<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2288542</hangar_id>
 <dok_id>GN03145</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>145</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:145</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>145</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Penningtvätt och betalningsöverföring</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03145/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03145</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03145</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:145&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Penningtvätt och betalningsöverföring&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03145/prop_19992000__145-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Det har under senare tid uppmärksammats att det finns andra företag än&lt;br&gt;banker som sysslar med betalningsöverföring men som, till skillnad från&lt;br&gt;bankerna, inte omfattas av bestämmelserna i lagen (1993:768) om åtgär-&lt;br&gt;der mot penningtvätt (penningtvättslagen). 1 denna proposition föreslås&lt;br&gt;därför att penningtvättslagen utvidgas till att omfatta alla företag som yr-&lt;br&gt;kesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. För att uppnå syftet föreslås&lt;br&gt;att valutaväxlingslagen (1996:1006) även skall gälla för företag som äg-&lt;br&gt;nar sig åt betalningsöverföring. I likhet med vad som nu gäller för va-&lt;br&gt;lutaväxlingsrörelse blir då företag som ägnar sig åt betalningsöverföring&lt;br&gt;skyldiga att anmäla sin verksamhet till Finansinspektionen för registre-&lt;br&gt;ring. Genom att penningtvättslagen gäller för verksamhet som enligt va-&lt;br&gt;lutaväxlingslagen kräver anmälan till Finansinspektionen kommer pen-&lt;br&gt;ningtvättslagen att gälla för all yrkesmässig betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslås att huvuddelen av valutaväxlingslagens bestämmelser&lt;br&gt;skall gälla för betalningsöverföring. Det rör sig om bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att lämna Finansinspektionen upplysningar, möjligheter för&lt;br&gt;Finansinspektionen att ingripa genom att meddela förelägganden samt&lt;br&gt;bestämmelser om överklaganden och avgifter. Valutaväxlingslagens be-&lt;br&gt;stämmelser om konsumentskydd föreslås dock inte gälla för betalnings-&lt;br&gt;överföring. För att tydliggöra att valutaväxlingslagen också utvidgas till&lt;br&gt;betalningsöverföring föreslås att lagens rubrik ändras till lagen om va-&lt;br&gt;lutaväxling och betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1006).........................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder mot penningtvätt...................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).....8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i prisinformationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:601).........................................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande ordning..........................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-direktivet mot penningtvätt.........................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till utvidgning av EG-direktivet mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;penningtvätt.......................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella åtaganden..................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Narkotikabrotts- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkandekonventionerna............................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Financial Action Task Force on money&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;laundering (FATF)..........................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbete inom FN..............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Penningtvättslagen............................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valutaväxlingslagen..........................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagen om betalningsöverföringar.....................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vad är betalningsöverföring?..........................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagstiftning om betalningsöverföring och penningtvätt..................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Penningtvättslagens tillämpningsområde..........................19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Definition av betalningsöverföring...................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagteknisk lösning............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare utformning av lagen...........................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konsumentskydd...............................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande...................................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska effekter........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1006).......................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:768) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åtgärder mot penningtvätt.................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i prisinformationslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1991:601).........................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Remissinstanser som har yttrat sig över promemorian&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningtvätt och betalningsöverföring..................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag..................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande.................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad............................................................................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i valutaväxlingslagen (1996:1006),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till valutaväxlingslagen (1996:1006)&lt;br&gt;samt 1-4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaväxlingslag (1996:1006)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med valuta-&lt;br&gt;växlingsrörelse yrkesmässig han-&lt;br&gt;del med utländska sedlar och mynt&lt;br&gt;samt resecheckar utställda i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväx-&lt;br&gt;lingsrörelse i väsentlig omfattning&lt;br&gt;skall anmäla verksamheten till&lt;br&gt;Finansinspektionen. Anmälan be-&lt;br&gt;höver inte göras av företag som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-4 lagen&lt;br&gt;(1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett&lt;br&gt;mält verksamhet enligt första stycke&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet för&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlings-&lt;br&gt;rörelse i väsentlig omfattning att&lt;br&gt;medverka till att förhindra pen-&lt;br&gt;ningtvätt finns i lagen (1993:768)&lt;br&gt;om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1996:1006) om valutaväx-&lt;br&gt;ling och betalningsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;br&gt;valutaväxlingsrörelse: yrkemäs-&lt;br&gt;sig handel med utländska sedlar&lt;br&gt;och mynt samt resecheckar utställ-&lt;br&gt;da i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsöverföring: yrkesmäs-&lt;br&gt;sig överföring av pengar för an-&lt;br&gt;nans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag: juridisk eller fysisk per-&lt;br&gt;son som driver valutaväxlingsrö-&lt;br&gt;relse eller ägnar sig åt betalnings-&lt;br&gt;överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväx-&lt;br&gt;lingsrörelse i väsentlig omfattning&lt;br&gt;eller ägnar sig åt betalningsöver-&lt;br&gt;föring skall anmäla verksamheten&lt;br&gt;till Finansinspektionen. Anmälan&lt;br&gt;behöver inte göras av företag som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-4 och 6&lt;br&gt;lagen (1993:768) om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register över de företag som har an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet för&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlings-&lt;br&gt;rörelse i väsentlig omfattning eller&lt;br&gt;ägnar sig åt betalningsöverföring&lt;br&gt;att medverka till att förhindra pen-&lt;br&gt;ningtvätt finns i lagen (1993:768)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om åtgärder mot penningtvätt.&lt;br&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväxlingsrörelse skall tydligt informera om&lt;br&gt;tillämpade växelkurser och avgifter samt tillhandahålla avräkningsnota&lt;br&gt;som anger företagets namn, köp- respektive säljkurs samt avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1999:268) om betal-&lt;br&gt;ningsöverföringar inom Europeis-&lt;br&gt;ka ekonomiska samarbetsområdet&lt;br&gt;finns bestämmelser om konsument-&lt;br&gt;skydd m.m. vid sådana överföring-&lt;br&gt;ar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om&lt;br&gt;åtgärder mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller företag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankrörelse och annan verksamhet som består i att från allmänheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låna upp medel och att lämna krediter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livförsäkringsrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 kap. 3 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn och som hu-&lt;br&gt;vudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som an-&lt;br&gt;ges i 3 kap. 1 § 2-13 lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som kräver an- 5. verksamhet som kräver an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälan till Finansinspektionen en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1006), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälan till Finansinspektionen en-&lt;br&gt;ligt lagen (1996:1006) om valuta-&lt;br&gt;växling och betalningsöverföring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 § lagen (1989:508) om för-&lt;br&gt;säkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket och som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för vissa andra företag finns i&lt;br&gt;9a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 91/308/EG av den 10 juni 1991 om åtgärder för&lt;br&gt;att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT L 166,&lt;br&gt;28.6.1991, s. 77, Celex 31991LO3O8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1999:162.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)' skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:94 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet,&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag&lt;br&gt;eller försäkringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om&lt;br&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller inte för beslut av myndigheten och inte&lt;br&gt;heller för uppgift som erhållits från annan myndighet om uppgiften inte&lt;br&gt;är sekretessbelagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt insiderla-&lt;br&gt;gen (1990:1342), övervakning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument eller&lt;br&gt;kontroll enligt valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006), för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller person-&lt;br&gt;liga förhållanden, vilken på begä-&lt;br&gt;ran har lämnats av någon som är&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter till&lt;br&gt;myndigheten. Rör uppgiften den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige gäller dock sek-&lt;br&gt;retess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften&lt;br&gt;röjs och sekretess inte motverkar&lt;br&gt;syftet med uppgifts skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt insiderla-&lt;br&gt;gen (1990:1342), övervakning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument eller&lt;br&gt;kontroll enligt lagen (1996:1006)&lt;br&gt;om valutaväxling och betalnings-&lt;br&gt;överföring, för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller person-&lt;br&gt;liga förhållanden, vilken på begä-&lt;br&gt;ran har lämnats av någon som är&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter till&lt;br&gt;myndigheten. Rör uppgiften den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige gäller dock sek-&lt;br&gt;retess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften&lt;br&gt;röjs och sekretess inte motverkar&lt;br&gt;syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;utländsk myndighet eller utländskt organ erhållit uppgifter enligt annat&lt;br&gt;avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får uppgift enligt första stycket lämnas till en&lt;br&gt;börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § prisinformationslagen (1991:601) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om infor-&lt;br&gt;mation till konsumenter finns i&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;br&gt;konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;(1980:38), valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006) lagen (1999:268) om&lt;br&gt;betalningsöverföringar inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och lagen (2000:274) om&lt;br&gt;konsumentskydd vid distansavtal&lt;br&gt;och hemförsäljningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om infor-&lt;br&gt;mation till konsumenter finns i&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;br&gt;konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;(1980:38), lagen (1996:1006) om&lt;br&gt;valutaväxling och betalningsöver-&lt;br&gt;föring och lagen (1999:268) om&lt;br&gt;betalningsöverföringar inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området och lagen (2000:274) om&lt;br&gt;konsumentskydd vid distansavtal&lt;br&gt;och hemförsäljningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:276.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med penningtvätt förstås åtgärder som företas i syfte att dölja eller om-&lt;br&gt;sätta vinsten från brottslig verksamhet. Administrativa bestämmelser av-&lt;br&gt;seende penningtvätt finns i lagen (1993:768) om åtgärder mot penning-&lt;br&gt;tvätt (penningtvättslagen), vilken trädde i kraft den 1 januari 1994. Däri-&lt;br&gt;genom tillskapades ett system för att hindra att det finansiella systemet&lt;br&gt;utnyttjas för penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1997 trädde valutaväxlingslagen (1996:1006) i kraft. Fö-&lt;br&gt;retag som driver valutaväxlingsrörelse skall enligt den lagen anmäla&lt;br&gt;verksamheten till Finansinspektionen. Verksamheten omfattas av pen-&lt;br&gt;ningtvättslagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under senare tid har, såväl nationellt som internationellt, uppmärk-&lt;br&gt;sammats att det finns en risk för att företag som ägnar sig åt betalnings-&lt;br&gt;överföring utnyttjas för penningtvätt. Penningtvättslagen gäller redan i&lt;br&gt;dag för sådan betalningsöverföring som äger rum inom ramen för ban-&lt;br&gt;kernas eller andra finansiella instituts verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en promemoria utarbetad inom Finansdepartementet (Penningtvätt&lt;br&gt;och betalningsöverföring) behandlas frågan om även annan betalnings-&lt;br&gt;överföring bör omfattas av penningtvättslagen. Promemorian har remiss-&lt;br&gt;behandlats. En förteckning över de remissinstanser som yttrat sig finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i Finansdepartementets lag-&lt;br&gt;stiftningsärende (dnr Fi2000/650).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 11 maj 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har den 17 maj 2000 lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 3. Ett par redaktionella ändringar i lagförslagen&lt;br&gt;har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nuvarande ordning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regelverket mot penningtvätt utgörs av ett EG-direktiv, av internatio-&lt;br&gt;nella åtaganden och av svensk lagstiftning. I det följande ges en beskriv-&lt;br&gt;ning av dessa regelverk. Den svenska lagstiftningen mot penningtvätt&lt;br&gt;bygger dels på straffrättsliga bestämmelser i 9 kap. brottsbalken, dels på&lt;br&gt;penningtvättslagen, vilken kan karaktäriseras som en administrativ lag-&lt;br&gt;stiftning. Förslagen i propositionen får inga effekter på den straffrättsliga&lt;br&gt;lagstiftningen. Med hänsyn till att förslagen anknyter till valutaväx-&lt;br&gt;lingslagen och lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Euro-&lt;br&gt;peiska ekonomiska samarbetsområdet beskrivs även dessa lagar i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;EG-direktivet mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG:s ministerråd antog den 10 juni 1991 ett direktiv om åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar&lt;br&gt;(91/308/EEG). Direktivet gäller för samtliga länder inom Europeiska&lt;br&gt;ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sverige har genomfört direktivet&lt;br&gt;genom penningtvättslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om kreditinstitut och finansiella institut utnyttjas för penningtvätt kan&lt;br&gt;detta, enligt direktivet, allvarligt äventyra sundheten och stabiliteten i&lt;br&gt;instituten och minska allmänhetens förtroende för hela det finansiella&lt;br&gt;systemet. Om inte åtgärder för samordning på gemenskapsnivå vidtas kan&lt;br&gt;de som tvättar pengar, för att underlätta sin brottsliga verksamhet, kom-&lt;br&gt;ma att försöka dra nytta av den frihet för kapitalrörelser och den frihet att&lt;br&gt;tillhandahålla finansiella tjänster som hör till det finansiella området.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till utvidgning av EG-direktivet mot&lt;br&gt;penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-kommissionen föreslog den 14 juli 1999 (KOM 1999 352 slutlig) att&lt;br&gt;penningtvättsdirektivet skall skärpas. Europeiska rådet behandlade vid ett&lt;br&gt;särskilt möte i Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999 frågor rörande&lt;br&gt;brottsbekämpning och penningtvätt. I slutsatserna från mötet understry-&lt;br&gt;ker rådet vikten av att direktivförslaget antas så snart som möjligt. Kom-&lt;br&gt;missionen föreslår bl.a. att det tydligt anges att växlingskontor, företag&lt;br&gt;som ägnar sig åt betalningsöverföring (överföringskontor, enligt den&lt;br&gt;svenska språkversionen) och investeringsföretag omfattas av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktivet, som föreslås träda i kraft den 31 december 2001 (artikel 3 i&lt;br&gt;förslaget), förhandlas i en rådsarbetsgrupp. Allmänt sett har Sverige ställt&lt;br&gt;sig positivt till den föreslagna skärpningen av direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Internationella åtaganden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Narkotikabrotts- och förverkandekonventionerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På det straffrättsliga området finns ett internationellt samarbete mellan&lt;br&gt;rättsvårdande organ. Samarbetet regleras i Förenta nationernas konven-&lt;br&gt;tion den 19 december 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psy-&lt;br&gt;kotropa ämnen (narkotikabrotts- eller Wienkonventionen). Narkoti-&lt;br&gt;kabrottskonventionen har undertecknats och ratificerats av Sverige (prop.&lt;br&gt;1990/91:127, bet. 1990/91 :JuU32, rskr., 1990/91:323).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har inom Europarådet den 8 november 1990 upprättats en kon-&lt;br&gt;vention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vin-&lt;br&gt;ning av brott (förverkande- eller Strasbourgkonventionen). Konventionen&lt;br&gt;innehåller regler om internationellt samarbete vid brottsutredningar och&lt;br&gt;vid förverkande av brottsligt förvärvade tillgångar och brottsverktyg.&lt;br&gt;Konventionen har undertecknats och ratificerats av Sverige (prop.&lt;br&gt;1995/96:49, bet. 1995/96:JuU10, rskr. 1995/96:59). Sedan Sverige den&lt;br&gt;10 juni 1999 beslutade att med verkan fr.o.m. den 1 juli 1999 återkalla en&lt;br&gt;förklaring till artikel 6 (dnr Jul999/2704/L5) gäller konventionen fullt ut&lt;br&gt;i Sverige såvitt avser dess bestämmelser om penningtvättsbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Financial Action Task Force on money laundering (FATF)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Financial Action Task Force on money laundering (FATF), som bildades&lt;br&gt;år 1989, är det världsledande organet när det gäller internationell sam-&lt;br&gt;verkan mot penningtvätt. Totalt är 26 stater och två organisationer an-&lt;br&gt;slutna till FATF. Sverige har sedan starten deltagit i FATF:s arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FATF har utfärdat 40 rekommendationer om penningtvätt som syftar&lt;br&gt;till att förbättra de nationella rättssystemen samt förstärka det finansiella&lt;br&gt;systemets roll och det internationella samarbetet. Sverige har beaktat&lt;br&gt;FATF:s rekommendationer, men eftersom dessa till stor del överens-&lt;br&gt;stämmer med det av Sverige genomförda EG-direktivet har de inte för-&lt;br&gt;anlett särskild lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbete inom FN&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom FN pågår arbete med att förhandla fram en konvention om gräns-&lt;br&gt;överskridande organiserad brottslighet. Bestämmelser om penningtvätt&lt;br&gt;kan komma att få en framskjuten plats i konventionen. Vidare har&lt;br&gt;UNDCP (United Nations International Drug Control Programme) disku-&lt;br&gt;terat penningtvättsfrågor och vid Förenta Nationernas Generalförsam-&lt;br&gt;lings 20:e extramöte den 8-10 juni 1998 antogs en handlingsplan mot&lt;br&gt;penningtvätt. Handlingsplanens underliggande budskap är att de 40 re-&lt;br&gt;kommendationer som FATF utarbetat skall betraktas som vägledande av&lt;br&gt;alla stater, också av dem som inte är medlemmar i FATF.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Penningtvättslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;EG-direktivet om penningtvätt har genomförts i Sverige genom pen-&lt;br&gt;ningtvättslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1994 (prop.&lt;br&gt;1992/93:207, bet. 1992/93:JuU37, rskr. 1992/93:375). Betydande änd-&lt;br&gt;ringar i lagen trädde i kraft den 1 juli 1999 (prop. 1998/99:19, bet.&lt;br&gt;1998/99:JuU8, rskr. 1998/99:134).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 § avses med penningtvätt sådana åtgärder med avseende på&lt;br&gt;egendom som har förvärvats genom brott som kan medföra att denna&lt;br&gt;egenskap hos egendomen döljs, att den brottslige får möjlighet att undan-&lt;br&gt;dra sig rättsliga påföljder eller att återskaffandet av egendomen försvåras&lt;br&gt;samt sådana åtgärder som innefattar förfogande över och förvärv, inne-&lt;br&gt;hav eller brukande av egendomen. Med penningtvätt avses även åtgärder&lt;br&gt;med annan egendom än som nyss sagts, om åtgärderna är ägnade att dölja&lt;br&gt;att någon har berikat sig genom brottslig gärning. Detta innebär att lagen&lt;br&gt;även omfattar skattebrott och tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omfattar enligt 2 § företag som driver bankrörelse, livförsäk-&lt;br&gt;ringsrörelse, värdepappersrörelse, valutaväxlingsrörelse, verksamhet en-&lt;br&gt;ligt lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet samt verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs enligt lagen (1989:508) om försäkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § får företag som omfattas av lagens tillämpningsområde inte&lt;br&gt;medvetet medverka vid transaktioner som kan utgöra penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som omfattas av lagens tillämpningsområde skall enligt 4 §&lt;br&gt;kräva att kunden legitimerar sig när en affärsförbindelse inleds. Därmed&lt;br&gt;avses ett affärsförhållande av mer stadigvarande slag och exempelvis inte&lt;br&gt;att en person vid ett enstaka tillfälle växlar sedlar eller mynt. Identitets-&lt;br&gt;kon troll skall alltid utföras vid transaktioner som överstiger 110 000 kro-&lt;br&gt;nor. Detsamma gäller om transaktionen inte överstiger detta belopp men&lt;br&gt;kan antas ha samband med en annan transaktion och tillsammans med&lt;br&gt;denna överstiger beloppet. Om summan inte är känd vid tidpunkten för&lt;br&gt;en transaktion skall identiteten kontrolleras så snart summan överstiger&lt;br&gt;det angivna värdet. Identitetskontroll behöver dock inte utföras beträf-&lt;br&gt;fande företag som omfattas av lagens tillämpningsområde enligt 2 §&lt;br&gt;första stycket, om företaget är hemmahörande inom EES. Detsamma&lt;br&gt;gäller om transaktionen görs till ett konto som tillhör någon vars identitet&lt;br&gt;tidigare har kontrollerats enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Identitetskontroll skall enligt 7 £ alltid ske, oavsett beloppets storlek,&lt;br&gt;om det kan antas att en transaktion utgör penningtvätt. Vid bedömningen&lt;br&gt;av om transaktionen är av sådant slag skall dess art och omfattning be-&lt;br&gt;aktas, men även andra omständigheter som t.ex. kundens uppträdande.&lt;br&gt;Med transaktionens art avses sättet på vilket transaktionen genomförs och&lt;br&gt;med omfattningen beloppets storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 § första stycket skall företagen granska alla transaktioner som&lt;br&gt;skäligen kan antas utgöra penningtvätt och anmäla tveksamma transak-&lt;br&gt;tioner till Rikspolisstyrelsen eller den polismyndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Regeringen har inte beslutat om någon särskild polismyndig-&lt;br&gt;het. I praktiken har anmälningarna gjorts till Finanspolisen. Om anmälan&lt;br&gt;sker skall företaget enligt förbudsregeln i 3 § avstå från att utföra trans-&lt;br&gt;aktionen. Skyldigheten att lämna uppgifter enligt 9 § bryter tystnadsplik-&lt;br&gt;ten i bl.a. 1 kap. 10 § bankrörelselagen (1987:617), dvs. bestämmelsen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om banksekretess. När upplysningar lämnas med stöd av lagen skall detta&lt;br&gt;nämligen enligt 10 § inte betraktas som brott mot någon sekretessregel,&lt;br&gt;om den som lämnade uppgiften hade anledning att räkna med att uppgif-&lt;br&gt;terna borde lämnas. Om ett företag lämnar uppgifter enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket skall även andra företag som avses i 2 § lämna de uppgifter för&lt;br&gt;utredningen om penningtvätt som myndigheten begär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 9 a § skall den som yrkesmässigt bedriver handel med antikvi-&lt;br&gt;teter, konst, ädelstenar, metaller, skrot eller transportmedel, förmedling&lt;br&gt;av fastigheter eller bostadsrätter eller också lotteri- eller spelverksamhet&lt;br&gt;på begäran av Rikspolisstyrelsen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer lämna de uppgifter som myndigheten anser vara av betydelse&lt;br&gt;vid utredning om penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 11 § får företaget inte röja för kunden eller någon utomstående&lt;br&gt;att det rapporterat misstanke om penningtvätt eller att polisen genomför&lt;br&gt;en undersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företaget skall enligt 13 § ha rutiner till förhindrande av att företaget&lt;br&gt;utnyttjas för transaktioner som har samband med brottsliga förvärv. Fö-&lt;br&gt;retaget skall svara för att de anställda får information och utbildning för&lt;br&gt;ändamålet. Finansinspektionen har genom föreskrifter och allmänna råd&lt;br&gt;angett vilka rutiner som skall följas och vilken information och utbild-&lt;br&gt;ning som skall tillhandahållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § föreskrivs att den skall dömas till böter som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet åsidosätter gransknings- eller uppgiftsskyldighet enligt&lt;br&gt;9 §, eller bryter mot meddelandeförbudet i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 Valutaväxlingslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Valutaväxlingslagen trädde i kraft den 1 januari 1997 (prop.&lt;br&gt;1995/96:216, bet. 1996/97:NU5, rskr. 1996/97:11). Det huvudsakliga&lt;br&gt;syftet med lagen är att företag som bedriver valutaväxlingsrörelse skall&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om penningtvätt. Detta åstadkoms genom att&lt;br&gt;penningtvättslagen gäller för verksamhet som kräver anmälan till&lt;br&gt;Finansinspektionen enligt valutaväxlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17^ definieras begreppet valutaväxlingsrörelse. Med sådan rörelse av-&lt;br&gt;ses yrkesmässig handel med utländska sedlar och mynt samt resecheckar&lt;br&gt;utställda i utländsk valuta. Enligt 2 § skall företag som driver valutaväx-&lt;br&gt;lingsrörelse i väsentlig omfattning anmäla verksamheten till Finansin-&lt;br&gt;spektionen. Anmälan behöver inte göras av företag som avses i 2 § första&lt;br&gt;stycket 1-4 penningtvättslagen. Finansinspektionen för ett register över&lt;br&gt;de företag som har anmält verksamhet enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § finns en erinran om att bestämmelserna i penningtvättslagen gäl-&lt;br&gt;ler för företag som driver valutaväxlingsrörelse i väsentlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om konsumentskydd finns i 4 och 5 ££. Det sägs där att&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlingsrörelse tydligt skall informera om till-&lt;br&gt;lämpade växelkurser och avgifter samt tillhandahålla avräkningsnota som&lt;br&gt;anger företagets namn, köp- respektive säljkurs samt avgifter. Om ett&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlingsrörelse inte lämnar sådan information&lt;br&gt;skall marknadsföringslagen (1995:450) tillämpas. Informationen i fråga&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall därvid anses vara sådan information av särskild betydelse från kon-&lt;br&gt;sumentsynpunkt som avses i 4 § andra stycket marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som har anmält sin verksamhet enligt 2 § skall på begäran&lt;br&gt;lämna Finansinspektionen de upplysningar om verksamheten som behövs&lt;br&gt;för att inspektionen skall kunna kontrollera att penningtvättslagen följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag driver verksamhet som är anmälningspliktig enligt 2 §&lt;br&gt;utan att ha gjort anmälan, skall Finansinspektionen enligt 7 f förelägga&lt;br&gt;det att göra anmälan. Om företaget inte rättar sig efter föreläggandet,&lt;br&gt;skall inspektionen förelägga det att upphöra med verksamheten. Är det&lt;br&gt;osäkert om anmälningsskyldighet föreligger beträffande viss verksamhet,&lt;br&gt;får Finansinspektionen förelägga företaget att lämna de upplysningar om&lt;br&gt;verksamheten som behövs för att bedöma om så är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett företag inte lämnar erforderliga upplysningar enligt 6 §, får Fi-&lt;br&gt;nansinspektionen enligt 8 § förelägga företaget att upphöra med verk-&lt;br&gt;samheten. Vid överträdelse av penningtvättslagens regler får Finansin-&lt;br&gt;spektionen enligt 9 § förelägga företaget att göra rättelse. Om rättelse inte&lt;br&gt;sker, får inspektionen förelägga företaget att upphöra med verksamheten.&lt;br&gt;Förelägganden enligt 7-9 §§ får förenas med vite. Enligt 11 § får Finans-&lt;br&gt;inspektionens beslut överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Lagen om betalningsöverföringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1999:268) om betalningsöverföringar inom Europeiska ekono-&lt;br&gt;miska samarbetsområdet (prop. 1998/99:53, bet. 1998/99:FiU19, rskr.&lt;br&gt;1998/99:194), trädde i kraft den 14 augusti 1999. Syftet med lagen är att&lt;br&gt;betalningsöverföringar till och från utlandet skall bli snabbare och säkra-&lt;br&gt;re. Regleringen får i huvudsak anses vara konsumentinriktad. Lagen, som&lt;br&gt;är subsidiär i förhållande till penningtvättslagen, bygger på EG-direktivet&lt;br&gt;(97/5/EG) av den 27 januari 1997 om gränsöverskridande betalningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen innehåller bestämmelser om betalningar som fysiska eller juri-&lt;br&gt;diska personer gör från Sverige till en mottagare i en annan stat inom&lt;br&gt;EES, eller från en sådan stat till en mottagare i Sverige. Betalningen skall&lt;br&gt;därvid utföras av en bank eller ett annat företag, som utför betalnings-&lt;br&gt;överföringar till utlandet, genom att beloppet överförs till en bank eller&lt;br&gt;annat motsvarande företag som betalningsmottagaren anlitar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är endast tillämplig på betalningar i euro eller någon annan av&lt;br&gt;EES-statemas valutor till ett högsta belopp motsvarande 50 000 euro.&lt;br&gt;Lagen gäller inte betalningar som görs på uppdrag av banker eller andra&lt;br&gt;liknade företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § skall banker, liksom övriga företag som omfattas av lagen,&lt;br&gt;som verkställer betalningsöverföringar informera kundema om villkoren&lt;br&gt;för en betalningsöverföring. Informationen skall lämnas skriftligen eller i&lt;br&gt;elektronisk form. Den skall innehålla bl.a. 1) den tid det tar att överföra&lt;br&gt;ett belopp till den bank som betalningsmottagaren anlitar, med angivande&lt;br&gt;av hur tiden beräknas, och den tid det tar från det att betalningsmottaga-&lt;br&gt;rens bank har tagit emot ett belopp till dess att betalningsmottagarens&lt;br&gt;konto krediteras, 2) hur kundens kostnader för överföringen skall beräk-&lt;br&gt;nas, 3) den dag banken debiterar beställarens konto respektive krediterar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsmottagarens konto och 4) hur de växlingskurser som används&lt;br&gt;beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bank som har verkställt en betalningsöverföring eller tagit emot ett&lt;br&gt;överfört belopp skall enligt 4 § lämna beställaren respektive betalnings-&lt;br&gt;mottagaren tydlig information om överföringen. Informationen skall&lt;br&gt;lämnas skriftligen eller i elektronisk form. Den skall innehålla 1) uppgif-&lt;br&gt;ter som gör det möjligt för beställaren och betalningsmottagaren att iden-&lt;br&gt;tifiera betalningen, 2) det belopp som betalningsöverföringen avsåg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) samtliga kostnader för beställaren respektive betalningsmottagaren och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) den dag banken debiterat beställarens konto respektive krediterat be-&lt;br&gt;talningsmottagarens konto. Om beställaren har angett att kostnaderna helt&lt;br&gt;eller delvis skall bäras av betalningsmottagaren, skall den bank som be-&lt;br&gt;talningsmottagaren anlitar informera honom om detta. Om valuta har&lt;br&gt;växlats, skall den bank som har utfört växlingen informera sin kund om&lt;br&gt;den kurs som har använts. Information behöver inte lämnas enligt denna&lt;br&gt;paragraf om beställaren eller betalningsmottagaren förklarar att han av-&lt;br&gt;står från den. I 5 § erinras om att bestämmelser om underlåtelse att lämna&lt;br&gt;information finns i marknadsföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt finns i lagen bl.a. bestämmelser om överenskommelse om tid&lt;br&gt;och kostnader för en betalningsöverföring (6 §), tid för utförande av en&lt;br&gt;betalningsöverföring och ersättning vid försening (7-10 §§), förbud mot&lt;br&gt;avdrag för kostnader (11 §) och om ersättningsskyldighet när en betal-&lt;br&gt;ningsöverföring inte har genomförts (14—17 § §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Vad är betalningsöverföring?&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med betalningsöverföring kan avses en rad olika typer av överföringar av&lt;br&gt;pengar. Det kan röra sig om överföringar mellan olika personer eller fö-&lt;br&gt;retag som befinner sig antingen på samma plats eller på olika platser. Det&lt;br&gt;kan vidare röra sig om kontobaserade överföringar eller överföringar som&lt;br&gt;inte är kontobaserade. En överföring kan dessutom vara gränsöverskri-&lt;br&gt;dande eller göras inom landets gränser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En betydande del av samtliga överföringar utgörs av kontobaserade&lt;br&gt;betalningar inom ramen för bankernas betalningssystem. Denna typ av&lt;br&gt;betalningsöverföring omfattas redan i dag av penningtvättslagens be-&lt;br&gt;stämmelser eftersom lagen gäller för banker och andra finansiella institut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild typ av överföringar utförs av vad som kan kallas för över-&lt;br&gt;föringskontor. Denna typ av verksamhet bygger på att man snabbt skall&lt;br&gt;kunna föra över pengar från ett kontor inom företaget till ett annat eller&lt;br&gt;från ett av företagets ombud till ett annat ombud. I allmänhet sker detta&lt;br&gt;genom att man hos ett kontor mot en avgift överlämnar en summa pengar&lt;br&gt;för att motsvarande summa skall bli tillgänglig hos ett annat kontor för en&lt;br&gt;betalningsmottagare i samma land eller utomlands. Betalningsmottagaren&lt;br&gt;kan vara samma person som den som beställer överföringen. Denna typ&lt;br&gt;av verksamhet finns i stort sett över hela världen. I Sverige handlar det&lt;br&gt;uppskattningsvis om ca 200 kontor och ombud som överför pengar på&lt;br&gt;detta sätt. Huvudsakligen är det valutaväxlingskontor, kreditkortsföretag,&lt;br&gt;reseföretag, turistbyråer och tobakshandlare som ägnar sig åt denna verk-&lt;br&gt;samhet. En förklaring till att så olikartade typer av företag ägnar sig åt&lt;br&gt;betalningsöverföring är att många av företagen är ombud för ett betal-&lt;br&gt;ningsöverföringsföretag. Dessa ombud kan ägna sig åt betalningsöverfö-&lt;br&gt;ring endast som en del av företagets huvudsakliga verksamhet. Detta le-&lt;br&gt;der till att gruppen företag som ägnar sig åt betalningsöverföring är täm-&lt;br&gt;ligen heterogen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till denna typ av överföringar kan även räknas de som görs av perso-&lt;br&gt;ner eller företag som inte är anslutna till någon större kedja av överfö-&lt;br&gt;ringskontor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningtvättslagen gäller i dag inte för dessa överföringskontor eller&lt;br&gt;för andra företag eller personer som på liknande sätt ägnar sig åt betal-&lt;br&gt;ningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagstiftning om betalningsöverföring och&lt;br&gt;penningtvätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Penningtvättslagens tillämpningsområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Penningtvättslagen skall gälla för alla företag&lt;br&gt;som ägnar sig åt betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna ställer sig i huvudsak positiva&lt;br&gt;till förslaget att utvidga penningtvättslagen till betalningsöverföring. Fz-&lt;br&gt;nansinspektionen anser att det finns behov av en skyndsam reglering,&lt;br&gt;vilken bör genomföras utan att avvakta resultatet av pågående arbete med&lt;br&gt;att utvidga EG:s penningtvättsdirektiv. Ekobrottsmyndigheten är tveksam&lt;br&gt;beträffande behovet av att nu genomföra den föreslagna regleringen.&lt;br&gt;Ekobrottsmyndigheten anser sig på grundval av det i promemorian pre-&lt;br&gt;senterade materialet inte kunna ta ställning till behovet av att nu genom-&lt;br&gt;föra den föreslagna lagstiftningen. En lämplig ordning kan enligt myn-&lt;br&gt;digheten i stället vara att ta ställning till frågorna i promemorian i sam-&lt;br&gt;band med att kommande ändringar i EG:s penningtvättsdirektiv och Be-&lt;br&gt;taltjänstutredningens betänkande Betaltjänster (SOU 1995:69) behandlas.&lt;br&gt;Konkurrensverket ställer sig tveksamt till tidpunkten för ikraftträdande.&lt;br&gt;Verket pekar på betydelsen av att företag inom den gemensamma mark-&lt;br&gt;naden omgärdas av så långt möjligt homogena regelverk som skapar lika&lt;br&gt;förutsättningar för konkurrens på den gemensamma marknaden. Sådana&lt;br&gt;hänsyn bör innefatta att medlemsstaternas lagstiftning harmoniseras&lt;br&gt;tidsmässigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Penningtvättsfrågor har fått stor upp-&lt;br&gt;märksamhet på senare tid, inte minst genom Europeiska rådets toppmöte i&lt;br&gt;Tammerfors den 15 och 16 oktober 1999. I slutsatserna från mötet sägs&lt;br&gt;att penningtvätt är en central del i den organiserade brottsligheten och bör&lt;br&gt;bekämpas varhelst den förekommer. Det allmänna syftet med en regle-&lt;br&gt;ring av penningtvätt är att förhindra att det finansiella systemet och även&lt;br&gt;annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt och därmed motverka&lt;br&gt;att vinster från brott flyter in i den legala ekonomin. Om ett institut som&lt;br&gt;verkar på den finansiella marknaden utnyttjas för tvättning av pengar i&lt;br&gt;större omfattning kan detta allvarligt äventyra sundheten och stabiliteten i&lt;br&gt;det ifrågavarande institutet och minska allmänhetens förtroende för det&lt;br&gt;finansiella systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat huvudsyfte är att bekämpa den ekonomiska och organiserade&lt;br&gt;brottsligheten. Eftersom dessa brott ofta inbringar stora vinster för de&lt;br&gt;kriminella och därmed utgör en drivande kraft för den brottsliga verk-&lt;br&gt;samheten är det viktigt att åtgärderna mot penningtvätt är effektiva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har det uppmärksammats, såväl internationellt&lt;br&gt;som nationellt, att andra yrkesgrupper och företag än banker och finansi-&lt;br&gt;ella institut utnyttjas för penningtvätt. Att hitta effektiva sätt att hindra&lt;br&gt;penningtvätt utanför bankerna och de finansiella instituten är en viktig&lt;br&gt;uppgift för lagstiftaren. Ett skäl för detta, förutom de redan angivna skä-&lt;br&gt;len att skydda det finansiella systemet och motverka brottslighet, är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänhetens förtroende riskerar att minska för den bransch inom vilken&lt;br&gt;företag som utnyttjas för penningtvätt är verksamma. En effektiv be-&lt;br&gt;kämpning av penningtvätt fordrar således att regelverket är heltäckande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En typ av verksamhet som bedömts ligga i riskzonen för penningtvätt&lt;br&gt;är valutaväxling. Detta föranledde att bestämmelserna i penningtvättsla-&lt;br&gt;gen utvidgades till att omfatta valutaväxlingsrörelse, vilket skedde genom&lt;br&gt;att valutaväxlingslagen infördes. I samband med detta uppmärksammades&lt;br&gt;att betalningsöverföring är en sektor som är sårbar för penningtvätt. I&lt;br&gt;motiven till valutaväxlingslagen framhålls att risken för penningtvätt tor-&lt;br&gt;de vara lika stor vid betalningsöverföring som vid valutaväxling (prop.&lt;br&gt;1995/96:216 s. 36). Det bedömdes emellertid att en reglering av betal-&lt;br&gt;ningsöverföring lämpligen borde avvakta ett ställningstagande till Betal-&lt;br&gt;tjänstutredningens slutbetänkande Betaltjänster, vari föreslås att denna&lt;br&gt;typ av verksamhet skall stå under tillsyn. Förslagen i betänkandet har&lt;br&gt;ännu inte lett till lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nyligen har både Finanspolisen, vilken är den avdelning inom Rikspo-&lt;br&gt;lisstyrelsen som har det operativa ansvaret för penningtvätt, och Finans-&lt;br&gt;inspektionen, vilken är den myndighet som har tillsynsansvar för frågor&lt;br&gt;som rör penningtvätt inom det finansiella området, uttalat att det finns ett&lt;br&gt;behov av att reglera betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolisen har den 4 oktober 1999 (dnr EUFI1999/3162), yttrat sig&lt;br&gt;över de föreslagna ändringarna av EG-direktivet mot penningtvätt. Fi-&lt;br&gt;nanspolisen pekar på att ”utlandstransfereringar, som kan utföras säkrare&lt;br&gt;och till lägre kostnad hos en bank, numera i tilltagande omfattning, om än&lt;br&gt;i mindre belopp vid vaije tillfälle, görs via betalningsöverföringsföretag”.&lt;br&gt;Det finns enligt regeringens mening skäl för att ifrågasätta det legitima&lt;br&gt;syftet med vissa av dessa transaktioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FATF, som är det världsledande internationella organet när det gäller&lt;br&gt;att bekämpa penningtvätt, har i sina senaste årsrapporter (1997-1998 och&lt;br&gt;1998-1999) pekat på att betalningsöverföring, inte minst via överfö-&lt;br&gt;ringskontor, är en sårbar sektor när det gäller penningtvätt. Under år 1999&lt;br&gt;bedömde FATF för första gången att betalningsöverföring är en&lt;br&gt;”nyckelsektor” för penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverkets påpekande har innebörden att lagstiftning inte bör&lt;br&gt;genomföras i Sverige på ett sådant sätt att det snedvrider konkurrensen&lt;br&gt;till nackdel för svenska företag i förhållande till andra företag på den ge-&lt;br&gt;mensamma marknaden. Emellertid har flertalet medlemsstater i EU redan&lt;br&gt;infört krav på att företag som ägnar sig åt betalningsöverföring skall om-&lt;br&gt;fattas av regler som syftar till att bekämpa penningtvätt. Dessutom påpe-&lt;br&gt;kar Konkurrensverket i sitt remissyttrande att lagförslaget inte är av så-&lt;br&gt;dan karaktär att de företag som kommer att omfattas av lagens bestäm-&lt;br&gt;melser påtagligt hämmas i sin näringsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av vad som anförts ovan anser regeringen att det finns&lt;br&gt;ett påtagligt behov av att utvidga penningtvättslagens tillämpningsområ-&lt;br&gt;de i fråga om betalningsöverföring så snart som möjligt. Utvidgningen&lt;br&gt;bör därför inte anstå till de föreslagna ändringarna i EG-direktivet slutbe-&lt;br&gt;handlats. Regleringen bör inte heller avvakta ett slutligt ställningstagande&lt;br&gt;till förslagen i Betaltjänstutredningens slutbetänkande Betaltjänster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Definition av betalningsöverföring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningsöverföring definieras som yrkesmäs-&lt;br&gt;sig överföring av pengar för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller&lt;br&gt;lämnar det utan erinran. Svenska Bankföreningen anser att kraven på yr-&lt;br&gt;kesmässighet inte bör vara för strikta, eftersom det förekommer att&lt;br&gt;”ideella” föreningar ägnar sig åt betalningsöverföringar utan vinstsyfte.&lt;br&gt;Det är vidare enligt Bankföreningen viktigt att relativt nystartade företag&lt;br&gt;täcks av lagstiftningen. Finansinspektionen anser att termen betalnings-&lt;br&gt;överföring är mindre lyckad därför att den kan ge intryck av ett mer vid-&lt;br&gt;sträckt tillämpningsområde än vad som avses. Termen penningöverföring&lt;br&gt;bör i stället användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Definitionen av betalningsöverföring&lt;br&gt;är avgörande för lagens tillämpningområde. De verksamheter som träffas&lt;br&gt;av definitionen kommer att omfattas av åliggandena enligt penning-&lt;br&gt;tvättslagen, medan motsatsen gäller för de verksamheter som faller utan-&lt;br&gt;för definitionen. Såsom har påpekats gäller penningtvättslagen redan i&lt;br&gt;dag för betalningsöverföring som utförs av banker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen bör utformas på ett sådant sätt att den träffar alla som yr-&lt;br&gt;kesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. Detta bör gälla oberoende&lt;br&gt;av om överföringen sker inom landet eller över gränsen och oberoende av&lt;br&gt;om överföringen är kontobaserad eller inte. Definitionen bör vidare ut-&lt;br&gt;formas så att den inte omfattar betalningar för varor och tjänster inom&lt;br&gt;t.ex. dagligvaruhandeln och bensinhandeln. Inte heller fysiska transporter&lt;br&gt;av kontanter bör omfattas av definitionen. Den senare frågan kan komma&lt;br&gt;att övervägas på nytt när arbetet med EG-kommissionens förslag till änd-&lt;br&gt;ringar i penningtvättsdirektivet slutförs. Regeringen anser mot denna&lt;br&gt;bakgrund att betalningsöverföring bör definieras som yrkesmässig över-&lt;br&gt;föring av pengar för annans räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller Finansinspektionens synpunkter på terminologin kan kon-&lt;br&gt;stateras att betalningsöverföring till skillnad från penningöverföring är ett&lt;br&gt;begrepp som redan används i lagstiftning (lagen om betalningsöverfö-&lt;br&gt;ringar inom EES). Dessutom undanröjs eventuella oklarheter eftersom&lt;br&gt;begreppet betalningsöverföring genom regeringens förslag blir klart av-&lt;br&gt;gränsat genom en särskild definition. Användningen av begreppet bör&lt;br&gt;inte leda till några oklarheter beträffande tillämpningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Lagteknisk lösning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Betalningsöverföring skall regleras i valuta-&lt;br&gt;växlingslagen. Lagens rubrik ändras till lagen om valutaväxling och&lt;br&gt;betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Penningtvättslagen är uppbyggd på så&lt;br&gt;sätt att den inte innehåller definitioner av de företag som faller under dess&lt;br&gt;tillämpningsområde. I stället hänvisar lagen till annan lagstiftning, t.ex.&lt;br&gt;valutaväxlingslagen, som i sin tur innehåller definitioner av de verksam-&lt;br&gt;heter som är underkastade penningtvättslagens bestämmelser. Systema-&lt;br&gt;tiskt skulle det därför inte passa att definiera och reglera betalningsöver-&lt;br&gt;föring direkt i penningtvättslagen. I stället bör betalningsöverföring reg-&lt;br&gt;leras i särskild lagstiftning till vilken penningtvättslagen hänvisar. Man&lt;br&gt;kan då tänka sig antingen att betalningsöverföring definieras och regleras&lt;br&gt;i en egen lag eller att bestämmelser om betalningsöverföring tas in i en&lt;br&gt;befintlig lag. För att undvika att i onödan tillskapa ny reglering bör betal-&lt;br&gt;ningsöverföring i första hand regleras i en befintlig lag. Lagen om betal-&lt;br&gt;ningsöverföringar inom EES passar inte för det ändamålet, eftersom den&lt;br&gt;har ett annat syfte än att förhindra penningtvätt. En tänkbar lag är där-&lt;br&gt;emot valutaväxlingslagen. Den infördes huvudsakligen just för att ansluta&lt;br&gt;en viss typ av rörelse, valutaväxling, till penningtvättslagen. Valutaväx-&lt;br&gt;lingslagen innehåller, till skillnad från övriga lagar som penningtvättsla-&lt;br&gt;gen hänvisar till, inte bestämmelser som till övervägande del har andra&lt;br&gt;syften än att tillse att penningtvättslagen skall gälla för en viss typ av&lt;br&gt;verksamhet. Betalningsöverföring bör därför definieras och regleras i&lt;br&gt;valutaväxlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningtvättslagen blir tillämplig på betalningsöverföring genom den&lt;br&gt;hänvisning till valutaväxlingslagen som finns i 2 § penningtvättslagen.&lt;br&gt;En erinran om att penningtvättslagen gäller finns i valutaväxlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tydliggöra att lagen även omfattar betalningsöverföring bör den&lt;br&gt;byta rubrik till lagen om valutaväxling och betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Närmare utformning av lagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Valutaväxlingslagens bestämmelser om anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt, åtgärder mot penningtvätt, upplysningsskyldighet, ingri-&lt;br&gt;panden m.m., överklaganden och avgifter skall gälla även för företag&lt;br&gt;som ägnar sig åt betalningsöverföring. Skyldigheten att anmäla verk-&lt;br&gt;samheten till Finansinspektionen skall dock inte vara begränsad till fö-&lt;br&gt;retag som ägnar sig åt betalningsöverföring i väsentlig omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak försla-&lt;br&gt;gen eller lämnar dem utan erinran. Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten,&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Finansinspektionen och Svenska Bankföreningen pe-&lt;br&gt;kar dock på att förslaget i promemorian att begränsa kretsen av anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldiga till sådan företag som bedriver verksamhet i väsentlig om-&lt;br&gt;fattning skulle leda till tillämpningssvårigheter och brister i lagstiftning-&lt;br&gt;en. Riksåklagaren, Finansinspektionen, Svenska Bankföreningen och&lt;br&gt;Global Refund/Western Union menar att förslaget behöver preciseras när&lt;br&gt;det gäller frågan om ett ombud eller en agent skall vara skyldig att an-&lt;br&gt;mäla sin verksamhet till Finansinspektionen. Om förslaget skall ha den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lydelse som föreslås i promemorian leder detta enligt Svea hovrätt och&lt;br&gt;Svenska Bankföreningen till att följdändringar krävs i penningtvättslagen.&lt;br&gt;I annat fall skulle lagen inte vara tillämplig på ombud eller agenter i er-&lt;br&gt;forderlig utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För att lagstiftningen skall bli effektiv&lt;br&gt;fordras att en ansvarig myndighet har överblick över vilka företag som&lt;br&gt;yrkesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring. En första fråga är därför&lt;br&gt;om betalningsöverföring bör vara underkastad krav på tillstånd eller om&lt;br&gt;det är tillräckligt med anmälningsplikt. Frågan berördes av Betaltjänstut-&lt;br&gt;redningen, vilken föreslog att tillstånd skulle krävas av företag som ägnar&lt;br&gt;sig åt betalningsöverföring. Frågan om krav på tillstånds- eller anmäl-&lt;br&gt;ningsplikt för valutaväxlingsrörelse behandlades därefter utförligt i förar-&lt;br&gt;betena till valutaväxlingslagen (prop. 1995/96:216, s. 37-39). Det ansågs&lt;br&gt;där inte motiverat att ställa valutaväxlingsrörelse under samma omfattan-&lt;br&gt;de tillsyn som gäller för banker och andra kreditinstitut eftersom valuta-&lt;br&gt;växlingsrörelse inte har påverkan på det finansiella systemets stabilitet.&lt;br&gt;Det bedömdes därför vara tillräckligt med ett anmälningsförfarande för&lt;br&gt;valutaväxlingsrörelse. Något skäl för att nu ändra den bedömningen har&lt;br&gt;inte framkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resonemanget avseende valutaväxlingsrörelse är tillämpligt även på&lt;br&gt;betalningsöverföring. Detta leder till slutsatsen att det för valutaväxlings-&lt;br&gt;rörelse liksom för betalningsöverföring räcker med att ålägga respektive&lt;br&gt;verksamhet en anmälningsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget i promemorian att anmälningsskyldigheten, i likhet med vad&lt;br&gt;som gäller för valutaväxlingsrörelse, endast skall avse företag som driver&lt;br&gt;verksamhet i väsentlig omfattning har kritiserats av flera remissinstanser.&lt;br&gt;Finansinspektionen pekar bl.a. på att marknaderna för valutaväxling och&lt;br&gt;betalningsöverföring skiljer sig åt och att det därför kan finnas behov av&lt;br&gt;att utforma regelverket med hänsyn till dessa olikheter. Inspektionen&lt;br&gt;framhåller att valutaväxling normalt tillhandahålls i egen regi, medan&lt;br&gt;betalningsöverföring typiskt sett bedrivs via underagenter eller ombud.&lt;br&gt;Företagen på respektive marknad kan därför, menar inspektionen, komma&lt;br&gt;att behandlas olika vid tillämpningen av valutaväxlingslagen och pen-&lt;br&gt;ningtvättslagen beroende på hur verksamheten organiserats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren menar att promemorians lagförslag innebär att företag&lt;br&gt;som ägnar sig åt betalningsöverföring i en omfattning som är inte är vä-&lt;br&gt;sentlig - och som därför enligt promemorians förslag inte skulle omfattas&lt;br&gt;av penningtvättslagen - kan befaras komma att utnyttjas för penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar att det är viktigt att den nya lagstiftningen blir så&lt;br&gt;effektiv som möjligt. För att komma tillrätta med det problem som bl.a.&lt;br&gt;Riksåklagaren pekat på, anser regeringen att anmälningsskyldigheten inte&lt;br&gt;bör begränsas till verksamhet som bedrivs i väsentlig omfattning. Kon-&lt;br&gt;sekvensen av det anförda blir att alla företag som yrkesmässigt ägnar sig&lt;br&gt;åt betalningsöverföring skall anmäla verksamheten till Finansinspektio-&lt;br&gt;nen. Härigenom undanröjs oklarheterna avseende anmälningsplikt för&lt;br&gt;ombud och agenter, eftersom dessa blir anmälningsskyldiga så snart de&lt;br&gt;yrkesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till de av Finansinspektionen beskrivna skillnaderna mel-&lt;br&gt;lan marknaderna för valutaväxling och betalningsöverföring finns det i&lt;br&gt;dagsläget inte skäl att ta bort väsentlighetskravet i fråga om valutaväx-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lingsrörelse. Genom att lagen behålls oförändrad på denna punkt krävs&lt;br&gt;inte heller i fortsättningen att t.ex. hotell som i begränsad utsträckning&lt;br&gt;erbjuder en möjlighet att växla pengar anmäler verksamheten till&lt;br&gt;Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konskvens av att anmälningsplikten gäller för alla företag som yr-&lt;br&gt;kesmässigt ägnar sig åt betalningsöverföring blir att alla dessa företag,&lt;br&gt;också ombud och agenter, underkastas bestämmelserna i penningtvättsla-&lt;br&gt;gen. Detta är en fördel eftersom det är de företag som har direktkontakt&lt;br&gt;med kunden som har störst förutsättningar att bedöma om det finns skäl&lt;br&gt;att misstänka penningtvätt. Härigenom tillgodoses Svea hovrätts och&lt;br&gt;Bankföreningens synpunkt att penningtvättslagen bör kompletteras i frå-&lt;br&gt;ga om de ombud som enligt promemorians förslag inte skulle ha omfat-&lt;br&gt;tats av penningtvättslagstiftningen trots att de ägnar sig åt betalnings-&lt;br&gt;överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller frågan om vem som skall fullgöra anmälningsskyldig-&lt;br&gt;heten har Finansinspektionen framfört att det är möjligt att betrakta avtal&lt;br&gt;mellan huvudagent/huvudman och underagent/ombud som entreprenad-&lt;br&gt;verksamhet i analogi med regleringen av banktjänster genom ombud samt&lt;br&gt;att ansvaret för tillämpningen av penningtvättslagen i sådana fall bör falla&lt;br&gt;på huvudagenten/huvudmannen. Detta är emellertid en svårffamkomlig&lt;br&gt;väg. För det första vore det svårt att på ett rimligt sätt definiera den grupp&lt;br&gt;av företag som i så fall skulle betraktas som huvudagenter/huvudmän.&lt;br&gt;Det finns nämligen betydande skillnader mellan dessa olika företag vad&lt;br&gt;gäller organisationsform och uppgifter inom betalningsöverföringen.&lt;br&gt;Detta beror bl.a. på att gruppen torde behöva innefatta såväl företag som&lt;br&gt;driver den huvudsakliga verksamheten, dvs. det egentliga betalnings-&lt;br&gt;överföringsföretaget, som ombud och agenter. För det andra riskerar den&lt;br&gt;av Finansinspektionen skisserade lösningen att medföra problem i de fall&lt;br&gt;betalningsöverföring bedrivs från ett företag som inte har fast etablering i&lt;br&gt;Sverige utan endast avtal med ombud. I dessa fall saknas praktiska möj-&lt;br&gt;ligheter att tvinga huvudmannen att anmäla ombudens verksamhet. Slut-&lt;br&gt;satsen är att samtliga företag, även ombud och agenter, som yrkesmässigt&lt;br&gt;ägnar sig åt betalningsöverföring bör vara skyldiga att anmäla verksam-&lt;br&gt;heten till Finansinspektionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om anmälningsskyldigheten åvilar ombud och agenter finns det&lt;br&gt;naturligtvis inget som hindrar att en huvudman för dessa faktiskt ombe-&lt;br&gt;söijer anmälan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller valutaväxlingsrörelse bör Finansinspektionen fö-&lt;br&gt;ra ett register över de företag som anmält att de ägnar sig åt betalnings-&lt;br&gt;överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av valutaväxlingslagens bestämmelser bör gälla för betal-&lt;br&gt;ningsöverföring. I valutaväxlingslagen finns, förutom bestämmelser om&lt;br&gt;anmälningsplikt, en föreskrift om att lämna uppgifter till Finansinspek-&lt;br&gt;tionen samt möjligheter för inspektionen att ingripa genom föreläggan-&lt;br&gt;den. Därutöver finns regler om överklaganden och avgifter. Dessa regler&lt;br&gt;bör gälla även för företag som ägnar sig åt betalningsöverföring. I flerta-&lt;br&gt;let paragrafer behöver inga ändringar göras. De paragrafer som föreslås&lt;br&gt;ändras kommenteras närmare i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Konsumentskydd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Valutaväxlingslagens bestämmelser om&lt;br&gt;konsumentskydd bör inte utvidgas till betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Lämnar bedömningen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Valutaväxlingslagens 4 och 5 §§&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om konsumentskydd. Bestämmelserna innebär&lt;br&gt;krav på företag som omfattas av valutaväxlingslagen att lämna informa-&lt;br&gt;tion till kunden om tillämpade växelkurser och avgifter samt tillhanda-&lt;br&gt;hålla avräkningsnota. Om så inte sker skall marknadsföringslagen tilläm-&lt;br&gt;pas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är då om betalningsöverföring bör omfattas av valutaväxlings-&lt;br&gt;lagens regler om konsumentskydd. I denna del gör sig följande synpunk-&lt;br&gt;ter gällande. Gränsöverskridande betalningsöverföringar inom EES om-&lt;br&gt;fattas av konsumentskyddsbestämmelsema i lagen (1999:268) om betal-&lt;br&gt;ningsöverföringar inom EES. Den lagen täcker en avsevärd del av de&lt;br&gt;överföringar som berörs i denna lagrådsremiss. Emellertid gäller lagen&lt;br&gt;om betalningsöverföring inom EES varken för betalningar inom landet&lt;br&gt;eller för betalningar till eller från länder utanför EES-området. Dessa&lt;br&gt;betalningar omfattas således inte av lagens konsumentskyddsbestämmel-&lt;br&gt;ser. Dessutom omfattar lagen endast betalningar upp till ett belopp om&lt;br&gt;50 000 euro. I lagmotiven anförs att frågan om lagen bör omfatta även&lt;br&gt;inhemska betalningar kräver ytterligare överväganden (prop. 1998/99:53&lt;br&gt;s. 21).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att nu i valutaväxlingslagen tillskapa bestämmelser om konsument-&lt;br&gt;skydd som gäller särskilt för inhemska betalningar och för betalningar till&lt;br&gt;eller från länder utanför EES-området skulle leda till en svåröverskådlig&lt;br&gt;lagstiftning när det gäller krav på information vid betalningsöverföringar.&lt;br&gt;Detta talar mot att införa nya konsumentskyddsbestämmelser i valuta-&lt;br&gt;växlingslagen. Dessutom torde bestämmelserna i prisinformationslagen&lt;br&gt;(1991:601) gälla för betalningsöverföring i den mån lagen om betal-&lt;br&gt;ningsöverföringar inom EES inte är tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betaltjänstutredningen har i betänkandet Betaltjänster föreslagit vissa&lt;br&gt;konsumentskyddsregler för betaltjänster. Förslaget är under beredning i&lt;br&gt;Regeringskansliet. Frågor om information och konsumentskydd vid be-&lt;br&gt;talningsöverföringar behandlas också av Konsumentpolitiska kommittén&lt;br&gt;2000 i betänkandet Starka konsumenter i en gränslös värld (SOU&lt;br&gt;2000:39) och inom ramen för EG-kommissionens förslag den 23 juli&lt;br&gt;1999 till direktiv om distansförsäljning av finansiella tjänster (KOM&lt;br&gt;1999 385 slutlig). Dessa ärenden är ännu inte avslutade. Detta talar för att&lt;br&gt;det är lämpligt att avvakta med den slutliga bedömningen av om ett sam-&lt;br&gt;lat grepp bör tas om skyldigheten att lämna information vid betalnings-&lt;br&gt;överföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa synpunkter sammantagna gör att det nu inte finns skäl att låta&lt;br&gt;valutaväxlingslagens bestämmelser om konsumentskydd gälla för betal-&lt;br&gt;ningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser ställer sig positiva eller&lt;br&gt;lämnar förslaget utan erinran. Synpunkter från Ekobrottsmyndigheten och&lt;br&gt;Konkurrensverket avseende behovet av att nu genomföra lagändringarna&lt;br&gt;har behandlats i avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Lagändringarna bör träda i kraft sna-&lt;br&gt;rast möjligt. Detta kan ske den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska effekter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom redan framgått torde det röra sig om ca 200 företag (inklusive&lt;br&gt;ombud) som ägnar sig åt betalningsöverföring. I flera fall torde det röra&lt;br&gt;sig om ett enskilt företag som bedriver verksamhet på flera platser, i vil-&lt;br&gt;ket fall anmälningsskyldighet inte föreligger för respektive lokalkontor.&lt;br&gt;Finansinspektionens ökade kostnader för att hålla ett register över dessa&lt;br&gt;beräknas bli marginella. I övrigt torde förslagen inte föranleda någon&lt;br&gt;nämnvärd ökning av inspektionens arbetsuppgifter. De ökade kostnader-&lt;br&gt;na beräknas därför kunna finansieras inom Finansinspektionens ekono-&lt;br&gt;miska ramar fr.o.m. år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finanspolisen kommer att få utökade arbetsuppgifter till följd av hante-&lt;br&gt;ring och utredning av anmälningar från betalningsöverföringsföretagen&lt;br&gt;motsvarande en årsarbetskraft. Detta finansieras inom polisväsendets&lt;br&gt;ekonomiska ramar fr.o.m. år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Förslaget till lag om ändring i valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för definitionen av betalningsöverföring är vad själva&lt;br&gt;verksamheten avser, nämligen yrkesmässig överföring av pengar för an-&lt;br&gt;nans räkning. Beställaren av överföringen och mottagaren kan vara sam-&lt;br&gt;ma person. För att ett företag skall omfattas av definitionen krävs att det&lt;br&gt;ägnar sig åt betalningsöverföring på yrkesmässig grund. I begreppet yr-&lt;br&gt;kesmässig ligger att det är fråga om en verksamhet som bedrivs med&lt;br&gt;självständighet, regelbundenhet och varaktighet samt i regel även i vinst-&lt;br&gt;syfte. Avsikten är att även nystartad verksamhet skall täckas av lagstift-&lt;br&gt;ningen om den är tänkt att drivas på varaktig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Bankföreningen har i sitt remissyttrande pekat på att kravet på&lt;br&gt;varaktighet inte bör drivas alltför långt. Det kan, enligt Bankföreningen,&lt;br&gt;tänkas att verksamhet startas och avvecklas med korta intervall och där-&lt;br&gt;med inte anses som yrkesmässig eftersom verksamheten inte är varaktig.&lt;br&gt;Kravet på varaktighet skall dock inte drivas alltför långt. I de fall ett sär-&lt;br&gt;skilt företag sätts upp för att förmedla betalningar i vinstsyfte torde det så&lt;br&gt;gott som alltid röra sig om yrkesmässig verksamhet. I de fall Bankföre-&lt;br&gt;ningen pekar på rör det sig dessutom om att man medvetet förkortar&lt;br&gt;livslängden på den juridiska person inom vilken verksamheten bedrivs&lt;br&gt;för att därefter fortsätta samma verksamhet inom ramen för en annan ju-&lt;br&gt;ridisk person. Ett sådant förfarande, som endast syftar till att kringgå lag-&lt;br&gt;stiftningen, kan inte medföra att verksamheten inte skall anses vara yr-&lt;br&gt;kesmässig. Även dessa fall omfattas således av lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalningar för varor och tjänster inom t.ex. dagligvaruhandeln och&lt;br&gt;bensinhandeln omfattas inte av definitionen av betalningsöverföring ef-&lt;br&gt;tersom kunden i dessa fall inte kan sägas ta initiativ till en överföring av&lt;br&gt;pengar. Det rör sig i dessa fall i stället om betalning för en vara eller&lt;br&gt;tjänst. Avsikten är inte heller att definitionen skall täcka fysiska trans-&lt;br&gt;porter av pengar av det slag som t.ex. värdetransportföretag ägnar sig åt.&lt;br&gt;Detta tydliggörs i bestämmelsen genom att ordet överföring används, och&lt;br&gt;inte t.ex. ordet transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att med företag avses såväl juridiska som&lt;br&gt;fysiska personer (se prop. 1995/96:216, s. 39 och 40).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av kommentaren till 2 § valutaväxlingslagen skall anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldighet till Finansinspektionen inte föreligga i de fall en verk-&lt;br&gt;samhet redan omfattas av penningtvättslagen. Innebörden av detta är att&lt;br&gt;en verksamhet som i och för sig omfattas av definitionen av betalnings-&lt;br&gt;överföring, t.ex. bankernas betalningsöverföring, inte omfattas av valuta-&lt;br&gt;växlingslagens bestämmelser i de fall penningtvättslagen redan gäller för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet skall föreligga för samtliga företag som ägnar sig&lt;br&gt;åt betalningsöverföring på yrkesmässig grund. Det innebär att samtliga&lt;br&gt;företag som driver verksamhet i Sverige skall anmäla verksamheten till&lt;br&gt;Finansinspektionen, oavsett om det rör sig om betalningsöverföringsfö-&lt;br&gt;retag eller ombud för dessa. Bestämmelserna omfattar givetvis även and-&lt;br&gt;ra mellanmän än ombud, så länge dessa yrkesmässigt ägnar sig åt betal-&lt;br&gt;ningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelsen framgår att företag som omfattas av penningtvättsla-&lt;br&gt;gen, t.ex. banker, är undantagna från anmälningsskyldighet. Undantaget&lt;br&gt;från anmälningsplikten omfattar såväl de svenska som de utländska före-&lt;br&gt;tag som penningtvättslagen är tillämplig på (se prop. 1995/99:216 s. 53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett register över företag som har anmält&lt;br&gt;sin verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av förslaget till ändring av 2 § penningtvättslagen framgår att bestäm-&lt;br&gt;melserna i den lagen blir tillämpliga på betalningsöverföring enligt va-&lt;br&gt;lutaväxlingslagen. Penningtvättslagen gäller redan i dag för betalnings-&lt;br&gt;överföring som äger rum inom ramen för bankernas och de finansiella&lt;br&gt;institutens verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Penningtvättslagen skall gälla i sin helhet för företag som ägnar sig åt&lt;br&gt;betalningsöverföring. Företagen skall därmed identifiera sina kunder,&lt;br&gt;bevara handlingar, granska transaktioner och rapportera misstankar om&lt;br&gt;penningtvätt. Anställda i företagen blir även underkastade penning-&lt;br&gt;tvättslagens ansvarsbestämmelser och förbudet mot att röja för en kund&lt;br&gt;att denne rapporteras. Även kraven på att ha interna rutiner och utbild-&lt;br&gt;ning i syfte att förhindra penningtvätt kommer att gälla för företagen. Det&lt;br&gt;kan emellertid förutsättas att kraven på interna rutiner och utbildning&lt;br&gt;kommer att få en flexibel tillämpning beroende på företagens storlek. Det&lt;br&gt;är naturligtvis inte rimligt att ställa samma krav i dessa avseenden på en&lt;br&gt;enskild tobakshandlare som på en stor bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett nytt andra stycke har förts in en hänvisning till bestämmelserna om&lt;br&gt;konsumentskydd m.m. i lagen om betalningsöverföringar inom EES. Den&lt;br&gt;lagen, som avser gränsöverskridande betalningar inom EES innehåller&lt;br&gt;konsumentskyddsbestämmelser om bl.a. informationsskyldighet för fö-&lt;br&gt;retag som förmedlar betalningar. Några särskilda bestämmelser om kon-&lt;br&gt;sumentskydd som avser betalningsöverföring tas inte in i valutaväxlings-&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har även behandlats i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:768) om&lt;br&gt;åtgärder mot penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i punkten 5 innebär att bestämmelserna i penningtvättslagen&lt;br&gt;blir tillämpliga på betalningsöverföring enligt valutaväxlingslagen. Se&lt;br&gt;även kommentaren ovan till 3 § valutaväxlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;br&gt;(1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ändras enbart till följd av att valutaväxlingslagen ändrar&lt;br&gt;rubrik till lagen om valutaväxling och betalningsöverföring. Utvidgning-&lt;br&gt;en av valutaväxlingslagen innebär att sekretessreglerna i denna bestäm-&lt;br&gt;melse blir tillämpliga på Finansinspektionens kontroll av betalnings-&lt;br&gt;överföring enligt valutaväxlingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.4 Förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;prisinformationslagen (1991:601)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisinformationslagen ändras enbart som en följd av att valutaväxlingsla-&lt;br&gt;gen ändrar rubrik till lagen om valutaväxling och betalningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över promemorian&lt;br&gt;Penningtvätt och betalningsöverföring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande inkommit från Sveriges riksbank, Svea hovrätt,&lt;br&gt;Riksåklagaren, Ekobrottsmyndigheten, Rikspolisstyrelsen, Finansinspek-&lt;br&gt;tionen, Konkurrensverket, Konsumentverket, Svenska Bankföreningen,&lt;br&gt;Global Refund/Westem Union.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i valutaväxlingslagen (1996:1006)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att rubriken till valutaväxlingslagen (1996:1006)&lt;br&gt;samt 1-4 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med valuta-&lt;br&gt;växlingsrörelse yrkesmässig han-&lt;br&gt;del med utländska sedlar och mynt&lt;br&gt;samt resecheckar utställda i ut-&lt;br&gt;ländsk valuta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväx-&lt;br&gt;lingsrörelse i väsentlig omfattning&lt;br&gt;skall anmäla verksamheten till&lt;br&gt;Finansinspektionen. Anmälan be-&lt;br&gt;höver inte göras av företag som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1—4 lagen&lt;br&gt;(1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lag (1996:1006) om valutaväx-&lt;br&gt;ling och betalningsöverföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag avses med&lt;br&gt;valutaväxlingsrörelse: yrkemäs-&lt;br&gt;sig handel med utländska sedlar&lt;br&gt;och mynt samt resecheckar utställ-&lt;br&gt;da i utländsk valuta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalningsöverföring: yrkesmäs-&lt;br&gt;sig överföring av pengar för an-&lt;br&gt;nans räkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;företag: juridisk eller fysisk per-&lt;br&gt;son som driver valutaväxlingsrö-&lt;br&gt;relse eller ägnar sig åt betalnings-&lt;br&gt;överföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväx-&lt;br&gt;lingsrörelse i väsentlig omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller ägnar sig åt betalningsöver-&lt;br&gt;föring skall anmäla verksamheten&lt;br&gt;till Finansinspektionen. Anmälan&lt;br&gt;behöver inte göras av företag som&lt;br&gt;avses i 2 § första stycket 1-4 och 6&lt;br&gt;lagen (1993:768) om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansinspektionen skall föra ett register över de företag som har an-&lt;br&gt;mält verksamhet enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet för&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlings-&lt;br&gt;rörelse i väsentlig omfattning att&lt;br&gt;medverka till att förhindra pen-&lt;br&gt;ningtvätt finns i lagen (1993:768)&lt;br&gt;om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om skyldighet för&lt;br&gt;företag som driver valutaväxlings-&lt;br&gt;rörelse i väsentlig omfattning eller&lt;br&gt;ägnar sig åt betalningsöverföring&lt;br&gt;att medverka till att förhindra pen-&lt;br&gt;ningtvätt finns i lagen (1993:768)&lt;br&gt;om åtgärder mot penningtvätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som driver valutaväxlingsrörelse skall tydligt informera om&lt;br&gt;tillämpade växelkurser och avgifter samt tillhandahålla avräkningsnota&lt;br&gt;som anger företagets namn, köp- respektive säljkurs samt avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1999:268) om gräns-&lt;br&gt;överskridande betalningsöverfö-&lt;br&gt;ringar inom Europeiska ekonomis-&lt;br&gt;ka samarbetsområdet finns be-&lt;br&gt;stämmelser om konsumentskydd&lt;br&gt;m.m. vid sådana överföringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att 2 § lagen (1993:768) om åtgärder mot pen-&lt;br&gt;ningtvätt&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna lag gäller företag som driver&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bankrörelse och annan verksamhet som består i att från allmänheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;låna upp medel och att lämna krediter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. livförsäkringsrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 kap. 3 § lagen (1991:981)&lt;br&gt;om värdepappersrörelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. verksamhet som står under Finansinspektionens tillsyn och som hu-&lt;br&gt;vudsakligen består i att utföra en eller flera av de verksamheter som an-&lt;br&gt;ges i 3 kap. 1 § 2-13 lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. verksamhet som kräver an- 5. verksamhet som kräver an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälan till Finansinspektionen en-&lt;br&gt;ligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;valutaväxlingslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1996:1006), samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mälan till Finansinspektionen en-&lt;br&gt;ligt lagen (1996:1006) om valuta-&lt;br&gt;växling och betalningsöverföring,&lt;br&gt;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. verksamhet av det slag som beskrivs i 1 § lagen (1989:508) om för-&lt;br&gt;säkringsmäklare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen gäller endast sådan mot kunder inriktad verksamhet som avses i&lt;br&gt;första stycket och som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om uppgiftsskyldighet för vissa andra företag finns i&lt;br&gt;9 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Jfr Europaparlamentets och rådets direktiv 91/308/EG av den 10 juni 1991 om åtgärder för&lt;br&gt;att förhindra att det finansiella systemet används för tvättning av pengar (EGT nr L 166,&lt;br&gt;28.6.1991, s. 77, Celex 31991L0308).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1999:162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100)’ skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligtprop. 1999/2000:94 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i statlig myndighets verksamhet, som består i till-&lt;br&gt;ståndsgivning eller tillsyn med avseende på bank- och kreditväsendet,&lt;br&gt;värdepappersmarknaden eller försäkringsväsendet, för uppgift om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. affärs- eller driftförhållanden hos den som myndighetens verksamhet&lt;br&gt;avser, om det kan antas att han lider skada om uppgiften röjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomiska eller personliga förhållanden för annan, som har trätt i&lt;br&gt;affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som myndighetens&lt;br&gt;verksamhet avser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ärende hos statlig myndighet om innehav av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. aktier i bankaktiebolag, kreditmarknadsbolag, värdepappersbolag&lt;br&gt;eller försäkringsaktiebolag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. andelar i medlemsbank eller kreditmarknadsförening, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. aktier eller andelar i börs, auktoriserad marknadsplats eller clearing-&lt;br&gt;organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller sekretess för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska&lt;br&gt;förhållanden om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgiften röjs. Sekretess gäller inte&lt;br&gt;heller för uppgift som erhållits från&lt;br&gt;är sekretessbelagd där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt insiderla-&lt;br&gt;gen (1990:1342), övervakning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument eller&lt;br&gt;kontroll enligt valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006), för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller person-&lt;br&gt;liga förhållanden, vilken på begä-&lt;br&gt;ran har lämnats av någon som är&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter till&lt;br&gt;myndigheten. Rör uppgiften den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige gäller dock sek-&lt;br&gt;retess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften&lt;br&gt;röjs och sekretess inte motverkar&lt;br&gt;syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för beslut av myndigheten och inte&lt;br&gt;annan myndighet om uppgiften inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller vidare i statlig&lt;br&gt;myndighets verksamhet, som be-&lt;br&gt;står i övervakning enligt insiderla-&lt;br&gt;gen (1990:1342), övervakning&lt;br&gt;enligt lagen (1991:980) om handel&lt;br&gt;med finansiella instrument eller&lt;br&gt;kontroll enligt lagen (1996:1006)&lt;br&gt;om valutaväxling och betalnings-&lt;br&gt;överföring, för sådan uppgift om&lt;br&gt;enskilds ekonomiska eller person-&lt;br&gt;liga förhållanden, vilken på begä-&lt;br&gt;ran har lämnats av någon som är&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter till&lt;br&gt;myndigheten. Rör uppgiften den&lt;br&gt;uppgiftsskyldige gäller dock sek-&lt;br&gt;retess endast om denne kan antas&lt;br&gt;lida skada eller men om uppgiften&lt;br&gt;röjs och sekretess inte motverkar&lt;br&gt;syftet med uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller, i den mån riksdagen har godkänt avtal härom med&lt;br&gt;främmande stat eller mellanfolklig organisation, hos myndighet i verk-&lt;br&gt;samhet som avses i första-tredje styckena för sådan uppgift om affärs-&lt;br&gt;eller driftförhållanden och ekonomiska eller personliga förhållanden som&lt;br&gt;myndigheten erhållit enligt avtalet. Samma sekretess gäller hos Finansin-&lt;br&gt;spektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från&lt;br&gt;utländsk myndighet eller utländskt organ erhållit uppgifter enligt annat&lt;br&gt;avtal. Föreskrifterna i 14 kap. 1-3 §§ får inte i fråga om denna sekretess&lt;br&gt;tillämpas i strid med avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kan för särskilt fall förordna om undantag från sekretessen&lt;br&gt;enligt första stycket 1, om den finner det vara av vikt att uppgiften läm-&lt;br&gt;nas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan hinder av sekretess får uppgift enligt första stycket lämnas till en&lt;br&gt;börs om uppgiften behövs för att börsen skall kunna fullgöra sina upp-&lt;br&gt;gifter enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet eller an-&lt;br&gt;nan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § prisinformationslagen (1991:601) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om infor-&lt;br&gt;mation till konsumenter finns i&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;br&gt;konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;(1980:38), valutaväxlingslagen&lt;br&gt;(1996:1006) och lagen (1999:268)&lt;br&gt;om betalningsöverföringar inom&lt;br&gt;Europeiska ekonomiska samar-&lt;br&gt;betsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda föreskrifter om infor-&lt;br&gt;mation till konsumenter finns i&lt;br&gt;konsumentkreditlagen (1992:830),&lt;br&gt;konsumentförsäkringslagen&lt;br&gt;(1980:38), lagen (1996:1006) om&lt;br&gt;valutaväxling och betalningsöver-&lt;br&gt;föring och lagen (1999:268) om&lt;br&gt;betalningsöverföringar inom Eu-&lt;br&gt;ropeiska ekonomiska samarbets-&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:269.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 11 maj 2000 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i valutaväxlingslagen (1996:1006),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i prisinformationslagen (1991:601).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Hjalmar&lt;br&gt;Forsberg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:145 Penningtvätt och betal-&lt;br&gt;ningsöverföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:145&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författnings rubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer for bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lagen om åtgärder mot&lt;br&gt;penningtvätt (1993:768)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31991L0308&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60215, Stockholm 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:JuU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:02:34</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03145</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:09</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 16:02:34</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:JuU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01JuU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>JuU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Penningtvätt</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>