<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2228124</hangar_id>
 <dok_id>GN03134</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>134</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:134</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Näringsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>134</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03134/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03134</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03134</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:134&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från&lt;br&gt;fömybara energikällor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03134/prop_19992000__134-1.png" style="width:39pt;height:48pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Björn Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Näringsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I denna proposition föreslås riktlinjer för ett samlat system för att främja&lt;br&gt;fömybar elproduktion med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2003.&lt;br&gt;Systemet skall bygga på handel med certifikat kombinerat med en&lt;br&gt;skyldighet att inkludera en viss andel fömybar el som uppfyller vissa&lt;br&gt;miljöegenskaper i elleveranser eller elinköp. Certifikatshandel&lt;br&gt;kombinerad med kvoter skall på sikt ersätta nu gällande stöd till fömybar&lt;br&gt;och småskalig elproduktion. Andelens storlek skall kunna förändras över&lt;br&gt;tiden. Härigenom främjas en fortsatt utbyggnad av elproduktion från&lt;br&gt;fömybara energikällor samtidigt som systemet ger upphov till en&lt;br&gt;marknadsdynamik som skapar förutsättningar för kostnadseffektivitet och&lt;br&gt;teknikutveckling utan att störningar i elmarknadens funktion uppstår.&lt;br&gt;Införandet av det nya systemet skall ske på ett sådant sätt att rimliga&lt;br&gt;konkurrensvillkor för den fömybara elproduktionen kan upprätthållas&lt;br&gt;långsiktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I avvaktan på att ett system för certifikatshandel kombinerat med&lt;br&gt;kvoter införs föreslår regeringen att det nuvarande tillfälliga stödet till&lt;br&gt;småskalig elproduktion förlängs till utgången av år 2002. Stödnivån 9&lt;br&gt;öre/kWh bibehålls under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning..............................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmän bakgrund till regeringens förslag.........................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tidigare stödsystem............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande stödsystem........................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utvecklingen inom EU.....................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avreglering av elmarknaden - problem med nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stödordning.......................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer och mål med framtida stödsystem för fömybar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;elproduktion....................................................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål med framtida stödsystem...........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa begrepp och definitioner.........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Riktlinjer för framtida stödsystem....................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fortsatt utredningsarbete..................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångslösning för att skydda småskalig elproduktion..............23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det nuvarande tillfälliga stödets utformning....................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformning av det nya stödet...........................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet Småskalig elproduktion samt&lt;br&gt;mätning och debitering av elförbrukning (SOU 1999:95).... 28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden vid remissbehandling av&lt;br&gt;betänkandet Småskalig elproduktion samt mätning och&lt;br&gt;debitering av elförbrukning (SOU 1999:95).........................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Sammanfattning av rapporten Elproduktion från fömybara&lt;br&gt;energikällor - ekonomiska förutsättningar och&lt;br&gt;marknadsmekanismer (Ds 2000:20)......................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Sammanställning av yttranden över rapporten Elproduktion&lt;br&gt;från fömybara energikällor - ekonomiska förutsättningar och&lt;br&gt;marknadsmekanismer (Ds 2000:20)......................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........42&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;godkänner vad regeringen föreslår om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ett samlat system för att främja fömybar elproduktion (avsnitt 4.3),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. förlängning av det nuvarande tillfälliga stödet till småskalig&lt;br&gt;elproduktion (avsnitt 5.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1* Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:13^&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1995 att ett nytt regelverk för elmarknaden&lt;br&gt;skulle träda i kraft den 1 januari 1996 (prop. 1994/95:222, bet.&lt;br&gt;1995/96:NU1, rskr. 1995/96:2). Lagändringen genomfördes inom ramen&lt;br&gt;för lagen (1902:71 s.l) innefattande vissa bestämmelser om elektriska&lt;br&gt;anläggningar. Dessutom infördes en ny lag, lagen (1994:616) om handel&lt;br&gt;med el m.m. (elhandelslagen). Genom de nya reglerna i 1902 års ellag&lt;br&gt;öppnades elnäten för konkurrens i handeln med el. Syftet med elmark-&lt;br&gt;nadsreformen var att bl.a. införa valfrihet för elanvändarna och skapa&lt;br&gt;förutsättningar för en ökad pris- och kostnadspress inom elförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I elhandelslagen infördes bl.a. bestämmelser om leveranskoncession.&lt;br&gt;Innehavaren av leveranskoncession var skyldig att leverera el för normala&lt;br&gt;förbrukningsändamål till alla kunder inom området som inte önskade&lt;br&gt;byta elleverantör. Leveranskoncessionären var också skyldig att köpa el&lt;br&gt;från produktionsanläggningar belägna inom området som kunde leverera&lt;br&gt;en effekt om högst 1 500 kW. Leveranskoncessionären var den enda&lt;br&gt;leverantör som fick leverera till kunder vars uttag inte mättes timme för&lt;br&gt;timme. Leveranskoncessionärens priser övervakades av Statens&lt;br&gt;energimyndighet. Leveranskoncessionema beviljades för fem år, dvs.&lt;br&gt;fram t.o.m. år 2000. Systemet med leveranskoncessioner skulle utvärde-&lt;br&gt;ras före år 2000 och villkoren för avsättning av el från småskaliga&lt;br&gt;produktionsanläggningar skulle ses över i detta sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade hösten 1997 om en ny ellag som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1998 (prop. 1996/97:136, bet.l997/98:NU3, rskr.&lt;br&gt;1997/98:27). Det materiella innehållet i den nya ellagen baseras i&lt;br&gt;huvudsak på den från år 1996 gällande ellagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningens arbete&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 20 maj 1998 om direktiv för utvärdering av&lt;br&gt;systemet med leveranskoncessioner och bemyndigade chefen för&lt;br&gt;Näringsdepartementet att tillkalla en särskild utredare (dir. 1998:37).&lt;br&gt;Utredningen antog namnet LEKO-utredningen. Regeringen uppdrog den&lt;br&gt;1 oktober 1998 genom tilläggsdirektiv (dir. 1998:82) åt utredaren att med&lt;br&gt;förtur analysera behovet och konsekvenserna av att undanta kunder med&lt;br&gt;låg elförbrukning från grundprincipen om timvis mätning av el-&lt;br&gt;användningen. Resultatet i denna del skulle redovisas till regeringen&lt;br&gt;senast den 1 februari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med beredning av prop. 1997/98:159 Genomförandet av&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den&lt;br&gt;inre marknaden för el, m.m. redovisade Näringsutskottet i betänkandet&lt;br&gt;1998/99:NU4 Vissa elmarknadsfrågor som sin uppfattning att LEKO-&lt;br&gt;utredningens uppdrag borde skärpas och preciseras på visst sätt i de små&lt;br&gt;elkonsumentemas intresse. Regeringen borde våren 1999 återkomma&lt;br&gt;med förslag till nya bestämmelser som kunde träda i kraft senast den 1&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;november 1999. Riksdagen beslutade den 4 december 1998 i enlighet Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;med Näringsutskottets förslag (rskr. 1998/99:53).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund överlämnade LEKO-utredningen den 22 decem-&lt;br&gt;ber 1998 skrivelsen Övergripande bedömningar beträffande schablon-&lt;br&gt;avräkning och det fortsatta utredningsarbetet avseende leveranskon-&lt;br&gt;cessionssystemet (dnr. NI999/3176/ESB) till regeringen. På förslag av&lt;br&gt;LEKO-utredningen uppdrog regeringen den 28 januari 1999 åt&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät att i samråd med Statens energimyndighet&lt;br&gt;föreslå och utforma ett system för schablonavräkning av elleveranser som&lt;br&gt;skulle träda i kraft den 1 november 1999. De delar av uppdraget som&lt;br&gt;avsåg krav på ändrad lagstiftning eller i övrigt krävde riksdagens&lt;br&gt;ställningstagande redovisades den 1 mars 1999 i rapporten Förslag till&lt;br&gt;modell för schablonavräkning (dnr. N1999/5270/ESB). Den 3 maj 1999&lt;br&gt;överlämnade Svenska kraftnät sin slutredovisning av uppdraget i&lt;br&gt;rapporten Schablonavräkning -förslag till modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av riksdagens ställningstagande och i enlighet med&lt;br&gt;LEKO-utredningens förslag gavs utredningen den 11 februari 1999&lt;br&gt;genom tilläggsdirektiv (dir. 1999:19) i uppdrag att med förtur behandla&lt;br&gt;vissa frågor som sammanhängde med införandet av ett system för scha-&lt;br&gt;blonavräkning av elleveranser. Genom detta tilläggsdirektiv ändrades&lt;br&gt;också tidpunkten för utredarens slutliga redovisning till regeringen till&lt;br&gt;den 1 september 1999. Utredningen redovisade den 1 april 1999 i&lt;br&gt;rapporten Öppen elmarknad (SOU 1999:44) sina överväganden och för-&lt;br&gt;slag rörande de frågor som hade en direkt koppling till införandet av&lt;br&gt;schablonberäkning, inbegripet förslag till regleringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 september 1999 redovisade LEKO-utredningen i sitt&lt;br&gt;slutbetänkande Småskalig elproduktion samt mätning och debitering av&lt;br&gt;elförbrukning (SOU 1999:95) de övriga frågor som inte hade en direkt&lt;br&gt;koppling till införandet av schablonberäkning, bl.a. frågan om de&lt;br&gt;ekonomiska villkoren för småskalig elproduktion när&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet upphör. En sammanfattning av rapporten&lt;br&gt;finns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning&lt;br&gt;av remissyttrandena finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om införande av schablonberäkning på&lt;br&gt;elmarknaden (prop. 1998/99:137) föreslog regeringen bl.a. att systemet&lt;br&gt;med leveranskoncession skall upphöra i och med införandet av&lt;br&gt;schablonberäkning. Som skäl till detta angavs att hela elmarknaden&lt;br&gt;öppnas för konkurrens och att förutsättningarna för de företag som i dag&lt;br&gt;är leveranskoncessionärer därmed förändras på ett genomgripande sätt.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade den 13 oktober 1999 i enlighet med regeringens&lt;br&gt;förslag (bet. 1999/2000:NU4, rskr. 1999/2000:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framtida ekonomiskt stöd för småskalig elproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att leveranskoncessionssystemet upphörde innebar att det ekonomiska&lt;br&gt;stöd som småskaliga elproducenter erhöll genom mottagningsplikten togs&lt;br&gt;bort. I budgetpropositionen för 2000 (prop. 1999/2000:1, utg. omr. 21)&lt;br&gt;behandlades frågan om ekonomiskt stöd till småskalig elproduktion.&lt;br&gt;Regeringen föreslog att det för en övergångsperiod från den 1 november&lt;br&gt;1999 till utgången av år 2000 skulle införas ett tillfälligt stöd till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;småskalig elproduktion och att en långsiktig lösning for den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen borde tas fram under denna övergångsperiod. Riksdagen&lt;br&gt;beslutade i enlighet med regeringens forslag (bet. 1999/2000:NU3, rskr.&lt;br&gt;1999/2000:115).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 9 december 1999 beslutade regeringen att en interdepartemental&lt;br&gt;arbetsgrupp skulle ta fram förslag till åtgärder som främjar elproduktion&lt;br&gt;från fömybara energislag. Arbetsgruppen har till sitt stöd haft en&lt;br&gt;referensgrupp bestående av företrädare för riksdagspartier&lt;br&gt;(Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet),&lt;br&gt;branschen och myndigheter. Denna arbetsgrupp presenterade i mars 2000&lt;br&gt;rapporten Elproduktion från fömybara energikällor - ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar och marknadsmekanismer (Ds 2000:20). En&lt;br&gt;sammanfattning av rapporten finns i bilaga 3. Rapporten har behandlats&lt;br&gt;vid ett remissmöte den 29 mars 2000. En sammanställning av de&lt;br&gt;synpunkter som lämnades vid mötet och de synpunkter som lämnats&lt;br&gt;skriftligt redovisas i bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vindkraftsutredningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen tillkallade år 1998 en särskild utredare (dir. 1998:35) med&lt;br&gt;uppgift att utreda förutsättningarna för lokalisering av vindkraftverk. I&lt;br&gt;utredningens slutbetänkande (SOU 1999:75) Rätt plats för vindkraften&lt;br&gt;lämnades förslag bl.a. om införande av möjlighet till statligt ekonomiskt&lt;br&gt;stöd till förstärkning av elnät till följd av vindkraftsutbyggnad på land.&lt;br&gt;Utredningens förslag kommer efter fortsatt beredning att övervägas i&lt;br&gt;annan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:13-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Allmän bakgrund till regeringens förslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 Tidigare stödsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid behandlingen av den nu gällande ellagstiftningen betonade rege-&lt;br&gt;ringen att övergången till en fri marknad på kort sikt kan innebära vissa&lt;br&gt;problem för småskalig elproduktion (prop. 1993/94:162). Närings-&lt;br&gt;utskottet delade denna bedömning (bet. 1993/94:NU22) liksom bedöm-&lt;br&gt;ningen att det föreslagna systemet med mottagningsplikt skulle ge ett&lt;br&gt;tillfredsställande skydd for de små producenterna. Utskottet underströk&lt;br&gt;betydelsen av att konsekvenserna för den småskaliga elproduktionen&lt;br&gt;noga belyses i samband med att systemet med leveranskoncession skulle&lt;br&gt;ses över.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med småskalig elproduktion avses produktion i anläggningar som kan&lt;br&gt;leverera el med en effekt av högst 1 500 kW. Dessa anläggningar utgörs&lt;br&gt;av mindre vattenkraftstationer, vindkraftverk och mindre&lt;br&gt;kraftvärmeanläggningar. Enligt Statens energimyndighets rapport&lt;br&gt;Utvecklingen på elmarknaden 1998 består de små kraftverken totalt av ca&lt;br&gt;1 200 vattenkraftverk och ca 400 vindkraftverk. Till detta kommer vissa&lt;br&gt;kraft värmeverk. Den småskaliga produktionen utgör ca 1,5 % av landets&lt;br&gt;totala elproduktion eller knappt 2 TWh per år. Av detta står vattenkraft&lt;br&gt;for ca 1,5 TWh och vindkraft för ca 0,4 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De små kraftverken är anslutna på lokalnätsnivå. En relativt stor del av&lt;br&gt;produktionen är koncentrerad till ett fatal nätområden. Vindkrafts-&lt;br&gt;produktionen är t.ex. koncentrerad till områden med goda vindför-&lt;br&gt;hållanden, som Gotland och västkusten. Cirka 10 % av landets lokalnäts-&lt;br&gt;ägare har småskalig elproduktion av mer betydande omfattning ansluten&lt;br&gt;till sina nät. I ett fåtal fall är den småskaliga produktionen t.o.m. av sådan&lt;br&gt;omfattning att den vid vissa tidpunkter på året överstiger behovet hos den&lt;br&gt;före detta leveranskoncessionär som hade mottagningsplikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om leveranskoncession och s.k. mottagningsplikt&lt;br&gt;upphörde att gälla den 1 november 1999. Mottagningsplikten innebar att&lt;br&gt;det företag som hade leveranskoncession för ett visst område var skyldig&lt;br&gt;att köpa el från småskaliga elproduktionsanläggningar inom området.&lt;br&gt;Priset for el från småskaliga elproduktionsanläggningar övervakades av&lt;br&gt;nätmyndigheten. I ellagen fanns krav på att detta pris skulle vara skäligt.&lt;br&gt;I förarbetena till lagen anfördes att skälighetsbedömningen vad gäller&lt;br&gt;priset för inköpt el från småskaliga elproduktionsanläggningar borde&lt;br&gt;baseras på koncessionshavarens genomsnittliga försäljningsintäkter per&lt;br&gt;kWh över året, minskat med avdrag for skäliga administrationskostnader&lt;br&gt;m.m. samt skälig vinstmarginal. LEKO-utredningen gjorde bedömningen&lt;br&gt;att den småskaliga elproduktionen erhöll ett pris på i genomsnitt 25 öre&lt;br&gt;per kWh i början av år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Nuvarande stödsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd till småskalig elproduktion&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att skapa enhetliga inköpsförhållanden for den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen under perioden november 1999-december 2000 gav&lt;br&gt;regeringen den 8 juli 1999 Affärsverket svenska kraftnät i uppdrag att&lt;br&gt;genomfora en upphandling av småskalig elproduktion. De genomsnittliga&lt;br&gt;priserna i de vinnande anbuden låg for anbudsperioden på 13-14 öre per&lt;br&gt;kWh for både vindkraft och vattenkraft. Resultatet av denna upphandling&lt;br&gt;har också utgjort ett viktigt underlag for att bedöma behovet av&lt;br&gt;ytterligare stöd till den småskaliga elproduktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 21, bet.&lt;br&gt;1999/2000:NU3, rskr. 1999/2000:115) föreslog regeringen att ett&lt;br&gt;tillfälligt stöd för el producerad i småskaliga produktionsanläggningar -&lt;br&gt;sådana med en effekt mindre än 1 500 kW - införs för perioden den 1&lt;br&gt;november 1999 till 31 december 2000. Det föreslagna stödet prövas för&lt;br&gt;närvarande av Europeiska kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ellagen skall innehavare av elproduktionsanläggningar med en&lt;br&gt;effekt om högst 1 500 kW betala nätavgift enligt förenklade regler. Det&lt;br&gt;innebär i praktiken en nedsatt nätavgift, så att den del av nättariffen som&lt;br&gt;skall betalas motsvarar de faktiska kostnaderna för anslutning, avgift för&lt;br&gt;mätare med tillhörande insamlingsutrustning och dess installation i&lt;br&gt;inmatningspunkten samt årlig avgift för mätning och rapportering.&lt;br&gt;Däremot betalar småproducenter i princip inte någon avgift för drift och&lt;br&gt;underhåll av näten. Denna nedsättning, som införts av praktiska skäl, kan&lt;br&gt;sägas vara till fördel för den småskaliga elproduktionen. Vidare gäller&lt;br&gt;enligt ellagen att eventuella fördelar för nätägaren av att det finns lokal&lt;br&gt;produktion ansluten till nätet, såsom minskade energiförluster i näten och&lt;br&gt;lägre kostnader för anslutning till angränsande nät, skall tillfalla&lt;br&gt;producenterna. Denna regel kallas för regeln om nätnytta och gäller för&lt;br&gt;alla producenter generellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbonus&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den s.k. miljöbonusen infördes den 1 juli 1994 på initiativ av riksdagen&lt;br&gt;(bet. 1993/94:SkU34, rskr. 1993/94:279). Införandet innebar att&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE)&lt;br&gt;kompletterades med bestämmelser om att avdrag får göras i deklarationen&lt;br&gt;avseende vindkraftsproducerad elkraft av den som är skyldig att betala&lt;br&gt;energiskatt för elektrisk kraft (11 kap. 10 § fjärde stycket). För avdraget&lt;br&gt;tillämpas den skattesats som gäller för hushållsförbrukning i södra&lt;br&gt;Sverige (11 kap. 3 § första stycket 4), för närvarande 16,2 öre/kWh.&lt;br&gt;Avdragets storlek är således oberoende av vilken skattesats som&lt;br&gt;tillämpats vid leveransen av den vindkraftsproducerade kraften, dvs. det&lt;br&gt;finns ingen direkt koppling mellan den skatt som faktiskt skulle ha&lt;br&gt;betalats för en elleverans och det belopp med vilket avdrag får göras i&lt;br&gt;deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelagstiftningen innehåller inte några regler om i vilken Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;utsträckning miljöbonusen skall foras vidare till producenten. Riksdagen&lt;br&gt;forutsatte dock vid sin behandling av reglerna att så skulle ske och&lt;br&gt;uttalade att miljöbonusen utgår utöver det pris som följer av reglerna i&lt;br&gt;övrigt, dvs. dåvarande regler inom ramen for&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 26 oktober 1999 beslutade Europeiska Kommissionen att&lt;br&gt;miljöbonusen är förenlig med EG-fÖrdraget (statsstödsärende NN143/96,&lt;br&gt;Dnr. EUN96/1788). Enligt kommissonens praxis bör driftsstöd for&lt;br&gt;elproduktion från fömybara energikällor vara tillfälligt. Vid utgången av&lt;br&gt;år 2000 kommer miljöbonusen att ha gällt under sex och ett halvt år. I&lt;br&gt;samband med ärendets behandling har regeringen hänvisat till den&lt;br&gt;pågående översynen av de stödformer som nu tillämpas for fömybar&lt;br&gt;elproduktion och att ett nytt stödsystem beräknas träda i kraft den 1&lt;br&gt;januari 2001. Regeringen har därvid förbundit sig att i samband med&lt;br&gt;införandet av det nya stödsystemet senast den 1 januari 2001 avskaffa&lt;br&gt;miljöbonusen i dess nuvarande form. Frågan om den fortsatta hanteringen&lt;br&gt;av miljöbonusen bereds for närvarande i Regeringskansliet. Regeringen&lt;br&gt;avser att i budgetpropositionen for 2001 återkomma till riksdagen med&lt;br&gt;sitt ställningstagande i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För investeringar i vindkraft, småskalig vattenkraft och biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion ges också investeringsstöd, vilket utgör en del av&lt;br&gt;1997 års energipolitiska program (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12,&lt;br&gt;rskr. 1996/97:272). De uppsatta målen för investeringsprogrammet avser&lt;br&gt;perioden 1998 t.o.m. 2002, dvs. en femårsperiod. Målet med&lt;br&gt;investeringsstödet till vindkraft är att tillföra ny elproduktion&lt;br&gt;motsvarande 0,5 TWh per år. Bidrag lämnas med högst 15 procent av&lt;br&gt;investeringskostnaden for uppförande av nya vindkraftverk med en&lt;br&gt;eleffekt på minst 200 kW. Bidrag lämnas om vissa tekniska och&lt;br&gt;ekonomiska villkor är uppfyllda, bl.a kostnadseffektivitet, att aggregatet&lt;br&gt;klarar vindlast och väderförhållanden på den valda platsen samt att det&lt;br&gt;lokaliserats på en plats med goda vindförhållanden. Investeringsstödet&lt;br&gt;motsvarar ett bidrag på ungefär 6 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med investeringsstödet till småskalig vattenkraft är att&lt;br&gt;åstadkomma 0,25 TWh per år i ny elproduktion från småskalig&lt;br&gt;vattenkraft. Bidrag lämnas med högst 15 procent av&lt;br&gt;investeringskostnaden till utbyggnad av vattenkraftverk med en effekt på&lt;br&gt;minst 100 kW och högst 1 500 kW. Bidrag ges för uppförande av nya&lt;br&gt;vattenkraftverk, upprustning av nedlagda vattenkraftverk eller&lt;br&gt;komplettering av befintliga kraftverk med ytterligare effekt.&lt;br&gt;Anläggningen bör vara kostnadseffektiv. Ett grundläggande krav är att&lt;br&gt;det finns en gällande vattendom. Vattendom erhålls efter prövning av&lt;br&gt;miljödomstolen, med stöd av miljöbalken (1998:808) och lagen&lt;br&gt;(1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. I&lt;br&gt;domstolens prövning ingår bl.a. att bedöma miljöeffekter, exempelvis&lt;br&gt;effekter på djur- och växtliv, men även att granska de ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningarna for investeringens lönsamhet. Tillstånd får lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;endast om verksamhetens fördelar från allmän och enskild synpunkt&lt;br&gt;överväger kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet med investeringsstödet till biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftvärmeproduktion är att under en femårsperiod åstadkomma en&lt;br&gt;ökning av den årliga elproduktionen från biobränslebaserade&lt;br&gt;kraftvärmeverk med 0,75 TWh per år. Bidraget uppgår till 3 000 kr/kW,&lt;br&gt;dock högst 25 procent av godkänd stödgrundande investering. Stödet&lt;br&gt;motsvarar ca 10 öre/kWh. Det kan lämnas både till nyinvesteringar,&lt;br&gt;kompletterande ny eleffekt i befintliga kraftvärmeverk och&lt;br&gt;konverteringar av hetvattenpannor till kraftvärme. Bidrag ges både till&lt;br&gt;kraft värmeverk som är anslutna till fjärrvärmenät och till&lt;br&gt;mottrycksanläggningar i industrin. Med biobränsle avses i detta&lt;br&gt;sammanhang bl.a. avverkningsrester, vissa slag av avfall, energigrödor,&lt;br&gt;vass, halm, returlutar och tallbeckolja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:13'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Nuvarande stöd till elproduktion från fömybara källor.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;El från&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt 1998, mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Vind&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd, max 15&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljöbonus&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 öre/kWh&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16,2 öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42,6°&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småskalig vattenkraft&lt;br&gt;Investeringsstöd, max 15&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4-5 öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,2°&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Biobränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Investeringsstöd, max 25&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8-10 öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13,7”&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Småskalig elproduktion,&lt;br&gt;högst 1500 kW.&lt;br&gt;Tillfälligt stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 öre/kWh&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;’’ Avser utbetalda stöd. &lt;sup&gt;2&amp;gt;&lt;/sup&gt; Stödet beräknas uppgå till ca 200 miljoner kronor år&lt;br&gt;under 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Forskning och utveckling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver här nämnda stöd främjar staten utvecklingen av el från fömybara&lt;br&gt;energikällor genom stöd till forskning och utveckling på universitet och&lt;br&gt;högskolor samt genom s.k. energiteknikstöd och stöd till&lt;br&gt;demonstrationsprojekt. Totalt avsattes i 1997 års energipolitiska program&lt;br&gt;5,6 miljarder kronor för att under en sjuårsperiod främja forskning,&lt;br&gt;utveckling och demonstration av ny teknik på området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom EU pågår också ett arbete för att främja ny energiteknik inom&lt;br&gt;OPET och ett program för att stimulera användningen av fömybara&lt;br&gt;energikällor, ALTENER.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Utvecklingen inom EU&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av fömybara energikällor är sedan några år ett viktigt mål&lt;br&gt;för gemenskapens energipolitik. I kommissionens vitbok Energy for the&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;future: renewable sources of energy&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; har kommissionen anfört att&lt;br&gt;fömybara energikällor år 2010 bör ha en marknadsandel på 12 % inom&lt;br&gt;unionen som helhet jämfört med ca 6 % i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Europeiska kommissionens arbetsdokument Electricity from&lt;br&gt;renewable energy sources and the internal electricity market&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; har&lt;br&gt;garantipris och mottagningsplikt hittills varit den mest framgångsrika&lt;br&gt;metoden för att skapa snabb tillväxt av fömybar elproduktion. Enligt&lt;br&gt;kommissionen är en nackdel med garantipris och mottagningsplikt dock&lt;br&gt;att sådana system inte ger upphov till konkurrens mellan olika&lt;br&gt;produktionsanläggningar baserade på fömybara energikällor, varför&lt;br&gt;kostnadspressen kan vara låg och teknikutvecklingen kan hämmas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det avseendet anser kommissionen att stödsystem som styr&lt;br&gt;efterfrågan, såsom inköpskvoter, är bättre. Detta eftersom de skapar&lt;br&gt;konkurrens mellan olika produktionsanläggningar baserade på fömybara&lt;br&gt;energikällor, vilket ger incitament för teknikutveckling och sjunkande&lt;br&gt;priser. I framtiden bör man därför enligt kommissionens mening&lt;br&gt;prioritera stödsystem som på detta sätt bättre kan utnyttja&lt;br&gt;marknadskrafternas förmåga att sänka kostnaderna för produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många av medlemsländerna delar kommissionens åsikt att&lt;br&gt;konkurrensbaserade lösningar är den väg man bör sträva mot.&lt;br&gt;Ambitionen är ändå att på sikt skapa gemensamma regler för stöd till&lt;br&gt;elproduktion baserad på fömybara energikällor. Flera medlemsländer har&lt;br&gt;introducerat marknadsbaserade stödsystem såsom gröna certifikat,&lt;br&gt;kvothandel och upphandlingsmodeller. Till dessa länder hör Danmark,&lt;br&gt;Irland, Italien, Nederländerna och Storbritannien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Direktiv om främjande av fömybara energikällors tillträde till den inre&lt;br&gt;marknaden för el&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens råd antog den 19 december 1996 direktivet&lt;br&gt;(96/92/EG) om gemensamma regler för den inre marknaden för el&lt;br&gt;(elmarknadsdirektivet). Enligt direktivet skall medlemsländerna senast&lt;br&gt;den 19 februari 1999 ha genomfört direktivet i nationell rätt. Enligt&lt;br&gt;elmarknadsdirektivet skall kommissionen före utgången av det första året&lt;br&gt;efter ikraftträdande till Ministerrådet och Europaparlamentet överlämna&lt;br&gt;en rapport om behovet av harmonisering som inte följer av&lt;br&gt;bestämmelserna i direktivet. Om det är nödvändigt skall kommissionen&lt;br&gt;till rapporten bifoga alla harmoniseringsförslag som är erforderliga för en&lt;br&gt;fungerande inre marknad för el. Ministerrådet och Europaparlamentet&lt;br&gt;skall yttra sig över dessa förslag inom två år efter överlämnandet.&lt;br&gt;Kommissionen presenterade den första harmoniseringsrapporten år 1998&lt;br&gt;[7121/98 LIMITE ENER 29],&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I harmoniseringsrapporten från 1998 konstaterades att det kommer att&lt;br&gt;uppstå problem i funktionssättet för den inre marknaden för el när det&lt;br&gt;gäller elproduktion från fömybara energikällor. I rapporten betonas också&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;' Energi för framtiden Vitbok för en gemenskapsstrategi och handlingsplan, COM(97)599&lt;br&gt;slutlig, 26.11.97.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; SEC(1999) 470 final, 13.04.1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vikten av att inte avvakta med åtgärder som kan säkerställa gemensamma&lt;br&gt;regler för den inre elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den rådsresolution som antogs vid energiministerrådsmötet den 11&lt;br&gt;maj 1998 uppmanas kommissionen att beakta behovet av förslag i syfte&lt;br&gt;att avlägsna hinder för ett utökat utnyttjande av fömybara energikällor. I&lt;br&gt;de rådsslutsatser som antogs vid energiministerrådsmötet den 11 maj&lt;br&gt;1999 betonas att en ökad användning av fömybara energikällor är&lt;br&gt;nödvändig dels utifrån krav på hållbar utveckling och dels utifrån&lt;br&gt;åtaganden enligt Kyotoprotokollet. Det betonades även att ett regelsystem&lt;br&gt;bör utformas på ett sådant sätt att det inte motverkar utvecklingen av&lt;br&gt;teknik för elproduktion från fömybara energikällor samtidigt som det är&lt;br&gt;av största vikt att stödsystemen till fömybara energikällor utformas på ett&lt;br&gt;sätt som innebär minsta marknadspåverkan. Kommissionen uppmanades&lt;br&gt;att presentera ett konkret förslag till ramverk för den fömybara&lt;br&gt;elproduktionens tillträde till den inre marknaden för el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid energiministermötet den 2 december 1999 presenterade&lt;br&gt;kommissionen förslag till principer för ett framtida ramverk som kan&lt;br&gt;stimulera utvecklingen av fömybara energikällor. Rådet diskuterade&lt;br&gt;kommissionens förslag till principer och inbjöd kommissionen att så snart&lt;br&gt;som möjligt presentera sitt förslag till ett direktiv för de fömybara&lt;br&gt;energikällornas tillträde till den inre marknaden för el. Den 10 maj 2000&lt;br&gt;beslutade kommissionen om ett direktivförslag.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Förslaget skall&lt;br&gt;presenteras på energiministermötet den 30 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s regler om statsstöd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EES-avtalet och Sveriges inträde i EU innebär att stöd till näringslivet&lt;br&gt;måste godkännas av Europeiska kommissionen. Reglerna om statligt stöd&lt;br&gt;återfinns i artiklarna 87-89 i EG-fördraget. I artikel 87.1 finns ett antal&lt;br&gt;kriterier som om de uppfylls innebär att åtgärden betraktas som statligt&lt;br&gt;stöd. Varje åtgärd betraktas som statligt stöd om inte annat sägs i&lt;br&gt;fördraget eller om den innebär att ett enskilt företag, en enskild sektor, en&lt;br&gt;enskild region eller en viss produktion gynnas av det offentliga eller med&lt;br&gt;offentliga medel så att konkurrensen snedvrids i sådan utsträckning att&lt;br&gt;det påverkar handeln mellan medlemsstater. Formuleringen är bred och&lt;br&gt;täcker in många olika åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kommissionen skall kunna godkänna ett stöd som anmälts&lt;br&gt;måste det finnas en formell grund, dvs. det måste finnas stöd i någon av&lt;br&gt;kommissionens riktlinjer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med driftsstöd avses ett stöd som minskar kostnader som företaget&lt;br&gt;annars normalt måste stå för som en del av den dagliga verksamheten.&lt;br&gt;Kommissionens allmänna inställning till driftsstöd är att sådana inte bör&lt;br&gt;godkännas. Vissa undantag finns dock om stödet t.ex. kan motiveras i&lt;br&gt;enlighet med kommissionens riktlinjer om regionalpolitiskt stöd eller&lt;br&gt;stöd till miljöskyddande åtgärder. I vissa fall finns det förutsättningar för&lt;br&gt;att få sådana stöd godkända.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kommissionens miljöriktlinjer förutsätts att stödet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Proposal for a directive of parliament and of council on the pomotion of electricity from&lt;br&gt;renewable energy sources in the intemal electricity market, COM(2000)279, 10.05.2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:13&lt;sup&gt;Z&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- endast far vara en kompensation för extra produktionskostnader Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;jämfört med traditionella kostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skall vara temporärt och i princip degressivt för att underlätta att&lt;br&gt;incitament skapas för minskning av utsläpp eller införandet av mer&lt;br&gt;effektiv resursanvändning, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- inte far strida mot andra EG-rättsliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ytterligare möjlighet att lämna stöd på miljöområdet avser stöd till&lt;br&gt;milj omotiverade investeringsprojekt. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hur stor del av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;investeringskostnaden som stödet far omfatta avgörs av vad&lt;br&gt;medlemsstaten vill stödja. Det finns tre uttalade möjligheter när det gäller&lt;br&gt;investeringsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Vill medlemsstaten ge stöd för att underlätta för företag/sektom att&lt;br&gt;anpassa sin verksamhet till tvingande standarder/normer kan&lt;br&gt;medlemsstaten endast lämna 15 procent investeringsstöd. Härvid avses&lt;br&gt;15 procent av de merkostnader som är nödvändiga för att uppnå det&lt;br&gt;miljömässiga målet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) &amp;nbsp;Är syftet att uppmuntra företaget/sektom att förbättra sin&lt;br&gt;verksamhet i förhållande till tvingande standarder/normer kan&lt;br&gt;medlemsstaten lämna investeringsstöd med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Är det fråga om alt stöd skall lämnas för verksamhet, för vilket det&lt;br&gt;inte finns några tvingande standarder/normer, far medlemsstaten lämna&lt;br&gt;investeringsstöd med 30 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa tillägg till ovan nämnda procentsatser kan göras om det skulle&lt;br&gt;vara fråga om stöd till små och medelstora företag eller vid stöd i&lt;br&gt;regionalpolitiska stödområden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Avreglering av elmarknaden - problem med&lt;br&gt;nuvarande stödordning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;På en konkurrensutsatt marknad där kunderna fritt kan välja leverantör&lt;br&gt;måste alla leverantörer behandlas lika för att konkurrensen inte skall&lt;br&gt;snedvridas. På en marknad med en homogen vara är priset det avgörande&lt;br&gt;konkurrensmedlet. El är en homogen vara, även om den kan produceras&lt;br&gt;på olika sätt och kan ges olika varumärken eller paketeras på olika sätt&lt;br&gt;med mervärdestjänster osv. Erfarenheterna från elmarknaden visar att det&lt;br&gt;ändå är priset som varit det avgörande när kunden skall välja&lt;br&gt;elleverantör. För aktörerna på marknaden blir därför låga kostnader ett av&lt;br&gt;de viktigaste konkurrensmedlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mottagningsplikt innebär att de leverantörer som har stor andel&lt;br&gt;småskalig produktion i sitt område far högre kostnader för sina inköp av&lt;br&gt;el än andra, vilket snedvrider konkurrensen på marknaden. På en&lt;br&gt;konkurrensutsatt marknad är mottagningsplikt därför inte något lämpligt&lt;br&gt;styrmedel för att främja småskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Milj ovänlig elproduktion som är önskvärd och därför bör främjas&lt;br&gt;måste dock i många fall ges särskilda ekonomiska villkor för att bli&lt;br&gt;konkurrenskraftig i förhållande till mer etablerade energikällor. Att&lt;br&gt;ekonomiskt stödja någon produktionsform innebär emellertid alltid att&lt;br&gt;elmarknadens funktionssätt rubbas i någon mån. För att minimera&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rubbningarna bör de anläggningar som är mest effektiva i första hand Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;stimuleras samtidigt som överkompensation undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat sätt att minska rubbningarna är att införa konkurrens mellan&lt;br&gt;de kraftslag som skall stödjas. Därigenom skapas ett incitament till att&lt;br&gt;öka effektiviteten i anläggningarna. Genom effektivitetsökningar kan&lt;br&gt;produktionstekniken så småningom bli konkurrenskraftig utan extra&lt;br&gt;insatser från stat eller allmänhet. Ett sätt att införa konkurrens mellan&lt;br&gt;kraftslagen som är stödberättigade är att lägga en pålaga på någon aktör&lt;br&gt;att köpa eller sälja en viss andel el producerad av den produktionsform&lt;br&gt;som skall främjas. Producenterna far sedan inbördes konkurrera om att få&lt;br&gt;de bästa avtalen med de aktörer som pålagan avser. Ett annat sätt är att&lt;br&gt;införa system liknande det nu gällande tillfälliga stödet till småskalig&lt;br&gt;elproduktion på 9 öre per kWh. Producenterna far konkurrera om den&lt;br&gt;kund som är beredd att betala mest och sedan far de ett från staten&lt;br&gt;utbetalt fast påslag på detta pris.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan genomförandet av elmarknadsreformen 1996 och framför allt&lt;br&gt;sedan beslutet om införande av schablonberäkning blev allmänt känt på&lt;br&gt;marknaden har elpriserna till slutkunder fallit. De sjunkande priserna&lt;br&gt;innebär lägre intäkter per kWh för elleverantörer och elproducenter. Som&lt;br&gt;en följd av detta har i många fall behovet av ekonomiskt stöd för den&lt;br&gt;småskaliga och ofta miljövänliga elproduktionen ökat trots genomförda&lt;br&gt;kostnadsreduceringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Riktlinjer och mål med framtida stödsystem&lt;br&gt;för fömybar elproduktion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Mål med framtida stödsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I regeringens proposition om införandet av schablonberäkning på&lt;br&gt;elmarknaden, m.m. (prop. 1998/99:137) påpekade regeringen vikten av&lt;br&gt;att förutsättningarna är goda för den småskaliga och ofta miljövänliga&lt;br&gt;elproduktionen. Regeringen framhöll samtidigt att stabila villkor för den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen kräver någon form av enhetliga inköpsvillkor&lt;br&gt;och en rimlig prisnivå åtminstone t.o.m. år 2000. Under denna period&lt;br&gt;borde ett förslag till en långsiktig lösning för de små elproducenterna tas&lt;br&gt;fram. LEKO-utredningens arbete skulle utgöra ett viktigt underlag&lt;br&gt;liksom det arbete som bedrivs inom EU för att, inom ramen för&lt;br&gt;Europaparlamentets och rådets direktiv 96/92/EG av den 19 december&lt;br&gt;1996 om gemensamma regler för den inre marknaden för el, utveckla&lt;br&gt;gemensamma regler för stöd till fömybar elproduktion. Regeringen&lt;br&gt;betonade att marknadsnära lösningar bör eftersträvas som möjliggör att&lt;br&gt;den småskaliga elproduktionen ges en marknadsmässig värdering.&lt;br&gt;Samtidigt bör inbördes konkurrens mellan olika former av småskalig&lt;br&gt;elproduktion stimuleras så att incitament till effektivisering och&lt;br&gt;produktivitetsutveckling utvecklas. Näringsutskottet delade denna&lt;br&gt;bedömning (bet. 1999/2000:NU4). Riksdagen biföll den 13 oktober 1999&lt;br&gt;utskottets hemställan (rskr. 1999/2000:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa intentioner har varit vägledande för arbetet inom den&lt;br&gt;interdepartementala arbetsgrupp som regeringen den 9 december 1999&lt;br&gt;beslutade att tillsätta för att se över systemet för stöd till fömybar&lt;br&gt;elproduktion. Arbetsgruppen har också identiferat de mål som i enlighet&lt;br&gt;med gällande politiska riktlinjer på området bör vara vägledande för en&lt;br&gt;modell för stöd till fömybar elproduktion. Dessa mål är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;främja nyetablering av elproduktion från fömybara energikällor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;stimulera teknikutveckling och kostnadseffektivitet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skapa rimliga villkor för befintliga anläggningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;undvika störningar i elmarknadens funktion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;skapa stabila spelregler oberoende av statsfmansiella förhållanden och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;möjliggöra internationell harmonisering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1*** Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Vissa begrepp och definitioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifikat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett certifikat avses ett dokument som tilldelas eller utfärdas av en&lt;br&gt;elproducent som producerar el med hjälp av sol, vind, vatten eller&lt;br&gt;biobränsle. Produktionsteknik, anläggningsstorlek, bränsle eller andra&lt;br&gt;miljöegenskaper kan behöva avgränsas så att endast el som framställts på&lt;br&gt;visst sätt skall kunna ligga till grund för utfärdandet av certifikat.&lt;br&gt;Certifikatet är ett bevis på att en viss mängd el producerats på ett angivet&lt;br&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifikaten har som syfte att vara bärare av det mervärde som el&lt;br&gt;producerad på ett visst sätt har i förhållande till annan el. Fömybar&lt;br&gt;elproduktion har oftast högre produktionskostnader än andra&lt;br&gt;produktionskällor, vilket innebär att högre intäkter krävs än för annan el&lt;br&gt;om elproducenten långsiktigt skall fa täckning för sina&lt;br&gt;produktionskostnader. Producenten tilldelas därför ett certifikat eller&lt;br&gt;rätten att ge ut certifikat. På detta sätt har en tillgång på certifikat&lt;br&gt;uppstått. Producenten far sälja certifikaten och då skapas också ett utbud.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på en vara eller tjänst förutsätter att det finns ett behov av&lt;br&gt;produkten och att någon är villig att betala för att förvärva den.&lt;br&gt;Efterfrågan kan i princip uppstå på flera sätt. Ett sätt är att någon som vill&lt;br&gt;stödja användningen av el som producerats på det specificerade sättet&lt;br&gt;också är villig att betala för detta. Köp av certifikat är ett sätt att&lt;br&gt;manifestera detta. Ett annat sätt är att stimulera fram efterfrågan genom&lt;br&gt;att en uppköpare, t.ex. staten, lovar att köpa certifikat. Det kan vara&lt;br&gt;lönsamt att skaffa certifikat för att sälja dem till staten. Ett tredje sätt är&lt;br&gt;att efterfrågan skapas genom att staten bestämmer att någon grupp av&lt;br&gt;aktörer på elmarknaden måste visa upp ett visst antal certifikat vid en&lt;br&gt;bestämd tidpunkt. Slutligen kan efterfrågan grundas på bedömningen att&lt;br&gt;certifikaten varierar i värde över tiden och att det går att tillgodogöra sig&lt;br&gt;prisskillnaden genom köp och försäljning. Denna efterfrågan förutsätter&lt;br&gt;förekomsten av någon av de tre andra nämnda formerna av efterfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beroende på efterfrågemodell är det olika aktörer som betalar för&lt;br&gt;certifikaten. I det första fallet ovan är det de miljömedvetna hushållen&lt;br&gt;och företagen som på frivillig väg betalar för certifikaten. I det andra&lt;br&gt;fallet är det skattebetalarna genom staten som står för betalningen och i&lt;br&gt;det tredje fallet är det den kategori av aktörer som ålagts att visa upp&lt;br&gt;certifikaten. I samtliga fall är det troligt att kostnaden i slutändan läggs på&lt;br&gt;större eller mindre delar av gruppen slutanvändare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvotsystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med kvot avses en förpliktelse eller ett åtagande att leverera eller&lt;br&gt;använda en bestämd mängd el som faller inom avgränsningen för vad&lt;br&gt;kvotsystemet ekonomiskt skall stödja. I det fall då kvoten inte innebär ett&lt;br&gt;frivilligt åtagande bestämmer staten storleken på kvoten. Utgångspunkten&lt;br&gt;för kvoten är således ett mål för mängden sådan el som önskas stödjas&lt;br&gt;eller dess andel av den totala eltillförseln ett givet år. Kvoten beräknas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således på den summerade tillförselsidan, men den tillämpas på&lt;br&gt;användningssidan hos den enskilda aktören som omfattas av&lt;br&gt;kvotsystemet. Kvoten kan sättas antingen i absoluta tal, mätt i GWh, eller&lt;br&gt;som ett procenttal som anger hur stor andel av den totala elanvändningen&lt;br&gt;som skall härröra från en viss form av elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att kvotsystemet skall vara teknikdrivande och successivt&lt;br&gt;leda till en ökad andel av den önskvärda elproduktionen på ett allt mer&lt;br&gt;kostnadseffektivt sätt. Det långsiktiga målet är att el som produceras av&lt;br&gt;fömybara energikällor och uppfyller vissa miljökriterier skall kunna&lt;br&gt;säljas med kostnadstäckning utan stöd på en öppen elmarknad. För att&lt;br&gt;uppnå en sådan utveckling måste kvoten förändras över tiden. Hur kvoten&lt;br&gt;skall förändras måste grundas på en uppfattning om vad som är en rimlig&lt;br&gt;ökningstakt för den form av elproduktion som omfattas av kvotsystemet.&lt;br&gt;Beslutsordningen för hur kvoterna fastställs kan utformas på olika sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handel med certifikat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en efterfrågan på certifikat skapas far dokumenten ett värde som&lt;br&gt;producenten kan tillgodogöra sig. Avsikten är att det värdet skall täcka&lt;br&gt;hela eller delar av den högre produktionskostnad som är förknippad med&lt;br&gt;den form av elproduktionen som kvotsystemet är avsett att stimulera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den el som produceras i anläggningar baserade på fömybara&lt;br&gt;energikällor köps och säljs på samma sätt som annan el, t.ex. genom&lt;br&gt;bilaterala avtal eller på elbörsen. Handel med certifikaten måste med&lt;br&gt;nödvändighet ske separat från elhandeln, annars kan marknaden för&lt;br&gt;dokumenten inte fungera tillfredsställande. Detta förhindrar inte att&lt;br&gt;certifikaten kan handlas på samma börs, men de måste utgöra en separat&lt;br&gt;produkt. Handeln med certifikat kan också ske bilateralt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Riktlinjer för framtida stödsystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett samlat system för att främja fömybar&lt;br&gt;elproduktion skall tas fram med sikte på ikraftträdande den 1 januari&lt;br&gt;2003. Systemet skall bygga på handel med certifikat kombinerat med en&lt;br&gt;skyldighet att inkludera en viss andel fömybar el som uppfyller vissa&lt;br&gt;miljöegenskaper i elleveranser eller elinköp. Certifikatshandel&lt;br&gt;kombinerad med kvoter skall på sikt ersätta nu gällande stöd till fömybar&lt;br&gt;och småskalig elproduktion. Andelens storlek skall kunna förändras över&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet skall vara att främja en fortsatt utbyggnad av elproduktion från&lt;br&gt;fömybara energikällor med vissa miljöegenskaper och samtidigt&lt;br&gt;stimulera en marknadsdynamik som skapar förutsättningar för&lt;br&gt;kostnadseffektivitet och teknikutveckling utan att störningar i&lt;br&gt;elmarknadens funktion uppstår. Införandet av det nya systemet skall ske&lt;br&gt;på ett sådant sätt att rimliga konkurrensvillkor för den fömybara&lt;br&gt;elproduktionen långsiktigt kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningen: &amp;nbsp;&amp;nbsp;I Leveranskoncessionsutred-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningens slutbetänkande Småskalig elproduktion samt mätning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;debitering av elförbrukning (SOU 1999:95) föreslås att en översyn av de&lt;br&gt;fömybara energikällornas förutsättningar genomförs. Syftet med&lt;br&gt;översynen bör vara att bedöma vilka långsiktiga förutsättningar som bör&lt;br&gt;gälla för fömybar elproduktion, samt att analysera vilka metoder och&lt;br&gt;eventuella stöd m.m. som bäst kan bidra till att uppnå dessa&lt;br&gt;förutsättningar. Inriktningen på översynen bör vara marknadsnära&lt;br&gt;lösningar som möjliggör konkurrens mellan olika&lt;br&gt;produktionsanläggningar baserade på fömybara energikällor, t.ex. gröna&lt;br&gt;certifikat. Översynen bör också belysa om det finns skäl för staten att&lt;br&gt;medverka till att en särskild marknadsplats för fömybar el utvecklas.&lt;br&gt;Utredningen framhåller att en översyn sannolikt kommer att kräva längre&lt;br&gt;tid än de 14 månader som det nuvarande tillfälliga stödet till småskalig&lt;br&gt;elproduktion gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anger utredningen att flera omständigheter talar för att ett&lt;br&gt;bredare perspektiv bör anläggas på frågan om vilken roll elproduktion&lt;br&gt;baserad på fömybara energikällor bör spela i energiförsörjningen. En&lt;br&gt;sådan omständighet är de förväntade framtida elpriserna som enligt&lt;br&gt;Energimyndighetens bedömning kommer att ligga på omkring 20 öre per&lt;br&gt;kWh år 2010, vilket kan jämföras med Energikommissionens bedömning&lt;br&gt;på 30 öre per kWh som låg till grund för 1997 års energipolitiska&lt;br&gt;program. En annan omständighet är osäkerheten om hur småskalig&lt;br&gt;elproduktion lämpligen bör definieras. Flera skäl talar för att det kan&lt;br&gt;finnas anledning att ompröva dagens gräns för småskalighet, 1 500 kW.&lt;br&gt;Enligt utredningen utgör gränsen en teknisk begränsning för vindkraften.&lt;br&gt;Vidare definerar flera andra EU-länder småskalig vattenkraft som&lt;br&gt;anläggningar mindre än 10 MW. En tredje omständighet som utredningen&lt;br&gt;pekar på är de kommande gemensamma EU-reglema för stöd till&lt;br&gt;elproduktion baserad på fömybara energikällor. Det är enligt&lt;br&gt;utredningens mening inte troligt att ett sådant regelverk kommer att&lt;br&gt;inskränkas till att omfatta småskalig elproduktion, åtminstone inte med&lt;br&gt;den definition som tillämpas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna instämmer i huvudsak&lt;br&gt;med utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket framhåller att omfattningen av det föreslagna&lt;br&gt;utredningsarbetet är svår att bedöma. Flera remissinstanser påtalar också&lt;br&gt;behovet av att fokusera på all fömybar elproduktion och inte enbart på&lt;br&gt;småskaliga lösningar. Stor-Stockholms Energi AB (STOSEB) anför att&lt;br&gt;perspektivet bör breddas till all fömybar energiproduktion och att&lt;br&gt;biobränslebaserad kraftvärme är betydligt mer kostnadseffektivt än&lt;br&gt;vindkraft om målet är att uppfylla klimatåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inriktningen på ett framtida stödsystem betonar&lt;br&gt;Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer och STOSEB att ett eventuellt framtida stödsystem bör&lt;br&gt;utformas på marknadsmässiga grunder för att undvika snedvridande&lt;br&gt;konkurrensförutsättningar. Konkurrensverket, Kraftverksföreningen och&lt;br&gt;Nordic Windpower påtalar vikten av att systemet utformas så att&lt;br&gt;utveckling av ny teknik, effektivare metoder och kostnadssänkningar&lt;br&gt;stimuleras. Industriförbundet betonar att medlen bör anpassas till målen&lt;br&gt;och listar ett antal grundläggande krav som bör gälla. Några av dessa är&lt;br&gt;krav på kostnadseffektiva lösningar, administrativ enkelhet, och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationell harmonisering. Stabila regler och ersättningsnivåer Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;framhålls också av Energimyndigheten, Boverket och Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer samtidigt som rimliga ekonomiska villkor särskilt betonas&lt;br&gt;av Energimyndigheten och Boverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket påpekar att gränsen för&lt;br&gt;småskalig elproduktion på 1500 kW är låg i jämförelse med övriga länder&lt;br&gt;inom EU och att gränsen behöver höjas. Sveriges Elleverantörer påtalar&lt;br&gt;att väl fungerande definitioner och avgränsningar för vad som skall&lt;br&gt;inrymmas i begreppet fömybar elproduktion är några av de viktigaste&lt;br&gt;grunderna för översynsarbetet. Lantbrukarnas Riksförbund framhåller att&lt;br&gt;det i ett kort utvecklingsperspektiv kan finnas skäl för att behovsanpassa&lt;br&gt;stöden för olika typer och kategorier av småskalig elproduktion men att&lt;br&gt;stöden relativt snabbt måste bli konkurrensneutrala och ligga på en nivå&lt;br&gt;lika för all småskalig produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den interdepartementala arbetsgruppens förslag: Överensstämmer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i huvudsak med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är i huvudsak positiva&lt;br&gt;till arbetsgruppens förslag och ansluter sig till arbetsgruppens bedömning&lt;br&gt;att en kvotmodell är det bästa alternativet för främjande av fönybar&lt;br&gt;elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser är tveksamma till valet av modell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdverket anser att kvotsystemet verkar vara ett intressant&lt;br&gt;alternativ, men att en fullständig utvärdering jämfört med befintligt&lt;br&gt;system och andra styrmedel inte kan göras utifrån arbetsgruppens&lt;br&gt;rapport. Industriförbundet är inte övertygad om att kvotmodellen är&lt;br&gt;överlägsen de andra skisserade modellerna i rapporten. Förbundet anser&lt;br&gt;att även de andra två skisserade modellerna bör utredas vidare.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV) framhåller att skapandet av konstruerade&lt;br&gt;marknader har visat sig komplicerat. Det är viktigt att frågorna far en&lt;br&gt;bred och grundlig belysning innan förslaget läggs och genomförs. RRV&lt;br&gt;anser också att det är viktigt att de samhällsekonomiska kostnaderna&lt;br&gt;beräknas och redovisas för denna form av marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska vindkraftsforeningen (SVIF) och Sveriges Energiföreningars&lt;br&gt;Roksorganisation (SERO) är positiva till införandet av en kvotmodell&lt;br&gt;men anser att man bör avvakta tills dess att man tagit del av erfarenheter&lt;br&gt;från andra länder. SERO presenterade vid remissmötet en annan modell&lt;br&gt;som SVIF och SERO förespråkade i stället för kvotmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Handel med certifikat kombinerad&lt;br&gt;med ett kvotsystem överensstämmer väl med det krav på marknadsnära&lt;br&gt;system som regering och riksdag tidigare förordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med flertalet remissinstanser anser regeringen att den modell&lt;br&gt;som arbetsgruppen förordat bäst uppfyller de mål som enligt regeringens&lt;br&gt;mening skall vara vägledande vid val av system för att främja fömybar&lt;br&gt;elproduktion. Systemets väsentligaste egenskaper är möjligheten till&lt;br&gt;certifikatshandel kombinerat med en skyldighet att inkludera en viss&lt;br&gt;andel fömybar el som uppfyller vissa miljöegenskaper i elleveranser eller&lt;br&gt;elinköp. Innehav av certifikat är beviset för att denna skyldighet&lt;br&gt;uppfyllts. Ett färdigt system med denna utformning bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening kunna utformas med sikte på ikraftträdande den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Certifikatshandel kombinerat med kvoter innebär en finansiering via&lt;br&gt;marknaden, vilket ger en ökad långsiktighet i stödsystemet. Dessutom&lt;br&gt;skapar modellen affärsmöjligheter för aktörerna och en&lt;br&gt;marknadsdynamik som ger förutsättningar för kostnadseffektivitet och&lt;br&gt;teknikutveckling utan att störningar i elmarknadens funktion uppstår.&lt;br&gt;Detta är enligt regeringens mening viktiga mål för ett framtida&lt;br&gt;stödsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för det framtida stödsystemet skall också vara att främja en&lt;br&gt;fortsatt utbyggnad av elproduktion från fömybara energikällor med vissa&lt;br&gt;miljöegenskaper. Av detta skäl skall andelamas storlek kunna förändras&lt;br&gt;över tiden. För att skapa överblick och enhetlighet förordar regeringen att&lt;br&gt;det föreslagna systemet med certifikatshandel kombinerat med kvoter på&lt;br&gt;sikt ersätter nu gällande stöd till fömybar och småskalig elproduktion&lt;br&gt;samtidigt som införandet av det nya systemet sker på ett sådant sätt att&lt;br&gt;rimliga konkurrensvillkor för den fömybara elproduktionen långsiktigt&lt;br&gt;kan upprätthållas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 Fortsatt utredningsarbete&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att inom kort tillkalla en särskild utredare med uppdrag&lt;br&gt;att lämna förslag till teknisk utformning av ett system baserat på&lt;br&gt;certifikatshandel kombinerat med kvoter. En viktig del i utredarens arbete&lt;br&gt;bör vara att undersöka och klargöra eventuella behov av komplement till&lt;br&gt;detta system, exempelvis stöd med samma funktion som investeringsstöd.&lt;br&gt;Behovet av komplement kan t.ex. bero på skillnader i&lt;br&gt;produktionskostnader till följd av anläggningars olika ålder eller skilda&lt;br&gt;förutsättningar för olika produktionsformer. Ett annat alternativ är att&lt;br&gt;hantera dessa problem inom regelverket för rätten att utfärda certifikat.&lt;br&gt;En annan viktig förutsättning för det framtida systemet är utvecklingen&lt;br&gt;av stödsystem i vårt närområde. Detta bör beaktas av utredaren på så sätt&lt;br&gt;att systemet utformas så att en internationell utbyggnad och samordning&lt;br&gt;underlättas. Utredaren bör också beakta utvecklingen inom EU, bl.a.&lt;br&gt;systemets förenlighet med EG:s statsstödsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsningarför kvotmodellen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör utgångspunkten för stödsystemet vara&lt;br&gt;att ekonomiskt stöd bara bör utgå till fömybar elproduktion som ännu&lt;br&gt;inte är kommersiellt självbärande. Däremot finns det inga hinder mot att&lt;br&gt;informativa styrmedel även riktas mot kommersiellt lönsamma&lt;br&gt;verksamheter. Ytterligare en grundprincip i kvotmodellen bör vara att all&lt;br&gt;el med ursprung i fömybara energikällor, som uppfyller vissa&lt;br&gt;miljökriterier och som behöver stödjas också bör vara kvalificerade för&lt;br&gt;stöd oavsett kraftslag. Kvotmodellen bör därför omfatta elproduktion&lt;br&gt;baserad på vindkraft, vattenkraft, solceller och biobränslebaserad&lt;br&gt;kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns således anledning att i det fortsatta arbetet med att utforma ett&lt;br&gt;system med certifikatshandel titta på möjligheten att hitta andra&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avgränsningar för stödet än den idag fastlagda gränsen för småskalig&lt;br&gt;elproduktion på 1 500 kW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleksavgränsningen när det gäller småskalig vindkraft och&lt;br&gt;vattenkraft har främst varit ett uttryck för behovet att garantera&lt;br&gt;leverantörer av el i liten skala tillträde till marknaden i samband med&lt;br&gt;elmarknadsreformen. Det har inte varit kraftslaget som varit intressant&lt;br&gt;utan producentens möjlighet att hävda sig på elmarknaden. I det nya&lt;br&gt;systemet bör elproduktionens lönsamhet och det faktum att kraftslaget&lt;br&gt;har sitt ursprung i fömybara energikällor i stället vara utgångspunkten för&lt;br&gt;bedömningen av avgränsningen för det nya stödet. Krav skall härvid&lt;br&gt;kunna ställas på att produktionen uppfyller vissa miljökriterier. Det kan&lt;br&gt;exempelvis gälla biobränslebaserad kraftvärme där avgränsnings-&lt;br&gt;problematiken vad gäller både teknik och bränsle behöver analyseras,&lt;br&gt;bl.a. vad gäller den ökande importen av osorterade biobränslen och&lt;br&gt;biobränslen med tveksamma miljöegenskaper. Ett annat exempel gäller&lt;br&gt;kriterierna för vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning bör systemet, i varje fall inledningsvis,&lt;br&gt;omfatta ett certifikat som inte är differentierat beroende på kraftslag. Det&lt;br&gt;är möjligt att en uppdelning på exempelvis vatten-, vind-, biobaserad&lt;br&gt;kraft och solel kan motiveras när omfattningen av handeln blivit större.&lt;br&gt;Inledningsvis torde likviditeten och marknadens omfattning vara för liten&lt;br&gt;för att utgöra tillräckligt underlag för en sådan uppdelning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att handeln med certifikat skall fungera väl krävs det ett&lt;br&gt;genomtänkt och tydligt system med institutioner och funktioner. Vid&lt;br&gt;utvecklingen av systemet är det viktigt att klargöra de olika aktörernas&lt;br&gt;roller. En viktig utgångspunkt bör vara att samhällsinstitutioner handhar&lt;br&gt;myndighetsuppgifterna och marknadens aktörer de marknadsrelaterade&lt;br&gt;uppgifterna. Certifikatshandeln kommer att kräva viss administration,&lt;br&gt;kontroll och eventuella sanktioner för de som inte uppfyller sina&lt;br&gt;åtaganden. Dessa frågor bör utredas vidare. En utgångspunkt bör dock&lt;br&gt;vara att systemet skall vara administrativt enkelt. Likaså bör lämpligheten&lt;br&gt;att ha en relativ eller absolut kvot liksom frågan om hur torrår och våtår&lt;br&gt;skall hanteras i systemet utredas vidare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kringliggande faktorer och kvotmodellens konsekvenser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera utredningar som pågår eller nyligen har avslutats ger viktigt&lt;br&gt;underlag till utformningen av ett system med certifikathandel. Det är dels&lt;br&gt;utredningen om möjligheterna att utnyttja Kyotoprotokollets flexibla&lt;br&gt;mekanismer i Sverige (N 1999:05, dir 1999:25), dels Klimatkommittén&lt;br&gt;(M 1998:06, dir 1998:40) och slutligen Resurseffektiviserings-&lt;br&gt;utredningen (Fi 1999:02, dir 1998:107). De två förstnämnda&lt;br&gt;utredningarna har under april 2000 lämnat sina förslag. I arbetet med&lt;br&gt;utvecklingen av certifikathandelssystemet bör resultaten av dessa&lt;br&gt;utredningar beaktas. En annan faktor som påverkar utformningen av&lt;br&gt;certifikatshandeln är energiskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En av huvudkomponenterna i det nuvarande stödsystemet för&lt;br&gt;elproduktion från fömybara energikällor är de investeringsstöd, som&lt;br&gt;ingår i 1997 års energipolitiska program. Stödprogrammen löper över&lt;br&gt;perioden 1998-2002 och en utvärdering av programmet pågår för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närvarande. Denna utvärdering kommer att utgöra ett annat viktigt&lt;br&gt;underlag vid utformningen av kvotsystemet. Bland annat bör&lt;br&gt;konsekvenserna av att det nuvarande investeringsprogrammet avslutas&lt;br&gt;eller förlängs i någon form belysas i det fortsatta utredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Viktigt i sammanhanget är slutligen att analysera konsekvenserna för&lt;br&gt;olika aktörer och olika kategorier av elanvändare, i synnerhet vad gäller&lt;br&gt;industrins internationella konkurrenskraft samt att analysera hur&lt;br&gt;kostnaderna kan komma att belasta de olika aktörerna i systemet i det fall&lt;br&gt;då det förekommer börshandel med certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Övergångslösning för att skydda småskalig&lt;br&gt;elproduktion&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 Det nuvarande tillfälliga stödets utformning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Fram till den 1 november 1999 garanterades ekonomiskt acceptabla&lt;br&gt;villkor för småskalig elproduktion genom det s.k.&lt;br&gt;leveranskoncessionssystemet. Inom ramen för detta system baserades&lt;br&gt;inköpspriset för småskalig elproduktion på leveranskoncessionshavarens&lt;br&gt;försäljningspris för hushållskunder och andra mindre förbrukare med&lt;br&gt;avdrag för skäliga kostnader för administration och skälig vinst.&lt;br&gt;Prisnivån för den småskaliga elproduktionen var vid början av år 1999 ca&lt;br&gt;25 öre/kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnät har haft regeringens uppdrag att initiera en&lt;br&gt;upphandlingsprocess som underlättar för producenterna av småskalig&lt;br&gt;kraft att på marknadsmässiga grunder fa avsättning för sin&lt;br&gt;kraftproduktion och som tillförsäkrar dem enkla och tydliga villkor.&lt;br&gt;Anbudsförfrågan har gått ut till ca 200 elhandelsföretag och avsåg&lt;br&gt;perioden den 1 november 1999-den 31 december 2000. De flesta&lt;br&gt;anbudsgivare har valt att lämna bud i form av genomsnittspris och&lt;br&gt;anbuden har omfattat tillräckliga volymer för att garantera avsättning för&lt;br&gt;den småskaliga produktionen. Det genomsnittliga anbudspriset beräknat&lt;br&gt;som vägt medelvärde med hänsyn till volymerna i de vinnande anbuden&lt;br&gt;uppgick till 13-14 öre/kWh. Enligt upphandlingen fanns det också ett&lt;br&gt;mervärde på i genomsnitt cirka 1 öre per kWh för lokalt producerad&lt;br&gt;småskalig el, dvs. el från näraliggande anläggningar. Genomsnittspriset&lt;br&gt;för värmekraft beräknades till 12 öre per kWh. En jämförelse med vid&lt;br&gt;tidpunkten för upphandlingen gällande terminspriser på elbörsen för år&lt;br&gt;2000, visar att marknaden värderat den småskaliga elproduktionen till&lt;br&gt;ungefar samma nivå som annan elproduktion. Terminspriset låg då på 14&lt;br&gt;öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphandling som genomförts av Svenska kraftnät har givit&lt;br&gt;väsentlig information om marknadens värdering av den småskaliga&lt;br&gt;kraftproduktionen och härigenom utgjort ett viktigt underlag för&lt;br&gt;bedömning av behovet av ytterligare stöd till denna typ av elproduktion.&lt;br&gt;Av detta skäl föreslog regeringen i budgetpropositionen 2000 (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1, utg.omr. 21) att beslut om stödnivån skulle avvakta&lt;br&gt;resultatet av Svenska kraftnäts upphandling och att riksdagen skulle&lt;br&gt;bemyndiga regeringen att besluta om ersättningsnivån samt meddela&lt;br&gt;närmare föreskrifter om stödets utformning. Riksdagen beslutade i&lt;br&gt;enlighet med regeringens förslag (bet. 1999/2000:NU3,&lt;br&gt;rskr. 1999/2000:115). I december 1999 anmäldes det tillfälliga stödet till&lt;br&gt;Europeiska kommissionen för godkännande. I samband med anmälan&lt;br&gt;föreslog regeringen en stödnivå på 9 öre/kWh producerad el från&lt;br&gt;småskaliga elproduktionsanläggningar. Det ger en genomsnittlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsnivå på 23 Öre/kWh. Regeringens bedömning är att denna&lt;br&gt;stödnivå är nödvändig för att ge den småskaliga elproduktionen rimliga&lt;br&gt;villkor och stimulera till en fortsatt nyetablering av småskaliga&lt;br&gt;produktionsanläggningar. Kravet på enkelhet i hanteringen av stödet talar&lt;br&gt;för en gemensam stödnivå för de olika kraftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de ramavtal som tagits fram av Svenska kraftnät i samarbete med&lt;br&gt;marknadens parter åtar sig köparen att till ett i avtalet angivet lägsta pris&lt;br&gt;köpa minst den i avtalet angivna volymen el producerad i småskaliga&lt;br&gt;produktionsanläggningar. Utifrån detta ramavtal har sedan producenterna&lt;br&gt;kunnat teckna avtal med de anbudsgivare som lämnat det förmånligaste&lt;br&gt;priset. Det marknadspris som ägarna av småskaliga&lt;br&gt;produktionsanläggningar kunnat erhålla genom Svenska kraftnäts&lt;br&gt;upphandling har således varierat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett av syftena med den upphandling som genomförts av Svenska&lt;br&gt;kraftnät är att relationen mellan köpare och säljare av den småskaliga&lt;br&gt;kraften skall vara baserad på marknadsmekanismer och inte på reglering&lt;br&gt;och fastprisavtal. För att inte snedvrida de marknadsmekanismer som på&lt;br&gt;detta sätt utvecklats har regeringen valt att tillämpa samma stödnivå&lt;br&gt;oavsett kontraktsförhållanden. Ett väsentligt villkor för en väl fungerande&lt;br&gt;marknad är också att stödet skall vara icke diskriminerande. Av detta skäl&lt;br&gt;har stödet inte begränsats till producenter av en viss ägarkategori eller&lt;br&gt;företag av en viss storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska kraftnäts upphandling har givetvis inte varit bindande för&lt;br&gt;producenterna av den småskaliga kraften. Det har stått varje producent&lt;br&gt;fritt att själv kontraktera en köpare och avtala om pris. Att begränsa&lt;br&gt;stödet till de producenter som kontrakterar anbudsgivama i Svenska&lt;br&gt;kraftnäts upphandling skulle också innebära diskriminerande villkor. Det&lt;br&gt;nuvarande stödet är således oberoende av vem som köper kraften. En&lt;br&gt;förutsättning för att stöd skall kunna utgå är dock att den producerade&lt;br&gt;elen bjuds ut till försäljning. Skälen till detta är att möjligheten att i annat&lt;br&gt;fall följa upp och kontrollera produktionsvolymen är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har beslutat att stödet skall administreras av Statens&lt;br&gt;energimyndighet som är ansvarig för omställningen av energisystemet.&lt;br&gt;Det föreslagna stödet prövas för närvarande av Europeiska&lt;br&gt;kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Utformning av det nya stödet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förslag: I avvaktan på att ett system för certfikatshandel&lt;br&gt;kombinerat med kvoter införs förlängs det nuvarande tillfälliga stödet&lt;br&gt;till småskalig elproduktion till utgången av år 2002. Stödnivån 9&lt;br&gt;öre/kWh bibehålls under hela perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningen: I avvaktan på en samlad översyn&lt;br&gt;av stödet till fömybar elproduktion föreslår Leveranskoncessions-&lt;br&gt;utredningen i sitt slutbetänkande Småskalig elproduktion samt mätning&lt;br&gt;och debitering av elförbrukning (SOU 1999:95) en temporär lösning på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett eller ett par år vad gäller stödet till småskalig elproduktion. Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;Utredningen föreslår vidare att om en temporär lösning infors under åren&lt;br&gt;närmast efter år 2000, så bör mottagningsplikten bygga på en&lt;br&gt;upphandlingsmodell motsvarande den som regeringen initierat för år&lt;br&gt;2000. Samtidigt framhåller utredningen att upphandlingsmodellen på&lt;br&gt;intet sätt förhindrar att marknadens aktörer utvecklar andra former för att&lt;br&gt;handla med den småskaliga kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen redovisar en analys av vilken ersättningsnivå som krävs&lt;br&gt;för att verksamheten skall vara ekonomiskt bärkraftig. Om målet för 1997&lt;br&gt;års energipolitiska program skall kunna uppnås krävs enligt LEKO-&lt;br&gt;utredningen ett elpris som för vindkraften ligger på ca 25-35 öre/kWh&lt;br&gt;med en avskrivningstid på 12 år och 35-45 öre/kWh för den småskaliga&lt;br&gt;vattenkraften med en avskrivningstid på 20 år. I dessa&lt;br&gt;kalkylförutsättningar ingår att den s.k. miljöbonusen alltjämt utgår till&lt;br&gt;vindkraften. Med dubbelt så långa avskrivningstider blir&lt;br&gt;ersättningsbehovet 15-25 öre/kWh för vindkraften och 25-35 öre/kWh&lt;br&gt;för den småskaliga vattenkraften. Betydande variationer i stödbehov&lt;br&gt;förekommer dock mellan olika anläggningar. Med hänsyn till dagens låga&lt;br&gt;marknadspriser på el drar utredningen slutsatsen att någon form av&lt;br&gt;offentligt stöd, utöver dagens investeringsstöd och miljöbonusen till&lt;br&gt;vindkraft, kommer att behövas för att garantera en fortvarig drift av den&lt;br&gt;volym småskalig elproduktion som avses byggas ut genom 1997 års&lt;br&gt;energipolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Energimyndigheten, Konsumentverket och&lt;br&gt;Naturvårdsverket framhåller att om ytterligare en period med temporära&lt;br&gt;regler kommer att behövas så bör dessa vara uppbyggda på liknande sätt&lt;br&gt;som det nu gällande tillfälliga stödet till småskalig elproduktion. Svenska&lt;br&gt;kraftnät hänvisar till den pågående upphandlingen och framhåller att&lt;br&gt;erfarenheterna av denna visar att producenterna av småskalig kraft kan fa&lt;br&gt;avsättning för sin produktion till priser som ligger i nivå med&lt;br&gt;elbörspriset. Enligt Svenska kraftnät finns det mycket som tyder på att en&lt;br&gt;central upphandling inte genererar något mervärde för den småskaliga&lt;br&gt;produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordic Windpower ansluter sig i huvudsak till utredningens bedömning&lt;br&gt;av intäktsbehovet för vindkraft. Energimyndigheten anför att&lt;br&gt;utbyggnadsmålet för vindkraft i 1997 års energipolitiska program bör&lt;br&gt;kunna uppnås vid en ersättningsnivå på 25 öre/kWh. Däremot är en sådan&lt;br&gt;ersättningsnivå otillräcklig för att uppnå utbyggnadsmålet för den&lt;br&gt;småskaliga vattenkraften. Industriförbundet och Kraftverksföreningen&lt;br&gt;framhåller att nuvarande subventionsnivå för vindkraften på ca 25&lt;br&gt;öre/kWh är mycket hög och framhåller betydelsen av att inte vindkraften&lt;br&gt;ges oskälig lönsamhet i jämförelse med annan kraftproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller finansieringen av stödet förordar Sveriges&lt;br&gt;Fastighetsägareförbund att eventuella stödsystem till småskalig&lt;br&gt;elproduktion finansieras med de intäkter som erhålls genom skatten på&lt;br&gt;elkraft. Däremot avvisar förbundet liksom Svensk Elbrukarförening en&lt;br&gt;finansiering genom nätavgiften i enlighet med det förslag som lämnats av&lt;br&gt;experten Christer Söderberg, Sveriges Energiföreningars&lt;br&gt;Riksorganisation (SERO) i dennes särskilda yttrande till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Elproduktion från fömybara Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;energikällor innebär en hushållning med ändliga resurser och minskade&lt;br&gt;utsläpp av föroreningar jämfört med elproduktion baserad på fossila&lt;br&gt;energikällor. Utnyttjande av småskaliga och fömybara energikällor har&lt;br&gt;ofta lägre externa kostnader jämfört med utnyttjande av fossila&lt;br&gt;energikällor. I de fall dessa externa kostnader inte inkluderas genom&lt;br&gt;miljöskatter eller liknande, försämras de fömybara energikällornas&lt;br&gt;konkurrenskraft. En sådan hantering bör emellertid i första hand&lt;br&gt;genomföras på internationell nivå för att inte äventyra industrins&lt;br&gt;konkurrenskraft. Detta innebär att andra styrmedel än miljöskatter måste&lt;br&gt;utnyttjas för att främja de fömybara energislagen i avvaktan på en&lt;br&gt;internationell samordning. Den stödnivå som regeringen föreslår för åren&lt;br&gt;2001 och 2002 har valts i syfte att upprätthålla ekonomiskt acceptabla&lt;br&gt;villkor för miljövänlig och fömybar elproduktion från småskaliga&lt;br&gt;anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är en positiv utveckling av den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen beroende av en fortsatt anpassning till mer&lt;br&gt;marknadsnära förhållanden. Den upphandling som genomförts under&lt;br&gt;hösten 1999 har varit ett första steg i denna riktning. Regeringen avser&lt;br&gt;därför att verka för att någon form av enhetliga avtalsvillkor för&lt;br&gt;förhållandet mellan producenter och köpare av den småskaliga kraften tas&lt;br&gt;fram också för åren 2001 och 2002. Samtidigt krävs stabila förhållanden&lt;br&gt;i gällande stödsystem och övriga regelverk för att denna&lt;br&gt;marknadsanpassning skall kunna ske parallellt med en fortsatt utbyggnad&lt;br&gt;av elproduktionen från fömybara energikällor. Av detta skäl bör det&lt;br&gt;tillfälliga stödet till småskalig elproduktionen förlängas t.o.m. utgången&lt;br&gt;av år 2002 och stödnivån på 9 öre/kWh bör ligga fast under hela&lt;br&gt;perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De villkor som under år 2000 gäller för det tillfälliga stödet till&lt;br&gt;småskalig elproduktion bör i huvudsak också tillämpas för den föreslagna&lt;br&gt;förlängningen av stödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för den övergångslösning som här föreslås uppskattas till ca&lt;br&gt;200 miljoner kronor per år under åren 2001 och 2002. Eftersom&lt;br&gt;betydande variationer i såväl vattenkrafts- som vindkraftsproduktionen&lt;br&gt;förekommer är en exakt bestämning av medelsbehovet inte möjlig.&lt;br&gt;Ytterligare utbyggnad av småskalig elproduktion, i enlighet med det&lt;br&gt;energipolitiska programmets genomförande, kan dämtöver medföra att&lt;br&gt;anspråken på medel ökar något. Regeringens samlade bedömning av&lt;br&gt;stödbehovet är att detta kommer att uppgå till i genomsnitt 210 miljoner&lt;br&gt;kronor per år under 2001 och 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna stödet skall finansieras fullt ut. Finansiering inom&lt;br&gt;utgiftsområdet kommer att eftersträvas inom ramen för den utvärdering&lt;br&gt;av 1997 års energipolitiska program som för närvarande pågår och som&lt;br&gt;skall presenteras för riksdagen i budgetpropositionen för 2001. Resultatet&lt;br&gt;från denna utvärdering, tillsammans med en bedömning av alternativa&lt;br&gt;finansieringsmöjligheter inom ramen för energiskattesystemet, kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ligga till grund för det förslag till finansiering av stödet som Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;regeringen avser att förelägga riksdagen i budgetpropositionen för 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet Småskalig&lt;br&gt;elproduktion samt mätning och debitering av&lt;br&gt;elförbrukning (SOU 1999:95)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Överväganden om småskalig elproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;LEKO-utredningens överväganden om småskalig elproduktion har utgått&lt;br&gt;ifrån det skydd leveranskoncessionen ger. Under utredningens gång har&lt;br&gt;det dock visat sig att fokuseringen på småskalighet är for snäv. Flera&lt;br&gt;omständigheter talar nämligen för att ett bredare perspektiv bör anläggas&lt;br&gt;på frågan om vilken roll elproduktion baserad på fömybara energikällor&lt;br&gt;(varav den småskaliga produktionen utgör en delmängd) bör spela i&lt;br&gt;energiförsörjningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan omständighet är att senare tids prognoser om elprisets ut-&lt;br&gt;veckling talar för att det framtida elpriset kommer att ligga avsevärt lägre&lt;br&gt;än vad som tidigare bedömts. Således bedömer Energimyndigheten att&lt;br&gt;elpriset kommer att ligga på nivån omkring 20 öre/kWh fram till år 2010.&lt;br&gt;Detta kan jämföras med att 1997 års energipolitiska program (genom&lt;br&gt;vilket bl.a. inrättades investeringsstöd till småskalig vattenkraft och&lt;br&gt;vindkraft) byggde på Energikommissionens bedömning att elpriset skulle&lt;br&gt;stiga till ca 30 öre/kWh fram till år 2010.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En andra omständighet som talar för att ett bredare perspektiv bör&lt;br&gt;anläggas är att flera iakttagelser gjorts i utredningsarbetet som sam-&lt;br&gt;mantaget tyder på att det kan finnas skäl att ompröva dagens gräns för&lt;br&gt;småskalighet, 1 500 kW. En tredje omständighet är att EU-gemensamma&lt;br&gt;regler för stöd till elproduktion baserad på fömybara energikällor kan&lt;br&gt;komma att presenteras inom några år. Från EU-kommissionens sida tycks&lt;br&gt;ambitionen vara att dessa regler bör utgå ifrån stödsystem som skapar&lt;br&gt;konkurrens mellan olika produktionsanläggningar baserade på fömybara&lt;br&gt;energikällor (ett exempel på sådana stödsystem är s.k. gröna certifikat).&lt;br&gt;Enligt LEKO-utredningens mening är det inte självklart att sådana&lt;br&gt;stödsystem endast bör omfatta småskalig elproduktion, åtminstone med&lt;br&gt;den definition detta begrepp givits i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår utredningen att en översyn bör göras av&lt;br&gt;den fömybara elproduktionens förutsättningar. Översynen bör ha ett&lt;br&gt;bredare perspektiv än den avgränsning till småskalig elproduktion som&lt;br&gt;gällt för LEKO-utredningens arbete. Syftet med översynen bör vara att&lt;br&gt;bedöma vilka långsiktiga förutsättningar som bör gälla för fömybar el-&lt;br&gt;produktion, samt att analysera vilka metoder och eventuella stöd m.m.&lt;br&gt;som bäst kan bidra till att uppnå dessa förutsättningar. Enligt utredningen&lt;br&gt;bör marknadsnära lösningar eftersträvas. Inriktningen på översynen bör&lt;br&gt;därför vara sådan att stödsystem som skapar konkurrens mellan olika&lt;br&gt;produktionsanläggningar baserade på fömybara energikällor (t.ex. gröna&lt;br&gt;certifikat) i första hand prioriteras. Därvid bör i översynen också belysas&lt;br&gt;om det finns skäl för staten att medverka till att en särskild marknadsplats&lt;br&gt;för fömybar el kan utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en allmän översyn gjorts av förutsättningarna för fömybar el-&lt;br&gt;produktion bedömer utredningen att det inte är meningsfullt att söka &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utveckla en långsiktig och definitiv lösning som ersättning for det skydd&lt;br&gt;leveranskoncessionen givit småskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1998/99:137 har regeringen föreslagit att innehavare av små-&lt;br&gt;skaliga anläggningar bör ges garanterad avsättning for sin el under&lt;br&gt;perioden den 1 november 1999 till utgången av år 2000, då leveranskon-&lt;br&gt;cessionssystemet ursprungligen var tänkt att upphöra. För dessa 14 må-&lt;br&gt;nader har regeringen föreslagit att mottagningsplikten skall etableras&lt;br&gt;genom ett upphandlingsförfarande där anbudsgivama förbinder sig att&lt;br&gt;köpa hela eller delar av den småskaliga elproduktionen till en i anbudet&lt;br&gt;angiven garanterad prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att bedöma om den av utredningen föreslagna översynen&lt;br&gt;kan ske i sådan takt att den utmynnar i nya regler som kan träda i kraft&lt;br&gt;redan när de 14 månader som förslaget i prop. 1998/99:137 omfattar&lt;br&gt;löper ut. Det är dock inte osannolikt att denna process kan ta längre tid.&lt;br&gt;Om så visar sig bli fallet kan det från den 1 januari 2001 och fram till&lt;br&gt;dess översynen kunnat genomföras och omsättas i ett nytt regelverk&lt;br&gt;komma att behövas ytterligare en temporär lösning. Såvitt utredningen&lt;br&gt;kan bedöma torde behovet av en temporär lösning i sådana fall på sin&lt;br&gt;höjd omfatta ett eller ett par år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Givet förutsättningen att en ytterligare temporär lösning kan komma att&lt;br&gt;behövas har utredningen koncentrerat sig på att söka bedöma om det&lt;br&gt;under året/åren närmast efter år 2000 finns behov av ett skydd motsva-&lt;br&gt;rande den mottagningsplikt och rätt till skäligt pris som leveranskon-&lt;br&gt;cessionen idag ger småskalig elproduktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår att ett system med mottagningsplikt bör behållas&lt;br&gt;om en temporär lösning behövs under året/åren närmast efter år 2000.&lt;br&gt;Det är i och för sig inte givet att den småskaliga elproduktionen behöver&lt;br&gt;mottagningsplikten. Men eftersom olika politiska beslut och uttalanden&lt;br&gt;under senare år klargjort att den småskaliga produktionen bör ges en&lt;br&gt;gynnad ställning, så torde det ur samhällets synvinkel vara rationellt att&lt;br&gt;åtminstone på kort sikt anordna någon form av organiserad hantering av&lt;br&gt;den småskaliga produktionen. Detta bl.a. med hänsyn till att den omfattar&lt;br&gt;ett stort antal anläggningar, ca 1 600 st. En mottagningsplikt för någon&lt;br&gt;aktör torde erbjuda en lämplig metod för en sådan organiserad hantering.&lt;br&gt;Om det mer permanent finns behov av en mottagningsplikt bör belysas i&lt;br&gt;den översyn utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår vidare att om en temporär lösning behövs under&lt;br&gt;året/åren närmast efter år 2000, så bör mottagningsplikten bygga på en&lt;br&gt;upphandlingsmodell, motsvarande den som regeringen initierat för&lt;br&gt;perioden den 1 november 1999 t.o.m. utgången av år 2000. För detta talar&lt;br&gt;flera skäl. Ett är att det med hänsyn till det korta tidsperspektiv som&lt;br&gt;gäller för utredningens överväganden krävs starka skäl för att välja någon&lt;br&gt;annan modell för mottagningsplikten än den som nu är under införande.&lt;br&gt;Utredningen har inte funnit att några sådana starka skäl föreligger. Ett&lt;br&gt;annat skäl är att upphandlingsmodellen ligger väl i linje med den&lt;br&gt;utveckling mot mer konkurrensbaserade lösningar som eftersträvas av&lt;br&gt;EU-kommissionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtidigt vill utredningen betona att upphandlingsmodellen inte be-&lt;br&gt;höver vara statisk. Tvärtom torde erfarenheter göras i den nu pågående&lt;br&gt;upphandlingsomgången, som kan leda till att modellen kan utvecklas och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbättras infor en eventuell ny upphandling. Genom att upphand-&lt;br&gt;lingsmodellen innebär en marknadsvärdering av den småskaliga pro-&lt;br&gt;duktionen bidrar den också till att skapa ett referenspris for fömybar&lt;br&gt;elproduktion. Med hjälp av detta referenspris skulle en marknadsplats för&lt;br&gt;den småskaliga kraften kunna utvecklas, som successivt skulle kunna ta&lt;br&gt;över upphandlingens roll. LEKO-utredningen har inte analyserat hur&lt;br&gt;staten bäst skulle kunna stimulera en sådan utveckling. Men som framgått&lt;br&gt;anser utredningen att en sådan analys bör ingå i den allmänna översyn&lt;br&gt;utredningen föreslagit. Upphandlingsmodellen förhindrar dock på intet&lt;br&gt;sätt att marknadens aktörer kan utveckla andra former för att handla med&lt;br&gt;den småskaliga kraften, om man så finner lämpligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande frågan om skäligt pris har utredningen svårt att uttala sig&lt;br&gt;om det när leveranskoncessionssystemet upphör alltjämt bör finnas&lt;br&gt;sådana regler, eller om hur skälighetsbegreppet i sådana fall bör defini-&lt;br&gt;eras. Detta bl.a. därför att en sådan bedömning påverkas av vilka slut-&lt;br&gt;satser som dras i den översyn utredningen föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har därför valt att istället analysera vilken ersättning den&lt;br&gt;småskaliga elproduktionen torde behöva for att klara sig. Analysen har&lt;br&gt;utgått från två frågor: vilken ersättning torde krävas for fortvarig drift av&lt;br&gt;den volym småskalig elproduktion som skall byggas ut med hjälp av de&lt;br&gt;investeringsstöd för vindkraft och småskalig vattenkraft som inrättats&lt;br&gt;genom 1997 års energipolitiska program, och vilka konsekvenser torde&lt;br&gt;uppstå om ersättningen fortsatt ligger på dagens nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några av utgångspunkterna for analysen bör kort nämnas. Bland annat&lt;br&gt;har utredningen antagit att långsiktig bärkraftighet kräver att innehavare&lt;br&gt;av små kraftverk far en ersättning som ger kostnadstäckning och&lt;br&gt;acceptabel avkastning från verksamheten. Vidare har utredningen valt att&lt;br&gt;spegla konsekvenser av såväl avskrivningstiderna 12 år for vindkraft och&lt;br&gt;20 år for småskalig vattenkraft som av dubbelt så långa tider. Detta&lt;br&gt;eftersom olika aktörer har olika syn på vilken avskrivningstid som bör&lt;br&gt;gälla för investeringar av detta slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 1997 års energipolitiska program inrättades investeringsstöd&lt;br&gt;för bl.a. vindkraft och småskalig vattenkraft. Stödens mål är att på fem år&lt;br&gt;öka årsproduktionen från vindkraft med 0,5 TWh och från småskalig&lt;br&gt;vattenkraft med 0,25 TWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utbyggnadsmålen med investeringsstöden skall nås torde krävas&lt;br&gt;en ersättning som for vindkraften uppgår till ca 25-35 öre/kWh, med en&lt;br&gt;avskrivningstid på 12 år. Detta förutsätter dock att det driftstöd på 15,1&lt;br&gt;öre/kWh som vindkraften idag ges (s.k. miljöbonus) alltjämt utgår. För&lt;br&gt;den småskaliga vattenkraften torde ersättningen behöva uppgå till ca 35-&lt;br&gt;45 öre/kWh, om avskrivningstiden sätts till 20 år. Med dubbelt så långa&lt;br&gt;avskrivningstider blir ersättningskravet ca 15-25 öre/kWh (plus&lt;br&gt;miljöbonus) for vindkraften och ca 25-35 öre/kWh for den småskaliga&lt;br&gt;vattenkraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dagsläget far innehavare av små kraftverk ca 25 öre/kWh for den el&lt;br&gt;som säljs till en leveranskoncessionär. Om denna nivå upprätthålls torde&lt;br&gt;en viss utbyggnad av vindkraft fortsatt komma att ske, förutsatt att&lt;br&gt;miljöbonus alltjämt utgår. Däremot är det tveksamt om utbyggnadsmålet&lt;br&gt;för vindkraft enligt 1997 års energipolitiska program helt kan uppnås vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ersättning på 25 öre/kWh. För småskalig vattenkraft torde en sådan&lt;br&gt;ersättningsnivå vara otillräcklig för att uppnå utbyggnadsmålet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När leveranskoncessionssystemet upphör den 1 november kommer den&lt;br&gt;småskaliga kraften genom den upphandling regeringen initierat att&lt;br&gt;värderas på marknadens villkor. I dagsläget uppgår marknadspriset på el&lt;br&gt;till ca 10-12 öre/kWh. Marknadens värdering av den småskaliga kraften&lt;br&gt;torde därför bli avsevärt lägre än den ersättning som krävs för att uppnå&lt;br&gt;utbyggnadsmålen i 1997 års energipolitiska program.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att Energimyndigheten bedömer att elpriset kommer&lt;br&gt;att ligga omkring nivån 20 öre/kWh fram till år 2010 kan marknadspriset&lt;br&gt;inte heller på lägre sikt förväntas stiga till en sådan nivå att&lt;br&gt;utbyggnadsmålen kan uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härmed torde någon form av offentligt stöd behöva utgå, utöver da-&lt;br&gt;gens investeringsstöd och miljöbonus till vindkraften, för att en fortvarig&lt;br&gt;drift av den volym småskalig elproduktion som avses byggas ut genom&lt;br&gt;1997 års energipolitiska program skall kunna uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett sådant stöd gavs som ett driftstöd och omfattade samtliga små&lt;br&gt;kraftverk torde kostnaden för stödet, med dagens marknadspris på el,&lt;br&gt;komma att uppgå till minst 300-400 mkr per år, även om avskriv-&lt;br&gt;ningstiderna sätts till 24 år för vindkraften och 40 år för den småskaliga&lt;br&gt;vattenkraften. Om innehavare av små kraftverk skulle ges motsvarande&lt;br&gt;förutsättningar helt utan några driftstöd, men med hjälp av ett större&lt;br&gt;investeringsstöd, torde investeringsstödet behöva uppgå till ca 75-80 %&lt;br&gt;för såväl vindkraft som småskalig vattenkraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har även sökt bedöma vilka konsekvenser en fortsatt&lt;br&gt;ersättning på dagens nivå skulle fa för de små kraftverk som idag är i&lt;br&gt;drift eller under uppförande. För vindkraften torde dagens ersättning om&lt;br&gt;25 öre/kWh ge en acceptabel avkastning för åtminstone befintliga&lt;br&gt;kraftverk i storlekarna 500-700 kW och för kraftverk under uppförande i&lt;br&gt;storlekarna 700-1000 kW, förutsatt att miljöbonus alltjämt utgår. För den&lt;br&gt;småskaliga vattenkraften torde ersättningsnivån 25 öre/kWh leda till&lt;br&gt;stagnation och på sikt en något minskad produktion. Uppskattningsvis&lt;br&gt;kan kraftverk motsvarande en årsproduktion på 0,10-0,15 TWh komma&lt;br&gt;att avvecklas inom den närmaste tioårsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanställning av remissyttranden vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1999/2000:134&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;remissbehandling av betänkandet Småskalig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;elproduktion samt mätning och debitering av&lt;br&gt;elförbrukning (SOU 1999:95)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Leveranskoncessionsutredningens slutbetänkande Småskalig elproduk-&lt;br&gt;tion samt mätning och debitering av elförbrukning (SOU 1999:95) har&lt;br&gt;tillställts 27 remissinstanser. Yttrande har avgetts av Konkurrensverket,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Statskontoret, Boverket, Naturvårdsverket,&lt;br&gt;Affärsverket svenska kraftnät, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statens energimyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konsumentverket, Svenska Kommunförbundet, Lantbrukarnas&lt;br&gt;Riksförbund &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(LRF),&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sveriges&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Industriförbund, Svenska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Svenska&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fjärrvärmeföreningen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Landsorganisationen i Sverige (LO), Sveriges Fastighetsägareförbund,&lt;br&gt;Villaägarnas Riksförbund (Villaägarna), Hyresgästernas Riksförbund,&lt;br&gt;Sveriges Elleverantörer (SVEL), Elmaterialleverantöremas förening och&lt;br&gt;Sveriges Elbrukarförening (Elbruk). Kammarrätten i Stockholm,&lt;br&gt;Elsäkerhetsverket, Tjänstemännens Centralorganisation och Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation har avstått från att yttra sig över&lt;br&gt;rapporten. Yttranden har även inkommit från Nordic Windpower och&lt;br&gt;Stor-stockholms Energi AB (STOSEB).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom utredningen har därutöver Experten Bertil Persson, Affärsverket&lt;br&gt;svenska kraftnät respektive experten Christer Söderberg, Sveriges&lt;br&gt;Energiföreningars Riksorganisation (SERO) avgivit särskilda yttranden.&lt;br&gt;Vid remissbehandlingen har SERO hänvisat till detta yttrande. Därutöver&lt;br&gt;har VEGAB vattenenergi AB i ett antal skrivelser till regeringen tagit&lt;br&gt;upp de små elproducenternas situation och hur dessa kan förväntas&lt;br&gt;påverkas av de förändrade regelverket på elmarknaden.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissyttranden avseende småskalig elproduktion&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samtliga remissinstanser är positiva till att en samlad översyn av stödet&lt;br&gt;till fömybar elproduktionen genomförs. Nordic windpower framhåller&lt;br&gt;dock att en sådan översyn bör kunna genomföras under 2000 så att ett&lt;br&gt;nytt marknadsbaserat stödsystem skulle kunna införas redan vid årsskiftet&lt;br&gt;2000/2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvårdsverket framhåller vikten av att finna former för hur el&lt;br&gt;producerad frän fömybara energikällor skall kunna konkurera med övrig&lt;br&gt;el för att nå det nationella miljömålen, särskilt målet om begränsad&lt;br&gt;klimatpåverkan. Statskontoret betonar särskilt de ändrade&lt;br&gt;förutsättningarna på elmarknaden t.ex. vad gäller förväntade elpriser och&lt;br&gt;behovet av att överväga omfattningen och utformningen av det offentliga&lt;br&gt;åtagandet i detta sammanhang. Riksrevisionsverket framhåller att&lt;br&gt;omfattningen av det föreslagna utredningsarbetet är svår att bedöma.&lt;br&gt;Flera remissinstanser påtalar också behovet av att fokusera på all&lt;br&gt;fömybar elproduktion och inte enbart på småskaliga lösningar. Stoseb&lt;br&gt;anför att perspektivet bör breddas till all fömybar energiproduktion och&lt;br&gt;att anläggningar för bibränslebaserad kraftvärme är betydligt mer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadseffektiva än vindkraftsanläggningar om målet är att uppfylla&lt;br&gt;klimatåtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller inriktningen på ett framtida stödsystem betonar&lt;br&gt;Konkurrensverket, Svenska kraftnät, Kraftverksföreningen, Sveriges&lt;br&gt;Elleverantörer och Stoseb att ett eventuellt framtida stödsystem bör&lt;br&gt;utformas på marknadsmässiga grunder för att undvika snedvridande&lt;br&gt;konkurrensförutsättningar. Konkurrensverket, Kraftverksföreningen och&lt;br&gt;Nordic windpower påtalar även vikten av att systemet utformas så att&lt;br&gt;utveckling av ny teknik, effektivare metoder och kostnadssänkningar&lt;br&gt;stimuleras. Industriförbundet betonar att medlen bör anpassas till målen&lt;br&gt;och listar ett antal grundläggande krav som bör gälla för ett framtida&lt;br&gt;stödsystem. Enligt dessa krav bör kostnadseffektiva lösningar,&lt;br&gt;administrativ enkelhet, internationell harmonisering och tydliga och&lt;br&gt;tidsbegränsade spelregler eftersträvas. Behovet av internationell&lt;br&gt;harmonisering framhålls också av Fjärrvärmeföreningen. Stabila regler&lt;br&gt;och ersättningsnivåer framhålls också av Energimyndigheten, Boverket&lt;br&gt;och Sveriges Elleverantörer samtidigt som rimliga ekonomiska villkor&lt;br&gt;särskilt betonas av Energimyndigheten och Boverket. Internationell&lt;br&gt;handel med s.k. certifikat som ekonomiskt främjar fömybar och&lt;br&gt;milj ovänlig elproduktion är enligt Kraftverksföreningen en förutsägbar&lt;br&gt;utveckling inom EU som bör beaktas vid översynen av stödsystemet.&lt;br&gt;Liknande synpunkter framförs av Fjärrvärmeföreningen. Även Nordic&lt;br&gt;Windpower hänvisar till europeiska erfarenheter vad gäller system med&lt;br&gt;certifikatshandel och förordar marknadslösningar baserade på en&lt;br&gt;kvotmodell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten och Naturvårdsverket påpekar att gränsen för&lt;br&gt;småskalig elproduktion på 1500 kW är låg i jämförelse med övriga länder&lt;br&gt;inom EU och att gränsen behöver höjas. Sveriges elleverantörer påtalar&lt;br&gt;att väl fungerande definitioner och avgränsningar för vad som skall&lt;br&gt;inrymmas i begreppet fömybar elproduktion är några av de viktigaste&lt;br&gt;grunderna för översynsarbetet. LRF framhåller att det i ett kort&lt;br&gt;utvecklingsperspektiv kan finnas skäl för att behovsanpassa stöden för&lt;br&gt;olika typer och kategorier av småskalig elproduktion men att stöden&lt;br&gt;relativt snabbt måste bli konkurrensneutrala och ligga på en nivå lika för&lt;br&gt;all småskalig produktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ytterligare en period med temporära regler kommer att behövas bör&lt;br&gt;dessa enligt bl.a. Energimyndigheten, Konsumentverket och&lt;br&gt;Naturvårdsverket uppfattning vara uppbyggda på liknande sätt som&lt;br&gt;dagens lösning. Svenska kraftnät hänvisar till den pågående&lt;br&gt;upphandlingen och framhåller att erfarenheterna av denna visar att&lt;br&gt;producenterna av småskalig kraft kan fa avsättning för sin produktion till&lt;br&gt;priser som ligger i nivå med elbörspriset. Enligt SvK finns det mycket&lt;br&gt;som tyder på att en central upphandling inte genererar något mervärde för&lt;br&gt;den småskaliga produktionen. Riksrevisionsverket efterlyser en mer&lt;br&gt;ingående analys av mottagningspliktens för och nackdelar. LRF ansluter&lt;br&gt;sig i stället till det av utredningen tidigare presenterade förslaget om&lt;br&gt;bildande av ett särskilt inköpsbolag för inköp av den småskaliga&lt;br&gt;elproduktionen. Sveriges Fastighetsägareförbund förordar att eventuella&lt;br&gt;stödsystem till småskalig elproduktion finansieras med de intäkter som&lt;br&gt;erhålls genom skatten på elkraft. Däremot avvisar förbundet en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finansiering genom nätavgiften i enlighet med det forslag som lämnats i&lt;br&gt;Christer Söderbergs särskilda yttrande. Även Svensk Elbrukarförening&lt;br&gt;motsätter sig en sådan finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Boverket betonar betydelsen av planeringsmål som kan översättas i&lt;br&gt;anspråk på mark och havsområden. Härigenom kan de regionala&lt;br&gt;miljömålen utvecklas och planeringsunderlag for kommunerna som&lt;br&gt;stärker den lokal förankringen kan tas fram. Nordic Windpower anför 10&lt;br&gt;TWh vindkraft till år 2009 som ett lämpligt planeringsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordic Windpower ansluter sig i huvudsak till utredningens bedömning&lt;br&gt;av intäktsbehovet för vindkraft. Utbyggnadsmålet för vindkraft i 1997 års&lt;br&gt;energipolitiska program bör enligt Energimyndigheten kunna uppnås vid&lt;br&gt;en ersättningsnivå på 25 Öre/kWh. Däremot är en sådan ersättningsnivå&lt;br&gt;otillräcklig för att uppnå utbyggnadsmålet för den småskaliga&lt;br&gt;vattenkraften. Industriförbundet framhåller att nuvarande&lt;br&gt;subventionsnivå till vindkraften på ca 25 öre/kWh är mycket hög och att&lt;br&gt;det i längden är orimligt att upprätthålla sådana subventioner. Även&lt;br&gt;Kraftverksföreningen framhåller betydelsen av att inte vindkraften ges&lt;br&gt;oskälig lönsamhet i jämförelse med annan kraftproduktion. Den&lt;br&gt;nuvarande stödnivån på 9 öre/kWh förefaller föreningen väl hög.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av rapporten Elproduktion från &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;999/2000:134&lt;br&gt;fömybara energikällor - ekonomiska förutsättningar &lt;sup&gt;Bllaga 3&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;och marknadsmekanismer (Ds 2000:20)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen gav i december 1999 i uppdrag till en interdepartemental&lt;br&gt;arbetsgrupp att se över systemet för stöd till elproduktion från fömybara&lt;br&gt;energikällor. Arbetsgruppen har till sitt stöd tillkallat en referensgrupp&lt;br&gt;bestående av företrädare för riksdagspartier (Socialdemokraterna,&lt;br&gt;Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet), branschen och&lt;br&gt;myndigheter. Statens energimyndighet har bistått med sekretariat. Inom&lt;br&gt;Energimyndigheten har en arbetsgrupp sammanställt underlag till stöd för&lt;br&gt;sekretariatet. I föreliggande promemoria presenteras den&lt;br&gt;interdepartementala arbetsgruppens slutsatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorians kapitel 1 har arbetsgruppen redovisat&lt;br&gt;bakgrundsförhållanden för de olika produktionsformerna för el från&lt;br&gt;fömybara källor. Tonvikten har där lagts på utformningen av de&lt;br&gt;ekonomiska stöden. I kapitel 2 redovisas hittillsvarande utveckling,&lt;br&gt;nuvarande förhållanden, utvecklingen under den närmaste framtiden samt&lt;br&gt;mål och tillväxtmöjligheter för de olika kraftslagen. Här är tonvikten lagd&lt;br&gt;på elproduktion och tekniska förhållanden. I kapitel 3 görs en utblick till&lt;br&gt;några länder i Europa och Nordamerika, där utvecklingen är av särskilt&lt;br&gt;intresse i detta sammanhang. Stödformer i funktion, under utveckling&lt;br&gt;eller införande beskrivs med särskild tonvikt på länder där stödsystemen&lt;br&gt;utformats så att de kan fungera tillsammans med en avreglerad marknad&lt;br&gt;för el. De arbeten som pågår inom EU och som har anknytning till de&lt;br&gt;frågor som behandlas här presenteras i kapitel 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre olika modeller för stöd till elproduktion från fömybara källor&lt;br&gt;beskrivs och analyseras i kapitel 5. Bidragsmodellen och kvotmodellen&lt;br&gt;bygger båda på att staten lägger fast ramar för stödet till certifierad&lt;br&gt;produktion av el, dvs. de produktionsformer som staten önskar stimulera.&lt;br&gt;För bidragsmodellen gäller att staten tilldelar producenter av certifierad&lt;br&gt;el rätten att ge ut certifikat. Den certifierade elproduktionen säljs och&lt;br&gt;köps som annan el, genom bilaterala överenskommelser eller på elbörsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producenterna säljer certifikaten till slutanvändama eller deras&lt;br&gt;företrädare. Staten erbjuder sig att under ett givet år köpa ett i förväg&lt;br&gt;bestämt antal certifikat till ett angivet pris av slutanvändama. För att&lt;br&gt;slutkunden skall ha ett incitament att köpa el från certifierad produktion&lt;br&gt;införs i denna modell en skattereduktion för el som producerats i&lt;br&gt;certifierade anläggningar. Storleken på reduktionen matchas mot statens&lt;br&gt;betalning per certifikat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att i förväg bestämma dels hur många certifikat som skall köpas&lt;br&gt;dels inlösenspriset på certifikaten har staten full kontroll över kostnaden&lt;br&gt;för stödet. Om antalet certifikat som löses in av staten sätts litet högre för&lt;br&gt;varje år stimuleras indirekt till en utbyggnad av produktionskapaciteten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentens ersättning utgörs av betalning for el till ordinarie Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;marknadspris, statens ersättning för certifikatet samt det påslag som kan Bilaga 3&lt;br&gt;erhållas genom marknadens värdering av den certifierade elproduktionen.&lt;br&gt;Slutkundens incitament ligger i att skattereduktionen gör det möjligt att&lt;br&gt;köpa certifierad el till i stort sett samma kostnad som annan el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prisrelationen mellan certifierad el och annan el bestäms av&lt;br&gt;skattereduktionens storlek och priset på certifikatet. För kvotmodellen&lt;br&gt;gäller att staten sätter upp ett kvantitativt mål för användningen av el från&lt;br&gt;certifierad produktion under ett år. Målet sätts så att det ger incitament&lt;br&gt;till ökad användning av sådan el. Anpassning till produktionsutbyggnad&lt;br&gt;samt besparings- och effektiviseringsåtgärder kan ske genom att kvoten&lt;br&gt;sakta höjs från år till år. Staten tilldelar producenter av certifierad el&lt;br&gt;rätten att ge ut certifikat för den produktion av el som fyller bestämda&lt;br&gt;villkor. Producenterna har rätt att sälja certifikaten på en öppen marknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Staten ålägger elhandelsbolagen eller slutanvändama, som företräds av&lt;br&gt;elhandelsbolagen, att vid en avstämningstidpunkt redovisa&lt;br&gt;elanvändningen och sitt innehav av gröna certifikat. Elhandlama köper&lt;br&gt;certifikat på en öppen marknad, t.ex. en certifikatbörs, eller genom&lt;br&gt;bilateral handel med producenterna. Den som inte kan visa upp&lt;br&gt;tillräckligt många certifikat vid avstämningstidpunkten kan utsättas för&lt;br&gt;sanktioner av något slag. Avstämningsreglema kan kompletteras så att&lt;br&gt;den som saknar certifikat far lov att uppfylla sina förpliktelser under en&lt;br&gt;period efter avstämningstidpunkten eller på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Producentens ersättning utgörs av betalning för el till ordinarie&lt;br&gt;marknadspris plus ersättningen för certifikatet. Slutanvändaren betalar&lt;br&gt;det ordinarie priset plus kostnaden för certifikatet.&lt;br&gt;Transaktionskostnaderna delas av producent och elhandlare och kommer&lt;br&gt;i slutänden att betalas av slutanvändaren som ingående i&lt;br&gt;certifikatskostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tredje modellen, upphandlingsmodellen, utgår från att staten genom&lt;br&gt;ett upphandlingsliknande förfarande stimulerar utvecklingen av&lt;br&gt;elproduktion från fömybara källor. Upphandlingsmodellens huvuddelar&lt;br&gt;är följande: Staten ger producenter av el från certifierade anläggningar&lt;br&gt;möjlighet att lämna offert på produktion av sådan el. Med utgångspunkt i&lt;br&gt;offerterna lämnar staten ett bidragslöfte, vars belopp är relaterat till&lt;br&gt;marknadspriset på elbörsen. Storleken på bidraget skall avspegla&lt;br&gt;skillnaden i produktionskostnad mellan olika tekniker men det skall inte&lt;br&gt;täcka hela skillnaden mellan produktionskostnad och marknadsnivå,&lt;br&gt;certifikaten skall täcka en del också. Upphandlingsmodellen skulle&lt;br&gt;eventuellt kunna fungera dels som brygga mellan nuvarande system och&lt;br&gt;ett nytt, permanent system, dels som ett möjligt komplement till endera&lt;br&gt;bidrags- eller kvotmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kapitel 6 redovisas arbetsgruppens ståndpunkter. Efter genomgången av&lt;br&gt;de tre olika modellerna och mot bakgrund av de krav som ställs på en ny&lt;br&gt;modell - marknadsanpassad, internationellt gångbar och med stabila&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spelregler oberoende av statsfinansiella forhållanden - har gruppen funnit&lt;br&gt;att kvotmodellen bäst uppfyller kraven. Kvotmodellen är ett obligatoriskt&lt;br&gt;system. Utformningen av stödsystemet skall inkludera certifikat, som&lt;br&gt;åtskiljs från elhandeln och som i sig kan bli föremål för handel. Systemet&lt;br&gt;skall inledningsvis vara nationellt men medge internationell expansion.&lt;br&gt;Upphandlingsmodellen bör emellertid undersökas närmare för att visa&lt;br&gt;huruvida den skulle vara lämplig som komplement till kvotmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett nytt stödsystem kräver ställningstaganden i en lång rad&lt;br&gt;av frågor. Några av kärnfrågorna gäller avgränsningen av stödberättigad&lt;br&gt;elproduktion, kontroll och administration av kvotsystemet och regler och&lt;br&gt;rutiner för certifieringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterar att all slags el med ursprung i fömybara&lt;br&gt;energikällor, som behöver stödjas, bör vara kvalificerad för stöd. Andra&lt;br&gt;avgränsningskriterier än storlek bör undersökas. Kvoten kan komma att&lt;br&gt;behöva förändras över tiden. Aktörernas roller måste klargöras -&lt;br&gt;myndigheter sköter myndighetsuppgifter, marknaden marknadsuppgifter.&lt;br&gt;Åtminstone inledningsvis bör systemet omfatta ett slag av certifikat, en&lt;br&gt;enhetlig produkt som kan bli föremål för handel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således måste en rad frågor utredas vidare för att ett nytt och väl&lt;br&gt;fungerande system skall kunna förverkligas. En särskild utredare bör&lt;br&gt;därför fa i uppdrag att i detalj utforma regelverket för det nya systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanställning av yttranden över rapporten&lt;br&gt;Elproduktion från fömybara energikällor -&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar och&lt;br&gt;marknadsmekanismer (Ds 2000:20)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Remissinstanserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En hearing hölls den 29 mars 2000 med anledning av rapporten.&lt;br&gt;Härutöver har skriftliga yttranden inkommit från 14 instanser: Sveriges&lt;br&gt;Energiföreningars Riksorganisation (SERO), Naturvårdsverket (SNV),&lt;br&gt;Svenska Kraftverksföreningen, Sveriges Industriförbund, Statskontoret,&lt;br&gt;Konkurrensverket, Riksrevisionsverket (RRV), Sveriges Elleverantörer&lt;br&gt;(SvEL), Svensk Vindkraftsforening (SVIF), Stor-Stockholms Energi AB&lt;br&gt;(STOSEB), Birka Kraft AB, Vestasvind Svenska AB, Nordic Windpower&lt;br&gt;AB (gemensamt yttrande for vindkraftsleverantörema) och PitchWind&lt;br&gt;AB.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmänna synpunkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen framfördes allmänna synpunkter, som att det är bra att&lt;br&gt;rapporten beskriver systemen i andra länder och framför allt i våra&lt;br&gt;granländer. Det är bra om man i Sverige infor ett likartat system som i&lt;br&gt;granländema. En noggrannare beskrivning av Storbritanniens climate&lt;br&gt;change levy saknades. En annan synpunkt som framkom vid hearingen&lt;br&gt;var att begreppen pris och kostnad inte användes stringent. Både vid&lt;br&gt;hearingen och i de skriftliga yttrandena framkom att flertalet instanser&lt;br&gt;anser att rapporten ger en god fakta- och bakgrundsbeskrivning, särskilt&lt;br&gt;med hänsyn till den korta tid som varit till förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SvEL anser att promemorian ger ett intryck av att ”hänga i luften”,&lt;br&gt;dvs. att resonemangen och analyserna inte är förankrade i det problem&lt;br&gt;man avser att lösa. SvEL anser även att en definition och distinktion&lt;br&gt;mellan fömybar elproduktion respektive fömybar elproduktion med&lt;br&gt;stödbehov behöver göras. Sveriges Industriförbund anser att det är svårt&lt;br&gt;att, utifrån rapporten, helt förstå hur de olika beskrivna systemen avses att&lt;br&gt;och kommer att fungera. Industriförbundet tror att detta delvis beror på&lt;br&gt;att det råder viss oklarhet om vilka övergripande mål som systemet skall&lt;br&gt;uppnå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO påpekar att de förutsätter att tillståndsfrågorna och ersättning för&lt;br&gt;s.k. nätnytta som inte behandlas av denna utredning tas upp senare. SNV&lt;br&gt;anser att potentialberäkningama for biomassebaserad elproduktion som&lt;br&gt;presenteras i faktabeskrivningen är bristfälliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter på valet av modell och kriterierna för modellen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen framkom blandade synpunkter på valet av modell och&lt;br&gt;kriterierna for modellen. Ett antal instanser ansåg att valet av modell var&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;positivt framfor allt med tanke på utvecklingen i andra europeiska länder Prop. 1999/2000:134&lt;br&gt;medan andra ansåg att modellen är för komplicerad och ger för stor Bilaga 4&lt;br&gt;osäkerhet. Det samma gäller i de synpunkter som inkommit skriftligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter framfördes också om att rapporten fokuserar för mycket på&lt;br&gt;elproduktion medan värmeproduktion inte beaktas. Det framfördes också&lt;br&gt;önskemål om att produktionsmål för vindkraft fastläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kraftverksföreningen anser att kvotmodellen är bra genom att det skapas&lt;br&gt;ett separat värdepapper som representerar det extra miljövärde en viss&lt;br&gt;produktion anses ha. Det är även bra att stimulansen ligger utanför&lt;br&gt;statsbudgeten, vilket ger en större trygghet för investerare. Vidare bör ett&lt;br&gt;internationellt system eftersträvas, helst bör kvoterna fastställas&lt;br&gt;gemensamt inom EU, så att en optimering över nationsgränserna blir&lt;br&gt;möjlig. Däremot anser föreningen att ambitionen att avgränsa&lt;br&gt;populationen går för långt. Om syftet är att milj ovänlig produktion av el&lt;br&gt;skall premieras är det inte logiskt att plocka bort anläggningar som är för&lt;br&gt;gamla. Kraftverksföreningen anser även att en relativ kvot är den enda&lt;br&gt;praktiska möjligheten och även att denna bör samordnas internationellt.&lt;br&gt;Även Birka Kraft AB anser att kvotmodellen är bra och i högsta grad&lt;br&gt;utvecklingsbar. Synsättet att skilja mellan fysisk och finansiell handel,&lt;br&gt;som används på elmarknaden, är en metodik som även kan omfatta fler&lt;br&gt;produkter såsom effektoptioner och utsläppsrättigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nordic Windpower AB delar uppfattningen att ett nytt system bör vara&lt;br&gt;kvotbaserat, med en relativ kvot. Företaget anser det även nödvändigt att&lt;br&gt;särskilda kvoter för bl.a. vindkraft bestäms. En grundläggande&lt;br&gt;förutsättning för att kvotsystemet skall fungera är också att staten&lt;br&gt;fastställer ett kvantitativt mål för vindkraftsutbyggnaden. Därutöver anser&lt;br&gt;företaget att system som upphör att gälla vid en viss ålder på kraftverket&lt;br&gt;far allvarliga nackdelar ur samhällsekonomisk synpunkt, framför allt&lt;br&gt;genom att detta kommer att tvinga fram en förtida skrotning av&lt;br&gt;välfungerande anläggningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret anser att kvotmodellen bäst uppfyller ställda krav på en&lt;br&gt;ny modell. Åtskilliga frågor behöver dock utredas vidare för hur den skall&lt;br&gt;fungera i praktiken. Avgränsningar behöver göras när det gäller vilken&lt;br&gt;elproduktion och storlek som skall certifieras. Det är också viktigt att&lt;br&gt;transaktionskostnaderna hålls låga, eftersom de slutligen far betalas av&lt;br&gt;elkonsumentema. Upphandlingsmodellen ställer myndigheten sig&lt;br&gt;tveksamma till, men den kan ändå vara aktuell som en övergångslösning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SvEL anser att kvotsystemet måste göras internationellt&lt;br&gt;anpassningsbart. Vidare behöver målet med modellen klargöras, om det&lt;br&gt;är en klimat- eller energipolitisk åtgärd. Det är också av vikt att ta fram&lt;br&gt;en modell som harmonierar med en avreglerad elmarknad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SNV anser att det förordade kvotsystemet verkar vara ett intressant&lt;br&gt;alternativ, men en fullständig utvärdering jämfört med befintligt system&lt;br&gt;och andra styrmedel kan inte göras utifrån det redovisade materialet.&lt;br&gt;Ytterligare utredning erfordras innan det kan klargöras vilken roll&lt;br&gt;kvotsystemet kan spela i framtiden. Vad gäller miljöeffekten av systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är det avgörande vilka energislag som kommer att ingå och vilka Prop. 1999/2000:13&lt;br&gt;kvotandelar som föreslås. Småskalig vattenkraft bör ej ingå i systemet. Bilaga 4&lt;br&gt;Angående certifikaten finns det pedagogiska skäl till att certifikat bör&lt;br&gt;kunna utställas under en anläggnings hela livslängd. Området behöver&lt;br&gt;belysas vidare. Angående stöd till mindre konkurrenskraftig teknik, anser&lt;br&gt;verket att särskilda system erfordras för att ge stöd till teknik under&lt;br&gt;utveckling. Oavsett valet av stödform erfordras en administrativ insats för&lt;br&gt;att hantera detta. När det gäller hanteringen av vindkraft och vattenkraft i&lt;br&gt;systemet, anser de att det av stabilitetsskäl kan finnas en poäng i att de&lt;br&gt;intermittenta energikällorna får ge ut certifikat efter deras&lt;br&gt;produktionskapacitet. Huruvida detta skulle försvåra möjligheterna att&lt;br&gt;uppfylla internationella åtaganden behöver utredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Industriförbundet är inte övertygat om att kvotmodellen är överlägsen&lt;br&gt;de andra skisserade modellerna. Det är tveksamt ur effektivitetssynpunkt&lt;br&gt;om statsmakterna skall bestämma en viss nivå eller kvot för produktionen&lt;br&gt;av fömybar el. Förbundet anser att även bidrags- och&lt;br&gt;upphandlingsmodellema behöver utredas vidare. Utgångspunkter vid val&lt;br&gt;av system måste vara att det uppfyller krav på att vara tidsbegränsat,&lt;br&gt;enkelt att förstå, är teknikffämjande och förenligt med integrationen av&lt;br&gt;de europeiska och internationella el- och energimarknaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksrevisionsverket vill framhålla att skapandet av konstruerade&lt;br&gt;marknader har visat sig komplicerat. Det krävs att det går att ange rimliga&lt;br&gt;spelregler som kan tillfredsställa en rad aktörer. Därför är det viktigt att&lt;br&gt;frågorna får en bred och grundlig belysning innan förslaget läggs och&lt;br&gt;genomförs. Det är också viktigt att de samhällsekonomiska kostnaderna&lt;br&gt;beräknas och redovisas för denna form av marknad. Det är viktigt att det&lt;br&gt;går att göra rättvisande jämförelser mellan modeller där kostnaderna&lt;br&gt;ligger inom respektive utanför statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SERO presenterade vid hearingen en modell för stöd till fömybar&lt;br&gt;elproduktion. SERO kallar modellen för Kraftnätsmodellen och bygger&lt;br&gt;på att antingen Svenska kraftnät eller ett dotterbolag till dem köper upp&lt;br&gt;den el som avses främjas. Bolaget eller Svenska kraftnät får sedan&lt;br&gt;utnyttja elen dels för försäljning på den öppna marknaden och dels för att&lt;br&gt;täcka Svenska kraftnäts överföringsförluster. Underskottet hos Svenska&lt;br&gt;kraftnät eller dotterbolaget täcks genom en höjning av stamnätsavgiften.&lt;br&gt;SVIF anser att SERO:s kraftnätsmodell är mest rättvis, vilken innebär att&lt;br&gt;alla i hela samhället är med och bekostar omställningen till ett uthålligt&lt;br&gt;energisystem. Denna kan sedan fasas över i ett certifikatsystem. Både&lt;br&gt;SVIF och SERO anser att man bör avvakta med införandet av gröna&lt;br&gt;certifikat tills dess att det finns erfarenheter från andra länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;STOSEB anser att stödet inte bör begränsas till småskalig kraft, utan&lt;br&gt;även bör gälla för större kraftvärmeanläggningar. Även dessa kan behöva&lt;br&gt;stöd för att kunna byggas ut.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Synpunkter på det fortsatta arbetet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid hearingen framfördes bl.a. synpunkter på ersättningsnivån för&lt;br&gt;övergångsperioden. De vid hearingen uttalade behoven av ersättning&lt;br&gt;varierade från 30 till 50 öre per kWh. Det påtalades också att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kopplingarna mellan den föreslagna modellen mot andra styrmedel inte&lt;br&gt;minst flexibla mekanismer måste klargöras så att alla styrmedel ses i ett&lt;br&gt;sammanhang. Det ansågs också viktigt att den fortsatta utredningen&lt;br&gt;genomförs i samklang med grannländer och övriga länder i Europa som&lt;br&gt;har planer på liknande system föra att enkelt kunna ansluta till resten av&lt;br&gt;Europa. Behovet av att modellen utformas så att den blir pedagogisk&lt;br&gt;poängterades, så att kunderna som i slutändan skall betala för&lt;br&gt;certifikaten förstår innebörden av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skriftliga synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;PitchWind AB är positiva till en utveckling av en marknad med gröna&lt;br&gt;certifikat. Företaget anser att det fram till dess att systemet är i kraft&lt;br&gt;måste finnas fasta förutsättningar för en fortsatt utbyggnad av&lt;br&gt;vindkraften. De bör innefatta en fast prisnivå för vindkraftsproducerad el,&lt;br&gt;vilket innebär ett fast produktionsstöd. Nordic Windpower AB föreslår en&lt;br&gt;övergångslösning från 2001 med ett fast stödbelopp, utöver elpriset, som&lt;br&gt;betalas direkt till vindkraftsägaren. Vid övergången till kvotsystemet&lt;br&gt;anser de att det kan vara lämpligt att under de inledande åren sätta&lt;br&gt;certifikatprisema fria. Företaget anser dock att avsnittet om fortsatt arbete&lt;br&gt;är det svagaste i rapporten. Bl.a. anser de att begreppen gröna certifikat&lt;br&gt;och certifierad elproduktion blandas ihop på ett svåröverskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensverket tillstyrker att en särskild utredare bör få i uppdrag att&lt;br&gt;i detalj utforma regelverket för det nya systemet. De vill understryka att&lt;br&gt;ett framtida system inte utformas så att det hämmar den tekniska&lt;br&gt;utvecklingen eller mer än nödvändigt snedvrider konkurrensen mellan&lt;br&gt;aktörerna. Kraftverksföreningen anser att det är bra med en särskild&lt;br&gt;utredning, med representanter för aktörerna, så att praktiska detaljer så&lt;br&gt;långt som möjligt kan lösas innan systemet implementeras. Statskontoret&lt;br&gt;anser att såväl statsfinansiella som samhällsekonomiska effekter bör&lt;br&gt;belysas ytterligare när den närmare utformningen kommit längre.&lt;br&gt;Industriförbundet anser att det i det fortsatta arbetet tydligare måste&lt;br&gt;klargöras vad som avses med ”fömybart” respektive ” småskaligt”. Också&lt;br&gt;relationen mellan anvisade medel och vilka mål som skall uppnås måste&lt;br&gt;beskrivas klarare. SvEL anser att det fortsatta arbetet bör inriktas på att&lt;br&gt;den nuvarande avreglerade elmarknaden inte störs. Kvotens storlek&lt;br&gt;behöver analyseras noga, så att staten härmed inte bidrar till icke&lt;br&gt;önskvärt överutbud av kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vestasvind Svenska AB anser att en målsättning om att införa ett nytt&lt;br&gt;stödsystem till halvårsskiftet 2002 är en mycket ambitiös målsättning, då&lt;br&gt;något motsvarande system ännu inte finns i bruk någonstans i världen.&lt;br&gt;Bestämmer man sig för denna tidsplan, kräver det en hård styrning i en&lt;br&gt;övergångsperiod, så att marknaden får tid att utvecklas och hitta sina&lt;br&gt;former. Vidare anser företaget att det inte är relevant att kvotmodellen&lt;br&gt;skall vara teknikdrivande, eftersom den svenska marknaden är alltför&lt;br&gt;liten i ett globalt perspektiv för att kunna vara detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Näringsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Rosengren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:134 Ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar for elproduktion från fömybara energikällor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60214, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett samlat system för att främja förnybar elproduktion (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om ett samlat system för att främja förnybar elproduktion (avsnitt 4.3)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förlängning av det nuvarande tillfälliga stödet till småskalig elproduktion (avsnitt 5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:NU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om förlängning av det nuvarande tillfälliga stödet till småskalig elproduktion (avsnitt 5.2).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Näringsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:13:56</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03134</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Näringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 07:13:56</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:NU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01NU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>NU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Utgiftsområde 21 Energi</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Eva Flyborg  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Inger Strömbom  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Inger Strömbom  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Westerberg  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:134&lt;br/&gt;
Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara  energikällor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02N42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>N42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:134 Ekonomiska förutsättningar för elproduktion från förnybara energikällor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Westerberg  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>