<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2287782</hangar_id>
 <dok_id>GN03115</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>115</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:115</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>115</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-05-25 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:09</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa kommunalekonomiska frågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03115/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03115</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03115</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:115&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Vissa kommunalekonomiska frågor&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03115/prop_19992000__115-1.png" style="width:38pt;height:47pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lars-Erik Lövdén&lt;br&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa ändringar i kommunallagen (1991:900) och&lt;br&gt;lagen (1997:614) om kommunal redovisning. Ändringarna görs i syfte att&lt;br&gt;förtydliga att bestämmelsen i kommunallagen om god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning skall gälla även för den verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;kommunala företag och att särskilda upplysningar om ekonomi och&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen om kommunal redovisning skall lämnas även om&lt;br&gt;sådana juridiska personer i vilka kommunen eller landstinget har ett&lt;br&gt;betydande inflytande. Vidare föreslås att bestämmelserna i lagen om&lt;br&gt;kommunal redovisning anpassas till de nya bestämmelser om löpande&lt;br&gt;bokföring och arkivering som trädde i kraft för den privata sektorn den 1&lt;br&gt;januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vissa förändringar i det kommunala&lt;br&gt;utjämningssystemet avseende inkomstutjämningen. Avgiften respektive&lt;br&gt;bidraget för de kommuner och landsting som har en länsvis skattesats&lt;br&gt;som överstiger 95 procent av den egna skattesatsen, justeras så att&lt;br&gt;förändringen av skatteinkomster efter inkomstutjämning mellan två år,&lt;br&gt;till 95 procent skall motsvara den procentuella förändringen av det&lt;br&gt;genomsnittliga skatteunderlaget i riket plus fem procent av förändringen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets eget skatteunderlag. För de landsting&lt;br&gt;som har haft en befolkningsminskning under en femårsperiod om minst&lt;br&gt;två procent föreslås att ett särskilt omställningsbidrag införs tillfälligt för&lt;br&gt;åren 2001 och 2002. Omställningsbidraget skall ligga utanför&lt;br&gt;utjämningssystemet och finansieras med medel från utgiftsområde 25,&lt;br&gt;anslaget Bidrag för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås vidare att ett statsbidrag införs för kommuner&lt;br&gt;med höga kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;service till vissa funktionshindrade (LSS). För särskilt dyra insatser enligt&lt;br&gt;LSS föreslås därutöver att ett extra statsbidrag införs. Båda dessa bidrag&lt;br&gt;föreslås finansieras med medel från utgiftsområde 25, anslaget Bidrag för&lt;br&gt;särskilda insatser i vissa kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen behandlas också vissa frågor avseende systemet för&lt;br&gt;återbetalning av mervärdesskatt till kommuner och landsting&lt;br&gt;(kommunkontosystemet). Konkurrensneutraliteten inom tandvården&lt;br&gt;bedöms kunna lösas på frivillig väg. Uppföljningen av&lt;br&gt;kommunkontosystemet bör förbättras och ett utredningsarbete inledas i&lt;br&gt;syfte att stärka den materiella prövningen av systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900).. 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:614) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal redovisning.......................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting................15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsavgift till kommuner och landsting.................17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i kommunallagen och den kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningslagen.............................................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av den kommunala redovisningslagen..........20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i inkomstutjämningen och omställningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till vissa landsting.............................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompensation för höga kostnader avseende verksamhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade.............................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunkontosystemet....................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i kommunallagen och den kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningslagen............................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;God ekonomisk hushållning i företagen...........................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Särskilda upplysningar om företagens ekonomi och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet i förvaltningsberättelsen................................29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av den kommunala redovisningslagen........................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i den kommunala redovisningslagen...........31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Allmänt...........................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Räkenskapsinformation..................................32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Grundbokföring och huvudbokföring.............33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Verifikationer.................................................34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bevarande av räkenskapsinformation.............35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Arkivering......................................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avsättningar...................................................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i inkomstutjämningen och omställningsbidrag till vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;landsting..........................................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstutjämning för kommuner och landsting...............41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omställningsbidrag till landsting med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;befolkningsminskning.......................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kompensation för höga kostnader avseende verksamhet enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade..........47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Statsbidrag till kommuner med höga LSS-kostnader.......49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Extra statsbidrag för särskilt kostnadskrävande LSS-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;insatser..............................................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avtal mellan kommuner...................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ekonomiska konsekvenser................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Kommunkontosystemet...................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Konkurrensneutralitet avseende tandvård.........................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Uppföljning av utvecklingen av kommunkontosystemet.&amp;nbsp;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kontroll och omprövning av beslut om utbetalning från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunkontosystemet.....................................................63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Författningskommentarer................................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1991:900)&amp;nbsp;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring om i lagen om kommunal&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisning (1997:614).....................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Utvidgat balanskrav - omfattande verksamhet i kommunala&lt;br&gt;företag (SOU 1998:150). Sammanfattning...........................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i Kommunala&lt;br&gt;företag (SOU 1998:150). Förteckning över remissinstanser. 75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Den kommunala redovisningslagen - förslag till förändringar i&lt;br&gt;kapitel 1 och 2 (Ds 1999:71).................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Förslag om omställningsbidrag för landsting med minskande&lt;br&gt;befolkning samt av vissa förändringar i inkomstutjämningen&lt;br&gt;för kommuner (dnr Fi2000/607)...........................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förslag om omställningsbidrag för landsting med minskande&lt;br&gt;befolkning samt om vissa förändringar i inkomstutjämningen&lt;br&gt;för kommuner (dnr. Fi 2000/607). Förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser......................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för&lt;br&gt;LSS-verksamhet (Ds 1999:72). Förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser......................................................................81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunerna&lt;br&gt;och konkurrensen (SOU 1999:133). Sammanfattning..........82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunerna&lt;br&gt;och konkurrensen (SOU 1999:133). Förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser......................................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000...........86&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. antar regeringens förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen om kommunal&lt;br&gt;redovisning (1997:614),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. godkänner inrättandet av ett omställningsbidrag för landsting med&lt;br&gt;minskande befolkning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. godkänner inrättandet av ett statsbidrag för kommuner med höga&lt;br&gt;kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (LSS),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;godkänner inrättandet av ett extra statsbidrag för särskilt&lt;br&gt;kostnadskrävande insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service&lt;br&gt;till vissa funktionshindrade (LSS).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.1 Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om kommunallagen (1991:900)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken närmast före upphävda 6 kap. 39 § skall upphöra att&lt;br&gt;gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 8 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting skall Kommuner och landsting skall&lt;br&gt;ha en god ekonomisk hushållning i ha en god ekonomisk hushållning i&lt;br&gt;sin verksamhet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;sin verksamhet och i sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verksamhet som bedrivs genom&lt;br&gt;andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:614) om&lt;br&gt;kommunal redovisning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:614) om kommunal&lt;br&gt;redovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att rubriken före 2 kap. 12 § skall utgå,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 2 kap. 1 och 3-12 §§, 6 kap. 3 § samt 8 kap. 1 § och rubrikerna&lt;br&gt;närmast före 2 kap. 7-11 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas tre nya paragrafer, 1 kap. 5 §,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 13 § och 3 kap. 5 § samt närmast före 1 kap. 5 §, 2 kap. 3&lt;br&gt;och 6 §§ samt 3 kap. 5 § nya rubriker av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitioner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag betyder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;bokföringspost: varje&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enskild notering i grund-&lt;br&gt;bokföringen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;huvud-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ekonomisk händelse: alla&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändringar i storleken och&lt;br&gt;sammansättningen &amp;nbsp;&amp;nbsp;av&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns eller ett landstings&lt;br&gt;förmögenhet som beror på&lt;br&gt;kommunens eller landstingets&lt;br&gt;ekonomiska relationer med&lt;br&gt;omvärlden, såsom in- och&lt;br&gt;utbetalningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppkomna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fordringar och skulder samt&lt;br&gt;andra &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;åtgärder&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;transaktioner som påverkar&lt;br&gt;förmögenhetens storlek eller&lt;br&gt;sammansättning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. verifikation: de uppgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;dokumenterar&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomisk händelse eller en&lt;br&gt;vidtagen justering i bok-&lt;br&gt;föringen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. räkenskapsinformation:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) sådana sammanställningar&lt;br&gt;av uppgifter som avses i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;— 2 kap. 3 § (grundbokföring&lt;br&gt;och huvudbokföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 4 § (verifikation och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handling m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;verifikation hänvisar till),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;2 kap. 7§ (systemdoku-&lt;br&gt;mentation och behandlings-&lt;br&gt;historik),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 2 kap. 9 § (sidoordnad&lt;br&gt;bolrföring),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 2 § (årsredovisning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 2 § andra stycket&lt;br&gt;(noter till balansräkning och&lt;br&gt;resultaträkning),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 5 § (specifikation av&lt;br&gt;balansräkningspost).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) avtal och andra handlingar&lt;br&gt;av särskild betydelse för att&lt;br&gt;belysa verksamhetens ekono-&lt;br&gt;miskaförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) sådana uppgifter i övrigt som&lt;br&gt;är av betydelse för att det skall&lt;br&gt;gå att följa och förstå de&lt;br&gt;enskilda bokföringsposternas&lt;br&gt;behandling i bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsskyldigheten inne-&lt;br&gt;fattar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;kronologiskt och syste-&lt;br&gt;matiskt löpande bokföra&lt;br&gt;inträffade ekonomiska hän-&lt;br&gt;delser och i samband med detta&lt;br&gt;se till att det finns verifikationer&lt;br&gt;till alla bokföringsposter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;avsluta bokföringen med ett&lt;br&gt;årsbokslut,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. upprätta en beskrivning&lt;br&gt;över det redovisningssystem&lt;br&gt;som tillämpas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;arkivera verifikationer,&lt;br&gt;bokföringsböcker och annat&lt;br&gt;räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;löpande bokföra alla&lt;br&gt;ekonomiska händelser enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 3 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. vid räkenskapsårets utgång&lt;br&gt;avsluta bokföringen med en&lt;br&gt;årsredovisning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;se till att det finns&lt;br&gt;verifikationer enligt 4 § för alla&lt;br&gt;bokföringsposter samt system-&lt;br&gt;dokumentation och behand-&lt;br&gt;lingshistorik enligt 7 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;bevara all räkenskaps-&lt;br&gt;information och sådan utrust-&lt;br&gt;ning och sådana system som&lt;br&gt;behövs för att presentera&lt;br&gt;räkenskapsinformationen i den&lt;br&gt;form som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföring och huvud-&lt;br&gt;bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alla ekonomiska händelser&lt;br&gt;skall bokföras löpande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ekonomiska händelser avses&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska händelserna&lt;br&gt;skall bokföras så att de kan&lt;br&gt;presenteras i registre-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;inbetalningar och ut-&lt;br&gt;betalningar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. uppkomna fordringar och&lt;br&gt;skulder,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;andra åtgärder eller&lt;br&gt;transaktioner som påverkar&lt;br&gt;förmögenhetens storlek eller&lt;br&gt;sammansättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inför ett årsbokslut skall&lt;br&gt;bokföringen också tillföras&lt;br&gt;fordrings-, avsättnings- och&lt;br&gt;skuldposter som behövs för att&lt;br&gt;bestämma de intäkter och&lt;br&gt;kostnader som rätteligen hör till&lt;br&gt;räkenskapsåret.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ringsordning (grundbokföring)&lt;br&gt;och i systematisk ordning&lt;br&gt;(huvudbokföring). Detta skall&lt;br&gt;ske på ett sådant sätt att det är&lt;br&gt;möjligt att kontrollera full-&lt;br&gt;ständigheten i bokförings-&lt;br&gt;posterna och överblicka verk-&lt;br&gt;samhetens förlopp, ställning&lt;br&gt;och resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att den&lt;br&gt;löpande bokföringen avslutas&lt;br&gt;skall de tillgångs-, avsättnings-&lt;br&gt;och skuldposter som är&lt;br&gt;nödvändiga för att bestämma&lt;br&gt;räkenskapsårets intäkter och&lt;br&gt;kostnader och den finansiella&lt;br&gt;ställningen på balansdagen&lt;br&gt;bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje ekonomisk händelse&lt;br&gt;skall bokföras på grundval av&lt;br&gt;en handling som härrör från&lt;br&gt;händelsen eller som särskilt&lt;br&gt;upprättas med uppgifter om&lt;br&gt;denna (verifikation). Har&lt;br&gt;kommunen eller landstinget&lt;br&gt;tagit emot en handling om den&lt;br&gt;ekonomiska händelsen, skall&lt;br&gt;denna handling användas som&lt;br&gt;verifikation. Om det krävs med&lt;br&gt;hänsyn till arten av den&lt;br&gt;mottagna handlingen, får&lt;br&gt;bokföringen i stället grundas på&lt;br&gt;en särskilt upprättad&lt;br&gt;hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En verifikation skall på ett&lt;br&gt;varaktigt sätt innehålla upp-&lt;br&gt;gifter om när den upprättades,&lt;br&gt;när den ekonomiska händelsen&lt;br&gt;inträffade, vad den avser, vilket&lt;br&gt;belopp den gäller, vilken&lt;br&gt;motpart den berör och, i&lt;br&gt;förekommande fall, vilka&lt;br&gt;handlingar som låg till grund&lt;br&gt;för händelsen och var&lt;br&gt;originalhandlingen förvaras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För likartade ekonomiska&lt;br&gt;händelser får en gemensam&lt;br&gt;verifikation användas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje ekonomisk&lt;br&gt;händelse skall det finnas en&lt;br&gt;verifikation. Har en kommun&lt;br&gt;eller ett landsting tagit emot en&lt;br&gt;uppgift om den ekonomiska&lt;br&gt;händelsen i den form som anges&lt;br&gt;i 10 § första stycket, skall denna&lt;br&gt;uppgift, i förekommande fall&lt;br&gt;kompletterad med uppgifter&lt;br&gt;enligt andra stycket, användas&lt;br&gt;som verifikation. Om det behövs&lt;br&gt;med hänsyn till arten av den&lt;br&gt;mottagna verifikationen, får&lt;br&gt;bokföringen i stället grundas på&lt;br&gt;en särskilt upprättad&lt;br&gt;hänvisningsverifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationen skall innefatta&lt;br&gt;uppgift om när den har&lt;br&gt;sammanställts, när den&lt;br&gt;ekonomiska händelsen har&lt;br&gt;inträffat, vad denna avser,&lt;br&gt;vilket belopp den gäller och&lt;br&gt;vilken motpart den berör. I&lt;br&gt;förekommande fall skall&lt;br&gt;verifikationen även innefatta&lt;br&gt;upplysning om handlingar eller&lt;br&gt;andra uppgifter som har legat&lt;br&gt;till grund för den ekonomiska&lt;br&gt;händelsen samt var dessa finns&lt;br&gt;tillgängliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera likartade ekonomiska&lt;br&gt;händelser får dokumenteras&lt;br&gt;genom en gemensam&lt;br&gt;verifikation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationerna skall på ett&lt;br&gt;varaktigt sätt vara försedda med&lt;br&gt;verifikationsnummer och med&lt;br&gt;övriga uppgifter som fordras för&lt;br&gt;att sambandet mellan verifikation&lt;br&gt;och bolrförd post utan svårighet&lt;br&gt;skall kunna fastställas. Om veri-&lt;br&gt;fikationen rättas, skall det anges&lt;br&gt;när rättelsen har skett och vem&lt;br&gt;som har företagit den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I verifikationen skall det&lt;br&gt;ingå ett verifikationsnummer&lt;br&gt;eller annat identifieringstecken&lt;br&gt;samt sådana övriga uppgifter&lt;br&gt;som är nödvändiga för att&lt;br&gt;sambandet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verifikationen och den bokförda&lt;br&gt;ekonomiska händelsen utan&lt;br&gt;svårighet skall kunna fastställas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verifikationen rättas,&lt;br&gt;skall det anges när rättelsen har&lt;br&gt;skett och vem som har gjort&lt;br&gt;den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättelse av bokföringspost&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationerna skall både före&lt;br&gt;och efter bokföringen förvaras&lt;br&gt;ordnade och på ett betryggande&lt;br&gt;sätt och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en bokförd post rättas,&lt;br&gt;skall det anges när rättelsen har&lt;br&gt;skett och vem som har gjort&lt;br&gt;den. Om rättelse sker genom en&lt;br&gt;särskild rättelsepost, skall det&lt;br&gt;samtidigt säkerställas att det&lt;br&gt;vid en granskning av den&lt;br&gt;rättade bokföringsposten utan&lt;br&gt;svårighet går att få kännedom&lt;br&gt;om rättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Formen för bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringen skall ske på ett&lt;br&gt;varaktigt sätt i ett ordnat och&lt;br&gt;betryggande system. Vad som&lt;br&gt;har bokförts får inte utplånas&lt;br&gt;eller göras oläsligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När en felförd post rättas, skall&lt;br&gt;det anges när rättelsen har skett&lt;br&gt;och vem som företagit den. Om&lt;br&gt;rättelse sker genom en särskild&lt;br&gt;rättelsepost, skall verifikation om&lt;br&gt;rättelsen upprättas. Rättelsen skall&lt;br&gt;innehålla en hänvisning till det fel&lt;br&gt;som avses. Samtidigt skall det&lt;br&gt;genom anteckning på den tidigare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemdokumentation och behand-&lt;br&gt;lingshistorik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje kommun och landsting&lt;br&gt;skall upprätta sådana&lt;br&gt;beskrivningar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;över&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringssystemets &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;orga-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nisation och uppbyggnad som&lt;br&gt;behövs för att ge överblick över&lt;br&gt;systemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(system-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dokumentation). En kommun&lt;br&gt;eller ett landsting skall också&lt;br&gt;upprätta sådana beskrivningar&lt;br&gt;över genomförda bearbetningar&lt;br&gt;inom systemet som gör det&lt;br&gt;möjligt att utan svårighet följa&lt;br&gt;och förstå de enskilda&lt;br&gt;bokföringsposternas behandling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verifikationen eller på annat sätt (behandlingshistorik).&lt;br&gt;säkerställas att man vid&lt;br&gt;granskning av den tidigare&lt;br&gt;verifikationen utan svårighet kan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;få kännedom om rättelsen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivning av det tillämpade Tidpunkten för bokföring&lt;br&gt;redovisningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den beskrivning som upp-&lt;br&gt;rättas över det tillämpade&lt;br&gt;redovisningssystemet skall&lt;br&gt;innehålla uppgift om redo-&lt;br&gt;visningens organisation och&lt;br&gt;uppbyggnad, använda hjälp-&lt;br&gt;medel och deras funktion samt&lt;br&gt;bokföringens konton och deras&lt;br&gt;användning (kontoplan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskrivningen skall komp-&lt;br&gt;letteras med systemdokumen-&lt;br&gt;tation och behandlingshistorik&lt;br&gt;för ADB-baserade redovis-&lt;br&gt;ningssystem i den utsträckning&lt;br&gt;det behövs for att man utan&lt;br&gt;svårighet skall kunna följa och&lt;br&gt;kontrollera de enskilda&lt;br&gt;posternas behandling och&lt;br&gt;företagna bearbetningar inom&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och utbetal-&lt;br&gt;ningar skall bokföras senast&lt;br&gt;påföljande arbetsdag. Andra&lt;br&gt;ekonomiska händelser skall&lt;br&gt;bokföras så snart det kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomiska händelser får&lt;br&gt;bokföras senare än som anges i&lt;br&gt;första stycket, om det finns&lt;br&gt;särskilda skäl och är förenligt&lt;br&gt;med god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska händelerna&lt;br&gt;skall bokföras i kronologisk&lt;br&gt;ordning (grundbolföring), post&lt;br&gt;för post, efter verifikations-&lt;br&gt;nummer som tilldelats ver-&lt;br&gt;ifikationerna. Verifikationer&lt;br&gt;som avser likartade ekonomiska&lt;br&gt;händelser, får bokföras i&lt;br&gt;sammandrag i en post, om det&lt;br&gt;utan svårighet kan klarläggas&lt;br&gt;vilka ekonomiska händelser som&lt;br&gt;ingår i en sådan post.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kontanta in- och ut-&lt;br&gt;betalningar skall boiföras&lt;br&gt;senast påföljande arbetsdag.&lt;br&gt;Fordringar och skulder samt&lt;br&gt;övriga ekonomiska händelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoordnad bokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bokföringen skall konton&lt;br&gt;över tillgångar, avsättningar&lt;br&gt;och skulder specificeras i en&lt;br&gt;sidoordnad bokföring i den&lt;br&gt;utsträckning det behövs för att&lt;br&gt;ge en tillfredsställande&lt;br&gt;överblick och kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall bokföras så snart det kan&lt;br&gt;ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer för obetalda&lt;br&gt;fordringar och skulder skall&lt;br&gt;ordnas och forvaras så att&lt;br&gt;betryggande överblick fort-&lt;br&gt;löpande finns över dem. Vid&lt;br&gt;räkenskapsårets utgång skall&lt;br&gt;samtliga då obetalda fordringar&lt;br&gt;och skulder bokföras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföring&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ekonomiska händelserna&lt;br&gt;skall bokföras i systematisk&lt;br&gt;ordning (huvudbokföring) så att&lt;br&gt;bokföringen gör det möjligt att&lt;br&gt;överblicka verksamhetens&lt;br&gt;ekonomiska utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konton som i huvudbok-&lt;br&gt;föringen förs i sammandrag&lt;br&gt;skall ytterligare specificeras i&lt;br&gt;en sidoordnad redovisning, om&lt;br&gt;det behövs för att ge en&lt;br&gt;tillfredsställande överblick och&lt;br&gt;kontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringen skall&lt;br&gt;hållas aktuell och stämmas av&lt;br&gt;med hänsyn till verksamhetens&lt;br&gt;förhållanden och god&lt;br&gt;redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformationens&lt;br&gt;bevarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformation skall&lt;br&gt;bevaras i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;&amp;nbsp;vanlig läsbar form&lt;br&gt;(dokument),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. mikroskrift som kan läsas&lt;br&gt;med förstoringshjälpmedel,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. annan form som kan läsas,&lt;br&gt;avlyssnas eller på annat sätt&lt;br&gt;uppfattas endast med tekniskt&lt;br&gt;hjälpmedel (maskinläsbart&lt;br&gt;medium) och som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram&lt;br&gt;i sådan form som avses i 1 eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikro skrift och&lt;br&gt;maskinläsbart medium med&lt;br&gt;räkenskapsinformation som&lt;br&gt;kommunen eller landstinget har&lt;br&gt;tagit emot från någon annan&lt;br&gt;skall bevaras i det skick&lt;br&gt;materialet hade när det kom till&lt;br&gt;kommunen eller landstinget.&lt;br&gt;Dokument, mikroskrift och&lt;br&gt;maskinläsbart medium med&lt;br&gt;räkenskapsinformation som en&lt;br&gt;kommun själv eller ett landsting&lt;br&gt;självt har upprättat skall&lt;br&gt;bevaras i det skick materialet&lt;br&gt;fick när räkenskaps-&lt;br&gt;informationen sammanställdes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsmaterialets form&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verifikationer och annat&lt;br&gt;räkenskapsmaterial kan utgöras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arkivering m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dokument, mikroskrift och&lt;br&gt;maskinläsbara medier som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. material i vanlig läsbar&lt;br&gt;form,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. film eller annat material&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med registreringar i mikroskrift&lt;br&gt;som kan &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;läsas&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förstoringshjälpmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;annat material med&lt;br&gt;registreringar som genom&lt;br&gt;omedelbar utskrift kan tas fram&lt;br&gt;i en form som avses i punkterna&lt;br&gt;1 och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första&lt;br&gt;stycket 3 far inte användas för&lt;br&gt;sammanfattningar av huvud-&lt;br&gt;bokföringen eller samtidigt för&lt;br&gt;både verifikationer och&lt;br&gt;grundbokföring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Material som avses i första&lt;br&gt;stycket 2 och 3 får användas&lt;br&gt;endast om det kan anses&lt;br&gt;säkerställt att registreringarna&lt;br&gt;är varaktiga, att de registrerade&lt;br&gt;uppgifterna är lätt åtkomliga&lt;br&gt;och att materialet bevaras på&lt;br&gt;betryggande sätt.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;används för att bevara&lt;br&gt;räkenskapsinformation skall&lt;br&gt;vara varaktiga och lätt&lt;br&gt;åtkomliga. De skall minst&lt;br&gt;bevaras fram till och med det&lt;br&gt;tionde året efter utgången av&lt;br&gt;det kalenderår då räken-&lt;br&gt;skapsåret avslutades. I övrigt&lt;br&gt;gäller bestämmelserna i&lt;br&gt;arkivlagen (1990:782) för dessa&lt;br&gt;handlingar. De skall både före&lt;br&gt;och efter bokföringen förvaras&lt;br&gt;ordnade och på ett betryggande&lt;br&gt;och överskådligt sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Maskinutrustning och system&lt;br&gt;som behövs för att presentera&lt;br&gt;räkenskapsinfomationen i den&lt;br&gt;form som anges i 10 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 2 skall hållas till-&lt;br&gt;gängliga under hela den tid&lt;br&gt;som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje räkenskapsår skall&lt;br&gt;den löpande bokföringen&lt;br&gt;avslutas med ett årsbokslut.&lt;br&gt;Detta består av resultaträkning&lt;br&gt;och balansräkning. Till dessa&lt;br&gt;kan bilagor upprättas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbokslutet skall avfattas i&lt;br&gt;vanlig läsbar form. Bilagor som&lt;br&gt;är särskilt omfattande får dock&lt;br&gt;upprättas i sådan form som&lt;br&gt;avses i 11 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett&lt;br&gt;landsting får förstöra ett&lt;br&gt;maskinläsbart medium som&lt;br&gt;används för att bevara räken-&lt;br&gt;skapsinformation, om räken-&lt;br&gt;skapsinformationen på ett&lt;br&gt;betryggande sätt överförs till&lt;br&gt;dokument, mikroskrift eller&lt;br&gt;annat maskinläsbart medium.&lt;br&gt;Om räkenskapsinformationen&lt;br&gt;består av uppgifter som en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting har&lt;br&gt;tagit emot från någon annan,&lt;br&gt;får det maskinläsbara mediet&lt;br&gt;dock forstöras först från och&lt;br&gt;med det fjärde året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår då&lt;br&gt;räkenskapsåret avslutades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl,&lt;br&gt;får skattemyndigheten för visst&lt;br&gt;fall tillåta att dokument,&lt;br&gt;mikroskrift och maskinläsbara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medier som används för att&lt;br&gt;bevara räkenskapsinformation&lt;br&gt;förstörs före utgången av den&lt;br&gt;tid som anges i 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Specifikation till årsredovisning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För varje sammandragen post i&lt;br&gt;den balansräkning som skall ingå i&lt;br&gt;årsredovisningen skall, om inte&lt;br&gt;postens sammansättning klart&lt;br&gt;framgår av bokföringen i övrigt,&lt;br&gt;de belopp som ingår i postens&lt;br&gt;sammansättning specificeras i en&lt;br&gt;särskild förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar skall tas&lt;br&gt;upp till belopp motsvarande&lt;br&gt;utgifterna för tillgångens förvärv&lt;br&gt;eller tillverkning (anskaffnings-&lt;br&gt;värdet), om inte annat följer av 4,&lt;br&gt;5 eller 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en&lt;br&gt;förvärvad tillgång skall räknas in,&lt;br&gt;utöver inköpspriset, utgifter som är&lt;br&gt;direkt hänförliga till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en&lt;br&gt;tillverkad tillgång skall räknas in,&lt;br&gt;utöver sådana kostnader som&lt;br&gt;direkt kan hänföras till&lt;br&gt;produktionen av tillgången, en&lt;br&gt;skälig andel av indirekta&lt;br&gt;tillverkningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på kapital som har lånats&lt;br&gt;för att finansiera tillverkningen av&lt;br&gt;en tillgång får räknas in i&lt;br&gt;anskaffningsvärdet till den del&lt;br&gt;räntan hänför sig till&lt;br&gt;tillverkningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för värdehöj ande&lt;br&gt;förbättringar av en tillgång får&lt;br&gt;räknas in i anskaffningsvärdet, om&lt;br&gt;de har lagts ned under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anläggningstillgångar skall tas&lt;br&gt;upp till belopp motsvarande&lt;br&gt;utgifterna för tillgångens förvärv&lt;br&gt;eller tillverkning (anskaff-&lt;br&gt;ningsvärdet), om inte annat följer&lt;br&gt;av 4-6 eller 8 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en&lt;br&gt;förvärvad tillgång skall räknas in,&lt;br&gt;utöver inköpspriset, utgifter som är&lt;br&gt;direkt hänförliga till förvärvet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I anskaffningsvärdet för en&lt;br&gt;tillverkad tillgång skall räknas in,&lt;br&gt;utöver &amp;nbsp;sådana&amp;nbsp;&amp;nbsp;kostnader som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;direkt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;kan&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;hänföras till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;produktionen av tillgången, en&lt;br&gt;skälig &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;andel&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av indirekta&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillverkningskostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ränta på kapital som har lånats&lt;br&gt;för att finansiera tillverkningen av&lt;br&gt;en tillgång får räknas in i&lt;br&gt;anskaffningsvärdet till den del&lt;br&gt;räntan hänför sig till&lt;br&gt;tillverkningsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgifter för värdehöjande&lt;br&gt;förbättringar av en tillgång får&lt;br&gt;räknas in i anskaffningsvärdet, om&lt;br&gt;de har lagts ned under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsåret eller balanserats räkenskapsåret eller balanserats Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;från tidigare år. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från tidigare år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sådana upplysningar som avses i 4 kap. 1 § skall omfatta också sådan&lt;br&gt;kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda upplysningar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ekonomi och verksamhet skall&lt;br&gt;lämnas om sådana juridiska&lt;br&gt;personer i vilka kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har ett betydande&lt;br&gt;inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;avseende räkenskapsåret 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1995:1515) om&lt;br&gt;utjämningsbidrag till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsår: Det år under vilket bidraget betalas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt året före bidragsåret, uppräknade&lt;br&gt;med uppräkningsfaktorema enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräknad medelskattekraft: Totalsumman av uppräknade&lt;br&gt;skatteunderlag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet&lt;br&gt;den 1 november året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterat skatteunderlag: De beskattningsbara inkomster för en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i&lt;br&gt;kommunen eller landstinget den 1 november året före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad: En för varje kommun eller landsting beräknad&lt;br&gt;teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag&lt;br&gt;som anges i 3 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer&lt;br&gt;som är av särskild betydelse för att belysa de strukturella förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkostnad: Summan av standardkostnadema för kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoinkomster för året före&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses i denna lag i&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidragsåret: Summan av bidraget&lt;br&gt;enligt 4 § eller avgiften enligt 4 §&lt;br&gt;lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift för kommuner&lt;br&gt;och landsting och preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. per&lt;br&gt;folkbokförd invånare den 1&lt;br&gt;november två år före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoinkomster för bidragsåret:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Summan av bidraget enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket och produkten av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. per&lt;br&gt;folkbokförd invånare i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget den 1 november&lt;br&gt;året före bidragsåret,&lt;br&gt;uppräkningfaktorerna enligt 4 §&lt;br&gt;tredje stycket samma lag och den&lt;br&gt;av kommunen eller landstinget&lt;br&gt;fastställda skattesatsen för året&lt;br&gt;före bidragsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillämpliga delar också kommuner&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag överstiger&lt;br&gt;det uppräknade skatteunderlaget har rätt till ett bidrag som motsvarar&lt;br&gt;mellanskillnaden, multiplicerat med en skattesats som fastställs enligt 7 §&lt;br&gt;andra stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;vars skattesats enligt 7 $ andra&lt;br&gt;stycket överstiger 95 procent av&lt;br&gt;den av kommunen eller landstinget&lt;br&gt;fastställda skattesatsen för året&lt;br&gt;före bidragsåret skall dock&lt;br&gt;bidraget beräknas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidraget skall beräknas så att&lt;br&gt;den procentuella förändringen av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets&lt;br&gt;nettoinkomster mellan året före&lt;br&gt;bidragsåret och bidragsåret&lt;br&gt;motsvarar summan av 95 procent&lt;br&gt;av den procentuella förändringen&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;den&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;uppräknade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;medelskattekraften och 5 procent&lt;br&gt;av den procentuella forändringen&lt;br&gt;av kommunens eller landstingets&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag per&lt;br&gt;folkbokförd invånare i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget den 1 november&lt;br&gt;året före respektive år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift till kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 och 4 §§ lagen (1995:1516) om&lt;br&gt;utjämningsavgift till kommuner och landsting skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I denna lag används följande termer i den betydelse som anges här:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiftsår: Det år under vilket avgift betalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräknat skatteunderlag: De sammanlagda beskattningsbara&lt;br&gt;inkomsterna för en kommun eller ett landsting enligt skattemyndighetens&lt;br&gt;årliga taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om&lt;br&gt;taxering till kommunal inkomstskatt året före avgiftsåret, uppräknade&lt;br&gt;med uppräkningsfaktorema enligt 4 § tredje stycket lagen (1965:269)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;utdebitering av skatt, m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräknad medelskattekraft:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalsumman av uppräknade&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;skatteunderlag för hela landet, dividerad med antalet invånare i landet&lt;br&gt;den 1 november året före avgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Garanterat skatteunderlag-. De beskattningsbara inkomster för en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting som motsvarar den uppräknade&lt;br&gt;medelskattekraften, multiplicerad med antalet folkbokförda invånare i&lt;br&gt;kommunen eller landstinget den 1 november året före avgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnad-. En för varje kommun eller landsting beräknad&lt;br&gt;teoretisk kostnad för var och en av de verksamheter och kostnadsslag&lt;br&gt;som anges i 3 §, varvid kostnaden beräknas med utgångspunkt i faktorer&lt;br&gt;som är av särskild betydelse för att belysa de strukturella förhållandena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Strukturkostnad: Summan av standardkostnadema för kommunen eller&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;landstinget.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nettoinkomster för året före&lt;br&gt;avgiftsåret: Summan av avgiften&lt;br&gt;enligt 4 § eller bidraget enligt 4 §&lt;br&gt;lagen &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1995:1515)&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utjämningsbidrag för kommuner&lt;br&gt;och landsting och preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel enligt 4 §&lt;br&gt;andra stycket lagen (1965:269)&lt;br&gt;med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. per&lt;br&gt;folkbokförd invånare den 1&lt;br&gt;november två år före avgiftsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nettoinkomster för avgiftsåret:&lt;br&gt;Summan av avgiften enligt 4 §&lt;br&gt;första stycket och produkten av&lt;br&gt;skatteunderlaget enligt 4 § andra&lt;br&gt;stycket lagen (1965:269) med&lt;br&gt;särskilda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bestämmelser&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommuns och annan menighets&lt;br&gt;utdebitering av skatt, m.m. per&lt;br&gt;folkbokförd invånare i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget den 1 november&lt;br&gt;året &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;före&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgiftsåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppräkningfaktorerna enligt 4 §&lt;br&gt;tredje stycket samma lag och den&lt;br&gt;av kommunen eller landstinget&lt;br&gt;fastställda skattesatsen för året&lt;br&gt;före avgiftsåret.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Med landsting avses i denna lag i tillämpliga delar också kommuner&lt;br&gt;som inte ingår i ett landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting vars garanterade skatteunderlag överstiger&lt;br&gt;det uppräknade skatteunderlaget skall betala en avgift som motsvarar&lt;br&gt;mellanskillnaden, multiplicerat med en skattesats som fastställs enligt 7 §&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andra stycket.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting&lt;br&gt;vars skattesats enligt 7 j' andra&lt;br&gt;stycket överstiger 95 procent av&lt;br&gt;den av kommunen eller landstinget&lt;br&gt;fastställda skattesatsen för året&lt;br&gt;före avgiftsåret skall dock avgiften&lt;br&gt;beräknas enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften skall beräknas så att&lt;br&gt;den procentuella förändringen av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets&lt;br&gt;nettoinkomster mellan året före&lt;br&gt;avgiftsåret &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avgiftsåret&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;motsvarar summan av 95 procent&lt;br&gt;av den procentuella förändringen&lt;br&gt;av den uppräknade medel-&lt;br&gt;skattekraften och 5 procent av den&lt;br&gt;procentuella förändringen av&lt;br&gt;kommunens eller landstingets&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag per&lt;br&gt;folkbokförd invånare i kommunen&lt;br&gt;eller landstinget den 1 november&lt;br&gt;året före respektive år.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i kommunallagen och den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I propositionen Den kommunala redovisningen (prop. 1996/97:52)&lt;br&gt;föreslog regeringen att ett lagreglerat balanskrav skulle införas för&lt;br&gt;kommuner från år 1999 och för landsting från år 2000. I 1997 års&lt;br&gt;ekonomiska vårproposition (prop. 1996/97:150) föreslogs en ändrad&lt;br&gt;tidpunkt för införandet så att balanskravet skall tillämpas lika för&lt;br&gt;kommuner, landsting och kommunalförbund första gången för&lt;br&gt;räkenskapsåret 2000. Riksdagen antog regeringens förslag med vissa&lt;br&gt;lagtekniska justeringar (bet. 1996/97: FiU15, rskr. 1996/97:281).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen gjorde regeringen bedömningen att balanskravet inte i&lt;br&gt;detta läge borde omfatta de kommunala företagen. Regeringen ansåg&lt;br&gt;dock att det fanns skäl att närmare utreda förutsättningarna för och&lt;br&gt;konsekvenserna av en ordning där också de kommunala företagen&lt;br&gt;omfattas av ett krav på ekonomisk balans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1997 bemyndigade regeringen chefen för dåvarande&lt;br&gt;Inrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare för att analysera&lt;br&gt;behovet av, förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav på&lt;br&gt;ekonomisk balans som även omfattar verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;företagsform. Utredningen antog namnet Utredningen om utvidgat&lt;br&gt;balanskrav omfattande verksamhet i kommunala företag. I november&lt;br&gt;1998 överlämnade utredningen sitt betänkande Utvidgat balanskrav&lt;br&gt;omfattande verksamhet i kommunala företag (SOU 1998:150).&lt;br&gt;Utredningen ansåg att ett utvidgat balanskrav för kommunen och dess&lt;br&gt;företag eller ett balanskrav för de kommunala företagen som grupp inte&lt;br&gt;leder fram till den helhetssyn som bör eftersträvas i kommunal&lt;br&gt;verksamhet. Utredningen föreslog därför en komplettering av regelverket&lt;br&gt;som ställer krav på helhetssyn genom att 8 kap. 1 § i kommunallagen om&lt;br&gt;god ekonomisk hushållning bör omfatta även kommunala företag.&lt;br&gt;Utredningen ansåg också att bestämmelsen i 8 kap. 1 § lagen om&lt;br&gt;kommunal redovisning avseende innehållet i den gemensamma&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen borde förändras. Förslaget innebär att särskilda&lt;br&gt;upplysningar om den ekonomiska utvecklingen i företagen samt en&lt;br&gt;bedömning av olika risker i samband med företagens verksamhet lämnas.&lt;br&gt;Betänkandet har remissbehandlats. En sammanfattning av betänkandet&lt;br&gt;redovisas i bilaga 1. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga&lt;br&gt;2. Remissyttrandena finns tillgängliga på Finansdepartementet (dnr.&lt;br&gt;Fil999/126).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av den kommunala redovisningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1998 trädde lagen (1997:614) om kommunal redovisning i&lt;br&gt;kraft. Lagen bygger i stor utsträckning på årsredovisningslagen&lt;br&gt;(1995:1554) och på det normalreglemente och den praxis som utvecklats&lt;br&gt;i kommuner och landsting fram till år 1996. Normalreglementet byggde i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sin tur i stor utsträckning på bokföringslagen (1976:125), som gäller för&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter att lagen om kommunal redovisning trätt i kraft har&lt;br&gt;Redovisningskommittén i sitt slutbetänkande, Översyn av redovisnings-&lt;br&gt;lagstiftningen (SOU 1996:157), bl.a. lämnat förslag som gäller den&lt;br&gt;löpande bokföringen. De nya bestämmelserna trädde i kraft den 1 januari&lt;br&gt;2000. I propositionen Ny bokföringslag m.m. (prop.1998/99:130) lade&lt;br&gt;regeringen fram förslag som bl.a. reglerar kretsen av bokföringsskyldiga,&lt;br&gt;räkenskapsår, löpande bokföring, avslutande av den löpande bokföringen&lt;br&gt;och arkivering av räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av de föreslagna förändringarna i bokföringslagen&lt;br&gt;tillsatte regeringen den 17 juni 1999 en arbetsgrupp för att se över lagen&lt;br&gt;om kommunal redovisning. Arbetsgruppens uppgift har varit att med&lt;br&gt;utgångspunkt i regeringens proposition Ny bokföringslag m.m. (prop.&lt;br&gt;1998/99:130) föreslå vilka förändringar som behöver göras i lagen om&lt;br&gt;kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen överlämnade i november 1999 rapporten Den&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen - förslag till förändringar i kap. 1 och 2&lt;br&gt;(Ds 1999:71). Förslagen är i huvudsak föranledda av behovet att anpassa&lt;br&gt;lagstiftningen så att den blir mer teknikoberoende.&lt;br&gt;Departementspromemorian har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga på&lt;br&gt;Finansdepartementet (dm. Fil999/4535).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.3 Förändringar i inkomstutjämningen och&lt;br&gt;omställningsbidrag till vissa landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen beslutade i juni 1999 om vissa förändringar i det kommunala&lt;br&gt;utjämningssystemet från år 2000 (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25,&lt;br&gt;rskr. 1998/99:253). Regeringen beslöt den 23 juni 1999 att tillkalla en&lt;br&gt;särskild delegation, Delegationen för fortsatt utveckling av&lt;br&gt;utjämningssystemet för kommuner och landsting (Fi 1999:11).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationens uppdrag är enligt direktiven (dir. 1999:57) att svara för&lt;br&gt;en fortsatt uppföljning av utjämningssystemet och utvärdering av träff-&lt;br&gt;säkerheten hos de enskilda delarna i kostnadsutjämningen, i första hand&lt;br&gt;när det gäller delmodellema för befolkningsminskning och hälso- och&lt;br&gt;sjukvård. Delegationen skall vidare utreda alternativa utformningar av&lt;br&gt;inkomstutjämningen, med bibehållen långtgående utjämning men utan&lt;br&gt;negativa marginaleffekter. I uppdraget ingår även att analysera&lt;br&gt;jämställdhetsaspektema i utjämningssystemet. Delegationen skall&lt;br&gt;redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 2000. Den&lt;br&gt;del av uppdraget som avser behovet av en kompensation för&lt;br&gt;befolkningsminskning i landsting skall enligt direktiven redovisas senast&lt;br&gt;den 1 april 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen överlämnade i februari delrapporten Förslag om&lt;br&gt;omställningsbidrag för landsting med minskande befolkning samt om&lt;br&gt;vissa förändringar i inkomstutjämningen för kommuner (dnr.&lt;br&gt;Fi 2000/607). Delrapporten innehåller dels ett förslag till&lt;br&gt;omställningsbidrag för vissa landsting med befolkningsminskning, dels&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett förslag till förändring av inkomstutjämningen i syfte att eliminera de&lt;br&gt;negativa marginaleffekter som finns i nuvarande system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delrapporten har remissbehandlats. Delrapporten redovisas i bilaga 4.&lt;br&gt;En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5. Remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgängliga i Finansdepartementet (dnr. Fi 2000/607).&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.4 Kompensation för höga kostnader avseende&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande statsbidrag- och utjämningssystem för kommuner och&lt;br&gt;landsting infördes den 1 januari 1996. Utjämningssystemet består av två&lt;br&gt;delar; inkomstutjämning och kostnadsutjämning. Kostnadsutjämningen&lt;br&gt;skall baseras på mätbara och för kommuner och landsting opåverkbara&lt;br&gt;faktorer som mäter strukturella kostnadsskillnader. Utjämningen skall&lt;br&gt;inte kompensera för skillnader i servicenivå, kvalitet, avgiftssättning och&lt;br&gt;effektivitet. Nuvarande utjämningssystem baseras på förslag från&lt;br&gt;beredningen för statsbidrag och utjämning i kommunsektorn (SOU&lt;br&gt;1994:144). Redan denna utredning berörde utjämning av kostnader för&lt;br&gt;verksamhet för funktionshindrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under våren 1995 fick en arbetsgrupp inom Socialdepartementet i&lt;br&gt;uppdrag att utreda förslag till utjämning av kostnader för insatser enligt&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).&lt;br&gt;Arbetsgruppen presenterade två promemorior, varav den första innehöll&lt;br&gt;underlag och överväganden (Ds 1996:47) och den andra en fältstudie (Ds&lt;br&gt;1997:34). Arbetsgruppen konstaterade att kostnaderna skiljer sig åt&lt;br&gt;mellan kommunerna och att en lösning vore att utjämna mellan&lt;br&gt;kommunerna inom ramen för det nationella kostnadsutjämningssystemet.&lt;br&gt;Arbetsgruppen förordade en utjämning baserad på genomsnittskostnader&lt;br&gt;för tre av kommunernas mest kostsamma insatser samt antalet personer i&lt;br&gt;personkrets 1 och 2 enligt 1 § LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunala utjämningsutredningen konstaterade i sitt betänkande&lt;br&gt;Kostnadsutjämning för kommuner och landsting - en översyn av&lt;br&gt;statsbidrags- och utjämningssystemet (SOU 1998:151) att&lt;br&gt;kostnadsskillnaderna mellan kommunerna avseende LSS-verksamhet är&lt;br&gt;så stora att någon form av utjämning behövs men att den bör ligga&lt;br&gt;utanför det ordinarie utjämningssystemet och i stället ske genom&lt;br&gt;särskilda statsbidrag p.g.a. påverkbarheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 21 maj 1999 gav regeringen en arbetsgrupp i&lt;br&gt;uppdrag att utforma förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan&lt;br&gt;kommuner av kostnader för verksamhet enligt LSS. Arbetsgruppen har&lt;br&gt;bestått av företrädare från Regeringskansliet, Socialstyrelsen,&lt;br&gt;Statskontoret och Svenska Kommunförbundet. I november 1999&lt;br&gt;överlämnades promemorian Förslag till utjämning mellan kommuner av&lt;br&gt;kostnader för LSS-verksamhet (Ds 1999:72). Promemorian har&lt;br&gt;remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 6.&lt;br&gt;En remissammanställning i ärendet finns tillgängliga i&lt;br&gt;Finansdepartementet (dnr. Fil999/4579).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;3.5 Kommunkontosystemet &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:115&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den 29 oktober 1998 bemyndigade regeringen chefen för dåvarande&lt;br&gt;Inrikesdepartementet att tillkalla en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;analysera vissa frågor rörande det s.k. kommunkontosystemet. Med stöd&lt;br&gt;av bemyndigandet förordnades den 11 november 1998 en särskild&lt;br&gt;utredare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till uppdraget var bl.a. att utbetalningarna ur systemet ökat&lt;br&gt;och att ett underskott uppstått. Vidare skulle utredaren utvärdera hur väl&lt;br&gt;systemet uppfyller det egentliga syftet, dvs. att skapa&lt;br&gt;konkurrensneutralitet mellan kommunal verksamhet i egen regi&lt;br&gt;respektive på entreprenad. Utredaren skulle vid behov lämna förslag till&lt;br&gt;alternativa lösningar eller förändringar i det nuvarande systemet.&lt;br&gt;Utredaren skulle vidare även lämna förslag som kan förbättra&lt;br&gt;uppföljningen och kontrollen i systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I oktober 1999 redovisade utredaren sina förslag i betänkandet&lt;br&gt;Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen, kommunerna och&lt;br&gt;konkurrensen (SOU 1999:133). En sammanfattning av betänkandet finns&lt;br&gt;i bilaga 7. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över&lt;br&gt;remissinstanserna finns i bilaga 8. Remissyttrandena finns tillgängliga i&lt;br&gt;Finansdepartementet (dm. Fil999/4284).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i kommunallagen och den&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;kommunala redovisningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;4.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen (1991:900) ger kommuner och landsting stor frihet att&lt;br&gt;själva välja om man skall organisera sin verksamhet i förvaltningsform&lt;br&gt;eller i andra former såsom aktiebolag, stiftelse, handelsbolag, ekonomisk&lt;br&gt;förening, kommunalförbund, ideell förening eller som uppdrag till en&lt;br&gt;enskild individ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En grundläggande princip är att den verksamhet som drivs i&lt;br&gt;privaträttsliga former även skall falla inom ramen för den kommunala&lt;br&gt;kompetensen. Samma kommunalrättsliga principer som styr den&lt;br&gt;kommunala verksamheten i förvaltningsform styr också kommuners och&lt;br&gt;landstings verksamhet genom privaträttsliga organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har funnit det lämpligt att bedriva en&lt;br&gt;betydande del av sin verksamhet i privaträttsliga former. Skälen för detta&lt;br&gt;kan vara flera, men ofta anges tydligare resultatansvar, snabbare&lt;br&gt;beslutsvägar samt att företagsformen är bättre anpassad för&lt;br&gt;affärsverksamhet än förvaltningsformen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De vanligast förekommande verksamheterna som bedrivs i&lt;br&gt;företagsform är fastighets- och uthyrningsverksamhet, samt el-, gas-,&lt;br&gt;värme- och vattenförsörjning. Entreprenader och köp av verksamhet&lt;br&gt;förekommer framför allt inom områdena vård och omsorg, utbildning&lt;br&gt;samt gator och vägar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet majoritetsägda företag i kommuner och landsting har varit&lt;br&gt;relativt konstant under de senaste decennierna. Vid utgången av år 1998&lt;br&gt;uppgick antalet majoritetsägda företag till 1 529, varav 79 ägdes av&lt;br&gt;landstingen. Merparten av de majoritetsägda företagen, 88 procent,&lt;br&gt;utgjordes av aktiebolag. Mätt som andel av den samlade kommunala&lt;br&gt;verksamheten är företagsdelen betydande. Ungefär en fjärdedel av den&lt;br&gt;totala kommunala verksamheten, uttryckt som andel av omsättningen,&lt;br&gt;bedrivs i kommunala företag och deras tillgångar uppgick år 1998 till&lt;br&gt;strax över 500 miljarder kronor. De 79 landstingsägda företagen&lt;br&gt;representerar endast några få procent av omsättningen i den samlade&lt;br&gt;landstingsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den helt dominerande delen av de kommunala företagen är verksamma&lt;br&gt;inom energi- och fastighetsbranschen, som svarar för cirka 90 procent av&lt;br&gt;omsättningen på ca 120 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommuner och landsting har organiserat sitt företagsägande i någon av&lt;br&gt;två huvudformer, kommunalt direktägande eller ägande via en&lt;br&gt;aktiebolagsrättslig koncern direkt under kommunen/landstinget.&lt;br&gt;Kommunalt direktägande är idag den vanligaste formen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En avgörande förutsättning för helhetssyn och demokratisk kontroll är&lt;br&gt;att den kommunala och medborgerliga insynen och inflytandet i de&lt;br&gt;kommunala privaträttsliga organen är tillräckligt tillgodosedd. Den 1&lt;br&gt;januari 1995 förändrades sekretesslagen (1980:100) så att gränserna för&lt;br&gt;offentlighet i de kommunala företagen vidgades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de fall kommunen eller landstinget finner det befogat att bedriva&lt;br&gt;verksamhet i företagsform innehåller kommunallagen klara bestämmelser&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;om hur ändamålet med verksamheten ska fastställas och hur Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;styrelseledamöter och revisorer skall utses. Lekmannainflytandet i&lt;br&gt;företagsrevisionen har förstärkts ff.o.m. år 1999 och krav på samordnad&lt;br&gt;revision mellan kommunen och dess företag har införts i 9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunallagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 6 kap. kommunallagen anges fr.o.m den 1 januari 2000 att styrelsen&lt;br&gt;skall ha uppsikt över de kommunala företagen. Det finns stora&lt;br&gt;möjligheter för styrelsen och fullmäktige genom s.k. stämmodirektiv&lt;br&gt;ange mål för och utöva insyn och kontroll i företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunal verksamhet som bedrivs i aktiebolag eller stiftelse regleras&lt;br&gt;dessutom enligt aktiebolagslagen (1975:1385) och stiftelselagen&lt;br&gt;(1994:1220). Dessa innehåller mycket detaljerade bestämmelser om ett&lt;br&gt;företags hantering av sin ekonomi, krav på kontrollbalansräkning,&lt;br&gt;likvidationsplikt m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis kan konstateras att den lagstiftning som reglerar&lt;br&gt;den ekonomiska hanteringen i de mest frekventa kommunala&lt;br&gt;företagsbildningama - aktiebolag och stiftelser - är mycket detaljerad,&lt;br&gt;vilket är naturligt eftersom den bl.a. skall skydda borgenärerna mot&lt;br&gt;förluster.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.2 God ekonomisk hushållning i företagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelsen i 8 kap. 1 § kommunallagen om&lt;br&gt;god ekonomisk hushållning skall gälla även för den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i kommunala företag, dvs. den samlade kommunala&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna är positiva till&lt;br&gt;förslaget. Kammarrätten i Jönköping anser att det genom en mindre&lt;br&gt;redigering i texten i paragrafen i kommunallagen bör understrykas att det&lt;br&gt;rör sig om verksamhet som styrs av den kommunala kompetensen.&lt;br&gt;Göteborgs kommun är positiv till det förtydligande som föreslås och&lt;br&gt;menar att det är ett steg i rätt riktning. Jämtlands läns landsting anger att&lt;br&gt;ett alternativ skulle vara att ändra i 6 kap. 1 § kommunallagen och ge&lt;br&gt;styrelserna i kommuner och landsting de befogenheter som utredningen&lt;br&gt;finner saknas. Landstingsförbundet tycker att förändringen är positiv och&lt;br&gt;menar att det förstärker möjligheterna att göra bra finansiella&lt;br&gt;bedömningar som inbegriper hela verksamheten. Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet tycker det är bra att lagen förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till regeringens förslag: Bestämmelsen i 8 kap. 1 §&lt;br&gt;kommunallagen om den ekonomiska förvaltningen anger i dess&lt;br&gt;nuvarande lydelse inte på ett tydligt sätt att kravet på god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning också skall omfatta de kommunala företagen. Enligt&lt;br&gt;regeringens bedömning har utredningen redovisat ett antal viktiga skäl&lt;br&gt;för att i lagstiftningen ställa krav på en helhetssyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetens omfattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den verksamhet som framförallt kommuner bedriver i företagsform är en&lt;br&gt;betydande del av den samlade kommunala verksamheten. Går de&lt;br&gt;kommunala företagen med underskott krävs extra bidrag eller annan form&lt;br&gt;av täckning av underskottet från kommunen. Exempelvis har kommunala&lt;br&gt;bostadsföretag under 1990-talet påverkats av förändringar av&lt;br&gt;finansieringssystem, lågkonjunktur och befolkningsförändringar. För&lt;br&gt;många kommuner har följden blivit att de fått lämna driftbidrag till sina&lt;br&gt;bostadsföretag för att undvika att bolagen måste träda i likvidation.&lt;br&gt;Företag inom energiområdet har däremot mestadels redovisat positiva&lt;br&gt;resultat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser mot denna bakgrund att det är viktigt att&lt;br&gt;lagstiftningen tydligt framhåller vikten av en styrning av de kommunala&lt;br&gt;företagen, som leder till en god hushållning i den samlade kommunala&lt;br&gt;verksamheten. God ekonomisk hushållning i ett koncernperspektiv skall&lt;br&gt;således omfatta en kontinuerlig analys av hur den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i företagsdelen påverkar den kommunala ekonomin och en&lt;br&gt;redovisning av de åtgärder som krävs för att åstadkomma god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning. Enligt regeringens uppfattning skall kravet på god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning gälla hela den kommunala verksamheten oavsett&lt;br&gt;juridisk form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Marknaden for kommunala företag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska helhetssynen är särskilt viktig eftersom den&lt;br&gt;dominerande delen av de kommunala företagen numera bedriver sin&lt;br&gt;verksamhet på marknader som i varierande grad är avreglerade och&lt;br&gt;konkurrensutsatta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energibranschen har genomgått stora förändringar sedan elmarknaden&lt;br&gt;avreglerades år 1996. Många kommuner har sålt sina energiföretag och&lt;br&gt;andra har bildat gemensamma företag för att bättre klara konkurrensen på&lt;br&gt;en avreglerad marknad. Fortfarande pågår en strukturförändring av&lt;br&gt;elmarknaden och utvecklingen går mot större företag och färre företag&lt;br&gt;ägda av kommuner. Även kollektivtrafiken är föremål för&lt;br&gt;strukturförändringar och antalet kommunala trafikföretag förväntas&lt;br&gt;minska under de närmaste åren. Avregleringar har också skett på&lt;br&gt;bostadsmarknaden. Numera sker t.ex. finansiering genom&lt;br&gt;marknadsmässig upplåning på kreditmarknaden. Den tidigare&lt;br&gt;särbehandlingen i skatte- och bidragshänseende har upphört. De statliga&lt;br&gt;bostadslånen har avvecklats och ett nytt räntebidragssystem har införts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen vill framhålla vikten av att kommuner och landsting&lt;br&gt;uppmärksammar de ökade risker för kommunala företag som följer av att&lt;br&gt;operera på en avreglerad marknad. Konkurrens innebär ökade risker vars&lt;br&gt;konsekvenser måste analyseras och bedömas både på kort och lång sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samordningsvinster&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ekonomisk förvaltning som ställer krav på helhetssyn bör kunna leda&lt;br&gt;till samordningsvinster genom ett bättre utnyttjande av kommun-&lt;br&gt;koncernens sammantagna resurser, vilket på sikt också kan ha en positiv&lt;br&gt;inverkan på kommunernas och landstingens relationer till kredit-&lt;br&gt;marknaden. Det är viktigt att uppmärksamma om kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har flera organisationer som sköter likartade funktioner eller&lt;br&gt;verksamheter, t.ex. fastighetsförvaltning. Detta kan förorsaka bristande&lt;br&gt;samordning och helhetssyn vilket kan leda till att god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning inte uppnås. En kommuns köp från ett kommunalt företag&lt;br&gt;måste emellertid föregås av en upphandling i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen (1992:1528) om offentlig upphandling.&lt;br&gt;Upphandlingsbestämmelsema kan därför försvåra för kommunen att&lt;br&gt;samordna gemensamma funktioner. God ekonomisk hushållning bör&lt;br&gt;enligt regeringens mening omfatta åtgärder som syftar till ett bättre&lt;br&gt;resursutnyttjande, t.ex. integrerad ekonomisk planering och administrativ&lt;br&gt;samordning mellan kommunen/landstinget och dess företag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ågarstyrning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En aktiv ägarstyming av de verksamheter som kommuner och landsting&lt;br&gt;bedriver i företagsform krävs enligt regeringens uppfattning också för att&lt;br&gt;uppnå en god ekonomisk hushållning. Medvetenheten om betydelsen av&lt;br&gt;en god ekonomisk utveckling i de kommunägda företagen har ökat&lt;br&gt;markant när kommunernas ekonomiska läge har blivit sämre. Införandet&lt;br&gt;av ett lagreglerat balanskrav för kommuner och landsting har ytterligare&lt;br&gt;förstärkt behovet av styrning av de kommunala företagen för att undvika&lt;br&gt;oväntade belastningar på kommunens resultat i form av driftbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Många kommuner har numera preciserade krav på sina företag vad&lt;br&gt;avser exempelvis förräntning, koncernbidrag och soliditet. Detta gäller&lt;br&gt;särskilt i de större kommunerna och i kommuner som bildat&lt;br&gt;aktiebolagsrättsliga koncerner. Flera kommuner beslutar årligen om mål&lt;br&gt;och strategier för sina bolag. En utveckling pågår mot en aktivare&lt;br&gt;ägarstyming av företagen i syfte att skapa en helhetssyn och tydligt&lt;br&gt;markera att de kommunala företagen utgör en del av den samlade&lt;br&gt;kommunala verksamheten. En skärpt lagstiftning i detta avseende kan&lt;br&gt;således ses både som en anpassning till vad som i praktiken redan sker&lt;br&gt;och en markering av nödvändigheten i denna utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Risker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen utför en betydande del av den kommunala&lt;br&gt;verksamheten och det är viktigt att riskbedömningar görs. Riskanalysen i&lt;br&gt;företagen bör omfatta finansiella risker och kommunens eller landstingets&lt;br&gt;borgensåtaganden. Vid analysen av borgensåtaganden bör värdet av ett&lt;br&gt;företags tillgångar beaktas liksom risken för värdeförsämring av dessa&lt;br&gt;tillgångar samt belåningsgraden. Kommunernas borgensåtaganden&lt;br&gt;gentemot sina företag är betydande och uppgick vid utgången av år 1998&lt;br&gt;till ca 184 miljarder kronor. Spridningen mellan kommunerna är&lt;br&gt;samtidigt stor. De förhållandevis höga borgensåtagandena avseende de&lt;br&gt;kommunala bostadsföretagen beror på att lägre ränte- och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stämpelkostnader erhålls för företagen om kommunen går i borgen. År Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;1998 uppgick infriade borgensförbindelser till 259 miljoner kronor för&lt;br&gt;kommunerna. För landstingens del är omfattningen av borgens-&lt;br&gt;åtagandena betydligt mindre. Landstingen hade vid slutet av år 1998&lt;br&gt;ingått borgensförbindelser för ca 2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra områden som bör analyseras är hur företagen påverkas av&lt;br&gt;avregleringar och de allt snabbare förändringarna i omvärlden. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas de risker som följer av att operera på en avreglerad&lt;br&gt;elmarknad samt vilka risker som kan uppstå vid handel med el på&lt;br&gt;elbörsen. Affärsrisker uppstår också exempelvis till följd av en&lt;br&gt;minskande befolkning som påverkar efterfrågan på bostäder, VA-tjänster,&lt;br&gt;renhållning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De stora borgensåtagandena och de risker som dessa och den alltmer&lt;br&gt;marknadsanpassade verksamheten innebär, kräver enligt regeringen ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet i kommunernas och landstingens ekonomiska planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utvidgat balanskrav som medel för att skapa helhetssyn&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En alternativ lösning för att erhålla helhetssyn som utredningen&lt;br&gt;analyserat är att utvidga balanskravet till att gälla hela kommun-&lt;br&gt;/landstingskoncemen. Ett sådant utvidgat balanskrav skulle i och för sig&lt;br&gt;innebära vissa fördelar, men det finns ett antal tungt vägande nackdelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kommunala företagen omfattas indirekt av balanskravet redan idag&lt;br&gt;eftersom bidrag från kommuner och landsting för att täcka förluster i&lt;br&gt;företagen skall redovisas som en kostnad i resultaträkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor nackdel med ett utvidgat balanskrav som är knutet till&lt;br&gt;resultaträkningen är att det riskerar att leda till en alltför stor fokusering&lt;br&gt;på årets resultat. Detta kan i sin tur leda till en ökad kortsiktighet i&lt;br&gt;planeringen. Företagens utveckling kan alltså hämmas genom att&lt;br&gt;nödvändiga långsiktiga investeringar som inte ger ett positivt resultat&lt;br&gt;redan första året undviks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Balanskravet skulle kunna uppfyllas trots att det råder obalans i en&lt;br&gt;kommuns eller ett landstings ekonomi om resultaten i företagen är så&lt;br&gt;positiva att de uppväger detta. Konsekvensen skulle kunna bli att en&lt;br&gt;nödvändig omstruktuering av den kommunala kärnverksamheten&lt;br&gt;motverkades. I en kommun eller ett landsting som har företag med&lt;br&gt;negativa resultat kan kärnverksamheten påverkas negativt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Aktiebolag är den helt dominerande företagsformen i kommuner och&lt;br&gt;landsting. Med ett utvidgat balanskrav skulle högre krav komma att&lt;br&gt;ställas på styrelserna i de kommunala företagen än vad aktiebolagslagen&lt;br&gt;(1995:1554) i grunden föreskriver. Detta skulle försvåra för både ägare&lt;br&gt;och företagsledningar i de kommunalt ägda aktiebolagen och även kunna&lt;br&gt;leda till konkurrensneutralitetsproblem. Den omfattande lagstiftning som&lt;br&gt;skulle påverka bedömningen av ett utvidgat balanskrav skulle, enligt&lt;br&gt;utredningen, leda till ett synnerligen svåröverskådligt system och den&lt;br&gt;enkelhet som varit vägledande vid konstruktionen av nuvarande&lt;br&gt;balanskrav skulle gå förlorad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett annat alternativ som utredningen övervägt har varit att lägga ett&lt;br&gt;särskilt balanskrav på företagen som grupp. Ett sådant balanskrav skulle&lt;br&gt;kunna knytas till en &amp;quot;koncemresultaträkning&amp;quot; sammanställd enligt de&lt;br&gt;koncemredovisningsprinciper som gäller för företag eller enligt de&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;metoder som används för den sammanställda redovisningen. Härigenom&lt;br&gt;skulle man skilja den i huvudsak avgiftsfinansierade verksamheten i&lt;br&gt;företagen från den skattefinansierade verksamheten i förvaltningsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom ett sådant förfarande skulle man i princip undvika att&lt;br&gt;avgiftsfinansierad verksamhet täcker underskott i den skattefinansierade&lt;br&gt;verksamheten eller omvänt. Om ett motsvarande balanskrav införs för de&lt;br&gt;kommunala företagen som grupp går det, enligt utredningen, inte att&lt;br&gt;bortse från att ett sådant krav skulle kunna uppfattas som målsättning för&lt;br&gt;resultatet i de kommunala företagen. En sådan utveckling skulle vara&lt;br&gt;olycklig, eftersom de kommunala företagen i minst lika hög grad som&lt;br&gt;kommunen/landstinget måste bemöda sig om en resultatutveckling, som&lt;br&gt;realt konsoliderar deras ekonomi och beaktar behovet av framtida&lt;br&gt;investeringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget delar regeringen utredningens bedömning att ett utvidgat&lt;br&gt;balanskrav för kommunen/landstinget och dess företag eller ett&lt;br&gt;balanskrav på de kommunala företagen som grupp inte leder fram till den&lt;br&gt;långsiktighet och helhetssyn som bör eftersträvas i den kommunala&lt;br&gt;verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;God ekonomisk hushållning i de kommunala företagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den redovisade bakgrunden föreslår regeringen ett tillägg till 8 kap.&lt;br&gt;1 § kommunallagen som föreskriver att kommuner och landsting skall ha&lt;br&gt;en god ekonomisk hushållning i sin samlade verksamhet vilket också&lt;br&gt;innefattar de företag i vilka de har ett betydande inflytande. Gränsen för&lt;br&gt;betydande inflytande bör enligt regeringens uppfattning sättas till minst&lt;br&gt;20 procent av ägarandelarna. God ekonomisk hushållning i ett koncern-&lt;br&gt;perspektiv bör omfatta kontinuerlig analys av hur den ekonomiska&lt;br&gt;utvecklingen i företagsdelen påverkar den kommunala ekonomin och en&lt;br&gt;redovisning av de åtgärder som krävs för att åstadkomma god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning. En viktig förutsättning är också en aktiv ägarstyming av de&lt;br&gt;verksamheter som bedrivs i företagsform. Riskanalyser behöver göras i&lt;br&gt;de kommunala företagen avseende finansiella risker, organisatoriska&lt;br&gt;risker och borgensåtaganden. För att kravet på god ekonomisk&lt;br&gt;hushållning ska anses vara uppfyllt behövs också långsiktighet och&lt;br&gt;framförhållning i planeringen av de verksamheter som kommuner och&lt;br&gt;landsting bedriver, exempelvis med hjälp av framtida investeringsplaner,&lt;br&gt;befolkningsutveckling samt långsiktig ekonomisk och fysisk planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4.3 Särskilda upplysningar om företagens ekonomi och&lt;br&gt;verksamhet i förvaltningsberättelsen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I den gemensamma förvaltningsberättelsen i&lt;br&gt;årsredovisningen skall särskilda upplysningar om ekonomi och&lt;br&gt;verksamhet lämnas om sådana juridiska personer i vilka kommunen eller&lt;br&gt;landstinget har ett betydande inflytande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förlag: Överensstämmer i stort med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;förslaget. Kammarrätten i Stockholm anger att lagtexten bör utformas sä&lt;br&gt;att det mer direkt framgår vilket slags upplysningar som ska lämnas.&lt;br&gt;Riksrevisionsverket rekommenderar att Rådet för kommunal redovisning&lt;br&gt;ges i uppdrag att utfärda rekommendationer inom de områden som&lt;br&gt;utredningen framhåller som oklara för kommunal redovisning.&lt;br&gt;Karlskrona kommun framhåller att kommunerna bör analysera de risker&lt;br&gt;som finns i företagen oavsett om kommunerna gått i borgen eller ej.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet tycker att det är viktigt att understryka kravet&lt;br&gt;på att förvaltningsberättelsen ska omfatta analyser av den verksamhet&lt;br&gt;som bedrivs i företagsform. Landstingsförbundet ställer sig positiv till de&lt;br&gt;föreslagna ändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I propositionen om den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen (prop. 1996/97:52) framhölls att en förvaltnings-&lt;br&gt;berättelse enligt 4 kap. 1 § även bör innehålla upplysningar om sådan&lt;br&gt;kommunal verksamhet som bedrivs genom andra juridiska personer, t.ex.&lt;br&gt;i form av aktiebolag, stiftelse, ekonomisk förening, ideell förening eller&lt;br&gt;handelsbolag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det i föregående avsnittet redovisade förslaget om&lt;br&gt;ändring i kommunallagen 8 kap. 1 § behöver lagstiftningen förtydligas&lt;br&gt;ytterligare även i den del som gäller kraven på innehållet i förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen. I den gemensamma förvaltningsberättelsen bör upplysningar&lt;br&gt;lämnas om de ekonomiska förhållandena och verksamheten i de juridiska&lt;br&gt;personer i vilka kommuner och landsting har ett betydande inflytande.&lt;br&gt;Dessa upplysningar bör grundas på en analys av verksamheten, den&lt;br&gt;ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. Vidare bör en&lt;br&gt;samlad bild av kommunens eller landstingets ekonomiska engagemang i&lt;br&gt;företagen redovisas. En värdering av de risker som ligger i olika&lt;br&gt;åtaganden gentemot företagen och bedömningar av andra risker som&lt;br&gt;affärs- och marknadsrisker etc. skall också framgå av&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför en precisering i lagen (1997:614) om&lt;br&gt;kommunal redovisning vad avser innehållet i den gemensamma&lt;br&gt;förvaltningsberättelsen enligt 8 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Anpassning av den kommunala&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;redovisningslagen&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Syftet med bestämmelserna i bokföringslagen (1990:1078) är enligt&lt;br&gt;regeringens proposition Ny bokföringslag m.m. (prop. 1998/99:130) att&lt;br&gt;tillgodose behovet av skydd för det bokföringsskyldiga företagets&lt;br&gt;borgenärer och det allmänna samt företagets ägare, medlemmar och&lt;br&gt;anställda. I förarbetena anges vidare att lagreglerna om löpande&lt;br&gt;bokföring och arkivering liksom hittills bör vara inriktade på att&lt;br&gt;åstadkomma samband, fullständighet, åtkomst och bevarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nya bokföringslagens bestämmelser om löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivering innebär en modernisering så att dessa ska kunna tillämpas&lt;br&gt;oavsett vilken teknik som används vid bokföringen. Utvecklingen när det&lt;br&gt;gäller teknik som påverkar kraven på bokföringen är densamma i&lt;br&gt;kommuner och landsting som i den privata sektorn. Följ danpassningar&lt;br&gt;behöver därför göras i den kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten för översynen av den kommunala redovisningslagen&lt;br&gt;har varit att göra följ danpassningar av bestämmelserna om löpande&lt;br&gt;bokföring, räkenskapsinformation och arkivering för att samma krav skall&lt;br&gt;gälla för de olika sektorerna. En annan utgångspunkt är att det inte finns&lt;br&gt;några tungt vägande skäl för att ställa andra krav på kommuner, landsting&lt;br&gt;och kommunalförbund när det gäller löpande bokföring och arkivering än&lt;br&gt;de grundläggande krav som ställs på bokföringsskyldiga enligt&lt;br&gt;bokföringslagen. I vissa avseenden kan dock smärre avvikelser behöva&lt;br&gt;göras för kommuner och landsting när det gäller behovet av&lt;br&gt;detaljreglering, språkbruk m.m. Sådana avvikelser har i stor utsträckning&lt;br&gt;också gjorts redan vid utformningen av den nu gällande kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Förändringar i den kommunala redovisningslagen&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;5.2.1 Allmänt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Bestämmelserna om löpande bokföring och&lt;br&gt;arkivering i lagen om kommunal redovisning ändras så att de&lt;br&gt;överensstämmer med motsvarande bestämmelser som har trätt i kraft&lt;br&gt;för den privata sektorn den 1 januari 2000. Kravet på årsbokslut tas&lt;br&gt;bort och ersätts med ett krav på att en sammandragen post i&lt;br&gt;balansräkningen ska specificeras i en särskild förteckning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag. Borttagandet av kravet på årsbokslut och kravet på att en&lt;br&gt;sammandragen post i balansräkningen skall specificeras i en särskild&lt;br&gt;förteckning finns dock inte med i utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget. Det är&lt;br&gt;endast Bokföringsnämnden som avstyrker förslaget med hänvisning till&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att bl.a. dispositionen av lagen bör följa bokföringslagen. Både Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;Ekonomistyrningsverket och Bokföringsnämnden anser att kommuner&lt;br&gt;och landsting inte skall behöva upprätta både årsredovisning och&lt;br&gt;årsbokslut. Ekonomistyrningsverket föreslår att kravet på årsbokslut tas&lt;br&gt;bort och ersätts med en bestämmelse som anger att specifikation av en&lt;br&gt;sammandragen post i balansräkningen i årsredovisningen skall ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Eftersom förändringar gjorts i&lt;br&gt;bokföringslagen bör också den kommunala redovisningslagen (1997:614)&lt;br&gt;förändras så att den kommunala redovisningen anpassas och blir mer&lt;br&gt;modem och teknikoberoende. Den kommunala redovisningslagen gäller&lt;br&gt;för kommuner, landsting och kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya bestämmelserna innebär förändringar i form av benämningar&lt;br&gt;och definitioner av olika begrepp. En ny paragraf läggs in i 1 kap. där&lt;br&gt;begrepp som bokföringspost, ekonomisk händelse m.m. definieras för att&lt;br&gt;förtydliga lagen. Begreppet räkenskapsinformation bör införas för att&lt;br&gt;avgränsa vissa i bokföringen förekommande sammanställningar av&lt;br&gt;information. Reglerna för den löpande bokföringen anpassas också till&lt;br&gt;teknikutvecklingen. En av anpassningarna som regeringen föreslår&lt;br&gt;innebär också att kravet på att varannan länk i bokföringskedjan skall&lt;br&gt;vara i vanlig läsbar form (den s.k. varannanlänksprincipen) upphävs.&lt;br&gt;Förslaget innehåller också förtydligande avseende bevarande av&lt;br&gt;handlingar och arkiveringstider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomistyrningsverket och Bokföringsnämnden föreslår att kravet på&lt;br&gt;årsbokslut tas bort och ersätts med en bestämmelse om specifikation av&lt;br&gt;sammandragen post i balansräkningen, vilket innebär en anpassning till&lt;br&gt;vad som gäller för privata företag. Regeringen anser att det inte behöver&lt;br&gt;ställas större krav på kommuner och landsting än på privata företag och&lt;br&gt;föreslår därför att kravet på årsbokslut tas bort och ersätts med en&lt;br&gt;bestämmelse om att specifikation skall ske av sammandragen post i&lt;br&gt;balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.2 Räkenskapsinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Begreppet räkenskapsinformation tas in i lagen&lt;br&gt;om kommunal redovisning och ersätter begreppet räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är huvudsak positiva till&lt;br&gt;förslaget. Svenska Kommunförbundet tycker att det är bra att lagen&lt;br&gt;anpassas till modem teknik. Landstingsförbundet anser att det är bra med&lt;br&gt;en modernare syn på räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Begreppet räkenskapsinformation har&lt;br&gt;tagits in i den nya bokföringslagen för att definiera vissa i bokföringen&lt;br&gt;förekommande sammanställningar av information. Motsvarande ändring&lt;br&gt;bör göras i lagen om kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälet till att begreppet räkenskapsinformation tas in i den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen är att det är nödvändigt att ta hänsyn till de särskilda&lt;br&gt;förutsättningar som gäller i en modem IT-miljö. Den tidigare regleringen&lt;br&gt;byggde i stor utsträckning på synen att räkenskapshandlingar är identiska&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i lagrad och läsbar form. I en modem IT-miljö framstår detta synsätt som&lt;br&gt;föråldrat, eftersom så inte är fallet med elektroniska handlingar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna bestämmelserna innebär att begreppet&lt;br&gt;räkenskapsinformation omfattar definitioner av sådan sammanställning&lt;br&gt;av information som framkommer genom bl.a. verifikationer,&lt;br&gt;grundbokföring, huvudbokföring, systemdokumentation, behandlings-&lt;br&gt;historik samt årsredovisningar. Det är dock inte möjligt att fullt ut&lt;br&gt;avgränsa vilka uppgifter och sammanställningar av uppgifter som skall&lt;br&gt;utgöra räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår därför att även uppgifter och sammanställningar av&lt;br&gt;uppgifter som i det enskilda fallet är av betydelse för att det skall gå att&lt;br&gt;följa och förstå de enskilda bokföringspostemas behandling i bokföringen&lt;br&gt;skall anses som räkenskapsinformation. Detsamma bör gälla avtal och&lt;br&gt;andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens&lt;br&gt;ekonomiska förhållanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksåklagaren menade i sitt remissyttrande över Redovisnings-&lt;br&gt;kommitténs förslag till ny bokföringslag m.m. att bevisvärdet av en&lt;br&gt;maskinellt framtagen slutprodukt inte är särskilt stort. Ur bevis- och&lt;br&gt;kontrollsynpunkt är det i stället viktigt att kunna följa hur en viss produkt&lt;br&gt;har tillkommit. I förarbetena till nya bokföringslagen framförs därför att&lt;br&gt;en fokusering på den slutliga bokföringsprodukten inte får medföra att&lt;br&gt;möjligheterna till kontroll av bokföringsprocessen försvinner. Vidare&lt;br&gt;anförs att lagen liksom hittills bör uppställa ett krav på att det i&lt;br&gt;bokföringen ingår sådan systemdokumentation och behandlingshistorik&lt;br&gt;som gör att det alltid är möjligt att granska verifieringskedjan och&lt;br&gt;sambandet mellan å ena sidan affärshändelserna och å andra sidan de&lt;br&gt;balans- och resultaträkningar i vilka räkenskapsårets affärshändelser&lt;br&gt;slutligen sammanfattas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motiven i den nya bokföringslagens förarbeten för bestämmelsen&lt;br&gt;liksom Riksåklagarens invändning mot Redovisningskommitténs förslag&lt;br&gt;har enligt regeringens uppfattning samma relevans för kommuner och&lt;br&gt;landsting som för bokföringsskyldiga i den privata sektom.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.3 Grundbokföring och huvudbokföring&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett krav på att de ekonomiska händelserna skall&lt;br&gt;kunna presenteras i den ordning de har tillförts bokföringen införs och&lt;br&gt;ersätter kravet på bokföring i kronologisk ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Landstingsförbundet tycker det är bra lagen moderniseras avseende den&lt;br&gt;löpande bokföringen. Svenska Kommunförbundet stöder förslaget som&lt;br&gt;innebär att bokföringen blir mer teknikoberoende och ser det också som&lt;br&gt;positivt att reglerna för den löpande bokföringen blir likartad för olika&lt;br&gt;associationsformer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det nuvarande kravet på bokföring i&lt;br&gt;kronologisk ordning är otydligt och bör därför ersättas. För att det skall&lt;br&gt;vara möjligt att kontrollera fullständigheten i bokförda poster anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bokföringslagen att det fortfarande bör ställas ett krav på en kronologisk&lt;br&gt;strukturering av affärshändelserna. Vidare framgår att kravet bör&lt;br&gt;utformas så att utvecklingen på teknikområdet beaktas. Nuvarande&lt;br&gt;bestämmelser i den kommunala redovisningslagen och den tidigare&lt;br&gt;bokföringslagen ger intryck av att bokföring i grundbok respektive&lt;br&gt;huvudbok sker genom två separata bokföringsåtgärder. När&lt;br&gt;räkenskapsinformation presenteras med datorteknik, kan det emellertid&lt;br&gt;ofta vara så att grunduppgifterna har tillförts systemet genom en och&lt;br&gt;samma åtgärd. Någon färdig grund- eller huvudbok i traditionell mening&lt;br&gt;finns inte. I stället finns det tekniska förutsättningar för att systemet från&lt;br&gt;de registrerade grunduppgifterna skall kunna söka fram och sammanställa&lt;br&gt;en grund- eller huvudbok för en viss period. Intresset är i sådana system&lt;br&gt;främst knutet till vilka möjligheter som finns att ta fram och presentera&lt;br&gt;sammanställningar av information i läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även för kommuner och landsting bör därför dagens regler, som&lt;br&gt;återspeglar en faktisk men föråldrad bokföringsprocess, ersättas av regler&lt;br&gt;som fokuserar på möjligheterna att presentera bokföringsinformationen&lt;br&gt;på visst sätt. Liksom i den nya bokföringslagen anser regeringen det inte&lt;br&gt;är nödvändigt att i den kommunala redovisningslagen lämna några&lt;br&gt;föreskrifter om vilken process som skall tillämpas när&lt;br&gt;bokföringsskyldigheten fullgörs. I stället skall krav ställas på att de&lt;br&gt;ekonomiska händelserna kan presenteras i den ordning de har tillförts&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grunduppgifterna måste således alltid tillföras bokföringssystemet med&lt;br&gt;någon tillförlitlig teknik så att det går att ta del av dem så länge de skall&lt;br&gt;bevaras, vilket följer av regeln om att uppgifterna måste kunna&lt;br&gt;presenteras. Vid en efterföljande kontroll av bokföringen är det också&lt;br&gt;ofta av stort intresse hur posterna har kommit till. Processen skall&lt;br&gt;beskrivas i den systemdokumentation och den behandlingshistorik som&lt;br&gt;alltid skall ingå i bokföringssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.4 Verifikationer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För att förtydliga att det är de lagrade&lt;br&gt;uppgifterna snarare än informationsbäraren som skall utgöra&lt;br&gt;verifikationen ersätts orden ”tagit emot en handling” med ordvalet&lt;br&gt;”tagit emot en uppgift”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till&lt;br&gt;förslaget och tycker att det är bra att lagen moderniseras och följer IT-&lt;br&gt;utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens forslag: Mot bakgrund av den ökade&lt;br&gt;användningen av ny teknik har i bokföringslagen begreppet handling&lt;br&gt;ersatts med begreppet uppgift. Teknikutvecklingen gäller i lika hög grad i&lt;br&gt;bokföringen för kommuner och landsting som i näringslivet. Regeringen&lt;br&gt;föreslår därför att motsvarande ändring görs i den kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen och att mottagen uppgift skall avse även uppgift som&lt;br&gt;har tagits emot på elektronisk väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.5&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Bevarande av räkenskapsinformation&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Räkenskapsinformation skall kunna bevaras i&lt;br&gt;direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroformat) eller i&lt;br&gt;maskinläsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget och&lt;br&gt;tycker det är bra att lagen anpassas till modem teknik. KPMG Stockholm&lt;br&gt;betonar begreppet allmän handling i kommuner och landsting och vikten&lt;br&gt;av att informationen i läsbar form kan tas fram på papper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt den nya bokföringslagen skall&lt;br&gt;det alltid finnas en presentation av räkenskapsinformationen, t.ex. text&lt;br&gt;och siffror som har skrivits på papper eller elektroniskt lagrade data på en&lt;br&gt;diskett. Det måste alltså alltid vara möjligt att ta fram elektroniskt eller&lt;br&gt;optiskt lagrade data i utskrift på papper. Utskriften måste kunna ske&lt;br&gt;omedelbart. Kravet på omedelbar utskrift får dock något anpassas till&lt;br&gt;förhållandena i det enskilda fallet. Regeringen anser att motsvarande krav&lt;br&gt;bör ställas på kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapsinformation i en kommun eller ett landsting är en allmän&lt;br&gt;handling. Kravet på hur snabbt informationen ska kunna presenteras&lt;br&gt;följer således även av tryckfrihetsförordningens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att räkenskapsinformationen i princip bevaras i sin&lt;br&gt;ursprungliga form. Har kommunen eller landstinget i stället tagit emot en&lt;br&gt;elektronisk uppgift som utgör räkenskapsinformation, t.ex. en faktura,&lt;br&gt;som vid överföringstillfället inte hade antagit någon fysisk form, skall&lt;br&gt;informationen bevaras i elektronisk form så att den kan presenteras på det&lt;br&gt;sätt som det från början var tänkt. Detta gäller i motsvarande mån sådan&lt;br&gt;räkenskapsinformation som har upprättats inom kommunen eller&lt;br&gt;landstinget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns alltså inte något som hindrar att varje länk i bokföringen&lt;br&gt;utgörs av räkenskapsinformation lagrad i maskinläsbar form. Den s.k.&lt;br&gt;varannanlänksprincipen utmönstras således. Genom kravet på att&lt;br&gt;räkenskapsinformation som bevaras i elektronisk form alltid skall kunna&lt;br&gt;tas fram i läsbar form genom omedelbar utskrift är behovet av&lt;br&gt;tillgänglighet ändå alltid uppfyllt. Dock måste årsredovisningen enligt 3&lt;br&gt;kap. 3 § lagen (1997:614) om kommunal redovisning alltid upprättas i&lt;br&gt;vanlig läsbar form.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.6 Arkivering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En minimitid för bevarande av de medier som&lt;br&gt;används för att lagra räkenskapsinformation och regler för förtida&lt;br&gt;förstörande av dessa införs i lagen om kommunal redovisning .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till förslaget.&lt;br&gt;Riksarkivet anser att ett tillägg bör göras i 2 kap. 11§ i lagen om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunal redovisning som hänvisar till arkivlagens (1990:1078) Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;bevarandekriterier. Deras erfarenheter är att minimibevaranderegler kan&lt;br&gt;tolkas som medgivanden att gallra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I bokföringslagen finns bestämmelser&lt;br&gt;om arkivering och förtida förstörelse av sådana medier som används för&lt;br&gt;bevarande av räkenskapsinformation. Samma regler bör gälla för&lt;br&gt;kommuner och landsting som för bokföringsskyldiga i den privata&lt;br&gt;sektorn. Regeringen föreslår därför att en ny bestämmelse med&lt;br&gt;motsvarande regler införs även i den kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för kommuner och landsting om arkivering och gallring utgår&lt;br&gt;från arkivlagen. God redovisningssed innebär dock, enligt gällande&lt;br&gt;praxis, att räkenskapsmaterial bevaras i minst tio år. Den föreslagna&lt;br&gt;bestämmelsen i 2 kap. 11 § innebär därmed ett förtydligande av att&lt;br&gt;lagringsmedier skall bevaras viss tid, men bör inte medföra några&lt;br&gt;praktiska konsekvenser för kommuner och landsting. För att kommuner&lt;br&gt;och landsting skall uppmärksamma arkivlagens bevarandekriterier görs&lt;br&gt;ett tillägg i 2 kap. 11 § som hänvisar till arkivlagen enligt Riksarkivets&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting måste också se till att det under hela&lt;br&gt;bevarandetiden finns tillgång till den utrustning och de system som&lt;br&gt;fordras för att avläsa räkenskapsinformationen. Det innebär inte att en&lt;br&gt;och samma utrustning måste sparas under hela bevarandetiden.&lt;br&gt;Kommunen eller landstinget är sålunda oförhindrad att byta ut äldre&lt;br&gt;utrustning mot ny utrustning av liknande slag. I förarbetena till&lt;br&gt;bokföringslagen (prop. 1998/1999:130 Ny bokföringslag m.m.) anges&lt;br&gt;bl.a. att de skäl som talar för att maskinläsbara handlingar även i&lt;br&gt;fortsättningen bör få ersättas av pappersbaserade dokument måste ställas&lt;br&gt;mot skatteförvaltningens intresse av att med rimliga arbetsinsatser kunna&lt;br&gt;utföra taxeringskontroll. I dag använder sig skattemyndigheterna i sin&lt;br&gt;revisionsverksamhet ofta av företagens ADB-material och kan därigenom&lt;br&gt;på maskinell väg göra granskningar som annars - om materialet i stället&lt;br&gt;hade varit i vanlig läsbar form - hade krävt omfattande manuella insatser.&lt;br&gt;Skattemyndigheternas arbete skulle därför kunna försvåras om stora&lt;br&gt;mängder maskinläsbara räkenskapshandlingar ersattes av handlingar i&lt;br&gt;vanlig läsbar form. Regeringen anser att kommuner och landsting måste&lt;br&gt;beakta skattemyndighetens arbete när det gäller att ersätta maskinläsbara&lt;br&gt;handlingar som kan bli föremål för skatterevision till pappersbaserade&lt;br&gt;dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kommuner och landsting fattar fullmäktige beslut om vem som har&lt;br&gt;rätt att besluta om gallring enligt arkivlagen. Vid beslut om gallring skall&lt;br&gt;bl.a. hänsyn tas till rättskipningens intressen. Det förefaller därför inte&lt;br&gt;vara lämpligt att den bokföringsskyldige själv prövar om förtida gallring&lt;br&gt;kan ske. Det skulle i så fall kunna leda till att t.ex. skattemyndigheten&lt;br&gt;underkänner ett sådant beslut vid en skatterevision. Regeringen föreslår&lt;br&gt;därför att även kommuner och landsting skall omfattas av en&lt;br&gt;bestämmelse om krav på att söka dispens för förtida gallring av&lt;br&gt;räkenskapsinformation. Den prövning skattemyndigheten bör göra i detta&lt;br&gt;fall skall utgå från rättsskipningens behov. Kommunen eller landstinget&lt;br&gt;skall därutöver pröva om gallring får ske utifrån arkivlagens övriga&lt;br&gt;utgångspunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Något krav på att de uppgifter som förstörs skall kopieras eller på&lt;br&gt;annat sätt ersättas av räkenskapsinformation lagrad i annan form har inte&lt;br&gt;uppställts. Det finns emellertid inte något som hindrar att&lt;br&gt;skattemyndigheten som villkor för förstöring uppställer ett sådant.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5.2.7 Avsättningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Regeringen anser inte att det bör göras&lt;br&gt;någon förändring i lagen om kommunal redovisning när det gäller&lt;br&gt;bestämmelser om avsättningar i balansräkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Är i huvudsak positiva till att det inte görs någon&lt;br&gt;förändring. Jönköpings kommun betonar att det är bra att&lt;br&gt;avsättningsbegreppet bibehålls för att förtydliga att pensions-&lt;br&gt;avsättningama inte är av samma karaktär som lång- och kortfristiga&lt;br&gt;skulder. Landstingsförbundet delar arbetsgruppens bedömning avseende&lt;br&gt;avsättningar. Svenska Kommunförbundet anser dock att begreppet&lt;br&gt;avsättning är otydligt både språkmässigt och innehållsmässigt. Ålvsbyns&lt;br&gt;kommun menar att begreppet ofta feltolkas och vill ha en återgång till det&lt;br&gt;gamla skuldbegreppet. Några av remissinstanserna vill ha ett&lt;br&gt;förtydligande av begreppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Enligt 6 kap. 11 § lagen&lt;br&gt;(1997:614) om kommunal redovisning skall avsättningar göras för&lt;br&gt;samtliga förpliktelser som är hänförliga till räkenskapsåret eller tidigare&lt;br&gt;räkenskapsår och som på balansdagen är säkra eller sannolika till sin&lt;br&gt;förekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias.&lt;br&gt;Begreppet avsättningar används i årsredovisningslagen (1995:1554) och&lt;br&gt;infördes i den kommunala redovisningslagen i samband med att&lt;br&gt;redovisningslagen trädde i kraft den 1 januari 1998. Begreppet ansågs&lt;br&gt;relevant i kommuner och landsting, men bedömdes få störst praktisk&lt;br&gt;betydelse i fråga om redovisning av pensionsförpliktelser. Enligt&lt;br&gt;förarbetena till kommunal redovisningslag (prop. 1996/97:52 Den&lt;br&gt;kommunala redovisningen) bör avsättningar användas med mycket stor&lt;br&gt;restriktivitet. En ytterligare precisering av innebörden av begreppet&lt;br&gt;avsättningar får ske inom ramen för vad som är god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rådet för kommunal redovisning, som svarar för normgivningen i&lt;br&gt;redovisningsfrågor för kommuner och landsting, har i en skrivelse till&lt;br&gt;regeringen den 23 september 1999 framfört att lagens definition av&lt;br&gt;begreppet avsättningar inte är tillräcklig för att på ett tydligt sätt kunna&lt;br&gt;skilja på skulder, avsättningar och ansvarsförbindelser. Rådets&lt;br&gt;uppfattning är att begreppet avsättningar inte ger något väsentligt&lt;br&gt;mervärde inom kommunal verksamhet och därför bör utgå eller&lt;br&gt;förtydligas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren till den kommunala redovisningslagen&lt;br&gt;framgår att avsättningar för ekonomiska förpliktelser är begränsat till&lt;br&gt;förpliktelser i förhållande till tredje man vilkas storlek eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förfallotidpunkt inte är helt bestämd. Vidare framgår att en avsättning&lt;br&gt;inte bör vara större än vad som motsvarar förpliktelsen. Över huvud taget&lt;br&gt;skall möjligheten att göra avsättning inte användas för att skapa dolda&lt;br&gt;reserver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om avsättningar i den kommunala redovisningslagen&lt;br&gt;har sin motsvarighet i 3 kap. 9 § årsredovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har inte funnit skäl att föreslå att begreppet avsättningar&lt;br&gt;skall utgå ur den kommunala redovisningslagen. Det föreligger enligt&lt;br&gt;regeringens mening ingen särart i detta fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av författningskommentaren till 6 kap. 11 &amp;nbsp;§ kommunala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;redovisningslagen framgår dock att paragrafen inte behandlar frågan om&lt;br&gt;särskilda ”avsättningar” får göras för framtida utgifter som inte&lt;br&gt;sammanhänger med förpliktelser mot tredje man. I stället bör - enligt&lt;br&gt;författningskommentaren - frågan prövas inom ramen för lagens&lt;br&gt;bestämmelser om god redovisningssed. Rådet för kommunal redovisning&lt;br&gt;har inte gett ut någon rekommendation som möjliggör en vidare tolkning.&lt;br&gt;Det är dock enligt regeringens uppfattning angeläget att understryka att&lt;br&gt;avsättningar för framtida utgifter endast får ske om utgiften har samband&lt;br&gt;med ett åtagande mot tredje man, vilket lämpligen kan ske inom ramen&lt;br&gt;för nuvarande normgivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förändringar i inkomstutjämningen och&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;omställningsbidrag till vissa landsting&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utjämningen av de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner&lt;br&gt;respektive landsting att bedriva sin verksamhet har förändrats flera&lt;br&gt;gånger under 1990-talet. Det utjämningssystem som finns idag infördes&lt;br&gt;år 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns stora skillnader framför allt mellan kommunerna men även&lt;br&gt;mellan landstingen när det gäller skattekraft och skatteinkomster. För&lt;br&gt;kommunerna varierade skattekraften per invånare år 1998 mellan ca 75&lt;br&gt;procent och knappt 180 procent av medelskattekraften. Även skillnader i&lt;br&gt;kostnader kan vara stora för en och samma verksamhet mellan olika&lt;br&gt;kommuner och landsting. En del av kostnadsskillnaderna kan hänföras&lt;br&gt;till skillnader i servicenivå, grad av avgiftsfinansiering och effektivitet.&lt;br&gt;En stor del av kostnadsskillnaderna beror dock på skillnader i fråga om&lt;br&gt;behov och strukturella förhållanden, vilka i stor utsträckning är&lt;br&gt;opåverkbara för enskilda kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Målet för utjämningen är att alla kommuner och landsting skall ges&lt;br&gt;likvärdiga ekonomiska förutsättningar för att bedriva sina verksamheter.&lt;br&gt;Detta ställer krav på en långtgående utjämning av skatteinkomster och av&lt;br&gt;strukturella kostnadsskillnader. En stor skillnad mot tidigare&lt;br&gt;utjämningssystem är att utjämningen fr.o.m. år 1996 är statsfinansiellt&lt;br&gt;neutral genom att omfördelningen av resurser sker med avgifter och&lt;br&gt;bidrag för kommunerna respektive landstingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar år 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med att det nya utjämningssystemet skulle träda i kraft år 1996&lt;br&gt;tillsattes en parlamentarisk utredning för att följa upp och utveckla&lt;br&gt;systemet. I december 1998 överlämnade Kommunala&lt;br&gt;utjämningsutredningen sitt slutbetänkande Kostnadsutjämning för&lt;br&gt;kommuner och landsting (SOU 1998:151) till regeringen. Betänkandet&lt;br&gt;remissbehandlades och i april 1999 lämnade regeringen förslag till vissa&lt;br&gt;ändringar i kostnadsutjämningen för kommuner och landsting i&lt;br&gt;propositionen Förändringar i utjämningssystemet för kommuner och&lt;br&gt;landsting (prop. 1998/99:89, bet. 1998/99:FiU25, rskr. 1998/99:253).&lt;br&gt;Förändringarna trädde i kraft 1 januari 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förändringar som har genomförts år 2000 har avsett&lt;br&gt;kostnadsutjämningens delmodeller för hälso- och sjukvård, individ- och&lt;br&gt;familjeomsorg och kollektivtrafik samt införande av en ny modell för&lt;br&gt;merkostnader för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Vidare har&lt;br&gt;vissa modeller uppdaterats med aktuella data. Inga förändringar har gjorts&lt;br&gt;i inkomstutjämningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda införanderegler tillämpas under perioden 2000-2004. Det&lt;br&gt;innebär dels en förlängning med ett år av införandeperioden jämfört med&lt;br&gt;tidigare gällande regler, dels en ytterligare begränsning av den totala&lt;br&gt;bidragsminskning som en kommun eller ett landsting kan vidkännas för&lt;br&gt;hela perioden 1996-2004.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt utredning av utjämningssystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid remissbehandlingen av Kommunala utjämningsutredningens&lt;br&gt;betänkande framkom vissa synpunkter på delar av det nuvarande&lt;br&gt;utjämningssystemet som bedömdes kräva ytterligare analys. Regeringen&lt;br&gt;pekade därför i propositionen Förändringar i utjämningssystemet för&lt;br&gt;kommuner och landsting (prop. 1998/99:89) på behovet av ett fortsatt&lt;br&gt;utvecklingsarbete, och lyfte därvid fram vissa frågor som bör utredas&lt;br&gt;vidare. Det gäller bl.a. inkomstutjämningen samt kostnadsutjämningen&lt;br&gt;för hälso- och sjukvård och för befolkningsminskning. Det finns också&lt;br&gt;verksamhetsområden där det sker förändringar av det kommunala&lt;br&gt;åtagandet, vilket kan behöva beaktas i utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller inkomstutjämningen pekade ett stort antal&lt;br&gt;remissinstanser på nackdelarna med de negativa marginaleffekter som&lt;br&gt;kan uppstå på grund av att de verkliga skattesatserna i vissa kommuner&lt;br&gt;och landsting är lägre än de länsvisa skattesatser som tillämpas i&lt;br&gt;systemet. Även finansutskottet (bet. 1998/99:FiU25) har behandlat detta&lt;br&gt;problem. I propositionen aviserades ett fortsatt arbete för att hitta&lt;br&gt;metoder att eliminera dessa negativa marginaleffekter utan att ge avkall&lt;br&gt;på målet om en långtgående utjämning. En viktig fråga i sammanhanget&lt;br&gt;är den eventuella målkonflikt som kan finnas mellan å ena sidan en&lt;br&gt;långtgående utjämning av kommunala skatteinkomster och å andra sidan&lt;br&gt;incitamentet för kommuner och landsting att befrämja sysselsättning och&lt;br&gt;tillväxt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av de pågående kraftiga befolkningsomflyttningarna&lt;br&gt;mellan olika delar av landet pekade regeringen i propositionen på att det&lt;br&gt;finns starka skäl att ytterligare belysa konsekvenserna för kommuner och&lt;br&gt;landsting av dessa omflyttningar. En viktig fråga är på vilket sätt&lt;br&gt;befolkningsförändringarna påverkar behovet av och efterfrågan på&lt;br&gt;kommunal verksamhet och hur möjligheterna till anpassning av&lt;br&gt;verksamheten, och därmed också kostnaderna, ser ut på kort respektive&lt;br&gt;längre sikt. Regeringen ansåg därför att effekterna av&lt;br&gt;befolkningsomflyttningarna behövde belysas ytterligare för såväl&lt;br&gt;kommuner som landsting och att behovet av en kompensation för&lt;br&gt;befolkningsminskning även för landsting skulle övervägas. Delegationen&lt;br&gt;skall redovisa sitt uppdrag till regeringen senast den 30 november 2000.&lt;br&gt;Den 17 februari år 2000 lämnade delegationen en delrapport med förslag&lt;br&gt;om vissa ändringar i inkomstutjämningen samt ett förslag om ett&lt;br&gt;omställningsbidrag för landsting med minskande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 Inkomstutjämning för kommuner och landsting&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Utjämningsavgiften respektive utjämnings-&lt;br&gt;bidraget i inkomstutjämningen justeras för de kommuner och&lt;br&gt;landsting som har en länsvis skattesats som överstiger 95 procent av&lt;br&gt;den egna skattesatsen så att förändringen av kommunens eller&lt;br&gt;landstingets nettoinkomster (preliminära kommunalskattemedel efter&lt;br&gt;inkomstutjämning) mellan två år, uttryckt i kronor per invånare, till 95&lt;br&gt;procent skall motsvara den procentuella förändringen av den&lt;br&gt;uppräknade medelskattekraften i landet plus 5 procent av den&lt;br&gt;procentuella förändringen av kommunens eller landstingets&lt;br&gt;uppräknade skatteunderlag för motsvarande period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eventuella skillnader mellan summan av bidrag och summan av&lt;br&gt;avgifter regleras inom utjämningssystemet med ett för kommunerna&lt;br&gt;respektive landstingen enhetligt belopp, uttryckt i kronor per invånare,&lt;br&gt;vilket gör förslaget statsfinansiellt neutralt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;br&gt;Utredningen föreslog emellertid att förändringarna i inkomstutjämningen&lt;br&gt;endast skall göras för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Knappt hälften av de 31 remissinstanser som&lt;br&gt;yttrat sig om denna del av förslaget tillstyrker förslaget. 13&lt;br&gt;remissinstanser anser att förslaget inte rättar till den ”grundläggande&lt;br&gt;pomperipossaeffekten” och att kompensationsgraden därför måste&lt;br&gt;sänkas. Svenska Kommunförbundet anser att förslaget är ett steg i rätt&lt;br&gt;riktning men anser också att det inte löser de ”grundläggande&lt;br&gt;pomperipossaeffekterna”. Svenska Kommunförbundet vill därför inte ta&lt;br&gt;ställning till förslaget innan delegationen lämnat alla förslag.&lt;br&gt;Landstingsförbundet skriver i sitt yttrande att förslaget även bör gälla&lt;br&gt;landstingen för att samma system skall gälla för såväl kommunerna som&lt;br&gt;landstingen. Landstingsförbundet skriver vidare att det i dagsläget i och&lt;br&gt;för sig inte är något landsting som har negativa marginaleffekter, men att&lt;br&gt;några landsting med endast en liten sänkning av skattesatsen kommer&lt;br&gt;drabbas. Statskontoret tillstyrker förslaget under förutsättning att det&lt;br&gt;kommer gälla alla kommuner så att ett system med två parallella system&lt;br&gt;undviks. 19 remissinstanser anser emellertid att det är en nackdel att&lt;br&gt;utjämningssystemet blir än mer komplicerat. Kommunförbundet&lt;br&gt;Stockholms län tar i sitt yttrande upp problemet att en kommuns justerade&lt;br&gt;bidrag eller avgift på några års sikt kan skilja sig markant från nuvarande&lt;br&gt;beräkningsmetod och att effekten av att en kommun inte omfattas av de&lt;br&gt;särskilda beräkningarna p.g.a. en höjd skattesats, om den länsvisa&lt;br&gt;skattesatsen då inte längre överstiger 95 procent av kommunens egen&lt;br&gt;skattesats. Effekten kan då kan vara svår att förutse eller acceptera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: &amp;nbsp;&amp;nbsp;Den nuvarande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstutjämningen baseras bl.a. på av regeringen fastställda länsvisa&lt;br&gt;skattesatser. De verkliga skattesatserna i kommuner och landsting ligger&lt;br&gt;såväl över som under nivån för dessa länsvisa skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstutjämningen innebär att om alla kommuner haft den Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;genomsnittliga skattesatsen i riket så skulle deras skatteintäkter vara&lt;br&gt;mellan 99 och 104 procent av riksgenomsnittet uttryckt i kronor per&lt;br&gt;invånare. Inkomstutjämningen måste därmed betraktas som långtgående,&lt;br&gt;vilket bottnar i en ambition att ge alla kommuner och landsting del av&lt;br&gt;den samlade tillväxten i landet och att därigenom ge alla samma&lt;br&gt;förutsättningar att hålla en rimlig servicenivå. För de kommuner som har&lt;br&gt;en egen skattesats som är lägre än den länsvisa skattesatsen som används&lt;br&gt;i utjämningssystemet uppstår emellertid negativa marginaleffekter i&lt;br&gt;inkomstutjämningen när den procentuella förändringen av kommunens&lt;br&gt;eller landstingets eget skatteunderlaget, uttryckt i kronor per invånare,&lt;br&gt;mellan två år är större än motsvarande förändring för riket i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innebörden av detta är att vissa kommuner och landsting, efter&lt;br&gt;inkomstutjämningen, således kan få en sämre inkomstutveckling än den&lt;br&gt;som gäller för landet i genomsnitt trots att tillväxten av dess&lt;br&gt;skatteunderlag ökar snabbare än i landet som helhet. Effekten uppstår till&lt;br&gt;följd av den höga utjämningsgraden. Vissa remissinstanser föreslår att&lt;br&gt;denna sänks för att lösa problemet. Regeringens bedömning är emellertid&lt;br&gt;att denna lösning äventyrar utjämningsambitionen och därför inte kan&lt;br&gt;förordas, utan att en mindre långtgående lösning är att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla en långtgående inkomstutjämning samtidigt som&lt;br&gt;samtliga kommuner och landsting skall få en reell möjlighet att öka sina&lt;br&gt;inkomster bör dessa negativa marginaleffekter elimineras. Detta föreslås&lt;br&gt;ske genom att avgiften eller bidraget i inkomstutjämningen justeras i&lt;br&gt;syfte att begränsa hur mycket inkomstförändringen i en enskild kommun&lt;br&gt;eller i ett enskilt landsting får avvika från förändringen för landet i&lt;br&gt;genomsnitt. För att bibehålla en symmetri mellan kommunernas och&lt;br&gt;landstingens inkomstutjämning bör även landstingen omfattas av de&lt;br&gt;föreslagna förändringarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser de kommuner och landsting som har en länsvis&lt;br&gt;skattesats som överstiger 95 procent av den egna skattesatsen. Förslaget&lt;br&gt;innebär att inkomstförändringen för berörda kommuner och landsting&lt;br&gt;skall uppgå till 95 procent av förändringen i skatteunderlaget för landet i&lt;br&gt;genomsnitt och 5 procent av förändringen i kommunens/landstingets&lt;br&gt;genomsnittliga skatteunderlag, vilket ger ökade incitament att öka&lt;br&gt;tillväxten av skatteunderlaget. Om förslaget hade gällt år 2000, skulle 85&lt;br&gt;kommuner och 10 landsting ha fått en justerad avgift eller ett justerat&lt;br&gt;bidrag i inkomstutjämningen detta år. För flertalet skulle förändringarna&lt;br&gt;varit relativt små.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att för en kommun eller ett landsting vars&lt;br&gt;skatteunderlag, uttryckt i kronor per invånare, ökar mer än&lt;br&gt;skatteunderlaget för landet mellan två år, skall bidraget respektive&lt;br&gt;avgiften i inkomstutjämningen ökas respektive minskas så att den&lt;br&gt;procentuella förändringen av de sammanlagda inkomsterna (preliminära&lt;br&gt;kommunalskattemedel per invånare efter inkomstutjämning) mellan de&lt;br&gt;två åren motsvarar 95 procent av den genomsnittliga förändringen av hela&lt;br&gt;landets skatteunderlag per invånare plus fem procent av den procentuella&lt;br&gt;förändringen av kommunens eller landstingets eget skatteunderlag.&lt;br&gt;Motsvarande skall gälla för en kommun eller ett landsting vars&lt;br&gt;skatteunderlag, uttryckt i kronor per invånare, ökar långsammare mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två år än skatteunderlaget för landet, dvs. bidraget respektive avgiften i&lt;br&gt;inkomstutjämningen skall i detta fall minskas respektive ökas så att den&lt;br&gt;procentuella förändringen av de sammanlagda inkomsterna&lt;br&gt;(skatteinkomster netto per invånare efter inkomstutjämning) mellan de&lt;br&gt;två åren motsvarar 95 procent av den genomsnittliga förändringen av&lt;br&gt;landets skatteunderlag plus 5 procent av den procentuella förändringen av&lt;br&gt;det egna skatteunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet nedan visas förändringen av en kommuns nettoinkomst&lt;br&gt;(efter inkomstutjämning) mellan två år med dels nuvarande&lt;br&gt;inkomstutjämning och dels med föreslagen justerad inkomstutjämning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Exempel på effekten av en justerad inkomstutjämning:&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Genomsnittligt skatteunderlag:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riket: 120 000 kronor per invånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun A: 130 000 kronor per invånare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell tillväxt av genomsnittligt skatteunderlag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riket: 5 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun A: 7 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattesats kommun A: 19 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Länsvis skattesats: 20 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Procentuell tillväxt av skatteintäkter för kommun A mellan de två åren&lt;br&gt;(netto efter inkomstutjämning):&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande inkomstutjämning: 4,9procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med föreslagen inkomstutjämning:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;0,95 * 5 + 0,05 *7 = 5,1 procent&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kommun eller ett landsting får alltså med förslaget tillgodoräkna sig&lt;br&gt;en större del av kommunens tillväxt som överstiger tillväxten i riket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som visas i exemplet ovan har de kommuner som har en länsvis&lt;br&gt;skattesats som överstiger den egna skattesatsen och vars genomsnittliga&lt;br&gt;skatteunderlag ökar mer än landets genomsnittliga, understiger den&lt;br&gt;procentuella tillväxten av skatteintäkter (netto efter inkomstutjämning)&lt;br&gt;den genomsnittliga i landet med nuvarande inkomstutjämning. Med en&lt;br&gt;justerad inkomstutjämning, enligt förslaget, har alltså även dessa&lt;br&gt;kommuner en reell möjlighet att öka sina inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen eliminerar de negativa marginaleffekterna&lt;br&gt;i inkomstutjämningen och samtidigt bibehålls nuvarande långtgående&lt;br&gt;utjämning. Även om förslaget medför att beräkningarna av&lt;br&gt;inkomstutjämningen blir mer komplicerade bedömer regeringen att&lt;br&gt;förändringen bör göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av en kommuns skatteinkomster mellan två år som beror&lt;br&gt;på en förändrad skattesats skall, liksom tidigare, inte påverka&lt;br&gt;inkomstutjämningsbidraget eller inkomstutjämningsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På några års sikt kan vissa problem uppstå med den effekt som&lt;br&gt;Kommunförbundet Stockholms län tar upp i sitt remissyttrande, dvs. att&lt;br&gt;vissa kommuner som nu omfattas av de särskilda beräkningarna på några&lt;br&gt;års sikt inte omfattas p.g.a. en höjd skattesats, om den länsvisa&lt;br&gt;skattesatsen då inte längre överstiger 95 procent av kommunens egen&lt;br&gt;skattesats. Effekten kan då vara svår att förutse eller acceptera.&lt;br&gt;Regeringen bedömer dock inte att det är nödvändigt att nu föreslå några&lt;br&gt;åtgärder avseende detta utan avser att följa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att för de kommuner som berörs, och som idag&lt;br&gt;betalar en avgift till systemet, blir summan av deras avgifter lägre. För&lt;br&gt;berörda kommuner som får ett bidrag blir bidraget också lägre. Summan&lt;br&gt;av bidragen i inkomstutjämningen för kommuner skulle med den&lt;br&gt;föreslagna lösningen, om den gällde idag, överstiga summan av&lt;br&gt;avgifterna. Utjämningsavgifterna skulle minska med 27 miljoner kronor&lt;br&gt;medan summan av utjämningsbidragen skulle minska med 0,5 miljoner&lt;br&gt;kronor. Skillnaden skulle därmed uppgå till 26,5 miljoner kronor.&lt;br&gt;Skillnaden, dvs. det över- eller underskott som uppstår, föreslås&lt;br&gt;finansieras inom utjämningssystemets ram med ett enhetligt tillägg eller&lt;br&gt;avdrag för alla kommuner. Ett underskott på 26,5 miljoner kronor&lt;br&gt;motsvarar ett avdrag på ca 3 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För landstingen skulle summan av utjämningsavgifterna öka med 1,1&lt;br&gt;miljoner kronor medan utjämningsbidragen skulle minska med 0,3&lt;br&gt;miljoner kronor. Skillnaden år 2000, om förändringen gällt detta år,&lt;br&gt;skulle därmed uppgå till totalt ca 1,4 miljoner kronor. Skillnaden föreslås&lt;br&gt;även för landstingen finansieras inom utjämningssystemets ram med ett&lt;br&gt;enhetligt tillägg eller avdrag för alla landsting.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Omställningsbidrag till landsting med&lt;br&gt;befolkningsminskning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett särskilt omställningsbidrag införs tillfälligt&lt;br&gt;för åren 2001 och 2002 till landsting vars befolkning under en&lt;br&gt;femårsperiod minskat med mer än två procent. Omställningsbidraget&lt;br&gt;utgår med 60 kronor per invånare i landstinget för varje procentenhet&lt;br&gt;med vilken minskningen av befolkningen överstiger gränsen två&lt;br&gt;procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Hälften av de tolv remissinstanser som inkommit&lt;br&gt;med yttrande tillstyrker delegationens förslag, tre avslår förslaget och tre&lt;br&gt;har inte något att erinra. Landstingsförbundet tillstyrker delegationens&lt;br&gt;förslag och anser att 60 kronor är en lämplig nivå på bidraget för att&lt;br&gt;undvika oönskade marginaleffekter. Landstingsförbundet anser också att&lt;br&gt;kompensationen för befolkningsminskning måste ges en långsiktig&lt;br&gt;lösning då omställningsbidraget upphör att gälla. Statskontoret avstyrker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förslaget och anser att eventuella justeringar bör ske inom det befintliga&lt;br&gt;utjämningssystemet och inte genom ett särskilt system. Statskontoret&lt;br&gt;anser dessutom att förslaget strider mot principen att ge likvärdiga&lt;br&gt;ekonomiska förutsättningar i alla län genom att inte kompensera&lt;br&gt;landsting som har investeringskostnader p.g.a. ökande befolkning.&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet tillstyrker förslaget, trots att det avviker från&lt;br&gt;utjämningssystemets principer, eftersom det endast gäller under två år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I kostnadsutjämningen för kommuner&lt;br&gt;finns en särskild kompensation som utges vid stor befolkningsminskning.&lt;br&gt;Delegationen har haft i uppdrag att överväga en motsvarande&lt;br&gt;kompensation för landsting. Kommunernas kostnadsutjämning innehåller&lt;br&gt;en modell där kommuner vars befolkning de senaste tio åren minskat,&lt;br&gt;kompenseras med 100 kronor per invånare för varje procentenhet som&lt;br&gt;minskningen överstiger två procent. Kommuner vars totalbefolkning de&lt;br&gt;senaste tre åren minskat med minst två procent får därutöver en&lt;br&gt;ytterligare ersättning på 100 kronor per invånare för vatje procentenhet&lt;br&gt;antalet barn i åldern 7-15 år minskat under samma tidsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De enskilda landstingens skatteinkomster, bidrag/avgift i&lt;br&gt;inkomstutjämningen och generella statsbidrag förändras sammantaget i&lt;br&gt;huvudsak i takt med de årliga förändringarna av respektive landstings&lt;br&gt;totala folkmängd. Vid en minskande folkmängd blir intäkterna således&lt;br&gt;lägre i förhållande till om folkmängden varit oförändrad. Anpassningen&lt;br&gt;av kostnaderna för verksamheten till en totalt sett lägre intäktsnivå i de&lt;br&gt;landsting som har en betydande minskning av befolkningen tar viss tid,&lt;br&gt;vilket särskilt gäller fasta kostnader, t.ex. för lokaler. Anpassningen kan&lt;br&gt;också försvåras av att servicen för den kvarvarande befolkningen måste&lt;br&gt;bibehållas på en rimlig nivå. Regeringen bedömer mot denna bakgrund&lt;br&gt;att ett stöd för befolkningsminskning för landsting är motiverat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Liksom delegationen anser regeringen att en kompensation för&lt;br&gt;befolkningsminskning för landsting bör ges en enkel konstruktion och&lt;br&gt;baseras på generella kriterier. För att kompensationen skall riktas till de&lt;br&gt;landsting som är mest utsatta för befolkningsminskning skall en sådan&lt;br&gt;baseras på respektive landstings befolkningsutveckling under den senaste&lt;br&gt;femårsperioden före bidragsåret. Om befolkningsminskningen därvid&lt;br&gt;överstiger två procent skall kompensation utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att undvika att oönskade marginaleffekter uppstår i samband med&lt;br&gt;kompensationen för befolkningsminskning bör denna inte sättas högre än&lt;br&gt;60 kronor per invånare för vaije procentenhet med vilken&lt;br&gt;befolkningsminskningen överstiger den föreslagna kvalifikationsgränsen.&lt;br&gt;Denna gräns är satt också med hänsyn till att sjukvårdsmodellen i&lt;br&gt;landstingens kostnadsutjämning dessutom i praktiken ger en ökad&lt;br&gt;ersättning per invånare vid befolkningsminskning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen har i sitt fortsatta arbete att behandla bl.a. frågan om&lt;br&gt;befolkningsförändringarnas konsekvenser för den kommunala&lt;br&gt;verksamheten och ekonomin, samt frågan om huruvida merkostnader för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett&lt;br&gt;rimligt sätt i kostnadsutjämningen. Delegationen skall lämna sitt slutliga&lt;br&gt;förslag till förändringar i utjämningssystemet i slutet av året och först då&lt;br&gt;kan behovet av mer permanenta förändringar i utjämningssystemet&lt;br&gt;överblickas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnader för förslaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kostnaden för det föreslagna&lt;br&gt;omställningsbidraget för åren 2001 och 2002 kan beräknas till 150&lt;br&gt;miljoner kronor per år. Omställningsbidraget bör finansieras med&lt;br&gt;medel från anslaget Bidrag för särskilda insatser till vissa kommuner&lt;br&gt;och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig om&lt;br&gt;finansieringen av omställningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Utjämningsdelegationen skall enligt&lt;br&gt;direktiven lägga förslag till förändringar i det kommunala&lt;br&gt;utjämningssystemet. Förslagen skall vara statsfinansiellt neutrala.&lt;br&gt;Delegationen har i sitt fortsatta arbete att behandla bl.a. frågan om&lt;br&gt;befolkningsförändringarnas konsekvenser för den kommunala&lt;br&gt;verksamheten och ekonomin, samt frågan om huruvida merkostnader för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett&lt;br&gt;rimligt sätt i kostnadsutjämningen. Delegationens förslag till&lt;br&gt;kompensation för befolkningsminskning i landsting skulle kunna&lt;br&gt;genomföras redan år 2001, medan delegationens förslag till förändringar i&lt;br&gt;övriga delar kommer att kunna genomföras tidigast år 2002. För att&lt;br&gt;undvika att större förändringar i utjämningssystemet införs vid olika&lt;br&gt;tidpunkter föreslår regeringen att kompensationen för&lt;br&gt;befolkningsminskning i landsting för åren 2001 och 2002 läggs utanför&lt;br&gt;utjämningssystemet och finansieras med medel från anslaget Bidrag för&lt;br&gt;särskilda insatser i vissa kommuner och landsting. I den mån det blir&lt;br&gt;aktuellt att ha en kompensation för befolkningsminskning för landsting&lt;br&gt;även efter år 2002 bör denna emellertid finansieras inom&lt;br&gt;kostnadsutjämningens ram på samma sätt som för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vissa landsting har till regeringen inkommit med en ansökan om&lt;br&gt;särskilt ekonomiskt stöd i syfte att nå ekonomisk balans. Dessa&lt;br&gt;ansökningar bereds för närvarande av Kommundelegationen (dir.&lt;br&gt;1999:65), som skall redovisa sitt uppdrag i juni. Delegationen skall, i det&lt;br&gt;fall man bedömer att stöd bör utgå, i samarbete med kommunen eller&lt;br&gt;landstinget upprätta ett förslag till överenskommelse om villkoren för&lt;br&gt;stödet. Detta förslag kommer sedan att ligga grund för regeringens beslut.&lt;br&gt;För de landsting med vilka Kommundelegationen träffar ett förslag till&lt;br&gt;överenskommelse kommer regeringen i sin bedömning av förslaget även&lt;br&gt;att beakta det tillfälliga omställningsbidraget till landsting med&lt;br&gt;minskande befolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kompensation för höga kostnader avseende &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1999/2000:115&lt;br&gt;verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsförändring och ekonomisk reglering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa&lt;br&gt;funktionshindrade (LSS) skall huvudmannaskapet för den tidigare&lt;br&gt;omsorgen om psykiskt utvecklingsstörda ha överförts från landstingen till&lt;br&gt;kommunerna före den 1 januari 1996. Omsorgen om psykiskt&lt;br&gt;utvecklingsstörda omfattade insatser för personer i personkretsarna 1 och&lt;br&gt;2 enligt LSS, men inte insatser för personkrets 3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Personkretsarna definieras i korthet enligt följande kriterier:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter&lt;br&gt;hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig&lt;br&gt;sjukdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart&lt;br&gt;inte beror på normalt åldrande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudmannaskapsförändringen för omsorgsverksamheten genomfördes&lt;br&gt;successivt under perioden 1991-1996. I de flesta länen skedde&lt;br&gt;överföringen årsskiftet 1994/1995 eller 1995/1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den ekonomiska regleringen gjordes genom länsvisa skatteväxlingar&lt;br&gt;mellan landsting och kommuner, på en sådan nivå att intäkterna&lt;br&gt;motsvarade de inom respektive län sammanlagda övertagna kostnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samtliga län har kommunerna funnit det önskvärt att försöka utjämna&lt;br&gt;kostnadsskillnaderna mellan sig för den övertagna omsorgsverksamheten.&lt;br&gt;I samband med att huvudmannaskapet flyttades från landstingen till&lt;br&gt;kommunerna träffades därför länvisa överenskommelser om s.k.&lt;br&gt;mellankommunala utjämningssystem. I några län, där det fanns&lt;br&gt;svårigheter att komma överens om formerna och villkoren för ett&lt;br&gt;mellankommunalt utjämningssystem, medverkade en av regeringen&lt;br&gt;tillsatt delegation till att regionala överenskommelser kunde nås. Den&lt;br&gt;länsvisa kostnadsutjämningen har lösts särskilt i vaije län för sig, vilket&lt;br&gt;resulterat i att det finns flera olika typer av modeller för utjämning mellan&lt;br&gt;kommuner och med olika varaktighetstider. I hälften av länen omfattar&lt;br&gt;utjämningssystemen även kostnader för psykiatri och/eller särskola.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för LSS-verksamheten är ojämnt fördelade i landet såväl&lt;br&gt;på kommunal nivå som på länsnivå. Både skatteväxlingen och de länsvisa&lt;br&gt;mellankommunala utjämningssystemen avser kostnaden för de insatser&lt;br&gt;som tidigare omfattades av omsorgslagen. I samband med att LSS trädde&lt;br&gt;i kraft år 1994 tillkom ytterligare en personkrets.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader för LSS-verksamhet&lt;br&gt;(Ds 1999:72)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom beslut den 21 maj 1999 gav regeringen en arbetsgrupp i uppdrag&lt;br&gt;att utforma förslag till ett statsbidrag för utjämning mellan kommuner av&lt;br&gt;kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (LSS). Arbetsgruppens uppdrag var att utarbeta&lt;br&gt;ett förslag till statsbidrag för utjämning mellan kommuner av strukturellt&lt;br&gt;betingade, särskilt höga kostnader för verksamhet enligt LSS.&lt;br&gt;Statsbidraget skulle bl.a. utformas så att det endast var speciella insatser&lt;br&gt;som blev bidragsberättigade, men även så att kommuner som har en hög&lt;br&gt;andel resurskrävande personer med stora och svåra funktionshinder&lt;br&gt;uppmärksammas särskilt. Målet var att ett nytt system för utjämning&lt;br&gt;mellan kommuner skulle införas år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen enades om ett förslag till utjämningsmodell för LSS-&lt;br&gt;kostnader som skulle kunna införas fr.o.m. den 1 januari 2001. Förslaget&lt;br&gt;förutsätter att de länsvisa mellankommunala utjämningssystemen upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget består av fyra delar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. En nationell utjämning utifrån en beräknad standardkostnad per&lt;br&gt;kommun (kronor/invånare). Standardkostnaden grundar sig på antalet&lt;br&gt;individer per kommun i personkrets 1 och 2, med undantag av&lt;br&gt;personer som antingen har insatserna råd och stöd, ledsagarservice&lt;br&gt;eller kontaktperson som enda LSS-insats. Standardkostnaden grundas&lt;br&gt;också på antalet personer med insatsen särskilt boende för vuxna eller&lt;br&gt;särskilt boende för barn och ungdom samt personer med insatsen&lt;br&gt;daglig verksamhet. Beräkningsunderlaget för en kommun baseras på&lt;br&gt;statistik för personer/verksamhet för vilken kommunen är&lt;br&gt;kostnadsansvarig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Spärregler. I utjämningen finns det spärregler för att enskild kommun&lt;br&gt;inte skall behöva betala till eller erhålla orimligt mycket från&lt;br&gt;utjämningen relativt sin faktiska kostnad för LSS-verksamheten. 202&lt;br&gt;kommuner omfattas av spärregler i den föreslagna modellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Ett särskilt statsbidrag. För särskilt dyra insatser föreslås inrättande av&lt;br&gt;ett särskilt statsbidrag som kommuner skall ha möjlighet att söka,&lt;br&gt;inom en ram på totalt 300 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Utvidgad rätt att teckna avtal. Kommunerna föreslås också få en&lt;br&gt;utvidgad rätt att träffa avtal om kostnadsansvar för personer som&lt;br&gt;flyttar till annan kommun för att ta del av LSS-verksamhet där.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av den nationella utjämningen föreslås ske genom en&lt;br&gt;omfördelning mellan kommunerna via avgifter och bidrag på&lt;br&gt;statsbudgeten, på motsvarande sätt som det ordinarie utjämningssystemet,&lt;br&gt;med en omslutning på omkring 1 100 miljoner kronor. Finansieringen av&lt;br&gt;det särskilda statsbidraget på omkring 300 miljoner kronor föreslås ske&lt;br&gt;genom en minskning av det generella statsbidraget till kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alternativa modeller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen konstaterade att på lång sikt borde det vara möjligt att&lt;br&gt;utveckla en annan modell, den s.k. modell 2, som främst bygger på de&lt;br&gt;funktionshindrades behov. Behovet av personalinsatser för varje person&lt;br&gt;som får ett beslut om rätt till stöd enligt LSS skulle då klassificeras i sex&lt;br&gt;olika kostnadsnivåer. Det totala behovet skulle därefter summeras per&lt;br&gt;kommun och det erhållna beloppet i likhet med den föreslagna modellen&lt;br&gt;ligga till grund för en utjämning jämfört med ett riksgenomsnittligt&lt;br&gt;behov.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna modell förutsätter att det finns oberoende bedömare som arbetar&lt;br&gt;efter en strukturerad metod och som kan bedöma individens behov och&lt;br&gt;hur stor insats som behövs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svenska Kommunförbundet presenterade ytterligare ett förslag i ett&lt;br&gt;särskilt yttrande till arbetsgruppens promemoria. Förslaget innebär i&lt;br&gt;första hand att i lagstiftningen införa en skyldighet för kommuner att&lt;br&gt;ersätta kostnader i vissa fall efter flyttning. Dessutom innehåller förslaget&lt;br&gt;en utökad möjlighet att teckna avtal om kostnadsansvar, i likhet med vad&lt;br&gt;som beskrivits i arbetsgruppens förslag, dock med den skillnaden att detta&lt;br&gt;i vissa angivna fall skall vara en skyldighet för kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 Statsbidrag till kommuner med höga LSS-kostnader&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett statsbidrag införs för åren 2001 och 2002&lt;br&gt;som en övergångslösning för att kompensera de kommuner som har&lt;br&gt;höga kostnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och&lt;br&gt;service till vissa funktionshindrade (LSS) efter att hänsyn har tagits&lt;br&gt;till värdet av skatteväxling och mellankommunal utjämning. För att&lt;br&gt;kvalificera sig för statsbidrag krävs dels att kommunen har en&lt;br&gt;verksamhetskostnad, efter justering för värdet av skatteväxling och&lt;br&gt;mellankommunal utjämning, som överstiger en viss nivå, dels att&lt;br&gt;kommunen har en teoretiskt beräknad standardkostnad som överstiger&lt;br&gt;en viss nivå. Nivåerna fastställs av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En utredning tillsätts med uppgift att utarbeta ett förslag till&lt;br&gt;långsiktigt hållbar utjämning av LSS-kostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: En nationell utjämning mellan kommuner&lt;br&gt;för kostnadsskillnader för verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd&lt;br&gt;och service till vissa funktionshindrade (LSS) införs och bygger på en&lt;br&gt;beräknad standardkostnad per kommun. Om standardkostnaden för en&lt;br&gt;kommun överstiger den genomsnittliga standardkostnaden i riket erhåller&lt;br&gt;kommunen ett bidrag. Om kommunens standardkostnad är lägre än den&lt;br&gt;genomsnittliga standardkostnaden i riket betalar kommunen en avgift.&lt;br&gt;Beräkningen av standardkostnaden överensstämmer i stort med&lt;br&gt;regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En del av remissinstanserna förespråkar&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag till utjämningsmodell. Ett antal remissinstanser&lt;br&gt;avstyrker förslaget eller pekar på ett antal problem som inte kan lösas&lt;br&gt;inom ramen för förslaget. Svenska Kommunförbundet avstyrker förslaget&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med motiveringen att utfallet delvis är påverkbart och förslaget innebär&lt;br&gt;avsteg från de grundläggande principerna i systemet för&lt;br&gt;kostnadsutjämning mellan kommuner. Statskontoret tillstyrker förslaget&lt;br&gt;med viss tvekan. Den främsta orsaken till tveksamheten är det kan ge&lt;br&gt;kommunerna viss möjlighet att påverka utfallet och att det således skulle&lt;br&gt;kunna bli kostnadsdrivande. Trots detta så bör systemet införas på prov&lt;br&gt;under tre år och utvärderas innan systemet permanentas. Linköpings&lt;br&gt;kommun anser att det är felaktigt att införa en modell som innehåller så&lt;br&gt;stora brister när det finns en bättre modell som kan införas senare.&lt;br&gt;Södertälje kommun anser att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat för&lt;br&gt;att genomföras år 2001. I stället menar kommunen att en modell som&lt;br&gt;liknar modell 2 bör utarbetas för att börja gälla år 2003. Stockholms&lt;br&gt;kommun anser att en förnyad och mer allsidig utredning bör genomföras&lt;br&gt;där såväl kostnader för psykiatrin som hela kostnaden, inkluderande&lt;br&gt;personkrets 3, beaktas. Örebro kommun anger i sitt yttrande att modellen&lt;br&gt;i princip inte ger några incitament till kostnadseffektivitet.&lt;br&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan (HS O) menar att utgångspunkten&lt;br&gt;vid utformningen av statsbidrag för LSS-verksamhet måste vara att den&lt;br&gt;enskildes behov av insatser skall kunna tillgodoses. I övrigt menar HSO&lt;br&gt;att en ny utredning bör tillsättas som på ett mer övergripande sätt&lt;br&gt;analyserar statsbidragen till kommuner och att ett nytt system tillgodoser&lt;br&gt;individens faktiska servicebehov. Riksförbundet för utvecklingsstörda&lt;br&gt;barn, ungdomar och vuxna (FUB) menar i sitt yttrande att arbetsgruppens&lt;br&gt;förslag inte beaktar hur insatsen är utformad. Ett system bör utformas så&lt;br&gt;att det inte leder till att personer med funktionshinder betraktas som en&lt;br&gt;belastning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens forslag: Frågan om utjämning för kostnader&lt;br&gt;för verksamhet enligt LSS har varit föremål för utredningar i flera&lt;br&gt;omgångar. Några av de länsvisa mellankommunala utjämningssystemen&lt;br&gt;har löpt ut, medan andra kommer att löpa ut inom de närmaste åren.&lt;br&gt;Regeringens utgångspunkt är att någon form av utjämning måste införas&lt;br&gt;fr.o.m. år 2001. Flera remissinstanser, bl.a. Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;har redovisat uppfattningen att staten bör överta hela kostnadsansvaret&lt;br&gt;för LSS-verksamheten. Anledningen är att verksamheten enligt Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet är så pass hårt reglerad att den inte bör finansieras&lt;br&gt;med kommunalskattemedel och generella statsbidrag, då det i praktiken&lt;br&gt;inte finns någon möjlighet att pröva den mot andra kommunala&lt;br&gt;verksamheter. Arbetsgruppens förslag anses heller inte fullt utvecklat&lt;br&gt;eftersom spärregler är nödvändiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Flera remissinstanser lyfter fram behovet av övergångsregler i det fall&lt;br&gt;ett nationellt utjämningssystem skulle införas. Samtidigt finns redan&lt;br&gt;spärregler inbyggda i den föreslagna utjämningsmodellen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I många av avtalen som avser de länsvisa mellankommunala&lt;br&gt;utjämningssystemen finns det inskrivet att om ett nationellt&lt;br&gt;utjämningssystem införs så skall dessa upphöra eller omförhandlas.&lt;br&gt;Regeringen anser emellertid att de länsvisa mellankommunala systemen&lt;br&gt;inte bör upphöra innan det finns ett nationellt utjämningssystem som är&lt;br&gt;hållbart på sikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har utifrån arbetsgruppens underlag och&lt;br&gt;remissynpunkterna övervägt olika lösningar på utjämningen av kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för verksamhet enligt LSS. Övervägandena har lett fram till att&lt;br&gt;regeringen nu presenterar ett mer begränsat förslag för utjämning av&lt;br&gt;LSS-kostnader som innebär att en form av &amp;quot;högkostnadsskydd&amp;quot; skapas.&lt;br&gt;Detta sker genom ett statsbidrag som skall kompensera de kommuner&lt;br&gt;som har både höga verksamhetskostnader (efter att hänsyn till tagits till&lt;br&gt;värdet av skatteväxling och mellankommunal utjämning) och höga&lt;br&gt;standardkostnader. Genom att bidragets konstruktion föreslås innefatta en&lt;br&gt;form av spärregler, undviks att kommuner kan bli ”överkompenserade” i&lt;br&gt;förhållande till sina kostnader efter skatteväxling och den länsvisa&lt;br&gt;mellankommunala utjämningen. Med det förslag som regeringen&lt;br&gt;presenterar kan de mellankommunala systemen fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att statsbidraget skall utgå i två år. Samtidigt&lt;br&gt;tillsätts en utredning med uppgift av överväga olika lösningar på&lt;br&gt;utjämning av LSS-kostnader i ett mer långsiktigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av statsbidraget&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: För att komma i fråga för statsbidraget&lt;br&gt;krävs att kommunen uppfyller två kriterier, dels att en ffamräknad&lt;br&gt;verksamhetskostnad överstiger ett av regeringen fastställt belopp, dels&lt;br&gt;att en beräknad standardkostnad överstiger ett av regeringen fastställt&lt;br&gt;belopp. Verksamhetskostnaden netto efter statsbidrag får dock inte&lt;br&gt;understiga det fastställda beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhetskostnaden beräknas utifrån kommunens faktiska&lt;br&gt;kostnad för insatser enligt lagen (1993:387) om stöd och service till&lt;br&gt;vissa funktionshindrade (LSS), vilken minskas med värdet av tidigare&lt;br&gt;beslutad skatteväxling för omsorgen m.m. och bidrag/avgift inom&lt;br&gt;ramen för det länsvisa mellankommunala utjämningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Standardkostnaden beräknas utifrån antalet individer per kommun i&lt;br&gt;personkretsarna 1 och 2 (med undantag av personer som antingen har&lt;br&gt;insatserna råd och stöd, ledsagarservice eller kontaktperson som enda&lt;br&gt;LSS-insats) samt antalet personer med insatsen särskilt boende för&lt;br&gt;vuxna eller särskilt boende för barn och ungdom samt personer med&lt;br&gt;insatsen daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kompensationsgraden vad gäller standardkostnaden för särskilt&lt;br&gt;boende skall uppgå till 80 procent av den genomsnittliga kostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: För att kunna erhålla statsbidrag&lt;br&gt;krävs att tyå villkor är uppfyllda:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett lägsta värde för den beräknade verksamhetskostnaden efter&lt;br&gt;skatteväxling och mellankommunal utjämning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• ett lägsta värde för standardkostnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer dessa lägsta värden. Om båda villkoren är&lt;br&gt;uppfyllda utgår statsbidrag. Statsbidraget uppgår till skillnaden mellan&lt;br&gt;kommunens standardkostnad och den fastställda nivån på&lt;br&gt;standardkostnaden, såvida inte värdet på statsbidraget gör att den&lt;br&gt;beräknade verksamhetskostnaden kommer att understiga det belopp som&lt;br&gt;regeringen fastställt för denna. Om den blir lägre reduceras statsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;så att den beräknade verksamhetskostnaden motsvarar den nivå Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;regeringen fastställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunens beräknade verksamhetskostnad erhålls genom att&lt;br&gt;kommunens faktiska redovisade kostnader för insatser enligt LSS,&lt;br&gt;minskas med värdet av skatteväxlingen för omsorgsverksamheten samt&lt;br&gt;den mellankommunala avgiften/bidraget. Den faktiska redovisade&lt;br&gt;kostnaden hämtas från det räkenskapssammandrag som Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån årligen samlar in från kommunerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen av standardkostnaden är identisk med det förslag som&lt;br&gt;arbetsgruppen presenterade och beräknas utifrån:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• antalet personer i personkrets 1 och 2, med vissa undantag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• antalet personer med insatsen särskilt boende för vuxna eller särskilt&lt;br&gt;boende för barn och ungdom,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• antalet personer med insatsen daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I antalet personer och insatser i personkrets 1 och 2 ingår inte personer&lt;br&gt;som har insatserna råd och stöd, ledsagareservice eller kontaktperson som&lt;br&gt;enda LSS-insats. Orsaken till att dessa personer exkluderas är att de&lt;br&gt;genomsnittliga kostnaderna för dessa insatser avsevärt understiger den&lt;br&gt;föreslagna ersättningen i systemet Därtill beaktas personer med insatser i&lt;br&gt;särskilt boende för vuxna, särskilt boende för barn och ungdom och&lt;br&gt;personer med insatsen daglig verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antalet personer per insats i personkrets 1 och 2 multipliceras med den&lt;br&gt;genomsnittliga kostnaden för respektive personkrets i riket. Antalet&lt;br&gt;personer i särskilt boende och daglig verksamhet multipliceras med den&lt;br&gt;genomsnittliga kostnaden i riket per insats. Därefter summeras&lt;br&gt;produkterna och summan divideras med antalet invånare, vilket ger&lt;br&gt;standardkostnaden uttryckt i kronor per invånare i kommunen. Eftersom&lt;br&gt;kostnaden för särskilt boende är hög och beaktas i både beräkningen av&lt;br&gt;antalet personer i personkretsen och i beräkningen av särskilt boende&lt;br&gt;reduceras schablonkostnaden. Schablonkostnaden vid beräkning av&lt;br&gt;kostnaden för särskilt boende föreslås uppgå till 80 procent&lt;br&gt;(kompensationsgraden) av den verkliga genomsnittskostnaden för att&lt;br&gt;undvika dubbelkompensation för personer med denna insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Anledningen till att boende och daglig verksamhet beaktas särskilt är&lt;br&gt;att dessa insatser i genomsnitt är de mest kostsamma insatserna vid sidan&lt;br&gt;av personlig assistans. Personlig assistans har inte beaktats eftersom den&lt;br&gt;statliga ersättningen enligt lagen (1993:389) om assistansersättning&lt;br&gt;(LASS) fungerar som en utjämning för den största delen av kostnaderna&lt;br&gt;för denna insats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I exemplet nedan antas att regeringen har fastställt beloppet för den&lt;br&gt;beräknade verksamhetskostnaden till 500 kronor per invånare och&lt;br&gt;beloppet för standardkostnaden till 1 500 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på beräkning av statsbidraget (kronor/invånare)&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kolumn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kommun&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Faktisk&lt;br&gt;kostnad&lt;br&gt;enligt&lt;br&gt;RS 98&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mellan-&lt;br&gt;kommunal&lt;br&gt;utjämning&lt;br&gt;1999&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Växlat&lt;br&gt;belopp&lt;br&gt;(värde år&lt;br&gt;2000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beräknad&lt;br&gt;verksam.-&lt;br&gt;kostnad&lt;br&gt;(kol. 1-&lt;br&gt;kol. 2-&lt;br&gt;kol. 3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Standard-&lt;br&gt;kostnad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag&lt;br&gt;före&lt;br&gt;spärregel&lt;br&gt;(standard-&lt;br&gt;kostnaden i&lt;br&gt;kol. 5 -&lt;br&gt;regeringens&lt;br&gt;nivå på&lt;br&gt;1 500)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksam-&lt;br&gt;hetskost-&lt;br&gt;nad efter&lt;br&gt;statsbidrag&lt;br&gt;före&lt;br&gt;spärregel&lt;br&gt;(kol. 4 -&lt;br&gt;kol.6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Stats-&lt;br&gt;bidrag&lt;br&gt;efter&lt;br&gt;spärregel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Verksam-&lt;br&gt;hetskost-&lt;br&gt;nad efter&lt;br&gt;statsbidrag&lt;br&gt;med&lt;br&gt;spärregel&lt;br&gt;(kol. 4-&lt;br&gt;kol. 8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;A&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 060&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1684&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 066&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;566&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 118&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;B&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 270&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;429&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 355&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 855&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-214&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 141&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;C&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 903&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 255&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;641&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;D&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvalificerings&lt;br&gt;-gräns&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommun A kvalificerar sig för statsbidrag och påverkas inte av&lt;br&gt;spärreglerna eftersom kommunen får en beräknad verksamhetskostnad&lt;br&gt;efter statsbidrag som överstiger 500 kronor per invånare. Kommun B&lt;br&gt;kvalificerar sig också för statsbidrag, men eftersom statsbidraget före&lt;br&gt;spärregler skulle leda till att kommunens beräknade verksamhetskostnad&lt;br&gt;efter statsbidrag skulle uppgå till -214 kronor per invånare så reduceras&lt;br&gt;statsbidraget med 714 kronor per invånare (skillnaden mellan -214 och&lt;br&gt;500) och blir således 1 141 kronor per invånare. Därmed blir&lt;br&gt;verksamhetskostnaden efter statsbidrag med spärregel 500 kronor per&lt;br&gt;invånare. Kommun C har en beräknad verksamhetskostnad som&lt;br&gt;överstiger regeringens fastställda nivå, men standardkostnaden på 1 255&lt;br&gt;kronor per invånare understiger den av regeringen fastställda nivån. Det&lt;br&gt;gör att kommunen inte är kvalificerad till statsbidrag. Kommun D har en&lt;br&gt;beräknad verksamhetskostnad på 400 kronor per invånare och en&lt;br&gt;standardkostnad på 1 700 kronor per invånare. Eftersom kommunen har&lt;br&gt;en standardkostnad som överstiger kvalificeringsgränsen på 1500&lt;br&gt;kronor, men en beräknad verksamhetskostnad som understiger&lt;br&gt;kvalificeringsgränsen på 500 kronor per invånare kan kommunen inte&lt;br&gt;komma i fråga för ett statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetssäkrad statistik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns vissa problem förknippade med det statistiska underlag som&lt;br&gt;skall ligga till grund för beräkningen av statsbidraget. Det gäller såväl&lt;br&gt;siffermaterialets kvalitet som dess aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det underlag som avser de länsvisa mellankommunala&lt;br&gt;utjämningssystemen måste delvis baseras på antaganden, vilket beror på&lt;br&gt;de olika konstruktioner som länen har valt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller underlaget från räkenskapssammandraget, dvs. uppgifter&lt;br&gt;om kostnader för insatser enligt LSS, finns såväl kvalitetsproblem som&lt;br&gt;problem med eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller Socialstyrelsens individstatistik, som ligger till grund för&lt;br&gt;beräkning av standardkostnaden finns problem med insamlingen&lt;br&gt;(eftersom denna statistik inte inhämtas i den reguljära insamlingen av&lt;br&gt;verksamhetsstatistik inom socialtjänsten) och eftersläpning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av statsbidraget för år 2001 kommer följande underlag&lt;br&gt;att användas:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• räkenskapssammandraget, som bl.a. innehåller uppgifter om&lt;br&gt;kostnader för insatser enligt LSS per kommun för år 1999, vilket&lt;br&gt;finns tillgängligt hösten 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• skatteväxlingssatsen multiplicerad med den preliminära&lt;br&gt;genomsnittliga beskattningsbara inkomsten för riket år 2001,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• utfallet i de mellankommunala systemen för år 2001 (med vissa&lt;br&gt;undantag).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Socialstyrelsens statistik avseende LSS-insatser för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom kvaliteten på statistiken är en viktig faktor finns det skäl att&lt;br&gt;vidta särskilda åtgärder för att kvalitetssäkra de statistikkällor som skall&lt;br&gt;ligga till grund för statsbidragsberäkningama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I stort sett samtliga remissinstanser framhåller också att statistiken bör&lt;br&gt;förbättras och kvalitetssäkras. Statistiska centralbyrån (SCB) anser att det&lt;br&gt;är viktigt att noga analysera och kontrollera aktuella uppgifter. SCB är&lt;br&gt;också beredd att ta ett sådant ansvar för att kvalitetssäkra de uppgifter&lt;br&gt;som kommunerna lämnar och som bl.a. omfattar insatser enligt LSS.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Räkenskapssammandraget ligger till grund för de beräkningar som&lt;br&gt;regeringen kommer att göra för att bestämma vilka kommuner som kan&lt;br&gt;komma i fråga för statsbidraget. De brister som finns i det nuvarande&lt;br&gt;underlaget kan bl.a. bero på att år 1999 var första gången som SCB&lt;br&gt;samlade in uppgifter om kostnader som avsåg funktionshindrade och som&lt;br&gt;var särskiljda från kostnadsuppgifter om äldreomsorgen avseende&lt;br&gt;verksamhetsåret 1998. I en del kommuner är det svårt att särskilja&lt;br&gt;kostnader för funktionshindrade med både beslut om insatser enligt LSS&lt;br&gt;och beslut om bistånd enligt socialtjänstlagen (SoL). Ett annat skäl kan&lt;br&gt;vara att handikappomsorgen organisatoriskt utgör en del i äldreomsorgen&lt;br&gt;och därför kan vara svår att avgränsa. Vidare lämnade inte alla&lt;br&gt;kommuner uppdelad statistik till SCB år 1998. Slutligen finns även&lt;br&gt;oklarheter när det gäller hur de mellankommunala utjämningssystemen&lt;br&gt;skall redovisas. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att SCB bör&lt;br&gt;ges i uppdrag att göra en noggrann kvalitetssäkring av&lt;br&gt;räkenskapssammandraget för år 1999 i den del som gäller kostnader för&lt;br&gt;LSS-verksamhet. Vidare bör Socialstyrelsen ges i uppdrag att inhämta&lt;br&gt;individstatistik för insatser enligt LSS för år 2000 och kvalitetssäkra den.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 Extra statsbidrag för särskilt kostnadskrävande LSS-&lt;br&gt;insatser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: För särskilt kostnadskrävande insatser enligt&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;(LSS) införs ett extra statsbidrag för åren 2001 och 2002 som&lt;br&gt;kommuner kan ansöka om. För att komma i fråga för det extra&lt;br&gt;statsbidraget skall kommunen ha totala kostnader för verksamhet&lt;br&gt;enligt LSS som överstiger riksgenomsnittet samt höga kostnader till&lt;br&gt;följd av att funktionshindrade personer i kommunen är placerade i&lt;br&gt;speciella, kostnadskrävande verksamheter som utgör specialresurs för&lt;br&gt;grupper med särskilda eller komplicerade funktionshinder. Bidraget&lt;br&gt;kan sökas för insatser för samtliga personkretsar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen ges i uppdrag att ta fram bedömningskriterier som&lt;br&gt;skall ligga till grund för bidraget. Socialstyrelsen skall även&lt;br&gt;administrera det särskilda statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och stora omvårdnadsbehov.&lt;br&gt;att kommuner med särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Få remissinstanser har kommenterat förslaget om&lt;br&gt;ett särskilt statsbidrag för särskilt kostnadskrävande LSS-insatser.&lt;br&gt;Socialstyrelsen gör bedömningen att ett särskilt statsbidrag bör inrättas&lt;br&gt;för personer med omfattande&lt;br&gt;Arbetsgruppens förslag innebär&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kostnadskrävande verksamhet får fortsatt möjlighet att utveckla&lt;br&gt;verksamheten utan orimliga kostnader. Samtidigt menar Socialstyrelsen&lt;br&gt;att det finns en risk att förslaget kan leda till en fortsatt koncentration av&lt;br&gt;speciell LSS-verksamhet till de kommuner som redan ligger över&lt;br&gt;standardkostnaden. Effekten kan bli att andra kommuner gör&lt;br&gt;bedömningen att det är ekonomiskt tryggare att köpa enstaka platser&lt;br&gt;utanför kommunen. Statskontoret tillstyrker förslaget. Ekerö kommun&lt;br&gt;framhåller att ett ansökningförfarande innebär en stor osäkerhet då&lt;br&gt;ersättningen utgår i efterskott. För att kunna bygga upp verksamhet för&lt;br&gt;personer med omfattande behov bör de ekonomiska förutsättningarna&lt;br&gt;vara kända i förväg. Finspångs kommun anser att det skapas negativa&lt;br&gt;incitament för att komma över gränsen för att erhålla det särskilda&lt;br&gt;statsbidraget. I övrigt menar kommunen att detta inte är en långsiktig&lt;br&gt;lösning. Södertälje kommun menar att särskilda statsbidrag inte ger en&lt;br&gt;långsiktig stabilitet. Arbetsgruppens förslag kan leda till en koncentration&lt;br&gt;av LSS-verksamhet. Torsby kommun är positiv till förslaget om ett&lt;br&gt;särskilt statsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det kan vara svårt att fånga upp&lt;br&gt;kommuner med särskilt höga kostnader med hjälp av en generell modell.&lt;br&gt;Kostnaderna kan skilja sig mycket beroende på vilket behov av insatser&lt;br&gt;den funktionshindrade har. I små kommuner kan kostnaden för en&lt;br&gt;enstaka funktionshindrad som är i behov av särskilda insatser få relativt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sett kännbara ekonomiska konsekvenser för kommunen. Regeringen&lt;br&gt;anser därför att ett extra statsbidrag bör införas för kommuner som har&lt;br&gt;funktionshindrade vars insatser är särskilt kostsamma till följd av stora&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;behov av stöd, service och omvårdnad. Ansökan om det extra Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;statsbidraget kan även omfatta insatser för funktionshindrade i&lt;br&gt;personkrets 3. Kommuner skall kunna ansöka om det extra statsbidraget.&lt;br&gt;Socialstyrelsen bör pröva ansökningar om extra statsbidrag till&lt;br&gt;kommuner med särskilt höga kostnader. Socialstyrelsen bör i&lt;br&gt;handläggningen av ärendena göra en skälighetsbedömning av&lt;br&gt;kostnaderna för verksamheten och kvalitet i förhållande till individens&lt;br&gt;behov och till övriga som deltar i verksamheten. Hänsyn kan då tas&lt;br&gt;exempelvis till behovet av personaltimmar under dygnet och om det&lt;br&gt;krävs personal med speciell kompetens eller utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att ta fram bedömningskriterier och&lt;br&gt;förslag om hur ett sådant extra statsbidrag kan administreras.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Avtal mellan kommuner&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Kommunerna bör ges en utvidgad rätt att&lt;br&gt;träffa avtal om kostnadsansvar för personer som är eller kommer att&lt;br&gt;bli folkbokförda i annan kommun. Regeringen kommer under hösten&lt;br&gt;att återkomma till riksdagen med ett förslag som bör kunna träda i&lt;br&gt;kraft vid årsskiftet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen föreslår att kommunerna bör&lt;br&gt;ges en utvidgad rätt att få träffa avtal om kostnadsansvar för personer&lt;br&gt;som flyttat efter den 1 januari 1996 till annan kommun för att ta del av&lt;br&gt;LSS-verksamhet där. Arbetsgruppens motivering till ändringen var att en&lt;br&gt;nationell utjämning ger otillräcklig kompensation eftersom kostnaderna&lt;br&gt;för vissa funktionshindrade överstiger den schablonersättning som&lt;br&gt;arbetsgruppen föreslog.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En del remissinstanser påpekar bristen på&lt;br&gt;samordning mellan LSS och socialtjänstlagen (SoL) och att det förslag&lt;br&gt;som arbetsgruppen lagt fram inte är tillräckligt tydligt. Istället vill en del&lt;br&gt;remissinstanser att ett liknande kostnadsansvar som uttrycks i 72 a § SoL&lt;br&gt;bör föras in i LSS. De remissinstanser som förordar avtalslösning vill&lt;br&gt;hellre att lagstiftningen uttrycker en skyldighet att teckna avtal om&lt;br&gt;kostnadsansvar. Socialstyrelsen instämmer med arbetsgruppens förslag&lt;br&gt;och lyfter även fram möjligheterna som kommunerna har att samverka&lt;br&gt;genom gemensam nämnd eller kommunalförbund för att bygga upp&lt;br&gt;speciella verksamheter när underlaget är för litet i respektive kommun.&lt;br&gt;Denna lösning innebär att berörda personer kan vara folkbokförda och&lt;br&gt;fullvärdiga kommuninnevånare där de bor samtidigt som kommunerna&lt;br&gt;delar på kostnaderna och ansvaret för verksamheten. Statskontoret&lt;br&gt;tillstyrker förslaget, men anser att ett sådant system bör ses som en&lt;br&gt;försöksverksamhet och utvärderas efter tre år. Finspångs kommun&lt;br&gt;efterlyser klara regler för avtal mellan kommuner om kostnadsansvar och&lt;br&gt;att de inte skall vara frivilliga. Kommunens uppfattning är att&lt;br&gt;arbetsgruppen haft en orealistisk tro på att frivilliga avtal mellan&lt;br&gt;kommunerna skall vara en lösning. Gnesta kommun föreslår en&lt;br&gt;permanent förändring i LSS så att placeringskommunen får en skyldighet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att ersätta bosättningskommunen för kostnaderna. Kommunen föreslår&lt;br&gt;också att en modell med överflyttning av ärenden som i § 72 SoL bör&lt;br&gt;övervägas. Luleå kommun anser att möjligheten att träffa avtal mellan&lt;br&gt;kommuner är en förutsättning som särskilt gynnar framväxt av&lt;br&gt;specialiserade boende- och stödformer där underlaget är litet i respektive&lt;br&gt;kommun, men rätten att flytta till annan kommun får inte kopplas&lt;br&gt;samman med avtalsmöjligheten. Södertälje kommun framhåller att nu&lt;br&gt;gällande avtal är frivilliga och kan sägas upp när som helst. Helst skulle&lt;br&gt;kommunen se att det fanns klara regler för hur sådana avtal skall se ut&lt;br&gt;och att de inte skall vara frivilliga. Tingsryds kommun föreslår bl.a. att&lt;br&gt;arbetsgruppens förslag införs samt att det förslag som presenteras som ett&lt;br&gt;särskilt yttrande i promemorian kompletterar det förslag som&lt;br&gt;arbetsgruppen lagt fram. Som ett annat alternativ föreslås en&lt;br&gt;komplettering som innehållsmässigt liknar § 72 SoL. Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet efterlyser en utredning av de oklarheter som finns&lt;br&gt;rörande ansvaret för barn och ungdomar som placerats i familjehem med&lt;br&gt;stöd av LSS, SoL eller lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;vård av unga (LVU). Målsättningen bör vara ett sammanhållet&lt;br&gt;kostnadsansvar för insatser enligt LSS och SoL för placeringskommunen.&lt;br&gt;Örebro kommun menar att det vore principiellt felaktigt att ge&lt;br&gt;kommunerna möjlighet att avtala om ett framtida kostnadsansvar för en&lt;br&gt;person som flyttat till annan kommun. Kommunen menar att det skulle&lt;br&gt;innebära en omständlig och tungarbetad administration och bör därför&lt;br&gt;inte ingå i förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Avsikten med införandet av&lt;br&gt;lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)&lt;br&gt;var att trygga svårt funktionshindrades rätt till god service och stöd&lt;br&gt;utifrån sina specifika behov oavsett var man bor i landet. Den&lt;br&gt;grundläggande utgångspunkten är att insatserna skall tillgodoses i den&lt;br&gt;kommun där man är folkbokförd, alltså hemkommunen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bestämmelserna i 16 § LSS framgår att en kommuns ansvar gäller&lt;br&gt;gentemot dem som är bosatta i kommunen. I författningskommentaren i&lt;br&gt;regeringens proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade&lt;br&gt;(prop. 1992/93:159) sägs vidare att vid bedömningen av om en person&lt;br&gt;skall anses vara bosatt i kommunen skall man se till bestämmelserna i&lt;br&gt;folkbokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 17 § första stycket LSS får en kommun, med bibehållet ansvar,&lt;br&gt;sluta avtal med någon annan om att tillhandahålla insatser enligt denna&lt;br&gt;lag. Av propositionen framgår att kommunen kan uppdra åt någon annan&lt;br&gt;(enskild, stiftelse, företag, annan kommun etc.) att tillhandahålla vård och&lt;br&gt;omsorg genom avtal. Det skall vara fråga om själva utförandet av stödet&lt;br&gt;eller servicen och kan t.ex. vara kortare tider av rehablitering,&lt;br&gt;korttidsboende etc. Myndighetsutövning innefattas inte i de uppgifter&lt;br&gt;som kan överlåtas till någon annan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den praxis som vuxit fram mellan kommunerna är emellertid&lt;br&gt;annorlunda. Kommuner betalar i vissa fall för boendeplatser i andra&lt;br&gt;kommuner eller hos enskilda vårdgivare i annan kommun trots att&lt;br&gt;personen blivit folkbokförd i den kommunen. Dessa köp regleras i&lt;br&gt;avtalsform. De avtal som finns inom detta område är vanligtvis&lt;br&gt;tidsbegränsade och löper tills dess någon part säger upp det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen bedömer att denna fråga inte är tillräckligt belyst. Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;Arbetsgruppens förslag inriktar sig på kostnadsansvaret medan&lt;br&gt;arbetsgruppen inte tar ställning i frågan om myndighetsutövning. I&lt;br&gt;beredningen av denna fråga har olika frågeställningar uppkommit, t.ex.&lt;br&gt;vilka effekter en lagreglering av avtal mellan kommuner skulle få för dels&lt;br&gt;kommunerna, dels för de berörda individerna. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;återkomma till riksdagen under hösten med ett förslag som bör kunna&lt;br&gt;träda i kraft vid årsskiftet och gälla åren 2001-2002 i avvaktan på&lt;br&gt;utredning om LSS-utjämning. Det kommande förslaget syftar till att&lt;br&gt;skapa en utvidgad rätt att träffa avtal om kostnadsansvar för personer som&lt;br&gt;är eller kommer att bli folkbokförda i annan kommun. Genom det förslag&lt;br&gt;om ett ”högkostnadsskydd” för kommuner med höga LSS-kostnader som&lt;br&gt;nu läggs fram förutsätter regeringen att de avtal som finns redan idag&lt;br&gt;inom detta område fortsätter att gälla. Regeringen kommer att noggrant&lt;br&gt;följa utvecklingen.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Ekonomiska konsekvenser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Statsbidraget för höga LSS-kostnader och&lt;br&gt;det extra statsbidraget bör sammantaget uppgå till 450 miljoner&lt;br&gt;kronor. Finansieringen av statsbidraget och det extra statsbidraget på&lt;br&gt;sammanlagt 450 miljoner kronor bör ske genom motsvarande&lt;br&gt;minskning av anslagen Generellt statsbidrag till kommuner och&lt;br&gt;landsting respektive Bidrag för särskilda insatser till vissa kommuner&lt;br&gt;och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner&lt;br&gt;och landsting, med 350 miljoner kronor respektive 100 miljoner&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppens huvudförslag innebar att&lt;br&gt;cirka 1 100 miljoner kronor mellan kommunerna skulle omfördelas samt&lt;br&gt;att det skulle utgå 300 miljoner kronor i form av ett särskilt statsbidrag&lt;br&gt;för särskilt dyra insatser som administrerades av Socialstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Regeringen anser att&lt;br&gt;kostnadsramen för statsbidragen till LSS-kostnader bör uppgå till totalt&lt;br&gt;450 miljoner kronor per år, varav 350 miljoner avsätts för statsbidraget&lt;br&gt;till kommuner med höga LSS-kostnader (avsnitt 7.2) och 100 miljoner&lt;br&gt;kronor avsätts för det extra statsbidraget (avsnitt 7.3). Finansieringen bör&lt;br&gt;ske genom att anslaget Generella statsbidrag till kommuner och landsting&lt;br&gt;minskas med 350 miljoner kronor och resterande 100 miljoner kronor&lt;br&gt;från anslaget Bidrag för särskilda insatser till vissa kommuner och&lt;br&gt;landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma med anslagsfrågor i budget-&lt;br&gt;propositionen för 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunkontosystemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.1 Bakgrund&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;För kommuner och landsting finns sedan är 1996 ett särskilt system för&lt;br&gt;ersättning för viss mervärdesskatt, kommunkontosystemet (lagen&lt;br&gt;[1995:1518] om mervärdesskattekonton för kommuner och landsting).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I samband med skattereformen år 1991 och breddningen av basen för&lt;br&gt;uttag av mervärdesskatt infördes en generell avdragsrätt för ingående&lt;br&gt;mervärdesskatt för kommuner och landsting i det ordinarie mervärdes-&lt;br&gt;skattesystemet. Den generella avdragsrätten infördes för att utjämna mer-&lt;br&gt;värdesskattens konkurrenssnedvridande effekter vid valet mellan att ut-&lt;br&gt;föra tjänster i egen regi eller att upphandla motsvarande tjänster från&lt;br&gt;externa entreprenörer. När Sverige år 1995 blev medlem i EU ansågs inte&lt;br&gt;rätten för kommuner och landsting att göra avdrag för all sin mervärdes-&lt;br&gt;skatt i en vanlig mervärdesskattedeklaration kunna bibehållas. Ett nytt&lt;br&gt;kompensationssystem infördes från 1 januari 1996.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även med detta system är syftet att ur mervärdesskattesynpunkt åstad-&lt;br&gt;komma konkurrensneutralitet mellan verksamhet som bedrivs i kom-&lt;br&gt;munal regi och sådan som upphandlas från externa näringsindkare.&lt;br&gt;Kommunkontosystemet består av två räntebärande konton hos Riksgälds-&lt;br&gt;kontoret, ett för kommunerna och ett för landstingen. Uttagen finansieras&lt;br&gt;genom ett enhetligt tillskott i kronor per invånare från kommuner respek-&lt;br&gt;tive landsting. Riksskatteverket fastställer beloppet årligen. Sedan till-&lt;br&gt;komsten av systemet har ett underskott uppstått, dvs de avgifter som&lt;br&gt;kommuner och landsting betalar in täcker inte de utbetalningar som görs.&lt;br&gt;Vid årsskiftet 1999/2000 uppgick underskottet till ca 2,3 miljarder&lt;br&gt;kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av bl.a. de ökade utbetalningarna har frågan om uppföljning&lt;br&gt;och kontroll fått förnyad aktualitet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansiering av kommunkontosystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 2000 års ekonomiska vårproposition har regeringen behandlat frågan&lt;br&gt;om kommunkontosystemets finansiering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunkontosystemet omslöt år 1999 totalt 27,2 miljarder kronor.&lt;br&gt;Omslutningen har ökat med 4,7 miljarder kronor eller 21 procent sedan&lt;br&gt;systemet infördes. Delar av den ökade omslutningen kan förklaras av&lt;br&gt;verksamhetsförändringar. Landstingen har t.ex. tagit över&lt;br&gt;kostnadsansvaret från staten för läkemedelsförmånen fr.o.m. år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De ackumulerade underskotten på kommun- och landstingskontona&lt;br&gt;utgör ett växande problem. Mot denna bakgrund tillkallade chefen för&lt;br&gt;dåvarande Inrikesdepartementet en särskild utredare med uppgift att&lt;br&gt;analysera vissa frågor rörande kommunkontosystemet. I oktober 1999&lt;br&gt;redovisade utredaren sina förslag i betänkandet Kommunkontosystemet&lt;br&gt;och rättvisan - momsen, kommunerna och konkurrensen (SOU&lt;br&gt;1999:133). I betänkandet förs tre alternativa lösningar fram för att&lt;br&gt;åstadkomma en långsiktigt hållbar finansiering av&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunkontosystemet. Det första alternativet innebär att&lt;br&gt;kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida.&lt;br&gt;Därigenom får kompensationssystemet för kommuner och landsting&lt;br&gt;samma konstruktion som kompensationssystemet för statliga&lt;br&gt;myndigheter. Tillskotten (”momsavgiften”) från kommuner och landsting&lt;br&gt;tas bort och en reglering görs genom en motsvarande minskning av det&lt;br&gt;generella statsbidraget. Uttagen ur systemet blir en motsvarande&lt;br&gt;minskning av statens momsintäkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det andra alternativet innebär att nuvarande system bibehålls, men med&lt;br&gt;en skärpning av de institutionella ramarna för avgiftssättningen. Det inne-&lt;br&gt;bär att metoden för beräkning av tillskotten läggs fast i lagstiftning så att&lt;br&gt;större ackumulerade underskott inte skall uppstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det tredje alternativet innebär att kommunkontosystemet bibehålls,&lt;br&gt;men att systemet förs in på statsbudgeten. Det innebär att en brutto-&lt;br&gt;redovisning görs över statsbudgeten av både de kommunala tillskotten,&lt;br&gt;vilka betalas in på en inkomsttitel på statsbudgetens inkomstsida, och&lt;br&gt;ersättningarna till kommuner och landsting som betalas ut från ett anslag&lt;br&gt;på statsbudgetens utgiftssida. Beloppet på tillskottet skulle enligt utred-&lt;br&gt;ningen därigenom beslutas av riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga kommuner och landsting som besvarat remissen samt Svenska&lt;br&gt;Kommunförbundet, Landstingsförbundet och Föreningen Sveriges Kom-&lt;br&gt;munalekonomer förordar det första alternativet, dvs. att kommun-&lt;br&gt;kontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida. Riksgäldskontoret,&lt;br&gt;Riksskatteverket, Ekonomistyrningsverket samt Socialstyrelsen anser att&lt;br&gt;det andra alternativet, dvs. att bibehålla dagens system med skärpning av&lt;br&gt;de institutionella ramarna, är att föredra. Övriga remissinstanser har valt&lt;br&gt;att inte ta ställning i finansieringsfrågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i 2000 års ekonomiska vårproposition bedömt att&lt;br&gt;kommunkontosystemet bör bibehållas 2001 och att det underskott som&lt;br&gt;ackumuleras på konton i Riksgäldskontoret till och med utgången av&lt;br&gt;2000 kommer att tas över av staten. Ett analysarbete skall påbörjas i syfte&lt;br&gt;att förklara den stora variationen i de belopp som betalas ut från&lt;br&gt;kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har för avsikt att återkomma till frågan i samband med&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Konkurrensneutralitet avseende tillämpning och snedvridningar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även frågan om konkurrensneutraliteten har behandlats av regeringen i&lt;br&gt;2000 års ekonomiska vårproposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordade att Sverige skall verka inom EU för en föränd-&lt;br&gt;ring av det sjätte mervärdesskattedirektivet i syfte att införa en generell&lt;br&gt;skatteplikt, för alla verksamheter, dvs även de som idag är momsbefriade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En dryg fjärdedel av remissinstanserna har uttalat sig i frågan. Av&lt;br&gt;dessa anslöt sig drygt hälften till utredningens förslag och hälften för-&lt;br&gt;ordar en fortsatt utredning av frågan. Konkurrensverket finner det ange-&lt;br&gt;läget att reglerna ändras så att den skattemässiga behandlingen blir lik-&lt;br&gt;formig, oavsett i vems regi verksamheten bedrivs. Vidare anser Kon-&lt;br&gt;kurrensverket det bästa sättet att undanröja konkurrenssnedvridande&lt;br&gt;effekter är att utvidga momsplikten till områden som nu är undantagna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och att därvid tillämpa en reducerad skattesats och att Sverige bör arbeta&lt;br&gt;för att en sådan ändring kommer till stånd. Ekonomistyrningsverket anser&lt;br&gt;att ett eventuellt förslag om att införa en mer generell mervärdesbeskatt-&lt;br&gt;ning bör föregås av en noggrann utredning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning i vårpropositionen är att ytterligare analyser&lt;br&gt;behövs av kommunkontosystemets huvuduppgift. Regeringen avser där-&lt;br&gt;för att återkomma med ett uppdrag om att analysera systemets effekter&lt;br&gt;när det gäller konkurrensneutraliteten.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.2 Konkurrensneutralitet avseende tandvård&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Konkurrensneutraliteten inom tandvården bör&lt;br&gt;kunna lösas på frivillig väg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen för fram tre alternativa förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Att folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Privattandläkama lyfts in i kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tandvård görs skattepliktig med en reducerad skattesats på 6 procent.&lt;br&gt;Enligt huvudreglerna i EG-direktiven är tandvård undantaget från&lt;br&gt;skatteplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av dessa alternativ lyfter utredningen särskilt fram att man på längre&lt;br&gt;sikt skall verka för att tandvården skall göras skattepliktig, med en&lt;br&gt;reducerad skattesats på 6 procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal av remissinstanserna har uttalat sig i&lt;br&gt;frågan. Av dessa förordar flertalet alternativ 1, dvs att folktandvården&lt;br&gt;lyfts ut ur kommunkontosystemet. Landstingsförbundet förordar den fri-&lt;br&gt;villiga lösning som redan tillämpas av ett antal landsting. Denna innebär&lt;br&gt;att man i sin redovisning och avgiftskalkylering belastar tandvården med&lt;br&gt;kostnaden för momsen men att återbetalningen krediteras ett centralt&lt;br&gt;konto. Stockholms läns landsting delar Landstingsförbundets synpunkt.&lt;br&gt;Om detta inte skulle genomföras förordar man på kort sikt att tandvården&lt;br&gt;lyfts ut ur kommunkontosystemet och att det på lång sikt bör eftersträvas&lt;br&gt;att tandvården görs skattepliktig. Stockholms läns landsting anser att&lt;br&gt;Sverige bör ta initiativ till att en förändring skall komma till stånd.&lt;br&gt;Jönköpings läns landsting anser att den enklaste lösningen är att lyfta ut&lt;br&gt;folktandvården från kommunkontosystemet. Privattandläkarna-Sveriges&lt;br&gt;privattandläkarförening och Praktikertjänst AB förordar alternativ 2, dvs&lt;br&gt;att privattandläkama lyfts in i kommunkontosystemet eftersom detta&lt;br&gt;alternativ inte bedöms leda till ökade kostnader. Vad avser den frivilliga&lt;br&gt;lösningen anser man inte att denna i tillräckligt hög grad garanterar att&lt;br&gt;ingen ersättning ändå tillfaller tandvården. Konkurrensverket anser att det&lt;br&gt;behövs omedelbara insatser för att undanröja kommunkontosystemets&lt;br&gt;konkurrenssnedvridande effekter på marknaden för vuxentandvård.&lt;br&gt;Mervärdesskatt bör därför införas på vuxentandvården om det är möjligt&lt;br&gt;med hänsyn tagen till EG:s sjätte mervärdesskattedirektiv. I annat fall bör&lt;br&gt;övervägas att undanta folktandvården från kommunkontosystemet.&lt;br&gt;Socialstyrelsen anser att den öppna tandvårdsmarknaden är ett exempel&lt;br&gt;på en situation för vilken kommunkontosystemet inte skapades. Den typ&lt;br&gt;av öppen marknad som tandvårdsmarknaden nu är förutsågs inte när&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunkontosystemet infördes. Socialstyrelsen anser att tandvårds-&lt;br&gt;marknaden utgör ett undantag från övrig vård och omsorg, vilket gör det&lt;br&gt;naturligt att välja en lösning som ställer folktandvården utanför kommun-&lt;br&gt;kontosystemet, men med bibehållna regler i övrigt. Vidare anser Social-&lt;br&gt;styrelsen att åtgärder av det slag som landstingen idag vidtagit med att&lt;br&gt;självmant hålla folktandvården utanför kommunkontosystemet är att&lt;br&gt;föredra framför att lyfta in privatandläkama i systemet eller att införa&lt;br&gt;skatteplikt för tandvård. Stockholms kommun finner förslaget att föra in&lt;br&gt;privat icke skattepliktig verksamhet i kommunkontosystemet helt oaccep-&lt;br&gt;tabelt vid fortsatt kommunal självfinansiering eftersom det skulle med-&lt;br&gt;föra en dold och i princip godtycklig statlig beskattning av kommunal&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens bedömning: Utredningen har haft att belysa&lt;br&gt;frågan om hur väl systemet uppfyller det egentliga syftet, att skapa kon-&lt;br&gt;kurrensneutralitet mellan verksamhet i egen regi och entreprenad. Utred-&lt;br&gt;ningen lyfter fram tandvården som det område där nuvarande system&lt;br&gt;innebär störst problem eftersom verksamheten bedrivs på en avreglerad&lt;br&gt;marknad där fri prissättning och fri etableringsrätt råder, vilket medför att&lt;br&gt;en olikformig behandling i skattehänseende får större effekter på detta&lt;br&gt;område än för övriga verksamheter. Tandvårdsmarknaden har en särställ-&lt;br&gt;ning bland de verksamheter som omfattas av kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tandvård är enligt i EG-rättens sjätte mervärdesskattedirektiv undan-&lt;br&gt;tagen från skatteplikt. Undantagen i artikel 13 kan inskränkas eller ut-&lt;br&gt;vidgas av medlemsländerna genom att dessa i sin nationella lagstiftning&lt;br&gt;stadgar att undantagen endast medges på vissa villkor. Villkoren kan&lt;br&gt;dock inte omfatta tjänster som omfattas av bl.a. enskilda tandläkare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen förordar dock inte någon viss lösning utan pekar på tre&lt;br&gt;tänkbara lösningar. Att lyfta ut folktandvården ur kommunkontosystemet&lt;br&gt;löser ej konkurrenssnedvridningen då gränsdragningsproblem gentemot&lt;br&gt;andra verksamheter, som bedrivs av landstingen, kommer att kvarstå. En&lt;br&gt;sådan lösning skulle dessutom ge tandvården en särställning bland icke&lt;br&gt;skattepliktiga tjänster. Att lyfta in privattandläkama i ett kommunkonto-&lt;br&gt;system, finansierat av kommuner och landsting, är ingen framkomlig väg&lt;br&gt;då systemet inte är avsett för privaträttsliga juridiska personer. Dessutom&lt;br&gt;skulle systemets komplexitet och administration växa. Slutligen synes en&lt;br&gt;förändring av det sjätte mervärdesskattedirektivet inom EG-rätten inte&lt;br&gt;rimlig inom en överskådlig framtid. Det är dessutom oklart när&lt;br&gt;kommissionen kommer att ta upp temat om beskattningsmetoder för&lt;br&gt;offentligrättsliga organ igen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förordar därför en lösning liknande Landstingsförbundets&lt;br&gt;förslag, som innebär att folktandvården undantas från kommunkonto-&lt;br&gt;systemet, men på frivillig väg. Landstingen ska därvid frivilligt undandra&lt;br&gt;den erhållna momsersättningen från tandvården. Redan idag tillämpas&lt;br&gt;lösningen av drygt hälften av landstingen. Regeringen kommer att följa&lt;br&gt;utvecklingen inom tandvårdsområdet för att bedöma om konkurrens-&lt;br&gt;neutralitet uppnås eller inte. I det fall den frivilliga lösningen inte leder&lt;br&gt;till önskade effekter inom rimlig tid bör andra lösningar övervägas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.3 Uppföljning av utvecklingen av kommunkonto-&lt;br&gt;systemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Förutsättningarna för uppföljning bör för-&lt;br&gt;bättras genom att ett mer utförligt underlag lämnas av kommuner och&lt;br&gt;landsting i samband med ansökan om utbetalning. Därutöver bör Riks-&lt;br&gt;skatteverket få i uppdrag att årligen följa systemets utveckling och göra&lt;br&gt;analyser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket (RSV) tillstyrker förslaget att&lt;br&gt;tydligare regler för utformningen av ansökan införs. RSV tillstyrker även&lt;br&gt;att man ges i uppdrag att följa utvecklingen av och analysera kommun-&lt;br&gt;kontosystemet. Statistiska centralbyrån (SCB) anser att ett särskilt upp-&lt;br&gt;drag för uppföljning och analys bör läggas på RSV alternativt skatte-&lt;br&gt;myndigheten i Gävle. Uppdraget bör kompletteras med att en referens-&lt;br&gt;grupp definierar vilket beslutsunderlag och vilket underlag för&lt;br&gt;uppföljning och kontroll som ett framtida kommunkontosystem kräver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: Utbetalningarna ur kommun-&lt;br&gt;kontosystemet ökar stadigt. Den genomsnittliga årliga ökningstakten&lt;br&gt;uppgår till ca fem procent. Tillsammans med relativt måttliga ökningar av&lt;br&gt;tillskotten (”momsavgiften”) från kommuner och landsting har&lt;br&gt;underskotten sedan år 1997 ökat successivt. Vid utgången av år 1999&lt;br&gt;uppgick underskottet på kontona till sammanlagt ca 2,3 miljarder kronor.&lt;br&gt;Riksskatteverket skall enligt lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting fastställa&lt;br&gt;kommunernas och landstingens tillskott till systemet. Det förefaller&lt;br&gt;därför naturligt att myndigheten även får i uppdrag att närmare följa och&lt;br&gt;analysera utvecklingen av utbetalningar ur systemet. För att bättre kunna&lt;br&gt;analysera utbetalningar bör kommuner och landsting vid ansökan om&lt;br&gt;utbetalning bifoga ett mer detaljerat underlag om vilka utgifter och&lt;br&gt;verksamheter som man söker återbetalning för. Underlaget bör bl.a.&lt;br&gt;innehålla en redovisning av hur mycket av ansökan som avser utgifter för&lt;br&gt;investeringar. En referensgrupp bör tillskapas som är behjälplig i arbetet&lt;br&gt;med att ta fram ett förslag på utformning av ett nytt underlag.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;8.4 Kontroll och omprövning av beslut om utbetalning&lt;br&gt;från kommunkontosystemet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: En möjlighet till omprövning av beslut&lt;br&gt;liknande den som utförs i det reguljära mervärdesskattesystemet bör&lt;br&gt;övervägas även i kommunkontosystemet. Ett analysarbete bör påbörjas&lt;br&gt;för att stärka den materiella prövningen av kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Uppgiften att kontrollera kommunkonto-&lt;br&gt;systemet bör med hänsyn till bl.a. tillgången på kompetens utövas av de&lt;br&gt;regionala skattemyndigheterna. En kontrollfunktion bör genom en hän-&lt;br&gt;visning i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för kommuner&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och landsting knytas till skattebetalningslagen (1997:483) i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad avser omprövning av beslut bedömer utredningen att vägledning&lt;br&gt;för rättelser kan hämtas från de bestämmelser som reglerar rättelse av&lt;br&gt;skattedeklaration i det ordinarie mervärdesskattesystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En tredjedel av de drygt 60 remissinstanserna har&lt;br&gt;yttrat sig i frågan om kontroll. Merparten av dessa förespråkar en&lt;br&gt;förbättrad eller ökad kontroll. Flera instanser tar även upp frågan om&lt;br&gt;systemets komplexitet. Västernorrlands läns landsting anser att det är&lt;br&gt;viktigt att regelverket tillämpas lika av samtliga kommuner och landsting&lt;br&gt;för att inte oönskade omfördelningseffekter skall uppstå. Man anser att en&lt;br&gt;likformig bedömning är viktig och förordar skattemyndigheten i Ludvika&lt;br&gt;som kontrollmyndighet. Svenska kommunförbundet anser att om gransk-&lt;br&gt;ning, utöver den som utförs av kommunernas egna revisorer, anses er-&lt;br&gt;forderlig är det lämpligt att låta Riksrevisionsverket göra motsvarande&lt;br&gt;kontroll som den man gör gentemot statliga myndigheter. Bodens&lt;br&gt;kommun delar uppfattningen att Riksrevisionsverket är lämplig&lt;br&gt;myndighet att ansvara för kontroll liknande den man idag utövar över&lt;br&gt;statliga myndigheter. Landstingsförbundet anser att utformningen av&lt;br&gt;kontroll och uppföljning är avhängig finansieringsform.&lt;br&gt;Landstingsförbundet betonar också vikten av att systemet garanterar&lt;br&gt;enhetliga och korrekta ansökningar om utbetalningar. Jönköpings&lt;br&gt;kommun anser att den kontroll som utövas av kommunernas revisorer är&lt;br&gt;tillräcklig. Enligt Skattemyndigheten i Gävle kommer den föreslagna&lt;br&gt;kontrollfunktionen till kommunkontosystemet att medföra att området för&lt;br&gt;skattemyndighetens kontroll kommer att utvidgas till att omfatta även&lt;br&gt;icke-mervärdesskattepliktig verksamhet. Utbetalning från kommunkonto-&lt;br&gt;systemet är inget skattebeslut. Skattemyndigheten i Gävle konstaterar att&lt;br&gt;det är oklart hur beslut med anledning av revision och beslut om ut-&lt;br&gt;betalning kan samordnas. Detsamma gäller efter i vilken ordning dylika&lt;br&gt;beslut kan överklagas. Karlskrona kommun har varit föremål för kontroll-&lt;br&gt;aktioner av skatterevisorer när det gäller kommunkontosystemet.&lt;br&gt;Karlskrona kommun anser mot bakgrund av detta att eventuella&lt;br&gt;kontroller lämpligen skötes av Riksrevisionsverket, då myndigheten&lt;br&gt;sköter revisionen av denna typ för statliga myndigheter. Malmö kommun&lt;br&gt;anser att oaktat om staten eller kommunerna finansierar systemet kan en&lt;br&gt;ökad kontroll övervägas med hänsyn till att systemet har en hög&lt;br&gt;omslutning och att systemet kan ge omfördelningseffekter.&lt;br&gt;Riksskatteverket kan inte finna att det är en uppgift för&lt;br&gt;skatteförvaltningen att utöva en kontroll hos kommunerna. Riks-&lt;br&gt;skatteverket anser att kontrollen av kommunalekonomiska förhållanden&lt;br&gt;bör skötas av kommunala organ.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som enda remissinstanser som berör frågan tillstyrker Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle och Riksskatteverket att vägledning för rättelser kan hämtas&lt;br&gt;ur regler för rättelser av skattedeklaration i det ordinarie mervärdesskatte-&lt;br&gt;systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för kommun-&lt;br&gt;kontosystemet är att regelverket skall tillämpas lika av samtliga kom-&lt;br&gt;muner och landsting. Det är ur rättsäkerhetssynpunkt inte tillfreds-&lt;br&gt;ställande att ett system, med den ekonomiska omfattning som kommun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kontosystemet har, saknar en kontrollfunktion. Utbetalningarna ur syst-&lt;br&gt;emet har hittills ökat procentuellt sett mer än kommunsektorns utgifter&lt;br&gt;för förbrukning (köp av materiel och tjänster) och investeringar. Dessa&lt;br&gt;förhållanden talar för att en möjlighet till kontroll bör skapas i systemet.&lt;br&gt;Även det faktum att systemet upplevs som svåröverskådligt talar för att&lt;br&gt;en kontrollmöjlighet bör tillskapas. Utredningens förslag om att de&lt;br&gt;regionala skattemyndigheterna skall ansvara för kontroll kan bli svårt att&lt;br&gt;genomföra med dagens organisation av systemet, där ansökningarna går&lt;br&gt;till det särskilda skattekontoret i Ludvika, som därmed har alla underlag&lt;br&gt;för utbetalningarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningarna ur kommunkontosystemet motsvarade år 1999 ca sju&lt;br&gt;procent av kommunsektorns totala nettokostnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En kontrollfunktion för kommunkontosystemet medför med största&lt;br&gt;sannolikhet ett behov av att beslut skall kunna omprövas. Idag fattar det&lt;br&gt;särskilda skattekontoret i Ludvika beslut om utbetalning enligt förvalt-&lt;br&gt;ningslagen (1986:223) till skillnad mot vad som gäller för beskattnings-&lt;br&gt;verksamhet, där beslut fattas med stöd av skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan om kontrollfunktion och omprövning behöver därför enligt&lt;br&gt;regeringens uppfattning analyseras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Författningskommentarer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kommunallagen&lt;br&gt;(1991:900)&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6 kap. Styrelsen och övriga nämnder&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rubriken närmast före § 39 har lyfts bort.I propositionen Lokal&lt;br&gt;demokrati (prop. 1993/94:188, bet. 1993/94:KU40, rskr. 1993/94:379)&lt;br&gt;föreslogs bl.a. att 6 kap. 39-42 §§ kommunallagen (1991:900) skulle&lt;br&gt;upphöra att gälla. Riksdagen antog förslaget som trädde i kraft den 1 juli&lt;br&gt;1994. Genom ett förbiseende togs dock inte rubriken Drätselnämnd bort&lt;br&gt;från lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Ekonomisk förvaltning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats för att tydliggöra att kommuner och&lt;br&gt;landsting skall ha en god ekonomisk hushållning inte bara i den verk-&lt;br&gt;samhet som bedrivs i förvaltningsform utan även den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i andra juridiska personer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En god ekonomisk hushållning omfattar, förutom den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i förvaltningsform, främst den verksamhet som bedrivs i helägda&lt;br&gt;kommunala företag. I sådana företag som avses i 3 kap. 18 §&lt;br&gt;kommunallagen (1991:900) får frågan om de skall omfattas av god&lt;br&gt;ekonomisk hushållning bedömas med hänsyn till vad som är rimligt i&lt;br&gt;förhållande till andelsförhållanden, verksamhetens art och omständig-&lt;br&gt;heterna i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med god ekonomisk hushållning i den samlade kommunala verk-&lt;br&gt;samheten avses även att den ekonomiska utvecklingen i företagen skall&lt;br&gt;kontinuerligt analyseras samt att de åtgärder som krävs för att åstad-&lt;br&gt;komma en god ekonomi i den samlade kommunala verksamheten vidtas.&lt;br&gt;De kontinuerliga analyserna av den ekonomiska utvecklingen skall bl.a.&lt;br&gt;visa hur olika typer av risker kan komma att påverka en kommuns eller&lt;br&gt;ett landstings ekonomi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 6 kap. 1 § åligger det styrelsen i kommuner och landsting att&lt;br&gt;göra dessa analyser, se till att åtgärder som analyserna kan föranleda&lt;br&gt;vidtas samt att redovisa vilka åtgärder som vidtagits.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring om i lagen om kommunal&lt;br&gt;redovisning (1997:614).&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar delvis 1 kap. 2 § bokföringslagen. Definitionen&lt;br&gt;av ekonomisk händelse har flyttats till denna paragraf från 2 kap. 3 §&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definitionen av ekonomisk händelse skiljer sig inte från&lt;br&gt;bokföringslagens definition av begreppet affärshändelse. Begreppet&lt;br&gt;ekonomisk händelse användes ursprungligen i Svenska Kommun-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förbundets och Landstingsförbundets normalreglemente för redovisning&lt;br&gt;och en fortsatt användning motiveras av att begreppet är bättre förankrat i&lt;br&gt;den kommunala verksamheten än begreppet affärshändelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med bokföringslagen skall begreppet räkenskapsinformation&lt;br&gt;användas som gemensam beteckning för vissa i bokföringen&lt;br&gt;förekommande sammanställningar av information. Begreppet ersätter det&lt;br&gt;tidigare använda begreppet räkenskapsmaterial.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. Bokföring&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvaras närmast av 4 kap. 1 § bokföringslagen och 2 kap. 1&lt;br&gt;§ kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvarar 5 kap. 1 § bokföringslagen och 2 kap. 9-10 §§&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen. Begreppet kronologisk ordning som har&lt;br&gt;funnits i 9 § ersätts med begreppet registreringsordning. Bokförda&lt;br&gt;ekonomiska händelser skall kunna presenteras i registreringsordning och&lt;br&gt;i systematisk ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundbokföringen skall göra det möjligt att i efterhand kontrollera&lt;br&gt;bokförda poster mot verifikationerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringens huvudsakliga syfte är att utgöra en länk mellan&lt;br&gt;grundbokföringen och årsredovisningen. Den löpande systematiska&lt;br&gt;sammanställning av de ekonomiska händelserna som skall göras inom&lt;br&gt;ramen för huvudbokföringen är emellertid också avsedd att möjliggöra en&lt;br&gt;överblick av verksamhetens ställning och resultat under löpande år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av 5 kap. 3 § bokföringslagen. Den nya&lt;br&gt;lydelsen har samma innebörd som nuvarande bestämmelse i 2 kap. 3 §&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Definition av ekonomisk händelse som tidigare fanns i 2 kap. 3 § har&lt;br&gt;flyttats till 1 kap. 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För varje ekonomisk händelse skall det finnas en verifikation. Om en&lt;br&gt;kommun eller ett landsting har tagit emot en uppgift om den ekonomiska&lt;br&gt;händelsen i den form som anges i 10 § första stycket, skall denna uppgift,&lt;br&gt;i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt andra stycket&lt;br&gt;användas som verifikation. Orden ”tagit emot handling” har ersatts med&lt;br&gt;ordvalet ”tagit emot en uppgift” eftersom uppgifterna kan vara lagrade i&lt;br&gt;olika form, t.ex. på papper eller på diskett.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket - som återspeglar 5 kap. 6 § bokföringslagen -&lt;br&gt;föreskrivs att det skall finnas verifikationer till alla ekonomiska händelser&lt;br&gt;och att den bokföringsskyldige skall använda mottagen uppgift som&lt;br&gt;verifikation när sådan föreligger. Även uppgifter som har utväxlats&lt;br&gt;mellan parterna och som successivt har kompletterats kan utgöra i lagens&lt;br&gt;mening ”mottagna uppgifter”. Detsamma gäller då en kommun eller ett&lt;br&gt;landsting självt kompletterar med erforderliga uppgifter från egna system&lt;br&gt;för att uppfylla de krav som uppställs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket - som motsvaras 5 kap. 7 § första stycket i Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;bokföringslagen - innebär ingen förändring mot nu gällande bestämmelse&lt;br&gt;i 4 § kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje stycket motsvaras av 5 kap. 6 § tredje stycket i bokföringslagen.&lt;br&gt;Innebörden är oförändrad i förhållande till tidigare bestämmelse i 2 kap.&lt;br&gt;4 § kommunala redovisningslagen. I jämförelse med bokföringslagen&lt;br&gt;regleras inte vad som gäller vid kontant försäljning av varor och tjänster.&lt;br&gt;Motsvarande krav på kommuner och landsting vid kontantförsäljning&lt;br&gt;följer dock av god redovisningssed.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Första stycket motsvaras av 5 kap. 7 § andra stycket bokföringslagen.&lt;br&gt;En verifikation skall innehålla uppgifter som gör det möjligt att fastställa&lt;br&gt;sambandet mellan verifikationen och den bokförda ekonomiska&lt;br&gt;händelsen. Den lämpligaste ordningen torde vara att verifikationerna&lt;br&gt;identifieras genom att de åsätts nummer i löpande följd i en eller flera&lt;br&gt;serier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvaras av 5 kap. 9 § bokföringslagen och har&lt;br&gt;oförändrad innebörd jämfört med nuvarande bestämmelse i kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;br&gt;Bestämmelsen motsvaras av 5 kap. 5 § bokföringslagen och 2 kap. 7 §&lt;br&gt;andra stycket kommunala redovisningslagen. Den nuvarande lydelsen i 2&lt;br&gt;kap. 6 § kommunala redovisningslagen utgår och ersätts av&lt;br&gt;bestämmelserna i 2 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av bestämmelsen innebär en minskad detaljreglering i&lt;br&gt;lagtexten i förhållande till nuvarande bestämmelse. I praktiken gäller&lt;br&gt;dock samma krav som tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rättelsepost utgör en ny bokföringspost och förutsätter därför en&lt;br&gt;särskild verifikation (jfr 4 §). För kravet att utan svårighet vid granskning&lt;br&gt;kunna få kännedom om rättelser bör tekniken med anteckning på&lt;br&gt;ursprungsverifikationen även i fortsättningen vara en lämplig metod om&lt;br&gt;de praktiska förutsättningarna föreligger. Om denna teknik ej är lämplig&lt;br&gt;måste kravet säkerställas på annat sätt. Den bokföringsskyldige bör ha i&lt;br&gt;förväg fastställda rättelserutiner. Dessa bör framgå av&lt;br&gt;systemdokumentationen (jfr 7 § ).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 11 § bokföringslagen och 2 kap. 8 §&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen. Nuvarande bestämmelse 2 kap. i 7 §&lt;br&gt;första stycket kommunala redovisningslagen utgår och ersätts med&lt;br&gt;kraven på varaktighet enligt 2 kap. 11 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i paragrafens första stycke innebär att kravet på&lt;br&gt;dokumentation omfattar såväl den datorbaserade som den manuella&lt;br&gt;bokföringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med systemdokumentation avses beskrivningar, instruktioner och&lt;br&gt;annan dokumentation som gör det möjligt att förstå hur&lt;br&gt;bokföringssystemet är uppbyggt. Dokumentationen kan bestå av en&lt;br&gt;kontoplan och en beskrivning av bokföringssystemet vilka utvisar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sambanden mellan bokföringssystemets olika delar. Den måste dock&lt;br&gt;anpassas till förhållandena i det enskilda fallet. Kommuner och landsting&lt;br&gt;har generellt komplexa system som fordrar en ganska ingående&lt;br&gt;beskrivning av bl.a. behandlingsregler och verifieringskedjor. I&lt;br&gt;kommunalförbund kan enklare system förekomma som gör att behovet av&lt;br&gt;dokumentation är mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med behandlingshistorik avses information om hur enskilda&lt;br&gt;bokföringsposter har behandlats och vilka behandlingsregler som därvid&lt;br&gt;har gällt. Behandlingsregler utgörs av instruktioner som har skapats för&lt;br&gt;beräkning av bokförda belopp, kontering, sammanställning av bokslut&lt;br&gt;eller rättelser m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bokföringsnämndens rekommendation R 10, Systemdokumentation&lt;br&gt;och behandlingshistorik, torde även fortsättningsvis kunna ge vägledning&lt;br&gt;för hur detta slag av information bör vara utformat. Detsamma torde gälla&lt;br&gt;den vägledning som getts ut av Rådet för kommunal redovisning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 2 § bokföringslagen respektive 2 kap. 9 §&lt;br&gt;kommunala redovisningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket innebär att om det finns särskilda skäl och är förenligt&lt;br&gt;med god redovisningssed, kan en fördröjning i bokföringen av&lt;br&gt;ekonomiska händelser godtas. Under vissa förhållanden behöver&lt;br&gt;bokföring alltså inte ske trots att alla förutsättningar för att kunna bokföra&lt;br&gt;de ekonomiska händelserna finns. I förarbetena till 1976 års&lt;br&gt;bokföringslag nämndes vissa exempel på omständigheter då&lt;br&gt;tidsförskjutningar borde kunna beaktas (semester, sjukdom,&lt;br&gt;arbetsbelastning vid bokföringsbyrå m.m.; se prop. 1975:104 s. 163).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid decentraliserad kassahantering eller anlitande av extern&lt;br&gt;värdepappersförvaltare kan det finnas praktiska problem med att senast&lt;br&gt;påföljande arbetsdag uppdatera huvudbokföringen av kontanta in- och&lt;br&gt;utbetalningar. Huvudbokföringen bör i sådana fall kunna anstå en kortare&lt;br&gt;tid under förutsättning att en grundbokföring (kassabok) kan presenteras&lt;br&gt;senast nästföljande arbetsdag. Det bör i så fall framgå av system-&lt;br&gt;dokumentationen var sådan grundbokföring finns tillgänglig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Huvudbokföringen skall hållas aktuell och stämmas av med hänsyn till&lt;br&gt;verksamhetens förhållanden och god redovisningssed. Vid förekomst av&lt;br&gt;grundbokföring som ej är direkt samordnad med huvudbokföringen torde&lt;br&gt;det krävas att huvudbokföringen uppdateras månadsvis om det inte endast&lt;br&gt;rör sig om t.ex. mycket små s.k. fixkassor.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 5 kap. 4 § bokföringslagen respektive 2 kap.&lt;br&gt;10 § andra stycket kommunala redovisningslagen. Bestämmelserna om&lt;br&gt;grundbokföring i kommunala redovisningslagen har flyttats till 2 kap.&lt;br&gt;3§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen har oförändrad innebörd jämfört med tidigare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 1 § bokföringslagen respektive 2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § kommunala redovisningslagen. Begreppet räkenskapsmaterial&lt;br&gt;ersätts av begreppet räkenskapsinformation.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Såsom framgår av första stycket kan räkenskapsinformation bevaras i&lt;br&gt;direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroformat) eller i&lt;br&gt;maskinläsbar form. Det skall alltid finnas en presentation av&lt;br&gt;räkenskapsinformationen, t.ex. text och siffror som har skrivits på papper&lt;br&gt;eller elektroniskt lagrade data på en diskett. Räkenskapsinformationen&lt;br&gt;skall alltså i princip bevaras i sin ursprungliga form. Om en verifikation&lt;br&gt;från början kom till uttryck i ett pappersbaserat dokument, avser kravet&lt;br&gt;på bevarande således just detta dokument. Det dokumentet får därför inte&lt;br&gt;ersättas med något annat dokument, t.ex. en fotokopia. Samma princip&lt;br&gt;skall gälla om kommunen eller landstinget har erhållit en optisk skiva&lt;br&gt;som innehåller en verifikation; kravet på bevarande avser den mottagna&lt;br&gt;skivan. Det faktum att skivan måste sparas utesluter dock inte att en&lt;br&gt;kopia av informationen på skivan behandlas på samma sätt som om den&lt;br&gt;kommit den bokföringsskyldige tillhanda på annat sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Innehåller dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium sådan&lt;br&gt;räkenskapsinformation som en kommun eller ett landsting tagit emot från&lt;br&gt;någon annan (eller har upprättat för eget bruk), skall informationsbärarna&lt;br&gt;- enligt andra stycket - bevaras i det skick de hade när informationen&lt;br&gt;kom kommunen/landstinget tillhanda. Om en verifikation från början&lt;br&gt;kom till uttryck i ett pappersbaserat dokument, avser kravet på bevarande&lt;br&gt;således just detta dokument. Har man istället tagit emot en elektronisk&lt;br&gt;faktura som vid överföringstllfället inte hade antagit någon fysisk form,&lt;br&gt;skall informationen bevaras i elektronisk form så att den kan presenteras&lt;br&gt;på det sätt som från början var tänkt. Bestämmelsen är dock inte avsedd&lt;br&gt;att förhindra en anpassning (konvertering) till det egna&lt;br&gt;informationssystemet. En förutsättning för detta är naturligtvis att&lt;br&gt;räkenskapsinformationen inte förändras (jfr BFN U 94:2). Bestämmelsen&lt;br&gt;ställer inte heller något krav på bevarande av den maskinella utrustning&lt;br&gt;och de andra fysiska föremål som ursprungligen användes för att spara&lt;br&gt;informationen. Tillgången på maskinvara kan göra det nödvändigt att&lt;br&gt;använda annan utrustning än den som användes från början.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 2 § bokföringslagen. Den nuvarande&lt;br&gt;bestämmelsen om förvaring av verifikationer i 2 kap. 6 § kommunala&lt;br&gt;redovisningslagen utgår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om en minimitid för bevarande av räkenskaps-&lt;br&gt;information är ny.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 6 § bokföringslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen är ny i kommunala redovisningslagen och innebär en&lt;br&gt;inskränkning jämfört med nuvarande bestämmelse avseende rätten att&lt;br&gt;omedelbart föra över räkenskapsinformation till läsbar form.&lt;br&gt;Maskinläsbart medium, som används för att bevara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;räkenskapsinformationen, kan dock förstöras om det ersätts med utskrift&lt;br&gt;på papper, en handling i mikroformat eller annat maskinläsbart medium.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För räkenskapsinformation i maskinläsbar form som består av&lt;br&gt;uppgifter som kommunen eller landstinget har tagit emot från någon&lt;br&gt;annan, gäller detta dock först från och med det fjärde året efter utgången&lt;br&gt;av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Överföringen måste ske&lt;br&gt;på betryggande sätt, dvs. överföringen får inte innebära någon risk för att&lt;br&gt;informationen förvanskas eller förstörs. En sådan överföring från ett&lt;br&gt;maskinläsbart medium till annan form för bevarande kan i vissa fall vara&lt;br&gt;nödvändig för att kravet på omedelbar utskrift av&lt;br&gt;räkenskapsinformationen skall vara uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen motsvarar 7 kap. 7 § bokföringslagen och saknar&lt;br&gt;motsvarighet i kommunala redovisningslagen. Av bestämmelsen framgår&lt;br&gt;att det som huvudregel krävs särskilt tillstånd för förtida förstöring av det&lt;br&gt;medium som räkenskapsinformation bevaras på. För handlingar i läsbar&lt;br&gt;form gäller detta undantagslöst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning&lt;br&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En ny paragraf har tagits in i 3 kap. eftersom kravet på årsbokslut tagits&lt;br&gt;bort. Paragrafen motsvarar 6 kap 11 § bokföringslagen. Av bestämmel-&lt;br&gt;sen framgår att poster i balansräkningen som är sammanslagna ska&lt;br&gt;specificeras i en särskild förteckning. Det som avses är bokslutsbilagor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Värdering&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke har en ändring gjorts såvitt avser hänvisningen&lt;br&gt;till andra paragrafer. Hänvisning görs till 4-6 och 8 § §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. Sammanställd redovisning&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in ett nytt andra stycke. I stycket anges att&lt;br&gt;särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet skall lämnas för&lt;br&gt;juridiska personer i vilka kommunen eller landstinget har ett betydande&lt;br&gt;inflytande. Begreppet betydande inflytande är hämtat från 1 kap. 5 §&lt;br&gt;årsredovisningslagen (1995:1554) där ett sådant inflytande presumeras&lt;br&gt;föreligga om ett företag innehar minst tjugo procent av rösterna i en&lt;br&gt;annan juridisk person. Denna regel kan tillämpas även i förevarande fall.&lt;br&gt;Den utgör dock inte någon absolut gräns utan särskilda upplysningar kan&lt;br&gt;lämnas även om företag i vilka kommunens eller landstingets ägarandel&lt;br&gt;är mindre än tjugo procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De särskilda upplysningarna skall grundas på en analys av&lt;br&gt;verksamheten, den ekonomiska och finansiella utvecklingen i företagen. I&lt;br&gt;analysen skall ingå en bedömning av affärs- och marknadsrisker samt&lt;br&gt;finansiella risker. För kommuner och landstings borgensåtaganden skall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en värdering göras av de risker som följer av åtagandet gentemot Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;företagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utvidgat balanskrav - omfattande verksamhet i&lt;br&gt;kommunala företag (SOU 1998:150).&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;S ammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utredningens uppdrag har varit att analysera behovet av,&lt;br&gt;förutsättningarna för och konsekvenserna av ett krav på ekonomisk&lt;br&gt;balans som även omfattar den kommunala verksamhet som bedrivs i&lt;br&gt;företagsform.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommunallagen ger kommuner och landsting stor frihet att organisera&lt;br&gt;sin verksamhet i förvaltningsform eller i andra former såsom aktiebolag&lt;br&gt;och stiftelse. I de fall kommuner och landsting finner det befogat att&lt;br&gt;bedriva verksamhet i företagsform finns omfattande offentlig- och&lt;br&gt;privaträttsliga regler vad gäller insyn och inflytande samt hur ekonomin&lt;br&gt;skall hanteras i de kommunala privaträttsliga organen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bedöma konsekvenserna av ett utvidgat balanskrav har&lt;br&gt;utredningen analyserat kommunernas och landstingens möjligheter att&lt;br&gt;klara dagens balanskrav. Analysen visar att drygt 200 kommuner och&lt;br&gt;nästan samtliga landsting redovisade negativa resultat år 1997. Om&lt;br&gt;hänsyn tas till de kommunala företagens resultat - exklusive extraordinära&lt;br&gt;poster - förbättras dock den samlade kommunala verksamhetens resultat.&lt;br&gt;Förbättringen för perioden 1995-1997 uppgår till cirka 12 miljarder&lt;br&gt;kronor. Under dessa år skulle alltså de kommunala företagen, om de&lt;br&gt;omfattats av balanskravet, ha underlättat för kommunerna sammantaget&lt;br&gt;att nå balans. Skillnaderna kommunerna emellan är dock stora.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens genomgång av de kommun- och landstingsägda&lt;br&gt;företagen visar att företagen generellt sett är i ekonomisk balans även om&lt;br&gt;bostadsföretagens ekonomi i ett begränsat antal kommuner inger oro.&lt;br&gt;Andra orosmoment som, enligt utredningen, kräver en ökad&lt;br&gt;uppmärksamhet är borgensåtaganden gentemot de kommunala företagen&lt;br&gt;och de risker som dessa innebär. Även andra risker bl. a. till följd av en&lt;br&gt;alltmer marknadsanpassad verksamhet måste beaktas i kommunernas och&lt;br&gt;landstingens ekonomiska planering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den genomgång som utredningen gjort av de argument som förts fram&lt;br&gt;både för och emot ett utvidgat balanskrav som även omfattar de&lt;br&gt;kommunala företagen visar att dagens regelsystem inte tillräckligt tydligt&lt;br&gt;framhåller vikten av en god ekonomisk utveckling i de kommunala&lt;br&gt;företagen. Krav måste därför, enligt utredningens bedömning, ställas på&lt;br&gt;en helhetssyn som beaktar ekonomin i den samlade verksamheten för att&lt;br&gt;kunna bedöma hur ekonomin i företagens verksamhet påverkar&lt;br&gt;kommunens eller landstingets ekonomi och därigenom&lt;br&gt;kärnverksamheten. Utredningen har analyserat olika alternativa&lt;br&gt;möjligheter att tillgodose behovet av en sådan helhetssyn. Den slutsats&lt;br&gt;som utredningen drar är att ett utvidgat balanskrav som även omfattar&lt;br&gt;företagen inte skulle leda till att det långsiktiga perspektiv som bör&lt;br&gt;eftersträvas uppnås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningen föreslår i stället att det tydliggörs att bestämmelsen i 8&lt;br&gt;kap. 1 § kommunallagen om god ekonomisk hushållning skall gälla den&lt;br&gt;samlade kommunala verksamheten, d. v. s. även den verksamhet som&lt;br&gt;bedrivs i företagsform. Här bör bl. a. den långsiktighet och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;framförhållning i de verksamheter som kommuner och landsting bedriver&lt;br&gt;framhållas vilket omfattar bedömningar av olika riskexponeringar.&lt;br&gt;Utredningen föreslår även en precisering i 8 kap. 1 § lagen om kommunal&lt;br&gt;redovisning vad avser innehållet i den gemensamma förvaltnings-&lt;br&gt;berättelsen. Förslaget innebär att särskilda upplysningar om den&lt;br&gt;ekonomiska utvecklingen och bedömning av olika risker i samband med&lt;br&gt;företagens verksamhet etc. skall lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utvidgat balanskrav omfattande verksamhet i&lt;br&gt;Kommunala företag (SOU 1998:150). Förteckning&lt;br&gt;över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet Utvidgat balanskrav-&lt;br&gt;omfattande verksamhet i kommunal företag (SOU 1998:150) avgetts av&lt;br&gt;Kammarrätten i Stockholm, Kammarrätten i Jönköping, Länsrätten i&lt;br&gt;Skåne län, Statskontoret, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Kronoborgs län,&lt;br&gt;Länsstyrelsen i Västemorrlands län, Askersunds kommun, Danderyds&lt;br&gt;kommun, Falköpings kommun, Faluns kommun, Gotlands kommun,&lt;br&gt;Karlskrona kommun, Landskrona kommun, Lycksele kommun, Malmö&lt;br&gt;kommun, Motala kommun, Munkfors kommun, Mölndals kommun,&lt;br&gt;Oskarshamns kommun, Sandvikens kommun, Sollefteå kommun,&lt;br&gt;Sundsvalls kommun, Surahammars kommun, Tidaholms kommun,&lt;br&gt;Tingsryds kommun, Ulricehamns kommun, Vingåkers kommun, Örebro&lt;br&gt;kommun, Östersunds kommun, Övertomeå kommun, Blekinge läns&lt;br&gt;landsting, Jämtlands läns landsting, Kronobergs läns landsting,&lt;br&gt;Stockholms läns landsting, Landstingsförbundet, Svenska Kommun-&lt;br&gt;förbundet och Föreningen Sveriges Kommunalekonomer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Den kommunala redovisningslagen - förslag till&lt;br&gt;förändringar i kapitel 1 och 2 (Ds 1999:71)&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av Kammarrätten i Sundsvall,&lt;br&gt;Länsrätten i Malmö, Ekonomistyrningsverket, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Bokföringsnämnden, Skattemyndigheten i Stockholm, Riksarkivet,&lt;br&gt;Arvidsjaurs kommun, Enköpings kommun, Göteborgs kommun, Högsby&lt;br&gt;kommun, Järfälla kommun, Jönköpings kommun, Laholms kommun,&lt;br&gt;Lekebergs kommun, Lunds kommun, Oxelösunds kommun, Partille&lt;br&gt;kommun, Piteå kommun, Ragunda kommun, Säffle kommun, Västerviks&lt;br&gt;kommun, Älmhults kommun, Jönköpings läns landsting, Norrbottens läns&lt;br&gt;landsting, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, Föreningen&lt;br&gt;Sveriges kommunalekonomer, KPMG Stockholm, Rådet för kommunal&lt;br&gt;redovisning, Älvsbyns kommun och Västra Götalands läns landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag om omställningsbidrag för landsting med&lt;br&gt;minskande befolkning samt av vissa förändringar i&lt;br&gt;inkomstutjämningen för kommuner (dnr Fi2000/607)&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Befolkningsminskning i landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Delegationens förslag: Under åren 2001 och 2002 lämnas ett&lt;br&gt;omställningsbidrag till landsting som under en femårsperiod minskat sin&lt;br&gt;befolkning med mer än två procent. Omställningsbidraget utgår med 60&lt;br&gt;kronor per invånare i landstinget för varje procentenhets minskning av&lt;br&gt;befolkningen utöver gränsen två procent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det föreslagna omställningsbidraget läggs tills vidare utanför&lt;br&gt;utjämningssystemet, i avvaktan på delegationens övriga förslag till&lt;br&gt;förändringar i landstingens utjämningssystem. Omställningsbidraget&lt;br&gt;finansieras med medel från anslaget Bidrag för särskilda insatser till vissa&lt;br&gt;kommuner och landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till&lt;br&gt;kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till delegationens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I kostnadsutjämningen för kommuner finns en särskild kompensation&lt;br&gt;som utges vid stor befolkningsminskning. Delegationen har haft i&lt;br&gt;uppdrag att överväga en motsvarande kompensation för landsting.&lt;br&gt;Landstingens skatteinkomster, bidrag/avgift i inkomstutjämningen och&lt;br&gt;generella statsbidrag förändras sammantaget i huvudsak i takt med de&lt;br&gt;årliga förändringarna av landstingets totala folkmängd. Intäkterna i&lt;br&gt;absoluta tal minskar således vid en minskande folkmängd. Anpassningen&lt;br&gt;av kostnaderna för verksamheten till en totalt sett lägre intäktsnivå i de&lt;br&gt;landsting som har en betydande minskning av befolkningen tar viss tid,&lt;br&gt;vilket särskilt gäller de fasta kostnaderna t.ex. för lokaler. Anpassningen&lt;br&gt;kan också försvåras av att hänsyn måste tas till att servicen för den&lt;br&gt;kvarvarande befolkningen måste hållas på en rimlig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen har efter sina överväganden funnit att en kompensation&lt;br&gt;för befolkningsminskning för landsting bör införas, och att den bör ges en&lt;br&gt;enkel konstruktion och baseras på generella kriterier. För att&lt;br&gt;kompensationen skall koncentreras till de landsting som är mest utsatta&lt;br&gt;för befolkningsminskning, föreslår delegationen att den baseras på&lt;br&gt;respektive landstings befolkningsutveckling under den senaste&lt;br&gt;femårsperioden före bidragsåret. Om befolkningsminskningen därvid&lt;br&gt;överstiger två procent skall kompensation utges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att inte riskera att oönskade marginaleffekter uppstår i samband&lt;br&gt;med kompensationen för befolkningsminskning bör denna inte sättas&lt;br&gt;högre än 60 kronor per invånare för varje procentenhet med vilken&lt;br&gt;befolkningsminskningen överstiger den föreslagna kvalifikationsgränsen,&lt;br&gt;eftersom sjukvårdsmodellen i landstingens kostnadsutjämning också både&lt;br&gt;i teorin och praktiken ger en ökad ersättning per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delegationen skall enligt sina direktiv lägga förslag till förändringar i det&lt;br&gt;kommunala utjämningssystemet, och förslagen skall vara statsfinansiellt&lt;br&gt;neutrala. Delegationen har i sitt fortsatta arbete att behandla bl.a. frågan&lt;br&gt;om befolkningsförändringarnas konsekvenser för den kommunala&lt;br&gt;verksamheten och ekonomin, samt frågan om huruvida merkostnader för&lt;br&gt;hälso- och sjukvård i storstadsregioner och i glesbygd beaktas på ett&lt;br&gt;rimligt sätt i kostnadsutjämningen. Delegationens förslag till&lt;br&gt;kompensation för befolkningsminskning i landsting skulle kunna&lt;br&gt;genomföras redan år 2001, medan delegationens förslag till förändringar i&lt;br&gt;övriga delar kommer att kunna genomföras tidigast år 2002. För att&lt;br&gt;undvika att större förändringar i utjämningssystemet införs vid olika&lt;br&gt;tidpunkter föreslår därför delegationen att kompensationen för&lt;br&gt;befolkningsminskning i landsting tills vidare läggs utanför&lt;br&gt;utjämningssystemet. I stället föreslås att ett särskilt omställningsbidrag&lt;br&gt;för landsting införs, med den konstruktion som beskrivits ovan.&lt;br&gt;Omställningsbidraget föreslås utges under åren 2001 och 2002.&lt;br&gt;Delegationen kommer i sitt slutbetänkande att behandla frågan om hur&lt;br&gt;kompensationen för befolkningsminskning bör utformas i ett mer&lt;br&gt;långsiktigt perspektiv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaden för det föreslagna omställningsbidraget kan beräknas till&lt;br&gt;150 miljoner kronor per år. Delegationen föreslår att bidraget finansieras&lt;br&gt;genom en motsvarande minskning av de medel som enligt&lt;br&gt;budgetpropositionen för år 2000 har beräknats under anslaget A2 Bidrag&lt;br&gt;för särskilda insatser i vissa kommuner och landsting under utgiftsområde&lt;br&gt;25 Allmänna bidrag till kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Inkomstutjämningen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Delegationens förslag: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avgiften respektive bidraget i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstutjämningen för de kommuner som har en länsvis skattesats som&lt;br&gt;överstiger 95 procent av den egna skattesatsen justeras så att kommunens&lt;br&gt;inkomstförändring (förändring av skatteinkomster netto efter&lt;br&gt;inkomstutjämning) mellan två år, uttryckt i kronor per invånare, till 95&lt;br&gt;procent skall motsvara den procentuella förändringen av inkomsterna i&lt;br&gt;övriga kommuner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en kommun vars skatteunderlag, uttryckt i kronor per invånare,&lt;br&gt;ökar mer än skatteunderlaget för riket mellan två år, skall bidraget&lt;br&gt;respektive avgiften i inkomstutjämningen ökas respektive minskas så att&lt;br&gt;den procentuella förändringen av de sammanlagda inkomsterna&lt;br&gt;(skatteinkomster netto efter inkomstutjämning) mellan de två åren&lt;br&gt;motsvarar 95 procent av den genomsnittliga förändringen av rikets&lt;br&gt;skatteunderlag plus fem procent av den procentuella förändringen av&lt;br&gt;kommunens eget skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande skall gälla för en kommun vars skatteunderlag, uttryckt i&lt;br&gt;kronor per invånare, ökar långsammare mellan två år än skatteunderlaget&lt;br&gt;för riket, dvs. bidraget respektive avgiften i inkomstutjämningen skall i&lt;br&gt;detta fall minskas respektive ökas så att den procentuella förändringen av&lt;br&gt;de sammanlagda inkomsterna (skatteinkomster netto efter&lt;br&gt;inkomstutjämning) mellan de två åren motsvarar 95 procent av den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;genomsnittliga förändringen av rikets skatteunderlag plus fem procent av&lt;br&gt;den procentuella förändringen av kommunens eget skatteunderlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna förändringen i inkomstutjämningen medför att&lt;br&gt;summan av utjämningsavgifterna beräknas minska med ca 27 Mkr,&lt;br&gt;medan summan av utjämningsbidragen beräknas minska med ca 0,5 Mkr,&lt;br&gt;dvs. ett underskott uppstår om ca 26,5 Mkr. Detta underskott finansieras&lt;br&gt;med ett för kommunerna enhetligt avdrag i utjämningssystemet, uttryckt i&lt;br&gt;kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen till delegationens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de kommuner som har en egen skattesats som är lägre än den länsvisa&lt;br&gt;skattesatsen i utjämningssystemet uppstår negativa marginaleffekter i&lt;br&gt;inkomstutjämningen när den procentuella förändringen av kommunens&lt;br&gt;eget skatteunderlaget, uttryckt i kronor per invånare, mellan två år är&lt;br&gt;större än motsvarande förändring för riket i genomsnitt. Innebörden av&lt;br&gt;detta är att vissa kommuner, efter inkomstutjämningen, således kan få en&lt;br&gt;sämre inkomstutveckling än den som gäller för landet i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att bibehålla en långtgående inkomstutjämning samtidigt som&lt;br&gt;samtliga kommuner skall få en reell möjlighet att öka sina inkomster bör&lt;br&gt;dessa negativa marginaleffekter elimineras. Detta föreslås ske genom att&lt;br&gt;avgiften eller bidraget i inkomstutjämningen justeras i syfte att begränsa&lt;br&gt;hur mycket inkomstförändringen i en enskild kommun får avvika från&lt;br&gt;förändringen för riket i genomsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget avser de kommuner som har en länsvis skattesats som&lt;br&gt;överstiger 95 procent av den egna skattesatsen. Förslaget innebär att&lt;br&gt;inkomstförändringen för berörda kommuner skall uppgå till minst 95&lt;br&gt;procent av förändringen för riket i genomsnitt, vilket ger ökade&lt;br&gt;incitament att öka tillväxten av skatteunderlaget. Sammanlagt är det 85&lt;br&gt;kommuner, som skulle ha fått en justerad avgift eller ett justerat bidrag i&lt;br&gt;inkomstutjämningen år 2000 om förslaget skulle gällt detta år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringar av en kommuns skatteinkomster mellan två år som beror&lt;br&gt;på en förändrad skattesats skall, liksom tidigare, inte kunna påverka&lt;br&gt;inkomstutj ämningsbidraget&lt;br&gt;eller -avgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget innebär att för de kommuner som berörs och som idag betalar&lt;br&gt;en avgift till systemet blir avgiften lägre. För berörda kommuner som får&lt;br&gt;ett bidrag blir bidraget också lägre. Summan av bidragen i&lt;br&gt;inkomstutjämningen för kommuner skulle med den föreslagna lösningen&lt;br&gt;överstiga summan av avgifterna. Skillnaden år 2000 skulle uppgå till&lt;br&gt;totalt ca 26,5 Mkr. Utjämningsavgifterna skulle minska med 27 Mkr&lt;br&gt;medan summan av utjämningsbidragen skulle minska med 0,5 Mkr.&lt;br&gt;Skillnaden, dvs. det underskott som uppstår, föreslås finansieras inom&lt;br&gt;utjämningssystemets ram med ett enhetligt avdrag för alla kommuner,&lt;br&gt;vilket kan beräknas till 3 kronor per invånare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag om omställningsbidrag för landsting med&lt;br&gt;minskande befolkning samt om vissa förändringar i&lt;br&gt;inkomstutjämningen för kommuner (dnr.&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Fi 2000/607). Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande avgetts av Statskontoret, Statistiska&lt;br&gt;centralbyrån, Riksrevisionsverket, Ekonomistyrningsverket, Institutet för&lt;br&gt;kommunal ekonomi vid Stockholms universitet, Glesbygdsverket,&lt;br&gt;Statens Institut för regionalforskning, Länsstyrelsen i Stockholms län,&lt;br&gt;Danderyds kommun, Göteborgs kommun, Haninge kommun, Lidingö&lt;br&gt;kommun, Lomma kommun, Nacka kommun, Ronneby kommun, Sjöbo&lt;br&gt;kommun, Staffanstorps kommun, Stockholms kommun, Sunne kommun,&lt;br&gt;Tidaholms kommun, Tjöms kommun, Täby kommun, Vallentuna&lt;br&gt;kommun, Växjö kommun, Ystads kommun, Årjängs kommun, Åstorps&lt;br&gt;kommun, Örkelljunga kommun, Östersunds kommun, Västemorrlands&lt;br&gt;läns landsting, Norrbottens läns landsting, Skåne läns landsting,&lt;br&gt;Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet, Kommunförbundet&lt;br&gt;Stockholms län och Göteborgsregionens kommunalförbund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Förslag till utjämning mellan kommuner av kostnader&lt;br&gt;för LSS-verksamhet (Ds 1999:72). Förteckning över&lt;br&gt;remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Remissyttranden har avgetts av Kammarrätten i Jönköping,&lt;br&gt;Ekonomistyrningsverket, Riksförsäkringsverket, Riksrevisionsverket,&lt;br&gt;Socialstyrelsen, Statistiska centralbyrån, Statskontoret, Borlänge&lt;br&gt;kommun, Botkyrka kommun, Bräcke kommun, Danderyds kommun,&lt;br&gt;Ekerö kommun, Eslövs kommun, Falkenbergs kommun, Finspångs&lt;br&gt;kommun, Gnesta kommun, Gällivare kommun, Halmstads kommun, Hjo&lt;br&gt;kommun, Kalmar kommun, Karlskoga kommun, Kristianstads kommun,&lt;br&gt;Lindesbergs kommun, Linköpings kommun, Ljungby kommun, Luleå&lt;br&gt;kommun, Mariestads kommun, Melleruds kommun, Norsjö kommun,&lt;br&gt;Perstorps kommun, Sollefteå kommun, Stockholms kommun, Säters&lt;br&gt;kommun, Södertälje kommun, Tingsryds kommun, Torsby kommun,&lt;br&gt;Tyresö kommun, Umeå kommun, Vaggeryds kommun, Vännäs kommun,&lt;br&gt;Växjö kommun, Örebro kommun, Östersunds kommun, Östhammars&lt;br&gt;kommun, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Svenska Kommunförbundet,&lt;br&gt;De Handikappades Riksförbund, Föreningen Sveriges Dövblinda,&lt;br&gt;Handikappförbundens samarbetsorgan, Riksförbundet för&lt;br&gt;utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna, Riksföreningen Autism,&lt;br&gt;Riks-IFS, Riksförbundet av Intresseföreningar för schizofreni.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Därutöver har yttranden inkommit från Pingstförsamlingarnas&lt;br&gt;Handikappverksamhet, Tranås kommun, Norbergs kommun,&lt;br&gt;Kommunförbundet Stockholms län, Värnamo kommun, Habo och&lt;br&gt;Mullsjö kommun, Kommunförbundet Skaraborg, Sundbybergs kommun,&lt;br&gt;Simrishamns kommun, Sölvesborgs kommun, Malmö kommunstyrelse,&lt;br&gt;Jokkmokks kommun, Gnosjö kommun, Sävsjö kommun, Burlövs&lt;br&gt;kommun, Lessebo kommun, Bjurholms kommun, Älmhults kommun,&lt;br&gt;Höganäs kommun, Nora kommun, Dals-Eds kommun, Alvesta kommun,&lt;br&gt;Kommunförbundet Skåne, Täby kommun, Piteå kommun, Olofströms&lt;br&gt;kommun, Neurologiskt Handikappades Riksförbund, Kalix kommun,&lt;br&gt;Kommunförbundet Sörmland, Karlskrona kommun, Norrtälje kommun,&lt;br&gt;Nykvarns kommun, Svenska Parkinsonförbundet, Älvsbyns kommun,&lt;br&gt;Göteborgsregionens kommunalförbund, Grästorps kommun,&lt;br&gt;Kommunförbundet Norrbotten, Kungsörs kommun, Övertomeå kommun,&lt;br&gt;Östra Göinge kommun, Individuellt Liv i Gemenskap, Staffanstorps&lt;br&gt;kommun, Resurscenter Mo Gård AB, Lilla Edets kommun, Bodens&lt;br&gt;kommun, Socialförvaltningen i Karlskoga, Hultsfreds kommun, Solna&lt;br&gt;kommun, Storfors kommun, Markaryds kommun, Arvidsjaurs kommun,&lt;br&gt;Skellefteå kommun, Karlstads kommun, Helsingborgs Stad, Göteborgs&lt;br&gt;kommunstyrelse, Bollnäs kommun, Vellinge kommun, Haparanda&lt;br&gt;kommun, Stiftelsen Årsta Gård, Svalövs kommun, Kungsbacka kommun,&lt;br&gt;Strömstads kommun, Sunne kommun, Lerums kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen,&lt;br&gt;kommunerna och konkurrensen (SOU 1999:133).&lt;br&gt;Sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Slutsatser och överväganden. Finansieringsfrågan.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;De ackumulerade underskotten på kommun- och landstingskontona utgör&lt;br&gt;ett växande problem. Frågan på kort sikt är hur dessa skall finansieras.&lt;br&gt;Om avgiften för år 2001 skall täcka såväl årets beräknade underskott som&lt;br&gt;beräknat underskott år 2000 och dessutom de ökade utbetalningarna år&lt;br&gt;2001 skulle avgiften med en trendmässig utveckling behöva höjas med&lt;br&gt;upp till 27 %, vilket motsvarar en höjning av kommunalskatten på ca&lt;br&gt;0,60 kr. Om avgiften inte höjs så mycket kommer kommuners och&lt;br&gt;landstings skulder att växa, utan möjlighet för den den enskilde&lt;br&gt;kommunen att påverka skulduppbyggnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om systemet, till följd av ökade avgifter, blir ett mer renodlat&lt;br&gt;omfördelningssystem än vad det är i dag, kan kommunernas förtroende&lt;br&gt;för kommunkontosystemet komma att minska.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan tänka sig tre alternativa lösningar på finansieringsproblemen:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommunkontosystemet läggs in på statsbudgetens inkomstsida.&lt;br&gt;Därigenom får kompensationssystemet för kommuner samma&lt;br&gt;konstruktion som i det statliga kompensationssystemet. Avgifterna tas&lt;br&gt;bort och istället görs en reglering genom att sänka det generella&lt;br&gt;statsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Nuvarande system bibehålls, men med en skärpning av de&lt;br&gt;institutionella ramarna för avgiftssättningen, vilket innebär att&lt;br&gt;beräkningsmetoden för att fastställa avgiften blir lagfäst. Beräknings-&lt;br&gt;metoden tar hänsyn till underskottet innevarande år och korrigerar&lt;br&gt;avgiften nästkommande år efter detta. På så sätt kan ackumulerade&lt;br&gt;underskott aldrig uppkomma.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Kommunkontosystemet med bibehållen kommunal självfinansiering&lt;br&gt;förs in på statsbudgeten. Bruttoredovisning införs vilket betyder att de&lt;br&gt;kommunala avgifterna betalas in på en inkomsttitel på statsbudgetens&lt;br&gt;inkomstsida och ersättningarna betalas ut från ett utgiftsanslag på&lt;br&gt;statsbudgetens utgiftssida. Avgiften kommer därigenom att beslutas av&lt;br&gt;riksdagen. De politiska prioriteringarna blir tydliga.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Politik för konkurrensneutralitet. Tandvård&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tandvårdsmarknaden har en särställning bland de verksamheter som&lt;br&gt;omfattas av kommunkontosystemet. Eftersom tandvård bedrivs på en&lt;br&gt;avreglerad marknad där fri prissättning (från 1 januari 1999) och fri&lt;br&gt;etableringsrätt råder får en olikformig behandling i skattehänseende&lt;br&gt;större effekter på detta område än för övriga verksamheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man kan tänka sig tre alternativa lösningar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Folktandvården lyfts ut från kommunkontosystemet, vilket innebär att Prop. 1999/2000:115&lt;br&gt;den konkurrerar med privattandläkama på lika villkor i Bilaga 7&lt;br&gt;mervärdes skattehänseende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Privattandläkama lyfts in i kommunkontosystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Tandvård görs skattepliktig med en reducerad skattesats om 6%. Detta&lt;br&gt;skulle gälla såväl folktandvården som privattandvården, och eftersom&lt;br&gt;verksamheten blir skattepliktig finns det således möjlighet att dra av&lt;br&gt;all ingående mervärdesskatt. Enligt huvudreglerna i EG-direktivet är&lt;br&gt;dock tandvård undantaget från skatteplikt. Medlemsländerna har&lt;br&gt;emellertid vissa möjligheter att begränsa undantagets omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Politik for konkurrensneutralitet. Tillämpning och konkurrens-&lt;br&gt;snedvridningar&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;För övrig privat icke-skattepliktig verksamhet förekommer dels&lt;br&gt;tillämpningsproblem, dels konkurrenssnedvridningar i varierande grad.&lt;br&gt;Följande tillämpningsproblem i kommunkontosystemet har identifierats:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Kommuner och landsting tar inte hänsyn till den särskilda ersättning&lt;br&gt;som utgår vid upphandling av och bidragsgivning till icke-&lt;br&gt;skattepliktig verksamhet, den s.k. 6-procentsersättningen. Det betyder&lt;br&gt;att privata verksamheter inte blir kompenserade för dold&lt;br&gt;mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Pristransparens föreligger inte vilket innebär svårigheter att jämföra&lt;br&gt;priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Systemet anses av många kommuner vara krångligt och därigenom&lt;br&gt;kostsamt att administrera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller konkurrenssnedvridningar för övrig verksamhet i icke-&lt;br&gt;skattepliktig privat sektor är det största problemet troligen de&lt;br&gt;inlåsningseffekter som skapas genom att en verksamhet är icke-&lt;br&gt;skattepliktig. Om undantagen avskaffas och all verksamhet görs&lt;br&gt;skattepliktig skulle, i princip, kommunkontosystemets omfattning&lt;br&gt;reduceras avsevärt. I de fall sociala skäl motiverar en lägre skattesats bör&lt;br&gt;en sådan tillämpas för vissa tjänster. EG-rätten utgör emellertid ett hinder&lt;br&gt;för en sådan ändring av mervärdesskattebestämmelsema.&lt;br&gt;Bestämmelserna i det sjätte direktivet stadgar att viss verksamhet skall&lt;br&gt;vara undantagen från skatteplikt. Jag föreslår emellertid att Sverige med&lt;br&gt;kraft driver frågan att få till stånd en ändring av det sjätte direktivet på&lt;br&gt;detta område. Jag anser att en lämplig tidpunkt för ett svenskt agerande är&lt;br&gt;i samband med förberedelserna inför Sveriges ordförandeskap i EU.&lt;br&gt;Detta arbete bör ha hög prioritet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom en ändring av det sjätte direktivet troligen tar lång tid att&lt;br&gt;genomföra föreslår jag att en lösning övervägs i avvaktan på en sådan&lt;br&gt;ändring. Denna skulle innebära att så långt möjligt enligt det sjätte&lt;br&gt;direktivet, införa skatteplikt på de områden som i dag är icke-&lt;br&gt;skattepliktiga. Troligen skulle detta främst kunna gälla privat verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om privat verksamhet görs skattepliktig kan schablonersättningama&lt;br&gt;som utgår vid upphandling av och bidragsgivning till icke-skattepliktig&lt;br&gt;verksamhet slopas. De privata entreprenörerna debiterar mervärdesskatt&lt;br&gt;till kommunen, som får ersättning för ingående mervärdesskatt via&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunkontosystemet. Detta kan leda till en förenklad adminstration i&lt;br&gt;kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vilka verksamheter som omfattas av undantag regleras i det sjätte&lt;br&gt;direktivet. Tolkningsutrymmet är dock stort. Vad beträffar privat&lt;br&gt;verksamhet kan särskilda regler som begränsar undantagens omfattning&lt;br&gt;införas av medlemsländerna om verksamheten bedrivs på kommersiella&lt;br&gt;villkor. Vidare analyser måste göras på detta område, dessutom måste&lt;br&gt;konsultation ske hos den europeiska kommissionen i detta ärende.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Privat verksamhet som med dagens lagstiftning inte kan bli&lt;br&gt;skattepliktig, kan under en tillfällig period föras in i&lt;br&gt;kommunkontosystemet. Om privata entreprenörer förs in på&lt;br&gt;kommunkontot kan detta leda till förbättrad konkurrensneutralitet och&lt;br&gt;förhindra inlåsningseffekter. Således torde detta vara ett möjligt&lt;br&gt;alternativ. En analys bör dock göras huruvida detta är förenligt med EG-&lt;br&gt;rätten på mervärdesskatteområdet. Den svenska regeringen bör inhämta&lt;br&gt;och beakta kommissionens synpunkter vid en eventuell beredning av ett&lt;br&gt;sådant förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Kommunkontosystemet och rättvisan - momsen,&lt;br&gt;kommunerna och konkurrensen (SOU 1999:133).&lt;br&gt;Förteckning över remissinstanser&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har yttrande över betänkandet kommunkonosystemet och&lt;br&gt;rättvisan - momsen, kommunerna och konkurrensen (SOU 1999:133)&lt;br&gt;avgetts av Konkurrensverket, Riksgäldskontoret, Riksskatteverket,&lt;br&gt;Statistiska centralbyrån, Kammarrätten i Sundsvall, Länsrätten i&lt;br&gt;Göteborg, Riksrevisionsverket, Statskontoret, Ekonomistyrningsverket,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Gävle, Skolverket, Socialstyrelsen, Alvesta&lt;br&gt;kommun, Bodens kommun, Botkyrka kommun, Finspångs kommun,&lt;br&gt;Gotlands kommun, Gnosjö kommun, Göteborgs kommun, Helsingborgs&lt;br&gt;kommun, Jönköpings kommun, Karlskrona kommun, Karlstads&lt;br&gt;kommun, Kiruna kommun, Lekebergs kommun, Ludvika kommun,&lt;br&gt;Malmö kommun, Nacka kommun, Norrköpings kommun, Skellefteå&lt;br&gt;kommun, Sollentuna kommun, Stockholms kommun, Timrå kommun&lt;br&gt;Torsby kommun, Täby kommun, Vellinge kommun, Västerås kommun,&lt;br&gt;Älvsbyns kommun, Östersunds kommun, Östhammars kommun,&lt;br&gt;Gävleborgs läns landsting, Jönköpings läns landsting, Skåne läns&lt;br&gt;landsting, Stockholms läns landsting, Västemorrlands läns landsting,&lt;br&gt;Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet Friskolomas&lt;br&gt;Riksförbund, Industriförbundet, Föreningen Sveriges Kommunal-&lt;br&gt;ekonomer, Privattandläkama, Praktikertjänst AB, Kooperativa institutet,&lt;br&gt;HELA Sveriges Vård- och omsorgsföretag, Byggentreprenörerna,&lt;br&gt;Privatvårdens arbetsgivarförbund, Företagamas riksorganisation,&lt;br&gt;Svenska Arbetsgivareföreningen, Sveriges fastighets-ägarförbund,&lt;br&gt;Bollnäs kommun, Grästorps kommun, Lomma kommun, Habo kommun,&lt;br&gt;ALMEGA Tjänsteförbunden, Konkurrensrådet, DPNOVA AB och&lt;br&gt;Norrtälje kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:115&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Finansdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 maj 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Ulvskog, Lindh, Sahlin, von Sydow,&lt;br&gt;Östros, Messing, Engqvist, Rosengren, Larsson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Lars-Erik Lövdén&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:115 Vissa&lt;br&gt;kommunalekonomiska frågor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 60081, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:FiU9</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-19 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-05-29 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-06-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:08:54</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03115</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:06</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 12:08:54</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:FiU9</uppgift>
<ref_dok_id>GO01FiU9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>FiU9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi54</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi54</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Gunnar Hökmark  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi56</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi56</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Karin Pilsäter  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Per Landgren  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi55</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi55</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Per Landgren  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:115&lt;br/&gt;
Vissa kommunalekonomiska frågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Fi57</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Fi57</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop.1999/2000:115 Vissa kommunalekonomiska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>