<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2286138</hangar_id>
 <dok_id>GN03127</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>127</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:127</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Socialdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>127</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03127/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03127</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03127</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:127&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Garantipension för personer födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingela Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Socialdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas förslag till hur grundskyddet för ålderspensionärer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare skall utformas ff.o.m. år 2003. Grundskyddet&lt;br&gt;skall utgöras av garantipension, som skall beskattas enligt samma regler&lt;br&gt;som gäller för ålderspensionärer födda år 1938 eller senare. Garanti-&lt;br&gt;pensionen för ålderspensionärer födda år 1937 eller tidigare föreslås dock&lt;br&gt;ha en annan utformning än garantipensionen för yngre årsklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet för dessa äldre ålderspensionärer utgörs idag av folk-&lt;br&gt;pension, pensionstillskott och särskilt grundavdrag vid beskattning. Ett&lt;br&gt;belopp motsvarande folkpension beräknad i förhållande till antalet till-&lt;br&gt;godoräknade år med ATP-poäng kommer framöver att utges i form av&lt;br&gt;tilläggspension. Om pensionären är berättigad till ett högre folkpensions-&lt;br&gt;belopp enligt gällande regler skall det överskjutande beloppet utges i&lt;br&gt;form av garantipension. Även ett belopp motsvarande det pensionstill-&lt;br&gt;skott som pensionären har rätt till enligt dagens regler skall utges i form&lt;br&gt;av garantipension. Vidare skall värdet av det särskilda grundavdraget&lt;br&gt;bestämmas utifrån pensionärens inkomster av allmän pension och tjäns-&lt;br&gt;tepension samt efter en skattesats på 34 %. Motsvarande belopp utges&lt;br&gt;som garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av garantipensionen innebär således att&lt;br&gt;till den pensionsberättigade kommer att utges en pensionsförmån som&lt;br&gt;motsvarar de förmåner som han eller hon med stöd av dagens regler har&lt;br&gt;rätt till samt att det särskilda grundavdraget görs om till en pensionsför-&lt;br&gt;mån. För en person bosatt i en kommun med en skattesats på 34 % kom-&lt;br&gt;mer därmed pensionens storlek efter skatt att vara i princip oförändrad&lt;br&gt;efter omläggningen till garantipension år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om garantipension för ålderspensionärer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare föreslås tas in i lagen (1998:702) om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen lämnas också förslag till hur ålderspensionen för de be-&lt;br&gt;rörda årsklasserna skall samordnas med yrkesskadelivränta och arbets-&lt;br&gt;skadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beslut.....................................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...................................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantipension.....................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring...........................................................................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott.................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring........................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av&lt;br&gt;sjukt eller handikappat barn .............................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension..........................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799).........................................................................26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) ..........27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning.............................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ålderspension i form av folkpension och pensions-&lt;br&gt;tillskott...............................................................................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Det särskilda grundavdraget vid beskattning - SGA........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta - SINK.......32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantipension för pensionärer födda år 1938 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;senare.................................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den övergångsvisa garantipensionen enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;princippropositionen..........................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden..................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsvis garantipension ...........................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagreglering......................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande....................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till övergångsvis garantipension...............................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsvis garantipension...........................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension....49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggspension i form av ålderspension och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;änkepension.......................................................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Dagens grundskydd i form av folkpension och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott.................................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tjänstepension..................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Utländsk pension...............................................................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt&lt;br&gt;uttag av ålderspension.......................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Beräkning av övergångsvis garantipension vid partiellt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttag av ålderspension.......................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning vid förekomst av yrkesskadelivräntor.........................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning............................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsbestämmelser vid förekomst av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;yrkesskadelivräntor...........................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner och arbetsskadelivränta................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner........................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning med arbetsskadelivränta................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Utbetalning av övergångsvis garantipension...................................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttag av övergångsvis garantipension..............................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om och utbetalning av övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension...............................................................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsrätt........................................................................91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Vistelse i kriminalvårdsanstalt.........................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Processregler och uppgiftsskyldighet..............................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt..............................................................................94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den pensionsberättigades uppgiftsskyldighet...................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppgifter från den som betalar ut tjänstepension..............98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 &amp;nbsp;Kostnader och finansiering............................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Administrationskostnader................................................102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utgifter och finansiering för övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension.............................................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 &amp;nbsp;Övergångsvis garantipension i internationella förhållanden..........105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning..........................................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;systemen för social trygghet när anställda, egenföre-&lt;br&gt;tagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom&lt;br&gt;gemenskapen...................................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande regler för folkpension och pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(PTS) respektive för garantipension................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsvis garantipension i internationella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhållanden.....................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 &amp;nbsp;Författningskommentar..................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantipension.................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmän försäkring.............................................................127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionstillskott...............................................................128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsskadeförsäkring......................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig&lt;br&gt;vård av sjukt eller handikappat barn................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension........................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:799).......................................................................130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).........131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Garantipension och Bosättningstillägg för&lt;br&gt;personer födda 1937 eller tidigare (SOU 1999:17) samt över&lt;br&gt;promemoria (S2000/2244/SF) och tillägg till promemoria&lt;br&gt;(S2000/2718/SF) Om särskild uppgiftsskyldighet angående&lt;br&gt;tjänstepension.........................................................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Granskade förslag i lagrådsremiss den 27 april 2000&lt;br&gt;Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare......133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Lagrådets yttrande över lagförslag i lagrådsremiss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den 27 april 2000 Garantipension för personer födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare...........................................................................152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000..........155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension&lt;br&gt;dels att nuvarande 2-5 kap. skall betecknas 3-6 kap. samt nuvarande&lt;br&gt;2 kap. 1 § och 3 kap. 1 § skall betecknas 3 kap. 1 a § och 4 kap. 1 a §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna till nya 3 och 4 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 3 kap. 4 § och 6 kap. 2 § samt punkterna 3 och 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 2 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas sju nya paragrafer, 3 kap. 1 §, 4 kap. 1 §,&lt;br&gt;5 kap. 3 § och 6 kap. 4-7 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension utges till den&lt;br&gt;som saknar inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension eller vars inkomstgrundade&lt;br&gt;ålderspension inte överstiger ett visst&lt;br&gt;högsta belopp. Garantipensionen&lt;br&gt;är beroende av försäkringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen gäller&lt;br&gt;dem som är födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension för personer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare utges&lt;br&gt;enligt vad som anges i 2 kap. som&lt;br&gt;kompensation för bortfall av folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension,&lt;br&gt;pensionstillskott och särskilt&lt;br&gt;grundavdrag för folkpensionärer&lt;br&gt;vid inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension för personer&lt;br&gt;födda år 1938 eller senare är be-&lt;br&gt;roende av försäkringstid och utges&lt;br&gt;till den som saknar inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension eller vars in-&lt;br&gt;komstgrundade ålderspension inte&lt;br&gt;överstiger ett visst högsta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Uttag och beräkning av&lt;br&gt;garantipension för den som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension utges till den&lt;br&gt;som är berättigad till folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension vid ut-&lt;br&gt;gången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av garantipension får be-&lt;br&gt;gränsas till att avse tre fjärde-&lt;br&gt;delar, hälften eller en fjärdedel av&lt;br&gt;hel pension. Om den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade också har rätt till&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension utges garantipen-&lt;br&gt;sion endast om och till den del han&lt;br&gt;eller hon gör uttag av sådan pen-&lt;br&gt;sion för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag for beräkning av&lt;br&gt;den pensionsberättigades årliga&lt;br&gt;garantipension enligt 11-16 §§&lt;br&gt;skall ett beräkningsunderlag an-&lt;br&gt;vändas. I underlaget skall det i&lt;br&gt;förekommande fall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tilläggspension enligt 6 kap.&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension för samma år&lt;br&gt;efter samordning enligt 12 kap.&lt;br&gt;10 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;svensk tjänstepension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;änkepension enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till barn eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om införande av&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ålders-, efterlevande- och&lt;br&gt;förtidspension enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning samt utländsk tjänstepen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett belopp motsvarande den&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension&lt;br&gt;som enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;skulle ha utgetts till den pensions-&lt;br&gt;berättigade, till den del denna pen-&lt;br&gt;sion inte motsvaras av tilläggspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett belopp motsvarande det Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;pensionstillskott som skulle ha&lt;br&gt;utgetts till den pensionsberättigade&lt;br&gt;enligt lagen (1969:205) om pen-&lt;br&gt;sionstillskott och punkten 2 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1998:705) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag, allt i bestämmelsernas lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra förmåner som är att&lt;br&gt;anse som folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilläggspension som ingår i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget enligt 4 §&lt;br&gt;skall alltid uppgå till minst vad den&lt;br&gt;pensionsberättigade skulle ha haft&lt;br&gt;rätt till i form av tilläggspension&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;om den delen av tilläggspensionen i&lt;br&gt;stället för att följsamhetsindexeras&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § samma lag hade&lt;br&gt;beräknats med tillämpning av det&lt;br&gt;för det aktuella året gällande&lt;br&gt;prisbasbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tilläggspensionen samord-&lt;br&gt;nats enligt 12 kap. 10 § lagen om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;skall bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket inte tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänstepension enligt 4 § 2&lt;br&gt;och 4 avses dels pension som be-&lt;br&gt;talas ut på grund av sådan tjänste-&lt;br&gt;pensionsförsäkring som avses i&lt;br&gt;58 kap. 7 § inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:1229), dels pension som&lt;br&gt;betalas ut på grund av tidigare&lt;br&gt;tjänst på annat sätt än genom&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension skall i under-&lt;br&gt;laget enligt 4 § ingå med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den årliga&lt;br&gt;pensionen beräknad efter den&lt;br&gt;tjänstepension som avser decem-&lt;br&gt;ber månad föregående år. Upphör&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller tillkommer därefter en Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;tjänstepension, skall beräknings-&lt;br&gt;underlagets belopp för tjänste-&lt;br&gt;pension justeras på motsvarande&lt;br&gt;sätt. Detsamma gäller om en&lt;br&gt;tjänstepension ändras på grund av&lt;br&gt;att en annan beräkningsgrund&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet motsvarande folkpen-&lt;br&gt;sion enligt 4 § 5 skall beräknas&lt;br&gt;enligt 5 och 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän forsäkring,&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1998:704)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag samt&lt;br&gt;punkterna 3, 4, 6 och 7 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1277) om ändring i samma&lt;br&gt;lag, allt i bestämmelsernas lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003. Till grund&lt;br&gt;för beräkningen skall ligga den&lt;br&gt;bosättningstid samt de år med pen-&lt;br&gt;sionspoäng och därmed likställda&lt;br&gt;år som skall tillgodoräknas for tid&lt;br&gt;före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det belopp for pensionstill-&lt;br&gt;skott som ingår i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget enligt 4 § 6 beräknas, skall&lt;br&gt;sådan avräkning enligt 3 första&lt;br&gt;stycket lagen (1969:205) om pen-&lt;br&gt;sionstillskott som görs för tilläggs-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension&lt;br&gt;göras för tilläggspension enligt&lt;br&gt;6 kap. 2 § lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension. Där-&lt;br&gt;vid skall tilläggspensionen först&lt;br&gt;minskas med det belopp som den&lt;br&gt;pensionsberättigade skulle ha haft&lt;br&gt;rätt till i tilläggspension enligt&lt;br&gt;6 kap. 2 § 2 sistnämnda lag, om&lt;br&gt;den delen av tilläggspensionen i&lt;br&gt;stället för att följsamhetsindexeras&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § samma lag hade&lt;br&gt;beräknats med tillämpning av det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för det aktuella året gällande pris- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan avräkning som anges i&lt;br&gt;första stycket skall göras för&lt;br&gt;tilläggspension före samordning&lt;br&gt;enligt 12 kap. 10 § lagen om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samordning gjorts enligt&lt;br&gt;12 kap. 10 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget enligt&lt;br&gt;4 § uppgå minst till vad som enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser skulle ha ut-&lt;br&gt;getts i folkpension och pensions-&lt;br&gt;tillskott före avräkning för&lt;br&gt;tilläggspension. Vid beräkningen&lt;br&gt;tillämpas de bestämmelser som&lt;br&gt;anges i 4 § 6 och 7&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Garantipension skal! beräknas&lt;br&gt;enligt 11-14 §§ om beräknings-&lt;br&gt;underlaget enligt 4 § överstiger&lt;br&gt;0,24 gånger prisbasbeloppet men&lt;br&gt;inte överstiger 3,093 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet för den som är ogift&lt;br&gt;eller 2,772 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för den som är gift. 1 annat fall&lt;br&gt;skall garantipensionen beräknas&lt;br&gt;enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beräkningsunderlaget enligt&lt;br&gt;4 § överstiger 0,24 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet men understiger 1,3&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet, skall be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget multipliceras&lt;br&gt;med 1,513 och därefter minskas&lt;br&gt;med 0,112 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår beräkningsunderlaget&lt;br&gt;enligt 4 § till minst 1,3 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet men understiger&lt;br&gt;det 1,52 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;för den som är ogift eller 1,354&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet för den&lt;br&gt;som är gift skall beräknings-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlaget multipliceras med Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är ogift och vars&lt;br&gt;beräkningsunderlag enligt 4 §&lt;br&gt;uppgår till minst 1,52 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet men inte överstiger&lt;br&gt;1,529 gånger prisbasbeloppet skall&lt;br&gt;beräkningsunderlaget räknas upp&lt;br&gt;till 2,17 gånger prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är gift och vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag enligt 4 § är lika&lt;br&gt;med 1,354 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget räknas&lt;br&gt;upp till 1,935 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är ogift och vars&lt;br&gt;beräkningsunderlag enligt 4 §&lt;br&gt;överstiger 1,529 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet men inte 3,093 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet skall beräknings-&lt;br&gt;underlaget intill 1,529 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet räknas upp till&lt;br&gt;2,17 gånger prisbasbeloppet. Den&lt;br&gt;del av beräkningsunderlaget som&lt;br&gt;överstiger 1,529 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet skall multipliceras med&lt;br&gt;0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är gift och vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag enligt 4 § över-&lt;br&gt;stiger 1,354 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet men inte 2,772 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet skall beräknings-&lt;br&gt;underlaget intill 1,354 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet räknas upp till&lt;br&gt;1,935 gånger prisbasbeloppet.&lt;br&gt;Den del av beräkningsunderlaget&lt;br&gt;som överstiger 1,354 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet skall multipliceras&lt;br&gt;med 0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga garantipensionen ut-&lt;br&gt;görs av det belopp som återstår&lt;br&gt;sedan beräkningsunderlaget enligt&lt;br&gt;4 § har räknats upp enligt 11-13 §§&lt;br&gt;och därefter minskats med sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tilläggspension, tjänstepension, änke-&lt;br&gt;pension, utländsk pension och sådana&lt;br&gt;andra förmåner enligt 4 § 7 som&lt;br&gt;har ingått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den vars beräkningsunder-&lt;br&gt;lag enligt 4 § inte överstiger 0,24&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet utgörs den&lt;br&gt;årliga garantipensionen av beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget sedan detta&lt;br&gt;minskats med sådan tilläggspension,&lt;br&gt;tjänstepension, änkepension, ut-&lt;br&gt;ländsk pension och sådana andra&lt;br&gt;förmåner enligt 4 § 7 som har in-&lt;br&gt;gått i beräkningsunderlaget. Det-&lt;br&gt;samma gäller om beräknings-&lt;br&gt;underlaget överstiger 3,093&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet for den&lt;br&gt;som är ogift eller 2,772 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet för den som är&lt;br&gt;gift-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiell garantipension skall ut-&lt;br&gt;göra en så stor andel av garanti-&lt;br&gt;pension beräknad enligt 14 eller&lt;br&gt;15 § vid helt uttag som svarar mot&lt;br&gt;den andel med vilken uttag görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Försäkringstid för den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av försäkringstid&lt;br&gt;för garantipension för en person&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 4 § socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:799) anses bosatt&lt;br&gt;i Sverige även under vistelse&lt;br&gt;utomlands skall bortses från tid för&lt;br&gt;vilken den utsände, vid bosättning&lt;br&gt;i Sverige, har rätt till sådan pen-&lt;br&gt;sion från det andra landet som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av försäkringstid&lt;br&gt;för garantipension för en person&lt;br&gt;som enligt 2 kap. 4 § socialförsäk-&lt;br&gt;ringslagen (1999:799) anses bosatt&lt;br&gt;i Sverige även under vistelse&lt;br&gt;utomlands skall bortses från tid för&lt;br&gt;vilken den utsände, vid bosättning&lt;br&gt;i Sverige, har rätt till sådan pen-&lt;br&gt;sion från det andra landet som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av tidigare 2 kap. 4 § 1999:804.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 3 kap. 3 § skall ligga till &amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 4 kap. 3 § skall ligga till Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grund för beräkning av garantipen- &amp;nbsp;&amp;nbsp;grund för beräkning av garantipen-&lt;br&gt;sion. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Uttag och beräkning av&lt;br&gt;garantipension för den som är&lt;br&gt;född år 1938 eller senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Garantipension skall minskas&lt;br&gt;enligt 4 §, om den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade har uppburit livränta som&lt;br&gt;anges där. Sådan minskning skall&lt;br&gt;dock inte göras för den som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare, om&lt;br&gt;samordning skall göras enligt&lt;br&gt;12 kap. 10 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;viss tid skall ändras av allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, om det föranleds av&lt;br&gt;en ändring som gjorts beträffande&lt;br&gt;den ålderspension, efterlevande-&lt;br&gt;pension eller förtidspension för&lt;br&gt;samma tid som legat till grund för&lt;br&gt;beräkning av garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;en viss tid för den som är född år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1937 eller tidigare skall ändras av&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, om det&lt;br&gt;föranleds av en ändring som gjorts&lt;br&gt;beträffande den pension eller de&lt;br&gt;belopp för samma tid som ingått i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget enligt 2 kap.&lt;br&gt;4§-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;en viss tid för den som är född år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1938 eller senare skall ändras av&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, om det&lt;br&gt;föranleds av en ändring som gjorts&lt;br&gt;beträffande den ålderspension,&lt;br&gt;efterlevandepension eller förtids-&lt;br&gt;pension för samma tid som legat&lt;br&gt;till grund för beräkning av garan-&lt;br&gt;tipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Tidigare 4 kap. 3 § upphävd genom 1999:804.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär eller har rätt&lt;br&gt;till pension enligt denna lag är&lt;br&gt;skyldig att till den allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassan lämna sådana&lt;br&gt;uppgifter som anges i 5-7 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär ålders-, efter-&lt;br&gt;levande- eller förtidspension enligt&lt;br&gt;utländsk lagstiftning skall lämna&lt;br&gt;uppgift om den pensionens storlek.&lt;br&gt;Om sådan pension är tidsbe-&lt;br&gt;gränsad, skall detta anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En uppgift enligt första stycket&lt;br&gt;skall lämnas vid ansökan om ga-&lt;br&gt;rantipension. Den som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare och som vid&lt;br&gt;utgången av år 2002 uppbär&lt;br&gt;folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension skall lämna en sådan&lt;br&gt;uppgift senast vid den tidpunkt&lt;br&gt;som regeringen föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör, tillkommer eller ändras&lt;br&gt;på annat sätt en pension som avses&lt;br&gt;i första stycket efter det att en&lt;br&gt;uppgift om sådan pension har&lt;br&gt;lämnats, skall en ny uppgift läm-&lt;br&gt;nas. Detta skall ske inom fjorton&lt;br&gt;dagar efter det att pensionstagaren&lt;br&gt;fick kännedom om förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är född år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare och som uppbär sådan&lt;br&gt;tjänstepension som avses i 2 kap.&lt;br&gt;6 § skall varje år, senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt som regeringen före-&lt;br&gt;skriver, lämna uppgift om tjänste-&lt;br&gt;pensionens storlek för december&lt;br&gt;månad. Om tjänstepensionsbe-&lt;br&gt;loppet för december inte är känt&lt;br&gt;när uppgiften skall lämnas, skall&lt;br&gt;det i stället anges vad tjänste-&lt;br&gt;pensionen med hänsyn till den&lt;br&gt;senaste utbetalningen och övriga&lt;br&gt;omständigheter kan beräknas&lt;br&gt;komma att uppgå till för nämnda&lt;br&gt;månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Upphör eller tillkommer en Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;tjänstepension efter att en uppgift&lt;br&gt;har lämnats enligt första stycket,&lt;br&gt;skall en ny uppgift lämnas. Det-&lt;br&gt;samma gäller om en tjänstepen-&lt;br&gt;sion ändras på grund av att be-&lt;br&gt;räkning görs efter en annan be-&lt;br&gt;räkningsgrund. Uppgiften skall i&lt;br&gt;dessa fall avse pensionens årliga&lt;br&gt;belopp. Den nya uppgiften skall&lt;br&gt;lämnas inom fjorton dagar efter&lt;br&gt;det att pensionstagaren fick&lt;br&gt;kännedom om förändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändras civilståndet eller&lt;br&gt;annat sådant förhållande som an-&lt;br&gt;ges i 1 kap. 4 § för den som är&lt;br&gt;bosatt utomlands, skall han eller&lt;br&gt;hon lämna uppgift om detta inom&lt;br&gt;fjorton dagar efter det att föränd-&lt;br&gt;ringen inträffade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den som har rätt att enligt&lt;br&gt;2 kap. 3 § som försäkringstid för&lt;br&gt;garantipension tillgodoräknas viss&lt;br&gt;bosättningstid från sitt tidigare&lt;br&gt;hemland och som har beviljats&lt;br&gt;uppehållstillstånd före den&lt;br&gt;1 januari 2001 skall beräkningen&lt;br&gt;av försäkringstid ske enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna om bosättningstid i&lt;br&gt;5 kap. 7 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om beräk-&lt;br&gt;ning av försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension för en kvinna som är född&lt;br&gt;år 1944 eller tidigare och som med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring uppburit folkpension i&lt;br&gt;form av änkepension. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla för en efterlevande&lt;br&gt;kvinna som är född år 1944 eller&lt;br&gt;tidigare och som är 65 år eller&lt;br&gt;äldre när maken avlider samt då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För den som har rätt att enligt&lt;br&gt;3 kap. 3 § som försäkringstid för&lt;br&gt;garantipension tillgodoräknas viss&lt;br&gt;bosättningstid från sitt tidigare&lt;br&gt;hemland och som har beviljats&lt;br&gt;uppehållstillstånd före den&lt;br&gt;1 januari 2001 skall beräkningen&lt;br&gt;av försäkringstid ske enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna om bosättningstid i&lt;br&gt;5 kap. 7 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 3 kap. 6 §&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om beräk-&lt;br&gt;ning av försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension för en kvinna som är född&lt;br&gt;något av åren 1938-1944 och som&lt;br&gt;med stöd av övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1988:881) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring uppburit folk-&lt;br&gt;pension i form av änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle ha haft rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av änkepension med stöd av&lt;br&gt;nämnda övergångsbestämmelser&lt;br&gt;till lagen om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring, om hon vid&lt;br&gt;tidpunkten för dödsfallet inte hade&lt;br&gt;uppnått 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i 6 kap. 4-7 §§ träder i kraft den 1 december 2002.&lt;br&gt;Övriga bestämmelser i denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Garantipension enligt 2 kap. utges även till den som inte är berät-&lt;br&gt;tigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002,&lt;br&gt;om han eller hon före den tidpunkten har tillgodoräknats bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige och senare uppfyller kravet om minst tio års bosättning här enligt&lt;br&gt;punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring&lt;br&gt;i lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid beräkning av garantipension enligt 2 kap. skall beaktas även bo-&lt;br&gt;sättningstid för tid efter utgången av år 2002, som den pensionsberättiga-&lt;br&gt;de skulle ha tillgodoräknats, om bestämmelserna i punkten 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring fortfarande hade gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som vid utgången av år 2002 far ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och som har rätt till garantipension en-&lt;br&gt;ligt 2 kap. har rätt till utbetalning av sådan pension utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 får bosättnings-&lt;br&gt;baserad folkpension i form av ålderspension utbetald till utlandet skall&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) ha&lt;br&gt;rätt att få utbetalningen av garantipensionen gjord till utlandet och beräk-&lt;br&gt;nad på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. I beräkningsunderlaget enligt 2 kap. 4 § skall inte ingå sådan ut-&lt;br&gt;ländsk pension som den pensionsberättigade har börjat uppbära före ut-&lt;br&gt;gången av år 2002, om han eller hon då inte var skattskyldig för pensio-&lt;br&gt;nen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1277) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1998:704) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11,&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I fall då rätt till bamtillägg&lt;br&gt;föreligger för december månad&lt;br&gt;1989 gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser om denna förmån. Vad&lt;br&gt;som därvid föreskrivits om ålders-&lt;br&gt;pension och tilläggspension i form&lt;br&gt;av ålderspension skall i stället&lt;br&gt;gälla inkomstpension eller tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension.&lt;br&gt;Minskning av bamtillägget till den&lt;br&gt;som uppbär ålderspension skall&lt;br&gt;ske endast i den utsträckning&lt;br&gt;summan av hel pension enligt&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension och hel garantipension&lt;br&gt;enligt lagen om garantipension&lt;br&gt;överstiger 2,13 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet. Bamtillägg som utges till&lt;br&gt;pension som tagits ut till viss andel&lt;br&gt;skall utgöra motsvarande andel av&lt;br&gt;bamtillägg till hel pension. Därvid&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i tredje&lt;br&gt;meningen om minskning gälla&lt;br&gt;motsvarande andel av 2,13 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. I fall då rätt till bamtillägg&lt;br&gt;föreligger för december månad&lt;br&gt;1989 gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser om denna förmån. Vad&lt;br&gt;som därvid föreskrivits om ålders-&lt;br&gt;pension och tilläggspension i form&lt;br&gt;av ålderspension skall i stället&lt;br&gt;gälla inkomstpension eller tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension.&lt;br&gt;Minskning av bamtillägget till den&lt;br&gt;som uppbär ålderspension skall&lt;br&gt;ske endast i den utsträckning&lt;br&gt;summan av hel pension enligt&lt;br&gt;lagen om inkomstgmndad ålders-&lt;br&gt;pension och hel garantipension&lt;br&gt;enligt lagen om garantipension&lt;br&gt;överstiger 2,17 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare eller 2,13&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet för den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare.&lt;br&gt;Bamtillägg som utges till pension&lt;br&gt;som tagits ut till viss andel skall&lt;br&gt;utgöra motsvarande andel av&lt;br&gt;bamtillägg till hel pension. Därvid&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i tredje&lt;br&gt;meningen om minskning gälla&lt;br&gt;motsvarande andel av 2,17 gånger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prisbasbeloppet respektive 2,13 Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en&lt;br&gt;svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och&lt;br&gt;som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.&lt;br&gt;2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till förtidspension&lt;br&gt;utges på grundval av samma antal&lt;br&gt;år med pensionspoäng eller samma&lt;br&gt;bosättningstid som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkningen av folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till ålderspension ut-&lt;br&gt;ges på grundval av samma antal&lt;br&gt;försäkringsår som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkningen av garantipension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension, eller skulle ha legat till&lt;br&gt;grund för beräkning av garantipen-&lt;br&gt;sion om rätt till sådan pension&lt;br&gt;förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till förtidspension&lt;br&gt;utges på grundval av samma antal&lt;br&gt;år med pensionspoäng eller samma&lt;br&gt;bosättningstid som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkningen av folkpensionen.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för barn-&lt;br&gt;tillägg till ålderspension för per-&lt;br&gt;soner födda år 1937 eller tidigare,&lt;br&gt;varvid med beräkningen av folk-&lt;br&gt;pension skall förstås beräkning av&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion enligt 5 kap. lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring i kapitlets&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till ålderspension för&lt;br&gt;personer födda år 1938 eller sena-&lt;br&gt;re utges på grundval av samma&lt;br&gt;antal försäkringsår som ligger till&lt;br&gt;grund för beräkningen av garanti-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension, eller skulle ha&lt;br&gt;legat till grund för beräkning av&lt;br&gt;garantipension om rätt till sådan&lt;br&gt;pension förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss&lt;br&gt;andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till&lt;br&gt;tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat&lt;br&gt;bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp&lt;br&gt;som framkommer efter denna minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet. För tid därefter&lt;br&gt;skall 5 kap. 1, 3, 8 och 13 §§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse prop. 2000/1999:138.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;punkten 11 i övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:881) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag samt punk-&lt;br&gt;ten 8 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1992:1277) om ändring&lt;br&gt;i nämnda lag i deras äldre lydelse&lt;br&gt;fortsätta att gälla för personer som&lt;br&gt;är födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För personer som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare skall vid beräk-&lt;br&gt;ning av förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension, med år för vilket&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng, lik-&lt;br&gt;ställas år för vilket pensionspoäng&lt;br&gt;inte har tillgodoräknats till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § lagen&lt;br&gt;(1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension. Detta, samt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 5 kap. 4 § skall&lt;br&gt;också gälla vid beräkning av&lt;br&gt;ålderspension för personer som är&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För personer som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare skall, vid beräk-&lt;br&gt;ning av förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension, med år för vilket&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng lik-&lt;br&gt;ställas år för vilket pensionspoäng&lt;br&gt;inte har tillgodoräknats till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § lagen&lt;br&gt;(1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)&lt;br&gt;om pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall fort-&lt;br&gt;sätta att gälla för tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet. För tid därefter skall&lt;br&gt;äldre bestämmelser fortsätta att&lt;br&gt;gälla för personer som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall fort-&lt;br&gt;sätta att gälla för tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att övergångsbestämmelsen till lagen (1998:678) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1999. Äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser i 4 kap. 4 § gäller fortfarande&lt;br&gt;för personer som är födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1999. Arbetsskadeliv-&lt;br&gt;ränta till en person som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare och som vid&lt;br&gt;utgången av år 2002 hade rätt till&lt;br&gt;sådan livränta skall betalas ut med&lt;br&gt;lägst det belopp som han eller hon&lt;br&gt;vid tillämpning av äldre bestäm-&lt;br&gt;melser i 4 kap. 4 § hade rätt till i&lt;br&gt;december 2002. Detta belopp skall&lt;br&gt;anknytas till prisbasbeloppet för år&lt;br&gt;2002 och räknas om vid föränd-&lt;br&gt;ring av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat barn skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per&lt;br&gt;kalenderår fem procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas&lt;br&gt;därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den månad&lt;br&gt;då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent för varje&lt;br&gt;månad som, då tillägget börjar utges, återstår till den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den&lt;br&gt;månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7 procent för&lt;br&gt;varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när&lt;br&gt;han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller&lt;br&gt;hon fyllt 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte kan tillgodo-&lt;br&gt;räknas 40 års försäkringstid för&lt;br&gt;garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension ut-&lt;br&gt;gör särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;ålderspension samma andel av det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget, beräk-&lt;br&gt;nat enligt första-tredje styckena,&lt;br&gt;som garantipension enligt 3 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om garantipension utgör&lt;br&gt;eller, om förutsättningarna för rätt&lt;br&gt;till garantipension förelegat, skulle&lt;br&gt;utgöra av oavkortad sådan pen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är född år 1937&lt;br&gt;eller tidigare och som inte skulle&lt;br&gt;ha tillgodoräknats oavkortad folk-&lt;br&gt;pension enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 3 § andra stycket och 5 §&lt;br&gt;fjärde stycket lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i deras lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003 utgör sär-&lt;br&gt;skilt pensionstillägg till ålderspen-&lt;br&gt;sion samma andel av det särskilda&lt;br&gt;pensionstillägget, beräknat enligt&lt;br&gt;första-tredje styckena, som folk-&lt;br&gt;pensionen skulle ha utgjort av&lt;br&gt;oavkortad sådan pension. För den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare&lt;br&gt;och som inte kan tillgodoräknas 40&lt;br&gt;års försäkringstid för garantipen-&lt;br&gt;sion enligt lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension utgör särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till ålderspension sam-&lt;br&gt;ma andel av det särskilda pen-&lt;br&gt;sionstillägget, beräknat enligt&lt;br&gt;första-tredje styckena, som garan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:707.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tipension enligt 4 kap. 6 § lagen Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;om garantipension utgör eller, om&lt;br&gt;förutsättningarna för rätt till ga-&lt;br&gt;rantipension förelegat, skulle ut-&lt;br&gt;göra av oavkortad sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag skall vad som föreskrivs om&lt;br&gt;garantipension i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller i annan&lt;br&gt;författning tillämpas på särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg. Detta skall dock&lt;br&gt;inte gälla i fråga om samordning&lt;br&gt;med sådan livränta som avses i&lt;br&gt;4 kap. 4 § lagen om garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag skall vad som föreskrivs om&lt;br&gt;garantipension i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller i annan&lt;br&gt;författning tillämpas på särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg. Detta skall dock&lt;br&gt;inte gälla i fråga om samordning&lt;br&gt;med sådan livränta som avses i&lt;br&gt;5 kap. 4 § lagen om garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:707.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 10 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en pensionsberättigad som&lt;br&gt;är född år 1937 eller tidigare och&lt;br&gt;som i december 2002 uppbar såväl&lt;br&gt;ålderspension som sådan yrkes-&lt;br&gt;skadelivränta såsom skadad som&lt;br&gt;avses i 9 § första stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna skall tilläggs-&lt;br&gt;pensionen minskas enligt vad som&lt;br&gt;sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning skall ske med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar det varmed&lt;br&gt;den pensionsberättigades ålders-&lt;br&gt;pension i december 2002 minska-&lt;br&gt;des för livränta såsom skadad med&lt;br&gt;stöd av 17 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Reduceras livräntan efter ut-&lt;br&gt;gången av år 2002, skall det be-&lt;br&gt;lopp som minskar tilläggspensio-&lt;br&gt;nen reduceras i motsvarande mån.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 5 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 107 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande&lt;br&gt;av inkomstskattelagen (1999:1229) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2004 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade den 8 juni 1994 om principerna för en genom-&lt;br&gt;gripande reformering av det allmänna ålderspensionssystemet (bet.&lt;br&gt;1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) pä grundval av propositionen&lt;br&gt;1993/94:250 Reformering av det allmänna pensionssystemet. Propositio-&lt;br&gt;nen innehöll förslag till riktlinjer för en reformering av det allmänna&lt;br&gt;ålderspensionssystemet och hur ett reformerat pensionssystem och över-&lt;br&gt;gångsregleringen skulle utformas. De föreslagna riktlinjerna byggde på&lt;br&gt;en överenskommelse som träffats mellan företrädarna för de fyra då-&lt;br&gt;varande regeringspartierna och socialdemokraterna i Pensionsarbets-&lt;br&gt;gruppen och som redovisats i betänkandet Reformerat pensionssystem&lt;br&gt;(SOU 1994:20).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 23 juni 1994 beslutade regeringen att tillsätta en arbetsgrupp inom&lt;br&gt;Socialdepartementet, benämnd Genomförandegruppen, med företrädare&lt;br&gt;för de partier som ställt sig bakom överenskommelsen. Genomförande-&lt;br&gt;gruppen fick i uppdrag att medverka vid det fortsatta beredningsarbetet&lt;br&gt;och att vårda överenskommelsen. Den fortsatta beredningen har därefter&lt;br&gt;skett inom Socialdepartementet i nära samarbete med Genomförande-&lt;br&gt;gruppen som kontinuerligt informerats om och tagit ställning till olika&lt;br&gt;frågor som uppkommit. Vissa delar av arbetet med ett reformerat pen-&lt;br&gt;sionssystem har lämnats till särskilda utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 8 juni 1998 antog riksdagen förslag till lag (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension (LIP) och lag (1998:675) om införande av&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension samt lag (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension. Lagen om införande av lagen om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension trädde i kraft den 1 januari 1999. Även vissa delar av LIP&lt;br&gt;såsom bestämmelserna om intjänande och fastställande av pensionsrätt&lt;br&gt;trädde i kraft vid samma tidpunkt. Bestämmelserna om uttag och utbetal-&lt;br&gt;ning av ålderspension träder i kraft den 1 januari 2001. I propositionen&lt;br&gt;1999/2000:138 Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,&lt;br&gt;m.m., som regeringen överlämnar till riksdagen samtidigt med denna&lt;br&gt;proposition föreslås att dessa regler skall träda i kraft först den 1 januari&lt;br&gt;2003 för personer födda år 1937 eller tidigare. Lagen om garantipension,&lt;br&gt;som omfattar personer födda år 1938 eller senare, träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2001. Utbetalning av sådan pension kommer i praktiken inte att&lt;br&gt;ske förrän under år 2003, då de äldsta pensionsberättigade som omfattas&lt;br&gt;av lagen fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt från vad som angetts i den s.k. princippropositio-&lt;br&gt;nen, prop. 1993/94:250, beslutade regeringen den 18 december 1997 att&lt;br&gt;tillkalla en särskild utredare med uppdrag att lämna förslag till konstruk-&lt;br&gt;tion av övergångsvis garantipension för ålderspensionärer födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare. Den 9 februari 1998 förordnades f.d. kanslichefen Siv&lt;br&gt;Helmer till särskild utredare. Utredningen, som antagit namnet Ö-garps-&lt;br&gt;utredningen (S 1997:24), överlämnade den 18 februari 1999 betänkandet&lt;br&gt;Garantipension och Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare (SOU 1999:17).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-&lt;br&gt;serna finns i bilaga 1. Remissyttrandena samt en remissammanställning&lt;br&gt;finns tillgängliga i Socialdepartementet (S99/1266/SF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en inom Socialdepartementet upprättad promemoria (Särskild upp- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;giftsskyldighet angående tjänstepension S2000/2244/SF) presenterades&lt;br&gt;förslag om att den som utbetalar tjänstepension skall vara skyldig att&lt;br&gt;årligen till Riksförsäkringsverket lämna en särskild pensionsuppgift till&lt;br&gt;ledning för beräkning av garantipension för personer födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare. I ett tillägg till denna promemoria (S2000/2718/SF) föreslogs att&lt;br&gt;uppgiftsskyldigheten skall kombineras med en möjlighet till vitesföre-&lt;br&gt;läggande. Promemoriorna har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 1. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Socialdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 2. Lagrådets yttrande finns i bilaga&lt;br&gt;3. Lagrådet anser att den i remissen föreslagna bestämmelsen i 6 kap. 4 §&lt;br&gt;angående den enskildes uppgiftsskyldighet är alltför allmänt formulerad.&lt;br&gt;I det förslag som nu lämnas har därför preciserats vilka uppgifter som&lt;br&gt;den enskilde är skyldig att lämna. Vidare förordar Lagrådet vissa änd-&lt;br&gt;ringar av lagens disposition. Vi har i samtliga delar följt Lagrådets för-&lt;br&gt;slag till justeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till övergångsvis garantipension som regeringen lämnar i&lt;br&gt;denna proposition har konstruerats med utgångspunkt från att den nu-&lt;br&gt;varande tillfälliga förhöjningen av pensionstillskottet skall permanentas,&lt;br&gt;dvs. utifrån ett pensionstillskott på 56 ,9 % av prisbasbeloppet. Förslaget&lt;br&gt;i lagrådsremissen utgick från att pensionstillskottet skulle motsvara&lt;br&gt;55,5 % av prisbasbeloppet. Det innebär således att det förslag till över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension som redovisas i det följande ligger på en högre&lt;br&gt;nivå jämfört med tidigare presenterade förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet i dagens ålderspensionssystem enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) utgörs av folkpension och pensionstillskott&lt;br&gt;(PTS). En viktig del av grundskyddet är också skatteförmånen i form av&lt;br&gt;särskilt grundavdrag (SGA). I det följande redogörs för dessa delar av&lt;br&gt;grundskydden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet kompletteras av de särskilda folkpensionsförmånema&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg, hustrutillägg, bamtillägg, handikappersättning,&lt;br&gt;vårdbidrag, bostadstillägg för pensionärer och särskilt bostadstillägg för&lt;br&gt;pensionärer, vilka till viss del behandlas i avsnitt 9.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta avsnitt beskrivs också garantipensionen för pensionärer födda år&lt;br&gt;1938 eller senare samt den övergångsvisa garantipensionen enligt förslag&lt;br&gt;i den av riksdagen antagna princippropositionen (prop. 1993/94:250), som&lt;br&gt;innehöll riktlinjer för en reformering av det allmänna ålderspensionsys-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;temet. Vidare redogörs kortfattat för särskild inkomstskatt för utomlands&lt;br&gt;bosatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet i internationella förhållanden behandlas i avsnitt 14.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Ålderspension i form av folkpension och&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkpension beräknas enligt två alternativa regler, antingen i förhållande&lt;br&gt;till det antal år under vilka den försäkrade har varit bosatt i Sverige&lt;br&gt;(bosättningsbaserad folkpension) eller i förhållande till det antal år för&lt;br&gt;vilka den försäkrade har tillgodoräknats ATP-poäng (ATP-baserad folk-&lt;br&gt;pension). För rätt till oavkortad folkpension krävs antingen 40 bosätt-&lt;br&gt;ningsår eller 30 år med ATP-poäng. För den som är född år 1923 eller&lt;br&gt;tidigare skall talet trettio bytas ut mot talet tjugo ökat med ett för varje år&lt;br&gt;som den pensionsberättigade är född senare än år 1914. Vid fårre antal&lt;br&gt;tillgodoräknade år reduceras folkpensionen med 1/40 respektive 1/30,&lt;br&gt;eller med relevant tjugondei, för varje år som saknas. Pensionen skall&lt;br&gt;betalas ut enligt det förmånligaste alternativet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad beträffar bosättningsregeln är huvudregeln att bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige kan tillgodoräknas fr.o.m. det år då en person fyller 16 år t.o.m.&lt;br&gt;det år då han eller hon fyller 64 år. Till denna regel, som trädde i kraft&lt;br&gt;den 1 januari 1993, finns särskilda övergångsbestämmelser. De innebär&lt;br&gt;att för samtliga personer som i december 1992 uppbar oavkortad pension&lt;br&gt;skall folkpensionen anses grundad på 40 års bosättningstid. Övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna innehåller också särskilda regler om beräkning av bo-&lt;br&gt;sättningstid för dem som är födda år 1937 eller tidigare. De innebär att&lt;br&gt;bosättningstid utomlands får tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige,&lt;br&gt;förutsatt att pension grundad på bosättning inte samtidigt tjänats in i det&lt;br&gt;andra landet och pensionen betalas ut vid bosättning i Sverige. Samman-&lt;br&gt;lagt krävs därvid minst tio års bosättning i Sverige sedan 16 års ålder,&lt;br&gt;varav viss minsta tid i anslutning till ansökan om pension. Något krav på&lt;br&gt;att kvalifikationstiden är fullgjord vid fyllda 65 år ställs inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns särbestämmelser, de s.k. överledandereglema, som inne-&lt;br&gt;bär att en förtidspensionär vid beräkning av folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension får tillgodoräkna sig den bosättningstid som legat till grund för&lt;br&gt;beräkningen av förtidspensionen, om det är förmånligare. Motsvarande&lt;br&gt;gäller för en person som uppburit särskild efterlevandepension och en&lt;br&gt;kvinna (född före år 1945) med rätt till änkepension, varvid det är den&lt;br&gt;avlidnes bosättningstid som beaktas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till folkpension på grundval av antal år med tillgodoräknade&lt;br&gt;pensionspoäng följer av 5 kap. 4 § AFL att vissa år för vilka pensions-&lt;br&gt;poäng i och för sig inte skall tillgodoräknas ändå skall likställas med så-&lt;br&gt;dana år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att en person skall ha rätt till folkpension är att han&lt;br&gt;eller hon är försäkrad och bosatt i Sverige när förmånen börjar uppbäras.&lt;br&gt;Vidare krävs att bosättningstid eller pensionspoäng tillgodoräknats för&lt;br&gt;minst tre år. Vid bosättning utomlands utbetalas som huvudregel endast&lt;br&gt;ATP-baserad folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension som tas ut vid 65 års ålder motsvarar för en ensamstående Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;96 % och för en gift pensionär 78,5 % av prisbasbeloppet. Vid pensions-&lt;br&gt;uttag före den månad då den försäkrade fyller 65 år minskas pensionen&lt;br&gt;med 0,5 % per månad som återstår till 65-årsmånaden. Om den försäk-&lt;br&gt;rade skjuter upp pensionsuttaget ökas pensionen med 0,7 % per månad&lt;br&gt;efter den månad då den försäkrade fyllt 65 år, dock längst t.o.m. den&lt;br&gt;månad då han eller hon fyller 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ålderspensionär som helt saknar eller har låg ATP utbetalas även&lt;br&gt;PTS. Maximalt PTS utgör 55,5 % av prisbasbeloppet men är tillfälligt&lt;br&gt;förhöjt till 56, 9 % av prisbasbeloppet. Regeringen föreslår i en propo-&lt;br&gt;sition som överlämnas till riksdagen samtidigt som denna proposition,&lt;br&gt;prop. 1999/2000:138 Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år&lt;br&gt;2001, m.m., att den tillfälliga förhöjningen av PTS skall permanentas.&lt;br&gt;Förslagen i denna proposition utgår därför från ett maximalt PTS på&lt;br&gt;56,9 % av prisbasbeloppet. PTS är inkomstprövat och avräknas krona för&lt;br&gt;krona mot ATP och pension enligt utländsk lagstiftning. För personer&lt;br&gt;som haft inkomst av annat förvärvsarbete och inte betalat tilläggs-&lt;br&gt;pensionsavgift minskas PTS med hänsyn till den ATP som skulle ha ut-&lt;br&gt;getts om avgifter hade erlagts till fullo. Till pensionärer som varit undan-&lt;br&gt;tagna från försäkringen för tilläggspension avräknas PTS mot faktiskt&lt;br&gt;utgående ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension i form av ålderspension kan tas ut som hel, tre fjärdedels,&lt;br&gt;halv eller en fjärdedels pension. Ett uttag av pension kan återkallas. När&lt;br&gt;pensionen ånyo böljar lyftas beräknas dess storlek med beaktande av de&lt;br&gt;beräkningsregler som gäller för förtida eller uppskjutet uttag. Återkallelse&lt;br&gt;av ålderspension far göras högst en gång var sjätte månad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Det särskilda grundavdraget vid beskattning - SGA&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En viktig del i det nuvarande systemet för grundskydd är att den som&lt;br&gt;uppbär folkpension har rätt till SGA. För att rätt till SGA skall föreligga&lt;br&gt;skall folkpensionen, PTS och den ATP som föranlett avräkning av PTS&lt;br&gt;sammantaget uppgå till minst 6 000 kr eller minst en femtedel av den&lt;br&gt;sammanräknade inkomsten. Med folkpension likställs därvid den ålders-,&lt;br&gt;efterlevande- och förtidspension som utges enligt utländsk lagstiftning&lt;br&gt;om social trygghet, när den utges efter grunder som är jämförbara med&lt;br&gt;vad som gäller för folkpension. Detta gäller under förutsättning att pen-&lt;br&gt;sionen beskattas i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maximalt SGA motsvarar beloppet för folkpension och maximalt PTS&lt;br&gt;för ålderspensionärer. SGA minskar med en viss procent av inkomsten i&lt;br&gt;form av allmän pension, tjänstepension och utländsk pension (skatte-&lt;br&gt;pliktig i Sverige) som ligger över dessa nivåer. Med ett PTS på 56,9 % är&lt;br&gt;maximalt SGA för en ensamstående pensionär 1,529 prisbasbelopp och&lt;br&gt;för en gift pensionär 1,354 prisbasbelopp. SGA reduceras med 66,5 % av&lt;br&gt;överskjutande inkomst. Vid en inkomst på ca 3,1 prisbasbelopp för&lt;br&gt;ensamstående och ca 2,7 prisbasbelopp för gift pensionär är det vanliga&lt;br&gt;grundavdraget förmånligare än SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGA far inte överstiga den pension som reducerar avdraget. Ett un-&lt;br&gt;dantag från denna bestämmelse är om personen samtidigt med pensionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär yrkesskadelivränta. Om den utbetalda pensionen, efter samord-&lt;br&gt;ning med yrkesskadelivräntan, är lägre än folkpension och PTS före&lt;br&gt;samordning kan SGA medges med högre belopp än den utbetalda pen-&lt;br&gt;sionen. En redogörelse för SGA-bestämmelsema för pensionärer med&lt;br&gt;yrkesskadelivränta finns i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid partiella uttag liksom för de personer som inte uppburit pension&lt;br&gt;hela beskattningsåret eller för de personer som inte har varit bosatta i&lt;br&gt;Sverige under hela beskattningsåret gäller en särskild spärregel. Den&lt;br&gt;innebär att SGA inte far bli större än summan av uppburen folkpension,&lt;br&gt;PTS och den del av ATP som reducerat PTS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskild inkomstskatt för utomlands bosatta - SINK&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt utomlands och uppbär pension enligt AFL är skatt-&lt;br&gt;skyldig i Sverige för viss del av pensionen enligt lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK-lagen). Utomlands&lt;br&gt;bosatta personer är också skattskyldiga för pension som utges på grund&lt;br&gt;av pensionsförsäkring när försäkringsgivaren är en svensk försäkrings-&lt;br&gt;rörelse och för tjänstepension som utgår på grund av arbete utfört i&lt;br&gt;Sverige. Skattskyldighet föreligger också för ersättning i form av arbets-&lt;br&gt;skade- och yrkesskadelivränta samt andra därmed jämställda ersättningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild inkomstskatt tas ut med 25 % av den skattepliktiga inkomsten.&lt;br&gt;Ett belopp som motsvarar uppburen folkpension och PTS är inte skatte-&lt;br&gt;pliktigt enligt SINK-lagen. Med folkpension likställs även ATP i den&lt;br&gt;mån den föranlett avräkning av PTS.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Garantipension för pensionärer födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet, som gäller för personer födda&lt;br&gt;år 1938 eller senare, ersätts bosättningsbaserad folkpension, pensionstill-&lt;br&gt;skott och SGA med en garantipension. Garantipensionen kommer att be-&lt;br&gt;skattas som vanlig förvärvsinkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen utgår från en basnivå på 2,13 prisbasbelopp för en-&lt;br&gt;samstående och 1,90 prisbasbelopp för gift pensionär. Garantipensionen&lt;br&gt;avtrappas mot inkomstgrundad ålderspension, änkepension och viss ut-&lt;br&gt;ländsk pension. Avtrappningen görs i två olika nivåer. I ett första in-&lt;br&gt;komstintervall (upp till 1,26 prisbasbelopp för ensamstående och 1,14&lt;br&gt;prisbasbelopp för gift) avräknas garantipensionen krona för krona. För&lt;br&gt;inkomstdelar därutöver görs avräkning med 48 %. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller för SGA i nuvarande regelsystem är garantipensionen helt bort-&lt;br&gt;reducerad vid en pensionsinkomst på ca 3,1 prisbasbelopp för en ensam-&lt;br&gt;stående ålderspensionär och ca 2,7 prisbasbelopp för en gift ålderspen-&lt;br&gt;sionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall då den inkomstgrundade pensionen utges med lägre belopp på&lt;br&gt;grund av att ålderspensionsavgift (tidigare tilläggspensionsavgift) och&lt;br&gt;allmän pensionsavgift inte fullt ut har erlagts för inkomst av annat för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;värvsarbete, avräknas garantipensionen mot den inkomstgrundade pen-&lt;br&gt;sion som skulle ha utgetts, om samtliga avgifter hade betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen far betalas ut först från 65 års ålder. Om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade tar ut inkomstgrundad pension före eller efter denna tid-&lt;br&gt;punkt beräknas garantipensionen ändå som om den inkomstgrundade&lt;br&gt;pensionen hade tagits ut vid 65 års ålder. Vid partiella uttag av inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension medges garantipension med motsvarande andel.&lt;br&gt;Partiell garantipension beräknas på så sätt att först bestäms hur stor&lt;br&gt;garantipensionen skulle bli vid helt uttag av inkomstgrundad ålderspen-&lt;br&gt;sion. Därefter görs andelsberäkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till garantipension grundas enbart på försäkringstid i Sverige. Vad&lt;br&gt;gäller tid som utgör försäkringstid är reglerna i stort sett desamma som i&lt;br&gt;dag gäller för bosättningstid enligt AFL. Vid kortare tid än 40 års försäk-&lt;br&gt;ringstid (bosättningstid) i Sverige skall garantipensionen reduceras pro-&lt;br&gt;portionellt. Någon motsvarighet till nuvarande 30-dels beräkning i rela-&lt;br&gt;tion till antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. I&lt;br&gt;undantagsfall kan dock garantipension betalas ut till en person som är&lt;br&gt;bosatt utomlands, om det är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.6 Den övergångsvisa garantipensionen enligt&lt;br&gt;princippropositionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I princippropositionen (prop. 1993/94:250) presenterades ett förslag till&lt;br&gt;övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer som inte skall om-&lt;br&gt;fattas av det reformerade pensionssystemet. Utgångspunkten för förslaget&lt;br&gt;var att alla pensionärer efter omläggningen skall betala samma skatt som&lt;br&gt;förvärvsarbetande utan att för den skull fa sämre pension efter avdrag för&lt;br&gt;skatt. Den föreslagna övergångsvisa garantipensionen var utformad på&lt;br&gt;motsvarande sätt som garantipensionen för yngre pensionärer, dvs. ga-&lt;br&gt;rantipensionen utgick från en basnivå som reducerades med viss andel av&lt;br&gt;pensionsinkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan i propositionen uppmärksammades att den föreslagna konstruk-&lt;br&gt;tionen av övergångsvis garantipension hade vissa brister. Frågan skulle&lt;br&gt;därför övervägas vidare. I den fortsatta beredningen stod det klart, att&lt;br&gt;anpassningen av reglerna till de fall där pensionen tas ut i en annan form&lt;br&gt;än som en oreducerad förmån från 65 års ålder krävde ytterligare utred-&lt;br&gt;ningsarbete. Regeringen beslutade därför att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag att lämna förslag till utformning av övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Grundskyddet i det hittills beslutade reformerade ålderspensionssystemet&lt;br&gt;består av garantipension, som är en beskattad utfyllnadspension. Denna&lt;br&gt;utges endast till pensionärer med de lägsta inkomstgrundade ålderspen-&lt;br&gt;sionerna. Systemet med garantipension gäller emellertid endast personer&lt;br&gt;som är födda år 1938 eller senare. Bestämmelserna om garantipension&lt;br&gt;träder i kraft den 1 januari 2001, men utbetalning av sådan pension&lt;br&gt;kommer inte att ske förrän år 2003, när personer födda år 1938 fyller&lt;br&gt;65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem som är födda år 1937 eller tidigare utgörs grundskyddet inom&lt;br&gt;ålderspensionen i dag av folkpension och pensionstillskott (PTS). Vidare&lt;br&gt;förekommer vid inkomsttaxeringen ett särskilt grundavdrag för pensionä-&lt;br&gt;rer (SGA), vilket innebär att inkomstskatten reduceras eller bortfaller, om&lt;br&gt;pensionsinkomstema ligger inom ett visst intervall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har (bet. 1993/94:SfU24, rskr. 1993/94:439) godtagit de&lt;br&gt;riktlinjer för en övergångsvis gällande garantipension som regeringen&lt;br&gt;redovisade i princippropositionen (prop. 1993/94:250) till det reforme-&lt;br&gt;rade ålderspensionssystemet. För den äldre generation, som inte omfattas&lt;br&gt;av det reformerade ålderspensionssystemet, skall således enligt rikt-&lt;br&gt;linjerna dagens grundskydd i form av folkpension och PTS ersättas med&lt;br&gt;en övergångsvis gällande garantipension. Vidare skall enligt riktlinjerna&lt;br&gt;de särskilda skattereglerna för pensionärer avskaffas. Utgående ålders-&lt;br&gt;pension skall följaktligen omräknas till en beskattad garantipension. Där-&lt;br&gt;vid förutsätts att i princip inga pensionärer skall få ett lägre nettoutfall än&lt;br&gt;med nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpensionen beräknas i dag antingen i förhållande till antalet bosätt-&lt;br&gt;ningsår i Sverige (s.k. 40-delsberäknad folkpension) eller efter antal år&lt;br&gt;för vilka den pensionsberättigade tillgodoräknats ATP-poäng (s.k. 30-&lt;br&gt;delsberäknad folkpension). Enligt vad som tidigare beslutats skall den&lt;br&gt;ATP-baserade folkpensionen slopas från och med år 2001 och en ny&lt;br&gt;tilläggspension införas som motsvarar den tidigare tilläggspensionen&lt;br&gt;jämte ett tillägg motsvarande den tidigare 30-delsberäknade folkpen-&lt;br&gt;sionen (prop. 1997/98:151). Regeringen föreslår dock i prop. om an-&lt;br&gt;passningar i ålderspensionssystemet inför år 2001 m.m. (prop.&lt;br&gt;1999/2000:138) att ikraftträdandet av dessa bestämmelser såvitt avser&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare ändras till den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av tilläggspensionen som i framtiden kommer att utgöra kom-&lt;br&gt;pensation för den ATP-baserade folkpensionen kallar vi i detta samman-&lt;br&gt;hang för folkpensionstillägg. Detta tillägg är således 30-delsberäknat.&lt;br&gt;Omvandlingen av en del av dagens folkpension till inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension kommer fr.o.m. år 2003 även att gälla för personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten nu är att utforma ett fullt ut beskattningsbart grundskydd för&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare. I de ovan angivna riktlinjerna har&lt;br&gt;detta nya grundskydd benämnts övergångsvis garantipension. Regeringen&lt;br&gt;anser emellertid att benämningen är missvisande, eftersom det nya&lt;br&gt;grundskydd som nu föreslås kommer att utges under mycket lång tid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framöver. Benämningen garantipension skall därför gälla även för Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;grundskyddet för personer födda år 1937 eller tidigare. I lagtexten görs&lt;br&gt;därför ingen begreppsskillnad mellan den garantipension som utges till&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare och den som utges till personer som&lt;br&gt;är födda senare. Vi använder dock i den löpande texten övergångsvis&lt;br&gt;garantipension som kortnamn för den garantipension som skall utges till&lt;br&gt;personer som är födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Övergångsvis garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av bosättningsbase-&lt;br&gt;rad folkpension och pensionstillskott samt särskilt grundavdrag (SGA)&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen ersätts för personer som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare av en övergångsvis garantipension. De pensionsförmåner&lt;br&gt;inom grundskyddet som den pensionsberättigade får vid omlägg-&lt;br&gt;ningen, eller som han eller hon med stöd av dagens regler skulle ha&lt;br&gt;fått vid tiden för ansökan om ålderspension, skall fortfarande beräknas&lt;br&gt;på det sätt som sker i dag men betalas ut i form av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen beräknas enligt följande prin-&lt;br&gt;ciper. För den pensionsberättigade fastställs ett beräkningsunderlag. I&lt;br&gt;underlaget ingår sådana pensionsförmåner som enligt nuvarande be-&lt;br&gt;stämmelser påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen.&lt;br&gt;Underlaget räknas därefter upp på visst sätt, varigenom den pensions-&lt;br&gt;berättigade kompenseras för bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen.&lt;br&gt;Den övergångsvisa garantipensionen är det belopp som kvarstår när de&lt;br&gt;inkomstrelaterade pensionsinkomstema och annan utländsk pension&lt;br&gt;som ingått i underlaget dragits från det uppräknade beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkning görs dock inte om beräkningsunderlagets storlek&lt;br&gt;understiger lägsta belopp för rätt till SGA. Inte heller görs uppräkning&lt;br&gt;om underlaget uppgår till så stort belopp att SGA inte skulle ha be-&lt;br&gt;räknats till högre belopp än det vanliga grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag. Emellertid föreslår utredningen att vissa pensionsberättigade i&lt;br&gt;stället för övergångsvis garantipension skall få ett bosättningstillägg som&lt;br&gt;kompensation för bosättningsbaserad folkpension eller pensionstillskott.&lt;br&gt;Detta skulle gälla de pensionsberättigade vars pensionsinkomster uppgår&lt;br&gt;till så stort belopp att de enligt nuvarande bestämmelser inte har rätt till&lt;br&gt;SGA vid inkomsttaxeringen med större belopp än som motsvarar det&lt;br&gt;vanliga grundavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget men&lt;br&gt;framhåller att de föreslagna reglerna är komplicerade. Sådana synpunkter&lt;br&gt;lämnas av bl.a. Svea Hovrätt, som anser att detta är särskilt framträdande&lt;br&gt;eftersom bestämmelser som avses upphöra ändå skall ha fortsatt tillämp-&lt;br&gt;lighet under avsevärd tid. Flera remissinstanser påtalar att benämningen&lt;br&gt;bosättningstillägg lätt kan förväxlas med bostadstillägg. Landsorganisa-&lt;br&gt;tionen i Sverige (LO), Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholms län, Domstolsverket, Svenska KommunPensionärernas För- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;bund, Pensionärernas Riksförbund (PRO), Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket, Svenska Arbetsgivare Föreningen (SAF) och Kom-&lt;br&gt;munsektorns Pension AB (KPA) har inga invändningar mot förslaget.&lt;br&gt;Riksförbundet PensionärsGemenskap, Dalarnas läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa och Jönköpings läns allmänna försäkringskassa anser att för&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare skall dagens regler med folkpension,&lt;br&gt;pensionstillskott och SGA behållas. Riksförbundet PensionärsGemenskap&lt;br&gt;anser att förslaget att ersätta SGA med en beskattad pensionsförmån&lt;br&gt;medför endast ökad byråkrati.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker i princip utredningens förslag,&lt;br&gt;men anser det orimligt att upphävda bestämmelser skall tillämpas lång tid&lt;br&gt;framöver. Verket konstaterar att den föreslagna metoden är den som bäst&lt;br&gt;säkrar pensionsnivån vid omräkningstillfallet. Emellertid anser verket att&lt;br&gt;bestämmelserna om fastställande av beräkningsunderlaget skall gälla&lt;br&gt;endast under en övergångsperiod på fem år. Det bör enligt verket över-&lt;br&gt;vägas om beräkningsunderlaget därefter kan ”frysas”, dvs. omvandlas till&lt;br&gt;belopp eller beräkningsfaktorer. Ett genomförande av förslaget förutsätter&lt;br&gt;enligt verket ett moderniserat IT-stöd samt utökat samarbete mellan&lt;br&gt;berörda myndigheter och tjänstepensionsutbetalare. Riksskatteverket&lt;br&gt;(RSV) anser det vara tillfredsställande att SGA avskaffas. Ett nära&lt;br&gt;samarbete torde bli nödvändigt då de föreslagna omräkningsreglema an-&lt;br&gt;knyter till hur SGA för närvarande beräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäkringskasseförbundet instämmer i att ingen skall drabbas negativt&lt;br&gt;av det reformerade pensionssystemet men avstyrker trots det förslaget.&lt;br&gt;Förbundet föreslår att nuvarande regler i AFL och skattelagstiftningen&lt;br&gt;skall fortsätta att gälla för aktuell personkategori, eftersom de föreslagna&lt;br&gt;reglerna är alltför komplicerade. Ett genomförande av förslaget kommer&lt;br&gt;att kräva omfattande informationsinsatser med stora utbildningsinsatser&lt;br&gt;för försäkringskassornas personal. Vidare krävs enligt förbundet en&lt;br&gt;massiv satsning på utveckling av IT-system så att omräkningar och&lt;br&gt;inhämtande av uppgifter kan ske maskinellt. Liknande synpunkter&lt;br&gt;framförs av ett flertal allmänna försäkringskassor. Dessa har påpekat att&lt;br&gt;förslaget ökar arbetsbelastningen för de allmänna försäkringskassorna&lt;br&gt;och att det i många fall är orimligt att samtliga pensionärer, cirka 1,6&lt;br&gt;miljoner, skall lämna uppgifter om bl.a. tjänstepension och utländsk&lt;br&gt;pension. För att regelverket skall fungera måste uppgifter som är erfor-&lt;br&gt;derliga för att beräkna garantipensionen komma från den som betalar ut&lt;br&gt;förmånen och då via ADB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Västra Götalands allmänna försäkringskassa tillstyrker att SGA slopas&lt;br&gt;men anser att det borde ske på ett enklare sätt och att avvecklingen borde&lt;br&gt;ske under en kortare tid, förslagsvis tre till fem år. Vidare påpekar kassan&lt;br&gt;att förslaget innebär stora förändringar för äldre människor som i många&lt;br&gt;fall har svårt att ta till sig förändringar. Västmanlands läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa är negativ till att gamla regler skall tillämpas under årtion-&lt;br&gt;den framöver, samtidigt som det tillkommer nya regler om garantipen-&lt;br&gt;sion och bosättningstillägg. Stockholms läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;anser att det är onödigt att dela upp folkpensionen i en bosättningsbase-&lt;br&gt;rad folkpension och ett bosättningstillägg. Eftersom totalbeloppet inte&lt;br&gt;förändras borde det enligt kassan räcka med att dagens folk- och tilläggs-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension, tillsammans med övriga komponenter, ingår i beräkningsunder- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;laget. Skåne läns allmänna försäkringskassa anför att en nackdel med&lt;br&gt;förslaget är att man inte ersätter nuvarande folkpension, pensionstillskott&lt;br&gt;och SGA med endast en typ av förmån utan skapar två nya förmånstyper.&lt;br&gt;En annan och värre nackdel är att det blir ett mycket uppsplittrat och&lt;br&gt;svåröverskådligt regelverk för den övergångsvisa garantipensionen och&lt;br&gt;bosättningstillägget. Kassan anser också att man bör försöka finna en&lt;br&gt;särskild benämning för den övergångsvisa garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontoret pekar på att regelverket är svåröverskådligt och ställer sig&lt;br&gt;frågande till om det inte hade varit möjligt att med ungefär samma&lt;br&gt;nettoutfall skapa tydligare och mer överskådliga regler. Sveriges Pensio-&lt;br&gt;närsförbund delar utredningens uppfattning att den nya garantipensionen&lt;br&gt;inte bör kallas övergångsvis garantipension utan endast garantipension.&lt;br&gt;Vidare anför förbundet att genom slopandet av SGA kommer pensionä-&lt;br&gt;rerna att fa samma grundavdrag som andra inkomsttagare och att det där-&lt;br&gt;för inte finns anledning att vid beräkningen av rätt till garantipension ta&lt;br&gt;hänsyn till andra inkomster än inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det pågår för närvarande en om-&lt;br&gt;fattande reformering av de olika pensionsförmånerna inom socialförsäk-&lt;br&gt;ringen. Ålderspensionssystemet har reformerats för personer födda år&lt;br&gt;1938 eller senare. Denna åldersgrupp kommer i framtiden att vara berät-&lt;br&gt;tigad till de fullt ut beskattade pensionsförmånerna inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension respektive garantipension. Vidare föreslår regeringen i&lt;br&gt;propositionen 1999/2000:91 en reformering av efterlevandepensionerna,&lt;br&gt;som i olika hänseenden anpassas till det reformerade ålderspensionssys-&lt;br&gt;temet. Inom Socialdepartementet bereds dessutom för närvarande förslag&lt;br&gt;om reformering av de förmåner som i dag hänförs till förtidspensione-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt riktlinjer som riksdagen har godtagit skall grundskyddet i form av&lt;br&gt;folkpension och PTS för den nu aktuella åldersgruppen ersättas med en&lt;br&gt;övergångsvis gällande garantipension. Vidare skall enligt riktlinjerna de&lt;br&gt;utgående pensionerna omräknas till beskattade förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är regeringens uppfattning att alla ålderspensionärer, även de som är&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare, skall omfattas av ett system med brutto-&lt;br&gt;pensioner, dvs. beskattade ålderspensioner. Härigenom kommer de olika&lt;br&gt;ålderskategorierna att fa ålderspension på samma nivå. En sådan ordning&lt;br&gt;underlättar bedömningen av rätten till olika inkomstprövade förmåner,&lt;br&gt;t.ex. bostadstillägg till pensionärer. I annat fall behövs olika beräknings-&lt;br&gt;regler för olika generationer när det gäller rätten till inkomstberoende&lt;br&gt;förmåner. Särskilda beskattningsregler för pensionärer bör i princip inte&lt;br&gt;heller finnas utan dessa skall beskattas på samma sätt som övriga in-&lt;br&gt;komsttagare. Pensioner skall beskattas enligt samma ordning som för-&lt;br&gt;värvsinkomster. Detta innebär att SGA vid inkomsttaxeringen skall av-&lt;br&gt;skaffas för ålderspensionärerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att den aktuella åldersgruppen i framtiden skall erhålla&lt;br&gt;tilläggspension i form av inkomstgrundad ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). I denna tilläggspen-&lt;br&gt;sion kommer att ingå ett belopp som motsvarar ATP-baserad folkpension,&lt;br&gt;det s.k. folkpensionstillägget. De nuvarande pensionsbestämmelsema kan&lt;br&gt;därför inte behållas oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan det enligt regeringens uppfattning inte komma&lt;br&gt;i fråga att behålla det nuvarande ålderspensionssystemet för dem som är&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare, eftersom det bygger på att det finns&lt;br&gt;avvikande beskattningsregler för de pensionsberättigade. Ett nytt system&lt;br&gt;med ett grundskydd som utgörs av en beskattad pensionsförmån bör i&lt;br&gt;stället införas för den aktuella åldersgruppen. Denna förmån skall i prin-&lt;br&gt;cip utgöra ett grundskydd som utges vid sidan om de intjänade pensions-&lt;br&gt;förmånerna och bör som anförts inledningsvis i lagtexten benämnas&lt;br&gt;garantipension, medan vi i löptexten använder uttrycket övergångsvis&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En central utgångspunkt vid utformningen av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen har varit att i princip ingen pensionär skall få ett sämre&lt;br&gt;nettoutfall ekonomiskt sett än före omläggningen från folkpension till&lt;br&gt;övergångsvis garantipension. Särskilda ansträngningar har därför gjorts&lt;br&gt;för att konstruera ett nytt grundskydd som inte medför försämringar av&lt;br&gt;den pensionsberättigades nettopension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen har också&lt;br&gt;hänsyn tagits till garantipensionen för personer födda år 1938 eller sena-&lt;br&gt;re, för att de två grundskyddssystemen inte skall ge väsentligt skilda&lt;br&gt;förmånsnivåer. Den övergångsvisa garantipensionen skall emellertid del-&lt;br&gt;vis fylla andra funktioner än garantipensionen för dem som är födda år&lt;br&gt;1938 eller senare. Garantipensionen är en del i det reformerade livsin-&lt;br&gt;komstbaserade ålderspensionssystemet och därmed en helt ny förmån&lt;br&gt;utan krav på likhet med äldre förmåner. Den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen skall å andra sidan ersätta grundskyddet inom nuvarande system&lt;br&gt;med i princip så små förändringar som möjligt av den enskildes ekono-&lt;br&gt;miska förhållanden. Vidare skall den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;utformas så att ingen får sänkt pension med anledning av att den ATP-&lt;br&gt;baserade folkpension överförs till tilläggspensionen. Även detta krav&lt;br&gt;kommer att tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga i den aktuella åldersgruppen kommer att ha fyllt 65 år när det&lt;br&gt;nya systemet med övergångsvis garantipension skall bölja tillämpas. De&lt;br&gt;flesta personer som kan få rätt till övergångsvis garantipension kommer&lt;br&gt;att uppbära ålderspension redan före omläggningen till det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet. Endast i undantagsfall, såsom vid uppskjutet uttag, vid&lt;br&gt;återflyttning till Sverige eller vid senare kvalificering genom bosättning,&lt;br&gt;kan personer som inte redan uppbär ålderspension komma att få över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension. I vissa fall utgår inte fullt grundsskydd p.g.a. att&lt;br&gt;full bosättningstid i Sverige inte kan tillgodoräknas eller att förtida eller&lt;br&gt;partiella uttag har gjorts. I andra fall har grundskyddet förhöjt belopp&lt;br&gt;p.g.a. att pensionsuttaget har skjutits upp. Slutligen varierar storleken på&lt;br&gt;den inkomstrelaterade ålderspension som den pensionsberättigade upp-&lt;br&gt;bär, vilket i sin tur påverkar storleken av såväl PTS som SGA. Med in-&lt;br&gt;komstrelaterad ålderspension avses sådan pension som den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade tjänat in på grund av eget arbete eller pension på grund av an-&lt;br&gt;nans arbete (efterlevandepension). Om man inte gör individuella beräk-&lt;br&gt;ningar av den övergångsvisa garantipensionen, utan beräknar på samma&lt;br&gt;sätt som garantipensionen skulle många pensionärer förlora på omlägg-&lt;br&gt;ningen, vilket inte kan godtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att det är förenat med vissa svårigheter att finna en enkel modell för Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;beräkning av övergångsvis garantipension hänger samman med att de&lt;br&gt;olika delarna av dagens grundskydd verkar i motsatta riktningar. T.ex.&lt;br&gt;minskar SGA när pensionen till följd av uppskjutet uttag höjs. Vid förtida&lt;br&gt;uttag minskar pensionen. Samtidigt kan SGA bli både högre och lägre.&lt;br&gt;Vidare påverkas SGA på ett särskilt sätt när den pensionsberättigade,&lt;br&gt;förutom pension, uppbär yrkesskadelivränta. Dessutom vållar kon-&lt;br&gt;struktionen av det vanliga grundavdraget vid inkomsttaxeringen problem&lt;br&gt;vid sökandet av en lämplig modell för konstruktion av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strävan att inte förorsaka försämrade ekonomiska förhållanden för de&lt;br&gt;pensionsberättigade medför naturligtvis att hänsyn måste tas till de pen-&lt;br&gt;sionsförmåner den enskilde har rätt till med dagens bestämmelser. Det är&lt;br&gt;inte möjligt att helt frigöra sig från de materiella innehållet i hittillsvarande&lt;br&gt;pensionsbestämmelser, om man skall garantera de pensionsberättigade&lt;br&gt;bibehållen ersättningsnivå. Med hänsyn till att pensionsförmånerna i fram-&lt;br&gt;tiden skall beskattas måste de pensionsberättigade dessutom kompenseras&lt;br&gt;för bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen. En tekniskt enkel lösning&lt;br&gt;vore naturligtvis att fastställa en så hög generell basnivå för den övergång-&lt;br&gt;visa garantipensionen att den alltid motsvarar full folkpension och helt pen-&lt;br&gt;sionstillskott samt SGA med högsta belopp. Med en sådan generell höjning&lt;br&gt;skulle åtskilliga pensionsberättigade bli överkompenserade. Ålderspensio-&lt;br&gt;närer med höga pensionsinkomster (som överstiger drygt tre prisbasbelopp)&lt;br&gt;är nämligen inte berättigade till SGA med högre belopp än vad som&lt;br&gt;motsvarar det vanliga grundavdraget. PTS avräknas mot tilläggspension,&lt;br&gt;varför åtskilliga i dag inte är berättigade till PTS. Vidare kommer flertalet&lt;br&gt;att bli kompenserade för bortfallet av folkpensionen genom det s.k. folk-&lt;br&gt;pensionstillägget inom tilläggspensionen. En sådan lösning skulle också&lt;br&gt;medföra orimliga kostnadsökningar för det allmänna. Dessutom skulle en&lt;br&gt;sådan lösning medföra en oacceptabel skillnad i ekonomiskt utfall jämfört&lt;br&gt;med garantipension för personer födda år 1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En mer rimlig ordning är att på individuell nivå täcka de förmåner som i&lt;br&gt;dag hänförs till grundskyddet inom ålderspensioneringen. Detta innebär att&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen skall täcka den folkpension och det&lt;br&gt;pensionstillskott som den pensionsberättigade har rätt till. För att det eko-&lt;br&gt;nomiska utfallet inte skall försämras för den pensionsberättigade måste&lt;br&gt;emellertid den övergångsvisa garantipensionen kompensera för bortfallet&lt;br&gt;av SGA vid inkomsttaxeringen. Detta avdrag är inte något fast belopp utan&lt;br&gt;beräknas efter de samlade pensionsinkomstema, med undantag för&lt;br&gt;pensionsbelopp från privat pensionsförsäkring och pensionssparande. Av-&lt;br&gt;draget är emellertid inte direkt proportionellt mot de inkomster som ingår i&lt;br&gt;underlaget för detsamma. En utförligare redovisning av SGA finns i avsnitt&lt;br&gt;4.1.2. Det förhållandet att den pensionsberättigade skall kompenseras för&lt;br&gt;bortfallet av SGA vid inkomsttaxeringen kan sägas innebära att SGA&lt;br&gt;transformeras till en pensionsförmån, vars storlek är beroende av de övriga&lt;br&gt;pensionsinkomster som i dag påverkar storleken av SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tanke bakom denna modell är att undvika att ändra beräkningsreg-&lt;br&gt;lema för de nuvarande pensionsförmånerna och att endast i undantagsfall&lt;br&gt;ändra effekten av dagens skatteregler för pensionärer. Härigenom komp-&lt;br&gt;liceras inte den för många redan komplicerade omläggningen ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konstruktionen av den övergångsvisa garantipensionen innebär i princip Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;att den pension, som den pensionsberättigade skulle ha fått vid omlägg-&lt;br&gt;ningen eller vid tiden för ansökan om ålderspension fortfarande skall&lt;br&gt;utges, och att den pensionsberättigade därutöver skall få en kompensation&lt;br&gt;för det slopade SGA. Någon ändring av själva beräkningssättet för nu-&lt;br&gt;varande pensionsförmåner förelås ej. Konstruktionen innebär således att&lt;br&gt;den pensionsberättigade skall få en pensionshöjning som motsvarar vär-&lt;br&gt;det av det SGA som han eller hon hade fått på grundval av sina pen-&lt;br&gt;sionsinkomster. Kompensationen för SGA tillsammans med ersättningen&lt;br&gt;för folkpension och PTS utbetalas som övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att räkna om värdet av SGA till en pensionsförmån behövs ett be-&lt;br&gt;räkningsunderlag som består av pensionsinkomster som i dag påverkar&lt;br&gt;storleken av SGA vid inkomsttaxeringen. Dessa är folkpension, pen-&lt;br&gt;sionstillskott, egen ATP och änke-ATP, viss utländsk pension, svensk&lt;br&gt;och utländsk tjänstepension. Hur beräkningsunderlaget skall bestämmas&lt;br&gt;och vad som skall ingå i detta berörs närmare nedan i avsnitt 7.2. Beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget skall användas för att översätta SGA till en pensions-&lt;br&gt;förmån. SGA ökar för pensionsinkomster upp till ett belopp motsvarande&lt;br&gt;1,529 prisbasbelopp för en ensamstående respektive 1,354 prisbasbelopp&lt;br&gt;för den som är gift. I högre inkomstlägen minskar SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tjänstepension som en pensionsberättigad uppbär påverkar i dag&lt;br&gt;storleken av SGA vid inkomsttaxeringen. Beroende på de samlade pen-&lt;br&gt;sionsinkomstemas storlek blir SGA högre eller lägre. För att ingen pen-&lt;br&gt;sionsberättigad skall få en sänkt nettopension efter omläggningen måste&lt;br&gt;därför tjänstepensionen ingå i beräkningsunderlaget för den övergångs-&lt;br&gt;visa garantipensionen. Det är logiskt att tjänstepension skall minska den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen på motsvarande sätt som den i dag&lt;br&gt;minskar SGA. Övergångsvis garantipension är som redan anförts delvis&lt;br&gt;en översättning av SGA-reglema. Tjänstepensionen kommer emellertid&lt;br&gt;att påverka endast den del av den övergångsvisa garantipensionen som&lt;br&gt;avser att kompensera för bortfallet av SGA. Den kan därvid ha en höjan-&lt;br&gt;de eller sänkande inverkan beroende på storleken av de övriga pensions-&lt;br&gt;inkomstema som i dag påverkar SGA. Däremot kommer tjänstepensionen&lt;br&gt;inte att påverka den övergångsvisa garantipensionen till den del denna&lt;br&gt;utgör ersättning för bosättningsbaserad folkpension och PTS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är således endast sättet att beräkna pensionen som skiljer sig åt&lt;br&gt;mellan vårt förslag till övergångsvis garantipension och garantipensionen&lt;br&gt;till personer som är födda år 1938 eller senare. Oavsett om den pensions-&lt;br&gt;berättigade är född före eller efter år 1937 kommer därmed ålderspensio-&lt;br&gt;nen till samtliga personer att bestå av en inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;och ett grundskydd, garantipension. För samtliga åldersgrupper kommer&lt;br&gt;också den i dag ATP-baserade folkpensionen att utgöra tilläggspension,&lt;br&gt;och den kommer i princip att beräknas lika för samtliga pensionsberät-&lt;br&gt;tigade. Vidare utgör båda garantipensionssystemen ett fullt ut beskatt-&lt;br&gt;ningsbart grundskydd. Genom våra förslag kan således folkpensionen,&lt;br&gt;pensionstillskottet och SGA till ålderspensionärer avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är ofrånkomligt att en övergång till pensionsförmåner, som ersätter&lt;br&gt;bl.a. SGA vid inkomsttaxeringen, medför en viss ökad administration när&lt;br&gt;förmånerna skall fastställas. Som anförts i det föregående skulle en enklare&lt;br&gt;lösning dels ge oacceptabla skillnader mellan olika ålderskategorier, dels&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förorsaka väsentligt ökade kostnader för det allmänna. För att inom den Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen kunna beräkna kompensationen för bort-&lt;br&gt;fall av SGA vid inkomsttaxeringen måste hänsyn tas till den pensions-&lt;br&gt;berättigades hittillsvarande pensionsinkomster. Den pensionsberättigade&lt;br&gt;skall därför vara skyldig att lämna uppgifter om bl.a. utländska pensioner&lt;br&gt;och tjänstepensioner. Enligt regeringens uppfattning bör, såsom redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 12.3, uppgifter om tjänstepension lämnas av den som betalar ut&lt;br&gt;sådan pension. Denna fråga bör dock beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vilka administrativa resurser som krävs för att beräkna&lt;br&gt;eller fastställa pensionsförmånerna. Själva omläggningen till det nya sys-&lt;br&gt;temet med övergångsvis garantipension kommer ofrånkomligen att med-&lt;br&gt;föra en viss ökning av administrationen. Emellertid är det naturligtvis i stor&lt;br&gt;utsträckning möjligt att utföra erforderliga omräkningar i samband med&lt;br&gt;omläggning genom automatiserad behandling. Efter att omläggningen väl&lt;br&gt;har skett blir det i praktiken sedan närmast en fråga om att uppdatera beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget. I vissa fall kan det finnas anledning till en särskild&lt;br&gt;prövning av om en person över huvud omfattas av bestämmelserna om&lt;br&gt;övergångsvis garantipension. Sådan prövning av om en person uppfyller&lt;br&gt;kvalifikationsvillkoren för att omfattas av trygghetssystemet förekommer&lt;br&gt;redan idag med avseende på bl.a. folkpension. Någon generellt ökad kom-&lt;br&gt;plexitet vad gäller rätten till övergångsvis garantipension uppkommer&lt;br&gt;enligt vår mening inte jämfört med hittillsvarande pensionsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket har föreslagit att beräkningsunderlaget för över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension skall ”frysas” efter att omläggning har skett till&lt;br&gt;den nya pensionsformen. Regeringen anser att det förslag som RFV läm-&lt;br&gt;nat är av intresse. Det skulle kunna förenkla regelverket för övergångsvis&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De poster som skall ingå i beräkningsunderlaget kan emellertid vid&lt;br&gt;skilda tillfallen efter omläggningen komma ändras på olika sätt. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att tjänstepension i åtskilliga fall är tidsbegränsad.&lt;br&gt;Vidare kan utländska pensioner tillkomma efter år 2003 p.g.a. högre pen-&lt;br&gt;sionsålder utomlands. Tilläggspension är följsamhetsindexerad och kan&lt;br&gt;därför ändras på ett från prisbasbeloppet avvikande sätt. Civilståndsänd-&lt;br&gt;ringar påverkar bl.a. beräkning av folkpension. Vidare kan det efter om-&lt;br&gt;läggning, tillkomma personer som inte har uppburit ålderspension trots&lt;br&gt;att de är födda år 1937 eller tidigare. Det kan vara fråga om personer med&lt;br&gt;uppskjutet uttag av pension. Vidare kan det röra sig om personer som&lt;br&gt;efter utlandsboende återflyttar till Sverige eller personer som först efter&lt;br&gt;viss ytterligare bosättningstid i Sverige har kvalificerat sig för över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension (se vidare avsnitt 6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av att de bakomliggande posterna på detta sätt i vart fall&lt;br&gt;under en övergångstid kan undergå väsentliga förändringar, är det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning inte möjligt att redan i samband med omläggning&lt;br&gt;bestämma beräkningsunderlaget till fasta beräkningsfaktorer. Effekterna&lt;br&gt;av omläggningen till övergångsvis garantipension bör följas upp. Innan&lt;br&gt;man kan ta ställning till vilka effekter en ordning med ett fast bestämt&lt;br&gt;beräkningsunderlag kommer att ge, bör systemet med övergångsvis&lt;br&gt;garantipension ha tillämpats några år. Det dynamiska inslaget i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget kommer att minska efter några år. Regeringen ser dock&lt;br&gt;inget hinder mot att man någon tid efter det att bestämmelserna om över-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gångsvis garantipension trätt i kraft ånyo överväger en ytterligare för- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;enkling av regelsystemet för den övergångsvisa garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utgångspunkt vid konstruktionen av den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen har varit att i princip inte ändra rätten till och beräkningen av de&lt;br&gt;pensionsförmåner som den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär&lt;br&gt;eller skulle ha uppburit med stöd av dagens regler. Inom äldregenera-&lt;br&gt;tionen finns personer som vid omläggningen redan uppbär folkpension&lt;br&gt;som 40-dels beräknats, dvs. som har beräknats i förhållande till bosätt-&lt;br&gt;ningstid. Enligt utredningens förslag skulle övergångsvis garantipension&lt;br&gt;utges endast till dem vars samlade pensionsinkomster uppgår till ett visst&lt;br&gt;högsta belopp. Med en sådan lösning skulle, som utredningen konstaterat,&lt;br&gt;personer som har en hög inkomstrelaterad pensionsinkomst inte ersättas&lt;br&gt;för den bosättningsbaserade folkpensionen och i förekommande fall inte&lt;br&gt;heller för pensionstillskottet. Enligt utredningens förslag skulle dessa fa&lt;br&gt;ett bosättningstillägg som kompensation för nuvarande bosättnings-&lt;br&gt;baserad folkpension och för PTS. Detta tillägg skulle kunna utges i två&lt;br&gt;situationer. Den ena är när den pensionsberättigade skulle få en bättre&lt;br&gt;folkpension enligt AFL än i förhållande till antalet tillgodoräknade år&lt;br&gt;med pensionspoäng. Den andra är när den pensionsberättigade, trots att&lt;br&gt;han eller hon har höga pensionsinkomster, med stöd av dagens regler&lt;br&gt;skulle haft rätt till pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remisskritik har framförts mot att begreppet bosättningstillägg an-&lt;br&gt;vänds. Kritik förekommer även mot att nuvarande folkpension, pen-&lt;br&gt;sionstillskott och SGA ersätts av två nya förmånstyper. Regeringen delar&lt;br&gt;denna kritik. En möjlig väg är att låta även dessa personer få övergångs-&lt;br&gt;vis garantipension som en kompensation för 40-delsberäknad folkpension&lt;br&gt;och pensionstillskott. I sådant fall sker inte någon uppräkning för SGA.&lt;br&gt;Härigenom skulle bosättningsbaserad folkpension och PTS inte ersättas&lt;br&gt;av två olika förmåner. Med en sådan ordning minskas risken för&lt;br&gt;förväxling av förmåner. Det blir också lättare att informera de pensions-&lt;br&gt;berättigade, om endast en typ av pensionsförmån ersätter bosättnings-&lt;br&gt;baserad folkpension och PTS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är endast pensionärer som är bosatta i Sverige som är berättigade&lt;br&gt;till SGA vid inkomsttaxering. Utomlands bosatta personer som uppbär&lt;br&gt;svensk pension enligt AFL eller avtalspension beskattas nämligen enligt&lt;br&gt;lagen (1999:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK).&lt;br&gt;Beskattning enligt den lagen sker genom uttag av definitiv källskatt och&lt;br&gt;någon inkomsttaxering åsätts inte. SGA medges inte vid beskattning&lt;br&gt;enligt SINK. Vid beskattning av ålderspension enligt 5 § SINK beaktas&lt;br&gt;pension enligt AFL endast till den del den överstiger uppburen&lt;br&gt;folkpension och PTS. Trots detta föreslår vi att vår modell med en om-&lt;br&gt;vandling av SGA till en pensionsförmån skall tillämpas för alla pensions-&lt;br&gt;berättigade som är födda år 1937 eller tidigare. Övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension skall således kunna utges även till pensionärer som är bosatta&lt;br&gt;utomlands och som är skattskyldiga enligt SINK. I sammanhanget kan&lt;br&gt;dock nämnas att den övergångsvisa garantipension är bosättningsbaserad,&lt;br&gt;varför den kommer att utges vid utlandsbosättning endast i den mån så&lt;br&gt;följer av EG-rättsliga regler eller socialförsäkringskonventioner. Garanti-&lt;br&gt;pension och inkomstgrundad ålderspension kan inte beskattas enligt&lt;br&gt;SINK i dess nuvarande lydelse. Om dessa pensioner i sin helhet görs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattepliktiga enligt SINK, kommer de pensionsberättigade som har liten Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;eller ringa SGA-kompensation i form av övergångsvis garantipension att&lt;br&gt;få ett sämre ekonomiskt utfall än i dag efter beskattning enligt SINK.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte nu några förändringar i SINK utan avser att&lt;br&gt;senare återkomma i den frågan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Lagreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion skall tas in i lagen (1998:702) om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket, Pensionärernas Riksorga-&lt;br&gt;nisation (PRO), Uppsala läns allmänna försäkringskassa, Västra&lt;br&gt;Götalands läns allmänna försäkringskassa och. Gävleborgs läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa tillstyrker förslaget. Gävleborgs läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa anför att förändringarna kan upplevas som krångliga&lt;br&gt;genom att det blir olika beräkningar och beloppsgränser för övergångsvis&lt;br&gt;garantipension jämfört med garantipension, men anser att fördelarna med&lt;br&gt;att allt kallas för garantipension ändå överväger. Kammarrätten i&lt;br&gt;Jönköping frågar sig om inte de olika socialförsäkringslagama bör sam-&lt;br&gt;manföras i en socialförsäkringsbalk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Garantipension och övergångsvis&lt;br&gt;garantipension syftar båda till att ersätta dagens grundskydd i form av&lt;br&gt;bosättningsbaserad folkpension och pensionstillskott med ett beskatt-&lt;br&gt;ningsbart grundskydd. För båda systemen gäller också att garantipension&lt;br&gt;inte kommer att utbetalas till alla pensionärer utan endast till dem som är&lt;br&gt;i behov av en utfyllnad i förhållande till den inkomstgrundade ålderspen-&lt;br&gt;sionen. Vidare skall såväl garantipensionen som den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen finansieras av statsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att bestämmelserna om övergångsvis&lt;br&gt;garantipension skall finnas i lagen om garantipension, och att de regler&lt;br&gt;som i övrigt gäller för garantipension, t.ex. uttagsregler och processuella&lt;br&gt;regler, också skall gälla för övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personer födda år 1938 eller senare har vissa av bestämmelserna&lt;br&gt;om folkpension i form av ålderspension fr.o.m. ingången av år 1999&lt;br&gt;tagits bort eller ändrats. Genom övergångsbestämmelser kvarstår emeller-&lt;br&gt;tid bestämmelserna i dess äldre lydelse för personer födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare. När vi talar om bestämmelserna om folkpension enligt AFL av-&lt;br&gt;ses bestämmelserna i denna äldre lydelse jämte övriga övergångs-&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom vårt förslag till övergångsvis garantipension kan bestämmel-&lt;br&gt;serna i AFL om folkpension i form av ålderspension tas bort. Även vissa&lt;br&gt;andra bestämmelser i AFL om ålderspension bör tas bort eller ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns en samordningsbestämmelse mellan yrkesskadelivränta och&lt;br&gt;ålderspension i 17 kap. 2 § AFL. Denna bestämmelse gäller även för&lt;br&gt;samordning med förtids- och efterlevandepension. Vad gäller samordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan ålderspension och yrkesskadelivränta föreslår vi vissa för-&lt;br&gt;enklingar, se avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om de olika lagarna om socialförsäkringförmåner bör samman-&lt;br&gt;föras i en socialförsäkringsbalk får övervägas i ett senare sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Ikraftträdande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: De nya bestämmelserna om övergångsvis&lt;br&gt;garantipension skall träda i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att genomförandet av den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen skall ske den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) avvisar förslaget om&lt;br&gt;ikraftträdande januari 2001. RFV anser att den tid som återstår till det&lt;br&gt;föreslagna genomförandet år 2001 är alltför kort för det implemente-&lt;br&gt;ringsarbete i form av systemutveckling, normerings-, informations- och&lt;br&gt;utbildningsinsatser som skall genomföras. Verket föreslår att genom-&lt;br&gt;förandet i stället skall ske år 2003, dvs. samma år som garantipension för&lt;br&gt;dem som är födda år 1938 kommer att betalas ut. RFV framför även att&lt;br&gt;de föreslagna reglerna är mycket komplicerade och att verkets IT-stöd&lt;br&gt;därför måste nyutvecklas. Tidsåtgången för detta beräknas till 18 måna-&lt;br&gt;der. RFV framhåller vidare att det skulle ha varit administrativt fördelak-&lt;br&gt;tigt om all övergångsvis garantipension för efterlevande- förtids- och&lt;br&gt;ålderspension hade ändrats vid samma tidpunkt. Bland svårigheterna vill&lt;br&gt;RFV nämna framtagande av information och beslut till de berörda, efter-&lt;br&gt;som de föreslagna reglernas komplexitet ställer stora pedagogiska krav på&lt;br&gt;utformningen av informationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett flertal av de allmänna försäkringskassorna anför att ikraftträdandet&lt;br&gt;av bl.a. administrativa skäl bör senareläggas till år 2003. Värmlands läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa och Uppsala läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;tillstyrker dock förslaget. Statens Pensionsverk (SPV) instämmer i utred-&lt;br&gt;ningens farhågor att skilda tidpunkter, dvs. år 2001 och år 2003, för om-&lt;br&gt;läggningen av nuvarande grundskydd till den reformerade ålderspensio-&lt;br&gt;nen respektive övergångsvis garantipension och bosättningstillägg komp-&lt;br&gt;licerar genomförandet och förståelsen för det nya pensionssystemet.&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation (PRO) och Svenska Kommunal-&lt;br&gt;Pensionärernas förbund tillstyrker ikraftträdandetidpunkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den av riksdagen antagna lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension träder i kraft år 2001, men utbetalning av&lt;br&gt;garantipension till personer födda år 1938 eller senare kommer inte att&lt;br&gt;ske förrän år 2003 på grund av lagens bestämmelser om rätt till uttag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom remissinstanserna anfört behövs tid för att genomföra olika för-&lt;br&gt;beredelser inför omläggningen till den nya övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen. Detta gäller inte minst systemutveckling av erforderligt datorstöd.&lt;br&gt;Vidare behöver de handläggande myndigheterna se över sina administra-&lt;br&gt;tiva rutiner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta en smidig övergång föreslår regeringen att genom-&lt;br&gt;förandet av den övergångsvisa garantipensionen skall ske den 1 januari&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2003. Detta förutsätter emellertid att införandet av tilläggspension enligt Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;LIP för personer födda år 1937 eller tidigare skjuts upp motsvarande tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts inledningsvis föreslår regeringen i propositionen 1999/2000:138&lt;br&gt;Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001, m.m. att ikraft-&lt;br&gt;trädandet av bestämmelserna om tilläggspension i LIP såvitt avser&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare ändras till den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 Rätt till övergångsvis garantipension&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion omfattar den som är bosatt i Sverige. Övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion skall utges till den som den 31 december 2002 har eller skulle&lt;br&gt;haft rätt till folkpension i form av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsvis garantipension skall utges även till den som därefter&lt;br&gt;skulle fa rätt till folkpension med stöd av punkten 4 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (AFL), om han eller hon har tillgodoräknats bo-&lt;br&gt;sättningstid i Sverige för tid före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Stämmer i stort överens med regeringens för-&lt;br&gt;slag. Enligt utredningens förslag skall det krävas tre års försäkringstid för&lt;br&gt;rätt till övergångsvis garantipension. Utredningen föreslog ingen be-&lt;br&gt;gränsning av övergångsbestämmelser rörande möjlighet att tillgodoräk-&lt;br&gt;nas bosättningstid efter 65 års ålder eller för kvinna som blir änka efter&lt;br&gt;65 års ålder att tillgodoräkna sig mannens bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands läns allmänna försäkringskassa anser att de gamla reglerna&lt;br&gt;för beräkning av försäkringstid skall behållas och även gälla för blivande&lt;br&gt;ålderspensionärer (t.o.m. födda år 1937). Skåne läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa påpekar att kravet på tre års försäkringstid kan fa allvarliga&lt;br&gt;ekonomiska konsekvenser för den grupp som enligt dagens bestämmelser&lt;br&gt;har rätt till SGA men har enbart utländsk pension. Det gäller främst de&lt;br&gt;pensionstagare som uppburit svensk folkpension med stöd av den gamla&lt;br&gt;nordiska konventionen men som fått sin pension omräknad enligt art. 27 i&lt;br&gt;den nya nordiska konventionen och därvid befunnits sakna försäkringstid&lt;br&gt;här i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Försäkringsbegreppet i hittillsvarande&lt;br&gt;ålderspensionssystem regleras i 1 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring (AFL). Försäkrade för folkpension är dels svenska med-&lt;br&gt;borgare, oberoende av var de är bosatta, dels utländska medborgare som&lt;br&gt;är bosatta i Sverige. Från och med den 1 januari 2001 regleras vem som&lt;br&gt;omfattas av social trygghet genom social försäkring i socialförsäkrings-&lt;br&gt;lagen (1999:799, SofL). Enligt 3 kap. 2 § socialförsäkringslagen omfattas&lt;br&gt;den som är bosatt i Sverige, oavsett medborgarskap, av lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension. Enligt övergångsbestämmelserna till SofL gäller&lt;br&gt;emellertid fortfarande äldre bestämmelser om bosättningsbaserad folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension för den som är född år 1937 eller tidiga-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;re. Som en följd av införandet av SofL ändrades, genom lagen Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;(1999:800) om ändring i AFL, bl.a. bestämmelserna om bosättningstid i&lt;br&gt;5 kap. AFL. Enligt övergångsbestämmelserna till dessa ändringar tilläm-&lt;br&gt;pas äldre bestämmelser beträffande tillgodoräknandet av bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige enligt 5 kap. AFL vad gäller tid före ikraftträdandet, dvs. före&lt;br&gt;den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i avsnitt 5 föreslagit att lagen om garantipension skall&lt;br&gt;omfatta även bestämmelserna om övergångsvis garantipension. Detta&lt;br&gt;innebär att bestämmelserna i SofL skall gälla även för personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare. För att den som är född år 1937 eller tidigare skall&lt;br&gt;omfattas av lagen om garantipension kommer enligt SofL att krävas att&lt;br&gt;han eller hon är bosatt i Sverige. Detta skall gälla under den tid när den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipension skall uppbäras, dvs. för tiden från och med&lt;br&gt;den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om de ytterligare villkor, såsom viss bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige under kvalifikationstiden, som skall vara uppfyllda för att få&lt;br&gt;övergångsvis garantipension kommer att finnas i lagen om garantipen-&lt;br&gt;sion, som i vissa delar kommer att hänvisa till äldre bestämmelser i AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till folkpension krävs i dag minst tre års bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige eller minst tre år med tillgodoräknade pensionspoäng för tilläggs-&lt;br&gt;pension. Vid fastställande av folkpension grundad på den pensions-&lt;br&gt;berättigades förvärvsarbete likställs vissa andra år med år för vilka&lt;br&gt;pensionspoäng har tillgodoräknats. Enligt huvudregeln kan såväl bosätt-&lt;br&gt;ningstid som pensionspoäng för tilläggspension tillgodoräknas t.o.m. det&lt;br&gt;år som den pensionsberättigade fyller 64 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen har vid ikraftträdandet år 2003 redan fyllt 65 år. Därigenom har de&lt;br&gt;redan tillgodoräknats all den bosättningstid eller tillgodoräknats de år&lt;br&gt;med pensionspoäng, eller därmed likställda år, som de är berättigade till&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i AFL. De flesta kommer också att redan uppbära&lt;br&gt;ålderspension vid omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens grundskydd skall ersättas av övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att den som i december 2002 uppbär folk-&lt;br&gt;pension skall ha rätt till övergångsvis garantipension. En pensionsberät-&lt;br&gt;tigad, som vid omläggningen ännu inte uppbär ålderspension, skall ha rätt&lt;br&gt;till övergångsvis garantipension, om han eller hon den 31 december 2002&lt;br&gt;skulle haft rätt till folkpension i form av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver kan personer födda år 1937 eller tidigare, med tillämpning&lt;br&gt;av punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om änd-&lt;br&gt;ring i AFL, efter tio års bosättning i Sverige kvalificera sig för rätt till&lt;br&gt;folkpension även efter 65 års ålder. Den pensionsberättigades folkpension&lt;br&gt;skall då anses grunda sig på 40 års bosättning i Sverige. En förutsättning&lt;br&gt;är dock att den tid som den pensionsberättigade bott i annat land inte har&lt;br&gt;grundat rätt till pension från bosättningslandet. Regeringen föreslår att&lt;br&gt;denna bestämmelse i viss utsträckning skall tillämpas även för rätt till&lt;br&gt;övergångsvis garantipension. Enligt vårt förslag skall bestämmelsens&lt;br&gt;tillämpning begränsas till fall i vilka en person tillgodoräknats någon&lt;br&gt;bosättningstid före år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således en begränsning av den övergångsbestäm-&lt;br&gt;melse som infördes i samband med tillkomsten av reglerna om 40-delad&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;folkpension år 1993. Förslaget innebär att endast personer med viss an- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;knytning till Sverige före år 2003 har möjlighet att därefter kvalificera sig&lt;br&gt;för grundskydd efter 65 års ålder. För en person som kommer till Sverige&lt;br&gt;för första gången år 2003 eller senare kommer därmed samma regler att&lt;br&gt;gälla oberoende av födelseår. Det betyder således att personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare kommer att ha samma rätt till ekonomiskt skydd som&lt;br&gt;personer födda efter år 1937 som kommer till Sverige efter 65 års ålder.&lt;br&gt;Syftet med förslaget är att underlätta en senare övergång till en ut-&lt;br&gt;formning av den övergångsvisa garantipensionen som inte knyter an till&lt;br&gt;nu gällande regelsystem, vilket bl.a. RFV förordat i sitt remissvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna till lag (1992:1277) om ändring i&lt;br&gt;AFL finns i dag möjlighet för en kvinna som blir änka efter 65 års ålder&lt;br&gt;att kvalificera sig för rätt till folkpension. Bestämmelsen gäller en kvinna&lt;br&gt;som skulle haft rätt till folkpension i form av änkepension, om hon inte&lt;br&gt;hade fyllt 65 år vid dödsfallet. I sådant fall far hennes folkpension i form&lt;br&gt;av ålderspension istället beräknas efter mannens bosättningstid, om det är&lt;br&gt;förmånligare för henne. Om kvinnan helt saknar egen bosättningstid,&lt;br&gt;eller inte har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension, kan hon&lt;br&gt;med nämnda bestämmelse ändå kvalificera sig för rätt till folkpension.&lt;br&gt;Enligt regeringens uppfattning bör denna möjlighet inte finnas i fram-&lt;br&gt;tiden. För rätt till övergångsvis garantipension bör krävas någon anknyt-&lt;br&gt;ning till Sverige. En kvinna, som den 31 december 2002 inte är berät-&lt;br&gt;tigad till folkpension, bör därför inte, med stöd av nämnda övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelse, därefter kunna ges rätt till övergångsvis garantipension. Re-&lt;br&gt;geringens förslag, att denna bestämmelse inte skall tillämpas framöver,&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 7.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag betyder att personkretsen berättigade till över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension inte helt stämmer överens med kretsen berät-&lt;br&gt;tigade till SGA enligt dagens regler. De pensionärer som idag uppbär&lt;br&gt;svensk folkpension skall ha rätt till övergångsvis garantipension. I vårt&lt;br&gt;förslag krävs däremot inte att folkpensionen har utgetts i någon viss&lt;br&gt;minsta omfattning. Även pensionärer som har en mycket låg folkpension&lt;br&gt;och därför inte har rätt till SGA kommer således att vara berättigade till&lt;br&gt;övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det motsatta förhållandet gäller, som också påpekats av Skåne läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa, för pensionärer med enbart utländsk pension&lt;br&gt;som ger rätt till SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social trygghet,&lt;br&gt;och som utges enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller för&lt;br&gt;folkpension, ger rätt till SGA om mottagaren är skattskyldig för pensio-&lt;br&gt;nen i Sverige. Skattskyldighet för utländska pensioner föreligger i fråga&lt;br&gt;om pensioner från endast ett fatal länder. Främst handlar det om pensio-&lt;br&gt;ner från Norge. Utvidgningen av SGA till att även omfatta vissa utländ-&lt;br&gt;ska pensioner infördes den 1 januari 1994.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan denna ändring i reglerna om SGA infördes har i dubbelbeskatt-&lt;br&gt;ningsavtalet mellan de nordiska länderna tillkommit en bestämmelse som&lt;br&gt;rör möjligheten för hemviststaten att beskatta en inkomst som utbetalar-&lt;br&gt;staten inte tar upp till beskattning. Numera gäller att en person med sådan&lt;br&gt;inkomst skall medges ett avdrag om 20 000 kronor per kalenderår, om&lt;br&gt;personen i fråga hade varit berättigad till ett särskilt avdrag för ålder eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;invaliditet i utbetalarstaten. Bestämmelsen avser i praktiken norska pen- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;sioner och infördes med anledning av att Danmark slopat sitt system med&lt;br&gt;skattelindring för pensioner och övergått till ett system med föllt ut be-&lt;br&gt;skattade pensioner. Övriga nordiska pensioner berörs i praktiken inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de av riksdagen godtagna riktlinjerna skall de särskilda skatte-&lt;br&gt;reglerna för pensionärer avskaffas. Rätten till SGA har, som en följd av&lt;br&gt;reformeringen av ålderpensionssystemet, avskaffats såvitt gäller ålder-&lt;br&gt;pension för dem som är födda år 1938 eller senare. Det ligger i sakens&lt;br&gt;natur att SGA måste avskaffas även för dem som är berättigade till över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension. Mot bakgrund av det anförda finns det enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning inte tillräckliga skäl att behålla SGA för ålders-&lt;br&gt;pensionärer överhuvudtaget, oavsett om det rör sig om svenska eller ut-&lt;br&gt;ländska pensioner. Det kan inte heller komma i fråga att ge en person en&lt;br&gt;exportabel svensk pension enbart på den grunden att han eller hon till&lt;br&gt;följd av utländsk pension hittills haft viss skattelindring. Däremot kom-&lt;br&gt;mer en person med enbart utländsk pension, som uppfyller kravet på viss&lt;br&gt;minsta bosättningstid enligt AFL eller ovan nämnda övergångsbestäm-&lt;br&gt;melser till lag om ändring i AFL, att ha rätt till övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsvis garantipension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Till ålderspensionärer födda före år 1938 skall utges tilläggspension en-&lt;br&gt;ligt 6 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).&lt;br&gt;I regeringens proposition om anpassningar i ålderspensionssystemet inför&lt;br&gt;år 2001 m.m. (prop. 1999/2000:138), som lämnas till riksdagen samtidigt&lt;br&gt;med denna proposition, föreslås detta gälla fr.o.m. år 2003. Dagens&lt;br&gt;grundskydd skall vid samma tidpunkt ersättas av övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många ålderspensionärer har i dag rätt till ett högre folkpensionsbelopp&lt;br&gt;än vad det s.k. folkpensionstillägget i tilläggspensionen kommer att mot-&lt;br&gt;svara. Vidare utges pensionstillskott (PTS) till dem med låg eller ingen&lt;br&gt;ATP. Dessa förmåner föreslås ersättas av övergångsvis garantipension.&lt;br&gt;Till giundskyddet räknas också det särskilda grundavdraget vid beskatt-&lt;br&gt;ning för pensionärer (SGA). SGA föreslås omvandlas till en pensions-&lt;br&gt;förmån och utbetalas i form av övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag till övergångsvis garantipension innebär således&lt;br&gt;dels att den pensionsberättigade skall erhålla en pensionsförmån som&lt;br&gt;motsvarar de förmåner som han eller hon med stöd av dagens regler har&lt;br&gt;rätt till, dels att SGA görs om till en pensionsförmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att räkna om SGA till en pensionsförmån skall användas ett beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag som motsvarar de inkomster som påverkar dagens SGA i&lt;br&gt;höjande eller sänkande riktning. Dessa är folkpension, PTS, tilläggspen-&lt;br&gt;sion i form av ålderspension, änkepension, utländsk socialförsäkrings-&lt;br&gt;pension och svensk och utländsk tjänstepension. Även bamtillägg på-&lt;br&gt;verkar dagens SGA, men det föreslås inte ingå i beräkningsunderlaget (se&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även avsnitt 9). Vidare kan yrkesskadelivränta i vissa fall påverka SGA. Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;Hur yrkeskadelivränta skall påverka den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;m.m. behandlas i avsnitt 8. Genom att räkna upp detta beräknings-&lt;br&gt;underlag på visst sätt översätts SGA till en pensionsförmån. Det upp-&lt;br&gt;räknade beräkningsunderlaget motsvarar pensionärens totala bruttopen-&lt;br&gt;sion, som sedan skall beskattas enligt samma regler som skall gälla för&lt;br&gt;ålderspensionärer födda år 1938 eller senare. Den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen utgör skillnaden mellan det uppräknade beräkningsunderlaget&lt;br&gt;och de övriga pensionsförmåner som utges enligt 2003 års regelsystem&lt;br&gt;och som har ingått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen för den föreslagna modellen är alltså att de materiella regler-&lt;br&gt;na för beräkning av de nuvarande pensionsförmånerna inte skall ändras&lt;br&gt;och att man vid omräkningen av beräkningsunderlaget utgår från dagens&lt;br&gt;skatteregler för pensionärer. Även de samordnings- eller minskningsreg-&lt;br&gt;ler som i dag finns för pensionsförmånerna skall alltjämt tillämpas. Sam-&lt;br&gt;ordning av pensionsförmåner skall göras innan de läggs in i beräknings-&lt;br&gt;underlaget. Beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen kommer&lt;br&gt;således att ske på grundval av de pensionsförmåner som skulle ha utbe-&lt;br&gt;talats enligt dagens regler. Undantag gäller dock om pensionen p.g.a.&lt;br&gt;vistelse i kriminalvårdsanstalt skulle ha betalats ut med ett minskat be-&lt;br&gt;lopp, se avsnitt 11.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon annan samordning än den som sker enligt dagens bestämmelser&lt;br&gt;skall inte göras. Regeringens förslag till samordning med tjänstepension&lt;br&gt;innebär inte att denna kommer att påverka den del av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen som utgör ersättning för folkpensionens grundförmåner&lt;br&gt;i form av bosättningsbaserad folkpension och PTS. De ålderspensionärer&lt;br&gt;som i dagens system har rätt till folkpensionens grundförmåner kommer&lt;br&gt;även i fortsättningen ha rätt till motsvarande belopp i form av övergångs-&lt;br&gt;vis garantipension oavsett tjänstepensionens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur beräkningsunderlaget föreslås bestämmas beskrivs i avsnitt 7.2. I&lt;br&gt;avsnitt 7.3 redovisas vårt förslag till hur beräkningsunderlaget skall räk-&lt;br&gt;nas upp för att kompensera för det slopade SGA och hur den övergångs-&lt;br&gt;visa garantipensionen skall bestämmas för pensionärer med hel ålders-&lt;br&gt;pension. Partiellt uttag av ålderpension behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Beräkningsunderlaget för övergångsvis&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Vid beräkning av övergångsvis garantipension&lt;br&gt;skall ett särskilt beräkningsunderlag användas, som innehåller olika&lt;br&gt;inkomster (faktiska eller fiktiva) som påverkar den pension som utges&lt;br&gt;enligt nu gällande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Många remissinstanser har påpekat att det är&lt;br&gt;olyckligt att dagens bestämmelser om pension skall tillämpas vid beräk-&lt;br&gt;ning av övergångsvis garantipension under många år framöver, trots att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;de har upphävts. Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker i stort utred- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;ningens förslag, men föreslår att dess utformning skall omprövas inom en&lt;br&gt;femårsperiod från omräkningstillfallet (se avsnitt 5.2). Stockholms läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa konstaterar att kassan måste ha tillgång till&lt;br&gt;samtliga i Sverige beskattningsbara pensionsinkomster för att kunna fast-&lt;br&gt;ställa beräkningsunderlaget. Vidare måste beräkningsunderlag fastställas&lt;br&gt;för ca 40 000 utlandsbosatta ålderspensionärer. För Utlandskontorets del&lt;br&gt;innebär detta en ökad arbetsbelastning. Ett flertal försäkringskassor bl.a.&lt;br&gt;Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa och Gävleborgs läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa påtalar att en del av de uppgifter som skall&lt;br&gt;ingå i beräkningsunderlaget inte finns tillgängliga hos försäkringskassan&lt;br&gt;utan måste inhämtas på annat sätt, vilket förutsätter att detta kan göras&lt;br&gt;maskinellt så att en omfattande administration kan undvikas. Flera för-&lt;br&gt;säkringskassor anser att det är olyckligt att nya beräkningar måste göras&lt;br&gt;vid varje förändring av beräkningsunderlaget utöver den årliga beräk-&lt;br&gt;ningen. Detta leder enligt kassorna till en ökad arbetsbelastning och till&lt;br&gt;att felaktiga belopp kan komma att betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd för ålderspen-&lt;br&gt;sionärer födda år 1937 eller tidigare skall ersättas av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension. Den föreslagna konstruktionen av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen innebär i princip att även fortsättningsvis skall till den&lt;br&gt;pensionsberättigade utges pensionsförmåner enligt dagens regelsystem&lt;br&gt;samt en kompensation för det slopade SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett särskilt beräkningsunderlag skall ligga till&lt;br&gt;grund för beräkningen av övergångsvis garantipension för varje pen-&lt;br&gt;sionsberättigad. Beräkningsunderlaget skall (med undantag för bam-&lt;br&gt;tillägg) motsvara de pensionsförmåner som enligt dagens bestämmelser&lt;br&gt;påverkar storleken av den enskilde pensionärens SGA. En närmare be-&lt;br&gt;skrivning av vilka belopp som enligt vårt förslag skall ingå i beräknings-&lt;br&gt;underlaget lämnas i avsnitten 7.2.1-7.2.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlaget skall räknas upp på visst sätt för att kompensera&lt;br&gt;för det slopade SGA (se avsnitt 7.3). Det uppräknade beräkningsunder-&lt;br&gt;laget minskas med de förmåner som utges till individen enligt andra be-&lt;br&gt;stämmelser. Återstående belopp utgör övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beräkningsunderlag tas fram för alla som vid omläggningen uppbär&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension. För dem som vid omläggningen&lt;br&gt;ännu inte uppbär ålderspension bestäms beräkningsunderlaget istället vid&lt;br&gt;tidpunkten för ansökan om pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av de pensionsförmåner som ingår i beräkningsunderlaget är&lt;br&gt;knutna till prisbasbeloppet eller inkomstindex och kommer därför, nor-&lt;br&gt;malt sett, att ändras vid varje årskifte. Beräkningsunderlaget bör därför&lt;br&gt;räknas om vid varje årsskifte. Ändringar av de förmånsbelopp som ingår i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget kan ske också av andra skäl än indexering. Vidare&lt;br&gt;kan en förmån helt upphöra, t.ex. tidsbegränsad tjänstepension, eller ny&lt;br&gt;förmån beviljas, t.ex. efterlevandeförmån. Beräkningsunderlaget kan där-&lt;br&gt;för behöva räknas om även vid andra tidpunkter under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som RFV med flera remissinstanser påpekat baseras beräkningen av&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen på en fortsatt tillämpning av upp-&lt;br&gt;hävda bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL).&lt;br&gt;RFV anser att den principiella inriktningen bör vara att undvika hantering&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av dubbla regelverk även inom pensionsområdet och inte bara på skatte- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;sidan. Regeringen delar RFV:s uppfattning. När regelsystemet har trätt i&lt;br&gt;kraft och tillämpats någon tid kan det, enligt vår mening, vara lämpligt&lt;br&gt;att, mot bakgrund av de erfarenheter som då gjorts, på nytt pröva utform-&lt;br&gt;ningen av den övergångsvisa garantipensionen. (Se även avsnitt 5.2.)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 Tilläggspension i form av ålderspension och änkepension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall den tilläggspen-&lt;br&gt;sion ingå som den pensionsberättigade har rätt till enligt 6 kap. 2 §&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Dock skall&lt;br&gt;som tilläggspension i beräkningsunderlaget alltid medräknas ett be-&lt;br&gt;lopp som minst motsvarar vad den pensionsberättigade skulle ha haft&lt;br&gt;rätt till enligt 6 kap. 2 § 2 om denna del hade varit värdesäkrad genom&lt;br&gt;anknytning till prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsunderlaget skall också den änkepension ingå som den&lt;br&gt;pensionsberättigade har rätt till enligt lagen (2000:000) om efter-&lt;br&gt;levandepension och efterlevandestöd till barn (EPL) eller lagen&lt;br&gt;(2000:000) om införande av nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens&lt;br&gt;med regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid att i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget skall ingå den tilläggspension i form av änkepension som&lt;br&gt;den pensionsberättigade hade rätt till enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i denna del&lt;br&gt;har inte haft några invändningar mot förslaget. Skåne läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa framhåller dock att det finns fall då den pensionsberättiga-&lt;br&gt;de visserligen tillgodoräknats 30 poängår/likställda år men trots detta inte&lt;br&gt;blir berättigad till fullt s.k. folkpensionstillägg enligt 6 kap. 2 § 2 LIP och&lt;br&gt;15 § införandelagen (1998:675). Detta gäller egenföretagare som, på&lt;br&gt;grund av bristande avgiftsbetalning eller tidigare undantagande, drabbats&lt;br&gt;av s.k. nämnarförhöjning. Kassan anser att om antalet intjänade poängår i&lt;br&gt;nämnarförhöjningsfallen är mindre än 30, skall det bästa av det bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade och det ATP-anknutna beräkningsaltemativet kunna an-&lt;br&gt;vändas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspension i form av ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspension kommer i framtiden att beräknas och betalas ut enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 6 kap. 2 § lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension (LIP). Tilläggspensionen består då dels av ett belopp motsvaran-&lt;br&gt;de tilläggspensionen enligt reglerna i AFL, dels av det s.k. folkpensions-&lt;br&gt;tillägget. Denna senare del av tilläggspensionen utgör en kompensation&lt;br&gt;för den folkpension som enligt AFL baseras på den pensionsberättigades&lt;br&gt;tillgodoräknade år med pensionspoäng, dvs. en 30-dels beräknad folk-&lt;br&gt;pension (för dem födda före år 1924 gäller ett mindre antal år). I reger-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ingens proposition Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,&lt;br&gt;m.m. (prop. 1999/2000:138) föreslås att bestämmelserna om inkomst-&lt;br&gt;grundad ålderspension i form av tilläggspension enligt LIP skall träda i&lt;br&gt;kraft först den 1 januari 2003 för personer födda år 1937 eller tidigare.&lt;br&gt;Övergångsvis garantipension och tilläggspension enligt LIP för dessa&lt;br&gt;åldersgrupper kommer därmed att börja betalas ut vid samma tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande regler påverkar folk- och tilläggspensionen i form av&lt;br&gt;ålderspension beräkningen av SGA. Fr.o.m. år 2003 kommer tilläggspen-&lt;br&gt;sion i stället att utges enligt bestämmelserna i LIP. Dagens folkpensions-&lt;br&gt;belopp kommer helt eller delvis att ingå i tilläggspensionen enligt LIP.&lt;br&gt;Regeringen föreslår därför att tilläggspensionen enligt LIP skall ingå i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att vid beräkning av det s.k. folkpensionstillägget&lt;br&gt;i tilläggspensionen för personer födda år 1937 eller tidigare (dvs. tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt 6 kap. 2 § 2 LIP) skulle beaktas även vissa andra år än år&lt;br&gt;med pensionspoäng. Enligt förslaget skulle med poängår likställda år&lt;br&gt;enligt 5 kap. 4 § AFL beaktas samt för en änka, den avlidne mannens&lt;br&gt;tillgodoräknade antal år med pensionspoäng om det är förmånligare för&lt;br&gt;henne, enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om änd-&lt;br&gt;ring i AFL. Regeringen anser emellertid att sättet att beräkna tilläggspen-&lt;br&gt;sionen enligt LIP inte skall vara beroende av födelseår. Däremot föreslår&lt;br&gt;vi i avsnitt 7.2.2 att den del av nuvarande folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension som inte täcks av tilläggspensionen enligt LIP skall medräknas i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget för den övergångsvisa garantipensionen. Det inne-&lt;br&gt;bär att pensionärer födda före år 1938 kommer att kompenseras fullt ut&lt;br&gt;för det grundskydd i form av folkpension som de uppbär vid omlägg-&lt;br&gt;ningen till övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggspensionen skall följsamhetsindexeras och kan därför såväl öka&lt;br&gt;som minska i fasta priser räknat. I enstaka fall kan följsamhetsindexe-&lt;br&gt;ringen komma att innebära att tilläggspensionens ATP-del helt reduceras&lt;br&gt;bort och att även folkpensionsdelen minskar till följd av följsamhetsin-&lt;br&gt;dexeringen. För att följsamhetsindexeringen skall kunna ge en sådan ef-&lt;br&gt;fekt krävs dock att pensionären har många ATP-år, dvs. i det närmaste&lt;br&gt;fullt fokpensionstillägg, men trots det mycket låg ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening skall grundskyddet även fortsättningsvis&lt;br&gt;vara värdesäkrat. För att den pensionsberättigade inte skall riskera att, till&lt;br&gt;följd av följsamhetsindexeringen, förlora en del av det grundskydd som&lt;br&gt;dagens folkpension innebär, föreslår regeringen följande. Om tilläggs-&lt;br&gt;pensionen uppgår till ett lägre belopp än vad som motsvarar tilläggspen-&lt;br&gt;sionens folkpensionsdel i prisbasbelopp före följsamhetsindexering, skall&lt;br&gt;detta senare belopp medräknas i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget illustreras i följande exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ogift pensionär har en tilläggspension, som efter ett antal år med&lt;br&gt;följsamhetsindexering, uppgår till 35 000 kr. Prisbasbeloppet för året är&lt;br&gt;37 000 kr. Eftersom pensionären har fullt antal ATP-år ingår ett oreduce-&lt;br&gt;rat folkpensionstillägg i hans tilläggspension. Om folkpensionstillägget&lt;br&gt;skulle ha följt prisbasbeloppet hade det motsvarat 35 520 kr, vilket är ett&lt;br&gt;högre belopp än den aktuella tilläggspensionen. I beräkningsunderlaget&lt;br&gt;skall däför medräknas beloppet 35 520 kr istället för tilläggspensionsbe-&lt;br&gt;loppet 35 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka regler som skall gälla vid förekomst av yrkesskadelivränta fram- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;går av avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Änkepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även tilläggspension i form av änkepension ingår i de pensionsinkomster&lt;br&gt;som påverkar storleken på SGA. Änkepension kommer från den 1 januari&lt;br&gt;2003 att betalas ut med stöd av lagen (2000:000) om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till barn (EPL) och lagen (2000:000) om införande&lt;br&gt;av EPL. Rätten till och beräkningen av änkepension för en kvinna som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare är desamma enligt EPL och införandelagen&lt;br&gt;som enligt nu gällande övergångsbestämmelserna till AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att änkepension enligt den nya lagen (efter sam-&lt;br&gt;ordning med ålderspension, om sådan skall göras) skall ingå i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Dagens grundskydd i form av folkpension och&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall det ingå ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar den folkpension som den pensionsberättigade skulle&lt;br&gt;varit berättigad till enligt äldre bestämmelser, till den del denna folk-&lt;br&gt;pension inte utges i form av tilläggspension enligt 6 kap. 2 § 2 lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsunderlaget skall det också ingå ett belopp som motsva-&lt;br&gt;rar det pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle varit be-&lt;br&gt;rättigad till enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall andra förmåner som är att anse som svensk folkpension&lt;br&gt;ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kvinna som är född år 1944 eller tidigare och som är 65 år eller&lt;br&gt;äldre när maken avlider skall inte kunna tillgodoräknas den avlidnes&lt;br&gt;bosättningstid som försäkringstid - för garantipension respektive för&lt;br&gt;den folkpension som skall ingå i beräkningsunderlaget för övergångs-&lt;br&gt;vis garantipension- om dödsfallet inträffat efter år 2002. Inte heller&lt;br&gt;skall folkpensionen kunna grundas på den avlidnes år med ATP-po-&lt;br&gt;äng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i huvudsak&lt;br&gt;överens med regeringens förslag. Utredningen föreslog emellertid att&lt;br&gt;bestämmelserna om beräkning av folkpension i 5 kap AFL, jämte över-&lt;br&gt;gångsbestämmelser, skall ha fortsatt tillämplighet fullt ut även efter&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har påpekat att det är&lt;br&gt;olyckligt att äldre bestämmelser om beräkning av folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott kommer att tillämpas under många år. Västra Götalands&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa påtalar dock att försäkringskassan redan&lt;br&gt;har tillgång till uppgift om storleken på folkpensionen och pensionstill-&lt;br&gt;skotten. Förslaget medför därför inte några administrativa problem.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att de s.k. över- Prop.&lt;br&gt;ledandereglema skall upphöra för pensioner beviljade efter den 1 januari&lt;br&gt;2001. Regelverket är mycket komplicerat och får ibland, enligt kassans&lt;br&gt;mening, icke önskvärda konsekvenser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fr.o.m. år 2003 kommer den ATP-&lt;br&gt;baserade folkpensionen att utges i form av tilläggspension. Tilläggspen-&lt;br&gt;sionen inklusive folkpensionstillägget skall ingå i beräkningsunderlaget.&lt;br&gt;En pensionsberättigad som inte har tjänat in fullt antal ATP-år kan dock&lt;br&gt;vara berättigad till ett högre folkpensionsbelopp enligt dagens regler.&lt;br&gt;Eftersom all folkpension i dag påverkar SGA föreslår regeringen att i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget skall ingå ett belopp motsvarande den folkpension&lt;br&gt;som den pensionsberättigade skulle varit berättigad till enligt de regler&lt;br&gt;som gäller i december år 2002. Detta folkpensionsbelopp skall dock ingå&lt;br&gt;endast till den del det inte ingår som en del i tilläggspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade genom tilläggspensionen erhåller ett oav-&lt;br&gt;kortat folkpensionstillägg skall något särskilt belopp motsvarande viss&lt;br&gt;folkpension således inte ingå i beräkningsunderlaget. Om den pensions-&lt;br&gt;berättigad däremot kan tillgodoräkna sig t.ex. 15 ATP-år men 40 bosätt-&lt;br&gt;ningsår, skall i hans eller hennes beräkningsunderlag också ligga ett&lt;br&gt;folkpensionsbelopp motsvarande 20/40 (40/40 minskat med 15/30). Om&lt;br&gt;pensionären istället har folkpension beräknad i förhållande till antal år&lt;br&gt;med pensionspoäng men har tillgodoräknats s.k. likställda år enligt 5 kap.&lt;br&gt;4 § AFL och därmed har t.ex. 20/30 av folkpensionen, skall ett folkpen-&lt;br&gt;sionsbelopp motsvarande 5/30 (20/30 minskat med 15/30) ingå i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget. En pensionsberättigad för vilken nämnartalet 30 har&lt;br&gt;höjts (på grund av underlåten avgiftsbetalning) är ytterligare ett exempel&lt;br&gt;där pensionären enligt dagens regler är berättigad till en högre folk-&lt;br&gt;pension än vad som kommer att ingå i tilläggspensionen enligt LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av avsnitt 7.3 skall, efter det att beräkningsunderlaget&lt;br&gt;räknats upp på visst sätt, den inkomstrelaterade pensionen som har ingått&lt;br&gt;i beräkningsunderlaget dras av. Det som återstår är den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen. Eftersom folkpensionstillägget som motsvarar dagens&lt;br&gt;ATP-baserade folkpension därmed skall dras av, kommer den bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserade folkpensionen att ersättas av övergångsvis garantipension.&lt;br&gt;Härigenom kan den övergångsvisa garantipensionen sägas vara bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad på motsvarande sätt som gäller för garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till folkpension i form av bl.a. ålderspension utges i dag pensionstill-&lt;br&gt;skott. Som redan nämnts föreslår regeringen i prop. 1999/2000:138 att&lt;br&gt;den tillfälliga förhöjningen av PTS skall permanentas. Maximalt PTS&lt;br&gt;kommer således att motsvara 56, 9 % av prisbasbeloppet. PTS avräknas&lt;br&gt;krona för krona mot tilläggspension enligt AFL och viss utländsk&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den del av dagens grundskydd som utges i form av PTS skall ersättas&lt;br&gt;av den övergångsvisa garantipensionen. Regeringen föreslår därför att ett&lt;br&gt;belopp skall ingå i beräkningsunderlaget som motsvarar det PTS som den&lt;br&gt;pensionsberättigade skulle ha varit berättigad till om de regler som gäller&lt;br&gt;i december år 2002 skulle ha tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som avser att motsvara PTS skall alltså beräknas enligt&lt;br&gt;lagen om pensionstillskott i dess lydelse före den 1 januari 2003, varför&lt;br&gt;storleken av detta belopp kommer att påverkas av den tilläggspension och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den utländska pension som den pensionsberättigade har rätt till. Hur den Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;utländska pensionen med beaktande av EG-rättsliga regler påverkar PTS&lt;br&gt;redovisas i avsnitt 14. Eftersom PTS enligt nu gällande regler minskas&lt;br&gt;endast av den tilläggspension som utges enligt AFL, skall samordningen&lt;br&gt;även fortsättningsvis ske endast med hänsyn tagen till nämnda tilläggs-&lt;br&gt;pension, dvs. PTS skall minskas endast med den tilläggspension som&lt;br&gt;utges enligt 6 kap. 2 § 1 LIP. Detta gäller i det fall avgift har betalats för&lt;br&gt;samtliga inkomster av annat förvärvsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bestämning av beräkningsunderlaget skall maximalt PTS avräknas&lt;br&gt;mot tilläggspensionen minskad med folkpensionstillägget (i 2 § 2) beräk-&lt;br&gt;nad med aktuellt prisbasbelopp. Tillvägagångssättet beskrivs i följande&lt;br&gt;exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställande av beräkningsunderlag för ogift pensionär med 30 ATP-&lt;br&gt;år och enbart svensk allmän pension. År 2003: Prisbasbeloppet antas vara&lt;br&gt;36 600 kr, vilket ger ett folkpensionsbelopp på 35 136 kr. Årsbeloppet&lt;br&gt;för ATP är efter följsamhetsindexering 11 000 kr. Tilläggspension enligt&lt;br&gt;LIP uppgår således till 46 136 kr. Maximalt PTS skulle ha motsvarat&lt;br&gt;56,9 % av 36 600 kr, dvs. 20 825 kr. Maxnivån reduceras med ATP-&lt;br&gt;delen av tilläggspensionen (11 000 kr) och ger då ett belopp på 9 825 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlaget för att bestämma övergångsvis garantipension&lt;br&gt;för år 2003 uppgår således till 55 961 kr (tilläggspension 46 136 + PTS&lt;br&gt;9 825) eller 1,529 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 2004: Prisbasbeloppet antas ha stigit till 36 800 kr. Följsamhets-&lt;br&gt;indexeringen innebär att tilläggspensionen ökar med 3 %. Årsbeloppet&lt;br&gt;för tilläggspensionen blir således 47 520 kr. Maximalt PTS skulle ha&lt;br&gt;motsvarat 20 939 kr. Denna nivå skall minskas med ATP-delen av&lt;br&gt;tilläggspensionen. Från tilläggspensionen skall därför dras folkpensions-&lt;br&gt;delen beräknad med 2004 års prisbasbelopp. Folkpensionsbeloppet mot-&lt;br&gt;svarar 35 328 kr. ATP-delen som ska reducera pensionstillskottet uppgår&lt;br&gt;därmed till 12 192 kr. Detta ger ett PTS på 8 747 kr. Beräkningsunder-&lt;br&gt;laget år 2004 uppgår därför till 56 267 kr, vilket motsvarar 1,529 pris-&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens regler gäller att för en pensionsberättigad, som till följd&lt;br&gt;av bristande avgiftsbetalning uppbär en lägre ATP än vad han eller hon&lt;br&gt;annars skulle haft rätt till, beräknas PTS inte med avseende på utbetald&lt;br&gt;ATP. PTS reduceras istället med den ATP som skulle utgetts om alla&lt;br&gt;avgifter erlagts. Detta skall enligt regeringens mening gälla även vid fast-&lt;br&gt;ställande av beräkningsunderlaget. Det innebär således att en fiktiv, följ-&lt;br&gt;samhetsindexerad tilläggspension skall beräknas och tillämpas vid be-&lt;br&gt;räkning av PTS på så sätt som beskrivits i exemplet ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beräkningsunderlaget skall också ingå andra förmåner som är att anse&lt;br&gt;som folkpension i form av ålderspension. Här åsyftas i första hand sådant&lt;br&gt;tillägg som utbetalas enligt artikel 27 i den nordiska konventionen om&lt;br&gt;social trygghet (se avsnitt 14.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om bosättningstidför beräkning av folkpensionsbeloppet och&lt;br&gt;beloppet för pensionstillskott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudregeln om vad som vid fastställande av den bosättningsbaserade&lt;br&gt;folkpensionen skall räknas som bosättningstid återfinns i 5 kap. 6 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket a) AFL i dess lydelse enligt lag (1998:677). Den innebär att som Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;bosättningstid räknas tid då en person har varit folkbokförd i Sverige en-&lt;br&gt;ligt folkbokföringslagen. Regeln tar sikte på dem som faktiskt är bosatta i&lt;br&gt;Sverige. Undantag gäller för diplomatisk personal om de inte är svenska&lt;br&gt;medborgare eller var bosatta i Sverige innan de anställdes vid den utländ-&lt;br&gt;ska beskickningen. Vid sidan om huvudregeln finns kompletterande reg-&lt;br&gt;ler för vad som skall tillgodoräknas som bosättningstid i Sverige. Bosätt-&lt;br&gt;ningstid kan tillgodoräknas fr.o.m. det år den pensionsberättigade fyller&lt;br&gt;16 år t.o.m. det år som han eller hon fyller 64 år. Bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;6 § AFL har ändrats enligt lagen (1999:800) om ändring i AFL. Änd-&lt;br&gt;ringarna träder i kraft den 1 januari 2001. Enligt övergångsbestämmelser&lt;br&gt;till socialförsäkringslagen gäller dock äldre bestämmelser fortfarande i&lt;br&gt;fråga om bosättningsbaserad folkpension i form av ålderspension för dem&lt;br&gt;som är födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen har vid ett ikraftträdande år 2003 fyllt 65 år. De saknar därför möj-&lt;br&gt;lighet att kvalificera sig för pension genom ytterligare bosättningstid.&lt;br&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att den bosättningstid för folk-&lt;br&gt;pension som den pensionsberättigade tillgodoräknats för tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet skall utgöra grunden för beräkning av det bosättningsbaserade&lt;br&gt;folkpensionsbeloppet. Detta bör gälla vare sig han eller hon vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet redan uppbär ålderspension eller inte. Regeringen föreslår ock-&lt;br&gt;så att övriga nuvarande regler för beräkning av bosättningsbaserad folk-&lt;br&gt;pension skall beaktas vid fastställande av det folkpensionsbelopp som&lt;br&gt;skall ingå i beräkningsunderlaget, med de undantag som anges nedan. För&lt;br&gt;ett oavkortat folkpensionsbelopp skall den pensionsberättigade således&lt;br&gt;kunna tillgodoräkna sig minst 40 bosättningsår. Bosättningstiden skall&lt;br&gt;sättas ned till hela antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag finns en särbestämmelse om bosättningstid för dem som är födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare. Den nämnda bestämmelsen återfinns i punkten 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Be-&lt;br&gt;stämmelsen innebär, med undantag i vissa fall, att en pensionsberättigad&lt;br&gt;som har varit bosatt i Sverige under en viss tid men minst sammanlagt 10&lt;br&gt;år far tillgodoräknas en oavkortad folkpension som anses grundad på 40&lt;br&gt;års bosättningstid. Enligt regeringens förslag i avsnitt 6 skall denna be-&lt;br&gt;stämmelse i huvudsak alltjämt gälla vid beräkning av det bosättnings-&lt;br&gt;baserade folkpensionsbeloppet. Emellertid skall krävas att den pensions-&lt;br&gt;berättigade har tillgodoräknats någon bosättningstid för tid före den&lt;br&gt;1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För folkpension i form av ålderspension finns i dag även vissa särbe-&lt;br&gt;stämmelser för beräkning av bosättningstid för dem som omedelbart före&lt;br&gt;den månad då de fyllde 65 år har haft hel förtidspension eller hel särskild&lt;br&gt;efterlevandepension eller änkepension, s.k. överledanderegler. Reglerna&lt;br&gt;innebär i korthet följande. Den som övergår från att uppbära förtidspen-&lt;br&gt;sion eller efterlevandepension/änkepension till att uppbära ålderspension&lt;br&gt;far som bosättingstid tillgodoräkna sig samma tid som legat till grund för&lt;br&gt;beräkning av förtidspensionen, respektive det antal år som den avlidne&lt;br&gt;kan tillgodoräknas i bosättningstid, om detta är förmånligare. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller även för tillgodoräknande av försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension för dem som är födda år 1938 eller senare; vad avser övergång&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från änkepension gäller bestämmelsen dock endast kvinnor som är födda&lt;br&gt;år 1944 eller tidigare. Eftersom bestämmelserna endast har tillämplighet&lt;br&gt;fram till dess den pensionsberättigade fyller 65 år, kommer reglerna efter&lt;br&gt;utgången av år 2002 att sakna betydelse för dem som är berättigade till&lt;br&gt;övergångsvis garantipension. För den som dessförinnan fått sin folkpen-&lt;br&gt;sion fastställd enligt nämnda överledanderegler skall motsvarande belopp&lt;br&gt;ingå i beräkningsunderlaget. Vad gäller reglernas tillämplighet för perso-&lt;br&gt;ner födda år 1938 eller senare avser vi att återkomma i en senare propo-&lt;br&gt;sition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare finns en överledanderegel som gäller kvinnor, födda år 1944&lt;br&gt;eller tidigare, som blir änkor efter fyllda 65 år. Om kvinnan då (om hon&lt;br&gt;inte hade hunnit fylla 65 år) skulle haft rätt till folkpension i form av&lt;br&gt;änkepension, får hon tillgodoräkna sig mannens bosättningstid som för-&lt;br&gt;säkringstid, om det är förmånligare för henne. Det betyder att för en&lt;br&gt;kvinna som har rätt till övergångsvis garantipension skulle den folkpen-&lt;br&gt;sion som skall ingå i beräkningsunderlaget räknas om efter mannens bo-&lt;br&gt;sättningstid. För en kvinna född något av åren 1938-1944 skulle garanti-&lt;br&gt;pensionen beräknas efter mannens bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att nämnda bestämmelse inte skall tillämpas i fråga&lt;br&gt;om dödsfall som inträffar efter utgången av år 2002. Förslaget medför&lt;br&gt;inte någon sänkning av utgående pension. Det utesluter endast en even-&lt;br&gt;tuell höjning av garantipensionen för kvinnor som inte har tillgodo-&lt;br&gt;räknats full försäkringstid. Som påtalats i avsnitt 6 innebär regeln också&lt;br&gt;att en kvinna, som inte tidigare haft rätt till folkpension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, härmed skulle bli berättigad till övergångsvis garantipension.&lt;br&gt;Enligt vår uppfattning bör denna möjlighet inte finnas i framtiden. Rätten&lt;br&gt;till övergångsvis garantipension bör istället baseras på egen intjänad för-&lt;br&gt;säkringstid. Om kvinnan fått sin pension fastställd med tillämpning av&lt;br&gt;denna bestämmelse före år 2003 skall dock motsvarande folkpensions-&lt;br&gt;belopp ingå i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver finns en bestämmelse med innebörden att om en kvinnan,&lt;br&gt;född år 1944 eller tidigare, har rätt till änkepension från ATP kan folk-&lt;br&gt;pensionen istället beräknas på grundval av den avlidnes ATP-år, om det&lt;br&gt;är ett fördelaktigare alternativ. Inte heller denna regel anser vi skall till-&lt;br&gt;lämpas avseende dödsfall som inträffar efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens regler utbetalas pensionstillskottet på grundval av&lt;br&gt;samma antal år som folkpensionen har beräknats på. Vad som ovan sagts&lt;br&gt;skall därför även gälla som tillgodoräknande av bosättningstid vid fast-&lt;br&gt;ställande av det belopp som skall ersätta pensionstillskottet. Det belopp&lt;br&gt;som skall ersätta pensionstillskottet skall även kunna beräknas på grund-&lt;br&gt;val av antalet år med tillgodoräknade ATP-poäng och därmed likställda&lt;br&gt;år, om det är förmånligare för den pensionsberättigade. Beräkning och&lt;br&gt;fastställande av pensionspoäng skall ske med tillämpning av bestämmel-&lt;br&gt;serna härom enligt LIP och lagen (1998:675) om införande av nämnda&lt;br&gt;lag. Därvid skall hänsyn tas till om pensionstillskottet redan före ikraft-&lt;br&gt;trädandet fastställts i 40-delar eller 30-delar med stöd av de s.k. över-&lt;br&gt;ledandereglema. Någon fortsatt tillämpning av dessa regler skall dock&lt;br&gt;inte ske, dvs. rätt till överledande skall inte föreligga på grund av hän-&lt;br&gt;delse som inträffat efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.3 Tjänstepension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall ingå svensk&lt;br&gt;tjänstepension för december månad föregående år. Om tjänstepen-&lt;br&gt;sionen därefter ändras på annat sätt än genom indexomräkning eller&lt;br&gt;motsvarande, skall det nya tjänstepensionsbeloppet ingå i beräknings-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänstepension avses dels pension som betalas ut på grund av&lt;br&gt;sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 § inkomst-&lt;br&gt;skattelagen (1999:1229), dels pension som betalas ut på grund av&lt;br&gt;tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i sak överens&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslaget&lt;br&gt;men påpekar att det kommer att medföra administrativt merarbete för&lt;br&gt;socialförsäkringsadminstrationen och att svårighet kan uppstå vi beräk-&lt;br&gt;ning av s.k. bruttosamordnad tjänstepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksförsäkringsverket (RFV) anser att för att hanteringen ska vara ra-&lt;br&gt;tionell krävs att den sköts via filöverföring mellan RFV och utbetalama&lt;br&gt;av tjänstepensionen. Detta kräver stora förändringar av RFV:s och för-&lt;br&gt;säkringskassornas IT-stöd. Ett visst samarbete finns redan i dag med&lt;br&gt;vissa utbetalare av tjänstepensioner, men detta samarbete måste utökas.&lt;br&gt;RFV påpekar att det krävs en tydlig definition av vad som avses med&lt;br&gt;tjänstepension. Flertalet försäkringskassor, bl.a. Stockhoms läns,&lt;br&gt;Östergötlands läns, Västra Götalands läns och Dalarnas läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa förutser stora administrativa problem vad gäller in-&lt;br&gt;hämtning av aktuell uppgift om tjänstepension. Kassorna delar RFV:s&lt;br&gt;uppfattning att maskinella rutiner bör skapas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande bruttosamordnad tjänstepension anför Arbetsgivarverket&lt;br&gt;och Landstingsförbundet att det är ytterst tveksamt om avtalsparterna för&lt;br&gt;personer som redan avträtt i pension kan ändra bestämmelserna för sam-&lt;br&gt;ordning mellan tjänstepension och socialförsäkringspension på så sätt att&lt;br&gt;samordningen kan ske med pensionsförmåner som avskaffats. Enligt de-&lt;br&gt;ras mening erfordras troligen att parterna genom lagstiftning ges be-&lt;br&gt;hörighet att göra sådana anpassningar av avtalen. Svenska kommunför-&lt;br&gt;bundet ger uttryck för samma tveksamhet. Kommunförbundet avstyrker&lt;br&gt;förslaget i de delar som berör den kommunala tjänstepensionen. Även&lt;br&gt;Landsorganisationen i Sverige, Statens Pensionsverk, Kommunsektorns&lt;br&gt;Pension AB och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) observerar&lt;br&gt;frågan. TCO anser principiellt att det allmänna systemet och det avtalade&lt;br&gt;inte skall blandas ihop. Sveriges Pensionärsförbund avstyrker att tjänste-&lt;br&gt;pension skall ingå i beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens grundskyddssystem påverkas&lt;br&gt;inte folkpensionens grundbelopp eller PTS av tjänstepension. Däremot är&lt;br&gt;storleken på SGA beroende av tjänstepensioner. I dagens system finns&lt;br&gt;således ett samband mellan grundskyddet och tjänstepension, som inne-&lt;br&gt;bär att pensionsbeloppet efter skatt är beroende av storleken av den sam-&lt;br&gt;lade allmänna pensionen och tjänstepensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För yngre pensionärer motsvarar tjänstepensionen oftast mellan 10 och Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;15 % av den samlade pensionsinkomsten. Bland de äldsta pensionärerna&lt;br&gt;kan emellertid tjänstepensionen stå for mer än hälften, och i vissa fall&lt;br&gt;största delen, av de samlade pensionsinkomstema. Detta beror huvud-&lt;br&gt;sakligen på att personer födda före år 1914 inte haft möjlighet att tjäna in&lt;br&gt;full ATP. Pensionen, utöver folkpension och PTS, har för många av dessa&lt;br&gt;personer i stället tryggats genom tjänstepensioner. Detta gäller främst&lt;br&gt;tjänstemannagrupper inom den privata och offentliga sektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda skattereglerna för pensionärer innebär att den som har låg&lt;br&gt;pensionsinkomst (högst 1,529 prisbasbelopp för en ensamstående respek-&lt;br&gt;tive 1,354 prisbasbelopp för en gift pensionär) i praktiken är befriad från&lt;br&gt;skatt. Vid beräkningen av SGA görs ingen skillnad mellan allmän&lt;br&gt;pension och tjänstepension. Om en ensamståendes allmänna pension upp-&lt;br&gt;går till t.ex. ett prisbasbelopp, men han eller hon också uppbär en tjänste-&lt;br&gt;pension om ett halvt prisbasbelopp, kommer även tjänstepensionen att&lt;br&gt;vara befriad från skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För dem vars allmänna pension överstiger nämnda gränser reduceras&lt;br&gt;SGA med 66,5 % av den pensionsinkomst som överstiger det gällande&lt;br&gt;avdraget om 1,529 prisbasbelopp respektive 1,354 prisbasbelopp. Inte&lt;br&gt;heller i denna situation görs någon skillnad om pensionen utgörs av all-&lt;br&gt;män pension eller tjänstepension. SGA reduceras i takt med att den&lt;br&gt;samlade pensionen ökar. Vid en sammanlagd pension för en ensamståen-&lt;br&gt;de om ca 3,1 prisbasbelopp respektive för en gift om ca 2,7 prisbasbelopp&lt;br&gt;blir det vanliga grundavdraget mer förmånligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har föreslagit att tjänstepensioner skall ingå i beräknings-&lt;br&gt;underlaget, eftersom de idag påverkar SGA. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;ställt sig kritiska till förslaget. Enligt regeringens uppfattning finns det&lt;br&gt;dock skäl till att tjänstepension skall påverka den enskildes pensionsin-&lt;br&gt;komst efter skatt även i framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tjänstepensionen inte medräknas i beräkningsunderlaget skulle det&lt;br&gt;medföra en försämring för vissa pensionsberättigade. Detta gäller pen-&lt;br&gt;sionärer med en pensionsinkomst som understiger nivån för maximalt&lt;br&gt;särskilt grundavdrag (dvs. nivån för folkpension och fullt PTS). För dem&lt;br&gt;är i dag tjänstepensionen befriad från skatt. Om tjänstepensionen inte&lt;br&gt;ingår i beräkningsunderlaget skulle den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;inte ersätta SGA fullt ut för dessa pensionärer. Pensionärerna skulle där-&lt;br&gt;med kunna fa sänkt pension efter skatt. De pensionärer vars pensionsin-&lt;br&gt;komster överstiger nämnda nivå skulle istället få en, enligt regeringens&lt;br&gt;uppfattning, oacceptabel höjning av sin nettopension. Det beräknas med-&lt;br&gt;föra en ökning av kostnaderna för grundskyddet med ca 1 miljard kronor.&lt;br&gt;Regeringen ser ingen möjlighet till finansiering av en sådan åtgärd. Ut-&lt;br&gt;formningen av den övergångsvisa garantipensionen i övrigt innebär en i&lt;br&gt;det närmaste oförändrad inkomst efter skatt för pensionärer bosatta i&lt;br&gt;kommuner med hög kommunalskatt. Det är därför inte möjligt att justera&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen för att kompensera för kostnadsök-&lt;br&gt;ningar som skulle uppkomma i och med en pensionshöjning till dem med&lt;br&gt;tjänstepension, utan att andra grupper av pensionärer, särskilt i hög-&lt;br&gt;skattekommuner, riskerar att få sänkta pensionsinkomster i samband med&lt;br&gt;omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att tjänstepension skall ingå i beräknings- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;underlaget för den övergångsvisa garantipensionen. Detta innebär inte&lt;br&gt;någon minskning av den allmänna pensionen jämfört med idag, utan en-&lt;br&gt;dast en översättning av dagens skatteregler för pensionärer. Tjänstepen-&lt;br&gt;sionens påverkan på pensionsinkomsten efter skatt är densamma före som&lt;br&gt;efter omläggningen till övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför omläggningen år 2003 måste RFV således ha tillgång till uppgift&lt;br&gt;om den enskildes tjänstepension för att korrekt kunna beräkna den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen. För beräkning av januaripensionen krävs att&lt;br&gt;RFV har tillgång till uppgifterna i mitten av december månad. Vid denna&lt;br&gt;tidpunkt kommer emellertid inte med säkerhet samtliga tjänstepensioner&lt;br&gt;för nästföljande år ännu ha fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att beräkning av den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pension som skall utges år 2003 baseras på tjänstepensionsbelopp ut-&lt;br&gt;tryckta i 2002 års värde, dvs. exklusive den uppräkning med hänsyn till&lt;br&gt;eventuell indexförändring eller avkastning/ränta som skall göras inför&lt;br&gt;årsskiftet. Om personens tjänstepension inte ändras kommer således den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen för år 2003 att grundas på tjänstepen-&lt;br&gt;sionsbeloppet avseende december år 2002 uppräknat till ett årsbelopp.&lt;br&gt;Om tjänstepensionen ändras under år 2003 skall emellertid det nya be-&lt;br&gt;loppet läggas till grund för den övergångsvisa garantipensionen. Ändring&lt;br&gt;kan föranledas av att en tidsbegränsad tjänstepension upphör eller att&lt;br&gt;tjänstepension till efterlevande beviljas. Som redan nämnts skall en höj-&lt;br&gt;ning av beloppet till följd av indexuppräkning eller motsvarande inte be-&lt;br&gt;aktas. På motsvarande sätt kommer den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;för år 2004 att baseras på det tjänstepensionsbelopp som gäller för&lt;br&gt;december år 2003 osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang skall särskilt beaktas frågan om bruttosamordnad&lt;br&gt;tjänstepension. Många av dem som är födda år 1937 eller tidigare uppbär&lt;br&gt;i dag tjänstepension enligt kommunala eller statliga tjänstepensionsavtal&lt;br&gt;som är bruttosamordnad med den allmänna pensionen. Bruttosamord-&lt;br&gt;ningen innebär att det tjänstepensionsbelopp som skall utbetalas beräknas&lt;br&gt;först sedan den allmänna pensionen har fastställts; tjänstepensionen ut-&lt;br&gt;trycks som ett bruttobelopp som sedan minskas med den allmänna pen-&lt;br&gt;sionen. Den pensionsberättigade far ut mellanskillnaden som tjänstepen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepensionen samordnas således med allmän socialförsäkringspen-&lt;br&gt;sion. Enligt de bestämmelser som finns i avtalen skall tjänstepensionen&lt;br&gt;minskas med ATP, folkpension och PTS. Om samordningen efter år 2002&lt;br&gt;skulle ske med den övergångsvisa garantipensionen, skulle det kunna&lt;br&gt;medföra att höjningen av den allmänna pensionens belopp minskade&lt;br&gt;tjänstepensionen i samma omfattning. Dessa pensionärer skulle då inte&lt;br&gt;bli kompenserade för den skattehöjning som det slopade SGA betyder.&lt;br&gt;Det skulle också innebära att det tjänstepensionsbelopp som skall ut-&lt;br&gt;betalas inte är känt när den övergångsvisa garantipensionen skall fast-&lt;br&gt;ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Problem med beräkning av bruttosamordnade tjänstepensioner kan&lt;br&gt;också uppstå med avseende på garantipensionen för ålderspensionärer&lt;br&gt;födda år 1938 eller senare samt de framtida systemen för efterlevande-&lt;br&gt;pension och förtidspension. Det finns därför anledning att, med avseende&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på tjänstepensionerna, vidta gemensamma åtgärder för samtliga pen- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;sionsformer inom socialförsäkringen för att få ett väl fungerande samspel&lt;br&gt;mellan tjänstepensionerna och socialförsäkringspensionema. Regeringen&lt;br&gt;har i detta avseende inlett en diskussion med avtalsparterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de personer som kommer att vara berättigade till övergångsvis ga-&lt;br&gt;rantipension torde det dock inte finnas någon anledning att tillämpa&lt;br&gt;kollektivavtalen på ett sådant sätt att tjänstepensionens storlek förändras i&lt;br&gt;förhållande till vad pensionären skulle vara berättigade till om han eller&lt;br&gt;hon fick pension enligt dagens regler. I beräkningsunderlaget för den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen kommer alltjämt att finnas uppgifter om&lt;br&gt;storleken på samtliga allmänna pensionsförmåner som i dag samordnas&lt;br&gt;med tjänstepensionen. Avtalsparterna torde, med beaktande av att förut-&lt;br&gt;sättningarna för avtalet har ändrats, kunna avtala om erforderliga änd-&lt;br&gt;ringar i tjänstepensionsavtalet med utgångspunkt i vad som avsågs vid&lt;br&gt;respektive avtals tillkomst. Därmed kan också syftet med den övergångs-&lt;br&gt;visa garantipensionen uppnås, dvs. att i princip ingen pensionär skall få&lt;br&gt;försämrade pensionsförmåner på grund av de nya reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen nu föreslår skall det belopp för tjänstepension,&lt;br&gt;som skall ingå i beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen,&lt;br&gt;baseras på det underlag som är känt i december året innan. För år 2003&lt;br&gt;betyder det att det tjänstepensionsbelopp som ingår i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget har samordnats enligt dagens regler, dvs. med folkpension, PTS och&lt;br&gt;ATP. Det kan mot bakgrund av vad vi anfört ovan emellertid finnas an-&lt;br&gt;ledning att framdeles se över kopplingen mellan den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen och tjänstepensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begreppet tjänstepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är den tjänstepension som påverkar SGA vid inkomsttaxeringen som&lt;br&gt;skall ingå i beräkningsunderlaget. Begreppet tjänstepension skall därför&lt;br&gt;användas på ett sätt som är förenligt med skattelagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229), som träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 2000 och tillämpas första gången vid 2002 års taxering, finns en&lt;br&gt;definition av tjänstepensionsförsäkring. Med sådan försäkring avses en&lt;br&gt;pensionsförsäkring som har samband med tjänst och som den försäkrades&lt;br&gt;arbetsgivare åtagit sig att betala samtliga premier för. Vidare avses enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen med tjänstepension också en pensionsförsäkring som&lt;br&gt;tecknats av arbetsgivaren till förmån för den anställdes efterlevande och&lt;br&gt;som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för. Pension&lt;br&gt;på grund av sådana tjänstepensionsförsäkringar som avses i den nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen skall ingå i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En pension behöver inte vara tryggad genom en tjänstepensionsförsäk-&lt;br&gt;ring för att utgöra en tjänstepension som skall ingå i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget. Även sådan pension som är tryggad genom stiftelse eller konto&lt;br&gt;avsatt till pension skall ingå i underlaget. Samma gäller en direkt utbetald&lt;br&gt;otryggad pension. En förutsättning är därvid att den kan anses som&lt;br&gt;tjänstepension och inte härrör från privat pensionsförsäkring eller pen-&lt;br&gt;sionssparkonto. En pension skall ha samband med den försäkrades tjänst&lt;br&gt;för att anses som tjänstepension Vi har därför stannat för att till tjänste-&lt;br&gt;pension hänföra även pension som betalas ut på grund av tidigare tjänst&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på annat sätt än genom försäkring. Detta överensstämmer med vad som Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;anses som pension enligt 10 kap. 5 § 4 inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.4 Utländsk pension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I beräkningsunderlaget skall utländsk socialför-&lt;br&gt;säkringspension i form av ålders-, förtids- eller efterlevandepension&lt;br&gt;och utländsk tjänstepension ingå. Undantag skall gälla för sådan ut-&lt;br&gt;ländsk pension som utges i december 2002 och som enligt då aktuella&lt;br&gt;regler inte påverkar det särskilda grundavdraget (SGA).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Enligt utredningens förslag skall i beräknings-&lt;br&gt;underlaget ingå endast sådan utländsk pension för vilken det föreligger&lt;br&gt;skattskyldighet i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) påtalar att det&lt;br&gt;kommer att krävas stora insatser att utreda och fastställa om den utländ-&lt;br&gt;ska pensionen ska ingå i beräkningsunderlaget eller inte. RFV ser även&lt;br&gt;ett långt utvecklat samarbetet med och beroende av Riksskatteverket,&lt;br&gt;eftersom det är där ställning måste tas till om den utländska pensionen är&lt;br&gt;beskattningsbar i Sverige med hänsyn till dubbelbeskattningsavtal och&lt;br&gt;andra särskilda skatteregler. Riksskatteverket (RSV) anför att skilda&lt;br&gt;metoder för att undvika dubbelbeskattning i dubbelbeskattningsavtal&lt;br&gt;kommer att påverka beräkningen av garantipension, vilket inte kan vara&lt;br&gt;en rimlig och avsedd följd av regelsystemet. RSV finner det vara mer&lt;br&gt;naturligt att antingen undanta även utländska pensioner som beskattas&lt;br&gt;dels i källstaten, dels i Sverige med avräkning av den utländska skatten&lt;br&gt;eller att ta hänsyn till all utländsk tjänste- eller socialförsäkringspension&lt;br&gt;om skattskyldighet för pensionen föreligger i Sverige enligt intern rätt&lt;br&gt;med bortseende från dubbelbeskattningsavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera försäkringskassor, bl.a. Stockholms läns allmänna försäkrings-&lt;br&gt;kassa och Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa, påtalar att&lt;br&gt;det kan komma att medföra problem att fa uppgifter om förekomst och&lt;br&gt;ändring av utländsk pension. Ett annat bekymmer är att kassan inte vet&lt;br&gt;om den utländska pensionen beskattas i Sverige. Östergötlands läns all-&lt;br&gt;männa försäkringskassa har också ställt sig frågan när den utländska&lt;br&gt;pensionen skall räknas om till svenska kronor och om omräkning av den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen skall göras vid varje förändringar i&lt;br&gt;valutakursen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Både storleken på pensionstillskottet&lt;br&gt;och det särskilda grundavdraget påverkas av utländska pensioner. Som vi&lt;br&gt;redogjort för i avsnitt 7.2.2 skall i beräkningsunderlaget ingå ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar det PTS som den pensionsberättigade har rätt till enligt&lt;br&gt;dagens regler. Detta belopp har redan innan det lagts till beräknings-&lt;br&gt;underlaget samordnats med bl.a. utländsk pension om så skall ske enligt&lt;br&gt;internationell rätt, vare sig denna beskattas i Sverige eller ej. Om rätt till&lt;br&gt;SGA föreligger, påverkar i dag i princip samtliga utländska socialförsäk-&lt;br&gt;rings- och tjänstepensioner storleken av SGA. En förutsättning härför är&lt;br&gt;att skattskyldighet för den utländska pensionen föreligger i Sverige,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vilket på grund av dubbelbeskattningsavtal inte alltid är fallet. Om den Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;utländska pensionen betalas från en utländsk försäkring är utbetalningar-&lt;br&gt;na enligt inkomstskattelagen (1999:1229) i de flesta fall ersättningar på&lt;br&gt;grund av kapitalförsäkring och därmed enligt 8 kap. 14 § i inkomst-&lt;br&gt;skattelagen skattefria oberoende av bestämmelse i dubbelbeskattnings-&lt;br&gt;avtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip innebär den föreslagna konstruktionen till övergångsvis&lt;br&gt;garantipension att SGA skall omvandlas till en pensionsförmån. Utred-&lt;br&gt;ningen föreslog därför att endast utländsk pension för vilken skatt-&lt;br&gt;skyldighet föreligger i Sverige skulle ingå i beräkningsunderlaget för den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen. Enligt regeringens mening bör emeller-&lt;br&gt;tid undvikas att storleken av en pensionsförmån görs beroende av avtal&lt;br&gt;inom skatteområdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att huvudregeln skall vara att utländsk socialför-&lt;br&gt;säkringspension och tjänstepension skall ingå i beräkningsunderlaget. En&lt;br&gt;sådan regel kan emellertid medföra att den enskildes inkomst efter skatt&lt;br&gt;blir lägre i och med omläggningen till övergångsvis garantipension. Detta&lt;br&gt;kan inträffa om pensionären har en utländsk pension som inte tidigare har&lt;br&gt;reducerat SGA, men denna skall påverka den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen. Därför föreslår regeringen att sådana utländska pensioner som&lt;br&gt;den pensionsberättigade uppbär redan före omläggningen år 2002/2003&lt;br&gt;skall ingå i beräkningsunderlaget endast om de skall påverka SGA vid&lt;br&gt;inkomsttaxeringen år 2003. Detta innebär att vid omläggningen till över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension skall beaktas sådan ålders-, förtids- och efter-&lt;br&gt;levandepension som betalas ut enligt utländsk lagstiftning om social&lt;br&gt;trygghet och utgår enligt grunder som är jämförbara med vad som gäller&lt;br&gt;för folkpension, om skattskyldighet föreligger för utbetalningen i&lt;br&gt;Sverige. Samma skall gälla utländsk tjänstepension, om skattskyldighet&lt;br&gt;föreligger för utbetalningen av den pensionen i Sverige. Avgörande för&lt;br&gt;om de utländska pensioner som uppbärs före omläggningen skall ingå i&lt;br&gt;underlaget vid omläggningen skall således vara att de påverkar SGA en-&lt;br&gt;ligt bestämmelserna i punkt 1 av anvisningarna till 48 § den upphävda&lt;br&gt;kommunalskattelagen (1928:370) i deras lydelse före ikraftträdandet av&lt;br&gt;lagen (1998:682) om ändring i nämnda lag. I beräkningsunderlag som&lt;br&gt;fastställs vid senare tillfallen skall ingå de utländska pensioner som in-&lt;br&gt;gick i det första underlaget under förutsättning att dessa fortfarandet be-&lt;br&gt;talas ut. Vidare skall ingå senare tillkomna utländska pensioner oavsett&lt;br&gt;om den pensionsberättigade är skattskyldig för utbetalning av dessa i&lt;br&gt;Sverige. Utbetalningar som enligt inkomstskattelagen anses som ersätt-&lt;br&gt;ningar på grund av kapitalförsäkring skall dock inte tas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom flera försäkringskassor påtalat kan det vara svårt att fa in upp-&lt;br&gt;gifter om den pensionsberättigade har rätt till utländsk pension. I vissa&lt;br&gt;fall kommer uppgifter om förekomsten av och storleken på utländsk pen-&lt;br&gt;sion att finnas hos försäkringskassan. I övriga fall kommer försäkrings-&lt;br&gt;kassorna att få förlita sig på att den enskilde lämnar erforderliga upp-&lt;br&gt;gifter. Så fungerar det redan idag vid beräkning av bl.a. PTS och andra&lt;br&gt;inkomstprövade förmåner inom socialförsäkringens område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huruvida en utländsk pension kommer att ingå i beräkningsunderlaget,&lt;br&gt;när detta bestäms inför pensionsberäkningen avseende januari år 2003, är&lt;br&gt;således beroende av om den pensionsberättigade är skyldig att betala&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt for den utländska pensionen i Sverige. Eftersom det endast är sådan Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;utländsk pension som i dag påverkar SGA som också skall ingå i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget har Riksskatteverket den kompetens som krävs for att&lt;br&gt;göra nämnda bedömning. Som RFV påpekat i sitt remissvar krävs således&lt;br&gt;ett nära samarbete mellan RFV och Riksskatteverket inför omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid detta beräkningstillfälle bestäms vilka utländska pensioner som vid&lt;br&gt;omläggningen och senare omräkning skall undantas från regeln att alla&lt;br&gt;utländska socialförsäkrings- och tjänstepensioner skall påverka den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen. Utländsk pension som inte utges i december&lt;br&gt;2002, utan först från en senare tidpunkt, skall alltid ingå i beräknings-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Östergötlands läns allmänna försäkringskassa ha berört frågan om hur&lt;br&gt;valutaförändringar skall påverka den övergångsvisa garantipensionen.&lt;br&gt;Enligt vad vi anfört i avsnitt 7.2 bör beräkningsunderlaget räknas om&lt;br&gt;varje gång någon av förmånerna som ingår i underlaget ändras. Enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning bör emellertid valutaförändringar i huvudsak&lt;br&gt;beaktas i samband med att den utländska pensionen även av annat skäl&lt;br&gt;har ändrats och beräkningsunderlaget därför skall räknas om.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt&lt;br&gt;uttag av ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall beräknas&lt;br&gt;med utgångspunkt i ålderspensionärens beräkningsunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ensamstående ålderspensionär vars beräkningsunderlag är&lt;br&gt;högre än 3,093 prisbasbelopp och för en gift ålderspensionär vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag är högre än 2,772 prisbasbelopp skall beräknings-&lt;br&gt;underlaget inte räknas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ensamstående ålderspensionär vars beräkningsunderlag är&lt;br&gt;lägst 1,52 men inte högre än 1,529 prisbasbelopp skall underlaget&lt;br&gt;höjas till 2,17 prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högre än 1,529&lt;br&gt;prisbasbelopp, men högst 3,093 prisbasbelopp, skall underlaget upp&lt;br&gt;till 1,529 prisbasbelopp höjas till 2,17 prisbasbelopp och underlaget&lt;br&gt;till den del det överstiger 1,529 prisbasbelopp multipliceras med 0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gift ålderspensionär vars beräkningsunderlag är 1,354 pris-&lt;br&gt;basbelopp skall underlaget höjas till 1,935 prisbasbelopp. Är beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget högre än 1,354 prisbasbelopp, men högst 2,772 pris-&lt;br&gt;basbelopp, skall beräkningsunderlaget upp till 1,354 prisbasbelopp&lt;br&gt;höjas till 1,935 prisbasbelopp och till den del det överstiger 1,354&lt;br&gt;prisbasbelopp multipliceras med 0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlag som är lägst 1,3 prisbasbelopp men inte uppgår&lt;br&gt;till 1,52 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och 1,354 pris-&lt;br&gt;basbelopp vad gäller en gift ålderspensionär skall höjas genom att hela&lt;br&gt;underlaget multipliceras med 1,427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlaget för en ålderspensionär vars underlag är högre&lt;br&gt;än 0,24 men lägre än 1,3 prisbasbelopp skall omräknas genom att hela&lt;br&gt;underlaget multipliceras med 1,513 och därefter minskas med 0,112&lt;br&gt;prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högst 0,24 prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall ingen uppräkning göras. Detta skall gälla både för en ensam-&lt;br&gt;stående och för en gift ålderspensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan å ena&lt;br&gt;sidan det omräknade beräkningsunderlaget och å andra sidan den&lt;br&gt;tilläggspension, änkepension, tjänstepension och utländska pension&lt;br&gt;som har ingått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens&lt;br&gt;med regeringens förslag. Förslaget har dock anpassats till den högre PTS-&lt;br&gt;nivån 56,9 % av prisbasbeloppet. Övergångsvis garantipension till&lt;br&gt;pensionärer med ett beräkningsunderlag överstigande 3,0867 respektive&lt;br&gt;2,709 prisbasbelopp kallades i utredningens förslag för bosättnings-&lt;br&gt;tillägg. Att övergångsvis garantipension skall beräknas endast om det i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget ingår ett belopp motsvarande folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension enligt AFL framgår av avsnitt 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Konstruktionen av den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen utgår från en kommunalskatt på 34 %, vilket kommenteras av&lt;br&gt;flera remissinstanser. Pensionärernas Riksorganisation, Uppsala läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa, Statens Pensionsverk och Södermanlands&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa påpekar att ett upphävt kommunalt skatte-&lt;br&gt;stopp kan innebära att en del pensionärer kommer att fa sänkt disponibel&lt;br&gt;inkomst jämfört med idag, om kommunerna höjer skatten över 34 %.&lt;br&gt;Sveriges Pensionärsförbund påpekar att det inte redovisas någon kom-&lt;br&gt;pensation för pensionärer i kommuner med högre skattesats än 34 % och&lt;br&gt;inget förslag om hur en kommande höjning av kommunalskatten skall&lt;br&gt;kunna kompenseras. Förbundet anser att utredningen måste kompletteras&lt;br&gt;när det gäller skatteberäkningen innan förslaget kan ligga till grund för en&lt;br&gt;proposition. Sveriges Pensionärers Riksförbund (SPRF) anser att det är&lt;br&gt;ett minimikrav att ingen pensionär född år 1937 eller tidigare, trots&lt;br&gt;bosättning i högskattekommun, får lägre pension. Basnivån bör bestäm-&lt;br&gt;mas efter den föreliggande högsta kommunala skatten eller läggas på en&lt;br&gt;sådan nivå med marginal, exempelvis 35 %. Vidare anser SPRF att brut-&lt;br&gt;tobeloppet för garantipension ska sättas så högt att garantipensionens&lt;br&gt;nettobelopp får lägst samma köpkraft som i början av 1990-talet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värmlands läns allmänna försäkringskassa pekar på att beräknings-&lt;br&gt;reglema medför att den pensionär som bor i en kommun med låg skatte-&lt;br&gt;sats får ett bättre ekonomiskt utfall än den pensionär som bor i en kom-&lt;br&gt;mun med hög skattesats. Kassan menar att med tanke på de nämnda kon-&lt;br&gt;sekvenserna har förslaget en oacceptabel fördelningspolitisk profil.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att det får accepteras att den disponibla&lt;br&gt;inkomsten ökar till följd av olikheter i kommunalskatten, men vill sam-&lt;br&gt;tidigt anföra att inkomstförändringar också innebär att kommunerna kan&lt;br&gt;komma att ompröva sina taxor för äldreomsorg m.m. Statistiska central-&lt;br&gt;byrån (SCB) konstaterar att utredningens förslag medför att pensionärer&lt;br&gt;som bor i lågskattekommuner bli något överkompenserade. Denna över-&lt;br&gt;kompensation avtar med stigande pension och är alltså mest betydelsefull&lt;br&gt;för pensionärer med de allra lägsta pensionerna konstaterar SCB. Effek-&lt;br&gt;ten mildras enligt SCB av det bostadsstöd som också finns kvar. SCB&lt;br&gt;påpekar vidare att pensionärer med de lägsta pensionerna också kan ut-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nyttja eventuella skattereduktioner, exempelvis skattereduktion för ränte-&lt;br&gt;utgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser anser att regelsystemet är komplext och att det&lt;br&gt;kommer att vara svårt att överblicka för den enskilde. Bl.a. Dalarnas läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa framför att de olika procentsatserna som skall&lt;br&gt;användas för beräkningar av garantipension och övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension kommer att vara en pedagogisk omöjlighet att förklara begripligt.&lt;br&gt;Statskontoret anser att det förefaller svårt att motivera skillnaderna i&lt;br&gt;basnivå endast med utgångspunkt i den valda kommunalskattesatsen.&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation efterlyser en motivering till i vilken&lt;br&gt;omfattning nivåerna för garantipension och övergångsvis garantipension&lt;br&gt;skiljer sig åt eller stämmer överens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;beräknas på grundval av beräkningsunderlaget. I underlaget ingår pen-&lt;br&gt;sionärens pensionsinkomster (utom privat pension) beräknade enligt&lt;br&gt;nuvarande regelsystem. Beräkningsunderlaget skall räknas upp till en ny,&lt;br&gt;högre bruttopension, som skall beskattas efter samma regler som gäller&lt;br&gt;för yngre pensionärer. Höjningen av bruttopensionen innebär att det sär-&lt;br&gt;skilda grundavdraget vid beskattning har räknats om till en pensionsför-&lt;br&gt;mån. Det uppräknade beräkningsunderlaget motsvarar således pensionä-&lt;br&gt;rens sammanlagda bruttopension, som efter beskattning skall ge ett i&lt;br&gt;princip lika stort nettobelopp som pensionären hade före omläggningen&lt;br&gt;till övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen utgör skillnaden mellan det upp-&lt;br&gt;räknade beräkningsunderlaget och den tilläggspension i form av ålders-&lt;br&gt;pension, änkepension, tjänstepension och utländska pension som har in-&lt;br&gt;gått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hur uppräkningen av beräkningsunderlaget skall ske för att uppnå sitt&lt;br&gt;syfte är beroende av gällande skatteregler och pensionsinkomstemas stor-&lt;br&gt;lek. De modeller för uppräkning som föreslås nedan utgår från ett SGA&lt;br&gt;anpassat till ett maximalt pensionstillskott på 56,9 % av prisbasbeloppet&lt;br&gt;och att pensionären efter omläggningen medges vanligt grundavdrag&lt;br&gt;enligt de för inkomståret 2000 gällande bestämmelserna. Vidare utgår&lt;br&gt;beräkningarna från att den pensionärsberättigade endast har de inkomster&lt;br&gt;som ingår i beräkningsunderlaget och att han eller hon inte har avdrag för&lt;br&gt;exempelvis pensionssparande eller skall räknas tillgodo skattereduktion&lt;br&gt;för t.ex. utgiftsräntor. Det har således inte varit möjligt att beakta andra&lt;br&gt;beskattningsbara s.k. sidoinkomster såsom lön, arvoden eller ersättning&lt;br&gt;från privata pensionsförsäkringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det grundavdrag som pensionären antas bli berättigad till efter om-&lt;br&gt;läggningen bestäms således enbart utifrån pensionsinkomstema i beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget. En högre faktisk inkomst kan innebära att pensionären&lt;br&gt;är berättigad till antingen ett högre eller ett lägre grundavdrag än det som&lt;br&gt;antas i beräkningsmodellen. Detta beror på grundavdragets konstruktion.&lt;br&gt;Gällande bestämmelser innebär att grundavdraget ökar i inkomstinter-&lt;br&gt;vallet 1,86-2,89 prisbasbelopp och att avdraget minskar i inkomstinter-&lt;br&gt;vallet 3,04-5,615 prisbasbelopp. För de pensionärer vars sammanlagda&lt;br&gt;inkomster (pensions- och sidoinkomster) ligger i intervallet 1,86-2,89&lt;br&gt;prisbasbelopp kan därför det faktiska grundavdraget bli högre än det som&lt;br&gt;beräkningarna baseras på. Lägre än beräknat kan grundavdraget bli för de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärer vars pensions- och sidoinkomster totalt överstiger 3,04 pris-&lt;br&gt;basbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.1 visar grundavdragets storlek i kronor för inkomster upp till&lt;br&gt;4,86 prisbasbelopp år 2000. Av figuren framgår också SGA för en en-&lt;br&gt;samstående pensionär med helt uttag av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.1 SGA för en ensamstående ålderspensionär och grundavdrag för en lön-&lt;br&gt;tagare med samma taxerad inkomst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-1.png" style="width:276pt;height:128pt;"/&gt;
&lt;p&gt;0,25 0,73 1,21 1,56 1,86 2,16 2,46 2,76 3,06 3,36 3,66 3,96 4,26 4,56 4,86&lt;br&gt;Taxerad inkomst = ATP+FP+PTS i basbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omräkning av nuvarande grundskydd till ett högre, fullt ut beskattat&lt;br&gt;grundskydd, som innebär att generellt sett inga pensionärer far sänkt&lt;br&gt;nettopension, måste baseras på den högsta kommunalskatten i landet. Ö-&lt;br&gt;garpsutredningens förslag utgår från en kommunalskatt på 34 %. Stor-&lt;br&gt;leken på den övergångsvisa garantipensionen enligt utredningsförslaget&lt;br&gt;har således anpassats så, att en pensionär med enbart pensionsinkomst&lt;br&gt;bosatt i en kommun med 34 % skatt inte skall fa sänkt disponibel in-&lt;br&gt;komst. Det betyder bl.a. att övergångsvis garantipension till en pensionär&lt;br&gt;med enbart folkpension och PTS är satt till en högre nivå än vad som&lt;br&gt;gäller för yngre pensionärer med rätt till enbart garantipension. Även i&lt;br&gt;övrigt skiljer sig utformningen av grundskyddet enligt utredningsför-&lt;br&gt;slaget från det som skall gälla för yngre årsklasser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna utformningen av den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;är i princip en översättning av regelverket för dagens grundskydd i form&lt;br&gt;av pensions-och skatteförmåner. För en pensionär bosatt i en kommun&lt;br&gt;med 34 % skatt kommer omläggningen till övergångsvis garantipension&lt;br&gt;inte innebära någon ekonomisk förändring, om inte pensionären har&lt;br&gt;andra inkomster än allmän pension och tjänstepension. Flertalet av de&lt;br&gt;pensionärer som har lägre pension och således är berättigade till SGA&lt;br&gt;enligt dagens regler är kvinnor. I slutet av år 2002 beräknas finnas ca&lt;br&gt;600 000 pensionärer berättigade till SGA, varav ca 80 % kvinnor.&lt;br&gt;Betydligt fler kvinnor än män kommer således beröras av omläggningen&lt;br&gt;till övergångsvis garantipension. Om omläggningen kommer att medföra&lt;br&gt;någon förändring av den disponibla inkomsten för dessa pensionärer&lt;br&gt;beror främst på skattesatsen i den kommun där pensionären är bosatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter övergången till övergångsvis garantipension kommer pensionä- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;rema att fa grundavdrag på samma villkor som löntagare. Detta innebär&lt;br&gt;att nettopensionen kommer att variera mellan pensionärer i olika kom-&lt;br&gt;muner, även för dem med den lägsta garanterade pensionen. Pensionärer&lt;br&gt;med låg pension kommer i skattehänseende att behandlas på samma sätt&lt;br&gt;som redan gäller for förvärvsaktiva och pensionärer som har så höga in-&lt;br&gt;komster att de har ett vanligt grundavdrag. Den lägsta disponibla pen-&lt;br&gt;sionsinkomsten, och den minsta höjningen jämfört med nuvarande&lt;br&gt;förhållanden, far pensionärer som bor i kommuner med hög skattesats.&lt;br&gt;Högst blir den disponibla inkomsten för dem som bor i lågskattekommu-&lt;br&gt;ner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, däribland Kommunförbundet, har pekat på detta&lt;br&gt;faktum att ju lägre kommunalskatten är desto större blir ökningen av&lt;br&gt;pensionärens inkomst efter skatt. Att pensionsinkomstens storlek efter&lt;br&gt;skatt kommer att variera över landet är dock oundvikligt, eftersom den&lt;br&gt;allmänna pensionens bruttobelopp inte beror av skattesatsen i den kom-&lt;br&gt;mun där pensionären för tillfället är bosatt. Förbundet anför också att&lt;br&gt;inkomstförändringama innebär att kommunerna kan komma att ompröva&lt;br&gt;sina taxor för äldreomsorg m.m. Den höjda bruttopensionen betyder dock&lt;br&gt;inte att samtliga pensionärer därmed även far en inkomsthöjning efter&lt;br&gt;skatt. I sammanhanget kan nämnas att Boende- och avgiftsutredningen&lt;br&gt;inom äldre- och handikappområdets betänkande (SOU 1999:33) för när-&lt;br&gt;varande bereds inom regeringskansliet. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;till riksdagen i frågan under år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 2000 är den högsta skattesatsen i landet 33,76 % och den genom-&lt;br&gt;snittliga kommunalskatten 30,62 %. I skattesatsen har i det här fallet in-&lt;br&gt;räknats kommunal- och landstingsskatt samt den obligatoriska begrav-&lt;br&gt;ningsavgiften. År 2000 har således samtliga kommuner lägre skatt än&lt;br&gt;34 %. Den lägre kommunalskatten torde dock inte i praktiken medföra&lt;br&gt;någon förändring för de pensionärer som därtill betalar kyrkoavgift. Det&lt;br&gt;är också okänt hur skattenivån kan komma att förändras framöver. Rege-&lt;br&gt;ringen har därför inte funnit skäl att frångå den skattesats på 34 % som&lt;br&gt;utredningens konstruktion till övergångsvis garantipension utgår från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att beräkningsmodellerna för övergångsvis&lt;br&gt;garantipension baseras på en skattesats på 34 %. För i princip samtliga&lt;br&gt;pensionärer kommer därmed omräkningen till övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion att innebära en höjning av pensionen efter skatt. Ett undantag kan,&lt;br&gt;som redan nämnts, vara personer med s.k. sidoinkomster. Ett annat&lt;br&gt;undantag kan vara personer som uppbär partiell ålderspension (se avsnitt&lt;br&gt;7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag till övergångsvis garantipension som regeringen redovisar i&lt;br&gt;det följande ansluter sig i princip även i övriga delar till utrednings-&lt;br&gt;förslaget. Nivåerna har anpassats till den högre PTS-nivån 56,9 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet. Utredningens förslag utgick från ett maximalt PTS på&lt;br&gt;55,5 % av prisbasbeloppet. Anpassningen innebär bl.a. att basnivån (dvs.&lt;br&gt;beloppet för övergångsvis garantipension för pensionärer med enbart&lt;br&gt;folkpension och PTS) har höjts. I vårt förslag är basnivån 2,17 pris-&lt;br&gt;basbelopp för en ogift pensionär och 1,935 prisbasbelopp för en gift&lt;br&gt;pensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser, bl.a. försäkringskassan i Dalarna, anser att det Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;kommer att bli svårt att förklara de olika garantipensionema för äldre och&lt;br&gt;yngre pensionärer, såväl vad det gäller motiv för skilda basnivåer som&lt;br&gt;utformningen i övrigt. Som närmare utvecklats i avsnitt 5 skall emellertid&lt;br&gt;de två slagen av garantipension delvis tillgodose olika syften och någon&lt;br&gt;direkt jämförelse kan därför enligt regeringens uppfattning inte göras.&lt;br&gt;Det har inte heller varit möjligt att finna en konstruktion till övergångsvis&lt;br&gt;garantipension som närmare ansluter till den som skall gälla för ålders-&lt;br&gt;pensionärer födda år 1938 eller senare och som samtidigt uppfyller&lt;br&gt;kraven att ingen pensionär skall bli varken kraftigt under- eller överkom-&lt;br&gt;penserad i och med omläggningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga grundavdraget är större än SGA för de pensionärer vars&lt;br&gt;pensionsinkomster är högre än ca 3,1 prisbasbelopp för en ensamstående&lt;br&gt;och ca 2,7 prisbasbelopp för en gift ålderspensionär. Samma skatteregler&lt;br&gt;kommer således att gälla för dessa pensionärer både före och efter om-&lt;br&gt;läggningen. Någon uppräkning av beräkningsunderlaget behöver därför&lt;br&gt;inte göras för dessa pensionärer. Den eventuella garantipension som&lt;br&gt;kommer att utbetalas motsvarar då enbart bosättningsbaserad folkpension&lt;br&gt;eller pensionstillskott. Ett högt beräkningsunderlag betyder inte alltid att&lt;br&gt;pensionären har fullt antal intjänade ATP-år, dvs. att tilläggspensionen&lt;br&gt;enligt LIP kommer att inkludera ett oavkortat folkpensionsbelopp. Det&lt;br&gt;behöver heller inte betyda att pensionären har en hög ATP. Det kan&lt;br&gt;istället vara en förhållandevis hög tjänstepension eller utländsk pension&lt;br&gt;som gör att beräkningsunderlaget inte ger rätt till SGA, medan ATP en-&lt;br&gt;ligt dagens regler ger rätt till visst pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att övergångsvis garantipension till ensam-&lt;br&gt;stående ålderspensionär med ett beräkningsunderlag som är högre än&lt;br&gt;3,093 prisbasbelopp utgörs av beräkningsunderlaget minskat med den&lt;br&gt;tilläggspension enligt LIP, änkepension, tjänstepension och utländska&lt;br&gt;pension som har ingått i beräkningsunderlaget. Övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion till en gift ålderspensionär med ett beräkningsunderlag överstigande&lt;br&gt;2,772 prisbasbelopp beräknas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionärer med lägre beräkningsunderlag, men dock högre än&lt;br&gt;0,24 prisbasbelopp, är nuvarande SGA högre än det vanliga grundav-&lt;br&gt;draget. För dessa pensionärer skall således viss uppräkning av beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget ske vid beräkning av den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att för en ensamstående ålderspensionär vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag är 1,529 prisbasbelopp skall underlaget höjas till 2,17&lt;br&gt;prisbasbelopp. Är beräkningsunderlaget högre än 1,529 men högst 3,093&lt;br&gt;prisbasbelopp skall underlaget upp till 1,529 prisbasbelopp höjas till 2,17&lt;br&gt;prisbasbelopp. Beräkningsunderlaget till den del som överstiger 1,529&lt;br&gt;prisbasbelopp skall därefter multipliceras med 0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gift ålderspensionär föreslår regeringen att ett beräknings-&lt;br&gt;underlag på 1,354 prisbasbelopp skall höjas till 1,935 prisbasbelopp. Är&lt;br&gt;beräkningsunderlaget högre än 1,354 men högst 2,772 prisbasbelopp&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget upp till 1,354 prisbasbelopp höjas till 1,935&lt;br&gt;prisbasbelopp. Underlaget till den del som överstiger 1,354 prisbasbelopp&lt;br&gt;multipliceras med 0,59.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen erhålls genom att pensionärens Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;tilläggspension enligt LIP, änkepension, tjänstepension och utländska&lt;br&gt;pension som har ingått i beräkningsunderlaget dras av från det omräk-&lt;br&gt;nade beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till hur övergångsvis garantipension skall beräknas för en-&lt;br&gt;samstående med ett beräkningsunderlag på 1,529-3,093 prisbasbelopp&lt;br&gt;och gift pensionär med ett beräkningsunderlag på 1,354-2,772 prisbas-&lt;br&gt;belopp framgår också av tablå 7.1. Förslaget är en översättning av beräk-&lt;br&gt;ningsreglema för SGA och utgår från ett maximalt SGA på 1,529&lt;br&gt;respektive 1,354 prisbasbelopp. I sådant fall gäller att för en pensionär&lt;br&gt;vars pensionsinkomster är högre än 1,529 respektive 1,354 prisbasbelopp&lt;br&gt;avtrappas maximalt SGA med 66,5 % av de pensionsinkomster som&lt;br&gt;överstiger de nämnda beloppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tablå 7.1 Beräkning av övergångsvis garantipension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen för en ensamstående pensionär vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag är 1,529 bb eller större (men högst 3,093 bb) beräknas enligt&lt;br&gt;följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pl=2,17 bb + 0,59 * (P - 1,529) bb&lt;br&gt;ÖGARP = P1 - IGP -ÄP- TJP - UP&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen för en gift pensionär vars beräknings-&lt;br&gt;underlag är 1,354 bb eller större (men högst 2,772 bb) beräknas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pl=l,935 bb + 0,59 * (P- 1,354) bb&lt;br&gt;ÖGARP = P 1 -IGP -ÄP- TJP -UP&lt;br&gt;P1 = Bruttopension efter övergången till beskattad grund-&lt;br&gt;pension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;P = Summan av ATP, folkpension, pensionstillskott,&lt;br&gt;änkepension, tjänstepension och utländsk pension&lt;br&gt;IGP = Tilläggspensionen fr.o.m. år 2001&lt;br&gt;ÄP=Änkepension&lt;br&gt;TJP = Tjänstepension&lt;br&gt;UP = Utländsk pension&lt;br&gt;ÖGARP = Övergångsvis garantipension&lt;br&gt;bb = Prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablå 7.2 visas omräkningen av beräkningsunderlaget och beräkningen&lt;br&gt;av den övergångsvisa garantipensionen enligt vårt förslag för fyra typfall.&lt;br&gt;Det framgår att pensionärer med lika stort beräkningsunderlag ersätts för&lt;br&gt;den höjda skatten med lika stort belopp. Det uppräknade beräknings-&lt;br&gt;underlaget och pensionärens bruttopension blir således densamma för&lt;br&gt;dessa pensionärer. Detta är ett resultat av att vi har följt SGA:s utform-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på den övergångsvisa garantipensionen kan dock variera från&lt;br&gt;pensionär till pensionär, trots att beräkningsunderlagen både före och&lt;br&gt;efter omräkningen är lika stora. Så är t.ex. fallet vad gäller typfallen A&lt;br&gt;och B. Båda dessa har en pension motsvarande 1,529 prisbasbelopp i det&lt;br&gt;nuvarande systemet. I det nya systemet kommer den omräknade pensio-&lt;br&gt;nen att bli 2,17 prisbasbelopp för båda. Typfall A saknar helt ATP och&lt;br&gt;kommer därför att fa hela sin pension i form av övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion. Typfall B har viss ATP. B:s nya pension kommer därför även att&lt;br&gt;innefatta viss tilläggspension. Den övergångsvisa garantipensionen blir&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför lägre jämfört med A. Den övergångsvisa garantipensionen som Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;beräknas för typfall B ersätter dels de 15/30 delar i folkpension som inte&lt;br&gt;tillgodoräknas i tilläggspensionen, dels skattehöjningen till följd av att&lt;br&gt;SGA slopas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också typfallen C och D har samma pension i det nuvarande systemet.&lt;br&gt;Därför blir också den nya pensionen samma för båda. Fördelningen&lt;br&gt;mellan tilläggspensionen och den övergångsvisa garantipensionen kom-&lt;br&gt;mer dock att vara en annan för C än för D. Eftersom C, till skillnad från&lt;br&gt;D, har fulla ATP-år kommer hans eller hennes övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sion att bli lägre och tilläggspensionen högre jämfört med D. Typfall C&lt;br&gt;ersätts endast för SGA medan D även far ersättning för den folkpension&lt;br&gt;som inte ingår i tilläggspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tablå 7.2 Beräkning av den övergångsvisa garantipensionen om&lt;br&gt;ålderspensionen tas ut som hel förmån från 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 bosättnings år. Ensamstående ålderspensionär. Prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typfall A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typfall B&lt;br&gt;(15 ATP-år)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Typfall C&lt;br&gt;(30 ATP-i&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(a) ATP&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,569&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(b) FP och PTS&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,96&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(c) Tjänstepension m.m.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlag (=a+b+c)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttopension år 2002, kr&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(d) Omräknat beräknings-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,743&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;underlag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bruttopension år 2003, kr&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 422&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(e) Tilläggspension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,049&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,20&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Övergångsvis garantipension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,121&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,243&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(=d-e-c)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettopension år 2002 inkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;55 961&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 172&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstepension, kr&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettopension år 2003, inkl.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;71 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tjänstepension, kr&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Inklusive änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Inklusive utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; 2000 års priser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Nettoberäkningama har gjorts med 34 % kommunalskatt och i 2000 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Typfall D&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 ATP-år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91 500&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,743&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 393&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1,72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,723&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71 803&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I figurerna 7.2 och 7.3 visas skillnaden i pensionsnivå efter skatt mellan&lt;br&gt;vårt förslag till övergångsvis garantipension och nuvarande regelsystem&lt;br&gt;för de ålderspensionärer som är berättigade till övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion. Figur 7.2 avser en ensamstående ålderspensionär bosatt i kommun&lt;br&gt;med en skattesats på 34 %. Figur 7.3 visar motsvarande för en gift pen-&lt;br&gt;sionär. Det framgår att samtliga pensionärer får en höjning av sin netto-&lt;br&gt;pension efter omläggningen. Av figurerna 7.4 och 7.5 framgår utfallet vid&lt;br&gt;en genomsnittlig kommunalskattesats på 30,62 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.2 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångs- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;vis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Ensamstående&lt;br&gt;pensionär&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-2.png" style="width:262pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pensionsinkomster enligt nuvarande regler&lt;br&gt;(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.3 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med&lt;br&gt;övergångsvis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Gift&lt;br&gt;pensionär&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-3.png" style="width:262pt;height:154pt;"/&gt;
&lt;p&gt;(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.4 Skillnad ipensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångsvis &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 30,62 %. Ensamstående pensionär.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-4.png" style="width:261pt;height:146pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pensionsinkomster enligt nuvarande regler&lt;br&gt;(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.5 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med&lt;br&gt;övergångsvis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 30,62 %. Gift&lt;br&gt;pensionär.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-5.png" style="width:261pt;height:145pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pensionsinkomster enligt nuvarande regler&lt;br&gt;(=beräkningsunderlag) i prisbasbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag ovan omfattar pensionärer som har ett beräkningsunderlag&lt;br&gt;motsvarande lägst nivån för folkpension och maximalt PTS. Emellertid&lt;br&gt;kan pensionärens beräkningsunderlag vara lägre än de angivna nivåerna&lt;br&gt;till följd av att pensionen har lyfts före 65 års ålder eller att kravet på 40&lt;br&gt;bosättningsår inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är desamma för dem&lt;br&gt;som gjort förtida uttag (eller skjutit upp uttaget) som för dem som tar ut&lt;br&gt;oreducerad ålderspension från 65 års ålder. SGA-bestämmelsema gäller&lt;br&gt;utan begränsning även för dem vars folkpension utges med en viss andel&lt;br&gt;av en oavkortad sådan pension. Dock gäller alltid ett allmänt förbehåll att&lt;br&gt;SGA inte far utges med större belopp än pension i form av folkpension,&lt;br&gt;PTS, ATP, änke-ATP, tjänstepension och utländsk socialförsäkringspen-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion. Särskilda regler gäller vid förekomst av yrkesskadelivränta (se av- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;snitt 8). För pensionärer med partiell pension gäller dock ett annat högsta&lt;br&gt;SGA-belopp. Partiell pension behandlas i avsnitt 7.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SGA-bestämmelsema innebär således att en pensionär med hel ålders-&lt;br&gt;pension och ett beräkningsunderlag som är lägre än 1,529 respektive&lt;br&gt;1,354 prisbasbelopp inte betalar någon skatt på sina pensionsinkomster.&lt;br&gt;SGA uppgår i dessa fall till samma belopp som pensionsinkomstema&lt;br&gt;(dvs. beräkningsunderlaget). Detta har vi tagit hänsyn till i våra förslag&lt;br&gt;till hur den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas för pensionä-&lt;br&gt;rer med låg pensionsinkomst, vilka redovisas i det följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan först konstateras att för en pensionär med pensionsinkomster&lt;br&gt;som inte är högre än 0,24 prisbasbelopp innebär omläggningen inte&lt;br&gt;någon förändring i skattehänseende, eftersom i det fallet det vanliga&lt;br&gt;grundavdraget uppgår till samma belopp som SGA, dvs. 0,24 prisbasbe-&lt;br&gt;lopp. I ett sådant fall behövs således inte någon uppräkning av beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget göras. Den övergångsvisa garantipensionen skall dock&lt;br&gt;inte ge kompensation bara för SGA utan även ersätta PTS och den 40-&lt;br&gt;dels beräknade folkpensionen. Enligt regeringens förslag skall därför den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen för pensionärer vars beräkningsunderlag&lt;br&gt;inte överstiger 0,24 prisbasbelopp motsvara det belopp som återstår sedan&lt;br&gt;beräkningsunderlaget minskats med den tilläggspension, änkepension,&lt;br&gt;tjänstepension och utländska pension som ingått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det vanliga grundavdraget på 0,24 prisbasbelopp kommer efter om-&lt;br&gt;läggningen att gälla för alla dem vars pensionsinkomster i det nuvarande&lt;br&gt;pensionssystemet uppgår till ca 1,3 prisbasbelopp. Pensionärer med högre&lt;br&gt;pensionsinkomster kommer att fa rätt till ett högre grundavdrag. Det&lt;br&gt;krävs därför att omräkning sker på ett sätt för de pensionärer vars beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag är lägre än 1,3 prisbasbelopp och på ett annat sätt för dem&lt;br&gt;med högre ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att omräkning av beräkningsunderlaget för den&lt;br&gt;ålderspensionär vars underlag är högre än 0,24 men lägre än 1,3 prisbas-&lt;br&gt;belopp skall göras genom att hela underlaget multipliceras med 1,513 och&lt;br&gt;därefter minskas med 0,112 prisbasbelopp. Detta skall gälla både för en&lt;br&gt;ensamstående och för en gift ålderspensionär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlag som är lägst 1,3 prisbasbelopp men inte uppgår till&lt;br&gt;1,52 prisbasbelopp vad gäller en ensamstående och 1,354 prisbasbelopp&lt;br&gt;vad gäller en gift ålderspensionär skall höjas genom att hela underlaget&lt;br&gt;multipliceras med 1,427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en ensamstående ålderspensionär med ett beräkningsunderlag på&lt;br&gt;lägst 1,52 men inte högre än 1,529 prisbasbelopp skall underlaget höjas&lt;br&gt;till 2,17 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enligt ovan omräknade underlagen minskas med den tilläggspen-&lt;br&gt;sion, änkepension, tjänstepension och utländska pension som har ingått i&lt;br&gt;underlaget. Det kvarvarande beloppet är pensionärens övergångsvisa&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de tidigare redovisade figurerna 7.2 och 7.3 visades effekterna av vårt&lt;br&gt;förslag till beräkning av övergångsvis garantipension för pensionärer med&lt;br&gt;beräkningsunderlag på lägst 1,529 respektive 1,354 prisbasbelopp vid&lt;br&gt;34 % kommunalskatt. I figur 7.6 visas skillnaden i pension före och efter&lt;br&gt;omläggningen för pensionärer med lägre pensionsinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tablå 7.4 sammanfattas regeringens förslag till hur beräkningsunder- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;laget skall räknas upp för att bestämma den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen. Det uppräknade beräkningsunderlaget motsvarar pensionärens&lt;br&gt;nya, högre bruttopension, som skall beskattas efter samma regler som&lt;br&gt;gäller för yngre pensionärer. Det uppräknade beräkningsunderlaget skall&lt;br&gt;minskas med de förmåner som ingår i beräkningsunderlaget och som&lt;br&gt;utbetalas till pensionären enligt annan lagstiftning eller avtal. Återstoden&lt;br&gt;(dvs. bosättningsbaserad folkpension, PTS och kompensation för SGA)&lt;br&gt;utges som övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 7.6 Skillnad i pensionsinkomst efter skatt mellan ett system med övergångs -&lt;br&gt;vis garantipension och nuvarande system. Kommunalskatt 34 %. Ensamstående&lt;br&gt;och gift pensionär&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03127/prop_19992000__127-6.png" style="width:256pt;height:137pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Pensionsinkomster enligt nuvarande regler&lt;br&gt;(=beräkningsunderlag) i basbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tablå 7.4 Förslag till omräkning av beräkningsunderlag för bestämning av&lt;br&gt;övergångsvis garantipension&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlag P i pris-&lt;br&gt;basbelopp för ogift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlag P i pris-&lt;br&gt;basbelopp för gift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Omräknat beräkningsunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pi i prisbasbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 0,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högst 0,24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pj=P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 0,24 men lägre än 1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 0,24 och lägre än 1,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P, =P*1,513-0,112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lägst 1,3 men lägre än 1,52&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lägst 1,3 men lägre än 1,354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pj—P* 1,427&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lägst 1,52 men högst 1,529&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pi=2,17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 1,529 men högst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P, =2,17+0,59*(P-l,529)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 3,093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,=P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Pi=l,935&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 1,354 men högst 2,772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,=l,935+0,59*(P-1,354)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;högre än 2,772&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;P,=P&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Beräkning av övergångsvis garantipension vid&lt;br&gt;partiellt uttag av ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om ålderspensionen tas ut som en partiell för-&lt;br&gt;mån skall den övergångsvisa garantipensionen beräknas med ledning&lt;br&gt;av den pension som skulle ha utgetts om hel ålderspension hade lyfts.&lt;br&gt;Andelsberäkningen görs därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-&lt;br&gt;geringens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanerna: Remissinstanserna har inte yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;denna del av förslaget. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa&lt;br&gt;understryker dock vikten av att det i den information som skall lämnas&lt;br&gt;inför omräkningen klargörs att för dem som har partiellt uttag av ålders-&lt;br&gt;pension kommer en försämring att ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Uttag av ålderspension kan göras som&lt;br&gt;hel, halv, tre fjärdedels eller en fjärdedels förmån. Den del av det nu-&lt;br&gt;varande grundskyddet som utgörs av SGA följer inte denna andelsbe-&lt;br&gt;räkning. För beräkningen av SGA är det främst pensionsinkomstemas&lt;br&gt;belopp som är avgörande, om de motsvarar hel eller partiell förmån är av&lt;br&gt;mindre betydelse. SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är&lt;br&gt;desamma för alla pensionärer. För dem med partiell pension gäller dock&lt;br&gt;att SGA inte kan vara högre än uppburen folkpension och PTS (in-&lt;br&gt;begripet den del av ATP som minskat PTS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till konstruktion av övergångsvis garantipension för pen-&lt;br&gt;sionärer med helt pensionsuttag baseras på en översättning av SGA-reg-&lt;br&gt;lema till pensionssystemet. Om på samma sätt SGA för dem med partiellt&lt;br&gt;pensionsuttag skulle omvandlas till en pensionsförmån skulle det inne-&lt;br&gt;bära att den övergångsvisa garantipensionen skulle tjäna som utfyllnad&lt;br&gt;för dem som endast tagit ut en del av sin inkomstgrundade pension. En&lt;br&gt;person, som vid helt pensionsuttag inte skulle vara berättigad till&lt;br&gt;grundskydd, skulle vid partiellt uttag kunna fa övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion. Det skulle således innebära att grundskyddet inom det allmänna&lt;br&gt;pensionssystemet inte enbart skulle ge ett ekonomiskt skydd för dem som&lt;br&gt;inte tjänat in rätt till inkomstgrundad pension eller endast en låg sådan.&lt;br&gt;Det skulle också ge ett tillskott till dem som valt att ta ut endast del av sin&lt;br&gt;inkomstgrundade pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner inget skäl till att ett uppskjutet uttag av en del av den&lt;br&gt;inkomstgrundade ålderspensionen skulle ersättas av en utbetalning från&lt;br&gt;garantipensionssystemet. Enligt vår mening bör istället garantipensionen&lt;br&gt;vid partiellt pensionsuttag bestämmas efter samma principer som gäller&lt;br&gt;för pensionärer födda år 1938 eller senare. Vårt förslag innebär att vid&lt;br&gt;partiellt uttag av ålderspension skall först beräknas vad hel övergångsvis&lt;br&gt;garantipension skulle motsvara och därefter andelsberäknas detta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vårt förslag till hur den övergångsvisa garantipensionen skall bestäm-&lt;br&gt;mas vid partiellt uttag utgår således inte från gällande SGA-bestämmel-&lt;br&gt;ser. Förslaget att exempelvis halv garantipension skall motsvara hälften&lt;br&gt;av hel förmån kan innebära en försämring för många av de pensionärer&lt;br&gt;som vid omläggningen uppbär halv pension. De kan efter övergången till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsvis garantipension komma att få en lägre inkomst efter skatt. Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;Enligt senast tillgängliga statistik uppbär 256 personer i åldersgruppen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65-69 år och 12 personer i åldrarna 70—74 år partiell ålderspension. Re-&lt;br&gt;geringen anser, i likhet med vad som framförts av försäkringskassan i&lt;br&gt;Östergötland, att det är viktigt att pensionärerna i god tid informeras om&lt;br&gt;att omräkningen vid partiellt pensionsuttag kan innebära sänkt inkomst&lt;br&gt;efter skatt. Det är också viktigt att klargöra att denna försämring endast är&lt;br&gt;knuten till ett pågående partiellt uttag, dvs. den har ingen effekt på ett&lt;br&gt;senare helt uttag av pension.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning vid förekomst av&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;yrkesskadelivräntor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Yrkesskadelivränta samordnas i dag med ålderspension genom att pen-&lt;br&gt;sionen minskas enligt vissa regler. Vidare gäller att det särskilda grund-&lt;br&gt;avdraget, SGA, fastställs med ledning av delvis andra inkomster än vad&lt;br&gt;som gäller för övriga ålderspensionärer. I detta avsnitt föreslås att dagens&lt;br&gt;samordningsbestämmelser huvudsakligen överförs till det nya systemet&lt;br&gt;med tilläggspension och övergångsvis garantipension vad gäller de per-&lt;br&gt;soner som är födda år 1937 eller tidigare och som i december år 2002&lt;br&gt;uppbar både ålderspension och yrkesskadelivräntan. För övriga föreslås&lt;br&gt;samma samordningsreglerna som gäller för personer som är födda&lt;br&gt;år 1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordningsbestämmelser vid förekomst av&lt;br&gt;yrkesskadelivräntor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag och bedömning: Vid förekomst av yrkesskade-&lt;br&gt;livränta skall de samordningsbestämmelser som finns i 12 kap. 9 §&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrundad pension tillämpas för personer&lt;br&gt;som är födda år 1937 eller tidigare och som inte har omfattats av&lt;br&gt;samordningsbestämmelsema enligt AFL före utgången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de personer som jämte ålderspension uppbär egen yrkesskade-&lt;br&gt;livränta i december 2002 skall tilläggspensionen, enligt lagen om in-&lt;br&gt;komstgrundad pension, minskas vid utbetalning med ett förutbestämt&lt;br&gt;fast belopp. Minskningsbeloppet skall beräknas som skillnaden mellan&lt;br&gt;beviljad och utbetald ålderspension från folkpensionering och ATP i&lt;br&gt;december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de personer som jämte ålderspension uppbär yrkesskadelivränta&lt;br&gt;till efterlevande i december 2002 bör änkepensionen enligt lagen om&lt;br&gt;efterlevandepension minskas vid utbetalning med ett förutbestämt fast&lt;br&gt;belopp. Minskningsbeloppet bör beräknas som skillnaden mellan å&lt;br&gt;ena sidan beviljad ålderspension och änkepension i december 2002, å&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;andra sidan utbetald ålderspension och änkepension vid samma tid-&lt;br&gt;punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om yrkesskadelivräntan minskas skall det förutbestämda belopp&lt;br&gt;som minskar tilläggspensionen eller änkepensionen reduceras pro-&lt;br&gt;centuellt lika mycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som i december 2002 jämte ålderspension uppbär yrkes-&lt;br&gt;skadelivränta skall den utbetalda tilläggspensionen efter minskningen&lt;br&gt;ingå i beräkningsunderlaget. I beräkningsunderlaget bör också den ut-&lt;br&gt;betalda änkepensionen efter minskningen ingå. De belopp som mot-&lt;br&gt;svarar pensionstillskott och 40-delsberäknad folkpension skall beräk-&lt;br&gt;nas med ledning av beviljad tilläggspension och änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlaget för den som jämte ålderspension i decem-&lt;br&gt;ber 2002 uppbär yrkesskadelivränta skall lägst uppgå till ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar den folkpension och det pensionstillskott som skulle ha&lt;br&gt;utgetts enligt i dag gällande regler, om ingen samordning med yrkes-&lt;br&gt;skadelivränta hade skett. Vid beräkningen skall det belopp som&lt;br&gt;motsvarar den ATP som enligt dagens regler skulle ha reducerat&lt;br&gt;pensionstillskottet likställas med pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningsunderlaget för en person som jämte ålderspension upp-&lt;br&gt;bär yrkesskadelivränta skall räknas upp enligt samma regler som skall&lt;br&gt;gälla för övriga pensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas genom att den&lt;br&gt;tilläggspension, den änkepension, den tjänstepension och den utländ-&lt;br&gt;ska pension som ingår i beräkningsunderlaget dras av från det upp-&lt;br&gt;räknade beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att samordningen skall&lt;br&gt;ske på samma sätt som gäller i dag innebärande samordning med de fik-&lt;br&gt;tiva belopp som skall ingå i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget. Skåne&lt;br&gt;läns allmänna försäkringskassa påtalar att det fortfarande finns ett antal&lt;br&gt;personer med folkpension och yrkesskadelivränta som med stöd av 18 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1962:382) om införande av lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring (AFL) samt övergångsbestämmelserna till ändringen&lt;br&gt;(1967:201) i 11 § samma lag uppbär en högre folkpension än de annars&lt;br&gt;skulle gjort. Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anför att vid&lt;br&gt;beräkning av övergångsvis garantipension för de som har yrkesskadeliv-&lt;br&gt;ränta skall reglerna i 4 kap 5 § lagen (1998:702) om garantipension gälla.&lt;br&gt;Kassan framför även att utredningen inte berör hur samordningen skall&lt;br&gt;ske vad gäller den yrkesskadelivränta som inte kan samordnas med&lt;br&gt;tilläggspension utan endast med folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag och bedömning: Arbetsskador eller&lt;br&gt;därmed jämförliga skador regleras i dag i lagen (1976:380) om arbets-&lt;br&gt;skadeförsäkring och i lagen (1977:265) om statlig personskadeskydd.&lt;br&gt;Båda dessa lagar trädde i kraft den 1 juli 1977. Ersättning för skador som&lt;br&gt;inträffat under äldre författningarnas giltighetstid, dvs. under åren 1901—&lt;br&gt;1977, regleras emellertid alltjämt i dessa författningar. Ersättning i form&lt;br&gt;av livränta utbetalas således fortfarande, eller kan komma att utbetalas&lt;br&gt;enligt ett stort antal äldre, i de flesta fall upphävda, författningar om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obligatorisk försäkring för yrkesskador. Eftersom huvuddelen av dessa Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;livräntor utges enligt 1954 års lag om yrkesskadeförsäkring har samlings-&lt;br&gt;begreppet för dessa kommit att bli yrkesskadelivräntor. Benämningen&lt;br&gt;yrkesskadelivräntor gäller även livräntor som utgör ersättning för skador&lt;br&gt;som uppstått i andra sammanhang än under yrkesutövning. Som ett&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas personer som skadats under fullgörande av&lt;br&gt;värnplikt eller i samband med vissa utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom ersättning för inkomstbortfall på grund av bestående förlust&lt;br&gt;eller nedsättning av arbetsförmåga kan yrkesskadelivräntor även innefatta&lt;br&gt;viss ersättning för lyte och men samt för kostnader för vård, hjälpmedel&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser uppgår det maximala årsbeloppet för&lt;br&gt;en yrkesskadelivränta i form av egenlivränta till 3,78 prisbasbelopp.&lt;br&gt;År 2000 motsvarar detta 138 348 kronor. Yrkesskadelivräntan reduceras&lt;br&gt;efter ålderspensioneringen till tre Värdedelar av det tidigare beviljade&lt;br&gt;beloppet. Beträffande skador som inträffat före den 1 juli 1976 sker&lt;br&gt;denna reduktion fr.o.m. den månad den skadade fyller 67 år. Har skadan&lt;br&gt;visat sig först efter den 1 juli 1976 reduceras livräntan fr.o.m. den månad&lt;br&gt;då den skadade fyller 65 år. Det maximala livräntebeloppet för de flesta&lt;br&gt;pensionärerna är således 2,84 prisbasbelopp, vilket år 2000 motsvarar&lt;br&gt;103 944 kronor. Flertalet av de ersättningar som betalas ut idag är dock&lt;br&gt;betydligt lägre. Av tabell 8.1 framgår att bland de personer som är födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare hade 56 356 personer beviljad yrkesskadelivränta i&lt;br&gt;form av egenlivränta i december 1999. Övervägande delen, 49 460&lt;br&gt;personer, hade ersättningar om högst 15 000 kronor. Samtidigt utbetala-&lt;br&gt;des efterlevandelivränta till 3 833 personer. Flertalet av dessa ersättningar&lt;br&gt;var mellan 15 000 och 45 000 kronor. Detta framgår av tabell 8.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.1 Antalet personer födda år 1937 eller tidigare med yrkesskadeliv-&lt;br&gt;ränta i form av egenlivränta med fördelning efter ersättningens storlek.&lt;br&gt;December 1999.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ersättning i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet&lt;br&gt;kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 847&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 613&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 460&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 274&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;858&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 033&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;568&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;635&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;376&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;413&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;105 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;348&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;405&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 771&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51 585&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 356&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8.2 Antalet personer födda år 1937 eller tidigare med yrkesskadeliv-&lt;br&gt;ränta i form av efterlevandelivränta med fördelning efter ersättningens stor-&lt;br&gt;lek. December 1999.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ersättning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;i kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 394&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 001 -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Samtliga&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 833&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Riksförsäkringsverket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gällande samordningsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan vid införandet av det offentliga pensionssystemet ansågs det att&lt;br&gt;den pensionsberättigade skulle överkompenserats om såväl yrkesskade-&lt;br&gt;livräntan som ålderspensionen skulle utbetalats ograverad. Den nu&lt;br&gt;gällande regeln om samordning mellan yrkesskadelivränta och pension&lt;br&gt;finns i 17 kap. 2 § AFL. Vid lagens tillkomst ansågs att reduktion av&lt;br&gt;yrkesskadelivränta, vad gäller äldre skadefall, inte lagligen kunde ske&lt;br&gt;genom retroaktiv ändring av den vid skadans inträffande gällande lag-&lt;br&gt;stiftningen om yrkesskadeförsäkringen. Samordningsbestämmelsema i&lt;br&gt;AFL bygger därför på en reduktion av folkpension, pensionstillskott samt&lt;br&gt;ATP i form av ålderspension och änkepension i form av ATP. Samord-&lt;br&gt;ningen sker när ålderspensionen betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yrkesskadelivräntor utgör inte pensionsgrundande inkomst. Enligt 23 §&lt;br&gt;promulgationslagen till AFL kan ATP i form av förtidspension inte heller&lt;br&gt;utges i anledning av pensionsfall som inträffat före den 1 januari 1962.&lt;br&gt;Personer som skadats före detta datum har således inte kunnat kompen-&lt;br&gt;seras i ålderspensionshänseende av en kontinuerlig omvandling av an-&lt;br&gt;tagandepoäng till ATP-poäng. Samordningen mellan pensionsutbe-&lt;br&gt;talningar och utbetalningen av livräntor har därför utformats på ett sådant&lt;br&gt;sätt att hänsyn har tagits till dels intresset av att undvika överkompensa-&lt;br&gt;tion, dels att de som drabbats av yrkesskador eller motsvarande ofta däri-&lt;br&gt;genom helt eller delvis betagits möjligheten att tjäna in ATP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande samordningsbestämmelsema innebär att avdrag på ålders-&lt;br&gt;pension i form av ATP och folkpension och pensionstillskott skall göras&lt;br&gt;med tre ijärdedelar av en egenlivränta. Minskningen skall i första hand&lt;br&gt;göras på ATP, i andra hand på pensionstillskottet och i sista hand på&lt;br&gt;folkpensionens huvudförmån. Avdrag på ATP far dock inte ske om&lt;br&gt;yrkesskadan inträffat innan den skadade tillgodoräknat sig pensionspoäng&lt;br&gt;för ett år. Med stöd av lagen (1962: 382) om införande av AFL, kan&lt;br&gt;folkpensionen minskas med ett förutbestämt fast belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterlevandelivränta samordnas med den egna folkpensionen i form av&lt;br&gt;ålderspension och med ATP i form av änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla pensionsberättigade har dock, oavsett samordning, rätt att behålla&lt;br&gt;tre fjärdedelar av folkpensionen och pensionstillskottet. När avdrag på&lt;br&gt;ATP far göras tillämpas denna bestämmelse så att pensionstillskottet be-&lt;br&gt;räknas utifrån den ATP som faktiskt betalas ut, dvs. efter att ATP sam-&lt;br&gt;ordnats med yrkesskadelivräntan. Är livräntan större än ATP skall det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överskjutande beloppet samordnas med det sålunda beräknade pen- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;sionstillskottet till dess garantibeloppet träder in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattning av ålderspension och livränta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principerna för beräkning av SGA vid ålderspensioneringen framgår av&lt;br&gt;avsnitt 4. Reglerna är i stora delar desamma även när den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade har rätt till yrkesskadelivränta. Reglerna är också desamma oavsett&lt;br&gt;om yrkesskadelivräntan har minskat ATP eller inte, eller om folkpensio-&lt;br&gt;nen har minskats med ett förutbestämt fast belopp. Utgångsläget i beräk-&lt;br&gt;ningen skall vara den nivå för folkpensionen och pensionstillskottet som&lt;br&gt;gäller för den person som inte har livränta. Detta innebär att det högsta&lt;br&gt;möjliga SGA, även när den pensionsberättigade samtidigt med ålders-&lt;br&gt;pensionen uppbär livränta, är 1,529 prisbasbelopp för en ensamstående&lt;br&gt;och 1,354 prisbasbelopp för en gift. SGA avtrappas mot den faktiskt ut-&lt;br&gt;betalda pension som överstiger de nämnda beloppen. Avdraget reduceras&lt;br&gt;inte med hänsyn till livräntan. Detta innebär bl.a. att rätt till SGA före-&lt;br&gt;ligger även vid höga inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De gällande bestämmelserna innebär även att SGA kan bli större än&lt;br&gt;den sammanlagda utbetalda pensionen efter det att denna har reducerats&lt;br&gt;med hänsyn till yrkesskadelivräntan. Detta inträffar t.ex. om pensionären&lt;br&gt;inte har någon ATP eller om ATP är lägre än yrkesskadelivräntan. I dessa&lt;br&gt;fall gäller att SGA medges med det högre beloppet. I princip blir då även&lt;br&gt;livräntan en skattefri förmån till ett belopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan SGA och den utbetalda ålderspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning efter ikraftträdande år 2003 om pensionen och livräntan har&lt;br&gt;samordnats i december år 2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Också efter införandet av den övergångsvisa garantipensionen skall det&lt;br&gt;finnas regler för samordning mellan ålderspensionen och yrkesskadeliv-&lt;br&gt;räntan. För de ålderspensionärer som är födda efter år 1937 gäller att&lt;br&gt;ålderspensionen vid utbetalning skall minskas med ett belopp som mot-&lt;br&gt;svarar tre fjärdedelar av den del av livräntan som överstiger en sjättedels&lt;br&gt;basbelopp. Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen&lt;br&gt;och därefter på inkomstpensionen och tilläggspensionen. En pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad som är gift har dock alltid rätt till en sammanlagd ålderspension&lt;br&gt;inklusive premiepension på minst 11,5% av prisbasbeloppet per månad.&lt;br&gt;Motsvarande belopp för en ensamstående ålderspensionär är 13 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsbestämmelsema i det reformerade systemet avviker i&lt;br&gt;väsentlig mån från de i dag gällande bestämmelserna, genom att garanti-&lt;br&gt;pensionen alltid beräknas före samordning. Beräkningen av pensionstill-&lt;br&gt;skottet och SGA-beräkningama i dagens system baseras däremot på pen-&lt;br&gt;sionen efter samordning. Om samma samordningsbestämmelser skulle&lt;br&gt;gälla för de personer som är födda år 1937 eller tidigare som gäller för de&lt;br&gt;yngre generationerna, så som framförts av Östergötlands läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa, skulle vissa av de pensionärer som har rätt till SGA i&lt;br&gt;dagens system inte medges övergångsvis garantipension. Dessa pensio-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;närer skulle fa en sänkning av nettopensionen efter omläggningen. Full Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;kompensation skulle inte heller ges till de pensionärer vars ATP efter&lt;br&gt;samordningen med yrkesskadelivräntan berättigar till pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Införandet av ett helt nytt ålderspensionssystem ger en möjlighet till&lt;br&gt;justeringar av såväl eventuella orättvisor som förekommande överkom-&lt;br&gt;pensation. Detta kan göras då endast ett ytterst litet antal har börjat upp-&lt;br&gt;bära ålderspension före reformens ikraftträdande. När det gäller pensio-&lt;br&gt;närer som redan vid införandet har uppnått pensionsåldern och vars pen-&lt;br&gt;sion därvid samordnas med yrkesskadelivränta är det regeringens upp-&lt;br&gt;fattning att de grunder för samordningen som tillämpades när det utgåen-&lt;br&gt;de pensionsbeloppet bestämdes alltjämt bör gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förslag som utredningen har lämnat innebär att dagens samord-&lt;br&gt;ningsbestämmelser och skatteregler i varje detalj översätts till en garanti-&lt;br&gt;pensionsförmån. En sådan omräkning är mycket komplicerad och därför&lt;br&gt;sannolikt svår att förstå för de berörda pensionärerna. Förslaget innebär&lt;br&gt;bland annat delvis att samordning skulle ske med de fiktiva belopp som&lt;br&gt;ingår i beräkningsunderlaget, delvis att livräntan skulle samordnas med&lt;br&gt;en verklig förmån i form av tilläggspension enligt LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens uppfattning är att det redan komplicerade systemet inte&lt;br&gt;bör försvåras ytterligare. Dels mot bakgrund av detta, dels av administ-&lt;br&gt;rativa skäl föreslås i stället en annan lösning för samordningen mellan&lt;br&gt;ålderspension och yrkesskadelivränta. Vad gäller de pensionärer vars&lt;br&gt;egenlivränta och ålderspension har beviljats före år 2003 föreslås att&lt;br&gt;tilläggspensionen enligt LIP vid utbetalning skall minskas med ett förut-&lt;br&gt;bestämt fast belopp. Minskningsbeloppet skall därvid beräknas som skill-&lt;br&gt;naden mellan beviljad och utbetald ålderspension i december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare är regeringens bedömning att samordningen mellan ålderspen-&lt;br&gt;sion och änkepension och efterlevandelivränta bör ske på motsvarande&lt;br&gt;sätt om pensionsförmånerna redan före ikraftträdandet samordnas med&lt;br&gt;efterlevandelivränta. Änkepensionen enligt lagen om efterlevandepension&lt;br&gt;bör därvid minskas med ett fast belopp som motsvarar skillnaden mellan&lt;br&gt;beviljad pension från ålders- samt änkepensioneringen sammantaget och&lt;br&gt;motsvarande utbetalda förmåner i december 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa fall innebär regeringens förslag att någon reduktion av pensio-&lt;br&gt;nen inte skall ske. Detta gäller de fall där det redan i dag endast sker en&lt;br&gt;omfördelning mellan den enskildas ATP och pensionstillskott. Inte heller&lt;br&gt;skall pensionen minskas om den enskilda pensionären helt saknar ATP&lt;br&gt;och därför inte kommer att fa någon tilläggspension från LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen för de personer som i decem-&lt;br&gt;ber 2002 uppbar både livränta och ålderspension skall baseras på&lt;br&gt;pensionsinkomster efter att dessa har samordnats med yrkesskadelivränta&lt;br&gt;enligt ovan. Detta skall ske genom att det i beräkningsunderlaget skall&lt;br&gt;ingå den utbetalda tilläggspensionen, dvs. efter minskning med hänsyn&lt;br&gt;till livränta. De fiktiva belopp som i beräkningsunderlaget skall motsvara&lt;br&gt;eventuellt pensionstillskott och 40-dels beräknad folkpension skall däre-&lt;br&gt;mot beräknas med ledning av den beviljade tilläggspensionen, dvs innan&lt;br&gt;tilläggspensionen har minskats med hänsyn till yrkesskadelivränta. Rege-&lt;br&gt;ringens bedömning är att den övergångsvisa garantipensionen bör beräk-&lt;br&gt;nas på motsvarande sätt vad gäller personer med efterlevandelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ovan redovisats kan SGA i vissa fall bli större än den faktiskt ut- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;betalda pensionen. Utredningens bedömning var att detta förhållande bör&lt;br&gt;beaktas när beräkningsunderlaget fastställs. Regeringen delar denna be-&lt;br&gt;dömning vad gäller de personer som i december 2002 uppbar både liv-&lt;br&gt;ränta och ålderspension. En lösning, som utredningen har förordat, skulle&lt;br&gt;vara att låta en viss yrkesskadelivränta ingå i beräkningsunderlaget. En-&lt;br&gt;ligt regeringens mening är dock en sådant lösning både komplicerad och&lt;br&gt;administrativ krävande. Regeringen föreslår i stället att en begränsnings-&lt;br&gt;regel skall införas när beräkningsunderlaget fastställs för de personer med&lt;br&gt;egenlivränta som i december 2002 uppbar både livränta och ålders-&lt;br&gt;pension. Begränsningsregel innebär att den pensionsberättigades beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag inte skall bli lägre än ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;folkpension och det pensionstillskott som skulle ha utbetalats enligt i dag&lt;br&gt;gällande regler, om pensionen inte hade samordnats med yrkesskadeliv-&lt;br&gt;ränta. Som pensionstillskott skall likställas den tilläggspension som&lt;br&gt;skulle enligt i dag gällande regler föranlett avräkning av pensionstill-&lt;br&gt;skottet. Regeringens bedömning är att motsvarande begränsningsregel&lt;br&gt;bör gälla även för personer med efterlevandelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller personer med livränta har det framkommit att SGA fastställs&lt;br&gt;med ledning av delvis andra inkomster än vad som gäller för övriga&lt;br&gt;ålderspensionärer. Avtrappningen och basnivåerna är dock desamma&lt;br&gt;oavsett om den pensionsberättigade har livränta eller ej. Vi föreslår där-&lt;br&gt;för att beräkningsunderlaget för pensionärer vars ålderspension har sam-&lt;br&gt;ordnats med yrkesskadelivränta skall räknas om på samma sätt som skall&lt;br&gt;gälla för ålderspensionärer utan livränta. Hur detta skall ske framgår av&lt;br&gt;avsnitt 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen erhålls genom att från det omräk-&lt;br&gt;nade beräkningsunderlaget dras av den tilläggspension, änkepension,&lt;br&gt;tjänstepension och utländska pension som har ingått i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I utformningen av beräkningsregler för den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen har vi utgått från att pensionären endast har pensionsinkomster. Vi&lt;br&gt;har inte beaktat att den pensionsberättigade kan ha andra beskattnings-&lt;br&gt;bara s.k. sidoinkomster. Vi har inte heller kunnat ta hänsyn till att yrkes-&lt;br&gt;skadelivräntan till den del livräntan är beskattningsbar kan innebära att&lt;br&gt;det vanliga grundavdraget blir ett annat än vad som skulle ha gällt för&lt;br&gt;samma pensionär utan livränta. Sådana hänsynstaganden skulle oundvik-&lt;br&gt;ligen leda till individuella bedömningar som enligt regeringens uppfatt-&lt;br&gt;ning skall undvikas av administrativa skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordning om livränta eller ålderspension beviljas efter år 2002&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har framgått att regeringens uppfattning är att de grunder för sam-&lt;br&gt;ordningen som tillämpades när det utgående pensionsbeloppet bestämdes&lt;br&gt;alltjämt bör gälla. Detta har dock inte samma giltighet vad gäller de per-&lt;br&gt;soner som kommer att beviljas ålderspension eller yrkesskadelivränta&lt;br&gt;först efter ikraftträdandet år 2003. Dagens samordningsbestämmelser har&lt;br&gt;således aldrig tillämpats för denna grupp pensionärer. Det kan därför inte&lt;br&gt;anses som lika självklart att dagens regler skulle översättas för dessa pen-&lt;br&gt;sionärer med samma noggrannhet som gäller för pensionärer som före&lt;br&gt;år 2003 har omfattats av dagens samordningsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare gäller att det belopp som tilläggspensionen skall minskas med&lt;br&gt;kan på ett relativt enkelt sätt fastställa för de pensionärer som i&lt;br&gt;december 2002 omfattas av dagens samordningsbestämmelser. Är sam-&lt;br&gt;ordningen aktuell först år 2003 eller därefter krävs en komplicerad lag-&lt;br&gt;stiftning och administration för beräkning av motsvarande belopp. Detta&lt;br&gt;är, enligt regeringen, inte rimligt. Regeringen föreslår därför att samma&lt;br&gt;samordningsbestämmelser skall tillämpas för personer som är födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare som skall gälla för de yngre generationerna, om&lt;br&gt;yrkesskadelivränta eller ålderspension beviljas först efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att pensionen efter samordningen kan bli&lt;br&gt;både något lägre och något högre jämfört med vad som skulle ha varit&lt;br&gt;fallet om dagens regler hade tillämpats. Det bör dock poängteras att för-&lt;br&gt;slaget inte innebär någon faktisk inkomstsänkning för den enskilda pen-&lt;br&gt;sionären.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;arbetsskadelivränta&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda folkpensionsförmåner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;br&gt;till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,&lt;br&gt;med de förändringar som skett genom lagen (1998:707) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag, skall anpassas till att gälla också för personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägget till den som är född år 1937 eller tidigare skall inte&lt;br&gt;reduceras av den ålderspension som den försäkrade föräldern uppbär&lt;br&gt;om summan av hel tilläggspension enligt lagen (1998:674) om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension och hel övergångsvis garantipension&lt;br&gt;uppgår till högst 2,17 prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-&lt;br&gt;geringens förslag. Dämtöver föreslog utredningen - med hänsyn till att&lt;br&gt;en särskild pensionsform (bosättningstillägg) föreslogs införas - änd-&lt;br&gt;ringar i lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag samt i&lt;br&gt;övergångsreglerna till lagen (1998:708) om upphävande av lagen&lt;br&gt;(1994:309) om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär ålderspension,&lt;br&gt;för att anpassa dessa regler till att gälla också för personer födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Riksförsäkringsverket tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Pensionärsförbund kan inte acceptera några försämringar av&lt;br&gt;förmånerna handikappersättning, vårdbidrag, särskilt pensionstillägg,&lt;br&gt;hustrutillägg och bamtillägg genom en samordning med garantipensio-&lt;br&gt;nen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens grundskyddssystem komp-&lt;br&gt;letteras folkpensionen, pensionstillskottet och det särskilda grundav-&lt;br&gt;draget med vissa särskilda folkpensionsförmåner som utges som tillägg&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till folkpensionen. Dessutom ingår i regelsystemet för folkpensioneringen Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;några förmåner som utges som självständiga förmåner. Med hänsyn till&lt;br&gt;att bosättningstillägg inte skall införas som en särskild pension vid sidan&lt;br&gt;om garantipension behöver någon konsekvensändring inte göras i lagen&lt;br&gt;om handikappersättning och vårdbidrag. Någon anpassning i regler&lt;br&gt;rörande hustrutillägg behöver inte heller göras, eftersom samtliga berörda&lt;br&gt;fyllt 65 år (och således inte längre kan uppbära hustrutillägg) då den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen införs år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt pensionstillägg utges enligt nuvarande regler som ett tillägg till&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension till förälder som under minst sex år&lt;br&gt;har vårdat sjukt eller handikappat barn och som därvid har avstått från&lt;br&gt;förvärvsarbete. 1 samband med införandet av lagen om garantipension&lt;br&gt;föreskrevs att reglerna om särskilt pensionstillägg skall fortsätta att gälla,&lt;br&gt;men med den begränsningen att lagen endast gäller för dem som är födda&lt;br&gt;år 1953 eller tidigare. Detta och att endast tid före år 1999 kan tillgodo-&lt;br&gt;räknas som vårdtid för särskilt pensionstillägg gäller sedan den 1 januari&lt;br&gt;1999.1 övrigt har lagen, med ikraftträdande den 1 januari 2001, anpassats&lt;br&gt;till det reformerade ålderspensionssystemet. Några ändringar i sak har i&lt;br&gt;princip inte genomförts. Vissa justeringar måste dock göras för att an-&lt;br&gt;passa bestämmelserna till övergångsvis garantipension. I sak gäller detta&lt;br&gt;att det särskilda pensionstillägget till personer som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare även i framtiden skall utges i förhållande antingen till antal bo-&lt;br&gt;sättningsår eller till antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng enligt&lt;br&gt;5 kap. AFL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg utges för varje barn under 16 år till en försäkrad förälder&lt;br&gt;som uppbär ålderspension eller förtidspension. Bamtillägget avskaffades&lt;br&gt;i princip år 1990. Enligt övergångsbestämmelser betalas emellertid bam-&lt;br&gt;tillägg ut även för tid efter den 1 januari 1990 till dem som hade rätt till&lt;br&gt;bamtillägg i december månad 1989. Detta innebär att tillägget kommer&lt;br&gt;att upphöra vid utgången av år 2005 när de yngsta barnen som tillägget&lt;br&gt;avser har fyllt 16 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I proposition 1997/98:152 Garantipension m.m. har angivits att någon&lt;br&gt;motsvarighet till bamtillägget inte kommer att finnas i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet. I samband med arbetet med garantipensionen&lt;br&gt;gjordes bedömningen att bamtillägget till personer födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare borde behållas med i princip oförändrade regler. Regeringen har&lt;br&gt;inte nu funnit anledning till annan bedömning vad avser bamtillägg till&lt;br&gt;personer som omfattas av den övergångsvisa garantipensionen. Vi före-&lt;br&gt;slår därför att bamtillägget skall behållas med i princip oförändrade reg-&lt;br&gt;ler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägget reduceras i dag med hälften av den försäkrades tilläggs-&lt;br&gt;pension i den mån denna för år räknat överstiger halva prisbasbeloppet.&lt;br&gt;Fritt från samordning är således folkpensionsbeloppet jämte ett halvt&lt;br&gt;prisbasbelopp. För att anpassa reglerna till ett fullt beskattat system måste&lt;br&gt;detta fribelopp höjas och vi föreslår att det skall motsvara den högsta&lt;br&gt;övergångsvisa garantipension som kan utges till en ensamstående person,&lt;br&gt;2,17 prisbasbelopp. Detta synsätt stämmer överens med tankarna bakom&lt;br&gt;det belopp som gäller för personer som omfattas av det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt dagens regler berättigar bamtillägget, tillsammans med annan Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;ålderspension som den pensionsberättigade uppbär, till SGA. Däremot&lt;br&gt;skall bamtillägget enligt vårt förslag inte ingå i beräkningsunderlaget för&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen. Det skulle kunna innebära att en&lt;br&gt;person som gjort förtida uttag av ålderspension och därmed har reducerad&lt;br&gt;folkpension inte kompenseras fullt ut för det SGA han eller hon har rätt&lt;br&gt;till enligt dagens regler. Eftersom de flesta som uppbär bamtillägg upp-&lt;br&gt;burit förtidspension före ålderspensioneringen, torde emellertid sådana&lt;br&gt;fall knappast förekomma. Det skall också observeras att år 2003, när&lt;br&gt;dessa regler avses träda i kraft, kommer antalet personer som över-&lt;br&gt;huvudtaget uppbär bamtillägg att vara mycket begränsat. År 2005 är det&lt;br&gt;sista år som bamtillägg kan utbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Samordning med arbetsskadelivränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Arbetskadelivränta enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring och lagen (1977:265) om statligt personskade-&lt;br&gt;skydd skall efter utgången av år 2002 betalas ut varje månad med det&lt;br&gt;överskjutande belopp som räknats fram för december månad år 2002.&lt;br&gt;Beloppet skall fr.o.m. år 2003 årligen räknas om med förändringen i&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att samordning skall ske&lt;br&gt;enligt nuvarande regler med de pensionsbelopp som ingår i beräknings-&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;detta förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Livränta enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring (LAF) och enligt lagen (1977:265) om statligt per-&lt;br&gt;sonskadeskydd (LSP) utges längst till den månad då den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade fyller 65 år. Till vissa personer kan arbetsskadelivränta dock utges&lt;br&gt;även efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år. För personer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare gäller, på grund av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till LAF, dessa regler fullt ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantiregeln, den s.k. 65 %-regeln, innebär att livränta utges för tid&lt;br&gt;efter det att den pensionsberättigade fyllt 65 år om hans eller hennes&lt;br&gt;ålderspension från folk- och tilläggspensioneringen inte uppgår till 65 %&lt;br&gt;av livräntans bruttobelopp. Livräntan betalas då ut med ett belopp som&lt;br&gt;motsvarar skillnaden mellan ålderspensionen och 65 % av livräntans&lt;br&gt;bruttobelopp. För personer födda år 1938 eller senare avskaffades denna&lt;br&gt;bestämmelse i samband med införandet av det reformerade ålderspen-&lt;br&gt;sionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2003 kommer nuvarande pensionsförmåner till ålders-&lt;br&gt;pensionärer att ersättas av tilläggspension enligt LIP och övergångsvis&lt;br&gt;garantipension. Om arbetsskadelivräntan skulle samordnas med den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen skulle det ge ett för den pensionsberättigade&lt;br&gt;sämre resultat jämfört med idag, eftersom denna pension kommer att ut-&lt;br&gt;ges med ett högre bruttobelopp än dagens folkpension och pensions-&lt;br&gt;tillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ersättning som utges på grund av LAF och LSP samordnas inte med Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;pensionsförmånerna på annat sätt än vid uttag av ålderspension. Om&lt;br&gt;uttaget sker efter 65 års ålder sker samordning med den pension som&lt;br&gt;skulle ha betalats ut om hel pension hade tagits ut fr.o.m. 65 års ålder. I&lt;br&gt;december månad år 2002 har därför samordning med ålderspensionen&lt;br&gt;gjorts för alla livräntetagare födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det livräntebelopp som efter samordning med&lt;br&gt;ålderspensionen beräknats för den enskilde i december 2002 skall gälla&lt;br&gt;även fortsättningsvis. Beloppet föreslås vara prisindexerat, dvs. årligen&lt;br&gt;räknas om med förändringen i prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skulle arbetsskadelivräntan alltjämt sam-&lt;br&gt;ordnas med den ålderspension som den pensionsberättigade skulle haft&lt;br&gt;rätt till enligt AFL, dvs. med de belopp som ingår i den enskildes beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag. Det hade gett samma livräntebelopp som vårt förslag med&lt;br&gt;undantag för effekten av följsamhetsindexeringen av tilläggspensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med vårt förslag kommer inte ett extra påslag på tilläggspensionen att&lt;br&gt;minska livräntebeloppet, vilket hade varit fallet med utredningens för-&lt;br&gt;slag. Inte heller kommer en lägre uppräkning av tilläggspensionen att&lt;br&gt;kompenseras av ett högre livräntebelopp. Sådan kompensation utges&lt;br&gt;istället genom den övergångsvisa garantipensionen, på samma villkor till&lt;br&gt;pensionärer med som utan livränta. Vårt förslag innebär således att ga-&lt;br&gt;rantiregeln (65 %-regeln) alltjämt kommer att tillämpas i förhållande till&lt;br&gt;en prisindexerad pension. Det innebär också en administrativ förenkling&lt;br&gt;jämfört med utredningsförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsskadelivräntan skall inte ingå i beräkningsunderlaget för den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen, eftersom den inte påverkar dagens SGA&lt;br&gt;för ålderspensionärer.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utbetalning av övergångsvis garantipension&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;10.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uttag av övergångsvis garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall som huvud-&lt;br&gt;regel betalas ut endast till den som är bosatt i Sverige. Övergångsvis&lt;br&gt;garantipension skall dock i undantagsfall kunna betalas ut till en per-&lt;br&gt;son som bosatt sig utomlands, om det med hänsyn till omständig-&lt;br&gt;heterna är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen. Utbetalning&lt;br&gt;till utlandet skall kunna ske utan någon prövning av rätt därtill, om&lt;br&gt;den pensionsberättigade med stöd av socialförsäkringslagen (1999:799)&lt;br&gt;eller dess övergångsbestämmelser omedelbart före ikraftträdandet av&lt;br&gt;de nya bestämmelserna uppbär folkpension i form av ålderspension&lt;br&gt;vid bosättning utomlands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av övergångsvis garantipension skall kunna avse hel, tre fjär-&lt;br&gt;dedels, halv eller en fjärdedels förmån. En pensionsberättigad som har&lt;br&gt;rätt till tilläggspension får dock ta ut övergångsvis garantipension en-&lt;br&gt;dast om och till den del som han eller hon tar ut tilläggspension för&lt;br&gt;samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med re-&lt;br&gt;geringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har haft något att erinra mot&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Dagens grundskydd i form av folk-&lt;br&gt;pension och pensionstillskott betalas enligt huvudregeln ut endast till den&lt;br&gt;som är bosatt i Sverige. Även rätten till särskilt grundavdrag vid beskatt-&lt;br&gt;ning gäller endast för pensionärer som är bosatta i Sverige. En person&lt;br&gt;som har börjat uppbära folkpension kan få folkpensionen utbetald till&lt;br&gt;utlandet, om det skulle framstå som oskäligt att dra in pensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt övergångsbestämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i&lt;br&gt;AFL har en svensk medborgare, som är född år 1929 eller tidigare eller&lt;br&gt;som är född senare men som den 1 juli 1979 uppbar folkpension i form&lt;br&gt;av ålders-, förtids- eller efterlevandepension, under vissa förutsättningar&lt;br&gt;rätt att vid bosättning utomlands uppbära en oavkortad folkpension, dvs.&lt;br&gt;med samma belopp som skulle ha utgetts vid bosättning i Sverige. En&lt;br&gt;förutsättning härför är att den pensionsberättigade varit mantalsskriven i&lt;br&gt;Sverige det år då han eller hon fyllde 62 år och de fem åren närmast dess-&lt;br&gt;förinnan. Denna övergångsregel gäller alltjämt men med vissa justeringar&lt;br&gt;som innebär att regeln inte gäller barnpension och hustrutillägg efter ut-&lt;br&gt;gången av år 1992. Vidare gäller att bestämmelsen numera endast är till-&lt;br&gt;lämplig för de personer som också vid utgången av år 1992 alltjämt upp-&lt;br&gt;bar folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fr.om. år 2001 kommer i stället socialförsäkringslagen (1999:799,&lt;br&gt;SofL) att gälla, vars regler om utbetalning dock i princip motsvarar reg-&lt;br&gt;lerna i AFL. I proposition om anpassningar i ålderspensionssystemet in-&lt;br&gt;för år 2001 m.m., som avses lämnas till riksdagen i maj månad, kommer&lt;br&gt;regeringen att föreslå vissa tillägg och förtydliganden till SofL. Detta&lt;br&gt;innebär att en pensionsberättigad som vid lagens ikraftträdande år 2001&lt;br&gt;får folkpension utbetald utomlands enligt AFL eller enligt övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelser i AFL skall få det även fortsättningsvis utan hinder av de nya&lt;br&gt;bestämmelserna i SofL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De pensionärer som vid utgången av år 2002 får sin folkpension utbe-&lt;br&gt;tald till utlandet bör enligt regeringens uppfattning även kunna få över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension utbetald till utlandet utan särskild prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grund av den exporträtt som följer av förordningen (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 om tillämpning av systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen&lt;br&gt;och av konventionsförpliktelser kommer emellertid den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen liksom garantipensionen att i stor utsträckning betalas&lt;br&gt;ut även till personer bosatta utanför Sverige (se avsnitt 14). Den del av&lt;br&gt;dagens folkpension som baseras på tillgodoräknade ATP-år kommer&lt;br&gt;fr.o.m år 2003 att utges i form av tilläggspension, och denna pension&lt;br&gt;skall utbetalas till en pensionsberättigad som är bosatt utomlands oavsett&lt;br&gt;medborgarskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det reformerade ålderspensionssystemet får garantipension endast tas&lt;br&gt;ut om den inkomstgrundade ålderspensionen tas ut samtidigt. Garanti-&lt;br&gt;pensionen och inkomstgrundad ålderspension kommer då, liksom i dag,&lt;br&gt;att kunna tas ut som hel eller partiell - dvs. tre fjärdedels, halv eller en&lt;br&gt;fjärdedels - pension. Om partiellt uttag görs från den inkomstgrundade&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionen skall garantipensionen betalas ut med samma andel. Re- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;geringen föreslår att samma regler skall gälla för uttag av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension. Till skillnad från vad som gäller för garantipension före-&lt;br&gt;slår vi emellertid att även den som inte har tjänat in någon tilläggspension&lt;br&gt;skall ha rätt att göra partiellt uttag av övergångsvis garantipension. En&lt;br&gt;pensionär med enbart folkpension och pensionstillskott som uppbär&lt;br&gt;partiell pension i december år 2002 är således inte tvingad att göra ett&lt;br&gt;helt pensionsuttag för att fortsättningsvis fa ålderspension utbetald. Från&lt;br&gt;och med januari år 2003 kommer motsvarande andel av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension att utbetalas, om pensionären inte genom ansökan begär&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.2 Ansökan om och utbetalning av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall utges utan&lt;br&gt;ansökan till den som vid utgången av år 2002 uppbär ålderspension.&lt;br&gt;Övergångsvis garantipension till den som vid omläggningen inte upp-&lt;br&gt;bär ålderspension skall betalas ut efter ansökan. Utbetalning skall ske&lt;br&gt;tidigast fr.o.m. månaden efter det att ansökan kommit in till den all-&lt;br&gt;männa försäkringskassan, dock tidigast fr.o.m. januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt som gäller för garantipension skall, om an-&lt;br&gt;sökan om ålderspension inte har gjorts senast tre månader före den&lt;br&gt;månad då den pensionsberättigade fyller 70 år, försäkringskassan ut-&lt;br&gt;reda om den pensionsberättigade vill senarelägga sitt pensionsuttag&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall, i likhet med vad som gäller för garantipension, över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension enligt huvudregeln betalas ut månadsvis. Un-&lt;br&gt;dantag gäller för små årsbelopp. Pensionen betalas ut t.o.m. den må-&lt;br&gt;nad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till övergångsvis&lt;br&gt;garantipension annars upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning skall endast ske till den pensionsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag om ansökan och utbetal-&lt;br&gt;ning stämmer i princip överens med regeringens förslag. Utredningen&lt;br&gt;föreslog emellertid att beslut om utbetalning av ålderspension till annan&lt;br&gt;enligt 16 kap. 12 § AFL, som fattats före år 2003, skall gälla även fort-&lt;br&gt;sättningsvis för utbetalning av övergångsvis garantipension och ålders-&lt;br&gt;pension enligt LIP. Vidare föreslogs att försäkringskassan skall ha möj-&lt;br&gt;lighet att fatta provisoriskt beslut om en pensionsberättigad som uppbär&lt;br&gt;ålderspension vid utgången av år 2002 inte lämnar de uppgifter som be-&lt;br&gt;hövs för tillämpning av lagen om garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) tillstyrker utred-&lt;br&gt;ningens förslag. RFV framhåller att uppgifter om tjänstepensioner m.m.,&lt;br&gt;som ingår i beräkningsunderlaget, måste begäras in i god tid före ikraft-&lt;br&gt;trädandet för att antalet återkrav och tilläggsutbetalningar med anledning&lt;br&gt;av provisoriska beslut skall kunna minimeras. För att det skall vara&lt;br&gt;realistiskt att ta in 1,6 miljoner underlag till beräkningsunderlaget från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionärerna krävs dock en långtgående automatisk databehandling Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;både i form av fardigifyllda uppgifter på den begäran om uppgifter som&lt;br&gt;skickas ut och vid hanteringen av inkomna uppgifter. Verket förutsätter&lt;br&gt;att det faller på RFV att fastställa riktlinjer beträffande i vilka lägen den&lt;br&gt;pensionsberättigade skall vara skyldig att lämna uppgifter och när provi-&lt;br&gt;soriskt beslut bör fattas i samband med omläggningen. Också flera&lt;br&gt;försäkringskassor anser det angeläget att i möjligaste mån undvika provi-&lt;br&gt;soriska beslut och därmed det merarbete sådana beslut medför. Bl.a.&lt;br&gt;Östergötlands läns allmänna försäkringskassa anser att möjligheten att&lt;br&gt;inhämta uppgifter på annat sätt än genom den försäkrade t ex genom&lt;br&gt;samköming av olika register skall utredas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet konstaterar att det i utredningen inte alls&lt;br&gt;berörs vem som skall betala ut den övergångsvisa garantipensionen. För-&lt;br&gt;bundet anser att en förutsättning för att samordningen mellan allmän pen-&lt;br&gt;sion och tjänstepension skall fungera på avsett sätt är att utbetalning av&lt;br&gt;allmän pension fortsättningsvis sker enligt dagens regler, dvs. av Kom-&lt;br&gt;munsektorns Pension AB eller Statens pensionsverk i den mån den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade har rätt till kommunal eller statlig pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De flesta personer som omfattas av&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen kommer att uppbära ålderspension i&lt;br&gt;slutet av år 2002. För dessa personer har försäkringskassan i huvudsak&lt;br&gt;kännedom om de uppgifter som behövs för att beräkna den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen. I vissa fall saknas emellertid uppgift om tjänstepension&lt;br&gt;som den pensionsberättigade uppbär. Inför omläggningen år 2003 bör&lt;br&gt;övervägas i vad mån uppgift om tjänstepension kan inhämtas direkt från&lt;br&gt;den som betalar ut tjänstepensionen (se vidare avsnitt 12.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslog att försäkringskassan skall ha möjlighet att fatta&lt;br&gt;provisoriska beslut, vilket enligt flera remissinstanser skulle medföra&lt;br&gt;merarbete. Försäkringskassan har tillgång till de flesta av de uppgifter&lt;br&gt;som krävs för att fastställa den övergångsvisa garantipensionen för dem&lt;br&gt;som redan uppbär ålderspension. Vad gäller tjänstepension skall i de&lt;br&gt;flesta fall det belopp som utbetalades i december läggas till grund för&lt;br&gt;beräkningen. Det finns enligt regeringens mening därför inte något behov&lt;br&gt;av provisoriska beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot denna bakgrund föreslår regeringen att för den som vid ikraft-&lt;br&gt;trädandet av reglerna om övergångsvis garantipension redan uppbär&lt;br&gt;ålderspension skall övergångsvis garantipension fastställas utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att för den som vid omläggningen inte uppbär&lt;br&gt;ålderspension skall ansökan om övergångsvis garantipension på sätt som&lt;br&gt;följer av lagen om garantipension göras hos den försäkringskassa som&lt;br&gt;enligt SofL skall avgöra ärenden för den pensionsberättigade. När den&lt;br&gt;pensionsberättigade också har rätt till tilläggspension bör ansöknings-&lt;br&gt;handlingarna vara gemensamma för övergångsvis garantipension och&lt;br&gt;tilläggspension. Ökning och minskning av övergångsvis garantipension&lt;br&gt;kommer som tidigare anförts normalt att ansluta till motsvarande uttag av&lt;br&gt;tilläggspension. Samma regler om ansökan och anmälan som gäller vid&lt;br&gt;ökning och minskning av tilläggspension bör därför gälla för övergångs-&lt;br&gt;vis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För såväl inkomstgrundad ålderspension som garantipension gäller&lt;br&gt;som huvudregel att pension skall betalas ut senast fr.o.m. 70 års ålder, om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den försäkrade då är bosatt i Sverige. Utbetalning av pension skall Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;emellertid alltid grundas på en ansökan från den pensionsberättigade. Vi&lt;br&gt;föreslår att samma regler skall gälla för övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen om garantipension utbetalas pensionen månadsvis. Undan-&lt;br&gt;tag gäller för små pensionsbelopp. Även i andra situationer kan ålders-&lt;br&gt;pension efter samtycke från den pensionsberättigade betalas ut på annat&lt;br&gt;sätt än månatligen. Om inte annat är föreskrivet utges pensionen t.o.m.&lt;br&gt;den månad då den pensionsberättigade avlider eller rätten till pension på&lt;br&gt;annat sätt upphör. Regeringen föreslår att dessa bestämmelser skall gälla&lt;br&gt;även för utbetalning av övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon motsvarighet till den möjlighet som finns enligt 16 kap. 12 §&lt;br&gt;AFL att betala ut pension till annan än den pensionsberättigade själv på&lt;br&gt;grund av att i denne är ur stånd att själv ta hand om sin pension har inte&lt;br&gt;förts in i lagen om garantipension. I prop. 1997/98:152 motiverar rege-&lt;br&gt;ringen sitt ställningstagande i denna fråga med att regeln inte fyller någon&lt;br&gt;funktion vid sidan av allmänna bestämmelser om förvaltarskap och&lt;br&gt;godmanskap som finns i den familjerättsliga lagstiftningen. Det har också&lt;br&gt;visat sig att regeln sällan tillämpas. Regeringen ser därför inget skäl till&lt;br&gt;att, som utredningen föreslog, nämnda bestämmelse om utbetalning av&lt;br&gt;ålderspension till annan skall tillämpas i vissa fall för utbetalning av&lt;br&gt;ålderspension efter år 2002. Det är dock viktigt att, i de fall där denna&lt;br&gt;utbetalningsbestämmelse tillämpas, i god tid informera berörda personer&lt;br&gt;om att bestämmelsen skall upphöra.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;10.3 Åtgärder på grund av felaktig utbetalning och ändrad&lt;br&gt;pensionsrätt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Övergångsvis garantipension skall ändras för&lt;br&gt;förfluten tid om den pension eller de belopp som ingått i beräknings-&lt;br&gt;underlaget har ändrats för samma tid. För den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen skall samma regler gälla vad avser åtgärder på grund av&lt;br&gt;felaktig utbetalning som gäller för garantipension för personer födda&lt;br&gt;år 1938 eller senare. Dessa regler innebär följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En person skall vara skyldig att återbetala övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion om han eller hon genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom&lt;br&gt;att inte fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har förorsakat&lt;br&gt;att pension betalats ut felaktigt eller med för högt belopp. En person&lt;br&gt;skall vidare vara återbetalningsskyldig om pension i annat fall betalats&lt;br&gt;ut felaktigt eller med för högt belopp och han eller hon borde ha insett&lt;br&gt;detta. Beslut om återbetalningsskyldighet fattas av försäkringskassan.&lt;br&gt;Försäkringskassan skall kunna helt eller delvis efterge ett krav på så-&lt;br&gt;dan återbetalning, om det finns särskild anledning därtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en pensionsberättigad till följd av t.ex. ändrad taxering retroak-&lt;br&gt;tivt far höjd tilläggspension och detta påverkar storleken av den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipension som utbetalats skall avdrag för för mycket&lt;br&gt;uppburen övergångsvis garantipension göras genom avräkning på ret-&lt;br&gt;roaktivt utbetald tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en pensionsberättigad, för samma tid som övergångsvis&lt;br&gt;garantipension beviljats retroaktivt, i väsentlig mån fått sin försörjning&lt;br&gt;genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan&lt;br&gt;villkor om återbetalning, skall den till motsvarande del retroaktivt&lt;br&gt;beviljade övergångsvisa garantipensionen få betalas ut till social-&lt;br&gt;nämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer i princip överens&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Stockholms läns allmänna försäkringskassa på-&lt;br&gt;pekar att det ofta är svårt att få in uppgifter om förändringar samt att an-&lt;br&gt;sökningar ofta inte är kompletta. Kassan tror därför att antalet återkrav&lt;br&gt;kommer att öka. Västra Götalands läns allmänna försäkringskassa förut-&lt;br&gt;ser också en ökning av antalet återkrav, om kassan inte får tillgång till ak-&lt;br&gt;tuella tjänstepensionsbelopp. Det innebär ett betydande merarbete jämfört&lt;br&gt;med idag, eftersom administrationen kring en felutbetalning är om-&lt;br&gt;fattande och kräver resurser. Även Dalarnas läns allmänna försäk-&lt;br&gt;ringskassa pekar på problemen med tjänstepensioner och menar att ad-&lt;br&gt;ministrationen borde kunna förenklas om tjänstepensionsutbetalama&lt;br&gt;åläggs en skyldighet att anmäla tjänstepensionens storlek till försäkrings-&lt;br&gt;kassan. Även förändrade utbetalningsbelopp skulle kunna meddelas via&lt;br&gt;ADB-media och omräkning ske utan att den pensionsberättigade måste&lt;br&gt;lämna uppgift till försäkringskassan. Felaktiga, dvs. för stora utbetal-&lt;br&gt;ningar av garantipension och bosättningstillägg, kommer på detta sätt att&lt;br&gt;reduceras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens förslag i 6 kap. 2 §&lt;br&gt;i lagen om garantipension skall den övergångsvisa garantipensionen änd-&lt;br&gt;ras för förfluten tid om den pensionsberättigades beräkningsunderlag har&lt;br&gt;ändrats för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 14 kap 1 § LIP finns regler om återbetalningsskyldighet för ersättning&lt;br&gt;som någon uppburit obehörigen genom att ha lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;e.d. Innebörden av reglerna är att återbetalningsskyldighet för uppburen&lt;br&gt;ersättning föreligger i två fall. I det första krävs att någon genom oriktiga&lt;br&gt;uppgifter, eller genom underlåtenhet att fullgöra en uppgifts- eller an-&lt;br&gt;mälningsskyldighet, förorsakat att ersättning har utgetts felaktigt eller&lt;br&gt;med för högt belopp. I det andra fallet avses när någon i annat fall har&lt;br&gt;uppburit ersättning felaktigt eller med för högt belopp, vilket han eller&lt;br&gt;hon skäligen borde ha insett. I det första fallet krävs således inte att&lt;br&gt;vederbörande varit medveten om felaktigheten. I det andra fallet är han&lt;br&gt;eller hon skyddad av god tro. I båda fallen är följden återbetalningsskyl-&lt;br&gt;dighet av vad som utbetalats för mycket, om det inte finns särskilda skäl&lt;br&gt;att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldigheten. I samtliga nu re-&lt;br&gt;dovisade fall krävs att försäkringskassan meddelat beslut om återbetal-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande bestämmelser gäller även för garantipension genom att&lt;br&gt;det i lagen om garantipension hänvisas till bestämmelserna i LIP. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening skall dessa bestämmelser även gälla för övergångsvis&lt;br&gt;garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen om garantipension finns också hänvisning till bestämmelser i&lt;br&gt;LIP om avdrag på pension (14 kap.7 och 8 §§). Återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;av för mycket erhållen garantipension kan i princip endast ske i fall då&lt;br&gt;den pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att full-&lt;br&gt;göra sin uppgiftsskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I annat fall, om t.ex. en ändrad taxering medför att den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade för förfluten tid erhåller en högre tilläggspension och garantipen-&lt;br&gt;sionsbeloppet för samma tid därmed skall sänkas, kan i stället kvittning&lt;br&gt;ske. Avdrag görs då på den retroaktivt beviljade tilläggspensionen så att&lt;br&gt;det totalt inte utbetalas mer än vad som skulle ha utgetts om beslut om&lt;br&gt;båda ersättningarna fattats samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att bestämmelserna om avdrag på pension även&lt;br&gt;skall gälla för den övergångsvisa garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade under samma tid som övergångsvis&lt;br&gt;garantipension beviljats retroaktivt i väsentlig mån fatt sin försörjning&lt;br&gt;genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (1980:620) utan&lt;br&gt;villkor om återbetalning, skall på samma sätt som gäller för garantipen-&lt;br&gt;sion retroaktivt beviljad övergångsvis garantipension få betalas ut till&lt;br&gt;socialnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Vistelse i kriminalvårdsanstalt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna i lagen om garantipension om&lt;br&gt;reducering av pensionsförmåner för intagna i kriminalvårdsanstalt och&lt;br&gt;för personer som är häktade skall gälla även för dem som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag stämmer överens med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt över&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För en pensionsberättigad som är&lt;br&gt;intagen i kriminalvårdsanstalt eller häktad skall i vissa fåll avdrag göras&lt;br&gt;på pensionen. Ingen minskning skall göras av inkomstgrundad pension&lt;br&gt;enligt LIP; för de pensionärer som idag uppbär tilläggspension enligt&lt;br&gt;AFL görs heller inget avdrag på denna del av pensionen. Enligt bestäm-&lt;br&gt;melser i lagen om garantipension skall garantipensionen minskas vid&lt;br&gt;anstaltsvistelse som varar mer än 30 dagar. Den pensionsberättigade har&lt;br&gt;dock rätt att behålla ålderspensionen till ett belopp motsvarande 4,5 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet per månad. Om den inkomstgrundade ålderspensionen&lt;br&gt;överstiger förbehållsbeloppet utbetalas således ingen garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande pågår en allmän översyn av hur institutionsvistelse bör&lt;br&gt;påverka socialförsäkringsförmåner. Utredningen om socialförsäkrings-&lt;br&gt;förmåner vid institutionsvistelse (S 1999:09) skall redovisa sitt uppdrag&lt;br&gt;senast den 31 oktober 2000. I avvaktan härpå bör enligt regeringens&lt;br&gt;mening bestämmelserna i garantipensionslagen gälla för alla ålders-&lt;br&gt;kategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Processregler och uppgiftsskyldighet&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De processuella bestämmelserna för det reformerade ålderspensions-&lt;br&gt;systemet finns huvudsakligen i lagen (1988:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension (LIP). Det processuella förfarandet vid beslut enligt LIP&lt;br&gt;överensstämmer väsentligen med de regler som gäller i det hittillsvarande&lt;br&gt;ålderspensionssystemet. Vissa förändringar har emellertid gjorts inom det&lt;br&gt;reformerade ålderspensionssystemet. Vidare har de nya reglerna ersatt&lt;br&gt;vad som tidigare gällde enligt lagen (1959:551) om beräkning av&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring (LBP). Denna lag har upphört att gälla. För personer födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare gäller enligt övergångsbestämmelserna emellertid fortfaran-&lt;br&gt;de vissa bestämmelser i LBP beträffande beräkningen av pensionsgrun-&lt;br&gt;dande inkomst. De processuella bestämmelserna om garantipension är i&lt;br&gt;huvudsak desamma som enligt LIP, eftersom det i lagen om garantipen-&lt;br&gt;sion finns hänvisningar till bestämmelserna i LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens uppfattning bör även de processuella reglerna för&lt;br&gt;övergångsvis garantipension stämma överens med vad som gäller inom&lt;br&gt;det reformerade ålderspensionssystemet. Som framgår av avsnitt 5 före-&lt;br&gt;slår regeringen att bestämmelserna om den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen skall finnas i lagen om garantipension. Bl.a. detta förhållande talar&lt;br&gt;för att samma processuella regler skall gälla för båda garantipensions-&lt;br&gt;systemen. Vi föreslår därför att de regler om ändring, omprövning, över-&lt;br&gt;klagande, preskription m.m. som gäller för garantipension också skall&lt;br&gt;gälla för den övergångsvisa garantipensionen. Emellertid föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att det införs nya bestämmelser om att den pensionsberättigade&lt;br&gt;skall vara skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna vissa&lt;br&gt;särskilt angivna uppgifter som har betydelse för beräkning av såväl&lt;br&gt;garantipension som övergångsvis garantipension (se avsnitt 12.2). Vidare&lt;br&gt;gör regeringen den bedömningen att det bör införas ett förfarande för&lt;br&gt;överföring av uppgifter om utbetald tjänstepension från utbetalare till&lt;br&gt;Riksförsäkringsverket (se avsnitt 12.3). Utformningen av ett sådant för-&lt;br&gt;farande bör emellertid beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att de regler som i dag gäller för garantipension&lt;br&gt;även skall gälla för övergångsvis garantipension varför vi hänvisar till&lt;br&gt;förarbetena till LIP och lagen om garantipension (prop. 1997/98:151 och&lt;br&gt;prop.1997/98:152) för redovisning av bestämmelserna. Vidare vill rege-&lt;br&gt;ringen påpeka att eftersom övergångsvis garantipension fastställs på&lt;br&gt;grundval av de belopp som ingår i den pensionsberättigades beräknings-&lt;br&gt;underlag har vissa justeringar i bestämmelsen om ändring av beslut om&lt;br&gt;garantipension varit nödvändiga. Förändringar av tilläggspensionen,&lt;br&gt;änkepensionen, tjänstepensionen eller den utländska socialförsäkrings-&lt;br&gt;pensionen som ingår i beräkningsunderlaget skall automatiskt medföra&lt;br&gt;följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension (se 7.2).&lt;br&gt;Vidare skall en ändring av de belopp i beräkningsunderlaget vilka er-&lt;br&gt;sätter dagens folkpension och pensionstillskott automatiskt medföra&lt;br&gt;följdändringar av beslutet om övergångsvis garantipension. Om det,&lt;br&gt;sedan ett beslut om övergångsvis garantipension har fattats, visar sig att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension utgått med felaktigt belopp, eller att den pensionsberättigade inte Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;varit berättigad till övergångsvis garantipension, kan tidigare beslut om&lt;br&gt;sådan pension omprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Noteras skall att en särskild utredare för närvarande gör en samlad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;översyn av de processuella reglerna inom socialförsäkringen m.m. (Dir&lt;br&gt;1998:73).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Den pensionsberättigades uppgiftsskyldighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den som uppbär eller har rätt till garantipension&lt;br&gt;skall vara skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna upp-&lt;br&gt;gifter om dels utländsk socialförsäkringspension, dels svensk och ut-&lt;br&gt;ländsk tjänstepension. Skyldigheten att lämna uppgift om tjänstepen-&lt;br&gt;sion begränsas till personer som är födda år 1937 eller tidigare. Upp-&lt;br&gt;gift skall också lämnas om förändringar i civilståndet. I sistnämnda&lt;br&gt;fall begränsas uppgiftsskyldigheten till personer som är bosatta utom-&lt;br&gt;lands.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslog att den som har rätt till&lt;br&gt;garantipension skall vara skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av lagen om garantipension. Vidare skulle enligt utred-&lt;br&gt;ningens förslag den som uppbär garantipension vara skyldig att utan&lt;br&gt;oskäligt dröjsmål anmäla om de pensionsinkomster som legat till grund&lt;br&gt;för beräkningen av garantipensionen upphört eller på annat sätt ändrats&lt;br&gt;eller om sådan pensionsinkomst som skall ligga till grund för beräk-&lt;br&gt;ningen av garantipension har tillkommit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) och Värmlands läns&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa tillstyrker förslaget, men flera remissinstanser&lt;br&gt;är tveksamma eller negativa till detsamma. RFV anför bl.a. att det med&lt;br&gt;hänsyn till att det är ett stort antal personer som har tjänstepension inte är&lt;br&gt;realistiskt att de pensionsberättigade själva skall anmäla till försäkrings-&lt;br&gt;kassan när en tjänstepension beviljats eller ändrats. För en rationell han-&lt;br&gt;tering krävs filöverföring mellan RFV och utbetalare av tjänstepension,&lt;br&gt;vilket kräver stora ändringar i verkets IT-stöd. Kommunsektorns Pension&lt;br&gt;AB och Svenska kommunförbundet förutser problem rörande den före-&lt;br&gt;slagna uppgiftsskyldigheten med hänsyn till att den i många fall skall&lt;br&gt;fullgöras av mycket gamla människor. Södermanlands läns allmänna&lt;br&gt;försäkringskassa ifrågasätter värdet av en uppgiftsskyldighet, eftersom&lt;br&gt;flera av inkomsterna inte kan kontrolleras av försäkringskassan. Enligt&lt;br&gt;kassan innebär förslaget en fortsatt stor arbetsuppgift med insamlande av&lt;br&gt;uppgifter. Jönköpins läns allmänna försäkringskassa anser att det är&lt;br&gt;mycket tveksamt att äldre människor som i många år har uppburit pen-&lt;br&gt;sion nu skall åläggas att redovisa sina tjänstepensioner. Västra Götalands&lt;br&gt;allmänna försäkringskassa anför att många personer inte kommer att&lt;br&gt;förstå att de skall anmäla förändringar av tjänstepensioner m.m. som kan&lt;br&gt;påverka den övergångsvisa garantipensionen. Örebro läns allmänna för-&lt;br&gt;säkringskassa anför att det i ärenden om bostadstillägg har framkommit&lt;br&gt;att de försäkrade har svårt att förstå att de måste anmäla förändringar.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dalarnas läns allmänna försäkringskassa menar att administrationen&lt;br&gt;borde kunna förenklas om tjänstepensionsutbetalaren åläggs skyldighet&lt;br&gt;att anmäla tjänstepensionens storlek till försäkringskassan. Enligt försäk-&lt;br&gt;ringskassan skulle även förändrade utbetalningsbelopp kunna meddelas&lt;br&gt;via ADB-media.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vid handläggning av ärenden om&lt;br&gt;övergångsvis garantipension kommer den allmänna försäkringskassan i&lt;br&gt;många fall att vara beroende av uppgifter från den enskilde. En pensions-&lt;br&gt;berättigad är därför efter begäran från försäkringskassan skyldig att&lt;br&gt;lämna sådana uppgifter som behövs för att fastställa övergångsvis garan-&lt;br&gt;tipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många fall kan det dock vara svårt för försäkringskassan att fa&lt;br&gt;kännedom om när det finns anledning att begära in uppgifter som kan&lt;br&gt;vara av betydelse vid handläggningen av ärenden om övergångsvis ga-&lt;br&gt;rantipension. Anledning att begära in uppgifter från en pensionsberät-&lt;br&gt;tigad kan föreligga främst beträffande utländska pensioner och tjänste-&lt;br&gt;pensioner. Försäkringskassan har inte i samtliga fall tillgång till sådana&lt;br&gt;uppgifter genom tillgängliga register. Enligt 20 kap. 8 § lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring (AFL) är den som har rätt till ersättning enligt AFL&lt;br&gt;skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpning av den&lt;br&gt;lagen. Det bör införas en uppgiftsskyldighet även för den som uppbär&lt;br&gt;eller har rätt till garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i yttrande anfört att uppgiftsskyldigheten för med sig att&lt;br&gt;den som underlåter att lämna uppgifter och på grund därav far för hög&lt;br&gt;garantipension blir återbetalningsskyldig oavsett om han är i god tro eller&lt;br&gt;inte. För den enskilde blir det viktigt att veta, i vilka fall och i vilken om-&lt;br&gt;fattning han är skyldig att lämna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett åsidosättande av uppgiftsskyldigheten kan fa så långtgående&lt;br&gt;rättsverkningar som återbetalning är det enligt Lagrådet ett rättssäker-&lt;br&gt;hetskrav att den enskilde ur själva lagtexten kan utläsa i vilka hänseende&lt;br&gt;han är skyldig att lämna uppgifter. Lagrådet har därför förordat att upp-&lt;br&gt;giftsskyldigheten i lagtexten begränsas till några få, för pensionsrätten&lt;br&gt;särskilt väsentliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad Lagrådet har anfört bör omfattningen av pen-&lt;br&gt;sionsberättigades uppgiftsskyldighet preciseras i lagtexten. Vidare bör det&lt;br&gt;anges i vilka fall uppgift skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som redovisats i avsnitt 7, föreslår vi att den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen skall beräknas på grundval av den pensionsberättigades&lt;br&gt;tilläggspension, änkepension, utländsk socialförsäkringspension och&lt;br&gt;tjänstepension. En ändring av dessa pensionsinkomster medför att även&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen ändras. Försäkringskassan kan av&lt;br&gt;tillgängliga register få besked om tilläggspensionen eller änkepensionen&lt;br&gt;ändras. Vad gäller förändringar av utländsk pension och tjänstepension&lt;br&gt;får försäkringskassan inte generellt automatisk uppgift om detta. Om den&lt;br&gt;pensionsberättigade underlåter att anmäla t.ex. en förändring av tjänste-&lt;br&gt;pensionen till försäkringskassan, skulle det resultera i att han eller hon får&lt;br&gt;en felaktigt beräknad övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om övergångsvis garantipension kan omprövas på försäk-&lt;br&gt;ringskassans initiativ, om detta blivit felaktigt på grund av att den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i sin uppgiftsskyl-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet. Om det vid omprövningen visar sig att den pensionsberättigade&lt;br&gt;erhållit en för hög pension, kan han eller hon åläggas att återbetala för&lt;br&gt;mycket utbetald övergångsvis garantipension. En förutsättning för åter-&lt;br&gt;betalning är dock att den pensionsberättigade lämnat oriktiga uppgifter&lt;br&gt;eller underlåtit att fullfölja en uppgiftsskyldighet, alternativt att han eller&lt;br&gt;hon har insett att pensionen betalats ut med ett för högt belopp. Om det&lt;br&gt;inte föreligger en skyldighet för den pensionsberättigade att till försäk-&lt;br&gt;ringskassan lämna uppgift om ändrade förhållanden, kan återbetalnings-&lt;br&gt;skyldighet på grund av underlåten uppgiftsskyldighet emellertid inte&lt;br&gt;komma ifråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en skyldighet för den pensionsberättigade att lämna uppgifter som&lt;br&gt;är av betydelse för tillämpningen av lagen om garantipension, kommer&lt;br&gt;förutsättningarna för att pensionen beräknas till ett korrekt belopp öka.&lt;br&gt;En sådan skyldighet tillsammans med reglerna om återbetalningsskyldig-&lt;br&gt;het bör verka för att den pensionsberättigade lämnar korrekta uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som anförts i det föregående bör det emellertid anges vilka uppgifter&lt;br&gt;som skall lämnas. Uppgiftsskyldigheten bör omfatta förekomsten och&lt;br&gt;storleken av sådana utländska socialförsäkringspensioner som skall ingå i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Uppgift om så-&lt;br&gt;dana pensioner bör lämnas när den enskilde för första gången kan komma&lt;br&gt;i fråga för garantipension eller övergångsvis garantipension. Detta med-&lt;br&gt;för att sådan uppgift skall lämnas när en person ansöker om garanti-&lt;br&gt;pension eller övergångsvis garantipension. Personer som uppbär folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension vid utgången av år 2002 skall enligt för-&lt;br&gt;slaget emellertid inte behöva ansöka om övergångsvis garantipension.&lt;br&gt;Dessa skall därför vara skyldiga att lämna uppgift om utländska social-&lt;br&gt;försäkringspensioner. Uppgift om dessa pensioner skall därefter lämnas&lt;br&gt;endast vid förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som kan komma i fråga för övergångsvis garantipension skall&lt;br&gt;dessutom vara skyldiga att lämna uppgift om förekomst och storlek av&lt;br&gt;tjänstepension, såväl svensk som utländsk sådan. För att underlätta&lt;br&gt;handläggningen av den övergångsvisa garantipensionen och för att&lt;br&gt;minska behovet av uppgiftslämnande från den pensionsberättigade gör&lt;br&gt;regeringen i avsnitt 12.3 den bedömningen att någon form av uppgifter&lt;br&gt;bör lämnas även av den som betalar ut tjänstepension. Den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade skall då inte behöva lämna uppgifter som försäkringskassan&lt;br&gt;redan har tillgång till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillkommer eller upphör en tjänstepension skall den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade vara skyldig att anmäla detta till försäkringskassan. Samma gäller&lt;br&gt;även vid beloppsmässiga förändringar av en tjänstepension. Uppgifts-&lt;br&gt;skyldigheten bör beträffande beloppsändringar dock begränsas till för-&lt;br&gt;ändringar som beror på ändrad beräkningsgrund. Omräkningar till följd&lt;br&gt;av indexering behöver den pensionsberättigade inte anmäla till för-&lt;br&gt;säkringskassan, eftersom de inte föranleder ändring av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen. Till grund för beräkningen av övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension skall normalt ligga den pensionsberättigades tjänstepension för&lt;br&gt;december månad föregående år. Den indexuppräkning som brukar ske&lt;br&gt;med tjänstepensionen för januari månad behöver därför inte anmälas och&lt;br&gt;kommer normalt heller inte att beaktas vid beräkningen av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension. Ändras däremot en tjänstepension på så sätt att den skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 127&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utgöra en ändrad andel av ett index, skall detta anmälas till försäkrings- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;kassan. Det sistnämnda kan vara fallet om en tjänstepension har en av-&lt;br&gt;trappningskonstruktion, så att den minskar med tiden. Med hänsyn till&lt;br&gt;dessa begränsningar när det gäller skyldighet att lämna uppgift om för-&lt;br&gt;ändringar av tjänstepension, skall å andra sidan uppgift om tjänstepension&lt;br&gt;lämnas årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av garantipension och övergångsvis garantipension på-&lt;br&gt;verkas av försäkringstid respektive bosättningstid i Sverige. I vissa fall&lt;br&gt;tillgodoräknas vistelse utomlands som försäkringstid eller bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige. Någon registrering av sådan utlandsvistelser sker inte fort-&lt;br&gt;löpande av försäkringskassorna. Det ankommer därför på den pensions-&lt;br&gt;berättigade att lämna uppgift om sådana utlandsvistelser som han eller&lt;br&gt;hon anser skall tillgodoräknas som försäkringstid eller bosättningstid. För&lt;br&gt;den som är född år 1937 eller tidigare som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension vid utgången av år 2002 har emellertid frågan om sådant&lt;br&gt;tillgodoräknade redan skett. Övriga personer som är berättigade till&lt;br&gt;garantipension eller övergångsvis garantipension måste ansöka om sådan&lt;br&gt;pension. De har därvid att lämna uppgift om utlandsvistelse, om de vill&lt;br&gt;att sådan vistelse skall tillgodoräknas. Detta uppgiftslämnande bör&lt;br&gt;emellertid vara frivilligt, eftersom det ligger i den pensionsberättigades&lt;br&gt;intresse att lämna dessa uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot bör en pensionsberättigade som är bosatt utomlands lämna&lt;br&gt;uppgift om förändringar i civilståndet, eftersom försäkringskassan nor-&lt;br&gt;malt annars inte får uppgift om sådant.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Uppgifter från den som betalar ut tjänstepension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Den som betalar ut tjänstepensioner till en&lt;br&gt;person som är född år 1937 eller tidigare bör lämna uppgift om detta&lt;br&gt;till Riksförsäkringsverket. Den närmare utformningen av detta upp-&lt;br&gt;giftslämnade bör emellertid beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag i en promemoria: Inom socialdepartementet har upprättats en&lt;br&gt;promemoria med ett förslag om särskild pensionsuppgift. Förslaget har&lt;br&gt;remissbehandlats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorieförslaget innebär i huvudsak följande. Den som betalar ut&lt;br&gt;tjänstepension till en person som är född år 1937 eller tidigare skall till&lt;br&gt;RFV senast den 15 december det året tjänstepensionen betalas ut lämna&lt;br&gt;en särskild pensionsuppgift. I pensionsuppgiften anges namn och post-&lt;br&gt;adress samt personnummer eller organisationsnummer för såväl den som&lt;br&gt;lämnar uppgiften som den uppgiften avser. Vidare skall det anges&lt;br&gt;tjänstepensionens storlek för december månad det år uppgiften lämnas,&lt;br&gt;om tjänstepensionen är tidsbegränsad och när den i sådant fall upphör&lt;br&gt;samt framtida på förhand känd förändring av tjänstepension som beror på&lt;br&gt;ändrad beräkningsgrund. Den som lämnar särskild pensionsuppgift skall&lt;br&gt;lämna den pensionsberättigade ett meddelande därom. RFV kan vid vite&lt;br&gt;förelägga en tjänstepensionsutbetalare att lämna särskild pensionsuppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet har inget att erinra&lt;br&gt;mot förslaget till särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension.&lt;br&gt;AMF Pension avstyrker förslaget och anför att deras kostnad för utskick&lt;br&gt;med information till de pensionsberättigade om särskilda pensionsupp-&lt;br&gt;gifter skulle uppgå till cirka 3,5 miljoner kronor. Redan nu lämnar AMF&lt;br&gt;Pension i januari uppgifter till RFV om utbetalningar men kan inte i&lt;br&gt;december lämna uppgifter om det kommande årets utbetalningar. Statens&lt;br&gt;pensionsverk (SPV) tillstyrker förslaget att den som utbetalar tjänstepen-&lt;br&gt;sion skall vara skyldig att lämna en särskild pensionsuppgift men har&lt;br&gt;svårt att lämna synpunkter på de närmare detaljerna, eftersom prome-&lt;br&gt;morian är otydlig om detta. Kommunsektorns Pension AB (KPA) anför&lt;br&gt;att det finns samordningstekniska problem på grund av att de kommunala&lt;br&gt;pensionsbestämmelsema är baserade på bruttopensionsprincipen. För att&lt;br&gt;slippa göra ett extra utskick föreslår KPA att meddelande till pensions-&lt;br&gt;tagama i stället kan lämnas i samband med kontrolluppgiften i januari.&lt;br&gt;KPA avser att lämna de särskilda pensionsuppgiftema till RFV i form av&lt;br&gt;datafil senast den 15 december det avsedda året. Vidare utgår KPA från&lt;br&gt;att man blir kompenserad för anpassningskostnader och eventuellt extra&lt;br&gt;portokostnader. Försäkringsförbundet avstyrker förslaget samt anför bl.a.&lt;br&gt;följande. Om ett nytt uppgiftslämnande ändå införs, måste RFV ansvara&lt;br&gt;för information till de pensionsberättigade om att uppgifter hämtats från&lt;br&gt;tjänstepensionsutbetalaren. Ett nytt uppgiftslämnnande bör omfatta&lt;br&gt;endast de personer för vilka det finns ett uppenbart behov av uppgifter.&lt;br&gt;Det går inte att lämna uppgifter så tidigt som den 15 december. Vissa&lt;br&gt;bolag har kvartalsvisa utbetalningar. Svårigheter kan finnas med att de-&lt;br&gt;finiera och isolera tjänstepensioner i försäkringsbolagens register. Nä-&lt;br&gt;ringslivets nämnd för regelgranskning avstyrker att förslaget genomförs i&lt;br&gt;nuvarande utformning samt anför bl.a. följande. Förslaget att den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade skall fa meddelande från den uppgiftsskyldige om vilka&lt;br&gt;uppgifter som lämnats är inte tillräckligt analyserat. Det framgår inte om&lt;br&gt;det gjorts någon särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små&lt;br&gt;företags villkor. Nämnden påpekar att den i förslaget nämnda blanketten&lt;br&gt;för särskild pensionsuppgift omfattas av samrådsskyldigheten enligt den&lt;br&gt;s.k. samrådsförordningen (1982:668). KP Pension &amp;amp; Försäkring föreslår&lt;br&gt;att meddelandet till den pensionsberättigade inarbetas i det meddelande&lt;br&gt;om lämnad kontrolluppgift för inkomsttaxering som lämnas i januari.&lt;br&gt;Vidare uppskattar KP att anspassningsarbetet för systemomställning torde&lt;br&gt;ta i anspråk tre eller fyra “manmånader“. Kostnaden för att skicka&lt;br&gt;meddelande till de pensionsberättigade torde för KP:s del uppgå till cirka&lt;br&gt;650 0000 kr årligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Det har, som redovisas i avsnitt&lt;br&gt;12.2, riktats kritik mot utredningens förslag att de pensionsberättigade&lt;br&gt;själva skall lämna uppgift om t.ex. tjänstepensioner, som skall ingå i be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Därvid har det&lt;br&gt;framförts att uppgiftsskyldigheten i många fall kommer att gälla äldre&lt;br&gt;personer, som haft pension under lång tid och som kan ha svårt för att&lt;br&gt;kunna lämna de önskade uppgifterna. Vidare har anförts att det kommer&lt;br&gt;att medföra ett betydande arbete för försäkringskassorna att vid omlägg-&lt;br&gt;ningen till övergångsvis garantipension hantera uppgifter från ett stort&lt;br&gt;antal personer. Därvid har det pekats på möjligheten att i stället inhämta&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter om tjänstepensioner direkt från pensionsutbetalama. Mot denna Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;bakgrund har inom Socialdepartementet utarbetats ett förslag om att upp-&lt;br&gt;gifter om tjänstepensioner skall lämnas av pensionsutbetalare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att kunna beräkna övergångsvis garantipension måste försäkrings-&lt;br&gt;kassan ha tillgång till uppgifter om bl.a. förekommande tjänstepensioner&lt;br&gt;och hur dessa har beräknats. Det bör, såsom utredningen föreslår, finnas&lt;br&gt;en skyldighet för den enskilde att lämna de uppgifter som behövs för till-&lt;br&gt;lämpning av lagen om garantipension. Det stora flertalet av de personer&lt;br&gt;som kommer att vara berättigade till övergångsvis garantipension uppbär&lt;br&gt;redan folkpension i form av ålderspension när de föreslagna bestämmel-&lt;br&gt;serna om övergångsvis garantipension avses träda i kraft. I åtskilliga fall&lt;br&gt;kommer det att vara fråga om personer i mycket hög ålder som har upp-&lt;br&gt;burit ålderspension i många år. Det kan för en del av dessa vara förenat&lt;br&gt;med betydande svårigheter att behöva redovisa sin tjänstepension till för-&lt;br&gt;säkringskassan eller RFV enbart för att kunna få behålla sin ålderspen-&lt;br&gt;sion intakt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ordning som bygger på att beräkningen av övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension i stor utsträckning bygger på uppgifter från de pensionsberät-&lt;br&gt;tigade själva kommer enligt regeringens uppfattning att generera ett be-&lt;br&gt;tydande merarbete vid handläggningen av pensionsärenden. Även de som&lt;br&gt;betalar ut tjänstepensioner kommer i sådant fall sannolikt att få vidkännas&lt;br&gt;en ökad belastning med förfrågningar från personer som uppbär tjänste-&lt;br&gt;pensioner. En mer rationell ordning är att de som betalar ut tjänstepen-&lt;br&gt;sioner i stället lämnar uppgift om dessa till RFV. Beräkningsunderlaget&lt;br&gt;för övergångsvis garantipension kommer med en sådan ordning att bli&lt;br&gt;mer tillförlitigt, än om varje pensionsberättigad själv skall redogöra för&lt;br&gt;sina pensionsförhållanden. En sådan ordning kommer sannolikt också att&lt;br&gt;ge fårre ärenden om återkrav på grund av felaktig pensionsberäkning, än&lt;br&gt;som skulle blivit fallet om de pensionsberättigade själva skall lämna&lt;br&gt;uppgift om tjänstepensionerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att utbetalare av tjänstepensioner bör vara skyldiga&lt;br&gt;att till RFV lämna uppgift om tjänstepensioner. För att kunna beräkna&lt;br&gt;övergångsvis garantipension för januari månad år 2003 behöver RFV ha&lt;br&gt;tillgång till uppgifter om tjänstepension senast i december månad före-&lt;br&gt;gående år. Ett alternativ skulle kunna vara att använda den kontrollupp-&lt;br&gt;gift som lämnas till ledning för inkomsttaxeringen. Den kontrolluppgift&lt;br&gt;som skulle kunna finnas tillgänglig i decmber månad år 2002 har lämnats&lt;br&gt;redan i januari det året och avser inkomstförhållandena år 2001, vilka inte&lt;br&gt;utan olägenhet kan läggas till grund för beräkning av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension för år 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt promemorieförslaget skall en särskild pensionsuppgift lämnas&lt;br&gt;för varje person född år 1937 eller tidigare som har rätt till tjänstepen-&lt;br&gt;sion. Det föreligger enligt regeringens uppfattning svårigheter med att&lt;br&gt;ytterligare begränsa den grupp för vilka det bör lämnas uppgifter om&lt;br&gt;tjänstepensioner, eftersom den enskildes samlade pensionsinkomster&lt;br&gt;(med undantag för utbetalningar från privata pensionsförsäkringar eller&lt;br&gt;pensionssparande) har betydelse för beräkningen av övergångsvis garan-&lt;br&gt;tipension. För att å andra sidan kunna begränsa den pensionsberättigades&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet, måste han eller hon på något sätt få kännedom om&lt;br&gt;vilka uppgifter om honom eller henne som har lämnats till RFV.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskild pensionsuppgift skall enligt promemorieförslaget lämnas av Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;dem som betalar ut tjänstepension, dvs. främst försäkringsföretag, under-&lt;br&gt;stödsförening och arbetsgivare. Det är samma krets av organisationer&lt;br&gt;eller personer som i dag är skyldiga att för dessa tjänstepensioner lämna&lt;br&gt;kontrolluppgifter enligt lagen (1990:3425) om självdeklaration och kon-&lt;br&gt;trolluppgifter. I princip blir det därför inte någon utvidgning av antalet&lt;br&gt;uppgiftsskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en pensionsutbetalare bör lämna uppgift för varje&lt;br&gt;pensionsberättigad till vilken han utbetalar tjänstepension. Sådana upp-&lt;br&gt;gifter kommer i princip inte att avse andra pensionsberättigade än dem&lt;br&gt;för vilka det skall lämnas kontrolluppgift. Emellertid skall en uppgift om&lt;br&gt;tjänstepension till RFV tillgodose ett annat informationsbehov än en&lt;br&gt;kontrolluppgift som lämnas till ledning för inkomsttaxeringen. En uppgift&lt;br&gt;om tjänstepension till RFV bör i möjligaste mån även redovisa sådana&lt;br&gt;förändringar av en tjänstepension som kan förutses. Det bör t.ex. anges&lt;br&gt;om en tjänstepension är tidsbegränsad. Ett annat exempel på en förut-&lt;br&gt;sebar ändring kan föreligga när det för en tjänstepension gäller olika be-&lt;br&gt;räkningssätt beroende på hur länge den har utbetalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att säkerställa att det vid omläggningen till den nya ordningen med&lt;br&gt;övergångsvis garantipension finns ett underlag för beräkning av över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension för januari månad, måste det finns någon uppgift&lt;br&gt;om tjänstepension tillgänglig i december månad året före omläggningen&lt;br&gt;till den övergångsvisa garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny ordning med särskild pensionsuppgift kommer emellertid att&lt;br&gt;medföra vissa administrationskostnader för såväl de uppgiftsskyldiga&lt;br&gt;som RFV. Vad gäller de uppgiftsskyldiga kan kostnaderna växla mellan&lt;br&gt;de olika uppgiftslämnama. Den information som enligt regeringens be-&lt;br&gt;dömning bör redovisas i en pensionsuppgift finns emellertid redan till-&lt;br&gt;gänglig hos de uppgiftsskyldiga. Vissa initialkostnader inför omlägg-&lt;br&gt;ningen uppkommer däremot på grund av att det kan behöva göras en viss&lt;br&gt;teknisk anpassning av befintligt datorstöd och utforma nya arbetsrutiner.&lt;br&gt;Kostnaden härför är naturligtvis beroende av hur omfattande detta an-&lt;br&gt;passningsarbete blir i de enskilda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under remissbehandlingen av promemorieförslaget har kritik riktats&lt;br&gt;mot förslaget, bl.a. vad gäller kostnaderna för att lämna särskild pen-&lt;br&gt;sionsuppgift samt meddelande därom till den pensionsberättigade. Det&lt;br&gt;har under remissbehandlingen också anförts att förslaget inte innehåller&lt;br&gt;någon godtagbar konsekvensanalys. Vidare föreligger det ett behov av att&lt;br&gt;fa in likartade uppgifter även för handläggningen av ärenden om bo-&lt;br&gt;stadstillägg till pensionärer. Regeringen anser därför att frågor rörande&lt;br&gt;utformningen av en ordning med överföring av pensionsuppgifter från&lt;br&gt;den som betalar ut tjänstepension bör beredas ytterligare. En sådan be-&lt;br&gt;redning bör göras i samarbete med RFV och de berörda institutionerna.&lt;br&gt;Därvid bör eftersträvas en samordning med det informationsbehov som i&lt;br&gt;detta hänseende föreligger även när det gäller bostadstillägg till pensio-&lt;br&gt;närer. Regeringens bedömning är att förslag om pensionsuppgift från&lt;br&gt;utbetalare kan lämnas i samband med att förslag till ett anpassat system&lt;br&gt;för bostadstillägg till pensionärer lämnas våren 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kostnader och finansiering&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Administrationskostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnaderna för utvecklandet av datasys-&lt;br&gt;tem i samband med införandet av den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;beräknas uppgå till 60 miljoner kr. Dessa kostnader bör finansieras&lt;br&gt;med lån i Riksgäldskontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningen har inte lämnat någon be-&lt;br&gt;dömning om merkostnaden för administrationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksförsäkringsverket (RFV) bedömer att resurser&lt;br&gt;motsvarande 150 årsarbetare måste tillföras försäkringskassorna under&lt;br&gt;år 2000 på grund av de nya reglernas komplexitet och den ökade be-&lt;br&gt;slutsmängden. RFV förutsätter därvid att verket kan tillhandahålla ett&lt;br&gt;modernt IT-stöd. RFV bedömer merutgiftema för att konstruera IT-stöd&lt;br&gt;för den övergångsvisa garantipensionen till 50 miljoner kr. Till denna&lt;br&gt;kostnad måste, enligt verket, läggas kostnader om 10 miljoner kr. för&lt;br&gt;uppbyggnad och drift av IT-stöd för hantering av tjänstepensioner vilka&lt;br&gt;även behövs med anledning av BTP-utredningens betänkande. Kostna-&lt;br&gt;derna för ökade driftstider tillsammans med nya kostnader för inhämtning&lt;br&gt;av uppgifter till beräkningsunderlaget medför att de totala drifts- och&lt;br&gt;produktionskostnaderna beräknas uppgå till 20 miljoner kr. årligen. För&lt;br&gt;diverse informationsinsatser, direktinformation, porto, trycksaker, media&lt;br&gt;etc. räknar RFV med en kostnad på 25 miljoner kr. Försäkringskasse-&lt;br&gt;förbundet och ett flertal försäkringskassor har framfört liknande åsikter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen har eftersträvat att i&lt;br&gt;möjligaste mån översätta det gällande regelverket för ålderspensioner och&lt;br&gt;de särskilda skattereglerna för folkpensionärer på ett sådant sätt att den&lt;br&gt;enskilda förmånstagaren inte får sänkt pension efter omläggningen. Detta&lt;br&gt;har bl.a. resulterat i att de i dag gällande reglerna i hög grad kommer att&lt;br&gt;tillämpas även fortsättningsvis. Detta kan inte ske på ett enkelt sätt utan&lt;br&gt;att vissa grupper samtidigt får sänkningar av sin nettopension. Förståel-&lt;br&gt;sen för det nya systemet kan i vissa fall försvåras av att de i dag gällande&lt;br&gt;benämningarna ändras och att förmånerna därvid i viss mån slås ihop.&lt;br&gt;Förutom att grundskyddet i fortsättningen skall betalas ut i form av över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension, gäller enligt ett tidigare riksdagsbeslut att den&lt;br&gt;3 0-dels beräknade folkpensionen och ATP skall betalas ut i form av&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad pension&lt;br&gt;(LIP). Speciellt mot bakgrund av att ändringarna i många fall berör&lt;br&gt;mycket gamla människor vill regeringen betona vikten av omfattande&lt;br&gt;informationsinsatser i samband med omläggningen. RFV har beräknat att&lt;br&gt;kostnaderna för information kommer att uppgå till 25 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för att förslaget om den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen skall kunna genomföras är att de olika beräkningarna skall kunna ske&lt;br&gt;datoriserat. För detta ändamål måste de befintliga datasystemen utvecklas&lt;br&gt;och sannolikt nya skapas. Kostnaderna för att utveckla datasystem har av&lt;br&gt;RFV beräknats till ca 60 miljoner kr. Regeringen delar denna bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av budgetpropositionen för år 2000, prop. 1999/2000:1, framgår att Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;förberedelser för det reformerade ålderspensionssystemet samt planerade&lt;br&gt;följdreformer i form av anläggningstillgångar finansieras med lån i Riks-&lt;br&gt;gäldskontoret. Således bör förändringarna i Riksförsäkringsverkets data-&lt;br&gt;system finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen avser att&lt;br&gt;återkomma i fråga om finansieringen av kostnaderna för utbildning och&lt;br&gt;information.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens strävan har varit att förenkla utredningens förslag när det&lt;br&gt;har varit möjligt utan att göra avkall på principen att de pensionsberät-&lt;br&gt;tigade i möjligaste mån skall få oförändrad nettopension. Således har&lt;br&gt;regeringen i tidigare avsnitt gjort bedömningen att uppgift om tjänstepen-&lt;br&gt;sion bör kunna lämnas av utbetalanden. Regeringen avser att återkomma i&lt;br&gt;frågan. Vidare har regeringen föreslagit att den av utredningen föreslagna&lt;br&gt;kopplingen mellan utländska pensioner och skattesystemet endast skall&lt;br&gt;ha betydelse initialt vid ikraftträdandet. De nämnda förenklingarna av&lt;br&gt;utredningens förslag bör innebära att hanteringen av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen hos de olika försäkringskassorna underlättas betydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan också konstateras att de framtida reglerna för förtidspension&lt;br&gt;och bostadstillägg fortfarande bereds inom Regeringskansliet. Mot bak-&lt;br&gt;grund av det anförda är det inte möjligt att i detta sammanhang ta ställ-&lt;br&gt;ning till RFV:s bedömning att det finns behov av att öka antalet årsar-&lt;br&gt;betare hos försäkringskassorna. Regeringen avser att återkomma i frågan&lt;br&gt;om eventuell resursförstärkning efter det att de återstående delarna av&lt;br&gt;anpassningen till det reformerade ålderspensionssystemet är på plats.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;13.2 Utgifter och finansiering för övergångsvis&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Införandet av den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen innebär att utgifterna för de ålderspensioner som betalas&lt;br&gt;över statsbudgeten kommer att uppgå till ca 26 miljarder kr år 2003.&lt;br&gt;Dessa utgifter bör finansieras med allmänna skattemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Stämmer huvudsakligen överens med re-&lt;br&gt;geringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svenska Kommunförbundet tillstyrker utredning-&lt;br&gt;ens förslag under förutsättningen att förändringen inte leder till ökade&lt;br&gt;pensionskostnader för kommunsektorn. Förbundet förutsätter att kom-&lt;br&gt;pensation för eventuella ökade kostnader ska ske fullt ut oavsett om det&lt;br&gt;gäller en kommun, ett kommunalförbund eller annan kommunal arbets-&lt;br&gt;givare (kommunalägt företag m.fl.). Riksrevisionsverket (RRV) konstate-&lt;br&gt;rar att förslaget bedöms innebära att nettokostnaden blir densamma som&lt;br&gt;enligt princippropositionens (prop. 1993/94:250) förslag. RRV har inget&lt;br&gt;att erinra mot utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Övergången till ett system med&lt;br&gt;helt beskattat grundskydd medför ökade utgifter för ålderspensioner.&lt;br&gt;Samtidigt ökar även skatteinkomsterna. I ett första skede är det huvud-&lt;br&gt;sakligen kommunerna som får del av de ökade skatteintäkterna, medan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den övergångsvisa garantipensionen betalas över statsbudgeten. Frågan&lt;br&gt;om hur detta skall justeras bereds inom Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även inkomsterna till Svenska kyrkan kommer att öka när skatte-&lt;br&gt;underlaget breddas i samband med att reglerna för den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen träder i kraft. Den frivilliga kyrkoavgiften tas ut på&lt;br&gt;samma underlag som kommunalskatten. Även administrationen sköts av&lt;br&gt;skattemyndigheten. Genom förslaget beräknas skatteunderlaget öka med&lt;br&gt;ca 28 miljarder kr. Den genomsnittliga kyrkoavgiften uppgår till 0,96 %&lt;br&gt;för år 2000 vad gäller den frivilliga delen. Således kommer avgiftsin-&lt;br&gt;komsterna till Svenska kyrkan att öka med som mest ca 270 miljoner kr. i&lt;br&gt;samband med omläggningen. Möjligheterna att även justera för dessa&lt;br&gt;inkomster ingår i den ovan nämnda beredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag om övergångsvis garantipension beräknas öka ut-&lt;br&gt;gifterna för ålderspensioner med 9,8 miljarder kr. vilket framgår av tabell&lt;br&gt;13.1. Samtidigt beräknas skatteintäkterna öka med 9,1 miljarder kr.&lt;br&gt;Nettokostnaden beräknas därvid till 0,7 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de här redovisade beräkningarna har vi förutsatt att ökningen av pen-&lt;br&gt;sionsutgiftema huvudsakligen finansieras med de samtidigt ökande&lt;br&gt;skatteinkomsterna inkl, inkomsterna från den frivilliga kyrkoavgiften.&lt;br&gt;Den nettokostnad som kvarstår, dvs. 0,7 miljarder kr. beror till största&lt;br&gt;delen på att den övergångsvisa garantipensionen är anpassad till en&lt;br&gt;kommunalskattesats på 34 %. Pensionärer som bor i kommuner med&lt;br&gt;lägre skatt än 34 % kommer således efter övergången att fa högre pension&lt;br&gt;sedan skatten är avdragen jämfört med nuvarande system. Till viss del&lt;br&gt;beror kostnadsökningen på att även om kommunalskatten i någon&lt;br&gt;kommun skulle uppgå till 34 % så skulle pensionärer med låg pension&lt;br&gt;erhålla en liten höjning av pensionen sedan skatt har erlagts. För när-&lt;br&gt;varande kommer inte någon kommun upp till denna nivå. Den högsta&lt;br&gt;kommunalskatten för år 2000 är 33,76 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Således räknar regeringen med en lägre nettokostnad än den som redo-&lt;br&gt;visades av utredningen. Detta beror inte på att regeringens förslag skulle&lt;br&gt;vara mindre generöst än det förslag som utredningen lämnade. Skillnaden&lt;br&gt;förklaras bl.a. av att tidpunkten för ikraftträdandet har skjutits upp. Det&lt;br&gt;föreslås nu att reglerna skall träda i kraft år 2003. Utredningens förslag&lt;br&gt;var år 2001. Detta innebär att färre pensionärer berörs av omläggningen&lt;br&gt;år 2003 jämfört med vad som skulle ha varit fallet år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan orsak till att utgifterna blir lägre än med utredningens förslag&lt;br&gt;har att göra med beskattningen av dödsbon. SGA-reglema är speciellt&lt;br&gt;förmånliga för den som inte har ålderspension under hela kalenderåret,&lt;br&gt;t.ex. på grund av dödsfall. Därför blir beskattningen av ett dödsbo fördel-&lt;br&gt;aktig efter en avliden ålderspensionär. Dessa fördelaktiga skatteregler har&lt;br&gt;inte överförts till det nya systemet. Från och med ikraftträdandet be-&lt;br&gt;skattas ett dödsbo efter en avliden pensionär på samma sätt som ett&lt;br&gt;dödsbo efter en yngre person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13.1 Nettokostnader för den övergångsvisa garantipensionen år 2003. Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;Förändring i utgifterna efter skatt jämfört med det nuvarande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt nu-&lt;br&gt;varande regler&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med över-&lt;br&gt;gångsvis ga-&lt;br&gt;rantipension&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förändring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålderspensionsutgifter, totalt&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;204,2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skatteintäkter&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;74,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoutgifter för ålderspensioner&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;129,4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Finansdepartementet, Socialdepartementet, SCB&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Avser utgifterna för ATP, folkpension och pensionstillskott enligt det nuvarande regel-&lt;br&gt;verket och utgifterna for tilläggspension och övergångsvis garantipension efter övergången&lt;br&gt;till ett helt beskattat grundskydd samt utgifter för tjänstepensioner och privata pensioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I skatteintäkter ingår även skatt på privata pensioner, löner och kapital. Den förändring&lt;br&gt;som redovisas beror dock enbart på införandet av den övergångsvisa garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Kostnadsberäkningarna baseras dels på statistik från RFV, dels på uppgifter från Storur-&lt;br&gt;valet. Uppgifterna i urvalet avser december 1997. Antalet observationer i urvalet är 37 795.&lt;br&gt;Framskrivningama till år 2003 har gjorts av SCB och av Finansdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bruttoutgiftema totalt för övergångsvis garantipension beräknas uppgå&lt;br&gt;till 26 miljarder kr. år 2003. En tredjedel, ca 9 miljarder kr. är ersättning&lt;br&gt;för SGA. Två tredjedelar av utgifterna, ca 17 miljarder kr. är ersättning&lt;br&gt;för pensionstillskottet eller för den 40-delsberäknade folkpensionen.&lt;br&gt;Folkpensionen finansieras i dag delvis med skattemedel, delvis med me-&lt;br&gt;del från AP-fonden. Från och med år 2003 kommer den 40-dels beräk-&lt;br&gt;nade folkpensionen helt att utbetalas i form av övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion och finansieras med allmänna skattemedel. Av tabellen nedan fram-&lt;br&gt;går att merparten av utgifterna för den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;kan hänföras till de kvinnliga pensionärerna. Även när det gäller den&lt;br&gt;nämnda ökningen av nettoutgiffema för systemet på 0,7 miljarder kr. så&lt;br&gt;är det främst kvinnorna som far del av denna förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13.2 Fördelning av utgifterna för övergångsvis garantipension efter&lt;br&gt;kön. Miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvinnor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Män&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Källa: Socialdepartementet&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övergångsvis garantipension i internationella&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;förhållanden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;14.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid utformning av såväl nuvarande regelsystem om folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension som reglerna om garantipension har hänsyn tagits till att&lt;br&gt;den försäkrade kan ha varit bosatt utomlands under den förvärvsverk-&lt;br&gt;samma tiden eller bor utomlands under tiden som pensionär. Både enligt&lt;br&gt;nuvarande regelsystem och för garantipensionen föreskrivs en försäk-&lt;br&gt;ringstid om ett visst antal år för rätt till oavkortat grundskydd. Vidare&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns regler för vad som skall gälla för utbetalning av grundskyddet till Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;personer bosatta utomlands. Motsvarande regler föreslås i princip gälla&lt;br&gt;för den övergångsvisa garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till internationella förpliktelser får emellertid de nationella&lt;br&gt;reglerna inte alltid fullt genomslag. I detta avsnitt behandlas de avsteg&lt;br&gt;från de nationella reglerna som EG-rätten kan medföra. Motsvarande&lt;br&gt;avvikelser kan gälla även för medborgare i länder med vilka Sverige har&lt;br&gt;träffat överenskommelse om socialförsäkringskonvention. I samman-&lt;br&gt;hanget behandlas i korthet även den nordiska konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.2 Förordningen (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;systemen för social trygghet när anställda,&lt;br&gt;egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar&lt;br&gt;inom gemenskapen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förordning (EEG) nr 1408/71 innehåller regler som syftar till att genom&lt;br&gt;samordning av medlemsstaternas lagstiftning säkerställa den sociala&lt;br&gt;tryggheten för personer som flyttar inom gemenskapen. Den omfattar i&lt;br&gt;huvudsak socialförsäkringsförmåner och s.k. familjeförmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningen vilar på fem huvudprinciper: principen om en tillämplig&lt;br&gt;lagstiftning, likabehandlingsprincipen, sammanläggningsprincipen,&lt;br&gt;exportabilitetsprincipen och proratatemporis-principen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Principen om en tillämplig lagstiftning innebär att en person samtidigt&lt;br&gt;skall omfattas av lagstiftningen i endast ett medlemsland och som huvud-&lt;br&gt;regel det land där arbete vid en viss tidpunkt utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likabehandlingsprincipen innebär att en person som omfattas av för-&lt;br&gt;ordningen och som samtidigt är bosatt i en medlemsstats område har&lt;br&gt;samma rättigheter och skyldigheter i fråga om förmåner för social trygg-&lt;br&gt;het och avgifter till sådana system enligt en medlemsstats lagstiftning&lt;br&gt;som denna medlemsstats egna medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanläggningsprincipen innebär att anställda eller egenföretagare&lt;br&gt;som arbetar i annan medlemsstat har rätt att lägga samman försäkrings-&lt;br&gt;eller bosättningsperioder i syfte att uppfylla nationella krav på minsta tid&lt;br&gt;för rätt till förmåner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exportabilitetsprincipen innebär att kontantförmåner som utges vid&lt;br&gt;bl.a. invaliditet eller ålderdom eller till efterlevande inte far minskas,&lt;br&gt;ändras, innehållas, dras in eller konfiskeras med anledning av att den be-&lt;br&gt;rättigade är bosatt i eller flyttar till ett annat medlemsland än det land som&lt;br&gt;utger förmånen, om sådan förmån för samma tid inte utges från bo-&lt;br&gt;sättningslandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Proratatemporis-principen innebär att den som har tjänat in rätt till&lt;br&gt;pension i mer än ett medlemsland har, från vart och ett av dessa länder,&lt;br&gt;rätt till pension i förhållande till intjänad tid i respektive land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip bakom regelsystemet i förordning (EEG) nr&lt;br&gt;1408/71 är att det ankommer på den nationella lagstiftningen att uppställa&lt;br&gt;regler om minskning av pensionsförmåner med hänsyn till annan pension&lt;br&gt;eller social förmån. I den mån sådana regler medger reduktion av natio-&lt;br&gt;nell pension kan, inom vissa gränser, motsvarande regler uppställas med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende på förmåner som förvärvats enligt en annan medlemsstats lag-&lt;br&gt;stiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 förordningens artikel 12.2, under rubriken &amp;quot;förhindrande av sam-&lt;br&gt;manträffande av förmåner&amp;quot;, föreskrivs som huvudregel att minsknings-&lt;br&gt;regler i den nationella lagstiftningen far åberopas även gentemot för-&lt;br&gt;måner som har förvärvats enligt en annan medlemsstats lagstiftning eller&lt;br&gt;gentemot arbetsinkomst eller annan inkomst. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;annat är föreskrivet i förordningen. Beträffande pensioner finns det såda-&lt;br&gt;na föreskrifter i artikel 46 a-c. En pensionsförmån som prorataberäknats&lt;br&gt;far inte samordnas med en annan utländsk förmån av samma slag. Med&lt;br&gt;förmån av samma slag avses förmåner som utges på grundval av försäk-&lt;br&gt;rings- eller bosättningsperioder som har fullgjorts av samma person, dvs.&lt;br&gt;pensionen härrör från samma person. 1 artiklarna finns också bestämmel-&lt;br&gt;ser om samordning mellan nyss nämnd förmån och förmån av annat slag&lt;br&gt;eller med annan inkomst. Med förmån av annat slag avses sådan förmån&lt;br&gt;som inte betraktas som förmån av samma slag. Om den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade dels uppbär ålderspension beräknad på egen försäkringstid, dels&lt;br&gt;efterlevandepension är dessa förmåner inte att betrakta som förmåner av&lt;br&gt;samma slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en bilaga 4 D till förordningen förtecknas på vilka förmåner som be-&lt;br&gt;stämmelserna i förordningen om minskning, innehållande och indragning&lt;br&gt;av pensionsförmåner eller andra förmåner far tillämpas. För Sveriges&lt;br&gt;räkning har som sådan förmån i bilagan antecknats &amp;quot;Oavkortad folkpen-&lt;br&gt;sion som utges enligt den lagstiftning om folkpension som var tillämplig&lt;br&gt;före den 1 januari 1993 och oavkortad folkpension som utges enligt&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till denna lagstiftning som gäller från detta&lt;br&gt;datum.&amp;quot; Dessutom har antecknats &amp;quot; Svenska förtids- och efterlevande-&lt;br&gt;pensioner som beräknas på grundval av antagna försäkringsperioder och&lt;br&gt;ålderspensioner som beräknas på grundval av tidigare tillgodoräknade&lt;br&gt;antagna perioder.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.3 Nuvarande regler för folkpension och&lt;br&gt;pensionstillskott (PTS) respektive för&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Folkpension och PTS&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Folkpension och PTS utges i förhållande antingen till antalet bosätt-&lt;br&gt;ningsår i Sverige eller till antalet år med pensionspoäng inom ATP-sys-&lt;br&gt;temet. För rätt till folkpension krävs enligt nationella regler antingen&lt;br&gt;minst tre bosättningsår eller minst tre år med pensionspoäng. Enligt för-&lt;br&gt;ordningen (EEG) nr 1408/71 kan kravet på minsta försäkringstid upp-&lt;br&gt;fyllas genom sammanläggning med försäkringstid från annat land inom&lt;br&gt;EU/EES-området. Minst ett år måste dock avse tid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förordningens regler innebär en avvikelse även vad gäller avräkning&lt;br&gt;av PTS mot utländsk pension. PTS samordnas inte med pension av&lt;br&gt;samma slag från annat EU/EES-land om PTS har prorataberäknats. Om&lt;br&gt;PTS däremot utges oavkortat med stöd av reglerna i AFL i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 1993 eller har beräknats enligt övergångsreglerna till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1992:1277) om ändring i AFL och därmed utgör en förmån som är Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;upptagen i ovan nämnda bilaga 4 D till förordningen, får PTS minskas&lt;br&gt;fullt ut med pension från annat medlemsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då reglerna om 40 bosättningsår för rätt till oavkortad folkpension&lt;br&gt;började gälla den 1 januari 1993, infördes samtidigt en särbestämmelse&lt;br&gt;för dem som i december 1992 var berättigade till folkpension. För dem&lt;br&gt;skulle kravet på 40 års bosättningstid anses uppfyllt, dvs. deras folkpen-&lt;br&gt;sion skulle inte 40-delsberäknas. Enligt artikel 27 i den nordiska konven-&lt;br&gt;tionen från 1992, som trädde i kraft den 1 januari 1994 i Sverige, gjordes&lt;br&gt;emellertid en omräkning av den utgående oavkortade svenska folkpen-&lt;br&gt;sionen. Den pensionsberättigade erhåller därvid, från respektive nordiskt&lt;br&gt;land, folkpension i förhållande till antal bosättningsår i landet. Om den&lt;br&gt;sammanlagda pensionen därmed blir lägre än före omräkningen utges ett&lt;br&gt;tillägg upp till individens pensionsnivå före omräkningen, dvs. upp till&lt;br&gt;nivån för oavkortad folkpension. Tillägget är således att betrakta som&lt;br&gt;folkpension, vilket också torde följa av artikel 1 punkt g i den nordiska&lt;br&gt;konventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nuvarande nationella lagstiftningen utges till en svensk&lt;br&gt;medborgare bosatt utomlands endast sådan folkpension som beräknats i&lt;br&gt;förhållande till antal år med tillgodoräknade pensionspoäng för ATP.&lt;br&gt;Svensk medborgare som inte kan tillgodoräknas år med pensionspoäng&lt;br&gt;eller utländsk medborgare har således enligt nationell lagstiftning inte rätt&lt;br&gt;till svensk folkpension vid utflyttning från Sverige. Även PTS utges&lt;br&gt;enligt nationell lagstiftning enbart vid bosättning i Sverige. För personer&lt;br&gt;som omfattas av förordningen (EEG) nr 1408/71 gäller dock samma&lt;br&gt;regler för rätt till utbetalning av folkpension och PTS vid bosättning i&lt;br&gt;annat land inom EU/EES-området som vid bosättning i Sverige. Mot-&lt;br&gt;svarande gäller nordiska medborgare som omfattas av den nordiska kon-&lt;br&gt;ventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 2001 träder Socialförsäkringslagen (1999:799) i kraft.&lt;br&gt;Då kommer, utan begränsningar vad avser nationalitet, all folkpension&lt;br&gt;som beräknats i förhållande till år med pensionspoäng att betalas ut&lt;br&gt;utomlands. Folkpension som är bosättningsbaserad kommer alltjämt en-&lt;br&gt;ligt nationell lagstiftning endast att utbetalas i Sverige. Undantag kommer&lt;br&gt;då även här föreligga för personer som omfattas av förordningen (EEG)&lt;br&gt;1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension till personer födda år 1938 eller senare kommer enligt&lt;br&gt;lagen om garantipension att utges i förhållande till antalet bosättningsår&lt;br&gt;(försäkringstid). Rätt till oavkortad garantipension har den som kan&lt;br&gt;tillgodoräknas 40 försäkringsår. I propositionen 1997/98:152 om&lt;br&gt;garantipension m.m. har regeringen gjort bedömningen att garanti-&lt;br&gt;pensionen är att betrakta som en trygghetsförmån och därmed faller&lt;br&gt;under förordningens tillämpningsområde. För dem som omfattas av&lt;br&gt;förordningen (EEG) 1408/71 kommer beräkningen av pensionen att ske&lt;br&gt;enligt proratatemporis-principen. För rätt till garantipension krävs att den&lt;br&gt;pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst tre års försäkringstid. Enligt&lt;br&gt;förordningen (EEG) nr 1408/71 kan kravet på minsta försäkringstid&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppfyllas genom sammanläggning med försäkringstid från annat land&lt;br&gt;inom EU/EES-området. Minst ett år måste dock avse tid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipensionen skall utges enbart till den som är bosatt i Sverige, om&lt;br&gt;det inte med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart&lt;br&gt;oskäligt att inte fortsätta att utge sådan pension vid bosättning utomlands.&lt;br&gt;För personer som omfattas av förordningen kommer emellertid garanti-&lt;br&gt;pensionen att utges även vid bosättning i annat EU/EES-land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förordningen skall en förvärvsarbetande ha rätt att uppbära pen-&lt;br&gt;sion från vart och ett av de länder, där han eller hon har tjänat in pension.&lt;br&gt;I sådana fall skall beräkningen av pensionen från varje land ske enligt&lt;br&gt;proratatemporis-principen, om pensionens storlek är beroende av försäk-&lt;br&gt;ringstider. Som angetts ovan far enligt bestämmelserna i förordningen&lt;br&gt;(EEG) 1408/71 en samordning med utländsk pension inte ske, om den&lt;br&gt;svenska pensionen har prorataberäknats. Regeringen gjorde i prop.&lt;br&gt;1997/98:152 dock bedömningen att garantipensionen skall avtrappas inte&lt;br&gt;bara mot svensk inkomstgrundad pension utan även mot inkomstrelaterad&lt;br&gt;pension intjänad enligt lagstiftning i annat land inom EU/EES-området.&lt;br&gt;Grunden till detta ställningstagande var bl.a. att samordningen med ut-&lt;br&gt;ländska förmåner var att se som ett led i beräkningen av garantipensio-&lt;br&gt;nen. Samordningen bedömdes således inte utgöra en minskningsregel i&lt;br&gt;förordningens mening.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt ett av EG-domstolen avgjort mål (C-143/97 Francesco Conti)&lt;br&gt;kan emellertid en sådan avtrappning inte ske mot EU/EES-pensioner.&lt;br&gt;EG-domstolen slog fast att en nationell bestämmelse skall anses vara en&lt;br&gt;bestämmelse om minskning av förmåner, om den beräkningsmetod som&lt;br&gt;den föreskriver innebär att pensionsbeloppet minskas för att en person&lt;br&gt;har rätt till en förmån i en annan förmånsstat.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;14.4 Övergångsvis garantipension i internationella&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förhållanden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Övergångsvis garantipensionen kommer&lt;br&gt;troligen att betalas ut inom EU/EES-området. För att uppfylla kraven&lt;br&gt;för rätt till övergångsvis garantipension torde den pensionsberättigade&lt;br&gt;enligt principerna om sammanläggning i förordningen (EEG) 1408/71&lt;br&gt;ha rätt att med svensk försäkringstid lägga samman försäkrings- eller&lt;br&gt;bosättningstider som tjänats in i ett annat EU/EES-land. Den del av&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen som ersätter den bosättnings-&lt;br&gt;baserade folkpensionen och pensionstillskottet kommer troligen, för&lt;br&gt;en person som även varit försäkrad i ett annat EU/EES-land, att&lt;br&gt;beräknas enligt principerna om andelsberäkning i förordningen (EEG)&lt;br&gt;1408/71. Storleken på den övergångsvisa garantipensionen torde&lt;br&gt;påverkas av utländsk pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Utredningens bedömning stämmer överens&lt;br&gt;med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig har delat ut-&lt;br&gt;redningens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Övergångsvis garantipensionen&lt;br&gt;skall dels utgöra ett grundskydd för pensionärer som helt saknar rätt till&lt;br&gt;inkomstrelaterad pension, dels ge en viss utfyllnad till dem med inkomst-&lt;br&gt;relaterad pension. Den övergångsvisa garantipensionen skall ge kompen-&lt;br&gt;sation för den bosättningsbaserade folkpension och det pensionstillskott&lt;br&gt;som den pensionsberättigade vid omläggningen uppbär eller vid tiden för&lt;br&gt;ansökan om ålderspension skulle haft rätt till enligt dagens regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken på den övergångsvisa garantipensionen är, som närmare be-&lt;br&gt;skrivs i avsnitt 7, beroende av den tilläggspension och den tjänstepension&lt;br&gt;som den pensionsberättigade har rätt till. Vidare föreslår vi att den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen skall påverkas av utländsk socialförsäkrings-&lt;br&gt;pension och tjänstepension. Övergångsvis garantipension föreslås kunna&lt;br&gt;betalas ut enbart till personer som är bosatta i Sverige (se avsnitt 10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För pensionärer som är eller tidigare har varit bosatta inom EU/EES-&lt;br&gt;området och omfattas av reglerna i förordningen (EEG) nr 1408/71 kan&lt;br&gt;andra regler emellertid komma att gälla, om den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen kan anses falla inom ramen för förordningens tillämpningsom-&lt;br&gt;råde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det torde vara klart att den övergångsvisa garantipensionen liksom ga-&lt;br&gt;rantipensionen skall betraktas som en trygghetsförmån snarare än en&lt;br&gt;socialbidragsförmån och därmed falla under förordningens tillämpnings-&lt;br&gt;område, oavsett om den pensionsberättigade har rätt till inkomstrelaterad&lt;br&gt;ålderspension eller inte. Skäl som talar härför är att den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen är en lagfäst rättighet som utges enligt klart avgränsade&lt;br&gt;villkor och som inte är beroende av en uppskattning av individuella be-&lt;br&gt;hov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av det ovan sagda följer enligt exportabilitetsprincipen att den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen kommer att betalas ut vid bosättning inom&lt;br&gt;EU/EES-området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till övergångsvis garantipension krävs rätt till folkpension,&lt;br&gt;vilket således innebär krav på tre års försäkringstid. För att uppfylla detta&lt;br&gt;krav kan försäkrings- eller bosättningstid intjänad i ett annat EU/EES-&lt;br&gt;land läggas samman med tid i Sverige. Ett krav för sådan sammanlägg-&lt;br&gt;ning är dock att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas minst ett års&lt;br&gt;försäkringstid i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av den övergångsvisa garantipensionen är inte direkt be-&lt;br&gt;roende av försäkrings- eller bosättningstid. Den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen grundas i stället på de pensionsinkomster, som den pensions-&lt;br&gt;berättigade uppbär vid omläggningen eller vid ansökan om ålderspension&lt;br&gt;skulle haft rätt till, om dagens regler om ålderspension fortsättningsvis&lt;br&gt;hade gällt. Enligt vårt förslag skall den bosättningsbaserade folkpensio-&lt;br&gt;nen och det pensionstillskott som den pensionsberättigade har rätt till&lt;br&gt;utges även fortsättningsvis, men då i form av övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion. Dessa pensionsförmåner är i viss mån beroende av den bosättnings-&lt;br&gt;tid som den pensionsberättigade kan tillgodoräknas. För rätt till en ore-&lt;br&gt;ducerad folkpension krävs att den pensionsberättigade kan tillgodoräknas&lt;br&gt;en bosättningstid om 40 år. Vid kortare bosättningstid utges folkpensio-&lt;br&gt;nen med så stor andel därav som svarar mot förhållandet mellan det antal&lt;br&gt;år för vilka bosättningstid kan tillgodoräknas och talet 40. Vid fast-&lt;br&gt;ställande av det belopp som skall ersätta pensionstillskottet skall beräk-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningen också kunna ske med utgångspunkt från antalet år med tillgodo-&lt;br&gt;räknade pensionspoäng för tilläggspension, om en sådan beräkning är&lt;br&gt;förmånligare för den pensionsberättigade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övergångsvisa garantipensionen är, förutom en ersättning för den&lt;br&gt;bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet, i princip en&lt;br&gt;direkt översättning av SGA. De pensionärer som erhåller övergångsvis&lt;br&gt;garantipension kommer genom omläggningen att fa en högre bruttopen-&lt;br&gt;sion för att kunna erlägga skatt på pensionsinkomsten, utan att nettopen-&lt;br&gt;sionen för den skull blir lägre än vad den var före omläggningen. Till&lt;br&gt;grund för beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen skall så-&lt;br&gt;ledes läggas de inkomster som påverkar storleken av SGA. Bland dessa&lt;br&gt;ingår utländska pensioner som beskattas i Sverige. I avsnitt 7.2.4 föreslår&lt;br&gt;vi därför att utländska pensioner skall ingå i beräkningsunderlaget. Av de&lt;br&gt;utländska pensioner som utges vid årsskiftet 2002/2003 skall endast de&lt;br&gt;som beskattas i Sverige tas med i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom kommer således utländsk pension att påverka storleken av&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen. Samordning med utländsk pension&lt;br&gt;kommer emellertid inte innebära att den pensionsberättigades bruttopen-&lt;br&gt;sion sänks i samband med omläggningen till övergångsvis garantipension&lt;br&gt;år 2003. Omläggningen innebär istället att bruttopensionen höjs, men&lt;br&gt;samtidigt ändras beskattningen av pensionsinkomsten. Sett till nettopen-&lt;br&gt;sionen (dvs. pensionsbeloppet efter skatt) kan konstateras att den utländ-&lt;br&gt;ska pensionens påverkan är oförändrad, dvs. att utländsk pension ingår i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget innebär inte att nettopensionen sänks i samband&lt;br&gt;med omläggningen år 2003. För en pensionär med låg pensionsinkomst&lt;br&gt;påverkar den utländska pensionen den övergångsvisa garantipensionen på&lt;br&gt;så sätt att denna blir högre än om den utländska pensionen inte tas med i&lt;br&gt;underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund härav gör regeringen den bedömningen att den samord-&lt;br&gt;ning som sker med utländsk pension inte kan anses vara en sådan minsk-&lt;br&gt;ningsregel som anges i förordningen 1408/71.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;15 Författningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Inledning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1998:702) om garantipension, som träder i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2001, finns i dag bestämmelser angående grundskyddet för personer&lt;br&gt;födda år 1938 eller senare i det reformerade ålderspensionssystemet.&lt;br&gt;Detta grundskydd utgörs av garantipension. I denna lag finns också&lt;br&gt;genom vårt förslag, bestämmelser angående grundskyddet för dem som&lt;br&gt;inte omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet, dvs. personer&lt;br&gt;som är födda år 1937 eller tidigare. På grund av att grundskyddet i form&lt;br&gt;av folkpension, pensionstillskott och det särskilda grundavdraget (SGA)&lt;br&gt;vid inkomsttaxeringen skall avskaffas föreslår vi att grundskyddet för&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare skall utgöras av en garantipension.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Benämningen garantipension är i lagtexten lika för såväl de personer som Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;omfattas av det reformerade ålderspensionssystemet som för dem som&lt;br&gt;står utanför. Flertalet av bestämmelserna i lagen är också lika för båda&lt;br&gt;grupperna, men beräkningssätten av de båda garantipensionema är helt&lt;br&gt;olika. Vi föreslår inte annat än i förekommande fall följdändringar i de&lt;br&gt;bestämmelser som gäller enbart personer födda år 1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har förordat att de nya bestämmelserna om garantipension för&lt;br&gt;personer som är födda år 1937 eller tidigare förs in i ett nytt 2 kap. i&lt;br&gt;stället för i ett nytt 4 kap. och att nuvarande 2 och 3 kap. betecknas 3 kap.&lt;br&gt;resp. 4 kap. Lagtexten har disponerats om på det sätt Lagrådet har för-&lt;br&gt;ordat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedan har används begreppet pensionsberättigad även när det inte är&lt;br&gt;klart att den berörda personen faktiskt är berättigad till garantipension.&lt;br&gt;När begreppet äldregeneration används avses personer som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare. Vidare använder vi som kortnamn för garantipension&lt;br&gt;till personer födda år 1937 eller tidigare uttrycket övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1998:702) om garantipension tas även in bestämmelserna om&lt;br&gt;rätten till grundskydd för personer som är födda år 1937 eller tidigare.&lt;br&gt;Även för denna åldersgrupp kallas pensionsformen garantipension. I&lt;br&gt;paragrafens nya första stycke ges en beskrivning av den övergångsvisa&lt;br&gt;garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna övergångvisa garantipension ersätter folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension som beräknas efter bosättningstid. Vidare skall den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen kompensera pensionsberättigade som har rätt&lt;br&gt;till pensionstillskott enligt hittillsvarande regler. Dessutom skall den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen utgöra en kompensation för att pensions-&lt;br&gt;inkomstema i framtiden skall beskattas fullt utan något SGA.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beräkningen av den övergångsvisa garantipensionen används enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § ett beräkningsunderlag i vilket ingår främst den pensionsberät-&lt;br&gt;tigades faktiska pensionsinkomster samt belopp motsvarande vad han&lt;br&gt;eller hon enligt hittillsvarande regelsystem skulle ha varit berättigad till i&lt;br&gt;folkpension, i den mån den inte täcks av tilläggspensionen enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension (LIP), och pensionstill-&lt;br&gt;skott. Ligger underlaget inom ett sådant intervall som skulle ha gett rätt&lt;br&gt;till SGA vid inkomsttaxeringen görs en uppräkning för att kompensera&lt;br&gt;för skatteeffekten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I detta kapital har införts nya bestämmelser om uttag och beräkning av&lt;br&gt;övergångsvis garantipension. Hittillsvarande bestämmelser har överförts&lt;br&gt;till 3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf föreskrivs att bestämmelserna i detta kapitel gäller en-&lt;br&gt;dast den som är född år 1937 eller tidigare, dvs. dessa bestämmelser&lt;br&gt;gäller enbart övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns en kvalifikationsregel som innebär att en förutsättning&lt;br&gt;för att en person som är född år 1937 eller tidigare skall kunna komma i&lt;br&gt;fråga för garantipension är att han eller hon är berättigad till folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension vid utgången av år 2002. Detta är en grundläggan-&lt;br&gt;de förutsättning för att en person skall kunna komma i fråga för över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension. (I punkten 2 övergångsbestämmelserna anges&lt;br&gt;vissa undantag.) Med att en person är berättigad till folkpension avses att&lt;br&gt;han eller hon har uppfyller villkoren om viss bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;eller visst antal år med pensionspoäng eller därmed likställda år, allt en-&lt;br&gt;ligt hittillsvarande bestämmelser i 5 kap. AFL för rätt till folkpension.&lt;br&gt;Detta innebär att han eller hon skall kunna tillgodoräkna sig bosättnings-&lt;br&gt;tid eller år med pensionspoäng om minst tre år. Däremot krävs inte att&lt;br&gt;den pensionsberättigade faktiskt uppbär folkpension före ikraftträdandet&lt;br&gt;av de nya bestämmelserna. Även den som till följd av utlandsbosättning&lt;br&gt;inte far sin folkpension utbetald eller den som har skjutit upp pensions-&lt;br&gt;uttaget är i och för sig berättigad till folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldregenerationen kan i dag kvalificera sig för folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension såväl genom viss tids bosättning här i landet som genom&lt;br&gt;intjänande av pensionspoäng för tilläggspension under vissa år (s.k. ATP-&lt;br&gt;år eller poäng-år). För personer födda år 1937 eller tidigare finns i mot-&lt;br&gt;sats till vad som gäller yngre personer inte någon undre åldersgräns för&lt;br&gt;rätt till uttag av garantipension. De har alla fyllt 65 år, när de nya be-&lt;br&gt;stämmelserna avses träda i kraft. Den övergångsvisa garantipensionen&lt;br&gt;skall kunna betalas ut i och med att bestämmelserna träder i kraft. Samt-&lt;br&gt;liga personer som omfattas av vårt förslag föreslås ha rätt att göra nya&lt;br&gt;eller fortsätta pågående uttag av pensionen vid ikraftträdandet av våra&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första mening motsvarar 6 kap. 1 § andra stycket AFL. Av&lt;br&gt;paragrafens andra mening följer dock att den som också har rätt till in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension enligt LIP kan ta ut garantipension endast&lt;br&gt;om uttag av inkomstgrundad ålderspension begärs för samma tid. Om den&lt;br&gt;pensionsberättigade gör ett partiellt uttag av den inkomstgrundade ålders-&lt;br&gt;pensionen, skall garantipensionen utges med motsvarande andel. Per-&lt;br&gt;soner ur äldregenerationen kan, till skillnad från personer födda år 1938&lt;br&gt;eller senare, även göra partiellt uttag av garantipension på motsvarande&lt;br&gt;sätt som gäller för uttag av folkpension, även om han eller hon inte har&lt;br&gt;rätt till tilläggspension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges det underlag som skall ligga till grund för beräkningen&lt;br&gt;av den övergångsvisa garantipensionen. Denna garantipension är delvis&lt;br&gt;en översättning av det särskilda grundavdraget (SGA) vid inkomsttaxe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringen, varför de inkomster som i dag påverkar det avdraget också skall&lt;br&gt;påverka storleken på garantipensionen. Reglerna för beräkning av andra&lt;br&gt;pensionsförmåner skall inte ändras. För att beräkna garantipensionen&lt;br&gt;skall därför användas ett beräkningsunderlag som upptar de pensionsin-&lt;br&gt;komster som i dag påverkar storleken på SGA. Detta underlag skall räk-&lt;br&gt;nas om, när någon av de ingående posterna ändras, varefter garantipen-&lt;br&gt;sionen kommer att fastställas till ett nytt belopp. När så skall ske redo-&lt;br&gt;visas i avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen anger vilka poster (dvs. faktiska förmåner och fiktiva&lt;br&gt;belopp för äldre förmåner) som skall ingå i beräkningsunderlaget och&lt;br&gt;som således kommer att påverka den övergångsvisa garantipensionen. I&lt;br&gt;de följande 5-8 §§ finns kompletterande bestämmelser om de enskilda&lt;br&gt;poster som ingår i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid omläggningen från folkpension till övergångsvis garantipension&lt;br&gt;skall i beräkningsunderlaget ingå de pensionsinkomster som utges till den&lt;br&gt;pensionsberättigade samt viss del av den folkpension och det pensions-&lt;br&gt;tillskott som skulle ha utgetts om tidigare bestämmelser alltjämt hade&lt;br&gt;gällt. För en pensionsberättigad som vid ikraftträdande av de nya bestäm-&lt;br&gt;melserna inte uppbär ålderspension skall, vid tiden för ansökan om&lt;br&gt;ålderspension, i beräkningsunderlaget tas in de pensionsinkomster som&lt;br&gt;skulle ha utgetts till den pensionsberättigade, om de tidigare reglerna i&lt;br&gt;AFL om folkpension m.m. alltjämt hade tillämpats, samt övriga pen-&lt;br&gt;sionsförmåner som för samma tid utges till den pensionsberättigade. Om&lt;br&gt;en förmån har samordnats eller skulle ha samordnats med annan förmån&lt;br&gt;eller inkomst skall så har skett innan beloppet läggs till beräknings-&lt;br&gt;underlaget. När någon av de pensionsinkomster som ingår i beräknings-&lt;br&gt;underlaget förändras, upphör eller ny sådan förmån tillkommer skall be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget räknas om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 1 föreskrivs att i beräkningsunderlaget skall ingå den&lt;br&gt;tilläggspension som utges till den pensionsberättigade. Den folkpension&lt;br&gt;som utges i förhållande till antalet tillgodoräknade år med pensionspoäng&lt;br&gt;(s.k. ATP-baserad folkpension) kommer från och med år 2003 att utges i&lt;br&gt;form av tilläggspension. I beräkningsunderlaget kommer således dagens&lt;br&gt;folkpension helt eller delvis att täckas av tilläggspensionen beroende på&lt;br&gt;hur många ATP-år som har intjänats. Den del av tilläggspensionen som&lt;br&gt;ersätter den ATP-baserade folkpensionen, det s.k. folkpensionstillägget,&lt;br&gt;beräknas enligt 6 kap. 2 § 2 LIP. Detta belopp bestäms i förhållande till&lt;br&gt;det antal år för vilka det har tillgodoräknats pensionspoäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade uppbär yrkesskadelivränta som skadad&lt;br&gt;och samordning med ålderspension har skett enligt 12 kap. 10 § LIP,&lt;br&gt;skall vad som återstår efter samordningen upptas som tilläggspension i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget. Samordning enligt 12 kap. 10 § förutsätter att den&lt;br&gt;pensionsberättigade har uppburit yrkesskadelivränta i december 2002. I&lt;br&gt;dessa fall beaktas följaktligen samordningen genom att beräknings-&lt;br&gt;underlaget minskas. Beviljas en yrkesskadelivränta vid en senare tid-&lt;br&gt;punkt, skall samordning med garantipensionen i stället ske på samma sätt&lt;br&gt;som för dem som är födda år 1938 eller senare. Det innebär att minskning&lt;br&gt;i sådant fall i stället görs av utgående garantipension enligt 5 kap. 4 §&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 2 skall den pensionsberättigades tjänstepension ingå i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget. Denna bestämmelse avser enbart tjänstepension&lt;br&gt;från svensk utbetalare. Som anges i punkten 4 skall emellertid även ut-&lt;br&gt;ländsk tjänstepension ingå i beräkningsunderlaget. I 6 § anges vad som&lt;br&gt;avses med tjänstepension och vilket belopp för sådan pension som skall&lt;br&gt;ingå i underlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 föreskrivs att änkepension enligt lagen (2000:000) om&lt;br&gt;efterlevandepension och efterlevandestöd till barn samt lagen (2000:000)&lt;br&gt;om införande av lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till&lt;br&gt;barn skall ingå i beräkningsunderlaget. Fråga är naturligtvis endast om&lt;br&gt;änkepension som kan utges efter det att änkan har fyllt 65 år. Regeringen&lt;br&gt;har i propositionen 1999/2000:91 Efterlevandepensioner och efter-&lt;br&gt;levandestöd till barn föreslagit att bestämmelserna om änkepension i&lt;br&gt;fortsättningen skall finnas i den angivna lagstiftningen, som föreslås träda&lt;br&gt;i kraft den 1 januari 2003. Huvudbestämmelserna om beräkning av&lt;br&gt;änkepension till kvinnor som är födda år 1937 eller tidigare finns i 6 kap.&lt;br&gt;10 § 1 och 2 lagen om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.&lt;br&gt;Ytterligare bestämmelser rörande den aktuella gruppen finns bl.a. i 9-11 §§&lt;br&gt;införandelagen till nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt punkten 4 vissa utländska pensioner ingå i under-&lt;br&gt;laget. Detta gäller bl.a. ålders-, förtids- och efterlevandepension enligt&lt;br&gt;utländsk lagstiftning, dvs. utländsk socialförsäkringspension. Samma&lt;br&gt;gäller sådan utländsk pension som är likställd med tjänstepension. När-&lt;br&gt;mare bestämmelser om vad som avses med tjänstepension finns i 6 §.&lt;br&gt;Gemensamt för de utländska pensioner som ingår i beräkningsunderlaget&lt;br&gt;är att de idag påverkar storleken av SGA. Till skillnad från vad utred-&lt;br&gt;ningen föreslagit anser regeringen emellertid att dessa pensioner som&lt;br&gt;huvudregel skall ingå i underlaget oberoende av om pensionsmottagaren&lt;br&gt;är skattskyldig för dem i Sverige. På så sätt underlättas handläggningen&lt;br&gt;av den övergångsvisa garantipensionen. För att undvika tröskeleffekter&lt;br&gt;vid omläggning till övergångsvis garantipension föreslås att skattskyl-&lt;br&gt;digheten skall beaktas såvitt gäller utländska pensioner som uppbärs före&lt;br&gt;omläggningen. Detta regleras i punkten 6 övergångsbestämmelserna. För&lt;br&gt;den som vid omläggningen uppbär folkpension i form av ålderspension&lt;br&gt;skall följaktligen utländska pensioner som den pensionsberättigade upp-&lt;br&gt;bär före utgången av år 2002 inte ingå i beräkningsunderlaget, om den&lt;br&gt;pensionsberättigade då inte var skattskyldig för ifrågavarande pension i&lt;br&gt;Sverige. En utländsk pension som undantagits från underlaget vid om-&lt;br&gt;läggningen till den övergångsvisa garantipensionen är undantagen även&lt;br&gt;vid senare omräkningar av beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 5 skall i beräkningsunderlaget ingå även ett belopp&lt;br&gt;motsvarande vad den pensionsberättigade skulle ha erhållit i folkpension&lt;br&gt;enligt hittillsvarande bestämmelse, till den del folkpensionens grundbe-&lt;br&gt;lopp (dvs. exklusive pensionstillskott) inte täcks av tilläggspensionens&lt;br&gt;s.k. folkpensionstillägg enligt 6 kap. 2 § 2 LIP. - Folkpension utges en-&lt;br&gt;ligt hittillsvarande bestämmelser i förhållande till antalet bosättningsår&lt;br&gt;eller antalet år med pensionspoäng. Enligt 5 kap. 4 § AFL i dess lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 1999 jämställs vissa där angivna år med år för vilka det&lt;br&gt;har tillgodoräknats pensionspoäng, s.k. likställda år. Denna bestämmelse&lt;br&gt;tillämpas enligt punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:704) om ändring i AFL fortfarande för dem som är födda år 1937 Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;eller tidigare. I prop. 1999/2000:138 föreslås att möjligheten att tillgodo-&lt;br&gt;räknas likställda år för utländska sjömän som under vissa år betalat sjö-&lt;br&gt;mansskatt i Sverige skall behållas och föras in i LIP som underlag för&lt;br&gt;beräkning av det s.k. folkpensionstillägget i tilläggspension. Denna be-&lt;br&gt;stämmelse kommer fr.o.m. år 2003 att gälla även för personer födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade inte har tjänat in någon tilläggspension,&lt;br&gt;utges hans eller hennes folkpension i dag normalt enbart som bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad folkpension. I framtiden skall i motsvarande fall ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar vad denna folkpension skulle ha uppgått till enligt be-&lt;br&gt;stämmelserna i 5 kap. AFL i deras lydelse före den 1 januari 2003 ingå i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension. Om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade kan tillgodoräknas en bättre folkpension i förhållande till&lt;br&gt;bosättningstiden än till antalet år med pensionspoäng, skall den del av&lt;br&gt;folkpensionsbeloppet, för vilket den pensionsberättigade inte far kom-&lt;br&gt;pensation i form av tilläggspension, ingå i beräkningsunderlaget. Kan han&lt;br&gt;eller hon i stället tillgodoräknas ett fullt folkpensionsbelopp inom&lt;br&gt;tilläggspensionen, skall något bosättningsbaserat folkpensionsbelopp inte&lt;br&gt;ingå i beräkningsunderlaget. - Annorlunda uttryckt skall under punkten 5&lt;br&gt;tas upp ett belopp för folkpension, om den folkpension som den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade skulle ha varit berättigad till enligt AFL uppgår till en&lt;br&gt;större kvot av oavkortad folkpension än vad det s.k. folkpensionstillägget&lt;br&gt;enligt LIP gör. Jämförelsen görs således mellan kvotdelarna för vad som&lt;br&gt;skulle ha utgått i folkpension enligt AFL och folkpensionstillägget inom&lt;br&gt;tilläggspension (se vidare avsnitt 7.2.2). I sammanhanget bör nämnas att,&lt;br&gt;förutom den ovan nämnda situationen för utländska sjömän, kommer s.k.&lt;br&gt;likställda år som i dag beaktas inom ramen för den ATP-baserade folk-&lt;br&gt;pensionen, inte att täckas av det framtida folkpensionstillägget enligt LIP.&lt;br&gt;När s.k. likställda år föreligger, skall de därför beaktas vid beräkningen&lt;br&gt;av beloppet för folkpension enligt denna punkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan nämnas att enligt 19 § lagen (1998:675) om införande av&lt;br&gt;LIP skall vid beräkning av tilläggspension, som normalt är 30-delsberäk-&lt;br&gt;nad, hänsyn tas till om pensionspoäng inte har tillgodoräknats på grund&lt;br&gt;av underlåten avgiftsbetalning. Detta görs på så sätt att nämnaren höjs&lt;br&gt;med talet ett för varje år före år 1998 för vilket den pensionsberättigade&lt;br&gt;till följd av underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats pensions-&lt;br&gt;poäng (s.k. nämnarförhöjning). En sådan nämnarförhöjning omfattar&lt;br&gt;även folkpensionstillägget enligt LIP, som således minskar i motsvarande&lt;br&gt;mån. Denna minskning av folkpensionstillägget medför att folkpen-&lt;br&gt;sionstillägget inte täcker vad som skulle ha utgått som folkpension enligt&lt;br&gt;AFL. Detta skall beaktas vid beräkningen av det belopp för folkpension&lt;br&gt;enligt denna punkt som skulle ha utgått enligt äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om vad som gäller för att bestämma beloppet&lt;br&gt;för folkpension finns i 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 6 skall i beräkningsunderlaget också ingå ett belopp&lt;br&gt;motsvarande det pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle ha&lt;br&gt;varit berättigade till enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott i dessa&lt;br&gt;bestämmelsers lydelse före ikraftträdandet av lagen (1998:705) om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag. Skall pensionstillskottet minskas på grund av före-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;komst av tilläggspension eller utländsk pension, är det vad som återstår Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;efter denna samordning som skall ingå i beräkningsunderlaget. Pen-&lt;br&gt;sionstillskottsbeloppet beräknas utifrån bosättningstid eller antal år med&lt;br&gt;ATP-poäng. Ytterligare bestämmelser om beräkning av det belopp som&lt;br&gt;skall motsvara pensionstillskottet finns i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall enligt punkten 7 i beräkningsunderlaget ingå andra för-&lt;br&gt;måner som är att anse som folkpension i form av ålderspension. Hit hän-&lt;br&gt;förs sådan tillägg som utges enligt artikel 27 i den nordiska konventionen&lt;br&gt;den 15 juni 1992 om social trygghet (se vidare avsnitt 14.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följsamhetsindexering av tilläggspension kan på sätt som redovisas i&lt;br&gt;avsnitt 7.2.1 medföra att tilläggspensionen minskar eller ökar i förhållan-&lt;br&gt;de till vad den ursprungligen var fastställd till mätt i kronor. Härigenom&lt;br&gt;kommer en förändring av tilläggspensionen att påverka beräknings-&lt;br&gt;underlaget. När detta sker, kan det innebära att även den del av tilläggs-&lt;br&gt;pensionen som avser att ersätta den ATP-baserade folkpensionen sjunker&lt;br&gt;under storleken av det grundskydd som den pensionsberättigade skulle&lt;br&gt;haft rätt till enligt reglerna i AFL om folkpension. För att en pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad som är född år 1937 eller tidigare inte skall fa ett sämre grund-&lt;br&gt;skydd än vad han eller hon skulle haft rätt till före omläggningen har i&lt;br&gt;paragrafens första stycke intagits en spärregel. Innebörden av denna är att&lt;br&gt;i beräkningsunderlaget skall tilläggspensionen alltid uppgå till minst vad&lt;br&gt;den pensionsberättigade skulle haft rätt till i form av ATP-baserad folk-&lt;br&gt;pension, dvs. det s.k. folkpensionstillägget. Detta minsta belopp för folk-&lt;br&gt;pensionstillägget skall därvid inte följsamhetsindexeras utan i stället be-&lt;br&gt;räknas enligt prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket finns en föreskrift om att spärregeln i första stycket inte&lt;br&gt;skall tillämpas, om tilläggspensionen har samordnats med yrkesskadeliv-&lt;br&gt;ränta på sätt som anges i 12 kap. 10 § LIP. I sådant fall skall i stället till-&lt;br&gt;lämpas en regel i 2 kap. 9 § som begränsar effekterna av samordningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges vad som avses med tjänstepension. Sådan tjänste-&lt;br&gt;pension som i dag påverkar storleken på SGA vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;skall ingå i beräkningsunderlaget för beräkning av garantipension. Be-&lt;br&gt;dömningen av vad som skall anses som tjänstepension skall därför göras&lt;br&gt;med utgångspunkt i skattelagstiftningen. Med tjänstepension avses bl.a.&lt;br&gt;pension som betalas ut på grund av tjänstepensionsförsäkring. Vad som&lt;br&gt;menas med tjänstepensionsförsäkring anges i 58 kap. 7 § inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen (1999:1229). En pension behöver emellertid inte vara tryggad&lt;br&gt;genom någon pensionsförsäkring för att hänföras till tjänstepension. Av-&lt;br&gt;görande i sådana fall är att fråga är om ersättning som betalas ut på grund&lt;br&gt;av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring. Sådan ersättning&lt;br&gt;utgör i beskattningshänseende pension enligt 10 kap. 5 § 4 inkomst-&lt;br&gt;skattelagen. Med tjänstepension avses även pension till anställds efter-&lt;br&gt;levande på grund av tidigare tjänsteförhållande. (I avsnitt 7.2.3 finns&lt;br&gt;närmare beskrivit vad som avses med tjänstepension.) Även utländsk&lt;br&gt;tjänstepension skall ingå i underlaget. Pensioner på grund av utländska&lt;br&gt;försäkringar skall beaktas, om försäkringarna enligt 58 kap. 5 § inkomst-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattelagen eller motsvarande äldre bestämmelser anses som pensions-&lt;br&gt;försäkringar vid beskattning i Sverige och dessutom uppfyller förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för att vara tjänstepensionsförsäkringar. Utbetalning från en&lt;br&gt;utländsk försäkring som i beskattningshänseende anses utgöra kapitalför-&lt;br&gt;säkring skall däremot inte ingå i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innehåller bestämmelser om vilket belopp för tjänste-&lt;br&gt;pension som skall ingå i beräkningsunderlaget. Som huvudregel skall den&lt;br&gt;tjänstepension som utbetalts under december månad föregående år ligga&lt;br&gt;till grund för beräkningen av övergångsvis garantipension. Det före-&lt;br&gt;kommer att tjänstepensioner i vissa fall betalas ut kvartalsvis. I sådana&lt;br&gt;fall skall vad som av tjänstepension avser december månad ligga till&lt;br&gt;grund för beräkningen av övergångsvis garantipension. Tillkommer eller&lt;br&gt;upphör därefter en tjänstepension skall beräkningsunderlaget räknas om&lt;br&gt;med aktuella tjänstepensionsuppgifier och den övergångsvisa garantipen-&lt;br&gt;sionen följaktligen ändras. Sådana förändringar av en tjänstepension som&lt;br&gt;beror på ändrad beräkningsgrund skall också föranleda sådan omräkning&lt;br&gt;av beräkningsunderlaget. Ändrad beräkningsgrund kan föreligga om en&lt;br&gt;pension skall utgöra en annan andel av ett index, t.ex. prisbasbeloppet, än&lt;br&gt;tidigare. Den omständigheten att beloppet för en tjänstepension ändras på&lt;br&gt;grund av ändring i tillämpat index innebär inte att beräkningsgrunden&lt;br&gt;ändrats. (Se även avsnitt 7.2.3)&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns närmare bestämmelser om vad som gäller när man&lt;br&gt;skall beräkna beloppet för folkpension enligt 4 § 5, dvs. vad den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade skulle ha haft rätt till i folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion, om sådan pension fortfarande skulle ha betalats ut. Storleken av&lt;br&gt;detta belopp är beroende av den pensionsberättigades antal bosättningsår&lt;br&gt;i Sverige vid utgången av år 2002. Antalet bosättningsår, och vad be-&lt;br&gt;loppet för bosättningsbaserad folkpension skulle ha uppgått skall fast-&lt;br&gt;ställas med tillämpning av bestämmelserna härom i 5 och 6 kap. AFL i&lt;br&gt;dessa kapitels lydelse före den 1 januari 2003. Vid fastställande av vilken&lt;br&gt;bosättningstid eller intjänandetid som skall tillgodoräknas skall hänsyn&lt;br&gt;tas även till därtill hörande övergångsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänvisningen till punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1998:704) om ändring i AFL följer att vissa äldre bestämmelser om bo-&lt;br&gt;sättningstid i 5 kap. AFL fortfarande skall tillämpas, när man skall be-&lt;br&gt;räkna vad den pensionsberättigade skulle haft rätt till i folkpension i form&lt;br&gt;av ålderspension. Hänvisningen till punkten 3 i nämnda ändringslag inne-&lt;br&gt;bär att, vid beräkningen av vad som skulle ha utgetts i folkpension, hän-&lt;br&gt;syn skall tas även till vissa år som likställs med år för vilka det har till-&lt;br&gt;godoräknats pensionspoäng, s.k. likställda år (se kommentaren till 4 § 5).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare skall vid beräkningen av det belopp för folkpension som skall&lt;br&gt;ingå i beräkningsunderlaget beaktas även punkten 3 i övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Detta innebär att be-&lt;br&gt;räkning skall ske för 40 år bosättningstid för de personer som med stöd&lt;br&gt;av nämnda bestämmelse redan har tillgodoräknats 40 års bosättningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En änka kan vid beräkning av sin folkpension före omläggningen till&lt;br&gt;övergångsvisa garantipension ha fatt tillgodoräkna sig den avlidne&lt;br&gt;makens bosättningstid enligt de s.k. överledandereglema i punkten 7&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i AFL i Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;dessa bestämmelsers lydelse före den 1 januari 2003. Vidare kan en änka&lt;br&gt;enligt överledanderegler i punkten 6 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1992:1277) om ändring i AFL i dessa bestämmelsers lydelse före&lt;br&gt;nämnda tidpunkt vid beräkning av folkpensionen före omläggningen till&lt;br&gt;övergångsvisa garantipension ha fått tillgodoräkna sig de år för vilka&lt;br&gt;pensionspoäng har tillgodoräknats den avlidne maken. Sådant överledan-&lt;br&gt;de skall fortsättningsvis beaktas vid bestämmande av det belopp för folk-&lt;br&gt;pension som skall in i beräkningsunderlaget. Däremot skall överledande&lt;br&gt;inte kunna ske för dödsfall som inträffar efter år 2002 (se vidare avsnitt 6&lt;br&gt;och 7.2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är född år 1937 eller tidigare och som enligt huvudreglerna i&lt;br&gt;5 kap. AFL inte har kunnat tillgodoräkna sig full bosättningstid, kan efter&lt;br&gt;viss tids boendetid i Sverige, även efter det att han eller hon har fyllt 65&lt;br&gt;år, kvalificera sig för ytterligare bosättningstid. Detta framgår av hänvis-&lt;br&gt;ningen till punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)&lt;br&gt;om ändring i AFL i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2002. Att&lt;br&gt;motsvarande skall gälla även efter år 2002 regleras i punkten 3 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna. (Se även avsnitt 7.2.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det belopp som motsvarar dagens folkpension skall, oavsett om det in-&lt;br&gt;går som ett folkpensionstillägg inom tilläggspensionen eller förekommer&lt;br&gt;som en beräkningspost för vad som skulle ha utgetts i bosättningsbaserad&lt;br&gt;folkpension, på motsvarande sätt som i dag vara relaterat till den en-&lt;br&gt;skildes civilstånd. Detta framgår av 6 kap. 2 § AFL i paragrafens hit-&lt;br&gt;tillsvarande lydelse och av 6 kap. 2 § 2 LIP. Vid ändrat civilstånd&lt;br&gt;kommer därför folkpensionsbeloppet att ändras och därmed också beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket finns närmare bestämmelser om hur beräkning skall ske&lt;br&gt;av det belopp för pensionstillskott som skall ingå i beräkningsunderlaget.&lt;br&gt;Därvid tillämpas bestämmelserna i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;i bestämmelsernas lydelse för den 1 januari 2003. Avräkning som enligt&lt;br&gt;3 § nämnda lag skall göras mot tilläggspension skall avse tilläggspension&lt;br&gt;enligt LIP. Från avräkningen skall dock undantas det s.k. folkpen-&lt;br&gt;sionstillägget (6 kap. 2 § 2 LIP), eftersom det tillhör grundskyddet. När&lt;br&gt;folkpensionstillägget undantas från denna avräkning skall det inte följ-&lt;br&gt;samhetsindexeras utan i stället beräknas med för det aktuella året gällan-&lt;br&gt;de prisbasbeloppet. (Frågor rörande beräkning av beloppet för pensions-&lt;br&gt;tillskott berörs även avsnitt 7.2.2)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 andra stycket anges hur avräkningen mot tilläggspension skall utföras&lt;br&gt;i situationer med samordning av yrkesskadelivräntor. Beloppet för pen-&lt;br&gt;sionstillskott skall därvid avräknas mot tilläggspensionen innan denna har&lt;br&gt;samordnats med yrkesskadelivräntan.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns en bestämmelse som begränsar effekterna av sam-&lt;br&gt;ordning med yrkesskadelivränta enligt 12 kap. 10 § LIP. Detta utgöra en&lt;br&gt;motsvarighet till det förhållandet att SGA i dag kan överstiga pensionen,&lt;br&gt;om den pensionsberättigade även har yrkesskadelivränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf anger enligt vilka paragrafer den över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen skall beräknas. Har den pensionsberättigades&lt;br&gt;beräkningsunderlag sådan storlek att det ligger inom det intervall som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt dagens bestämmelser kan ge SGA vid inkomsttaxeringen skall be-&lt;br&gt;räkning ske enligt bestämmelserna i 11-14 §, vilket innebär att uppräk-&lt;br&gt;ning skall göras som kompensation för att SGA slopas. Ligger beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget utanför det intervall inom vilket SGA kan medges med&lt;br&gt;större belopp än det kommunala grundavdraget skall den fortsätta beräk-&lt;br&gt;ning i stället ske enligt 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om beräkningsunderlaget överstiger 0,24 prisbasbelopp skall den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade ges kompensation för SGA. Det är storleken på beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget som avgör hur stor kompensationen skall bli. I denna&lt;br&gt;paragrafs första stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall räknas&lt;br&gt;upp om den pensionsberättigades beräkningsunderlag överstiger 0,24&lt;br&gt;prisbasbelopp men inte uppgår till 1,3 prisbasbelopp. Denna bestämmelse&lt;br&gt;är lika för gifta och ogifta. Avdraget om 0,112 görs endast av beräk-&lt;br&gt;ningstekniska skäl för att garantipensionen i den del den ersätter SGA&lt;br&gt;skall motsvara storleken på det SGA som den pensionsberättigade hade&lt;br&gt;erhållit med stöd av nuvarande skatteregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke beskrivs hur beräkningsunderlaget skall&lt;br&gt;räknas upp när de samlade pensionsinkomstema uppgår till minst 1,3&lt;br&gt;prisbasbelopp men inte uppgår till 1,52 prisbasbelopp för den som är&lt;br&gt;ogift eller 1,354 prisbasbelopp för den som är gift. För den senare mot-&lt;br&gt;svarar 1,354 prisbasbelopp fullt SGA. För en ogift ligger emellertid 1,52&lt;br&gt;prisbasbelopp något under fullt SGA. Att så är fallet beror endast på be-&lt;br&gt;räkningstekniska skäl. Genom uppräkningen kommer den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade att kompenseras för det SGA som han eller hon skulle ha erhållit&lt;br&gt;med stöd av dagens SGA-regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke anger till vilket belopp beräkningsunderlaget&lt;br&gt;skall räknas upp för en ogift när hans eller hennes samlade pensionsin-&lt;br&gt;komster i princip motsvarar dagens grundskydd i form av oreducerad&lt;br&gt;folkpension och pensionstillskott. Det saknar betydelse om den pen-&lt;br&gt;sionsberättigade endast har rätt till folkpension och pensionstillskott eller&lt;br&gt;om det i beräkningsunderlaget även ingår andra pensionsförmåner såsom&lt;br&gt;t.ex. tilläggspension och tjänstepension. Vid beräkning av SGA görs&lt;br&gt;ingen skillnad i vad pensionsinkomstema utgörs av, utan det är ute-&lt;br&gt;slutande storleken på pensionsinkomstema som avgör storleken på&lt;br&gt;skatteavdraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges vad som gäller i motsvarande situation för den&lt;br&gt;som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Vid pensionsinkomster överstigande dagens grundskydd minskar stor-&lt;br&gt;leken på SGA. I denna paragraf har denna minskning lagts in i beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningsmetoden för garantipension till personer vars samlade pensionsin- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;komster överstiger gränsen för fullt SGA.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som utgör den årliga över-&lt;br&gt;gångsvisa garantipensionen för personer födda år 1937 eller tidigare.&lt;br&gt;Sedan pensionsinkomster räknats upp och den inkomstrelaterade pensio-&lt;br&gt;nen dragits av återstår garantipensionen. Tilläggspension i form av in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension och i form av änkepension, tjänstepension&lt;br&gt;och utländsk pension skall inte utges i form av garantipension, varför&lt;br&gt;dessa pensionsförmåner skall dras från det uppräknade beräknings-&lt;br&gt;underlaget. Detsamma gäller sådana andra förmåner som enligt 4 § 7 har&lt;br&gt;ingått i underlaget. Eftersom regeringen föreslår att den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade folkpensionen och pensionstillskottet inte längre skall utges, kom-&lt;br&gt;mer den övergångsvisa garantipensionen också att ge kompensation för&lt;br&gt;dessa pensionsförmåner. Den övergångsvisa garantipensionen utgörs så-&lt;br&gt;ledes av ersättning för SGA och i vissa fall även för den bosättningsbase-&lt;br&gt;rade folkpensionen och pensionstillskottet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;När beräkningsunderlaget inte överstiger 0,24 prisbasbelopp eller över-&lt;br&gt;stiger för den som är ogift 3,093 prisbasbelopp och för den som är gift&lt;br&gt;2,772 prisbasbelopp skall någon ersättning för SGA inte utges. Någon&lt;br&gt;uppräkning av beräkningsunderlaget skall därför inte ske. Däremot skall i&lt;br&gt;vissa fall utges kompensation för sådant grundskydd som inte kommer att&lt;br&gt;kompenseras inom pensionen enligt LIP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen i paragrafens första mening ges därvid den som&lt;br&gt;har så små pensionsinkomster att beräkningsunderlaget för ett visst år&lt;br&gt;inte överstiger 0,24 prisbasbelopp som garantipensionen ersättning för&lt;br&gt;den bosättningsbaserade folkpensionen och pensionstillskottet. Bestäm-&lt;br&gt;melsen är lika för gifta och ogifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i andra meningen, som avser dem vars beräknings-&lt;br&gt;underlag överstiger nivån för SGA, tar sikte på den situationen för vilken&lt;br&gt;utredningen föreslog att bosättningstillägg skulle utges. Enligt reger-&lt;br&gt;ingens förslag skall i stället övergångsvis garantipension utges även i&lt;br&gt;denna situation. Beräkningen skall dock ske på samma sätt som för det av&lt;br&gt;utredningen föreslagna bosättningstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges beräkningsmetoden vid partiellt uttag av övergångsvis&lt;br&gt;garantipension. Beräkningen skall ske så att det först beräknas vad hel&lt;br&gt;garantipension skulle ha blivit vid helt uttag av sådan pension. Därefter&lt;br&gt;sker andelsberäkningen. Som anges i 4 § skall för beräkningen av över-&lt;br&gt;gångsvis garantipensionen i beräkningsunderlaget ingå bl.a. ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den tilläggspension, folkpension och pensionstillskott som&lt;br&gt;den pensionsberättigade vid tiden för utbetalning av garantipensionen&lt;br&gt;skulle ha haft rätt till. Om den pensionsberättigade gjort ett förtida par-&lt;br&gt;tiellt uttag vid t.ex. 63 års ålder skall i beräkningsunderlaget således ingå&lt;br&gt;en hel 63-års pension, som minskats på sätt som framgår av 6 kap. LIP&lt;br&gt;respektive 6 kap. AFL i detta kapitels lydelse före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ett uppskjutet uttag av ålderspension skall på motsvarande sätt Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;nämnda belopp ha räknats upp före det att de läggs till beräkningsunder-&lt;br&gt;laget. Andelsberäkning sker först efter det att den övergångsvisa garanti-&lt;br&gt;pensionen har beräknats.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;br&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs en ny bestämmelse som begränsar övriga bestämmel-&lt;br&gt;ser i detta kapitel till att gälla personer som är födda år 1938 eller senare.&lt;br&gt;Den åldersgrupp som kan vara berättigad till övergångsvis garantipension&lt;br&gt;omfattas inte av bestämmelserna om försäkringstid i detta kapitel. Denna&lt;br&gt;grupp har som huvudregel kvalificerat sig för övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion genom att bosättningstid för folkpension har tillgodoräknats för tid&lt;br&gt;före år 2003. Som framgår av punkten 2 i de föreslagna övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna lag kan dock, under vissa förutsättningar, en person som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare kvalificera sig för övergångsvis garantipension&lt;br&gt;även efter att ha fyllt 65 år. Detta gäller i fall som avses i punkten 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring (AFL). I sådant fall tillämpas bestäm-&lt;br&gt;melserna om bosättningstid i AFL och inte bestämmelserna i förevarande&lt;br&gt;kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande bestämmelser i denna paragraf har, som Lagrådet för-&lt;br&gt;ordat, överförts till en egen paragraf, 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att be-&lt;br&gt;stämmelserna i hittillsvarande 3 kap. 3 § har överförts till 4 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;br&gt;1§&lt;br&gt;Kapitlet innehåller bestämmelser om uttag och beräkning av garantipen-&lt;br&gt;sion för personer födda år 1938 eller senare. I paragrafen har införts en&lt;br&gt;ny bestämmelse som förtydligar att bestämmelserna i 4 kap. fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis omfattar endast personer som är födda år 1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hittillsvarande bestämmelser i denna paragraf har, som Lagrådet för-&lt;br&gt;ordat, överförts till en egen paragraf, 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;br&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf införs en bestämmelse som begränsar tillämpningsom-&lt;br&gt;rådet för bestämmelserna om samordning med yrkesskadelivräntor i&lt;br&gt;5 kap. 4 §. (Bestämmelserna i 5 kap. 4 § är helt identiska med de hittills-&lt;br&gt;varande i 4 kap. 4 §.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsbestämmelsema i 5 kap. 4 § kommer, liksom hittills, att&lt;br&gt;vara tillämplig på personer som är födda år 1938 eller senare. Vidare&lt;br&gt;skall de kunna tillämpas på vissa personer som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare. Det sistnämnda gäller i de fall den pensionsberättigade har en&lt;br&gt;yrkesskadelivränta som inte skall samordnas enligt 12 kap. 10 § LIP. I&lt;br&gt;sådant fall ingår nämligen inte samordningen i beräkningsunderlaget (jfr&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § 1) utan samordning sker på utgående övergångsvis garantipen-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sion på samma sätt som for garantipensionen för dem som är födda år&lt;br&gt;1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har för den som är född år 1937 eller tidigare däremot samordning&lt;br&gt;skett enligt 12 kap. 10 § LIP, ingår denna i beräkningsunderlaget. Någon&lt;br&gt;samordning skall i sådant fall därför inte göras även på utgående garanti-&lt;br&gt;pension enligt 5 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;br&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar de hittillsvarande i 5 kap.&lt;br&gt;2 §. I första stycket har dock införts bestämmelser som gäller enbart&lt;br&gt;personer som är födda år 1937 eller tidigare. Fråga är om situationer när&lt;br&gt;den pensionsberättigades pensionsinkomster ändras retroaktivt. Eftersom&lt;br&gt;storleken av övergångsvis garantipensionen är beroende av de pen-&lt;br&gt;sionsinkomster som för samma tid ingår i beräkningsunderlaget, skall den&lt;br&gt;övergångsvisa garantipensionen ändras om dessa inkomster i storlek eller&lt;br&gt;på annat sätt ändras. Följdändringen skall göras oavsett av vilken&lt;br&gt;anledning pensionsinkomstema i beräkningsunderlaget ändras. När änd-&lt;br&gt;ring för framtiden sker, t.ex. på grund av att civilståndet eller tilläggspen-&lt;br&gt;sionen ändras eller att rätten till tjänstepension upphör, skall alltid garan-&lt;br&gt;tipension räknas om. Detta följer dock av att garantipensionen vid vaije&lt;br&gt;utbetalning i och för skall beräknas utifrån då gällande förhållande.&lt;br&gt;Något beslut om ändring av garantipensionen innebär inte detta utan det&lt;br&gt;är i stället ett nytt beslut. Bestämmelsen motsvarar i sak vad som gäller&lt;br&gt;för ändring av garantipension för personer födda år 1938 eller senare en-&lt;br&gt;ligt paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf regleras skyldigheten för den som uppbär eller an-&lt;br&gt;nars har rätt till garantipension att till försäkringskassan lämna uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har påpekat att det för den enskilde är viktigt att veta, i vilka&lt;br&gt;fall och i vilken omfattning han eller hon är skyldig att lämna informa-&lt;br&gt;tion. Vidare har Lagrådet förordat att uppgiftsskyldigheten i lagtexten&lt;br&gt;begränsas till några få, för pensionsrätten särskilt väsentliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till vad Lagrådet har förordat har uppgiftsskyldigheten&lt;br&gt;begränsats till de särskilt angivna förhållanden som anges i de följande&lt;br&gt;5-7 §§. I den nu aktuella paragrafen anges den personkrets som kan vara&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter. Uppgiftsskyldigheten omfattar personer som&lt;br&gt;uppbär eller annars har rätt till övergångsvis garantipension eller vanlig&lt;br&gt;garantipension. Uppgiftsskyldigheten, med det undantag som anges i 6 §,&lt;br&gt;är följaktligen inte begränsad till personer som är födda år 1937 eller&lt;br&gt;tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den pensionsberättigade underlåter att lämna uppgifter enligt&lt;br&gt;5-7 §§ kan han eller hon med stöd av 5 kap. 1 § lagen om garantipension&lt;br&gt;jämförd med 14 kap. 1 § första stycket första meningen LIP bli återbetal-&lt;br&gt;ningsskyldig. I sammanhanget kan nämnas att återbetalningsskyldighet&lt;br&gt;kan bli aktuellt enligt 14 kap. 1 § första stycket andra meningen LIP även&lt;br&gt;om den enskilde inte har brutit mot uppgiftsskyldigheten. En förutsätt-&lt;br&gt;ning för återbetalningsskyldighet i sådana fall är att den som har uppburit&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pension med för högt belopp har insett eller skäligen borde ha insett Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf har intagits bestämmelser om att den som uppbär ut-&lt;br&gt;ländsk pension skall lämna uppgift om denna pensions storlek. Bestäm-&lt;br&gt;melsen gäller endast ålders-, efterlevande- och förtidspension enligt ut-&lt;br&gt;ländsk lagstiftning, dvs. utländsk socialförsäkringspension. Skyldigheten&lt;br&gt;att lämna uppgift om utländsk tjänstepension regleras i 6 §. Uppgift om&lt;br&gt;utländsk pension skall lämnas vid ansökan om garantipension. Personer&lt;br&gt;som är födda år 1937 eller tidigare och som uppbär folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension vid utgången av år 2002 har enligt punkten 4 övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna emellertid rätt till utbetalning av övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion utan ansökan. Dessa skall därför lämna uppgift om utländsk pension&lt;br&gt;vid en sådan tidpunkt att uppgiften kan beaktas vid beräkning av&lt;br&gt;garantipension för januari månad 2003. Regeringen kommer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om när en pensionsberättigad senast skall lämna uppgift. En&lt;br&gt;ny uppgift om utländsk pension behöver därefter inte lämnas förrän en&lt;br&gt;sådan pension tillkommer, upphör eller förändras på annat sätt. Ändras&lt;br&gt;beviljat pensionsbelopp, skall det således anmälas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf finns bestämmelser om skyldigheten att lämna uppgift&lt;br&gt;om tjänstepension. Uppgiftsskyldigheten gäller i dessa fall endast för&lt;br&gt;personer som är födda år 1937 eller tidigare. Tjänstepensioner påverkar&lt;br&gt;nämligen endast den övergångsvisa garantipensionen. Skyldigheten att&lt;br&gt;lämna uppgift enligt denna paragraf gäller såväl svensk som utländsk&lt;br&gt;tjänstepension. Vad som avses med tjänstepension anges i 2 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pensionsbelopp skall enligt första stycket anges vad pensionen&lt;br&gt;uppgår till för december månad. Det är nämligen tjänstepensionen av-&lt;br&gt;seende den månaden som enligt 2 kap. 6 § skall ligga till för beräkningen&lt;br&gt;av övergångsvis garantipension. För att uppgiften skall kunna beaktas vid&lt;br&gt;beräkningen av övergångsvis garantipension för januari månad måste&lt;br&gt;uppgiften lämnas under föregående år. Regeringen kommer att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om när en pensionsberättigad senast skall lämna uppgift. Till&lt;br&gt;skillnad från vad som gäller för utländska socialförsäkringspensioner&lt;br&gt;skall uppgift om tjänstepension lämnas årligen. Känner den pensions-&lt;br&gt;berättigade vid tidpunkten för uppgiftslämnandet inte till vad tjänste-&lt;br&gt;pensionen kommer att uppgå till för december månad, skall han eller hon&lt;br&gt;ange ett uppskattat pensionsbelopp för december månad. Därvid kan han&lt;br&gt;eller hon normalt anta att decemberpensionen kommer att uppgå till&lt;br&gt;samma belopp som pensionen för november. Andra omständigheter kan&lt;br&gt;naturligtvis göra att tjänstepensionen för december bör beräknas till ett&lt;br&gt;annat belopp än för november. En sådan omständighet kan vara att&lt;br&gt;tjänstepensionen är tidsbegränsad, har en avtrappningsfunktion eller är&lt;br&gt;beroende av den pensionsberättigades civilstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny uppgift om tjänstepension utöver den årliga uppgiften skall en-&lt;br&gt;ligt andra stycket lämnas om sådan pension upphör, tillkommer eller&lt;br&gt;genomgår annan förändring. Med annan förändring avses att tjänstepen-&lt;br&gt;sion beräknas efter annan beräkningsgrund, t.ex. med anledning av ändrat&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;civilstånd. Enbart det förhållandet att en tjänstepension räknas upp med Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;index, t.ex. prisbasbeloppet, medför inte att en ny uppgift skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse skall den som är bosatt utomlands lämna upp-&lt;br&gt;gift om han eller hennes civilstånd förändras, dvs. om äktenskap ingås&lt;br&gt;eller upplöses. I 1 kap. 4 § finns bestämmelser om några situationer i&lt;br&gt;vilka en person likställs med gift pensionsberättigad resp, ogift pensions-&lt;br&gt;berättigad. Förändras för en utomlands bosatt en sådan situation som om-&lt;br&gt;fattas av bestämmelserna i 1 kap. 4 §, är det att likställa med förändring&lt;br&gt;av civilståndet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelse har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att&lt;br&gt;bestämmelserna i hittillsvarande 2 kap. 3 § har överförts till 3 kap. 3 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 4 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 denna punkt har gjorts en konsekvensändring med hänsyn till att be-&lt;br&gt;stämmelserna i hittillsvarande 2 kap. 6 § har överförts till 3 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om s.k. överledande i första meningen skall inte avse&lt;br&gt;personer som är födda år 1937 eller tidigare. För dessa tillämpas i stället&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 7 §. Bestämmelserna i andra meningen upphävs.&lt;br&gt;Något överledande skall inte ske med anledning av dödsfall som inträffar&lt;br&gt;efter år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet bestämmelser träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas på&lt;br&gt;förmåner för tiden därefter. Emellertid träder bestämmelserna om den&lt;br&gt;pensionsberättigades uppgiftsskyldighet i kraft redan den 1 december&lt;br&gt;2002, eftersom han eller hon skall vara skyldig att före den 1 januari&lt;br&gt;2003 lämna uppgifter som behövs när den övergångsvisa garantipensio-&lt;br&gt;nen skall beräknas för januari 2003, vilket sker under december månad&lt;br&gt;föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna punkt utgör ett undantag från grundprincipen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2 § att övergångsvis garantipension utges endast till den som är be-&lt;br&gt;rättigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002.&lt;br&gt;Detta gäller dem som har tillgodoräknats någon bosättningstid i Sverige&lt;br&gt;före utgången av år 2002. När en sådan person enligt hittillsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1277) om ändring i AFL uppnått en sammanlagd bosättningstid på&lt;br&gt;minst tio år, kan han eller hon under vissa omständigheter som bosätt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ningstid i Sverige fa tillgodoräkna sig bosättningstid i ett annat land, i&lt;br&gt;den mån den tiden inte ger rätt till pension grundad på bosättning i det&lt;br&gt;andra landet och sådan pension kan utbetalas i Sverige. Nämnda be-&lt;br&gt;stämmelser upphävs den 1 januari 2003, eftersom den övergångsvisa ga-&lt;br&gt;rantipension då skall ersätta folkpension i form av ålderspension.&lt;br&gt;Emellertid skall enligt den nu aktuella övergångsbestämmelsen den som&lt;br&gt;har någon bosättningstid i Sverige innan de nya bestämmelserna om&lt;br&gt;övergångsvisa garantipension skall träda i kraft och som skulle ha kunnat&lt;br&gt;fa tillgodoräkna sig ytterligare bosättningstid för folkpension efter år&lt;br&gt;2002 fa behålla den möjligheten. Sådant tillgodoräknande skall kunna&lt;br&gt;läggas till grund för rätt till övergångsvis garantipension, vilket kan inne-&lt;br&gt;bära att en person i vissa fall kan komma att kvalificera sig för över-&lt;br&gt;gångsvis garantipension efter det att han eller hon har uppnått 65 års&lt;br&gt;ålder. Förutsättningar för tillgodoräknade av bosättningstid anges i&lt;br&gt;punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i&lt;br&gt;AFL. När en person enligt nämnda bestämmelser varit bosatt här i landet&lt;br&gt;under minst tio år, skall som bosättningstid i Sverige tillgodoräknas även&lt;br&gt;bosättningstid i annat land, om det inte för den tiden föreligger rätt till&lt;br&gt;pension grundad på bosättning i det andra landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse innebär att en person som är berättigad till reducerad&lt;br&gt;övergångsvis garantipension på grund av begränsad bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige kan tillgodoräknas ytterligare bosättningstid för tid efter år 2002.&lt;br&gt;Förutsättningar härför anges i punkten 4 övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1992:1277) om ändring i AFL. Därvid gäller bl.a. att som bosätt-&lt;br&gt;ningstid tillgodoräknas inte tid för vilket det föreligger rätt till pension&lt;br&gt;grundad på bosättning i ett annat land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innebär att övergångsvis garantipension utan hinder av&lt;br&gt;bestämmelsen i 5 kap. 1 § jämfört med 12 kap. 1 § LIP skall betalas ut till&lt;br&gt;en pensionsberättigad som är född år 1937 eller tidigare och som vid&lt;br&gt;utgången av år 2002 uppbär ålderspension enligt AFL utan krav på an-&lt;br&gt;sökan om sådan pension. Som anges i 6 kap. 4-7 §§ är den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade dock skyldig att till den allmänna försäkringskassan lämna upp-&lt;br&gt;gifter som är av betydelse för att försäkringskassan skall kunna beräkna&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen. En förutsättning för rätt till utbetal-&lt;br&gt;ning är att den pensionsberättigade vid ingången av år 2003 är berättigad&lt;br&gt;till garantipension. Om den pensionsberättigades beräkningsunderlag är&lt;br&gt;så högt att han eller hon inte är berättigad till övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion och det i beräkningsunderlaget inte heller ingår något belopp mot-&lt;br&gt;svarande folkpension grundad på bosättning eller pensionstillskott, skall&lt;br&gt;övergångsvis garantipension inte heller utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen anges att en pensionsberättigad som vid utgången av år&lt;br&gt;2002 far sin bosättningsbaserade folkpension och sitt pensionstillskott&lt;br&gt;utbetalda till sig vid bosättning utomlands även skall fa den övergångs-&lt;br&gt;visa garantipensionen utbetald till utlandet. Någon prövning motsvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som anges i hittillsvarande 5 kap. 3 § denna lag eller i 4 kap. 4 §&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799) skall således inte ske med anledning&lt;br&gt;av omläggningen till övergångsvis garantipension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalning av övergångsvis garantipension till utlandet kommer i&lt;br&gt;sådant fall att grundas på att sådan prövning redan har skett enligt 5 kap.&lt;br&gt;16 § AFL i paragrafens lydelse före den 1 januari 2001 eller motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse för tiden därefter. Även den som med stöd av övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1979:127) om ändring i AFL redan har fått rätt&lt;br&gt;att uppbära folkpension vid bosättnings utomlands skall utan förnyad&lt;br&gt;prövning ha rätt till utbetalning utomlands av övergångsvis garantipen-&lt;br&gt;sion. Vid utbetalning av övergångsvis garantipension till en pensionsbe-&lt;br&gt;rättigad som är född år 1937 och är bosatt utomlands skall det folkpen-&lt;br&gt;sionsbelopp, som enligt 2 kap. 4 § 5 ingår i hans eller hennes beräk-&lt;br&gt;ningsunderlag, beräknas som om den pensionsberättigade hade varit bo-&lt;br&gt;satt i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna punkt utgör en begränsning av bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. 4 § 4 om att utländska socialförsäkringspensioner och utländska&lt;br&gt;tjänstepensioner skall ingå i beräkningsunderlaget oberoende av om de&lt;br&gt;beskattas i Sverige. Utländska pensioner som den pensionsberättigade&lt;br&gt;uppbär redan vid omläggningen till systemet med övergångsvis garanti-&lt;br&gt;pension skall undantas från beräkningsunderlaget, om det inte föreligger&lt;br&gt;skattskyldighet för dem i Sverige. Uttrycket skattskyldighet i Sverige&lt;br&gt;förekommer i hittillsvarande bestämmelser om SGA i punkten 1 första&lt;br&gt;stycket av anvisningarna till 48 § kommunalskattelagen (1928:370). Med&lt;br&gt;att det föreligger det skattskyldighet för ett pensionsbelopp menas att&lt;br&gt;beloppet skall räknas med vid bestämmande av en persons taxerade för-&lt;br&gt;värvsinkomst enligt inkomstskattelagen och med beaktande av gällande&lt;br&gt;skatteavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en pension enligt denna bestämmelse skall undan-&lt;br&gt;tas från beräkningsunderlaget gäller såväl vid omläggningen som vid&lt;br&gt;senare omräkningar av den övergångsvisa garantipensionen. På detta sätt&lt;br&gt;undviks tröskeleffekter för dem som redan uppbär pension.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i övergångsbestämmelserna punkt 11 till lagen&lt;br&gt;(1988:881) om ändring i AFL och punkten 8 till lagen (1992:1277) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag ändras med anledning av att de i framtiden skall&lt;br&gt;omfatta även pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881) om&lt;br&gt;ändring i AFL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt punkten 11 skall minskning av bamtillägget ske först när den pen-&lt;br&gt;sionsberättigades samlade pensionsinkomst överstiger gränsen för den&lt;br&gt;högsta övergångsvisa garantipensionen som kan utges. Här görs en an-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;passning till att den högsta nivån för garantipension är olika för de olika Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;åldersgrupperna.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om&lt;br&gt;ändring i AFL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Eftersom den övergångsvisa garantipensionen inte är relaterad till antalet&lt;br&gt;bosättningsår såsom gäller för beräkning av garantipension för personer&lt;br&gt;födda år 1938 eller senare, har punkten 8 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1992:1277) om ändring i AFL kompletterats med bestämmelser&lt;br&gt;om beräkning av bamtilläggets storlek för äldregenerationen. Bestäm-&lt;br&gt;melsen innebär att storleken på bamtillägget skall relateras till den andel&lt;br&gt;av folkpensionens grundbelopp som den pensionsberättigade skulle kun-&lt;br&gt;nat ha tillgodoräknats om bestämmelserna om folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension i 5 kap. AFL alltjämt gällde.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om&lt;br&gt;ändring AFL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i sista meningen skall upphöra att gälla som en följd av att&lt;br&gt;den övergångsvisa garantipensionen skall ersätta den bosättningsbaserade&lt;br&gt;folkpensionen i form av ålderspension. Vid beräkning av bosättningstid&lt;br&gt;för tid före år 2003 skall enligt 2 kap. 7 § lagen om garantipension de&lt;br&gt;upphävda bestämmelserna tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om&lt;br&gt;ändring AFL&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i sista mening skall upphöra att gälla, eftersom någon&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension inte längre kommer att finnas.&lt;br&gt;Däremot kan en pensionsberättigad som är född år 1937 eller tidigare&lt;br&gt;enligt bestämmelserna i 2 kap. 7 § lagen om garantipension även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis för tiden före år 2003 tillgodoräknas år som likställs med år för&lt;br&gt;vilka det har tillgodoräknats pensionspoäng&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om&lt;br&gt;pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om&lt;br&gt;ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ändras på så sätt att från och med ingången av år 2003&lt;br&gt;skall pensionstillskott som tillägg till ålderspensionen inte längre utges&lt;br&gt;till pensionsberättigade som är födda år 1937 eller tidigare. Som framgår&lt;br&gt;av förslagen till 2 kap. 4 § 6 och 8 § lagen om garantipension kommer&lt;br&gt;emellertid bestämmelserna i lagen om pensionstillskott att fortsätta att&lt;br&gt;tillämpas för personer som är födda år 1937 eller tidigare på grund av att&lt;br&gt;det i beräkningsunderlaget för övergångsvisa garantipension skall ingå ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belopp motsvarande vad den pensionsberättigade skulle ha fatt i pen-&lt;br&gt;sionstillskott om hittillsvarande bestämmelser fortfarande hade gällt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i övergångsbestämmelserna innebär att arbetsskadeliv-&lt;br&gt;ränta efter utgången av år 2002 för dem som är födda år 1937 eller tidiga-&lt;br&gt;re skall betalas ut månadsvis med det överskjutande belopp som har räk-&lt;br&gt;nats fram i december 2002. Detta belopp skall sedan räknas om med för-&lt;br&gt;ändringar i prisbasbeloppet. (Se närmare redogörelse i avsnitt 9.2)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens fjärde stycke har kompletterats med regler för beräkning av&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till personer födda år 1937 eller tidigare. Eftersom&lt;br&gt;garantipensionen för personer som är födda år 1937 eller tidigare inte är&lt;br&gt;beroende av försäkringstid, på det sätt som gäller för garantipension för&lt;br&gt;personer födda år 1938 eller senare, är storleken av det särskilda&lt;br&gt;pensionstillägget för äldregenerationen i stället relaterat till den folkpen-&lt;br&gt;sion som de skulle ha fatt om bestämmelserna i AFL därom alltjämt hade&lt;br&gt;gällt. Om den pensionsberättigade inte kan tillgodoräknas oreducerad&lt;br&gt;folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap. AFL i dess lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 2003, utan folkpensionen skulle ha utgetts med viss andel, skall&lt;br&gt;det särskilda pensionstillägget utges med samma andel som folkpensio-&lt;br&gt;nen skulle ha utgetts med. Om andelsberäkningen av folkpensionen görs i&lt;br&gt;förhållande till antalet bosättningsår eller till antalet år med tillgodoräk-&lt;br&gt;nade ATP-år saknar betydelse. Den andelsberäkning som är mest för-&lt;br&gt;månlig för den pensionsberättigade skall tillämpas även för beräkningen&lt;br&gt;av det särskilda pensionstillägget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har en konsekvensändring gjorts med anledning av att bestäm-&lt;br&gt;melserna i 3 kap. 6 § lagen (1998:702) om garantipension har överförts&lt;br&gt;till 4 kap. 6 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har gjorts en konsekvensändring med anledning av att be-&lt;br&gt;stämmelserna i 4 kap. 4 § lagen (1998:702) om garantipension har över-&lt;br&gt;förts till 5 kap. 4 § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 denna paragraf, som är ny, infors en bestämmelse om förenklad sam-&lt;br&gt;ordning med yrkesskadelivräntor. Om samordning för en person som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare har gjorts med sådan livränta i december 2002,&lt;br&gt;skall samordning fortsättningsvis ske med användning av det belopp som&lt;br&gt;ålderspensionen minskades med vid samordningen i december 2002.&lt;br&gt;Samordning sker mot tilläggspension, som efter samordningen ingår i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget för garantipension enligt 2 kap. 4 § 1 lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension. I vissa fall minskar livränta när den be-&lt;br&gt;rättigade uppnått viss ålder. I sådan fall eller när livräntan av annan an-&lt;br&gt;ledning minskar skall reduceringen av tilläggspensionen minskas på mot-&lt;br&gt;svarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Punkten 5 i övergångsbestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt denna bestämmelse, som upphävs, gäller i dag fortfarande äldre&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om bosättningsbaserad folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension för den som är född år 1937 eller tidigare. Vidare före-&lt;br&gt;skrivs i punkten 6 i övergångsbestämmelserna (i lydelse enligt prop.&lt;br&gt;1999/2000:138) att för den som är född år 1937 eller tidigare skall till&lt;br&gt;och med utgången av år 2002 vad som sägs i 3 kap. 1 § 3 och 4 § 3 och 4&lt;br&gt;även gälla folk- och tilläggspension i form av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i punkten 5 upphävs, eftersom det inte längre kommer&lt;br&gt;att finnas någon bosättningsbaserad folkpension i form av ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialförsäkringslagens bestämmelser blir tillämpliga även på personer&lt;br&gt;som skall ha övergångsvis garantipension. Detta innebär att de som&lt;br&gt;huvudregel skall vara bosatta i Sverige för att kunna få den övergångs-&lt;br&gt;visa garantipensionen utbetald. Detta bosättningskrav kan dock inte alltid&lt;br&gt;upprätthållas i EU-sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalifikation för övergångsvis garantipension kommer dock att ha&lt;br&gt;skett enligt bestämmelser som gäller före år 2003, dvs. tillgodoräknande&lt;br&gt;av bosättningstid för folkpension för den aktuella åldersgruppen görs&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser i AFL. Även om socialförsäkringslagen under&lt;br&gt;åren 2001 och 2002 delvis kommer att vara tillämplig på folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension, så kommer tillgodoräknandet av bosättningstid för&lt;br&gt;beräkning av sådan pension att göras enligt AFL. Sådant tillgodoräk-&lt;br&gt;nande påverkas inte av de nya bestämmelserna i socialförsäkringslagen.&lt;br&gt;Tillämpliga är däremot främst socialförsäkringslagens bestämmelser om&lt;br&gt;rätt att få uppbära förmåner vid utlandsvistelse, som finns i 4 kap. social-&lt;br&gt;försäkringslagen. I stället för bestämmelsen 5 kap. 16 § AFL skall till-&lt;br&gt;lämpas 4 kap. 4 § socialförsäkringslagen. Enligt punkten 5 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna till föreslagna ändringar i lagen om garantipension skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;emellertid en pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 får bosätt-&lt;br&gt;ningsbaserad folkpension utbetald i utlandet ha rätt till utbetalning av den&lt;br&gt;övergångvisa garantipensionen utan hinder av bestämmelserna i social-&lt;br&gt;försäkringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;15.8 Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:1230) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;107 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf upphävs, vilket innebär att SGA vid inkomsttaxeringen&lt;br&gt;avskaffas även för dem som år födda år 1937 eller tidigare och som upp-&lt;br&gt;bär ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;betänkandet Garantipension och Bosättningstillägg&lt;br&gt;för personer födda år 1937 eller tidigare&lt;br&gt;(SOU 1999:17) samt över promemoria&lt;br&gt;(S2000/2244/SF) och tillägg till promemoria&lt;br&gt;(S2000/2718/SF) Om särskild uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;angående tjänstepension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över betänkandet Garantipension och&lt;br&gt;Bosättningstillägg för personer födda år 1937 eller tidigare (SOU&lt;br&gt;1999:17) avgetts av Svea hovrätt, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten&lt;br&gt;i Stockholms län, Domstolsverket, Riksförsäkringsverket, Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet, Stockholms läns allmänna försäkringskassa, Stats-&lt;br&gt;kontoret, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Arbetsgivarverket, Statens pensionsverk, Jämställdhetsombudsmannen,&lt;br&gt;Pensionärernas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation, Landsorganisationen i Sverige,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges Pensionärers Riksförbund,&lt;br&gt;Riksförbundet PensionärsGemenskap, Svenska KommunalPensionärers&lt;br&gt;Förbund och Kommunsektorns Pension AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har också remitterats till Handikappförbundens&lt;br&gt;Samarbetsorgan och Företagarnas Riksorganisation. Dessa har emellertid&lt;br&gt;meddelat att de avstår från att yttra sig. En del myndigheter och&lt;br&gt;organisationer, som beretts tillfälle att avge yttrande, har inte utnyttjat&lt;br&gt;detta tillfälle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På eget initiativ har SPI i Vellinge kommun yttrat sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser som yttrat sig över&lt;br&gt;promemoria och tillägg till promemoria om Särskild&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet angående tjänstepension:&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttranden över promemoria och tillägg till promemoria&lt;br&gt;om Förslag till särskild uppgiftsskyldighet angående tjänstepension&lt;br&gt;avgetts av Statens pensionsverk, Riksförsäkringsverket, Försäkrings-&lt;br&gt;kasseförbundet, Ekonomi styrnings verket, Sveriges Försäkringsförbund,&lt;br&gt;Näringslivets Nämnd för Regelgranskning, Kommunsektorns Pension&lt;br&gt;AB, KP Pension &amp;amp; Försäkring samt Försäkringsbolaget SPP.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Yttrande har därutöver inkommit från AMF Pension och Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i lagrådsremissen&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:702) om garantipension&lt;br&gt;dels att nuvarande 4 och 5 kap. skall betecknas 5 kap. respektive&lt;br&gt;6 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubrikerna till 2 och 3 kap. skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 1 kap. 1 §, 2 kap. 1 §, 3 kap. 1 § och 6 kap. 2 § samt punkt 4 i&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 4 kap., av följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 3 § och 6 kap. 4 §,&lt;br&gt;av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Garantipension utges till den&lt;br&gt;som saknar inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension eller vars inkomstgrundade&lt;br&gt;ålderspension inte överstiger ett visst&lt;br&gt;högsta belopp. Garantipensionen&lt;br&gt;är beroende av försäkringstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i lagen gäller&lt;br&gt;dem som är födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Garantipension för personer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare utges&lt;br&gt;enligt vad som anges i 4 kap. som&lt;br&gt;kompensation för bortfall av folk-&lt;br&gt;pension i form av ålderspension,&lt;br&gt;pensionstillskott och särskilt&lt;br&gt;grundavdrag för folkpensionärer&lt;br&gt;vid inkomsttaxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension för personer&lt;br&gt;födda år 1938 eller senare är be-&lt;br&gt;roende av försäkringstid och utges&lt;br&gt;till den som saknar inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension eller vars in-&lt;br&gt;komstgrundade ålderspension inte&lt;br&gt;överstiger ett visst högsta belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Försäkringstid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Försäkringstid för den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;br&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som försäkringstid för garantipension skall tillgodoräknas tid under&lt;br&gt;vilken en person skall anses ha varit bosatt i Sverige enligt 2 kap. social-&lt;br&gt;försäkringslagen (1999:799).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:804.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Uttag och beräkning av 3 kap. Uttag och beräkning av&lt;br&gt;garantipension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;garantipension för den som är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;född år 1938 eller senare&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1938 eller senare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension utges endast till den som kan tillgodoräknas försäk-&lt;br&gt;ringstid om minst tre år. Garantipension far tas ut tidigast från och med&lt;br&gt;den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Uttag och beräkning av&lt;br&gt;garantipension för den som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i detta kapitel&lt;br&gt;gäller endast den som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension utges till den&lt;br&gt;som är berättigad till folkpension i&lt;br&gt;form av ålderspension före ut-&lt;br&gt;gången av år 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttag av garantipension får be-&lt;br&gt;gränsas till att avse tre fjärde-&lt;br&gt;delar, hälften eller en fjärdedel av&lt;br&gt;hel pension. Om den pensionsbe-&lt;br&gt;rättigade också har rätt till&lt;br&gt;tilläggspension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension utges garantipen-&lt;br&gt;sion endast om och till den del han&lt;br&gt;eller hon gör uttag av sådan pen-&lt;br&gt;sion för samma tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som underlag för beräkning av&lt;br&gt;den pensionsberättigades årliga&lt;br&gt;garantipension enligt 10-15 §§&lt;br&gt;skall ett beräkningsunderlag an-&lt;br&gt;vändas. I underlaget skall det i&lt;br&gt;förekommande fall ingå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tilläggspension enligt 6 kap.&lt;br&gt;lagen (1998:674) om inkomstgrun-&lt;br&gt;dad ålderspension för samma år&lt;br&gt;efter samordning enligt 12 kap.&lt;br&gt;10 § samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. svensk tjänstepension,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;änkepension enligt lagen Bilaga 2&lt;br&gt;(2000:000) om efterlevandepension&lt;br&gt;och efterlevandestöd till barn eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om införande av&lt;br&gt;nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;ålders-, efterlevande- och&lt;br&gt;förtidspension enligt utländsk lag-&lt;br&gt;stiftning samt utländsk tjänstepen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ett belopp motsvarande den&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspension&lt;br&gt;som enligt äldre bestämmelser&lt;br&gt;skulle ha utgetts till den pensions-&lt;br&gt;berättigade, till den del denna pen-&lt;br&gt;sion inte motsvaras av tilläggspen-&lt;br&gt;sion,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ett belopp motsvarande det&lt;br&gt;pensionstillskott som skulle ha&lt;br&gt;utgetts till den pensionsberättigade&lt;br&gt;enligt lagen (1969:205) om pen-&lt;br&gt;sionstillskott och punkten 2 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1998:705) om ändring i nämnda&lt;br&gt;lag, allt i bestämmelsernas lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. andra förmåner som är att&lt;br&gt;anse som folkpension i form av&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den tilläggspension som ingår i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget enligt 3 §&lt;br&gt;skall alltid uppgå till minst vad den&lt;br&gt;pensionsberättigade skulle haft rätt&lt;br&gt;till i form av tilläggspension enligt&lt;br&gt;6 kap. 2 § 2 lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension, om&lt;br&gt;den delen av tilläggspensionen i&lt;br&gt;stället för att följsamhetsindexeras&lt;br&gt;enligt 6 kap. 4 § samma lag hade&lt;br&gt;beräknats med tillämpning av för&lt;br&gt;aktuellt år gällande prisbasbelopp&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har tilläggspensionen samord-&lt;br&gt;nats enligt 12 kap. 10 § lagen om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;skall bestämmelserna i första&lt;br&gt;stycket inte tillämpas..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tjänstepension enligt 3 § 2&lt;br&gt;och 4 avses dels pension som be-&lt;br&gt;talas ut på grund av sådan&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring som&lt;br&gt;avses i 58 kap. 7 § inkomstskatte-&lt;br&gt;lagen (1999:1229) dels pension&lt;br&gt;som betalas ut på grund av tidiga-&lt;br&gt;re tjänst på annat sätt än genom&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tjänstepension skall i under-&lt;br&gt;laget enligt 3 ingå med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den årliga&lt;br&gt;pensionen beräknad efter den&lt;br&gt;tjänstepension som avser&lt;br&gt;december månad föregående år.&lt;br&gt;Upphör eller tillkommer därefter&lt;br&gt;en tjänstepension, skall beräk-&lt;br&gt;ningsunderlagets belopp för&lt;br&gt;tjänstepension justeras på mot-&lt;br&gt;svarande sätt. Samma gäller om en&lt;br&gt;tjänstepension ändras på grund av&lt;br&gt;att en annan beräkningsgrund&lt;br&gt;skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppet motsvarande folkpen-&lt;br&gt;sion enligt 3 § 5 skall beräknas&lt;br&gt;enligt 5 och 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring,&lt;br&gt;punkterna 2 och 3 i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till lagen (1998:704)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag samt&lt;br&gt;punkterna 3, 4, 6 och 7 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1277) om ändring i samma&lt;br&gt;lag, allt i bestämmelsernas lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003. Till grund&lt;br&gt;för beräkningen skall ligga den&lt;br&gt;bosättningstid samt år med pen-&lt;br&gt;sionspoäng och därmed likställda&lt;br&gt;år som skall tillgodoräknas för tid&lt;br&gt;före den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det belopp för pensionstill-&lt;br&gt;skott som ingår i beräkningsunder-&lt;br&gt;laget enligt 3 § 6 beräknas, skall&lt;br&gt;sådan avräkning enligt 3 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket lagen (1969:205) om pen- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;sionstillskott som görs för Bilaga 2&lt;br&gt;tilläggspension i form av ålder-&lt;br&gt;spension göras för tilläggspension&lt;br&gt;enligt 6 kap. 2 § lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därvid skall tilläggspensionen först&lt;br&gt;minskas med det belopp som den&lt;br&gt;pensionsberättigade skulle haft rätt&lt;br&gt;till i tilläggspension enligt 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 2 sistnämnda lag, om den delen&lt;br&gt;av tilläggspensionen i stället för att&lt;br&gt;följsamhetsindexeras enligt 6 kap.&lt;br&gt;4 § samma lag hade beräknats med&lt;br&gt;tillämpning av för aktuellt år&lt;br&gt;gällande prisbasbelopp enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan avräkning som anges i&lt;br&gt;första stycket skall göras för&lt;br&gt;tilläggspension före samordning&lt;br&gt;enligt 12 kap. 10 § lagen om in-&lt;br&gt;komstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har samordning gjorts enligt&lt;br&gt;12 kap. 10 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension,&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § uppgå minst till vad som enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser skulle ha ut-&lt;br&gt;getts i folkpension och pen-&lt;br&gt;sionstillskott före avräkning för&lt;br&gt;tilläggspension. Vid beräkningen&lt;br&gt;tillämpas de bestämmelser som&lt;br&gt;anges i 3 § 6 och 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garantipension skall beräknas&lt;br&gt;enligt 10-13 §§ om beräknings-&lt;br&gt;underlaget enligt 3 överstiger&lt;br&gt;0,24 gånger prisbasbeloppet men&lt;br&gt;inte överstiger 3,0867 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet för den som är&lt;br&gt;ogift och 2,709 gånger pr is bas-&lt;br&gt;beloppet för den som är gift. I&lt;br&gt;annat fall skall garantipensionen&lt;br&gt;beräknas enligt 14 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I0§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beräkningsunderlaget enligt Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § överstiger 0,24 gånger pr is-&lt;br&gt;bas beloppet men understiger 1,3&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet, skall be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget multipliceras&lt;br&gt;med 1,513 och därefter minskas&lt;br&gt;med 0,112 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgår beräkningsunderlaget&lt;br&gt;enligt 3 till minst 1,3 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet men understiger&lt;br&gt;1,507 gånger prisbasbeloppet för&lt;br&gt;den som är ogift och 1,34 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet för den som är gift&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget multi-&lt;br&gt;pliceras med 1,427.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är ogift och vars&lt;br&gt;beräkningsunderlag enligt 3 §&lt;br&gt;uppgår till minst 1,507 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet men inte över-&lt;br&gt;stiger 1,515 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet skall beräkningsunderlaget&lt;br&gt;räknas upp till 2,15 gånger pris-&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är gift och vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag enligt 3 § är lika&lt;br&gt;med 1,34 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;skall beräkningsunderlaget räknas&lt;br&gt;upp till 1,915 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är ogift och vars&lt;br&gt;beräkningsunderlag enligt 3 §&lt;br&gt;överstiger 1,515 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet men inte 3,0867 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet skall beräknings-&lt;br&gt;underlaget intill 1,515 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet räknas upp till&lt;br&gt;2,15 gånger prisbasbeloppet. Den&lt;br&gt;del av beräkningsunderlaget som&lt;br&gt;överstiger 1,515 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet skall multipliceras med&lt;br&gt;0,596.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är gift och vars be-&lt;br&gt;räkningsunderlag enligt 3 § över-&lt;br&gt;stiger 1,34 gånger prisbasbeloppet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;men inte 2,709 gånger prisbas- Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;beloppet skall beräkningsunder- Bilaga 2&lt;br&gt;laget intill 1,34 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet räknas upp till 1,915&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet. Den del&lt;br&gt;av beräkningsunderlaget som&lt;br&gt;överstiger 1,34 gånger prisbasbe-&lt;br&gt;loppet skall multipliceras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den årliga garantipensionen ut-&lt;br&gt;görs av det belopp som återstår&lt;br&gt;sedan beräkningsunderlaget enligt&lt;br&gt;3 § har räknats upp enligt 10—12 §§&lt;br&gt;och därefter minskats med sådan&lt;br&gt;tilläggspension, tjänstepension,&lt;br&gt;änkepension, utländsk pension och&lt;br&gt;annan förmån enligt 3 § 7 som har&lt;br&gt;ingått i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den vars beräkningsunder-&lt;br&gt;lag enligt 3 § inte överstiger 0,24&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet utgörs den&lt;br&gt;årliga garantipensionen av beräk-&lt;br&gt;ningsunderlaget sedan detta&lt;br&gt;minskats med sådan tilläggspension,&lt;br&gt;tjänstepension, änkepension, ut-&lt;br&gt;ländsk pension och annan förmån&lt;br&gt;enligt 3 § 7 som har ingått i be-&lt;br&gt;räkningsunderlaget. Samma gäller&lt;br&gt;om beräkningsunderlaget över-&lt;br&gt;stiger 3,0867 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är ogift och&lt;br&gt;2,709 gånger prisbasbeloppet för&lt;br&gt;den som är gift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Partiell garantipension skall ut-&lt;br&gt;göra en så stor andel av garanti-&lt;br&gt;pension beräknad enligt 13 eller&lt;br&gt;14 § vid helt uttag som svarar mot&lt;br&gt;den andel med vilken uttag görs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Utbetalning av pension 5 kap. Utbetalning av pension&lt;br&gt;m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap. Övriga bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;viss tid skall ändras av allmän för-&lt;br&gt;säkringskassa, om det föranleds av&lt;br&gt;en ändring som gjorts beträffande&lt;br&gt;den ålderspension, efterlevande-&lt;br&gt;pension eller förtidspension för&lt;br&gt;samma tid som legat till grund för&lt;br&gt;beräkning av garantipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om beräk-&lt;br&gt;ning av försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension för en kvinna som är född&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Garantipension skall minskas&lt;br&gt;enligt 4 §, om den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade har uppburit livränta som&lt;br&gt;anges där. Sådan minskning skall&lt;br&gt;dock inte göras för den som är&lt;br&gt;född år 1937 eller tidigare, om&lt;br&gt;samordning skall göras enligt&lt;br&gt;12 kap. 10 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;viss tid, för den som är född år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1937 eller tidigare, skall ändras av&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, om det&lt;br&gt;föranleds av en ändring som gjorts&lt;br&gt;beträffande den pension eller de&lt;br&gt;belopp för samma tid som ingått i&lt;br&gt;beräkningsunderlaget enligt 4 kap.&lt;br&gt;3 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om garantipension för&lt;br&gt;viss tid, för den som är född år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1938 eller senare, skall ändras av&lt;br&gt;allmän försäkringskassa, om det&lt;br&gt;föranleds av en ändring som gjorts&lt;br&gt;beträffande den ålderspension,&lt;br&gt;efterlevandepension eller förtids-&lt;br&gt;pension för samma tid som legat&lt;br&gt;till grund för beräkning av garan-&lt;br&gt;tipensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som upppbär eller har rätt&lt;br&gt;till pension enligt denna lag är&lt;br&gt;skyldig att lämna uppgifter som är&lt;br&gt;av betydelse för tillämpningen av&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Bestämmelserna i 2 kap. 6 §&lt;br&gt;skall gälla även i fråga om beräk-&lt;br&gt;ning av försäkringstid för garanti-&lt;br&gt;pension för en kvinna som är född&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1944 eller tidigare och som med&lt;br&gt;stöd av övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;till lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring uppburit folkpension i&lt;br&gt;form av änkepension. Detsamma&lt;br&gt;skall gälla för en efterlevande&lt;br&gt;kvinna som är född år 1944 eller&lt;br&gt;tidigare och som är 65 år eller&lt;br&gt;äldre när maken avlider samt då&lt;br&gt;skulle ha haft rätt till folkpension i&lt;br&gt;form av änkepension med stöd av&lt;br&gt;nämnda övergångsbestämmelser&lt;br&gt;till lagen om ändring i lagen om&lt;br&gt;allmänförsäkring, om hon vid&lt;br&gt;tidpunkten för dödsfallet inte hade&lt;br&gt;uppnått 65 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år 1938-1944 och som med stöd&lt;br&gt;av övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;lagen (1988:881) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring uppburit folkpension i&lt;br&gt;form av änkepension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Bestämmelserna i 6 kap. 4 § träder i kraft den 1 december 2002.&lt;br&gt;Övriga bestämmelser i denna lag träder i den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid beräkning av garantipension enligt 4 kap. skall beaktas även bo-&lt;br&gt;sättningstid för tid efter utgången av år 2002, som den pensionsberät-&lt;br&gt;tigade skulle ha tillgodoräknats, om bestämmelserna i punkten 4 i över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna till lag (1992:1277) om ändring i lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring fortfarande hade gällt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Garantipension enligt 4 kap. utges även till den som inte är berät-&lt;br&gt;tigad till folkpension i form av ålderspension före utgången av år 2002,&lt;br&gt;om han eller hon före den tidpunkten har tillgodoräknats bosättningstid i&lt;br&gt;Sverige och senare uppfyller kravet om minst tio års bosättning här enligt&lt;br&gt;punkten 4 övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i&lt;br&gt;lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari&lt;br&gt;2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Den som före utgången av år 2002 far ålderspension enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring och som har rätt till garantipension en-&lt;br&gt;ligt 4 kap. har rätt till utbetalning av sådan pension utan ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. En pensionsberättigad som vid utgången av år 2002 far bosättnings-&lt;br&gt;baserad folkpension i form av ålderspension utbetald till utlandet skall&lt;br&gt;utan hinder av bestämmelserna i socialförsäkringslagen (1999:799) ha&lt;br&gt;rätt att få utbetalningen av garantipensionen gjord till utlandet och beräk-&lt;br&gt;nad på samma sätt som skulle ha gjorts vid bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. 1 beräkningsunderlaget enligt 4 kap. 3 § skall inte ingå sådan ut-&lt;br&gt;ländsk pension som den pensionsberättigade har börjat uppbära före ut-&lt;br&gt;gången av år 2002, om han eller hon då inte var skattskyldig för pensio-&lt;br&gt;nen i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 127&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-&lt;br&gt;ring&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkterna 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen&lt;br&gt;(1992:1277) om ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 11 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:881)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 8 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277)&lt;br&gt;om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om&lt;br&gt;ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; I fall då rätt till bamtillägg&lt;br&gt;föreligger för december månad&lt;br&gt;1989 gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser om denna förmån. Vad&lt;br&gt;som därvid föreskrivits om ålders-&lt;br&gt;pension och tilläggspension i form&lt;br&gt;av ålderspension skall i stället&lt;br&gt;gälla inkomstpension eller tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension.&lt;br&gt;Minskning av bamtillägget till den&lt;br&gt;som uppbär ålderspension skall&lt;br&gt;ske endast i den utsträckning&lt;br&gt;summan av hel pension enligt&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension och hel garantipension&lt;br&gt;enligt lagen om garantipension&lt;br&gt;överstiger 2,13 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet. Bamtillägg som utges till&lt;br&gt;pension som tagits ut till viss andel&lt;br&gt;skall utgöra motsvarande andel av&lt;br&gt;bamtillägg till hel pension. Därvid&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i tredje&lt;br&gt;meningen om minskning gälla&lt;br&gt;motsvarande andel av 2,13 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. I fall då rätt till bamtillägg&lt;br&gt;föreligger för december månad&lt;br&gt;1989 gäller fortfarande äldre be-&lt;br&gt;stämmelser om denna förmån. Vad&lt;br&gt;som därvid föreskrivits om ålders-&lt;br&gt;pension och tilläggspension i form&lt;br&gt;av ålderspension skall i stället&lt;br&gt;gälla inkomstpension eller tilläggs-&lt;br&gt;pension enligt lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;eller garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension.&lt;br&gt;Minskning av bamtillägget till den&lt;br&gt;som uppbär ålderspension skall&lt;br&gt;ske endast i den utsträckning&lt;br&gt;summan av hel pension enligt&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad ålders-&lt;br&gt;pension och hel garantipension&lt;br&gt;enligt lagen om garantipension&lt;br&gt;överstiger 2,15 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet för den som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare och 2,13&lt;br&gt;gånger prisbasbeloppet för den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare.&lt;br&gt;Bamtillägg som utges till pension&lt;br&gt;som tagits ut till viss andel skall&lt;br&gt;utgöra motsvarande andel av&lt;br&gt;bamtillägg till hel pension. Därvid&lt;br&gt;skall vad som föreskrivs i tredje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och fjärde meningarna om Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;minskning gälla motsvarande Bilaga 2&lt;br&gt;andel av 2,15 gånger prisbas-&lt;br&gt;beloppet respektive 2,13 gånger&lt;br&gt;prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8? Rätt till bamtillägg som utges med stöd av övergångsbestämmel-&lt;br&gt;serna till lagen (1988:881) om ändring i lagen (1962:381) om allmän för-&lt;br&gt;säkring tillkommer försäkrad som är bosatt i Sverige. I fråga om en&lt;br&gt;svensk medborgare, som hade rätt till bamtillägg för december 1989 och&lt;br&gt;som är bosatt utomlands, gäller fortfarande äldre bestämmelser i 5 kap.&lt;br&gt;2 §, i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till förtidspension&lt;br&gt;utges på grundval av samma antal&lt;br&gt;år med pensionspoäng eller samma&lt;br&gt;bosättningstid som ligger till grand&lt;br&gt;för beräkningen av folkpensionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till ålderspension ut-&lt;br&gt;ges på grundval av samma antal&lt;br&gt;försäkringsår som ligger till grund&lt;br&gt;för beräkningen av garantipension&lt;br&gt;enligt lagen (1998:702) om garanti-&lt;br&gt;pension, eller skulle ha legat till&lt;br&gt;grand för beräkning av garantipen-&lt;br&gt;sion om rätt till sådan pension&lt;br&gt;förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bamtillägg till förtidspension&lt;br&gt;utges på grundval av samma antal&lt;br&gt;år med pensionspoäng eller samma&lt;br&gt;bosättningstid som ligger till grand&lt;br&gt;för beräkningen av folkpensionen.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för barn-&lt;br&gt;tillägg till ålderspension för per-&lt;br&gt;soner födda år 1937 eller tidigare,&lt;br&gt;varvid med beräkningen av folk-&lt;br&gt;pension skall förstås beräkning av&lt;br&gt;folkpension i form av ålderspen-&lt;br&gt;sion enligt 5 kap. lagen (1962:381)&lt;br&gt;om allmän försäkring i kapitlets&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 2003.&lt;br&gt;Bamtillägg till ålderspension för&lt;br&gt;personer födda år 1938 eller&lt;br&gt;senare utges på grundval av&lt;br&gt;samma antal försäkringsår som&lt;br&gt;ligger till grand för beräkningen av&lt;br&gt;garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension,&lt;br&gt;eller skulle ha legat till grand för&lt;br&gt;beräkning av garantipension om&lt;br&gt;rätt till sådan pension förelegat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om bamtillägg med tillämpning av andra stycket skall utges med viss&lt;br&gt;andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till&lt;br&gt;tilläggspension som den försäkrade uppbär beräknas på ett oavkortat&lt;br&gt;bamtillägg och andelsberäkning enligt andra stycket göras på det belopp&lt;br&gt;som framkommer efter denna minskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. För personer som är födda år 3. För personer som är födda år&lt;br&gt;1937 eller tidigare skall vid beräk- 1937 eller tidigare skall vid beräk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:704.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension, med år för vilket&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng, lik-&lt;br&gt;ställas år för vilket pensionspoäng&lt;br&gt;inte har tillgodoräknats till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension. Detta, samt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 5 kap. 4 § skall&lt;br&gt;också gälla vid beräkning av&lt;br&gt;ålderspension för personer som är&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning av förtidspension och efter-&lt;br&gt;levandepension, med år för vilket&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionspoäng, lik-&lt;br&gt;ställas år för vilket pensionspoäng&lt;br&gt;inte har tillgodoräknats till följd av&lt;br&gt;bestämmelserna i 15 § lagen&lt;br&gt;(1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålders-pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1969:205)&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;om pensionstillskott&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1969:205) om pensionstillskott&lt;br&gt;att punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om änd-&lt;br&gt;ring i nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet. För tid därefter&lt;br&gt;skall äldre bestämmelser fortsätta&lt;br&gt;att gälla för personer som är födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;fortsätta att gälla för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:380) om arbetsskadeför-&lt;br&gt;säkring &lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; att övergångsbestämmelsen till lagen (1998:678) om ändring i&lt;br&gt;nämnda lag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1999. Äldre bestämmel-&lt;br&gt;ser i 4 kap. 4 § gäller fortfarande&lt;br&gt;för personer som är födda år 1937&lt;br&gt;eller tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;br&gt;1 januari 1999. Arbetsskadeliv-&lt;br&gt;ränta till en person som är född år&lt;br&gt;1937 eller tidigare och som vid&lt;br&gt;utgången av år 2002 hade rätt till&lt;br&gt;sådan livränta skall betalas ut med&lt;br&gt;lägst det belopp som han eller hon&lt;br&gt;vid tillämpning av äldre bestäm-&lt;br&gt;melser i 4 kap. 4 § hade rätt till i&lt;br&gt;december 2002. Detta belopp skall&lt;br&gt;anknytas till prisbasbeloppet för år&lt;br&gt;2002 och räknas om vid föränd-&lt;br&gt;ring av detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1993:357.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:773) om&lt;br&gt;särskilt pensionstillägg till ålderspension för&lt;br&gt;långvarig vård av sjukt eller handikappat barn&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 6 §§ lagen (1990:773) om särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handi-&lt;br&gt;kappat barn att skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per&lt;br&gt;kalenderår fem procent av prisbasbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdår som tillgodoräknas&lt;br&gt;därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat uppbära särskilt pensionstillägg före den månad&lt;br&gt;då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget med 0,5 procent för varje&lt;br&gt;månad som, då tillägget börjar utges, återstår till den månad då han eller&lt;br&gt;hon fyller 65 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har börjat att uppbära särskilt pensionstillägg efter den&lt;br&gt;månad då han eller hon har fyllt 65 år ökas tillägget med 0,7 procent för&lt;br&gt;varje månad som, då tillägget börjar utges, förflutit från den månad när&lt;br&gt;han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller&lt;br&gt;hon fyllt 70 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte kan tillgodo-&lt;br&gt;räknas 40 års försäkringstid för&lt;br&gt;garantipension enligt lagen&lt;br&gt;(1998:702) om garantipension ut-&lt;br&gt;gör särskilt pensionstillägg till&lt;br&gt;ålderspension samma andel av det&lt;br&gt;särskilda pensionstillägget, beräk-&lt;br&gt;nat enligt första-tredje styckena,&lt;br&gt;som garantipension enligt 3 kap.&lt;br&gt;6 § lagen om garantipension utgör&lt;br&gt;eller, om förutsättningarna för rätt&lt;br&gt;till garantipension förelegat, skulle&lt;br&gt;utgöra av oavkortad sådan pen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som är född år 1937&lt;br&gt;eller tidigare och som inte skulle&lt;br&gt;ha tillgodoräknats oavkortad folk-&lt;br&gt;pension enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;5 kap. 3 § andra stycket och 5 §&lt;br&gt;tredje stycket lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring i dessas lydelse&lt;br&gt;före den 1 januari 2003 utgör sär-&lt;br&gt;skilt pensionstillägg till ålderspen-&lt;br&gt;sion samma ande! av det särskilda&lt;br&gt;pensionstillägget, beräknat efter&lt;br&gt;första-tredje styckena, som folk-&lt;br&gt;pensionen skulle ha utgjort av&lt;br&gt;oavkortad sådan pension. För den&lt;br&gt;som är född år 1938 eller senare&lt;br&gt;och som inte kan tillgodoräknas 40&lt;br&gt;års försäkringstid för garantipen-&lt;br&gt;sion enligt lagen (1998:702) om&lt;br&gt;garantipension utgör särskilt pen-&lt;br&gt;sionstillägg till ålderspension&lt;br&gt;samma andel av det särskilda pen-&lt;br&gt;sionstillägget, beräknat enligt&lt;br&gt;första-tredje styckena, som garan-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:707.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag skall vad som föreskrivs om&lt;br&gt;garantipension i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller i annan&lt;br&gt;författning tillämpas på särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg. Detta skall dock&lt;br&gt;inte gälla i fråga om samordning&lt;br&gt;med sådan livränta som avses i&lt;br&gt;4 kap. 4 § lagen om garantipen-&lt;br&gt;sion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tipension enligt 3 kap. 6 § lagen&lt;br&gt;om garantipension utgör eller, om&lt;br&gt;förutsättningarna för rätt till ga-&lt;br&gt;rantipension förelegat, skulle ut-&lt;br&gt;göra av oavkortad sådan pension.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om inte annat följer av denna&lt;br&gt;lag skall vad som föreskrivs om&lt;br&gt;garantipension i lagen (1998:702)&lt;br&gt;om garantipension eller i annan&lt;br&gt;författning tillämpas på särskilt&lt;br&gt;pensionstillägg. Detta skall dock&lt;br&gt;inte gälla i fråga om samordning&lt;br&gt;med sådan livränta som avses i&lt;br&gt;5 kap. 4 § lagen om garanti-&lt;br&gt;pension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;dock gälla för tid före ikraftträdandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:707-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension att det i lagen skall införas en ny paragraf, 12 kap. 10 §, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en pensionsberättigad som&lt;br&gt;är född år 1937 eller tidigare och&lt;br&gt;som i december år 2002 uppbar&lt;br&gt;såväl ålderspension som sådan&lt;br&gt;yrkesskadelivränta såsom skadad&lt;br&gt;som avses i 9 § första stycket&lt;br&gt;första och andra meningarna skall&lt;br&gt;tilläggspensionen minskas enligt&lt;br&gt;vad som sägs i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Minskning skall ske med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar det varmed&lt;br&gt;den pensionsberättigades ålders-&lt;br&gt;pension i december år 2002&lt;br&gt;minskades för livränta såsom ska-&lt;br&gt;dad med stöd av 17 kap. 2 § lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Reduceras livräntan efter ut-&lt;br&gt;gången av år 2002, skall det be-&lt;br&gt;lopp som minskar tilläggspensio-&lt;br&gt;nen reduceras i motsvarande mån.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:799)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att punkten 5 i övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;socialförsäkringslagen (1999:799) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003. Äldre bestämmelser skall&lt;br&gt;dock gälla för tid före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om Prop. 1999/2000:127&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229) Bilaga 2&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 107 § lagen (1999:1230) om ikraftträdande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av inkomstskattelagen (1999:1229) skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2003 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2004 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-09&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;br&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Socialdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;barn,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:799),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. inkomstskattelagen (1999:1229).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av ämnessakkunnige&lt;br&gt;Stefan Härmä.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet'.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om garantipension&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagens disposition&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att regler om garantipension till personer&lt;br&gt;födda år 1937 eller tidigare tas in i lagen om garantipension. Samma&lt;br&gt;begrepp, garantipension, kommer därmed att användas för två pensions-&lt;br&gt;former som i väsentliga avseenden skiljer sig åt. Även om en reglering&lt;br&gt;som klart skiljer formerna åt - och en sådan innehåller förslaget - blir&lt;br&gt;komplicerad har Lagrådet inte anledning att invända mot den föreslagna&lt;br&gt;ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 1 § behandlas i första stycket garantipension till personer födda&lt;br&gt;år 1937 eller tidigare och därefter, i andra stycket, garantipension till&lt;br&gt;personer födda år 1938 eller senare. Samma ordning får anses naturlig i&lt;br&gt;lagen, och Lagrådet förordar att de nya bestämmelserna förs in i ett nytt&lt;br&gt;2 kap. i stället för i ett nytt 4 kap. Följs Lagrådets förslag skall nuvaran-&lt;br&gt;de 2 och 3 kap. betecknas 3 kap. respektive 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget skall kapitlets första paragraf reglera två helt skilda&lt;br&gt;frågor, nämligen dels precisera att bestämmelserna i kapitlet avser endast&lt;br&gt;den som är född år 1938 eller senare, dels ange vilken tid som skall till-&lt;br&gt;godoräknas som försäkringstid. Dessa båda frågor bör regleras i skilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;paragrafer. Om det anses önskvärt att inte numrera om alla följande para-&lt;br&gt;grafer i kapitlet kan, eftersom den nya ingressbestämmelsen bör beteck-&lt;br&gt;nas 1 §, den hittillsvarande 1 § betecknas 1 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här gör sig samma synpunkter gällande som Lagrådet anfört under 2 kap.&lt;br&gt;1 §•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även här gör sig samma synpunkter gällande som Lagrådet anfört under&lt;br&gt;2 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen är den som uppbär eller har rätt till pension enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse för till-&lt;br&gt;lämpning av lagen. Bestämmelsen för med sig att den som underlåter att&lt;br&gt;lämna sådana uppgifter och på grund därav får för hög garantipension&lt;br&gt;blir återbetalningsskyldig oavsett om han är i god tro eller inte, se 5 kap.&lt;br&gt;1 § (förslagets kapitelindelning) jämförd med 14 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;första meningen lagen om inkomstgrundad inkomstpension. Fanns inte&lt;br&gt;bestämmelsen skulle återbetalningsskyldighet bara inträda i fall av ond&lt;br&gt;tro, se första stycket andra meningen i sistnämnda lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En myndighet kan ha mycket svårt att utan hjälp skaffa sig kännedom&lt;br&gt;om olika förändringar som kan påverka den enskildes rätt till bidrag,&lt;br&gt;socialförsäkringsförmåner och liknande. Av denna orsak har i många&lt;br&gt;författningar tagits in regler om att den enskilde har viss uppgifts- eller&lt;br&gt;anmälningsskyldighet. För den enskilde blir det viktigt att veta, i vilka&lt;br&gt;fall och i vilken omfattning han är skyldig att lämna myndigheten infor-&lt;br&gt;mation. Vissa regler anger relativt exakt vilka uppgifter det rör sig om.&lt;br&gt;Andra regler innebär bara att den enskilde skall informera myndigheten&lt;br&gt;om sådana förhållanden som kan påverka hans rätt till förmånen i fråga.&lt;br&gt;(Se Lavin, Återbetalning av social ersättning, 1986, s. 102.)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den nu föreslagna lagen inverkar på rätten till garantipension åt-&lt;br&gt;skilliga omständigheter som det för försäkringskassorna är svårt att få&lt;br&gt;kännedom om utan den enskildes medverkan, t.ex. förekomsten och om-&lt;br&gt;fattningen av en utländsk pension. Å andra sidan är lagstiftningen så&lt;br&gt;komplicerad att det för enskilda människor - och inte minst för pensionä-&lt;br&gt;rer - är praktiskt taget omöjligt att bedöma om vissa förändringar i hans&lt;br&gt;tillvaro påverkar rätten till garantipension eller inte. Detta gäller exem-&lt;br&gt;pelvis tillämpningen av socialförsäkringslagens bosättningsbegrepp. En&lt;br&gt;så diffus uppgiftsskyldighet som föreslås i förevarande paragraf torde&lt;br&gt;närmast leda till uppgivenhet hos enskilda som över huvud taget är med-&lt;br&gt;vetna om skyldigheten men inte kan bedöma vad den omfattar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett åsidosättande av uppgiftsskyldigheten kan få så långtgående&lt;br&gt;rättsverkningar som har beskrivits i det föregående är det enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening ett rättsäkerhetskrav att den enskilde ur själva lagtexten kan&lt;br&gt;utläsa, i vilka hänseenden han är skyldig att lämna uppgifter. Lagrådet&lt;br&gt;förordar därför att uppgiftsskyldigheten i lagtexten begränsas till några&lt;br&gt;få, för pensionsrätten särskilt väsentliga förhållanden. Detta underlättar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;också möjligheten för Riksförsäkringsverket och försäkringskassorna att&lt;br&gt;informera om uppgiftsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I övrigt bör man förlita sig på ondtrosbestämmelsen i 14 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen lagen om inkomstgrundad ålderspension Den&lt;br&gt;bestämmelsen leder till att återbetalningsskyldighet inträder när pensio-&lt;br&gt;nären bort inse att han uppburit för hög pension. Alla stötande fall av&lt;br&gt;felaktiga pensionsutbetalningar kan rättas till på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Socialdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden&lt;br&gt;Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin,&lt;br&gt;von Sydow, Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Thalén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:127 Garantipension för&lt;br&gt;personer födda år 1937 eller tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propostionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propostionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>Bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SfU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1899-01-01 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Socialdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:15:38</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03127</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Socialförsäkringsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 19:15:38</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SfU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SfU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>