterligare ändringar i bolagsord-&lt;br&gt;ningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omräkningen av aktiekapitalet bör avrundning kunna ske till när-&lt;br&gt;maste heltal av euro. Någon särskild bestämmelse om detta har inte&lt;br&gt;ansetts nödvändig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller en föreskrift om att styrelsen efter ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta senast till första ordinarie bolagsstämma skall lägga&lt;br&gt;fram nödvändiga förslag om ändringar av bolagsordningen. De ändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som det här rör sig om gäller beloppet av aktiekapitalet och aktiernas Prop- 1999/2000:23&lt;br&gt;nominella belopp, båda angivna i den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 4 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en ny likvidationsgrund. Såsom har konsta-&lt;br&gt;terats i avsnitt 6.3 kan det inträffa att ett aktiebolag som byter aktie-&lt;br&gt;kapitalsvaluta från euro till kronor vid en omräkning enligt 9 kap. 35 a §&lt;br&gt;får ett aktiekapital som understiger 100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;br&gt;Detta har inte ansetts lämpligt. Den nya punkten 4 i första stycket syftar&lt;br&gt;till att tvinga ett sådant aktiebolag att ändra bolagsordningen så att&lt;br&gt;bestämmelserna i den om aktiekapital och minimikapital står i överens-&lt;br&gt;stämmelse med kravet i 1 kap. 3 § andra stycket på ett aktiekapital om&lt;br&gt;lägst 100 000 respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bestämmelsen innebär att registreringsmyndigheten skall för-&lt;br&gt;ordna om att bolaget skall träda i likvidation om två förutsättningar är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första skall beslutet om byte av aktiekapitalsvaluta ha lett till&lt;br&gt;att det registrerade aktiekapitalet eller minimikapitalet inte längre uppgår&lt;br&gt;till vad som fordras enligt 1 kap. 3 § andra stycket, dvs. 100 000 kr&lt;br&gt;respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra skall bolaget ha underlåtit att anmäla nödvändiga beslut&lt;br&gt;om ändring i bolagsordning respektive om ökning av aktiekapitalet för&lt;br&gt;registrering. Om aktiekapitalet i bolagsordningen för ett privat aktiebolag&lt;br&gt;har angetts till visst belopp och detta efter omräkningen från euro till&lt;br&gt;kronor har kommit att uppgå till belopp som understiger lägsta tillåtna&lt;br&gt;aktiekapital enligt 1 kap. 3 § andra stycket, exempelvis 90 000 kr, måste&lt;br&gt;således aktieägarna besluta om ändring av bolagsordningen av innebörd&lt;br&gt;att aktiekapitalet skall vara - minst - 100 000 kr. Ett sådant beslut måste&lt;br&gt;alltid förenas med ett beslut om ökning av aktiekapitalet från 90 000 kr&lt;br&gt;till 100 000 kr. Detsamma gäller givetvis om det i bolagsordningen har&lt;br&gt;angetts minimi- och maximikapital och såväl minimikapitalet som det&lt;br&gt;faktiska aktiekapitalet har kommit att underskrida 100 000 kr. Om&lt;br&gt;minimikapitalet, men inte det faktiska aktiekapitalet, efter omräkningen&lt;br&gt;till kronor understiger 100 000 kr, måste bolagsordningen ändras men det&lt;br&gt;är inte nödvändigt att öka det faktiska aktiekapitalet. - Anmälan om&lt;br&gt;registrering skall göras senast sex månader från den tidpunkten då&lt;br&gt;beslutet att byta aktiekapitalsvaluta fick verkan, dvs. räkenskaps-&lt;br&gt;årsskiftet. Tidsfristen har bestämts så att bolaget kan fatta nödvändiga&lt;br&gt;beslut på ordinarie bolagsstämma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om anmälan för registrering inte har kommit in till registrerings-&lt;br&gt;myndigheten inom den föreskrivna tiden, skall registreringsmyndigheten&lt;br&gt;utfärda föreläggande enligt 5 a §. Bolaget får därigenom en tid på mellan&lt;br&gt;två och fyra månader på sig för att komma in med yttrande. Om bolaget&lt;br&gt;under denna tid anmäler de nödvändiga besluten för registrering, skall&lt;br&gt;något beslut om likvidation inte fattas (se andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion som sker genom absorption eller kombi-&lt;br&gt;nation. I tredje stycket har tillkommit en bestämmelse av innebörd att&lt;br&gt;fusion kan ske endast om de deltagande bolagen har en och samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion som sker genom absorption av helägt&lt;br&gt;dotterbolag. I det nya andra stycket föreskrivs att fusion kan ske endast&lt;br&gt;om bolagen har samma redovisningsvaluta (jfr avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 1 kap.&lt;br&gt;3§-&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:667) om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 2 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som har föreskrivits för aktiebolag har i&lt;br&gt;paragrafens nya tredje stycke tagits in en bestämmelse om att en förening&lt;br&gt;som vill använda euro som redovisningsvaluta måste ange detta i sina&lt;br&gt;stadgar. Beslut om byte av redovisningsvaluta sker alltså genom beslut&lt;br&gt;om ändring av stadgarna. På inrådan av Lagrådet har gjorts en uttrycklig&lt;br&gt;hänvisning till 4 kap. 6 § bokföringslagen, som reglerar frågor om&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har utvecklats i avsnitt 7.2.1 skall medlemsinsatsema i en ekono-&lt;br&gt;misk förening behandlas som aktiekapitalet i ett aktiebolag. Om före-&lt;br&gt;ningen övergår till att redovisa i euro, skall också medlemsinsatsema&lt;br&gt;anges i euro. I enlighet härmed föreskrivs att den insats med vilken vaije&lt;br&gt;medlem skall delta i föreningen skall vara bestämd i redovisningsvalutan&lt;br&gt;och att detta skall komma till uttryck i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya jjärde stycket, som tillkommit på Lagrådets förslag, är av&lt;br&gt;samma slag som 2 kap. 4 § femte stycket aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 14 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte stycket är nytt. Det motsvarar 9 kap. 35 § andra stycket aktie-&lt;br&gt;bolagslagen som har kommenterats ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också det sjunde stycket är nytt. Det har tillkommit med anledning av&lt;br&gt;Lagrådets synpunkter. Det motsvarar bestämmelsen i 9 kap. 35 a § andra&lt;br&gt;stycket aktiebolagslagen, dvs. det ålägger styrelsen i föreningen att på&lt;br&gt;första ordinarie föreningsstämma efter valutabytet lägga fram förslag om&lt;br&gt;ändring av stadgarna avseende insatsens belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion som sker genom absorption. I ett nytt&lt;br&gt;tredje stycke föreskrivs att fusion får ske endast om föreningarna har en&lt;br&gt;och samma redovisningsvaluta. Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 3 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion genom kombination. I ett nytt andra&lt;br&gt;stycke föreskrivs att fusion far ske endast om föreningarna har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta (jfr avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Paragrafen saknar motsvarighet i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion mellan en ekonomisk förening och ett&lt;br&gt;helägt dotteraktiebolag. I ett nytt andra stycke föreskrivs att fusion inte&lt;br&gt;får ske om föreningen och bolaget inte har samma redovisningsvaluta (jfr&lt;br&gt;avsnitt 5.10).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Förslaget till lag om ändring i årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 2 kap. 6 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket har föreskriften om att beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i svenska kronor ersatts med en föreskrift om att beloppen&lt;br&gt;skall anges i företagets redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokförings-&lt;br&gt;lagen. Det innebär att företaget måste använda samma valuta i årsredo-&lt;br&gt;visningen som i den löpande bokföringen och att denna valuta som&lt;br&gt;huvudregel skall vara svenska kronor men, i fråga om vissa företag, även&lt;br&gt;får vara euro. Till följd av hänvisningarna i 2 kap. 2 § ÅRKL och 2 kap.&lt;br&gt;2 § ÅRFL till 2 kap. 6 § årsredovisningslagen kommer också de företag&lt;br&gt;som tillämpar ÅRKL eller ÅRFL att vara skyldiga att ha årsredovis-&lt;br&gt;ningen i samma valuta som har använts i den löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreskrivs att man vid byte av redovisningsvaluta skall&lt;br&gt;räkna om balansräkningen för det gamla räkenskapsåret till den nya&lt;br&gt;redovisningsvalutan. Det är den växelkurs som Europeiska centralbanken&lt;br&gt;fastställer på balansdagen eller, om balansdagen infaller på en dag som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte är svensk bankdag, den närmast föregående svenska bankdagen som&lt;br&gt;skall användas. För närvarande fastställs växelkursen normalt klockan&lt;br&gt;14.15.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga poster i balansräkningen, även eget kapital, skall räknas om.&lt;br&gt;Den på detta sätt omräknade utgående balansen skall utgöra ingående&lt;br&gt;balans för det nya räkenskapsåret (se andra stycket andra meningen).&lt;br&gt;Beloppen av aktiekapital och andra poster av bundet eget kapital skall i&lt;br&gt;följande balansräkningar bestämmas med utgångspunkt i den omräk-&lt;br&gt;ningskurs som tillämpades vid bytet. Detta följer av allmänna principer&lt;br&gt;och några uttryckliga lagregler om detta har inte ansetts nödvändiga.&lt;br&gt;Huvudprincipen har försetts med ett undantag för förlagsinsatser i&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Undantaget kommer till uttryck i 4 kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan vilken redovisningsvaluta som skall användas i koncernredo-&lt;br&gt;visningen behandlas i 7 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har ansetts självklart att också delårsrapporter skall upprättas i&lt;br&gt;företagets redovisningsvaluta. Det har därför inte upptagits någon sär-&lt;br&gt;skild bestämmelse om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 4 kap. 13 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen i dess hittills gällande lydelse utgår från en årsredovisning i&lt;br&gt;svenska kronor och ger möjlighet till omräkning till balansdagens kurs av&lt;br&gt;fordringar och skulder i utländsk valuta. Detta gäller naturligtvis även i&lt;br&gt;fortsättningen när årsredovisningen upprättas i svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsredovisningen däremot upprättas i euro, blir svenska kronor att&lt;br&gt;behandla som en utländsk valuta (jfr avsnitt 5.9). Fordringar och skulder&lt;br&gt;i svenska kronor måste därför i den situationen behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som fordringar och skulder i annan utländsk valuta än euro. De får alltså&lt;br&gt;räknas om till euro enligt balansdagens kurs, om detta stämmer med&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 9 kap. 7 § föreningslagen i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Den innehåller en bestämmelse om redovisning av&lt;br&gt;förlagsinsatser som är bestämda i annan valuta än redovisningsvalutan.&lt;br&gt;Skälen till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 7.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen torde få störst praktisk betydelse i föreningar som har&lt;br&gt;bytt redovisningsvaluta från kronor till euro. Den har emellertid getts en&lt;br&gt;allmän utformning och omfattar även andra fall då förlagsinsatsen är&lt;br&gt;bestämd i en annan valuta än redovisningsvalutan, oavsett om så har varit&lt;br&gt;fallet ända sedan förlagsinsatsen gjordes eller om skillnaden i valuta har&lt;br&gt;uppkommit till följd av att föreningen har bytt redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Posten Förlagsinsatser utgör i en ekonomisk förening en del av det&lt;br&gt;egna kapitalet. Av allmänna principer följer att bundet eget kapital inte&lt;br&gt;får variera av sig självt, t.ex. på grund av växelkursförändringar. Om det i&lt;br&gt;det egna kapitalet ingår belopp som är bestämda i annan valuta, skall de&lt;br&gt;därför normalt redovisas enligt ”anskaffningskursen” utan avseende på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare växelkursändringar. Första stycket innehåller ett undantag från&lt;br&gt;dessa principer (beträffande skälen till detta, se avsnitt 7.1.2). Undantaget&lt;br&gt;innebär att förlagsinsatserna skall redovisas enligt balansdagskurs. En&lt;br&gt;sådan redovisning kan leda till att det samlade bundna egna kapitalet blir&lt;br&gt;större eller mindre än tidigare år. Eftersom det samlade egna kapitalet&lt;br&gt;inte har förändrats, måste ökningen eller minskningen kompenseras ge-&lt;br&gt;nom en motsvarande minskning eller ökning av det fria egna kapitalet.&lt;br&gt;Detta skall - som framgår av andra stycket - ske genom att differensen&lt;br&gt;förs mot Balanserad vinst eller förlust. Differensen skall alltså inte&lt;br&gt;påverka resultatet utan föras direkt mot det fria egna kapitalet i&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 5 kap. 2 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har i sin hittills gällande lydelse förutsatt att årsredovis-&lt;br&gt;ningen upprättas i svenska kronor och föreskrivit att det skall lämnas&lt;br&gt;upplysningar om hur poster i utländsk valuta har räknats om till svenska&lt;br&gt;kronor. Det har ansetts att motsvarande upplysningsskyldighet bör gälla&lt;br&gt;när årsredovisningen upprättas i euro. Upplysningsskyldigheten kommer&lt;br&gt;då att avse dels poster som har räknats om från svenska kronor, dels&lt;br&gt;poster som har räknats om från annan utländsk valuta än euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Jfr 7 kap. 6 § i utredningens förslag.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt andra stycke som innebär att koncern-&lt;br&gt;redovisningen skall upprättas i den redovisningsvaluta som används i&lt;br&gt;moderbolagets årsredovisning, jfr 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna fråga har behandlats i avsnitt 5.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 7 kap. 2 § behöver ett moderföretag, som självt är dotterföretag,&lt;br&gt;normalt inte upprätta någon koncernredovisning om det i stället till&lt;br&gt;registreringsmyndigheten ger in koncernredovisningen för sitt eget&lt;br&gt;moderföretag. Förevarande bestämmelse innebär inte att den i ett sådant&lt;br&gt;fall ingivna koncernredovisningen måste vara upprättad i den valuta som&lt;br&gt;det förstnämnda moderföretaget använder i sin redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.5 Förslaget till lag om byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella foretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges lagens tillämpningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet i 4 § på att upprätta en särskild redogörelse vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta gäller samtliga finansiella företag. Vad som avses&lt;br&gt;med finansiellt företag i detta sammanhang definieras i 2 § 4. Några&lt;br&gt;bestämmelser är begränsade till vissa finansiella företag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 6 och 7 §§ om omräkning av kravet på minsta kapitalbas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive krav på lägsta bundet eget kapital gäller t.ex. endast&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag. Föreskriften i 8 § om beräkning av&lt;br&gt;premie- eller skadeindex gäller endast försäkringsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig om ett finansiellt företag byter redovisningsvaluta&lt;br&gt;efter det att företaget har fått tillstånd för viss verksamhet. Den gäller&lt;br&gt;alltså även om verksamheten ännu inte har påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot är lagen inte tillämplig vid tillståndsprövning för ett företag&lt;br&gt;som redan innan det fick tillstånd för verksamheten - och därmed blev ett&lt;br&gt;”finansiellt” företag - har bytt redovisningsvaluta. Betydelsen av ett&lt;br&gt;sådant byte får i stället beaktas inom ramen för de allmänna bestäm-&lt;br&gt;melserna om tillståndsprövning. Av dessa bestämmelser följer att en&lt;br&gt;redovisning i euro måste vara förenlig med de bestämmelser som gäller&lt;br&gt;för verksamheten och kravet på god riskkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 4-6 och 8 §§ gäller såväl vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta från kronor till euro som vid byte från euro till&lt;br&gt;kronor. Bestämmelsen i 7 § gäller endast vid byte från kronor till euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget till 4 kap. 6 § fjärde stycket bokföringslagen får en&lt;br&gt;filial i utlandet ha sin redovisning i en valuta som godtas i verksamhets-&lt;br&gt;landet. Lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag gäller&lt;br&gt;endast vid företagets byte av redovisningsvaluta. Det skall inte göras en&lt;br&gt;prövning enligt lagen om företaget har en filial som övergår till att ha sin&lt;br&gt;redovisning i valuta som godtas i verksamhetslandet eller omvänt. En&lt;br&gt;sådan övergång måste självfallet vara förenlig med övriga rörelseregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till 4 kap. 6 § tredje stycket bokföringslagen framgår att&lt;br&gt;ett företag som har bytt redovisningsvaluta får göra ett nytt byte endast&lt;br&gt;om skattemyndigheten tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras vissa begrepp som används i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med försäkringsbolag avses enligt första punkten försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag som omfattas av&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713). Byte av redovisningsvaluta får inte&lt;br&gt;ske i ett försäkringsbolag som med tillämpning av punkten 2 i&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till de nya försäkrings-&lt;br&gt;rörelsereglema följer äldre bestämmelser (se prop. 1998/99:87, bet.&lt;br&gt;1998/99:FiU28, SFS 1999:600). Ett sådant byte får inte heller ske i&lt;br&gt;livförsäkringsbolag som omfattas av lagen om livförsäkringar med&lt;br&gt;anknytning till värdepappersfonder (fondförsäkringsbolag) och som&lt;br&gt;tillämpar bestämmelser i samma lag med stöd av punkten 5 i&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till de nya försäkrings-&lt;br&gt;rörelsereglema. Fondförsäkringsbolagen omfattas även av nyss nämnda&lt;br&gt;punkt 2 i övergångsbestämmelserna (jfr bet. 1999/2000:FiU8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta får alltså göras endast om&lt;br&gt;försäkringsbolaget fullt ut tillämpar de nya försäkringsrörelsereglema.&lt;br&gt;Detta framgår av punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ändring i bokföringslagen. Ett försäkringsbolag som enligt nämnda punkt&lt;br&gt;inte får ha sin redovisning i euro kan besluta om att till nästkommande&lt;br&gt;räkenskapsår byta till euro. Förevarande lag skall tillämpas på sådana&lt;br&gt;beslut. Frågan om vilka försäkringsbolag som skall få redovisa i euro har&lt;br&gt;även behandlats i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med understödsförening avses enligt andra punkten förening som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 1 § lagen (1972:262) om understödsföreningar. Endast&lt;br&gt;understödsföreningar som tillämpar den nya bokföringslagen och lagen&lt;br&gt;(1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL) får ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro. I prop. 1998/99:130 föreslås att understödsföreningar&lt;br&gt;skall tillämpa nämnda lagar fr.o.m. räkenskapsår som påbörjas den&lt;br&gt;1 januari 2000. En understödsförening får dock tillämpa äldre redo-&lt;br&gt;visningsregler under ytterligare ett räkenskapsår, vilket skall anmälas till&lt;br&gt;Finansinspektionen före den 1 januari 2000. Frågan om under-&lt;br&gt;stödsföreningar skall få redovisa i euro har behandlats i avsnitt 8.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje punkten definieras kreditinstitut som bankaktiebolag, sparbank,&lt;br&gt;medlemsbank och kreditmarknadsföretag. Definitionen överensstämmer&lt;br&gt;med den som används i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag (kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen) med den avvikelsen att begreppet i den lagen även inkluderar&lt;br&gt;Svenska skeppshypotekskassan. Begreppet kreditinstitut har en mer&lt;br&gt;omfattande betydelse i 1 kap. 1 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) genom att definitionen där&lt;br&gt;även omfattar Konungarikets Sveriges stadshypotekskassa, Sveriges&lt;br&gt;allmänna hypoteksbank och Svenska skeppshypotekskassan. För det&lt;br&gt;ändamål som förevarande lag skall tillgodose behövs emellertid inte en&lt;br&gt;så vid definition, eftersom dessa företag inte får ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro. I nämnda paragraf i ÅRKL upptas även företag som driver&lt;br&gt;verksamhet med stöd av punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen om finansieringsverksamhet. Sådana företag får byta redovisnings-&lt;br&gt;valuta (se avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten definierar finansiellt företag och har betydelse för&lt;br&gt;lagens tillämpningsområde, se 1 §. Termen omfattar punkterna 1-3 och&lt;br&gt;de i underpunkterna a t.o.m. f uppräknade företagen: värdepappersbolag,&lt;br&gt;fondbolag, börs, auktoriserad marknadsplats, clearingorganisation och&lt;br&gt;central värdepappersförvarare enligt definitioner som används i&lt;br&gt;respektive rörelselagstiftning. Utanför definitionen av finansiellt företag&lt;br&gt;faller företag som bedriver verksamhet med stöd av punkten 3 i&lt;br&gt;ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (1995:1572) om&lt;br&gt;ändring i bankrörelselagen (1987:619), eller punkterna 3-5 i ikraft-&lt;br&gt;trädande och övergångsbestämmelserna till lagen om finansierings-&lt;br&gt;verksamhet. Med finansiellt företag avses i detta sammanhang inte heller&lt;br&gt;ett holdingföretag med finansiell verksamhet eller ett holdingföretag med&lt;br&gt;blandad verksamhet (se 1 kap. 1 § 7 och 8 kapitaltäckningslagen).&lt;br&gt;Underpunkten b hänvisar till definitionen i 1 § första stycket 3 lagen&lt;br&gt;(1990:1114) om värdepappersfonder. En remissinstans har förordat att&lt;br&gt;begreppet fondbolag även skall omfatta aktiebolag som fått tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 § samma lag att tillhandahålla s.k. nationella fonder. Av nämnda&lt;br&gt;paragraf framgår att ett sådant tillstånd får lämnas endast till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondbolag eller annan som står under tillsyn av Finansinspektionen. En&lt;br&gt;förutsättning för att få tillstånd att erbjuda nationella fonder är alltså att&lt;br&gt;företaget antingen bedriver fondverksamhet enligt definitionen i&lt;br&gt;1 § första stycket 3 eller av annan anledning står under tillsyn. Med&lt;br&gt;hänsyn till att ett aktiebolag inte kan få tillstånd att förvalta endast&lt;br&gt;nationella fonder finns det inte skäl att formulera definitionen av&lt;br&gt;fondbolag på det föreslagna sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten innebär en något vidare definition av begreppet&lt;br&gt;finansiell företagsgrupp än vad som anges i 6 kap. 1 § kapitaltäcknings-&lt;br&gt;lagen. Den föreslagna definitionen omfattar nämligen utöver företags-&lt;br&gt;grupper som utgör finansiell företagsgrupp, enligt 6 kap. 1 § kapital-&lt;br&gt;täckningslagen, sådana företagsgrupper som regeringen föreskrivit att&lt;br&gt;bestämmelserna om finansiella företagsgrupper skall gälla för med stöd&lt;br&gt;av 6 kap. 2 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte punkten hänvisar till aktiebolagslagens koncernbegrepp. Genom&lt;br&gt;ett tillägg görs koncemdefinitionen tillämplig även om moderföretaget är&lt;br&gt;en annan juridisk person än ett svenskt aktiebolag. Detta gäller oavsett&lt;br&gt;om moderföretaget är en svensk eller en utländsk juridisk person.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 1 kap. 4 § 12 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen definieras den i lagen utnyttjade samlingsbenämningen&lt;br&gt;stadgar. Termen omfattar enligt första punkten bolagsordning i&lt;br&gt;aktiebolag, försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkringsbolag, enligt&lt;br&gt;andra punkten reglemente i sparbank och enligt tredje punkten stadgar i&lt;br&gt;medlemsbank, understödsförening och ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska föreningar som är aktuella är dels föreningar som fått&lt;br&gt;tillstånd att bedriva de i lagen om börs- och clearingverksamhet upptagna&lt;br&gt;verksamheterna (dvs. att tillhandahålla marknadsplats som börs eller&lt;br&gt;auktoriserad marknadsplats eller att bedriva clearingverksamhet), dels&lt;br&gt;föreningar som fått tillstånd att vara central värdepappersförvarare enligt&lt;br&gt;lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument, dels&lt;br&gt;föreningar som fått tillstånd att bedriva finansieringsverksamhet enligt&lt;br&gt;lagen om finansieringsverksamhet (kreditmarknadsförening).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket krävs att ett finansiellt företag upprättar en särskild&lt;br&gt;redogörelse över vilka konsekvenser ett byte av redovisningsvaluta får&lt;br&gt;för företaget och koncernen. Ett företag som ingår i en finansiell&lt;br&gt;företagsgrupp skall enligt paragrafen också analysera konsekvenserna för&lt;br&gt;gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver gäller att ett försäkringsföretag även skall redogöra för de&lt;br&gt;konsekvenser ett byte kan tänkas få för försäkringstagare och andra&lt;br&gt;ersättningsberättigade på grund av en försäkring. Med försäkringstagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och andra ersättningsberättigade på grund av en försäkring avses&lt;br&gt;desamma som i bl.a. 1 kap. 1 a § första stycket försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett byte av redovisningsvaluta kan även tänkas få konsekvenser inom&lt;br&gt;andra områden än de nyss nämnda. De skyddsintressen som gör sig&lt;br&gt;gällande skiljer sig åt mellan olika finansiella foretag (se avsnitt 8.1.1).&lt;br&gt;Ett bemyndigande for regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att föreskriva att särskilda frågor eller områden skall&lt;br&gt;behandlas i den särskilda redogörelsen har därför tagits in i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redogörelsen skall ta sikte på samtliga relevanta konsekvenser av&lt;br&gt;betydelse. Det går inte att generellt ange vad som bör behandlas i den&lt;br&gt;särskilda redogörelsen utan en bedömning måste göras i det enskilda&lt;br&gt;fallet bl.a. med beaktande av de särskilda skyddsregler som gäller för just&lt;br&gt;den verksamhet som det ifrågavarande företaget bedriver. Det åligger&lt;br&gt;företaget självt att tillse att samtliga relevanta konsekvenser analyseras&lt;br&gt;och redovisas i redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket skall redogörelsen alltid behandla vilka risker som&lt;br&gt;är förenade med en redovisning i euro och de åtgärder som har vidtagits&lt;br&gt;för att hantera sådana risker. Med risker avses finansiella risker och&lt;br&gt;administrativa risker och andra liknande risker som påverkas av en&lt;br&gt;redovisning i euro eller ett byte av redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I redogörelsen skall också presenteras en analys av bytets förenlighet&lt;br&gt;med de bestämmelser som gäller för verksamheten. Analysen bör bl.a.&lt;br&gt;omfatta bytets förenlighet med tillämplig associationsrättslig lag och&lt;br&gt;gällande redovisningsregler. Detta är inte minst viktigt om företaget har&lt;br&gt;gjort åtaganden vars storlek eller innehåll i övrigt kan påverkas av att&lt;br&gt;företaget övergår till att ha sin redovisning i euro. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer kan med stöd av bemyndigandet i&lt;br&gt;9 § föreskriva att ytterligare aspekter på bytet skall behandlas i&lt;br&gt;redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av den särskilda redogörelsen skall det enligt ordalydelsen alltid&lt;br&gt;framgå vilka risker som är förenade med en redovisning i den nya&lt;br&gt;valutan. Om den särskilda redogörelsen utmynnar i att bytet inte får&lt;br&gt;några konsekvenser skall underlaget för denna bedömning redovisas, inte&lt;br&gt;endast slutsatsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett byte under verksamhetstiden måste naturligtvis en analys göras&lt;br&gt;av såväl konsekvenserna av att ha redovisningen i en arman valuta än&lt;br&gt;tidigare som konsekvenserna av själva omställningen. Med hänsyn till att&lt;br&gt;rörelserna på de finansiella marknaderna mycket snabbt kan förändra&lt;br&gt;situationen i ett finansiellt företag är det för dessa företag särskilt&lt;br&gt;betydelsefullt att företagets styrnings- och kontrollsystem är fullgoda&lt;br&gt;även under omställningsfasen. Denna fråga bör särskilt uppmärksammas&lt;br&gt;i redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket gäller fondbolag. Dessa företag skall upprätta och ge in&lt;br&gt;en sådan plan som avses i 4 § till Finansinspektionen. I dessa företag&lt;br&gt;skall inte stadgarna stadfästas eller godkännas av Finansinspektionen.&lt;br&gt;För att säkerställa att ett beslut om byte av redovisningsvaluta är väl&lt;br&gt;genomtänkt och en kontroll av att bytet inte strider mot några&lt;br&gt;skyddsregler på det finansiella området föreskrivs att redogörelsen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha getts in till Finansinspektionen senast sex månader innan företaget Prop. 1999/2000:23&lt;br&gt;börjar att redovisa i den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att ett annat finansiellt företag än ett fondbolag får&lt;br&gt;byta redovisningsvaluta endast om en sådan redogörelse som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket har upprättats. Bestämmelsens utformning gör en sådan&lt;br&gt;redogörelse till en nödvändig förutsättning för att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta, såväl från kronor till euro som från euro till kronor.&lt;br&gt;Om en redogörelse saknas eller är ofullständig, får en ändring av&lt;br&gt;stadgarna som innebär byte av redovisningsvaluta alltså inte stadfästas&lt;br&gt;eller godkännas. Av detta följer också att den inte heller kan registreras&lt;br&gt;hos registreringsmyndigheten. Om det emellertid av redogörelsen&lt;br&gt;framgår att ett byte får betydande konsekvenser för företaget eller någon&lt;br&gt;annan, medför inte detta i sig att stadfästelse eller godkännande kan&lt;br&gt;vägras med stöd av paragrafen. Stöd för ett sådant beslut får i stället&lt;br&gt;sökas i de författningar och övriga bestämmelser som företaget har att&lt;br&gt;följa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut att vägra stadfästelse eller godkännande av en stadgeändring&lt;br&gt;fattas med stöd av respektive rörelselag. Där finns också bestämmelser&lt;br&gt;om överklagande av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att paragrafen även gäller för understödsföreningar&lt;br&gt;där Finansinspektionens godkännande sker inom ramen för beslutet att&lt;br&gt;registrera stadgarna (se 37 § lagen om understödsföreningar). Naturligt-&lt;br&gt;vis skall sedvanlig prövning göras av att stadgarna är ägnade att trygga&lt;br&gt;att föreningen kan fullgöra sina försäkringsutfästelser. Stadgarna skall&lt;br&gt;också tillgodose medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för&lt;br&gt;försäkringarna är skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning&lt;br&gt;samt föreningens förhållanden (se 11 § lagen om understödsföreningar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär tillsammans med 7 § att ett kreditinstitut eller ett&lt;br&gt;värdepappersbolag som byter tillbaka till en valuta som det tidigare haft&lt;br&gt;sin redovisning i, kan komma att underkastas ett högre, men aldrig ett&lt;br&gt;lägre, krav på minsta kapitalbas än det som gällde före det första bytet.&lt;br&gt;Det finns således inte någon möjlighet att genom upprepade byten av&lt;br&gt;redovisningsvaluta kringgå eller reducera kravet på minsta kapitalbas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket följer att kravet på minsta kapitalbas efter ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta utgörs av det tidigare - i kronor eller euro - gällande&lt;br&gt;lägsta beloppet omräknat till den nya valutan. Beräkningen skall göras&lt;br&gt;enligt den växelkurs som anges i 2 kap. 6 § andra stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554). Det är samma kurs som den ingående&lt;br&gt;balansräkningen räknats fram med (se 2 kap. 2 § ÅRKL som hänvisar till&lt;br&gt;nämnda paragraf i årsredovisningslagen). Det belopp som skall räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om är normalt det krav på bundet eget kapital som ställdes för att&lt;br&gt;företaget skulle få påbörja sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag kan få tillstånd att påbörja verksamheten&lt;br&gt;med ett lägre kapitalkrav än motsvarande fem miljoner euro (se 2 kap.&lt;br&gt;4 § andra stycket lagen om finansieringsverksamhet). Överstiger&lt;br&gt;nettotillgångarna därefter etthundra miljoner kronor - eller tolv miljoner&lt;br&gt;euro, om företaget har sin redovisning i den valutan - skall kapitalbasen&lt;br&gt;uppgå till en nivå som vid tidpunkten för tillstånd motsvarade fem&lt;br&gt;miljoner euro (jfr författningskommentaren till 4 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;nämnda lag). För ett sådant kreditmarknadsföretag är det detta forhöjda&lt;br&gt;krav på kapitalbas som skall räknas om till den nya redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen skall också tillämpas om företaget tidigare har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta. I sådant fall är det för företaget gällande kravet på&lt;br&gt;minsta kapitalbas bestämt enligt denna paragraf eller 7 § som skall&lt;br&gt;räknas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett värdepappersbolag som efter ett byte av redovisningsvaluta får&lt;br&gt;tillstånd för ytterligare verksamhet skall ett nytt krav på minsta bundet&lt;br&gt;eget kapital fastställas enligt 2 kap. 5 § lagen om värdepappersrörelse.&lt;br&gt;Görs därefter ytterligare ett byte skall det beloppet räknas om till den nya&lt;br&gt;redovisningsvalutan. Detsamma gäller om värdepappersbolaget före&lt;br&gt;nästa byte inskränker sin verksamhet och därvid får tillstånd att bedriva&lt;br&gt;verksamheten med ett lägre krav på minsta bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket gäller endast företag som tidigare har bytt redovisnings-&lt;br&gt;valuta. I sådant fall gäller att kapitalbasen inte heller får understiga det&lt;br&gt;belopp som utgjorde gränsen för lägsta kapitalbas när företaget senast&lt;br&gt;redovisade i samma valuta. Ger en tillämpning av första stycket eller, vid&lt;br&gt;byte till euro, 7 § ett högre belopp är dock det största av dessa&lt;br&gt;bestämmande för vilket belopp företagets kapitalbas inte får understiga&lt;br&gt;efter bytet. Bestämmelsen innebär således att ett ytterligare byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta kan leda till ett högre men aldrig till ett lägre krav på&lt;br&gt;kapitalbas än vad som gällde när företaget senast redovisade i samma&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om minsta kapitalbas finns för banker i 2 kap. 9 § andra&lt;br&gt;stycket bankrörelselagen, för kreditmarknadsföretag i 4 kap. 1 § andra-&lt;br&gt;fjärde stycket lagen om finansieringsverksamhet och för värdepappers-&lt;br&gt;bolag i 5 kap. 1 § andra stycket lagen (1991:981) om värdepappersrörelse&lt;br&gt;(se avsnitt 8.3.2 beträffande företag som har beviljats tillstånd enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller endast vid byte från kronor till euro. Vid ett sådant&lt;br&gt;byte skall ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som inte understiger det minsta startkapital som krävs för att&lt;br&gt;påbölja verksamhet av det slag som företaget bedriver. Det bundna egna&lt;br&gt;kapitalet skall uppgå till denna nivå fr.o.m. ingången av det första&lt;br&gt;räkenskapsåret med redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om minsta bundet eget kapital för bankaktiebolag finns i&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket bankrörelselagen. Motsvarande bestämmelser för&lt;br&gt;sparbanker och medlemsbanker återfinns i 2 kap. 2 § andra stycket spar-&lt;br&gt;bankslagen respektive 1 kap. 4 § andra eller tredje stycket medlems-&lt;br&gt;bankslagen. För kreditmarknadsföretag finns bestämmelser om minsta&lt;br&gt;bundet eget kapital i 2 kap. 4 § första eller andra stycket lagen om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet. Motsvarande bestämmelser för värdepappers-&lt;br&gt;bolagen finns i 2 kap. 5 § första stycket lagen om värdepappersrörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar storleken på minsta bundet eget kapital. Den&lt;br&gt;innebär inte i sig att det för ett bankaktiebolag eller en sparbank skall&lt;br&gt;göras en ny prövning, motsvarande den vid tillståndsprövningen, av hur&lt;br&gt;stort aktiekapitalet respektive grundfonden måste vara med hänsyn till&lt;br&gt;omfattningen och beskaffenheten av den planerade rörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i författningskommentaren till 1 § tar den föreslagna lagen&lt;br&gt;endast sikte på finansiella företag som byter redovisningsvaluta efter det&lt;br&gt;att företaget har fått tillstånd för verksamheten. Om kreditinstitutet eller&lt;br&gt;värdepappersbolaget efter bytet till redovisning i euro söker tillstånd för&lt;br&gt;ytterligare verksamheter måste det naturligtvis uppfylla kravet i aktuell&lt;br&gt;rörelselagstiftning på minsta bundna eget kapital bestämt i euro för sådan&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser for försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar hur äldre uppkomna skadekostnader bestämda i&lt;br&gt;kronor skall behandlas vid bestämmande av solvensmarginalen i&lt;br&gt;försäkringsbolag enligt 7 kap. 25 § försäkringsrörelselagen. Det kan&lt;br&gt;anmärkas att solvensmarginal enligt nämnda paragraf även skall beräknas&lt;br&gt;enligt 7 kap. 23 § femte stycket samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsbolag far beräkna premie- och skadeindex antingen&lt;br&gt;enligt kursen som avses i första stycket, eller, efter Finansinspektionens&lt;br&gt;tillstånd, enligt en omräkningsmetod som far användas för ifrågavarande&lt;br&gt;poster vid upprättande av årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall kostnaderna beräknas med utgångspunkt i en&lt;br&gt;fast omräkningskurs. Beräkningen skall göras enligt den växelkurs som&lt;br&gt;anges i 2 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen. Det är samma kurs&lt;br&gt;som den ingående balansräkningen räknats fram med (se 2 kap. 2 §&lt;br&gt;ÅRFL som hänvisar till nämnda paragraf i årsredovisningslagen). Om&lt;br&gt;tillämpningen av den kurs som gäller vid senare beräkningstillfallen, t.ex.&lt;br&gt;vid avlämnande av s.k. solvensdeklaration, innebär ett högre solvenskrav&lt;br&gt;skall i stället den kursen användas vid beräkningen. På så sätt säkerställs&lt;br&gt;att solvenskravet inte blir lägre än om företaget inte bytt redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med uttrycket ”motsvarande kurs” avses den växelkurs som har&lt;br&gt;fastställts av Europeiska centralbanken den sista svenska bankdagen före&lt;br&gt;beräkningstillfället. Har Europeiska centralbanken fastställt en kurs&lt;br&gt;samma dag som beräkningen görs och den dagen är en svensk bankdag,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bör alltså den kursen användas om det ger det högsta kravet på&lt;br&gt;solvensmarginal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket far Finansinspektionen medge att försäk-&lt;br&gt;ringsbolaget tillämpar en omräkningsmetod som försäkringsbolag får&lt;br&gt;använda för ifrågavarande poster vid upprättande av årsredovisning.&lt;br&gt;Bestämmelsen är avsedd att förenkla för bolagen samtidigt som tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten ges en möjlighet att i det enskilda fallet pröva om en viss&lt;br&gt;redovisningsmetod även är lämplig för beräkning av bolagets solvens.&lt;br&gt;Genom bestämmelsen i 9 § 2 ges en möjlighet att meddela föreskrifter&lt;br&gt;om vilka ytterligare förutsättningar som skall vara uppfyllda för att en&lt;br&gt;sådan beräkningsmetod skall kunna godtas. Med stöd av bemyndigandet&lt;br&gt;kan också en för upprättande av årsredovisning tillåten metod påbjudas&lt;br&gt;eller förbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller ett bemyndigande för regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att meddela vissa föreskrifter till&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten kan föreskrifter meddelas om vad en redogörelse&lt;br&gt;enligt 4 § skall innehålla (se vidare författningskommentaren till 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra punkten finns ett bemyndigande att föreskriva hur premie- eller&lt;br&gt;skadeindex skall beräknas i försäkringsbolag som beviljats dispens enligt&lt;br&gt;8 § andra stycket. Föreskrifter kan behövas om i vilken utsträckning&lt;br&gt;försäkringsbolag får tillämpa olika principer vid beräkning av premie-&lt;br&gt;eller skadeindex respektive vid upprättande av årsredovisning. Det kan&lt;br&gt;även behöva regleras hur ett byte av redovisningsprinciper skall påverka&lt;br&gt;beräkningen av premie- eller skadeindex. Föreskrifter kan även behövas&lt;br&gt;om vilka omräkningskurser som skall användas vid omräkning från&lt;br&gt;kronor till euro eller omvänt. Bemyndigandet har utformats så att&lt;br&gt;föreskrifterna också kan ta sikte på omräkning av poster bestämda i&lt;br&gt;annan valuta än kronor eller euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första meningen får Finansinspektionens beslut enligt 8 § andra&lt;br&gt;stycket överklagas till allmän förvaltningsdomstol, dvs. till länsrätt i&lt;br&gt;första instans. I andra meningen anges att prövningstillstånd krävs för att&lt;br&gt;kammarrätten skall pröva ett beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om föreskrifter (s.k. normbeslut) som Finansinspektionen, efter&lt;br&gt;vidaredelegation från regeringen, fattar med stöd av 9 § överklagas till&lt;br&gt;regeringen. Detta följer av 35 § verksförordningen (1995:1322).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föreskriften skall lagen träda i kraft den 1 mars 2000. Med&lt;br&gt;anledning av att bestämmelserna anknyter till beslut eller förhållanden&lt;br&gt;som aktualiseras efter detta datum föreslås inga särskilda övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av punkten 1 i övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i&lt;br&gt;bokföringslagen framgår att företag får ha sin redovisning i euro tidigast&lt;br&gt;fr.o.m. det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;br&gt;Ett företag kan dock redan under år 2000 besluta om att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella&lt;br&gt;företag skall tillämpas på sådana beslut. Bestämmelser om verkställighet&lt;br&gt;av sådana beslut finns i bl.a. 9 kap. 35 § andra stycket aktiebolagslagen&lt;br&gt;och 9 kap. 17 andra stycket § försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av 4 kap. 6§ bokföringslagen (1999:000) framgår vilka bokförings-&lt;br&gt;skyldiga som får upprätta sin redovisning i euro. Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen får även understödsföreningar ha sin redovisning i euro.&lt;br&gt;En sådan möjlighet kan utnyttjas tidigast från och med räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds den 1 januari 2001 (se övergångsbestämmelsen till lagen om&lt;br&gt;ändring i bokföringslagen). En grundläggande förutsättning är dock att&lt;br&gt;understödsföreningen tillämpar den nya bokföringslagen och därmed&lt;br&gt;skall upprätta årsredovisning enligt ÅRFL (se avsnitt 8.1.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ett nytt fjärde stycke tagits in. Enligt bestämmelsen skall&lt;br&gt;en understödsförening som vill redovisa i euro ange detta i stadgarna.&lt;br&gt;Ändringen motsvarar delvis ändringen i 2 kap. 2 § lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar (jfr även 2 kap. 4 § aktiebolagslagen). Till skillnad från den&lt;br&gt;bestämmelsen saknas en bestämmelse om att medlemsinsatser skall&lt;br&gt;bestämmas i euro. Det beror på att lagen om understödsföreningar saknar&lt;br&gt;regler om medlemsinsatser. En hänvisning till nya 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen har tagits in enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att ett byte av redovisningsvaluta föregås av en allmän&lt;br&gt;översyn av villkoren i stadgarna har framhållits i avsnitt 8.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya femte stycket slås bl.a. fast att ett beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en bestämmelse om ny redovisningsvaluta enligt nya 11 §&lt;br&gt;fjärde stycket får verkan vid ingången av det räkenskapsår som följer&lt;br&gt;närmast efter beslutet. Bestämmelsen motsvarar 9 kap. 35 § andra stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen som har kommenterats ovan. Bestämmelsen motsvarar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även 7 kap. 14 § sjätte stycket lagen om ekonomiska föreningar och&lt;br&gt;9 kap. 17 § andra stycket försäkringsrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreskriften motsvarar ikraftträdandebestämmelsema till ändringarna i&lt;br&gt;aktiebolagslagen, lagen om ekonomiska föreningar och försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.7 Förslaget till lag om ändring i försäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna lag är väsentligen av motsvarande slag som&lt;br&gt;ändringarna i aktiebolagslagen (1975:1385).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ändringar i försäkringsrörelselagen har även behandlats i&lt;br&gt;avsnitt 8.1.1 under rubriken Allmänna utgångspunkter och i avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag till justeringar i 1 kap. 6 §, 2 kap. 5 § och 20 kap.&lt;br&gt;6 a § har följts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det justerade tredje stycket och det nya fjärde stycket överensstämmer&lt;br&gt;delvis med ändringen i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen. Det har dock inte&lt;br&gt;tagits in någon bestämmelse om beräkning av lägsta tillåtna aktiekapital i&lt;br&gt;fall då euro används som redovisningsvaluta. En sådan bestämmelse&lt;br&gt;behövs inte eftersom försäkringsrörelselagen saknar bestämmelser om&lt;br&gt;lägsta aktiekapital. Av samma skäl behövs inte heller några ändringar&lt;br&gt;motsvarande dem som förslås i 13 kap. 4a § och 17kap. 1§&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke och ett nytt jjärde stycke har lagts till. Bestämmel-&lt;br&gt;sen överensstämmer med ändringen i 2 kap. 4 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är av samma slag som ändringen i 3 kap. 4 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har ett nytt andra stycke lagts till. Ändringen motsvarar i sak&lt;br&gt;förslaget till ny lydelse av 9 kap. 35 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, motsvarar delvis förslaget till nya 9 kap. 35 a §&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Bestämmelserna tillser att bolaget för in de korrekta&lt;br&gt;beloppen för aktiekapitalet och aktiernas nominella värde i bolags-&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndighetens åtgärder med anledning av detta regleras&lt;br&gt;för försäkringsaktiebolagens del i 20 kap. 6 a § försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(se vidare författningskommentaren till denna paragraf).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vikten av att ett byte av redovisningsvaluta föregås av en allmän&lt;br&gt;översyn av villkoren i försäkringsbolagets bolagsordning har framhållits i&lt;br&gt;avsnitt 8.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 a kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i nya tredje stycket motsvarar i sak ändringen i 14 kap. 1 §&lt;br&gt;aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap. 6 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, motsvarar 9 kap. 35 a § första stycket&lt;br&gt;aktiebolagslagen. Bestämmelsen reglerar hur Finansinspektionen såsom&lt;br&gt;registreringsmyndighet skall räkna om det registrerade aktiekapitalet till&lt;br&gt;nya aktiekapitalsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.8 Förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen&lt;br&gt;(1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en ny andra mening lagts till. Bestämmelsen reglerar&lt;br&gt;kravet på kapitalbas för bankaktiebolag, medlemsbanker och sparbanker&lt;br&gt;(banker) som har bytt redovisningsvaluta. För en sådan bank skall det&lt;br&gt;innan bytet gällande kravet på kapitalbas räknas om till redovisnings-&lt;br&gt;valutan enligt 6 § lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella&lt;br&gt;företag. Vid upprepade byten skall också den kapitalbas som tidigare&lt;br&gt;gällde i den nya redovisningsvalutan beaktas enligt andra stycket i&lt;br&gt;samma paragraf. Har banken bytt från kronor till euro gäller dessutom att&lt;br&gt;kapitalbasen under verksamhetstiden inte får understiga det belopp som&lt;br&gt;enligt 7 § nämnda lag krävdes i bundet eget kapital vid ingången av det&lt;br&gt;första räkenskapsåret med redovisning i euro (se vidare författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till dessa bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna omfattar endast banker som har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Andra meningen omfattar alltså inte banker som&lt;br&gt;redan när den fick oktroj hade sin redovisning i euro. För en sådan bank&lt;br&gt;gäller det i första meningen uppställda kravet att kapitalbasen inte får&lt;br&gt;understiga det belopp (i euro) i bundet eget kapital som krävdes när&lt;br&gt;verksamheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.9 Förslaget till lag om ändring i sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna lag är väsentligen av motsvarande slag som&lt;br&gt;ändringarna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya andra stycke har tagits in en bestämmelse om att en&lt;br&gt;sparbank som vill använda euro som redovisningsvaluta måste ange detta&lt;br&gt;i reglementet. I stadgarna skall då också anges att medlemsinsatsema&lt;br&gt;skall bestämmas i euro. Beslut om byte av redovisningsvaluta kräver&lt;br&gt;alltså ett beslut om ändring av reglementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen överensstämmer med ändringen i 2 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Vad som avses med redovisningsvaluta framgår&lt;br&gt;av nya 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000). En hänvisning till detta&lt;br&gt;lagrum har tagits in i paragrafen enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke har införts. Bestämmelsen överensstämmer med&lt;br&gt;ändringen i 7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion som sker genom absorption. Det nya andra&lt;br&gt;stycket överensstämmer i sak med ändringen i 12 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion genom kombination. Det nya andra stycket&lt;br&gt;överensstämmer i sak med nya andra stycket i 12 kap. 3 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har hänvisningarna till 1 § justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya andra stycke behandlas fusion mellan en sparbank och&lt;br&gt;ett helägt dotteraktiebolag. Ändringen överensstämmer i sak med nya&lt;br&gt;andra stycket i 12 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en ny andra mening lagts till. Bestämmelsen reglerar&lt;br&gt;kravet på kapitalbas för värdepappersbolag som har bytt redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta. För ett sådant bolag skall det innan bytet gällande kravet på&lt;br&gt;kapitalbas räknas om till redovisningsvalutan enligt 6 § första stycket&lt;br&gt;lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag. Vid upprepade&lt;br&gt;byten skall också den kapitalbas som tidigare gällde i den nya&lt;br&gt;redovisningsvaluta beaktas enligt 6 § andra stycket. Har bolaget bytt från&lt;br&gt;kronor till euro gäller dessutom att kapitalbasen under verksamhetstiden&lt;br&gt;inte får understiga det belopp som enligt 7 § samma lag krävdes i bundet&lt;br&gt;eget kapital vid ingången av det första räkenskapsåret med redovisning i&lt;br&gt;euro (se vidare författningskommentarerna till dessa bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna omfattar endast värdepappersbolag som har&lt;br&gt;bytt redovisningsvaluta. Andra mening omfattar alltså inte värdepappers-&lt;br&gt;bolag som redan när det fick tillstånd hade sin redovisning i euro. För ett&lt;br&gt;sådant värdepappersbolag gäller det i första meningen uppställda kravet&lt;br&gt;att kapitalbasen inte får understiga det belopp (i euro) som enligt 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § krävdes i bundet eget kapital när verksamheten påbörjades. Andra&lt;br&gt;meningen gäller inte heller värdepappersbolag för vilket det fastställs ett&lt;br&gt;nytt kapitalkrav i samband med en ändring av verksamhetsinriktningen.&lt;br&gt;Får bolaget efter bytet tillstånd för ytterligare verksamhet är det således&lt;br&gt;det i samband därmed enligt 2 kap. 5 § fastställda kravet som skall vara&lt;br&gt;uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av de nya reglerna om lägsta kapitalbas är sanktionerade&lt;br&gt;i 6 kap. lagen om värdepappersrörelse. Av 6 kap. 9 § tredje stycket 1&lt;br&gt;följer att ett värdepappersbolags tillstånd skall återkallas, om&lt;br&gt;kapitalbasen understiger det belopp som krävs enligt förevarande&lt;br&gt;paragraf och bristen inte har täckts inom tre månader från det att den blev&lt;br&gt;känd för bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna överensstämmer med motsvarande bestämmelser som&lt;br&gt;föreslagits for bankaktiebolag och kreditmarknadsföretag, se 2 kap. 9 §&lt;br&gt;bankrörelselagen och 4 kap. 1 § lagen om finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har också behandlats i avsnitt 8.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har justerats for att överensstämma med motsvarande be-&lt;br&gt;stämmelser for bl.a. bankaktiebolag och kreditmarknadsföretag, se 7 kap.&lt;br&gt;15 § bankrörelselagen och 5 kap. 16 § lagen om finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår tydligare än i dag att Finansinspektionen kan&lt;br&gt;beivra såväl en överträdelse av en föreskrift som meddelats med stöd av&lt;br&gt;värdepappersrörelselagen, som en överträdelse av en föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av annan författning som reglerar värdepappers-&lt;br&gt;bolagets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;paragrafen anges när ett tillstånd som lämnats ett svenskt&lt;br&gt;värdepappersinstitut skall återkallas. Enligt första stycket tredje punkten&lt;br&gt;skall det ske om ett institut har överträtt en författning som reglerar&lt;br&gt;verksamheten eller en föreskrift som meddelats med stöd av en sådan&lt;br&gt;författning (jfr 7 §). Motsvarande gäller för bankaktiebolag och kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag, se 7 kap. 16 § första stycket 5 bankrörelselagen och&lt;br&gt;5 kap. 17 § första stycket 3 lagen om finansieringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har lagts till en beloppsgräns för kreditmarknadsföretag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har också ordet ”ecu” ersatts av ”euro”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har en ny andra mening lagts till. Bestämmelsen reglerar&lt;br&gt;kravet på kapitalbas för kreditmarknadsföretag som har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta. För ett sådant företag skall det före bytet gällande&lt;br&gt;kravet på kapitalbas räknas om till redovisningsvalutan enligt 6 § första&lt;br&gt;stycket lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag. Vid&lt;br&gt;upprepade byten skall också den kapitalbas som tidigare gällde i den nya&lt;br&gt;redovisningsvalutan beaktas enligt 6 § andra stycket samma lag. Har&lt;br&gt;företaget bytt från kronor till euro gäller dessutom att kapitalbasen under&lt;br&gt;verksamhetstiden inte får understiga det belopp som enligt 7 § nämnda&lt;br&gt;lag krävdes i bundet eget kapital vid ingången av det första räkenskaps-&lt;br&gt;året med redovisning i euro (se vidare författningskommentarerna till&lt;br&gt;dessa bestämmelser).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna omfattar endast kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;har bytt redovisningsvaluta. Andra meningen omfattar alltså inte företag&lt;br&gt;som redan när det fick tillstånd hade sin redovisning i euro. För ett sådant&lt;br&gt;kreditmarknadsföretag gäller det i första meningen uppställda kravet att&lt;br&gt;kapitalbasen inte får understiga det belopp (i euro) som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes i bundet eget kapital när verksamheten påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket första meningen har en ändring gjorts till följd av att&lt;br&gt;euron ersatt valutaenheten ecu från och med den 1 januari 1999. Enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen skall ett mindre kreditmarknadsföretag som har fått&lt;br&gt;tillstånd att bedriva verksamhet med reducerat kapitalkrav öka sin&lt;br&gt;kapitalbas till motsvarande fem miljoner euro, om nettovärdet av&lt;br&gt;kreditmarknadsföretagets tillgångar senare överstiger etthundra miljoner&lt;br&gt;kronor. Det belopp i kronor som motsvarar fem miljoner euro skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fastställas enligt den kurs som gällde vid tidpunkten för beslut om&lt;br&gt;verksamhetstillstånd enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som tidigare - kanske redan från starten - har haft sin&lt;br&gt;redovisning i euro är det inte rimligt att använda kursen vid tidpunkten&lt;br&gt;för beslut om tillstånd. Det skulle nämligen kunna medföra att ett byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta ger ett lägre krav på buffertkapital. I stycket har&lt;br&gt;därför en ny andra mening lagts till som tar sikte på kreditmarknads-&lt;br&gt;företag som har haft euro som redovisningsvaluta men senare bytt till&lt;br&gt;kronor. För ett sådant kreditmarknadsföretag skall i stället kravet på&lt;br&gt;minsta kapitalbas i kronor fastställas genom omräkning av fem miljoner&lt;br&gt;euro, enligt kursen som gällde vid ingången av det första räkenskapsåret&lt;br&gt;med redovisning i kronor. Det sagda gäller såväl om kreditmarknads-&lt;br&gt;företagets redovisningsvaluta var euro redan när det fick tillstånd för&lt;br&gt;verksamheten som om redovisningen vid denna tidpunkt var i kronor och&lt;br&gt;kreditmarknadsföretaget först bytt till euro för att sedan byta tillbaka till&lt;br&gt;kronor. Har flera byten av redovisningsvaluta skett skall, som framgår av&lt;br&gt;ordalydelsen, växelkursen vid det senaste bytet till kronor användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya fjärde stycket tar sikte på kreditmarknadsföretag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro. Överstiger nettovärdet av tillgångarna i ett kredit-&lt;br&gt;marknadsföretag som redovisar i euro tolv miljoner euro så skall det ha&lt;br&gt;en kapitalbas som uppgår till minst fem miljoner euro. Bestämmelsen&lt;br&gt;omfattar både kreditmarknadsföretag som redan från starten hade sin&lt;br&gt;redovisning i euro och kreditmarknadsföretag som tidigare har haft sin&lt;br&gt;redovisning i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överträdelser av de nya reglerna om lägsta kapitalbas sanktioneras i&lt;br&gt;5 kap. lagen om finansieringsverksamhet. Av 5 kap. 17 § första stycket 4&lt;br&gt;följer att ett kreditmarknadsföretags tillstånd att bedriva finansierings-&lt;br&gt;verksamhet skall återkallas, om kapitalbasen understiger det belopp som&lt;br&gt;krävs enligt förevarande paragraf och bristen inte har täckts inom tre&lt;br&gt;månader från det att den blev känd för företaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde punkten i första stycket har justerats till följd av det nytillkomna&lt;br&gt;fjärde stycket i 4 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I gällande lydelse används i paragrafens tredje stycke termen förlags-&lt;br&gt;andelslån i stället för termen förlagsandelsbevis (se prop. 1994/95:50&lt;br&gt;s. 300).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlagsandelslån har utmönstras ur uppräkningen i tredje stycket.&lt;br&gt;Gjorda förlagsinsatser får därmed inte med automatik räknas in i&lt;br&gt;kapitalbasen som supplementärt kapital. Av andra stycket framgår att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlagsinsatser inte heller med automatik ingår i primärt kapital.&lt;br&gt;Finansinspektionen kan dock med stöd av fjärde stycket i ett enskilt fall&lt;br&gt;medge att värdet av förlagsinsatser får ingå i kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde stycket föreskrivs att Finansinspektionen får medge att värdet&lt;br&gt;av förlagsinsatser samt andra kapitaltillskott och reserver än de som&lt;br&gt;anges i tredje stycket får räknas in i kapitalbasen. Finansinspektionen kan&lt;br&gt;medge att värdet av förlagsinsatserna räknas som primärt eller supp-&lt;br&gt;lementärt kapital. Ett sådant beslut kan förenas med villkor t.ex. be-&lt;br&gt;träffande krav på viss återstående löptid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett bemyndigande för regeringen, eller efter regeringens bemyn-&lt;br&gt;digande, Finansinspektionen att meddela föreskrifter om hur kapitalbasen&lt;br&gt;skall beräknas m.m. finns i 7 kap. 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger hur ett institut skall beräkna sin totala nettoposition i&lt;br&gt;annan valuta än rapportvalutan. Den föreslagna justeringen av&lt;br&gt;bestämmelsens utformning är en följdändring till förslaget att&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag skall medges rätt att redovisa i euro,&lt;br&gt;som är en utländsk valuta. För institut som har sin redovisning i kronor&lt;br&gt;innebär förslaget inte någon saklig ändring i förhållande till vad som gällt&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett institut som har sin redovisning i euro skall vid tillämpning av&lt;br&gt;bestämmelsen behandla poster i euro på samma sätt som ett institut som&lt;br&gt;har sin redovisning i kronor skall behandla poster i kronor. I linje med&lt;br&gt;detta skall ett institut som har sin redovisning i euro behandla poster i&lt;br&gt;annan valuta än euro på samma sätt som ett institut som redovisar i&lt;br&gt;kronor behandlar poster i utländsk valuta. Vad som avses med&lt;br&gt;redovisningsvaluta framgår av nya 4 kap. 6 § bokföringslagen&lt;br&gt;(1999:000). En hänvisning till detta lagrum har tagits in i paragrafen&lt;br&gt;enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningslagen (1995:1554) har vissa ändringar gjort till följd av&lt;br&gt;möjligheten att byta redovisningsvaluta och redovisa i euro. De ändringar&lt;br&gt;som föreslås beträffande 2 kap. 6 §, 4 kap. 16 §, 5 kap. 2 § och 7 kap. 7 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen får betydelse även för kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag som upprättar sin redovisning i euro (se författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till nämnda bestämmelser). Detta följer dels av&lt;br&gt;nuvarande hänvisningar i 2 kap. 2 § och 5 kap. 1 § ÅRKL, dels av nya&lt;br&gt;hänvisningar som föreslås tas in i 4 kap. 1 § och 7 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till 4 kap. 16 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen. Bestämmelsen avser förlagsinsatser som är&lt;br&gt;bestämda i annan valuta än redovisningsvalutan och får betydelse om&lt;br&gt;medlemsbanken eller kreditmarknadsföreningen har bytt redovisnings-&lt;br&gt;valuta efter det att tillskottet gjordes. Till sin ordalydelse omfattar den&lt;br&gt;dock även tillskott som har gjorts direkt i annan valuta än redovisnings-&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten har också kommenterats i avsnitt 8.2.2. I avsnitt 8.3.1 har&lt;br&gt;behandlats i vilken utsträckning förlagsinsatser bör kunna räknas in i&lt;br&gt;kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke har justerats så att det framgår att tillgångar och&lt;br&gt;skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall räknas om till&lt;br&gt;redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som har sin redovisning i euro skall således räkna om poster i&lt;br&gt;kronor och i annan utländsk valuta än euro till redovisningsvalutan. För&lt;br&gt;företag som har sin redovisning i kronor innebär förslaget inte någon&lt;br&gt;ändring sak. Dessa företag skall räkna om poster i utländsk valuta på&lt;br&gt;samma sätt som tidigare. Motsvarande synsätt kommer till uttryck i nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 13 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras närmare i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 8.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya sjätte punkten får betydelse för sparbanker som har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Enligt bestämmelsen skall bidrag till garantifonden i&lt;br&gt;annan valuta än redovisningsvalutan redovisas enligt omräkningskursen&lt;br&gt;på balansdagen. Principen för redovisningen överensstämmer med&lt;br&gt;redovisningen av förlagsinsatser i ekonomiska föreningar (jfr 4 kap. 16 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen). Eftersom sparbanker till skillnad från flertalet&lt;br&gt;andra företag saknar en indelning i fritt och bundet eget kapital föreskrivs&lt;br&gt;att omräkningsdifferenserna skall föras mot en fond under punkten 12&lt;br&gt;Andra fonder i balansräkningsschemat. I fjärde punkten förevarande&lt;br&gt;paragraf finns bestämmelser om vilka fonder som får finnas i en&lt;br&gt;sparbank. I den mån det behövs en närmare reglering kan den göras i&lt;br&gt;föreskrifter eller allmänna råd från Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten har också kommenterats i avsnitt 8.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till årsredovisnings-&lt;br&gt;lagen. Bestämmelsen innebär att redovisningsvalutan i årsredovisningen&lt;br&gt;också skall användas i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att koncembalansräkningen för det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret skall räknas om på det sätt som föreskrivs i nya 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket årsredovisningslagen beträffande årsredovisningen. Detta&lt;br&gt;följer av 7 kap. 4 § 1 ÅRKL. Där hänvisas nämligen till de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna om årsredovisning i 2 kap. 2 § ÅRKL, som i sin tur&lt;br&gt;hänvisar till bl.a. 2 kap. 6 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;ÅRFL har senast föreslagits ändrad i regeringens proposition&lt;br&gt;1998/99:130 Ny bokföringslag m.m. De där föreslagna ändringarna avses&lt;br&gt;träda i kraft den 1 januari 2000.1 lagförslaget föreslås därvid ändringar i&lt;br&gt;paragrafer som ändrats till följd av nya försäkringsrörelseregler (prop.&lt;br&gt;1998/99:87, bet. 1998/99:FiU29, SFS 1999:603). De nu föreslagna&lt;br&gt;ändringarna betingas av införandet av bestämmelser om redovisning i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I årsredovisningslagen (1995:1554) har vissa ändringar föreslagits till&lt;br&gt;följd av möjligheten att byta redovisningsvaluta och redovisa i euro. De&lt;br&gt;ändringar som där föreslås i 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 § och 7 kap.&lt;br&gt;7 § får genom ÅRFL:s hänvisningar betydelse även för försäkrings-&lt;br&gt;företag som får upprätta sin redovisning i euro (se författnings-&lt;br&gt;kommentarerna till nämnda bestämmelser). Detta följer dels av&lt;br&gt;nuvarande hänvisningar i 2 kap. 2 §, 4 kap. 1 § och 5 kap. 1 § ÅRFL,&lt;br&gt;dels av en ny hänvisning som föreslås i 7 kap. 2 § ÅRFL. Någon&lt;br&gt;hänvisning föreslås däremot inte till 4 kap. 16 § årsredovisningslagen. En&lt;br&gt;sådan hänvisning behövs inte eftersom förlagsinsatser inte förekommer i&lt;br&gt;företag som omfattas av ÅRFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av övergångsbestämmelserna till nya 4 kap. 6 § bokföringslagen&lt;br&gt;framgår att försäkringsbolag som alltjämt tillämpar äldre försäkrings-&lt;br&gt;rörelseregler om försäkringstekniska grunder m.m. inte får ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny tionde punkt har införts. Bestämmelserna gäller redovisning av&lt;br&gt;garantikapital som är bestämt i annan valuta än redovisningsvalutan.&lt;br&gt;Bestämmelsen tar främst sikte på garantikapital som är bestämt i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan på grund av att försäkringsbolaget bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta efter det att tillskottet gjordes. Till sin ordalydelse&lt;br&gt;omfattar den dock även tillskott som har gjorts direkt i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelsen skall mellanskillnaden redovisas på olika sätt&lt;br&gt;beroende av om företaget får dela ut vinst eller inte. Principerna för&lt;br&gt;redovisningen har delvis förebild i bestämmelserna om redovisning av&lt;br&gt;förlagsinsatser i nya 4 kap. 16 § årsredovisningslagen och bidrag till&lt;br&gt;garantifond i sparbanker i nya 5 kap. 4§ 6 lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med en hänvisning till årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen. Bestämmelsen innebär att redovisningsvalutan i årsredovis-&lt;br&gt;ningen också skall användas i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan anmärkas att koncembalansräkningen for det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret skall räknas om på det sätt som föreskrivs i nya 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket årsredovisningslagen beträffande årsredovisningen. Detta&lt;br&gt;följer av 7 kap. 4 § 1 ÅRFL. Där hänvisas nämligen till de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna om årsredovisning i 2 kap. 2 § ÅRFL, som i sin tur&lt;br&gt;hänvisar till bl.a. 2 kap. 6 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.15 Förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;medlemsbanker (1995:1570)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i denna lag är väsentligen av motsvarande slag som&lt;br&gt;ändringarna i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafens tredje stycke föreskrivs att en medlemsbank kan medges att&lt;br&gt;ha ett lägre bundet eget kapital än fem miljoner euro, om balans-&lt;br&gt;omslutningen i den planerade verksamheten inte överstiger tolv miljoner&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.3.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens nya andra stycke har tagits in en bestämmelse om att en&lt;br&gt;medlemsbank som vill använda euro som redovisningsvaluta måste ange&lt;br&gt;detta i stadgarna. I stadgarna skall då också anges att medlemsinsatser&lt;br&gt;skall bestämmas i euro. Ett byte av redovisningsvaluta förutsätter alltså&lt;br&gt;ett beslut om ändring av stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen överensstämmer med ändringen i 2 kap. 2 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar. Vad som avses med redovisningsvaluta framgår&lt;br&gt;av nya 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000). En hänvisning till detta&lt;br&gt;lagrum har tagits in i paragrafen enligt Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 8.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett nytt tredje stycke har lagts till. Bestämmelsen överensstämmer med&lt;br&gt;ändringen i 7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar och har&lt;br&gt;utformats i enlighet med vad Lagrådet har förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion som sker genom absorption. Det nya andra&lt;br&gt;stycket överensstämmer i sak med ändringen i 12 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar fusion genom kombination. Det nya andra stycket&lt;br&gt;överensstämmer i sak med ändringen i 12 kap. 3 § lagen om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket har hänvisningarna till 1 § justerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen nya andra stycke behandlas fusion mellan en medlemsbank&lt;br&gt;och ett helägt dotteraktiebolag. Det nya andra stycket överensstämmer i&lt;br&gt;sak med ändringen i 12 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.16 Förslaget till lag om omräkningsförfarande vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har sin redovisning i&lt;br&gt;euro, m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att lagen skall tillämpas beträffande inkomstskatt,&lt;br&gt;mervärdesskatt och reklamskatt när ett företag har redovisningen i euro&lt;br&gt;eller byter redovisningsvaluta från euro till kronor eller tvärt om. Det&lt;br&gt;föreligger alltså ingen rätt för de nämnda företagen att välja huruvida de&lt;br&gt;skall tillämpa lagen eller inte. Även kronredovisande företag kan ibland&lt;br&gt;vara tvungna att tillämpa lagen nämligen om de ger koncernbidrag till&lt;br&gt;eller tar emot koncernbidrag från ett euroredovisande företag respektive&lt;br&gt;om de genomför en transaktion till underpris med ett euroredovisande&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att ingen oklarhet skall råda föreskrivs att de termer och uttryck som&lt;br&gt;används i denna lag och i inkomstskattelagen skall ha samma betydelse&lt;br&gt;och tillämpningsområde som i inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Euroföretagen skall, förutom övriga uppgifter som skall bifogas själv-&lt;br&gt;deklararationen, även bifoga sin årsredovisning. Därigenom kommer&lt;br&gt;skattemyndigheten att kunna kontrollera att omräkningar m.m. har gjorts&lt;br&gt;på ett korrekt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges de uppgifter som skall räknas om från euro till kronor.&lt;br&gt;För icke finansiella företag innebär bestämmelsen att de resultat- och&lt;br&gt;balansräkningsposter som finns i SRU-schemat (2 kap. 19 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen om självdeklaration och kontrolluppgifter, LSK) skall&lt;br&gt;räknas om enligt bestämmelsen i 5-7 §§. Finansiella företag behöver inte&lt;br&gt;lämna SRU-schema utan skall i stället bifoga sin årsredovisning till&lt;br&gt;deklarationen (2 kap. 20 § LSK). För dessa företag gäller att resultat-&lt;br&gt;räkningen och balansräkningen skall räknas om till kronor enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 5-7 §§. De omräknade beloppen skall ligga till grund&lt;br&gt;för den skattemässiga inkomstberäkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att resultaträkningen skall räknas om enligt årets&lt;br&gt;genomsnittliga kurs. För koncernföretag finns en specialbestämmelse&lt;br&gt;som skall tillämpas beträffande nybildade eller förvärvade företag.&lt;br&gt;Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 9.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att balansräkningen skall räknas om enligt&lt;br&gt;balansdagens kurs. Detta gäller dock inte periodiseringsfond som skall&lt;br&gt;räknas om enligt samma kurs som används i räkenskaperna. Denna&lt;br&gt;bestämmelse kan inte preciseras närmare eftersom det ännu inte är klart&lt;br&gt;hur periodiseringsfonden skall hanteras i bokföringen. Även beträffande&lt;br&gt;posten Årets resultat gäller en avvikelse från balansdagens kurs.&lt;br&gt;Eftersom denna post räknas om enligt den genomsnittliga kursen i&lt;br&gt;resultaträkningen bör samma kurs användas i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den genomsnittliga kursen används för årets resultat och&lt;br&gt;balansdagens kurs för övriga balansräkningsposter så kommer vanligtvis&lt;br&gt;inte tillgångs- och skuldsidan att bli lika stora. Av paragrafen följer att&lt;br&gt;mellanskillnaden skall föras upp som en korrigeringspost. Om&lt;br&gt;tillgångssidan är större än skuldsidan så hamnar korrigeringsposten på&lt;br&gt;skuldsidan. Om skuldsidan är störst så hamnar den på tillgångssidan.&lt;br&gt;Korrigeringsposten används bara för att tillgångs- och skuldsidan skall&lt;br&gt;bli lika stora och kommer inte att på något sätt påverka beräkningen av&lt;br&gt;den skattepliktiga vinsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avsnitt 9.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § och 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna kommenteras i avnitt 9.2.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avnitt 9.2.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kommenteras i avnitt 9.2.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur man skall förfara om skattemyndigheten avviker&lt;br&gt;från den avgivna deklarationen på så sätt att man underkänner&lt;br&gt;värderingen av balans- eller skuldposter inom det kopplade området. Om&lt;br&gt;den genomsnittliga kursen är 9 kr och balansdagens kurs är 10 kr så skall&lt;br&gt;en höjning av värdet på kundfordringar med 1 000 kr (eller 100 euro)&lt;br&gt;bara påverka resultatet med 9/10 x 1 000 = 900 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket föreskrivs hur företaget skall göra när det byter redo-&lt;br&gt;visningsvaluta. Ingående balans skall då räknas om enligt balansdagens&lt;br&gt;kurs. Bestämmelsen skall tillämpas såväl vid byte från kronor till euro&lt;br&gt;som från euro till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att de företag som yrkar avdrag för&lt;br&gt;räkenskapsenlig avskrivning på inventarier enligt kompletteringsmetoden&lt;br&gt;skall räkna om anskaffningsvärdet på de inventarier som anskaffats under&lt;br&gt;de tre senaste åren före bytet av redovisningsvaluta och som fortfarande&lt;br&gt;finns kvar i verksamheten. Om det på grund av förkortade räkenskapsår&lt;br&gt;inte räcker att räkna om värdet för de tre senaste årens anskaffningar så&lt;br&gt;skall man räkna om så många år som behövs för att en korrekt beräkning&lt;br&gt;skall kunna göras. Omräkning skall ske enligt den balansdagskurs som&lt;br&gt;gäller när företaget byter valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 och 16 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motivet till förslaget framgår av den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att de kurser som fastställs av den Europeiska&lt;br&gt;centralbanken skall användas för omräkning enligt denna lag.&lt;br&gt;Riksskatteverket bör publicera kurserna och beräkna genomsnittskurser&lt;br&gt;för olika perioder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.17 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger att samtliga belopp som uppgift skall lämnas&lt;br&gt;om enligt kupongskattelagen skall anges i svenska kronor. Detta gäller&lt;br&gt;redan i dag men det är angeläget att detta uttryckligen regleras eftersom&lt;br&gt;det kan antas bli vanligare med utdelning i utländsk valuta när möjlighet&lt;br&gt;införs för företag att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;br&gt;skatt på annonser och reklam&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;34 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf införs med en upplysning om att det finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av reklamskatt i lagen om omräknings-&lt;br&gt;förfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro,&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen anger att samtliga uppgifter enligt lagen om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter till sina belopp skall anges i kronor. Detta gäller&lt;br&gt;edan i dag men det är angeläget att detta uttryckligen regleras när&lt;br&gt;möjlighet införs för företag att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket är nytt och innehåller en upplysning om att det för företag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro även finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som&lt;br&gt;har sin redovisning i euro, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som är ny, innebär att samtliga belopp som uppgift skall&lt;br&gt;lämnas om till ledning för taxering skall anges i svenska kronor.&lt;br&gt;Bestämmelsen bekräftar vad som redan gäller i dag och föranleds av att&lt;br&gt;möjlighet infors för foretag att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4a£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger att samtliga belopp som uppgift skall lämnas&lt;br&gt;om enligt lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. skall anges i&lt;br&gt;svenska kronor. Detta gäller redan i dag men det är angeläget att detta&lt;br&gt;uttryckligen regleras när möjlighet införs för foretag att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att det i stället för en hänvisning till&lt;br&gt;5 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) direkt i lagtexten skrivs ut&lt;br&gt;vad som gäller i fråga om skyldighet att lämna uppgift om det belopp&lt;br&gt;som innehållits genom skatteavdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det nya andra stycket framgår att om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta, skatteavdragets belopp skall anges i denna valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att om ersättning för arbete betalats ut i&lt;br&gt;utländsk valuta och uppgift om skatteavdragets belopp lämnats i denna&lt;br&gt;valuta, skall skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt&lt;br&gt;valutakursen vid utbetalningstillfället. Det är detta till kronor omräknade&lt;br&gt;belopp som skall redovisas och inbetalas till skattemyndigheten samt&lt;br&gt;anges i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen, som är ny, framgår att samtliga belopp som uppgift&lt;br&gt;skall lämnas om enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta artister m.fl. skall anges i svenska kronor, om inte annat följer av&lt;br&gt;17 § andra stycket. Även de uppgifter som arbetsgivaren skall lämna i&lt;br&gt;särskild kontrolluppgift enligt bestämmelserna i 15 kap. 5 § lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall anges i svenska&lt;br&gt;kronor. Att uppgifterna till sina belopp skall anges i kronor gäller redan i&lt;br&gt;dag men det är angeläget att detta uttryckligen regleras när möjlighet&lt;br&gt;infors för företag att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna i första stycket är endast av redaktionellt slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket, som är nytt, framgår att om ersättning betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta skall uppgifterna enligt första stycket till sina belopp&lt;br&gt;anges i den utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att om ersättning betalats ut i utländsk&lt;br&gt;valuta och uppgift om skattepliktig inkomst och skatteavdragets belopp&lt;br&gt;lämnats i denna valuta, skall beloppen räknas om till svenska kronor&lt;br&gt;enligt valutakursen vid utbetalningstillfället. Det är de till kronor&lt;br&gt;omräknade beloppen som skall användas vid redovisning till&lt;br&gt;skattemyndigheten samt anges i den särskilda kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.24 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen förklaras att med begreppet redovisningsvaluta&lt;br&gt;avses detsamma som i bokföringslagen (1999:000), där begreppet finns i&lt;br&gt;bl.a. den nya regeln i 4 kap. 6 §. Begreppet används i de föreslagna nya&lt;br&gt;reglerna i 11 kap. 5 c § samt 13 kap. 15 a och 23 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 6 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens nuvarande lydelse framgår att den ingående skatten&lt;br&gt;uppgår till samma belopp som den utgående skatten hos den som är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen eller importen. När det blir möjligt att ha&lt;br&gt;bokföringen m.m. i euro, kan det, på grund av kursdifferenser,&lt;br&gt;uppkomma vissa skillnader i de redovisade skattebeloppen hos säljare&lt;br&gt;och köpare som hänför sig till att någon av partema bokför eller&lt;br&gt;fakturerar i euro. Ett tillägg har därför gjorts innebärande att i det fall&lt;br&gt;lagen om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har&lt;br&gt;sin redovisning i euro, m.m. tillämpas, så kan den ingående skatten&lt;br&gt;komma att inte exakt uppgå till samma belopp som den utgående skatten.&lt;br&gt;Grundprincipen för mervärdesskatten är dock fortfarande den att&lt;br&gt;utgående och ingående skatt skall uppgå till samma belopp, även om&lt;br&gt;denna princip måste frångås något på grund av de speciella förhållanden&lt;br&gt;som uppkommer när bokföring eller fakturering sker i euro eller annan&lt;br&gt;valuta än svenska kronor. Paragrafen har formulerats i enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II kap. 5 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nya regeln slås fast att en faktura eller jämförlig handling&lt;br&gt;alltid skall innehålla en uppgift om skattebeloppet angivet i utställarens&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Detta möjliggör en avstämning mellan utfärdade&lt;br&gt;fakturor och den egna bokföringen. För det fall fakturan ställs ut i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan, skall skattebeloppet anges i båda&lt;br&gt;valutorna. Detta för att mottagaren skall kunna utgå från rätt skattebelopp&lt;br&gt;när denne bokför fakturan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeln har även kommenterats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2. Se också kommentarerna under 13 kap. 15 a och 23 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en upplysning om att det för den som har sin&lt;br&gt;bokföring m.m. i euro finns regler rörande redovisningen i lagen om&lt;br&gt;omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 a och 23 a §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med de två nya reglerna är att klargöra vilket belopp som skall&lt;br&gt;användas när utgående respektive ingående skatt skall redovisas i&lt;br&gt;deklarationen. Reglerna tar sikte på det belopp som skall ligga till grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;for redovisningen av skatten i deklarationen, men får också följder för&lt;br&gt;bokföringen. När exempelvis en säljare med bokföringen i euro&lt;br&gt;fakturerar i euro, är det skattebeloppet uttryckt på fakturan i euro som&lt;br&gt;skall bokföras. Det är sedan detta belopp som skall ligga till grund för&lt;br&gt;deklarationen, eftersom de under redovisningsperioden bokförda skatte-&lt;br&gt;beloppen används när omräkning görs till kronor vid deklarations-&lt;br&gt;tillfållet. Omräkningen görs enligt reglerna i den föreslagna lagen om&lt;br&gt;omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en säljare med bokföringen i euro fakturerar i dollar till en köpare&lt;br&gt;med bokföringen i kronor, skall köparen vid bokföringstillfället använda&lt;br&gt;dollarkursen vid omräkningen av skattebeloppet till kronor. Det är sedan&lt;br&gt;detta belopp som kommer att deklareras. Säljaren kommer att bokföra det&lt;br&gt;belopp som angivits i euro. Vid deklarationstillfallet kommer han att an-&lt;br&gt;vända den omräkningsmetod som framgår av den föreslagna lagen om&lt;br&gt;omräkningsförfarande, vilket leder fram till skattebeloppet i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya reglerna har även kommenterats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 9.3.2. Se också kommentarerna under 11 kap. 5 c §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.25 Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och anger att samtliga belopp som uppgift skall lämnas&lt;br&gt;om enligt skattebetalningslagen skall anges i svenska kronor om inte&lt;br&gt;annat följer av 5 kap. 12 § andra stycket. Detta gäller redan i dag men det&lt;br&gt;är angeläget att detta uttryckligen regleras när möjlighet införs för företag&lt;br&gt;att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke föreskrivs att i de fall ersättning för arbete betalas&lt;br&gt;ut i utländsk valuta och skatteavdraget beräknats på denna ersättning&lt;br&gt;omräknad till svenska kronor enligt annan valutakurs än kursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället, skatteavdragets belopp också skall anges i den&lt;br&gt;utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny och innebär att om ersättning för arbete betalats ut i&lt;br&gt;utländsk valuta och uppgift om skatteavdragets belopp lämnats i denna&lt;br&gt;valuta, skall skatteavdraget räknas om till svenska kronor enligt&lt;br&gt;valutakursen vid utbetalningstillfället. Det är detta till kronor omräknade&lt;br&gt;belopp som skall redovisas och inbetalas till skattemyndigheten samt&lt;br&gt;anges i kontrolluppgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av slutbetänkandet (SOU 1998:136) Bih al&amp;quot;&lt;sup&gt;72000&lt;/sup&gt;'&lt;sup&gt;23&lt;/sup&gt;&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Från och med januari 1999 kommer 11 av EU:s medlemsstater att ha en&lt;br&gt;gemensam valuta. Denna gemensamma valuta kommer under en treårig&lt;br&gt;övergångstid att kunna uttryckas både i en gemensam valutaenhet, euro,&lt;br&gt;och i nationella valutaenheter. Efter övergångsfasen kommer euron att&lt;br&gt;utgöra det enda legala betalningsmedlet i dessa länder. Sverige deltar inte&lt;br&gt;i valutaunionen från starten. För de svenska företagen som arbetar i&lt;br&gt;konkurrens med företag från länder som deltar i EMU-proj ektet utgör&lt;br&gt;detta ett problem.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behovet av redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget ingår att klarlägga det företagsekonomiska&lt;br&gt;behovet av att tillåta redovisning i euro och så långt det är möjligt&lt;br&gt;kvantifiera detta. Utredaren har låtit Statistiska centralbyrån (SCB) göra&lt;br&gt;en enkät bland ett antal företag om behovet av sådan redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s undersökning omfattar endast aktiebolag med en balans-&lt;br&gt;omslutning på 5 miljoner kr eller mer. Därmed står det klart från böljan&lt;br&gt;att den inte tillåter några slutsatser beträffande behovet av redovisning i&lt;br&gt;euro bland andra associationsformer eller bland enskilda näringsidkare.&lt;br&gt;Den säger inte heller någonting om behovet av euro som redovisnings-&lt;br&gt;valuta bland de drygt 200 000 aktiebolag som har lägre balansomslutning&lt;br&gt;än som sagts nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaren på enkäten framgår bl.a. att det är endast en mindre andel av&lt;br&gt;företagen som har behov av att kunna använda euro i den löpande bok-&lt;br&gt;föringen. Det är totalt 12 procent av de svarande som anger ett sådant&lt;br&gt;behov, medan 62 procent svarar nej på frågan om ett behov finns.&lt;br&gt;Samtidigt ökar behovet av att kunna använda euro med företagens&lt;br&gt;storlek, från 2 procent for små företag till 29 procent för de mest omsatta&lt;br&gt;börsbolagen. Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen&lt;br&gt;bland de största börsföretagen är också entydiga. De anger ett behov av&lt;br&gt;att använda euro i den löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är sålunda genom SCB:s enkät klart att 29 procent av de mest&lt;br&gt;omsatta börsnoterade aktiebolagen och 20 procent av de största&lt;br&gt;aktiebolagen anser sig ha ett behov av att ha den löpande bokföringen i&lt;br&gt;euro. De mest omsatta börsbolagen står tillsammans för ca 80 procent av&lt;br&gt;det totala antalet anställda inom näringslivet och svarar för en lika stor&lt;br&gt;andel av landets totala produktion. Om vart ijärde börsbolag vill ha&lt;br&gt;möjlighet att byta redovisningsvaluta till euro innebär det att 20 procent&lt;br&gt;av den totala produktionen sker i företag som vill ha denna möjlighet och&lt;br&gt;att var femte anställd i den privata sektorn arbetar i ett sådant företag.&lt;br&gt;Lägg till detta att uppskattningsvis (20 procent av 1 300=) 260 aktiebolag&lt;br&gt;med en balansomslutning över 250 miljoner kr vill ha möjlighet att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisa i euro och det är tydligt att det står mycket viktiga intressen&lt;br&gt;bakom önskemålen om ändrad redovisningslagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det företagsekonomiska behovet uttryckt i kronor av redovisning i&lt;br&gt;euro har emellertid inte kunnat beräknas med ledning av enkätsvaren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Makroekonomiska effekter av redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I uppdraget åt utredaren ingår vidare att analysera de makroekonomiska&lt;br&gt;konsekvenserna som en eventuell övergång till aktiekapital och redo-&lt;br&gt;visning i euro kan medföra. Uppdraget lämnades mot bakgrund av en&lt;br&gt;diskussion tidigt under år 1998 i massmedia om huruvida kronans värde&lt;br&gt;skulle komma att försvagas om företagen fick möjlighet att avge&lt;br&gt;redovisning i euro och ha aktiekapitalet i denna valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har anlitat professorn Clas Wihlborg som biträde med den&lt;br&gt;makroekonomiska analysen. Wihlborgs huvudslutsats är att ett ökat&lt;br&gt;användande av euro som redovisningsvaluta och för denominering av&lt;br&gt;aktiekapitalet för svenska företag är i det närmaste betydelselöst ur&lt;br&gt;makroekonomisk synpunkt. Det skall emellertid påpekas att denna&lt;br&gt;slutsats förutsätter bl.a. att aktieägarna omedelbart får information om&lt;br&gt;företagens valutahanteringsprinciper. Det är emellertid inte säkert att de&lt;br&gt;får denna information alls eller i vart fall inte i tid. I så fall kan netto-&lt;br&gt;effekten på valutaflödena bli avsevärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänvisning till professor Clas Wilborgs analys anser utredaren att&lt;br&gt;ett ökat användande av euron som redovisningsvaluta och för denomi-&lt;br&gt;nering av aktiekapital för svenska företag inte kan antas få några mera&lt;br&gt;betydande makroekonomiska effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skäl för och emot redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Den internationella miljön&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga EU-länder har planer på att redan år 1999 tillåta de&lt;br&gt;nationella företagen att upprätta sin finansiella redovisning i euro. Från&lt;br&gt;och med år 2002 kommer samtliga företag i länder som deltar i EMU att&lt;br&gt;vara hänvisade till att upprätta sin löpande bokföring och sin finansiella&lt;br&gt;redovisning i övrigt i denna valuta. Det innebär att nästan alla företag i de&lt;br&gt;europeiska länder vi brukar jämföra oss med kommer att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro. Det är en viktig förändring i förhållande till vad som&lt;br&gt;gäller i dag. Om några år kommer de svenska företagen, om Sverige&lt;br&gt;väljer att stanna utanför EMU och inte ändrar sin redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftning, att vara nästan ensamma i Västeuropa om att redo visa i en&lt;br&gt;liten nationell valuta medan den stora delen av den europeiska&lt;br&gt;företagsamheten redovisar i den mycket stora och internationellt gång-&lt;br&gt;bara valutan euro. I en sådan situation menar utredaren att svenska&lt;br&gt;företag som en anpassning till den fortgående internationaliseringen på&lt;br&gt;redovisningsområdet bör ges möjlighet att redovisa i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisningskostnaderna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett av de två sakskäl som brukar anföras för redovisning i euro, är att, om&lt;br&gt;företagen tvingas hantera kronor och euro parallellt i den finansiella&lt;br&gt;redovisningen och i den externa rapporteringen, kostnader uppstår som&lt;br&gt;försvagar de svenska företagens konkurrenskraft gentemot utländska&lt;br&gt;företag. Redovisningskostnaderna kan bli särskilt betungande för svenska&lt;br&gt;företag som ingår i internationella koncerner i vilka euron används som&lt;br&gt;koncemvaluta. Svenska företag som har euron som koncemvaluta har ett&lt;br&gt;intresse av att göra upp sina affärer i euro för att slippa valutasäkra sina&lt;br&gt;fordringar och skulder. Sådana företag kan antas komma att begära att&lt;br&gt;leveransavtal med svenska företag tecknas i euro och att fakturering sker&lt;br&gt;i denna valuta. Många svenska underleverantörer kommer därigenom att&lt;br&gt;tvingas att fakturera i euro också i rent svenska affärsförhållanden och får&lt;br&gt;då behov av att använda euro i den löpande bokföringen och redovis-&lt;br&gt;ningen i övrigt. Ytterligare en grupp som riskerar särskilt stora redovis-&lt;br&gt;ningskostnader är företag som helt eller nästan helt handlar med företag i&lt;br&gt;EMU och använder sig av euron som affärsvaluta. Utredaren menar att&lt;br&gt;redovisningskostnaderna är ett beaktansvärt argument för att framför allt&lt;br&gt;svenska företag av nyss angivet slag vid ett utanförskap bör ha möjlighet&lt;br&gt;att ha sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kapitalanskaffningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det andra av de sakskäl som brukar anföras är att om företagen inte&lt;br&gt;tillåts redovisa i annat än kronor så blir det svårare för dem att anskaffa&lt;br&gt;kapital utomlands och kapitalkostnaderna ökar. Som anförts ovan&lt;br&gt;kommer de svenska företagen, om Sverige väljer att stanna utanför EMU&lt;br&gt;och inte ändrar sin redovisningslagstiftning, om några år att vara nästan&lt;br&gt;ensamma i Västeuropa om att redovisa i en liten nationell valuta medan&lt;br&gt;den stora delen av den europeiska företagsamheten redovisar i den&lt;br&gt;mycket stora och internationellt gångbara valutan euro. I en sådan&lt;br&gt;situation menar utredaren att de svenska företagen kommer att vidkännas&lt;br&gt;en konkurrensnackdel på den internationella kapitalmarknaden. Det talar&lt;br&gt;för att svenska företag som anlitar den internationella kapitalmarknaden&lt;br&gt;för kapitalanskaffning vid ett utanförskap bör ha möjlighet att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Jämförbarheten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att det är viktigt att företagens redovisningar är jäm-&lt;br&gt;förbara. En möjlighet för svenska företag att välja mellan kronor och&lt;br&gt;euro kommer att försvåra jämförelser mellan svenska företag med olika&lt;br&gt;redovisningsvalutor. Utredaren menar emellertid att dessa olägenheter&lt;br&gt;kompenseras av ökade möjligheter till jämförelser med utländska företag&lt;br&gt;som avger sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräkning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL räcker inte&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att räkna om en i svenska kronor upprättad redovisning till&lt;br&gt;euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL är enligt utredarens mening inte tillräcklig,&lt;br&gt;om målet är att visa företagets ställning och resultat enligt ett system med&lt;br&gt;euron som redovisningsvaluta. Full jämförbarhet med företag som har&lt;br&gt;euron som redovisningsvaluta uppnås inte. Omräkningsmöjligheten till-&lt;br&gt;godoser inte heller de behov av löpande bokföring i euro som finns för&lt;br&gt;svenska företag i koncerner med euron som koncemvaluta. Detsamma&lt;br&gt;kan sägas om svenska företag som har alla eller nästan alla affärs-&lt;br&gt;händelser i euro. Till den senare gruppen hör svenska företag som är&lt;br&gt;underleverantörer till svenska företag med euron som redovisningsvaluta&lt;br&gt;och som använder samma valuta också som affärsvaluta bl.a. för att&lt;br&gt;slippa valutasäkra sina åtaganden. Möjligheten att räkna om en i svenska&lt;br&gt;kronor upprättad redovisning till euro enligt 2 kap. 6 § ÅRL bör därför&lt;br&gt;kompletteras med bestämmelser som gör det möjligt att ha hela&lt;br&gt;redovisningen, från den löpande bokföringen till koncernredovisningen, i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beskattningsregler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag inte någonting som hindrar svenska företag som så önskar&lt;br&gt;att ha sin löpande bokföring och redovisning i övrigt både i svenska&lt;br&gt;kronor och i euro eller någon annan främmande valuta. En sådan ordning&lt;br&gt;innebär emellertid en dubblering av redovisningskostnaderna och det&lt;br&gt;torde inte finnas något företag som i dag har en sådan dubbel redo-&lt;br&gt;visning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens direktiv skall deklarationerna avges i svenska&lt;br&gt;kronor. Det är tydligt att om skattemyndigheterna fordrar att de skatt-&lt;br&gt;skyldiga i deklarationerna lämnar uppgifter som förutsätter att de har en i&lt;br&gt;det närmaste fullständig bokföring i svenska kronor så kommer det inte&lt;br&gt;att finnas något intresse bland dessa skattskyldiga att ha sin löpande&lt;br&gt;bokföring och redovisning i övrigt i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att göra det praktiskt möjligt för företag att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro lägger utredaren fram förslag till omräkningsregler för beskattnings-&lt;br&gt;och statistikändamål som innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller företagsbeskattningen skall balans- och resultaträkning&lt;br&gt;räknas om till kronor, balansräkningen enligt balansdagens kurs och&lt;br&gt;resultaträkningen enligt årets genomsnittskurs. Den differens som upp-&lt;br&gt;kommer beroende på att årets vinst räknas om till genomsnittskurs och&lt;br&gt;övriga poster i balansräkningen till balansdagskurs bör inte resultat föras&lt;br&gt;utan enbart noteras i den omräknade balansräkningen som en korri-&lt;br&gt;geringspost (så att tillgångs- och skuldsidan blir lika stora). Det&lt;br&gt;omräknade resultatet är utgångspunkt för inkomstberäkningen i&lt;br&gt;deklarationen och de skattemässiga justeringarna görs i kronor. Denna&lt;br&gt;modell innebär att resultatmätningen inom det kopplade området även&lt;br&gt;fortsättningsvis följer bokföringen, dvs. resultatet mäts i euro. För&lt;br&gt;deklarationsändamål räknas sedan detta resultat om till kronor enligt den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittliga växelkursen. Inom det icke kopplade området skall&lt;br&gt;beloppen i kronor gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt skall omräkning ske&lt;br&gt;med den genomsnittliga växelkursen for den månad redovisningen avser.&lt;br&gt;Avser redovisningen ett helt år skall den genomsnittliga växelkursen för&lt;br&gt;det aktuella året användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande preliminär skatt och arbetsgivaravgifter skall företag som&lt;br&gt;väljer att ha sin redovisning i euro i en särskild bokföring redovisa såväl&lt;br&gt;gjorda löneutbetalningar som avdragen skatt i kronor. Företagen bör för&lt;br&gt;detta ändamål kunna använda sina ordinarie löneredovisningssystem. Vid&lt;br&gt;löneutbetalningstillfallet bokförs således gjorda löneutbetalningar och&lt;br&gt;skatteavdrag i euro i den ordinarie bokföringen. Av löneredovisnings-&lt;br&gt;systemet framgår relevanta belopp i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller omräkningen för statistikändamål, så bör en&lt;br&gt;samordning ske med andra myndigheter (RSV m.fl.). Att företagen skulle&lt;br&gt;behöva hantera olika omräkningsmodeller gentemot olika myndigheter är&lt;br&gt;olämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det är omöjligt att förutsäga hur den svenska kronan kommer&lt;br&gt;att förhålla sig gentemot euron går det inte att kvantifiera det&lt;br&gt;finansieringsbehov som kan uppstå med de valda omräkningsreglema.&lt;br&gt;När företag tillåts sköta sin redovisning i euro, kan det leda till en ökning&lt;br&gt;eller en minskning av skatteintäkterna beroende på valutakurs-&lt;br&gt;utvecklingen och fördelningen av intäkterna över tiden. Visserligen kan&lt;br&gt;ett kortsiktigt intäktsbortfall finansieras med framtida skatteintäkter som&lt;br&gt;kan uppstå på lite längre sikt. Man bör dock vara medveten om att även&lt;br&gt;dessa skattebortfall måste finansieras i statens budget. Det går inte att vid&lt;br&gt;varje budgettillfälle hänvisa till förväntade framtida skatte intäkter som&lt;br&gt;finansiering av de tillfälliga skattebortfallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är naturligtvis möjligt att kronan långsiktigt kommer att ändra&lt;br&gt;värde gentemot euron. I de fall den apprecieras kommer statens skatte-&lt;br&gt;intäkter från de foretag som sköter sin redovisning i euro att minska. I de&lt;br&gt;fall som svenska kronan deprecieras kommer statens intäkter att öka&lt;br&gt;eftersom vaije euro i redovisad vinst är mer värd i kronor. Det är viktigt&lt;br&gt;att dessa effekter av växelkursförändringen på statens skatteintäkter inte&lt;br&gt;används som motiv för eller som finansiering av en expansiv finans-&lt;br&gt;politik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Företag som föreslås få ha sin redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren har funnit det naturligt att lägga fram förslag till bestämmelser&lt;br&gt;om redovisning i euro som endast gäller de associationer som föreslås fa&lt;br&gt;rätt att tillämpa förenklade omräkningsregler för skatte- och&lt;br&gt;statistikändamål, nämligen aktiebolag och ekonomiska föreningar samt&lt;br&gt;flertalet finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Principer för redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Byte av räkenskapsår och omräkning av utgående balansen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En given utgångspunkt för utredaren är att byte av redovisningsvaluta far&lt;br&gt;ske endast i samband med byte av räkenskapsår. När ett företag byter&lt;br&gt;redovisningsvaluta från svenska kronor till euro måste balansräkningen&lt;br&gt;för det gamla räkenskapsåret räknas om till euro när den ingående&lt;br&gt;balansräkningen för det nya räkenskapsåret fastställs. Resultatet blir då&lt;br&gt;en ingående balans där alla relationer mellan fritt och bundet kapital,&lt;br&gt;mellan eget och främmande kapital och mellan alla andra poster och&lt;br&gt;delar i balansräkningen är oförändrade jämfört med den utgående&lt;br&gt;balansen för det gamla räkenskapsåret. Utredaren förslår att omräkningen&lt;br&gt;skall ske enligt den kurs som den Europeiska centralbanken (ECB)&lt;br&gt;fastställer på den sista bankdagen av det gamla räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisning till ”anskaffningsvärdet”&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nästa fråga blir om posterna i den ingående balansen avseende det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet skall tas upp i den utgående balansen för samma&lt;br&gt;räkenskapsår med samma belopp eller om de skall räknas om till&lt;br&gt;balansdagens kurs. Utredaren menar att det framräknade bundna egna&lt;br&gt;kapitalet skall användas i den utgående balansräkningen för samma&lt;br&gt;räkenskapsår och i alla balansräkningar som upprättas därefter, med&lt;br&gt;hänsyn tagen naturligtvis till de beslut som efter bytet fattas om över&lt;br&gt;förande av belopp från eller till det bundna egna kapitalet. Beträffande&lt;br&gt;ekonomiska föreningar föreligger särskilda problem med hänsyn till att&lt;br&gt;förlagsinsatserna är förenade med vissa villkor som gör det osäkert om&lt;br&gt;de fullt ut kan behandlas som bundet eget kapital eller om de i vissa&lt;br&gt;hänseenden måste hanteras som främmande kapital. Också i de finansi-&lt;br&gt;ella företagen finns vissa problem vad gäller hanteringen av poster i det&lt;br&gt;bundna egna kapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samma valuta i alla led av redovisningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En annan given utgångspunkt för utredaren är att samma valuta skall så&lt;br&gt;långt möjligt användas i alla led av redovisningen. Utredaren lägger i&lt;br&gt;enlighet härmed fram förslag till bestämmelser i bokföringslagen och&lt;br&gt;ÅRL som innebär att den löpande bokföringen skall ske i svenska kronor&lt;br&gt;eller euro och att årsredovisningen skall ske i samma valuta som använts&lt;br&gt;i den löpande bokföringen för räkenskapsåret. Dessutom föreslås en&lt;br&gt;bestämmelse i ÅRL om att koncernredovisningen skall avges i samma&lt;br&gt;valuta som moderbolagets årsredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beslutet om byte av redovisningsvaluta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utredaren utgår från att det första bytet av redovisningsvaluta skall vara&lt;br&gt;fritt och inte beroende av tillstånd av myndigheter. För aktiebolag och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska föreningar föreslår utredaren att beslut om byte av redo-&lt;br&gt;visningsvaluta fattas genom att en bestämmelse om att redovisningen&lt;br&gt;skall ske i euro införs i eller tas bort från bolagsordningen eller stad-&lt;br&gt;garna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återgång till redovisning i kronor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ordning som utredaren föreslår beträffande byte av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta från kronor till euro framstår som lämplig också när det&lt;br&gt;gäller byte i motsatt riktning. Vad som anförts ovan bör tillämpas också&lt;br&gt;vid byte från euro till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Aktiebolag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget ingår att utarbeta lagförslag som gör det möjligt&lt;br&gt;för svenska aktiebolag, bankaktiebolag och försäkringsaktiebolag att ha&lt;br&gt;sitt aktiekapital i euro i stället för i kronor. Utredningsarbetet skall därvid&lt;br&gt;drivas med utgångspunkt i att aktiekapital och redovisning skall vara&lt;br&gt;angivet i samma valuta. I detta får anses ligga att aktiekapitalet i&lt;br&gt;bolagsordningen och i aktiebolagsregistret skall vara angivet i samma&lt;br&gt;valuta som bolaget använder i sin bokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan given utgångspunkt för utredaren är att aktierna skall&lt;br&gt;emitteras i en och samma valuta. Frågan om vissa finansiella bolag skall&lt;br&gt;ges möjlighet att ha sitt aktiekapital i mer än en valuta skall utredas i&lt;br&gt;annat sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 1997 års delbetänkande föreslog utredaren att det nuvarande systemet&lt;br&gt;med nominella aktievärden skall ersättas med s.k. kvotaktier. Den frågan&lt;br&gt;har överlämnats till Aktiebolagskommittén att utreda vidare och&lt;br&gt;behandlas inte i förevarande betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräkning av aktiekapitalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som framgått av det föregående föreslår utredaren att aktiekapitalet&lt;br&gt;räknas om till ECB:s kurs den sista bankdagen på det gamla räken-&lt;br&gt;skapsåret och att det erhållna beloppet sedan används i alla senare&lt;br&gt;balansräkningar med de justeringar som föranleds av bl.a. ny- och&lt;br&gt;fondemission, konvertering och nyteckning med utnyttjande av&lt;br&gt;optionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Registrering av aktiekapitalet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det skulle i och för sig vara möjligt att stanna här och låta aktie kapitalet&lt;br&gt;i bolagsordningen och aktiebolagsregistret stå kvar med sina svenska&lt;br&gt;värden. Det skulle innebära att aktiekapitalet i årsbokslut och årsredo-&lt;br&gt;visning redovisades i en annan valuta och med andra belopp än i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bolagsordning och aktiebolagsregister. En sådan motsättning mellan&lt;br&gt;redovisning och bolagsordning skulle emellertid vara ägnad att leda till&lt;br&gt;missförstånd beträffande storleken på bolagets aktiekapital och leda till&lt;br&gt;svårigheter att tillämpa bestämmelserna i aktiebolagslagen till skydd för&lt;br&gt;det egna bundna kapitalet. De mest omsatta börsbolagen, som enligt&lt;br&gt;SCB:s enkät är de som mest önskar en möjlighet att redovisa i euro, torde&lt;br&gt;dessutom vara angelägna om att kunna emittera sina aktier på den&lt;br&gt;internationella kapitalmarknaden med aktierna denominerade i euro. Det&lt;br&gt;är mot denna bakgrund utredaren ser regeringens direktiv om att&lt;br&gt;aktiekapital och redovisning skall vara angivet i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av det anförda föreslår utredaren att aktiekapitalet skall i&lt;br&gt;bolagsordningen och i aktiebolagsregistret anges i samma valuta som&lt;br&gt;bolaget använder i sin bokföring. Det är närmast självklart att aktiernas&lt;br&gt;nomiella belopp, vilket utredaren i och för sig anser bör avskaffas, skall&lt;br&gt;anges i samma valuta som aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ekonomiska föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utredaren menar att den ordning som föreslås gälla i fråga om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta i aktiebolag är lämplig även för de ekonomiska&lt;br&gt;föreningarna. I enlighet härmed föreslår utredaren att om en ekonomisk&lt;br&gt;förening skall ha sin bokföring i euro, detta skall anges i stadgarna. Att&lt;br&gt;balansräkningen för det gamla räkenskapsåret skall räknas om till euro&lt;br&gt;enligt den kurs ECB fastställt för balansdagen och att resultatet sedan&lt;br&gt;skall användas när i senare upprättade balansräkningar uppgift lämnas&lt;br&gt;om det gamla räkenskapsåret följer av de föreslagna bestämmelserna i&lt;br&gt;bokföringslagen och årsredovisningslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Finansiella företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i det föregående har utredaren funnit det naturligt att lägga&lt;br&gt;fram förslag till bestämmelser om redovisning i euro som endast gäller&lt;br&gt;de associationer som föreslås få rätt att tillämpa förenklade omräk-&lt;br&gt;ningsregler för skatte- och statistikändamål. Hit hör i första hand aktie-&lt;br&gt;bolag och ekonomiska föreningar, av vilka några är finansiella företag.&lt;br&gt;Men också sparbanker, medlemsbanker, försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag hör till den krets av företag som omfattas av&lt;br&gt;de föreslagna beskattningsreglerna. Till utgången av år 1998 utgör&lt;br&gt;dessutom bankaktiebolag en särskild grupp av associationer som inte&lt;br&gt;följer aktiebolagslagen utan bankaktiebolagslagen (1987:618), men som&lt;br&gt;beskattas som aktiebolag. I sammanhanget skall nämnas att kreditmark-&lt;br&gt;nadsföreningar räknas som ”vanliga” ekonomiska föreningar. I enlighet&lt;br&gt;härmed föreslår utredaren att det av bokföringslagen skall framgå att inte&lt;br&gt;bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan också sparbanker, med-&lt;br&gt;lemsbanker, kreditmarknadsföreningar, försäkringsaktiebolag och&lt;br&gt;ömsesidiga försäkringsbolag får ange beloppen i den löpande bok-&lt;br&gt;föringen och redovisningen i övrigt i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;264&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Redovisning av det bundna egna kapitalet enligt ECB:s kurs vid&lt;br&gt;valutabytet eller balansdagens kurs?&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Även om det således är möjligt att beträffande sparbanker, medlems-&lt;br&gt;banker, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag i många&lt;br&gt;avseenden tillämpa samma bestämmelser som föreslås beträffande&lt;br&gt;aktiebolag eller ekonomiska föreningar finns det vissa skillnader som&lt;br&gt;kräver särskilda överväganden. Det har att göra med att det egna kapitalet&lt;br&gt;i dessa associationer är indelat i andra poster än i aktiebolag och&lt;br&gt;ekonomiska föreningar i allmänhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fråga som måste besvaras är om posterna i bundna egna kapitalet&lt;br&gt;efter valutabytet skall tas upp i balansräkningen med de belopp som&lt;br&gt;erhållits vid omräkningen enligt ECB:s kurs eller om de skall räknas om&lt;br&gt;till balansdagens kurs. Det är därvid möjligt att skilja ut grundfond och&lt;br&gt;garantifond i sparbanker, medlemsinsatser och förlagsinsatser i medlems-&lt;br&gt;banker, aktiekapitalet i ett försäkringsaktiebolag samt garantikapitalet i&lt;br&gt;ett ömsesidigt försäkringsbolag. I betänkandet anges hur dessa poster&lt;br&gt;skall redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De skattebestämmelser som är en nödvändig förutsättning för att&lt;br&gt;redovisning i euro skall vara av praktiskt intresse kan tillämpas tidigast&lt;br&gt;beträffande räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;br&gt;Utredaren föreslår därför att redovisningslagstiftningen skall träda i kraft&lt;br&gt;den 1 december 1999 och tillämpas på räkenskapsår som inleds den&lt;br&gt;1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är önskvärt att bolag som önskar övergå till redovisning i euro&lt;br&gt;fattar beslut om detta i god tid före det nya räkenskapsåret och registrerar&lt;br&gt;beslutet omedelbart. Det är emellertid inte möjligt för PRV att registrera&lt;br&gt;ett sådant beslut innan den nya lagstiftningen trätt i kraft, dvs. tidigast&lt;br&gt;den 1 december 1999. Utredaren menar emellertid att det bör vara&lt;br&gt;möjligt för aktiebolag med räkenskapsår den 1 januari - den 31 december&lt;br&gt;att under våren 1999 dels fatta beslut om byte av redovisningsvaluta med&lt;br&gt;verkan från och med närmast följande räkenskapsår under förutsättning&lt;br&gt;att ny lagstiftning medger det, dels bemyndiga styrelsen att ge in beslutet&lt;br&gt;för registrering så snart beslutet kan registreras enligt samma lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;265&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningsförslagen i slutbetänkandet&lt;br&gt;(SOU 1998:136)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i bokföringslagen (1976:125)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1976:125)&lt;br&gt;dels att 23 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1990:1439.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i den löpande bok-&lt;br&gt;föringen och i årsbokslutet skall&lt;br&gt;anges i svenska kronor. Aktie-&lt;br&gt;bolag, ekonomiska föreningar,&lt;br&gt;sparbanker, medlemsbanker, kre-&lt;br&gt;ditmarknadsföreningar, försäk-&lt;br&gt;ringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag får dock i stället&lt;br&gt;ange beloppen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av redovisningsvaluta får&lt;br&gt;ske endast vid ingången av ett nytt&lt;br&gt;räkenskapsår. Vid bytet skall&lt;br&gt;balansräkningen för det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret räknas om till euro&lt;br&gt;eller svenska kronor enligt den&lt;br&gt;växelkurs som fastställts av den&lt;br&gt;Europeiska centralbanken den&lt;br&gt;sista bankdagen under räken-&lt;br&gt;skapsåret. Den på detta sätt&lt;br&gt;omräknade balansräkningen skall&lt;br&gt;utgöra ingående balans for det&lt;br&gt;nya räkenskapsåret och användas&lt;br&gt;i senare balansräkningar när&lt;br&gt;uppgift avseende det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har den bokföringsskyldige bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta får han göra&lt;br&gt;ett nytt byte endast om skatte-&lt;br&gt;myndigheten tillåter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;266&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden enligt 12 § fjärde stycket&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket genom besvär. Riksskatte-&lt;br&gt;verkets beslut i sådana ärenden får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Myndigheters beslut enligt denna&lt;br&gt;regeringen genom besvär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ärenden enligt 12 § fjärde stycket&lt;br&gt;och 3 a § tredje stycket får&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket&lt;br&gt;genom besvär. Riksskatteverkets&lt;br&gt;beslut i sådana ärenden får inte&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag får i övriga fall överklagas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;267&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 § och 7 kap. 6 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i svenska kronor. Be-&lt;br&gt;loppen far dessutom anges i annan&lt;br&gt;valuta enligt omräkningskursen på&lt;br&gt;dagen för räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;(balansdagen). I så fall skall&lt;br&gt;upplysning om omräkningskursen&lt;br&gt;lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i samma valuta som i&lt;br&gt;den löpande bokföringen under&lt;br&gt;räkenskapsåret. Beloppen får&lt;br&gt;dessutom anges i annan valuta&lt;br&gt;enligt omräkningskursen på dagen&lt;br&gt;för räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;(balansdagen). I så fall skall upp-&lt;br&gt;lysning om omräkningskursen&lt;br&gt;lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;skall balansräkningen för det&lt;br&gt;gamla räkenskapsåret räknas om&lt;br&gt;till euro eller svenska kronor&lt;br&gt;enligt den växelkurs som fastställts&lt;br&gt;av den Europeiska centralbanken&lt;br&gt;den sista bankdagen under räken-&lt;br&gt;skapsåret. Den på detta sätt&lt;br&gt;omräknade balansräkningen skall&lt;br&gt;utgöra ingående balans för det&lt;br&gt;nya räkenskapsåret och användas&lt;br&gt;i senare balansräkningar när&lt;br&gt;uppgift avseende det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta får omräknas enligt&lt;br&gt;växelkursen på balansdagen, om&lt;br&gt;detta står i överensstämmelse med&lt;br&gt;2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan får&lt;br&gt;omräknas enligt växelkursen på&lt;br&gt;balansdagen, om detta står i&lt;br&gt;överensstämmelse med 2 kap. 2&lt;br&gt;och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen För poster i årsredovisningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;268&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;anges enligt vilka principer&lt;br&gt;beloppen har räknats om till&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan skall anges&lt;br&gt;enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till redovisnings-&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen til- I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;lämpas följande bestämmelser i beloppen anges i samma valuta&lt;br&gt;2 kap.: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som i moderbolagets årsredovis-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. För koncernredovisningen&lt;br&gt;tillämpas följande bestämmelser i&lt;br&gt;2 kap.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;269&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag, att 4 kap. 8 §, 5 kap. 4 § och 7 kap.&lt;br&gt;4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och skulder i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta skall omräknas efter&lt;br&gt;växelkursen på balansdagen, om&lt;br&gt;de inte genom särskilda åtgärder&lt;br&gt;skyddas mot eller utgör skydd mot&lt;br&gt;valutakursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan&lt;br&gt;skall omräknas efter växelkursen&lt;br&gt;på balansdagen, om de inte genom&lt;br&gt;särskilda åtgärder skyddas mot&lt;br&gt;eller utgör skydd mot valutakurs-&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt sådana&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar som utgörs av andelar får utan hinder av&lt;br&gt;första stycket omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om&lt;br&gt;skulder och eget kapital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För vaije efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp,&lt;br&gt;lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra för-&lt;br&gt;tida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och&lt;br&gt;villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall&lt;br&gt;sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för&lt;br&gt;övriga efterställda skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till&lt;br&gt;sin storlek och art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag&lt;br&gt;skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp Aktie-&lt;br&gt;kapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder, var&lt;br&gt;för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas&lt;br&gt;därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;270&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen fond får inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 medlemsbank och i kreditmarknadsförening skall eget kapital delas&lt;br&gt;upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.&lt;br&gt;Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall&lt;br&gt;tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om en medlemsbank eller en&lt;br&gt;kreditmarknadsförening har sin&lt;br&gt;bokföring i euro, skall i kronor&lt;br&gt;betalda förlagsinsatser redovisas&lt;br&gt;enligt omräkningskursen på&lt;br&gt;balansdagen. Skillnaden mellan&lt;br&gt;det redovisade beloppet och&lt;br&gt;motsvarande belopp när banken&lt;br&gt;eller föreningen bytte redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta skall tas upp som en&lt;br&gt;tilläggs- eller avdragspost under&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank har sin bok-&lt;br&gt;föring i euro, skall i kronor&lt;br&gt;betalda bidrag till garantifonden&lt;br&gt;redovisas enligt omräkningskursen&lt;br&gt;på balansdagen. Skillnaden mellan&lt;br&gt;det redovisade beloppet och&lt;br&gt;motsvarande belopp när&lt;br&gt;sparbanken bytte redovisnings-&lt;br&gt;valuta skall tas upp som en&lt;br&gt;tilläggs- eller avdragspost under&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;i tillämpliga delar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beloppen anges i samma valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i moderbolagets redovisning.&lt;br&gt;För koncernredovisningen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995: 1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp som&lt;br&gt;bundet kapital under Andra fonder (post 12) i koncembalansräkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;271&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för&lt;br&gt;2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredovisningslagen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om förvaltningsberättelse och finansieringsanalys i&lt;br&gt;6 kap. 1 §, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;272&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om lagen (1995:1560) om årsredovisning i&lt;br&gt;försäkringsföretag, att 7 kap. 4 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 Kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen gäller I koncernredovisningen skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tillämpliga delar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beloppen anges i samma valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som i moderbolagets redovisning.&lt;br&gt;För koncernredovisningen gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. de allmänna bestämmelserna om årsredovisningen i 2 kap. 2 §, med&lt;br&gt;undantag för hänvisningarna till 2 kap. 1-3 §§ årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995: 1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bestämmelserna om balansräkning och resultaträkning i 3 kap., med&lt;br&gt;det tillägget att vad som avsatts till kapitalandelsfonden skall tas upp i&lt;br&gt;koncembalansräkningen som bundet eget kapital under Andra fonder&lt;br&gt;(AA.IV) i skadeförsäkringsföretag och under Återbäringsmedel (DD) i&lt;br&gt;livförsäkringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bestämmelserna om värderingsregler i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bestämmelserna om tilläggsupplysningar i 5 kap., med undantag för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 och hänvisningarna till 5 kap. 8, 9 och 24 §§ årsredovisningslagen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bestämmelserna om upplysningarna i förvaltningsberättelsen i 6 kap.&lt;br&gt;1 och 2 §§, med undantag för hänvisningen till 6 kap. 2 § årsredo-&lt;br&gt;visningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;273&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4 § och 9 kap. 35 § aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag skall ha ett aktiekapital som uppgår till minst 100 000 kr i&lt;br&gt;privata aktiebolag och till minst 500 000 kr i publika aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är fördelat på flera aktier, skall dessa lyda på lika&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiekapitalet och aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp skall anges i&lt;br&gt;svenska kronor eller euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;br&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolags-&lt;br&gt;ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en fjärde-&lt;br&gt;del av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktiemas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för&lt;br&gt;styrelseledamots uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt,&lt;br&gt;skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget skall ha sin bok-&lt;br&gt;föring i euro skall detta anges i&lt;br&gt;bolagsordningen. I så fall skall&lt;br&gt;aktiekapitalet och aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp anges i denna&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Senaste lydelse 1994:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;274&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan och verkställighet av beslut om ändring av bolagsordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering och far, utom i fall som avses i 18 kap. 6 §, inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en sådan bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bolagsordningen som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § fjärde stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten skall&lt;br&gt;räkna om det registrerade aktie-&lt;br&gt;kapitalet till den nya valutan enligt&lt;br&gt;den växelkurs som fastställts av&lt;br&gt;den Europeiska centralbanken den&lt;br&gt;sista bankdagen under det gamla&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 3 kap. 4 § tredje stycket andra meningen om&lt;br&gt;påskrift på aktiebrev när nominella beloppet ändrats tillämpas inte när&lt;br&gt;ändringen skett i samband med byte av bokföringsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;275&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P- 1999/2000:23&lt;br&gt;föreningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 2 §, 7 kap. 14 § samt 9 kap. 7 och 15 §§&lt;br&gt;lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 §&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur&lt;br&gt;insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem far delta i&lt;br&gt;föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering&lt;br&gt;beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp&lt;br&gt;eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revi-&lt;br&gt;sorer samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om&lt;br&gt;någon av dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i&lt;br&gt;så fall skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller full-&lt;br&gt;mäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall ha sin&lt;br&gt;bokföring i euro, skall detta anges&lt;br&gt;i stadgarna. I så fall skall&lt;br&gt;medlemsinsatsema anges i denna&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:914.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det.&lt;br&gt;Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna,&lt;br&gt;gäller det villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras&lt;br&gt;utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av&lt;br&gt;lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registre-&lt;br&gt;ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får&lt;br&gt;inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en sådan bestämmelse&lt;br&gt;i stadgarna som avses i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I balansräkningen skall aktier i dotterbolag tas upp som en särskild&lt;br&gt;post bland tillgångarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förenings eget kapital skall delas upp i bundet eget kapital och fritt&lt;br&gt;eget kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas&lt;br&gt;upp inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatser,&lt;br&gt;reservfond samt uppskrivningsfond. Medlemsinsatser och förlags-&lt;br&gt;insatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital eller ansam-&lt;br&gt;lad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller&lt;br&gt;förlust samt nettovinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust&lt;br&gt;och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordran på insats får inte tas upp som tillgång. Redovisningen av&lt;br&gt;fullgjorda insatser får göras så att i balansräkningen anges hela insats-&lt;br&gt;kapitalet samt hur mycket därav som inte har fullgjorts, varefter&lt;br&gt;skillnaden - de betalda insatserna - utförs som en särskild post under&lt;br&gt;eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen har sin&lt;br&gt;bokföring i euro, skall i kronor&lt;br&gt;bestämda förlagsinsatser redo-&lt;br&gt;visas enligt omräkningskursen på&lt;br&gt;balansdagen. Skillnaden mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:914.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;277&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det redovisade beloppet och&lt;br&gt;motsvarande belopp när&lt;br&gt;föreningen bytte redovisnings-&lt;br&gt;valuta skall tas upp som en&lt;br&gt;tilläggs- eller avdragspost under&lt;br&gt;fritt eget kapital eller ansamlad&lt;br&gt;förlust.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det i en fordrings- eller skuldpost enligt balansräkningen ingår en&lt;br&gt;fordran hos eller skuld till ett dotterföretag eller en moderförening, skall&lt;br&gt;beloppet anges särskilt. Detta får ske inom linjen. Detsamma gäller ifråga&lt;br&gt;om pant och med pant jämförliga säkerheter eller ansvarsförbindelser till&lt;br&gt;förmån för ett dotterföretag eller en moderförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förening som enligt 11 c, 11 e eller 11 g § bok-&lt;br&gt;föringslagen (1976:125) upprättar årsbokslut med tillämpning av be-&lt;br&gt;stämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) skall upprätta årsredo-&lt;br&gt;visning samt, i förekommande fall, koncernredovisning och delårs-&lt;br&gt;rapporter med tillämpning av 2 kap. 1 - 6 §§ och 7 § första och tredje&lt;br&gt;styckena, 3 kap., 4 kap. 1 - 6 §§, 8 § första stycket och andra stycket 2&lt;br&gt;och 3, 9 - 13 §§, 14 § andra stycket och 15 - 17 §§, 5 kap. 1 -12 §§, 14 §&lt;br&gt;andra stycket och 15 - 24 §§, 6 kap., 7 kap. och 9 kap. 1, 3 och 4 §§&lt;br&gt;årsredovisningslagen. I så fall gäller även 10 kap. 1 § årsredovis-&lt;br&gt;ningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpningen av årsredovisningslagen gäller följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Vad som sägs om aktiebolag och bolag gäller ekonomiska för-&lt;br&gt;eningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som sägs om moderbolag gäller moderförening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som sägs om bolag som avses i 10 kap. 12 och 13 §§ aktie-&lt;br&gt;bolagslagen (1975:1385) gäller ekonomiska föreningar som avses i&lt;br&gt;8 kap. 5 § första och tredje styckena denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Med intresseföretag avses vad som anges i 1 kap. 5 och 6 §§ års-&lt;br&gt;redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Med andelar avses aktier och andra andelar i juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Uppskrivning får göras endast för avsättning till uppskrivningsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. De hänvisningar som finns i 7 kap. årsredovisningslagen till andra&lt;br&gt;bestämmelser i den lagen skall inte tillämpas på 2 kap. 7 § andra stycket,&lt;br&gt;4 kap. 7 § och 14 § första stycket samt 5 kap. 14 § första och tredje&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening som upprättar&lt;br&gt;årsredovisning, koncernredovis-&lt;br&gt;ning eller delårsrapport i enlighet&lt;br&gt;med första eller andra stycket skall&lt;br&gt;inte tillämpa bestämmelserna i 1,&lt;br&gt;2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket&lt;br&gt;och andra stycket första meningen,&lt;br&gt;7 § första och fjärde styckena, 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förening som upprättar&lt;br&gt;årsredovisning, koncernredovis-&lt;br&gt;ning eller delårsrapport i enlighet&lt;br&gt;med första eller andra stycket skall&lt;br&gt;inte tillämpa bestämmelserna i 1,&lt;br&gt;2, 4 och 5 §§, 6 § första stycket&lt;br&gt;och andra stycket första meningen,&lt;br&gt;7 § första och/emte styckena, 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:768.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;278&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket, andra stycket 1,&lt;br&gt;2 och 7, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;samt 11 §, 12 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första meningen&lt;br&gt;samt 13 och 14 §§. För en sådan&lt;br&gt;förening gäller inte heller vad som&lt;br&gt;sägs i 10 § första stycket om&lt;br&gt;koncernredovisningens delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § första stycket, andra stycket 1,&lt;br&gt;2 och 7, tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;samt 11 §, 12 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket första meningen&lt;br&gt;samt 13 och 14 §§. För en sådan&lt;br&gt;förening gäller inte heller vad som&lt;br&gt;sägs i 10 § första stycket om&lt;br&gt;koncernredovisningens delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;279&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag (1999:000) om omräkningsförfarande vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har sin bokföring i euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser för företag som har sin redovi-&lt;br&gt;ning i euro eller som byter redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Företaget skall bifoga sin årsredovisning till självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Uppgifter enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklarationer och kontrolluppgifter skall avse belopp som har&lt;br&gt;räknats om till kronor enligt 4 §. De företag som nämns i 2 kap. 20 §&lt;br&gt;första stycket denna lag skall bifoga balans- och resultaträkning om-&lt;br&gt;räknade till kronor enligt 4 §. Det omräknade resultatet skall vara ut-&lt;br&gt;gångspunkt för sådan justering som avses i 2 kap. 19 § andra stycket 3&lt;br&gt;samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Resultaträkningen skall räknas om enligt beskattningsårets genom-&lt;br&gt;snittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balansräkningen skall räknas om enligt balansdagens kurs. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte posten Årets resultat som skall räknas om enligt den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om omräkning enligt första och andra styckena leder till att summan&lt;br&gt;av tillgångarna avviker från summan av eget kapital, avsättningar och&lt;br&gt;skulder skall mellanskillnaden föras upp som en korrigeringspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om värderingen av lager, pågående arbeten, fordrings- eller&lt;br&gt;skuldposter eller avsättningar ändras i förhållande till den avgivna&lt;br&gt;självdeklarationen, skall det belopp som påverkar den skattepliktiga&lt;br&gt;intäkten justeras med hänsyn till skillnaden mellan balansdagens kurs&lt;br&gt;och beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § När ett företag byter redovisningsvaluta skall som värde av&lt;br&gt;ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och&lt;br&gt;avsättningar tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs&lt;br&gt;utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter och&lt;br&gt;avsättningar omräknade enligt balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget tillämpar räkenskapsenlig avskrivning på inventarier&lt;br&gt;eller sådana tillgångar som enligt punkt 16 av anvisningarna till 23 §&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) skrivs av enligt samma regler skall&lt;br&gt;anskaffningsvärdet på de inventarier som anskaffats under de tre senaste&lt;br&gt;beskattningsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten räknas&lt;br&gt;om enligt balansdagens kurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt enligt skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483) skall omräkning ske med den genomsnittliga&lt;br&gt;växelkursen för den månad redovisningen avser. Avser redovisningen ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;helt år skall den genomsnittliga växelkursen för det aktuella året Prop. 1999/2000.23&lt;br&gt;användas. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Riksskatteverket skall fastställa de kurser som behövs för att&lt;br&gt;omräkning skall kunna göras enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas, såvitt avser&lt;br&gt;självdeklaration, första gången vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;281&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 20 § och punkt&lt;br&gt;4 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;l.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Till skattskyldigs levnadskostnader, för vilka avdrag enligt denna&lt;br&gt;paragraf ej medges, räknas bland annat premier för egna personliga för-&lt;br&gt;säkringar och avgifter till kassor, föreningar och andra samman-&lt;br&gt;slutningar, i vilka den skattskyldige är medlem. Avdrag får dock göras&lt;br&gt;for sådana premier och avgifter i den omfattning som anges i 33 §, 46 §&lt;br&gt;2 mom., punkterna 21 och 23 av anvisningarna till 23 § och punkt 6 av&lt;br&gt;anvisningarna till 33 §. Avdrag får även göras för inbetalning på&lt;br&gt;pensionssparkonto i den omfattning som anges i 46 § 2 mom. och punkt&lt;br&gt;21 av anvisningarna till 23 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller inte avgifter till arbets-&lt;br&gt;givarorganisationer. Beträffande sådana avgifter gäller att avdrag med-&lt;br&gt;ges till den del avgifterna avser medel för konfliktändamål. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisa-&lt;br&gt;tionens budget om inte särskilda skäl talar mot det. Vid bedömningen&lt;br&gt;skall dock avgifterna alltid i första hand avräknas mot kostnaderna för&lt;br&gt;den övriga organisationsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning&lt;br&gt;eller jämförliga händelser eller då&lt;br&gt;utgifterna är att hänföra till&lt;br&gt;personalvård. Avdrag medges i det&lt;br&gt;enskilda fallet inte med större&lt;br&gt;belopp än som kan anses skäligt.&lt;br&gt;Avdrag för måltidsutgifter som&lt;br&gt;avser lunch, middag eller supé&lt;br&gt;medges inte med större belopp än&lt;br&gt;90 kronor per person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för representation och&lt;br&gt;liknande ändamål är att hänföra till&lt;br&gt;omkostnader i förvärvskälla endast&lt;br&gt;om de har omedelbart samband&lt;br&gt;med verksamheten, såsom då fråga&lt;br&gt;uteslutande är om att inleda eller&lt;br&gt;bibehålla affärsförbindelser och&lt;br&gt;liknande eller då utgifterna avser&lt;br&gt;jubileum för företaget, invigning&lt;br&gt;av mera betydande anläggning för&lt;br&gt;verksamheten, stapelavlöpning&lt;br&gt;eller jämförliga händelser eller då&lt;br&gt;utgifterna är att hänföra till&lt;br&gt;personalvård. Avdrag medges i det&lt;br&gt;enskilda fallet inte med större&lt;br&gt;belopp än som kan anses skäligt.&lt;br&gt;Avdrag för måltidsutgifter som&lt;br&gt;avser lunch, middag eller supé&lt;br&gt;medges inte med större belopp än&lt;br&gt;90 kronor per person. För företag&lt;br&gt;som har sin löpande bokföring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1996:1399.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;282&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;euro skall i stället ett belopp i euro&lt;br&gt;som motsvarar 90 kronor an-&lt;br&gt;vändas. Detta belopp skall be-&lt;br&gt;räknas utifrån den genomsnittliga&lt;br&gt;växelkursen under perioden&lt;br&gt;december andra året före beskatt-&lt;br&gt;ningsåret till november året före&lt;br&gt;beskattningsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är skattskyldig till mervärdesskatt eller har rätt till&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt avser avdragsramen i föregående stycke&lt;br&gt;pris exklusive mervärdesskatt. För övriga ökas avdragsramen med&lt;br&gt;mervärdesskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Fordringar, skulder och&lt;br&gt;kontanter i utländsk valuta&lt;br&gt;värderas till kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Föreligger&lt;br&gt;terminskontrakt eller annan lik-&lt;br&gt;nande valutasäkringsåtgärd får&lt;br&gt;posten tas upp till det värde som&lt;br&gt;motiveras av valutasäkringen om&lt;br&gt;samma värde används i bok-&lt;br&gt;föringen och en sådan värdering&lt;br&gt;står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Fordringar, skulder, avsätt-&lt;br&gt;ningar och kontanter i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan&lt;br&gt;värderas till kursen vid beskatt-&lt;br&gt;ningsårets utgång. Föreligger&lt;br&gt;terminskontrakt eller annan lik-&lt;br&gt;nande valutasäkringsåtgärd far&lt;br&gt;posten tas upp till det värde som&lt;br&gt;motiveras av valutasäkringen om&lt;br&gt;samma värde används i bok-&lt;br&gt;föringen och en sådan värdering&lt;br&gt;står i överensstämmelse med god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt förslag i prop. 1998/99:28.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;283&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 3 mom. lagen (1947:576) om statlig&lt;br&gt;inkomstskatt skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 mom&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk&lt;br&gt;sparbank eller svenskt ömsesidigt skadeförsäkringsföretag (moder-&lt;br&gt;företag) mer än nio tiondelar av aktierna eller andelarna i ett eller flera&lt;br&gt;svenska aktiebolag eller svenska ekonomiska föreningar (helägda&lt;br&gt;dotterföretag), skall koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt&lt;br&gt;dotterföretag eller som sådant företag lämnar till moderföretaget eller till&lt;br&gt;annat helägt dotterföretag hos moderföretaget anses som avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om&lt;br&gt;bidraget inte för givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande&lt;br&gt;eller bibehållande. Som förutsättning för detta gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att varken givare eller mottagare är bostadsföretag enligt 7 mom.,&lt;br&gt;investmentföretag enligt 10 mom. eller förvaltningsföretag enligt 7 §&lt;br&gt;8 mom. andra stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års&lt;br&gt;taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att dotterföretag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt&lt;br&gt;under hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;dotterföretaget böljade bedriva verksamhet av något slag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) &amp;nbsp;att, om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag,&lt;br&gt;moderföretaget skulle vara frikallat från skattskyldighet för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade uppburits från dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från&lt;br&gt;dotterföretag till annat dotter-&lt;br&gt;företag, moderföretaget är in-&lt;br&gt;vestmentföretag eller förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag som avses i a eller&lt;br&gt;moderföretaget i annat fall skulle&lt;br&gt;vara antingen frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits&lt;br&gt;från det givande dotterföretaget&lt;br&gt;eller skattskyldigt för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade&lt;br&gt;uppburits från det mottagande&lt;br&gt;dotterföretaget samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att mottagaren inte enligt avtal&lt;br&gt;om undvikande av dubbel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att, om bidrag lämnas från&lt;br&gt;dotterföretag till annat dotter-&lt;br&gt;företag, moderföretaget är in-&lt;br&gt;vestmentföretag eller förvalt-&lt;br&gt;ningsföretag som avses i a eller&lt;br&gt;moderföretaget i annat fall skulle&lt;br&gt;vara antingen frikallat från skatt-&lt;br&gt;skyldighet för utdelning som under&lt;br&gt;beskattningsåret hade uppburits&lt;br&gt;från det givande dotterföretaget&lt;br&gt;eller skattskyldigt för utdelning&lt;br&gt;som under beskattningsåret hade&lt;br&gt;uppburits från det mottagande&lt;br&gt;dotterföretaget,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att mottagaren inte enligt avtal&lt;br&gt;om undvikande av dubbel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:854.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;284&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning skall anses ha hemvist beskattning skall anses ha hemvist&lt;br&gt;i en främmande stat. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i en främmande stat samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) att både givare och mot-&lt;br&gt;tagare använder samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt aktiebolag&lt;br&gt;som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket, skall&lt;br&gt;bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad for moderföretaget och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt for mottagaren, om de förutsättningar som anges i&lt;br&gt;första stycket a, b och f är uppfyllda och om ägarförhållandena under&lt;br&gt;hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan&lt;br&gt;mottagaren böljade bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att&lt;br&gt;mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har&lt;br&gt;kunnat bringas att uppgå i moderföretaget. Därvid skall fusion anses&lt;br&gt;kunna äga rum när moderföretag äger mer än nio tiondelar av aktierna i&lt;br&gt;dotterbolag men inte i annat fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i andra fall skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till&lt;br&gt;annat svenskt företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och&lt;br&gt;skattepliktig intäkt för mottagaren under förutsättning att bidraget med&lt;br&gt;avdragsrätt för givaren enligt första och andra styckena hade kunnat&lt;br&gt;lämnas till annat företag än mottagaren och att bidraget därefter, direkt&lt;br&gt;eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidare-&lt;br&gt;befordras till mottagaren på sådant sätt att vaije förmedlande företag&lt;br&gt;skulle ha haft rätt till avdrag enligt första och andra styckena för&lt;br&gt;vidarebefordrat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som visar att&lt;br&gt;förutsättningar för sådant avdrag föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt företag, med&lt;br&gt;vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av väsentlig&lt;br&gt;betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget&lt;br&gt;öppet, kan regeringen medge att bidraget skall anses som avdragsgill&lt;br&gt;omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en&lt;br&gt;eller flera av de förutsättningar som anges i första-tredje styckena inte är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;285&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 13 kap. 1 § skall lyda ”Allmänna&lt;br&gt;bestämmelser”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 11 kap. 5 b § samt&lt;br&gt;13 kap. 2, 15 a och 23 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten uppgår till&lt;br&gt;samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättningen eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten motsvarar&lt;br&gt;den utgående skatten hos den som&lt;br&gt;är skattskyldig för omsättningen&lt;br&gt;eller importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fatt&lt;br&gt;prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om faktureringsvalutan är en&lt;br&gt;annan än den skattskyldiges&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall mer-&lt;br&gt;värdesskattens belopp även anges&lt;br&gt;i den senare valutan. Dessutom&lt;br&gt;skall den kurs som använts vid&lt;br&gt;omräkningen anges.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:000) om om-&lt;br&gt;räkningsförfarande vid beskatt-&lt;br&gt;ningen för företag som har sin&lt;br&gt;bokföring i euro finns bestäm-&lt;br&gt;melser om redovisning av mer-&lt;br&gt;värdesskatt för den som har&lt;br&gt;bokföringen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av utgående&lt;br&gt;skatt skall den skattskyldige&lt;br&gt;använda det skattebelopp som på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;286&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fakturan angivits i den egna&lt;br&gt;redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid redovisning av ingående&lt;br&gt;skatt skall den skattskyldige&lt;br&gt;använda det skattebelopp som på&lt;br&gt;fakturan angivits i dennes&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Om beloppet&lt;br&gt;inte angivits i denna valuta skall&lt;br&gt;det skattebelopp som angivits i&lt;br&gt;faktureringsvalutan användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;287&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483) &lt;sup&gt;Prop&lt;/sup&gt;- l&amp;quot;&lt;sup&gt;9/2000:23&lt;/sup&gt;&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken till 1 kap. skall lyda ”Tillämpningsområde, defini-&lt;br&gt;tioner och valuta”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 7 § samt närmast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före 1 kap. 7 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag skall till sina belopp anges i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;288&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklara-&lt;br&gt;tion och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 19 § skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen införs en ny paragraf, 1 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:324) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:000) om&lt;br&gt;omräkningsförfarande vid be-&lt;br&gt;skattningen för företag som har&lt;br&gt;sin bolföring i euro finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser för den som har sin&lt;br&gt;bokföring i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter till ledning&lt;br&gt;för taxering skall till sina belopp&lt;br&gt;anges i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat&lt;br&gt;framgår av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration för vaije förvärvskälla&lt;br&gt;från bokföringen lämna uppgifter om varje slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur det bokföringsmässiga&lt;br&gt;vinstresultatet justerats för att&lt;br&gt;överensstämma med de för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur det bokföringsmässiga&lt;br&gt;resultatet justerats för att över-&lt;br&gt;ensstämma med de för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverk-&lt;br&gt;samheten eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat&lt;br&gt;eller på annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:324.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;289&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgifter, som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om&lt;br&gt;andra förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller&lt;br&gt;annat förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver upp-&lt;br&gt;gifter som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av&lt;br&gt;makarna. Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten&lt;br&gt;och omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter&lt;br&gt;som behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, får skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2001 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;290&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag (1999:000) om redovisning i euro för&lt;br&gt;finansiella företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella företag om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta och redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Definitioner&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag forstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bank: bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsföretag: ett svenskt aktiebolag eller en svensk eko-&lt;br&gt;nomisk förening som har fått tillstånd att driva finansieringsverksamhet&lt;br&gt;enligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet (kreditmarknads-&lt;br&gt;bolag respektive kreditmarknadsförening),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. värdepappersbolag: ett svenskt aktiebolag som har fått tillstånd att&lt;br&gt;driva värdepappersrörelse enligt lagen (1991:981) om värdepappers-&lt;br&gt;rörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. finansiell företagsgrupp: grupp av företag vad som anges i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar eller annan&lt;br&gt;grupp av företag på vilka enligt föreskrift meddelad med stöd av 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § samma lag bestämmelserna om finansiell företagsgrupp skall&lt;br&gt;tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. börs: vad som anges i 1 kap. 4 § 1 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. auktoriserad marknadsplats: vad som anges i 1 kap. 4 § 3 lagen om&lt;br&gt;börs- och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. clearingorganisation: vad som anges i 1 kap. 4 § 5 lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. fondbolag: vad som anges i 1 § första stycket 3 lagen (1990:1114)&lt;br&gt;om värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. försäkringsbolag: försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsbolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. finansiellt företag: de företag som anges i punkterna 3, 4 och 6-10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. redovisning: löpande bokföring, årsbokslut, årsredovisning, kon-&lt;br&gt;cernredovisning och delårsrapporter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräkningskurs&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Vid omräkning mellan kronor och euro enligt denna lag skall den i&lt;br&gt;3 a § andra stycket bokföringslagen (1976:125) angivna växelkursen&lt;br&gt;användas, om inte annat följer av denna lag eller föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;291&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar for att redovisa i euro och byta redovisningsvaluta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett finansiellt företag får ha sin redovisning i euro endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte försvårar en effektiv tillsyn över företaget eller den koncern&lt;br&gt;eller den finansiella företagsgrupp där företaget ingår samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. det i övrigt är förenligt med de bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i första stycket föreskrivs om redovisning i euro gäller även&lt;br&gt;för själva bytet av redovisningsvaluta från kronor till euro och omvänt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Omräkning av krav på minsta kapitalbas för institut som bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § När ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag byter redo-&lt;br&gt;visningsvaluta skall kravet på minsta kapitalbas omräknas till den nya&lt;br&gt;redovisningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Krav på bundet eget kapital för institut som redovisar i euro&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag skall vid ingången av det&lt;br&gt;första räkenskapsåret med redovisning i euro ha ett bundet eget kapital&lt;br&gt;som uppgår till minst det startkapital som krävs för att påbölja verk-&lt;br&gt;samhet av det slag som institutet bedriver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Normgivningsbemyndigande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer skall med-&lt;br&gt;dela föreskrifter om den kurs som skall användas vid omräkning och de&lt;br&gt;föreskrifter som i övrigt behövs för att ett finansiellt företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro skall kunna tillämpa de bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;292&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 4 § och 4 kap. 1 § lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag skall när verksamheten påbörjas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid tidpunkten för beslut om tillstånd enligt 1 §&lt;br&gt;motsvarar minst fem miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5 lagen (1995:1559)&lt;br&gt;om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag finns&lt;br&gt;bestämmelser om vad som utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen medge att företaget&lt;br&gt;har lägre bundet eget kapital än&lt;br&gt;som anges i första stycket, dock&lt;br&gt;lägst motsvarande en miljon ecu. I&lt;br&gt;nettovärdet skall inte räknas in&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i sådan&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som an-&lt;br&gt;ges i 1 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor eller, om kredit-&lt;br&gt;marknadsföretaget avser att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro, tolv miljoner&lt;br&gt;euro, får Finansinspektionen&lt;br&gt;medge att företaget har lägre&lt;br&gt;bundet eget kapital än som anges i&lt;br&gt;första stycket, dock lägst mot-&lt;br&gt;svarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretags&lt;br&gt;kapitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten på-&lt;br&gt;börjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretags&lt;br&gt;kapitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten på-&lt;br&gt;börjades eller, om kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretaget har sin redovisning i&lt;br&gt;euro, det belopp som enligt 6 §&lt;br&gt;lagen (1999:000) om redovisning i&lt;br&gt;euro för finansiella företag kräv-&lt;br&gt;des i eget kapital vid ingången av&lt;br&gt;det första räkenskapsåret med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;293&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påbörjades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner ecu, skall om nettovärdet&lt;br&gt;av tillgångarna i företagets&lt;br&gt;verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en&lt;br&gt;kapitalbas som motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner ecu, beräknat efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påböijades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner ecu, skall om nettovärdet&lt;br&gt;av tillgångarna i företagets verk-&lt;br&gt;samhet därefter överstiger ett-&lt;br&gt;hundra miljoner kronor eller, om&lt;br&gt;kreditmarknadsföretaget har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, tolv miljoner&lt;br&gt;euro ha en kapitalbas som mot-&lt;br&gt;svarar minst fem miljoner ecu,&lt;br&gt;beräknat efter den kurs som gällde&lt;br&gt;vid tidpunkten för beslut om till-&lt;br&gt;stånd enligt 2 kap. 1 §, eller, om&lt;br&gt;kreditmarknadsföretaget tidigare&lt;br&gt;har haft sin redovisning i euro,&lt;br&gt;beräknat efter den kurs som gällde&lt;br&gt;vid ingången av det första räken-&lt;br&gt;skapsåret med redovisning i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räken-&lt;br&gt;skapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;294&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 6 kap. 7 och 9 §§ lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påbörjades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapi-&lt;br&gt;talbas får inte understiga det be-&lt;br&gt;lopp som enligt 2 kap. 5 § krävdes&lt;br&gt;när rörelsen påböijades eller, om&lt;br&gt;värdepappersbolaget har sin&lt;br&gt;redovisning i euro, det belopp som&lt;br&gt;enligt 6 § lagen (1999:000)om&lt;br&gt;redovisning i euro för finansiella&lt;br&gt;företag krävdes i eget kapital vid&lt;br&gt;ingången av det första räken-&lt;br&gt;skapsåret med redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värde-&lt;br&gt;pappersinstitut har fattat beslut&lt;br&gt;som strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning som&lt;br&gt;reglerar dess verksamhet, mot&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av denna lag eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förbjuda verkställighet av beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet redan verkställts får&lt;br&gt;inspektionen förelägga institutet&lt;br&gt;att göra rättelse, om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värde-&lt;br&gt;pappersinstitut har fattat beslut&lt;br&gt;som strider mot denna lag eller&lt;br&gt;någon annan författning som&lt;br&gt;reglerar dess verksamhet, mot&lt;br&gt;föreskrift som meddelats med stöd&lt;br&gt;av sådan författning eller mot&lt;br&gt;bolagsordningen, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen förbjuda verkställig-&lt;br&gt;het av beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen före-&lt;br&gt;lägga institutet att göra rättelse,&lt;br&gt;om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut skall återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:117.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;295&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har böljat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har&lt;br&gt;drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;denna lag eller föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;en bestämmelse som avses i 7 §&lt;br&gt;eller på annat sätt visat sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sådan rörelse&lt;br&gt;som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5&lt;br&gt;skall återkallas av inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti, och inte vidtagit&lt;br&gt;rättelse inom ett år efter det att inspektionen har förelagt värdepappers-&lt;br&gt;bolaget att fullgöra sina skyldigheter med förklaring att värdepappers-&lt;br&gt;bolagets tillstånd annars kan komma att återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i&lt;br&gt;5 kap. 1 § andra stycket eller och bristen inte har täckts inom tre&lt;br&gt;månader efter det att den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om&lt;br&gt;Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i&lt;br&gt;styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och&lt;br&gt;han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader&lt;br&gt;gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller&lt;br&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;296&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 6 och 4 kap. 8 § lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära&lt;br&gt;kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker&lt;br&gt;reservfonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget&lt;br&gt;kapital med undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypoteks-&lt;br&gt;kassan kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskriv-&lt;br&gt;ningsfonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp&lt;br&gt;som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning&lt;br&gt;på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagsandelslån, för-&lt;br&gt;lagslån och andra skuldför-&lt;br&gt;bindelser med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst fem år och med&lt;br&gt;rätt till betalning först efter&lt;br&gt;institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar hälften av det&lt;br&gt;primära kapitalet. Förlags-&lt;br&gt;andelslån, förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser vilkas åter-&lt;br&gt;stående löptid understiger fem år&lt;br&gt;får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det&lt;br&gt;nominella värdet för varje helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital får dessutom, efter&lt;br&gt;medgivande av Finansinspek-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först&lt;br&gt;efter institutets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det primära kapitalet. Förlags-&lt;br&gt;andelslån, förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser vilkas åter-&lt;br&gt;stående löptid understiger fem år&lt;br&gt;får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det&lt;br&gt;nominella värdet för vaije helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital får dessutom, efter&lt;br&gt;medgivande av Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, räknas värdet av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;297&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tionen, räknas andra kapi-&lt;br&gt;taltillskott och reserver än som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förlagsandelslån samt andra&lt;br&gt;kapitaltillskott och reserver än som&lt;br&gt;sägs i andra och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala&lt;br&gt;nettoposition i utländsk valuta för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-&lt;br&gt;8 §§ skall kapitalkravet motsvara&lt;br&gt;8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i utländsk valuta avses&lt;br&gt;den högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;br&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala&lt;br&gt;nettoposition i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan för hela&lt;br&gt;verksamheten överstiger 2 % av&lt;br&gt;kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8 §§&lt;br&gt;skall kapitalkravet motsvara 8 %&lt;br&gt;av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan avses den&lt;br&gt;högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;br&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;br&gt;Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av&lt;br&gt;mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurs-samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod&lt;br&gt;användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;298&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i ikraftträdande- och&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskriv att det i ikraftträdande- och övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen om (1992:1610) om finansieringsverksamhet&lt;br&gt;skall införas en ny punkt 5 a av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 a. Ett företag som bedriver verksamhet med stöd av punkterna 3-5 får&lt;br&gt;inte byta redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på räken-&lt;br&gt;skapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;299&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 § och 7 kap. 14 § lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vaije medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall när bankens rörelse påbötjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 5 lagen (1995:1559) om årsredovisning i&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag finns bestämmelser om vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan be-&lt;br&gt;räknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får regeringen&lt;br&gt;medge att bolaget har lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital än det som anges i&lt;br&gt;första stycket, dock lägst mot-&lt;br&gt;svarande en miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan be-&lt;br&gt;räknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor eller, om med-&lt;br&gt;lemsbanken avser att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro, tolv miljoner&lt;br&gt;euro, får regeringen medge att&lt;br&gt;banken har lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än det som anges i första&lt;br&gt;stycket, dock lägst motsvarande en&lt;br&gt;miljon ecu.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken vaije medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller full-&lt;br&gt;mäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om medlemsbanken skall ha sin&lt;br&gt;bokföring i euro skall detta anges i&lt;br&gt;stadgarna. I så fall skall med-&lt;br&gt;lemsinsatserna anges i denna&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt om samtliga röstberättigade har förenat sig om det. Beslutet är&lt;br&gt;även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande förenings-&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en sådan bestämmelse&lt;br&gt;i stadgarna som avses i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;301&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 4 kap. 15 § sparbankslagen&lt;br&gt;(1987:619) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sparbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av&lt;br&gt;denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet huvudmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän&lt;br&gt;och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av&lt;br&gt;antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en&lt;br&gt;successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i&lt;br&gt;övrigt vid huvudmannavalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt&lt;br&gt;tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sparbanken skall ha sin&lt;br&gt;bokföring i euro skall detta anges i&lt;br&gt;reglementet. I så fall skall grund-&lt;br&gt;fonden anges i denna valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de på stämman&lt;br&gt;närvarande huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har&lt;br&gt;stadfästs, genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en sådan bestämmelse&lt;br&gt;i reglementet som avses i 2 kap.&lt;br&gt;5 § andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1991:1681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;302&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;303&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till Lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att 2 kap. 5 § och 9 kap. 14 § försäkringsrörelse-&lt;br&gt;lagen (1982:713) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för samtliga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om&lt;br&gt;verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen åter-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter,&lt;br&gt;revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolags-&lt;br&gt;stämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sättet att sammankalla bolagsstämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. i vilken utsträckning bolaget är skyldig att teckna återförsäkring,&lt;br&gt;för försäkringsaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall&lt;br&gt;kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en&lt;br&gt;fjärdedel av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. aktiernas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ömsesidiga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. garantikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på&lt;br&gt;bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning&lt;br&gt;delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken&lt;br&gt;utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. intill vilket belopp och i vilken ordning delägarna är personligen&lt;br&gt;ansvariga för bolagets förpliktelser, om inte uteslutande bolagets&lt;br&gt;tillgångar svarar för bolagets förpliktelser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara&lt;br&gt;tecknade innan bolaget kan anses bildat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. vilken begränsning som skall gälla för mottagen återförsäkring i&lt;br&gt;förhållande till den direkta försäkringen, om verksamheten avser såväl&lt;br&gt;direkt försäkring som mottagen återförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade garanti-&lt;br&gt;kapitalet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:779.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;304&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. om och i vilken ordning ränta skall betalas på garantikapitalet och &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vinst delas ut till garanterna och i vilken ordning garantikapitalet skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller&lt;br&gt;ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;firman.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget skall ha sin bok-&lt;br&gt;föring i euro så skall detta anges i&lt;br&gt;bolagsordningen. I så fall skall i&lt;br&gt;förekommande fall aktiekapitalet&lt;br&gt;anges i samma valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra bolagsordningen fattas av bolagsstämman utom i de&lt;br&gt;fall som avses i 4 kap. 15 § andra stycket. I fråga om försäkringsaktie-&lt;br&gt;bolag är beslutet giltigt om det har biträtts av aktieägare med två&lt;br&gt;tredjedelar av såväl de avgivna rösterna som de vid stämman företrädda&lt;br&gt;aktierna, om inte något annat följer av 16 §. I fråga om ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag är beslutet giltigt om det har biträtts av två tredjedelar&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av samtliga röstande.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beslut om införande eller&lt;br&gt;ändring av en sådan bestämmelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 bolagsordningen som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 5 § tredje stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som följer närmast efter beslutet.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 december 1999 och tillämpas på&lt;br&gt;räkenskapsår som inleds den 1 januari 2000 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;305&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som yttrat sig över slutbetänkandet&lt;br&gt;Redovisning och aktiekapital i euro (SOU 1998:136)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som har yttrat sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Riksbank, Svea hovrätt, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Länsrätten i Stockholms län, Ekobrottsmyndigheten,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Rikspolisstyrelsen, Bokföringsnämnden, Finansin-&lt;br&gt;spektionen, Riksgäldskontoret, Riksrevisionsverket RRV, Riksskatte-&lt;br&gt;verket RSV, Statistiska centralbyrån SCB, Juridiska fakultetsnämnden&lt;br&gt;vid Uppsala universitet, Exportkreditnämnden, Konkurrensverket,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK, Patent- och&lt;br&gt;registreringsverket PRV, Länsstyrelsen i Stockholm, Invest in Sweden&lt;br&gt;Agency ISA, Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige LO, Tjänstemännens Centralorganisation TCO, Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen SAF, Näringslivets Skattedelegation, Svenska&lt;br&gt;Bankföreningen, Stockholms Handelskammare, Sydsvenska Industri-&lt;br&gt;och Handelskammaren, Sveriges Industriförbund, Svensk Handel,&lt;br&gt;Svensk Industriförening, Byggentreprenörerna, Företagarnas Riks-&lt;br&gt;organisation, Finansbolagens Förening, Fondbolagens Förening, Sveriges&lt;br&gt;Försäkringsförbund, Svenska Aktuarieföreningen, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Skogsägarnas Riksförbund, Sveriges Redareförening,&lt;br&gt;Stockholms Fondbörs Aktiebolag, Värdepapperscentralen VPC AB,&lt;br&gt;AktieTorget i Norden AB, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR,&lt;br&gt;Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF, Sveriges advokat-&lt;br&gt;samfund, Sveriges Finansanalytikers Förening, Konkursförvaltar-&lt;br&gt;kollegiemas förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Aktie-&lt;br&gt;främjandet, Sveriges Aktiesparares Riksförbund - Aktiespararna, Staffan&lt;br&gt;Sandgren.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som meddelat att de avstår från att yttra sig&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Handelshögskolan i Stockholm, Allmänna Pensionsfonden-Fjärde&lt;br&gt;fondstyrelsen, Allmänna Pensionsfonden-Femte fondstyrelsen, Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation SACO, Sveriges Fastighets-&lt;br&gt;ägareförbund, Svenska Livförsäkringsbolags Aktuarienämnd, Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanser som inte inkommit med yttrande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet, Institutet&lt;br&gt;för internationell ekonomi vid Stockholms universitet, Företags-&lt;br&gt;ekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska&lt;br&gt;institutionen vid Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen&lt;br&gt;vid Lunds universitet, Exportrådet, Allmänna Pensionsfonden-Sjätte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;306&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fondstyrelsen, Redovisningsrådet, BAS-kontogruppen, Tjänsteförbundet,&lt;br&gt;Fristående Sparbankers Riksförbund, Aktiebolaget Svensk Exportkredit,&lt;br&gt;Utländska försäkringsbolags förening, Kooperativa förbundet, HSB:s&lt;br&gt;Riksförbund, OM Stockholm AB, Finansforum, Penningmarknads-&lt;br&gt;information PMI AB, InnovationsMarknaden AB, Svenska Revisor-&lt;br&gt;samfundet SRS, Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers Förbund,&lt;br&gt;Landstingsförbundet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;SCB:s undersökning av företagens behov av&lt;br&gt;redovisning i euro&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utredningsuppdraget till utredaren ingick att klarlägga det&lt;br&gt;företagsekonomiska behovet av att tillåta redovisning i euro och så långt&lt;br&gt;det var möjligt kvantifiera detta. Utredaren har låtit SCB göra en enkät&lt;br&gt;bland ett antal foretag om behovet av en sådan redovisning. Han har även&lt;br&gt;låtit företrädare för Electrolux, Ericsson, SCA, Skanska, Stora och Volvo&lt;br&gt;lägga fram sin syn på behovet av redovisning i euro vid ett av honom den&lt;br&gt;18 augusti 1998 anordnat möte. Nedan följer en sammanfattning av&lt;br&gt;utredarens redogörelse för SCB:s enkät.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning och svarsbild beträffande SCB. s undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undersökningen var avsedd att omfatta sammanlagt 956 företag&lt;br&gt;(samtliga aktiebolag), nämligen 600 slumpvis valda icke-finansiella&lt;br&gt;företag, de 35 mest omsatta börsföretagen samt de 321 finansiella företag&lt;br&gt;som finns här i landet, när man inte räknar in lokala försäkringsbolag och&lt;br&gt;de 8 börsnoterade finansiella företag som ingår bland de 35 börsnoterade&lt;br&gt;bolagen som nyss nämnts. Av dessa 956 företag hade 23 upphört med sin&lt;br&gt;verksamhet och undersökningen kom därför att omfatta endast 933&lt;br&gt;företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande urvalet är att märka att undersökningen inte omfattar&lt;br&gt;aktiebolag med en balansomslutning som inte uppgår till 5 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den totala svarsfrekvensen kom att ligga på 56 procent. Andelen&lt;br&gt;företag som besvarade enkäten stiger med storleken på företagen. Av de&lt;br&gt;små icke-finansiella företagen har 49 procent besvarat enkäten och av de&lt;br&gt;mellanstora icke-finansiella företagen 57 procent. Svarsfrekvensen är för&lt;br&gt;de stora icke-finansiella företagen 69 procent och 77 procent för de mest&lt;br&gt;omsatta börsföretagen. De finansiella företagen har en svarsfrekvens på&lt;br&gt;52 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaren på den första delen av enkäten framgår att oavsett före-&lt;br&gt;tagsgrupp är det endast en mindre andel av företagen som har behov av&lt;br&gt;att kunna använda euro i den löpande bokföringen. Det är totalt 12&lt;br&gt;procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent&lt;br&gt;svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet av att&lt;br&gt;kunna använda euro med företagens storlek, från 2 procent för små&lt;br&gt;företag till 29 procent för de mest omsatta företagen. Kommentarerna&lt;br&gt;från de mest utlandsorienterade företagen bland de största börsföretagen&lt;br&gt;är emellertid entydiga. De anger ett behov av att använda euro i den&lt;br&gt;löpande bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tredjedel av de företag som inte redan i dag anser sig ha ett klart&lt;br&gt;behov av att använda euro i sin bokföring anser att behovet kommer att&lt;br&gt;öka om företagets kunder och/eller leverantörer ställer krav på att offerter&lt;br&gt;och fakturor skall noteras i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor andel av de företag som har behov av redovisning i euro&lt;br&gt;kommer på motsvarande sätt att verka för att denna valuta skall användas&lt;br&gt;i transaktioner med kunder och leverantörer. Några direkta krav på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;308&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kunder och leverantörer kommer man dock inte ställa. Lönerna till de&lt;br&gt;anställda kommer man att fortsätta att betala i svenska kronor, även om&lt;br&gt;nästan en tredjedel av de svarande företagen skulle verka för att också&lt;br&gt;löner till de anställda skulle betalas i euro när deras redovisning sker i&lt;br&gt;denna valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaren på enkätens andra del framgår bl.a. att det i första hand är&lt;br&gt;stora företag som utnyttjar valutasäkringar och att det i dagsläget till stor&lt;br&gt;del är europeiska valutor som valutasäkras. En majoritet av de svarande&lt;br&gt;företagen kommer att göra valutasäkring i euro i de fall företagen går&lt;br&gt;över till att använda euro i den löpande bokföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enkätens tredje del avser de kostnadsreduceringar/vinster som skulle&lt;br&gt;bli en följd av att företaget går över till att använda euro i bokföringen.&lt;br&gt;Av svaren framgår att det i första hand är de stora företagen och då&lt;br&gt;framför allt de mest omsatta börsnoterade företagen som finansierar sin&lt;br&gt;verksamhet internationellt. Det är börsföretagen som anser att de får&lt;br&gt;minskade finansieringskostnader vid en övergång till bokföring i euro.&lt;br&gt;Börsföretagen väntar sig också att företagets valutasäkringskostnader&lt;br&gt;skall reduceras vid en användning av euro som bokföringsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen har också angivit andra fördelar med att gå över till euro i&lt;br&gt;den löpande bokföringen. Informationsvinster anges av många företag,&lt;br&gt;exempelvis genom bättre information till kreditgivare och ägare,&lt;br&gt;underlättade kommunikationer mellan bolag i olika länder och tydligare&lt;br&gt;jämförbarhet med internationella konkurrenter. I och med att euron blir&lt;br&gt;en stor valuta kan bokföring i euro ersätta tidigare redovisning i t.ex.&lt;br&gt;USD. Det är också en klar fördel att kunna använda samma valuta i&lt;br&gt;utländska och svenska koncernföretag. I övrigt kan en användning av&lt;br&gt;euro i den löpande bokföringen göra att företaget betraktas som ett&lt;br&gt;europeisk företag, vilket kan föra med sig att det blir lättare att fa&lt;br&gt;europeiska kunder och att det kommer att få en större likviditet på&lt;br&gt;börserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företagen inte får möjlighet att gå över till euro i den löpande&lt;br&gt;bokföringen skulle man gå miste om de vinstmöjligheter som redovisats&lt;br&gt;här ovan. Därutöver anger företagen en ökad administration i och med att&lt;br&gt;europeiska kunder måste få betala i euro. Dessutom påpekas att&lt;br&gt;företagets personal kommer efter i den process som nu påbörjas ute i&lt;br&gt;Europa där konkurrenter ställer om sig till att tänka i den nya valutan. De&lt;br&gt;svenska företagen skulle få en försämrad konkurrenskraft då&lt;br&gt;konkurrenter använder euron som ett marknadsföringsargument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutsatser som kan dras av SCB. s undersökning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SCB:s undersökning omfattar endast aktiebolag med en balans-&lt;br&gt;omslutning på 5 miljoner kr eller mer. Därmed står det klart från böljan&lt;br&gt;att den inte tillåter några slutsatser beträffande behovet av redovisning i&lt;br&gt;euro bland andra associationsformer eller bland enskilda näringsidkare.&lt;br&gt;Den säger inte heller någonting om behovet av euro som redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta bland de drygt 200 000 aktiebolag som har lägre balans-&lt;br&gt;omslutning än som sagts nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;309&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av svaren på den första delen av enkäten framgår att oavsett&lt;br&gt;företagsgrupp det är endast en mindre andel av företagen som har behov&lt;br&gt;av att kunna använda euro i den löpande bokföringen. Det är totalt 12&lt;br&gt;procent av de svarande som anger ett sådant behov, medan 62 procent&lt;br&gt;svarar nej på frågan om ett behov finns. Samtidigt ökar behovet av att&lt;br&gt;kunna använda euro med företagens storlek, från 2 procent för små&lt;br&gt;företag till 29 procent för de mest omsatta börsbolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommentarerna från de mest utlandsorienterade företagen bland&lt;br&gt;största börsföretagen är emellertid entydiga. De anger ett behov av att&lt;br&gt;använda euro i den löpande bokföringen. Det skall dock i detta&lt;br&gt;sammanhang påpekas att kommentarerna till en del lämnats i samband&lt;br&gt;med det av utredaren anordnade mötet den 18 augusti 1998 med sex&lt;br&gt;särskilt intresserade börsnoterade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är genom SCB:s enkät klart att 29 procent av de mest omsatta&lt;br&gt;börsnoterade aktiebolagen och 20 procent av de största aktiebolagen&lt;br&gt;anser sig ha ett behov av att ha den löpande bokföringen i euro. De mest&lt;br&gt;omsatta börsbolagen står tillsammans för ca 80 procent av det totala&lt;br&gt;antalet anställda inom näringslivet och svarar för en lika stor andel av&lt;br&gt;landets totala produktion. Om i storleksordningen vart fjärde börsbolag&lt;br&gt;vill ha möjlighet att byta redovisningsvaluta till euro innebär det att 20&lt;br&gt;procent av den totala produktionen sker i företag som vill ha denna&lt;br&gt;möjlighet och att var femte anställd i den privata sektorn arbetar i ett&lt;br&gt;sådant företag. Denna slutsats gäller under förutsättningen att företagen&lt;br&gt;var för sig står för lika stor andel av produktionen. Men det bör&lt;br&gt;poängteras att de företag som har visat behov för en redovisning i euro&lt;br&gt;förmodligen står för en ännu större andel av produktionen. Därtill skall&lt;br&gt;läggas att uppskattningsvis (20 procent av 1 300 =) 260 aktiebolag med&lt;br&gt;en balansomslutning över 250 miljoner kr vill ha möjlighet att redovisa i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;310&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om bokföringslagen (1999:000)&lt;br&gt;dels att 6 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 6 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Affärshändelsernas belopp skall&lt;br&gt;kunna presenteras i en och samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta. Redovisnings-&lt;br&gt;valutan skall vara svenska kronor.&lt;br&gt;I aktiebolag, ekonomiska före-&lt;br&gt;ningar, sparbanker, medlems-&lt;br&gt;banker, understödsföreningar, för-&lt;br&gt;säkringsaktiebolag och ömsesidiga&lt;br&gt;försäkringsbolag för dock&lt;br&gt;redovisningsvalutan i stället vara&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av redovisningsvaluta för&lt;br&gt;ske endast vid ingången av ett nytt&lt;br&gt;räkenskapsår. Bestämmelser om&lt;br&gt;omräkning i samband med byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta finns i årsredo-&lt;br&gt;visningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har företaget bytt redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta, får ett nytt byte göras&lt;br&gt;endast om skattemyndigheten till-&lt;br&gt;låter det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots bestämmelserna i första-&lt;br&gt;tredje styckena för en filial i ut-&lt;br&gt;landet ha sin redovisning i en&lt;br&gt;valuta som i verksamhetslandet&lt;br&gt;godtas som redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna for värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall&lt;br&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i balansräkningen För poster i balansräkningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;311&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;anges enligt vilka principer&lt;br&gt;beloppen har räknats om till&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan skall anges&lt;br&gt;enligt vilka principer beloppen har&lt;br&gt;räknats om till redovisnings-&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;for det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Försäkringsbolag som tilllämpar punkterna 2 eller 5 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i forsäkrings-&lt;br&gt;rörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4 kap. 6 § första stycket&lt;br&gt;tredje meningen, inte ha euro som redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;312&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975:1385)&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 3 §, 2 kap. 4 §, 3 kap. 4 §, 9 kap. 35 §, 13 kap. 4 a §, 14&lt;br&gt;kap. 1 och 22 §§ samt 17 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 kap. 35 a §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag skall ha ett aktie-&lt;br&gt;kapital som uppgår till minst&lt;br&gt;100 000 kr i privata aktiebolag&lt;br&gt;och till minst 500 000 kr i publika&lt;br&gt;aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är fördelat på&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag skall ha ett aktie-&lt;br&gt;kapital. Aktiekapitalet skall vara&lt;br&gt;bestämt antingen i kronor eller i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är bestämt i&lt;br&gt;kronor, skall det i ett privat&lt;br&gt;aktiebolag uppgå till minst&lt;br&gt;100 000 kr och i ett publikt&lt;br&gt;aktiebolag till minst 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om aktiekapitalet är bestämt i&lt;br&gt;euro, skall det uppgå till minst det&lt;br&gt;belopp i euro som enligt den av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken fast-&lt;br&gt;ställda växelkursen vid bolagets&lt;br&gt;bildande motsvarade 100 000 kr&lt;br&gt;eller, i fråga om publika aktie-&lt;br&gt;bolag, 500 000 kr. Har aktiekapi-&lt;br&gt;talet tidigare varit bestämt i&lt;br&gt;kronor, skall det uppgå till minst&lt;br&gt;det belopp i euro som vid bytet av&lt;br&gt;aktiekapitalsvaluta motsvarade&lt;br&gt;100 000 kr respektive 500 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;flera aktier, skall dessa lyda på lika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiernas nominella belopp&lt;br&gt;skall vara bestämt i samma valuta&lt;br&gt;som aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;34&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1993:150.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;35&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;313&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, angivet till sin art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktiekapitalet eller, om detta skall kunna utan ändring av bolags-&lt;br&gt;ordningen bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet ej får vara mindre än en gärde-&lt;br&gt;del av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktiemas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt styrelsesuppleanter, om sådana skall finnas, samt tiden för styrelse-&lt;br&gt;ledamots uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. sättet för sammankallande av bolagsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilken tid bolagets räkenskapsår skall omfatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika aktiebolag, vars firma inte innehåller ordet publikt,&lt;br&gt;skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bolaget skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall detta an-&lt;br&gt;ges i bolagsordningen. I så fall&lt;br&gt;skall det i bolagsordningen också&lt;br&gt;anges att aktiekapitalet och akti-&lt;br&gt;ernas nominella belopp skall vara&lt;br&gt;bestämda i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får utlämnas endast till&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när full betalning erlagts&lt;br&gt;för den eller de aktier brevet lyder på. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att bolaget registrerats, om aktien tecknats vid bolagets bildande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemission eller fondemission registrerats, om aktien tillkommit&lt;br&gt;på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering skett enligt 5 kap. 14 §, om aktien tillkommit på&lt;br&gt;grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens&lt;br&gt;fullmakt av bank. Namnteckning får återges genom tryckning eller på&lt;br&gt;annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma, ordningsnummer på&lt;br&gt;den eller de aktier varå brevet lyder, akties nominella belopp och dagen&lt;br&gt;för utfärdandet. Kan när aktiebrev utges aktier av olika slag finnas enligt&lt;br&gt;bolagsordningen, skall aktieslaget anges i brevet. Om bolagsordningen&lt;br&gt;innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;36&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;314&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall tydlig uppgift därom intagas i brev på aktie som avses med&lt;br&gt;förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad form. Förkortningsformer&lt;br&gt;fastställes av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning göres vid&lt;br&gt;inlösning av aktie eller minskning&lt;br&gt;av dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Påskrift skall även&lt;br&gt;göras så snart det kan ske när utan&lt;br&gt;återbetalning aktie indragits eller&lt;br&gt;nominella beloppet ändrats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning göres vid&lt;br&gt;inlösning av aktie eller minskning&lt;br&gt;av dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Påskrift skall även&lt;br&gt;göras så snart det kan ske när utan&lt;br&gt;återbetalning aktie indragits eller&lt;br&gt;nominella beloppet ändrats. En&lt;br&gt;sådan påskrift skall också göras&lt;br&gt;när det nominella beloppet har&lt;br&gt;ändrats, dock inte när ändringen&lt;br&gt;görs på grund av beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte utges i stället&lt;br&gt;för annat, skall innehålla uppgift därom. Utbytes aktiebrev mot ett eller&lt;br&gt;flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet jämte därtill hörande&lt;br&gt;kupongark makuleras på betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsbevis samt skuldebrev och optionsbevis, som avses i 5 kap.,&lt;br&gt;skall undertecknas på sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av bolagsordningen skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering och får, utom i fall som avses i 18 kap. 6 §, inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att infora eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;bolagsordningen som avses i&lt;br&gt;2 kap. 4 § fjärde stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet vid den tidpunkten&lt;br&gt;inte registrerats, skall dock frågan&lt;br&gt;om ändring i bolagsordningen&lt;br&gt;anses ha förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har registreringsmyndigheten&lt;br&gt;registrerat ett beslut om ändring i&lt;br&gt;bolagsordningen av innebörd att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare, skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;37&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:760.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;myndigheten vid ingången av när-&lt;br&gt;mast följande räkenskapsår räkna&lt;br&gt;om det registrerade aktiekapitalet&lt;br&gt;till den nya valutan. Omräkningen&lt;br&gt;skall göras enligt den växelkurs&lt;br&gt;som har fastställts av Europeiska&lt;br&gt;centralbanken den sista svenska&lt;br&gt;bankdagen under föregående&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Styrelsen skall senast till första&lt;br&gt;ordinarie bolagstämma efter det&lt;br&gt;att beslutet fick verkan lägga fram&lt;br&gt;förslag om nödvändiga följd-&lt;br&gt;ändringar i bolagsordningen av-&lt;br&gt;seende aktiekapitalets storlek och&lt;br&gt;aktiernas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4a§&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registreringsmyndigheten förordnar att bolaget skall träda i&lt;br&gt;likvidation, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolaget är i konkurs som avslutas med överskott och bolagsstämman&lt;br&gt;inte inom föreskriven tid fattat beslut om likvidation enligt 19 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget inte på föreskrivet sätt&lt;br&gt;till registret har anmält sådan&lt;br&gt;styrelse, verkställande direktör&lt;br&gt;eller revisor som skall finnas&lt;br&gt;enligt denna lag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget inte har sänt in års-&lt;br&gt;redovisning och revisionsberättel-&lt;br&gt;se enligt 8 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inom elva månader från räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bolaget inte på föreskrivet sätt&lt;br&gt;till registret har anmält sådan&lt;br&gt;styrelse, verkställande direktör&lt;br&gt;eller revisor som skall finnas&lt;br&gt;enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolaget inte har sänt in års-&lt;br&gt;redovisning och revisionsberättel-&lt;br&gt;se enligt 8 kap. 3 § första stycket&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;inom elva månader från räken-&lt;br&gt;skapsårets utgång, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. bolaget efter beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;kronor i stället för i euro har ett&lt;br&gt;registrerat aktiekapital eller mini-&lt;br&gt;mikapital som inte står i över-&lt;br&gt;ensstämmelse med 1 kap. 3 §&lt;br&gt;andra stycket och bolaget inte&lt;br&gt;inom sex månader från det att&lt;br&gt;beslutet fick verkan har anmält&lt;br&gt;nödvändiga beslut om ökning av&lt;br&gt;aktiekapitalet och om ändring i&lt;br&gt;bolagsordningen för registrering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;38&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1555.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;316&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om likvidation meddelas dock inte, om likvidationsgrunden har&lt;br&gt;upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten och&lt;br&gt;avgift som påförts enligt 6 a § har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fråga om likvidation enligt första stycket tas upp av registrerings-&lt;br&gt;myndigheten självmant eller på ansökan av styrelsen, styrelseledamot,&lt;br&gt;verkställande direktör, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende&lt;br&gt;av att det finns någon som kan företräda bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebolags samtliga tillgångar och skulder kan övertas av ett annat&lt;br&gt;aktiebolag mot vederlag till aktieägarna i det överlåtande bolaget i form&lt;br&gt;av aktier i det övertagande bolaget varvid det överlåtande bolaget&lt;br&gt;upplöses utan likvidation (fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas&lt;br&gt;pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera&lt;br&gt;överlåtande bolag på den andra (absorption), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt,&lt;br&gt;övertagande bolag (kombination).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;bolagen har samma redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett moderbolag äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan bolagens&lt;br&gt;styrelser, fatta beslut om att dotterbolaget skall gå upp i moderbolaget.&lt;br&gt;De skall därvid upprätta en fusionsplan. Planen skall för vart och ett av&lt;br&gt;bolagen ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. firma, bolagskategori, organisationsnummer och den ort där&lt;br&gt;styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den planerade tidpunkten för dotterbolagets upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vilka rättigheter i moderbolaget som skall tillkomma innehavare av&lt;br&gt;skuldebrev och andra värdepapper med särskilda rättigheter i&lt;br&gt;dotterbolaget eller vilka åtgärder som i övrigt skall vidtas till förmån för&lt;br&gt;de nämnda innehavarna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. arvode och annan särskild förmån som med anledning av fusionen&lt;br&gt;skall lämnas till en styrelseledamot, en verkställande direktör eller en&lt;br&gt;revisor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fusionsplanen skall det lämnas en redogörelse för de omständigheter&lt;br&gt;som kan vara av vikt vid bedömande av fusionens lämplighet för&lt;br&gt;bolagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;bolagen har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;39&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1501.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;40&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;317&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att ett privat aktiebolag skall bli publikt fattas av&lt;br&gt;bolagsstämman enligt bestämmelserna i 9 kap. om beslut om ändring av&lt;br&gt;bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om stämman hålls senare än sex månader efter utgången av det senaste&lt;br&gt;räkenskapsår for vilket årsredovisning och revisionsberättelse har&lt;br&gt;avgivits, skall det på stämman läggas fram uppgifter motsvarande&lt;br&gt;delårsrapport enligt 9 kap. 3 och 4 §§ årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;eller, i förekommande fall, 9 kap. 3 § 3 lagen (1995:1559) om års-&lt;br&gt;redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Uppgifterna skall&lt;br&gt;avse tiden från utgången av nämnda räkenskapsår till en dag som infaller&lt;br&gt;tidigast tre månader före dagen för bolagsstämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet får registreras endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets registrerade aktie- 1. bolagets registrerade aktieka-&lt;br&gt;kapital uppgår till minst 500 000 pital uppgår till minst det belopp&lt;br&gt;kr, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som anges i 1 kap. 3 § andra eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. yttrande företes från en auktoriserad eller godkänd revisor av vilket&lt;br&gt;framgår att bolagets eget kapital uppgår till minst det registrerade&lt;br&gt;aktiekapitalet, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bolagets firma inte strider mot föreskrifterna i 16 kap. 1 § om pub-&lt;br&gt;likt aktiebolags firma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett privat aktiebolag skall anses ha blivit publikt, när bolagsordningen&lt;br&gt;uppfyller de bestämmelser som gäller för publika aktiebolag och beslutet&lt;br&gt;om övergång till publikt aktiebolag har blivit registrerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;41&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:802.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;318&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska&lt;br&gt;föreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 §, 7 kap. 14 § och 12 kap. 1, 3 och&lt;br&gt;8 §§ lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreningens stadgar skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den insats med vilken varje medlem skall delta i föreningen, hur&lt;br&gt;insatserna skall fullgöras samt i vad mån en medlem får delta i&lt;br&gt;föreningen med insats utöver vad han är skyldig att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. för det fall att regelbundna eller på särskilt beslut om uttaxering&lt;br&gt;beroende avgifter till föreningen skall förekomma, avgifternas belopp&lt;br&gt;eller de högsta belopp till vilka de får bestämmas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, tiden för deras uppdrag samt, om någon av&lt;br&gt;dem skall utses på annat sätt än som anges i denna lag, hur det i så fall&lt;br&gt;skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämma skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall bringas till medlemmarnas eller&lt;br&gt;fullmäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilken tid föreningens räkenskapsår skall omfatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. grunderna för fördelning av föreningens vinst samt hur man skall&lt;br&gt;förfara med föreningens behållna tillgångar när föreningen upplöses,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 10 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;för dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 6 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall ha euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;detta anges i stadgarna. I så fall&lt;br&gt;skall det i stadgarna också anges&lt;br&gt;att den insats med vilken varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;42&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:914.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;319&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlem skall delta i föreningen p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1999/2000:23&lt;br&gt;skall vara bestämd i euro. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra stadgarna fattas av föreningsstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt, om samtliga röstberättigade i föreningen har förenat sig om det.&lt;br&gt;Beslutet är även giltigt, om det har fattats på två på varandra följande&lt;br&gt;stämmor och på den senare stämman biträtts av minst två tredjedelar av&lt;br&gt;de röstande eller den större majoritet som krävs enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i stadgarna tagits in ytterligare villkor för ändring av stadgarna,&lt;br&gt;gäller det villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om enligt en föreskrift i stadgarna en viss bestämmelse inte får ändras&lt;br&gt;utan regeringens tillstånd, får inte heller en sådan föreskrift ändras utan&lt;br&gt;regeringens tillstånd, om föreskriften har tagits in i stadgarna på grund av&lt;br&gt;lag eller annan författning eller efter regeringens medgivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för registre-&lt;br&gt;ring. Beslutet får inte verkställas förrän registreringen har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får&lt;br&gt;inte verkställas förrän ett år har förflutit efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 2 kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket för verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock frågan om&lt;br&gt;ändring i stadgarna anses ha&lt;br&gt;förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett avtal om fusion kan en ekonomisk förening (den&lt;br&gt;överlåtande föreningen) gå upp i en annan ekonomisk förening (den&lt;br&gt;övertagande föreningen. En sådan fusion innebär att medlemmarna i den&lt;br&gt;överlåtande föreningen blir medlemmar i den övertagande föreningen, att&lt;br&gt;den överlåtande föreningen upplöses utan likvidation samt att dess&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertas av den övertagande föreningen. Avtalet&lt;br&gt;skall för att bli giltigt godkännas av föreningsstämman i den överlåtande&lt;br&gt;föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske, trots att den överlåtande föreningen har trätt i&lt;br&gt;likvidation. I ett sådant fall skall likvidationen avslutas när tillstånd till&lt;br&gt;fusionen enligt 6 § har registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion för ske endast om&lt;br&gt;föreningarna har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;320&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett avtal om fusion kan två eller flera föreningar (de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna) förenas genom att bilda en ny förening (den&lt;br&gt;övertagande föreningen). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna blir medlemmar i den nya föreningen, att de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna upplöses utan likvidation samt att deras&lt;br&gt;tillgångar och skulder övertas av den nya föreningen. Avtalet skall för att&lt;br&gt;bli giltigt godkännas av föreningsstämman i vaije överlåtande förening.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 1 § andra stycket skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;föreningarna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 2 § första stycket 1- 4 och andra stycket 1-3&lt;br&gt;skall upprättas för vaije överlåtande förening. De skall hållas tillgängliga&lt;br&gt;för de röstberättigade, föreningsmedlemmarna och innehavarna av för-&lt;br&gt;lagsandelar i respektive överlåtande förening under minst en vecka före&lt;br&gt;den föreningsstämma vid vilken frågan om godkännande av fusions-&lt;br&gt;avtalet skall behandlas. Handlingarna skall genast sändas till sådan&lt;br&gt;röstberättigad, medlem eller innehavare av förlagsandel som begär det&lt;br&gt;och uppger sin postadress. Handlingarna skall läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya&lt;br&gt;föreningen och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de&lt;br&gt;överlåtande föreningarna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i&lt;br&gt;enlighet med fusionsavtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i&lt;br&gt;den nya föreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ekonomisk förening äger samtliga aktier i ett dotteraktiebolag,&lt;br&gt;kan föreningens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär&lt;br&gt;att bolaget skall gå upp i föreningen. Bolagets styrelse skall anmäla&lt;br&gt;avtalet för registrering hos bolagets registreringsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion far ske endast om&lt;br&gt;föreningen och bolaget har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om det fortsatta fusionsförfarandet tillämpas 6 § samt 7 § första&lt;br&gt;stycket, andra stycket första och tredje meningarna samt tredje stycket.&lt;br&gt;Vad som sägs där om överlåtande förening skall i stället gälla bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;321&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;dels att 2 kap. 6 §, 4 kap. 13 §, 5 kap. 2 § och 7 kap. 7 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 4 kap. 16 §, samt&lt;br&gt;närmast före 4 kap. 16 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i svenska kronor.&lt;br&gt;Beloppen får dessutom anges i&lt;br&gt;annan valuta enligt omräknings-&lt;br&gt;kursen på dagen för räkenskaps-&lt;br&gt;årets utgång (balansdagen). I så&lt;br&gt;fall skall upplysning om omräk-&lt;br&gt;ningskursen lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppen i årsredovisningen&lt;br&gt;skall anges i företagets redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta enligt 4 kap. 6 §&lt;br&gt;bokföringslagen (1999:000). Be-&lt;br&gt;loppen får dessutom anges i annan&lt;br&gt;valuta enligt omräkningskursen på&lt;br&gt;dagen för räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;(balansdagen). I så fall skall upp-&lt;br&gt;lysning om omräkningskursen&lt;br&gt;lämnas i en not.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid byte av redovisningsvaluta&lt;br&gt;skall balansräkningen för det&lt;br&gt;gamla räkenskapsåret räknas om&lt;br&gt;till den nya redovisningsvalutan&lt;br&gt;enligt den växelkurs som har&lt;br&gt;fastställts av Europeiska cent-&lt;br&gt;ralbanken den sista svenska&lt;br&gt;bankdagen under räkenskapsåret.&lt;br&gt;Den omräknade balansräkningen&lt;br&gt;skall utgöra ingående balans för&lt;br&gt;det nya räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta får omräknas&lt;br&gt;enligt växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om detta står i överensstämmelse&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordringar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan får&lt;br&gt;omräknas till redovisningsvalutan&lt;br&gt;enligt växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om detta står i överensstämmelse&lt;br&gt;med 2 kap. 2 och 3 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;322&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omräkning av förlagsinsatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en ekonomisk förening har&lt;br&gt;förlagsinsatser i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan, skall dessa&lt;br&gt;räknas om enligt växelkursen på&lt;br&gt;balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det om-&lt;br&gt;räknade beloppet och motsvarande&lt;br&gt;belopp vid räkenskapsårets&lt;br&gt;ingång, skall föras mot&lt;br&gt;Balanserad vinst eller förlust.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar eller skulder skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i utländsk valuta skall&lt;br&gt;anges enligt vilka principer&lt;br&gt;beloppen har räknats om till&lt;br&gt;svenska kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För poster i årsredovisningen&lt;br&gt;som avser tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;eller skulder i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan skall det an-&lt;br&gt;ges enligt vilka principer beloppen&lt;br&gt;har räknats om till redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För koncernredovisningen tillämpas följande bestämmelser i 2 kap.:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om språk och form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om valuta, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § om undertecknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I koncernredovisningen skall&lt;br&gt;beloppen anges i samma valuta&lt;br&gt;som i moderföretagets årsredovis-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;323&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella&lt;br&gt;företag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagens tillämpningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella företag om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § I denna lag avses med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bank', bankaktiebolag, sparbank och medlemsbank,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kreditmarknadsföretag: företag som avses i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försäkringsbolag: försäkringsaktiebolag och ömsesidigt försäkrings-&lt;br&gt;bolag som omfattas av försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. understödsförening: förening som avses i 1 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. kreditinstitut: bank och kreditmarknadsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. försäkringsföretag: försäkringsbolag och understödsförening,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. finansiellt företag: de företag som anges i punkterna 1-6 samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) värdepappersbolag enligt 1 kap. 2 §2 lagen (1991:981) om&lt;br&gt;värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) fondbolag enligt 1 § första stycket 3 lagen (1990:1114) om&lt;br&gt;värdepappersfonder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) börs enligt 1 kap. 4 § 1 lagen (1992:543) om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) auktoriserad marknadsplats enligt 1 kap. 4 § 3 lagen om börs-&lt;br&gt;och clearingverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) clearingorganisation enligt 1 kap. 4 § 5 lagen om börs- och&lt;br&gt;clearingverksamhet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) central värdepappersförvarare enligt 1 kap. 3 § lagen&lt;br&gt;(1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. finansiell företagsgrupp: grupp av företag som avses i 6 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag eller annan grupp av företag på&lt;br&gt;vilka, enligt föreskrift meddelad med stöd av 6 kap. 2 § samma lag,&lt;br&gt;bestämmelserna om finansiell företagsgrupp skall tillämpas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. koncern: detsamma som i 1 kap. 5 § och 6 §§ aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1975:1385), varvid vad som sägs om moderbolag tillämpas även på&lt;br&gt;andra juridiska personer än aktiebolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Med stadgar avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagsordning i ett aktiebolag och ett försäkringsbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. reglemente i en sparbank eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;324&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. stadgar i en medlemsbank, en understödsförening eller en&lt;br&gt;ekonomisk förening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild redogörelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Ett finansiellt företag som avser att byta redovisningsvaluta skall&lt;br&gt;upprätta en särskild redogörelse över konsekvenserna av bytet för&lt;br&gt;företaget samt för den koncern och finansiella företagsgrupp som&lt;br&gt;företaget ingår i. Ett försäkringsföretag skall även redogöra för&lt;br&gt;konsekvenserna av bytet för försäkringstagare och andra ersättnings-&lt;br&gt;berättigade på grund av en försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av redogörelsen skall det framgå vilka risker som är förenade med en&lt;br&gt;redovisning i den nya valutan och de åtgärder som har vidtagits för att&lt;br&gt;kontrollera dessa. Det skall också framgå om bytet är förenligt med de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fondbolag skall ge in redogörelsen till Finansinspektionen senast&lt;br&gt;sex månader före ingången av det första räkenskapsåret med redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den nya valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § En ändring av stadgarna som innebär byte av redovisningsvaluta far&lt;br&gt;stadfastas eller godkännas endast om en redogörelse som avses i 4 §&lt;br&gt;första stycket har upprättats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;§ Om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall kapitalbasen omräknat till den nya redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan minst motsvara det krav på lägsta kapitalbas som gällde&lt;br&gt;före bytet. Omräkningen skall göras enligt den växelkurs som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 6 § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett kreditinstitut eller ett värdepappersbolag har bytt till en valuta&lt;br&gt;som företaget tidigare haft sin redovisning i, skall dock kapitalbasen&lt;br&gt;alltid minst motsvara det krav på lägsta kapitalbas som senast gällde vid&lt;br&gt;redovisning i den valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett kreditinstitut och ett värdepappersbolag, som har bytt till&lt;br&gt;redovisning i euro, skall vid ingången av det första räkenskapsåret med&lt;br&gt;redovisning i den nya valutan ha ett bundet eget kapital som motsvarar&lt;br&gt;minst det kapital som krävs för att påbörja verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser för försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Ett försäkringsbolag som har bytt redovisningsvaluta, skall vid&lt;br&gt;beräkning av premieindex eller skadeindex enligt 7 kap. 25 §&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) räkna om belopp och kostnader&lt;br&gt;bestämda i den tidigare redovisningsvalutan till den nya valutan.&lt;br&gt;Omräkningen skall göras enligt den växelkurs som avses i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554). Om motsvarande kurs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;325&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid beräkningstillfället ger en högre solvensmarginal, skall i stället den&lt;br&gt;kursen användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen får medge att ett försäkringsbolag, vid beräkning&lt;br&gt;av premieindex eller skadeindex, i stället för vad som sägs i första&lt;br&gt;stycket, får räkna om belopp och kostnader till den nya redovisnings-&lt;br&gt;valutan enligt samma principer som bolaget får tillämpa i&lt;br&gt;årsredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemyndiganden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad en redogörelse enligt 4 § skall innehålla och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. beräkning av premieindex eller skadeindex i försäkringsbolag som&lt;br&gt;har fått tillstånd enligt 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Finansinspektionens beslut enligt 8 § andra stycket får överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;326&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 11 och 37 §§ lagen (1972:262) om&lt;br&gt;understödsföreningar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U§«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Understödsförenings stadgar skall vara ägnade att trygga att föreningen&lt;br&gt;kan fullgöra sina försäkringsutfästelser och skall samtidigt tillgodose&lt;br&gt;medlemmarnas intresse av att kostnader och villkor för försäkringarna är&lt;br&gt;skäliga med hänsyn till förmånernas art och omfattning och föreningens&lt;br&gt;förhållanden. Även i övrigt skall stadgarna ha ett för verksamheten&lt;br&gt;lämpligt innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. föreningens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ändamålet med föreningens verksamhet och verksamhetens art,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort inom riket, där föreningens styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de villkor som skall gälla för inträde i föreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. försäkringsförmånernas beskaffenhet och storlek eller grunderna för&lt;br&gt;beräknande av förmånerna, tid och villkor för utbetalning av försäkrings-&lt;br&gt;belopp samt i fråga om kapitalförsäkring högsta tillåtna försäkrings-&lt;br&gt;belopp för en medlem,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. de fasta avgifter, som skall erläggas till föreningen, eller grunderna&lt;br&gt;för deras beräknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ordningen för beslut om särskild uttaxering och grunderna för dess&lt;br&gt;verkställande, om sådan uttaxering skall få förekomma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. påföljden för försummelse att till föreningen erlägga fast avgift eller&lt;br&gt;uttaxerat belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. om rätt till fribrev eller återköp skall föreligga samt, för sådant fall,&lt;br&gt;villkoren för rätten och reglerna för beräkning av fribrevs- eller&lt;br&gt;återköpsvärdena,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. villkoren för belåning av försäkringsbrev hos föreningen, om sådan&lt;br&gt;belåning skall få förekomma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. tider för verkställande av försäkringsteknisk utredning, om skyldig-&lt;br&gt;het föreligger att verkställa sådan utredning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. grunderna för fondbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. hur medel som ej behövs för löpande utgifter skall placeras och&lt;br&gt;värdehandlingar skall förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. hur medel som ej ingår i försäkringsfond skall användas samt, om&lt;br&gt;återbäring skall förekomma, bestämmelser därom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antalet styrelseledamöter och revisorer eller det högsta och lägsta&lt;br&gt;antal till vilket de skall uppgå och, om för styrelseledamöter och&lt;br&gt;revisorer skall finnas suppleanter, motsvarande uppgifter om dem, tiden&lt;br&gt;för styrelseledamots, revisors och suppleants uppdrag samt, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;43&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1987:1254.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;327&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;styrelseledamot, revisor eller suppleant skall utses på annat än i denna lag&lt;br&gt;angivet sätt, hur tillsättning skall ske,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. i fall där fullmäktige skall finnas, hur de skall utses samt deras&lt;br&gt;befogenhet och mandattid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. tid för ordinarie föreningsstämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. det sätt på vilket kallelse till föreningsstämma skall ske och andra&lt;br&gt;meddelanden bringas till medlemmarnas kännedom samt den tid före&lt;br&gt;stämman då föreskrivna kallelseåtgärder senast skall vara vidtagna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. hur vid föreningens upplösning skall förfaras med föreningens&lt;br&gt;behållna tillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra stycket 15 gäller inte arbetstagarrepresentanter&lt;br&gt;som har utsetts enligt lagen (1987:1245) om styrelserepresentation för de&lt;br&gt;privatanställda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om föreningen skall ha euro&lt;br&gt;som redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;detta anges i stadgarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37 g&lt;sup&gt;44&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om ändring av understödsförenings stadgar är giltigt endast om&lt;br&gt;samtliga röstberättigade förenat sig om beslutet eller detta fattats på två&lt;br&gt;på varandra följande föreningsstämmor och biträtts av minst två&lt;br&gt;tredjedelar av de röstande på den sist hållna stämman. Innebär beslutet,&lt;br&gt;att ny grund för medlemskaps upphörande införes, och skall det gälla&lt;br&gt;även dem som är medlemmar i föreningen när frågan avgöres, är beslutet&lt;br&gt;dock giltigt endast om samtliga medlemmar biträtt det eller beslutet&lt;br&gt;fattats på två på varandra följande ordinarie stämmor och biträtts av&lt;br&gt;minst tre fjärdedelar av de röstande på den sist hållna stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förening meddelar försäkringar enligt sådan allmän pensionsplan&lt;br&gt;som avses i 4 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse&lt;br&gt;m.m., får styrelsen besluta om sådana ändringar av stadgarna som&lt;br&gt;påkallas av ändringar i den för medlemmarna gällande pensionsplanen.&lt;br&gt;Sådant beslut skall anmälas på den föreningsstämma som hålles närmast&lt;br&gt;efter det att beslutet fattades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är för giltighet av beslut om stadgeändring ytterligare villkor bestämt i&lt;br&gt;stadgarna, gäller även det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om stadgeändring skall genom styrelsens försorg ofördröjligen&lt;br&gt;underställas Finansinspektionen för godkännande genom anmälan för&lt;br&gt;registrering och far ej verkställas innan registrering skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 11 § fjärde&lt;br&gt;stycket för verkan vid ingången av&lt;br&gt;det räkenskapsår som inleds när-&lt;br&gt;mast efter beslutet. Har beslutet&lt;br&gt;vid den tidpunkten inte registre-&lt;br&gt;rats, skall dock frågan om ändring&lt;br&gt;i stadgarna anses ha förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1624.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;328&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;329&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;br&gt;(1982:713)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om försäkringsrörelselagen (1982:713)&lt;sup&gt;45&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;dels att 1 kap. 6 §, 2 kap 5 §, 3 kap. 4 § 9 kap. 17 § och 15 a kap. 1 §&lt;br&gt;skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 kap. 22 § och&lt;br&gt;20 kap. 6 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§“&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett försäkringsbolag svarar aktieägarna eller delägarna inte&lt;br&gt;personligen för bolagets förpliktelser. I 7 § finns bestämmelser om&lt;br&gt;kapitaltillskott i form av uttaxering hos delägare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringsaktiebolag är privat försäkringsaktiebolag eller publikt&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag. Denna lag gäller för samtliga försäkrings-&lt;br&gt;aktiebolag, om inte annat föreskrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År bolagets aktiekapital fördelat Försäkringsaktiebolag skall ha&lt;br&gt;på flera aktier, skall dessa lyda på ett aktiekapital. Aktiekapitalet&lt;br&gt;lika belopp. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall vara bestämt i antingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kronor eller euro. Om aktie-&lt;br&gt;kapitalet är fördelat på flera aktier,&lt;br&gt;skall dessa lyda på lika belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiernas nominella belopp&lt;br&gt;skall vara bestämt i samma valuta&lt;br&gt;som aktiekapitalet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bolagsordningen skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för samtliga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där bolagets styrelse skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. föremålet för bolagets verksamhet, varvid det särskilt skall anges om&lt;br&gt;verksamheten skall avse såväl direkt försäkring som mottagen åter-&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om bolaget skall driva försäkringsrörelse utanför Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (EES),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. antalet eller lägsta och högsta antalet av de styrelseledamöter,&lt;br&gt;revisorer och eventuella styrelsesuppleanter, som får utses av bolags-&lt;br&gt;stämman, samt tiden för styrelseledamöternas och revisorernas uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. sättet att sammankalla bolagsstämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;45&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:1567.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;46&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;47&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;330&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. de regler enligt vilka bolagsstämman får förfoga över bolagets vinst&lt;br&gt;eller, i ett livförsäkringsbolag, på annat sätt täcka bolagets förlust,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för försäkringsaktiebolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. aktiekapitalet eller, om detta utan ändring av bolagsordningen skall&lt;br&gt;kunna bestämmas till lägre eller högre belopp, minimikapitalet och&lt;br&gt;maximikapitalet, varvid minimikapitalet inte får vara mindre än en&lt;br&gt;fjärdedel av maximikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. aktiernas nominella belopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för ömsesidiga försäkringsbolag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. den krets av försäkrade som i denna egenskap är delägare, om inte&lt;br&gt;endast försäkringstagarna är delägare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. garantikapitalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. regler för hur rösträtten skall utövas och hur beslut skall fattas på&lt;br&gt;bolagsstämman, varvid särskilt skall anges om och i vilken utsträckning&lt;br&gt;delägarnas rösträtt skall utövas genom utsedda delegerade samt i vilken&lt;br&gt;utsträckning rösträtt skall tillkomma garanterna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. för vilka försäkringar, i vilka situationer, intill vilket belopp och i&lt;br&gt;vilken ordning uttaxering kan ske hos delägarna i skadeförsäkringsbolag&lt;br&gt;samt hur uttaxeringen skall genomföras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. antal och sammanlagt belopp av de försäkringar som skall vara&lt;br&gt;tecknade innan bolaget kan anses bildat,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. hur tillgångarna skall fördelas mellan delägarna vid bolagets&lt;br&gt;upplösning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. i vilken ordning garanterna skall betala in det tecknade garanti-&lt;br&gt;kapitalet samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. om och i vilken ordning vinst skall delas ut till garanterna och i&lt;br&gt;vilken ordning garantikapitalet skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om publika försäkringsaktiebolag, vars firma inte innehåller&lt;br&gt;ordet publikt, skall i bolagsordningen anges beteckningen (publ) efter&lt;br&gt;firman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om försäkringsbolaget skall ha&lt;br&gt;euro som redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;detta anges i bolagsordningen. Ett&lt;br&gt;försäkringsaktiebolag skall i&lt;br&gt;bolagsordningen också ange att&lt;br&gt;aktiekapitalet och aktiernas nomi-&lt;br&gt;nella belopp skall vara bestämda i&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrev skall ställas till viss man. Det får lämnas ut endast till sådan&lt;br&gt;aktieägare som är införd i aktieboken och först när den eller de aktier&lt;br&gt;brevet lyder på har betalats. Vidare fordras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att försäkringsaktiebolaget har registrerats, om aktien har tecknats&lt;br&gt;vid bolagets bildande, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;48&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:600.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att nyemissionen eller fondemissionen har registrerats, om aktien&lt;br&gt;tillkommit på grund av emissionen, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att registrering har skett enligt 5 kap. 15 §, om aktien har tillkommit&lt;br&gt;på grund av utbyte eller nyteckning enligt 5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebrevet skall undertecknas av styrelsen eller enligt styrelsens&lt;br&gt;fullmakt av en bank. Namnteckningarna får återges genom tryckning&lt;br&gt;eller på något annat liknande sätt. Brevet skall ange bolagets firma,&lt;br&gt;ordningsnummer på den eller de aktier varpå brevet lyder, aktiens&lt;br&gt;nominella belopp och dagen för utfärdandet. Kan, när aktiebrevet ges ut,&lt;br&gt;aktier av olika slag finnas enligt bolagsordningen, skall aktieslaget anges&lt;br&gt;i brevet. Om bolagsordningen innehåller förbehåll enligt 1 § fjärde&lt;br&gt;stycket, 3 §, 8 § eller 6 kap. 8 §, skall detta tydligt anges i brevet på&lt;br&gt;sådan aktie som avses med förbehållet. Uppgiften kan ges i förkortad&lt;br&gt;form. Förkortningsformema fastställs av regeringen eller den myndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen&lt;br&gt;av en aktie eller vid minskning av&lt;br&gt;dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Har utan åter-&lt;br&gt;betalning en aktie dragits in eller&lt;br&gt;det nominella beloppet ändrats,&lt;br&gt;skall så snart som möjligt en&lt;br&gt;påskrift om detta göras på aktie-&lt;br&gt;brevet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När utbetalning görs vid inlösen&lt;br&gt;av en aktie eller vid minskning av&lt;br&gt;dess nominella belopp eller vid&lt;br&gt;skifte av bolagets tillgångar, skall&lt;br&gt;aktiebrevet förses med påskrift om&lt;br&gt;utbetalningen. Har utan åter-&lt;br&gt;betalning en aktie dragits in, skall&lt;br&gt;så snart som möjligt en påskrift&lt;br&gt;om detta göras på aktiebrevet. En&lt;br&gt;sådan påskrift skall också göras&lt;br&gt;när det nominella beloppet har&lt;br&gt;ändrats, dock inte när ändringen&lt;br&gt;görs på grund av beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett aktiebrev, som i samband med dödning eller vid utbyte ges ut i&lt;br&gt;stället för ett annat, skall innehålla uppgift om detta. Utbyts ett aktiebrev&lt;br&gt;mot ett eller flera andra aktiebrev skall det äldre aktiebrevet och de därtill&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörande kupongarken makuleras på ett betryggande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emissionsbevis samt de skuldebrev och optionsbevis som avses i&lt;br&gt;5 kap. skall undertecknas på det sätt som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra bolagsordningen skall genast anmälas för registrering&lt;br&gt;sedan ändringen har stadfästs och far utom i de fall som avses i 20 kap.&lt;br&gt;6 § inte verkställas förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En beslut om att infora eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;bolagsordningen som avses i&lt;br&gt;2 kap. 5 § tredje stycket får verkan&lt;br&gt;vid ingången av det räkenskapsår&lt;br&gt;som inleds närmast efter beslutet.&lt;br&gt;Har beslutet vid den tidpunkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;332&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte registrerats, skall dock frågan&lt;br&gt;om ändring i bolagsordningen&lt;br&gt;anses ha förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har ett försäkringsaktiebolag&lt;br&gt;beslutat att aktiekapitalet skall&lt;br&gt;vara bestämt i annan valuta än&lt;br&gt;tidigare, skall styrelsen senast till&lt;br&gt;första ordinarie bolagsstämma&lt;br&gt;efter det att beslutet fick verkan&lt;br&gt;lägga fram förslag om nödvändiga&lt;br&gt;följdändringar i bolagsordningen&lt;br&gt;avseende aktiekapitalets storlek&lt;br&gt;och aktiernas nominella belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 a kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett försäkringsaktiebolag eller ett annat aktiebolags samtliga tillgångar&lt;br&gt;och skulder kan övertas av ett försäkringsaktiebolag mot vederlag till&lt;br&gt;aktieägarna i det överlåtande bolaget i form av aktier i det övertagande&lt;br&gt;bolaget, varvid det överlåtande bolaget upplöses utan likvidation&lt;br&gt;(fusion). Som fusionsvederlag får också lämnas pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion kan ske&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. mellan det övertagande bolaget på ena sidan och ett eller flera&lt;br&gt;överlåtande bolag på den andra (absorption), eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mellan två eller flera överlåtande bolag genom att de bildar ett nytt,&lt;br&gt;övertagande bolag (kombination).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;bolagen har samma redovisnings-&lt;br&gt;valuta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Har ett beslut om att&lt;br&gt;aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;annan valuta än tidigare regi-&lt;br&gt;strerats, skall Finansinspektionen&lt;br&gt;vid ingången av närmast följande&lt;br&gt;räkenskapsår räkna om det&lt;br&gt;registrerade aktiekapitalet till den&lt;br&gt;nya valutan. Omräkningen skall&lt;br&gt;göras enligt den växelkurs som&lt;br&gt;fastställts av Europeiska central-&lt;br&gt;banken den sista svenska&lt;br&gt;bankdagen under föregående&lt;br&gt;räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;333&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;334&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 § bankrörelselagen (1987:617)&lt;sup&gt;49&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;&lt;sub&gt;9&lt;/sub&gt; §5°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket denna lag,&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller 1 kap.&lt;br&gt;4 § andra eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En banks kapitalbas får inte&lt;br&gt;understiga det belopp som enligt&lt;br&gt;9 kap. 4 § andra stycket denna lag,&lt;br&gt;2 kap. 2 § andra stycket spar-&lt;br&gt;bankslagen (1987:619) eller 1 kap.&lt;br&gt;4 § andra eller tredje stycket lagen&lt;br&gt;(1995:1570) om medlemsbanker&lt;br&gt;krävdes när rörelsen påböijades.&lt;br&gt;För en bank som har bytt redo-&lt;br&gt;visningsvaluta gäller i stället att&lt;br&gt;kapitalbasen inte får understiga&lt;br&gt;det högsta av de belopp som avses&lt;br&gt;i 6 och 7 ££ lagen (1999:000) om&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella foretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;49&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;50&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1500.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;335&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sparbankslagen (1987:619)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 §, 4 kap. 15 § och 7 kap. 1, 2 och&lt;br&gt;8 §§ sparbankslagen (1987:619)&lt;sup&gt;S1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglementet skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sparbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sparbankens verksamhetsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. de rörelsegrenar som sparbanken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. grundfondens belopp samt huruvida hela grundfonden eller del av&lt;br&gt;denna skall betalas tillbaka med eller utan ränta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet huvudmän,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. den kommunala valkorporation som skall förrätta val av huvudmän&lt;br&gt;och, där sådant val skall förrättas av flera korporationer, fördelningen av&lt;br&gt;antalet mandat dem emellan, samt ordningen för att åstadkomma en&lt;br&gt;successiv förnyelse av huvudmannakåren och det närmare förfarandet i&lt;br&gt;övrigt vid huvudmannavalen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella ersättare, som skall utses av sparbanksstämman, samt&lt;br&gt;tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. sättet att sammankalla sparbanksstämman, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vilka ärenden som skall förekomma på den ordinarie stämman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om banken skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall detta&lt;br&gt;anges i reglementet. I så fall skall&lt;br&gt;det i reglementet också anges att&lt;br&gt;grundfondens belopp skall vara&lt;br&gt;bestämt i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut att ändra reglementet fattas av sparbanksstämman. Beslutet är&lt;br&gt;giltigt om det har biträtts av minst två tredjedelar av de på stämman&lt;br&gt;närvarande huvudmännen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av reglementet skall, sedan ändringen har&lt;br&gt;stadfästs, genast anmälas för registrering. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att infora eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;reglementet som avses i 2 kap. 5 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;51&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;336&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock frågan om&lt;br&gt;ändring i reglementet anses ha&lt;br&gt;förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en sparbank (den överlåtande&lt;br&gt;sparbanken) gå upp i en annan sparbank (den övertagande sparbanken).&lt;br&gt;En sådan fusion innebär att den överlåtande sparbanken upplöses utan&lt;br&gt;likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av den&lt;br&gt;övertagande sparbanken. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;sparbanksstämman i den överlåtande sparbanken. Fusion kan ske, trots&lt;br&gt;att den överlåtande sparbanken har trätt i likvidation. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;sparbankerna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall sändas till huvudmännen i den överlåtande&lt;br&gt;sparbanken senast en vecka före den sparbanksstämma vid vilken frågan&lt;br&gt;om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt läggas fram på&lt;br&gt;stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till sparbanksstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara av&lt;br&gt;vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för sparbanken och&lt;br&gt;insättama, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om årsredovisningen inte skall behandlas på stämman, skall följande&lt;br&gt;handlingar sändas till huvudmännen samt läggas fram på stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avskrift av den senaste årsredovisningen, försedd med anteckning&lt;br&gt;om sparbanksstämmans beslut om sparbankens vinst eller förlust, samt&lt;br&gt;avskrift av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för sparbankens ställning vilka har inträffat efter det att&lt;br&gt;årsredovisningen har avgetts, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ett av revisorerna avgivet yttrande över redogörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera sparbanker (de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna) förenas genom att bilda en ny sparbank (den övertagande&lt;br&gt;sparbanken). En sådan fusion innebär att de överlåtande sparbankerna&lt;br&gt;upplöses utan likvidation samt att den övertagande sparbanken övertar&lt;br&gt;deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt godkännas av&lt;br&gt;sparbanksstämman i vaije överlåtande sparbank. Bestämmelsen i 1 §&lt;br&gt;första stycket fjärde meningen skall därvid tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;337&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;andra och tredje styckena skall&lt;br&gt;upprättas för vaije överlåtande&lt;br&gt;sparbank. De skall sändas till&lt;br&gt;huvudmännen i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna senast en vecka före&lt;br&gt;sparbanksstämma vid vilken&lt;br&gt;frågan om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtalet skall behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion far ske endast om&lt;br&gt;sparbankerna har samma redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena skall&lt;br&gt;upprättas för vaije överlåtande&lt;br&gt;sparbank. De skall sändas till&lt;br&gt;huvudmännen i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna senast en vecka före&lt;br&gt;sparbanksstämma vid vilken&lt;br&gt;frågan om godkännande av&lt;br&gt;fusionsavtalet skall behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt läggas fram på stämmorna. samt läggas fram på stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till reglemente för den&lt;br&gt;övertagande sparbanken. Om sparbanksstämmoma i de överlåtande&lt;br&gt;sparbankerna godkänner avtalet, skall de genast se till att huvudmän,&lt;br&gt;styrelse och revisorer utses i den nya sparbanken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en sparbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan sparbankens&lt;br&gt;och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som innebär att dotterbolaget&lt;br&gt;skall gå upp i sparbanken. Styrelserna skall anmäla avtalet för&lt;br&gt;registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-7 §§ i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;sparbanken och bolaget har&lt;br&gt;samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när beslutet om tillstånd enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats. Finansinspektionen skall lämna uppgifter om fusionen till&lt;br&gt;Patent- och registreringsverket, som skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske utan hinder av att det i dotterbolaget&lt;br&gt;finns sådan egendom som sparbanken inte får förvärva. Sådan egendom&lt;br&gt;måste avyttras senast ett år från registreringen. Om särskilda skäl&lt;br&gt;föreligger, kan Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;52&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:223.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;338&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:981) om värde-&lt;br&gt;pappersrörelse&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1 § samt 6 kap. 7 och 9 §§ lagen&lt;br&gt;(1991:981) om värdepappersrörelse skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags kapital- Ett värdepappersbolags kapital-&lt;br&gt;bas får inte understiga det belopp bas får inte understiga det belopp&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 5 § krävdes när som enligt 2 kap. 5 § krävdes när&lt;br&gt;rörelsen påböijades. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;rörelsen påböijades. För ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värdepappersbolag som har bytt&lt;br&gt;redovisningsvaluta gäller i stället&lt;br&gt;att kapitalbasen inte får under-&lt;br&gt;stiga det största av de belopp som&lt;br&gt;avses i 6 och 7 lagen&lt;br&gt;(1999:000) om byte av redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta i finansiella foretag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;54&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut har fattat beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut har fattat beslut som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot denna lag eller någon&lt;br&gt;annan författning som reglerar&lt;br&gt;dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av&lt;br&gt;denna lag eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förbjuda verkställighet av&lt;br&gt;beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen&lt;br&gt;förelägga institutet att göra&lt;br&gt;rättelse, om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strider mot denna lag eller någon&lt;br&gt;annan författning som reglerar&lt;br&gt;dess verksamhet, mot föreskrift&lt;br&gt;som meddelats med stöd av sådan&lt;br&gt;författning eller mot bolags-&lt;br&gt;ordningen, får Finansinspektionen&lt;br&gt;förbjuda verkställighet av&lt;br&gt;beslutet. Har beslutet redan&lt;br&gt;verkställts får inspektionen&lt;br&gt;förelägga institutet att göra&lt;br&gt;rättelse, om det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;55&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd som enligt denna lag har lämnats ett svenskt värdepappers-&lt;br&gt;institut skall återkallas av Finansinspektionen om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;53&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;54&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:2015.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;55&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:160.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;339&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. institutet inte inom ett år från beviljande av tillstånd har börjat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om institutet dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. institutet under en sammanhängande tid av sex månader inte har&lt;br&gt;drivit sådan rörelse som tillståndet avser, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;denna lag eller föreskrift som&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att&lt;br&gt;utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. institutet genom att överträda&lt;br&gt;en bestämmelse som avses i 7 §&lt;br&gt;eller på annat sätt visat sig&lt;br&gt;olämpligt att utöva sådan rörelse&lt;br&gt;som tillståndet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett svenskt värdepappersinstituts tillstånd skall återkallas av&lt;br&gt;inspektionen om bolaget inte fullgjort sina skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;(1999:158) om investerarskydd, och inte vidtagit rättelse inom ett år efter&lt;br&gt;det att inspektionen har förelagt värdepappersbolaget att fullgöra sina&lt;br&gt;skyldigheter med förklaring att värdepappersbolagets tillstånd annars kan&lt;br&gt;komma att återkallas. Detsamma gäller ett värdepappersbolags tillstånd&lt;br&gt;enligt 3 kap. 4 § första stycket 4 och 5 om bolaget inte fullgjort sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen (1995:1571) om insättningsgaranti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett värdepappersbolags tillstånd skall dessutom återkallas om:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bolagets kapitalbas understiger det minsta belopp som föreskrivs i&lt;br&gt;5 kap. 1 § andra stycket och bristen inte har täckts inom tre månader efter&lt;br&gt;det att den blev känd för bolaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon som ingår i bolagets styrelse eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i tredje stycket 2 får tillstånd återkallas bara om&lt;br&gt;Finansinspektionen först beslutat att anmärka på att personen ingår i&lt;br&gt;styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställföreträdare och&lt;br&gt;han eller hon, sedan en av inspektionen bestämd tid av högst tre månader&lt;br&gt;gått, fortfarande finns kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller&lt;br&gt;dennes ställföreträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;340&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1610) om&lt;br&gt;finansieringsverksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 §, 4 kap. 1 § och 5 kap. 17 § lagen&lt;br&gt;(1992:1610) om finansieringsverksamhet&lt;sup&gt;56&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag skall&lt;br&gt;när verksamheten påbörjas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 1 § motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner ecu. I 5 kap. 4 § 3 och 5&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag finns bestämmelser&lt;br&gt;om vad som utgör bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får Finans-&lt;br&gt;inspektionen medge att företaget&lt;br&gt;har lägre bundet eget kapital än&lt;br&gt;som anges i första stycket, dock&lt;br&gt;lägst motsvarande en miljon ecu. I&lt;br&gt;nettovärdet skall inte räknas in&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i sådan&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som&lt;br&gt;anges i 1 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;57&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag skall&lt;br&gt;när verksamheten påbörjas ha ett&lt;br&gt;bundet eget kapital som vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 1 § motsvarar minst fem&lt;br&gt;miljoner euro. I 5 kap. 4 § 3 och 5&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredo-&lt;br&gt;visning i kreditinstitut och värde-&lt;br&gt;pappersbolag finns bestämmelser&lt;br&gt;om vad som utgör bundet eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nettovärdet av tillgångarna i&lt;br&gt;den planerade verksamheten&lt;br&gt;uppgår till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, eller, om kredit-&lt;br&gt;marknadsföretaget avser att ha sin&lt;br&gt;redovisning i euro, tolv miljoner&lt;br&gt;euro, får Finansinspektionen&lt;br&gt;medge att företaget har lägre&lt;br&gt;bundet eget kapital än som anges i&lt;br&gt;första stycket, dock lägst&lt;br&gt;motsvarande en miljon euro. I&lt;br&gt;nettovärdet skall inte räknas in&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i sådan&lt;br&gt;finansieringsverksamhet som an-&lt;br&gt;ges i 1 kap. 3 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Insatserna i en kreditmarknadsförening skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;58&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kapitaltäckning och stora exponeringar finns i lagen&lt;br&gt;(1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut&lt;br&gt;och värdepappersbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretags Ett kreditmarknadsföretags&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;56&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1996:1004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;57&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;58&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:453.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;341&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten&lt;br&gt;påböijades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påböijades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner ecu, skall om nettovärdet&lt;br&gt;av tillgångarna i företagets&lt;br&gt;verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en&lt;br&gt;kapitalbas som motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner ecu, beräknat efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitalbas får inte understiga det&lt;br&gt;belopp som enligt 2 kap. 4 §&lt;br&gt;krävdes när verksamheten på-&lt;br&gt;böijades. För ett kreditmark-&lt;br&gt;nadsföretag som har bytt redo-&lt;br&gt;visningsvaluta gäller i stället att&lt;br&gt;kapitalbasen inte för understiga&lt;br&gt;det högsta av de belopp som avses&lt;br&gt;i 6 och 7 ££ lagen (1999:000) om&lt;br&gt;byte av redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kreditmarknadsföretag som&lt;br&gt;med stöd av 2 kap. 4 § andra&lt;br&gt;stycket fått Finansinspektionens&lt;br&gt;medgivande att när verksamheten&lt;br&gt;påböijades ha ett lägre bundet eget&lt;br&gt;kapital än motsvarande fem&lt;br&gt;miljoner euro, skall om netto-&lt;br&gt;värdet av tillgångarna i företagets&lt;br&gt;verksamhet därefter överstiger&lt;br&gt;etthundra miljoner kronor ha en&lt;br&gt;kapitalbas som motsvarar minst&lt;br&gt;fem miljoner euro, beräknat efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid&lt;br&gt;tidpunkten för beslut om tillstånd&lt;br&gt;enligt 2 kap. 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§. För ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kreditmarknadsföretag som har&lt;br&gt;bytt till redovisning i kronor, skall&lt;br&gt;i stället beräkningen göras efter&lt;br&gt;den kurs som gällde vid ingången&lt;br&gt;av det första räkenskapsåret efter&lt;br&gt;det senaste bytet till redovisning i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har kreditmarknadsföretaget&lt;br&gt;sin redovisning i euro, gäller i&lt;br&gt;stället för vad som föreskrivs i&lt;br&gt;tredje stycket att kapitalbasen&lt;br&gt;skall uppgå till minst fem miljoner&lt;br&gt;euro om nettotillgångarna över-&lt;br&gt;stiger tolv miljoner euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;59&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd att driva finansieringsverksamhet som har lämnats ett&lt;br&gt;kreditmarknadsföretag skall återkallas av Finansinspektionen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;59&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:263.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;342&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. företaget inte inom ett år efter beviljande av tillstånd har böljat driva&lt;br&gt;sådan rörelse som tillståndet avser, eller om företaget dessförinnan&lt;br&gt;förklarat sig avstå från tillståndet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. företaget under en sammanhängande tid av ett år inte drivit sådan&lt;br&gt;rörelse som tillståndet avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. företaget genom att överträda en bestämmelse som avses i 16 § eller&lt;br&gt;på annat sätt visat sig olämpligt att utöva sådan rörelse som tillståndet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas under-&lt;br&gt;stiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra eller tredje&lt;br&gt;stycket och bristen inte har täckts&lt;br&gt;inom tre månader från det att den&lt;br&gt;blev känd för företaget, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. företagets kapitalbas under-&lt;br&gt;stiger det minsta belopp som krävs&lt;br&gt;enligt 4 kap. 1 § andra, tredje eller&lt;br&gt;fjärde stycket och bristen inte har&lt;br&gt;täckts inom tre månader från det&lt;br&gt;att den blev känd för företaget,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. någon som ingår i företagets styrelse eller är verkställande direktör&lt;br&gt;eller dennes ställföreträdare inte uppfyller de krav som anges i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det är tillräckligt får inspektionen i de fall som anges i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. I fall&lt;br&gt;som avses i första stycket 4 får inspektionen medge förlängd tid för&lt;br&gt;täckande av bristen, om det finns särskilda skäl. I fall som avses i första&lt;br&gt;stycket 5 får tillstånd återkallas bara om Finansinspektionen först beslutat&lt;br&gt;att anmärka på att personen ingår i styrelsen eller är verkställande&lt;br&gt;direktör eller dennes ställföreträdare och han eller hon, sedan en av&lt;br&gt;inspektionen bestämd tid av högst tre månader gått, fortfarande finns&lt;br&gt;kvar i styrelsen eller är verkställande direktör eller dennes ställ-&lt;br&gt;företrädare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillståndet återkallas får inspektionen besluta hur avvecklingen av&lt;br&gt;verksamheten skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om återkallelse får förenas med förbud att fortsätta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;343&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och&lt;br&gt;värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 § och 4 kap. 8 § (1994:2004) om&lt;br&gt;kapitaltäckning och stora exponeringar skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;sup&gt;60&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital&lt;br&gt;efter avräkning enligt 7 § och 5 kap. 4 § tredje stycket 2. Det primära&lt;br&gt;kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med primärt kapital avses:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A. I bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag eget&lt;br&gt;kapital med undantag för kumulativa preferensaktier, i sparbanker reserv-&lt;br&gt;fonder, i medlemsbanker och kreditmarknadsföreningar eget kapital med&lt;br&gt;undantag för förlagsinsatser samt i Svenska skeppshypotekskassan&lt;br&gt;kassans reservfond. Från eget kapital skall undantas uppskrivnings-&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B. I banker, kreditmarknadsföretag och värdepappersbolag kapital-&lt;br&gt;andelen av skatteutjämningsreserv och periodiseringsfond.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;C. I banker och kreditmarknadsföretag kapitalandelen av det belopp&lt;br&gt;som svarar mot bankens eller företagets reserver till följd av avskrivning&lt;br&gt;på egendom som upplåtits till nyttjande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagsandelslån,&lt;br&gt;förlagslån och andra skuldför-&lt;br&gt;bindelser med en ursprunglig&lt;br&gt;löptid på minst fem år och med&lt;br&gt;rätt till betalning först efter&lt;br&gt;institutets övriga borgenärer, dock&lt;br&gt;sammanlagt högst till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar hälften av det&lt;br&gt;primära kapitalet. Förlags-&lt;br&gt;andelslån, /orlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser vilkas åter-&lt;br&gt;stående löptid understiger fem år&lt;br&gt;får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det&lt;br&gt;nominella värdet för vaije helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital får dessutom, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med supplementärt kapital avses&lt;br&gt;värdet av förlagslån och andra&lt;br&gt;skuldförbindelser med en ur-&lt;br&gt;sprunglig löptid på minst fem år&lt;br&gt;och med rätt till betalning först&lt;br&gt;efter institutets övriga borgenärer,&lt;br&gt;dock sammanlagt högst till ett&lt;br&gt;belopp som motsvarar hälften av&lt;br&gt;det primära kapitalet. Förlagslån&lt;br&gt;och andra skuldförbindelser vilkas&lt;br&gt;återstående löptid understiger fem&lt;br&gt;år får tas upp till ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar högst 20 % av det&lt;br&gt;nominella värdet för vaije helt år&lt;br&gt;som återstår till förfallodagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som primärt eller supplementärt&lt;br&gt;kapital får dessutom, efter med-&lt;br&gt;givande av Finansinspektionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;60&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;344&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räknas andra kapitaltillskott och räknas värdet av förlagsinsatser&lt;br&gt;reserver än som sägs i andra och samt andra kapitaltillskott och&lt;br&gt;tredje styckena. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;reserver än som sägs i andra och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala&lt;br&gt;nettoposition i utländsk valuta för&lt;br&gt;hela verksamheten överstiger 2 %&lt;br&gt;av kapitalbasen enligt 2 kap. 6-&lt;br&gt;8 §§ skall kapitalkravet motsvara&lt;br&gt;8 % av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala netto-&lt;br&gt;position i utländsk valuta avses&lt;br&gt;den högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;br&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett instituts totala&lt;br&gt;nettoposition i annan valuta än&lt;br&gt;redovisningsvalutan för hela&lt;br&gt;verksamheten överstiger 2 % av&lt;br&gt;kapitalbasen enligt 2 kap. 6-8 §§&lt;br&gt;skall kapitalkravet motsvara 8 %&lt;br&gt;av det överskjutande beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett instituts totala&lt;br&gt;nettoposition i annan valuta än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvalutan avses den&lt;br&gt;högsta summan av ett instituts&lt;br&gt;korta nettopositioner eller långa&lt;br&gt;nettopositioner i olika valutor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För balanserade positioner i nära korrelerade valutor får tillämpas ett&lt;br&gt;kapitalkrav motsvarande 4 % av värdet av den balanserade positionen.&lt;br&gt;Vidare får ett lägre kapitalkrav tillämpas för valutor som omfattas av&lt;br&gt;mellanstatliga bindande överenskommelser om valutakurssamarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter medgivande av Finansinspektionen får en simuleringsmetod&lt;br&gt;användas vid beräkning av kapitalkravet enligt denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;345&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om&lt;br&gt;årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 och 8 §§, 5 kap. 4 § och 7 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappers-&lt;br&gt;bolag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 2 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om värderingen i 4 kap. årsredovisningslagen (1995:1554)&lt;br&gt;tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I § första stycket och 2 § om vad som är anläggningstillgångar och&lt;br&gt;omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § om anskaffningsvärde för anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6-8 §§ om uppskrivning av anläggningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § forsta-fjärde styckena om värdering av omsättningstillgångar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om värdering av pågående arbeten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § första och andra styckena om varulagrets anskaffningsvärde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § om egna aktier, samt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;14 § om egna aktier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om periodisering av vissa 15 § om periodisering av vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp vid upptagande av lån. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;belopp vid upptagande av lån,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § om omräkning av förlags-&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och skulder i&lt;br&gt;utländsk valuta skall omräknas&lt;br&gt;efter växelkursen på balansdagen,&lt;br&gt;om de inte genom särskilda&lt;br&gt;åtgärder skyddas mot eller utgör&lt;br&gt;skydd mot valutakursförändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgångar och skulder i annan&lt;br&gt;valuta än redovisningsvalutan&lt;br&gt;skall omräknas enligt växelkursen&lt;br&gt;på balansdagen, om de inte genom&lt;br&gt;särskilda åtgärder skyddas mot&lt;br&gt;eller utgör skydd mot valutakurs-&lt;br&gt;förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Materiella och immateriella anläggningstillgångar samt sådana&lt;br&gt;finansiella anläggningstillgångar som utgörs av andelar far utan hinder av&lt;br&gt;första stycket omräknas efter anskaffningskursen vid förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;346&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;61&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om&lt;br&gt;skulder och eget kapital:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. För vaije efterställd skuld som uppgår till mer än tio procent av&lt;br&gt;samtliga efterställda skulder, skall uppgift lämnas om lånebelopp,&lt;br&gt;lånevaluta, räntesats, förfallodag, omständigheter som kan medföra&lt;br&gt;förtida återbetalning, efterställningsvillkoren samt förutsättningar och&lt;br&gt;villkor för betalning på förfallodagen eller för konvertering. Vidare skall&lt;br&gt;sammanfattande upplysningar lämnas om vilka regler som gäller för&lt;br&gt;övriga efterställda skulder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Större belopp i posten Övriga skulder (post 4) skall specificeras till&lt;br&gt;sin storlek och art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I bankaktiebolag och andra aktiebolag som omfattas av denna lag&lt;br&gt;skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond, Reservfond och Fond&lt;br&gt;för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital skall tas upp fria fonder,&lt;br&gt;var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för räkenskapsåret tas&lt;br&gt;därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 sparbank skall eget kapital delas upp i fonder och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Med fonder avses Grundfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond, Fond för orealiserade vinster samt Garantifond. Benäm-&lt;br&gt;ningen fond far inte användas för annat belopp i balansräkningen. Förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret tas upp som avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 medlemsbank och i kreditmarknadsförening skall eget kapital delas&lt;br&gt;upp i bundet eget kapital och fritt eget kapital eller ansamlad förlust.&lt;br&gt;Under bundet eget kapital skall tas upp Insatskapital, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Medlemsinsatser och&lt;br&gt;förlagsinsatser skall redovisas var för sig. Under fritt eget kapital skall&lt;br&gt;tas upp fria fonder, var för sig, balanserad vinst eller förlust samt vinst&lt;br&gt;eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad förlust och förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om en sparbank har bidrag&lt;br&gt;till garantifonden i annan valuta&lt;br&gt;än i redovisningsvalutan, skall&lt;br&gt;dessa räknas om enligt växel-&lt;br&gt;kursen på balansdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan det omräk-&lt;br&gt;nade beloppet och motsvarande&lt;br&gt;belopp vid ingången av räken-&lt;br&gt;skapsåret skall föras mot Andra&lt;br&gt;fonder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;61&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:454.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;347&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 f andra stycket om redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;§ första stycket första meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1560) om&lt;br&gt;årsredovisning i försäkringsföretag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 4 § och 7 kap. 2 § lagen (1995:1560)&lt;br&gt;om årsredovisning i försäkringsföretag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:130 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver vad som följer av 1 § skall följande uppgifter lämnas om eget&lt;br&gt;kapital och avsättningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. I livförsäkringsföretag som inte får dela ut vinst skall som bundet&lt;br&gt;eget kapital tas upp Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond,&lt;br&gt;Konsolideringsfond, Fond för orealiserade vinster och vinst eller förlust&lt;br&gt;för räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. I skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut&lt;br&gt;vinst skall eget kapital delas upp i bundet eget kapital och fritt eget&lt;br&gt;kapital eller ansamlad förlust. Under bundet eget kapital skall tas upp&lt;br&gt;Aktiekapital, Garantikapital, Överkursfond, Uppskrivningsfond,&lt;br&gt;Reservfond och Fond för orealiserade vinster. Under fritt eget kapital&lt;br&gt;eller ansamlad förlust skall tas upp fria fonder, var för sig, balanserad&lt;br&gt;vinst eller förlust samt vinst eller förlust för räkenskapsåret. Balanserad&lt;br&gt;förlust och förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som avdragsposter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. I understödsföreningar skall som eget kapital tas upp Fond för&lt;br&gt;orealiserade vinster, Övriga fonder och vinst eller förlust för&lt;br&gt;räkenskapsåret. Förlust för räkenskapsåret tas därvid upp som&lt;br&gt;avdragspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Om avsättningen för kvardröjande risker i posten Ej intjänade&lt;br&gt;premier och kvardröjande risker (DD.l) uppgår till väsentligt belopp,&lt;br&gt;skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om garanterad återbäring i posten Livförsäkringsavsättning (DD.2)&lt;br&gt;uppgår till väsentligt belopp, skall beloppet anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Om awecklingsresultat uppgår till väsentligt belopp skall det anges&lt;br&gt;i en not med fördelning på kategori av skada och belopp. Med aweck-&lt;br&gt;lingsresultat avses skillnaden mellan å ena sidan avsättningen för&lt;br&gt;oreglerade skador från föregående år vid räkenskapsårets ingång, efter&lt;br&gt;avdrag för under räkenskapsåret gjorda utbetalningar av ersättningar för&lt;br&gt;skador från föregående år, och å andra sidan avsättningen för oreglerade&lt;br&gt;skador från föregående år vid räkenskapsårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Villkorad återbäring (EE.l) skall delas upp på avsättningar för vilka&lt;br&gt;försäkringstagaren direkt respektive indirekt bär risk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Skadeförsäkringsföretag och livförsäkringsföretag som får dela ut&lt;br&gt;vinst skall lärnna närmare upplysningar om det belopp av fritt eget&lt;br&gt;kapital som inte kan anses utdelningsbart med hänsyn till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;349&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna i 1 kap. 1 a § första stycket och 12 kap. 2 § tredje stycket&lt;br&gt;försäkringsrörelselagen (1982:713) och om de förhållanden som&lt;br&gt;motiverar bedömningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Livförsäkringsaktiebolag och ömsesidiga livförsäkringsbolag skall&lt;br&gt;lämna upplysning om belopp som inte får användas för vinstutdelning&lt;br&gt;eller förlusttäckning enligt bolagsordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Om ett ömsesidigt försäk-&lt;br&gt;ringsbolag har garantikapital i&lt;br&gt;annan valuta än redovisnings-&lt;br&gt;valutan, skall detta räknas om&lt;br&gt;enligt växelkursen på balans-&lt;br&gt;dagen. Skillnaden mellan det&lt;br&gt;omräknade beloppet och mot-&lt;br&gt;svarande belopp vid ingången av&lt;br&gt;räkenskapsåret skall föras mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-Balanserad vinst eller förlust i&lt;br&gt;ömsesidiga skadeförsäkringsbolag&lt;br&gt;och ömsesidiga livförsäkrings-&lt;br&gt;bolag som får dela ut vinst, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Andra fonder i ömsesidiga&lt;br&gt;livförsäkringsbolag som inte får&lt;br&gt;dela ut vinst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av vad som föreskrivs i 3 § skall följande&lt;br&gt;bestämmelser om koncernredovisning i 7 kap. årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) tillämpas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § om när koncernredovisning inte behöver upprättas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket om koncernredovisningens delar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § om dotterföretag som skall omfattas av koncernredovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § om överskådlighet, god redovisningssed och rättvisande bild,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § andra stycket om redovis-&lt;br&gt;ningsvaluta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § första stycket första meningen om allmänna krav på&lt;br&gt;koncembalansräkningen och koncemresultaträkningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § om minoritetsandelar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § om balansdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § om enhetliga principer för koncernredovisningen och års-&lt;br&gt;redovisningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § om elimineringar mellan koncernföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § om förändringar i koncernens sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§ om uppgifter om dotterföretag och vissa andra företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18-24 §§ om hur dotterföretag skall räknas in i koncernredovisningen,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25-30 §§ om hur andelar i intresseföretag och vissa andra företag skall&lt;br&gt;räknas in i koncernredovisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;350&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;for det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;351&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1570) om&lt;br&gt;medlemsbanker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 4 §, 2 kap. 4 §, 7 kap. 16 § och 10 kap.&lt;br&gt;1, 2 och 8 §§ lagen (1995:1570) om medlemsbanker skall ha följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:129 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem skall betala insats i medlemsbanken i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i stadgarna. Betalningen skall alltid fullgöras i pengar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En medlemsbank skall när bankens rörelse påbörjas ha ett bundet eget&lt;br&gt;kapital som vid tidpunkten för beslut om oktroj motsvarar minst fem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;miljoner euro. I 5 kap. 4 § 5 lagen&lt;br&gt;kreditinstitut och värdepappersbolag&lt;br&gt;utgör bundet eget kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor, får regeringen&lt;br&gt;medge att banken har lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital än det som anges i&lt;br&gt;första stycket, dock lägst motsvar-&lt;br&gt;ande en miljon euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:1559) om årsredovtsnmg i&lt;br&gt;finns bestämmelser om vad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om balansomslutningen i den&lt;br&gt;planerade verksamheten kan&lt;br&gt;beräknas uppgå till högst etthundra&lt;br&gt;miljoner kronor eller, om banken&lt;br&gt;kommer att ha sin redovisning i&lt;br&gt;euro, tolv miljoner euro, får&lt;br&gt;banken medges att ha lägre bundet&lt;br&gt;eget kapital än det som anges i&lt;br&gt;andra stycket, dock lägst&lt;br&gt;motsvarande en miljon euro.&lt;br&gt;Frågor om sådant medgivande&lt;br&gt;prövas av Finansinspektionen.&lt;br&gt;Årenden som är av principiell&lt;br&gt;betydelse eller av särskild vikt&lt;br&gt;prövas dock av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§«&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stadgarna skall ange&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. medlemsbankens firma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den ort i Sverige där styrelsen skall ha sitt säte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. de rörelsegrenar som banken avser att driva,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. villkoren för medlemskap i banken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ Senaste lydelse 1997:915.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;352&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den insats med vilken vaije medlem skall delta i banken och i vilken&lt;br&gt;utsträckning medlemmarna får delta i banken med insats utöver vad de är&lt;br&gt;skyldiga att delta med,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. antalet eller lägsta och högsta antalet styrelseledamöter och revisorer&lt;br&gt;samt eventuella suppleanter, som skall utses av stämman, samt tiden för&lt;br&gt;deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. för det fall att fullmäktige enligt 7 kap. 12 § skall finnas, deras&lt;br&gt;befogenhet, hur de skall utses och tiden för deras uppdrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. inom vilken tid och hur föreningsstämman skall sammankallas samt&lt;br&gt;hur andra meddelanden skall komma till medlemmarnas eller full-&lt;br&gt;mäktiges kännedom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. vilka ärenden som skall förekomma på ordinarie stämma,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. vad som skall ske med bankens behållna tillgångar när den upp-&lt;br&gt;löses, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. för det fall att förlagsinsatser som avses i 5 kap. eller insats-&lt;br&gt;emission som avses i 8 kap. 2 a § skall förekomma, vad som skall gälla&lt;br&gt;for dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om banken skall ha euro som&lt;br&gt;redovisningsvaluta, skall detta&lt;br&gt;anges i stadgarna. I så fall skall&lt;br&gt;det i stadgarna också anges att&lt;br&gt;den insats med vilken varje&lt;br&gt;medlem skall delta i föreningen&lt;br&gt;skall vara bestämd i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om ändring av stadgarna skall genast anmälas för&lt;br&gt;registrering sedan ändringen har stadfästs. Beslutet får inte verkställas&lt;br&gt;förrän registrering har skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som innebär nedsättning av medlemsinsatsemas belopp eller&lt;br&gt;annan lindring av medlemmarnas insatsskyldighet enligt stadgarna får&lt;br&gt;inte verkställas förrän ett år efter registreringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om att införa eller&lt;br&gt;ändra en sådan bestämmelse i&lt;br&gt;stadgarna som avses i 2 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket får verkan vid&lt;br&gt;ingången av det räkenskapsår som&lt;br&gt;inleds närmast efter beslutet. Har&lt;br&gt;beslutet vid den tidpunkten inte&lt;br&gt;registrerats, skall dock frågan om&lt;br&gt;ändring av stadgarna anses ha&lt;br&gt;förfallit.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan en medlemsbank (den överlåtande&lt;br&gt;banken) gå upp i en annan medlemsbank (den övertagande banken). En&lt;br&gt;sådan fusion innebär att medlemmarna i den överlåtande banken blir&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;353&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medlemmar i den övertagande banken och att den överlåtande banken&lt;br&gt;upplöses utan likvidation samt att dess tillgångar och skulder övertas av&lt;br&gt;den övertagande banken. För att avtalet skall bli giltigt skall det&lt;br&gt;godkännas av föreningsstämman i den överlåtande banken. Fusion kan&lt;br&gt;ske trots att den överlåtande banken har trätt i likvidation. I ett sådant fall&lt;br&gt;skall likvidationen avslutas när tillstånd till fusionen enligt 5 § har&lt;br&gt;registrerats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbankerna har samma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande handlingar skall hållas tillgängliga for de röstberättigade,&lt;br&gt;medlemmarna och innehavarna av förlagsandelar i den överlåtande&lt;br&gt;medlemsbanken under minst en vecka före den föreningsstämma vid&lt;br&gt;vilken frågan om godkännande av fusionsavtalet skall behandlas samt&lt;br&gt;läggas fram på stämman:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. förslag till föreningsstämmans beslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. fusionsavtalet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en redogörelse av styrelsen för de omständigheter som kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av vikt vid bedömningen av förslagets lämplighet för medlemsbanken&lt;br&gt;och insättama,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett yttrande av revisorerna över styrelsens redogörelse enligt 3, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. en kopia av den övertagande medlemsbankens årsredovisning för&lt;br&gt;det senaste räkenskapsåret, försedd med anteckning om förenings-&lt;br&gt;stämmans beslut rörande bankens vinst eller förlust, samt en kopia av&lt;br&gt;revisionsberättelsen för samma räkenskapsår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skall den överlåtande medlems- Skall den överlåtande medlems-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankens årsredovisning inte be-&lt;br&gt;handlas på den stämma som anges&lt;br&gt;i tredje stycket eller har den&lt;br&gt;övertagande bankens årsredovis-&lt;br&gt;ning för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;inte behandlats på en stämma i den&lt;br&gt;banken, skall i stället för de&lt;br&gt;handlingar som anges i tredje&lt;br&gt;stycket 5 följande handlingar&lt;br&gt;hållas tillgängliga och läggas fram&lt;br&gt;på den förstnämnda stämman i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;tredje stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bankens årsredovisning inte be-&lt;br&gt;handlas på den stämma som anges&lt;br&gt;i andra stycket eller har den&lt;br&gt;övertagande bankens årsredovis-&lt;br&gt;ning för det senaste räkenskapsåret&lt;br&gt;inte behandlats på en stämma i den&lt;br&gt;banken, skall i stället för de&lt;br&gt;handlingar som anges i andra&lt;br&gt;stycket 5 följande handlingar&lt;br&gt;hållas tillgängliga och läggas fram&lt;br&gt;på den förstnämnda stämman i&lt;br&gt;enlighet med vad som anges i&lt;br&gt;andra stycket:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en kopia av medlemsbankens senaste årsredovisning, försedd med&lt;br&gt;anteckning om föreningsstämmans beslut om bankens vinst eller förlust,&lt;br&gt;samt en kopia av revisionsberättelsen för det år årsredovisningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en av styrelsen undertecknad redogörelse för händelser av väsentlig&lt;br&gt;betydelse för bankens ställning som har inträffat efter det att årsredo-&lt;br&gt;visningen har lämnats, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. revisorernas yttrande över styrelsens redogörelse enligt 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handlingarna skall genast sändas till vaije röstberättigad, medlem eller&lt;br&gt;innehavare av förlagsandel som begär det och uppger sin postadress.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;354&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett avtal om fusion kan två eller flera medlemsbanker (de&lt;br&gt;överlåtande bankerna) förenas genom att bilda en ny medlemsbank (den&lt;br&gt;övertagande banken). En sådan fusion innebär att medlemmarna i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna blir medlemmar i den nya banken och att de&lt;br&gt;överlåtande bankerna upplöses utan likvidation samt att den nya banken&lt;br&gt;övertar deras tillgångar och skulder. Avtalet skall för att bli giltigt&lt;br&gt;godkännas av föreningsstämman i vaije överlåtande medlemsbank.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 1 § första stycket fjärde meningen skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;andra stycket 1-4 och tredje&lt;br&gt;stycket skall upprättas för vaije&lt;br&gt;överlåtande medlemsbank. De&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga för de&lt;br&gt;röstberättigade, medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna under minst&lt;br&gt;en vecka före den förenings-&lt;br&gt;stämma vid vilken frågan om god-&lt;br&gt;kännande av fusionsavtalet skall&lt;br&gt;behandlas. Handlingarna skall&lt;br&gt;genast sändas till röstberättigad,&lt;br&gt;medlem och innehavare av&lt;br&gt;förlagsandel som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress. Hand-&lt;br&gt;lingarna skall läggas fram på&lt;br&gt;stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbankerna har samma&lt;br&gt;redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De handlingar som anges i 1 §&lt;br&gt;tredje stycket 1-4 och fjärde&lt;br&gt;stycket skall upprättas för vaije&lt;br&gt;överlåtande medlemsbank. De&lt;br&gt;skall hållas tillgängliga för de&lt;br&gt;röstberättigade, medlemmarna och&lt;br&gt;innehavarna av förlagsandelar i de&lt;br&gt;överlåtande bankerna under minst&lt;br&gt;en vecka före den föreningsstäm-&lt;br&gt;ma vid vilken frågan om god-&lt;br&gt;kännande av fusionsavtalet skall&lt;br&gt;behandlas. Handlingarna skall ge-&lt;br&gt;nast sändas till röstberättigad,&lt;br&gt;medlem och innehavare av&lt;br&gt;förlagsandel som begär det och&lt;br&gt;uppger sin postadress.&lt;br&gt;Handlingarna skall läggas fram på&lt;br&gt;stämmorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusionsavtalet skall innehålla ett förslag till stadgar för den nya&lt;br&gt;medlemsbanken och ange hur styrelse och revisorer skall utses. Om de&lt;br&gt;överlåtande bankerna godkänner fusionsavtalet, skall de samtidigt i&lt;br&gt;enlighet med avtalets bestämmelser utse styrelse och revisorer i den nya&lt;br&gt;banken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en medlemsbank äger samtliga aktier i ett dotterbolag, kan&lt;br&gt;medlemsbankens och bolagets styrelser träffa ett fusionsavtal som&lt;br&gt;innebär att dotterbolaget skall gå upp i medlemsbanken. Styrelserna skall&lt;br&gt;anmäla avtalet för registrering hos Finansinspektionen. Därvid gäller 5-&lt;br&gt;7 §§ i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion får ske endast om&lt;br&gt;medlemsbanken och bolaget har&lt;br&gt;samma redovisningsvaluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dotterbolaget är upplöst när regeringens eller Finansinspektionens&lt;br&gt;beslut om tillstånd enligt 5 § har registrerats. Finansinspektionen skall&lt;br&gt;lämna uppgifter om fusionen till Patent- och registreringsverket, som&lt;br&gt;skall registrera tillståndet enligt 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;355&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fusion enligt första stycket får ske även om det i dotterbolaget finns&lt;br&gt;egendom som medlemsbanken inte får förvärva. Sådan egendom måste&lt;br&gt;avyttras senast ett år från registreringen. Om det finns särskilda skäl, kan&lt;br&gt;Finansinspektionen förlänga denna frist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;356&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om omräkningsförfarande m.m. vid&lt;br&gt;beskattningen för företag som har sin redovisning i euro&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Innehåll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om inkomstskatt, mervärdesskatt&lt;br&gt;och reklamskatt för företag som har sin redovisning i euro eller som&lt;br&gt;byter redovisningsvaluta. I 8 och 9 §§ finns bestämmelser som gäller&lt;br&gt;även för andra företag som genomför vissa transaktioner med företag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkomstskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Självdeklaration&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Företag som har sin redovisning i euro skall bifoga sin årsredovisning&lt;br&gt;till självdeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Uppgifter enligt 2 kap. 19 § första stycket lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter skall avse belopp som har räknats&lt;br&gt;om till kronor. De företag som enligt 2 kap. 20 § första stycket skall foga&lt;br&gt;årsredovisningen till självdeklarationen skall lämna balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning omräknade till kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning till kronor skall göras enligt 4 - 6 §§. Det omräknade&lt;br&gt;resultatet skall vara utgångspunkt för den justering av det bokförings-&lt;br&gt;mässiga resultatet som skall göras vid den skattemässiga inkomst-&lt;br&gt;beräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Resultaträkningen skall med det undantag som anges i andra stycket&lt;br&gt;räknas om enligt beskattningsårets genomsnittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som ingår i samma koncern vid utgången av beskatt-&lt;br&gt;ningsåret gäller följande om företagen inte har identiska beskattningsår&lt;br&gt;på grund av att något av företagen har bildats eller förvärvats under året&lt;br&gt;Det företag som har bildats eller förvärvats skall räkna om resultat-&lt;br&gt;räkningen enligt den genomsnittliga kurs som gäller för övriga&lt;br&gt;euroredovisande koncernföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Balansräkningen skall med de undantag som anges i andra och tredje&lt;br&gt;styckena räknas om enligt kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfond som avsatts tidigare beskattningsår skall räknas om&lt;br&gt;med samma kurs som har använts i räkenskaperna för det innevarande&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årets resultat skall räknas om enligt den genomsnittliga växelkursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;357&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om omräkning enligt 4 och 5 § § leder till att summan av tillgångarna&lt;br&gt;avviker från summan av eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar&lt;br&gt;och skulder, skall mellanskillnaden föras upp som en korrigeringspost.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Periodiseringsfond&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § För foretag som yrkar avdrag för avsättning till periodiseringsfond&lt;br&gt;enligt 30 kap. inkomstskattelagen (1999:000) skall avsättningen i&lt;br&gt;räkenskaperna beräknas utifrån kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;br&gt;Förändringar under senare beskattningsår av fondens bokförda värde som&lt;br&gt;beror på förändringar av valutakurser skall inte påverka det&lt;br&gt;skattemässiga resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Koncernbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Koncernbidrag enligt 35 kap. inkomstskattelagen (1999:000) skall&lt;br&gt;fastställas till ett belopp i kronor. Det företag som ger koncernbidrag får&lt;br&gt;inte dra av ett högre belopp än vad mottagaren tar upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underprisöverlåtelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om en tillgång överlåts utan ersättning eller mot en ersättning som&lt;br&gt;understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat till&lt;br&gt;ett företag som inte har samma redovisningsvaluta, skall&lt;br&gt;uttagsbeskattning ske trots bestämmelserna i 23 kap. inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdering av fordringar och skulder i annan valuta än euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § I stället för vad som föreskrivs i 14 kap. 8 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000) skall fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i annan&lt;br&gt;valuta än euro värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det&lt;br&gt;finns terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd&lt;br&gt;for en sådan post, får posten tas upp till det värde som motiveras av&lt;br&gt;valutasäkringen under förutsättning att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- samma värde används i räkenskaperna, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Representationsavdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Avdrag för lunch, middag eller supé i samband med sådan&lt;br&gt;representation som avses i 16 kap. 2 § inkomstskattelagen (1999:000) får&lt;br&gt;inte överstiga det belopp i euro som motsvarar 90 kronor per person med&lt;br&gt;tillägg för mervärdesskatt till den del denna inte skall dras av enligt&lt;br&gt;8 kap. mervärdesskattelagen (1994:200) eller återbetalas enligt 10 kap.&lt;br&gt;samma lag. Det belopp som får dras av skall beräknas för vaije&lt;br&gt;kalenderår utifrån den genomsnittliga växelkursen under november året&lt;br&gt;före kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;358&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åndrad värdering av balansposter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om skattemyndigheterna inte godtar företagets värdering av lager,&lt;br&gt;pågående arbeten, fordringar, skulder eller avsättningar skall det belopp&lt;br&gt;som påverkar den skattepliktiga intäkten justeras med hänsyn till&lt;br&gt;skillnaden mellan kursen vid beskattningsårets utgång och beskatt-&lt;br&gt;ningsårets genomsnittliga växelkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av redovisningsvaluta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § När ett företag byter redovisningsvaluta skall företaget som värde av&lt;br&gt;ingående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och&lt;br&gt;avsättningar ta upp värdet av närmast föregående beskattningsårs&lt;br&gt;utgående lager, pågående arbeten, inventarier, fordringar, skulder och&lt;br&gt;avsättningar omräknade enligt kursen vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om företaget yrkar avdrag för avskrivning på inventarier enligt 18 kap.&lt;br&gt;17 § inkomstskattelagen (1999:000), skall anskaffningsvärdet på de&lt;br&gt;inventarier som anskaffats under de tre senaste beskattningsåren - eller&lt;br&gt;så många år som behövs för en korrekt beräkning - och som fortfarande&lt;br&gt;finns kvar i verksamheten räknas om enligt kursen vid beskattningsårets&lt;br&gt;utgång.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mervärdesskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;§ Vid redovisning av uppgifter om mervärdesskatt enligt&lt;br&gt;skattebetalningslagen (1997:483) skall omräkning ske med den&lt;br&gt;genomsnittliga växelkursen för den period som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Reklamskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 § Vid redovisning av uppgifter om reklamskatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser och reklam skall omräkning ske med&lt;br&gt;den genomsnittliga växelkursen för den period som redovisningen avser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kurser för omräkning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § För omräkning enligt denna lag skall de kurser som fastställs av&lt;br&gt;Europeiska centralbanken för respektive svenska bankdag användas. Om&lt;br&gt;det inte har fastställts någon kurs för dagen för beskattningsårets utgång&lt;br&gt;skall kursen för närmast föregående svenska bankdag användas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Termer och uttryck&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 § Termer och uttryck i denna lag som används även i inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:000) har samma betydelse och tillämpningsområde&lt;br&gt;som i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;359&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624). p&lt;sub&gt;rop&lt;/sub&gt;. 1999/2000:23&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i kupongskattelagen&lt;sup&gt;64&lt;/sup&gt; (1970:624) skall bilaga $&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införas en ny paragraf, 6 a §, samt närmast före 6 a § en ny rubrik av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;64&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1999/2000:23&lt;br&gt;annonser och reklam &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs att det i lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reklam skall införas en ny paragraf, 34 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:000) om omräk-&lt;br&gt;ningsförfarande m.m vid beskatt-&lt;br&gt;ningen för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av&lt;br&gt;reklamskatt.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001&lt;br&gt;eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;362&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter skall införas en ny paragraf, 1 kap. 10 §, samt&lt;br&gt;närmast före 1 kap. 10 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter enligt denna&lt;br&gt;lag skall till sina belopp anges i&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;363&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:325) om&lt;br&gt;självdeklaration och kontrolluppgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:325) om självdeklaration&lt;br&gt;och kontrolluppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 § och 2 kap. 19 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 1 kap. 4 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;65&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag ges bestämmelser om skyldighet att lämna uppgifter till&lt;br&gt;ledning för taxering enligt taxeringslagen (1990:324) m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:000) om&lt;br&gt;omräkningsförfarande m.m. vid&lt;br&gt;beskattningen för foretag som har&lt;br&gt;sin redovisning i euro finns&lt;br&gt;bestämmelser för den som har&lt;br&gt;redovisningen i euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;sup&gt;66&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har inkomst av näringsverksamhet skall, om inte annat&lt;br&gt;framgår av 20 eller 25 §, i sin självdeklaration för vaije förvärvskälla&lt;br&gt;från boköringen lämna uppgifter om vaije slag av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. intäkter, kostnader, bokslutsdispositioner, skatter och skattemässiga&lt;br&gt;avsättningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillgångar, skulder, avsättningar, obeskattade reserver och eget&lt;br&gt;kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter skall vidare lämnas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. arten och omfattningen av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. hur värdesättningen på lager samt fordringar skett,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur det bokföringsmässiga&lt;br&gt;vinstresultatet justerats för att&lt;br&gt;överensstämma med de för den&lt;br&gt;skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. hur avdrag för värdeminskning beräknats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. hur det bokföringsmässiga&lt;br&gt;resultatet justerats för att över-&lt;br&gt;ensstämma med de för den&lt;br&gt;skattemässiga inkomstberäkningen&lt;br&gt;stadgade grunderna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;65&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1990:324.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“ Senaste lydelse 1997:495.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;364&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vad den skattskyldige satt in i form av pengar i näringsverksamheten&lt;br&gt;eller tagit ut ur näringsverksamheten i varor, pengar eller annat eller på&lt;br&gt;annat sätt använt för att betala levnadskostnader eller för andra utgifter,&lt;br&gt;som inte är hänförliga till omkostnader i verksamheten, samt om andra&lt;br&gt;förmåner som den skattskyldige fått av verksamheten,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ändrade redovisningsprinciper samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. under året anskaffade och försålda anläggningstillgångar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Juridisk person som omfattas av 2 § 6 a mom. lagen (1947:576) om&lt;br&gt;statlig inkomstskatt skall lämna uppgift om beslut om utdelning eller&lt;br&gt;annat förfogande över uppkommen vinst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fysisk person och dödsbo skall lämna uppgift om fördelningsunderlag&lt;br&gt;enligt 2 § lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning vid&lt;br&gt;utgången av närmast föregående beskattningsår samt motsvarande belopp&lt;br&gt;vid beskattningsårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har makar tillsammans deltagit i näringsverksamhet behöver uppgifter&lt;br&gt;som avses i första och andra styckena endast lämnas av en av makarna.&lt;br&gt;Var och en av makarna skall dock lämna uppgifter om arten och&lt;br&gt;omfattningen av sitt arbete i verksamheten samt de övriga uppgifter som&lt;br&gt;behövs för tillämpningen av anvisningarna till 52 § kommunal-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, far skattemyndigheten på ansökan av den&lt;br&gt;deklarationsskyldige medge att de uppgifter som avses i första stycket 1&lt;br&gt;lämnas i sammansatta poster. Ett sådant medgivande får omfatta en tid av&lt;br&gt;högst tre år åt gången. En ansökan skall ha kommit in till skattemyndig-&lt;br&gt;heten före ingången av taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;365&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p. 1999/2000:23&lt;br&gt;på skogskontomedel m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m. skall införas en ny paragraf, 6 a § av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall till&lt;br&gt;sina belopp anges i kronor.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;366&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 a §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om skyldighet att lämna&lt;br&gt;uppgift till den skattskyldige om&lt;br&gt;det belopp som innehållits genom&lt;br&gt;skatteavdrag gäller vad som i&lt;br&gt;fråga om arbetsgivare sägs i&lt;br&gt;5 kap. 12 § första stycket skatte-&lt;br&gt;betalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;67&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;för arbete skall vid varje&lt;br&gt;utbetalningstillfälle lämna mot-&lt;br&gt;tagaren uppgift om skatte-&lt;br&gt;avdragets belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta skall skatte-&lt;br&gt;avdragets belopp anges i den&lt;br&gt;utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;belopp enligt 12 § lämnats i&lt;br&gt;utländsk &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valuta&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatteavdraget räknas om till&lt;br&gt;kronor enligt valutakursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall övervaka att den som är ansvarig för&lt;br&gt;betalningen av särskild inkomstskatt enligt denna lag fullgör sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;på begäran lämna besked i frågor,&lt;br&gt;som angår skyldigheten att&lt;br&gt;verkställa skatteavdrag, beräk-&lt;br&gt;nande av sådant avdrag eller&lt;br&gt;tillämpningen i övrigt av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 - 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten skall&lt;br&gt;på begäran lämna besked i frågor,&lt;br&gt;som angår skyldigheten att&lt;br&gt;verkställa skatteavdrag, beräk-&lt;br&gt;nande av sådant avdrag eller&lt;br&gt;tillämpningen i övrigt av bestäm-&lt;br&gt;melserna i 9 - 12 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;67&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:496.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;367&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 3 a och 17 a §§,&lt;br&gt;samt närmast före 3 a § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;skall vid vaije utbetalningstillfälle&lt;br&gt;lämna mottagaren kvitto som&lt;br&gt;utvisar skattepliktig inkomst och&lt;br&gt;att skatteavdrag gjorts. Om det&lt;br&gt;utbetalda beloppet avser flera&lt;br&gt;personer lämnas kvitto till var och&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall, om&lt;br&gt;inte annat följer av 17 §, till sina&lt;br&gt;belopp anges i kronor. Detsamma&lt;br&gt;gäller sådana uppgifter som avses&lt;br&gt;i 23 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning&lt;br&gt;skall vid varje utbetalningstillfälle&lt;br&gt;lämna mottagaren uppgift om&lt;br&gt;skattepliktig inkomst och skatte-&lt;br&gt;avdragets belopp. Om det&lt;br&gt;utbetalda beloppet avser flera&lt;br&gt;personer lämnas uppgifterna till&lt;br&gt;var och en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta skall uppgifterna&lt;br&gt;enligt första stycket till sina&lt;br&gt;belopp anges i den utländska&lt;br&gt;valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om uppgifterna enligt 17 § till&lt;br&gt;sina belopp lämnats i utländsk&lt;br&gt;valuta skall beloppen räknas om&lt;br&gt;till kronor enligt valutakursen vid&lt;br&gt;utbetalningstillfället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;368&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härmed föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;dels att 8 kap. 6 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före 13 kap. 1 § skall lyda ”Allmänna&lt;br&gt;bestämmelser”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fem nya paragrafer, 1 kap. 19 §,&lt;br&gt;11 kap. 5 c § samt 13 kap. 2, 15 a och 23 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med redovisningsvaluta avses&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt bok-&lt;br&gt;föringslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten uppgår till&lt;br&gt;samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är skatt-&lt;br&gt;skyldig för omsättningen eller&lt;br&gt;importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;68&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ingående skatten uppgår till&lt;br&gt;samma belopp som den utgående&lt;br&gt;skatten hos den som är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen eller&lt;br&gt;importen, om inte en tillämpning&lt;br&gt;av lagen (1999:000) om omräk-&lt;br&gt;ningsförfarande m.m. vid beskatt-&lt;br&gt;ningen för företag som har sin&lt;br&gt;redovisning i euro föranleder&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 13 kap. 26 § finns bestämmelser om återförande av sådan ingående&lt;br&gt;skatt som hänför sig till ett förvärv för vilket en skattskyldig har fatt&lt;br&gt;prisnedsättning efter det att han gjort avdrag för skatten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om valutan i en faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling är en annan än&lt;br&gt;den skattskyldiges redovisnings-&lt;br&gt;valuta, skall mervärdesskattens&lt;br&gt;belopp anges i båda valutorna på&lt;br&gt;denna handling. Dessutom skall&lt;br&gt;den kurs som använts vid&lt;br&gt;omräkningen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1798.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;369&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) finns bestämmelser om&lt;br&gt;redovisning av mervärdesskatt.&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;redovisningen finns i det följande i&lt;br&gt;6-28 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;oy&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 10 kap. skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) och i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om omräkningsförfarande m.m.&lt;br&gt;vid beskattningen för foretag som&lt;br&gt;har sin redovisning i euro finns&lt;br&gt;bestämmelser om redovisning av&lt;br&gt;mervärdesskatt. Ytterligare be-&lt;br&gt;stämmelser om redovisningen&lt;br&gt;finns i det följande i 6-28 a §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;AW&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För det fall den skattskyldige&lt;br&gt;enligt 11 kap. 5 c § angett den&lt;br&gt;utgående skattens belopp i flera&lt;br&gt;valutor på en faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling skall den&lt;br&gt;skattskyldige vid redovisning av&lt;br&gt;skatten använda det skattebelopp&lt;br&gt;som angetts i egna redovis-&lt;br&gt;ningsvalutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall skattens belopp&lt;br&gt;enligt 11 kap. 5 c § angetts i flera&lt;br&gt;valutor på en faktura eller&lt;br&gt;jämförlig handling skall vid&lt;br&gt;redovisningen av den ingående&lt;br&gt;skatten det skattebelopp användas&lt;br&gt;som angetts i den skattskyldiges&lt;br&gt;egen redovisningsvaluta. Om&lt;br&gt;beloppet inte angetts i denna&lt;br&gt;valuta, skall det skattebelopp&lt;br&gt;användas som angetts i den valuta&lt;br&gt;som fakturan eller den jämförliga&lt;br&gt;handlingen är utställd i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;69&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:502.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;370&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;br&gt;dels att 5 kap. 12 § och rubriken till 1 kap. skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 1 kap. 7 § och 8&lt;br&gt;kap. 30 §, samt närmast före 1 kap. 7 § och 8 kap. 30 § nya rubriker av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Tillämpningsområde och &amp;nbsp;&amp;nbsp;1 kap. Tillämpningsområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;definitioner. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;definitioner och valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga uppgifter som skall&lt;br&gt;lämnas enligt denna lag skall, om&lt;br&gt;inte annat följer av 5 kap. 12 §, till&lt;br&gt;sina belopp anges i kronor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som betalar ut ersättning för arbete skall vid varje&lt;br&gt;utbetalningstillfälle lämna mottagaren uppgift om skatteavdragets&lt;br&gt;belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningen betalas ut i&lt;br&gt;utländsk valuta och skatteavdraget&lt;br&gt;beräknats på ersättning som&lt;br&gt;räknats om enligt en annan&lt;br&gt;valutakurs än kursen vid utbetal-&lt;br&gt;nings tillfället, skall skatteav-&lt;br&gt;dragets belopp anges i den&lt;br&gt;utländska valutan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om undantag från första stycket i de fall avdraget är&lt;br&gt;lika stort som vid närmast föregående utbetalningstillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteavdrag från ersättning i&lt;br&gt;utländsk valuta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättning för arbete&lt;br&gt;betalats ut i utländsk valuta och&lt;br&gt;uppgift om skatteavdragets belopp,&lt;br&gt;enligt 5 kap. 12 §, lämnats i denna&lt;br&gt;valuta, skall skatteavdraget räknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;371&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om till kronor enligt valutakursen p&lt;sub&gt;rO&lt;/sub&gt;p 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid utbetalningstillfället &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första&lt;br&gt;gången avseende det beskattningsår som inleds den 1 januari 2001&lt;br&gt;eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;372&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande 1999-10-29&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1999-10-29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne&lt;br&gt;Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 7 oktober 1999 (Justitiedepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i bokföringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stor&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning kredit-&lt;br&gt;institut och värdepappersbolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäk-&lt;br&gt;ringsföretag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om omräkningsförfarande m.m. vid beskattningen för företag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonse och reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-&lt;br&gt;kontomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta artister m.fl.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Anna-Karin Winroth, departementssekreteraren Peter Fredby, kanslirådet&lt;br&gt;Eva Carlsson, kammarrättsassessorn Catharina Abrahamsson och&lt;br&gt;departementssekreteraren Bo Lindén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;373&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen i lagrådsremissen öppnas en möjlighet för vissa&lt;br&gt;angivna juridiska personer att ha sin redovisning i euro i stället för i&lt;br&gt;svenska kronor. Av motiven till remissen framgår att regeringen avser att&lt;br&gt;i ett senare skede lägga fram förslag som öppnar möjlighet för svenska&lt;br&gt;företag att redovisa även i andra valutor än svenska kronor och euro.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening hade det varit en fördel om en lagstiftning om&lt;br&gt;redovisning i andra valutor än svenska kronor hade kunnat genomföras i&lt;br&gt;ett sammanhang. Med hänsyn till att det f.n. saknas ett tillräckligt&lt;br&gt;underlag för en sådan reform och då det av lagrådsremissen framgår att&lt;br&gt;det inom näringslivet finns ett påtagligt behov av att snarast kunna&lt;br&gt;upprätta redovisningen i euro vill Lagrådet inte motsätta sig att reformen&lt;br&gt;görs i två steg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås vissa ändringar i aktiebolagslagen. Sålunda&lt;br&gt;föreslås att i aktiebolag, som har valt att ha sin redovisning i euro, skall&lt;br&gt;aktiekapitalet och aktiernas nominella belopp vara bestämda i euro.&lt;br&gt;Vidare föreslås vissa ändringar i reglerna om bolagsordningen och om&lt;br&gt;fusion. I aktiebolagslagen finns emellertid också bestämmelser som inte&lt;br&gt;föreslås ändrade men som anknyter till i bestämmelserna angivna belopp&lt;br&gt;i svenska kronor. I författningskommentaren (s. 217) anges att bolag med&lt;br&gt;redovisningen i euro bör vid tillämpningen av sådana bestämmelser&lt;br&gt;räkna om de i svenska kronor angivna beloppen till euro med tillämpning&lt;br&gt;av den växelkurs som har fastställts av Europeiska centralbanken för den&lt;br&gt;tidpunkt som är relevant i det särskilda fallet. Enligt Lagrådets mening&lt;br&gt;kan det inte för dessa fall anses vara tillräckligt med ett motivuttalande&lt;br&gt;utan bör det direkt av lagtexten framgå när och hur en omräkning till&lt;br&gt;euro skall ske. Lagrådet förordar att i det fortsatta lagstiftningsarbetet en&lt;br&gt;komplettering görs av bestämmelserna i angivet hänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av att enheten ecu numera har ersatts av euro har i 2 kap.&lt;br&gt;4 § första stycket lagen om finansieringsverksamhet ordet ecu bytts ut&lt;br&gt;mot euro. Beteckningen ecu återfinns emellertid även på andra ställen i&lt;br&gt;lagstiftningen (se t.ex. 2 kap. 2 § andra stycket sparbankslagen). Lagrådet&lt;br&gt;anser att ett byte av namn på valuta bör ske även i dessa lagrum. Såvitt&lt;br&gt;det gäller de nu remitterade lagförslagen bör en ändring ske i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende. Detta kan ske lämpligen genom en komplettering av&lt;br&gt;ingressen till de olika lagförslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till rubriksättningen i den i prop. 1998/99:130 föreslagna&lt;br&gt;lagen bör före 4 kap. 6 § sättas in en ny rubrik, ”Redovisningsvaluta”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 6 § tredje stycket krävs skattemyndighetens tillstånd till&lt;br&gt;nytt byte av redovisningsvaluta. Några rekvisit finns inte i lagtexten för&lt;br&gt;den prövning som myndigheten därvid skall göra. I författnings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;374&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommentaren anges att tillstånd bör vägras, om bytet kan antas ske i&lt;br&gt;otillbörligt syfte, såsom att undandra skatt eller försvåra kontroll. Med&lt;br&gt;tanke på att ett första byte av redovisningsvaluta får ske fritt synes&lt;br&gt;avsikten vara att ett tillstånd till byte skall vägras endast om bytet kan&lt;br&gt;antas ske i otillbörligt syfte. Detta bör komma till uttryck i lagtexten,&lt;br&gt;allra helst som det generellt är olämpligt med beslut som enligt&lt;br&gt;lagstiftningen kan fattas enligt myndigheters fria skön och som - såsom i&lt;br&gt;detta fall - kan överklagas till domstol som då inte har några rekvisit att&lt;br&gt;tillämpa i sin sakprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i den grundläggande bestämmelsen om aktiekapitalet, 1 kap. 3 §&lt;br&gt;första stycket, bör det anges att aktiekapitalet skall vara bestämt i&lt;br&gt;bolagets redovisningsvaluta och att det av 4 kap. 6 § bokföringslagen&lt;br&gt;framgår att redovisningsvalutan far vara antingen svenska kronor eller&lt;br&gt;euro.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket i 2 kap. 4 § skall bolagsordningen ange aktie-&lt;br&gt;kapitalet och aktiernas nominella belopp. Om ett bolag beslutar att byta&lt;br&gt;redovisningsvaluta, kommer från den bolagsstämma där det beslutet&lt;br&gt;fattas och fram till den bolagsstämma som skall ta ställning till&lt;br&gt;nödvändiga följdändringar (se 9 kap. 35 a § andra stycket) aktiekapitalet&lt;br&gt;och aktiernas nominella belopp fortfarande vara angivna i den tidigare&lt;br&gt;valutan, vilket står i strid med nämnda lagrum. Ett nytt stycke bör därför&lt;br&gt;tas in i paragrafen med förslagsvis följande lydelse: &amp;quot;Vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta får ändring av uppgifter som avses i första stycket 4&lt;br&gt;och 5 anstå till den första ordinarie bolagsstämman efter det att beslutet&lt;br&gt;om byte av redovisningsvaluta fick verkan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen i 9 kap. 35 a § första stycket talas om omräkning av&lt;br&gt;aktiekapitalet. Av författningskommentaren framgår att också aktiernas&lt;br&gt;nominella belopp skall räknas om till den nya valutan, något som bör&lt;br&gt;anges i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om ekonomiska föreningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt tredje stycke i 2 kap. 2 § föreskrivs bl.a. att, om en förening&lt;br&gt;skall ha euro som redovisningsvaluta, detta skall anges i stadgarna. Vad&lt;br&gt;som avses med redovisningsvaluta framgår av 4 kap. 6 § bokförings-&lt;br&gt;lagen. En uttrycklig hänvisning till detta lagrum bör därför tas in i&lt;br&gt;förevarande stycke. Lagrådet föreslår att första meningen i tredje stycket&lt;br&gt;ges följande lydelse: ”Om föreningen skall ha euro som redovisnings-&lt;br&gt;valuta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000), skall detta anges i&lt;br&gt;stadgarna.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En motsvarande hänvisning till 4 kap. 6 § bokföringslagen bör föras in&lt;br&gt;också i 1 § lagen om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag, 11 §&lt;br&gt;lagen om understödsföreningar, 1 kap. 6 § försäkringsrörelselagen, 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;375&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § sparbankslagen, 4 kap. 8 § lagen om kapitaltäckning och stora&lt;br&gt;exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, 2 kap. 4 § lagen&lt;br&gt;om medlemsbanker, 1 § lagen om omräkningsförfarande vid beskattning&lt;br&gt;för foretag som har sin redovisning i euro samt 1 kap. 19 § mervärdes-&lt;br&gt;skattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av liknande skäl som angetts i fråga om 2 kap. 4 § aktiebolagslagen bör&lt;br&gt;ett nytt stycke fogas till 2 kap. 2 § med följande lydelse: &amp;quot;Vid byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta får ändring av uppgift som avses i första stycket 4 om&lt;br&gt;insatsbelopp anstå till den första ordinarie föreningsstämman efter det att&lt;br&gt;beslutet om byte av redovisningsvaluta fick verkan.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 kap. 14 § bör det tillfogas en bestämmelse som motsvarar andra&lt;br&gt;stycket i 9 kap. 35 a § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om byte av redovisningsvaluta i finansiella företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;II § i lagförslaget anges den föreslagna nya lagens tillämpningsområde.&lt;br&gt;Enligt den angivna paragrafen innehåller lagen bestämmelser för&lt;br&gt;finansiella företag om byte av redovisningsvaluta. Av författnings-&lt;br&gt;kommentaren framgår emellertid att lagen inte är avsedd att tillämpas i&lt;br&gt;det fall en filial i annat land byter redovisningsvaluta till eller från&lt;br&gt;valutan i det landet. Enligt Lagrådets mening bör denna begränsning&lt;br&gt;framgå av lagtexten. Paragrafen kan då förslagsvis utformas enligt&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Denna lag innehåller bestämmelser för finansiella företag om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta enligt 4 kap. 6 § bokföringslagen (1999:000). Lagen&lt;br&gt;gäller dock inte när en filial byter valuta i sin redovisning i fall som avses&lt;br&gt;i fjärde stycket nämnda paragraf’.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i försäkringsrörelselagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i 1 kap. 6 § tredje stycket bör avfattas på det sätt som&lt;br&gt;Lagrådet förordat beträffande första stycket i 1 kap. 3 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaså bör ett nytt sista stycke tas in i 2 kap. 5 § med samma innehåll&lt;br&gt;som det Lagrådet föreslagit i fråga om 2 kap. 4 § aktiebolagslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 20 kap. 6 a § bör anges att även aktiernas nominella belopp skall räknas&lt;br&gt;om (jfr ovan angående 9 kap. 35 a § aktiebolagslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om medlemsbanker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lydelsen av 1 kap. 4 § tredje stycket tilläggs bl.a. en&lt;br&gt;bestämmelse om att frågor om medgivande prövas av Finansinspektionen&lt;br&gt;eller, såvitt gäller ärenden som är av principiell betydelse eller av särskild&lt;br&gt;vikt, av regeringen. Detta överensstämmer emellertid med paragrafens&lt;br&gt;gällande lydelse (SFS 1999:224). I proposition 1998/99:129 har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreslagits en lydelse av paragrafen som i denna del blivit felaktig. I&lt;br&gt;samband med föredragningen i Lagrådet har upplysts att felaktigheten är&lt;br&gt;känd för vederbörande riksdagsutskott, som i sitt betänkande avser att&lt;br&gt;korrigera felet. Lagrådet förutsätter därför att regeringen i den kommande&lt;br&gt;propositionen utgår från den korrekta lydelsen av paragrafen. Utform-&lt;br&gt;ningen av det ifrågavarande tillägget har behandlats i det lagrådsyttrande&lt;br&gt;som finns intaget i proposition 1997/98:186. Detsamma gäller frågor om&lt;br&gt;överklagande av ifrågavarande beslut enligt bestämmelserna i 7 kap. 24 §&lt;br&gt;bankrörelselagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 4 § bör tas in ett stycke som motsvarar det som lagrådet förordat&lt;br&gt;i fråga om 2 kap. 2 § lagen om ekonomiska föreningar. Vidare bör det i&lt;br&gt;7 kap. 16 § läggas till ett nytt sista stycke, motsvarande andra stycket i&lt;br&gt;9 kap. 35 a § aktiebolagslagen och den av lagrådet föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 kap. 14 § lagen om ekonomiska föreningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om omräkningsförfarande m.m. vid beskattningen för&lt;br&gt;företag som har sin redovisning i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som sista paragraf i lagförslaget (17 §) förekommer en bestämmelse om&lt;br&gt;att de termer och uttryck som förekommer även i inkomstskattelagen har&lt;br&gt;samma betydelse och tillämpningsområde som i den lagen. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör denna paragraf hellre placeras i början av den nya&lt;br&gt;lagen, förslagsvis efter 1 §. Rubriken ”Innehåll” kan då ändras till&lt;br&gt;”Inledande bestämmelser” och täcka båda de inledande paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om självdeklaration och kontroll-&lt;br&gt;uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås viss ändring av 2 kap. 19 §, varvid dock hänvisningar&lt;br&gt;till lagen om statlig inkomstskatt och till kommunalskattelagen kvarstår.&lt;br&gt;Lagförslagen i remissen har i övrigt anpassats till inkomstskattelagen,&lt;br&gt;som har föreslagits träda i kraft före de nu aktuella lagändringarna. I&lt;br&gt;samband med föredragningen i Lagrådet har dock upplysts att regeringen&lt;br&gt;inte avser att lägga fram den föreslagna ändringen i 2 kap. 19 §. Lagrådet&lt;br&gt;finner därför inte anledning till vidare yttrande i denna del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingressen till lagförslaget har blivit felaktig genom att ändringen i&lt;br&gt;13 kap. 1 § inte tagits upp. Den föreslagna ändringen av rubriken närmast&lt;br&gt;före nämnda paragraf får anses onödig. Vidare anges i ingressen att fem&lt;br&gt;nya paragrafer föreslås införda, däribland en 13 kap. 2 §. En sådan&lt;br&gt;ändring finns dock inte i lagförslaget, som endast innehåller fyra nya&lt;br&gt;paragrafer. Lagrådet förutsätter att de angivna felaktigheterna korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den föreslagna lydelsen av 8 kap. 6 § uppgår den ingående skatten&lt;br&gt;till samma belopp som den utgående skatten hos den som är skattskyldig&lt;br&gt;för omsättningen eller importen, ”om inte en tillämpning av lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;377&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000) om omräkningsförfarande m.m. vid beskattningen för företag&lt;br&gt;som har sin redovisning i euro föranleder annat”. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening är formuleringen inte helt klargörande. Lagrådet föreslår därför&lt;br&gt;att tillägget utformas som en självständig mening av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om företaget har sin redovisning i euro skall beaktas vad som föreskrivs&lt;br&gt;i 14 § lagen (1999:000) om omräkningsförfarande vid beskattningen för&lt;br&gt;företag som har sin redovisning i euro, m.m.”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga lagförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Justitiedepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 11 november 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson,&lt;br&gt;Lejon, Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Laila Freivalds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:23 Redovisning och&lt;br&gt;aktiekapital i euro&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:23&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om byte av&lt;br&gt;redovisningsvaluta i&lt;br&gt;finansiella foretag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59402, Stockholm 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;380&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:LU8</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-10-13 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-11-18 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-11-19 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-11-23 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-12-06 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Justitiedepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:34:15</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0323</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:10</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Lagutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 20:34:15</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:LU8</uppgift>
<ref_dok_id>GN01LU8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>LU8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margit Gennser  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margit Gennser  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mats Odell  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mats Odell  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Stig Rindborg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Stig Rindborg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Ruwaida  och Kia Andreasson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:23&lt;br/&gt;
Redovisning och aktiekapital i euro</uppgift>
<ref_dok_id>GN02L10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>L10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:23 Redovisning och aktiekapital i euro</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Ruwaida  och Kia Andreasson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>