<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286928</hangar_id>
 <dok_id>GN03135</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>135</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:135</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>135</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En förnyad lärarutbildning</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03135/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03135</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03135</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:135&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En förnyad lärarutbildning&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03135/prop_19992000__135-1.png" style="width:36pt;height:21pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i denna proposition en förnyelse av&lt;br&gt;lärarutbildningen. En ny lärarexamen ersätter ett stort antal av de&lt;br&gt;befintliga lärarexamina.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya lärarutbildningens struktur består av tre s.k.&lt;br&gt;utbildningsområden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;ett allmänt utbildningsområde med de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärargemensamma momenten, inriktningar som anger lärarexamens profil&lt;br&gt;samt specialiseringar som kan vara en fördjupning eller breddning av&lt;br&gt;tidigare studier. För att säkra en väl sammanhållen utbildning föreslås att&lt;br&gt;det vid varje lärosäte med lärarutbildning inrättas ett särskilt organ för&lt;br&gt;lärarutbildning med uppgift att ansvara för grundutbildning samt&lt;br&gt;forskning och i förekommande fall forskarutbildning i nära anslutning till&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och forskarutbildning i anslutning till lärarutbildning&lt;br&gt;föreslås kraftigt förstärkt genom resurser till en kommitté för&lt;br&gt;utbildningsvetenskap inom det tidigare föreslagna Vetenskapsrådet.&lt;br&gt;Därmed får utbildningen en väsentligt utökad vetenskaplig bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt inslag i förnyelsen av lärarutbildningen är den möjlighet till&lt;br&gt;ett livslångt lärande som den föreslagna strukturen för lärarutbildning&lt;br&gt;erbjuder. Den ger ett stort utrymme för redan verksamma lärare att följa&lt;br&gt;grundutbildningen i de delar som kan vara av intresse för deras&lt;br&gt;kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för den fullt ut genomförda reformen uppgår för&lt;br&gt;grundutbildningen till sammanlagt 102 miljoner kronor och för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning till 150 miljoner kronor. Reformen föreslås&lt;br&gt;genomföras från och med den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Lagtext....................................................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)...................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434)...........4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning...................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Utgångspunkter......................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 Ett samhälle i omvandling...........................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 Förändringarna i förskolan, skolan och vuxenutbildningen........6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 Ett förändrat lär aruppdrag...........................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 Den nya lärarutbildningen.........................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 En ny lärarutbildning............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 En ny lärarutbildning.................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Specifika ämnes- och kompetensprofiler..................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Lärare i yrkesämnen - karaktärsämnen i gymnasieskolans&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;program med yrkesämnen.................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Lärares kompetensutveckling...............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Forskningsstrategi för lärarutbildning..................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Styrning av lärarutbildningen...............................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Rekrytering, studieorganisation och antagning....................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 Rekrytering till lärarutbildning.................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 Studieorganisation och antagning till grundläggande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarutbildning..................................................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Särskilda frågor..................................................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 Specialpedagogisk utbildning.................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 Massmedier och informationsteknik.......................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 Pedagogisk profilering............................................................67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.4 Jämställdhet.............................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Rektorsutbildning och utbildning i ledarskap....................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Utvärdering.........................................................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Genomförande och ekonomiska konsekvenser..................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 Författningskommentar......................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:100)..............80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 Förslaget till lag om ändring i högskolelagen (1992:1434).... 80&lt;br&gt;Sammanfattning av remissyttranden över Lärarut-bildningskommitténs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betänkande.............................................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000......... 103&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen föreslår om en samlad lärarutbildning och&lt;br&gt;resurserna för denna (avsnitt 5.1) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. godkänner vad regeringen föreslår om principerna för ökade resurser&lt;br&gt;för forskning och forskarutbildning med anknytning till&lt;br&gt;lärarutbildningen (avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap.&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting&lt;br&gt;skall se till att fortbildning&lt;br&gt;anordnas för den personal som har&lt;br&gt;hand om utbildningen. Kommuner&lt;br&gt;och landsting skall vinnlägga sig&lt;br&gt;om en planering av personalens&lt;br&gt;fortbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § skollagen (1985:1100)' skall ha&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting&lt;br&gt;skall &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;se till&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetensutveckling anordnas för&lt;br&gt;den personal som har hand om&lt;br&gt;utbildningen. Kommuner och&lt;br&gt;landsting skall vinnlägga sig om&lt;br&gt;en planering av personalens&lt;br&gt;kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det skall finnas minst en fakultetsnämnd vid varje universitet och vid&lt;br&gt;varje högskola där det finns vetenskapsområde med stöd av beslut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämndema &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Nämnderna&lt;br&gt;skall också ansvara för&lt;br&gt;grundutbildningen, om inte&lt;br&gt;universitetet eller högskolan&lt;br&gt;inrättar särskilda organ för den&lt;br&gt;utbildningen. Högskolorna skall&lt;br&gt;alltid ha särskilda organ för&lt;br&gt;grundutbildning och forskning&lt;br&gt;som inte hör till ansvarsområdet&lt;br&gt;för någon fakultetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;F akultetsnämndema &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvara för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning. Nämnderna&lt;br&gt;skall också ansvara för&lt;br&gt;grundutbildningen, om inte&lt;br&gt;universitetet eller högskolan&lt;br&gt;inrättar särskilda organ för den&lt;br&gt;utbildningen. Universitet och&lt;br&gt;högskolor där lärarexamen får&lt;br&gt;avläggas skall dock alltid ha ett&lt;br&gt;särskilt organ med ansvar for&lt;br&gt;grundläggande lärarutbildning&lt;br&gt;och för forskning som knyter an till&lt;br&gt;sådan utbildning. Vid universitet&lt;br&gt;och högskolor där det finns&lt;br&gt;vetenskapsområde skall det&lt;br&gt;särskilda organet ha ansvar också&lt;br&gt;för sådan forskarutbildning som&lt;br&gt;knyter an till lärarutbildningen.&lt;br&gt;Högskolorna skall därutöver alltid&lt;br&gt;ha särskilda organ för&lt;br&gt;grundutbildning och forskning&lt;br&gt;som inte hör till ansvarsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för någon fakultetsnämnd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och sådana högskolor som avses i första stycket skall&lt;br&gt;bestämma vilka fakultetsnämnder som skall finnas och vilket&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Ett ansvarsområde behöver&lt;br&gt;inte sammanfalla med ett vetenskapsområde. Vid högskolor som inte är&lt;br&gt;universitet får ansvarsområdet för forskarutbildning dock bara avse de&lt;br&gt;vetenskapsområden som finns vid högskolan med stöd av beslut enligt&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningskommittén (U 97:07), (dir. 1997:54) och (1998:47)&lt;br&gt;tillsattes senvåren 1997. Uppdraget skulle redovisas den 2 juni 1998.&lt;br&gt;Tidpunkten för slutredovisningen ändrades sedan genom beslut av&lt;br&gt;regeringen till den 3 maj 1999 och därefter till den 15 juni 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 15 juni 1999 överlämnade Lärarutbildningskommittén sitt&lt;br&gt;betänkande &amp;quot;Att lära och leda - en lärarutbildning för samverkan och&lt;br&gt;utveckling&amp;quot; (SOU 1999:63).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena redovisas som bilaga till denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Ett samhälle i omvandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige omvandlas till ett kunskapssamhälle. Kunskapsinnehållet i varor&lt;br&gt;och tjänster ökar och utvecklingen av ny kunskap går allt snabbare.&lt;br&gt;Utbildning kommer att bli en avgörande framtidsfråga både för den&lt;br&gt;enskilde och samhället i stort. Skolan, lärarna och lärarutbildningen är&lt;br&gt;därför av central, politisk betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige är i dag en ledande kunskapsnation. Svenska företag&lt;br&gt;konkurrerar på världsmarknaden med avancerade produkter främst&lt;br&gt;genom en välutbildad personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning skapar både sysselsättning och tillväxt som i sin tur är&lt;br&gt;grunden för välfärd. Samtidigt har goda kunskaper i sig ett stort värde,&lt;br&gt;eftersom de ger människor möjligheter att leva ett rikare liv. Efter det&lt;br&gt;tidiga 1990-talets kris med över en halv miljon förlorade arbetstillfällen&lt;br&gt;växer sysselsättningen snabbt tack vare den framgångsrika ekonomiska&lt;br&gt;politiken. Men de nya arbeten som skapas ställer delvis andra och högre&lt;br&gt;krav på kunskaper och kompetens. I dag finns få arbeten för den som har&lt;br&gt;kort utbildning. För allt fler arbeten krävs högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsnivån stiger hos befolkningen. Nästan alla elever går vidare&lt;br&gt;till gymnasieskolan. Regeringens mål är att hälften av en årskull skall ha&lt;br&gt;påböijat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Över en halv miljon&lt;br&gt;personer har deltagit i det internationellt uppmärksammade och&lt;br&gt;framgångsrika Kunskapslyftet, den största vuxenutbildningssatsningen&lt;br&gt;någonsin. Ett annat mått på den dramatiskt ökade utbildningsnivån är att&lt;br&gt;antalet forskarstuderande i dag är lika stort som antalet gymnasieelever&lt;br&gt;var för femtio år sedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbudet av informationskällor har breddats och ökat mycket snabbt,&lt;br&gt;vilket resulterat i att mängden information svällt men också&lt;br&gt;fragmenterats. Genom att information till viss del endast når en&lt;br&gt;begränsad grupp får olika personer allt mer skilda referensramar. Detta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställer nya krav både på kommunikation och dialog människor emellan&lt;br&gt;och på ett kritiskt, prövande förhållningssätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället blir allt mer mångkulturellt vilket leder till ökande krav på&lt;br&gt;förståelse och respekt för olika kulturella identiteter. Fler människor rör&lt;br&gt;sig över nationsgränserna. Ett ökat antal svenskar kommer under en&lt;br&gt;period av sitt liv att leva i ett annat land, samtidigt som fler personer i&lt;br&gt;Sverige är födda utomlands eller har föräldrar som är det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den snabba kunskapsutvecklingen och kunskapsspridningen skapar&lt;br&gt;möjligheter för ökad livskvalitet för jordens befolkning men också nya&lt;br&gt;problem med global spännvidd. Växande miljöproblem och ökande&lt;br&gt;klyftor mellan rika och fattiga ställer ökande krav på det internationella&lt;br&gt;solidaritetsarbetet för att gemensamt lösa miljöproblemen och för att fa&lt;br&gt;en rimlig fördelning av välståndet samt att bevara ekologiskt hållbara&lt;br&gt;livsbetingelser som grund för en hög livskvalitet för kommande&lt;br&gt;generationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen medför att samhället blir allt mer komplext.&lt;br&gt;Globalisering, teknisk utveckling och ekologisk uthållighet är exempel på&lt;br&gt;aktuella politiska frågor som det krävs goda kunskaper för att hantera.&lt;br&gt;Utbildning och kunskapsutveckling är också av central betydelse för&lt;br&gt;demokratin och medborgarnas delaktighet i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns många lärande miljöer förutom skolan. Fler kommer att&lt;br&gt;behöva lära nytt efter ungdomens studier. I denna omvandling till ett&lt;br&gt;lärande samhälle kommer lärarna att ha en avgörande roll.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förändringarna i förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Staten har det övergripande ansvaret för förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen eftersom dessa ytterst är nationella angelägenheter&lt;br&gt;och skall erbjuda utbildning av hög och likvärdig kvalitet i hela landet.&lt;br&gt;Skolans lagar och läroplaner beslutas av riksdag och regering. Staten har&lt;br&gt;också ansvaret för att förse förskolan, skolan och vuxenutbildningen med&lt;br&gt;välutbildade lärare och för att finansiera grundforskning och tillämpad&lt;br&gt;forskning som bidrar till förskolans, skolans och vuxenutbildningens&lt;br&gt;kvalitet och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har det svenska utbildningsväsendet genomgått&lt;br&gt;omvälvande förändringar. Ansvaret för förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen decentraliserades genom en radikal förskjutning av&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Det nya styrsystemet&lt;br&gt;innebär att staten sätter mål, utvärderar och följer upp medan&lt;br&gt;huvudmännen har ansvar för att genomföra och utveckla verksamheten.&lt;br&gt;Lärare och skolledare fattar de pedagogiska besluten på professionella&lt;br&gt;grunder. Inom ramen för en försöksverksamhet har föräldrar respektive&lt;br&gt;elever fatt majoritet i styrelserna för ett antal grund- och gymnasieskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har ansvar för att genom långsiktigt utvecklingsarbete&lt;br&gt;bidra till att skolan successivt förbättras. Med hänsyn till förskolans,&lt;br&gt;skolans och vuxenutbildningens avgörande betydelse för samhället måste&lt;br&gt;dessa verksamheter vara högt prioriterade i kommunerna.&lt;br&gt;Decentraliseringen inföll samtidigt som den djupa ekonomiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedgången i början av 1990-talet, då både de statliga och kommunala&lt;br&gt;ekonomierna utsattes för svåra påfrestningar. Samtidigt har 1980-talets&lt;br&gt;stora födelsekullar passerat förskolan in i skolan och Sverige har tagit&lt;br&gt;emot ett stort antal flyktingar. En rad reformer av ramverket och&lt;br&gt;finansieringen har följts av nya läroplaner, kursplaner och betygssystem.&lt;br&gt;Dessa förändringar har medfört högre krav på kvalitet och resultat men&lt;br&gt;också större tydlighet och möjligheter att åtgärda brister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan, skolan och vuxenutbildningen har genom decentraliseringen&lt;br&gt;och mål- och resultatstyrningen fått förändrade förutsättningar och&lt;br&gt;tydligare krav på sig vad gäller kvalitet och måluppfyllelse.&lt;br&gt;Verksamheterna har utvecklats i växelverkan mellan statliga och&lt;br&gt;kommunala initiativ. Fristående skolor har fatt nya möjligheter att starta&lt;br&gt;och bygga upp verksamhet. Förskola, skola och fritidshem har under&lt;br&gt;1990-talet knutits allt närmare varandra, bl.a. genom att lagstiftningen&lt;br&gt;och det centrala myndighetsansvaret sammanförts. Skälen har främst&lt;br&gt;varit pedagogiska. Integrationen av förskola, förskoleklass, fritidshem&lt;br&gt;och grundskola innebär alltmer av samarbete i arbetslag mellan berörda&lt;br&gt;lärarkategorier. Samarbete och samplanering mellan olika&lt;br&gt;personalkategorier är naturliga arbetsformer i de flesta skolor. Lärare&lt;br&gt;inom förskola, skola och vuxenutbildning skall kunna samarbeta på lika&lt;br&gt;villkor. Det är därför väsentligt att alla lärare har en gemensam&lt;br&gt;kompetens som lägger grunden för samarbete i den kommande&lt;br&gt;lärargärningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förskolan går barnen för att lära och utvecklas. Förskolan blir därmed&lt;br&gt;det första steget i det livslånga lärandet. Förskolan är till för barnens egen&lt;br&gt;skull och därför är införandet av en allmän förskola som erbjuds alla barn&lt;br&gt;från fyra års ålder en mycket betydelsefull reform. Att förskolan nu utgör&lt;br&gt;en del av samhällets samlade utbildningssystem innebär att personalen i&lt;br&gt;förskolan skall arbeta i enlighet med läroplanen för förskolans mål och&lt;br&gt;riktlinjer (Lpfö 98) vilket kommer att öka barnens elevernas möjligheter&lt;br&gt;att nå målen i grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska gymnasieskolan kännetecknas av att den är en frivillig&lt;br&gt;skolform för i princip alla ungdomar som lämnar grundskolan. Den är&lt;br&gt;sammanhållen och omfattar både utbildningar som i traditionell mening&lt;br&gt;är studieförberedande och yrkesutbildningar med brett innehåll. Detta gör&lt;br&gt;den svenska gymnasieskolan unik. Alla ungdomar i Sverige får - till&lt;br&gt;skillnad från i de flesta andra länder - en utbildning i allmänna ämnen,&lt;br&gt;s.k. kärnämnen, som ger nödvändiga kunskaper för ett framtida vuxenliv&lt;br&gt;och en plattform för livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna utveckling av skolväsendet leder fram till krav på en förändrad&lt;br&gt;lärarroll och lärarutbildning. Den ställer också nya krav på rektorerna och&lt;br&gt;utbildningen av skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Ett förändrat läraruppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Villkoren för den framtida läraren hänger nära samman med samhällets&lt;br&gt;förändringar i stort, såväl nationellt som internationellt. Möjligheterna att&lt;br&gt;förutsäga vad som är nödvändig och central kunskap för en blivande&lt;br&gt;lärare blir därmed mindre. För att hantera samhällets förändringar krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stor förmåga hos den enskilde att lära nytt. Lärarna måste därför själva ta&lt;br&gt;del i ett livslångt lärande. För att kunna leva upp till ökande krav på&lt;br&gt;anpassning till nya arbetsuppgifter och arbetssituationer fordras olika&lt;br&gt;former av kompetensutveckling. Detta gäller t.ex. på miljöfronten där ny&lt;br&gt;kunskap ständigt utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De snabba samhällsförändringarna innebär också att det blir mer&lt;br&gt;angeläget än tidigare att utveckla barnens och elevernas förmåga att&lt;br&gt;förstå och hantera samhällsutvecklingen. Förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen måste vara en stark kraft för att förändra samhället&lt;br&gt;genom sin förmåga att utveckla människors kunskaper och färdigheter.&lt;br&gt;Här har läraren en nyckelroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapssamhället innebär också att en större integration måste ske&lt;br&gt;mellan arbete och lärande. Arbetslivet efterfrågar&lt;br&gt;problemlösningsförmåga, kreativitet och flexibilitet samt ställer stora&lt;br&gt;krav på människors kunskap och samarbetsförmåga. Begreppet livslångt&lt;br&gt;lärande indikerar ett nytt förhållningssätt till utbildning. Det handlar&lt;br&gt;bland annat om att kunna verka i ett lärande samhälle där medborgarna&lt;br&gt;har olika förkunskaper och väljer olika vägar för att utbilda sig. Lärandet&lt;br&gt;blir centralt både som social och pedagogisk process. När utbildning skall&lt;br&gt;organiseras i nya och mångskiftande sammanhang medför det också nya&lt;br&gt;och annorlunda uppgifter för framtidens lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Goda grundläggande kunskaper är en förutsättning för att barn och&lt;br&gt;elever skall klara den allt viktigare uppgiften att söka efter, självständigt&lt;br&gt;värdera och bearbeta ny kunskap. Dagens och morgondagens lärare&lt;br&gt;behöver därmed både djupa och breda kunskaper inom ämnen och&lt;br&gt;ämnesområden. Detta är centralt för att läraren skall kunna förstå och&lt;br&gt;hantera nya frågeställningar inom sina kunskapsområden. Det är också&lt;br&gt;helt nödvändigt för att kunna engagera och stimulera intresset för&lt;br&gt;kunskaper inom de breda fält som läroplanerna anger. Undervisningen i&lt;br&gt;förskolan, skolan och vuxenutbildningen måste därför lägga en solid&lt;br&gt;grund av kunskap hos barn och elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att utbilda barn och elever som självständigt ställer frågor, söker svar&lt;br&gt;och som prövar olika tolkningar av fakta och erfarenheter är en väsentlig&lt;br&gt;del av läraruppdraget. Skolan skall utveckla och vårda den önskan att&lt;br&gt;vinna kunskap som är central för människan. Läraren har en strategisk&lt;br&gt;uppgift att förbereda barn och elever för ett livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarens roll som bärare av kunskaper och värderingar, med syfte att&lt;br&gt;skapa sociala och kulturella möten, tycks bli allt mer väsentlig, vilket&lt;br&gt;medför krav även på ett etiskt och moraliskt handlande. Lärarrollen&lt;br&gt;kommer därför allt mer att knytas till förmågan att skapa personliga&lt;br&gt;möten. Yrkesuppgiftema blir mer personliga än rollbestämda. Snarare än&lt;br&gt;att överta en roll, eller en tradition, måste varje lärare erövra och förtjäna&lt;br&gt;sin egen roll - och därmed sin auktoritet. Auktoritet är något man skaffar&lt;br&gt;sig i en demokratisk process. Läraren måste därför bli en&lt;br&gt;samarbetspartner som erhåller sin position genom förtroende, lyhördhet&lt;br&gt;och ett utvecklat etiskt handlande. Läraren har här genom sitt uppdrag ett&lt;br&gt;större ansvar för att iscensätta en verksamhet som innebär att elever och&lt;br&gt;lärare utvecklar ömsesidig respekt. En sådan miljö kan skapas av lärare&lt;br&gt;som får respekt både i kraft av sitt kunnande och genom sin personlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya läraruppgiften ingår att verka i ett samhälle som präglas av&lt;br&gt;etnisk och kulturell mångfald. Migrationen har medfört ökade krav på&lt;br&gt;förståelse och respekt för olika kulturella identiteter. Nya språkliga,&lt;br&gt;etniska och religiösa grupper medför krav på en vidgad sociokulturell&lt;br&gt;kompetens hos alla medborgare. Medvetenhet och delaktighet ger en&lt;br&gt;trygg identitet som är viktig att utveckla tillsammans med förmågan att&lt;br&gt;förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Detta ställer ökade&lt;br&gt;krav på att lärarna dels utbildas för att kunna verka i en mångkulturell&lt;br&gt;förskola, skola och vuxenutbildning, dels utvecklar förmågan att&lt;br&gt;förbereda barn och ungdomar för ett liv i ett mångkulturellt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren måste också utmana barns och ungdomars föreställningar och&lt;br&gt;visa på andra kulturerfarenheter, konstnärliga språk och kulturmöten.&lt;br&gt;Som lärare bör man sträva efter att integrera kultur i skolan på ett sådant&lt;br&gt;sätt att konstnärliga arbetsmetoder blir en kunskapsväg i skolans&lt;br&gt;vardagliga arbete som öppnar dörrar mellan kulturliv och skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället vilar på ett ftmdament av värden. Denna värdegrund har&lt;br&gt;formats i sociala möten och av mänskliga erfarenheter. Den utgår från&lt;br&gt;människolivets okränkbarhet och omfattar frågor om individens frihet,&lt;br&gt;solidaritet med svaga och utsatta samt alla människors lika värde.&lt;br&gt;Värdegrunden utgör, enligt läroplanerna, själva basen för den&lt;br&gt;pedagogiska yrkesverksamheten. Förskola, förskoleklass, skola,&lt;br&gt;fritidshem och vuxenutbildning måste både förmedla och förankra de&lt;br&gt;värden som vårt samhällsliv vilar på. Skolan och läraren skall förbereda&lt;br&gt;eleverna för ett ansvarsfullt liv i ett fritt samhälle med respekt för&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värden. Läraruppdraget innebär ett stort&lt;br&gt;ansvar för att främja och förankra samhällets värdegrund hos barn och&lt;br&gt;elever. Den blir gemensam först när barnen och eleverna ges tillfälle att&lt;br&gt;reflektera över den och omsätta den i praktisk handling i den egna&lt;br&gt;vardagen. Elevernas aktiva engagemang och ställningstagande är därför&lt;br&gt;nödvändiga. Barn och elever måste lära sig respekt och engagemang för&lt;br&gt;demokrati och demokratiska spelregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reformeringen av lärarutbildningen sammanfaller med andra insatser&lt;br&gt;som syftar till att ge lärama större möjligheter att utifrån sin&lt;br&gt;professionella förmåga ge barnen och eleverna bättre förutsättningar för&lt;br&gt;lärande. Skall den enskilde aktivt kunna tillägna sig kunskap, krävs en&lt;br&gt;miljö och en organisation som stödjer utforskande processer och som&lt;br&gt;utvecklar hans eller hennes lärande. Det innebär bl. a. att om kunskap&lt;br&gt;skall utvecklas fordras att kunskapen upplevs som meningsfull och att det&lt;br&gt;sker i stimulerande lärmiljöer. I utbildningspolitiska sammanhang&lt;br&gt;formuleras idag tydliga krav på lärmiljöema. Exempelvis ställer&lt;br&gt;läroplanerna krav på att läraren på olika sätt skall stimulera till&lt;br&gt;kreativitet, fantasi och nyfikenhet. Läraryrket handlar om att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för att olika förmågor utvecklas hos den lärande&lt;br&gt;människan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att läramas ledarroll förändras. Historiskt sett har&lt;br&gt;lärarens roll varit att lära ut och ensidigt styra undervisningen. I dag&lt;br&gt;betonas inlärningen och förmågan att göra elever delaktiga i&lt;br&gt;undervisningens uppläggning. Den nya informationstekniken öppnar&lt;br&gt;möjligheter till nya former av information. Lärarens uppgift blir att&lt;br&gt;handleda och att ge bam och elever förutsättningar att utvärdera, kritiskt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;granska och bearbeta inhämtad information till användbar kunskap.&lt;br&gt;Kunskap finns inte i förpackad överförbar form utan är något som den&lt;br&gt;enskilde själv tillägnar sig. Lärarens uppgift är att på bästa sätt försöka&lt;br&gt;stimulera en sådan process. Detta ställer, förutom kunskap om lärandet&lt;br&gt;och lärprocessema, krav på lärarens egen förtrogenhet med&lt;br&gt;informationtekniken i kombination med förmåga att stimulera till&lt;br&gt;reflektion i förhållande till kunskapsbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Decentraliseringen av utbildningssystemet far konsekvenser för&lt;br&gt;lärarutbildningens utformning och inriktning. Lärare förväntas&lt;br&gt;gemensamt, och i samverkan med elever, avgöra hur verksamhetsmålen&lt;br&gt;skall nås. I grunden handlar det om ett nytt perspektiv. Läraryrket har&lt;br&gt;vidgats till att också omfatta arbete med måltolkning, kursplaner,&lt;br&gt;utvärdering och organisation av lärprocesser. Målstyrningen ökar kraven&lt;br&gt;på att lärarna kan analysera den pedagogiska verksamheten ur ett&lt;br&gt;organisationsperspektiv. Försöksverksamheten med utbildning utan&lt;br&gt;timplan i grundskolan är ett uttryck för en sådan önskan att ge lärarna&lt;br&gt;mer inflytande och låta läroplanens mål i högre grad styra uppläggningen&lt;br&gt;av arbetet än vad som nu är fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allt större utsträckning måste lärare också kunna föra pedagogiska&lt;br&gt;diskussioner i olika lärargrupper. Skall exempelvis lärare inom förskola&lt;br&gt;och skola kunna samarbeta utifrån likvärdiga förutsättningar måste de ha&lt;br&gt;en gemensam yrkesidentitet. En utmaning för det nya läraruppdraget är&lt;br&gt;att utveckla kompetenser för att kunna möta andra grupper av elever än&lt;br&gt;den man ursprungligen har utbildats för.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Den nya lärarutbildningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en förändrad lärarutbildning är en följd av det förändrade&lt;br&gt;läraruppdraget. Decentraliseringen av skolan samt mål- och&lt;br&gt;resultatstyrningen var viktiga motiv för riksdagens beställning av en&lt;br&gt;förnyad lärarutbildning. Ett annat motiv var den kritik som framkommit&lt;br&gt;mot dagens lärarutbildning i flera utvärderingar. En kritik som främst&lt;br&gt;riktats mot att dagens lärarutbildningar inte i tillräckligt stor utsträckning&lt;br&gt;förmått placera förskolan, skolan eller vuxenutbildningen i ett större&lt;br&gt;sammanhang och att den inte heller givit studenterna möjlighet att&lt;br&gt;utveckla de kompetenser som hänger samman med läraryrkets sociala&lt;br&gt;och elevvårdande uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns en grundkompetens som alla lärare behöver och som lärare&lt;br&gt;förväntas ha utvecklat under sin lärarutbildning. Denna kompetens är inte&lt;br&gt;oberoende av sammanhang och situation, men den avser grundläggande&lt;br&gt;frågor och problem som alla lärare måste ta ställning till oavsett vilket&lt;br&gt;konkret läraruppdrag man har. Grundkompetensen skall dessutom utgöra&lt;br&gt;en resonansbotten för hur begrepp och principer inom skilda&lt;br&gt;undervisningsämnen skall organiseras för att ett lärande skall ske. En&lt;br&gt;sådan grundkompetens bör omfatta kognitiv kompetens, kulturell&lt;br&gt;kompetens, kommunikativ kompetens, kreativ kompetens, kritisk&lt;br&gt;kompetens, social kompetens och didaktisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den självklara utgångspunkten för reformen är att lärarutbildningen,&lt;br&gt;liksom övrig högskoleutbildning, skall vila på vetenskaplig grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen bör ge de blivande lärarna ett arbetssätt och en syn på&lt;br&gt;kunskap där självständigt sökande efter och värdering av information är&lt;br&gt;grundläggande. Forskningen om lärande och undervisning måste&lt;br&gt;förstärkas kraftigt och fa större betydelse i högskolans lärarutbildning.&lt;br&gt;Det innebär att utbildningen skall knyta an till aktuella forskningsresultat&lt;br&gt;och befrämja ett vetenskapligt förhållningssätt hos studenterna. Det&lt;br&gt;vetenskapliga förhållningssättet måste också knytas till det arbete som&lt;br&gt;utförs i praktiken, det vill säga till lärarens dagliga arbete. Skall ett&lt;br&gt;vetenskapligt förhållningssätt genomsyra lärares utbildning måste det&lt;br&gt;löpa som en röd tråd i samtliga inslag i utbildningen. Det innebär att varje&lt;br&gt;del i utbildningen skall uppmuntra till kritiska analyser och jämförelser&lt;br&gt;av olika praktiska erfarenheter och teoretiska utgångspunkter samt till&lt;br&gt;ifrågasättande av såväl egna som andras värderingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att den verksamhetsförlagda delen av&lt;br&gt;lärarutbildningen far ett nytt kvalitativt innehåll och bättre utvecklar&lt;br&gt;samarbetsformågan både i arbetslag och tillsammans med barn och&lt;br&gt;elever. Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall också bidra&lt;br&gt;till att studenterna i högre grad relaterar ämneskunskaperna till&lt;br&gt;lärprocesser och urval av ämnesstoff. Lärarutbildningen skall därför mer&lt;br&gt;än tidigare förankras i konkreta och praktiska erfarenheter; den&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delen av utbildningen skall i ökad utsträckning&lt;br&gt;utgöra en grund for de teoretiska kunskaperna i lärarutbildningen.&lt;br&gt;Samtidigt måste de ämnesteoretiska studierna struktureras med hänsyn&lt;br&gt;till yrkets krav och bättre kopplas till den verksamhetsförlagda delen av&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av modem informationsteknik utvecklas snabbt i&lt;br&gt;samhället och skolan. Det är viktigt att den nya tekniken blir en&lt;br&gt;integrerad del av det lärande som den framtida läraren skall organisera.&lt;br&gt;Lärarutbildningen skall utformas så att den förbereder blivande lärare for&lt;br&gt;att verka i ett alltmer kunskapsrikt arbetsliv och samhällsliv där modem&lt;br&gt;informationsteknik ingår som ett naturligt inslag. Det pedagogiska&lt;br&gt;förnyelsearbetet intensifieras inom såväl förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen som inom högskolan. I detta sammanhang ger&lt;br&gt;informationstekniken möjligheter till nya pedagogiska arbetsformer och&lt;br&gt;nya samarbetsformer såväl inom landet som internationellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen skall utifrån sin plats i utbildningssystemet&lt;br&gt;medverka i det livslånga lärandet. Detta innebär bl.a. att den skall lägga&lt;br&gt;grunden till en kontinuerlig kunskapsutveckling under hela livet.&lt;br&gt;Lärarutbildningen skall ha som mål att studenten utvecklas till en&lt;br&gt;professionell lärare som under sin utbildning påbörjar ett livslångt&lt;br&gt;lärande inom yrket. Den måste även ge de blivande lärama möjlighet att&lt;br&gt;själva utforma sina studier inom givna ramar for att därigenom profilera&lt;br&gt;sin yrkesutbildning. Lärarutbildningen skall också vara öppen för att&lt;br&gt;lärande sker i många andra sammanhang än i förskola, skola och&lt;br&gt;vuxenutbildning och att lärare kan verka även i dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärama är en viktig yrkesgrupp för att förverkliga innehållet i FN:s&lt;br&gt;konvention om barnets rättigheter. Det är därför viktigt att de blivande&lt;br&gt;lärama far kunskap om konventionens innehåll och förbereds på att&lt;br&gt;arbeta så att barnets rättigheter tillvaratas i skolan och det övriga&lt;br&gt;samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens styrning av lärarutbildningen är viktig mot bakgrund av&lt;br&gt;skollagens (1985:1100) krav på formell utbildning for förskoleklassens,&lt;br&gt;skolans och vuxenutbildningens lärare. Skollagens krav på att lärare skall&lt;br&gt;vara behöriga att undervisa understryker lärarnas ansvar att delta i det&lt;br&gt;pedagogiska utvecklingsarbetet. Förskolans, skolans och&lt;br&gt;vuxenutbildningens roll som kunskapsinstitution ställer stora krav på att&lt;br&gt;de lärare som verkar inom dessa verksamheter också är med i en process&lt;br&gt;där ny kunskap utvecklas. Detta är en viktig förutsättning för att utveckla&lt;br&gt;kvaliteten i förskolan, skolan och vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lärarutbildningen garanteras lärarens kvalifikationer för sin&lt;br&gt;uppgift. I högskoleförordningens (1993:100) examensbeskrivning&lt;br&gt;formuleras målen för utbildningen och de kvalitativa krav som ställs på&lt;br&gt;den blivande läraren. Den förstärkta kvalitetsprövning som görs av&lt;br&gt;Högskoleverket spelar en viktig roll för att säkra att lärarutbildningen&lt;br&gt;uppnår de fastställda målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 En ny lärarutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 En ny lärarutbi ldning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inrättas en samlad lärarexamen med&lt;br&gt;en ny struktur. Resurserna för lärarutbildningen inom den&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildningen skall öka inom ramen för&lt;br&gt;utgiftsområde 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömning: Den nya lärarexamen bör ersätta åtta av de&lt;br&gt;elva lärarexamina som finns i dag. Den nya lärarexamen bör omfatta&lt;br&gt;kursfordringar om lägst 120 och högst 220 poäng. För detta bör en ny&lt;br&gt;struktur för lärarutbildningen skapas. Den skall bestå av följande tre&lt;br&gt;väl integrerade utbildningsområden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Ett allmänt utbildningsområde, som bör omfatta kursfordringar om&lt;br&gt;60 poäng, varav minst 10 bör vara verksamhetsförlagda;&lt;br&gt;utbildningsområdet bör innehålla dels för läraryrket centrala&lt;br&gt;kunskapsområden, dels tvärvetenskapliga ämnesstudier med en&lt;br&gt;omfattning av ungefär hälften vardera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Ett utbildningsområde med inriktningar mot ämne eller&lt;br&gt;ämnesområden som bör omfatta kursfordringar om minst 40 poäng&lt;br&gt;varav minst 10 bör vara verksamhetsförlagda; inriktningarna bör&lt;br&gt;svara mot de ämnen eller de ämnesområden som den blivande&lt;br&gt;läraren avser att arbeta med och som knyter an till exempelvis&lt;br&gt;åldern på de elevkategorier lärarstudenten inriktar sin utbildning&lt;br&gt;mot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett utbildningsområde med specialiseringar, som bör omfatta&lt;br&gt;kursfordringar om minst 20 poäng och avse fördjupning,&lt;br&gt;breddning, komplettering eller nya perspektiv på de kunskaper&lt;br&gt;som studenten tidigare har hämtat in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de tre utbildningsområdenas ram bör studenten redovisa ett&lt;br&gt;examensarbete om 10 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har inhämtat sin ämneskompetens på annat sätt och&lt;br&gt;som vill bli lärare, skall finnas en möjlighet att studera inom det&lt;br&gt;allmänna utbildningsområdet som en fristående utbildning och&lt;br&gt;därigenom tillsammans med tidigare erhållen kompetens erhålla en&lt;br&gt;lärarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de myndigheter förutom universitet och&lt;br&gt;högskolor som har yttrat sig över kommitténs förslag till en ny struktur&lt;br&gt;för lärarutbildningen återfinns Högskoleverket som välkomnar förslaget&lt;br&gt;men finner det paradoxalt att kommittén ger detaljerade anvisningar om&lt;br&gt;innehållet i utbildningen. Distansutbildningsmyndigheten finner det&lt;br&gt;positivt att strukturen ger utrymme för distansutbildning i synnerhet vad&lt;br&gt;gäller specialiseringen som kan vara av intresse för verksamma lärare.&lt;br&gt;SIDA, Statens kulturråd och Ungdomsstyrelsen finner det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet värdefullt då det kan ge helhetsperspektiv på&lt;br&gt;individers lärande och rymma ämnen som inte finns i traditionella&lt;br&gt;ämnesstudier. Riksrevisionsverket har föga förståelse för en förlängd&lt;br&gt;förskollärarutbildning och ett 60 poängs allmänt utbildningsområde.&lt;br&gt;Statens skolverk menar att presentationen av det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet är för vag och att gränsen mellan inriktning och&lt;br&gt;specialisering är flytande. Verket ifrågasätter liksom Folkbildningsrådet&lt;br&gt;kommitténs behandling av vuxenpedagogiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de högskolor som har yttrat sig är en majoritet positiva till&lt;br&gt;kommitténs förslag till ny struktur för lärarutbildningen. Bland de övriga&lt;br&gt;är ungefar hälften negativa och resterande har snarast ställt sig frågande&lt;br&gt;till delar av förslaget till struktur. Flera av de universitet och högskolor&lt;br&gt;som är positiva till strukturen har dock invändningar mot avgränsningar&lt;br&gt;och indelningen i strukturens olika utbildningsområden. Göteborgs&lt;br&gt;universitet menar att uppdelningen av det allmänna utbildningsområdet&lt;br&gt;anger ett motsatsförhållande mellan lärarutbildningens ämnesdelar och&lt;br&gt;läraryrket i stället för att skapa integration och helhet. Universitetet&lt;br&gt;menar vidare att en fast poängram för inriktningarna begränsar&lt;br&gt;möjligheterna till en optimal integration mellan innehållet i den&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delen och övrigt i inriktningen. Umeå universitet&lt;br&gt;menar att jämställdhet och könsteori samt informations- och&lt;br&gt;kommunikationsteknik bör ingå i det allmänna utbildningsområdet.&lt;br&gt;Vidare anser man att inriktningar och specialiseringar bör överarbetas till&lt;br&gt;ett antal nationella program. Karlstads universitet ställer sig bakom en&lt;br&gt;fördjupad och förlängd verksamhetsförlagd del såvitt universitetet&lt;br&gt;kompenseras för ökade kostnader. Universitetet betonar vidare vikten av&lt;br&gt;att lärarstudentema samläser med övriga studenter och att de kan&lt;br&gt;tillgodoräkna sig sina studier i andra utbildningar och för&lt;br&gt;forskarutbildning. Växjö universitet framhåller att strukturen brister&lt;br&gt;genom sammanblandning av mål- och detaljstyrning och menar att&lt;br&gt;lärosätena själva skulle få bestämma över delarnas poängtal. Universitetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ser problem med att skapa inriktningar inom befintliga ramar. Växjö Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;universitet framhåller att benämningen allmänt utbildningsområde inte&lt;br&gt;anger syfte och innehåll. Mitthögskolan är i princip positiv till&lt;br&gt;inriktningsområdet men pekar på svårigheter for små högskolor att&lt;br&gt;samordna utbildningen for lärarstudentema på fristående kurser.&lt;br&gt;Mitthögskolan välkomnar tvärvetenskapliga tematiska studier men pekar&lt;br&gt;på risken att ämnesstudiema därmed urholkas. Vidare framhåller&lt;br&gt;Mitthögskolan att nya ämnen i lärarutbildningen bör motsvaras av behov&lt;br&gt;inom skolan. Högskolan framhåller att examensarbetet bör omfatta minst&lt;br&gt;10 poäng och motsvara de krav som ställs på C-nivån. Högskolan i Borås&lt;br&gt;framhåller att definitionen av inriktning och specialisering är vag och att&lt;br&gt;ramen för examensarbetet är svårtolkad genom exemplet att&lt;br&gt;examensarbetet ligger i en inriktning och därmed ger ett otillräckligt&lt;br&gt;utrymme för ämnesstudier. Högskolan Dalarna anser att&lt;br&gt;utbildningskomponentema inte är innehållsligt definierade och åtskilda.&lt;br&gt;Vidare anser högskolan att kommittén inte har preciserat vilka&lt;br&gt;kunskapsmål som skall uppnås med den verksamhetsförlagda delen av&lt;br&gt;utbildningen. Högskolan Dalarna efterlyser större frihet för högskolan att&lt;br&gt;utforma utbildningen än de angivelser om poängtal för olika delar av&lt;br&gt;utbildningen som lämnas i förslaget. Lärarhögskolan i Stockholm menar&lt;br&gt;att det allmänna utbildningsområdet bör benämnas gemensamt&lt;br&gt;utbildningsområde. I detta bör bl a. jämställdhet fa ett utrymme liksom&lt;br&gt;kunskapsområdena om barns utveckling och mognad med förutsättningar&lt;br&gt;för lärande. Beträffande examensarbete påpekar Lärarhögskolan att det är&lt;br&gt;oklart vad det är i det allmänna utbildningsområdet som skall reduceras&lt;br&gt;till förmån för detta för de studenter som väljer den korta&lt;br&gt;lärarutbildningen. Högskolan i Jönköping menar att&lt;br&gt;examensbeskrivningens kompetensmål måste vara tydliga och möjliga att&lt;br&gt;utvärdera. Högskolan menar vidare att examensarbete bör förläggas till&lt;br&gt;det allmänna utbildningsområdet. Bland de universitet och högskolor&lt;br&gt;som tar avstånd från förslaget om lärarutbildningens struktur märks&lt;br&gt;Uppsala universitet som dessutom tar bestämt avstånd från förslaget om&lt;br&gt;en lärarexamen. Universitetet menar att ökningen av det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet till 60 poäng medför för litet utrymme för&lt;br&gt;ämnesstudier. Vidare menar universitetet att det är viktigt att&lt;br&gt;lärarstudentema samläser med andra studenter i kurser som är&lt;br&gt;påbyggbara. Man menar att många poängmässigt små inslag i&lt;br&gt;lärarutbildningen försvårar progression i ett ämne och medför risken att&lt;br&gt;inte ge den teoretiska skolning som krävs för reflektion över skola och&lt;br&gt;läraryrke. Lunds universitet avvisar kommitténs förslag till avvägning av&lt;br&gt;innehållet i det allmänna utbildningsområdet och menar att den&lt;br&gt;grundläggande lärarutbildningen bör medge studier av det djup och den&lt;br&gt;bredd som krävs för tillträde till forskarutbildning. Linköpings universitet&lt;br&gt;ifrågasätter om kommitténs förslag överbryggar klyftan mellan&lt;br&gt;ämnesstudier och den egentliga lärarutbildningen. Linköpings universitet&lt;br&gt;menar också att den allmänna delen är ofullständigt beskriven. Örebro&lt;br&gt;universitet menar att kommitténs begreppsapparat saknar referens till&lt;br&gt;existerande terminologi och att det vaga språkbruket skapar problem,&lt;br&gt;främst beträffande operationalisering och status i relation till nuvarande&lt;br&gt;ämnesterminologi, kursstruktur m.m. Universitetet finner det riskabelt att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utarbeta specifika ämnesstudier för lärarstudenter. Malmö högskola anser&lt;br&gt;att den av kommittén förslagna strukturen inte är helt lämplig för att ge&lt;br&gt;högskolan tillräcklig möjlighet till förnyelse och hänför detta till den&lt;br&gt;föreslagna strukturens inbyggda styrning. Högskolan i Gävle anser att&lt;br&gt;utformningen av strukturen är otydlig när det gäller relationen mellan de&lt;br&gt;olika delarna. Högskolan i Halmstad framhåller att inriktning och&lt;br&gt;specialisering måste ge utrymme för en kombination som ger tillräckligt&lt;br&gt;ämnesdjup för utbildning till gymnasielärare. Högskolan i Halmstad&lt;br&gt;menar också att examensarbetet bör förläggas till det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet och omfatta minst 10 poäng på C-nivån. Högskolan&lt;br&gt;anser att det allmänna utbildningsområdets innehållsliga del inte har&lt;br&gt;bearbetats tillräckligt. Teaterhögskolan anser att det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet är alltför omfattande och vill frigöra tid för studier i&lt;br&gt;specialpedagogik eller fördjupningsstudier. Musikhögskolan i Ingesund&lt;br&gt;betonar att det är viktigt att den musikaliska ämneskompetens som finns i&lt;br&gt;dag bevaras och föreslår att det allmänna utbildningsområdet infogas i en&lt;br&gt;musiklärarexamen om minst 180 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de kommuner som har yttrat sig över förslaget till&lt;br&gt;lärarutbildningens struktur är ett antal uttalat positiva till detsamma&lt;br&gt;medan ett litet fatal tar helt avstånd från förslaget. Flertalet kommuner är&lt;br&gt;tveksamma till delar i strukturen. Ett stort antal kommuner har haft&lt;br&gt;synpunkter på förslaget till den verksamhetsförlagda delen av&lt;br&gt;utbildningen. Enköpings, Falu, Härnösands och Kristinehamns&lt;br&gt;kommuner anser att innehåll och omfattning av den verksamhetsförlagda&lt;br&gt;delen kan vidgas, det allmänna utbildningsområdet. Uppsala kommun&lt;br&gt;framför att mera än 10 poäng skall vara verksamhetsförlagda.&lt;br&gt;Söderhamns kommun önskar en större andel av den verksamhetsförlagda&lt;br&gt;delen inom det allmänna utbildingsområdet. Lindesbergs, Kalmar och&lt;br&gt;Täby kommuner pekar på behovet av kontakt mellan högskola och skola&lt;br&gt;för den verksamhetsförlagda delen. Ljungby och Eksjö kommuner pekar&lt;br&gt;på högskolans ansvar för att den verksamhetsförlagda delen av&lt;br&gt;utbildningen blir tillgänglig för samtliga kommuner. Borgholms kommun&lt;br&gt;anser att den verksamhetsförlagda delen av utbildningen bör genomföras&lt;br&gt;i arbetslag. Borås, Lindesbergs och Växjö kommuner pekar på moment&lt;br&gt;som de befarar skall falla ur utbildningen t.ex. vuxenpedagogik.&lt;br&gt;Jönköpings och Kalmar kommuner önskar se vuxenpedagogik som en&lt;br&gt;specialisering. Växjö kommun önskar genomföra&lt;br&gt;folkhögskollärarprogrammet som en del av den gemensamma&lt;br&gt;lärarutbildningen. Falu kommun pekar på vikten av att några högskolor&lt;br&gt;far uppdraget att utbilda modersmålslärare (f.d. hemspråkslärare). Tierps&lt;br&gt;kommun önskar ge modermålslärare en andra inriktning för dessa lärares&lt;br&gt;integrering i skolan. Gävle kommun är positiv till den föreslagna&lt;br&gt;strukturen trots att kommunen anser att den är komplicerad och spretig.&lt;br&gt;Jönköpings kommun konstaterar att den flexibla strukturen ställer stora&lt;br&gt;krav på kommunerna att planera sin rekrytering. Härnösands,&lt;br&gt;Hässleholms och Tierps kommuner förutsätter att ettämneslärare inte&lt;br&gt;utbildas. Ett antal kommuner tar avstånd från förslaget till struktur;&lt;br&gt;Stockholms kommun samt Sollentuna och Täby kommuner är kritiska till&lt;br&gt;att en enda lärarexamen föreslås täcka skolans behov. Flera kommuner;&lt;br&gt;Gävle, Nybro, Sollentuna, Stockholm och Torsby anser att det allmänna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsområdet bör minskas. Orsa kommun anser att kommittén&lt;br&gt;alltför detaljerat styr lärarutbildningen och riskerar att &amp;quot;låsa in&amp;quot;&lt;br&gt;densamma till hinder för utveckling inom högskolan. Skellefteå och&lt;br&gt;Storumans kommuner pekar på vikten av att strukturen tillgodoser&lt;br&gt;behovet av lärare i glesbygden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen anser att&lt;br&gt;en samlad lärarexamen ger en stor flexibilitet att utbilda lärare med ett&lt;br&gt;flertal olika inriktningar och kompetensprofiler. De nuvarande åtta&lt;br&gt;lärarexamina som bör ersättas är: barn- och ungdomspedagogisk examen,&lt;br&gt;bild-, grundskol-, gymnasie-, hushålls-, idrotts-, musik- och&lt;br&gt;slöj dlärarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgripande förändringen av förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen under 1990-talet, som bland annat inneburit ökad&lt;br&gt;målstyrning och decentralisering av verksamheten ställer höga krav på&lt;br&gt;den nya lärarutbildningen. De blivande lärarna skall arbeta i en skola där&lt;br&gt;samarbete och samplanering mellan olika lärarkategorier är naturliga&lt;br&gt;arbetsformer. De skall också samarbeta med elever och föräldrar. De&lt;br&gt;skall förutom egna goda ämneskunskaper också ha goda kunskaper i&lt;br&gt;läroplansteori, ha kunskaper om hur man organiserar lärprocesser samt ha&lt;br&gt;förmåga att analysera den lokala verksamheten ur ett&lt;br&gt;organisationsperspektiv. Därför anser regeringen att en viss övergripande&lt;br&gt;struktur bör gälla för alla lärarutbildningar. Inom den givna strukturen&lt;br&gt;finns dock utrymme för studenterna och högskolorna att själva forma&lt;br&gt;utbildningens uppläggning och innehåll. Den av regeringen förordade&lt;br&gt;strukturen förutsätter att lärarutbildningens uppläggning och innehåll&lt;br&gt;relateras till studenternas framtida yrkesutövning. Det är också av stor&lt;br&gt;vikt att de olika utbildningsområdena utgör en väl sammanhållen helhet&lt;br&gt;för studenterna. Regeringen föreslår att det vid varje lärosäte med&lt;br&gt;lärarutbildning skall finnas ett särskilt organ med ett samlat ansvar för&lt;br&gt;lärarutbildning m.m. så att den blir en väl sammanhållen utbildning av&lt;br&gt;hög kvalitet. Regeringen återkommer till detta i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att också resurserna till den nya lärarutbildningen&lt;br&gt;skall öka inom ramen för utgiftsområde 16. I kap 13 redogör regeringen&lt;br&gt;för dessa resursers disposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningens uppdrag är att den skall vara såväl högskoleutbildning&lt;br&gt;som yrkesutbildning och vara ett av statens medel för att uppnå målen för&lt;br&gt;förskola, skola och vuxenutbildning. Som en följd av detta ställs krav på&lt;br&gt;att lärarutbildningen skall vila på vetenskaplig grund och att den skall&lt;br&gt;förbereda studenterna för kommande yrkesutövning och för forskning.&lt;br&gt;För att kunna uppfylla kravet på att vara ett medel statens för styrning&lt;br&gt;måste lärarutbildningen ge blivande lärare sådana kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som gör det möjligt för dem att genomföra&lt;br&gt;samhällsuppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny lärarutbildning bör utgöras av tre väl integrerade&lt;br&gt;utbildningsområden: allmänt utbildningsområde om 60 poäng,&lt;br&gt;inriktning(ar) om minst 40 poäng och specialisering(ar) om minst 20&lt;br&gt;poäng. Den föreslagna strukturen innebär att studenten far en stor frihet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att, utifrån det enskilda lärosätets förutsättningar forma sin utbildnings Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;uppläggning och innehåll. Lärarutbildningens nya struktur ger möjlighet&lt;br&gt;att utbilda en lärarkår som har stora gemensamma yrkeskunskaper - och&lt;br&gt;kompetenser - men samtidigt innehåller stor individuell variation genom&lt;br&gt;sammansättningen av inriktningar och specialisering(ar). Studenterna far&lt;br&gt;genom val av inriktning och specialisering ta ansvar för den egna&lt;br&gt;yrkesutbildningens profilering och på ett tidigt stadium utforma sin egen&lt;br&gt;kompetens som lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen skall i likhet med all annan högskoleutbildning vila&lt;br&gt;på vetenskaplig grund. Kopplingen mellan vetenskap och&lt;br&gt;grundutbildning bör förstärkas och förtydligas på lärarutbildningens&lt;br&gt;område. För att ge den nya lärarutbildningen en gedigen vetenskaplig bas&lt;br&gt;är det av stor vikt att forskningen inom lärarutbildningsområdet stärks.&lt;br&gt;Detta gäller all utbildningsvetenskaplig forskning, såväl den som avser&lt;br&gt;generella frågor om lärares yrkeskunskap som den ämnesdidaktiska&lt;br&gt;forskningen. Dessa forskningsinriktningar är värdefulla såväl för den&lt;br&gt;verksamma lärarens kompetens som för skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen bör förankras i praktiska erfarenheter av&lt;br&gt;undervisning och lärande. Den på vetenskap grundade kunskapen skall&lt;br&gt;ges utrymme att möta den beprövade erfarenheten. Mötet mellan dessa&lt;br&gt;två perspektiv möjliggör en ökad kvalitet i lärarutbildningen där&lt;br&gt;lärarstudentema ges möjlighet att möta olika kunskapstraditioner och&lt;br&gt;erfarenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att lärarutbildningen i större utsträckning än i dag skall ge&lt;br&gt;studenterna möjligheter att stärka både sina ämneskunskaper och sina&lt;br&gt;lärarspecifika yrkeskunskaper krävs att de tre utbildningsområdena&lt;br&gt;förstärker varandra genom att de integreras. En väl sammanhållen&lt;br&gt;utbildning ger också en växelverkan mellan de högskoleförlagda och de&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De blivande lärama tillägnar sig yrkeskunskap genom studier i skilda&lt;br&gt;ämnen. Detta är en grundförutsättning för yrkesutövningen.&lt;br&gt;Yrkeskunskapen förutsätter dessutom att lärama är medvetna om vilka&lt;br&gt;grundläggande värden som skall främjas samt hur dessa värden skall&lt;br&gt;förankras. Inom ramen för värdegrundsffågoma har integrations- och&lt;br&gt;mångfaldsffågoma en naturlig plats i lärarutbildningens samtliga&lt;br&gt;utbildningsområden. Lärare skall förbereda barn och elever för ett liv i ett&lt;br&gt;demokratiskt, jämställt och mångkulturellt samhälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I yrkeskunskapen ingår även att kunna samarbeta samt att skapa&lt;br&gt;förutsättningar för lärande hos alla elever oavsett ålder. Läraryrket ställer&lt;br&gt;även krav på goda kunskaper om och insikter i skollagens tillämpning,&lt;br&gt;läroplan och kursplaner samt hur den pedagogiska verksamheten styrs via&lt;br&gt;både regler och ideologier. Den decentraliserade skolan har medfört ett&lt;br&gt;ökat behov av att lärare kan utforma lokala arbetsplaner, tolka och&lt;br&gt;precisera läroplansmål samt analysera verksamheten ur ett&lt;br&gt;organisationsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att de uttalade krav som ställs på lärarnas arbete&lt;br&gt;medför att det är viktigt att lärarutbildningen har en tydlig&lt;br&gt;yrkesinriktning. Utbildningen bör förbereda lärarstudentema för arbete&lt;br&gt;utifrån de skiftande förutsättningar som finns hos barn och elever. En&lt;br&gt;möjlighet till detta är att studenterna arbetar i olika miljöer för lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Konsten att undervisa&amp;quot; inrymmer allt det som lärare gör för att skapa&lt;br&gt;så goda betingelser som möjligt för att främja barns och elevers&lt;br&gt;möjligheter att tillägna sig kunskaper. Lärare förväntas ha både teoretiska&lt;br&gt;och praktiska kunskaper och därför behövs en växelverkan i&lt;br&gt;lärarutbildningen mellan dessa inslag. Denna växelverkan kan nås genom&lt;br&gt;att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade&lt;br&gt;erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen&lt;br&gt;förankras i teori och forskning. Därför anser regeringen att det är av stor&lt;br&gt;vikt att delar av utbildningen är verksamhetsförlagd. Enbart goda&lt;br&gt;ämneskunskaper är ingen garanti för att en lärare skall kunna skapa goda&lt;br&gt;betingelser för lärande. Studenterna måste i sin utbildning ges utrymme&lt;br&gt;att aktivt reflektera över kunskapssyn, kunskapsinnehåll och&lt;br&gt;kunskapsurval satt i relation till hur barn och elever lär sig. Delar av&lt;br&gt;dessa studier bör genomföras i den praktiska undervisningsmijön. För att&lt;br&gt;de skall bli så effektiva och givande som möjligt bör de&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delarna av utbildningen utvecklas i samarbete&lt;br&gt;mellan lärosätena och skolväsendet. Samarbetet kan exempelvis ske i&lt;br&gt;partnerskolor, något som redan har påbörjats vid några universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att lärarexamen uppnås efter minst 120&lt;br&gt;poäng för lärare i karaktärsämne med inriktning mot gymnasieskolans&lt;br&gt;program med yrkesämnen. För övriga inriktningar krävs mellan 140 och&lt;br&gt;220 poäng. Den nya lärarexamen omfattar således en utbildning om minst&lt;br&gt;120 poäng och ger grundläggande behörighet för tillträde till&lt;br&gt;forskarutbildning enligt 9 kap. 4 § högskoleförordningen (1993:100).&lt;br&gt;Utöver grundläggande behörighet kan särskild behörighet föreskrivas av&lt;br&gt;fakultetsnämnden enligt 9 kap. 5 § högskoleförordningen. Ett vanligt&lt;br&gt;krav är att den sökande har minst 60 poäng i det ämne&lt;br&gt;forskarutbildningen avser. Andra krav baseras på genomgången&lt;br&gt;utbildning t.ex. civilingenjörsutbildningen. Studier om 60 poäng inom det&lt;br&gt;allmänna utbildningsområdet tillsammans med ämnesstudier bör kunna&lt;br&gt;utgöra en god grund för forskarstudier inom det utbildningsvetenskapliga&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett allmänt utbildningsområde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kritiken mot de befintliga lärarutbildningarna framgår att studenterna&lt;br&gt;inte ser ett klart samband mellan sina studier och sin framtida yrkesroll.&lt;br&gt;Denna kritik riktar sig såväl mot den tidigare praktisk-pedagogiska&lt;br&gt;utbildningen som mot den ämnesteoretiska. Det är i detta sammanhang&lt;br&gt;som det allmänna utbildningsområdet är av avgörande betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna utbildningsområdet bör omfatta 60 poäng, varav minst 10&lt;br&gt;poäng bör vara verksamhetsförlagda. Utbildningsområdet bör omfatta&lt;br&gt;både för yrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga&lt;br&gt;ämnesstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av de centrala kunskapsområdena rör frågor om lärande,&lt;br&gt;undervisning och specialpedagogik. Ett annat kunskapsområde behandlar&lt;br&gt;frågor om socialisation, kulturfrågor och samhälle. Det kan gälla hur man&lt;br&gt;arbetar för att barns och elevers känsla för demokrati, samhörighet och&lt;br&gt;solidaritet utvecklas. Lärarstudenten måste därför förvärva kunskaper om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barns och elevers livssituation och uppväxtvillkor och om vuxna&lt;br&gt;studerandes livsvillkor. Ytterligare ett centralt kunskapsområde sätter&lt;br&gt;frågor om yrkesverksamhetens samhällsuppdrag, demokrati och&lt;br&gt;värdegrund i fokus. Det innebär att lärarstudentema måste analysera de&lt;br&gt;grundläggande värderingarna ifråga om demokrati, etik, moral,&lt;br&gt;jämställdhet och jämlikhet som samhället vilar på. Det berör såväl&lt;br&gt;relationer mellan människor som människors förhållande till miljö och&lt;br&gt;andra livsformer. Kunskapsområdena kan bl.a. belysas genom att&lt;br&gt;internationella deklarationer och överenskommelser behandlas och&lt;br&gt;beaktas i utbildningen, som t.ex. FN:s deklaration om de mänskliga&lt;br&gt;rättigheterna, FN:s barnkonvention, FN:s standarddregler gällande&lt;br&gt;människor med funktionshinder, Salamancadeklarationen, som omfattar&lt;br&gt;principer, inriktningar och praxis vid undervisning av elever med behov&lt;br&gt;av särskilt stöd och RIO-deklarationens överenskommelser om länders&lt;br&gt;åtagande i arbetet för en ekologiskt hållbar utveckling; miljöskydd,&lt;br&gt;bevarande av naturresurser och biologisk mångfald. Kunskaper om de&lt;br&gt;ekologiska betingelserna för liv på jorden och baskunskaper i miljöarbete&lt;br&gt;och bevarande av den biologiska mångfalden skall ingå i all&lt;br&gt;lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tvärvetenskapliga ämnesstudiema skall uppmärksamma olika sätt&lt;br&gt;att organisera och tillägna sig kunskap och samtidigt bidra till&lt;br&gt;studenternas ämneskunskap. Uppläggning och innehåll skall befrämja&lt;br&gt;den blivande lärarens förutsättningar att möta alla elever. Inslaget skall&lt;br&gt;öka studenternas förståelse för när det ämnesövergripande arbetssättet är&lt;br&gt;meningsfullt i jämförelse med ämnesvisa studier. Målet är att förbereda&lt;br&gt;de blivande lärarna för att i skolsituationen samarbeta med lärare med&lt;br&gt;olika inriktningar och specialiseringar för att bättre möta elevernas olika&lt;br&gt;erfarenheter, frågor och problem. Studierna kan orienteras mot att visa&lt;br&gt;hur kunskap kan användas som verktyg för att lösa vardagliga problem.&lt;br&gt;Studenterna skall också fa erfarenhet av hur kunskap kan organiseras på&lt;br&gt;olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhetsförlagda delen inom det allmänna utbildningsområdet&lt;br&gt;innebär en möjlighet till lärande i arbetet och ger studenterna tillfälle att&lt;br&gt;dels utveckla yrkeskunskaperna, dels öva förmågan till reflektion. Under&lt;br&gt;den verksamhetsförlagda delen bör bl.a. sådan förtrogenhetskunskap som&lt;br&gt;samtal med barn, elever och föräldrar samt arbete i arbetslag ingå.&lt;br&gt;Förtrogenhetskunskap erhålls genom erfarenhet från många olika&lt;br&gt;situationer, vilket gör att man kan göra relevanta bedömningar i nya&lt;br&gt;situationer. Av avgörande betydelse för den verksamhetsförlagda delens&lt;br&gt;kvalitet är att de enskilda skolor, dit de verksamhetsförlagda delarna&lt;br&gt;förläggs, knyts till högskolorna som samarbetspartner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna utbildningsområdet bör organiseras så att studenter med&lt;br&gt;olika inriktningar och specialiseringar möts i utbildningen och det bör&lt;br&gt;fördelas över en längre period av lärarutbildningen. Med denna&lt;br&gt;uppläggning ökar möjligheterna för ett naturligt samarbete mellan lärare&lt;br&gt;med olika kompetens i den framtida yrkesutövningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utbildningsområde med inriktningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en del av lärarutbildningens struktur ingår ett utbildningsområde&lt;br&gt;med inriktningar. Inriktningarna bör omfatta minst 40 poäng, varav minst&lt;br&gt;10 poäng bör vara verksamhetsförlagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningarna ger studenterna en stor möjlighet att själva profilera sin&lt;br&gt;utbildning. Inriktningar kan utgöras av mer traditionella ämnen t.ex.&lt;br&gt;engelska, matematik o.s.v., men också av andra för lärarutbildningen&lt;br&gt;relevanta ämnen. Dessa kan vara kurser som hittills inte ingått&lt;br&gt;lärarutbildningen såsom exempelvis miljökunskap, idéhistoria samt bam-&lt;br&gt;och ungdomskunskap. Även tvärvetenskapliga studier kan utgöra&lt;br&gt;inriktningar, exempelvis multietniska studier och u-landstudier liksom&lt;br&gt;tematiska kunskapsområden som miljö och överlevnad. De&lt;br&gt;kompetensområden som är unika för läraryrket, såsom läs- och&lt;br&gt;skrivinlärning, bör också kunna utgöra särskilda inriktningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom respektive inriktning bör frågor som om rör ämnesinnehållet stå i&lt;br&gt;fokus men även betingelserna för hur lärande sker hos barn och elever&lt;br&gt;inom respektive ämnesområde studeras. Det är därför angeläget med en&lt;br&gt;utökning av ämnesdidaktiken och att ämnets struktur görs relevant för&lt;br&gt;läraryrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamhetsförlagda delarna av inriktningarna bör framför allt&lt;br&gt;behandla de delar av ämnes- eller ämnesområdesstudiema som fördjupar&lt;br&gt;kunskaperna om betingelserna för lärande. Inriktningarna om minst 40&lt;br&gt;poäng bör också kunna erbjudas som kompetensutveckling för redan&lt;br&gt;yrkesverksamma lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utbildningsområde med specialiseringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en tredje del i lärarutbildningens struktur ingår specialiseringar som&lt;br&gt;bör omfatta minst 20 poäng. En sådan specialisering kan utgöras av&lt;br&gt;fördjupning så som ämnesfördjupning av en inriktning eller en fristående&lt;br&gt;breddning exempelvis via högskoleämnen som idé- och lärdomshistoria,&lt;br&gt;sociologi osv. Vidare kan specialiseringen fokuseras, på olika&lt;br&gt;åldersgrupper. Det kan vara vuxenpedagogik men även på ett&lt;br&gt;kunskapsområde som inte ryms inom ett ämne, t.ex. integration förskola -&lt;br&gt;skola, sex och samlevnad, internationalisering eller Alkohol-Narkotika-&lt;br&gt;Tobak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialiseringarna gör det möjligt för studenterna att ytterligare&lt;br&gt;profilera sin lärarkompetens. Specialiseringskurser om minst 20 poäng&lt;br&gt;bör också kunna erbjudas som kompetensutveckling för redan&lt;br&gt;yrkesverksamma lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensarbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lärarutbildningen bör ingå ett examensarbete där studenten skall visa att&lt;br&gt;han eller hon kan använda sig av vetenskapliga metoder och teorier.&lt;br&gt;Examensarbetet bör omfatta 10 poäng och bör i första hand utgöra en del&lt;br&gt;av inriktningen eller specialiseringen, men kan även vara en del av det&lt;br&gt;allmänna utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensarbetet utgör en viktig del i utvecklingen av ett vetenskapligt&lt;br&gt;förhållningssätt och det skall få studenten att fördjupa sina kunskaper.&lt;br&gt;Lärarutbildningen skall ge studenten kunskap om och insikt i olika&lt;br&gt;forskningsmetoder och forskningsetik. Examensarbetet bidrar till att&lt;br&gt;studenten praktiskt får tillämpa forskningsmetodik och blir därmed en&lt;br&gt;förberedelse för en eventuell forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för de studenter som inte avser att fortsätta med en&lt;br&gt;forskarutbildning är det av stor vikt att ha getts möjlighet att självständigt&lt;br&gt;arbeta med olika forskningsmetoder. Inte minst är det viktigt som en&lt;br&gt;förberedelse för att aktivt kunna delta i förskolans, skolans och&lt;br&gt;vuxenutbildningens utvecklingsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkter för en kommande examensbeskrivning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör även framdeles ankomma på regeringen att närmare utforma&lt;br&gt;examensbeskrivningen. Redan här finns det dock skäl att relativt&lt;br&gt;noggrant ange de utgångspunkter som regeringen anser att lägga till&lt;br&gt;grund för det kommande arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla lärarexamen skall studenten ha en samlad kompetens så&lt;br&gt;att han eller hon kan förverkliga förskolans, förskoleklassens, skolans,&lt;br&gt;fritidshemmens och vuxenutbildningens mål och riktlinjer samt medverka&lt;br&gt;i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande styrdokument.&lt;br&gt;Vidare skall studenten äga sådan kompetens att han eller hon kan:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen/ämnesområden så att&lt;br&gt;alla elever lär och utvecklas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- organisera begrepp, principer och information i omvärlden för att&lt;br&gt;möjliggöra kunskapsbildning inom de ämnen/ämnesområden&lt;br&gt;utbildningen avser,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inse betydelsen av könsskillnader för organisering av&lt;br&gt;undervisningssituationen och presentation av ämnesstoffet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skapa betingelser för att åstadkomma utveckling och lärande hos alla&lt;br&gt;elever,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- leda och samarbeta med elever så att de får stöd i sin utveckling utifrån&lt;br&gt;sina behov och möjligheter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bedöma och värdera elevers utveckling och lärande samt informera och&lt;br&gt;samarbeta med föräldrar eller vårdnadshavare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor,&lt;br&gt;ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera&lt;br&gt;och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i&lt;br&gt;ledning av denna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- använda IT-hjälpmedel och ha kunskap om hur massmedia och IT kan&lt;br&gt;användas för den pedagogiska utvecklingen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta&lt;br&gt;forskningsresultat som grund för professionell utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarexamen skall uppnås efter fullgjorda kursfordringar om minst 120,&lt;br&gt;140, 160 eller 180 poäng. Utbildningen skall omfatta 60 poäng som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behandlar frågor om lärande, socialisation, värdegrund och Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;yrkesverksamhetens samhällsuppdrag samt för läraryrket centrala,&lt;br&gt;tvärvetenskapliga ämnesstudier. Därutöver skall utbildningen omfatta&lt;br&gt;minst en inriktning om minst 40 poäng samt specialisering om minst 20&lt;br&gt;poäng. För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år och fritidshem samt för&lt;br&gt;undervisning i modersmål krävs minst 140 poäng,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- grundskolans senare år och i gymnasial utbildning (ej karaktärsämnen i&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen krävs minst 180 poäng&lt;br&gt;inkluderade en respektive två fördjupning(ar) till minst 60 poäng i&lt;br&gt;relevant(a) ämnesområde(n),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- karaktärsämnen i gymnasieskolans program med yrkesämnen krävs 120&lt;br&gt;poäng. I stället för inriktning och specialisering krävs omfattande&lt;br&gt;yrkeserfarenhet samt en relevant yrkesinriktad högskoleutbildning om&lt;br&gt;minst 60 poäng eller motsvarande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För undervisning i svenska respektive samhällskunskap i grundskolans&lt;br&gt;senare år krävs minst 60 poäng och i gymnasial utbildning minst 80&lt;br&gt;poäng i ämnesområden som är relevanta för ämnet svenska respektive&lt;br&gt;samhällskunskap. För undervisning i modersmål krävs inriktning om&lt;br&gt;minst 60 poäng i relevant ämnesområde.&lt;br&gt;Av det allmänna utbildningsområdet skall minst 10 poäng vara&lt;br&gt;verksamhetsförlagda. Minst 10 poäng per inriktning skall likaså vara&lt;br&gt;verksamhetsförlagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att erhålla en lärarexamen skall studenten ha fullgjort ett&lt;br&gt;självständigt arbete (examensarbete) om 10 poäng. I detta skall studenten&lt;br&gt;ha relaterat sina kunskaper om de kommande arbetsuppgifterna till de&lt;br&gt;vetenskapliga teorier studenten blivit förtrogen med under utbildningen.&lt;br&gt;I examensbeviset skall anges vilka inriktningar och specialiseringar som&lt;br&gt;studenten har fullgjort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår föreslår regeringen att dagens barn- och&lt;br&gt;ungdomspedagogiska examen med omfattningen 120 poäng skall ersättas&lt;br&gt;av en lärarexamen med omfattningen 140 poäng. Utökningen av&lt;br&gt;utbildningen skall ses mot bakgrund av de nya krav som ställs på&lt;br&gt;förskolan och fritidshemmet. Förskolan är numera också en&lt;br&gt;utbildningspolitisk angelägenhet med fokus på både barns omsorg och&lt;br&gt;lärande. Förskolans uppdrag bygger på en läroplan. Förskoleklass har&lt;br&gt;införts som en frivillig skolform och förskollärare och fritidspedagoger&lt;br&gt;har fått möjlighet att undervisa i skolan. Grundskolans läroplan, Lpo94,&lt;br&gt;har anpassats till att också omfatta förskoleklass och fritidshem. De som&lt;br&gt;skall arbeta inom förskolan och förskoleklass eller i fritidshem skall ha&lt;br&gt;möjlighet att som andra lärare fördjupa sig inom ett ämne eller&lt;br&gt;ämnesområde, t.ex. barn- och ungdomspsykologi, teknik, bild, sociologi&lt;br&gt;eller svenska. Härigenom underlättas en fortsatt samverkan mellan&lt;br&gt;förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa vägar till läraryrket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner det också angeläget att det finns alternativa vägar till&lt;br&gt;läraryrket. Det bör därför vara möjligt för studenter som läst kurser som&lt;br&gt;motsvarar lärarutbildningens inriktningar och specialiseringar att läsa det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna utbildningsområdet som en fristående utbildning. Detta ger dels Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;de studenter som från början har haft andra motiv for sina studier, dels de&lt;br&gt;som har annan yrkeserfarenhet, möjligheten att erhålla lärarexamen.&lt;br&gt;Även studenter som vill kombinera kurser, utan att för den skull binda sig&lt;br&gt;vid ett program, finner på detta sätt en alternativ studieväg till&lt;br&gt;lärarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Specifika ämnes- och kompetensprofiler&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning tillgodoser den föreslagna strukturen för&lt;br&gt;den nya lärarutbildningen tillsammans med beskrivningen för en&lt;br&gt;lärarexamen inom intervallet 120 - 220 poäng skolans befintliga behov&lt;br&gt;av lärare med olika ämnes- och kompetensprofiler. Den föreslagna&lt;br&gt;uppläggningen av lärarutbildningen ger också möjlighet att snabbt&lt;br&gt;tillgodose nya behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom huvudstrukturen för lärarexamen bör kombinationen svenska och&lt;br&gt;samhällskunskap med inriktning mot undervisning i grundskolans senare&lt;br&gt;år och i gymnasial utbildning omfatta 60 respektive 80 poäng. Skulle&lt;br&gt;studenten kombinera dessa båda inriktningar för undervisning i&lt;br&gt;gymnasieskolan innebär det sammanlagt 220 poäng för en lärarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För modersmålslärare (f.d. hemspråkslärare) instämmer regeringen i&lt;br&gt;kommitténs förslag om en utbildning som förutom det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet omfattar en inriktning mot undervisning i modersmål&lt;br&gt;om 60 poäng samt en specialisering om 20 poäng. Modersmålsläraren&lt;br&gt;skall behärska både modersmålet och svenska i tal och skrift samt vara&lt;br&gt;väl förtrogen med faktorer som påverkar den tvåspråkiga utvecklingen&lt;br&gt;hos barn och ungdomar. Regeringen avser att återkomma i fråga om&lt;br&gt;uppdrag till några lärosäten om att erbjuda denna kompetensprofil inom&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av den diskussion som förts om teckenspråkslärare vill&lt;br&gt;regeringen peka på hur utbildning till lärare i teckenspråk för hörande&lt;br&gt;ryms inom den i detta avsnitt föreslagna strukturen för lärarutbildningen.&lt;br&gt;Regeringen ser positivt på att Göteborgs universitet och Malmö högskola&lt;br&gt;är i färd med att starta lärarutbildningar i teckenspråk. För att säkerställa&lt;br&gt;ett utbud av teckenspråksutbildning i högskolan avser&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet att pröva frågan hurvida särskilda uppdrag till&lt;br&gt;ett antal lärosäten att anordna sådan utbildning behövs. I kap 10 Särskilda&lt;br&gt;frågor - specialpedagogisk utbildning behandlas frågan om utbildning av&lt;br&gt;teckenspråkiga lärare för döva och hörselskadade barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om ettämneslärarutbildningar har bl.a. berört ämnesdjupet i den&lt;br&gt;nuvarande musiklärarutbildningen samt ämnesomfattningen i de&lt;br&gt;nuvarande slöjd- och hemkunskapslärarutbildningama. Regeringen anser&lt;br&gt;att det är förenligt med den föreslagna nya strukturen för&lt;br&gt;lärarutbildningen att den rymmer ettämneslärarutbildning. Regeringen&lt;br&gt;vill dock framhålla att de skäl som kommittén och flera remissinstanser&lt;br&gt;framfört om en s.k. anställningsbarhet, i synnerhet i mindre skolor och&lt;br&gt;kommuner, är giltiga. De skall dock inte förhindra att en djup och/eller&lt;br&gt;smal utbildning ges när så erfordras med hänsyn till den undervisning&lt;br&gt;som utbildningen syftar till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag ingick att behandla den kompetensprofil som Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;omfattas av den tidigare studie- och yrkesvägledarexamen. Mot bakgrund&lt;br&gt;av att en utredning om vägledning, aviserad i budgetpropositionen 2000&lt;br&gt;har tillsatts, har frågan om utbildning för vägledare lämnats över till&lt;br&gt;utredningen om Vägledning i skolväsendet (dir 1999:107). Av direktiven&lt;br&gt;framgår att utredaren mot bakgrund av sitt kommande förslag skall lämna&lt;br&gt;förslag avseende utbildningen av vägledare. Detta uppdrag skall vara&lt;br&gt;slutfört senast den 15 december 2000. Därefter avser regeringen att&lt;br&gt;återkomma i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén skulle enligt direktiven analysera vilka krav som skall&lt;br&gt;ställas på lärarutbildningen för att den skall tillgodose behovet av&lt;br&gt;vuxenpedagogik. Den skulle även överväga en särskild vuxenpedagogisk&lt;br&gt;examen. Kommittén har pekat på den möjlighet den nya&lt;br&gt;examensstrukturen ger och anser därför att behovet av vuxenpedagogik&lt;br&gt;väl kan tillgodoses inom ramen för lärarutbildningen och att det därför&lt;br&gt;inte föreligger något skäl att inrätta en särskild vuxenpedagogisk examen.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att för de studenter som avser att undervisa vuxna&lt;br&gt;skall det finnas särskilda specialiseringar som avser undervisning av&lt;br&gt;vuxna. Regeringen instämmer i kommitténs förslag och utgår från att&lt;br&gt;utbildning av detta slag kommer att anordnas. Regeringen anser även, i&lt;br&gt;likhet med kommittén, att vuxenpedagogik bör kunna ingå i det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lärare i yrkesämnen - karaktärsämnen i&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Yrkesämnen bör ingå i den nya&lt;br&gt;lärarexamen inom utbildningsområdena med inriktning och&lt;br&gt;specialisering. För lärare i karaktärsämnen i gymnasieskolans program&lt;br&gt;med yrkesämnen bör lärarexamen kunna uppnås också med en för&lt;br&gt;yrkesområdet relevant högskoleutbildning om minst 60 poäng eller&lt;br&gt;någon annan motsvarande utbildning tillsammans med omfattande&lt;br&gt;relevant yrkeserfarenhet samt det allmänna utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer huvudsakligen med&lt;br&gt;regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;kommitténs förslag. Statens skolverk, Kommittén för kvalificerad&lt;br&gt;yrkesutbildning, Kristianstads, Linköpings, Skövde kommuner och&lt;br&gt;Landsorganisationen (LO) är positiva till att kvalificerade yrkesinriktade&lt;br&gt;utbildningar (KY) skall kunna tillgodoräknas för tillträde till&lt;br&gt;lärarutbildning. Falkenbergs och Katrineholms kommuner menar att&lt;br&gt;kravet på baskunskaper och ämnesteoretiska kunskaper är nödvändiga för&lt;br&gt;att en lärare i ett yrkesämne skall kunna ingå i ett arbetslag och själv&lt;br&gt;kunna integrera valda delar av kärnämnen i samarbete med andra lärare.&lt;br&gt;Ett antal kommuner såsom Eskilstuna, Ljungby och Partilie är&lt;br&gt;tveksamma till &amp;quot;akademiseringen&amp;quot; av yrkeslärarutbildningen och tror att&lt;br&gt;det kommer att försvåra rekryteringen till lärarutbildning för lärare i&lt;br&gt;yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna stöder forslagen om att eftergymnasiala&lt;br&gt;studier motsvarande 60 poäng samt att lärare i yrkesämnen studerar det&lt;br&gt;allmänna utbildningsområdet. Lärarhögskolan i Stockholm avvisar&lt;br&gt;förslaget att kvalificerade yrkesinriktade utbildningar (KY) generellt&lt;br&gt;skall kunna tillgodoräknas som högskolepoäng. Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer och Lärarhögskolans studentkår i Stockholm betonar att&lt;br&gt;KY-utbildning inte är högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsala universitet anser att universitet och högskolor har resurser för&lt;br&gt;att ge den ämnesteoretiska utbildning som föreslås. Både Lärarförbundet&lt;br&gt;och Lärarnas Riksförbund menar att det är nödvändigt att högskolan&lt;br&gt;utvecklar relevanta utbildningar för flera av gymnasieskolans program&lt;br&gt;med yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser bl.a. Kunskapslyftskommittén, LO och&lt;br&gt;Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att instrument för&lt;br&gt;validering av gedigen yrkeserfarenhet måste skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska arbetsgivarföreningen (SAF) anser att den föreslagna&lt;br&gt;yrkeslärarutbildningen kommer att leda till stora rekryteringsproblem.&lt;br&gt;SAF förordar att yrkesverksamma anställs på en skola och tillsammans&lt;br&gt;med skolledningen utarbetar en individuell utvecklingsplan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kompetens för lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetet som lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen har förändrats påtagligt under senare år, kanske mer än för&lt;br&gt;andra lärarkategorier. Det hänger dels samman med det nya styrsystemet&lt;br&gt;och nya måldokument för skolan, dels de stora förändringarna i&lt;br&gt;arbetslivet. Den treåriga programindelade gymnasieskolan infördes&lt;br&gt;successivt med start läsåret 1992/93 för att vara fullt genomförd läsåret&lt;br&gt;1994/95. Det är viktigt att yrkesläramas kompetens utvecklas i samma&lt;br&gt;riktning som arbetslivet, vilket innebär ett ökat behov av teoretiska&lt;br&gt;kompetenser - både allmänteoretiska och mer yrkesspecifika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensbeskrivningen för gymnasielärarexamen i dåvarande bilagan 3&lt;br&gt;till högskoleförordningen (1993:100) ändrades år 1996 (1996:913) som&lt;br&gt;en följd av förslag i utredningen Höj Ribban - Lärarkompetens för&lt;br&gt;yrkesutbildning (SOU 1994:101). Krav ställdes förutom på praktisk&lt;br&gt;pedagogisk utbildning om 40 poäng även på relevant yrkesinriktad&lt;br&gt;högskoleutbildning om minst 60 poäng för undervisning i ett&lt;br&gt;karaktärsämne i gymnasieskolans program med yrkesämnen.&lt;br&gt;Förändringen av yrkesutbildningen i gymnasieskolan under 1990-talet i&lt;br&gt;riktning mot breda programområden har inneburit ökade inslag av&lt;br&gt;allmänna ämnen - kärnämnen, nya kursplaner med nytt innehåll i gamla&lt;br&gt;ämnen och uppdelning av stora yrkesämnen - karaktärsämnen i flera&lt;br&gt;delämnen. De nya förutsättningarna innebär behov av lärare med bred&lt;br&gt;kompetens som har goda yrkeskunskaper, kan samarbeta med företrädare&lt;br&gt;för arbetslivet och vara ledare för arbetet i gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen. Dessa lärare förutsätts samarbeta i lärarlaget kring de käm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och karaktärsämnen som ingår i gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna ställer krav på att lärare i karaktärsämnen för&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen också har goda kunskaper i&lt;br&gt;kärnämnen såsom svenska, engelska och samhällskunskap samt i vissa&lt;br&gt;fall även i matematik. Den snabba tekniska utvecklingen och&lt;br&gt;utvecklingen i arbetslivet innebär att lärarna också måste ha goda&lt;br&gt;teoretiska kunskaper inom yrkesområdet. Ett nära samarbete med&lt;br&gt;arbetslivet är nödvändigt för att bedriva en undervisning som motsvarar&lt;br&gt;de krav som arbetslivet ställer, för att erhålla arbetsplatsförlagd&lt;br&gt;utbildning för elever samt för återkommande kompetensutveckling i&lt;br&gt;yrket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på kunskaper&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärama i karaktärsämnen för gymnasieskolans program med yrkesämnen&lt;br&gt;far sin trovärdighet genom ett genuint kunnande inom ett yrkesområde.&lt;br&gt;Ett antal års relevant och varierad yrkeserfarenhet bör utgöra bas för det&lt;br&gt;framtida arbetet som lärare. Regeringen utgår från att läraren har en&lt;br&gt;grundläggande utbildning inom yrkesområdet, från lägst gymnasienivå.&lt;br&gt;Utbildningen bör därutöver innehålla en högskoleutbildning om minst 60&lt;br&gt;poäng eller motsvarande i relevanta yrkesämnen. Enligt regeringens&lt;br&gt;mening bör lägre krav inte ställas med hänsyn till de kvalifikationskrav&lt;br&gt;som gäller i arbetslivet. Till ovanstående kommer krav på godkända&lt;br&gt;studier inom det allmänna utbildningsområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder brist på lärare till gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen. Genomsnittsåldern för de verksamma lärarna är dessutom&lt;br&gt;hög. Få söker till lärarutbildningarna med denna inriktning och ett&lt;br&gt;alldeles för litet antal lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans&lt;br&gt;program med yrkesämnen examineras varje år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningskommittén redovisar att det föreligger en stor eller&lt;br&gt;mycket stor risk för lärarbrist inom många yrkessektorer. Detta gäller&lt;br&gt;framför allt de industriella och merkantilt inriktade programmen. Det har&lt;br&gt;också visat sig svårt att rekrytera lärarstudenter till det tekniskt -&lt;br&gt;industriella området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För vissa av gymnasieskolans program med yrkesämnen såsom&lt;br&gt;omvårdnadsprogrammet och barn- och fritidsprogrammet finns&lt;br&gt;högskoleutbildningar som utgör en god grund för fortsatta studier till&lt;br&gt;lärare, t.ex. utbildningar till sjuksköterska, eller barn- och fritidspedagog.&lt;br&gt;För andra utbildningar såsom det estetiska programmet eller&lt;br&gt;medieprogrammet i gymnasieskolan finns eftergymnasiala konstnärliga&lt;br&gt;utbildningar, som skulle kunna utgöra grund för en utbildning till lärare&lt;br&gt;inom detta yrkesområde. Högskoleingenjörsutbildningen finns med ett&lt;br&gt;stort antal inriktningar. Det finns relevanta inriktningar för blivande&lt;br&gt;lärare inom alla gymnasieprogram med tekniskt inriktade yrkesämnen.&lt;br&gt;Högskoleingenjörsutbildningen omfattar minst 80 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesteknisk högskoleutbildning om 60 poäng anordnas inom vissa&lt;br&gt;yrkessektorer på ett 20-tal platser i landet. Dessa utbildningsplatser&lt;br&gt;utnyttjas i dag i begränsad omfattning. Det är vidare angeläget att den&lt;br&gt;kvalificerade yrkesutbildningen, KY, som präglas av en stark&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslivsanknytning och som ger den högre fackkompetens som&lt;br&gt;eftersträvas kan utgöra en grund for en lärarexamen i karaktärsämnen for&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare i karaktärsämnen for gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen bör, liksom lärare i övrigt, tillägna sig de kunskaper som&lt;br&gt;omfattas av det allmänna utbildningsområdet som regeringen föreslagit i&lt;br&gt;avsnitt 5 - En ny lärarutbildning. Det är viktigt att alla lärare kan delta i&lt;br&gt;den egna skolans diskussioner på lika villkor med en gemensam&lt;br&gt;referensram och ett gemensamt yrkesspråk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgodoräknande av yrkeserfarenhet m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare anförts är grunden för lärare i yrkesämnen att de besitter en&lt;br&gt;kvalificerad och relevant yrkeserfarenhet. Det är viktigt att lärarna bygger&lt;br&gt;sin utbildning på omfattande yrkeserfarenhet. Yrkeserfarenheten kan&lt;br&gt;variera i längd beroende på yrkessektor. Regeringen är inte beredd att&lt;br&gt;ange ett minsta antal år. Det ankommer på högskolan att värdera&lt;br&gt;yrkeserfarenheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkeserfarenheten, tidigare lärarerfarenhet och erfarenhet av&lt;br&gt;handledning av elever i arbetsförlagd utbildning ger, utöver ett reellt&lt;br&gt;yrkeskunnande, kunskaper som bör värderas och tillgodoräknas både vid&lt;br&gt;antagning till lärarutbildning och för erhållande av lärarexamen for att&lt;br&gt;undervisa i karaktärsämnen i gymnasieskolans program med yrkesämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa remissinstanser anser att ett system med validering av gedigna&lt;br&gt;yrkeserfarenheter bör skapas så att dessa kan jämställas med&lt;br&gt;eftergymnasial utbildning. Regeringen har tillsatt en särskild utredare&lt;br&gt;som bl.a. skall pröva behovet av ett nationellt system för validering av&lt;br&gt;vuxnas kunskap och kompetens (U 99:3875V). Utredaren skall redovisa&lt;br&gt;sitt uppdrag senast den 20 december 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka det önskvärda i att lärare i karaktärsämnen&lt;br&gt;for gymnasieskolans program med yrkesämnen kan kombinera ämnen,&lt;br&gt;t.ex. ett karaktärsämne med ett käm- eller annat karaktärsämne. För&lt;br&gt;lärare i yrkesämnen kan det vara naturligt att kombinera med ämnen som&lt;br&gt;teknik, matematik, naturvetenskapligt ämne eller psykologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekrytering och kompetensutveckling av lärare i karaktärsämnen för&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen - samverkan med arbetslivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att kunna rekrytera välutbildade lärare är en mycket viktig fråga för&lt;br&gt;utvecklingen av gymnasieskolans program med yrkesämnen och en&lt;br&gt;förutsättning for att nå målsättningen med den nya gymnasieskolan. För&lt;br&gt;detta har stat och kommuner ett gemensamt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De som kommer att söka till utbildningen av lärare i karaktärsämnen&lt;br&gt;for gymnasieskolans program med yrkesämnen har ofta hunnit skaffa sig&lt;br&gt;en annan social situation än de studenter som går direkt från&lt;br&gt;gymnasieskolan till studier i högskolan. Detta måste lärosätena ta hänsyn&lt;br&gt;till då de organiserar lärarutbildningen genom att ge möjlighet till studier&lt;br&gt;på distans och deltid. Regeringen ser positivt på de olika&lt;br&gt;försöksverksamheter som pågår vid de olika högskolor som utbildar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans program med yrkesämnen.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att flexibla lösningar prövas vad gäller rekrytering&lt;br&gt;och utbildning av lärare i karaktärsämnen för dessa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt att skapa flexibla studiemöjligheter för blivande lärare i&lt;br&gt;karaktärsämnen för gymnasieskolans program med yrkesämnen så att de&lt;br&gt;ekonomiskt sett kan genomföra utbildningen. Det är också viktigt att&lt;br&gt;kommunen ger ekonomiskt stöd så att de blivande lärarna kan fullgöra&lt;br&gt;sin utbildning. I skolans kontakt med företagen bör möjlighet finnas att&lt;br&gt;intressera personer att undervisa i skolan inom sitt yrkesområde.&lt;br&gt;Samarbete med arbetsförmedlingarna bör också användas för att finna&lt;br&gt;personer som har en lämplig yrkesbakgrund och som kan intresseras för&lt;br&gt;att undervisa och samarbeta med unga människor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika möjligheter och kombinationer av utbildning och tjänstgöring för&lt;br&gt;lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans yrkesprogram bör prövas.&lt;br&gt;Utbildning, tjänstgöring som lärare och tjänstgöring i företag bör kunna&lt;br&gt;varvas. Landstingsförbundet ser t.ex. gärna en utveckling som går mot att&lt;br&gt;fler lärare på t.ex. vårdutbildningarna har kombinationstjänster, dvs.&lt;br&gt;arbetar som sjuksköterska inom en specialitet parallellt med att undervisa&lt;br&gt;inom specialområdet. Sådana kombinationstjänster bör vara möjliga även&lt;br&gt;inom andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärare i karaktärsämnen för gymnasieskolans yrkesprogram måste&lt;br&gt;kontinuerligt hålla sig ä jour med utvecklingen inom sitt yrkesområde.&lt;br&gt;För att åstadkomma bra lösningar avseende såväl rekrytering som&lt;br&gt;utbildning och kompetensutveckling av lärare måste skola och högskola&lt;br&gt;samverka med arbetslivet. För lärare i karaktärsämnen för&lt;br&gt;gymnasieskolans yrkesprogram bör en del av tiden för&lt;br&gt;kompetensutveckling användas för yrkesstudier. Regionala&lt;br&gt;utvecklingscentrum bör också ses som en naturlig part i diskussioner om&lt;br&gt;utvecklingen av undervisningen på gymnasieskolans program med&lt;br&gt;yrkesämnen och för kompetensutveckling av dessa lärare.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Lärares kompetensutveckling&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Varje kommun och landsting skall ansvara för&lt;br&gt;att möjligheter till kompetensutveckling ges för den personal som har&lt;br&gt;hand om utbildningen. Kommuner och landsting skall vinnlägga sig&lt;br&gt;om en planering av personalens kompetensutveckling.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 2 kap. 7 § skollagen (1985:1100) skall ändras i&lt;br&gt;enlighet härmed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En plan för kompetensutvecklingen bör&lt;br&gt;finnas i varje skola. Bestämmelserna om högst fem studiedagar i&lt;br&gt;grundskoleförordningen (1994:1194) och gymnasieförordningen&lt;br&gt;(1992:394) bör upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag och bedömningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Kommitténs förslag angående kompetens- Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;utveckling far i huvudsak stöd i svaren. Några instanser är tveksamma&lt;br&gt;eller tar avstånd från vissa förslag. Lunds universitet är positiv till&lt;br&gt;förslagen men avvisar tanken på att reservera särskilda utbildningsplatser&lt;br&gt;för kompetensutveckling. Stockholms universitet är också positiv till&lt;br&gt;förslagen och anser att lärares kompetensutveckling är en av de viktigaste&lt;br&gt;delarna i tredje uppgiften. Även Umeå universitet är i princip positiv men&lt;br&gt;menar att det bör finnas föreskrifter på kompetensutvecklingens område,&lt;br&gt;variationerna mellan kommunerna är för stora. Högskolan i Halmstad&lt;br&gt;tillstyrker förslagen men efterlyser nya och icke traditionella former för&lt;br&gt;samverkan och kompetensutveckling. Statens skolverk menar att&lt;br&gt;kompetensutveckling av verksamma lärare är en så stor och komplex&lt;br&gt;fråga att den borde ha behandlats som ett specifikt område, inte bara som&lt;br&gt;en del i betänkandet. Statskontoret anser att en kontinuerlig&lt;br&gt;kompetensutveckling underlättas av ett system för finansiering och menar&lt;br&gt;att den pågående diskussionen om utbildnings- och kompetenskonton kan&lt;br&gt;komma att leda till öppningar. Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet&lt;br&gt;instämmer i förslagen. Lärarnas riksförbund och dess studerandeförening&lt;br&gt;föreslår en modell med kompetensutvecklingskonton. Flera kommuner&lt;br&gt;anser att statens styrning med utvecklingsmedel bör ske med god&lt;br&gt;ffamförhållning och fokuseras på ett mycket begränsat antal områden&lt;br&gt;över en längre tid för att fa bra effekt. Flera remissinstanser lyfter fram&lt;br&gt;betydelsen av regionala utvecklingscentrum i arbetet med skolutveckling&lt;br&gt;och kompetensutveckling av lärare. Många remissinstanser, både&lt;br&gt;högskolor och kommuner, betonar hur viktigt det är att högskolans utbud&lt;br&gt;för kompetensutveckling utformas av högskolor och kommuner i&lt;br&gt;samverkan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling - ett vidgat begrepp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna inom skola och vuxenutbildning vad gäller bl.a. ansvaret&lt;br&gt;för utveckling av verksamheterna, ställer krav på nya kunskaper, nya&lt;br&gt;arbetsformer och större samverkan mellan lärare och andra&lt;br&gt;personalgrupper. Kompetensutveckling är ett led i utvecklingen av&lt;br&gt;verksamheterna och att nå uppställda mål. Enligt nu gällande avtal på&lt;br&gt;skolområdet från år 1995, avtal 2000, avses med kompetensutveckling&lt;br&gt;&amp;quot;insatser som syftar till att utveckla lärares förmåga att skapa goda&lt;br&gt;förutsättningar för elevernas lärande”. Kompetensutveckling kan,&lt;br&gt;förutom olika former av reguljär fortbildning, innefatta andra insatser&lt;br&gt;som tjänar syftet, såsom gemensam reflektion och diskussion om&lt;br&gt;undervisningen, barnens och elevernas inlärning, pedagogisk utvärdering,&lt;br&gt;handledning, auskultation vid kollegors undervisning, pedagogisk&lt;br&gt;planering, litteraturstudier m.m. Begreppet kompetensutveckling är&lt;br&gt;således enligt avtalet mycket brett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen menar i likhet med Lärarutbildningskommittén att&lt;br&gt;begreppet kompetensutveckling skall ersätta nuvarande formulering i&lt;br&gt;skollagen om fortbildning. Kompetensutveckling är ett vidare begrepp än&lt;br&gt;fortbildning, och rymmer såväl ämnesbreddning som ämnesfördjupning,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metodutveckling, arbetslagsutveckling, forskning och utvecklingsarbete&lt;br&gt;samt annan verksamhetsutveckling av betydelse för förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de nya formerna för och innehållet av&lt;br&gt;kompetensutveckling på skolans område samt den reglering av&lt;br&gt;kompetensutveckling som finns inom ramen för nuvarande avtal på&lt;br&gt;lärarområdet, finns inte längre anledning att behålla nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser om högst fem studiedagar i grundskoleförordningen&lt;br&gt;(1994:1194) och gymnasieförordningen (1992:394). Regeringen avser&lt;br&gt;därför att upphäva bestämmelserna. Undervisningsffi tid för&lt;br&gt;kompetensutveckling av lärare kan även fortsättningsvis avsättas under&lt;br&gt;läsåret under förutsättning att eleverna får den undervisningstid de är&lt;br&gt;garanterade enligt skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har enligt nuvarande formulering i 2 kap. 7 § skollagen&lt;br&gt;ansvar för fortbildning av sin personal. Regeringen utvecklar sin syn på&lt;br&gt;ansvarsfördelningen när det gäller kompetensutveckling av lärare i det&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvarsfördelning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Krav på kontinuerlig utveckling av det pedagogiska arbetet och det&lt;br&gt;generella behovet av förnyelse av kunskaper för både yrkesliv och&lt;br&gt;samhällsliv har ökat betydelsen av kompetensutveckling för såväl&lt;br&gt;arbetsgivare som arbetstagare. En förskola, skola och vuxenutbildning&lt;br&gt;stadd i ständig utveckling förutsätter enligt regeringens mening att de&lt;br&gt;som verkar inom denna verksamhet utvecklar sin kompetens för att möta&lt;br&gt;både nya krav och bidra till denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Läraren har ett personligt ansvar för sin egen kompetensutveckling.&lt;br&gt;Kompetensutveckling är både en rättighet och en skyldighet. Var och en&lt;br&gt;som arbetar har ansvar för att kunna reflektera över sitt arbete och vilka&lt;br&gt;krav på kunskaper som olika situationer ställer. Lärare måste reflektera&lt;br&gt;över sitt arbete och över vilka krav på kunskaper och kompetens som&lt;br&gt;olika ämnen och kunskapsområden eller situationer i skolan ställer samt&lt;br&gt;vara beredd att komplettera sin utbildning. Ämnesområden utvecklas och&lt;br&gt;tillförs ny kunskap. En lärares kompetens är beroende av det&lt;br&gt;sammanhang och den struktur i vilken läraren verkar. Barn och elever&lt;br&gt;har behov av undervisning och stöd i nya former samtidigt som ny teknik&lt;br&gt;och medier utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorer för skolan och vuxenutbildningen har enligt läroplanerna,&lt;br&gt;Lpo 94 och Lpf 94, ansvar för att personalen far den&lt;br&gt;kompetensutveckling som krävs för att den skall kunna utföra sina&lt;br&gt;arbetsuppgifter professionellt. Ett viktigt arbete för rektor och andra&lt;br&gt;verksamhetsansvariga är att hos personalen förankra målen för&lt;br&gt;verksamheten och därmed göra syftet med kompetensutvecklingen&lt;br&gt;tydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målen för verksamheten, uttryckta i den lokala arbetsplanen, bör ligga&lt;br&gt;till grund för kompetensutvecklingen för såväl skolan och arbetslaget&lt;br&gt;som för den enskilde läraren. Den årliga kvalitetsredovisning, som skolan&lt;br&gt;skall upprätta som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och&lt;br&gt;utvärderingen av arbetsplanen, är ett viktigt underlag för beslut om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetensutveckling. Rektor eller motsvarande chef bör ansvara for att&lt;br&gt;det upprättas en särskild plan för kompetensutveckling av skolans och&lt;br&gt;vuxenutbildningens personal. Planen bör återspegla de samlade&lt;br&gt;individuella behoven av kompetensutveckling. I planen bör ingå&lt;br&gt;dokumenterad uppföljning och utvärdering av mål och resultat i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting skall enligt gällande bestämmelser i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) se till att fortbildning anordnas för den personal&lt;br&gt;som har hand om utbildningen. Utvärderingar visar att lärarnas&lt;br&gt;möjligheter till kompetensutveckling varierar kraftigt mellan&lt;br&gt;kommunerna. Regeringen finner detta oroande. Likvärdigheten i&lt;br&gt;undervisningen riskerar att undergrävas om vissa lärare saknar&lt;br&gt;kontinuerliga möjligheter att utveckla och komplettera sina kunskaper.&lt;br&gt;Flera remissinstanser har också påtalat detta problem i sina remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill betona arbetsgivarnas ansvar för att skapa tidsmässiga&lt;br&gt;och ekonomiska förutsättningar för att personalen skall kunna ta sin del&lt;br&gt;av ansvaret för kompetensutvecklingen. Medel för kompetensutveckling&lt;br&gt;ingick i beräkningsgrunderna för det tidigare sektorsbidraget till&lt;br&gt;kommunerna. I samband med kommunaliseringen och den förändrade&lt;br&gt;ansvarsfördelningen på skolområdet överfördes medel för lärarnas&lt;br&gt;fortbildning till det som då kallades sektorsbidraget. Kommunerna har&lt;br&gt;under senare år fått kraftigt ökade statsbidrag till skola, vård och omsorg&lt;br&gt;och har därigenom enligt regeringens mening fatt större möjligheter till&lt;br&gt;nödvändiga insatser i fråga om bl.a. kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att 2 kap. 7 § skollagen, som behandlar&lt;br&gt;kommunernas och landstingens skyldigheter för fortbildning av lärare,&lt;br&gt;skall fa en mer tvingande lydelse. Regeringen anser att kommuner och&lt;br&gt;landsting i sin egenskap av arbetsgivare bör ta ansvar för att det upprättas&lt;br&gt;planer för kompetensutveckling samt att en plan för kompetensutveckling&lt;br&gt;bör finnas i varje skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar att skapa förutsättningar för&lt;br&gt;kompetensutveckling och ställa utbildning till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten, liksom kommunerna, har ansvar för att följa upp och utvärdera&lt;br&gt;mål och resultat samt ange tydliga mål för utveckling av verksamheterna.&lt;br&gt;Kompetensutveckling av lärare är en del av statens styrning av&lt;br&gt;skolväsendet för att uppnå målen för verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten kan också ställa särskilda medel till förfogande för insatser inom&lt;br&gt;bristområden eller områden av andra slag där nationell uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering visat på behov av kompetensutveckling. Detta sker i dag&lt;br&gt;främst genom medel som Statens skolverk disponerar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har även ansvar att följa upp och utvärdera huvudmännens&lt;br&gt;kompetensutvecklande insatser. Staten bör följa upp vilka mål för&lt;br&gt;fortbildningen som kommunerna satt upp, hur kompetensutveckling av&lt;br&gt;skolans personal har omsatts i praktiken och vilken följsamhet&lt;br&gt;kompetensutvecklingen haft på nationellt prioriterade områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett led i personalförsörjningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling av personal är ett mycket viktigt led i&lt;br&gt;personalförsörjningen. Variationer i årskullarnas storlek kan vara stora&lt;br&gt;och lärarna bör genom t.ex. vidareutbildning kunna medverka till en viss&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämning av lärarbehovet för olika åldrar. Nyexaminerade lärare utgör&lt;br&gt;en mycket liten del av det totala antalet lärare i förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen. Den stora merparten av lärarna har en lärarutbildning&lt;br&gt;som ligger några år tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattande pensionsavgångar förutses under de närmaste åren. För att&lt;br&gt;underlätta personalförsörjningen och klara behovet av förnyelse i skolan&lt;br&gt;och vuxenutbildningen kan kompetensutveckling ses som en möjlighet&lt;br&gt;att tillföra den kompetens som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser, i likhet med kommittén, att utbildningsresurser inom&lt;br&gt;lärarutbildningens inriktningar och specialiseringar bör kunna utnyttjas&lt;br&gt;för kompetensutveckling av verksamma lärare. Flexibiliteten i den nya&lt;br&gt;lärarutbildningen ger verksamma lärare möjligheter att delta i högskolans&lt;br&gt;grundutbildning för kompetensutveckling. En lärare kan komplettera sin&lt;br&gt;grundutbildning med en inriktning och därigenom vidga sin kompetens&lt;br&gt;med ett nytt ämnesområde eller för att undervisa en ny ålderskategori av&lt;br&gt;elever inom sitt tidigare ämnesområde. En lärare kan också fördjupa sitt&lt;br&gt;ämneskunnande genom att studera en specialisering. Genom att utnyttja&lt;br&gt;de möjligheter som lärarutbildningens föreslagna struktur ger bör&lt;br&gt;arbetslagets lärarkompetens kunna utökas på ett flexibelt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs mening att det är en fördel för både de&lt;br&gt;studerande i grundutbildningen och för verksamma lärare om de kan&lt;br&gt;mötas i gemensamma kurser, i samma möteslokaler eller genom virtuella&lt;br&gt;möten. Båda grupperna kan utifrån sina erfarenheter och perspektiv bidra&lt;br&gt;till en mer givande utbildning än vad som vore fallet om utbildningen ges&lt;br&gt;enbart i en homogen grupp. Som tidigare anförts är det ett ansvar för&lt;br&gt;både den enskilde läraren och arbetsgivaren att utnyttja denna möjlighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill, i likhet med många remissinstanser (Umeå universitet,&lt;br&gt;Mitthögskolan, Skövde, Uppsala Falkenbergs m.fl. kommuner)&lt;br&gt;understryka vikten av att högskolans kurser och andra&lt;br&gt;kompetensutvecklande insatser för lärare utvecklas i samverkan mellan&lt;br&gt;universitet och högskolor samt kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bör, som ett led i att använda kompetensutvecklingen av&lt;br&gt;lärare som ett av statens styrinstrument, precisera vilka insatser för&lt;br&gt;kompetensutveckling som regeringen anser är särskilt angelägna.&lt;br&gt;Resultat från nationell uppföljning och utvärdering av skolan skall ligga&lt;br&gt;till grund för signaler av detta slag från statens sida. I&lt;br&gt;budgetpropositionen eller i den nationella utvecklingsplanen för&lt;br&gt;förskolan, skolan och vuxenutbildningen kan regeringen ange angelägna&lt;br&gt;områden för lärarnas kompetensutveckling. I budgetpropositionen eller i&lt;br&gt;särskilda uppdrag har regeringen möjlighet att ge mer preciserade&lt;br&gt;uppdrag till högskolorna om insatser för kompetensutveckling av lärare.&lt;br&gt;Kommunerna å sin sida har enligt skollagen skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;den kompetensutveckling som lärarna har behov av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan för utveckling av förskola, skola och vuxenutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling av lärare är en mångfacetterad och integrerad del&lt;br&gt;av utvecklingsarbetet inom förskola, skola och vuxenutbildning.&lt;br&gt;Kommuner och skolor, regionala organ samt universitet och högskolor&lt;br&gt;måste samarbeta för att utveckla ett flertal strukturer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kompetensutveckling som skall svara mot ett diversifierat behov. Det är Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;viktigt att utbildning ges på distans och som deltidsstudier för att kunna&lt;br&gt;tillgodose olika studiebehov. Även forskarutbildning kan vara ett led i&lt;br&gt;den kompetensutvckling som skolväsendet och kommunerna erbjuder&lt;br&gt;sina lärare (se vidare avsnitt 7).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika former för samverkan bör utvecklas. Regionala&lt;br&gt;utvecklingscentrum och nationella resurscentrum i kemi, fysik, teknik&lt;br&gt;och matematik är etablerade former för diskussioner och insatser om&lt;br&gt;utveckling av förskola, skola och vuxenutbildning. Den programindelade&lt;br&gt;gymnasieskolan med ökad bredd i yrkesutbildningarnas innehåll och&lt;br&gt;arbetsplatsförlagda delar av utbildningen ställer krav på samarbete med&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regionala utvecklingscentrum, nationella resurscentrum och andra&lt;br&gt;samverkansorgan bör tillsammans med förskolor, skolor och&lt;br&gt;vuxenutbildning samt kommuner utifrån var och ens kompetensområde&lt;br&gt;utgöra parter i en dialog om utveckling av den verksamhetsförlagda delen&lt;br&gt;av lärarutbildningen, av förskola, skola och vuxenutbildning samt&lt;br&gt;kompetensutveckling liksom kontakter och samarbete med arbetslivet. Ur&lt;br&gt;högskolans perspektiv är samverkan med skolan en del av högskolans&lt;br&gt;samverkansuppgift med det omgivande samhället&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser regionala utvecklingscentrum eller andra&lt;br&gt;samverkansorgan inom högskolan som viktiga fora dels för att föra in&lt;br&gt;forskningsresultat in i skolans vardagliga arbete, dels för att föra aktuella&lt;br&gt;skolfrågor in i högskolans lärarutbildning och forskning om lärande.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Forskningsstrategi för lärarutbildning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Resurserna för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;i anslutning till lärarutbildningen och den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamheten skall öka. Berörda lärosäten skall därför få i&lt;br&gt;uppdrag att inom sina ramar vidta åtgärder för att förstärka&lt;br&gt;utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära&lt;br&gt;anslutning till lärarutbildningen. Resurser inom ramen för&lt;br&gt;utgiftsområde 16 skall fördelas dels via det föreslagna&lt;br&gt;Vetenskapsrådet till forskningsprogram som i nationell konkurrens&lt;br&gt;bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet, dels till lärosäten som i&lt;br&gt;samverkan med andra lärosäten bygger upp forskarskolor. De&lt;br&gt;nytillkommande resurserna till forskning och forskarutbildning inom&lt;br&gt;detta område skall huvudsakligen användas till forskningsprogram&lt;br&gt;och forskarskolor i nära anslutning till lärarutbildningen inom vilka&lt;br&gt;universitet och högskolor skall samverka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Forskning och forskarutbildning som&lt;br&gt;bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot&lt;br&gt;behov inom lärarutbildningen och den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamheten bör ges tillräckliga resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen forskarutbildade lärare inom lärarutbildningen och i skolan&lt;br&gt;bör öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av medel till forskningsprogram bör efter&lt;br&gt;vetenskaplig granskning göras av en utbildningsvetenskaplig&lt;br&gt;kommitté inom Vetenskapsrådet, under förutsättning att detta råd&lt;br&gt;inrättas. Majoriteten av kommitténs ledamöter bör vara forskare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom forskningsprogrammen bör yrkesverksamma lärare kunna&lt;br&gt;delta i kompetensutvecklande syfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av den utbildningsvetenskapliga forskningen samt&lt;br&gt;andelen forskarutbildade lärare i högskola och skola bör följas upp&lt;br&gt;under en uppbyggnadsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Lärarutbildningen skall förbereda för en&lt;br&gt;pedagogisk yrkesverksamhet där de yrkesverksamma deltar aktivt i en&lt;br&gt;kontinuerlig utveckling av förskola, skola, fritidshem och&lt;br&gt;vuxenutbildning. För att uppnå detta fordras en bred vetenskaplig bas för&lt;br&gt;lärarutbildningen, en utbyggd forskning och forskarutbildning samt ett&lt;br&gt;eget vetenskapsområde. Forskning och forskarutbildning skall svara mot&lt;br&gt;behov inom såväl yrkeslivet som lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén är den förändring av lärarnas pedagogiska uppdrag&lt;br&gt;som ägt rum under 1990-talet ett tungt argument för att förstärka&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens område. Den&lt;br&gt;decentraliserade och målstyrda skolan ställer nya krav på läraren att&lt;br&gt;självständigt utforma och utveckla arbetet samt att teorier och modeller&lt;br&gt;för yrkesutövandet successivt utvecklas. Detta innebär krav på förmåga&lt;br&gt;till reflektion över den egna verksamheten, fördjupade kunskaper inom&lt;br&gt;olika ämnes- och kunskapsområden samt god kännedom om och kontakt&lt;br&gt;med forskning. När de yrkesverksamma både efterfrågar&lt;br&gt;forskningsresultat och själva forskarutbildar sig och forskar för att&lt;br&gt;utveckla den pedagogiska verksamheten kommer forskningen att fa såväl&lt;br&gt;en annan funktion som inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén betonar betydelsen av att det finns forskarutbildade lektorer&lt;br&gt;inom alla skolformer för att fa till stånd en fördjupad kunskapsutveckling&lt;br&gt;inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningarna inordnades i högskolan genom universitets- och&lt;br&gt;högskolereformen 1977. När socialhögskolorna, journalisthögskolorna&lt;br&gt;samt senare vårdhögskolorna blev en del av högskolan etablerade dessa&lt;br&gt;tre yrkesutbildningar en reguljär forskningsorganisation. För&lt;br&gt;lärarutbildningarna kom emellertid inte någon påtaglig förnyelse eller&lt;br&gt;förstärkning av forsknings- och forskarutbildningsorganisationen till&lt;br&gt;stånd. Även om antalet professurer på lärarutbildningsområdet ökat under&lt;br&gt;senare år har lärarutbildningen en svag vetenskaplig bas vilket gör att&lt;br&gt;utbildningen inte i tillräcklig omfattning vilar på vetenskaplig grund.&lt;br&gt;Andelen forskarutbildade lärare vid de institutioner som i huvudsak&lt;br&gt;bedriver lärarutbildning är låg. För att stärka och bredda den&lt;br&gt;vetenskapliga basen och höja lärarutbildningens kvalitet och status är det&lt;br&gt;därför angeläget att öka antalet forskarutbildade lärare inom&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén framhåller att verksamhetens frågor och lärargärningen&lt;br&gt;måste stå i centrum för forskarens uppmärksamhet. Då ökar möjligheten&lt;br&gt;att föra in forskning och forskningsresultat i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommittén bör lärosätenas ledning ta ett aktivt ansvar for&lt;br&gt;utvecklingen av forskning inom lärarutbildningen. Ett särskilt organ inom&lt;br&gt;universitetet eller högskolan bör ha det samlade ansvaret för&lt;br&gt;lärarutbildning samt forskarutbildning och forskning i nära anslutning till&lt;br&gt;denna. Universitet och högskolor bör bl.a. beakta två &amp;quot;balansproblem&amp;quot;.&lt;br&gt;Det ena är högskolans behov av att utbilda forskare och bedriva&lt;br&gt;forskning för att kunna upprätthålla en hög kvalitet inom&lt;br&gt;lärarutbildningen i förhållande till den pedagogiska yrkesverksamhetens&lt;br&gt;behov av forskarutbildad personal. Det andra balansproblemet gäller i&lt;br&gt;vilken grad och på vilket sätt forskningen skall styras av fältets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att det krävs en nationell forskningsstrategi för&lt;br&gt;lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. För de lärarutbildningar&lt;br&gt;som saknar egen forskning och forskarutbildning (t.ex. flertalet av de&lt;br&gt;mindre lärosätena) bör ett samarbete mellan universitet och högskolor&lt;br&gt;utvecklas i exempelvis forskningscentra, forskarskolor och nätverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansieringen av forskning på lärarutbildningens område måste enligt&lt;br&gt;kommittén i första hand vara statens och kommunernas ansvar. Det är&lt;br&gt;angeläget att det skapas fasta resurser för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;samt att anvisade medel verkligen tillfaller lärarutbildningarna. Även&lt;br&gt;högskolans egna medel för forskarutbildning bör i högre utsträckning&lt;br&gt;komma lärarutbildningen till godo. För att samordna och styra&lt;br&gt;finansieringen föreslås att ett nytt vetenskapsområde,&lt;br&gt;utbildningsvetenskap, inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår även att ett nytt forskningsråd inrättas inom&lt;br&gt;området lärarutbildning, pedagogisk yrkesverksamhet och lärande i&lt;br&gt;arbetslivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag mycket positiva till&lt;br&gt;att forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens område stärks.&lt;br&gt;Flera remissinstanser pekar på behovet av en nationell strategi och att&lt;br&gt;långsiktighet är viktigt för att lyckas med uppbyggnaden av en&lt;br&gt;forskningsorganisation. Att kvaliteten på denna forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning förmår mäta sig med den som finns i övrigt anses som&lt;br&gt;viktigt. Högskoleverket betonar vikten av att stärka samverkan inom och&lt;br&gt;mellan lärosätena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inrätta ett nytt vetenskapsområde tillstyrks av flertalet av&lt;br&gt;de mindre högskolorna. Som argument anförs exempelvis att &amp;quot;ett nytt&lt;br&gt;vetenskapsområde gör det möjligt att tillvarata befintlig forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning inom området och att förutsättningar på allvar skapas&lt;br&gt;för att utveckla nya kunskapsområden och pedagogisk yrkesverksamhet&amp;quot;.&lt;br&gt;Umeå universitet kan tänka sig den tekniska lösningen att inrätta ett nytt&lt;br&gt;vetenskapsområde, men anser inte att detta skall finansieras via&lt;br&gt;omfördelningar från befintliga vetenskapsområden. Statens skolverk och&lt;br&gt;Distansutbildningsmyndigheten är positiva till ett nytt vetenskapsområde,&lt;br&gt;men Statens skolverk framhåller att det är viktigt att olika förslag till&lt;br&gt;överbyggnader &amp;quot;inte bara blir organisatoriska lösningar, utan verkligen&lt;br&gt;ger läraryrket och lärarutbildningen en stark forskningsbas&amp;quot;. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet tillstyrker inrättande av ett nytt vetenskapsområde&lt;br&gt;under förutsättning att det inte inkräktar på resurserna för övriga&lt;br&gt;vetenskapsområden. TCO, Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund,&lt;br&gt;Handikappsförbundets samarbetsorganisation, Riksförbundet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal och statlig vuxenutbildning är positiva till ett nytt Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;vetenskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges förenade studentkårer, SFS, är &amp;quot;tveksamt positiv&amp;quot; till ett nytt&lt;br&gt;vetenskapsområde. Medel till forskning som rör undervisning får inte&lt;br&gt;innebära neddragningar för andra områden. Även Växjö universitet är&lt;br&gt;tveksamt till ett nytt vetenskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inrätta ett nytt vetenskapsområde avstyrks av Uppsala&lt;br&gt;universitet, Lunds universitet, Göteborgs universitet, Stockholms&lt;br&gt;universitet, Luleå tekniska universitet och Linköpings universitet. De&lt;br&gt;anser att det är långt ifrån givet att ett särskilt vetenskapsområde skulle&lt;br&gt;leda till den vidgning av forskningen som kommittén eftersträvar samt att&lt;br&gt;risken är uppenbar att traditionella gränser mellan vad som hör till&lt;br&gt;lärarutbildningens kärna och vad som inte hör dit förstärks. Örebro&lt;br&gt;universitet tror inte att ett nytt vetenskapsområde skulle leda till den&lt;br&gt;helhetslösning för utbildningarna som kommittén förväntar sig. Karlstads&lt;br&gt;universitet anser att fasta forskningsresurser behöver avsättas för att&lt;br&gt;stödja och utveckla forskning och forskarutbildning av relevans för&lt;br&gt;lärarutbildning och skolutveckling, men är inte eniga i uppfattningen att&lt;br&gt;detta bäst sker genom inrättande av ett nytt vetenskapsområde.&lt;br&gt;Mälardalens högskola och Södertörns högskola avstyrker förslaget om&lt;br&gt;ett nytt vetenskapsområde. Södertöms högskola betonar att ett sådant&lt;br&gt;skulle etablera nya gränser när tendensen inom forskningen går mot&lt;br&gt;överskridande av fakultets- och ämnesgränser. ”Att pedagogisk och&lt;br&gt;annan forskning i liten grad producerat kunskap med relevans för&lt;br&gt;lärarutbildning är ett problem men inte ett argument för ett nytt&lt;br&gt;vetenskapsområde”. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Forskningsrådsnämnden,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Humanistisk-&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;forskningsrådet,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Naturvetenskapliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsrådet och Teknikvetenskapliga forskningsrådet avstyrker att ett&lt;br&gt;nytt vetenskapsområde inrättas, men anser inte att dagens situation för&lt;br&gt;lärarutbildningsrelevant forskning är tillfredsställande. Av de övriga&lt;br&gt;myndigheter som tagit ställning till förslaget om nytt vetenskapsområde&lt;br&gt;avvisar majoriteten förslaget. Högskoleverket anser att det vore fel att&lt;br&gt;luckra upp det nyligen införda systemet med fyra breda&lt;br&gt;vetenskapsområden, och att en sådan åtgärd skulle innebära krav på att&lt;br&gt;ytterligare vetenskapsområden inrättades. LO och Sveriges&lt;br&gt;universitetslärarförbund avvisar förslaget, som LO finner föga&lt;br&gt;genomtänkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De drygt 20 kommuner som kommenterat frågan, tillstyrker förslaget&lt;br&gt;om ett nytt vetenskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning: Regeringen delar&lt;br&gt;kommitténs bedömning av behovet av en stärkt och breddad vetenskaplig&lt;br&gt;bas för lärarutbildningen med relevans för den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamheten. Regeringen konstaterar att lärosätena inte har&lt;br&gt;fokuserat tillräckligt på forskning i anslutning till lärande och&lt;br&gt;forskningsanknytning av lärarutbildningen sedan lärarutbildningen&lt;br&gt;infördes i högskolan år 1977. Inte heller forskningsråden har i någon&lt;br&gt;nämnvärd utsträckning uppmärksammat forskning av betydelse för&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § högskolelagen (1992:1434) skall högskoleutbildning,&lt;br&gt;som inte är konstnärlig, vila på vetenskaplig grund. Det är den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vetenskapliga basen som driver kunskapsutvecklingen framåt inom de&lt;br&gt;olika ämnena. Ett skäl till lärarutbildningens svaga vetenskapliga&lt;br&gt;förankring är att lärarutbildningarna har förhållandevis få&lt;br&gt;forskarutbildade lärare jämfört med de flesta andra högskoleutbildningar.&lt;br&gt;Ett annat skäl är att den forskning som rör lärande och lärares&lt;br&gt;pedagogiska verksamhet inte bedrivs i tillräcklig omfattning. Den&lt;br&gt;ämnesdidaktiska forskningen är t.ex. inte särskilt omfattande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet studenter inom lärarutbildningen utgör drygt 10 procent av&lt;br&gt;antalet studenter i högskolan. Av antalet doktorander i högskolan är&lt;br&gt;mindre än 2 procent registrerade inom forskarutbildning med anknytning&lt;br&gt;till lärarutbildning. De lärosäten som har lärarutbildning avsätter enligt&lt;br&gt;egna uppgifter ca 75 miljoner kronor årligen av anslagen för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning till forskning som på något sätt anknyter till&lt;br&gt;lärarutbildning. Det är 2 procent av det totala anslaget för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning som fördelas till lärosäten med lärarutbildning. Mot&lt;br&gt;bakgrund av lärarnas förändrade pedagogiska uppdrag och behovet av att&lt;br&gt;utveckla lärarrollen är det angeläget att stärka forskningen och&lt;br&gt;forskarutbildningen på lärarutbildningens och den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamhetens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens skola ställer delvis nya och högre krav på lärarna och deras&lt;br&gt;förmåga att analysera och utveckla ett tänkande om skolarbetets innehåll&lt;br&gt;och uppläggning. Lärarna skall kunna välja ämnesinnehåll och göra&lt;br&gt;innehållet begripligt samt kunna bedöma och värdera viss kunskap. Ju&lt;br&gt;intensivare informationsflödet är desto viktigare blir skolans uppgift att&lt;br&gt;vägleda eleverna till ett kritiskt prövande förhållningssätt. Vidare måste&lt;br&gt;lärarna kunna utvärdera sin egen verksamhet och dess resultat samt&lt;br&gt;elevernas kunskaper och arbetssätt. Ett viktigt skäl till att stärka&lt;br&gt;forskningen och forskarutbildningen är att öka och bredda kunskaperna&lt;br&gt;kring lärande och pedagogiskt arbete så att läraryrket kan utvecklas.&lt;br&gt;Därigenom kan skolan på ett bättre sätt möta det förändrade pedagogiska&lt;br&gt;uppdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhället har blivit allt mer beroende av kunskap och&lt;br&gt;kunskapsutveckling i vid bemärkelse. Liksom inom annan verksamhet&lt;br&gt;utgör forskning och utvecklingsarbete viktiga faktorer i strävandena efter&lt;br&gt;att främja kvaliteten i den offentliga verksamheten. Behovet av ökade&lt;br&gt;kunskaper om lärandeprocesser och villkoren för lärande förs fram inte&lt;br&gt;bara av skolan utan även av arbetslivet och samhället i stort. Detta hänger&lt;br&gt;samman med samhällets ökade krav på förmåga till livslångt lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens tidigare satsningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att förstärka forskningen inom lärarutbildningens område avsatte&lt;br&gt;regeringen för budgetåren 1997-1999 totalt 79 miljoner kronor.&lt;br&gt;Högskoleverket fick i uppdrag att fördela medlen efter ansökan i&lt;br&gt;nationell konkurrens till projekt med relevans för skolområdet och&lt;br&gt;lärarutbildningen. För erhållande av projektmedel krävdes av lärosätet en&lt;br&gt;medfinansiering av projekt med 30 procent. Kommittén redovisar i sin&lt;br&gt;utredning de forsknings- och kompetensutvecklingsprojekt som dittills&lt;br&gt;erhållit stöd med de av Högskoleverket fördelade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med dessa medel var att stödja uppbyggnaden av en god&lt;br&gt;forskningsmiljö samt att bredda inriktningen på den forskning som är&lt;br&gt;knuten till lärarutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att de medel som fördelats av Högskoleverket&lt;br&gt;har haft betydelse for initieringen och utvecklingen av forskning på&lt;br&gt;lärarutbildningens områden. En del av projekten har efter en&lt;br&gt;uppbyggnadsfas beviljats ytterligare anslag från andra finansiärer och har&lt;br&gt;därmed kunnat utvecklas vidare. Flera projekt har gett yrkesverksamma&lt;br&gt;lärare möjligheter till kompetensutveckling. Detta vittnar om att&lt;br&gt;satsningen också har bidragit till att den nödvändiga breddning påbörjats&lt;br&gt;av forskningen till att omfatta skolans utvecklingsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med den tilldelning av nya forskningsresurser som de tre&lt;br&gt;nya universiteten erhållit for åren 2000 - 2002 har forskning i anslutning&lt;br&gt;till lärarutbildningen särskilt betonats. Karlstads universitet, Växjö&lt;br&gt;universitet och Örebro universitet har i regleringsbrevet för år 2000&lt;br&gt;anmodats att särskilt tillgodose forskningsbehov i anknytning till&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pågående och planerad utbildningsvetenskaplig forskning på lärosätena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen noterar att det inom universitet och högskolor pågår en&lt;br&gt;uppbyggnad av sådan forskning och forskarutbildning kring lärande och&lt;br&gt;på lärarutbildningens område som har direkt relevans for&lt;br&gt;yrkesutövningen. De medel universitet och högskolor med&lt;br&gt;lärarutbildning avsätter for forskning och forskarutbildning som i något&lt;br&gt;avseende är relaterad till lärarutbildningen är emellertid fortfarande helt&lt;br&gt;otillräcklig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa universitet och högskolor lyfter fram det&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga området som en prioriterad verksamhet. De&lt;br&gt;statliga medel som under senare år fördelats av Högskoleverket, har haft&lt;br&gt;betydelse för denna utveckling, men resurser har också tillkommit genom&lt;br&gt;lokala satsningar samt från forskningsråd, stiftelser och olika fonder.&lt;br&gt;Riksbankens jubileumsfond har t.ex. nyligen beslutat ge stöd till en&lt;br&gt;forskarskola i matematik med didaktisk inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Umeå universitet har nyligen inrättat en fakultetsnämnd for&lt;br&gt;lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet med ansvar for&lt;br&gt;grundutbildning, forskning och forskarutbildning. Även Göteborgs&lt;br&gt;universitet har, for att underlätta det interna arbetet, inrättat en&lt;br&gt;utbildningsvetenskaplig fakultetsnämnd med ansvar för pedagogisk och&lt;br&gt;didaktisk forskning med fokus på människans lärande och utveckling&lt;br&gt;under olika skeenden i livet och under olika förutsättningar, sammanhang&lt;br&gt;och villkor. Uppsala universitet har en utbildnings- och forskningsnämnd&lt;br&gt;för lärarutbildningsområdet. Umeå universitet, Linköpings universitet&lt;br&gt;och Luleå tekniska universitet har inrättat respektive planerar att inrätta&lt;br&gt;särskilda forskarskolor kring pedagogiskt arbete eller lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bedrivs även forskning som i vid mening kan sägas anknyta till&lt;br&gt;lärarutbildningen. Denna forskning har i regel relevans för skolans&lt;br&gt;verksamheter men bedrivs i ringa omfattning av lärare i anslutning till&lt;br&gt;lärarutbildningen och kommer inte i tillräcklig grad vare sig&lt;br&gt;lärarutbildningen eller skolan till godo. Det är viktigt och angeläget att de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;forskningsresultat och den kunskap som skapas inom pedagogik, Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;sociologi, psykologi med fler ämnen och som berör lärarutbildning och&lt;br&gt;skola i betydligt större utsträckning sprids till lärarutbildningen och&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Terminologi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvetenskap är en bred samlingsterm som används för&lt;br&gt;ämnesområdet av flera universitet och högskolor. Den används också av&lt;br&gt;Lärarutbildningskommittén. Nedan används begreppet&lt;br&gt;utbildningsvetenskap för den breda forskning och forskarutbildning som&lt;br&gt;bedrivs i nära anslutning till lärarutbildningen och som svarar mot behov&lt;br&gt;inom lärarutbildningen och den pedagogiska yrkesverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till en förstärkt utbildningsvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att ett nytt utbildningsvetenskapligt&lt;br&gt;vetenskapsområde införs. Regeringen anser inte - i likhet med flera&lt;br&gt;remissinstanser - att det finns skäl att föreslå riksdagen att inrätta&lt;br&gt;ytterligare ett vetenskapsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya resurstilldelningssystem för forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;som trädde i kraft den 1 januari 1999 innebär att anslagen till lärosätena&lt;br&gt;fördelas till fyra breda vetenskapsområden, i stället för som tidigare till&lt;br&gt;totalt elva olika slag av fakulteter av varierande storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Indelningen i vetenskapsområden är sålunda framförallt en struktur för&lt;br&gt;statsmakterna att fördela medel direkt till universitet och högskolor för&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med att låta resurstilldelningen ske genom fyra&lt;br&gt;vetenskapsområden var att lärosätena skulle få ökade möjligheter att göra&lt;br&gt;egna prioriteringar i fråga om forskning och forskarutbildning och bättre&lt;br&gt;förutsättningar att bedriva fakultets- och ämnesövergripande forskning.&lt;br&gt;Reformen var ett led i att decentralisera beslutsfattande till utförandenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen betonade vikten av att varje lärosäte kan anpassa sin&lt;br&gt;organisation efter de lokala förutsättningarna och efter de nya krav som&lt;br&gt;ställs inom forskning, forskarutbildning och grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sannolikt har effekterna av reformen, som endast varit i bruk under&lt;br&gt;drygt ett år, ännu inte slagit igenom fullt ut. Utvecklingen drivs&lt;br&gt;emellertid i riktning mot ytterligare samverkan mellan&lt;br&gt;vetenskapsområdena, framför allt beroende av att de stora&lt;br&gt;forskningsområden som nu befinner sig i stark utveckling är&lt;br&gt;gränsöverskridande till sin karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar emellertid kommitténs uppfattning att det är&lt;br&gt;angeläget att stärka forskningen och forskarutbildningen på&lt;br&gt;lärarutbildningens område och att tillföra resurser för detta. Den&lt;br&gt;nuvarande indelningen i vetenskapsområden är självfallet inget skäl till&lt;br&gt;att inte satsa på forskning och forskarutbildning kring lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med utbildningsutskottets behandling av indelningen i&lt;br&gt;vetenskapsområden hänvisade utskottet till regeringens avsikt att för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa högskolor föreslå särskilda uppdrag, samt till den generella&lt;br&gt;möjligheten att säkerställa forskning inom områden av nationellt intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår i sin proposition Forskning för framtiden - en ny&lt;br&gt;organisation för forskningsfinasiering (1999/2000:81) att lärosätena och&lt;br&gt;det föreslagna Vetenskapsrådet får i uppdrag att ställa resurser till&lt;br&gt;förfogande för forskning och forskarutbildning inom det&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga området eftersom detta är av stort nationellt&lt;br&gt;intresse. Regeringen delar kommitténs analys att resurserna skall vara en&lt;br&gt;del av en nationell forskningsstrategi med syfte att stödja ett nationellt&lt;br&gt;samarbete för såväl lärare vid lärarutbildningen som för den pedagogiska&lt;br&gt;verksamhetens personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är även viktigt att berörda myndigheter och kommuner tar initiativ&lt;br&gt;till och stödjer relevant forskning inom området. Det bör sålunda också&lt;br&gt;ankomma på berörda huvudmän att säkerställa utvecklingsarbete i&lt;br&gt;anknytning till skola och vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med regeringens förslag och bedömning är att främja&lt;br&gt;utvecklingen av såväl ny som befintlig forskning av hög vetenskaplig&lt;br&gt;kvalitet på lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning på lärarutbildningens område med goda&lt;br&gt;utvecklingsmöjligheter har initierats vid såväl universitet som högskolor.&lt;br&gt;Denna forskning bör kunna växa till ett dynamiskt forskningsområde.&lt;br&gt;Intresset för lärande och dess villkor är stort i dag, inte bara inom skolan&lt;br&gt;utan i ökande grad även inom förskolan, vuxenutbildningen, högskolan&lt;br&gt;och samhället i stort. De frågeställningar, tankar och hypoteser kring&lt;br&gt;utbildning, lärande och pedagogisk yrkesverksamhet som i olika&lt;br&gt;sammanhang förs fram utgör drivkrafter för en mångsidig forskning på&lt;br&gt;området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitetens och högskolornas ansvar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan 1977 är lärarutbildningen inordnad i högskolan och omfattas av&lt;br&gt;kravet på forskningsanknytning. Trots att drygt tjugo år har förflutit har&lt;br&gt;universitet och högskolor inte i tillräcklig grad verkat för att en&lt;br&gt;forskningsbas på lärarutbildningens område byggts upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de medel som Högskoleverket och andra externa finansiärer har&lt;br&gt;fördelat till forskning på lärarutbildningens och den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamhetens område har en positiv och lovande utveckling av&lt;br&gt;forskningen på området inletts. Omfattningen på denna forskning är&lt;br&gt;emellertid fortfarande begränsad och antalet forskarstuderande är alltjämt&lt;br&gt;låg. Även tillgången på lärare med docent- och professorskompetens är&lt;br&gt;låg. Lärare med gedigen vetenskaplig kompetens har stor betydelse för&lt;br&gt;möjligheten att bygga upp forskarutbildning och långsiktigt stärka&lt;br&gt;forskningen på lärarutbildningens område. Det är därför viktigt att på&lt;br&gt;sikt öka antalet lärare inom lärarutbildningen med docent- och&lt;br&gt;professorskompetens. Disputerade forskare måste sålunda ges möjlighet&lt;br&gt;och tid att bedriva forskning i sådan omfattning att hög kompetens kan&lt;br&gt;nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna måste ta ett större samlat ansvar för att&lt;br&gt;stärka den vetenskapliga grunden för sina lärarutbildningar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningarna utgör en omfattande och viktig del av den Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;verksamhet som universiteten och högskolorna bedriver. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning fordras det att lärosätena bidrar med betydligt&lt;br&gt;mer omfattande medel från befintliga anslag för forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning för att en stärkt forskningsbas skall komma till stånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att de lärarstuderande kommer i kontakt med&lt;br&gt;forskning som knyter an till den pedagogiska yrkesverksamheten.&lt;br&gt;Ämnesinstitutioner med undervisning inom lärarutbildningen bör i&lt;br&gt;betydligt högre utsträckning beakta behovet av ämnesdidaktisk forskning&lt;br&gt;som ställer frågor om hur det kunskapsstoff och de teorier som utvecklas&lt;br&gt;inom de akademiska disciplinerna kan förmedlas och studeras i olika&lt;br&gt;pedagogiska miljöer och som problematiserar relationen mellan&lt;br&gt;akademisk disciplin och skolämne. Vidare är det angeläget att forskning&lt;br&gt;som bedrivs inom pedagogik, psykologi, sociologi, etnologi,&lt;br&gt;statsvetenskap, ekonomi, filosofi med flera ämnen, och som har relevans&lt;br&gt;för lärarutbildning och skola, verkligen knyts till lärarutbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 kap. 5 a § högskolelagen (1992:1434) skall universitet och&lt;br&gt;högskolor där det finns vetenskapsområde bestämma hur många&lt;br&gt;fakultetsnämnder som skall finnas, dock minst en, och vilket&lt;br&gt;ansvarsområde som varje nämnd skall ha. Vid högskolor som inte är&lt;br&gt;universitet far ansvarsområdet för forskarutbildning dock bara avse de&lt;br&gt;vetenskapsområden som finns vid högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämndema skall ansvara för att kvaliteten inom forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning upprätthålls. Nämnderna skall också ansvara för&lt;br&gt;grundutbildningen, om inte universitetet eller högskolan inrättar särskilda&lt;br&gt;organ för den utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fakultetsnämndens ansvarsområde behöver inte sammanfalla med ett&lt;br&gt;vetenskapsområde. Det innebär att en fakultetsnämnds ansvarsområde&lt;br&gt;kan sträcka sig över flera vetenskapsområden. Vissa forskningsområden&lt;br&gt;är flerdisciplinära och omfattar mer än ett vetenskapsområde. Att en&lt;br&gt;fakultetsnämnds ansvarsområde inte behöver sammanfalla med ett&lt;br&gt;vetenskapsområde betyder också att ett vetenskapsområde kan delas in i&lt;br&gt;flera ansvarsområden. Inom varje vetenskapsområde ryms en mängd&lt;br&gt;olika forskningsområden. Det humanistisk-samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;området omfattar sålunda stora forskningsområden som bl.a. juridik och&lt;br&gt;teologi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att garantera en sammanhållen lärarutbildning föreslår regeringen&lt;br&gt;att högskolor med lärarutbildning skall inrätta ett särskilt organ som har&lt;br&gt;det samlade ansvaret för grundutbildning, forskning och, i förekommande&lt;br&gt;fall, forskarutbildning inom lärarutbildningen. Genom detta förslag&lt;br&gt;stadfästes den utveckling som påbörjats vid flera universitet. Regeringen&lt;br&gt;återkommer till förslaget i kapitel 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen kommer löpande under ett antal år att följa utvecklingen av&lt;br&gt;utbildningsvetenskaplig forskning i direkt anslutning till&lt;br&gt;lärarutbildningen och andelen forskarutbildade lärare inom&lt;br&gt;lärarutbildningen. Det är angeläget att forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;breddas i förhållande till dagsläget samt att den forskningskompetens&lt;br&gt;som lärosätena besitter inom området får en stark anknytning till&lt;br&gt;lärarutbildningen. Regeringen avser därför att ge berörda lärosäten i&lt;br&gt;uppdrag att inom sina ramar vidta åtgärder för att förstärka&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning i nära anslutning Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;till lärarutbildningen. Regeringen anser att en flerfaldig förstärkning i&lt;br&gt;förhållande till dagens läge är nödvändig för att skapa en god&lt;br&gt;vetenskaplig grund för lärarutbildningen och den pedagogiska&lt;br&gt;yrkesverksamheten. Senast 2004 avser regeringen att initiera en&lt;br&gt;genomgripande utvärdering för att utröna om lärosätena avsatt tillräckligt&lt;br&gt;med resurser inom detta område. I de fall där så inte skett kan regeringen&lt;br&gt;finna det nödvändigt att föreslå omprioriteringar äv de anslag som&lt;br&gt;statsmakterna fördelar direkt till universitet och högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitté inom Vetenskapsrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar att det, vid sidan av de direkta statsanslagen för&lt;br&gt;forskning, finns resurser inom ett kompletterande finansieringssystem&lt;br&gt;som främjar forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk&lt;br&gt;yrkesverksamhet av hög vetenskaplig kvalitet. Detta finansieringssystem&lt;br&gt;skall kunna göra kvalificerade bedömningar av forskningens kvalitet och&lt;br&gt;relevans och också stimulera till samverkan mellan universitet och&lt;br&gt;högskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen föreslagit att en ny forskningsfinansierande&lt;br&gt;myndighet Vetenskapsrådet inrättas. Ett av skälen till att skapa en ny&lt;br&gt;organisation för forskningsfinansiering är bl. a. att öka möjligheterna till&lt;br&gt;kraftsamling och flexibilitet. I propositionen anförs att Vetenskapsrådet&lt;br&gt;kan ges särskilda uppdrag om statsmakterna bedömer att det finns behov&lt;br&gt;av att säkerställa att forskning bedrivs inom områden som är av nationellt&lt;br&gt;intresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att forskning och forskarutbildning på&lt;br&gt;lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område bör&lt;br&gt;säkerställas och att detta är av nationellt intresse. Under förutsättning att&lt;br&gt;riksdagen beslutar att inrätta Vetenskapsrådet föreslår regeringen därför&lt;br&gt;att det inom Vetenskapsrådet inrättas en särskild kommitté för&lt;br&gt;utbildningsvetenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildningsvetenskapliga kommitténs uppgift bör vara att främja&lt;br&gt;utvecklingen av utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning&lt;br&gt;i nära anslutning till lärarutbildningen och med direkt relevans för&lt;br&gt;lärarnas yrkesutövning. Majoriteten av kommitténs ledamöter bör vara&lt;br&gt;forskare. Ledamöterna bör utses av Vetenskapsrådets styrelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den utbildningsvetenskapliga kommittén bör inom de ekonomiska&lt;br&gt;ramar som statsmakterna kommer att ange, bereda ansökningar och&lt;br&gt;besluta om medelsfördelning till forskning och forskarutbildning som i&lt;br&gt;nationell konkurrens bedöms ha hög vetenskaplig kvalitet och som&lt;br&gt;bedrivs i utbildningsvetenskapliga nätverk. Själva forskningsmiljön är&lt;br&gt;ofta central för en gynnsam utveckling. Avsikten med nätverk är att de&lt;br&gt;skall utgöra goda forskningsmiljöer där forskare, forskarstuderande och&lt;br&gt;även yrkesverksamma lärare från olika universitet och högskolor i landet&lt;br&gt;kan medverka i och gemensamt utveckla angelägen forskning.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att forskning och forskarutbildning bedrivs&lt;br&gt;inom utbildningsvetenskapliga nätverk, vart och ett knutet till ett&lt;br&gt;universitet. Nätverken bör byggas upp genom att forskare från flera&lt;br&gt;lärosäten, varav minst ett universitet och en högskola, gemensamt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inlämnar en ansökan om medel till forskningsprogram med ett flertal&lt;br&gt;disputerade forskare. Även forskarstuderande skall kunna knytas till&lt;br&gt;dessa program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att stimulera lärosätena att så tidigt som möjligt förstärka sin&lt;br&gt;forskning inom området, vilket regeringen berört i föregående avsnitt,&lt;br&gt;bör en utgångspunkt för Vetenskapsrådets fördelning av medel vara att&lt;br&gt;deltagande lärosäten tillsammans skall satsa egna resurser motsvarande&lt;br&gt;minst en tredjedel av de medel som erhålls från den&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet bör genom den utbildningsvetenskapliga kommittén&lt;br&gt;ha ansvar för samverkan mellan forskningsfinansiärer inom och utanför&lt;br&gt;rådet kring utbildningsvetenskapliga insatser, för att på så sätt skapa ett&lt;br&gt;helhetsperspektiv på området och dess utveckling. I den&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga kommitténs arbetsuppgifter bör även ingå att&lt;br&gt;tillsammans med universitet och högskolor bevaka den svenska och&lt;br&gt;internationella forskningens utveckling. Kommittén bör därför följa&lt;br&gt;lärosätenas satsningar och fortlöpande rapportera till regeringen om&lt;br&gt;områdets utveckling, särskilt avseende kvaliteten, relevansen, samverkan&lt;br&gt;mellan lärosätena samt de olika forskningsinriktningarna inom det&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådets verksamhet beräknas påbörjas den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsvetenskap rymmer en stor utvecklingspotential och bör&lt;br&gt;med ett tydligt stöd kunna bli ett starkt forskningsområde. Den&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga kommittén bör därför vara temporär under en&lt;br&gt;uppbyggnadsfas. Senast 2004 bör utvecklingen inom&lt;br&gt;utbildningsvetenskap utvärderas. När forskningen blivit så stark att den&lt;br&gt;av egen kraft kan hävda sig gentemot annan forskning bör kommittén&lt;br&gt;avvecklas och utbildningsvetenskap integreras inom Vetenskapsrådets&lt;br&gt;eller annan forskningsfinansiärs struktur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarskolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andelen forskarutbildade lärare inom lärarutbildningen vid universitet&lt;br&gt;och högskolor, liksom inom skolväsendet är låg. Det finns därför starka&lt;br&gt;skäl att bygga ut forskarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att öka andelen forskarutbildade lärare i lärarutbildningen vid&lt;br&gt;universitet och högskolor bör på ett avgörande sätt stärka&lt;br&gt;forskningsanknytningen av högskolans lärarutbildningar och höja deras&lt;br&gt;kvalitet. Det är regeringens övertygelse att forskarutbildade lärare utgör&lt;br&gt;den viktigaste basen för att stärka utbildningars anknytning till forskning&lt;br&gt;och fa dessa att vila på vetenskaplig grund. Genom sin forskarutbildning&lt;br&gt;kan läraren utveckla och skapa ny kunskap, starkare betona&lt;br&gt;forskningskultur och ett vetenskaplig förhållningssätt samt, genom egna&lt;br&gt;etablerade kontakter inom t.ex. högskola och skola erbjuda nätverk,&lt;br&gt;metoder och infrastruktur så att lärarstudenten får en god bas för såväl&lt;br&gt;yrkesverksamhet som egen forskarutbildning. Fler forskarutbildade inom&lt;br&gt;det utbildningsvetenskapliga området får också stor betydelse för skolans&lt;br&gt;utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att forskningsresurser används för&lt;br&gt;forskarutbildning av lärare i nära anslutning till lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarutbildningen bör organiseras i form av forskarskolor, och knytas&lt;br&gt;till de forskningsprogram som kommer att etableras till följd av den&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga kommitténs arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskarskolorna skall fungera som ett nätverk inom vilket universitet&lt;br&gt;och högskolor med vetenskapsområde och högskolor utan&lt;br&gt;vetenskapsområde skall samarbeta. Inom forskarskolorna skall&lt;br&gt;doktorander kunna bedriva en sammanhållen forskarutbildning fram till&lt;br&gt;examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsministern uppdrog i februari 2000 åt en utredare att komma&lt;br&gt;med förslag på sammanlagt högst tio forskarskolor, varav en till två&lt;br&gt;forskarskolor skulle ha anknytning till lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att organisera forskarutbildningen i form av forskarskolor vill&lt;br&gt;regeringen främja en nationell samverkan mellan lärosäten och att en&lt;br&gt;tvärvetenskaplig miljö utvecklas. Förslaget ligger i linje med regeringens&lt;br&gt;avsikt att vidareutveckla systemet med forskarskolor. Syftet är att skapa&lt;br&gt;goda forskningsmiljöer och förbättra forskarutbildningen. Vidare är&lt;br&gt;avsikten att erbjuda en tydlig organisation för forskarutbildningen, med&lt;br&gt;förstärkt handledning och samverkan kring kurser och seminarier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universitet och högskolor har inbjudits att anmäla intresse att&lt;br&gt;medverka i forskarskolor inom de områden som utredaren föreslagit. En&lt;br&gt;sakkunniggrupp, där en representant för utbildningsvetenskapen ingår,&lt;br&gt;skall senast den 16 juni 2000 lämna förslag till forskarskolor.&lt;br&gt;Regeringens avser att i den forskningspolitiska proposition som skall&lt;br&gt;lämnas till riksdagen hösten år 2000 återkomma med förslag på&lt;br&gt;inrättande av forskarskolor på det utbildningsvetenskapliga området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anvisade medel skall vara en permanent förstärkning av&lt;br&gt;forskarutbildningen. Verksamheten bör utvärderas år 2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetensutveckling av yrkesverksamma lärare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till de utbildningsvetenskapliga forskningsprogram som föreslås byggas&lt;br&gt;upp skall även yrkesverksamma lärare kunna knytas. Dessa skall beredas&lt;br&gt;möjlighet att inom ramen för forskningsprogrammets verksamhet bedriva&lt;br&gt;utvecklingsprojekt eller forskarutbildning under handledning av&lt;br&gt;kompetenta forskare knutna till universitet och högskola. Detta bör vara&lt;br&gt;ett led i lärarens kompetensutveckling. Eftersom kommunerna är&lt;br&gt;arbetsgivare och uppdragsgivare för dessa lärare bör kommunen&lt;br&gt;finansiera deras kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Styrning av lärarutbildningen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla universitet och högskolor där lärarexamen&lt;br&gt;får avläggas skall ha ett särskilt organ med ansvar för grundläggande&lt;br&gt;lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning.&lt;br&gt;Vid universitet och högskolor med vetenskapsområde skall det&lt;br&gt;särskilda organet ha ansvar också för sådan forskarutbildning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;knyter an till lärarutbildningen. En bestämmelse med denna innebörd&lt;br&gt;skall föras in i högskolelagen (1992:1434)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen bör vara ett led i att nå målet att garantera en&lt;br&gt;likvärdig förskola, skola och vuxenutbildning av hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att skolans totala behov av lärare och särskilda&lt;br&gt;behov av vissa lärarkompetenser tillgodoses bör regeringen även&lt;br&gt;fortsättningsvis ge lärosätena specificerade utbildningsuppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör garanteras att lärosätenas styrning av lärarutbildningen samt&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning i nära anslutning därtill sker samlat.&lt;br&gt;De regionala utvecklingscentrumen bör utgöra en arena för samverkan&lt;br&gt;och samråd mellan lärarutbildningar och dess intressenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén anser att riksdagen och regeringen&lt;br&gt;bör utöva en starkare styrning av lärarutbildningen på grund av&lt;br&gt;lärarutbildningens uppgift att garantera en likvärdig skola. Kommittén&lt;br&gt;bedömer att många avnämarintressen bör fa påverka lärarutbildningen i&lt;br&gt;olika avseenden och att strukturen för lärarutbildningen gör detta möjligt.&lt;br&gt;Kommittén föreslår att en fakultetsnämnd eller annat särskilt organ&lt;br&gt;inrättas för att ta ett samlat ansvar för utbildningen. Vad gäller&lt;br&gt;dimensioneringen av lärarutbildningen föreslår kommittén att&lt;br&gt;högskolorna sinsemellan sluter avtal om fördelning av&lt;br&gt;utbildningsområden med inriktningar och specialiseringar. Vidare&lt;br&gt;föreslår kommittén att regeringen ger högskolorna mera specialiserade&lt;br&gt;utbildningsuppdrag för de fall där det råder brist på vissa&lt;br&gt;lärarkompetenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén anser att målen (utöver de allmänna målen i 1 kap. 9 §&lt;br&gt;högskolelagen) i högskoleförordningens bilaga 2, examensordning skall&lt;br&gt;användas för högskolornas planering och uppföljning. Kommittén&lt;br&gt;föreslår att universitet och högskolor skall redovisa hur målen för&lt;br&gt;lärarutbildningen skall uppnås i sina utbildningsplaner. Kommittén anser&lt;br&gt;att Högskoleverket med viss periodicitet skall följa upp examensrätterna&lt;br&gt;för lärarexamina vid samtliga universitet och högskolor. Vidare anser&lt;br&gt;kommittén att verket bör ta initiativ till en dialog mellan högskolorna om&lt;br&gt;utvärdering och kvalitetsutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland de statliga verk som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet i denna del är kommentarerna splittrade. Statskontoret delar&lt;br&gt;synen på lärarutbildningen som ett av statens styrinstrument för skolan&lt;br&gt;men finner i betänkandet inga argument för att lärarutbildningen behöver&lt;br&gt;styras på annat sätt än arman högskoleutbildning. Högskoleverket&lt;br&gt;konstaterar att statsmakterna skall ange målen för utbildningen och&lt;br&gt;universitet och högskolor svara för innehåll och uppläggning. Statens&lt;br&gt;skolverk delar uppfattningen att riksdag och regering bör utöva en&lt;br&gt;starkare styrning än över andra högskoleutbildningar och stödjer förslaget&lt;br&gt;om ett särskilt organ. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anser att&lt;br&gt;lärarutbildningen skall styras med högskoleförordningen och att&lt;br&gt;kunskapsuppbyggnad och kritisk reflektion inte är förenligt med en&lt;br&gt;detaljerad styrning. Bland universitet och högskolor tillstyrker en&lt;br&gt;majoritet förslaget till ett särskilt organ eller fakultetsnämnd som i&lt;br&gt;högskolan skall svara för en sammanhållen lärarutbildning. Luleå&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tekniska universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan i Skövde och Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Stockholm tar avstånd från en reglering av ett samlande&lt;br&gt;organ utöver den reglering som högskoleförordningen anger i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland de kommuner som yttrat sig är flertalet for ett särskilt organ eller&lt;br&gt;fakultetsnämnd, oftast med förbehållet att kommuner, skolor, lärare, m.fl.&lt;br&gt;skall vara representerade i det samlande organet. Kiruna kommun önskar&lt;br&gt;en bred representation i organet med företrädare för länsstyrelse,&lt;br&gt;arbetsförmedling m.fl. Sigtuna kommun och Täby kommun anser att&lt;br&gt;kommunerna skall kunna samarbeta med regionala utvecklingscentrum&lt;br&gt;för att fa till stånd en utveckling av lärarutbildningarna tillsammans med&lt;br&gt;högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet finner det anmärkningsvärt att kommittén&lt;br&gt;avstått från att via en statlig styrning kvalitetssäkra den framtida&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;TCO, SACO, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund är positiva till&lt;br&gt;förslaget med ett särskilt organ i högskolan med samlat ansvar för&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bland intresseorganisationerna märks Riksförbundet för&lt;br&gt;Utvecklingsstörda Barn Ungdomar och Vuxna som anser att&lt;br&gt;representanter för handikapprörelsen skall ingå i fakultetsnämnden.&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att lärarutbildningen skall&lt;br&gt;styras som övriga utbildningar på högskolan. SFS anser också att&lt;br&gt;studenter och lärare skall utgöra minst en tredjedel i alla beslutande&lt;br&gt;organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Styrningen av såväl&lt;br&gt;skolväsendet som högskolan har förändrats i riktning mot mål och&lt;br&gt;resultatstyrning. Högskolan har sedan 1993 års reform en omfattande&lt;br&gt;självständighet i förhållande till riksdag och regering.&lt;br&gt;Lärarutbildningarna är dock något mer styrda av statsmakterna än andra&lt;br&gt;högskoleutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten styr i dag lärarutbildningen, i likhet med andra&lt;br&gt;yrkesutbildningar, med examensbeskrivningar beträffande utbildningens&lt;br&gt;innehåll och omfattning. Dessa examensbeskrivningar återfinns i bilaga 2&lt;br&gt;till högskoleförordningen (1993:100), examensordningen.&lt;br&gt;Examensbeskrivningamas måldel har hittills varit mer omfattande för&lt;br&gt;lärarexamina än för andra yrkesexamina. I examensordningen anges dels&lt;br&gt;respektive utbildnings omfattning, dels målen för utbildningen. För att&lt;br&gt;ange dimensioneringen av lärarutbildningarna anger regeringen&lt;br&gt;examinationsmål för de olika lärarexamina i budgetpropositioner och&lt;br&gt;regleringsbrev. Sålunda anger riksdag och regering genom de&lt;br&gt;ekonomiska resurserna och övriga villkor den utbildning som respektive&lt;br&gt;högskola har att genomföra. Till ovanstående kommer de&lt;br&gt;utbildningsuppdrag som anges för varje lärosäte i regleringsbrevet. I detta&lt;br&gt;kan också anges speciella villkor beträffande lärarutbildningarna i&lt;br&gt;avsnittet gemensamma bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I examensbeskrivningama anges för flertalet lärarexamina den minsta&lt;br&gt;omfattning, dvs. antalet poäng, som en lärarexamen skall ha. För övriga&lt;br&gt;lärarexamina anges omfattningen i antalet poäng. Omfattningen varierar&lt;br&gt;från minst 140 poäng till minst 180 poäng. Varje lärarexamen har sin&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;speciella kombination av ämneskunskap och mål utöver de allmänna Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;målen i examensbeskrivningen. Målen för flertalet lärarexamina är&lt;br&gt;gemensamma. De är jämfört med målen för andra yrkesexamina mer&lt;br&gt;omfattande och detaljerade. Examensbeskrivningamas exakta innehåll&lt;br&gt;kommer att bestämmas utifrån Utgångspunkter för en kommande&lt;br&gt;examensbeskrivning som redovisats i kap. 5 En ny lärarutbildning.&lt;br&gt;Jämfört med de examensbeskrivningar som gäller för de olika examina i&lt;br&gt;dag, kommer den nya examensbeskrivningen att innebära en lägre grad&lt;br&gt;av styrning för att möjliggöra en större valfrihet för den enskilde&lt;br&gt;studenten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionerna anges årligen examinationsmål (på nationell&lt;br&gt;nivå) för olika lärarexamina. Till utbildningsuppdraget kopplas de&lt;br&gt;resurser lärosätet behöver för att genomföra sitt uppdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anger examinationsmål främst för lärarexamina inom de&lt;br&gt;kompetensområden där det kan befaras en brist. Regeringen anger i&lt;br&gt;regleringsbrev examinationsmål för grundskollärare med inriktning mot&lt;br&gt;undervisning i årskurserna 4-9 och gymnasielärare. För önskad&lt;br&gt;examination av grundskollärare med inriktning mot undervisning i&lt;br&gt;årskurserna 1-7 anger regeringen planeringsinriktning. Regeringen avser&lt;br&gt;att vid dimensioneringen av lärarutbildningen även fortsättningsvis utgå&lt;br&gt;ifrån de prognoser över lärarbehovet som Statistiska centralbyrån&lt;br&gt;upprättar tillsammans med Statens skolverk och Högskoleverket. Även&lt;br&gt;andra behov av pedagogisk personal än de som skolväsendet har, bör&lt;br&gt;inkluderas i dimensioneringsövervägandena. Den samlade bedömningen&lt;br&gt;av hur högskolans resurser skall fördelas på utbildningsområden och&lt;br&gt;lärosäten kommer att brytas ned och läggas ut i form av&lt;br&gt;utbildningsuppdrag på lärosätena. I denna process är den dialog mellan&lt;br&gt;lärosäte och regering som är en del av mål- och resultatstyrningen en&lt;br&gt;viktig del, liksom samråd mellan Högskoleverket, Statens skolverk och&lt;br&gt;kommunerna. I dessa dimensioneringstal kan en given dimensionering&lt;br&gt;utvecklas och förfinas ytterligare. Det finns också utrymme för&lt;br&gt;diskussioner mellan lärosätena om fördelning av uppgifterna i högskolans&lt;br&gt;samlade lärarutbildningsuppdrag. Regeringen ser positivt på en&lt;br&gt;samverkan och arbetsfördelning mellan lärosätena i syfte att höja&lt;br&gt;kvaliteten i lärarutbildningen samtidigt som resursutnyttjandet blir&lt;br&gt;effektivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regleringsbrevet föreskriver regeringen att lärosätena skall samråda&lt;br&gt;med Högskoleverket och Statens skolverk om dimensionering av den&lt;br&gt;närmare inriktningen av lärarutbildningen. Regeringen erfar att de båda&lt;br&gt;verken gemensamt brukar anordna konferenser där även representanter&lt;br&gt;för avnämarna deltar. I regleringsbrevet påtalar regeringen också vikten&lt;br&gt;av att lärosäten med lärarutbildning etablerar regionala centrum för&lt;br&gt;utveckling av lärarutbildningen. Utbildningsdepartementet genomför vid&lt;br&gt;behov, förutom de dialoger med lärosätena som är ett led i mål- och&lt;br&gt;resultatstyrningen, möten och konferenser med högskolor och centrala&lt;br&gt;verk för att diskutera och påverka uppfyllelsen av examinationsmålen för&lt;br&gt;lärarutbildningen. Frågor som på senare tid har diskuterats under sådana&lt;br&gt;konferenser är hur examinationsmålen för såväl grundskollärama som&lt;br&gt;gymnasielärama skall uppnås. Särskilt har examinationsmålen för lärare&lt;br&gt;med inriktningarna matematik, naturvetenskap och teknik diskuterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser den specificerade dimensioneringen av den framtida Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;lärarutbildningen, avser regeringen att återkomma till denna fråga i&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som följer de kvalitetsbedömningar Högskoleverket gör,&lt;br&gt;erinrar också om det beslut riksdagen har fattat med anledning av&lt;br&gt;proposition 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i&lt;br&gt;högskolan. Genom detta beslut har ett generellt system för att periodiskt&lt;br&gt;återkommande kvalitetsgranska program och ämnen etablerats. Enligt&lt;br&gt;högskolelagen är det Högskoleverket som beslutar vid vilka högskolor&lt;br&gt;examina far avläggas. Häri ligger också en garanti för kvaliteten eftersom&lt;br&gt;det är verket som beslutar om en viss högskola skall få behålla sin&lt;br&gt;examensrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med styrningen av lärarutbildningen är att garantera en likvärdig&lt;br&gt;förskola, skola och vuxenutbildning av hög kvalitet i hela landet.&lt;br&gt;Stymingsbehovet får dock inte äventyra högskolans kraft att utveckla ny&lt;br&gt;kunskap och nya former för utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid upprepade tillfällen framhållit vikten av att varje&lt;br&gt;högskola tar ett samlat ansvar för lärarutbildningen och utnyttjar sin&lt;br&gt;samlade kompetens för denna uppgift samt anpassar sin beslutsstruktur&lt;br&gt;därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen ser därför med tillfredsställelse på att flera universitet och&lt;br&gt;högskolor har inrättat fakultetsnämnder eller särskilda organ för att&lt;br&gt;tillgodose kraven på en i högskolan väl sammanhållen lärarutbildning.&lt;br&gt;För att intensifiera denna process föreslår regeringen att det förs in en&lt;br&gt;bestämmelse i högskolelagen om att samtliga lärosäten med&lt;br&gt;lärarutbildning skall inrätta ett särskilt organ för lärarutbildning som har&lt;br&gt;det samlade ansvaret för grundutbildning och forskning för&lt;br&gt;lärarutbildning. För lärosäte med examinationsrätt i forskarutbildning&lt;br&gt;skall i förekommande fall forskarutbildning också ingå i organets ansvar.&lt;br&gt;Berörda lärare utser genom val lärarrepresentantema till det särskilda&lt;br&gt;organet för lärarutbildning. Flertalet av lärarrepresentantema skall vara&lt;br&gt;vetenskapligt kompetenta lärare vid den högskola som organet hör till,&lt;br&gt;om inte styrelsen beslutar annat. Studenterna vid högskolan har rätt att&lt;br&gt;vara representerade med minst tre ledamöter i organet. Det är angeläget&lt;br&gt;att det i det särskilda organet förutom lärare och studenter också finns&lt;br&gt;externa ledamöter som exempelvis kan bidra med yrkesprofessionell&lt;br&gt;kompetens, t.ex. från partnerskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I organet skall därför också ingå externa representanter. Dessa skall&lt;br&gt;utses av högskolestyrelsen. Bestämmelser om sammansättningen kommer&lt;br&gt;att anges i högskoleförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med det föreslagna särskilda organet är främst att vid berörda&lt;br&gt;lärosäten stärka villkoren för en sammanhållen lärarutbildning inklusive&lt;br&gt;forskning och i förekommande fall forskarutbildning i anslutning till&lt;br&gt;lärarutbildningen. Inrättandet av ett organ för lärarutbildning innebär att&lt;br&gt;detta får en samlande roll för lärosätets forskningsresurser inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är viktigt att de lokala och regionala&lt;br&gt;intressenterna i lärarutbildningarna har ett gemensamt forum för att&lt;br&gt;stödja och utveckla utbildningarna. Detta samarbete förefaller enligt&lt;br&gt;rapporter från Statens skolverk och Högskoleverket ha utvecklats väl i&lt;br&gt;regionala centrum för lärarutbildning. Sådan finns vid varje högskola&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med lärarutbildning. Dessa centrums verksamhet ligger väl inom ramen&lt;br&gt;för högskolans uppgift att samverka med det omgivande samhället och är&lt;br&gt;en viktig kraft i denna uppgift. Det är positivt att formerna för samarbete&lt;br&gt;mellan lärarutbildningens intressenter varierar utifrån lokala och&lt;br&gt;regionala förutsättningar. Samverkan mellan lärosätet och dess&lt;br&gt;partnerskolor är angelägen att utveckla så att såväl lärare som elever i de&lt;br&gt;berörda skolorna engageras. Regeringen avser att även fortsättningsvis&lt;br&gt;följa utvecklingen av regionala centrum för lärarutbildning och vid behov&lt;br&gt;ge speciella uppdrag till dessa.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Rekrytering, studieorganisation och&lt;br&gt;antagning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 Rekrytering till lärarutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör vidtas åtgärder för att få en bred&lt;br&gt;rekrytering av lärare inom alla undervisningsområden och en lärarkår&lt;br&gt;som så långt möjligt speglar befolkningens sammansättning samt för&lt;br&gt;att tillgodose specifika rekryteringsbehov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: (Remissbehandlingen redovisas&lt;br&gt;senare i avsnittet.) I direktiven till kommittén angavs särskilt behovet av&lt;br&gt;insatser för att öka rekryteringen till utbildning av lärare i matematik,&lt;br&gt;naturvetenskap och teknik samt för att få en jämnare könsfördelning i&lt;br&gt;rekryteringen till lärarutbildningen. Kommittén fick i uppdrag att&lt;br&gt;överväga insatser för att rekrytera fler lärarstudenter med utländsk&lt;br&gt;bakgrund samt lärarstudenter med yrkeserfarenhet från andra områden än&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är mycket angeläget att öka intresset för&lt;br&gt;läraryrket och för lärarutbildning. Motiven för detta är behovet att&lt;br&gt;åstadkomma en tillräcklig försörjning av lärare inom alla&lt;br&gt;undervisningsområden så att de olika specifika behov som skolväsendet&lt;br&gt;har tillgodoses. Vidare är det angeläget att få en lärarkår som så långt&lt;br&gt;möjligt speglar befolkningens sammansättning så att eleverna kan&lt;br&gt;identifiera sig med de vuxna i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompetenta och behöriga lärare måste kunna rekryteras till skolan och&lt;br&gt;vilja stanna kvar i skolan. Skolan, som är en av landets största&lt;br&gt;arbetsplatser, har ett brett arbetsfält och bör kunna erbjuda många&lt;br&gt;möjligheter till yrkesmässig och personlig utveckling. Skolreformerna,&lt;br&gt;läraravtalet och ett närmande mellan skolan och högskolan ger möjlighet&lt;br&gt;till en yrkesmässig utveckling för lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar kommitténs uppfattning att den föreslagna strukturen&lt;br&gt;för lärarutbildningen, där blivande lärare ges stora möjligheter att&lt;br&gt;&amp;quot;skräddarsy&amp;quot; sin utbildning vad avser ämneskombinationer, bredd och&lt;br&gt;djup, åldersinriktning m.m., kan komma att öka intresset för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarutbildningen. Om delar av lärarutbildningen dessutom genomförs på Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;distans och om högskolorna på ett generöst sätt värderar och&lt;br&gt;tillgodoräknar de sökandens tidigare studier och yrkeserfarenheter kan&lt;br&gt;rekryteringen underlättas. Lärosätena har också möjlighet att vid urval i&lt;br&gt;samband med antagning ta hänsyn till andra särskilda prov m.m. Enligt&lt;br&gt;högskoleförordningen 7 kap. 15 §. Vidare kan ett lärosäte om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl fa Högskoleverkets medgivande att tillämpa annan&lt;br&gt;urvalsgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén konstaterar att den bild som ibland ges av ungdomars&lt;br&gt;intresse för lärarutbildningen och av studenters benägenhet att inte&lt;br&gt;slutföra sina studier inte är korrekt vilket kan leda till felaktiga slutsatser.&lt;br&gt;I själva verket är det så att antalet behöriga förstahandssökande till&lt;br&gt;lärarutbildningen totalt sett mer än fördubblats mellan läsåren 1988/89&lt;br&gt;och 1997/98. Rekryteringen är dock ojämnt fördelad på olika&lt;br&gt;lärarutbildningsinriktningar och klart otillräcklig vad gäller t.ex. lärare i&lt;br&gt;matematik eller naturvetenskap, i vissa främmande språk och i vissa&lt;br&gt;praktisk-estetiska ämnen. Examensfrekvensen är inte heller lika hög inom&lt;br&gt;alla lärarutbildningar. De som genomgår utbildning till grundskollärare&lt;br&gt;med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9 och till&lt;br&gt;gymnasielärare tar ut sin examen i betydligt lägre grad än andra&lt;br&gt;lärarstudenter. En stor del av dem som inte tagit examen tjänstgör ändå&lt;br&gt;som lärare. Enligt regeringens uppfattning bör högskolorna följa upp&lt;br&gt;studenternas prestationer och skapa förutsättningar för dem att slutföra&lt;br&gt;studierna. Kommunerna, som anställt lärare utan examen, bör som&lt;br&gt;arbetsgivare uppmuntra dessa att slutföra sina studier och genom olika&lt;br&gt;åtgärder underlätta detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag ingick att överväga insatser i lärarutbildningen&lt;br&gt;för att rekrytera fler lärare inom området matematik, naturvetenskap och&lt;br&gt;teknik samt att öka elevernas intresse för dessa ämnen i skolan. I ett&lt;br&gt;projekt benämnt Särskilda lärarutbildningar (SÄL) ingår en särskild&lt;br&gt;rekrytering och utbildning av lärare för i första hand undervisning i&lt;br&gt;matematik, naturvetenskap och teknik. Utbildningen, som regleras av&lt;br&gt;förordningen (1999:234) om särskilda lärarutbildningar, har som en&lt;br&gt;förutsättning att den som utbildas skall vara anställd av en kommun.&lt;br&gt;SÄL-proj ektet har ett utrymme för 200 studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats ingick i kommitténs uppdrag att bl.a. överväga&lt;br&gt;insatser för att åstadkomma en jämnare könsfördelning i rekryteringen till&lt;br&gt;lärarutbildningen. Kommittén konstaterar att en allt större andel av de&lt;br&gt;tjänstgörande lärarna i grundskolan är kvinnor. Detta gäller framför allt&lt;br&gt;lärarna för de yngre eleverna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med kommittén anser regeringen att frågan om positiv&lt;br&gt;särbehandling av män vid antagning till lärarutbildningen är komplicerad.&lt;br&gt;Att prioritera män skulle innebära att kvinnliga sökande med höga betyg&lt;br&gt;far stå tillbaka för män med lägre betyg. I stället behövs åtgärder som&lt;br&gt;leder till att fler män blir intresserade av yrket som sådant. Regeringen&lt;br&gt;delar kommitténs uppfattning att högskolor med lärarutbildning,&lt;br&gt;kommuner och arbetsförmedlingar tillsammans eller i vart fall samtidigt&lt;br&gt;bör vidta ett antal åtgärder för att öka mäns intresse för arbete som lärare.&lt;br&gt;I första hand bör åtgärderna riktas till män som redan har erfarenhet av&lt;br&gt;och engagemang för arbete med barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preparandutbildningar liknande den som anordnas för arbetslösa Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;akademiker vid Lärarhögskolan i Stockholm är ett annat sätt att öka&lt;br&gt;andelen män i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En åtgärd som visat sig vara framgångsrik för att rekrytera till&lt;br&gt;lärarutbildning i matematik och naturvetenskapliga eller tekniska ämnen&lt;br&gt;är den s.k. basårsutbildningen som främst riktar sig till personer med&lt;br&gt;avgångsbetyg från en ekonomisk eller samhällsvetenskaplig utbildning i&lt;br&gt;gymnasieskolan men som saknar behörighet för naturvetenskapliga eller&lt;br&gt;tekniska studier i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i förordningen (1992:819) om behörighetsgivande&lt;br&gt;förutbildning vid universitet och högskolor, som trädde i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2000, kan en sökande numera antas till och påbörja delar av den&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildningen utan att uppfylla alla angivna&lt;br&gt;förkunskapskrav. I den eller de delar av utbildningen som studenten vid&lt;br&gt;antagningen inte uppfyllde uppställda förkunskapskrav, far utbildningen&lt;br&gt;emellertid inte påbörjas förrän studenten redovisat ett godkänt resultat av&lt;br&gt;förutbildningen. Regeringen avsåg med denna ändring att underlätta för&lt;br&gt;de studerande som under grundutbildningen önskar komplettera för&lt;br&gt;fortsatta studier inom matematik, naturvetenskap eller teknik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har nyligen beslutat om särskilda resurser för utbildning av&lt;br&gt;officerare till lärare vid tre lärosäten. Ett stort antal universitet och&lt;br&gt;högskolor åtog sig i samband med försvarsbeslutet hösten 1999 att&lt;br&gt;medverka i utbildningen av officerare till lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommitténs uppdrag ingick att överväga insatser för att rekrytera fler&lt;br&gt;lärarstudenter med utländsk bakgrund. Av betänkandet framgår att det år&lt;br&gt;1995 fanns ca 70 000 personer mellan 25 och 64 år som var födda utanför&lt;br&gt;Sverige och som kommit hit med en akademisk utbildning. Kommittén&lt;br&gt;redovisar inledningsvis vilka åtgärder som redan vidtagits för att stödja&lt;br&gt;arbetslösa akademiker med utländsk examen i deras försök att komma in&lt;br&gt;på den svenska arbetsmarknaden. Bland annat har följande åtgärder&lt;br&gt;vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. aspirantutbildning infördes ff.o.rn. läsåret 1995/96. Denna&lt;br&gt;utbildning avser teoretisk och praktisk högskoleutbildning om 40 poäng&lt;br&gt;för studenter med utländsk högskoleutbildning motsvarande tre års&lt;br&gt;heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök med kompletterande lärarutbildning (80 poäng) har gjorts vid&lt;br&gt;Göteborgs universitet för arbetslösa personer med utländsk lärarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid Lärarhögskolan i Stockholm ges en 20-poängskurs i svenska för&lt;br&gt;invandrare som önskar utbilda sig till lärare. Vid Södertörns högskola&lt;br&gt;bedrivs ett utbildningsprogram för arbetssökande akademiker med&lt;br&gt;invandrarbakgrund. Syftet är att deltagarna skall fa &amp;quot;behörighet&amp;quot; som&lt;br&gt;grundskollärare med inriktning mot undervisning i årskurserna 4-9.&lt;br&gt;Regeringen anser det angeläget att erfarenheterna från dessa utbildningar&lt;br&gt;tas till vara. Det kan konstateras att dessa utbildningsinsatser har varit&lt;br&gt;positiva för de enskilda studenterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är också av betydelse att öka rekryteringen av invandrare till&lt;br&gt;lärarutbildningen så att barn och elever i skolan far möta ett mångetniskt&lt;br&gt;samhälle även i lärarkåren. Strukturen för den nya lärarutbildningen&lt;br&gt;kommer vidare att underlätta för personer med utländsk utbildning att vid&lt;br&gt;behov komplettera sin utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller möjligheten att tillgodoräkna sig studier från annat land,&lt;br&gt;anser regeringen att det är den enskildes kunskaper som bör ligga till&lt;br&gt;grund för beslut om tillgodoräknande och inte en snäv jämförelse med de&lt;br&gt;kurser som ingår i en svensk utbildning. En större vidsynthet i&lt;br&gt;bedömningarna skulle enligt regeringens mening kunna leda till att fler&lt;br&gt;personer med invandrarbakgrund blir lärare i den svenska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har beslutat att förtydliga bestämmelserna i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) om behörighet for lärare med utländsk utbildning (prop.&lt;br&gt;1998/99:110, bet. 1999/2000:UbU5, rskr. 1999/2000:15). Ändringarna&lt;br&gt;är en anpassning till de EG-direktiv som rör examenserkännande och som&lt;br&gt;syftar till att öka rörligheten på arbetsmarknaden. Den som har utländsk&lt;br&gt;lärarutbildning skall fa ett behörighetsbevis om han eller hon har ett&lt;br&gt;sådant utbildnings-, examens- eller behörighetsbevis över&lt;br&gt;behörighetsgivande utbildning som följer av EES-avtalet. Vid bedömning&lt;br&gt;skall hänsyn tas till den sökandes yrkeserfarenheter. De ändrade&lt;br&gt;bestämmelserna innebär ökade möjligheter for lärare att fa sin utbildning&lt;br&gt;bedömd och godkänd for anställning i Sverige och annat EU-land. Det&lt;br&gt;aktuella EG-direktivet underlättar också for svenska lärare att fa tjänst&lt;br&gt;inom EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Studieorganisation och antagning till grundläggande&lt;br&gt;lärarutbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nu gällande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 6 kap. 1 § högskoleförordningen (1993:100) framgår att all&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning skall bedrivas i form av kurser.&lt;br&gt;Kurser far sammanföras till utbildningsprogram. Bestämmelser om&lt;br&gt;tillträde till grundläggande högskoleutbildning finns i 7 kap. nämnda&lt;br&gt;förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bli antagen till grundläggande högskoleutbildning, dvs. kurser&lt;br&gt;eller program, krävs att sökanden har grundläggande behörighet och&lt;br&gt;dessutom den särskilda behörighet som kan vara föreskriven. Antagning&lt;br&gt;skall avse en kurs eller ett utbildningsprogram. De krav på särskilda&lt;br&gt;förkunskaper som ställs skall vara helt nödvändiga for att studenten skall&lt;br&gt;kunna tillgodogöra sig utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om utbildning som vänder sig till nybörjare i högskolan anges&lt;br&gt;de särskilda förkunskapskraven i s.k. standardbehörigheter.&lt;br&gt;Högskoleverket meddelar föreskrifter om vilka standardbehörigheter som&lt;br&gt;finns. Högskoleverket meddelar också föreskrifter om vilken&lt;br&gt;standardbehörighet som skall gälla for en utbildning som leder till en&lt;br&gt;sådan yrkesexamen (t.ex. lärarexamen) som inte har en konstnärlig&lt;br&gt;inriktning. Varje lärosäte bestämmer vilka standardbehörigheter som&lt;br&gt;skall gälla for övriga utbildningar som vänder sig till nybörjare i&lt;br&gt;högskolan. Efter tillstånd av Högskoleverket får ett lärosäte i fråga om en&lt;br&gt;viss utbildning ställa andra krav än sådana som anges i&lt;br&gt;standardbehörigheter, om det behövs för den utbildningen. Varje lärosäte&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmer vilka särskilda förkunskapskrav som skall ställas i fråga om Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;utbildning som vänder sig till de som redan är inskrivna i högskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För utbildningsprogram upprättar högskolan en utbildningsplan. I&lt;br&gt;utbildningsplanen skall anges de kurser som utbildningen omfattar, den&lt;br&gt;huvudsakliga uppläggningen av utbildningen samt de krav på särskilda&lt;br&gt;förkunskaper och andra villkor som gäller för att bli antagen till&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje högskola skall fastställa en antagningsordning, i vilken skall&lt;br&gt;framgå högskolans regler för dels ansökan, behörighet och urval, dels hur&lt;br&gt;beslut fattas och överklagas. Huvudregeln är i dag att sökande som antas&lt;br&gt;till ett utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen vid&lt;br&gt;antagningstillfället skall uppfylla alla angivna förkunskapskrav. Den som&lt;br&gt;antas anses följaktligen ha de förkunskaper som krävs för att fullfölja&lt;br&gt;hela programmet. Studenten vet i dessa fall omfattningen av den&lt;br&gt;utbildning högskolan kommer att tillhandahålla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare redovisats (avsnitt 9.1) kan vissa sökande numera - med&lt;br&gt;stöd av den s.k. basårsförordningen (1992:819) - antas och påbörja delar&lt;br&gt;av den grundläggande högskoleutbildningen utan att uppfylla alla&lt;br&gt;angivna förkunskapskrav för ett utbildningsprogram. Tanken med den&lt;br&gt;nyligen gjorda ändringen i förordningen är att en student efter hand skall&lt;br&gt;kunna skaffa erforderlig behörighet för de kurser, fristående eller i ett&lt;br&gt;program som han eller hon önskar gå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det bör ankomma på universiteten och&lt;br&gt;högskolorna att organisera lärarutbildningen på det sätt som fordras&lt;br&gt;för att förnya utbildningen och för att i övrigt nå uppsatta mål och&lt;br&gt;tillgodose kraven i fråga om rekrytering av olika grupper och&lt;br&gt;valmöjligheter under studiegången. För att underlätta rekryteringen&lt;br&gt;bör huvudalternativet vara att den studerande under utbildningens&lt;br&gt;gång har möjlighet att välja fortsatt inriktning av examen. Den&lt;br&gt;studerande bör även redan från början kunna välja ett program av en&lt;br&gt;bestämd omfattning och inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Till den nya lärarutbildningen där valet av ämnen&lt;br&gt;eller ämnesområden sker successivt, föreslås en huvudingång (ett&lt;br&gt;sökaltemativ). Förslaget innebär en bred öppning till utbildningen och att&lt;br&gt;valet av vilken typ av lärare den sökande vill bli eller av vilka&lt;br&gt;ämnen/ämnesområden sökanden vill undervisa i inte behöver göras i&lt;br&gt;samband med ansökningen till lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I konsekvens med förslaget till en bred öppning till utbildningen&lt;br&gt;föreslår kommittén en ny standardbehörighet som bör utgöras av en&lt;br&gt;minsta gemensam nämnare. Som skäl anges att behörighetskraven inte&lt;br&gt;kan omfatta erforderliga förkunskaper för alla de i programmet ingående&lt;br&gt;kurserna. Kommittén föreslår att den nya standardbehörigheten bör&lt;br&gt;omfatta godkända betyg i svenska kurs B (alternativt svenska som&lt;br&gt;andraspråk kurs B), engelska kurs B samt samhällskunskap kurs A.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För antagning till övriga kurser inom lärarutbildningsprogrammet (ej&lt;br&gt;första kursen) föreslår kommittén att varje lärosäte - i likhet med vad som&lt;br&gt;gäller kurser som &amp;quot;inte vänder sig till nyböijare&amp;quot; - far besluta vilka krav&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på förkunskaper dvs. särskild behörighet, som studenten behöver för att&lt;br&gt;kunna tillgodogöra sig utbildningen på de inriktningar och&lt;br&gt;specialiseringar de väljer inom programmet. Studenterna måste alltså&lt;br&gt;prövas vad avser särskilda behörighetskrav i samband med att de söker&lt;br&gt;till kommande termins eller läsårs kurser inom vald inriktning eller&lt;br&gt;specialisering. Enligt kommittén är detta en parallell till den terminsvisa&lt;br&gt;antagningen till fristående kurser inom en högskola och bör därför kunna&lt;br&gt;hanteras med hjälp av tillgängliga administrativa stödrutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén betonar vikten av att sökanden redan i samband med att de&lt;br&gt;söker eller antas till lärarutbildningsprogrammet måste fa utförlig&lt;br&gt;information om vilka inriktningar och specialiseringar som finns och&lt;br&gt;som deras respektive förkunskaper berättigar till att söka. Likaså skall de&lt;br&gt;ha rätt till tydlig information om vad som krävs av komplettering for att&lt;br&gt;antas till kurser som de är intresserade av men initialt inte är behöriga att&lt;br&gt;söka. En tänkbar modell - enligt kommittén - är att samtliga i&lt;br&gt;programmet ingående kurser behörighetskodas så att sökandenas&lt;br&gt;förkunskaper lätt kan läsas av mot de angivna behörighetskodema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget med en huvudingång innebär att alla sökande till&lt;br&gt;lärarutbildningsprogrammet söker på lika villkor. Enligt kommitténs&lt;br&gt;uppfattning kan detta sannolikt medföra, att studenter som&lt;br&gt;behörighetsmässigt uppfyller kraven för vissa inriktningar och&lt;br&gt;specialiseringar, t.ex. i ett naturvetenskapligt eller praktiskt-estetiskt&lt;br&gt;ämne, i antagningen till lärarprogrammet slås ut av sökande med högre&lt;br&gt;betyg och som önskar utbilda sig till lärare i samhällsvetenskapliga&lt;br&gt;ämneskombinationer. För att undvika detta föreslår kommittén att&lt;br&gt;högskolorna vid behov skall kunna erbjuda alternativa ingångar&lt;br&gt;(sökaltemativ) till lärarutbildningsprogrammet. Dessa ingångar skulle&lt;br&gt;kunna förses med särskilda behörighetskrav i likhet med de i dag&lt;br&gt;gällande föreskrifterna om standardbehörigheter för olika&lt;br&gt;lärarutbildningar. Personer som söker och blir antagna till ett dylikt&lt;br&gt;sökaltemativ skall ha full behörighet för de kurser som vetter mot den&lt;br&gt;verksamhet, den kunskap sinriktning eller de ämnen/ämnesområden som&lt;br&gt;ingången är avsedd att främja. Genom särskilda urvalsregler (parallellt&lt;br&gt;urval) skall högskolorna garantera dessa studenter plats på de avsedda&lt;br&gt;kurserna. Ett visst antal platser skall dock fortfarande finnas kvar även på&lt;br&gt;inriktnings- och specialiseringskurser för studenter som antagits till&lt;br&gt;programmet via huvudingången.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera högskolor och universitet avvisar förslaget&lt;br&gt;om en gemensam ingång för alla lärarutbildningar. Göteborgs universitet&lt;br&gt;framhåller att en total flexibilitet vad gäller val och inriktningar bara är&lt;br&gt;möjlig på papperet. I praktiken måste valmöjligheterna begränsas och&lt;br&gt;antalet platser på olika inriktningar bestämmas i förväg. Total flexibilitet&lt;br&gt;kräver obegränsad tillgång till lärare och lokaler. Att förespegla&lt;br&gt;studenterna stor valfrihet och sedan inte kunna infria förväntningarna&lt;br&gt;leder till frustration och avhopp. Uppsala universitet framhåller att med&lt;br&gt;en huvudingång och en standardbehörighet är risken för fortsatt stor&lt;br&gt;anhopning av sökande med samhällsvetenskaplig bakgrund uppenbar.&lt;br&gt;Umeå universitet ställer sig positivt till tanken med flexibilitet men&lt;br&gt;varnar för alltför långtgående utfästelser till studenterna om&lt;br&gt;valmöjligheter. Det fria valet kommer att starkt begränsas av å ena sidan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de gruppstorlekar som krävs för att med dagens finansieringssystem få&lt;br&gt;ekonomi i en kurs och å andra sidan av befintliga resurser på&lt;br&gt;personalsidan. Linköpings universitet pekar på det oförenliga i att å ena&lt;br&gt;sidan ha ett program med en bred ingång och successiva val för&lt;br&gt;studenterna och ambitionen att styra omfattningen av lärarutbildningens&lt;br&gt;olika inriktningar. Karlstads universitet är tveksam till förslaget om en&lt;br&gt;behörighet och framhåller att frågan behöver konsekvensutredas.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av Umeå universitet och Högskolan i&lt;br&gt;Jönköping.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser framhåller att förslaget med en behörighet, som&lt;br&gt;alla i princip uppfyller, riskerar att vilseleda de sökande. Förslaget&lt;br&gt;innebär att studenternas behörighet måste prövas i samband med att de&lt;br&gt;söker till kommande termins eller kommande läsårs kurser. Det finns en&lt;br&gt;risk att studenterna upptäcker dessa spärrar först när de påbörjat&lt;br&gt;utbildningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor pekar på att den tänkta breda ingången kan medföra&lt;br&gt;svårigheter att attrahera sökande, eftersom det blir svårt att både lova och&lt;br&gt;överblicka ett varierat utbud. Storleken av ett &amp;quot;smörgåsbord&amp;quot; av valbara&lt;br&gt;kurser måste av kostnadsskäl begränsas. Flera högskolor påpekar att den&lt;br&gt;terminsvisa alternativt läsårsvisa behörighetsgranskningen respektive&lt;br&gt;antagningen kräver större resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Under avsnitt 5 och 8 har&lt;br&gt;regeringen redovisat förslag till en ny struktur för lärarutbildningen,&lt;br&gt;inklusive utgångspunkter för en kommande examensbeskrivning&lt;br&gt;respektive hur styrsystemet kan tillämpas för lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen styr genom examensordningen, examensmål samt krav på&lt;br&gt;examination av ett visst antal studenter. För dessa specificeras antalet&lt;br&gt;med vissa inriktningar av utbildningen i fråga om längd, t.ex. för&lt;br&gt;grundskolans senare år och gymnasial utbildning, samt i fråga om dess&lt;br&gt;ämnesmässiga innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket beslutar vid vilka statliga högskolor en examen inom&lt;br&gt;grundläggande högskoleutbildning får avläggas. Det ankommer på&lt;br&gt;Högskoleverket att besluta om särskilda behörigheter, s.k.&lt;br&gt;standardbehörigheter för utbildningar som vänder sig till nybörjare, och&lt;br&gt;som leder till yrkesexamina bland vilka lärarexamen ingår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på högskolorna själva att besluta om innehåll och om&lt;br&gt;utbildningens uppläggning i fråga om kurser och program mot bakgrund&lt;br&gt;av vad som behövs för att högskolan skall kunna fullgöra sina uppgifter&lt;br&gt;och nå uppsatta mål. Högskolesystemet är mycket flexibelt när det gäller&lt;br&gt;möjligheter att genomföra utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieorganisationen och antagningsordningen för lärarutbildningarna&lt;br&gt;behöver utformas med hänsyn till de många olika krav som ställs på den&lt;br&gt;förnyade lärarutbildningen. Strukturen bör utformas på ett sådant sätt att&lt;br&gt;målsättningarna med den i hög grad integrerade examensstrukturen&lt;br&gt;uppfylls. Studenterna bör ha en hög grad av valfrihet även under&lt;br&gt;utbildningens gång, t.ex. i fråga om ämneskombinationer. Flexibilitet och&lt;br&gt;ökad valfrihet bör i hög grad också kunna uppnås genom åtgärder inom&lt;br&gt;högskolan som innebär ett delvis integrerat genomförande av&lt;br&gt;utbildningar med olika inriktningar och genom generösa möjligheter för&lt;br&gt;byte mellan program och för värdering och tillgodoräknande av kurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är väsentligt att lärosäte och student nära samverkar så att&lt;br&gt;genomförandet av studierna kan planeras på ett bra sätt. Det finns i dag&lt;br&gt;exempel på hur högskolor kan underlätta både sin egen och studenternas&lt;br&gt;planering inom ramen för breda program genom att varje student har en&lt;br&gt;upprättad plan för vilka kurser som skall genomgås under t.ex. de tre&lt;br&gt;närmaste terminerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en bred rekrytering har kommittén velat fasta stort&lt;br&gt;avseende vid möjlighet till ett system med successiva val inom ett mycket&lt;br&gt;brett lärarutbildningsprogram med en ingång. De syften som ligger&lt;br&gt;bakom denna tanke är väsentliga. Det är viktigt att ha tillgång till&lt;br&gt;metoder som medverkar till en bred rekryteringsbas for lärarutbildningen.&lt;br&gt;Vissa kategorier av sökande kan lättare rekryteras om de inte från början&lt;br&gt;behöver välja inriktning och poängomfattning av studierna. Därför bör&lt;br&gt;huvudalternativet vara att studenter, som skall ta lärarexamen har&lt;br&gt;möjlighet att göra successiva val. Det är i detta fall särskilt väsentligt att&lt;br&gt;de sökande från början informeras om förutsättningarna för vidare studier&lt;br&gt;inklusive det utbildningsutbud i form av inriktningar och specialiseringar&lt;br&gt;som högskolan kan erbjuda. Det är också väsentligt att högskola och&lt;br&gt;student samverkar på ett bra sätt så att studierna kan genomföras&lt;br&gt;framgångsrikt. Lärosätena bör stödja studenterna i deras val och&lt;br&gt;underlätta övergång mellan lärosätena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsalternativ där den sökande antas från början till&lt;br&gt;lärarutbildningsprogram av en viss omfattning beroende på inriktning av&lt;br&gt;examen bör kunna erbjudas bl.a. för att ge högskolorna möjligheter att&lt;br&gt;rekrytera till inriktningar och omfattningar där brist föreligger. Studenten&lt;br&gt;har i en sådan antagning från början platsgaranti för hela den avsedda&lt;br&gt;utbildningen. Självfallet bör studenten även i detta alternativ ha möjlighet&lt;br&gt;att byta inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen erfar att många universitet och högskolor prövar nya&lt;br&gt;former för en bred antagning till lärarutbildning och finner detta mycket&lt;br&gt;positivt. Med den föreslagna strukturen för lärarutbildningen och&lt;br&gt;möjligheterna till distansutbildning kommer samverkan mellan lärosätena&lt;br&gt;att medverka till att studentens önskemål om utbildningar kan uppfyllas.&lt;br&gt;Regeringen avser att följa lärosätenas antagning till lärarutbildningarna.&lt;br&gt;En utvärdering av de successiva valen kommer att göras 3 - 4 år efter&lt;br&gt;reformens ikraftträdande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövning vid antagning till lärarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén föreslår att sökande antas till lärarutbildning under förbehåll&lt;br&gt;att de skall förete ett registerutdrag ur polisregistret, av vilket det skall&lt;br&gt;framgå att vederbörande inte dömts eller står under åtal för vissa brott, i&lt;br&gt;första hand sexualbrott och bampomografibrott. Remissinstanserna är&lt;br&gt;negativa till kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har den 27 april 2000 i en remiss till lagrådet föreslagit att&lt;br&gt;den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet, grundskola och&lt;br&gt;motsvarande obligatoriska skolformer samt inom barnomsorgen skall&lt;br&gt;lämna ett utdrag ur polisens belastningsregister. Syftet är att undvika att&lt;br&gt;personer som dömts för vissa brott, i första hand sexualbrott och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bampomografibrott, anställs i de nämnda verksamheterna. Att lämna Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;registerutdrag skall vara det sista momentet i ett anställningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte givet att alla personer som genomgår lärarutbildning&lt;br&gt;kommer att arbeta med bam och ungdom. Enligt regeringens mening bör&lt;br&gt;lämplighetsprövning genom registerkontroll begränsas till de fall som&lt;br&gt;föreslås i lagrådsremissen och som då skall ske i samband med&lt;br&gt;erbjudande om anställning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Särskilda frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 Specialpedagogisk utbildning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Olika former av specialpedagogisk&lt;br&gt;utbildning bör ingå i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogisk utbildning bör ingå som ett moment i det&lt;br&gt;allmänna utbildningsområdet. Specialpedagogisk utbildning bör också&lt;br&gt;kunna anordnas inom utbildningsområdena med inriktningar och&lt;br&gt;specialiseringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En specialpedagogisk påbyggnadsutbildning bör leda fram till&lt;br&gt;specialpedagogexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Högskolor som anordnar lärarutbildning bör få i&lt;br&gt;uppdrag att utveckla specialpedagogisk kompetens på fyra nivåer:&lt;br&gt;grundläggande specialpedagogiska kunskaper inom det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet, kurser med specialpedagogisk inriktning respektive&lt;br&gt;specialisering samt en utveckling och förstärkning av det&lt;br&gt;specialpedagogiska programmet. Kommittén förutsätter att&lt;br&gt;specialpedagogikens roll knyts närmare förskolans, skolans och&lt;br&gt;vuxenutbildningens ledning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att den kommitté som har i uppdrag att göra en&lt;br&gt;översyn av skollagen, skall ta ställning till om förtydliganden och&lt;br&gt;förändringar i specialpedagogrollen och specialpedagogexamen skall&lt;br&gt;regleras genom lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning överensstämmer i huvudsak med kommitténs&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Både myndigheter, universitet och högskolor och&lt;br&gt;kommuner stöder över lag förslaget att förstärka skolans samlade&lt;br&gt;specialpedagogiska kompetens och förslaget till examensbeskrivning för&lt;br&gt;specialpedagoger. Kunskapslyftskommittén påpekar att behovet av&lt;br&gt;särskilt stöd ökat också inom vuxenutbildningen i takt med att allt fler ur&lt;br&gt;de prioriterade grupperna nås av utbildningserbjudanden. Stockholms&lt;br&gt;universitet välkomnar en särskild utbildning i teckenspråk och svenska.&lt;br&gt;Högskolan på Gotland anser att alla fyra nivåer inom specialpedagogisk&lt;br&gt;kompetens, som kommittén föreslår, bör finnas inom ett rektorsområde.&lt;br&gt;Växjö universitet, Högskolan i Kalmar m.fl. lärosäten ifrågasätter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget att bara några universitet skall ha examensrätt när det gäller&lt;br&gt;specialpedagogexamen. Många kommuner, bl.a. Borås kommun, tar upp&lt;br&gt;behovet av kompetensutveckling av lärare inom det specialpedagogiska&lt;br&gt;området. Jönköpings kommun betonar att det är viktigt att särskolans&lt;br&gt;behov av specialpedagogisk kompetens tillgodoses på nivå tre och fyra.&lt;br&gt;Falu kommun, med flera kommuner, anser att skolans ansvar för&lt;br&gt;kompetens för specialpedagogiska insatser bör regleras i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).Av intresseorganisationerna ställer sig Lärarförbundet och&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund bakom förslagen. Lärarorganisationerna framhåller&lt;br&gt;vikten av att kommunerna verkligen anställer lärare med adekvat&lt;br&gt;specialpedagogisk kompetens, som kan arbeta operativt gentemot&lt;br&gt;eleverna. Av specialskolorna understryker Kristinaskolan och&lt;br&gt;Åsbackaskolan behovet av lärare i teckenspråk och anser att&lt;br&gt;specialskolornas lärarbehov inte behandlats ordentligt av utredningen.&lt;br&gt;Synskadades Riksförbund påpekar att det råder en skriande brist på&lt;br&gt;specialpedagoger med inriktning mot synskada inom särskolan. Den nya&lt;br&gt;utbildningen måste leda till en utökning av denna kompetens.&lt;br&gt;Riksförbundet För Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna anser&lt;br&gt;att ett förtydligande behövs om vilken behörighet som krävs för&lt;br&gt;undervisning av elever med utvecklingsstörning. Förbundet betonar&lt;br&gt;vidare vikten av att lärarutbildningen ger kompetens att upprätta&lt;br&gt;åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behov av specialpedagogisk kompetens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn och elever kommer till förskolan, skolan och vuxenutbildningen&lt;br&gt;med olika bakgrund och förutsättningar. Undervisningen måste anpassas&lt;br&gt;till skiftande behov av särskilt stöd. All erfarenhet visar på behovet av&lt;br&gt;tidig upptäckt och tidigt insatta åtgärder för att nå bästa möjliga resultat.&lt;br&gt;Detta gäller inom hela utbildningsområdet, från förskolan och&lt;br&gt;förskoleklassen upp genom den obligatoriska skolan, fritidshemmet och&lt;br&gt;de frivilliga skolformerna gymnasieskolan och vuxenutbildningen.&lt;br&gt;Utvärderingar har visat att många lärare efterlyser mer kunskaper i&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Både regeringen och Statens skolverk har i olika sammanhang&lt;br&gt;markerat att en god mätare av kvaliteten i skolans pedagogiska&lt;br&gt;verksamhet är hur den möter behov av särskilt stöd. Statens skolverks&lt;br&gt;tillsynsutredningar tyder på att kommunerna många gånger sviktar i sin&lt;br&gt;uppgift att ge särskilt stöd. Regeringen delar kommitténs mening att&lt;br&gt;differentierings- och individualiseringsproblematiken så långt möjligt&lt;br&gt;skall hanteras inom den reguljära undervisningen. Specialpedagogik blir&lt;br&gt;då något som skall ingå i vardagsarbetet för alla lärare i förskola, skola&lt;br&gt;och vuxenutbildning och således ingå i grundutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns enligt regeringens bedömning ett stort behov av generell och&lt;br&gt;grundläggande specialpedagogisk kompetens inom hela skolområdet.&lt;br&gt;Varje lärare bör kunna svara för att elever som behöver särskilt stöd och&lt;br&gt;hjälp både får rätt sorts hjälp och i tillräcklig omfattning. Detta förutsätter&lt;br&gt;bl.a. samarbete med specialpedagoger och annan elevvårdspersonal. Det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är vidare önskvärt att det i de flesta arbetslag finns lärare med fördjupade&lt;br&gt;specialpedagogiska kunskaper. Självfallet har särskolan, särvux och&lt;br&gt;specialskolan samt resurs- och kunskapscentrum stort behov av bl.a.&lt;br&gt;lärare med specialkompetens inom olika specialpedagogiska områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med kommittén att specialpedagogens&lt;br&gt;yrkesroll bör utvecklas och förstärkas. Tidigare utvärderingar och Statens&lt;br&gt;skolverks kvalitetsgranskning av området elever i behov av särskilt stöd&lt;br&gt;(Statens skolverks rapport nr 160) visar på behovet av att&lt;br&gt;specialpedagogen knyts närmare skolans ledning och att det övergripande&lt;br&gt;specialpedagogiska arbetet bör ha fokus på att undanröja hinder för och&lt;br&gt;orsaker till svårigheter i undervisnings- och lärandemiljöema. Detta&lt;br&gt;innebär bl.a. att specialpedagogen bör delta i planering som rör&lt;br&gt;förskolans och skolans inre organisation. Även andra utredningar har&lt;br&gt;visat på behovet av att pedagogiska strategier med fokus på barn och&lt;br&gt;elever i behov av särskilt stöd vidareutvecklas så att individualisering vad&lt;br&gt;gäller stoff, innehåll och arbetssätt utvecklas. Här kan specialpedagogen&lt;br&gt;ha en särskild uppgift och bidra till lösningar utifrån sin speciella&lt;br&gt;kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bristen på lärare med specialpedagogisk examen är stor. Utvärderingar&lt;br&gt;och lärarprognoser från bl.a. Statens skolverk visar att det föreligger&lt;br&gt;behov av lärare med specialpedagogisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser således i likhet med kommittén, att det är angeläget&lt;br&gt;att förstärka skolans samlade specialpedagogiska kompetens. Den&lt;br&gt;föreslagna strukturen för lärarutbildning ger goda möjligheter att göra&lt;br&gt;detta och att utveckla olika alternativ till specialpedagogiska&lt;br&gt;utbildningar, både vad gäller innehåll och omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogisk kompetens i lärarutbildningens struktur&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan angivits behöver förskolan, skolan och vuxenutbildningen ha&lt;br&gt;beredskap att ta emot och ge alla barn och elever möjlighet till&lt;br&gt;utveckling, delaktighet och lärande. Det betyder att grundutbildningen&lt;br&gt;behöver fokusera på villkoren för att elever i behov av särskilt stöd skall&lt;br&gt;kunna ingå i skolans gemenskap. Det innebär inte att varje lärare skall ha&lt;br&gt;kunskap om varje enskilt funktionshinder. Däremot är det viktigt att alla&lt;br&gt;lärare har en grund att stå på och kan identifiera de mest vanligt&lt;br&gt;förekommande problemsituationerna, där det kan vara aktuellt med&lt;br&gt;särskilt stöd och hjälp. Barn och elever kan ha störningar eller svårigheter&lt;br&gt;av olika slag. Målet bör vara att varje lärare har beredskap att möta detta&lt;br&gt;i sitt pedagogiska arbete. Det bör ske genom att en del av det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet i lärarutbildningen bör omfatta generella och för alla&lt;br&gt;lärare grundläggande specialpedagogiska kunskaper. Målet är att alla&lt;br&gt;blivande lärare utifrån kunskaper i specialpedagogik skall ha goda&lt;br&gt;förutsättningar att organisera arbetet med hänsyn till olika barns och&lt;br&gt;elevers behov av tid, stimulans och stöd. Vidare bör alla blivande lärare&lt;br&gt;ha kunskap om vad specialpedagogens fördjupade kunskaper kan och&lt;br&gt;skall användas till som kompletterande stöd i detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsdområden med inriktningar och/eller specialiseringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt samstämmig utbildningsexpertis och i enlighet med de&lt;br&gt;utbildningspolitiska målen är det angeläget att barn och elever med t.ex.&lt;br&gt;utvecklingsstörning, synskador eller hörselskador så långt det är möjligt&lt;br&gt;och lämpligt undervisas tillsammans med övriga barn och elever. Det är&lt;br&gt;därför både önskvärt och nödvändigt att det inom förskolan, skolan och&lt;br&gt;vuxenutbildningen finns lärare som, utöver den grundläggande&lt;br&gt;specialpedagogiska kunskapen och utöver kunskap i ett annat&lt;br&gt;ämne/ämnesområde, har kunskaper som rör barn och ungdomar i&lt;br&gt;komplicerade inlärningssituationer. Detta kan ske genom att&lt;br&gt;lärarstudenter kan välja utbildning med särskild inriktning och/eller&lt;br&gt;specialisering inom det specialpedagogiska ämnesområdet. Lärare som i&lt;br&gt;sin grundutbildning har specialpedagogisk inriktning och/eller&lt;br&gt;specialisering kan även svara mot vissa av särskolans och särvux' behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan finnas behov av mer specifika specialpedagogiska kunskaper&lt;br&gt;för personer med läs- och skrivsvårigheter, svårigheter att räkna och/eller&lt;br&gt;svårigheter med begreppsförståelse inom olika ämnesområden. Detta&lt;br&gt;behov kan också finnas för personer med koncentrationssvårigheter,&lt;br&gt;ADHD, DAMP, syn-/hörselnedsättningar, utvecklingsstörning eller&lt;br&gt;sociala och emotionella svårigheter. I samtliga skolformer behöver det&lt;br&gt;finnas lärare som kan bidra med fördjupade kunskaper inom dessa&lt;br&gt;områden och som vet hur olika faktorer påverkar förutsättningarna och&lt;br&gt;möjligheterna för enskilda individer att deltaga och lära. Detta gäller inte&lt;br&gt;minst i förskolan eftersom det är viktigt att problemen upptäcks tidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa blivande lärare bör således ha möjlighet att genom val av&lt;br&gt;inriktning för sin utbildning erhålla mer specifika specialpedagogiska&lt;br&gt;kunskaper inom ett område. Genom val av specialisering kan studenten&lt;br&gt;fördjupa sig ytterligare eller bredda sin kompetens inom det&lt;br&gt;specialpedagogiska området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektor eller föreståndare/chef för förskolor, skolor och&lt;br&gt;vuxenutbildning bör bemöda sig om att det i verksamheten finns en&lt;br&gt;varierad kompetens inom det specialpedagogiska området. Det är&lt;br&gt;angeläget att landets lärosäten med lärarutbildning erbjuder en mångfald&lt;br&gt;av inriktningar och specialiseringar inom det specialpedagogiska området&lt;br&gt;för att tillgodose skolväsendets behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialpedagogexamen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en fördjupad specialpedagogisk kompetens bör kunna&lt;br&gt;tillgodoses i alla skolformer genom att lärare får möjlighet att genomgå&lt;br&gt;specialpedagogisk påbyggnadsutbildning och avlägga examen som&lt;br&gt;specialpedagog. Behovet av specialpedagoger i kommunerna är stort.&lt;br&gt;Många pensionsavgångar kommer att ske under de närmaste åren&lt;br&gt;samtidigt som efterfrågan på specialpedagogiska insatser ökat. Förskolan&lt;br&gt;och skolan söker hjälp för allt fler barn och ungdomar med de svårigheter&lt;br&gt;och symtom som angivits ovan. Specialpedagogen har en viktig roll i&lt;br&gt;mötet med dessa och andra barns och elevers behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bilaga 2 till högskoleförordningen (1993:100) punkt 44 framgår att&lt;br&gt;den specialpedagogiska examen om minst 40 poäng har fyra inriktningar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- mot komplicerad inlärningssituation, mot dövhet eller hörselskada, mot&lt;br&gt;synskada eller mot utvecklingsstörning. Regeringen anser att det är&lt;br&gt;viktigt att det specialpedagogiska programmet har detta breda utbud av&lt;br&gt;inriktningar. Regeringen har erfarit att utbildningarna omfattar 60 poäng,&lt;br&gt;vilket väl svarar mot de krav som ställs på den som genomgått en&lt;br&gt;pecialpedagogisk utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den specialpedagogiska examen bör även fortsättningsvis vara en&lt;br&gt;påbyggnad på en avlagd lärarexamen. Alla kurser bör därför vara på&lt;br&gt;fortsättnings- och fördjupningsnivå. För att föra in väsentliga erfarenheter&lt;br&gt;av annan undervisning och olika perspektiv på pedagogisk&lt;br&gt;yrkesverksamhet är det lämpligt att specialpedagogutbildningen bygger&lt;br&gt;på tidigare yrkeserfarenhet som lärare. I specialpedagogisk examen bör&lt;br&gt;ingå ett examensarbete. Utbildningen bör vidare ha en tydlig&lt;br&gt;specialpedagogisk forskningsanknytning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang bör nämnas att erfarenheter visar på behovet av&lt;br&gt;förstärkt utbildning av specialpedagoger med inriktning mot&lt;br&gt;dövhet/hörselskada.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskolans brist på lärare med adekvat specialpedagogisk utbildning är&lt;br&gt;mycket stor. Av Statens skolverks rapport nr 173 Beskrivande data om&lt;br&gt;barnomsorg och skola 99 framgår att endast 40 % av undervisningen i&lt;br&gt;den obligatoriska särskolan utfördes av lärare som hade genomgått en&lt;br&gt;specialpedagogisk utbildning. Det råder t.ex. stor brist på grundskollärare&lt;br&gt;med specialpedagogutbildning. Det innebär att grundsärskolan i allt&lt;br&gt;högre grad rekryterar specialpedagoger med förskollärar- eller&lt;br&gt;ffitidspedagogutbildning som bas. När det gäller särskolans behov av&lt;br&gt;lärare för elever med utvecklingsstörning bör detta enligt regeringens&lt;br&gt;bedömning framgent i stor utsträckning kunna tillgodoses inom ramen för&lt;br&gt;den nya lärarutbildningens inriktning med specialpedagogik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den inriktning som närmast kan vara aktuell för särskolan bör&lt;br&gt;uppmärksamma förutsättningar för lärande där begåvningsmässig&lt;br&gt;funktionsnedsättning kan leda till komplicerade inlärnings- och/eller&lt;br&gt;samspels- och kommunikationssituationer. En lärare med utbildning i&lt;br&gt;t.ex. inriktningarna svenska eller matematik och specialpedagogik för&lt;br&gt;elever med utvecklingsstörning har sannolikt en kompetensprofil av stor&lt;br&gt;användbarhet för särskolan. En inriktning mot särskolans&lt;br&gt;verksamhetsområde bör kunna fördjupas ytterligare, alternativt breddas,&lt;br&gt;genom olika specialiseringar. Därutöver finns behov av specialpedagoger&lt;br&gt;i särskolan för att bl.a. komplettera med spetskompetens inom det&lt;br&gt;specialpedagogiska området. Många elever i särskolan har&lt;br&gt;flerfunktionshinder. Utöver specialpedagoger med fördjupad kompetens&lt;br&gt;inom området utvecklingsstörning finns därför stort behov av&lt;br&gt;specialpedagoger som har kunskap om flerfunktionshinder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Specialskolan har till viss del likartade problem som särskolan, dvs. stor&lt;br&gt;brist på lärare förutses. En utredning av lärarbehovet vid specialskolorna,&lt;br&gt;som Statens institut för Handikappfrågor i skolan (SIH) har låtit&lt;br&gt;genomföra 1997 på regeringens uppdrag, visar på ett mycket stort&lt;br&gt;rekryteringsbehov av grundskollärare för döva elever under de närmaste&lt;br&gt;åren. Många lärare i specialskolan saknar dessutom tillräcklig utbildning&lt;br&gt;i teckenspråk. Regeringens mening är att specialskolans lärarbehov i&lt;br&gt;första hand bör tillgodoses genom utbildning av grundskollärare för döva&lt;br&gt;elever, som i sin utbildning studerat med inriktningen teckenspråk.&lt;br&gt;Inriktningen bör kunna fördjupas i form av en specialisering. Läraren&lt;br&gt;skall dessutom ha lärarutbildning i ett eller ett par ämnen att undervisa i.&lt;br&gt;Därutöver bör i specialskolan finnas lärare som avlagt&lt;br&gt;specialpedagogexamen med olika inriktningar, t.ex. inom hörselområdet,&lt;br&gt;för att bistå skolan med spetskompetens på området. Då elever i&lt;br&gt;specialskolan ofta har flera funktionshinder, är det viktigt att det på&lt;br&gt;skolan finns lärare som har kunskaper om även andra funktionshinder än&lt;br&gt;hörselnedsättningar och dövhet, t.ex. om synnedsättningar,&lt;br&gt;DAMP/ADHD, beteendestörningar etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning är att den teckenspråkiga inriktning inom&lt;br&gt;grundutbildningen på hur döva barn och unga lär, som finns vid bl.a.&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Stockholm och vid Örebro universitet, bör fortsätta.&lt;br&gt;Den har i dag en inriktning mot språk, teckenspråk och svenska samt&lt;br&gt;naturvetenskap. Behovet av fortbildning i teckenspråk för redan&lt;br&gt;verksamma lärare i specialskolan bör dessutom beaktas. Formerna för&lt;br&gt;sådan utbildning, t.ex. studier på deltid och distans, måste&lt;br&gt;uppmärksammas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslöt den 18 november 1999 att tillkalla en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att förbereda bildandet av en gemensam myndighet&lt;br&gt;för den statliga specialskolans (U 1999:07), (dir. 1999:91). Myndigheten&lt;br&gt;skall ha i uppgift att samordna resurser, utvecklingsarbete m.m. i syfte att&lt;br&gt;stärka utvecklingen av specialskolornas inre arbete för att bidra till ökad&lt;br&gt;måluppfyllelse. Regeringen utgår från att den nya myndigheten kommer&lt;br&gt;att ha ett särskilt ansvar att bevaka specialskolans behov av&lt;br&gt;specialpedagogisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att den kommitté för översyn av skollagen m.m.&lt;br&gt;(dir. 1999:15), som regeringen tillsatte 1999, skall ta ställning till om&lt;br&gt;beskrivna förtydliganden och förändringar i den specialpedagogiska&lt;br&gt;yrkesrollen och en specialpedagogexamen bör regleras genom&lt;br&gt;lagstiftning. Det skulle enligt kommittén kunna beröra kommuners&lt;br&gt;skyldighet att anställa specialpedagoger med adekvat utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kommunernas skyldighet att se till att dess personal har&lt;br&gt;kompetens för att sköta sitt uppdrag. Regeringen anser att nuvarande&lt;br&gt;lagstiftning som avser all pedagogisk personal även gäller skolans&lt;br&gt;rekrytering av specialpedagogisk kompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Massmedier och informationsteknik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Lärare bör ge barn och elever redskap&lt;br&gt;för att kunna inhämta, bearbeta och ta ställning till information från&lt;br&gt;massmedier och via den nya informationstekniken. Forskning om&lt;br&gt;pedagogisk utveckling utifrån informationsteknikens roll i lärandet&lt;br&gt;bör stimuleras. Berörda myndigheter bör få i uppdrag att informera&lt;br&gt;om pågående forskning om lärande och IT av intresse for&lt;br&gt;lärarutbildning och skola. Den nya tekniken bör utnyttjas för&lt;br&gt;lärarutbildning på distans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommittén tar upp den nya&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;informationstekniken utifrån dess roll för distribution av utbildning.&lt;br&gt;Kommittén har konstaterat att den nya tekniken skall ses som ett naturligt&lt;br&gt;inslag i lärarutbildningens uppgift att förbereda eleverna för det framtida&lt;br&gt;arbets- och samhällslivet. Kommittén överlämnar åt högskolan att utifrån&lt;br&gt;den nya teknikens roll för lärarens arbete samt den pedagogiska&lt;br&gt;utvecklingen närmare utveckla hur informationsteknikfrågoma skall&lt;br&gt;behandlas i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett litet antal remissinstanser pekar på&lt;br&gt;frågan om massmedia och IT-användning i lärarutbildningen. Det är&lt;br&gt;Distansutbildningsmyndigheten, som med tillfredsställelse ser att&lt;br&gt;Lärarutbildningskommitténs förslag förutsätter att en stor del av&lt;br&gt;lärarutbildningen skall kunna ges på distans. Myndigheten anser&lt;br&gt;dessutom att kraven på kunnande om den nya informationstekniken skall&lt;br&gt;framgå av examensordningens beskrivning av lärarexamen. Statens&lt;br&gt;skolor för vuxna pekar också på det positiva med utbildning på distans&lt;br&gt;men understryker att användningen av den nya tekniken förutsätter en ny&lt;br&gt;pedagogik, vilket måste återspeglas i lärarutbildningen. Statens kulturråd&lt;br&gt;pekar på skolbibliotekarien som en resurs i det pedagogiska&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom IT-området. Göteborgs universitet efterlyser en&lt;br&gt;mer utförlig diskussion om utvecklingen av informationstekniken och&lt;br&gt;dess konsekvenser för skola och lärarutbildning. Stockholms universitet&lt;br&gt;menar att även en IT-baserad undervisning kräver mycket breda och&lt;br&gt;djupa ämneskunskaper av läraren. Bland kommunerna pekar Haparanda&lt;br&gt;på att IT-kompetens skall vara en grundkompetens och att teknisk&lt;br&gt;support för pedagogisk verksamhet skulle kunna vara en del av en&lt;br&gt;inriktning eller specialisering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den svenska demokratin bygger på medborgarnas engagemang. Det&lt;br&gt;offentliga samtalet förs till stora delar i massmedierna. För att kunna&lt;br&gt;delta krävs ett utvecklat språk och insikt i hur massmedier fungerar. Den&lt;br&gt;höga mediekonsumtionen bland barn och ungdom bidrar till att dessa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;aldrig varit så välinformerade som i dag. Lärarens roll for att skapa Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;medvetna mediaanvändare är oerhört betydelsefull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl i förskola, skola och vuxenutbildning som i arbets- och&lt;br&gt;samhällslivet är informationsteknik numera ett viktigt hjälpmedel och&lt;br&gt;naturligt inslag för kommunikation och informationsinhämtning. De&lt;br&gt;hittillsvarande insatserna för att öka media- och IT-kunnandet bland de&lt;br&gt;lärare som för närvarande utbildas har inriktats på att ge lärarna en&lt;br&gt;grundkompetens för de nya medierna och på forskning om media- och&lt;br&gt;IT-pedagogik. Vidare pågår ett omfattande program för vidareutbildning&lt;br&gt;av lärare. Stora satsningar har därför gjorts för att förse skolans lärare&lt;br&gt;samt barn och elever med datorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En målformulering om IT-kunnande fördes in i beskrivningarna för&lt;br&gt;samtliga lärarexamina (utom flyglärarexamen) i högskoleförordningen&lt;br&gt;(1993:100) hösten 1996. Innebörden är att den utbildade läraren skall&lt;br&gt;kunna använda datorer och andra informationstekniska hjälpmedel för&lt;br&gt;egen inlärning och för undervisning av elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att målformuleringen infördes i&lt;br&gt;examensbeskrivningama fick Högskoleverket särskilda medel för&lt;br&gt;utveckling av IT-området i lärarutbildningen, pedagogisk användning av&lt;br&gt;IT inom den högre utbildningen och forskning inom IT-pedagogik. Dessa&lt;br&gt;uppdrag hade sin bakgrund i IT-propositionen 1995/96:125 om åtgärder&lt;br&gt;för att bredda och utveckla användningen av informationsteknik. För&lt;br&gt;uppdragens genomförande ställdes sammanlagt 30 miljoner kronor till&lt;br&gt;verkets förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att Sverige har en internationellt sett mycket hög datortäthet och att&lt;br&gt;telenäten erbjuder en stor tillgänglighet har varit viktiga förutsättningar&lt;br&gt;för satsningarna. Sedan 1992 har Statens skolverk haft i uppdrag att&lt;br&gt;främja utvecklingen och genomförandet av den nationella datapolitiken&lt;br&gt;på skolans område. Som en del av detta uppdrag har verket haft att driva&lt;br&gt;och utveckla ett nationellt skoldatanät och att bygga upp ett&lt;br&gt;nätverksbaserat resurscentrum för IT-baserade läromedel samt att&lt;br&gt;utvärdera användningen av IT i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det s.k. Skoldatanätet och resurscentrumet för multimedia,&lt;br&gt;Multimediabyrån, har till uppgift att utveckla IT-användningen i skolan.&lt;br&gt;De skall fungera som vägledning för lärare i arbetet med att integrera IT i&lt;br&gt;undervisningen, dels genom egna tjänster dels genom att vara guide till&lt;br&gt;relevanta webbresurser. Det nätbaserade resurscentrumet skall särskilt&lt;br&gt;främja och stimulera framväxten av kunskaper om IT-baserade läromedel&lt;br&gt;och hur dessa används i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den tidigare under våren lagda propositionen Ett&lt;br&gt;informationssamhälle för alla (prop. 1999/2000:86) aviserade regeringen&lt;br&gt;sin avsikt att precisera uppdraget till Statens skolverk vad avser det&lt;br&gt;fortsatta arbetet med Skoldatanätet och utvecklingen av det nationella&lt;br&gt;resurscentrumet. Det fortsatta arbetet förutsätts ske parallellt med arbetet&lt;br&gt;via Delegationen för IT i skolan. Vidare aviserades att Statens skolverk&lt;br&gt;skulle få i uppdrag att utreda hur myndigheter och andra intressenter via&lt;br&gt;Skoldatanätet kan samverka, kring hur informationstekniken kan&lt;br&gt;användas i skolan. Dessutom skulle Statens skolverk få i uppdrag att&lt;br&gt;utforska och dokumentera den nya teknikens betydelse för skolans&lt;br&gt;arbetsorganisation och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med regeringens skrivelse Lärandets verktyg - nationellt program för Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;IT i skolan (skr. 1997/98:176) lades grunden för Delegationen för IT i&lt;br&gt;skolan, ITIS. Delegationen har i uppdrag att genomföra den satsning som&lt;br&gt;aviserades i skrivelsen och som syftar till att utveckla användningen av&lt;br&gt;IT som ett pedagogiskt hjälpmedel. Satsningen skall pågå under tre år&lt;br&gt;och skall genomföras i samarbete mellan Utbildningsdepartementet och&lt;br&gt;Näringsdepartementet, Statens skolverk, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling, IT-kommisssionen,&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet. Satsningen består av&lt;br&gt;kompetensutveckling av 60 000 lärare i arbetslag, en dator till deltagande&lt;br&gt;lärare, en förbättrad tillgång till Internet, e-postadresser till alla lärare och&lt;br&gt;elever, stöd för utveckling av det europeiska och svenska skoldatanätet,&lt;br&gt;särskilda insatser för elever med funktionshinder samt pris för utmärkta&lt;br&gt;pedagogiska insatser. ITIS har en budget om 1,4 miljarder för åren 1999-&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildningsmyndigheten (Distum) inrättades 1999 och skall&lt;br&gt;främja utvecklingen och användningen av distansutbildning som grundas&lt;br&gt;på informations- och kommunikationsteknik. Verksamheten avser&lt;br&gt;högskolan och folkbildningen i hela landet. Inom Distums ram ligger&lt;br&gt;också att utveckla en pedagogik för ändamålet. Distum har givit&lt;br&gt;ekonomiskt stöd till ett nätverk för vidareutbildning av lärare på distans&lt;br&gt;och medverkat till att etablera ”distribuerad lärarutbildning”, d.v.s. en&lt;br&gt;högskola har förlagt studierna för en grupp med lärarkandidater till en&lt;br&gt;glesbygdsregion. De hittills utlagda lärarutbildningarna ges av Luleå&lt;br&gt;tekniska universitet och finns i Storuman och Arjeplog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Nätverket för vidareutbildning för lärare” med sekretariat vid Uppsala&lt;br&gt;universitet har verkat i perspektivet ”det livslånga lärandet”. Nätverket&lt;br&gt;består av högskolor med lärarutbildningar som bidrar med kurser&lt;br&gt;Nätverkets kurser har hittills nått drygt 600 av skolans aktiva lärare som&lt;br&gt;fortbildning eller vidareutbildning. Inledningsvis har nätverket haft&lt;br&gt;medel från Distansutbildningskommittén och Utbildningsdepartementet.&lt;br&gt;Numera finansierar Distum nätverkets verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På nordisk nivå pågår, med stöd från Nordiska ministerrådet inom&lt;br&gt;ramen för IDUN-projektet, ett samarbete mellan de institutioner som ger&lt;br&gt;lärarutbildning. Genom projektet skall det byggas en intemetbaserad&lt;br&gt;logisk informations- och samarbetsstruktur mellan medverkande&lt;br&gt;lärarutbildningsinstitutioner. Vidare skall det utvecklas en distanskurs för&lt;br&gt;lärare i användning av Internet för pedagogiskt bruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen bör vara ett föredöme när det gäller användningen&lt;br&gt;av media och IT som lärande verktyg och visa på de möjligheter dessa&lt;br&gt;ger för lärande samt för lokal utveckling. Skolväsendet har i dag inte fatt&lt;br&gt;tillgång till enbart ny teknik, utan framför allt till kvalitativa pedagogiska&lt;br&gt;verktyg, som i kombination med förändrade arbetsätt och arbetsformer&lt;br&gt;ger goda förutsättningar att i enlighet med läroplanernas övergripande&lt;br&gt;mål utveckla undervisningen mot mer elevaktiva arbetssätt, som bl.a.&lt;br&gt;stärker elevernas förmåga till eget kunskapssökande, kritiskt värderande&lt;br&gt;och eget ställningstagande. Därmed skapas förutsättningar för att &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;z&lt;sub&gt;(&lt;/sub&gt;5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla lärarollen. Lärarutbildningen bör visa hur massmedia och IT kan&lt;br&gt;användas som läromedel. Med sin unika förmåga att kombinera text, ljud&lt;br&gt;och bild ger IT möjlighet att i samma media söka information,&lt;br&gt;kommunicera och publicera. Skolan och klassrummet kan öppnas mot&lt;br&gt;världen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen IT har sedan länge varit ett kraftfullt hjälpmedel i&lt;br&gt;specialpedagogiken. För mycket svårt funktionshindrade har IT utnyttjats&lt;br&gt;för t.ex. helt ny kommunikation. Vidare har IT utvecklats långt inom&lt;br&gt;lärprocessen för moderna språk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användning av informationsteknik bör vara ett viktigt inslag i&lt;br&gt;lärarutbildningen då den i dag är ett betydelsefullt verktyg för lärande&lt;br&gt;och en kraft för pedagogisk förnyelse, liksom ett administrativt&lt;br&gt;hjälpmedel för läraren. Användningen av informationsteknik bör relateras&lt;br&gt;till kunskap om media, kommunikation, informationsbearbetning,&lt;br&gt;källkritik, juridik, etik och skapande verksamhet. Informationsteknikens&lt;br&gt;förmåga att påverka skolans arbetssätt och organisation bör tillvaratas för&lt;br&gt;att öka kvaliteten i arbetet. Samtidigt måste eleverna fa insikter i den&lt;br&gt;påverkan de blir utsatta för och ges förmåga att hantera denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningen bör ge möjligheter till kritisk granskning av ny&lt;br&gt;teknik. Inte minst viktigt är att de blivande lärarna far träning i de nya&lt;br&gt;formerna för kritisk granskning som den nya tekniken nödvändiggör.&lt;br&gt;Media-och IT-användning innebär vidare ett nytt förhållningssätt till&lt;br&gt;informationsamhället vilket lärarstudentema måste förberedas på inför&lt;br&gt;sin lärargärning. Att arbeta med källkritiska metoder blir viktigt. Även&lt;br&gt;juridiska frågor t.ex. om upphovsmannarätt, tryck- och åsiktsfrihet blir&lt;br&gt;med den nya medianvändningen områden som den blivande läraren&lt;br&gt;måste vara bevandrad i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen för kunskaps och kompetensutveckling, KK.-stiftelsen har i&lt;br&gt;ett omfattande IT-skolprojekt vunnit många värdefulla erfarenheter.&lt;br&gt;Någon utvärderingsrapport har ännu inte publicerats. Enligt preliminärt&lt;br&gt;underlag ger projektet belägg åt uppfattningen att IT ändrar&lt;br&gt;förutsättningarna för skolans arbetsformer och organisation. Detta bör&lt;br&gt;tillvaratas på ett positivt sätt då det förstärker förutsättningarna för arbete&lt;br&gt;i arbetslag i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;KK-stiftelsens förstudie om Upplevelseindustrin, december 1999, visar&lt;br&gt;på vilka nya yrken och näringslivssektorer som kommer att utvecklas&lt;br&gt;med den nya informationstekniken inom området underhållning-&lt;br&gt;undervisning, ”edutainment”. För detta område utbildar enligt KK-&lt;br&gt;stiftelsen den svenska skolan (media och estetiska gymnasieprogram) och&lt;br&gt;högskolan redan i dag och förväntas göra detta än mera i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För denna utbildning som växer såväl kvantitativt som kvalitativt&lt;br&gt;ställs krav på en ny lärarkompetens. De nya ofta pedagogiska&lt;br&gt;underhållningsproduktema medverkar också på sitt sätt till att ställa nya&lt;br&gt;krav på lärarna. Mot bakgrund av ovanstående är det rimligt att anta att&lt;br&gt;allt högre krav ställs på presentation, underhållningsvärde etc. av det&lt;br&gt;material som skall förmå fånga intresset. Den erfarenhet av distribuerad&lt;br&gt;utbildning som hittills har vunnits av skilda utbildningsanordnare är&lt;br&gt;mycket värdefull för det pedagogiska utvecklingsarbetet inom&lt;br&gt;informationsteknikområdet och skall fortsatt tillvaratas och utvecklas så&lt;br&gt;att den kommer alla lärarutbildningar tillgodo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Morgondagens lärarutbildning bör vidare i enlighet med kommitténs Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;förslag omfatta dator- och IT-användning som ett hjälpmedel för att&lt;br&gt;distribuera kurser. För detta har Distum ett stort ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverkets rapport om Forskning om IT-pedagogik som lämnades&lt;br&gt;till Utbildningsdepartementet den 1 mars 2000 visar att det råder ett&lt;br&gt;fortsatt stort behov av forskning om utvecklingen av pedagogiken inför&lt;br&gt;en ökad IT-användning i undervisningen och i samhället i övrigt. Det&lt;br&gt;gäller bl.a. forskning om IT i ett demokrati- och värdeperspektiv, IT och&lt;br&gt;själva lärandeprocessen utifrån olika utgångspunkter och hur ett IT-&lt;br&gt;baserat lärande i samverkan kan utvecklas, (se vidare avsnitt 7&lt;br&gt;Forskningsstrategier för lärarutbildningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har erfarit att KK-stiftelsen 1996 beslutade att inom ramen&lt;br&gt;för programmet IT-didaktik finansiera sju doktorandtjänster vid olika&lt;br&gt;lärosäten i landet. Programmet har numera benämningen Lärande och IT&lt;br&gt;där lärande tolkas i vid mening och omfattar många andra miljöer än&lt;br&gt;skola och högskola. År 1998 omfattade forskningsprogrammet Lärande&lt;br&gt;och IT 55 miljoner kronor. Den virtuella forskarskolan om Lärande och&lt;br&gt;IT omfattar f.n. 18 doktorander vid 7 lärosäten. Det dominerande&lt;br&gt;forskningsämnet i programmet är IT -användning i pedagogiska miljöer,&lt;br&gt;med 10 doktorander. Fullt utbyggt kommer programmet att omfatta 117&lt;br&gt;miljoner kronor och pågå mellan 2000-07. Regeringen ser mycket&lt;br&gt;positivt på framväxten av forskningsprogrammet Lärande och IT och&lt;br&gt;hälsar med tillfredsställelse den informationsinsats som ingår i&lt;br&gt;programmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kunskaper och erfarenheter från bl.a. denna&lt;br&gt;forskning och annan pågående forskning inom lärande och IT skyndsamt&lt;br&gt;måste föras ut till landets högskolor med lärarutbildning och till&lt;br&gt;förskolan, skolan och vuxenutbildningen. Regeringen avser därför att ge&lt;br&gt;berörda myndigheter ett uppdrag med denna inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Pedagogisk profilering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Pedagogisk profilering i lärarutbildningen&lt;br&gt;bör kunna ske inom ramen för den föreslagna strukturen för&lt;br&gt;utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att lärarutbildning med&lt;br&gt;särskild pedagogisk och metodisk profil kan organiseras inom ramen för&lt;br&gt;inriktningar och specialiseringar så att studenter kan få utbildning även&lt;br&gt;för en alternativ pedagogisk profilering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolan är kritiska till&lt;br&gt;att waldorflärarutbildningen inte nämns i kommitténs förslag.&lt;br&gt;Waldorfskolefederationen avvisar kommitténs förslag och menar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslagen i inget avseende motsvarar waldorfskolomas behov av Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;lärarutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen ser positivt på&lt;br&gt;metodiska och pedagogiska profileringar av lärarutbildningen. I skolan&lt;br&gt;finns och måste finnas utrymme för olika pedagogiska profileringar och&lt;br&gt;arbetssätt. Detta speglar elevernas olika behov av en viss pedagogik i&lt;br&gt;undervisningen och svarar samtidigt mot ett intresse hos både föräldrar&lt;br&gt;och lärare av att skolan skall kunna arbeta på olika sätt. Olika&lt;br&gt;pedagogiska profileringar förväntas bidra till pedagogisk debatt och&lt;br&gt;förnyelse och därmed till utvecklingen av skolan. Regeringen anser&lt;br&gt;därvid att det är värdefullt att ett ömsesidigt erfarenhetsutbyte kan ske&lt;br&gt;mellan skolor och lärare som arbetar med en viss pedagogisk inriktning.&lt;br&gt;Att erbjuda pedagogiska profileringar i lärarutbildningen är ett uttryck för&lt;br&gt;att ge valmöjligheter i skolan. Den traditionella pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten kan härigenom fa intressanta impulser. Exempel på&lt;br&gt;alternativa pedagogiska profileringar är montessoripedagogiken och&lt;br&gt;waldorlpedagogiken. För den senare gäller att regeringen ger särskilda&lt;br&gt;medel för en påbyggnadskurs för de som önskar bli waldorflärare. Denna&lt;br&gt;påbyggnadskurs beviljades mot bakgrund av att regeringen den 25 april&lt;br&gt;1996 avslog Stiftelsen Rudolf Steinerhögskolans ansökan att få utfärda&lt;br&gt;bl. a. vissa lärarexamina enligt högskoleförordningen (1993:100).&lt;br&gt;Regeringen beslutade också att statsbidrag skulle lämnas för en&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning om 40 poäng i waldorfpedagogik för 100&lt;br&gt;helårsstudenter. Denna utbildning har bedrivits sedan hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen tillkännagav med anledning av förslagen i&lt;br&gt;budgetpropositionen för 1997 (prop 1996/97:1, bet. 1996/97:UbUl rskr.&lt;br&gt;1996/97:100) att regeringen skulle återkomma med ett förslag till en&lt;br&gt;grundskollärarutbildning med waldorfinriktning. Samtidigt tillkännagav&lt;br&gt;riksdagen att en parlamentarisk kommitté med uppgiften att återkomma&lt;br&gt;med förslag om den framtida lärarutbildningen borde tillkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till en grundskollärarutbildning med waldorfinriktning och&lt;br&gt;förslag till utbildning för samtliga lärarkategorier i en waldorfskola har&lt;br&gt;redovisats av Högskoleverket och överlämnats till&lt;br&gt;Lärarutbildningskommittén. Lärarhögskolan i Stockholm och Stiftelsen&lt;br&gt;Rudolf Steinerhögskolan har redovisat en utbildningsplan för en&lt;br&gt;grundskollärarexamen med waldorfinriktning, vilken överlämnats till&lt;br&gt;kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen om Lärarutbildningen fick i sina direktiv (dir 1997:54)&lt;br&gt;uppdraget att behandla frågan om lärarutbildning för olika pedagogiska&lt;br&gt;profileringar. I det förslag till struktur för lärarutbildningen som&lt;br&gt;utredningen avgivit och som regeringen antar som sitt eget ges&lt;br&gt;erforderligt utrymme för en pedagogisk profilering. Denna kan&lt;br&gt;genomföras inom utbildningsområdena inriktning och specialisering. Det&lt;br&gt;ankommer på högskolan att genom sitt kursutbud tillgodose studenternas&lt;br&gt;och det allmännas intresse på denna punkt. Regeringen förutsätter ett&lt;br&gt;nära samarbete med företrädare för aktuella pedagogiska profileringar.&lt;br&gt;Högskolans uppgift att utgå ifrån vetenskaplig grund och beprövad&lt;br&gt;erfarenhet är en viktig princip i detta samarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.4&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Jämställdhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Varje högskola med lärarutbildning bör&lt;br&gt;anlägga ett könsperspektiv på denna utbildning. Vidare bör dessa&lt;br&gt;högskolor för sin lärarutbildning utveckla lärarstudentemas&lt;br&gt;medvetenhet och kunskap om jämställdhetsfrågomas betydelse i sitt&lt;br&gt;framtida arbete. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt hur de&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delarna av utbildningen kan ge studenterna&lt;br&gt;erfarenheter av jämställdhetsarbete bland barn och elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att vidga kunskapen om jämställdhet i lärandet bör&lt;br&gt;Högskoleverket fa i uppdrag att stimulera en vidareutveckling av&lt;br&gt;lärarutbildningarna i detta avseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén har inom ramen för sina förslag angivit&lt;br&gt;jämställdhet som exempel på ett kunskapsområde som bör kunna studeras&lt;br&gt;inom ramen för det allmänna utbildningsområdet. Kommittén menar att&lt;br&gt;läraryrkets samhällsuppdrag, demokrati och värdegrund skall vara kända&lt;br&gt;av lärarstudenten. Hur jämställdhetsfrågoma skulle kunna behandlas som&lt;br&gt;ett kunskapsområde i lärarutbildningen redovisas i en bilaga (nr 6) till&lt;br&gt;betänkandet. Här har professor Inga Wemersson utvecklat skälen till att&lt;br&gt;jämställdhet, kön och könsteori är viktiga inslag i lärarutbildningen och&lt;br&gt;också angivit metoder för hur jämställdhet skall kunna bli ett&lt;br&gt;kunskapsområde i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande åtgärder för att förbättra den könsmässiga obalansen bland&lt;br&gt;studenterna i lärarutbildningen hänvisas till avsnitt 9.1 Rekrytering till&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett antal remissinstanser har efterlyst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredningens förslag till behandling av jämställdhetsfrågoma i&lt;br&gt;lärarutbildningen. Högskoleverket saknar konkreta förslag om&lt;br&gt;jämställdhet och könsteori. Göteborgs kommun anser att jämställdhet och&lt;br&gt;könsteori skall ha en självklar plats och behandlas som kunskapsområden&lt;br&gt;inom all lärarutbildning. Umeå kommun ställer frågan varför&lt;br&gt;jämställdheten behandlas i en bilaga till betänkandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer beklagar att jämställdhetsfrågan har&lt;br&gt;reducerats till en bilaga till betänkandet och menar att detta inte bidrar till&lt;br&gt;att den sneda könsfördelningen kan brytas. Jämställdhetsarbetare&lt;br&gt;förening föreslår att blivande lärare som en obligatorisk del av&lt;br&gt;utbildningen delges den dokumenterade forskningen om flickors och&lt;br&gt;pojkars olika villkor i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Jämställdhet betonas i skollagen 1 kap. 2§ tredje st. och i samtliga&lt;br&gt;läroplaner. I förskolans läroplan (Lpfö 98) framhålls att förskolan skall&lt;br&gt;motverka traditionella könsmönster och könsroller. I läroplanen för det&lt;br&gt;obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94)&lt;br&gt;respektive läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94) framhålls&lt;br&gt;bl.a. att skolan aktivt och medvetet skall främja kvinnors och mäns lika&lt;br&gt;rättigheter och möjligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk har haft i uppdrag att redovisa sina erfarenheter av hur&lt;br&gt;det övergripande kunskapsområdet jämställdhet förts in i undervisningen&lt;br&gt;samt vilka åtgärder som har vidtagits för att undervisningen skall&lt;br&gt;tillgodose både flickors eller kvinnors och pojkars eller mäns likvärdiga&lt;br&gt;möjligheter till lärande. I sin redovisning av uppdraget i årsredovisning&lt;br&gt;för 1999 pekar myndigheten på att jämställdhetsfrågan är grundläggande&lt;br&gt;för vårt samhälls- och utbildningssystem. Det är inom ramen för arbetet&lt;br&gt;med de grundläggande värderingarna i vårt samhälle, dvs. inom ramen&lt;br&gt;för behandlingen av värdegrundsfrågoma, som jämställdhetsfrågoma har&lt;br&gt;en naturlig plats i lärarutbildningen. Dock är kunskapsnivå för låg inom&lt;br&gt;flera yrkeskategorier i skolväsendet för att kunna åstadkomma en&lt;br&gt;förändring av strukturen i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om jämställdhet är av den karaktären att krav bör ställas på&lt;br&gt;högskolan att särskilt redovisa hur man uppnår examensbeskrivningens&lt;br&gt;mål. Det är viktigt att anlägga ett könsteoretiskt perspektiv på&lt;br&gt;lärarutbildningsprogrammen. Vidare skall det i utbildningsplanerna för&lt;br&gt;lärarutbildningsprogrammen framgå hur jämställdhetsfrågan skall&lt;br&gt;behandlas så att varje student når utbildningsmålet. Vaije universitet och&lt;br&gt;högskola bör inom ramen för sin lärarutbildning kombinera studenternas&lt;br&gt;behov av kunskap inom området med de utbildningar om jämställdhet&lt;br&gt;och könsteori som lärosätet kan erbjuda. De centrum för genusforskning&lt;br&gt;som finns inom högskolan bör här kunna utgöra en viktig resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom för övriga kunskapsområden som berör barns och elevers&lt;br&gt;förutsättningar, villkor och möjligheter kräver kunskapsområdet&lt;br&gt;jämställdhet förmåga att tänka kritiskt, självständigt och kreativt. Detta&lt;br&gt;gör att den personliga mognaden har stor betydelse för hur lärarstudenten&lt;br&gt;kan behandla jämställdhetsfrågan. Det är därför av största vikt att&lt;br&gt;jämställdhetsfrågoma ges utrymme även i de verksamhetsförlagda&lt;br&gt;delarna av utbildningen. I dessa ges lärarstudenten möjlighet till en&lt;br&gt;samlad insikt om hur könssystemet kommer till uttryck i skolan och i&lt;br&gt;klassrummet samt i alla led av den pedagogiska processen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att på avsett sätt uppmärksamma dessa frågor i den&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delen av utbildningen ställs stora krav på&lt;br&gt;handledarna. Dessa bör därför erbjudas särskild utbildning för att&lt;br&gt;handleda också i ett jämställdhets- och könsteoretiskt perspektiv.&lt;br&gt;Kopplingen mellan de generella insikterna och tillämpningen är inte&lt;br&gt;självklar utan måste ständigt övas och prövas. Olika former av&lt;br&gt;utvecklingsarbete inom ramen för lärarutbildningen skulle här kunna ge&lt;br&gt;värdefulla tillskott i utvecklingen av en jämställd förskola och skola.&lt;br&gt;Även här skulle ovan nämnda centrum för genusforskning kunna utgöra&lt;br&gt;en viktig resurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser därför att ge Högskoleverket i uppdrag att särskilt&lt;br&gt;beakta denna fråga. För ändamålet avsätter regeringen år 2001&lt;br&gt;engångsvis 1,5 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Rektorsutbildning och utbildning i ledarskap&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statens skolverk bör få i uppdrag att förnya&lt;br&gt;innehållet i den nuvarande rektorsutbildningen för det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet med relevant högskoleutbildning som bas. En&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning med inriktning mot utbildningsledarskap bör&lt;br&gt;utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag: Kommittén föreslår att det inrättas en&lt;br&gt;rektorsutbildning, vilken i likhet med den nuvarande statliga&lt;br&gt;rektorsutbildningen anordnas som en uppdragsutbildning från&lt;br&gt;Skolverket, med högskolor som bas. Rektorsutbildningens deltagare&lt;br&gt;bör erbjudas möjlighet att genomgå utbildning som leder fram till 40&lt;br&gt;högskolepoäng och utmynna i en skolledarexamen. Enligt&lt;br&gt;utredningens förslag skall en skolledarexamen bygga på annan avlagd&lt;br&gt;högskoleexamen samt tre års yrkeslivserfarenhet. Utbildningen skall&lt;br&gt;vara öppen även för andra än skolledare med intresse för&lt;br&gt;utbildningsledarskap. Högskolorna skall uppmanas att inrätta ett nytt&lt;br&gt;akademiskt ämne, utbildningsledarskap, som skall bli kärnan i den&lt;br&gt;nya examen. Genom att utbildningsledarskap introduceras som ett nytt&lt;br&gt;ämne vid högskolan kan det enligt kommittén på sikt utvecklas till ett&lt;br&gt;självständigt forskarutbildningsämne, vilket kan försörja området med&lt;br&gt;ny kunskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan&lt;br&gt;är överlag positiva till förslaget att inrätta skolledarexamen men anser&lt;br&gt;att den skall vara en utbildning i högskolans regi och inte en&lt;br&gt;uppdragsutbildning. Den nuvarande statliga rektorsutbildningen bör&lt;br&gt;bibehållas som en befattningsutbildning och upphandlas som en&lt;br&gt;uppdragsutbildning av Statens skolverk. Statens skolverk förordar t.ex.&lt;br&gt;en utbildning med två in- och utgångar. Dels bör finnas en statlig&lt;br&gt;befattningsutbildning för nyblivna rektorer med Statens skolverk som&lt;br&gt;beställare, dels en utbildningsledarexamen på 40 poäng med&lt;br&gt;högskolan som bas för rektorer och andra som vill meritera sig för&lt;br&gt;ledarskap. De universitet och högskolor som uttalat sig om&lt;br&gt;skolledarutbildning ställer sig bakom förslaget till en skolledarexamen&lt;br&gt;men är delade i sin uppfattning till det föreslagna ämnet&lt;br&gt;utbildningsledarskap. Uppsala universitet, Umeå universitet,&lt;br&gt;Mälardalens högskola och Linköping universitet stöder inte att ämnet&lt;br&gt;utbildningsledarskap inrättas. Hur studierna organiseras bör varje&lt;br&gt;högskola själv bestämma. Malmö högskola och högskolorna i&lt;br&gt;Jönköping och Halmstad stöder att ämnet utbildningsledarskap&lt;br&gt;inrättas. Mitthögskolan stöder det nya akademiska ämnet&lt;br&gt;utbildningsledarskap och anför att det måste utvecklas i nära&lt;br&gt;samarbete med ekonomi, juridik, samhällsvetenskap och&lt;br&gt;beteendevetenskap. Karlstads universitet ställer sig bakom förslaget&lt;br&gt;att en ny inriktning för skolledarutbildning skall utarbetas. I en sådan&lt;br&gt;utbildning bör ingå bidrag från olika kunskapsområden. På sikt kan&lt;br&gt;området komma att utvecklas till ett nytt kunskapsfält med status av&lt;br&gt;akademiskt ämne - utbildningsledarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som har yttrat sig stöder förslaget till examen för&lt;br&gt;skolledare. Eskilstuna och Falu kommuner är positiva till&lt;br&gt;skolledarexamen och instämmer i att den skall vara öppen även för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra yrkesgrupper än rektorer och lärare. Härnösands och Kalmar&lt;br&gt;kommuner anser att inrättandet av ämnet utbildningsledarskap är&lt;br&gt;viktigt för att förse rektorsutbildningen med en vetenskaplig bas.&lt;br&gt;Lidköpings och Norrköpings kommuner anser att kommunerna bör&lt;br&gt;mer än idag få möjlighet att påverka innehållet i den statliga&lt;br&gt;skolledarutbildningen. Flera kommuner menar i likhet med kommittén&lt;br&gt;att en statlig skolledarexamen inte får bli en obligatorisk&lt;br&gt;behörighetsgivande utbildning för skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av intresseorganisationerna avvisar Svenska Kommunförbundet&lt;br&gt;tanken på en statlig skolledarexamen eftersom rekrytering och&lt;br&gt;anställning av rektorer är kommunernas ansvar. Lärarförbundet och&lt;br&gt;Lärarnas Riksförbund stöder förslaget till ny skolledarutbildning men&lt;br&gt;anser att det skall vara en högskoleutbildning och ej anordnas som&lt;br&gt;uppdragsutbildning från Skolverket. Lärarnas Riksförbund anser att&lt;br&gt;utbildningen skall vara öppen för lärare som inte blivit skolledare men&lt;br&gt;som vill satsa på en sådan karriär. SKOLLEDARNA anser att kommittén&lt;br&gt;bort ta ett större grepp på skolledarutbildningen och att den blivande&lt;br&gt;skolledaren bör ha genomgått utbildningen till skolledare innan man&lt;br&gt;får tillträda sin första anställning som skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen till regeringens bedömning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning av rektorer och andra skolledare har varit ett statligt ansvar&lt;br&gt;sedan lång tid tillbaka. Från 1930-talet och framåt har staten tagit ansvar&lt;br&gt;för olika delar av utbildning av rektorer och andra skolledare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i proposition Ansvaret för skolan (prop.&lt;br&gt;1990/91:18) en förändrad styrning av skolan, där staten anger mål och&lt;br&gt;riktlinjer som är nationellt giltiga och kommunerna svarar för att&lt;br&gt;verksamheten genomförs inom de ramar och riktlinjer som riksdagen och&lt;br&gt;regeringen lägger fast.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förändrade styrningen fick till följd att staten tog ansvar för en&lt;br&gt;statlig rektorsutbildning. Med hänvisning till statens intresse av att skapa&lt;br&gt;en nationellt likvärdig skola med utgångspunkt i gemensamma läroplaner&lt;br&gt;borde det enligt föredragande statsrådet finnas en utbildning för rektorer&lt;br&gt;som är likvärdig för landet. Utbildningen, benämnd den statliga&lt;br&gt;rektorsutbildningen, är en uppdragsutbildning med Statens skolverk som&lt;br&gt;beställare. Utbildningen omfattar ca 30 dagar fördelade på två - tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 90-talet har ytterligare reformer inom skolväsendet genom nya&lt;br&gt;läroplaner, kursplaner, betygssystem, kvalitetssäkringssystem samt ett&lt;br&gt;nytt avtal på skolområdet kraftigt förändrat rektors och andra skolledares&lt;br&gt;arbetsuppgifter och ansvarsområde. Regeringen gav därför i maj 1998&lt;br&gt;kommittén tilläggsdirektiv med uppdrag att lämna förslag till utbildning&lt;br&gt;av skolledare för det offentliga skolväsendet. Det föreligger enligt&lt;br&gt;direktiven behov av en förändrad skolledarutbildning som är mer&lt;br&gt;omfattande än den som Statens skolverk för närvarande ansvarar för. I&lt;br&gt;direktiven anförs att staten bör ta ansvar för en utbildning som leder fram&lt;br&gt;till en skolledarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektors uppdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorernas uppdrag utgår från skollagen, skolformsforordningama och&lt;br&gt;läroplanerna. Enligt 2 kap. 2 § skollagen (1985:1100) skall det för&lt;br&gt;ledningen av utbildningen i skolorna finnas rektorer. Här anges också att&lt;br&gt;som rektor far bara den anställas som genom utbildning och erfarenhet&lt;br&gt;har förvärvat pedagogisk insikt. Rektors uppgifter och ansvar för den&lt;br&gt;mål- och resultatstyrda skolan har förtydligats genom Lpo 94 och Lpf 94&lt;br&gt;samt successiva anpassningar i skollag och skolformsforordningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ett system med mål- och resultatstyrning skall rektorn som ledare och&lt;br&gt;handledare i det dagliga arbetet driva på processerna mot måluppfyllelse.&lt;br&gt;Rektor skall hålla sig förtrogen med det dagliga arbetet i skolan. Det&lt;br&gt;åligger rektor att särskilt verka för den pedagogiska utvecklingen. Enligt&lt;br&gt;läroplanerna har rektor det övergripande ansvaret för att verksamheten&lt;br&gt;som helhet inriktas på att nå de riksgiltiga målen för skolan. Rektor har&lt;br&gt;ansvar för att skolans mål och resultat följs upp och utvärderas i&lt;br&gt;förhållande till de nationella målen, till målen i den kommunala&lt;br&gt;skolplanen och till skolans lokala arbetsplan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorn har ett dubbelt ansvar, dels som en följd av nationella&lt;br&gt;styrdokument, dels utifrån uppgifter och ansvar som hänför sig till det&lt;br&gt;kommunala ansvaret. Rektorns ansvar och uppgifter hänför sig således&lt;br&gt;till såväl den statliga som kommunala nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktuella översyner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rektorernas arbetsuppgifter och arbetssituation har varit föremål för&lt;br&gt;uppmärksamhet från olika håll under lång tid. I utvecklingsplanerna (Skr.&lt;br&gt;1996/97:112 Utvecklingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning -&lt;br&gt;Kvalitet och likvärdighet och Skr 1998/99:121 Utvecklingsplan för&lt;br&gt;förskola, skola och vuxenutbildning - Samverkan, ansvar och utveckling)&lt;br&gt;behandlas rektorernas yrkesroll och arbetsuppgifter. Statens skolverk har&lt;br&gt;i ett nationellt kvalitetsgranskningsuppdrag granskat rektors roll i en&lt;br&gt;decentraliserad skola. Inspektörerna pekar på ett antal problem och&lt;br&gt;områden som behöver uppmärksammas och utvecklas. Inspektörerna&lt;br&gt;konstaterar också att skolledarna ofta saknar grundläggande&lt;br&gt;ledarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som en följd av Statens skolverks granskningsrapport har&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet nyligen beslutat inrätta en expertgrupp för att&lt;br&gt;diskutera skolledares ansvar och befogenheter och skapa förutsättningar&lt;br&gt;för ett bättre ledarskap. Expertgruppen skall redovisa sitt arbete senast&lt;br&gt;den 30 maj 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk har regeringens uppdrag att anordna en statlig&lt;br&gt;rektorsutbildning som bedrivs vid universiteten i Umeå, Uppsala,&lt;br&gt;Linköping och Göteborg samt vid Lärarhögskolan i Stockholm och&lt;br&gt;Malmö högskola. Förvaltningshögskolan i Göteborg har på verkets&lt;br&gt;uppdrag 1998 utvärderat den statliga rektorsutbildningen i vad avser&lt;br&gt;innehåll, ekonomi, jämställdhet och effekter. Utvärderingen visar på&lt;br&gt;behov av översyn av rektorsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av ledarskapsutbildning i skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till dels de stora förändringar som har skett i skolan, dels det&lt;br&gt;omfattande ansvar som ledningen av en skola innebär, är det regeringens&lt;br&gt;bedömning att det krävs en utveckling av skolledarkompetensen.&lt;br&gt;Skolledarskap har av tradition handlat om att förvalta och administrera ett&lt;br&gt;befintligt system. Skolans ledarskap i dag är i allt högre grad inriktat mot&lt;br&gt;att skapa handlingsutrymme för lokal skolutveckling. Kompetens att&lt;br&gt;arbeta med förändringar är betydligt viktigare i dag än tidigare. Ansvaret&lt;br&gt;att utveckla en skola i enlighet med demokratins värdegrund ställer krav&lt;br&gt;på att kunna verka i en mångkulturell förskola, skola och&lt;br&gt;vuxenutbildning. Ledarrollen gentemot lärarna har förtydligats, både som&lt;br&gt;en följd av de statliga styrdokumenten men även som en följd av gällande&lt;br&gt;avtal på lärarområdet. Ändrade organisationsstrukturer i kommunerna&lt;br&gt;och alltfler skolledare med annan bakgrund än traditionell skolbakgrund,&lt;br&gt;t.ex. från förskoleverksamhet, har betydelse vid bedömning av&lt;br&gt;grundläggande utbildningsbehov för rektorer och andra skolledare samt&lt;br&gt;behovet av kompetensutveckling därutöver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten har ett övergripande ansvar för att garantera förutsättningar för&lt;br&gt;en nationellt likvärdig skola. Rektor har som ytterst ansvarig på den&lt;br&gt;lokala nivån en nyckelroll när det gäller att förverkliga statens intentioner&lt;br&gt;för skolan. Rektorn är därmed en garant för kvalitén i en decentraliserad&lt;br&gt;skolorganisation. Staten har anledning att ta ett särskilt ansvar för vissa&lt;br&gt;delar av rektors utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många rektorer och andra skolledare kommer att avgå med pension&lt;br&gt;under de närmaste åren och ett stort rekryteringsbehov föreligger.&lt;br&gt;Regeringen ser gärna att rekryteringen till skolledarbefattningar breddas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att svara mot de speciella krav som ställs på ledningen av&lt;br&gt;verksamhet inom skola, och vuxenutbildning fordras en&lt;br&gt;ledarskapsutbildning inriktad mot det allmänna skolväsendet. Det finns&lt;br&gt;därutöver behov av utbildning för ledarskap inom många organisationer&lt;br&gt;där utbildning är ett centralt inslag eller utgör den huvudsakliga&lt;br&gt;verksamheten. En utbildning mot ledarskap i en utbildningsorganisation&lt;br&gt;bör därför ha ett innehåll som riktar sig mot skolans olika verksamheter,&lt;br&gt;men också kunna ha ett innehåll av mer allmän karaktär av intresse för&lt;br&gt;andra organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ligger i statens intresse att erbjuda rektorer, som nyligen tillträtt en&lt;br&gt;befattning som rektor, utbildning för att stärka förutsättningarna för dessa&lt;br&gt;att fullgöra sitt uppdrag. Några lärosäten anordnar redan i dag&lt;br&gt;skolledarutbildningar. Dessa ger en bred påbyggnadsutbildning med&lt;br&gt;tydlig inriktning mot ledarskap för personer som vill meritera sig för&lt;br&gt;anställning som rektor eller skolledare i det allmänna skolväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En befattningsutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör Statens skolverk även fortsättningsvis&lt;br&gt;erbjuda en utbildning till i första hand nyutnämnda rektorer och ledare&lt;br&gt;för de verksamheter som omfattas av läroplanerna Lpfö 98, Lpo 94 och&lt;br&gt;Lpf 94. Den bör på uppdragsbasis kunna utgöra en del av lärosätenas&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar med inriktning mot utbildningsledarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befattningsutbildningen ger staten möjligheter att klargöra för de nya Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;rektorerna och motsvarande vilket uppdrag de har med avseende på&lt;br&gt;ledningen av skolan och dess utveckling samt vilka krav som ställs på&lt;br&gt;förskolan, skolan och vuxenutbildningen i ett demokratiskt samhälle.&lt;br&gt;Utbildningen skall bidra till att utveckla den kompetens hos cheferna som&lt;br&gt;gör dem skickade att garantera en kvalitetsmässigt likvärdig verksamhet.&lt;br&gt;Denna verksamhet skall vila på läroplanernas värdegrund och bedrivas i&lt;br&gt;enlighet med skollag och skolförordning. Utbildningen skall vara ett stöd&lt;br&gt;för rektorernas arbete i såväl den egna skolan som i samverkan med&lt;br&gt;politiskt ansvariga och lokal förvaltning. Enligt regeringen är det viktigt&lt;br&gt;att rektorer och motsvarande genomgår utbildning i nära anslutning till&lt;br&gt;befattningstillträdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att driva en verksamhet som har en så tydlig samhällsuppgift som&lt;br&gt;skolan har, kräver förmåga till teoretisk reflektion över den egna&lt;br&gt;verksamheten utifrån egna och andras erfarenheter. Att i tal och skrift&lt;br&gt;kunna kommunicera skolans uppdrag, process och resultat är en viktig&lt;br&gt;del av skolledarkompetensen. Kravet på skolledare att möta&lt;br&gt;omvärldsförändringar innebär att skolledare måste ha kunskap om&lt;br&gt;skolans samhälleliga funktion. Häri ligger självfallet att bevaka att&lt;br&gt;skolans arbete med integration och mångfald bedrivs på ett sätt som&lt;br&gt;överensstämmer med läroplanens värdegrund. Kunskap om förskolans,&lt;br&gt;skolans och vuxenutbildningens roll och uppdrag och det ansvar som&lt;br&gt;ligger på dess företrädare är väsentligt. Avsikten är att utbildningen skall&lt;br&gt;ha ett innehåll som betonar kunskap om samt motiveringarna för skolans&lt;br&gt;nationella mål och uppdrag, för skolans styrning för skolutveckling som&lt;br&gt;ett lokalt ansvar, för uppföljning, utvärdering och kvalitetsredovisning&lt;br&gt;och för konsekvenser för skolverksamheten av skolans mål och&lt;br&gt;värdegrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En påbyggnadsutbildning för ledarskap i en utbildningsorganisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamma skolledare, lärare och annan pedagogisk personal som är&lt;br&gt;intresserade av att meritera sig för ledarskap finns det i högskolan ett&lt;br&gt;stort utbud av ledarskapsutbildningar. Vid några lärosäten bör utvecklas&lt;br&gt;en ledarskapsutbildning med inriktning mot utbildningsorganisationer,&lt;br&gt;t.ex. skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är värdefullt att skolledare och motsvarande har tillägnat sig&lt;br&gt;kunskap om ledarskap, skolan som samhällsinstitution och förändringar&lt;br&gt;som påverkar en organisations uppdrag m.m. innan de tillträder&lt;br&gt;anställning som skolledare. Lärare kan också ha intresse av att skaffa sig&lt;br&gt;goda kunskaper om ledarskap för att leda utbildningsverksamhet och&lt;br&gt;därmed fa insikt om hur ledarskap kan utövas i förhållande till&lt;br&gt;arbetslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att den nuvarande påbyggnadsutbildningen med&lt;br&gt;tydlig inriktning mot ledarskap i en utbildningsorganisation utvecklas&lt;br&gt;vidare inom högskolan. Regeringen avser att ge några lärosäten ett&lt;br&gt;särskilt uppdrag att intensifiera detta arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärosäten som i dag bedriver antingen forskning eller har&lt;br&gt;erfarenheter av rektorsutbildning eller arman ledarskapsutbildning bör&lt;br&gt;ha goda förutsättningar att utveckla denna ledarskapsutbildning. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ankommer på högskolan att närmare utforma innehåll och omfattning&lt;br&gt;av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den förslagna påbyggnadsutbildningen bör inforas stegvis.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att Högskoleverket noga följer och utvärderar&lt;br&gt;både innehåll och omfattning av påbyggnadsutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en utveckling av innehållet i den föreslagna utbildningen är det&lt;br&gt;angeläget att bygga upp forskningskompetens och&lt;br&gt;forskningsverksamhet för ledarskapsutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har föreslagit att ett nytt akademiskt ämne,&lt;br&gt;utbildningsledarskap, inrättas. Regeringen menar emellertid att&lt;br&gt;inrättandet av nya ämnen är ett ansvar för högskolan och att det redan&lt;br&gt;inom en rad skilda ämnen finns kunskap som bör ingå som en&lt;br&gt;vetenskaplig bas i en ledarutbildning inom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolorna bör utforma påbyggnadsutbildningama så att de öppnar för&lt;br&gt;deltagare med olika förutsättningar och behov. Regeringen anser det&lt;br&gt;angeläget att utbildningarna erbjuds som deltidsstudier och genom&lt;br&gt;distansundervisning för att ge möjligheter att genomgå utbildningarna så&lt;br&gt;brett som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens intresse av att erbjuda utbildningar av ovan nämnt slag bör&lt;br&gt;kompletteras med andra utbildningsinsatser, som arbetsgivarna bör vara&lt;br&gt;ansvariga för, såsom rekryterings- och introduktionsutbildningar,&lt;br&gt;mentorskap och återkommande kompetensutvecklingsinsatser.&lt;br&gt;Befattningsutbildningen för rektorer och den akademiska&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningen samt kommunala introduktions- och&lt;br&gt;rekryteringsutbildningar och andra kompetensutvecklingsinsatser bör&lt;br&gt;kunna kombineras på olika sätt. Regeringen förutsätter att kommunerna&lt;br&gt;utnyttjar de möjligheter till utbildning av skolledare och andra som&lt;br&gt;härmed ställs till förfogande och t. ex. använder hela eller delar av&lt;br&gt;utbildningarna i samband med rekrytering av personal eller i&lt;br&gt;personalförsörjningen i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Utvärdering&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen avser att utvärdera&lt;br&gt;genomförandet av lärarutbildningsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens bedömning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den omfattande förnyelse av lärarutbildningen som regeringens förslag&lt;br&gt;innebär påverkar hela utbildningssektom mycket kraftigt. Förstärkningen&lt;br&gt;av den vetenskapliga basen, den ändrade strukturen i utbildningen,&lt;br&gt;förlängningen av lärarutbildningen samt den ökade andelen&lt;br&gt;verksamhetsförlagd utbildning är viktiga förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förnyelsen ställer stora krav på universitet och högskolor att ge&lt;br&gt;studenterna stor frihet att långt in i utbildningen välja inriktningar och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;specialiseringar. Kraven på samarbete mellan lärosätena för att tillgodose Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;studenternas önskemål ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Universiteten och högskolorna kan i sina grundutbildningskurser&lt;br&gt;integrera de redan verksamma lärare som kommer till högskolan för&lt;br&gt;kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i styrningen av lärarutbildningen koncentreras till det&lt;br&gt;särskilda organet för lärarutbildning inom lärosätet. Detta far en&lt;br&gt;betydelsefull roll på varje lärosäte. Utvecklingen av denna funktion och&lt;br&gt;dess variation mellan lärosätena måste dock ligga inom ramen för&lt;br&gt;högskolans uppgift att utbilda lärare för en nationellt likvärdig skola av&lt;br&gt;hög kvalitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det samarbete mellan högskolorna som förslaget till en förnyad&lt;br&gt;lärarutbildning förutsätter kommer att medföra olika effekter för skilda&lt;br&gt;lärosäten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitten 7 och 9 pekat på behovet av utvärdering av&lt;br&gt;dels hur forskningsresurserna utvecklas, dels hur rekryteringen och&lt;br&gt;antagningen utvecklas med den föreslagna strukturen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovanstående frågor, tillsammans med den stora förändringskraft som&lt;br&gt;finns i högskolans lärarutbildningar, gör att regeringen finner det befogat&lt;br&gt;att noga följa utvecklingen av reformen. Regeringen avser därför att efter&lt;br&gt;tre år initiera en grundlig utvärdering av genomförandet av reformen. I&lt;br&gt;det sammanhanget skall även effekter av reformen på kommuner och&lt;br&gt;partnerskolor belysas.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 Genomförande och ekonomiska&lt;br&gt;konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående lämnat förslag till en ny lärarutbildning&lt;br&gt;(kap. 5) samt förslag rörande lärares kompetensutveckling (kap. 6),&lt;br&gt;forskningsstrategi för lärarutbildningen (kap. 7), styrning av&lt;br&gt;lärarutbildningen (kap. 8), rekrytering, studieorganisation och antagning&lt;br&gt;(kap. 9) samt vissa särskilda frågor som aktualiserats med anledning av&lt;br&gt;översynen av lärarutbildningen (kap. 10) och rektors- och&lt;br&gt;ledarskapsutbildning (kap. 11). Ett genomförande av reformen beräknas&lt;br&gt;kunna påbörjas i högskolan ff.o.m. 1 juli 2001. Den föreslagna&lt;br&gt;förlängningen av delar av lärarutbildningen och omstruktureringen av&lt;br&gt;lärarutbildningen kommer att innebära ökade kostnader liksom&lt;br&gt;satsningen på utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.&lt;br&gt;Förslag till finansiering av dessa kostnader lämnas i det följande liksom&lt;br&gt;en beskrivning av möjliga rationaliseringsvinster som kan vinnas genom&lt;br&gt;lärarutbildningsreformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för grundutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till en reformerad lärarutbildning kräver en omdisponering av&lt;br&gt;resurser inom högskolan. En del av resurskravet avser förlängningen av&lt;br&gt;utbildningen för lärare med inriktning mot de yngsta åldrarna. Vid ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt genomförande av reformen från 1 juli 2001 kommer effekterna&lt;br&gt;av en förlängd utbildning för denna inriktning av lärarexamen att bli&lt;br&gt;märkbara först år 2004. Den resursökning som krävs för en förlängning&lt;br&gt;med 20 poäng av utbildningarna för undervisning av elever i lägre åldrar&lt;br&gt;motsvarar en kostnad om 51 miljoner kronor att tillföras stegvis under tre&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare ökar kraven på resurser med anledning av den föreslagna&lt;br&gt;strukturen för lärarutbildningen, vilken kommer att innehålla en större&lt;br&gt;andel utbildning inom det allmänna utbildningsområdet för vilket ett&lt;br&gt;högre ersättningsbelopp utgår (per helårsstudent och helårsprestation) än&lt;br&gt;för vissa andra utbildningsmoment i dagens lärarutbildning. Anspråk på&lt;br&gt;dessa resurser kommer att framträda omedelbart med reformens&lt;br&gt;ikraftträdande dvs. från och med år 2001. Kostnadsökningen härför&lt;br&gt;beräknas till 17 miljoner kronor per år, under tre läsår. Den ökade&lt;br&gt;omfattningen av det allmänna utbildningsområdet jämfört med dagens&lt;br&gt;praktisk-pedagogiska utbildning beräknas vid reformens fulla&lt;br&gt;genomförande uppgå till 51 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den sammanlagda årliga kostnaden för lärarutbildningsreformen&lt;br&gt;exklusive forskningsresurser beräknas sålunda till 102 miljoner kronor. I&lt;br&gt;budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1) redovisade regeringen&lt;br&gt;en beräknad fördelning av nya permanenta platser åren 2001 och 2002.&lt;br&gt;Regeringen avser att i budgetpropositionen för år 2001 föreslå att en del&lt;br&gt;av dessa platser för år 2002 reserveras för den nya lärarutbildningen.&lt;br&gt;Härvid kommer en ny fördelning på utbildningsområden att föreslås,&lt;br&gt;varvid också antalet platser kan förändras något. För år 2001 kommer&lt;br&gt;erforderliga medel att tillföras lärarutbildningen genom omfördelning&lt;br&gt;inom utgiftsområde 16. Den förnyelse av lärarutbildningen som&lt;br&gt;regeringen föreslår kommer följaktligen att finansieras inom ramen för&lt;br&gt;högskolans befintliga resurser samt av riksdagen beslutade tillkommande&lt;br&gt;resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för forskning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurser för forskning inom lärarutbildningens område ligger inom&lt;br&gt;ramen för utgiftsområde 16. Regeringen återkommer till riksdagen i den&lt;br&gt;kommande budgetpropositionen om hur nedan föreslagna medel skall&lt;br&gt;fördelas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket har under åren 1997-1999 haft i uppdrag att fördela&lt;br&gt;medel för forskning inom lärarutbildningens område. De erfarenheter&lt;br&gt;som gjorts beträffande forskningsuppbyggnad inom lärarutbildningens&lt;br&gt;område skall nyttiggöras av Vetenskapsrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att Vetenskapsrådet tillförs resurser om 20&lt;br&gt;miljoner kr år 2001, ytterligare 30 miljoner kronor år 2002 och ytterligare&lt;br&gt;40 miljoner kronor år 2003. Av dessa resurser ryms 50 miljoner inom&lt;br&gt;ramen för den förstärkning av anslagen om totalt 779 miljoner kronor&lt;br&gt;som riksdagen beslutat om efter förslag i 1999 års ekonomiska&lt;br&gt;vårproposition och 40 miljoner kronor inom ramen för de 500 miljoner&lt;br&gt;kronor som föreslagits i 2000 års ekonomiska vårproposition. Härutöver&lt;br&gt;föreslår regeringen att 30 miljoner kronor från och med år 2001 tillförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vetenskapsrådet för utbildningsvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning genom omfördelning inom ramen för utgiftsområde 16.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget innebär detta att den föreslagna utbildningsvetenskapliga&lt;br&gt;kommittén inom Vetenskapsrådet på sikt kommer att fördela 120&lt;br&gt;miljoner kronor per år för utbildningsvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att i den kommande forskningspolitiska&lt;br&gt;propositionen lägga förslag om inrättande av utbildningsvetenskapliga&lt;br&gt;forskarskolor. Dessa kommer att föreslås finansieras inom ramen för den&lt;br&gt;tidigare beslutade förstärkningen om 779 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver dessa resurser fördelar i dag universitet och högskolor enligt&lt;br&gt;egna uppgifter ca 75 miljoner kronor årligen av sina anslag för forskning&lt;br&gt;och forskarutbildning till forskning som anknyter till lärarutbildningen.&lt;br&gt;Regeringen avser att ge berörda lärosäten i uppdrag att avsätta en&lt;br&gt;betydligt större andel av det statliga anslaget till sådan forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning som anknyter till lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk anslår 8 miljoner kronor per år till skolforskning och&lt;br&gt;Socialvetenskapliga forskningsrådet anslår 3 miljoner kronor per år till&lt;br&gt;forskning som anknyter till skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningen av medel till utbildningsvetenskaplig forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning enligt regeringens förslag innebär ett medelstillskott&lt;br&gt;om 120 miljoner kronor under åren 2001-2003 till forskning och&lt;br&gt;forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildningen och den&lt;br&gt;pedagogiska yrkesverksamheten. Till detta kommer de medel som&lt;br&gt;tidigare disponerats av Högskoleverket, de medel som disponeras inom&lt;br&gt;universitet och högskolor, liksom medel som kommunerna använder för&lt;br&gt;att finansiera forskarutbildning av yrkesverksamma lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som tidigare angivits avser regeringen att följa utvecklingen av den&lt;br&gt;utbildningsvetenskapliga forskningen och andelen forskarutbildade lärare&lt;br&gt;inom lärarutbildningen. Senast 2004 avser regeringen att initiera en&lt;br&gt;genomgripande utvärdering för att utröna dels hur Vetenskapsrådets&lt;br&gt;insatser utfallit, dels omfattningen av de resurser lärosätena avsatt inom&lt;br&gt;detta område, dels också utfallet av de beslutade forskarskolorna.&lt;br&gt;Kostnaderna för utvärderingen skall finansieras inom ramen för&lt;br&gt;Utbildningsdepartementets anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjliga rationaliseringsvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den reform som regeringen föreslår innebär sannolikt att högskolan kan&lt;br&gt;göra vissa rationaliseringsvinster genom införandet av en gemensam&lt;br&gt;struktur för samtliga lärarutbildningar. Reformen innebär dessutom att&lt;br&gt;kompetensutvecklingen av verksamma lärare bör bli rationellare än idag&lt;br&gt;och som följd lägre kostnader för såväl högskola som skolväsende och&lt;br&gt;ytterst för kommunerna. För den enskilda läraren ökar tillgången till&lt;br&gt;återkommande utbildning samtidigt som kostnaderna för högskolan blir&lt;br&gt;låga genom att den återkommande utbildningen kan samordnas med den&lt;br&gt;grundläggande lärarutbildningen inom högskolan. Dessa faktorer bör&lt;br&gt;sammantaget medföra vinster för den enskilda och för samhället. Hur&lt;br&gt;stora dessa besparingar blir är svårt att beräkna. Genomförandet av&lt;br&gt;ovanstående samt av förslaget att avreglera antalet studiedagar kan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjliggöra en rationellare och effektivare kompetensutveckling vilket&lt;br&gt;kan komma att medföra vissa besparingar för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande utökningen av de verksamhetsförlagda delarna i&lt;br&gt;utbildningen menar regeringen att dessa med den nya strukturen far ett&lt;br&gt;nytt innehåll och ser positivt på det samarbete som har utvecklats lokalt.&lt;br&gt;De verksamhetsförlagda delarna av utbildningen torde med den nya&lt;br&gt;strukturen bli intressantare för kommunerna&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Begreppet fortbildning har tagits bort ur paragrafen och ersatts av&lt;br&gt;kompetensutveckling som är ett vidare begrepp än fortbildning.&lt;br&gt;Ändringen innebär att kommuner och landsting far ett större ansvar än&lt;br&gt;tidigare för personalens kunskaper. Bakgrunden till ändringen behandlas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 avsnitt 6, tredje och fjärde meningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i högskolelagen&lt;br&gt;(1992:1434)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5a §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Två nya meningar har tillförts andra stycket. De innebär att alla&lt;br&gt;universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda en lärarexamen&lt;br&gt;måste ha ett särskilt organ som ansvarar för den högskoleutbildning som&lt;br&gt;avser lärarutbildning, liksom för den forskning som knyter an till sådan&lt;br&gt;utbildning. Det skall alltså vara obligatoriskt för sådana universitet och&lt;br&gt;högskolor att ha ett särskilt organ som ansvarar för enbart den typen av&lt;br&gt;högskoleutbildning och forskning. Med utbildning avses grundläggande&lt;br&gt;högskoleutbildning, men även forskarutbildning, om lärosätena har rätt&lt;br&gt;att bedriva sådan utbildning. Tredje meningen tar utöver forskning sikte&lt;br&gt;på grundläggande högskoleutbildningar. Av fjärde meningen framgår&lt;br&gt;dock att organet skall svara också för forskarutbildning med anknytning&lt;br&gt;till lärarutbildningen, om lärosätet får bedriva forskarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu angivna frågorna faller därmed utanför ansvarsområdet för den&lt;br&gt;eller de fakultetsnämnder som kan finnas vid lärosätet och far inte heller&lt;br&gt;- vilket ytterligare markeras genom en ändring av den femte meningen i&lt;br&gt;stycket - föras in som en uppgift bland andra hos det eller de övriga&lt;br&gt;särskilda organ som universitet eller högskolan kan ha. Avgörande för&lt;br&gt;den nya regelns tillämpningsområde är att lärosätet enligt ett sådant&lt;br&gt;beslut som avses i 1 kap. 11 § högskolelagen får utfärda någon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärarexamen. Som framgår av avsnitt 5 är det regeringens bedömning att&lt;br&gt;indelningen och utformningen av lärarexamina bör ändras. Ändringarna i&lt;br&gt;andra stycket påverkar också innebörden av paragrafens tredje stycke.&lt;br&gt;Lärosäten med fakultetsnämnd kan således inte bestämma att det skall&lt;br&gt;ligga på nämnden att svara för utbildning och forskning som enligt den&lt;br&gt;nya regeln i andra stycket skall ankomma på ett särskilt organ för&lt;br&gt;lärarutbildning. Sammansättningsreglema för särskilda organ enligt 2&lt;br&gt;kap. 6 § tredje stycket gäller även för det särskilda organ som avser&lt;br&gt;lärarutbildning. Bakgrunden till ändringen behandlas i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissyttranden över Lärarut-&lt;br&gt;bildningskommitténs betänkande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningskommitténs betänkande har sänts på remiss till 182&lt;br&gt;instanser. Av dessa har 156 svarat. Remissinstanserna är följande med&lt;br&gt;antal svarande instanser angivna inom parentes: 28 (26) myndigheter&lt;br&gt;m.fl., 7 (7) forskningsråd, 42 (36) universitet och högskolor, 81 (68)&lt;br&gt;kommuner, 24 (19) intresseorganisationer m.fl. Därutöver inkom 70 svar&lt;br&gt;från instanser som inte fatt betänkandet på remiss. Totalt inkom 226&lt;br&gt;remissyttranden. Denna sammanfattning tar främst upp synpunkter som&lt;br&gt;kompletterar eller avviker från kommitténs förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Del 1 Bakgrund och analyser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Flertalet av svaren instämmer i stort med den beskrivning av utgångsläget&lt;br&gt;och de förslag som kommittén lägger fram och anser att de kan utgöra&lt;br&gt;underlag för en förändring av lärarutbildningen. Samtidigt framhåller&lt;br&gt;många att vissa aspekter saknas eller behöver betonas mer. Ett fatal&lt;br&gt;instanser avvisar förslaget i sin helhet. Statens psykologisk-pedagogiska&lt;br&gt;bibliotek avvisar förslaget främst därför att det saknar vetenskaplig och&lt;br&gt;disciplinär grund. Humanistiskt samhällsvetenskapliga forskningsrådet&lt;br&gt;anser att utredningen på väsentliga punkter är alltför oklar och&lt;br&gt;ofullständig för att ligga till grund för beslut. Historielärarnas förening&lt;br&gt;uttrycker liknande synpunkter. Uppsala universitet instämmer i flera av&lt;br&gt;de principiella utgångspunkterna men menar att huvudparten av&lt;br&gt;åtgärderna kan förverkligas inom högskolans nuvarande ramar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera universitet och högskolor uttalar tveksamhet därför att den&lt;br&gt;föreslagna strukturen förefaller att främst vara anpassad till grundskole-&lt;br&gt;och gymnasielärare. Förslagen har en bristande förankring i den&lt;br&gt;pågående lärarutbildningen och problembilden anses vara starkt präglad&lt;br&gt;av en struktur för skola och lärarutbildning som tas för given. Det saknas&lt;br&gt;ett perspektiv på hur villkoren för skolan och andra utbildningar kommer&lt;br&gt;att förändras. Verklighets- och problembeskrivningen utgår&lt;br&gt;huvudsakligen från de stora universitetens situation, som i många fall&lt;br&gt;skiljer sig från de mindre och medelstora högskolornas. SAF undrar&lt;br&gt;varför utredningen inte tagit tillfället i akt att föreslå en mer&lt;br&gt;genomgripande förändring av lärarutbildningen. Några kommuner menar&lt;br&gt;att priset för en ökad flexibilitet i lärarutbildningen måste vägas mot&lt;br&gt;andra behov i en situation med begränsade resurser. Från lärar- och&lt;br&gt;studerandehåll ställs frågan om den nuvarande utbildningen verkat&lt;br&gt;tillräckligt lång tid och om den hunnit avsätta utvärderingsbara spår.&lt;br&gt;Högskoleverket varnar för en övertro på lärarutbildningens förmåga att&lt;br&gt;påverka skolans utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén brister i analysen av förslagen och deras konsekvenser,&lt;br&gt;anser Riksrevisionsverket m.fl. En grundlig analys av situationen i dagens&lt;br&gt;skola och av de senaste årens forskning i pedagogik borde ha varit&lt;br&gt;utgångspunkten för kommittén.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet mellan ämneskunskaper, ämnesdidaktik, gemensamma&lt;br&gt;studier och verksamhetsförlagd utbildning har samlat många synpunkter.&lt;br&gt;Främst myndigheter, forskningsråd, universitet och högskolor samt några&lt;br&gt;intresseorganisationer uttrycker en stark oro för att ämneskunskaperna får&lt;br&gt;stå tillbaka om kommitténs förslag genomförs. Värdet av goda&lt;br&gt;ämneskunskaper far inte underskattas, hävdas det. Goda ämneskunskaper&lt;br&gt;ger trygghet i arbetet och är en förutsättning för lärarens agerande i&lt;br&gt;klassrummet. Det finns också flera, främst kommuner, som uppskattar att&lt;br&gt;kommittén betonar samverkan mellan ämneskunskaper,&lt;br&gt;didaktiska/metodiska kunskaper, de för lärarutbildningen specifika&lt;br&gt;kunskaperna och praktikutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många menar att kommittén anlägger ett huvudsakligen nationellt&lt;br&gt;perspektiv och beklagar att det internationella perspektiv inte berörts&lt;br&gt;nämnvärt. Förslagen borde ha jämförts åtminstone i ett EU-perspektiv.&lt;br&gt;Kopplingen mellan svensk lärarutbildning och lärarutbildningen i övriga&lt;br&gt;Europa borde ha redovisats. SIDA betonar att omvärldskunskap och&lt;br&gt;globala perspektiv bör ges ökat utrymme i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkreta förslag avseende jämställdhet och könsteori saknas, anser&lt;br&gt;Högskoleverket m.fl. Dessa områden skall ha en självklar plats och&lt;br&gt;behandlas som kunskapsområden inom all lärarutbildning.&lt;br&gt;Barnombudsmannen beklagar att endast rekryteringen berörts ur ett&lt;br&gt;könsperspektiv. Hur ämnen behandlas och hur undervisning bedrivs,&lt;br&gt;liksom inflytande och demokratiaspekter måste ses ur ett&lt;br&gt;genderperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningens komplexa förhållande att vara både en akademisk&lt;br&gt;yrkesutbildning och ett instrument för statens styrning av skolan tas upp i&lt;br&gt;flera yttranden. Lärar- och studerandeorganisationer markerar att&lt;br&gt;utbildningen skall vara en akademisk utbildning och inte en&lt;br&gt;högskoleförlagd yrkesutbildning. Skolformerna skall styras t.ex. genom&lt;br&gt;skollagen och inte genom lärarutbildningen. Flera kommuner menar att&lt;br&gt;avnämarnas inflytande över lärarutbildningen måste öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samverkan mellan kommuner och högskola tas upp av några&lt;br&gt;kommuner, som framhåller vikten av att alla kommuner ges möjlighet att&lt;br&gt;samverka med lärarutbildningen. Kommuner som ligger långt från&lt;br&gt;högskolor med lärarutbildningar far inte missgynnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén har snävat in resonemangen om vuxenutbildning och&lt;br&gt;uppmärksammar inte att den bedrivs av folkbildning,&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning, entreprenörer och i arbetslivet, anser&lt;br&gt;Skolverket m.fl. Det vuxenpedagogiska området måste ges en starkare&lt;br&gt;ställning inom lärarutbildningen. Kommittén saknar perspektiv på det&lt;br&gt;livslånga lärandet och kopplingen till förändrade behov av kompetenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några yttranden sägs att det livslånga lärandet gör att nya former av&lt;br&gt;valideringssystem behöver utarbetas för att arbete som lärare i viss&lt;br&gt;skolform eller i andra länder eller i andra yrkessektorer skall kunna&lt;br&gt;tillmätas ett poänggivande värde, som kan tillgodoräknas för vidare&lt;br&gt;studier till lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Distansutbildningsmyndigheten m.fl. noterar att kommittén stöder en&lt;br&gt;ökning av antalet utbildningar på distans, men menar att formerna för&lt;br&gt;flexibel utbildning och IT-stöd borde ha varit föremål för närmare&lt;br&gt;överväganden. Framtidens former för utbildning och lärande av vuxna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommer till stor del att bygga på webb-teknik och Intemet-användning.&lt;br&gt;En vuxenutbildningslärare måste tillägna sig insikter i webbteknikens&lt;br&gt;pedagogik och metodik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser understryker värdet av musiklärarutbildning och menar&lt;br&gt;att kommittén inte berört denna. Grund- och gymnasieskolorna behöver&lt;br&gt;kompetenta musiklärare liksom de kommunala musik-/kulturskoloma&lt;br&gt;och annan frivillig musikutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera av de konstnärliga högskolorna, bland andra, menar att de&lt;br&gt;estetiska uttrycksformerna ”måste lyftas fram ur sin undanskymda&lt;br&gt;position och tillåtas genomsyra hela lärarutbildningen”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bibliotekets speciella ställning i skolan och de möjligheter som&lt;br&gt;biblioteken erbjuder för kunskapssökande framhålls av Skolverket,&lt;br&gt;Statens kulturråd och SACO. Biblioteket har både en kulturuppgift och&lt;br&gt;en informationsuppgift, som bör förankras och tydliggöras som en del i&lt;br&gt;lärandeprocessen. De möjligheter som finns i ett utvecklat samarbete&lt;br&gt;mellan skola och arkiv, bibliotek och museer borde ha lyfts fram bättre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera instanser betonar att en viktig dimension i yrkeskunskapen är att&lt;br&gt;den har ett interkulturellt perspektiv, som bör integreras i utbildningen.&lt;br&gt;Blivande lärare bör få kunskap om att segregation och integration inte en-&lt;br&gt;bart handlar om kulturkrockar utan också om maktfördelning och&lt;br&gt;socioekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ledarskap skall ges ett stort utrymme i lärarutbildningen, framhåller&lt;br&gt;några kommuner, som anser att lärarens roll som ledare inte behandlats i&lt;br&gt;tillräcklig utsträckning och att det behövs en utvidgad diskussion om&lt;br&gt;begreppet ledarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några instanser efterlyser en bättre analys av alternativa&lt;br&gt;utbildningsvägar. Hit hör Friskolornas riksförbund, som noterat att&lt;br&gt;kommittén inte berört dessa skolors behov av lärarutbildning, och Rudolf&lt;br&gt;Steinerhögskolan, som anser att kommittén inte tillräckligt seriöst&lt;br&gt;behandlat direktivet avseende ”olika pedagogiska profileringar”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen anser att barnet och dess roll i det livslånga&lt;br&gt;lärandet borde ha lyfts fram. FN:s konvention om barnets rättigheter&lt;br&gt;borde ha funnits med som utgångspunkt för kommitténs resonemang om&lt;br&gt;värdegrund och för förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om de fiinktionshindrades situation är nödvändig för all&lt;br&gt;personal inom lärarutbildningen. En väsentlig kunskapsbas är FN:s&lt;br&gt;standard-regler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning&lt;br&gt;delaktighet och jämlikhet, framhåller Handikappförbundens&lt;br&gt;samarbetsorgan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskap om sexuell läggning måste göras obligatorisk i alla&lt;br&gt;lärarutbildning, anser RFSL. Kommittén har inte berört homo-, bi- eller&lt;br&gt;transsexualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkterna på vad som bör ingå i grundutbildningen, utöver det&lt;br&gt;kommittén föreslagit, är många. Kunskaper i mobbning, gruppdynamik&lt;br&gt;och konflikthantering behöver större utrymme. Inflytandefrågoma måste&lt;br&gt;få större tyngd i utbildningen. Det gäller studentens inflytande över sin&lt;br&gt;utbildning, inflytandet för barnen och eleverna, som är avnämare för&lt;br&gt;lärarutbildningen, samt föräldrarnas inflytande. Goda kunskaper i&lt;br&gt;läroplansteori, förmåga att dokumentera och en språklig och&lt;br&gt;kommunikativ kompetens krävs i en målstyrd skola. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socioekonomiska perspektivet har betonats för litet. Kunskaper om&lt;br&gt;skolans samhällsuppdrag och om statliga och kommunala styrmedel&lt;br&gt;liksom om den kommunala organisationen bör alla lärare ha. En&lt;br&gt;diskussion om social och emotionell kompetens saknas. Kunskap om&lt;br&gt;Förintelsen föreslås utgöra en utgångspunkt för undervisning om&lt;br&gt;demokrati.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Del II Nya utbildningar och examina&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lärarutbildningens nya struktur&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna strukturen tillstyrks av de flesta instanser liksom den&lt;br&gt;gemensamma ingången till lärarutbildningen. Uppsala universitet&lt;br&gt;avstyrker förslagen om den nya strukturen och införandet av en&lt;br&gt;lärarexamen. Lunds universitet anser att ett genomgripande&lt;br&gt;beredningsarbete erfordras innan kommitténs förslag kan läggas till&lt;br&gt;grund för en reformerad lärarutbildning. Tveksamhet till en enda ingång&lt;br&gt;till utbildningen har några kommuner och intresseorganisationer. Några&lt;br&gt;anser att det blir problem när man sammanför pedagoger som arbetar&lt;br&gt;med barn med dem som skall arbeta med äldre barn, unga vuxna och helt&lt;br&gt;vuxna. Andra ser inget behov av ”enhetslärare” och anser att det bör&lt;br&gt;finnas möjlighet att nå lärarbehörighet även andra vägar. Rudolf&lt;br&gt;Steinerhögskolan framhåller att man är beredd att utbilda samtliga&lt;br&gt;lärarkategorier i waldorfpedagogik, men att det förutsätter att högskolan&lt;br&gt;far samma status som andra högskolor i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ökade flexibiliteten och de ökade valmöjligheter, som kommittén&lt;br&gt;föreslår, välkomnas i flertalet svar. Samtidigt framhålls att det kan uppstå&lt;br&gt;problem för små och medelstora högskolor att tillgodose det breda urval&lt;br&gt;av kurser som det fria valet kräver. Detta kan begränsa studenternas&lt;br&gt;rörlighet mellan olika lärosäten under utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket m.fl. tycker att kommittén motverkar syftena med&lt;br&gt;förslaget genom att ge konkreta och detaljerade anvisningar om&lt;br&gt;innehållet i utbildningen. Statsmakterna bör som hittills ange målen för&lt;br&gt;utbildningen genom examensbeskrivningen och högskolorna svara för&lt;br&gt;innehåll och uppläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera svar framhålls att diskussionen om de enskilda delarnas innehåll&lt;br&gt;och inbördes förhållande inte är tydlig. Beteckningar och avgränsningar&lt;br&gt;behöver ses över och bli mer stringenta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget kommer att avsevärt försvåra möjligheterna till samläsning&lt;br&gt;med andra högskolestuderande i samma ämnen, framhålls i några svar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner varnar för att den nya lärarutbildningen kan leda till&lt;br&gt;att studenter examineras med alltför smal inriktning och specialisering,&lt;br&gt;vilket kan försvåra för kommuner att skapa fungerande lärarlag. För&lt;br&gt;glesbygdskommuner är det viktigt att kunna anställa lärare med så bred&lt;br&gt;utbildning som möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det allmänna utbildningsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver tillstyrkanden handlar synpunkterna på det allmänna&lt;br&gt;utbildningsområdet huvudsakligen om områdets omfattning och innehåll.&lt;br&gt;Svar har främst lämnats av högskolor och kommuner. Det anses att&lt;br&gt;argumenten for en 60 poäng lång gemensam utbildning är svaga och att&lt;br&gt;innehållspresentationen är för allmän och övergripande. En ökning av det&lt;br&gt;allmänna området anses medföra en oacceptabel minskning av&lt;br&gt;ämnesstudiema. En ändring till förmån för ämnesstudier skulle kunna&lt;br&gt;göras genom att reducera de verksamhetsförlagda delarna. Å andra sidan&lt;br&gt;finns det kommuner som önskar att det inom ramen för 60 poäng bör ges&lt;br&gt;utrymme för mer än 10 poäng verksamhetsförlagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från flera framhålls vikten av att området integreras med övriga delar&lt;br&gt;av utbildningen och inte utformas som ett separat kurspaket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner markerar att en konstruktion med ettämnes lärare&lt;br&gt;försvårar dessa lärares integrering i skolans arbete och att alla former av&lt;br&gt;ettämnesutbildningar därför bör avvecklas. Från lärarhåll hävdas att&lt;br&gt;ettämneslärare i musik medför en nödvändig kompetens inom området.&lt;br&gt;Möjligheten till kombinationstjänster mellan den frivilliga musik-/kul-&lt;br&gt;turskolan och t.ex. grundskolan borde lyftas fram. I stora ämnen som&lt;br&gt;matematik kan ettämneslärare ge en grund för fortsatt utbildning till&lt;br&gt;lektorskompetens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad kompletterande synpunkter och förslag har lämnats på&lt;br&gt;innehållet i det gemensamma utbildningsområdet. Inom de centrala&lt;br&gt;kunskapsområdena anser Skolverket att större tonvikt bör läggas på att&lt;br&gt;lära lärare att diagnostisera inlärning och på läroplanens värdegrund.&lt;br&gt;Umeå universitet vill tillföra jämställdhet och könsteori samt&lt;br&gt;informations- och kommunikationsteknik som två centrala&lt;br&gt;kunskapsområden. RFSU föreslår sex och samlevnad som ett&lt;br&gt;kunskapsområde. Flera svar framhåller grundläggande läsning, skrivning&lt;br&gt;och matematik som ett kompetensmål. Flera myndigheter, högskolor och&lt;br&gt;organisationer betonar att estetiska kunskaper är viktiga och föreslår bl.a.&lt;br&gt;att lärarstudenter far kunskaper om kulturpolitikens områden och lär sig&lt;br&gt;att hantera kulturella uttrycksformer och att dessa uttrycksformer&lt;br&gt;integreras i det allmänna området. Alla lärare föreslås få en&lt;br&gt;grundläggande utbildning i engelska och en grundläggande&lt;br&gt;matematikinläming, d.v.s. grundläggande tal- och rumsuppfattning. Inom&lt;br&gt;det allmänna området föreslås också att reflektioner och fakta kring tobak&lt;br&gt;finns med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inriktningsområdet och specialiseringsområdet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på dessa områden har främst lämnats av högskolor,&lt;br&gt;kommuner och lärar- och studerandeorganisationer. Av flera svar&lt;br&gt;framgår att gränsen mellan vad som är inriktning och vad som är&lt;br&gt;specialisering framstår som flytande och därför bör överarbetas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En svårighet, som framhålls från högskolorna, är att valmöjligheten för&lt;br&gt;studenterna kan begränsas om högskolan får för små grupper. Det kan&lt;br&gt;också bli svårigheter att inom befintliga ekonomiska ramar skapa kurser&lt;br&gt;inom specialiseringen. Problem kan också uppstå för små och medelstora&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lärosäten att samordna utbildningen for lärarstudenter och studenter på&lt;br&gt;fristående kurser, med tanke på de didaktiska momenten. Regionalt&lt;br&gt;samarbete kan ge ett större kursutbud, men det kräver också ekonomiska&lt;br&gt;insatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De verksamhetsförlagda delarna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är huvudsakligen högskolor och kommuner som lämnat synpunkter&lt;br&gt;på de verksamhetsförlagda delarna av lärarutbildningen. Några högskolor&lt;br&gt;anser att en helhetssyn saknas beträffande de verksamhetsförlagda&lt;br&gt;delarna och att innehållet inte är tillräckligt bearbetat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åsikterna om de verksamhetsförlagda delarna är skiftande.&lt;br&gt;Lärarhögskolans studentkår i Stockholm anser att betänkandet&lt;br&gt;genomsyras av en övertro på verksamhetsförlagda moment och att det är&lt;br&gt;viktigare att utveckla de redan befintliga praktikmomenten. Lärarnas&lt;br&gt;Riksförbund anser att det är viktigt att framhålla att de&lt;br&gt;verksamhetsförlagda delarna inte är liktydiga med tidigare praktik utan&lt;br&gt;att det handlar om en ny utbildningsform där teori och praktik förenas&lt;br&gt;och ämnesdidaktik ingår. Från flera studerandeorganisationer ställs&lt;br&gt;frågan vilka målen är för denna del av utbildningen, vem som skall&lt;br&gt;kontrollera kvaliteten på den och hur den skall examineras. En annan&lt;br&gt;fråga är om alla ämnesinstitutioner kommer att tillgodoräkna&lt;br&gt;verksamhetsförlagda studier som kvalificering till studier på högre&lt;br&gt;nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande omfattningen av de verksamhetsförlagda delarna&lt;br&gt;framhåller någon högskola att den inte skall uttryckas i minsta antal&lt;br&gt;poäng, eftersom de inte bör utgöra separata kurser med särskilt mål och&lt;br&gt;innehåll. De verksamhetsförlagda delarna får inte låsas fast i en särskild&lt;br&gt;modell, anser en annan. Några kommuner anser att studenternas&lt;br&gt;deltagande i den kommunala verksamheten bör bli betydligt mer&lt;br&gt;omfattande än 20 veckor. Andra kommuner framhåller att en ökning av&lt;br&gt;”praktikvolymen” kan medföra svårigheter för arbetslagen i skolorna.&lt;br&gt;Farhågor framförs att de verksamhetsförlagda delarna kommer att leda&lt;br&gt;till ytterligare splittring i skolarbetet, då alltför många vuxna kommer att&lt;br&gt;röra sig in och ut i klasserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakten mellan högskolor och kommuner berörs i flera svar. Svenska&lt;br&gt;kommunförbundet menar att nya former för skolförlagd utbildning måste&lt;br&gt;utvecklas, som medger att fler kommuner och skolor än idag blir&lt;br&gt;delaktiga i praktikhandledningen. Partnerskolor skall finnas i samtliga&lt;br&gt;kommuner, inte bara på studieorterna. Det betonas från flera kommuner&lt;br&gt;att ett partnerskolesystem inte far leda till att studenten inte far tillräckligt&lt;br&gt;bred inblick i skolans verklighet. Möjlighet måste ges att studera i olika&lt;br&gt;miljöer. Praktik skall erbjudas såväl inom friskolor som inom kommunala&lt;br&gt;skolor, påpekas från några kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera kommuner framhåller behovet av kompetensutveckling för de&lt;br&gt;lärare, som skall bli handledare i de verksamhetsförlagda delarna. Det är&lt;br&gt;viktigt att utbildningen organiseras så att de studerande far ta ett större&lt;br&gt;eget ansvar än idag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB framhåller att det är nödvändigt att lärarstudenter möter elever&lt;br&gt;med funktionshinder under de verksamhetsförlagda studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförbundet Hem och Skola anser att vidgade kontakter med samhället&lt;br&gt;utanför skolan bör vara ett naturligt inslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Examensarbetet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera högskolor instämmer i att examensarbetet skall omfatta minst 10&lt;br&gt;poäng och anser att arbetet skall motsvara de krav som ställs på en C-&lt;br&gt;uppsats. Examensarbetet bör förläggas till utbildningens senare del och&lt;br&gt;även kunna förläggas till det allmänna utbildningsområdet, anser några.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildning för arbete inom förskola, förskoleklass och fritidshem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övervägande delen av de som lämnat synpunkter på kommitténs&lt;br&gt;förslag om förlängning av utbildningen för lärare inom förskola,&lt;br&gt;förskoleklass och fritidshem tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket m.fl. anser att argumenten för en förlängning är&lt;br&gt;mycket svaga. Sveriges universitetslärarförbund avvisar förslaget. Några&lt;br&gt;kommuner framhåller att kvaliteten i nuvarande utbildning är hög och att&lt;br&gt;den därför inte behöver förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa exempel på specifika kompetensprofiler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som lämnat synpunkter på förslagen angående utbildning av&lt;br&gt;modersmålslärare är genomgående positiva. Integrationsverket&lt;br&gt;välkomnar förslaget och framhåller bl.a. att utbildningen kan öppna&lt;br&gt;vägen för fler lärare med utländsk bakgrund. Språkcentrum för&lt;br&gt;modersmål och minoritetsspråk önskar att verksamma modersmålslärare&lt;br&gt;med utländsk lärarutbildning skall ges möjlighet att på kort tid kunna&lt;br&gt;vidareutbilda sig till modersmålslärare. Ett basår bör finnas för dem som&lt;br&gt;behöver komplettera sina kunskaper för att bli behöriga att söka denna&lt;br&gt;lärarutbildning. Bedömningsregler bör finnas som tar hänsyn till studier i&lt;br&gt;annat land. I ett par av svaren understryks att språkkunskaper, både i&lt;br&gt;svenska och modersmålet, är av största vikt. Skolverket anser att&lt;br&gt;kompetensprofilen behöver breddas med läs- och skrivutveckling,&lt;br&gt;specialpedagogik inriktad mot arbete med barn med trauman samt arbete&lt;br&gt;med olika uttrycksformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som yttrat sig om kommitténs skrivning om&lt;br&gt;vuxenutbildning är kritiska. Skolverket m.fl. anser att en helhetssyn&lt;br&gt;saknas på behoven av grundutbildning och kompetensutveckling för&lt;br&gt;vuxenutbildare. Vuxenpedagogik och lärarutbildning inriktad på&lt;br&gt;undervisning av vuxna bör ges utrymme inom alla delar av den nya&lt;br&gt;lärarstrukturen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbildning av lärare i yrkesämnen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslagen angående utbildning av lärare i yrkesämnen tillstyrks av de&lt;br&gt;flesta som yttrat sig. Några kommuner och näringslivsorganisationer är&lt;br&gt;tveksamma till utbildningstidens längd och befarar att den kommer att&lt;br&gt;försvåra rekryteringen. Umeå universitet och lärarförbunden konstaterar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att det idag saknas relevanta högskoleutbildningar för flera av&lt;br&gt;gymnasieskolans program med yrkesämnen och efterlyser förslag om hur&lt;br&gt;antagning och undervisning skall ske i t.ex. vissa hantverks-, transport-&lt;br&gt;och serviceyrken. Landstingsförbundet anser att utvecklingen borde gå&lt;br&gt;mot att fler lärare har kombinationstjänster genom att vara&lt;br&gt;yrkesverksamma i ett yrke parallellt med att de undervisar om det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att kvalificerad eftergymnasial yrkesutbildning skall&lt;br&gt;motsvara högskolepoäng tillstyrks av flertalet, men avvisas av&lt;br&gt;studerandeorganisationer. Behovet av instrument för validering av&lt;br&gt;yrkeserfarenhet betonas i flera svar. Beträffande möjligheten att&lt;br&gt;tillgodoräkna sig yrkeserfarenhet vid ansökan till lärarutbildning föreslår&lt;br&gt;några kommuner att krav ställs på fem års erfarenhet och att den värderas&lt;br&gt;till 60 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nya lärarexamina&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en lärarexamen för flertalet lärare tillstyrks i de flesta&lt;br&gt;svaren. Uppsala universitet ifrågasätter fördelarna med en enda examen&lt;br&gt;och tror att den i realiteten inte kan åstadkommas. Göteborgs universitet&lt;br&gt;avvisar förslaget därför att det har ett traditionellt lärare-i-skolan&lt;br&gt;perspektiv och motverkar lärosätenas frihet i fråga om uppläggning och&lt;br&gt;flexibilitet i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser anser att målen för utbildningen behöver&lt;br&gt;kompletteras. T.ex. bör i målen skrivas in betydelsen av gedigna&lt;br&gt;ämneskunskaper, förmåga att använda skapande verksamhet och olika&lt;br&gt;uttrycksformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad exempel på kompletteringar till examensbeskrivningen har&lt;br&gt;lämnats. Eftersom beskrivningen skall omfatta verksamhet från förskolan&lt;br&gt;till vuxenutbildningen bör begreppet ”elev” ersättas med ”de lärande”.&lt;br&gt;Kunskap om informationstekniska hjälpmedel och IT-pedagogik och&lt;br&gt;erfarenhet av distansutbildning bör skrivas in. Det bör framgå att&lt;br&gt;grundutbildningen ger en adekvat förberedelse för forskarutbildning.&lt;br&gt;Särskola och specialskola bör ingå i beskrivningen. SACO föreslår att&lt;br&gt;Högskoleverket, i samråd med Skolverket och läramas organisationer, far&lt;br&gt;i uppdrag att ta fram förslag till examensbeskrivning, som endast reglerar&lt;br&gt;slutmålet för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller utbildningens längd anser framför allt kommuner att den&lt;br&gt;för grundskolans tidigare år bör förlängas, antingen till 160 poäng eller&lt;br&gt;till 180 poäng. Flera kommuner hävdar att det inte bör vara någon&lt;br&gt;skillnad på utbildningstidens längd för lärare i grundskolan. Beträffande&lt;br&gt;gymnasieskolan har svaren främst handlat om poängnivån för språk,&lt;br&gt;svenska och samhällskunskap där flera förordar 80 poängsnivå. Möjlighet&lt;br&gt;bör finnas för språkstuderande att förlägga en del av utbildningen till det&lt;br&gt;land där språket talas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera betonar att det av examensbeviset klart måste framgå vilka&lt;br&gt;inriktningar och specialiseringar som ingår i examen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kommunförbundet och flera kommuner menar att&lt;br&gt;examinationen skall skiljas från genomförandet av lärarutbildningen&lt;br&gt;genom att den avslutas med examinationstermin där andra personer än de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som varit lärarutbildare anlitas som examinatorer. Från flera håll framförs&lt;br&gt;förslag om lärarlegitimation efter godkänd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Danshögskolan, Idrottshögskolan och Rudolf Steinerhögskolan önskar&lt;br&gt;examensrätt för sina lärarutbildningar. Idrottshögskolan ser inga skäl för&lt;br&gt;att krympa idrottsdelen i lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Förenade Studentkårer tar upp frågan om åtgärder vid&lt;br&gt;allvarliga kvalitetsbrister inom ett system med bara en lärarexamen&lt;br&gt;liksom hur bedömningen skall gå till när ett lärosäte ansöker om&lt;br&gt;examensrätt för lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Musiklärarutbildning och musiklärarexamen tas upp i flera yttranden.&lt;br&gt;Kungl. Musikhögskolan i Stockholm anser att musikhögskolorna bör&lt;br&gt;utbilda till och inneha examensrätten för musiklärarexamen omfattande&lt;br&gt;minst 180 poäng med 60 poäng inom det allmänna utbildningsområdet.&lt;br&gt;Musikhögskolan välkomnar en examen med inriktning musik och andra&lt;br&gt;ämnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkbildningsrådet m.fl. kommenterar förslaget angående&lt;br&gt;folkhögskollärarutbildningen. Utbildningen bör firmas kvar men breddas&lt;br&gt;till en vuxenlärarutbildning med folkbildning/folkhögskola som en&lt;br&gt;särskild inriktning. Linköpings universitet och Svenska folkhögskolans&lt;br&gt;lärarförbund anser att den särskilda folkhögskollärarexamen skall&lt;br&gt;behållas och byggas på till 60 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Kompetens att möta alla elever&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De flesta instämmer i förslaget angående specialpedagogisk kompetens.&lt;br&gt;Invändningarna handlar bl.a. om att förslaget anses vara vagt formulerat&lt;br&gt;när det gäller gränsdragningarna och att det är svåröverskådligt för den&lt;br&gt;enskilde studenten. Några anser att en särskild speciallärarexamen bör&lt;br&gt;inrättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett par högskolor anser att fler högskolor borde ges rätten att&lt;br&gt;examinera specialpedagoger då efterfrågan kan förväntas bli stor. En&lt;br&gt;annan högskola hävdar att en förläggning av utbildningen till de&lt;br&gt;högskolor som har specialpedagogik som forskningsämne öppnar för&lt;br&gt;dessa att bygga ut och kunna erbjuda forskarutbildning i ämnet inom&lt;br&gt;rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs syn på segregerade lärandemiljöer delas av några&lt;br&gt;instanser, som framhåller att det är behov och inte symptom som skall&lt;br&gt;styra stödinsatser. Andra betonar att en del barn och ungdomar behöver&lt;br&gt;lugnet och tryggheten i en liten undervisningsgrupp och att det därför&lt;br&gt;måste finnas möjlighet till segregerade lärandemiljöer för elever som är i&lt;br&gt;behov av det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ökade behovet av specialpedagogisk kompetens inom&lt;br&gt;vuxenutbildningen måste uppmärksammas, anser flera. En diskussion&lt;br&gt;saknas om de speciella krav som ställs för att undervisa vuxna invandrare&lt;br&gt;och flyktingar. Andra synpunkter som framförts är bl.a. att en beredskap&lt;br&gt;behövs för att möta elever med svårigheter som främst har att göra med&lt;br&gt;identitet och självkänsla samt att möjligheterna att kunna ge adekvat&lt;br&gt;stimulans åt elever med stora inlärningsmöjligheter och stort intresse för&lt;br&gt;teoretiska studier borde ha lyfts fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svaren angående teckenspråk framhålls att det tar lång tid att lära sig&lt;br&gt;att behärska teckenspråk. Det är tveksamt med möjligheten att integrera&lt;br&gt;döva barn i vanliga klasser. Lärare för elever med hörselskador behöver&lt;br&gt;kunskaper i teckenspråk då eleverna i vissa situationer har stor hjälp av&lt;br&gt;att kunna använda det. Teckenspråk är dövas förstaspråk, d.v.s. deras&lt;br&gt;modersmål. Förkunskapskravet på 20 poäng i teckenspråk är för lågt och&lt;br&gt;skall inte räknas in i lärarexamen. Inriktningen bör vara kunskap om&lt;br&gt;teckenspråkets grammatik och struktur för att kunna undervisa i detta&lt;br&gt;ämne och inte omfatta träning i själva språket. Det behövs en utbildning&lt;br&gt;av teckenspråkslärare som kan lära lärare att undervisa döva och&lt;br&gt;hörselskadade elever.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FUB noterar att särskolan inte nämns i examensbeskrivningen. Ett&lt;br&gt;förtydligande behövs om vilken behörighet som krävs för undervisning&lt;br&gt;av elever med utvecklingsstörning. För dessa lärare krävs ofta dubbel&lt;br&gt;kompetens eftersom utvecklingsstörning i kombination med ytterligare&lt;br&gt;funktionshinder ger ökade problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen för personal som skall arbeta med habilitering och&lt;br&gt;rehabilitering är inte tillräckligt belyst, anser flera. En särskild utredning&lt;br&gt;föreslås om hur utbildningen skall bedrivas. Det är bra att utbildningen&lt;br&gt;skiljs från det specialpedagogiska programmet, men den skall inte ligga&lt;br&gt;kvar på lärarhögskolan. Andra synpunkter är att barns behov inom&lt;br&gt;rehabiliteringen inte berörts. Utbildningen av logopeder behöver utökas.&lt;br&gt;För arbetsterapeuter behövs en vidareutbildning på 20 poäng för&lt;br&gt;fördjupad kunskap inom synområdet. Utbildningen av personal på&lt;br&gt;syncentralema skall vara förlagd till vårdhögskola med fokus på&lt;br&gt;rehabilitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den pågående skollagsöversynen bör ta ställning till om&lt;br&gt;förändringarna inom det specialpedagogiska området behöver regleras i&lt;br&gt;lagstiftning, anser de som yttrat sig om detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En ny skolledarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ny skolledarutbildning tillstyrks främst av högskolor,&lt;br&gt;kommuner och en del intresseorganisationer. Många kommuner anser att&lt;br&gt;kommittén haft för kort tid på sig för att behandla tilläggsdirektivet och&lt;br&gt;förordar att frågan utreds på nytt. Svenska kommunförbundet och några&lt;br&gt;kommuner avvisar tanken på en statlig skolledarexamen och menar att&lt;br&gt;den i sin helhet bör styras av skolhuvudmännen. Skolverket förordar en&lt;br&gt;utbildning med två ut- och ingångar. Dels en befattningsutbildning av&lt;br&gt;nyblivna rektorer med nuvarande uppläggning och med Skolverket som&lt;br&gt;beställare, dels en utbildningsledarexamen på 40 poäng, med högskolan&lt;br&gt;som bas, öppen för alla som vill meritera sig för ledarskap inom&lt;br&gt;utbi ldnings verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya ämnet utbildningsledarskap tillstyrks i flertalet svar, även av&lt;br&gt;många som förordar en ny utredning. RRV och flera högskolor är&lt;br&gt;tveksamma till eller avstyrker att ämnet införs, bl.a. därför att det anses&lt;br&gt;sakna nödvändig teoretisk och metodisk bas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera studerande- och lärarorganisationer anser att&lt;br&gt;skolledarutbildningen inte skall vara en uppdragsutbildning utan erbjudas&lt;br&gt;inom den reguljära högskoleverksamheten i synnerhet som den föreslås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leda till akademisk examen och akademiska poäng. RRV påpekar att det&lt;br&gt;finns grundläggande skillnader mellan vetenskaplig utbildning och&lt;br&gt;uppdrags- och befattningsutbildningar som rektorsutbildningen. Några&lt;br&gt;kommuner förordar att utbildningen ges en vidare spridning över landet&lt;br&gt;än vad kommittén föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska folkhögskolans lärarförbund m.fl. anser att även en för&lt;br&gt;folkhögskolans rektorer specifik utbildning bör kunna tillgodoräknas i en&lt;br&gt;skolledarexamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera svar har synpunkter lämnats på frågor som man anser bör&lt;br&gt;beredas utrymme i skolledarutbildningen. Det rör sig t.ex. om&lt;br&gt;specialpedagogiska frågor, interkulturella perspektiv, flexibelt lärande,&lt;br&gt;kulturens betydelse för barns och ungas utveckling,&lt;br&gt;samhällsvetenskapliga och förvaltningspolitiska perspektiv.&lt;br&gt;Skolledarutbildningen anses väl lämpad att genomföras med flexibel&lt;br&gt;organisation och distanspedagogik.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Del III Villkor och möjligheter&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Lärares kompetensutveckling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs förslag angående kompetensutveckling får i huvudsak stöd i&lt;br&gt;svaren. Några instanser är tveksamma till eller tar avstånd från förslaget.&lt;br&gt;Skolverket menar att kompetensutveckling av verksamma lärare är en så&lt;br&gt;stor och komplex fråga att den måste behandlas som ett specifikt område,&lt;br&gt;inte bara som en del i ett betänkande. Från kommuner framförs bl.a. att&lt;br&gt;ansvaret för kompetensutvecklingen är givet kommunerna och bör styras&lt;br&gt;av skolledningens mål utifrån lärares individuella behov. Högskolornas&lt;br&gt;lärarutbildning far inte vara den enda utbildningsanordnaren som&lt;br&gt;ansvarar för lärares kompetensutveckling. Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer anser att kompetensutveckling skall ske innanför ordinarie&lt;br&gt;utbildnings- och kursutbud och finansieras inom det vanliga&lt;br&gt;resurstilldelningssystemet. Friskolornas riksförbund framhåller att&lt;br&gt;friskolomas lärare bör få samma möjligheter till offentligt initierad och&lt;br&gt;finansierad kompetensutveckling som lärare med kommunal arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att en kontinuerlig kompetensutveckling&lt;br&gt;underlättas av ett flexibelt system för finansiering. Lärarnas riksförbund&lt;br&gt;och dess studerandeförening föreslår att en modell med&lt;br&gt;kompetensutvecklingskonton prövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens styrning med utvecklingsmedel bör ske med god&lt;br&gt;framförhållning och fokuseras på ett mycket begränsat antal områden&lt;br&gt;över en längre tidsperiod för att få bra effekt, anser ett par kommuner.&lt;br&gt;Kommittén borde mer precist ha lyft fram och utpekat mål och områden&lt;br&gt;för lärares kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ersätta begreppen fortbildning och vidareutbildning med&lt;br&gt;begreppet kompetensutveckling och en ändring av 2 kap. 7 § i skollagen&lt;br&gt;tillstyrks av de flesta. RRV anser att de nuvarande begreppen är tydligare&lt;br&gt;och bör behållas. Därmed skulle inte någon ändring i skollagen behövas.&lt;br&gt;En kommun anser att ändringen bör anstå och bearbetas i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skollagsöversynen. En annan synpunkt är att intentionen att den enskilde Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;läraren i första hand skall ha ansvar för sin kompetensutveckling måste Bilaga 1&lt;br&gt;komma med i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheter till kompetensutveckling genom distansutbildning berörs i&lt;br&gt;några svar. En kommun anser att högskolorna bör åläggas att förverkliga&lt;br&gt;en IT-baserad distansutbildning på kvarts- och halvfart. En annan&lt;br&gt;kommun påminner om att inom ramen för distansutbildningen måste&lt;br&gt;arenor skapas för samtal, gemensam reflektion och kontakt.&lt;br&gt;Distansutbildningen blir dyrare eftersom ekonomiska resurser behövs för&lt;br&gt;att inte utsätta lärare för överkrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att upphäva bestämmelsen om fem obligatoriska studiedagar&lt;br&gt;tillstyrks i princip. Synpunkter som framförs är t.ex. att den stora&lt;br&gt;ekonomiska resursen fortfarande skall användas för personalens&lt;br&gt;kompetensutveckling samt att konsekvenserna för eleverna och deras&lt;br&gt;möjlighet att få en ledig dag i samband med studiedagarna bör ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den roll som regionala utvecklingscentra föreslås spela kommenteras i&lt;br&gt;några svar. Kompetensutveckling är en nationell angelägenhet och&lt;br&gt;behöver organiseras för största möjliga tillgänglighet, anser&lt;br&gt;Distansutbildningsmyndigheten. Därför bör inte en struktur byggas upp&lt;br&gt;efter geografiska gränser utan anpassas så att bästa möjliga utnyttjande av&lt;br&gt;tillgängliga resurser kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på inriktning och innehåll är t.ex. att utveckla de gamla&lt;br&gt;ettämnesläramas möjlighet att komplettera sin utbildning, att&lt;br&gt;kompetensutvecklingen bör avse kunskaper om omvärldsfaktorer och de&lt;br&gt;globala sammanhangen, att arbetslivet bör engageras mer i lärares&lt;br&gt;kompetensutveckling, att skolbiblioteksområdet bör lyftas fram mer med&lt;br&gt;tanke på att använda den nya kommunikationstekniken i&lt;br&gt;kompetensutvecklingen och i undervisningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;En forskningsstrategi för lärarutbildning och pedagogisk&lt;br&gt;yrkesverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Behovet av en forskningsstrategi verifieras i remissvaren, där det också&lt;br&gt;noteras att ingen strategi kan formuleras förrän målet är fastlagt och att&lt;br&gt;kommittén därvidlag är otydlig. Förslaget anses skissartat och diskuterar&lt;br&gt;forskning och forskarutbildning ur ett alltför snävt perspektiv.&lt;br&gt;Forskningspolitiska mål bör sättas upp. Forskning om folkbildning och&lt;br&gt;vuxenutbildning anses av LO m.fl. som ett eftersatt område. En&lt;br&gt;vuxenpedagogisk utbildning förordas, koncentrerad till vissa högskolor,&lt;br&gt;som utvecklar forskningsmiljöer kring vuxenpedagogik och undervisning&lt;br&gt;av vuxna. Ett vuxenpedagogiskt utvecklingscentrum vid någon av&lt;br&gt;högskolorna förslås. Andra angelägna forskningsområden som nämns är&lt;br&gt;pedagogik för elever med funktionshinder samt uppbyggnaden av&lt;br&gt;forskning och utvecklingsarbete i de konstnärliga högskolornas&lt;br&gt;pedagogutbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att förändra behörighetskravet för forskarutbildning för&lt;br&gt;lärarstudenter avvisas i flera svar. Grundutbildningen bör utformas så att&lt;br&gt;den motsvarar de kunskapskrav som ställs på övriga doktorander. En&lt;br&gt;sänkning av kraven skulle kunna leda till att skol- och lärarutbildningens&lt;br&gt;status försvagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några svar betonas det nödvändiga i att förbättra möjligheterna till&lt;br&gt;spridning och implementering av forskningsresultat i skolverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inrätta ett nytt vetenskapsområde och ett nytt&lt;br&gt;forskningsråd har behandlats i de flesta yttranden. Det är främst&lt;br&gt;kommunerna som tillstyrker förslaget medan myndigheter och universitet&lt;br&gt;och högskolor redovisar en mer splittrad uppfattning. Forskningsråden&lt;br&gt;avstyrker förslaget. Argumentationen mot förslaget handlar bl.a. om att&lt;br&gt;kommittén inte påvisat att den forskning som bedrivs inom existerande&lt;br&gt;vetenskapsområden inte skulle fylla lärarutbildningens behov, att det&lt;br&gt;vore för tidigt att redan ändra på det nyligen införda systemet med fyra&lt;br&gt;breda vetenskapsområden, att det nya området inte är enkelt&lt;br&gt;avgränsningsbart från de övriga vetenskapsområdena och skulle bli både&lt;br&gt;litet och smalt. Ett par av forskningsråden menar att lärarutbildningens&lt;br&gt;forskningsfrågor är väsentliga och att formerna för&lt;br&gt;lärarutbildningsrelevant forskning på ämnesinstitutioner behöver belysas&lt;br&gt;mer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lärarna i lärarutbildningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på kommitténs bedömningar när det gäller lärarna i&lt;br&gt;lärarutbildningen har främst lämnats av högskolor och kommuner.&lt;br&gt;Pedagogiken måste ge mer utrymme för ämnenas olika karaktär och&lt;br&gt;behov och vägas in i en helhetssyn på utbildning. En kontinuerlig&lt;br&gt;kompetensutveckling kring den egna pedagogiska utövningen är viktig.&lt;br&gt;Det är inte rimligt att kräva att forskare och doktorander skall kunna lära&lt;br&gt;ut, utan reell pedagogisk utbildning. Det gäller även de handledare som&lt;br&gt;studenterna möter i de verksamhetsförlagda delarna av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En satsning på kompetenshöjning av alla lärarutbildare är en&lt;br&gt;förutsättning för att en så omfattande reform, som den kommittén&lt;br&gt;föreslår, skall kunna implementeras, framhålls det. En stor satsning krävs&lt;br&gt;både inom högskolan och skolan när det gäller ökad kompetens för de&lt;br&gt;lärare som skall hantera lärarutbildningsuppdraget. Nya former för&lt;br&gt;samverkan behöver utvecklas mellan högskolor och kommuner, där delar&lt;br&gt;av lärarutbildamas fortlöpande kompetensutveckling kan ske i&lt;br&gt;kommunernas olika skolformer. Förslaget att varje lärosäte skall ha ett&lt;br&gt;långsiktigt handlingsprogram för kompetensutveckling av lärare i&lt;br&gt;lärarutbildningen välkomnas. Programmet bör ta upp frågan hur andelen&lt;br&gt;forskarutbildade lärare i lärarutbildningen skall öka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förstärkt forsknings- och forskarutbildningsinsats behövs för att&lt;br&gt;säkerställa och utveckla lärarutbildamas kompetens, hävdas i några svar.&lt;br&gt;Utvecklingen inom lärarutbildningen förutsätter en ökning av antalet&lt;br&gt;forskarutbildade lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommunernas svar betonas bl.a. att samspelet mellan lärarutbildama&lt;br&gt;och studenterna och samspelet mellan teori och praktik är en&lt;br&gt;förutsättning för inflytande över utbildningen för både studenter och&lt;br&gt;praktikskolor. Lärarutbildningen måste bli bättre när det gäller de nya&lt;br&gt;läramas inflytande över utbildningen. Lärama i lärarutbildningen skall&lt;br&gt;vara väl förtrogna med det målsfymingssystem som reglerar ansvar och&lt;br&gt;befogenheter i kommunernas verksamhet och vara väl orienterade i den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckling som pågår i den kommunala verksamheten samt ha god&lt;br&gt;kunskap om kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra synpunkter på kunskaper som lärarna i lärarutbildningen bör&lt;br&gt;besitta är kunskap om hur läs- och skrivinlärning går till, kunskap om och&lt;br&gt;förståelse för matematisk begreppsbildning, kunskap om vilka&lt;br&gt;pedagogiska konsekvenser olika funktionshinder kan medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera svar framhålls att ingenting nämns om de resurser som krävs for&lt;br&gt;att öka lärarutbildamas pedagogiska och vetenskapliga skicklighet.&lt;br&gt;Utbildning och kompetensutveckling av lärare i lärarutbildningen&lt;br&gt;kommer att kräva stora insatser, framhålls det, och många högskolor&lt;br&gt;kommer att ha svårt att inom befintliga resurser genomföra detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I några svar, främst från kommuner, behandlas behovet av att lärama i&lt;br&gt;lärarutbildningen har aktuell praktisk erfarenhet. Lärarutbildama bör ha&lt;br&gt;en kontinuerlig förankring och en fördjupad kontakt med skolväsendet,&lt;br&gt;t.ex. i form av återkommande perioder av yrkesverksamhet i skolan. Det&lt;br&gt;är väsentligt att lärare i lärarutbildningen byter perspektiv ibland, varför&lt;br&gt;olika anställningsformer bör prövas. Någon form av tidsbegränsade&lt;br&gt;förordnanden för lärare i lärarutbildningen skulle ge en bättre garanti för&lt;br&gt;utveckling och förnyelse och ge den kontinuerliga fältkontakt som krävs&lt;br&gt;av en lärarutbildare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Dimensionering av grundläggande lärarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Remissyttrandena har koncentrerats till förslaget till nytt&lt;br&gt;antagningssystem. Det är huvudsakligen universitet och högskolor som&lt;br&gt;yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om en huvudingång till lärarutbildningsprogrammet tillstyrks&lt;br&gt;av några men de flesta som yttrat sig är tveksamma. Tveksamhet uttrycks&lt;br&gt;främst från medelstora och mindre högskolor och handlar om den&lt;br&gt;osäkerhet som det stora inslaget av fria val kan medföra för planering och&lt;br&gt;organisation av lärarutbildningen. Den breda ingången kan medföra&lt;br&gt;svårigheter for små högskolor att attrahera sökanden eftersom det blir&lt;br&gt;svårt att både lova och överblicka ett varierat utbud. Man ser svårigheter&lt;br&gt;med dimensioneringen genom att val av inriktning och specialisering&lt;br&gt;sker under utbildningens gång och att den sökandes behörighet prövas&lt;br&gt;först i samband med valet, vilket kan leda till problem att fa behöriga&lt;br&gt;studenter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studenter med inriktning mot matematik och naturvetenskapliga&lt;br&gt;ämnen är det viktigt att en särskild antagning finns, anser några&lt;br&gt;högskolor, som ser betydande risker for dessa studenter att bli&lt;br&gt;utkonkurrerade i ett system med en huvudingång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några högskolor anser att det skall finnas flera ingångar till&lt;br&gt;lärarutbildningen. Någon avstyrker förslaget och anser att ett nytt&lt;br&gt;antagningssystem behöver utredas ytterligare. En annan anser att&lt;br&gt;huvuddragen i nu gällande ordning bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ny standardbehörighet bör kompletteras, anser flera&lt;br&gt;instanser. Alla som påbörjar lärarutbildning bör ha grundläggande&lt;br&gt;kunskaper i matematik. Flera anser att kämämneskursen Matematik A är&lt;br&gt;ett relevant krav, medan andra förordar Matematik B. Några anser att&lt;br&gt;också Naturkunskap A bör tillföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagning till musiklärarutbildning skall endast kunna ske genom den Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;nya standardbehörigheten och av musikhögskola godkända Bilaga 1&lt;br&gt;antagningsprov, anser Kungl. Musikhögskolan. Danshögskolan anser att&lt;br&gt;det skall vara möjligt att söka direkt till inriktningen dans på&lt;br&gt;Danshögskolan. Konstfack föreslår att en ingång skapas för lärare som&lt;br&gt;vill arbeta tvärfackligt med estetisk kunskap med inriktning mot Kultur i&lt;br&gt;skolan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Rekrytering till lärarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget angående rekrytering har mottagits positivt av flertalet&lt;br&gt;instanser, men några är tveksamma. Riksrevisionsverket anser att&lt;br&gt;kommittén varken redogör för hur dess förslag kan leda till ökad&lt;br&gt;rekrytering till utbildningar med lågt antal sökande eller hur de kan bidra&lt;br&gt;till en jämnare könsfördelning. Skolverket anser att kommittén inte&lt;br&gt;tillräckligt har analyserat orsakerna till svårigheterna att rekrytera&lt;br&gt;studerande till matematisk/naturvetenskaplig inriktning och att förslagen&lt;br&gt;för att avhjälpa bristen är otillräckliga. Traditionella undervisningssätt&lt;br&gt;behöver brytas upp, menar verket, och undervisningen ges större&lt;br&gt;verklighetsförankring. Uppsala universitet ifrågasätter också att förslagen&lt;br&gt;förbättrar rekryteringen av lärare i matematik och naturvetenskap. Umeå&lt;br&gt;universitet föreslår att åtgärder för rekryteringen till lärarutbildningen bör&lt;br&gt;bli föremål för ytterligare utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan m.fl. betonar att&lt;br&gt;funktionshindrade måste aktivt rekryteras till lärarutbildningarna. Det&lt;br&gt;förutsätter att de lokaler som lärarutbildningen bedrivs i är anpassade och&lt;br&gt;tillgängliga och att särskilda hjälpmedel kan erbjudas dessa studenter.&lt;br&gt;Åtgärdsprogram krävs för tillgänglighet på högskolor och skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande metoder för urval har främst kommuner och&lt;br&gt;studerandeorganisationer framfört synpunkter. Det är angeläget att ett&lt;br&gt;mer aktivt stöd ges för att utveckla alternativa rekryteringsmetoder.&lt;br&gt;Kommunerna förordar att intervju ingår som obligatoriskt instrument vid&lt;br&gt;antagningen. I kombination med t.ex. frågeformulär och uppsatsskrivning&lt;br&gt;bör intervjuer kunna ge en tydlig indikation om vilka studenter som&lt;br&gt;sannolikt kommer att lyckas i sin lärargärning. Antagningsförfarandet bör&lt;br&gt;kompletteras med kontrollstationer under utbildningstiden.&lt;br&gt;Idrottshögskolan m.fl. betonar att för sökande med praktiskt-estetiskt&lt;br&gt;ämne skall inte endast gymnasiebetyg vara utslagsgivande utan praktiska&lt;br&gt;prov, som visar den sökandes förkunskap, skall också användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekryteringstjänster är bra, anser de som yttrat sig. Någon anser att&lt;br&gt;tjänsterna bör vidgas till att gälla alla åldrar och vara en stadigvarande&lt;br&gt;rekryteringsmöj lighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket, TCO, Integrationsverket och flera kommuner, som yttrat&lt;br&gt;sig över möjligheterna för tillgodoräknande av tidigare studier och&lt;br&gt;arbetslivserfarenhet, delar uppfattningen att högskolorna bör bli&lt;br&gt;generösare i sin prövning. Integrationsverket anser att systemet med&lt;br&gt;tillgodoräknande av utländsk utbildning måste förändras så att faktiska&lt;br&gt;kunskaper utgör utgångspunkt för bedömningen och inte snäva formella&lt;br&gt;jämförelser. Lärarutbildningen bör upprätta handlingsplaner för att öka&lt;br&gt;andelen medarbetare med annan etnisk bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är viktigt för rekryteringen att de föreslagna åtgärderna Prop. 1999/2000:135&lt;br&gt;kompletteras med ett svenskt system för validering av kunskaper, så att Bilaga 1&lt;br&gt;man kan tillgodoräkna sig kunskaper som erhållits på andra sätt än&lt;br&gt;genom det formella högskolesystemet, framhålls bl.a. av TCO.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst högskolor som yttrat sig över ett basår som förberedelse&lt;br&gt;för naturvetenskapliga och tekniska studier vid högskolan. Högskolorna&lt;br&gt;anser att basåret bör behållas och bedrivas också på deltid och på distans.&lt;br&gt;Ett par högskolor föreslår att ett särskilt studiestöd bör gälla även för&lt;br&gt;studier inom basåret och att stödet avskrivs efter genomgången&lt;br&gt;lärarutbildning med inriktning mot matematik, naturvetenskap och&lt;br&gt;teknik. Lärarnas Riksförbund anser att basåret skall ligga före de&lt;br&gt;egentliga lärarstudiema, vara behörighetsgivande och ge garanterad&lt;br&gt;lärarutbildningsplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett särskilt vuxenstudiestöd är nödvändigt för dem som utbildar sig till&lt;br&gt;yrkeslärare, understryker Skolverket, LO m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksföreningen för lärare i moderna språk varnar för att lärare med&lt;br&gt;inriktning mot moderna språk ”blir nästa stora bristvara i skolan”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De instanser som yttrat sig över lämplighetsprövning i samband med&lt;br&gt;antagning till lärarutbildning instämmer som regel i att någon form av&lt;br&gt;lämplighetsprövning bör övervägas. Däremot går synpunkterna isär när&lt;br&gt;det gäller kommitténs konkreta förslag. Högskoleverket föreslår att frågan&lt;br&gt;om lämplighetsprövning utreds vidare. BRIS och RFSL anser att det finns&lt;br&gt;många andra skäl än risken för pedofil läggning till att en person inte bör&lt;br&gt;arbeta som lärare, t.ex. att en person uttalat åsikter som bryter mot&lt;br&gt;skolans värdegrund. En bedömning av lämpligheten bör ske fortlöpande&lt;br&gt;under utbildningens gång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att den som skall antas till lärarutbildning skall förete utdrag&lt;br&gt;ur polisens belastnings- och misstankeregister har delat&lt;br&gt;remissinstanserna. Datainspektionen har ingen erinran mot förslaget, men&lt;br&gt;anser att det integritetsintrång som följer måste vägas mot en bedömning&lt;br&gt;av om åtgärderna tillgodoser det avsedda syftet. Förslaget tillstyrks bl.a.&lt;br&gt;av BRIS och Lärarnas riksförbund samt av ett par högskolor och ett par&lt;br&gt;kommuner. Narkotikabrott och rasistiska brott föreslås inkluderas bland&lt;br&gt;brottsgrundema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen anser att kontroll i registren inte bör förekomma&lt;br&gt;vare sig det gäller sökande till lärartjänster eller till lärarutbildning. Det&lt;br&gt;kan ifrågasättas om den förväntade effekten kommer att kunna uppnås.&lt;br&gt;Om förslaget genomförs skall bara belastningsuppgiffer fa lämnas ut.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Göteborgs universitet m.fl. ställer sig tveksamma till&lt;br&gt;förslaget. Högskoleverket ifrågasätter förslaget då aktuella register kan&lt;br&gt;innehålla uppgifter av mycket känslig natur. Frågan om sekretess behöver&lt;br&gt;utredas närmare. Högskolans av skilj andenämnd anser att frågan inte kan&lt;br&gt;besvaras förrän ytterligare utredning skett. Den enskildes krav på&lt;br&gt;integritet och rättssäkerhet måste tillgodoses på bästa möjliga sätt. En&lt;br&gt;registerkontroll måste vara förenad med tystnadsplikt för den som har rätt&lt;br&gt;att ta del av utdragen. Umeå universitet, Falu kommun m.fl. anser att&lt;br&gt;förslaget bör fortsatt utredas. SAF, några högskolor och&lt;br&gt;studerandeorganisationema avstyrker förslaget som ses som en kränkning&lt;br&gt;av den personliga integriteten. Ansvaret för lämplighetsprövning skall&lt;br&gt;inte läggas på högskolan utan på arbetsgivarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att ändra 4 kap. 6 § högskolelagen så att vid bedömning av&lt;br&gt;skäl for avskiljande från lärarutbildningen hänsyn också kan tas till risk&lt;br&gt;för att vederbörande kan komma att skada någon under kommande&lt;br&gt;yrkesutövning, har huvudsakligen mött avstyrkanden.&lt;br&gt;Barnombudsmannen, Lärarnas riksförbund och några kommuner&lt;br&gt;tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO anser att förslaget är tämligen långtgående och har inte blivit&lt;br&gt;övertygad om att det finns sakligt behov av det föreslagna tillägget.&lt;br&gt;Förslaget bör göras till föremål för särskilda överväganden i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet. Kammarrätten i Göteborg anser att det är betänkligt&lt;br&gt;att beslut om avskiljande skulle grundas på antaganden om förhållanden&lt;br&gt;som torde ligga långt fram i tiden. Högskoleverket avvisar förslaget inte&lt;br&gt;minst av rättssäkerhetsskäl. Högskolans av skilj andenämnd avstyrker&lt;br&gt;förslaget, som innebär att nämnden skulle tvingas göra abstrakta&lt;br&gt;riskbedömningar angående en anmäld students framtida farlighet för&lt;br&gt;kommande yrkesroll. Bedömningen bör ske först när problemet är&lt;br&gt;aktuellt och inte under studierna. Studenten kan ha för avsikt att använda&lt;br&gt;sin utbildning t.ex. inom forskning och administration eller andra&lt;br&gt;sammanhang än de traditionella. Sveriges Förenade Studentkårer och&lt;br&gt;Lärarhögskolans studentkår i Stockholm anser att de regler som finns för&lt;br&gt;att avskilja studenter är tillräckliga, men att de bör stramas upp i&lt;br&gt;tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Del IV Styrning och genomförande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Mål och principer för styrning av lärarutbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömningar och förslag angående styrningen av&lt;br&gt;lärarutbildningen har fatt ett blandat bemötande. Skolverket delar&lt;br&gt;uppfattningen att riksdag och regering bör utöva en starkare styrning av&lt;br&gt;lärarutbildningen än av övriga högskoleutbildningar. En starkare statlig&lt;br&gt;styrning förordas även av några kommuner. BRIS anser att målstyrning&lt;br&gt;inte är tillräcklig. Ett minimum för statens styrning av lärarutbildningen&lt;br&gt;bör vara genom en central utbildningsplan för respektive lärarkategori.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet finner det anmärkningsvärt att kommittén&lt;br&gt;avstått från att via en statlig styrning kvalitetssäkra den framtida&lt;br&gt;lärarutbildningen. Statskontoret konstaterar att det inte framgår på vilket&lt;br&gt;sätt riksdagens och regeringens starkare styrning är tänkt att ske.&lt;br&gt;Karlskrona kommun konstaterar att kommittén inte föreslår några statliga&lt;br&gt;styrmedel, som bättre än idag skapar garantier för att utbildningen&lt;br&gt;verkligen skall utvecklas i förordad riktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konflikten mellan statens styrning och högskolornas frihet berörs i&lt;br&gt;några yttranden. Göteborgs universitet anser att kommittén inte har&lt;br&gt;klargjort hur de olika förslagen om statlig styrning av utbildningen,&lt;br&gt;lärosätenas frihet vid uppläggning och profilering, studenternas fria val&lt;br&gt;och krav på samverkan mellan lärosäten skall kunna kombineras till en&lt;br&gt;funktionsduglig enhet. Friskolornas riksförbund ser en konflikt mellan en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hård styrning och friheten för högskolan att själv organisera sin&lt;br&gt;verksamhet för att uppnå målen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret finner inte i betänkandet argument för att&lt;br&gt;lärarutbildningen skulle behöva styras på annat sätt än övrig&lt;br&gt;högskoleutbildning. Statens psykologisk-pedagogiska bibliotek anser att&lt;br&gt;lärarutbildningen skall lyda under högskoleförordningen, att målen bör&lt;br&gt;formuleras i enlighet med denna och att den praktiska utformningen bör&lt;br&gt;överlåtas till högskolorna i samråd med företrädare för allmänintresset.&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer anser att lärarutbildningen skall styras&lt;br&gt;på samma sätt som alla andra utbildningar inom högskolan. Statens&lt;br&gt;inflytande skall inskränkas till att utforma examensordningen.&lt;br&gt;Högskolorna utformar utbildningen i enligt med högskolelagen,&lt;br&gt;högskoleförordningen och de målbeskrivningar som finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO menar att kommittén ger bilden av att staten är den viktigaste&lt;br&gt;aktören i styrningen av skolan. SACO framhåller värdet av att öka&lt;br&gt;brukarnas och de professionellas ansvar. SAF anser att lärarutbildningen&lt;br&gt;som medel för statens styrning av skolan hindrar en positiv utveckling av&lt;br&gt;lärarutbildningen. En stark centralt styrd lärarutbildning är ingen garanti&lt;br&gt;för hög kvalitet. Sannolikt vore det utvecklande för lärarutbildningen om&lt;br&gt;mer än ett alternativ till lärarutbildning kunde erbjudas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att inom varje lärosäte med lärarutbildning inrätta en&lt;br&gt;fakultetsnämnd eller annat särskilt organ med ansvar för utbildningen&lt;br&gt;tillstyrks av i stort sett alla som yttrat sig. Skolverket anser att förslaget är&lt;br&gt;angeläget. Umeå universitet tillstyrker inrättandet av en särskild nämnd,&lt;br&gt;men avvisar att särskilda bestämmelser införs om fakultetsnämndemas&lt;br&gt;sammansättning just på lärarutbildningens område. Lärarhögskolan i&lt;br&gt;Stockholm avvisar att regeringen skall meddela särskilda föreskrifter för&lt;br&gt;hur en samlad ledning för lärarutbildningen skall organiseras utöver vad&lt;br&gt;som regleras i nuvarande högskoleförordning. Högskolan i Halmstad&lt;br&gt;anser att det saknas motiv för förslaget. Hänsyn måste tas till den&lt;br&gt;enskilda högskolans organisation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från kommunerna betonas genomgående vikten av att avnämarna är&lt;br&gt;representerande i dessa nämnder/organ. Några anser att dessa företrädare&lt;br&gt;skall vara i majoritet. TCO och lärarorganisationerna framhåller vikten av&lt;br&gt;att lärarnas fackliga organisationer finns företrädda. Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer anser att det är tveksamt att representanter för avnämarna&lt;br&gt;skall ingå. Sammansättningen i högskolans beslutande organ skall&lt;br&gt;utformas så att ingen intressegrupp erhåller egen majoritet. Studenter och&lt;br&gt;lärare skall utgöra minst en tredjedel i alla beredande och beslutande&lt;br&gt;organ. SFS betonar att studenterna måste ses som en del av högskolan&lt;br&gt;och inte som externa intressenter, vilket kommittén gör. Lärarhögskolans&lt;br&gt;studentkår i Stockholm ställer sig undrande till förslaget om&lt;br&gt;allmänföreträdare. Kommittén borde ha sett över de gällande reglerna i&lt;br&gt;högskoleförordningens tredje kapitel och föreslagit förändringar där.&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola framhåller att det är angeläget att även&lt;br&gt;föräldrar är representerade. FUB anser att representanter för&lt;br&gt;handikapprörelsen skall finnas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande regionala utvecklingscentra har främst kommuner lämnat&lt;br&gt;synpunkter. Regionala utvecklingscentra anses vara bra fora för&lt;br&gt;diskussion, men med nuvarande regelverk är kommunernas ställning för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svag. Vikten av att dessa centra ges resurser understryks för att indirekt&lt;br&gt;ge möjlighet åt kommunerna och högskolorna att tillsammans styra både&lt;br&gt;utvecklingen i skolan och lärarutbildningen. Västerås kommun har en&lt;br&gt;positiv erfarenhet av regionala utvecklingscentra, men ställer ändå frågan&lt;br&gt;om dessa centra verkligen har förutsättningar att förverkliga de&lt;br&gt;omfattande förhoppningar som ställs. Statens kulturråd anser att de&lt;br&gt;resurscentra eller motsvarande som finns inom kulturområdet bör&lt;br&gt;sammanföras med universitetens och högskolornas resurscentra. För&lt;br&gt;skolbiblioteken kan detta innebära att erfarenhetsutbyte och&lt;br&gt;utvecklingsarbete kan ske mellan länsbibliotek, kommunala&lt;br&gt;folkbibliotek, politiker på regional och lokal nivå, studenter och forskare&lt;br&gt;vid lärar- och bibliotekarieutbildningama. Inom museivärlden finns&lt;br&gt;liknande behov. Konstfack föreslår att man far i uppdrag att bilda ett&lt;br&gt;regionalt forsknings- och utvecklingscentrum inom området Kultur, konst&lt;br&gt;och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några kommuner anser att resurser för de verksamhetsförlagda delarna&lt;br&gt;av lärarutbildningen kan gå till kommunen direkt i förhållanden till dess&lt;br&gt;åtaganden i lärarutbildningen eftersom kommittén föreslår att&lt;br&gt;kommunerna skall ta ett ökat ansvar för den delen av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om uppföljning och utvärdering har tagits upp av några&lt;br&gt;instanser. Bl.a. framhålls att högskolorna behöver finna former för hur&lt;br&gt;utvärdering och kvalitetsredovisning skall ske där flertalet av studenterna&lt;br&gt;blir delaktiga. Högskoleverket bör få ett tydligare uppdrag när det gäller&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering av lärarutbildningen. Uppdraget bör också&lt;br&gt;omfatta att aktivt bidra till en dialog om kvalitetsutveckling mellan&lt;br&gt;högskolor med lärarutbildning. Verket bör fa i uppdrag att följa&lt;br&gt;genomförandet av lärarutbildningsreformen och i samarbete med bl.a.&lt;br&gt;Skolverket och Kommunförbundet utvärdera om avsedda förändringar&lt;br&gt;och resultat nås. Barnombudsmannen bör vara en instans som deltar i&lt;br&gt;utvärderingen av lärarutbildningen och elevorganisationerna bör vara&lt;br&gt;representerade. Varje högskola bör avsätta medel för att garantera ett&lt;br&gt;kvalitativt utvärderings- och uppföljningsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Genomförande av reformen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs bedömning om ett genomförande tidigast den 1 juli år 2001&lt;br&gt;delas av Skolverket, några högskolor och flera kommuner. Ett flertal&lt;br&gt;högskolor och Sveriges Förenade Studentkårer anser att tiden mellan&lt;br&gt;beslut och genomförande är knapp, ikraftträdandet far inte forceras, och&lt;br&gt;är tveksamma till tidsplanen, men avstyrker inte. Några högskolor anser&lt;br&gt;att den nya lärarutbildningen bör starta tidigast hösten år 2002 för att&lt;br&gt;skapa tillräckligt tidsutrymme för förberedelsearbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landstingsförbundet anser att det är angeläget att genomförandet sker&lt;br&gt;smidigt, särskilt för de studerande som påbörjat sina studier till lärare i&lt;br&gt;den nuvarande utbildningen och vill byta till den nya. Det är angeläget att&lt;br&gt;den lokala prövningen om ansökan om sådan övergång och villkoren för&lt;br&gt;detta genomförs med ett generöst förhållningssätt.&lt;br&gt;Övergångsbestämmelser måste preciseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande kommitténs beräkning av kostnader framhåller&lt;br&gt;remissinstanserna flera brister. Statskontoret saknar en mer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomgripande analys av det offentliga åtagandet, liksom en redovisning&lt;br&gt;av ökade kostnader för studiestöd vid en förlängd utbildning. Kommittén&lt;br&gt;har inte redovisat tillräckligt underlag som visar att merkostnaden för&lt;br&gt;förlängd utbildning uppvägs av rationaliseringsmöjligheter.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket saknar beräkningsunderlag för kommitténs&lt;br&gt;ekonomiska bedömningar. Ekonomistyrningsverket anser att&lt;br&gt;bedömningen av kostnader för de förslagna förändringarna är av mycket&lt;br&gt;översiktlig karaktär. ESV:s samlade bedömning är att förslaget behöver&lt;br&gt;kompletteras innan ställning kan tas till en reformering av&lt;br&gt;lärarutbildningen. Skolverket framhåller att de rationaliseringsmöjligheter&lt;br&gt;som anges verkar mer bygga på antaganden än på realistiska beräkningar.&lt;br&gt;Verket är skeptiskt till slutsatsen att förslagen skulle vara&lt;br&gt;kostnadsneutrala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från universitet och högskolor framhålls att de rationaliseringsvinster&lt;br&gt;som kan uppnås är marginella. En rad synpunkter läggs fram, som utgår&lt;br&gt;från att ett genomförande av kommitténs förslag medför merkostnader.&lt;br&gt;Forskning och forskarutbildning förutsätter nya ekonomiska resurser om&lt;br&gt;målen skall kunna förverkligas. Förlängningen av utbildningstiden kan&lt;br&gt;inte ske utan full kostnadskompensation. De ekonomiska konsekvenserna&lt;br&gt;av ändringar i skolledarutbildningen måste analyseras. Ökade resurser&lt;br&gt;behövs för samverkan och samordning. Reformen kräver resurser för&lt;br&gt;planeringsarbete och för kompetensutveckling av lärare både i högskolan&lt;br&gt;och skolan. Reformen kommer inte att leda till minskad administration.&lt;br&gt;TCO ifrågasätter att finansieringen av förslaget kan ske med hjälp av&lt;br&gt;omfördelning av resurser. Lärarnas Riksförbund anser att finansieringen&lt;br&gt;måste vara klar så att förslagen inte faller på att högskolorna far ett&lt;br&gt;omöjligt uppdrag. Förslag saknas om hur högskolan respektive studenten&lt;br&gt;skall finansiera en utbildning, som innebär utökning med fler inriktningar&lt;br&gt;eller fler specialiseringar än vad som krävs enligt examensordningen.&lt;br&gt;Studerandeorganisationema är tveksamma till den ekonomiska&lt;br&gt;beskrivningen och ställer sig frågande till om några&lt;br&gt;rationaliseringsvinster kommer att uppstå. Genomförandet av reformen&lt;br&gt;förutsätter att högskolan tillförs extra resurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att det centrala avtal, som reglerar ersättningen till&lt;br&gt;kommunerna för praktikperioder, ersätts av separata avtal mellan&lt;br&gt;respektive högskola och kommun har främst kommunerna haft&lt;br&gt;synpunkter på. De kommuner som tillstyrker förslaget anser att det&lt;br&gt;nuvarande handledararvodet har en förlegad konstruktion och kan tas&lt;br&gt;bort. Resursen bör tillförsäkras kommunerna även i framtiden och&lt;br&gt;fördelas så att det skapas förutsättningar för alla kommuner att samarbeta&lt;br&gt;med lärarutbildningen. Förändringen far inte innebära att kostnader&lt;br&gt;vältras över från stat till kommun. Ett system med bilaterala&lt;br&gt;överenskommelser måste vara kostnadsneutralt för respektive part.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som avstyrker anser att nuvarande avtal måste finnas&lt;br&gt;kvar om den verksamhetsförlagda utbildningen skall fungera på ett&lt;br&gt;tillfredsställande sätt. Samarbetet mellan högskolor och kommuner måste&lt;br&gt;lösas genom klara avtalsvillkor och med en finansiering där respektive&lt;br&gt;part skall stå för sina kostnader utan något kvittningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarnas Riksförbund önskar att den centrala uppgörelsen om&lt;br&gt;ersättning for praktik ersätts med en central uppgörelse om villkor for&lt;br&gt;verksamhetsförlagd utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskoleverket anser att det hade varit värdefullt med en analys av hur&lt;br&gt;kommitténs förslag kan underlätta respektive försvåra för svenska lärare&lt;br&gt;att fa sin utbildning erkänd som grund for yrkesutövning i andra länder.&lt;br&gt;Det är också viktigt att undersöka vilka eventuella svårigheter som kan&lt;br&gt;uppstå om utländska lärare söker anställning i Sverige. Den s.k. PPU-&lt;br&gt;utbildningen bör finnas kvar i någon form för att underlätta for grupper&lt;br&gt;av invandrare att vinna behörighet som lärare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:135 En förnyad&lt;br&gt;lärarutbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en samlad lärarutbildning och resurserna för denna (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om en samlad lärarutbildning och resurserna för denna (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om principerna för ökade resurser för forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildningen (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om principerna för ökade resurser för forskning och forskarutbildning med anknytning till lärarutbildningen (avsnitt 7).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-09 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:02:32</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03135</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:02:32</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UbU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UbU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub34</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub34</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ewa Larsson  (MP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub31</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub31</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ewa Larsson  (MP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Laila Bäck  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Laila Bäck  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sinikka Bohlin  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub32</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub32</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sinikka Bohlin  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson  (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub37</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub37</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson  (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Andersson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:135&lt;br/&gt;
En förnyad lärarutbildning</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub33</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub33</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>