<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2242228</hangar_id>
 <dok_id>GN03129</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>129</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:129</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>129</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Maxtaxa och allmän förskola m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03129/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03129</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03129</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:129&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Maxtaxa och allmän förskola m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03129/prop_19992000__129-1.png" style="width:42pt;height:23pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås ett stegvist införande av allmän förskola, försko-&lt;br&gt;leverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller föräldralediga&lt;br&gt;samt maxtaxa, dvs. en viss högsta avgift inom förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen. Förskolan skall göras tillgänglig för alla barn i ål-&lt;br&gt;dern fyra och fem år, omfatta minst 525 timmar om året och vara av-&lt;br&gt;giftsfri. Förskoleverksamhet för barn vars föräldrar är arbetslösa eller&lt;br&gt;föräldralediga skall omfatta minst tre timmar om dagen eller 15 timmar i&lt;br&gt;veckan och gälla barn i åldern ett till och med fem år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag skall lämnas till kommuner som tillämpar en maxtaxa. För&lt;br&gt;att statsbidrag skall lämnas skall avgiften i förskoleverksamheten vara&lt;br&gt;högst tre, två och en procent av hushållets inkomst i månaden för första,&lt;br&gt;andra och tredje barnet. Avgiften skall dock inte överstiga 1 140 kronor i&lt;br&gt;månaden för första barnet, 760 kronor för andra och 380 kronor för tredje&lt;br&gt;barnet. I skolbarnsomsorgen skall avgiften vara högst två, en och en pro-&lt;br&gt;cent av hushållets inkomst i månaden för första, andra och tredje barnet.&lt;br&gt;Avgiften skall dock inte överstiga 760 kronor i månaden för första barnet&lt;br&gt;och 380 kronor i månaden för andra respektive tredje barnet i familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet skall ske den 1 juli 2001 för arbetslösas barns rätt till för-&lt;br&gt;skoleverksamhet, den 1 januari 2002 för maxtaxan och föräldraledigas&lt;br&gt;barns rätt till förskoleverksamhet samt den 1 januari 2003 för allmän för-&lt;br&gt;skola för fyra- och femåringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att ett särskilt statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder&lt;br&gt;skall lämnas till de kommuner som har ett system med maxtaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut.......................................................................3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)..............................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning...................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Principiella utgångspunkter....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under 1990-talet.................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utbyggnad, tillgänglighet............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.1 Regionala och sociala skillnader...............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.2 Vistelsetider.............................................................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1.3 Barn utan plats i förskoleverksamheten...................10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Barn till arbetslösa eller föräldralediga.....................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 Färre barn har arbetslösa föräldrar...........................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 Efterfrågan bland arbetslösa eller föräldralediga.....11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Avgifter.....................................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.1 Marginaleffekter......................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3.2 Kommunala skillnader.............................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 Barnomsorgens samhällsekonomiska värde..............................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 Kvalitet......................................................................................14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.1 Positiv OECD-rapport.............................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5.2 Besparingar och kvalitet..........................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Demografiska förändringar.......................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Reformen allmän förskola, förskoleverksamhet för barn till arbetslösa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller föräldralediga samt maxtaxa...................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inledning...................................................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Allmän förskola.........................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldralediga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrar............................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg........25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4.1 Maxtaxans betydelse för familjernas&amp;nbsp;ekonomi........30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Beräkningen av statsbidraget till maxtaxan..........................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Införandet av ersättningssystemet för maxtaxan..................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Kvalitetssäkring....................................................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 Ikraftträdande av reformen.................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 Uppföljning av reformen....................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 Ekonomiska konsekvenser.................................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 Författningskommentar......................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av remissyttranden över&lt;br&gt;departementsskrivelsen Maxtaxa och allmän förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Ds 1999:53)....................................................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........50&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner som&lt;br&gt;tillämpar maxtaxa (avsnitt 6.4, 7 och 8),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag för kvalitetssäkrande&lt;br&gt;åtgärder till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 9).&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Förslag till lag om ändring i skollagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:129&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;(1985:1100)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 a kap. 10 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 2 a kap. 6 a, 6 b och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 a §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn vars föräldrar är arbetslö-&lt;br&gt;sa skall tillhandahållas förskole-&lt;br&gt;verksamhet enligt 6 § andra styck-&lt;br&gt;et. Förskoleverksamheten skall i&lt;br&gt;sådana fall omfatta minst tre tim-&lt;br&gt;mar per dag eller 15 timmar i&lt;br&gt;veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn vars föräldrar är föräld-&lt;br&gt;ralediga enligt föräldraledighets-&lt;br&gt;lagen (1995:584) för vård av an-&lt;br&gt;nat barn skall tillhandahållas för-&lt;br&gt;skoleverksamhet enligt 6 § andra&lt;br&gt;stycket. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskoleverksamheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall i sådana fall omfatta minst&lt;br&gt;tre timmar per dag eller 15 timmar&lt;br&gt;i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn skall erbjudas plats i för-&lt;br&gt;skola från och med höstterminen&lt;br&gt;det år då de fyller fyra år. För-&lt;br&gt;skolan skall omfatta minst&lt;br&gt;525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen skall informera för-&lt;br&gt;äldrarna om verksamheten i för-&lt;br&gt;skolan och syftet med denna.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För plats i förskola, fritidshem och familjedaghem som kommunen an-&lt;br&gt;ordnar far skäliga avgifter tas ut enligt grunder som kommunen bestäm-&lt;br&gt;mer. Avgifterna far dock inte överstiga kommunens självkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola&lt;br&gt;som avses i 9 J får avgift tas ut&lt;br&gt;endast till den del verksamheten&lt;br&gt;överstiger 15 timmar i veckan eller&lt;br&gt;525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sådana platser i förskola&lt;br&gt;som avses i 8 a och 9 får avgift&lt;br&gt;tas ut endast till den del verksam-&lt;br&gt;heten överstiger 15 timmar i vec-&lt;br&gt;kan eller 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 i fråga om 6 a § och den 1 ja-&lt;br&gt;nuari 2002 i fråga om 6 b § och i övrigt den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:352.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen som låg till grund för införandet av en läroplan för för-&lt;br&gt;skolan (prop. 1997/98:93) togs frågan upp om en översyn av avgifterna&lt;br&gt;inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen samt behovet av för-&lt;br&gt;skola för barn till arbetslösa föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I budgetpropositionen för år 1999 (prop.l998/99:l) framhöll regering-&lt;br&gt;en vikten av att barn till arbetslösa föräldrar inte utestängs från förskolan&lt;br&gt;och gjorde bedömningen att alla barn borde erbjudas förskola från tidig&lt;br&gt;ålder. Som ett första steg i att införa en förskola för alla barn prioriterade&lt;br&gt;regeringen särskilda medel för att barn i storstädernas utsatta bostadsom-&lt;br&gt;råden skulle fa del av förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1999 års regeringsförklaring redogjordes för behovet av att en max-&lt;br&gt;taxa, dvs. ett avgiftstak, införs inom förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen för år 1999 (prop. 1998/99:100)&lt;br&gt;beräknades medel för att införa allmän förskola för fyra- och femåringar&lt;br&gt;och en maxtaxa inom barnomsorgen. Reformen skulle enligt propositio-&lt;br&gt;nen införas stegvis och påbörjas år 2001. Utgångspunkten för maxtaxan&lt;br&gt;var ett avgiftstak på 700 kronor i månaden i förskoleverksamheten och&lt;br&gt;500 kronor i månaden för skolbarnsomsorgen. Det ekonomiska utrymmet&lt;br&gt;omfattade även förskoleverksamhet för arbetslösas barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom regeringsbeslut den 13 april 1999 inrättades en arbetsgrupp för&lt;br&gt;att utarbeta förslag om en maxtaxa i förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen samt om allmän förskola (U 1999:B). Enligt direktiven&lt;br&gt;var utgångspunkten för arbetet det beräknade budgetutrymmet samt rege-&lt;br&gt;ringens tidigare uttalanden i frågan beträffande avgiftsnivåerna m.m. Vi-&lt;br&gt;dare angavs att maxtaxan borde vara frivillig för kommunerna att införa,&lt;br&gt;medan allmän förskola för fyra- och femåringar borde utformas som en&lt;br&gt;skyldighet för kommunerna att tillhandahålla. Enligt arbetsgruppens di-&lt;br&gt;rektiv skulle reformen införas stegvis med början år 2001 och alternativa&lt;br&gt;modeller för detta redovisas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen överlämnade sin rapport i september 1999 (Maxtaxa&lt;br&gt;och allmän förskola, Ds 1999:53). Rapporten har därefter remissbehand-&lt;br&gt;lats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den ekonomiska vårpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:100)&lt;br&gt;lades riktlinjerna för ett införande av maxtaxan samt nivåerna för denna&lt;br&gt;fram. I propositionen föreslås att avgiftstaken sätts något högre än vad&lt;br&gt;som tidigare aviserats, 1 150 kronor i månaden i förskoleverksamheten&lt;br&gt;och 767 kronor i månaden i skolbarnsomsorgen. Upp till maxtaxan före-&lt;br&gt;slås avgifterna vara procentuella andelar av hushållens inkomster. I pro-&lt;br&gt;positionen beräknas även medel till allmän förskola för fyra- och fem-&lt;br&gt;åringar och förskoleverksamhet för arbetslösas barn samt för barn vars&lt;br&gt;föräldrar är föräldralediga med yngre syskon. Medel beräknas även för&lt;br&gt;kvalitetssäkrande åtgärder till de kommuner som tillämpar maxtaxa. Infö-&lt;br&gt;randet av de olika delarna av reformen föreslås ske stegvis och påbörjas&lt;br&gt;den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Principiella utgångspunkter&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgen i form av förskoleverksamhet (förskola, familjedaghem&lt;br&gt;och öppen förskola) och skolbarnsomsorg (fritidshem, familjedaghem&lt;br&gt;och öppen fritidsverksamhet) har under hela sin utbyggnad, sedan början&lt;br&gt;av 1970-talet, varit högt prioriterad av såväl stat som kommun. Jämte&lt;br&gt;föräldraförsäkringen och barnbidraget har den utgjort en av hörnstenarna&lt;br&gt;i den svenska familjepolitiken. Förskoleverksamhetens och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgens uppgift är att ge barn en god omsorg och stimulera deras utveck-&lt;br&gt;ling och lärande. Verksamheterna har också en social betydelse genom att&lt;br&gt;de bidrar till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor för barn i olika be-&lt;br&gt;folkningsgrupper och skapar mötesplatser för barn med olika etnisk,&lt;br&gt;kulturell och social tillhörighet. Förskolan kan ha en avgörande betydelse&lt;br&gt;för integrationen av barn med utländsk bakgrund. Även för barn med&lt;br&gt;funktionshinder spelar barnomsorgen en viktig roll. I förskola och fritids-&lt;br&gt;hem har en pedagogisk kultur växt fram som bygger på en helhetssyn på&lt;br&gt;barnet, där en trygg omsorg kombineras med en stimulerande miljö för&lt;br&gt;utveckling och lärande. Barnomsorgen har också stor betydelse för barn-&lt;br&gt;familjernas ekonomi och för jämställdheten mellan kvinnor och män.&lt;br&gt;Sverige är ett av de länder i Europa som tidigast satsade på att bygga ut&lt;br&gt;barnomsorgen. I dag är den en självklar del av det moderna välfärdssam-&lt;br&gt;hället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har regeringen drivit ett omfattande reformar-&lt;br&gt;bete i syfte att vidareutveckla förskoleverksamhetens och skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgens pedagogiska roll. Förskoleklassen har införts som en frivillig&lt;br&gt;skolform för sexåringar för att genom en integration mellan förskola,&lt;br&gt;skola och fritidshem ge förutsättningar för nya arbetsformer och bidra till&lt;br&gt;gemensam verksamhetsutveckling. Förskollärare och fritidspedagoger&lt;br&gt;har givits möjligheter att undervisa i skolan. Grundskolans läroplan har&lt;br&gt;anpassats till att också omfatta förskoleklassen och fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1998 fick förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Genom läroplanen&lt;br&gt;intar förskolan sin plats som det första steget i samhällets samlade utbild-&lt;br&gt;ningssystem för barn, ungdomar och vuxna. Avsikten är att de olika läro-&lt;br&gt;planerna skall länka i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, ut-&lt;br&gt;veckling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhetens uppgift att erbjuda omsorg och främja barns&lt;br&gt;utveckling samt bidra till att föräldrar kan förvärvsarbeta eller studera har&lt;br&gt;inte förändrats. Det nu pågående reformarbetet innebär dock att det peda-&lt;br&gt;gogiska perspektivet blir tydligare - att förskolan i första hand är till för&lt;br&gt;barnets egen skull - dess omsorg, utveckling och lärande. Detta innebär&lt;br&gt;att det pedagogiska innehållet betonas och att sambanden förstärks med&lt;br&gt;de steg i utbildningssystemet som barnen fortsätter till efter avslutad för-&lt;br&gt;skola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allra flesta barn finns i dag inom förskoleverksamheten och skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen. Förtroendet för barnomsorgen är stort bland småbarns-&lt;br&gt;föräldrar och verksamheten efterfrågas också för nästan alla barn. Men&lt;br&gt;alla barn får inte del av denna verksamhet. Med de utgångspunkter som&lt;br&gt;regeringen har för reformarbetet inom barnomsorgen är det nu orimligt&lt;br&gt;att inte alla barn skall ges möjlighet att gå i förskola eller behålla sin plats&lt;br&gt;och kontakterna med barn, personal och den pedagogiska verksamheten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under hela förskoleåldern. Det är regeringens uppfattning att inget barn Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;skall tvingas avstå från förskoleverksamhet p.g.a. höga avgifter, arbets-&lt;br&gt;löshet i familjen eller när en förälder är föräldraledig. Förskolan skall&lt;br&gt;vara till för alla barn, oavsett familjens sociala och ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tidigare kopplingen mellan barnomsorg och arbetsliv behöver nu&lt;br&gt;vidgas mot alla barns rätt till en pedagogiskt stimulerande verksamhet&lt;br&gt;som komplement till föräldrarnas ansvar för sina barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att barnomsorgen, i likhet med skolan, föräldraför-&lt;br&gt;säkringen, barnbidraget och hälso- och sjukvården skall bli en del av den&lt;br&gt;generella välfärden och erbjudas alla barn och barnfamiljer. Att den ge-&lt;br&gt;nerella välfärden utvidgas till att också omfatta barnomsorgen innebär att&lt;br&gt;den kommer alla barn till del och att avgifterna blir så låga att ingen ute-&lt;br&gt;stängs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan gör att barnen kommer bättre rustade till skolan, genom att&lt;br&gt;de far ett tidigt stöd i språkutvecklingen och genom tidiga insatser för&lt;br&gt;barn i behov av särskilt stöd. På detta sätt tydliggörs förskolans roll i&lt;br&gt;kunskapssamhället och i det livslånga lärandet. Med regeringens förslag i&lt;br&gt;denna proposition närmar sig förskolan den princip som knappast någon&lt;br&gt;ifrågasatt för skolan - att verksamheten skall vara avgiftsfri samt till-&lt;br&gt;gänglig och likvärdig för alla.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg under&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;1990-talet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;5.1 Utbyggnad, tillgänglighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk barnomsorg har byggts ut mycket snabbt, i stort sett under de tre,&lt;br&gt;fyra senaste decennierna. Utbyggnaden forcerades under 1990-talet. Kra-&lt;br&gt;ven på kommunerna skärptes år 1995 då skyldigheten infördes att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål tillhandahålla plats i förskoleverksamheten eller skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen till barn vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar eller&lt;br&gt;som har ett eget behov av verksamheten. Tillsammans med höga födel-&lt;br&gt;setal medförde detta rekordmånga nya platser i mitten av 1990-talet. Un-&lt;br&gt;der åren därefter har ökningen avtagit något, särskilt inom förskoleverk-&lt;br&gt;samheten. Eftersom antalet platser i stort sett täcker behovet, i enlighet&lt;br&gt;med nu gällande lagstiftning, slår sjunkande födelsetal igenom. Under de&lt;br&gt;två senaste åren har antalet barn inom förskoleverksamheten minskat för&lt;br&gt;första gången sedan 1960-talet. Skolbarnsomsorgen har dock fortsatt att&lt;br&gt;ta emot fler barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyggnaden har gjort att i stort sett alla kommuner i dag uppfyller si-&lt;br&gt;na skyldigheter att tillhandahålla plats till barn till förvärvsarbetande eller&lt;br&gt;studerande föräldrar utan långa väntetider. Tre av fyra barn i åldern 1-5&lt;br&gt;år har plats i förskoleverksamheten medan skolbarnsomsorgen omfattar&lt;br&gt;två av tre barn i åldern 6-9 år och sju procent av 10-12-åringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De flesta barn i förskoleåldern (64 procent) går i förskolan, som hösten Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;1999 tog emot 319 000 barn. En mindre andel av barnen finns i familje-&lt;br&gt;daghem (11 procent).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet barn inskrivna i fritidshem ökade rekordartat under slutet av&lt;br&gt;1990-talet. Hösten 1999 var 332 000 barn inskrivna, mer än tre gånger så&lt;br&gt;många som år 1990. Den stora ökningen sammanhänger med att fritids-&lt;br&gt;hemmen numera tar emot även sexåringar och med att årskullarna varit&lt;br&gt;ovanligt stora. Men den beror också på att en allt större andel av alla 6-9-&lt;br&gt;åringar går i fritidshem. I dag tar fritidshemmen emot över 60 procent av&lt;br&gt;alla 6-9-åringar. Endast ett par procent av åldersgruppen är i familjedag-&lt;br&gt;hem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet barn i familjedaghem har minskat varje år sedan slutet av&lt;br&gt;1980-talet. Hösten 1999 tog familjedaghemmen emot 69 000 barn, de&lt;br&gt;flesta i förskoleåldern.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den öppna förskolan erbjuder barn som inte har plats i förskola en pe-&lt;br&gt;dagogisk gruppverksamhet, samtidigt som föräldrarna ges stöd i föräldra-&lt;br&gt;rollen. Under 1990-talet har många öppna förskolor lagts ner. Hösten&lt;br&gt;1999 fanns knappt 900 stycken i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Öppen fritidsverksamhet är enligt skollagen (1985:1100) ett alternativ&lt;br&gt;till fritidshem och familjedaghem för 10-12-åringar. Få barn nås emel-&lt;br&gt;lertid av verksamheten. Hösten 1999 hade endast var femte kommun öp-&lt;br&gt;pen fritidsverksamhet riktad till 10-12-åringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolor och fritidshem i enskild regi, dvs. som drivs av annan hu-&lt;br&gt;vudman än kommunen, har blivit vanligare under 1990-talet. År 1999&lt;br&gt;fanns 15 procent av de barn som gick i förskolan i en enskild förskola.&lt;br&gt;Enskild barnomsorg är betydligt vanligare i storstadsregionerna än i and-&lt;br&gt;ra delar av landet. I ett sjuttiotal kommuner finns ingen enskild verksam-&lt;br&gt;het alls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.1 Regionala och sociala skillnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är ojämnt utbyggd över&lt;br&gt;landet. Högst andel inskrivna barn finns i storstadsområden och förorts-&lt;br&gt;kommuner, dvs. i regioner där den kvinnliga förvärvsfrekvensen är hög.&lt;br&gt;Det finns också skillnader i omsorgsformer. Familjedaghem är vanligast i&lt;br&gt;landsbygds- och glesbygdskommuner medan förskolor och fritidshem är&lt;br&gt;vanligast i storstäder och förortskommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn i tjänstemannafamiljer, särskilt i familjer som tillhör gruppen&lt;br&gt;högre tjänstemän, har länge varit överrepresenterade i barnomsorgen. I&lt;br&gt;takt med utbyggnaden har denna överrepresentation minskat. Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån (SCB) har visat att utbyggnaden av förskoleverksamheten&lt;br&gt;mellan åren 1987 och 1995 helt kom barn vars föräldrar var arbetare eller&lt;br&gt;lägre tjänstemän till godo. Dessa grupper var de enda som ökade sin an-&lt;br&gt;del i förskoleverksamheten under perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen publicerade år 1997 en studie av vilka faktorer som&lt;br&gt;sammanhänger med föräldrarnas efterfrågan på barnomsorg. Studien vi-&lt;br&gt;sade att barn med utrikes födda föräldrar fanns i barnomsorgen i mindre&lt;br&gt;utsträckning än andra, något som i stort sett helt förklarades av föräldrar-&lt;br&gt;nas lägre förvärvsfrekvens. När föräldrarna förvärvsarbetade hade barn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vars föräldrar var födda utomlands barnomsorg minst lika ofta som andra Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.2 Vistelsetider&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Föräldraförsäkringen ger föräldrar med barn under åtta år rätt att förkorta&lt;br&gt;sin normala arbetstid med en fjärdedel och i en stor del av landets små-&lt;br&gt;barnsfamiljer arbetar någon av föräldrarna, vanligen kvinnan, deltid. År&lt;br&gt;1998 hade 46 procent av de förvärvsarbetande mödrarna till barn i åldern&lt;br&gt;1-6 år ett deltidsarbete, jämfört med 6 procent av fäderna. Enligt SCB&lt;br&gt;var barnens genomsnittliga vistelsetid i förskoleverksamhet samma år 31&lt;br&gt;timmar i veckan, eller ungefär sex timmar per dag. För 38 procent av&lt;br&gt;barnen var vistelsetiden kortare än 30 veckotimmar, medan den for 37&lt;br&gt;procent uppgick till mellan 30 och 40 timmar. Resterande 25 procent av&lt;br&gt;barnen hade vistelsetider som överskred 40 timmar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.1.3 Barn utan plats i förskoleverksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ungefär vart fjärde barn i åldern 1-5 år, sammanlagt 110 000 barn, har&lt;br&gt;för närvarande inte plats i förskola eller familjedaghem. En enkätunder-&lt;br&gt;sökning riktad till landets småbarnsföräldrar som Statens skolverk nyli-&lt;br&gt;gen genomfört, visar att den största gruppen av dessa barn, närmare&lt;br&gt;50 000, är hemma med en föräldraledig förälder. Det rör sig således om&lt;br&gt;barn som i stor utsträckning kommer att börja i förskola eller familjedag-&lt;br&gt;hem när förälderns ledighet är slut. För 17 000 barn klarar föräldrarna&lt;br&gt;omsorgen själva genom att arbeta eller studera på olika tider och turas om&lt;br&gt;att vara hemma med barnet. Cirka 13 000 barn är hemma med en arbets-&lt;br&gt;lös förälder, medan hälften så många är hemma med en hemarbetande&lt;br&gt;förälder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1. Barn 1—5 år efter omsorgsform september 1999&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omsorgsform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Andel (%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskola eller familjedaghem&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemma med föräldraledig förälder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” ” föräldrar som turas om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” ” arbetslös förälder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;” &amp;nbsp;” hemarbetande förälder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Privata lösningar (barnflicka, släkting etc.)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Alla&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;464 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Skolverkets föräldraenkät&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av enkäten framgår att flertalet föräldrar är nöjda med den omsorgs-&lt;br&gt;form barnet har. Mest nöjda är de föräldrar vars barn har plats i förskola&lt;br&gt;eller familjedaghem (90 procent), mindre nöjda är de som inte har plats&lt;br&gt;(74 procent). Av dem som har plats och är missnöjda vill ungefär hälften&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;byta omsorgsform och hälften kunna ha barnet hemma. Av dem som inte Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;har plats vill det stora flertalet ha en plats, framfor allt i förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 Barn till arbetslösa eller föräldralediga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen är kommunerna skyldiga att tillhandahålla förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg för barn i åldern 1-12 år i den omfattning&lt;br&gt;som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller&lt;br&gt;utifrån barnets eget behov. Lagen förutsätter således att barn kan ha ett&lt;br&gt;eget behov av plats oavsett föräldrarnas sysselsättning och utan att barnet&lt;br&gt;är i behov av särskilt stöd. I förarbetena nämns barn till arbetslösa som en&lt;br&gt;grupp barn som ofta har ett sådant eget behov av verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn till arbetslösa ställs emellertid utanför förskoleverksamheten i&lt;br&gt;många kommuner. Barnet mister sin plats antingen direkt eller kort tid&lt;br&gt;efter att en förälder blivit arbetslös. Enligt Skolverkets uppföljning våren&lt;br&gt;1998 fick ett förskolebarn behålla sin plats i drygt hälften av landets&lt;br&gt;kommuner om någon av föräldrarna blev arbetslös, medan det miste sin&lt;br&gt;plats i 40 procent av kommunerna. Endast 28 procent av kommunerna&lt;br&gt;ställde inga krav på förvärvsarbete eller studier för plats i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten. För barn vars föräldrar var föräldralediga för vård av ett yngre&lt;br&gt;syskon var reglerna än mer restriktiva. Drygt tre av fyra kommuner tillät&lt;br&gt;inte att ett förskolebarn gick kvar i förskolan eller familjedaghemmet om&lt;br&gt;föräldern tog föräldraledigt. Att kommunernas regelsystem ser olika ut&lt;br&gt;beror både på olika tolkning av lagen och på skillnader i ambitionsnivå.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Färre barn har arbetslösa föräldrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Antalet barn med arbetslösa föräldrar ökade snabbt i början av 1990-talet&lt;br&gt;till följd av situationen på arbetsmarknaden. Under de senaste åren har&lt;br&gt;arbetslösheten minskat markant samtidigt som födelsetalen gått ner.&lt;br&gt;Sammantaget har det inneburit att antalet 1-5-åringar med arbetslösa&lt;br&gt;föräldrar minskat kraftigt. Enligt Skolverkets föräldraenkät år 1999 hade&lt;br&gt;40 000 barn i åldern 1-5 år minst en arbetslös förälder hösten 1999, vil-&lt;br&gt;ket är hälften så många som hösten 1996.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Efterfrågan bland arbetslösa eller föräldralediga&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på förskoleverksamhet är tämligen hög bland arbetslösa för-&lt;br&gt;äldrar, men lägre bland föräldralediga. Enligt Skolverkets föräldraenkät&lt;br&gt;år 1999 efterfrågade arbetslösa föräldrar med barn i åldem 1-5 år plats&lt;br&gt;till cirka 70 procent av barnen, medan motsvarande andel bland de för-&lt;br&gt;äldralediga var ungefar hälften så stor. Bland förvärvsarbetande eller stu-&lt;br&gt;derande föräldrar låg andelen kring 90 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2. Andel barn 1-5 år som har plats i förskola/familjedaghem respek- &amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tive ytterligare andel som föräldrarna vill ha plats för&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Föräldrarnas sysselsättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;br&gt;antal&lt;br&gt;barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Andel (%~)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med&lt;br&gt;plats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ytterligare som&lt;br&gt;vill ha plats&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;F örvärvsarbetande/studerande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;331 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Arbetslös&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledig&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;69 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hemma&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övriga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;464 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Skolverkets föräldraenkät september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande undersökning gjordes år 1996. En jämförelse med denna&lt;br&gt;visar att det blivit vanligare att barn till arbetslösa föräldrar har plats i&lt;br&gt;förskola eller familjedaghem. Enligt 1999 års undersökning fanns 62 pro-&lt;br&gt;cent av de arbetslösas barn i förskoleverksamheten, jämfört med 51 pro-&lt;br&gt;cent år 1996. Bland barn till föräldralediga föräldrar är andelen i stort sett&lt;br&gt;oförändrad, 27 procent. Resultaten tyder också på att både arbetslösa och&lt;br&gt;föräldralediga föräldrar efterfrågar plats för sina barn i något mindre ut-&lt;br&gt;sträckning år 1999 än tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunerna har rätt att ta ut skäliga avgifter för förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg. För barn i behov av särskilt stöd i förskolan skall dock&lt;br&gt;verksamheten vara avgiftsfri upp till 525 timmar om året (2 a kap. 10 §&lt;br&gt;skollagen). Någon definition av begreppet ”skälig” finns inte i lagstift-&lt;br&gt;ningen. I förarbetena sägs emellertid att avgifterna inte får bli så betung-&lt;br&gt;ande att föräldrarna av ekonomiska skäl avstår från en verksamhet som&lt;br&gt;det skulle vara bra för barnen att delta i.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har allt fler kommuner sett över sina avgiftssystem.&lt;br&gt;Både nivåer och konstruktioner har förändrats i syfte att minska netto-&lt;br&gt;kostnaderna. En tydlig tendens har varit att avgifterna allt oftare används&lt;br&gt;som ett medel att styra efterfrågan. Nivåerna har höjts och den andel av&lt;br&gt;kommunernas kostnad som finansieras genom föräldraavgifter har ökat.&lt;br&gt;År 1990 uppgick den till 10 procent av bruttokostnadema, år 1998 till&lt;br&gt;knappt 17 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har blivit mycket vanligt att avgifterna kopplas till barnens närva-&lt;br&gt;rotider. Så gott som samtliga kommuner hade i Skolverkets kartläggning&lt;br&gt;av avgifterna i mars 1999 någon form av tidsrelaterade avgifter, och an-&lt;br&gt;talet tidsintervall har ökat kraftigt. År 1993 hade 40 procent av kommu-&lt;br&gt;nerna en taxa med fler än två intervall i förskolan, i dag är andelen när-&lt;br&gt;mare 90 procent. I den mest långtgående formen, timtaxa, knyts avgiften&lt;br&gt;direkt till det antal timmar som barnet är i förskolan. Denna modell finns&lt;br&gt;numera i nästan var femte kommun. Även vid fritidshemmen har tidsre-&lt;br&gt;lateringen ökat och 80 procent av kommunerna har tidsrelaterade avgif-&lt;br&gt;ter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifternas koppling till föräldrarnas inkomster var vanlig redan år&lt;br&gt;1990. Då hade 75 procent av kommunerna någon form av inkomstrelate-&lt;br&gt;ring. I dag har andelen ökat till 90 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har framhållit riskerna med de tidsrelaterade avgifterna. Ett&lt;br&gt;avgiftssystem med många tidsintervall kan föra med sig att barnens när-&lt;br&gt;varo blir splittrad och att det blir svårare att bedriva en väl fungerande&lt;br&gt;pedagogisk verksamhet. Utvecklingen går på tvärs mot intentionerna med&lt;br&gt;förskolan, anser Skolverket. Förskolan är i dag en del av utbildningssys-&lt;br&gt;temet och skall i första hand vara till för barnens skull, för deras utveck-&lt;br&gt;ling och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns också sociala aspekter på avgiftskonstruktionema. Tidsrelate-&lt;br&gt;rade avgifter kan göra att familjer med små ekonomiska marginaler väljer&lt;br&gt;en kortare närvarotid än barnet har behov av. Särskilt gäller detta om av-&lt;br&gt;giftsnivån är hög. Det blir då föräldrarnas ekonomi och inte barnens be-&lt;br&gt;hov som styr barnets närvarotid i förskolan eller fritidshemmet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Marginaleffekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avgifter som har en stark koppling till familjernas inkomster och/eller&lt;br&gt;barnens närvarotider ger upphov till marginaleffekter. När familjens ar-&lt;br&gt;betsinkomster ökar, till exempel genom att en förälder går upp i arbetstid,&lt;br&gt;kan det ekonomiska utfallet bli litet bl.a. på grund av ökade avgifter.&lt;br&gt;Skolverkets kartläggning av avgifterna i mars 1999 visar att en genomgå-&lt;br&gt;ende tendens är att ensamstående föräldrar far behålla en mindre andel av&lt;br&gt;inkomstökningen än sammanboende föräldrar. Detta som en följd av de&lt;br&gt;relativt låga avgifterna vid låga inkomster och av att bostadsbidraget&lt;br&gt;trappas av. Kartläggningen visar också att marginaleffekterna har ökat&lt;br&gt;under de senaste åren, bland annat på grund av att avgiftsnivåerna höjts&lt;br&gt;och att tidsrelateringen blivit starkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifternas marginaleffekter tas även upp i en rapport från ESO (Ds&lt;br&gt;1997:73, Lönar sig arbete?). Studien visar att de sammanlagda marginal-&lt;br&gt;effekterna av skatter, bidrag och avgifter för makar med två barn i barn-&lt;br&gt;omsorgen är stora i de flesta inkomstskikt. Vid en återgång till arbete&lt;br&gt;efter arbetslöshet kan familjen fa behålla endast några procent av den&lt;br&gt;höjda inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunala skillnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Avgifternas nivå och konstruktion varierar mellan olika kommuner.&lt;br&gt;Skolverkets kartläggning i mars 1999 visar att en tvåbamsfamilj med&lt;br&gt;genomsnittliga inkomster och barnen i förskola 40 timmar per vecka kan&lt;br&gt;fa betala mellan 0 och 4 200 kronor i månadsavgift (en kommun i landet&lt;br&gt;hade helt tagit bort avgifterna i förskolan i mars 1999). Det motsvarar en&lt;br&gt;skillnad på 50 000 kronor per år. För en lågavlönad ensamstående föräl-&lt;br&gt;der med ett barn i förskola 46 timmar i veckan ligger avgiften mellan 0&lt;br&gt;och 2 420 kronor per månad. Det motsvarar en skillnad på nästan 30 000&lt;br&gt;kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även kommunalskatten skiljer sig åt mellan kommunerna. Skolverket&lt;br&gt;har beräknat den summa som familjerna har kvar efter det att skatt, bam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;omsorgsavgift, hyra, mat, och annat nödvändigt har betalats. Även här är&lt;br&gt;det stora skillnader mellan kommunerna. Tvåbamsfamiljen i exemplet&lt;br&gt;ovan har 3 370 kronor kvar i en kommun och 6 920 kronor i en annan, en&lt;br&gt;skillnad på närmare 43 000 kronor per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;Barnomsorgens samhällsekonomiska värde&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1980-talet utfördes flera studier som visade att barnomsorgen var&lt;br&gt;samhällsekonomiskt lönsam. Barnomsorg gör att föräldrar kan förvärvs-&lt;br&gt;arbeta och på så sätt bidra till produktionen. Ju högre andel som är sys-&lt;br&gt;selsatt desto högre produktion är möjlig. Detta är viktigt, inte minst för&lt;br&gt;tillväxten och behovet av att trygga den framtida finansieringen av väl-&lt;br&gt;färden. Föräldrar som utnyttjar den offentligt finansierade barnomsorgen&lt;br&gt;betalar skatt till primär- och landstingskommuner och till staten medan&lt;br&gt;arbetsgivarna betalar en arbetsgivaravgift. Ökade föräldrainkomster&lt;br&gt;minskar den offentliga sektorns utgifter för olika inkomstberoende bi-&lt;br&gt;drag, som socialbidrag och bostadsbidrag. Om de ökade skatteintäkterna&lt;br&gt;kompenserar samhällets kostnader för barnomsorgen innebär detta också&lt;br&gt;en ökad samhällsekonomisk effektivitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg bidrar också till&lt;br&gt;barns sociala och intellektuella utveckling, vilket i sin tur påverkar bar-&lt;br&gt;nens förutsättningar att så småningom fungera väl i skola, samhälle och&lt;br&gt;arbetsliv. Effekterna för barnen av olika slag av barnomsorg och det soci-&lt;br&gt;ala värdet för föräldrarna av att kunna förvärvsarbeta är dock svåra att&lt;br&gt;kvantifiera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en nyligen publicerad rapport från Finansdepartementet konstateras&lt;br&gt;att offentligt tillhandahållen barnomsorg ökar drivkrafterna för föräldrar i&lt;br&gt;familjer med små barn att arbeta. Föräldrar som förvärvsarbetar betalar&lt;br&gt;både skatt och avgifter och en hög subventionering av barnomsorgen är&lt;br&gt;enligt rapporten samhällsekonomiskt lönsam. En annan studie inom Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet visar att barnomsorgen har en god fördelningseffekt.&lt;br&gt;Subventionerna av barnomsorgen är mer än dubbelt så höga för de tre&lt;br&gt;femtedelar föräldrar som har lägst ekonomisk standard än för den femte-&lt;br&gt;del som har högst inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;Kvalitet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svensk barnomsorg har rönt internationell uppmärksamhet, bland annat&lt;br&gt;för sitt sätt att förena omsorg och pedagogik. Begreppet ”educare”, som&lt;br&gt;betecknar en förening av ”education” och ”care”, har myntats som en&lt;br&gt;beskrivning av den svenska modellen. Den sammanhållna förskolan, den&lt;br&gt;höga och jämna kvaliteten, integrationen av barn med behov av särskilt&lt;br&gt;stöd och det nära samarbetet med föräldrarna är andra faktorer som bru-&lt;br&gt;kar lyftas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Positiv OECD-rapport&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Sverige deltar för närvarande tillsammans med elva andra länder i en stor&lt;br&gt;jämförande OECD-studie av verksamheter för förskolebarn. I en rapport&lt;br&gt;hösten 1999 (Early Childhood Education and Care Policy in Swederi)&lt;br&gt;framhåller OECD Sveriges internationellt sett unika koppling mellan för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och familjepolitiken, liksom att hela förskoleverk-&lt;br&gt;samheten för barn från ett års ålder numera formellt tillhör utbildnings-&lt;br&gt;sektom, även detta unikt. OECD-expertema lyfter också fram mångfal-&lt;br&gt;den och flexibiliteten i det svenska systemet. Det finns en mängd former&lt;br&gt;och inriktningar som är anpassade till barnens och familjernas behov.&lt;br&gt;Nattöppna förskolor för skiftarbetare och språkprogram för invandrarbarn&lt;br&gt;nämns som exempel. Även innehållet är variationsrikt, menar experterna,&lt;br&gt;och nämner förskolor som satsar på ekologi, data, miljö eller använder en&lt;br&gt;särskild pedagogisk metod som Montessori eller Reggio Emilia-&lt;br&gt;inspirerad pedagogik. Den svenska förskoleverksamheten anpassar sig&lt;br&gt;enligt experterna smidigt och flexibelt till barns och föräldrars behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;OECD-rapporten tar också upp den svenska synen på barn. Svenska&lt;br&gt;barn bemöts med respekt, menar man. I Sverige har barndomen ett värde&lt;br&gt;i sig och ses inte bara som en förberedelse för vuxenlivet, som i många&lt;br&gt;andra länder. De svenska barnen tillåts leva i nuet. Synsättet präglar för-&lt;br&gt;skoleverksamheten där man stimulerar och följer barns utveckling och&lt;br&gt;lärande, men däremot inte mäter och bedömer barnens prestationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Men det finns också svagheter i det svenska systemet, skriver OECD-&lt;br&gt;expertema. Till exempel finns det skäl att vara uppmärksam på kvaliteten&lt;br&gt;i den svenska förskoleverksamheten. Kommunernas besparingar har fört&lt;br&gt;med sig att barngrupperna blivit större och antalet vuxna per barn färre.&lt;br&gt;Ett ytterligare problem är avgifterna. OECD ifrågasätter om alla familjer&lt;br&gt;har råd att betala den höga avgift som förekommer i vissa kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Besparingar och kvalitet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den stora utbyggnaden av barnomsorgen under 1990-talet har skett inom&lt;br&gt;oförändrade ekonomiska ramar. Trots att 30 procent fler barn skrivits in&lt;br&gt;har bruttokostnadema inte ökat. Barnomsorgen kostade, i fasta priser och&lt;br&gt;med hänsyn till förskoleklassens införande, ungefar lika mycket år 1998&lt;br&gt;som år 1990. Socialstyrelsen har gjort beräkningar som visar att timkost-&lt;br&gt;naden minskade med 20 procent vid kommunala förskolor och med 22&lt;br&gt;procent vid kommunala fritidshem mellan åren 1991 och 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora besparingarna har åstadkommits främst genom att man tagit in&lt;br&gt;fler barn i grupperna och minskat personaltätheten. Antalet bam per&lt;br&gt;årsarbetare har ökat med 23 procent i förskolan och fördubblats i fritids-&lt;br&gt;hemmen under perioden. Förändringarna har varit stora i hela landet men&lt;br&gt;variationer mellan kommunerna är betydande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om det inte finns något automatiskt samband mellan kvalitet och&lt;br&gt;resurser finns det självfallet en gräns för hur mycket resurserna kan&lt;br&gt;minskas utan att kvaliteten påverkas negativt. Besparingarna har pågått&lt;br&gt;under en lång tid och fortsätter i många kommuner även i år. Redan år&lt;br&gt;1993 påpekade Socialstyrelsen att besparingarna i vissa förortskommuner&lt;br&gt;och i delar av storstäderna varit sådana att det inte alltid gått att upprätt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hålla en verksamhet i enlighet med de nationella målen för förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen. Sedan dess har neddragningarna fort-&lt;br&gt;satt, inte minst vid fritidshemmen. I en nyligen publicerad rapport från&lt;br&gt;Skolverket framkommer att bristande resurser i stor utsträckning omöj-&lt;br&gt;liggör ett arbete efter de nationella mål som gäller för fritidshemmen. I en&lt;br&gt;studie av kvaliteten i förskolan visas att även i förskolan har resursned-&lt;br&gt;dragningar försvårat arbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är viktigt att dessa tecken på kvalitetsförsäm-&lt;br&gt;ringar tas på allvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 Demografiska förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget annat land har haft så stora svängningar i födelsetalen under senare&lt;br&gt;år som Sverige. Under senare delen av 1980-talet ökade födelsetalen&lt;br&gt;mycket kraftigt och under åren 1990-1992 var de bland de högsta i hela&lt;br&gt;Europa - 2,1 barn per kvinna. Samma år nådde den kvinnliga förvärvs-&lt;br&gt;frekvensen, som hade ökat under hela 1970- och 80-talet, en topp då 85&lt;br&gt;procent av alla kvinnor med barn i åldern 1-6 år förvärvsarbetade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan dess har födelsetalen sjunkit med nästan 30 procent till den&lt;br&gt;lägsta nivå som någonsin redovisats i den svenska befolkningsstatistiken&lt;br&gt;- 1,5 barn per kvinna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senare års minskade barnafödande har skett samtidigt som arbetslös-&lt;br&gt;heten ökat. Analyser har gjorts som visar på samband mellan låg syssel-&lt;br&gt;sättning, låg inkomst och låg nativitet. Till skillnad mot i flertalet euro-&lt;br&gt;peiska länder tycks arbetslöshet i Sverige inte leda till ökat utan minskat&lt;br&gt;barnafödande. Det är speciellt i gruppen lågutbildade kvinnor som bar-&lt;br&gt;nafödandet minskat, medan det är oförändrat bland högutbildade kvinnor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora barnkullarna från första hälften av 1990-talet lämnar nu för-&lt;br&gt;skoleverksamheten för att börja skolan. Samtidigt sjunker barnantalet i&lt;br&gt;förskoleåldrarna. Åren 1993-1995 uppgick antalet barn i åldern ett till&lt;br&gt;fem år till över 600 000 och kommer ff.o.rn. år 2001 att ligga kring&lt;br&gt;450 000, vilket innebär en minskning med cirka 20 procent.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Reformen allmän förskola, förskoleverksamhet&lt;br&gt;för barn till arbetslösa eller föräldralediga samt max-&lt;br&gt;taxa&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;6.1 Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utvecklingen av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen under&lt;br&gt;1990-talet uppvisar såväl ljusa som mindre ljusa sidor. Tillgängligheten&lt;br&gt;har ökat markant och allt fler barn har fått del av verksamheterna. Kom-&lt;br&gt;munerna kan uppfylla lagstiftningens krav att tillhandahålla barnomsorg&lt;br&gt;utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skillnader i praxis och prioriteringar inom gällande lagstiftning har&lt;br&gt;dock ökat mellan kommunerna vilket gör att villkoren for barn och&lt;br&gt;barnfamiljer i olika kommuner eller i olika delar av landet kan skilja sig&lt;br&gt;kraftigt åt. Villkoren är därmed inte alltid likvärdiga. Det är t.ex. kom-&lt;br&gt;munala skillnader i regelsystemet vid föräldrars arbetslöshet eller föräld-&lt;br&gt;raledighet. Föräldraavgiftema har blivit såväl inkomst- som tidsrelaterade&lt;br&gt;i de flesta kommuner och avgiftsnivåerna kan skilja sig mycket åt för&lt;br&gt;samma familj, beroende på i vilken kommun den bor. Det finns även re-&lt;br&gt;gionala och sociala skillnader när det gäller tillgången till förskola och&lt;br&gt;fritidshem. Att förskolan görs tillgänglig för alla barn från tidig ålder är&lt;br&gt;därför en viktig reform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1990-talet har barnfamiljernas ekonomiska standard i förhållan-&lt;br&gt;de till hela befolkningen sjunkit från 90 procent till 84 procent. Rege-&lt;br&gt;ringen har i olika sammanhang uttalat att det krävs åtgärder för att för-&lt;br&gt;bättra barnfamiljernas ekonomiska situation. Eftersom merparten av alla&lt;br&gt;barn finns i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen skulle en&lt;br&gt;sänkning av avgifterna innebära en avsevärd ekonomisk standardhöjning&lt;br&gt;för de flesta barnfamiljer, såväl familjer med låg- och medelinkomster&lt;br&gt;som med högre inkomster. Ett tak för avgifterna innebär att ekonomiska&lt;br&gt;förbättringar för barnfamiljerna inte riskerar att gå dem förbi p.g.a. höj-&lt;br&gt;ningar av bamomsorgstaxoma. Dessutom minskar i viss mån de margi-&lt;br&gt;naleffekter som tidsrelaterade och inkomstrelaterade avgifter ger upphov&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund lägger regeringen fram följande förslag. Rege-&lt;br&gt;ringen betraktar förslaget som ett första steg. Det långsiktiga målet är en&lt;br&gt;avgiftsfri barnomsorg tillgänglig för alla barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 Allmän förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Alla barn skall erbjudas plats i förskola från och&lt;br&gt;med höstterminen det år de fyller fyra år. Det skall vara obligatoriskt för&lt;br&gt;kommunerna att anordna den allmänna förskolan, men frivilligt för bar-&lt;br&gt;nen att delta i verksamheten. Den allmänna förskolan skall omfatta minst&lt;br&gt;525 timmar om året och vara avgiftsfri. Kommunen skall informera för-&lt;br&gt;äldrama om verksamheten och syftet med denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Med några fa undantag tillstyrker remissinstan-&lt;br&gt;serna förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handelsanställdas förbund anser att en allmän förskola kan leda till&lt;br&gt;mer jämlika villkor för barn. Integrationsverket vill ha allmän förskola&lt;br&gt;för alla barn från tre års ålder för att förbättra barns språkutveckling och&lt;br&gt;anser att förskolan behöver pedagogisk personal med interkulturell kom-&lt;br&gt;petens. Enligt Lärarnas riksförbund måste Sveriges ställning i det inter-&lt;br&gt;nationella kunskapssamhället stärkas och man framhåller att förskolan&lt;br&gt;måste ges en stark pedagogisk inriktning. LO anser att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag är angelägna och välgrundade samt viktiga välfärds- och utbild-&lt;br&gt;ningsfrågor för alla barn. SACO menar att arbetsgruppens förslag har två&lt;br&gt;vällovliga syften, att fa småbarnsföräldrar att arbeta mer samt att ge barn&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet till stimulans och påbörjad utbildning tidigare i livet. Statens Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;skolverk framhåller att den allmänna förskolans pedagogiska innehåll&lt;br&gt;skall utgå från den förskolepedagogiska kultur som uttrycks i förskolans&lt;br&gt;läroplan. Socialstyrelsen betonar vikten av att barn i socialt utsatta miljö-&lt;br&gt;er får del av förskoleverksamhet. Svenska Kommunförbundet tillstyrker&lt;br&gt;förslaget om allmän förskola under förutsättning att kommunerna ges&lt;br&gt;tillräcklig kompensation för att hantera de ekonomiska konsekvenserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarhögskolan i Stockholm och Växjö universitet påpekar att förslaget&lt;br&gt;torde leda till en ökad efterfrågan av pedagogiskt utbildad personal och&lt;br&gt;förutsätter att detta utreds och beaktas vad avser dimensioneringen av&lt;br&gt;lärarutbildningen. Göteborgs kommun anser att personalen skall vara väl-&lt;br&gt;utbildad och också fa möjligheter till kompetensutveckling och förutsät-&lt;br&gt;ter att medel avsätts till detta och till övriga ekonomiska konsekvenser.&lt;br&gt;Även Kiruna kommun pekar på behovet av fler högskoleutbildade lärare.&lt;br&gt;Ljusdals kommun anser att en allmän förskola förbättrar barns förutsätt-&lt;br&gt;ningar inför skolstarten, vilket de framhåller finns belagt i såväl svensk&lt;br&gt;som internationell forskning. Skurups kommun framhåller de positiva&lt;br&gt;fördelningspolitiska effekterna av en allmän förskola och hoppas att re-&lt;br&gt;formen är det första steget mot allmän förskola från tre års ålder. Några&lt;br&gt;kommuner såsom Eskilstuna, Linköping, Nordmaling och Vännäs tar upp&lt;br&gt;frågan om kostnader för skolskjutsar i samband med allmän förskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms stad, Båstads kommun och Gnosjö kommun avstyrker för-&lt;br&gt;slaget om allmän förskola med hänvisning till det kommunala självstyret&lt;br&gt;samt att allmän förskola försvårar andra former av förskoleverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Allmän förskola för fyra- och femåringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att förskolan görs allmän för barn från och med&lt;br&gt;höstterminen det år då barnet fyller fyra år. Detta innebär att barnen skall&lt;br&gt;erbjudas plats i förskolan fr.o.m. denna tidpunkt. En bestämmelse med&lt;br&gt;denna innebörd skall införas i skollagen (1985:1100). Det skall vara obli-&lt;br&gt;gatoriskt för kommunen att anordna förskolan, men frivilligt för barnen&lt;br&gt;att delta i verksamheten. Därmed garanteras alla fyra- och femåringar en&lt;br&gt;avgiftsfri förskolepedagogisk verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla sexåringar har sedan år 1974 haft en lagstadgad rätt till 525 tim-&lt;br&gt;mars avgiftsfri förskola året innan de börjar skolan. Den 1 januari 1998&lt;br&gt;ersattes den allmänna förskolan för sexåringar med den nya frivilliga&lt;br&gt;skolformen förskoleklass.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om att göra förskolan allmänt tillgänglig för barn nedåt i åld-&lt;br&gt;rarna har diskuterats länge. Sedan förskolan på ett tydligare sätt blev en&lt;br&gt;del av utbildningssystemet har frågan fått ökad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1998 fick förskolan sin första läroplan (Lpfö 98). Förskolans läro-&lt;br&gt;plan har samma formella status, samma struktur och samma syn på barns&lt;br&gt;och ungdomars utveckling och lärande som övriga läroplaner. Regering-&lt;br&gt;ens avsikt är att läroplanerna skall länka i varandra utifrån en gemensam&lt;br&gt;syn på kunskap, utveckling och lärande. En integration mellan förskola,&lt;br&gt;skola och fritidshem, där arbetslag med olika kompetenser samarbetar,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;syftar till att uppnå högre kvalitet i och berika samtliga dessa verksam-&lt;br&gt;heter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betoningen av förskolans pedagogiska roll gör att frågan om vilka barn&lt;br&gt;som inte nås av förskolan får ökad betydelse. Förutsättningarna inför&lt;br&gt;skolstarten ser olika ut för de barn som har flera år av vistelse i förskola&lt;br&gt;bakom sig när de kommer till förskoleklassen, jämfört med dem som inte&lt;br&gt;har det. I dag är det ofta barn som mer än andra skulle ha behov av för-&lt;br&gt;skola, som inte får del av den - barn i socialt utsatta bostadsområden,&lt;br&gt;barn med utländsk bakgrund och barn till arbetslösa föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att förskolan görs tillgänglig för alla barn från fyra års ålder&lt;br&gt;kommer barn i socialt utsatta stadsdelar, i landsbygdskommuner och i&lt;br&gt;övriga mindre kommuner att få tillgång till den i högre grad än nu. En&lt;br&gt;allmän förskola erbjuder alla barn pedagogisk stimulans och gruppge-&lt;br&gt;menskap och förbättrar därmed barnens möjligheter till lärande och en&lt;br&gt;positiv utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att allmän förskola för fyra- och femåringar skall om-&lt;br&gt;fatta minst 525 timmar om året. En bestämmelse med denna innebörd&lt;br&gt;skall införas i skollagen. Denna tidsrymd motsvarar i princip tre timmar&lt;br&gt;om dagen under skolans terminer och är densamma som den minsta ga-&lt;br&gt;ranterade vistelsetiden i förskoleklassenDe flesta fyra- och femåringar&lt;br&gt;har föräldrar som förvärvsarbetar eller studerar. För dem gäller liksom&lt;br&gt;tidigare att förskoleverksamheten skall tillhandahållas i den omfattning&lt;br&gt;som behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller&lt;br&gt;utifrån barnets eget behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de fyra- och femåringar som är inskrivna i familjedaghem skall&lt;br&gt;erbjudas plats i förskola. Förskolan skall för dessa barn ses som ett kom-&lt;br&gt;plement till familjedaghemmet och samverka med detta. Ett nära samar-&lt;br&gt;bete mellan dagbamvårdama och personalen i förskolan bör eftersträvas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den lagreglerade tid som förskolan för fyra- och&lt;br&gt;femåringar skall omfatta bör betraktas som en minsta garanterad vistelse-&lt;br&gt;tid. Inget hindrar att kommunerna generellt utökar denna tid. Det är&lt;br&gt;kommunerna själva som beslutar om en organisation av verksamheten&lt;br&gt;utifrån lokala förutsättningar och barnets bästa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en del fyra- och femåringar kan tre timmar per dag vara för kort tid&lt;br&gt;att tillbringa i en förskolegrupp. Det kan röra sig om barn som behöver&lt;br&gt;mer tid för att utveckla kamratrelationer eller barn med annat modersmål&lt;br&gt;än svenska som behöver lära sig det svenska språket. Den dagliga vistel-&lt;br&gt;setidens längd bör i sådana fall bestämmas utifrån barnets och familjens&lt;br&gt;behov och förutsättningar i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser vidare att det är viktigt att beakta kommunernas&lt;br&gt;möjligheter att anpassa allmän förskola för fyra- och femåringar till lo-&lt;br&gt;kala behov. Så kan det t.ex. i glesbygd med långa resvägar för barnen&lt;br&gt;vara lämpligare att barnen är i förskolan längre tid under dagen, men fär-&lt;br&gt;re dagar i veckan. Omfattningen om minst 525 timmar per år skall dock&lt;br&gt;vara densamma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur allmän förskola för fyra- och femåringar skall organiseras och&lt;br&gt;samordnas med övrig verksamhet i förskolan beslutas av kommunerna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;själva. Flera olika modeller är tänkbara. En viktig princip är dock att den Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;allmänna förskolan präglas av kontinuitet och social integration. Särskil-&lt;br&gt;da verksamheter för barn vars föräldrar är arbetslösa bör undvikas. Rege-&lt;br&gt;ringen anser att det är angeläget att organisationen beslutas utifrån de&lt;br&gt;deltagande barnens behov och att föräldrarnas önskemål beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pedagogiskt innehåll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskolan skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar i den.&lt;br&gt;Det har i Sverige utvecklats en förskolepedagogik där leken har stor be-&lt;br&gt;tydelse och som bygger på barns lust och nyfikenhet och behov av att fa&lt;br&gt;utforska sin tillvaro. Den helhetssyn som länge präglat förskolans arbete&lt;br&gt;utgår från att barnets hela förmåga tillvaratas, inte bara den intellektuella,&lt;br&gt;utan även den fysiska, praktiska, skapande och sociala förmåga som bar-&lt;br&gt;net besitter. Förskolepedagogiken utgår från en syn på barnet som kom-&lt;br&gt;petent och med stora inneboende resurser, i stånd att formulera egna teo-&lt;br&gt;rier om världen, att pröva och utforska tillvaron och att känna tillit till sin&lt;br&gt;förmåga. Barns språkutveckling är ett viktigt område i förskolan. För&lt;br&gt;barn med annat modersmål än svenska har förskolan ett särskilt ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill understryka att den allmänna förskolan för fyra- och&lt;br&gt;femåringar inte skall betraktas som ”den pedagogiska delen” av försko-&lt;br&gt;lan, medan ambitionerna sänks i övrig förskola när det gäller barns ut-&lt;br&gt;veckling och lärande. Förskolans verksamhet skall planeras, genomföras,&lt;br&gt;utvärderas och utvecklas i förhållande till de uppställda målen i försko-&lt;br&gt;lans läroplan (Lpfö 98).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna förskolan för fyra- och femåringar skall vara avgiftsfri. En&lt;br&gt;bestämmelse om avgiftsfrihet införs i skollagen. För vistelsetid i försko-&lt;br&gt;lan som överstiger de garanterade 525 timmarna om året kan en skälig&lt;br&gt;avgift tas ut enligt kommunens taxor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om den 525 timmars avgiftsfria förskola som sexåringarna tidi-&lt;br&gt;gare hade rätt till har prövats i domstol. Regeringsrätten har uttalat att&lt;br&gt;den i lagen stadgade avgiftsfriheten för barnen måste komma till uttryck i&lt;br&gt;taxan. Taxan kan inte konstrueras så att de av lagen privilegierade barnen&lt;br&gt;i den avgiftsfria allmänna förskolan berövas sin gynnade ställning och&lt;br&gt;åläggs att betala samma avgift som övriga barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen (se avsnitt 6.4) skall beakta den av-&lt;br&gt;giftsfrihet som föreskrivs för den allmänna förskolan för fyra- och fem-&lt;br&gt;åringama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närhetsprincipen, kommunernas informationsansvar m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa kommuner påpekar i sina remissvar att reformen kan komma att&lt;br&gt;leda till fördyringar vad gäller skjutsning av barn till verksamheten. Re-&lt;br&gt;geringen vill framhålla att det enligt nu gällande bestämmelser inte före-&lt;br&gt;ligger någon skyldighet att anordna skjuts för barn varken till förskole-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet eller förskoleklass. Regeringen avser inte heller att infora Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;sådan skyldighet för den allmänna förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen gäller enligt 2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § skollagen att plats skall erbjudas så nära barnets eget hem eller skola&lt;br&gt;som möjligt med beaktande av vad som krävs för att effektivt utnyttja&lt;br&gt;lokaler och andra resurser samt att skälig hänsyn också skall tas till vård-&lt;br&gt;nadshavarens önskemål (närhetsprincipen). Denna princip skall även&lt;br&gt;gälla för allmän förskola för fyra- och femåringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För förskoleklassen gäller enligt 2 b kap. 3 § skollagen att kommunen&lt;br&gt;skall informera föräldrarna om verksamheten och syftet med denna&lt;br&gt;(kommunens informationsansvar). Regeringen anser att en bestämmelse&lt;br&gt;med samma innebörd även skall införas i 2 a kap. skollagen att gälla för&lt;br&gt;allmän förskola för fyra- och femåringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övrigt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de särskilda bestämmelser som införs i 2 a kap. skollagen om all-&lt;br&gt;män förskola skall även nu gällande bestämmelser om förskolan i till-&lt;br&gt;lämpliga delar gälla för denna verksamhet. Allmän förskola för fyra- och&lt;br&gt;femåringar kommer således att omfattas av de bestämmelser som rör för-&lt;br&gt;skolans uppgift och barn i behov av särskilt stöd. De allmänna kvalitets-&lt;br&gt;krav som rör personalens utbildning, barngruppernas sammansättning&lt;br&gt;och storlek samt lokalernas ändamålsenlighet kommer också att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla vikten av att förskolan håller en hög pedago-&lt;br&gt;gisk kvalitet och utgår från att kommunerna satsar på välutbildad och&lt;br&gt;erfaren personal i arbetslagen som en garanti för hög professionalitet i&lt;br&gt;förskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens möjlighet att sluta avtal med någon annan om att utföra&lt;br&gt;kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsor-&lt;br&gt;gen (entreprenad) gäller även den allmänna förskolan. Den allmänna för-&lt;br&gt;skolan skall vidare kunna bedrivas av annan huvudman efter tillstånd av&lt;br&gt;och med bidrag från kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Förskoleverksamhet för barn till arbetslösa eller föräldra&lt;br&gt;lediga föräldrar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Barn i åldern 1-5 år vars föräldrar är arbetslösa&lt;br&gt;eller föräldralediga enligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av&lt;br&gt;annat barn skall, i likhet med vad som gäller för barn till förvärvsarbe-&lt;br&gt;tande eller studerande föräldrar, omfattas av kommunens skyldighet att&lt;br&gt;tillhandahålla plats inom förskoleverksamheten. Barnen skall garanteras&lt;br&gt;en minsta vistelsetid om tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att barn i åldrarna 1-&lt;br&gt;5 år vars föräldrar är arbetssökande skall omfattas av kommunens skyl-&lt;br&gt;dighet att tillhandahålla plats inom förskoleverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser är till övervägande del Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;positiva till förslaget. Flera remissinstanser påpekar att reformen borde&lt;br&gt;utökas till att även omfatta barn vars föräldrar är föräldralediga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnombudsmannen anser att de barn som redan av andra skäl lever i&lt;br&gt;en utsatt situation, barn till arbetslösa, barn inom familjer med invandrar-&lt;br&gt;bakgrund eller av utländsk härkomst, barn med många syskon eller barn&lt;br&gt;med en ensamstående förälder särskilt drabbas av avstängning från sin&lt;br&gt;förskola och att detta kan vara ett starkt stressmoment för många barn.&lt;br&gt;Statens skolverk och Socialstyrelsen instämmer i arbetsgruppens förslag,&lt;br&gt;men anser att även barn till föräldralediga samt arbetslösas eller föräld-&lt;br&gt;raledigas barn i förskoleklass och skolbarnsomsorg bör omfattas. TCO&lt;br&gt;och Lärarförbundet stödjer förslaget, men finner det förvånande att det&lt;br&gt;inte garanterar barn till föräldralediga rätt till förskola. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet tillstyrker förslaget om förskoleverksamhet för arbetslösas&lt;br&gt;barn under förutsättning att kommunerna ges tillräcklig ekonomisk kom-&lt;br&gt;pensation. Göteborgs universitet menar att forskning visar att barn påver-&lt;br&gt;kas negativt då de måste avstå från sin förskoleplats på grund av föräld-&lt;br&gt;rarnas uppkomna arbetslöshet, eftersom trygghet är en förutsättning för&lt;br&gt;barns allsidiga lärande. Vännäs kommun och ytterligare ett antal kommu-&lt;br&gt;ner påpekar att reformen om förskoleverksamhet för barn till arbetslösa&lt;br&gt;föräldrar redan är genomförd och att den nu även borde omfatta 6-12&lt;br&gt;åringar. Hudiksvalls kommun bedömer införandet av förskoleverksamhet&lt;br&gt;för barn till arbetslösa som den del av reformen som kommer att vara&lt;br&gt;lättast att klara.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm stad avstyrker förslaget om förskoleverksamhet för arbets-&lt;br&gt;lösas barn med hänvisning till att kommuner har möjlighet att göra denna&lt;br&gt;typ av kvalitetssatsningar utan statlig styrning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösas barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att barn i åldern 1-5 år, vars föräldrar är arbetslösa, i&lt;br&gt;likhet med barn till förvärvsarbetande eller studerande föräldrar, skall&lt;br&gt;omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla plats inom förskole-&lt;br&gt;verksamheten. En bestämmelse med denna innebörd skall därför införas i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100). Detta innebär att barn i förskola eller familjedag-&lt;br&gt;hem, vars föräldrar blir arbetslösa, skall kunna behålla sin plats och att&lt;br&gt;kommunen, efter ansökan av en förälder som är arbetslös, skall erbjuda&lt;br&gt;plats i förskoleverksamheten utan oskäligt dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det främsta skälet till regeringens förslag är barnets eget behov av det&lt;br&gt;som förskoleverksamheten kan erbjuda som ett komplement till hemmet&lt;br&gt;- pedagogisk stimulans för utveckling och lärande, tillgång till en barn-&lt;br&gt;grupp där positiva relationer mellan barnen och mellan barn och vuxna&lt;br&gt;kan utvecklas, en miljö utformad och utrustad för barns utveckling, lek&lt;br&gt;och lärande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten har i det närmaste halverats under senare år, men den&lt;br&gt;arbetslöshet som fortfarande finns är ojämnt fördelad i befolkningen.&lt;br&gt;Bland lågutbildade, unga ensamstående mödrar och bland vissa invand-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rargrupper är arbetslösheten högre än bland resten av befolkningen. Bar- Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;nen i just dessa grupper riskerar att permanent ställas utanför förskole-&lt;br&gt;verksamheten. Många av dessa familjer lever i socialt utsatta situationer,&lt;br&gt;där förskolepedagogiskt stöd skulle vara av särskilt värde för barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan viktig aspekt på förskoleverksamhet och arbetslöshet är gi-&lt;br&gt;vetvis föräldrars möjlighet att söka arbete och att kunna göra det på ett&lt;br&gt;effektivt sätt. Detta är särskilt angeläget under den pågående starka kon-&lt;br&gt;junkturutvecklingen med den ökade efterfrågan på arbetskraft. För att&lt;br&gt;vara aktivt arbetssökande och snabbt kunna ta ett arbete när ett sådant&lt;br&gt;erbjuds är förskoleverksamhet för barn till arbetslösa föräldrar av största&lt;br&gt;betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att begreppet arbetslös bör användas i lagstiftningen.&lt;br&gt;För att en förälder skall anses vara arbetslös och barnet därmed bli berät-&lt;br&gt;tigat till förskoleverksamhet, dvs. förskola eller familjedaghem, bör för-&lt;br&gt;äldern stå till arbetsmarknadens förfogande och även i övrigt uppfylla&lt;br&gt;kraven på aktiv arbetssökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För verksamheten far avgift tas ut i enlighet med gällande bestämmel-&lt;br&gt;ser i 2 a kap. 10 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föräldraledigas barn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att också barn vars förälder är föräldraledig&lt;br&gt;för vård av ett syskon borde omfattas av rätten till förskoleverksamhet.&lt;br&gt;Regeringen delar den uppfattningen och föreslår därför att även barn vars&lt;br&gt;föräldrar är föräldralediga för vård av annat barn skall ingå i den utvid-&lt;br&gt;gade krets som skall omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;förskoleverksamhet. Ett nytt syskon innebär en stor förändring i familjen&lt;br&gt;och för ett barn kan en fortsatt vistelse i förskoleverksamheten då vara&lt;br&gt;särskilt viktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta innebär att barn vars föräldrar tar föräldraledigt för vård av barn,&lt;br&gt;skall kunna behålla sin plats i förskoleverksamheten och att kommunen,&lt;br&gt;efter ansökan, skall erbjuda plats till föräldraledigas barn utan oskäligt&lt;br&gt;dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”annat barn” avses yngre eller äldre syskon, eller annat barn som&lt;br&gt;finns i familjen. I de flesta fall kommer det att röra sig om ett yngre sys-&lt;br&gt;kon men det kan även röra sig om t.ex. ett äldre adopterat syskon. Föräld-&lt;br&gt;rar kan även ha sparad föräldraledighet som används för ett äldre syskon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt föräldraledighetslagen (1995:584) finns det olika typer av för-&lt;br&gt;äldraledighet som kan användas på ett flexibelt sätt. Dagar för föräldrale-&lt;br&gt;dighet kan tas ut som heldagar eller del av dagar och nyttjas till dess bar-&lt;br&gt;net fyller åtta år eller den senare tidpunkt då barnet avslutar sitt första&lt;br&gt;skolår. För adoptivbarn är rätten till ledighet utvidgad till dess barnet&lt;br&gt;fyller tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att barn vars föräldrar är föräldralediga en-&lt;br&gt;ligt föräldraledighetslagen (1995:584) för vård av annat barn skall till-&lt;br&gt;handahållas förskoleverksamhet. En bestämmelse med denna innebörd&lt;br&gt;skall införas i skollagen. För verksamheten far avgift tas ut i enlighet med&lt;br&gt;gällande bestämmelser i 2 a kap. 10 § skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omfattning och organisation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att barn vars föräldrar är arbetslösa eller&lt;br&gt;föräldralediga skall omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;förskoleverksamhet för barn i åldern 1-5 år, dvs. samma åldersmässiga&lt;br&gt;omfattning som gäller för barn vars föräldrar är förvärvsarbetande eller&lt;br&gt;studerande samt för barn med ett eget behov av förskoleverksamhet.&lt;br&gt;Detta innebär att kommunen utan oskäligt dröjsmål efter ansökan skall&lt;br&gt;erbjuda en plats i förskoleverksamheten i enlighet med vårdnadshavarens&lt;br&gt;önskemål samt att barn i förskoleverksamheten skall kunna behålla sin&lt;br&gt;plats när en förälder blir arbetslös eller tar föräldraledigt. Barn vars för-&lt;br&gt;äldrar är arbetslösa eller föräldralediga för vård av annat barn blir därmed&lt;br&gt;likställda i lagstiftningen med barn till förvärvsarbetande eller studerande&lt;br&gt;föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn i åldern 1-5 år, som redan har en plats bör, om föräldrarna så&lt;br&gt;önskar, få behålla sin plats i den förskoleverksamhet där barnet är inskri-&lt;br&gt;vet, om en förälder blir arbetslös eller har föräldraledigt. Omflyttning av&lt;br&gt;barnet till annan verksamhet bör undvikas. Utgångspunkten är barnets&lt;br&gt;behov av kontinuitet i vistelsen och i kontakterna med barn och personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den tidsmässiga omfattningen av förskoleverksamhet för&lt;br&gt;arbetslösas eller föräldraledigas barn anser regeringen att en kortare vis-&lt;br&gt;telsetid än vad som normalt gäller för barn vars föräldrar är förvärvsar-&lt;br&gt;betande eller studerande, kan accepteras. Regeringen föreslår därför att&lt;br&gt;förskoleverksamheten för dessa barn skall omfatta minst tre timmar per&lt;br&gt;dag eller 15 timmar i veckan. En bestämmelse med denna innebörd skall&lt;br&gt;införas i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan kan vara en alltför kort&lt;br&gt;vistelsetid för en del barn att tillbringa i en barngrupp. För att vistelseti-&lt;br&gt;dema skall kunna läggas upp mer flexibelt utifrån barnens egna behov&lt;br&gt;och föräldrarnas önskemål, anser regeringen att tiderna bör betraktas som&lt;br&gt;minsta garanterade vistelsetider. Kommunerna måste kunna göra bedöm-&lt;br&gt;ningar lokalt i samråd med föräldrar och den förskolepersonal som kän-&lt;br&gt;ner barnen och familjernas behov bäst och besluta om längre vistelsetider&lt;br&gt;än de lagreglerade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösas eller föräldraledigas barn i åldern fyra och fem år skall,&lt;br&gt;liksom alla barn i dessa åldrar, ha rätt till allmän förskola. Det är en för-&lt;br&gt;del om ett barn till en arbetslös eller föräldraledig förälder anvisas plats i&lt;br&gt;en förskola som kan erbjuda heldagsvistelse, eftersom vistelsetidema&lt;br&gt;sannolikt kommer att behöva förlängas när föräldern börjar förvärvsar-&lt;br&gt;beta. Därmed kan barnet vara kvar i samma verksamhet, utan att behöva&lt;br&gt;byta barn- och personalgrupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att särskilda verksamheter för barn till arbetslösa el-&lt;br&gt;ler föräldralediga föräldrar som bygger på att barnet lämnar verksamhe-&lt;br&gt;ten när föräldern får ett arbete eller återgår till arbete, inte bör anordnas.&lt;br&gt;Kontinuitet är en förutsättning för att goda relationer skall kunna byggas&lt;br&gt;upp mellan barn och vuxna och att alltför ofta byta miljö kan innebära&lt;br&gt;påfrestningar för barnet som på sikt kan få negativa konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser tar upp möjligheterna att även låta barn till ar-&lt;br&gt;betslösa och föräldralediga få tillgång till skolbarnsomsorg. Det före-&lt;br&gt;kommer också i en del kommuner att dessa barn i åldern 6-9 år erbjuds&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fritidshem. Enligt regeringens mening är det värdefullt om arbetslösas&lt;br&gt;eller föräldraledigas barn i förskoleklass och skola också kan erbjudas&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statsbidrag skall lämnas till kommuner som&lt;br&gt;tillämpar en viss högsta avgift (maxtaxa) inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;och skolbarnsomsorgen. För att statsbidrag skall lämnas skall avgiften&lt;br&gt;per månad i förskoleverksamheten (förskola och familjedaghem) vara&lt;br&gt;högst tre, två respektive en procent av hushållets avgiftsgrundande in-&lt;br&gt;komst för det första, andra respektive tredje bamet i familjen. Avgif-&lt;br&gt;ten får dock inte överstiga 1 140 kronor i månaden för det första bar-&lt;br&gt;net, 760 kronor i månaden för det andra bamet respektive 380 kronor i&lt;br&gt;månaden för det tredje bamet i förskoleverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att statsbidrag skall lämnas skall avgiften per månad i skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen (fritidshem och familjedaghem) vara högst två, en re-&lt;br&gt;spektive en procent av hushållets avgiftsgrundande inkomst för det&lt;br&gt;första, andra respektive tredje bamet i familjen. Avgifterna far dock&lt;br&gt;inte överstiga 760 kronor i månaden för det första bamet och 380 kro-&lt;br&gt;nor i månaden för det andra respektive tredje bamet i skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen. Den högsta avgiften, i den för bamet aktuella verksamhets-&lt;br&gt;formen, skall betalas för det yngsta bamet i familjen och den närmast&lt;br&gt;lägre avgiften, i den för bamet aktuella verksamhetsformen, skall be-&lt;br&gt;talas för det närmast äldre bamet. Från det fjärde bamet betalas ingen&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår en maxtaxa på 700&lt;br&gt;kronor i förskoleverksamheten och 500 kronor i skolbarnsomsorgen utan&lt;br&gt;någon koppling till inkomsten under de föreslagna avgiftstaken. Varje&lt;br&gt;hushåll avses fa en avgiftssänkning på minst 200 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker i huvudsak ar-&lt;br&gt;betsgruppens förslag. Remissinstanserna lyfter i sina svar fram vikten av&lt;br&gt;att inga bam av ekonomiska skäl skall behöva stå utanför den pedagogis-&lt;br&gt;ka verksamhet som bedrivs inom ramen för förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen. Enligt LO innebär reformen att inga bam längre skall&lt;br&gt;stängas ute från förskolan och skolbarnsomsorgen på grund av föräldrar-&lt;br&gt;nas brist på pengar. Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget om&lt;br&gt;en maxtaxa under förutsättning att staten redan vid införandet kompense-&lt;br&gt;rar kommunerna för den ökade efterfrågan som följer av de s.k. dynamis-&lt;br&gt;ka effekterna och att varje kommun åtminstone inledningsvis kompense-&lt;br&gt;ras med det faktiska avgifisbortfallet. Statens skolverk betonar i sitt&lt;br&gt;remissvar att maxtaxan ger barnfamiljerna en högre inkomst och att de då&lt;br&gt;kan välja att utnyttja denna inkomst till att minska arbetstiden och vistel-&lt;br&gt;setiden för barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser, framför allt bland kommunerna, framhåller&lt;br&gt;vikten av att den ekonomiska kompensationen blir tillräckligt hög för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkra kvaliteten i verksamheterna. Ett antal kommuner, bl.a. Nacka kom-&lt;br&gt;mun och Järfälla kommun, avstyrker reformen främst därför att de räknar&lt;br&gt;med att inte bli fullt kompenserade. Stockholms stad menar att utredning-&lt;br&gt;en inte på ett tillfredsställande sätt belyst effekterna av en förändrad&lt;br&gt;nyttjandegrad efter ett införande av en maxtaxa, vilket försvårar möjlig-&lt;br&gt;heterna att förutse de ekonomiska effekterna. Även Å7/F och Ekono-&lt;br&gt;mistyrningsverket efterlyser djupare analyser av de kommunalekonomis-&lt;br&gt;ka effekterna av reformen. Ett flertal remissinstanser reser även fråge-&lt;br&gt;tecken kring hur en föreslagen minsta garanterad avgiftssänkning på 200&lt;br&gt;kronor skall genomföras och administreras. Samtidigt påpekas att ett in-&lt;br&gt;förande av maxtaxa, utan någon garanti om avgiftssänkningar, riskerar att&lt;br&gt;medföra taxehöjningar för barnfamiljerna med de allra lägsta inkomster-&lt;br&gt;na. Att införandet av maxtaxa föreslås vara frivilligt för kommunerna&lt;br&gt;kommenteras av remissinstanserna som något positivt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Maxtaxan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att statsbidrag skall lämnas till kommuner som till-&lt;br&gt;lämpar en viss högsta avgift (maxtaxa) inom förskoleverksamheten&lt;br&gt;(förskola och familjedaghem) och skolbarnsomsorgen (fritidshem och&lt;br&gt;familjedaghem). För att statsbidrag skall lämnas skall avgiften per månad&lt;br&gt;vara högst en viss angiven procentandel av hushållets avgiftsgrundande&lt;br&gt;inkomst upp till ett tak, en maxtaxa, som inte far överskridas. I förskole-&lt;br&gt;verksamheten skall avgiften vara högst tre procent av hushållets avgifts-&lt;br&gt;grundande inkomst för det första bamet, två procent för det andra bamet&lt;br&gt;respektive en procent för det tredje bamet i familjen. Avgifterna i för-&lt;br&gt;skoleverksamheten får dock inte överstiga 1 140 kronor i månaden för&lt;br&gt;det första bamet, 760 kronor i månaden för det andra bamet respektive&lt;br&gt;380 kronor i månaden för det tredje bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skolbarnsomsorgen skall avgifterna vara högst två procent av hus-&lt;br&gt;hållets avgiftsgrundande inkomst för det första bamet och en procent av&lt;br&gt;inkomsten för det andra respektive tredje bamet. Avgifterna i skol-&lt;br&gt;barnsomsorgen får dock inte överstiga 760 kronor i månaden för det&lt;br&gt;första bamet och 380 kronor i månaden för det andra respektive tredje&lt;br&gt;bamet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3. Maxtaxan per barn och månad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i förskoleverksamheten (förskola/familjedaghem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;3 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ingen avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock högst 1 140 kronor i månaden&lt;br&gt;dock högst 760 kronor i månaden&lt;br&gt;dock högst 380 kronor i månaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter i skolbarnsomsorgen (fritidshem/familjedaghem)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 procent av inkomsten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bam 4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ingen avgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock högst 760 kronor i månaden&lt;br&gt;dock högst 380 kronor i månaden&lt;br&gt;dock högst 380 kronor i månaden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den högsta avgiften i respektive verksamhetsform skall betalas for det&lt;br&gt;yngsta bamet i respektive familj, dvs. det yngsta bamet räknas som det&lt;br&gt;första bamet. Den närmast lägre avgiften betalas för det närmast äldre&lt;br&gt;bamet etc. Från det fjärde bamet betalas ingen avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas en familj med tre bam varav det yngsta går i&lt;br&gt;förskola och de två äldre i fritidshem. Förutsatt att familjen når upp till&lt;br&gt;taket for maxtaxan kommer den att betala 1 140 kronor i månaden for&lt;br&gt;bamet i förskolan och 380 kronor for vart och ett av de äldre barnen. Har&lt;br&gt;familjen lägre inkomster blir avgiften tre procent av den avgiftsgrundan-&lt;br&gt;de inkomsten for det yngsta bamet och en procent for vart och ett av de&lt;br&gt;två äldre barnen, sammanlagt fem procent av inkomsten. Om familjen far&lt;br&gt;ytterligare ett bam och detta skall börja i förskolan kommer detta bam att&lt;br&gt;räknas som det första bamet och det äldsta bamet blir det fjärde bamet&lt;br&gt;och därmed avgiftsbefriat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att maxtaxan läggs på en något högre nivå&lt;br&gt;än vad arbetsgruppen föreslår samt att maxtaxan kombineras med en in-&lt;br&gt;komstrelatering av avgifterna under taket for maxtaxan. I den ekonomis-&lt;br&gt;ka vårpropositionen for år 2000 (prop. 1999/2000:100) presenterades&lt;br&gt;reformen med de nya avgiftsnivåerna. Regeringen har därefter valt att&lt;br&gt;justera beloppen något i syfte att nå mer jämna belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;statsbidrag till de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa i försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsgrundande inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall bamomsorgsavgiftema inte fa överstiga en viss an-&lt;br&gt;del av hushållens avgiftsgrundande inkomster. I den avgiftsgrundande&lt;br&gt;inkomsten ingår lön, inkomst av näringsverksamhet och skattepliktiga&lt;br&gt;transfereringar. Skattefria transfereringar som bostadsbidrag och barnbi-&lt;br&gt;drag ingår däremot inte. Den avgiftsgrundande inkomsten är en beräknad&lt;br&gt;bruttoinkomst, dvs. avdrag for skatt har inte gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lägre avgift än maxtaxan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som väljer att tillämpa maxtaxa kan inte ta ut en avgift&lt;br&gt;över ett högsta angivet tak. Däremot är det möjligt att ta ut lägre avgifter,&lt;br&gt;eller ingen avgift alls. Regeringen vill i detta sammanhang betona att det&lt;br&gt;givetvis även i fortsättningen finns en möjlighet för kommunen att inom&lt;br&gt;maxtaxans ram bedriva en egen avgiftspolitik, t.ex. genom att införa en&lt;br&gt;lägre avgift för bam med korta vistelsetider. Införandet av maxtaxan far&lt;br&gt;inte medföra att familjer med låga disponibla inkomster påförs bamom-&lt;br&gt;sorgsavgifter som gör att familjen hamnar under skälig levnadsnivå och&lt;br&gt;måste söka ekonomiskt bistånd för sitt uppehälle. I förarbetena till soci-&lt;br&gt;altjänstlagen (1980:620) sägs att socialbidrag i princip inte skall behöva&lt;br&gt;utgå till bamomsorgsavgifter (prop. 1979/80:1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för maxtaxan är beräknad på riksnivå utifrån skillnaden&lt;br&gt;mellan kommunernas samlade avgiftsintäkter före reformen och de av-&lt;br&gt;gifter kommunerna kan ta ut i ett system med maxtaxa. I de flesta kom-&lt;br&gt;muner är en månad om året avgiftsfri för föräldrarna, såväl vid förskolor-&lt;br&gt;na som vid fritidshemmen. Kompensationen till kommunsektorn är be-&lt;br&gt;räknad med hänsyn taget till detta. Kommunerna kan även fortsättnings-&lt;br&gt;vis erbjuda betalningsfria månader i samma utsträckning som hittills.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal och enskild verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa skall denna omfatta all&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, dvs. såväl kommunalt som&lt;br&gt;enskilt bedriven verksamhet. Avgiften blir densamma i förskola och fa-&lt;br&gt;miljedaghem oavsett om dessa drivs av kommunen eller av annan hu-&lt;br&gt;vudman. Detsamma gäller för skolbarnsomsorgen. Principen att kommu-&lt;br&gt;nen skall ge bidrag till enskild verksamhet motsvarande kommunens egen&lt;br&gt;kostnad kvarstår efter det att maxtaxan införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor har ställts om de enskilda verksamheternas möjlighet att utgöra&lt;br&gt;ett attraktivt alternativ till kommunens verksamhet kommer att försvinna&lt;br&gt;p.g.a. maxtaxan. Föräldrakooperativ t.ex. bedrivs ofta till en lägre kost-&lt;br&gt;nad än kommunal verksamhet, eftersom föräldrar bidrar med eget arbete.&lt;br&gt;Föräldrakooperativen har dock givetvis andra kvaliteter som kan vara&lt;br&gt;tilltalande för många föräldrar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en verksamhet med annan huvudman än kommunen vill tillämpa en&lt;br&gt;lägre taxa än maxtaxan skall detta givetvis vara möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningspolitiska motiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall i första hand vara till för&lt;br&gt;barnens egen skull, för deras utveckling och lärande. Ett reformarbete&lt;br&gt;pågår som syftar till att förstärka det pedagogiska innehållet i verksam-&lt;br&gt;heterna. I dag finns en stor medvetenhet om de tidiga årens betydelse för&lt;br&gt;individens utveckling och lärande. Det är därför viktigt att bam inte ute-&lt;br&gt;stängs från en pedagogisk verksamhet som de skulle ha behållning av att&lt;br&gt;delta i p.g.a. för höga avgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har i rapporten Avgifter i förskola och fritidshem 1999 visat&lt;br&gt;att avgifterna har genomgått stora förändringar under 1990-talet. En tyd-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lig tendens har varit utvecklingen mot alltmer tidsrelaterade taxor. Skol-&lt;br&gt;verket anser att utvecklingen av de tidsrelaterade taxorna speglar en syn&lt;br&gt;på förskolan och fritidshemmet som går på tvärs emot det reformarbete&lt;br&gt;som pågår. Avgifter som används för att styra närvarotiderna riskerar att&lt;br&gt;inte ta hänsyn till det pedagogiska innehållet i verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket anser också att avgiftsskillnadema mellan kommunerna nu&lt;br&gt;är så stora att det kan ifrågasättas om kravet på lika tillgång till barnom-&lt;br&gt;sorg, oavsett i vilken kommun en familj bor, är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En maxtaxa med låga och enhetliga avgifter kommer att medföra att&lt;br&gt;barnens närvarotider blir mindre splittrade och att verksamheten i för-&lt;br&gt;skolan eller fritidshemmet lättare kan läggas upp utifrån pedagogiska&lt;br&gt;överväganden. Kontakterna mellan föräldrar och personal underlättas om&lt;br&gt;inte föräldrarna behöver jagas av strikt uppgjorda tidsintervall som inte&lt;br&gt;far överskridas. Stämpelur och andra stressffamkallande konstruktioner&lt;br&gt;kan undvikas. Personalen slipper samtidigt ha en kontrollerande roll och&lt;br&gt;verksamhetens pedagogiska innehåll kan därmed ges bättre förutsättning-&lt;br&gt;ar att utvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns en grupp bam vars föräldrar förvärvsarbetar eller studerar&lt;br&gt;utan att barnen är inskrivna i förskoleverksamheten eller skolbarnsom-&lt;br&gt;sorgen. Det kan röra sig om bam vars föräldrar är skifiarbetande eller&lt;br&gt;som arbetar på obekväm arbetstid och som därför har svårt att utnyttja&lt;br&gt;kommunalt finansierad barnomsorg. Men det rör sig sannolikt också om&lt;br&gt;föräldrar som av ekonomiska skäl avstår från förskoleverksamhet eller&lt;br&gt;skolbamomsorg för sitt bam. För dessa kan maxtaxan innebära att de far&lt;br&gt;bättre råd att utnyttja en verksamhet som det kan vara gynnsamt för bar-&lt;br&gt;net att delta i. Regeringens förslag innebär således att den pedagogiska&lt;br&gt;verksamheten i framtiden även kan komma dessa bam till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjeekonomiska motiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnfamiljerna har under 1990-talet haft den mest negativa inkomstut-&lt;br&gt;vecklingen av alla grupper. Den mest dramatiska utvecklingen har en-&lt;br&gt;samstående med bam haft. I dag har över 25 procent av de ensamstående&lt;br&gt;hushållen inkomster som ligger under socialbidragsnormen. Även i grup-&lt;br&gt;pen sammanboende med tre eller fler bam har en stor andel, cirka 23 pro-&lt;br&gt;cent, så låga inkomster att de ligger under socialbidragsnormen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamomsorgsavgiften utgör ofta en relativt stor utgift i en barnfamiljs&lt;br&gt;hushållsekonomi. När dessa som i dag är oreglerade kan det innebära att&lt;br&gt;åtgärder för att förbättra barnfamiljernas ekonomi, t.ex. en bambidrags-&lt;br&gt;höjning, går barnfamiljerna helt förbi på grund av att kommunerna sam-&lt;br&gt;tidigt höjer bamomsorgsavgiften i motsvarande mån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén Välfärdsbokslut skriver i sitt delbetänkande Välfärd vid&lt;br&gt;vägskäl. Utvecklingen under 1900-talet (SOU 2000:3) att de tidsrelatera-&lt;br&gt;de taxorna sannolikt haft mest negativa ekonomiska konsekvenser för&lt;br&gt;ensamföräldrar som inte har samma möjligheter som samboende att på&lt;br&gt;olika sätt förkorta barnens tid i barnomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En låg avgift i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg kommer att&lt;br&gt;innebära en avsevärd ekonomisk standardhöjning för merparten av alla&lt;br&gt;barnfamiljer. Detta gäller såväl familjer med låg- och medelinkomster&lt;br&gt;som familjer med högre inkomster. Begränsningen av bamomsorgsav-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;giftema till en viss, högsta andel av inkomsten garanterar att även de med&lt;br&gt;de allra lägsta inkomsterna får del av avgiftssänkningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska standardhöjning som maxtaxan leder till kommer att&lt;br&gt;öka barnfamiljernas möjligheter att lägga upp familjeliv och arbetsliv på&lt;br&gt;ett sätt som passar familjens behov. Valet mellan att arbeta eller inte ar-&lt;br&gt;beta eller att förändra sin arbetstid avgörs inte längre av bamomsorgsav-&lt;br&gt;giftemas storlek eller konstruktion utan av barnfamiljerna själva.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsmarknadsmotiv&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sänkta marginaleffekter ökar det privatekonomiska utbytet av förvärvs-&lt;br&gt;arbete och är därför en viktig komponent för att långsiktigt värna finansi-&lt;br&gt;eringen av den generella välfärden. När avgifterna sänks för förskole-&lt;br&gt;verksamheten och skolbarnsomsorgen kommer marginaleffekterna vid en&lt;br&gt;inkomstökning att minska för barnfamiljerna. Särskilt stor blir minsk-&lt;br&gt;ningen för dem som går från arbetslöshet till arbete, eller från kort deltid&lt;br&gt;till längre deltid eller heltid. För många kvinnor, som tidigare velat gå ut&lt;br&gt;på arbetsmarknaden, men avstått på grund av att det ekonomiska utfallet&lt;br&gt;blivit för litet, kommer det att löna sig bättre att börja förvärvsarbeta. Det&lt;br&gt;kommer också att bli mer lönsamt att gå upp i arbetstid. På så vis stimule-&lt;br&gt;ras arbetskraftsdeltagandet och möjligheterna för personer att vara själv-&lt;br&gt;försörjande genom arbete. Inte minst ur jämställdhetsperspektiv är detta&lt;br&gt;angeläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreliggande förslaget till maxtaxa innebär en högre nivå än den&lt;br&gt;som arbetsgruppen föreslog (Maxtaxa och allmän förskola, Ds 1999:53)&lt;br&gt;och är dessutom kombinerat med en inkomstrelatering av avgifterna upp&lt;br&gt;till avgiftstaket. Denna konstruktion ger en begränsning av marginalef-&lt;br&gt;fekten till tre procent av en inkomstökning upp till maxtaxan. För inkom-&lt;br&gt;stökningar därutöver uppkommer ingen marginaleffekt till följd av ökade&lt;br&gt;avgifter för förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Konstruktionen&lt;br&gt;ger högre marginaleffekter än det tidigare förslaget till maxtaxa, men&lt;br&gt;lägre än i dagens avgiftssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har tillkallat en särskild utredare med uppgift att i ett sam-&lt;br&gt;lat familjepolitiskt perspektiv göra en analys av effekterna av de ekono-&lt;br&gt;miska familjestöden till barnfamiljer (Dir. 2000:16). Enligt direktiven&lt;br&gt;skall utredningen särskilt beakta stödens träffsäkerhet och marginalef-&lt;br&gt;fekter samt dess effekt på arbetskraftsutbudet. Förslaget till maxtaxa,&lt;br&gt;ändrade skatteregler, eventuella förändringar av socialbidragsreglema&lt;br&gt;och andra omvärldsfaktorer av betydelse för barnfamiljernas ekonomi&lt;br&gt;skall beaktas i analysen. Utredaren skall lämna en slutlig redovisning av&lt;br&gt;uppdraget den 28 februari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4.1 Maxtaxans betydelse för familjernas ekonomi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Maxtaxan kommer att medföra en ekonomisk förbättring för en stor andel&lt;br&gt;av alla barnfamiljer. Eftersom dagens avgifter skiljer sig mycket åt mel-&lt;br&gt;lan kommunerna kommer förbättringen i det enskilda fallet att bero på i&lt;br&gt;vilken kommun familjen är bosatt. För stora grupper av hushåll kommer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock avgifterna att sänkas med i storleksordningen 500-1 000 kronor per Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att illustrera vad reformen kommer att betyda för familjernas eko-&lt;br&gt;nomi redovisas nedan beräkningar dels av hushållens kostnader för barn-&lt;br&gt;omsorg före och efter reformen, dels av hushållens disponibla inkomster.&lt;br&gt;Maxtaxan sätts också i relation till de avgifter som typfamiljema i Skol-&lt;br&gt;verkets avgiftsstudie betalar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjernas kostnader för barnomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 1 visar vad maxtaxan kommer att innebära för barnfamiljernas&lt;br&gt;kostnader för barnomsorg i kronor räknat. Familjernas genomsnittliga&lt;br&gt;månadskostnader för barnomsorg under år 2000 jämförs i diagrammet&lt;br&gt;med de genomsnittliga kostnader som samma familjer beräknas fa när&lt;br&gt;maxtaxan är införd. El respektive E2+ betecknar ensamstående föräldrar&lt;br&gt;med ett respektive två eller fler bam, medan SI, S2 och S3+ betecknar&lt;br&gt;gifta/samboende med ett, två respektive tre eller flera bam. Samtliga fa-&lt;br&gt;miljer har bam i åldem 1-12 år och minst ett av barnen finns i förskole-&lt;br&gt;verksamhet eller skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Diagram 1. Genomsnittliga kostnader för barnomsorg för olika fa-&lt;br&gt;miljetyper enligt 2000 års regelsystem jämfört med maxtaxa&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03129/prop_19992000__129-2.png" style="width:232pt;height:138pt;"/&gt;
&lt;p&gt;H Nuvarande avgift M Maxtaxa |&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av diagrammet framgår att samtliga familjetyper kommer att fa en be-&lt;br&gt;tydligt lägre genomsnittlig månadskostnad för barnomsorg med maxtaxa&lt;br&gt;än med dagens taxesystem. Till exempel beräknas ensamstående hushåll&lt;br&gt;med ett bam i barnomsorgen kunna sänka sina avgiftskostnader från i&lt;br&gt;genomsnitt 750 kronor per månad till i genomsnitt 300 kronor per månad.&lt;br&gt;På motsvarande sätt kommer tvåbamsfamiljer, där föräldrarna är gifta&lt;br&gt;eller samboende, att minska sina genomsnittliga kostnader för barnom-&lt;br&gt;sorg från 1 900 kronor per månad till 1 100 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjernas disponibla inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2 illustrerar maxtaxans effekt på barnfamiljernas justerade dis-&lt;br&gt;ponibla inkomst. Med ett hushålls ”justerade disponibla inkomst” menas&lt;br&gt;den summa som hushållet har kvar att disponera efter det att positiva och&lt;br&gt;negativa transfereringar har gjorts. För att öka jämforbarheten mellan&lt;br&gt;olika hushållstyper har summan dessutom justerats med hänsyn till att&lt;br&gt;hushåll är olika stora och olika sammansatta. Justeringen har gjorts enligt&lt;br&gt;den metod som används i Sveriges officiella statistik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Familjerna är i diagrammet indelade i fem lika stora grupper, så kallade&lt;br&gt;kvintiler. Kvintil 1 innehåller den femtedel av hushållen som har den&lt;br&gt;lägsta justerade disponibla inkomsten, kvintil 2 den femtedel som har den&lt;br&gt;därnäst lägsta etc. Samtliga hushåll har bam i förskoleverksam-&lt;br&gt;het/skolbamsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagram 2. Maxtaxans effekt på den justerade disponibla inkomsten&lt;br&gt;för hushåll med barn i barnomsorgen. Procentuell ökning i olika in-&lt;br&gt;komstgrupper&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03129/prop_19992000__129-3.png" style="width:234pt;height:129pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar hur stor den procentuella ökningen av barnfamiljer-&lt;br&gt;nas justerade disponibla inkomst blir när maxtaxan infors. Som synes är&lt;br&gt;det fordelningsmässiga resultatet av reformen mycket jämnt. De allra&lt;br&gt;flesta hushåll kommer att fa ekonomiska forbättringar på cirka 2,5 pro-&lt;br&gt;cent av sin disponibla inkomst. För den femtedel av hushållen som har&lt;br&gt;högst inkomster begränsas forbättringen til! cirka 1,8 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Diagram 3. Maxtaxans effekt på den justerade disponibla inkomsten för Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;samtliga hushåll. Procentuell ökning i olika inkomstskikt&lt;/h3&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03129/prop_19992000__129-4.png" style="width:234pt;height:121pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Inkomstgrupp (decil)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa: HINK, Finansdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I diagram 3 visas maxtaxans effekt på inkomsterna för samtliga hushåll&lt;br&gt;i landet, och alltså inte endast för de hushåll som har bam i barnomsor-&lt;br&gt;gen. Hushållen är här indelade i tio lika stora grupper, decilef, där hus-&lt;br&gt;hållen med de lägsta justerade disponibla inkomsterna återfinns i decil 1&lt;br&gt;och hushållen med de högsta justerade disponibla inkomsterna i decil 10.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Diagrammet visar att de hushåll som vinner mest på maxtaxan befinner&lt;br&gt;sig i decilema 1- 3, dvs. de tillhör de 30 procent av hushållen som har de&lt;br&gt;lägsta inkomsterna. För dessa grupper kommer maxtaxan att innebära en&lt;br&gt;ökning av den justerade disponibla inkomsten med i genomsnitt cirka&lt;br&gt;0,45 procent. För de 30 procent av hushållen som har högst justerad dis-&lt;br&gt;ponibel inkomst kommer maxtaxan att innebära en ökning med cirka 0,05&lt;br&gt;procent. Detta är en följd av att barnfamiljerna generellt sett hör till de&lt;br&gt;grupper i landet som har de lägsta disponibla inkomsterna. Maxtaxan&lt;br&gt;bidrar således till att minska inkomstskillnaderna mellan hushåll med och&lt;br&gt;utan bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter för Skolverkets typfamiljer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverket har kartlagt avgifterna i förskola och fritidshem för femton&lt;br&gt;typfamiljer i mars 1999. Typfamiljema skiljer sig åt när det gäller in-&lt;br&gt;komst, antal bam och närvarotid i förskolan eller fritidshemmet. Avgif-&lt;br&gt;terna skiljer sig stort mellan kommunerna. De kan vara flera gånger hög-&lt;br&gt;re i en kommun än i en annan för samma typfamilj. I huvuddelen av&lt;br&gt;kommunerna är dock inte skillnaderna så stora. I 80 procent av kommu-&lt;br&gt;nerna ryms avgifterna inom ett intervall där den högsta avgiften är unge-&lt;br&gt;far en och en halv till två gånger så stor som den lägsta. De 80 procent av&lt;br&gt;kommunerna utgörs av de kommuner som återstår sedan de 10 procent&lt;br&gt;dyraste och de 10 procent billigaste kommunerna räknats bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabell 3 visas hur avgifterna för några av Skolverkets typfamiljer&lt;br&gt;kommer att påverkas av maxtaxan. Av tabellen framgår att det blir en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 129&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tämligen stor avgiftssänkning for stora grupper av barnfamiljer. Till ex-&lt;br&gt;empel kommer en tvåbamsfamilj med barnen i förskola 33 timmar per&lt;br&gt;vecka, och en månadsinkomst på drygt 35 000 kronor, att få en sänkning&lt;br&gt;av månadsavgiften som i 80 procent av kommunerna ligger i intervallet&lt;br&gt;410—1 410 kronor. 110 procent av kommunerna kommer sänkningen att&lt;br&gt;vara högre, i 10 procent lägre. För en lågavlönad ensamstående förälder&lt;br&gt;med ett bam i förskola 46 timmar per vecka, kommer sänkningen på mot-&lt;br&gt;svarande sätt att ligga i intervallet 363-803 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4. Avgifter i mars 1999 för sex typfamiljer jämfört med avgiften i&lt;br&gt;ett system med maxtaxa. Kronor per månad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal barn/&lt;br&gt;närvarotid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Civilstånd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Brutto-&lt;br&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift 1999 i&lt;br&gt;80 procent av&lt;br&gt;kommunerna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avgift&lt;br&gt;med&lt;br&gt;maxtaxa*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett barn, 4 år, i&lt;br&gt;förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samman-&lt;br&gt;boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 490-2 230&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;987&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett barn, 4 år, i&lt;br&gt;förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ensam-&lt;br&gt;stående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 550&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800 - 1 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;437&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn, 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 år, i förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samman-&lt;br&gt;boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 170-3 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 760&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn, 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 år, i förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ensam-&lt;br&gt;stående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900 -1 490&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;658&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn, 2 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 år, i förskola&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samman-&lt;br&gt;boende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 600 - 4 290&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;br&gt;(maxtak)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ett barn, 8 år, i&lt;br&gt;fritidshem&lt;br&gt;26 h/vecka&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;ensam-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;520- 1 110&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;379&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* hänsyn har inte tagits till reduktion av avgiften for allmän förskola för fyra-&lt;br&gt;och femåringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Källa/ Avgifter i förskola och fritidshem 1999. Skolverkets rapport 174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 Beräkningen av statsbidraget till maxtaxan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Statsbidraget till maxtaxan skall beräknas&lt;br&gt;med bamomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet&lt;br&gt;som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet av de remissinstanser som har haft syn-&lt;br&gt;punkter på förslaget till ersättningsmodell har varit positiva till den före-&lt;br&gt;slagna modellen. Borås kommun framhåller att det är viktigt att endast&lt;br&gt;beakta kostnadsskillnader som beror på icke påverkbara faktorer. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser i sitt remissvar att varje kommun inledningsvis&lt;br&gt;bör kompenseras för det faktiska avgiftsbortfallet och att kompensationen&lt;br&gt;därefter skall beräknas i enlighet med hur bamomsorgsfaktom i utjäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningssystemet är uppbyggd. Ett flertal remissinstanser, bl.a. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Göteborgs stad, Statens skolverk och Borlänge kom-&lt;br&gt;mun menar att bamomsorgsmodellen i utjämningssystemet bör justeras&lt;br&gt;med anledning av reformen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ersättningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa för avgifterna i försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen skall kompenseras för det in-&lt;br&gt;täktsbortfall detta medför. Det är viktigt att kompensationen är fördel-&lt;br&gt;ningspolitiskt rättvis på kommunnivå, dvs. att kommuner med hög skatte-&lt;br&gt;sats inte skall drabbas särskilt. Det är, enligt regeringens bedömning,&lt;br&gt;orimligt att kommuner som valt att ta ut låga avgifter för barnomsorgen&lt;br&gt;skall fa lägre ersättning än kommuner som valt att ta ut höga avgifter,&lt;br&gt;något som hade blivit följden om kommunerna skulle kompenseras för&lt;br&gt;varje kommuns faktiska avgiftsbortfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att statsbidraget skall beräknas med bam-&lt;br&gt;omsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet som grund. Den-&lt;br&gt;na modell innebär att fördelningen av statsbidraget mellan kommunerna&lt;br&gt;kommer att påverkas av andelen bam i åldem 1-9 år, föräldrarnas arbets-&lt;br&gt;tid, bebyggelsestrukturen samt skattekraften i kommunen. Kommunen&lt;br&gt;med den högsta andelen bam, den längsta arbetstiden per innevånare, den&lt;br&gt;tätaste bebyggelsestrukturen och den högsta skattekraften får den högsta&lt;br&gt;ersättningen genom den föreslagna modellen, och vice versa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fördelningsmodellen syftar till att fånga kostnadsskillnader mellan en-&lt;br&gt;skilda kommuner som beror på icke påverkbara faktorer. Följaktligen har&lt;br&gt;avgiftsnivåerna eller avgiftskonstruktionema inte någon direkt påverkan&lt;br&gt;på utfallet av denna ersättningsmodell. Den föreslagna modellen har de&lt;br&gt;fördelarna att den är enkel för staten och kommunerna att administrera&lt;br&gt;samt att den harmonierar med nuvarande statsbidragsgivning och stödjer&lt;br&gt;en ökad sysselsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid utformningen av dagens bamomsorgsmodell togs av naturliga skäl&lt;br&gt;ingen hänsyn till de effekter som föreliggande reformförslag medför. Re-&lt;br&gt;geringen gör bedömningen att bamomsorgsmodellen i utjämningssyste-&lt;br&gt;met bör ses över med utgångspunkt i de förändringar som reformen om&lt;br&gt;maxtaxa, allmän förskola och förskoleverksamhet för arbetssökandes och&lt;br&gt;föräldraledigas bam medför.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;statsbidrag till de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa i försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utjämningssystemets grundläggande principer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett viktigt mål är att alla kommuner skall ha likvärdiga ekonomiska för-&lt;br&gt;utsättningar att tillhandahålla likvärdig kommunal service vad gäller&lt;br&gt;kvalitet och kvantitet vid genomsnittlig utdebitering. För att nå detta mål&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krävs dels en utjämning av kommunernas inkomster, dels en utjämning Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;av strukturella kostnadsskillnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att utjämna strukturella kostnadsskillnader används för kostnads-&lt;br&gt;utjämningen femton olika modeller för att beräkna kommunens struktu-&lt;br&gt;rella verksamhetskostnader, dvs. vad det borde kosta för kommunen att&lt;br&gt;tillhandahålla ett genomsnittligt utbud av kommunal service med genom-&lt;br&gt;snittlig produktivitet utifrån kommunens åldersfördelning etc. Utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet skall fånga de kostnadsskillnader som kommunerna inte&lt;br&gt;själva kan påverka. De modeller som omfördelar mest resurser avser äld-&lt;br&gt;reomsorg, barnomsorg, grundskola, gymnasieskola samt individ- och&lt;br&gt;familjeomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnadsutjämningen beräknas för varje verksamhet/kostnadsslag en&lt;br&gt;teoretisk kostnad för vad det bör kosta för varje kommun att tillhanda-&lt;br&gt;hålla ett genomsnittligt utbud av t.ex. barnomsorg. Denna teoretiska&lt;br&gt;kostnad benämns standardkostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utifrån standardkostnaden för barnomsorg beräknas, enligt föreliggan-&lt;br&gt;de förslag, varje enskild kommuns del av det totala statsbidraget för&lt;br&gt;maxtaxan. Ju högre standardkostnad en enskild kommun har i förhållande&lt;br&gt;till genomsnittet för riket, desto högre blir ersättningen för maxtaxan be-&lt;br&gt;räknad per invånare i kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 Införandet av ersättningssystemet för maxtaxan&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ersättningssystemet för maxtaxan skall infö-&lt;br&gt;ras successivt fr.o.m. år 2002 under en period av två år. Övergångs-&lt;br&gt;perioden skall utformas så att kommunernas intäktsminskning be-&lt;br&gt;gränsas till 100 kronor per invånare år 2002 samt 300 kronor per&lt;br&gt;invånare år 2003. Samma begränsning skall gälla för de kommuner&lt;br&gt;som får ökade intäkter genom den föreslagna modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna är det framför allt kom-&lt;br&gt;munerna som har synpunkter på det successiva införandet. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet menar att kommunerna under övergångsperioden bör&lt;br&gt;ersättas för det faktiska avgiftsbortfallet. Sundsvalls kommun anser att en&lt;br&gt;övergångsperiod är bra men att den bör vara längre och ha hela in-&lt;br&gt;täktsförändringen som grund. Sandvikens kommun är kritisk till över-&lt;br&gt;gångsperioden och menar att den felaktigt gynnar kommuner med höga&lt;br&gt;bamomsorgsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Ersättningssystemet för maxtaxan&lt;br&gt;införs fr.o.m. år 2002. För att undvika kännbara ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;ser för enskilda kommuner är det nödvändigt att systemet införs succes-&lt;br&gt;sivt. Effekterna av systemet tillåts på så sätt slå igenom först efter hand.&lt;br&gt;Antalet kommuner som får minskade sammanlagda intäkter vid införan-&lt;br&gt;det av en maxtaxa är störst bland förortskommunema. Regeringen anser&lt;br&gt;att det är viktigt att även dessa kommuner kan inse fördelarna med att&lt;br&gt;anta erbjudandet om att införa maxtaxa. För att ge enskilda kommuner&lt;br&gt;möjlighet att anpassa sig till en ny intäktsnivå föreslår regeringen därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en införandeperiod om två år. Övergångsperioden utformas så att en&lt;br&gt;kommuns intäktsminskning till följd av sänkta avgifter för förskoleverk-&lt;br&gt;samhet och skolbarnsomsorg, begränsas till 100 kronor per invånare år&lt;br&gt;2002 samt 300 kronor per invånare år 2003. Samma begränsning föreslås&lt;br&gt;gälla för de kommuner som erhåller ökade intäkter genom den föreslagna&lt;br&gt;modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;statsbidrag till de kommuner som väljer att tillämpa en maxtaxa i försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Kvalitetssäkring&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett särskilt statsbidrag för kvalitetssäkrande åt-&lt;br&gt;gärder får lämnas till kommuner som har ett system med maxtaxa in-&lt;br&gt;om förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Statsbidraget skall&lt;br&gt;fördelas varje år med bamomsorgsmodellen i det kommunala utjäm-&lt;br&gt;ningssystemet som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Medlen bör främst användas för perso-&lt;br&gt;nalförstärkningar inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;samt kompetenshöj ande åtgärder för personal. Medlen bör rekvireras&lt;br&gt;från Statens skolverk. För att fa del av medlen bör kommunen uppge&lt;br&gt;för vilket ändamål dessa är avsedda. Skolverket bör ansvara för upp-&lt;br&gt;följningen av hur medlen används.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Regeringen har i den&lt;br&gt;ekonomiska vårpropositionen för år 2000 (1999/2000:100) beräknat 500&lt;br&gt;miljoner kronor per år för att säkra och förbättra kvaliteten i förskole-&lt;br&gt;verksamheten och skolbarnsomsorgen. Under förutsättning av riksdagens&lt;br&gt;godkännande kommer medlen att användas till att införa ett särskilt stats-&lt;br&gt;bidrag för kvalitetssäkrande åtgärder till de kommuner som har ett system&lt;br&gt;med maxtaxa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnomsorgen har varit utsatt för besparingar. Under första hälften av&lt;br&gt;1990-talet minskade kostnaderna per timme med cirka en femtedel i för-&lt;br&gt;skolan och fritidshemmet. Under de senaste åren har kostnaden per bam&lt;br&gt;ökat något, framför allt i förskolan. Kostnadsnivån är dock fortfarande&lt;br&gt;betydligt lägre än i början av 1990-talet. Barngrupperna har stadigt ökat i&lt;br&gt;storlek under hela decenniet samtidigt som personaltätheten minskat.&lt;br&gt;Skillnaderna mellan kommunerna är betydande. Personaltätheten i för-&lt;br&gt;skolan varierar t.ex. från 3,8 till 7,5 bam per årsarbetare. Andelen små-&lt;br&gt;bamsgrupper med 16 bam eller fler har fortsatt att öka samtidigt som&lt;br&gt;andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning har minskat i små-&lt;br&gt;bamsgruppema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser påpekar att införandet av ett system med maxtaxa&lt;br&gt;inte far innebära kvalitetsförsämringar inom barnomsorgen i form av t.ex.&lt;br&gt;större barngrupper, lägre personaltäthet eller lägre utbildningsnivå hos&lt;br&gt;personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar denna uppfattning och föreslår därför att ett särskilt&lt;br&gt;statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder skall lämnas till de kommuner&lt;br&gt;som inför maxtaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen skall fördelas enligt samma ersättningsmodell som maxtaxan,&lt;br&gt;dvs. med bamomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet&lt;br&gt;som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör rekvireras från Statens skolverk. Kommunen bör vid rekvi-&lt;br&gt;sitionen av medlen uppge för vilka ändamål dessa är avsedda i den en-&lt;br&gt;skilda kommunen. Därmed finns också en tydlig grund för den uppfölj-&lt;br&gt;ning som bör göras av hur medlen för de kvalitetssäkrande åtgärderna&lt;br&gt;används, och för vilken Skolverket bör ansvara. Skolverket bör även an-&lt;br&gt;svara för att kommuninnevånare och allmänhet far kontinuerlig informa-&lt;br&gt;tion om hur medlen för kvalitetsarbetet används i kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medlen bör kunna användas för samtliga verksamhetsformer inom för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen och bör kunna disponeras för&lt;br&gt;en period av ett år i taget. Genom att summan i princip är densamma för&lt;br&gt;varje år i en kommun, kan en mer långsiktig planering av medlen göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att medlen bör användas för att säkerställa och öka&lt;br&gt;kvaliteten i förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Som ett an-&lt;br&gt;geläget område för kvalitetssäkring i de kommuner som ansluter sig till&lt;br&gt;maxtaxan vill regeringen särskilt framhålla frågan om personalförstärk-&lt;br&gt;ningar i barngrupperna. Personaltätheten är i dag mycket skiftande i&lt;br&gt;kommunerna. Det råder brist på förskollärare i vissa regioner, i andra&lt;br&gt;planerar kommunerna nedskärningar p.g.a. vikande bamunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det finns anledning för många kommuner att ge-&lt;br&gt;nerellt se över barngruppernas storlek och personaltätheten i förskola och&lt;br&gt;fritidshem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kompetent och välutbildad personal är en av de viktigaste garanti-&lt;br&gt;erna för en god kvalitet inom barnomsorgen. Det är kommunerna som&lt;br&gt;ansvarar för den reguljära fortbildningen av personalen i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och skolbarnsomsorgen. Regeringen anser dock att det särskil-&lt;br&gt;da statsbidraget för kvalitetssäkrande åtgärder även bör kunna användas&lt;br&gt;för kompetenshöjning riktad till förskollärare, fritidspedagoger och barn-&lt;br&gt;skötare som arbetar inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Det&lt;br&gt;är därvid viktigt att framhålla att sådana kompetenshöj ande åtgärder inte&lt;br&gt;skall ersätta den fortbildning som kommunen ansvarar för, utan vara nå-&lt;br&gt;got som personal kan erhålla utöver denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på regeringen att meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 Ikraftträdande av reformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ändringarna i skollagen (11985:1100) när det&lt;br&gt;gäller tillhandahållande av förskoleverksamhet för bam till arbetslösa&lt;br&gt;föräldrar skall träda i kraft den 1 juli 2001 och för bam till föräldralediga&lt;br&gt;föräldrar den 1 januari 2002. Ändringarna i skollagen om allmän förskola&lt;br&gt;för fyra- och femåringar skall träda i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen redovisar fyra alternativa sätt Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;att genomfora reformen. Det första alternativet innebär att samtliga delar&lt;br&gt;av reformen införs den 1 juli 2001, det andra att allmän förskola och för-&lt;br&gt;skoleverksamhet för arbetssökandes bam införs den 1 juli 2001 och&lt;br&gt;maxtaxan den 1 juli 2002, det tredje att maxtaxan införs i två steg, den 1&lt;br&gt;juli 2001 och 2002 och förskoleverksamhet för arbetslösas bam den 1 juli&lt;br&gt;2001 samt allmän förskola den 1 januari 2003. Det ijärde alternativet&lt;br&gt;innebär att maxtaxan införs den 1 september 2001, förskoleverksamhet&lt;br&gt;för arbetslösas bam införs den 1 juli 2002 och allmän förskola införs den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrar sig över ge-&lt;br&gt;nomförandet av reformen förordar det första alternativet, dvs. att samtliga&lt;br&gt;delar av reformen införs den 1 juli 2001. De skäl som anges är att för-&lt;br&gt;väntade personalminskningar kan motverkas och att detta alternativ ger&lt;br&gt;ett enhetligt budskap. Flera remissinstanser, däribland Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet, anser att det andra alternativet är att föredra, dvs. att&lt;br&gt;maxtaxan införs som steg två i reformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har i den ekonomiska&lt;br&gt;vårpropositionen för år 2000 (prop. 1999/2000:100) beräknat medel för&lt;br&gt;införandet av allmän förskola, maxtaxa inom barnomsorgen, förskole-&lt;br&gt;verksamhet för arbetslösas eller föräldraledigas bam samt kvalitetssäk-&lt;br&gt;rande åtgärder till en sammanlagd kostnad av 5 600 miljoner kronor. För&lt;br&gt;att medlen skall rymmas inom den givna budgetramen för de närmaste tre&lt;br&gt;åren är det nödvändigt med ett stegvist införande av reformens olika de-&lt;br&gt;lar. Regeringen föreslår att förskoleverksamhet för bam vars föräldrar är&lt;br&gt;arbetslösa införs i ett första steg den 1 juli 2001. Enligt vad som föresla-&lt;br&gt;gits i kapitel 8 införs i ett andra steg, den 1 januari 2002, statsbidraget till&lt;br&gt;maxtaxa inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Vid samma&lt;br&gt;tidpunkt införs även förskoleverksamhet för bam vars föräldrar är föräld-&lt;br&gt;ralediga. Den 1 januari 2003 införs som det tredje steget allmän förskola&lt;br&gt;för bam från fyra års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner som av administrativa eller andra skäl önskar starta tidigare&lt;br&gt;med förskoleverksamheten för bam till arbetslösa och föräldralediga och&lt;br&gt;allmän förskola för fyra- och femåringar kan givetvis göra det. Statsbi-&lt;br&gt;drag kommer dock att erhållas först fr.o.m. datum för ikraftträdanden.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Uppföljning av reformen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Reformen allmän förskola, förskoleverksam-&lt;br&gt;het för arbetslösas eller föräldraledigas bam samt maxtaxa inom försko-&lt;br&gt;leverksamheten och skolbarnsomsorgen bör följas upp. Statens skolverk&lt;br&gt;bör bli ansvarig myndighet för uppföljningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens bedömning: Stämmer överens med regeringens be-&lt;br&gt;dömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett flertal remissinstanser påpekar vikten av en&lt;br&gt;uppföljning av reformen. Som områden att följa upp nämns förändringar i&lt;br&gt;efterfrågan och vistelsetider, kvaliteten i verksamheten och de samlade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomiska effekterna för kommunerna. De flesta remissinstanser som Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;yttrar sig över uppföljningen av reformen anser att den bör göras av Sta-&lt;br&gt;tens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Skälen för regeringens bedömning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den i föreliggande proposition föreslagna reformen består av tre delar&lt;br&gt;varav två, allmän förskola och förskoleverksamhet för arbetssökandes&lt;br&gt;eller föräldraledigas bam, kommer att grundas på lagstiftning. För dessa&lt;br&gt;bägge delar av reformen kommer kommunerna att ersättas i enlighet med&lt;br&gt;finansieringsprincipen, genom en ökning av det generella statsbidraget.&lt;br&gt;Den tredje delen av reformen, maxtaxan, kommer enligt regeringens för-&lt;br&gt;slag att vara frivillig för kommunerna att införa och kommunerna skall&lt;br&gt;ersättas genom ett statsbidrag som lämnas för ändamålet. Medlen för&lt;br&gt;maxtaxan föreslås fördelas med bamomsorgsmodellen i det kommunala&lt;br&gt;utjämningssystemet som grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dämtöver tillskjuter regeringen 500 miljoner kronor årligen för kvali-&lt;br&gt;tetssäkrande åtgärder för de kommuner som inför maxtaxan. Medlen&lt;br&gt;uppgår till cirka 15 procent av beräknade medel för maxtaxan. Avsikten&lt;br&gt;är att medlen skall säkerställa kvaliteten i barnomsorgen i de kommuner&lt;br&gt;som inför maxtaxan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver den beräknade volymökning som den allmänna förskolan för&lt;br&gt;fyra- och femåringar samt den utvidgade skyldigheten för kommunerna&lt;br&gt;att erbjuda förskoleverksamhet även för arbetslösas eller föräldraledigas&lt;br&gt;bam kommer att leda till, kan reformen också komma att innebära andra&lt;br&gt;förändringar inom verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa en indikation på hur föräldrar skulle agera om en maxtaxa&lt;br&gt;infördes i barnomsorgen ställdes, på Utbildningsdepartementets uppdrag,&lt;br&gt;frågor i Skolverkets föräldraenkät år 1999 om man som förälder skulle&lt;br&gt;ändra sin arbetstid och barnens omsorgstid vid ett eventuellt införande av&lt;br&gt;en maxtaxa. Svaren måste tolkas med försiktighet eftersom frågeställ-&lt;br&gt;ningen utgick från en maxtaxa på högst 700 respektive 500 kronor i för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Cirka fem procent av föräld-&lt;br&gt;rarna uppgav att de skulle öka sin arbetstid. En något mindre grupp, cirka&lt;br&gt;fyra procent av föräldrarna, skulle i stället välja att gå ner i arbetstid. 70&lt;br&gt;procent av föräldrarna uppgav att de inte skulle påverkas i detta avseende&lt;br&gt;av att en maxtaxa infördes. Bland dem som arbetade deltid var det en&lt;br&gt;betydligt större andel som ville gå upp än ner i arbetstid, medan förhål-&lt;br&gt;landet var det motsatta bland de föräldrar som arbetar heltid. Resultatet&lt;br&gt;indikerar att maxtaxan skulle ge barnfamiljerna ökade valmöjligheter att&lt;br&gt;lägga upp arbetsliv och familjeliv på ett sätt som passar familjen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de bam som stod utanför förskoleverksamheten i åldern 1-5 år&lt;br&gt;önskades enligt svaren i enkäten en plats för 45 000 bam, vilket är över&lt;br&gt;hälften av bamen i denna grupp, om maxtaxan infördes och kommuner-&lt;br&gt;nas regelsystem vid arbetslöshet och föräldraledighet tillät det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan indikation av betydelse är resultatet av LO:s studie 1999 av&lt;br&gt;ofrivilligt deltidsarbete. Enligt LO:s bearbetningar av arbetskraftsunder-&lt;br&gt;sökningama första kvartalet 1999 arbetade över 100 000 kvinnor i åldem&lt;br&gt;25^44 år och nära 30 000 män i samma ålder, av arbetsmarknadsskäl,&lt;br&gt;mindre än de skulle vilja göra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med den nu pågående förbättringen av arbetsmarknaden finns det skäl Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;att anta att många deltidsarbetande skulle välja att gå upp i arbetstid de&lt;br&gt;närmaste åren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om dessa resultat visar att en maxtaxa skulle innebära förändrade&lt;br&gt;förutsättningarna för barnomsorgen, anser regeringen att det inte är möj-&lt;br&gt;ligt att med någon säkerhet bedöma dessa effekter innan reformen ge-&lt;br&gt;nomförts och fått verka en tid. Regeringen är därför av den uppfattningen&lt;br&gt;att det är nödvändigt med en kontinuerlig uppföljning av de samlade&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenserna av reformen för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor för uppföljning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av maxtaxan kommer att bli frivilligt för kommunerna. Rege-&lt;br&gt;ringens förhoppning är att alla kommuner uppfattar reformen och dess&lt;br&gt;finansiering som så positiv att de väljer att gå med. En av uppgifterna för&lt;br&gt;uppföljningen bör vara att redovisa genomslaget av denna del av refor-&lt;br&gt;men. Om någon eller några kommuner har valt att stå utanför bör orsa-&lt;br&gt;kerna till det beslutet belysas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra frågor av betydelse i en uppföljning av reformen bör vara i vil-&lt;br&gt;ken mån vistelsetidema för de bam som är inskrivna i dag förändras till&lt;br&gt;följd av maxtaxan. Skolverkets föräldraenkät 1999 indikerar att maxtaxan&lt;br&gt;kan leda såväl till att föräldrar ökar som minskar omsorgstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella förändringar av efterfrågan på förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg bland de familjer som i dagsläget inte utnyttjar denna&lt;br&gt;verksamhet är ett annat område för uppföljningen. Härvidlag skall orsa-&lt;br&gt;kerna till en förändrad efterfrågan så långt som möjligt klarläggas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dynamiska effekter av en eventuell volymökning i form av ökat kom-&lt;br&gt;munalt skatteintag som en ökad sysselsättning leder till i kommunerna är&lt;br&gt;ytterligare exempel på förändringar inom verksamheterna som reformen&lt;br&gt;kan leda till och som behöver undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trots att avgifterna genom maxtaxereformen regleras genom att en&lt;br&gt;högsta avgift för varje familj anges finns det en möjlighet för kommunen&lt;br&gt;att inom maxtaxans ramar bedriva en egen avgiftspolitik, t.ex. införa av-&lt;br&gt;giftsfria månader eller en lägre taxa för kort vistelsetid. Även utveckling-&lt;br&gt;en inom detta område bör följas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen faster stor vikt vid kvalitetsfrågorna, t.ex. barngruppernas&lt;br&gt;storlek, personaltäthet och utbildningsnivån hos personalen. En maxtaxa&lt;br&gt;får inte leda till kvalitetsförsämringar i dessa avseenden. Den allmänna&lt;br&gt;förskolan bör också följas upp noga. Den pedagogiska kvaliteten avseen-&lt;br&gt;de innehåll och personalens utbildning, hur kommunerna väljer att orga-&lt;br&gt;nisera den allmänna förskolan samt hur arbetet med att genomföra läro-&lt;br&gt;planen bedrivs är områden som uppföljningen bör kunna belysa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppföljningen av de samlade ekonomiska effekterna för kommunerna&lt;br&gt;far utvisa om det föreligger skäl för regeringen att återkomma i frågan&lt;br&gt;om den ekonomiska kompensationen till kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverk är central förvaltningsmyndighet for den av det allmän-&lt;br&gt;na förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Skolverket har därmed&lt;br&gt;bl.a. till uppgift att folja upp och utvärdera verksamheterna samt utöva&lt;br&gt;tillsyn över dessa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det Skolverket som bör vara ansvarig&lt;br&gt;myndighet för uppföljningen av hela reformen maxtaxa, allmän förskola&lt;br&gt;samt förskoleverksamhet for arbetslösas och föräldraledigas bam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor som rör kommunernas agerande samt uppföljningar av kvali-&lt;br&gt;tetsutvecklingen inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är&lt;br&gt;ett naturligt ansvarsområde for Skolverket. Uppgiften att folja upp de&lt;br&gt;dynamiska effekterna av reformen på bl.a. hushållens arbetskraftsutbud,&lt;br&gt;bjuder i viss mån på andra utmaningar. Regeringen gör bedömningen att&lt;br&gt;en sådan uppföljning måste genomföras av Skolverket i samarbete med&lt;br&gt;andra berörda myndigheter och organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kostnaderna för reformen ryms inom för refor-&lt;br&gt;men avsatta medel. Regeringen har i den ekonomiska vårpropositionen&lt;br&gt;för år 2000 (prop. 1999/2000:100) beräknat medel för införandet av en&lt;br&gt;allmän förskola, maxtaxa inom barnomsorgen, förskoleverksamhet for&lt;br&gt;bam till arbetslösa eller föräldralediga föräldrar samt medel for kvalitets-&lt;br&gt;säkrande åtgärder till en sammanlagd kostnad av 5 600 miljoner kronor&lt;br&gt;enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5. Kostnader för reformen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 2001 År 2002 År 2003&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet for bam&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;till arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;300 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förskoleverksamhet för bam&lt;br&gt;till föräldralediga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Maxtaxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 400 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetssäkrande åtgärder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Allmän förskola för fyra- och fem-&lt;br&gt;åringar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 400 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 600 mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kostnader i samband med Skolverkets administration och uppföljning&lt;br&gt;av reformen skall inrymmas i de beräknade medlen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med finansieringsprincipen skall kommuner och landsting Prop. 1999/2000:129&lt;br&gt;inte åläggas nya arbetsuppgifter eller skyldigheter utan att de samtidigt&lt;br&gt;kompenseras for detta. Om statsmakterna fattar beslut, som medför eko-&lt;br&gt;nomiska konsekvenser for kommunsektorn, skall dessa således finansie-&lt;br&gt;ras genom en ökning av statsbidragen, eller genom att staten fattar beslut&lt;br&gt;som möjliggör besparingar. Finansieringsprincipen innebär också att&lt;br&gt;statsbidragen minskar om kommunernas skyldigheter begränsas eller om&lt;br&gt;de till följd av regelförändringar får möjligheter att bedriva en mer kost-&lt;br&gt;nadseffektiv verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de delar av reformen som kommer att grunda sig på lagstiftning,&lt;br&gt;dvs. allmän förskola samt förskoleverksamhet för arbetslösas eller föräld-&lt;br&gt;raledigas bam, kommer kommunerna att kompenseras genom en höjning&lt;br&gt;av de generella statsbidragen. Medel har beräknats utifrån kostnaden för&lt;br&gt;en deltidsplats, 30 000 kronor per bam och år. Kommunerna kommer&lt;br&gt;även att kompenseras för avgifisbortfallet som blir följden i och med in-&lt;br&gt;förandet av den allmänna förskolan. Eftersom maxtaxan införs före den&lt;br&gt;allmänna förskolan kommer en mindre sänkning av avgifterna för redan&lt;br&gt;inskrivna bam att behöva göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommuner som inför maxtaxan kommer att kompenseras för ute-&lt;br&gt;blivna avgiftsintäkter. Kompensationen till kommunsektorn är beräknad&lt;br&gt;som skillnaden mellan nuvarande avgiftsintäkter och de beräknade in-&lt;br&gt;täkterna i ett system med maxtaxa. Fördelningen av kompensationen görs&lt;br&gt;med bamomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet som&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna av kostnaden för maxtaxa utgår ifrån de bam som är in-&lt;br&gt;skrivna i dagens verksamheter. Någon eventuell ökning av antalet bam&lt;br&gt;på grund av reformen har inte gjorts i dessa beräkningar. Uppföljningen&lt;br&gt;av reformen kommer att visa utvecklingen av antalet bam i barnomsor-&lt;br&gt;gen efter att maxtaxan och allmänna förskolan införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag skall lämnas till kommuner som tillämpar maxtaxan inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Medlen skall fördelas&lt;br&gt;med bamomsorgsmodellen i det kommunala utjämningssystemet som&lt;br&gt;grund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att kommunerna kompenseras i enlighet med fi-&lt;br&gt;nansieringsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;13 F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär att förskoleverksamhet även skall tillhanda-&lt;br&gt;hållas bam vars föräldrar är arbetslösa. Verksamheten skall omfatta minst&lt;br&gt;tre timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Hänvisningen till 6 § andra&lt;br&gt;stycket innebär att förskoleverksamheten skall tillhandahållas för bam&lt;br&gt;som har fyllt ett år. För bam som behöver särskilt stöd i sin utveckling&lt;br&gt;skall dock förskola tillhandahållas även före ett års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6b§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny och innebär att förskoleverksamhet även skall tillhanda-&lt;br&gt;hållas bam vars föräldrar är föräldralediga enligt föräldraledighetslagen&lt;br&gt;(1995:584) för vård av annat bam. Verksamheten skall omfatta minst tre&lt;br&gt;timmar per dag eller 15 timmar i veckan. Hänvisningen till 6 § andra&lt;br&gt;stycket innebär att förskoleverksamheten skall tillhandahållas för bam&lt;br&gt;som har fyllt ett år. För bam som behöver särskilt stöd i sin utveckling&lt;br&gt;skall dock förskola tillhandahållas även före ett års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8a§&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är ny. I första stycket regleras kommunernas skyldighet att&lt;br&gt;erbjuda bam plats i förskola från och med höstterminen det år då de fyller&lt;br&gt;fyra år (allmän förskola). Det skall vara obligatoriskt för kommunerna att&lt;br&gt;anordna allmän förskola i specificerad omfattning, men frivilligt för bar-&lt;br&gt;nen att delta i verksamheten. I den allmänna förskolan har bamet rätt att&lt;br&gt;delta till dess att bamet skall anvisas plats i förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket reglerar kommunernas informationsansvar och har sin&lt;br&gt;motsvarighet i 2 b kap. 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10 §&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen regleras avgifterna i förskola, fritidshem och familjedaghem.&lt;br&gt;Ändringen i andra stycket innebär att sådana platser i förskola som avses&lt;br&gt;i 8 a § skall vara avgiftsfria upp till 525 timmar om året. För tid översti-&lt;br&gt;gande 525 timmar far dock avgift tas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av remissyttranden över departe-&lt;br&gt;mentsskrivelsen Maxtaxa och allmän förskola (Ds&lt;br&gt;1999:53)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser: Av totalt 86 remissinstanser har 80 yttrat sig. Spontana&lt;br&gt;yttranden har inkommit från 36 remissinstanser. Sammanlagt har 116&lt;br&gt;svar inkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Kammarrätten i Jönköping, Social-&lt;br&gt;styrelsen, Barnombudsmannen, Statskontoret, Arbetsmarknadsstyrelsen&lt;br&gt;(AMS), Riksrevisionsverket (RRV), Riksförsäkringsverket (RFV), Ar-&lt;br&gt;betsgivarverket, Ekonomistymingsverket (ESV), Statistiska Centralbyrån&lt;br&gt;(SCB), Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;(SIH), Sameskolstyrelsen, Invandrarverket, Integrationsverket, Göte-&lt;br&gt;borgs universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Växjö universitet, Bor-&lt;br&gt;länge kommun, Borås kommun, Botkyrka kommun, Båstads kommun,&lt;br&gt;Eskilstuna kommun, Fagersta kommun, Gislaveds kommun, Gnosjö&lt;br&gt;kommun, Gotlands kommun, Göteborgs stad, Hammarö kommun, Hu-&lt;br&gt;diksvalls kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Kalmar&lt;br&gt;kommun, Karlskoga kommun, Katrineholms kommun, Kiruna kommun,&lt;br&gt;Landskrona kommun, Linköpings kommun, Ljusdals kommun, Luleå&lt;br&gt;kommun, Malmö stad, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Norrtälje&lt;br&gt;kommun, Olofströms kommun, Sala kommun, Sandvikens kommun,&lt;br&gt;Skurups kommun, Skövde kommun, Sollefteå kommun, Solna stad,&lt;br&gt;Stockholms Stad, Sundsvalls kommun, Sunne kommun, Söderköpings&lt;br&gt;kommun, Trelleborgs kommun, Trollhättans kommun, Uppsala kommun,&lt;br&gt;Vellinge kommun, Västerås kommun, Ydre kommun, Ängelholms kom-&lt;br&gt;mun, Örebro kommun, Övertomeå kommun, Svenska Kommunförbun-&lt;br&gt;det, Kommunförbundet Kronoberg, Kommunförbundet Västerbotten,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Landstinget Dalarna, Landsorganisationen i Sveri-&lt;br&gt;ge (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges Akade-&lt;br&gt;mikers Centralorganisation (SACO), Lärarnas Riksförbund (LR), Lärar-&lt;br&gt;förbundet, Friskolomas riksförbund, Kooperationens förhandlingsorgani-&lt;br&gt;sation (KFO), Svenska kyrkan, Riksförbundet Hem och Skola, Institutet&lt;br&gt;för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) och Svenska Arbetsgi-&lt;br&gt;vareföreningen (SAF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessutom har yttranden inkommit från Eksjö kommun, Falköpings&lt;br&gt;kommun, Falu kommun, Halmstads kommun, Hallstahammars kommun,&lt;br&gt;Kumla kommun, Kungsbacka kommun, Lilla Edets kommun, Lindes-&lt;br&gt;bergs kommun, Lessebo kommun, Lomma kommun, Malå kommun,&lt;br&gt;Norsjö kommun, Nordmalings kommun, Salems kommun, Sigtuna kom-&lt;br&gt;mun, Torsby kommun, Tranås kommun, Tanums kommun, Uppvidinge&lt;br&gt;kommun, Umeå kommun, Vännäs kommun, Åre kommun, Eda kommun,&lt;br&gt;Falkenbergs kommun, Robertsfors kommun, Uddevalla kommun, Möln-&lt;br&gt;dals kommun, Storumans kommun, Lidingö stad, Danderyds kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Kommunförbundet Skåne, Handelsanställdas för-&lt;br&gt;bund, Rädda barnen, Hemarbetandes riksorganisation, Alliansen för ar-&lt;br&gt;bete - Amason samt Äppelbyns och Fiskebyns förskolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Reformen allmän forskola, förskoleverksamhet for barn till arbetssö-&lt;br&gt;kande samt maxtaxa&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Det stora flertalet remissinstanser är positivt inställda till reformen. De&lt;br&gt;delar av reformen som handlar om allmän förskola och plats i förskole-&lt;br&gt;verksamhet för arbetssökande bam bemöts positivt av i stort sett alla re-&lt;br&gt;missinstanser. Vad avser maxtaxan finns något fler kritiska synpunkter.&lt;br&gt;De flesta remissinstanser är överens om att dagens avgiftsnivåer har ne-&lt;br&gt;gativ inverkan på den pedagogiska verksamheten. Många, framför allt&lt;br&gt;bland kommunerna, vill dock försäkra sig om att den statliga finansie-&lt;br&gt;ringen av reformen, med hänsyn tagen till en förväntad efterfrågeökning&lt;br&gt;på barnomsorg, blir tillräcklig så att man inte tvingas till åtgärder som&lt;br&gt;leder till försämrad kvalitet. Synpunkter framkommer även på de fördel-&lt;br&gt;ningspolitiska effekterna av förslaget där vissa remissinstanser framhåller&lt;br&gt;att effekterna av och administationen kring den sk. 200-kronan upplevs&lt;br&gt;som oklar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Allmän förskola för fyra- och femåringar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att en allmän förskola införs för fyra- och fem-&lt;br&gt;åringar. Förskolan skall omfatta minst 525 timmar om året och vara av-&lt;br&gt;giftsfri. Det skall vara obligatoriskt för kommunerna att anordna den&lt;br&gt;allmänna förskolan men frivilligt för barnen att delta i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett fåtal undantag delar remissinstanserna arbetsgruppens uppfatt-&lt;br&gt;ning om den allmänna förskolan. Enligt Barnombudsmannen innebär&lt;br&gt;förslaget att nya steg tas i riktning mot alla barns lika rätt till förskola&lt;br&gt;som grund för det livslånga lärandet. Bl. a. Socialstyrelsen och Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet framhåller det positiva i att bam i utsatta miljöer&lt;br&gt;kommer att erbjudas förskola. Ett antal remissinstanser anser att mål-&lt;br&gt;gruppen för den allmänna förskolan bör vidgas på sikt till att även om-&lt;br&gt;fatta framför allt treåringarna. Stockholms stad avslår reformen mot bak-&lt;br&gt;grund av staden anser att det är viktigare att vidareutveckla dagens för-&lt;br&gt;skola än att införa en allmän förskola. Gnosjö kommun menar att försla-&lt;br&gt;get i allt för hög grad gynnar förskolan på bekostnad av andra omsorgs-&lt;br&gt;former. Många kommuner, framför allt de med gles befolkningsstruktur&lt;br&gt;lyfter frågan om kommunen är ansvarig för att bekosta skolskjutsar för&lt;br&gt;barnen. Svenska Kommunförbundet anser att beräkningarna av antalet&lt;br&gt;bam som kommer att vilja delta i den allmänna förskolan är underskattat&lt;br&gt;och att reformen därigenom är underfinansierad. Lärarförbundet och Lä-&lt;br&gt;rarnas Riksförbund påpekar vikten av att den personal som skall arbeta&lt;br&gt;inom ramen för den allmänna förskolan har förskollärarutbildning. Lä-&lt;br&gt;rarhögskolan i Stockholm och Växjö universitet framhåller att förslaget&lt;br&gt;torde leda till en ökad efterfrågan på pedagogiskt utbildad personal och&lt;br&gt;förutsätter att detta utreds och beaktas vad avser dimensioneringen av&lt;br&gt;lärarutbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förskoleverksamhet för barn till arbetssökande föräldrar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att barn i åldern 1—5 år vars föräldrar är ar-&lt;br&gt;betssökande skall omfattas av kommunens skyldighet att tillhandahålla&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;plats inom förskoleverksamheten. En minsta vistelsetid om tre timmar per&lt;br&gt;dag skall garanteras barnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett fatal undantag delar remissinstanserna arbetsgruppens uppfatt-&lt;br&gt;ning att bam till arbetssökande föräldrar skall garanteras plats i förskole-&lt;br&gt;verksamheten. Ett flertal kommuner påpekar att reformen redan är ge-&lt;br&gt;nomförd i deras kommun. Svenska Kommunförbundet menar att försko-&lt;br&gt;lan utgör grundstenen i utbildningssystemet och att det är en jämlikhets-&lt;br&gt;fråga att inga bam utesluts från möjligheten att fa del av förskoleverk-&lt;br&gt;samhet. Ett antal remissinstanser, däribland Barnombudsmannen, Statens&lt;br&gt;skolverk samt TCO anser dock att reformen bör omfatta även de bam&lt;br&gt;vars föräldrar är hemma för vård av ett yngre syskon. De två sistnämnda&lt;br&gt;menar även att reformen bör utsträckas till att även omfatta bam i skol-&lt;br&gt;barnsomsorg. Enligt AMS är det av stor vikt att föräldrar som är arbets-&lt;br&gt;sökande har tillgång till barnomsorg för att aktivt kunna söka och ta er-&lt;br&gt;bjudna arbeten. Stockholms stad avstyrker förslaget med hänvisning till&lt;br&gt;att kommuner har möjlighet att göra denna typ av kvalitetssatsningar utan&lt;br&gt;statlig styrning.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Maxtaxa inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen föreslår att ett statsbidrag inrättas till kommuner som&lt;br&gt;inför maxtaxa inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen.&lt;br&gt;Maxtaxan skall vara 700 kronor per barn och månad i förskoleverksam-&lt;br&gt;heten och 500 kronor per barn och månad i skolbarnsomsorgen. För sys-&lt;br&gt;kon skall avgiften vara 500 kronor respektive 300 kronor i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten och 300 respektive 150 kronor i skolbarnsomsorgen. Den hög-&lt;br&gt;sta avgiften, i den för barnet aktuella verksamhetsformen, skall betalas&lt;br&gt;för det yngsta barnet i familjen och den närmast lägre avgiften, i den för&lt;br&gt;barnet aktuella verksamhetsformen, för det närmast äldre barnet. Från&lt;br&gt;det fjärde barnet i familjen utgår ingen avgift. Införandet av maxtaxa är&lt;br&gt;frivilligt för kommunerna. Vid ett stegvist införande av maxtaxan gäller&lt;br&gt;andra nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till införandet av en maxtaxa i för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Remissinstanserna lyfter i&lt;br&gt;sina svar fram vikten av att inga bam av ekonomiska skäl skall behöva&lt;br&gt;stå utanför den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom ramen för för-&lt;br&gt;skoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. LO skriver i sitt yttrande att&lt;br&gt;reformen innebär att inga bam längre skall stängas ute från barnomsorgen&lt;br&gt;på grund av föräldrarnas brist på pengar. Vidare påpekar många vikten av&lt;br&gt;att förbättra barnfamiljernas ekonomi. Svenska Kommunförbundet påpe-&lt;br&gt;kar att barnfamiljerna har fått försämrade inkomster under 90-talet och att&lt;br&gt;en maxtaxa i barnomsorgen kan ses som en riktad åtgärd för att förbättra&lt;br&gt;barnfamiljernas ekonomi. Vidare ses reformen som ett steg mot en större&lt;br&gt;valfrihet för familjerna. Skolverket skriver i sitt remissvar att dagens hö-&lt;br&gt;ga avgiftsnivåer kan göra att familjer med små ekonomiska marginaler&lt;br&gt;avstår från en plats för sina bam eller väljer en kortare närvarotid än de&lt;br&gt;har behov av. Skolverket framhåller vidare att maxtaxan ger barnfamil-&lt;br&gt;jerna en högre inkomst och att de då kan välja att utnyttja denna inkomst&lt;br&gt;till att minska arbetstiden och vistelsetiden för bamen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner framhåller vikten av att den ekonomiska kompensa-&lt;br&gt;tionen för reformen blir tillräckligt hög för att säkra kvaliteten i verksam-&lt;br&gt;heten. Vissa kommuner, bl. a. Nacka kommun och Järfälla kommun, av-&lt;br&gt;styrker reformen mot bakgrund av de negativa ekonomiska konsekven-&lt;br&gt;serna för den kommunala verksamheten. Även RRV och Ekonomistyr-&lt;br&gt;ningsverket kritiserar betänkandet för att det inte innehåller tillräckliga&lt;br&gt;analyser av de kommunalekonomiska effekterna av maxtaxan. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundets uppfattning är att staten, redan vid införandet, bör&lt;br&gt;kompensera kommunerna för en förväntad framtida efterfrågeökning på&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Även Lärarförbundet fram-&lt;br&gt;håller att det är viktigt att reformen finansieras fullt ut så att inte risker&lt;br&gt;för kvalitetsförsämringar uppstår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Synpunkter på reformen utifrån ett kommunalt självbestämmandepers-&lt;br&gt;pektiv har lämnats från ett antal remissinstanser. Svenska Kommunför-&lt;br&gt;bundet skriver att det är en fördel att maxtaxan är frivillig för kommuner-&lt;br&gt;na men att det kommer att vara svårt för en enskild kommun att avstå&lt;br&gt;från att införa maxtaxa. Bl. a. Gnosjö kommun har synpunkter på att för-&lt;br&gt;slaget om införande av maxtaxa i barnomsorgen i allt för stor utsträck-&lt;br&gt;ning inskränker på den kommunala självbestämmanderätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fördelningspolitiska profilen kommenteras i ett antal remissvar.&lt;br&gt;Ett antal kommuner, däribland Borlänge och Kiruna kommuner, fram-&lt;br&gt;håller att förslaget kring den minsta garanterade avgiftssänkningen, 200-&lt;br&gt;kronan, är oklart och riskerar medföra administrativa svårigheter. REV&lt;br&gt;anser att de som drabbas av de största marginaleffekterna redan i dag har&lt;br&gt;taxor som understiger det föreslagna taket på 700 kronor. Ett flertal av&lt;br&gt;dessa är, enligt myndigheten, ensamstående föräldrar. Mot bakgrund av&lt;br&gt;detta föreslår RFV en lägre taxa för ensamstående. Även Socialstyrelsen&lt;br&gt;anser att det finns skäl att diskutera en lägre avgiftsnivå för ensamma&lt;br&gt;föräldrar. Svenska Kommunförbundet varnar för att utformningen av&lt;br&gt;200-kronorsgarantin, som enligt förslaget skulle gälla vid införandet, på&lt;br&gt;sikt kan komma att innebära att hushåll med de allra lägsta inkomsterna&lt;br&gt;far betala högre avgifter jämfört med i dagsläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal remissinstanser betonar även vikten av att minska de sam-&lt;br&gt;manlagda marginaleffekter som uppkommer då föräldrarna går från ar-&lt;br&gt;betslöshet till arbete eller från deltid till heltid. TCO betonar att tillgång-&lt;br&gt;en till en kvalitativt bra förskola och skolbarnsomsorg stimulerar föräld-&lt;br&gt;rars möjligheter till arbete och studier och därmed gynnar den framtida&lt;br&gt;tillväxten. Även LO och Handelsanställdas förbund betonar att avgifter-&lt;br&gt;nas storlek och avgiftssystemens konstruktion skapar höga marginalef-&lt;br&gt;fekter för dem som vill börja arbeta eller gå upp från deltid till heltid.&lt;br&gt;SAF menar att förslaget om maxtaxa kan medföra ökade marginaleffekter&lt;br&gt;i de kommuner som inte erhåller full finansiering för reformen och där-&lt;br&gt;med kan anse sig tvingade att höja kommunalskatten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är framför allt kommunerna som har synpunkter på förslagen till&lt;br&gt;genomförandetidpunkter. Till övervägande delen argumenterar kommu-&lt;br&gt;nerna för alternativ 1, det alternativ som innebär en fullständigt genom-&lt;br&gt;förd reform redan under år 2001. Som motiv för det snabba införandet&lt;br&gt;framhålls i ett flertal remissvar den överkapacitet i förskoleverksamheten&lt;br&gt;som blir en följd av de senaste årens vikande födelsetal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt arbetsgruppens förslag skall ersättningssystemet för införande&lt;br&gt;av maxtaxereformen utformas med bamomsorgsmodellen i utjämnings-&lt;br&gt;systemet som grund. Med något undantag delade remissinstanserna ar-&lt;br&gt;betsgruppens uppfattning. RRV menar att förslaget i allt för hög ut-&lt;br&gt;sträckning missgynnar storstädernas förortskommuner. Svenska Kom-&lt;br&gt;munförbundet anser att kommunerna inledningsvis bör ersättas för det&lt;br&gt;faktiska intäktsbortfallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal remissinstanser påpekar vikten av en uppföljning av refor-&lt;br&gt;men. Som viktiga områden att följa upp nämns förändringar i efterfrågan,&lt;br&gt;förändringar i vistelsetider, kvaliteten i verksamheten och de samlade&lt;br&gt;ekonomiska effekterna för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ring-&lt;br&gt;holm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän för-&lt;br&gt;skola m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60219, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 6.4, 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 6.4, 7 och 8)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder till kommuner som tillämpar maxtaxa (avsnitt 9).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU5</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:49:33</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03129</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:08</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 07:49:33</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UbU5</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UbU5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub42</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub42</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Chris Heister  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub43</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub43</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Chris Heister  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub45</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub45</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Andersson  (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:129&lt;br/&gt;
Maxtaxa och allmän förskola</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub44</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub44</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:129 Maxtaxa och allmän förskola m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Andersson  (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>