<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2763475</hangar_id>
 <dok_id>GN03139</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>139</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:139</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ></organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>139</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-06-21 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>1999-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Proposition 1999/2000:139</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>skarven</source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03139/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03139</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03139</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:139&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En rättvisare och tydligare arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-1.png" style="width:41pt;height:71pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 21 juni 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen utgör en central del av arbetsmarknadspoliti-&lt;br&gt;ken och medverkar genom sin utformning till att förbättra arbetsmarkna-&lt;br&gt;dens funktionssätt. För att försäkringen skall kunna göra detta på ett ef-&lt;br&gt;fektivt sätt måste reglerna för den borga för en lika och rättvis tillämp-&lt;br&gt;ning av reglerna för dem som berörs och för en stärkt rättstrygghet för&lt;br&gt;individen. Försäkringens legitimitet måste vara fast förankrad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås åtgärder för att stärka arbetslöshetsförsäkring-&lt;br&gt;ens effektivitet och rättstryggheten för dem som är beroende av den för&lt;br&gt;sin försörjning under en omställningsperiod mellan arbeten. Vidare före-&lt;br&gt;slås vissa kompletterande regler i fråga om den aktivitetsgaranti som&lt;br&gt;riksdagen efter förslag i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för&lt;br&gt;delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) har beslutat skall införas i&lt;br&gt;hela landet från och med den 1 augusti.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De huvudsakliga förslagen är följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Under de första 100 ersättningsdagama får den arbetssökande be-&lt;br&gt;gränsa sitt arbetssökande såväl yrkesmässigt som geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- För att ha rätt till ersättning skall den arbetssökande medverka till&lt;br&gt;att en individuell handlingsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetsvillkoret ändras. I arbetsvillkoret räknas endast in reguljärt&lt;br&gt;arbete. Som sådant arbete räknas även anställning med lönebidrag,&lt;br&gt;skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare och anställning inom&lt;br&gt;Samhall AB samt tillsammans högst två månader då sökanden upp-&lt;br&gt;burit föräldrapenning eller fullgjort totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Återkvalificeringsvillkoret slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Studerandevillkoret görs rättvisare genom att tidpunkten för sökan- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;dens födelse inte på samma sätt som för närvarande påverkar ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ersättningsperioden blir enhetligt längst 300 ersättningsdagar för&lt;br&gt;alla oavsett ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En möjlighet till en förlängd ersättningsperiod om längst 300 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar utan att uppfylla ett nytt arbetsvillkor införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Ersättningsdagar i en äldre ersättningsperiod räknas inte av vid be-&lt;br&gt;viljande av en ny ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den högsta inkomstrelaterade dagpenningen får bestämmas till ett&lt;br&gt;högre belopp under de första 100 dagarna av en ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som är eller riskerar att bli långtidsinskriven skall senast inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 månader erbjudas en heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin, detsamma gäller den som deltidsarbetar och önskar ytterliga-&lt;br&gt;re arbetstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sanktionsreglema ändras så att den som har avvisat ett erbjudet&lt;br&gt;lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller som utan att uttryckligen&lt;br&gt;ha avvisat ett sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbar-&lt;br&gt;ligen har vållat att anställning inte har kommit till stånd, får sin dag-&lt;br&gt;penning nedsatt med 25 procent under 40 ersättningsdagar och med&lt;br&gt;50 procent under 40 nya ersättningsdagar vid en andra förseelse in-&lt;br&gt;om samma ersättningsperiod. Vid det tredje tillfället inom samma&lt;br&gt;ersättningsperiod upphör ersättningsrätten till dess personen i fråga&lt;br&gt;har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Medlemskap i en arbetslöshetskassa räknas från den första dagen i&lt;br&gt;den månad under vilken tillgodoräkningsbart förvärvsarbete har ut-&lt;br&gt;förts och ansökan om medlemskap gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som anses ha utträtt ur en arbetslöshetskassa på grund av bris-&lt;br&gt;tande betalning skall skriftligen meddelas om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001. Vissa över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser föreslås också att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekterna av förändringarna kommer att utvärderas löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen aviserar vidare att den avser, under förutsättning att det&lt;br&gt;statsfinansiella läget så tillåter, att höja de högsta och lägsta nivåerna på&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstöden den 1 juli 2001 och den 1&lt;br&gt;januari 2002. Höjningarna sker om förslagen i propositionen genomförs.&lt;br&gt;Regeringen avser att följa upp och utvärdera förslagens effekter inför&lt;br&gt;eventuell förändring. Därvid skall även arbetsmarknadens funktionssätt&lt;br&gt;vägas in. Det är viktigt att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens karaktär&lt;br&gt;av inkomstbortfallsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen anmäler regeringen dessutom att införandet av en om-&lt;br&gt;ställningsförsäkring för redan anställda kommer att utredas. Även kon-&lt;br&gt;troll- och tillsynsfrågorna inom arbetsmarknadspolitiken tillmäts en allt&lt;br&gt;större vikt av regeringen och därför kommer utformningen av och arbets-&lt;br&gt;uppgifterna för en från Arbetsmarknadsverket fristående myndighet som&lt;br&gt;skall utöva tillsynen över arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingen&lt;br&gt;att utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring........................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassor............................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En arbetslöshetsförsäkring för trygghet, rättvisa och tillväxt..........18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringens utformning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omfattning........................................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett ömsesidigt ansvar.......................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning...........................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Handlingsplanen och rätten till arbetslöshetsersättning....49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sökområde.........................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av dagpenningen m.m...................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kvalificeringsregler.........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett enhetligt arbetsvillkor..................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överhoppningsbar tid........................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett rättvisare studerandevillkor.........................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättningsperioden och förlängning av perioden...........................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättnings- och kompensationsnivåer............................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Aktivitetsgarantin............................................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning i samband med aktivitetsgarantin....................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Erbjudande om aktivitetsgaranti inom 27 månader...........76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Ändring i lagen om arbetslöshetskassor..........................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inträdet i arbetslöshetskassan............................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utträde ur arbetslöshetskassan på grund av bristande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalning............................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Information vid arbetsförmedlingarna..............................83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Tillsynen av arbetslöshetskassorna&amp;nbsp;och arbetsförmedlingen...........84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;En trygghetsförsäkring utreds..........................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Lagarnas ikraftträdande...................................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Förslagens ekonomiska konsekvenser.............................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 &amp;nbsp;Författningskommentar....................................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkring......................................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1997:239) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassor............................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkande Kontrakt för arbete - Rättvisa&lt;br&gt;och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 1999:58).95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Kontrakt Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;för arbete - Rättvisa och tydliga regler i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen (Ds 1999:58)..............................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av betänkandet DELTA Utredningen om&lt;br&gt;deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshets-ersättning&lt;br&gt;(SOU 1999:27)....................................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet DELTA&lt;br&gt;Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning (SOU 1999:27)...............................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Sammanfattning av rapporten Indexering av högsta och lägsta&lt;br&gt;dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen (Ds 1999:10)..! 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexering av högsta och lägsta dagpenningnivå i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetsförsäkringen (Ds 1999:10)..............................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 juni 2000.........121&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tidpunkten för att erbjuda heltidsaktivitet inom ramen för aktivitets-&lt;br&gt;garantin (avsnitt 10.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 19 och 30 §§ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9, 14, 16-18, 22, 23, 25, 43^16 §§ samt rubriken närmast före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas fyra nya paragrafer, 9 a, 13 a, 17 a och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 a §§, samt närmast före 45 a § en ny rubrik, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till ersättning vid arbetslöshet har sökande som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är arbetsföra och oförhindrade att åta sig arbete för en arbetsgivares&lt;br&gt;räkning minst 3 timmar varje arbetsdag och i genomsnitt minst 17 timmar&lt;br&gt;i veckan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. är beredda att anta erbjudet lämpligt arbete under tid för vilken de&lt;br&gt;inte anmält hinder som kan godtas av arbetslöshetskassan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är anmälda som arbetssökan- 3. är anmälda som arbetssökan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de hos den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen i den ordning som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. aktivt söker ett lämpligt ar-&lt;br&gt;bete men inte kan få ett sådant ar-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de hos den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen i den ordning som före-&lt;br&gt;skrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen be-&lt;br&gt;stämmer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. medverkar till att en individu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ell handlingsplan upprättas i sam-&lt;br&gt;råd med den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. aktivt söker ett lämpligt ar-&lt;br&gt;bete men inte kan få ett sådant ar-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första 100 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagarna i en ersättningsperi-&lt;br&gt;od får en sökande begränsa sig till&lt;br&gt;att söka lämpliga arbeten inom sitt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Av riksdagen antagen lydelse av 19 och 30 §§, se prop. 1999/2000:98, bet.&lt;br&gt;1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Av riksdagen antagen lydelse, se prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrke och i närområdet. Detsamma Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;gäller vid ny arbetslöshet, om tolv&lt;br&gt;månader förflutit sedan den sö-&lt;br&gt;kande senast fick ersättning och&lt;br&gt;ersättningsperioden inte har löpt&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att begränsa sö-&lt;br&gt;kandet under de första 100 dagar-&lt;br&gt;na gäller dock inte om en sökande&lt;br&gt;påbörjar en ny ersättningsperiod i&lt;br&gt;direkt anslutning till den föregå-&lt;br&gt;ende perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det behövs för att&lt;br&gt;uppfylla arbetsvillkoret avses med&lt;br&gt;förvärvsarbete även tid då den&lt;br&gt;sökande har fullgjort tjänstgöring&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om to-&lt;br&gt;talförsvar splikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;dock tillsammans under högst två&lt;br&gt;kalendermånader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 12 § första&lt;br&gt;stycket 2 skall den sökande haft&lt;br&gt;förvärvsarbete, som inte avser&lt;br&gt;tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt&lt;br&gt;eller föräldrapenningförmån enligt&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring, i minst 300 timmar under&lt;br&gt;en sammanhängande tid av 6 ka-&lt;br&gt;lendermånader. Sökanden skall ha&lt;br&gt;utfört arbetet under minst 45 tim-&lt;br&gt;mar under var och en av dessa&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid prövning av arbetsvillkoret bortses från utfört förvärvsarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen (1997:1275)&lt;br&gt;om anställningsstöd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till start av nä-&lt;br&gt;ringsverksamhet enligt förordningen (2000:000) om arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Av riksdagen antagen lydelse, se prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta gäller dock inte om den&lt;br&gt;sökande när det i första stycket&lt;br&gt;nämnda arbetet påbörjades upp-&lt;br&gt;fyllde arbetsvillkoret med annat&lt;br&gt;förvärvsarbete enligt 12-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid skall bestämmas enligt 12 § räknas inte den tid då den sö-&lt;br&gt;kande varit hindrad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. styrkt sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avslutad heltidsutbildning som den sökande har avslutat efter fyllda&lt;br&gt;25 år eller som har föregåtts av sammanhängande förvärvsarbete på hel-&lt;br&gt;tid i minst 5 månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tvångsvård enligt lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa&lt;br&gt;fall,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. frihetsberövande på kriminalvårdens område,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vård av eget bam som inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2&lt;br&gt;år efter barnets ankomst i familjen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen&lt;br&gt;(1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av livsmedel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;slagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utlandsvistelse till följd av att&lt;br&gt;den sökande följt med sin make&lt;br&gt;eller maka vid dennes arbete i ut-&lt;br&gt;landet under förutsättning att ma-&lt;br&gt;kens eller makans arbetsgivare har&lt;br&gt;sitt säte i Sverige och att lönen&lt;br&gt;utbetalas från Sverige, varvid med&lt;br&gt;make eller maka jämställs person&lt;br&gt;med vilken den sökande samman-&lt;br&gt;bor under förhållanden som liknar&lt;br&gt;makars, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. deltagande i ungdomsgaran-&lt;br&gt;tin enligt förordningen (2000:000)&lt;br&gt;om arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utlandsvistelse till följd av att&lt;br&gt;den sökande följt med sin make&lt;br&gt;eller maka vid dennes arbete i ut-&lt;br&gt;landet under förutsättning att ma-&lt;br&gt;kens eller makans arbetsgivare har&lt;br&gt;sitt säte i Sverige och att lönen&lt;br&gt;utbetalas från Sverige, varvid med&lt;br&gt;make eller maka jämställs person&lt;br&gt;med vilken den sökande samman-&lt;br&gt;bor under förhållanden som liknar&lt;br&gt;makars, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. vård av närstående när hel&lt;br&gt;ersättning lämnats enligt lagen&lt;br&gt;(1988:1465) om ersättning och&lt;br&gt;ledighet för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid skall bestämmas en-&lt;br&gt;ligt 12 § räknas inte heller tid då&lt;br&gt;den sökande fått föräldrapenning-&lt;br&gt;förmån enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring eller varit hind-&lt;br&gt;rad att arbeta på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtid skall bestämmas en-&lt;br&gt;ligt 12 § räknas inte heller tid då&lt;br&gt;den sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fått föräldrapenningförmån&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Av riksdagen antagen lydelse, se prop. 1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Av riksdagen antagen lydelse, se prop. 1999/2000:98, bet.l999/2000:AU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. arbetsmarknadsutbildning, ar-&lt;br&gt;betspraktik, datortekverksamhet&lt;br&gt;och arbetslivsinriktad rehabilite-&lt;br&gt;ring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. utbildning för vilken utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag lämnas enligt förord-&lt;br&gt;ningen (1996:1654) om särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. deltagande i verksamhet där&lt;br&gt;ersättning enligt 3 a § har lämnats,&lt;br&gt;z den mån tiden inte jämställs en-&lt;br&gt;ligt vad som följer av 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varit hindrad att arbeta på Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;grund av tjänstgöring enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av deltagande i arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning eller annan utbild-&lt;br&gt;ning inom ramen för ett arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiskt program, ar-&lt;br&gt;betspraktik, aktivitetsgarantin,&lt;br&gt;ungdoms garantin, datortekverk-&lt;br&gt;samhet, arbetslivsinriktad rehabi-&lt;br&gt;litering eller projekt med arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk inriktning enligt&lt;br&gt;förordningen (2000:000) om ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av utbildning för vilken ut-&lt;br&gt;bildningsbidrag lämnas enligt för-&lt;br&gt;ordningen (1996:1654) om särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varit hindrad att arbeta på&lt;br&gt;grund av deltagande i verksamhet&lt;br&gt;där ersättning enligt 3 a § har läm-&lt;br&gt;nats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. utfört förvärvsarbete som ar-&lt;br&gt;betsgivaren finansierat med stöd&lt;br&gt;av förordningen (1997:1275) om&lt;br&gt;anställningsstöd, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. utfört förvärvsarbete som be-&lt;br&gt;drivits med stöd av bestämmelser-&lt;br&gt;na om stöd till start av närings-&lt;br&gt;verksamhet enligt förordningen&lt;br&gt;(2000:000) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid som enligt 13 a § har jäm-&lt;br&gt;ställts med förvärvsarbete skall&lt;br&gt;dock räknas in i ramtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid som enligt 16, 17 eller 23 §§&lt;br&gt;inte skall räknas in i ramtiden får&lt;br&gt;omfatta högst sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sökande är berättigade till ersättning enligt grundförsäkringen utan att&lt;br&gt;ha uppfyllt arbetsvillkoret, om de stått till arbetsmarknadens förfogande&lt;br&gt;som arbetssökande genom den offentliga arbetsförmedlingen eller för-&lt;br&gt;värvsarbetat i minst 90 kalenderdagar under en ramtid av 10 månader i&lt;br&gt;anslutning till att de avslutat en utbildning på heltid som omfattar minst&lt;br&gt;ett läsår och som berättigar till studiesocialt stöd. När ramtiden bestäms&lt;br&gt;räknas inte in den tid då sökandena har varit hindrade att stå till arbets-&lt;br&gt;marknadens förfogande på grund av sjukdom, tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt, havandeskap, vård av eget barn som&lt;br&gt;inte har fyllt 2 år eller vård av adoptivbarn i 2 år efter barnets ankomst i&lt;br&gt;familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en sökande som avslutat sin&lt;br&gt;utbildning genom att fullfölja en&lt;br&gt;treårig gymnasieutbildning och är&lt;br&gt;under 20 år efter att ramtiden om&lt;br&gt;10 månader i första stycket förflu-&lt;br&gt;tit förlängs dock ramtiden till den&lt;br&gt;dag den sökande fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas under längst&lt;br&gt;300 dagar (ersättningsperiod). Om&lt;br&gt;den sökande har fyllt 57 år före&lt;br&gt;ersättningsperiodens slut är perio-&lt;br&gt;den i stället 450 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden räknas inte&lt;br&gt;in dagar under vilka den sökande&lt;br&gt;har anvisats ett offentligt tillfälligt&lt;br&gt;arbete för äldre arbetslösa, verk-&lt;br&gt;samhet enligt lagen om kommu-&lt;br&gt;ners ansvar för ungdomar mellan&lt;br&gt;20 och 24 år eller verksamhet där&lt;br&gt;ersättning enligt 3 a § lämnas i&lt;br&gt;enlighet med föreskrifter som har&lt;br&gt;meddelats av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den sökande omedelbart för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning lämnas under längst&lt;br&gt;300 dagar (ersättningsperiod). När&lt;br&gt;ersättningsperioden löpt ut kan&lt;br&gt;den förlängas med längst 300 da-&lt;br&gt;gar, om sökanden då inte uppfyller&lt;br&gt;ett nytt arbetsvillkor och inte hel-&lt;br&gt;ler enligt arbetsförmedlingen bör&lt;br&gt;erbjudas aktivitet i aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin enligt förordningen&lt;br&gt;(2000:000) om arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ersättningsperioden räknas inte&lt;br&gt;in dagar under vilka den sökande&lt;br&gt;har anvisats ett offentligt tillfälligt&lt;br&gt;arbete för äldre arbetslösa, verk-&lt;br&gt;samhet i ungdomsgarantin enligt&lt;br&gt;förordningen (2000:000) om ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska program&lt;br&gt;eller verksamhet där ersättning&lt;br&gt;enligt 3 a § lämnas i enlighet med&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inträdet i en arbetslöshetskassa har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fått ersättning från en annan arbetslöshetskassa, räknas ersättningsdagar i&lt;br&gt;den andra kassan in i ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1783.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till dagpenning upphör vid månadsskiftet före den månad då den Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;arbetslöse fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslösheten upphör före&lt;br&gt;ersättningsperiodens slut, har den&lt;br&gt;sökande rätt till ersättning under&lt;br&gt;det återstående antalet dagar av&lt;br&gt;perioden vid ny arbetslöshet, även&lt;br&gt;om den sökande då inte uppfyller&lt;br&gt;arbets- och karensvillkoren. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om en sammanhängande tid av 12&lt;br&gt;månader har förflutit sedan den&lt;br&gt;sökande senast fick ersättning. I&lt;br&gt;sådan tid räknas inte in tid då den&lt;br&gt;sökande varit hindrad att arbeta&lt;br&gt;på grund av någon av de orsaker&lt;br&gt;som anges i 16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningsperioden har löpt&lt;br&gt;ut men den sökande under perio-&lt;br&gt;den på nytt uppfyllt arbetsvillkoret&lt;br&gt;lämnas ersättning under ytterligare&lt;br&gt;en ersättningsperiod. Då skall dock&lt;br&gt;karens villkoret på nytt uppfyllas.&lt;br&gt;Den nya ersättningsperioden räk-&lt;br&gt;nas från inträdet av den arbetslös-&lt;br&gt;het då den sökande uppfyllde det&lt;br&gt;arbetsvillkor som ligger till grund&lt;br&gt;för den nya perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslösheten upphör före&lt;br&gt;ersättningsperiodens slut, har den&lt;br&gt;sökande rätt till ersättning under&lt;br&gt;det återstående antalet dagar av&lt;br&gt;perioden vid ny arbetslöshet, även&lt;br&gt;om den sökande då inte uppfyller&lt;br&gt;arbets- och karensvillkoren. Vad&lt;br&gt;som nu har sagts gäller dock inte&lt;br&gt;om en sammanhängande tid av 12&lt;br&gt;månader har förflutit sedan den&lt;br&gt;sökande senast fick ersättning. I&lt;br&gt;sådan tid räknas inte in tid som&lt;br&gt;anges i 16 och 17 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ersättningsperioden har löpt&lt;br&gt;ut men den sökande under perio-&lt;br&gt;den på nytt uppfyllt arbetsvillkoret&lt;br&gt;lämnas ersättning under ytterligare&lt;br&gt;en ersättningsperiod. Då skall dock&lt;br&gt;karensvillkoret på nytt uppfyllas.&lt;br&gt;Den nya ersättningsperioden räk-&lt;br&gt;nas från den tidpunkt när den tidi-&lt;br&gt;gare perioden löper ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning enligt inkomstbortfallsförsäkringen lämnas med ett belopp&lt;br&gt;per dag som är baserat på tidigare förvärvsinkomster (dagpenning i form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av inkomstrelaterad ersättning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning i form av inkom-&lt;br&gt;strelaterad ersättning lämnas med&lt;br&gt;högst det belopp som regeringen&lt;br&gt;fastställer och lägst det belopp som&lt;br&gt;bestäms enligt 24 § andra stycket,&lt;br&gt;om inte annat följer av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning i form av inkom-&lt;br&gt;strelaterad ersättning lämnas med&lt;br&gt;högst det belopp som regeringen&lt;br&gt;fastställer och lägst det belopp som&lt;br&gt;bestäms enligt 24 § andra stycket,&lt;br&gt;om inte annat följer av denna lag.&lt;br&gt;Dagpenningen kan under de första&lt;br&gt;100 dagarna i en ersättningsperi-&lt;br&gt;od lämnas med en högre dagpen-&lt;br&gt;ning än under resterande dagar.&lt;br&gt;Den högsta dagpenningen kan&lt;br&gt;begränsas i tiden för personer som&lt;br&gt;utför deltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sökande skall stängas av från rätt till ersättning under tid som an-&lt;br&gt;ges i 44 §, om den sökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. avvisat ett erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete utan godtagbart skäl, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utan att uttryckligen ha avvi-&lt;br&gt;sat sådant arbete ändå genom sitt&lt;br&gt;uppträdande uppenbarligen vållat&lt;br&gt;att anställning inte kommit till&lt;br&gt;stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lämnat sitt arbete utan giltig&lt;br&gt;anledning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det sannolikt att ett arbete som avses i 43 § skulle ha varat högst 5&lt;br&gt;dagar eller mer än 5 men högst 10 dagar eller mer än 10 dagar, utgör av-&lt;br&gt;stängningstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 10, 20 respektive 45 ersättningsdagar vid avstängning enligt 43 § 1,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 20, 40 respektive 60 ersätt- - 20, 40 respektive 60 ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsdagar vid avstängning enligt ningsdagar vid avstängning enligt&lt;br&gt;43 § 2-4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;-1 avstängningstiden räknas in bara dagar för vilka karenstid skulle ha&lt;br&gt;tillgodoräknats eller dagpenning skulle ha lämnats, om avstängningen&lt;br&gt;inte hade skett, eller dagar under vilka den sökande har utfört förvärvsar-&lt;br&gt;bete. Den totala avstängningstiden får dock inte överstiga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 28, 56 respektive 112 kalenderdagar vid avstängning enligt 43 § 1,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 56, 112 respektive 168 kalen- - 56, 112 respektive 168 kalen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derdagar vid avstängning enligt derdagar vid avstängning enligt&lt;br&gt;43 § 2-4. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;43 § 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under avstängningstiden sådant förhållande som avses i 43 §,&lt;br&gt;beräknas ny avstängningstid i enlighet med bestämmelserna i 44 §, om&lt;br&gt;inte den nya avstängningstiden ryms inom den löpande avstängningsti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det uppenbart att den sökan-&lt;br&gt;de inte vill anta lämpligt arbete,&lt;br&gt;såsom när den sökande vid uppre-&lt;br&gt;pade tillfällen antingen har avvisat&lt;br&gt;erbjudet sådant arbete utan god-&lt;br&gt;tagbart skäl eller lämnat sitt ar-&lt;br&gt;bete utan giltig anledning, skall&lt;br&gt;den sökande vara avstängd till&lt;br&gt;dess han eller hon utfört sådant&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har stängts av&lt;br&gt;från ersättning två gånger inom&lt;br&gt;samma ersättningsperiod på grund&lt;br&gt;av att han eller hon har lämnat sitt&lt;br&gt;arbete utan giltig anledning eller&lt;br&gt;skilts från arbetet på grund av&lt;br&gt;otillbörligt uppförande har, om&lt;br&gt;sådant förhållande inträffar en&lt;br&gt;tredje gång inom samma ersätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förvärvsarbete som enligt 12 och&lt;br&gt;13 §§ får tillgodoräknas för upp-&lt;br&gt;fyllande av arbetsvillkoret under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsperiod, inte rätt till ersätt- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ning förrän han eller hon därefter&lt;br&gt;på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningstiden skall räknas från den dag då det förhållande som&lt;br&gt;anges i 43 § inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning av ersättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen sätts ned med 25&lt;br&gt;procent i 40 ersättningsdagar&lt;br&gt;(nedsättningstid) inom ersättnings-&lt;br&gt;perioden, om en sökande har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avvisat ett erbjudet lämpligt&lt;br&gt;arbete utan godtagbart skäl, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan att uttryckligen ha av-&lt;br&gt;visat sådant arbete ändå genom&lt;br&gt;sitt uppträdande uppenbarligen&lt;br&gt;har vållat att anställning inte&lt;br&gt;kommit till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det under ersättningsperio-&lt;br&gt;den en andra gång inträffar sådant&lt;br&gt;förhållande som anges i första&lt;br&gt;stycket skall den sökandes dag-&lt;br&gt;penning sättas ned med 50 procent&lt;br&gt;i ytterligare 40 ersättningsdagar&lt;br&gt;inom ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträffar under ersättningsperi-&lt;br&gt;oden en tredje gång sådant för-&lt;br&gt;hållande som anges i första styck-&lt;br&gt;et, har den sökande inte rätt till&lt;br&gt;ersättning förrän han eller hon&lt;br&gt;därefter på nytt uppfyllt ett arbets-&lt;br&gt;villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningstiden räknas från&lt;br&gt;den dag då sådant förhållande&lt;br&gt;som anges i första stycket inträffat.&lt;br&gt;Inträffar under nedsättningstiden&lt;br&gt;sådant förhållande som föranleder&lt;br&gt;ny nedsättningstid räknas den ned-&lt;br&gt;sättningstiden från utgången av&lt;br&gt;den föregående nedsättningstiden.&lt;br&gt;Inträffar under av stängningstid&lt;br&gt;sådant förhållande som föranleder&lt;br&gt;nedsättningstid räknas nedsätt-&lt;br&gt;ningstiden från utgången av av-&lt;br&gt;stängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken nedsättning&lt;br&gt;av dagpenningen skall göras får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte överstiga 180 kalenderdagar Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;från den dag då nedsättningstiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensam bestämmelse om avstängning och nedsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 43 § 1-3 om&lt;br&gt;arbete skall tillämpas i fråga om&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;som berättigar till utbildningsbi-&lt;br&gt;drag och utbildningar för vilka&lt;br&gt;utbildningsbidrag lämnas enligt&lt;br&gt;förordningen (1996:1654) om sär-&lt;br&gt;skilt utbildningsbidrag. Bestäm-&lt;br&gt;melserna i 44 och 45 §§ skall där-&lt;br&gt;vid gälla i tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 43 § samt&lt;br&gt;45 a § 1 om arbete skall tillämpas i&lt;br&gt;fråga om arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program för vilka aktivitetsstöd&lt;br&gt;lämnas enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1100) om aktivitetsstöd och&lt;br&gt;utbildningar för vilka utbildnings-&lt;br&gt;bidrag lämnas enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1654) om särskilt utbild-&lt;br&gt;ningsbidrag. Bestämmelserna i 44,&lt;br&gt;45, och 45 a §§ skall därvid gälla i&lt;br&gt;tillämpliga delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 19 § punkterna 1-3, 5-6 och 30 § gäller dock&lt;br&gt;fortfarande för sökande som vid ikraftträdandet uppfyllt villkoren och&lt;br&gt;ansöker om ersättning senast den 31 mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen om ersättningsperiodens längd i 22 § skall dock gälla&lt;br&gt;i dess äldre lydelse för den som före ikraftträdandet har fyllt 57 år och har&lt;br&gt;rätt till ersättning på grund av en pågående ersättningsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;arbetslöshetskassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 34 och 87 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 34 a och 47 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som upp-&lt;br&gt;fyller villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhets-&lt;br&gt;område. Medlemskap får dock beviljas endast den som under en sam-&lt;br&gt;manhängande period av fem veckor under minst fyra veckor har för-&lt;br&gt;värvsarbetat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande ar-&lt;br&gt;betar i minst denna omfattning. Rätt att bli medlem har inte den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon&lt;br&gt;uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som&lt;br&gt;utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans verk-&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samhetsområde.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;När medlemskap i arbetslös-&lt;br&gt;hetskassan beviljas anses inträdet i&lt;br&gt;kassan ha skett första dagen i den&lt;br&gt;kalendermånad när förvärvs-&lt;br&gt;arbete enligt första stycket på-&lt;br&gt;börjades, dock tidigast första da-&lt;br&gt;gen i den kalendermånad när an-&lt;br&gt;sökan om medlemskap gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa och förvärvs-&lt;br&gt;arbetar inom en annan kassas&lt;br&gt;verksamhetsområde behöver inte&lt;br&gt;på nytt ha förvärvsarbetat den tid&lt;br&gt;som föreskrivs i 34 § första stycket&lt;br&gt;för att ha rätt att bli medlem i den&lt;br&gt;andra kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser arbetslöshetskassan att en&lt;br&gt;medlem trätt ut ur kassan på grund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;av bristande betalning enligt 45 § Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;skall kassan fatta beslut om ut-&lt;br&gt;trädet. Det skall anges i beslutet&lt;br&gt;från och med vilken dag med-&lt;br&gt;lemmen anses ha utträtt. Beslutet&lt;br&gt;skall omgående sändas till den&lt;br&gt;enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans&lt;br&gt;verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar,&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 §, 5 § första&lt;br&gt;stycket 12, 34—47 §§ samt 60 § om&lt;br&gt;medlemskap, medlemsförteckning,&lt;br&gt;medlemsavgift m.m., i 48 § om&lt;br&gt;fmansieringsavgift, och i 95-97 §§&lt;br&gt;och 111-115 §§ om överklagande,&lt;br&gt;omprövning och ändring gäller för&lt;br&gt;de anslutna i stället för med-&lt;br&gt;lemmarna. Vad som sägs i 31 och&lt;br&gt;61 §§ om medlem gäller även den&lt;br&gt;som är ansluten till den komplette-&lt;br&gt;rande arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 §, 5 § första&lt;br&gt;stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 §&lt;br&gt;om medlemskap, medlemsförteck-&lt;br&gt;ning, medlemsavgift m.m., i 48 §&lt;br&gt;om fmansieringsavgift, och i 95-&lt;br&gt;97 §§ och 111-115 §§ om över-&lt;br&gt;klagande, omprövning och änd-&lt;br&gt;ring gäller för de anslutna i stället&lt;br&gt;för medlemmarna. Vad som sägs i&lt;br&gt;31 och 61 §§ om medlem gäller&lt;br&gt;även den som är ansluten till den&lt;br&gt;kompletterande arbetslöshetskas-&lt;br&gt;san.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette-&lt;br&gt;rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses med-&lt;br&gt;lemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är med-&lt;br&gt;lemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter,&lt;br&gt;kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i&lt;br&gt;den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som&lt;br&gt;utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i&lt;br&gt;tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och till-&lt;br&gt;växt (prop. 1999/2000:98) samt i årets ekonomiska vårproposition (prop.&lt;br&gt;1999/2000:100) anmälde regeringen att den under våren 2000 skulle fö-&lt;br&gt;relägga riksdagen en proposition med förslag till ändringar i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen. De förslag och bedömningar som redovisas i denna&lt;br&gt;proposition bygger huvudsakligen på överväganden och förslag från tre&lt;br&gt;utredningar gällande arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetsgrupp inom Näringsdepartementet (i fortsättningen benämnd&lt;br&gt;ALF-gruppen) har under år 1999 gjort en översyn av arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen. Gruppens arbete finns redovisat i Ds 1999:58 Kontrakt för arbete&lt;br&gt;- Rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen. En sammanfatt-&lt;br&gt;ning av promemorians förslag finns i bilaga 1. Betänkandet har remiss-&lt;br&gt;behandlats. Remissyttrandena finns att tillgå i Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;NI999/11935/A). De instanser som har avgivit yttrande finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 6 april 1998 bemyndigade regeringen chefen för det dåvarande&lt;br&gt;Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att&lt;br&gt;analysera utvecklingen av deltidsarbete och tillfälliga anställningar samt&lt;br&gt;att överväga behoven av förändringar i detta avseende i arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. Till utredare förordnades verkställande direktören vid Trygg-&lt;br&gt;hetsstiftelsen Erika Thelning. Utredningen som antog namnet DELTA-&lt;br&gt;utredningen - Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen avlämnade i februari 1999 betänkandet SOU 1999:27&lt;br&gt;DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning. En sammanfattning av utredningens förslag finns i bilaga 3.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. Remissyttrandena finns att tillgå i&lt;br&gt;Näringsdepartementet (dnr NI999/5182/A). De instanser som har avgivit&lt;br&gt;yttrande finns i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anledning av propositionen En allmän och sammanhållen arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring (prop. 1996/97:107) uttalade arbetsmarknadsutskottet i sitt&lt;br&gt;betänkande 1996/97 :AU 13 att det vore värdefullt att få frågan om infö-&lt;br&gt;randet av en indexering av såväl högsta som lägsta nivå på dagpenning-&lt;br&gt;beloppet belyst. Mot denna bakgrund bemyndigade regeringen genom&lt;br&gt;beslut den 6 april 1998 chefen för det dåvarande Arbetsmarknadsdepar-&lt;br&gt;tementet att tillkalla en arbetsgrupp med uppdrag att belysa frågan om&lt;br&gt;införandet av en indexering av dagpenningnivåema i arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen. Arbetsgruppen (i fortsättningen benämnd Index-gruppen) avläm-&lt;br&gt;nade i januari 1999 sin rapport Ds 1999:10 Indexering av högsta och&lt;br&gt;lägsta dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen. En sammanfattning av&lt;br&gt;rapportens förslag finns i bilaga 5. Rapporten har remissbehandlats. Re-&lt;br&gt;missyttrandena finns att tillgå i Näringsdepartementet (dnr&lt;br&gt;NI999/6757/A). De instanser som har avgivit yttrande finns i bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De överväganden och förslag i utredningarna m.m. som inte berörs i&lt;br&gt;det följande har regeringen inte funnit skäl att tillstyrka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ändringar i lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen om ändring i lagen om arbetslöshetsförsäkring hör inte till&lt;br&gt;Lagrådets granskningsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 13 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag till ändringar i lagen om arbetslöshetskassor som finns&lt;br&gt;i bilaga 7. Lagrådet, vars yttrande bifogas som bilaga 8, har lämnat för-&lt;br&gt;slaget utan erinran. I propositionen har smärre redaktionella ändringar&lt;br&gt;gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 En arbetslöshetsförsäkring för trygghet, rätt-&lt;br&gt;visa och tillväxt&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens utformning skall utgå från två centrala ut-&lt;br&gt;gångspunkter. Den ena är att arbetslöshetsförsäkringens utformning skall&lt;br&gt;vara förenlig med arbetsmarknadspolitikens mål om en väl fungerande&lt;br&gt;arbetsmarknad, vilken bl.a. kännetecknas av en hög omställningsförmåga&lt;br&gt;som främjar tillväxten. Den omställningen skall ske på ett sådant sätt att&lt;br&gt;arbetsgivarens krav på flexibilitet kan kombineras med individens rätt till&lt;br&gt;trygghet. För att undvika att den nuvarande utvecklingen med snabb sys-&lt;br&gt;selsättningstillväxt och sjunkande arbetslöshet bromsas upp av inflations-&lt;br&gt;drivande flaskhalsar på arbetsmarknaden måste det underlättas för ar-&lt;br&gt;betslösa att snabbare få nytt arbete och därigenom minska arbetslöshets-&lt;br&gt;tiden. Arbetslöshetens nivå bestäms av hur många som blir arbetslösa och&lt;br&gt;hur länge varje arbetslös förblir utan arbete. Genom att effektivisera&lt;br&gt;matchningsprocessen och minska vakans- och söktiderna kan arbetslös-&lt;br&gt;heten påtagligt minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra utgångspunkten är att utformningen skall förstärka välfär-&lt;br&gt;den och rättvisan i samhället genom att ge en solidariskt finansierad in-&lt;br&gt;komsttrygghet för den som blir arbetslös. Genom en solidarisk finansie-&lt;br&gt;ring blir kostnaden i stort sett densamma för alla, kvinnor såväl som män,&lt;br&gt;oavsett risk att bli arbetslös och alla grupper av förvärvsarbetande kan&lt;br&gt;omfattas av försäkringen på lika villkor. Arbetslöshetsförsäkringen bidrar&lt;br&gt;även indirekt till en rättvis fördelning genom att förhindra uppkomsten av&lt;br&gt;en underbudskonkurrens på arbetsmarknaden, där arbetslösa av ekono-&lt;br&gt;miska skäl tvingas konkurrera genom att pressa ned lönerna på de lägst&lt;br&gt;betalda arbetena. Den höga arbetslösheten under 1990-talet har inte lett&lt;br&gt;till starkt ökade inkomstskillnader, såsom har skett i många andra länder.&lt;br&gt;Det beror bl.a. på arbetslöshetsförsäkringens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diskussioner om arbetslöshetsförsäkringens utformning försummas&lt;br&gt;ofta att den rymmer flera dimensioner - nivån på ersättningen, ersätt-&lt;br&gt;ningsperiodens längd respektive kraven på den arbetssökande för att den-&lt;br&gt;ne skall ha rätt till ersättning. Det måste göras en avvägning mellan dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dimensioner. Med en låg kompensationsnivå behöver inte kraven på den Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;arbetslöse sättas så högt för att upprätthålla en effektiv försäkring. De&lt;br&gt;ekonomiska drivkrafterna att hitta ett nytt arbete blir tillräckligt starka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en hög ersättning gäller det motsatta förhållandet. Sverige har jäm-&lt;br&gt;fört med andra länder en förhållandevis hög kompensationsnivå, men&lt;br&gt;kombinerar detta med striktare regler för rätt till ersättning, bl.a. vad&lt;br&gt;gäller ersättningsperiodens längd och sanktioner mot den som nekar att ta&lt;br&gt;erbjudet lämpligt arbete. Enligt regeringens mening skall kompensations-&lt;br&gt;nivån i arbetslöshetsförsäkringen av välfärds- och rättviseskäl vara hög.&lt;br&gt;Det förutsätter att reglerna är tydliga och tillämpas på ett konsekvent sätt.&lt;br&gt;Försäkringen skall ha legitimitet både hos dem som är arbetslösa och hos&lt;br&gt;dem som förvärvsarbetar. Tydliga krav på den arbetssökande får inte&lt;br&gt;uppfattas som en kränkning av den enskilde. Samtidigt skall de som har&lt;br&gt;arbete vara förvissade om att de som uppbär ersättning är aktiva i sitt sö-&lt;br&gt;kande efter ett nytt arbete. Detta är inte minst viktigt då arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen är solidariskt finansierad, utan hänsynstagande till risken att bli&lt;br&gt;arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talets massarbetslöshet utsattes arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;för utomordentligt stora påfrestningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten är fortfarande hög. Antalet öppet arbetslösa var i maj&lt;br&gt;2000 ca 177 000 personer och antalet i konjunkturberoende program var&lt;br&gt;103 000 personer. Samtidigt var 324 000 färre sysselsatta jämfört med år&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-2.png" style="width:289pt;height:260pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ekonomin växer nu i god takt och det finns förutsättningar att nå målet&lt;br&gt;om 80 procent sysselsättning år 2004 och delmålet om 4 procent öppen&lt;br&gt;arbetslöshet vid slutet av innevarande år. Det långsiktiga målet är full&lt;br&gt;sysselsättning. Men det förutsätter att arbetsmarknaden blir effektivare så&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att flaskhalsar undviks och att arbetskraftens kunskaper ökar och inte Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;minst att de arbetslösa ges goda förutsättningar att klara arbetskraven och&lt;br&gt;tar de lediga arbetena. En central fråga är om det finns en strukturell ar-&lt;br&gt;betslöshet. Regeringens bedömning är att det finns en viss strukturell ar-&lt;br&gt;betslöshet men att den inte är omfattande. Målet om full sysselsättning&lt;br&gt;står kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tillväxten i ekonomin förändras läget på arbetsmarknaden succes-&lt;br&gt;sivt. Det blir fler lediga arbeten och med färre arbetslösa får arbetsför-&lt;br&gt;medlarna en rimligare arbetssituation. Förslagen i denna proposition till-&lt;br&gt;sammans med förslagen som i mars i år lämnades i propositionen Förny-&lt;br&gt;ad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop.&lt;br&gt;1999/2000:98) syftar främst till att få en mer planerad och strukturerad&lt;br&gt;sökprocess. Genom att tydliggöra reglema och tillämpningen i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen ökar rättssäkerheten för de arbetssökande samtidigt som&lt;br&gt;insatserna för dem förbättras. Därigenom skapas förutsättningar för att&lt;br&gt;arbetslösheten, även för dem som har varit utan arbete länge, kan reduce-&lt;br&gt;ras utan att inflationsimpulser uppstår, samtidigt som de grundläggande&lt;br&gt;dragen i försäkringen upprätthålls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de arbetssökande skall möjligheterna och kraven bli tydligare och&lt;br&gt;rättstryggheten stärkas. Försäkringen får därmed en starkare legitimitet i&lt;br&gt;hela samhället. Gentemot de förvärvsarbetande skall försäkringen få en&lt;br&gt;starkare legitimitet. Förändringar i återkvalificeringsreglema medför att&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska programmen inte behöver användas för att&lt;br&gt;förlänga ersättningsperiodema, utan entydigt kan utformas för att öka&lt;br&gt;förutsättningarna att hitta nya arbeten. Arbetslöshetskassorna ges ett ökat&lt;br&gt;ansvar för försäkringen när bedömningarna av rätten till ersättning i hög-&lt;br&gt;re grad än tidigare skall göras av kassorna. Arbetsförmedlarna ges mer&lt;br&gt;tid för egentligt förmedlingsarbete för varje arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen lägger i denna proposition ett samlat program som tydlig-&lt;br&gt;gör både de arbetslösas möjligheter och skyldigheter och som skall ef-&lt;br&gt;fektivisera sökprocessen på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets- och kompetenslinjen kommer därigenom att hävdas bättre. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ske genom följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- En ömsesidig handlingsplan upprättas mellan den arbetssökande och&lt;br&gt;arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tiden i arbetslöshet koncentreras mer på arbetssökande aktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Efter 27 månaders inskrivningstid, vilket motsvarar ca 600 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar för den som har varit kontinuerligt arbetslös, skall den som&lt;br&gt;ännu inte har fått ett arbete som helt häver arbetslösheten ges ett inten-&lt;br&gt;sifierat stöd och aktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den arbetssökandes rättstrygghet stärks genom en enhetligare tillämp-&lt;br&gt;ning hos arbetsförmedlingen och arbetslöshetskassorna av reglema för&lt;br&gt;att söka arbete. Detta kan uppnås genom att kontroll- och tillsynsfrå-&lt;br&gt;gorna sätts i fokus. Regeringen avser därför att utreda möjligheterna&lt;br&gt;att inrätta en från Arbetsmarknadsverket fristående tillsynsmyndighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med uppgift att säkra likabehandling av de arbetssökande oavsett ar- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;betsförmedling eller tillhörighet till arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Sanktionerna för dem som avvisar ett lämpligt arbete skall vara rimli-&lt;br&gt;ga och tydliggöra den enskildes ansvar för sin arbetslöshetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Arbetslöshetskassorna skall ta ett större ansvar för prövningen av de&lt;br&gt;arbetssökandes rätt till arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kraven på arbetslöshetsförsäkringen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Följande krav bör ställas på en god arbetslöshetsförsäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den skall främja den ekonomiska effektiviteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen skall utformas så att den är förenlig med en&lt;br&gt;väl fungerande arbetsmarknad. Konkret innebär detta att söktiden för en&lt;br&gt;arbetslös skall vara avpassad så att hon eller han fortast möjligt kommer i&lt;br&gt;lämpligt arbete. Men söktiden får inte vara så kort att den arbetslöse tar&lt;br&gt;första tillgängliga arbete, utan att först ha undersökt marknaden för det&lt;br&gt;yrke han eller hon är utbildad för eller etablerad inom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektiv sökprocess är avgörande för arbetsgivarens möjligheter att&lt;br&gt;hålla uppe och öka produktionen. Den bidrar därmed till att minska ris-&lt;br&gt;ken för flaskhalsar. Den påverkar samtidigt lönebildningen genom att&lt;br&gt;arbetsgivarna inte behöver erbjuda högre lön när de skall rekrytera ar-&lt;br&gt;betskraft och motverkar därmed löneinflationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den skall vara en försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är en central del av välfärdspolitiken att ha en försäkring mot in-&lt;br&gt;komstbortfall vid arbetslöshet, som förhindrar en alltför drastisk försäm-&lt;br&gt;ring av levnadsvillkoren för den som mister arbetet. Den skall också ge&lt;br&gt;ekonomiska möjligheter att söka nytt arbete under en rimlig tid. Det in-&lt;br&gt;kluderar en möjlighet att inom vissa ramar neka att ta lediga arbeten för&lt;br&gt;att t.ex. under en tid kunna fortsätta söka arbete inom närområdet eller&lt;br&gt;inom det tidigare yrke han eller hon är utbildad för eller etablerad inom.&lt;br&gt;Försäkringen ger därmed en trygghet i omställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens grundvillkor innebär bl.a. att den arbetslöse&lt;br&gt;aktivt måste söka arbete, är arbetsför och är beredd att anta erbjudet&lt;br&gt;lämpligt arbete samt är anmäld som arbetssökande hos den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen. Den arbetslöse behöver inte ta ett erbjudet arbete om&lt;br&gt;det kan anses vara olämpligt. Med olämpligt anses t.ex. ett arbete där&lt;br&gt;förhållandena på arbetsplatsen är ohälsosamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den skall vara rättvis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen påverkar indirekt hela fördelningen av ar-&lt;br&gt;betsuppgifterna och lönefördelningen i ekonomin, eftersom den arbetslö-&lt;br&gt;se inte behöver ta mycket lågt betalda arbeten. Arbetslöshetsersättningen&lt;br&gt;har således också den viktiga funktionen att ge arbetslösa en möjlighet att&lt;br&gt;inte ”ta första tillgängliga arbete”. Därmed sätter den en nedre gräns för&lt;br&gt;21&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den s.k. reservationslönen för olika individer, dvs. den lägsta lön mot Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;vilken en arbetssökande kan reservera sig mot att ta ett arbete. Detta är&lt;br&gt;särskilt viktigt för de lägst avlönade genom att det minskar under-&lt;br&gt;budskonkurrensen om dessa yrken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis arbetslöshetsförsäkring innebär även en solidarisk finansie-&lt;br&gt;ring. Försäkringsskyddet skall inte i någon större utsträckning vara bero-&lt;br&gt;ende av risken för att bli arbetslös.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen skall vara utformad så att den främjar jäm-&lt;br&gt;ställdheten mellan kvinnor och män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den skall präglas av legitimitet och rättssäkerhet i tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan skall vara att såväl de som uppbär ersättning, som de som är&lt;br&gt;sysselsatta, uppfattar kraven som ställs på den arbetslöse som rimliga och&lt;br&gt;väl avvägda. Alla arbetssökande skall behandlas lika oavsett kön, yrke,&lt;br&gt;utbildning och bostadsort. Samtidigt måste skälig hänsyn tas till både&lt;br&gt;personliga förhållanden och sökandens förutsättningar för arbetet och till&lt;br&gt;de villkor som råder på den arbetsmarknad som sökanden är utbildad för&lt;br&gt;eller etablerad på. Principen skall vara ”lika för alla i samma situation”.&lt;br&gt;Prövningen av den arbetssökandes rätt till ersättning från försäkringen får&lt;br&gt;inte innebära en kränkning av individen. Reglema skall vara förutsebara,&lt;br&gt;så att den som blir arbetslös vet vilka krav som ställs. Reglema skall ock-&lt;br&gt;så framgå av den individuella handlingsplan som skall upprättas senast&lt;br&gt;inom tre månader från det sökanden anmälde sig hos arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetslös är i ett underläge gentemot myndigheterna, speciellt ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen. Att rapportera någon för att denne inte vill anta erbju-&lt;br&gt;dande om ett arbete eller ett arbetsmarknadspolitiskt program är ett stort&lt;br&gt;ingrepp, som kan leda till en förlust av upp till tre månaders ersättning.&lt;br&gt;Det går dock inte att i förhand precisera exakt vilka hänsyn som skall tas.&lt;br&gt;AMS kommer att få ett särskilt uppdrag att stärka kvalitetsarbetet inom&lt;br&gt;arbetsförmedlingarna. Det behövs utbildningsinsatser, kvalitetssäkring&lt;br&gt;och insatser för att stärka rättssäkerheten för de arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;De ekonomiska förutsättningarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sysselsättningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande mycket starkt. Nästa år&lt;br&gt;beräknas den samlade produktionen i den svenska ekonomin vara ca 14&lt;br&gt;procent högre än under år 1997. Det motsvarar en genomsnittlig årlig&lt;br&gt;tillväxttakt på 3,5 procent under fyra år. Det kan jämföras med att till-&lt;br&gt;växttakten bland EU-ländema under samma period beräknas till 2,8 pro-&lt;br&gt;cent. Antalet sysselsatta beräknas nästa år vara 253 000 fler än fyra år&lt;br&gt;tidigare. Den öppna arbetslösheten, som år 1997 uppgick till 8 procent av&lt;br&gt;arbetskraften, sjunker. I maj i år var den öppna arbetslösheten 4,1 procent&lt;br&gt;och målet om högst 4 procent öppen arbetslöshet vid slutet av år 2000 är&lt;br&gt;inom räckhåll. Samtidigt har omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;åtgärderna reducerats. Denna utveckling har ägt rum utan några infla-&lt;br&gt;tionstendenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den gynnsamma utvecklingen skall delvis bedömas mot bakgrund av Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;den djupa recessionen i böljan på 1990-talet, som medförde att stora pro-&lt;br&gt;duktionsresurser friställdes, bl.a. försvann ca 500 000 arbeten från ar-&lt;br&gt;betsmarknaden. Dessa resurser kommer nu gradvis åter till användning.&lt;br&gt;Tillväxten i produktion och sysselsättning visar att de farhågor som för&lt;br&gt;några år sedan framfördes att den svenska ekonomin till följd av regle-&lt;br&gt;ringar, stelheter på arbetsmarknaden m.m. skulle sakna förmåga till för-&lt;br&gt;nyelse och anpassning har kommit på skam. Mycket tyder på att Sverige,&lt;br&gt;bl.a. genom en aktiv arbetsmarknadspolitik har undvikit en permanent&lt;br&gt;massarbetslöshet på den nivå som rådde för några år sedan och som råder&lt;br&gt;i flera andra länder. 1990-talets arbetsmarknadspolitik innebar stora kost-&lt;br&gt;nader för statsbudgeten men resultatet var att arbetsutbudet hölls uppe&lt;br&gt;och utslagningen från arbetsmarknaden motverkades. Sverige har därför&lt;br&gt;goda möjligheter att undvika att fastna i den fälla av långtidsarbetslöshet&lt;br&gt;som många andra länder har fastnat i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men denna positiva utveckling innebär inte att vi kan slå oss till ro.&lt;br&gt;Den svenska ekonomin närmar sig kapacitetstaket, där tillväxten inte kan&lt;br&gt;upprätthållas på nuvarande nivå utan att det skapas inflationstendenser.&lt;br&gt;Hur snabbt ekonomin kommer till denna situation beror framför allt på&lt;br&gt;om arbetsmarknadspolitiken kan bidra till att mobilisera den arbetskrafts-&lt;br&gt;reserv som finns i form av den omfattande undersysselsättningen och om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen tydligare kan bidra till att arbets- och kompe-&lt;br&gt;tenslinjen hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapacitetsutnyttjandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheten från tidigare skeden med snabb tillväxt visar att uppgången&lt;br&gt;tenderat att brytas på ett alltför tidigt stadium på grund av att det uppstått&lt;br&gt;bristsituationer på viktiga delmarknader. Det har drivit upp löner och&lt;br&gt;priser och skapat en kraftig uppbromsning av tillväxten genom en tillta-&lt;br&gt;gande inflation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att det fortfarande finns en inte obetydlig&lt;br&gt;kapacitet som kan utnyttjas innan några påtagliga överhettningstendenser&lt;br&gt;behöver uppstå. Samtidigt är det nu, när efterfrågan på arbetskraft är god&lt;br&gt;och arbetslösheten sjunker, som det är nödvändigt och lämpligt att vidta&lt;br&gt;åtgärder som kan bidra till att skapa förutsättningar för att upprätthålla&lt;br&gt;den goda utvecklingen och få en balanserad övergång till en något lugna-&lt;br&gt;re tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomins förmåga till en uthållig tillväxt är till stor del beroende av&lt;br&gt;att den arbetskraftspotential som finns i samhället kan tas till vara genom&lt;br&gt;att det effektiva arbetsutbudet växer och tillräckligt många har kompetens&lt;br&gt;och möjlighet att ta de arbeten som blir lediga eller som nyskapas. Detta&lt;br&gt;kräver en väl fungerande arbetsmarknad, som präglas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att arbetsutbudet stimuleras såväl ekonomiskt som värderingsmässigt&lt;br&gt;och att hinder för förvärvsarbete undanröjs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att arbetskraften har en hög och relevant kompetens,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en lönebildning som håller den genomsnittliga löneökningstakten in-&lt;br&gt;om det samhällsekonomiska utrymmet och ger utrymme för föränd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringar i relativlöner som speglar utbud och efterfrågan på delarbets- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;marknader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en väl fungerande matchning av arbetssökande och lediga arbeten,&lt;br&gt;bl.a. genom en effektiv sökprocess, platsförmedling och informations-&lt;br&gt;spridning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en hög rörlighet mellan delarbetsmarknader, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den könsuppdelade arbetsmarknaden bryts så att såväl kvinnors&lt;br&gt;som mäns kapacitet tas tillvara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen och ekonomin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att finna belägg för att skatter eller arbetsrätt spelar någon&lt;br&gt;avgörande roll för nivån på den ”strukturella arbetslösheten”, som ofta&lt;br&gt;används som mått på hur väl arbetsmarknaden fungerar. På två områden&lt;br&gt;är dock de flesta ekonomiska bedömare överens, nämligen att organisa-&lt;br&gt;tionen av lönebildningen och utformning av arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;spelar stor roll för arbetsmarknadens funktionssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tidigare i vår lämnat förslag om vissa förändringar i det&lt;br&gt;institutionella ramverket kring lönebildningen. Den grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningen är dock, liksom tidigare, att det är arbetsmarknadens parter&lt;br&gt;som bär ansvaret för lönebildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är en central del av ekonomin. Utgifterna för&lt;br&gt;försäkringen motsvarade år 1998 ca 1,5 procent av BNP eller drygt 3&lt;br&gt;procent av de statliga utgifterna. Det är många som berörs. År 1998 upp-&lt;br&gt;bar ca 800 000 personer, såväl helt arbetslösa som deltidsarbetande, ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning någon gång under året. De flesta får ersättning un-&lt;br&gt;der en kort omställning speriod mellan arbeten. Andra får arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning under så lång tid att ersättningen har kommit att bli den huvud-&lt;br&gt;sakliga försörjningen. Arbetslöshetsförsäkringen har därigenom fått ett&lt;br&gt;vidare användningsområde än de rena omställningssituationerna. ALF-&lt;br&gt;gruppen har pekat på att det finns en otydlighet i vilka krav och vilka&lt;br&gt;möjligheter den arbetssökande ställs inför. Det är bl.a. i det perspektivet&lt;br&gt;som översynen av arbetslöshetsförsäkringen skall ses. Arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen är således en central del av välfärden och tryggheten och spelar&lt;br&gt;en viktig roll för en rättvis fördelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns påtagliga risker med att inte nu vidta nödvändiga förändring-&lt;br&gt;ar i arbetslöshetsförsäkringen. Den huvudsakliga kostnaden är risken att&lt;br&gt;ekonomin fastnar i en hög jämviktsarbetslöshet, dvs. en hög arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivå som inte går att underskrida utan att inflationen tar fart. Frånsett&lt;br&gt;konsekvenserna för de enskilda individerna som onödigtvis blir arbetslö-&lt;br&gt;sa kan kostnaden för en procentenhets högre jämviktsarbetslöshet beräk-&lt;br&gt;nas till ca 43 000 färre sysselsatta och en väsentlig BNP-förlust. Politiken&lt;br&gt;skall nu förändras från 1990-talets försöijningsinriktade arbetsmarknads-&lt;br&gt;politik till en mer utvecklingsinriktad politik där flexibilitet för arbetsgi-&lt;br&gt;varna kombineras med trygghet för löntagarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbets- och kompetenslinjen skall stärkas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Hur väl anpassningen på arbetsmarknaden fungerar har således mycket&lt;br&gt;stor betydelse för hur ekonomin i landet skall utvecklas och därigenom&lt;br&gt;också för hur välfärden och allas delaktighet i samhället skall kunna för-&lt;br&gt;stärkas. En aktiv arbetsmarknadspolitik utgör grunden för att uppnå detta.&lt;br&gt;Att snabbt tillsätta lediga platser och att de arbetssökande snabbt hittar&lt;br&gt;lämpliga arbeten är de främsta uppdragen för arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Därigenom påskyndas tillväxten och bristsituationer på arbetsmarknaden&lt;br&gt;som hämmar den ekonomiska utvecklingen undviks och de arbetslösa&lt;br&gt;förlorar inte sin förankring på arbetsmarknaden. En väl utbyggd plats-&lt;br&gt;förmedling och adekvata insatser i form av utbildning och praktik m.m.&lt;br&gt;motverkar effektivt negativa störningar på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk social- och arbetsmarknadspolitik har hittills byggt på att&lt;br&gt;trygghet i förändringen är det mest effektiva medlet att stimulera rörlig-&lt;br&gt;het och bryta arbetslöshet. Denna linje skall fortsätta att gälla. Annars&lt;br&gt;kommer människor att motsätta sig förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tryggheten i förändringen måste återupprättas. Bara genom en politik&lt;br&gt;för full sysselsättning, en aktiv arbetsmarknadspolitik och en väl utbyggd&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring kan en allmän acceptans skapas för strukturom-&lt;br&gt;vandling på arbetsmarknaden samtidigt som den gör det möjligt för den&lt;br&gt;enskilde att ta de steg som behövs för att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbets- och kompetenslinjen är grunden för arbetsmarknadspolitiken.&lt;br&gt;Det är också den princip som skall vara vägledande för en reformerad&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Arbete och utbildning, eller andra insatser som&lt;br&gt;kan leda till ett arbete, skall alltid ha främsta prioritet. Det långsiktiga&lt;br&gt;målet är full sysselsättning. Utgångspunkten är att arbetslöshet i första&lt;br&gt;hand skall förebyggas. Den som ändå mister sitt arbete skall ges stöd un-&lt;br&gt;der en omställning till ett nytt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen skall&lt;br&gt;vara en omställningsförsäkring. Arbetslöshetsersättningen är således ing-&lt;br&gt;en medborgerlig rättighet i form av medborgarlön utan skall ge en rimlig&lt;br&gt;ersättning till den arbetslöse som aktivt söker att finna ett lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet om full sysselsättning och arbets- och kompetenslinjen är också&lt;br&gt;uttryck för grundläggande politiska värderingar. Det handlar om att göra&lt;br&gt;alla delaktiga i samhället och förhindra att grupper ställs utanför. Det&lt;br&gt;handlar också om att var och en tar ansvar för sin situation efter förmåga.&lt;br&gt;Rätten till arbete handlar således inte bara om försörjning utan också om&lt;br&gt;delaktighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingen är det främsta instrumentet inom arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken. Förmedlingen har till sitt förfogande betydande resurser och&lt;br&gt;stora möjligheter att erbjuda de arbetssökande deltagande i program som&lt;br&gt;bibehåller eller förstärker deras ställning på arbetsmarknaden. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken läggs nu om från 1990-talets massinsatser för att möta&lt;br&gt;den då extremt höga arbetslösheten till betoning på platsförmedling och&lt;br&gt;på färre men kvalitativt bättre insatser inriktade på att effektivisera och&lt;br&gt;korta sökprocessen och på att understödja tillväxten i ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetslösa skall, när så behövs, ha ett mycket omfattande stöd för&lt;br&gt;att finna ett nytt arbete. Med sjunkande arbetslöshet och genom ny och&lt;br&gt;snabbare informationsteknologi i kombination med att arbetsförmedling-&lt;br&gt;en under det närmaste året kommer att få behålla betydande resurser för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfälliga personalförstärkningar kan varje arbetslös få mer tid och stöd Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;hos arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Sökbeteendet på den svenska arbetsmarknaden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En effektiv matchningsprocess förutsätter att både de arbetssökande och&lt;br&gt;arbetsgivarna söker efter ett arbete respektive arbetskraft på ett effektivt&lt;br&gt;sätt. Ett smörjmedel i denna process utgörs av den offentliga och av den&lt;br&gt;privata förmedlingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetssökande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att individen aktivt söker arbete är viktigt av flera skäl. Det första och&lt;br&gt;självklara är att om den arbetslöse inte söker ett arbete är arbetsgivaren&lt;br&gt;omedveten om att han eller hon vill ha ett arbete. Den arbetslöse kan&lt;br&gt;därmed inte komma i fråga för en anställning. För det andra genererar ett&lt;br&gt;aktivt sökande nya arbeten i ekonomin. Färska svenska studier tyder på&lt;br&gt;att fem procent av de arbeten som tillsattes när en arbetssökande tog&lt;br&gt;kontakt med arbetsgivaren inte skulle ha kommit till stånd utan denna&lt;br&gt;direktkontakt. För det tredje är individens sökaktivitet viktig för en ef-&lt;br&gt;fektiv lönebildning. Ju fler arbetssökande det finns till de lediga platserna&lt;br&gt;desto mindre är risken för löneökningar som är inflationsdrivande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en konjunkturuppgång är det särskilt viktigt att alla arbetslösa aktivt&lt;br&gt;söker arbete. Att detta inte är självklart visar den utländska debatten, där&lt;br&gt;man delvis förklarat bestående arbetslöshet med att de arbetslösa efter&lt;br&gt;hand minskar sina ansträngningar att söka arbete oberoende av konjunk-&lt;br&gt;turläge. Under 1990-talets kris har de lediga arbetena varit relativt få och&lt;br&gt;antalet sökande till varje plats har varit mycket stort. Det kan därför vara&lt;br&gt;så att många, efter år av fruktlöst arbetssökande, tappat lusten och själv-&lt;br&gt;förtroendet att aktivt söka vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad har då forskningen på området att säga om sökaktiviteten bland de&lt;br&gt;arbetslösa på den svenska arbetsmarknaden? Sammanfattningsvis kan&lt;br&gt;man säga att sökintensiteten näst intill upphör då individen deltar i en&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Däremot går den upp efter deltagande i en&lt;br&gt;åtgärd eller ett arbetsmarknadspolitiskt program. Det finns vidare inte&lt;br&gt;några starka bevis för att sökaktiviteten avtar med arbetslöshetstidens&lt;br&gt;längd. Vidare tycks sökintensiteten på den svenska arbetsmarknaden vara&lt;br&gt;låg jämfört med aktiviteten bland de arbetssökande i England och USA.&lt;br&gt;Slutligen tyder forskningen på att de informella sökkanalema är bäst på&lt;br&gt;att generera ett arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns dock indikationer på att de som har varit inskrivna vid ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen under en längre period har svårare att använda infor-&lt;br&gt;mella sökkanaler. Detta är allvarligt då de informella sökkanalema är&lt;br&gt;överlägsna de formella vad gäller att generera arbete. Dessutom verkar en&lt;br&gt;högre arbetskraftsefterfrågan i det län där individen bor stimulera till ett&lt;br&gt;mer aktivt arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet långtidsinskrivna fördelat på län och kön, januari år 2000&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-3.png" style="width:266pt;height:151pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Käila: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar långtidsinskrivningen i olika delar av landet. I förhål-&lt;br&gt;lande till befolkningen finns det flest långtidsinskrivna i Norrbottens län.&lt;br&gt;Omkring 4 000 av de 70 000 långtidsinskrivna bor i Norrbottens län. I&lt;br&gt;antal räknat finns flest långtidsinskrivna i Västra Götalands län och i&lt;br&gt;Skåne län. Ca en tredjedel av de långtidsinskrivna bor i dessa två stor-&lt;br&gt;stadslän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I takt med det förbättrade konjunkturläget ökar risken för rekryterings-&lt;br&gt;svårigheter och brist på arbetskraft. Företag som har anställt en arbetslös&lt;br&gt;person har, i störst utsträckning, använt informella sökkanaler t.ex. tidi-&lt;br&gt;gare anställda, nuvarande anställda eller tidigare ansökningar. Dessa sök-&lt;br&gt;kanaler leder också i störst utsträckning till att en anställning kommer till&lt;br&gt;stånd och att vakanstidema blir kortast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För företag som rekryterar via den offentliga arbetsförmedlingen är&lt;br&gt;sannolikheten att rekryteringssvårigheter uppstår som störst där företagen&lt;br&gt;söker personer med låg utbildning och liten erfarenhet. Företagen är, som&lt;br&gt;regel, beredda att kompromissa med de krav på kvalifikationer som ur-&lt;br&gt;sprungligen ställdes på den person som söktes, till en viss tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;A rbetsförmedl ingsverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsverksamhet är den insats där man internationellt så&lt;br&gt;gott som alltid hittat positiva resultat på individernas möjligheter att få&lt;br&gt;arbete. Svenska studier redovisar positiva resultat av intensifierad offent-&lt;br&gt;lig förmedlingsverksamhet under 1970- och 1980-talen. Det finns knap-&lt;br&gt;past någon anledning att tro att förutsättningarna skulle ha varit radikalt&lt;br&gt;annorlunda under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En viktig roll för den offentliga arbetsförmedlingen är att understödja&lt;br&gt;de arbetssökande i att stå till arbetsmarknadens förfogande. Med det av-&lt;br&gt;ses bl.a. att han eller hon aktivt söker efter ett lämpligt arbete. Om den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöse inte söker ett erbjudet lämpligt arbete skall förmedlingen i ett Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;skriftligt meddelande till arbetslöshetskassan ifrågasätta huruvida indivi-&lt;br&gt;den har rätt att uppbära arbetslöshetsersättning. Nyckelordet i detta sam-&lt;br&gt;manhang är lämpligt, dvs. arbetsförmedlama skall meddela arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna i de fall de upptäcker att de som får arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;inte söker lämpliga arbeten eller vill delta i lämpliga arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingsverksamheten fyller också en viktig uppgift när det&lt;br&gt;gäller att bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Behöver arbetslöshetsförsäkringen förändras?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Brister i det nuvarande systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under förra året genomförde en arbetsgrupp inom Näringsdepartementet&lt;br&gt;(ALF-gruppen) en översyn av arbetslöshetsförsäkringens regler och till-&lt;br&gt;lämpning. ALF-gruppen redovisade i november 1999 sin promemoria Ds&lt;br&gt;1999:58 Kontrakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen. I promemorian pekar ALF-gruppen på vissa brister i hur&lt;br&gt;försäkringen fungerar. I hög grad kan dessa brister hänföras till det läge&lt;br&gt;som har rått på arbetsmarknaden under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera avseenden finns nu anledning att se över delar av försäkringens&lt;br&gt;konstruktion för att den bättre skall understödja en effektivare och mer&lt;br&gt;strukturerad sökprocess. Försäkringens regler om kraven på de arbetssö-&lt;br&gt;kande måste bättre anpassas till de arbetssökandes förväntningar om hjälp&lt;br&gt;för att söka arbete men också till att få en bättre fungerande arbetsmark-&lt;br&gt;nad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler är formellt mycket strikta - i princip skall en arbetssö-&lt;br&gt;kande vara beredd att ta vilket arbete som helst från den första arbetslösa&lt;br&gt;dagen men tillämpningen varierar mellan olika arbetsförmedlingar. Det&lt;br&gt;innebär att den som har en strikt förmedlare behandlas annorlunda än den&lt;br&gt;som har en mindre strikt. En viss variation är dock nödvändig. Studier&lt;br&gt;visar emellertid på att variationerna är alltför stora. Intervjuer m.m. tyder&lt;br&gt;också på att det råder stor spridning mellan förmedlingarna i hur strikt&lt;br&gt;man är i sin ”övervakande” roll av huruvida de arbetssökande aktivt sö-&lt;br&gt;ker arbete eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intervjuerna visar också att personalen vid den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen har olika uppfattningar om vad som utgör ett lämpligt arbete,&lt;br&gt;när en avanmälan skall göras eller ett meddelande till arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sorna skall lämnas. En lokalt utvecklad praxis har ofta en värdemässig&lt;br&gt;förankring bland förmedlarna, dvs. vissa förmedlare tycker att det är&lt;br&gt;principiellt fel att ställa krav på t.ex. pendling. Den varierande tillämp-&lt;br&gt;ningen av försäkringens regler är otillfredsställande ur rättssäkerhetssyn-&lt;br&gt;punkt. Reglema för när en arbetslös får uppbära ersättning är striktare i&lt;br&gt;teorin än hur de tillämpas i praktiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den påbörjade förändringen fortsätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att uppbära arbetslöshetsersättning innebär inte att man kan slä sig till ro&lt;br&gt;och passivt vänta på att något lämpligt arbete dyker upp. För att ha rätt&lt;br&gt;till ersättning skall man bl.a. uppfylla grundvillkoren, dvs. man skall stå&lt;br&gt;till arbetsmarknadens förfogande. Detta innebär bl.a. att man skall kunna&lt;br&gt;och vara beredd att anta lämpligt arbete eller arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program. För att betona att detta också inbegriper aktivitet från den ar-&lt;br&gt;betslöses sida föreslogs i propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik&lt;br&gt;för delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98) ett förtydligande i lagen&lt;br&gt;(1997:238) om arbetslöshetsförsäkring som innebär att aktivitetsaspekten&lt;br&gt;lyfts fram. Genom förslaget, som med viss ändring har godkänts av riks-&lt;br&gt;dagen (bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230), förstärks arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringens roll som ett aktivt instrument inom arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nyss nämnda propositionen redovisar regeringen ett antal åtgär-&lt;br&gt;der som skall ge en bättre struktur åt sökprocessen hos arbetsförmedling-&lt;br&gt;en och tydliggöra vilka möjligheter som finns för den arbetssökande men&lt;br&gt;också vilka krav som gäller. Ytterligare steg bör nu tas för att förstärka&lt;br&gt;denna inriktning, men också för att skapa en försäkring som dels är an-&lt;br&gt;passad till dagens och morgondagens behov och möjligheter på arbets-&lt;br&gt;marknaden, dels säkerställer rättssäkerheten för dem som berörs. Legiti-&lt;br&gt;miteten hos försäkringen skall hävdas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många människor kan i dag inte få del av det ekonomiska skydd vid&lt;br&gt;arbetslöshet som arbetslöshetsförsäkringen ger. Det gäller bl.a. nytillträ-&lt;br&gt;dande på arbetsmarknaden, korttidsanställda, invandrare och andra ut-&lt;br&gt;satta grupper. Inom Regeringskansliet har det påböljats ett arbete med att&lt;br&gt;kartlägga dessa grupper och analysera varför de står utan försäkrings-&lt;br&gt;skydd och hur skyddet skulle kunna förbättras, om det statsfinansiella&lt;br&gt;läget så medger, inom ramen för försäkringssystemet. Regeringen åter-&lt;br&gt;kommer med eventuella förslag i frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsregler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionsreglema i form av avstängning från rätt till ersättning, för den&lt;br&gt;som t.ex. avvisar ett lämpligt arbete eller slutar på egen begäran, innebär&lt;br&gt;ett kraftigt ekonomiskt avbräck för den arbetslöse och betonar därigenom&lt;br&gt;den enskildes ansvar för att inte försätta sig i en situation av frivillig ar-&lt;br&gt;betslöshet. Sanktionsreglema kan upplevas, bl.a. av arbetsförmedlama,&lt;br&gt;som väl stränga och sökandens ersättningsrätt ifrågasätts allt mer sällan&lt;br&gt;även i situationer där så borde ske. Detta visas bl.a. av att antalet medde-&lt;br&gt;landen om ifrågasatt ersättningsrätt har minskat under de senaste 20 åren,&lt;br&gt;från ca 6 400 år 1980 till ca 2 800 år 1999. Användningen av ifrågasät-&lt;br&gt;tandeinstrumentet varierar också mellan arbetsförmedlingar. Härigenom&lt;br&gt;har skapats ett rättssäkerhetsproblem som har blivit allt tydligare med&lt;br&gt;åren, nämligen att likformigheten i behandlingen hos arbetsförmedlingen&lt;br&gt;brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal meddelanden om Ifrågasatt ersättningsrätt&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-4.png" style="width:240pt;height:182pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet ovan visar att antalet meddelanden om ifrågasatt ersättnings-&lt;br&gt;rätt är klart kopplade till skiftningar i konjunkturen. När det finns få ledi-&lt;br&gt;ga arbeten minskar möjligheterna att ifrågasätta de arbetssökandes ar-&lt;br&gt;betsvilja. Samtidigt syns en nedåtgående trend i antalet meddelanden om&lt;br&gt;ifrågasatt ersättningsrätt som inte kan kopplas till skiftningar i konjunktu-&lt;br&gt;ren. I stället torde förklaringen, som antytts ovan, ligga i ett förändrat&lt;br&gt;synsätt hos främst arbetsförmedlama på avstängningsinstrumentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den successiva skärpningen av avstängningsreglema har troligen bi-&lt;br&gt;dragit till detta. Att tillgripa åtgärder som kan leda till en betydande eko-&lt;br&gt;nomisk förlust för den arbetssökande kan upplevas som oförenligt med&lt;br&gt;den förtroendefulla relation till sökanden som förmedlaren vill skapa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser dock att sanktionsreglema ger uttryck för en viktig&lt;br&gt;princip inom arbetsmarknadspolitiken, nämligen att arbete eller deltagan-&lt;br&gt;de i ett arbetsmarknadspolitiskt program alltid är bättre än arbetslöshet.&lt;br&gt;Sanktionerna för dem som inte vill ta arbete eller delta i ett arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiskt program skall återspegla samhällets syn på vikten av att&lt;br&gt;acceptera arbete. Det är också viktigt att arbetsförmedlama klarar sina&lt;br&gt;bägge roller, dels att ge service, dels att kontrollera att de arbetslösa står&lt;br&gt;till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämpligt arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nära kopplade till avstängningsreglema är reglema om lämpligt arbete. I&lt;br&gt;lagen om arbetslöshetsförsäkring anges vissa grundläggande kriterier för&lt;br&gt;om ett arbete skall anses lämpligt eller inte. För närvarande kompletteras&lt;br&gt;dessa med kommentarer som Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) har utfär-&lt;br&gt;dat för arbetslöshetskassorna. Reglema om lämpligt arbete skall tillämpas&lt;br&gt;likformigt av alla arbetsförmedlingar i landet och av alla arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett erbjudet arbete skall enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring anses&lt;br&gt;som lämpligt om det inom ramen för tillgången på arbetstillfällen har&lt;br&gt;tagits skälig hänsyn till den sökandes förutsättningar för arbetet samt and-&lt;br&gt;ra personliga förhållanden. Enligt AMS kommentarer bör hänsyn tas till&lt;br&gt;t.ex. familjesituation, ålder, hälsa, kommunikationer, arbete på annan ort&lt;br&gt;och väntat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och till-&lt;br&gt;växt (prop. 1999/2000:98) föreslog regeringen att lagen om arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring skulle kompletteras med ett bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om&lt;br&gt;lämpligt arbete. Riksdagen har godkänt förslaget (bet. 1999/2000:AU7,&lt;br&gt;rskr. 1999/2000:230). Regeringen avser att besluta att AMS skall ha den-&lt;br&gt;na föreskriftsrätt. Tillämpningen av vad som skall anses som lämpligt&lt;br&gt;arbete blir därigenom mer enhetlig hos både arbetsförmedlingarna och&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och speglar de skiftande förhållanden som gäller på&lt;br&gt;arbetsmarknaden för olika grupper. Det innebär en väsentlig förstärkning&lt;br&gt;av rättssäkerheten för den enskilde sökanden och ger också en kraftfull&lt;br&gt;signal till såväl arbetsförmedlingarna som arbetslöshetskassorna om vilka&lt;br&gt;regler som gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Felaktigt utnyttjande av försäkringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknaden fungerar inte helt felfritt. Svart verksamhet är inte&lt;br&gt;ovanlig och ett inte avsett utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen före-&lt;br&gt;kommer. Olika samkömingar av register visar på ett direkt felaktigt eller&lt;br&gt;tvivelaktigt utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen på knappt 3 promille&lt;br&gt;eller ca 80 miljoner kronor av de totala kostnaderna på ca 30 miljarder&lt;br&gt;kronor per år. Den s.k. Informationsutbytesutredningen överväger nu hur&lt;br&gt;man genom ett ökat utbyte av information i elektronisk form mellan vissa&lt;br&gt;ersättningssystem skall förbättra beslutsunderlag och förebygga felaktiga&lt;br&gt;utbetalningar. Utredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 ok-&lt;br&gt;tober år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen som inkomstutfyllnad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen har genom sin tillämpning kommit att användas för att läm-&lt;br&gt;na en inkomstutfyllnad i situationer som berör ett stort antal människor&lt;br&gt;där andra lösningar sannolikt skulle ha gett ett ur arbetsmarknadens och&lt;br&gt;på sikt också ur den enskildes synpunkt bättre resultat. Ett stort antal&lt;br&gt;människor med deltidsarbete får en inkomstutfyllnad genom arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen. Arbetsgivarna får därigenom god tillgång till arbets-&lt;br&gt;kraft för olika former av deltidsarbeten och behöver inte anpassa arbetena&lt;br&gt;till de sökandes arbetsutbud. Arbetslöshetsförsäkringen snedvrider eko-&lt;br&gt;nomins funktionssätt genom att underlätta för arbetsgivarna att använda&lt;br&gt;deltidsarbetslösheten som en personalpool.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom vissa yrkesgrupper, t.ex. i branscher där säsonganställningar är&lt;br&gt;vanligt förekommande, används försäkringen som en utfyllnad under&lt;br&gt;arbetslöshet mellan säsonger. Arbetslöshetsförsäkringen är inte avsedd att&lt;br&gt;vara ett bransch- eller sektorsstöd i sådana situationer. Regeringen kom-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer att uppdra åt AMS att utföra särskilda kontroller av branscher där Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ersättningen ingår som en del av säsonganställningar så att detta förfa-&lt;br&gt;rande stävjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dessa grupper med svag eller dålig förankring på arbetsmarknaden&lt;br&gt;finns det behov av att stärka såväl den ekonomiska tryggheten som an-&lt;br&gt;ställningstryggheten. Detta är dock inte en uppgift för arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. Ansvaret för detta åvilar i stället parterna på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Ett arbete pågår också med denna inriktning. Parterna inom kommun-&lt;br&gt;och landstingssektorerna har t.ex. inom ramen för Vård- och omsorgs-&lt;br&gt;kommissionen åtagit sig att halvera deltidsarbetslösheten mellan novem-&lt;br&gt;ber 1999 och november 2000 inom vissa sektorer. Riksdagen har uttalat&lt;br&gt;(bet. 1999/2000:AU5, rskr. 1999/2000:149) att en översyn bör göras av&lt;br&gt;dagens arbetsrätt utifrån bl.a. svaga anställningskontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativ till pensionering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också ett utnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen i stället för&lt;br&gt;pensionering. Efter överenskommelse mellan arbetsgivaren, den fackliga&lt;br&gt;organisationen och oftast en äldre arbetstagare lämnar arbetstagaren sitt&lt;br&gt;arbete och uppbär arbetslöshetsersättning. Underförstått är att den nye&lt;br&gt;ersättningstagaren inte skall behöva stå till arbetsmarknadens förfogande&lt;br&gt;i verklig mening, utan endast formellt. Det förutsätts också att han eller&lt;br&gt;hon inte skall anvisas arbete eller något arbetsmarknadspolitiskt program.&lt;br&gt;Detta är naturligtvis ett helt felaktigt utnyttjande av försäkringen, vilket&lt;br&gt;också har påpekats i propositionen Fömyad arbetsmarknadspolitik för&lt;br&gt;delaktighet och tillväxt (prop. 1999/2000:98). Där betonas att arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen inte skall fungera som en ekonomisk utfyllnad i väntan&lt;br&gt;på en nära förestående pensionering. Det gäller oavsett vad arbetstagaren&lt;br&gt;och arbetsgivaren har kommit överens om. Försäkringen har också via&lt;br&gt;överenskommelser mellan arbetsgivare och fackföreningar kommit att ses&lt;br&gt;som ett alternativ till förtidspension för äldre arbetskraft. Försäkringens&lt;br&gt;legitimitet riskerar härigenom att urholkas. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;noga följa denna utveckling i samband med uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av effekterna av förslagen i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkvalificering genom arbetsmarknadspolitiska insatser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande systemet för arbetslöshetsersättning finns inbyggt stora&lt;br&gt;möjligheter att kvalificera för ytterligare ersättningsperioder. Det kan ske&lt;br&gt;dels genom olika former av arbete, såväl med statliga bidrag som utan,&lt;br&gt;dels genom andra former av arbetsmarknadspolitiska insatser som inte&lt;br&gt;innebär förvärvsarbete. Det kan vara t.ex. arbetspraktik och arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning. Genom att delta i sådana program är det möjligt att kon-&lt;br&gt;tinuerligt återkvalificera sig för ny ersättning utan att återgå till den re-&lt;br&gt;guljära arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna har också i alltför stor omfatt-&lt;br&gt;ning kommit att användas just för att ge dem som riskerar att utförsäkras&lt;br&gt;en ny ersättningsperiod. Denna möjlighet att återkvalificera för nya er-&lt;br&gt;sättningsperioder utan reguljärt arbete riskerar att motverka försäkringens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syfte att underlätta återgången till den reguljära arbetsmarknaden samti- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;digt som effektiviteten i de olika insatserna minskar då de främst används&lt;br&gt;för att återkvalificera till ny arbetslöshetsersättning. Det var försvarbart&lt;br&gt;under 1990-talets massarbetslöshet. Med den nya aktivitetsgarantin&lt;br&gt;kommer stödet till långtidsarbetslösa att få en effektivare utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningens värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av arbetslöshetsersättningen har gröpts ur de senaste åren. Som en&lt;br&gt;följd av detta har det börjat att växa fram kompletterande privata försäk-&lt;br&gt;ringar som kostar olika mycket beroende på arbetslöshetsrisk. Viljan att&lt;br&gt;solidariskt finansiera arbetslöshetsförsäkringen riskerar att minska. Om&lt;br&gt;allt fler skaffar sig privat försäkring för inkomster över den högsta dag-&lt;br&gt;penningen kan en situation uppkomma där vissa grupper har väsentligt&lt;br&gt;lägre försäkringsskydd eller betalar mer för samma skydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högsta dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen har höjts endast&lt;br&gt;marginellt under de senaste åtta åren. Allt färre anställda har därför en&lt;br&gt;inkomst som vid arbetslöshet ger en ersättning under högsta dagpenning&lt;br&gt;vilket innebär att allt färre har ett inkomstrelaterat skydd i egentlig me-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-5.png" style="width:218pt;height:216pt;"/&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lön som ger&lt;br&gt;högsta&lt;br&gt;dagpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 787&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 544&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet och Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifterna för år 1993 är beräknade med 598 kronor som högsta dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högsta dagpenningen var som högst under det första halvåret 1993,&lt;br&gt;då den var 598 kronor. Därefter sänktes den till 564 kronor, för att sedan&lt;br&gt;höjas till 580 kronor sent under år 1997. Det innebär att den högsta dag-&lt;br&gt;penningen, realt sett, i dag är knappt 90 procent av vad den var det första&lt;br&gt;halvåret 1993, samtidigt som lönerna, realt sett, har ökat med nästan 20&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lönernas och högsta dagpenningens utveckling&lt;br&gt;fr.o.m. 1993&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-6.png" style="width:209pt;height:159pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Index för realt a-kassetak — Realöneindex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser, under förutsättning att det statsfinansiella läget så till-&lt;br&gt;låter, att höja de högsta och lägsta nivåerna på arbetslöshetsersättningen&lt;br&gt;och aktivitetsstöden den 1 juli 2001 och den 1 januari 2002. Höjningarna&lt;br&gt;sker om förslagen i propositionen genomförs. Regeringen avser att följa&lt;br&gt;upp och utvärdera förslagens effekter inför en eventuell förändring. Där-&lt;br&gt;vid skall även arbetsmarknadens funktionssätt vägas in. Det är viktigt att&lt;br&gt;säkerställa arbetslöshetsförsäkringens karaktär av inkomstbortfallsförsäk-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Kraven på arbetsgivarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Tidiga insatser förhindrar öppen arbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att minska arbetslösheten kan inte sägas ligga ensidigt på de&lt;br&gt;arbetslösa eller arbetsgivarna. Både de arbetslösas och arbetsgivarnas&lt;br&gt;aktiva medverkan behövs för att arbetslösheten skall minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är en ersättningsform som träder in först när&lt;br&gt;vissa andra system slutar att verka. Först och främst är det viktigt att både&lt;br&gt;den enskilde och arbetsgivaren tar ansvar för kompetensutveckling. För&lt;br&gt;den enskilde kan det handla om att investera i en god utbildning. För ar-&lt;br&gt;betsgivaren kan det handla om att via avtal och överenskommelser eko-&lt;br&gt;nomiskt eller på annat sätt medverka till individens kompetensutveckling.&lt;br&gt;Den som blir uppsagd har en viss uppsägningstid med uppsägningslön.&lt;br&gt;Den som blir arbetslös på grund av att företaget går i konkurs kan få er-&lt;br&gt;sättning från den statliga lönegarantin. På större delen av arbetsmarkna-&lt;br&gt;den gäller också särskilda avtalsenliga trygghetsförsäkringar som ger&lt;br&gt;uppsagda goda möjligheter till t.ex. vidareutbildning. Det är viktigt att&lt;br&gt;dessa andra system används fullt ut och är av god kvalitet så att processen&lt;br&gt;med att finna en lösning på sysselsättningssituationen för dem som berörs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är effektiv och påbörjas tidigt. Det går inte att vänta med arbetssökandet Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;eller utbildningsinsatser till dess att dessa ersättningsformer är uttömda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta arbete är det naturligt att även arbetsförmedlingens möjligheter&lt;br&gt;tas till vara. Den som t.ex. har uppsägningslön har full rätt att använda sig&lt;br&gt;av arbetsförmedlingens förmedlingsservice och kan även i vissa fall få ta&lt;br&gt;del av arbetsmarknadspolitiska insatser. Genom tidiga insatser kan det&lt;br&gt;förhindras att uppsagda personer hamnar i öppen arbetslöshet. De kan i&lt;br&gt;stället gå direkt till nytt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa andra försäkringssystem gäller emellertid inte fullt ut för alla&lt;br&gt;grupper på arbetsmarknaden. Det är främst i fråga om de avtalsenliga&lt;br&gt;trygghetsförsäkringama som det brister. Ca 20 procent av arbetskraften&lt;br&gt;omfattas inte av sådana försäkringar. Regeringen anser att, lika viktigt&lt;br&gt;som det är att hjälpa arbetslösa att komma ur sin arbetslöshet, lika viktigt&lt;br&gt;är det att förhindra att anställda hamnar i arbetslöshet. Trygghetsförsäk-&lt;br&gt;ringar med hög kvalitet och effektivitet bör därför få en större täckning&lt;br&gt;på arbetsmarknaden. Det är i första hand en fråga för parterna på arbets-&lt;br&gt;marknaden. Med tanke på det angelägna i att förbättra skyddet för de&lt;br&gt;grupper som står utan sådana försäkringar och därigenom undvika att&lt;br&gt;människor blir arbetslösa bör det emellertid övervägas om inte arbetsgi-&lt;br&gt;varna bör ta ett större ansvar för att underlätta omställningen till nytt ar-&lt;br&gt;bete, bl.a. genom utbildningsinsatser, för arbetstagare vid uppsägnings-&lt;br&gt;situationer. Regeringen kommer därför att tillsätta en utredning med upp-&lt;br&gt;gift att överväga hur detta lämpligen bör ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för utsatta grupper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland samtliga&lt;br&gt;arbetslösa. De har också längre arbetslöshetstider och lägre sysselsätt-&lt;br&gt;ningsgrad än andra grupper. De utgör en betydande arbetskraftsresurs&lt;br&gt;vars arbetsvilja måste tas till vara. Inte bara för att ge dem möjlighet till&lt;br&gt;försörjning genom arbete och att motverka flaskhalsar på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den utan också för att underlätta att de inlemmas i det svenska samhället&lt;br&gt;och därigenom undvika sociala spänningar. Många av dem har också en&lt;br&gt;kompetens och en erfarenhet som står sig väl på den svenska arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Arbetsgivarna måste komma till insikt om detta och ta till vara&lt;br&gt;denna tillgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående diagram visar att det finns ett stort potentiellt arbets-&lt;br&gt;kraftsutbud bland utlandsfödda invånare. Om sysselsättningsintensiteten,&lt;br&gt;dvs. antalet sysselsatta i förhållande till befolkningen i arbetsför ålder&lt;br&gt;under år 1999 hade varit lika hög för de utlandsfödda som för Sveriges&lt;br&gt;totala befolkning hade antalet sysselsatta varit drygt 110 000 fler. Fyra&lt;br&gt;femtedelar av det outnyttjade arbetskraftsutbudet bland de utlandsfödda&lt;br&gt;fanns i åldrarna 25-54 år. 55 procent av det potentiella arbetskraftsutbu-&lt;br&gt;det bland de utlandsfödda var kvinnor. Sysselsättningsintensiteten upp-&lt;br&gt;gick bland de utlandsfödda till 56,7 procent år 1999. Detta skall jämföras&lt;br&gt;med sysselsättningsintensiteten för Sveriges totala befolkning som sam-&lt;br&gt;ma år var 72,9 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan antalet sysselsatta utlandsfödda om&lt;br&gt;sysselsättningsintensiteten vore densamma som för Sveriges totala&lt;br&gt;befolkning och antalet faktiskt sysselsatta utlandsfödda år 1999.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-7.png" style="width:259pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: SCB och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetshandikappade är en grupp som är särskilt utsatt på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Arbetslösheten för funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga&lt;br&gt;är omkring 9 procent. Totalt är ca 4 procent av arbetskraften öppet ar-&lt;br&gt;betslös. De arbetshandikappade måste ges samma möjligheter att delta i&lt;br&gt;arbetslivet som övriga arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lagstiftningen mot diskriminering i arbetslivet kan här vara ett&lt;br&gt;verksamt instrument både för funktionshindrade och för personer med&lt;br&gt;utländsk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den demografiska utvecklingen kommer under de närmaste decennier-&lt;br&gt;na att innebära att en allt större del av arbetskraften kommer att vara i&lt;br&gt;övre medelåldern. Pensionsavgångarna kommer att öka kraftigt. Brist på&lt;br&gt;arbetskraft kan komma att uppstå. Den genomsnittliga pensionsåldern&lt;br&gt;ligger nu på ca 62 år. En större medvetenhet hos arbetsgivarna om den&lt;br&gt;erfarenhet och kunskap som den äldre arbetskraften besitter och en större&lt;br&gt;beredvillighet att ta till vara på den kan göra det lättare att möta en fram-&lt;br&gt;tida brist på arbetskraft. De äldre skall inte behöva känna sig överflödiga&lt;br&gt;på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående diagram visar att det finns ett stort potentiellt arbets-&lt;br&gt;kraftsutbud framför allt bland de yngre och medelålders. Om sysselsätt-&lt;br&gt;ningsintensiteten, år 1999, hade uppgått till 1990 års nivå kunde ca&lt;br&gt;65 000 fler kvinnor och 55 000 fler män i åldern 20-24 år ha varit syssel-&lt;br&gt;satta. Denna bild överskattar dock arbetskraftspotentialen något, då studi-&lt;br&gt;etiderna tenderar att bli allt längre. Det bör även noteras att sjukfrånvaron&lt;br&gt;år 1990 nästan var dubbelt så hög som den är i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnaden mellan antalet sysselsatta om sysselsättningsintensiteten vore&lt;br&gt;densamma som år 1990 och antalet faktiskt sysselsatta år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tusentals personer&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-8.png" style="width:271pt;height:160pt;"/&gt;
&lt;p&gt;De yngre måste få en god start i arbetslivet. De måste få känna att de be-&lt;br&gt;hövs på arbetsmarknaden. Arbetsgivarna har här ett stort ansvar. De&lt;br&gt;måste vara öppna för att släppa in de yngre, även dem utan erfarenhet&lt;br&gt;eller kvalificerad utbildning, och ge dem chans att växa och skapa sig en&lt;br&gt;identitet och en position på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underutnyttjande av de arbetssökandes arbetsvilja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur arbetslöshetsförsäkringens regler utformas påverkar också hur ar-&lt;br&gt;betslivet organiseras. Försäkringsvillkor som innebär att arbetssökande&lt;br&gt;ofta är arbetslösa mellan anställningar hos samma arbetsgivare eller som&lt;br&gt;stöder en viss bransch leder till att arbetsgivarnas kostnader tas över av&lt;br&gt;försäkringen och att anställningskontrakten försvagas. Detta strider mot&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringens grundidé.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En felaktig tillämpning av försäkringens regler försvagar stora grup-&lt;br&gt;pers förankring på arbetsmarknaden och subventionerar lågproduktiv&lt;br&gt;arbetsorganisation. Det leder till underutnyttjande av de produktiva resur-&lt;br&gt;serna i form av mänsklig arbetskraft och håller tillbaka tillväxten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbetslöshet, som i större utsträckning drabbar kvinnor än män,&lt;br&gt;är ett exempel på att arbetsgivare utnyttjar försäkringen på ett sätt som&lt;br&gt;leder till samhällsekonomiskt negativa effekter. Arbetsgivarens behov av&lt;br&gt;lätt tillgänglig arbetskraft kan inte finansieras av en försäkring som syftar&lt;br&gt;till omställning i samband med arbetslöshet. I framtiden, med en bättre&lt;br&gt;balans på arbetsmarknaden, kommer denna arbetskraft inte att vara till-&lt;br&gt;gänglig på detta sätt för arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De deltidsarbetslösa som uppbär arbetslöshetsersättning kommer att&lt;br&gt;ges möjlighet men även skyldighet att delta i aktivitetsgarantin. De skall&lt;br&gt;där erbjudas kompletterande aktiviteter upp till den tid som motsvarar&lt;br&gt;arbetsutbudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de deltidsarbetslösa som får kompletterande arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;kommer regeringen föreskriva att en ordning skall gälla som innebär att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de bör visa intyg på att de inte kan erbjudas önskad arbetstid av arbetsgi- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;varen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer uppdra åt AMS att kartlägga vilka arbetsgivare&lt;br&gt;som har en stor andel deltidsarbetande och som inte erbjuder önskad ar-&lt;br&gt;betstid. AMS skall sedan ta upp överläggningar med dessa arbetsgivare i&lt;br&gt;syfte att förmå dem att organisera sitt arbete på ett sådant sätt att oönska-&lt;br&gt;de deltidsarbeten i möjligaste mån undviks. Arbetsförmedlingen skall&lt;br&gt;naturligtvis inte anvisa arbetssökande till arbetsgivare som inte i rimlig&lt;br&gt;omfattning erbjuder arbeten med tid som överensstämmer med sökandens&lt;br&gt;arbetsutbud.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Syftet med förslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den kraftiga ökning av arbetslösheten i böljan av 1990-talet orsakades av&lt;br&gt;en starkt fallande efterfrågan i ekonomin beroende på en rad samverkan-&lt;br&gt;de faktorer som kostnadskriser och misslyckanden främst vad gäller pen-&lt;br&gt;ningpolitiken. Ett häftigt efterfrågefall innebar att ca 500 000 arbetstill-&lt;br&gt;fällen gick förlorade. Den kraftiga ökningen av arbetslösheten orsakades&lt;br&gt;således inte av ett förändrat beteende hos de arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under en lång period med en mycket svag arbetsmarknad, som prägla-&lt;br&gt;de merparten av 1990-talet, har det sannolikt hos arbetsförmedlingen och&lt;br&gt;de arbetslösa skett en anpassning av sökaktiviteten till bristen på arbets-&lt;br&gt;tillfällen. Vid en svag tillgång på arbetstillfällen leder ökad sökaktivitet&lt;br&gt;inte till en alldeles påtagligt ökad chans att få arbete. I stället kan det&lt;br&gt;upplevas som att det inte är någon idé att söka mer arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens arbetsmarknadspolitik innebär främst möjligheter för de&lt;br&gt;arbetslösa, men också krav. De arbetslösa skall ha mycket omfattande&lt;br&gt;stöd och hjälp att finna ett nytt arbete. Höga krav måste dock ställas på att&lt;br&gt;den arbetssökande skall ta lediga lämpliga arbeten och att reglema skall&lt;br&gt;tillämpas på ett likformigt sätt. Kraven på den sökande måste emellertid&lt;br&gt;förenas med väl utbyggda möjligheter för den sökande att genom utbild-&lt;br&gt;ning, praktik m.m. stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Dessutom&lt;br&gt;måste kraven ställas i relation till personliga förhållanden och de villkor&lt;br&gt;som råder på den arbetsmarknad som den arbetssökande är utbildad för&lt;br&gt;eller etablerad på. Arbetslöshetsförsäkringen skall präglas av en effektiv&lt;br&gt;sökprocess och rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avvisar de krav på lägre ersättningsnivåer, ökad egenfinan-&lt;br&gt;siering i arbetslöshetsförsäkringen, en borte parentes för arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättningen och ett förstatligande av arbetslöshetskassorna som förs fram i&lt;br&gt;den allmänna debatten. Enligt regeringens mening är dessa förslag till&lt;br&gt;förändringar inte förenliga med de krav på ekonomisk effektivitet, för-&lt;br&gt;säkring, rättvisa, legitimitet och rättssäkerhet som bör ställas på en väl&lt;br&gt;fungerande arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-9.png" style="width:297pt;height:420pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av diagrammet framgår att de yrkesområden eller branscher som har&lt;br&gt;högst arbetslöshet får, som andel av den utbetalade ersättningen, störst&lt;br&gt;del av samhällets kontanta stöd till de arbetslösa. Medan medlemmarna i&lt;br&gt;Farmacitjänstemännens arbetslöshetskassa betalar 43 procent av den ut-&lt;br&gt;betalade ersättningen genom sin fmansieringsavgift betalar medlemmarna&lt;br&gt;i Musikernas arbetslöshetskassa 2,5 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till stor del beror risken för arbetslöshet på faktorer som individer eller&lt;br&gt;grupper inte själva kan påverka. Arbetslöshet drabbar således arbetskraf-&lt;br&gt;ten slumpmässigt, delvis fördelas den också inom arbetskraften beroende&lt;br&gt;på inom vilken sektor man arbetar i. De med kortast utbildning har högst&lt;br&gt;arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens mening är därför att försäkringen huvudsakligen skall fi- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;nansieras solidariskt av alla oavsett risk för arbetslöshet. För det talar&lt;br&gt;också att arbetslöshet kan bero på externa störningar i ekonomin eller på&lt;br&gt;misslyckanden i den ekonomiska politiken som enskilda inte kan råda&lt;br&gt;över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot kommer kraven på arbetslöshetskassornas huvudmän att öka&lt;br&gt;vad gäller att tillämpa reglema för arbetslöshetsförsäkringen så att kas-&lt;br&gt;sornas ansvar i förhållande till arbetsförmedlingen blir tydligare liksom&lt;br&gt;att rättstryggheten i försäkringen stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En effektivare sökprocess&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med de förändringar som föreslås i denna proposition är en&lt;br&gt;effektivare sökprocess och en förstärkning av arbetslöshetsförsäkringens&lt;br&gt;legitimitet som skall leda till bättre förutsättningar för de arbetslösa att&lt;br&gt;finna lämpligt arbete. Sökprocessen skall stärkas genom ett bättre sam-&lt;br&gt;spel mellan den arbetssökande och arbetsförmedlingen. Det skall ske bl.a.&lt;br&gt;genom att de individuella handlingsplanerna vidareutvecklas såväl inne-&lt;br&gt;hålls- som kvalitetsmässigt. Det är därvid viktigt att motverka traditio-&lt;br&gt;nella synsätt om vad som är lämpliga arbeten för kvinnor respektive män.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett skede med en växande arbetsmarknad bestäms antalet arbeten som&lt;br&gt;skapas i stor omfattning av effektiviteten i sökprocessen på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. För det första genom att aktivt arbetssökande innebär att brist på&lt;br&gt;arbetskraft inte uppstår. Det verkar begränsande på löneökningar som&lt;br&gt;därmed förhindrar en löne- och prisspiral och tvingar fram en restriktiv&lt;br&gt;penningpolitik som i sin tur begränsar efterfrågan på arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra innebär en effektiv sökprocess att arbetsgivarna kan ex-&lt;br&gt;pandera produktionen. Det är således på en mer balanserad arbetsmark-&lt;br&gt;nad som tillgängligheten till arbetssökande bestämmer takten i sysselsätt-&lt;br&gt;ningsökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje ökar sannolikheten att individen skall få arbete om arbete&lt;br&gt;söks inom alla yrkesområden och inom en vid pendlingsregion. Lediga&lt;br&gt;arbeten anmäls vid olika tillfällen och om den arbetslöse inte inom rimlig&lt;br&gt;tid finner arbete inom tidigare yrkesområde ökar sannolikheten att få ar-&lt;br&gt;bete mycket påtagligt om den arbetslöse vidgar sitt sökområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk forskning visar att det inte sker någon minskning av arbetssö-&lt;br&gt;kandet i och med att arbetslöshetstiden ökar. Det är ett tecken på att sök-&lt;br&gt;processen fungerar relativt väl. Ett ytterligare tecken på detta är att lång-&lt;br&gt;tidsarbetslösheten nu faller i samma takt som den totala arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet arbetslösa och I åtgärder samt antalet&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-10.png" style="width:247pt;height:170pt;"/&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;—&lt;/sup&gt; — långtidsinskrivna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;arbetslösa och i åtgärder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS och Näringsdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men blir å andra sidan perioden av ekonomins återhämtning lång, tar det&lt;br&gt;fem år till dess att regeringens mål om 80 procent sysselsättningsgrad&lt;br&gt;nås. Om den processen avbryts till följd av flaskhalsar och en pris- och&lt;br&gt;lönespiral, omöjliggörs såväl sysselsättningsmålet som möjligheterna att&lt;br&gt;göra marginaliserade grupper delaktiga i arbetsmarknadens utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De åtgärder som regeringen nu föreslår stärker sökprocessen på flera&lt;br&gt;sätt:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de arbetslösa erbjuds ökade möjligheter till deltagande i kvalitativt&lt;br&gt;bättre program,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varje arbetslös och arbetssökande får fler timmar hos arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen för kvalificerad hjälp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ömsesidigt upprättade handlingsplaner av hög kvalitet införs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de arbetssökandes inflytande och delaktighet i utformandet av hand-&lt;br&gt;lingsplaner betonas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- de långtidsarbetslösa erbjuds en aktivitetsgaranti med jobbsökarklub-&lt;br&gt;bar som bas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rundgången bryts och tiden i arbetslöshet koncentreras mer på arbets-&lt;br&gt;sökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ökad tydlighet och likartad tillämpning vad gäller de krav som gäl-&lt;br&gt;ler för att aktivt söka lämpligt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens utgångspunkt för att förändra arbetslöshetsförsäkringen är&lt;br&gt;således att förbättra sökprocessen men inte att öka spridningen av in-&lt;br&gt;komster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stärkt rättssäkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i denna proposition syftar vidare till att stärka rättssäkerheten.&lt;br&gt;De arbetssökande skall behandlas lika vid likartade situationer och oav-&lt;br&gt;sett var de bor i landet. Men självfallet kommer olika behandling att gälla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid olika villkor. Arbetsförmedlamas roll att stödja de arbetslösa skall Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;tydliggöras. Det kan ske genom att rapport om varje nekat arbete rutin-&lt;br&gt;mässigt överlämnas till arbetslöshetskassorna för utredning och beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje arbetslös som får arbete minskar kostnaderna för arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen. Ett ökat arbetskraftsdeltagande leder till högre BNP&lt;br&gt;genom fler arbetade timmar. Regeringens ambition är att genom införan-&lt;br&gt;det av en effektivare sökprocess och effektivare arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser skall en betydande förkortning av söktiderna och därigenom ock-&lt;br&gt;så ersättningstidema uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att följa upp och utvärdera effekterna av förslagen&lt;br&gt;i denna proposition. Uppföljningen och utvärderingen kommer att utgöra&lt;br&gt;underlag för en eventuell höjning av den högsta och den lägsta dagpen-&lt;br&gt;ningnivån i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Vilka förändringar behövs?&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av vad som hittills har redovisats framgår att hanteringen av arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen har brister. Det gäller såväl hos arbetsförmedlingen som&lt;br&gt;hos arbetslöshetskassorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättssäkerheten i arbetslöshetsförsäkringen måste därför öka. Detta&lt;br&gt;skall ske genom:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en ökad ömsesidighet vid upprättandet av individuella handlingspla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lika behandling vid samma situation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lika behandling var man än bor i landet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- men självfallet olika behandling vid olika villkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att AMS får ett särskilt uppdrag att stärka kvalitetsarbetet inom ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen genom t.ex. utbildningsinsatser och kvalitetssäkring&lt;br&gt;för likabehandling av de arbetssökande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att arbetsförmedlamas roll att stödja de arbetslösa tydliggörs bl.a. ge-&lt;br&gt;nom att rapporter om avvisat arbete rutinmässigt överlämnas till ar-&lt;br&gt;betslöshetskassorna för utredning och beslut, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att tillsynen över arbetsförmedlingarna och arbetslöshetskassorna&lt;br&gt;stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att utreda möjligheterna att samla tillsynen i en&lt;br&gt;egen myndighet som är fristående från Arbetsmarknadsverket. Tillsynen&lt;br&gt;av att reglema för rätten till arbetslöshetsersättning tillämpas på ett rätts-&lt;br&gt;säkert sätt stärks därigenom. Regeringen återkommer senare i denna frå-&lt;br&gt;ga till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nya anställningsformer uppstår, egenföretagandet blir allt mer ett kom-&lt;br&gt;plement till en anställning. Reglema för arbetslöshetsförsäkringen är i sin&lt;br&gt;nuvarande utformning främst inriktade på arbetstagare. Stora förändring-&lt;br&gt;ar sker emellertid när det gäller nyföretagande vilket ställer nya krav på&lt;br&gt;alla samhällssystem, inklusive arbetslöshetsförsäkringen. Regeringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avser att analysera dessa förändringar. Företagandet skiljer sig från an-&lt;br&gt;ställning genom att normal kontroll av bl.a. arbetstider inte finns och att&lt;br&gt;ett motsatsförhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare inte råder.&lt;br&gt;Frågan om företagares ställning i arbetslöshetsförsäkringen är komplice-&lt;br&gt;rad och rymmer många avväganden, såsom undanträgningseffekter och&lt;br&gt;konkurrenssnedvridning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att följa utvecklingen av de nya anställningsfor-&lt;br&gt;merna i gränslandet egenföretagande och anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Den nuvarande arbetslöshetsförsäkringens&lt;br&gt;utformning och omfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens utformning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetslöshetsförsäkringen är en allmän omställningsförsäk-&lt;br&gt;ring, vars syfte bl.a. är att ge inkomsttrygghet i samband med arbetslös-&lt;br&gt;het. Av historiska skäl har arbetslöshetsförsäkringen nära band till de&lt;br&gt;fackliga organisationerna och vissa företagarorganisationer. Arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen administreras av 39 arbetslöshetskassor med avgränsade&lt;br&gt;verksamhetsområden som omfattar en eller flera branscher. En av kas-&lt;br&gt;sorna, ALFA-kassan, som inrättades när det tidigare kontanta arbets-&lt;br&gt;marknadsstödet (KAS) upphörde den 1 januari 1998, har ett verksam-&lt;br&gt;hetsområde som omfattar hela arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag lämnas för hela den utbetalade ersättningen. Arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna betalar en fmansieringsavgift till staten som för närvarande&lt;br&gt;täcker ca 8 procent av den utbetalade ersättningen. Kostnaderna för fi-&lt;br&gt;nansieringsavgiften och kassornas egen administration täcks genom&lt;br&gt;medlemsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Täckningsgraden i försäkringen är hög. I slutet av år 1999 uppgick an-&lt;br&gt;talet medlemmar i arbetslöshetskassorna till ca 3,8 miljoner, vilket var 88&lt;br&gt;procent av arbetskraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-11.png" style="width:297pt;height:219pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassorna betalar ut dagpenning, dels i form av en inkomst-&lt;br&gt;relaterad ersättning beräknad på tidigare lön, dels i form av ett grundbe-&lt;br&gt;lopp som inte är beroende av tidigare inkomst. Inkomstrelaterad ersätt-&lt;br&gt;ning lämnas med 80 procent av tidigare inkomst upp till för närvarande&lt;br&gt;högst 580 kronor per dag. Grundbeloppet lämnas med 240 kronor per dag&lt;br&gt;för den som har heltids arbetat eller studerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vara berättigad till arbetslöshetsersättning skall en arbetssökan-&lt;br&gt;de uppfylla ett antal villkor. Den sökande skall stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande, vilket innebär att han eller hon skall vara arbetsför och oför-&lt;br&gt;hindrad att åta sig arbete i minst 3 timmar per dag och i genomsnitt minst&lt;br&gt;17 timmar i veckan. Den sökande skall vara anmäld på den offentliga&lt;br&gt;arbetsförmedlingen och vara beredd att ta erbjudet lämpligt arbete. Den&lt;br&gt;sökande skall ha förvärvsarbetat i viss omfattning eller avslutat utbild-&lt;br&gt;ning av viss omfattning. Den som tidigare har fått ersättning kan återkva-&lt;br&gt;lificera sig för ny ersättning genom bl.a. deltagande i olika arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärder. Den som söker inkomstrelaterad ersättning skall&lt;br&gt;också ha varit medlem i en arbetslöshetskassa under minst tolv månader.&lt;br&gt;För rätt till grundbeloppet krävs att den sökande har fyllt 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättning lämnas i princip inte till den som deltar i ut-&lt;br&gt;bildning, är permitterad eller som har uteslutits ur en arbetslöshetskassa.&lt;br&gt;För företagare gäller särskilda regler för rätt till ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenning lämnas under längst 300 ersättningsdagar (ersättnings-&lt;br&gt;period). Till den som har fyllt 57 år lämnas dagpenning under längst 450&lt;br&gt;ersättningsdagar. En sökande som på nytt uppfyller villkoren för rätt till&lt;br&gt;ersättning kan beviljas en ny ersättningsperiod på 300 respektive 450&lt;br&gt;dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringen innehåller vissa sanktioner för den som t.ex. avvisar ett&lt;br&gt;erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller som utan giltig anled-&lt;br&gt;ning lämnat sitt arbete. Sanktionen innebär avstängning från rätt till er-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sättning under en viss tid som är beroende av den förväntade varaktighe- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ten på arbetet i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda regler gäller för dem som regelbundet utför deltidsarbete och&lt;br&gt;samtidigt får arbetslöshetsersättning. Dessa kan få dagpenning under&lt;br&gt;längst 300 ersättningsdagar utan möjlighet till förlängning om de kvarstår&lt;br&gt;i deltidsarbetet när ersättningsperioden tar slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsersättningens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattningen på arbetslöshetsersättningen i form av antalet utbetalade&lt;br&gt;ersättningsdagar och utbetalad ersättning totalt är starkt beroende av läget&lt;br&gt;på arbetsmarknaden, antalet medlemmar och löneutvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under det senaste decenniet är det i första hand den höga öppna ar-&lt;br&gt;betslösheten som har påverkat kostnaderna för ersättningen. Från att ha&lt;br&gt;legat på 2-3 procent under hela 1980-talet steg arbetslösheten under&lt;br&gt;1990-talet till drygt 5 procent år 1992 för att sedan ligga runt 8 procent&lt;br&gt;åren 1993-1997.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-12.png" style="width:233pt;height:214pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar hur många som vaije år har fått arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassorna och motsvarande ersättning på KAS- och&lt;br&gt;grundbeloppsnivå under åren 1977-1999.1 detta ingår de som har fått de&lt;br&gt;övriga ersättningar som periodvis betalats ut av arbetslöshetskassorna,&lt;br&gt;t.ex. tillfällig avgångsersättning eller ersättning vid arbetslivsutveckling&lt;br&gt;(ALU). Det gör att uppgifterna inte är helt jämförbara år från år. Dia-&lt;br&gt;grammet visar emellertid att, särskilt under 1990-talet har en betydande&lt;br&gt;andel av arbetskraften som uppgår till drygt 4 miljoner personer, fått ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning någon gång varje år. År 1999 uppgick dessa, trots&lt;br&gt;det förbättrade arbetsmarknadsläget, till ca 800 000 personer eller till&lt;br&gt;nästan var femte person på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för arbetslöshetsersättning och KAS&lt;br&gt;budgetåren 1980/81-1999&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-13.png" style="width:257pt;height:178pt;"/&gt;
&lt;p&gt;* Budgetåret omfattade 18 månader vilket här är omräknat till 12 månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: AMS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KAS ersattes år 1998 med arbetslöshetsersättning i form av grundbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den höga arbetslösheten under 1990-talet innebar att utgifterna för ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättningen steg kraftigt. Från att ha legat under 7 miljarder&lt;br&gt;kronor per budgetår under hela 1980-talet steg de till nivåer på nästan 40&lt;br&gt;miljarder kronor per år under 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifterna beror framför allt, som nämnts ovan, på arbetslösheten,&lt;br&gt;medlemsantalet och löneutvecklingen. Utgifterna påverkas också av reg-&lt;br&gt;lema för arbetslöshetsförsäkringen, bl.a. vad gäller ersättningsnivåer.&lt;br&gt;Tabellen nedan visar hur den högsta och lägsta dagpenningen, kompen-&lt;br&gt;sationsnivån och den genomsnittliga inkomstrelaterade dagpenningen har&lt;br&gt;utvecklats sedan år 1978.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Är&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta&lt;br&gt;dag-&lt;br&gt;penning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kompen-&lt;br&gt;sations-&lt;br&gt;nivå (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta&lt;br&gt;dag-&lt;br&gt;penning/&lt;br&gt;KAS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fr.o.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittlig&lt;br&gt;inkomstrelaterad&lt;br&gt;dagpenning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1978&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1980&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1981&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 april&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1982&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;280&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1984&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1986&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;360&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Q1 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;276&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;307&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1988&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 juli&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;495&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;402&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1991&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;445&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1992&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;478&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 juli,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(4 januari:&lt;br&gt;högsta&lt;br&gt;dagp:598kr,&lt;br&gt;KAS: 210kr)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1994&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1995&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;461&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1996&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 januari&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;458&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ers.nivå: 29&lt;br&gt;september,&lt;br&gt;högsta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;472&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;dagp.: 29&lt;br&gt;december&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1998&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;501&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;510&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra förändringar som påverkar utgifterna är t.ex. de förändringar av&lt;br&gt;arbetsvillkoret som har gjorts under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fram till och med år 1989 beslutade riksdagen om högsta respektive&lt;br&gt;lägsta dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen. Från och med år 1990&lt;br&gt;fastställer regeringen högsta och lägsta dagpenning. Som grund för vilka&lt;br&gt;nivåer som skulle fastställas skulle enligt den dåvarande lagen&lt;br&gt;(1973:730) om arbetslöshetsförsäkring under åren 1990-1993 löneut-&lt;br&gt;vecklingen för vuxna arbetare i egentlig industri användas. År 1993 be-&lt;br&gt;slutades (prop. 1992/93:150, bil. 8, bet. 1992/93: AU20, rskr.&lt;br&gt;1992/93:431) att uppräkningen skulle anpassas till det statsfmansiella&lt;br&gt;läget. Det ankommer nu på regeringen att göra denna anpassning. Samma&lt;br&gt;år sänktes kompensationsnivån från 90 till 80 procent och högsta och&lt;br&gt;lägsta dagpenning sänktes till 1992 års nivåer efter att ha legat högre un-&lt;br&gt;der januari-juli 1993. Förändringar av de högsta och lägsta nivåerna har&lt;br&gt;därefter gjorts i samband med förändringar i kompensationsnivån. Detta&lt;br&gt;innebar att alla månadslöner högre än 15 500 kronor från och med den 5&lt;br&gt;juli 1993 gav högsta möjliga dagpenning, 564 kronor. Under åren 1996&lt;br&gt;och 1997 gav månadslöner högre än 16 550 kronor högsta dagpenning&lt;br&gt;47&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och från och med den 1 januari 1998 har månadslöner högre än 15 950 Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;kronor givit den högsta dagpenningen, 580 kronor. Den allmänna löneut-&lt;br&gt;vecklingen har inneburit att allt färre löntagare har ett 80-procentigt&lt;br&gt;skydd vid arbetslöshet. År 1993 hade omkring 70 procent av alla löntaga-&lt;br&gt;re en lön under 14 600 kronor vilket första halvåret var den lön som mot-&lt;br&gt;svarade den högsta dagpenningen. År 1998 hade knappt 50 procent av&lt;br&gt;alla löntagare en lön under vad som då motsvarade högsta dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett ömsesidigt ansvar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samspelet mellan en arbetssökande och arbetsförmedlingen är avgörande&lt;br&gt;för hur snabbt den arbetssökande kan återgå till ett varaktigt arbete på&lt;br&gt;den reguljära arbetsmarknaden. Ett förtroendefullt samarbete mellan den&lt;br&gt;arbetssökande och arbetsförmedlaren som bygger på respekt för den ar-&lt;br&gt;betssökandes situation samt klara och rättvisa regler påskyndar denna&lt;br&gt;process. De nuvarande reglema för relationen mellan den arbetssökande&lt;br&gt;och arbetsförmedlingen ger inte tillräckligt stöd för detta samarbete. En&lt;br&gt;arbetsförmedlare har till sitt förfogande en mängd olika möjligheter till&lt;br&gt;stöd för den arbetssökande i form av olika arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram men kan också ifrågasätta den arbetssökandes rätt till arbetslöshet-&lt;br&gt;sersättning. Den arbetssökande är här i visst underläge gentemot myndig-&lt;br&gt;heten, arbetsförmedlingen. Denna ensidiga rätt för arbetsförmedlingen att&lt;br&gt;bestämma över vad som är bäst för den arbetssökande har allt mer kom-&lt;br&gt;mit att ifrågasättas. I stället betonas nu att det bästa resultatet för den ar-&lt;br&gt;betssökande uppnås genom en relation med ömsesidiga skyldigheter och&lt;br&gt;ett ömsesidigt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som söker arbetslöshetsersättning gäller en mängd regler för&lt;br&gt;att ersättning skall lämnas. Den arbetssökande måste, förutom att upp-&lt;br&gt;fylla ett arbets- eller studerandevillkor, uppfylla grundvillkoren för rätt&lt;br&gt;till ersättning som innebär att stå till arbetsmarknadens förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundvillkoren, som finns angivna i 9 § lagen (1997:238) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring, innebär att den arbetslöse skall vara arbetsför och i&lt;br&gt;övrigt oförhindrad att ta ett arbete, beredd att anta erbjudet lämpligt ar-&lt;br&gt;bete, vara anmäld som arbetssökande hos den offentliga arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen samt aktivt söka lämpligt arbete men inte kunna få ett sådant&lt;br&gt;lämpligt arbete. Syftet med grundvillkoren är att säkerställa att den som&lt;br&gt;söker arbetslöshetsersättning verkligen är arbetslös och aktivt söker ar-&lt;br&gt;bete av en viss minsta omfattning och varaktighet. Den arbetssökande&lt;br&gt;skall således, för att ersättning skall kunna lämnas, visa att han eller hon&lt;br&gt;aktivt försöker bryta sin arbetslöshetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på att den arbetssökande aktivt skall söka arbete för att komma&lt;br&gt;ur sin arbetslöshet är en central punkt i grundvillkoren. Genom att det i&lt;br&gt;lagen, med ikraftträdande från och med den 1 augusti 2000 (se prop.&lt;br&gt;1999/2000:98, bet. 1999/2000:AU7, rskr. 1999/2000:230), skrivs in ett&lt;br&gt;uttryckligt krav på aktivitet betonas arbetslöshetsförsäkringens roll som&lt;br&gt;en omställningsförsäkring, där perioder av arbetslöshet skall präglas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aktivitet, samtidigt som den arbetssökandes ansvar tydliggörs. På detta Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;sätt förstärks också legitimiteten i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall för varje arbetssökande finnas en individuell handlingsplan.&lt;br&gt;Regeringen har i propositionen 1999/2000:98 uttalat att handlingsplaner-&lt;br&gt;na skall vidareutvecklas. Det gäller såväl innehållsmässigt som kvali-&lt;br&gt;tetsmässigt. En handlingsplan bör inte innebära en ensidig skyldighet för&lt;br&gt;den arbetssökande att ställa upp på de program som arbetsförmedlingen&lt;br&gt;bestämmer. I stället skall den utgöra en bekräftelse på ett ömsesidigt an-&lt;br&gt;svar från såväl den arbetssökandes som arbetsförmedlingens sida om hur&lt;br&gt;den arbetssökandes arbetslöshetssituation bäst kan lösas. Den individu-&lt;br&gt;ella handlingsplanen har emellertid inte karaktären av ett ömsesidigt&lt;br&gt;kontrakt där båda parterna är likställda och har möjlighet att vidta rättsli-&lt;br&gt;ga åtgärder vid oenighet. Men arbetsförmedlingen och den arbetssökande&lt;br&gt;har ett ömsesidigt ansvar för att handlingsplanen upprättas och fullföljs så&lt;br&gt;att den leder till att den arbetssökande kan återgå till arbete. Ytterst är det&lt;br&gt;dock arbetsförmedlingen som avgör vilka arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram som den arbetssökande skall delta i och vilka arbeten som skall&lt;br&gt;sökas, om någon överenskommelse inte uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den individuella handlingsplanen skall präglas av respekt för den ar-&lt;br&gt;betssökandes situation och ange de möjligheter som arbetsförmedlingen&lt;br&gt;kan erbjuda. Dessa insatser kan variera från individ till individ, men skall&lt;br&gt;alltid ha som mål att den arbetssökandes möjligheter till en varaktig åter-&lt;br&gt;gång till den reguljära arbetsmarknaden skall stärkas. Arbetsförmedling-&lt;br&gt;ens åtagande i detta avseende är långtgående. Den arbetssökande skall i&lt;br&gt;gengäld vara beredd att genomföra det som har överenskommits i hand-&lt;br&gt;lingsplanen. I handlingsplanen skall upplysas om hur rätten till eventuell&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning kan påverkas om planen inte följs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En handlingsplan, med alla de möjligheter som den erbjuder, utgör en&lt;br&gt;tillgång som den arbetssökande måste ta till vara. Att avstå från ett erbju-&lt;br&gt;dande om en individuell handlingsplan bör innebära konsekvenser för&lt;br&gt;rätten till arbetslöshetsersättning. Detsamma gäller om den arbetssökande&lt;br&gt;exempelvis utan godtagbart skäl avböjer erbjudande om lämpligt arbete&lt;br&gt;eller lämplig arbetsmarknadspolitisk insats som har överenskommits i&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Handlingsplanen och rätten till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att ha rätt till arbetslöshetsersättning skall den&lt;br&gt;arbetssökande i samråd med den offentliga arbetsförmedlingen medverka&lt;br&gt;till att en individuell handlingsplan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-&lt;br&gt;slag. ALF-gruppen har i stället för ett tillägg i grundvillkoren för rätt till&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning föreslagit att det skall införas en regel om att ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen skall träffa en överenskommelse med den arbetssökan-&lt;br&gt;de, om han eller hon så önskar, om villkoren för den arbetssökandes an-&lt;br&gt;strängningar att finna ett nytt arbete och att den närmare innebörden av&lt;br&gt;detta skall regleras i en förordning om sökkontrakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemän- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;nens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akademikers Centralorgani-&lt;br&gt;sation (SACO), Institutet för Arbetsmarknadspolitisk Utvärdering (IFAU)&lt;br&gt;och Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) är positiva till försla-&lt;br&gt;get om sökkontrakt. Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) anser att det är bra&lt;br&gt;att arbetsförmedlingen och den arbetssökande gemensamt upprättar en&lt;br&gt;plan för den arbetssökande med dennes skyldigheter och rättigheter. Där-&lt;br&gt;emot är AMS emot formaliserade sökkontrakt, eftersom det närmast för&lt;br&gt;tankarna till juridiskt bindande avtal. I stället för att införa sökkontrakt&lt;br&gt;bör jobbsökarplanema vidareutvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Sedan ett antal år tillbaka gäller att&lt;br&gt;arbetsförmedlingen skall utarbeta individuella handlingsplaner för de&lt;br&gt;arbetssökande som är eller riskerar att bli långtidsarbetslösa. I propositio-&lt;br&gt;nen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop.&lt;br&gt;1999/2000:98) föreslog regeringen att de individuella handlingsplanerna&lt;br&gt;skall vidareutvecklas till ömsesidiga handlingsplaner och omfatta alla&lt;br&gt;arbetssökande. Vidare skall de upprättas senast inom tre månader från&lt;br&gt;tidpunkten för anmälan vid arbetsförmedlingen och innehålla de arbets-&lt;br&gt;sökandes skyldigheter samt de planerade aktiviteter som dessa behöver&lt;br&gt;delta i för att öka sina möjligheter att komma ur sin arbetslöshet. Riksda-&lt;br&gt;gen har beslutat i enlighet med förslaget (bet. 1999/2000:AU7, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:230).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsutskottet har vid behandlingen av nämnda proposition&lt;br&gt;utförligt redogjort för de förhållanden som råder på den konstnärliga ar-&lt;br&gt;betsmarknaden (bet. 1999/2000: AU7). Utskottet framhåller att kulturar-&lt;br&gt;betarna har en speciell arbetsmarknad som delvis präglas av helt andra&lt;br&gt;förhållanden än dem som råder inom andra yrken. Särskild hänsyn till&lt;br&gt;olika yrkesgruppers förutsättningar måste tas vid utformningen av åtgär-&lt;br&gt;den. Detta gäller, enligt utskottets mening, särskilt kulturarbetarna. Akti-&lt;br&gt;vitetsgarantin bör inte riktas till personer som har regelbundna uppdrag.&lt;br&gt;Utskottet utgår därvid ifrån att regeringen beaktar olika gruppers situa-&lt;br&gt;tion på arbetsmarknaden när definitionen av långtidsinskrivna bestäms.&lt;br&gt;Utskottet vill dock klargöra att det även inom denna yrkesgrupp kan fin-&lt;br&gt;nas personer som bör omfattas av aktivitetsgarantin. Utformningen av&lt;br&gt;regelsystemen får enligt utskottet inte innebära att vissa grupper i prakti-&lt;br&gt;ken får en form av yrkesförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att föreskriva att AMS skall utfärda föreskrifter&lt;br&gt;om handlingsplanernas närmare utformning, varvid skall beaktas de sär-&lt;br&gt;skilda villkor som gäller för olika grupper på arbetsmarknaden, och inne-&lt;br&gt;håll samt om hur uppföljningen av dessa skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en individuell handlingsplan skall vara ömsesidig, innebär att ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen och den arbetssökande gemensamt har ett ansvar för att&lt;br&gt;en sådan plan upprättas och för att den på bästa sätt tar till vara den ar-&lt;br&gt;betssökandes möjligheter att få ett arbete. Den arbetssökandes egna initi-&lt;br&gt;ativ skall härvid ges ett stort utrymme. Syftet med den individuella hand-&lt;br&gt;lingsplanen är således att underlätta sökprocessen och att utgöra ett&lt;br&gt;hjälpmedel för både den arbetssökande och arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med AMS anser regeringen att de individuella handlingsplaner-&lt;br&gt;na inte skall ha karaktären av egentliga sökkontrakt, eftersom detta kan&lt;br&gt;förorsaka missuppfattningar om den juridiska innebörden i handlingspla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nema. Den individuella handlingsplanen skall innehålla dels kraven på Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;sökaktivitet enligt grundvillkoren, dels aktuella sökområden och en be-&lt;br&gt;dömning av vad som är lämpligt arbete eller lämplig arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litisk insats utifrån den arbetssökandes förutsättningar. Hänsyn skall här-&lt;br&gt;vid tas till de villkor som råder på den arbetsmarknad den arbetssökande&lt;br&gt;är utbildad för eller etablerad inom. Skälet är att arbetsmarknadssituatio-&lt;br&gt;nen varierar på grund av olika arbetsmarknaders och branschers speciella&lt;br&gt;förhållanden. Detta gäller exempelvis för kulturarbetare. Därutöver skall&lt;br&gt;de insatser som överenskommits anges. I den individuella handlingspla-&lt;br&gt;nen bör också den arbetssökande uppmärksammas på konsekvenserna av&lt;br&gt;att t.ex. utan godtagbart skäl avböja erbjudande om lämpligt arbete eller&lt;br&gt;avvisa ett erbjudande om lämplig arbetsmarknadspolitisk insats. Som&lt;br&gt;betonas i propositionen 1999/2000:98 skall arbetsförmedlingen kontinu-&lt;br&gt;erligt tillsammans med den arbetssökande följa upp handlingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens inställning är således, som också har framhållits i nyss&lt;br&gt;nämnda proposition, att den individuella handlingsplanen bör vidareut-&lt;br&gt;vecklas och utgöra ett instrument för att tydliggöra vad den arbetssökan-&lt;br&gt;de kan förvänta sig för insatser och vilka krav arbetsförmedlingen kan&lt;br&gt;ställa på honom eller henne. Individuella handlingsplaner skall upprättas&lt;br&gt;för alla arbetssökande. En förutsättning för att handlingsplanerna skall bli&lt;br&gt;effektiva instrument är dock att de arbetssökande medverkar och aktivt&lt;br&gt;deltar i framtagandet av sådana. Regeringen föreslår därför att detta bör&lt;br&gt;utgöra ett grundvillkor för rätt till ersättning. En arbetssökande som un-&lt;br&gt;derlåter att medverka till att en individuell handlingsplan upprättas kan&lt;br&gt;inte anses uppfylla de grundläggande villkoren i arbetslöshetsförsäkring-&lt;br&gt;en och bör inte ha rätt till arbetslöshetsersättning så länge han eller hon&lt;br&gt;inte medverkar till att en plan upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inom ramen för en individuell handlingsplan, liksom för&lt;br&gt;arbetssökande i övrigt, avvisar erbjudande om lämpligt arbete eller lämp-&lt;br&gt;ligt arbetsmarknadspolitiskt program utan godtagbart skäl eller lämnar ett&lt;br&gt;arbete eller ett arbetsmarknadspolitiskt program utan giltig anledning&lt;br&gt;kommer reglema om nedsättning av ersättning som föreslås i det följande&lt;br&gt;respektive reglema om avstängning från rätt till ersättning att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis skall den individuella handlingsplanen vara ett in-&lt;br&gt;strument för att effektivisera sökarbetet, genom att närmare ange den ar-&lt;br&gt;betssökandes möjligheter och ansvar. För att den med framgång skall&lt;br&gt;kunna användas som utgångspunkt vid bedömningen av vad som är&lt;br&gt;lämpligast för den arbetssökande måste dock kvaliteten på de individuella&lt;br&gt;handlingsplanerna avsevärt förbättras och dessas betydelse för sökproces-&lt;br&gt;sen ytterligare betonas. Först då kan de individuella handlingsplanerna&lt;br&gt;utgöra ett verksamt verktyg för att effektivisera och förbättra sökarbetet.&lt;br&gt;En tydlig och väl genomarbetad handlingsplan ökar dessutom förutsäg-&lt;br&gt;barheten och därigenom också rättssäkerheten för de arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoret att medverka till att en handlingsplan skall upprättas inom tre&lt;br&gt;månader bör omfatta samtliga arbetssökande och under hela ersättning-&lt;br&gt;sperioden. Det innebär att också den som vid regelns ikraftträdande har&lt;br&gt;en pågående ersättningsperiod omfattas av detta villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Sökområde&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Under de första 100 ersättningsdagama i en er-&lt;br&gt;sättningsperiod får den arbetssökande begränsa sitt arbetssökande till&lt;br&gt;lämpliga arbeten inom sitt yrke och i närområdet. Därefter skall den&lt;br&gt;arbetssökande inom ramen för den individuella handlingsplanen, där&lt;br&gt;hänsyn har tagits till vad som är lämpligt arbete för individen, vidga&lt;br&gt;sitt sökområde såväl yrkesmässigt som geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ny arbetslöshet får, om tolv månader förflutit sedan den arbets-&lt;br&gt;sökande senast fick ersättning och om den tidigare ersättningsperioden&lt;br&gt;inte löpt ut, den arbetssökande på nytt begränsa sitt sökområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en arbetssökande påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt an-&lt;br&gt;slutning till den föregående ersättningsperioden, skall den yrkesmässi-&lt;br&gt;ga och geografiska utvidgningen fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens forslag: Överensstämmer delvis med regeringens för-&lt;br&gt;slag. ALF-gruppen har föreslagit att ersättningsperiod med inkomstrelate-&lt;br&gt;rad ersättning skall delas in i tre intervaller om vardera 100 dagar och att&lt;br&gt;detta skall framgå av den individuella handlingsplanen, det s.k. sökkon-&lt;br&gt;traktet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: SO föreslår att sökkontraktet skall delas in i tids-&lt;br&gt;perioder utifrån förhållandena i det enskilda fallet. Den omständigheten&lt;br&gt;att arbetsmarknaden och den arbetssökandes egna förutsättningar föränd-&lt;br&gt;ras över tiden talar för detta, anser SO. AMS avstyrker förslaget om&lt;br&gt;tidsintervaller, eftersom en sådan begränsning av sökområdet under den&lt;br&gt;första tiden av arbetslöshet skulle kunna leda till längre arbetslöshetsti-&lt;br&gt;der. Om det på grund av arbetsmarknadsläget skulle bli nödvändigt att&lt;br&gt;anvisa en arbetssökande ett arbete utanför sökområdet, skulle ett beslut&lt;br&gt;om sådan anvisning behöva tas i särskild ordning, vilket skulle leda till&lt;br&gt;byråkratisering och försvåra anvisning till arbete. LO anser att idéerna&lt;br&gt;om sökkontrakt är intressanta, men outvecklade. Den successiva utvidg-&lt;br&gt;ningen av sökområdet får inte ersätta den sakliga bedömningen av vad&lt;br&gt;som är lämpligt arbete i en viss arbetsmarknadssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO anser att kontrollstationer, som skrivs in i sökkontraktet och utgår&lt;br&gt;ifrån den enskilde arbetssökandens situation, bör införas i stället för&lt;br&gt;tidsintervaller. Det är orimligt att ställa krav på att de arbetssökande skall&lt;br&gt;utvidga sitt sökområde efter så kort tid som 100 dagar. Det skulle enligt&lt;br&gt;TCO i praktiken innebära att ansvaret för att lösa problemen med en dålig&lt;br&gt;arbetsmarknad inom vissa områden vältras över på den enskilde. Konst-&lt;br&gt;närliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) menar att&lt;br&gt;den geografiska rörligheten generellt sett inte är ett problem för kulturar-&lt;br&gt;betare. Med tanke på att kulturområdet i hög grad består av arbeten på&lt;br&gt;frilansbasis och olika former av kortvariga anställningar skulle dock kon-&lt;br&gt;sekvenserna, enligt KLYS, bli förödande om kulturarbetare skulle tvingas&lt;br&gt;byta yrke efter 100 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Enligt 11 § lagen om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring skall ett erbjudet arbete anses som lämpligt om, inom ramen&lt;br&gt;för tillgången på arbetstillfällen, skälig hänsyn tagits till den arbetssökan-&lt;br&gt;des förutsättningar för arbetet samt andra personliga förhållanden. Exem-&lt;br&gt;pel på förutsättningar för arbetet är sådana förhållanden som yrkesvana,&lt;br&gt;52&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildning och kompetens, medan exempel på andra personliga förhål- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;landen kan vara ålder, hälsa och lokal bundenhet på grund av familjeskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett arbete är inte olämpligt enbart av det skälet att det inte överensstäm-&lt;br&gt;mer med den arbetslöses utbildning eller yrkesverksamhet. Anställ-&lt;br&gt;ningsförmånerna skall vara förenliga med de förmåner som utgår till den&lt;br&gt;som är anställd enligt kollektivavtal eller, om kollektivavtal inte finns, är&lt;br&gt;skäliga i förhållande till de förmåner som arbetstagare med likvärdiga&lt;br&gt;arbetsuppgifter och kvalifikationer får vid jämförliga företag. Arbetet får&lt;br&gt;inte hänföra sig till en arbetsplats där arbetskonflikt pågår till följd av&lt;br&gt;stridsåtgärder som är lovliga enligt lag och kollektivavtal och förhållan-&lt;br&gt;dena på arbetsplatsen skall motsvara vad som anges i författning eller&lt;br&gt;myndighets föreskrifter om åtgärder till förebyggande av ohälsa eller&lt;br&gt;olycksfall. Riktlinjer för vad som skall anses som lämpligt arbete har ut-&lt;br&gt;arbetats i praxis. Reglema har kommit att tillämpas så att en arbetssökan-&lt;br&gt;de normalt först söker arbete inom det egna närområdet, vilket också in-&lt;br&gt;nefattar arbeten inom normalt dagpendlingsavstånd från hemorten, och&lt;br&gt;inom det yrke han eller hon har utbildning inom och/eller erfarenhet av.&lt;br&gt;Först senare utvidgas sökområdet yrkesmässigt och geografiskt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är inte en yrkesförsäkring. Ju längre arbets-&lt;br&gt;lösheten varar, desto större bör kraven på yrkesmässig och geografisk&lt;br&gt;rörlighet vara. Det kan innebära krav på till exempel byte av verksam-&lt;br&gt;hetsområde, yrke och pendling. Det har dock skett betydande strukturella&lt;br&gt;förändringar på arbetsmarknaden vad gäller anställningsformer. Rimlig&lt;br&gt;hänsyn bör därför tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper&lt;br&gt;med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra&lt;br&gt;anställningsförhållanden eller andra speciella anställningsförhållanden,&lt;br&gt;liksom till villkor som gäller för personer som har upprepade perioder av&lt;br&gt;arbetslöshet. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har föreslagit att ersättningsperioden skall delas in i tre&lt;br&gt;intervaller i syfte att vidga sökområdet successivt. Flera av remissinstan-&lt;br&gt;serna är dock kritiska mot förslaget. Regeringen å sin sida anser att det&lt;br&gt;finns flera fördelar med att differentiera kraven på arbetssökandet under&lt;br&gt;ersättningsperioden, men förordar inte att ersättningsperioden bör indelas&lt;br&gt;i intervaller på så sätt som ALF-gruppen föreslagit. I stället bör den ar-&lt;br&gt;betssökande under ett inledningsskede kunna avgränsa sitt arbetssökande&lt;br&gt;till arbete inom yrket och närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är att den arbetssökande under de första 100 er-&lt;br&gt;sättningsdagama i en ersättningsperiod skall ges ett visst rådrum att an-&lt;br&gt;passa sig till den nya situationen. I inledningsskedet är det rimligt och&lt;br&gt;samhällsekonomiskt motiverat att den arbetssökande, om han eller hon så&lt;br&gt;önskar, ges möjlighet att söka lämpliga arbeten inom det egna närområdet&lt;br&gt;och inom de yrken han eller hon har erfarenhet av och kompetens för.&lt;br&gt;Efter en tids arbetslöshet måste det dock ses som naturligt att den arbets-&lt;br&gt;sökande utvidgar sitt arbetssökande både yrkesmässigt och geografiskt.&lt;br&gt;Förutsättningarna för denna process skall tydligt framgå av den individu-&lt;br&gt;ella handlingsplanen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de första 100 ersättningsdagama i en ersättningsperiod blir det&lt;br&gt;därför möjligt för den arbetssökande att avböja erbjudande om lämpligt&lt;br&gt;arbete utanför yrket eller närområdet. Under den tiden kommer det såle-&lt;br&gt;des att vara valfritt för den arbetssökande om han eller hon även vill söka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbeten inom andra yrkesområden och utanför det egna närområdet. Av Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;detta följer också att den arbetssökande inte heller riskerar att få sin dag-&lt;br&gt;penning nedsatt under denna tid på grund av att han eller hon har avvisat&lt;br&gt;ett lämpligt arbete utanför yrket eller närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 100 ersättningsdagar, vilket motsvarar drygt fem månaders obru-&lt;br&gt;ten arbetslöshet, skall den arbetssökande vara beredd att vidga sitt sö-&lt;br&gt;kområde såväl yrkesmässigt som geografiskt. Med geografiskt avses hu-&lt;br&gt;vudsakligen pendling. Den arbetssökande skall således efter de första 100&lt;br&gt;ersättningsdagama i ersättningsperioden utvidga sitt sökområde till att&lt;br&gt;avse alla de arbeten som kan anses lämpliga för honom och henne. Syftet&lt;br&gt;är dock inte att den arbetssökande skall tvingas byta yrke, om rimliga&lt;br&gt;möjligheter till utkomst finns inom yrket. Om arbete på annan ort be-&lt;br&gt;traktas som lämpligt för den arbetssökande, kan det medföra att han eller&lt;br&gt;hon måste flytta. Skälig hänsyn skall dock i det sammanhanget tas till&lt;br&gt;personliga förhållanden, som ålder, hälsa och lokal bundenhet på grund&lt;br&gt;av familjeskäl. Förutsättningarna för vad som är att betrakta som lämpligt&lt;br&gt;arbete i det enskilda fallet skall framgå av den individuella handlingspla-&lt;br&gt;nen. Vid den yrkesmässiga och geografiska utvidgningen skall rimlig&lt;br&gt;hänsyn tas till arbetssökande som genom regelbundna uppdrag eller an-&lt;br&gt;ställningar visat sig vara förankrad inom det yrke han eller hon är utbil-&lt;br&gt;dad till eller etablerad inom. Detta gäller särskilt kulturarbetare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en arbetssökande som påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt an-&lt;br&gt;slutning till den föregående perioden, eller medgivits förlängning av er-&lt;br&gt;sättningsperioden, bör den yrkesmässiga och geografiska utvidgningen&lt;br&gt;fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tolv månader gått sedan den arbetssökande senast fick ersättning,&lt;br&gt;och ersättningsperioden inte har löpt ut, bör den arbetssökande vid ny&lt;br&gt;arbetslöshet ha rätt att på nytt begränsa sitt arbetssökande till att endast&lt;br&gt;avse arbete inom yrket och det egna närområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Nedsättning av dagpenningen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. har avvisat ett erbjudet lämpligt arbete eller lämpligt arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiskt program utan godtagbart skäl, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utan att uttryckligen ha avvisat ett lämpligt arbete ändå genom sitt&lt;br&gt;uppträdande uppenbarligen har vållat att anställningen inte kommit till&lt;br&gt;stånd, sätts dagpenningen ned med 25 procent under 40 ersättningsda-&lt;br&gt;gar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppstår under ersättningsperioden en andra gång skäl för nedsätt-&lt;br&gt;ning av dagpenningen sätts dagpenningen ned med 50 procent under&lt;br&gt;ytterligare 40 ersättningsdagar inom ersättningsperioden. Inträffar un-&lt;br&gt;der ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som beskri-&lt;br&gt;vits ovan har den sökande inte rätt till ersättning förrän han eller hon&lt;br&gt;därefter på nytt har uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningstiden räknas från den dag då skälet för nedsättningen&lt;br&gt;inträffade. Om det under nedsättningstiden inträffar sådant förhållande&lt;br&gt;som föranleder ny nedsättningstid räknas den nedsättningstiden från&lt;br&gt;utgången av den föregående nedsättningstiden. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som är avstängd från rätt till ersättning. Nedsättningstiden räknas i så-&lt;br&gt;dant fall från utgången av avstängningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nedsättningstiden räknas endast de dagar in då dagpenning lämnas.&lt;br&gt;Den tid inom vilken nedsättningen av dagpenningen skall göras får&lt;br&gt;inte överstiga 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden&lt;br&gt;inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som har avstängts från ersättning vid två tillfällen inom&lt;br&gt;samma ersättningsperiod på grund av att han eller hon lämnat sitt ar-&lt;br&gt;bete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund av otillbör-&lt;br&gt;ligt uppförande, har då något sådant inträffar vid ett tredje tillfälle in-&lt;br&gt;om samma ersättningsperiod inte rätt till ersättning förrän han eller&lt;br&gt;hon därefter på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens forslag: Överensstämmer huvudsakligen med rege-&lt;br&gt;ringens. ALF-gruppen föreslår dock att nedsättning i stället för avstäng-&lt;br&gt;ning skall ske även för den som har lämnat sitt arbete utan giltig anled-&lt;br&gt;ning eller har skilts från sitt arbete på grund av otillbörligt uppförande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LO, TCO, SACO och Svenska Arbetsgivareföre-&lt;br&gt;ningen (SAF) är positiva till ALF-gruppens förslag om nedsättning. SO är&lt;br&gt;positiv till förslaget om nedsättning vid de två första avstängningstillfäl-&lt;br&gt;lena, men avstyrker förslaget att ersättningsrätten helt skall upphöra vid&lt;br&gt;det tredje avstängningstillfället. AMS förordar i stället att avstängning&lt;br&gt;skall göras med hela ersättningsdagar, men att antalet avstängningsdagar&lt;br&gt;skall minskas i förhållande till nuvarande regler. Enligt AMS bör varje&lt;br&gt;avvisande av ett lämpligt arbete eller slutande på egen begäran utan giltig&lt;br&gt;anledning tillmätas samma betydelse och medföra lika lång avstängning&lt;br&gt;oavsett när i sökprocessen de inträffar. Företagarnas Riksorganisation&lt;br&gt;(FR) anser att nuvarande regler svarar mot de krav som bör ställas på&lt;br&gt;arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Sanktionsreglema för den som&lt;br&gt;t.ex. avvisar ett erbjudet lämpligt arbete har successivt skärpts. Avstäng-&lt;br&gt;55&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning från ersättning regleras i 43-46 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;och är möjlig om sökanden har lämnat sitt arbete utan giltig anledning,&lt;br&gt;har skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, har avvisat ett&lt;br&gt;erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller utan att uttryckligen ha&lt;br&gt;avvisat ett sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen or-&lt;br&gt;sakat att anställningen inte kommit till stånd. Avstängningstiden kan va-&lt;br&gt;riera i längd mellan 10 och 60 dagar beroende på hur länge det uteblivna&lt;br&gt;arbetet kunde förväntas pågå och skälet för avstängningen. Den tid inom&lt;br&gt;vilken avstängningstiden skall fullgöras varierar mellan 28 och 168 ka-&lt;br&gt;lenderdagar. Om klandervärt beteende har skett upprepade gånger gäller&lt;br&gt;avstängning till dess förvärvsarbete har utförts under 80 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängning från rätten till ersättning och nedsättning av dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med annan försäkring har arbetslöshetsförsäkringen regler om en&lt;br&gt;begränsning av rätten till försäkringsersättning om den försäkrade själv&lt;br&gt;orsakar försäkringsfallet. Detta är en självklarhet och skall även gälla&lt;br&gt;framgent inom arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen ingår som en central del i arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiken och skall ge den arbetslöse en möjlighet att under en omställ-&lt;br&gt;ningsperiod söka arbete utan att hamna i ekonomiskt trångmål. Perioden&lt;br&gt;av arbetssökande får dock inte vara onödigt lång och skall användas till&lt;br&gt;att aktivt söka arbete, vilket också betonas genom grundvillkoren om att&lt;br&gt;stå till arbetsmarknadens förfogande. Ansvaret för att begränsa sökperio-&lt;br&gt;den ligger såväl på den arbetssökande som på arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett instrument i denna sökprocess finns avstängningsregler som&lt;br&gt;skall medverka till att den arbetssökande snabbt kan återgå till arbets-&lt;br&gt;marknaden. Vidare skall de förhindra att försäkringen utnyttjas i onödan.&lt;br&gt;Avstängningsreglema skall dessutom motverka att redan anställda för-&lt;br&gt;sätter sig i en arbetslöshetssituation innan de har fått nytt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avstängningsreglema har successivt skärpts under det senaste decenni-&lt;br&gt;et. De nuvarande avstängningstidema har i vissa fall tredubblats i förhål-&lt;br&gt;lande till vad som ursprungligen gällde. Effektiviteten i denna skärpning&lt;br&gt;ifrågasätts allt mer, vilket delvis kan illustreras av att allt färre meddelan-&lt;br&gt;den om ifrågasatt ersättningsrätt lämnas från arbetsförmedlingen till ar-&lt;br&gt;betslöshetskassorna. Detta har tolkats som att arbetsförmedlama drar sig&lt;br&gt;för att utnyttja instrumentet på grund av de stora ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser som det kan få för den vars ersättningsrätt ifrågasätts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tveksamheten i att ifrågasätta ersättningsrätten varierar emellertid från&lt;br&gt;arbetsförmedling till arbetsförmedling. För en arbetssökande innebär det&lt;br&gt;att ersättningsrätten till viss del styrs av vid vilken förmedling han eller&lt;br&gt;hon är anmäld. Det brister således i likabehandlingen. Detta är helt otill-&lt;br&gt;fredsställande ur rättssäkerhetssynpunkt. En arbetssökande måste kunna&lt;br&gt;förlita sig på att rätten till ersättning bedöms på ett likartat sätt oavsett var&lt;br&gt;i landet han eller hon är bosatt och söker arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund finns det starka skäl att överväga om avstäng-&lt;br&gt;ningsreglema bör reformeras i syfte att dels stärka den sökandes rättssä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kerhet, dels för att underlätta den arbetssökandes återgång till arbets- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Erfarenheterna av de nuvarande avstängningsreglema talar således för&lt;br&gt;att de i vissa situationer beträffande arbetssökande som vid enstaka till-&lt;br&gt;fällen föranleder att ersättningsrätten ifrågasätts är för stränga. Förutom&lt;br&gt;den rättsosäkerhet som olikheten i tillämpningen skapar innebär reglema&lt;br&gt;också ett alltför kraftigt ekonomiskt avbräck för den arbetssökande. Den&lt;br&gt;arbetssökande måste ofta söka kompletterande ekonomiskt stöd från soci-&lt;br&gt;albidragssystemet. För samhället innebär detta att kostnaderna inte mins-&lt;br&gt;kar utan att de i stort sett är desamma och endast flyttas över från en ut-&lt;br&gt;betalare till en annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att avstängningsreglema bör förändras i en&lt;br&gt;riktning som bättre överensstämmer med det ursprungliga syftet med&lt;br&gt;dem. En förändring av reglema bör emellertid i normalfallet endast avse&lt;br&gt;situationer där det finns möjlighet för arbetsförmedlingen att aktivt bidra&lt;br&gt;till en lösning på den arbetssökandes arbetslöshetssituation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att sanktionen för den som har avvisat ett&lt;br&gt;erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl eller som utan att uttryckli-&lt;br&gt;gen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen&lt;br&gt;har vållat att anställning inte kommit till stånd skall vara en tidsbegränsad&lt;br&gt;nedsättning av dagpenningen när det är fråga om ett eller två tillfällen&lt;br&gt;inom samma ersättningsperiod. Är det fråga om ett tredje tillfälle inom&lt;br&gt;samma ersättningsperiod bör emellertid en strängare bedömning göras.&lt;br&gt;Flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig i denna fråga har också&lt;br&gt;tillstyrkt ett system med nedsättning av dagpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättningen bör, vid det första tillfället, inte vara större än att den&lt;br&gt;sökande i princip kan försörja sig på den resterande dagpenningen utan&lt;br&gt;kompletterande utfyllnad från andra samhälleliga ersättningssystem. Re-&lt;br&gt;geringen anser i likhet med ALF-gruppen att en nedsättning med 25 pro-&lt;br&gt;cent är rimlig. Uppstår under ersättningsperioden åter skäl för nedsättning&lt;br&gt;av dagpenningen skall nedsättning ske med 50 procent av dagpenningen.&lt;br&gt;Inträffar under ersättningsperioden en tredje gång sådant förhållande som&lt;br&gt;beskrivits ovan föreslås den sökande inte ha rätt till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning förrän han eller hon därefter har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. Med&lt;br&gt;ersättningsperiod avses även eventuell förlängning av densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I situationer när arbetstagare har lämnat sitt arbete utan giltig anledning&lt;br&gt;eller har skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande, bör ingen&lt;br&gt;förändring ske, om fråga är om enstaka tillfällen. Nuvarande avstäng-&lt;br&gt;ningsregler bör således fortsätta att gälla i dessa fall. Arbetsförmedlingen&lt;br&gt;har små möjligheter att påverka i dessa situationer och det finns enligt&lt;br&gt;regeringens mening ingen anledning att underlätta dessa beteenden. Där-&lt;br&gt;emot gäller naturligtvis att rättssäkerheten och likabehandlingen är lika&lt;br&gt;viktiga när det gäller dem som slutar ett arbete som i fråga om andra ar-&lt;br&gt;betslösa. Dessa ärenden måste därför bli föremål för samma grannlaga&lt;br&gt;utredning som andra ärenden där ersättningsrätten ifrågasätts. Bedöm-&lt;br&gt;ningen av vad som utgör en giltig anledning för att sluta ett arbete på&lt;br&gt;egen begäran är restriktiv. Vad som främst godkänns är dokumenterade&lt;br&gt;hälsoskäl. Även andra situationer godkänns, såsom då arbetstagaren har&lt;br&gt;valt att sluta på grund av mobbning eller någon annan liknande behand-&lt;br&gt;ling, om de är dokumenterade eller kan styrkas på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid bör den som i de ovan nämnda situationerna inom samma Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ersättningsperiod upprepar sitt beteende behandlas på motsvarande sätt&lt;br&gt;som den som i nedsättningsfallet upprepar sitt beteende. Regeringen före-&lt;br&gt;slår således att den som en tredje gång inom samma ersättningsperiod&lt;br&gt;lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på grund&lt;br&gt;av otillbörligt uppförande, och tidigare inom samma ersättningsperiod&lt;br&gt;varit avstängd två gånger, skall vara avstängd från rätt till ersättning till&lt;br&gt;dess han eller hon på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de nuvarande avstängningsreglema bestäms varaktigheten av&lt;br&gt;avstängningen av hur länge arbetet i fråga sannolikt skulle ha varat. ALF-&lt;br&gt;gruppen har anslutit sig till denna modell och föreslår en varierande ned-&lt;br&gt;sättningstid av dagpenningen. Regeringen har vid sina överväganden i&lt;br&gt;denna fråga dock kommit fram till att nedsättningstiden bör vara 40 er-&lt;br&gt;sättningsdagar oavsett den förväntade varaktigheten på arbetet. Motivet&lt;br&gt;för detta är den lindring av sanktionerna som regeringens förslag innebär&lt;br&gt;och en strävan att förenkla systemet. Regeringen anser det också rimligt&lt;br&gt;att begränsa den tid inom vilken nedsättningen av dagpenningen skall&lt;br&gt;göras till som längst 180 kalenderdagar från den dag då nedsättningstiden&lt;br&gt;inleddes. I nedsättningstiden räknas endast in de dagar då dagpenning&lt;br&gt;lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som får sin dagpenning nedsatt och som under samma tid t.ex.&lt;br&gt;på nytt avvisar ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl bör den&lt;br&gt;nya nedsättningstiden räknas från utgången av den föregående nedsätt-&lt;br&gt;ningstiden. Detsamma bör gälla när en sökande är avstängd från rätt till&lt;br&gt;ersättning. Nedsättningstiden bör då räknas från utgången av avstäng-&lt;br&gt;ningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom arbetslöshetsersättning lämnas under dagar med nedsättning&lt;br&gt;räknas dessa dagar in i ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu förslagna reglema bör gälla på motsvarande sätt för de arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska programmen för vilka aktivitetsstöd utgår, t.ex. för det&lt;br&gt;fall en sökande utan godtagbart skäl avvisar erbjudande om lämpligt ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiskt program som berättigar till aktivitetsstöd och ut-&lt;br&gt;bildningar för vilka särskilt utbildningsbidrag lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär således att bestämmelserna om avstängning i&lt;br&gt;43-46 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras och att en ny bestäm-&lt;br&gt;melse om nedsättning av ersättning införs i nämnda lag. Nedsättning av&lt;br&gt;dagpenningen samt avstängning i enlighet med den nya lydelsen i 45 §&lt;br&gt;andra stycket bör endast avse sådana förhållanden som har inträffat efter&lt;br&gt;lagens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kvalificeringsregler&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Ett enhetligt arbetsvillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Arbetsvillkoret ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret jämställs med&lt;br&gt;förvärvsarbete tid då den sökande har fullgjort totalförsvarsplikt eller&lt;br&gt;uppburit föräldrapenning, dock tillsammans högst två kalendermåna-&lt;br&gt;der.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkvalificeringsvillkoret slopas. Tid som inte längre återkvalifice-&lt;br&gt;rar för ett nytt arbetsvillkor blir möjlig att hoppa över. Tid då den sö-&lt;br&gt;kande deltagit i arbetsmarknadsutbildning, annan utbildning inom ra-&lt;br&gt;men för ett arbetsmarknadspolitiskt program, arbetspraktik, aktivitets-&lt;br&gt;garantin, ungdomsgarantin, datortekverksamhet, projekt med arbets-&lt;br&gt;marknadspolitisk inriktning, arbetslivsinriktad rehabilitering eller då&lt;br&gt;anställningsstöd enligt förordningen (1997:1275) om anställningsstöd&lt;br&gt;lämnats eller ersättning enligt 3 a § lagen om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;lämnats blir möjlig att hoppa över. Detsamma gäller tid med stöd till&lt;br&gt;start av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. ALF-gruppen har dock inte föreslagit någon ändring av arbets-&lt;br&gt;villkoren i 12-14 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal av remissinstanserna har kommit&lt;br&gt;med synpunkter i denna del. Socialstyrelsen (SoS) är positiv till att&lt;br&gt;återkvalificeringen tas bort. AMS avstyrker förslaget. AMS anser vidare&lt;br&gt;att det nuvarande arbetsvillkoret behöver preciseras på en rad punkter.&lt;br&gt;SO avstyrker föreslaget och föreslår i stället att arbetsvillkoret återställs&lt;br&gt;till det villkor som gällde före den 1 juli 1997 (80 dagars arbete fördelade&lt;br&gt;på minst 5 månader inom en ramtid av 12 månader). SK föreslår ett mil-&lt;br&gt;dare arbetskrav för den som gör anspråk på grundbeloppet och ett något&lt;br&gt;hårdare arbetskrav för inkomstrelaterad ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: I den nu upphävda lagen&lt;br&gt;(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, som utgör grunden för den nuva-&lt;br&gt;rande arbetslöshetsförsäkringen, föreskrevs vid den lagens tillkomst att&lt;br&gt;vissa andra förhållanden fick jämställas med förvärvsarbete. Det var bl.a.&lt;br&gt;viss tid då sökanden genomgått arbetsmarknadsutbildning, fullgjort värn-&lt;br&gt;pliktstjänstgöring eller åtnjutit föräldrapenning enligt 3 kap 13 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring, i samtliga fall dock tillsammans högst&lt;br&gt;två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under årens lopp har ändringar gjorts i arbetsvillkoret som har innebu-&lt;br&gt;rit att deltagande arbetsmarknadspolitiska program vid vilka aktivitets-&lt;br&gt;stöd har lämnats inte bara till en del utan helt har kvalificerat till en första&lt;br&gt;period av arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1996 gjordes en ändring i lagen (1973:370) om arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring som innebar att rätten till en första ersättningsperiod i&lt;br&gt;princip endast kunde uppfyllas med förvärvsarbete. Fullföljd arbetsmark-&lt;br&gt;nadsutbildning, anställningar med arbetsmarknadspolitiska anställnings-&lt;br&gt;stöd samt tid i totalförsvarsplikt och med föräldrapenning, de senare till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sammans högst två månader, kunde endast kvalificera till senare ersätt- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna princip har överförts till den nu gällande lagen (1997:238) om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring. Där görs också en uppdelning av vad som kvali-&lt;br&gt;ficerar till en första ersättningsperiod och vad som kan ge rätt till ytterli-&lt;br&gt;gare ersättningsperioder. För att kvalificera för den första ersättningspe-&lt;br&gt;rioden krävs enligt 12-14 §§ i princip reguljärt arbete. Där finns två ar-&lt;br&gt;betsvillkor. Enligt det första arbetsvillkoret (12 § punkt 1) krävs att den&lt;br&gt;sökande har förvärvsarbetat i minst sex månader och utfört arbetet under&lt;br&gt;minst 70 timmar per kalendermånad inom en ramtid av 12 månader. En-&lt;br&gt;ligt det andra, alternativa, arbetsvillkoret (12 § punkt 2) skall sökanden&lt;br&gt;ha förvärvsarbetat i minst 450 timmar under en sammanhängande tid av&lt;br&gt;sex kalendermånader och utfört arbetet under minst 45 timmar under var&lt;br&gt;och en av dessa månader inom ramtiden på 12 månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerande för ytterligare ersättningsperioder är enligt 19 § t.ex.&lt;br&gt;fullföljd arbetsmarknadsutbildning eller yrkesinriktad (numera arbets-&lt;br&gt;livsinriktad) rehabilitering, fullföljd utbildning med särskilt utbildnings-&lt;br&gt;bidrag, tid då sökanden har fått föräldrapenning eller fullgjort totalför-&lt;br&gt;svarsplikt, tillsammans dock högst två månader, arbeten för vilka arbets-&lt;br&gt;givaren av arbetsmarknadspolitiska skäl fått bidrag samt tid med stöd till&lt;br&gt;start av näringsverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03139/prop_19992000__139-14.png" style="width:268pt;height:14pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är primärt och skall också fortsättningsvis vara&lt;br&gt;en inkomstbortfallsförsäkring, dvs. en försäkring som är avsedd att er-&lt;br&gt;sätta förlorad arbetsinkomst för den som har blivit arbetslös. Endast ar-&lt;br&gt;bete på den reguljära arbetsmarknaden bör därför, förutom vad som före-&lt;br&gt;slås i fråga om totalförsvarsplikt respektive föräldrapenning, få tillgodo-&lt;br&gt;räknas för att uppfylla arbetsvillkoret för arbetslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen mot att framför allt arbetsmarknadspolitiska åtgärder&lt;br&gt;kvalificerar för arbetslöshetsersättning har inneburit att sådana åtgärder i&lt;br&gt;hög grad kommit att användas för att tillförsäkra den arbetslöse fortsatt&lt;br&gt;försörjning genom arbetslöshetsförsäkringen. Det egentliga målet för&lt;br&gt;programmen, att leda till en snabb och varaktig återgång till den reguljära&lt;br&gt;arbetsmarknaden, har därigenom kommit på undantag. Under 1990-talets&lt;br&gt;massarbetslöshet var detta dock inte fel. Deltagandet i åtgärder gjorde det&lt;br&gt;möjligt för den arbetslöse att genom utbildning och praktik bibehålla sin&lt;br&gt;kompetens även om möjligheterna till reguljärt arbete var ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läget på arbetsmarknaden har nu förbättrats väsentligt. Det s.k. vo-&lt;br&gt;lymmålet för de arbetsmarknadspolitiska aktiviteterna har slopats och&lt;br&gt;inriktningen är nu att prioritera kvalitativa aktiviteter, såsom yrkesinrik-&lt;br&gt;tad arbetsmarknadsutbildning, som bedöms snabbare leda till reguljärt&lt;br&gt;arbete. För den som under längre tid inte har kunnat få reguljärt arbete&lt;br&gt;kommer det att finnas en aktivitetsgaranti med bl.a. intensifierade sök-&lt;br&gt;och vägledningsinsatser. Därmed minskar behovet av arbetsmarknadspo-&lt;br&gt;litiska insatser som återkvalificerande för ny ersättningsrätt. Kvaliteten i&lt;br&gt;de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna, numera benämnda arbetsmark-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nadspolitiska programmen, stärks. Programmen skall leda till arbete och Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;rundgången mellan arbetslöshetsersättning och arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program skall brytas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS är positiv till att arbetsmarknadspolitiska program används till det&lt;br&gt;de är avsedda för. Detta utesluter emellertid inte, tycker AMS, att en ny&lt;br&gt;ersättningsperiod skall kunna upparbetas genom deltagande i de kvali-&lt;br&gt;tetsprogram som framdeles erbjuds inom arbetsmarknadspolitiken. TCO&lt;br&gt;anser inte att utredningen ger tillräckligt underlag för en genomgripande&lt;br&gt;ändring av ersättningsrätten. Problemet med rundgången bör kunna lösas&lt;br&gt;inom nuvarande system genom satsning på program som ger långsiktigt&lt;br&gt;stabila lösningar för den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar AMS, TCO:s och andras uppfattning att det är av&lt;br&gt;största vikt att de arbetsmarknadspolitiska programmen håller en hög&lt;br&gt;kvalitet och syftar till en återgång till den reguljära arbetsmarknaden. Till&lt;br&gt;detta kommer en bättre strukturering av sökprocessen t.ex. genom indivi-&lt;br&gt;duella handlingsplaner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser emellertid att den arbetssökandes problem på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden inte i första hand bör lösas genom generösa återkvalifice-&lt;br&gt;ringsregler. I stället bör intensiva insatser erbjudas som på ett mer varak-&lt;br&gt;tigt sätt underlättar den arbetssökandes återinträde på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Det är mot denna bakgrund som regeringens förslag om aktivitetsgaranti i&lt;br&gt;propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt&lt;br&gt;(prop. 1999/2000:98 ) skall ses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför, för att stärka arbetslöshetsförsäkringens ka-&lt;br&gt;raktär av en omställningsförsäkring, att tid i arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;program, skall upphöra att återkvalificera till rätt till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning och i stället enbart vara överhoppningsbar. 19 § och därmed 30 §&lt;br&gt;bör därför upphävas. Tid som går att hoppa över blir därmed tid som&lt;br&gt;arbetssökanden varit hindrad att arbeta på grund av arbetsmarknadsut-&lt;br&gt;bildning eller annan utbildning inom ramen för ett arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tiskt program, arbetspraktik, aktivitetsgarantin, ungdomsgarantin, dator-&lt;br&gt;tekverksamhet, projekt med arbetsmarknadspolitisk inrikting eller ar-&lt;br&gt;betslivsinriktad rehabilitering Detsamma bör gälla för deltagande i ut-&lt;br&gt;bildning med särskilt utbildningsbidrag (en del av kunskapslyftet). Även&lt;br&gt;tid där ersättning enligt 3 a § lagen om arbetslöshetsersättning lämnats&lt;br&gt;skall enbart vara överhoppningsbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid med stöd till start av näringsverksamhet återkvalificerar i dag till&lt;br&gt;rätt till arbetslöshetsersättning men är inte överhoppningsbar. Regeringen&lt;br&gt;anser att inte heller tid med stöd till start av näringsverksamhet skall vara&lt;br&gt;återkvalificerande utan föreslår i stället att sådan tid blir överhoppnings-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tiden föreslås bli överhoppningsbar såväl när det gäller beräkningen&lt;br&gt;av ramtiden i samband med att arbetsvillkoret prövas (17 §) som vid&lt;br&gt;prövningen vid återknytning till en pågående ersättningsperiod enligt&lt;br&gt;23 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kvalificerar, enligt 14 § lagen om arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ring, inte arbete med anställningsstöd till en första ersättningsperiod.&lt;br&gt;Däremot får sådant arbete tillgodoräknas för att återkvalificera till ytterli-&lt;br&gt;gare ersättningsperioder. Arbete med anställningsstöd är reguljärt arbete&lt;br&gt;även om statsbidrag lämnas till arbetsgivaren. Statsbidraget lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid av arbetsmarknadspolitiska skäl och på grund av att arbetsta- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;garen annars skulle varit arbetslös. LO anser att alla anställningar med&lt;br&gt;anställningsstöd bör kunna grunda rätt till ett arbetsvillkor. Det finns en-&lt;br&gt;ligt regeringens mening emellertid inte något skäl att särskilja arbete med&lt;br&gt;anställningsstöd från andra arbetsmarknadspolitiska insatser. Sådant ar-&lt;br&gt;bete bör således, i likhet med vad som gäller i dag, inte kvalificera till en&lt;br&gt;första ersättningsperiod. Det bör inte heller, av samma skäl som gäller för&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och arbetspraktik, återkvalificera till nya peri-&lt;br&gt;oder med arbetslöshetsersättning. Tiden i anställning med anställnings-&lt;br&gt;stöd föreslås i stället bli överhoppningsbar. Det innebär att om personen&lt;br&gt;har ersättningsdagar kvar av en pågående ersättningsperiod med arbets-&lt;br&gt;löshetsersättning kan han eller hon fortsätta att uppbära arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning alternativt erbjudas att delta i verksamhet inom aktivitetsgaran-&lt;br&gt;tin. Sker arbetet med anställningsstöd inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;och den arbetssökande åter är arbetslös och inte kan få annat arbete, läm-&lt;br&gt;nas fortsatt stöd inom aktivitetsgarantin med dess utbud av olika insatser.&lt;br&gt;Ersättningen i aktivitetsgarantin blir därvid densamma som före anställ-&lt;br&gt;ningen med anställningsstödet. Den sökandes försörjningstrygghet påver-&lt;br&gt;kas således inte. Vid återgång till andra insatser inom aktivitetsgarantin&lt;br&gt;får han eller hon, om inte ett nytt arbete står till buds, aktivitetsstöd. Re-&lt;br&gt;geringens förslag är således att tid i arbete som finansierats med anställ-&lt;br&gt;ningsstöd inte längre skall vara återkvalificerande utan vara överhopp-&lt;br&gt;ningsbar enligt 17 och 23 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande gäller att arbete med lönebidrag, skyddat arbete hos&lt;br&gt;offentliga arbetsgivare och anställning inom Samhall AB betraktas som&lt;br&gt;reguljärt arbete som får tillgodoräknas för att uppfylla arbetsvillkoret för&lt;br&gt;en första ersättningsperiod. Regeringen anser att detta bör gälla även fort-&lt;br&gt;sättningsvis. Nämnda arbeten skall alltså även framgent kvalificera till&lt;br&gt;såväl en första ersättningsperiod som för ytterligare ersättningsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid med föräldrapenning och i totalförsvarsplikt jämställs med arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller viss tid med föräldrapenning eller fullgjord totalför-&lt;br&gt;svarspliktstjänstgöring återkvalificerar sådan tid, tillsammans högst två&lt;br&gt;månader, till arbetslöshetsersättning. Regeringens förslag är nu att tid&lt;br&gt;med föräldrapenning respektive tid i totalförsvarsplikt, såväl vid en första&lt;br&gt;som eventuellt senare ersättningsperioder, skall jämställas med förvärvs-&lt;br&gt;arbete och således, i den mån det behövs för att uppfylla arbetsvillkoret,&lt;br&gt;ingå i detsamma. Detta innebär att arbetsvillkoret på sex månaders arbete&lt;br&gt;inom en ramtid av tolv månader kan bestå av minst fyra kalendermånader&lt;br&gt;med arbete minst 70 timmar per kalendermånad och högst två kalender-&lt;br&gt;månader med föräldrapenning eller totalförsvarsplikt eller t.ex. högst en&lt;br&gt;kalendermånad med vardera föräldrapenning och totalförsvarsplikt. Om-&lt;br&gt;fattningen av föräldrapenningen respektive totalförsvarsplikten skall mot-&lt;br&gt;svara minst 70 timmars förvärvsarbete under kalendermånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av det alternativa arbetsvillkoret (12 § punkt 2) med&lt;br&gt;dess flexibla fördelning av arbetet under en sammanhängande sex-&lt;br&gt;månadersperiod och dess krav på totalt minst 450 timmars arbete gör att&lt;br&gt;det i det fallet bör krävas minst 300 timmars arbete under minst fyra ka-&lt;br&gt;lendermånader med vardera minst 45 timmar. Övriga två kalendermåna-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;der kan uppfyllas med tid med föräldrapenning respektive totalför- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;svarsplikt. Den totala tiden i det arbetsvillkoret skall motsvara minst 450&lt;br&gt;timmars arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som tidigare gällde, och nu gäller i de fall ny dagpen-&lt;br&gt;ning fastställs vid återkvalificeringen, beräknas i dessa fall normalarbets-&lt;br&gt;tiden och dagpenningen med utgångspunkt enbart i de fyra - eller fem -&lt;br&gt;kalendermånader som uppfyllts enbart med förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om män numera i större utsträckning än tidigare en tid uppbär&lt;br&gt;föräldrapenning har förslaget störst betydelse för de kvinnor som inte är&lt;br&gt;så etablerade på arbetsmarknaden och som på grund av att de uppburit&lt;br&gt;föräldrapenning inte kunnat arbeta i den omfattning att de genom utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete uppfyllt ett arbetsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § andra stycket slopas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 § första stycket lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring anges&lt;br&gt;att vid prövning av arbetsvillkoret skall bortses från utfört förvärvsarbete&lt;br&gt;som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen om anställnings-&lt;br&gt;stöd respektive som bedrivits med stöd av bestämmelserna om start av&lt;br&gt;näringsverksamhet. I 14 § andra stycket anges emellertid att man inte&lt;br&gt;skall bortse från sådana arbeten om sökanden när arbetena påböljades&lt;br&gt;redan uppfyllde arbetsvillkoret med förvärvsarbete enligt 12 och 13 §§.&lt;br&gt;14 § andra stycket tar alltså sikte på en situation då sökanden faktiskt&lt;br&gt;uppfyllde ett arbetsvillkor med reguljärt arbete men i stället för att då&lt;br&gt;ansöka om arbetslöshetsersättning gått direkt till en anställning med an-&lt;br&gt;ställningsstöd eller till verksamhet med stöd till start av näringsverksam-&lt;br&gt;het. I dessa fall får alltså arbeten med anställningsstöd eller verksamhet&lt;br&gt;med stöd till start av näringsverksamhet, trots att de normalt inte kan ingå&lt;br&gt;i ett arbetsvillkor, ändå tillgodoräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår nu att 14 § andra stycket slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid i anställning med anställningsstöd och verksamhet med stöd till&lt;br&gt;start av näringsverksamhet föreslås nu bli överhoppningsbar. Arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättningen grundas i så fall på arbete före det med anställningsstö-&lt;br&gt;det respektive tiden med stöd till start av näringsverksamhet. Den sär-&lt;br&gt;skilda regleringen i 14 § andra stycket om att tid i anställningsstöd eller&lt;br&gt;stöd till start av näringsverksamhet skall få tillgodoräknas vid bestäm-&lt;br&gt;mande om arbetsvillkoret är uppfyllt behövs således inte längre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ytterligare ett skäl att i dessa speciella situationer slopa tiden&lt;br&gt;med stöd till start av näringsverksamhet som kvalificerande till arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättning. En följd av regeringens generella föreslag att slopa rund-&lt;br&gt;gången genom att arbetsmarknadspolitiska insatser inte längre skall vara&lt;br&gt;återkvalificerande är att regeringen nu också föreslår att 30 §, enligt vil-&lt;br&gt;ken dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen kan beräknas till ett belopp&lt;br&gt;motsvarande aktivitetsstödet, slopas. Skulle dagens speciella regel i 14 §&lt;br&gt;andra stycket lagen om arbetslöshetsförsäkring att tiden med stöd av start&lt;br&gt;till näringsverksamhet skulle kunna grunda rätt till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning behållas kommer inte längre att finnas någon lagregel om hur ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättningen i det fallet skall beräknas. Regeringen anser inte&lt;br&gt;att det finns skäl att behålla 30 § enbart för den situationen att en person&lt;br&gt;går direkt från reguljärt arbete till en tid med stöd till start av närings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet och genast därefter lägger ned rörelsen och ansöker om ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning. Det finns också sedan hösten 1997 en ny regel som&lt;br&gt;ger den som är arbetslös efter att ha drivit rörelse under kortare tid än ett&lt;br&gt;år en generell möjlighet att få arbetslöshetsersättningen baserad på den&lt;br&gt;anställning som ligger närmast före företagandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 14 § andra stycket slopas innebär en förenkling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis föreslår regeringen alltså följande. Återkvalifice-&lt;br&gt;ringsvillkoret slopas och 19 och 30 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring&lt;br&gt;upphävs därför. Tiden i arbetsmarknadspolitiska insatser blir i stället&lt;br&gt;överhoppningsbar. Det införs en ny bestämmelse om att tid med föräldra-&lt;br&gt;penningförmån eller totalförsvarsplikt i tillsammans upp till två kalen-&lt;br&gt;dermånader jämställs med förvärvsarbete i den mån tiden behövs för att&lt;br&gt;uppfylla arbetsvillkoret och att sådan tid då skall räknas in i ramtiden (17&lt;br&gt;§)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om återkvalificering, utom vad gäller föräldrapenning&lt;br&gt;och totalförsvarsplikt, bör övergångsvis gälla till och med den 31 mars&lt;br&gt;2001 för den som har ansökt om en ny ersättningsperiod senast vid denna&lt;br&gt;tidpunkt, se avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Överhoppningsbar tid&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: När ramtid skall bestämmas i samband med&lt;br&gt;prövning av arbetsvillkoret skall inte tid då hel närståendepenning&lt;br&gt;uppburits räknas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid som får hoppas över vid bestämmande av ramtiden skall&lt;br&gt;begränsas till sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Med undantag för att ALF-gruppen föreslagit&lt;br&gt;att tid som får överhoppas vid prövningen av arbetsvillkoret bör begrän-&lt;br&gt;sas till högst fem år, överensstämmer ALF-gruppens förslag med rege-&lt;br&gt;ringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AMS, SACO, SO och Försäkringskasseförbundet&lt;br&gt;tillstyrker förslaget om närståendepenning. SO anser att även tid med&lt;br&gt;närståendepenning på mindre än heltid skall vara överhoppningsbar.&lt;br&gt;AMS tillstyrker i princip förslaget om tidsbegränsning av den överhopp-&lt;br&gt;ningsbara tiden, men menar att sammanhängande sjukskrivningar och&lt;br&gt;rehabiliteringsperioder bör kunna undantas även längre än fem år. LO&lt;br&gt;anser att en begränsning till fem år skulle drabba enskilda arbetsskadade&lt;br&gt;med lång tids rehabilitering. TCO och SACO avstyrker förslaget om tids-&lt;br&gt;begränsning främst för att det motverkar förutsättningarna för längre stu-&lt;br&gt;dier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För rätt till ersättning från arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen uppställs bland annat ett krav på att den sökande före&lt;br&gt;arbetslösheten arbetat i viss omfattning. Därmed anses anknytning till&lt;br&gt;arbetsmarknaden föreligga. För att en arbetssökande som under en tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varit hindrad att arbeta ändå skall kunna få ersättning finns vissa möjlig- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;heter att hoppa över sådan tid. På så sätt kan arbete som ligger längre&lt;br&gt;tillbaka i tiden räknas in i kravet på förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tid som enligt 16-17 §§ lagen om arbetslöshetsförsäkring får hoppas&lt;br&gt;över, och således inte skall räknas in i ramtiden vid fastställande av ar-&lt;br&gt;betsvillkoret, utgörs av bl.a. sjukdom, vård av eget barn som inte fyllt två&lt;br&gt;år eller vård av adoptivbarn i två år efter barnets ankomst i familjen, upp-&lt;br&gt;bärande av föräldrapenning och fullgörande av totalförsvarsplikt. Genom&lt;br&gt;reglema om överhoppningsbar tid ges den arbetssökande möjlighet att&lt;br&gt;behålla sin ersättningsrätt i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning regleras i lagen (1988:1465) om ersättning och ledig-&lt;br&gt;het för närståendevård. Enligt lagen har en närstående, som vårdar en&lt;br&gt;svårt sjuk person, rätt till ledighet och ersättning från sjukförsäkringen&lt;br&gt;under som längst 60 dagar. För den som vårdar en person med HIV-&lt;br&gt;infektion gäller rätt till ledighet och ersättning under som längst 240 da-&lt;br&gt;gar. Vården måste ges i Sverige och både den sjuke och den som vårdar&lt;br&gt;honom eller henne måste vara inskriven hos försäkringskassan. Ersätt-&lt;br&gt;ningsnivån är 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten och&lt;br&gt;ersättningen utgår som hel, halv eller fjärdedels ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närståendepenning utgår under en tämligen begränsad tidsperiod,&lt;br&gt;varför den arbetssökandes anknytning till arbetsmarknaden inte bör anses&lt;br&gt;upphöra under sådan tid. Regeringen instämmer därför i ALF-gruppens&lt;br&gt;förslag att tid med närståendepenning bör få hoppas över vid prövningen&lt;br&gt;av arbetsvillkoret. SO har föreslagit att även närståendepenning på mind-&lt;br&gt;re än heltid skulle vara överhoppningsbar. Regeringen menar att en sådan&lt;br&gt;regel skulle skapa tillämpningsproblem i och med att personen i det fallet&lt;br&gt;skulle kunna arbeta upp till 75 procent av heltid vid sidan av vården av&lt;br&gt;den närstående. En förutsättning för att tid med närståendepenning skall&lt;br&gt;få betraktas som överhoppningsbar tid bör således vara att personen i&lt;br&gt;fråga varit förhindrad från att arbeta på grund av vårdinsatsen, att det rör&lt;br&gt;sig om vård på heltid samt att hel närståendepenning utgått&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsning av överhoppningsbar tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring har det hittills inte funnits&lt;br&gt;någon begränsning av hur lång tid som får hoppas över vid beräkning av&lt;br&gt;ramtiden. En sådan begränsning fanns däremot från och med år 1985 i&lt;br&gt;lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd (KAS). Där föreskrevs&lt;br&gt;att den överhoppningsbara tiden begränsades till två år. Sistnämnda regel&lt;br&gt;infördes bland annat mot bakgrund av att det hade visat sig vara svårt att&lt;br&gt;få fram utredningsunderlag om tid som låg långt tillbaka i tiden. Be-&lt;br&gt;gränsningsregeln innebar att förhållanden som låg längre tillbaka i tiden&lt;br&gt;än tre år från första arbetslösa dagen inte kunde påverka rätten till kontant&lt;br&gt;arbetsmarknadsstöd. Det kontanta arbetsmarknadsstödet har ersatts av&lt;br&gt;grundbeloppet och ingår sedan den 1 januari 1998 i arbetslöshetsförsäk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen. För grundbeloppet finns ingen begränsning i tiden för överhopp- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ningsbar tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har med anledning av vad som framförts av remissinstan-&lt;br&gt;serna övervägt vad som kan vara en rimlig tid för att anknytningen till&lt;br&gt;arbetsmarknaden skall anses kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är enligt regeringens mening inte förenligt med försäkringens syfte&lt;br&gt;att en arbetssökande skall kunna vara borta från arbetsmarknaden under&lt;br&gt;mycket lång tid och ändå vara berättigad till arbetslöshetsersättning på&lt;br&gt;grund av förhållanden som ligger allt för långt tillbaka i tiden. För att&lt;br&gt;kraven på viss anknytning till arbetsmarknaden och försäkringens roll&lt;br&gt;som omställningsförsäkring skall kunna upprätthållas, bör den tid som får&lt;br&gt;hoppas över vid prövningen av arbetsvillkoret begränsas något i tiden.&lt;br&gt;Eftersom det kan vara svårt att fastställa förhållanden som ligger längre&lt;br&gt;tillbaka i tiden underlättar en sådan lösning också administrationen av&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den begränsning till fem år av tiden som ALF-gruppen har föreslagit&lt;br&gt;får överhoppas vid prövningen av arbetsvillkoret bedömer regeringen, i&lt;br&gt;likhet med remissinstanserna, som alltför kort. Regeringen förordar i&lt;br&gt;stället att den längst överhoppningsbara tiden sätts till sju år. Däri bör&lt;br&gt;kunna rymmas bl.a. en gymnasieutbildning med åtföljande högskoleut-&lt;br&gt;bildning, en längre högskoleutbildning eller en längre tids rehabilitering&lt;br&gt;efter sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående ändringar i den överhoppningsbara tiden (17 § lagen om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring) föranledda av förslag till ändring av arbetsvillko-&lt;br&gt;ret, se avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Ett rättvisare studerandevillkor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ramtiden för studerandevillkoret förlängs så att&lt;br&gt;villkoret kan uppfyllas vid 20 års ålder av den som har avslutat sin ut-&lt;br&gt;bildning genom att ha fullföljt treårigt gymnasium före 20-årsdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte lämnat några&lt;br&gt;synpunkter på förslaget. AMS, Länsrätten i Stockholms län och SoS är&lt;br&gt;positiva till förslaget. SO instämmer i att studerandevillkoret skall om-&lt;br&gt;fatta alla som slutar skolan det år då de fyller 19 år men avvisar förslaget&lt;br&gt;om att ersättning måste börja uppbäras inom tio månader från avslutad&lt;br&gt;utbildning. I stället föreslår SO att ramtiden i studerandevillkoret skall&lt;br&gt;sättas till tolv månader och att tid med föräldrapenning skall vara över-&lt;br&gt;hoppningsbar. SACO föreslår att studerandevillkoret ändras så att det&lt;br&gt;omfattar alla som slutar gymnasieskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I de fall en arbetssökande inte upp-&lt;br&gt;fyllt arbetsvillkoret kan arbetslöshetskassan pröva om han eller hon i&lt;br&gt;stället uppfyllt studerandevillkoret enligt 18 § lagen (1997:238) om ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkring. Studerandevillkoret gäller såväl vuxenstuderande&lt;br&gt;som ungdomar. Kriterierna är bl.a. att studierna skall vara avslutade och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ha omfattat minst ett läsår på heltid samt berättigat till studiesocialt stöd. Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;Arbetslöshetsersättning, i form av grundbelopp, lämnas i dessa fall först&lt;br&gt;efter det att den arbetssökande har fullgjort en kvalifikationstid om 90&lt;br&gt;kalenderdagar. Under kvalifikationstiden skall den sökande antingen ha&lt;br&gt;varit anmäld som arbetslös arbetssökande hos den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen eller ha utfört förvärvsarbete. Kvalifikationstiden om 90 ka-&lt;br&gt;lenderdagar skall ha fullgjorts inom en ramtid av 10 månader från avslu-&lt;br&gt;tad utbildning. Hinder i form av sjukdom, havandeskap, vård av eget&lt;br&gt;barn, vård av adoptivbarn eller totalförsvarsplikt förlänger ramtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åldersgränsen för det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS), som vad&lt;br&gt;gäller studerandevillkoret var en föregångare till grundbeloppet, var från&lt;br&gt;början 16 år. Åldersgränsen har successivt höjts och är, vilket allmänt&lt;br&gt;gäller för grundbeloppet, sedan flera år tillbaka 20 år. Åldersgränsen har&lt;br&gt;med anledning av de kommunala programmen för ungdomar en tid varit&lt;br&gt;knuten till tidpunkten för 20-årsdagen, en tid till den 1 juli det år den&lt;br&gt;unge fyllde 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att de flesta ungdomar är omkring 19 år när de går ut&lt;br&gt;treårigt gymnasium samt att ramtiden efter avslutad utbildning är 10 må-&lt;br&gt;nader i kombination med en åldersgräns på 20 år gör att vissa ungdomar i&lt;br&gt;en åldersklass inte har möjlighet att uppfylla studerandevillkoret. Rätten&lt;br&gt;till grundbelopp enligt studerandevillkoret är således beroende av vid&lt;br&gt;vilken tid på året som den arbetssökande är född. Ett exempel: en person&lt;br&gt;är född i juni och går ut treårigt gymnasium i juni på 19-årsdagen. Ram-&lt;br&gt;tiden är 10 månader under vilken personen skall ha varit anmäld som&lt;br&gt;arbetslös arbetssökande på arbetsförmedlingen under 90 kalenderdagar.&lt;br&gt;Vid utgången av ramtiden (april året därpå) är den arbetssökande inte 20&lt;br&gt;år och kan därför inte beviljas grundbelopp. Ersättning kan inte heller&lt;br&gt;lämnas senare, dvs. i juni när den sökande fyller 20 år. Klasskamraten&lt;br&gt;som var född i mars samma år kan dock beviljas ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom ovanstående endast gäller ungdomar som genomgår gymna-&lt;br&gt;sieutbildning finns det inte något behov att förändra reglema för äldre&lt;br&gt;studerande. Den som är 20 år eller mer när studierna är avslutade kan&lt;br&gt;inom ramtiden på 10 månader genom att vara anmäld som arbetslös ar-&lt;br&gt;betssökande på arbetsförmedlingen eller arbeta under 90 kalenderdagar&lt;br&gt;uppfylla studerandevillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har föreslagit att studerandevillkoret ändras så att det&lt;br&gt;omfattar alla som slutar skolan på våren det år de fyller 19 år. I ramtiden&lt;br&gt;skall dock inte ingå tid då den unge har deltagit i verksamhet enligt&lt;br&gt;kommunernas ansvar för ungdomar eller tid i ett arbetsmarknadspolitiskt&lt;br&gt;program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är att ramtiden efter avslutad utbildning bör få&lt;br&gt;förlängas till den dag personen fyller 20 år om den arbetssökande före 20&lt;br&gt;års ålder har fullföljt en treårig gymnasieutbildning som bedrivits på hel-&lt;br&gt;tid och berättigat till studiesocialt stöd. Genom en förlängning av ramti-&lt;br&gt;den uppnås en likabehandling av ungdomar i samma årskurs. Det blir inte&lt;br&gt;längre av betydelse vid vilken tidpunkt på året som den unge är född.&lt;br&gt;Förslaget uppfyller därmed SACO.s särskilt framförda önskemål om att&lt;br&gt;alla ungdomar som gått ut treårigt gymnasium kan uppfylla studerande-&lt;br&gt;villkoret, i den mån de inte uppfyller arbetsvillkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ramtiden förlängs till den dag då sökanden fyller 20 år bör i kvali- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;fikationstiden om 90 kalenderdagar, i likhet med vad som gäller för när-&lt;br&gt;varande, inte ingå annat än dagar med öppen arbetslöshet eller förvärvs-&lt;br&gt;arbete. De 90 kalenderdagarna, som inte behöver ligga i en följd, är den&lt;br&gt;tid under vilken den sökande bör ägna hela sin uppmärksamhet åt att fin-&lt;br&gt;na ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden eller förvärvsarbeta. Un-&lt;br&gt;der övriga delar av ramtiden kan den sökande mycket väl delta i verk-&lt;br&gt;samhet enligt kommunernas ansvar för ungdomar under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inte anledning att, som SO föreslagit, förlänga ram-&lt;br&gt;tiden med tid med föräldrapenning. I dag förlängs ramtiden med bl.a.&lt;br&gt;vård av eget barn som inte fyllt två år eller vård av adoptivbarn i två år&lt;br&gt;efter barnets ankomst i familjen och regeringen avser inte att föreslå nå-&lt;br&gt;gon ändring i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Ersättningsperioden och förlängning av peri-&lt;br&gt;oden&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje ny ersättningsperiod ger rätt till ersättning&lt;br&gt;under längst 300 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sökanden när ersättningsperioden har löpt ut inte uppfyller ett&lt;br&gt;nytt arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbju-&lt;br&gt;das en aktivitet i aktivitetsgarantin kan ersättningsperioden förlängas&lt;br&gt;med längst 300 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny ersättningsperiod räknas från den tidpunkt när den tidigare&lt;br&gt;perioden löper ut, dvs. ingen avräkning skall göras för ersättningsda-&lt;br&gt;gar som lämnats i en tidigare period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer föreslås&lt;br&gt;få meddela föreskrifter om rätt till förlängning. ALF-gruppen har dock&lt;br&gt;föreslagit att perioden skall kunna förlängas ytterligare efter 600 dagar.&lt;br&gt;ALF-gruppen har inte föreslagit någon ändring i reglema om från vilken&lt;br&gt;tidpunkt en ny ersättningsperiod skall räknas för det fallet arbetsvillkoret&lt;br&gt;uppfyllts under den tidigare ersättningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: LO och SO är positiva till förslaget om förläng-&lt;br&gt;ning av ersättningsperioden. LO delar arbetsgruppens uppfattning att det&lt;br&gt;skall räcka att med att sökkontraktet följts för att förlängning skall kunna&lt;br&gt;ske. SO anser att det inte skall krävas deltagande i arbetsmarknadspoli-&lt;br&gt;tisk insats för att få förlängd ersättning för dem som inte uppfyller kravet&lt;br&gt;på arbete i minst sex månader. IFAU avstyrker förslaget rörande ersätt-&lt;br&gt;ningsperiodens längd i sin helhet. AMS avstyrker förslaget och anser att&lt;br&gt;frågan om rätt till en ny ersättningsperiod är av sådan avgörande betydel-&lt;br&gt;se för den arbetssökande att den bör regleras i lag. Rätten till ny period&lt;br&gt;bör även i fortsättningen bygga på återkvalificering genom arbete eller&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk insats. AMS menar att arbetslöshetskassorna bör&lt;br&gt;besluta om förlängning av ersättningsperioden. SACO anser att rätten till&lt;br&gt;förlängning av ersättningsperioden skall vara lagreglerad. TCO är av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åsikten att det underlag som finns i utredningen inte är tillräckligt för att Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;genomföra en så genomgripande förändring av ersättningsrätten. FR an-&lt;br&gt;ser att rätten till arbetslöshetsersättning bör begränsas i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet ersättningsdagar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperioden är enligt 22 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkring för närvarande längst 300 ersättningsdagar. För den som fyllt 57&lt;br&gt;år är ersättningsperioden längst 450 dagar. De flesta arbetslösa får arbete&lt;br&gt;efter en kortare tids arbetslöshet och förbrukar inte alla ersättningsdagar.&lt;br&gt;Skälet till att perioden för de äldre i dag är längre är erfarenheten att det&lt;br&gt;kan ta längre tid för dessa att finna nytt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktivitetsgaranti införs i hela landet från och med den 1 augusti&lt;br&gt;2000 och ett särskilt anställningsstöd samtidigt för dem som har fyllt 57&lt;br&gt;år (se prop. 1999/2000:98). Genom dessa insatser kommer det att finnas&lt;br&gt;goda möjligheter för dessa äldre att behålla sin förankring på arbetsmark-&lt;br&gt;naden. Det finns därför inte längre samma behov som tidigare av en läng-&lt;br&gt;re ersättningsperiod. Regeringens förslag är också att ersättningsperioden&lt;br&gt;i vissa fall skall kunna förlängas med längst 300 ersättningsdagar när ett&lt;br&gt;nytt arbetsvillkor inte har uppfyllts (se nedan). Detta minskar behovet&lt;br&gt;ytterligare av en från början förlängd ersättningsperiod för de äldre.&lt;br&gt;Samma längd på ersättningsperioden bör därför gälla för alla arbetslösa&lt;br&gt;oavsett ålder. Förslaget innebär också en förenkling av reglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängning av ersättningsperioden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även i fortsättningen bör gälla den nuvarande ordningen att först när er-&lt;br&gt;sättningsperioden har gått till ända prövas om sökanden uppfyller ett nytt&lt;br&gt;arbetsvillkor. Skulle så vara fallet lämnas en ny ersättningsperiod. Om&lt;br&gt;den sökande däremot inte uppfyller villkoren för en ny ersättningsperiod&lt;br&gt;bör det enligt regeringens mening i stället finnas en möjlighet till en för-&lt;br&gt;längning av ersättningsperioden. Alternativet skulle, med hänsyn till den&lt;br&gt;nu beslutade aktivitetsgarantin, vara att den arbetssökande mer eller&lt;br&gt;mindre automatiskt erbjuds att delta i aktivitetsgarantin vid utgången av&lt;br&gt;de första 300 ersättningsdagama. Ett sådant erbjudande skall kunna ske&lt;br&gt;om den arbetssökande är eller riskerar att bli långtidsinskriven. Det inne-&lt;br&gt;bär att den arbetssökande kan erbjudas att delta i aktivitetsgarantin före&lt;br&gt;utgången av de första 300 ersättningsdagama. Bedömningen av om ett&lt;br&gt;sådant erbjudande skall ske görs av arbetsförmedlingen och skall utgå&lt;br&gt;från den arbetssökandes risk för att bli långtidsinskriven. Som framgår av&lt;br&gt;regeringens förslag (avsnitt 10) bör ett erbjudande om aktivitetsgarantin&lt;br&gt;lämnas senast inom 27 månader från arbetslöshetens inträde. Denna tid&lt;br&gt;motsvarar ca 600 ersättningsdagar i det fall den arbetssökande är konti-&lt;br&gt;nuerligt arbetslös under hela den tiden. Regeringen anser därför att en&lt;br&gt;förlängning inte bör bli aktuell om arbetsförmedlingen gör bedömningen&lt;br&gt;att den sökande bör anvisas till aktivitetsgarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar alltså inte IFAU:s bedömning att ALF-gruppens mo-&lt;br&gt;dell skulle leda till evig ersättning. Genom förslaget betonas arbetslös-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsförsäkringens roll som en omställningsförsäkring. Tiden med ersätt- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ning blir, i det fallet den sökande inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor, be-&lt;br&gt;gränsad till 300 ersättningsdagar med eventuell förlängning. När arbets-&lt;br&gt;förmedlingen och den arbetssökande bedömer att det bäst gagnar den&lt;br&gt;arbetssökandes möjligheter att komma åter i arbete erbjuds han eller hon&lt;br&gt;intensifierade insatser inom aktivitetsgarantin med aktivitetsstöd eller&lt;br&gt;avtalsenlig lön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte alla som har varit arbetslösa så länge att de har förbrukat sina&lt;br&gt;första 300 ersättningsdagar riskerar långtidsinskrivning. Dessa arbetssö-&lt;br&gt;kande kan ha goda chanser att få reguljärt arbete genom arbetsförmed-&lt;br&gt;lingens ordinarie utbud av platsförmedling och arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;insatser. De behöver ännu inte komma i åtnjutande av de intensifierade&lt;br&gt;insatser som erbjuds inom aktivitetsgarantin. För dessa arbetssökande bör&lt;br&gt;det finnas en möjlighet att förlänga ersättningsperioden med längst 300&lt;br&gt;ersättningsdagar om de inte har uppfyllt ett nytt arbetsvillkor. De kan&lt;br&gt;därigenom fortsätta att söka arbete med stöd av arbetsförmedlingens or-&lt;br&gt;dinarie service. Förmedlingens förslag skall bygga på en bedömning in-&lt;br&gt;om ramen för den individuella handlingsplanen av vad som är effektivast&lt;br&gt;för att uppnå målet att den sökande åter kommer i arbete. Den arbetslöse&lt;br&gt;kan under förlängningen erbjudas möjligheten att delta i aktivitetsgaran-&lt;br&gt;tin om arbetsförmedlingen och den arbetssökande bedömer att det främjar&lt;br&gt;hans eller hennes utsikter att komma åter i reguljärt arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS och SACO menar att möjligheten till förlängning bör regleras i&lt;br&gt;lag. Regeringen delar den uppfattningen och föreslår därför att en sådan&lt;br&gt;lagregel införs. Där bör regleras i vilka fall en förlängning skall göras.&lt;br&gt;Förlängning skall ske om den sökande inte uppfyller ett nytt arbetsvillkor&lt;br&gt;och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas en plats inom ra-&lt;br&gt;men för aktivitetsgarantin. När aktivitetsgaranti skall erbjudas bedöms&lt;br&gt;utifrån det enskilda fallet med utgångspunkt i den individuella handlings-&lt;br&gt;planen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassan beslutar om en eventuell förlängning av ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden, efter förslag av arbetsförmedlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har föreslagit att den som av olika skäl inte kan erbjudas&lt;br&gt;plats på en övergångsarbetsmarknad, dvs. inom aktivitetsgarantin, auto-&lt;br&gt;matiskt skall kunna fortsätta att erhålla arbetslöshetsersättning utöver 600&lt;br&gt;ersättningsdagar (300 dagar + förlängning 300 dagar) till dess att en plats&lt;br&gt;på övergångsarbetsmarknaden kan erbjudas. Regeringen delar inte ALF-&lt;br&gt;gruppens uppfattning i denna del. En sådan regel skulle öppna för möj-&lt;br&gt;ligheter till ”evig” arbetslöshetsersättning och kan motverka benägenhe-&lt;br&gt;ten att inrätta ett tillräckligt antal platser inom ramen för aktivitetsgaran-&lt;br&gt;tin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare erhållna ersättningsdagar avräknas inte i en ny ersättningsperi-&lt;br&gt;od&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 § lagen om arbetslöshetsförsäkring finns bestämmelser om vad som&lt;br&gt;skall ske när ersättningsperioden har löpt ut och den sökande under peri-&lt;br&gt;oden på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Då lämnas ersättning under ytterli-&lt;br&gt;gare en period. Den nya ersättningsperioden räknas från inträdet av den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshet då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;grund för den nya perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel: den sökande har beviljats en ersättningsperiod på längst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;300 ersättningsdagar. Arbetslösheten avbryts av kortvariga arbeten varvid&lt;br&gt;sökanden tillfälligt lämnar ersättningsperioden för att vid arbetslöshets-&lt;br&gt;tillfällena återgå till att uppbära ersättning. I detta exempel har sökanden&lt;br&gt;fått ersättning under 200 ersättningsdagar, arbetat tre månader med var-&lt;br&gt;dera minst 70 timmar, fått ersättning under 50 ersättningsdagar, arbetat&lt;br&gt;ytterligare tre månader med vardera 70 timmar och har därefter uppburit&lt;br&gt;ersättning under 50 ersättningsdagar. Därmed har de 300 ersättningsda-&lt;br&gt;gama löpt ut och personen i exemplet är fortfarande arbetslös. Den sö-&lt;br&gt;kande har med sina sex månaders arbete uppfyllt ett nytt arbetsvillkor.&lt;br&gt;Han eller hon beviljas därför en ny ersättningsperiod. Den nya ersättning-&lt;br&gt;sperioden räknas med nu gällande regler från inträdet av den arbetslöshet&lt;br&gt;då den sökande uppfyllde det arbetsvillkor som ligger till grund för den&lt;br&gt;nya perioden. I detta exempel är det således efter det senaste av de två&lt;br&gt;arbetena om vardera tre månader. Den nya ersättningsperioden börjar&lt;br&gt;alltså på dag 251 i den förra perioden och kommer i detta exempel att&lt;br&gt;med 50 ersättningsdagar sammanfalla med ersättningsdagar i den tidigare&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effekten av den nuvarande regeln är att den nya perioden i praktiken&lt;br&gt;kan förkortas väsentligt, i extremfallet till en dag, därför att det senaste&lt;br&gt;arbetet som ingår i det nya arbetsvillkoret ligger långt bakåt i tiden. Som&lt;br&gt;dels en konsekvens av att regeringen nu föreslår att i princip endast re-&lt;br&gt;guljärt arbete, och viss tid med föräldrapenning och i totalförsvarsplikt,&lt;br&gt;skall kvalificera till perioder med arbetslöshetsersättning, dels en förenk-&lt;br&gt;ling av försäkringen bör den avräkning av ersättningsdagar mellan ersätt-&lt;br&gt;ningsperiodema som ovan beskrivits slopas. Varje ny ersättningsperiod&lt;br&gt;som beviljas läggs därigenom ut efter den förra perioden. Alla nya ersätt-&lt;br&gt;ningsperioder inleds, vilket också gäller för närvarande, med en karens på&lt;br&gt;fem eljest ersättningsberättigade dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag är således dels att 300 ersättningsdagar skall gälla&lt;br&gt;för alla oavsett ålder och att det skall införas en möjlighet till förlängning&lt;br&gt;med längst 300 ersättningsdagar under förutsättning att sökanden då inte&lt;br&gt;uppfyller ett nytt arbetsvillkor och inte heller bör erbjudas en aktivitet&lt;br&gt;inom ramen för aktivitetsgarantin (22 §), dels att tidigare erhållna ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar inte skall avräknas i en ny ersättningsperiod (23 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som före ikraftträdandet har fyllt 57 år och har rätt till ersätt-&lt;br&gt;ning på grund av en pågående ersättningsperiod bör äldre bestämmelser&lt;br&gt;gälla (se avsnitt 14). Om en förlängning av ersättningsperioden därefter&lt;br&gt;blir aktuell kommer den dock att avse längst 300 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ersättnings- och kompensationsnivåer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En bestämmelse införs om att det högsta belopp&lt;br&gt;som regeringen fastställer för dagpenning i form av inkomstrelaterad&lt;br&gt;ersättning kan bestämmas till ett högre belopp under de första 100 da-&lt;br&gt;garna än under de resterande ersättningsdagama (förhöjd dagpenning)&lt;br&gt;och att den förhöjda dagpenningen kan begränsas i tiden för personer&lt;br&gt;som söker deltidsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För den som deltar i en arbetsmarknads-&lt;br&gt;politiskt program eller utbildning som berättigar till aktivitetsstöd eller&lt;br&gt;särskilt utbildningsbidrag bör det sammanlagda antalet ersättningsda-&lt;br&gt;gar med förhöjd dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen och med för-&lt;br&gt;höjt aktivitetsstöd eller förhöjt särskilt utbildningsbidrag uppgå till&lt;br&gt;högst 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som får arbetslöshetsersättning vid sidan av regelbundet&lt;br&gt;deltidsarbete bör förhöjd dagpenning lämnas under längst 20 kalen-&lt;br&gt;derveckor från det att ersättning i kombination med deltidsarbetet&lt;br&gt;böljade utgå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsnivån bör även fortsättningsvis utgöra 80 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag om&lt;br&gt;differentiering av dagpenningen, såvitt avser arbetslöshetsersättningen.&lt;br&gt;Arbetsgruppen har dock inte lämnat något förslag i fråga om differentie-&lt;br&gt;ring av aktivitetsstöden och samordningen mellan arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;och aktivitetsstöd vid deltagande i en arbetsmarknadspolitisk insats eller&lt;br&gt;utbildning som berättigar till aktivitetsstöd eller särskilt utbildningsbi-&lt;br&gt;drag. Några förslag i fråga om grundbeloppet, aktivitetsstöden eller in-&lt;br&gt;dexering lämnas inte av ALF-gruppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Index-gruppens förslag: Den högsta och lägsta dagpenning samt&lt;br&gt;grundbeloppet fastställs årligen genom diskretionära beslut av regeringen&lt;br&gt;i samband med budgetpropositionen. Det nyligen beslutade Medlingsin-&lt;br&gt;stitutet föreslås årligen utarbeta underlag till regeringen rörande löneut-&lt;br&gt;vecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AMS, IFAU, Riksförsäkringsverket (RFV), Natio-&lt;br&gt;nalekonomiska institutionen vid Uppsala Universitet är positiva till för-&lt;br&gt;slaget om högre dagpenning under de första hundra dagarna. AMS anser&lt;br&gt;dock att förslaget är behäftat med en del oklarheter. IFAU och Nationale-&lt;br&gt;konomiska institutionen vid Uppsala Universitet är för en generell stegvis&lt;br&gt;nedtrappning. Arbetsgivarverket, Statskontoret och FR är positiva till en&lt;br&gt;nedtrappning av dagpenningens storlek och föreslår ytterligare successiv&lt;br&gt;nedtrappning. LO, TCO, SACO, SO och ÅT KS&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; är negativa till förslaget.&lt;br&gt;Enligt Sociologiska institutionen vid Umeå Universitet finns det inga be-&lt;br&gt;lägg för att arbetslöshetsförsäkringen bättre skulle kunna fullgöra sin om-&lt;br&gt;ställningsfunktion genom en nedtrappning av ersättningen. Riksrevi-&lt;br&gt;sionsverket (RRV) anser att förslaget om nedtrappning av dagpenningen&lt;br&gt;inte är tillräckligt utrett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta remissinstanser har inte särskilt kommenterat kompensations-&lt;br&gt;nivån i arbetslöshetsförsäkringen. RFV anser att ersättningsnivån bör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortsätta att var 80 procent. LO anser att kompensationsnivån på sikt bör Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;höjas till 90 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS, IFAU och SO förordar en indexering av dagpenningen. LO an-&lt;br&gt;ser att högsta dagpenning bör räknas upp utifrån löneutvecklingen. TCO&lt;br&gt;anser att årlig uppräkning genom indexering bör ske till dess att arbets-&lt;br&gt;löshetsersättningen höjs till samma nivå som sjukförsäkringen. RFV an-&lt;br&gt;för att en indexering av dagpenningen inte behöver ske inom ramen för&lt;br&gt;statsbudgeten, utan kan kopplas till den enskildes medlemsavgifter till&lt;br&gt;arbetslöshetskassan. SAF avvisar förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En differentierad högsta dagpenning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan år 1992 har grundbeloppet (fram till år 1998 KAS) och den högsta&lt;br&gt;dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed också den lägsta&lt;br&gt;och högsta nivån på utbildningsbidragen, numera aktivitetsstöden, höjts&lt;br&gt;endast marginellt. Storleken på dagpenningen återspeglar inte den lö-&lt;br&gt;neutveckling som har skett sedan dess. Genom denna urholkning av vär-&lt;br&gt;det på arbetslöshetsersättningen har det kommit att ifrågasättas allt mer&lt;br&gt;om försäkringen är en inkomstbortfallsförsäkring. Inom flera avtalsområ-&lt;br&gt;den på arbetsmarknaden finns nu långtgående planer på att införa komp-&lt;br&gt;letterande privata försäkringslösningar som ger även dem med högre in-&lt;br&gt;komster en ersättning med 80 procent av den tidigare lönen. Denna ut-&lt;br&gt;veckling kan komma att minska viljan att finansiera den allmänna ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen och hotar legitimiteten i arbetslöshetsförsäkring-&lt;br&gt;en.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser därför att det är ytterst angeläget att inleda en ut-&lt;br&gt;veckling för att återställa värdet på den lägsta och den högsta nivån på&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen och därigenom förstärka förtroendet för ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen och motverka försäkringslösningar som endast de&lt;br&gt;mer välbeställda på arbetsmarknaden har råd med. En höjning av nivåer-&lt;br&gt;na i arbetslöshetsersättningen är därför angelägen. Regeringen avser, un-&lt;br&gt;der förutsättning att det statsfinansiella läget så tillåter, att höja den hög-&lt;br&gt;sta dagpenningen under de första 100 ersättningsdagama från och med&lt;br&gt;den 1 juli 2001 och den 1 januari 2002. Regeringen avser också att i&lt;br&gt;samband med dessa höjningar höja grundbeloppet. För detta belopp före-&lt;br&gt;slås dock ingen differentiering. Höjningarna sker om förslagen i proposi-&lt;br&gt;tionen genomförs. Regeringen avser att följa upp och utvärdera försla-&lt;br&gt;gens effekter inför en eventuell förändring. Därvid skall även arbets-&lt;br&gt;marknadens funktionssätt vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att säkerställa arbetslöshetsförsäkringens karaktär av in-&lt;br&gt;komstbortfallsförsäkring. Regeringens anser därför, i likhet med ALF-&lt;br&gt;gruppen, att ett förhöjt dagpenningbelopp skall kunna lämnas under de&lt;br&gt;första 100 ersättningsdagama i varje ny ersättningsperiod till arbetssö-&lt;br&gt;kande som uppbär inkomstrelaterad ersättning under förutsättning att det&lt;br&gt;arbete som den nya ersättningsperioden grandas på kan ge ett förhöjt&lt;br&gt;dagpenningbelopp. En bestämmelse om detta införs i lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hundra ersättningsdagar motsvarar ca 5 månaders arbetslöshet. Det&lt;br&gt;förhöjda dagpenningbeloppet bör gälla om kompensationsnivån för den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöse understiger 80 procent av inkomsten vid den nu gällande hög- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;sta dagpenningen. Enligt ALF-gruppen har ca 60 procent av de yrkes-&lt;br&gt;verksamma en inkomst som vid arbetslöshet skulle ge en ersättning som&lt;br&gt;understiger en kompensationsnivå på 80 procent av inkomsten. Bland de&lt;br&gt;arbetslösa är motsvarande andel 40 procent. En förhöjd dagpenning under&lt;br&gt;de första 100 dagarna skulle således ge runt hälften av arbetskraften ett&lt;br&gt;förbättrat ekonomiskt skydd vid arbetslöshet. Efter de första hundra er-&lt;br&gt;sättningsdagama bör ersättning lämnas med högst den nu gällande högsta&lt;br&gt;dagpenningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sökande som uppfyller ett nytt arbetsvillkor under pågående ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod eller därefter kan beviljas en ny ersättningsperiod på 300&lt;br&gt;ersättningsdagar när perioden löpt ut. Den som beviljas en ny ersättnings-&lt;br&gt;period blir åter berättigad till förhöjd dagpenning under de första hundra&lt;br&gt;dagarna i den nya ersättningsperioden. En sökande som beviljas en för-&lt;br&gt;längning av ersättningsperioden, utan att uppfylla arbetsvillkoret på nytt,&lt;br&gt;bör inte vara berättigad till förhöjd dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även sökanden som får arbetslöshetsersättning samtidigt med regel-&lt;br&gt;bundet deltidsarbete bör ha rätt till förhöjd dagpenning. En viss skillnad&lt;br&gt;bör dock gälla i fråga om varaktigheten i tid. Tidsgränsen för dessa bör&lt;br&gt;bestämmas till längst 20 kalenderveckor från det ersättning i kombination&lt;br&gt;med deltidsarbetet började utgå, vilket motsvarar 100 ersättningsdagar&lt;br&gt;för dem som är kontinuerligt helt arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Differentiering av aktivitetsstöden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitetsstöden och det särskilda utbildningsbidraget är beloppsmässigt&lt;br&gt;anpassade till nivåerna på arbetslöshetsersättningen för den som är eller&lt;br&gt;skulle ha varit berättigad till arbetslöshetsersättning. Regeringen anser att&lt;br&gt;anpassningen av nivån på aktivitetsstöden till nivån på arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättningen bör gälla också fortsättningsvis. Även i fråga om den högsta&lt;br&gt;nivån på aktivitetsstöden bör därför gälla att ett förhöjt bidrag lämnas på&lt;br&gt;samma grunder som föreslås i fråga om arbetslöshetsersättningen. Rege-&lt;br&gt;ringen avser dock att införa en samordning mellan de båda ersättnings-&lt;br&gt;systemen. För den som övergår från att uppbära arbetslöshetsersättning&lt;br&gt;till att få aktivitetsstöd eller särskilt utbildningsbidrag vid deltagande i en&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitisk insats eller utbildning, bör det sammanlagda an-&lt;br&gt;talet ersättningsdagar med förhöjd ersättning inte överstiga 100.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma princip bör gälla när en sökande deltar i aktivitetsgaranti. Den&lt;br&gt;sökande skall ha möjlighet att få aktivitetsstöd eller särskilt utbildnings-&lt;br&gt;bidrag med ett belopp som motsvarar den förhöjda dagpenningen under&lt;br&gt;de första 100 dagarna i ersättningsperioden. Aktivitetsstöd med ett förhöjt&lt;br&gt;belopp samt tidigare antal lämnade ersättningsdagar med förhöjd dag-&lt;br&gt;penning från arbetslöshetsförsäkringen, får dock inte överstiga 100 er-&lt;br&gt;sättningsdagar. Därefter bör aktivitetsstöd endast lämnas upp till nu gäl-&lt;br&gt;lande högsta dagpenning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det aktivitetsstöd som lämnas till den som inte är eller skulle ha varit&lt;br&gt;berättigad till arbetslöshetsersättning - 103 kronor per dag - omfattas inte&lt;br&gt;av detta förslag. Regeringen har emellertid i årets ekonomiska vårpropo-&lt;br&gt;sition (prop. 1999/2000:100) aviserat en successiv höjning av denna bi-&lt;br&gt;dragsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högst 80 procent av tidigare inkomst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsnivån i arbetslöshetsförsäkringen, och därmed även för&lt;br&gt;aktivitetsstöden, får enligt nu gällande regler inte uppgå till mer än 80&lt;br&gt;procent av den arbetslöses tidigare normalinkomst. Det är samma nivå&lt;br&gt;som gäller inom bl.a. sjukförsäkringen. Regeringen anser att denna en-&lt;br&gt;hetliga kompensationsnivå bör bestå. ALF-gruppen har när det gäller&lt;br&gt;tilläggsförsäkringar i vissa fall föreslagit en kompensationsnivå i arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen på 72,5 procent av den tidigare lönen. Regeringen&lt;br&gt;avvisar detta förslag om en sänkning av kompensationsnivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen indexering av dagpenningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den eftersläpning i nivåerna på arbetslöshetsersättningen och aktivitets-&lt;br&gt;stöden som skedde under 1990-talet var ofrånkomlig. Satsningar på om-&lt;br&gt;fattande arbetsmarknadspolitiska insatser och utbildningsinsatser för att&lt;br&gt;så många som möjligt skulle ges tillfälle att behålla förankringen på ar-&lt;br&gt;betsmarknaden och utveckla sin kompetens har haft företräde. Ersätt-&lt;br&gt;ningshöjningar har därför fått stå tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en förbättring av anpassningen av ersättningsni-&lt;br&gt;våerna till den ekonomiska utvecklingen är angelägen. I stället för en&lt;br&gt;indexering bör regeringen, utifrån vad som är statsfmansiellt möjligt, som&lt;br&gt;hittills göra en årlig prövning av ersättningsnivåerna. De bedömningar av&lt;br&gt;Medlingsinstitutet som görs av löneutvecklingen kan då också beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Aktivitetsgarantin&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ersättning i samband med aktivitetsgarantin&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För en arbetssökande som gör anspråk på arbetslöshetsersättning och blir&lt;br&gt;anvisad till eller haft en plats inom aktivitetsgarantin gäller de vanliga&lt;br&gt;reglema i arbetslöshetsförsäkringen. Utgångspunkten är alltså att aktivi-&lt;br&gt;teter inom ramen för aktivitetsgarantin i arbetslöshetsförsäkringen skall&lt;br&gt;behandlas på samma sätt som andra arbetsmarknadspolitiska insatser,&lt;br&gt;dvs. kunna hoppas över och - i det fall det rört sig om reguljärt arbete -&lt;br&gt;kunna läggas till grund för uppfyllande av ett nytt arbetsvillkor. I kon-&lt;br&gt;sekvens därmed skall reglema om avstängning och de föreslagna reglema&lt;br&gt;om nedsättning av ersättning vara tillämpliga på arbetssökande som utan&lt;br&gt;giltig anledning lämnat en aktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;respektive på arbetssökande som utan godtagbart skäl tackat nej till er-&lt;br&gt;bjudet lämpligt arbete. Att de vanliga reglema i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;också skall gälla i förhållande till aktivitetsgarantin, innebär även att det&lt;br&gt;skall vara möjligt för en arbetssökande att efter en tid i aktivitetsgarantin&lt;br&gt;knyta an till en tidigare ersättningsperiod, om det finns ersättningsdagar&lt;br&gt;kvar och inte 12 månader har förflutit sedan han eller hon senast fick ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma regler som annars gäller för beräkningen av dagpenningen i ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen gäller också i relation till aktivitetsgarantin. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innebär till exempel att reglema i lagen om arbetslöshetsförsäkring om&lt;br&gt;beräkning av dagpenningen skall vara tillämpliga, liksom principer som&lt;br&gt;att den som under ersättningsperioden på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor får&lt;br&gt;behålla sin tidigare dagpenning. Sistnämnda betyder att den som under&lt;br&gt;tid i aktivitetsgarantin - med eller utan hjälp av överhoppningsbar tid -&lt;br&gt;uppfyller ett nytt arbetsvillkor, kan fortsätta att uppbära arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning motsvarande den tidigare dagpenningen, om han eller hon också&lt;br&gt;uppfyller villkoren för att knyta an till en tidigare ersättningsperiod. Att&lt;br&gt;personer som deltar i aktivitetsgarantin får ett aktivitetsstöd motsvarande&lt;br&gt;arbetslöshetsersättningen, om de är berättigade till sådan ersättning fram-&lt;br&gt;går av propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och&lt;br&gt;tillväxt, (prop. 1999/2000:98) I nämnda proposition anges också att akti-&lt;br&gt;vitetsgarantin skall utvärderas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avvisande av erbjudande om plats i aktivitetsgarantin&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom deltagande i aktivitetsgarantin ställs samtliga insatser som ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen disponerar över till den arbetssökandes förfogande i&lt;br&gt;syfte att lösa den arbetssökandes arbetslöshetssituation. Samtidigt garan-&lt;br&gt;teras den arbetssökande en inkomsttrygghet i form av aktivitetsstöd mot-&lt;br&gt;svarande arbetslöshetsersättningen eller avtalsenlig lön, om han eller hon&lt;br&gt;har en anställning för vilken arbetsmarknadspolitiskt stöd lämnas, under&lt;br&gt;tiden i aktivitetsgarantin. De möjligheter som erbjuds inom ramen för&lt;br&gt;aktivitetsgarantin bör motsvaras av ett betydande ansvarstagande från den&lt;br&gt;arbetssökandes sida. Följden av att utan godtagbart skäl avvisa ett erbju-&lt;br&gt;dande om plats i aktivitetsgarantin blir för en arbetssökande som gör an-&lt;br&gt;språk på arbetslöshetsersättning nedsättning av dagpenningen. Som&lt;br&gt;nämnts ovan gäller således samma regler för den som avvisar ett erbju-&lt;br&gt;dande om en plats inom aktivitetsgarantin utan godtagbart skäl som den&lt;br&gt;som tackar nej till en vanlig arbetsmarknadspolitisk insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att fortsatt överväga hur reglema för rätt till ar-&lt;br&gt;betslöshetsersättning skall förhålla sig till aktivitetsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Erbjudande om aktivitetsgaranti inom 27 månader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Den som har fyllt 20 år och är eller riskerar att bli&lt;br&gt;långtidsinskriven skall senast inom 27 månader från arbetslöshetens in-&lt;br&gt;träde erbjudas en heltids aktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens forslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag, men med den skillnaden att tidsgränsen formuleras som 600 er-&lt;br&gt;sättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte uttalat sig&lt;br&gt;särskilt om vid vilken tidpunkt anvisning till aktivitetsgarantin senast&lt;br&gt;skall ske. SoS har dock ansett att en arbetssökande bör kunna anvisas en&lt;br&gt;plats på övergångsarbetsmarknaden (aktivitetsgarantin) även innan de&lt;br&gt;600 ersättningsdagama gått till ända. I vissa fall, t.ex. när en längre ut-&lt;br&gt;bildning avslutats eller löfte om en anställning erhållits i nära anslutning&lt;br&gt;76&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till utgången av de 600 ersättningsdagama, kan det finnas skäl att avvakta Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;med anvisning till övergångsarbetsmarknaden till efter att de 600 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagama förflutit. AMS menar i stället att anvisning till övergångsar-&lt;br&gt;betsmarknad och arbetskraftspool (aktivitetsgarantin) bör kunna ske när&lt;br&gt;det bedöms som lämpligt i det enskilda fallet, det vill säga efter individu-&lt;br&gt;ell prövning. FR anser att målsättningen bör vara att i stort sett inte några&lt;br&gt;arbetssökande skall behöva vara arbetslösa så lång tid som 600 ersätt-&lt;br&gt;ningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens forslag: Regeringen har i propositionen&lt;br&gt;Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och tillväxt (prop.&lt;br&gt;1999/2000:98) föreslagit att en aktivitetsgaranti skall införas i hela landet&lt;br&gt;från och med den 1 augusti 2000. Deltagande i aktivitetsgarantin skall&lt;br&gt;pågå under den tid det är arbetsmarknadspolitiskt motiverat. Den 10 feb-&lt;br&gt;ruari 2000 beslutade regeringen att uppdra åt AMS att som ett pilotpro-&lt;br&gt;jekt utforma och genomföra en aktivitetsgaranti för arbetssökande som&lt;br&gt;har särskilt svårt att få ett reguljärt arbete. Verksamheten bedrivs på cirka&lt;br&gt;40 orter i landet och leds av en arbetsgrupp inom AMS. I samverkan med&lt;br&gt;berörda länsarbetsnämnder svarar AMS för verksamhetens inriktning,&lt;br&gt;lokalisering, metodmässiga utformning samt för utvärderingen. AMS är&lt;br&gt;även ansvarig för att insatserna inom ramen för aktivitetsgarantin inte&lt;br&gt;leder till inlåsningseffekter eller konkurrenssnedvridningar på arbets-&lt;br&gt;marknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för aktivitetsgarantin skall arbetssökande som är eller ris-&lt;br&gt;kerar att bli långtidsinskrivna erbjudas en heltidsaktivitet fram till dess att&lt;br&gt;arbete erhålls på den reguljära arbetsmarknaden eller utbildning påbörjas&lt;br&gt;inom det reguljära utbildningsväsendet. Basen i verksamheten skall vara&lt;br&gt;organiserade jobbsökaraktiviteter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltagande i aktivitetsgarantin skall leda till att de arbetssökande inte&lt;br&gt;bara bibehåller utan också förbättrar sin kompetens under arbetslösheten&lt;br&gt;så att den bättre svarar mot behoven på arbetsmarknaden. Aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin syftar också till att motverka utslagning och ett inte avsett utnytt-&lt;br&gt;jande av arbetslöshetsförsäkringen. I sin förlängning är den avsedd att&lt;br&gt;leda till att de arbetssökandes vilja att ta ett arbete bättre tas till vara, att&lt;br&gt;flaskhalsar motverkas samt till att tillväxten ytterligare stimuleras. Inom&lt;br&gt;ramen för aktivitetsgarantin skall befintliga arbetsmarknadspolitiska in-&lt;br&gt;satserna och möjligheter genom Europeiska Socialfondens mål 3 utnytt-&lt;br&gt;jas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målgruppen är personer som är eller riskerar att bli långtidsinskrivna,&lt;br&gt;är 20 år eller äldre och som söker arbete genom den offentliga arbetsför-&lt;br&gt;medlingen. De skall uppfylla villkoren för att stå till arbetsmarknadens&lt;br&gt;förfogande och således aktivt söka arbete och delta i de insatser som den&lt;br&gt;arbetssökande och arbetsförmedlingen kommit överens om i en individu-&lt;br&gt;ell handlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetssökandes deltagande i aktivitetsgarantin skall således bygga&lt;br&gt;på den individuella handlingsplan som upprättats i samråd mellan den&lt;br&gt;arbetssökande och arbetsförmedlaren på arbetsförmedlingen. Den indivi-&lt;br&gt;duella handlingsplanen och insatserna inom ramen för aktivitetsgarantin&lt;br&gt;skall omprövas kontinuerligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tidsgräns om 27 månader införs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet och till-&lt;br&gt;växt (prop. 1999/2000:98) finns inget förslag om när en person, som&lt;br&gt;uppbär arbetslöshetsersättning, senast skall erbjudas en plats inom ramen&lt;br&gt;för aktivitetsgarantin. En sådan tidsgräns bör dock införas. En arbetssö-&lt;br&gt;kande som har fyllt 20 år och som är eller riskerar att bli långstidsinskri-&lt;br&gt;ven skall senast inom 27 månader, vilket motsvarar ca 600 ersättningsda-&lt;br&gt;gar för den som är kontinuerligt heltidsarbetslös, från arbetslöshetens&lt;br&gt;inträde av arbetsförmedlingen kunna erbjudas en heltidsaktivitet inom&lt;br&gt;ramen för aktivitetsgarantin. Denna tidsgräns bör gälla även för deltids-&lt;br&gt;arbetslösa som gör anspråk på arbetslöshetsersättning vid sidan av sitt&lt;br&gt;deltidsarbete. Vid anvisning till aktivitetsgarantin skall dessa behålla sitt&lt;br&gt;deltidsarbete och för resten av tiden erbjudas en aktivitet inom ramen för&lt;br&gt;aktivitetsgarantin. Genom möjligheten för deltidsarbetslösa att bli anvi-&lt;br&gt;sade plats inom aktivitetsgarantin stärks kvinnornas ställning på arbets-&lt;br&gt;marknaden. En deltidsarbetslös som gör anspråk på arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning skall uppvisa ett intyg från arbetsgivaren som visar att önskad ar-&lt;br&gt;betstid inte kan erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tid inom vilken anvisning till aktivitetsgarantin kan ske är den om-&lt;br&gt;ställningstid som den arbetssökande normalt kan behöva ha på sig för att&lt;br&gt;finna ett nytt arbete. Under den tiden har han eller hon, i den mån ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen bedömer att sådana insatser är nödvändiga, tillgång till&lt;br&gt;de traditionella arbetsmarknadspolitiska insatserna. För en arbetssökande&lt;br&gt;som inte hunnit återfå fästet på arbetsmarknaden under omställningstiden&lt;br&gt;är aktivitetsgarantin en förlängd möjlighet att finna ett arbete, men under&lt;br&gt;mer intensifierade och strukturerade former. Tiden i aktivitetsgarantin&lt;br&gt;innebär en inkomsttrygghet med möjligheter och ständig aktivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En arbetssökande skall kunna anvisas till aktivitetsgarantin när som&lt;br&gt;helst under ersättningsperioden, dvs. även efter att ersättningsperioden på&lt;br&gt;300 ersättningsdagar förlängts med - som längst - 300 ersättningsdagar.&lt;br&gt;En arbetssökande skall också kunna få en plats inom ramen för aktivi-&lt;br&gt;tetsgarantin sedan ersättningsperioden och förlängningen på som längst&lt;br&gt;300 ersättningsdagar passerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som under inskrivningstiden bibehåller sin förankring på arbets-&lt;br&gt;marknaden genom t.ex. regelbundna arbeten eller uppdrag, men inte&lt;br&gt;uppfyller ett nytt arbetsvillkor, bör inte, om inte särskilda skäl talar för&lt;br&gt;det, anvisas till aktivitetsgarantin före utgången av 27 månaders inskriv-&lt;br&gt;ningstid. Det förtjänar här att betonas att en anvisning till aktivitetsga-&lt;br&gt;rantin inte innebär att den arbetssökande inte längre skall kunna vidare-&lt;br&gt;utvecklas eller vara verksam inom sitt tidigare yrke. Tvärtom utgör den&lt;br&gt;arbetssökandes yrke och tidigare erfarenhet den bas som insatserna i ak-&lt;br&gt;tivitetsgarantin bör bygga på. Likaså bör den som är i aktivitetsgarantin&lt;br&gt;kunna lämna den tillfälligt för att ta tidsbegränsade arbeten eller uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Ändring i lagen om arbetslöshetskassor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Inträdet i arbetslöshetskassan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Inträdet i arbetslöshetskassan skall anses ha&lt;br&gt;skett första dagen i den kalendermånad i vilken sådant förvärvsarbete&lt;br&gt;som utgör villkor för medlemskap påbörjades. Inträdet kan emellertid&lt;br&gt;inte anses ha skett före första dagen i den kalendermånad som ansökan&lt;br&gt;om medlemskap gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som redan är medlem i en arbetslöshetskassa kan byta till en&lt;br&gt;annan kassa inom vars verksamhetsområde medlemmen arbetar utan&lt;br&gt;att på nytt uppfylla villkoret om i genomsnitt 17 timmars arbete per&lt;br&gt;vecka under minst fyra veckor under en sammanhängande period av&lt;br&gt;fem veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. ALF-gruppen har därutöver föreslagit att inträdes villkoret ändras&lt;br&gt;så att den som har avtalat om och påbörjat en anställning som är avsedd&lt;br&gt;att vara minst fem veckor med minst 17 timmar i veckan, kan beviljas&lt;br&gt;inträde i arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AMS har tillstyrkt arbetsgruppens förslag att in-&lt;br&gt;trädesvillkoret ändras. SACO ställer sig positivt till förenklingar av inträ-&lt;br&gt;desvillkoret. SK anser att inträdet i arbetslöshetskassan skulle kunna gö-&lt;br&gt;ras mera successivt i förhållande till hur det är i dag. TCO, LO, SO och&lt;br&gt;KLYS har avstyrkt förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inträde från första dagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har enligt 34 § lagen om ar-&lt;br&gt;betslöshetskassor var och en som uppfyller villkoren i kassans stadgar&lt;br&gt;och arbetar inom kassans verksamhetsområde. Däremot har den som re-&lt;br&gt;dan är medlem i en annan kassa eller har fyllt 64 år inte rätt till med-&lt;br&gt;lemskap. Inte heller den som har svag anknytning till arbetsmarknaden&lt;br&gt;kan erhålla medlemskap eftersom det krävs att sökanden under en sam-&lt;br&gt;manhängande period av fem veckor under minst fyra veckor förvärvsar-&lt;br&gt;betat i minst 17 timmar per vecka. Inträdesvillkoret ändrades den 1 janua-&lt;br&gt;ri 1998 för att precisera kravet på anknytning till arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande systemet innebär att kassan först måste ta emot en an-&lt;br&gt;mälan om inträde och därefter kontrollera att den som sökt inträde fak-&lt;br&gt;tiskt utfört erforderligt antal arbetstimmar fördelade på fyra av de fem&lt;br&gt;senaste arbetsveckorna. Det kan vara svårt att förklara för presumtiva&lt;br&gt;medlemmar att de kan bli medlemmar i den fackliga organisationen men&lt;br&gt;att de inte kan bli medlemmar i arbetslöshetskassan förrän de arbetat i&lt;br&gt;minst fyra veckor. Det förhållandet att medlemsvillkoret blir uppfyllt vid&lt;br&gt;olika tidpunkter beroende på t.ex. sjukdom i böljan av en anställning, kan&lt;br&gt;också upplevas som orättvist. Tillämpningen av de nya reglema vållade&lt;br&gt;inledningsvis problem för yrkesgrupper inom kulturområdet mot bak-&lt;br&gt;79&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund av deras speciella arbetsförhållanden. Arbetsmarknaden för exem- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;pelvis musiker präglas av enstaka, korta uppdrag hos många olika arbets-&lt;br&gt;givare. Man har dock kommit tillrätta med problemen genom att Musi-&lt;br&gt;kernas arbetslöshetskassa tillsammans med AMS funnit lösningar som&lt;br&gt;tillgodoser de speciella villkoren som gäller för musikerna, lösningar som&lt;br&gt;även tillämpas vid Teaterverksammas arbetslöshetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har föreslagit att den som avtalat om och påbörjat en an-&lt;br&gt;ställning som är avsedd att vara minst fem veckor direkt får beviljas in-&lt;br&gt;träde i kassan. En sådan förändring skulle sannolikt leda till en viss ad-&lt;br&gt;ministrativ förenkling vid hanteringen av medlemsansökningar. Samti-&lt;br&gt;digt bibehålls kravet på varaktig anknytning till kassans verksamhetsom-&lt;br&gt;råde. LO, TCO och KLYS har dock påpekat att arbetsgruppens förslag kan&lt;br&gt;leda till att personer med korttidsanställningar kan få svårt att bli med-&lt;br&gt;lemmar i kassan. LO och TCO anser att inträdesvillkoret bör ändras så att&lt;br&gt;medlemskapet i kassan följer samma princip som tillämpas vid medlem-&lt;br&gt;skap i en facklig organisation. Regeringen delar uppfattningen att ut-&lt;br&gt;formningen av inträdesvillkoret inte får innebära att grupper med kort-&lt;br&gt;tidsanställningar och vikariat löper större risk för att utestängas från&lt;br&gt;medlemskap i kassan. Regeringen anser att det är viktigt att inträdesvill-&lt;br&gt;koret inte formuleras så att dessa grupper får svårare till inträde i kassan.&lt;br&gt;Den som inte kan uppvisa avtal om fem veckors anställning men som&lt;br&gt;efteråt kan uppvisa att ett sådant anställningsförhållande förelegat skulle&lt;br&gt;också missgynnas av ALF-gruppens förslag. Detta talar emot att inträ-&lt;br&gt;desvillkoret kopplas till själva anställningsavtalet. Regeringen anser vida-&lt;br&gt;re att det alltjämt är viktigt att det finns en tydlig anknytning till arbets-&lt;br&gt;marknaden för att medlemskap i kassan skall vara möjligt. Det nuvarande&lt;br&gt;inträdesvillkoret är väl avvägt. Mot bakgrund härav anser regeringen att&lt;br&gt;det nuvarande inträdesvillkoret inte skall ändras så att avtal om och en&lt;br&gt;påbörjad anställning som är avsedd att vara minst fem veckor räcker för&lt;br&gt;medlemskap i kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har vidare föreslagit att inträdet skall anses ha skett den&lt;br&gt;första dagen i de månad som inträdesansökan gjordes och inträdesvillko-&lt;br&gt;ret uppfyllts. AMS har upprättat en kommentar till lagen om arbetslös-&lt;br&gt;hetskassor för arbetslöshetskassorna. Av denna följer att inträdet i en kas-&lt;br&gt;sa skall ske vid ett månadsskifte. I de fall villkoren för medlemskap inte&lt;br&gt;är uppfyllda vid ansökningstillfället skall kassan informera sökanden om&lt;br&gt;att hon eller han inte kan bli medlem. Samtidigt skall kassan informera&lt;br&gt;om vad som ytterligare krävs för att medlemskap skall kunna beviljas.&lt;br&gt;Ansökan betraktas av kassan som en ”hängande ansökan”. När sökanden&lt;br&gt;uppfyllt villkoren för medlemskap ankommer det på denne att själv sända&lt;br&gt;in handlingar som visar att villkoren är uppfyllda. Av kommentaren&lt;br&gt;framgår vidare att kassan inte kan bevilja medlemskap retroaktivt för tid&lt;br&gt;före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i dag anses i många fall inträdet i en kassa ha skett första dagen&lt;br&gt;i den månad då ansökan gjordes, i den mån ansökan leder till inträde i&lt;br&gt;kassan. ALF-gruppen har föreslagit att det bör införas en bestämmelse i&lt;br&gt;lagen om att inträdet i kassan bör räknas från den dagen. Regeringen in-&lt;br&gt;stämmer i arbetsgruppens förslag att frågan bör lagregleras. Eftersom&lt;br&gt;medlemskapet medför viktiga rättsverkningar för den enskilde anser re-&lt;br&gt;geringen att tidpunkten för inträdet i kassan skall förtydligas och direkt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framgå av lagen. Regeringen anser därför att inträdet i kassan skall anses Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ha skett första dagen i den kalendermånad som förvärvsarbete vilket ut-&lt;br&gt;gör villkor för medlemskap påbörjades. Inträdet bör emellertid inte anses&lt;br&gt;ha skett före den första dagen i den kalendermånad som ansökan om&lt;br&gt;medlemskap gjordes. Detta innebär att i de fall sökanden har börjat att&lt;br&gt;arbeta senare än den första dagen i en månad och samtidigt ansökt om&lt;br&gt;medlemskap i en kassa skall medlemskapet, efter att övriga villkor upp-&lt;br&gt;fyllts, räknas från den första dagen i den månaden. Tidpunkten för inträ-&lt;br&gt;det kan alltså sättas tidigast till den första i den månad då sådant för-&lt;br&gt;värvsarbete påbörjats som utgör villkor för medlemskap men aldrig före&lt;br&gt;den månad ansökan gjordes. Om sökanden inte påbörjat ett arbete när&lt;br&gt;ansökan lämnas in till kassan bör kassan avslå ansökan. Sökanden får då i&lt;br&gt;stället återkomma med en ny ansökan när hon eller han böijat att arbeta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Meningen med den nu föreslagna regeln är således att förtydliga den tid-&lt;br&gt;punkt när sökandens inträde i kassan skall anses ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Byte av arbetslöshetskassa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtidens arbetsmarknad ställer allt större krav på arbetstagares flexibi-&lt;br&gt;litet och rörlighet mellan olika arbeten men sannolikt även mellan olika&lt;br&gt;branscher. Det är därför viktigt att också villkoren för inträde till arbets-&lt;br&gt;löshetskassan anpassas till dessa förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen har ansett att den som är medlem i en kassa och som bytt&lt;br&gt;till ett arbete som faller inom en annan kassas verksamhetsområde på ett&lt;br&gt;enklare sätt skall kunna bli medlem i den kassan genom att det inte skall&lt;br&gt;krävas att sökanden på nytt skall ha utfört förvärvsarbete på sätt framgår&lt;br&gt;av 34 § första stycket lagen om arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i ALF-gruppens bedömning att kravet på utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete inte bör vara lika strikt när en medlem vill byta kassa. Re-&lt;br&gt;geringen anser därför att den som redan är medlem i en kassa, men som&lt;br&gt;arbetar inom en annan kassas verksamhetsområde, inte på nytt behöver&lt;br&gt;ha arbetat i genomsnitt 17 timmar per vecka under minst fyra veckor un-&lt;br&gt;der en sammanhängande period av fem veckor. Regeringen anser, till&lt;br&gt;skillnad mot AMS, att detta bör framgå av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en ny paragraf införs i lagen om arbetslöshetskas-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Utträde ur arbetslöshetskassan på grund av bristande&lt;br&gt;betalning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en arbetslöshetskassa anser att en medlem&lt;br&gt;utträtt ur kassan på grund av bristande betalning skall kassan fatta be-&lt;br&gt;slut om utträdet och omgående informera den enskilde om beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Överensstämmer med regeringens. Rege-&lt;br&gt;ringen anser dock att frågan bör lagregleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AMS och SO är de remissinstanser som har yttrat&lt;br&gt;sig. De har tillstyrkt förslaget som avser beslut om utträde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Av 45 § lagen om arbetslöshetskassor Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;framgår att en medlem skall anses ha trätt ut ur arbetslöshetskassan, om&lt;br&gt;hon eller han vid utgången av andra månaden efter den tid på vilken en&lt;br&gt;medlemsavgift eller ett särskilt uttaxerat belopp belöper inte har betalat&lt;br&gt;avgiften eller beloppet till kassan och inte heller har anmält ett förhållan-&lt;br&gt;de för vilket befrielse från betalningsskyldighet kan grundas. Utträdet ur&lt;br&gt;kassan anses ha skett vid nämnda tidpunkt. Om kassan har en längre av-&lt;br&gt;giftsperiod än en kalendermånad anses medlem som inte har betalat&lt;br&gt;medlemsavgiften inom tre månader från periodens böljan ha utträtt ur&lt;br&gt;kassan efter sistnämnda tidsperiod. Även om inte medlemmen inom före-&lt;br&gt;skriven tid har anmält förhållande som kan leda till avgiftsbefrielse har&lt;br&gt;kassan, enligt 47 §, efter utgången av den tid som anges i 45 §, möjlighet&lt;br&gt;att medge rätt till fortsatt medlemskap. Om det finns särskilda skäl får&lt;br&gt;styrelsen även besluta om fortsatt medlemskap trots att betalning inte&lt;br&gt;skett inom föreskriven tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av lagen om arbetslöshetskassor framgår inte uttryckligen att kassan&lt;br&gt;skall fatta ett beslut när en medlem anses ha utträtt ur kassan. JO har ut-&lt;br&gt;talat sig i denna fråga och ansett att en arbetslöshetskassa är skyldig att&lt;br&gt;meddela ett formligt beslut, dvs. ett skriftligt beslut, när en medlem anses&lt;br&gt;ha utträtt ur kassan till följd av försummad avgiftsbetalning, 1998/99:JO1&lt;br&gt;sid. 194.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att inte längre vara medlem i kassan medför väsentliga rättsverkningar&lt;br&gt;för den enskilde. Den före detta medlemmen har inte längre rätt till in-&lt;br&gt;komstrelaterad ersättning ur arbetslöshetsförsäkringen vilket påverkar&lt;br&gt;medlemmens ekonomi. Det ligger därför i den enskildes intresse att så&lt;br&gt;fort som möjligt få vetskap om att kassan inte längre betraktar honom&lt;br&gt;eller henne som medlem. Kassan bör fatta beslut om utträdet och in-&lt;br&gt;formera den före detta medlemmen om att medlemskapet har upphört.&lt;br&gt;Till skillnad mot ALF-gruppen anser dock regeringen att detta bör fram-&lt;br&gt;gå direkt av lagen liksom att beslutet omgående skall expedieras till den&lt;br&gt;enskilde. Av 95 och 111 §§ lagen om arbetslöshetskassor framgår att be-&lt;br&gt;slut av en kassa som rör rätten till medlemskap kan omprövas av kassan&lt;br&gt;och får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. I samband med att&lt;br&gt;beslutet meddelas skall kassan även lämna information om den enskildes&lt;br&gt;möjlighet till omprövning och överklagande av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;AMS har ansett att situationen bör resultera i ett beslut om medlems&lt;br&gt;uteslutning i stället för utträde ur kassan. Förvisso rör det sig om ett upp-&lt;br&gt;hörande av medlemskapet både vid utträde och uteslutning ur kassan.&lt;br&gt;Regeringen anser dock att bristande betalning kan jämställas med att&lt;br&gt;medlemmen ansöker om utträde och bör därför behandlas såsom utträde&lt;br&gt;ur kassan. Den föreslagna bestämmelsen skall även gälla för den komp-&lt;br&gt;letterande kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att en ny paragraf införs i lagen om arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Information vid arbetsförmedlingarna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Rätt för arbetslöshetskassorna att ta del av&lt;br&gt;arbetsförmedlingens daganteckningar bör inte införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppens förslag: Arbetslöshetskassorna bör ges rätt att under&lt;br&gt;sekretess ta del av arbetsförmedlingens daganteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: AMS förordar att arbetslöshetskassorna skall få ta&lt;br&gt;del av arbetsförmedlingens daganteckningar som är av betydelse för kas-&lt;br&gt;sans utredning i ersättningsärenden men att detta begränsas till att avse&lt;br&gt;endast den händelse kassan utreder. SO avstyrker gruppens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I sin verksamhet får arbetsför-&lt;br&gt;medlingen del av uppgifter och kunskaper om arbetssökandes förhållan-&lt;br&gt;den. En del uppgifter om personliga förhållanden kan vara av sådan ka-&lt;br&gt;raktär att de omfattas av sekretess.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 12 § förordningen (1987:405) om den arbetsmarknadspolitiska&lt;br&gt;verksamheten framgår att om en arbetssökande som får ersättning från&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen avvisar ett lämpligt arbete eller en arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitisk insats som erbjuds sökanden, skall länsarbetsnämnden, dvs.&lt;br&gt;arbetsförmedlingen, underrätta arbetslöshetskassan. Detsamma gäller om&lt;br&gt;sökanden på annat sätt genom sitt uppträdande uppenbarligen vållat att en&lt;br&gt;anställning inte blir av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingens underrättelse sker i form av ett meddelande om&lt;br&gt;ifrågasatt ersättningsrätt. Meddelandet bygger på uppgifter om den en-&lt;br&gt;skilde som arbetsförmedlingen skaffat sig. I meddelandet skall det enbart&lt;br&gt;finnas uppgifter som är väsentliga för kassornas bedömning av huruvida&lt;br&gt;sökandens avvisande varit godtagbart eller inte samt, i förekommande&lt;br&gt;fall, uppgifter som rör den enskildes agerande när en anställning inte&lt;br&gt;kommit till stånd. Kassorna har att noggrant pröva huruvida den enskil-&lt;br&gt;des beteende skall påverka rätten till ersättning eller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen anser att kassornas hantering av dessa ärenden skulle&lt;br&gt;underlättas om arbetsförmedlingen utformade sina meddelanden om ifrå-&lt;br&gt;gasatt ersättning något fylligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen instämmer i denna bedömning och anser att det är viktigt&lt;br&gt;att arbetsförmedlingen i meddelandet lämnar tillräckligt med underlag för&lt;br&gt;att kassorna skall kunna göra en riktig bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ALF-gruppen anser även att kassorna bör ges rätt att regelmässigt ta&lt;br&gt;del av väsentlig information från arbetsförmedlingen, t.ex. dagboksan-&lt;br&gt;teckningar. Regeringen delar inte denna uppfattning utan anser att nog-&lt;br&gt;granna meddelanden med relevant underlag från arbetsförmedlingarna&lt;br&gt;bör vara tillräckliga för kassornas bedömning. Arbetsförmedlingarna har&lt;br&gt;den kompetens som erfordras för att kunna avgöra vilka uppgifter som&lt;br&gt;kassorna behöver. Regeringen anser därför inte att kassorna skall ha rätt&lt;br&gt;att ta del av andra uppgifter om sökanden som kan vara av känslig ka-&lt;br&gt;raktär och som inte har direkt betydelse för bedömningen vid rätten till&lt;br&gt;ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Tillsynen av arbetslöshetskassorna och ar-&lt;br&gt;betsförmedlingen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att utreda utformningen av och arbetsuppgifterna&lt;br&gt;för en från Arbetsmarknadsverket fristående myndighet som skall ut-&lt;br&gt;öva tillsyn över arbetslöshetskassorna och över arbetsförmedlingens&lt;br&gt;arbete med frågor som rör arbetslöshetsersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har föreslagit att arbetsprövningen av de arbetssökande,&lt;br&gt;kvalitetsgranskningen av arbetsförmedlingarna och tillsynen av arbets-&lt;br&gt;löshetskassorna skall utgöra ett sammanhållet system, vars syfte skall&lt;br&gt;vara att uppnå effektiv uppföljning av arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av remissinstanserna anser att frågan om tillsyn bör utredas ytter-&lt;br&gt;ligare. LO, SAF och AMS är positiva till en sammanhållen tillsyn över&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingarna. IFAU, TCO och Läns-&lt;br&gt;rätten i Stockholms län anser att tillsynen bör utföras av en oberoende&lt;br&gt;myndighet. Statskontoret och AMS menar att tillsynen bör ligga kvar hos&lt;br&gt;AMS. SACO avvisar förslaget om organisatorisk förändring i dess helhet&lt;br&gt;och föreslår att RRV ges rätt att granska arbetslöshetskassornas arbete.&lt;br&gt;SO anser det olämpligt att tillsynen över arbetsförmedlingens kontroll-&lt;br&gt;funktion sker inom Arbetsmarknadsverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stora belopp i arbetslöshetsersättning betalas ut till arbetssökande varje&lt;br&gt;år. Det är mot den bakgrunden viktigt med tydliga regler i arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen och att dessa följs och tillämpas på ett så rättvist och likartat&lt;br&gt;sätt som möjligt. Genom en effektiv sökprocess skulle det således kunna&lt;br&gt;säkerställas att arbetslöshetsersättningen endast betalas ut till de arbets-&lt;br&gt;sökande som enligt lagen om arbetslöshetsförsäkring är berättigade till&lt;br&gt;detta. Med att reglema skall tillämpas rättvist och på ett likartat sätt avses&lt;br&gt;att alla ersättningsberättigade skall få samma behandling, oberoende av&lt;br&gt;vilken arbetslöshetskassa de tillhör eller var i landet de bor. Inte heller&lt;br&gt;skall någon åtskillnad göras mellan dem som enbart är medlemmar i eller&lt;br&gt;anslutna till en arbetslöshetskassa och dem som också är medlemmar i&lt;br&gt;det fackförbund eller i den företagarorganisation som är knuten till ar-&lt;br&gt;betslöshetskassan. För att tillförsäkra en effektiv sökprocess, där efter-&lt;br&gt;levnaden av reglema är hög, behövs en väl fungerande tillsynsverksam-&lt;br&gt;het. Att höja legitimiteten i arbetslöshetsförsäkringen är särskilt angeläget&lt;br&gt;mot bakgrund av att efterfrågan på arbetskraft nu ökar efter 1990-talets&lt;br&gt;höga arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvaret för att pröva om en arbetssökande uppfyller villkoren för rätt&lt;br&gt;till arbetslöshetsersättning ligger hos arbetslöshetskassorna. Ett första&lt;br&gt;ställningstagande till vad som är att anse som lämpligt arbete för en ar-&lt;br&gt;betssökande och om grundvillkoret om att stå till arbetsmarknadens för-&lt;br&gt;fogande är uppfyllt av honom eller henne sker dock hos arbetsförmed-&lt;br&gt;lingarna. Arbetsförmedlingarnas ställningstaganden utgör sedan en del av&lt;br&gt;underlaget för prövningen av ersättningsrätten hos arbetslöshetskassorna.&lt;br&gt;Ansvaret för kontrollen av att de arbetssökande uppfyller villkoren för&lt;br&gt;rätt till arbetslöshetsersättning, kan därför på detta sätt sägas delas av&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingarna. För att få till stånd en&lt;br&gt;väl fungerande arbetslöshetsförsäkring och upprätthålla legitimiteten och&lt;br&gt;84&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;trovärdigheten i denna, krävs således en enhetlig tillämpning av reglema Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;hos både arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingarna. Det är inte&lt;br&gt;bara viktigt att tolkningen och tillämpningen av reglema i arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen inte skiljer sig åt mellan de olika arbetslöshetskassorna, utan&lt;br&gt;det är också nödvändigt att arbetsförmedlingarna och arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sorna, liksom arbetsförmedlingarna inbördes, tillämpar reglema på ett&lt;br&gt;likformigt och rättvist sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen är organiserad har således&lt;br&gt;enligt regeringens mening stor betydelse för att målen om likformighet&lt;br&gt;och rättvisa i arbetslöshetsförsäkringen skall kunna uppnås, och därmed&lt;br&gt;också för att de offentliga medlen används effektivt. Eftersom ansvaret&lt;br&gt;för att kontrollera att de arbetssökande uppfyller villkoren enligt arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen inte enbart åvilar arbetslöshetskassorna, utan även&lt;br&gt;arbetsförmedlingarna, bör tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen omfatta&lt;br&gt;både tillsynen av arbetslöshetskassorna och den uppföljning som sker av&lt;br&gt;arbetsförmedlingarnas arbete i förhållande till de arbetssökande som gör&lt;br&gt;anspråk på arbetslöshetsersättning. Genom att organisatoriskt hålla sam-&lt;br&gt;man tillsynen av arbetslöshetsförsäkringen, och samtidigt ge tillsynen en&lt;br&gt;mer fristående ställning, främjas likabehandlingen av de arbetssökande.&lt;br&gt;Härigenom kan en enhetlig och effektiv tillämpning av reglema inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen uppnås. Tillsammans med övriga förslag som&lt;br&gt;syftar till effektivitet i systemet, kan legitimiteten och tilltron till arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen öka. Regeringen, som således tillmäter kontroll- och&lt;br&gt;tillsynsfrågorna inom arbetsmarknadspolitiken en allt större vikt, avser&lt;br&gt;att utreda utformningen av och arbetsuppgifterna för en från Arbetsmark-&lt;br&gt;nadsverket fristående myndighet, med uppgift att utöva tillsyn över både&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna och arbetsförmedlingen. Regeringen återkommer&lt;br&gt;till riksdagen i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 En trygghetsförsäkring utreds&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer att tillsätta en utredning för att undersöka möjlig-&lt;br&gt;heterna att genom en trygghetsförsäkring stärka och stödja den enskil-&lt;br&gt;de i omställningen till ett nytt arbete. Utredningen skall pröva möjlig-&lt;br&gt;heterna att lägga ett större ansvar för omställningen på arbetsgivarna&lt;br&gt;och att stärka kvaliteten hos de försäkringar som erbjuds.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom flera sektorer på arbetsmarknaden har parterna på arbetsmarknaden&lt;br&gt;sedan många år träffat avtal om stöd i händelse av arbetslöshet. Stöden är&lt;br&gt;av två slag. Dels ett ekonomiskt stöd som ett tillskott till arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättningen, dels stöd i form av rådgivning, stöd till utbildning eller start&lt;br&gt;av eget företag. Trygghetsstiftelsen, som gäller statligt anställda, har båda&lt;br&gt;stödformerna. Detsamma gäller inom Trygghetsrådet, som omfattar&lt;br&gt;tjänstemän på den privata sidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller arbetstagare inom det privata näringslivet finns ett visst&lt;br&gt;ekonomiskt stöd dels som ett engångsbelopp, dels som en fortlöpande&lt;br&gt;ersättning vid sidan av arbetslöshetsersättning. Vad som saknas när det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller arbetstagare inom det privata näringslivet och vissa andra arbetsta- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;gare är ett avtalsenligt trygghetssystem för stöd till rådgivning, utbildning&lt;br&gt;eller vad som i övrigt kan behövas för att på ett effektivt sätt i en omställ-&lt;br&gt;ningssituation finna ett nytt arbete. För närvarande står ca 20 procent av&lt;br&gt;arbetskraften utan ett sådant trygghetssystem. Mycket vore vunnet för&lt;br&gt;alla parter om man genom tidiga insatser av arbetsförmedling, utbildning&lt;br&gt;och annat kunde undvika att arbetslöshet uppstår, eller om så ändå sker,&lt;br&gt;att tiden i arbetslöshet kan förkortas. Regeringen kommer att tillsätta en&lt;br&gt;utredning för att undersöka möjligheterna att genom en sådan trygghets-&lt;br&gt;försäkring ge även dessa grupper en möjlighet till ett tidigt och effektivt&lt;br&gt;stöd av god kvalitet i omställningsprocessen till ett nytt arbete. Dessutom&lt;br&gt;bör utredningen se över kvaliteten i de åtgärder som erbjuds inom dagens&lt;br&gt;avtalssystem. Utredningen skall pröva möjligheterna att i omställningen&lt;br&gt;till ett nytt arbete lägga ett större ansvar på arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Lagarnas ikraftträdande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De ändrade och nya reglema i lagen (1997:238)&lt;br&gt;om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskas-&lt;br&gt;sor skall träda i kraft den 1 januari 2001. Övergångsbestämmelser&lt;br&gt;skall införas när det gäller lagen om arbetslöshetsförsäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: De föreslagna ändringarna i lagen om&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring bör träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 och 30 §§ vilka behandlar möjligheten att åter kvalificera sig till en&lt;br&gt;ny ersättningsperiod för en sökande som redan påbörjat en ersättningspe-&lt;br&gt;riod respektive beräkningen av dagpenningen för den nya ersättningspe-&lt;br&gt;rioden föreslås upphöra att gälla. ALF-gruppen har föreslagit att en över-&lt;br&gt;gångsbestämmelse införs beträffande återkvalificeringsvillkoret, som&lt;br&gt;skall upphöra att gälla. För sökanden som i dag kan återkvalificera till en&lt;br&gt;ny ersättningsperiod anser regeringen att det måste ges en rimlig tid för&lt;br&gt;anpassning till de nya förutsättningarna som nu föreslås genom att det i&lt;br&gt;framtiden kommer att krävas ett nytt arbetsvillkor för att kunna erhålla en&lt;br&gt;ny ersättningsperiod. Regeringen delar ALF-gruppens bedömning att en&lt;br&gt;övergångsbestämmelse skall införas. Det är skäligt att sökanden som vid&lt;br&gt;ikraftträdandet uppfyllt ett arbetsvillkor enligt 19 § ges en rimlig möjlig-&lt;br&gt;het att anpassa sig till den nya situationen. Övergångsbestämmelsen skall&lt;br&gt;dock inte omfatta tid med föräldrapenning och totalförsvarsplikt. Skälet&lt;br&gt;till att sådan tid inte övergångsvis bör återkvalificera är att de föreslås få&lt;br&gt;en mer framskjuten position och även vid en första ersättningsperiod kan&lt;br&gt;komma att ingå i arbetsvillkoret. Sökanden som vid ikraftträdandet upp-&lt;br&gt;fyller villkoren i 19 § punkterna 1-3 och 5-6 skall därför kunna ansöka&lt;br&gt;om en ny ersättningsperiod och beräkna dagpenningen för denna ersätt-&lt;br&gt;ningsperioden enligt äldre regler till och med den 31 mars 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättningsperiodens längd, som behandlas i 22 §, föreslås ändrad till&lt;br&gt;att avse längst 300 ersättningsdagar för alla oavsett ålder. För den som&lt;br&gt;före ikraftträdandet har fyllt 57 år och har rätt till ersättning på grund av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en pågående ersättningsperiod skall äldre bestämmelser om ersättning- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;speriodens längd gälla. En förlängning av ersättningsperioden därefter&lt;br&gt;skall dock avse längst 300 ersättningsdagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslagna ändringarna i lagen om arbetslöshetskassor bör också trä-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;da i kraft den 1 januari 2001. Ändringarna bör kunna träda i kraft utan&lt;br&gt;några särskilda övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Förslagens ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;De reformer inom arbetslöshetsförsäkringen och arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;som regeringen föreslår i denna proposition ryms inom de medelsramar&lt;br&gt;riksdagen i samband med 2000 års ekonomiska vårproposition har be-&lt;br&gt;slutat för utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet och ut-&lt;br&gt;giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv för budgetåren 2001-2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen i propositionen leder till att sökprocessen blir mer strukture-&lt;br&gt;rad både genom att de arbetslösa ges ett bättre stöd och genom att de krav&lt;br&gt;som ställs på dem blir mer tydliga. Detta möjliggör ett mer effektivt ar-&lt;br&gt;betssökande med kortare arbetslöshetsperioder vilket minskar utbetal-&lt;br&gt;ningarna av arbetslöshetsersättning. Förslagen leder också till att ett&lt;br&gt;överutnyttjande av arbetslöshetsförsäkringen, t.ex. vid avtalspensione-&lt;br&gt;ring, kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;16.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ändring i lagen (1997:238) om arbets-&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;löshetsförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts en ny punkt 4. Bestämmelsen innebär att ytter-&lt;br&gt;ligare ett grundvillkor för rätt till arbetslöshetsersättning införs. För att&lt;br&gt;vara ersättningsberättigad skall den arbetssökande medverka till att en&lt;br&gt;individuell handlingsplan upprättas i samråd med arbetsförmedlingen. En&lt;br&gt;handlingsplan skall upprättas senast inom tre månader från tidpunkten för&lt;br&gt;anmälan vid arbetsförmedlingen. Den som underlåter att medverka i detta&lt;br&gt;avseende uppfyller således inte de grundläggande villkoren i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen och är därigenom inte berättigad till arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning. Villkoret att medverka till att en handlingsplan upprättas omfattar&lt;br&gt;samtliga sökande och gäller under hela ersättningsperioden. Även den&lt;br&gt;som vid regelns ikraftträdande har en pågående ersättningsperiod omfat-&lt;br&gt;tas således av villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar i första stycket sökområdet under de Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;första 100 ersättningsdagama i en ersättningsperiod. Sökanden får under&lt;br&gt;denna tid begränsa sitt arbetssökande till att avse lämpliga arbeten i nä-&lt;br&gt;rområdet inom de yrken han eller hon har erfarenhet av och kompetens&lt;br&gt;för. Sökanden kan alltså under denna period avböja erbjudande om&lt;br&gt;lämpligt arbete utanför yrket eller närområdet. Efter 100 ersättningsdagar&lt;br&gt;skall en sökande vara beredd att ta lämpliga arbeten även inom andra&lt;br&gt;yrken och på andra platser än inom närområdet. Härvid kan dock skälig&lt;br&gt;hänsyn tas till personliga förhållanden. Även i den situationen att tolv&lt;br&gt;månader har gått sedan den arbetssökande senast fick ersättning, och er-&lt;br&gt;sättningsperioden inte har löpt ut, har sökanden vid ny arbetslöshet rätt&lt;br&gt;att begränsa sitt arbetssökande på motsvarande sätt under de första 100&lt;br&gt;ersättningsdagama. Av andra stycket framgår däremot att för en arbets-&lt;br&gt;sökande som påbörjar en ny ersättningsperiod i direkt anslutning till den&lt;br&gt;föregående perioden fortsätter den yrkesmässiga och geografiska utvidg-&lt;br&gt;ningen att gälla. Detsamma gäller för den som medgivits förlängning av&lt;br&gt;ersättningsperioden eftersom det är fråga om samma period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar tid vilken kan jämställas med förvärvs-&lt;br&gt;arbete i 12 §. I första stycket anges att i den mån ytterligare förvärvsar-&lt;br&gt;bete behövs för att uppfylla ett arbetsvillkor jämställs med förvärvsarbete&lt;br&gt;tid vilken sökanden fullgjort tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt eller fått föräldrapenningförmån enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring skall jämställas med förvärvsarbete.&lt;br&gt;Sökanden kan vid beräkningen av arbetsvillkoret tillgodoräkna sig sam-&lt;br&gt;manlagt högst två kalendermånader av sådan tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket har införts en bestämmelse för vad som gäller vid situ-&lt;br&gt;ationer vilka berör det alternativa arbetsvillkoret i 12 § första stycket and-&lt;br&gt;ra punkten. Här anges minsta antalet arbetstimmar sökanden måste ha&lt;br&gt;utfört förvärvsarbete för att ha uppfyllt ett arbetsvillkor. Sökanden som&lt;br&gt;fullgjort tjänstgöring enligt lagen om totalförsvarsplikt eller fått föräldra-&lt;br&gt;penning, som längst två månader, kan genom att ha förvärvsarbetat i&lt;br&gt;minst 300 timmar under en sammanhängande tid av sex månader och&lt;br&gt;arbetat minst 45 timmar under var och en av dessa månader ha kvalifice-&lt;br&gt;rat sig för ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats genom att undantaget i andra stycket har upp-&lt;br&gt;hävts. I sak innebär det att vid prövning av arbetsvillkoret skall alltid&lt;br&gt;bortses från utfört förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med an-&lt;br&gt;ställningsstöd eller med stöd av bestämmelserna om start av näringsverk-&lt;br&gt;samhet enligt förordningen (2000:000) om arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram. Sådan tid är dock överhoppningsbar enligt 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar tid som inte räknas när man bestämmer ramtiden&lt;br&gt;inom vilket arbetsvillkoret skall vara uppfyllt, s.k. överhoppningsbar tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 8 har införts en ny bestämmelse. Tid under vilken sökanden&lt;br&gt;erhållit hel ersättning för vård av närstående enligt lagen (1988:1465) om&lt;br&gt;ersättning och ledighet för närståendevård skall inte räknas in när ramti-&lt;br&gt;den skall bestämmas. Sådan tid är således överhoppningsbar. Vad som&lt;br&gt;tidigare behandlades i punkten 8 har flyttats till andra punkten i 17 §&lt;br&gt;första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar ytterligare tid som är överhoppningsbar och som&lt;br&gt;inte räknas när ramtiden bestäms inom vilket arbetsvillkoret skall vara&lt;br&gt;uppfyllt. De olika frånvaroorsakema räknas upp i sju punkter. Innehållet i&lt;br&gt;bestämmelsen är delvis nytt. Till paragrafen har tillförts tre nya punkter i&lt;br&gt;första stycket och ett nytt andra stycke. Paragrafen har även ändrats re-&lt;br&gt;daktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke första punkten behandlas tid med vilken sö-&lt;br&gt;kanden fått föräldrapenningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring. Tidigare reglerades detta i bestämmelsens inledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till andra punkten har från tidigare första punkten flyttats tid när sö-&lt;br&gt;kanden varit hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till tredje punkten har flyttats tid med vilken sökanden varit hindrad&lt;br&gt;att arbeta på grund av arbetsmarknadsutbildning, arbetspraktik, dator-&lt;br&gt;tekverksamhet och arbetslivsinriktad rehabilitering. Detta reglerades tidi-&lt;br&gt;gare i punkten 2. Vidare har bestämmelsen förtydligats för att bättre&lt;br&gt;överensstämma med den översyn som gjorts beträffande de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska programmen. En uttrycklig hänvisning görs till tid när den&lt;br&gt;sökande varit hindrad att arbeta på grund av annan utbildning inom ra-&lt;br&gt;men för ett arbetsmarknadspolitiskt program. Tidigare omfattades utbild-&lt;br&gt;ning i begreppet arbetsmarknadsutbildning. Hänvisningen innebär inte att&lt;br&gt;nya former av utbildning tillförs paragrafens tillämpningsområde. I be-&lt;br&gt;stämmelsen anges även att tid när sökanden deltagit i aktivitetsgarantin&lt;br&gt;eller projekt med arbetsmarknadspolitisk inrikting är överhoppningsbar.&lt;br&gt;Hänvisningen till de två sistnämnda arbetsmarknadspolitiska program-&lt;br&gt;men innebär en viss utvidgning av tid som är överhoppningsbar jämfört&lt;br&gt;med vad som tidigare gällt. Till tredje punkten har även förts tid när sö-&lt;br&gt;kanden har deltagit i ungdomsgarantin enligt förordningen (2000:000)&lt;br&gt;om arbetsmarknadspolitiska program. Bestämmelsen fanns tidigare i åt-&lt;br&gt;tonde punkten i 16 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I jjärde punkten återfinns vad som tidigare reglerades i punkten 3. Här&lt;br&gt;behandlas tid med vilken sökanden har varit hindrad att arbeta på grund&lt;br&gt;av utbildning för vilken utbildningsbidrag lämnas enligt förordningen&lt;br&gt;(1996:1654) om särskilt utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Femte punkten är ny. Den behandlar tid under vilken sökanden varit Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;hindrad att arbeta på grund av deltagande i verksamhet där ersättning&lt;br&gt;enligt 3 a § har lämnats. Tidigare reglerades detta i punkten 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjätte punkten är ny. Här behandlas tid under vilken sökanden utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete som arbetsgivaren finansierat med stöd av förordningen&lt;br&gt;(1997:1275) om anställningsstöd. Vid beräkningen av arbetsvillkoret&lt;br&gt;bortses enligt 14 § från sådant förvärvsarbete. Däremot är sådan tid över-&lt;br&gt;hoppningsbar när ramtiden skall bestämmas. Sådan tid var tidigare även&lt;br&gt;återkvalificerande, förutom såvitt avser det särskilda anställningsstödet.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att all tid med anställningsstöd är överhoppnings-&lt;br&gt;bar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjunde punkten är ny. Här behandlas tid med vilken sökanden utfört&lt;br&gt;förvärvsarbete som bedrivits med stöd av bestämmelserna om stöd till&lt;br&gt;start av näringsverksamhet enligt förordningen (2000:000) om arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska program. Vid prövningen av arbetsvillkoret bortses&lt;br&gt;enligt 14 § från sådan tid och tiden är inte heller längre återkvalificeran-&lt;br&gt;de. I fortsättningen skall dock sådan tid vara överhoppningsbar när ram-&lt;br&gt;tiden skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att tid med vilken sökanden fått föräldrarpen-&lt;br&gt;ningförmån enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller varit&lt;br&gt;hindrad att arbeta på grund av tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt i vissa fall inte är överhoppningsbar. När sådan tid be-&lt;br&gt;traktats som förvärvsarbete enligt 13 a § för att uppfylla arbetsvillkoret&lt;br&gt;kan tiden inte samtidigt vara överhoppningsbar utan den räknas in när&lt;br&gt;ramtiden skall bestämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. Tid som enligt 16 § och 17 § inte räknas in när ram-&lt;br&gt;tiden skall bestämmas inom vilket arbetsvillkoret skall uppfyllas begrän-&lt;br&gt;sas. Detsamma gäller tid som enligt 23 § inte skall räknas in i ersättning-&lt;br&gt;sperioden. Den överhoppningsbara tiden får omfatta högst sju år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 7.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt andra stycke. Grundprincipen att studi-&lt;br&gt;erna skall vara avslutade gäller fortfarande för att vara berättigad till er-&lt;br&gt;sättning. För sökanden som har avslutat sin utbildning genom att fullfölja&lt;br&gt;treårig gymnasieutbildning och som är under 20 år efter att ramtiden om&lt;br&gt;10 månader förflutit, förlängs ramtiden till den dag sökanden fyller 20 år,&lt;br&gt;dvs. till och med dagen före sökandens 20-årsdag. Sökanden som direkt&lt;br&gt;efter gymnasiet fortsätter med annan utbildning omfattas inte av bestäm-&lt;br&gt;melsen eftersom sökanden inte har avslutat sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats. I första stycket på så sätt att den särskilda regle- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ringen för arbetssökande som har fyllt 57 år tas bort. Vaije ny ersättning-&lt;br&gt;speriod ger alltså rätt till ersättning under längst 300 ersättningsdagar för&lt;br&gt;alla oavsett ålder. Vidare görs ett tillägg som innebär att en ersättningspe-&lt;br&gt;riod kan förlängas med längst 300 dagar. Förutsättningarna är att den&lt;br&gt;första ersättningsperioden har löpt ut och sökanden inte uppfyller ett nytt&lt;br&gt;arbetsvillkor och inte heller enligt arbetsförmedlingen bör erbjudas hel-&lt;br&gt;tidsaktivitet i aktivitetsgarantin enligt förordningen (2000:000) om ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som före det föreslagna ikraftträdandet har fyllt 57 år och har&lt;br&gt;rätt till ersättning på grund av en pågående ersättningsperiod skall äldre&lt;br&gt;bestämmelser gälla, dvs. ersättningsperiodens längd blir längst 450 dagar.&lt;br&gt;Skulle det bli aktuellt med förlängning av den ersättningsperioden kan&lt;br&gt;den dock förlängas med längst 300 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket har ändrats redaktionellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om arbetslösheten upphör före ersättningsperiodens slut har sökanden,&lt;br&gt;enligt första stycket rätt till återstående ersättningsdagar vid ny arbetslös-&lt;br&gt;het under förutsättning att inte 12 månader förflutit sedan sökanden se-&lt;br&gt;nast fick ersättning. I sådan tid räknas dock inte in tid som anges i 16 och&lt;br&gt;17 §§. Bestämmelsen har ändrats redaktionellt så att den överensstämmer&lt;br&gt;med den nya lydelsen av 17 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket sista meningen har ändrats. När en ny ersättningsperiod&lt;br&gt;beviljas skall ingen avräkning göras för ersättningsdagar som lämnats i&lt;br&gt;en tidigare period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningen i form av inkomstrelaterad ersättning kan under ersätt-&lt;br&gt;ningsperiodens första 100 ersättningsdagama lämnas med ett högre be-&lt;br&gt;lopp än under resterande dagar. I de fall ersättningsperioden förlängts&lt;br&gt;efter 300 dagar enligt 22 § skall dock inte något förhöjt dagpenningbe-&lt;br&gt;lopp lämnas eftersom det rör sig om samma ersättningsperiod. Om sö-&lt;br&gt;kanden kvalificerat sig till en ny ersättningsperiod kan emellertid ett för-&lt;br&gt;höjt dagpenningbelopp åter bli aktuellt. Dagpenningen kan begränsas i&lt;br&gt;tiden för sökanden som utför deltidsarbete. Det kan ske genom att den tid&lt;br&gt;med vilken förhöjd ersättning skall lämnas begränsas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar avstängning. Punkterna 3 och 4 har tagits bort.&lt;br&gt;Den som avvisat ett erbjudet lämpligt arbete utan godtagbart skäl, eller&lt;br&gt;som utan att uttryckligen ha avvisat sådant arbete ändå genom sitt upp-&lt;br&gt;trädande uppenbarligen vållat att anställning inte kommit till stånd skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte längre stängas av från rätt till ersättning. I stället skall nedsättning av Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ersättningen ske, vilket behandlas i 45 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats redaktionellt till följd av ändringen i 43 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar avstängning. Andra stycket har ändrats enligt&lt;br&gt;följande. Den som, efter att ha varit avstängd vid två tillfällen inom&lt;br&gt;samma ersättningsperiod, vid tredje tillfället inom samma ersättningspe-&lt;br&gt;riod lämnat sitt arbete utan giltig anledning eller skilts från arbetet på&lt;br&gt;grund av otillbörligt uppförande skall stängas av från rätt till ersättning&lt;br&gt;till dess han eller hon på nytt uppfyllt ett arbetsvillkor. Det upprepade&lt;br&gt;beteendet skall alltså fortsättningsvis ha skett inom samma ersättningspe-&lt;br&gt;riod. Bestämmelsen kommer att innebära att en skönsmässig bedömning&lt;br&gt;inte längre skall göras beträffande vad som är upprepat beteende. Med&lt;br&gt;ersättningsperiod avses även förlängning av densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar i första stycket i vilka fall nedsättning&lt;br&gt;av dagpenning kan ske. Motsvarande situationer har tidigare föranlett&lt;br&gt;avstängning av rätt till ersättning. Den som har avvisat ett erbjudet lämp-&lt;br&gt;ligt arbete utan godtagbart skäl eller som utan att uttryckligen ha avvisat&lt;br&gt;sådant arbete ändå genom sitt uppträdande uppenbarligen har vållat att&lt;br&gt;anställning inte kommit till stånd får sin dagpenning nedsatt med 25 pro-&lt;br&gt;cent i 40 ersättningsdagar (nedsättningstid) inom ersättningsperioden.&lt;br&gt;Om det på nytt under ersättningsperioden uppstår skäl för nedsättning av&lt;br&gt;dagpenningen skall nedsättning ske med 50 procent under ytterligare 40&lt;br&gt;ersättningsdagar inom ersättningsperioden, vilket anges i andra stycket.&lt;br&gt;Inträffar under ersättningsperioden ännu en gång sådant förhållande som&lt;br&gt;anges i paragrafens första stycke har den sökande enligt tredje stycket&lt;br&gt;inte rätt till ersättning förrän han eller hon därefter uppfyllt ett nytt ar-&lt;br&gt;betsvillkor. Med ersättningsperiod avses även förlängning av densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;\ fjärde stycket anges hur nedsättningstiden skall läggas ut. Den räknas&lt;br&gt;från den dag då det förhållande som anges i paragrafens första stycke har&lt;br&gt;inträffat. Vidare behandlas de situationerna att det under nedsättningstid&lt;br&gt;respektive avstängningstid inträffar förhållande som föranleder, i det&lt;br&gt;första fallet ny, nedsättningstid. Nedsättningstiden skall i de fallen räknas&lt;br&gt;från utgången av den föregående nedsättningstiden respektive från ut-&lt;br&gt;gången av avstängningstiden. I den situationen där det under nedsätt-&lt;br&gt;ningstid inträffar förhållande som föranleder avstängningstid skall nuva-&lt;br&gt;rande regler gälla. I femte stycket anges den tid inom vilken nedsättning&lt;br&gt;senast skall ha skett. Nedsättning skall göras inom en tid av 180 kalen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derdagar från den dag nedsättningstiden inleddes. Bestämmelsen syftar Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;på var och en av de situationer som anges i fjärde stycket och avser en&lt;br&gt;ersättningsperiod. Är det fråga om ett andra tillfälle där nedsättning skall&lt;br&gt;ske kommer således en ny tid om 180 kalenderdagar gälla från den dag&lt;br&gt;nedsättningstiden i det fallet inleddes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har ändrats redaktionellt på grund av den nya nedsättnings-&lt;br&gt;paragrafen och att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fortsättningsvis&lt;br&gt;benämns arbetsmarknadspolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;16.2 Förslaget till ändring i lagen (1997:239) om arbets-&lt;br&gt;löshetskassor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11.1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har införts ett nytt tredje stycke. Efter att sökanden upp-&lt;br&gt;fyllt villkoren för medlemskap i arbetslöshetskassan och beviljats med-&lt;br&gt;lemskap skall inträdet räknas från och med den första dagen i den månad&lt;br&gt;förvärvsarbete enligt första stycket påbörjades. Före första dagen i den&lt;br&gt;månad som ansökan om medlemskap gjordes kan inträdet dock inte anses&lt;br&gt;ha skett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och behandlar situationen att en medlem bytt till ett&lt;br&gt;arbete som faller utanför arbetslöshetskassans verksamhetsområde. Den&lt;br&gt;som redan är medlem i en kassa behöver inte på nytt ha förvärvsarbetat i&lt;br&gt;den omfattning som krävs enligt 34 § första stycket för att ha rätt till&lt;br&gt;medlemskap i en ny kassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I den behandlas arbetslöshetskassans skyldighet att&lt;br&gt;meddela beslut när en medlem anses ha utträtt ur kassan på grund av&lt;br&gt;bristande betalning enligt 45 §. Av beslutet skall framgå från vilken dag&lt;br&gt;utträdet skall anses ha skett. Ett skriftligt beslut skall omgående skickas&lt;br&gt;till den före detta medlemmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;87 §&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens tredje stycke har införts en hänvisning till 47 a § eftersom&lt;br&gt;bestämmelsen även skall gälla den kompletterande arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkande Kontrakt för arbete -&lt;br&gt;Rättvisa och tydliga regler i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;(Ds 1999:58)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1990-talet blev massarbetslöshetens decennium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta har i hög grad präglat arbetsmarknadspolitiken och tillämpningen&lt;br&gt;av arbetslöshetsförsäkringens regler. Det blev svårt att upprätthålla ar-&lt;br&gt;betslinjen när efterfrågan på arbetskraft drastiskt minskade. Avsikten med&lt;br&gt;arbetsmarknadspolitiken är att bidra till omställningen på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den. I stället fick den svara för försörjningen av en stor del av befolk-&lt;br&gt;ningen. Mot denna bakgrund är det föga förvånande att såväl arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken i allmänhet som arbetslöshetsförsäkringen i synnerhet&lt;br&gt;blivit ifrågasatta. Det har bl.a. hävdats att alltför generösa ersättningsni-&lt;br&gt;våer bidragit till arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är emellertid uppenbart att 1990-talets arbetslöshetskris i allt vä-&lt;br&gt;sentligt förklaras av ett kraftigt fall i efterfrågan på arbetskraft. Arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiken och därmed arbetsförmedlingarna och arbetslöshets-&lt;br&gt;kassorna fick därför i stor utsträckning ägna sig åt att för de arbetslösa&lt;br&gt;försöka dämpa konsekvenserna av bristen på arbetstillfällen. Både för-&lt;br&gt;medlingarnas och kassornas personal är värda ett erkännande för det stora&lt;br&gt;arbete de lagt ned på att lösa denna uppgift. Tack vare detta har många&lt;br&gt;människor, som annars riskerat att permanent slås ut från arbetsmarkna-&lt;br&gt;den, kunnat behålla en kontakt med arbetslivet som gör att de nu, när&lt;br&gt;efterfrågan på nytt ökar, kan gå in på arbetsplatserna igen. Vi vill med&lt;br&gt;våra förslag lämna en skiss på hur sökprocessen kan bli effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också svårt att finna belägg för att arbetslöshetsförsäkringens&lt;br&gt;utformning på något avgörande sätt skulle ha bidragit till den ökning av&lt;br&gt;den strukturella arbetslösheten, som enligt många bedömare ägt rum un-&lt;br&gt;der 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Villkoren i arbetslöshetsförsäkringen och tillämpningen av dess regler&lt;br&gt;kan däremot ha betydelse för möjligheterna att under de närmaste åren&lt;br&gt;varaktigt få ned arbetslösheten. Förutsättningarna för den ekonomiska&lt;br&gt;politiken har förändrats, vilket ställer höga krav på en väl fungerande&lt;br&gt;arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att matchningen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden&lt;br&gt;skall vara effektiv är det väsentligt att det finns tydliga regler för arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringen och en konsekvent tillämpning av dessa. Genom att&lt;br&gt;förtydliga de rättigheter och skyldigheter som är förknippade med ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen finns det enligt vår bedömning goda möjligheter&lt;br&gt;att förena en effektiv omställning med en förhållandevis hög ersättnings-&lt;br&gt;nivå. Flera undersökningar tyder på att det inte, som i många andra län-&lt;br&gt;der, vuxit fram en arbetslöshetskultur av någon större omfattning. Ar-&lt;br&gt;betsviljan är hög hos de arbetssökande och sökaktiviteten hålls uppe även&lt;br&gt;hos långtidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är förenat med betydande svårigheter att avgöra hur hög den så&lt;br&gt;kallade strukturella arbetslösheten är. Men det finns ännu fa tecken på att&lt;br&gt;arbetsmarknaden slagit i kapacitetstaket. Den kraftigt ökande sysselsätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen har hittills inte haft någon större inverkan på inflationstrycket. Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;Läget kan emellertid snabbt förändras så att brist på arbetskraft, även vid Bilaga 1&lt;br&gt;förhållandevis höga arbetslöshetsnivåer, kan göra att sysselsättningsupp-&lt;br&gt;gången kommer av sig, att inflationen ökar eller att Riksbanken genom&lt;br&gt;räntehöjningar kyler av ekonomin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtgärder behöver därför vidtas för att tydligare definiera arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitikens roll och arbetslöshetsförsäkringens betydelse för en fram-&lt;br&gt;tida arbetsmarknad. Det kan bädda för en betydande uppgång i syssel-&lt;br&gt;sättningen och nedgång i arbetslösheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna inför framtiden kan förbättras avsevärt om man nu åt-&lt;br&gt;gärdar en rad problem inom arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det första kan en bristande omställningsförmåga på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den förhindra tillväxt och fler arbeten. Våra förslag är ägnade att skärpa&lt;br&gt;kraven på aktivitet och precisera kraven på omställning. Det är realistiska&lt;br&gt;krav i förhållande till det förbättrade läget på arbetsmarknaden. Därmed&lt;br&gt;skapas bättre förutsättningar för en varaktig tillväxt. Våra förslag bör leda&lt;br&gt;till kortare arbetslöshetsperioder och färre arbetslösa i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det andra har brister i tillämpningen av lagar och regler skapat&lt;br&gt;orättvisa och otydliga villkor för de arbetssökande. Under 1990-talet har&lt;br&gt;det funnits för få arbetstillfällen att anvisa arbetskraft till. Det har med&lt;br&gt;nödvändighet medfört att arbetsprövningen försvagats i arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. På framtidens arbetsmarknad måste alla människors arbetsut-&lt;br&gt;bud tas till vara. Därför blir det nödvändigt att förtydliga och konsekvent&lt;br&gt;tillämpa reglema för anvisning av lediga arbeten och konsekvenserna av&lt;br&gt;att avstå från erbjudet arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det tredje har arbetsmarknadspolitiken haft en alltför stor volym.&lt;br&gt;Situationen på arbetsmarknaden har inneburit att arbetsmarknadspolitiken&lt;br&gt;bl.a. inriktats mot att förhindra utförsäkring. Rundgången mellan arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkring och arbetsmarknadspolitiska program har varit ound-&lt;br&gt;viklig för att förhindra utslagning av en stor del av arbetskraften. I fram-&lt;br&gt;tiden, när det på ett helt annat sätt finns arbeten att förmedla, måste insat-&lt;br&gt;serna vara av betydligt högre kvalitet. Arbetsmarknadspolitiska program&lt;br&gt;och arbetslöshetsförsäkringen skall integreras för att i samverkan förbätt-&lt;br&gt;ra förutsättningarna för en stigande sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fjärde har denna rundgång skapat en bristande legitimitet för&lt;br&gt;försäkringen. Solidariteten med de arbetslösa är visserligen betydande.&lt;br&gt;Men den förutsätter tydliga krav på aktivitet bland de arbetssökande, så&lt;br&gt;att inte misstankar om ett över- eller felutnyttjande vinner spridning.&lt;br&gt;Långtidsarbetslösheten skall brytas. I framtiden måste de arbetssökandes&lt;br&gt;sökprocess struktureras bättre för att kunna möta en föränderlig arbets-&lt;br&gt;marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det femte har försäkringens karaktär av ersättning för inkomst-&lt;br&gt;bortfall gröpts ur. Flertalet heltidsanställda får en ersättning som ligger&lt;br&gt;under 80 procent av tidigare inkomst. I framtiden måste kompensationen&lt;br&gt;för inkomstbortfall förbättras, i vart fall under en inledande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna att minska arbetslösheten skall förbättras. För att Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;uppnå detta mål krävs att både det allmänna och enskilda tar ett gemen- Bilaga 1&lt;br&gt;samt ansvar. Det allmänna måste skapa goda villkor för tillväxt och sys-&lt;br&gt;selsättning. Arbetsmarknadspolitiken skall underlätta möjligheterna att&lt;br&gt;hitta nya arbeten så att arbetslöshetsperioderna blir så korta som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att den som är arbetssökande ges en bra service och de&lt;br&gt;bästa möjligheterna att få ett arbete. En period i arbetslöshet, en omställ-&lt;br&gt;ning mellan arbeten, skall ge en rimlig inkomstrelaterad ersättning. Sam-&lt;br&gt;tidigt skall en arbetssökande ta sitt ansvar. I framtiden skall det vara tyd-&lt;br&gt;liga och rättvisa regler för den som söker arbete. Ansvaret ligger inte bara&lt;br&gt;i att ta de erbjudna arbetena, utan han eller hon skall själv vara aktiv på&lt;br&gt;arbetsmarknaden, söka de lediga arbeten som finns och förbättra sin&lt;br&gt;kompetens genom utbildning. Det ömsesidiga ansvaret utgör ett kontrakt&lt;br&gt;för arbete - det är de gemensamma ansträngningarna, från det allmänna&lt;br&gt;och enskilda, som skapar möjligheterna. Det gemensamma åtagandet&lt;br&gt;skall utgå från en handlingsplan, ett sökkontrakt, för att underlätta vägen&lt;br&gt;tillbaka till arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi vill med våra förslag skapa bättre förutsättningar i framtiden för fler&lt;br&gt;i arbete och en rättvisare arbetslöshetsförsäkring. Aktivitet för att söka&lt;br&gt;arbete skall stimuleras. Regler skall vara tydliga och rättvisa mellan en-&lt;br&gt;skilda arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska arbetslöshetsförsäkringen innehåller tämligen stränga vill-&lt;br&gt;kor för att uppbära ersättning. Den som blir anvisad lämpligt arbete skall&lt;br&gt;ta det, den som nekar kan bli avstängd från arbetslöshetsersättning i upp&lt;br&gt;till tre månader. Reglema för lämpligt arbete innebär att den arbetssö-&lt;br&gt;kande kan tvingas pendla vaije dag, veckopendla, flytta, byta yrke och&lt;br&gt;sänka sin lön. Den höga arbetslösheten och låga arbetskraftsefterffågan&lt;br&gt;har dock gjort det svårt att tillämpa dessa regler, men tillämpningen vari-&lt;br&gt;erar dessutom mellan olika arbetsförmedlingar. Det skapar osäkerhet&lt;br&gt;bland de arbetssökande, försämrar matchningen mellan utbud och efter-&lt;br&gt;frågan på arbetskraft samt leder till stora orättvisor mellan arbetssökande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att reglema skall förtydligas och tillämpas på&lt;br&gt;ett enhetligt sätt på alla förmedlingskontor. Tydliga regler är viktiga för&lt;br&gt;den arbetssökandes rättssäkerhet och utgör ett stöd för de enskilda ar-&lt;br&gt;betsförmedlama. Våra förslag innebär en skiss för hur sökprocessen kan&lt;br&gt;bli mer strukturerad och underlätta omställningen till ett nytt arbete. Den&lt;br&gt;som blivit arbetslös skall ges realistiska förutsättningar att hitta ett arbete&lt;br&gt;på hemorten och inom det yrkesområde som man t.ex. har utbildning för.&lt;br&gt;Successivt måste emellertid den arbetssökande söka arbeten på andra&lt;br&gt;orter och inom andra yrkesområden. Den arbetssökande skall ges rätt att&lt;br&gt;tillsammans med arbetsförmedlingen formulera ett sökkontrakt där den&lt;br&gt;sökandes rättigheter och skyldigheter anges. Sökkontraktet skall beskriva&lt;br&gt;den arbetssökandes sökområde, vilka aktiviteter han eller hon förväntas&lt;br&gt;delta i. En ersättningsperiod delas in i intervall om 100 dagar vardera och&lt;br&gt;i sökkontraktet anges hur sökområdet vidgas mellan och inom de olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intervallen. Det ger stöd och legitimitet för arbetsförmedlaren att anvisa Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;lediga arbeten inom sökområdet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet från början&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen signalerar i alltför stor utsträckning passivitet,&lt;br&gt;trots att intentionerna med försäkringen är att den arbetssökande skall&lt;br&gt;vara aktiv. Den arbetssökande förutsätts &amp;quot;stå till arbetsmarknadens förfo-&lt;br&gt;gande&amp;quot;, &amp;quot;anta erbjudet lämpligt arbete&amp;quot; och vara anmäld på arbetsför-&lt;br&gt;medlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är vidare en brist att det under 1990-talet saknats resurser för att&lt;br&gt;vidta åtgärder på ett tidigt stadium. Omställningen bör inledas redan un-&lt;br&gt;der varsel och uppsägning. Resurser för detta ändamål är dessutom&lt;br&gt;ojämnt fördelade. Inom tjänstemannaområdet och för statligt anställda&lt;br&gt;finns goda förutsättningar att påbölja omställningsarbetet redan under&lt;br&gt;uppsägningen genom insatser inom ramen för omställnings- och trygg-&lt;br&gt;hetsavtalen, men för privatanställda arbetare är möjligheterna mer be-&lt;br&gt;gränsade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att kravet på aktivitet formuleras som ett tillägg&lt;br&gt;till grundvillkoren i försäkringen för att tydligt markera den arbetssökan-&lt;br&gt;des eget ansvar att aktivt söka arbete. Vi föreslår att en samordning av&lt;br&gt;utbetalningen av utbildningsbidrag och arbetslöshetsersättning till ar-&lt;br&gt;betslöshetskassorna övervägs och att ersättningen benämns aktivitetser-&lt;br&gt;sättning. Därmed markerar vi integration mellan arbetslöshetsförsäkring-&lt;br&gt;en och de arbetsmarknadspolitiska programmen. Beteckningen signalerar&lt;br&gt;att det är aktivitet som är grunden för ersättning i båda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi pekar på vikten av att påbörja omställningsarbetet redan under var-&lt;br&gt;sel och uppsägning. Vi föreslår att rättigheterna under uppsägningsperio-&lt;br&gt;den preciseras. Det är viktigt att sökprocessen struktureras redan från&lt;br&gt;början och att sökaktiviteten upprätthålls. Vägledningskurser och söka-&lt;br&gt;jobbaktiviteter är viktiga insatser i detta skede.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättvis försäkring mot inkomstbortfall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en majoritet av de heltidsanställda löntagarna ger försäkringen inte&lt;br&gt;80 procent i kompensation av tidigare inkomst vid arbetslöshet. Den nu-&lt;br&gt;varande högsta dagpenningen, 580 kronor, ersätter 80 procent av in-&lt;br&gt;komstbortfallet vid arbetslöshet upp till en inkomst på ca 16 000 kronor i&lt;br&gt;månaden. Den har inte höjts sedan år 1997. Om inte den högsta dagpen-&lt;br&gt;ningen höjs blir arbetslöshetsförsäkringen i allt större utsträckning en&lt;br&gt;grundförsäkring. Starka grupper, med små risker för arbetslöshet, kan&lt;br&gt;teckna privata eller kollektiva försäkringar som ger en högre ersättning&lt;br&gt;än 580 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att arbetslöshetsförsäkringen i större utsträckning&lt;br&gt;bör kompensera för inkomstbortfall i inledningen av arbetslösheten. Den&lt;br&gt;som blivit arbetslös bör få möjlighet att anpassa sin ekonomi under en&lt;br&gt;längre period. Den högsta dagpenningen bör under de första hundra er-&lt;br&gt;sättningsdagama höjas från 580 kronor till 640 kronor, dvs. med 60 kro-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nor. Efter 100 dagar blir den högsta dagpenningen 580 kronor, dvs. sam- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ma ersättning som idag. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydliga sanktioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sanktionerna i arbetslöshetsförsäkringen är idag mycket hårda. Samtidigt&lt;br&gt;är arbetsförmedlingarnas tillämpning av rutinerna för rapportering varie-&lt;br&gt;rande. Omkring 70 procent av arbetsförmedlama uppger i den undersök-&lt;br&gt;ning som IFAU utfört att de inte rapporterar första gången någon nekar&lt;br&gt;att söka anvisat arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte tar ett erbjudet lämpligt arbete skall med dagens regler&lt;br&gt;avstängas från ersättning i upp till cirka tre månader och den som slutar&lt;br&gt;på egen begäran blir utan ersättning i ungefär två månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen anser att sanktionerna bör bli mer verksamma, samti-&lt;br&gt;digt som regler för anvisningar och när rätten till ersättning skall ifråga-&lt;br&gt;sättas bör bli avsevärt tydligare. AMS bör utfärda tydliga föreskrifter för&lt;br&gt;användningen av anvisningar samt i vilka situationer ersättningen skall&lt;br&gt;ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att sanktionerna skall bestå i en nedsättning av dagpenning-&lt;br&gt;en med 25 procent under 40 dagar vid det första tillfället ersättningen&lt;br&gt;ifrågasätts, med 50 procent under 40 dagar vid andra tillfället när ersätt-&lt;br&gt;ningen ifrågasätts. Vid ett tredje tillfälle skall den arbetslöse utförsäkras&lt;br&gt;och uppfylla ett nytt arbetsvillkor innan ersättning på nytt kan beviljas.&lt;br&gt;Vi föreslår även att sanktionerna vid svikligt förfarande mildras något,&lt;br&gt;samtidigt som vi föreslår att AMS skall utfärda tydliga regler för när&lt;br&gt;handlingar skall bedömas som kriminella och bli föremål för rättslig&lt;br&gt;prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitet för rättvisa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ett problem att reglema i arbetslöshetsförsäkringen tillämpas olika&lt;br&gt;inom Arbetsmarknadsverket och av arbetslöshetskassorna. Mellan ar-&lt;br&gt;betslöshetskassorna förekommer det skillnader. Men AMS följer som&lt;br&gt;tillsynsmyndighet arbetslöshetskassornas verksamhet. De stora skillna-&lt;br&gt;derna i tillämpningen av reglema finns i stället mellan arbetsförmedling-&lt;br&gt;arna. Reglema för lämpligt arbete tillämpas olika. Detsamma gäller an-&lt;br&gt;vändningen av anvisningar och rapporter om ifrågasatt ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att arbetsprövningen av en enskild arbetssö-&lt;br&gt;kande, kvalitetsgranskningen av arbetsförmedlingarna och tillsynen av&lt;br&gt;arbetslöshetskassorna bör hållas samman. Vi pekar på olika modeller för&lt;br&gt;att uppnå målen om en mer likartad bedömning dels mellan arbetslös-&lt;br&gt;hetskassorna, dels mellan arbetsförmedlingarna. Genom att hålla ihop&lt;br&gt;denna verksamhet och förstärka uppföljningen av arbetsförmedlingarnas&lt;br&gt;kvalitetsarbete bör det gå att skapa enhetlighet i tillämpningen av regler-&lt;br&gt;na inom arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att AMS styrelseledamöter i arbetslöshetskassorna får en&lt;br&gt;tydligare roll och att kontakterna mellan arbetslöshetskassor och arbets-&lt;br&gt;förmedlingar förbättras på det lokala planet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktivitet i stället för långtidsarbetslöshet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av arbetskraften har varit arbetslös under lång tid. Enligt vår&lt;br&gt;egen undersökning uppger 338 000 personer i arbetsför ålder att de har&lt;br&gt;varit arbetslösa sammantaget i minst tre år de senaste tio åren. Antalet&lt;br&gt;långtidsarbetslösa, med en arbetslöshetstid på mer än sex månader har i&lt;br&gt;det närmaste halverats från 128 000 första halvåret 1998 till 67 000 mot-&lt;br&gt;svarande tid 1999. Många har under lång tid varvat perioder med öppen&lt;br&gt;arbetslöshet och sex månader i arbetsmarknadspolitiskt program. Själv-&lt;br&gt;förtroendet kan vara knäckt och vägen tillbaka till arbetsmarknaden kän-&lt;br&gt;nas oöverstiglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att det skapas en övergångsarbetsmarknad, där&lt;br&gt;den arbetssökande bör anvisas plats inom 600 ersättningsdagar. Över-&lt;br&gt;gångsarbetsmarknaden kan variera i sin utformning. Arbete och praktik&lt;br&gt;kan varvas med utbildning och sammanhängande perioder av intensifie-&lt;br&gt;rad arbetsförmedling. Det skall vara ett långsiktigt arbete som inte har&lt;br&gt;någon bortre gräns. Vi föreslår att den närmare utformningen av över-&lt;br&gt;gångsarbetsmarknaden utreds vidare bl.a. vad avser finansiering, verk-&lt;br&gt;samhet och organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tydlig arbetsmarknadspolitik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De arbetsmarknadspolitiska programmen har under 1990-talets krisår&lt;br&gt;haft en mycket stor omfattning. De har tvingats fram därför att det kräv-&lt;br&gt;des insatser för att aktivera de många arbetssökande och förhindra utför-&lt;br&gt;säkring från arbetslöshetskassan. I många fall har det lett till en omfat-&lt;br&gt;tande rundgång mellan arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska pro-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att det inte längre skall krävas deltagande i ar-&lt;br&gt;betsmarknadspolitiska program för att kvalificera sig för en ny ersätt-&lt;br&gt;ningsperiod i arbetslöshetsförsäkringen. I stället skall det ges möjlighet&lt;br&gt;till förlängda ersättningsperioder. De arbetsmarknadspolitiska program-&lt;br&gt;men bör inriktas helt på att förbättra den arbetssökandes möjlighet att få&lt;br&gt;ett nytt arbete, antingen genom att t.ex. delta i en arbetspraktik eller för-&lt;br&gt;bättra kompetensen genom utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler i arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många står utanför den ordinarie arbetsmarknaden och arbetslöshetsti-&lt;br&gt;dema är fortfarande mycket långa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Våra förslag om en strukturerad sökprocess och en striktare tillämp-&lt;br&gt;ning av arbetslöshetsförsäkringens regler bör sammantaget leda till en&lt;br&gt;väsentligt högre sysselsättning och lägre arbetslöshet utan att det uppstår&lt;br&gt;flaskhalsar på arbetsmarknaden. Vi räknar med att arbetslöshetstidema&lt;br&gt;kan förkortas med omkring knappt en vecka i genomsnitt, samtidigt som&lt;br&gt;volymen på de arbetsmarknadspolitiska programmen vid sidan av över-&lt;br&gt;gångsarbetsmarknaden, kan bli mindre. Det förutsätter och skapar förut-&lt;br&gt;sättningar för andra insatser inom arbetsmarknadspolitiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att en miljard kronor avsätts till övergångsar- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;betsmarknaden för de merkostnader som programmet kan innebära. De Bilaga 1&lt;br&gt;förbättringar av den ekonomiska kompensationen som vi föreslår kostar&lt;br&gt;650-700 miljoner kronor. Vi föreslår att AMS tillförs 500 miljoner kro-&lt;br&gt;nor bl.a. för arbetet med de individuella sökkontrakten, samt 50 miljoner&lt;br&gt;kronor för kvalitetsgranskning. Slutligen föreslås också en del förbätt-&lt;br&gt;ringar i själva försäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vi föreslår att regeländringarna i lagen om arbetslöshetsförsäkring träder&lt;br&gt;i kraft den 1 oktober 2000 och att höjningen av högsta dagpenningen sker&lt;br&gt;den 1 januari&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet&lt;br&gt;Kontrakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen (Ds 1999:58)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen efter hörande av länsarbetsnämnderna&lt;br&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO-kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Glesbygdsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå Universitet, Sociologiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas samorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagamas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har ett stort antal enskilda personer och lokala föreningar och&lt;br&gt;organisationer inkommit med synpunkter på förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet DELTA Utredning-&lt;br&gt;en om deltidsarbete, tillfälliga jobb och arbetslöshets-&lt;br&gt;ersättning (SOU 1999:27)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Stora forändringar på arbetsmarknaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens samhälle med ett ökande inslag av tidsbegränsade anställningar&lt;br&gt;kan tyckas vara en återgång till tiden före industrialismens genombrott.&lt;br&gt;Då var det vanligt att man försörjde sig och sin familj med tillfälliga ar-&lt;br&gt;beten mellan perioder av sysselsättning i det egna jordbruket. Indust-&lt;br&gt;rialiseringen av Sverige medförde att arbete inom industrin blev identiskt&lt;br&gt;med fast anställning på heltid. En statligt utformad socialpolitik tog sin&lt;br&gt;början under och efter 1930-talets krisår. Välfärdssamhället började växa&lt;br&gt;fram och därmed också deltidsarbetet. Olika reformer på arbetsmarkna-&lt;br&gt;den har bidragit till ett ökat arbetskraftsdeltagande men också till en ök-&lt;br&gt;ning av deltidsarbetet, t.ex. utbyggnaden av barnomsorgen, den betalda&lt;br&gt;föräldraledigheten, förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar, rätt till stu-&lt;br&gt;dieledighet m.m. Omkring år 1965 hade en halv miljon människor del-&lt;br&gt;tidsarbete. Därefter ökade antalet snabbt och omfattade en miljon männi-&lt;br&gt;skor år 1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fler deltidsarbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet deltidsarbetande har under lång tid varit relativt konstant i Sveri-&lt;br&gt;ge. Som andel av de sysselsatta har de deltidsarbetande minskat en aning&lt;br&gt;under de senaste tio åren. I dag har drygt 900 000 personer deltidsarbete i&lt;br&gt;Sverige. De deltidsarbetslösa har däremot ökat kraftigt under 1990-talet.&lt;br&gt;Ökningen har varit särskilt stor för dem som uppbär fyllnadsersättning&lt;br&gt;från arbetslöshetskassa. Den gruppen har tredubblats under den senaste&lt;br&gt;tioårsperioden. Både deltidsarbete och deltidsarbetslöshet domineras helt&lt;br&gt;av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftig ökning av tillfälliga jobb&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidsbegränsade anställningarna blir allt fler och under 1990-talets&lt;br&gt;kraftiga lågkonjunktur har nyanställningarna dominerats av tillfälliga&lt;br&gt;anställningar. Nu har en halv miljon svenskar en tidsbegränsad anställ-&lt;br&gt;ning. Alla fakta tyder på en fortsatt ökning och en förskjutning från mer&lt;br&gt;”fasta” tillfälliga jobb som vikariat, till mer lösa former, som projektan-&lt;br&gt;ställningar och behovsanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturella och konjunkturella fa ktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbetets utveckling tycks främst ha haft strukturella orsaker, under&lt;br&gt;1970-talet till stor del dikterade av hushållens behov. Från 1980- talet blir&lt;br&gt;företagens behov av en mer flexibel personalresurs, särskilt inom tjänste-&lt;br&gt;sektorn, en mycket framträdande faktor. När det gäller tillfälligt anställda&lt;br&gt;finns endast data från 1987 och deltidsarbetslösheten finns dokumenterad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från 1990. Med en så kort tidsserie måste slutsatser om konjunkturella Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;och strukturella samband med nödvändighet bli försiktiga. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbetslösheten uppvisar emellertid ett klart samband med den&lt;br&gt;konjunkturella utvecklingen i landet. Det förefaller ha blivit en acku-&lt;br&gt;mulation av deltidsarbetslösa under de dåliga åren. Omstruktureringen&lt;br&gt;inom den offentliga sektorn har också spelat en avgörande roll för denna&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad anpassning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarna menar att utvecklingen är en nödvändig följd av nya kon-&lt;br&gt;kurrenssituationer och kundkrav. Lagstiftningen har också successivt&lt;br&gt;anpassats till utvecklingen. Inom offentlig sektor framhålls nedskärningar&lt;br&gt;samt ökande effektivitetskrav ligga bakom utvecklingen. Om konkurren-&lt;br&gt;sen om arbetskraften ökar eller om kompetens- och kvalitetskraven i pro-&lt;br&gt;duktionen skärps kommer arbetsgivarna sannolikt att i större utsträckning&lt;br&gt;söka lösningar där de anställda erbjuds mer av fasta heltidsanställningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flexibilitet i praktiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom ramen för nuvarande arbetsrätt sker också olika anpassningar som&lt;br&gt;konjunktur-, säsongs- respektive kundanpassad arbetstid; lån/utbyte av&lt;br&gt;personal mellan företag, breddning av kompetens hos personalen för fler&lt;br&gt;uppgifter, s.k. tvättstugeschema m.m. Bemanningsföretagens framväxt är&lt;br&gt;också ett sätt att både erbjuda flexibilitet för inhyrande företag samtidigt&lt;br&gt;som de anställda i bemanningsföretagen får fast anställning och heltids-&lt;br&gt;arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovsanställda särskilt utsatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om majoriteten av de som har en tidsbegränsad anställning hellre&lt;br&gt;vill vara fast anställda är förhållandena för många relativt goda. Det gäl-&lt;br&gt;ler framför allt de som kombinerar t.ex. studier med tidsbegränsat arbete,&lt;br&gt;de som har provanställning och många av de som har projektanställning.&lt;br&gt;Närmare 80 procent av de tidsbegränsat anställda anser att de har till-&lt;br&gt;räckligt med arbete. De flesta som lämnar en tidsbegränsad anställning&lt;br&gt;gör det för att påböija en ny sådan, många går till studier etc. och en&lt;br&gt;mindre andel får en fast anställning. Förhållandevis få går till arbetslös-&lt;br&gt;het.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som blir arbetslösa är öppet arbetslösa under relativt kort tid, vilket&lt;br&gt;bland annat beror på att de erbjuds arbetsmarknadsprogram för långtids-&lt;br&gt;arbetslösa när de närmar sig gränsen för denna, dvs. efter 100 dagars ar-&lt;br&gt;betslöshet för unga respektive sex månader för vuxna. Inom gruppen&lt;br&gt;tidsbegränsat anställda har många av de behovsanställda en särskilt utsatt&lt;br&gt;ställning, många bland dem är lågutbildade och yngre. Gruppen domine-&lt;br&gt;ras av kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medelålders och yngre lågutbiidade kvinnor riskerar inlåsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvuddelen av de deltidsarbetande är nöjda med sin arbetstid. Gruppen&lt;br&gt;kan inte generellt sägas ha en svag ställning, t.ex. äger fler i denna grupp&lt;br&gt;sin bostad än vad som gäller för befolkningen i allmänhet. Bland de del-&lt;br&gt;tidsarbetslösa utgör medelålders och yngre lågutbiidade kvinnor dock en&lt;br&gt;grupp som med dagens system riskerar att bli inlåsta i deltidsarbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därmed kommer de allt längre ifrån sina heltidsanställda kollegor vad&lt;br&gt;gäller karriär- och kompetensutveckling eftersom deltidsanställda i mind-&lt;br&gt;re utsträckning kommer i fråga för exempelvis kompetensutveckling. De&lt;br&gt;får också mindre del i arbetsmarknadsprogram jämfört med heltidsar-&lt;br&gt;betslösa. För deltidsarbetslösa finns inte någon tidsgräns motsvarande&lt;br&gt;den för heltidsarbetslösa som innebär krav på arbetsmarknadsprogram&lt;br&gt;som alternativ till långtidsarbetslöshet. Många blir också kvar i deltidsar-&lt;br&gt;betslöshet under lång tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbete speglar könsskillnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsarbete och deltidsarbetslöshet är i hög grad en fråga som åter-&lt;br&gt;speglar skillnaden mellan män och kvinnor på arbetsmarknaden. Det fö-&lt;br&gt;rekommer främst inom vård, omsorg och handel. Män är också del-&lt;br&gt;tidsarbetslösa under en mycket kortare tid och de tycks kunna ta vara på&lt;br&gt;möjligheterna till omställning via arbetsmarknadspolitiken i större ut-&lt;br&gt;sträckning än kvinnorna. Utredningen har på många sätt blivit uppmärk-&lt;br&gt;sammad på att en del deltidsarbetslöshet förekommer därför att de berör-&lt;br&gt;da arbetena är för tunga att utföra på heltid, s.k. stålmansjobb. Det rör&lt;br&gt;traditionellt kvinnodominerade arbeten inom vården. Det finns enligt&lt;br&gt;utredningen anledning att fördjupa kunskaperna kring dessa förhållanden&lt;br&gt;då det för närvarande tycks finnas begränsade fakta i ämnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsförmedlingen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De deltidsarbetslösa har fått en markant mindre del av de arbetsmark-&lt;br&gt;nadspolitiska åtgärderna än heltidsarbetslösa. En stor del av de deltids-&lt;br&gt;arbetslösa har sådana arbetsförhållanden att det svårt att komplettera de-&lt;br&gt;ras deltidsarbete med ett annat arbete eller en arbetsmarknadspolitisk åt-&lt;br&gt;gärd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovsanställda förefaller ha en större omställningsbenägenhet än del-&lt;br&gt;tidsarbetslösa, och likaså bättre förutsättningar att få ett fast heltidsarbete.&lt;br&gt;Även denna grupp är missgynnad när det gäller tillgången till arbets-&lt;br&gt;marknadspolitiska åtgärder, men de har ändå fått en väsentligt större del&lt;br&gt;än de deltidsarbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra lösningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns exempel på många projekt för att lösa deltidsarbetslöshets-&lt;br&gt;problemet under de senaste 10 till 15 åren, men de har i allmänhet inte&lt;br&gt;givit några bestående resultat. Utredningen har redovisat två exempel på&lt;br&gt;lösningar som kan genomföras genom frivilliga åtaganden eller genom&lt;br&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avtal. Det ena är Kiviksmodellen som syftar till att skapa heltidstjänster Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;och deltidstjänster med högre timinnehåll inom den kommunala sektorn. Bilaga 3&lt;br&gt;Deltidshuset i Arbetsförmedlingens regi är ett annat exempel, där man&lt;br&gt;erbjuder kompetenshöj ande insatser på tider som passar även dem med&lt;br&gt;oregelbundna arbetstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bemanningsföretag i privat eller statlig regi är ett exempel på en flexi-&lt;br&gt;bel lösning både för företag och individer. Arbetslösa och tidsbegränsat&lt;br&gt;anställda får fast anställning och arbetar som uthyrda på olika företag och&lt;br&gt;organisationer. Industrikompetens i Östergötland AB är ett exempel på&lt;br&gt;ett branschägt bemanningsföretag med inriktning på långsiktig kompe-&lt;br&gt;tensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrenssnedvri dning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av arbetslöshetsersättningen innebär en indirekt subven-&lt;br&gt;tion av de branscher där deltidsarbetslöshet är särskilt vanlig, dvs. inom&lt;br&gt;vård, omsorg och utbildning samt inom handel och hotell- och restau-&lt;br&gt;rangverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har fast anställning på deltid kan få utfyllnad från arbetslös-&lt;br&gt;hetsersättningen under 300 dagar. Det innebär i praktiken, för den som&lt;br&gt;har 80 procents tjänstgöring och söker heltid, en period om nästan sex år.&lt;br&gt;För den tillfälligt deltidsanställde finns ingen begränsning av den tid man&lt;br&gt;kan få fyllnadsersättning. Med detta system kan en arbetsgivare få till-&lt;br&gt;gång till en mycket flexibel arbetsstyrka som snabbt kan gå upp i tid om&lt;br&gt;så behövs och till en väsentligt lägre kostnad än heltidsanställdas över-&lt;br&gt;tidsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Små incitament for omställning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av de deltidsarbetslösa med deltidslön och fyllnadsersättning har&lt;br&gt;en ekonomisk situation jämbördig med den de skulle haft vid heltidslön.&lt;br&gt;Ibland skulle heltidsarbete till och med innebära sämre ekonomi på grund&lt;br&gt;av s.k. marginaleffekter. För heltidsarbetslösa är ersättningen högst 80&lt;br&gt;procent av tidigare lön, för många betydligt lägre beroende på det s.k.&lt;br&gt;taket i försäkringen. Incitamenten för den enskilde att lämna den arbets-&lt;br&gt;givare som inte kan erbjuda önskad tid är således små. Systemet innebär&lt;br&gt;att arbetsgivaren inte behöver ställas inför valsituationen att förlora den&lt;br&gt;anställde eller arrangera arbetet så att denne erbjuds önskad tid. Särskilt&lt;br&gt;olyckligt kan detta sägas vara inom sektorerna vård, omsorg och utbild-&lt;br&gt;ning där såväl politisk vilja, kommande mycket stora rekryteringsbehov&lt;br&gt;samt ökande kvalitetskrav talar för en snabb omställning till mer av fasta&lt;br&gt;heltidsanställningar. Flera exempel visar att strukturella lösningar finns,&lt;br&gt;som inte innebär ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudförslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudförslag innebär att grupper med svag ställning får ett&lt;br&gt;bättre utgångsläge och på sikt en starkare ställning på arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget inriktas på att påskynda strukturella förändringar till mer Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;av heltids- och fasta anställningar, anställningsformer som flertalet an- Bilaga 3&lt;br&gt;ställda föredrar. Avsikten är särskilt att åstadkomma förbättringar för de&lt;br&gt;grupper som i nuläget fastnar i deltidsarbetslöshet respektive i korta, lösa&lt;br&gt;anställningsformer t.ex. behovsanställningar. Dessa grupper domineras av&lt;br&gt;unga och medelålders lågutbiidade kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget består av en mer systematisk prövning och ett bättre stöd för&lt;br&gt;att åstadkomma nödvändiga anpassningar hos nuvarande arbetsgivare,&lt;br&gt;där den deltidsarbetslösa eller behovsanställda har sin anställning. För-&lt;br&gt;slaget innebär en ”bortre parentes” då prövotiden för den aktuelle arbets-&lt;br&gt;givaren upphör. Det blir också svårare för dem att rekrytera till deltidsar-&lt;br&gt;bete bland dem som söker heltidsarbete, man tvingas att bemanna med&lt;br&gt;arbetssökande som vill arbeta deltid. Den enskilde erbjuds en möjlighet&lt;br&gt;att delta i ett arbetsmarknadsprogram på heltid om nuvarande arbetsgiva-&lt;br&gt;re inte kan erbjuda önskad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår också ett tvåårigt projekt för att etablera mer&lt;br&gt;branschanknutna bemanningsföretag som ett komplement till de många&lt;br&gt;andra lösningar som krävs för att klara ökande krav på flexibilitet i pro-&lt;br&gt;duktionen och förväntningar på trygghet i anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget i korthet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den som vill ha fyllnadsersättning från arbets-&lt;br&gt;löshetskassa måste uppvisa ett intyg från sin arbetsgivare att denne inte&lt;br&gt;kan erbjuda mer tid. Ett sådant intyg ska uppvisas dels för att få ersätt-&lt;br&gt;ningen första gången, dels efter sex månader. Intyget ska tillställas ar-&lt;br&gt;betslöshetskassan som underlag för utbetalning av ersättning. Arbets-&lt;br&gt;förmedlingen ska också få del av intyget som underlag i diskussionen om&lt;br&gt;den enskildes handlingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom systemet med intyg får den enskilde och arbetsgivaren ett in-&lt;br&gt;strument som stöd för resonemang om en lösning. Samtidigt får arbets-&lt;br&gt;löshetskassan ett stöd för den särskilda prövning den redan nu är ålagd att&lt;br&gt;göra halvårsvis. Under de 52 veckor som föregår den ”bortre parentesen”&lt;br&gt;för arbetsgivaren, utgår utredningen ifrån att den enskilde och arbetsgiva-&lt;br&gt;ren, ofta med stöd av arbetsförmedlingen och sin fackliga organisation&lt;br&gt;prövar om och hur man ska kunna erbjuda önskad arbetstid. Arbetsför-&lt;br&gt;medlingen kan stödja arbetsgivaren i förhållande till hur krävande om-&lt;br&gt;struktureringar som behöver genomföras för att ge den anställde önskad&lt;br&gt;tid. Det kan vara utfyllande lönesubventioner (anställningsstöd) under&lt;br&gt;högst sex månader eller utbildningsstöd (företagsutbildning) under mot-&lt;br&gt;svarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Parallellt med att den anställde söker lösningar hos arbetsgivaren kan&lt;br&gt;andra aktiviteter i samråd med arbetsförmedlingen pågå. Det kan röra sig&lt;br&gt;om matchning och förmedling till heltidsarbeten, det kan röra sig om&lt;br&gt;deltagande i datortek, deltidshus och motsvarande, kanske i första hand i&lt;br&gt;syfte att stödja den enskilde i ett eventuellt nytt yrkesval.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter 52 veckor ställs arbetsgivare och anställd i en definitiv val-&lt;br&gt;situation, den ”bortre parentesen” för arbetsgivaren. Det gäller att anting-&lt;br&gt;en erbjuda den anställde önskad tid eller riskera att denne säger upp sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde gäller det att antingen ta vara på möjligheten att delta i Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;anpassat arbetsmarknadsprogram på heltid med sedvanlig ersättning mot- Bilaga 3&lt;br&gt;svarande dagpenning eller att stanna kvar på deltidsarbetet utan fyllnad-&lt;br&gt;sersättning. Utredningen föreslår att de som är sextio år och äldre och&lt;br&gt;som när förslaget genomförs uppbär fyllnadsersättning erbjuds att fort-&lt;br&gt;sätta i nuvarande system tills de går i pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med huvudförslagets övriga delar föreslås att deltids-&lt;br&gt;arbete för den som söker heltidsarbete inte längre ska anses vara lämp-&lt;br&gt;ligt i arbetslöshetsförsäkringens mening. Det innebär att arbetsförmed-&lt;br&gt;lingen inte med hot om avstängning från kassaersättning kan ”tvinga”&lt;br&gt;heltidssökande till deltidsanställningar. Motivet till att i detta fall arbete&lt;br&gt;inte ska anses bättre än arbetslöshet är de inlåsningseffekter utredningen&lt;br&gt;redovisat tidigare. I praktiken drabbar de enbart kvinnor. Därtill kommer&lt;br&gt;att önskvärda strukturförändringar bromsas upp när kassaersättningen&lt;br&gt;indirekt subventionerar vissa branscher.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen föreslår utredningen ett tvåårigt projekt lett av AMS i samar-&lt;br&gt;bete med arbetsmarknadens parter för att utveckla och stödja etablering&lt;br&gt;av branschanknutna bemanningsföretag, DELTA-modeller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet är att därigenom sprida en version av bemanningsverksamhet&lt;br&gt;som utvecklas och anpassas utifrån respektive bransch och som ges de&lt;br&gt;kvaliteter branschen anser erforderliga för långsiktig verksamhets-&lt;br&gt;utveckling och kompetensförsörjning. Etablering kan ske på många olika&lt;br&gt;sätt bl.a. i samarbete med statliga eller privata bemanningsföretag. Till-&lt;br&gt;sammans med det individuella stöd som kan utgå till arbetsgivare som&lt;br&gt;erbjuder deltidsarbetslösa önskad tid, kan utredningens förslag påskynda&lt;br&gt;och även bidra till fler fasta heltidsanställningar utan att verksamheternas&lt;br&gt;behov av flexibilitet eller ekonomi äventyras. Om företag inom konkur-&lt;br&gt;rensutsatt verksamhet går samman på detta sätt kan det även innebära en&lt;br&gt;sysselsättningsökning genom att företagen kan anta order utan att behöva&lt;br&gt;låsa sig vid en fast utökning av personalstyrkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader och finansieringsfiirslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste fem åren har den genomsnittliga kostnaden i arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen för deltidsarbetslösheten uppgått till cirka 4 570 miljo-&lt;br&gt;ner kronor per år, enligt utredningens uppskattningar. Motsvarande kost-&lt;br&gt;nad för arbetslöshet som kringgärdat tillfälliga jobb uppgick under 1997,&lt;br&gt;enligt uppskattningarna, till närmare 4 300 miljoner kronor. Med det&lt;br&gt;minskade antalet personer år 1998 var kostnaden 3 063 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändrade regler som utredningen föreslår kommer troligen att in-&lt;br&gt;nebära besparingseffekter. Det förväntade utfallet beror på vilka antagan-&lt;br&gt;den som görs, bl.a. om den andel som blir heltidsarbetslösa. Om 20 pro-&lt;br&gt;cent av de deltidsarbetslösa som berörs av 52-dagarsregeln blir heltidsar-&lt;br&gt;betslösa kommer det, enligt utredningens uppskattning, att ge en årlig&lt;br&gt;besparing för arbetslöshetsförsäkringen på cirka 1.500 miljoner kronor.&lt;br&gt;Till detta kommer kostnader för arbetslöshetsersättning på heltid för vissa&lt;br&gt;personer, samt för arbetsmarknadspolitiska insatser. Om dessa uppskattas&lt;br&gt;till närmare 400 miljoner kronor per år, blir den totala årliga besparingen&lt;br&gt;cirka 1 100 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsekvenser av forslagen - bättre stöd for enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den enskilde anställde innebär utredningens huvudförslag betydligt&lt;br&gt;bättre möjligheter till stöd och uppbackning i att finna en lösning i form&lt;br&gt;av utökad arbetstid hos nuvarande arbetsgivare, bl.a. genom att arbets-&lt;br&gt;löshetskassa och fack samt arbetsförmedlingen involveras på ett mer&lt;br&gt;systematiskt sätt. Samtidigt erbjuds den enskilde en möjlighet att delta i&lt;br&gt;arbetsmarknadsprogram på heltid om nuvarande arbetsgivare inte kan&lt;br&gt;erbjuda önskad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudförslaget innebär också att den enskilde anställde får ökade&lt;br&gt;möjligheter till samma grad av kompetensutveckling som heltids-&lt;br&gt;anställda. Härigenom kan man som deltidsanställd vidareutbilda sig för&lt;br&gt;att också kunna utföra mer än en arbetsuppgift hos arbetsgivaren. Där-&lt;br&gt;med kan både den anställdes och företagets konkurrenskraft öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För arbetsgivarna inom vissa sektorer innebär utredningens huvudförslag&lt;br&gt;att kvaliteten kan komma att öka genom att befintlig personal, som kän-&lt;br&gt;ner till förhållandena på arbetsplatsen, ökar sin arbetstid hos samma ar-&lt;br&gt;betsgivare. Det gäller särskilt inom vård och omsorg. Inom handel liksom&lt;br&gt;inom hotell och restaurang leder huvudförslaget sannolikt till ökad pro-&lt;br&gt;duktivitet genom att det ger incitament för en mer effektiv schemalägg-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskade indirekta subventioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens huvudförslag innebär att de subventioner som i nuvarande&lt;br&gt;system gynnar vissa arbetsgivare och därmed leder till snedvridande kon-&lt;br&gt;kurrens, vilket särskilt torde drabba små och medelstora företag, minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ökad jämställdhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag innebär också att grupper med svag ställning,&lt;br&gt;framför allt kvinnor och ungdomar, får ett bättre utgångsläge och på sikt&lt;br&gt;en starkare ställning på arbetsmarknaden. Huvudförslaget inriktas på att&lt;br&gt;påskynda strukturella förändringar till mer av heltids- och fasta anställ-&lt;br&gt;ningar, anställningsformer som flertalet anställda föredrar. Avsikten är&lt;br&gt;särskilt att åstadkomma förbättringar för de grupper som i nuläget fastnar&lt;br&gt;i deltidsarbetslöshet respektive i korta, lösa anställningsformer t.ex. be-&lt;br&gt;hovsanställningar. Dessa grupper domineras av unga och medelålders&lt;br&gt;lågutbiidade kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionalpolitiska konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som utredningen visat återspeglar deltidsarbetslöshet och tillfälliga an-&lt;br&gt;ställningar regionala skillnader i arbetsmarknadsläge och arbetslös-&lt;br&gt;hetsnivå. Förslagen beräknas leda till en minskning av deltidsarbets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lösheten även i kommuner med hög arbetslöshet och begränsad efter- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;frågan. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala verksamheten är i dessa kommuner avgörande för ef-&lt;br&gt;fekterna av utredningens förslag i övrigt, eftersom den dominerar helt när&lt;br&gt;det gäller deltidsarbetslösa och behovsanställda. Därmed har också kom-&lt;br&gt;munen själv stora möjligheter att genom sitt agerande avgöra i vilken&lt;br&gt;utsträckning utredningens förslag leder till en ökning av heltidsarbetslös-&lt;br&gt;heten resp, i vilken utsträckning man organiserar om arbetet så att de&lt;br&gt;deltidsarbetslösa får anställning på önskad tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som inte kan få anställning i enlighet med sina önskemål i kom-&lt;br&gt;munen eller hos den arbetsgivare i övrigt som är aktuell får enligt utred-&lt;br&gt;ningens förslag möjlighet till omställningsprogram på heltid inriktat mot&lt;br&gt;annat arbete på orten, till eget företagande på orten eller annat arbete på&lt;br&gt;annan ort där efterfrågan är större. Genom att efterfrågan inom de kom-&lt;br&gt;munala sektorerna kommer att öka dramatiskt över hela landet bör möj-&lt;br&gt;ligheterna vara goda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet Prop. 1999/2000:139&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;DELTA Utredningen om deltidsarbete, tillfälliga jobb &lt;sup&gt;Bllaga4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;och arbetslöshetsersättning (SOU 1999:27)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslivsinstitutet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Järns tälldhetsombudsmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO- kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet, Nationalekonomiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet, Nationalekonomiska institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas Samorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunalarbetareförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsanställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemannaförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges kommunaltjänstemannaförbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hotell och restauranganställdas förbund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företagarnas Riksorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk handel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har några organisationer kommit in med synpunkter på försla-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av rapporten Indexering av högsta&lt;br&gt;och lägsta dagpenningnivå i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;(Ds 1999:10)&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Sammanfattning och slutsatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet 1996/97:AU13 En allmän och sammanhållen arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkring ansåg Riksdagens arbetsmarknadsutskott att det vore vär-&lt;br&gt;defullt att få frågan om införandet av en indexering av såväl högsta som&lt;br&gt;lägsta nivå på dagpenningbeloppet belyst. Mot bakgrund av detta beslu-&lt;br&gt;tade regeringen våren 1998 att tillsätta en arbetsgrupp inom Regerings-&lt;br&gt;kansliet för att belysa frågan om införandet av en indexering av dagpen-&lt;br&gt;ningen i arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglema för fastställandet av den högsta och lägsta dagpenningen i ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen har skiftat över tiden. Före år 1990 beslutade&lt;br&gt;riksdagen, på förslag av regeringen, om nivåerna. Mellan åren 1990 och&lt;br&gt;1993 fanns en i lagen reglerad koppling mellan nivån på högsta dagpen-&lt;br&gt;ningen och löneutvecklingen för vuxna arbetare inom egentlig industri.&lt;br&gt;Denna indexeringsmodell frångicks emellertid och sedan år 1993 fast-&lt;br&gt;ställer regeringen dagpenningnivåema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 januari 1998 kan arbetslösa få arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ning genom antingen ett grundbelopp motsvarande 240 kr per dag för&lt;br&gt;dem som inte uppfyller medlemsvillkoret i en arbetslöshetskassa eller&lt;br&gt;som en inkomstrelaterad ersättning motsvarande 80 procent av den tidi-&lt;br&gt;gare inkomsten upp till maximalt 580 kronor per dag för dem som upp-&lt;br&gt;fyller medlemsvillkoret. De bestämmelser som AMS i dagsläget tillämpar&lt;br&gt;innebär att arbetslösa som uppbär inkomstrelaterad dagpenning under den&lt;br&gt;högsta dagpenningen har en viss följsamhet till löneutvecklingen i eko-&lt;br&gt;nomin baserad på de avtal som slutits på respektive arbetslöshetskassas&lt;br&gt;avtalsområden. Någon motsvarande uppräkning sker däremot inte för de&lt;br&gt;personer som uppbär högsta eller lägsta dagpenning och inte heller för&lt;br&gt;dem som uppbär grundbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan av arbetslöshetsförsäkringen finns olika former av trygg-&lt;br&gt;hetsavtal för arbetslöshet. Dessa samordnas inte idag med arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkringen, varför det finns grupper idag som är berättigade till en er-&lt;br&gt;sättning som överskrider dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen. De&lt;br&gt;ersättningar som betalas ut i form av avgångsvederlag ska enligt den nya&lt;br&gt;lagen från hösten 1997 samordnas med arbetslöshetsförsäkringen. Där-&lt;br&gt;emot är det oklart i vilken utsträckning andra former av kollektiva trygg-&lt;br&gt;hetsförsäkringar ska samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringen är en omställningsförsäkring, avsedd att för-&lt;br&gt;säkra mot inkomstbortfall till en skälig nivå vid tillfällig och ofrivillig&lt;br&gt;arbetslöshet. Det är emellertid uppenbart att det reala värdet av högsta&lt;br&gt;respektive lägsta dagpenningen har urholkats sedan år 1993, då man&lt;br&gt;frångick en kort period av indexering. Nivåerna har sedan år 1993 juste-&lt;br&gt;rats både nedåt och uppåt men ligger i dag under nivån i nominella ter-&lt;br&gt;mer som rådde då man frångick indexering. Samtidigt har prisnivån i&lt;br&gt;ekonomin ökat med ca 6 procent och lönerna med drygt 20 procent. Det&lt;br&gt;har också medfört att en allt större andel av löntagarkollektivet i prakti-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken har en lön som motsvarar högsta nivån i arbetslöshetsförsäkringen,&lt;br&gt;dvs ligger i taket för ersättningen. År 1993 hade 29 procent av alla lönta-&lt;br&gt;gare en lön som motsvarade taket. År 1997 var andelen 44 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett alternativ är konjunkturstatistiken, som publiceras av SCB, och En&lt;br&gt;uppräkning av högsta och lägsta dagpenningnivån i arbetslöshetsförsäk-&lt;br&gt;ringen med hjälp av ett löneindex för hela ekonomin innebär att dagpen-&lt;br&gt;ningen följer den allmänna löneutvecklingen, och får på så vis en bibe-&lt;br&gt;hållen relation till lönenivån över tiden. Enligt arbetsgruppens mening&lt;br&gt;finns det i dag inget självklart löneindex att koppla till nivån på högsta&lt;br&gt;respektive lägsta dagpenningen. Strukturstatistiken, som utgör den offici-&lt;br&gt;ella årliga lönestatistiken, täcker hela ekonomin. Emellertid skiljer sig&lt;br&gt;löneuppgiftema åt mellan olika sektorer vad gäller innehåll, mätperioder,&lt;br&gt;definitioner etc, vilket gör att ett sammanvägt index för löneutvecklingen&lt;br&gt;i hela ekonomin är behäftad med en rad brister och svagheter. Ett stort&lt;br&gt;problem är dock den långa tidseftersläpning i statistiken, vilket innebär&lt;br&gt;att det tar upp till 16 månader innan en uppmätt löneförändring kan ligga&lt;br&gt;till grund för en uppräkning av dagpenningen, som har en betydligt korta-&lt;br&gt;re eftersläpning mellan mättillfället och publicering (ett par månader för&lt;br&gt;den preliminära uppgifter). I dag är statistiken inte heltäckande för hela&lt;br&gt;ekonomin, men ett arbete pågår för närvarande med att inkludera lands-&lt;br&gt;ting och kommunsektorn som tidigare saknats. SCB räknar med att ha en&lt;br&gt;officiell heltäckande konjunkturstatistik för hela ekonomin år 2000.1 och&lt;br&gt;med det torde det vara praktiskt möjligt att framställa ett sammanvägt&lt;br&gt;index för löneutvecklingen i hela ekonomin. Emellertid fångar statistiken&lt;br&gt;inte upp hela den faktiska löneförändringen då avtalstidpunkten och av-&lt;br&gt;talsperioderna längd skiljer sig mellan olika områden och vissa retroakti-&lt;br&gt;va löner inte har betalats ut vid mättidpunkten. Löneförändringen en spe-&lt;br&gt;cifik månad mellan två år är därför behäftad med en för stor osäkerhet för&lt;br&gt;att kunna ligga till grund för en indexering enligt arbetsgruppens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ metod till att räkna upp dagpenningnivån med hjälp av ett&lt;br&gt;löneindex är att knyta nivån till prisutvecklingen i ekonomin. Innebörden&lt;br&gt;av att binda nivåerna till prisutvecklingen är att försäkringen bibehåller&lt;br&gt;sitt reala värde, eller annorlunda uttryckt, dagpenningnivåema får en bi-&lt;br&gt;behållen köpkraft. Inom socialförsäkringsområdet har det under en längre&lt;br&gt;tid för de flesta förmånerna genomförts olika varianter av indexuppräk-&lt;br&gt;ningar. Detta gäller både förmånernas ersättningstak och den faktiska&lt;br&gt;förmånen som utbetalas till individen. Denna indexering sker oftast med&lt;br&gt;hjälp av prisbasbeloppet. En indexering kopplad till prisutvecklingen&lt;br&gt;betyder emellertid att uppräkningen av dagpenningen inte kommer att&lt;br&gt;kompensera för ökade reallöner, med påföljden att arbetslöshetsersätt-&lt;br&gt;ningen för dem som ligger i golv och tak kommer att minska i relation till&lt;br&gt;den allmänna lönenivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetsförsäkringens effekter på arbetslöshet och lönebildning&lt;br&gt;analyseras ofta utifrån begreppet reservationslön. Genom förändringar i&lt;br&gt;dagpenningnivåema kan individens reservationslön och sökaktivitet på-&lt;br&gt;verkas i en sådan riktning att lönekraven blir återhållsamma med minskad&lt;br&gt;arbetslöshet som följd. Härvid är valet av indexvariabel av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En indexering av dagpenningen med löneutvecklingen i ekonomin in-&lt;br&gt;nebär emellertid att dagersättningen, och därmed reservationslönen,&lt;br&gt;kommer att öka i samma takt som lönerna i ekonomin, och specifikt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;detta fall för de individer som uppbär högsta respektive lägsta dagpen- Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;ningnivån. Eftersom indexeringen innebär att de högsta dagpenningnivå- Bilaga 5&lt;br&gt;erna stiger lika mycket som lönerna i ekonomin kommer relationen mel-&lt;br&gt;lan reservationslöner och lönerna på den reguljära arbetsmarknaden bibe-&lt;br&gt;hålies över tiden. Således kommer inte heller enskilda individers sökakti-&lt;br&gt;vitet påverkas. Följaktligen innebär en oförändrad nivå för högsta och&lt;br&gt;lägsta dagpenningbeloppen att värdet av dessa personers arbetslöshetser-&lt;br&gt;sättning minskar över tiden. Allt annat lika skulle denna värdeförsämring&lt;br&gt;motsvaras av en gradvis sänkning av reservationslönema över tiden och&lt;br&gt;därmed ökad sökaktivitet, enligt nationalekonomisk teori.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens beräkningar kommer en indexering av högsta&lt;br&gt;och lägsta nivån av dagpenningen kopplad till löneutvecklingen i ekono-&lt;br&gt;min att belasta statsbudgeten med 0,7 miljarder kronor 1999 samt med&lt;br&gt;2,1 miljarder kronor år 2001. Använder man i stället prisutvecklingen&lt;br&gt;som indexvariabel uppgår kostnaderna till 0,15 miljarder kr år 1999 samt&lt;br&gt;till 0,8 miljarder kr år 2001. Kostnadsberäkningarna inkluderar också&lt;br&gt;utgiftsökningarna till följd av höjt utbildningsbidrag samt höjt studiestöd,&lt;br&gt;vilka är kopplade till dagpenningnivån. Till grund för beräkningarna lig-&lt;br&gt;ger regeringens antagandebild för arbetslöshetsnivå, inflations- och lö-&lt;br&gt;neutveckling fram till år 2001, som presenterades i december 1998 i&lt;br&gt;samband med Sveriges konvergensprogram. Det är också viktigt att på-&lt;br&gt;peka att samtliga kostnadsberäkningar baseras på en situation där golv&lt;br&gt;och tak i försäkringen ligger fast över tiden. Det är på sikt inget realistiskt&lt;br&gt;alternativ så länge ambitionen om en inkomstbortfallsförsäkring ligger&lt;br&gt;fast. Övervägandena mellan indexering kontra diskretionära beslut hand-&lt;br&gt;lar snarare om med vilken automatik löneutvecklingen ska slå igenom på&lt;br&gt;dagpenningnivån och möjligheten att göra andra avvägningar i beslutet&lt;br&gt;om en uppräkning av nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indexering av dagpenningnivån innebär att det blir en starkare kopp-&lt;br&gt;ling mellan utgiftsnivån för transfereringsanslaget och pris- och löneut-&lt;br&gt;vecklingen. Med andra ord kommer en löne- eller prisökning automatiskt&lt;br&gt;slå igenom på utgiftsnivån för anslaget, i det här fallet arbetslöshetsför-&lt;br&gt;säkringen. En indexering av dagpenningnivån medför således att de totala&lt;br&gt;utgifterna för arbetslöshetsförsäkringen kommer att öka i nominella ter-&lt;br&gt;mer, som en direkt följd av ökade priser och löner, även om arbetslöshe-&lt;br&gt;ten ligger kvar på en oförändrad nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande principer skall varaktiga utgiftsåtaganden finansieras&lt;br&gt;med regelförändringar som ger varaktiga besparingar. Således skall net-&lt;br&gt;toeffekten på utgiftstaket bli noll. Det innebär med andra ord att en in-&lt;br&gt;dexering av högsta och lägsta nivån av dagpenningen måste vägas mot&lt;br&gt;alternativa regelförändringar som måste vidtas för att finansiera refor-&lt;br&gt;men. Arbetsgruppens har funnit det svårt att hitta förslag till regelföränd-&lt;br&gt;ringar för att finansiera en indexering som inte har stora genomgripande&lt;br&gt;konsekvenser för försäkringen. Enligt arbetsgruppens mening bör därför&lt;br&gt;frågan om en indexering eller annat system för uppräkning av dagpen-&lt;br&gt;ningen hanteras inom ramen för en mer övergripande översyn av arbets-&lt;br&gt;löshetsförsäkringens roll och utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Arbetsgruppens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens forslag: Arbetsgruppen föreslår att nivån för högsta&lt;br&gt;och lägsta dagpenning samt grundbeloppet fastställs, liksom i dag, genom&lt;br&gt;diskretionära beslut av regeringen. Vidare föreslår arbetsgruppen att re-&lt;br&gt;geringen skall ta ställning till och fastställa nivån för högsta och lägsta&lt;br&gt;dagpenning samt grundbeloppet varje år i samband med budgetarbetet till&lt;br&gt;budgetpropositionen. Underlag till ställningstagandet skall utarbetas in-&lt;br&gt;om regeringskansliet. Grunden för en eventuell uppräkning skall utgöras&lt;br&gt;av en bedömning av vad som kan anses vara en skälig nivå samt löneut-&lt;br&gt;vecklingen i ekonomin. Uppskattningar av löneutvecklingen skall baseras&lt;br&gt;på tillgänglig lönestatistik från Statistiska Centralbyrån. Regeringen skall&lt;br&gt;i sitt ställningstagande även beakta det allmänna ekonomiska och det&lt;br&gt;statsfinansiella läget samt besluta om eventuell finansiering. Beslutet&lt;br&gt;skall träda i kraft den första måndagen i januari kommande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till forlaget: Arbetsgruppen har kunnat konstatera att arbetslös-&lt;br&gt;hetsförsäkringen, för en mycket stor del av löntagarkollektivet, har förlo-&lt;br&gt;rat sin roll som inkomstbortfallsförsäkring och mer fått karaktären av en&lt;br&gt;grundtrygghetsförsäkring. Dagens system kan sägas var asymmetriskt i&lt;br&gt;den bemärkelsen att det garanterar en värdebeständig ersättning för dem&lt;br&gt;som har eller har rätt till en inkomstbaserad ersättning mellan golv och&lt;br&gt;tak, men inte för dem som ligger i taket eller golvet samt inte för dem&lt;br&gt;som är berättigade till grundbeloppet. Såväl ett golv som tak för ersätt-&lt;br&gt;ning i arbetslöshetsförsäkringen (liksom i andra inkomstbaserade trygg-&lt;br&gt;hetssystem inom socialförsäkringen) är väl motiverat utifrån ett fördel-&lt;br&gt;ningspolitiskt perspektiv. Arbetsgruppen menar dock att om ambitionen&lt;br&gt;om en inkomstbortfallsförsäkring skall upprätthållas bör golv och tak&lt;br&gt;fastställas utifrån vad som kan anses som skälig nivå och kontinuerligt&lt;br&gt;räknas upp för att bibehålla sitt reala värde över tiden och kompensera för&lt;br&gt;reallöneökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har, utifrån gällande principer för budgetprocessen,&lt;br&gt;funnit det svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta en finansiering till en&lt;br&gt;automatisk årlig uppräkning av högsta och lägsta dagpenningen genom&lt;br&gt;indexering utifrån löneutvecklingen (eller prisutvecklingen) i ekonomin.&lt;br&gt;Enligt gällande regler för budgetprocessen skall varaktiga utgiftsåtagan-&lt;br&gt;den finansieras med regelförändringar som ger varaktiga besparingar in-&lt;br&gt;om ramen för utgiftsanslaget så att nettoeffekten på utgiftstaket blir noll&lt;br&gt;över tiden. Arbetsgruppen menar att det finns inga regelförändringar in-&lt;br&gt;om försäkringen som ger tillräcklig besparingar och samtidigt inte har&lt;br&gt;stora och genomgripande konsekvenser för försäkringen. Vi anser att var&lt;br&gt;och en av dessa regelförändringar kräver en genomgripande analys inom&lt;br&gt;ramen för en övergripande översyn av arbetslöshetsförsäkringen roll och&lt;br&gt;utformning, vilket ligger bortom direktiven för denna arbetsgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens mening finns det i princip inte något som säger&lt;br&gt;att de två olika metoderna, indexering respektive diskretionära beslut, på&lt;br&gt;sikt skulle generera stora skillnader vad gäller nivå på högsta respektive&lt;br&gt;lägsta dagpenningnivån så länge ambitionen att upprätthålla principen om&lt;br&gt;inkomstbortfallsförsäkring bibehålls. Det handlar snarare om hur man&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vill hantera frågan i budgetprocessen och i vilken grad man vill kunna Prop. 1999/2000:139&lt;br&gt;väga in andra aspekter och hänsynstagande vid varje uppräkningstillfälle. Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen har dragit slutsatsen att det vore olyckligt att, med en&lt;br&gt;automatisk uppräkning av nivåerna i dagpenningen genom en indexering,&lt;br&gt;avsäga sig möjligheten att beakta andra faktorer, som det allmänna eko-&lt;br&gt;nomiska eller statsfinansiella läget, vid varje enskilt tillfälle för faststäl-&lt;br&gt;lande av nivåerna. Det skulle också betyda att det inte finns möjlighet att&lt;br&gt;väga vikten av att upprätthålla principen om inkomstbortfallsförsäkring&lt;br&gt;mot andra utgiftsåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I slutbetänkandet från kommittén om ett förstärkt förlikningsmannain-&lt;br&gt;stitut (SOU 1998:141) föreslås att ett nytt starkare medlingsinstitut bildas&lt;br&gt;senast den 1 januari år 2000. Under förutsättning att ett sådant Med-&lt;br&gt;lingsinstitut inrättas föreslår arbetsgruppen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att Medlingsinstitu-&lt;br&gt;tet får i uppdrag att varje år utarbeta ett underlag till regeringen som ska&lt;br&gt;ge en samlad bedömning av löneutvecklingen i ekonomin under tolvmå-&lt;br&gt;nadersperioden juni föregående år till juni innevarande år. Bedömningen&lt;br&gt;ska baseras Medlingsinstitutets samlade kunskap om löneutvecklingen&lt;br&gt;utifrån lönestatistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), partsstatistik,&lt;br&gt;uppgifter om ingångna avtal etc. Underlaget ska ingå som en del i Rege-&lt;br&gt;ringens slutliga ställningstagande där även det allmänna ekonomiska och&lt;br&gt;statsfinansiella läget bör beaktas samt väga nyttan av en eventuell upp-&lt;br&gt;räkning mot andra viktiga statsutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiv till förslaget: Förslaget bygger på förutsättningen att regeringen&lt;br&gt;och riksdag beslutar om ett inrättande av ett Medlingsinstitut i enlighet&lt;br&gt;med utredningens förslag. Enligt utredningen bör Medlingsinstitutet ha&lt;br&gt;två uppgifter, dels att medla dels att verka för en väl fungerande löne-&lt;br&gt;bildning. Medlingsinstitutet bör också, enligt utredningen, bli beställare&lt;br&gt;av den offentliga lönestatistiken. Enligt förslaget skall Medlingsinstitutet&lt;br&gt;ha en fast stab av anställda med kompetens inom områdena samhällseko-&lt;br&gt;nomi, lönebildning, avtalsförhandlingar, arbetsrätt, lönestatistik, och av-&lt;br&gt;talstolkning. Medlingsinstitutet ska ha god överblick över regelverket på&lt;br&gt;arbetsmarknaden och olika kollektivavtal samt sammanställa information&lt;br&gt;om träffade avtal och hur dessa omsätts på lokal nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen bedömer att Medlingsinstitutet, i enlighet med försla-&lt;br&gt;get, kommer att ha en god erfarenhet och kunskap om lönebildning och&lt;br&gt;den officiella lönestatistik, och därför ha goda förutsättningar att göra en&lt;br&gt;samlad bedömning av löneutvecklingen i ekonomin. Via de sammanställ-&lt;br&gt;ningar av kollektivavtalen, som Medlingsinstituten kommer att få i upp-&lt;br&gt;gift att göra, kommer även goda förutsättningar att finnas för att bedöma&lt;br&gt;konsekvenserna av de olika former av trygghetsavtal som förekommer på&lt;br&gt;arbetsmarknaden idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Remissinstanser som har yttrat sig över betänkandet&lt;br&gt;Indexering av högsta och lägsta dagpenningnivå i ar-&lt;br&gt;betslöshetsförsäkringen (Ds 1999:10)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Stockholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsrätten i Stockholms län&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ILO - kommittén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms Universitet, Nationalekonomiska Institutionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala Universitet, Nationalekonomiska Institutionen&lt;br&gt;Fackföreningsrörelsens Institut för Ekonomisk Forskning&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstemännens Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslöshetskassornas Samorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:239) om arbetslöshets-&lt;br&gt;kassor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 34 och 87 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 34 a och 47 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att bli medlem i en arbetslöshetskassa har var och en som uppfyl-&lt;br&gt;ler villkoren i kassans stadgar om arbete inom kassans verksamhetsområ-&lt;br&gt;de. Medlemskap får dock beviljas endast den som under en samman-&lt;br&gt;hängande period av fem veckor under minst fyra veckor har förvärvsar-&lt;br&gt;betat i genomsnitt minst 17 timmar per vecka och fortfarande arbetar i&lt;br&gt;minst denna omfattning. Rätt att bli medlem har inte den som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är medlem i en annan arbetslöshetskassa, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har fyllt 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att bli medlem har även den som till följd av att han eller hon&lt;br&gt;uppfyller studerandevillkoret enligt lagen (1997:238) om arbetslöshets-&lt;br&gt;försäkring är berättigad till ersättning enligt grundförsäkringen och som&lt;br&gt;utbildat sig för arbete i yrkeskategori eller bransch inom kassans verk-&lt;br&gt;samhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När medlemskap i arbetslös-&lt;br&gt;hetskassan beviljas anses inträdet i&lt;br&gt;kassan ha skett första dagen i den&lt;br&gt;kalendermånad när förvärvsarbete&lt;br&gt;enligt första stycket påbörjades.&lt;br&gt;Inträdet kan dock inte anses ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skett före första dagen i den kalen-&lt;br&gt;dermånad när ansökan om med-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lemskap gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är medlem i en ar-&lt;br&gt;betslöshetskassa och förvärvsar-&lt;br&gt;betar inom en annan kassas verk-&lt;br&gt;samhetsområde behöver inte på&lt;br&gt;nytt ha förvärvsarbetat den tid som&lt;br&gt;föreskrivs i 34 § första stycket för&lt;br&gt;att ha rätt att bli medlem i den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anser arbetslöshetskassan att en&lt;br&gt;medlem trätt ut ur kassan på grund&lt;br&gt;av bristande betalning enligt 45 §&lt;br&gt;skall kassan fatta beslut om utträ-&lt;br&gt;det. Det skall anges i beslutet från&lt;br&gt;och med vilken dag medlemmen&lt;br&gt;anses ha utträtt. Beslutet skall om-&lt;br&gt;gående sändas till den enskilde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den kompletterande kassan gäller i övrigt bestämmelserna i denna&lt;br&gt;lag med följande undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 1 § andra stycket och 5 § första stycket 2 om kassans&lt;br&gt;verksamhetsområde, bestämmelsen i 3 § om minsta antal medlemmar,&lt;br&gt;bestämmelsen i 8 § om att registrering i vissa fall får vägras samt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 82-84 §§ om fusion gäller inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 §, 5 § första&lt;br&gt;stycket 12, 34-47 §§ samt 60 § om&lt;br&gt;medlemskap, medlemsförteckning,&lt;br&gt;medlemsavgift m.m., i 48 § om&lt;br&gt;fmansieringsavgift, och i 95-97 §§&lt;br&gt;och 111-115 §§ om överklagande,&lt;br&gt;omprövning och ändring gäller för&lt;br&gt;de anslutna i stället för medlem-&lt;br&gt;marna. Vad som sägs i 31 och&lt;br&gt;61 §§ om medlem gäller även den&lt;br&gt;som är ansluten till den komplette-&lt;br&gt;rande arbetslöshetskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 §, 5 § första&lt;br&gt;stycket 12, 34-47 a §§ samt 60 §&lt;br&gt;om medlemskap, medlemsförteck-&lt;br&gt;ning, medlemsavgift m.m., i 48 §&lt;br&gt;om fmansieringsavgift, och i 95-&lt;br&gt;97 §§ och 111-115 §§ om över-&lt;br&gt;klagande, omprövning och ändring&lt;br&gt;gäller för de anslutna i stället för&lt;br&gt;medlemmarna. Vad som sägs i 31&lt;br&gt;och 61 §§ om medlem gäller även&lt;br&gt;den som är ansluten till den&lt;br&gt;kompletterande arbetslöshetskas-&lt;br&gt;san.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för vad som sägs i 17 § tredje stycket gäller för den komplette-&lt;br&gt;rande arbetslöshetskassan följande. Till styrelseledamot får utses med-&lt;br&gt;lemmar, förtroendevalda eller anställda i de organisationer som är med-&lt;br&gt;lemmar i föreningen. Styrelseledamöterna får inte vara styrelseledamöter,&lt;br&gt;kassaföreståndare eller ombud vid föreningsstämma i en annan arbetslös-&lt;br&gt;hetskassa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 51-54 §§ om val av ombud och valda ombud gäller i&lt;br&gt;den kompletterande arbetslöshetskassan på motsvarande sätt ombud som&lt;br&gt;utses av medlemsorganisationerna. För sådana ombud gäller vad som i&lt;br&gt;tredje stycket sägs om styrelseledamot i den kompletterande kassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-04-17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 13 april 2000 (Näringsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om&lt;br&gt;ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn&lt;br&gt;Jonas Ragell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 juni 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:139 En rättvisare och tydliga-&lt;br&gt;re arbetslöshetsförsäkring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60283, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen föreslår om tidpunkten för att erbjuda heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin (avsnitt 10.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen dels godkänner vad regeringen föreslår om tidpunkten för att erbjuda heltidsaktivitet inom ramen för aktivitetsgarantin (avsnitt 10.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:AU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-07-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-07-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-10-04 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:05:59</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Arbetsmarknadsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 09:05:59</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:AU5</uppgift>
<ref_dok_id>GO01AU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>AU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Arbetslöshetsförsäkringen</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Elver Jonsson m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A2</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A2</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Elver Jonsson m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Jan Björkman och Karin Olsson (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Jan Björkman och Karin Olsson (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Margareta Andersson m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A1</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A1</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Margareta Andersson m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Mikael Odenberg m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:139&lt;br/&gt;
En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</uppgift>
<ref_dok_id>GO02A5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>A5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:139 En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Mikael Odenberg m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>