<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2290749</hangar_id>
 <dok_id>GN03124</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>124</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:124</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>124</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-18 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>En ny smugglingslag m.m.</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03124/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03124</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03124</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:124&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;En ny smugglingslag m.m.&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03124/prop_19992000__124-1.png" style="width:36pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Malmö den 18 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs fram förslag till en ny lag om straff för smuggling&lt;br&gt;m.m. Den skall ersätta lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;br&gt;Vidare föreslås vissa därmed sammanhängande ändringar i bl.a. lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel och lagen (1996:701)&lt;br&gt;om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen. Förslagen grundar sig på den översyn av&lt;br&gt;smugglingslagstiftningen som gjorts i departementspromemorian Ny&lt;br&gt;smugglingslag (Ds 1998:53). Förslagen syftar främst till att&lt;br&gt;bestämmelsernas innehåll och systematik skall framgå tydligare än i&lt;br&gt;nuvarande lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat syfte med den föreslagna regleringen är att utforma&lt;br&gt;bestämmelserna så att de står i bättre samklang med den nuvarande&lt;br&gt;tullregleringen. Denna utgörs numera till stor del av olika EG-&lt;br&gt;förordningar, främst den s.k. tullkodexen och den s.k. tillämpnings-&lt;br&gt;kodexen. I annat sammanhang föreslår regeringen att tullagen&lt;br&gt;(1994:1550) ersätts med en ny tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny smugglingslagstiftning innebär att införsel och utförsel&lt;br&gt;av narkotika skall bestraffas genom denna lagstiftning men att den&lt;br&gt;ytterligare anpassas till narkotikastrafflagen (1968:64). Vidare innebär&lt;br&gt;förslaget till ny smugglingslagstiftning att bestämmelserna om&lt;br&gt;undandragande av tull, annan skatt och avgifter anpassas till&lt;br&gt;skattebrottslagens bestämmelser, bl.a. på så sätt att de utformas som s.k.&lt;br&gt;farebrott. Motsvarande ändring föreslås såvitt avser brott enligt lagen om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel. Som ett led i kampen mot den grova&lt;br&gt;brottsligheten föreslås för den nya smugglingslagen en särskild&lt;br&gt;straffskala för grov olovlig befattning med smuggelgods och&lt;br&gt;kriminalisering av förberedelse och stämpling till alla slag av grova&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införsel- och utförselbrott samt till grov olovlig befattning med Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;smuggelgods. Bestämmelserna om förverkande anpassas ytterligare till&lt;br&gt;brottsbalken, bl.a. föreslås att utbyte av brott skall kunna förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut..................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om straff för smuggling..............................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1960:419) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.................18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikastrafflagen (1968:64).........................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebrottslagen (1971:69)...............................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av viss privatinförsel......................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;internationella sanktioner..................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett annat land inom Europeiska unionen...........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,&lt;br&gt;tobaksvaror och mineraloljeprodukter..............................30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;tullagen (2000:000).............31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;rättegångsbalken..................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;miljöbalken..........................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1961:181)&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.......................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;livsmedelslagen (1971:511)..............................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1973:431) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredning angående brott mot utländsk tullag...................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;utsädeslagen (1976:298).....37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1984:3) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kärnteknisk verksamhet....................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&amp;nbsp;lagen (1985:295) om&amp;nbsp;foder.. 39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till&amp;nbsp;lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strålskyddslagen (1988:220).............................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brandfarliga och explosiva varor......................................41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m.............................................................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud mot vissa dopningsmedel......................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;läkemedelslagen (1992:859).............................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:860) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontroll av narkotika.........................................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;krigsmateriel.....................................................................46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;valuta- och kreditreglering................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i tobakslagen (1993:581).......48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1993:599) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;radiokommunikation.........................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.28 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i lotterilagen (1994:1000)......50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.29 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1994:1478) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förverkande av barnpornografi.........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.30 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.........52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.31 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordningar om jordbruksprodukter................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.32 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i alkohollagen (1994:1738)...54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.33 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i vapenlagen (1996:67)..........55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.34 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag&amp;nbsp;om ändring i lagen (1997:1058) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet.......56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.35 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:397) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;strategiska produkter.........................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.36 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1443) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi..........58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.37 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:42) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud mot vissa hälsofarliga varor..................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.38 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (2000:171) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud beträffande viss avkodningsutrustning..................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund m.m.................................................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny smugglingslag.......................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den föreslagna lagens uppbyggnad och systematik.........66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagens tillämpning i förhållande till folkrätten,&lt;br&gt;konventioner och bilaterala överenskommelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med andra stater................................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa åtgärder mot organiserad och annan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grov brottslighet................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vissa förverkandefrågor...................................................74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omfattningen av brottet olovlig befattning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smuggelgods.....................................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Straffbeläggningen av ringa överträdelser........................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsåt eller grov oaktsamhet............................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsåt.............................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Oaktsamhet.....................................................84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nuvarande skyldigheter, straffansvar och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befogenheter för vissa befattningshavare slopas...............85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Befogenheterna för Tullverket samt för tjänstemän vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket och Kustbevakningen......................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser................................................96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övrig lagstiftning............................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Privatinförsellagen............................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Utformningen av tulltilläggen och ändringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inregränslagen.................................................................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 Ekonomiska konsekvenser..............................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Författningskommentar.................................................................104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag (2000:000) om straff för smuggling.... 104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:419) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker...............181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i narkotikastrafflagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1968:64).........................................................................182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebrottslagen (1971:69).............................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av viss privatinförsel....................................183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:95) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa internationella sanktioner.......................................185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett annat land inom Europeiska unionen.........................185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget om lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter......186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:000)........186&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Promemorians lagförslag.....................................................187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanserna....................................212&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över var bestämmelserna i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling, VSL, återfinns i&lt;br&gt;förslaget till ny smugglingslag, SL......................................213&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 &amp;nbsp;Tullagstiftningen - en översikt............................................215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 &amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...............................................227&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;Lagrådets yttrande...............................................................251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 2000.........263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;lag om straff för smuggling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot&lt;br&gt;införsel av spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss&lt;br&gt;privatinförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. &amp;nbsp;lag om ändring i tullagen (2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott&lt;br&gt;mot utländsk tullag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. lag om ändring i lagen (1994:1478) om förverkande av&lt;br&gt;barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om&lt;br&gt;j ordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (1997:1058) om register i Tullverkets&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lag om ändring i lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och&lt;br&gt;utförsel av barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lag om ändring i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38. lag om ändring i lagen (2000:171) om förbud beträffande viss&lt;br&gt;avkodningsutrustning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om straff för smuggling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som&lt;br&gt;rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller&lt;br&gt;villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den&lt;br&gt;författningen om inget annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt&lt;br&gt;någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna&lt;br&gt;gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som&lt;br&gt;avses i 12 § tredje stycket. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller&lt;br&gt;besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om&lt;br&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel, lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;br&gt;samt tullagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpning av denna lag skall en vara anses ha förts in till eller&lt;br&gt;ut från landet när den har förts över gränsen för svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. narkotika-, sådana varor som anges i 8 § narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tullbehandling-, vad som föreskrivs i tullagstiftningen om att en vara&lt;br&gt;skall läggas upp på tillfälligt lager eller bli föremål för godkänd&lt;br&gt;tullbehandling eller åtgärder enligt 3 kap. 4 § tullagen (2000:000), då&lt;br&gt;varan förs in till eller ut från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smugglingsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas&lt;br&gt;av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen&lt;br&gt;bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan&lt;br&gt;till tullbehandling, döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som, i samband&lt;br&gt;med att en sådan vara förs in till landet, uppsåtligen lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift vid tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift&lt;br&gt;vid tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att införseln&lt;br&gt;fullföljs i strid med förbudet eller villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smuggling döms också den som uppsåtligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från landet för ut en vara i strid med ett särskilt föreskrivet förbud&lt;br&gt;mot eller villkor för utförsel eller efter utförseln förfogar över varan i&lt;br&gt;strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling förfogar över en vara som omfattas av&lt;br&gt;ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel och därigenom&lt;br&gt;föranleder att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till landet för in eller från landet för ut en vara med stöd av ett&lt;br&gt;tillstånd som föranletts av att någon lämnat oriktig uppgift eller underlåtit&lt;br&gt;att lämna föreskriven uppgift till en tillståndsmyndighet eller förfar på ett&lt;br&gt;sådant sätt hos en tillståndsmyndighet och därigenom föranleder att&lt;br&gt;tillstånd meddelas och att varan förs in till eller ut från landet med stöd&lt;br&gt;av tillståndet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i&lt;br&gt;samband med varans införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid&lt;br&gt;införsel från eller utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena angående tullbehandling i stället förfarande&lt;br&gt;enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns&lt;br&gt;mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om ett brott som avses i 3 § är att anse som ringa, döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett brott som avses i 3 § är att anse som grovt, döms för grov&lt;br&gt;smuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, om gärningen med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av särskilt farlig art eller&lt;br&gt;om gärningen annars inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande&lt;br&gt;samhällsintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en gärning som avses i 3 § gäller narkotika, döms för&lt;br&gt;narkotikasmuggling till fängelse i högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är att anse som grovt, döms for grov narkotikasmuggling&lt;br&gt;till fängelse, lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är&lt;br&gt;grovt skall det särskilt beaktas om gärningen avsett en särskilt stor mängd&lt;br&gt;narkotika, om gärningen ingått som ett led i en verksamhet som bedrivits&lt;br&gt;i större omfattning eller yrkesmässigt, eller om verksamheten eller&lt;br&gt;gärningen annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 3 eller 6 §,&lt;br&gt;döms for olovlig införsel eller olovlig utförsel till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig införsel eller olovlig utförsel döms också den som av grov&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med utförsel från landet av en vara underlåter att anmäla&lt;br&gt;varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och därigenom&lt;br&gt;ger upphov till fara för att sådant förbud eller villkor som avses i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 1 eller den bestämmelsen tillsammans med 6 § överträds, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift i&lt;br&gt;samband med ansökan om sådant tillstånd som avses i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 3 eller den bestämmelsen tillsammans med 6 § och därigenom ger&lt;br&gt;upphov till fara för att varan förs in eller ut med stöd av detta tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid&lt;br&gt;utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i andra stycket 1&lt;br&gt;angående tullbehandling i stället förfarande enligt lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullbrott m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Den som, i samband med att en vara förs in till landet, uppsåtligen&lt;br&gt;underlåter att anmäla varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift undandras det allmänna, döms för tullbrott till böter eller&lt;br&gt;fångelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tullbrott döms också den som uppsåtligen ger upphov till fara för&lt;br&gt;att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt&lt;br&gt;tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med att en vara förs ut från landet, förfara så som anges i&lt;br&gt;första stycket eller, efter utförseln, förfoga över varan i strid med vad som&lt;br&gt;förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av utförseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling förfoga över en införd vara i strid&lt;br&gt;med vad som gäller för denna tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryta mot villkor som vid tullbehandling för övergång till fri.&lt;br&gt;omsättning har uppställts för befrielse från eller nedsättning av skatten&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är tillämplig endast i fråga om sådana tullar, andra&lt;br&gt;skatter och avgifter som Tullverket skall besluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om ett brott som avses i 8 § är att anse som ringa, döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om ett brott som avses i 8 § är att anse som grovt, döms för grovt&lt;br&gt;tullbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt&lt;br&gt;falska handlingar eller vilseledande bokföring, om gärningen ingått som&lt;br&gt;ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning&lt;br&gt;eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som av grov oaktsamhet begår gärning som avses i 8 §, döms&lt;br&gt;för vårdslös tullredovisning till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig befattning med smuggelgods&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Den som uppsåtligen emballerar, transporterar, förvarar, döljer,&lt;br&gt;bearbetar, förvärvar, överlåter eller ingår avtal om upplåtelse av panträtt i&lt;br&gt;en vara som varit föremål för brott enligt 3-11 §§, döms för olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods till böter eller fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Gärningen skall inte medföra ansvar, om den är ringa med hänsyn till&lt;br&gt;befattningen, omständigheterna kring denna, egendomens beskaffenhet&lt;br&gt;och värde samt övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningsmannen inte inser men har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;varan varit föremål för brott, döms till böter. Om gärningen är ringa,&lt;br&gt;skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första eller andra stycket skall inte dömas ut, om&lt;br&gt;gärningen är belagd med straff i 1 § första stycket 1, 3 eller 4&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64) eller i 3 a § narkotikastrafflagen jämförd&lt;br&gt;med dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Om brott som avses i 12 § första stycket är att anse som grovt, döms&lt;br&gt;för grov olovlig befattning med smuggelgods till fängelse, lägst sex&lt;br&gt;månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller&lt;br&gt;i större omfattning, om gärningen avsett befattning med varor som varit&lt;br&gt;föremål för brott varigenom tull, annan skatt eller avgift till mycket betyd-&lt;br&gt;ande belopp har undandragits det allmänna eller felaktigt återbetalats eller&lt;br&gt;tillgodoräknats någon eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försök, förberedelse och stämpling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För försök till smuggling, narkotikasmuggling eller tullbrott samt&lt;br&gt;för försök, förberedelse och stämpling till grov smuggling, grov&lt;br&gt;narkotikasmuggling, grovt tullbrott eller grov olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;gäller förberedelse till narkotikasmuggling samt stämpling till sådan&lt;br&gt;narkotikasmuggling som inte är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som frivilligt undanröjer sådan fara som avses i 3 § andra&lt;br&gt;stycket eller 6 § tillsammans med den bestämmelsen eller i 7 §, döms inte&lt;br&gt;till ansvar enligt den bestämmelsen. Den som frivilligt vidtar en åtgärd&lt;br&gt;som leder till att tull, annan skatt eller avgift som avses i 8-11 §§ kan&lt;br&gt;påföras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp, döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt 8-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall följande egendom förklaras&lt;br&gt;förverkad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller en sådan varas&lt;br&gt;värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbyte av brott enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad någon tagit emot som ersättning för kostnader i samband med&lt;br&gt;ett brott enligt denna lag, eller värdet av det mottagna, om mottagandet&lt;br&gt;utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vara som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt till varan får&lt;br&gt;inte förklaras förverkad, om varan eller rättigheten efter brottet förvärvats&lt;br&gt;av någon som inte haft vetskap om eller skälig anledning till antagande&lt;br&gt;om egendomens samband med brottet. Vid förverkande enligt första&lt;br&gt;stycket 1 av en vara gäller inte bestämmelserna i 36 kap. 5 § första och&lt;br&gt;andra styckena brottsbalken om hos vem förverkande får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;får förklaras förverkad, om förverkandet behövs för att förebygga brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller det annars finns särskilda skäl till det. I stället för&lt;br&gt;egendomen får dess värde förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken&lt;br&gt;finns bestämmelser om hos vem förverkande får ske och om särskild rätt&lt;br&gt;till förverkad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för förverkande av egendomen eller dess värde får rätten&lt;br&gt;föreskriva att någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger&lt;br&gt;fortsatt missbruk av den. I sådana fall får dock även en del av&lt;br&gt;egendomens värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning&lt;br&gt;som i allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom.&lt;br&gt;Egendomen får i stället förstöras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den annars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i stället för egendomen dess värde har förklarats förverkat och det&lt;br&gt;fastställda beloppet har betalats inom två månader från det att beslutet om&lt;br&gt;förverkande vann laga kraft, skall egendomen utlämnas till ägaren. Om&lt;br&gt;beloppet inte har betalats inom denna tid, får egendomen säljas enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i första och andra styckena och det fastställda beloppet tas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut ur de influtna medlen. Om det uppkommer ett överskott, sedan Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;kostnaderna för försäljningen dragits av, skall detta betalas ut till ägaren&lt;br&gt;eller någon annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förundersökning och tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förundersökning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Tullverket far fatta beslut om att inleda förundersökning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 kap. rättegångsbalken angående brott enligt denna lag eller andra brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket. De befogenheter och skyldigheter som&lt;br&gt;undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller i sådant fall&lt;br&gt;Tullverket. Tullverket skall förordna särskilda befattningshavare i verket&lt;br&gt;att fullgöra verkets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av&lt;br&gt;förundersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan&lt;br&gt;misstänkas för brottet. Åklagaren skall även annars överta ledningen, när&lt;br&gt;detta är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förundersökning leds av en åklagare, får åklagaren anlita&lt;br&gt;biträde av Tullverket. Åklagaren får också uppdra åt tjänstemän vid&lt;br&gt;verket att vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan förundersökning har hunnit inledas, får en tjänsteman vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken hålla förhör och vidta andra&lt;br&gt;utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen av brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket. Vidtagna&lt;br&gt;åtgärder skall så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda&lt;br&gt;förundersökning rörande brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 23 kap. 8 § rättegångsbalken om befogenhet för&lt;br&gt;polisman att ålägga någon att följa med till förhör och att ta med någon&lt;br&gt;till förhör gäller även för tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen vid utredning av brott enligt denna lag eller andra brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 24 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken gripa den som misstänks för brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;andra brott som avses i 1 § andra stycket. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;rättegångsbalken om befogenheter och skyldigheter i förhållande till den&lt;br&gt;som gripits gäller för tjänstemannen i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polisman samt för Tullverket i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 27 kap. 4 §&lt;br&gt;rättegångsbalken ta egendom i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman&lt;br&gt;far även i andra fall än som anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken ta&lt;br&gt;egendom i beslag, om den skäligen kan antas bli förverkad på grund av&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, skall anmälan&lt;br&gt;skyndsamt göras till honom, varvid han omedelbart skall pröva om&lt;br&gt;beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Beslagtagen egendom skall förvaras av Tullverket, om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En myndighet, som har om hand egendom som har tagits i beslag&lt;br&gt;för att den skäligen kan antas bli förverkad enligt 16 §, far omedelbart&lt;br&gt;låta sälja den om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom får i stället förstöras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den annars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom, som sålts eller förstörts, inte förverkas, har ägaren eller&lt;br&gt;annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts lämnas&lt;br&gt;dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid&lt;br&gt;försäljningen. Om egendomen har förstörts, lämnas ersättning med&lt;br&gt;skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits i första och andra styckena gäller endast om inget&lt;br&gt;annat är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Egendom som tagits i beslag enligt denna lag och som förvaras hos&lt;br&gt;annan än Tullverket skall överlämnas till verket, om beslaget hävs och&lt;br&gt;egendomen skall bli föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtgärd enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendomen redan har sålts, skall köpeskillingen överlämnas till&lt;br&gt;Tullverket för redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 5 § rättegångs-&lt;br&gt;balken göra husrannsakan utan förordnande enligt 28 kap. 4 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning att brott enligt denna lag eller annat brott som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket har begåtts, får även i annat fall än som sägs i&lt;br&gt;28 kap. 1 § rättegångsbalken husrannsakan göras i magasin eller liknande&lt;br&gt;utrymmen för att söka efter egendom som skäligen kan antas bli&lt;br&gt;förverkad på grund av sådant brott. Husrannsakan enligt detta stycke far&lt;br&gt;göras av en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en&lt;br&gt;polisman. En sådan tjänsteman eller en polisman får i enlighet med&lt;br&gt;28 kap. 5 § rättegångsbalken göra denna husrannsakan utan förordnande&lt;br&gt;enligt 28 kap. 4 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation och kroppsbesiktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 13 §&lt;br&gt;rättegångsbalken besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning utan&lt;br&gt;förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att anta att en person, som i omedelbart&lt;br&gt;samband med inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i trakterna&lt;br&gt;invid Sveriges landgräns eller kuster eller i närheten av eller inom en&lt;br&gt;flygplats eller något annat område som har direkt förbindelse med&lt;br&gt;utlandet, har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller sådana brott mot narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;som avses i 12 § tredje stycket, får kroppsvisitation, ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning eller urinprovstagning utföras på honom eller henne. På&lt;br&gt;den som är under femton år får ytlig kroppsbesiktning utföras endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl. Ingen får hållas kvar för urinprovstagning.&lt;br&gt;Åtgärder enligt detta stycke får beslutas av en tjänsteman vid Tullverket&lt;br&gt;eller Kustbevakningen. En sådan tjänsteman får besluta om åtgärden utan&lt;br&gt;förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En Ijänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som med stöd av&lt;br&gt;denna lag ingriper mot någon får i anslutning till ingripandet i den&lt;br&gt;utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta hand om vapen eller andra farliga föremål medan ingripandet&lt;br&gt;pågår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kroppsvisitera personen för att sådana föremål skall kunna tas om&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Tullverket får besluta om kroppsvisitation av varje resande som med&lt;br&gt;ett visst transportmedel eller under en viss angiven, kortare tidrymd&lt;br&gt;ankommer till eller avreser från en viss gräns- eller kustort eller annan&lt;br&gt;plats som har förbindelse med utlandet (särskild kontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kontroll får beslutas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta att en eller flera resande, som med&lt;br&gt;transportmedlet eller under tidrymden ankommer till eller avreser från&lt;br&gt;platsen, har begått eller står i begrepp att begå ett brott enligt 5 § eller 6 §&lt;br&gt;tredje stycket eller försök till ett sådant brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillräckliga uppgifter saknas för att rikta misstanke mot en bestämd&lt;br&gt;person eller en mindre krets av personer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden är nödvändig för att ett ingripande mot brottet skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild kontroll får fattas av chefen för en tullregion.&lt;br&gt;Beslutet skall prövas av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.&lt;br&gt;Om det uppenbarligen är fara i dröjsmål, får beslutet utan sådan prövning&lt;br&gt;verkställas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och&lt;br&gt;kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt&lt;br&gt;utrymme i transportmedel samt, om undersökningsmannen eller den&lt;br&gt;undersökte begär det och det kan ske utan större omgång, i vittnens&lt;br&gt;närvaro. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning av kvinnor får inte&lt;br&gt;verkställas eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare eller legitimerade&lt;br&gt;sjuksköterskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras och bevis utfärdas om gjord kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning, om den undersökte begär det vid förrättningen eller om&lt;br&gt;föremål tas i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Beslut om användning av tvångsmedel får fattas endast av en&lt;br&gt;tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, som innehar befattning&lt;br&gt;som är förenad med sådan befogenhet och som har genomgått erforderlig&lt;br&gt;utbildning för ändamålet. Detsamma gäller för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om användning av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtal samt talan eller beslut om förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Kan brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 eller 4 § eller försök till sådant brott eller 7 § föranleda att en&lt;br&gt;sådan avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor påförs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 eller 9 § eller försök till sådant brott eller 11 § föranleda att&lt;br&gt;tulltillägg enligt 8 kap. 2-4 §§ tullagen (2000:000) påförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får åtal för brottet väckas endast om det är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § I mål om brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket får talan föras av särskilt förordnade befattningshavare vid&lt;br&gt;Tullverket, om det är uppenbart att brottets straffvärde svarar mot böter&lt;br&gt;och att brottet inte skall föranleda någon annan påföljd. En sådan&lt;br&gt;befattningshavare får även fatta beslut enligt 3 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket inskränker inte allmän åklagares åtalsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om ägaren till en vara, som kan förverkas enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket 1, inte kan delges stämning på det sätt som är föreskrivet för&lt;br&gt;stämning i brottmål, får talan om annan egendom än transportmedel föras&lt;br&gt;mot den hos vilken varan påträffades. Med transportmedel förstås&lt;br&gt;motordrivet fordon och tillhörande släpfordon samt fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som efter lagens ikraftträdande tar sådan befattning som anges i&lt;br&gt;12 eller 13 § med en vara som varit föremål för varusmuggling enligt&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall fällas till ansvar&lt;br&gt;enligt 12 eller 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beträffande varor som varit föremål för varusmuggling eller försök&lt;br&gt;till varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling&lt;br&gt;skall tillämpas vad som i den lagen är föreskrivet om förverkande. Vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i denna lag om förverkande skall dock tillämpas om&lt;br&gt;det leder till en lindrigare bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vad som föreskrivs i 19-22 och 24-27 §§ om åtgärder vid brott&lt;br&gt;enligt denna lag skall tillämpas även beträffande brott enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om åtal för brott mot lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling och i fråga om förverkande till följd av sådant brott skall&lt;br&gt;20, 23 a och 24 §§ den lagen fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:419) om&lt;br&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § 2 mom., 2 § 1 mom. och 5 § lagen&lt;br&gt;(1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbudet i 1 mom. utgör inte hinder mot att föra in spritdrycker till&lt;br&gt;svenskt territorialvatten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om dryckerna utgör skeppsproviant för det fartyg med vilket de&lt;br&gt;forslas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om dryckerna tillhör en resande eller en besättningsman som&lt;br&gt;medföljer fartyget och dryckerna inte uppgår till mer än tio liter per&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;person,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid genomfart utan onödigt&lt;br&gt;uppehåll genom Öresund mellan&lt;br&gt;Falsterbo rev och Kullens fyr från&lt;br&gt;internationellt eller utländskt&lt;br&gt;område till annat sådant område,&lt;br&gt;såvida det av omständigheterna&lt;br&gt;uppenbarligen framgår, att&lt;br&gt;dryckerna inte är avsedda att&lt;br&gt;olovligen införas till riket, dock&lt;br&gt;får vattenområdet inom en halv&lt;br&gt;kilometer från svenska landet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vid genomfart utan onödigt&lt;br&gt;uppehåll genom Öresund mellan&lt;br&gt;Falsterbo rev och Kullens fyr från&lt;br&gt;internationellt eller utländskt&lt;br&gt;område till annat sådant område,&lt;br&gt;såvida det av omständigheterna&lt;br&gt;uppenbarligen framgår, att&lt;br&gt;dryckerna inte är avsedda att&lt;br&gt;olovligen föras i land-, dock får&lt;br&gt;vattenområdet inom en halv&lt;br&gt;kilometer från svenska landet inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befaras, eller &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;befaras, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. om det för dryckerna medförs ett sådant ledsagardokument som&lt;br&gt;avses i lagen (1994:1564) om alkoholskatt eller bevis på att säkerhet&lt;br&gt;ställts för betalning av skatt för dryckerna i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;§ ,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter någon mot förbud, som&lt;br&gt;avses i 1 §, vare det ansett såsom&lt;br&gt;varusmuggling enligt lagen om&lt;br&gt;straff for varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår uppenbarligen av&lt;br&gt;omständigheterna, att dryckerna&lt;br&gt;icke varit avsedda att olovligen&lt;br&gt;införas till riket, skall dock&lt;br&gt;förverkande icke äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visas, att det fartyg, med vilket&lt;br&gt;dryckerna forslats, på grund av&lt;br&gt;sjönöd för räddande av fartyg, last&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter någon mot förbud, som&lt;br&gt;avses i 1 §, skall det anses som&lt;br&gt;smuggling enligt lagen (2000:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det uppenbarligen av&lt;br&gt;omständigheterna, att dryckerna&lt;br&gt;inte varit avsedda att olovligen&lt;br&gt;föras i land, skall dock&lt;br&gt;förverkande inte äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1553.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och människoliv tvingats att ingå&lt;br&gt;på svenskt territorialvatten och att&lt;br&gt;där forbliva, vare den tilltalade&lt;br&gt;från ansvar fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad enligt 1 § 2 mom. b) och&lt;br&gt;2 § 1 mom. andra stycket gäller för&lt;br&gt;de fall, då beträffande&lt;br&gt;spritdrycker, som införts till&lt;br&gt;svenskt territorialvatten, av&lt;br&gt;omständigheterna uppenbarligen&lt;br&gt;framgår, att dryckerna icke äro&lt;br&gt;eller varit avsedda att olovligen&lt;br&gt;inforas till riket, skall, i den mån&lt;br&gt;regeringen så förordnar, icke äga&lt;br&gt;tillämpning vid införsel till område&lt;br&gt;inom territorialvattnet, i fråga om&lt;br&gt;vilket avtal med främmande stat&lt;br&gt;om gemensam bevakning för&lt;br&gt;bekämpande av olovlig införsel av&lt;br&gt;alkoholvaror träffats, med mindre&lt;br&gt;av omständigheterna tillika&lt;br&gt;uppenbarligen framgår, att&lt;br&gt;dryckerna icke äro eller varit&lt;br&gt;avsedda att olovligen införas till&lt;br&gt;den stat, med vilken avtalet&lt;br&gt;ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad enligt 1 § 2 mom. 5 och 2 §&lt;br&gt;1 mom. andra stycket gäller för de&lt;br&gt;fall, då beträffande spritdrycker,&lt;br&gt;som införts till svenskt territorial-&lt;br&gt;vatten, av omständigheterna&lt;br&gt;uppenbarligen framgår, att&lt;br&gt;dryckerna inte är eller varit&lt;br&gt;avsedda att olovligen foras i land,&lt;br&gt;skall, i den mån regeringen så&lt;br&gt;förordnar, tillämpas vid införsel&lt;br&gt;till område inom territorialvattnet,&lt;br&gt;i fråga om vilket avtal med&lt;br&gt;främmande stat om gemensam&lt;br&gt;bevakning för bekämpande av&lt;br&gt;olovlig införsel av alkoholvaror&lt;br&gt;träffats, endast om det av&lt;br&gt;omständigheterna &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dessutom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppenbarligen framgår, att&lt;br&gt;dryckerna inte är eller varit&lt;br&gt;avsedda att olovligen införas till&lt;br&gt;den stat, med vilken avtalet&lt;br&gt;ingåtts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1982:262.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-5 §§ narkotikastrafflagen (1968:64) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåter narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. framställer narkotika som är avsedd för missbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan&lt;br&gt;sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag&lt;br&gt;för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar&lt;br&gt;någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja&lt;br&gt;narkotikahandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § med&lt;br&gt;hänsyn till arten och mängden&lt;br&gt;narkotika samt övriga&lt;br&gt;omständigheter att anse som ringa,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för&lt;br&gt;olovlig införsel och utförsel av&lt;br&gt;narkotika och olovlig befattning i&lt;br&gt;vissa fall med narkotika finns i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket med hänsyn till arten och&lt;br&gt;mängden narkotika samt övriga&lt;br&gt;omständigheter att anse som ringa,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § att anse&lt;br&gt;som grovt, skall för grovt&lt;br&gt;narkotikabrott dömas till fängelse,&lt;br&gt;lägst två år och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket att anse som grovt, skall för&lt;br&gt;grovt narkotikabrott dömas till&lt;br&gt;fängelse, lägst två år och högst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning&lt;br&gt;eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit&lt;br&gt;av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen skall grundas på en&lt;br&gt;sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 § 1-5,&lt;br&gt;döms för vårdslöshet med&lt;br&gt;narkotika till böter eller fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5 döms for&lt;br&gt;vårdslöshet med narkotika till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott eller grovt narko-&lt;br&gt;tikabrott liksom för stämpling till&lt;br&gt;narkotikabrott, som inte är att anse&lt;br&gt;som ringa, eller till grovt&lt;br&gt;narkotikabrott döms, om&lt;br&gt;gärningen avser annan befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § 6, till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § 6, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott eller grovt narko-&lt;br&gt;tikabrott liksom för stämpling till&lt;br&gt;narkotikabrott, som inte är att anse&lt;br&gt;som ringa, eller till grovt&lt;br&gt;narkotikabrott döms, om&lt;br&gt;gärningen avser annan befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § första stycket 6,&lt;br&gt;till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 6, gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:363.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan&lt;br&gt;avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningar som är belagda med &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1. gärningar som är belagda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straff i lagen (1960:418) om straff straff i lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för smuggling eller lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjsmålsavgift, förseningsavgift eller liknande&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 a och 9 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig eller underlåter att&lt;br&gt;deklarera skattepliktig införsel&lt;br&gt;enligt denna lag döms till böter. I&lt;br&gt;ringa fall skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;lämna deklaration enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket eller i en sådan deklaration&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift och därigenom ger upphov&lt;br&gt;till fara för att skatt enligt denna&lt;br&gt;lag undandras det allmänna döms&lt;br&gt;till böter. I ringa fall skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1960:418) om straff for&lt;br&gt;varusmuggling utom såvitt avser&lt;br&gt;13 § och 24 § första stycket första&lt;br&gt;meningen och skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) skall inte tillämpas på&lt;br&gt;införsel som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som frivilligt vidtar åtgärd&lt;br&gt;som leder till att skatt som avses i&lt;br&gt;9 § kan påföras med rätt belopp,&lt;br&gt;döms inte till ansvar enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott enligt 9 § finns&lt;br&gt;i lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senast lydelse av lagens rubrik 1999:1329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senast lydelse 1998:508. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om&lt;br&gt;vissa internationella sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-19 §§&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling gäller vid brott mot&lt;br&gt;ett förbud mot in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor eller åtgärder som främjar&lt;br&gt;sådan in- eller utförsel som har&lt;br&gt;föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sådan av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen beslutad förordning&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23, 26, 27&lt;br&gt;och 29 §§ lagen (2000:000) om&lt;br&gt;straff för smuggling gäller vid&lt;br&gt;brott mot ett förbud mot in- eller&lt;br&gt;utförsel av varor eller åtgärder som&lt;br&gt;främjar sådan in- eller utförsel som&lt;br&gt;har föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sådan av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen beslutad förordning&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 8, 9, 11, 12, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av&lt;br&gt;tillstånd som föranletts av&lt;br&gt;vilseledande uppgift, eller i övrigt&lt;br&gt;utan att ha rätt till detta, från ett&lt;br&gt;annat EU-land till Sverige inför&lt;br&gt;eller från Sverige till ett sådant&lt;br&gt;land utför en vara som avses i 3 §&lt;br&gt;3, 5-8, 10 och 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat&lt;br&gt;EU-land till Sverige inför eller&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;utför en vara som avses i 3 § 1, 4,&lt;br&gt;9 och 11-13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, efter&lt;br&gt;bemyndigande,&lt;br&gt;meddela närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;regeringens&lt;br&gt;Tullverket far&lt;br&gt;föreskrifter om anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från ett annat EU-land&lt;br&gt;till Sverige för in en vara skall&lt;br&gt;anmäla varan till Tullverket, om&lt;br&gt;varan omfattas av ett förbud mot&lt;br&gt;införsel eller ett villkor för införsel&lt;br&gt;som inte är uppfyllt eller om varan&lt;br&gt;förs in med stöd av ett tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av oriktig uppgift&lt;br&gt;eller underlåtenhet att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. Sådan&lt;br&gt;anmälan skall också göras av den&lt;br&gt;som från Sverige till ett annat EU-&lt;br&gt;land för ut en vara som omfattas&lt;br&gt;av ett förbud mot utförsel eller ett&lt;br&gt;villkor för utförsel som inte är&lt;br&gt;uppfyllt eller en vara som förs ut&lt;br&gt;med stöd av ett tillstånd som&lt;br&gt;föranletts av oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna före-&lt;br&gt;skriven uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från ett annat EU-land&lt;br&gt;till Sverige för in eller från Sverige&lt;br&gt;till ett sådant land för ut en vara&lt;br&gt;som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 eller 12&lt;br&gt;skall dock alltid anmäla varan till&lt;br&gt;Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;skall ske utan dröjsmål vid&lt;br&gt;närmaste bemannade tullplats.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Tullverket får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten enligt&lt;br&gt;första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;att deklarationsskyldigheten enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av viss privatinförsel, fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt, samt för&lt;br&gt;kontroll av att gällande villkor för&lt;br&gt;in- eller utförsel av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 3 § 1 och 3-14&lt;br&gt;uppfyllts, får en tulltjänsteman&lt;br&gt;undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att sådana&lt;br&gt;förbud eller villkor som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket iakttagits samt för&lt;br&gt;kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket eller deklarations-&lt;br&gt;skyldigheten enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt, får en&lt;br&gt;tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor&lt;br&gt;och portföljer, samt handväskor&lt;br&gt;och liknande som medförs av en&lt;br&gt;resande vid inresa från eller utresa&lt;br&gt;till ett annat EU-land, eller av den&lt;br&gt;som kan anmanas att stanna enligt&lt;br&gt;5 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl. a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kropps-&lt;br&gt;besiktning finns i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. bagage, såsom resväskor och&lt;br&gt;portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en&lt;br&gt;resande vid inresa från eller utresa&lt;br&gt;till ett annat EU-land, eller av den&lt;br&gt;som kan anmanas att stanna enligt&lt;br&gt;5 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl.a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kropps-&lt;br&gt;besiktning finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten enligt denna lag&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;får en tulltjänsteman undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket,&lt;br&gt;brev och liknande försändelser. En&lt;br&gt;sådan försändelse får öppnas, om&lt;br&gt;det finns anledning anta att den&lt;br&gt;innehåller en vara som avses i 3 §,&lt;br&gt;och att denna vara kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling samt&lt;br&gt;försändelsen finns hos Tullverket&lt;br&gt;eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tulltjänsteman får undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket,&lt;br&gt;brev och liknande försändelser, för&lt;br&gt;att kontrollera om sådana förbud&lt;br&gt;eller villkor som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket iakttagits och om&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. En sådan försändelse&lt;br&gt;får öppnas, om det finns anledning&lt;br&gt;att anta att den innehåller en vara&lt;br&gt;som avses i 3 § och att denna vara&lt;br&gt;kan tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. samt försändelsen&lt;br&gt;finns hos Tullverket eller på&lt;br&gt;utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1330.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd&lt;br&gt;av 8 § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas&lt;br&gt;innehålla förtroliga meddelanden&lt;br&gt;får fattas endast av chefen för en&lt;br&gt;tullregion eller efter dennes&lt;br&gt;förordnande av någon annan&lt;br&gt;tjänsteman vid tullregionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om öppnande med stöd&lt;br&gt;av 8 § av brev och andra sådana&lt;br&gt;försändelser som kan antas&lt;br&gt;innehålla förtroliga meddelanden&lt;br&gt;får fattas endast av chefen för en&lt;br&gt;tullregion eller efter dennes&lt;br&gt;förordnande av någon annan&lt;br&gt;tjänsteman vid tullregionen. Om en&lt;br&gt;försändelse innehåller ett&lt;br&gt;förtroligt meddelande, skall detta&lt;br&gt;omedelbart tillslutas och vidare-&lt;br&gt;befordras till mottagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en&lt;br&gt;tullregion besluta att postförsändelse som väntas till viss postanstalt, och&lt;br&gt;som kommer från ett annat EU-land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten.&lt;br&gt;Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att ett sådant beslut är&lt;br&gt;nödvändigt för att det avsedda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning att anta&lt;br&gt;att sådan postförsändelse&lt;br&gt;innehåller narkotika som kan tas i&lt;br&gt;beslag enligt lagen (2000:000) om&lt;br&gt;straff for smuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det är nödvändigt för att&lt;br&gt;beslag skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;resultatet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får verkställas omedelbart men skall snarast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas av Tullverkets chef eller av verkets chefsjurist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att, på begäran av&lt;br&gt;Tullverket, till verket överlämna en&lt;br&gt;försändelse som kvarhållits enligt&lt;br&gt;denna bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om&lt;br&gt;Tullverket och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som&lt;br&gt;regeringen bestämmer är skyldigt&lt;br&gt;att, på begäran av Tullverket, till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verket överlämna en försändelse&lt;br&gt;som kvarhållits enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling samt att på begäran&lt;br&gt;av Tullverket överlämna en sådan&lt;br&gt;försändelse till verket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag, far Tullverket ta hand&lt;br&gt;om en vara. Varan far därvid&lt;br&gt;läggas upp på lager för tillfällig&lt;br&gt;förvaring. De kostnader som&lt;br&gt;Tullverket haft för varans&lt;br&gt;uppläggning och förvaring skall&lt;br&gt;ersättas av den som för in eller för&lt;br&gt;ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket far ta hand om en&lt;br&gt;vara om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag. Tullverket får även ta&lt;br&gt;hand om en vara på den grunden&lt;br&gt;att varan inte får föras in till eller&lt;br&gt;ut från landet till följd av att varan&lt;br&gt;omfattas av ett sådant förbud eller&lt;br&gt;villkor som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket eller att varan förs in eller&lt;br&gt;ut med stöd av ett tillstånd som&lt;br&gt;föranletts av oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna före-&lt;br&gt;skriven uppgift. Varan far därvid&lt;br&gt;läggas upp på tillfälligt lager. De&lt;br&gt;kostnader som Tullverket haft för&lt;br&gt;varans uppläggning och förvaring&lt;br&gt;skall ersättas av den som för in&lt;br&gt;eller för ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket kan besluta att varan inte får tas ut från lagret förrän&lt;br&gt;kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smugg-&lt;br&gt;ling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott som rör införsel&lt;br&gt;eller utförsel finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14, 15 och 27 §§ lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och&lt;br&gt;mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av annan egendom än punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;eller handlingar skall upphävas om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte längre finns grund för omhändertagandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling meddelas för&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på egendom&lt;br&gt;för att egendomen hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling meddelas för&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har varit omhändertagen svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;br&gt;Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall upphävas om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om skatt enligt 13 § inte har fattats inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet att omhänderta varan fattades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som påförts enligt 13 § betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett beslut om beslag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling meddelas för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling meddelas för varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendomen förklaras förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på en punktskattepliktig vara som har varit&lt;br&gt;omhändertagen svarar för att varan hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § och 24 §&lt;br&gt;första stycket första meningen&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling gäller for brott&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om för-&lt;br&gt;undersökning, tvångsmedel, åtal&lt;br&gt;m.m. vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i tullagen (2000:000)' skall införas en ny&lt;br&gt;paragraf, 10 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott som rör införsel&lt;br&gt;eller utförsel finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 19 § rättegångsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;br&gt;telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 § narkotika-&lt;br&gt;strafflagen (1968:64) eller sådant&lt;br&gt;brott enligt 1 § lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling som&lt;br&gt;avser narkotika eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 § narkotika-&lt;br&gt;strafflagen (1968:64) eller brott&lt;br&gt;enligt 6 f första eller tredje stycket&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är&lt;br&gt;belagd med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i miljöbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 29 kap. 11 § miljöbalken orden ”lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:181) om&lt;br&gt;försäljning av teknisk sprit m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 11 § lagen (1961:181) om försäljning&lt;br&gt;teknisk sprit m.m.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 11 § 1991:281.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i livsmedelslagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:124&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;(1971:511)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 30 § livsmedelslagen (1971:511)' orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:461.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1973:431) om&lt;br&gt;utredning angående brott mot utländsk tullag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 § lagen (1973:431) om utredning&lt;br&gt;angående brott mot utländsk tullag&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 § 1999:405.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i utsädeslagen (1976:298)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 8 § utsädeslagen (1976:298)’ orden ”lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:1560.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:3) om&lt;br&gt;kärnteknisk verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 29 § lagen (1984:3) om kärnteknisk&lt;br&gt;verksamhet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1536.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:295) om&lt;br&gt;foder&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 17 § lagen (1985:295) om foder&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1998:211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i strålskyddslagen&lt;br&gt;(1988:220)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 38 § strålskyddslagen (1988:220) orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:868) om&lt;br&gt;brandfarliga och explosiva varor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 21 § lagen (1988:868) om brandfarliga och&lt;br&gt;explosiva varor orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 5 kap. 17 § lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m. orden ”lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969) om&lt;br&gt;förbud mot vissa dopningsmedel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senast lydelse av 3 § 1999:44.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i läkemedelslagen&lt;br&gt;(1992:859)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 26 § läkemedelslagen (1992:859)' orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 26 § 1996:1153.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:860) om&lt;br&gt;kontroll av narkotika&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 13 § lagen (1992:860) om kontroll av&lt;br&gt;narkotika&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av 13 § 1995:476.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 24 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel&lt;sup&gt;1&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;orden ”lagen (1960:418) om straff for varusmuggling” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:689.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1602) om&lt;br&gt;valuta- och kreditreglering&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 7 § lagen (1992:1602) om valuta- och&lt;br&gt;kreditregiering&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 2 kap. 7 § 1999:420.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.26 Förslag till lag om ändring i tobakslagen (1993:581)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 27 § tobakslagen (1993:581)' orden ”lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1996:941.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 18 § lagen (1993:599) om&lt;br&gt;radiokommunikation orden ”lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.28 Förslag till lag om ändring i lotterilagen (1994:1000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 57 § lotterilagen (1994:1000) orden ”lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.29 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1478) om&lt;br&gt;förverkande av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1994:1478) om förverkande av&lt;br&gt;barnpornografi&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1445.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.30 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1709) om&lt;br&gt;EG:s förordningar om den gemensamma&lt;br&gt;fiskeripolitiken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 12 § lagen (1994:1709) om EG:s&lt;br&gt;förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 12 § 1995:1389.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.31 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1710) om&lt;br&gt;EG:s förordningar om jordbruksprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 14 § lagen (1994:1710) om EG:s&lt;br&gt;förordningar om jordbruksprodukter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 14 § 1997:106.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.32 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 10 kap. 10 § alkohollagen (1994:1738)&lt;br&gt;orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.33 Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 9 kap. 4§ vapenlagen (1996:67) orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.34 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1058) om&lt;br&gt;register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4§ lagen (1997:1058) om register i&lt;br&gt;Tullverkets brottsbekämpande verksamhet&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 4 § 1999:435.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.35 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:397) om&lt;br&gt;strategiska produkter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 22 § lagen (1998:397) om strategiska&lt;br&gt;produkter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olovlig&lt;br&gt;utförsel och försök till sådant brott&lt;br&gt;finns i lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om smuggling&lt;br&gt;och försök till sådant brott i lagen&lt;br&gt;om straff för smuggling tillämpas i&lt;br&gt;fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om olovlig&lt;br&gt;utförsel och försök till sådant brott&lt;br&gt;finns i lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om varu-&lt;br&gt;smuggling och försök till sådant&lt;br&gt;brott i lagen om straff för&lt;br&gt;varusmuggling tillämpas i fråga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. export utan tillstånd av produkter som avses i 6 § första stycket 1&lt;br&gt;och 7 § samt i artikel 4.1 och 4.2 i rådets förordning (EG) nr 3381/94,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utförsel utan tillstånd av produkter som avses i 6 § första stycket 2&lt;br&gt;och artikel 21 i rådets förordning (EG) nr 3381/94.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.36 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:1443) om&lt;br&gt;förbud mot införsel och utförsel av barnpornografi&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i lagen (1998:1443) om förbud mot införsel&lt;br&gt;och utförsel av barnpornografi orden ”lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.37 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:42) om&lt;br&gt;förbud mot vissa hälsofarliga varor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 4 § lagen (1999:42) om förbud mot vissa&lt;br&gt;hälsofarliga varor orden ”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling”&lt;br&gt;skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.38 Förslag till lag om ändring i lagen (2000:171) om&lt;br&gt;förbud beträffande viss avkodningsutrustning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 6 § lagen (2000:171) om förbud beträffande&lt;br&gt;viss avkodningsutrustning orden ”lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling” skall bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Inom Finansdepartementet har en arbetsgrupp sett över bestämmelserna&lt;br&gt;om varusmuggling. Bakgrunden till översynen är följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1991 lämnade 1986 års varusmugglingsutredning betänkandet&lt;br&gt;Smuggling och tullbedrägeri (SOU 1991:84). I betänkandet gjordes en&lt;br&gt;översyn av lagen (1960:418) om straff för varusmuggling (VSL). De&lt;br&gt;förslag som utredningen lämnade ledde inte till någon lagstiftning,&lt;br&gt;mycket beroende på de stora förändringar som sedan dess inträffat till&lt;br&gt;följd av den ansökan om medlemskap i Europeiska gemenskapen som&lt;br&gt;lämnades in till kommissionen den 1 juli 1991, och det därav följande&lt;br&gt;medlemskapet i Europeiska unionen den 1 januari 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet Skyddet vid den inre gränsen (SOU 1994:131) lämnade&lt;br&gt;EU-gränskontrollutredningen förslag till straffbestämmelser för den som&lt;br&gt;gjort sig skyldig till olovlig införsel eller utförsel över gräns mot annat&lt;br&gt;EU-land. Betänkandet låg delvis till grund för lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen (den s.k. inregränslagen). Lagen innehåller inte&lt;br&gt;några straffbestämmelser för den som gjort sig skyldig till varusmuggling&lt;br&gt;och inte heller finns där bestämmelser om sådana tvångsåtgärder som&lt;br&gt;beslag, husrannsakan, kroppsvisitation m.m. Sådana bestämmelser finns&lt;br&gt;fortfarande i VSL när det gäller överträdelser av införsel- eller&lt;br&gt;utförselregleringar, oavsett om dessa gäller i förhållande till andra EU-&lt;br&gt;länder eller till tredje land.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1994:1565) om beskattning av viss privatinförsel (den s.k.&lt;br&gt;privatinförsellagen) finns bestämmelser om beskattning av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror som en enskild person har förvärvat och&lt;br&gt;själv transporterar till Sverige från ett annat EU-land för sitt eller sin&lt;br&gt;familjs personliga bruk. I den lagen finns bestämmelser om straff för den&lt;br&gt;som underlåter att deklarera sådana varor. Sedan den ljuli 1998&lt;br&gt;innehåller lagen även bestämmelser som ger möjlighet att omhänderta&lt;br&gt;och förverka införda varor (SFS 1998:508; prop. 1997/98:100 s. 143 ff,&lt;br&gt;208 f och 320, bet. 1997/98:SkU28, rskr. 1997/98:312). Varorna skall&lt;br&gt;kunna omhändertas om det finns en påtaglig risk för att den skattskyldige&lt;br&gt;inte kommer att betala skatten. Förblir skatten obetald, kan varorna&lt;br&gt;förverkas. VSL är inte tillämplig på sådan införsel som beskattas enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom lagen (1996:598) om kontroll av yrkesmässiga vägtransporter&lt;br&gt;av mineraloljeprodukter, alkohol och tobak infördes särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om kontroll av yrkesmässiga transporter av sådana varor&lt;br&gt;som omfattades av lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564)&lt;br&gt;om alkoholskatt eller lagen (1994:1776) om skatt på energi såvitt avsåg&lt;br&gt;mineraloljeprodukter, således varor som omfattas av det s.k.&lt;br&gt;cirkulationsdirektivet, dvs. rådets direktiv 92/12/EEG av den 25 februari&lt;br&gt;1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav,&lt;br&gt;flyttning och övervakning av sådana varor (Celex 31992L0012). Lagen&lt;br&gt;ersattes den 1 juli 1998 av lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;br&gt;(den s.k. punktskattekontrollagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1998 redovisade arbetsgruppen sin rapport i departements- Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;promemorian Ny smugglingslag (Ds 1998:53). De lagförslag som lades&lt;br&gt;fram i promemorian redovisas i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Departementspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi98/2652).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns förslag till en ny lag om straff för smuggling&lt;br&gt;m.m. och vissa med lagförslaget sammanhängande ändringar i bl.a.&lt;br&gt;privatinförsellagen och inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorian ledde redan den ljuli 1999 till vissa ändringar i&lt;br&gt;inregränslagen (SFS 1999:434; prop. 1998/99:79 s. 85 ff, 99 ff och 128 f,&lt;br&gt;bet. 1998/99:SkU19, rskr. 1998/99:242). Genom ändringarna har&lt;br&gt;Tullverket fått befogenhet att vägra lämna ut en vara som omhändertagits&lt;br&gt;enligt lagen, om varan inte får föras in i eller ut ur landet eller om&lt;br&gt;särskilda villkor för införseln eller utförseln inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns även förslag till nya straffbestämmelser avseende&lt;br&gt;kommersiell införsel av tobak, alkohol och mineraloljeprodukter. Sådan&lt;br&gt;införsel kan utlösa beskattning enligt tre punktskattelagar, nämligen&lt;br&gt;lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt på&lt;br&gt;energi. Dessa lagar bygger på cirkulationsdirektivet. När det är fråga om&lt;br&gt;varor från ett annat EU-land skall den skattskyldige alltid deklarera inom&lt;br&gt;ramen för lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;br&gt;Dessa beskattningsregler straffsanktioneras genom skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69), inte genom VSL. Frågan om nya straffbestämmelser skall&lt;br&gt;beredas ytterligare och i denna del föranleder promemorian därför inga&lt;br&gt;förslag i detta lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns dessutom ett förslag om att den nya&lt;br&gt;smugglingslagens bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel, åtal&lt;br&gt;och förverkandebeslut skall omfatta även sådana brott enligt fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787) som rör införsel till landet. Det har emellertid inte för&lt;br&gt;närvarande framkommit skäl att genomföra en sådan ordning. Något&lt;br&gt;förslag lämnas därför inte i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under 1999 överlämnade Tullagsutredningen sitt slutbetänkande En ny&lt;br&gt;tullag (SOU 1999:54). På grundval av det betänkandet föreslår&lt;br&gt;regeringen att tullagen (1994:1550) skall ersättas med en ny tullag.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; I det&lt;br&gt;lagstiftningsärendet föreslår regeringen även ändringar i lagen&lt;br&gt;(1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade&lt;br&gt;varor, m.m. Enligt den lagen får varor, som förs in från tredje land, utan&lt;br&gt;hinder av särskilt föreskrivet införselförbud eller -villkor bli föremål för&lt;br&gt;vissa närmare angivna slag av tullbehandling. Förslaget innebär bl.a. att&lt;br&gt;1973 års lag skall vara tillämplig även på varor som förs in från ett EU-&lt;br&gt;land. För sådana varor föreslås dock separata bestämmelser om vilka&lt;br&gt;förfaranden som då skall tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:126.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 16 mars 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 5 och lagförslag motsvarande&lt;br&gt;förslagen 2.11-2.34, 2.36 och 2.37 i propositionen. De sistnämnda&lt;br&gt;remitterade lagförslagen har inte bifogats. De innehöll enbart att orden&lt;br&gt;”lagen (1960:418) om straff för varusmuggling” skulle bytas ut mot&lt;br&gt;”lagen (2000:000) om straff för smuggling m.m.” I enlighet med&lt;br&gt;Lagrådets förslag har ”m.m.” tagits bort ur den nya smugglingslagens&lt;br&gt;rubrik. I förhållande till lagrådsremissen har motsvarande ändring gjorts i&lt;br&gt;lagförslagen 2.11-2.34, 2.36 och 2.37. Lagrådets yttrande finns i&lt;br&gt;bilaga 6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att några av bestämmelserna i den remitterade&lt;br&gt;lagtexten ändras. Flertalet förslag till ändringar är av lagteknisk karaktär.&lt;br&gt;Regeringen följer i propositionen i allt väsentligt Lagrådets förslag utom&lt;br&gt;i två avseenden. Det gäller frågan om tjänstemän vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen skall behöva inhämta förordnande av undersöknings-&lt;br&gt;ledare, åklagare eller domstol för att få utföra kroppsvisitation, ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning eller urinprovstagning i samband med kontroll av&lt;br&gt;resandetrafiken (27 § andra stycket i förslaget till ny smugglingslag). Det&lt;br&gt;gäller vidare frågan om en särskild reglering i rättegångsbalken avseende&lt;br&gt;beslag skall tillföras beslagsbestämmelsen i den nya smugglingslagen&lt;br&gt;(22 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets förslag berör dels 1, 3-8, 10-14, 22 och 26-28 §§ i förslaget&lt;br&gt;till ny smugglingslag samt punkterna 3-5 i övergångsbestämmelserna&lt;br&gt;därtill (lagförslag 2.1), dels förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker (lagförslag 2.2), dels 9 §&lt;br&gt;förslaget till lag om ändring i privatinförsellagen (lagförslag 2.5), dels 4,&lt;br&gt;9, 11, 12 och 17 §§ förslaget till lag om ändring i inregränslagen&lt;br&gt;(lagförslag 2.7), dels 27 kap. 19 § i förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;rättegångsbalken (lagförslag 2.10).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen återkommer till Lagrådets synpunkter i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5) och i författningskommentaren. Utöver de&lt;br&gt;ändringar som föranletts av Lagrådets yttrande har regeringen gjort några&lt;br&gt;redaktionella ändringar (jfr bl.a. 9 § i förslaget till ny smugglingslag).&lt;br&gt;Vidare har gjorts en lagteknisk ändring av enkel beskaffenhet (7 § tredje&lt;br&gt;stycket i förslaget till ny smugglingslag). I förslaget till lag om ändring i&lt;br&gt;lagen (1998:397) om strategiska produkter föreslås ytterligare några&lt;br&gt;följdändringar (lagförslag 2.35). Dessutom föreslås att den hänvisning till&lt;br&gt;VSL som görs i lagen (2000:171) om förbud beträffande viss&lt;br&gt;avkodningsutrustning i stället skall avse den föreslagna smugglingslagen&lt;br&gt;(lagförslag 2.38). Dessa ändringar är av enkel beskaffenhet. Lagrådets&lt;br&gt;hörande i dessa delar har därför inte ansetts nödvändigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Bakgrund m.m.&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Lagen om straff for varusmuggling (VSL) trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1961. Den har väsentligen behållit sina huvuddrag sedan ikraftträdandet.&lt;br&gt;Genom den lagen infördes en enhetlig smugglingslagstiftning.&lt;br&gt;Dessförinnan hade bestämmelser om straff för smuggling varit utspridda&lt;br&gt;på ett stort antal författningar. Lagen är en s.k. blankettstrafflag. Den är&lt;br&gt;alltså en lag som straffsanktionerar en rad olika införsel- och&lt;br&gt;utförselbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I VSL är det i princip två kategorier av sådana bestämmelser som&lt;br&gt;straffsanktioneras. Den ena kategorien utgörs av in- eller&lt;br&gt;utförselregleringar, dvs. bestämmelser med förbud mot eller villkor för&lt;br&gt;in- eller utförsel. Den andra kategorien av sanktionerade bestämmelser&lt;br&gt;utgörs av sådana bestämmelser som föreskriver att tull, annan skatt eller&lt;br&gt;avgift skall betalas med anledning av att en vara förs in eller ut ur landet.&lt;br&gt;Straffbestämmelser av båda slagen är integrerade i samma&lt;br&gt;straffparagrafer. Uppsåtliga in- eller utförselbrott betecknas som&lt;br&gt;varusmuggling. Även gärningar som begås av oaktsamhet är&lt;br&gt;straffbelagda. Sådana gärningar medför dock inte ansvar, om de är att&lt;br&gt;anse som ringa. Vidare kan befattning med smuggelgods medföra ansvar,&lt;br&gt;om gärningen inte är att anse som ringa. Varor som har varit föremål for&lt;br&gt;varusmuggling kan förverkas. Det finns inte någon motsvarande&lt;br&gt;möjlighet till förverkande i exempelvis skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med översynen är främst att bestämmelsernas innehåll och&lt;br&gt;systematik skall framgå tydligare än i nuvarande lagstiftning. För att&lt;br&gt;möjliggöra detta föreslås att den nuvarande lagen, VSL, ersätts med en&lt;br&gt;ny lag. Denna betecknas som lag om straff for smuggling (SL). Till&lt;br&gt;skillnad från VSL finns i den föreslagna lagen separata bestämmelser för&lt;br&gt;överträdelser av in- och utförselregleringar respektive överträdelser som&lt;br&gt;innebär att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna. Liksom&lt;br&gt;enligt VSL kommer det förstnämnda slaget av bestämmelser att gälla&lt;br&gt;även i förhållande till andra EU-länder medan de sistnämnda&lt;br&gt;bestämmelserna kommer att gälla endast i förhållande till tredje land.&lt;br&gt;Genom privatinförsellagen beskattas införsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror som en enskild person har förvärvat och själv transporterar&lt;br&gt;till Sverige från ett annat EU-land för sitt eller sin familjs personliga&lt;br&gt;bruk. Straffsanktioneringen av dessa bestämmelser kommer enligt&lt;br&gt;förslaget att ligga kvar i privatinförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat syfte med den föreslagna regleringen är att utforma&lt;br&gt;bestämmelserna så att de står i bättre samklang med den nuvarande&lt;br&gt;tullregleringen. Denna utgörs numera till stor del av olika EG-&lt;br&gt;förordningar, främst den s.k. tullkodexen och den s.k.&lt;br&gt;tillämpningskodexen, dvs. rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12&lt;br&gt;oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen respektive&lt;br&gt;kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 om&lt;br&gt;tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om&lt;br&gt;inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (Celex 31992R2913&lt;br&gt;respektive Celex 31993R2454). Som nämnts i avsnitt 3 föreslår&lt;br&gt;regeringen i ett annat lagstiftningsärende att den nuvarande tullagen&lt;br&gt;ersätts med en ny tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i översynen finns vidare överväganden i frågan om&lt;br&gt;smuggling av narkotika skall ligga kvar inom smugglingslagstiftningen&lt;br&gt;eller om sådana gärningar skall bestraffas enligt narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64). Förslaget innebär att sådan införsel fortfarande skall bestraffas&lt;br&gt;i smugglingslagstiftningen men att denna ytterligare skall anpassas till&lt;br&gt;narkotikastrafflagen. På förslag av Lagrådet ges smuggling av narkotika&lt;br&gt;beteckningen narkotikasmuggling respektive grov narkotikasmuggling&lt;br&gt;och behandlas sådan smuggling i en särskild paragraf. Vidare innebär&lt;br&gt;förslaget att bestämmelserna om undandragande av tull, annan skatt eller&lt;br&gt;avgift anpassas till skattebrottslagens bestämmelser, bl.a. på så sätt att&lt;br&gt;bestämmelserna utformas som s.k. farebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Översynen har även medfört att den föreslagna lagen i vissa avseenden&lt;br&gt;anpassas till brottsbalken. Det gäller främst bestämmelserna om&lt;br&gt;förverkande. Bl.a. föreslås att utbyte av brott enligt den nya lagen skall&lt;br&gt;kunna förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyngdpunkten i den allmänna motiveringen är lagd på de lagförslag&lt;br&gt;som innebär en ändring i förhållande till gällande rätt. I bilaga 3 finns en&lt;br&gt;förteckning över var bestämmelserna i VSL återfinns i förslaget till ny&lt;br&gt;smugglingslag. Med hänsyn till den betydelse tullagstiftningen har för&lt;br&gt;smugglingslagstiftningen lämnas i bilaga 4 en översikt över tullag-&lt;br&gt;stiftningen. I författningskommentaren redogörs närmare för hur tullag-&lt;br&gt;stiftningen inverkar på smugglingslagstiftningen i olika situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;En ny smugglingslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den föreslagna lagens uppbyggnad och systematik&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagen om straff för varusmuggling (VSL)&lt;br&gt;ersätts med en ny lag, lag om straff för smuggling (SL).&lt;br&gt;Tillämpningsområdet för den nya lagen motsvarar tillämpnings-&lt;br&gt;området för VSL. Den nya lagen utformas väsentligen i överens-&lt;br&gt;stämmelse med förslaget i promemorian. Det innebär bl.a. att straffen&lt;br&gt;för olovlig införsel eller utförsel av narkotika och för skatteundan-&lt;br&gt;draganden vid införsel eller utförsel finns i den nya smugglingslagen&lt;br&gt;och &amp;nbsp;således inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;förs&amp;nbsp;&amp;nbsp;över till&amp;nbsp;&amp;nbsp;narkotikastrafflagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattebrottslagen. I den föreslagna lagen tas in skilda bestämmelser&lt;br&gt;för &amp;nbsp;överträdelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&amp;nbsp;&amp;nbsp;in- och&amp;nbsp;&amp;nbsp;utförselregleringar&amp;nbsp;&amp;nbsp;respektive&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överträdelser som innebär att tull, annan skatt eller avgift undandras&lt;br&gt;det allmänna. Uppsåtliga brott, som avser överträdelse av införsel-&lt;br&gt;eller utförselregleringar, betecknas som smuggling eller grov&lt;br&gt;smuggling. Smuggling av narkotika ges dock en särskild&lt;br&gt;brottsrubricering, nämligen narkotikasmuggling eller grov&lt;br&gt;narkotikasmuggling. Oaktsamhetsbrott, som avser överträdelse av&lt;br&gt;införsel- eller utförselregleringar, betecknas som olovlig införsel och&lt;br&gt;olovlig utförsel. Uppsåtliga brott, som avser undandragande av tull,&lt;br&gt;annan skatt eller avgift, betecknas som tullbrott eller grovt tullbrott.&lt;br&gt;Brotten utformas - i likhet med vad som gäller för brottet skattebrott -&lt;br&gt;som s.k. farebrott. Motsvarande oaktsamhetsbrott betecknas som&lt;br&gt;vårdslös tullredovisning. Straffskaloma för införsel- och&lt;br&gt;utförselbrotten är oförändrade i förhållande till VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Förslaget till ny smugglingslag är - i de delar&lt;br&gt;som föranlett förslag till lagstiftning - i huvudsak uppbyggt enligt&lt;br&gt;följande. Lagen är indelad i sex avsnitt. Dessa innefattar allmänna&lt;br&gt;bestämmelser, straffbestämmelser m.m., förverkandebestämmelser,&lt;br&gt;bestämmelser om förundersökning, bestämmelser om tvångsmedel samt&lt;br&gt;processuella bestämmelser om åtal och förverkande. Vad som skall anses&lt;br&gt;utgöra in- eller utförsel regleras i de allmänna bestämmelserna. I&lt;br&gt;överensstämmelse med vad som gäller enligt tullagstiftningen föreskrivs&lt;br&gt;att en vara skall anses in- eller utförd då den förts över gränsen för&lt;br&gt;Sveriges landområde, sjöterritorium eller luftrummet däröver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för den som överträder in- eller&lt;br&gt;utförselreglering finns samlade i fyra därpå följande paragrafer. Det&lt;br&gt;uppsåtliga brottet betecknas som smuggling eller, i grova fall, som grov&lt;br&gt;smuggling. I de därpå följande fyra paragraferna finns så samlade&lt;br&gt;bestämmelserna om straff för den som undandrar eller ger upphov till&lt;br&gt;fara for undandragande av tull, annan skatt eller avgift. Det uppsåtliga&lt;br&gt;brottet betecknas som tullbrott eller, i grova fall, som grovt tullbrott.&lt;br&gt;Sedan återfinns bestämmelser om olovlig befattning med varor som har&lt;br&gt;varit föremål för någon form av brott enligt den nya lagen. Vidare finns,&lt;br&gt;liksom i VSL, en bestämmelse om frivillig rättelse. I motsats till vad som&lt;br&gt;föreslogs av 1986 års varusmugglingsutredning (SOU 1991:84 s. 209-&lt;br&gt;214 och 287-289) innebär förslaget att olovlig införsel av narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortfarande skall vara straffbelagt enligt smugglingslagstiftningen och&lt;br&gt;inte enligt narkotikastrafflagen. Vidare innebär förslaget att&lt;br&gt;undandragande av skatt vid in- eller utförsel fortfarande skall vara&lt;br&gt;straffbelagt enligt smugglingslagstiftningen och inte enligt&lt;br&gt;skattebrottslagen. Det stämmer överens med vad som förordats av såväl&lt;br&gt;1986 års varusmugglingsutredning som 1993 års skattebrottsutredning&lt;br&gt;(SOU 1991:84 s. 219-226 och 279-282 respektive SOU 1995:10 s. 174—&lt;br&gt;177 och 277 f). Bestämmelsen om tullbrott har anpassats till&lt;br&gt;skattebrottslagens bestämmelser om skattebrott på så sätt att tullbrottet&lt;br&gt;för flertalet förekommande fall har konstruerats som ett s.k. farebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande anmälningsrekvisitet (underlåtenhet att tillkännage&lt;br&gt;införseln eller utförseln ”hos vederbörlig myndighet”) föreslås slopat&lt;br&gt;som generell brottsförutsättning då en vara förs in till eller ut från landet i&lt;br&gt;strid med ett förbud eller villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;promemorians föreslag till uppbyggnad och systematik eller lämnat&lt;br&gt;förslaget utan erinran. Sveriges advokatsamfund har dock förordat att&lt;br&gt;olovlig införsel av narkotika tas in i narkotikastrafflagen, detta för att&lt;br&gt;slippa skiljaktigheter vad gäller brottsrekvisit, straffsatser m.m. och&lt;br&gt;nuvarande konkurrensproblematik. Advokatsamfundet har vidare&lt;br&gt;avstyrkt att tullbrottet konstrueras som ett s.k. farebrott. Samfundet har&lt;br&gt;förklarat att det inte finns något behov av att utforma brottet så.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Syftet med förslaget är bl.a. att&lt;br&gt;bestämmelsernas innehåll och systematik skall framgå tydligare. För att&lt;br&gt;möjliggöra detta bör den nuvarande lagen, VSL, ersättas med en ny lag&lt;br&gt;(SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är, liksom VSL, en s.k. blankettstrafflag med hänsyn till att den&lt;br&gt;straffsanktionerar en rad olika in- och utförselbestämmelser som finns i&lt;br&gt;andra författningar. Lagen bör, liksom VSL, innehålla straffbestämmelser&lt;br&gt;för i princip all in- eller utförsel som görs i strid med något förbud mot&lt;br&gt;eller villkor för in- eller utförsel. Därigenom blir straffsystemet&lt;br&gt;överskådligt och konsekvent. En annan sak är att lagens karaktär av&lt;br&gt;blankettstrafflag medför att den måste tillämpas med beaktande av de&lt;br&gt;syften och skäl som uppbär den förbuds- eller villkorslagstiftning som&lt;br&gt;straffsanktioneras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En remissinstans har menat att det förhållandet att lagen omfattar&lt;br&gt;smuggling av narkotika medför konkurrensproblem m.m. Motsvarande&lt;br&gt;gäller emellertid i så fall i princip all lagstiftning som innehåller förbud&lt;br&gt;mot eller villkor för att exempelvis inneha någon vara. Som exempel kan&lt;br&gt;nämnas så centrala områden som alkohollagen (1994:1738) och&lt;br&gt;vapenlagen (1996:67). Att bryta ut olika områden från den generella&lt;br&gt;smugglingslagstiftningen skulle göra lagstiftningen svåröverskådlig och i&lt;br&gt;sig skapa nya problem. Något sådant låter sig inte göras utan att speciella&lt;br&gt;skäl talar för det. Sådana skäl finns inte när det gäller smuggling av&lt;br&gt;narkotika. Den föreslagna lagen innehåller, liksom VSL, straffmaximum&lt;br&gt;som stämmer överens med narkotikastrafflagen. Härtill kommer att i den&lt;br&gt;föreslagna lagen rekvisiten för grov smuggling av narkotika (6 § tredje&lt;br&gt;stycket SL) direkt har anpassats till narkotikastrafflagen. Vidare finns i&lt;br&gt;författningskommentaren (till 3 § SL) belyst hur konkurrensrättsliga&lt;br&gt;problem kan lösas när det gäller sådan lagstiftning som innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffsanktionerade förbud mot eller villkor för att inneha varor av visst&lt;br&gt;slag. Sammanfattningsvis talar vägande skäl entydigt för att bibehålla&lt;br&gt;nuvarande ordning, dvs. att låta även införsel och utförsel av narkotika&lt;br&gt;vara straffbelagd genom smugglingslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att smuggling av narkotika ges beteckningen&lt;br&gt;narkotikasmuggling respektive grov narkotikasmuggling och att sådan&lt;br&gt;smuggling behandlas i en särskild paragraf. Lagrådet har som skäl anfört&lt;br&gt;följande. ”Smuggling av narkotika ges i lagförslaget, liksom i&lt;br&gt;varusmugglingslagen, samma brottsbeteckning som andra typer av&lt;br&gt;smuggling. Likväl föreskrivs för smuggling av narkotika - i såväl normal&lt;br&gt;som ringa och grov form - andra och betydligt strängare straffskalor än&lt;br&gt;för annan smuggling. Såvitt Lagrådet kan överblicka är detta ett mycket&lt;br&gt;ovanligt förhållande, i vart fall när det gäller straffbestämmelser av så&lt;br&gt;central kriminalpolitisk betydelse som de förevarande. Enligt vad&lt;br&gt;Lagrådet erfarit under föredragningen leder detta också till vissa&lt;br&gt;komplikationer från register- och statistiksynpunkter. Det har länge&lt;br&gt;ansetts vara av vikt att brottsbegreppen görs lättillgängliga genom att&lt;br&gt;varje brott i görligaste mån ges en särskild benämning; det har också&lt;br&gt;ansetts att allmänheten lägger t.o.m. större vikt vid brottsrubriceringen än&lt;br&gt;vid påföljden (jfr NJA II 1942 s. 225). Det måste antas att sådana&lt;br&gt;beteckningar som ‘häleri’ och ‘rattfylleri’ haft sin andel i moral-&lt;br&gt;bildningen var och en på sitt område.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar Lagrådets förslag i fråga om smuggling av&lt;br&gt;narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lika med arbetsgruppen finner regeringen att straff bör bestämmas&lt;br&gt;enligt smugglingslagstiftningen då någon undandrar tull, annan skatt eller&lt;br&gt;avgift som efter Tullverkets bestämmande skall betalas med anledning av&lt;br&gt;in- eller utförsel. Sådana importpålagor utgår enligt en ordning som i&lt;br&gt;många avseenden skiljer sig från den ordning som gäller för annan&lt;br&gt;beskattning. Vidare är det så att även om det finns likheter mellan en del&lt;br&gt;av de brott som bestraffas enligt smugglingslagstiftningen och dem som&lt;br&gt;omfattas av skattebrottslagen, så skiljer sig brottens karaktär ofta åt i&lt;br&gt;praktiken. Härtill kommer att det inte sällan förhåller sig så att ett&lt;br&gt;undandragandebrott har samband med överträdelse av en&lt;br&gt;införselreglering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid är det givetvis lämpligt att undandragandebrotten i&lt;br&gt;möjligaste mån anpassas till vad som gäller enligt skattebrottslagen.&lt;br&gt;Detta underlättas av att det införs skilda bestämmelser för överträdelser&lt;br&gt;av in- och utförselregleringar respektive överträdelser som innebär att&lt;br&gt;tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna. Alltsedan den 1 juli&lt;br&gt;1996 gäller att skattebrott är konstruerat som ett s.k. farebrott. Det&lt;br&gt;innebär att ett skattebrott fullbordas när en oriktig uppgift uppsåtligen&lt;br&gt;lämnas till en myndighet eller när en föreskriven deklarations- eller&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet uppsåtligen åsidosätts, om uppgiften eller&lt;br&gt;åsidosättandet ger upphov till fara för att skatt eller avgift undandras det&lt;br&gt;allmänna. Det saknas bärande skäl att ha en annan ordning när det gäller&lt;br&gt;undandraganden av sådan skatt eller avgift som skall betalas med&lt;br&gt;anledning av in- eller utförsel. Den föreslagna lagen bör därför innebära&lt;br&gt;att ett fullbordat brott skall anses ha skett i och med att någon har&lt;br&gt;underlåtit att anmäla en vara till tullbehandling eller vid tullbehandling&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har lämnat oriktig uppgift eller då underlåtit att lämna föreskriven uppgift&lt;br&gt;eller i samband med tullbehandling har förfogat över varan på ett otillåtet&lt;br&gt;sätt, allt under förutsättning att han därigenom gett upphov till fara för att&lt;br&gt;tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna. Med undandragande&lt;br&gt;likställs i förekommande fall att tull, annan skatt eller avgift felaktigt&lt;br&gt;tillgodoräknas eller återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna lagen om smuggling straffbelägger, liksom VSL, även&lt;br&gt;försök till brott. Det gäller således även undandragandebrotten&lt;br&gt;(tullbrotten). Lagrådet har pekat på att det innebär en skillnad i&lt;br&gt;förhållande till skattebrottslagen. I samband med att skattebrottet&lt;br&gt;konstruerades som ett farebrott avskaffades nämligen försöksbrottet&lt;br&gt;(försök till skattebedrägeri och försök till grovt skattebedrägeri) i&lt;br&gt;skattebrottslagen. Lagrådet har anfört att skillnaden förefaller föga&lt;br&gt;konsekvent och är otillfredsställande belyst i motiveringen. Lagrådet&lt;br&gt;tillägger att det dock saknar anledning att ifrågasätta att det behövs&lt;br&gt;försöksbestämmelser även i fråga om tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av vad Lagrådet påpekat far framhållas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppsåtliga undandragandebrotten i VSL är utformade som&lt;br&gt;effektbrott. Ansvar för fullbordat brott förutsätter att tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift faktiskt har undandragits. Undandragandet, och därmed&lt;br&gt;brottets fullbordan, sker i princip först genom att ett oriktigt&lt;br&gt;taxeringsbeslut meddelas. Den som uppsåtligen lämnar oriktiga uppgifter&lt;br&gt;i en tulldeklaration men som upptäcks innan ett oriktigt beslut meddelas&lt;br&gt;kan således - i motsats till vad som gäller enligt skattebrottslagen - inte&lt;br&gt;dömas för fullbordat brott. I stället kan han dömas för försök till&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De oaktsamma undandragandebrotten i VSL är emellertid i betydande&lt;br&gt;delar utformade som farebrott. I 5 § andra stycket VSL föreskrivs&lt;br&gt;nämligen att den som genom att lämna oriktig uppgift i en tulldeklaration&lt;br&gt;eller genom annat vilseledande i samband med tullbehandling av gods av&lt;br&gt;grov oaktsamhet föranleder fara för att tull, annan skatt eller avgift&lt;br&gt;undandras staten, döms för brott mot VSL till böter eller fängelse i högst&lt;br&gt;två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för att konstruera skattebrottet som farebrott var i huvudsak&lt;br&gt;följande. Bestämmelserna vann i sakligt och pedagogiskt hänseende&lt;br&gt;samtidigt som de blev enklare att tillämpa. Likaledes vanns den fördelen&lt;br&gt;att kongruens erhölls mellan de uppsåtliga brotten och&lt;br&gt;oaktsamhetsbrotten. (Jfr prop. 1995/96:170 s. 89-96.) Motsvarande skäl&lt;br&gt;gör sig gällande i fråga om undandragandebrott vid införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som skäl för att avskaffa försöksbrotten i skattebrottslagen anförde&lt;br&gt;regeringen att med hänsyn till farerekvisitet utrymmet för försök till&lt;br&gt;skattebrott skulle bli synnerligen begränsat (a. prop. s. 96). Regeringen&lt;br&gt;anförde vidare att i den mån man över huvud taget skulle kunna tänka sig&lt;br&gt;någon realistisk situation där sådant brott likväl skulle förekomma, fick&lt;br&gt;det anses finnas skäl för undantag från skattebrottslagens tillämpnings-&lt;br&gt;område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att tullbrottets konstruktion som farebrott&lt;br&gt;visserligen medför att utrymmet för försöksbrott kommer att bli i&lt;br&gt;praktiken mer begränsat än vad som nu är fallet. Emellertid är tullbrottet&lt;br&gt;av sådan beskaffenhet att det likväl kommer att finnas ett stort antal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;situationer som blir att bedöma som försöksbrott och som inte bör&lt;br&gt;avkriminaliseras. Som exempel kan nämnas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett fullbordat införsel- eller utförselbrott enligt den nya smugglings-&lt;br&gt;lagen förutsätter alltid att varan har förts över territorialgränsen. Enligt&lt;br&gt;avtal med Norge om gränstullsamarbete skall i en del fall vid import till&lt;br&gt;Sverige varorna förtullas på en norsk tullplats för svensk räkning (jfr&lt;br&gt;lagen /1959:590/ om gränstullsamarbete med annan stat). Om någon&lt;br&gt;underlåter att anmäla en vara till en sådan tullbehandling, är brottet&lt;br&gt;fullbordat först då varan har förts in på svenskt territorium. Detsamma&lt;br&gt;gäller för den som vid en sådan tullbehandling lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;eller underlåter att lämna föreskriven uppgift. Den som upptäcks vid en&lt;br&gt;tullbehandling av detta slag kommer att fällas till ansvar för försök till&lt;br&gt;tullbrott. En avkriminalisering av försöksgämingama skulle alltså&lt;br&gt;medföra att det skulle bli straffritt att försöka att smuggla in varor via en&lt;br&gt;norsk tullplats. En avkriminalisering av försöksgämingama skulle även&lt;br&gt;medföra att det många gånger skulle bli omöjligt att fälla någon till&lt;br&gt;ansvar då ett smugglingsfartyg stoppas på väg in mot den svenska kusten.&lt;br&gt;Vidare måste framhållas att tullbrottet kan uppstå även genom otillåtna&lt;br&gt;faktiska förfaranden. Det kan gälla att varor disponeras eller förbrukas i&lt;br&gt;strid med vad som är tillåtet enligt reglerna om tullbehandling. En&lt;br&gt;avkriminalisering skulle medföra att det många gånger inte skulle kunna&lt;br&gt;gå att fälla till ansvar den som upptäcks i anslutning till att han påbörjat&lt;br&gt;ett sådant förfarande (jfr författningskommentaren till 8 § andra stycket 2&lt;br&gt;och 3 i förslaget till ny smugglingslag). En avkriminalisering av försöks-&lt;br&gt;gämingama torde vidare allvarligt försvåra samhällets möjligheter att&lt;br&gt;ingripa mot organiserad brottslighet. Det kan här nämnas att regeringen&lt;br&gt;som ett led i åtgärderna mot denna brottslighet föreslår att även&lt;br&gt;förberedelse och stämpling till grovt tullbrott skall straffbeläggas. Detta&lt;br&gt;behandlas i avsnitt 5.3. Det förslaget förutsätter emellertid att även&lt;br&gt;försöksgämingama är kriminaliserade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan sägas att det alltså finns mycket goda skäl att&lt;br&gt;inte avkriminalisera försöksgämingama inom smugglingslagstiftningen.&lt;br&gt;Frågan om det skulle finnas skäl att återinföra ansvar för försök till brott&lt;br&gt;mot skattebrottslagen ligger utanför detta lagstiftningsärende. Det kan&lt;br&gt;emellertid påpekas att promemorian innehåller förslag till särskilda&lt;br&gt;straffbestämmelser för det fall att någon överträder EG:s s.k.&lt;br&gt;cirkulationsdirektiv och därtill hörande skattelagstiftning. Det förslaget&lt;br&gt;har ett nära samband med att det inte längre finns något försöksbrott i&lt;br&gt;skattebrottslagen. Som angetts i avsnitt 3 skall frågan om nya&lt;br&gt;straffbestämmelser på detta område emellertid beredas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som gäller enligt VSL är straffbestämmelserna i den&lt;br&gt;föreslagna nya smugglingslagen utformade så att de i regel knyter an till&lt;br&gt;tullbehandlingen av varorna. Förslaget avviker därmed i någon mån från&lt;br&gt;straffbestämmelsernas utformning i promemorian, som i flera fall saknar&lt;br&gt;den anknytningen. Avvikelsen är gjord för att tidpunkten för brottets&lt;br&gt;fullbordan skall framgå tydligare än vad som är fallet med straff-&lt;br&gt;bestämmelserna i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagens tillämpning i förhållande till folkrätten, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:124&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;konventioner och bilaterala överenskommelser med&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;andra stater&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Det behövs inte någon särskild&lt;br&gt;bestämmelse i den nya lagen för att begränsa dess tillämpning enligt&lt;br&gt;Sveriges internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorians lagförslag finns en&lt;br&gt;bestämmelse (1 § tredje stycket) som föreskriver att lagen inte är&lt;br&gt;tillämplig på varor som transporteras innanför territorialgränsen med&lt;br&gt;fartyg eller luftfartyg som endast tillfälligt passerar genom området.&lt;br&gt;Bestämmelsen skall ses mot bakgrund av att en vara enligt förslaget skall&lt;br&gt;anses införd till eller utförd från landet då den passerar denna gräns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de sålunda föreslagna bestämmelserna är att undvika att&lt;br&gt;smugglingslagstiftningen kommer i konflikt med folkrätten eller med&lt;br&gt;konventioner som Sverige är anslutet till (promemorian s. 169 f och&lt;br&gt;448 f; jfr 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande SOU 1991:84&lt;br&gt;s. 460 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser har tillstyrkt den&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen eller lämnat den utan erinran. Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund, Göteborgs tingsrätt och Kustbevakningen befarar dock&lt;br&gt;tillämpningsproblem. Luftfartsverket kritiserar uttalanden i promemorian&lt;br&gt;om bestämmelsens tillämpning när det gäller Chicagokonventionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Folkrättens regler innebär bl.a.&lt;br&gt;att fartyg som hör hemma i en främmande stat har rätt till s.k. oskadlig&lt;br&gt;genomfart i varje annat lands territorialhav. Denna rätt omfattar däremot&lt;br&gt;inte luftfartyg i luftterritoriet. I konventioner, exempelvis Chicago-&lt;br&gt;konventionen, har Sverige åtagit sig bl.a. att begränsa möjligheterna att&lt;br&gt;ingripa då luftfartyg ankommer i transittrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det inte är påkallat att införa någon sådan&lt;br&gt;bestämmelse som föreslagits i promemorian. Bakgrunden till det är&lt;br&gt;följande. En bestämmelse av det slaget torde knappast kunna på ett&lt;br&gt;klargörande sätt återspegla innehållet i folkrätten, konventioner eller&lt;br&gt;bilaterala överenskommelser med andra länder. I stället har lagen&lt;br&gt;utformats så att den inte kommer att stå i konflikt med rådande&lt;br&gt;internationell ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att lagen alltså inte kommer att innehålla någon&lt;br&gt;särskild bestämmelse i frågan, kommer lagens tillämplighet, liksom&lt;br&gt;tillämpligheten av VSL, att begränsas av de allmänna bestämmelserna i&lt;br&gt;2 kap. brottsbalken. I denna finns dels särskilda bestämmelser avseende&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg (2 kap. 3 och 5 §§), dels en allmän bestämmelse&lt;br&gt;(2 kap. 7 §). I den sistnämnda föreskrivs bl.a. att ifråga om svensk lags&lt;br&gt;tillämplighet och svensk domstols behörighet skall dessutom iakttas de&lt;br&gt;begränsningar som följer av allmänt erkända folkrättsliga grundsatser&lt;br&gt;eller, enligt vad därom är särskilt stadgat, av överenskommelse med&lt;br&gt;främmande makt. Av detta följer att tillämpningsområdet för den&lt;br&gt;föreslagna lagen, liksom för VSL, begränsas av de ramar som sätts av&lt;br&gt;folkrättsliga regler, exempelvis vad som anges i FN:s havsrätts-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;konvention angående oskadlig genomfart. Särskilda lagar om immunitet&lt;br&gt;och internationellt samarbete på brottmålsområdet måste iakttas då den&lt;br&gt;här föreslagna lagen tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att de straffrättsliga bestämmelserna i sig är utformade&lt;br&gt;så att det inte skall uppstå någon konflikt med den internationella&lt;br&gt;ordningen. Det hänger nära samman med att bestämmelserna utgör en&lt;br&gt;s.k. blankettstrafflagstiftning. Det innebär att de endast är en&lt;br&gt;straffsanktionering av materiella bestämmelser som finns i andra&lt;br&gt;författningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon gör sig skyldig till smuggling genom införsel (3 § SL)&lt;br&gt;förutsätter att han bryter mot ett införselförbud eller införselvillkor&lt;br&gt;genom att han underlåter att i enlighet med tullagstiftningen anmäla&lt;br&gt;varan till tullbehandling. Alternativt kan den som för in varan göra sig&lt;br&gt;skyldig till smuggling om han vid tullbehandling lämnar oriktig eller&lt;br&gt;ofullständig uppgift eller förfogar över varan på ett otillåtet sätt. Då det&lt;br&gt;är fråga om införsel från ett annat EU-land föreslås motsvarande gälla för&lt;br&gt;det förfarande som anges i inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av den föreslagna smugglingslagen kan en införsel-&lt;br&gt;eller utförselrestriktion överhuvudtaget inte anses bruten så länge&lt;br&gt;införseln eller utförseln är tillåten enligt exempelvis tullagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nationella svenska reglerna är utformade med utgångspunkt i&lt;br&gt;Sveriges internationella åtaganden. Det gäller såväl införsel- och&lt;br&gt;utförselrestriktionema som tullagstiftningen och inregränslagen.&lt;br&gt;Motsvarande gäller för EG:s tullförordningar i förhållande till EG:s och&lt;br&gt;medlemsstaternas internationella åtaganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör nämnas att regeringen i anslutning till förslag om en ny tullag&lt;br&gt;även föreslår vissa förtydliganden i lagen om transport, förvaring och&lt;br&gt;förstöring av införselreglerade varor, m.m. (jfr avsnitt 3). Redan av den&lt;br&gt;lagens nuvarande lydelse framgår att en vara som förs in till landet från&lt;br&gt;tredje land får utan hinder av införselförbud eller införselvillkor bli&lt;br&gt;föremål för vissa uppräknade slag av tullbehandling. Genom förslaget&lt;br&gt;anges uttryckligen att införselförbuden eller -villkoren inte heller hindrar&lt;br&gt;att varan i enlighet med vad som föreskrivs i tullkodexens föreskrifter&lt;br&gt;(artiklarna 37-42) transporteras och uppvisas för Tullverket, dvs. i&lt;br&gt;praktiken att varorna förs från territorialgränsen till anvisad plats för&lt;br&gt;tullbehandling. Bland tullkodexens bestämmelser finns särskilda&lt;br&gt;regleringar angående genomfart och force majeure eller liknande. Vidare&lt;br&gt;föreslås att det i nämnda lag uttryckligen anges att en vara som förs in till&lt;br&gt;landet från ett EU-land får utan hinder av införselförbud eller&lt;br&gt;införselvillkor föras direkt till närmaste bemannade tullkontor och där&lt;br&gt;anmälas samt omhändertas av Tullverket, förstöras under medverkan av&lt;br&gt;Tullverket, återutföras eller bli föremål för åtgärder enligt förordningen&lt;br&gt;(1994:1830) om införsel av levande djur m.m. Det kan konstateras att de&lt;br&gt;materiella bestämmelserna på detta sätt får en betydligt större stadga och&lt;br&gt;klarhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den andra grundläggande straffbestämmelsen (8 § om tullbrott) knyter&lt;br&gt;väsentligen an till att någon har blivit skyldig att betala importtull, annan&lt;br&gt;importskatt eller importavgift men undandrar staten beloppet genom att&lt;br&gt;bryta mot bestämmelserna om tullbehandling. Varken reglerna om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana skatter och avgifter eller reglerna om tullbehandling medför&lt;br&gt;någon kränkning av de nämnda internationella ordningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överhuvudtaget gäller att då straffbestämmelserna tillämpas, kan det&lt;br&gt;näppeligen bli fråga om att anse att en införsel- eller utförselbestämmelse&lt;br&gt;har brutits så länge införseln eller utförseln skett i överensstämmelse med&lt;br&gt;en i Sverige vedertagen internationell ordning. Det gäller alltså såväl&lt;br&gt;bestämmelserna om smuggling som bestämmelserna om tullbrott (3 och&lt;br&gt;8 §§ SL). Detta framgår även av författningskommentarerna till&lt;br&gt;bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förverkande och tvångsmedel är i princip&lt;br&gt;accessoriska till straffbestämmelserna. Med beaktande av detta är det inte&lt;br&gt;heller i den delen påkallat att ha någon särskild reglering i den föreslagna&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen bör tilläggas att det ytterst bör ankomma på de tillämpande&lt;br&gt;domstolarna och myndigheterna att i möjligaste mån tolka och tillämpa&lt;br&gt;lagen med beaktande av Sveriges internationella förpliktelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.3 Vissa åtgärder mot organiserad och annan grov&lt;br&gt;brottslighet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förberedelse och stämpling till grova införsel-&lt;br&gt;och utförselbrott kriminaliseras. En särskild straffbestämmelse för&lt;br&gt;grov olovlig befattning med smuggelgods införs. Försök, förberedelse&lt;br&gt;och stämpling till grov olovlig befattning med smuggelgods&lt;br&gt;kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag såvitt&lt;br&gt;avser kriminalisering av förberedelse och stämpling till grova&lt;br&gt;införselbrott. Övriga frågor tas inte upp i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat&lt;br&gt;det utan erinran. Hovrätten över Skåne och Blekinge har väckt frågan om&lt;br&gt;det bör införas en särskild straffskala för grov olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Helsingborgs tingsrätt, Åklagarmyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Åklagarkammaren i Helsingborg och Generaltullstyrelsen har förordat&lt;br&gt;att en sådan straffskala införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I olika sammanhang har lagts fram&lt;br&gt;belägg för att den organiserade smugglingsbrottsligheten har blivit ett&lt;br&gt;omfattande samhällsproblem, särskilt när det gäller alkohol och&lt;br&gt;cigaretter. En viktig del i den organiserade brottsligheten är, nästintill&lt;br&gt;defmitionsmässigt, arbetet med att planera och förbereda insmugglingen.&lt;br&gt;En annan viktig komponent är den organisation för mottagande och&lt;br&gt;distribution som måste finnas inom landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som gäller för annan brottslighet är det emellertid&lt;br&gt;straffritt att förbereda och stämpla till varusmuggling, i den mån det är&lt;br&gt;fråga om annat än narkotika. Vidare saknas det en särskild straffskala för&lt;br&gt;grov olovlig befattning med de insmugglade varorna. Straffskalan för&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods är böter eller fängelse i högst två år&lt;br&gt;(6 § VSL). Försök, förberedelse och stämpling till olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods är nu straffritt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda bör ses mot bakgrund av följande straffbestämmelser.&lt;br&gt;Straffet för grov varusmuggling, som inte avser narkotika, är fängelse i&lt;br&gt;lägst sex månader högst sex år (3 § VSL). Detta stämmer överens med&lt;br&gt;vad som gäller beträffande såväl grovt skattebrott som grov stöld, grovt&lt;br&gt;bedrägeri och grovt häleri (4 § skattebrottslagen samt 8 kap. 4 §, 9 kap.&lt;br&gt;3 § och 9 kap. 6 § tredje stycket brottsbalken). Försök till varusmuggling&lt;br&gt;(grov, normal och ringa) är straffbart (8 § VSL). Såväl förberedelse som&lt;br&gt;stämpling till varusmuggling (grov, normal och ringa) avseende&lt;br&gt;narkotika är straffbar med undantag av stämpling till ringa&lt;br&gt;varusmuggling (8 § VSL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett genomförande av promemorians förslag till kriminalisering ökar&lt;br&gt;möjligheterna att på ett tidigt stadium ingripa mot den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten och annan allvarlig brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig befattning med smuggelgods kan i det enskilda fallet utgöra ett&lt;br&gt;lika allvarligt brott som införselbrottet eller till och med allvarligare brott&lt;br&gt;än detta. Det är därför naturligt att straffskalan för grov olovlig befattning&lt;br&gt;är lika hög som för grova införselbrott. En straffskärpning skulle få&lt;br&gt;särskild betydelse när det gäller sådan allvarlig brottslighet som inte går&lt;br&gt;att knyta till själva införseln men som utgör en i praktiken nödvändig&lt;br&gt;komponent för införsel i större skala eller för in- eller utförsel av&lt;br&gt;betydande ekonomiska eller kulturella värden. Detta utvecklas ytterligare&lt;br&gt;i författningskommentaren till bestämmelsen om grov olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods (13 § SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan för grov olovlig befattning med smuggelgods bör vara&lt;br&gt;densamma som för grova införselbrott, dvs. fängelse lägst sex månader&lt;br&gt;och högst sex år. Av motsvarande skäl som for grova införselbrott bör&lt;br&gt;förberedelse och stämpling till grov olovlig befattning med smuggelgods,&lt;br&gt;liksom försök till sådana brott, vara straffbelagd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.4 Vissa förverkandefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förverkandebestämmelserna i den nya lagen&lt;br&gt;anpassas till vad som gäller enligt brottsbalken på så sätt att utbyte av&lt;br&gt;brott och ersättning for omkostnader vid utförande av brott kan&lt;br&gt;förverkas samt att även oaktsamhetsbrott kan utgöra skäl för ett&lt;br&gt;förverkande. Brottet olovlig befattning med smuggelgods skall,&lt;br&gt;liksom själva införselbrottet, kunna ligga till grund for ett&lt;br&gt;förverkande. Ett hjälpmedel till brott enligt den nya lagen skall kunna&lt;br&gt;förverkas hos den som omfattas av brottsbalkens förverkande-&lt;br&gt;bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens förslag utom&lt;br&gt;när det gäller möjligheterna att förverka ersättning for utförande av brott&lt;br&gt;och hjälpmedel vid brott. Promemorians förverkandebestämmelser&lt;br&gt;innehåller inte någon bestämmelse om ersättning for omkostnader vid&lt;br&gt;utförande av brott. Vidare tar de inte upp alla de fall som omfattas av&lt;br&gt;brottsbalkens förverkandebestämmelser när det gäller hos vem ett&lt;br&gt;hjälpmedel skall kunna förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller inte Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;framfört någon erinran mot det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Sverige har tillträtt Europarådets&lt;br&gt;konvention av år 1990 om penningtvätt, efterforskning, beslag och&lt;br&gt;förverkande av vinning av brott (förverkandekonventionen). Genom&lt;br&gt;förverkandekonventionen åtar sig fördragsstatema bl.a. att vidta sådana&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som kan vara nödvändiga för att&lt;br&gt;kunna förverka hjälpmedel till brott och vinning av brott eller egendom&lt;br&gt;vars värde motsvarar sådan vinning (artikel 2 punkt 1). Med hjälpmedel&lt;br&gt;avses enligt konventionen all slags egendom som på något sätt, helt eller&lt;br&gt;delvis, ”använts eller varit avsedd att användas” för att begå brott&lt;br&gt;(artikel 1). Vid tillträdet av konventionen avgav Sverige i enlighet med&lt;br&gt;artikel 2 punkt 2 en förklaring som möjliggjorde att man kunde behålla&lt;br&gt;vissa bestämmelser som avvek från konventionens förverkande-&lt;br&gt;bestämmelse, dvs. artikel 2 punkt 1 (SÖ 1996:19). Sverige förklarade&lt;br&gt;nämligen att bestämmelsen i artikel 2 punkt 1 för Sveriges del skulle var&lt;br&gt;tillämplig på sådant utbyte av brott och sådana hjälpmedel vid brott som&lt;br&gt;kan förverkas enligt bestämmelserna i brottsbalken, narkotikastrafflagen&lt;br&gt;eller lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel. Beträffande&lt;br&gt;annan lagstiftning förbehöll sig Sverige rätten att, i den utsträckning så är&lt;br&gt;motiverat med hänsyn till brottstypen, föreskriva förverkande i mer&lt;br&gt;begränsad omfattning. Jfr prop. 1995/96:49 s. 9 ff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förklaringen möjliggör bl.a. den nuvarande utformningen av 9 § VSL&lt;br&gt;som innebär att utbyte av brott enligt VSL inte kan förverkas. Vidare&lt;br&gt;sträcker sig konventionens definition av hjälpmedel något längre än vad&lt;br&gt;som ryms inom motsvarande begrepp i såväl 36 kap. 2 § brottsbalken&lt;br&gt;som 10 § VSL. Det gäller egendom som inte använts vid brott men väl&lt;br&gt;”varit avsedd att användas” för att begå brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 3 december 1998 antogs inom EU en gemensam åtgärd om&lt;br&gt;penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande&lt;br&gt;av hjälpmedel och vinning av brott (EGT L 333, 9.12.1998, s. 1).&lt;br&gt;Åtgärden kompletterar förverkandekonventionen. Medlemsstaterna åtar&lt;br&gt;sig genom åtgärden bl.a. att se till att inga reservationer görs eller&lt;br&gt;vidhålls mot artikel 2 i förverkandekonventionen, såvitt gäller brott som&lt;br&gt;bestraffas med frihetsberövande (eller frihetsberövande åtgärd) där&lt;br&gt;högsta straffet är mer än ett års frihetsberövande. Medlemsstaterna skall&lt;br&gt;vidta lämpliga åtgärder för att genomföra den gemensamma åtgärden så&lt;br&gt;snart den trätt i kraft, den 9 december 1998. I den mån det krävs&lt;br&gt;lagändringar skall medlemsstaterna inom tre år från ikraftträdandet lägga&lt;br&gt;fram förslag till sådana ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av bl.a. den gemensamma åtgärden fick&lt;br&gt;Förverkandeutredningen (Ju 1997:02) tilläggsdirektiv att utreda bl.a.&lt;br&gt;frågan om en anpassning av förverkandereglerna i denna del (dir.&lt;br&gt;1999:48). Utredningen har nu avgett betänkandet Effektivare&lt;br&gt;förverkandelagstiftning (SOU 1999:147). Utredningen föreslår bl.a.&lt;br&gt;ändringar i 36 kap. 1 och 2 §§ brottsbalken. Enligt förslaget skall vidare&lt;br&gt;dessa bestämmelser bli tillämpliga även vid brott enligt annan författning&lt;br&gt;än brottsbalken, om inget annat är särskilt föreskrivet och det är fråga om&lt;br&gt;brott för vilket är föreskrivet fängelse i mer än ett år. Förslaget innebär en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anpassning till förverkandekonventionen och kommer att beredas inom&lt;br&gt;Justitiedepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med förslaget i promemorian föreslår regeringen&lt;br&gt;att den nya smugglingslagen anpassas till brottsbalken på så sätt att det&lt;br&gt;införs bestämmelser om förverkande av utbyte av brott enligt&lt;br&gt;smugglingslagen (jfr 16 § SL). Därigenom kommer denna att stämma&lt;br&gt;överens med förverkandekonventionen i motsvarande mån som&lt;br&gt;brottsbalken gör det redan nu. I linje med den gemensamma åtgärden bör&lt;br&gt;det vidare införas en bestämmelse som innebär att ett förverkande kan&lt;br&gt;omfatta vad någon har tagit emot som ersättning (eller värdet därav) för&lt;br&gt;kostnader i samband med ett brott enligt SL, om mottagandet utgör brott&lt;br&gt;enligt den lagen (16 § SL). En sådan ordning stämmer överens med vad&lt;br&gt;som gäller vid brott enligt brottsbalken (36 kap. 1 § brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förverkande av hjälpmedel bör en anpassningen till&lt;br&gt;förverkandekonventionen ske i enlighet med vad som kommer att gälla&lt;br&gt;för brottsbalken. Eventuell lagändring i denna del bör genomföras sedan&lt;br&gt;frågan om ändring av brottsbalken har beretts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad sedan gäller frågan om oaktsamhetsbrott kan nämnas följande.&lt;br&gt;Vid tillkomsten av VSL ansågs att förverkandemöjligheten borde&lt;br&gt;begränsas till att gälla uppsåtliga brott. Skälet var att en tillräcklig&lt;br&gt;reaktion på brottet ansågs kunna ske inom ramen för straffskalan (jfr&lt;br&gt;prop. 1960:115 s. 122). Inom gruppen oaktsamhetsbrott kan emellertid&lt;br&gt;förekomma fall som till både omfattning och karaktär kan vara mycket&lt;br&gt;allvarliga från samhällssynpunkt. Så kan vara fallet t.ex. vid införsel av&lt;br&gt;införselförbjudna varor som det från allmänna säkerhets- och&lt;br&gt;skyddsaspekter är särskilt angeläget att ta om hand och oskadliggöra. Elär&lt;br&gt;bör även beaktas att andelen oaktsamhetsbrott torde komma att öka (jfr&lt;br&gt;avsnitt 5.7.1). Sammantaget sett kan det inte anses finnas skäl att i detta&lt;br&gt;hänseende ha en annan ordning än den som gäller enligt brottsbalken.&lt;br&gt;Tillräckliga hänsyn till att gärningsmannen inte haft uppsåt kan tas inom&lt;br&gt;ramen för den allmänna skälighetsbedömning som skall göras när det är&lt;br&gt;fråga om ett förverkande. Detta behandlas även i författnings-&lt;br&gt;kommentaren (16 § SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt VSL kan förverkande ske beträffande sådana varor som har varit&lt;br&gt;föremål för varusmuggling. Om någon har tagit olovlig befattning med&lt;br&gt;en sådan vara, kan denna således förverkas på grund av införselbrottet.&lt;br&gt;Emellertid riktas förverkandetalan mot den som äger varan. Om denne&lt;br&gt;själv har gjort sig skyldig till ett brott, nämligen olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods genom att förvärva varan, är det uppenbarligen naturligt att&lt;br&gt;grunda förverkandet inte endast på införselbrottet utan även på det brott&lt;br&gt;som personen själv har begått. Promemorians förslag i denna del bör&lt;br&gt;därför genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt VSL (10 §) kan ett hjälpmedel förverkas om ägaren eller någon&lt;br&gt;som varit i hans ställe uppsåtligen begått brottet eller medverkat till det.&lt;br&gt;Promemorians förslag innebär att ett hjälpmedel skulle få förverkas om&lt;br&gt;ägaren eller någon som var i hans ställe begått gärningen eller medverkat&lt;br&gt;till den eller haft utbyte av den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan konstateras att promemorians förslag skiljer sig mycket lite&lt;br&gt;från brottsbalkens bestämmelser (36 kap. 5 § första och andra styckena).&lt;br&gt;Dessa innebär att ett hjälpmedel kan förverkas hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a/ gärningsmannen eller någon annan som har medverkat till brottet,&lt;br&gt;b/ den i vars ställe gärningsmannen eller någon annan medverkande&lt;br&gt;var,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c/ den som genom brottet har beretts vinning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d/ den som efter brottet har förvärvat egendomen genom bodelning,&lt;br&gt;arv, testamente eller gåva eller i ond tro genom annat förvärv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allt under förutsättning att hjälpmedlet vid tidpunkten för brottet&lt;br&gt;tillhörde någon sådan person som anges i a/ - c/.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med beaktande av hur bestämmelserna om förverkande föreslås bli&lt;br&gt;anpassade till brottsbalken i övrigt saknas det bärande skäl att låta bli att&lt;br&gt;tillämpa brottsbalken fullt ut även i det här hänseendet. Någon särskild&lt;br&gt;reglering i denna del bör därför inte finnas när det gäller hjälpmedel.&lt;br&gt;Därmed kommer de här redovisade bestämmelserna i brottsbalken att bli&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.5 Omfattningen av brottet olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Brottet olovlig befattning med smuggelgods&lt;br&gt;bör avse befattning med en vara som har varit föremål för införsel-&lt;br&gt;eller utförselbrott, oavsett om det brottet har varit ett uppsåtligt sådant&lt;br&gt;eller ett oaktsamhetsbrott. Jämfört med VSL bör brottet utvidgas&lt;br&gt;något på så sätt att det kommer att avse den som emballerar,&lt;br&gt;transporterar, förvarar, döljer, bearbetar, förvärvar, överlåter eller&lt;br&gt;ingår avtal om upplåtelse av panträtt i varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens såvitt avser&lt;br&gt;frågan om även införsel- eller utförselbrott som begås av oaktsamhet&lt;br&gt;skall kunna ligga till grund för ansvar för olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Enligt förslaget straffbeläggs sådan befattning som utgörs&lt;br&gt;av att någon förvärvar, transporterar, förvarar eller avyttrar varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller inte&lt;br&gt;framfört någon erinran mot det. Åklagarkammaren i Helsingborg har&lt;br&gt;dock påtalat att de nuvarande straffbelagda gärningarna inte är&lt;br&gt;tillräckliga för att komma åt alla straffvärda förfaranden.&lt;br&gt;Åklagarkammaren har utvecklat detta med konkreta exempel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt VSL omfattar brottet olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods sådana varor som har varit föremål för&lt;br&gt;varusmuggling, dvs. uppsåtligt brott. Det klandervärda med att någon&lt;br&gt;befattar sig med varor som varit föremål för exempelvis införselbrott är&lt;br&gt;emellertid i allmänhet lika oberoende av om den som fört in varan har&lt;br&gt;begått införselbrottet uppsåtligen eller av oaktsamhet. Avgörande bör i&lt;br&gt;stället vara det förhållandet att varan de facto förts in genom ett brott.&lt;br&gt;Straffvärdet bör bestämmas med utgångspunkt i sådana omständigheter&lt;br&gt;som vad det är fråga om för typ av varor liksom deras farlighet och&lt;br&gt;kvantitet. Det nu sagda bör även ses i belysning av att andelen&lt;br&gt;oaktsamhetsbrott torde komma att öka (jfr avsnitt 5.7.1). Ytterligare bör&lt;br&gt;nämnas att det inte finns något vägande rättspolitiskt intresse att i det&lt;br&gt;enskilda fallet försöka utreda huruvida den som tagit befattning med en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara har insett eller bort inse om den som fört in varan har haft någon&lt;br&gt;form av uppsåt eller har varit oaktsam. Det klandervärda, och till följd&lt;br&gt;därav straffvärda, bör helt enkelt vara att någon har tagit befattning med&lt;br&gt;varan trots att han insett eller har bort inse att varan har varit föremål för&lt;br&gt;införselbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som olovlig befattning med smuggelgods anges i 6 § VSL att någon&lt;br&gt;förvärvar, forslar, döljer, förvarar eller avyttrar gods som varit föremål&lt;br&gt;för varusmuggling. Promemorians förslag om vilka slag av befattning&lt;br&gt;som skall vara straffbara stämmer huvudsakligen överens med den&lt;br&gt;nuvarande bestämmelsen. Liksom enligt VSL bör bestämmelsen&lt;br&gt;emellertid uttryckligen omfatta att någon döljer en vara. Uppräkningen&lt;br&gt;bör vidare kompletteras med att någon emballerar eller bearbetar en vara&lt;br&gt;eller ingår avtal om upplåtelse av panträtt i den. Sådana förfarandena kan&lt;br&gt;utgöra betydelsefulla led i en insmuggling och är lika straffvärda som de&lt;br&gt;förfaranden som nu är straffbelagda. Som framgår av avsnitt 5.3 föreslås&lt;br&gt;även att försök, förberedelse och stämpling till grov olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods kriminaliseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På så sätt kommer straffbestämmelsen att få en räckvidd som i&lt;br&gt;praktiken torde täcka in de straffvärda förfarandena. I författnings-&lt;br&gt;kommentaren (till 12 § första stycket SL) behandlas ingående hur&lt;br&gt;bestämmelsen är avsedd att bli tillämpad i olika konkreta situationer. Det&lt;br&gt;kan emellertid inte uteslutas att det med tiden kan behöva övervägas om&lt;br&gt;bestämmelsen i stället skall ges en mer generell inriktning, exempelvis att&lt;br&gt;den efter mönster av 1 § 4 narkotikastrafflagen utformas som en&lt;br&gt;uppräkning vilken avslutas med att någon ”tar annan sådan befattning”&lt;br&gt;med varan.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.6 Straffbeläggningen av ringa överträdelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ringa överträdelser vid införsel eller utförsel&lt;br&gt;straffbeläggs enligt den nya lagen i motsvarande omfattning som&lt;br&gt;enligt VSL. Det innebär, att ringa överträdelser som begås av&lt;br&gt;oaktsamhet inte straffbeläggs men att uppsåtliga överträdelser&lt;br&gt;straffbeläggs även om de är ringa. Liksom enligt VSL skall sådan&lt;br&gt;befattning med smuggelgods som begås av oaktsamhet inte medföra&lt;br&gt;ansvar i ringa fall. Uppsåtliga fall av befattning med smuggelgods&lt;br&gt;skall vara straffria då det är fråga om sådana gärningar som i det&lt;br&gt;enskilda fallet, vid en helhetsbedömning av samtliga omständigheter,&lt;br&gt;är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Alla överträdelser straffbeläggs. Det innebär&lt;br&gt;att det straffbara området utsträcks till att gälla även ringa fall av&lt;br&gt;oaktsamma överträdelser och uppsåtliga fall av ringa olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods. Skälen för förslaget är sammanfattningsvis följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktsamma överträdelser av in- eller utförselförbud eller in- eller&lt;br&gt;utförselvillkor: Ett undantag för oaktsamma ringa fall leder till dels en i&lt;br&gt;sig opåkallad olika behandling av närmast likartade uppsåtliga fall, dels&lt;br&gt;sannolikt också onödigt resurskrävande utredningar kring gärnings-&lt;br&gt;mannens uppsåt. Promemorians lagförslag innebär att ansvar för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppsåtligt brott kräver att gärningsmannen bevisligen haft kännedom&lt;br&gt;även om in- eller utförselregleringen. Andelen oaktsamhetsfall kommer&lt;br&gt;därmed att öka i förhållande till tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktsamma fall av skatteundandraganden: I promemorian föreslås att&lt;br&gt;tulltilläggen utvidgas till att avse även fall då sådana tullskyldiga som&lt;br&gt;inte är skyldig att lämna skriftlig tulldeklaration underlåter att lämna&lt;br&gt;muntlig deklaration eller lämnar oriktiga muntliga uppgifter. I&lt;br&gt;motsvarande mån skall enligt förslaget den särskilda åtalsbegränsningen&lt;br&gt;för tulltilläggsfallen utvidgas. Tulltillägget är en tillräckligt ingripande&lt;br&gt;påföljd. Detta begränsar området for straff för oaktsamma&lt;br&gt;skatteundandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig befattning med smuggelgods: Såvitt avser sådana gärningar&lt;br&gt;bör gälla motsvarande princip som för häleriförseelse. För sådana brott&lt;br&gt;görs inget undantag för ringa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge samt&lt;br&gt;Helsingborgs tingsrätt har avstyrkt en utökad kriminalisering. Övriga&lt;br&gt;remissinstanser har inte särskilt berört frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Inledningsvis bör konstateras att det&lt;br&gt;straffbelagda området bör utökas enbart om det finns ett klart behov av&lt;br&gt;det. Enligt VSL är ringa överträdelser som begås av oaktsamhet strafffia,&lt;br&gt;medan uppsåtliga överträdelser medför straffansvar även i ringa fall.&lt;br&gt;Straffriheten i VSL omfattar dock även sådan befattning med&lt;br&gt;smuggelgods som sker uppsåtligen, om gärningen är ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna smugglingslagen innebär att ansvar för uppsåtliga brott&lt;br&gt;(exempelvis smuggling enligt 3 § och tullbrott enligt 8 §) förutsätter&lt;br&gt;uppsåt enligt allmänna straffrättsliga principer (jfr avsnitt 5.7.1). Detta&lt;br&gt;torde medföra att andelen oaktsamhetsbrott kommer att öka i förhållande&lt;br&gt;till uppsåtsbrotten. Frågan är då om detta bör föranleda att det straffbara&lt;br&gt;området utökas till att avse även sådana ringa överträdelser som begås av&lt;br&gt;oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag att utöka kriminaliseringen av införsel-&lt;br&gt;överträdelser synes i praktiken främst beröra resandetrafiken. Ofta torde&lt;br&gt;det emellertid vara fråga om så grundläggande införselbestämmelser att&lt;br&gt;överträdelsen måste anses ha skett uppsåtligen. Därtill kommer att det har&lt;br&gt;ett mycket litet allmänpreventivt värde att straffbelägga oaktsamma ringa&lt;br&gt;överträdelser. Vidare är det vanligt att gärningar som straffbeläggs på&lt;br&gt;annat håll än i brottsbalken innehåller undantag för just sådana fall. Det&lt;br&gt;gäller t.ex. 5 § skattebrottslagen angående vårdslös skatteuppgift. Mot&lt;br&gt;bakgrund av det nu sagda har det inte i det här lagstiftningsärendet&lt;br&gt;framkommit tillräckliga skäl att utvidga det straffbara området när det&lt;br&gt;gäller införsel- eller utförselbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emellertid bör observeras att sådana importskattebestämmelser som&lt;br&gt;här avses i allmänhet är osanktionerade då det är fråga om ringa fall av&lt;br&gt;oaktsamma överträdelser. Det beror på att tulltilläggsbestämmelsema i&lt;br&gt;stor utsträckning inte är tillämpliga på resandetrafiken. Någon ändring av&lt;br&gt;tulltilläggsbestämmelsema föreslås inte med hänsyn till att de&lt;br&gt;administrativa sanktionsbestämmelsema är föremål för en allmän&lt;br&gt;översyn (jfr avsnitt 6.2). Med hänsyn härtill och då den praktiska effekten&lt;br&gt;av uppsåtskravet ännu inte kan fullt ut överblickas, kan det finnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning att med tiden ompröva hur sanktionssystemet för ringa&lt;br&gt;införsel- eller utförselöverträdelser skall utformas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det slutligen gäller olovlig befattning med smuggelgods, skulle en&lt;br&gt;utvidgad straffsanktionering stå i motsats till vad som gäller enligt&lt;br&gt;10 kap. 8§ alkohollagen. Enligt den bestämmelsen är flertalet fall av&lt;br&gt;sådan hantering av sprit och spritdrycker som enligt den lagen i och för&lt;br&gt;sig är olovlig straffri i ringa fall. Det gäller såväl uppsåtliga överträdelser&lt;br&gt;som överträdelser som begås av oaktsamhet. Det nu sagda gäller bl.a.&lt;br&gt;förvärv av hembränd alkohol. I fråga om sådan befattning med&lt;br&gt;smuggelgods som sker på grund av oaktsamhet tillkommer, att allmänna&lt;br&gt;kriminalpolitiska skäl snarast talar emot en kriminalisering av de ringa&lt;br&gt;fallen. Den nuvarande straffriheten bör således bestå när det gäller&lt;br&gt;oaktsam befattning med smuggelgods i ringa fall. Straffrihetens&lt;br&gt;omfattning behandlas närmare i författningskommentaren (till 12 § andra&lt;br&gt;stycket SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffriheten bör omfatta även ringa fall av uppsåtlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Det är dock av vikt att straffriheten för sådan befattning&lt;br&gt;bestäms med utgångspunkt i en helhetsbedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter i det enskilda fallet, främst befattningen som sådan,&lt;br&gt;omständigheterna kring denna samt egendomens beskaffenhet och värde.&lt;br&gt;Straffrihet för en uppsåtlig gärning bör förutsätta att helhetsbedömningen&lt;br&gt;av omständigheterna är sådan att gärningen, fastän den varit uppsåtlig, i&lt;br&gt;det enskilda fallet framstår som så bagatellartad att den inte bör medföra&lt;br&gt;straffansvar. Detta behandlas även i författningskommentaren (till&lt;br&gt;12 § första stycket SL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsåt eller grov oaktsamhet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppsåt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Allmänna principer om uppsåt skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och Blekinge,&lt;br&gt;Göteborgs tingsrätt, Åklagarkammaren i Helsingborg och Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund har tillstyrkt promemorians förslag, samtliga med&lt;br&gt;motiveringar att det är en fördel att det därmed kommer att råda&lt;br&gt;överensstämmelse mellan den nya lagen och skattebrottslagen. Även&lt;br&gt;Helsingborgs tingsrätt har tillstyrkt förslaget. Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm har anfört att om okunskap eller villfarelse om innehållet i en&lt;br&gt;bakomliggande materiell bestämmelse skall anses vara relevant för&lt;br&gt;uppsåtsbedömningen även när det gäller &amp;quot;de rena smugglingsbrotten&amp;quot;, så&lt;br&gt;försvåras en effektiv bekämpning av smugglingsbrotten avsevärt på&lt;br&gt;grund av svårigheter att bevisa uppsåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som anförs i&lt;br&gt;promemorian finner regeringen att den nya smugglingslagen bör bygga&lt;br&gt;på att allmänna principer om uppsåt skall gälla. Dessa principer torde få&lt;br&gt;anses innebära följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att någon skall kunna fallas till ansvar skall händelseförloppet i&lt;br&gt;sina huvuddrag omfattas av den handlandes uppsåt (täckningsprincipen).&lt;br&gt;Med uppsåt menas i princip att det för straffbarhet krävs att&lt;br&gt;gärningsmannen har utfört den brottsliga handlingen med ”vett och&lt;br&gt;vilja”. Täckningsprincipen brukar också uttryckas som så att den&lt;br&gt;allmänna utgångspunkten är att den tilltalade inte bör fällas till ansvar för&lt;br&gt;ett uppsåtligt brott, om hans uppsåt inte täcker brottsrekvisiten på ett&lt;br&gt;sådant sätt att han har förstått innebörden av sin gärning. Av uppsåt finns&lt;br&gt;i svensk rätt tre olika former, nämligen direkt uppsåt, indirekt uppsåt och&lt;br&gt;eventuellt uppsåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom uppsåtsläran skiljer man mellan uppsåt till effekten och uppsåt&lt;br&gt;till gämingsmoment. Direkt uppsåt kan i grova drag sägas innebära ett&lt;br&gt;krav på att gärningsmannen dels hade vetskap om de omständigheter som&lt;br&gt;utgör gämingsmoment, dels eftersträvade det brottsliga resultatet&lt;br&gt;(effekten). Också vid indirekt uppsåt krävs att gärningsmannen hade&lt;br&gt;insikt i de föreliggande omständigheterna (gämingsmomenten). Det&lt;br&gt;brottsliga resultatet (effekten) är emellertid inte på samma sätt som vid&lt;br&gt;direkt uppsåt eftersträvat av gärningsmannen. Han skall emellertid ha&lt;br&gt;uppfattat det resultatet som nödvändigt förbundet med ett annat resultat&lt;br&gt;som han ville uppnå. Med eventuellt uppsåt avses att existensen av en&lt;br&gt;viss omständighet, som är gämingsmoment, för gärningsmannen tedde&lt;br&gt;sig som oviss men möjlig. Samtidigt skall förhållandena ha varit sådana&lt;br&gt;att man kan utgå från att han skulle ha företagit den brottsliga gärningen&lt;br&gt;även om han varit fullt säker på att denna omständighet förelåg. När det&lt;br&gt;gäller det brottsliga resultatet anses detta inte behöva vara eftersträvat av&lt;br&gt;gärningsmannen och inte ens nödvändigt förbundet med det resultat som&lt;br&gt;han ytterst vill uppnå. Han skall emellertid ha uppfattat det brottsliga&lt;br&gt;resultatet som en möjlig biverkan till den effekt han eftersträvade.&lt;br&gt;Samtidigt skall omständigheterna vara sådana att man kan hålla för visst&lt;br&gt;att han, om han hade vetat att effekten skulle inträda, inte skulle ha&lt;br&gt;avstått från gärningen. Det utmärkande för det eventuella uppsåtet är att&lt;br&gt;domstolen alltså på detta sätt skall göra ett s.k. hypotetiskt prov, dvs. att&lt;br&gt;domstolen skall fråga sig vad gärningsmannen skulle ha gjort för det fall&lt;br&gt;han hade haft full visshet om samtliga gämingsomständigheter och&lt;br&gt;(brottsliga) effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild fråga är den när gärningsmannen har misstagit sig på något,&lt;br&gt;s.k. villfarelse. Man brukar tala om tre former av villfarelse, nämligen&lt;br&gt;faktisk villfarelse, oegentlig rättsvillfarelse och egentlig rättsvillfarelse&lt;br&gt;(även kallad straffrättsvillfarelse). Med faktisk villfarelse avses att en&lt;br&gt;person har en felaktig uppfattning om ett visst faktiskt förhållande. Om&lt;br&gt;förhållandet utgör ett brottsrekvisit (gämingsmoment eller effekt),&lt;br&gt;medför täckningsprincipen att gärningsmannen i sådant fall inte kan&lt;br&gt;fällas till ansvar för ett uppsåtligt brott. Som exempel kan nämnas att den&lt;br&gt;som inte vet att han har med sig en vara då han passerar tullfiltret på ett&lt;br&gt;tullkontor inte kan fällas till ansvar för det uppsåtliga brottet&lt;br&gt;varusmuggling enligt 1 § VSL. Oegentlig rättsvillfarelse består i en&lt;br&gt;missuppfattning - inte om att ett visst i en straffrättsbestämmelse angivet&lt;br&gt;förfarande är brottsligt - utan om en bakomliggande rättsregel eller&lt;br&gt;någon arman typ av rättsnorm eller något rättsfaktum som har betydelse&lt;br&gt;för tillämpningen av straffbudet. Oegentlig rättsvillfarelse anses i princip&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vara att behandla på samma sätt som faktisk villfarelse då uppsåtsfrågan&lt;br&gt;prövas. Med egentlig rättsvillfarelse (straffrättsvillfarelse) avses&lt;br&gt;villfarelse om innehållet i strafflag. I 24 kap. 9 § brottsbalken, som trädde&lt;br&gt;i kraft den ljuli 1994, föreskrivs att en gärning som någon begår i&lt;br&gt;villfarelse rörande dess tillåtlighet (straffrättsvillfarelse) inte skall&lt;br&gt;medföra ansvar för honom om villfarelsen på grund av att fel förekommit&lt;br&gt;vid kungörandet av straffbestämmelsen eller av annan orsak var&lt;br&gt;uppenbart ursäktlig. Utrymmet för straffrihet i sådana fall är alltså&lt;br&gt;mycket begränsat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här noteras att i VSL:s paragrafer om varusmuggling (1 och&lt;br&gt;4 §§) finns alltsedan VSL:s tillkomst inskrivet att gärningen skall ha skett&lt;br&gt;uppsåtligen. Departementschefen anförde sammanfattningsvis följande&lt;br&gt;angående detta uppsåtskrav och frågan om rättsvillfarelse (prop.&lt;br&gt;1960:115 s. 61). De förfaranden som straffbeläggs som varusmuggling är&lt;br&gt;så närbesläktade att bestämmelserna bör vara enhetliga oberoende av om&lt;br&gt;det gäller att gärningsmannen har misstagit sig på tullplikten eller på&lt;br&gt;existensen av ett import- eller exportförbud. Övervägande skäl torde tala&lt;br&gt;för att man tillämpar ”de allmänna grundsatser som utbildats inom&lt;br&gt;straffrätten och att straffrihet inträder allenast då misstaget är ursäktligt”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallen NJA 1985 s. 281 I och II angav Högsta domstolen att&lt;br&gt;departementschefens uttalanden måste anses innebära att avsikten var att&lt;br&gt;förekomsten av en tull- eller avgiftsplikt eller import- eller&lt;br&gt;exportrestriktion inte behöver vara täckt av gärningsmannens uppsåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättsfallen kom Högsta domstolen emellertid fram till att sådant&lt;br&gt;uppsåt inte krävdes när det gällde brott enligt 1 § första stycket VSL men&lt;br&gt;däremot vid brott enligt andra stycket i samma lagrum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § första stycket VSL straffbeläggs att någon utan att ge det till&lt;br&gt;känna hos vederbörlig myndighet till riket inför eller från riket utför gods&lt;br&gt;för vilket tull, annan skatt eller avgift skall erläggas till staten eller som&lt;br&gt;enligt stadgande i lag eller annan författning inte får föras in eller ut, om&lt;br&gt;gärningen sker uppsåtligen. I denna del uttalade Högsta domstolen:&lt;br&gt;”Även om det... inger vissa betänkligheter att döma till ansvar enligt 1 §&lt;br&gt;första stycket varusmugglingslagen när gärningsmannen inte har känt till&lt;br&gt;tull- eller avgiftsplikten eller import- eller exportförbudet, kan&lt;br&gt;betänkligheterna inte anses väga så tungt att de motiverar en annan&lt;br&gt;tillämpning, i strid mot den inställning som kommit till uttryck i lagens&lt;br&gt;förarbeten. En regel enligt vilken rättsvillfarelse i princip inte befriar från&lt;br&gt;ansvar överensstämmer med vad som gäller inom stora delar av&lt;br&gt;specialstraffrätten och är självfallet bäst ägnad att upprätthålla&lt;br&gt;lagstiftningens effektivitet, låt vara att vissa möjligheter att beivra&lt;br&gt;straffvärda förfaranden också står till buds genom bestämmelsen om&lt;br&gt;straff för oaktsamhet i lagens 5 §.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andra stycket straffbeläggs att någon genom att lämna oriktig&lt;br&gt;uppgift i tulldeklaration eller genom annat vilseledande i samband med&lt;br&gt;tullbehandling av gods uppsåtligen föranleder att tull, arman skatt eller&lt;br&gt;avgift undandras staten eller att gods förs in eller ut i strid mot förbud.&lt;br&gt;Högsta domstolen fann i de nämnda rättsfallen att lagtextens utformning&lt;br&gt;inte kunde uppfattas på annat sätt än att förekomsten av tull- eller&lt;br&gt;avgiftsplikt resp, import eller exportförbud skulle vara täckt av uppsåt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolen uttalade att en mer vidsträckt tillämpning skulle strida mot&lt;br&gt;legalitetsprincipen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 2 § brottsbalken skall, om inte annat är föreskrivet, en&lt;br&gt;gärning anses som brott endast då den begås uppsåtligen. Detta&lt;br&gt;uppsåtskrav har genom lagändring den 1 juli 1994 sträckts ut till att gälla&lt;br&gt;även brott enligt specialstraffrätten, dvs. brott som föreskrivs i andra&lt;br&gt;forfattningar än brottsbalken (SFS 1994:458; prop. 1993/94:130 s. 20 ff,&lt;br&gt;66 f och 106 ff, bet. 1993/94:JuU27, rskr. 1993/94:321).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom samma lagstiftning infördes även den nämnda bestämmelsen&lt;br&gt;om egentlig rättsvillfarelse (straffrättsvillfarelse), 24 kap. 9 § brotts-&lt;br&gt;balken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagmotiven till den bestämmelsen behandlades problemen med att&lt;br&gt;skilja mellan egentlig rättsvillfarelse och oegentlig rättsvillfarelse. Bl.a.&lt;br&gt;nämndes just brottet varusmuggling i belysning av de ovan angivna båda&lt;br&gt;rättsfallen (a. prop. s. 52). Brottet anfördes som exempel på situationer&lt;br&gt;som, om man gick efter sådana typfall som nämns i propositionen, borde&lt;br&gt;behandlas som oegentlig rättsvillfarelse men som på grund av uttalanden&lt;br&gt;i lagförarbeten eller genom domstolspraxis förts till gruppen egentlig&lt;br&gt;rättsvillfarelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna uppsåtsreglema torde kunna medföra frihet från ansvar då&lt;br&gt;gärningsmannen är okunnig om eller har en felaktig uppfattning om&lt;br&gt;bakomliggande bestämmelser. Det torde kunna gälla bestämmelser med&lt;br&gt;förbud mot eller villkor för införsel eller utförsel eller skatte- eller&lt;br&gt;avgiftsbestämmelser. Som jämförelse kan nämnas bestämmelsen i 2 §&lt;br&gt;skattebrottslagen om skattebrott. Den bestämmelsen torde tillämpas så att&lt;br&gt;en villfarelse rörande skattelagstiftningens innehåll - i motsats till ett&lt;br&gt;misstag om innebörden av skattebrottslagen - utesluter uppsåt (jfr Hans&lt;br&gt;Thomstedt m.fl., Skattebrotten, 1994, s. 36-39, och prop. 1995/96:170&lt;br&gt;s. 98 ff, 159 f och 252 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör emellertid framhållas att i ett flertal fall omständigheterna&lt;br&gt;torde utvisa att den som inför en vara måste ha insett att varan omfattas&lt;br&gt;av en införselrestriktion eller importskattebestämmelse som han inte&lt;br&gt;beaktat vid införseln. Motsvarande gäller vid utförsel. För straffansvar&lt;br&gt;torde det inte krävas att gärningsmannen har någon kännedom om&lt;br&gt;restriktionens eller skattebestämmelsens närmare innehåll eller&lt;br&gt;utformning. Överhuvudtaget är det från allmän synpunkt av vikt att&lt;br&gt;beviskravet inte tillämpas på ett sådant sätt att den som måste ha insett att&lt;br&gt;han överträder någon in- eller utförselrestriktion undgår ansvar.&lt;br&gt;Motsvarande kan sägas om den som måste ha insett att exempelvis en&lt;br&gt;införsel skulle medföra någon form av tull eller annan importbeskattning.&lt;br&gt;Det torde exempelvis inte krävas att gärningsmannen har fullt klart för&lt;br&gt;sig vilka tullar eller andra importskatter som kan komma att undandras&lt;br&gt;det allmänna. Det nu sagda utvecklas ytterligare i författnings-&lt;br&gt;kommentaren till 3 § och 8 § (under rubrikerna Uppsåt).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av det anförda innehåller uppsåtsreglema emellertid ett&lt;br&gt;flertal allmänna straffrättsliga begrepp. Dessa kan i praktiken ge&lt;br&gt;utrymme för olika bedömningar i olika situationer. Här kan pekas på att&lt;br&gt;vad som skall anses utgöra oegentlig rättsvillfarelse eller egentlig&lt;br&gt;rättsvillfarelse (straffrättsvillfarelse) i det enskilda fallet kan vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;svårbedömt. Det är ytterst domstolarnas uppgift att tolka och tillämpa de&lt;br&gt;allmänna uppsåtsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i uppsåtsfrågan uttalat att det förstår tillkomsten av den&lt;br&gt;nya lagen och de därmed förenade motivuttalandena så, att rätts-&lt;br&gt;tillämpningen inte längre kan anses bunden av 1985 års avgöranden.&lt;br&gt;Regeringen har ingen erinran mot Lagrådets uttalande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.7.2 Oaktsamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: På motsvarande sätt som i VSL bör ansvar för&lt;br&gt;oaktsamhet i samband med införsel eller utförsel förutsätta att&lt;br&gt;oaktsamheten är att bedöma som grov. I likhet med VSL utformas&lt;br&gt;oaktsamhetskravet vid olovlig befattning med smuggelgods så att&lt;br&gt;ansvar förutsätter att den som har tagit befattning med en vara&lt;br&gt;visserligen inte insett men hade skälig anledning att anta att varan&lt;br&gt;varit föremål för införselbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna har tillstyrkt promemorians förslag eller lämnat&lt;br&gt;det utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I avsnitt 5.7.1 har redogjorts för&lt;br&gt;uppsåtsreglema. I den mån den som gör sig skyldig till en överträdelse&lt;br&gt;inte kan anses ha gjort sig skyldig till ett uppsåtligt brott, kan han dömas&lt;br&gt;för ett oaktsamhetsbrott. Liksom enligt VSL föreskrivs att ansvar i sådant&lt;br&gt;fall förutsätter grov oaktsamhet när det gäller överträdelser vid införsel&lt;br&gt;eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån någon skulle undgå ansvar för uppsåtligt brott på den&lt;br&gt;grunden att han inte har känt till en införsel- eller utförselrestriktion, bör&lt;br&gt;han i regel anses ha varit grovt oaktsam genom att inte skaffa sig&lt;br&gt;kännedom om restriktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att in- och utförselregleringama iakttas. Som en&lt;br&gt;allmän utgångspunkt bör därför gälla att det skall kunna ställas ganska&lt;br&gt;betydande krav på att den som avser att föra in en vara till landet eller&lt;br&gt;föra ut en vara härifrån informerar sig om vad som i detta avseende gäller&lt;br&gt;för varan i fråga. Vid kommersiell varutrafik bör kravet kunna ställas än&lt;br&gt;högre. Detsamma bör gälla när det annars är fråga om in- eller utförsel&lt;br&gt;som kan få allvarliga följder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av lika stor vikt att bestämmelserna om tull, andra skatter och&lt;br&gt;avgifter som skall tas ut vid införsel eller utförsel efterlevs som att&lt;br&gt;motsvarande regler inom den inrikes beskattningen iakttas. En i dessa&lt;br&gt;avseenden allmängiltig utgångspunkt bör därför vara att det skall kunna&lt;br&gt;ställas ganska betydande krav på att den som avser att genomföra en&lt;br&gt;transaktion eller liknande, som det finns skäl anta är skattepliktig,&lt;br&gt;informerar sig om vad som gäller. Det skall alltså kunna förväntas att den&lt;br&gt;som exempelvis skall föra in en vara till landet försöker, så långt det med&lt;br&gt;hänsyn till omständigheterna kan anses rimligt, att ta reda på om någon&lt;br&gt;pålaga skall betalas för varan i fråga. Liksom när det är fråga om in- eller&lt;br&gt;utförselregleringar bör kravet kunna ställas särskilt högt vid kommersiell&lt;br&gt;varutrafik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med dessa utgångspunkter bör kravet på &amp;quot;grov oaktsamhet&amp;quot; behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagstiftningsärendet har inte framkommit något skäl att ändra det&lt;br&gt;oaktsamhetskrav som nu gäller för olovlig befattning med smuggelgods.&lt;br&gt;Utformningen av oaktsamhetsrekvisitet stämmer även överens med hur&lt;br&gt;motsvarande rekvisit är utformat vid häleriförseelse enligt 9 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket 2 brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.8 Nuvarande skyldigheter, straffansvar och&lt;br&gt;befogenheter för vissa befattningshavare slopas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I den nya lagen bör det inte föras in någon&lt;br&gt;motsvarighet till 7 § VSL. Enligt den bestämmelsen kan befälhavare&lt;br&gt;på fartyg, luftfartyg och tåg fällas till ansvar, om han inte gjort vad&lt;br&gt;han kunnat för att förhindra smuggling. Till ansvar kan även fällas den&lt;br&gt;som varit i befälhavarens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya lagen bör det inte heller föras in någon motsvarighet till&lt;br&gt;14 eller 15 § VSL i de delar dessa bestämmelser avser skyldigheter&lt;br&gt;och befogenheter för tjänstemän vid Sjöfartsverket och Statens&lt;br&gt;järnvägar. Enligt 14 § VSL åligger det sådana tjänstemän att noggrant&lt;br&gt;övervaka att brott enligt VSL inte begås. Enligt 15 § VSL far sådana&lt;br&gt;tjänstemän beslagta egendom som kan antas bli förverkade enligt&lt;br&gt;VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning stämmer överens med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Systembolaget har invänt mot promemorians&lt;br&gt;bedömning angående straffansvaret för befälhavare och har i stället&lt;br&gt;framfört att ansvaret bör utsträckas till att omfatta även busstransporter.&lt;br&gt;Övriga remissinstanser har anslutit sig till promemorians bedömning eller&lt;br&gt;inte framfört någon erinran mot den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regerings bedömning: Såvitt framkommit har de&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna inte kommit till någon praktisk användning.&lt;br&gt;Det synes därför inte finnas skäl att i en ny lagstiftning införa några&lt;br&gt;motsvarande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontakter med Tullverket ger vid handen att insmuggling i samband&lt;br&gt;med busstrafik föranleder problem. Frågan om det skall vidtas särskilda&lt;br&gt;lagstiftningsåtgärder eller andra åtgärder är emellertid beroende av&lt;br&gt;problemens omfattning och närmare karaktär. Det kan erinras om att&lt;br&gt;redan de nuvarande bestämmelserna i VSL, och motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser i SL, om exempelvis medhjälp till införselbrott kan vara att&lt;br&gt;tillämpa. En bedömning i frågan beror således på bl.a. i vilken mån&lt;br&gt;problemen har samband med möjligheterna att kontrollera busstrafiken&lt;br&gt;eller att utreda eventuella brott. En annan omständighet som kan inverka&lt;br&gt;på en bedömning är i vilken mån bestämmelser om ytterligare ansvar&lt;br&gt;förutsätter någon form av särskilda befogenheter för en förare och om&lt;br&gt;sådana befogenheter i så fall överhuvudtaget är lämpliga. I detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende finns inte underlag för några lagstiftningsåtgärder i&lt;br&gt;frågan. Denna kan emellertid komma att behöva övervägas i annat&lt;br&gt;sammanhang.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.9 Befogenheterna för Tullverket samt för tjänstemän&lt;br&gt;vid Tullverket och Kustbevakningen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För att främja rättssäkerheten och samtidigt&lt;br&gt;upprätthålla effektiviteten i kontrollverksamheten föreslås följande&lt;br&gt;smärre ändring i bestämmelserna om befogenheter för tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket och Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna utsträcks till att gälla i motsvarande mån som för&lt;br&gt;polisman när det är fråga om befogenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enligt 23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken att hålla förhör och&lt;br&gt;vidta andra utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen,&lt;br&gt;innan förundersökning har inletts,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enligt 24 kap. 8 § tredje stycket rättegångsbalken att häva ett&lt;br&gt;gripande, då det är uppenbart att det inte finns skäl för ett fortsatt&lt;br&gt;gripande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- enligt 28 kap. 13 § första stycket rättegångsbalken att utan&lt;br&gt;förordnande av förundersökningsledare, åklagare eller domstol besluta&lt;br&gt;om kroppsvisitation och kroppsbesiktning, då det är fara i dröjsmål,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att dels, med motsvarighet i 19 § första stycket 1 polislagen&lt;br&gt;(1984:387), vid ett ingripande besluta om kroppsvisitation för att&lt;br&gt;omhänderta vapen och andra farliga föremål, dels ta hand om ett&lt;br&gt;påträffat föremål under den tid som ingripandet pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna för nämnda tjänstemän begränsas enligt följande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Tjänstemännen får befogenhet att utan att ha förordnande (av&lt;br&gt;förundersökningsledare, åklagare eller domstol) göra husrannsakan i&lt;br&gt;magasin eller liknande och sådana lokaler som är tillgängliga för&lt;br&gt;allmänheten endast om det är fara i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den nuvarande befogenheten enligt 19 § första stycket första och&lt;br&gt;andra meningarna VSL att företa kroppsvisitation, ytlig kropps-&lt;br&gt;besiktning och urinprov skall gälla endast sådana personer som i&lt;br&gt;omedelbart samband med in- eller utresa uppehåller sig i trakterna&lt;br&gt;invid Sveriges landgräns eller kuster eller i närheten av eller inom en&lt;br&gt;flygplats eller något annat område som har direkt förbindelse med&lt;br&gt;utlandet. Ytlig kroppsbesiktning av den som är under 15 år får ske&lt;br&gt;endast om det finns särskilda skäl för det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den nuvarande möjligheten till s.k. skärpt kontroll enligt 19 § första&lt;br&gt;stycket tredje och fjärde meningarna VSL (särskild kontroll enligt&lt;br&gt;förslaget) skall gälla enbart vid misstanke om brott. Även i övrigt&lt;br&gt;skärps förutsättningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna smugglingslagens bestämmelser om förunder-&lt;br&gt;sökning, tvångsmedel, åtalsbefogenhet och befogenhet att besluta om&lt;br&gt;förverkande görs generellt tillämpliga på brott enligt vissa andra&lt;br&gt;författningar som särskilt rör Tullverkets verksamhetsområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i allt väsentligt med&lt;br&gt;regeringens förslag utom i följande avseenden. Promemorians förslag&lt;br&gt;omfattar inte befogenhet för tjänstemän vid Kustbevakningen att utan&lt;br&gt;förordnande besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning då det är&lt;br&gt;fara i dröjsmål. Inte heller omfattar det befogenheten att häva ett beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om gripande. Promemorian innehåller inget förslag om förordnande vid&lt;br&gt;husrannsakan i magasin eller liknande utrymmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet har i allt väsentligt tillstyrkt&lt;br&gt;promemorians förslag eller lämnat det utan erinran. Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;har förordat att det införs befogenhet att häva ett gripandebeslut samt har&lt;br&gt;velat att även den som inte är resande men som anträffas vid gränsställen&lt;br&gt;skall kunna bli föremål för kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning och&lt;br&gt;urinprovstagning med stöd av samma bestämmelser som gäller för&lt;br&gt;resenärer vid gränsställen. Generaltullstyrelsen har vidare förordat att&lt;br&gt;möjligheterna till skyddsvisitation även skall gälla vid husrannsakan och&lt;br&gt;transporter av personer som inte är gripna. Brottsförebyggande rådet har&lt;br&gt;avstyrkt förslaget såvitt avser kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning&lt;br&gt;av barn under 15 år. Kommerskollegium, Svenska Handelskammar-&lt;br&gt;förbundet och Industriförbundet har hävdat att institutet särskild kontroll&lt;br&gt;kan strida mot EG-rätten. Systembolaget har ansett att förslaget om&lt;br&gt;särskild kontroll är otillräckligt när det gäller busstrafiken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringens förslag innebär att de&lt;br&gt;särskilda bestämmelserna om förundersökning, tvångsmedel, åtal och&lt;br&gt;beslut om förverkande i allt väsentligt stämmer överens med nuvarande&lt;br&gt;ordning med de angivna undantagen. Innebörden av de nuvarande&lt;br&gt;bestämmelserna är förhållandevis utförligt redovisade i såväl&lt;br&gt;promemorian som författningskommentaren (kommentaren till 20-22,&lt;br&gt;26, 27 och 28 §§ SL). Regeringen finner att promemorians förslag&lt;br&gt;väsentligen är väl avvägt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit vissa ändringar i förhållande till nuvarande&lt;br&gt;smugglingslagstiftning när det gäller befogenheterna för tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen eller polismän att besluta om beslag,&lt;br&gt;husrannsakan samt kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning och&lt;br&gt;urinprovstagning. Regeringen har följt det förslaget endast såvitt avser&lt;br&gt;husrannsakan. Bestämmelserna och Lagrådets förslag behandlas närmare&lt;br&gt;nedan under rubriken Särskilt om beslag, husrannsakan samt kropps-&lt;br&gt;visitation, ytlig kroppsbesiktning och urinprovstagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med de ändringar som regeringen föreslår är att lagen utformas&lt;br&gt;så att rättssäkerheten stärks och att kontrollverksamhetens effektivitet&lt;br&gt;samtidigt upprätthålls. För att uppnå detta bör eftersträvas att samma&lt;br&gt;bestämmelser gäller för tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen&lt;br&gt;och för polismän i situationer där det typiskt sett är en tillfällighet om&lt;br&gt;ingripandet görs av den ene eller andre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast i några smärre avseenden avviker regeringens förslag från&lt;br&gt;promemorian. Så är fallet när det gäller befogenhet för tjänstemän vid&lt;br&gt;Kustbevakningen att i enlighet med rättegångsbalkens bestämmelser&lt;br&gt;besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Behov av sådana&lt;br&gt;åtgärder finns även på sådana ställen där Kustbevakningen men inte&lt;br&gt;Tullverket är verksam. Det saknas därför skäl att inte låta även&lt;br&gt;Kustbevakningens tjänstemän ha denna befogenhet (jfr 27 § första&lt;br&gt;stycket SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Generaltullstyrelsen påpekat är det lämpligt att låta Tullverket&lt;br&gt;samt tjänstemän vid såväl verket som Kustbevakningen fa samma&lt;br&gt;möjlighet som polismyndighet respektive polisman att häva ett gripande&lt;br&gt;som är uppenbart felaktigt (jfr 21 § SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Generaltullstyrelsen anfört angående kroppsvisitation, ytlig Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;kroppsbesiktning och urinprovstagning bör dock inte föranleda någon&lt;br&gt;åtgärd. De nya möjligheterna för tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen att vid fara i dröjsmål besluta om kroppsvisitation och&lt;br&gt;kroppsbesiktning (inklusive urinprovstagning) far anses vara tillräckliga&lt;br&gt;när det gäller att utan förordnande från förundersökningsledare, åklagare&lt;br&gt;eller domstol vidta sådana åtgärder på någon som inte är resenär (jfr 27 §&lt;br&gt;första stycket SL). Den föreslagna ordningen innebär alltså att det, till&lt;br&gt;skillnad från nuvarande ordning, kommer att gälla samma regler&lt;br&gt;(rättegångsbalkens regler) för tjänstemän vid Tullverket och Kust-&lt;br&gt;bevakningen samt för polismän när det är fråga om kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning av andra än resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om skyddsvisitation är utformat på grundval av den ordning&lt;br&gt;som gäller enligt polislagen (jfr 27 § tredje stycket SL). Bestämmelsen&lt;br&gt;har emellertid utformats så att den täcker in alla de ingripanden som görs&lt;br&gt;med stöd av den nya smugglingslagen, således även sådana ingripanden&lt;br&gt;som Generaltullstyrelsen särskilt påtalat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. ytlig kroppsbesiktning kan enligt 19 § första stycket VSL utföras&lt;br&gt;utan någon särskild inskränkning beträffande den som är underårig.&lt;br&gt;Enligt förslaget (27 § andra stycket SL) skall det krävas särskilda skäl för&lt;br&gt;en sådan åtgärd när det är fråga om någon som är under 15 år. Detta&lt;br&gt;innebär alltså en begränsning av möjligheterna att företa sådan&lt;br&gt;kroppsbesiktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser de fall då det är fråga om ett i sig allvarligt brott eller&lt;br&gt;då det annars rör sig om speciella förhållanden, såsom mer eller mindre&lt;br&gt;systematisk brottslighet. Vad som i praktiken torde komma ifråga är&lt;br&gt;sådana fall då smugglingsmisstanken gäller införsel eller utförsel av&lt;br&gt;någonting som utifrån gängse samhäll svärderingar är särskilt skadligt&lt;br&gt;eller farligt och som det finns ett klart uttalat samhällsintresse att genast&lt;br&gt;ta hand om, exempelvis narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom kontrollmöjligheten skyddas inte bara samhället mot inforsel-&lt;br&gt;eller utförselbrott av allvarligt slag. Kontrollmöjligheten motverkar&lt;br&gt;nämligen också att barnet utnyttjas på ett sätt som uppenbarligen kränker&lt;br&gt;dess integritet och människovärde. Samtidigt innebär begränsningen av&lt;br&gt;kontrollmöjligheten en markering av att kontrollen måste utövas med&lt;br&gt;iakttagande av de speciella integritetshänsyn som är påkallade när det&lt;br&gt;gäller tvångsåtgärder mot barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation i form av s.k. skärpt kontroll regleras i föreslagna&lt;br&gt;28 § SL. Regeringens förslag bygger på förslaget i promemorian. Det&lt;br&gt;bygger i sin tur på EU-gränskontrollutredningens betänkande Skyddet&lt;br&gt;vid den inre gränsen (SOU 1994:131 s. 239 ff). Förslaget innebär att&lt;br&gt;förutsättningarna för särskild kontroll skärps.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt förslaget får sådan kontroll genomföras endast för att ingripa vid&lt;br&gt;misstanke om ett brott. Således slopas möjligheten att använda institutet&lt;br&gt;för att kontrollera efterlevnaden av gällande införsel- eller utförsel-&lt;br&gt;bestämmelser. Vad det är fråga om är att ingripa vid misstanke om brott&lt;br&gt;men där misstanken inte är tillräckligt konkret för att kunna riktas mot&lt;br&gt;någon särskild person eller enbart en mindre personkrets. Åtgärden&lt;br&gt;innebär närmare bestämt att Tullverket får besluta om kroppsvisitation av&lt;br&gt;varje resande som med ett visst transportmedel eller under en viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;angiven, kortare, tidrymd ankommer till eller avreser från en viss gräns-&lt;br&gt;eller kustort eller annan plats som har förbindelse med utlandet. Detta är i&lt;br&gt;princip i överensstämmelse med nuvarande ordning. Kontrollen har i&lt;br&gt;förslaget begränsats till att omfatta enbart sådana fall där dels det finns&lt;br&gt;anledning anta att någon sådan resande har begått eller står i begrepp att&lt;br&gt;begå grov smuggling eller försök till det, dels åtgärden är nödvändig för&lt;br&gt;att kunna ingripa mot brottet. Liksom enligt nuvarande ordning får ett&lt;br&gt;beslut fattas endast av chefen för en tullregion och måste snarast prövas&lt;br&gt;av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med kroppsvisitationen skall vara att förhindra allvarliga brott,&lt;br&gt;nämligen att förhindra sådan olaga införsel eller utförsel som utgör grov&lt;br&gt;smuggling. För grov smuggling föreskrivs i 5 § SL fängelse lägst sex&lt;br&gt;månader och högst sex år. För grov narkotikasmuggling föreskrivs i 6 §&lt;br&gt;tredje stycket SL fängelse lägst två år och högst tio år. Vid bedömningen&lt;br&gt;av om brottet är grovt skall enligt 5 § SL särskilt beaktas om gärningen&lt;br&gt;har inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.&lt;br&gt;Vid grov narkotikasmuggling skall enligt 6 § tredje stycket SL särskilt&lt;br&gt;beaktas om verksamheten eller gärningen varit av särskilt farlig eller&lt;br&gt;hänsynslös art. Det nu sagda är ytterligare specificerat genom lagtexten i&lt;br&gt;dessa båda bestämmelser och behandlas i författningskommentaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det sagda innebär att bestämmelsen om särskild kontroll avser att&lt;br&gt;möjliggöra ett direkt ingripande mot ett konkret brott och att&lt;br&gt;bestämmelsen uppbärs av ett betydande skyddsintresse. Syftet med&lt;br&gt;kontrollen är alltså inte något allmänpreventivt spaningssyfte eller något&lt;br&gt;annat allmänt brottsspaningsändamål. Den föreslagna ordningen far anses&lt;br&gt;utgöra ett nödvändigt medel för att i de enskilda fallen förhindra brott&lt;br&gt;som skulle medföra allvarliga skador för enskildas liv eller hälsa eller för&lt;br&gt;andra betydande samhälleliga skyddsintressen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda finner regeringen att bestämmelsen står i&lt;br&gt;överensstämmelse med 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen. Enligt 6 § är&lt;br&gt;varje medborgare gentemot det allmänna skyddad mot bl.a. kropps-&lt;br&gt;visitation. Enligt 12 § får denna frihet dock begränsas genom lag. Det får&lt;br&gt;emellertid ske endast för ett ändamål som är godtagbart i ett demokratiskt&lt;br&gt;samhälle. Begränsningen får inte gå utöver vad som är nödvändigt med&lt;br&gt;hänsyn till det ändamål som föranlett den. Regeringen finner vidare att&lt;br&gt;förslaget inte står i strid med principerna för fri rörlighet inom EU.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget sett finner regeringen att förslaget om särskild kontroll&lt;br&gt;bör genomföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smugglingslagens bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtalsbefogenhet och befogenhet att meddela beslut om förverkande&lt;br&gt;föreslås bli generellt tillämpliga på brott enligt vissa andra författningar&lt;br&gt;som särskilt rör Tullverkets verksamhetsområde. En förutsättning är att&lt;br&gt;brottet rör in- eller utförsel av varor. Detta behandlas närmare i&lt;br&gt;författningskommentaren till 1 § andra och tredje styckena SL. De lagar&lt;br&gt;som avses är lagen om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker,&lt;br&gt;privatinförsellagen, inregränslagen, punktskattekontrollagen och den&lt;br&gt;föreslagna nya tullagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om beslag, husrannsakan samt kroppsvisitation, ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning och urinprovstagning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att de nuvarande möjligheterna för tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen eller polismän att utan förordnande&lt;br&gt;från undersökningsledare, åklagare eller domstol företa husrannsakan,&lt;br&gt;kroppsvisitation, s.k. ytlig kroppsbesiktning eller urinprovstagning&lt;br&gt;begränsas till att gälla de fall då det är fara i dröjsmål. Lagrådet har&lt;br&gt;vidare föreslagit att det införs en bestämmelse som skulle syfta till att en&lt;br&gt;sådan tjänsteman eller en polisman alltid måste ha ett förordnande för att&lt;br&gt;kunna ta i beslag försändelse som finns hos ett post- eller telebefordrings-&lt;br&gt;företag. Lagrådets förslag berör 22 § andra stycket SL (beslag), 26 §&lt;br&gt;andra stycket SL (husrannsakan i magasin eller liknande utrymme) och&lt;br&gt;27 § andra stycket SL (kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning och&lt;br&gt;urinprovstagning i omedelbart samband med inresa till eller utresa från&lt;br&gt;landet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar Lagrådets förslag såvitt avser husrannsakan men&lt;br&gt;inte övriga delar av förslaget. Skälen är sammanfattningsvis följande.&lt;br&gt;Förslaget angående husrannsakan kan vara ägnat att öka rättssäkerheten&lt;br&gt;och torde i praktiken inte ha någon negativ inverkan på effektiviteten i&lt;br&gt;kontrollverksamheten. Det skulle emellertid medföra betydande omgång&lt;br&gt;och därav följande effektivitetsförluster, om i varje särskilt fall&lt;br&gt;förordnande av undersökningsledare, åklagare eller domstol skulle&lt;br&gt;inhämtas när det är fråga om kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning&lt;br&gt;eller urinprovstagning i samband med gränstrafiken. Härtill kommer att&lt;br&gt;förslaget inte är ägnat att i någon påtaglig mån öka rättssäkerheten. Ett&lt;br&gt;genomförande av förslaget avseende beslag skulle kunna leda till ökad&lt;br&gt;införsel av framförallt narkotika utan att rättssäkerheten skulle öka&lt;br&gt;påtagligt. Ett genomförande av det förslaget skulle dessutom kunna&lt;br&gt;föranleda tillämpningssvårigheter med hänsyn till de särskilda kontroll-&lt;br&gt;bestämmelserna i tullagen och inregränslagen. Det nu sagda utvecklas&lt;br&gt;nedan i anslutning till vad Lagrådet anfört avseende respektive&lt;br&gt;tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt rättegångsbalken får en polisman företa sådana tvångsåtgärder&lt;br&gt;som det här är fråga om, under förutsättning att han har ett förordnande&lt;br&gt;från undersökningsledare, åklagare eller domstol. Är det fara i dröjsmål&lt;br&gt;får han företa åtgärderna utan förordnande. En polisman får även i andra&lt;br&gt;situationer ta egendom i beslag utan att ha något förordnande. Så är fallet&lt;br&gt;då en polisman påträffar egendom i samband med att han griper eller&lt;br&gt;anhåller en misstänkt eller verkställer häktning, husrannsakan,&lt;br&gt;kroppsvisitation eller kroppsbesiktning (27 kap. 4 § rättegångsbalken). I&lt;br&gt;27 kap. 3 § rättegångsbalken föreskrivs att brev, telegram eller annan&lt;br&gt;försändelse, som finns hos ett post- eller telebefordringsföretag, får tas i&lt;br&gt;beslag endast om det för brottet är föreskrivet fängelse i ett år eller mer&lt;br&gt;och försändelsen hade kunnat tas i beslag hos mottagaren. En polisman&lt;br&gt;får inte göra ett sådant beslag utan att ha ett förordnande. Det gäller alltså&lt;br&gt;även om det är fara i dröjsmål. Rättegångsbalkens bestämmelser är&lt;br&gt;tämligen ingående redovisade i författningskommentaren till 22, 26 och&lt;br&gt;27 §§ SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande redovisas särskilda bestämmelser i smugglings-&lt;br&gt;lagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I VSL tillerkänns en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen&lt;br&gt;samma rätt som en polisman att utan förordnande från&lt;br&gt;undersökningsledare, åklagare eller domstol ta egendom i beslag och&lt;br&gt;göra husrannsakan då det är fråga om brott enligt VSL (15 och 18 §§&lt;br&gt;VSL). Genom VSL tillerkänns såväl nämnda tjänstemän som polismän&lt;br&gt;rätt att ta i beslag sådan egendom som skall förverkas, även i de fall det&lt;br&gt;är fråga om andra situationer än de som räknas upp i rättegångsbalken.&lt;br&gt;Det beror på att tullagstiftningen innehåller en mängd kontrollsituationer&lt;br&gt;som inte finns beaktade i rättegångsbalken och i vilka nämnda tjänstemän&lt;br&gt;och polismän måste kunna ta i beslag smuggelgods som skall förverkas. I&lt;br&gt;lagrådsremissen har regeringen föreslagit att dessa befogenheter för&lt;br&gt;nämnda tjänstemän skall kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan far enligt rättegångsbalken göras om det förekommer&lt;br&gt;anledning att det begåtts ett sådant brott som det kan följa fängelse på&lt;br&gt;(28 kap. 1 § rättegångsbalken). Är det fråga om husrannsakan i en lokal&lt;br&gt;som är tillgänglig för allmänheten, får husrannsakan göras även om det&lt;br&gt;endast kan följa böter på brottet (28 kap. 3 § rättegångsbalken). Med stöd&lt;br&gt;av bestämmelsen i VSL kan husrannsakan dessutom göras i magasin eller&lt;br&gt;liknande utrymmen även om det är fråga om ett bötesbrott. I VSL&lt;br&gt;tillerkänns såväl nämnda tjänstemän som polismän rätt att utan&lt;br&gt;förordnande göra husrannsakan i sådana utrymmen, även om det inte är&lt;br&gt;fara i dröjsmål. I lagrådsremissen har regeringen föreslagit att även denna&lt;br&gt;ordning skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation och kroppsbesiktning (inklusive urinprovstagning) får&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken göras endast om det är fråga om brott som det&lt;br&gt;kan följa fängelse på. Med stöd av VSL kan kroppsvisitation, ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning och urinprovstagning göras i samband med&lt;br&gt;gränspassage, om det finns anledning att anta att den resande har på sig&lt;br&gt;gods som kan tas i beslag (19 § först stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;VSL). Åtgärderna får alltså företas även om det kan följa enbart böter på&lt;br&gt;brottet (ringa smuggling eller ringa tullbrott). Med ytlig kroppsbesiktning&lt;br&gt;förstås i princip en okulär kontroll av den misstänktes kropp. Nu angivna&lt;br&gt;åtgärder får beslutas av en tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen. En sådan åtgärd får enligt VSL beslutas utan&lt;br&gt;förordnande. Det finns således inte föreskrivet att det i sådant fall skall&lt;br&gt;vara fara i dröjsmål. De nuvarande bestämmelserna infördes såvitt avser&lt;br&gt;kroppsvisitation redan vid VSL:s tillkomst (prop. 1960:115 s. 127 f),&lt;br&gt;ytlig kroppsbesiktning år 1981 (SFS 1981:1079; prop. 1981/82:2,&lt;br&gt;JuU 11, rskr35) och urinprovstagning år 1994 (SFS 1993:1408; prop.&lt;br&gt;1993/94:24 s. 55 f, 82 f och 120 f, JuU 7 och rskr 67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen har regeringen föreslagit att nu angivna befogenheter&lt;br&gt;avseende kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning och urinprovstagning&lt;br&gt;skall bestå när det gäller den som i omedelbart samband med inresa till&lt;br&gt;eller utresa från landet uppehåller sig i gränstrakt eller invid kusten eller&lt;br&gt;inom eller i närheten av en flygplats eller något annat område med direkt&lt;br&gt;utlandsförbindelse. I lagrådsremissen har regeringen dessutom föreslagit&lt;br&gt;att tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen även skall få samma&lt;br&gt;befogenhet som polismän att utan förordnande företa kroppsvisitation&lt;br&gt;och kroppsbesiktning (inklusive urinprovstagning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har inledningsvis anfört följande i frågan om tvångsmedel&lt;br&gt;överhuvudtaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Vad angår den ... frågan torde det bara i vissa särskilt frekventa fall&lt;br&gt;finnas anledning att ge en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevak-&lt;br&gt;ningen eller en polisman vidare befogenheter enligt smugglingslagen att&lt;br&gt;agera utan förordnande än vad som gäller för en polisman enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken. Den möjlighet att ingripa utan förordnande när fara är i&lt;br&gt;dröjsmål som rättegångsbalken medger måste vara tillräcklig i de flesta&lt;br&gt;tänkbara fall, särskilt i dessa dagar med snabba och effektiva&lt;br&gt;telekommunikationer. Under förhistorien till begränsningen i&lt;br&gt;rättegångsbalken av en polismans befogenheter att genomföra&lt;br&gt;husrannsakan utan föregående förordnande åberopade Justitieutskottet ett&lt;br&gt;uttalande av Justitiekanslem av innebörd bl.a. att det förhållandet att en&lt;br&gt;åtgärd kunde företas på ett lättare eller bekvämare sätt för myndigheten&lt;br&gt;inte utgjorde motiv för att tillåta ingrepp mot den enskildes personliga&lt;br&gt;frihet och integritet och att det inte utan starka skäl borde anförtros åt en&lt;br&gt;enskild polisman att själv fatta beslut om husrannsakan (1988/89:JuU25&lt;br&gt;s. 29 f). Motsvarande synsätt gör sig gällande även i förevarande&lt;br&gt;sammanhang. Endast om starka skäl talar för det bör medges att en&lt;br&gt;tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman far&lt;br&gt;vidta tvångsåtgärder utan föregående förordnande i fall när inte&lt;br&gt;rättegångsbalken ger motsvarande befogenhet. Sådan befogenhet bör&lt;br&gt;därför i regel finnas endast när fara är i dröjsmål.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser husrannsakan har Lagrådet föreslagit att en tjänsteman vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman - i enlighet med&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser - skall ha ett förordnande av&lt;br&gt;undersökningsledare, åklagare eller domstol även vid husrannsakan i&lt;br&gt;magasin eller liknande utrymmen, om det inte är fara i dröjsmål.&lt;br&gt;Lagrådet har anfört att det inte kan finna att det finns något tillräckligt&lt;br&gt;starkt behov av att en sådan tjänsteman eller en polisman skall få göra&lt;br&gt;husrannsakan utan föregående förordnande ens om det är fråga om&lt;br&gt;magasin eller liknande utrymmen, när det inte är fara i dröjsmål.&lt;br&gt;Lagrådet har tillagt följande. ”Fallen kan inte vara mer frekventa än att&lt;br&gt;förordnande i annat fall kan inhämtas med lätthet. Vid sidan av här&lt;br&gt;föreslagna bestämmelser föreslås också i 6 kap. i den nya tullagen&lt;br&gt;befogenheter för Tullverket att - vid behov med hjälp av våld eller tvång&lt;br&gt;- undersöka bl.a. områden för tillfälliga tullager och tullager och även&lt;br&gt;lokaler inom samma områden.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen godtar Lagrådets förslag. Skälen är väsentligen att den&lt;br&gt;föreslagna ordningen kan vara ägnad att öka rättssäkerheten och att den i&lt;br&gt;praktiken inte torde ha någon inverkan på effektiviteten i Tullverkets&lt;br&gt;kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat har Tullverket genom tullagstiftningen&lt;br&gt;vittgående befogenheter att utföra kontroller. Som exempel bör särskilt&lt;br&gt;nämnas sådan kontroll som görs med stöd av 57 § tullagen (6 kap. 10 §&lt;br&gt;förslaget till ny tullag). Med stöd av denna kan Tullverkets tjänstemän,&lt;br&gt;utan att det finns någon brottsmisstanke, undersöka bl.a. områden för&lt;br&gt;tillfälliga lager, tullager, frizoner och frilager samt områden på&lt;br&gt;flygplatser och bangårdar där varor som står under tullkontroll&lt;br&gt;(tullövervakning) förvaras och även lokaler inom sådana områden. Enligt&lt;br&gt;samma lagrum kan de undersöka transportmedel, containrar, lådor och&lt;br&gt;andra utrymmen där varor kan förvaras. Vid införsel från EU-länder&lt;br&gt;genomförs motsvarande kontroller av transportmedel etc. med stöd av 7 §&lt;br&gt;inregränslagen. Med beaktande av det nu sagda och av de skäl Lagrådet i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övrigt anfört finner regeringen att den av Lagrådet föreslagna ordningen&lt;br&gt;inte kan anses inverka skadligt på effektiviteten i Tullverkets&lt;br&gt;kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att en tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen skall få företa kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning&lt;br&gt;eller urinprovstagning i samband med gränspassage, om tjänstemannen&lt;br&gt;har ett förordnande av undersökningsledare, åklagare eller domstol.&lt;br&gt;Såvitt kan förstås är syftet med förslaget emellertid att sådana åtgärder&lt;br&gt;skall fa vidtas utan förordnande då det är fara i dröjsmål. Lagrådet har&lt;br&gt;anfört följande i anslutning till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”1 materiellt hänseende innebär andra stycket (anm: i 27 § SL) vid en&lt;br&gt;jämförelse med vad som gäller enligt rättegångsbalken, att kropps-&lt;br&gt;visitation, ytlig kroppsbesiktning och urinprovstagning får genomföras&lt;br&gt;även om fängelse inte ingår i straffskalan och vid en lägre grad av&lt;br&gt;misstanke. Det kan diskuteras huruvida detta överensstämmer med&lt;br&gt;föreskriften i 2 kap. 12 § regeringsformen att begränsningar i skyddet&lt;br&gt;mot bl.a. kroppsliga intrång och kroppsvisitation aldrig får gå längre än&lt;br&gt;vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett&lt;br&gt;dem. Lagrådet vill dock inte bestrida att det kan finnas fog för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den tveksamhet som sålunda vidlåder förslaget i&lt;br&gt;materiellt hänseende bör det inte komma i fråga att en tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman skall få vidta nu&lt;br&gt;aktuella tvångsåtgärder utan föregående förordnande. Lagrådet förordar&lt;br&gt;därför att första meningen i andra stycket avslutas med orden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket, får kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning eller&lt;br&gt;urinprovstagning utföras på honom eller henne’.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att Lagrådets förslag inte bör genomföras. Skälen&lt;br&gt;för detta är väsentligen att ett genomförande dels skulle medföra&lt;br&gt;betydande omgång och därav följande effektivitetsförluster, dels inte&lt;br&gt;skulle vara ägnat att i någon påtaglig mån höja rättssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar inledningsvis att de åtgärder som det här är&lt;br&gt;fråga om är sådana som företas i samband med resandetrafiken till och&lt;br&gt;från landet. Ordningen har tillkommit för att förebygga och förhindra&lt;br&gt;smuggling i samband med denna trafik. Den nuvarande ordningen har&lt;br&gt;såvitt avser kroppsvisitation funnits i ca 40 år och såvitt avser ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning i ca 20 år. Ordningen utgör en av grundvalarna för att&lt;br&gt;förebygga och förhindra införsel av bl.a. narkotika till landet. Såvitt kan&lt;br&gt;utrönas har ordningen fungerat utan några påtagliga problem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollbestämmelsema för resandetrafiken är utformade så att de&lt;br&gt;skall kunna tillämpas i icke obetydlig omfattning. Först kan det&lt;br&gt;konstateras att en kroppsvisitation som innebär undersökning av den&lt;br&gt;resandes bagage kan med stöd av tullagstiftningen ske utan att&lt;br&gt;tulltjänstemannen har underlag för någon misstanke om brott. I tullagen&lt;br&gt;föreskrivs således att för kontroll av att deklarations- och&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt och fullständigt får Tullverket&lt;br&gt;undersöka handresgods (bagage), såsom resväskor och portföljer, samt&lt;br&gt;handväskor och liknande som medförs av resande vid inresa till eller&lt;br&gt;utresa från EG:s tullområde eller av en person som kan stannas enligt viss&lt;br&gt;angiven bestämmelse (förare av eller befälhavare på transportmedel som&lt;br&gt;står under tullövervakning eller någon annan person om det finns&lt;br&gt;anledning att anta att personen är anmälningsskyldig enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen). Denna långtgående befogenhet finns i 57 § tullagen&lt;br&gt;och är även intagen i förslaget till ny tullag (6 kap. 10 §). Lagrådet har&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte framfört någon erinran mot bestämmelsen i förslaget till ny tullag.&lt;br&gt;För resande från eller till ett annat EU-land finns motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i 7 § inregränslagen. Den bestämmelsen återfinns i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende. Inte heller här har Lagrådet haft någon erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tullagen och inregränslagen medför att&lt;br&gt;bestämmelsen i smugglingslagstiftningen i praktiken torde bli tillämplig&lt;br&gt;huvudsakligen i de fall då det är fråga om visitation av den resande själv.&lt;br&gt;För att bestämmelsen skall kunna ha någon effekt, exempelvis då de&lt;br&gt;resande passerar genom ett tullfilter, är beviskravet ställt lågt.&lt;br&gt;Beviskravet är så lågt att det knappast finns utrymme för en&lt;br&gt;undersökningsledare eller åklagare att göra någon meningsfull&lt;br&gt;bedömning. Det räcker nämligen att det finns anledning att anta att den&lt;br&gt;resande har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av brott&lt;br&gt;enligt VSL eller SL (eller brott enligt narkotikastrafflagen). I praxis har&lt;br&gt;bestämmelsen tolkats som så att en tulltjänstemans subjektiva bedömning&lt;br&gt;att en resande i samband med tullkontroll ser nervös ut är tillräcklig&lt;br&gt;grund för att utföra en åtgärd enligt denna bestämmelse (jfr exempelvis&lt;br&gt;JO:s ämbetsberättelse 1996/97 s. 245). Den föreslagna lagen innebär&lt;br&gt;ingen ändring i detta hänseende och Lagrådet har inte uttalat att den nya&lt;br&gt;smugglingslagen i det hänseendet borde ha någon annan utformning än&lt;br&gt;gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör även pekas på att regeringen föreslår en särskild bestämmelse&lt;br&gt;om behörighetskrav för den som skall besluta om tvångsåtgärder eller&lt;br&gt;verkställa beslut om sådana åtgärder (30 § SL). Enligt bestämmelsen&lt;br&gt;måste tjänstemannen inneha en befattning som är förenad med sådan&lt;br&gt;befogenhet och ha hunnit genomgå erforderlig utbildning för ändamålet.&lt;br&gt;Bestämmelsen är väl ägnad att stärka rättssäkerheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härtill kommer att det är fråga om åtgärder som är mycket vanligt&lt;br&gt;förekommande och i allmänhet är av rutinmässig karaktär. Ett krav på&lt;br&gt;förordnande från undersökningsledare, åklagare eller domstol i vaije&lt;br&gt;särskilt fall skulle därför otvivelaktigt medföra en betydande omgång och&lt;br&gt;därav följande effektivitetsförluster. Det kan påpekas att detta utgör&lt;br&gt;sådana omständigheter som Lagrådet har godtagit som skäl för att beslag&lt;br&gt;enligt SL skall kunna ske utan förordnande huvudsakligen i samma&lt;br&gt;omfattning som nu gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här tilläggas att ett genomförande av Lagrådets förslag torde&lt;br&gt;öka användningen av sådana bestämmelser som kan möjliggöra att den&lt;br&gt;enskilde kvarhålls i avvaktan på ett beslut av undersökningsledare eller&lt;br&gt;åklagare. Det skulle även aktualisera frågan om införande av ytterligare&lt;br&gt;sådana bestämmelser. Att öka användningen av de befintliga&lt;br&gt;bestämmelserna eller att införa ytterligare bestämmelser framstår&lt;br&gt;emellertid inte som önskvärt. Varken i VSL (eller SL) eller rättegångs-&lt;br&gt;balken finns det några bestämmelser om rätt att kvarhålla någon for&lt;br&gt;kroppsvisitation (jfr 28 kap. 11 § RB). En sådan bestämmelse har ansetts&lt;br&gt;obehövlig (jfr prop. 1993/94:24 s. 52 f). Däremot gäller enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken att den som skall kroppsbesiktigas får kvarhållas för det&lt;br&gt;ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl, ytterligare&lt;br&gt;sex timmar (28 kap. 12 §). Denna regel torde anses tillämplig även vid ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning enligt 19 § VSL (jfr a. prop. s. 53 m och JO:s beslut 1996-&lt;br&gt;09-04, dnr 1889-1995 /ej refererat i ämbetsberättelsen/). När det gäller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;urinprovstagning enligt 19 § VSL (27 § andra stycket SL) finns det ett&lt;br&gt;särskilt förbud mot kvarhållande (jfr a. prop. s. 56 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har vidare föreslagit att den nya smugglingslagens särskilda&lt;br&gt;bestämmelse om beslag (22 § andra stycket SL; motsvarar 15 § första&lt;br&gt;meningen VSL) inte görs tillämplig på sådana försändelser som avses i&lt;br&gt;27 kap. 3 § rättegångsbalken. Lagrådet har i anslutning till detta anfört&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Lagrådet kan förstå att beslag är så vanligt förekommande och så&lt;br&gt;rutinmässiga i tullverksamheten att det skulle medföra betydande&lt;br&gt;omgång och därav följande effektivitetsförluster, om i vaije särskilt fall&lt;br&gt;förordnande av undersökningsledaren skulle inhämtas. Detta får anses&lt;br&gt;gälla även med beaktande av att åtskilliga situationer täcks av&lt;br&gt;bestämmelsen i 27 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken och att det i&lt;br&gt;många andra fall kan vara fara i dröjsmål. Bestämmelsen bör därför&lt;br&gt;kunna godtas. Undantag bör dock göras för försändelser som avses i 27&lt;br&gt;kap. 3 § rättegångsbalken. Dessa får enligt 27 kap. 4 § andra stycket inte&lt;br&gt;utan förordnande beslagtas av en polisman ens om fara är i dröjsmål, om&lt;br&gt;det inte är fråga om fall som avses i första stycket av paragrafen. Till&lt;br&gt;andra stycket bör därför läggas en ny andra mening av förslagsvis&lt;br&gt;följande lydelse: ‘Detta gäller dock inte i fråga om en försändelse som&lt;br&gt;avses i 27 kap. 3 § rättegångsbalken’.&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen finner att Lagrådets förslag inte bör genomföras. Skälen för&lt;br&gt;detta är väsentligen följande. Ett genomförande av förslaget skulle kunna&lt;br&gt;leda till ökad införsel av framförallt narkotika utan att rättssäkerheten&lt;br&gt;skulle öka påtagligt. Ett genomförande skulle dessutom kunna föranleda&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter med hänsyn till de särskilda kontroll-&lt;br&gt;bestämmelserna i tullagen och inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den av regeringen föreslagna beslagsbestämmelsen (22 § andra stycket&lt;br&gt;SL) gäller enbart beslag som görs för att ta kunna förverka egendom på&lt;br&gt;grund av brott enligt SL eller vissa andra författningar inom&lt;br&gt;tullagstiftningen. Beslag av handlingar kan däremot, såvitt här är i fråga,&lt;br&gt;i praktiken ske endast som bevisbeslag. Sådana beslag kan göras enbart&lt;br&gt;med stöd av rättegångsbalken. Därmed blir den bestämmelse som&lt;br&gt;Lagrådet angett (27 kap. 3 § rättegångsbalken) tillämplig redan genom&lt;br&gt;förslaget i lagrådsremissen när det är fråga om beslag av handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslag enligt den föreslagna bestämmelsen blir i praktiken aktuellt när&lt;br&gt;det är fråga om smuggelgods som skall förverkas. Insmuggling kan&lt;br&gt;givetvis ske genom att en postförsändelse skickas från utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En bestämmelse av motsvarande innehåll som i rättegångsbalken&lt;br&gt;tillkom redan 1933. Bestämmelsen infördes för att möjliggöra beslag av&lt;br&gt;postförsändelser och telegram som fanns hos det dåvarande post- och&lt;br&gt;telegrafverket (jfr Peter Fitger, Rättegångsbalken 1:2, s. 27:13 f och&lt;br&gt;NJA II 1933 s. 102 ff). Verket ansåg sig nämligen förhindrat att lämna ut&lt;br&gt;postförsändelser och telegram till polis eller åklagare. Bestämmelsen,&lt;br&gt;som överförts till rättegångsbalken, innebär emellertid samtidigt en&lt;br&gt;begränsning på så sätt att beslag får ske endast om det är fråga om brott&lt;br&gt;för vilket det är föreskrivet fängelse i ett år eller mer. Lagrådets förslag&lt;br&gt;innebär att även denna begränsning blir tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tullagen och inregränslagen finns emellertid särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om möjlighet för Tullverket att undersöka och öppna postförsändelser&lt;br&gt;samt i vissa fall kvarhålla dem (jfr 57 a - 57 d §§ tullagen /6 kap. 11-&lt;br&gt;13 §§ förslaget till ny tullag/ och 8-11 §§ inregränslagen). Det är dessa&lt;br&gt;bestämmelser som används i Tullverkets kontrollverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna är utformade för att tillgodose behovet av att kunna&lt;br&gt;förebygga eller förhindra insmuggling av narkotika och andra varor.&lt;br&gt;Bestämmelserna är samtidigt utformade så att det grundlagsfästa skyddet&lt;br&gt;mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse upprätthålls&lt;br&gt;(jfr 2 kap. 6 och 12 §§ regeringsformen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 27 kap. 3 § rättegångsbalken får en postförsändelse tas i beslag&lt;br&gt;endast om åtgärden kan motiveras med en misstanke om brott för vilket&lt;br&gt;fängelse i ett år eller mer ingår i straffskalan. För ringa narkotika-&lt;br&gt;smuggling föreslås - i enlighet med nuvarande straffbestämmelse i VSL&lt;br&gt;- en straffskala om böter eller fängelse i högst sex månader. Skulle&lt;br&gt;Lagrådets förslag genomföras torde det kunna innebära att Tullverket inte&lt;br&gt;skulle fa öppna postförsändelser som kommer från ett annat EU-land, om&lt;br&gt;misstanken gäller ringa narkotikasmuggling (jfr 8 § inregränslagen mot&lt;br&gt;bakgrund av syftet med 27 kap. 3 § rättegångsbalken). Ett genomförande&lt;br&gt;av förslaget torde vidare kunna innebära att om narkotika påträffas i en&lt;br&gt;postförsändelse i en mängd och under omständigheter som inte ger skäl&lt;br&gt;till misstanke om grövre brott än ringa narkotikasmuggling, så skulle&lt;br&gt;narkotikan inte kunna tas i beslag, inte ens genom beslut av domstol. Det&lt;br&gt;skulle i så fall gälla även införsel från ett icke medlemsland.&lt;br&gt;Möjligheterna att använda sig av s.k. postspärr enligt 57 d § tullagen&lt;br&gt;(6 kap. 13 § förslaget till ny tullag) och 13 § inregränslagen synes också&lt;br&gt;kunna komma att påverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har emellertid inte utvecklat sin syn på vilka följderna av dess&lt;br&gt;förslag skulle bli i dessa avseenden. Väl skulle kunna anföras skäl för att&lt;br&gt;skilja mellan den vara som transporteras i en postförsändelse och&lt;br&gt;postförsändelsen som sådan. Det är dock svårt att bedöma vilken bärkraft&lt;br&gt;sådana skäl skulle komma att tillmätas. Det är vidare svårt att se vilket&lt;br&gt;syfte den föreslagna bestämmelsen skulle fylla om man på detta sätt&lt;br&gt;skulle kunna skilja mellan postförsändelsen och den vara som&lt;br&gt;transporteras i försändelsen. Till detta kommer de fall där varan på ett&lt;br&gt;eller annat sätt har integrerats i försändelsen (t.ex. narkotika som&lt;br&gt;placerats under ett frimärke eller mellan skikten i ett vykort eller&lt;br&gt;narkotika som upplösts i vätska och dränkts in i försändelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan aspekt är om man i stället skulle införa en uttrycklig&lt;br&gt;bestämmelse om att ett beslag i sådana här fall alltid skall beslutas av en&lt;br&gt;undersökningsledare eller åklagare. En sådan ordning skulle emellertid&lt;br&gt;medföra att exempelvis narkotika som påträffas i någons ficka far tas i&lt;br&gt;beslag utan förordnande men narkotika som ligger i ett öppnat kuvert inte&lt;br&gt;skulle fa tas i beslag utan förordnande. En sådan ordning är inte&lt;br&gt;ändamålsenlig. Liksom hittills torde det vara fullt tillräckligt att det&lt;br&gt;ankommer på den enskilde tjänstemannen att vid behov hänskjuta frågor&lt;br&gt;till överordnad. Vidare bör även här pekas på den förut nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen med behörighetskrav (30 § SL).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.10 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I avsnitt 5.3 föreslås vissa åtgärder mot organiserad och annan grov&lt;br&gt;brottslighet. Förslaget innebär dels en kriminalisering av förberedelse och&lt;br&gt;stämpling till grov smuggling, grovt tullbrott och grov olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods och av försök till grov olovlig befattning med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;smuggelgods, dels en särskild straffskala för grov olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Förslaget kan innebära en något utökad användning av&lt;br&gt;fängelsestraff och att personer döms till ett längre fängelsestraff än vad&lt;br&gt;som sker idag. Det kommer dock uppenbarligen att röra sig om ett&lt;br&gt;mycket begränsat antal personer. Det kan därför förväntas att den sålunda&lt;br&gt;ökade användningen av fängelsestraff kommer att bli så marginell att&lt;br&gt;förslaget kan finansieras inom ramen för kriminalvårdens anslag. Det bör&lt;br&gt;här tilläggas att förslaget på sikt är ägnat att motverka en grov&lt;br&gt;brottslighet som föranleder ett betydande skattebortfall och ökade&lt;br&gt;samhällskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övriga förslag är huvudsakligen inriktade på att renodla och förenkla&lt;br&gt;bestämmelsernas innehåll och systematik. Förslagen kan därför inte&lt;br&gt;förväntas ge upphov till ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1&lt;/h3&gt;
&lt;h2&gt;Övrig lagstiftning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Privatinförsellagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: I privatinförsellagen anpassas lagtexten i&lt;br&gt;straffbestämmelsen till motsvarande lagtext i den nya&lt;br&gt;smugglingslagen (SL). Det innebär att brottet utformas som ett s.k.&lt;br&gt;farebrott. Det medför att den som för in varor till landet via en&lt;br&gt;bemannad tullplats kan fällas till ansvar oavsett om han blir ertappad&lt;br&gt;vid en kontroll på tullplatsen eller efter det att han passerat&lt;br&gt;kontrollstället på tullplatsen. Vidare införs efter mönster av såväl VSL&lt;br&gt;(och SL) som 12 § skattebrottslagen en bestämmelse om frivillig&lt;br&gt;rättelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås straffskärpning på så&lt;br&gt;sätt att straffskalan utvidgas från enbart böter till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år. Vidare föreslås ökade möjligheter till förverkande. Den&lt;br&gt;nuvarande straffriheten för ringa fall föreslås borttagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 promemorian föreslås även att det skall bli straffbart att ta befattning&lt;br&gt;med sådana varor som har varit föremål för brott enligt privatinförsel-&lt;br&gt;lagen. Vidare föreslås att det i privatinförsellagen införs dels en&lt;br&gt;bestämmelse om möjlighet till frivillig rättelse, dels en bestämmelse om&lt;br&gt;åtalsbegränsning. Den sistnämnda bestämmelsen tar sikte på de fall då ett&lt;br&gt;brott enligt privatinförsellagen kan föranleda påföring av en sådan&lt;br&gt;administrativ avgift som föreskrivs i 7 § samma lag. I sådana fall skall&lt;br&gt;åtal få väckas endast om det finns särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hovrätten över Skåne och Blekinge har avstyrkt&lt;br&gt;promemorians förslag om straffskärpning och ökad kriminalisering inom&lt;br&gt;privatinförsellagens område. Hovrätten har tillstyrkt övriga förslag till&lt;br&gt;ändringar i lagen. Helsingborgs tingsrätt har avstyrkt förslaget om&lt;br&gt;straffskärpning och förslaget om att slopa straffriheten för ringa&lt;br&gt;överträdelser. Tingsrätten har förordat att den nuvarande&lt;br&gt;straffbestämmelsen utmönstras med hänsyn till att bestämmelsen om&lt;br&gt;administrativ avgift får anses tillräcklig. Tingsrätten vill dock avvakta&lt;br&gt;med ändringar tills det avgjorts hur det blir med Sveriges rätt att behålla&lt;br&gt;den beskattning som föreskrivs i privatinförsellagen. Åklagarkammaren i&lt;br&gt;Helsingborg har tillstyrkt förslagen om straffskärpning och förverkande.&lt;br&gt;Riksskatteverket har tillstyrkt förslaget om åtalsbegränsning.&lt;br&gt;Systembolaget har tillstyrkt förslaget om straffskärpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regerings förslag: Sverige fick vid anslutningen till EU ett&lt;br&gt;undantag från huvudregeln i cirkulationsdirektivet (dvs. rådets direktiv&lt;br&gt;92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor, Celex 31992L0012) att privatpersoners inköp av alkohol-&lt;br&gt;och tobaksvaror skall beskattas endast i inköpslandet. Undantaget innebar&lt;br&gt;att Sverige fick beskatta privatinförsel över vissa angivna kvantiteter.&lt;br&gt;Undantaget utformades i överensstämmelse med ett redan gällande&lt;br&gt;undantag för Danmark och hänvisade till artikel 26 i cirkulations-&lt;br&gt;direktivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de regler som allmänt gäller inom EU har en resande rätt att ta&lt;br&gt;med sig alkohol och tobak, avsedda för eget bruk, från ett annat&lt;br&gt;medlemsland utan att någon punktskatt tas ut i hemlandet. Om varorna&lt;br&gt;tas in för kommersiella ändamål, skall däremot enligt vad som närmare&lt;br&gt;föreskrivs skatt betalas i införsellandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I december 1996 beslutade rådet att de nordiska länderna skulle få&lt;br&gt;ytterligare tid för anpassning på detta område. Sverige har rätt att till och&lt;br&gt;med den 30 juni 2000 och underkastat en översyn fortsätta att tillämpa&lt;br&gt;samma kvantitativa restriktioner som tillämpades den 31 december 1996.&lt;br&gt;Vid kontakter med kommissionen har under våren en underhands-&lt;br&gt;överenskommelse träffats mellan den svenska regeringen och&lt;br&gt;kommissionen om en ändring av de svenska införselreglema.&lt;br&gt;Överenskommelsen innebär, att Sverige får fortsätta att beskatta införsel&lt;br&gt;för eget bruk till och med den 31 december 2003 men att de skattefria&lt;br&gt;införselkvotema successivt ökas,Jfrån och med den 1 januari 2004 skall&lt;br&gt;allmänna EG-regler för privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror&lt;br&gt;gälla. Det nu sagda behandlas närmare i prop. 1999/2000:121.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om beskattningen av resandes införsel för privat bruk av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror och vilka kvantiteter som får föras in i&lt;br&gt;landet utan att punktskatt skall betalas finns i privatinförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som för in en vara för vilken skatt skall betalas enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen skall vid införseln självmant deklarera detta. Om&lt;br&gt;införseln sker på en bemannad tullplats, skall deklarationen lämnas till&lt;br&gt;tulltjänsteman. I andra fall skall deklarationen lämnas till&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Gävle inom fem dagar från det att införseln gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsreglerna straffsanktioneras genom 9 § privatinförsellagen.&lt;br&gt;Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet lämnar oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåter att deklarera döms till böter. I ringa fall skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen omfattar den som ertappas efter det att han i ett&lt;br&gt;tullfilter passerat kontrollen i grön fil, den som ertappas i röd fil med att&lt;br&gt;lämna oriktig uppgift samt den som - efter att ha fört in varorna utan att&lt;br&gt;passera en bemannad tullplats - underlåter att lämna deklaration inom&lt;br&gt;föreskriven tid eller som i deklaration lämnar oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är om straffbestämmelsen omfattar den som ertappas&lt;br&gt;vid kontroll i grön fil. Vid straffbestämmelsens tillkomst påpekade&lt;br&gt;lagrådet att, om någon blir ertappad vid tullkontroll innan kontrollstället&lt;br&gt;har passerats, det inte kommer att finnas förutsättningar för att fälla&lt;br&gt;personen till ansvar (jfr prop. 1995/96:166 s. 44 och 160). Skälet var att&lt;br&gt;lagen inte hade någon straffbestämmelse som avsåg försök till brott. En&lt;br&gt;entydig praxis synes inte ha utvecklats. I många fall har emellertid&lt;br&gt;personer som ertappats i grön fil frikänts av underrätter med&lt;br&gt;motiveringen att det inte har förelegat ett fullbordat brott enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen. Högsta domstolen har å andra sidan i rättsfallet NJA&lt;br&gt;1999 s. 670 ansett att ett fullbordat brott enligt privatinförsellagen&lt;br&gt;förelegat i ett fall där åtalet gällde att gärningsmännen försökt att föra in&lt;br&gt;sprit och alkohol. Av domen framgår dock inte de närmare&lt;br&gt;omständigheterna kring införseln och Högsta domstolen har i denna del&lt;br&gt;inte utvecklat skälen för sitt ställningstagande. Högsta domstolen har i&lt;br&gt;notisfallet NJA 1999 C 58 meddelat tillstånd till prövning i hovrätt i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mål om ansvar enligt 9 § privatinförsellagen. I beslutet anför Högsta&lt;br&gt;domstolen att det får anses vara av vikt för ledning av rättstillämpningen&lt;br&gt;att frågan om gränsen för fullbordat brott enligt den bestämmelsen prövas&lt;br&gt;av högre rätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen bör lämpligen utformas efter mönster av&lt;br&gt;motsvarande bestämmelse i den nya smugglingslagen (8 § SL). Det&lt;br&gt;innebär att brottet utformas som ett s.k. farebrott. Närmare bestämt&lt;br&gt;kommer straffbestämmelsen därmed att gälla den som uppsåtligen eller&lt;br&gt;av grov oaktsamhet underlåter att lämna föreskriven deklaration eller i en&lt;br&gt;deklaration lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift samt därigenom ger upphov till fara för att skatt enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen undandras det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan anpassning till den föreslagna smugglingslagen kommer att&lt;br&gt;säkerställa en enhetlig straffsanktionering. Straffbestämmelsen kommer&lt;br&gt;tveklöst att omfatta samtliga fall som behandlats i det föregående.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl VSL som den föreslagna smugglingslagen innehåller&lt;br&gt;bestämmelser om möjlighet att genom frivillig rättelse undgå straffansvar&lt;br&gt;(8 a § VSL respektive 15 § SL). I enlighet med promemorians förslag bör&lt;br&gt;en motsvarande ordning införas i privatinförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om förhållandet mellan straffbestämmelsen i privatinforsel-&lt;br&gt;lagen och bestämmelsen om administrativ avgift har prövats inte bara vid&lt;br&gt;bestämmelsernas tillkomst utan även senare (jfr prop. 1995/96:166 s. 43 f&lt;br&gt;och prop. 1997/98:100 s. 161 f). Med hänsyn härtill och då de&lt;br&gt;administrativa avgifterna är föremål för utredning (jfr avsnitt 6.2) finner&lt;br&gt;regeringen inte anledning att nu göra några ändringar i den ordning som&lt;br&gt;råder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1998 infördes nya kontrollbefogenheter i privatinförsellagen&lt;br&gt;(se prop. 1997/98:100, s. 143-146). Kort tid därefter publicerades&lt;br&gt;promemorians förslag. Effekterna av de nya kontrollbefogenhetema&lt;br&gt;kunde därför inte beaktas vid utformningen av promemorians förslag.&lt;br&gt;Med hänsyn härtill bör förslagen i promemorian om straffskärpning,&lt;br&gt;kriminalisering och ytterligare möjligheter till förverkande övervägas&lt;br&gt;ytterligare. Regeringen är därför för närvarande inte beredd att lägga&lt;br&gt;fram dessa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Utformningen av tulltilläggen och ändringar i&lt;br&gt;inregränslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I detta lagstiftningsärende görs inga&lt;br&gt;ändringar av tulltilläggens utformning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande uppräkningen i 3 § lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (inregränslagen) behålls. Skyldigheten enligt 4 § samma lag&lt;br&gt;att anmäla varor som förs in till eller ut från landet kvarstår tills vidare&lt;br&gt;i sak oförändrad. Lagtexten förtydligas. In- eller utförsel som omfattas&lt;br&gt;av ett förbud eller ett sådant villkor som inte är uppfyllt skall utan&lt;br&gt;dröjsmål anmälas vid närmaste bemannade tullplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: I promemorian föreslås att det nuvarande&lt;br&gt;området för tulltillägg (jfr 82 och 83 §§ tullagen) utvidgas till att omfatta&lt;br&gt;även den som inte är skyldig att lämna skriftlig, eller med&lt;br&gt;databehandlingsteknik upprättad, tulldeklaration. Förslaget innebär även&lt;br&gt;att oriktiga muntliga uppgifter skall kunna ligga till grund för tulltillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare föreslås att den nuvarande uppräkningen i 3 § inregränslagen&lt;br&gt;ersätts med en allmän bestämmelse som anger att lagen är tillämplig på&lt;br&gt;sådana varor som omfattas av en införsel- eller utförselrestriktion som&lt;br&gt;gäller vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land. Som skäl&lt;br&gt;anförs följande. Tullverket saknar möjlighet att ingripa exempelvis om en&lt;br&gt;person har med sig en införselreglerad vara som inte finns med i&lt;br&gt;paragrafens uppräkning. Innehållet i en sådan uppräkning är föränderligt&lt;br&gt;och ändringar kan ibland behöva göras snabbt. Lagstiftning är en alltför&lt;br&gt;omständlig och tidskrävande procedur. — I promemorian lämnas även ett&lt;br&gt;förslag om anmälningsskyldigheten enligt 4 § inregränslagen. Förslaget&lt;br&gt;innebär att anmälningsskyldigheten inskränks till att gälla enbart i de fall&lt;br&gt;förutsättningarna för införsel eller utförsel inte är uppfyllda, dvs. de fall&lt;br&gt;då varan omfattas av ett förbud mot eller ouppfyllt villkor för införsel&lt;br&gt;eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget om att utvidga tillämpningsområdet för&lt;br&gt;tulltilläggen har tillstyrkts av flertalet remissinstanser eller lämnats utan&lt;br&gt;erinran. Flera remissinstanser är dock kritiska mot möjligheterna till&lt;br&gt;dubbla sanktioner i form av straff och tulltillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget att slopa den s.k. varulistan i 3 § inregränslagen har tillstyrkts&lt;br&gt;av Läkemedelsverket, Posten AB, Statens jordbruksverk och Tull-Kust.&lt;br&gt;Förslaget har avstyrkts av Riksantikvarieämbetet. Luftfartsverket har&lt;br&gt;framfört att varulistan är värdefull för dem som berörs och att det därför&lt;br&gt;kan vara lämpligt att ha motsvarande uppräkning i en förordning eller i&lt;br&gt;myndighetsföreskrifter. Förslaget angående anmälningsskyldigheten&lt;br&gt;enligt 4 § inregränslagen har tillstyrkts av Statens jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen har tillkallat en särskild&lt;br&gt;utredare för att göra en förutsättningslös översyn av de administrativa&lt;br&gt;sanktionsreglema (dir. 1998:34). I uppdraget ingår att kartlägga och&lt;br&gt;utvärdera tillämpningen av nuvarande regler. Mot bakgrund av resultatet&lt;br&gt;skall utredaren göra en genomgripande översyn av reglerna i syfte att&lt;br&gt;utforma ett sanktionssystem som uppfyller högt ställda krav på&lt;br&gt;effektivitet, förutsebarhet, likformighet och rättssäkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag bör avvaktas. Med hänsyn därtill bör&lt;br&gt;promemorians förslag inte föranleda några åtgärder i detta&lt;br&gt;lagstiftningsärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inregränslagen innehåller bestämmelser om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid införsel eller utförsel över Sveriges gräns mot andra EU-länder. Av&lt;br&gt;EG-fördraget följer att dessa befogenheter får utövas endast i den mån&lt;br&gt;det är fråga om varor som är föremål för sådana införsel- eller&lt;br&gt;utförselrestriktioner som kan göras gällande inom EU. Det nu sagda skall&lt;br&gt;ses mot bakgrund av följande. I den nationella lagstiftningen finns en rad&lt;br&gt;föreskrifter om införsel- och utförselförbud eller införsel- och&lt;br&gt;utförselvillkor. Dessa föreskrifter är i regel utformade utan någon&lt;br&gt;begränsning i förhållande till andra EU-länder. EU:s inre marknad&lt;br&gt;bygger emellertid på fri rörlighet för varor. Det följer av artiklarna 28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 29 i EG-fördraget. Endast i speciella fall tillåts restriktioner Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;(artikel 30 i EG-fördraget).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen i 3 § inregränslagen avser sådana varor som omfattas av&lt;br&gt;restriktioner vilka anses tillåtna enligt EG-fördraget eller Sveriges&lt;br&gt;anslutningsfördrag med EU. Inregränslagen är tillämplig endast på de&lt;br&gt;uppräknade varorna. Uppräkningen grundar sig på ingående och&lt;br&gt;komplicerade överväganden angående de regler som gäller för den inre&lt;br&gt;marknaden. Det är fråga om övergripande bedömningar som rör själva&lt;br&gt;kärnan i den inre marknaden, nämligen den fria rörligheten för varor.&lt;br&gt;Frågorna kan påverka Sveriges förhållande till EU och dess&lt;br&gt;medlemsländer. Mot bakgrund av det anförda anser regeringen att den&lt;br&gt;nuvarande uppräkningen i lag bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldigheten i inregränslagen (4 §) är utformad så att den&lt;br&gt;beträffande de flesta varor gäller endast om de omfattas av ett förbud&lt;br&gt;eller ett villkor som inte är uppfyllt eller om varan förs in eller ut med&lt;br&gt;stöd av ett tillstånd som föranletts av vilseledande uppgift. Såvitt avser&lt;br&gt;några varuslag föreskrivs emellertid att införsel eller utförsel alltid skall&lt;br&gt;anmälas (generell anmälningsskyldighet). Så är fallet när det är fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- krigsmateriel som avses i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och&lt;br&gt;produkter som avses i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- vapen och ammunition som avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hundar och katter för annat ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- nötkreatur, svin, far, getter, fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- andra djur eller djurprodukter då det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka smittsam sjukdom eller annan allvarlig risk för människors&lt;br&gt;eller djurs hälsa, att erforderliga dokument saknas eller att de villkor som&lt;br&gt;i övrigt gäller för införseln inte är uppfyllda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- barnpornografi enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och&lt;br&gt;utförsel av barnpornografi i vissa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst kritiserades bestämmelserna om anmälnings-&lt;br&gt;skyldighet. Lagrådet framhöll att när det gäller införsel som sker med&lt;br&gt;stöd av tillstånd är anmälningsskyldigheten osanktionerad och varan får&lt;br&gt;föras in oberoende av om anmälan görs eller ej (prop. 1995/96:166&lt;br&gt;s. 156 f). Den föreslagna smugglingslagen innehåller, liksom VSL, straff&lt;br&gt;endast för den som bryter mot ett införselförbud eller -villkor eller ett&lt;br&gt;utförselförbud eller -villkor eller som för in eller ut en vara med stöd av&lt;br&gt;tillstånd som föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. Den som för in exempelvis en hund eller katt till&lt;br&gt;landet utan att anmäla införseln eller utförseln kan således inte fällas till&lt;br&gt;ansvar, om införseln inte sker i strid med något förbud eller villkor och&lt;br&gt;inte heller görs med stöd av tillstånd som föranletts av oriktig uppgift&lt;br&gt;eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här anmärkas att det i andra sammanhang kan finnas&lt;br&gt;föreskrifter om generell anmälningsskyldighet. Så är fallet i t.ex. 15 §&lt;br&gt;förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Enligt den bestämmelsen&lt;br&gt;skall utförsel av viss krigsmateriel anmälas till Tullverket senast en vecka&lt;br&gt;före den tidpunkt då utförsel avses ske. Motsvarande ordning gäller enligt&lt;br&gt;17 § förordningen (1998:400) om strategiska produkter vid utförsel av&lt;br&gt;strategiska produkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den generella anmälningsskyldigheten har tillkommit för att underlätta&lt;br&gt;kontrollen av att förbud och villkor inte överträds (jfr a. prop. s. 42 f, 47-&lt;br&gt;52, 55 ff och 92 samt prop. 1997/98:43 s. 99 ff och 173). Enligt&lt;br&gt;regeringens mening har det i lagstiftningsärendet inte framkommit skäl&lt;br&gt;att ändra anmälningsskyldighetens omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid lagens tillkomst påtalade Lagrådet att flera bestämmelser om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid kontroll hade fatt en missvisande&lt;br&gt;utformning. Lagrådet påpekade att detta berodde på konstruktionen av&lt;br&gt;anmälningsbestämmelsen. Mot bakgrund härav har bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen gåtts igenom och föreslås att flera av dem förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare förslås att det i inregränslagen tas in en föreskrift om att&lt;br&gt;anmälan skall ske utan dröjsmål vid närmaste bemannade tullplats, om&lt;br&gt;varan omfattas av ett förbud mot eller ett ouppfyllt villkor för in- eller&lt;br&gt;utförsel eller om varan förs in eller ut med stöd av ett tillstånd som&lt;br&gt;föranletts av oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift. Bestämmelsen bör ses mot bakgrund av att det rör sig om varor&lt;br&gt;som inte får finnas inom landet utan att vara föremål för åtgärder från&lt;br&gt;Tullverkets sida eller varor som inte far föras ut ur landet. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen innebär samtidigt att inregränslagen anpassas till en&lt;br&gt;ändring i lagen om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m. som regeringen föreslår i annat&lt;br&gt;lagstiftningsärende (jfr avsnitt 3, Ärendet och dess beredning). Enligt den&lt;br&gt;lagen får varor som förs in från tredje land utan hinder av införselförbud&lt;br&gt;eller -villkor bli föremål för vissa närmare angivna slag av&lt;br&gt;tullbehandling. Förslaget innebär bl.a. att lagen även skall vara tillämplig&lt;br&gt;på varor som förs in från ett EU-land under förutsättning att varorna förs&lt;br&gt;direkt till närmaste bemannade tullkontor och där anmäls.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna innebär i allt väsentligt enbart lagtekniska&lt;br&gt;justeringar. De kan därför inte förväntas ge upphov till ökade kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Författningskommentar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag (2000:000) om straff för smuggling&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som&lt;br&gt;rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller&lt;br&gt;villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den&lt;br&gt;författningen om inget annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt&lt;br&gt;någon av de författningar som nämns i tredje stycket. Befogenheterna&lt;br&gt;gäller även vid sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som&lt;br&gt;avses i 12 § tredje stycket. Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller&lt;br&gt;besluta om förverkande gäller dock inte vid brott enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningar som avses i andra stycket är lagen (1960:419) om&lt;br&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker, lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel, lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen, lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;br&gt;samt tullagen (2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen anges att lagen innehåller bestämmelser om sådana&lt;br&gt;gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor.&lt;br&gt;Anknytningen till införsel eller utförsel kommer till uttryck på olika sätt i&lt;br&gt;lagens paragrafer. Bestämmelsen har således inte någon självständig&lt;br&gt;betydelse såvitt avser lagens tillämpningsområde. Den är i stället att se&lt;br&gt;som en allmän beskrivning av tillämpningsområdet sådant det anges i&lt;br&gt;respektive bestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med införsel och utförsel regleras i 2 § första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med varor förstås i princip materiella ting. Tillämpningen härav far&lt;br&gt;emellertid ske med utgångspunkt i de införsel- och utförselbestämmelser&lt;br&gt;som sanktioneras genom SL. Det bör här noteras att tull-, skatte- och&lt;br&gt;avgiftsreglerna kan innehålla särskilda bestämmelser om vad som skall&lt;br&gt;anses som varor. I dessa regler är en vara ett objekt vars införande till&lt;br&gt;eller utförande från EG:s tull- eller skatteområden medför att tullar, andra&lt;br&gt;skatter eller avgifter skall betalas. På så sätt far det betydelse vad som&lt;br&gt;räknas upp i den s.k. tulltaxan, dvs. rådets förordning (EEG) nr 2658/87&lt;br&gt;av den 23 juli 1987 om tulltaxe- och statistiknomenklaturen och om den&lt;br&gt;Gemensamma tulltaxan (Celex 31987R2658). Indirekt kan varubegreppet&lt;br&gt;även framgå av bestämmelser i exempelvis tullkodexen (jfr t.ex.&lt;br&gt;artikel 212). När det gäller mervärdesskatt får tillämpningen ske med&lt;br&gt;utgångspunkt i 1 kap. 6 § mervärdesskattelagen (1994:200) i belysning&lt;br&gt;av artikel 5 i det s.k. sjätte mervärdesskattedirektivet, dvs. rådets sjätte&lt;br&gt;direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av&lt;br&gt;medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund (Celex Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;31977L0388). Här bör noteras att även vissa icke-materiella objekt&lt;br&gt;omfattas av bestämmelserna om mervärdesskatt. Det gäller t.ex.&lt;br&gt;elektricitet. Punktskatter för import finns föreskrivna endast i tre lagar,&lt;br&gt;nämligen lagen om tobaksskatt, lagen om alkoholskatt och lagen om skatt&lt;br&gt;på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen motsvarar 27 § VSL. I denna mening föreskrivs att&lt;br&gt;lagen inte gäller i den mån en annan författning innehåller en&lt;br&gt;straffbestämmelse för den som bryter mot ett förbud eller villkor för&lt;br&gt;införsel eller utförsel. Som exempel kan nämnas 40 § fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787). I sådana fall gäller således inte den här föreslagna lagens&lt;br&gt;bestämmelser om straff enligt 3-7 §§. Därmed kommer inte heller&lt;br&gt;bestämmelserna om olovlig befattning med smuggelgods (12 och&lt;br&gt;13 §§ SL) eller förverkandebestämmelserna (16 och 17 §§ SL) att gälla&lt;br&gt;för den som överträder ett sådant förbud eller villkor. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser gäller nämligen endast vid brott enligt den här lagen.&lt;br&gt;Detsamma gäller övriga bestämmelser i lagen, exempelvis&lt;br&gt;bestämmelserna om förundersökning, tvångsmedel, åtal och behörighet&lt;br&gt;att besluta om förverkande (19-22, 26-28 och 32 §§).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av andra meningen kan det emellertid i en författning&lt;br&gt;(import-/exportförfattning) vara särskilt föreskrivet att bestämmelser i SL&lt;br&gt;ändå skall gälla. Som exempel kan nämnas 14 § lagen (1996:95) om&lt;br&gt;vissa internationella sanktioner angående förundersökning och&lt;br&gt;tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen saknar betydelse när det är fråga om att någon i&lt;br&gt;samband med in- eller utförsel undandrar tull, annan skatt eller avgift. I&lt;br&gt;sådant fall gäller SL:s bestämmelser om straff (8-11 §§), olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods (12 och 13 §§) och förverkande (16 och&lt;br&gt;17 §§) utan hinder av att införseln eller utförseln är olovlig och kan&lt;br&gt;föranleda straff enligt särskild författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra och tredje styckena i den här paragrafen finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser. Av dessa framgår att SL:s bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m. skall tillämpas även vid brott&lt;br&gt;enligt vissa andra författningar, om brottet rör införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra och tredje styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rättegångsbalken finns bestämmelser om bl.a. förundersökning,&lt;br&gt;tvångsmedel och åtal. Dessa bestämmelser blir direkt tillämpliga på både&lt;br&gt;brott enligt SL och sådana brott som rör införsel eller utförsel men som&lt;br&gt;återfinns i andra författningar än SL. I 19-22, 26 och 27 §§ finns&lt;br&gt;emellertid särskilda föreskrifter om befogenheter för Tullverket,&lt;br&gt;tjänstemän vid Tullverket och tjänstemän vid Kustbevakningen när det&lt;br&gt;gäller förundersökning och tvångsmedel. I 32 § finns föreskrivet&lt;br&gt;befogenhet för befattningshavare vid Tullverket att väcka åtal och&lt;br&gt;meddela beslut enligt 3 § fjärde stycket lagen (1986:1009) om&lt;br&gt;förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna gäller i första hand vid brott enligt denna lag. I&lt;br&gt;paragraferna anges emellertid att befogenheterna gäller även vid andra&lt;br&gt;brott som avses i 1 § andra stycket. De brott som avses är brott enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;författningar som anges i tredje stycket under förutsättning att brotten rör&lt;br&gt;införsel till eller utförsel från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån de särskilda bestämmelserna gäller befogenheter om&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel som anges i rättegångsbalken, blir de&lt;br&gt;tillämpliga endast i den utsträckning som medges i den balken. Som&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas att flera befogenheter enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken förutsätter att det är fråga om brott för vilket det är&lt;br&gt;föreskrivet fängelse. De särskilda bestämmelser i SL som hänvisar till&lt;br&gt;rättegångsbalkens bestämmelser blir då inte tillämpliga på bötesbrotten&lt;br&gt;enligt författningarna i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De författningar som räknas upp i tredje stycket är sådana som särskilt&lt;br&gt;rör Tullverkets verksamhetsområde. I allt väsentligt är det fråga om brott&lt;br&gt;som ”rör införsel till eller utförsel från landet av varor”. Om en&lt;br&gt;uppräknad författning skulle komma att innehålla straffbestämmelser för&lt;br&gt;gärningar som rör annat än in- eller utförsel av varor, gäller&lt;br&gt;befogenheterna enligt SL inte sådana brott. Att gärningen ”rör” in- eller&lt;br&gt;utförsel innebär att gärningen skall ha ett orsaksmässigt samband med en&lt;br&gt;in- eller utförsel. Lagtexten innebär således inte i sig ett krav på att det&lt;br&gt;skall finnas ett direkt tidsmässigt samband (jfr promemorian s. 446).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian finns översikter över författningar som anges i tredje&lt;br&gt;stycket (jfr bl.a. s. 102, 105, 106 f och 446-448). I tredje stycket anges&lt;br&gt;även den föreslagna nya tullagen (jfr den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 3). I den finns föreskrivet straff för den som bryter mot vissa&lt;br&gt;föreskrifter, förbud och beslut enligt tullagstiftningen (10 kap. 1§&lt;br&gt;förslaget till ny tullag). Brottet betecknas som tullförseelse och kan&lt;br&gt;föranleda böter. Brottet motsvarar tullförseelse enligt 96 § tullagen och&lt;br&gt;71 § tullförordningen (1994:1558).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningen till ”sådana brott enligt narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;som avses i 12 § tredje stycket” har följande bakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 § första och andra styckena finns bestämmelser om olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods. I tredje stycket i den paragrafen har&lt;br&gt;emellertid föreskrivits att dessa ansvarsbestämmelser inte skall tillämpas&lt;br&gt;om befattningen är belagd med straff enligt vissa angivna bestämmelser i&lt;br&gt;narkotikastrafflagen. SL:s bestämmelser om olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods har med andra ord gjorts subsidiära i förhållande till dessa&lt;br&gt;straffbestämmelser i narkotikastrafflagen (jfr kommentaren till 12 §&lt;br&gt;tredje stycket). Som påpekats i Generaltullstyrelsens remissyttrande är&lt;br&gt;det emellertid ganska ofta som tullen upptäcker narkotika där det kausala&lt;br&gt;sambandet med själva smugglingen saknas eller kan ifrågasättas. För att&lt;br&gt;fa en naturlig och fungerande gränsdragning för tullens befogenheter i&lt;br&gt;detta sammanhang skall befogenheterna omfatta även dessa fall. Däremot&lt;br&gt;omfattas dessa fall inte av befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller&lt;br&gt;besluta om förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna lag skall en vara anses ha förts in till eller ut&lt;br&gt;från landet när den har förts över gränsen för svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. narkotika-, sådana varor som anges i 8 § narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tullbehandling-, vad som föreskrivs i tullagstiftningen om att en vara&lt;br&gt;skall läggas upp på tillfälligt lager eller bli föremål för godkänd&lt;br&gt;tullbehandling eller åtgärder enligt 3 kap. 4 § tullagen (2000:000), då&lt;br&gt;varan förs in till eller ut från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att en vara förs in till eller ut från landet utgör ett av rekvisiten för brott&lt;br&gt;enligt bl.a. 3 § och 8 §. Genom den här bestämmelsen föreskrivs när en&lt;br&gt;vara skall anses införd till eller utförd från landet. Så skall anses vara&lt;br&gt;fallet när varan har förts in över gränsen för svenskt territorium (den&lt;br&gt;svenska territorialgränsen) respektive ut över samma gräns. Med svenskt&lt;br&gt;territorium förstås Sveriges landområden, Sveriges sjöterritorium med&lt;br&gt;inre vatten och territorialhavet samt luftrummet över landområdena och&lt;br&gt;sjöterritoriet (jfr förordningen /1982:756/ om Försvarsmaktens&lt;br&gt;ingripanden vid kränkningar av Sveriges territorium under fred och&lt;br&gt;neutralitet, m.m. /IKFN-förordning/ och tillträdesförordningen&lt;br&gt;/1992:118/). Av lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium framgår att&lt;br&gt;det svenska territorialhavet med vissa undantag har en bredd av tolv&lt;br&gt;nautiska mil. Vad som föreskrivs i den här paragrafen stämmer överens&lt;br&gt;med vad som förstås i tullagen med att en vara förs in till det svenska&lt;br&gt;tullområdet (jfr 2 § tullagen; 1 kap. 5 § förslaget till ny tullag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu sagda har alltså avseende på den nationella territorialgränsen&lt;br&gt;och berör således inte frågan om varan förs inom, in till eller ut från EU:s&lt;br&gt;tullområde eller skatteområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av ordalydelsen gäller den föreslagna bestämmelsen även&lt;br&gt;då en vara förs över en sådan del av territorialgränsen som omfattas av&lt;br&gt;bestämmelser angående samverkan på tullområdet. Bestämmelser om&lt;br&gt;samverkan finns bl.a. i lagen (1959:590) om gränstullsamarbete med&lt;br&gt;annan stat. Sådant gränstullsamarbete har etablerats med Norge och&lt;br&gt;Finland (jfr kungörelsen /1959:591/ om gränstullsamarbete med Norge&lt;br&gt;och förordningen /2000:3/ om gränstullsamarbete med Finland). Inom&lt;br&gt;ramen för detta samarbete ombesörjs i vissa fall tullkontroll för svensk&lt;br&gt;räkning av norsk eller finländsk tullpersonal vid tullkontor som är beläget&lt;br&gt;inom norskt respektive finskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) behandlas frågor om lagens&lt;br&gt;tillämplighet med hänsyn till folkrätten, konventioner och bilaterala&lt;br&gt;överenskommelser med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med narkotika förstås detsamma som i narkotikastrafflagen. I flera av&lt;br&gt;SL:s bestämmelser finns särskilda regleringar för narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf fastställs den innebörd som ordet&lt;br&gt;tullbehandling skall ha då det förekommer i denna lag. Med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullbehandling förstås här vad som föreskrivs i tullagstiftningen om att en&lt;br&gt;vara skall läggas upp på tillfälligt lager, bli föremål för godkänd&lt;br&gt;tullbehandling eller bli föremål för åtgärder enligt 3 kap. 4 § i förslaget&lt;br&gt;till ny tullag (motsvarar 9 a § tullagen), då varan förs in till eller ut från&lt;br&gt;landet. Det är alltså fråga om förfaranden som den som korsar&lt;br&gt;territorialgränsen är skyldig att underkasta varan från och med att han&lt;br&gt;fullgjort sin skyldighet att föra varan till det tullkontor eller annan plats&lt;br&gt;som följer av tullagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagstiftningen gäller då en vara förs in till landet från ett område&lt;br&gt;utanför EG:s tullområde eller skatteområde eller då den förs ut från&lt;br&gt;landet till ett sådant område (jfr 2 § tullagen /I kap. 5 § förslaget till ny&lt;br&gt;tullag/ angående omfattningen av tullområdet respektive skatteområdet&lt;br&gt;samt 9 § tullagen /3 kap. 3 § förslaget till ny tullag/ angående&lt;br&gt;tillämpligheten i förhållande till skatteområdet). Tullagstiftningen gäller&lt;br&gt;dessutom då en icke-gemenskapsvara, som är underkastad ett&lt;br&gt;tullförfarande, förs in till landet från en plats inom EG:s tullområde. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att en vara transiteras från Polen via Tyskland till&lt;br&gt;Sverige. På grund av 9 a § tullagen (3 kap. 4 § i förslaget till ny tullag)&lt;br&gt;gäller tullagstiftningen i den här situationen även om varan inte är&lt;br&gt;underkastad ett tullförfarande. Som exempel kan nämnas att en icke-&lt;br&gt;gemenskapsvara smugglas från Polen via Tyskland till Sverige. I de fall&lt;br&gt;som 9 a § tullagen är tillämplig är den som för in varan skyldig att&lt;br&gt;anmäla införseln till Tullverket vid gränspasseringen. Tullverket har då&lt;br&gt;att ta ut föreskriven tull (men inte någon arman skatt) samt att kontrollera&lt;br&gt;att varan inte omfattas av något införselförbud eller något införselvillkor&lt;br&gt;som inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggande på tillfälligt lager kan karakteriseras som en&lt;br&gt;korttidsförvaring i avvaktan på att varorna hänförs till godkänd&lt;br&gt;tullbehandling (jfr artiklarna 50 och 53 i tullkodexen och 47 § tullagen;&lt;br&gt;3 kap. 6-11 §§ förslaget till ny tullag). Det finns fem slag av godkänd&lt;br&gt;tullbehandling. Det ena är s.k. tullförfaranden (sammanlagt åtta stycken,&lt;br&gt;nämligen övergång till fri omsättning, transitering, lagring i tullager,&lt;br&gt;aktiv förädling, bearbetning under tullkontroll, temporär import, passiv&lt;br&gt;förädling och export). Övriga fyra fall av godkänd tullbehandling är&lt;br&gt;överföring till en frizon eller ett frilager, återexport från EG:s tullområde,&lt;br&gt;förstöring av den införda varan eller överlåtelse av varan till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppläggande på tillfälligt lager inleds genom att den som vill lägga&lt;br&gt;upp varan lämnar en summarisk deklaration till lagerhavaren (jfr artikel&lt;br&gt;43 i tullkodexen och 4 kap. 5 § tullordningen /TFS 1994:45/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller att samtliga s.k. tullförfaranden inleds genom&lt;br&gt;att den som för in varan lämnar en tulldeklaration (artiklarna 4.17 och 59&lt;br&gt;i tullkodexen). Förenklade förfaranden tillämpas för postförsändelser och&lt;br&gt;järnvägstrafik (jfr artikel 45 i tullkodexen samt 14 och 15 kap.&lt;br&gt;tullordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföring till frilager eller frizon inleds genom att varan fysiskt förs&lt;br&gt;in i zonen eller lagret (jfr artikel 170 i tullkodexen och 11 kap.&lt;br&gt;tullordningen). Tullbehandlingsinstitutet återexport inleds genom att en&lt;br&gt;anmälan om återexport lämnas till Tullverket (jfr artikel 182.2 i&lt;br&gt;tullkodexen och 12 kap. 1 § tullordningen). Anmälan skall göras på det&lt;br&gt;s.k. enhetsdokumentet. Som sådan anmälan godtas i visst fall även en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tulldeklaration för tullförfarandet transitering (jfr 12 kap. 1§ andra Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;stycket tullordningen). Såväl förstöring som överlåtelse till statskassan&lt;br&gt;inleds genom att den som vill låta förstöra eller överlåta varan gör en&lt;br&gt;skriftlig anmälan till Tullverket (artikel 182.3 i tullkodexen och 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § tullordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förfarande enligt 9 a § tullagen (3 kap. 4 § förslaget till ny tullag)&lt;br&gt;inleds genom att den som for in varan anmäler införseln i samband med&lt;br&gt;gränspasseringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tullagstiftningen innebär att den som för in varor till&lt;br&gt;gemenskapens tullområde utan dröjsmål skall transportera varorna till det&lt;br&gt;tullkontor som Tullverket anvisat eller till annan plats som Tullverket&lt;br&gt;anvisat eller godkänt (jfr artiklarna 37-42 i tullkodexen) eller till en&lt;br&gt;frizon eller frilager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De olika formerna för tullbehandling finns närmare beskrivna i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas av&lt;br&gt;ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen&lt;br&gt;bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan&lt;br&gt;till tullbehandling, döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som, i samband&lt;br&gt;med att en sådan vara förs in till landet, uppsåtligen lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift vid tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift&lt;br&gt;vid tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att införseln&lt;br&gt;fullföljs i strid med förbudet eller villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smuggling döms också den som uppsåtligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från landet för ut en vara i strid med ett särskilt föreskrivet förbud&lt;br&gt;mot eller villkor för utförsel eller efter utförseln förfogar över varan i&lt;br&gt;strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling förfogar över en vara som omfattas av&lt;br&gt;ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel och därigenom&lt;br&gt;föranleder att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. till landet för in eller från landet för ut en vara med stöd av ett&lt;br&gt;tillstånd som föranletts av att någon lämnat oriktig uppgift eller underlåtit&lt;br&gt;att lämna föreskriven uppgift till en tillståndsmyndighet eller förfar på ett&lt;br&gt;sådant sätt hos en tillståndsmyndighet och därigenom föranleder att&lt;br&gt;tillstånd meddelas och att varan förs in till eller ut från landet med stöd&lt;br&gt;av tillståndet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i&lt;br&gt;samband med varans införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid&lt;br&gt;införsel från eller utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena angående tullbehandling i stället förfarande&lt;br&gt;enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns&lt;br&gt;mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tillämpningsområde - huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens första stycke omfattar att någon bryter mot ett särskilt&lt;br&gt;föreskrivet införselförbud eller införselvillkor genom att underlåta att&lt;br&gt;anmäla en vara till tullbehandling. Andra stycket omfattar att någon vid&lt;br&gt;tullbehandling lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att införseln&lt;br&gt;fullföljs i strid med förbudet eller villkoret. I tredje stycket första punkten&lt;br&gt;straffbeläggs att någon i strid med ett särskilt föreskrivet utförselförbud&lt;br&gt;eller utförselvillkor för ut en vara från landet. Punkten omfattar även att&lt;br&gt;någon efter utförseln förfogar över varan i strid med förbudet eller&lt;br&gt;villkoret utan att han (bevisligen) haft uppsåt till det vid&lt;br&gt;utförsel ti dpunkten. Den följande punkten i tredje stycket avser det fallet&lt;br&gt;att någon under pågående tullbehandling förfogar över en vara så att&lt;br&gt;införseln fullföljs i strid med ett införselförbud eller införselvillkor, som&lt;br&gt;är särskilt föreskrivet. Den tredje punkten i tredje stycket omfattar att&lt;br&gt;någon med stöd av ett tillstånd, som föranletts av oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift, for in eller ut en vara. Vad&lt;br&gt;som därmed straffbeläggs som fullbordat brott är alltså själva&lt;br&gt;utnyttjandet av ett sådant tillstånd. Punkten omfattar emellertid även just&lt;br&gt;det förhållandet att någon till en tillståndsmyndighet lämnar en oriktig&lt;br&gt;uppgift eller underlåter att lämna en föreskriven uppgift och därigenom&lt;br&gt;föranleder att tillstånd meddelas och att varan förs in till eller ut från&lt;br&gt;landet med stöd av tillståndet. I den fjärde punkten regleras så den&lt;br&gt;situationen att någon förfogar över en vara i strid med ett villkor som&lt;br&gt;uppställts vid införseln eller utförseln. I det fjärde stycket finns en&lt;br&gt;särskild bestämmelse som avser sådan införsel från eller utförsel till ett&lt;br&gt;annat EU-land som ligger utanför tullagstiftningen. För sådan in- och&lt;br&gt;utförsel knyts paragrafens tillämpning till de förfaranden som föreskrivs i&lt;br&gt;lagen om Tullverkets befogenheter mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen (inregränslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet behandlas all smuggling av narkotika i en&lt;br&gt;särskild paragraf (6 §) i vilken sådan smuggling har getts beteckningen&lt;br&gt;narkotikasmuggling respektive grov narkotikasmuggling (jfr den&lt;br&gt;allmänna motiveringen avsnitt 5.1). Vidare har på förslag av Lagrådet&lt;br&gt;ringa brott brutits ut till en egen paragraf (4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) behandlas vissa frågor om&lt;br&gt;paragrafens tillämplighet med hänsyn till folkrätten, konventioner och&lt;br&gt;bilaterala överenskommelser med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av förbud och villkor avseende in- eller utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första och andra styckena samt tredje stycket punkterna 1 och 2 regleras&lt;br&gt;fall då någon bryter mot sådana förbud eller villkor som är särskilt&lt;br&gt;föreskrivna. Dessa bestämmelser omfattar således inte det förhållandet att&lt;br&gt;någon bryter mot ett villkor som uppställts i det enskilda fallet. Den&lt;br&gt;situationen regleras i stället i tredje stycket punkt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka varor som omfattas av särskilt föreskrivna in- eller utförsel-&lt;br&gt;restriktioner framgår inte av SL utan av bestämmelser i ett stort antal&lt;br&gt;andra författningar. Många sådana bestämmelser finns direkt i lag eller&lt;br&gt;har sin grund i bemyndiganden som meddelats i lag. Villkoren kan vara&lt;br&gt;föreskrivna av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av en&lt;br&gt;annan myndighet. Det är då i regel den myndighet som skall ha tillsynen&lt;br&gt;över att regleringsförfattningen efterlevs. För införsel av olika varor kan&lt;br&gt;krävas t.ex.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) att införseltillstånd finns,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) att visst intyg är utfärdat av myndighet i exportlandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) att varan kommer till en viss person (t. ex. den som har rätt att tillverka&lt;br&gt;eller handla med en sådan vara här i landet),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) att importören är registrerad,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) att varan förs in av en person som uppnått viss ålder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) att införseln sker över viss ort,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) att varan undersöks innan den lossas eller frigörs från Tullverkets&lt;br&gt;befattning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) att varan hålls i karantän viss tid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i) att bevis visas upp om att varan uppfyller vissa uppställda krav,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j) att varan är märkt på visst sätt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;k) att varan förs in till landet under viss tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian (s. 450 ff) finns en översikt över bakgrunden till olika&lt;br&gt;typer av restriktioner samt lämnas exempel på författningar med in- och&lt;br&gt;utförselrestriktioner och bemyndiganden att föreskriva sådana.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för smuggling förutsätter alltid att en införsel- eller utförsel-&lt;br&gt;reglering överträds i det enskilda fallet. Det är alltså inte tillräckligt att&lt;br&gt;själva varan är föremål för någon sådan reglering. I vissa fall finns det&lt;br&gt;nämligen undantag från ett annars gällande tillståndstvång. Som exempel&lt;br&gt;kan nämnas införsel av mindre mängder läkemedel för medicinskt&lt;br&gt;ändamål och personligt bruk. Ett annat exempel är att föreståndaren för&lt;br&gt;en institution eller motsvarande vid ett universitet eller en högskola utan&lt;br&gt;tillstånd far föra in även i och för sig livsfarliga kemikalier som behövs&lt;br&gt;för verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;In- och utförselregleringar i förhållande till andra EU-länder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Fördraget om upprättandet av den Europeiska gemenskapen (EG-&lt;br&gt;fördraget) regleras principerna för EG:s inre marknad. Den inre&lt;br&gt;marknaden bygger på principerna om fri rörlighet för personer, varor,&lt;br&gt;tjänster och kapital. I artiklarna 28 och 29 anges att ”kvantitativa&lt;br&gt;importrestriktioner” och ”kvantitativa exportrestriktioner” samt åtgärder&lt;br&gt;med motsvarande verkan skall vara förbjudna mellan medlemsländerna.&lt;br&gt;Nationella in- eller utförselrestriktioner kan emellertid gälla i förhållande&lt;br&gt;till andra medlemsländer om restriktionerna är tillåtna enligt vissa&lt;br&gt;undantag som anges i artikel 30 eller enligt ett medlemslands&lt;br&gt;anslutningsfördrag. Enligt artikel 30 kan en medlemsstat införa förbud&lt;br&gt;mot eller andra restriktioner för import, export eller transitering om&lt;br&gt;restriktionen grundas på hänsyn till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- allmän moral, allmän ordning eller allmän säkerhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intresset att skydda människors och djurs hälsa och liv,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intresset att bevara växter eller skydda nationella skatter av konst-&lt;br&gt;närligt, historiskt eller arkeologiskt värde eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- intresset att skydda industriell och kommersiell äganderätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att en handelshindrande reglering skall kunna göras gällande mot&lt;br&gt;den enskilde måste den vara nödvändig. Det innebär att det skall saknas&lt;br&gt;handelsneutrala alternativa möjligheter att tillgodose ändamålet med&lt;br&gt;regleringen. Regleringen måste dessutom vara proportionell på så sätt att&lt;br&gt;den inte far medföra handelshindrande verkningar som går utöver det&lt;br&gt;syfte som motiverar regleringen eller i övrigt onödigt störa varuutbytet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mellan medlemsländerna. På området finns en rikhaltig rättspraxis i EG-&lt;br&gt;domstolen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I EG-fördraget finns även en särskild bestämmelse om rätt för ett&lt;br&gt;medlemsland att vidta åtgärder&amp;nbsp;såvitt&amp;nbsp;avser&amp;nbsp;handel&amp;nbsp;med vapen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ammunition &amp;nbsp;&amp;nbsp;och krigsmateriel för att&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skydda väsentliga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säkerhetsintressen för landet (artikel 296).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges anslutningsfördrag ger Sverige rätt att behålla&lt;br&gt;införselregleringar som avser djur av olika slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör anmärkas inregränslagen. I den finns bestämmelser om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat EU-land (jfr&lt;br&gt;den allmänna motiveringen, avsnitt 6.2). Lagen är tillämplig endast på&lt;br&gt;vissa uppräknade varor (3 §). Det är varor som omfattas av sådana&lt;br&gt;införselrestriktioner som är tillåtna enligt det nu sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottskonkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bryter mot ett införselförbud eller införselvillkor skall dömas&lt;br&gt;enligt den här bestämmelsen för smuggling även om han också skall&lt;br&gt;dömas enligt 8 § för tullbrott. Detta följer av att brotten i princip alltid får&lt;br&gt;anses ha olika skyddsobjekt (skyddsintressen). Så får anses vara fallet&lt;br&gt;även om exempelvis en tull ytterst kan syfta till att begränsa importen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är i vilken mån straffvärdet höjs av att en gärningsman&lt;br&gt;döms för både smugglingsbrott och tullbrott jämfört med att han döms&lt;br&gt;för endast ett av brotten. Det får avgöras med ledning av allmänna&lt;br&gt;straffrättsliga principer, varvid måste beaktas de intressen som uppbär&lt;br&gt;SL. Av vikt blir således dels den betydelse som smugglingsbrottet har&lt;br&gt;med hänsyn till de skyddsintressen som förbudet eller villkoret är avsett&lt;br&gt;att värna (exempelvis människors liv eller hälsa), dels i vilken mån den&lt;br&gt;undandragna skatten eller avgiften har uppgått till betydande belopp eller&lt;br&gt;armars ingått i ett tullbrott som i sig varit av allvarlig beskaffenhet. Med&lt;br&gt;beaktande av det nu sagda torde nuvarande påföljdspraxis kunna tjäna&lt;br&gt;som vägledning även för framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa lagar finns bestämmelser som föreskriver straff för den som&lt;br&gt;innehar vissa slag av varor. Så är fallet i bl.a. narkotikastrafflagen, vapen-&lt;br&gt;lagen (1996:67) och lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel. I de två sistnämnda lagama finns hänvisningar till VSL&lt;br&gt;(fortsättningsvis SL). En motsvarande hänvisning föreslås bli intagen i&lt;br&gt;narkotikastrafflagen. Genom hänvisningarna får anses vara markerat att&lt;br&gt;det innehav som konstituerar den olaga införseln inte bör föranleda&lt;br&gt;ansvar enligt de särskilda lagama utan enbart enligt smugglings-&lt;br&gt;bestämmelsen (s.k. skenbar lagkonkurrens). En annan sak är om och i&lt;br&gt;vilken mån det efterföljande innehavet skall medföra ansvar för olaga&lt;br&gt;innehav enligt de särskilda straffbestämmelserna för sådant innehav. Den&lt;br&gt;frågan måste besvaras enligt allmänna straffrättsliga principer (jfr&lt;br&gt;exempelvis rättsfallen NJA 1974 s. 108 och 1974 s. 208 II).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle den som för in alkohol eller tobak från ett annat EU-land bryta&lt;br&gt;mot någon införselrestriktion i alkohollagen (1994:1738) eller&lt;br&gt;tobakslagen (1993:581), kan han dömas för smuggling enligt 3 § SL utan&lt;br&gt;hinder av att han även gjort sig skyldig till brott enligt privatinförsellagen&lt;br&gt;eller skattebrottslagen. Straffansvaret enligt privatinförsellagen behandlas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.1, och författningskommentaren&lt;br&gt;till förslaget om ändring av 9 § privatinförsellagen. Straffansvaret enligt&lt;br&gt;skattebrottslagen behandlas i författningskommentaren till 8 § (under&lt;br&gt;rubriken Skattebestämmelser som sanktioners genom 8 §) och i&lt;br&gt;författningskommentaren till förslaget om ändring av 9 §&lt;br&gt;privatinförsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande införsel från ett annat EU-land kan det aldrig uppstå&lt;br&gt;konkurrens mellan 3 § SL och 8 § SL, utan endast mellan å ena sidan 3 §&lt;br&gt;SL och å andra sidan brott enligt 9 § privatinförsellagen eller enligt&lt;br&gt;skattebrottslagen. Konkurrensen kan gälla enbart vid införsel av alkohol&lt;br&gt;och tobak. Endast i dessa fall finns det nämligen både&lt;br&gt;införselrestriktioner och beskattningsbestämmelser. Vid brott enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen kan det bli fråga om ansvar även enligt 3 § SL på&lt;br&gt;grund av att någon bryter mot åldersrestriktionema i alkohollagen eller&lt;br&gt;tobakslagen. Vid brott enligt skattebrottslagen kan det dessutom bli fråga&lt;br&gt;om ansvar enligt 3 § SL på den grunden att någon har brutit mot andra&lt;br&gt;införselrestriktioner i alkohollagen. Enligt 4 kap. 2 § alkohollagen får&lt;br&gt;spritdrycker, vin och starköl föras in till landet endast av den som enligt&lt;br&gt;vad som närmare föreskrivs är berättigad att bedriva partihandel med&lt;br&gt;sådana varor samt av detaljhandelsbolaget (dvs. Systembolaget AB).&lt;br&gt;Undantag föreskrivs bl.a. i det fallet att alkoholen förs in av en resande&lt;br&gt;som fyllt 20 år eller av en person som utför arbete på ett transportmedel&lt;br&gt;och som har uppnått denna ålder. Införseln är då tillåten om den sker för&lt;br&gt;eget eller familjens bruk eller som gåva till närstående för dennes eller&lt;br&gt;dennes familjs personliga bruk. Såvitt avser tobak finns endast den&lt;br&gt;införselrestriktionen att den som för in tobaken måste ha fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna uppsåtsregler är tillämpliga. Det har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 5.7.1. Vad som anförs där torde medföra bl.a.&lt;br&gt;följande. För att någon skall fällas till ansvar enligt andra stycket för att&lt;br&gt;ha lämnat oriktig uppgift krävs att hans uppsåt i princip täcker att den&lt;br&gt;uppgift som han lämnat är oriktig. Vidare torde de allmänna&lt;br&gt;uppsåtsreglema innebära att gärningsmannen i princip skall ha insett&lt;br&gt;effekten av den oriktiga uppgiften, dvs. faran för att införseln fullföljs i&lt;br&gt;strid med förbudet eller villkoret. Detta utvecklas närmare i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § finns föreskrivet straffansvar för den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår en gärning som anges där (jfr den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 5.7.2, om grov oaktsamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan stämmer överens med vad som föreskrivs i 1 § VSL&lt;br&gt;angående normalbrott när det gäller smuggling av annat än narkotika.&lt;br&gt;Smuggling av narkotika behandlas i en särskild paragraf (6 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om första och andra styckena&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket straffbeläggs att någon bryter mot ett särskilt föreskrivet&lt;br&gt;införselförbud eller införselvillkor genom att underlåta att anmäla en vara&lt;br&gt;till tullbehandling. I andra stycket straffbeläggs att någon vid&lt;br&gt;tullbehandling lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift och därigenom ger upphov till fara för att införseln&lt;br&gt;fullföljs i strid med ett sådant förbud eller villkor. Enligt båda&lt;br&gt;bestämmelserna krävs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) att det är fråga om en vara,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) att varan omfattas av ett särskilt föreskrivet införselförbud eller&lt;br&gt;införselvillkor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) att gärningen sker uppsåtligen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4) att gärningen sker i samband med att varan förs in till landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som avses med vara har behandlats i kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med att en vara omfattas av ett särskilt&lt;br&gt;föreskrivet införselförbud eller införselvillkor har behandlats i det&lt;br&gt;föregående under rubriken Innebörden av förbud och villkor avseende in-&lt;br&gt;eller utförsel. På sätt där närmare anges avses alltså sådana införselförbud&lt;br&gt;eller -villkor som har föreskrivits i författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåtskravet har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt&lt;br&gt;5.7.1, och i det föregående under rubriken Uppsåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med att en vara förs in till landet framgår av 2 §&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara fråga om ett fullbordat brott enligt första stycket&lt;br&gt;krävs alltid att varan är att anse som införd till landet i enlighet med vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 2 § första stycket. Annars kan ett införselförbud eller&lt;br&gt;införselvillkor överhuvudtaget inte vara överträtt. Brottet fullbordas i och&lt;br&gt;med att gärningsmannen efter införseln underlåtit att i enlighet med&lt;br&gt;tullagstiftningen anmäla den införda varan till föreskriven tullbehandling&lt;br&gt;inom landet. Av kommentaren till 2 § första stycket framgår att&lt;br&gt;tullbehandling i vissa fall kan ske utom landet (t.ex. i Norge). I den&lt;br&gt;situationen fullbordas brottet i och med att gärningsmannen fört varan&lt;br&gt;över gränsen utan att ha anmält den till en sådan föreskriven&lt;br&gt;tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att det skall vara fråga om ett fullbordat brott enligt andra stycket&lt;br&gt;krävs att gärningsmannen vid tullbehandling inom landet har lämnat&lt;br&gt;oriktig uppgift eller underlåtit att lämna föreskriven uppgift samt&lt;br&gt;därigenom gett upphov till fara för att införseln fullföljs i strid med&lt;br&gt;förbudet eller villkoret. Bestämmelsen bygger på att införseln har&lt;br&gt;påböijats, dvs. att varan har förts över territorialgränsen. Vid&lt;br&gt;tullbehandling inom landet är brottet alltså fullbordat i och med att&lt;br&gt;gärningsmannen har lämnat den oriktiga uppgiften eller underlåtit att&lt;br&gt;lämna den föreskrivna uppgiften. Sker tullbehandlingen utom landet, är&lt;br&gt;brottet fullbordat först i och med att varan efter tullbehandlingen förts in&lt;br&gt;till landet, dvs. passerat territorialgränsen, i strid med förbudet eller&lt;br&gt;villkoret (jfr 2 § första stycket). Om införseln stoppas vid&lt;br&gt;tullbehandlingen utom landet, kan gärningsmannen dömas för försök till&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagstiftningen, och därmed bestämmelserna i de här båda styckena,&lt;br&gt;gäller i de fall en vara förs in till landet från ett område utanför EG:s&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullområde eller skatteområde. Den gäller även då en icke- Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;gemenskapsvara förs in till landet från en plats inom EG:s tullområde.&lt;br&gt;Det kan då vara fråga om en vara som är underkastad ett tullförfarande&lt;br&gt;(t.ex. en vara som transiteras från Polen via Tyskland till Sverige). Det&lt;br&gt;kan också vara fråga om en vara som inte är underkastad ett&lt;br&gt;tullförfarande (t.ex. en vara som smugglas från Polen via Tyskland till&lt;br&gt;Sverige). Att tullagstiftningen, och därmed bestämmelserna i de här båda&lt;br&gt;styckena, blir tillämpliga i det sistnämnda fallet beror på 9 a § tullagen&lt;br&gt;(3 kap. 4 § i förslaget till ny tullag). Det nu sagda behandlas även i&lt;br&gt;kommentaren till 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närmare beskrivning av förfarandena enligt tullagstiftningen finns i&lt;br&gt;bilaga 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullagstiftningen innehåller ett mycket stort antal bestämmelser om&lt;br&gt;skyldighet att göra anmälan till Tullverket i samband med införsel. Ett&lt;br&gt;fullbordat brott förutsätter emellertid att gärningsmannen underlåter att&lt;br&gt;anmäla varan till tullbehandling eller vid en sådan antingen lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift (jfr 2 §&lt;br&gt;andra stycket angående vad som innefattas i uttrycket tullbehandling).&lt;br&gt;Det kan således inte bli fråga om ett fullbordat brott då en person lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift i en anmälan som görs till Tullverket men som inte gäller&lt;br&gt;tullbehandling (t.ex. inkommande fartygsanmälan, inkommande&lt;br&gt;luftfartygsanmälan eller förhandsanmälan enligt 2 kap. tullordningen).&lt;br&gt;Om de oriktiga uppgifterna ger upphov till fara för att införseln fullföljs i&lt;br&gt;strid med förbudet eller villkoret, kan det dock bli fråga om ansvar för&lt;br&gt;försök till smuggling. I annat fall är det fråga om en ordningsförseelse&lt;br&gt;som kan föranleda straff enligt tullagstiftningen (jfr 96 § tullagen och&lt;br&gt;71 § tullförordningen /1994:1558/; 10 kap. 1 § förslaget till ny tullag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gämingsbeskrivningen omfattar även den som har fått kännedom om&lt;br&gt;varans existens eller införselrestriktionen först efter det att varan passerat&lt;br&gt;territorialgränsen. Gämingsbeskrivningen omfattar dessutom den som&lt;br&gt;visserligen inte själv har fört varan över territorialgränsen men som enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen därefter har övertagit ansvaret för att varan anmäls till&lt;br&gt;tullbehandling. Om någon överlåter en vara och då redan har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till smuggling, skall förvärvaren inte kunna fallas till ansvar&lt;br&gt;enligt den här bestämmelsen. I stället kan det bli fråga om ansvar för&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods enligt 12 § eller grovt sådant brott&lt;br&gt;enligt 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m. finns bestämmelser för sådana varor som&lt;br&gt;omfattas av ett särskilt föreskrivet införselförbud eller inte uppfyllt&lt;br&gt;införselvillkor. Enligt 1973 års lag far sådana varor utan hinder av&lt;br&gt;förbudet eller villkoret transiteras på närmare angivet sätt inom det&lt;br&gt;svenska tullområdet, förvaras på tillfälligt lager eller tullager eller i&lt;br&gt;frizon eller i frilager, förstöras på närmare angivet sätt eller återutforas.&lt;br&gt;1973 års lag innebär alltså en begränsning av räckvidden hos de&lt;br&gt;införselregleringar som föreskrivs i en stor mängd författningar. Denna&lt;br&gt;ordning förutsätter givetvis att även transporten och åtgärderna för att&lt;br&gt;visa upp varorna får ske utan hinder av införselregleringama. I det&lt;br&gt;lagstiftningsärende, vari föreslås en ny tullag, lämnas förslag om att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen om transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor,&lt;br&gt;m.m. skall förtydligas på så sätt att detta uttryckligen anges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som underlåter att anmäla en införselreglerad vara till&lt;br&gt;tullbehandling bryter därmed mot införselförbudet eller införselvillkoret&lt;br&gt;till följd av att varan inte enligt 1973 års lag får finnas inom landet utan&lt;br&gt;hinder av förbudet eller villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som anmäler en vara till någon form av tullbehandling kan inte&lt;br&gt;fällas till ansvar enligt första stycket. Det gäller alltså även om han&lt;br&gt;anmäler varan till någon annan tullbehandling än sådan som avses i 1973&lt;br&gt;års lag. Det följer av bestämmelsens ordalydelse. Han kan dock göra sig&lt;br&gt;skyldig till brott enligt andra stycket, om han vid tullbehandlingen&lt;br&gt;uppsåtligen lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift. Liksom i 8 § förstås med oriktig uppgift dels positivt oriktig&lt;br&gt;uppgift, dels bristfällig och ofullständig uppgift, dels underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgift av betydelse. Att underlåta att lämna föreskriven uppgift&lt;br&gt;tar sikte på att någon vid tullbehandling låter bli att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift utan att det kan anses att han ”lämnar oriktig uppgift” enligt det&lt;br&gt;nyss sagda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar en felaktig eller ofullständig uppgift om en varas art&lt;br&gt;eller beskaffenhet har lämnat oriktig uppgift. Detsamma gäller den som&lt;br&gt;visserligen angett varans art och beskaffenhet men felaktigt angett att&lt;br&gt;tillstånd för införseln finns. Den som angett varans art och beskaffenhet&lt;br&gt;men som underlåtit att lämna föreskriven uppgift om t.ex. ändamålet med&lt;br&gt;införseln har gjort sig skyldig till underlåtenhet enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gämingsbeskrivningen i andra stycket är huvudsakligen utformad efter&lt;br&gt;mönster av vad som föreskrivs i 8 § första stycket om ansvar för tullbrott.&lt;br&gt;Den bestämmelsen är i sin tur utformad efter mönster av 2 § skattebrotts-&lt;br&gt;lagen. Vad som anförs i kommentaren till 8 § första stycket bör i&lt;br&gt;tillämpliga delar tjäna till ledning för vad som föreskrivs här om att&lt;br&gt;någon lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift. Även när det gäller farerekvisitet kan ledning hämtas från&lt;br&gt;kommentaren till 8 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock framhållas att 8 §, liksom skattebrottslagen, alltså tar&lt;br&gt;sikte på undandragande av bl.a. skatt. Det förhållandet att den här&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillgodose andra skyddsintressen än 8 § bör i&lt;br&gt;förekommande fall beaktas vid tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas exempel på hur den här bestämmelsen är avsedd&lt;br&gt;att tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att någon uppsåtligen kringgår en tullplats, dvs. det klassiska&lt;br&gt;smugglingsfallet. I sådant fall har han underlåtit att anmäla varan till&lt;br&gt;tullbehandling. Han skall då fallas till ansvar enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att en resande som skall passera ett tullfilter väljer grön fil i&lt;br&gt;stället för röd, trots att han vet om att han är skyldig att anmäla en vara&lt;br&gt;till tullbehandling. Genom att välja grön fil i stället för röd har han&lt;br&gt;underlåtit att anmäla varan till tullbehandling. Det är alltså fråga om&lt;br&gt;fullbordat smugglingsbrott i och med att han gått in i den gröna filen.&lt;br&gt;Genom 15 § finns det visserligen möjlighet att undgå ansvar för den som&lt;br&gt;frivilligt vidtar rättelse. I praktiken torde det kunna förekomma endast&lt;br&gt;om personen lyckas passera filtret utan att bli stoppad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller den som underlåter att stanna vid föreskriven&lt;br&gt;anmälningsplats då han kör genom en tullplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift då han tar ut en vara ur ett tillfälligt lager, tullager eller frilager&lt;br&gt;skall dömas för fullbordat smugglingsbrott, om hans förfarande ger&lt;br&gt;upphov till fara för att varan kommer ut ur lagret i strid med ett förbud&lt;br&gt;eller villkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkten reglerar utförsel. Vad som skall förstås med att någon för ut en&lt;br&gt;vara är reglerat i 2 § första stycket. Innebörden av begreppet vara har&lt;br&gt;behandlats i kommentaren till 1 § första stycket. Fullbordat utförselbrott&lt;br&gt;kan inte ha skett förrän varan har förts ut ur landet. Att någon begått ett&lt;br&gt;fullbordat brott enligt den här bestämmelsen kan således inte anses ha&lt;br&gt;skett dessförinnan även om han påböljat en färd mot territorialgränsen&lt;br&gt;utan att han vidtagit föreskrivna åtgärder for tullbehandling. I sådant fall&lt;br&gt;kan han dock ha gjort sig skyldig till försök till smuggling (jfr 14 § SL).&lt;br&gt;Detsamma gäller, om någon vid tullbehandling före gränspassagen har&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar även det fallet att en vara, som enligt utförsel-&lt;br&gt;anmälan skall föras till ett visst land, trots detta förs till ett annat land dit&lt;br&gt;varan enligt exportförbud inte far föras eller far föras endast efter till-&lt;br&gt;stånd. Den som utan uppsåt att bryta ett utförselförbud eller -villkor för&lt;br&gt;ut en vara kan dömas för smuggling enligt denna punkt, om han efter&lt;br&gt;utförseln förfogar över varan i strid med förbudet eller villkoret. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att varan efter utförseln från landet omdestineras till&lt;br&gt;ett land till vilket utförsel inte får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktsamma förfaranden är straffbelagda genom 7 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar närmast 4 § 1 VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar de fall då någon förfogar över en införd vara&lt;br&gt;medan den är föremål för tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser sådan tullbehandling som medger att en vara finns&lt;br&gt;här i landet trots att den omfattas av ett särskilt föreskrivet införselförbud&lt;br&gt;eller inte uppfyllt införselvillkor. Det är alltså fråga om sådan&lt;br&gt;tullbehandling som anges i lagen om transport, förvaring och förstöring&lt;br&gt;av införselreglerade varor, m.m. Enligt lagen får en vara utan hinder av&lt;br&gt;sådant förbud eller villkor bli föremål för vissa slag av tullbehandling.&lt;br&gt;Det har kommenterats närmare i det föregående under rubriken Särskilt&lt;br&gt;om första och andra styckena. Det kan vara fråga om att varan&lt;br&gt;exempelvis förvaras på ett s.k. tullager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ligger utanför tillämpningsområdet för första och andra&lt;br&gt;styckena av bl.a. följande skäl. Förfogandet sker efter det att varan&lt;br&gt;anmälts till tullbehandling. Att någon ”förfogar över en vara” avser att&lt;br&gt;någon fysiskt eller rättslig disponerar över varan, inte att någon under&lt;br&gt;tullbehandlingen lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriven uppgift. Vidare är bestämmelsen inte utformad som ett&lt;br&gt;farebrott. På så sätt skiljer bestämmelsen sig från andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel kan nämnas att någon undanskaffar en vara genom att&lt;br&gt;bryta sig in i ett tullager och ta ut en vara som han där har placerad.&lt;br&gt;Brottet bör normalt anses fullbordat i och med att varan har förts ut ur&lt;br&gt;lagret. Bestämmelsen bör även bli tillämplig då någon i strid med ett&lt;br&gt;införselförbud eller -villkor tar ut en vara från ett tullager genom att stjäla&lt;br&gt;varan. I sådant fall bör gärningsmannen dömas för både stöld och&lt;br&gt;smuggling. Det skall ses mot bakgrund av att brotten bärs upp av olika&lt;br&gt;skyddsintressen. Vad som nu sagts gäller även för en vara som är under&lt;br&gt;transitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar närmast 4 § 4 VSL. Bestämmelsens första&lt;br&gt;led omfattar att någon till landet för in eller från landet för ut en vara med&lt;br&gt;stöd av ett införsel- eller utförseltillstånd som föranletts av någon till&lt;br&gt;tillståndsmyndigheten lämnat en oriktig uppgift eller underlåtit att lämna&lt;br&gt;en föreskriven uppgift. Vad som straffbeläggs här är alltså själva&lt;br&gt;utnyttjandet av tillståndet. Bestämmelsens andra led omfattar själva&lt;br&gt;uppgiftslämnandet hos tillståndsmyndigheten. Det straffbelagda&lt;br&gt;förfarandet utgörs här av att någon till en tillståndsmyndighet lämnar en&lt;br&gt;oriktig uppgift eller underlåter att lämna en föreskriven uppgift och&lt;br&gt;därigenom föranleder att tillstånd meddelas och att varan förs in till eller&lt;br&gt;ut från landet med stöd av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissens lagtext var bestämmelsen formulerad som att någon&lt;br&gt;uppsåtligen ”med stöd av tillstånd som föranletts av oriktig uppgift för in&lt;br&gt;eller ut en vara”. Bestämmelsen var utformad med utgångspunkt i att den&lt;br&gt;som uppsåtligen lämnade en oriktig uppgift i en ansökan om tillstånd&lt;br&gt;skulle kunna dömas för försök till smuggling. Lagrådet har emellertid&lt;br&gt;uttalat att för det fall ansökningen inte skulle ligga i tiden nära den&lt;br&gt;tilltänkta in- eller utförseln kan det tänkas att försökspunkten inte anses&lt;br&gt;uppnådd. Lagrådet har framhållit att det i sådant fall kan uppkomma en&lt;br&gt;inkonsekvent behandling av å ena sida de fall då någon uppsåtligen&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift och å andra sidan de fall då någon av grov&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar en sådan uppgift. I anslutning till det sagda har&lt;br&gt;Lagrådet anfört att en sådan behandling skulle kunna leda till stötande&lt;br&gt;resultat och att det kan förebyggas genom att punkten kompletteras med&lt;br&gt;en bestämmelse om uppsåtligt lämnande av oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar att vad Lagrådet anfört ger vid handen att ett&lt;br&gt;uppsåtligt förfarande i vissa fall skulle kunna vara straffritt medan ett&lt;br&gt;oaktsamt förfarande skulle vara straffbart enligt den uttryckliga&lt;br&gt;bestämmelsen i 7 § andra stycket 2 (anm: 5 § andra stycket 2 i&lt;br&gt;lagrådsremissen). En sådan ordning är inte acceptabel. Propositionens&lt;br&gt;lagtext har därför kompletterats i linje med vad Lagrådet anfört.&lt;br&gt;Kompletteringen motsvarar vad som i 4 § 4 VSL straffbeläggs som ett&lt;br&gt;fullbordat brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har även påtalat att bestämmelsen i lagrådsremissen&lt;br&gt;innehåller enbart att någon lämnar oriktig uppgift medan bestämmelsen i&lt;br&gt;andra stycket (anm: första stycket andra meningen i lagrådsremissen)&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;innehåller även att någon underlåter att lämna föreskriven uppgift. Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;Lagrådet har i anslutning härtill anfört följande. ”Till förebyggande av&lt;br&gt;den missuppfattningen att det är fråga om rekvisit med olika innehåll bör&lt;br&gt;i sistnämnda bestämmelse användas uttrycket ‘oriktig uppgift eller&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift’.” Regeringen gör även här&lt;br&gt;samma bedömning som Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att ett tillstånd har föranletts av en oriktig uppgift innebär, att tillstånd&lt;br&gt;till införsel eller utförsel inte skulle ha meddelats om i stället en riktig&lt;br&gt;uppgift lämnats. Det är inte fråga om en oriktig uppgift som lämnats vid&lt;br&gt;tullbehandling. Det är i stället fråga om en uppgift som lämnats eller&lt;br&gt;skulle ha lämnats i samband med att någon ansökt om tillstånd att få föra&lt;br&gt;in eller ut varan. I 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande (SOU&lt;br&gt;1991:84 s. 465) finns det exempel på det nu sagda. Vad som nu sagts om&lt;br&gt;lämnande av oriktig uppgift gäller, som framgår av vad som sägs i&lt;br&gt;anslutning till Lagrådets yttrande, även underlåtenhet att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med andra stycket används uttrycket oriktig&lt;br&gt;uppgift. Med detta förstås i princip detsamma som i andra stycket, dvs.&lt;br&gt;positivt oriktig uppgift, bristfällig och ofullständig uppgift och under-&lt;br&gt;låtenhet att lämna uppgift av betydelse. Om någon utnyttjar ett sådant&lt;br&gt;tillstånd som avses här, är det i princip likgiltigt vem som har lämnat den&lt;br&gt;oriktiga uppgiften eller om lämnandet av den har skett uppsåtligen, av&lt;br&gt;oaktsamhet eller utan oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel är ett brott enligt första ledet i punkten, dvs. ett brott&lt;br&gt;som avser utnyttjandet av ett tillstånd, fullbordat i och med att varan har&lt;br&gt;förts över territorialgränsen (jfr 2 § första stycket). Som redogjorts för i&lt;br&gt;kommentaren till första och andra styckena kan en vara emellertid utan&lt;br&gt;hinder av ett införselförbud eller införselvillkor föras in till landet enligt&lt;br&gt;vad som föreskrivs i lagen om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m. Brottet bör i sådant fall anses fullbordat&lt;br&gt;första gången som den som för in varan åberopar tillståndet till stöd för&lt;br&gt;införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framhållits i det föregående har andra ledet i punkten, dvs. den&lt;br&gt;brottsbeskrivning som avser själva uppgiftslämnandet, tillkommit med&lt;br&gt;anledning av Lagrådets yttrande. Lagtexten är formulerad så att det kan&lt;br&gt;vara någon annan än uppgiftslämnaren som sedan utnyttjar tillståndet till&lt;br&gt;att föra in eller ut varan. Uppgiftslämnaren har gjort sig skyldig till brott&lt;br&gt;även om den som utnyttjar tillståndet inte begått något brott med hänsyn&lt;br&gt;till att han varken känt till eller bort känna till hur tillståndet tillkommit.&lt;br&gt;Det avgörande är att den som lämnat uppgifterna till tillstånds-&lt;br&gt;myndigheten har haft uppsåt i förhållande till oriktigheten eller&lt;br&gt;underlåtenheten. Brottet är, som framgår av lagtexten, emellertid&lt;br&gt;fullbordat först då varan har förts in eller ut med stöd av tillståndet. Om&lt;br&gt;det är samma person som lämnat uppgifterna till tillståndsmyndigheten&lt;br&gt;och som sedan för in eller ut varan, bör han lämpligen dömas enligt&lt;br&gt;första ledet i punkten, dvs. för själva utnyttjandet av tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till legalitetsprincipen, sådan den numera kommer till&lt;br&gt;uttryck i 1 kap. 1 § brottsbalken (jfr prop. 1993/94:130 s. 13-20, 66, 75&lt;br&gt;och 108 f), torde det inte finnas möjlighet att anse att någon av de här&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avsedda situationerna är straffbelagd även genom någon annan&lt;br&gt;bestämmelse i paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Oaktsamma förfaranden är straffbelagda genom 7 § första stycket och&lt;br&gt;andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket fjärde punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 4 § 3 VSL. Bestämmelsen gäller dels då ett&lt;br&gt;visst villkor har uppställts för att en vara över huvud taget skall få föras&lt;br&gt;in eller ut, dels då ett villkor för en varas användning efter införseln eller&lt;br&gt;utförseln har uppställts i samband med att gränspassagen tillåtits. Då en&lt;br&gt;licens beviljas för t.ex. införsel av en viss vara kan licensmyndigheten&lt;br&gt;föreskriva vissa villkor, exempelvis att varan skall få användas endast för&lt;br&gt;visst ändamål. Att förfoga över varan i strid med ett sådant villkor faller&lt;br&gt;under den här bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om jjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket om underlåtenhet att anmäla en vara till&lt;br&gt;tullbehandling gäller här underlåtenhet att anmäla varan enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket inregränslagen (i dess lydelse enligt lagförslag 2.7). Vad som&lt;br&gt;anges i andra stycket om uppgifter vid tullbehandling gäller här uppgifter&lt;br&gt;som lämnas under förfaranden enligt inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom att 3 § SL på detta sätt knyts till inregränslagen blir&lt;br&gt;bestämmelsen tillämplig endast på sådana varor som är uppräknade i den&lt;br&gt;lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till bestämmelsen är att tullagstiftningen i princip inte är&lt;br&gt;tillämplig då det är fråga om införsel från eller utförsel till andra EU-&lt;br&gt;länder. I kommentaren till första och andra styckena har redovisats att&lt;br&gt;icke-gemenskapsvaror dock kan omfattas av tullagstiftningen, och&lt;br&gt;därmed bli föremål för tullbehandling då de förs in från ett annat EU-land&lt;br&gt;(transitering och smuggling från ett icke medlemsland via ett&lt;br&gt;medlemsland till Sverige).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;EG:s inre marknad bygger på principen om fri rörlighet för bl.a. varor.&lt;br&gt;Emellertid finns det nationella förbud och villkor för införsel och utförsel&lt;br&gt;som gäller även i förhållande till andra länder. I inregränslagen finns&lt;br&gt;bestämmelser om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat EU-land. Lagen är tillämplig endast på vissa uppräknade varor&lt;br&gt;(3 §). Det är varor som omfattas av sådana restriktioner som är tillåtna&lt;br&gt;enligt EG-rätten. Den som för eller ut en sådan vara från respektive till&lt;br&gt;ett annat EU-land är skyldig att anmäla varan till Tullverket (4 §). Det nu&lt;br&gt;sagda behandlas närmare i det föregående under rubriken In- och&lt;br&gt;utförselregleringar i förhållande till andra EU-länder och i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 6.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anslutning till det lagstiftningsärende, vari en ny tullag föreslås,&lt;br&gt;lämnar regeringen ett förslag om att lagen om transport, förvaring och&lt;br&gt;förstöring av införselreglerade varor, m.m. skall gälla även vid införsel&lt;br&gt;från andra EU-länder (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 3). På&lt;br&gt;motsvarande sätt som nu gäller enligt den lagen för det fall en vara förs&lt;br&gt;in från tredje land, föreslås en uttrycklig reglering innebärande att sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varor skall få hanteras på visst sätt utan hinder av restriktionerna.&lt;br&gt;Varorna skall enligt förslaget få föras direkt till närmaste bemannade&lt;br&gt;tullkontor och där anmälas för att sedan omhändertas av Tullverket,&lt;br&gt;förstöras eller återutföras enligt vad som föreskrivs i inregränslagen eller&lt;br&gt;bli föremål för åtgärder enligt förordningen (1994:1830) om införsel av&lt;br&gt;levande djur m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett brott som avses i 3 § är att anse som ringa, döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild straffskala för ringa fall av smuggling. I&lt;br&gt;lagrådsremissen var straffskalan intagen i smugglingsparagrafen (3 §).&lt;br&gt;Lagrådet har - med beaktande av bl.a. register- och statistiksynpunkter -&lt;br&gt;föreslagit att ringa brott behandlas i ens särskild paragraf. Regeringen&lt;br&gt;godtar Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan stämmer överens med vad som föreskrivs i 2 VSL&lt;br&gt;angående sådana ringa brott som gäller smuggling av annat än narkotika.&lt;br&gt;I överensstämmelse med promemorian föreslås dock att bedömningen av&lt;br&gt;om ett brott är ringa skall göras beträffande alla de brott som omfattas av&lt;br&gt;smugglingsparagrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett brott enligt 3 § skall anses vara ringa beror i princip enbart på&lt;br&gt;omständigheterna vid brottet. En annan sak är att den som döms för ett&lt;br&gt;icke ringa brott eventuellt kan ådömas ett lindrigare straff till följd av&lt;br&gt;sådana personliga förhållanden som anges i 29 kap. 5 § brottsbalken eller&lt;br&gt;sin ungdom (29 kap. 7 § brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om ett brott är ringa enligt 3 § bör främst bero på&lt;br&gt;varornas beskaffenhet och kvantitet. Omständigheterna kring en införsel&lt;br&gt;kan dock vara sådana att brottet skall anses som ett normalbrott, även om&lt;br&gt;brottet enbart med hänsyn tagen till varornas beskaffenhet och kvantitet&lt;br&gt;skulle ha varit att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelser för smuggling av narkotika har samlats i 6 §.&lt;br&gt;Sådana brott betecknas som narkotikasmuggling. I 6 § finns en särskild&lt;br&gt;straffskala för ringa fall av smuggling av narkotika. Den straffskalan&lt;br&gt;stämmer överens med vad som föreskrivs i 2 § VSL för ringa fall av&lt;br&gt;sådan varusmuggling som gäller narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett brott som avses i 3 § är att anse som grovt, döms för grov&lt;br&gt;smuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, om gärningen med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av särskilt farlig art eller&lt;br&gt;om gärningen annars inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande&lt;br&gt;samhällsintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen behandlas det grova smugglingsbrottet. För ansvar krävs att&lt;br&gt;alla objektiva och subjektiva förutsättningar enligt 3 § föreligger.&lt;br&gt;Uppsåtet skall täcka sådana försvårande omständigheter som anges i&lt;br&gt;denna paragraf och som har anknytning till det åtalade händelseförloppet&lt;br&gt;(jfr rättsfallet NJA 1995 s. 226).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan stämmer överens med vad som gäller enligt 3 § VSL för&lt;br&gt;grov varusmuggling. Straffbestämmelser för smuggling av narkotika har&lt;br&gt;samlats i 6 §. I den paragrafen finns en särskild straffskala för grov&lt;br&gt;narkotikasmuggling. Den straffskalan stämmer överens med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 § VSL för grov varusmuggling som gäller narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att brottsrubriceringen grovt brott skall förbehållas den&lt;br&gt;från allmän synpunkt mest allvarliga brottsligheten. Hänsyn skall tas till&lt;br&gt;samtliga omständigheter i det enskilda fallet, varvid en helhetsbedömning&lt;br&gt;skall göras. Härvid skall emellertid särskild vikt fästas vid sådana&lt;br&gt;omständigheter som anges i straffbestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en gärningsman som i samband med brott enligt denna lag har&lt;br&gt;tillgripit våld eller hot finns även straffbestämmelser i 3, 4 och 17 kap.&lt;br&gt;brottsbalken. Även om våldet eller hotet skulle kvalificera&lt;br&gt;smugglingsbrottet till grovt brott, så kvarstår det faktum att&lt;br&gt;brottsbalksbrotten har andra skyddsobjekt än smugglingsbrottet. Av&lt;br&gt;allmänna straffrättsliga principer bör därför i allmänhet följa att&lt;br&gt;gärningsmannen skall dömas för brott enligt straffbestämmelsen i&lt;br&gt;brottsbalken även om han döms för smugglingsbrott som kvalificerats&lt;br&gt;som grovt. Det föreligger med andra ord s.k. olikartad brottskonkurrens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I flera författningar straffbeläggs olovligt innehav av vissa varor. Så är&lt;br&gt;fallet i bl.a. vapenlagen och lagen om förbud mot vissa dopningsmedel. I&lt;br&gt;kommentaren till 3 § (under rubriken Brottskonkurrens) berörs hur&lt;br&gt;smugglingsparagrafen förhåller sig till sådana bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke ges exempel på omständigheter som särskilt bör beaktas&lt;br&gt;vid bedömningen av om ett smugglingsbrott skall anses vara grovt enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det första exemplet är &amp;quot;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som&lt;br&gt;utövats systematiskt eller i större omfattning&amp;quot;. Exemplet, som återfinns&lt;br&gt;även i 10 § angående grovt tullbrott, gäller närmast de fall då införseln är&lt;br&gt;ett led i en systematisk eller omfattande införsel av varor för avyttring&lt;br&gt;inom eller utom landet. Så är fallet då införsel kan anses vara organiserad&lt;br&gt;med hänsyn till att den mängd gods som förs in gör det påkallat att det&lt;br&gt;finns en organisation för såväl förvaring som distribution. Det bör i princip&lt;br&gt;sakna betydelse om det är någon annan än den som för in godset som&lt;br&gt;svarar för denna organisation. Det krävs endast att den som för in godset&lt;br&gt;har uppsåt i förhållande till den i lagtexten angivna omständigheten. Det är&lt;br&gt;överhuvudtaget av vikt att lagen kan tillämpas på ett sådant sätt att den de&lt;br&gt;facto motverkar sådan införsel som typiskt sett ger upphov till eller gynnar&lt;br&gt;existensen av maffialiknande eller annan organiserad brottslighet. Det kan&lt;br&gt;här påpekas att olovlig befattning med smuggelgods har, i motsats till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian och 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande, försetts&lt;br&gt;med en särskild straffskala för grovt brott och att den straffskalan stämmer&lt;br&gt;överens med den som föreslås gälla för såväl grov smuggling som grovt&lt;br&gt;tullbrott (se 13 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra exemplet är att ”gärningen med hänsyn till omständigheterna&lt;br&gt;kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av särskilt farlig art”.&lt;br&gt;Detta kan avse att gärningsmannen genom sitt uppträdande har utsatt&lt;br&gt;Tullverkets anställda eller andra för allvarliga skador, risker eller hot i&lt;br&gt;samband med brottet eller genom sitt tillvägagångssätt har framkallat en&lt;br&gt;beaktansvärd risk för allvarlig personolycka eller omfattande förstörelse av&lt;br&gt;annans egendom i samband med införseln. Den som medför ett smittsamt&lt;br&gt;eller explosivt ämne utan att han vid införseln har vidtagit tillräckliga&lt;br&gt;säkerhetsåtgärder kan alltså dömas för grov smuggling, även om han har&lt;br&gt;förhållit sig passiv till sin omgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exemplet inrymmer också att omständigheterna kring gärningen är&lt;br&gt;sådana som typiskt sett är ägnade att undergräva väsentliga funktioner i&lt;br&gt;Tullverkets övervakning. Så kan vara fallet om en tullprocedur vilar på&lt;br&gt;att importörer och exportörer medges vissa lättnader i hanteringen,&lt;br&gt;lättnader som bygger på att man från Tullverkets sida visar ett särskilt&lt;br&gt;förtroende för dem. Den som missbrukar ett sådant förtroende kan vara&lt;br&gt;att döma för grov smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De angivna exemplen kan båda sägas vara sådana som typiskt sett&lt;br&gt;innebär en allvarlig kränkning av betydande samhällsintressen. Emellertid&lt;br&gt;finns det flera andra situationer som innebär en sådan kränkning. Detta&lt;br&gt;framhävs genom att exemplifieringen avslutas med att ”gärningen annars&lt;br&gt;inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse&amp;quot;. Så kan&lt;br&gt;vara fallet om den införda varan varit av särskilt farlig beskaffenhet. Det&lt;br&gt;kan gälla införsel av bl.a. radioaktiva ämnen, gifter eller annat som kan&lt;br&gt;orsaka katastrofer av olika slag eller som på annat sätt kan ge upphov till&lt;br&gt;allvarliga risker för liv och hälsa eller för miljön. Exempel på utförselbrott&lt;br&gt;som kan innebära en allvarlig kränkning av betydande samhällsintressen är&lt;br&gt;utsmuggling av krigsmateriel, högteknologiska produkter eller varor som&lt;br&gt;är särskilt känsliga eller viktiga för landets ekonomi, försöijning eller&lt;br&gt;förhållande till omvärlden. Sålunda bör överträdelser av utförsel-&lt;br&gt;regleringarna i lagen (1998:397) om strategiska produkter, dvs. vissa&lt;br&gt;produkter som kan användas i förstörelsebringande syfte, i allmänhet anses&lt;br&gt;vara grova brott. Detsamma kan gälla olovlig utförsel av utrotningshotade&lt;br&gt;djur eller av utförselförbjudna antikviteter. Samma synsätt skall gälla för&lt;br&gt;olovlig införsel av motsvarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en gärning som avses i 3 § gäller narkotika, döms för&lt;br&gt;narkotikasmuggling till fängelse i högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa, döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är att anse som grovt, döms för grov narkotikasmuggling&lt;br&gt;till fängelse, lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är&lt;br&gt;grovt skall det särskilt beaktas om gärningen avsett en särskilt stor mängd&lt;br&gt;narkotika, om gärningen ingått som ett led i en verksamhet som bedrivits&lt;br&gt;i större omfattning eller yrkesmässigt, eller om verksamheten eller&lt;br&gt;gärningen annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillkommit på förslag av Lagrådet. Lagrådet har förordat&lt;br&gt;att smuggling av narkotika ges beteckningen narkotikasmuggling&lt;br&gt;respektive grov narkotikasmuggling och att sådan smuggling behandlas i&lt;br&gt;en särskild paragraf (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 5.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är utformad i överensstämmelse med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket regleras normalfallen av narkotikasmuggling, i andra&lt;br&gt;stycket de ringa fallen och i tredje stycket grov narkotikasmuggling.&lt;br&gt;Straffskaloma är desamma som de som föreskrivs i VSL när det är fråga&lt;br&gt;om varusmuggling som gäller narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I författningskommentaren till 3 § (under rubriken Brottskonkurrens)&lt;br&gt;behandlas frågor om konkurrens mellan smugglingslagstiftning och&lt;br&gt;sådana lagar som föreskriver straff för den som innehar vissa slag av&lt;br&gt;varor. Det gäller bl.a. narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har i sitt yttrande pekat på att det kan förekomma smuggling&lt;br&gt;av mindre mängder narkotika tillsammans med andra införselreglerade&lt;br&gt;varor under omständigheter som gör den senare smugglingen till grovt&lt;br&gt;brott. Lagrådet har anfört att en sådan situation får lösas enligt allmänna&lt;br&gt;straffrättsliga konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket finns en exemplifieringen av omständigheter som&lt;br&gt;särskilt skall beaktas vid bedömandet av om brottet är grovt.&lt;br&gt;Exemplifieringen stämmer i allt väsentligt överens med vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 3 § andra stycket narkotikastrafflagen för grovt&lt;br&gt;narkotikabrott. Den bestämmelsen och bestämmelsen i SL vilar på&lt;br&gt;samma rättspolitiska grundval. Tillämpningen av bestämmelserna bör&lt;br&gt;således stå i överensstämmelse med varandra. Bedömningen av om&lt;br&gt;brottet är att anse som grovt skall - precis som när det gäller&lt;br&gt;narkotikabrott - grundas på en helhetsavvägning av omständigheterna i&lt;br&gt;det enskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen (anm: 4 § tredje stycke i lagrådsremissens lagtext)&lt;br&gt;var sista ledet i exemplifieringen utformat som ”om gärningen annars&lt;br&gt;varit av särskilt farlig eller hänsynslös art”. I anslutning till detta har&lt;br&gt;Lagrådet uttalat följande. ”Medan man i fråga om narkotikabrott kan tala&lt;br&gt;om att gärningen är av särskilt hänsynslös art vid exempelvis överlåtelse&lt;br&gt;av narkotika till skolungdom, är det i fråga om smugglingen mer naturligt&lt;br&gt;att säga att gärningen ingått som ett led i en verksamhet som varit av&lt;br&gt;särskilt farlig eller hänsynslös art.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har ingen erinran mot vad Lagrådet anfört i anslutning till&lt;br&gt;denna paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 3 eller 6 §,&lt;br&gt;döms för olovlig införsel eller olovlig utförsel till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig införsel eller olovlig utförsel döms också den som av grov&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med utförsel från landet av en vara underlåter att anmäla&lt;br&gt;varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att sådant förbud eller villkor som&lt;br&gt;avses i 3 § tredje stycket 1 eller den bestämmelsen tillsammans med 6 §&lt;br&gt;överträds, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift i&lt;br&gt;samband med ansökan om sådant tillstånd som avses i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 3 eller den bestämmelsen tillsammans med 6 § och därigenom ger&lt;br&gt;upphov till fara för att varan förs in eller ut med stöd av detta tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid&lt;br&gt;utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i andra stycket 1&lt;br&gt;angående tullbehandling i stället förfarande enligt lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tillämpningsområde - huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf straffbeläggs grovt oaktsamma förfaranden med&lt;br&gt;införsel- eller utförselreglerade varor. Första stycket omfattar de fall då&lt;br&gt;någon av grov oaktsamhet begår en gärning som i objektivt hänseende&lt;br&gt;motsvarar ett fullbordat brott enligt 3 eller 6 §. Andra stycket gäller vissa&lt;br&gt;grovt oaktsamma förfaranden som i viss mån svarar mot försök till&lt;br&gt;smuggling. Förfarandena kännetecknas av att de visserligen inte inneburit&lt;br&gt;att någon har överträtt eller kringgått ett förbud eller villkor men att&lt;br&gt;gärningsmannen har framkallat fara för att så skulle ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som bör förstås med grov oaktsamhet behandlas i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvar enligt första stycket skall finnas de objektiva förutsättningar&lt;br&gt;som gäller för fullbordat brott enligt 3 §. Dessa förutsättningar skall vara&lt;br&gt;täckta av grov oaktsamhet från gärningsmannens sida.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om andra stycket första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna punkt straffbeläggs att någon i samband med utförsel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underlåter att anmäla en vara till tullbehandling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för vad som skall förstås med detta kan tjäna vad som&lt;br&gt;anförs i författningskommentaren till 3 § första och andra styckena om&lt;br&gt;motsvarande förfaranden vid införsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvar krävs fara för att varan skall komma att finnas utom&lt;br&gt;territoriet i strid med förbudet eller villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brott enligt den här bestämmelsen inträffar i och med att någon vid&lt;br&gt;tullbehandling lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. Ett brott enligt bestämmelsen har också begåtts i och&lt;br&gt;med att någon underlåter att anmäla varan till tullbehandling genom att&lt;br&gt;han underlåter att stanna vid föreskriven anmälningsplats. För den som&lt;br&gt;kringgår en tullplats inom landet torde brottet i praktiken få anses&lt;br&gt;fullbordat först då han passerat gränsen. I sådant fall bör ansvar ådömas&lt;br&gt;endast enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om andra stycket andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse straffbeläggs att någon av grov oaktsamhet&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift i samband med en tillståndsansökan.&lt;br&gt;Bestämmelsen svarar närmast mot försök till smuggling enligt 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 3. Med oriktig uppgift förstås detsamma som i den bestämmelsen.&lt;br&gt;Bestämmelsen kan vara tillämplig såväl då den oriktiga uppgiften har&lt;br&gt;föranlett att tillstånd meddelats som då den inte har föranlett ett sådant&lt;br&gt;tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antag att det är samma person som av grov oaktsamhet dels lämnat&lt;br&gt;den oriktiga uppgiften vid tillståndsansökningen, dels med stöd av&lt;br&gt;tillståndet för in varan till landet. I sådant fall bör han lämpligen dömas&lt;br&gt;till ansvar enbart för själva utnyttjandet av tillståndet enligt första stycket&lt;br&gt;jämfört med 3 § tredje stycket 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med vad Lagrådet förordat och i överensstämmelse med 3 §&lt;br&gt;tredje stycket 3 har i lagtexten även tagits med att någon underlåter att&lt;br&gt;lämna föreskriven uppgift i samband med en tillståndsansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse finns inte i lagrådsremissen (jfr den allmänna&lt;br&gt;motiveringen avsnitt 3). Syftet med bestämmelsen är att göra&lt;br&gt;straffbestämmelsen i andra stycket 1 tillämpligt även på sådan utförsel&lt;br&gt;som sker till andra EU-länder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffbestämmelsen i andra stycket 1 gäller förfaranden som någon gör&lt;br&gt;sig skyldig till vid tullbehandling som görs med anledning av utförsel&lt;br&gt;från landet. Med tullbehandling förstås sådana åtgärder enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen som anges i 2 §. Sådana åtgärder vidtas i princip inte när&lt;br&gt;det gäller utförsel till andra EU-länder. I stället gäller särskilda&lt;br&gt;förfaranden enligt inregränslagen. Genom bestämmelsen i detta stycke&lt;br&gt;blir straffbestämmelsen i andra stycket 1 tillämplig även på sådana&lt;br&gt;förfaranden. Vad som anges i straffbestämmelsen om att någon&lt;br&gt;underlåter att anmäla en vara till tullbehandling blir således i stället&lt;br&gt;tillämpligt i de fall någon underlåter att anmäla varan enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket inregränslagen (i dess lydelse enligt lagförslag 2.7). Vad som&lt;br&gt;anges om uppgifter vid tullbehandling blir tillämpligt när det är fråga om&lt;br&gt;uppgifter som lämnas under förfaranden enligt inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 3 § fjärde stycket finns en motsvarande bestämmelse för uppsåtliga&lt;br&gt;brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om jjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke undantas från straffansvar sådana gärningar som visserligen&lt;br&gt;har begåtts av grov oaktsamhet men som med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna ändå är att anse som ringa. Liksom när det gäller att&lt;br&gt;avgöra om ett uppsåtligt brott är ringa torde främst varornas beskaffenhet&lt;br&gt;och kvantitet bli avgörande (jfr författningskommentaren till 4 §).&lt;br&gt;Straffriheten för ringa fall har behandlats i den allmänna motiveringen&lt;br&gt;(avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som, i samband med att en vara förs in till landet, uppsåtligen&lt;br&gt;underlåter att anmäla varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift undandras det allmänna, döms för tullbrott till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tullbrott döms också den som uppsåtligen ger upphov till fara för&lt;br&gt;att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt&lt;br&gt;tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med att en vara förs ut från landet, förfara så som anges i&lt;br&gt;första stycket eller, efter utförseln, förfoga över varan i strid med vad&lt;br&gt;som förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av&lt;br&gt;utförseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling förfoga över en införd vara i strid&lt;br&gt;med vad som gäller för denna tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryta mot villkor som vid tullbehandling för övergång till fri&lt;br&gt;omsättning har uppställts för befrielse från eller nedsättning av skatten&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är tillämplig endast i fråga om sådana tullar, andra&lt;br&gt;skatter och avgifter som Tullverket skall besluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafens tillämpningsområde - huvuddrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf regleras de uppsåtliga brott som innebär att någon i&lt;br&gt;samband med införsel eller utförsel agerar på ett otillåtet sätt och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift&lt;br&gt;undandras det allmänna eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas i&lt;br&gt;samband med införsel till eller utförsel från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket innehåller en central straffbestämmelse. Bestämmelsen&lt;br&gt;gäller enbart införsel och omfattar dels det fallet att någon underlåter att&lt;br&gt;anmäla en vara till tullbehandling, dels det fallet att någon vid&lt;br&gt;tullbehandling lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. I andra stycket första punkten straffbeläggs att någon&lt;br&gt;gör på motsvarande sätt i samband med utförsel av en vara. Den punkten&lt;br&gt;omfattar också att någon förfogar över en utförd vara i strid med vad som&lt;br&gt;förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av utförseln.&lt;br&gt;Den följande punkten i andra stycket avser det fallet att någon under&lt;br&gt;pågående tullbehandling förfogar över en införd vara i strid med vad som&lt;br&gt;gäller for denna tullbehandling. Den tredje punkten i andra stycket&lt;br&gt;omfattar det fallet att någon bryter mot villkor för befrielse från eller&lt;br&gt;nedsättning av tull, annan skatt eller avgift. I det tredje stycket anges att&lt;br&gt;paragrafen är tillämplig endast såvitt avser sådana skatter och avgifter&lt;br&gt;som Tullverket skall besluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 1 § VSL såvitt avser undandragande vid&lt;br&gt;införsel. Andra stycket första punkten motsvarar 1 § och 4 § 1 VSL,&lt;br&gt;såvitt avser utförsel. Andra stycket andra och tredje punkten motsvarar&lt;br&gt;4 § 1 och 2 VSL i den mån dessa reglerar undandraganden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvar enligt paragrafen måste tull-, skatt- eller avgiftsskyldighet&lt;br&gt;ha förelegat i det enskilda fallet. Det är alltså inte tillräckligt att varan&lt;br&gt;tillhör ett varuslag for vilket tull, annan skatt eller avgift skall betalas i&lt;br&gt;anledning av införsel eller utförsel. Exempelvis får en resande för eget&lt;br&gt;bruk föra in tobaksvaror intill en viss mängd utan att betala skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet föreligger emellertid för införsel utöver denna kvantitet.&lt;br&gt;Liksom enligt VSL gäller att undandragandet aldrig kan avse mer än den&lt;br&gt;delen av införseln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom paragrafen knyter an till tullbehandling enligt 2 § andra&lt;br&gt;stycket, blir paragrafen tillämplig i samma utsträckning som&lt;br&gt;tullagstiftningen. Det innebär att paragrafen omfattar att en vara förs in&lt;br&gt;från eller ut till en plats utanför EU, dvs. en plats utanför EU:s&lt;br&gt;tullområde eller skatteområden (s.k. tredjelandstrafik). Detsamma gäller&lt;br&gt;för icke-gemenskapsvaror som transiteras från en plats utanför EU via ett&lt;br&gt;annat EU-land till Sverige (t.ex. en vara som transiteras från Polen via&lt;br&gt;Tyskland till Sverige). Sådana varor skall nämligen enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen tullbehandlas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen kan bli tillämplig även då en icke-gemenskapsvara, som&lt;br&gt;inte är underkastad ett tullförfarande, förs in till landet från en plats inom&lt;br&gt;EG:s tullområde. Som exempel kan nämnas att en vara smugglas från&lt;br&gt;Polen via Tyskland till Sverige. Att tullagstiftningen, och därmed&lt;br&gt;bestämmelserna i den här paragrafen, då blir tillämpliga beror på 9 a §&lt;br&gt;tullagen (3 kap. 4 § i förslaget till ny tullag). Det nu sagda behandlas&lt;br&gt;även i kommentaren till 2 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som skall beskattas enligt privatinförsellagen blir inte föremål&lt;br&gt;för tullbehandling. Därmed faller sådan införsel utanför&lt;br&gt;tillämpningsområdet för den här paragrafen (jfr den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.1).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.2) behandlas vissa frågor om&lt;br&gt;paragrafens tillämplighet med hänsyn till folkrätten, konventioner och&lt;br&gt;bilaterala överenskommelser med andra stater.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebestämmelser som sanktioneras genom 8 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av SL kan, i likhet med VSL, inte utläsas i vilka fall tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift skall betalas vid import (införsel från tredje land). I vad mån&lt;br&gt;så skall ske framgår i stället av ett stort antal andra författningar. Av den&lt;br&gt;s.k. tulltaxan, dvs. rådets förordning (EEG) nr 2658/87 av den 23 juli&lt;br&gt;1987, framgår om, och i förekommande fall med vilken procentsats, tull&lt;br&gt;skall betalas för en viss vara. I 1 kap. 1 § mervärdesskattelagen föreskrivs&lt;br&gt;att mervärdesskatt skall betalas vid sådan import som enligt lagen är&lt;br&gt;skattepliktig. I 1 kap. 5 § mervärdesskattelagen föreskrivs att skatt-&lt;br&gt;skyldigheten inträder vid den tidpunkt då varan enligt tullagstiftningen&lt;br&gt;skall anmälas till förtullning eller när införsel skall anmälas med stöd av&lt;br&gt;9 § tullagen (motsvaras av 3 kap. 3 § i förslaget till ny tullag).&lt;br&gt;Punktskatter för import (införsel från tredje land) finns föreskrivna&lt;br&gt;endast i tre lagar, nämligen lagen om tobaksskatt (LTS), lagen om&lt;br&gt;alkoholskatt (LAS) och lagen om skatt på energi (LSE).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt LTS, LAS och LSE föranleder import skattskyldighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett undantag enligt alla tre lagama utgörs av upplagshavares import.&lt;br&gt;En upplagshavare blir överhuvudtaget inte skattskyldig för import. Hans&lt;br&gt;skattskyldighet inträder i stället bl.a. då han i olika uppräknade&lt;br&gt;situationer levererar varan eller förbrukar den. Eftersom skattskyldig-&lt;br&gt;heten inte inträder genom införseln utan genom att upplagshavaren sedan&lt;br&gt;exempelvis levererar eller förbrukar varan, blir redan till följd därav SL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tillämplig. Skatteundandraganden bestraffas i stället genom skatte-&lt;br&gt;brottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall import utlöser skattskyldighet enligt LTS, LAS eller LSE,&lt;br&gt;skall beskattningen, med ett undantag, ske i den ordning som gäller för&lt;br&gt;tull. Sådan skattskyldighet för import straffsanktioneras genom 8 § SL.&lt;br&gt;Undantaget gäller s.k. registrerade varumottagare. Enligt såväl LTS som&lt;br&gt;LAS beskattas nämligen en sådan persons import inte i den ordning som&lt;br&gt;gäller för tull. I stället beskattas den inom ramen för beskattnings-&lt;br&gt;förfarandet i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter (LPP); jfr&lt;br&gt;19 § LTS och 18 § LAS. Den registrerade varumottagarens skyldighet att&lt;br&gt;betala importskatt enligt LTS eller LAS straffsanktioneras således genom&lt;br&gt;skattebrottslagen, inte genom SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande alla tre lagama bör uppmärksammas att införsel från ett&lt;br&gt;annat EU-land kan utlösa skattskyldighet för den som för in varan. I&lt;br&gt;sådant fall skall skatten emellertid bestämmas av skattemyndigheten&lt;br&gt;inom ramen för beskattningsförfarandet i LPP. Skattskyldigheten&lt;br&gt;straffsanktioneras då således genom skattebrottslagen. Detta gäller alltså&lt;br&gt;även sådan införsel som sker i former som är helt likartade med&lt;br&gt;traditionell insmuggling från tredje land. Även för den som de facto&lt;br&gt;opererar helt utanför systemet i LTS, LAS eller LSE gäller alltså denna&lt;br&gt;ordning, i den mån det inte är fråga om sådan införsel som skall beskattas&lt;br&gt;enligt privatinförsellagen (jfr 9 § första stycket 5, 20 § första stycket 6&lt;br&gt;och 22 § andra stycket LTS samt 8§ första stycket 5, 19 § första&lt;br&gt;stycket 6 och 21 § andra stycket LAS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det saknar betydelse om en punktskattelag skulle definiera den som&lt;br&gt;importerar en vara som skattskyldig. Det avgörande är om&lt;br&gt;punktskattelagen knyter skattskyldighetens inträde till införseln eller till&lt;br&gt;något annat, exempelvis egen förbrukning eller leverans till annan. Andra&lt;br&gt;punktskattelagar än de tre nämnda bygger helt på att skattskyldigheten&lt;br&gt;inträder till följd av någon annan omständighet än införseln (jfr&lt;br&gt;exempelvis lagen /1984:409/ om skatt på gödselmedel och lagen&lt;br&gt;/1984:410/ om skatt på bekämpningsmedel). Även dessa lagar är således&lt;br&gt;straffsanktionerade genom skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att 8 § inte är tillämplig på sådana varor som skall beskattas enligt&lt;br&gt;privatinförsellagen har anmärkts i det föregående avsnittet (Paragrafens&lt;br&gt;tillämpningsområde - huvuddrag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottskonkurrens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren till 3 § (under rubriken Brottskonkurrens) har berörts att&lt;br&gt;ansvar enligt 8 § för tullbrott inte utesluter ansvar enligt 3 § för&lt;br&gt;smuggling. Ansvar för tullbrott förutsätter emellertid att skyldigheten att&lt;br&gt;betala tull, annan skatt eller avgift (den s.k. tullskulden) inte har utsläckts&lt;br&gt;till följd av en införselrestriktion. I artikel 212 i tullkodexen föreskrivs att&lt;br&gt;en tullskuld uppstår även om den gäller sådana varor som omfattas av&lt;br&gt;någon form av förbud eller restriktioner i fråga om import (eller export).&lt;br&gt;De enda undantagen som föreskrivs gäller falsk valuta, narkotika och&lt;br&gt;psykotropa ämnen. Detta innebär att den som för in eller ut en annan vara&lt;br&gt;än de nu sagda kan bli skyldig att betala tull, annan skatt eller avgift,&lt;br&gt;även om varan omfattas av en införsel- eller utförselrestriktion. Han kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 124&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;således göra sig skyldig till såväl smuggling enligt 3 § som tullbrott&lt;br&gt;enligt den här paragrafen. I kommentaren till 3 § har behandlats i vilken&lt;br&gt;mån detta bör inverka på straffvärdet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om konkurrens mellan 8 § SL, skattebrottslagen och&lt;br&gt;privatinförsellagen har behandlats i det föregående under rubriken&lt;br&gt;Skattebestämmelser som sanktioneras genom 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommentaren till 10 § behandlas frågor om konkurrens mellan å ena&lt;br&gt;sidan tullbrott och grovt tullbrott och å andra sidan urkundsförfalskning&lt;br&gt;och bokföringsbrott enligt brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller brottet smuggling enligt 3 § är allmänna&lt;br&gt;uppsåtsregler tillämpliga. Frågan om uppsåt har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 5.7.1). Vad som anförs där torde medföra&lt;br&gt;bl.a. följande. För att någon skall fällas till ansvar enligt första stycket för&lt;br&gt;att ha lämnat oriktig uppgift krävs, att gärningsmannens uppsåt i princip&lt;br&gt;täcker att uppgiften är oriktig. Vidare torde uppsåtsreglema medföra att&lt;br&gt;gärningsmannen i princip skall ha insett effekten av den oriktiga&lt;br&gt;uppgiften, dvs. faran for att tull, annan skatt eller avgift undandras. En&lt;br&gt;tillämpning i överensstämmelse med vad som gäller enligt 2 §&lt;br&gt;skattebrottslagen för skattebrott torde innebära att det inte krävs att&lt;br&gt;gärningsmannen har en exakt uppfattning om storleken av det belopp&lt;br&gt;som riskerar att undandras. Likaledes torde gärningsmannen inte heller&lt;br&gt;behöva ha fullt klart för sig vilka skatter eller avgifter som kan påverkas&lt;br&gt;av hans handlande eller underlåtenhet. (Jfr prop. 1995/96:170 s. 159 och&lt;br&gt;252 f angående ändring den 1 juli 1996 /SFS 1996:658/ i bl.a. 2 §&lt;br&gt;skattebrottslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § finns föreskrivet straffansvar för den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår en gärning som avses i den här paragrafen (jfr den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 5.7.2, om grov oaktsamhet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan stämmer överens med 1 § VSL. I 9 § finns föreskrivet straff&lt;br&gt;för ringa fall och i 10 § finns föreskrivet straff för grovt tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse gäller enbart införsel. Bestämmelsen omfattar dels&lt;br&gt;att någon uppsåtligen underlåter att anmäla en vara till tullbehandling,&lt;br&gt;dels att någon uppsåtligen vid en tullbehandling lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;eller underlåter att lämna föreskriven uppgift. För straffansvar krävs att&lt;br&gt;gärningen ger upphov till fara för att tull etc. undandras det allmänna.&lt;br&gt;Gämingsbeskrivningen ansluter nära till vad som gäller for skattebrott i&lt;br&gt;skattebrottslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall förstås med att en vara förs in till landet regleras genom&lt;br&gt;2 § första stycket. Vad som avses med en vara har behandlats i&lt;br&gt;kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående har behandlats vilka skattebestämmelser som&lt;br&gt;straffsanktioneras genom bl.a. det här stycket (under rubriken&lt;br&gt;Skattebestämmelser som sanktioneras genom 8 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppsåtskravet har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 5.7.1, och i det föregående under rubriken Uppsåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stycket anges att gärningen skall ha skett ”z samband med att en vara&lt;br&gt;förs in till landet”. Häri ligger visserligen att ett fullbordat brott&lt;br&gt;förutsätter att varan faktiskt förs in till landet. Det är emellertid inte att se&lt;br&gt;som ett krav på ett tidsmässigt samband utan som ett krav på ett sakligt&lt;br&gt;samband mellan å ena sida införseln och å andra sidan det förfarande som&lt;br&gt;straffbeläggs genom bestämmelsen, exempelvis att någon lämnar oriktig&lt;br&gt;uppgift vid tullbehandling. Bestämmelsen tar alltså sikte på att en viss&lt;br&gt;gränspassage av en vara aktualiserar en skyldighet att betala någon&lt;br&gt;pålaga samt därmed en skyldighet att underkasta varan någon form av&lt;br&gt;tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett brott enligt den här bestämmelsen fullbordas i och med att någon&lt;br&gt;underlåtit att anmäla varan till tullbehandling inom landet eller vid sådan&lt;br&gt;tullbehandling lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. Delvis i motsats till vad som anges i promemorian&lt;br&gt;(s. 466) saknar det således i princip alltid betydelse när ett taxeringsbeslut&lt;br&gt;meddelas eller rätteligen skulle ha meddelats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av kommentaren till 2 § första stycket framgår att tullbehandling i&lt;br&gt;vissa fall kan ske utom landet. I det fallet fullbordas brottet i och med att&lt;br&gt;gärningsmannen fört varan över territorialgränsen utan att ha anmält den&lt;br&gt;till en sådan föreskriven tullbehandling. Har han vid tullbehandling utom&lt;br&gt;landet lämnat oriktig uppgift eller underlåtit att lämna föreskriven&lt;br&gt;uppgift, är brottet fullbordat först i och med att varan sedan förts över&lt;br&gt;territorialgränsen (jfr 2 § första stycket). Om gärningen upptäcks vid&lt;br&gt;tullbehandlingen utom landet, kan gärningsmannen dömas för försök till&lt;br&gt;tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gämingsbeskrivningen omfattar även den som fatt kännedom om&lt;br&gt;varans existens först efter det att varan passerat territorialgränsen men&lt;br&gt;sedan underlåter att anmäla den till föreskriven tullbehandling inom&lt;br&gt;landet. Gämingsbeskrivningen omfattar dessutom den som visserligen&lt;br&gt;inte själv har fört varan över territorialgränsen men som enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen därefter har övertagit ansvaret för att varan anmäls till&lt;br&gt;tullbehandling. Om någon överlåter en vara och då redan har gjort sig&lt;br&gt;skyldig till tullbrott, skall förvärvaren inte kunna fällas till ansvar enligt&lt;br&gt;den här bestämmelsen. I stället kan det bli fråga om ansvar för olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods enligt 12 § eller grovt sådant brott enligt&lt;br&gt;13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon ”underlåter att anmäla varan till tullbehandling” innebär att&lt;br&gt;varan blir införd utan att föreskriven tullbehandling för varan inleds. Vad&lt;br&gt;som skall förstås med tullbehandling anges i 2 § andra stycket (jfr&lt;br&gt;kommentaren till den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lägger upp en vara på tillfälligt lager måste i stället&lt;br&gt;anmäla varan till godkänd tullbehandling. Genom att inte anmäla varan&lt;br&gt;till någon form av tullbehandling har regelmässigt uppstått fara för&lt;br&gt;undandragande av tull etc.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen kringgår en tullplats (det s.k. klassiska Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;smugglingsfallet) har underlåtit att anmäla varan till tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även en resande som skall passera ett tullfilter kan göra sig skyldig till&lt;br&gt;sådan uppsåtlig underlåtenhet. Det gör han om han väljer grön fil i stället&lt;br&gt;för röd fastän han vet om att han är skyldig att anmäla en vara till&lt;br&gt;tullbehandling. Genom att välja grön fil har han underlåtit att anmäla&lt;br&gt;varan till tullbehandling. Den som gör så får regelmässigt anses ha gett&lt;br&gt;upphov till fara för sådant undandragande av tull m.m. som förutsätts för&lt;br&gt;ansvar. Det är alltså fråga om ett fullbordat tullbrott i och med att han&lt;br&gt;gått in i den gröna filen vid en tullbehandling inom landet. Han kan&lt;br&gt;visserligen undgå ansvar genom att vidta sådan frivillig rättelse som&lt;br&gt;avses i 15 §. Som anmärkts även i kommentaren till 3 § första och andra&lt;br&gt;styckena kan i ett sådant fall en frivillig rättelse normalt göras enbart om&lt;br&gt;personen har lyckats passera tullfiltret utan att bli stoppad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon &amp;quot;lämnar oriktig uppgift” har i princip motsvarande innebörd&lt;br&gt;som i exempelvis skattebrottslagen. Med uttrycket avses alltså positivt&lt;br&gt;oriktig uppgift, bristfällig och ofullständig uppgift samt underlåtenhet att&lt;br&gt;lämna uppgift av betydelse (jfr prop. 1971:10 s. 247 och Lagrådets&lt;br&gt;yttrande i prop. 1989/90:40 s. 51). Straffbart enligt det nu sagda är&lt;br&gt;exempelvis att i en tulldeklaration lämna felaktiga uppgifter om de&lt;br&gt;införda varorna (t.ex. angående varornas art, beskaffenhet,&lt;br&gt;statistiknummer eller mängd) eller att utesluta en uppgift. Straffbart är&lt;br&gt;även varje annan oriktig uppgift, skriftlig eller muntlig, rörande något&lt;br&gt;förhållande som har betydelse för Tullverkets taxeringsbeslut. Det kan&lt;br&gt;gälla följebrev till deklarationen, skriftliga eller muntliga kompletteringar&lt;br&gt;till denna, förfalskade fakturor eller osanna intyg om varuslag, värde eller&lt;br&gt;ursprungsland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon ”underlåter att lämna föreskriven uppgift” tar sikte på att&lt;br&gt;någon vid tullbehandling låter bli att lämna föreskriven uppgift utan att&lt;br&gt;det kan anses som att han ”lämnar oriktig uppgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om postförsändelser gäller ett förenklat förfarande. Enligt&lt;br&gt;internationella konventioner skall postkontoren i ett land tillse att&lt;br&gt;postförsändelser till ett annat land är försedda med en särskild&lt;br&gt;uppgiftshandling. På denna skall avsändaren lämna sådana uppgifter att&lt;br&gt;det framgår om försändelsen innehåller varor som är tull- eller&lt;br&gt;skattepliktig (eller som omfattas av någon införselrestriktion). Utvisar&lt;br&gt;handlingen att försändelsen inte innehåller några sådana varor, utlämnar&lt;br&gt;det svenska postkontoret varorna till adressaten utan att varorna anges till&lt;br&gt;godkänd tullbehandling. I sådant fall anses varorna ha övergått till fri&lt;br&gt;omsättning (14 kap. 2 § tullordningen). I annat fall anmäls varorna till&lt;br&gt;tullbehandling av Posten Sverige AB som tullskyldig (jfr 81 § tullagen&lt;br&gt;/4 kap. 4 § förslaget till ny tullag/ samt 14 kap. 4 och 5 §§ tullordningen).&lt;br&gt;Om avsändaren lämnat oriktiga uppgifter, bör det behandlas som att han&lt;br&gt;lämnat oriktiga uppgifter vid tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kravet på fara för skatteundandragande etc. bygger på motsvarande&lt;br&gt;begrepp i 2 och 5 §§ skattebrottslagen angående skattebrott och vårdslös&lt;br&gt;skatteuppgift (jfr prop. 1971:10 s. 255 f och prop. 1995/96:170 s. 94-96&lt;br&gt;och 157 f). Tillämpat på tullbrottet innebär det bl.a. följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tullagstiftningen finns bestämmelser om att den som för in en vara&lt;br&gt;blir betalningsskyldig med ett materiellt riktigt belopp i och med att han&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;överlämnar en deklaration (med eller utan oriktig uppgift) eller i och med&lt;br&gt;att han underlåter att anmäla en införd vara till föreskriven tullbehandling&lt;br&gt;(jfr artiklarna 4.9 och 201-203 i tullkodexen om uppkomsten av den s.k.&lt;br&gt;tullskulden). För fullbordat brott krävs det emellertid, utöver betalnings-&lt;br&gt;skyldigheten i sig, att gärningsmannen genom sitt handlande ger upphov&lt;br&gt;till fara för att Tullverket kommer att meddela ett materiellt oriktigt&lt;br&gt;tulltaxeringsbeslut eller att Tullverket inte kommer att meddela något&lt;br&gt;tulltaxeringsbeslut alls.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För straffansvar bör det vara tillräckligt att en oriktig uppgift sannolikt&lt;br&gt;inte skulle ha upptäckts vid den normala rutinmässiga tullkontrollen.&lt;br&gt;Härvid skall beaktas att kontrollen i stor utsträckning sker inom ramen&lt;br&gt;för tulldatasystemet. Det är då således avgörande vilka kontrollfunktioner&lt;br&gt;som är inbyggda i systemet. Med hänsyn till detta kan en oriktig uppgift&lt;br&gt;ha föranlett en sådan fara som avses i bestämmelsen, även om uppgiften&lt;br&gt;vid en manuell kontroll skulle ha framstått som så oklar eller tvivelaktig&lt;br&gt;att den borde ha föranlett en förfrågan från den handläggande&lt;br&gt;tulltjänstemannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom vid tillämpningen av farerekvisitet i skattebrottslagen behöver&lt;br&gt;det inte finnas något omedelbart samband mellan handling eller&lt;br&gt;underlåtenhet å ena sidan och skatteundandragandet etc. å andra sidan (jfr&lt;br&gt;prop. 1995/96:170 s. 161). Det krävs alltså inte att förfarandet omedelbart&lt;br&gt;kan leda till ett skatteundandragande etc. Det är tillräckligt att förfarandet&lt;br&gt;innebär att ett skatteundandragandet etc. senare kan komma att ske.&lt;br&gt;Ansvar kan alltså inträda även om faran kan bli förverkligad först på ett&lt;br&gt;senare stadium. Det förhållandet påverkar således inte tidpunkten för&lt;br&gt;brottets fullbordan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om andra stycket första punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller utförsel och motsvarar vad som föreskrivs for&lt;br&gt;införsel i första stycket och andra stycket 2. Vad som förstås med&lt;br&gt;uttrycket ”utförsel” framgår av 2 § första stycket. Uttrycket avses&lt;br&gt;inkludera återutförsel (återexport; jfr artikel 182 i tullkodexen). Att&lt;br&gt;”förfoga” över en vara tar sikte på att någon fysiskt eller rättsligt&lt;br&gt;disponerar över varan, inte att någon under tullbehandlingen lämnar&lt;br&gt;oriktig uppgift eller underlåter att lämna föreskriven uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fullbordat brott förutsätter att varan förts ut ur landet, dvs. förts över&lt;br&gt;gränsen för svenskt territorium. Detta är i överensstämmelse med vad&lt;br&gt;som gäller för såväl tullbrott enligt första stycket som smuggling enligt&lt;br&gt;3 § första och andra styckena samt tredje stycket 1. Med hänsyn till det&lt;br&gt;nu sagda har Lagrådet föreslagit att punkten inleds på det sätt som nu&lt;br&gt;anges i propositionen (”i samband med att en vara förs ut från landet”).&lt;br&gt;Regeringen godtar Lagrådets förslag. Regeringen tillägger här följande.&lt;br&gt;Den som vid tullbehandling inom landet lämnar oriktiga uppgifter kan&lt;br&gt;dömas för försök till tullbrott, om varan stoppas innan den passerat&lt;br&gt;territorialgränsen. I de fall tullbehandling skall ske på utländskt&lt;br&gt;territorium enligt avtal om gränstullsamarbete kan ansvar för fullbordat&lt;br&gt;brott komma i fråga, om varan förts ut ur landet och felaktiga uppgifter&lt;br&gt;lämnats vid sådan tullbehandling (angående gränstullsamarbete jfr&lt;br&gt;författningskommentaren till 2 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar också den som vid tullbehandling inte Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;(bevisligen) lämnar någon oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift. I sådant fall kan han nämligen fällas till ansvar om&lt;br&gt;han efter utförseln förfogar över varan på ett sätt som är i strid med vad&lt;br&gt;som förutsatts vid tullbehandlingen. Det kan vara att han omdestinerar&lt;br&gt;varan till en plats inom EU:s tullområde i stället för att låta den gå till en&lt;br&gt;plats utanför detta tullområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är främst i två situationer som bestämmelsen kan bli tillämplig.&lt;br&gt;Den ena är att någon skall föra ut en vara som är föremål för exporttullar&lt;br&gt;(jfr artiklarna 209-211 i tullkodexen). Det förekommer emellanåt beslut&lt;br&gt;om sådana gemenskapstullar. Dessa torde regelmässigt utgöras av avgif-&lt;br&gt;ter på jordbruksprodukter som man i vissa situationer vill förhindra&lt;br&gt;export av (jfr kommissionens förordning /EEG/ nr 120/89 av den 19&lt;br&gt;januari 1989 om gemensamma tillämpningsföreskrifter för exportpålagor&lt;br&gt;på jordbruksprodukter; Celex 31989R0120). Det andra området omfattar&lt;br&gt;de fall då någon dels är underkastad ett tullbehandlingsförfarande för&lt;br&gt;utförseln på grund av att varan tidigare importerats, dels i och med&lt;br&gt;utförseln kan bli antingen skyldig att betala en suspenderad tull etc. eller&lt;br&gt;berättigad till restitution av en skatt som betalats vid importtillfället. Som&lt;br&gt;exempel på detta kan nämnas tullförfarandet aktiv förädling (jfr bilaga 4,&lt;br&gt;avsnitt 3.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skulle skyldighet att betala en suspenderad tull etc. ha inträtt redan i&lt;br&gt;och med att importören förfogat över varan före utförseln, så kan han i&lt;br&gt;stället bli ansvarig enligt andra punkten. I ett sådant fall skall normalt&lt;br&gt;dömas till ansvar enbart enligt den punkten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på vad den här bestämmelsen omfattar kan nämnas&lt;br&gt;följande. Antag att någon för in en vara och då anmäler den till&lt;br&gt;tullförfarandet aktiv förädling. Ett sådant förfarande avser den som&lt;br&gt;tillfälligt skall importera en vara till EG:s tullområde för att sedan&lt;br&gt;återutföra (återexportera) den till en plats utanför tullområdet. Antag&lt;br&gt;vidare att importören, när varan skall föras ut ur landet, deklarerar varan&lt;br&gt;för återutförsel till en plats utanför EU:s tullområde men har för avsikt att&lt;br&gt;inte föra varan ut ur området. I ett sådant fall kan han fällas till ansvar&lt;br&gt;enligt den här punkten jämförd med första stycket. Han har nämligen i&lt;br&gt;deklarationen uppsåtligen lämnat en oriktig uppgift. Antag i stället att&lt;br&gt;importören vid deklarationstillfället inte (bevisligen) haft uppsåt att låta&lt;br&gt;bli att föra varan ut ur EG:s tullområde. Om han efter deklarations-&lt;br&gt;tillfället ändå förfogar över varan på ett sådant sätt att han för den till en&lt;br&gt;plats inom EG:s tullområde, kan han fällas till ansvar enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i den här punkten om förfogande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om andra stycket andra punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse motsvarar närmast 4 § 1 VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar de fall då någon förfogar över en införd vara&lt;br&gt;medan den är föremål för ett tullförfarande eller någon annan&lt;br&gt;tullbehandling. Tullbehandling har här, liksom i första stycket, den&lt;br&gt;innebörd som anges i 2 § andra stycket (jfr kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen avser sådan tullbehandling som - under vissa Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;förutsättningar - medger att en vara en vara finns här i landet utan att full&lt;br&gt;importskatt skall betalas. Det kan vara fråga om en tullbehandling som&lt;br&gt;kan avslutas utan att skatten blir betald vare sig genom den&lt;br&gt;tullbehandlingen eller genom övergång till en annan sådan (t.ex.&lt;br&gt;tullförfarandena transitering eller aktiv förädling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som huvudregel gäller att en betalningsskyldighet för en importskatt&lt;br&gt;uppkommer då Tullverket tar emot en tulldeklaration som avser antingen&lt;br&gt;övergång till fri omsättning eller temporär import med partiell befrielse&lt;br&gt;från importtullar (jfr artikel 201 i tullkodexen). Ett förfogande enligt den&lt;br&gt;här bestämmelsen föreligger endast om betalningsskyldigheten&lt;br&gt;uppkommer på annat sätt medan varan är föremål för tullbehandling,&lt;br&gt;nämligen genom ett förfogande. Med andra ord kan sägas att förfogandet&lt;br&gt;utlöser skattskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen ligger utanför tillämpningsområdet för första stycket av&lt;br&gt;bl.a. följande skäl. Förfogandet sker efter det att varan anmälts till&lt;br&gt;tullbehandling. Att någon ”förfogar över en vara” tar sikte på att någon&lt;br&gt;fysiskt eller rättslig disponerar över varan, inte att någon under&lt;br&gt;tullbehandlingen lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad som ett farebrott. Brottet är alltså fullbordat&lt;br&gt;i och med att gärningsmannen förfogat över varan och därigenom gett&lt;br&gt;upphov till fara för att importskatt undandras eller felaktigt återbetalas&lt;br&gt;eller tillgodoräknas. Farerekvisitet har behandlats i det föregående under&lt;br&gt;rubriken Särskilt om första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En gärning kan ha gett upphov till fara för ett skatteundandragande då&lt;br&gt;en vara utan lov förbrukats på ett tullager eller undanskaffats från ett&lt;br&gt;sådant lager. Den som brutit sig in på ett tullager men som stoppas innan&lt;br&gt;han hunnit föra ut varorna bör dömas för försök till tullbrott. I princip far&lt;br&gt;ett fullbordat brott nämligen anses föreligga först då gärningsmannen har&lt;br&gt;förfogat över varan i sådan mån att han enligt tullagstiftningen blivit&lt;br&gt;betalningsskyldig i materiellt hänseende för tull eller annan importskatt&lt;br&gt;(jfr artiklarna 4.9, 204 och 205 i tullkodexen angående uppkomst av s.k.&lt;br&gt;tullskuld samt 5 kap. 11 § förslaget till ny tullag) och denna gärning&lt;br&gt;alltså gett upphov till fara för ett materiellt oriktigt eller uteblivet&lt;br&gt;tulltaxeringsbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det följande lämnas ytterligare exempel på situationer som den här&lt;br&gt;bestämmelsen är avsedd för. Ett exempel är att en vara konsumeras eller&lt;br&gt;används på ett tillfälligt lager eller ett frilager eller att den undanskaffas&lt;br&gt;från ett sådant lager. Motsvarande kan bli fallet då en vara transiteras.&lt;br&gt;Den som låter transitera en vara med järnväg och därvid förbrukar den&lt;br&gt;eller avlägsnar den från transporten får anses i princip ha gjort sig skyldig&lt;br&gt;till fullbordat brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förfogande kan även bestå i att en importör visserligen deklarerar&lt;br&gt;en vara till tillfälligt lager men förfogar över den på annat sätt än genom&lt;br&gt;att föra in den till lagret (jfr 4 kap. 5 § tullordningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat exempel gäller den som för in en vara och då anmäler den till&lt;br&gt;tullförfarandet aktiv förädling. Ett sådant förfarande avser den som&lt;br&gt;tillfälligt skall importera en vara till EG:s tullområde för att sedan&lt;br&gt;återutföra (återexportera) den till en plats utanför tullområdet. Om han,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;före den tullbehandling som skall ske med anledning av utförseln,&lt;br&gt;förbrukar varan eller använder den på annat otillåtet sätt, kan han dömas&lt;br&gt;för tullbrott enligt den här punkten (; jfr vad som anges i det närmast&lt;br&gt;föregående avsnittet om sådant tullbrott enligt 8 § andra stycket 1 som&lt;br&gt;sker i anslutning till utförseln).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad så att den, i motsats till 4 § 1 VSL, omfattar&lt;br&gt;temporär import. Ett sådant tullförfarande skall nämligen avslutas med&lt;br&gt;att importören inom viss tid lämnar en deklaration för återexport eller för&lt;br&gt;en ny godkänd tullbehandling (jfr 9 kap. 45 § tullordningen). Ett exempel&lt;br&gt;är att hästar för tävlingsändamål, vilka finns i landet under tullförfarandet&lt;br&gt;temporär import, kommer ut i fri omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en importör underlåter att inom rätt tid avsluta en tullbehandling&lt;br&gt;genom att anmäla varan till en ny tullbehandling, anses betalnings-&lt;br&gt;skyldighet för tull och annan skatt kunna uppkomma i och med det (jfr&lt;br&gt;artikel 204 i tullkodexen). I ett sådant fall bör importörens fortsatta&lt;br&gt;innehav anses utgöra ett sådant förfogande som omfattas av den här&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om andra stycket tredje punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna punkt motsvarar närmast 4 § 2 VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen omfattar de fall då tullbehandlingen övergång till fri&lt;br&gt;omsättning har avslutats på ett legitimt sätt med att importören blivit&lt;br&gt;befriad från tull, annan skatt eller avgift eller att pålagan satts ned. Detta&lt;br&gt;betecknas inom tullagstiftningen som att importören har fått s.k. gynnsam&lt;br&gt;behandling i tullhänseende (jfr artiklarna 21 och 82 i tullkodexen). Det&lt;br&gt;saknar här betydelse i vilken mån varan är föremål för tullövervakning&lt;br&gt;efter övergången till fri omsättning. Vad som straffbeläggs är att&lt;br&gt;importören efter tullbehandlingen bryter mot ett villkor for den medgivna&lt;br&gt;befrielsen eller nedsättningen av införselpålagan. Det kan vara fallet då&lt;br&gt;beslutet om gynnsam behandlingen beror på hur varorna är avsedda att&lt;br&gt;slutligen användas (varornas slutanvändning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sådant fall skall importören vid införtullningen visa upp ett bevis om&lt;br&gt;tillstånd till gynnsam tullbehandling. Om importören redan vid&lt;br&gt;införtullningen avser att använda varan på annat sätt än som anges i&lt;br&gt;tillståndet, så kan han vara skyldig till tullbrott enligt första stycket. Om&lt;br&gt;han redan vid ansökningen om tillstånd har för avsikt att använda intyget&lt;br&gt;för sådant ändamål, kan han vara skyldig till försök till tullbrott enligt&lt;br&gt;första stycket i och med att han inger ansökningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gynnsam behandling kan även följa av att varorna är av en viss&lt;br&gt;beskaffenhet som anges i författning och skall hanteras på visst sätt, t.ex.&lt;br&gt;denatureras (jfr del I, avd. III, i tillämpningskodexen). Medvetet felaktiga&lt;br&gt;uppgifter om varornas beskaffenhet eller hanteringen av varorna kan&lt;br&gt;föranleda straff enligt första stycket. Den här bestämmelsen omfattar i&lt;br&gt;stället den som inte bevisligen hade uppsåt redan vid införtullningen att&lt;br&gt;använda varorna på ett annat sätt än han angett men som sedan gör det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett exempel är när en person, som återvänder efter en utlandsvistelse&lt;br&gt;vid tullbehandling av sin bil, medges tullfrihet under särskilda villkor&lt;br&gt;men sedan säljer bilen i strid mot villkoren utan att han på föreskrivet sätt&lt;br&gt;anmält försäljningen till Tullverket och betalar in tull och skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Brottet är fullbordat i och med att importören bryter mot villkoret och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att importskatt undandras det&lt;br&gt;allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har tillkommit i klargörande syfte. Straffbestämmelsen är&lt;br&gt;alltså tillämpliga enbart när det är fråga om sådana pålagor som det&lt;br&gt;ankommer på Tullverket att besluta. Det saknar betydelse om dessa&lt;br&gt;pålagor uppbärs av någon annan myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är inte tillämplig på sådan skatt som Tullverket beslutar&lt;br&gt;enligt lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter (2 kap. 13 § och&lt;br&gt;3 kap. 5 §). Den lagen omfattar inte någon tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett brott som avses i 8 § är att anse som ringa, döms till&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en särskild straffskala för ringa fall av tullbrott. I&lt;br&gt;lagrådsremissen var straffskalan intagen i tullbrottsparagrafen. För att&lt;br&gt;underlätta register- och statistikhanteringen och för att uppnå&lt;br&gt;likformighet med ringa fall av brottet smuggling (4 § SL) har de ringa&lt;br&gt;fallen brutits ut till en särskild paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffet för ringa brott är detsamma som i 2 § VSL. I&lt;br&gt;överensstämmelse med promemorian föreslås dock att bedömningen av&lt;br&gt;om ett brott är ringa skall göras beträffande alla de brott som omfattas av&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om ett brott är ringa enligt denna paragraf beror -&lt;br&gt;liksom när det gäller brottet smuggling enligt 3 § - i princip enbart på&lt;br&gt;omständigheterna vid brottet (jfr författningskommentaren till 4 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om brottet är ringa bör göras främst med utgångs-&lt;br&gt;punkt i storleken av det skatte- eller avgiftsbelopp som undandragits eller&lt;br&gt;felaktigt tillgodoräknats eller återbetalats. Emellertid kan&lt;br&gt;omständigheterna kring införseln (eller utförseln) vara sådana att&lt;br&gt;gärningen bör bedömas som ett normalbrott fastän det undandragna (eller&lt;br&gt;tillgodoräknade eller återbetalade) beloppet är sådant att gärningen med&lt;br&gt;hänsyn tagen enbart till det skulle ha bedömts som ett ringa brott.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;W&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Om ett brott som avses i 8 § är att anse som grovt, döms för grovt&lt;br&gt;tullbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt&lt;br&gt;falska handlingar eller vilseledande bokföring, om gärningen ingått som&lt;br&gt;ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning&lt;br&gt;eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen behandlar det grova tullbrottet. På motsvarande sätt som&lt;br&gt;anges i kommentaren till 5 § (grov smuggling) gäller att de objektiva&lt;br&gt;rekvisiten i 8 § skall vara uppfyllda och, på sätt närmare anges där, att&lt;br&gt;uppsåt skall föreligga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke ges exempel på omständigheter som särskilt&lt;br&gt;skall beaktas vid bedömningen av om ett tullbrott skall anses vara grovt.&lt;br&gt;Exemplifieringen motsvarar i stort sett vad som föreskrivs i 4 §&lt;br&gt;skattebrottslagen om grovt skattebrott. I likhet med när det gäller grovt&lt;br&gt;skattebrott (och grov smuggling enligt 5 §) är avsikten att brotts-&lt;br&gt;rubriceringen grovt brott skall förbehållas den från allmän synpunkt mest&lt;br&gt;allvarliga brottsligheten. Hänsyn skall tas till samtliga omständigheter,&lt;br&gt;varvid en helhetsbedömning skall göras. Härvid skall emellertid särskild&lt;br&gt;vikt fästas vid sådana omständigheter som anges i straffbestämmelsen (jfr&lt;br&gt;prop. 1995/96:170 s. 110 angående grovt skattebrott).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in de konkreta exempel som anges i&lt;br&gt;skattebrottslagen. I förhållande till skattebrottslagen och promemorian&lt;br&gt;har gjorts den ändringen att vad som anges i skattebrottslagen om att&lt;br&gt;”förfarandet... i annat fall varit av synnerligen farlig art” har ersatts med&lt;br&gt;att ”gärningen annars varit av särskilt farlig art”. Det är innebär en&lt;br&gt;anpassning till de förhållanden som är specifika just för brott i samband&lt;br&gt;med införsel eller utförsel (jfr 5 § andra stycket). Någon skillnad i&lt;br&gt;förhållande till rekvisiten i skattebrottslagen är inte avsedd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att avgöra vad som är &amp;quot;mycket betydande belopp&amp;quot; bör ledning&lt;br&gt;kunna hämtas från hur 4 § skattebrottslagen har tillämpats. Det bör här, i&lt;br&gt;likhet med vad som anges i förarbetena till skattebrottslagen, framhållas&lt;br&gt;att då det undandragna beloppet är stort, är beloppet i sig sällan den enda&lt;br&gt;omständigheten som är att beakta vid bedömningen om brottet är grovt&lt;br&gt;(jfr a. prop. s. 110). Exempelvis kan den omständigheten att det är fråga&lt;br&gt;om en systematisk och kommersiell kriminell verksamhet sammantaget&lt;br&gt;med att det rört sig om ett förhållandevis stort undandraget belopp&lt;br&gt;kvalificera brottet som grovt. Vidare bör beaktas de sakliga skillnader&lt;br&gt;som föreligger mellan skattebrott och tullbrott, exempelvis vilken&lt;br&gt;inverkan inkomstperiodiceringen har jämfört med redovisningen enligt&lt;br&gt;tullreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom i skattebrottslagen har uttrycket &amp;quot;falska handlingar&amp;quot; samma&lt;br&gt;innebörd som i 14 kap. brottsbalken. En sådan handling kan utgöras av&lt;br&gt;exempelvis ett falskt ursprungsintyg för att få någon form av&lt;br&gt;formånsbehandling vid import till gemenskapen. Liksom när det gäller&lt;br&gt;skattebrott kan användandet av oriktiga fakturor medföra att gärningen&lt;br&gt;vid en helhetsbedömning bör bedömas som grov, trots att det inte är fråga&lt;br&gt;om falska handlingar (jfr a. prop. s. 111, 163 och 253). Med&lt;br&gt;&amp;quot;vilseledande bokföring&amp;quot; kan vara att jämställa exempelvis att någon&lt;br&gt;felaktigt redovisar en import i en sådan periodisk sammanställning&lt;br&gt;angående mervärdesskatt som avses i 10 kap. 33-36 §§ skattebetalnings-&lt;br&gt;lagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med 4 § skattebrottslagen anges även den&lt;br&gt;situationen att &amp;quot;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats&lt;br&gt;systematiskt eller i större omfattning&amp;quot; (jfr a. prop. s. 111 f).&lt;br&gt;Omständigheterna kring ett tullbrott, dvs. smugglingssituationen, skiljer&lt;br&gt;sig dock ofta från hur ett skattebrott går till. Det här rekvisitet torde&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför bli tillämpligt i många situationer som i praktiken inte förekommer Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;i samband med skattebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen fanns därefter intaget ”om gärningen med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av&lt;br&gt;särskilt farlig art eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art”.&lt;br&gt;Lagrådet har uttalat att det första exemplet saknar motsvarighet i&lt;br&gt;skattebrottslagen och täcks av det senare exemplet (”om gärningen&lt;br&gt;armars varit av särskilt farlig art”). Lagrådet har därför förordat att det&lt;br&gt;förstnämnda exemplet skall utgå. Regeringen godtar Lagrådets förslag&lt;br&gt;men vill understryka följande. Det exempel som tas bort har en&lt;br&gt;motsvarighet i paragrafen om grov smuggling (5 §). Exemplet täcker in&lt;br&gt;sådana situationer som typiskt sett är aktuella inte endast vid smuggling&lt;br&gt;utan även vid tullbrott. Vad som anges i författningskommentaren till 5 §&lt;br&gt;bör därför få betydelse för vad rekvisitet ”annars varit av särskilt farlig&lt;br&gt;art” skall omfatta. Det gäller närmast vad som anges om att en&lt;br&gt;gärningsman utsätter Tullverkets anställda eller andra för allvarliga&lt;br&gt;skador eller hot. Vidare gäller det vad som anges om att en importör eller&lt;br&gt;exportör medges vissa lättnader i tullhanteringen, lättnader som bygger&lt;br&gt;på att Tullverket visar ett särskilt förtroende för honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon förfalskar en handling som medel för ett tullbrott torde han,&lt;br&gt;i enlighet med allmänna straffrättsliga principer, i allmänhet komma att&lt;br&gt;dömas enligt följande. Utgör upprättandet av handlingen grov&lt;br&gt;urkundsförfalskning enligt 14 kap. 3 § brottsbalken, döms han för sådant&lt;br&gt;brott och grovt tullbrott i brottskonkurrens. Utgör upprättandet av&lt;br&gt;handlingen urkundsförfalskning enligt 14 kap. 1 § brottsbaken och&lt;br&gt;medför begagnandet av handlingen att tullbrottet är att anse som grovt,&lt;br&gt;döms han för grovt tullbrott medelst förfalskning (dvs. s.k. verklig&lt;br&gt;lagkonkurrens). Om tullbrottet, trots att en förfalskning har varit medel&lt;br&gt;för den, inte är att anse som grovt brott, döms han för&lt;br&gt;urkundsförfalskning och tullbrott i brottskonkurrens. Skulle&lt;br&gt;förfalskningen ha gjorts även för annat ändamål än sådant som har&lt;br&gt;samband med tullbrottet, kan det komma i fråga att - oberoende av hur&lt;br&gt;tullbrottet bedöms - döma särskilt för urkundsförfalskning. Skälet är att&lt;br&gt;förfalskningsbrottet då riktar sig även mot ett annat skyddsintresse än det&lt;br&gt;som tullagstiftningen avser att tillgodose. Det nu sagda torde stämma&lt;br&gt;överens med hur skattebrottslagen tillämpas (jfr prop. 1971:10 s. 251 och&lt;br&gt;prop. 1995/96:170 s. 163 samt Lena Holmqvist m.fl., Brottsbalken. En&lt;br&gt;kommentar, s. 14:10 f). Då tullbrott har begåtts medelst vilseledande&lt;br&gt;bokföring, uppstår frågan om konkurrens mellan bokföringsbrott enligt&lt;br&gt;11 kap. 5 § brottsbalken och tullbrott eller grovt tullbrott. På&lt;br&gt;motsvarande sätt som gäller för förhållandet mellan skattebrott och&lt;br&gt;bokföringsbrott, har de nu angivna synpunkterna relevans även för dessa&lt;br&gt;situationer (jfr prop. 1995/96:170 s. 163 f). I likhet med vad som anförs i&lt;br&gt;den propositionen torde det emellertid bli vanligare att döma särskilt för&lt;br&gt;bokföringsbrott, detta med hänsyn till de skyddsintressen som åsidosätts&lt;br&gt;genom bokföringsbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffskalan är densamma som för grovt skattebrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet begår gärning som avses i 8 §, döms för&lt;br&gt;vårdslös tullredovisning till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 5 § VSL till den del som den gäller undandragande&lt;br&gt;av importskatt. I den här paragrafen är föreskrivet straff för den som av&lt;br&gt;grov oaktsamhet gör sig skyldig till en gärning som enligt de objektiva&lt;br&gt;rekvisiten i 8 § utgör ett tullbrott. Brottsrubriceringen har föreslagits av&lt;br&gt;Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som skall anses utgöra grov oaktsamhet behandlas i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.7.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket undantas från straffansvar sådana gärningar som&lt;br&gt;visserligen har begåtts av grov oaktsamhet men som med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna ändå är att anse som ringa. Liksom när det gäller att&lt;br&gt;avgöra om ett uppsåtligt brott är ringa torde avgörande främst bli&lt;br&gt;storleken av det skatte- eller avgiftsbelopp som undandragits eller&lt;br&gt;felaktigt tillgodoräknats eller återbetalats (jfr författningskommentaren&lt;br&gt;till 9 §. Straffriheten för ringa fall har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.6).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen emballerar, transporterar, förvarar, döljer,&lt;br&gt;bearbetar, förvärvar, överlåter eller ingår avtal om upplåtelse av panträtt i&lt;br&gt;en vara som varit föremål för brott enligt 3-11 §§, döms för olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods till böter eller fängelse i högst två år.&lt;br&gt;Gärningen skall inte medföra ansvar, om den är ringa med hänsyn till&lt;br&gt;befattningen, omständigheterna kring denna, egendomens beskaffenhet&lt;br&gt;och värde samt övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningsmannen inte inser men har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;varan varit föremål för brott, döms till böter. Om gärningen är ringa,&lt;br&gt;skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första eller andra stycket skall inte dömas ut, om&lt;br&gt;gärningen är belagd med straff i 1 § första stycket 1, 3 eller 4&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64) eller i 3 a § narkotikastrafflagen jämförd&lt;br&gt;med dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf straffbeläggs vissa fall av hantering av sådana varor som&lt;br&gt;har varit föremål för införsel- eller utförselbrott enligt smugglingslagen,&lt;br&gt;s.k. efterföljande hantering (jfr den allmänna motiveringen avsnitt 5.5).&lt;br&gt;Paragrafen motsvarar 6 § VSL samt 15 och 16 §§ i promemorian. Den&lt;br&gt;skiljer sig från VSL i följande avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I bestämmelsen straffbeläggs befattning även med sådana varor som&lt;br&gt;har varit föremål för ett oaktsamt införsel- eller utförselbrott, dvs. brott&lt;br&gt;enligt 7 eller 11 § SL. I 6 § VSL straffbeläggs befattning endast med&lt;br&gt;sådana varor som varit föremål för uppsåtligt brott (varusmuggling).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bestämmelsen omfattar fler slag av befattning än 6 § VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen har väckts frågan om när brottet olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods är preskriberat. Denna fråga regleras i&lt;br&gt;35 kap. 1 och 4 §§ brottsbalken. Med hänsyn till brottets uppbyggnad&lt;br&gt;torde det ofta vara naturligt att tillämpa preskriptionsbestämmelsema på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarande sätt som vid häleri. En sådan tillämpning torde innebära att&lt;br&gt;preskriptionstiden för ett brott i allmänhet skall räknas från den första&lt;br&gt;handling som utgör olovlig befattning med smuggelgods och att&lt;br&gt;gärningsmannens senare åtgärder således inte inverkar på&lt;br&gt;preskriptionstiden (jfr rättsfallet NJA 1984 s. 564). Vidare torde&lt;br&gt;åtalspreskription av införselbrottet (förbrottet) i regel komma att omfatta&lt;br&gt;även den befattning som smugglaren har med varan efter införseln (jfr&lt;br&gt;rättsfallet NJA 1985 s. 796). Då bestämmelserna om åtalspreskription&lt;br&gt;tillämpas måste emellertid beaktas de grundläggande syftena med&lt;br&gt;bestämmelserna om olovlig befattning med smuggelgods, exempelvis att&lt;br&gt;förhindra att varor som har varit föremål för tullbrott finns i den fria&lt;br&gt;rörelsen utan att ha blivit förtullade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke motsvarar 15 § i promemorian. Brottsrubriceringen ”olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods” används på förslag av Lagrådet både för&lt;br&gt;det fall en vara varit föremål for brottet smuggling och för det fall en vara&lt;br&gt;varit föremål för tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar förutsätter alltså att den vara som någon tagit befattning med&lt;br&gt;har varit föremål for ett förbrott enligt de angivna bestämmelserna (3-&lt;br&gt;11 §§). Såvitt avser införselreglerade varor medför detta således bl.a. att&lt;br&gt;regleringen (restriktionen) skall ha funnits vid införseltillfället. Om den&lt;br&gt;som fört in varan i efterhand far tillstånd till införseln, får varan därefter&lt;br&gt;hanteras fritt. Har en licensbestämmelse upphävts först efter det att&lt;br&gt;införseln skedde, är den här bestämmelsen i princip tillämplig på sådan&lt;br&gt;befattning som skett före upphävandet. En annan sak är att befattningen,&lt;br&gt;liksom införseln, i sådant fall kan vara straffri enligt vad som föreskrivs i&lt;br&gt;5 § lagen (1964:163) om införande av brottsbalken (jfr Ulf Berg m.fl.,&lt;br&gt;Kommentar till brottsbalken, del III, 4 uppl., 1994, s. 556).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser sådana varor som har varit föremål för brott enligt 8-11 §§&lt;br&gt;bör uppmärksammas följande. Bestämmelsen är i princip tillämplig även&lt;br&gt;om importskatten eller -avgiften har upphävts efter införseln utan att&lt;br&gt;upphävandet skett med retroaktiv verkan. Den nyss nämnda&lt;br&gt;bestämmelsen i brottsbalkens promulgationslag torde i allmänhet inte&lt;br&gt;leda till någon straffrihet i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den efterföljande hantering som är straffbelagd utgörs av emballering,&lt;br&gt;transport, förvaring, döljande, bearbetning, förvärv, överlåtelse och&lt;br&gt;ingående av avtal om upplåtelse av vissa säkerhetsrätter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att någon emballerar varan innefattar alla åtgärder för&lt;br&gt;att förse varan med emballage eller för att ändra ett befintligt sådant. Det&lt;br&gt;kan röra sig om att gärningsmannen exempelvis paketerar varan så att&lt;br&gt;dess rätta beskaffenhet eller ursprung inte framgår eller att han innesluter&lt;br&gt;den i behållare eller något annat som transport- eller förvaringsskydd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon transporterar en vara innebär i princip att det skall vara&lt;br&gt;fråga om en personlig medverkan i en efterföljande förflyttning av varan.&lt;br&gt;Var och en som deltagit i något moment av transporten kan alltså dömas&lt;br&gt;som gärningsman enligt den här bestämmelsen. Det är inte nödvändigt att&lt;br&gt;gärningsmannen har haft någon direkt fysisk kontakt med varan. Det är&lt;br&gt;således tillräckligt att någon har deltagit vid transportens inledande eller&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avslutande moment (såsom lastningen respektive lossningen) eller som&lt;br&gt;chaufför eller vägvisare. Även den som under pågående transport&lt;br&gt;rekognoserar för att underlätta densamma kan dömas som gärningsman&lt;br&gt;enligt den här bestämmelsen. Tillämpningen av bestämmelsen bör ske&lt;br&gt;mot bakgrund av de allmänna straffrättsliga principer som gäller för s.k.&lt;br&gt;medgämingsmannaskap, dvs att som gärningsmän döms de som&lt;br&gt;tillsammans och i samråd har deltagit i olika moment av ett straffbelagt&lt;br&gt;handlande, även om inte var och en av dem självständigt skulle uppfylla&lt;br&gt;förutsättningarna för straffansvar som gärningsman. Denna princip torde&lt;br&gt;medföra att det normalt inte uppkommer några problem med att bedöma&lt;br&gt;när någon är att anse som gärningsman enligt den här bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte kan dömas som gärningsman kan bli ansvarig för&lt;br&gt;exempelvis medhjälp. Det bör gälla den som t.ex. före en transport&lt;br&gt;rekognoserar lämpliga transportvägar eller letar reda på en lämplig&lt;br&gt;omlastningsplats. Detsamma bör gälla den som hyr ett utrymme för&lt;br&gt;omlastning eller förvaring, lånar ut pengar för att bekosta något moment i&lt;br&gt;transporten eller lånar ut eller skaffar fram lastmaskiner, lastfordon eller&lt;br&gt;förpackningsmaterial. Om transporten inte blir av, kan han i stället bli att&lt;br&gt;döma för medhjälp till försök till sådan olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods som är att anse som grov. Den som kommit till en&lt;br&gt;omlastningsplats men som grips innan omlastningen påböljats kan dömas&lt;br&gt;för försök till olovlig befattning med smuggelgods, om denna är att anse&lt;br&gt;som grov (jfr 13 och 14 §§). Om den s.k. försökspunkten inte är nådd,&lt;br&gt;kan det bli fråga om ansvar för förberedelse till sådan olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods som är grov. Det kan gälla den som exempelvis lämnat&lt;br&gt;förskottsbetalning till någon för att denne skall utföra en transport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvaring åsyftas alla former därav. Det är alltså straffbelagt att&lt;br&gt;någon i sin bostad eller annat utrymme som han disponerar har varor som&lt;br&gt;varit föremål för införselbrott. Detta innefattar även att någon har sådan&lt;br&gt;varor i sin bil eller i ett skåp på sin arbetsplats. Liksom beträffande&lt;br&gt;transport krävs det inte någon direkt fysisk hantering av varan för att&lt;br&gt;ansvar för förvaring skall inträda. Den som far se att någon annan har&lt;br&gt;placerat smuggelvaror i hans lägenhet, skall således anses förvara varorna&lt;br&gt;genom att han låter varorna finnas kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon gömmer undan varorna i någon annans utrymme eller&lt;br&gt;utomhus kan, beroende på omständigheterna, anses innebära att han&lt;br&gt;förvarar varorna eller att han döljer dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med bearbetning av varan åsyftas ingrepp i varans fysiska struktur&lt;br&gt;eller i varans kemiska beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med förvärv och överlåtelse avses köp, byte och gåva. För att förvärv&lt;br&gt;och överlåtelse skall anses föreligga krävs, att det har kommit till stånd&lt;br&gt;ett obligationsrättsligt förvärv/överlåtelse i civilrättslig mening. Det&lt;br&gt;saknar således i princip betydelse om förvärvaren har fatt egendomen i&lt;br&gt;sin besittning eller ens tagit någon fysisk befattning med den. Det saknar&lt;br&gt;även betydelse om förvärvet har skett med eller utan äganderätts- eller&lt;br&gt;återtagandeförbehåll för överlåtaren. Den som överlåter varan har i&lt;br&gt;allmänhet gjort sig skyldig till olovlig befattning med smuggelgods redan&lt;br&gt;genom att själv ha förvärvat varan. I sådant fall bör den därpå gjorda&lt;br&gt;överlåtelsen, liksom den mellanliggande förvaringen, anses vara ett led i&lt;br&gt;samma brottsliga gärning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen angående avtal om panträtt avser att någon ingår ett&lt;br&gt;obligationsrättsligt giltigt avtal om att varan skall utgöra säkerhet för&lt;br&gt;fullgörande av lån eller annat åtagande. Det spelar i princip ingen roll&lt;br&gt;vems åtagande som upplåtelsen syftar till att säkerställa. Det kan alltså&lt;br&gt;gälla ett åtagande som åvilar upplåtaren eller någon annan. Det har vidare&lt;br&gt;i princip ingen betydelse om upplåtelsen inte får någon sakrättslig&lt;br&gt;verkan. Ett pantförskrivningsavtal medför således ansvar for såväl&lt;br&gt;pantsättaren som panthavaren även om varan finns kvar hos pantsättaren&lt;br&gt;eller om den finns hos tredje man utan att någon denuntiation skett till&lt;br&gt;denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsens uppräkning av straffbara förfaranden är uttömmande.&lt;br&gt;Det är således inte fråga om enbart en exemplifiering. Den som på något&lt;br&gt;annat sätt hanterar en olovligen införd vara eller en vara som varit&lt;br&gt;föremål för undandragandebrottslighet, exempelvis genom att använda&lt;br&gt;den eller konsumera den, gör sig inte skyldig till brott enligt den här&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ansvar enligt bestämmelsen krävs uppsåt hos gärningsmannen.&lt;br&gt;Eventuellt uppsåt är tillräckligt. Uppsåtet måste omfatta både själva&lt;br&gt;förfarandet och det förhållandet att varan har varit föremål för införsel-&lt;br&gt;eller utförselbrott. Kan uppsåt inte styrkas, är det möjligt att gärningen&lt;br&gt;kan medföra straffansvar enligt andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som döms för förbrottet, dvs. smugglings- eller&lt;br&gt;undandragandebrottet, skall inte drabbas av ansvar även för den&lt;br&gt;efterföljande hanteringen av varan. Det följer av allmänna straffrättsliga&lt;br&gt;principer om s.k. skenbar lagkonkurrens; förbrottet sägs konsumera den&lt;br&gt;efterföljande hanteringen. Om det emellertid inte kan styrkas att den som&lt;br&gt;brutit mot den här bestämmelsen också har begått förbrottet, finns det&lt;br&gt;ingenting som hindrar att han fälls till ansvar för olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. På motsvarande sätt som gäller för häleribrott, utesluter en&lt;br&gt;lagakraftvunnen dom avseende olovlig befattning med smuggelgods att&lt;br&gt;den dömde sedan döms för förbrottet, dvs. smuggling eller&lt;br&gt;undandragandebrott (s.k. res judicata).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varan har förts in genom ett uppsåtligt brott eller ett&lt;br&gt;oaktsamhetsbrott bör inte vara avgörande för brottets straffvärde.&lt;br&gt;Väsentligare kan vara exempelvis befattningens karaktär i sig och den&lt;br&gt;införda varans farlighet. Det kan alltså bli så att den som gjort sig skyldig&lt;br&gt;till förbrottet far en lindrigare påföljd än den som i ett senare skede har&lt;br&gt;tagit befattning med varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen föreskrivs att gärningen inte skall föranleda ansvar&lt;br&gt;om den är ringa med hänsyn till omständigheterna. Detta har behandlats i&lt;br&gt;den allmänna motiveringen (avsnitt 5.6). Som anges där bör&lt;br&gt;bedömningen grundas på en helhetsbedömning av samtliga&lt;br&gt;omständigheter i det enskilda fallet. Av särskild vikt bör emellertid i&lt;br&gt;allmänhet anses vara de omständigheter som anges i bestämmelsen.&lt;br&gt;Straffrihet bör förutsätta att helhetsbedömningen av omständigheterna&lt;br&gt;utmynnar i att gärningen, fastän den varit uppsåtlig, i det enskilda fallet&lt;br&gt;framstår som så bagatellartad att den inte bör medföra straffansvar. En&lt;br&gt;försäljning och ett köp som är avsedda att ersätta en reguljär transaktion&lt;br&gt;bör i allmänhet medföra ansvar även om det endast är fråga om en enda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;obruten butelj alkohol. Detta skiljer sig från den praxis som kommit till Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;uttryck i rättsfallet NJA 1981 s. 835.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 6 § andra stycket VSL och 16 § i promemorian.&lt;br&gt;Stycket är utformat i enlighet med vad Lagrådet föreslagit. Genom denna&lt;br&gt;utformning bör brottet inte betecknas som olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods utan som exempelvis brott mot lagen om straff för&lt;br&gt;smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De objektiva rekvisiten för ansvar enligt denna bestämmelse är&lt;br&gt;desamma som enligt första stycket. Skillnaden ligger i det subjektiva&lt;br&gt;rekvisitet. Enligt den här bestämmelsen krävs inte att gärningsmannen&lt;br&gt;inser utan i stället att han &amp;quot;har skälig anledning att anta&amp;quot; att varan varit&lt;br&gt;föremål för ett sådant förbrott som anges i första stycket. Liksom i första&lt;br&gt;stycket gäller emellertid att gärningsmannen måste ha uppsåt i&lt;br&gt;förhållande till befattningen i sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uttrycket &amp;quot;har skälig anledning att anta&amp;quot; anger det mått av oaktsamhet&lt;br&gt;rörande förbrottet som förutsätts från gärningsmannens sida för&lt;br&gt;straffbarhet. Av betydelse i sammanhanget är bl.a. under vilka&lt;br&gt;omständigheter t.ex. ett förvärv har skett. Om det är fråga om en vara&lt;br&gt;som normalt inte förekommer i handeln här i landet eller det rör sig om&lt;br&gt;varor som ofta är föremål för införselbrott, exempelvis alkoholdrycker&lt;br&gt;eller tobaksvaror, finns det särskild anledning för en köpare att vara&lt;br&gt;försiktig. Vägledning i dessa avseenden kan hämtas från tillämpningen av&lt;br&gt;dels den nuvarande straffbestämmelsen (6 § andra stycket VSL), dels&lt;br&gt;9 kap. 7 § andra stycket 2 brottsbalken angående häleriförseelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffriheten för ringa fall är avsedd att vara oförändrad i förhållande&lt;br&gt;till nuvarande lagstiftning. Det torde, mot bakgrund av att det är fråga om&lt;br&gt;sådan befattning som sker till följd av oaktsamhet, i allmänhet innebära&lt;br&gt;att egendomens beskaffenhet eller värde i praktiken blir avgörande för&lt;br&gt;om gärningen är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse slås fast att brottet olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods är subsidiärt i förhållande till sådan befattning som är&lt;br&gt;straffbelagd i 1 § första stycket 1, 3 eller 4 narkotikastrafflagen eller som&lt;br&gt;är straffbelagd som motsvarande oaktsamhetsbrott enligt 3 a § samma&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nämnda punkter i 1 § narkotikastrafflagen straffbeläggs dels&lt;br&gt;överlåtelse av narkotika, dels förvärv av narkotika i överlåtelsesyfte, dels&lt;br&gt;anskaffning, bearbetning, förpackning, transport, förvaring eller annan&lt;br&gt;sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk. I 3 a §&lt;br&gt;narkotikastrafflagen straffbeläggs att någon av oaktsamhet begår gärning&lt;br&gt;som avses i bl.a. dessa punkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till den här bestämmelsen är att bestämmelserna i VSL&lt;br&gt;och narkotikastrafflagen ytterst tillvaratar samma skyddsintressen. Med&lt;br&gt;hänsyn härtill och då straffskaloma i narkotikastrafflagen får anses vara&lt;br&gt;tillräckligt ingripande, är det lämpligt att låta ett förfarande - som i och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för sig är straffbart enligt både första eller andra stycket och nämnda&lt;br&gt;bestämmelser i narkotikastrafflagen - bestraffas enbart enligt de&lt;br&gt;sistnämnda bestämmelserna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån förfarandet i det enskilda fallet inte täcks av nämnda&lt;br&gt;bestämmelser i narkotikastrafflagen, innebär den här bestämmelsen inget&lt;br&gt;hinder att döma till ansvar för olovlig befattning med smuggelgods. Den&lt;br&gt;som exempelvis förvärvar insmugglad narkotika för eget bruk kan&lt;br&gt;således dömas för olovlig befattning med smuggelgods.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I SL finns särskilda bestämmelser som ger Tullverket och tjänstemän&lt;br&gt;vid såväl Tullverket som Kustbevakningen befogenheter när det gäller&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel. Av 1 § andra stycket framgår att&lt;br&gt;befogenheterna kan bli tillämpliga även på sådana brott enligt&lt;br&gt;narkotikastrafflagen som avses i det här stycket (jfr kommentaren till 1 §&lt;br&gt;andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brott som avses i 12 § första stycket är att anse som grovt, döms för&lt;br&gt;grov olovlig befattning med smuggelgods till fängelse, lägst sex månader&lt;br&gt;och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, om gärningen avsett befattning med varor som&lt;br&gt;varit föremål för brott varigenom tull, annan skatt eller avgift till mycket&lt;br&gt;betydande belopp har undandragits det allmänna eller felaktigt&lt;br&gt;återbetalats eller tillgodoräknats någon eller om gärningen annars varit av&lt;br&gt;särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny i förhållande till VSL och inte har någon&lt;br&gt;motsvarighet i promemorian, har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 5.3. Brottsrubriceringen ”grov olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods” används på förslag av Lagrådet både för det fall en&lt;br&gt;vara varit föremål för brottet smuggling och för det fall en vara varit&lt;br&gt;föremål för tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf införs en särskild straffskala för grova brott. I&lt;br&gt;andra stycket lämnas exempel på omständigheter som särskilt skall&lt;br&gt;beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt. Liksom när det gäller&lt;br&gt;brotten grov smuggling, grov narkotikasmuggling och grovt tullbrott&lt;br&gt;(5 §, 6 § tredje stycket och 10 §) skall det göras en helhetsbedömning av&lt;br&gt;samtliga omständigheter. Vid denna bedömning skall emellertid särskild&lt;br&gt;vikt fästas vid sådana omständigheter som anges i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att gärningen har &amp;quot;ingått som ett led i en brottslighet som utövats&lt;br&gt;systematiskt eller i större omfattning&amp;quot; korresponderar med likalydande&lt;br&gt;rekvisit i 5 och 10 §§ angående grov smuggling och grovt tullbrott.&lt;br&gt;Liksom där avses primärt vad som kan kallas för den organiserade&lt;br&gt;brottsligheten. Vad som främst avses är att det är fråga om en&lt;br&gt;distributionsorganisation som är av sådan omfattning att befattningen av&lt;br&gt;det skälet är att anse som grov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet &amp;quot;mycket betydande belopp&amp;quot; återfinns som rekvisit även för&lt;br&gt;grovt tullbrott (10 §). Rekvisitet tar direkt sikte på vad som undandragits&lt;br&gt;vid det eller de införseltillfällen som varorna härrör från.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen anges att &amp;quot;gärningen annars varit av särskilt farlig art&amp;quot;.&lt;br&gt;Även här kan ledning sökas från rekvisiten för grov smuggling och grovt&lt;br&gt;tullbrott. Som exempel kan nämnas befattning med sådan egendom som&lt;br&gt;avses i 5 § andra stycket i samband med rekvisitet att smugglingen&lt;br&gt;”annars inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande&lt;br&gt;samhällsintresse” (jfr författningskommentaren till 5 § andra stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De exempel som anges knyter visserligen an till omständigheter som&lt;br&gt;gör att smugglingsbrott och tullbrott kan vara grova. Det är emellertid av&lt;br&gt;grundläggande vikt att den här bestämmelsen tillämpas med&lt;br&gt;utgångspunkt i såväl befattningen i sig som befattningen sedd i belysning&lt;br&gt;av förbrottet eller förbrotten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om exempelvis en transport eller ett förvärv omfattar ett större antal&lt;br&gt;utrotningshotade djur, kan transporten respektive förvärvet anses utgöra&lt;br&gt;grov olovlig befattning med smuggelgods även om djuren har varit&lt;br&gt;föremål för olika smugglingsbrott som vart för sig inte har utgjort grov&lt;br&gt;smuggling. I sådant fall kan gärningen alltså anses ha varit av särskilt&lt;br&gt;farlig art. Som framgår av exemplen i lagtexten kan den som systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning förvärvar smuggelgods göra sig skyldig till grov&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods. Det gäller alltså även om varorna&lt;br&gt;har varit föremål for olika smugglingsbrott som vart för sig inte har&lt;br&gt;utgjort grov smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök till smuggling, narkotikasmuggling eller tullbrott samt för&lt;br&gt;försök, förberedelse och stämpling till grov smuggling, grov&lt;br&gt;narkotikasmuggling, grovt tullbrott eller grov olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Detsamma&lt;br&gt;gäller förberedelse till narkotikasmuggling samt stämpling till sådan&lt;br&gt;narkotikasmuggling som inte är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna bestämmelsen straffbeläggs olika former av ofullbordade&lt;br&gt;uppsåtliga brott. I lagrådsremissen fanns motsvarande reglering i&lt;br&gt;anslutning till respektive slag av brott, dvs. smuggling, tullbrott och&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods. På förslag av Lagrådet har&lt;br&gt;bestämmelserna samlats i en paragraf, gemensam för lagen i dess helhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny i förhållande till VSL såvitt avser försök till grov&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods samt förberedelse och stämpling till&lt;br&gt;grov smuggling, grovt tullbrott och grov olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Detta behandlas i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.3).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den allmänna motiveringen (avsnitt 5.1) har behandlats bakgrunden&lt;br&gt;till att forsöksbrottet behållits även i de fall det är fråga om s.k. farebrott.&lt;br&gt;Ändringar i förhållande till VSL har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen (avsnitt 5.3). Vad som förstås med försök, förberedelse och&lt;br&gt;stämpling regleras i 23 kap. 1 och 2 § § brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen mellan fullbordat brott och försök har berörts i&lt;br&gt;kommentaren till 3, 8 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom SL, i likhet med VSL, inte innehåller någon särskild&lt;br&gt;reglering avseende straffvärdet för försök, förberedelse eller stämpling,&lt;br&gt;så gäller de allmänna principer som ligger till grund for bestämmelserna i&lt;br&gt;brottsbalken. Det bör emellertid framhållas att det är av betydelse i vilken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mån gärningsmannen gjort vad som ankommit på honom för att brottet&lt;br&gt;skall fullbordas, då brottet upptäcks. Ju mer så är fallet eller ju mer&lt;br&gt;slumpbetonad upptäckten är, desto större skäl bör det finnas att anse&lt;br&gt;gärningen har samma straffvärde som vid ett fullbordat brott. En sådan&lt;br&gt;rättstillämpning har varit förutsedd i samband med VSL (jfr 1986 års&lt;br&gt;varusmugglingsutrednings betänkande och promemorian, SOU 1991:84&lt;br&gt;s. 475 resp. Ds 1998:53 s. 461 f). Det står i överensstämmelse med&lt;br&gt;brottsbalken och har kommit till uttryck i rättspraxis (jfr Lena Holmqvist&lt;br&gt;m.fl., Brottsbalken. En kommentar, s. 23:18 f, och rättsfallet NJA 1997&lt;br&gt;s. 622). Samtidigt kan konstateras att sådana brott som enligt VSL skulle&lt;br&gt;vara att bedöma som försök i många fall kommer utgöra fullbordade&lt;br&gt;brott enligt SL. I linje med vad som nyss angetts om straffvärdet vid&lt;br&gt;ofullbordade brott, är denna förändring inte avsedd att medföra någon&lt;br&gt;ändring av strafftnätningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 8 § andra stycket 2 straffbeläggs tullbrott som sker genom att någon&lt;br&gt;förfogar över en vara som är föremål för tullbehandling. För försök till&lt;br&gt;sådant tullbrott kan dömas den som har börjat vidta åtgärder för att&lt;br&gt;förfoga över en vara men som avbryts innan det har uppkommit någon&lt;br&gt;materiell skyldighet att betala importskatt (jfr författningskommentaren&lt;br&gt;till 8 § andra stycket 2). Den som exempelvis grips då han håller på att&lt;br&gt;bryta sig in i ett tullager för att undanskaffa en vara kan dömas för försök&lt;br&gt;till tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det objektiva farerekvisitet i 8 § första stycket och andra stycket 1 får&lt;br&gt;bedömas på motsvarande sätt som sker vid andra typer av försök till brott&lt;br&gt;som har ett liknande farerekvisit (exempelvis försök till&lt;br&gt;urkundsförfalskning, undertryckande av urkund eller mordbrand).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som frivilligt undanröjer sådan fara som avses i 3 § andra stycket&lt;br&gt;eller 6 § tillsammans med den bestämmelsen eller i 7 §, döms inte till&lt;br&gt;ansvar enligt den bestämmelsen. Den som frivilligt vidtar en åtgärd som&lt;br&gt;leder till att tull, annan skatt eller avgift som avses i 8-11 §§ kan påföras,&lt;br&gt;tillgodoräknas eller återbetalas med rätt belopp, döms inte till ansvar&lt;br&gt;enligt 8-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller en bestämmelse om frivillig rättelse. En liknande&lt;br&gt;bestämmelse finns i 8 a § VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten till frivillig rättelse enligt första meningen gäller den som&lt;br&gt;undanröjer fara för att en införsel fullföljs i strid med ett införselförbud&lt;br&gt;eller införselvillkor enligt vad som föreskrivs i 3 § andra stycket.&lt;br&gt;Möjligheten till frivillig rättelse gäller alltså för den som annars skulle&lt;br&gt;göra sig skyldig till uppsåtligt brott enligt den bestämmelsen. Frivillig&lt;br&gt;rättelse kan även göras av den som annars skulle göra sig skyldig till&lt;br&gt;oaktsamhetsbrott enligt 7 § första stycket jämfört med bestämmelsen i&lt;br&gt;3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig rättelse enligt första meningen i den här paragrafen kan&lt;br&gt;dessutom göras av den som undanröjer fara för att ett utförselförbud eller&lt;br&gt;utförselvillkor bryts. Det gäller den som har föranlett sådan fara genom&lt;br&gt;att han av grov oaktsamhet har underlåtit att anmäla varan till&lt;br&gt;tullbehandling eller vid tullbehandling har lämnat oriktig uppgift eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underlåtit att lämna föreskriven uppgift. Möjligheten gäller alltså den&lt;br&gt;som annars skulle göra sig skyldig till ett oaktsamhetsbrott enligt 7 §&lt;br&gt;andra stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligen omfattar möjligheten till frivillig rättelse enligt första&lt;br&gt;meningen den som av grov oaktsamhet har lämnat oriktig uppgift i&lt;br&gt;samband med en ansökan om ett sådant tillstånd som avses i 3 § tredje&lt;br&gt;stycket 3 och därigenom gett upphov till fara för att en vara förs in eller&lt;br&gt;ut med stöd av detta tillstånd. Möjligheten gäller alltså den som annars&lt;br&gt;skulle göra sig skyldig till brott enligt 7 § andra stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet behandlas ansvar för smuggling av narkotika i&lt;br&gt;en särskild paragraf (6 §). Till följd härav har i den här paragrafen lagts&lt;br&gt;till det fallet att någon undanröjer fara för att en införsel av narkotika&lt;br&gt;fullföljs i strid med ett införselförbud eller -villkor enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i 6 § tillsammans med 3 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första meningen motsvarar 8 a § andra stycket VSL till&lt;br&gt;den del den bestämmelsen avser oaktsamhetsbrott då en vara förs in eller&lt;br&gt;ut i strid med någon restriktion (jfr prop. 1972:110 s. 124 f, 129 f, 158 f&lt;br&gt;och 160 angående dåvarande 5 § VSL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen motsvarar 8 a § första stycket och andra stycket VSL&lt;br&gt;till den del den paragrafen avser undandragandebrott (jfr a. prop. och&lt;br&gt;prop. 1986/87:166 s. 125 f). Bestämmelsen har utformats efter mönster&lt;br&gt;från motsvarande bestämmelse i 12 § skattebrottslagen (jfr prop. 1971:10&lt;br&gt;s. 237 f, 261 f och 355 samt prop. 1995/96:170 s. 160, 168 f och 255).&lt;br&gt;Den föreslagna bestämmelsen avser alltså primärt frivillig rättelse av&lt;br&gt;undandragandebrott enligt 8-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom hänvisningen till 12 och 13 §§ klargörs att vid sådan rättelse&lt;br&gt;kan gärningsmannen inte heller dömas enligt de bestämmelserna för den&lt;br&gt;befattning som han har haft med varan efter undandragandebrottets&lt;br&gt;fullbordan. Detta följer emellertid i princip redan av att den som begått&lt;br&gt;ett tullbrott i regel inte kan dömas för sådan efterföljande befattning (jfr&lt;br&gt;kommentaren till 12 §).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den mån tullreglema innebär att även den som har tagit befattning&lt;br&gt;med varan kan bli tullskyldig, så kan denne utnyttja den här&lt;br&gt;bestämmelsen. Han kan alltså åstadkomma en frivillig rättelse genom att&lt;br&gt;ange varan till förtullning och bli påförd importskatten eller&lt;br&gt;importavgiften (jfr artiklarna 202 och 203 i tullkodexen samt prop.&lt;br&gt;1986/87:166 s. 126).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom enligt 8 a § VSL och 12 § skattebrottslagen förutsätts att&lt;br&gt;rättelsen verkligen har skett frivilligt och inte skett exempelvis därför att&lt;br&gt;gärningsmannen blivit införstådd med att han skulle komma att bli&lt;br&gt;föremål för en utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med 12 § skattebrottslagen leder en frivillig&lt;br&gt;rättelse enligt andra meningen till frihet från ansvar när än rättelsen sker.&lt;br&gt;Frivillig rättelse enligt första meningen kan ske intill dess att införseln&lt;br&gt;eller utförseln är att anse som fullföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Angående paragrafens förhållande till brottsbalken kan nämnas&lt;br&gt;följande. I 23 kap. 3 § brottsbalken finns bestämmelser om straffrihet vid&lt;br&gt;försök, förberedelse och stämpling, då någon frivilligt föranleder att ett&lt;br&gt;brott inte fullbordas. I samma lagrum finns en bestämmelse om straffrihet&lt;br&gt;för den som frivilligt förebygger brottslig användning av ett hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser är tillämpliga vid brott enligt SL. I 29 kap. 5 §&lt;br&gt;brottsbalken finns generella bestämmelser om att vid straffmätningen&lt;br&gt;särskilt skall beaktas att den tilltalade frivilligt har angett sig liksom att&lt;br&gt;han efter förmåga har försökt att förebygga eller avhjälpa eller begränsa&lt;br&gt;skadliga verkningar av brottet. Även dessa bestämmelser är tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det inte är uppenbart oskäligt, skall följande egendom förklaras&lt;br&gt;förverkad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller en sådan varas&lt;br&gt;värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbyte av brott enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad någon tagit emot som ersättning för kostnader i samband med&lt;br&gt;ett brott enligt denna lag, eller värdet av det mottagna, om mottagandet&lt;br&gt;utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vara som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt till varan får&lt;br&gt;inte förklaras förverkad, om varan eller rättigheten efter brottet förvärvats&lt;br&gt;av någon som inte haft vetskap om eller skälig anledning till antagande&lt;br&gt;om egendomens samband med brottet. Vid förverkande enligt första&lt;br&gt;stycket 1 av en vara gäller inte bestämmelserna i 36 kap. 5 § första och&lt;br&gt;andra styckena brottsbalken om hos vem förverkande far ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningsområde m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf innehåller, liksom 17 §, bestämmelser om förverkande&lt;br&gt;vid brott enligt SL. Dessa båda paragrafer är emellertid inte uttömmande.&lt;br&gt;Förverkande kan nämligen ske även enligt de allmänna bestämmelserna i&lt;br&gt;36 kap. 3 och 4 §§ brottsbalken. Dessa gäller förverkande av vapen eller&lt;br&gt;annan egendom som kan befaras komma till brottslig användning och av&lt;br&gt;ekonomiska fördelar som har uppkommit till följd av brott begånget i&lt;br&gt;utövning av näringsverksamhet. Enligt 36 kap. 6 § brottsbalken kan, i&lt;br&gt;stället för att egendomen förverkas enligt brottsbalken, åtgärder för att&lt;br&gt;förebygga missbruk vidtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här paragrafen motsvarar 9 och 12 §§ VSL samt 19 § i&lt;br&gt;promemorian. Enligt paragrafen kan varor som har varit föremål för brott&lt;br&gt;enligt SL förverkas. Alternativt kan varornas värde eller del därav&lt;br&gt;förverkas. Vidare kan utbyte av brott enligt SL och viss ersättning för&lt;br&gt;brottsomkostnader förklaras förverkade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till 9 § VSL har gjorts följande ändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förverkande kan avse även sådana varor som har varit föremål för brott&lt;br&gt;som begåtts av oaktsamhet (7 och 11 §§ SL) eller brottet olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods eller grovt sådant brott (12 och 13 §§ SL).&lt;br&gt;Detta behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdeförverkande kan tillgripas på ett mer nyanserat sätt än enligt&lt;br&gt;VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förverkande kan avse även utbyte av brott och ersättning för&lt;br&gt;brottsomkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om förverkande av utbyte av brott innebär en&lt;br&gt;anpassning till 36 kap. 1 § brottsbalken och därmed även till&lt;br&gt;Europarådets konvention av år 1990 om penningtvätt, efterforskning,&lt;br&gt;beslag och förverkande av vinning av brott (förverkandekonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhållandet till förverkandekonventionen behandlas närmare i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen (avsnitt 5.4). Även bestämmelsen om förverkande&lt;br&gt;av viss ersättning innebär en anpassning till 36 kap. 1 § brottsbalken. I&lt;br&gt;promemorian finns inte någon motsvarighet till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förverkande förutsätter att den gärning som begåtts är ett brott&lt;br&gt;enligt de principer som 1 kap. 1 § brottsbalken ger uttryck för. Det&lt;br&gt;innebär bl.a. följande. Alla objektiva och subjektiva rekvisit som&lt;br&gt;straffbestämmelsen innehåller skall vara uppfyllda. Det är inte&lt;br&gt;nödvändigt att gärningen har lett till lagföring och straff. Ett förverkande&lt;br&gt;kan alltså ske även om gärningsmannen inte har uppnått&lt;br&gt;straffbarhetsåldem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att förverka gäller i princip oberoende av vilket brott&lt;br&gt;enligt SL som varan har varit föremål för. Det kan således vara fråga om&lt;br&gt;fullbordade brott, försöksbrott eller förberedelse till brott samt uppsåtliga&lt;br&gt;brott eller oaktsamhetsbrott. Om en vara har varit föremål för olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods enligt 12 (eller grov sådan befattning enligt&lt;br&gt;13 §) kan förverkande ske på grund av såväl det brottet som förbrottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 33 § finns en särskild bestämmelse om att förverkandetalan i vissa&lt;br&gt;fall kan föras mot den som innehar en vara som skall förverkas enligt&lt;br&gt;första stycket punkten 1 i den här paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här uppmärksammas att det i 2 § 1 mom. och 5 § lagen&lt;br&gt;(1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker finns&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om förverkande enligt SL (jfr lagförslag 2.2).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande enligt första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som gäller enligt 9 § VSL innebär första&lt;br&gt;stycket punkten 1 att ett förverkande kan omfatta en sådan vara som har&lt;br&gt;varit föremål för brott, även om varans ägare inte har medverkat till&lt;br&gt;brottet. I dessa fall är således i princip det enda kriteriet att det är fråga&lt;br&gt;om sådana varor som har varit föremål för brott enligt SL. Detta avviker&lt;br&gt;från 36 kap. 5 § första och andra styckena brottsbalken. Där finns&lt;br&gt;särskilda föreskrifter om hos vem ett förverkande kan ske. Dessa&lt;br&gt;föreskrifter gäller endast i den mån annat inte har föreskrivits. SL:s&lt;br&gt;reglering angående förverkande av varor är en sådan föreskrift. I&lt;br&gt;klargörande syfte anges detta uttryckligen i andra stycket. Möjligheterna&lt;br&gt;att förverka enligt SL begränsas emellertid av dels kravet på att&lt;br&gt;förverkandet inte får vara uppenbart oskäligt, dels det undantag som&lt;br&gt;föreskrivs i andra stycket för den som i god tro har förvärvat varan. I&lt;br&gt;ställer för den insmugglade varan får dess värde förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket punkten 2 följer att utbyte av brott enligt SL kan&lt;br&gt;förverkas. Med utbyte av brott förstås i princip detsamma som i 36 kap.&lt;br&gt;1 § brottsbalken. Med utbyte avses således såväl den konkreta egendom&lt;br&gt;som mottagits som det till ett penningbelopp uppskattade värdet av det&lt;br&gt;mottagna (jfr Ulf Berg m.fl., Kommentar till brottsbalken. Del III,&lt;br&gt;4 uppl., 1994, s. 465). Bestämmelsen tillåter alltså alternativt sak- eller&lt;br&gt;värdeförverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen får begränsad betydelse med hänsyn till att den införda&lt;br&gt;varan eller dess värde kan förverkas. Bestämmelsen kan dock få praktisk&lt;br&gt;betydelse när det gäller exempelvis ersättning för införselbrott, ersättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för olovlig befattning med den insmugglade varan och vinst vid Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;försäljning av varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även vad som föreskrivs i första stycket punkten 3 om förverkande av&lt;br&gt;kostnadsersättningar har en innebörd som motsvarar 36 kap. 1 §&lt;br&gt;brottsbalken. Ett förverkande av sådana ersättningar förutsätter emellertid&lt;br&gt;att mottagandet utgör brott enligt SL. Det medför att tillämpningsområdet&lt;br&gt;är begränsat. Vad som kommer ifråga är sådana förberedelsebrott enligt&lt;br&gt;23 kap. 2 § brottsbalken som består i att någon med uppsåt att utföra eller&lt;br&gt;främja brott enligt SL har mottagit pengar eller annan egendom som är&lt;br&gt;avsedd att bestrida sådana utgifter som är förbundna med genomförandet&lt;br&gt;av brottet. I stället för det mottagna far dess värde förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36 kap. 5 § tredje och fjärde styckena brottsbalken är tillämpliga. I det&lt;br&gt;lagrummets tredje stycke föreskrivs att särskild rätt till sådan egendom&lt;br&gt;som förklaras förverkad består, om inte även den särskilda rätten&lt;br&gt;förklaras förverkad. I samma lagrum fjärde stycket finns en särskild&lt;br&gt;föreskrift för det fall den förverkade egendomen belastas av en sådan rätt&lt;br&gt;som har vunnits genom utmätning eller betalningssäkring. Eftersom SL&lt;br&gt;inte innehåller någon särskild reglering i dessa avseenden gäller dessa&lt;br&gt;bestämmelser. Av andra stycket första meningen följer att det är uteslutet&lt;br&gt;att förverka en särskild rätt till en insmugglad vara, om någon har&lt;br&gt;förvärvat rättigheten i god tro efter brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förverkande skall inte ske i de fall där ett förverkande skulle vara&lt;br&gt;&amp;quot;uppenbart oskäligt&amp;quot;. Av betydelse är främst egendomens värde i&lt;br&gt;förhållande till brottets straffvärde och den ekonomiska situationen hos&lt;br&gt;den som begått brottet. Allmänt sett bör gälla att om ett förverkande&lt;br&gt;framstår som alltför betungande mot bakgrund av brottet eller om ett&lt;br&gt;förverkande armars är påfallande oskäligt bör förverkandet kunna&lt;br&gt;underlåtas eller jämkas till att avse endast en del av ett varuparti eller&lt;br&gt;dess värde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser införsel- eller utförselreglerade varor gör sig emellertid&lt;br&gt;regelmässigt sådana samhällsintressen gällande att ett förverkande inte&lt;br&gt;kan anses uppenbart oskäligt. Som framgår av promemorian (s. 489 f)&lt;br&gt;finns det dock vissa typer av införselregleringar som inte alltid kan anses&lt;br&gt;vara av sådan beskaffenhet, exempelvis införselbestämmelser med s.k.&lt;br&gt;övervakningslicenser. Vidare kan, som också påpekas i promemorian&lt;br&gt;(s. 490), särskilda aspekter göra sig gällande när det är fråga om införsel&lt;br&gt;av levande djur, främst sällskapsdjur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av betydelse är om det gäller ett uppsåtligt brott eller ett brott som&lt;br&gt;begåtts av oaktsamhet. Detta har behandlats i den allmänna motiveringen,&lt;br&gt;avsnitt 5.4. Är det fråga om ett oaktsamhetsbrott som innebär&lt;br&gt;undandragande av tull etc, dvs. brottet vårdslös tullredovisning enligt&lt;br&gt;11 §, bör ett förverkande kunna underlåtas i fler fall än när det gäller&lt;br&gt;olovlig införsel. För det fall någon har misstagit sig på tull- och&lt;br&gt;skattereglerna bör rättsfallet NJA 1994 s. 65 kunna tjäna till ledning även&lt;br&gt;i fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nu anförda kan ses mot bakgrund av 5 kap. 12 § och 8 kap. 12 §&lt;br&gt;förslaget till ny tullag (motsvaras av 90 § tullagen). I de bestämmelserna&lt;br&gt;föreskrivs bl.a. följande. Om en icke-gemenskapsvara eller dess värde&lt;br&gt;förverkas, skall annan skatt än tull och tulltillägg inte tas ut till den del&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varan eller dess värde har förverkats. Betald tull skall beaktas vid&lt;br&gt;förverkande av en varas värde och vid bestämmande av påföljd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I allmänhet torde det inte vara uppenbart oskäligt att förverka utbytet&lt;br&gt;av ett brott. Omständigheter som talar för att inte förverka ett utbyte av&lt;br&gt;brott torde kunna göra sig gällande främst då det är fråga om ett brott&lt;br&gt;som har begåtts av oaktsamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilt om värdeförverkande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av första stycket i lagrummet och det föregående avsnittet i&lt;br&gt;författningskommentaren kan värdet av vad som insmugglats, utbytet&lt;br&gt;eller det mottagna förklaras förverkat. I VSL är möjligheterna till&lt;br&gt;värdeförverkande i praktiken mer begränsade. Värdeförverkande kan ske&lt;br&gt;enligt 9 § VSL då varan inte finns i behåll och enligt 12 § VSL vid&lt;br&gt;delförverkande. Den sistnämnda bestämmelsen torde ta sikte på sådana&lt;br&gt;fall där en vara, som bör förverkas endast till viss del, inte är delbar, t.ex.&lt;br&gt;en bil (jfr Stig Jungefors och E. Walberg, Smugglingslagstiftningen,&lt;br&gt;1961, s. 126).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förverkande enligt första stycket punkten 1 av&lt;br&gt;införselförbjudna eller annars införselreglerade varor bör ett förverkande&lt;br&gt;normalt avse varan, om detta är möjligt. Vid undandragandebrott bör det&lt;br&gt;oftare kunna komma ifråga att förklara värdet eller del därav förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Då det är fråga om förverkande enligt första stycket punkten 2 av&lt;br&gt;utbyte har domstolen, som framgår av det föregående, i princip fritt val&lt;br&gt;mellan att förklara den konkreta egendom - även en rättighet - som är&lt;br&gt;utbyte förverkad och att ålägga den hos vilken förverkandet skall ske att&lt;br&gt;till staten betala värdet av utbytet. Finns egendomen i behåll, bör dock i&lt;br&gt;allmänhet denna och inte värdet förklaras förverkad. Det nu sagda torde&lt;br&gt;stå i överensstämmelse med hur motsvarande bestämmelse i brottsbalken&lt;br&gt;tillämpas (jfr Ulf Berg m.fl., a.a., s. 465 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det fråga om förverkande enligt första stycket punkten 3, dvs.&lt;br&gt;ersättning för brottsomkostnader, bör i allmänhet den mottagna&lt;br&gt;egendomen förverkas om den finns i behåll. Om hela egendomen av&lt;br&gt;någon anledning inte bör förverkas, kan en förverkandeförklaring avse en&lt;br&gt;del av egendomen eller en del av den jämte ett belopp som helt eller&lt;br&gt;delvis svarar mot värdet på den inte förverkade delen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom möjligheten till värdeförverkande kan undvikas problem med&lt;br&gt;att utreda och bedöma om en vara finns eller skall anses finnas i behåll,&lt;br&gt;exempelvis då varan efter brottet har bearbetats eller på annat sätt&lt;br&gt;förändrats. Ett värdeförverkande ger också större möjligheter till ett&lt;br&gt;delförverkande och därmed även större möjligheter att göra en nyanserad&lt;br&gt;skälighetsawägning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om flera personer har gjort sig skyldiga till brott mot SL, kan var och&lt;br&gt;en av dem åläggas värdeförverkande. Tillämpningen härav bör ske i&lt;br&gt;enlighet med vad som gäller vid värdeförverkande enligt brottsbalken (jfr&lt;br&gt;prop. 1968:79 s. 52 jmfrd med s. 30 och 1986 års varusmugglings-&lt;br&gt;utrednings betänkande, SOU 1991:84, s. 333). Detta innebär bl.a.&lt;br&gt;följande. Varans värde bör utgöra den yttersta gränsen för vad som&lt;br&gt;sammanlagt far förklaras förverkat enligt punkten 1. Som huvudregel far&lt;br&gt;anses gälla att värdeförverkande inte skall ådömas solidariskt annat än&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det med hänsyn till omständigheterna i det enskilda fallet är påkallat Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;(jfr även Ulf Berg m.fl., Kommentar till Brottsbalken. Del III, 4 uppl.,&lt;br&gt;1994, s. 493).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med en varas värde bör i princip förstås det gällande legala&lt;br&gt;marknadsmässiga utförsäljningsvärdet inom landet. Detta var avsett även&lt;br&gt;vid tillkomsten av VSL (jfr prop. 1960:115 s. 74 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godtrosförvärv m. m. (andra stycket)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket första meningen motsvarar 9 § andra stycket VSL.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller till förmån för den som i god tro har förvärvat varan&lt;br&gt;eller rättigheten efter det att varan har varit föremål för brott enligt SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till promemorian gäller bestämmelsen uttryckligen även&lt;br&gt;godtrosförvärv av särskild rätt till egendom som skall förverkas. Detta&lt;br&gt;överensstämmer med 9 § andra stycket VSL. Med särskild rätt förstås&lt;br&gt;detsamma som i 36 kap. 5 § tredje stycket brottsbalken, dvs. begränsade&lt;br&gt;sakrätter och säljares rätt till en vara som han sålt med&lt;br&gt;äganderättsförbehåll eller motsvarande. Bestämmelsen i brottsbalken har&lt;br&gt;behandlats i det föregående under rubriken Förverkande enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även andra stycket andra meningen har behandlats under den&lt;br&gt;rubriken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag far&lt;br&gt;förklaras förverkad, om förverkandet behövs för att förebygga brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller det annars finns särskilda skäl till det. I stället för&lt;br&gt;egendomen far dess värde förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken&lt;br&gt;finns bestämmelser om hos vem förverkande far ske och om särskild rätt&lt;br&gt;till förverkad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för förverkande av egendomen eller dess värde far rätten&lt;br&gt;föreskriva att någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger&lt;br&gt;fortsatt missbruk av den. I sådana fall får dock även en del av&lt;br&gt;egendomens värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 10 och 12 §§ VSL samt 20 § i promemorian,&lt;br&gt;innehåller särskilda regler om förverkande av hjälpmedel som använts&lt;br&gt;vid brott enligt SL. På sätt framgår av kommentaren till 16 § (under&lt;br&gt;rubriken Tillämpningsområde m.m.) är förverkandebestämmelserna i SL&lt;br&gt;dock inte uttömmande. Som exempel kan nämnas särskilt inrättade&lt;br&gt;hjälpmedel som påträffas utan att det finns något smuggelgods i dem.&lt;br&gt;Sådana hjälpmedel torde kunna förverkas med stöd av 36 kap. 3 §&lt;br&gt;brottsbalken eller åtgärdas enligt 36 kap. 6 § brottsbalken. Det kan gälla&lt;br&gt;exempelvis en resväska med dubbla bottnar eller en lastbil med lönnfack.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen är visserligen utformad huvudsakligen efter mönster av&lt;br&gt;36 kap. 2 och 6 §§ brottsbalken. Vid tillämpningen måste emellertid&lt;br&gt;hänsyn tas till de syften som uppbär smugglingslagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skiljer sig från 10 och 12 §§ VSL i följande avseenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Förverkande kan avse även sådana varor som varit föremål för brott&lt;br&gt;som begåtts av oaktsamhet (7 och 11 §§ SL) eller brottet olovlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befattning med smuggelgods eller grovt sådant brott (12 och 13 §§ SL).&lt;br&gt;Detta behandlas i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Värdeförverkande kan tillämpas på ett mer nyanserat sätt än enligt&lt;br&gt;VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- I likhet med vad som gäller enligt 36 kap. 2 § brottsbalken, uppställs&lt;br&gt;det inte i förverkandebestämmelsen något krav på att ägaren eller någon&lt;br&gt;som var i hans ställe skall ha medverkat till brottet. I stället begränsas&lt;br&gt;tillämpningsområdet, liksom i brottsbalksparagrafen, genom att&lt;br&gt;förverkande kan ske endast hos de personer som anges i 36 kap. 5 §&lt;br&gt;första och andra styckena brottsbalken. Detta har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 5.4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa bestämmelser i brottsbalken blir direkt tillämpliga. Detsamma&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i 36 kap. 5 § tredje och fjärde styckena&lt;br&gt;brottsbalken. De bestämmelserna har behandlats i kommentaren till 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förverkande enligt den här paragrafen förutsätter inte att även den&lt;br&gt;införda varan förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till 16 § är bestämmelsen uttryckligen fakultativ (”får” i&lt;br&gt;stället för ”skall” förverkas). Möjligheterna att förverka enligt 16 §&lt;br&gt;begränsas främst av kravet att ett förverkande inte far vara uppenbart&lt;br&gt;oskäligt. Motsvarande begränsning gäller i princip visserligen även när&lt;br&gt;det är fråga om förverkande enligt den här paragrafen (jfr 36 kap. 16 §&lt;br&gt;brottsbalken). Genom att paragrafen är fakultativ markeras emellertid att&lt;br&gt;förverkande enligt paragrafen är avsett att tillgripas i mindre utsträckning&lt;br&gt;än när det gäller förverkande enligt 16 § (jfr författningskommentaren till&lt;br&gt;den bestämmelsen såvitt avser oskälighetsbedömningen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med &amp;quot;hjälpmedel&amp;quot; avses i princip detsamma som i 36 kap. 2 §&lt;br&gt;brottsbalken. Förverkande enligt den här bestämmelsen kan komma att&lt;br&gt;avse bl.a. transportredskap, såsom bilar, båtar, släpkärror m.m., och yttre&lt;br&gt;höljen för varor, exempelvis containrar och resväskor. Paragrafen&lt;br&gt;omfattar även t.ex. särskilda kläder och andra persedlar som är avsedda&lt;br&gt;att ha en funktion då varor smugglas. Skriftliga handlingar och&lt;br&gt;dataprogram kan också utgöra exempel på sådant som i enskilda fall kan&lt;br&gt;betraktas som hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 den allmänna motiveringen (avsnitt 5.4) behandlas hur bestämmelsen&lt;br&gt;förhåller sig till Europarådets konvention av år 1990 om penningtvätt,&lt;br&gt;efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott&lt;br&gt;(förverkandekonventionen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom när det gäller förverkande enligt 36 kap. 2 § brottsbalken krävs&lt;br&gt;det inte att användningen av hjälpmedlet har varit en förutsättning för att&lt;br&gt;brottet skulle kunna komma till stånd. Det behöver inte heller vara så att&lt;br&gt;föremålet är särskilt konstruerat eller annars särskilt lämpat för att&lt;br&gt;användas just för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Emballage och liknande varuförpackningar är ofta så nära förbundna&lt;br&gt;med själva varan att ett förverkande av varan enligt 16 § omfattar även&lt;br&gt;förpackningen omkring den. Om den paragrafen inte anses tillämplig,&lt;br&gt;kan det i stället komma i fråga att med stöd av den här paragrafen&lt;br&gt;förverka emballaget som ett hjälpmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förverkande får beslutas &amp;quot;om förverkandet behövs för att förebygga&lt;br&gt;brott&amp;quot; enligt SL. Här bör fastas särskilt avseende vid egendomens mer&lt;br&gt;eller mindre utpräglade egenskap av hjälpmedel, omständigheterna kring&lt;br&gt;brottet och egendomens betydelse i sammanhanget. Att hjälpmedlet även&lt;br&gt;tidigare har använts vid likartad brottslighet torde redan i sig vara en&lt;br&gt;sådan omständighet som starkt talar för att ett förverkande är påkallat för&lt;br&gt;att förebygga brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkande kan enligt paragrafen vidare ske när &amp;quot;det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det&amp;quot;. Denna grund för förverkande tar närmast sikte på&lt;br&gt;förverkandeinstitutets allmänpreventiva betydelse. Rekvisitet bör bli&lt;br&gt;tillämpligt främst när det gäller sådan egendom som inte i sig utgör något&lt;br&gt;typiskt hjälpmedel utan som normalt används i helt legala sammanhang.&lt;br&gt;En tillämpning på denna grund kan bli aktuell vid grova brott, särskilt om&lt;br&gt;det gäller organiserad införselbrottslighet eller annars omfattande&lt;br&gt;brottslighet av allvarligare slag. Återfall kan tillmätas betydelse även när&lt;br&gt;det är fråga om att tillämpa det här rekvisitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra meningen i första stycket framgår att värdeförverkande far&lt;br&gt;ske i stället för förverkande av själva hjälpmedlet. I motsats till vad som&lt;br&gt;gäller enligt VSL är värdeförverkande ett i princip jämställt alternativ till&lt;br&gt;sakförverkande. Eftersom förverkandet har sin utgångspunkt i att det är&lt;br&gt;fråga om ett hjälpmedel framstår det dock som naturligt att möjligheten&lt;br&gt;att förverka värdet - även om förutsättningarna för det formellt sett är&lt;br&gt;desamma som för ett sakförverkande - tillgrips endast när egendomen&lt;br&gt;inte längre finns i behåll eller något annat särskilt skäl talar för det.&lt;br&gt;Sådana skäl kan vara att hjälpmedlet utgör ordinär egendom som har ett&lt;br&gt;så högt ekonomiskt värde att ett förverkande skäligen bör avse endast en&lt;br&gt;del därav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke föreskrivs att i stället för förverkande enligt första stycket&lt;br&gt;får rätten besluta om åtgärder till förebyggande av fortsatt missbruk av&lt;br&gt;hjälpmedlet. Möjligheten att meddela sådana föreskrifter tar sikte på&lt;br&gt;situationer då det skulle vara oskäligt eller i vart fall framstå som i någon&lt;br&gt;mening stötande att förverka hjälpmedlet, främst med hänsyn till&lt;br&gt;hjälpmedlets värde i förhållande till brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I sista meningen har öppnats en möjlighet att kombinera ett beslut om&lt;br&gt;åtgärder med ett beslut om partiellt värdeförverkande. Avsikten är att den&lt;br&gt;samlade effekten av detta skall stå i rimlig proportion till det begångna&lt;br&gt;brottet. Möjligheten är alltså främst avsedd för fall då å ena sidan ett&lt;br&gt;förverkande av hjälpmedlet i sig framstår som oskäligt och å andra sidan&lt;br&gt;ett beslut om åtgärd enligt första meningen inte ensamt kan anses vara&lt;br&gt;tillräckligt ingripande från allmän synpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft, skall&lt;br&gt;egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning som i&lt;br&gt;allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom. Egendomen&lt;br&gt;får i stället förstöras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den armars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i stället för egendomen dess värde har förklarats förverkat och det&lt;br&gt;fastställda beloppet har betalats inom två månader från det att beslutet om&lt;br&gt;förverkande vann laga kraft, skall egendomen utlämnas till ägaren. Om&lt;br&gt;beloppet inte har betalats inom denna tid, får egendomen säljas enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i första och andra styckena och det fastställda beloppet tas&lt;br&gt;ut ur de influtna medlen. Om det uppkommer ett överskott, sedan&lt;br&gt;kostnaderna för försäljningen dragits av, skall detta betalas ut till ägaren&lt;br&gt;eller någon annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller regler om försäljning eller förstöring av egendom&lt;br&gt;som har förverkats med stöd av 16 § eller 17 §. De åtgärder som anges&lt;br&gt;far vidtas först efter det att förverkandebeslutet har vunnit laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stycket motsvarar 22 § första stycket VSL och 21 § första stycket i&lt;br&gt;promemorian. Den här föreslagna bestämmelsen överensstämmer i sak&lt;br&gt;helt med promemorian och 1986 års varusmugglingsutrednings&lt;br&gt;betänkande (19 § första stycket i betänkandet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis anges hur försäljning av förverkad egendom skall ske.&lt;br&gt;Liksom enligt VSL är det Tullverket som har huvudansvaret för sådan&lt;br&gt;försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avyttringen kan emellertid också ske i enlighet med de regler som i&lt;br&gt;allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom, dvs. enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1974:1066) om förfarandet med förverkad&lt;br&gt;egendom och hittegods m.m. Valet av försäljningsordning får göras från&lt;br&gt;fall till fall. Det bör göras så att bästa möjliga resultat kan förväntas&lt;br&gt;uppnås. Även hänsyn av praktisk art kan emellertid vägas in.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förverkad egendom som inte kan säljas får enligt andra meningen&lt;br&gt;punkten 1 förstöras. Det kan här vara fråga om varor som inte har något&lt;br&gt;marknadsvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen punkten 2 får förverkad egendomen förstöras&lt;br&gt;även då den kan befaras komma till brottslig användning. Det kan vara&lt;br&gt;fråga om exempelvis farliga införselreglerade varor eller egendom som&lt;br&gt;speciellt ställts i ordning för att användas som hjälpmedel vid in- eller&lt;br&gt;utförselbrott, t.ex. resväskor med dubbla bottnar eller fordon med dolda&lt;br&gt;förvaringsutrymmen. Om det är ekonomiskt försvarbart, kan sådan&lt;br&gt;egendom dock först återställas i ursprungligt skick och sedan säljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra meningen tredje punkten föreskrivs att förverkad&lt;br&gt;egendom får förstöras också då den i annat fall är olämplig för&lt;br&gt;försäljning. Det kan gälla exempelvis smittade djur eller växter. Det kan&lt;br&gt;också vara fråga om egendom som har ett så lågt marknadsvärde att det&lt;br&gt;inte kan antas täcka de kostnader som en försäljning skulle vara förenad&lt;br&gt;med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges att bestämmelsen i första stycket är subsidiär i förhållande till&lt;br&gt;andra författningar. En motsvarande bestämmelse återfinns i VSL men&lt;br&gt;inte i promemorian eller 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom denna bestämmelse klargörs att vad som anges i första stycket&lt;br&gt;om försäljning och förstöring av förverkad egendom gäller endast i den&lt;br&gt;mån annat inte följer av lag eller andra föreskrifter, exempelvis&lt;br&gt;förordningar utfärdade av regeringen eller av myndighet med stöd av&lt;br&gt;bemyndigande. I sådana föreskrifter kan firmas bestämmelser som&lt;br&gt;begränsar möjligheterna att försälja egendom. Det kan gälla exempelvis&lt;br&gt;vapen, växter eller djur. Som exempel på det sistnämnda kan nämnas&lt;br&gt;31 § artskyddsförordningen (1998:179).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör även nämnas 3 § lagen om transport, förvaring och förstöring&lt;br&gt;av införselreglerade varor, m.m. (4 § i förslaget till lag om ändring i den&lt;br&gt;lagen, anmärkt i den allmänna motiveringen, avsnitt 3). I den&lt;br&gt;bestämmelsen föreskrivs att vid försäljning genom Tullverkets försorg av&lt;br&gt;en vara, som omfattas av ett införselvillkor, skall inforselvillkoret vara&lt;br&gt;uppfyllt. Vidare föreskrivs att kan en försäljning inte ske, tillsyns-&lt;br&gt;myndigheten bestämmer hur det skall förfaras med varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i detta stycke motsvarar i 22 § andra stycket VSL och 21 §&lt;br&gt;andra stycket i promemorian. Stycket reglerar verkställigheten av ett&lt;br&gt;värdeförverkande. På motsvarande sätt som enligt VSL skall egendomen&lt;br&gt;kunna säljas med stöd av smugglingslagstiftningen för att staten skall&lt;br&gt;tillgodogöras det förverkade värdet. En försäljning skall ske i de former&lt;br&gt;som anges i första stycket första meningen. I sådana fall som avses i&lt;br&gt;första stycket andra meningen bör det inte komma ifråga att sälja&lt;br&gt;egendomen. Vidare skall iakttas sådana begränsningar som avses i andra&lt;br&gt;stycket. Om varorna till följd av dessa skäl inte skall säljas, skall varorna&lt;br&gt;utlämnas till ägaren eller någon annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket far fatta beslut om att inleda förundersökning enligt&lt;br&gt;23 kap. rättegångsbalken angående brott enligt denna lag eller andra brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket. De befogenheter och skyldigheter som&lt;br&gt;undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller i sådant fall&lt;br&gt;Tullverket. Tullverket skall förordna särskilda befattningshavare i verket&lt;br&gt;att fullgöra verkets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av&lt;br&gt;förundersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan&lt;br&gt;misstänkas för brottet. Åklagaren skall även annars överta ledningen, när&lt;br&gt;detta är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förundersökning leds av en åklagare, far åklagaren anlita&lt;br&gt;biträde av Tullverket. Åklagaren far också uppdra åt tjänstemän vid&lt;br&gt;verket att vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 13 § VSL samt 22 § första och andra styckena i&lt;br&gt;promemorian. Genom paragrafen ges Tullverket rätt att inleda och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedriva förundersökning. Vidare regleras åklagarens skyldighet att ta&lt;br&gt;över ledningen av en sådan förundersökning. Dessutom tillerkänns&lt;br&gt;åklagaren befogenhet att ta i anspråk tulltjänstemän då han leder en&lt;br&gt;förundersökning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna bestämmelsen skiljer sig från VSL på så sätt att&lt;br&gt;bestämmelsen inte ger åklagaren rätt att meddela anvisningar då&lt;br&gt;förundersökningen leds av Tullverket. Det innebär en anpassning till den&lt;br&gt;ordning som enligt rättegångsbalken råder, då en förundersökning leds av&lt;br&gt;en polismyndighet (ändring den 1 april 1995 av 23 kap. 3 § rättegångs-&lt;br&gt;balken genom SFS 1994:1412; jfr prop. 1994/95:23 s. 79 ff och 118 f).&lt;br&gt;Dessutom har regleringens anknytning till rättegångsbalken gjorts&lt;br&gt;tydligare än i VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär inte någon begränsning av polisens befogenhet att&lt;br&gt;utreda sådan brottslighet som det här är fråga om. Att polisen och&lt;br&gt;Tullverket har ett delvis gemensamt arbetsområde gäller inte enbart för-&lt;br&gt;undersökningsverksamheten utan även utrednings- eller spaningsstadier&lt;br&gt;dessförinnan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom första meningen ges Tullverket befogenhet att fatta beslut om att&lt;br&gt;inleda förundersökning enligt bestämmelserna i 23 kap. rättegångsbalken.&lt;br&gt;Befogenheten att fatta sådant beslut omfattar dels brott enligt den&lt;br&gt;föreslagna lagen, dels andra brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;br&gt;Hänvisningen till 1 § andra stycket behandlas i kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen hänvisas i fråga om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter och skyldigheter till vad som gäller enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;för undersökningsledare. Genom 23 kap. 24 § rättegångsbalken blir även&lt;br&gt;förundersökningskungörelsen (1947:948) tillämplig, i den mån inget&lt;br&gt;annat följer av bestämmelserna i SL. Det nu sagda innebär bl.a. följande.&lt;br&gt;Tullverket har befogenhet att lägga ned förundersökningen (23 kap. 4 §&lt;br&gt;andra stycket och 4 a §), hålla förhör med var och en som kan antas&lt;br&gt;lämna upplysningar av betydelse för utredningen (23 kap. 6 §), hämta&lt;br&gt;någon till förhör (23 kap. 7 §), kvarhålla någon for förhör (23 kap. 9 §),&lt;br&gt;inhämta yttrande från sakkunnig (23 kap. 14 §), ansöka om kvarstad och&lt;br&gt;interimistiskt ta lös egendom i förvar (26 kap. 2 och 3 §§), ta egendom i&lt;br&gt;beslag (27 kap. 4 §) och besluta om husrannsakan (28 kap. 4 §). Likaså&lt;br&gt;framgår av hänvisningen att under förundersökningen har Tullverket&lt;br&gt;skyldighet att iaktta de begränsningar och åligganden som gäller för&lt;br&gt;undersökningsledare. Det kan gälla exempelvis att anmäla till rätten&lt;br&gt;behov av offentlig försvarare (23 kap. 5 §), ombesöija förhörsvittne&lt;br&gt;(23 kap. 10 §) m.m. Vid förundersökningen skall protokoll föras över vad&lt;br&gt;som förekommit vid denna och som är av betydelse för utredningen&lt;br&gt;(23 kap. 21 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det måste emellertid understrykas att tillämpningsområdet för de här&lt;br&gt;nämnda befogenheterna i praktiken är begränsat. Det följer av dels&lt;br&gt;bestämmelserna i andra stycket om att åklagaren i angivna fall skall ta&lt;br&gt;över ledningen av förundersökningen, dels 3 § lagen (1964:167) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare om skyldighet för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åklagaren att i visst fall vara förundersökningsledare, dels bestämmelsen i&lt;br&gt;32 § som begränsar Tullverkets åtalsrätt till att gälla bötesmål. I andra&lt;br&gt;stycket, som kommenteras nedan, föreskrivs att åklagaren skall ta över&lt;br&gt;ledningen för en förundersökning så snart någon skäligen kan misstänkas&lt;br&gt;för brottet, om saken inte är av enkel beskaffenhet. Där föreskrivs vidare&lt;br&gt;att åklagaren även annars skall överta ledningen, när detta är påkallat av&lt;br&gt;särskilda skäl. I 3 § i 1964 års lag föreskrivs att en förundersökning mot&lt;br&gt;den som inte har fyllt arton år alltid skall ledas av åklagaren om den unge&lt;br&gt;är skäligen misstänkt för ett brott för vilket det är föreskrivet fängelse i&lt;br&gt;mer än sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket tredje meningen föreskrivs att Tullverket skall förordna&lt;br&gt;särskilda befattningshavare i verket att fullgöra verkets uppgifter. Med&lt;br&gt;detta avses de uppgifter som enligt den här bestämmelsen ankommer på&lt;br&gt;verket. Bestämmelsen betingas främst av att tullverksamheten numera&lt;br&gt;bedrivs av en enda myndighet, Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första meningen föreskrivs att om saken inte är av enkel beskaffenhet,&lt;br&gt;skall ledningen av en förundersökning övertas av en åklagare så snart&lt;br&gt;någon skäligen kan misstänkas för brottet. Bestämmelsen har sin&lt;br&gt;motsvarighet i 23 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra meningen skall åklagaren överta ledningen av en&lt;br&gt;förundersökning även annars &amp;quot;när det är påkallat av särskilda skäl&amp;quot;.&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvarar 23 kap. 3 § första stycket tredje meningen&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Precis som enligt rättegångsbalken innebär ett övertagandebeslut att&lt;br&gt;åklagaren övertar ansvaret för hela förundersökningen. Det är alltså inte&lt;br&gt;möjligt att dela en förundersökning på så sätt att åklagaren har ledningen&lt;br&gt;av utredningen mot en viss person, medan ledningen av utredningen i&lt;br&gt;övrigt ligger kvar på Tullverket (jfr a. prop. s. 79 ff och 118 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte lämpligt att i lagen närmare bestämma när åklagaren skall&lt;br&gt;överta förundersökningen. Huruvida ett förundersökningsärende är &amp;quot;av&lt;br&gt;enkel beskaffenhet&amp;quot; eller inte måste avgöras från fall till fall. Vid denna&lt;br&gt;bedömning får hänsyn främst tas till sådana omständigheter som hur&lt;br&gt;gärningsmannen ställer sig till misstankarna, hur omfattande de&lt;br&gt;återstående utredningsuppgifterna kan beräknas bli, deras karaktär liksom&lt;br&gt;behovet av att använda tvångsmedel samt hur allvarlig brottslighet det är&lt;br&gt;fråga om. Huruvida det annars finns ”särskilda skäl” far bedömas med&lt;br&gt;utgångspunkt i motsvarande omständigheter men mot bakgrund av att det&lt;br&gt;inte finns någon som skäligen kan misstänkas för brottet. Med hänsyn&lt;br&gt;härtill kan det vara av särskild vikt i vilken mån det är fråga om brott av&lt;br&gt;allvarligare beskaffenhet eller användning av tvångsmedel. I&lt;br&gt;promemorian (s. 499) exemplifieras och konkretiseras frågeställningen&lt;br&gt;närmare. Vad som anförs där överensstämmer huvudsakligen med 1986&lt;br&gt;års varusmugglingsutrednings betänkande (SOU 1991:84 s. 509 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 23 kap. 3 § andra stycket rättegångsbalken.&lt;br&gt;Genom denna bestämmelse möjliggörs att åklagaren kan ta tillvara&lt;br&gt;tulltjänstemannens särskilda kunskaper och erfarenheter beträffande&lt;br&gt;sådana brott som det här är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förundersökning har hunnit inledas, får en tjänsteman vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken hålla förhör och vidta andra&lt;br&gt;utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen av brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket. Vidtagna&lt;br&gt;åtgärder skall så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda&lt;br&gt;förundersökning rörande brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 23 kap. 8 § rättegångsbalken om befogenhet för&lt;br&gt;polisman att ålägga någon att följa med till förhör och att ta med någon&lt;br&gt;till förhör gäller även för tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen vid utredning av brott enligt denna lag eller andra brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i första stycket är ny i förhållande till VSL. Bestämmelsen&lt;br&gt;motsvarar 22 § tredje stycket i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller endast tiden innan en förundersökning har hunnit&lt;br&gt;inledas. Bestämmelsen ger tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen befogenhet att i enlighet med 23 kap. 3 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken vidta utredningsåtgärder som är av betydelse för&lt;br&gt;utredningen. Vad hänvisningen till 1 § andra stycket innebär har&lt;br&gt;behandlats i kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan åtgärd som omfattas av bestämmelsen kan alltså vara att hålla&lt;br&gt;förhör i anslutning till ett misstänkt brott avseende införsel till eller&lt;br&gt;utförsel från landet. Det kan också vara fråga om åtgärder för exempelvis&lt;br&gt;platsundersökning. Att med tvång medta en person till förhör regleras&lt;br&gt;genom det föreslagna andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket andra meningen motsvarar 3 a § tredje meningen&lt;br&gt;förundersökningskungörelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar närmast del av 14 § andra stycket VSL och&lt;br&gt;del av 23 § i promemorian (jfr promemorian s. 501 f). Bestämmelsen&lt;br&gt;gäller befogenhet för tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen att&lt;br&gt;ålägga någon att följa med till förhör och ta med personen till förhör.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller de fall då någon inte har gripits och det inte heller&lt;br&gt;är fråga om beslut av undersökningsledaren att hämta någon (enligt 21 §&lt;br&gt;SL respektive 19 § SL jämförd med 23 kap. 7 § rättegångsbalken).&lt;br&gt;Promemorians bestämmelse torde emellertid i första hand avse&lt;br&gt;medtagande efter det att någon har gripits. Som påpekats under&lt;br&gt;remissbehandlingen bör det finnas en uttrycklig bestämmelse för de här&lt;br&gt;avsedda fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 23 kap. 8 § första stycket rättegångsbalken föreskrivs följande. På&lt;br&gt;tillsägelse av en polisman är den som befinner sig på den plats där ett&lt;br&gt;brott begås skyldig att medfölja till ett förhör som hålls omedelbart&lt;br&gt;därefter. Vägrar han utan giltig orsak, får polismannen ta med honom till&lt;br&gt;förhöret. - I det följande stycket i lagrummet finns en särskild reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om det för brottet inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i fyra år.&lt;br&gt;Den delen av lagrummet blir i praktiken inte tillämplig, eftersom den nu&lt;br&gt;föreslagna bestämmelsen inte omfattar sådana brott. I lagrummets tredje&lt;br&gt;stycke föreskrivs att paragrafen gäller även innan förundersökningen har&lt;br&gt;hunnit inledas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom bestämmelsen ges tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen alltså motsvarande befogenhet som gäller för polisman&lt;br&gt;enligt 23 kap. 8 § rättegångsbalken. Denna befogenhet gäller mot såväl&lt;br&gt;den som kan misstänkas för brottet som annan. Såvitt avser den&lt;br&gt;misstänkte kan det vara aktuellt att tillämpa antingen den här föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen eller bestämmelserna om gripande (jfr Peter Fitger,&lt;br&gt;Rättegångsbalken, s. 23:40 f). Om en tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen inte kommer till brottsplatsen i nära anslutning till att&lt;br&gt;brottet begås eller om den som skall höras då inte finns på brottsplatsen,&lt;br&gt;är bestämmelsen inte tillämplig. I sådant fall kan emellertid&lt;br&gt;bestämmelserna om gripande (jfr 21 §) eller hämtning (jfr 19 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen jämförd med 23 kap. 7 § rättegångsbalken) vara&lt;br&gt;tillämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig endast vid utredning av brott enligt denna&lt;br&gt;lag eller andra brott som anges i 1 § andra stycket (jfr kommentaren till&lt;br&gt;den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 24 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken gripa den som misstänks för brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;andra brott som avses i 1 § andra stycket. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;rättegångsbalken om befogenheter och skyldigheter i förhållande till den&lt;br&gt;som gripits gäller för tjänstemannen i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polisman samt för Tullverket i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polismyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 14 § andra stycket VSL och 23 § i&lt;br&gt;promemorian när det gäller befogenheten att gripa någon. Bestämmelsen&lt;br&gt;innebär emellertid även rätt för Tullverket eller ifrågavarande&lt;br&gt;tulltjänsteman att häva beslutet. Det är nytt i förhållande till VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom första meningen ges tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen samma rätt som polismän har enligt rättegångsbalken&lt;br&gt;att gripa den som är misstänkt för brott enligt SL eller ett sådant brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket. Vad hänvisningen till 1 § andra stycket&lt;br&gt;innebär har behandlats i kommentaren till den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningarna för en polisman att gripa någon regleras i 24 kap. 7 §&lt;br&gt;första stycket rättegångsbalken. Där föreskrivs att om det finns skäl att&lt;br&gt;anhålla någon, får en polisman i brådskande fall gripa honom även utan&lt;br&gt;anhållningsbeslut. Vad som avses med skäl att anhålla någon framgår av&lt;br&gt;24 kap. 6 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken föreskrivs en generell rätt&lt;br&gt;för envar att gripa dels den som är efterlyst för brott, dels den som har&lt;br&gt;begått brott, på vilket fängelse kan följa, och som påträffas ”på bar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gärning eller flyende fot”. Denna rätt att gripa någon tillkommer nämnda Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;tjänstemän direkt enligt bestämmelsen i rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom andra meningen klargörs hur regelverket i rättegångsbalken&lt;br&gt;blir tillämpligt i den mån det gäller sådana befogenheter och skyldigheter&lt;br&gt;som enligt rättegångsbalken åvilar polisman eller polismyndighet. Det&lt;br&gt;gäller exempelvis vad som föreskrivs i 24 kap. 8 § andra stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken om förhör och anmälan till åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra meningen i förening med 24 kap. 8 § tredje stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken innebär följande. Innan åklagaren har underrättats om&lt;br&gt;ffihetsberövandet, far beslutet om gripande hävas av Tullverket, om det&lt;br&gt;är uppenbart att det inte finns skäl för ett fortsatt frihetsberövande. I&lt;br&gt;omedelbar anslutning till ett gripande får beslutet därom hävas även av&lt;br&gt;den tjänsteman som fattat beslutet. Det innebär, såväl för en tjänsteman&lt;br&gt;vid Tullverket som för en tjänsteman vid Kustbevakningen, att han i&lt;br&gt;annat fall har att antingen underrätta åklagare eller vända sig till&lt;br&gt;Tullverket för att få gripandebeslutet hävt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En Ijänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 27 kap. 4 § rättegångsbalken ta&lt;br&gt;egendom i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman&lt;br&gt;får även i andra fall än som anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken ta&lt;br&gt;egendom i beslag, om den skäligen kan antas bli förverkad på grund av&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, skall anmälan&lt;br&gt;skyndsamt göras till honom, varvid han omedelbart skall pröva om&lt;br&gt;beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar närmast 15 § VSL och 24 § i promemorian.&lt;br&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 § första stycket tredje meningen VSL.&lt;br&gt;Genom denna bestämmelse tillerkänns tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen samma befogenhet att ta egendom i beslag som enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken tillkommer polismän. En förutsättning är att det sker&lt;br&gt;inom tillämpningsområdet för SL. Rättegångsbalkens kapitel 27&lt;br&gt;innehåller bl.a. allmänna materiella förutsättningar för beslag (1 och&lt;br&gt;14 a §§), begränsningar när det gäller skriftliga handlingar (2 §) och&lt;br&gt;försändelser på post- eller telebefordringsföretag (3 §), bestämmelser om&lt;br&gt;vem som får besluta om beslag (4 och 5 §§) och förfarandebestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 27 kap. 1 § rättegångsbalken anges de allmänna förutsättningarna&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken för beslag. Dessa förutsättningar gäller även då&lt;br&gt;det är fråga om beslag enligt den här bestämmelsen. Sammantaget&lt;br&gt;innebär denna bestämmelse och bestämmelsen i rättegångsbalken att&lt;br&gt;beslag kan avse endast sådana föremål, inbegripet skriftliga handlingar,&lt;br&gt;som skäligen kan antas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- ha betydelse for utredning om brott enligt SL eller andra brott som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket (utredningsbeslag) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- bli förverkade på grund av brott enligt SL eller andra brott som avses i&lt;br&gt;1 § andra stycket (förverkandebeslag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättegångsbalkens bestämmelser om beslag gäller även föremål som&lt;br&gt;skäligen kan antas vara avhänt någon genom brott. Den här&lt;br&gt;bestämmelsen gäller emellertid endast brott enligt denna lag och andra&lt;br&gt;brott som avses i 1 § andra stycket. Dessa brott är inte sådana varigenom&lt;br&gt;ett föremål kan anses avhänt någon i den mening som avses i&lt;br&gt;rättegångsbalken. Därmed blir denna del av beslagsbestämmelsen i&lt;br&gt;rättegångsbalken inte tillämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utredningsbeslag enligt den här föreslagna bestämmelsen kan avse&lt;br&gt;ett föremål som kan antas komma att senare åberopas som bevis sedan&lt;br&gt;åtal väckts. Det kan emellertid också vara så att ett beslag kan vara av&lt;br&gt;värde som utgångspunkt för förundersökningens bedrivande eller som&lt;br&gt;ledtråd för spaningarna efter förövaren av brottet (jfr Peter Fitger,&lt;br&gt;Rättegångsbalken 1:2, s. 27:6). Beslaget kan avse den vara som en&lt;br&gt;misstänkt lagöverträdelse gäller, ett hjälpmedel eller något annat som av&lt;br&gt;utredningsskäl behövs under förundersökningen eller vid en kommande&lt;br&gt;rättegång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såvitt avser förverkandebeslag kan tilläggas följande. Beslaget måste&lt;br&gt;vara grundat på antingen en förverkandebestämmelse i SL (16 eller 17 §)&lt;br&gt;eller en förverkandebestämmelse i någon av de andra författningar som&lt;br&gt;nämns i 1 § andra stycket. I sistnämnda fall får beslag ske med stöd av&lt;br&gt;den här bestämmelsen endast om föremålet skäligen kan antas bli&lt;br&gt;förverkat till följd av ett sådant brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 48 § tullagen föreskrivs att Tullverket får tillfälligt ta hand om en&lt;br&gt;oförtullad vara om det behövs för tullkontrollen (jfr motsvarande i 3 kap.&lt;br&gt;8§ förslaget till ny tullag). I 17 § inregränslagen föreskrivs att&lt;br&gt;Tullverket får ta hand om en vara för att genomföra en kontroll enligt den&lt;br&gt;lagen. I detta lagstiftningsärende föreslås en ändring i 17 § inregräns-&lt;br&gt;lagen (lagförslag 2.7.). Genom paragrafen i dess nya lydelse och 17 a §&lt;br&gt;samma lag framgår att en vara även får tas om hand och kvarhållas just&lt;br&gt;på den grunden att varan omfattas av ett införselförbud eller ett&lt;br&gt;införselvillkor som inte är uppfyllt. Det bör inte finnas något principiellt&lt;br&gt;hinder mot att omhänderta en vara i kontrollsyfte även i fall då det finns&lt;br&gt;en direkt misstanke om brott (jfr 1986 års varusmugglingsutrednings&lt;br&gt;betänkande, SOU 1991:84, s. 515). Beslag bör emellertid i princip alltid&lt;br&gt;ske i de fall utredningen av en brottsmisstanke kräver ett längre&lt;br&gt;omhändertagande av varan än som motiveras av kontrollen i sig. Ett&lt;br&gt;omhändertagande enligt 48 § tullagen (3 kap. 8 § förslaget till ny tullag)&lt;br&gt;eller 17 § inregränslagen får i regel antas vara relativt kortfristigt, när det&lt;br&gt;sker i kontrollsyfte. Det bör likväl kunna leda till att behovet av att&lt;br&gt;förordna om beslag av utredningsskäl blir förhållandevis begränsat. Det&lt;br&gt;bör tilläggas att bestämmelserna i 17a - 17 c §§ inregränslagen om&lt;br&gt;kvarhållande inte kan anses ta sikte på de fall då det finns förutsättningar&lt;br&gt;att ta egendom i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127 kap. 4 § rättegångsbalken anges i vilka situationer en polisman har&lt;br&gt;befogenhet att beslagta ett föremål. Genom den här föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen tillerkänns tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kustbevakningen motsvarande befogenhet. Av bestämmelsen i Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;rättegångsbalken framgår följande. En polisman får ta i beslag sådana&lt;br&gt;föremål som han anträffar när han griper någon eller när han verkställer&lt;br&gt;beslut om anhållande, häktning, husrannsakan, kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning. Föremål som påträffas i andra fall får som huvudregel&lt;br&gt;inte tas i beslag utan beslut av undersökningsledare eller åklagare. Är det&lt;br&gt;fara i dröjsmål får emellertid en polisman ta föremål i beslag utan&lt;br&gt;föregående beslut av undersökningsledaren eller åklagaren, allt under&lt;br&gt;förutsättning att det inte är fråga om en sådan försändelse som avses i 3 §&lt;br&gt;(brev, telegram eller annan försändelse som finns hos ett post- eller&lt;br&gt;telebefordringsföretag). - Det bör här anmärkas att rekvisitet &amp;quot;fara i&lt;br&gt;dröjsmål&amp;quot; i allmänhet torde vara uppfyllt när tulltjänstemän och&lt;br&gt;tjänstemän vid Kustbevakningen upptäcker gods som kan misstänkas&lt;br&gt;vara föremål för brott i samband med in- eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av hänvisningen till 1 § andra stycket behandlas i&lt;br&gt;kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 15 § första stycket första meningen i VSL.&lt;br&gt;Bestämmelsen gäller endast förverkandebeslag. Vad som anförts i&lt;br&gt;kommentaren till det första stycket angående förverkandebeslag är&lt;br&gt;tillämpligt även på beslag enligt det här stycket. Befogenheten att ta i&lt;br&gt;beslag enligt det här stycket är inte begränsad till de situationer som&lt;br&gt;anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken. Det finns således inte något krav på&lt;br&gt;att det skall vara fråga om husrannsakan, kroppsvisitation,&lt;br&gt;kroppsbesiktning, gripande eller fara i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bedömningen av om en vara skall tas i beslag enligt den här&lt;br&gt;bestämmelsen bör göras med utgångspunkt i de kriterier som gäller för&lt;br&gt;förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även ett hjälpmedel, som inte redan tagits i beslag av utredningsskäl,&lt;br&gt;bör kunna tas i beslag med stöd av den här bestämmelsen, i vart fall när&lt;br&gt;det utgörs av egendom som särskilt har ställts i ordning för att användas&lt;br&gt;vid sådana brott som det här är fråga om. Gäller bedömningen&lt;br&gt;hjälpmedel som inte är särskilt iordninggjorda för smuggling, och&lt;br&gt;speciellt då mer värdefulla sådana, är det lämpligt att avgörandet, om&lt;br&gt;möjligt, fattas av undersökningsledaren eller åklagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här föreskrivs efter mönster från 27 kap. 4 § tredje stycket rättegångs-&lt;br&gt;balken att - i fall då beslag verkställs av någon annan än undersöknings-&lt;br&gt;ledaren eller åklagaren och utan att någon av dessa har beslutat om&lt;br&gt;beslaget - anmälan skyndsamt skall göras hos någon av dem.&lt;br&gt;Undersökningsledaren eller åklagaren skall sedan pröva om beslaget skall&lt;br&gt;bestå. Bestämmelsen gäller beslag enligt såväl första som andra stycket i&lt;br&gt;paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslagtagen egendom skall förvaras av Tullverket, om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 17 § VSL och 25 § i promemorian, innehåller&lt;br&gt;regler som avviker från de allmänna bestämmelserna i 27 kap. 10 §&lt;br&gt;rättegångsbalken. Enligt den bestämmelsen gäller att beslagtagen&lt;br&gt;egendom i allmänhet skall omhändertas av den som verkställt beslaget&lt;br&gt;eller lämnas kvar hos innehavaren under försegling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller beslag som görs av Tullverkets personal talar praktiska&lt;br&gt;skäl för att verket svarar för förvaringen av egendomen. Inom Tullverket&lt;br&gt;finns också stor erfarenhet av sådan här hantering. Det finns inte&lt;br&gt;anledning att ha andra förvarsbestämmelser för de fall då tjänsteman från&lt;br&gt;Kustbevakningen har beslagtagit egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för åklagaren att bestämma att egendomen skall förvaras&lt;br&gt;av annan än Tullverket har främst sin grund i att det av&lt;br&gt;utredningstekniska skäl kan vara lämpligt att det beslagtagna godset finns&lt;br&gt;hos t.ex. polismyndigheten på den ort där förundersökningen sker. Beslag&lt;br&gt;kan också göras på platser där Tullverket inte har några lokaler. Det kan&lt;br&gt;då vara praktiskt att förvaringen sker hos exempelvis polismyndigheten&lt;br&gt;på orten. Åklagarens ställningstagande till var egendomen skall förvaras&lt;br&gt;kan aktualiseras i samband med att han underrättas om ett beslag enligt&lt;br&gt;tredje stycket i 22 § eller på begäran av en undersökningsledare som inte&lt;br&gt;är åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I vissa författningar, som vapenlagen, finns särskilda föreskrifter om&lt;br&gt;hur egendom skall förvaras. Den föreslagna bestämmelsen är, liksom&lt;br&gt;17 § VSL, subsidiär till sådana forfattningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;20&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;En myndighet, som har om hand egendom som har tagits i beslag för att&lt;br&gt;den skäligen kan antas bli förverkad enligt 16 §, får omedelbart låta sälja&lt;br&gt;den om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom får i stället förstöras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den annars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom, som sålts eller förstörts, inte förverkas, har ägaren eller&lt;br&gt;annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts lämnas&lt;br&gt;dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid&lt;br&gt;försäljningen. Om egendomen har förstörts, lämnas ersättning med&lt;br&gt;skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits i första och andra styckena gäller endast om inget&lt;br&gt;annat är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som motsvarar 23 § VSL och 26 § i promemorian, innehåller&lt;br&gt;regler om vissa brådskande åtgärder som kan vidtas med egendom som&lt;br&gt;har tagits i beslag på grund av att egendomen kan antas bli förverkad&lt;br&gt;enligt 16 §. Bestämmelsen är tillämplig på alla slag av sådana varor. I&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsats till bestämmelsen i VSL finns det således inte någon hänvisning Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;till lagen (1958:205) om förverkande av alkoholhaltiga drycker m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats med förebild från 4 § lagen (1974:1066) om&lt;br&gt;förfarandet med förverkad egendom och hittegods m.m. I stycket anges i&lt;br&gt;vilka fall försäljning får ske av beslagtagen egendom trots att det inte&lt;br&gt;finns något lagakraftägande beslut om förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan försäljning är en ingripande åtgärd som bör komma i fråga&lt;br&gt;bara när en fortsatt förvaring av varan framstår som oförsvarlig. En&lt;br&gt;försäljning får därför ske endast om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från VSL finns det inte något krav på att ägaren skall ha&lt;br&gt;begärt försäljning eller att domstol skall ha lämnat tillstånd till sådan. Av&lt;br&gt;allmänna förvaltningsrättsliga regler får emellertid anses följa att&lt;br&gt;myndigheten, om möjligt, skall ha lämnat ägaren tillfälle att yttra sig i&lt;br&gt;frågan (jfr 17 § förvaltningslagen /1986:223/).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första punkten får förtida försäljning ske om den beslagtagna&lt;br&gt;varan inte kan vårdas utan fara för att den förstörs. Detta kan vara fallet&lt;br&gt;om beslaget gäller livsmedel eller andra s.k. färskvaror. Andra punkten&lt;br&gt;avser fall då förvaringen är förenad med alltför stora kostnader.&lt;br&gt;Kostnaderna bör här ställas i relation till bl.a. varans värde och den tid&lt;br&gt;som beslaget kan väntas bestå. Enligt tredje punkten får förtida&lt;br&gt;försäljning vidare ske när &amp;quot;det annars finns särskilda skäl&amp;quot;. Detta kan&lt;br&gt;exempelvis vara fallet om beslaget omfattar typiskt säsongsbetonade&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke ges den myndighet som har hand om en beslagtagen vara&lt;br&gt;rätt att under vissa förutsättningar förstöra varan. Dessa stämmer överens&lt;br&gt;med vad som gäller för förverkad egendom enligt föreslagna 18 § och i&lt;br&gt;viss mån 5 § i 1974 års lag. Bestämmelsen är liksom bestämmelsen i&lt;br&gt;första stycket fakultativ. Med hänsyn till ingreppets definitiva natur är det&lt;br&gt;påkallat med en klart restriktiv tillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall en vara som har sålts enligt första stycket eller har förstörts&lt;br&gt;enligt andra stycket sedan inte blir förverkad, föreskrivs i detta stycke att&lt;br&gt;ägaren eller någon annan rättsinnehavare har rätt till ersättning för varan.&lt;br&gt;Har varan sålts, skall ersättning betalas med i princip samma belopp som&lt;br&gt;försäljningen inbringat. Om varan i stället har förstörts, skall ersättningen&lt;br&gt;bestämmas till &amp;quot;skäligt belopp&amp;quot;. Med uttrycket åsyftas här normalt sett&lt;br&gt;varans marknadsvärde vid den tidpunkt då beslaget skedde.&lt;br&gt;Ersättningsfrågorna prövas av den myndighet som beslutade om&lt;br&gt;åtgärden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om fel eller försummelse har förekommit vid tillämpningen av denna Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;paragraf, har den ersättningsberättigade möjlighet att begära skadestånd&lt;br&gt;av staten i enlighet med vad som gäller vid felaktig myndighetsutövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse har motsvarande innebörd som 18 § andra stycket&lt;br&gt;(jfr kommentaren till den bestämmelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som tagits i beslag enligt denna lag och som förvaras hos annan&lt;br&gt;än Tullverket skall överlämnas till verket, om beslaget hävs och&lt;br&gt;egendomen skall bli föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtgärd enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendomen redan har sålts, skall köpeskillingen överlämnas till&lt;br&gt;Tullverket för redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 25 § VSL och 27 § i promemorian (jfr&lt;br&gt;promemorian s. 364 och 508 f). I paragrafen föreskrivs att om beslaget av&lt;br&gt;egendom hävs och egendomen finns hos annan än Tullverket, skall&lt;br&gt;egendomen överlämnas till Tullverket i vissa fall. De fall som anges är&lt;br&gt;att egendomen skall bli föremål för tullbehandling eller någon åtgärd&lt;br&gt;enligt inregränslagen. Vad som förstås med tullbehandling framgår av 2 §&lt;br&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skiljer sig från bestämmelsen i VSL i följande avseenden.&lt;br&gt;Den gäller all egendom som skall bli föremål för tullbehandling, således&lt;br&gt;inte endast utländsk sådan egendom. Den avser även Tullverkets åtgärder&lt;br&gt;enligt inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelsen är att varorna inte skall undandras sådana&lt;br&gt;åtgärder som det ankommer på Tullverket att vidta enligt reglerna i&lt;br&gt;tullagstiftningen eller inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalt är det Tullverket som skall förvara beslagtagen egendom (jfr&lt;br&gt;23 §). För dessa fall behövs ingen särskild regel av det här slaget.&lt;br&gt;Tullbehandling kan då ske genast och detsamma gäller i fråga om&lt;br&gt;åtgärder enligt inregränslagen. Om egendomen däremot förvaras hos t.ex.&lt;br&gt;en polismyndighet, skall egendomen i de angivna fallen således&lt;br&gt;överlämnas till Tullverket så snart som beslaget har hävts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som exempel på en situation enligt första stycket punkten 1 kan&lt;br&gt;nämnas att en vara som har förts in till landet skall förtullas för övergång&lt;br&gt;till fri omsättning. Punkten kan även bli tillämplig exempelvis för det fall&lt;br&gt;en vara har förts in till landet och temporär befrielse från tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgifter har beviljats (t.ex. genom tullförfarandet aktiv förädling&lt;br&gt;med tillämpning av suspensionssystemet). I sådana fall kan&lt;br&gt;förutsättningarna för den temporära befrielsen ha upphört eller kan det&lt;br&gt;helt enkelt vara så att varan skall föras ut ur landet och på grund därav&lt;br&gt;skall deklareras för återexport.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överlämnande enligt punkten 2 kommer i fråga såvitt avser&lt;br&gt;omhändertagande enligt 17 § inregränslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har egendomen sålts enligt reglerna i 24 §, skall i stället för&lt;br&gt;egendomen försäljningsintäkterna överlämnas till Tullverket för&lt;br&gt;redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 5 § rättegångsbalken göra&lt;br&gt;husrannsakan utan förordnande enligt 28 kap. 4 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förekommer anledning att brott enligt denna lag eller annat brott som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket har begåtts, får även i annat fall än som sägs i&lt;br&gt;28 kap. 1 § rättegångsbalken husrannsakan göras i magasin eller liknande&lt;br&gt;utrymmen för att söka efter egendom som skäligen kan antas bli&lt;br&gt;förverkad på grund av sådant brott. Husrannsakan enligt detta stycke får&lt;br&gt;göras av en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en&lt;br&gt;polisman. En sådan tjänsteman eller en polisman får i enlighet med&lt;br&gt;28 kap. 5 § rättegångsbalken göra denna husrannsakan utan förordnande&lt;br&gt;enligt 28 kap. 4 § rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 18 § VSL och 28 § i promemorian. Paragrafen&lt;br&gt;skiljer sig från VSL på så sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att den såvitt avser befogenhet enligt första stycket gäller inte endast&lt;br&gt;brott enligt smugglingslagen utan även ”andra brott som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- att befogenheten för polismän och tjänstemän vid Tullverket och&lt;br&gt;Kustbevakningen att företa husrannsakan i lokaler som är tillgängliga för&lt;br&gt;allmänheten begränsas till att gälla i samma ordning som enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På förslag av Lagrådet har befogenheten för polismän och tjänstemän&lt;br&gt;vid Tullverket eller Kustbevakningen att företa husrannsakan i magasin&lt;br&gt;eller liknande utrymmen även då det är fråga om rena bötesbrott&lt;br&gt;utformats så att det krävs förordnande av undersökningsledare, åklagare&lt;br&gt;eller rätten om det inte är fara i dröjsmål. Detta har behandlats i den&lt;br&gt;allmänna motiveringen, avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av hänvisningen till 1 § andra stycket behandlas i&lt;br&gt;kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De allmänna bestämmelserna i 28 kap. rättegångsbalken om&lt;br&gt;husrannsakan gäller även i fråga om husrannsakan med anledning av&lt;br&gt;brott enligt SL eller andra brott som avses i 1 § andra stycket SL. Genom&lt;br&gt;19 § SL ges Tullverket som undersökningsledare befogenhet att i&lt;br&gt;enlighet med rättegångsbalken besluta om husrannsakan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den här paragrafen finns alltså bestämmelser som dels ger tjänstemän&lt;br&gt;vid Tullverket och Kustbevakningen samma befogenhet som polismän att&lt;br&gt;göra husrannsakan utan att det finns något förordnande av&lt;br&gt;undersökningsledare, åklagare eller rätten, dels utsträcker befogenheten&lt;br&gt;för såväl sådana tjänstemän som polismän.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan är ett tvångsmedel enligt rättegångsbalken, vilket har till&lt;br&gt;ändamål att bereda myndigheterna tillträde till hus, rum eller annat slutet&lt;br&gt;förvaringsställe för att där söka efter personer eller föremål, som är&lt;br&gt;underkastade beslag, eller för att utröna omständigheter som kan ha&lt;br&gt;betydelse för utredning av brott. Föreskrifter om detta finns i 28 kap. 1 -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §§ rättegångsbalken. En husrannsakan som görs för att eftersöka&lt;br&gt;föremål förutsätter som huvudregel att det förekommer anledning att det&lt;br&gt;har begåtts ett brott som det kan följa fängelse på (28 kap. 1 §&lt;br&gt;rättegångsbalken). Är det fråga om husrannsakan i en sådan lokal som&lt;br&gt;avses i 28 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken (”lokal som är&lt;br&gt;tillgänglig för allmänheten”) får sådan husrannsakan ske även vid&lt;br&gt;bötesbrott. I 28 kap. 4 § första och andra styckena rättegångsbalken finns&lt;br&gt;föreskrifter om att förordnande om husrannsakan skall meddelas av&lt;br&gt;undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. I den paragrafens tredje&lt;br&gt;stycke finns särskilda regler om förordnande för att eftersöka den som&lt;br&gt;skall häktas i visst fall eller hämtas till inställelse vid rätten. I 28 kap. 5 §&lt;br&gt;rättegångsbalken ges polisman befogenhet att företa husrannsakan utan&lt;br&gt;att det finns något förordnande enligt 28 kap. 4 § rättegångsbalken om&lt;br&gt;det är fara i dröjsmål och det inte gäller delgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har sin motsvarighet i 18 § andra meningen VSL. Genom&lt;br&gt;bestämmelsen ges alltså tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen&lt;br&gt;befogenhet att utan förordnande av undersökningsledare, åklagare eller&lt;br&gt;rätten företa husrannsakan, om det är fara i dröjsmål. Liksom för&lt;br&gt;polismän gäller att befogenheten inte omfattar husrannsakan för&lt;br&gt;delgivning av stämning i brottmål. Det torde dock i praktiken sakna&lt;br&gt;betydelse i de fall som det här är fråga om.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheten kan aldrig gå utöver polismans befogenhet enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken. Det innebär att en husrannsakan med stöd av den här&lt;br&gt;bestämmelsen förutsätter, att det förekommer anledning att det begåtts ett&lt;br&gt;brott på vilket kan följa fängelse eller att det är fråga om en sådan lokal&lt;br&gt;som avses i 28 kap. 3 § första stycket rättegångsbalken. Även i övrigt&lt;br&gt;gäller förutsättningarna i 28 kap. 1-3 a §§ rättegångsbalken. Vad som för&lt;br&gt;de här tjänstemännens del i huvudsak kan komma i fråga är att i&lt;br&gt;brådskande fall företa husrannsakan för att gripa en misstänkt (21 § i&lt;br&gt;denna lag) eller for att verkställa beslag (22 § i denna lag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dessa befogenheter är inte geografiskt begränsade. Enligt denna&lt;br&gt;bestämmelse kan husrannsakan alltså i princip företas på vilken plats som&lt;br&gt;helst i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte fara i dröjsmål och är inte heller andra stycket tillämpligt,&lt;br&gt;far husrannsakan göras av en tulltjänsteman sedan undersökningsledare,&lt;br&gt;åklagare eller domstol meddelat ett förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 18 § första meningen VSL. Genom denna&lt;br&gt;bestämmelse utsträcks befogenheten att företa husrannsakan jämfört med&lt;br&gt;rättegångsbalken. Befogenheten gäller nämligen även om det inte kan&lt;br&gt;följa fängelse på det aktuella brottet. Befogenheten tillkommer såväl&lt;br&gt;polisman som tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen. På&lt;br&gt;förslag av Lagrådet föreslås att polisman och nämnda tjänstemän måste&lt;br&gt;ha förordnande av undersökningsledare, åklagare eller rätten, om det inte&lt;br&gt;är fara i dröjsmål (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 5.9).&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad i linje med Lagrådets förslag men är&lt;br&gt;förtydligad på så sätt att det uttryckligen anges att det skall förekomma&lt;br&gt;anledning att ett brott har begåtts (dvs. motsvarande formulering som i&lt;br&gt;28 kap. 1 § rättegångsbalken). Vidare är förordnanderegeln uttryckligen&lt;br&gt;angiven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheten enligt detta stycke begränsad i förhållande till första&lt;br&gt;stycket i två avseenden. Det ena är att husrannsakan far ske endast i&lt;br&gt;magasin eller liknande utrymmen. Det andra är att husrannsakan far ske&lt;br&gt;endast i förverkandesyfte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ”magasin eller liknande utrymmen” avses motsvarande som i 18 §&lt;br&gt;VSL, dvs. magasin, upplagsbodar och uthus. Det skall alltså vara fråga&lt;br&gt;om lokaler som i princip används endast för förvaring av varor. Därav&lt;br&gt;följer att husrannsakan enligt denna bestämmelse inte kan vidtas i affärs-&lt;br&gt;och kontorslokaler. Om fängelse kan följa på det misstänkta brottet och&lt;br&gt;det är fara i dröjsmål, kan emellertid husrannsakan i lokaler av det slaget&lt;br&gt;göras av tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen med stöd av&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket. Annars får frågan om husrannsakan&lt;br&gt;avgöras enligt de allmänna reglerna i rättegångsbalken. Om en&lt;br&gt;magasinsbyggnad innehåller exempelvis något avskilt kontors- eller&lt;br&gt;personalutrymme, omfattar den i detta stycke angivna rätten till&lt;br&gt;husrannsakan inte dessa delar av byggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inte heller den här rätten att företa husrannsakan är geografiskt&lt;br&gt;begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27£&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra stycket samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 13 § rättegångsbalken&lt;br&gt;besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning utan förordnande enligt&lt;br&gt;28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning att anta att en person, som i omedelbart&lt;br&gt;samband med inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i trakterna&lt;br&gt;invid Sveriges landgräns eller kuster eller i närheten av eller inom en&lt;br&gt;flygplats eller något annat område som har direkt förbindelse med&lt;br&gt;utlandet, har med sig egendom som kan tas i beslag på grund av brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller sådana brott mot narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;som avses i 12 § tredje stycket, får kroppsvisitation, ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning eller urinprovstagning utföras på honom eller henne. På&lt;br&gt;den som är under femton år får ytlig kroppsbesiktning utföras endast om&lt;br&gt;det finns särskilda skäl. Ingen får hållas kvar för urinprovstagning.&lt;br&gt;Åtgärder enligt detta stycke får beslutas av en tjänsteman vid Tullverket&lt;br&gt;eller Kustbevakningen. En sådan tjänsteman får besluta om åtgärden utan&lt;br&gt;förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som med stöd av&lt;br&gt;denna lag ingriper mot någon får i anslutning till ingripandet i den&lt;br&gt;utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta hand om vapen eller andra farliga föremål medan ingripandet&lt;br&gt;pågår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kroppsvisitera personen för att sådana föremål skall kunna tas om&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 28 kap. 11-13 §§ rättegångsbalken finns bestämmelser om kropps-&lt;br&gt;visitation och kroppsbesiktning. Dessa innebär sammanfattningsvis&lt;br&gt;följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation får ske endast om det finns anledning att anta att det&lt;br&gt;har begåtts ett brott som det kan följa fängelse på. Kroppsvisitationen får&lt;br&gt;göras på den som skäligen kan misstänkas för brottet för att söka efter&lt;br&gt;föremål som kan tas i beslag eller annars för att utröna omständigheter&lt;br&gt;som kan vara av betydelse för utredningen om brottet. Även annan än&lt;br&gt;den som skäligen kan misstänkas får kroppsvisiteras. Det förutsätter att&lt;br&gt;det finns synnerlig anledning att anta att det därigenom kommer att&lt;br&gt;anträffas föremål som kan tas i beslag eller att det annars är av betydelse&lt;br&gt;för utredningen om brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsbesiktning får göras på den som skäligen kan misstänkas för ett&lt;br&gt;brott på vilket fängelse kan följa. Syftet skall vara detsamma som för&lt;br&gt;kroppsvisitation. Den som skall kroppsbesiktigas får hållas kvar för&lt;br&gt;ändamålet upp till sex timmar eller, om det finns synnerliga skäl,&lt;br&gt;ytterligare sex timmar. Beslut om kroppsvisitation eller kroppsbesiktning&lt;br&gt;får fattas av undersökningsledare, åklagare eller rätten. Om det är fara i&lt;br&gt;dröjsmål, får kroppsvisitation eller kroppsbesiktning dock beslutas av&lt;br&gt;polisman (28 kap. 13 § första stycket andra meningen). Vidare finns det&lt;br&gt;föreskrifter om var och hur kroppsvisitation eller kroppsbesiktning skall&lt;br&gt;utföras. I 35 § lagen om unga lagöverträdare föreskrivs att om någon är&lt;br&gt;misstänkt för att före femton års ålder ha begått ett brott och det finns&lt;br&gt;särskilda skäl, får kroppsvisitation företas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 19 § har Tullverket i egenskap av undersökningsledare rätt att&lt;br&gt;besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt vad som&lt;br&gt;föreskrivs i rättegångsbalken. Första stycket i den här paragrafen innebär&lt;br&gt;att tjänstemän vid såväl Tullverket som Kustbevakningen får samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att fatta ett sådant beslut. Bestämmelsen är&lt;br&gt;ny i förhållande till VSL. Andra stycket innebär att tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket och Kustbevakningen får befogenhet att, i huvudsaklig&lt;br&gt;överensstämmelse med 19 § första stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;VSL, besluta om kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning och&lt;br&gt;urinprovstagning i situationer som inte omfattas av rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser. I tredje stycket införs en ny bestämmelse som ger&lt;br&gt;tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen befogenhet att av&lt;br&gt;säkerhetsskäl kroppsvisitera den som är föremål för ett ingripande enligt&lt;br&gt;SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med begreppen &amp;quot;kroppsvisitation&amp;quot; och &amp;quot;kroppsbesiktning&amp;quot; förstås&lt;br&gt;detsamma som i rättegångsbalken. Med ”ytlig kroppsbesiktning” förstås&lt;br&gt;detsamma som i VSL (jfr promemorians redogörelse s. 378 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen, som motsvarar 29 § första stycket i promemorian, saknar&lt;br&gt;motsvarighet i VSL. Genom denna bestämmelse ges tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket och Kustbevakningen befogenhet att utan förordnande av&lt;br&gt;undersökningsledare, åklagare eller rätten besluta om kroppsvisitation&lt;br&gt;eller kroppsbesiktning, om det är fara i dröjsmål (jfr 28 kap. 13 § första&lt;br&gt;stycket andra meningen rättegångsbalken). Förslaget skiljer sig från&lt;br&gt;promemorian på så sätt att även tjänstemän vid Kustbevakningen&lt;br&gt;tillerkänns denna befogenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheten kan aldrig gå utöver polismans befogenhet enligt Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;rättegångsbalken. Vad som föreskrivs där om exempelvis misstankegrad,&lt;br&gt;brottets svårighetsgrad och ändamålet med åtgärden gäller således även&lt;br&gt;för kroppsvisitation och kroppsbesiktning enligt den här bestämmelsen.&lt;br&gt;För misstänkt som är under femton år gäller att endast kroppsvisitation&lt;br&gt;kan företas och att det krävs särskilda skäl för sådan (jfr 35 § lagen om&lt;br&gt;unga lagöverträdare).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen gäller i fråga om brott enligt SL eller andra brott som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket. Innebörden av hänvisningen till 1 § andra&lt;br&gt;stycket behandlas i kommentaren till 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen kompletterar befogenheten enligt andra stycket på så&lt;br&gt;sätt att bestämmelsen inte är knuten till in- eller utresesituationer, vare&lt;br&gt;sig tidsmässigt eller geografiskt, något som förutsätts i andra stycket.&lt;br&gt;Som exempel på fall där det kan bli aktuellt att tillämpa den här&lt;br&gt;bestämmelsen kan nämnas att en person behöver kroppsvisiteras i&lt;br&gt;anslutning till en husrannsakan exempelvis på ett tillfälligt lager eller ett&lt;br&gt;tullager. Vidare kan det bli aktuellt då personer, som inte är resande men&lt;br&gt;som misstänks ha köpt insmugglade varor, påträffas på eller i närheten av&lt;br&gt;ett fartyg där försäljningen antas ha skett. Det kan gälla exempelvis&lt;br&gt;personer som besöker ett fartyg i hamn eller ett fartyg till havs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till andra stycket föreligger också den skillnaden att&lt;br&gt;befogenheten omfattar även sådan kroppsbesiktning som inte är ytlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är det inte fara i dröjsmål, far kroppsvisitation eller kroppsbesiktning&lt;br&gt;göras av en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen med stöd av&lt;br&gt;andra stycket eller av en tulltjänsteman sedan undersökningsledare,&lt;br&gt;åklagare eller domstol meddelat förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 19 § första stycket första och andra meningarna&lt;br&gt;VSL och 29 § andra stycket i promemorian. I bestämmelsen ges&lt;br&gt;tjänstemän vid såväl Tullverket som Kustbevakningen befogenhet att&lt;br&gt;företa kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning samt ta urinprov&lt;br&gt;avseende en person som i omedelbart samband med inresa till eller utresa&lt;br&gt;från landet uppehåller sig i gränsområde eller motsvarande. Denna&lt;br&gt;bestämmelse utgör grunden för den tullkontroll som Tullverket utövar i&lt;br&gt;förhållande till resenärer, då de efter utlandsvistelse passerar en&lt;br&gt;bemannad tullplats. Bestämmelsen har behandlats även i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 5.9.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande bestämmelserna infördes såvitt avser kroppsvisitation&lt;br&gt;redan vid VSL:s tillkomst (prop. 1960:115 s. 127 f), ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning år 1981 (SFS 1981:1079; prop. 1981/82:2, JuU 11,&lt;br&gt;rskr 35) och urinprovstagning år 1994 (SFS 1993:1408; prop. 1993/94:24&lt;br&gt;s. 55 f, 82 f och 120 f, JuU 7 och rskr 67).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande förutsättning är att det finns anledning att anta att&lt;br&gt;den person som skall undersökas har med sig sådan egendom som kan tas&lt;br&gt;i beslag på grund av brott enligt SL eller sådant narkotikabrott som avses&lt;br&gt;i 12 § tredje stycket SL. Bakgrunden till att bestämmelsen innehåller en&lt;br&gt;hänvisning till 12 § tredje stycket framgår av kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom den nu föreslagna lagen begränsas tillämpningsområdet något i&lt;br&gt;förhållande till vad som gäller enligt VSL. I grova drag kan sägas att&lt;br&gt;förslaget innebär att befogenheterna får utövas endast mot resenärer. I&lt;br&gt;VSL får befogenheterna däremot utövas även mot den som, utan att vara&lt;br&gt;resenär, anträffas vid hamn eller annan sådan plats som avses i&lt;br&gt;bestämmelsen. Ingripande mot en sådan person får enligt förslaget i&lt;br&gt;stället göras med tillämpning av rättegångsbalkens bestämmelser om&lt;br&gt;kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Den befogenheten har en&lt;br&gt;tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen genom första stycket. I&lt;br&gt;praktiken torde det inte innebära någon förändring när det gäller de&lt;br&gt;situationer då ett ingripande kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de befogenheter som anges i detta stycke finns begränsningar, både&lt;br&gt;tidsmässiga och geografiska, som något avviker från VSL.&lt;br&gt;Begränsningarna har utformats efter mönster av 5 § första stycket&lt;br&gt;inregränslagen (jfr prop. 1995/96:166 s. 55 ff och 92 f).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Begränsningarna innebär att kontrollåtgärden får tillgripas endast på en&lt;br&gt;person som i omedelbart samband med inresa eller utresa uppehåller sig i&lt;br&gt;det geografiska område som anges i bestämmelsen. Kontrollåtgärden&lt;br&gt;skall alltså inledas i nära anslutning till inresan eller utresan.&lt;br&gt;Bestämmelsen förutsätter därmed att ett ingripande på den som reser till&lt;br&gt;Sverige görs relativt kort tid efter det att han har kommit till området. Det&lt;br&gt;förutsätts att ankomsten till området utgör ett led i inresan till Sverige.&lt;br&gt;Bestämmelsen blir tillämplig även på den som uppehåller sig i ett sådant&lt;br&gt;område och då står i begrepp att ganska omgående lämna landet. Att&lt;br&gt;bedöma om och när någon på nämnda sätt har rest in till landet torde&lt;br&gt;sällan vålla några större problem. Däremot kan det av naturliga skäl vara&lt;br&gt;svårare att avgöra om någon avser att lämna landet och när avresan i så&lt;br&gt;fall är tänkt att ske. Den bedömningen får göras bl.a. utifrån hur personen&lt;br&gt;i fråga uppträder och är utrustad samt med ledning av biljetter eller andra&lt;br&gt;resedokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för den tidsfrist inom vilken kontrollen måste ske är&lt;br&gt;alltså vid inresa den tidpunkt då personen ankommer till det geografiska&lt;br&gt;området respektive vid planerad utresa den tidpunkt då utresan skall ske.&lt;br&gt;Det bör inte i och för sig föreligga hinder mot att ett beslut om&lt;br&gt;tvångsåtgärden fattas i ett något senare skede än exempelvis själva&lt;br&gt;inresan eller passerandet av en tullplats. Åtgärden skall emellertid i så fall&lt;br&gt;ha föranletts av iakttagelser och överväganden som gjorts i anslutning till&lt;br&gt;inresan. Det skall alltså finnas ett direkt samband mellan inresan och det&lt;br&gt;något senare beslutet om tvångsmedlet. Som framgår av lagtexten skall&lt;br&gt;personen vara kvar i det geografiska område som anges i bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig inte bara på resenärer i inskränkt mening&lt;br&gt;utan även på anställda på transportmedel, reparationspersonal,&lt;br&gt;tulltjänstemän eller andra befattningshavare som har anlänt till landet&lt;br&gt;eller skall avresa därifrån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra personer som uppehåller sig inom det angivna geografiska&lt;br&gt;området, exempelvis anställda i hamnar och på flygplatser, får inte bli&lt;br&gt;föremål för tvångsmedel med stöd av den här bestämmelsen. Beträffande&lt;br&gt;dessa kategorier får alltså beslut om kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning grundas enbart på rättegångsbalkens allmänna regler&lt;br&gt;och den därtill knutna bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen att det skall finnas &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; för ytlig Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;kroppsbesiktning av den som är under femton år har sin grund i att&lt;br&gt;speciella integritetshänsyn är påkallade när det gäller barn.&lt;br&gt;Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.9).&lt;br&gt;Med &amp;quot;särskilda skäl&amp;quot; åsyftas i första hand att brottsmisstanken avser&lt;br&gt;någonting som utifrån gängse värderingar är särskilt skadligt eller farligt&lt;br&gt;och som det finns ett klart uttalat samhällsintresse att genast ta hand om. 1&lt;br&gt;praktiken torde det huvudsakligen bli fråga om narkotika som&lt;br&gt;bestämmelsen kommer att vara tillämplig på. I den allmänna&lt;br&gt;motiveringen har utvecklats ytterligare vad som bör avses med &amp;quot;särskilda&lt;br&gt;skäl&amp;quot;. Bedömningen i sådana här fall bör lämpligen göras av någon&lt;br&gt;befattningshavare i överordnad ställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är utformad i linje med den lydelse som föreslagits av&lt;br&gt;Lagrådet. Lagrådet har dock föreslagit att åtgärder enligt bestämmelsen&lt;br&gt;skall förutsätta förordnande av undersökningsledare, åklagare eller rätten.&lt;br&gt;Förslaget har inte godtagits (jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 5.9). I&lt;br&gt;förhållande till den av Lagrådet föreslagna ordalydelsen har&lt;br&gt;bestämmelsen förtydligats på så sätt att det uttryckligen anges att&lt;br&gt;befogenheten tillkommer tjänstemän vid Tullverket och Kust-&lt;br&gt;bevakningen. Att det inte behövs något förordnande anges också&lt;br&gt;uttryckligen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke motsvarar 29 § tredje stycket i promemorian men saknar&lt;br&gt;motsvarighet i VSL. Stycket innehåller en särskild bestämmelse som ger&lt;br&gt;befogenhet åt tjänstemän vid Tullverket och Kustbevakningen att av&lt;br&gt;säkerhetsskäl besluta om kroppsvisitation och tillfälligt omhändertagande&lt;br&gt;avseende vapen och andra farliga föremål. Bestämmelsen motsvarar 19 §&lt;br&gt;första stycket 1 polislagen (1984:387). Ett omhändertagande av ett&lt;br&gt;föremål får bestå endast fram till dess att ingripandet kan anses avslutat.&lt;br&gt;Omhändertagandet skall alltså hävas, när fara för våldsanvändning i&lt;br&gt;anledning av tjänstemannaingripandet inte längre kan anses föreligga.&lt;br&gt;Om omständigheterna är sådana att föremålet misstänks ha samband med&lt;br&gt;något brott enligt smugglingslagen eller annat brott enligt 1 § andra&lt;br&gt;stycket, skall omhändertagandet i allmänhet resultera i ett beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får besluta om kroppsvisitation av vaije resande som med ett&lt;br&gt;visst transportmedel eller under en viss angiven, kortare tidrymd&lt;br&gt;ankommer till eller avreser från en viss gräns- eller kustort eller annan&lt;br&gt;plats som har förbindelse med utlandet (särskild kontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kontroll får beslutas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning att anta att en eller flera resande, som med&lt;br&gt;transportmedlet eller under tidrymden ankommer till eller avreser från&lt;br&gt;platsen, har begått eller står i begrepp att begå ett brott enligt 5 § eller 6 §&lt;br&gt;tredje stycket eller försök till ett sådant brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillräckliga uppgifter saknas för att rikta misstanke mot en bestämd&lt;br&gt;person eller en mindre krets av personer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden är nödvändig för att ett ingripande mot brottet skall kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild kontroll får fattas av chefen för en tullregion.&lt;br&gt;Beslutet skall prövas av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.&lt;br&gt;Om det uppenbarligen är fara i dröjsmål, får beslutet utan sådan prövning&lt;br&gt;verkställas omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 19 § första stycket tredje och fjärde&lt;br&gt;meningarna VSL om s.k. skärpt tullkontroll eller pådragskontroll.&lt;br&gt;Paragrafen motsvaras vidare av 30 § i promemorian. En kontroll enligt&lt;br&gt;VSL kan användas dels för att kontrollera efterlevnaden av gällande in-&lt;br&gt;och utförselbestämmelser, dels för att ingripa vid misstanke om brott&lt;br&gt;enligt VSL men där misstanken inte är tillräckligt konkret för att kunna&lt;br&gt;riktas mot någon särskild person eller enbart en mindre personkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollbefogenheten enligt den nya lagen betecknas som &amp;quot;särskild&lt;br&gt;kontroll&amp;quot; och gäller enbart vid misstanke om brott. Bestämmelsen har&lt;br&gt;behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 5.9).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet kan gälla samtliga resande som kommer med ett visst&lt;br&gt;transportmedel, i allmänhet ett flygplan eller en fåija i reguljär trafik. Det&lt;br&gt;kan emellertid även omfatta alla in - eller utresande som kommer till en&lt;br&gt;viss plats under en bestämd tidrymd. Om exempelvis information&lt;br&gt;erhållits om att en person som medför ett större narkotikaparti skall&lt;br&gt;komma till Helsingborg med någon av fåijoma från Helsingör, okänt&lt;br&gt;vilken, kan ett beslut meddelas om särskild kontroll beträffande alla som&lt;br&gt;ankommer till Helsingborg från Helsingör en viss dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen får avse &amp;quot;en viss angiven, kortare tidrymd&amp;quot;. I allmänhet bör&lt;br&gt;det inte kunna komma ifråga med en kontroll som pågår längre än ett&lt;br&gt;dygn. Det kan dock inte uteslutas att det i mycket speciella undantagsfall&lt;br&gt;kan bli aktuellt med kontroll som pågår något längre tid. Om kontrollen&lt;br&gt;skulle pågå under längre tid, kan det ifrågasättas om den åberopade&lt;br&gt;misstanken är så bestämd som förutsätts för en särskild kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontroll enligt den här paragrafen finns det alltså inte&lt;br&gt;brottsmisstanke mot någon viss person. Kontrollen riktas i stället mot alla&lt;br&gt;som anländer med det avsedda transportmedlet eller under den angivna&lt;br&gt;tidrymden. Kontrollen bör utföras med särskilt hänsynstagande till detta,&lt;br&gt;ett hänsynstagande som innebär att hänsynen till de resandes integritet&lt;br&gt;väger särskilt tungt. Exempelvis bör endast i mycket speciella&lt;br&gt;undantagsfall en resenär tvingas ta av sig kläderna för att dessa skall&lt;br&gt;undersökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig även mot Sveriges s.k. inre gräns, dvs. vid&lt;br&gt;införsel från eller utförsel till ett annat EU-land. Det bör här framhållas&lt;br&gt;att bestämmelsen måste tillämpas i överensstämmelse med&lt;br&gt;gemenskapsrätten. Beslutet får således varken när det gäller grunder eller&lt;br&gt;utformning bryta mot principerna för den fria rörligheten inom&lt;br&gt;gemenskapen (jfr kommentaren till 3 § under rubriken In- och&lt;br&gt;utförselregleringar i förhållande till andra EU-länder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges under vilka förutsättningar ett beslut om särskild kontroll får&lt;br&gt;fattas. Dessa förutsättningar, som anges under tre punkter, skall samtliga&lt;br&gt;vara uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den första punkten skall det finnas anledning att anta att en eller&lt;br&gt;flera resande, som med transportmedlet eller under tidrymden ankommer&lt;br&gt;till eller avreser från platsen, har begått eller står i begrepp att begå brott&lt;br&gt;enligt 5 § eller 6 § tredje stycket, dvs. grov smuggling, grov&lt;br&gt;narkotikasmuggling eller försök till något sådant brott. Misstanken skall&lt;br&gt;alltså gälla att någon bryter mot ett in- eller utförselförbud eller någon&lt;br&gt;annan in- eller utförselrestriktion och att brottet är grovt på det sätt som&lt;br&gt;anges i 5 § eller 6 § tredje stycket. Ett beslut om särskild kontroll får&lt;br&gt;således inte grundas på att det är fråga om ett brott som rör&lt;br&gt;undandragande av pålagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är tillämplig om det finns anledning att anta, att ett&lt;br&gt;grovt smugglingsbrott har begåtts eller skall begås och att&lt;br&gt;gärningsmannen är en av de resande som skall ankomma eller avresa.&lt;br&gt;Dessa villkor är tillräckliga men inte nödvändiga villkor enligt första&lt;br&gt;punkten. Den är nämligen tillämplig även om det råder visshet om brottet&lt;br&gt;i sig och om det förhållandet att gärningsmannen är en av de resande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bestämmelsen skall vara tillämplig krävs att det finns&lt;br&gt;tillräckliga uppgifter för att göra en totalbedömning av om brottet är&lt;br&gt;grovt, åtminstone i så måtto att det finns anledning att anta att så är fallet.&lt;br&gt;Vilka omständigheter som särskilt skall beaktas framgår av 5 § och 6 §&lt;br&gt;tredje stycket. Typiskt sett torde den här bestämmelsen i praktiken kunna&lt;br&gt;bli tillämplig när det gäller smuggling av narkotika. I sådana&lt;br&gt;sammanhang finns det ofta ett tillräckligt bedömningsunderlag såvitt&lt;br&gt;avser exempelvis mängden och slaget av narkotika. Utan större&lt;br&gt;tillämpningssvårigheter torde bestämmelsen emellertid kunna användas&lt;br&gt;även i andra sammanhang, exempelvis i den mån det finns upplysningar&lt;br&gt;som ger anledning att anta att det är fråga om olovlig införsel av sådant&lt;br&gt;som svårt smittsamma eller annars sjukdomsframkallande substanser,&lt;br&gt;radioaktiva ämnen och annat som kan orsaka allvarliga samhällsskador.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan av första stycket framgår indirekt att kontrollen kan vidtas trots&lt;br&gt;att det inte finns misstanke mot någon viss person. Genom andra punkten&lt;br&gt;görs detta till ett nödvändigt villkor för att bestämmelsen skall få&lt;br&gt;tillämpas. I denna punkt föreskrivs att en förutsättning för ett beslut om&lt;br&gt;särskild kontroll är att det saknas tillräckliga uppgifter för att rikta&lt;br&gt;misstanken mot en bestämd person eller en mindre krets av personer. Det&lt;br&gt;skall med andra ord sålunda råda ovisshet om vem gärningsmannen är.&lt;br&gt;Om det i samband med kontrollen görs några särskilda iakttagelser som&lt;br&gt;ger anledning till misstanke mot en viss person skall frågan om vidare&lt;br&gt;användning av tvångsmedel mot honom prövas enligt rättegångsbalkens&lt;br&gt;allmänna regler eller andra bestämmelser i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje punkten ges uttryck för ett långtgående hänsynstagande till&lt;br&gt;proportionalitetsprincipen. Där föreskrivs att åtgärden måste vara&lt;br&gt;nödvändig för att ett ingripande mot brottet skall kunna ske. Det innebär&lt;br&gt;med andra ord att ett beslut om särskild kontroll skall vara oundgängligen&lt;br&gt;påkallat på så sätt att en mindre långtgående åtgärd inte är tillräcklig för&lt;br&gt;att ett ingripande skall kunna ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detta stycke motsvarar 19 § första stycket VSL såvitt avser behörighet att&lt;br&gt;besluta om s.k. skärpt tullkontroll. Stycket har utformats i enlighet med&lt;br&gt;vad Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och&lt;br&gt;kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt&lt;br&gt;utrymme i transportmedel samt, om undersökningsmannen eller den&lt;br&gt;undersökte begär det och det kan ske utan större omgång, i vittnens&lt;br&gt;närvaro. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning av kvinnor får inte&lt;br&gt;verkställas eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare eller legitimerade&lt;br&gt;sjuksköterskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras och bevis utfärdas om gjord kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning, om den undersökte begär det vid förrättningen eller om&lt;br&gt;föremål tas i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller vissa bestämmelser om verkställigheten av beslut&lt;br&gt;om kroppsvisitation och kroppsbesiktning. Bestämmelserna&lt;br&gt;överensstämmer i sak med 19 § andra och tredje styckena VSL. Med&lt;br&gt;kroppsbesiktning avses här även urinprovstagning. Denna åtgärd&lt;br&gt;omnämns därför inte särskilt i lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om användning av tvångsmedel far fattas endast av en tjänsteman&lt;br&gt;vid Tullverket eller Kustbevakningen, som innehar befattning som är&lt;br&gt;förenad med sådan befogenhet och som har genomgått erforderlig&lt;br&gt;utbildning för ändamålet. Detsamma gäller för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om användning av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har inte någon motsvarighet i VSL. Bestämmelsen&lt;br&gt;återfinns som 32 § i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgår av de tidigare paragraferna har tjänstemän vid Tullverket&lt;br&gt;och Kustbevakningen långtgående befogenheter att besluta om&lt;br&gt;tvångsmedel, som delvis är mycket känsliga från integritetssynpunkt.&lt;br&gt;Formellt sett gäller befogenheterna enligt dessa paragrafer alla anställda&lt;br&gt;inom respektive verk. Begreppet tjänsteman vid respektive verk&lt;br&gt;innefattar emellertid personal av olika kategorier och med olika&lt;br&gt;kvalifikationer. Genom den här bestämmelsen inskränks befogenheterna&lt;br&gt;till att gälla enbart sådana tjänstemän som innehar en befattning förenad&lt;br&gt;med sådan befogenhet och som hunnit genomgå den utbildning som&lt;br&gt;behövs för att kunna utöva befogenheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra meningen ges motsvarande regel för den som skall delta i&lt;br&gt;verkställigheten av ett sådant beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det far ankomma på verksledningarna att besluta om vilken utbildning&lt;br&gt;som skall krävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kan brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 eller 4 § eller försök till sådant brott eller 7 § föranleda att en&lt;br&gt;sådan avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor påförs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 8 eller 9 § eller försök till sådant brott eller 11 § föranleda att&lt;br&gt;tulltillägg enligt 8 kap. 2-4 §§ tullagen (2000:000) påförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får åtal för brottet väckas endast om det är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf motsvarar 23 a § i VSL och 33 § i promemorian.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta stycke föreskrivs en begränsning av möjligheterna att väcka åtal&lt;br&gt;för ett brott, om brottet kan föranleda påföring av en sådan&lt;br&gt;sanktionsavgift som avses i antingen 3 § lagen (1975:85) med&lt;br&gt;bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor eller&lt;br&gt;tulltillägg enligt 8 kap. 2-4 §§ förslaget till ny tullag (motsvarar 82-&lt;br&gt;84 §§ tullagen). I sådant fall får åtal väckas endast om det är påkallat av&lt;br&gt;särskilda skäl. Det bör tilläggas att utöver den här bestämmelsen om&lt;br&gt;åtalsprövning gäller bestämmelserna om åtalsunderlåtelse i 20 kap. 7 §&lt;br&gt;rättegångsbalken samt 16 och 17 §§ lagen med särskilda bestämmelser&lt;br&gt;om unga lagöverträdare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna i denna paragraf är att en straffrättslig&lt;br&gt;prövning skall tillgripas endast i de fall då den administrativa sanktion,&lt;br&gt;som kan komma att påföras med anledning av gärningen, framstår som&lt;br&gt;en från allmän synpunkt otillräcklig reaktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda skäl för att väcka åtal kan finnas med hänsyn till brottets&lt;br&gt;beskaffenhet. Skulle brottet vara av sådan svårighetsgrad att det kan&lt;br&gt;föranleda arman påföljd än böter, bör det i princip alltid anses finnas&lt;br&gt;särskilda skäl för åtal. Såvitt avser tullbrott bör detta medföra en&lt;br&gt;tillämpning som stämmer överens med hur åtalsregeln i 13 §&lt;br&gt;skattebrottslagen tillämpas. Enligt den bestämmelsen får åtal för&lt;br&gt;skatteförseelse (anm: bötesbrott) väckas endast om det är påkallat av&lt;br&gt;särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För det fall det är fråga om ett bötesbrott bör särskilda skäl anses&lt;br&gt;finnas, när den administrativa avgiften inte kan drabba den som har&lt;br&gt;begått brottet. Som exempel på det kan nämnas att bestämmelserna om&lt;br&gt;tulltillägg omfattar enbart den som är skyldig att betala importskatt. Den&lt;br&gt;som för en juridisk persons räkning för in en vara kan därmed undgå&lt;br&gt;tulltillägg. Även i andra falla bör det, om än undantagsvis, anses finnas&lt;br&gt;särskilda skäl för åtal fastän det är fråga om ett bötesbrott för vilket en&lt;br&gt;administrativ avgift utgår. Så kan vara fallet då någon har begått flera&lt;br&gt;införselbrott som vart och ett föranleder endast en måttlig sanktions-&lt;br&gt;avgift. Den sammanlagda brottsligheten kan då bedömas vara av sådant&lt;br&gt;allvar att den bör föranleda straff även om detta stannar vid böter.&lt;br&gt;Särskilda skäl för åtal kan också finnas när det rör sig om en sammansatt&lt;br&gt;brottslighet, t.ex. när införsel av en vara medför ansvar för både&lt;br&gt;smuggling (eller olovlig införsel) och tullbrott (eller vårdslös tullredo-&lt;br&gt;visning), och enbart det ena brottet föranleder en administrativ sanktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här anges att bestämmelserna i första stycket även gäller talan om&lt;br&gt;förverkande enligt 16 §, dvs. förverkande av insmugglade varor eller&lt;br&gt;utbyte eller kostnadsersättningar för brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I mål om brott enligt denna lag eller andra brott som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket får talan föras av särskilt förordnade befattningshavare vid&lt;br&gt;Tullverket, om det är uppenbart att brottets straffvärde svarar mot böter&lt;br&gt;och att brottet inte skall föranleda någon annan påföljd. En sådan&lt;br&gt;befattningshavare far även fatta beslut enligt 3 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket inskränker inte allmän åklagares&lt;br&gt;åtalsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i denna paragraf motsvarar 24 § VSL och 34 § i&lt;br&gt;promemorian. Bestämmelserna reglerar de s.k. tullåklagamas rätt att åtala&lt;br&gt;och besluta om förverkande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt VSL omfattar tullåklagamas åtalsbehörighet mål om brott enligt&lt;br&gt;författningar, ”vilkas efterlevnad” Tullverket ”har att övervaka”. Vidare&lt;br&gt;förutsätts att det gäller mål om brott för vilka inte svårare straff än böter&lt;br&gt;kan följa och mål enligt 2 § andra meningen VSL om ringa&lt;br&gt;varusmuggling av narkotika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den här föreslagna bestämmelsen knyter åtalsbefogenheten i huvudsak&lt;br&gt;till samma brott som omfattas av Tullverkets befogenhet enligt 19 § att&lt;br&gt;inleda förundersökning. Av 1 § andra stycket framgår emellertid att&lt;br&gt;åtalsbefogenheten är något snävare på så sätt att den inte omfattar någon&lt;br&gt;form av brott enligt narkotikastrafflagen. Den närmare innebörden av&lt;br&gt;hänvisningen till 1 § andra stycket behandlas i kommentaren till den&lt;br&gt;bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Åtalsbefogenheten bestäms på så sätt att den omfattar alla dessa slag&lt;br&gt;av brott i den mån brottets straffvärde svarar mot böter och brottet inte&lt;br&gt;likväl skall föranleda någon annan påföljd. Med brottets straffvärde&lt;br&gt;förstås detsamma som i brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om brottets straffskala förutom böter innehåller fängelse, har en&lt;br&gt;tullåklagare enligt förslaget således möjlighet att väcka åtal. Det&lt;br&gt;förutsätter emellertid att straffvärdet för den gärning det är fråga om&lt;br&gt;svarar mot enbart böter. Utgångspunkten för bedömningen skall alltså&lt;br&gt;vara brottets straffvärde i det enskilda fallet. Det skall vara uppenbart att&lt;br&gt;straffvärdet svarar mot böter. Om detta är tveksamt, skall ärendet&lt;br&gt;överlämnas till allmän åklagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straffvärdet svarar mot fängelse men straffet i det enskilda fallet&lt;br&gt;likväl skall bestämmas till böter, så saknar tullåklagama åtalsbehörighet&lt;br&gt;enligt den föreslagna bestämmelsen. Så kan vara fallet om det finns&lt;br&gt;någon grund för strafflindring till följd av sådana omständigheter som&lt;br&gt;anges i 29 kap. 5 § brottsbalken eller gärningsmannens ungdom (29 kap.&lt;br&gt;7 § brottsbalken).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straffvärdet svarar mot böter men det kan firmas anledning att&lt;br&gt;likväl bestämma en strängare påföljd, skall ärendet överlämnas till&lt;br&gt;allmän åklagare. Detta kan komma ifråga i en återfallssituation. Vid en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straffmätning skall nämligen utöver brottets straffvärde beaktas om det är&lt;br&gt;fråga om en sådan situation (29 kap. 4 § brottsbalken). Återfall kan alltså&lt;br&gt;föranleda en strängare påföljd än den som svarar mot brottets straffvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullåklagamas åtalsrätt inskränker inte de allmänna åklagarnas&lt;br&gt;behörighet att väcka åtal i de fall som här åsyftas. Detta anges&lt;br&gt;uttryckligen i paragrafens andra stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ägaren till en vara, som kan förverkas enligt 16 § första stycket 1,&lt;br&gt;inte kan delges stämning på det sätt som är föreskrivet för stämning i&lt;br&gt;brottmål, far talan om annan egendom än transportmedel föras mot den&lt;br&gt;hos vilken varan påträffades. Med transportmedel förstås motordrivet&lt;br&gt;fordon och tillhörande släpfordon samt fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 20 § VSL och 35 § i promemorian. Talan om&lt;br&gt;förverkande på grund av brott handläggs i de flesta fall gemensamt med&lt;br&gt;åtal för brottet och förs då oftast mot den tilltalade. När ett&lt;br&gt;förverkandeyrkande riktas mot någon annan än den som är tilltalad i ett&lt;br&gt;mål, skall lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande&lt;br&gt;m.m. tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 § i 1986 års lag följer att om det finns särskilda bestämmelser i&lt;br&gt;lag eller annan författning skall i stället dessa gälla. Den här föreslagna&lt;br&gt;paragrafen innehåller en sådan särskild bestämmelse. Som anförts i&lt;br&gt;kommentaren till 16 § kan insmugglad egendom i princip förverkas utan&lt;br&gt;att egendomens ägare har varit delaktig i brottet. Enligt den här&lt;br&gt;bestämmelsen, som alltså är en processuell bestämmelse, kan talan i vissa&lt;br&gt;fall riktas mot den person hos vilken egendomen påträffas. Bestämmelsen&lt;br&gt;tar främst sikte på det fallet att den som har ertappats med godset bestämt&lt;br&gt;förnekar både att han visste att han hade det med sig och att han känner&lt;br&gt;till vem som äger det. Med uttrycket &amp;quot;den hos vilken varan påträffades&amp;quot;&lt;br&gt;avses samma personer som i 20 § VSL betecknas &amp;quot;forsiare eller arman&lt;br&gt;innehavare av den beslagtagna egendomen&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande transportmedel får i stället talan riktas mot ägaren och&lt;br&gt;stämning delges enligt vad som föreskrivs i 4 § i 1986 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regleringen för transportmedel omfattar även sådant släpfordon som&lt;br&gt;förs in med ett motordrivet fordon som inte skall förverkas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdande och övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som efter lagens ikraftträdande tar sådan befattning som anges i&lt;br&gt;12 eller 13 § med en vara som varit föremål för varusmuggling enligt&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall fällas till ansvar&lt;br&gt;enligt 12 eller 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Beträffande varor som varit föremål för varusmuggling eller försök&lt;br&gt;till varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för varusmuggling&lt;br&gt;skall tillämpas vad som i den lagen är föreskrivet om förverkande. Vad&lt;br&gt;som är föreskrivet i denna lag om förverkande skall dock tillämpas om&lt;br&gt;det leder till en lindrigare bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Vad som föreskrivs i 19-22 och 24-27 §§ om åtgärder vid brott&lt;br&gt;enligt denna lag skall tillämpas även beträffande brott enligt lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. I fråga om åtal för brott mot lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling och i fråga om förverkande till följd av sådant brott skall&lt;br&gt;20,23 a och 24 §§ den lagen fortfarande tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Några särskilda övergångsbestämmelser om straffansvar har inte ansetts&lt;br&gt;påkallade annat än när det gäller olovlig befattning med smuggelgods.&lt;br&gt;Det innebär att i fråga om straffansvar skall tillämpas, förutom 2 kap.&lt;br&gt;10 § regeringsformen, de allmänna principer som kommer till uttryck i&lt;br&gt;5§ första och andra styckena lagen (1964:163) om införande av&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkten 2 finns en särskild bestämmelse avseende olovlig befattning&lt;br&gt;med smuggelgods enligt 12 eller 13 §. Syftet med den bestämmelsen är&lt;br&gt;endast att reglera det förhållandet att den olovliga befattningen har ägt&lt;br&gt;rum efter den nya lagens ikraftträdande medan införsel- eller&lt;br&gt;utförselbrottet har ägt rum före ikraftträdandet. I sådant fall täcker&lt;br&gt;gämingsbeskrivningen i den nya lagen inte in befattningen med godset.&lt;br&gt;Den nya lagen gäller olovlig befattning med varor som har varit föremål&lt;br&gt;för brott enligt den nya lagen. I punkten 2 har därför tagits in en&lt;br&gt;bestämmelse för det fall någon har tagit sådan befattning som anges&lt;br&gt;12 eller 13 § med en vara som varit föremål för varusmuggling enligt&lt;br&gt;VSL. Han skall fällas till ansvar enligt 12 eller 13 § i den nya lagen. Med&lt;br&gt;varusmuggling förstås här detsamma som i 6 § VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 punkten 3 ges en särskild materiell bestämmelse om förverkande.&lt;br&gt;Den står i allt väsentligt i överensstämmelse med de principer som gäller&lt;br&gt;för ansvarsbestämmelserna (jfr promemorian s. 524 f, som&lt;br&gt;överensstämmer med 1986 års varusmugglingsutrednings betänkande,&lt;br&gt;SOU 1991:84, s. 539 f). Punkten har utformats i enlighet med den lydelse&lt;br&gt;som Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punkterna 4 och 5 har tillkommit på förslag av Lagrådet. Bakgrunden&lt;br&gt;till dessa bestämmelser är att bestämmelserna i SL om förundersökning,&lt;br&gt;tvångsmedel åtal och förverkande uttryckligen hänför sig till brott enligt&lt;br&gt;SL eller vissa där angivna författningar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:419) om&lt;br&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom 2 § 1 mom. första stycket i denna lag blir lagen om straff för&lt;br&gt;varusmuggling (VSL) i sin helhet tillämplig då någon bryter mot&lt;br&gt;införselförbud som avses i 1 § i samma lag. Där föreskrivs införselförbud&lt;br&gt;i vissa fall och bemyndigas regeringen att meddela ytterligare förbud.&lt;br&gt;12 § 2 mom. föreskrivs att allmänt åtal far väckas endast efter&lt;br&gt;medgivande av Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § 1 mom. första stycket ändras på så sätt att den kommer att gälla SL&lt;br&gt;i stället för VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om förverkande innehåller 2 § 1 mom. andra stycket i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse en särbestämmelse. Enligt denna skall förverkande&lt;br&gt;inte ske, om det uppenbarligen framgår av omständigheterna att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dryckerna inte har varit avsedda att ”olovligen införas till riket”. Denna&lt;br&gt;särreglering kan visserligen framstå som obehövlig i ljuset av den&lt;br&gt;föreslagna förverkandebestämmelsen i SL, 16 §. Enligt den&lt;br&gt;bestämmelsen far ett förverkande inte ske om det är uppenbart oskäligt.&lt;br&gt;Bestämmelsen i 2 § 1 mom. andra stycket är emellertid, på sätt närmare&lt;br&gt;framgår av 5 § samma lag, kopplad till ett bemyndigande för regeringen&lt;br&gt;med avseende på avtal med främmande stat. Bestämmelsen bör därför&lt;br&gt;tills vidare kvarstå. Den bör dock förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande 2 första momentet sista stycket finns en bestämmelse om&lt;br&gt;ansvarsfrihet vid nöd. Bestämmelsen är obehövlig och föreslås därför&lt;br&gt;upphävd. Detta beror på att 24 kap. brottsbalken innehåller generella&lt;br&gt;bestämmelser om ansvarsfrihet vid nöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 § 2 mom. 3 och 5 § har gjorts motsvarande förtydligande som i 2 §&lt;br&gt;1 mom. andra stycket. Vidare har gjorts en redaktionell ändring i 5 § av&lt;br&gt;en hänvisning till 1 §. Dessa ändringar har tillkommit på förslag av&lt;br&gt;Lagrådet. I 5 § har dessutom gjorts ytterligare ändringar av redaktionell&lt;br&gt;natur.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Förslaget till lag om ändring i narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen införs ett nytt andra stycke. I detta erinras om att det i den&lt;br&gt;föreslagna smugglingslagen (SL) finns bestämmelser varigenom olovlig&lt;br&gt;införsel och utförsel av narkotika och viss olovlig befattning med&lt;br&gt;insmugglad narkotika straffbeläggs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för olovlig införsel och utförsel av narkotika&lt;br&gt;finns i 6 § SL. Av kommentaren till 3 § SL (under rubriken&lt;br&gt;Brottskonkurrens) framgår att det innehav som konstituerar den olaga&lt;br&gt;införseln inte bör föranleda ansvar enligt narkotikastrafflagen utan endast&lt;br&gt;enligt SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 12 och 13 §§ SL finns bestämmelser om olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods. Av 12 § tredje stycket SL framgår att bestämmelsen i den&lt;br&gt;paragrafen inte skall tillämpas om gärningen utgör narkotikabrott enligt&lt;br&gt;1 § första stycket 1, 3 eller 4 narkotikastrafflagen (eller ringa eller grovt&lt;br&gt;sådant brott) eller motsvarande fall av vårdslöshet med narkotika enligt&lt;br&gt;3 a § samma lag (jfr kommentaren till 12 § tredje stycket SL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-5 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningarna i paragraferna har ändrats till följd av att 1 § har tillförts&lt;br&gt;ett nytt stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 1 § andra stycket anges sådana fall då skattebrottslagen inte är&lt;br&gt;tillämplig, bl.a. det fallet att det är fråga om gärningar som är belagda&lt;br&gt;med straff enligt lagen om straff för varusmuggling (VSL). Angivandet&lt;br&gt;av VSL har här ersatts med den föreslagna smugglingslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare har bestämmelsen kompletterats så att den även gäller gärningar&lt;br&gt;som är belagda med straff enligt privatinförsellagen. De gärningar som&lt;br&gt;avses är brott enligt 9 § privatinförsellagen. Den paragrafen innehåller i&lt;br&gt;sin nuvarande lydelse en bestämmelse enligt vilken skattebrottslagen inte&lt;br&gt;är tillämplig. Genom den här lagändringen blir den bestämmelsen i&lt;br&gt;privatinförsellagen onödig. Den föreslås därför bli upphävd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;privatinförsellagen finns bestämmelser om beskattning av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror som en enskild person har förvärvat och&lt;br&gt;själv transporterar till Sverige från ett annat EU-land för sitt eller sin&lt;br&gt;familjs personliga bruk (införsel för eget bruk). På sätt närmare&lt;br&gt;redovisats i den allmänna motiveringen, avsnitt 6.1, utgör beskattningen&lt;br&gt;enligt privatinförsellagen ett undantag från huvudregeln i&lt;br&gt;cirkulationsdirektivet att privatpersoners inköp av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror skall beskattas enbart i det medlemsland där inköpet görs&lt;br&gt;(artikel 8 i direktivet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privatinförsellagens bestämmelser medför att den skattefrihet som&lt;br&gt;annars skulle gälla på grund av huvudregeln i cirkulationsdirektivet är&lt;br&gt;begränsad till att gälla sådana kvantiteter som framgår av 2 §&lt;br&gt;privatinförsellagen. Vad som införs utöver dessa kvantiteter beskattas&lt;br&gt;alltså. Skatt utgår med de belopp som anges i 1 §. Införsel för eget bruk&lt;br&gt;omfattas inte av något förbud utom den åldersgräns om 18 respektive&lt;br&gt;20 år som gäller för tobak och alkohol enligt tobakslagen eller&lt;br&gt;alkohollagen. För den som uppfyller ålderskravet är det alltså i och för&lt;br&gt;sig tillåtet att för eget bruk föra in kvantiteter även om de överstiger de&lt;br&gt;skattefria kvantiteter som anges i 2 § införsellagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom 9 § straffsanktioneras de beskattningsregler som finns i 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en införsel av alkoholdrycker eller tobak inte är för eget bruk, skall&lt;br&gt;Sverige tillämpa den s.k. cirkulationsordning som föreskrivs i direktivet.&lt;br&gt;Denna ordning har införlivats i svensk rätt genom lagen om alkoholskatt&lt;br&gt;(LAS) och lagen om tobaksskatt (LTS). I sådant fall kan beskattning ske&lt;br&gt;endast enligt vad som föreskrivs i dessa lagar. Det nu sagda kommer från&lt;br&gt;och med den 1 januari i år till uttryck genom 8 § första stycket 5 och&lt;br&gt;8 a § första stycket 2 LAS samt 9 § första stycket 5 och 9 a § första&lt;br&gt;stycket 2 LTS. Ordalydelserna i dessa bestämmelser knyter nu direkt an&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till direktivets ordalydelse. I konsekvens härmed har ordalydelsen i 1 §&lt;br&gt;privatinförsellagen anpassats till nämnda bestämmelser i LAS och LTS&lt;br&gt;(jfr prop. 1998/99:127 s. 26ff, 31 f och 34).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär detta att avsikten med beskattnings-&lt;br&gt;reglerna är, att skatt enligt privatinförsellagen skall utgå endast i den mån&lt;br&gt;som införseln omfattas av de undantag som finns i de angivna&lt;br&gt;bestämmelserna i LAS och LTS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringar i bestämmelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förhållande till den nuvarande lydelsen har paragrafen ändrats på så sätt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att straffbestämmelsen har utformats efter mönster av 8 § första stycket&lt;br&gt;i den föreslagna smugglingslagen (SL) och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det nuvarande andra stycket har upphävts eftersom det inte behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad först gäller anpassningen till motsvarande bestämmelse i SL, 8 §&lt;br&gt;första stycket, kan anmärkas följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvar for underlåtenhet att lämna deklaration inträder då någon&lt;br&gt;underlåter att på en bemannad tullplats lämna deklaration. Brottet skall i&lt;br&gt;princip anses fullbordat i och med att han passerat den punkt där&lt;br&gt;deklaration skall lämnas. Detta har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Straffansvar för underlåtenhet att lämna deklaration inträder vidare då&lt;br&gt;någon underlåter att lämna deklaration enligt 4 § första stycket sista&lt;br&gt;meningen. Där anges att den som inte for in varan till en bemannad&lt;br&gt;tullplats skall inom fem dagar efter införseln lämna in deklaration till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten (Skattemyndigheten i Gävle).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att någon lämnar oriktig uppgift avses ha motsvarande innebörd som i&lt;br&gt;8 § första stycket SL. Detsamma gäller farerekvisitet. Vad som anförs i&lt;br&gt;kommentaren till 8 § första stycket SL bör därför kunna vara till ledning&lt;br&gt;då 9 § privatinförsellagen skall tillämpas. På förslag av Lagrådet har - i&lt;br&gt;analogi med 3 § förlaget till ny smugglingslag - lagts till att någon&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven uppgift. Även i övrigt är bestämmelsen&lt;br&gt;utformad i enlighet med Lagrådets förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafens nuvarande lydelse krävs att gärningsmannen har&lt;br&gt;begått gärningen ”uppsåtligen eller av oaktsamhet”. Efter mönster av 8 §&lt;br&gt;SL föreslås att det i lagtexten anges att gärningen skett ”uppsåtligen eller&lt;br&gt;av grov oaktsamhet”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten är att såväl uppsåtskravet som oaktsamhetskravet i den här&lt;br&gt;bestämmelsen skall tillämpas på motsvarande sätt som i 8 § SL. Vad som&lt;br&gt;skall anses utgöra uppsåt och grov oaktsamhet då det är fråga om brott&lt;br&gt;enligt SL har behandlats i den allmänna motiveringen, avsnitt 5.7.1 och&lt;br&gt;5.7.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör här framhållas att privatinförsellagens beskattnings-&lt;br&gt;bestämmelser är av sådan beskaffenhet att den som för in varor utöver de&lt;br&gt;skattefria kvantiteterna nästan undantagslöst måste ha insett att han skulle&lt;br&gt;ha deklarerat varorna. I allt fall torde okunskap om bestämmelsernas&lt;br&gt;innehåll regelmässigt få anses utgöra grov oaktsamhet. Det är följaktligen&lt;br&gt;inte avsett att kravet på grov oaktsamheten skall innebära att det&lt;br&gt;straffbara området inskränks i praktiken jämfört med nuvarande ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande andra stycket föreslås upphävt. Att SL och Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;skattebrottslagen inte är tillämpliga föreslås framgå direkt av dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;M&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Genom denna paragraf, som är ny, ges möjlighet att undgå ansvar genom&lt;br&gt;s.k. frivillig rättelse. Paragrafen är utformad efter mönster av 15 § SL.&lt;br&gt;Vad som anförs i författningskommentaren till den bestämmelsen bör&lt;br&gt;därför i tillämpliga delar tjäna till ledning även avseende den här bestäm-&lt;br&gt;melsen. Som framgår av lagtexten har bestämmelsen inget samband med&lt;br&gt;skyldigheten att betala särskild avgift enligt 7 §. För sådan avgift finns&lt;br&gt;möjlighet till bl.a. frivillig rättelse enligt vad som föreskrivs i 15 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den här bestämmelsen erinras om att SL innehåller sådana&lt;br&gt;bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m. som gäller&lt;br&gt;vid brott enligt 9 § privatinförsellagen. Tillämpningsområdet för&lt;br&gt;bestämmelserna i SL framgår av 1 § andra och tredje styckena SL (jfr&lt;br&gt;författningskommentaren till de bestämmelserna).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:95) om&lt;br&gt;vissa internationella sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom 14 § i denna lag blir VSL:s bestämmelser om förundersökning&lt;br&gt;och tvångsmedel tillämpliga när det är fråga om brott enligt 8 §.&lt;br&gt;Ändringen innebär att hänvisningen till bestämmelserna i VSL ersätts&lt;br&gt;med en hänvisning till motsvarande bestämmelser i SL.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;4, 7 och 8 §§ har förtydligats. I 4 § första stycket har på förslag av&lt;br&gt;Lagrådet lagts till ”underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift”. I 4 §&lt;br&gt;sista stycket första meningen har gjorts en anpassning till regeringens&lt;br&gt;förslag om ändring av 3 § lagen om transport, förvaring och förstöring av&lt;br&gt;införselreglerade varor, m.m. I 7 § första stycket 2 har - i likhet med&lt;br&gt;6 kap. 10 § andra stycket 3 i förslaget till ny tullag - gjorts den&lt;br&gt;redaktionella ändringen att ordet ”handresgods” bytts ut mot ”bagage”.&lt;br&gt;Bakgrunden till ändringarna i 4, 7 och 8 § § har behandlats i den allmänna&lt;br&gt;motiveringen, avsnitt 6.2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Här bör påpekas att 4 § i sin nuvarande lydelse särskilt anger generell&lt;br&gt;anmälningsskyldighet för bl.a. den som för in eller ut barnpornografi&lt;br&gt;enligt lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och utförsel av&lt;br&gt;barnpornografi. Eftersom all införsel och utförsel av sådana varor är&lt;br&gt;förbjuden enligt 1998 års lag, omfattar anmälningsskyldigheten i före-&lt;br&gt;slagna 4 § första stycket all införsel eller utförsel av barnpornografi enligt&lt;br&gt;den lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7, 8, 11, 12 och 20 §§ har hänvisningar till VSL ersatts med Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;hänvisningar till den nya smugglingslagen (SL). Övriga ändringar i 11&lt;br&gt;och 12 §§ har tillkommit på förslag av Lagrådet. Ändringarna innebär en&lt;br&gt;anpassning till 6 kap. 21 § i förslaget till ny tullag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 9 § har på förslag av Lagrådet gjorts ett tillägg om förtroliga&lt;br&gt;meddelanden. Motsvarande bestämmelse finns i 3 kap. 1 § tredje stycket&lt;br&gt;punktskattekontrollagen och finns även i förslaget till ny tullag (6 kap.&lt;br&gt;H §)•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § regleras Tullverkets möjligheter att omhänderta en&lt;br&gt;införselreglerad vara. Genom en ny andra mening har lagtexten utformats&lt;br&gt;så att förutsättningarna för ett omhändertagande tydligare sammanfaller&lt;br&gt;med den ordning som är avsedd med 17 a - 17 d §§ (jfr prop. 1998/99:79&lt;br&gt;s. 85 ff och 99). I författningskommentaren till 22 § första stycket SL&lt;br&gt;behandlas frågan om gränsdragningen mellan omhändertagande enligt&lt;br&gt;17 § inregränslagen och beslag. På förslag av Lagrådet har gjorts&lt;br&gt;motsvarande tillägg som i 4 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en ny paragraf, 20 a §, finns en erinran om att det i SL finns särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m. (jfr 1 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena SL och författningskommentaren till de bestämmel-&lt;br&gt;serna). Den straffbestämmelse i inregränslagen som avses är 19 §.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget om lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 14 och 15 §§ har hänvisningar till VSL ersatts med hänvisningar&lt;br&gt;till SL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2 kap. 27 § finns nu en bestämmelse som gör att 13 § och 24 § första&lt;br&gt;stycket VSL blir tillämpliga vid brott enligt den här lagen.&lt;br&gt;Bestämmelserna i VSL gäller förundersökningsbefogenhet för Tullverket&lt;br&gt;och åtalsrätt för de s.k. tullåklagama. Bestämmelsen föreslås ersatta med&lt;br&gt;en erinran om att det i SL finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel, åtal m.m. (jfr 1 § andra stycket SL och&lt;br&gt;författningskommentaren till den bestämmelsen). De straffbestämmelser i&lt;br&gt;1998 års lag som avses är 2 kap. 24-26 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i tullagen (2000:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1999/2000:126&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; föreslås bl.a. en ny tullag som skall ersätta den&lt;br&gt;nuvarande tullagen (1994:1550). Här lämnas förslag om att införa&lt;br&gt;ytterligare en paragraf i den nya tullagen. I denna paragraf erinras om att&lt;br&gt;det i SL finns särskilda bestämmelser om förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. (jfr författningskommentaren till 1 § andra stycket SL).&lt;br&gt;Paragrafen avser brottet tullförseelse enligt den nya tullagen (10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §). Brottet motsvarar brotten tullförseelse enligt 96 § i den nuvarande&lt;br&gt;tullagen och 71 § tullförordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Jfr den allmänna motiveringen, avsnitt 3, fotnot 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Promemorians lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om straff för smuggling m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. beträffande&lt;br&gt;gärningar som rör införsel till eller utförsel från landet av varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda sådana bestämmelser finns i kungörelsen (1925:465) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om utförsel från riket av spritdrycker och vin,&lt;br&gt;lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker,&lt;br&gt;lagen (1991:1969) om förbud mot vissa dopningsmedel, fiskelagen&lt;br&gt;(1993:787), tullagen (1994:1450), lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen, lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges&lt;br&gt;gräns mot ett annat land som är medlem i Europeiska unionen, lagen&lt;br&gt;(1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,&lt;br&gt;tobaksvaror och mineraloljeprodukter samt i med stöd av dessa&lt;br&gt;författningar meddelade bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är inte tillämplig på varor som transporteras genom det i 2 §&lt;br&gt;angivna området för Sveriges territorium med fartyg eller luftfartyg som&lt;br&gt;endast tillfälligt passerar genom området.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § En vara som avses i denna lag skall anses ha införts till eller utförts&lt;br&gt;från landet när den har förts över gränsen för Sveriges landområde,&lt;br&gt;sjöterritorium eller luftrummet däröver.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smugglingsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som uppsåtligt för in en vara till landet eller för ut en vara från&lt;br&gt;landet i strid mot förbud eller villkor för införseln eller utförseln döms&lt;br&gt;för smuggling till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är&lt;br&gt;ringa, till penningböter. Om gärningen gäller narkotika döms till fängelse&lt;br&gt;i högst tre år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smuggling döms också den som uppsåtligt på otillåtet sätt förfogar&lt;br&gt;över en vara som är belagd med införselförbud eller utförselförbud.&lt;br&gt;Detsamma gäller den som uppsåtligt förfogar över en vara i strid mot&lt;br&gt;villkor som uppställts för eller i samband med varans införsel eller&lt;br&gt;utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om att införselförbjudna och införselreglerade varor&lt;br&gt;under vissa förutsättningar får föras in i landet utan hinder av förbud eller&lt;br&gt;restriktioner finns i lagen (1973:980) om transport, förvaring och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstöring av införselreglerade varor och lagen (1996:701) om&lt;br&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om brott som avses i 3 § är att anse som grovt, döms för grov&lt;br&gt;smuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år eller, om&lt;br&gt;gärningen gäller narkotika, lägst två och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det&lt;br&gt;inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse, om&lt;br&gt;gärningsmannen varit försedd med vapen eller annat sådant hjälpmedel&lt;br&gt;eller om gärningen annars varit av särskilt farlig art. Om gärningen gäller&lt;br&gt;narkotika skall vidare särskilt beaktas om den utgjort ett led i en&lt;br&gt;verksamhet som har bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt,&lt;br&gt;avsett särskilt stor mängd narkotika eller annars varit av särskilt&lt;br&gt;hänsynslös art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som av grov oaktsamhet förövar en gärning som avses i 3 §&lt;br&gt;första stycket och därigenom ger upphov till fara för att en vara förs in&lt;br&gt;till landet eller förs ut ur landet i strid mot förbud eller villkor döms för&lt;br&gt;vårdslös olovlig införsel eller vårdslös olovlig utförsel till böter eller&lt;br&gt;fängelse i högst två år, eller om brottet är ringa, till penningböter.&lt;br&gt;Detsamma skall gälla den som av grov oaktsamhet förfar på sätt som&lt;br&gt;avses i 3 § andra stycket och därigenom ger upphov till fara för att varan&lt;br&gt;förfogas över i strid mot förbud eller mot villkor som ställts upp för eller&lt;br&gt;i samband med varans införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För försök till smuggling samt för försök, förberedelse och stämpling&lt;br&gt;till grov smuggling döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;br&gt;Detsamma gäller förberedelse till smuggling av narkotika samt stämpling&lt;br&gt;till sådan smuggling av narkotika som inte är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullbrott (yttre gräns)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som i samband med införsel eller utförsel av en vara uppsåtligt&lt;br&gt;genom att undandra varan tullbehandling eller genom vilseledande uppgift&lt;br&gt;till en tullmyndighet ger upphov till fara för att tull, annan skatt eller avgift&lt;br&gt;undandras döms för tullbrott till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tullbrott döms också den som uppsåtligt förfogar över en oförtullad&lt;br&gt;vara eller över restitutionsgods och därigenom föranleder att tull, annan&lt;br&gt;skatt eller avgift undandras eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas&lt;br&gt;till honom själv eller annan. Detsamma gäller den som uppsåtligt&lt;br&gt;förfogar över en vara i strid mot villkor som uppställts för befrielse från&lt;br&gt;eller nedsättning av tull eller annan skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om brott som avses i 7 § är att anse som grovt, döms för grovt&lt;br&gt;tullbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört&lt;br&gt;mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar&lt;br&gt;eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat&lt;br&gt;fall varit av synnerligen farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som av grov oaktsamhet förfar på sätt som anges i 7 § och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att tull eller annan skatt undandras&lt;br&gt;eller felaktigt tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan&lt;br&gt;döms för vårdslös tulluppgift till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För försök till tullbrott samt för försök, förberedelse och stämpling&lt;br&gt;till grovt tullbrott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cirkulationsordningsbrott (inre gräns)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som uppsåtligt i syfte att undandra skatt som belöper på en&lt;br&gt;vara, beträffande vilken cirkulationsordningens bestämmelser överträtts,&lt;br&gt;ger upphov till fara för skatteundandragande döms för cirkulations-&lt;br&gt;ordningsbrott till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med cirkulationsordningens bestämmelser avses i första stycket de&lt;br&gt;bestämmelser, om ledsagardokument, säkerhet för skattebetalning och&lt;br&gt;anmälningsskyldighet som finns i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkoholskatt och lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi samt i artiklarna 7, 10, 13, 15 och 18 i rådets direktiv 92/12/EEG&lt;br&gt;av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, senast ändrat&lt;br&gt;genom rådets direktiv 96/99/EG.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om brott som avses i 11 § är att anse som grovt, döms för grovt&lt;br&gt;cirkulationsordningsbrott till fängelse lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om det rört&lt;br&gt;mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt falska handlingar&lt;br&gt;eller vilseledande bokföring eller om förfarandet ingått som ett led i en&lt;br&gt;brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning eller i annat&lt;br&gt;fall varit av synnerligen farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Den som av grov oaktsamhet med avseende på en vara, beträffande&lt;br&gt;vilken cirkulationsordningens i 11 § angivna bestämmelser överträtts, ger&lt;br&gt;upphov till fara för skatteundandragande döms för vårdslös tillämpning&lt;br&gt;av cirkulationsordningen till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § För förberedelse och stämpling till grovt cirkulationsordningsbrott&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig befattning med smuggelgods m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som uppsåtligt förvärvar, transporterar, förvarar eller avyttrar&lt;br&gt;en vara som varit föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) brott enligt 3-5 §§ i denna lag döms för olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) brott enligt 7-9, 11-13 §§ i denna lag eller 9 § lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som är medlem i Europeiska unionen döms för olovlig befattning med&lt;br&gt;skattepliktig vara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa,&lt;br&gt;penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff m.m. för den som olovligt förvärvar,&lt;br&gt;transporterar, förvarar, avyttrar eller på annat sätt befattar sig med&lt;br&gt;narkotika finns i narkotikastrafflagen (1968:64).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Om gärningsmannen i fall som avses i 15 § första stycket inte insåg&lt;br&gt;men hade skälig anledning anta att varan varit föremål för sådant brott&lt;br&gt;döms i fall som avses under 1) för vårdslös olovlig befattning med&lt;br&gt;smuggelgods och i fall som avses under 2) för vårdslös olovlig befattning&lt;br&gt;med skattepliktig vara till böter eller, om brottet är ringa, penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Har flera medverkat till en gärning som avses i 3-16 §§ tillämpas&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken. Detta gäller emellertid inte om&lt;br&gt;gärningen bedöms ha ett strafivärde som svarar mot enbart penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Den som frivilligt vidtar åtgärd som leder till att tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift kan påföras, tillgodoföras eller återbetalas med rätt belopp,&lt;br&gt;döms inte till ansvar enligt 7-16 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § En vara som har varit föremål för brott enligt denna lag eller enligt 9&lt;br&gt;§ lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker&lt;br&gt;och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska unionen skall&lt;br&gt;förklaras förverkad, om det inte är uppenbart oskäligt. I stället för&lt;br&gt;egendomen får dess värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbyte av brott enligt denna lag eller enligt 9 § lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land&lt;br&gt;som är medlem i Europeiska unionen skall förklaras förverkat, om det&lt;br&gt;inte är uppenbart oskäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Egendom som avses i första stycket första meningen får inte förverkas,&lt;br&gt;om den efter brottet förvärvats av någon som inte haft vetskap om eller&lt;br&gt;skälig anledning till antagande om egendomens samband med brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller enligt 9 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen får förverkas, om ägaren eller någon som var i hans ställe&lt;br&gt;förövat gärningen eller medverkat till denna eller haft utbyte av den samt&lt;br&gt;om förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns&lt;br&gt;särskilda skäl till det. I stället för egendomen får dess värde förklaras&lt;br&gt;förverkad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för förverkande av egendomen eller dess värde får rätten&lt;br&gt;föreskriva att någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger&lt;br&gt;fortsatt missbruk av den. I sådana fall får också en del av egendomens&lt;br&gt;värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft&lt;br&gt;skall egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning&lt;br&gt;som i allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom. Kan&lt;br&gt;egendomen inte säljas, får den förstöras. Även sådan egendom som kan&lt;br&gt;befaras komma till brottslig användning eller som annars är olämplig för&lt;br&gt;försäljning skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i stället för egendomen dess värde har förklarats förverkat och det&lt;br&gt;fastställda beloppet har betalats inom två månader från det att beslutet om&lt;br&gt;förverkande vann laga kraft skall egendomen utlämnas till ägaren. I annat&lt;br&gt;fall får egendomen säljas i den ordning som föreskrivs i första stycket&lt;br&gt;och det fastställda beloppet tas ut ur de influtna medlen. Finns överskott,&lt;br&gt;sedan kostnaderna för försäljningen dragits av, skall detta redovisas till&lt;br&gt;ägaren eller någon annan rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förundersökning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;22 § Förundersökning angående brott som avses i 1 § får inledas av en&lt;br&gt;tullmyndighet. Vad som sägs i rättegångsbalken om undersökningsledare&lt;br&gt;gäller då tullmyndigheten. Är saken inte av enkel beskaffenhet skall&lt;br&gt;ledningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan misstänkas&lt;br&gt;för brottet. Åklagaren skall även annars överta ledningen när detta är&lt;br&gt;påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en undersökning leds av åklagaren får han anlita biträde av en&lt;br&gt;tullmyndighet. Åklagaren får också när det är lämpligt uppdra åt en&lt;br&gt;tulltjänsteman att vidta särskilda åtgärder som hör till utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan förundersökning har hunnit inledas, får en tulltjänsteman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen hålla förhör och vidta andra&lt;br&gt;utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Gripande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § En tulltjänsteman och en tjänsteman vid Kustbevakningen har&lt;br&gt;samma rätt som enligt rättegångsbalken tillkommer en polisman att gripa&lt;br&gt;den som misstänks för brott som avses i 1 § och att till förhör ta med den&lt;br&gt;som befinner sig på den plats där ett sådant brott förövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En tulltjänsteman och en tjänsteman vid Kustbevakningen har i&lt;br&gt;fråga om brott som avses i 1 § samma rätt att ta egendom i beslag som&lt;br&gt;enligt rättegångsbalken tillkommer en polisman.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tulltjänsteman, en tjänsteman vid Kustbevakningen och en polisman&lt;br&gt;får även i andra fall än som avses i första stycket ta i beslag egendom om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;191&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det finns anledning anta att den blir förverkad på grund av brott som&lt;br&gt;avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, skall anmälan&lt;br&gt;skyndsamt göras till honom, varvid han omedelbart skall pröva om&lt;br&gt;beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Beslagtagen egendom skall förvaras av Tullverket, om åklagaren&lt;br&gt;inte bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En myndighet som har om hand egendom som har tagits i beslag på&lt;br&gt;grund av bestämmelserna i 19 § får omedelbart låta försälja den om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan vårdas utan fara för förstöring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendomen i fall som avses i första stycket inte kan säljas far&lt;br&gt;myndigheten i stället besluta att egendomen skall förstöras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom, som sålunda sålts eller förstörts, inte förverkas har ägaren&lt;br&gt;eller annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts utgår&lt;br&gt;dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid försäljningen.&lt;br&gt;Om egendomen har förstörts utgår ersättning med skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Spritdryck, vin, starköl och öl får säljas endast till den som är&lt;br&gt;berättigad att tillverka eller att bedriva partihandel med sådana varor&lt;br&gt;enligt alkohollagen (1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § Om beslag som skett enligt denna lag hävs på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. oförtullad egendom som införts från tredje land, direkt eller via ett&lt;br&gt;EU-land, eller som har varit föremål för utförselåtgärder i förhållande till&lt;br&gt;tredje land eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. punktskattepliktig egendom i den EU-intema trafiken, för vilken full&lt;br&gt;skatt inte blivit erlagd här i landet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och finns inte egendomen i Tullverkets besittning skall den överlämnas&lt;br&gt;till Tullverket. Har egendomen redan sålts skall köpeskillingen&lt;br&gt;överlämnas till Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § En tulltjänsteman och en tjänsteman vid Kustbevakningen har i fråga&lt;br&gt;om brott som avses i 1 § samma rätt att företa husrannsakan som enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken tillkommer en polisman, om det är brådskande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att brott som avses i 1 § har förövats får&lt;br&gt;en tulltjänsteman, en tjänsteman vid Kustbevakningen och en polisman&lt;br&gt;utan förordnande företa husrannsakan i magasin och liknande utrymmen&lt;br&gt;för att söka efter egendom som är underkastad beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation och kroppsbesiktning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § En tulltjänsteman har i fråga om brott som avses i 1 § samma rätt att&lt;br&gt;besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning som enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken tillkommer en polisman, om det är brådskande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;192&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en person, som i omedelbart samband Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;med inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i trakterna invid Bilaga 1&lt;br&gt;Sveriges landgräns eller kuster eller i närheten av eller inom en flygplats&lt;br&gt;eller något annat område som har direkt förbindelse med utlandet, har&lt;br&gt;med sig egendom som kan tas i beslag enligt denna lag eller enligt någon&lt;br&gt;i 1 § angiven författning, far en tulltjänsteman och en tjänsteman vid&lt;br&gt;Kustbevakningen företa kroppsvisitation och ytlig kroppsbesiktning på&lt;br&gt;honom samt ta urinprov. På den som är under femton år far ytlig&lt;br&gt;kroppsbesiktning företas endast om det finns särskilda skäl. Ingen får&lt;br&gt;hållas kvar för urinprovstagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tulltjänsteman eller en tjänsteman vid Kustbevakningen som med&lt;br&gt;laga stöd griper eller annars omhändertar eller avlägsnar någon far i&lt;br&gt;anslutning till ingripandet kroppsvisitera denne i den utsträckning som är&lt;br&gt;nödvändig av säkerhetsskäl samt tillfälligt omhänderta vapen eller andra&lt;br&gt;farliga föremål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Under de förutsättningar som anges i andra stycket far chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet besluta om särskild kontroll av vaije resande som med ett&lt;br&gt;visst transportmedel eller under en viss angiven, kortare tidrymd&lt;br&gt;ankommer till eller avreser från en begränsad gräns- eller kustort eller&lt;br&gt;annan plats som har förbindelse med utlandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kontroll innebär att kroppsvisitation får företas under&lt;br&gt;förutsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att en eller flera resande, som med&lt;br&gt;transportmedlet eller under tidrymden ankommer till eller avreser från&lt;br&gt;platsen, har begått eller står i begrepp att begå ett brott mot in- eller&lt;br&gt;utförselförbud eller in- eller utförselrestriktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att det för fullbordat sådant brott inte är föreskrivet lindrigare straff&lt;br&gt;än fängelse sex månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. att tillräckliga uppgifter saknas för att rikta misstanke mot en&lt;br&gt;bestämd person eller en mindre krets av personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. samt att det är oundgängligen nödvändigt med en särskild kontroll&lt;br&gt;och en mindre ingripande åtgärd inte är tillräcklig för att uppnå det&lt;br&gt;särskilda resultatet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om särskild kontroll går i verkställighet omedelbart men&lt;br&gt;skall utan dröjsmål underställas Generaltullstyrelsens prövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 § Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och&lt;br&gt;kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt&lt;br&gt;utrymme i transportmedel samt, om undersökningsmannen eller den&lt;br&gt;undersökte begär det och det kan ske utan större omgång, i vittnens&lt;br&gt;närvaro. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning beträffande kvinnor får&lt;br&gt;inte verkställas eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare eller&lt;br&gt;legitimerade sjuksköterskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras och bevis utfärdas om företagen kroppsvisitation&lt;br&gt;och kroppsbesiktning, om den undersökte begär det vid förrättningen&lt;br&gt;eller om föremål tas i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;193&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Befogenheterna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § Beslut om användning av tvångsmedel får fattas endast av en&lt;br&gt;tulltjänsteman och en tjänsteman vid Kustbevakningen, som har&lt;br&gt;erforderlig utbildning. Detsamma gäller beträffande verkställighet av&lt;br&gt;beslut om användning av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtal och talan om förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 § Kan brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 § eller försök till sådant brott eller 5 § föranleda påföring av en&lt;br&gt;sådan avgift som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att&lt;br&gt;meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 § eller försök till sådant brott eller 9 § föranleda påföring av&lt;br&gt;tulltillägg enligt 82-84 §§ tullagen (1994:1550),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.11 eller 13 § föranleda påföring av transporttillägg enligt 4 kap. 1 §&lt;br&gt;lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. 9 § lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av alko-&lt;br&gt;holdrycker och tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen föranleda påföring av en sådan avgift som avses i 7 § den lagen&lt;br&gt;far åtal för brottet väckas endast när det med hänsyn till dess allvarliga&lt;br&gt;art eller i övrigt finns särskilda skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt&lt;br&gt;19 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34 § I mål om brott som avses i 1§, där straffvärdet svarar mot böter och&lt;br&gt;det är uppenbart att rätten inte skulle döma till svårare påföljd, får talan&lt;br&gt;föras av befattningshavare vid Tullverket som Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;bestämmer. En sådan befattningshavare får även som åklagare meddela&lt;br&gt;beslut enligt 3 § fjärde stycket lagen (1986:1009) om förfarandet i vissa&lt;br&gt;fall vid förverkande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket inskränker inte allmän åklagares&lt;br&gt;åtalsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 § Om ägaren till en vara, som kan förverkas enligt 19 §, inte är känd&lt;br&gt;eller saknar känt hemvist inom landet, får talan om egendomens&lt;br&gt;förverkande föras mot den hos vilken varan påträffades.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;, då lagen (1960:418) om straff för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varusmuggling skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vad som i denna lag är föreskrivet om förverkande skall tillämpas&lt;br&gt;även beträffande brott som har begåtts före ikraftträdandet, om detta&lt;br&gt;leder till en lindrigare bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;194&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;att 1-5 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåter narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. framställer narkotika som är&lt;br&gt;avsedd för missbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar narkotika i över-&lt;br&gt;låtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;anskaffar, bearbetar, för-&lt;br&gt;packar, transporterar, förvarar eller&lt;br&gt;tar annan sådan befattning med&lt;br&gt;narkotika som inte är avsedd för&lt;br&gt;eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bjuder ut narkotika till för-&lt;br&gt;säljning, förvarar eller befordrar&lt;br&gt;vederlag för narkotika, förmedlar&lt;br&gt;kontakter mellan säljare och köpare&lt;br&gt;eller företar någon annan sådan&lt;br&gt;åtgärd, om förfarandet är ägnat att&lt;br&gt;främja narkotikahandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehar, brukar eller tar annan&lt;br&gt;befattning med narkotika&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om gärningen sker upp-&lt;br&gt;såtligen, för narkotikabrott till&lt;br&gt;fängelse i högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § med&lt;br&gt;hänsyn till arten och mängden&lt;br&gt;narkotika samt övriga omstän-&lt;br&gt;digheter att anse som ringa, döms&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåter narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. till landet för in eller från&lt;br&gt;landet för ut narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. framställer narkotika som är&lt;br&gt;avsedd för missbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förvärvar narkotika i över-&lt;br&gt;låtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;anskaffar, bearbetar, för-&lt;br&gt;packar, transporterar, förvarar eller&lt;br&gt;tar annan sådan befattning med&lt;br&gt;narkotika som inte är avsedd för&lt;br&gt;eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bjuder ut narkotika till&lt;br&gt;försäljning, förvarar eller befordrar&lt;br&gt;vederlag för narkotika, förmedlar&lt;br&gt;kontakter mellan säljare och köpare&lt;br&gt;eller företar någon arman sådan&lt;br&gt;åtgärd, om förfarandet är ägnat att&lt;br&gt;främja narkotikahandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;innehar, brukar eller tar&lt;br&gt;annan befattning med narkotika&lt;br&gt;döms, såvitt avser en gärning&lt;br&gt;enligt 1 och 3-7, om gärningen&lt;br&gt;sker uppsåtligen, för narkotika-&lt;br&gt;brott till fängelse i högst tre år.&lt;br&gt;Om straff m.m. för en gärning&lt;br&gt;enligt 2 finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § 1 och 3-&lt;br&gt;7 med hänsyn till arten och&lt;br&gt;mängden narkotika samt övriga&lt;br&gt;omständigheter att anse som ringa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;195&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § 1 och 3-&lt;br&gt;7 att anse som grovt, skall för grovt&lt;br&gt;narkotikabrott dömas till fängelse,&lt;br&gt;lägst två år och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § att anse&lt;br&gt;som grovt, skall för grovt&lt;br&gt;narkotikabrott dömas till fängelse,&lt;br&gt;lägst två år och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning&lt;br&gt;eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit&lt;br&gt;av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen skall grundas på en&lt;br&gt;sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 § 1-5,&lt;br&gt;döms for vårdslöshet med&lt;br&gt;narkotika till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 § 7&lt;br&gt;och 3-6, döms för vårdslöshet med&lt;br&gt;narkotika till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grovt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikabrott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;liksom för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpling till narkotikabrott, som&lt;br&gt;inte är att anse som ringa, eller till&lt;br&gt;grovt narkotikabrott, döms om&lt;br&gt;gärningen avser annan befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § 6, till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § 6, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grovt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotikabrott &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;liksom för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpling till narkotikabrott, som&lt;br&gt;inte är att anse som ringa, eller till&lt;br&gt;grovt narkotikabrott, döms om&lt;br&gt;gärningen avser annan befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § 7, till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § 7, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;196&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1960:419) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;förbud i vissa fall mot införsel av spritdrycker.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1960:419) om förbud i vissa fall&lt;br&gt;mot införsel av spritdrycker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter någon mot förbud, som&lt;br&gt;avses i 1 §, vare det ansett såsom&lt;br&gt;varusmuggling enligt lagen om&lt;br&gt;straff for varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår uppenbarligen av omständigheterna, att dryckerna icke varit&lt;br&gt;avsedda att olovligen införas till riket, skall dock förverkande icke äga&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff m.m. för överträdelse&lt;br&gt;av förbud som avses i 1 § finns&lt;br&gt;bestämmelser i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om strafffor smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visas, att det fartyg, med vilket&lt;br&gt;dryckerna forslats, på grund av&lt;br&gt;sjönöd för räddande av fartyg, last&lt;br&gt;och människoliv tvingats att ingå&lt;br&gt;på svenskt territorialvatten och att&lt;br&gt;där förbliva, vare den tilltalade&lt;br&gt;från ansvar fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 mom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänt åtal för brott som avses i 1 mom. får väckas endast efter&lt;br&gt;medgivande av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;197&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1969) om&lt;br&gt;förbud mot vissa dopningsmedel.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen bryter mot 2 § 2-6 döms för dopningsbrott till&lt;br&gt;fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brott som avses i första stycket är att anse som ringa, döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om straff för olovlig införsel&lt;br&gt;m.m. finns bestämmelser i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787). Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i fiskelagen (1993:787) skall införas en&lt;br&gt;ny paragraf, 42 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel&lt;br&gt;vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om strafffor smuggling m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;199&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i tullagen (1994:1550). Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om tullagen (1994:1550)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 23, 57, 57 d, 66, 83 och 97 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 82 a och 97 a §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltaxering och sådan omprövning som innefattar bokföring i&lt;br&gt;efterhand får göras även efter utgången av annars föreskriven tid om den&lt;br&gt;tullskyldige har samtyckt till att sådan tulltaxering sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tullskyldige har åtalats&lt;br&gt;för brott enligt lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling, får&lt;br&gt;tulltaxering och omprövning enligt&lt;br&gt;första stycket göras även efter&lt;br&gt;utgången av nämnda tid för den&lt;br&gt;vara som åtalet avser. Beslut om&lt;br&gt;det får dock inte meddelas senare&lt;br&gt;än under kalenderåret efter det då&lt;br&gt;åtalet väcktes. Om den tullskyldige&lt;br&gt;har avlidit, får beslutet inte&lt;br&gt;meddelas senare än sex månader&lt;br&gt;efter dödsfallet. Ogillas åtalet, skall&lt;br&gt;tullmyndigheten undanröja beslutet,&lt;br&gt;om domen vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också i fall då den som har&lt;br&gt;företrätt en juridisk person åtalats&lt;br&gt;för brott enligt lagen om straffför&lt;br&gt;varusmuggling, om brottet avser&lt;br&gt;tull som den juridiska personen&lt;br&gt;haft att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den tullskyldige har åtalats&lt;br&gt;för brott enligt lagen (1999:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling m.m., får&lt;br&gt;tulltaxering och omprövning enligt&lt;br&gt;första stycket göras även efter&lt;br&gt;utgången av nämnda tid för den&lt;br&gt;vara som åtalet avser. Beslut om&lt;br&gt;det får dock inte meddelas senare&lt;br&gt;än under kalenderåret efter det då&lt;br&gt;åtalet väcktes. Om den tullskyldige&lt;br&gt;har avlidit, får beslutet inte&lt;br&gt;meddelas senare än sex månader&lt;br&gt;efter dödsfallet. Ogillas åtalet, skall&lt;br&gt;tullmyndigheten undanröja beslutet,&lt;br&gt;om domen vinner laga kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket skall tillämpas&lt;br&gt;också i fall då den som har före-&lt;br&gt;trätt en juridisk person åtalats för&lt;br&gt;brott enligt lagen (1999:000) om&lt;br&gt;straff för smuggling m.m., om&lt;br&gt;brottet avser tull som den juridiska&lt;br&gt;personen haft att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet enligt&lt;br&gt;tullagstiftningen har fullgjorts riktigt och fullständigt får tullmyndigheten&lt;br&gt;undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;områden för tillfälligt lager, tullager, frizoner, frilager och&lt;br&gt;exportbutiker, flygplatser och bangårdar, där varor som står under&lt;br&gt;tullkontroll förvaras, och även lokaler inom sådana områden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av resande vid inresa till eller utresa från EG:s&lt;br&gt;tullområde eller av person som kan anmanas att stanna enligt 58 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om kroppsvisi- Bestämmelser om kroppsvisi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tation och kroppsbesiktning finns i tation och kroppsbesiktning finns i Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § lagen (1960:418) om straff 29-31 §§ lagen (1999:000) om Bilaga 1&lt;br&gt;för varusmuggling. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;straff for smuggling m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57 d §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet besluta att postförsändelse som väntas till viss postanstalt,&lt;br&gt;och som kommer från tredje land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten.&lt;br&gt;Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om&lt;br&gt;kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nöd-&lt;br&gt;vändigt för att det avsedda&lt;br&gt;resultatet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande får vei&lt;br&gt;prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om&lt;br&gt;kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är&lt;br&gt;nödvändigt för att det avsedda&lt;br&gt;resultatet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ställas omedelbart men skall snarast&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 57, 58-63 §§ om&lt;br&gt;en tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;en polismyndighet och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att på&lt;br&gt;begäran av tullmyndigheten till denna myndighet överlämna en&lt;br&gt;försändelse som kvarhållits enligt 57 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;for varusmuggling, och att även i&lt;br&gt;övrigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medverka&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;med post, på järnväg eller med&lt;br&gt;luftfartyg. I fråga om sådan&lt;br&gt;medverkan gäller inte 57-63 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela närmare föreskrifter om medverkan som avses&lt;br&gt;i första och tredje styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om straff&lt;br&gt;for smuggling m.m. och att även i&lt;br&gt;övrigt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;medverka&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontrollverksamheten enligt denna&lt;br&gt;lag i fråga om varor som befordras&lt;br&gt;med post, på järnväg eller med&lt;br&gt;luftfartyg. I fråga om sådan&lt;br&gt;medverkan gäller inte 57-63 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;201&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg skall också påföras&lt;br&gt;den som är tullskyldig men som inte&lt;br&gt;är skyldig att lämna skriftlig eller&lt;br&gt;med databehandlingsteknik upp-&lt;br&gt;rättad deklaration, om han under&lt;br&gt;förfarandet till ledning för&lt;br&gt;fastställande av tull lämnat en&lt;br&gt;uppgift som befinns vara oriktig.&lt;br&gt;Tulltillägget är femtio procent av&lt;br&gt;den tull som inte skulle ha påförts,&lt;br&gt;om den oriktiga uppgiften god-&lt;br&gt;tagits. Har den tullskyldige under-&lt;br&gt;låtit att anmäla varan skall han&lt;br&gt;likaså påföras tulltillägg. I detta&lt;br&gt;fall är tulltillägget femtio procent&lt;br&gt;av den tull som påförs honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tulltillägg skall påföras om tullskyldighet uppkommer på grund av&lt;br&gt;olaga införsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olaga undandragande av varor från tullövervakning, eller&lt;br&gt;förfogande i övrigt över en oförtullad vara, i strid mot för varan&lt;br&gt;föreskriven inskränkning i förfoganderätten som föreskrivits för varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast om&lt;br&gt;den tullskyldige rätteligen skulle&lt;br&gt;ha lämnat en skriftlig eller med&lt;br&gt;databehandlingsteknik upprättad&lt;br&gt;deklaration till ledning för&lt;br&gt;fastställande av tull.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för tullförseelse inträder&lt;br&gt;inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar för tullförseelse inträder&lt;br&gt;inte, om gärningen är belagd med&lt;br&gt;straff i brottsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;t§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel&lt;br&gt;vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om strafffor smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;202&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinforsel av alkoholdrycker och&lt;br&gt;tobaksvaror från land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;lt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig eller underlåter att&lt;br&gt;deklarera skattepliktig införsel&lt;br&gt;enligt denna lag döms till böter. I&lt;br&gt;ringa fall skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1960:418) om straff for&lt;br&gt;varusmuggling utom såvitt avser&lt;br&gt;13 § och 24 § första stycket första&lt;br&gt;meningen och skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) skall inte tillämpas på&lt;br&gt;införsel som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet lämnar uppgifL&lt;br&gt;som befinns oriktig eller under-&lt;br&gt;låter att deklarera skattepliktig&lt;br&gt;införsel enligt denna lag döms till&lt;br&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattebrottslagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1971:69)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall inte tillämpas på införsel som&lt;br&gt;avses i denna lag. Detsamma&lt;br&gt;gäller 3-14 §§ lagen (1999:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling m.m.&lt;br&gt;Däremot skall den lagens övriga&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;203&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;vissa internationella sanktioner.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-19 §§&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff for&lt;br&gt;varusmuggling gäller vid brott mot&lt;br&gt;ett förbud mot in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor eller åtgärder som främjar&lt;br&gt;sådan in- eller utförsel som har&lt;br&gt;föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i en sådan av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen beslutad förordning&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel&lt;br&gt;vid brott som rör in- eller utförsel&lt;br&gt;finns i lagen (1999:000) om strajf&lt;br&gt;för smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;204&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns mot ett&lt;br&gt;annat land inom Europeiska unionen.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3-5 7, 8,11,12, 17, 18 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast&lt;br&gt;beträffande följande varor:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;krigsmateriel som avses i&lt;br&gt;lagen (1992:1300) om krigs-&lt;br&gt;materiel, och produkter som avses&lt;br&gt;i lagen (1998:397) om strategiska&lt;br&gt;produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;varor som skall beskattas&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror&lt;br&gt;från land som är medlem i&lt;br&gt;Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;narkotika som avses i&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. vapen och ammunition som&lt;br&gt;avses i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. injektionssprutor och kanyler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. dopningsmedel som avses i&lt;br&gt;lagen (1991:1969) om förbud mot&lt;br&gt;vissa dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. springstiletter, springknivar,&lt;br&gt;knogjärn, kaststjärnor, riv- eller&lt;br&gt;nithandskar, batonger, karate-&lt;br&gt;pinnar, blydaggar, spikklubbor&lt;br&gt;och liknande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. kulturföremål som avses i 5&lt;br&gt;kap. 4-6 §§ lagen (1988:950) om&lt;br&gt;kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. hundar och katter för annat&lt;br&gt;ändamål än handel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. spritdrycker, vin och starköl&lt;br&gt;enligt alkohollagen (1994:1738),&lt;br&gt;teknisk sprit och alkoholhaltiga&lt;br&gt;preparat enligt lagen (1961:181)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen är tillämplig endast&lt;br&gt;beträffande varor som är föremål&lt;br&gt;för förbud eller andra restriktioner&lt;br&gt;vid införsel från eller utförsel till&lt;br&gt;ett annat EU-land samt varor som&lt;br&gt;skall beskattas enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;privatinförsel av alkoholdrycker&lt;br&gt;och tobaksvaror från land som är&lt;br&gt;medlem i Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;205&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m. samt tobaksvaror vid kontroll&lt;br&gt;av åldersgränsen i 13 § tobaks-&lt;br&gt;lagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. nötkreatur, svin, får, getter,&lt;br&gt;fjäderfän, fisk och reptiler,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. andra djur än sådana som&lt;br&gt;anges ovan och produkter av djur,&lt;br&gt;om det finns särskild anledning att&lt;br&gt;misstänka att smittsam sjukdom&lt;br&gt;förekommer, att djuret eller djur-&lt;br&gt;produkten på annat sätt utgör en&lt;br&gt;allvarlig hälsorisk för människor&lt;br&gt;eller djur, att medföljande&lt;br&gt;dokument är ofullständiga eller&lt;br&gt;felaktiga, att erforderliga&lt;br&gt;dokument saknas eller att de&lt;br&gt;villkor som i övrigt gäller för&lt;br&gt;införseln inte är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. for den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av&lt;br&gt;tillstånd som föranletts av&lt;br&gt;vilseledande uppgift, från ett annat&lt;br&gt;EU-land till Sverige infor eller&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;utför en vara som avses i 3 § 3, 5-8&lt;br&gt;och 10,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat&lt;br&gt;EU-land till Sverige inför eller&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;utfor en vara som avses i 3 S 1, 4,&lt;br&gt;9, 11 och 12.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller efter regeringens&lt;br&gt;far meddela närmare föreskrifter om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en är skyldig att stanna&lt;br&gt;på en tulltjänstemans anmaning.&lt;br&gt;Sådan anmaning far ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i omedelbart sam-&lt;br&gt;band med inresa till Sverige från&lt;br&gt;ett annat EU-land eller vid utresa&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;befinner sig i omedelbar närhet av&lt;br&gt;gränspassage, om det behövs for&lt;br&gt;att möjliggöra sådan kontroll som&lt;br&gt;avses i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om tillstånd krävs för att en vara&lt;br&gt;skall få foras in i landet från ett&lt;br&gt;annat EU-land och vederbörligt&lt;br&gt;tillstånd inte har beviljats när&lt;br&gt;införsel sker, skall varan anmälas&lt;br&gt;for tullmyndigheten. Detsamma&lt;br&gt;gäller i fråga om en vara som skall&lt;br&gt;fors ut ur landet till ett annat EU-&lt;br&gt;land, om det krävs tillstånd för&lt;br&gt;ulförseln och vederbörligt sådant&lt;br&gt;tillstånd inte har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;skall ske utan dröjsmål vid&lt;br&gt;närmaste bemannade tullplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;! bemyndigande Generaltullstyrelsen&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Var och en är skyldig att stanna&lt;br&gt;på en tulltjänstemans anmaning.&lt;br&gt;Sådan anmaning får ges&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den som i omedelbart sam-&lt;br&gt;band med inresa till Sverige från&lt;br&gt;ett annat EU-land eller vid utresa&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;befinner sig i omedelbar närhet av&lt;br&gt;gränspassage, om det behövs för&lt;br&gt;att möjliggöra sådan kontroll som&lt;br&gt;avses i 7 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;206&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anträffas i trakterna&lt;br&gt;invid Sveriges landgräns mot ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller kuster, eller i&lt;br&gt;närheten av eller inom flygplats&lt;br&gt;eller annat område som har direkt&lt;br&gt;trafikförbindelse med ett annat&lt;br&gt;EU-land, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att han medför en vara som&lt;br&gt;avses i 3 §, och att han inte&lt;br&gt;fullgjort sin anmälningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den som anträffas i trakterna&lt;br&gt;invid Sveriges landgräns mot ett&lt;br&gt;annat EU-land, eller kuster, eller i&lt;br&gt;närheten av eller inom flygplats&lt;br&gt;eller annat område som har direkt&lt;br&gt;trafikförbindelse med ett annat&lt;br&gt;EU-land, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att han medför en vara som&lt;br&gt;inte får föras in i eller ut ur landet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller att gällande villkor för&lt;br&gt;införseln eller utförseln inte är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En anmaning enligt första stycket 2 får ges endast om det behövs för&lt;br&gt;att möjliggöra kontroll enligt 7 § och far inte gå utöver vad som är&lt;br&gt;nödvändigt för detta ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälningsskyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1565) om beskattning av privatinförsel av&lt;br&gt;alkoholdrycker och tobaksvaror från ett land som är medlem i Europeiska&lt;br&gt;unionen, fullgjorts riktigt och fullständigt, samt för kontroll av att&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller utförsel av sådana varor som anges i 3 § 1&lt;br&gt;och 3-12 uppfyllts, får en tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EU-land, eller av den som kan&lt;br&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl.a. avseende kropps-&lt;br&gt;visitation och kroppsbesiktning&lt;br&gt;finns i lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl.a. avseende kropps-&lt;br&gt;visitation och kroppsbesiktning&lt;br&gt;finns i lagen (1999:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten enligt denna lag&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;får en tulltjänsteman undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket,&lt;br&gt;brev och liknande försändelser. En&lt;br&gt;sådan försändelse får öppnas, om&lt;br&gt;det finns anledning anta att den&lt;br&gt;innehåller en vara som avses i 3 §,&lt;br&gt;och att denna vara kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelsen finns &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tullmyndigheten eller på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tulltjänsteman får undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket och&lt;br&gt;brev, för att kontrollera om&lt;br&gt;gällande villkor för in- eller&lt;br&gt;utförseln är uppfyllda. En sådan&lt;br&gt;försändelse får öppnas, om det&lt;br&gt;finns anledning anta att den inne-&lt;br&gt;håller en vara som inte får föras in&lt;br&gt;i eller ut ur landet eller som är&lt;br&gt;belagd med införsel- eller ut-&lt;br&gt;förselrestriktioner, och att denna&lt;br&gt;vara kan tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. samt försändelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;207&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;finns hos tullmyndigheten eller på Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utväxlingspostkontoret. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket får chefen för en&lt;br&gt;tullmyndighet besluta att postförsändelse som väntas till viss postanstalt,&lt;br&gt;och som kommer från ett annat EU-land. skall hållas kvar av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten.&lt;br&gt;Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om&lt;br&gt;kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;att ett sådant beslut är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om&lt;br&gt;kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nödvändigt för att det avsedda nödvändigt för att det avsedda&lt;br&gt;resultatet skall uppnås. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;resultatet skall uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande far verkställas omedelbart men skall snarast&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövas av Generaltullstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i&lt;br&gt;kontrollverksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om&lt;br&gt;en tullmyndighet och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att,&lt;br&gt;på begäran av tullmyndigheten, till denna myndighet överlämna en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försändelse som kvarhållits enligt 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;for varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag, får en tullmyndighet ta&lt;br&gt;hand om en vara. Varan för därvid&lt;br&gt;läggas upp på lager för tillfällig&lt;br&gt;förvaring. De kostnader som&lt;br&gt;Tullverket haft för varans&lt;br&gt;uppläggning och förvaring skall&lt;br&gt;ersättas av den som för in eller för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§•&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1999:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet får ta hand om&lt;br&gt;en vara om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag. Vidare för en tull-&lt;br&gt;myndighet ta hand om en vara som&lt;br&gt;enligt lag eller särskild författning&lt;br&gt;inte får föras in i eller ut ur landet&lt;br&gt;och en vara för vilken särskilt&lt;br&gt;föreskrivet villkor för införsel eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;208&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utförsel inte är uppfyllt. De Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;kostnader som Tullverket haft för Bilaga 1&lt;br&gt;varans uppläggning och förvaring&lt;br&gt;skall ersättas av den som för in&lt;br&gt;eller for ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten kan besluta att varan inte far tas ut från lagret förrän&lt;br&gt;kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullmyndigheten far besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vara som har omhänder-&lt;br&gt;tagits enligt första stycket får även&lt;br&gt;förstöras under kontroll av en&lt;br&gt;tullmyndighet eller annan som&lt;br&gt;denna godkänner eller återutföras&lt;br&gt;eller överlåtas till staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet har rätt att&lt;br&gt;göra kontrollbesök och revisioner&lt;br&gt;hos den som för ut sådana varor&lt;br&gt;som nämns i 3 § 1 och 8. Vad som&lt;br&gt;sägs i 68-80 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§§ tullagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1550) om revision m.m.&lt;br&gt;gäller därvid, liksom bestämmel-&lt;br&gt;sen i 99 § samma lag om vite vid&lt;br&gt;revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tullmyndighet har rätt att&lt;br&gt;göra kontrollbesök och revisioner&lt;br&gt;hos den som för ut krigsmateriel&lt;br&gt;som avses i lagen (1992:1300) om&lt;br&gt;krigsmateriel och produkter som&lt;br&gt;avses i lagen (1998:397) om&lt;br&gt;strategiska produkter samt&lt;br&gt;kulturföremål som avses i 5 kap. 4-&lt;br&gt;6 &amp;nbsp;§§ lagen (1988:950) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kulturminnen m.m. Vad som sägs i&lt;br&gt;68-80 §§ tullagen (1994:1550) om&lt;br&gt;revision m.m. gäller därvid, liksom&lt;br&gt;bestämmelsen i 99 § samma lag&lt;br&gt;om vite vid revision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning och tvångsmedel&lt;br&gt;vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om straffför smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14, 15 och 27 §§ lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och&lt;br&gt;mineral oljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av annan&lt;br&gt;egendom än punktskattepliktiga&lt;br&gt;varor eller handlingar skall&lt;br&gt;upphävas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte längre finns grund för&lt;br&gt;omhändertagandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om beslag enligt 27&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff for&lt;br&gt;varusmuggling meddelas for&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på egendom&lt;br&gt;för att egendomen hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av en&lt;br&gt;punktskattepliktig vara skall&lt;br&gt;upphävas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte längre finns grund för&lt;br&gt;omhändertagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om skatt enligt 13 §&lt;br&gt;inte har fattats inom tre månader&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den dag då beslutet att&lt;br&gt;omhänderta varan fattades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt som påförts enligt 13 §&lt;br&gt;betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om beslag enligt 27&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varu-&lt;br&gt;smuggling meddelas for varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen förklaras förverkad,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är oskäligt att låta&lt;br&gt;omhändertagandet bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av annan&lt;br&gt;egendom än punktskattepliktiga&lt;br&gt;varor eller handlingar skall&lt;br&gt;upphävas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte längre finns grund för&lt;br&gt;omhändertagandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om beslag enligt 27&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. meddelas för&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har varit omhändertagen svarar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av en&lt;br&gt;punktskattepliktig vara skall&lt;br&gt;upphävas om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte längre finns grund för&lt;br&gt;omhändertagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om skatt enligt 13 §&lt;br&gt;inte har fattats inom tre månader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;från den dag då beslutet att&lt;br&gt;omhänderta varan fattades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt som påförts enligt 13 §&lt;br&gt;betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett beslut om beslag enligt 27&lt;br&gt;kap. rättegångsbalken eller lagen&lt;br&gt;(1999:000) om straff for&lt;br&gt;smuggling m.m. meddelas for&lt;br&gt;varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;egendomen förklaras förverkad,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det är oskäligt att låta&lt;br&gt;omhändertagandet bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på en punktskattepliktig vara som har varit&lt;br&gt;omhändertagen svarar för att varan hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;210&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;första stycket första meningen&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling gäller för brott&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 24 § Särskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förundersökning och tvångsmedel&lt;br&gt;vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (1999:000)&lt;br&gt;om straff for smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;211&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över remissinstanserna&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Riksdagens ombudsmän (JO), Svea hovrätt, Hovrätten över Skåne och&lt;br&gt;Blekinge, Stockholms tingsrätt, Helsingborgs tingsrätt, Göteborgs&lt;br&gt;tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslem (JK),&lt;br&gt;Riksåklagaren (RÅ), Rikspolisstyrelsen, Ekobrottsmyndigheten,&lt;br&gt;Brottsförebyggande rådet (BRÅ), Statens invandrarverk, Inspektionen för&lt;br&gt;strategiska produkter, Kustbevakningen, Socialstyrelsen, Alkohol-&lt;br&gt;inspektionen, Läkemedelsverket, Folkhälsoinstitutet, Statens järnvägar,&lt;br&gt;Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Posten AB, Statskontoret, General-&lt;br&gt;tullstyrelsen, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Statens&lt;br&gt;jordbruksverk, Statens livsmedelsverk, Fiskeriverket, Riksantikvarie-&lt;br&gt;ämbetet, Kommerskollegium, Svenska Handelskammarförbundet,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Skåne län, Länsstyrelsen&lt;br&gt;i Västra Götalands län, Statens Naturvårdsverk, Haparanda kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Industriförbund,&lt;br&gt;Svensk Handel, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Sveriges&lt;br&gt;Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska Åkeriförbundet,&lt;br&gt;Sveriges Transportindustriförbund, Systembolaget AB, Sveriges&lt;br&gt;Domareförbund, Uppsala Universitet (juridiska fakultetsnämnden),&lt;br&gt;TullKust., Haparanda tingsrätt, Länsstyrelsen i Norrbottens län,&lt;br&gt;Göteborgs kommun, Helsingborgs kommun, Norrköpings kommun,&lt;br&gt;Sveriges Redareförening, Scandinavian Airlines Systems (SAS) och Vin&lt;br&gt;och Sprit AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren har bifogat yttranden från Åklagarmyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Åklagarmyndigheten i Göteborg och Åklagarkammaren i&lt;br&gt;Helsingborg. Riksskatteverket har bifogat yttrande från&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholms län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;212&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förteckning över var bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för varusmuggling, VSL, åter-&lt;br&gt;finns i förslaget till ny smugglingslag, SL&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Nedanstående hänvisningar till SL avser de bestämmelser i SL som&lt;br&gt;närmast motsvarar bestämmelserna i VSL.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningsexempel avseende VSL:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§lpVSL = 4§ första punkten VSL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § 1 st 1 och 2 m VSL = 19 § första stycket första och andra&lt;br&gt;meningarna VSL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hänvisningsexempel avseende SL:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 1 st, 2 st och 3 st 1 p SL = 3 § första stycket, andra stycket och tredje&lt;br&gt;stycket första punkten SL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i VSL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § (varusmuggling)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § (varusmuggling; ringa)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § (grov varusmuggling)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§2p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§3p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§4p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 2 st&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i SL&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 §&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;1 st, 2 st och 3 st 1 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(smuggling; annat än narkotika),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1 st (narkotikasmuggling) samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1 st och 2 st 1 p (tullbrott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § (smuggling; annat än&lt;br&gt;narkotika)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 2 st (narkotikasmuggling)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § (tullbrott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § (grov smuggling; annat än&lt;br&gt;narkotika),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 3 st (grov narkotikasmuggling)&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § (grovt tullbrott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Smuggling: 3 § 3 st 1 p (utförsel)&lt;br&gt;och 2 p (införsel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullbrott: 8 § 2 st 1 p (utförsel)&lt;br&gt;och 2 p (införsel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 2 st 3 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st 4 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § 3 st 3 p&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § och 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § och 13 § (grovt brott)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;213&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i VSL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i SL&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 och 17 §§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 § 2 st och 21 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § 1 st 1 och 2 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 § 2 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § 1 st 3 och 4 m&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § 2 och 3 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 § 4 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 a §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Saknar motsvarighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 § 1 st&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;214&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tullagstiftningen - en översikt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I det följande redogörs för de förfaranden som tillämpas då en vara införs&lt;br&gt;till landet från ett område utanför EG:s tullområde. I avsnitt 1 lämnas en&lt;br&gt;bakgrund till de nuvarande bestämmelserna. I avsnitt 2 behandlas vad&lt;br&gt;som gäller innan en vara har blivit föremål för s.k. godkänd&lt;br&gt;tullbehandling. I avsnitt 3 redogörs för de olika slagen av godkänd&lt;br&gt;tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund till bestämmelserna&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Vid Sveriges inträde i EU blev de gemenskapsförordningar som reglerar&lt;br&gt;in- och utförsel av varor gentemot tredje land (land utanför gemenskapen)&lt;br&gt;direkt gällande rätt här i landet. Bestämmelser i den svenska&lt;br&gt;tullagstiftningen rörande förhållanden som även reglerades i gemenskaps-&lt;br&gt;förordningama upphävdes. Samtidigt infördes en ny nationell lagstiftning&lt;br&gt;som komplement till gemenskapsförordningama eller för att genomföra&lt;br&gt;gällande EG-direktiv på området. Sålunda ersattes 1987 års tullag&lt;br&gt;(1987:1065) av en ny tullag (1994:1550) som trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;1995 och som utgör ett komplement till rådets förordning (EEG) nr&lt;br&gt;2913/92 av den 12 oktober 1992 (tullkodexen) och kommissionens&lt;br&gt;förordning (EEG) nr 2454/93 av den 2 juli 1993 (tillämpningskodexen).&lt;br&gt;1994 års tullag (TL) gäller i princip endast tredjelandstrafiken och skall&lt;br&gt;inte tillämpas i handeln med gemenskapsvaror mellan Sverige och någon&lt;br&gt;annan medlemsstat. Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 3)&lt;br&gt;föreslår regeringen i ett annat lagstiftningsärende att TL skall ersättas med&lt;br&gt;en ny tullag, NTL. Förutom TL finns bl.a. tullförordningen (1994:1558;&lt;br&gt;TF) och tullordningen (TO), dvs Tullverkets föreskrifter m.m. för&lt;br&gt;tillämpning av TL och TF.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förfaranden före godkänd tullbehandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i tullagstiftningen innebär att den som för in varor till&lt;br&gt;gemenskapens tullområde utan dröjsmål skall befordra dessa via den rutt&lt;br&gt;som Tullverket har angett - den s.k. tullvägen - och enligt Tullverkets&lt;br&gt;anvisningar (artikel 38 i tullkodexen). Bestämmelser om ”tullvägen”&lt;br&gt;finns bl.a. i avdelning III i tullkodexen och 2 kap. TO. Varorna skall&lt;br&gt;ff.o.rn. införseln vara underkastade tullövervakning under den tid som&lt;br&gt;behövs för att fastställa deras tullstatus och, i fråga om icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror, till dess deras tullstatus förändras eller de förs in i en&lt;br&gt;frizon eller i ett frilager eller återexporteras eller förstörs (artikel 37 i tull-&lt;br&gt;kodexen). Med tullstatus menas en varas status som gemenskapsvara&lt;br&gt;eller icke-gemenskapsvara. Genom tullförfarandet övergång till fri&lt;br&gt;omsättning ändras varornas tullstatus från icke-gemenskapsvaror till&lt;br&gt;gemenskapsvaror. Därigenom kan importören fritt förfoga över varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsvaror är sammanfattningsvis varor som har sitt ursprung i&lt;br&gt;EG:s tullområde eller som efter import dit har övergått till fri omsättning&lt;br&gt;inom tullområdet. Av artikel 4.7 i tullkodexen framgår att med&lt;br&gt;gemenskapsvaror förstås&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;215&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Varor som i sin helhet framställts inom EG:s tullområde enligt&lt;br&gt;artikel 23 och inte innehåller varor som importerats från länder eller&lt;br&gt;territorier som inte utgör del av EG:s tullområde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Varor som importerats från länder eller territorier som inte utgör en&lt;br&gt;del av EG:s tullområde och som övergår till fri omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) Varor som framställts inom EG:s tullområde, antingen endast av&lt;br&gt;varor enligt punkten b) eller av varor enligt a) och b).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När varorna anländer till ett tullkontor eller till någon annan plats som&lt;br&gt;anvisats eller godkänts av Tullverket skall de uppvisas för tullen av den&lt;br&gt;person som förde in dem till EG:s tullområde eller i förekommande fall&lt;br&gt;av den person som åtagit sig ansvaret för befordran av varorna efter&lt;br&gt;införseln (artikel 40 i tullkodexen). Med uppvisande av varorna menas att&lt;br&gt;en anmälan i föreskriven form skall göras till Tullverket om att varorna&lt;br&gt;har anlänt till tullkontoret eller någon annan plats som har angetts eller&lt;br&gt;godkänts av Tullverket (jfr artikel 4.19 i tullkodexen). En sådan anmälan&lt;br&gt;kan avse ”godkänd tullbehandling”. Vad som åsyftas med detta begrepp&lt;br&gt;redovisas nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som har visats upp för Tullverket men som inte hänförts till en&lt;br&gt;godkänd tullbehandling benämns ”varor i tillfällig förvaring” (artikel 50 i&lt;br&gt;tullkodexen). Sådana varor måste läggas upp och förvaras på ett s.k.&lt;br&gt;tillfälligt lager (artikel 51 i tullkodexen och 47 § TL; 3 kap. 7 § NTL).&lt;br&gt;Som namnet antyder rör det sig om korttidsförvaring i avvaktan på att&lt;br&gt;varorna hänförs till godkänd tullbehandling (jfr artiklarna 50 och 53 i&lt;br&gt;tullkodexen och 47 § TL; 3 kap. 6-11 §§ NTL). Den som under sådana&lt;br&gt;förhållanden uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lägger upp varan på&lt;br&gt;tillfälligt lager gör sig skyldig till tullförseelse enligt 96 § TL (10 kap. 1 §&lt;br&gt;NTL). Tillfälliga lager är underkastade Tullverkets övervakning och&lt;br&gt;kontroll (52 § TL; 3 kap. 10 § NTL). Bestämmelserna om uppläggning&lt;br&gt;på tillfälligt lager gäller dock inte varor som förs in med post eller&lt;br&gt;järnväg eller som kommer in i frizon (jfr 14 och 15 kap. TO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 lagen (1973:980) om transport, förvaring och förstöring av införsel-&lt;br&gt;reglerade varor, m.m. finns föreskrifter om införselförbud eller -villkor.&lt;br&gt;Lagen gäller inte för införselrestriktion som följer av gemenskapsrätten&lt;br&gt;eller för införsel av gemenskapsvaror från en annan medlemsstat i EU. I&lt;br&gt;övrigt gäller att varor får utan hinder av förbudet eller villkoret läggas&lt;br&gt;upp på bl.a. tillfälligt lager. Det bör här nämnas att regeringen i annat&lt;br&gt;sammanhang föreslår att 1973 års lag skall förtydligas på så sätt att den&lt;br&gt;uttryckligen gäller även då varorna transporteras och uppvisas för&lt;br&gt;Tullverket enligt bestämmelserna i tullkodexen, dvs. i praktiken vägen&lt;br&gt;fram till tullkontor eller annan plats som Tullverket anvisat. Denna bilaga&lt;br&gt;behandlar visserligen endast införsel till gemenskapens tullområde, dvs.&lt;br&gt;införsel över den s.k. yttre gränsen. Det bör dock här nämnas att i samma&lt;br&gt;lagstiftningsärende föreslås att 1973 års lag skall vara tillämplig på alla&lt;br&gt;varor som införs till landet, dvs. även på varor som införs från ett annat&lt;br&gt;EU-land. För sådana varor föreslås dock separata bestämmelser. Dessa&lt;br&gt;faller utanför området för tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Så snart de införda varorna uppvisats för en tullmyndighet skall en&lt;br&gt;”summarisk deklaration” lämnas (artikel 43 i tullkodexen). Tullverket&lt;br&gt;kan här medge en frist till första arbetsdagen efter uppvisandet. Någon&lt;br&gt;direkt motsvarighet till den summariska deklarationen har tidigare inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;216&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;funnits i de svenska tullbestämmelsema. Innehållet i den summariska&lt;br&gt;deklarationen motsvarar i huvudsak vad som förut fanns i anmäl-&lt;br&gt;ningshandlingar rörande transportmedel (inkommande fartygsanmälan,&lt;br&gt;fordonsanmälan etc.) eller till dessa fogade manifest eller last-&lt;br&gt;förteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 kap. 5 § TO föreskrivs att en vara anses upplagd på ett tillfälligt&lt;br&gt;lager när en summarisk deklaration, i vilken varan finns upptagen, tagits&lt;br&gt;emot av lagerhavaren och varan förts in på lagret. Av 4 kap. 25 § TO&lt;br&gt;framgår att lagerhavaren far lämna ut en vara från ett tillfälligt lager när&lt;br&gt;han fatt Tullverkets tillstånd till det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om varorna i samband med ankomsten anges till en godkänd tull-&lt;br&gt;behandling behöver någon summarisk deklaration normalt inte lämnas&lt;br&gt;(jfr artikel 45 i tullkodexen).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Godkänd tullbehandling&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Med godkänd tullbehandling förstås enligt artikel 4.15 att varor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) hänförs till ett tullförfarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) förs till en frizon eller ett frilager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) återexporteras från EG:s tullområde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) förstörs eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) överlåts till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullförfaranden (a) behandlas i avsnitt 3.1-3.8. Övriga former av&lt;br&gt;godkänd tullbehandling (b-e) behandlas i avsnitt 3.9. Med tull-&lt;br&gt;förfaranden förstås enligt artikel 4.16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) övergång till fri omsättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) transitering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) lagring i tullager,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) aktiv förädling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) bearbetning under tullkontroll,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) temporär import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;g) passiv förädling och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;h) export.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla varor som skall hänföras till ett tullförfarande skall omfattas av en&lt;br&gt;deklaration för förfarandet i fråga (artikel 59.1 i tullkodexen). De tull-&lt;br&gt;förfaranden som anges under punkterna c)-g) kallas för tullförfaranden&lt;br&gt;med ekonomisk verkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.1 Tullförfarandet övergång till fri omsättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tullförfarandet övergång till fri omsättning motsvarar vad som tidigare&lt;br&gt;betecknades som tullklareringsformen förtullning. Genom förfarandet&lt;br&gt;ändras varornas tullstatus från icke-gemenskapsvaror till&lt;br&gt;gemenskapsvaror. Importören får därmed fritt förfoga över de&lt;br&gt;importerade varorna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;217&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Normalförfarandet (direktförtullning)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Normalförfarandet, då varor anmäls till tullförfarandet övergång till fri&lt;br&gt;omsättning, benämns också direktförtullning. I detta förfarande anmäls&lt;br&gt;varorna till övergång till fri omsättning utan tillämpning av något&lt;br&gt;förenklat förfarande. En komplett deklaration jämte de övriga handlingar&lt;br&gt;som krävs skall lämnas till Tullverket. Vidare skall samtliga villkor, som&lt;br&gt;exempelvis gällande licenskrav, vara uppfyllda. Tulldeklarationen&lt;br&gt;lämnas på en blankett, det s.k. enhetsdokumentet, eller överförs till&lt;br&gt;tulldatasystemet (TDS) i form av ett elektroniskt dokument. Möjlighet&lt;br&gt;finns också i vissa fall till muntligt uppgiftslämnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullskuld och övriga pålagor skall betalas vid vaije importtillfälle.&lt;br&gt;Betalningen skall ske till tullmyndigheten senast tio dagar efter det att&lt;br&gt;avgiftsbeslutet meddelats. På det erlagda beloppet utfärdar tullkontoret&lt;br&gt;ett tullkvitto, som även innehåller tulltaxeringsbeslutet. Ett tulltaxe-&lt;br&gt;ringsbeslut anses meddelat den dag tullkvittot utfärdas. Varan lämnas ut&lt;br&gt;till fri omsättning och fri förbrukning först sedan tull och övriga avgifter&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som bedriver importverksamhet eller som annars importerar varor&lt;br&gt;i större omfattning kan få bli kreditimportör. Ansökan att få betal-&lt;br&gt;ningsanstånd enligt 26 § TL (5 kap. 8 § NTL) görs hos Tullverket. En&lt;br&gt;förutsättning för betalningsanstånd är att säkerhet ställs för tullskulden.&lt;br&gt;En kreditimportör är s.k. kredithavarare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kredithavare betalar tullskuld, andra skatter och avgifter enligt&lt;br&gt;särskild tullräkning, som skickas ut en gång i veckan och omfattar&lt;br&gt;tulltaxeringsbeslut för samtliga sändningar som frigjorts under en&lt;br&gt;kalendervecka. En tullräkning kan också omfatta andra avgifter, t.ex.&lt;br&gt;förseningsavgift och förrättningsavgift. Tulltaxeringsbeslut meddelas i&lt;br&gt;dessa fall genom TDS på samma handling som tullräkningen. Beslutet&lt;br&gt;anses meddelat den dag räkningen utfärdats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Förenklade förfaranden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten att tillämpa förenklade förfaranden grundas på artikel 76 i&lt;br&gt;tullkodexen. I denna bestämmelse finns vissa grundläggande föreskrifter&lt;br&gt;om vilka handlingar och uppgifter som skall lämnas vid de förenklade&lt;br&gt;förfarandena. I artiklarna 253-289 i tillämpningskodexen beskrivs de&lt;br&gt;förenklade förfarandena som ofullständiga deklarationer, förenklat&lt;br&gt;deklarationsförfarande och lokalt klareringsförfarande. Dessa förenklade&lt;br&gt;förfaranden är tillämpliga för samtliga tullförfaranden. Här beskrivs de&lt;br&gt;förenklade förfarandena dock endast med avseende på tullförfarandet&lt;br&gt;övergång till fri omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt de svenska nationella reglerna får tillstånd att använda ett&lt;br&gt;förenklat förfarande ges endast den som är kredithavare enligt 26 § TL&lt;br&gt;(9 § TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid alla förenklade förfaranden upprättas normalt först en förenklad&lt;br&gt;deklaration som senare följs av en kompletterande tulldeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtullningen sker alltså i två steg, nämligen genom en förenklad&lt;br&gt;deklaration och en kompletterande deklaration.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledningsvis lämnas de uppgifter som krävs för att tullmyndigheten&lt;br&gt;skall kunna frigöra varorna, dvs. vidta de åtgärder som behövs för att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;218&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varorna skall kunna övergå till fri omsättning. I den förenklade Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;deklarationen behöver bara vissa uppgifter lämnas jämfört med vad som Bilaga 4&lt;br&gt;skall lämnas i en fullständig deklaration då ett normalförfarande&lt;br&gt;tillämpas. Det skall finnas en beskrivning av varorna, tillräckligt&lt;br&gt;detaljerad för att dessa skall kunna klassificeras, och, om varorna är&lt;br&gt;belagda med värdetull, för att tullvärde skall kunna fastställas eller en&lt;br&gt;preliminär värdeangivelse göras. Dessutom skall deklarationen innehålla&lt;br&gt;de ytterligare uppgifter som tullmyndigheterna anser nödvändiga för att&lt;br&gt;identifiera varorna och för tillämpningen av bestämmelserna om&lt;br&gt;övergång till fri omsättning samt för att fastställa beloppet för den&lt;br&gt;säkerhet som krävs innan varorna far frigöras (artikel 254 i&lt;br&gt;tillämpningskodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resterande uppgifter skall lämnas i den kompletterande tulldek-&lt;br&gt;larationen. Enligt 8 § TL skall denna avges senast nio dagar efter den dag&lt;br&gt;då varan frigjordes (utlämningsdagen) antingen på enhetsdokumentet&lt;br&gt;eller elektroniskt via TDS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I normalfallet omfattar en kompletterande tulldeklaration varor som&lt;br&gt;tagits upp i en enda förenklad deklaration. En kompletterande deklaration&lt;br&gt;får omfatta varor som är upptagna i flera förenklade deklarationer under&lt;br&gt;förutsättning att varorna har frigjorts samma dag samt att de har samma&lt;br&gt;taxebestämmande dag (dvs. den dag då Tullverket tog emot&lt;br&gt;deklarationen) och har avsänts från samma leverantör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den kompletterande deklarationen inte lämnas i tid sänds en&lt;br&gt;rapport till hemtagaren. Härigenom anmanas denne att ge in komp-&lt;br&gt;letterande deklaration. En förseningsavgift på 400 kr tas ut om dek-&lt;br&gt;larationen inte lämnats i rätt tid. Avgiften är 800 kr om deklarationen inte&lt;br&gt;lämnats inom den tid som anges i anmaningen (87 § TL; 8 kap. 9 §&lt;br&gt;NTL). Lämnas inte deklarationen inom den i anmaningen angivna tiden&lt;br&gt;kan även vite förekomma (99 § TL; 10 kap. 4 § NTL). Införselpålagoma&lt;br&gt;kan ytterst komma att fastställas genom skönstulltaxering (24 § TL;&lt;br&gt;5 kap. 6 § NTL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bl) Hemtagning för egen räkning (förenklat deklarationsförfarande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet kräver ett s.k. hemtagningstillstånd av Tullverket. För ett&lt;br&gt;sådant tillstånd fordras bl.a. att sökanden är kredithavare hos Tullverket&lt;br&gt;och att sökanden dessutom är bokföringsskyldig eller annan juridisk&lt;br&gt;person än dödsbo.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet söks hos kontrolltullkontoret, dvs. hos den tullregion där&lt;br&gt;sökanden är etablerad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En importör som har ett sådant tillstånd far ta hand om en vara som&lt;br&gt;forts in och i övrigt förfoga över den innan några avgifter har fastställts,&lt;br&gt;om han lämnar en förenklad deklaration för övergång till fri omsättning&lt;br&gt;(11 § TF). Den kompletterande deklarationen skall lämnas senast nio&lt;br&gt;dagar efter den dag då varan frigjordes (jfr 7 § TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är möjligt för importören att anlita ett ombud för att lämna den&lt;br&gt;förenklade deklarationen eller den kompletterande tulldeklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b 2) Hemtagning för annans räkning (förenklat deklarationsförfarande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd till hemtagning för annans räkning ges endast den som är&lt;br&gt;registrerad som ombud, har tillstånd till elektronisk uppgiftslämning och&lt;br&gt;219&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är kredithavare (6 kap. 31 och 32 §§ TO). Det innebär att en importör&lt;br&gt;som själv inte är hemtagare kan låta ett företag som har tillstånd till&lt;br&gt;hemtagning för annans räkning göra hemtagningen. Även i sådana fall är&lt;br&gt;det emellertid importören som är tullskyldig. Om ett företag i egenskap&lt;br&gt;av ombud för importören lämnar en förenklad deklaration med uppdrag&lt;br&gt;att lämna även den kompletterande deklarationen, får såväl företaget som&lt;br&gt;importören ta hand om och förfoga över varan innan några avgifter har&lt;br&gt;debiterats (12 § TF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett villkor för hemtagning för annans räkning är att både den&lt;br&gt;förenklade och den kompletterande tulldeklarationen lämnas elektroniskt&lt;br&gt;(jfr 6 kap. 31 § tredje stycket TO). Den kompletterande deklarationen&lt;br&gt;skall lämnas senast nio dagar efter den dag då varan frigjordes (jfr 7 §&lt;br&gt;TL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b 3) Godkänd importör (lokalt klareringsförfarande)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med godkänd importör förstås den som har tillstånd enligt 8 § 3 TF att&lt;br&gt;använda lokalt klareringsförfarande. Förfarandet skall göra det möjligt att&lt;br&gt;deklarera varor för tullförfarandet i den berörda personens lokaler eller&lt;br&gt;på andra platser som tullmyndigheterna har sett ut eller godkänt (artikel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253.3 i tillämpningskodexen). Deklaration för övergång till fri&lt;br&gt;omsättning anses rättsligt ske genom att den godkände importören i sin&lt;br&gt;egen bokföring antecknar att han mottagit varorna (artikel 76.3 i tull-&lt;br&gt;kodexen; jfr Tullagsanpassningsutredningens betänkande Tullag-&lt;br&gt;stiftningen och EG, SOU 1994:89, s. 291). Tillämpningsområdet anges i&lt;br&gt;artikel 263 i tillämpningskodexen. I 6 kap. 38 § femte stycket första&lt;br&gt;meningen TO anges att varorna skall anses ha övergått till fri omsättning&lt;br&gt;när kontrolltullkontoret i ett elektroniskt dokument lämnar uppgift om att&lt;br&gt;varorna frigjorts. I samma stycke andra meningen anges följande. Av 8 §&lt;br&gt;TL framgår att en kompletterande deklaration för en vara, som tagits om&lt;br&gt;hand med tillämpning av förfarandet godkänd importör, skall lämnas&lt;br&gt;senast nio dagar efter den dag då varan frigjordes (anm: samma&lt;br&gt;deklarationsfrist som gäller för förenklat deklarationsförfarande). I&lt;br&gt;Tullagsutredningens betänkande En ny tullag anges, att enligt&lt;br&gt;näringslivet används det lokala klareringsförfarandet inte i Sverige och&lt;br&gt;att anledningen till det är att tillståndsbestämmelsen i 6 kap. 37 § TO&lt;br&gt;begränsar tillämpligheten av förfarandet (SOU 1999:54 s. 160 f). Enligt&lt;br&gt;den bestämmelsen kan tillstånd ges till den som har tillstånd att vara god-&lt;br&gt;känd mottagare vid gemenskap-/gemensam transitering. Vidare måste&lt;br&gt;han enligt nämnda bestämmelse ha tillstånd till elektronisk&lt;br&gt;uppgiftslämning. Tillstånd ges i regel endast stora importörer med&lt;br&gt;regelbunden import.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.2 Tullförfarandet transitering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Att transitera varor innebär, förenklat uttryckt, att sända varor under&lt;br&gt;tullövervakning. Gemenskapsvaror som har deklarerats för ett förfarande&lt;br&gt;för transitering skall vara föremål för tullövervakning från mottagandet&lt;br&gt;av tulldeklaration till den tidpunkt då varorna lämnar EG:s tullområde,&lt;br&gt;förstörs eller tulldeklarationen ogiltigförklaras (artikel 59.2 i tull-&lt;br&gt;kodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varorna skall stå under Tullverkets övervakning från det att Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;transporten startat till dess att den avslutats på föreskrivet sätt och det Bilaga 4&lt;br&gt;avsändande tullkontoret fått bekräftelse på att varorna har ankommit till&lt;br&gt;bestämmelseorten. Transiteringen sker med tillämpning av olika&lt;br&gt;procedurer. Till varje procedur finns bestämmelser om att varan skall&lt;br&gt;åtföljas av vissa dokument (exempelvis s.k. TI- eller T2-dokument) och&lt;br&gt;att varorna skall transporteras på visst sätt (exempelvis viss väg, visst&lt;br&gt;transportmedel, i ett förseglat utrymme).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. extern gemenskapstransitering (TI-proceduren) medger befordran&lt;br&gt;från en plats till en annan inom EG:s tullområde av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- icke-gemenskapsvaror utan att dessa varor beläggs med importtullar&lt;br&gt;eller andra avgifter eller blir föremål för handelspolitiska åtgärder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- gemenskapsvaror som är föremål för en gemenskapsåtgärd som förut-&lt;br&gt;sätter export av varorna till tredje land och för vilka tullformalitetema för&lt;br&gt;denna export har uppfyllts (artikel 91 i tullkodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom det externa transiteringsförfarandet kan en vara tas in till EG:s&lt;br&gt;tullområde exempelvis via Italien där ett s.k. Tl-dokument (jfr&lt;br&gt;artikel 341 i tillämpningskodexen) utfärdas. Varan transporteras därefter&lt;br&gt;från Italien till Sverige via Schweiz (tredje land) och Tyskland. I&lt;br&gt;samband med ankomsten till Sverige läggs varan upp på tillfälligt lager&lt;br&gt;eller hänförs till godkänd tullbehandling. Det svenska tullkontoret&lt;br&gt;återsänder härefter ett kvitterat exemplar av dokumentet till&lt;br&gt;avgångstullkontoret i Italien som därefter avslutar transiteringen. I avsnitt&lt;br&gt;2 har angetts tillämpningsområdet för lagen om transport, förvaring och&lt;br&gt;förstöring av införselreglerade varor, m.m. En vara som omfattas av&lt;br&gt;lagen får utan hinder av införselförbud eller -villkor transiteras genom&lt;br&gt;det svenska tullområdet eller mellan orter inom detta enligt vad som&lt;br&gt;gäller för extern transitering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;S.k. intem gemenskapstransitering (T2-proceduren) medger att&lt;br&gt;gemenskapsvaror befordras från en punkt till en annan inom EG:s&lt;br&gt;tullområde genom ett tredje lands territorium utan att varorna förlorar sin&lt;br&gt;status som gemenskapsvaror (artikel 163.1 i tullkodexen). Förfarandet&lt;br&gt;förutsätter att det finns ett internationellt avtal som möjliggör det. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att en gemenskapsvara skall transporteras från&lt;br&gt;Italien till Sverige via Schweiz. För att tullkontoret i Sverige skall kunna&lt;br&gt;betrakta varan som en gemenskapsvara, trots att den lämnat EG:s&lt;br&gt;tullområde (införseln i Schweiz), måste varan åtföljas av ett s.k. T2-&lt;br&gt;dokument (jfr artikel 381.1 i tillämpningskodexen) som utfärdats i&lt;br&gt;Italien.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såväl intem som extern transitering kan enligt nämnda artiklar i tull-&lt;br&gt;kodexen ske även med hjälp av dokument som utfärdats i enlighet med&lt;br&gt;vissa angivna konventioner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med s.k. inrikes transitering avses transitering av tullgods från ett&lt;br&gt;avgångstullkontor till ett bestämmelsetullkontor, som båda ligger inom&lt;br&gt;det svenska tullområdet (jfr 7 kap. 43, 44 och 47 §§ TO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;221&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.3 &amp;nbsp;Tullförfarandet lagring i tullager&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagring i tullager får ske för följande ändamål (jfr artikel 98.1 i tull-&lt;br&gt;kodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Icke-gemenskapsvaror kan lagras på tullager utan att importtullar och&lt;br&gt;andra skatter och avgifter tas ut och vidare även om inte samtliga&lt;br&gt;importrestriktioner är uppfyllda. Det krävs alltså normalt inte någon&lt;br&gt;importlicens för en vara så länge den lagras på tullager utan först då&lt;br&gt;varan anmäls för övergång till fri omsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gemenskapsvaror kan, om det finns föreskrifter därom i gemen-&lt;br&gt;skapslagstiftningen, läggas upp på tullager i avvaktan på att varorna skall&lt;br&gt;exporteras till tredje land. Exempelvis kan jordbruksvaror, för vilka&lt;br&gt;exportbidrag sökts, läggas upp på tullager. Exportbidraget kan då betalas&lt;br&gt;ut redan när varorna läggs upp på lagret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med det nu sagda föreskrivs i lagen om transport,&lt;br&gt;förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. att en vara, som&lt;br&gt;omfattas av lagens tillämpningsområde, får utan hinder av införselförbud&lt;br&gt;eller införselvillkor förvaras på tullager (jfr avsnitt 2). Det skall dock&lt;br&gt;observeras att det kan finnas särskilda föreskrifter om att ett&lt;br&gt;införselvillkor måste vara uppfyllt för att en vara skall få läggas upp på&lt;br&gt;ett tullager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av artikel 98.2 i tullkodexen följer att ett tullager skall uppfylla tre&lt;br&gt;villkor, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tullmyndigheten måste ha gett tillstånd till lagret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- tullagret måste stå under tullmyndighetens övervakning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- varorna skall lagras på de villkor som tullmyndigheten har bestämt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullager indelas i två kategorier, allmänna och privata tullager&lt;br&gt;(artikel 99 i tullkodexen). Allmänna tullager är sådana som är tillgängliga&lt;br&gt;för alla för lagring av varor. Lagerhavaren är skyldig att ta emot&lt;br&gt;oförtullade varor men kan dock vägra att ta emot exempelvis gods som är&lt;br&gt;av allmänfarlig natur. Ett privat tullager är ett tullager som är reserverat&lt;br&gt;för lagring av varor för den person som fått tillstånd att driva lagret&lt;br&gt;(lagerhavaren). Denne måste alltid också vara den som är uppläggare.&lt;br&gt;Med uppläggare förstås den person som är bunden av deklarationen som&lt;br&gt;hänför varorna till tullagerförfarandet eller den person till vilken denna&lt;br&gt;persons rättigheter och skyldigheter har överlåtits. Uppläggaren behöver&lt;br&gt;inte vara ägare till godset. Ett tullager är underkastat Tullverkets kontroll&lt;br&gt;(52§TL;4kap. 11 § NTL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemenskapsvaror som har deklarerats för förfarandet lagring i tullager&lt;br&gt;skall vara föremål för tullövervakning från mottagandet av&lt;br&gt;tulldeklaration till den tidpunkt då varorna lämnar EG:s tullområde,&lt;br&gt;förstörs eller tulldeklarationen ogiltigförklaras (artikel 59.2 i tull-&lt;br&gt;kodexen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.4 &amp;nbsp;Tullforfarandet aktiv förädling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Med aktiv förädling avses ett tullförfarande där varor tillfälligt&lt;br&gt;importeras till EG:s tullområde för viss form av bearbetning. Ett sådant&lt;br&gt;tullförfarande kräver tillstånd. Tillståndet ger möjlighet till befrielse från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;222&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;importtullar. Förfarandet omfattar följande två varukategorier (artikel&lt;br&gt;114.1 i tullkodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) Icke-gemenskapsvaror som är avsedda för återexport från EG:s&lt;br&gt;tullområde som förädlingsprodukter utan att dessa varor underkastats&lt;br&gt;importtullar eller handelspolitiska åtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) Varor som övergår till fri omsättning med återbetalning eller eftergift&lt;br&gt;av de importtullar som varorna är belagda med, om dessa varor&lt;br&gt;exporteras från EG:s tullområde som förädlingsprodukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att fa tillämpa tullförfarandet aktiv förädling krävs tillstånd från&lt;br&gt;tullmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet för aktiv förädling enligt a) betecknas som suspensions-&lt;br&gt;systemet (artikel 114.2 i tullkodexen). Systemet innebär att temporär&lt;br&gt;befrielse från avgifter och handelspolitiska åtgärder beviljas. Säkerhet&lt;br&gt;skall ställas med ett belopp motsvarande den tull, annan skatt eller avgift&lt;br&gt;som skulle betalas om varorna i stället hade övergått till fri omsättning.&lt;br&gt;Förfarandet avslutas när förädlingsproduktema har deklarerats för åter-&lt;br&gt;export eller annan godkänd tullbehandling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet för aktiv förädling enligt b) betecknas som restitutions-&lt;br&gt;systemet (artikel 114.2 i tullkodexen). Det innebär att importtullar (eller&lt;br&gt;andra skatter eller avgifter) skall betalas vid importtillfället men att&lt;br&gt;tullarna etc. skall återbetalas när förädlingsproduktema exporteras.&lt;br&gt;Restitutionssystemet far inte användas för sådana varor som omfattas av&lt;br&gt;någon kvantitativ importrestriktion eller som är belastade med någon&lt;br&gt;importavgift enligt den ordning som gäller för jordbruksprodukter&lt;br&gt;(artikel 124.1 i tullkodexen). Systemet kan inte heller användas om något&lt;br&gt;exportbidrag fastställts för förädlingsproduktema (artikel 124.3).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.5 &amp;nbsp;Tullforfarandet bearbetning under tullkontroll&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet skall medge att icke-gemenskapsvaror inom EG:s tullområde&lt;br&gt;får genomgå processer som förändrar deras beskaffenhet eller skick utan&lt;br&gt;att de underkasts importtullar eller handelspolitiska åtgärder (artikel 130 i&lt;br&gt;tullkodexen). Förfarandet skall också medge att de varor som härrör från&lt;br&gt;dessa processer övergår till fri omsättning mot betalning av de import-&lt;br&gt;tullar som är tillämpliga på dem (samma artikel). Som exempel på&lt;br&gt;bearbetning för vilken tillstånd kan ges kan nämnas bearbetning till&lt;br&gt;varuprov, nedbrytning till avfall, skrot eller förstöring, denaturering,&lt;br&gt;återvinning av delar eller komponenter, separering och/eller förstöring av&lt;br&gt;skadade delar samt bearbetning för att rätta till verkningarna av vållad&lt;br&gt;skada. För att tillämpa förfarandet krävs tullmyndighetens tillstånd. Den&lt;br&gt;som får tillstånd skall ha ställt säkerhet för den tull, annan skatt eller&lt;br&gt;avgift som skulle betalas om varorna i stället hade övergått till fri&lt;br&gt;omsättning. Närmare bestämmelser om förfarandet finns i artiklarna 650-&lt;br&gt;667 i tillämpningskodexen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.6 &amp;nbsp;Tullforfarandet temporär import&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet temporär import skall medge att icke-gemenskapsvaror&lt;br&gt;används i EG:s tullområde fullständigt eller partiellt befriade från&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;223&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;importtullar och utan att de blir föremål för handelspolitiska åtgärder,&lt;br&gt;med hänsyn till att varorna är avsedda för återexport och inte genomgår&lt;br&gt;någon förändring förutom vanlig värdeminskning till följd av att de&lt;br&gt;använts (artikel 137 i tullkodexen). Temporär import kräver tillstånd. I en&lt;br&gt;del fall skall säkerhet ställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.7 &amp;nbsp;Tullförfarandet passiv förädling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förfarandet passiv förädling kan användas när varor tillfälligt exporteras&lt;br&gt;till ett land utanför EG:s tullområde för bearbetning eller reparation (s.k.&lt;br&gt;förädlingsprocesser). Varorna återimporteras sedan tullfritt eller med&lt;br&gt;nedsatta importtullar. Med andra ord skall förfarandet medge att&lt;br&gt;gemenskapsvaror temporärt exporteras från EG:s tullområde för att&lt;br&gt;genomgå förädlingsprocesser och att de varor som härrör från dessa&lt;br&gt;processer (förädlingsprodukter) vid återimport till EG:s tullområde&lt;br&gt;övergår till fri omsättning med fullständig eller partiell befrielse från&lt;br&gt;importtullar (artikel 145 i tullkodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I regel är det fråga om att varor exporteras för att repareras. Vid&lt;br&gt;återimporten betalas tull i princip endast på reparationsersättningen.&lt;br&gt;Dessutom finns det ett särskilt förfarande, det s.k. standardutbytes-&lt;br&gt;systemet. Det skall medge att en importerad vara (ersättningsprodukten)&lt;br&gt;ersätter en förädlingsprodukt (artiklarna 154-159 i tullkodexen). Detta&lt;br&gt;system gäller endast för reparation av varor och innebär att en&lt;br&gt;ersättningsprodukt får införas i utbyte mot en temporärt exporterad vara.&lt;br&gt;Ersättningsvaroma får importeras innan de varor som skall repareras har&lt;br&gt;exporterats. För att tillämpa förfarandet passiv förädling krävs tillstånd&lt;br&gt;av tullmyndigheten. Gemenskapsvaror som har deklarerats för ett&lt;br&gt;förfarande för passiv förädling skall vara föremål för tullövervakning&lt;br&gt;från mottagandet av tulldeklaration till den tidpunkt då varorna lämnar&lt;br&gt;EG:s tullområde, förstörs eller tulldeklarationen ogiltigförklaras&lt;br&gt;(artikel 59.2 i tullkodexen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.8 &amp;nbsp;Tullförfarandet export&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Exportförfarandet gör det möjligt för gemenskapsvaror att lämna EG:s&lt;br&gt;tullområde (artikel 161 i tullkodexen). Den som vill exportera en vara&lt;br&gt;från Sverige eller ett annat EU-land skall anmäla varan till tullforfarandet&lt;br&gt;export genom att lämna en tulldeklaration (artiklarna 59.1 och 161.2 i&lt;br&gt;tullkodexen). Varan är föremål för tullövervakning från mottagandet av&lt;br&gt;tulldeklarationen till den tidpunkt då varan lämnar EG:s tullområde eller&lt;br&gt;förstörs eller tulldeklarationen ogiltigförklaras (artikel 59.2 i tull-&lt;br&gt;kodexen).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3.9 &amp;nbsp;Övriga former av godkänd tullbehandling&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Hit hör fyra fall, nämligen dels att en vara förs till en frizon eller ett fri-&lt;br&gt;lager, dels att en vara återexporteras från EG:s tullområde, dels att en&lt;br&gt;vara förstörs, dels att en vara överlåts till statskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;224&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frizoner och frilager&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frizoner och frilager behandlas i tullkodexen som ett enhetligt institut. I&lt;br&gt;artikel 166 i tullkodexen anges att de är antingen delar av EG:s&lt;br&gt;tullområde eller lokaler belägna inom detta område vilka är avskilda från&lt;br&gt;resten av det. Den väsentliga skillnaden är alltså att frizoner är inhägnade&lt;br&gt;områden medan frilager utgörs av byggnader eller lokaler (jfr&lt;br&gt;artikel 167.3 i tullkodexen). Av artikel 166 framgår följande om fri-&lt;br&gt;zonernas och frilagrens funktioner beträffande varor som finns där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Icke-gemenskapsvaror anses inte befinna sig inom EG:s tullområde&lt;br&gt;ifråga om importtullar och handelspolitiska importåtgärder. Det&lt;br&gt;förutsätter dock att varorna inte har övergått till fri omsättning, hänförs&lt;br&gt;till ett annat tullförfarande än sådan övergång eller används eller&lt;br&gt;förbrukas på andra villkor än de som medgetts i tullagstiftningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Gemenskapsvaror skall omfattas av sådana åtgärder som vanligen är&lt;br&gt;knutna till exporten av varor, om gemenskapslagstiftningen innehåller&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om att så skall vara på grund av att varorna är&lt;br&gt;upplagda i en frizon eller i ett frilager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som angetts i avsnitt 2 får sådana varor som omfattas av lagen om&lt;br&gt;transport, förvaring och förstöring av införselreglerade varor, m.m. utan&lt;br&gt;hinder av införselförbud eller -villkor förvaras i frizon eller frilager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När varor förs in i en frizon eller ett frilager behöver de i allmänhet&lt;br&gt;inte visas upp för tullmyndigheterna och inte heller krävs att en tull-&lt;br&gt;deklaration ges in annat än i vissa undantagsfall (artikel 170 i tull-&lt;br&gt;kodexen). Det finns inte någon begränsning av den tid icke-&lt;br&gt;gemenskapsvaror får förvaras i ett frilager eller i en frizon (artikel 171 i&lt;br&gt;tullkodexen). Den som för in varorna är emellertid skyldig att till tull-&lt;br&gt;myndigheten överlämna en kopia av det transportdokument som åtföljer&lt;br&gt;varorna eller att hålla dokumentet tillgängligt hos de personer som dessa&lt;br&gt;myndigheter utser (artikel 168.4 i tullkodexen). Med transportdokument&lt;br&gt;avses här vaije dokument som rör transporten, såsom fraktsedlar, följe-&lt;br&gt;sedlar etc., och som innehåller alla uppgifter som behövs för att identi-&lt;br&gt;fiera varorna (artikel 812 i tillämpningskodexen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att inrätta frizoner eller frilager meddelas av regeringen. De&lt;br&gt;skall övervakas av tullmyndigheterna som också får kontrollera personer,&lt;br&gt;transportmedel och varor som förs in i eller ut ur en frizon eller ett&lt;br&gt;frilager (artikel 168 i tullkodexen; jfr 52 § TL; 4 kap. 17 § NTL).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återexport&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En icke-gemenskapsvara kan återexporteras från EG:s tullområde. Vid&lt;br&gt;återexport tillämpas, om inget annat föreskrivits, de regler som gäller för&lt;br&gt;export (artikel 182.2 i tullkodexen). Det innebär bl.a. att tulldeklaration&lt;br&gt;skall fyllas i och lämnas på samma sätt som vid export. Förfarandet&lt;br&gt;återexport används bl.a. då ett tullförfarande med ekonomisk verkan (jfr&lt;br&gt;avsnitt 3.3) avslutas genom att den aktuella varan förs ut ur&lt;br&gt;gemenskapen. För icke-gemenskapsvaror som förvaras på tillfälligt lager&lt;br&gt;utgör tulldeklaration för tullforfarandet transitering också en anmälan om&lt;br&gt;återexport. Enligt 1973 års lag får en vara, som omfattas av tillämp-&lt;br&gt;ningsområdet för den lagen, återutföras utan hinder av införselförbud&lt;br&gt;eller införselvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;225&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förstöring och överlåtelse till statskassan av icke-gemenskapsvaror&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tullkodexen far en icke-gemenskapsvara förstöras i vissa fall efter&lt;br&gt;föreskriven anmälan till tullmyndigheterna eller på initiativ av dessa (jfr&lt;br&gt;artiklarna 182.3 resp. 56; jfr SOU 1999:54 s. 152 f). Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;1973 års lag gäller även sådana varor som förstörs under kontroll av Tull-&lt;br&gt;verket eller annan som verket godkänner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med överlåtelse till statskassan avses en civilrättslig överlåtelse från den&lt;br&gt;som inför en vara till Tullverket. Detta kan vara ett alternativ for&lt;br&gt;exempelvis den som infört en införselförbjuden vara och inte vill dra på&lt;br&gt;sig kostnader för att återutföra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;226&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om straff för smuggling m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Allmänna bestämmelser&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Denna lag innehåller bestämmelser om ansvar m.m. för gärningar som&lt;br&gt;rör införsel till eller utförsel från landet av varor. Har det i lag eller annan&lt;br&gt;författning föreskrivits straff för den som bryter mot ett förbud mot eller&lt;br&gt;villkor för att föra in eller ut en vara, gäller i stället bestämmelserna i den&lt;br&gt;författningen om inget annat är föreskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 19-22, 26, 27 och 32 §§ finns särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter för att förhindra, utreda och beivra brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller brott, som rör införsel till eller utförsel från landet av varor, enligt&lt;br&gt;författning i tredje stycket. Befogenheterna gäller även vid sådana brott&lt;br&gt;enligt narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 11 § tredje stycket.&lt;br&gt;Befogenheten enligt 32 § att väcka åtal eller besluta om förverkande&lt;br&gt;gäller dock inte vid brott enligt narkotikastrafflagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket omfattar lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot&lt;br&gt;införsel av spritdrycker, lagen (1994:1565) om beskattning av viss&lt;br&gt;privatinförsel, lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land som är medlem i Europeiska unionen,&lt;br&gt;lagen (1998:506) om punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;br&gt;alkohol varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter samt tullagen&lt;br&gt;(2000:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Vid tillämpning av denna lag skall en vara anses ha förts in till eller&lt;br&gt;ut från landet när den har förts över gränsen för svenskt territorium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. narkotika', sådana varor som anges i 8 § narkotikastrafflagen&lt;br&gt;(1968:64), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tullbehandling-, vad som föreskrivs i tullagstiftningen om att en vara&lt;br&gt;skall läggas upp på tillfälligt lager eller bli föremål för godkänd&lt;br&gt;tullbehandling eller åtgärder enligt 3 kap. 4 § tullagen (2000:000), då&lt;br&gt;varan förs in till eller ut från landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;227&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Straffbestämmelser m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smugglingsbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Den som, i samband med införsel till landet av en vara som omfattas&lt;br&gt;av ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel, uppsåtligen&lt;br&gt;bryter mot förbudet eller villkoret genom att underlåta att anmäla varan&lt;br&gt;till tullbehandling döms för smuggling till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet gäller narkotika,&lt;br&gt;fängelse i högst tre år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om brottet är ringa och gäller annat än narkotika, penningböter eller,&lt;br&gt;om brottet är ringa och gäller narkotika, böter eller fängelse i högst sex&lt;br&gt;månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Detsamma gäller den som, i samband med att en sådan vara förs in till&lt;br&gt;landet, uppsåtligen lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att införseln fullföljs i strid med&lt;br&gt;förbudet eller villkoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För smuggling döms också den som uppsåtligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. från landet för ut en vara i strid med ett särskilt föreskrivet förbud&lt;br&gt;mot eller villkor för utförsel eller efter utförseln förfogar över varan i&lt;br&gt;strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling forfogar över en vara som omfattas av&lt;br&gt;ett särskilt föreskrivet förbud mot eller villkor för införsel och därigenom&lt;br&gt;föranleder att införseln fullföljs i strid med förbudet eller villkoret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. med stöd av tillstånd som föranletts av oriktig uppgift för in eller ut&lt;br&gt;en vara, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. förfogar över en vara i strid med villkor som uppställts för eller i&lt;br&gt;samband med varans införsel eller utförsel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det fall bestämmelserna om tullbehandling inte är tillämpliga vid&lt;br&gt;införsel från eller utförsel till ett annat EU-land, gäller vad som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena angående tullbehandling i stället förfarande&lt;br&gt;enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid Sveriges gräns&lt;br&gt;mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Om brott som avses i 3 § är att anse som grovt, döms för grov&lt;br&gt;smuggling till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. fängelse, lägst sex månader och högst sex år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om brottet är grovt med hänsyn till att brottet gäller narkotika,&lt;br&gt;fängelse, lägst två och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt enligt första stycket 1 skall&lt;br&gt;det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som&lt;br&gt;utövats systematiskt eller i större omfattning, om gärningen med hänsyn&lt;br&gt;till omständigheterna kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av&lt;br&gt;särskilt farlig art eller om gärningen annars inneburit en allvarlig&lt;br&gt;kränkning av ett betydande samhällsintresse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt enligt första stycket 2 skall&lt;br&gt;det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en verksamhet som&lt;br&gt;bedrivits i större omfattning eller yrkesmässigt, om gärningen avsett en&lt;br&gt;särskilt stor mängd narkotika eller om gärningen annars varit av särskilt&lt;br&gt;farlig eller hänsynslös art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;228&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som av grov oaktsamhet begår gärning som avses i 3 § döms för&lt;br&gt;olovlig införsel eller olovlig utförsel till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För olovlig införsel eller olovlig utförsel döms också den som av grov&lt;br&gt;oaktsamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med utförsel från landet av en vara, underlåter att anmäla&lt;br&gt;varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller&lt;br&gt;underlåter att lämna föreskriven uppgift vid tullbehandling och&lt;br&gt;därigenom ger upphov till fara för att sådant förbud eller villkor som&lt;br&gt;avses i 3 § andra stycket 1 bryts, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lämnar oriktig uppgift i samband med ansökan om sådant tillstånd&lt;br&gt;som avses i 3 § andra stycket 3 och därigenom ger upphov till fara för att&lt;br&gt;varan förs in eller ut med stöd av detta tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § För försök till smuggling samt för försök, förberedelse och stämpling&lt;br&gt;till grov smuggling döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;br&gt;Detsamma gäller förberedelse till smuggling av narkotika samt stämpling&lt;br&gt;till sådan smuggling av narkotika som inte är att anse som ringa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullbrott&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Den som, i samband att en vara förs in till landet, uppsåtligen&lt;br&gt;underlåter att anmäla varan till tullbehandling, lämnar oriktig uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling eller underlåter att lämna föreskriven uppgift vid&lt;br&gt;tullbehandling och därigenom ger upphov till fara för att tull, annan skatt&lt;br&gt;eller avgift undandras det allmänna döms för tullbrott till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. böter eller fängelse i högst två år, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om brottet är ringa, till penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tullbrott döms också den som uppsåtligen ger upphov till fara för&lt;br&gt;att tull, annan skatt eller avgift undandras det allmänna eller felaktigt&lt;br&gt;tillgodoräknas eller återbetalas till honom själv eller annan genom att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i samband med utförsel från landet av en vara, förfara så som anges i&lt;br&gt;första stycket eller, efter utförseln, förfoga över varan i strid med vad som&lt;br&gt;förutsatts vid den tullbehandling som skett med anledning av utförseln,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. under pågående tullbehandling förfoga över en införd vara i strid&lt;br&gt;med vad som gäller för denna tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. bryta mot villkor som vid tullbehandling för övergång till fri&lt;br&gt;omsättning har uppställts för befrielse från eller nedsättning av skatten&lt;br&gt;eller avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna bestämmelse är tillämplig endast i fråga om sådana skatter och&lt;br&gt;avgifter som Tullverket skall besluta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Om brott som avses i 7 § är att anse som grovt, döms för grovt&lt;br&gt;tullbrott till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen rört mycket betydande belopp, om gärningsmannen använt&lt;br&gt;falska handlingar eller vilseledande bokföring, om gärningen ingått som&lt;br&gt;ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning,&lt;br&gt;om gärningen med hänsyn till omständigheterna kring införseln, utförseln&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;229&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller förfogandet varit av särskilt farlig art eller om gärningen annars&lt;br&gt;varit av särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Den som av grov oaktsamhet begår gärning som avses i 7 § döms för&lt;br&gt;tullredovisningsbrott till böter eller fängelse i högst två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § För försök till tullbrott samt för försök, förberedelse och stämpling&lt;br&gt;till grovt tullbrott döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olovlig befattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Den som uppsåtligen emballerar, transporterar, förvarar, döljer,&lt;br&gt;bearbetar, förvärvar, överlåter eller ingår avtal om upplåtelse av panträtt i&lt;br&gt;en vara som varit föremål för brott enligt 3-5 eller 7-9 §§ döms för&lt;br&gt;olovlig befattning till böter eller fängelse i högst två år. Gärningen skall&lt;br&gt;inte medföra ansvar, om den är ringa med hänsyn till befattningen,&lt;br&gt;omständigheterna kring denna, egendomens beskaffenhet och värde samt&lt;br&gt;övriga omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om gärningsmannen inte inser men har skälig anledning att anta att&lt;br&gt;varan varit föremål för brott, skall han dömas för olovlig befattning till&lt;br&gt;böter. Om gärningen är ringa, skall den inte medföra ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt första eller andra stycket skall inte dömas ut, om&lt;br&gt;gärningen är belagd med straff i 1 § första stycket 1, 3 eller 4&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64) eller i 3 a § narkotikastrafflagen jämförd&lt;br&gt;med dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om brott som avses i 11 § första stycket är att anse som grovt, döms&lt;br&gt;för grov olovlig befattning till fängelse, lägst sex månader och högst sex&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas om&lt;br&gt;gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt&lt;br&gt;eller i större omfattning, om gärningen avsett befattning med varor som&lt;br&gt;varit föremål för brott varigenom tull, annan skatt eller avgift till mycket&lt;br&gt;betydande belopp har undandragits det allmänna eller felaktigt&lt;br&gt;återbetalats eller tillgodoräknats någon eller om gärningen annars varit av&lt;br&gt;särskilt farlig art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § För försök, förberedelse och stämpling till grov olovlig befattning&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medverkan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Har flera medverkat till en gärning som avses i 3-13 §§, skall&lt;br&gt;23 kap. 4 och 5 §§ brottsbalken tillämpas. Om brott enligt 3 eller 7 § är&lt;br&gt;ringa, gäller detta dock endast om gärningen avser narkotika enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i 3 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;230&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frivillig rättelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Den som frivilligt undanröjer sådan fara som avses i 3 § första&lt;br&gt;stycket och 5 §, döms inte till ansvar enligt den bestämmelsen. Den som&lt;br&gt;frivilligt vidtar en åtgärd som leder till att tull, annan skatt eller avgift&lt;br&gt;som avses i 7-9 §§ kan påföras, tillgodoräknas eller återbetalas med rätt&lt;br&gt;belopp, döms inte till ansvar enligt 7-9 §§ eller 11 och 12 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;16 § Om det inte är uppenbart oskäligt, skall följande egendom förklaras&lt;br&gt;förverkad:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vara som varit föremål för brott enligt denna lag eller en sådan varas&lt;br&gt;värde,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbyte av brott enligt denna lag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vad någon tagit emot som ersättning för kostnader i samband med&lt;br&gt;ett brott enligt denna lag, eller värdet av det mottagna, om mottagandet&lt;br&gt;utgör brott enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En vara som avses i första stycket 1 eller en särskild rätt till varan får&lt;br&gt;inte förklaras förverkad, om varan eller rättigheten efter brottet förvärvats&lt;br&gt;av någon som inte haft vetskap om eller skälig anledning till antagande&lt;br&gt;om egendomens samband med brottet. Vid förverkande enligt första&lt;br&gt;stycket 1 av en vara gäller inte bestämmelserna i 36 kap. 5 § första och&lt;br&gt;andra styckena brottsbalken om hos vem förverkande får ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Egendom som har använts som hjälpmedel vid brott enligt denna lag&lt;br&gt;får förklaras förverkad, om förverkandet behövs för att förebygga brott&lt;br&gt;enligt denna lag eller det annars finns särskilda skäl till det. I stället för&lt;br&gt;egendomen får dess värde förklaras förverkat. I 36 kap. 5 § brottsbalken&lt;br&gt;finns bestämmelser om hos vem förverkande får ske och om särskild rätt&lt;br&gt;till förverkad egendom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stället för förverkande av egendomen eller dess värde får rätten&lt;br&gt;föreskriva att någon åtgärd vidtas med egendomen som förebygger&lt;br&gt;fortsatt missbruk av den. I sådana fall får dock även en del av&lt;br&gt;egendomens värde förklaras förverkat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § När ett beslut om förverkande av egendom har vunnit laga kraft,&lt;br&gt;skall egendomen säljas genom Tullverkets försorg eller i den ordning&lt;br&gt;som i allmänhet gäller för försäljning av förverkad lös egendom.&lt;br&gt;Egendomen får i stället förstöras om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den annars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som anges i första stycket gäller endast om inget annat är&lt;br&gt;föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om i stället för egendomen dess värde har förklarats förverkat och det&lt;br&gt;fastställda beloppet har betalats inom två månader från det att beslutet om&lt;br&gt;förverkande vann laga kraft, skall egendomen utlämnas till ägaren. Om&lt;br&gt;beloppet inte har betalats inom denna tid, får egendomen säljas enligt vad&lt;br&gt;som föreskrivs i första och andra styckena och det fastställda beloppet tas&lt;br&gt;ut ur de influtna medlen. Om det uppkommer ett överskott, sedan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;231&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnaderna för försäljningen dragits av, skall detta betalas ut till ägaren&lt;br&gt;eller någon arman rättsinnehavare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förundersökning och tvångsmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förundersökning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Tullverket får fatta beslut om att inleda förundersökning enligt&lt;br&gt;23 kap. rättegångsbalken angående brott enligt denna lag eller sådana&lt;br&gt;brott som avses i 1 § andra stycket. De befogenheter och skyldigheter&lt;br&gt;som undersökningsledaren har enligt rättegångsbalken gäller i sådant fall&lt;br&gt;Tullverket. Tullverket skall förordna särskilda befattningshavare i verket&lt;br&gt;att fullgöra verkets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är saken inte av enkel beskaffenhet, skall ledningen av&lt;br&gt;förundersökningen övertas av åklagaren så snart någon skäligen kan&lt;br&gt;misstänkas för brottet. Åklagaren skall även annars överta ledningen, när&lt;br&gt;detta är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en förundersökning leds av en åklagare, får åklagaren anlita&lt;br&gt;biträde av Tullverket. Åklagaren får också uppdra åt tjänstemän vid&lt;br&gt;verket att vidta en viss åtgärd som hör till förundersökningen, om det är&lt;br&gt;lämpligt med hänsyn till åtgärdens beskaffenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Innan förundersökning har hunnit inledas, får en tjänsteman vid&lt;br&gt;Tullverket och Kustbevakningen i enlighet med vad som föreskrivs i&lt;br&gt;23 kap. 3 § tredje stycket rättegångsbalken hålla förhör och vidta andra&lt;br&gt;utredningsåtgärder som är av betydelse för utredningen av brott enligt&lt;br&gt;denna lag eller sådana brott som avses i 1 § andra stycket. Vidtagna&lt;br&gt;åtgärder skall så snart som möjligt anmälas för den som har rätt att leda&lt;br&gt;förundersökning rörande brottet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i 23 kap. 8 § rättegångsbalken om befogenhet för&lt;br&gt;polisman att ålägga någon att följa med till förhör och att ta med någon&lt;br&gt;till förhör gäller även för tjänsteman vid Tullverket eller&lt;br&gt;Kustbevakningen vid utredning av brott enligt denna lag eller sådana&lt;br&gt;brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gripande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har samma&lt;br&gt;befogenhet som en polisman att enligt 24 kap. 7 § första stycket&lt;br&gt;rättegångsbalken gripa den som misstänks för brott enligt denna lag eller&lt;br&gt;sådana brott som avses i 1 § andra stycket. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;rättegångsbalken om befogenheter och skyldigheter i förhållande till den&lt;br&gt;som gripits gäller för tjänstemannen i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polisman samt för Tullverket i samma utsträckning som för en&lt;br&gt;polismyndighet. Tullverket skall förordna särskilda befattningshavare i&lt;br&gt;verket att fullgöra verkets uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;232&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller sådana brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 27 kap. 4 §&lt;br&gt;rättegångsbalken ta egendom i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman&lt;br&gt;får även i andra fall än som anges i 27 kap. 4 § rättegångsbalken ta&lt;br&gt;egendom i beslag, om den skäligen kan antas bli förverkad på grund av&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller sådana brott som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om beslag verkställs av någon annan än undersökningsledaren eller&lt;br&gt;åklagaren och denne inte har beslutat om beslaget, skall anmälan&lt;br&gt;skyndsamt göras till honom, varvid han omedelbart skall pröva om&lt;br&gt;beslaget skall bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Beslagtagen egendom skall förvaras av Tullverket, om inte annat är&lt;br&gt;föreskrivet eller åklagaren bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § En myndighet, som har om hand egendom som har tagits i beslag&lt;br&gt;för att den skäligen kan antas bli förverkad enligt 16 §, far omedelbart&lt;br&gt;låta sälja den om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan vårdas utan fara för att den förstörs,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vården av den är förenad med alltför stora kostnader, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. det annars finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådan egendom får i stället förstöras, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den inte kan säljas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. den kan befaras komma till brottslig användning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den annars är olämplig för försäljning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendom, som sålts eller förstörts, inte förverkas, har ägaren eller&lt;br&gt;annan rättsinnehavare rätt till ersättning. För egendom som sålts lämnas&lt;br&gt;dock inte ersättning med högre belopp än vad som influtit vid&lt;br&gt;försäljningen. Om egendomen har förstörts, lämnas ersättning med&lt;br&gt;skäligt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivits i första och andra styckena gäller endast om inget&lt;br&gt;annat är föreskrivet i lag eller annan författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Egendom som tagits i beslag enligt denna lag och som förvaras hos&lt;br&gt;annan än Tullverket skall överlämnas till verket, om beslaget hävs och&lt;br&gt;egendomen skall bli föremål för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. tullbehandling, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. någon åtgärd enligt lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter&lt;br&gt;vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om egendomen redan har sålts, skall köpeskillingen överlämnas till&lt;br&gt;Tullverket för redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Husrannsakan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller sådana brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;233&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rättegångsbalken göra husrannsakan utan förordnande enligt 28 kap. 4 §&lt;br&gt;rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman&lt;br&gt;får även utan sådant förordnande göra husrannsakan i magasin eller&lt;br&gt;liknande utrymmen för att söka efter egendom, om den skäligen kan&lt;br&gt;antas bli förverkad på grund av brott enligt denna lag eller sådana brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kroppsvisitation och kroppsbesiktning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 § En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen har i fråga om&lt;br&gt;brott enligt denna lag eller sådana brott som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;samma befogenhet som en polisman att enligt 28 kap. 13 §&lt;br&gt;rättegångsbalken besluta om kroppsvisitation och kroppsbesiktning utan&lt;br&gt;förordnande enligt 28 kap. 4 och 13 §§ rättegångsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns anledning anta att en person, som i omedelbart samband&lt;br&gt;med inresa till eller utresa från landet uppehåller sig i trakterna invid&lt;br&gt;Sveriges landgräns eller kuster eller i närheten av eller inom en flygplats&lt;br&gt;eller något annat område som har direkt förbindelse med utlandet, har&lt;br&gt;med sig egendom som kan tas i beslag på grund av brott enligt denna lag&lt;br&gt;eller sådana brott mot narkotikastrafflagen (1968:64) som avses i 11 §&lt;br&gt;tredje stycket, far en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen&lt;br&gt;besluta att kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning eller urinprovstagning&lt;br&gt;skall utföras på honom eller henne. På den som är under femton år far&lt;br&gt;ytlig kroppsbesiktning utföras, endast om det finns särskilda skäl. Ingen&lt;br&gt;får hållas kvar för urinprovstagning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen som med stöd av&lt;br&gt;denna lag ingriper mot någon får i anslutning till ingripandet i den&lt;br&gt;utsträckning som är nödvändig av säkerhetsskäl&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ta om hand vapen eller andra farliga föremål medan ingripandet&lt;br&gt;pågår, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. kroppsvisitera personen för att sådana föremål skall kunna tas om&lt;br&gt;hand.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 § Tullverket får besluta om kroppsvisitation av vaije resande som med&lt;br&gt;ett visst transportmedel eller under en viss angiven, kortare tidrymd&lt;br&gt;ankommer till eller avreser från en viss gräns- eller kustort eller annan&lt;br&gt;plats som har förbindelse med utlandet (särskild kontroll).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild kontroll får beslutas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det finns anledning anta att en eller flera resande, som med&lt;br&gt;transportmedlet eller under tidrymden ankommer till eller avreser från&lt;br&gt;platsen, har begått eller står i begrepp att begå ett brott enligt 4 § eller&lt;br&gt;försök till sådant brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. tillräckliga uppgifter saknas för att rikta misstanke mot en bestämd&lt;br&gt;person eller en mindre krets av personer, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. åtgärden är nödvändig för att ett ingripande mot brottet skall kunna&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild kontroll får fattas av chefen för en tullregion.&lt;br&gt;Beslutet får verkställas omedelbart men skall snarast prövas av&lt;br&gt;Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;234&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 § Kroppsvisitation, som är av mera väsentlig omfattning, och&lt;br&gt;kroppsbesiktning skall verkställas inomhus i avskilt rum eller i lämpligt&lt;br&gt;utrymme i transportmedel samt, om undersökningsmannen eller den&lt;br&gt;undersökte begär det och det kan ske utan större omgång, i vittnens&lt;br&gt;närvaro. Kroppsvisitation och kroppsbesiktning av kvinnor far inte&lt;br&gt;verkställas eller bevittnas av andra än kvinnor, läkare eller legitimerade&lt;br&gt;sjuksköterskor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Protokoll skall föras och bevis utfärdas om gjord kroppsvisitation eller&lt;br&gt;kroppsbesiktning, om den undersökte begär det vid förrättningen eller om&lt;br&gt;föremål tas i beslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behörighetskrav&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30 § Beslut om användning av tvångsmedel far fattas endast av en&lt;br&gt;tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen, som innehar befattning&lt;br&gt;som är förenad med sådan befogenhet och som har genomgått erforderlig&lt;br&gt;utbildning för ändamålet. Detsamma gäller för verkställighet av beslut&lt;br&gt;om användning av tvångsmedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Åtal samt talan eller beslut om förverkande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Kan brott som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 3 § eller försök till sådant brott eller 5 § föranleda att en sådan avgift&lt;br&gt;som avses i 3 § lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela&lt;br&gt;föreskrifter om in- eller utförsel av varor påförs, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. 7 § eller försök till sådant brott eller 9 § föranleda att tulltillägg&lt;br&gt;enligt 8 kap. 2-4 §§ tullagen (2000:000) påförs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får åtal för brottet väckas endast om det är påkallat av särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket gäller även talan om förverkande enligt&lt;br&gt;16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 § I mål om brott enligt denna lag eller sådana brott som avses i 1 §&lt;br&gt;andra stycket får talan föras av särskilt förordnade befattningshavare vid&lt;br&gt;Tullverket, om det är uppenbart att brottets straffvärde svarar mot böter&lt;br&gt;och att brottet inte skall föranleda någon annan påföljd. En sådan&lt;br&gt;befattningshavare får även fatta beslut enligt 3 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1986:1009) om förfarandet i vissa fall vid förverkande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket inskränker inte allmän åklagares&lt;br&gt;åtalsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33 § Om ägaren till en vara, som kan förverkas enligt 16 § första&lt;br&gt;stycket 1, inte kan delges stämning på det sätt som är föreskrivet för&lt;br&gt;stämning i brottmål, får talan om annan egendom än transportmedel föras&lt;br&gt;mot den hos vilken varan påträffades. Med transportmedel förstås&lt;br&gt;motordrivet fordon och tillhörande släpfordon samt fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001, då lagen (1960:418) om&lt;br&gt;straff för varusmuggling skall upphöra att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;235&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den som efter lagens ikraftträdande tar sådan befattning som anges i&lt;br&gt;11 eller 12 § med en vara som varit föremål för varusmuggling enligt&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för varusmuggling skall fällas till ansvar&lt;br&gt;enligt 11 eller 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vad som i denna lag är föreskrivet om förverkande skall tillämpas&lt;br&gt;även beträffande brott som har begåtts före ikraftträdandet, om detta&lt;br&gt;leder till en lindrigare bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;236&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i&lt;br&gt;vissa fall mot införsel av spritdrycker.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § 1 mom. lagen (1960:419) om förbud i&lt;br&gt;vissa fall mot införsel av spritdrycker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 mom.&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter någon mot förbud, som&lt;br&gt;avses i 1 §, vare det ansett såsom&lt;br&gt;varusmuggling enligt lagen om&lt;br&gt;straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår uppenbarligen av&lt;br&gt;omständigheterna, att dryckerna&lt;br&gt;icke varit avsedda att olovligen&lt;br&gt;införas till riket, skall dock&lt;br&gt;förverkande icke äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Visas, att det fartyg, med vilket&lt;br&gt;dryckerna forslats, på grund av&lt;br&gt;sjönöd för räddande av fartyg, last&lt;br&gt;och människoliv tvingats att ingå&lt;br&gt;på svenskt territorialvatten och att&lt;br&gt;där förbliva, vare den tilltalade&lt;br&gt;från ansvar fri.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bryter någon mot förbud, som&lt;br&gt;avses i 1 §, skall det anses som&lt;br&gt;smuggling enligt lagen (2000:000)&lt;br&gt;om straff för smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Framgår det uppenbarligen av&lt;br&gt;omständigheterna, att dryckerna&lt;br&gt;inte varit avsedda att olovligen&lt;br&gt;föras i land, skall dock&lt;br&gt;förverkande inte äga rum.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;237&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1-5 §§ narkotikastrafflagen (1968:64) skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som olovligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. överlåter narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. framställer narkotika som är avsedd för missbruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. förvärvar narkotika i överlåtelsesyfte,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. anskaffar, bearbetar, förpackar, transporterar, förvarar eller tar annan&lt;br&gt;sådan befattning med narkotika som inte är avsedd för eget bruk,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. bjuder ut narkotika till försäljning, förvarar eller befordrar vederlag&lt;br&gt;för narkotika, förmedlar kontakter mellan säljare och köpare eller företar&lt;br&gt;någon annan sådan åtgärd, om förfarandet är ägnat att främja&lt;br&gt;narkotikahandel, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. innehar, brukar eller tar annan befattning med narkotika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;döms, om gärningen sker uppsåtligen, för narkotikabrott till fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § med&lt;br&gt;hänsyn till arten och mängden&lt;br&gt;narkotika samt övriga&lt;br&gt;omständigheter att anse som ringa,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om straff för&lt;br&gt;olovlig införsel och utförsel av&lt;br&gt;narkotika och olovlig befattning i&lt;br&gt;vissa fall med narkotika finns i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket med hänsyn till arten och&lt;br&gt;mängden narkotika samt övriga&lt;br&gt;omständigheter att anse som ringa,&lt;br&gt;döms till böter eller fängelse i&lt;br&gt;högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § att anse&lt;br&gt;som grovt, skall för grovt&lt;br&gt;narkotikabrott dömas till fängelse,&lt;br&gt;lägst två år och högst tio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är brott som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket att anse som grovt, skall för&lt;br&gt;grovt narkotikabrott dömas till&lt;br&gt;fängelse, lägst två år och högst tio&lt;br&gt;år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om det&lt;br&gt;har utgjort ett led i en verksamhet som har bedrivits i större omfattning&lt;br&gt;eller yrkesmässigt, avsett särskilt stor mängd narkotika eller eljest varit&lt;br&gt;av särskilt farlig eller hänsynslös art. Bedömningen skall grundas på en&lt;br&gt;sammanvägning av omständigheterna i det särskilda fallet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:211.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1981:226.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;238&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 § 1-5,&lt;br&gt;döms för vårdslöshet med&lt;br&gt;narkotika till böter eller fängelse i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 a §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som av grov oaktsamhet&lt;br&gt;begår gärning som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 1-5 döms för&lt;br&gt;vårdslöshet med narkotika till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I ringa fall skall inte dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;böter eller fängelse i högst ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott eller grovt narko-&lt;br&gt;tikabrott liksom för stämpling till&lt;br&gt;narkotikabrott, som inte är att anse&lt;br&gt;som ringa, eller till grovt&lt;br&gt;narkotikabrott döms, om&lt;br&gt;gärningen avser arman befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § 6, till ansvar&lt;br&gt;enligt 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § 6, gäller bestämmelserna&lt;br&gt;i 23 kap. brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För försök eller förberedelse till&lt;br&gt;narkotikabrott eller grovt narko-&lt;br&gt;tikabrott liksom för stämpling till&lt;br&gt;narkotikabrott, som inte är att anse&lt;br&gt;som ringa, eller till grovt&lt;br&gt;narkotikabrott döms, om&lt;br&gt;gärningen avser annan befattning&lt;br&gt;än som avses i 1 § första stycket 6,&lt;br&gt;till ansvar enligt 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har flera medverkat till brott&lt;br&gt;som avses i 1-4 §§ och innefattar&lt;br&gt;gärningen inte endast befattning&lt;br&gt;enligt 1 § första stycket 6, gäller&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap.&lt;br&gt;brottsbalken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1983:363.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1988:286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § skattebrottslagen (1971:69) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om skatt och, om så särskilt föreskrivs, annan&lt;br&gt;avgift till det allmänna som inte betecknas som skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen tillämpas inte i fråga om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. gärningar som är belagda med 1. gärningar som är belagda med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;straff i lagen (1960:418) om straff straff i lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för smuggling m.m. eller lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skattetillägg, ränta, dröjsmålsavgift, förseningsavgift eller liknande&lt;br&gt;avgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:486.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av viss privatinforsel&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 9 a och 9 b §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;oaktsamhet lämnar uppgift som&lt;br&gt;befinns oriktig eller underlåter att&lt;br&gt;deklarera skattepliktig införsel&lt;br&gt;enligt denna lag döms till böter. I&lt;br&gt;ringa fall skall inte dömas till&lt;br&gt;ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppsåtligen eller av&lt;br&gt;grov oaktsamhet underlåter att&lt;br&gt;lämna deklaration enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket eller lämnar oriktig uppgift&lt;br&gt;vid förfarande enligt 4 § första&lt;br&gt;stycket och därigenom ger upphov&lt;br&gt;till fara för att skatt enligt denna&lt;br&gt;lag undandras det allmänna döms&lt;br&gt;till böter. I ringa fall skall inte&lt;br&gt;dömas till ansvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling utom såvitt avser&lt;br&gt;13 § och 24 § första stycket första&lt;br&gt;meningen och skattebrottslagen&lt;br&gt;(1971:69) skall inte tillämpas på&lt;br&gt;införsel som avses i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som frivilligt vidtar åtgärd&lt;br&gt;som leder till att skatt som avses i&lt;br&gt;9 § kan påföras med rätt belopp,&lt;br&gt;döms inte till ansvar enligt 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott enligt 9 § finns&lt;br&gt;i lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senast lydelse av lagens rubrik 1999:1329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senast lydelse 1998:508. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;241&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa&lt;br&gt;internationella sanktioner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13-19 §§&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff for&lt;br&gt;varusmuggling gäller vid brott mot&lt;br&gt;ett förbud mot in- eller utförsel av&lt;br&gt;varor eller åtgärder som främjar&lt;br&gt;sådan in- eller utförsel som har&lt;br&gt;föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sådan av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen beslutad förordning&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 19-23, 26, 27&lt;br&gt;och 29 §§ lagen (2000:000) om&lt;br&gt;straff för smuggling m.m. gäller&lt;br&gt;vid brott mot ett förbud mot in-&lt;br&gt;eller utförsel av varor eller&lt;br&gt;åtgärder som främjar sådan in-&lt;br&gt;eller utförsel som har föreskrivits&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. enligt 4 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i en sådan av Europeiska&lt;br&gt;gemenskapen beslutad förordning&lt;br&gt;som avses i 8 § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;242&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom&lt;br&gt;Europeiska unionen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1996:701) om Tullverkets&lt;br&gt;befogenheter vid Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska&lt;br&gt;unionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 7, 8, 11, 12, 17 och 20 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 20 a §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälningsskyldighet föreligger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. för den som utan erforderligt&lt;br&gt;tillstånd, eller med stöd av&lt;br&gt;tillstånd som foranletts av&lt;br&gt;vilseledande uppgift, eller i övrigt&lt;br&gt;utan att ha rätt till detta, från ett&lt;br&gt;annat EU-land till Sverige infor&lt;br&gt;eller från Sverige till ett sådant&lt;br&gt;land utför en vara som avses i 3 §&lt;br&gt;3, 5-8, 10 och 14,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för den som från ett annat&lt;br&gt;EU-land till Sverige infor eller&lt;br&gt;från Sverige till ett sådant land&lt;br&gt;utför en vara som avses i 3 § 1, 4,&lt;br&gt;9 och 11 -13.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller, efter&lt;br&gt;bemyndigande,&lt;br&gt;meddela närmare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen&lt;br&gt;regeringens&lt;br&gt;Tullverket får&lt;br&gt;föreskrifter om anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från ett annat EU-land&lt;br&gt;till Sverige för in en vara skall&lt;br&gt;anmäla varan till Tullverket, om&lt;br&gt;varan omfattas av ett förbud mot&lt;br&gt;införsel eller ett villkor for införsel&lt;br&gt;som inte är uppfyllt eller om varan&lt;br&gt;fors in med stöd av ett tillstånd&lt;br&gt;som föranletts av oriktig uppgift.&lt;br&gt;Sådan anmälan skall också göras&lt;br&gt;av den som från Sverige till ett&lt;br&gt;annat EU-land för ut en vara som&lt;br&gt;omfattas av ett förbud mot utförsel&lt;br&gt;eller ett villkor för utförsel som&lt;br&gt;inte är uppfyllt eller en vara som&lt;br&gt;förs ut med stöd av ett tillstånd&lt;br&gt;som foranletts av oriktig uppgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som från ett annat EU-land&lt;br&gt;till Sverige för in eller från Sverige&lt;br&gt;till ett sådant land för ut en vara&lt;br&gt;som avses i 3 § 1, 4, 9, 11 eller 12&lt;br&gt;skall dock alltid anmäla varan till&lt;br&gt;Tullverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anmälan enligt första stycket&lt;br&gt;skall ske utan dröjsmål vid&lt;br&gt;närmaste bemannade tullplats.&lt;br&gt;Regeringen eller, efter regeringens&lt;br&gt;bemyndigande, Tullverket får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten enligt&lt;br&gt;första och andra styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1008.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;243&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt denna lag, eller&lt;br&gt;att deklarationsskyldigheten enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1565) om beskattning&lt;br&gt;av viss privatinförsel, fullgjorts&lt;br&gt;riktigt och fullständigt, samt för&lt;br&gt;kontroll av att gällande villkor för&lt;br&gt;in- eller utförsel av sådana varor&lt;br&gt;som anges i 3 § 1 och 3-14&lt;br&gt;uppfyllts, far en tulltjänsteman&lt;br&gt;undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. transportmedel, containrar, lådor och andra utrymmen där varor kan&lt;br&gt;förvaras vid införsel från eller utförsel till ett annat EU-land,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. handresgods, såsom resväskor och portföljer, samt handväskor och&lt;br&gt;liknande som medförs av en resande vid inresa från eller utresa till ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att sådana Bilaga 5&lt;br&gt;förbud eller villkor som anges i 4 §&lt;br&gt;första stycket iakttagits samt för&lt;br&gt;kontroll av att anmälnings-&lt;br&gt;skyldigheten enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheten enligt&lt;br&gt;(1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel fullgjorts riktigt&lt;br&gt;och fullständigt, far en&lt;br&gt;tulltjänsteman undersöka&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deklarations-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annat EU-land, eller av den som kan anmanas att stanna enligt 5 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl.a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kropps-&lt;br&gt;besiktning finns i lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ytterligare bestämmelser om&lt;br&gt;befogenheter bl.a. avseende&lt;br&gt;kroppsvisitation och kropps-&lt;br&gt;besiktning finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om straffför smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av att anmäl-&lt;br&gt;ningsskyldigheten enligt denna lag&lt;br&gt;fullgjorts riktigt och fullständigt&lt;br&gt;får en tulltjänsteman undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket,&lt;br&gt;brev och liknande försändelser. En&lt;br&gt;sådan försändelse far öppnas, om&lt;br&gt;det finns anledning anta att den&lt;br&gt;innehåller en vara som avses i 3 §,&lt;br&gt;och att denna vara kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling samt&lt;br&gt;försändelsen finns hos Tullverket&lt;br&gt;eller på utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En tulltjänsteman får undersöka&lt;br&gt;postförsändelser, såsom paket,&lt;br&gt;brev och liknande försändelser, för&lt;br&gt;att kontrollera om sådana förbud&lt;br&gt;eller villkor som anges i 4 § första&lt;br&gt;stycket iakttagits och om&lt;br&gt;anmälningsskyldigheten enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket fullgjorts riktigt och&lt;br&gt;fullständigt. En sådan försändelse&lt;br&gt;får öppnas, om det finns anledning&lt;br&gt;anta att den innehåller en vara som&lt;br&gt;avses i 3 § och att denna vara kan&lt;br&gt;tas i beslag enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. samt försändelsen&lt;br&gt;finns hos Tullverket eller på&lt;br&gt;utväxlingspostkontoret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1330.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;244&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de förutsättningar som anges i andra stycket far chefen för en&lt;br&gt;tullregion besluta att postförsändelse som väntas till viss postanstalt, och&lt;br&gt;som kommer från ett annat EU-land, skall hållas kvar av&lt;br&gt;postbefordringsföretaget när försändelsen kommer in till postanstalten.&lt;br&gt;Ett beslut skall meddelas att gälla viss angiven, kortare tidsrymd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutsättningar för ett beslut om kvarhållande är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;for varusmuggling, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. att ett sådant beslut är nödvändigt för att det avsedda resultatet skall&lt;br&gt;uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om kvarhållande far verkställas omedelbart men skall snarast&lt;br&gt;prövas av Tullverkets chef eller av verkets chefsjurist.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. att det finns anledning anta att&lt;br&gt;sådan postförsändelse innehåller&lt;br&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;för smuggling m.m., samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Polisen och Kustbevakningen är skyldiga att medverka i kontroll-&lt;br&gt;verksamheten enligt denna lag. Vad som sägs i 5-7 och 13 §§ om&lt;br&gt;Tullverket och en tulltjänsteman gäller vid sådan medverkan också&lt;br&gt;polismyndigheten och Kustbevakningen samt en polisman och en&lt;br&gt;tjänsteman vid Kustbevakningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett postbefordringsföretag som regeringen bestämmer är skyldigt att,&lt;br&gt;på begäran av Tullverket, till verket överlämna en försändelse som&lt;br&gt;kvarhållits enligt 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett befordringsföretag är&lt;br&gt;skyldigt att göra anmälan till&lt;br&gt;Tullverket om det i företagets&lt;br&gt;verksamhet uppkommer misstanke&lt;br&gt;om att en försändelse innehåller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (1960:418) om straff&lt;br&gt;för varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;narkotika som kan tas i beslag&lt;br&gt;enligt lagen (2000:000) om straff&lt;br&gt;for smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag, far Tullverket ta hand&lt;br&gt;om en vara. Varan får därvid&lt;br&gt;läggas upp på lager för tillfällig&lt;br&gt;förvaring. De kostnader som&lt;br&gt;Tullverket haft för varans&lt;br&gt;uppläggning och förvaring skall&lt;br&gt;ersättas av den som för in eller för&lt;br&gt;ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket far ta hand om en&lt;br&gt;vara om det behövs för att&lt;br&gt;genomföra en kontroll enligt&lt;br&gt;denna lag. Tullverket får även ta&lt;br&gt;hand om en vara på den grunden&lt;br&gt;att varan inte får föras in till eller&lt;br&gt;ut från landet till följd av att varan&lt;br&gt;omfattas av sådant förbud eller&lt;br&gt;villkor som avses i 4 § första&lt;br&gt;stycket eller att varan förs in eller&lt;br&gt;ut med stöd av ett tillstånd som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:434.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;245&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;foranletts av oriktig uppgift. Varan&lt;br&gt;far därvid läggas upp på lager för&lt;br&gt;tillfällig förvaring. De kostnader&lt;br&gt;som Tullverket haft för varans&lt;br&gt;uppläggning och förvaring skall&lt;br&gt;ersättas av den som för in eller för&lt;br&gt;ut varan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket kan besluta att varan inte far tas ut från lagret förrän&lt;br&gt;kostnaderna ersatts eller säkerhet ställts för dem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tullverket får besluta om befrielse helt eller delvis från&lt;br&gt;ersättningsskyldigheten, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansvar enligt 19 § inträder inte&lt;br&gt;om gärningen är belagd med straff&lt;br&gt;i brottsbalken eller i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för smugg-&lt;br&gt;ling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott som rör införsel&lt;br&gt;eller utförsel finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;246&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror,&lt;br&gt;tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14, 15 och 27 §§ lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och&lt;br&gt;mineraloljeprodukter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett omhändertagande av annan egendom än punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;eller handlingar skall upphävas om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte längre finns grund för omhändertagandet, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling meddelas för&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på egendom&lt;br&gt;för att egendomen hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. meddelas för&lt;br&gt;egendomen eller handlingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som har varit omhändertagen svarar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;br&gt;Ett omhändertagande av en punktskattepliktig vara skall upphävas om,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. det inte längre finns grund för omhändertagandet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett beslut om skatt enligt 13 § inte har fattats inom tre månader från&lt;br&gt;den dag då beslutet att omhänderta varan fattades,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt som påförts enligt 13 § betalats,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett beslut om beslag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling meddelas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ett beslut om beslag enligt&lt;br&gt;27 kap. rättegångsbalken eller&lt;br&gt;lagen (2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m. meddelas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;varan, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;varan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. egendomen förklaras förverkad, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är oskäligt att låta omhändertagandet bestå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som gör anspråk på en punktskattepliktig vara som har varit&lt;br&gt;omhändertagen svarar för att varan hämtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om för-&lt;br&gt;undersökning, tvångsmedel, åtal&lt;br&gt;m.m. vid brott som rör införsel eller&lt;br&gt;utförsel finns i lagen (2000:000)&lt;br&gt;om strafffor smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 13 § och 24 §&lt;br&gt;första stycket första meningen&lt;br&gt;lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling gäller för brott&lt;br&gt;enligt detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;247&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i tullagen (2000:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i tullagen (2000:000)’ skall inforas en ny&lt;br&gt;paragraf, 10 kap. 5 §, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;förundersökning, tvångsmedel,&lt;br&gt;åtal m.m. vid brott som rör införsel&lt;br&gt;eller utförsel finns i lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff för&lt;br&gt;smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;248&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 27 kap. 19 § rättegångsbalken skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning innebär att uppgifter i hemlighet hämtas in om&lt;br&gt;telemeddelanden som har expedierats eller beställts till eller från en viss&lt;br&gt;teleadress eller att sådana meddelanden hindras från att nå fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hemlig teleövervakning får användas vid förundersökning angående&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. brott för vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i sex&lt;br&gt;månader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 §&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;eller sådant brott enligt 1 § lagen&lt;br&gt;(1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling som avser&lt;br&gt;narkotika eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. brott enligt 1 §&lt;br&gt;narkotikastrafflagen (1968:64)&lt;br&gt;eller sådant brott enligt 3 § lagen&lt;br&gt;(2000:000) om straff for&lt;br&gt;smuggling m.m. som avser&lt;br&gt;narkotika, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. försök, förberedelse eller stämpling till brott för vilket inte är&lt;br&gt;föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år, om sådan gärning är&lt;br&gt;belagd med straff.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1230.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;249&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;produkter &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 5&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 22 § lagen (1998:397) om strategiska&lt;br&gt;produkter orden ”lagen (1960:418) om straff for varusmuggling” skall&lt;br&gt;bytas ut mot ”lagen (2000:000) om straff för smuggling”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;250&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-04-12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Vängby, justitierådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leif Thorsson, regeringsrådet Rune Lavin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 16 mars 2000 (Finansdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om straff för smuggling m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1960:419) om förbud i vissa fall mot&lt;br&gt;införsel av spritdrycker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i narkotikastrafflagen (1968:64),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss&lt;br&gt;privatinförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1996:95) om vissa internationella&lt;br&gt;sanktioner,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1996:701) om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i tullagen (2000:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i rättegångsbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i miljöbalken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1961:181) om försäljning av teknisk sprit&lt;br&gt;m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1973:431) om utredning angående brott&lt;br&gt;mot utländsk tullag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i utsädeslagen (1976:298),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1985:295) om foder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i strålskyddslagen (1988:220),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1988:868) om brandfarliga och explosiva&lt;br&gt;varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1991:1969) om förbud mot vissa&lt;br&gt;dopningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i läkemedelslagen (1992:859),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1992:860) om kontroll av narkotika,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1992:1300) om krigsmateriel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1992:1602) om valuta- och kreditreglering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om ändring i tobakslagen (1993:581),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om ändring i lagen (1993:599) om radiokommunikation,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28. lag om ändring i lotterilagen (1994:1000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1994:1478) om förverkande av&lt;br&gt;barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30. lag om ändring i lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den&lt;br&gt;gemensamma fiskeripolitiken,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;251&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31. lag om ändring i lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om&lt;br&gt;j ordbruksprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33. lag om ändring i vapenlagen (1996:67),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34. lag om ändring i lagen (1997:1058) om register i Tullverkets&lt;br&gt;brottsbekämpande verksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35. lag om ändring i lagen (1998:397) om strategiska produkter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36. lag om ändring i lagen (1998:1443) om förbud mot införsel och&lt;br&gt;utförsel av barnpornografi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37. lag om ändring i lagen (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga&lt;br&gt;varor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsrådet Carl-Gustav&lt;br&gt;Ohlson.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medan den allmänna motiveringen är anmärkningsvärt kortfattad och&lt;br&gt;lämnar åtskilliga frågor om avsikterna med olika förslag obesvarade är&lt;br&gt;författningskommentaren desto mer utförlig. Den innehåller bl.a.&lt;br&gt;redogörelser för de föreslagna bestämmelsernas tillämplighet vid olika&lt;br&gt;tullförfaranden. Med hänsyn till svårigheterna att överblicka&lt;br&gt;tullagstiftningen är det värdefullt att sådana kommentarer lämnas. Vidare&lt;br&gt;förekommer andra uttalanden som synes vara avsedda att styra den&lt;br&gt;kommande tillämpningen. Lagrådet har inte kunna finna annat än att&lt;br&gt;dessa uttalanden i allt väsentligt har täckning i den föreslagna lagtexten.&lt;br&gt;Även dessa kommentarer kan vara av värde som ett medel att&lt;br&gt;åvägabringa en enhetlig rättstillämpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid sidan därav förekommer åtskilliga uttalanden om tillämpningen av&lt;br&gt;allmänna straffrättsliga principer inom ramen för den föreslagna&lt;br&gt;lagstiftningen. Dessa synes vara avsedda endast som exempel på hur&lt;br&gt;resultatet av en tillämpning av den föreslagna lagstiftningen kan tänkas&lt;br&gt;bli. Lagrådet finner det ändock angeläget att understryka att uttalanden av&lt;br&gt;denna art inte är ägnade att binda domstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om straff for smuggling m.m.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Lagens rubrik&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som rubrik föreslås ”lag om straff för smuggling m.m.” Önskvärt är att&lt;br&gt;lagrubriker är så korta och pregnanta som möjligt. Förkortningen ”m.m.”&lt;br&gt;innehåller inte någon som helst information. Den kan i regel saklöst tas&lt;br&gt;bort. Om lagens innehåll består av mycket disparata delar kan den någon&lt;br&gt;gång vara av värde som ett varningstecken. Så är inte fallet här. Lagen&lt;br&gt;innehåller bestämmelser om straff för brott mot tullagstiftningen och&lt;br&gt;förfarandet i samband med sådana brott. Detta är vad man kan vänta sig&lt;br&gt;av en lag med rubriken ”lag om straff för smuggling” (jfr den nuvarande&lt;br&gt;lagen ”om straff för varusmuggling”). Lagrådet hemställer att ”m.m.” tas&lt;br&gt;bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;252&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 och 4 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Smuggling av narkotika ges i lagförslaget, liksom i varusmugglingslagen,&lt;br&gt;samma brottsbeteckning som andra typer av smuggling. Likväl föreskrivs&lt;br&gt;för smuggling av narkotika — i såväl normal som ringa och grov form -&lt;br&gt;andra och betydligt strängare straffskalor än för annan smuggling. Såvitt&lt;br&gt;Lagrådet kan överblicka är detta ett mycket ovanligt förhållande, i vart&lt;br&gt;fall när det gäller straffbestämmelser av så central kriminalpolitisk&lt;br&gt;betydelse som de förevarande. Enligt vad Lagrådet erfarit under&lt;br&gt;föredragningen leder detta också till vissa komplikationer från&lt;br&gt;registrerings- och statistiksynpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det har länge ansetts vara av vikt att brottsbegreppen görs&lt;br&gt;lättillgängliga genom att vaije brott i görligaste mån ges en särskild&lt;br&gt;benämning; det har också ansetts att allmänheten lägger t.o.m. större vikt&lt;br&gt;vid brottsrubriceringen än vid påföljden (jfr NJA II1942&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;s. 225). Det måste antas att sådana beteckningar som ”häleri” och&lt;br&gt;”rattfylleri” haft sin andel i moralbildningen var och en på sitt område.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör därför smuggling av narkotika ges&lt;br&gt;beteckningen ”narkotikasmuggling” respektive ”grov narkotika-&lt;br&gt;smuggling” och behandlas i en särskild paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet är medvetet om att därvid den sinnrika och uttryckliga&lt;br&gt;behandling av konkurrensen mellan grov smuggling av narkotika och&lt;br&gt;grov smuggling i andra fall som kommer till uttryck i 4 § går till spillo.&lt;br&gt;Enligt Lagrådets mening har dock denna behandling blivit väl subtil. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § första stycket 2 förutsätts att brottet skall vara grovt med hänsyn till&lt;br&gt;att brottet gäller narkotika och därefter anges i tredje stycket&lt;br&gt;förutsättningar för att brottet skall anses grovt. Det logiska förhållandet&lt;br&gt;mellan dessa båda grupper av förutsättningar är inte lätt att reda ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare torde det vara ytterst sällsynt att smuggling av narkotika skall&lt;br&gt;anses som grov och ändå, av andra skäl än dem som är hänförliga till&lt;br&gt;narkotikan, bestraffas enligt den lindrigare straffskalan. Slutligen finns&lt;br&gt;problemet redan i dag och det kan om så någon enstaka gång skulle&lt;br&gt;behövas - exempelvis i fråga smuggling av mindre mängder narkotika&lt;br&gt;tillsammans med andra införselreglerade varor under omständigheter som&lt;br&gt;gör den senare smugglingen till grovt brott - lösas enligt allmänna&lt;br&gt;straffrättsliga konkurrensregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I enlighet med det anförda förordar Lagrådet att ur 3 § utmönstras vad&lt;br&gt;som enbart avser smuggling av narkotika. Eftersom 3 § är lång och med&lt;br&gt;beaktande även av register- och statistiksynpunkter synes det också&lt;br&gt;lämpligt att ringa brott behandlas i en särskild paragraf, jfr 1 och 2 §§&lt;br&gt;narkotikastrafflagen. Slutet av första stycket skulle då ges följande&lt;br&gt;utformning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;döms för smuggling till böter eller fängelse i högst två&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;år.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen blir lättare att läsa om första stycket delas upp i två stycken.&lt;br&gt;Det nya stycket kan förslagsvis inledas med orden: ”Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;första stycket gäller också den som”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om vanlig smuggling som ringa brott placeras, om&lt;br&gt;Lagrådets förslag i det föregående godtas, i 4 § som ges följande lydelse:&lt;br&gt;”Om brott som avses i 3 § är att anse som ringa, döms till penningböter.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grova brottsformen av vanlig smuggling behandlas i nu angivet&lt;br&gt;fall i 5 §, som förslagsvis ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;253&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om brott som avses i 3 § är att anse som grovt, döms för grov&lt;br&gt;smuggling till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen av om brottet är grovt skall det särskilt beaktas&lt;br&gt;betydande samhällsintresse.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter bör narkotikasmuggling behandlas i en särskild paragraf, 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 4 § tredje stycket nämns som en omständighet att särskilt beakta vid&lt;br&gt;bedömningen av om brottet är grovt, att gärningen är av särskilt farlig&lt;br&gt;eller hänsynslös art. Medan man i fråga om narkotikabrott kan tala om att&lt;br&gt;gärningen är av särskilt hänsynslös art vid exempelvis överlåtelse av&lt;br&gt;narkotika till skolungdom, är det i fråga om smugglingen mer naturligt&lt;br&gt;att säga att gärningen ingått som ett led i en verksamhet som varit av&lt;br&gt;särskilt farlig eller hänsynslös art.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet föreslår att den nya 6 § ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om en gärning som avses i 3 § gäller narkotika, döms för&lt;br&gt;narkotikasmuggling till fängelse i högst tre år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är ringa döms till böter eller fängelse i högst sex månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om brottet är att anse som grovt, döms för grov narkotikasmuggling&lt;br&gt;till fängelse, lägst två och högst tio år. Vid bedömningen av om brottet är&lt;br&gt;grovt skall det särskilt beaktas om gärningen avsett en särskilt stor mängd&lt;br&gt;narkotika, om den ingått som ett led i en verksamhet som bedrivits i&lt;br&gt;större omfattning eller yrkesmässigt eller om verksamheten eller&lt;br&gt;gärningen annars varit av särskilt farlig eller hänsynslös art.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om den i lagrådsremissen föreslagna lydelsen av 3 § kan vidare&lt;br&gt;anföras följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen krävs uppsåt för att någon skall kunna dömas till&lt;br&gt;ansvar för smuggling. Läsningen av den allmänna motiveringen och&lt;br&gt;författningskommentaren lämnar kvar en viss osäkerhet i fråga om vad&lt;br&gt;som avses skola gälla vid rättsvillfarelse. Med tanke på vad som förut&lt;br&gt;sagts om domstolarnas obundenhet av uttalanden om allmänna&lt;br&gt;straffrättsliga grundsatser är det visserligen principiellt riktigt att frågan&lt;br&gt;lämnas öppen. Förevarande situation är emellertid något speciell. Detta&lt;br&gt;beror på att nuvarande rättstillämpning styrs av rättsfallen NJA 1985 s.&lt;br&gt;281 I och II (jfr NJA 1994 s. 65). Innebörden av dessa rättsfall är att&lt;br&gt;frågan om rättsvillfarelse bedöms olika vid tillämpningen av första&lt;br&gt;respektive andra stycket i 1 § varusmugglingslagen, ett resultat som även&lt;br&gt;HD fann mindre tillfredsställande. Anledningen till utgången var främst&lt;br&gt;den vikt som HD tillmätte vissa förarbetsuttalanden av&lt;br&gt;departementschefen vid lagens tillkomst. En tillämpning av allmänna&lt;br&gt;rättsgrundsatser om rättsvillfarelse torde innebära ett frångående av den&lt;br&gt;rättsgrundsats som tillskapades genom de nämnda HD-avgörandena.&lt;br&gt;Lagrådet förstår tillkomsten av den nya lagen och de därmed förenade&lt;br&gt;motivuttalandena så, att rättstillämpningen inte längre kan anses bunden&lt;br&gt;av avgörandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren till 3 § andra stycket 3 kan det föranleda&lt;br&gt;ansvar enligt 6 § för försök till smuggling, om någon lämnar en oriktig&lt;br&gt;uppgift i en ansökan om tillstånd att föra in eller ut en vara. Om&lt;br&gt;ansökningen inte ligger i tiden nära den tilltänkta in- eller utförseln kan det&lt;br&gt;tänkas att försökspunkten inte anses uppnådd. I så fall blir det uppsåtliga&lt;br&gt;uppgiftslämnandet ostraffat som smugglingsbrott, medan däremot&lt;br&gt;motsvarande oaktsamma uppgiftslämnande blir att bestraffa som olovlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;254&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införsel eller utförsel (fullbordat brott) enligt 5 § andra stycket 2. I stället&lt;br&gt;kan bestämmelserna i brottsbalken om osann försäkran eller osant&lt;br&gt;intygande tänkas bli tillämpliga. Frågan är måhända föga praktisk och&lt;br&gt;regleringen är redan nu omfattande. Den inkonsekventa behandlingen av&lt;br&gt;den uppsåtliga och den ouppsåtliga gärningen, om den förra inte kan&lt;br&gt;bedömas som försök, skulle dock kunna leda till stötande resultat. Ett&lt;br&gt;sådant resultat kan förebyggas genom att 3 § andra stycket 3 kompletteras&lt;br&gt;med en bestämmelse om uppsåtligt lämnande av oriktig uppgift. Frågan&lt;br&gt;bör uppmärksammas under det fortsatta beredningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket andra meningen nämns det fallet att någon ”uppsåtligen&lt;br&gt;lämnar oriktig uppgift vid tullbehandling eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift vid tullbehandling”. I andra stycket 3 talas endast om&lt;br&gt;”oriktig uppgift”. Till förebyggande av den missuppfattningen att det är&lt;br&gt;fråga om rekvisit med olika innehåll bör i sistnämnda bestämmelse&lt;br&gt;användas uttrycket ”oriktig uppgift eller underlåtenhet att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I överensstämmelse med vad som sagts under 3 § bör andra punkten&lt;br&gt;inledas med orden: ”lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening bör de olika bestämmelserna i lagförslaget om&lt;br&gt;ansvar för försök, förberedelse och stämpling föras samman i en paragraf&lt;br&gt;med en gemensam underrubrik. Lagrådet återkommer till denna fråga&lt;br&gt;under 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7-10 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den gemensamma rubriken till paragraferna är ”tullbrott”. Beteckningen&lt;br&gt;på det brott som beskrivs i 7 § är dock också ”tullbrott”. Om man vill&lt;br&gt;behålla den gemensamma benämningen tullbrott, kan brottet i 7 § i stället&lt;br&gt;kallas tullbedrägeri och det i 8 § grovt tullbedrägeri. Detta skulle dock&lt;br&gt;medföra att överensstämmelsen med skattebrottslagen ginge förlorad, där&lt;br&gt;motsvarande brott kallas skattebrott och grovt skattebrott. Om&lt;br&gt;brottsbeteckningen tullbrott behålls i 7 §, måste i vaije fall den&lt;br&gt;gemensamma rubriken ändras, vilket förslagsvis skulle kunna ske så att&lt;br&gt;”m.m.” lades till i rubriken.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt författningskommentaren till andra stycket 1 är bestämmelsen&lt;br&gt;utformad så att fullbordat brott inte skall förutsätta att en vara har lämnat&lt;br&gt;svenskt territorium. Detta överensstämmer inte med vad som avses skola&lt;br&gt;gälla i fråga om smuggling och inte heller med vad som följer av&lt;br&gt;ordalydelsen av paragrafens första stycket. Enligt vad som blivit upplyst&lt;br&gt;under föredragningen inför Lagrådet har den slutliga avsikten under&lt;br&gt;beredningsarbetet varit att samtliga nu behandlade brottstyper skulle&lt;br&gt;behandlas enhetligt och närmare bestämt så att fullbordat brott skulle&lt;br&gt;förutsätta också att varan förts in i eller ut ur landet. En sådan enhetlighet&lt;br&gt;kan åvägabringas om punkten 1 i andra stycket, efter mönster av första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;255&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket, inleds med orden: ”i samband med att en vara förs ut från landet&lt;br&gt;förfara så”.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens andra stycke nämns bland vad som särskilt skall beaktas vid&lt;br&gt;bedömningen av om brottet är grovt, dels att ”gärningen med hänsyn till&lt;br&gt;omständigheterna kring införseln, utförseln eller förfogandet varit av&lt;br&gt;särskilt farlig art”, dels att ”gärningen annars varit av särskilt farlig art”.&lt;br&gt;Det först citerade exemplet saknar motsvarighet i skattebrottslagen och&lt;br&gt;täcks av det senare exemplet. Lagrådet förordar att stycket efter orden&lt;br&gt;”eller i större omfattning” avslutas med rekvisitet ”eller om gärningen&lt;br&gt;annars varit av särskilt farlig art.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Brottet i 9 § kallas tullredovisningsbrott. Denna beteckning utsäger inte&lt;br&gt;vad för slags brott det egentligen är fråga om. Lagrådet föreslår att&lt;br&gt;brottsbeteckningen ändras till vårdslös tullredovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Försöksbestämmelser har nyligen (SFS 1996:658) avskaffats i&lt;br&gt;skattebrottslagen till följd av övergången till farerekvisit. Nu införs de i&lt;br&gt;smugglingslagen även med avseende på tullbrott, som också bygger på&lt;br&gt;farerekvisit. Förfarandet förefaller föga konsekvent och avsikten med&lt;br&gt;ändringen är otillfredsställande belyst i motiveringen. Lagrådet saknar&lt;br&gt;dock anledning ifrågasätta att det behövs försöksbestämmelser även i&lt;br&gt;fråga om tullbrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som förut anförts bör de olika bestämmelserna i lagförslaget om&lt;br&gt;ansvar för försök, förberedelse och stämpling föras samman i en paragraf&lt;br&gt;med en gemensam underrubrik. Lagrådet återkommer till denna fråga&lt;br&gt;under 13 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H-13 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Brottsbeteckningen ”olovlig befattning” är föga upplysande, jämför vad&lt;br&gt;Lagrådet anfört under 3 och 4 §§. Det förhållandet att brottet avser&lt;br&gt;befattning även med gods som varit föremål för tullbrott kan inte anses&lt;br&gt;vara något hinder mot att varusmugglingslagens beteckning ”olovlig&lt;br&gt;befattning med smuggelgods” behålls (i 12 och 13 §§ i formen ”grov&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods”).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 11 § andra stycket används brottsbeteckningen även för det fallet att&lt;br&gt;gärningsmannen endast hade skälig anledning att antaga att varan varit&lt;br&gt;föremål för brott, varvid straffskalan bara omfattar böter. Det framstår&lt;br&gt;som mindre lämpligt att samma beteckning används för detta brott som&lt;br&gt;för normalbrottet. På samma sätt som i varusmugglingslagen kan andra&lt;br&gt;styckets första mening förslagsvis få lyda: ”Om gärningsmannen&lt;br&gt;brott, döms till böter.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet tidigare anfört bör bestämmelser om ansvar för försök,&lt;br&gt;förberedelse och stämpling samlas i en paragraf, gemensam för lagen i&lt;br&gt;dess helhet, på motsvarande sätt som gäller i fråga om brottsbalkens olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;256&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kapitel. En sådan paragraf bör förslagsvis placeras på förevarande plats&lt;br&gt;och föregås av rubriken ”Försök, förberedelse och stämpling”. Den kan,&lt;br&gt;med beaktande av de ändringar som Lagrådet föreslagit i det föregående,&lt;br&gt;ges följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”För försök till smuggling, narkotikasmuggling eller tullbrott samt för&lt;br&gt;försök , förberedelse och stämplig till grov smuggling, grov narkotika-&lt;br&gt;smuggling, grovt tullbrott eller grov olovlig befattning med smuggelgods&lt;br&gt;döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken. Detsamma gäller förberedel-&lt;br&gt;se till narkotikasmuggling samt stämpling till sådan narkotikasmuggling&lt;br&gt;som inte är att anse som ringa.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt 23 kap. 4 § första stycket första meningen brottsbalken skall&lt;br&gt;ansvar som föreskrivs i balken för viss gärning ådömas inte bara den som&lt;br&gt;utfört gärningen utan även annan som främjat denne med råd eller dåd.&lt;br&gt;Genom en lagändring år 1994 infördes i andra meningen av första stycket&lt;br&gt;en bestämmelse om att detsamma skall gälla beträffande i annan lag eller&lt;br&gt;författning straffbelagd gärning, för vilken fängelse är föreskrivet. Med&lt;br&gt;att fängelse är föreskrivet förstås att fängelse ingår i straffskalan; endast&lt;br&gt;rena bötesbrott är undantagna (prop. 1993/94:130 s. 27). I förarbetena till&lt;br&gt;lagändringen uttalades att denna i viss mån ändrade förutsättningarna för&lt;br&gt;en del av de särskilda reglerna om medverkansansvar i specialstraffrätten&lt;br&gt;och att denna fråga borde uppmärksammas i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet (a. st.). Detta innebär att vid all lagstiftning på&lt;br&gt;specialstraffrättens område, och naturligtvis särskilt vid tillkomsten av en&lt;br&gt;helt ny lag, noggrant bör övervägas om det behövs några särskilda&lt;br&gt;bestämmelser om medverkan eller om det är tillräckligt att de allmänna&lt;br&gt;bestämmelserna i 23 kap. brottsbalken tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen i 23 kap. 4 § första stycket andra meningen brottsbalken&lt;br&gt;om gärning för vilken fängelse är föreskrivet hänför sig, när ett brott är&lt;br&gt;gradindelat, till var grad av brottet - normal, grov eller ringa - sedd för&lt;br&gt;sig, och detta oavsett om brottsgradema är behandlade i skilda stycken&lt;br&gt;eller i samma stycke. Detta är i vart fall klart i fråga om brottsbalken.&lt;br&gt;Men samma betraktelsesätt anläggs numera beträffande special-&lt;br&gt;straffrätten, när denna har motsvarande gradindelning. Detta skiljer sig&lt;br&gt;från vad som gällt i fråga om äldre straffbestämmelser med straffskalor&lt;br&gt;som varierat med hänvisning till förmildrande eller försvårande&lt;br&gt;omständigheter eller andra sådana allmänna uttryck. Se till det anförda&lt;br&gt;beträffande motsvarande problem vid brottspreskription Berg m.fl.,&lt;br&gt;Kommentar till brottsbalken, Del III, 4 uppl. 1994, s. 411 f, jfr Jareborg,&lt;br&gt;Brotten, Första häftet, 2 uppl. 1984 s. 56 f.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förevarande lagförslag är de olika brottstyperna gradindelade. För&lt;br&gt;varje grad finns en särskild straffskala, som anger om fängelse kan följa&lt;br&gt;på brottet eller inte. Såvitt Lagrådet kunnat finna innebär den här&lt;br&gt;föreslagna regleringen endast ett avsteg från vad som ändå skulle följa av&lt;br&gt;23 kap. 4 § brottsbalken, nämligen i fråga om oaktsamhetsfallet av&lt;br&gt;olovlig befattning med smuggelgods, som enligt 11 § andra stycket&lt;br&gt;endast kan föranleda bötesstraff, trots att det inte är ringa, men som inte&lt;br&gt;är undantaget från medverkansansvar enligt förevarande paragraf. Detta&lt;br&gt;undantag från principen i brottsbalken framstår inte som sakligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;257&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motiverat. Lagrådet förordar därför att förevarande paragraf med&lt;br&gt;tillhörande rubrik får utgå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22-29 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I dessa paragrafer finns bestämmelser om tvångsåtgärder. Inledningsvis&lt;br&gt;vill Lagrådet knyta några allmänna reflektioner till bestämmelsernas&lt;br&gt;disposition och innehåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa bestämmelser ger intrycket att de reglerar endast frågan om när&lt;br&gt;en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman - i&lt;br&gt;motsats till vad som i motsvarande fall gäller för en polisman enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken - kan vidta tvångsåtgärder utan förordnande av&lt;br&gt;undersökningsledaren, åklagaren eller rätten. Vid närmare analys visar de&lt;br&gt;sig emellertid innehålla också andra förutsättningar för vidtagande av&lt;br&gt;tvångsåtgärden än dem som skulle följa av rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser om en sådan åtgärd. Dessa frågor bör strikt hållas isär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad angår den första frågan torde det bara i vissa särskilt frekventa fall&lt;br&gt;finnas anledning att ge en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevak-&lt;br&gt;ningen eller en polisman vidare befogenheter enligt smugglingslagen att&lt;br&gt;agera utan förordnande än vad som gäller för en polisman enligt&lt;br&gt;rättegångsbalken. Den möjlighet att ingripa utan förordnande när fara är i&lt;br&gt;dröjsmål som rättegångsbalken medger måste vara tillräcklig i de flesta&lt;br&gt;tänkbara fall, särskilt i dessa dagar med snabba och effektiva&lt;br&gt;telekommunikationer. Under förhistorien till begränsningen i&lt;br&gt;rättegångsbalken av en polismans befogenheter att genomföra&lt;br&gt;husrannsakan utan föregående förordnande åberopade Justitieutskottet ett&lt;br&gt;uttalande av Justitiekanslem av innebörd bl.a. att det förhållandet att en&lt;br&gt;åtgärd kunde företas på ett lättare eller bekvämare sätt för myndigheten&lt;br&gt;inte utgjorde motiv för att tillåta ingrepp mot den enskildes personliga&lt;br&gt;frihet och integritet och att det inte utan starka skäl borde anförtros åt en&lt;br&gt;enskild polisman att själv fatta beslut om husrannsakan (1988/89:JuU25&lt;br&gt;s. 29 f). Motsvarande synsätt gör sig gällande även i förevarande&lt;br&gt;sammanhang. Endast om starka skäl talar för det bör medges att en&lt;br&gt;tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman får&lt;br&gt;vidta tvångsåtgärder utan föregående förordnande i fall när inte&lt;br&gt;rättegångsbalken ger motsvarande befogenhet. Sådan befogenhet bör&lt;br&gt;därför i regel finnas endast när fara är i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller den andra frågan, om avvikelser från rättegångsbalkens&lt;br&gt;bestämmelser i fråga om de materiella förutsättningarna för tvångs-&lt;br&gt;åtgärden i fråga, kan det självfallet i tull verksamheten finnas sakliga skäl&lt;br&gt;för sådana avvikelser. Lagrådet behandlar i det följande denna fråga&lt;br&gt;under varje paragraf där den är aktuell.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket föreslås att en tjänsteman vid Tullverket eller Kustbevak-&lt;br&gt;ningen eller en polisman skall även i andra fall än som anges i 27 kap. 4&lt;br&gt;§ rättegångsbalken få ta egendom i beslag, om den skäligen kan antas bli&lt;br&gt;förverkad på grund av brott enligt smugglingslagen eller andra brott som&lt;br&gt;avses i 1 § andra stycket. De särskilda materiella förutsättningar för&lt;br&gt;beslag som anges i bestämmelsen går inte utöver vad som är medgivet&lt;br&gt;enligt 27 kap. 1 § rättegångsbalken. Innebörden av bestämmelsen är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;258&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;därför att i den angivna situationen beslag far göras utan föregående&lt;br&gt;förordnande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan förstå att beslag är så vanligt förekommande och så&lt;br&gt;rutinmässiga i tullverksamheten att det skulle medföra betydande&lt;br&gt;omgång och därav följande effektivitetsförluster, om i varje särskilt fall&lt;br&gt;förordnande av undersökningsledaren skulle inhämtas. Detta får anses&lt;br&gt;gälla även med beaktande av att åtskilliga situationer täcks av&lt;br&gt;bestämmelsen i 27 kap. 4 § första stycket rättegångsbalken och att det i&lt;br&gt;många andra fall kan vara fara i dröjsmål. Bestämmelsen bör därför&lt;br&gt;kunna godtas. Undantag bör dock göras för försändelser som avses i 27&lt;br&gt;kap. 3 § rättegångsbalken. Dessa får enligt 27 kap. 4 § andra stycket inte&lt;br&gt;utan förordnande beslagtas av en polisman ens om fara är i dröjsmål, om&lt;br&gt;det inte är fråga om fall som avses i första stycket av paragrafen. Till&lt;br&gt;andra stycket bör därför läggas en ny andra mening av förslagsvis&lt;br&gt;följande lydelse: ”Detta gäller dock inte i fråga om en försändelse som&lt;br&gt;avses i 27 kap. 3 § rättegångsbalken.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med andra stycket synes enligt motiveringen vara att&lt;br&gt;husrannsakan i magasin etc. skall få göras även vid rena bötesbrott. Detta&lt;br&gt;innebär alltså en avvikelse från de materiella förutsättningarna för&lt;br&gt;husrannsakan enligt 27 kap. 1 rättegångsbalken, där fängelse förutsätts&lt;br&gt;kunna följa på brottet (vissa undantag utan nämnvärt intresse för&lt;br&gt;förevarande fråga görs i 27 kap. 3 §). Bestämmelsen, som i förstone&lt;br&gt;synes beröra endast vederbörande tjänstemans befogenhet, visar sig alltså&lt;br&gt;vid närmare betraktande innehålla en bestämmelse om förutsättningarna&lt;br&gt;för husrannsakan. Vad som därvid föreslås får anses godtagbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I motsats till vad som sagts om beslag under 22 § kan Lagrådet inte&lt;br&gt;finna att det i förevarande fall finns något tillräckligt starkt behov av att&lt;br&gt;en tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman&lt;br&gt;skall få vidta tvångsåtgärder utan föregående förordnande ens om det är&lt;br&gt;fråga om magasin etc., när det inte är fara i dröjsmål. Fallen kan inte vara&lt;br&gt;mer frekventa än att förordnande i annat fall kan inhämtas med lätthet.&lt;br&gt;Vid sidan av här föreslagna bestämmelser föreslås också i 6 kap. i den&lt;br&gt;nya tullagen befogenheter för Tullverket att - vid behov med hjälp av&lt;br&gt;våld eller tvång - undersöka bl.a. områden för tillfälliga tullager och&lt;br&gt;tullager och även lokaler inom samma områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den materiella bestämmelsen bör placeras som ett första stycke i&lt;br&gt;paragrafen, av förslagsvis följande lydelse: ”1 magasin eller liknande&lt;br&gt;utrymmen får även i annat fall än som sägs i 28 kap. 1 § rättegångsbalken&lt;br&gt;husrannsakan göras för att söka efter egendom, om den skäligen kan&lt;br&gt;antas bli förverkad på grund av brott enligt denna lag eller andra brott&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande första stycket får då utgöra andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I fråga om andra stycket i paragrafen uppkommer frågor motsvarande&lt;br&gt;dem som föranleds av andra stycket i 26 §. Dels innehåller båda&lt;br&gt;bestämmelserna utvidgade förutsättningar för tvångsåtgärder i för-&lt;br&gt;hållande till motsvarande bestämmelser i rättegångsbalken, dels ges&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;259&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tjänstemän vid Tullverket eller Kustbevakningen eller polismän Prop. 1999/2000:124&lt;br&gt;befogenhet att vidta tvångsåtgärderna utan föregående förordnande även Bilaga 6&lt;br&gt;om fara inte är i dröjsmål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I materiellt hänseende innebär andra stycket vid en jämförelse med vad&lt;br&gt;som gäller enligt rättegångsbalken, att kroppsvisitation, ytlig kropps-&lt;br&gt;besiktning och urinprovstagning får genomföras även om fängelse inte&lt;br&gt;ingår i straffskalan och vid en lägre grad av misstanke. Det kan&lt;br&gt;diskuteras huruvida detta överensstämmer med föreskriften i 2 kap. 12 §&lt;br&gt;regeringsformen att begränsningar i skyddet mot bl.a. kroppsliga intrång&lt;br&gt;och kroppsvisitation aldrig far gå längre än vad som är nödvändigt med&lt;br&gt;hänsyn till det ändamål som har föranlett dem. Lagrådet vill dock inte&lt;br&gt;bestrida att det kan finnas fog för förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till den tveksamhet som sålunda vidlåder förslaget i&lt;br&gt;materiellt hänseende bör det inte komma i fråga att en tjänstemän vid&lt;br&gt;Tullverket eller Kustbevakningen eller en polisman skall få vidta nu&lt;br&gt;aktuella tvångsåtgärder utan föregående förordnande. Lagrådet förordar&lt;br&gt;därför att första meningen i andra stycket avslutas med orden: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;i 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tredje stycket, får kroppsvisitation, ytlig kroppsbesiktning eller&lt;br&gt;urinprovstagning utföras på honom eller henne.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket bör såsom en materiell bestämmelse byta plats med&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut om särskild kontroll enligt 28 § är av ingripande natur och&lt;br&gt;kommer i huvudsak att omfatta ”oskyldiga” människor. De bedömningar&lt;br&gt;som föregår besluten kommer att väsentligen bygga på antaganden och&lt;br&gt;värderingar och beslutsfattandet måste därför omges med&lt;br&gt;rättssäkerhetsgarantier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Besluten kan av naturliga skäl inte göras till föremål för överklagande.&lt;br&gt;Den omprövning som regleras i sista stycket tycks skola ske efter det att&lt;br&gt;kontrollen genomförts. Från rättssäkerhetssynpunkt är det emellertid&lt;br&gt;påkallat att prövningen som huvudregel sker före beslutets verkställande.&lt;br&gt;Ett sådant hänskjutande av ärendet till högre beslutsfattare skulle kunna&lt;br&gt;ske helt formlöst med anlitande av moderna kommunikationssystem, t.ex.&lt;br&gt;datorer och telefax. Naturligtvis kan tiden i vissa fall vara så knapp att&lt;br&gt;beslutet måste verkställas utan föregående omprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad Lagrådet ovan anfört, skulle i sista stycket såsom en ersättning för&lt;br&gt;sista meningen kunna komma till uttryck på följande sätt: ”Beslutet skall&lt;br&gt;prövas av Tullverkets chef eller den han sätter i sitt ställe. Om det&lt;br&gt;uppenbarligen är fara i dröjsmål, får beslutet utan sådan prövning&lt;br&gt;verkställas omedelbart.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övergångsbestämmelserna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I punkten 3 bör göras tydligare vilka brott före ikraftträdandet som avses,&lt;br&gt;nämligen varusmuggling enligt nu gällande lag. Det framstår också som&lt;br&gt;naturligt att följa den principiella uppbyggnaden av likartade&lt;br&gt;övergångsbestämmelser (t.ex. 5 § andra stycket lagen om införande av&lt;br&gt;brottsbalken) genom att först ange huvudregeln att den lag skall tillämpas&lt;br&gt;som gällde vid tiden för den brottsliga gärningen och därefter undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;260&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avseende en mildare bedömning. Bestämmelsen kan förslagsvis ges&lt;br&gt;följande lydelse: ”Beträffande varor som varit föremål för varusmuggling&lt;br&gt;eller försök till varusmuggling enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling skall tillämpas vad som i den lagen är föreskrivet om&lt;br&gt;förverkande. Vad som är föreskrivet i denna lag om förverkande skall&lt;br&gt;dock tillämpas om det leder till en lindrigare bedömning.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om förundersökning, straffprocessuella tvångsmedel&lt;br&gt;och åtal i det remitterade förslaget är uttryckligen knutna till brott enligt&lt;br&gt;den nya lagen eller de författningar som anges i 1 § tredje stycket. Dessa&lt;br&gt;bestämmelser bör emellertid efter ikraftträdandet tillämpas även på brott&lt;br&gt;mot lagen om straff för varusmuggling. En ny övergångsbestämmelse 4&lt;br&gt;skulle förslagsvis kunna ges följande lydelse: ”4. Vad som föreskrivs i&lt;br&gt;19-22 och 24-27 §§ om åtgärder vid brott enligt denna lag skall&lt;br&gt;tillämpas även beträffande brott enligt lagen (1960:418) om straff för&lt;br&gt;varusmuggling.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På motsvarande sätt bör det införas en övergångsbestämmelse&lt;br&gt;avseende regleringen av åtal och tullåklagare i 31-32 §§ men förslagsvis&lt;br&gt;av innebörd att äldre lag alltjämt gäller avseende brott mot den lagen.&lt;br&gt;Den kan formuleras så: ”5.1 fråga om åtal för brott mot lagen (1960:418)&lt;br&gt;om straff för varusmuggling och i fråga om förverkande till följd av&lt;br&gt;sådant brott skall 20,23 a och 24 §§ den lagen alltjämt tillämpas.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om förbud i vissa fall mot&lt;br&gt;införsel av spritdrycker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget om ändring i 2 § 1 mom. andra stycket föranleder motsvarande&lt;br&gt;ändringar i 1 § 2 mom. 3 och i 5 §. Den senare bestämmelsen kan - med&lt;br&gt;en redaktionell ändring av hänvisningen till 1 § - förslagsvis ges följande&lt;br&gt;lydelse: ”Vad enligt 1 § 2 mom. 3 och avsedda att olovligen föras i&lt;br&gt;land, skall, avtalet ingåtts.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om beskattning av viss&lt;br&gt;privatinförsel&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad Lagrådet föreslår beträffande 3 § smugglingslagen bör&lt;br&gt;det andra brottsrekvisitet i paragrafen ges följande utformning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i sådan deklaration lämnar oriktig uppgift eller underlåter att lämna&lt;br&gt;föreskriven uppgift&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om Tullverkets befogenheter vid&lt;br&gt;Sveriges gräns mot ett annat land inom Europeiska unionen&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad Lagrådet föreslår beträffande 3 § smugglingslagen bör&lt;br&gt;i första stycket på två ställen till ”föranletts av oriktig uppgift” läggas&lt;br&gt;orden ”eller underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;261&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För att nå överensstämmelse med motsvarande föreskrift i förslaget till&lt;br&gt;ny tullag bör till paragrafen läggas en ny mening av förslagsvis följande&lt;br&gt;lydelse: ”Om en försändelse innehåller ett förtroligt meddelande, skall&lt;br&gt;detta omedelbart tillslutas och vidarebefordras till mottagaren.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 och 12 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har föreslagit att i tullagen bestämmelsen i 22 § skulle göras&lt;br&gt;generell för alla befordringsföretag och att postbefordringsföretags&lt;br&gt;skyldighet enligt 22 § andra stycket att till Tullverket på begäran&lt;br&gt;överlämna en kvarhållen försändelse skulle införas i 14 § och samtidigt&lt;br&gt;göras tillämplig på alla postbefordringsföretag genom att orden ”som&lt;br&gt;regeringen bestämmer” stryks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nå överensstämmelse mellan de båda lagförslagen bör i det&lt;br&gt;remitterade förslaget 12 § andra stycket flyttas till 11 § som ett nytt sista&lt;br&gt;stycke och orden ”som regeringen bestämmer” strykas. I 12 § tredje&lt;br&gt;stycket bör tilläggas ”samt att på begäran av Tullverket överlämna sådan&lt;br&gt;försändelse till verket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör nämnas att bestämmelserna i förslagets 12 § första stycke&lt;br&gt;respektive i andra och tredje styckena - av de senare skulle med&lt;br&gt;Lagrådets förslag endast tredje stycket kvarstå - behandlar helt skilda&lt;br&gt;ämnen och lämpligare kunde behandlas i skilda paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I analogi med vad Lagrådet föreslår beträffande 3 § smugglingslagen bör&lt;br&gt;i första stycket till ”föranletts av oriktig uppgift” läggas orden ”eller&lt;br&gt;underlåtenhet att lämna föreskriven uppgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i rättegångsbalken&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 kap. 19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har utformats så att hemlig teleövervakning far avse även&lt;br&gt;smuggling av narkotika som är ringa brott. Detta lärer inte vara avsett.&lt;br&gt;Genomförs Lagrådets förslag rörande utformningen av brottet&lt;br&gt;narkotikasmuggling kan i paragrafen i stället göras en hänvisning till 6 §&lt;br&gt;första och tredje styckena lagen om straff för smuggling.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;262&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;F inansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Thalén, Lind, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky, Östros, Messing,&lt;br&gt;Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén, Ringholm.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:124 En ny smugglingslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;263&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60160, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SkU3</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-26 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:17:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03124</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Justitieutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 02:17:04</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SkU3</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SkU3</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU3</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>En ny tullag</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:124&lt;br/&gt;
En ny smugglingslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:124&lt;br/&gt;
En ny smugglingslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:124&lt;br/&gt;
En ny smugglingslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju35</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju35</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Marietta de Pourbaix-Lundin  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Yvonne Oscarsson  m.fl. (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:124&lt;br/&gt;
En ny smugglingslag m.m.</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ju36</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ju36</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:124 En ny smugglingslag m.m.</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Yvonne Oscarsson  m.fl. (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>