<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2245970</hangar_id>
 <dok_id>GN03123</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>123</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:123</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>123</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:19</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03123/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03123</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03123</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;/h1&gt;
&lt;h1&gt;1999/2000:123&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Lämplighetsprövning av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03123/prop_19992000__123-1.png" style="width:41pt;height:70pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslår regeringen en ny lag om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg samt&lt;br&gt;ändringar i skollagen (1985:1100) och i lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller förslag för att öka skyddet för barn mot att&lt;br&gt;personer som dömts för vissa brott anställs i förskoleverksamhet, skola&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Propositionen innehåller följande förslag och bedömningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Registerkontroll skall göras av personal som erbjuds anställning&lt;br&gt;inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Med skola&lt;br&gt;avses förskoleklassen, grundskolan samt motsvarande skolformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Den som inte har lämnat registerutdrag far inte anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren avgör själv om en person med anteckning i ett&lt;br&gt;registerutdrag skall anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Någon skillnad skall inte göras mellan verksamheter som drivs i&lt;br&gt;offentlig regi och sådana som drivs av enskilda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Registerkontrollen skall ske genom att den arbetssökande själv&lt;br&gt;inhämtar registerutdrag ur belastningsregistret. Endast den sökande&lt;br&gt;som erbjuds anställning skall lämna registerutdrag till arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Uppgifter om brott i registerutdraget bör begränsas till att omfatta&lt;br&gt;sexualbrott samt mord, dråp, grov misshandel, människorov, grovt&lt;br&gt;rån och bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om registerkontroll av personal inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg...............5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastningsregister..............................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)..........8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänna utgångspunkter och överväganden.................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Barns grundläggande rättigheter.......................................11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förskoleverksamhetens, skolans och skolbarnsomsorgens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdrag.............................................................................12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Gällande rätt....................................................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lämplighetsprövning av personal...................................................13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anställning av personal....................................................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsledningens ansvar...................................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation av verksamheten..........................................16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontroll...............................................................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontroll av arbetssökande....................................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verksamheter som skall omfattas.....................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerutdrag.................................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Den arbetssökande skall själv inhämta registerutdrag......25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vilka brott registerkontrollen skall omfatta......................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sekretess och tystnadsplikt...............................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Genomförande av förslaget.............................................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser..............................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Författningskommentar...................................................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.............32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;belastningsregister............................................................33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100).....34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:69)&lt;br&gt;Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg...................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Lagförslag i betänkandet (SOU 1998:69)&lt;br&gt;Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg...................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanserna samt en sammanställning&lt;br&gt;av remissyttrandena över betänkandet (SOU 1998:69)&lt;br&gt;Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg...................................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.................................................64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Lagrådets yttrande.................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad...........................................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;2 Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg som anordnas av det allmänna eller inom&lt;br&gt;förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan&lt;br&gt;eller sameskolan skall till den som erbjuder anställningen lämna ett&lt;br&gt;utdrag ur det register som förs enligt lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister. Utdraget skall vara högst ett år gammalt. Regeringen&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om innehållet i sådant utdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även anställningar vid en&lt;br&gt;riksintematskola med en kommun som huvudman som enligt 10 kap.&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som erbjuds en anställning av en enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person, som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. 6 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) eller som har&lt;br&gt;ingått ett avtal om sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 5 § andra&lt;br&gt;stycket och 2 b kap. 2 § tredje stycket samma lag, skall lämna ett sådant&lt;br&gt;registerutdrag som avses i 1 § första stycket denna lag till den som&lt;br&gt;erbjudit anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även anställningar hos den som efter&lt;br&gt;regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om entreprenad-&lt;br&gt;förhållanden inom skolan far bedriva undervisning för skolpliktiga barn&lt;br&gt;samt anställningar inom verksamhet som bedrivs av en enskild huvudman&lt;br&gt;för en riksintematskola som enligt 10 kap. skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Trots bestämmelserna i 1 och 2 §§ far den som inom ett år erbjuds&lt;br&gt;en förnyad anställning hos samma arbetsgivare anställas utan att han eller&lt;br&gt;hon lämnat ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § På begäran av den som lämnat ett registerutdrag skall det återlämnas i&lt;br&gt;original.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§ Bestämmelser om tillsyn och återkallande av tillstånd eller Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;godkännande finns i skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga&lt;br&gt;uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran&lt;br&gt;lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta till vara sin rätt i ett&lt;br&gt;främmande land eller få tillstånd&lt;br&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att få ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om uppgifter ur&lt;br&gt;undertecknad av den sökande själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta till vara sin rätt i ett&lt;br&gt;främmande land eller få tillstånd&lt;br&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att få ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar. Detsamma gäller när en&lt;br&gt;enskild behöver ett registerutdrag&lt;br&gt;om sig själv enligt bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om register-&lt;br&gt;kontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registret skall vara skriftlig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 16 §, 2 b kap. 8 och 9 §§ och 9 kap.&lt;br&gt;11 och 12 §§ skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses&lt;br&gt;i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att&lt;br&gt;avhjälpa missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är allvarligt och kommunens föreläggande inte&lt;br&gt;följs, far kommunen återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillstånd skall återkallas om&lt;br&gt;huvudmannen inte iakttar sina&lt;br&gt;skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter på-&lt;br&gt;pekande for den som ansvarar för&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap.&lt;br&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;utbildningen bedrivs om inte annat följer av andra stycket. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera utbildningen och får hämta in de upplysningar och&lt;br&gt;ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av&lt;br&gt;Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och ut-&lt;br&gt;värdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i&lt;br&gt;skolans verksamhet, om skolan får bidrag enligt 10 a §. Skolan är också&lt;br&gt;skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala tillsynen och&lt;br&gt;den tillsyn som utövas av Statens&lt;br&gt;skolverk skall också omfatta&lt;br&gt;kontroll av att huvudmannen&lt;br&gt;iakttar sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;lagen (2000:000) om register-&lt;br&gt;kontroll av personal inom försko-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:321.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;leverksamhet, skola och skol- Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;barnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en utbildning som avses i 6 § inte längre uppfyller kraven för&lt;br&gt;godkännande &amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;bristerna inte&amp;nbsp;&amp;nbsp;avhjälps&amp;nbsp;&amp;nbsp;efter påpekande&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;huvudmannen skall&amp;nbsp;kommunen eller, när det&amp;nbsp;gäller utbildning&amp;nbsp;som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bedrivs av en fristående skola, Statens skolverk återkalla godkännandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;godkännande&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återkallas om huvudmannen&amp;nbsp;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;iakttar sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(2000:000)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg och bristerna&lt;br&gt;inte avhjälps efter påpekande för&lt;br&gt;huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 5 §§ skall i fråga om sin&lt;br&gt;utbildning för skolpliktiga elever&lt;br&gt;stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk och vara skyldiga att delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1&lt;br&gt;och 5 §§ skall i fråga om sin&lt;br&gt;utbildning för skolpliktiga elever&lt;br&gt;stå under tillsyn av Statens&lt;br&gt;skolverk och vara skyldiga att delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;av skolväsendet som genomförs av&lt;br&gt;Skolverket. Skolverkets tillsyn skall&lt;br&gt;också omfatta kontroll av att&lt;br&gt;huvudmannen iakttar sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt lagen (2000:000) om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som far bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana&lt;br&gt;skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget&lt;br&gt;skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i&lt;br&gt;riksomfattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga&lt;br&gt;att informera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid&lt;br&gt;sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:321.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som&lt;br&gt;avses i 1 och 5 §§ inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven för godkännande&lt;br&gt;och bristerna inte avhjälps efter&lt;br&gt;påpekande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som genomförs av Statens skolverk&lt;br&gt;samt riksomfattande prov.&lt;br&gt;Detsamma gäller också om skolan&lt;br&gt;åsidosätter sin skyldighet att lämna&lt;br&gt;information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som&lt;br&gt;avses i 1 och 5 §§ inte längre&lt;br&gt;uppfyller kraven för godkännande&lt;br&gt;och bristerna inte avhjälps efter&lt;br&gt;påpekande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som genomförs av Statens skolverk&lt;br&gt;samt riksomfattande prov.&lt;br&gt;Detsamma gäller också om skolan&lt;br&gt;åsidosätter sin skyldighet att lämna&lt;br&gt;information om proven. Ett&lt;br&gt;godkännande skall också återkallas&lt;br&gt;om huvudmannen inte iakttar sina&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter&lt;br&gt;påpekande för huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt&lt;br&gt;6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen,&lt;br&gt;skall rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan, om den har rätt till bidrag enligt 6 §, inte erbjuder&lt;br&gt;kostnadsfria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande&lt;br&gt;eller om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den 27 april 1997 bemyndigade regeringen det statsråd som har till&lt;br&gt;uppgift att föredra ärenden om det offentliga skolväsendet,&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, att tillkalla en särskild utredare&lt;br&gt;med uppdrag (dir. 1997:69) att analysera om arbetsgivare bör ges ökade&lt;br&gt;möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten hos en&lt;br&gt;person som skall anställas eller som redan är anställd inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg. Syftet med en sådan&lt;br&gt;lämplighetsprövning skulle vara att stärka barns och ungdomars skydd&lt;br&gt;mot främst sexuella övergrepp. Utredningen antog namnet&lt;br&gt;Lämplighetsprövningsutredningen (U 1997:08). Utredningen hade foran-&lt;br&gt;letts av händelser där barn utsatts for sexuella övergrepp av personal&lt;br&gt;anställd i verksamhet där barnen vistats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda utredaren lämnade den 26 maj 1998 sitt betänkande&lt;br&gt;Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg (SOU 1998:69), som i sammanfattning finns i bilaga 1.&lt;br&gt;De lagförslag som lades fram i betänkandet finns i bilaga 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanställning av remiss-&lt;br&gt;yttrandena finns i bilaga 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 27 april 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som finns i bilaga 4. Lagrådets yttrande finns i bi-&lt;br&gt;laga 5. Regeringen har i propositionen i huvudsak följt Lagrådets förslag.&lt;br&gt;Dessutom har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagtexten. Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter behandlas i avsnitt 7.1, 7.2, 8.3 och i författningskommenta-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 Allmänna utgångspunkter och överväganden&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 Barns grundläggande rättigheter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Barns grundläggande rättigheter regleras dels i vår egen lagstiftning, dels&lt;br&gt;i internationella konventioner och överenskommelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;FN:s konvention om barnets rättigheter, allmänt kallad barn-&lt;br&gt;konventionen, utgår från principen om barnets bästa, principen om rätt&lt;br&gt;till liv och utveckling, principen om rätten att framföra sina åsikter och få&lt;br&gt;dem respekterade samt principen om icke diskriminering. En arman&lt;br&gt;bärande tanke i konventionen är barnets rätt till skydd mot övergrepp och&lt;br&gt;utnyttjande av varje slag. Enligt artikel 34 i konventionen skall staterna&lt;br&gt;skydda barnet mot alla former av sexuellt utnyttjande och sexuella&lt;br&gt;övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europeiska unionens råd förklarade den 12 december 1996 (12173/96)&lt;br&gt;bl.a. följande: &amp;quot;Alla barn har rätt till en trygg och kärleksfull barndom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ger dem full möjlighet att utvecklas. Den senaste tidens tragiska&lt;br&gt;händelser med fysiska, psykiska och sexuella övergrepp mot barn står&lt;br&gt;emellertid i skarp kontrast med denna rätt.&amp;quot; Rådet anser att åtgärder&lt;br&gt;måste vidtagas på ett antal områden på nationell, europeisk och&lt;br&gt;internationell nivå för att på ett effektivt sätt skydda barn mot sexuella&lt;br&gt;övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I skollagen (1985:1100) anges att alla barn och ungdomar, oberoende&lt;br&gt;av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden,&lt;br&gt;skall ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom. Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I skollagen anges&lt;br&gt;vidare att alla som verkar i skolan aktivt skall motverka alla former av&lt;br&gt;kränkande behandling såsom bl.a. mobbning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare anges de utbildningskrav som skall ställas på de personer som&lt;br&gt;skall bedriva undervisning i det offentliga skolväsendet. Lärare,&lt;br&gt;förskollärare eller fritidspedagog skall ha utbildning med huvudsaklig&lt;br&gt;inriktning på den undervisning anställningen avser. Kommuner och&lt;br&gt;landsting skall se till att de som undervisar har nödvändiga insikter i de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för det offentliga skolväsendet, särskilt de&lt;br&gt;föreskrifter som anger målen för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt skollagen skall personalen i förskoleverksamheten och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen ha sådan utbildning eller erfarenhet att barnens behov&lt;br&gt;av omsorg och en god pedagogisk verksamhet kan tillgodoses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 Förskoleverksamhetens, skolans och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgens uppdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Samhällets grundläggande värden är utgångspunkt för verksamheten i&lt;br&gt;förskoleverksamheten, skolan och skolbarnsomsorgen. Verksamheten&lt;br&gt;måste bedrivas under sådana former att barnen kan verka och utvecklas i&lt;br&gt;en trygg miljö. Barnens föräldrar måste kunna utgå från att barnen&lt;br&gt;bemöts på ett respektfullt sätt av personalen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningsväsendet måste sträva efter att tillhandahålla en trygg miljö,&lt;br&gt;där unga människor är skyddade och kan växa upp till harmoniska&lt;br&gt;människor som kan spela en aktiv roll i samhällsutvecklingen. Skolplikt&lt;br&gt;gäller för alla barn i landet. Därutöver gäller att så gott som samtliga&lt;br&gt;sexåringar omfattas av förskoleklass eller skola och ett stort antal av dem&lt;br&gt;går också i fritidshem. Förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen är&lt;br&gt;verksamheter som, även om de inte är obligatoriska, erbjuds och utnyttjas&lt;br&gt;av en stor andel av alla barn. Självfallet skall dessa miljöer vara trygga,&lt;br&gt;och ingen skall behöva riskera att bli utsatt för övergrepp eller&lt;br&gt;trakasserier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Gällande rätt&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den arbetsrättsliga lagstiftning som finns i dag ger, tillsammans med&lt;br&gt;rådande kollektivavtal, arbetsgivarna möjlighet att agera mot en anställd&lt;br&gt;som visar sig vara olämplig att arbeta med barn. Frågan är emellertid om&lt;br&gt;barn och ungdomar därmed har ett tillräckligt effektivt skydd mot att&lt;br&gt;utsättas for övergrepp av personer som arbetar med barn eller som arbetar&lt;br&gt;i miljöer där barn vistas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har fattat beslut om att det förut gällande person- och&lt;br&gt;belastningsregistret skall ersättas med två nya register,&lt;br&gt;belastningsregistret och misstankeregistret. De nya registren regleras dels&lt;br&gt;i lagen (1998:620) om belastningsregister, dels i lagen (1998:621) om&lt;br&gt;misstankeregister. Belastningsregistret skall, som framgår av namnet,&lt;br&gt;innehålla belastningsuppgifter. Misstankeregistret skall innehålla bl.a.&lt;br&gt;uppgift om brottsmisstankar beträffande den som fyllt 15 år och som är&lt;br&gt;skäligen misstänkt för brott enligt brottsbalken eller för annat brott för&lt;br&gt;vilket svårare straff än böter är föreskrivet. Den nya registerlagstiftningen&lt;br&gt;trädde i kraft den 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare gällde absolut sekretess för uppgifter i polisregister. Uppgifter&lt;br&gt;ur registren kunde lämnas ut endast i fall då det var särskilt föreskrivet att&lt;br&gt;så fick ske. För belastningsregistrets del finns den absoluta sekretessen&lt;br&gt;kvar, utom i förhållande till den registrerade själv. En enskild person har&lt;br&gt;rätt att få ut de uppgifter som finns registrerade om honom eller henne.&lt;br&gt;Beträffande misstankeregistret gäller inte någon absolut sekretess. Av 9&lt;br&gt;kap. 17 § sekretesslagen (1980:100) följer att sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;om enskilds personliga och ekonomiska förhållanden i sådant register om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom närstående lider skada eller men. En enskild har i princip rätt att&lt;br&gt;få ut uppgifter om sig själv ur misstankeregistret med stöd av 14 kap. 4 §&lt;br&gt;sekretesslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya registerlagarna innehåller inte några särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;utlämnande av uppgifter för användning vid lämplighetsprövning av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola eller skolbarnsomsorg.&lt;br&gt;Regeringen har dock genom förordning gett bl.a. myndighet som beslutar&lt;br&gt;om anställning av personal inom verksamhet som avser vård av barn och&lt;br&gt;ungdom - t.ex. Statens institutionsstyrelse - rätt att få utdrag ur&lt;br&gt;belastnings- och misstankeregistren.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lämplighetsprövning av personal&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Sverige har en lagstiftning som ger ett gott skydd för medborgarna i olika&lt;br&gt;situationer. Förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg har hög&lt;br&gt;kvalitet och omfattar en stor del av alla barn och ungdomar i landet.&lt;br&gt;Utvärderingar från Statens skolverk visar att både elever och föräldrar&lt;br&gt;har stort förtroende för skolan som institution och den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs där. Skolan är emellertid inte någon isolerad företeelse från&lt;br&gt;samhället i övrigt. Social oro återspeglas i skolan och mobbning och&lt;br&gt;andra trakasserier förekommer. Vuxna bör då stå för skydd och trygghet.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tyvärr inträffar det dock att anställda i förskola, skola och Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen utsätter barn för sexuella övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns i dag ingen samlad bild av förekomsten av sexuella&lt;br&gt;övergrepp på barn av personal inom dessa verksamheter. Det är dock väl&lt;br&gt;dokumenterat att sexuella övergrepp far mycket allvarliga konsekvenser&lt;br&gt;för det enskilda barnet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ingen anledning att överdriva förekomsten av övergrepp från&lt;br&gt;personal. Det finns tvärtom anledning att tro att förekomsten är mycket&lt;br&gt;begränsad. Vetskapen om att sexuella övergrepp överhuvudtaget&lt;br&gt;förekommer föranleder emellertid regeringen att föreslå åtgärder för att&lt;br&gt;så långt det är möjligt minska risken för att sådana övergrepp sker. Om&lt;br&gt;det är möjligt att förhindra att personer som har dömts för sexualbrott,&lt;br&gt;grova våldsbrott och vissa andra brott arbetar med barn eller ungdomar,&lt;br&gt;stärks barns och ungdomars skydd mot övergrepp. En registerkontroll ger&lt;br&gt;arbetsgivare tillgång till uppgifter huruvida en arbetssökande eller&lt;br&gt;anställd inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg har dömts&lt;br&gt;för sådana brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgörande för frågan om registerkontroll skall införas är avvägningen&lt;br&gt;mellan å ena sidan intresset att minska riskerna för övergrepp och å andra&lt;br&gt;sidan skyddet för den personliga integriteten. Den personliga integriteten&lt;br&gt;handlar bl.a. om en önskan eller ett krav att kunna kontrollera uppgifter&lt;br&gt;om sig själv och utomståendes möjligheter att ta del av personliga&lt;br&gt;uppgifter. Personlig integritet innefattar såväl en rätt till en privat sfar&lt;br&gt;skyddad för utomståendes insyn som en rätt att bestämma över kunskap&lt;br&gt;om sig själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett kontrollförfarande i sig kan anses som ett intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten, oavsett om personerna förekommer i registret eller inte.&lt;br&gt;Kränkningen kan utgöras av ett intrång i den sektor som enligt vars och&lt;br&gt;ens berättigade anspråk skall vara skyddad mot insyn. Utlämnande av en&lt;br&gt;upplysning om att en viss person inte antecknats för något brottsligt kan&lt;br&gt;emellertid enligt regeringens mening knappast anses som någon&lt;br&gt;nämnvärd integritetskränkning. Men en registeruppgift kan också&lt;br&gt;innehålla uppgifter om att en person begått ett brott. De flesta vill inte att&lt;br&gt;en sådan uppgift skall spridas om dem och den är således att betrakta som&lt;br&gt;integritetskänslig. Vissa brott är dock av ett sådant slag att det starkt bör&lt;br&gt;övervägas om personer som dömts för dessa brott bör arbeta med barn&lt;br&gt;och ungdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den personliga integriteten i arbetslivet och frågan om kontroll och&lt;br&gt;registrering av arbetstagarna är för närvarande föremål för utredning.&lt;br&gt;Regeringen tillkallade den 23 september 1999 en särskild utredare (Dir.&lt;br&gt;1999:73) för att se över behovet av lagstiftning eller andra åtgärder för att&lt;br&gt;stärka skyddet av den enskildes personliga integritet i arbetslivet. I&lt;br&gt;utredningen skall skyddet för arbetssökande särskilt belysas. Utredaren&lt;br&gt;skall redovisa resultatet av sitt uppdrag senast den 1 april 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att lämplighetskontroll genom registerutdrag bör&lt;br&gt;införas utan dröjsmål avseende personer som anställs i förskole-&lt;br&gt;verksamheten, förskoleklassen, skolverksamhet för skolpliktiga barn&lt;br&gt;samt skolbarnsomsorgen. Regeringen lägger därför i det följande förslag&lt;br&gt;om registerkontroll av personal i nämnda verksamheter, hur register-&lt;br&gt;kontrollen skall ske och vilka uppgifter som kontrollen skall avse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för en kontroll väger enligt regeringens bedömning så tungt att&lt;br&gt;det måste accepteras att skyddet för den personliga integriteten får&lt;br&gt;vidkännas en viss inskränkning. Här måste särskilt framhållas Sveriges&lt;br&gt;åtagande enligt barnkonventionen att vidta alla lämpliga åtgärder för att&lt;br&gt;förhindra att barn förmås eller tvingas att delta i olagliga sexuella&lt;br&gt;handlingar. Utifrån barnkonventionens perspektiv är skyddet för barnet&lt;br&gt;det övergripande intresset och den vuxnes integritet får stå tillbaka för&lt;br&gt;detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll avhåller sannolikt personer som dömts för&lt;br&gt;ifrågavarande brott att söka anställning inom eller utbildning för de&lt;br&gt;aktuella verksamheterna. Det kan också bidra till ökad medvetenhet inom&lt;br&gt;verksamheterna om dessa brott och hur allvarligt myndigheterna ser på&lt;br&gt;sådana händelser. Staten markerar därigenom att personer som begått de&lt;br&gt;brott, som det här är fråga om, inte utan särskild prövning bör arbeta med&lt;br&gt;barn och unga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen är väl medveten om att de förslag som lämnas i denna&lt;br&gt;proposition inte är avgörande för att barn och unga i förskolan, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen skall få en trygg, stimulerande och utvecklande miljö.&lt;br&gt;Förslagen är inte heller ett absolut skydd mot att direkt olämpliga&lt;br&gt;personer anställs i dessa verksamheter. Självfallet krävs även andra&lt;br&gt;åtgärder för att uppnå detta. Men förslagen ökar möjligheterna att uppnå&lt;br&gt;en god miljö och att rätt personer anställs i verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan behöver ständigt föra en dialog kring hur man kan förebygga&lt;br&gt;alla former av kränkning, diskriminering och förhindra att barn far illa på&lt;br&gt;olika sätt. Det handlar om såväl relationer mellan barnen som relationer&lt;br&gt;mellan barnen och vuxna. Det handlar även om att hävda barns rätt i ett&lt;br&gt;vidare samhällsperspektiv. I denna strävan är hela den pedagogiska&lt;br&gt;verksamhetens innehåll viktig att se på ur ett värdegrundsperspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolan måste vara noggrann och omsorgsfull i rekryteringen av de&lt;br&gt;personer som skall arbeta inom förskoleverksamheten, skolan och&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen. En registerkontroll är endast en del av den&lt;br&gt;lämplighetsprövning som skall förhindra att personer som kan komma att&lt;br&gt;begå övergrepp anställs inom de aktuella verksamheterna.&lt;br&gt;Registerkontrollen bör ses som ett komplement till&lt;br&gt;anställningsförfarandet i övrigt och bör vara det sista momentet i ett&lt;br&gt;anställningsförfarande.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 Anställning av personal&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För att rekrytera personer med rätt utbildning och engagemang och&lt;br&gt;undvika att en direkt olämplig person anställs i verksamheten måste ett&lt;br&gt;grundligt rekryteringsförfarande ske. Anställningsintervjuer och&lt;br&gt;kontroller med referenspersoner är naturligtvis viktiga instrument.&lt;br&gt;Genom noggrannhet i dessa delar kan en arbetsgivare rekrytera personer&lt;br&gt;som är lämpliga för den anställning som avses och i möjligaste mån&lt;br&gt;undvika att anställa personer som kan utgöra en risk för barnens säkerhet.&lt;br&gt;Anställningsintervjuer, noggrann genomgång av meritförteckning och&lt;br&gt;ingående referenstagning bör vara självklara moment i allt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anställningsförfarande. Det förhållandet att en registerkontroll genomförs Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;får inte leda till att noggrannheten i övrigt blir mindre.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arbetsledningens ansvar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Av läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och&lt;br&gt;fritidshemmet (Lpo 94) framgår att rektor har ett särskilt ansvar för att&lt;br&gt;upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram&lt;br&gt;för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling,&lt;br&gt;såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. I&lt;br&gt;läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står att var och en som verkar inom&lt;br&gt;förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekten för vår gemensamma miljö. Omsorg och hänsyn till andra&lt;br&gt;människor, liksom rättvisa och jämställdhet samt egna och andras&lt;br&gt;rättigheter skall lyftas fram och synliggöras i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den grundläggande inställningen i hela samhället är att människor som&lt;br&gt;väljer att arbeta med barn och ungdomar har goda avsikter och ett&lt;br&gt;professionellt förhållningssätt. Arbetsledningen har ansvar för att&lt;br&gt;organisera arbetet så att målen nås och att kvaliteten är hög och för att&lt;br&gt;förebygga att trakasserier och övergrepp sker i verksamheten. När en&lt;br&gt;person har anställts är det viktigt att vederbörande introduceras i arbetet&lt;br&gt;på ett genomtänkt sätt. Arbetsledningen måste hela tiden följa&lt;br&gt;verksamheten och varje anställds relationer till de barn och ungdomar&lt;br&gt;som finns där. En sådan uppföljning är också ett led i ett kontinuerligt&lt;br&gt;arbete med att utveckla och förbättra verksamheten. Vikten av ett&lt;br&gt;nyanserat förhållningssätt i diskussionen om risker för anställdas&lt;br&gt;övergrepp mot barn måste betonas. Det är allvarligt om det uppstår en&lt;br&gt;överdriven föreställning om förekomsten av övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt vad regeringen erfarit har flera kommuner tagit fram riktlinjer&lt;br&gt;för hur man skall agera på en arbetsplats om någon anställd misstänks för&lt;br&gt;övergrepp. Regeringen ser positivt på att sådana riktlinjer finns.&lt;br&gt;Riktlinjerna kan t.ex. ange hur man skall agera arbetsrättsligt mot den&lt;br&gt;misstänkte, vem som ansvarar för att polisanmälan görs och när anmälan&lt;br&gt;skall göras, erinra om anmälningsskyldigheten enligt 71 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialtjänstlagen (1980:620) och ange vilka rutiner som gäller för&lt;br&gt;anmälan till socialnämnden, som har ansvaret för att utreda behovet av&lt;br&gt;skydd och hjälp hos den som utsatts. Om det finns riktlinjer är det&lt;br&gt;sannolikt lättare för såväl arbetsledning som andra anställda att agera när&lt;br&gt;något inträffar som ger anledning till detta.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Organisation av verksamheten&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Såväl av hänsyn till de anställda som till barnen är det viktigt att arbetet&lt;br&gt;organiseras på sådant sätt att det så långt möjligt inte finns utrymme för&lt;br&gt;övergrepp eller misstankar om övergrepp. Det är visserligen varken&lt;br&gt;möjligt eller önskvärt att planera en verksamhet helt utifrån&lt;br&gt;föreställningen att en anställd skulle begå övergrepp eller uppträda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olämpligt på något annat sätt. Det är dock något som bör beaktas när man Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;tar ställning till hur arbetet skall läggas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivaren har ansvar för att det kan bedrivas ett ändamålsenligt&lt;br&gt;pedagogiskt arbete utan risk för övergrepp mot barn. En ny eller oerfaren&lt;br&gt;arbetstagare bör introduceras i arbetet av en erfaren kollega. Arbetslag&lt;br&gt;med flera vuxna som arbetar med barnen har betydelse för att erbjuda en&lt;br&gt;verksamhet som är pedagogiskt stimulerande och utvecklande. Om en&lt;br&gt;vikarie med kort varsel måste sättas in i verksamheten på grund av&lt;br&gt;sjukdomsfall måste rutiner finnas för hur vederbörande skall tas emot och&lt;br&gt;introduceras i verksamheten. Beredskap måste finnas så att personal från&lt;br&gt;någon annan del av förskoleverksamheten, skolan eller&lt;br&gt;skolbarnsomsorgen tillfälligt disponeras om för att åstadkomma bästa&lt;br&gt;möjliga lösning.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontroll&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Registerkontroll av arbetssökande&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Registerkontroll skall införas för alla typer av&lt;br&gt;anställningar inom förskoleverksamheten, förskoleklassen,&lt;br&gt;skolverksamhet för skolpliktiga barn samt skolbarnsomsorgen.&lt;br&gt;Kontrollen skall enbart omfatta den som erbjuds anställning. Även&lt;br&gt;korttidsanställd personal skall omfattas av registerkontroll. Den som&lt;br&gt;erbjuds en anställning skall vara skyldig att lämna ett registerutdrag.&lt;br&gt;Den som inte lämnar ett registerutdrag far inte anställas. Dock far den&lt;br&gt;som inom ett år erbjuds en förnyad anställning hos samma&lt;br&gt;arbetsgivare anställas utan att lämna ett registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Redan anställda bör inte omfattas av&lt;br&gt;registerkontroll. Det bör inte vara förbjudet att anställa personer som&lt;br&gt;har registeranteckningar om de aktuella brottstyperna. Arbetsgivaren&lt;br&gt;bör alltid ha frihet att göra sin egen bedömning av eventuella&lt;br&gt;registeranteckningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredaren föreslår att den som under ett års tid sammantaget&lt;br&gt;anställs för kortare tid än 30 dagar av praktiska skäl skall undantas från&lt;br&gt;regler om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är överlag positiva till en&lt;br&gt;registerkontroll, som ett komplement till anställningsförfarandet, för alla&lt;br&gt;typer av arbeten i förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rikspolisstyrelsen, Brottsförebyggande rådet och Kriminal-&lt;br&gt;vårdsstyrelsen är negativa till förslaget. Rikspolisstyrelsen anser att det&lt;br&gt;finns en risk att kontroll i registren tillmäts för stor betydelse vid&lt;br&gt;lämplighetsprövning. Brottsförebyggande rådets bedömning är att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utredaren överskattat värdet av register över misstänkta eller lagförda&lt;br&gt;personer. Enligt Socialstyrelsen är skyddet för barnen så viktigt att det&lt;br&gt;finns anledning att stödja utredarens förslag. Däremot menar även&lt;br&gt;Socialstyrelsen att effekten av förslaget är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SACO, Socialstyrelsen, Arbetsgivarverket, Jämställdhetsombudsman-&lt;br&gt;nen m.fl. anser att även korttidsvikarier skall kontrolleras. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet anser att det inte bör vara obligatoriskt för arbets-&lt;br&gt;givaren att begära registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Få remissinstanser har yttrat sig över förslaget om att&lt;br&gt;anställningsförbud inte skall införas. Barnombudsmannen är kritisk och&lt;br&gt;anser att ett sådant förbud bör övervägas när en person gjort sig skyldig&lt;br&gt;till sexualbrott mot barn. Statens skolverk anser att det finns en risk med&lt;br&gt;att anställningsförbud inte införs. Även Socialstyrelsen anser det&lt;br&gt;motsägelsefullt att arbetsgivaren i det enskilda fallet skall pröva hur&lt;br&gt;svårartat brottet varit. Riksförbundet Hem och Skola anser i likhet med&lt;br&gt;utredaren att arbetsgivaren skall ha frihet att göra en egen bedömning av&lt;br&gt;lämpligheten att anställa en person med registeranteckning för ifråga-&lt;br&gt;varande brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller redan anställda anser flertalet remissinstanser, som yttrat&lt;br&gt;sig över detta förslag, att även dessa bör omfattas av registerkontroll.&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, Kammarrätten i Göteborg, Brottsförebyggande rådet,&lt;br&gt;Socialstyrelsen och Högskoleverket, anser att frågan om kontroll av redan&lt;br&gt;anställda bör övervägas vidare. Statens institutionsstyrelse och TCO&lt;br&gt;anser att redan anställda inte skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Registerkontrollen&lt;br&gt;skall bidra till att skydda barn som vistas i de aktuella verksamheterna&lt;br&gt;mot övergrepp av vuxna. Registerkontrollema skall därför omfatta alla&lt;br&gt;som söker arbeten inom förskoleverksamheten, förskoleklassen,&lt;br&gt;skolverksamhet för skolpliktiga barn och skolbarnsomsorgen. Det skall&lt;br&gt;gälla personal som har direkt kontakt med barn och ungdomar såsom&lt;br&gt;rektorer, lärare, förskollärare, fritidspedagoger, syokonsulenter och andra&lt;br&gt;yrkeskategorier i direkt arbete med barn och ungdom, men också övrig&lt;br&gt;personal som arbetar i verksamheterna, t.ex. administrativ personal,&lt;br&gt;skolvaktmästare och kökspersonal. Generellt sett finns det inte någon&lt;br&gt;personalkategori inom verksamheterna som aldrig kommer i kontakt med&lt;br&gt;barn och ungdomar. Om inte alla som skall nyanställas kontrolleras upp-&lt;br&gt;kommer gränsdragningsffågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har lämnat ett registerutdrag skall inte fa anställas.&lt;br&gt;Arbetsgivaren blir alltså skyldig att genomföra registerkontroll av den&lt;br&gt;som erbjuds anställning. Arbetsgivaren skall i regel inte göra någon be-&lt;br&gt;dömning av om registerkontroll skall göras eller inte. Om arbetsgivaren&lt;br&gt;själv får avgöra om registerkontroll skall göras kan det uppstå en risk för&lt;br&gt;bristande objektivitet och trovärdighet för systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje medlem av en kommun eller ett landsting har enligt 10 kap. 1 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) rätt att fa lagligheten av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets beslut prövad genom att överklaga dem hos länsrätten. I 2 §&lt;br&gt;samma kapitel anges att bl.a. beslut av fullmäktige och nämnder far&lt;br&gt;överklagas. Ett överklagat beslut skall upphävas, bl.a. om beslutet strider&lt;br&gt;mot lag eller annan författning. Ett beslut om att anställa en person som&lt;br&gt;inte har lämnat ett registerutdrag kan komma att upphävas enligt nämnda&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelser. Om anställningsavtalet också kommer att anses som Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;ogiltigt i civilrättslig mening kan fråga om skadeståndsskyldighet för&lt;br&gt;arbetsgivaren gentemot den enskilde arbetstagaren uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med flera av remissinstanserna att även&lt;br&gt;korttidsanställd personal skall omfattas av registerkontroll. Regeringen&lt;br&gt;utgår från att det ligger i arbetsgivarens intresse att även en korttids-&lt;br&gt;anställd arbetstagare lämnar ett registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inom ett år från det då den förra anställningen upphörde&lt;br&gt;erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare far dock anställas&lt;br&gt;utan att han eller hon har lämnat ett registerutdrag. Skäl för att göra&lt;br&gt;undantag från huvudregeln om att den som inte lämnat registerutdrag inte&lt;br&gt;heller far anställas kan t. ex. vara att arbetsgivaren har god kännedom om&lt;br&gt;den arbetssökande genom att han eller hon varit tidsbegränsat anställd vid&lt;br&gt;fler tillfallen och under en längre tid. Det kan också vara så att det endast&lt;br&gt;har gått en kort tid sedan det första anställningstillfallet då ett&lt;br&gt;registerutdrag lämnades. Alla som anställs skall, oavsett om det är fråga&lt;br&gt;om tillsvidareanställning eller visstidsanställning, lämna ett register-&lt;br&gt;utdrag vid den första anställningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslog i lagrådsremissen att ett registerutdrag som&lt;br&gt;lämnats till en arbetsgivare skall förstöras eller lämnas tillbaka så snart&lt;br&gt;det kan ske och allra längst efter sex månader. Lagrådet har ifrågasatt om&lt;br&gt;en sådan regel är förenlig med det krav som följer av tryckfri-&lt;br&gt;hetsförordningens (1949:105) regler om att allmänna handlingar skall&lt;br&gt;kunna tillhandahållas den som vill ta del av dem. Lagrådet har ansett att&lt;br&gt;det knappast kan godtas att en myndighet skall fa göra sig av med&lt;br&gt;handlingar som är så viktiga att kontroll av deras innehåll skall göras&lt;br&gt;enligt en särskild lag. Enligt Lagrådet kan det också vara angeläget att ha&lt;br&gt;kvar ett registerutdrag för att efter en anställning kunna kontrollera att&lt;br&gt;handläggningen varit korrekt samt att utdragets innehåll inte varit&lt;br&gt;förvanskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen, som i och för sig har förståelse för Lagrådets tveksamhet&lt;br&gt;på den här punkten, konstaterar att det i 12 och 15 §§ arkivlagen&lt;br&gt;(1990:782) föreskrivs bl.a. att statliga och kommunala myndigheter får&lt;br&gt;återlämna allmänna handlingar endast med stöd av lag och såvitt gäller&lt;br&gt;statliga myndigheter även med stöd av föreskrift som meddelas av&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Vid&lt;br&gt;arkivlagens tillkomst diskuterades hur bl.a. dessa bestämmelser förhåller&lt;br&gt;sig till tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av allmänna&lt;br&gt;handlingar. Regeringen ansåg dock inte att det behövdes någon ändring i&lt;br&gt;tryckfrihetsordningen för att införa bestämmelserna (jfr prop. 1989/90:72&lt;br&gt;s. 41 f.).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill i detta ärende peka på framför allt vikten av att den nu&lt;br&gt;föreslagna regleringen om registerkontroll inte leder till att utdrag&lt;br&gt;inhämtas i större utsträckning än vad som är absolut nödvändigt. Om en&lt;br&gt;arbetssökande återfått utdraget kan det, inom given tidsram, användas i&lt;br&gt;samband med en ny ansökan om anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den nu angivna bakgrunden föreslår regeringen att registerutdrag&lt;br&gt;på begäran av den som lämnat det skall återlämnas i original. Med en&lt;br&gt;sådan ordning bör givetvis arbetsgivaren behålla en kopia av utdraget. Ett&lt;br&gt;sådant förfarande möjliggör för allmänheten att ta del av utdraget enligt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;reglerna i tryckfrihetsförordningen och det gör det också möjligt att efter Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt samt att&lt;br&gt;utdragets innehåll inte varit förvanskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontrollen skall enbart omfatta den som erbjuds anställning,&lt;br&gt;inte alla som sökt anställningen. För en sådan ordning talar dels&lt;br&gt;integritetsskäl, dels en önskan att begränsa antalet registerutdrag.&lt;br&gt;Registerkontrollen blir då det sista ledet i anställningsförfarandet.&lt;br&gt;Erbjudandet om anställning lämnas med förbehåll för vad som kan&lt;br&gt;framkomma vid registerkontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredaren att anställningsförbud inte&lt;br&gt;skall införas. Det är arbetsgivaren som har ansvar för verksamheterna och&lt;br&gt;att rekrytera personal till dessa. Arbetsgivaren bör själv få avgöra om en&lt;br&gt;person med registeranteckning ändå kan anställas. Det kan förutsättas att&lt;br&gt;personer som har registeranteckningar om sådana brott som framgår av&lt;br&gt;de utdrag som skall lämnas till arbetsgivaren med liten sannolikhet&lt;br&gt;kommer att söka arbeten, som innebär att utdrag måste företes.&lt;br&gt;Regeringen förutsätter att arbetsgivare kommer att vara mycket försiktiga&lt;br&gt;när det gäller att anställa personer som företer registerutdrag med&lt;br&gt;registeranteckning och att rekrytering generellt sker med stor&lt;br&gt;medvetenhet och noggrannhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av hänsyn främst till den personliga integriteten bör redan anställda&lt;br&gt;inte omfattas av någon registerkontroll. Redan anställda har inte, som en&lt;br&gt;arbetssökande, någon möjlighet att avstå från att kontrolleras. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är det därför ett alltför stort intrång i den personliga&lt;br&gt;integriteten att kontrollera personer som redan är anställda.&lt;br&gt;Registerkontrollen är en del av lämplighetsprövningen som äger rum i&lt;br&gt;samband med rekrytering av personal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Europakonventionen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 8 punkt 1 i konventionen (d. 4 nov. 1950) angående skydd&lt;br&gt;för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,&lt;br&gt;Europakonventionen, har envar rätt till skydd för sitt privat- och&lt;br&gt;familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. Undantag tillåts enligt punkt 2&lt;br&gt;i artikeln om vissa villkor är uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som villkor för att ingrepp skall tillåtas gäller att ett ingrepp måste ha&lt;br&gt;stöd i lag och tjäna vissa uppräknade syften, däribland förebyggande av&lt;br&gt;brott eller skyddande av andra personers fri- och rättigheter. Ingreppet&lt;br&gt;måste vara nödvändigt i ett demokratiskt samhälle för att uppnå syftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning strider inte förslagen i denna proposition&lt;br&gt;mot artikel 8 punkt 1 i Europakonventionen. Villkoren för undantag&lt;br&gt;enligt punkt 2 i artikeln måste anses uppfyllda, dvs. ingrepp kommer att&lt;br&gt;ske genom tillämpning av den föreslagna lagen om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Syftet är&lt;br&gt;skyddandet av barns rättigheter att inte utsättas för övergrepp och&lt;br&gt;samtidigt förebyggande av brott. Det har bedömts som ett angeläget&lt;br&gt;samhälleligt behov att vidta den föreslagna ordningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2&lt;/h3&gt;
&lt;h3&gt;Verksamheter som skall omfattas&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Registerkontrollen skall omfatta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen,&lt;br&gt;grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan,&lt;br&gt;fristående skolor för skolpliktiga elever samt verksamhet i&lt;br&gt;riksintematskola som anordnar utbildning som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan. Ingen skillnad skall göras mellan offentligt bedriven&lt;br&gt;verksamhet och verksamhet som bedrivs av enskilda. Om en enskild&lt;br&gt;arbetsgivare anställer någon i strid mot bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg skall tillståndet eller godkännandet kunna återkallas.&lt;br&gt;Statens skolverks tillsyn över sådana fristående skolor som avses i 9&lt;br&gt;kap. 1 och 5 §§ skollagen (1985:1100) skall även omfatta att&lt;br&gt;registerkontroll utförs. Detsamma gäller tillsyn över utbildning som&lt;br&gt;motsvarar förskoleklassen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Något krav på registerkontroll av&lt;br&gt;företrädare för huvudmännen bör inte ställas som villkor för tillstånd&lt;br&gt;respektive godkännande att driva enskild verksamhet. Detsamma bör&lt;br&gt;gälla även om huvudmannen är en fysisk person.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens&lt;br&gt;förslag. Utredarens förslag omfattar även gymnasieskolan samt att&lt;br&gt;enskilda fysiska personer och företrädare for juridiska personer skall&lt;br&gt;omfattas av registerkontroll i samband med ansökan om tillstånd&lt;br&gt;respektive godkännande att driva enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig över förslaget&lt;br&gt;instämmer i utredarens förslag. TCO tillstyrker utredarens förslag om&lt;br&gt;registerkontroll i samband med att en person erbjuds anställning inom&lt;br&gt;förskola, skola eller skolbarnsomsorg i offentlig eller enskild regi, så gör&lt;br&gt;även t.ex. Göteborgs kommun och Malmö kommun. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet har inget att invända mot förslagen gällande&lt;br&gt;verksamhet i offentlig regi och enskild verksamhet. Barnombudsmannen&lt;br&gt;anser i likhet med utredningen att det inte finns någon anledning att skilja&lt;br&gt;på verksamhet bedriven av det allmänna eller av enskilda, då barnens&lt;br&gt;skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är huvudman för&lt;br&gt;verksamheten. SACO anser att sanktionerna för enskilt bedriven&lt;br&gt;verksamhet och verksamhet med offentlig huvudman bör vara lika&lt;br&gt;eftersom det är olyckligt att enskilt bedriven verksamhet skulle drabbas&lt;br&gt;av hårdare sanktioner. Statens institut för handikappfrågor i skolan&lt;br&gt;tillstyrker förslaget att såväl allmänna som enskilda verksamheter bör&lt;br&gt;omfattas av registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Registerkontroller&lt;br&gt;skall införas inom förskoleverksamheten, förskoleklassen, grundskolan,&lt;br&gt;fristående skolor for skolpliktiga barn, riksintematskoloma som anordnar&lt;br&gt;utbildning som motsvarar grundskolan samt inom skolbarnsomsorgen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ju yngre ett barn är, desto mindre möjligheter har det att själv försvara&lt;br&gt;sig mot övergrepp. Behovet av skydd mot övergrepp gör sig därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt gällande beträffande små barn. Barn i förskoleåldern är helt Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;beroende av vuxnas omsorg. Även barn i grundskolans lägre årskurser&lt;br&gt;liksom barn i skolbarnsomsorgen är starkt beroende av de vuxna i sin&lt;br&gt;omgivning. Det finns alltså skäl för att låta prövningen innefatta en&lt;br&gt;registerkontroll för att på så sätt stärka skyddet för barn inom dessa&lt;br&gt;verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller ungdomar inom gymnasieskolan kan hävdas att&lt;br&gt;skyddsbehovet inte gör sig lika starkt gällande. Dessa ungdomar antas ha&lt;br&gt;större möjligheter att freda sig själva än de mindre barnen. Mot detta kan&lt;br&gt;anföras att en elev ofta befinner sig i en viss beroendeställning gentemot&lt;br&gt;en vuxen person, vilket kan utnyttjas av olämplig personal. På grund av&lt;br&gt;skolplikten och elevernas ålder gör sig dock argument om en trygg och&lt;br&gt;säker miljö starkast gällande i den obligatoriska skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen skillnad skall göras mellan offentligt bedriven verksamhet och&lt;br&gt;verksamhet som drivs av enskilda. De enskilda rättssubjekten skall&lt;br&gt;begära registerutdrag av dem de avser att anställa. Den som erbjuds en&lt;br&gt;anställning av en arbetsgivare som bedriver verksamheten på entreprenad&lt;br&gt;skall också omfattas av reglerna om registerkontroll. Mot bakgrund av de&lt;br&gt;synpunkter Lagrådet lämnat kan anföras att ett avtal om att någon annan&lt;br&gt;skall utföra kommunens uppgifter beträffande förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skolbarnsomsorg och förskoleklassen bör träffas under förutsättning att&lt;br&gt;entreprenören förbinder sig att följa bestämmelserna om registerkontroll i&lt;br&gt;lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg. Kommunen har en möjlighet att i avtal av nu&lt;br&gt;nämnt slag ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot&lt;br&gt;viktiga avtalsbestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om registerkontroll skall gälla även för den som efter&lt;br&gt;regeringens medgivande enligt lagen (1993:802) om&lt;br&gt;entreprenadförhållanden inom skolan får bedriva undervisning för&lt;br&gt;skolpliktiga barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många remissinstanser har ifrågasatt avgränsningen till de här aktuella&lt;br&gt;verksamheterna. Från vissa håll anförs att ytterligare verksamheter bör&lt;br&gt;omfattas av registerkontroll. Barnombudsmannen tillstyrker att&lt;br&gt;registerkontroll införs, men anser att ytterligare verksamheter bör&lt;br&gt;omfattas av kontrollen. Justitieombudsmannen anser att frågan om&lt;br&gt;lämplighetsprövning bör ses över i ett större perspektiv och omfatta alla&lt;br&gt;verksamheter som rör särskilt utsatta grupper. Från andra håll framförs&lt;br&gt;farhågor att införande av registerkontroll på skolans område kommer att&lt;br&gt;innebära att arbetsgivare även på andra områden börjar begära in utdrag&lt;br&gt;från arbetssökande utan uttryckligt stöd i lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att en sådan smittoeffekt skulle skada de&lt;br&gt;arbetssökandes personliga integritet. Regeringens förslag om&lt;br&gt;registerkontroll avser till alldeles övervägande del obligatoriska&lt;br&gt;verksamheter med ansvar för små barn och unga människor med svagt&lt;br&gt;eget skydd eller verksamheter som, utan att vara obligatoriska, utnyttjas&lt;br&gt;av den absoluta merparten av alla barn. Det är därför enligt regeringens&lt;br&gt;mening särskilt angeläget att just dessa verksamheter omfattas av&lt;br&gt;registerkontroll. Regeringen avser, i likhet med vad som anfördes av det&lt;br&gt;föredragande statsrådet i prop. 1987/88:122 s. 20, att följa utvecklingen&lt;br&gt;noga och vid tecken på missbruk av utdragen ta upp frågan på nytt. Det&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;är med andra ord inte meningen att arbetsgivarna skall fa den&lt;br&gt;uppfattningen att de med stöd av detta forslag skall kunna begära in&lt;br&gt;utdrag även på andra områden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller registerkontroll av företrädare för enskilda juridiska&lt;br&gt;personer och fysiska personer i samband med ansökan om tillstånd&lt;br&gt;respektive godkännande att driva enskild verksamhet gör regeringen&lt;br&gt;följande bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 a kap. 14 § skollagen (1985:1100) framgår att tillstånd för en&lt;br&gt;enskild att yrkesmässigt bedriva en förskola eller ett fritidshem beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet. I&lt;br&gt;detta stadgande ligger (jämför prop. 1996/97:124 s. 146, 147 och 186) att&lt;br&gt;den som förestår verksamheten skall ha en vitsordad lämplighet samt att i&lt;br&gt;lämplighetsprövningen även bör ingå en s.k. vandelsprövning av&lt;br&gt;personerna bakom det enskilda rättssubjektets ansökan om tillstånd.&lt;br&gt;Redan enligt gällande bestämmelser görs alltså en prövning av&lt;br&gt;lämpligheten hos personer som önskar driva enskilda förskolor och&lt;br&gt;fritidshem samt att även de som företräder de juridiska personerna är&lt;br&gt;lämpliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola skall enligt 9 kap. 2 § skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;godkännas bl.a. om skolan svarar mot de allmänna mål och den&lt;br&gt;värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet.&lt;br&gt;Det innebär bl.a. att skolans verksamhet skall utformas i&lt;br&gt;överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar samt att&lt;br&gt;var och en som verkar inom skolan skall främja aktning för varje&lt;br&gt;människas egenvärde. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja&lt;br&gt;jämställdhet mellan könen samt motverka alla former av kränkande&lt;br&gt;behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden (jfr 1 kap. 2 §&lt;br&gt;skollagen). Samma krav beträffande värdegrund och mål gäller således&lt;br&gt;för fristående skolor som för skolor med offentligrättslig huvudman. Vid&lt;br&gt;bedömningen av om en fristående skola kan förväntas präglas av ett&lt;br&gt;synsätt som står i överensstämmelse med de krav som ställs när det gäller&lt;br&gt;värdegrund tar Statens skolverk hänsyn till alla uppgifter som verket kan&lt;br&gt;fa och som har betydelse för bedömningen (jämför prop. 1995/96:200 s.&lt;br&gt;32 f.). I vissa fall kan det vara av betydelse för bedömningen att&lt;br&gt;kontrollera om huvudmannen har anknytning till exempelvis någon&lt;br&gt;rasistisk eller någon annan antidemokratisk organisation. Trots att&lt;br&gt;huvudmannen förklarat att utbildningen vid skolan skall präglas av den&lt;br&gt;värdegrund som krävs kan sådana uppgifter komma fram som leder till&lt;br&gt;att skolan inte kan godkännas. Sådana uppgifter kan också komma fram&lt;br&gt;vid ett senare tillfälle som gör att godkännandet kan återkallas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontrollen av huvudmannens lämplighet att driva en fristående skola&lt;br&gt;är alltså stark. Som nämnts omfattar kontrollen också att den som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall motverka alla former av kränkande behandling.&lt;br&gt;Kränkande behandling omfattar även trakasserier och övergrepp av&lt;br&gt;sexuell natur. Om uppgifter av sådan art framkommer beträffande den&lt;br&gt;som skall verka inom verksamheten kan alltså redan enligt gällande&lt;br&gt;bestämmelser en ansökan om godkännande avslås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden finner regeringen inte tillräckliga skäl att&lt;br&gt;nu föreslå att det införs ett krav på registerkontroll av företrädare för de&lt;br&gt;huvudmän som skall bedriva verksamheten. Det bör också anmärkas att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den av utredaren föreslagna lösningen skulle medföra att endast de som Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;vid själva ansökningstillfället företräder huvudmannen skulle&lt;br&gt;kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aspekt som måste beaktas i detta sammanhang är möjligheterna att&lt;br&gt;vidta åtgärder mot en arbetsgivare som brister i skyldigheten att&lt;br&gt;kontrollera att registerutdrag lämnas vid anställning. När det gäller&lt;br&gt;verksamhet i offentlig regi är utgångspunkten att arbetsgivaren följer de&lt;br&gt;föreskrifter som gäller för verksamhetens bedrivande. Det får anses vara&lt;br&gt;ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att fullgöra&lt;br&gt;kontrollskyldigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande enskilt bedriven verksamhet skall kommunerna respektive&lt;br&gt;Statens skolverk inom ramen för tillsynsverksamheten granska att&lt;br&gt;arbetsgivarna verkligen genomför registerkontroller. För arbetsgivare&lt;br&gt;som inte uppfyller skyldigheten att utföra registerkontroll kan tillståndet&lt;br&gt;eller godkännandet återkallas. Detta bör emellertid bara komma ifråga i&lt;br&gt;sådana fall när huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg och bristen inte avhjälps efter påpekande. Någon&lt;br&gt;särskild sanktionsmöjlighet föreslås inte beträffande riksintematskoloma.&lt;br&gt;Av 42 § förordningen (1991:1080) om riksintematskolor framgår att om&lt;br&gt;en skolhuvudman för en riksintematskola inte fullgör sina skyldigheter&lt;br&gt;enligt lag eller andra författningar i fråga om skolan, far regeringen efter&lt;br&gt;anmälan av Statens skolverk besluta att en del av statsbidraget enligt&lt;br&gt;nämnda förordning skall hållas inne i avvaktan på att rättelse sker. Om&lt;br&gt;rättelse ändå inte sker, får regeringen förordna att det innehållna beloppet&lt;br&gt;skall dras av från statsbidraget. Om en huvudman för en riksintematskola&lt;br&gt;underlåter att fullgöra sina skyldigheter enligt den nu föreslagna lagen&lt;br&gt;kan alltså den beskrivna sanktionsmöjligheten komma att användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller personer som nyligen flyttat till Sverige är det önskvärt&lt;br&gt;att de omfattas av samma regler om registerkontroll som andra och att&lt;br&gt;registerutdrag lämnas från det eller de länder där personen tidigare varit&lt;br&gt;bosatt. Möjligheten att erhålla registerutdrag varierar emellertid mellan&lt;br&gt;olika länder. Ett registerutdrag måste kunna erhållas utan dröjsmål för att&lt;br&gt;anställningsförfarandet skall kunna fullföljas. Enligt regeringens mening&lt;br&gt;kan det för närvarande inte ställas krav på registerutdrag från annat land&lt;br&gt;än Sverige. Denna omständighet aktualiserar i än högre grad vad som&lt;br&gt;tidigare anförts om noggrannhet i anställningsförfarandet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredaren anser att det kan finnas skäl att överväga någon form av&lt;br&gt;lämplighetsprövning vid antagning till utbildningar som leder fram till&lt;br&gt;yrken inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lärarutbildningskommittén (U 1997:07, dir. 1997:54, tilläggsdir.&lt;br&gt;1998:47) har haft i uppdrag att bl.a. se över frågor om rekrytering till&lt;br&gt;lärarutbildning. Kommittén har den 15 juni 1999 överlämnat sitt&lt;br&gt;betänkande Leda och lära - en lärarutbildning för samverkan och&lt;br&gt;utveckling (SOU 1999:63). Lärarutbildningskommittén har behandlat&lt;br&gt;frågan om lämplighetsprövning i form av registerkontroll vid antagning&lt;br&gt;till utbildning. Regeringen avser att återkomma i frågan i proposition&lt;br&gt;med förslag till ny lärarutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Registerutdrag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Den arbetssökande skall själv inhämta registerutdrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Den arbetssökande skall själv inhämta&lt;br&gt;registerutdrag ur belastningsregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att den arbetssökande skall&lt;br&gt;inhämta registerutdrag från både belastningsregistret och&lt;br&gt;misstankeregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna instämmer i&lt;br&gt;förslaget att den arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag ur&lt;br&gt;belastningsregistret. Justitieombudsmannen anser att det inte kan anses&lt;br&gt;särskilt integritetskränkande att den arbetssökande själv inhämtar&lt;br&gt;registerutdrag. Enligt Göta hovrätts mening framstår den modell som&lt;br&gt;utredningen valt som den för den enskilde presumtive arbetstagaren&lt;br&gt;lämpligaste och den som bäst tillgodoser skyddet för den personliga&lt;br&gt;integriteten. Arbetsgivarverket tillstyrker förslaget om att en&lt;br&gt;arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och överlämna till den&lt;br&gt;presumtive arbetsgivaren. Statens skolverk instämmer i förslaget.&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och skola anser att förslaget minimerar problemet&lt;br&gt;med integritetsintrång. Rikspolisstyrelsen, Brottförebyggande rådet och&lt;br&gt;Statens institutionsstyrelse anser däremot att det finns flera skäl som talar&lt;br&gt;emot att den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag, bl.a. risken för&lt;br&gt;att registerutdragens äkthet skulle kunna ifrågasättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt regeringens mening är en&lt;br&gt;ordning där den arbetssökande själv inhämtar registerutdrag den bästa&lt;br&gt;metoden. Integritetskränkningen blir minst när den arbetssökande har&lt;br&gt;kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut till den presumtiva&lt;br&gt;arbetsgivaren. Det är enbart den som erbjuds anställning som behöver&lt;br&gt;inhämta ett registerutdrag. Registerutdrag skall begäras från&lt;br&gt;belastningsregistret. Ett registerutdrag bör inte vara äldre än ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att finna en modell för registerkontroll som inte berör&lt;br&gt;integriteten eller är förenad med olägenheter av praktisk art. Den av&lt;br&gt;regeringen föreslagna modellen rör ett stort område på arbetsmarknaden.&lt;br&gt;Därför finns det skäl att gå ifrån den modell som gäller på vissa&lt;br&gt;begränsade arbetsmarknadssektorer i dag, nämligen att arbetsgivaren&lt;br&gt;inhämtar registerutdrag. I det decentraliserade system som gäller på&lt;br&gt;skolområdet finns det ett mycket stort antal arbetsgivare och ett ännu&lt;br&gt;större antal personer som efter delegation fattar beslut om anställning av&lt;br&gt;personal. Av integritetsskäl är det inte möjligt att låta alla dessa&lt;br&gt;arbetsgivarrepresentanter begära registerutdrag med risk för spridning av&lt;br&gt;uppgifter till andra än den som skall ta emot uppgiften. Särskilda regler&lt;br&gt;om behörighet att begära utdrag skulle behöva införas. Omfattningen av&lt;br&gt;antalet anställda inom området medför vidare att det kommer att vara&lt;br&gt;svårt att veta vilka personer som skulle vara behöriga att begära&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerutdrag angående andra personer. Det är knappast möjligt att hålla&lt;br&gt;behörighetslistor eller motsvarande aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett system med registerkontroll måste vara trovärdigt, praktiskt möjligt&lt;br&gt;att använda och ta största möjliga hänsyn till integritetsaspektema. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening är modellen att den arbetssökande själv inhämtar&lt;br&gt;registerutdrag att föredra framför att arbetsgivaren inhämtar utdraget.&lt;br&gt;Valet av modell är gjort med hänsyn till de förhållanden som gäller inom&lt;br&gt;berörda verksamhetsområden och behöver inte nödvändigtvis passa andra&lt;br&gt;sektorer i samhället.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har vid beredningen av förslaget övervägt olika&lt;br&gt;möjligheter att erhålla registerutdrag. Regeringen har också haft särskilt&lt;br&gt;samråd med Rikspolisstyrelsen i denna fråga. Andra förslag såsom att&lt;br&gt;arbetsgivaren inhämtar registerutdrag genom Rikspolisstyrelsen eller&lt;br&gt;genom Statens skolverk har övervägts. Vid en samlad bedömning, där&lt;br&gt;skälen vägts för och emot olika möjliga tekniska lösningar för att inhämta&lt;br&gt;registerutdrag, har regeringen stannat för att den av utredaren föreslagna&lt;br&gt;metoden är den mest rimliga. En nackdel med att låta de arbetssökande&lt;br&gt;själva inhämta och uppvisa utdrag är dock risken för förfalskning av&lt;br&gt;utdragen. Det är därför viktigt att dessa ges en sådan utformning att den&lt;br&gt;risken minimeras. Regeringen har för avsikt att noga följa utvecklingen&lt;br&gt;av hur den föreslagna modellen kommer att fungera i verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter ur misstankeregistret bör enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;inhämtas. Ett system med registerkontroll måste utformas så att&lt;br&gt;integritetsintrånget blir så begränsat som möjligt. Eftersom slutlig&lt;br&gt;ställning inte tagits till om ett brott begåtts eller inte vid uppgift i&lt;br&gt;misstankeregister, bör en sådan uppgift inte omfattas av registerutdrag&lt;br&gt;som skall lämnas till en kommande arbetsgivare. Regeringen utgår från&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsens bedömning att misstankar som lett till åtal kommer&lt;br&gt;att finnas i registret under förhållandevis kort tid. De brottsmisstankar&lt;br&gt;som här är av intresse avser brott av allvarlig art och av en svårighetsgrad&lt;br&gt;som ofta innebär att den misstänkte är häktad för brottet. Det handlar om&lt;br&gt;fa personer, och även om kontroll i misstankeregistret inte kommer till&lt;br&gt;stånd, bör risken för att någon kommer att erbjudas anställning efter ett&lt;br&gt;ingående och seriöst anställningsförfarande vara liten vid en tidpunkt då&lt;br&gt;personen i fråga är föremål för åtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerutdraget bör erhållas utan dröjsmål och utan kostnad för den&lt;br&gt;arbetssökande. Rikspolisstyrelsen bör ansvara för utformningen och den&lt;br&gt;praktiska hanteringen av registerutdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Vilka brott registerkontrollen skall omfatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Enskilda skall ha rätt att fa ut ett utdrag om sig&lt;br&gt;själva som är begränsat enligt föreskrifter som meddelas av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Registerutdragen bör innehålla uppgifter&lt;br&gt;om alla sexualbrott enligt 6 kap. BrB och andra brott som innefattar&lt;br&gt;allvarliga kränkningar av andra människor såsom mord, dråp, grov&lt;br&gt;misshandel, människorov, grovt rån och bampomografibrott.&lt;br&gt;Uppgifter som är mer än tio år gamla bör inte tas med i&lt;br&gt;registerunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag och bedömning: Överensstämmer i huvudsak&lt;br&gt;med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna delar i huvudsak utredarens&lt;br&gt;förslag om vilka brottstyper som bör omfattas av registerutdragen. Flera&lt;br&gt;remissinstanser anser att ytterligare brottstyper som visar på en total brist&lt;br&gt;på medkänsla med barn och ungdom bör omfattas av&lt;br&gt;registerskyldigheten. Så anser t.ex. Justitieombudsmannen att även&lt;br&gt;narkotikabrott bör omfattas. Högskolan i Dalarna anser att rasistisk&lt;br&gt;motiverad misshandel och hets mot folkgrupp bör ingå i de aktuella&lt;br&gt;brottstyperna. Även Riksförbundet Hem och Skola anser att hets mot&lt;br&gt;folkgrupp skall framgå av registerutdragen. Göteborgs kommun anser att&lt;br&gt;registeruppgifterna bör omfatta även narkotikabrott och misshandelsbrott&lt;br&gt;riktat mot barn. Diskrimineringsombudsmannen ifrågasätter varför inte så&lt;br&gt;allvarliga brott som kvinnofridsbrott och rån skall ingå i underlaget för&lt;br&gt;lämplighetsprövning. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms&lt;br&gt;kommun, Göteborgs kommun, Svenska Kommunförbundet och Barnens&lt;br&gt;Rätt i Samhället anser att misshandelsbrott bör framgå av&lt;br&gt;registerutdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: En enskild har enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister rätt att på&lt;br&gt;begäran skriftligen fa ta del av samtliga uppgifter ur registret om sig&lt;br&gt;själv. Ett sådant utdrag är inte begränsat till att avse vissa typer av brott&lt;br&gt;och det kan därför innehålla uppgifter om brott som saknar betydelse för&lt;br&gt;bedömningen av en persons lämplighet för arbete med barn och&lt;br&gt;ungdomar. Ett sådant utdrag är inte avsett att användas vid&lt;br&gt;lämplighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår ett tillägg i 9 § lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister med den innebörden att enskilda skall ha rätt att fa ett&lt;br&gt;utdrag om sig själva som är begränsat enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar, om den enskilde&lt;br&gt;behöver ett utdrag enligt bestämmelser i lagen om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Ett&lt;br&gt;registerutdrag som är avsett för användning enligt nämnda lag om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolbarnsomsorg bör endast innehålla sådana uppgifter som kan vara av&lt;br&gt;betydelse vid en lämplighetsprövning med syfte att förebygga övergrepp&lt;br&gt;mot barn och ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I detta sammanhang är det främst uppgifter om sexualbrott som är av&lt;br&gt;intresse. Detta gäller inte bara uppgifter om sexualbrott mot barn utan om&lt;br&gt;alla sådana brott. Varje sexualbrott innebär att förövaren visar brist på&lt;br&gt;hänsyn och likgiltighet for andra människor och deras integritet. När det&lt;br&gt;gäller skydd mot andra övergrepp än sexuella är det främst uppgifter om&lt;br&gt;våldsbrott som kan vara av betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer att meddela föreskrifter om vilka brott som skall tas med på&lt;br&gt;ett registerutdrag med begränsat innehåll. Enligt regeringens bedömning&lt;br&gt;bör uppgifter om alla sexualbrott ingå i registerutdraget. Detta gäller&lt;br&gt;även uppgift om att någon dömts till ansvar för försök, förberedelse,&lt;br&gt;medverkan eller stämpling till sådant brott. Av uppenbara skäl bör även&lt;br&gt;uppgift om domar avseende barnpornografibrott tas med.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härefter är frågan om vilka brott i övrigt som bör framgå av utdragen.&lt;br&gt;Personer som gjort sig skyldiga till mord, dråp, grov misshandel, grovt&lt;br&gt;rån och människorov kan sägas ha visat stor likgiltighet for andras liv,&lt;br&gt;hälsa och integritet. Uppgifter om att en person har begått dessa typer av&lt;br&gt;brott har betydelse for att skydda barn och ungdomar även for andra&lt;br&gt;övergrepp än sexuella. Om uppgifter om dessa brott tas med i&lt;br&gt;registerutdragen stärks enligt regeringens mening barns och ungdomars&lt;br&gt;skydd mot övergrepp. Uppgifter om dessa brott bör därför framgå av&lt;br&gt;registerutdragen. Andra brottstyper än de här nämnda bör däremot inte&lt;br&gt;omfattas av registerutdragen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i belastningsregistret gallras när förutsättningar för&lt;br&gt;registrering inte längre föreligger, t.ex. om den registrerade frikänns efter&lt;br&gt;överklagande eller ett strafföreläggande undanröjs. Uppgifter gallras i&lt;br&gt;regel efter tio år. Uppgifter om fängelse gallras tio år efter frigivningen&lt;br&gt;och uppgifter om överlämnade till rättspsykiatrisk vård tio år efter&lt;br&gt;utskrivningen. Uppgifter om böter gallras fem år efter domen eller&lt;br&gt;beslutet. Om det före utgången av de angivna tiderna görs en ny&lt;br&gt;anteckning beträffande samma person skall ingen av anteckningarna&lt;br&gt;gallras så länge någon av dem skall finnas kvar. Detta gäller dock inte om&lt;br&gt;den nya anteckningen avser brott som endast medfört penningböter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsekvens av reglerna om gallring är att den tid en viss typ av&lt;br&gt;uppgift finns med i belastningsregistret kan variera. Uppgiften finns med&lt;br&gt;längre än annars om en person döms upprepade gånger för brott.&lt;br&gt;Beträffande den som t.ex. döms för sexualbrott och efter avtjänat&lt;br&gt;fängelsestraff döms för något helt annat brott kommer&lt;br&gt;registeranteckningen om sexualbrottet att finnas kvar längre än tio år&lt;br&gt;efter frigivningen. Regeringen avser att meddela föreskrifter om att de&lt;br&gt;uppgifter som skall tas med i ett registerutdrag inte far vara äldre än ett&lt;br&gt;visst antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Sekretess och tystnadsplikt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: I likhet med vad som gäller i fråga om&lt;br&gt;sekretess i ärenden om anställning inom andra områden bör inte&lt;br&gt;sekretess gälla för uppgifter i registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens förslag: Utredaren föreslår att sekretess skall gälla för&lt;br&gt;uppgifter i registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Instämmer i utredarens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Lagrådet har anfört att förslaget i&lt;br&gt;lagrådsremissen om att sekretess skall råda för uppgifter i registerutdrag&lt;br&gt;bör övervägas ytterligare. Av 7 kap. 11 § framgår att sekretess normalt&lt;br&gt;inte gäller i ärenden om anställning. Det har varit en viktig princip att det&lt;br&gt;skall vara offentlighet i sådana ärenden (se prop. 1979/80:2 del A s. 200&lt;br&gt;f. samt prop. 1986/87:3 s. 8). I den mån utdrag ur belastningsregistret&lt;br&gt;förekommer i andra anställningsärenden torde sekretesskydd regel-&lt;br&gt;mässigt saknas för uppgifterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan anmärkas att sekretessen inte kommer att gälla innehållet i&lt;br&gt;registerutdrag som är ”blanka”, dvs. saknar belastningsuppgifter. Sådana&lt;br&gt;utdrag skall lämnas ut, eftersom det torde stå klart att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående inte lider men om uppgiften om avsaknad av&lt;br&gt;belastningsuppgift röjs. Det betyder att, om någon begär att få ta del av&lt;br&gt;ett registerutdrag och nekas detta, kan sökanden dra slutsatsen att det&lt;br&gt;finns någon belastningsuppgift av det slag som utdraget är avsett att&lt;br&gt;innehålla. Den i lagrådsremissen föreslagna sekretessregeln skulle därför&lt;br&gt;kunna få till följd att spekulationer uppkommer om vilket eller vilka brott&lt;br&gt;en viss person kan ha gjort sig skyldig till i stället för att verka som skydd&lt;br&gt;för känsliga uppgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av lagrådets synpunkter föreslår regeringen inte någon&lt;br&gt;reglering av sekretessen för uppgifter som förekommer i registerutdrag i&lt;br&gt;det allmännas verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår inte heller någon regel om tystnadsplikt för upp-&lt;br&gt;gifter i registerutdrag som förekommer i enskild verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 Genomförande av förslaget&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag:. Bestämmelserna om registerkontroll skall tas&lt;br&gt;in i en särskild lag om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Vissa ändringar görs&lt;br&gt;i lagen (1998:620) om belastningsregister och i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredarens forslag: Utredaren föreslår att bestämmelser om Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;registerkontroll införs i skollagen (1985:1100) och att 1 kap. 2 § 2&lt;br&gt;skollagen skall ändras till formuleringen ”aktivt motverka sexuella&lt;br&gt;övergrepp och alla andra former av kränkande behandling såsom&lt;br&gt;mobbning och rasistiska beteenden”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Justitieombudsmannen och Brottsförebyggande&lt;br&gt;rådet är kritiska till utredarens förslag till lagteknisk lösning.&lt;br&gt;Justitieombudsmannen anser att bestämmelserna inte skall in i skollagen&lt;br&gt;utan samordnas i särskild lagstiftning. Göta hovrätt, Kammarrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Datainspektionen och Arbetsdomstolen har inget att invända&lt;br&gt;mot den lagtekniska lösningen. Barnombudsmannen tillstyrker&lt;br&gt;genomförandet av förslaget men anser inte att det skall göras tillägg i 1&lt;br&gt;kap. 2 § skollagen med innebörd att sexuella övergrepp skall motverkas.&lt;br&gt;Barnombudsmannen hyser farhågor om att fler tillägg urholkar&lt;br&gt;portalparagrafen. Socialstyrelsen anser att sexuella övergrepp givits&lt;br&gt;alltför dominerande ställning i förslaget till ändring av den s.k.&lt;br&gt;portalparagrafen. Även Högskolan Dalarna förordar en annan lydelse.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet anser att en eventuell precisering av&lt;br&gt;skollagen bör avvakta den kommande skollagsöversynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Utredarens förslag&lt;br&gt;att de materiella reglerna om registerkontroll skall tas in i skollagen&lt;br&gt;innebär enligt regeringens mening ett relativt svåröverblickbart&lt;br&gt;regelsystem. Regeringen anser därför att bestämmelserna om&lt;br&gt;registerkontroll skall tas in i en särskild lag om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1 kap. 2 § skollagen (1985:1100), den s.k. portalparagrafen, anges de&lt;br&gt;grundläggande villkoren för lika tillgång till likvärdig utbildning för barn&lt;br&gt;och ungdomar i landet. Utbildningens mål anges likaså. I paragrafen&lt;br&gt;anges att verksamheten i skolan skall utformas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska värderingar. I paragrafens punkt 2 sägs att&lt;br&gt;den som verkar i skolan särskilt skall aktivt motverka alla former av&lt;br&gt;kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 1 kap. 2 § 2 skollagen anser regeringen i likhet med t.ex.&lt;br&gt;Barnombudsmannen och Hem och Skola att det kan bli risk för&lt;br&gt;överdriven fokusering på sexuella övergrepp som kränkande behandling,&lt;br&gt;samt att portalparagrafen skulle riskeras att urholkas, om den av&lt;br&gt;utredaren föreslagna formuleringen skulle införas. Den alltigenom&lt;br&gt;övergripande och avgörande grunden för innehållet i paragrafen är att all&lt;br&gt;personal i skolan har ett särskilt ansvar att motverka kränkande&lt;br&gt;behandling. Kränkande behandling omfattar självfallet även trakasserier&lt;br&gt;och övergrepp av sexuell natur. Regeringen är för närvarande inte beredd&lt;br&gt;att föreslå ytterligare ändringar i skollagens s.k. portalparagraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen om belastningsregistret ändras så att enskild har rätt att få&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv enligt den förslagna lagen om registerkontroll&lt;br&gt;av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.&lt;br&gt;Bestämmelser om återkallande av tillstånd eller godkännande samt om&lt;br&gt;tillsyn, som föranleds av den föreslagna lagen om registerkontroll, tas in i&lt;br&gt;skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna bör träda i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Ekonomiska konsekvenser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Förslaget om registerkontroll medför ökade&lt;br&gt;kostnader för Rikspolisstyrelsen. Detta föreslås finansieras genom att&lt;br&gt;2,25 miljoner kronor överförs från utgiftsområde 16 Utbildning och&lt;br&gt;universitetsforskning till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Utöver detta&lt;br&gt;föreslås att 500 000 kronor överförs engångsvis år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen bedömer att förslaget om&lt;br&gt;registerkontroll medför ett merarbete för Rikspolisstyrelsen och kommer&lt;br&gt;att innebära vissa ökade kostnader. Regeringen föreslår att 2,25 miljoner&lt;br&gt;kronor överförs från utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforsk-&lt;br&gt;ning till utgiftsområde 4 Rättsväsendet. Därtill kommer en engångsanvis-&lt;br&gt;ning på 500 000 kronor för systemutveckling för år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.1 Förslaget till lag om registerkontroll av personal&lt;br&gt;inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket anger inom vilka offentligt bedrivna verksamheter den&lt;br&gt;som erbjuds en anställning skall lämna ett registerutdrag ur det&lt;br&gt;belastningsregister som förs enligt lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister. Genom att endast den som erbjuds en anställning&lt;br&gt;skall lämna registerutdrag markeras att inte alla sökande måste lämna&lt;br&gt;registerutdrag utan endast den som arbetsgivare under urvalsprocessen&lt;br&gt;kommit fram till är den lämpligaste. Erbjudandet lämnas under&lt;br&gt;förutsättning att den arbetssökande företer ett registerutdrag som&lt;br&gt;huvudmannen finner vara tillfredsställande. Utdraget far vara högst ett år&lt;br&gt;gammalt. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar föreskrifter om innehållet i ett sådant utdrag med stöd av&lt;br&gt;bemyndigandet i 9 § lagen (1998:620) om belastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att den som inte har lämnat ett sådant&lt;br&gt;registerutdrag som avses i första stycket inte far anställas. Arbetsgivaren&lt;br&gt;åläggs alltså en skyldighet att genomföra registerkontroll av den som&lt;br&gt;erbjuds anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att verksamhet vid en riksintematskola med en&lt;br&gt;kommun som huvudman som anordnar utbildning som motsvarar&lt;br&gt;grundskolan omfattas av reglerna i denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket visar att den som erbjuds en anställning inom vissa&lt;br&gt;angivna enskilt bedrivna verksamheter skall, på samma sätt som framgår&lt;br&gt;av 1 § första stycket, lämna ett registerutdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att även för enskilt bedriven verksamhet&lt;br&gt;gäller att den som inte har lämnat ett registerutdrag inte får anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket innebär att reglerna om registerkontroll som anges i&lt;br&gt;första och andra styckena även kommer att gälla anställningar hos&lt;br&gt;utbildningsanordnare som efter regeringens medgivande enligt 2 § lagen&lt;br&gt;(1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan med stöd av&lt;br&gt;entreprenadavtal bedriver undervisning för skolpliktiga barn samt&lt;br&gt;anställningar inom en riksintematskola med enskild huvudman som&lt;br&gt;anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen, som har utformats enligt Lagrådets förslag (se 4 § i&lt;br&gt;Lagrådets yttrande), anges som undantag från bestämmelserna i 1 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §§ att den som erbjuds en förnyad anställning hos samma arbetsgivare&lt;br&gt;får anställas utan att han eller hon lämnar ett registerutdrag. Undantaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller under förutsättning att erbjudandet sker inom ett år från det att den&lt;br&gt;förra anställningen upphörde. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att ett registerutdrag skall återlämnas i original på&lt;br&gt;begäran av den som lämnat det. Förslaget har behandlats i avsnitt 7.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har utformats efter Lagrådets förslag (se 7 § i Lagrådets&lt;br&gt;yttrande) och utgör en hänvisning till att bestämmelser om tillsyn och&lt;br&gt;återkallande av tillstånd och godkännande beträffande enskild&lt;br&gt;verksamhet finns i skollagen (1985:1100). Tillsynen av enskild&lt;br&gt;förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg regleras i 2 a kap. 15 §&lt;br&gt;skollagen. Tillsynen av verksamhet som motsvarar förskoleklassen&lt;br&gt;regleras i 2 b kap. 8 § skollagen. Bestämmelser om tillsyn av fristående&lt;br&gt;skolor som anordnar utbildning for skolpliktiga elever finns i 9 kap. 11 §&lt;br&gt;skollagen. Bestämmelser om återkallande av tillstånd eller godkännande&lt;br&gt;beträffande nämnda verksamheter finns i 2 a kap. 16 §, 2 b kap. 9§&lt;br&gt;respektive 9 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 2 a kap. 19 §, 2 b kap. 12 § och 9 kap. 17 § skollagen (1985:1100)&lt;br&gt;följer att kommunens respektive Statens skolverks beslut om återkallande&lt;br&gt;av tillstånd eller godkännande far överklagas till allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som utformats efter Lagrådets förslag, regleras enskildas&lt;br&gt;rätt att fa tillgång till registeruppgifter om sig själva. Utdrag med&lt;br&gt;begränsat innehåll skall lämnas för vissa angivna ändamål. Regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om&lt;br&gt;utdragens innehåll i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett tillägg har gjorts till andra stycket där det föreskrivs att begränsade&lt;br&gt;utdrag också skall lämnas när en enskild behöver utdrag for användning&lt;br&gt;enligt lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg. Även i dessa fall ankommer det på&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att föreskriva&lt;br&gt;hur utdragen skall begränsas. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer kan också meddela föreskrifter om att de uppgifter&lt;br&gt;som skall tas med i de aktuella registerutdragen inte far vara äldre är ett&lt;br&gt;visst antal år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket är nytt och innebär att ett tillstånd skall återkallas om&lt;br&gt;huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt lagen om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg när det gäller anställning av personal och bristerna inte&lt;br&gt;avhjälps efter påpekande för huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges bl.a. att en godkänd enskilt bedriven utbildning&lt;br&gt;motsvarande förskoleklassen står under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;utbildningen bedrivs eller, om det är fråga om utbildning som bedrivs av&lt;br&gt;en fristående skola, av Statens skolverk. Det nya jjärde stycket visar att&lt;br&gt;den aktuella tillsynen skall omfatta kontroll av att huvudmannen iakttar&lt;br&gt;sina skyldigheter enligt lagen om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvarar det som anges under 2 a kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;B §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya andra stycket motsvarar det som föreslås i 2 b kap. 8 § fjärde&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket motsvarar det som föreslås i 2 a kap. 16 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Sammanfattning av betänkandet (SOU 1998:69)&lt;br&gt;Lämplighetsprövning av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningen har haft i uppdrag att överväga om arbetsgivare bör ges&lt;br&gt;ökade möjligheter eller skyldighet att kontrollera och pröva lämpligheten&lt;br&gt;hos arbetssökande eller redan anställda inom förskoleverksamhet, skola&lt;br&gt;eller skolbarnsomsorg. Syftet med lämplighetsprövningen skall vara att&lt;br&gt;stärka barns och ungdomars skydd mot främst sexuella övergrepp.&lt;br&gt;Utredningsuppdraget har till övervägande del kommit att handla om&lt;br&gt;frågor om registerkontroll, men även vikten av olika moment i&lt;br&gt;anställningsförfarandet har framhållits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med lämplighetsprövning avses hela den delen av rekryteringsarbetet&lt;br&gt;som syftar till att anställa lämplig personal. En registerkontroll är inte&lt;br&gt;detsamma som en lämplighetsprövning, men den kan utgöra en del av&lt;br&gt;prövningen. När ett anställningsforfarande avslutats är också&lt;br&gt;lämplighetsprövningen i egentlig mening avslutad. Frågan om&lt;br&gt;personalens lämplighet måste emellertid följas upp också därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det register som for närvarande finns och som kan användas för&lt;br&gt;registerkontroller är person- och belastningsregistret. Detta register skall&lt;br&gt;emellertid, enligt propositionen &amp;quot;Polisens register&amp;quot; (prop. 1997/98:97)&lt;br&gt;som under våren lämnats till riksdagen, ersättas av två nya register,&lt;br&gt;belastningsregistret och misstankeregistret. Förslagen i betänkandet tar&lt;br&gt;sikte på de nya registren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning är att registerkontroller kan bidra till en&lt;br&gt;förbättrad lämplighetsprövning av arbetssökande inom förskole-&lt;br&gt;verksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Om registeruppgifter inhämtas&lt;br&gt;om vissa typer av brott kan barns och ungdomars skydd mot övergrepp&lt;br&gt;stärkas. Det intresse som väger emot införandet av registerkontroller är&lt;br&gt;skyddet for den personliga integriteten. Utredningen anser att intresset att&lt;br&gt;skydda barn och ungdomar mot övergrepp är så starkt att den personliga&lt;br&gt;integriteten måste vika. I betänkandet föreslås att det skall införas regler&lt;br&gt;om registerkontroll av arbetssökande. Reglerna bör emellertid utformas&lt;br&gt;på sådant sätt att integritetsintrånget blir så litet som möjligt utan att&lt;br&gt;effektiviteten i kontrollen går förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med utgångspunkt i barns och ungdomars behov av skydd finns det&lt;br&gt;inte anledning att göra någon skillnad mellan verksamheter som drivs i&lt;br&gt;offentlig regi och sådana som drivs av enskilda. I betänkandet föreslås att&lt;br&gt;registerkontroller av arbetssökande skall äga rum inom både offentligt&lt;br&gt;och enskilt bedrivna verksamheter. I princip alla personalkategorier inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg kommer i kontakt med&lt;br&gt;barn eller ungdomar. Registerkontroll bör därför utföras beträffande&lt;br&gt;arbetssökande inom alla yrkeskategorier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll skall emellertid endast utföras beträffande dem som&lt;br&gt;erbjuds anställning. Alla som söker ett arbete skall alltså inte&lt;br&gt;kontrolleras. Registerkontrollen skall utgöra det sista momentet i&lt;br&gt;anställningsförfarandet. Meningen är att en av eventuellt flera&lt;br&gt;arbetssökande skall erbjudas anställning med förbehåll for att&lt;br&gt;registerkontrollen inte ger anledning till en annan bedömning. Därefter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall den arbetssökande inhämta registerutdrag och lämna dem till&lt;br&gt;arbetsgivaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Likaväl som arbetssökande kontrolleras bör kontroll äga rum av&lt;br&gt;fysiska personer som söker tillstånd att själva bedriva en förskola, ett&lt;br&gt;fritidshem, verksamhet som motsvarar förskoleklassen eller en fristående&lt;br&gt;skola. Också företrädare för juridiska personer som söker tillstånd bör&lt;br&gt;kontrolleras. I betänkandet föreslås att de nämnda kategorierna av&lt;br&gt;personer skall omfattas av regler om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun kan träffa entreprenadavtal med enskilda fysiska eller&lt;br&gt;juridiska personer om utförande av kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen eller förskoleklassen.&lt;br&gt;Kommuner och landsting kan också träffa entreprenadavtal om utförande&lt;br&gt;av viss undervisning inom främst gymnasieskolan. På samma sätt som&lt;br&gt;vid tillståndsgivning för bedrivande av enskild verksamhet skall kontroll&lt;br&gt;äga rum innan ett entreprenadavtal ingås. I dessa fall föreslås vissa&lt;br&gt;undantag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även den som erbjuds anställning hos någon som enligt ett&lt;br&gt;entreprenadavtal bedriver någon aktuell verksamhet bör, med vissa&lt;br&gt;undantag, omfattas av regler om registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personer som anställs för endast en kortare tid skall vara undantagna&lt;br&gt;från registerkontrollen. I betänkandet föreslås att den som anställs&lt;br&gt;sammantaget högst en månad under ett års tid inte skall kontrolleras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås inte några regler om registerkontroll av personer&lt;br&gt;som redan är anställda av huvudmannen för någon aktuell verksamhet.&lt;br&gt;Enligt utredningens mening skulle en kontroll av anställda innebära ett&lt;br&gt;större integritetsintrång än kontroll i de andra fallen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att registerkontrollen genomförs på så sätt att&lt;br&gt;den som erbjuds anställning själv inhämtar ett registerutdrag som han&lt;br&gt;lämnar till arbetsgivaren. Därigenom far den som kontrolleras fullständig&lt;br&gt;insyn i uppgiftslämnandet. Han eller hon behöver aldrig känna någon&lt;br&gt;osäkerhet om vilka uppgifter arbetsgivaren far tillgång till. Metoden&lt;br&gt;underlättar också Rikspolisstyrelsens (RPS) arbete. När någon begär att&lt;br&gt;fa registeruppgifter om någon annan än sig själv måste RPS vanligtvis&lt;br&gt;kontrollera att den som begär uppgifterna också har rätt att fa dem.&lt;br&gt;Någon sådan kontroll behövs inte med den föreslagna metoden för&lt;br&gt;registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande övriga kategorier av personer som skall omfattas av&lt;br&gt;kontrollregler skall kontrollen gå till på samma sätt. De som söker&lt;br&gt;tillstånd eller motsvarande för en verksamhet skall lämna utdragen till&lt;br&gt;den myndighet som beslutar om tillstånd. När ett entreprenadavtal ingås&lt;br&gt;lämnas utdragen till kommunen eller landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två andra metoder för registerkontroll behandlas i betänkandet. Den&lt;br&gt;ena innebär att arbetsgivaren ges rätt att hos RPS inhämta registerutdrag&lt;br&gt;beträffande arbetssökande. I de flesta andra fall där registerkontroll för&lt;br&gt;närvarande förekommer tillämpas denna metod. Ett andra sätt att&lt;br&gt;genomföra kontrollen är att låta arbetsgivaren vända sig till en central&lt;br&gt;myndighet, närmast Statens skolverk, som inhämtar registeruppgifterna&lt;br&gt;från RPS och vidarebefordrar dem till arbetsgivaren. På så sätt kan det&lt;br&gt;förhindras att ett stort antal små arbetsgivare far direkt tillgång till&lt;br&gt;integritetskänsliga registeruppgifter. Skolverket skulle också kunna ha till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgift att vidarebefordra endast sådana uppgifter som bedömdes som&lt;br&gt;relevanta för lämplighetsprövningen eller att utfärda ett lämplighetsintyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens slutsats är att den föreslagna metoden tar avgjort störst&lt;br&gt;hänsyn till skyddet för den personliga integriteten. Den framstår också&lt;br&gt;som den praktiskt mest lätthanterliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt utredningens förslag skall fullständiga utdrag varken inhämtas&lt;br&gt;från belastnings- eller misstankeregistren. Utdragen skall i stället endast&lt;br&gt;innehålla uppgifter om sådana brottstyper som är relevanta för en&lt;br&gt;lämplighetsprövning i syfte att förebygga övergrepp. Enligt utredningens&lt;br&gt;mening bör uppgifter lämnas om sexualbrott och andra brott som innebär&lt;br&gt;allvarliga kränkningar av andra människor. Förutom sexualbrott bör det&lt;br&gt;alltså övervägas att låta utdragen omfatta mord, dråp, grov misshandel,&lt;br&gt;människorov, grovt rån och bampomografibrott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om misstankar skall lämnas endast i fall åtal väckts med&lt;br&gt;anledning av misstankarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller verksamhet som bedrivs i offentlig regi föreslår&lt;br&gt;utredningen inte några särskilda sanktioner för upprätthållande av&lt;br&gt;arbetsgivarnas skyldighet att kontrollera registerutdrag. Det far anses&lt;br&gt;vara ett tjänsteåliggande för den som ansvarar för rekryteringen att&lt;br&gt;fullgöra kontrollskyldigheten. Beträffande verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;enskilda skall den statliga respektive kommunala tillsynen innefatta en&lt;br&gt;granskning av att skyldigheten uppfylls. Allvarliga brister i detta&lt;br&gt;avseende föreslås kunna medföra att tillståndet eller motsvarande för&lt;br&gt;verksamheten återkallas. En kommun eller ett landsting som lagt ut&lt;br&gt;verksamhet på entreprenad bör i entreprenadavtalet tillförsäkra sig&lt;br&gt;möjlighet att kontrollera att registerkontroller utförs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås inte att det skall vara förbjudet att anställa den&lt;br&gt;som begått något sådant brott som omfattas av registerkontrollen.&lt;br&gt;Arbetsgivaren skall i stället själv fa göra en bedömning av eventuella&lt;br&gt;uppgifter om brottslighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I betänkandet föreslås att det i offentligt bedriven verksamhet skall&lt;br&gt;gälla sekretess för uppgifter i de registerutdrag som lämnas. I enskilt&lt;br&gt;bedriven verksamhet skall tystnadsplikt gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll är bara en del av den lämplighetsprövning som alltid&lt;br&gt;bör äga rum innan någon anställs. Andra moment i&lt;br&gt;anställningsförfarandet är minst lika viktiga för att, så långt det är&lt;br&gt;möjligt, försäkra sig om att personen är pålitlig och lämplig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är av stor vikt att anställningsförfarandet är noggrant och&lt;br&gt;omsorgsfullt. I princip bör inte någon anställas utan att först ha&lt;br&gt;intervjuats vid ett personligt sammanträffande. Arbetssökande bör alltid&lt;br&gt;uppmanas att lämna en meritförteckning och att ange referenser.&lt;br&gt;Arbetsgivarens samtal med referenspersonerna bör vara utförliga. Enligt&lt;br&gt;utredningens mening skulle det vara av stort värde med riktlinjer för&lt;br&gt;anställningsförfarandet. Sådana skulle kunna utarbetas av&lt;br&gt;arbetsgivarorganisationerna i samarbete med de fackliga&lt;br&gt;organisationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsledningen har ett ansvar för att förebygga övergrepp. I rimlig&lt;br&gt;utsträckning skall man när man organiserar arbetet beakta att det kan&lt;br&gt;förekomma att anställda begår övergrepp mot barn eller ungdomar. Om&lt;br&gt;arbetet präglas av öppenhet och insyn minskar troligen risken för&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergrepp. Det är också viktigt att det finns tydliga rutiner för hur&lt;br&gt;personalen skall agera vid misstankar om att någon anställd begått&lt;br&gt;övergrepp mot barn eller ungdomar. På så sätt ökar möjligheterna att på&lt;br&gt;ett tidigt stadium upptäcka övergrepp. Därmed kan fortsatta övergrepp&lt;br&gt;förhindras. Även obefogade misstankar kan snabbt redas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett medvetet arbete med att stärka barns och ungdomars självkänsla&lt;br&gt;kan också vara ett led i förebyggandet av övergrepp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen anser också att det bör vidare övervägas att införa&lt;br&gt;lämplighetsprövningar i samband med högskoleutbildningar som leder&lt;br&gt;till yrken inom de aktuella verksamheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anställningsförfarandet skall givetvis syfta till att anställa den person&lt;br&gt;som på alla sätt är bäst lämpad för det aktuella arbetet. Också åtgärder&lt;br&gt;inom ramen för det dagliga arbetet måste ha ett vidare syfte än att&lt;br&gt;förebygga övergrepp. Förebyggandet av övergrepp bör vara en del av ett&lt;br&gt;ständigt fortgående arbete med att förbättra verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagförslag i betänkandet (SOU 1998:69)&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Lämplighetsprövning av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;1 Förslag till ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Allmänna föreskrifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografiskt hemvist&lt;br&gt;samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning&lt;br&gt;i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom. Utbildningen skall&lt;br&gt;inom varje skolform vara likvärdig, varhelst den anordnas i landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i&lt;br&gt;samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till&lt;br&gt;ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen&lt;br&gt;skall hänsyn tas till elever med särskilda behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall främja aktning&lt;br&gt;för varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma&lt;br&gt;miljö. Särskilt skall den som&lt;br&gt;verkar inom skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja jämställdhet mellan&lt;br&gt;könen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktivt motverka alla former&lt;br&gt;av kränkande behandling såsom&lt;br&gt;mobbning och rasistiska beteen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i skolan skall&lt;br&gt;utformas i överensstämmelse med&lt;br&gt;grundläggande demokratiska vär-&lt;br&gt;deringar. Var och en som verkar&lt;br&gt;inom skolan skall främja aktning&lt;br&gt;för varje människas egenvärde och&lt;br&gt;respekt för vår gemensamma&lt;br&gt;miljö. Särskilt skall den som&lt;br&gt;verkar inom skolan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. främja jämställdhet mellan&lt;br&gt;könen samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. aktivt motverka sexuella&lt;br&gt;övergrepp och alla andra former&lt;br&gt;av kränkande behandling såsom&lt;br&gt;mobbning och rasistiska beteen-&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll av arbetssökande&lt;br&gt;rn.fl. inom det offentliga&lt;br&gt;skolväsendet för barn och&lt;br&gt;ungdom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En huvudman inom det&lt;br&gt;offentliga skolväsendet för barn&lt;br&gt;och ungdom skall se till att den&lt;br&gt;som erbjuds en anställning inom&lt;br&gt;skolan lämnar ett utdrag ur&lt;br&gt;belastningsregistret och ett utdrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ur misstankeregistret till huvud-&lt;br&gt;mannen. Utdragen skall vara sär-&lt;br&gt;skilt utformade för detta ändamål&lt;br&gt;enligt 9§ lagen (1998:000) om&lt;br&gt;belastningsregister och 8 a § lagen&lt;br&gt;(1998:000) om misstankeregister&lt;br&gt;samt föreskrifter som meddelats&lt;br&gt;med stöd av dessa bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lämnar register-&lt;br&gt;utdrag enligt första stycket får inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra stycket gäller&lt;br&gt;inte beträffande den som under ett&lt;br&gt;års tid sammantaget anställs för&lt;br&gt;kortare tid än 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting med en fysisk person&lt;br&gt;träffar ett sådant avtal som avses i&lt;br&gt;1 och 2 §§ lagen (1993:802) om&lt;br&gt;entreprenadförhållanden inom&lt;br&gt;skolan, skall kommunen eller&lt;br&gt;landstinget se till att den fysiska&lt;br&gt;personen lämnar sådana register-&lt;br&gt;utdrag som avses i 18 § till&lt;br&gt;kommunen eller landstinget. Innan&lt;br&gt;ett sådant avtal träffas med en&lt;br&gt;enskild juridisk person skall&lt;br&gt;kommunen se till att samtliga som&lt;br&gt;ensamma eller gemensamt med&lt;br&gt;andra har rätt att företräda den&lt;br&gt;juridiska personen lämnar sådana&lt;br&gt;registerutdrag till kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast när&lt;br&gt;avtal träffas med en enskild fysisk&lt;br&gt;eller juridisk person vars verk-&lt;br&gt;samhet huvudsakligen är inriktad&lt;br&gt;på undervisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som har träffat ett sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 1 och 2 §§ lagen&lt;br&gt;(1993:802) om entreprenadför-&lt;br&gt;hållanden inom skolan skall se till&lt;br&gt;att den som under en löpande&lt;br&gt;avtalsperiod erbjuds en&lt;br&gt;anställning som innefattar&lt;br&gt;pedagogiska uppgifter lämnar&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådana registerutdrag som avses i Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;18 §. Registerutdragen skall Bilaga 2&lt;br&gt;lämnas till den enskilda fysiska&lt;br&gt;eller juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller endast en&lt;br&gt;enskild fysisk eller juridisk person&lt;br&gt;vars verksamhet huvudsakligen är&lt;br&gt;inriktad på undervisning.&lt;br&gt;Vad som sägs i 18 § andra och&lt;br&gt;tredje stycket gäller också för de&lt;br&gt;enskilda fysiska och juridiska&lt;br&gt;personer som avses i första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot registerut-&lt;br&gt;drag enligt 18, 19 eller 20 § skall&lt;br&gt;förstöra utdragen senast sedan ett&lt;br&gt;år förflutit från det att utdragen&lt;br&gt;tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;br&gt;Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 13 § far beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en fysisk person beviljas&lt;br&gt;tillstånd skall han eller hon lämna&lt;br&gt;sådana registerutdrag som avses i&lt;br&gt;1 kap. 18 § till kommunen. Innan&lt;br&gt;en juridisk person beviljas tillstånd&lt;br&gt;skall samtliga som ensamma eller&lt;br&gt;gemensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämna sådana registerutdrag till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd far förenas med villkor av betydelse för kvalitet och säkerhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall&lt;br&gt;nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 a J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun som bedriver&lt;br&gt;förskoleverksamhet eller skol-&lt;br&gt;barnsomsorg skall se till att den&lt;br&gt;som erbjuds en anställning inom&lt;br&gt;verksamheten lämnar sådana&lt;br&gt;registerutdrag som avses i 1 kap.&lt;br&gt;18 § till kommunen. Detsamma&lt;br&gt;gäller en enskild fysisk eller&lt;br&gt;juridisk person som driver en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förskola eller ett fritidshem. Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;Utdragen skall dock lämnas till Bilaga 2&lt;br&gt;den enskilda fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lämnar register-&lt;br&gt;utdrag enligt första stycket får inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra stycket gäller&lt;br&gt;inte beträffande den som under ett&lt;br&gt;års tid sammantaget anställs för&lt;br&gt;kortare tid än 30 dagar och inte&lt;br&gt;heller inom verksamhet som be-&lt;br&gt;drivs enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun träffar ett&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 5 § andra&lt;br&gt;stycket med en fysisk person, skall&lt;br&gt;kommunen se till att den fysiska&lt;br&gt;personen lämnar sådana register-&lt;br&gt;utdrag som avses i 1 kap. 18 § till&lt;br&gt;kommunen. Innan ett sådant avtal&lt;br&gt;träffas med en enskild juridisk&lt;br&gt;person skall kommunen se till att&lt;br&gt;samtliga som ensamma eller ge-&lt;br&gt;mensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämnar sådana registerutdrag till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som har träffat ett sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 5 § andra stycket&lt;br&gt;skall se till att den som under en&lt;br&gt;löpande avtalsperiod erbjuds en&lt;br&gt;anställning inom förskoleverksam-&lt;br&gt;heten eller skolbarnsomsorgen&lt;br&gt;lämnar sådana registerutdrag som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 18 §. Registerut-&lt;br&gt;dragen skall lämnas till den&lt;br&gt;enskilda fysiska eller juridiska&lt;br&gt;personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 14 a § andra och&lt;br&gt;tredje stycket gäller också för de&lt;br&gt;enskilda fysiska och juridiska per-&lt;br&gt;soner som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses&lt;br&gt;i 13 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att&lt;br&gt;avhjälpa missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är&lt;br&gt;allvarligt och kommunens&lt;br&gt;föreläggande inte följs, far&lt;br&gt;kommunen återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är&lt;br&gt;allvarligt och kommunens&lt;br&gt;föreläggande inte följs, får&lt;br&gt;kommunen återkalla tillståndet.&lt;br&gt;Tillståndet får också återkallas om&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten&lt;br&gt;inte tillsett att registerutdrag&lt;br&gt;lämnats enligt 14 a § och&lt;br&gt;underlåtelsen är allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild&lt;br&gt;förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg far inte obehörigen röja vad&lt;br&gt;han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också for uppgifter i ett&lt;br&gt;registerutdrag som lämnats enligt&lt;br&gt;14a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 a §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska person som tagit&lt;br&gt;emot registerutdrag enligt 14 c §&lt;br&gt;får inte obehörigen röja uppgifter i&lt;br&gt;utdragen. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som är eller har varit verksam hos&lt;br&gt;en enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som tagit emot register-&lt;br&gt;utdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot register-&lt;br&gt;utdrag enligt 14, 14 a, 14 b eller&lt;br&gt;14 c § skall forstöra utdragen&lt;br&gt;senast sedan ett år förflutit från&lt;br&gt;det att utdragen tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. Förskoleklassen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillstånd att bedriva sådan verksamhet som avses i 6 § får beviljas&lt;br&gt;endast om verksamheten uppfyller kraven på god kvalitet och säkerhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en fysisk person beviljas&lt;br&gt;tillstånd skall han eller hon lämna&lt;br&gt;sådana registerutdrag som avses i&lt;br&gt;1 kap. 18 § till kommunen. Innan&lt;br&gt;en juridisk person beviljas tillstånd&lt;br&gt;skall samtliga som ensamma eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gemensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämna sådana registerutdrag till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet far förenas med villkor av betydelse för kvalitet och&lt;br&gt;säkerhet i verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten helt eller till väsentlig del ändras eller flyttas, skall&lt;br&gt;nytt tillstånd sökas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som driver verksamhet som&lt;br&gt;motsvarar förskoleklassen skall se&lt;br&gt;till att den som erbjuds en anställ-&lt;br&gt;ning inom verksamheten lämnar&lt;br&gt;sådana registerutdrag som avses i&lt;br&gt;1 kap. 18 §. Utdragen skall lämnas&lt;br&gt;till den som bedriver verksamhe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lämnar register-&lt;br&gt;utdrag enligt första stycket får inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra stycket gäller&lt;br&gt;inte den som under ett års tid&lt;br&gt;sammantaget anställs för kortare&lt;br&gt;tid än 30 dagar och inte heller&lt;br&gt;inom verksamhet som bedrivs en-&lt;br&gt;ligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innan en kommun träffar ett&lt;br&gt;sådant avtal som avses i 2 § tredje&lt;br&gt;stycket med en fysisk person, skall&lt;br&gt;kommunen se till att den fysiska&lt;br&gt;personen lämnar sådana register-&lt;br&gt;utdrag som avses i 1 kap. 18 § till&lt;br&gt;kommunen. Innan ett sådant avtal&lt;br&gt;träffas med en enskild juridisk&lt;br&gt;person skall kommunen se till att&lt;br&gt;samtliga som ensamma eller ge-&lt;br&gt;mensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämnar sådana registerutdrag till&lt;br&gt;kommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som har träffat ett sådant&lt;br&gt;avtal som avses i 2 § tredje stycket&lt;br&gt;skall se till att den som under en&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;löpande avtalsperiod erbjuds en Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;anställning inom förskoleklassen Bilaga 2&lt;br&gt;lämnar sådana registerutdrag som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 18 §. Registerutdra-&lt;br&gt;gen skall lämnas till den enskilda&lt;br&gt;fysiska eller juridiska personen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 7 a § andra och&lt;br&gt;tredje stycket gäller också för de&lt;br&gt;enskilda fysiska och juridiska per-&lt;br&gt;soner som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det föreligger något missförhållande i sådan verksamhet som avses&lt;br&gt;i 6 §, skall kommunen förelägga den som ansvarar för verksamheten att&lt;br&gt;avhjälpa missförhållandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om missförhållandet är Om missförhållandet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvarligt och kommunens&lt;br&gt;föreläggande inte följs, får&lt;br&gt;kommunen återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allvarligt och kommunens&lt;br&gt;föreläggande inte följs, får&lt;br&gt;kommunen återkalla tillståndet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillståndet får också återkallas om&lt;br&gt;den som bedriver verksamheten&lt;br&gt;inte tillsett att registerutdrag&lt;br&gt;lämnats enligt 7 a § och&lt;br&gt;underlåtelsen är allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;H §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven&lt;br&gt;verksamhet som motsvarar förskoleklassen far inte obehörigen röja vad&lt;br&gt;han eller hon därvid har fått veta om enskildas personliga förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också för uppgifter i ett&lt;br&gt;registerutdrag som lämnats enligt&lt;br&gt;7a§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lla§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fysiska person som tagit&lt;br&gt;emot registerutdrag enligt 7 c får&lt;br&gt;inte obehörigen röja uppgifter i&lt;br&gt;utdragen. Detsamma gäller den&lt;br&gt;som är eller har varit verksam hos&lt;br&gt;en enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som tagit emot register-&lt;br&gt;utdrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;llb§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot register-&lt;br&gt;utdrag enligt 7, 7 a, 7 b eller 7 c §&lt;br&gt;skall förstöra utdragen senast&lt;br&gt;sedan ett år förflutit från det att&lt;br&gt;utdragen tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. Fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som&lt;br&gt;grundskolan, särskolan respektive specialskolan skall förmedla, skall&lt;br&gt;godkännas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den&lt;br&gt;värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till&lt;br&gt;utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med&lt;br&gt;undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett&lt;br&gt;lägre elevantal,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. skolan, om den motsvarar särskolan eller specialskolan, bereder&lt;br&gt;eleverna de omsorger som behövs, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som drivs av&lt;br&gt;en fysisk person får inte&lt;br&gt;godkännas innan den som driver&lt;br&gt;skolan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lämnat sådana&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerutdrag som avses i 1 kap.&lt;br&gt;18 § till Statens skolverk. En&lt;br&gt;fristående skola som drivs av en&lt;br&gt;juridisk person får inte godkännas&lt;br&gt;innan samtliga som ensamma eller&lt;br&gt;gemensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämnat sådana regjsterutdrag till&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett godkännande kan avse vissa årskurser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som gymnasieskolan skall förmedla på nationella eller&lt;br&gt;specialutformade program, skall Statens skolverk förklara skolan&lt;br&gt;berättigad till bidrag som avses i 8 a § i fråga om utbildningen.&lt;br&gt;Förklaring får dock lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den&lt;br&gt;värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till motsvarande&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan enligt denna lag, med undantag för sådana&lt;br&gt;ungdomar vilkas mottagande skulle medföra att betydande&lt;br&gt;organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och Bilaga 2&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om&lt;br&gt;utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för&lt;br&gt;skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första&lt;br&gt;stycket får inte lämnas beträffande&lt;br&gt;en skola som drivs av en fysisk&lt;br&gt;person innan den som driver&lt;br&gt;skolan lämnat sådana register-&lt;br&gt;utdrag som avses i 1 kap. 18 § till&lt;br&gt;Statens skolverk. En förklaring får&lt;br&gt;inte lämnas beträffande en skola&lt;br&gt;som drivs av en juridisk person&lt;br&gt;innan samtliga som ensamma eller&lt;br&gt;gemensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämnat sådana registerutdrag till&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola lämnar utbildning som ger kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och&lt;br&gt;färdigheter som gymnasiesärskolan skall förmedla, skall Statens skolverk&lt;br&gt;förklara skolan berättigad till bidrag som avses i 8 c § i fråga om&lt;br&gt;utbildningen. Förklaring far dock lämnas endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den&lt;br&gt;värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan står öppen för alla ungdomar som har rätt till utbildning i&lt;br&gt;gymnasiesärskolan, med undantag för sådana ungdomar vilkas&lt;br&gt;mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller&lt;br&gt;ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i&lt;br&gt;fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och&lt;br&gt;ledningen av sådana skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första stycket skall inte lämnas i fråga om&lt;br&gt;utbildning som skulle innebära påtagliga negativa följder för&lt;br&gt;skolväsendet i den kommun där skolan är belägen eller i närliggande&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förklaring enligt första&lt;br&gt;stycket får inte lämnas beträffande&lt;br&gt;en skola som drivs av en fysisk&lt;br&gt;person innan den som driver&lt;br&gt;skolan lämnat sådana register-&lt;br&gt;utdrag som avses i 1 kap. 18 § till&lt;br&gt;Statens skolverk. En förklaring får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte lämnas beträffande en skola&lt;br&gt;som drivs av en juridisk person&lt;br&gt;innan samtliga som ensamma eller&lt;br&gt;gemensamt med andra har rätt att&lt;br&gt;företräda den juridiska personen&lt;br&gt;lämnat sådana registerutdrag till&lt;br&gt;Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fristående skola som avses i denna paragraf far inom ramen för vad&lt;br&gt;som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll av arbetssökande&lt;br&gt;rn.fl. inom fristående skolor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för en fristående&lt;br&gt;skola som avses i detta kapitel&lt;br&gt;skall se till att den som erbjuds en&lt;br&gt;anställning inom skolan lämnar&lt;br&gt;sådana registerutdrag som avses i&lt;br&gt;1 kap. 18 § till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lämnar registerut-&lt;br&gt;drag enligt första stycket får inte&lt;br&gt;anställas inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra stycket gäller&lt;br&gt;inte beträffande den som under ett&lt;br&gt;års tid sammantaget anställs för&lt;br&gt;kortare tid än 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara skyl-&lt;br&gt;diga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets tillsyn skall också&lt;br&gt;omfatta kontroll av att register-&lt;br&gt;utdrag lämnats enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som far bidrag enligt 6 eller 6 a § skall den&lt;br&gt;kommun där skolan är belägen ha rätt till insyn i verksamheten. Sådana&lt;br&gt;skolor är skyldiga att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta&lt;br&gt;i den uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skol-&lt;br&gt;väsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 § är vidare skyldiga att delta i riksom-&lt;br&gt;fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer. Skolorna är också skyldiga att in-&lt;br&gt;formera eleverna och deras vårdnadshavare om elevens resultat vid&lt;br&gt;sådana prov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som av-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-&lt;br&gt;ler kraven för godkännande och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter påpe-&lt;br&gt;kande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosätter sin skyldighet&lt;br&gt;att lämna information om proven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ses i 1 och 5 §§ inte längre uppfyl-&lt;br&gt;ler kraven för godkännande och&lt;br&gt;bristerna inte avhjälps efter påpe-&lt;br&gt;kande för huvudmannen, skall&lt;br&gt;godkännandet återkallas. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om en fristående skola&lt;br&gt;trots påpekande inte iakttar sin&lt;br&gt;skyldighet enligt 11 § att delta i&lt;br&gt;den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som genomförs av Statens&lt;br&gt;skolverk samt riksomfattande&lt;br&gt;prov. Detsamma gäller också om&lt;br&gt;skolan åsidosätter sin skyldighet&lt;br&gt;att lämna information om proven.&lt;br&gt;Godkännandet får också återkallas&lt;br&gt;om huvudmannen inte tillsett att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerutdrag lämnats enligt&lt;br&gt;10 a § och underlåtelsen är&lt;br&gt;allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt&lt;br&gt;6 eller 6 a § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga nega-&lt;br&gt;tiva följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen, skall&lt;br&gt;rätten till bidrag återkallas. Rätten till bidrag skall också återkallas, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skolan tar ut avgifter i strid med 7 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skolan, om den har rätt till bidrag enligt 6 §, inte erbjuder kostnads-&lt;br&gt;fria skolmåltider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om godkännande&lt;br&gt;eller om rätt till bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som far bidrag för viss utbildning enligt 8 eller 8 b §&lt;br&gt;skall, i fråga om den utbildningen, stå under tillsyn av Statens skolverk&lt;br&gt;och vara skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skol-&lt;br&gt;väsendet som genomförs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skolverkets tillsyn skall också&lt;br&gt;omfatta kontroll av att registerut-&lt;br&gt;drag lämnats enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om fristående skolor som får bidrag enligt 8 eller 8 b § skall, i&lt;br&gt;fråga om den utbildningen, den kommun där skolan är belägen ha rätt till&lt;br&gt;insyn i skolans verksamhet. Sådana skolor är skyldiga att i den utsträck-&lt;br&gt;ning som kommunen bestämmer delta i den uppföljning och utvärdering&lt;br&gt;som kommunen gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 8 § är vidare skyldiga att delta i riksom-&lt;br&gt;fattande prov i den utsträckning som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en fristående skola som har&lt;br&gt;rätt till bidrag enligt 8 eller 8 b §&lt;br&gt;inte längre uppfyller kraven för att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen, skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;br&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering som ge-&lt;br&gt;nomförs av Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa bidrag och bristerna inte av-&lt;br&gt;hjälps efter påpekande för huvud-&lt;br&gt;mannen, skall förklaringen om rätt&lt;br&gt;till bidrag återkallas. Detsamma&lt;br&gt;gäller om en fristående skola trots&lt;br&gt;påpekande inte iakttar sin skyldig-&lt;br&gt;het enligt 13 § att delta i den upp-&lt;br&gt;följning och utvärdering som ge-&lt;br&gt;nomförs av Statens skolverk. För-&lt;br&gt;klaringen om rätt till bidrag får&lt;br&gt;också återkallas om huvudmannen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte tillsett att registerutdrag läm-&lt;br&gt;nats enligt 10 a § och underlåtel-&lt;br&gt;sen är allvarlig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheten vid en fristående skola som har rätt till bidrag enligt&lt;br&gt;8 eller 8 b § förändras i sådan utsträckning att det innebär påtagliga&lt;br&gt;negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen&lt;br&gt;eller i närliggande kommuner, skall Statens skolverk återkalla rätten till&lt;br&gt;bidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som är eller har varit&lt;br&gt;verksam i en fristående skola som&lt;br&gt;avses i detta kapitel far obehörigen&lt;br&gt;röja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad han eller hon i den elev-&lt;br&gt;vårdande verksamheten har fatt&lt;br&gt;veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgifter i ett ärende om&lt;br&gt;tillrättaförande av en elev eller om&lt;br&gt;skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som är eller har varit&lt;br&gt;verksam i en fristående skola som&lt;br&gt;avses i detta kapitel får obehörigen&lt;br&gt;röja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vad han eller hon i den elev-&lt;br&gt;vårdande verksamheten har fått&lt;br&gt;veta om någons personliga förhål-&lt;br&gt;landen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppgifter i ett ärende om&lt;br&gt;tillrättaförande av en elev eller om&lt;br&gt;skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. uppgifter i ett registerutdrag&lt;br&gt;som lämnats enligt 10 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot registerut-&lt;br&gt;drag enligt 2, 8, 8 b eller 10 a §&lt;br&gt;skall förstöra utdragen senast&lt;br&gt;sedan ett år förflutit från det att&lt;br&gt;utdragen tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. Särskilda utbildningsformer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7^&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannen för en riksinter-&lt;br&gt;natskola skall se till att den som&lt;br&gt;erbjuds en anställning inom skolan&lt;br&gt;lämnar sådana registerutdrag som&lt;br&gt;avses i 1 kap. 18 § till honom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte lämnar registerut-&lt;br&gt;drag enligt första stycket får inte&lt;br&gt;anställas inom skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra stycket gäller&lt;br&gt;inte beträffande den som under ett&lt;br&gt;års tid sammantaget anställs för&lt;br&gt;kortare tid än 30 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;le§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ingen som är eller har varit&lt;br&gt;verksam i en fristående skola som&lt;br&gt;har getts ställning av riksinternat-&lt;br&gt;skola får obehörigen röja&lt;br&gt;uppgifter i ett registerutdrag som&lt;br&gt;lämnats enligt 1 d §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lf§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som tagit emot registerut-&lt;br&gt;drag enligt 1 d § skall förstöra ut-&lt;br&gt;dragen senast sedan ett år förflutit&lt;br&gt;från det att utdragen tagits emot.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 Förslag till ändring i förslaget till lag om&lt;br&gt;belastningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana&lt;br&gt;belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. polis- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och utreda&lt;br&gt;brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt&lt;br&gt;för utfärdande av strafföreläggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplig-&lt;br&gt;hetsprövning, tillståndsprövning eller annan prövning som anges i&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgift som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgifter som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet eller som denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver enligt bestämmelser i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att fa uppgifter fran registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga&lt;br&gt;uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran&lt;br&gt;lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta tillvara sin rätt i ett&lt;br&gt;främmande land eller fa tillstånd&lt;br&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att fa ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta tillvara sin rätt i ett&lt;br&gt;främmande land eller fa tillstånd&lt;br&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att få ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt före-&lt;br&gt;skrifter som regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;meddelar. Detsamma gäller när en&lt;br&gt;enskild behöver ett registerutdrag&lt;br&gt;om sig själv enligt bestämmelser i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerutdrag som är avsett&lt;br&gt;för användning enligt skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) får endast innehålla&lt;br&gt;sådana uppgifter om brott som kan&lt;br&gt;vara av betydelse vid en lämplig-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hetsprövning med syfte att före-&lt;br&gt;bygga övergrepp mot barn och&lt;br&gt;ungdomar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och&lt;br&gt;undertecknad av den sökande själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3 Förslag till ändring i förslaget till lag om&lt;br&gt;misstankeregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andamal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Misstankeregistret skall foras för att underlätta tillgången till sådana&lt;br&gt;uppgifter om skälig misstanke om brott som behövs i verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. polis- och tullmyndigheter för att samordna förundersökningar mot&lt;br&gt;en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighets-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning, tillståndsprövning eller&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgift som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;annan prövning som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgifter som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet eller som denne&lt;br&gt;behöver enligt bestämmelser i&lt;br&gt;skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt att få uppgifter ur registret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskilda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett&lt;br&gt;registerutdrag om sig själv enligt&lt;br&gt;bestämmelser i skollagen&lt;br&gt;(1985:1100), har rätt att få ett&lt;br&gt;utdrag vars innehåll är begränsat&lt;br&gt;enligt föreskrifter som regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet regeringen&lt;br&gt;bestämmer meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerutdrag som är avsett&lt;br&gt;för användning enligt skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) får endast innehålla&lt;br&gt;uppgifter om misstankar om brott&lt;br&gt;som kan vara av betydelse for en&lt;br&gt;lämplighetsprövning med syfte att&lt;br&gt;förebygga övergrepp mot barn och&lt;br&gt;ungdomar. Sådana uppgifter får&lt;br&gt;tas med endast om åtal väckts i&lt;br&gt;anledning av misstankarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Förslag till ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;M&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskole-&lt;br&gt;verksamheten, skolbarnsomsorgen,&lt;br&gt;förskoleklassen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;grundskolan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gymnasieskolan, särskolan, spe-&lt;br&gt;cialskolan och sameskolan samt i&lt;br&gt;en kommunal riksintematskola för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga för-&lt;br&gt;hållanden i registerutdrag som&lt;br&gt;lämnats enligt 1 kap. 18 §, 2 a kap.&lt;br&gt;14 a § eller 10 kap. 1 d §&lt;br&gt;skollagen (1985:1100), om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom eller henne närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller hos en kommun&lt;br&gt;och hos Statens skolverk för upp-&lt;br&gt;gift om enskilds personliga förhål-&lt;br&gt;landen i registerutdrag som läm-&lt;br&gt;nats enligt 1 kap. 19 §, 2 a kap. 14&lt;br&gt;eller 14 b §, 2 b kap. 7 eller 7 b §&lt;br&gt;eller 9 kap. 2, 8 eller 8b § skol-&lt;br&gt;lagen (1985:1100), om det inte&lt;br&gt;står klart att uppgiften kan röjas&lt;br&gt;utan att den enskilde eller någon&lt;br&gt;honom eller henne närstående&lt;br&gt;lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråg&lt;sup&gt;a om u&lt;/sup&gt;PPS&lt;sup&gt;l&lt;/sup&gt;ft i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Förslag till ändring i lagen (1993:802) om&lt;br&gt;entreprenadförhållanden inom skolan&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är eller har varit verksam inom enskild verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs med stöd av 1 eller 2 § får inte obehörigen röja vad han i den&lt;br&gt;elevvårdande verksamheten har fått veta om någons personliga&lt;br&gt;förhållanden. Han får inte heller obehörigen röja uppgift i ärende om&lt;br&gt;tillrättaförande av en elev eller om skiljande av en elev från vidare&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller också för uppgifter i ett&lt;br&gt;registerutdrag som lämnats enligt&lt;br&gt;1 kap. 20 § skollagen (1985:1100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanserna samt en&lt;br&gt;sammanställning av remissyttrandena över&lt;br&gt;betänkandet (SOU 1998:69) Lämplighetsprövning av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har inkommit från Justitieombudsmannen (JO), Göta&lt;br&gt;hovrätt, Kammarrätten i Göteborg, Rikspolisstyrelsen (RPS),&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen, Brottsförebyggande rådet (BRÅ),&lt;br&gt;Datainspektionen, Socialstyrelsen, Statens institutionsstyrelse (SiS),&lt;br&gt;Handikappombudsmannen, Barnombudsmannen (BO), Statskontoret,&lt;br&gt;Riksrevisionsverket (RRV), Arbetsgivarverket, Skiljenämnden för&lt;br&gt;arbetsmiljöfrågor, Statens skolverk, Statens institut för handikappfrågor i&lt;br&gt;skolan (SIH), Högskoleverket (HSV), Stockholms universitet,&lt;br&gt;Lärarhögskolan i Stockholm, Högskolan i Dalarna, Umeå universitet,&lt;br&gt;Arbetarskyddsstyrelsen, Yrkesinspektionen, Arbetsdomstolen,&lt;br&gt;Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Diskrimineringsombudsmannen&lt;br&gt;(DO), Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län,&lt;br&gt;Landstinget i Skaraborgs län, Landstinget i Västmanlands län, Alvesta&lt;br&gt;kommun, Bollnäs kommun, Borlänge kommun, Borås kommun, Gävle&lt;br&gt;kommun, Gällivare kommun, Göteborgs stad, Hallstahammars kommun,&lt;br&gt;Helsingborgs stad, Höörs kommun, Karlstads kommun, Katrineholms&lt;br&gt;kommun, Laholms kommun, Linköpings kommun, Malmö stad, Nacka&lt;br&gt;kommun, Nybro kommun, Nordanstigs kommun, S alems kommun,&lt;br&gt;Sollefteå kommun, Sollentuna kommun, Stockholms stad, Piteå kommun,&lt;br&gt;Åre kommun, Älvsbyns kommun, Östhammars kommun, Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Friskolomas riksförbund,&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Landsorganisationen (LO),&lt;br&gt;Sveriges Akademikers Centralorganisation (SACO), Svenska&lt;br&gt;Arbetsgivareföreningen (SAF), Handikappförbundens samarbetsorgan,&lt;br&gt;Elevorganisationen i Sverige, Riksförbundet Hem och Skola, Pysslingen&lt;br&gt;Förskolor AB, Svenska Montessoriförbundet, Waldorfskolefederationen,&lt;br&gt;Riksförbundet BRIS, Rädda Barnens riksförbund. Dessutom har&lt;br&gt;yttranden inkommit från Lärarnas riksförbund (LR), Riksförbundet för&lt;br&gt;sexuellt likaberättigande (RFSL), Riksförbundet för döva, hörselskadade&lt;br&gt;och språkstörda barn (DHB), Högskolans avskilj andenämnd, Ecpat&lt;br&gt;Sverige - barnets rätt mot kommersiell sexuell exploatering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna synpunkter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En övervägande del av remissinstanserna är positiva till utredningens&lt;br&gt;grundansats och till betänkandet som helhet. Flera remissinstanser har&lt;br&gt;dock valt att inte närmare kommentera de olika förslagen, alternativt valt&lt;br&gt;att kommentera endast de delar av betänkandet som de har helt eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delvis annan uppfattning om. En vanlig åsikt är att det har varit svårt att&lt;br&gt;ta ställning till vissa förslag, då de föreslagna åtgärderna har en&lt;br&gt;begränsad räckvidd för att förebygga sexuella och andra övergrepp mot&lt;br&gt;barn och ungdomar samt att effektiviteten av bestämmelserna måste&lt;br&gt;vägas mot det integritetsintrång som kan bli följden av att bestämmelser&lt;br&gt;av detta slag införs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner tillstyrker i huvudsak förslaget om&lt;br&gt;registerkontroll. Flera anser dock att även korttidsanställda bör&lt;br&gt;kontrolleras alternativt att frågan bör utredas ytterligare. Några&lt;br&gt;remissinstanser anser att frågan om lämplighetsprövning vid antagning&lt;br&gt;till utbildning måste utredas ytterligare. Kammarrätten i Göteborg anser&lt;br&gt;att även andra åtgärder som är mindre ingripande än registerkontroll bör&lt;br&gt;övervägas. BRIS anser att utredningens uppdrag och förslag är för snäva.&lt;br&gt;Umeå universitet anser att registerkontroll bör ske på fler områden än&lt;br&gt;enbart inom förskola, skola och skolbarnsomsorg och att fler&lt;br&gt;personalkategorier bör omfattas. Umeå universitet anser att utredningens&lt;br&gt;begränsning till sexuella övergrepp är olycklig och det finns behov av&lt;br&gt;forskning kring hur barn- och ungdomar upplever trakasserier och&lt;br&gt;bemötande i skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll —för alla typer av arbeten i förskola, grund- och&lt;br&gt;gymnasieskola, både ojfentlig och enskild verksamhet, som ett komplement&lt;br&gt;till anställningsförfarandet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna är överlag positiva till en registerkontroll, som ett&lt;br&gt;komplement till anställningsförfarandet, för alla typer av arbeten i&lt;br&gt;förskola, grund- och gymnasieskola. JO anser att det är naturligt att ställa&lt;br&gt;sig positiv till åtgärder som syftar till att stärka barns och ungdomars&lt;br&gt;skydd mot övergrepp. Däremot menar JO att det framstår som tveksamt&lt;br&gt;om en registerkontroll i praktiken skulle bli så verkningsfull att en sådan&lt;br&gt;kontroll bör ingå som ett obligatoriskt moment vid prövningen. JO anser&lt;br&gt;det saknas analys av om de fall som förekommit hade kunnat undvikas&lt;br&gt;genom registerkontroll och menar därför att frågan om&lt;br&gt;lämplighetskontroll av personal bör ses över i ett större perspektiv och&lt;br&gt;omfatta alla verksamheter som rör särskilt utsatta grupper. Göta hovrätt&lt;br&gt;har ingen erinran mot förslaget då den modell utredningen valt framstår&lt;br&gt;som den lämpligaste för den enskilde presumtive arbetstagaren och&lt;br&gt;således den som bäst tillgodoser skyddet för den personliga integriteten.&lt;br&gt;Enligt Kammarrätten i Göteborg far det föreslagna systemet med&lt;br&gt;registerkontroll av arbetssökande anses ligga inom ramen för vad som&lt;br&gt;kan accepteras som inskränkning i skyddet för den personliga&lt;br&gt;integriteten. Kammarrätten anser att även andra åtgärder som är mindre&lt;br&gt;ingripande än registerkontroll bör övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;RPS ställer sig tveksam till utredningens förslag att införa kontroll i&lt;br&gt;polisregistren av arbetssökande inom dessa områden och ifrågasätter om&lt;br&gt;den förväntade effekten kommer att uppnås. Enligt RPS finns det en risk&lt;br&gt;att kontroll i registren tillmäts för stor betydelse vid lämplighetsprövning.&lt;br&gt;RPS anser vidare att en utgångspunkt vid bedömningen av om&lt;br&gt;myndigheter och enskilda skall fa utökad tillgång till uppgifter i&lt;br&gt;polisregister eller om kretsen av uppgiftsberättigade skall vidgas bör vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att uppgifter i registren inte bör lämnas ut annat än i sådana fall där Prop. 1999/2000:123&lt;br&gt;registerinformationen är absolut nödvändig for prövningen. Bilaga 3&lt;br&gt;Kriminalvårdsstyrelsen menar att ett registerutdrag kring brottslighet som&lt;br&gt;ligger tio år och mer tillbaka i tiden är ett extra straff for den enskilde och&lt;br&gt;därför är ett kraftfullt ingrepp. Det anses dock svårt att se kopplingen till&lt;br&gt;åtgärdens målsättning och den bredd av brott som anges som viktiga.&lt;br&gt;BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över&lt;br&gt;misstänkta eller lagförda personer och avstyrker därför förslaget. I stället&lt;br&gt;bör andra effektivare åtgärder kunna vidtas for att förhindra övergrepp&lt;br&gt;mot barn och ungdomar. Datainspektionen har inget att erinra mot att det&lt;br&gt;införs bestämmelser om registerkontroll. Enligt Socialstyrelsen är&lt;br&gt;skyddet for barnen så viktigt att det finns anledning att stödja&lt;br&gt;utredningens förslag. Däremot menar även Socialstyrelsen att effekten av&lt;br&gt;förslaget är begränsad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgivarverket, Skolverket och TCO instämmer i betänkandets&lt;br&gt;förslag att registerkontroller skall införas. TCO vill dock betona att detta&lt;br&gt;förslag måste införas på ett sådant sätt att den arbetssökandes personliga&lt;br&gt;integritet skyddas i möjligaste mån. Svenska Kommunförbundet anser det&lt;br&gt;positivt att kommunen ges en möjlighet att begära in registerutdrag vid&lt;br&gt;anställning av personal i de berörda verksamheterna men anser inte att&lt;br&gt;det skall vara obligatoriskt i alla anställningsärenden. De anser vidare att&lt;br&gt;alla som anställs i verksamheter som har kontakt med barn och ungdom&lt;br&gt;bör omfattas på samma sätt som föreslås for kommunal verksamhet. LO&lt;br&gt;anser att utredningen överbetonat värdet av registerkontroll i samband&lt;br&gt;med lämplighetsprövning vid nyanställning for anställda som rör sig i&lt;br&gt;skolmiljö, att registerkontroll har givits en alltför dominerande plats i&lt;br&gt;utredningen och att andra metoder för lämplighetsprövning fatt en&lt;br&gt;undanskymd plats och behöver utvecklas innan LO kan ta ställning till&lt;br&gt;dem. Flertalet av landets kommuner stödjer utredningens förslag. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet har inget att invända mot förslagen gällande&lt;br&gt;verksamhet i offentlig regi och enskild verksamhet. TCO tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag om registerkontroll i samband med att en person&lt;br&gt;erbjuds anställning inom förskola, skola eller skolbarnsomsorg i offentlig&lt;br&gt;eller enskild regi, så gör även t.ex. Göteborgs stad och Malmö stad.&lt;br&gt;SACO anser att sanktionerna för enskilt bedriven verksamhet och&lt;br&gt;verksamhet med offentlig huvudman bör vara lika eftersom det ät&lt;br&gt;olyckligt att enskilt bedriven verksamhet skulle drabbas av hårdare&lt;br&gt;sanktioner. BO anser i likhet med utredningen att det inte finns någon&lt;br&gt;anledning att skilja på verksamhet bedriven av det allmänna eller av&lt;br&gt;enskilda, då barnens skyddsbehov är lika stora oavsett vem som är&lt;br&gt;huvudman for verksamheten. SIH tillstyrker förslaget att såväl allmänna&lt;br&gt;som enskilda verksamheter bör omfattas av registerkontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hälften av remissinstanserna som valt att yttra sig över förslaget, att&lt;br&gt;invandrare bör omfattas av samma regler om kontroll, är positiva. RPS&lt;br&gt;finner att utredningens förslag medför att bedömningsunderlaget for&lt;br&gt;personer som nyligen flyttat till Sverige blir sämre och dessutom är det&lt;br&gt;svårare att ta in och bedöma värdet av referenser från personer som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidigare bott utomlands. Utredningens förslag anses då kunna leda till&lt;br&gt;diskriminering eftersom det kan fa till följd att denna kategori av&lt;br&gt;personer far väsentligt svårare att konkurrera med sina medsökande.&lt;br&gt;Kommunförbundet ifrågasätter begränsningarna som gäller personer inom&lt;br&gt;EU som nyligen flyttat till Sverige och anser att man bör verka för att fa&lt;br&gt;samma regler om registerutdrag inom hela EU. Nacka kommun anser att&lt;br&gt;personer som nyligen flyttat till Sverige, och som inte är politiska&lt;br&gt;flyktingar, skall omfattas av samma regler om kontroll som andra. BO&lt;br&gt;anser att det inte bör uppställas krav på registerutdrag på personer som&lt;br&gt;nyligen flyttat till Sverige. DO anser att om krav på registerkontroll&lt;br&gt;införs finns en risk att de personer som nyligen flyttat till Sverige sorteras&lt;br&gt;bort &amp;quot;för säkerhets skull&amp;quot; om de inte kan visa upp ett registerutdrag som&lt;br&gt;täcker en tid som arbetsgivaren finner tillräckligt lång. DO anser att det&lt;br&gt;är viktigt att etnisk diskriminering kan undvikas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämplighetsprövning vid antagning till utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser är positiva till en lämplighetsprövning vid&lt;br&gt;antagning till utbildning. Några remissinstanser anser dock att&lt;br&gt;institutioner som utbildar de som skall arbeta med barn och ungdom inom&lt;br&gt;aktuella verksamheter måste ges ett särskilt ansvar i detta sammanhang.&lt;br&gt;Andra remissinstanser anser att frågan bör utredas innan det går att ta&lt;br&gt;ställning till förslaget. BRÅ tillstyrker förslaget om allmän&lt;br&gt;lämplighetsprövning vid antagning till aktuella utbildningar och&lt;br&gt;förespråkar upprättande av handlingsplaner för snabb handläggning om&lt;br&gt;misstanke om övergrepp skulle bli aktuell. LR anser att&lt;br&gt;Lärarutbildningskommittén bör få i uppdrag att komma med förslag&lt;br&gt;rörande lämplighetsprövning vid antagning till lärarutbildning. LO menar&lt;br&gt;att med en aktiv studievägledning till rätt yrkesval, uppföljning under&lt;br&gt;utbildningen och med attraktiva alternativa utvägar kan gallring ske på&lt;br&gt;ett tidigt stadium under utbildningen utan att det upplevs som&lt;br&gt;integritetsintrång. BO anser att de som antas till utbildningar som leder&lt;br&gt;till yrken inom aktuella verksamheter bör omfattas av registerkontrollen.&lt;br&gt;Z/SF och Stockholm stad anser att frågan om lämplighetsprövning vid&lt;br&gt;antagning till utbildning måste utredas innan ställningstagande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redan anställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kontroll av redan anställda bör övervägas ytterligare anser&lt;br&gt;Kammarrätten i Göteborg, HSV och BO och ytterligare analys av möjliga&lt;br&gt;åtgärder bör göras innan de kan tillstyrka utredningens förslag. BRÅ&lt;br&gt;anser att det inte överensstämmer med likställighetsprincipen att endast&lt;br&gt;kontrollera nyanställda. Förslaget om att kontrollera redan anställda&lt;br&gt;avfärdas för lätt anser Socialstyrelsen. TCO menar att med den föreslagna&lt;br&gt;metoden kommer man inte åt redan anställda och dem som debuterar i&lt;br&gt;brottslighet under sin anställning. TCO menar att dess problem behöver&lt;br&gt;åtgärdas vid sidan om registerkontroll. BRIS anser att redan anställda&lt;br&gt;skall omfattas av registerkontroll, då det ur ett bamperspektiv inte spelar&lt;br&gt;någon roll om en förövare redan innehar en tjänst eller ej.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsanställda&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser anser att även korttidsanställda bör bli föremål&lt;br&gt;för registerkontroll. Sveriges Psykologförbund anser att personer som&lt;br&gt;anställs för en kortare tid, högst en månad under ett år, är minst lika&lt;br&gt;viktiga att inbegripa i kontrollen som de som söker mera långvarig&lt;br&gt;anställning om barnens säkerhet skall sättas i första rummet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att det saknas argument för utredningens förslag att&lt;br&gt;personer med kortare anställningstid undantas från regeln om&lt;br&gt;registerkontroll. Högskolan i Dalarna, Umeå universitet, JämO,&lt;br&gt;Arbetsgivarverket och SACO anser att fortsatt utredning krävs kring&lt;br&gt;frågan om korttidsvikarier skall kunna undantagas från kravet på&lt;br&gt;registerutdrag. Arbetsgivarverket anser att det bör prövas om en&lt;br&gt;utvidgning av möjligheten till registerkontroll också avseende kortare&lt;br&gt;anställningar bör göras och att det eventuellt skall vara frivilligt för&lt;br&gt;arbetsgivaren att kräva registerutdrag. Flera kommuner anser att&lt;br&gt;korttidsanställda bör kontrolleras alternativt att frågan bör utredas&lt;br&gt;ytterligare. Svenska Kommunförbundet ifrågasätter begränsningen att&lt;br&gt;bl.a. korttidsvikarier och lärarkandidater undantagits från&lt;br&gt;registerutdragskravet. Umeå universitet menar att det är ologiskt att&lt;br&gt;enbart införa registerkontroll vid nyanställning och göra undantag för&lt;br&gt;korta vikariat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetssökande inhämtar själv registerutdragen, som endast bör innehålla&lt;br&gt;nödvändiga uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till utredningens förslag att&lt;br&gt;arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag och att det minskar ett&lt;br&gt;eventuellt integritetsintrång. Skolverket, Arbetsgivarverket och Umeå&lt;br&gt;universitet tillstyrker förslaget om att arbetssökande själv skall inhämta&lt;br&gt;registerutdrag och överlämna till den presumtive arbetsgivaren.&lt;br&gt;Riksförbundet Hem och Skola anser att förslaget minimerar problemet&lt;br&gt;med integritetsintrång. JO anser att det inte är kränkande att&lt;br&gt;arbetssökanden själv inhämtar registerutdrag. SiS är kritisk till att&lt;br&gt;arbetssökande själv skall inhämta registerutdrag på grund av risk för&lt;br&gt;förfalskningar. RPS anser att flera skäl talar emot en sådan ordning och&lt;br&gt;förordar i stället den metod för kontroll som redovisas i betänkandet, dvs.&lt;br&gt;att en central myndighet inhämtar registeruppgifterna och vidarebefordrar&lt;br&gt;relevant information till en arbetsgivare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Domstolarna - ej skyldiga att expediera domar till arbetsgivaren&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser har valt att inte kommentera utredningens&lt;br&gt;förslag att domstolarna ej skall vara skyldiga att expediera domar till&lt;br&gt;arbetsgivaren. Kammarrätten i Göteborg anser att förslaget att expediera&lt;br&gt;domar till arbetsgivaren avfärdas alltför lätt. BO tillstyrker förslaget att ej&lt;br&gt;ge domstolarna en skyldighet att expediera domar till arbetsgivaren. HSV&lt;br&gt;anser att domstolarna skall vara skyldiga att expediera domar beträffande&lt;br&gt;anställda i förskola, skola och skolbarnsomsorg till arbetsgivaren. RPS&lt;br&gt;anser att om en kontroll skall bli effektiv krävs det att den genomförs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fortlöpande och att den omständigheten att rutinen fungerar mindre bra&lt;br&gt;inom andra områden inte bör vara skäl till att avstå från den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registerkontroll av den som enligt entreprenadavtal bedriver verksamhet&lt;br&gt;samt av fysiska och juridiska personer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flertalet remissinstanser är positiva till registerkontroll av den som enligt&lt;br&gt;entreprenad bedriver verksamhet samt registerkontroll av fysiska och&lt;br&gt;juridiska personer. BRÅ menar att den föreslagna regleringen kan få&lt;br&gt;egendomliga konsekvenser om inte entreprenadverksamhet omfattas av&lt;br&gt;registerkontrollen. Svenska Kommunförbundet har inget att invända mot&lt;br&gt;förslaget angående kontroll av införande av registerkontroll i&lt;br&gt;entreprenadavtal. Kommunförbundet anser att alla som anställs i&lt;br&gt;verksamheter som har kontakt med barn och ungdom bör omfattas på&lt;br&gt;samma sätt som föreslås för kommunal verksamhet. Stockholms stad&lt;br&gt;instämmer i förslaget men vill undanta korttidsanställda och redan&lt;br&gt;anställda inom sådan verksamhet. LR tillstyrker förslaget gällande&lt;br&gt;entreprenadavtal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet avvisar förslaget att det skall vara&lt;br&gt;obligatoriskt för kommunen att vid varje anställningstillfälle kräva&lt;br&gt;registerutdrag och menar att varje kommun själv är kompetent att&lt;br&gt;bedöma i vilka situationer som registerutdrag bör begäras. TCO anser att&lt;br&gt;tillsyn av kommuner som inte fullgör registerkontrollskyldigheten är&lt;br&gt;viktig, då det finns en risk att kommunen tillämpar skyldigheten selektivt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av sekretesslagen och tystnadsplikt vid enskilt bedriven verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunförbundet har inget att invända mot att sekretess skall gälla för&lt;br&gt;uppgifter i registerutdrag i offentligt bedriven verksamhet och att&lt;br&gt;tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LR tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;sekretess skall gälla för uppgifter i registerutdrag för den offentliga&lt;br&gt;verksamheten och att tystnadsplikt skall gälla i enskild verksamhet. LO&lt;br&gt;menar att p.g.a. omfattningen av registerkontrollen kan man inte tala om&lt;br&gt;sekretess, eftersom möjligheten att kontrollera att erhållna&lt;br&gt;registeruppgifter inte hanteras på ett olämpligt sätt är obefintlig. Rädda&lt;br&gt;Barnen anser att bestämmelser om skyldighet att göra polisanmälan eller&lt;br&gt;eventuellt ändringar i sekretesslagen eller socialtjänstlagen bör utredas&lt;br&gt;ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet anser att förslag om ändring av skollagen bör&lt;br&gt;invänta den kommande skollagsöversynen, då andra åtgärder än en&lt;br&gt;förstärkning av lagstiftningen i 1 kap. 2 § skollagen ger bättre effekter.&lt;br&gt;Det kan t.ex. röra sig om åtgärder som att frågor rörande övergrepp på&lt;br&gt;barn ingår som ett naturligt inslag i grundutbildningarna i de aktuella&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamheterna. TCO ser utredningens förslag till tillägg i skollagen som&lt;br&gt;ett steg i rätt riktning i arbetet mot sexuella trakasserier. JO godtar i&lt;br&gt;princip utredningens förslag, men är kritisk till den lagtekniska lösningen&lt;br&gt;att föra in bestämmelserna om registerutdrag i skollagen och menar att&lt;br&gt;bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastnings- och&lt;br&gt;misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning och&lt;br&gt;omfatta samtliga de personalkategorier som i något avseende berörs&lt;br&gt;härav. Socialstyrelsen anser att sexuella övergrepp givits en alltför&lt;br&gt;dominerande ställning i förslaget till ändring i 1 kap. 2 § tredje stycket i&lt;br&gt;skollagen. Umeå universitet föreslår följande omformulering av 1 kap.&lt;br&gt;2 § skollagen: &amp;quot;Aktivt motverka sexuella övergrepp och alla andra former&lt;br&gt;av kränkande behandling såsom användande av våld, mobbning,&lt;br&gt;rasistiska och sexistiska beteenden&amp;quot;. BO anser att det ännu tydligare i&lt;br&gt;lagtexten, 1 kap. 18 § skollagen, bör framgå en skyldighet för&lt;br&gt;arbetsgivaren att kontrollera den arbetssökande. BRÅ menar att den&lt;br&gt;föreslagna regleringen innebär att ett yrkesförbud införs för personer som&lt;br&gt;är misstänkta respektive fällts till ansvar för vissa brott och att det hade&lt;br&gt;varit tydligare om en generell lämplighetsregel kopplad till en&lt;br&gt;vandelsprövning hade föreslagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lämna uppgift om brottsmisstankar som lett till åtal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;JO anser att bestämmelser som rör krav på registerutdrag ur belastnings-&lt;br&gt;och misstankeregistren i stället bör samordnas i en särskild lagstiftning.&lt;br&gt;BRÅ:s bedömning är att utredningen överskattat värdet av register över&lt;br&gt;misstänkta eller lagförda personer som en källa för att finna presumtiva&lt;br&gt;förövare och anser att det är tveksamt att basera en bedömning av en&lt;br&gt;persons lämplighet för en befattning på grundval av misstanke om brott.&lt;br&gt;BRÅ tillstyrker däremot upprättande av handlingsplaner för snabb&lt;br&gt;handläggning om misstanke om övergrepp skulle bli aktuell.&lt;br&gt;Socialstyrelsen avstyrker förslaget att förekomst i misstankeregistret skall&lt;br&gt;omfattas i lämplighetsprövningen. BO tillstyrker att arbetssökande skall&lt;br&gt;lämna registerutdrag om uppgifter om brottsmisstankar som lett till att&lt;br&gt;åtal väckts. Umeå universitet anser att arbetsgivaren bör vara skyldig att&lt;br&gt;polisanmäla misstanke om brott. DO avstyrker förslaget att uppgifter ur&lt;br&gt;misstankeregistret skall inhämtas. Från rättssäkerhetspunkt ställer sig&lt;br&gt;TCO frågande till förslaget om att även de som är åtalade men inte&lt;br&gt;dömda ska återfinnas i registren, eftersom det strider mot principen att&lt;br&gt;man är oskyldig tills dess att man är dömd. LR tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;från misstankeregistret inhämta uppgifter om åtal väckts med anledning&lt;br&gt;av misstanke om sådana brottstyper som är relevanta för en&lt;br&gt;lämplighetsprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheter som anordnas av det allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som erbjuds en anställning inom förskoleverksamhet och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg som anordnas av det allmänna eller inom&lt;br&gt;förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan&lt;br&gt;och sameskolan skall lämna ett utdrag ur det register som förs enligt&lt;br&gt;lagen (1998:620) om belastningsregister till den som erbjudit&lt;br&gt;anställningen. Utdraget skall vara högst ett år gammalt och utformat&lt;br&gt;enligt föreskrifter som meddelats med stöd av 9 § lagen om&lt;br&gt;belastningsregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som inte har lämnat registerutdrag enligt första stycket far inte&lt;br&gt;anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första och andra styckena gäller även anställningar vid en&lt;br&gt;riksintematskola med en kommun som huvudman som enligt 10 kap.&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enskild verksamhet som bedrivs efter tillstånd, godkännande eller&lt;br&gt;på entreprenad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Den som erbjuds en anställning av en enskild fysisk eller juridisk&lt;br&gt;person som bedriver sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 §, 2 b kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § samt 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) eller träffar ett avtal om&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 5 § andra stycket och 2 b kap. 2 §&lt;br&gt;tredje stycket samma lag skall lämna ett sådant registerutdrag som avses i&lt;br&gt;1 § första stycket till den som erbjudit anställningen. Den som inte har&lt;br&gt;lämnat registerutdrag får inte anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller även för den som efter regeringens medgivande&lt;br&gt;enligt lagen (1993:802) om entreprenadförhållanden inom skolan far&lt;br&gt;bedriva undervisning för skolpliktiga barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Bestämmelserna i 2 § gäller även inom verksamhet som bedrivs av&lt;br&gt;en enskild huvudman för en riksintematskola som enligt 10 kap.&lt;br&gt;skollagen (1985:1100) anordnar utbildning som motsvarar grundskolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gemensamma bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Trots bestämmelserna i 1-3 §§ far den som erbjuds en förnyad&lt;br&gt;anställning hos samma arbetsgivare inom verksamhet som avses i denna&lt;br&gt;lag anställas utan att lämna ett registerutdrag enligt 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Den som har tagit emot ett registerutdrag enligt denna lag skall&lt;br&gt;förstöra utdraget så snart det tjänat sitt ändamål och senast sex månader&lt;br&gt;efter mottagandet. Om den som lämnat registerutdrag begär det skall&lt;br&gt;utdraget återlämnas till honom eller henne så snart det är möjligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tystnadsplikt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Den som är eller har varit verksam inom enskilt bedriven&lt;br&gt;verksamhet som omfattas av denna lag far inte obehörigen röja uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 ett sådant registerutdrag som avses i 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Ett tillstånd eller ett godkännande som givits enligt 2 a kap. 13 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. 6 § eller 9 kap. 2 och 5 §§ skollagen (1985:1100) skall återkallas&lt;br&gt;om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt denna lag när det&lt;br&gt;gäller anställning av personal och bristerna inte avhjälps efter påpekande&lt;br&gt;för huvudmannen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återkallande beslutas av den myndighet som beslutar om tillstånd eller&lt;br&gt;godkännande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om återkallande av tillstånd eller godkännande beträffande&lt;br&gt;sådan verksamhet som avses i 2 a kap. 13 § och 2 b kap. 6 § skollagen&lt;br&gt;och domstols motsvarande beslut gäller omedelbart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Kommunens respektive Statens skolverks beslut om återkallande&lt;br&gt;enligt 7 § far överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 9 §§ lagen (1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2 §*&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Belastningsregistret skall föras för att ge information om sådana&lt;br&gt;belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. polis-, skatte- och tullmyndigheter för att förebygga, upptäcka och&lt;br&gt;utreda brott,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;åklagarmyndigheter för beslut om förundersökning och åtal samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänna domstolar för straffmätning och val av påföljd och&lt;br&gt;polismyndigheter och andra myndigheter vid sådan lämplighets-&lt;br&gt;annan prövning som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för utfärdande av strafföreläggande,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;prövning, tillståndsprövning eller&lt;br&gt;författning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret far användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgifter som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Registret får användas också för&lt;br&gt;att till enskild lämna uppgifter som&lt;br&gt;är av särskild betydelse i dennes&lt;br&gt;verksamhet eller som denne&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behöver enligt bestämmelserna i&lt;br&gt;lagen (2000:000) om register-&lt;br&gt;kontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild har rätt att på begäran skriftligen få ta del av samtliga&lt;br&gt;uppgifter ur registret om sig själv. Sådana uppgifter skall på begäran&lt;br&gt;lämnas ut utan avgift en gång per kalenderår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enskild som behöver ett En enskild som behöver ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta till vara sin rätt i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;registerutdrag om sig själv för att&lt;br&gt;kunna ta till vara sin rätt i ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främmande land eller fa tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;främmande land eller fa tillstånd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att fa ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att resa in, bosätta sig eller arbeta&lt;br&gt;där, har rätt att fa ett utdrag vars&lt;br&gt;innehåll är begränsat enligt&lt;br&gt;föreskrifter som regeringen eller&lt;br&gt;den myndighet regeringen bestäm-&lt;br&gt;mer meddelar. Detsamma gäller&lt;br&gt;när en enskild behöver ett register-&lt;br&gt;utdrag om sig själv enligt bestäm-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:91.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;melser i lagen (2000:000) om re-&lt;br&gt;gisterkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett registerutdrag som är avsett&lt;br&gt;för användning enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg får&lt;br&gt;endast innehålla sådana uppgifter&lt;br&gt;om brott som kan vara av&lt;br&gt;betydelse vid en lämplighetspröv-&lt;br&gt;ning med syfte att förebygga över-&lt;br&gt;grepp mot barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En begäran om uppgifter ur registret skall vara skriftlig och&lt;br&gt;undertecknad av den sökande själv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 a kap. 5 §, 2 b kap. 2 och 8 §§ och 9 kap.&lt;br&gt;11 § skollagen (1985:1100)’ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap.&lt;br&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarns-&lt;br&gt;omsorgen fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige&lt;br&gt;bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen far sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter inom förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen. Genom ett&lt;br&gt;sådant avtal far en kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun.&lt;br&gt;Uppgifter som innefattar myndighetsutövning far inte med stöd av denna&lt;br&gt;bestämmelse lämnas till ett bolag, en förening, en samfallighet, en&lt;br&gt;stiftelse eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avtal som avses i&lt;br&gt;andra stycket får träffas endast om&lt;br&gt;den som skall utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter forbinder sig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna om register-&lt;br&gt;kontroll i lagen (2000:000) om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För barn som är bosatta i Sverige skall den kommun där barnet stadig-&lt;br&gt;varande vistas anvisa plats i förskoleklassen från och med det år då&lt;br&gt;barnet fyller sex år till dess att barnet skall börja fullgöra sin skolplikt.&lt;br&gt;Förskoleklassen skall omfatta minst 525 timmar om året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barn far tas emot i förskoleklassen före höstterminen det år då barnet&lt;br&gt;fyller sex år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunen får sluta avtal med någon annan om att utföra kommunens&lt;br&gt;uppgifter beträffande förskoleklassen. Genom ett sådant avtal får en&lt;br&gt;kommun tillhandahålla tjänster åt en annan kommun. Uppgifter som&lt;br&gt;innefattar myndighetsutövning får dock inte med stöd av denna bestäm-&lt;br&gt;melse överlämnas till ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse&lt;br&gt;eller en enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avtal som avses i&lt;br&gt;tredje stycket får träffas endast om&lt;br&gt;den som skall utföra kommunens&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppgifter förbinder sig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna om register-&lt;br&gt;kontroll i lagen (2000:000) om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som avses i 6 § står under tillsyn av den kommun där&lt;br&gt;utbildningen bedrivs om inte annat följer av andra stycket. Kommunen&lt;br&gt;har rätt att inspektera utbildningen och far hämta in de upplysningar och&lt;br&gt;ta del av de handlingar som behövs för tillsynen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som bedrivs av fristående skolor står under tillsyn av&lt;br&gt;Statens skolverk. Skolorna är skyldiga att delta i den uppföljning och&lt;br&gt;utvärdering av skolväsendet som genomförs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommun där den fristående skolan är belägen har rätt till insyn i&lt;br&gt;skolans verksamhet, om skolan far bidrag enligt 10 a §. Skolan är också&lt;br&gt;skyldig att i den utsträckning som kommunen bestämmer delta i den&lt;br&gt;uppföljning och utvärdering som kommunen gör av sitt eget skolväsende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den kommunala tillsynen och&lt;br&gt;den tillsyn som utövas av Statens&lt;br&gt;skolverk skall också omfatta&lt;br&gt;kontroll av att huvudmannen iakt-&lt;br&gt;tar sina skyldigheter enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fristående skolor som avses i 1 och 5 §§ skall i fråga om sin utbildning&lt;br&gt;för skolpliktiga elever stå under tillsyn av Statens skolverk och vara&lt;br&gt;skyldiga att delta i den uppföljning och utvärdering av skolväsendet som&lt;br&gt;genomförs av Skolverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statens skolverks tillsyn skall&lt;br&gt;också omfatta kontroll av att&lt;br&gt;huvudmannen iakttar sina skyldig-&lt;br&gt;heter enligt lagen (2000:000) om&lt;br&gt;registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och&lt;br&gt;barnomsorg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senast lydelse 1999:321.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 7 kap. 42 §, av följande&lt;br&gt;lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sekretess gäller i förskoleverk-&lt;br&gt;samheten, skolbarnsomsorgen, för-&lt;br&gt;skoleklassen, grundskolan, den&lt;br&gt;obligatoriska särskolan, special-&lt;br&gt;skolan, sameskolan och i en&lt;br&gt;kommunal riksintematskola, för&lt;br&gt;uppgift om enskilds personliga&lt;br&gt;förhållanden i ett registerutdrag&lt;br&gt;som lämnats enligt lagen&lt;br&gt;(2000:000) om registerkontroll av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet,&lt;br&gt;skola och skolbarnsomsorg, om&lt;br&gt;det inte står klart att uppgiften kan&lt;br&gt;röjas utan att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom eller henne när-&lt;br&gt;stående lider men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om uppgift i allmän&lt;br&gt;handling gäller sekretessen i högst&lt;br&gt;sjuttio år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1992:1474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandeffihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 4 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen, 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m.&lt;br&gt;hos kommissionen for granskning av de svenska säkerhetstjänsternas&lt;br&gt;forfattningsskyddande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §&lt;br&gt;yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa&lt;br&gt;fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8&lt;br&gt;samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket&lt;br&gt;samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av&lt;br&gt;uppsåtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt&lt;br&gt;7 kap. 3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i&lt;br&gt;övrigt är begränsad, är de där tystnadsplikten följer av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. denna lag enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 41 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 3 §, 4 § andra stycket&lt;br&gt;första meningen, 5 § första&lt;br&gt;stycket 2 eller 6 § första stycket 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1999/2000:64.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. förordnande med stöd av 7 § lagen (1999:988) om förhör m.m.&lt;br&gt;hos kommissionen för granskning av de svenska säkerhetstjänsternas&lt;br&gt;författningsskyddande verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. 6 § lagen (2000:000) om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagrådets yttrande&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-05-18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet Susanne&lt;br&gt;Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 27 april 2000 (Utbildningsdepartementet) har&lt;br&gt;regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola&lt;br&gt;och skolbarnsomsorg,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i skollagen (1985:1100), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessor&lt;br&gt;Magnus Åhammar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om registerkontroll av personal inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med den nya lagen, att öka skyddet för barn mot att personer som&lt;br&gt;dömts för vissa brott anställs i den verksamhet som lagen omfattar, är&lt;br&gt;utan tvekan angeläget. Den valda lösningen att tillgodose detta syfte&lt;br&gt;genom en lag om registerkontroll är emellertid inte helt oproblematisk.&lt;br&gt;Registerkontrollen blir omfattande på grund av att antalet nyanställningar&lt;br&gt;inom verksamheterna är betydande varje år, samtidigt som bara ett&lt;br&gt;förhållandevis litet antal arbetssökande kan förväntas vara belastade på&lt;br&gt;sådant sätt att det anges i deras registerutdrag. Värdet av&lt;br&gt;registerkontrollen torde närmast vara att avhålla personer som är dömda&lt;br&gt;för viss brottslighet att söka anställning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet kan inte underlåta att anmärka att den nya lagstiftningen&lt;br&gt;innebär att vissa arbetsgivare kan ställa krav på att arbetssökande&lt;br&gt;uppvisar &amp;quot;straffrihetsintyg&amp;quot;, något som man hittills har varit tveksam till&lt;br&gt;(jfr prop. 1987/88:122 s. 17 f. och prop. 1997/98:97 s. 84 ff.). Att hävda&lt;br&gt;att motsvarande registerkontroll av andra arbetsgivare skall kräva lagstöd&lt;br&gt;synes vara att gå för långt (se avsnitt 7.2 i remissen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet vill också peka på vissa problem som gäller offentlighet och&lt;br&gt;sekretess för registerutdragen och som inte har analyserats tillräckligt i&lt;br&gt;remissen (se vad som sägs nedan angående 5 och 6 §§ i den nya lagen&lt;br&gt;samt ändringarna i sekretesslagen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen finns bestämmelser om att den som erbjuds anställning inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet m.m. som anordnas av det allmänna skall lämna&lt;br&gt;utdrag ur belastningsregistret. Den som inte lämnat sådant registerutdrag&lt;br&gt;får inte anställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen aktualiserar frågan om möjligheterna att&lt;br&gt;angripa ett beslut om anställning i strid med de föreslagna&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bestämmelserna genom laglighetsprövning enligt kommunallagen. Vad&lt;br&gt;gäller utomstående kommunmedlemmar synes något direkt hinder inte&lt;br&gt;finnas däremot om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda [jfr lagen&lt;br&gt;1987:439] om inskränkning i rätten att överklaga samt 10 kap. 1-3 §§&lt;br&gt;kommunallagen). Om anställning skett utan att registerutdrag lämnats&lt;br&gt;synes beslutet i sådant fall kunna anses som stridande mot lag eller annan&lt;br&gt;författning (10 kap. 8§ första stycket 4 kommunallagen). Skulle ett&lt;br&gt;anställningsbeslut upphävas på sådan grund uppkommer frågan om&lt;br&gt;eventuell skadeståndsskyldighet för kommunen gentemot den enskilde&lt;br&gt;arbetstagaren. Dessa frågor har inte belysts i remissen. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör en närmare analys göras i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt paragrafen far den som erbjuds förnyad anställning hos samma&lt;br&gt;arbetsgivare anställas utan att lämna ett sådant registerutdrag som annars&lt;br&gt;krävs för anställning inom verksamheter som omfattas av den nya lagen.&lt;br&gt;Avsikten är att en arbetssökande som arbetsgivaren har god kännedom&lt;br&gt;om eller som nyligen har lämnat ett registerutdrag skall undantas från&lt;br&gt;huvudregeln om att ett sådant utdrag skall lämnas (se avsnitt 7.1 i&lt;br&gt;remissen). Undantagsregeln i 4 § gäller dock även dem som för länge&lt;br&gt;sedan har varit anställda hos arbetsgivaren. För att undantagsregeln inte&lt;br&gt;skall bli alltför vid bör den enligt Lagrådets mening förses med en&lt;br&gt;tidsgräns, t.ex. ett år (jfr kravet i 1 § på registerutdrags ålder), inom&lt;br&gt;vilken undantaget gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innebär att ett registerutdrag som lämnats till en arbetsgivare&lt;br&gt;skall förstöras eller lämnas tillbaka så snart det kan ske och allra längst&lt;br&gt;efter sex månader. Det måste sättas ifråga om en sådan regel är förenlig&lt;br&gt;med det krav som följer av 2 kap. tryckfrihetsförordningens regler om att&lt;br&gt;allmänna handlingar skall kunna tillhandahållas den som vill ta del av&lt;br&gt;dem (jfr 3 § tredje stycket och 10 § arkivlagen [1990:782] samt prop.&lt;br&gt;1989/90:72 s. 41 f.). Visserligen far allmänna handlingar gallras men att&lt;br&gt;en myndighet skall få göra sig av med handlingar som är så viktiga att&lt;br&gt;kontroll av deras innehåll skall göras enligt en särskild lag kan knappast&lt;br&gt;godtas. Det kan också vara angeläget att ha kvar ett registerutdrag för att&lt;br&gt;efter en anställning kunna kontrollera att handläggningen varit korrekt&lt;br&gt;samt att utdragets innehåll inte varit förvanskat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet, som anmärker att tystnadsplikten enligt 19 § lagen om&lt;br&gt;belastningsregister inte omfattar innehållet i ett registerutdrag som enligt&lt;br&gt;den nya lagen lämnats till en arbetsgivare, hänvisar till det som Lagrådet&lt;br&gt;anför beträffande förslaget till en ny 7 kap. 42 § sekretesslagen. Hur man&lt;br&gt;ser på den paragrafen har betydelse också för förevarande&lt;br&gt;tystnadspliktsbestämmelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 7 § har tagits in en bestämmelse av innebörd att ett tillstånd eller&lt;br&gt;godkännande som getts enligt vissa bestämmelser i skollagen skall&lt;br&gt;återkallas om huvudmannen inte iakttar sina skyldigheter enligt&lt;br&gt;förevarande lag. Möjligheten att överklaga ett återkallelsebeslut föreslås&lt;br&gt;reglerad i 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om återkallelse av tillstånd som beslutats med stöd av&lt;br&gt;bestämmelser i skollagen bör enligt Lagrådets mening återfinnas i den&lt;br&gt;lagen och inte i förevarande lagförslag. Detsamma gäller regler om&lt;br&gt;överklagande av beslut om återkallelse. Bestämmelserna om återkallelse&lt;br&gt;och överklagande bör lämpligen tas in i skollagen i anslutning till sådana&lt;br&gt;bestämmelser om återkallelse och överklagande som redan finns i&lt;br&gt;skollagen. Från informationssynpunkt kan det emellertid vara av värde att&lt;br&gt;registerkontrollagen innehåller en hänvisning till att bestämmelser om&lt;br&gt;tillsyn och återkallande finns i skollagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att 8 § far utgå ur&lt;br&gt;lagförslaget och att 7 § ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&amp;quot;Bestämmelser om tillsyn och återkallande av tillstånd eller&lt;br&gt;godkännande finns i skollagen (1985:1100).&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om belastningsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges ändamålet med belastningsregistret, att ge information&lt;br&gt;om sådana belastningsuppgifter som behövs i verksamhet hos&lt;br&gt;myndigheter och enskilda. Som ett sådant ändamål anses inte att ge en&lt;br&gt;enskild uppgifter ur registret om honom själv, något som regleras i 9 §.&lt;br&gt;Som det föreslagna systemet med registerkontroll inom&lt;br&gt;förskoleverksamhet m.m. är utformat är det inte arbetsgivaren utan den&lt;br&gt;enskilde arbetssökande som skall kunna få ett utdrag från&lt;br&gt;Rikspolisstyrelsen, som för belastningsregistret. Det är i så fall fråga om&lt;br&gt;ett utlämnande enligt 9 § av registeruppgifter, varför en hänvisning i 2 §&lt;br&gt;till den nya lagen om registerkontroll ter sig obehövlig och närmast&lt;br&gt;ologisk. Enligt Lagrådets mening bör därför 2 § inte ändras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna, nya tredje stycket är intagen en bestämmelse om vad ett&lt;br&gt;utdrag för registerkontroll enligt den nya lagen far innehålla. Eftersom&lt;br&gt;regeringen enligt andra stycket skall meddela föreskrifter om&lt;br&gt;begränsningar i registerutdragens innehåll synes det inte nödvändigt att&lt;br&gt;ha särskilda lagbestämmelser om sådana begränsningar, som kan anses&lt;br&gt;följa av syftet med utdragen. Dessutom är det inget som hindrar att den&lt;br&gt;enskilde får ett fullständigt utdrag enligt huvudregeln i paragrafens första&lt;br&gt;stycke. Lagrådet förordar att det nya tredje stycket utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i skollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a kap. 5 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 remissen föreslås tillägg av ett nytt tredje stycke, enligt vilket avtal om&lt;br&gt;att någon annan skall utföra kommunens uppgifter inom&lt;br&gt;förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen far träffas endast om den&lt;br&gt;som skall utföra kommunens uppgifter förbinder sig att följa&lt;br&gt;bestämmelserna i den föreslagna lagen om registerkontroll av personal&lt;br&gt;inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening kan ifrågasättas värdet av den föreslagna bestämmelsen. Avtal av&lt;br&gt;nu nämnt slag måste uppenbarligen innehålla många viktiga åtaganden av&lt;br&gt;den som skall fullgöra kommunens uppgifter. Det åvilar kommunen att se&lt;br&gt;till att ett sådant avtal innehåller de bestämmelser som i dessa avseenden&lt;br&gt;är nödvändiga. Som &amp;quot;sanktion&amp;quot; för den nya lagen om registerkontroll&lt;br&gt;synes den nu föreslagna bestämmelsen verkningslös. Enligt Lagrådets&lt;br&gt;mening bör den utgå. Däremot kan finnas skäl att i det fortsatta&lt;br&gt;lagstiftningsarbetet belysa kommunens möjligheter att i avtal av nu&lt;br&gt;nämnt slag ta in föreskrifter om sanktioner, t.ex. vite, vid brott mot&lt;br&gt;viktiga avtalsbestämmelser, såsom angående registerkontroll av&lt;br&gt;förevarande slag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 b kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås tillägg av ett nytt fjärde stycke av motsvarande&lt;br&gt;innehåll som det som behandlats under 2 a kap. 5 §. Lagrådet hänvisar till&lt;br&gt;vad som där anförts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har i ett nytt andra stycke tagits in bestämmelser angående&lt;br&gt;Statens skolverks tillsyn. Vid utformningen av paragrafen har i&lt;br&gt;lagförslaget de nuvarande andra och tredje styckena fallit bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 42 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt gällande lydelse av 7 kap. 17 § sekretesslagen gäller sekretess för&lt;br&gt;uppgifter som har tillförts belastningsregistret. Den bestämmelsen synes&lt;br&gt;omfatta också sådana uppgifter i utdrag ur registret som förekommer hos&lt;br&gt;andra myndigheter än Rikspolisstyrelsen, som för registret (se Regner-&lt;br&gt;Eliason-Heuman, Sekretesslagen, s. 7:85). I så fall är den nya 7 kap. 42 §&lt;br&gt;obehövlig. I prop. 1999/2000:67 föreslås emellertid ändrad lydelse av&lt;br&gt;7 kap. 17 § så att paragrafen omfattar uppgifter i verksamhet som avser&lt;br&gt;förande av eller uttag ur belastningsregistret. Sekretessens räckvidd&lt;br&gt;begränsas då och inbegriper inte uppgifter i registerutdrag i t.ex. ett&lt;br&gt;anställningsärende hos en kommunal myndighet (jfr a. prop. s. 26). Den&lt;br&gt;nya 7 kap. 42 § är därför inte obehövlig, om propositionens lagförslag&lt;br&gt;antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den nya paragrafen föreskrivs om sekretess i vissa&lt;br&gt;anställningsärenden hos kommunala myndigheter. Paragrafen kan ses&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som ett komplement till 7 kap. 11 § sekretesslagen, där regler nu finns&lt;br&gt;om sekretess i myndigheternas personaladministrativa verksamhet. Av&lt;br&gt;den paragrafen framgår att sekretess normalt inte gäller i ärenden om&lt;br&gt;anställning. Det har varit en viktig princip att det skall vara offentlighet i&lt;br&gt;sådana ärenden (se prop. 1979/80:2 del A s. 200 ff. samt prop. 1986/87:3&lt;br&gt;s. 8). Frågan om undantag från denna princip bör därför prövas noga. Det&lt;br&gt;kan då konstateras att i den mån utdrag ur belastningsregistret efter&lt;br&gt;ändring av 7 kap. 17 § förekommer i anställningsärenden (jfr 2 § första&lt;br&gt;stycket 4 lagen om belastningsregister jämte 10 § första stycket 4 och 14&lt;br&gt;samt 11 § första stycket 4 och 5 förordningen [1999:1134] om&lt;br&gt;belastningsregister) sekretesskydd regelmässigt torde saknas for&lt;br&gt;uppgifterna. Frågan kan därför ställas om det är mer angeläget med&lt;br&gt;sekretess i den nu aktuella typen av anställningsärenden än i andra där&lt;br&gt;registerutdrag förekommer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vidare kan anmärkas att sekretessen inte kommer att gälla innehållet i&lt;br&gt;registerutdrag som är &amp;quot;blanka&amp;quot;, dvs. saknar belastningsuppgift. Sådana&lt;br&gt;utdrag skall lämnas ut, eftersom det torde stå klart att den enskilde eller&lt;br&gt;någon honom närstående inte lider men om uppgiften om avsaknad av&lt;br&gt;belastningsuppgift röjs. Det betyder att, om någon begär att få ta del av&lt;br&gt;ett registerutdrag och nekas detta, sökanden kan dra slutsatsen att det&lt;br&gt;finns någon belastningsuppgift av det slag som utdraget är avsett att&lt;br&gt;innehålla. Den arbetssökande blir då nästan lika illa ställd som om&lt;br&gt;utdraget hade lämnats ut, ja eventuellt sämre ställd eftersom det lätt kan&lt;br&gt;uppkomma misstanke om att han eller hon är dömd for ett sexualbrott&lt;br&gt;mot ett barn, trots att belastningsuppgiften avser något annat brott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till det anförda anser Lagrådet att det lämpliga i den nya&lt;br&gt;7 kap. 42 § bör övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det är fråga om att göra undantag från den s.k. meddelarffiheten bör&lt;br&gt;som grundprincip gälla att stor återhållsamhet alltid iakttas (se prop.&lt;br&gt;1979/80:2 del A s. 111). Beträffande t.ex. 7 kap. 17 § sekretesslagen och&lt;br&gt;19 § lagen om belastningsregister har det inte gjorts något undantag från&lt;br&gt;meddelarfriheten. I fråga om 7 kap. 11 § sekretesslagen undantas bara&lt;br&gt;uppgifter i myndigheternas personalsociala verksamhet. Det synes&lt;br&gt;inkonsekvent att göra de nya undantagen angående den föreslagna 7 kap.&lt;br&gt;42 § sekretesslagen och 6 § i den nya lagen om registerkontroll.&lt;br&gt;Dessutom kan det ligga ett värde i att meddelarffihet kan utnyttjas om en&lt;br&gt;arbetsgivare i strid med den nya lagstiftningens syfte medvetet anställer&lt;br&gt;någon som är dömd for övergrepp mot barn. Lagrådet avstyrker därför&lt;br&gt;den föreslagna ändringen i 16 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av&lt;br&gt;personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:123&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i lagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;(1998:620) om&lt;br&gt;belastningsregister&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60208, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till lag om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>= utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:UbU4</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-16 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-31 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:12:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03123</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:07</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 01:12:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:UbU4</uppgift>
<ref_dok_id>GO01UbU4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Alice Åström  (V)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub41</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub41</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Alice Åström  (V)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub40</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub40</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Christina Axelsson  och Ann-Marie Fagerström  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub39</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub39</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Christina Axelsson  och Ann-Marie Fagerström  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Monica Green  och Christina Axelsson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:123&lt;br/&gt;
Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och  skolbarnomsorg</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub38</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub38</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:123 Lämplighetsprövning av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnomsorg</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Monica Green  och Christina Axelsson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>