<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2285647</hangar_id>
 <dok_id>GN03105</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>105</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:105</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>105</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-04-06 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:06:09</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Vissa punktskattefrågor</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03105/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03105</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03105</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:105&lt;/h1&gt;
&lt;h3&gt;Vissa punktskattefrågor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 6 april 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bosse Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Finansdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker förtydligas att&lt;br&gt;kravet att verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av en godkänd&lt;br&gt;upplagshavare enligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt, endast gäller i fall alkohol- eller tobaksva-&lt;br&gt;ror säljs i butiken. Det är endast i sådana fall butiken skall vara ett god-&lt;br&gt;känt skatteupplag enligt dessa lagar. Vidare föreslås det bli tillåtet att i&lt;br&gt;exportbutikema sälja andra beskattade varor än alkoholdrycker till EU-&lt;br&gt;resenärer. Leveranser av varor som ingår i exportbutikssortiment skall&lt;br&gt;kunna ske mervärdesskattefritt till exportbutikema även om varorna sena-&lt;br&gt;re kommer att säljas med mervärdesskatt till EU-resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås att skattefrihet skall gälla för alkohol- och to-&lt;br&gt;baksvaror som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeure. Ändringen utgör en anpassning till&lt;br&gt;vad som gäller i Danmark och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I propositionen föreslås också lagändringar i anledning av riksdagens&lt;br&gt;beslut om att punktskatteverksamheten organisatoriskt skall föras över till&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande produktionsskatten på kärnkraft läggs om till en effekt-&lt;br&gt;skatt som baseras på den termiska effekten i kämkraftsreaktorema. Om-&lt;br&gt;läggningen från en rörlig skatt till en fast skatt är avsedd att minska ris-&lt;br&gt;ken för snedvridningar i elproduktionssystemet. Skatteintäkterna antas bli&lt;br&gt;i stort sett oförändrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470 ki-&lt;br&gt;logram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram&lt;br&gt;som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen&lt;br&gt;(1986:1386) föreslås en skattelättnad i fordonsskattelagen (1988:327).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattelättnad ges med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första&lt;br&gt;gången under år 2000 och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2001. För personbilar och lätta bussar med en&lt;br&gt;tjänstevikt överstigande 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med en tjäns-&lt;br&gt;tevikt överstigande 1 275 kilogram som uppfyller kraven för miljöklass 1&lt;br&gt;enligt 2 a § bilavgaslagen föreslås en skattelättnad i fordonsskattelagen&lt;br&gt;med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år 2001&lt;br&gt;och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år&lt;br&gt;2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett avtal mellan Sverige och övriga länder i EU som tar ut en vägavgift&lt;br&gt;föranleder att det i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga for-&lt;br&gt;don införs en bestämmelse om att det tas ut en 50 procent lägre vägavgift&lt;br&gt;under två års tid för grekiska tunga fordon. Det föreslås också att det in-&lt;br&gt;förs en möjlighet till nedsättning av obetald vägavgift när vägavgiftsplikt&lt;br&gt;upphört, innebärande att det endast är vägavgift för den tid fordonet varit&lt;br&gt;avgiftspliktigt som skall utkrävas. Vidare föreslås att vägavgiften även&lt;br&gt;kan sättas ned när ett fordons beskaffenhet ändras så att avgift skall tas ut&lt;br&gt;med annat belopp. Slutligen föreslås att återbetalning av vägavgift sker&lt;br&gt;från tidpunkten när avgiftsplikten upphörde och inte som för närvarande&lt;br&gt;från tidpunkten när vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbru-&lt;br&gt;ket från och med den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi-&lt;br&gt;och koldioxidskattema som industrin och växthusnäringen för närvarande&lt;br&gt;för förbrukning av el och bränslen för uppvärmning. I propositionen be-&lt;br&gt;handlas lagstiftningsfrågor i anledning av denna omläggning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Företag som bedriver jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet föreslås&lt;br&gt;omfattas av skattelättnaderna. Företagen får del av skattelättnaderna för&lt;br&gt;bränslen och el genom att ansöka om återbetalning av skatt. Återbetal-&lt;br&gt;ningen av skatt på bränslen sker per kalenderkvartal. De villkor som i dag&lt;br&gt;gäller för industrin föreslås tillämpas även för jord-, skogs- och vatten-&lt;br&gt;bruksverksamhetema, dvs. rätt till återbetalning föreligger endast när&lt;br&gt;ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst 1 000 kr. För skatten&lt;br&gt;på el föreslås som huvudregel att återbetalningen sker på årsbasis, med&lt;br&gt;möjlighet för företag med förbrukning i större omfattning att få återbetal-&lt;br&gt;ning kvartalsvis. Vad gäller återbetalning av elskatt införs det en admi-&lt;br&gt;nistrativ gräns, som innebär att endast den del av skattebeloppet som&lt;br&gt;överstiger 1 000 kr per år betalas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Innehållsförteckning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om skatt på termisk effekt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämkraftsreaktorer..............................................................8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter..............................9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)........................................................................ 19&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på annonser och reklam............................................20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på spel.......................................................................21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343)........................................................................22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på gödselmedel.........................................................23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter..........24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)........................................................................25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1990:137)........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m...........................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)........................................................................31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihet från skatt vid import, m.m.......................................35&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt........................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.......................................................................38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av viss privatinförsel.....................................40&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i alkohollagen (1994:1738)... 41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi...................................................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting.......48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)........................................................................49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägavgift för vissa tunga fordon.......................................50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandsbesked i skattefrågor...........................................52&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskattekontroll m.m. av alkoholvaror,&lt;br&gt;tobaksvaror och mineraloljeprodukter..............................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportbutiker.....................................................................54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av vissa lagar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagerskatt på bränslen.......................................................56&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.27 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:40) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig kompensation for viss energiskatt.......................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ärendet och dess beredning............................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Justeringar i regelsystemet för exportbutiker..................................61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattefrihet för proviantvaror som förstörts genom&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;olyckshändelse eller force majeure.................................................66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omläggning till effektskatt..............................................................68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebasen.......................................................................69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vem som skall vara skattskyldig......................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattenivå.........................................................................70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Betalning av effektskatten................................................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattebefrielse vid onormala driftsstopp..........................71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlig-finansiella effekter............................................72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering..................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund..........................................................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning och överklagande.........................................73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Överprövning av beslut....................................................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Besvärsordningen vid vissa punktskattebeslut.................75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Punktskatterevision...........................................................77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örhandsbesked................................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Trafikbeskattning............................................................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnad för bilar i miljöklass 1.................................79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Vägavgiftens storlek samt nedsättning&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av vägavgift.................................................85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlig-finansiella effekter............................................88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Omläggning av jordbrukets energibeskattning...............................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Begreppet jordbruksnäringen m.m...................................89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnaderna på bränslen...........................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund........................................................93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Valet mellan försäkrans-och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalningssystem.......................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Närmare regler för återbetalning av skatt på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bränslen som förbrukats inom jordbruket.......96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnaderna på el......................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elförbrukning.................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Val av system för skatteåterföringen..............99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Regler för återbetalning av energiskatten på&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;el som förbrukats inom jordbruket...............102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ikraftträdande m.m.........................................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Offentlig-finansiella effekter..........................................105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Offentlig-finansiella effekter.........................................................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;F örfattningskommentar.................................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om skatt på termisk effekt i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kämkraftsreaktorer..........................................................107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter..........................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1970:624)...................................................................... 110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på annonser och reklam..........................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:820) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på spel.....................................................................111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1980:343)...................................................................... 111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på gödselmedel.......................................................112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter........112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1988:327)...................................................................... 112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.........................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt for utomlands bosatta artister m.fl.l 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200)...................................................................... 114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frihet från skatt vid import..............................................115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tobaksskatt......................................................................116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholskatt.....................................................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattning av privatinforsel...........................................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i alkohollagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1738).................................................................... 117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatt på energi.................................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mervärdesskattekonton for kommuner och landsting.....121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1997:483)...................................................................... 121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vägavgift for vissa tunga fordon.....................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förhandsbesked i skattefrågor.........................................122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter.....123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportbutiker...................................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av vissa lagar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagerskatt på bränslen.....................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:40) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfällig kompensation för viss energiskatt.....................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Lagförslagen i promemorian Justeringar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;regelsystemet för exportbutiker......................................124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Justeringar i regelsystemet för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;exportbutiker..................................................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser beträffande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;promemorian Skattefrihet för provianterade varor som&lt;br&gt;förstörts genom olyckshändelse och force majeure........135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4 Lagförslaget i promemorian Skatt på termisk effekt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid kämkraftsreaktorer...................................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattningsutredningens delbetänkande Bilen,&lt;br&gt;miljön och säkerheten (SOU 1997:126) och&lt;br&gt;slutbetänkande Bilen, miljön och säkerheten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(SOU 1999:62)............................................................... 137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...........................................138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådsremissens lagförslag...........................................177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagrådets yttranden........................................................181&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 1999.........189&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skatt på termisk effekt i kämkraftsreaktorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i skatteregisterlagen (1980:343),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning&lt;br&gt;av skatter och avgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i tullregisterlagen (1990:137),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskon-&lt;br&gt;tomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för ut-&lt;br&gt;omlands bosatta artister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss priva-&lt;br&gt;tinförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1995:1518) om mervärdesskattekonton för&lt;br&gt;kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa tunga&lt;br&gt;fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrå-&lt;br&gt;gor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. lag om ändring i lagen (1998:506) om punktskattekontroll av&lt;br&gt;transporter m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineraloljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensation&lt;br&gt;för viss energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagtext&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.1 Förslag till lag om skatt på termisk effekt i kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt skall betalas till staten enligt denna lag på den termiska ef-&lt;br&gt;fekten i en kämkraftsreaktor. Med termisk effekt avses i denna lag&lt;br&gt;kämkraftsreaktoms värmeproduktionsförmåga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Skatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd fmns att&lt;br&gt;inneha och driva en kämkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut&lt;br&gt;eller återkallats före slutet på en kalendermånad, upphör skattskyldig-&lt;br&gt;heten vid denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgör för varje kalendermånad 5 514 kronor per megawatt&lt;br&gt;av den högsta tillåtna termiska effekten i kämkraftsreaktom. Om den&lt;br&gt;högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts, får beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka&lt;br&gt;sådan effekt har fastställts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en käm-&lt;br&gt;kraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regler för förfarandet vid beskattningen fmns i lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om en kämkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhäng-&lt;br&gt;ande period av mer än 90 kalenderdygn, far avdrag med 181 kronor&lt;br&gt;per megawatt av den termiska effekten göras för det antal kalender-&lt;br&gt;dygn som överstiger 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1, 5 och 7 §§, 2 kap. 1, 2, 3, 6, 7,och 8&lt;br&gt;§§ 3 kap. 6 a och 16 §§, 5 kap. 1 och 5 §§ samt 8 kap. 1, 6, 8 och 9 §§&lt;br&gt;lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall ha föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller för skatter och&lt;br&gt;avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;br&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss&lt;br&gt;elektrisk kraft, lagen (1983:1053)&lt;br&gt;om skatt på omsättning av vissa&lt;br&gt;värdepapper, lagen (1983:1104)&lt;br&gt;om särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller för skatter och&lt;br&gt;avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, bil-&lt;br&gt;skrotningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1984:409) om&lt;br&gt;skatt på gödselmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:410) om skatt på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel, 2 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt, la-&lt;br&gt;gen (1994:1776) om skatt på ener-&lt;br&gt;gi, lagen (1995:1667) om skatt på&lt;br&gt;naturgrus, lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall, lagen (2000:000)&lt;br&gt;om skatt på termisk effekt i kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt&lt;br&gt;på inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt, la-&lt;br&gt;gen (1990:587) om svavelskatt, 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel, lagen (1990:662) om skatt&lt;br&gt;på vissa premiebetalningar, lagen&lt;br&gt;(1990:1087) om lagerskatt på vis-&lt;br&gt;sa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om die-&lt;br&gt;seloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på die-&lt;br&gt;selolja, lagen (1994:1563) om to-&lt;br&gt;baksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776)&lt;br&gt;om skatt på energi, lagen&lt;br&gt;(1995:1132) om lagerskatt på die-&lt;br&gt;selolja för förbrukning i vissa&lt;br&gt;motordrivna fordon, lagen&lt;br&gt;(1995:1667) om skatt på naturgrus,&lt;br&gt;lagen (1999:673) om skatt på av-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1967:340) om pris-&lt;br&gt;reglering på jordbrukets område,&lt;br&gt;lagen (1974:226) om prisreglering&lt;br&gt;på fiskets område, lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:616) om införande av lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m., lagen&lt;br&gt;(1994:1704) om lageravgift på&lt;br&gt;vissa jordbruksprodukter, lagen&lt;br&gt;(1982:349) om återvinning av&lt;br&gt;dryckesförpackningar av alumini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1982:349) om återvin-&lt;br&gt;ning av dryckesförpackningar av&lt;br&gt;aluminium, lagen (1994:1704) om&lt;br&gt;lageravgift på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;um.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning som anges i första stycket eller i författning som ut-&lt;br&gt;färdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker&lt;br&gt;från denna lag gäller dock den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som i första instans skall besluta om beskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag (beskattningsmyndighet)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när det gäller författningarna i&lt;br&gt;1 § första stycket 1, Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;när det gäller lagen&lt;br&gt;(1974:226) om prisreglering på&lt;br&gt;fiskets område, fiskeriverket samt&lt;br&gt;när det gäller övriga författningar i&lt;br&gt;1 § första stycket 2, statens Jord-&lt;br&gt;bruksverk, med undantag för de&lt;br&gt;fall då Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;förordnats till beskattningsmyn-&lt;br&gt;dighet enligt lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Jordbruksverket eller Fis-&lt;br&gt;keriverket skall det finnas ett all-&lt;br&gt;mänt ombud som för det allmännas&lt;br&gt;talan hos förvaltningsdomstol i&lt;br&gt;mål och ärenden enligt denna lag i&lt;br&gt;vilka Jordbruksverket eller Fiske-&lt;br&gt;riverket är beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;det allmänna ombudet och ersättare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hos Statens Jordbruksverk skall&lt;br&gt;det finnas ett allmänt ombud som&lt;br&gt;för det allmännas talan hos för-&lt;br&gt;valtningsdomstol i mål och ären-&lt;br&gt;den enligt denna lag i vilka Statens&lt;br&gt;Jordbruksverk är beskattnings-&lt;br&gt;myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som regeringen bestämmer förordnar&lt;br&gt;för denne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;redovisa skatten till beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten genom att lämna de-&lt;br&gt;klaration. Särskilda bestämmelser&lt;br&gt;gäller i fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier och lagen (1978:69) om&lt;br&gt;försäljningsskatt på motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om deklarationsskyldighet i visst&lt;br&gt;skattskyldig föreskrivs i 6 § första st?&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när det gäller författningarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 1, Riksskatte-&lt;br&gt;verket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när det gäller författningar i&lt;br&gt;1 § första stycket 2, Statens Jord-&lt;br&gt;bruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;redovisa skatten till beskattning-&lt;br&gt;smyndigheten genom att lämna&lt;br&gt;deklaration. Särskilda bestämmel-&lt;br&gt;ser gäller i fråga om lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fall för den som är registrerad som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatteredovisningen i deklarationen skall avse bestämda tidsperioder&lt;br&gt;(redovisningsperioder).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte i Första stycket gäller dock inte i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1791.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1786.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skatt på lotterivinster,&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1991:1483) om&lt;br&gt;skatt på vinstsparande m.m. eller&lt;br&gt;stämpelskatt på aktier och inte&lt;br&gt;heller for avgifter som tas ut enligt&lt;br&gt;författningarna i 1 kap 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 i den mån Jordbruksver-&lt;br&gt;ket eller Fiskeriverket meddelar&lt;br&gt;avvikande bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skatt på lotterivinster,&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1991:1483) om&lt;br&gt;skatt på vinstsparande m.m. och&lt;br&gt;inte heller för avgifter som tas ut&lt;br&gt;enligt författningarna i 1 kap 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 i den mån Statens&lt;br&gt;Jordbruksverk meddelar avvikande&lt;br&gt;bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Särskilda bestämmelser gäller för vissa skattskyldiga enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alkoholskatt och la-&lt;br&gt;gen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatt enligt författningarna i&lt;br&gt;1 kap. 1 § första stycket 1 är ka-&lt;br&gt;lendermånad redovisningsperiod.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser gäller i&lt;br&gt;fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1982:691) om&lt;br&gt;skatt på vissa kassettband, lagen&lt;br&gt;(1983:1053) om skatt på omsätt-&lt;br&gt;ning av vissa värdepapper, lagen&lt;br&gt;(1990:662) om skatt på vissa pre-&lt;br&gt;miebetalningar, lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel och lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avgifter enligt författningar-&lt;br&gt;na i 1 kap. 1 § första stycket 2 är&lt;br&gt;kalendermånad redovisningsperiod&lt;br&gt;om Jordbruksverket eller Fiskeri-&lt;br&gt;verket inte föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far för&lt;br&gt;sådana skattskyldiga som kan be-&lt;br&gt;räknas redovisa skatt med låga&lt;br&gt;belopp medge att redovisningspe-&lt;br&gt;rioden tills vidare skall vara ett&lt;br&gt;halvt eller ett helt beskattningsår.&lt;br&gt;Riksskatteverket, Jordbruksverket&lt;br&gt;eller Fiskeriverket får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om redovisningsperiod&lt;br&gt;för fall då den skattskyldige har&lt;br&gt;försatts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För skatt enligt författningarna i&lt;br&gt;1 kap. 1 § första stycket 1 är ka-&lt;br&gt;lendermånad redovisningsperiod.&lt;br&gt;Särskilda bestämmelser gäller i&lt;br&gt;fråga om skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam, lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel, lagen (1990:661) om&lt;br&gt;avkastningsskatt på pensionsmedel&lt;br&gt;och lagen (1999:673) om skatt på&lt;br&gt;avfall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avgifter enligt författningar-&lt;br&gt;na i 1 kap. 1 § första stycket 2 är&lt;br&gt;kalendermånad redovisningsperiod&lt;br&gt;om Statens Jordbruksverk inte&lt;br&gt;föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer far för&lt;br&gt;sådana skattskyldiga som kan be-&lt;br&gt;räknas redovisa skatt med låga&lt;br&gt;belopp medge att redovisningspe-&lt;br&gt;rioden tills vidare skall vara ett&lt;br&gt;halvt eller ett helt beskattningsår.&lt;br&gt;Riksskatteverket eller Statens&lt;br&gt;Jordbruksverk far meddela före-&lt;br&gt;skrifter om redovisningsperiod för&lt;br&gt;fall då den skattskyldige har för-&lt;br&gt;satts i konkurs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall för varje redovisningsperiod eller, om skatteredo-&lt;br&gt;visningen inte avser redovisningsperioder, för varje skattepliktig händelse&lt;br&gt;lämnas till beskattningsmyndigheten. Den som hos beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten är registrerad som skattskyldig skall lämna deklaration även för&lt;br&gt;redovisningsperioder för vilka han inte har någon skatt att redovisa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket,&lt;br&gt;Jordbruksverket eller Fiskeriver-&lt;br&gt;ket. Efter särskilt medgivande av&lt;br&gt;Riksskatteverket eller skattemyn-&lt;br&gt;dighet som Riksskatteverket be-&lt;br&gt;stämmer far deklaration avges i&lt;br&gt;form av ett elektroniskt dokument.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall avges på&lt;br&gt;heder och samvete samt upprättas&lt;br&gt;på blankett enligt formulär som&lt;br&gt;fastställs av Riksskatteverket eller&lt;br&gt;Statens Jordbruksverk. Efter sär-&lt;br&gt;skilt medgivande av Riksskatte-&lt;br&gt;verket eller skattemyndighet som&lt;br&gt;Riksskatteverket bestämmer får&lt;br&gt;deklaration avges i form av ett&lt;br&gt;elektroniskt dokument. En sådan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;deklaration far tas emot av Riks-&lt;br&gt;skatteverket för skattemyndighe-&lt;br&gt;tens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En sådan deklaration får tas emot&lt;br&gt;av Riksskatteverket för skatte-&lt;br&gt;myndighetens räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med ett elektroniskt dokument avses i denna lag en upptagning som&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gjorts med hjälp av automatisk databehandling och vars innehåll och ut-&lt;br&gt;ställare kan verifieras genom ett visst tekniskt förfarande.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03105/prop_19992000__105-1.png" style="width:16pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall ta upp be-&lt;br&gt;skattningsvärde, beskattningsvikt&lt;br&gt;eller annan grund som gäller för&lt;br&gt;beräkning av skatten, skattens&lt;br&gt;bruttobelopp och yrkade avdrag&lt;br&gt;samt skattens nettobelopp. Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Jordbruksverket eller&lt;br&gt;Fiskeriverket far föreskriva att&lt;br&gt;grunderna för skatteberäkningen,&lt;br&gt;bruttobeloppen och de yrkade av-&lt;br&gt;dragen skall delas upp på särskilda&lt;br&gt;poster. Riksskatteverket, Jord-&lt;br&gt;bruksverket eller Fiskeriverket far&lt;br&gt;vidare föreskriva att deklarationen&lt;br&gt;skall innehålla uppgift om varula-&lt;br&gt;ger.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgifter enligt för-&lt;br&gt;fattningarna i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 får Jordbruksverket eller&lt;br&gt;Fiskeriverket föreskriva att uppgift&lt;br&gt;enligt första stycket inte skall tas&lt;br&gt;upp i deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationen skall ta upp be-&lt;br&gt;skattningsvärde, beskattningsvikt&lt;br&gt;eller annan grund som gäller för&lt;br&gt;beräkning av skatten, skattens&lt;br&gt;bruttobelopp och yrkade avdrag&lt;br&gt;samt skattens nettobelopp. Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller Statens Jord-&lt;br&gt;bruksverk får föreskriva att grun-&lt;br&gt;derna för skatteberäkningen, brut-&lt;br&gt;tobeloppen och de yrkade avdra-&lt;br&gt;gen skall delas upp på särskilda&lt;br&gt;poster. Riksskatteverket eller Sta-&lt;br&gt;tens Jordbruksverk får vidare före-&lt;br&gt;skriva att deklarationen skall inne-&lt;br&gt;hålla uppgift om varulager.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgifter enligt för-&lt;br&gt;fattningarna i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 får Statens Jordbruksverk&lt;br&gt;föreskriva att uppgift enligt första&lt;br&gt;stycket inte skall tas upp i deklara-&lt;br&gt;tionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1997:492.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1993:462.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattens nettobelopp skall i deklarationen avrundas till närmast lägre&lt;br&gt;hela krontal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far före-&lt;br&gt;skriva att till deklarationen skall fogas en förteckning med uppgifter om&lt;br&gt;de varor som omfattas av deklarationen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De deklarationsskyldiga bör utöver vad deklarationsformuläret föran-&lt;br&gt;leder meddela de upplysningar som kan vara av betydelse för att skatten&lt;br&gt;skall kunna bestämmas till ett riktigt belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer som avser skatt&lt;br&gt;enligt författningarna i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 skall ha kommit in&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten se-&lt;br&gt;nast den tjugofemte i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens slut&lt;br&gt;eller, när skatteredovisningen inte&lt;br&gt;avser redovisningsperioder, senast&lt;br&gt;tjugofem dagar efter den skatte-&lt;br&gt;pliktiga händelsen. Deklarationer&lt;br&gt;som avser skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt eller&lt;br&gt;lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall dock ha kommit in till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;den tjugonde i månaden efter re-&lt;br&gt;dovisningsperiodens slut. Särskil-&lt;br&gt;da bestämmelser gäller i fråga om&lt;br&gt;skatt enligt lagen (1984:351) om&lt;br&gt;totalisatorskatt och enligt lagen&lt;br&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier samt för vissa skattskyldiga&lt;br&gt;enligt lagen om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;om alkoholskatt och lagen om&lt;br&gt;skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgifter enligt för-&lt;br&gt;fattningarna i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 bestämmer Jordbruks-&lt;br&gt;verket eller Fiskeriverket deklara-&lt;br&gt;tionstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deklarationer som avser skatt&lt;br&gt;enligt författningarna i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 skall ha kommit in&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten se-&lt;br&gt;nast den tjugofemte i månaden&lt;br&gt;efter redovisningsperiodens slut&lt;br&gt;eller, när skatteredovisningen inte&lt;br&gt;avser redovisningsperioder, senast&lt;br&gt;tjugofem dagar efter den skatte-&lt;br&gt;pliktiga händelsen. Deklarationer&lt;br&gt;som avser skatt enligt lagen&lt;br&gt;(1991:1482) om lotteriskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt eller&lt;br&gt;lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi skall dock ha kommit in till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten senast&lt;br&gt;den tjugonde i månaden efter re-&lt;br&gt;dovisningsperiodens slut. Särskil-&lt;br&gt;da bestämmelser gäller för vissa&lt;br&gt;skattskyldiga enligt lagen om to-&lt;br&gt;baksskatt, lagen om alkoholskatt&lt;br&gt;och lagen om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om avgifter enligt för-&lt;br&gt;fattningarna i 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2 bestämmer Statens Jord-&lt;br&gt;bruksverk deklarationstiden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;6a§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som en myndighet Uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över och som behövs för förfogar över och som behövs för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1980.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:507.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattekontroll skall på beskatt- skattekontroll skall på beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens begäran till- ningsmyndighetens begäran eller&lt;br&gt;handahållas denna. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;på begäran av myndighet som an-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ges i 3 kap. 16 § tillhandahållas&lt;br&gt;denna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock inte i fråga om&lt;br&gt;uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller&lt;br&gt;3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken&lt;br&gt;hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;enligt någon annan bestämmelse i&lt;br&gt;sekretesslagen och ett utlämnande&lt;br&gt;skulle medföra synnerligt men för&lt;br&gt;något enskilt eller allmänt intresse&lt;br&gt;föreligger uppgiftsskyldighet en-&lt;br&gt;dast om regeringen på ansökan av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten beslutar&lt;br&gt;att uppgiften skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet enligt 5 § eller&lt;br&gt;skatterevision enligt 3 kap. i dess&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 3 kap. I förekommande&lt;br&gt;fall tar verket därmed över den&lt;br&gt;befogenhet som annars skatte-&lt;br&gt;myndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;enligt någon annan bestämmelse i&lt;br&gt;sekretesslagen och ett utlämnande&lt;br&gt;skulle medföra synnerligt men för&lt;br&gt;något enskilt eller allmänt intresse&lt;br&gt;föreligger uppgiftsskyldighet en-&lt;br&gt;dast om regeringen på ansökan av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten eller&lt;br&gt;myndighet som anges i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;beslutar att uppgiften skall lämnas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;får fatta beslut om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 5 § eller besluta och&lt;br&gt;genomföra skatterevision enligt&lt;br&gt;3 kap. i Riksskatteverkets ställe.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten för varje redovisningsperiod eller, när skatteredovisningen inte&lt;br&gt;avser redovisningsperioder, varje skattepliktig händelse skall vara inbe-&lt;br&gt;tald senast den dag då deklarationen skall ha kommit in enligt 2 kap. 8 §&lt;br&gt;eller, om anstånd har medgetts enligt 2 kap. 9 §, senast den dag då dekla-&lt;br&gt;rationen skall lämnas enligt anståndsbeslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avgift enligt författningarna&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § första stycket 2 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;jordbruksverket eller fiskeriverket Statens Jordbruksverk föreskriva&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För avgift enligt författningarna&lt;br&gt;i 1 kap. 1 § första stycket 2 får&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1991:702.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föreskriva att inbetalning skall ske &amp;nbsp;&amp;nbsp;att inbetalning skall ske vid annan Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vid annan tid än som anges i första &amp;nbsp;&amp;nbsp;tid än som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt som har fastställts på annat sätt än enligt 4 kap. 2 § skall betalas&lt;br&gt;inom den tid som beskattningsmyndigheten bestämmer. I sådana fall kan&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten, om synnerliga skäl föreligger, besluta att be-&lt;br&gt;talningen av skatten far delas upp på flera betalningstillfallen under högst&lt;br&gt;ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning, Riksskatteverket an-&lt;br&gt;sökt om förhandsbesked enligt la-&lt;br&gt;gen (1998:189) om förhandsbe-&lt;br&gt;sked i skattefrågor eller det i andra&lt;br&gt;fall kan antas att skatten kommer&lt;br&gt;att sättas ned, kan den skattskyldi-&lt;br&gt;ge av beskattningsmyndigheten fa&lt;br&gt;anstånd med att betala skatten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9&lt;br&gt;och 11 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) gäller då i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;skattningsbeslut i en fråga som kan&lt;br&gt;ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;samt beslut om anstånd med att&lt;br&gt;lämna deklaration eller betala&lt;br&gt;skatt, om uppdelning av skattebe-&lt;br&gt;talning, om återbetalning av skatt&lt;br&gt;och om att avvisa en begäran om&lt;br&gt;omprövning av beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller att avvisa ett överklagande far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av den&lt;br&gt;skattskyldige och, i fråga om&lt;br&gt;skatter och avgifter enligt 1 kap.&lt;br&gt;1 § första stycket 1, av Riksskatte-&lt;br&gt;verket samt, i övriga fall, av det&lt;br&gt;allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det i andra fall&lt;br&gt;kan antas att skatten kommer att&lt;br&gt;sättas ned, kan den skattskyldige&lt;br&gt;av beskattningsmyndigheten fa&lt;br&gt;anstånd med att betala skatten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9&lt;br&gt;och 11 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) gäller då i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;skattningsbeslut i en fråga som kan&lt;br&gt;ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;samt beslut om anstånd med att&lt;br&gt;lämna deklaration eller betala&lt;br&gt;skatt, om uppdelning av skattebe-&lt;br&gt;talning, om återbetalning av skatt&lt;br&gt;och om att avvisa en begäran om&lt;br&gt;omprövning av beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller att avvisa ett överklagande far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av den&lt;br&gt;skattskyldige och, i fråga om av-&lt;br&gt;gifter enligt 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2, av det allmänna ombu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om skatterevision och föreläggande av vite far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens övriga be-&lt;br&gt;slut enligt denna lag överklagas&lt;br&gt;hos Riksskatteverket. Riksskatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;i&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt;&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av det allmänna&lt;br&gt;ombudet skall vara skriftligt och&lt;br&gt;ha kommit in inom tidsfrist som&lt;br&gt;enligt 4 kap. gäller för beslut om&lt;br&gt;omprövning på initiativ av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten eller efter&lt;br&gt;sådan tid men inom två månader&lt;br&gt;från den dag det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av Riksskattever-&lt;br&gt;ket eller det allmänna ombudet&lt;br&gt;skall vara skriftligt och ha kommit&lt;br&gt;in inom tidsfrist som enligt 4 kap.&lt;br&gt;gäller för beslut om omprövning&lt;br&gt;på initiativ av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten eller efter sådan tid&lt;br&gt;men inom två månader från den&lt;br&gt;dag det överklagade beslutet med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning och yr-&lt;br&gt;kas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kom-&lt;br&gt;mit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksskatteverket eller det&lt;br&gt;allmänna ombudet har överklagat&lt;br&gt;ett beskattningsbeslut, skall därav&lt;br&gt;föranledd talan om särskild avgift&lt;br&gt;föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna ombudet har&lt;br&gt;överklagat ett beskattningsbeslut,&lt;br&gt;skall därav föranledd talan om&lt;br&gt;särskild avgift föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om ut-&lt;br&gt;dömande av vite far överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten av den som har&lt;br&gt;förpliktats utge vitet och av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller det allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut om anstånd med att lämna deklara-&lt;br&gt;tion eller betala skatt far prövas av kammarrätten endast om den har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13,&lt;br&gt;14 samt 17-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar för mål enligt denna lag. Vad&lt;br&gt;som i taxeringslagen sägs om&lt;br&gt;Riksskatteverket skall i tillämpliga&lt;br&gt;fall gälla det allmänna ombudet. I&lt;br&gt;fråga om skatter och avgifter en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 gäl-&lt;br&gt;ler dessutom 6 kap. 11, 12, 15 och&lt;br&gt;16 §§ taxeringslagen i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om ut-&lt;br&gt;dömande av vite far överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten av den som har&lt;br&gt;förpliktats utge vitet och av det&lt;br&gt;allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13,&lt;br&gt;14 samt 17-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar för mål enligt denna lag. Vad&lt;br&gt;som i taxeringslagen sägs om&lt;br&gt;Riksskatteverket skall i tillämpliga&lt;br&gt;fall gälla det allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:462.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:620.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det&lt;br&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Om Skattemyndigheten i Gävle före ikraftträdandet har fattat ett be-&lt;br&gt;slut som avses i den äldre lydelsen av 8 kap. 1 § sista stycket första me-&lt;br&gt;ningen får beslutet överklagas hos Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter skall&lt;br&gt;fortfarande tillämpas beträffande skatter och avgifter enligt de upphävda&lt;br&gt;lagar som anges i den äldre lydelsen av 1 kap. 1 § första stycket 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 2&lt;br&gt;(1970:624) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om kupongskatt prövas&lt;br&gt;av Skattemyndigheten i Gävle.&lt;br&gt;Riksskatteverket leder och har det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för skatte-&lt;br&gt;förvaltningens verksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av kupongskatten&lt;br&gt;kan beskattningsmyndigheten eller&lt;br&gt;Riksskatteverket meddela beslut&lt;br&gt;om skatterevision hos aktiebolag.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2!&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndighet&lt;br&gt;eller skattemyndighet enligt denna&lt;br&gt;lag utom i fråga om vite får över-&lt;br&gt;klagas hos länsrätten av, förutom&lt;br&gt;den som beslutet rör, Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Överklagandet skall ha&lt;br&gt;kommit in inom två månader från&lt;br&gt;den dag då klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slut enligt 22 § första stycket eller&lt;br&gt;24 § far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 29 §§ kupongskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’ ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om kupongskatt prövas&lt;br&gt;av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av kupongskatten&lt;br&gt;kan Riksskatteverket meddela be-&lt;br&gt;slut om skatterevision hos aktie-&lt;br&gt;bolag. Därvid gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) om taxeringsre-&lt;br&gt;vision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av Riksskatteverket eller&lt;br&gt;skattemyndighet enligt denna lag&lt;br&gt;utom i fråga om vite far överklagas&lt;br&gt;hos länsrätten av den som beslutet&lt;br&gt;rör. Överklagandet skall ha kom-&lt;br&gt;mit in inom två månader från den&lt;br&gt;dag då klaganden fick del av be-&lt;br&gt;slutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt&lt;br&gt;22 § första stycket eller 24 § får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;br&gt;skatt på annonser och reklam&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 och 32 §§ lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i enkelt bolag är skatt-&lt;br&gt;skyldig i förhållande till sin andel i&lt;br&gt;bolaget. Efter ansökan av samtliga&lt;br&gt;delägare kan beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten besluta, att den av delägar-&lt;br&gt;na som dessa föreslår tills vidare&lt;br&gt;skall anses som ensam skattskyldig&lt;br&gt;för bolagets hela skattepliktiga&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i enkelt bolag är skatt-&lt;br&gt;skyldig i förhållande till sin andel&lt;br&gt;bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget&lt;br&gt;skattskyldigt. I fråga om europeisk ekonomisk intressegruppering är&lt;br&gt;grupperingen skattskyldig. Har skattskyldig avlidit, är dödsboet skatt-&lt;br&gt;skyldigt. Har skattskyldig försatts i konkurs, är konkursboet skattskyl-&lt;br&gt;digt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 10 § första stycket&lt;br&gt;eller 24 § andra eller tredje stycket&lt;br&gt;får överklagas hos Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Riksskatteverkets beslut får&lt;br&gt;inte överklagas. Beslut enligt 9 a §&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 24 § andra eller&lt;br&gt;tredje stycket far inte överklagas.&lt;br&gt;Beslut enligt 9 a § far överklagas&lt;br&gt;hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle före ikraftträdandet har fattat ett beslut som avses i den äldre lydel-&lt;br&gt;sen av 10 § första stycket eller 24 § andra eller tredje stycket far beslutet&lt;br&gt;överklagas hos Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1870&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:597&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;skatt på spel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 och 22 §§ lagen (1972:820) om skatt på&lt;br&gt;spel skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i enkelt bolag är skatt-&lt;br&gt;skyldig i förhållande till sin andel i&lt;br&gt;bolaget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Delägare i enkelt bolag är skatt-&lt;br&gt;skyldig i förhållande till sin andel i&lt;br&gt;bolaget. Efter ansökan av samtliga&lt;br&gt;delägare kan beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten besluta att den delägare som&lt;br&gt;dessa föreslår skall anses som en-&lt;br&gt;sam skattskyldig för bolagets hela&lt;br&gt;skattepliktiga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om kommanditbolag eller annat handelsbolag är bolaget skatt-&lt;br&gt;skyldigt. I fråga om europeisk ekonomisk intressegruppering är gruppe-&lt;br&gt;ringen skattskyldig. Har skattskyldig avlidit, är dödsboet skattskyldigt.&lt;br&gt;Har skattskyldig försatts i konkurs, är konkursboet skattskyldigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt 5 § första stycket eller&lt;br&gt;11 § får överklagas hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Riksskatteverkets beslut får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt 11 § far inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle före ikraftträdandet har fattat ett beslut som avses i den äldre lydel-&lt;br&gt;sen av 5 § första stycket eller 11 § får beslutet överklagas hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1871&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:1003&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i skatteregisterlagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:105&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § skatteregisterlagen (1980:343)' orden&lt;br&gt;”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot ”Riksskatteverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1983:143.&lt;br&gt;Senaste lydelse av 3 § 1998:348.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om&lt;br&gt;skatt på gödselmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 d och 9 §§ lagen (1984:409) om skatt på&lt;br&gt;gödselmedel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 8 b § eller revision&lt;br&gt;enligt 8 c § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 8 b och 8 c §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 8 b § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 8 c § i be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 8 b och 8 c §§ får inte överklagas. Övriga beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Riksskatteverket får överklaga&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1995:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:146) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgi fiter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 1 § första stycket 1 lagen (1985:146) om av-&lt;br&gt;räkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden&lt;br&gt;”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot ”Riksskatteverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av 1 § 1998:513.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;br&gt;(1988:327)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)&lt;br&gt;dels att 14 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 b och 14 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil som hör hem-&lt;br&gt;ma i en kommun som anges i bila-&lt;br&gt;ga 2 till denna lag skall fordons-&lt;br&gt;skatt betalas endast till den del&lt;br&gt;fordonsskatten, efter avräkning&lt;br&gt;enligt 14 b eller 14 c §, för år räk-&lt;br&gt;nat överstiger 384 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den kommun där den skattskyldige&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil som hör hem-&lt;br&gt;ma i en kommun som anges i bila-&lt;br&gt;ga 2 till denna lag skall fordons-&lt;br&gt;skatt betalas enligt bilaga 1 endast&lt;br&gt;till den del fordonsskatten för år&lt;br&gt;räknat överstiger 384 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personbil anses höra hemma&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt som anges i 16 § första&lt;br&gt;eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara&lt;br&gt;antecknad i bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall&lt;br&gt;betalas enligt vad som i övrigt gäller enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2000för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en sådan personbil eller buss&lt;br&gt;som har en tjänstevikt av högst&lt;br&gt;2 470 kilogram, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sådan lastbil som har en&lt;br&gt;tjänstevikt av högst 1 275 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som uppfyller kraven för&lt;br&gt;miljöklass 1 enligt 2 a § bilav-&lt;br&gt;gaslagen (1986:1386), skall ett&lt;br&gt;belopp om 3 500 kronor avräknas&lt;br&gt;från fordonsskatten. Om skatteplikt&lt;br&gt;inträder för första gången under&lt;br&gt;år 2001 skall i motsvarande fall ett&lt;br&gt;belopp om 1 500 kronor avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avses i första stycket&lt;br&gt;avräknas efter hand vid påförandet&lt;br&gt;av fordonsskatt, dock längst till&lt;br&gt;och med den 31 december 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2001 för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. en sådan personbil eller buss&lt;br&gt;som har en tjänstevikt överstigan-&lt;br&gt;de 2 4 70 kilogram men en högsta&lt;br&gt;totalvikt om 3 500 kilogram, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en sådan lastbil som har en&lt;br&gt;tjänstevikt överstigande 1 275 ki-&lt;br&gt;logram men en högsta totalvikt om&lt;br&gt;3 500 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och som uppfyller kraven för&lt;br&gt;miljöklass 1 enligt 2 a § bilav-&lt;br&gt;gaslagen (1986:1386), skall ett&lt;br&gt;belopp om 3 500 kronor avräknas&lt;br&gt;från fordonsskatten. Om skatteplikt&lt;br&gt;inträder för första gången under&lt;br&gt;år 2002 skall i motsvarande fall ett&lt;br&gt;belopp om 1 500 kronor avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avses i första stycket&lt;br&gt;avräknas efter hand vid påförandet&lt;br&gt;av fordonsskatt, dock längst till&lt;br&gt;och med den 31 december 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Bestämmelserna i 14 b § tillämpas på bilar som blir skattepliktiga&lt;br&gt;första gången från och med den 1 januari 2000. För dessa bilar återbeta-&lt;br&gt;las erlagd fordonsskatt för perioden den 1 januari-30 juni 2000 till den&lt;br&gt;som är skattskyldig när lagen träder i kraft, med avdrag för belopp som&lt;br&gt;under denna period återbetalats på grund av avställning och avregistre-&lt;br&gt;ring. Understiger återbetalningsbeloppet 100 kronor skall ingen återbe-&lt;br&gt;talning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i tullregisterlagen&lt;br&gt;(1990:137)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 3 § första stycket 10 tullregisterlagen&lt;br&gt;(1990:137)' orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:418.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6-9 och 11 §§' orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall by-&lt;br&gt;tas ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om skatt enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket leder och har&lt;br&gt;det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;skatteförvaltningens verksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll beträffande skatten&lt;br&gt;kan skattemyndigheten eller Riks-&lt;br&gt;skatteverket meddela beslut om&lt;br&gt;skatterevision hos banken. Därvid&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag far överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten av den skattskyldige, banken&lt;br&gt;eller Riksskatteverket. Beslut om&lt;br&gt;skatterevision enligt 12 § får dock&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit in&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om skatt enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll beträffande skatten&lt;br&gt;kan Riksskatteverket meddela be-&lt;br&gt;slut om skatterevision hos banken.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag får överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten av den skattskyldige och&lt;br&gt;banken. Beslut om skatterevision&lt;br&gt;enligt 12 § far dock inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inom två månader från den dag då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan vid allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 §’ skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10 och 23 §§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 21 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige, den som är&lt;br&gt;redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;och Riksskatteverket far överklaga&lt;br&gt;beslut av beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;enligt denna lag hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige och den som&lt;br&gt;är redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;far överklaga beslut av beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten enligt denna lag&lt;br&gt;hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1998:253.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § 1998:696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 26 a §, 12 kap. 1 a § samt 19 kap. 1 och 6 §§' orden&lt;br&gt;”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 9 §, 12 kap. 2 § och 20 kap. 1 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en spe-&lt;br&gt;ditör eller fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet&lt;br&gt;och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för&lt;br&gt;bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsätt-&lt;br&gt;ning som anges i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i&lt;br&gt;2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsme-&lt;br&gt;delstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punkt-&lt;br&gt;skattepliktiga varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för&lt;br&gt;konsumtion ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försälj-&lt;br&gt;ning eller försäljs i en sådan butik&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är fråga om en leverans&lt;br&gt;av varor av de slag som avses i 3 §&lt;br&gt;lagen (1999:445) om exportbutiker&lt;br&gt;och varorna är avsedda för för-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;säljning i en sådan butik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a. det är fråga om en sådan&lt;br&gt;försäljning som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i&lt;br&gt;exportvagnförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett&lt;br&gt;garantiåtagande som företagaren gjort, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 26 a § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 a§ 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats&lt;br&gt;utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vil-&lt;br&gt;ken leveransen av varan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör&lt;br&gt;en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt&lt;br&gt;enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in&lt;br&gt;varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning&lt;br&gt;eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller&lt;br&gt;mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands en-&lt;br&gt;dast om leveransen begränsas på det sätt som anges för proviantering i 5&lt;br&gt;och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller&lt;br&gt;de villkor som gäller för proviantering i 7-9 §§ lagen om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands endast om för-&lt;br&gt;säljningen uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller enligt 3 § lagen om export-&lt;br&gt;butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03105/prop_19992000__105-2.png" style="width:19pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket prövar frågor&lt;br&gt;om betalningsskyldighet enligt 3&lt;br&gt;kap. 26 b §, om återbetalning en-&lt;br&gt;ligt 10 kap. 1-8 §§ och om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 §. I fråga om åter-&lt;br&gt;betalning enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;tillämpas 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle prö-&lt;br&gt;var frågor om betalningsskyldighet&lt;br&gt;enligt 3 kap. 26 b §, om godkän-&lt;br&gt;nande av upplagshavare och av&lt;br&gt;skatteupplag enligt 9 c kap. 7 J&lt;br&gt;eller om återkallelse av sådant&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket, om återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om be-&lt;br&gt;talningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 §. I fråga om åter-&lt;br&gt;betalning enligt 10 kap. 9-13 §§&lt;br&gt;tillämpas 1 § första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om gruppregistrering enligt 6 a kap. 4 § eller om ändring eller&lt;br&gt;avregistrering enligt 6 a kap. 5 § prövas av skattemyndigheten i den regi-&lt;br&gt;on som, i fråga om grupphuvudmannen, är beslutande myndighet enligt&lt;br&gt;2 kap. 1-3 eller 5 § skattebetalningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1675.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna om beslutande myndighet i 2 kap. 1-3 och 5 §§ skat-&lt;br&gt;tebetalningslagen är tillämpliga även i de fall den skattskyldige skall re-&lt;br&gt;dovisa mervärdesskatt i en självdeklaration.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut enligt&lt;br&gt;klagande enligt andra stycket, gäller&lt;br&gt;talningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har fattat om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 7 £&lt;br&gt;eller om återkallelse av sådant&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § far&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i Dalar-&lt;br&gt;nas län. Beslut som en skattemyn-&lt;br&gt;dighet fattat om gruppregistrering&lt;br&gt;enligt 6 a kap. 4 §, om ändring&lt;br&gt;eller avregistrering enligt 6 a kap.&lt;br&gt;5 § eller om innehållet i en faktura&lt;br&gt;eller jämförlig handling enligt 11&lt;br&gt;kap. 5 § fjärde stycket far överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Beslut om avräkning far&lt;br&gt;överklagas särskilt på den grunden&lt;br&gt;att avräkningsbeslutet i sig är fel-&lt;br&gt;aktigt men i övrigt endast i sam-&lt;br&gt;band med överklagande av beslut&lt;br&gt;om betalningsskyldighet. Ett över-&lt;br&gt;klagande enligt detta stycke skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader&lt;br&gt;från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 / el-&lt;br&gt;ler 8 § andra stycket eller 6 a kap.&lt;br&gt;4 eller 5 § får även överklagas av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Om en enskild&lt;br&gt;part överklagar ett sådant beslut&lt;br&gt;förs det allmännas talan av Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§’&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag, med undantag för över-&lt;br&gt;bestämmelserna i 22 kap. skattebe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Riksskatteverket har&lt;br&gt;fattat om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 26 b §, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § får&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i Dalar-&lt;br&gt;nas län. Beslut som en skattemyn-&lt;br&gt;dighet fattat om gruppregistrering&lt;br&gt;enligt 6 a kap. 4 §, om ändring&lt;br&gt;eller avregistrering enligt 6 a kap.&lt;br&gt;5 § eller om innehållet i en faktura&lt;br&gt;eller jämförlig handling enligt 11&lt;br&gt;kap. 5 § fjärde stycket får överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Beslut om avräkning får&lt;br&gt;överklagas särskilt på den grunden&lt;br&gt;att avräkningsbeslutet i sig är fel-&lt;br&gt;aktigt men i övrigt endast i sam-&lt;br&gt;band med överklagande av beslut&lt;br&gt;om betalningsskyldighet. Ett över-&lt;br&gt;klagande enligt detta stycke skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader&lt;br&gt;från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 6 a kap. 4 eller&lt;br&gt;5 § får även överklagas av Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Om en enskild part&lt;br&gt;överklagar ett sådant beslut förs&lt;br&gt;det allmännas talan av Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 2000:143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det&lt;br&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den äldre lydelsen av 5 kap. 9 § gäller fortfarande i fråga om för-&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från mervärdesskatt vid import skall medges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik för så-&lt;br&gt;dana ändamål som medför att skatt inte skall tas ut enligt 5 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket 4, 4 a och 5 mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som levereras för för-&lt;br&gt;säljning i en sådan butik som avses&lt;br&gt;i lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor av de slag som avses i 3&lt;br&gt;§ lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker och som levereras för försälj-&lt;br&gt;ning i sådan butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:451.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;br&gt;dels att 4, 31 c och 35 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 b §, av följande lydel-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cigaretter får inte tillhandahål-&lt;br&gt;las för försäljning annat än i origi-&lt;br&gt;nalförpackning försedd med sär-&lt;br&gt;skild märkning med uppgift om&lt;br&gt;detaljhandelspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 31 a § eller revi-&lt;br&gt;sion enligt 31 b § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 31a och 31 b §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31a och 31 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cigaretter får inte tillhandahål-&lt;br&gt;las för försäljning annat än i origi-&lt;br&gt;nalförpackning försedd med sär-&lt;br&gt;skild märkning med uppgift om&lt;br&gt;detaljhandelspriset. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte cigaretter som upplags-&lt;br&gt;havare tillhandahåller för försälj-&lt;br&gt;ning i exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket 7 föreligger inte för varor&lt;br&gt;som förvärvats skattefritt enligt&lt;br&gt;31 e § och som förstörts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeu-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 31 a § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 31 b § i&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31a och 31 b §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte överklagas. Övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden, säljare&lt;br&gt;som avses i 5 § och Riksskattever-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig, sökande el-&lt;br&gt;ler säljare som avses i 5 § över-&lt;br&gt;klagar beslut enligt denna lag, förs&lt;br&gt;det allmännas talan av Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;får inte överklagas. Övriga beslut Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden och säljare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det&lt;br&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 9 b § gäller inte för förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt&lt;br&gt;dels att 31 c § och 35 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 b §, av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 8 föreligger inte för varor&lt;br&gt;som förvärvats skattefritt enligt&lt;br&gt;31 f § och som förstörts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeu-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 31 a § eller revi-&lt;br&gt;sion enligt 31 b § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 31a och 31 b §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden och Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller sökan-&lt;br&gt;de överklagar beslut enligt första&lt;br&gt;stycket, förs det allmännas talan&lt;br&gt;av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 31 a § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 31 b § i&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03105/prop_19992000__105-3.png" style="width:21pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31 a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige och sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraft- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;trädandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 8 b § gäller inte för förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinförsel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Riksskatteverket får över-&lt;br&gt;klaga beslut enligt denna lag.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut enligt denna&lt;br&gt;lag av annan än Riksskatteverket&lt;br&gt;förs det allmännas talan av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten ta över&lt;br&gt;uppgiften att i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol föra det allmännas&lt;br&gt;talan i visst ärende eller viss grupp&lt;br&gt;av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats av Tull-&lt;br&gt;verket enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och har beslutet över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:1329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 a och 4 §§ samt 12 kap. 8 § alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 a§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna för marknadsföring i&lt;br&gt;4 kap. 8-11 och 13 §§ finns särskilda regler i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450). Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 8-&lt;br&gt;11 §§ gentemot den som har serveringstillstånd far, i fråga om mark-&lt;br&gt;nadsföring på serveringsställen, utövas också av kommunen. För kom-&lt;br&gt;munens tillsyn gäller inte 4 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle) ut-&lt;br&gt;övar tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 5 §. Be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten får uppdra&lt;br&gt;åt Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;att utöva tillsyn z dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna till-&lt;br&gt;träde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna&lt;br&gt;varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och skattemyndighet som&lt;br&gt;anges i 1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 5 §. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Stockholm, Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Malmö, Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Göteborg eller Skattemyndighe-&lt;br&gt;ten i Gävle får utöva tillsyn i ver-&lt;br&gt;kets ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och myndighet som anges i&lt;br&gt;1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret far lämnas ut på medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till föl-&lt;br&gt;jande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om miss-&lt;br&gt;tanke om brott enligt&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning&lt;br&gt;lagföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om verk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;samhet som omfattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påförande av tull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;av denna lag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till föl-&lt;br&gt;jande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miss-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tanke om brott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;samhet som omfattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påförande av tull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:430.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5, 9 och 15 §§ samt 12 kap. 1 § skall ha&lt;br&gt;följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 12 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §§, samt närmast före 11 kap. 12 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle, dock inte bensin, råtallolja&lt;br&gt;eller bränsle som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b, som förbrukats&lt;br&gt;för annat ändamål än drift av mo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;z&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle, dock inte bensin, råtallolja&lt;br&gt;eller bränsle som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b, som förbrukats&lt;br&gt;för annat ändamål än drift av mo-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tordrivna fordon vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i industriell verksamhet&lt;br&gt;eller i yrkesmässig jord-, skogs-&lt;br&gt;eller vattenbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;avdrag far göras för energiskatt med ett belopp som motsvarar den ener-&lt;br&gt;giskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första eller andra stycket far göras även för skatt på&lt;br&gt;bränsle som sålts för förbrukning för växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även sådan oljeprodukt som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna&lt;br&gt;fordon än personbilar, lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bränsle sålts för förbrukning till någon som meddelats ett beslut&lt;br&gt;om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b § far avdrag enligt tredje styck-&lt;br&gt;et göras enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskattesats som följer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin, råtallolja eller bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin, råtallolja eller bränsle&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 2 kap. 1 § första styck-&lt;br&gt;et 3 b, för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;återbetalning av energiskatten och&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som avses i 2 kap. 1 § första styck-&lt;br&gt;et 3 b, för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet, i annan yrkesmässig&lt;br&gt;jordbruksverksamhet än växt-&lt;br&gt;husuppvärmning vid växthusodling&lt;br&gt;eller i yrkesmässig skogs- eller&lt;br&gt;vattenbruksverksamhet, medger&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten efter&lt;br&gt;ansökan återbetalning av energi-&lt;br&gt;skatten och hälften av koldioxid-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skatten på bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;återbetalning medges av energiskatt till ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;energiskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § får&lt;br&gt;återbetalning enligt första eller andra stycket medges enligt den lägre&lt;br&gt;koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som föl-&lt;br&gt;jer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för till-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;av den som framställt värmen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för yrkesmässig&lt;br&gt;jord-, skogs- eller vattenbruks-&lt;br&gt;verksamhet, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan av den&lt;br&gt;som framställt värmen åter-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;betalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. energiskatten på elektrisk kraft, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. energiskatten och hälften av koldioxidskatten på bränsle, dock inte&lt;br&gt;bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,&lt;br&gt;som förbrukats vid framställning av värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;energiskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § med-&lt;br&gt;ges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande&lt;br&gt;råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 §, inköp mot för-&lt;br&gt;säkran enligt 8 kap. 3 a § eller&lt;br&gt;återbetalning enligt 9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 §, inköp mot för-&lt;br&gt;säkran enligt 8 kap. 3 a § eller&lt;br&gt;återbetalning enligt 9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller följande. Har bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin eller bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, för-&lt;br&gt;brukats vid tillverkningsprocessen&lt;br&gt;i industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling, medger be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten efter ansö-&lt;br&gt;kan nedsättning av koldioxidskat-&lt;br&gt;ten eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskatten för den del av skat-&lt;br&gt;ten som överstiger 0,8 procent av&lt;br&gt;de framställda produkternas för-&lt;br&gt;säljningsvärde. Nedsättning med-&lt;br&gt;ges med sådant belopp att den&lt;br&gt;överskjutande skattebelastningen&lt;br&gt;inte överstiger 24 procent av det&lt;br&gt;överskjutande skattebeloppet för&lt;br&gt;bränslet. Nedsättning far dock inte&lt;br&gt;medges för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även mottagare av värmele-&lt;br&gt;veranser om värmen har använts&lt;br&gt;vid tillverkningsprocessen i indust-&lt;br&gt;riell verksamhet eller för växt-&lt;br&gt;husuppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling. I sådana fall avses&lt;br&gt;med bränsle det bränsle som för-&lt;br&gt;brukats för framställning av vär-&lt;br&gt;men.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gäller följande. Har bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin eller bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, för-&lt;br&gt;brukats vid tillverkningsprocessen&lt;br&gt;i industriell verksamhet eller i yr-&lt;br&gt;kesmässig jord-, skogs- eller vat-&lt;br&gt;tenbruksverksamhet, medger be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten efter ansö-&lt;br&gt;kan nedsättning av koldioxidskat-&lt;br&gt;ten eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskatten för den del av skat-&lt;br&gt;ten som överstiger 0,8 procent av&lt;br&gt;de framställda produkternas för-&lt;br&gt;säljningsvärde. Nedsättning med-&lt;br&gt;ges med sådant belopp att den&lt;br&gt;överskjutande skattebelastningen&lt;br&gt;inte överstiger 24 procent av det&lt;br&gt;överskjutande skattebeloppet för&lt;br&gt;bränslet. Nedsättning får dock inte&lt;br&gt;medges för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även mottagare av värmele-&lt;br&gt;veranser om värmen har använts&lt;br&gt;vid tillverkningsprocessen i indust-&lt;br&gt;riell verksamhet eller i yrkesmäs-&lt;br&gt;sig jord-, skogs- eller vatten-&lt;br&gt;bruksverksamhet. I sådana fall av-&lt;br&gt;ses med bränsle det bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för framställning av&lt;br&gt;värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket får den&lt;br&gt;koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mer än att den motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 åt per kubikmeter diesel-&lt;br&gt;brännolja (KN-nr 2710 00 69) el-&lt;br&gt;ler fotogen (KN-nr 2710 00 51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kr per kubikmeter eld-&lt;br&gt;ningsolja (KN-nr 2710 00 74-&lt;br&gt;2710 00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 kronor per kubikmeter&lt;br&gt;dieselbrännolja (KN-nr 2710 00&lt;br&gt;69) eller fotogen (KN-nr 2710 00&lt;br&gt;51 eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kronor per kubikmeter&lt;br&gt;eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-&lt;br&gt;2710 00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av sta-&lt;br&gt;tionära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eld-&lt;br&gt;ningsolja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt&lt;br&gt;skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta&lt;br&gt;en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 13 § eller revision&lt;br&gt;enligt 14 § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 13 och 14 §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Malmö,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 13 § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 14 § i be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:1680.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elektrisk kraft har för-&lt;br&gt;brukats i annan yrkesmässig jord-&lt;br&gt;bruksverksamhet än vid växthus-&lt;br&gt;odling eller i yrkesmässig skogs-&lt;br&gt;eller vattenbruksverksamhet, be-&lt;br&gt;slutar beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan om återbetalning av&lt;br&gt;energiskatten på den elektriska&lt;br&gt;kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall&lt;br&gt;omfatta perioden den 1 juli-den 30&lt;br&gt;juni (årsperiod). Om sökanden&lt;br&gt;beräknas förbruka elektrisk kraft i&lt;br&gt;större omfattning, får dock be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten medge att&lt;br&gt;ansökan görs per kalenderkvartal.&lt;br&gt;Ett sådant beslut får återkallas om&lt;br&gt;sökanden begär det eller för-&lt;br&gt;utsättningar för medgivande inte&lt;br&gt;finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning föreligger&lt;br&gt;endast för den del av skatte-&lt;br&gt;beloppet som överstiger 1 000&lt;br&gt;kronor per årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energiskatt skall lämnas in till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten inom ett år&lt;br&gt;efter utgången av årsperioden res-&lt;br&gt;pektive kalenderkvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om återbetalning av&lt;br&gt;energiskatt enligt 12 § gäller be-&lt;br&gt;stämmelserna i 9 kap. 12-15 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 9 kap. 13 och&lt;br&gt;14 §§ får inte överklagas. Övriga&lt;br&gt;beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol av den skattskyldige, sö-&lt;br&gt;kanden och Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 9 kap. 13 och&lt;br&gt;14 §§ får inte överklagas. Övriga&lt;br&gt;beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol av den skattskyldige och&lt;br&gt;sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Om Skattemyndigheten i Gävle har meddelat ett beslut före ikraft-&lt;br&gt;trädandet och beslutet har överklagats, skall Riksskatteverket föra det&lt;br&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De äldre lydelserna av 7 kap. 4 §, 9 kap. 2, 5 och 9 §§ gäller fort-&lt;br&gt;farande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1995:1518) om mervärdes-&lt;br&gt;skattekonton för kommuner och landsting&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 8 §’ orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 9 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens eller Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut enligt denna&lt;br&gt;lag far överklagas hos regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt&lt;br&gt;denna lag far överklagas hos rege-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:257.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4 § och 10 kap. 32 §’ skattebetalning-&lt;br&gt;slagen (1997:483) orden ”Skattemyndigheten i Gävle” och&lt;br&gt;”skattemyndigheten” skall bytas ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Om Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och har beslutet över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § 1998:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 32 § 1998:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om&lt;br&gt;vägavgift for vissa tunga fordon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för&lt;br&gt;vissa tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 och 17 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;U §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre&lt;br&gt;axlar tas vägavgiften ut med 6 314 kronor per år, 631 kronor per månad,&lt;br&gt;168 kronor per vecka och 50 kronor per dag. För motorfordon eller ledad&lt;br&gt;motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas vägavgiften ut&lt;br&gt;med 10 524 kronor per år, 1 052 kronor per månad, 277 kronor per vecka&lt;br&gt;och 50 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det&lt;br&gt;största möjliga antalet axlar och den högsta totalvikten som fordonskom-&lt;br&gt;binationen kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon registrerade i Grek-&lt;br&gt;land skall vägavgiften tas ut med&lt;br&gt;50 procent av belopp som anges i&lt;br&gt;första stycket, under förutsättning&lt;br&gt;att vägavgiftsbevis köps före den&lt;br&gt;1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägavgift skall betalas tillbaka om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgiftsplikt upphör för ett fordon under tid för vilken vägavgift har&lt;br&gt;betalats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med an-&lt;br&gt;nat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften&lt;br&gt;har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1 I fall som avses i första stycket 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalas överskjutande belopp&lt;br&gt;till den som var avgiftsskyldig när&lt;br&gt;avgiftsplikten upphörde. Vägav-&lt;br&gt;giften betalas tillbaka med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den del av&lt;br&gt;avgiften som belöper på antalet&lt;br&gt;återstående hela månader för vilka&lt;br&gt;avgift har betalats, räknat från det&lt;br&gt;att vägavgiftsbeviset kom in till&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten. Från det&lt;br&gt;belopp som skall återbetalas dras&lt;br&gt;en avgift på 210 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalas överskjutande belopp&lt;br&gt;till den som var avgiftsskyldig när&lt;br&gt;avgiftsplikten upphörde. Vägav-&lt;br&gt;giften betalas tillbaka med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den del av&lt;br&gt;avgiften som belöper på antalet&lt;br&gt;återstående hela månader för vilka&lt;br&gt;avgift har betalats, räknat från det&lt;br&gt;att avgiftsplikten upphörde. Från&lt;br&gt;det belopp som skall återbetalas&lt;br&gt;dras en avgift på 210 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 2 återbetalas överskjutande belopp till&lt;br&gt;den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde. Återbetal-&lt;br&gt;ning skall ske med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som&lt;br&gt;belöper på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats,&lt;br&gt;räknat från den dag registreringsbesiktning skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avgiftsplikten upphört in-&lt;br&gt;nan avgiften är betald eller har ett&lt;br&gt;fordons beskaffenhet ändrats så att&lt;br&gt;vägavgift skall tas ut med annat&lt;br&gt;belopp får avgiften sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling&lt;br&gt;på grundval av uppgifter i bilre-&lt;br&gt;gistret, i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i 17 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften sätts ned på grund&lt;br&gt;av att avgiftsplikten har upphört&lt;br&gt;skall samma avgift tas ut som en-&lt;br&gt;ligt 17 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid återbetalning enligt 17 § tillämpas bestämmelsen i dess äldre ly-&lt;br&gt;delse om avgiftsplikten upphört eller fordonets beskaffenhet ändrats före&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte när avgiftsplikt upphört eller&lt;br&gt;fordonets beskaffenhet ändrats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;förhandsbesked i skattefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 10 §§ lagen (1998:189) om förhands-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;besked i skattefrågor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förhandsbesked om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbesked lämnas av Förhandsbesked lämnas av&lt;br&gt;Skatterättsnämnden efter ansökan &amp;nbsp;&amp;nbsp;Skatterättsnämnden efter ansökan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en enskild eller Riksskattever-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av en enskild. Förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket 1, 3 och 4&lt;br&gt;lämnas även efter ansökan av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 4 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången&lt;br&gt;av året efter taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rö-&lt;br&gt;rande en fråga som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 skall ha&lt;br&gt;kommit in till Skatterättsnämnden&lt;br&gt;före utgången av andra året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket redovisningsperioden har&lt;br&gt;gått ut eller, om skatteredovisning-&lt;br&gt;en inte avser redovisningsperioder,&lt;br&gt;den skattepliktiga händelsen har&lt;br&gt;inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rö-&lt;br&gt;rande en fråga som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 skall ha kommit in&lt;br&gt;till Skatterättsnämnden före ut-&lt;br&gt;gången av andra året efter utgång-&lt;br&gt;en av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;redovisningsperioden har gått ut&lt;br&gt;eller, om skatteredovisningen inte&lt;br&gt;avser redovisningsperioder, den&lt;br&gt;skattepliktiga händelsen har in-&lt;br&gt;träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid begäran om förhandsbe-&lt;br&gt;sked i en fråga där skattemyndigheten fattat beslut före ikraftträdandet&lt;br&gt;tillämpas äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.24 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll m.m. av alkoholvaror, tobak s-&lt;br&gt;varor och mineraloljeprodukter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1 § lagen (1998:506) om punktskatte-&lt;br&gt;kontroll m.m. av alkoholvaror, tobaksvaror och mineral oljeprodukter&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild avgift (transporttillägg) skall påföras en avsändande upp-&lt;br&gt;lagshavare om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledsagardokument eller bevis om ställd säkerhet inte följer med&lt;br&gt;transporten i den utsträckning som följer av 1 kap. 6 §, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet inte ställts för transporten i den utsträckning som följer av&lt;br&gt;1 kap. 6 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillägg skall påforas en skattskyldig om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmälningsskyldighet eller&lt;br&gt;skyldighet att ställa säkerhet som&lt;br&gt;följer av 17 § lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt, 16 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1564) om alkoholskatt eller&lt;br&gt;4 kap. 1 § fjärde stycket lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte iakttagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säkerhet enligt 16 § lagen om tobaksskatt, 15 § lagen om alkohol-&lt;br&gt;skatt eller 4 kap. 10 § lagen om skatt på energi inte ställts på föreskrivet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. anmälningsskyldighet eller&lt;br&gt;skyldighet att ställa säkerhet som&lt;br&gt;följer av 17 § lagen (1994:1563)&lt;br&gt;om tobaksskatt, 16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:1564) om alkoholskatt eller&lt;br&gt;4 kap. 11 § lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi inte iakttagits, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Transporttillägget är tjugo procent av de punktskatter som belöper på&lt;br&gt;eller kan antas belöpa på de varor för vilka bestämmelserna i första och&lt;br&gt;andra styckena inte iakttagits.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.25 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far bevilja flygplatshållare tillstånd att inrätta exportbutik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik får obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de. Annan försäljning får inte ske i&lt;br&gt;en exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i en exportbutik&lt;br&gt;skall bedrivas av en godkänd upp-&lt;br&gt;lagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall vara ett&lt;br&gt;godkänt skatteupplag enligt dessa&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik får obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;skall säljas i en exportbutik skall&lt;br&gt;verksamheten bedrivas av en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall i sådana&lt;br&gt;fall vara ett godkänt skatteupplag&lt;br&gt;enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen får endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av obeskattade ge-&lt;br&gt;menskapsvaror till flygpassagera-&lt;br&gt;re som reser till en plats utanför&lt;br&gt;EG:s skatteområde får endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram&lt;br&gt;röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en liter spritdryck eller två liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två liter starköl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och&lt;br&gt;konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte&lt;br&gt;ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-&lt;br&gt;lymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte&lt;br&gt;22 volymprocent, samt mousserande vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt&lt;br&gt;som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;br&gt;starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,&lt;br&gt;cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.26 Förslag till lag om upphävande av vissa lagar om&lt;br&gt;lagerskatt på bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 2000, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1995:1132) om lagerskatt på dieselolja för förbrukning i vis-&lt;br&gt;sa motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2.27 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:40) Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;om tillfällig kompensation för viss energiskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:40) om tillfällig kompensation&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för viss energiskatt skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Ärendet och dess beredning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Exportbutiker och proviantering&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 juli 1999 upphörde möjligheterna till skattefri försäljning i ex-&lt;br&gt;portbutiker till den som reser inom EU. I samband därmed trädde en ny&lt;br&gt;lag om exportbutiker i kraft, lagen (1999:445) om exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;SAS Trading har i skrivelser till Finansdepartementet påpekat att den&lt;br&gt;nya lagstiftningen inte gör det möjligt att organisera exportbutiksverk-&lt;br&gt;samheten på ett från kommersiell synpunkt effektivt sätt (dnr&lt;br&gt;Fil999/2467 och Fi 1999/2503). Med anledning härav beslutade rege-&lt;br&gt;ringen den 23 september 1999 att det inom Regeringskansliet skulle till-&lt;br&gt;sättas en arbetsgrupp med uppgift att se över reglerna om exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetsgruppen redovisade den 27 januari 2000 promemorian Juste-&lt;br&gt;ringar i regelsystemet för exportbutiker. Promemorians lagförslag finns i&lt;br&gt;bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fi2000/268).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sveriges Skeppshandlarförbund och Margell Shipping Service har i&lt;br&gt;skrivelser till Finansdepartementet påpekat att Finlands regler om be-&lt;br&gt;skattning av svinn avseende varor som provianterats skattefritt är libera-&lt;br&gt;lare än de svenska (dnr Fil999/4315 och Fi 1999/4038). I skrivelserna&lt;br&gt;framförs att detta utgör en konkurrensnackdel för den svenska skepps-&lt;br&gt;handeln. Med anledning härav har en promemoria utarbetats inom Fi-&lt;br&gt;nansdepartementet. Promemorians lagförslag stämmer överens med rege-&lt;br&gt;ringens. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över re-&lt;br&gt;missinstanserna finns i bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena&lt;br&gt;finns tillgänglig i Finansdepartementet (dnr Fil999/4315 och&lt;br&gt;Fil 999/403 8).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser nu att ta upp promemoriornas förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärn-&lt;br&gt;kraftverk tas skatt i dag ut med 2,7 öre per kilowattimme på el produce-&lt;br&gt;rad i kärnkraftverk. I budgetpropositionen för år 2000 aviserade rege-&lt;br&gt;ringen att skatten bör omformas från den nuvarande rörliga skatten som&lt;br&gt;baseras på elproduktionen till en fast skatt som baseras på den termiska&lt;br&gt;effekten i kämkraftsreaktorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet har tidigare i en promemoria Skatt på termisk ef-&lt;br&gt;fekt vid kärnkraftsreaktorer 1997-07-01 (dnr Fi97/2150) lagt fram ett&lt;br&gt;förslag till hur en kämkraftsskatt som tas ut efter termisk effekt skulle&lt;br&gt;kunna utformas. Promemorian, som har remitterats, finns tillgänglig i&lt;br&gt;Finansdepartementet. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4. De re-&lt;br&gt;missinstanser som har yttrat sig över promemorian är Riksskatteverket,&lt;br&gt;Närings- och teknikutvecklingsverket, Statens kämkraftsinspektion, Sve-&lt;br&gt;riges Industriförbund, Svenska Kraftverksföreningen, Sydkraft AB och&lt;br&gt;Vattenfall AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En konsult har i februari 2000 på Regeringskansliets uppdrag utrett&lt;br&gt;vilka effekter som uppkommer vid en övergång till en effektskatt. Rap-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;porten Utredning om effekter för kämkraftsföretag vid övergång till ef- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;fektskatt (dnr N2000/1412) finns tillgänglig i Näringsdepartementet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Punktskatteverksamhetens organisatoriska inplacering i skatteförvaltningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Finansdepartementet lämnade den 9 december 1998 i uppdrag till&lt;br&gt;Statskontoret att utreda frågan om punktskatteverksamhetens organisato-&lt;br&gt;riska inplacering i skatteförvaltningen. I rapporten Punktskatteorganisa-&lt;br&gt;tionen inom skatteförvaltningen (1999:19) har Statskontoret lämnat för-&lt;br&gt;slag till en förändrad punktskatteorganisation. Statskontorets rapport&lt;br&gt;finns tillgänglig i Finansdepartementet, dnr Fil998/3344. Regeringen&lt;br&gt;föreslog i budgetpropositionen för 2000 i enlighet med vad Statskontoret&lt;br&gt;föreslagit att punktskatteverksamheten från och med den 1 juli 2000 or-&lt;br&gt;ganisatoriskt skall hänföras till Riksskatteverket (prop. 1999/2000:1 ut-&lt;br&gt;giftsområde 3). Riksdagen beslöt i enlighet med regeringens förslag, bet.&lt;br&gt;1999/200:SkUl och rskr. 1999/2000:63. I propositionen lämnas förslag&lt;br&gt;på de lagändringar som föranleds av Riksdagens beslut om en förändrad&lt;br&gt;organisation. Utformningen av lagförslagen har skett i samråd med Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har i rapporten Bättre riskanalyser för att förhindra&lt;br&gt;angrepp mot system för indirekta skatter m.m. bl.a. föreslagit att punkt-&lt;br&gt;skatterevisoremas befogenheter inte bör vara kopplade till ett uppdrag&lt;br&gt;från beskattningsmyndigheten. Rapporten finns tillgänglig i Finansde-&lt;br&gt;partementet, dnr Fi 1998/3480. Regeringen avser nu ta upp förslaget.&lt;br&gt;Utformningen av lagförslagen har skett i samråd med Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattningsutredningen (dnr Fi 1999/2011), som har haft i uppdrag&lt;br&gt;att se över den samlade vägtrafikbeskattningen, föreslog i sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande Bilen, miljön och säkerheten (SOU 1999:62) att ett ekonomiskt&lt;br&gt;incitament bör införas för vissa miljövänliga bilar. Utredningen har dock&lt;br&gt;inte lämnat något författningsförslag. Betänkandet har remissbehandlats.&lt;br&gt;En sammanställning av remissyttrandena finns tillgänglig i Finansdepar-&lt;br&gt;tementet (dnr Fil999/2011). En förteckning över remissinstanserna finns&lt;br&gt;i bilaga 5.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att Trafikbeskattningsutredningen överlämnat sitt slutbetän-&lt;br&gt;kande i maj 1999 beslutade Riksdagen att en skattelättnad för bilar som i&lt;br&gt;förtid uppfyller de strängaste framtida avgaskraven i Europaparlamentets&lt;br&gt;och rådets direktiv 98/69/EG av den 17 juni 1999 om avgifter på tunga&lt;br&gt;godsfordon för användning av vissa infrastrukturer, miljöklass 1 i svensk&lt;br&gt;lagstiftning, skall införas i trafikbeskattningen för att ersätta den tidigare&lt;br&gt;gällande femåriga befrielsen från fordonsskatt. Regeringen har därefter&lt;br&gt;under hösten 1999 bedömt att ett sådant lättnadsbelopp för bilar i miljö-&lt;br&gt;klass 1 skall uppgå till 3 500 kronor och sänkas till 1 500 kronor när de&lt;br&gt;framtida avgaskraven i miljöklass 2 blir obligatoriska (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1, volym 1, sid. 208). Vidare har det bedömts att en sådan&lt;br&gt;skattelättnad skall införas under år 2000, om bilen inte överstiger en viss&lt;br&gt;vikt. För övriga bilar har det bedömts att en skattelättnad skall införas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;först under år 2001 med 3 500 kronor, till dess att kraven i miljöklass 2&lt;br&gt;blir obligatoriska, och därefter med 1 500 kronor. Riksdagen har anslutet&lt;br&gt;sig till regeringens bedömning (bet. 1999/2000:FiUl sid. 176). Regering-&lt;br&gt;en lämnar nu forslag på den närmare utformningen av en sådan skatte-&lt;br&gt;lättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket, Svenska Åkeriförbundet och Lantbrukarnas Riksför-&lt;br&gt;bund har i skrivelser (dnr Fil999/1429, Fil999/722, Fi97/3717 och&lt;br&gt;Fi98/792) påpekat att det förekommer vissa problem vid administrationen&lt;br&gt;av vägavgiften. Riksskatteverket har föreslagit att det införs en möjlighet&lt;br&gt;till nedsättning av obetald vägavgift och att återbetalning av överskjutan-&lt;br&gt;de skatt sker från den tidpunkt när avgiftsplikten upphörde och inte från&lt;br&gt;tidpunkten när vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.&lt;br&gt;Dessa frågor har även behandlats i samband med fastställandet av en&lt;br&gt;handlingsplan för åkerinäringen. Handlingsplanen har utarbetats i samar-&lt;br&gt;bete mellan Näringsdepartementet, Finansdepartementet, Justitiedepar-&lt;br&gt;tementet, Svenska Åkeriförbundet, Transportarbetarförbundet och Bilar-&lt;br&gt;betsgivamas Riksförbund. Regeringen beslöt den 17 februari 2000 att&lt;br&gt;anta handlingsplanen. Mot denna bakgrund föreslås därför vissa ändring-&lt;br&gt;ar i vägavgiftslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggning av jordbrukets energibeskattning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbrukets energiförbrukning beskattas i dag på samma sätt som annan&lt;br&gt;energiförbrukning inom den s.k. övrigsektom. Det innebär att full energi-&lt;br&gt;och koldioxidskatt tas ut på fossilbränsleanvändningen och att energiskatt&lt;br&gt;tas ut på elförbrukningen efter den generella skattesatsen, dvs. med 10,6&lt;br&gt;öre per kWh i vissa kommuner i norra och mellersta Sverige och med&lt;br&gt;16,2 öre per kWh i övriga landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen for år 2000 hänvisat till tidigare&lt;br&gt;uttalanden om att jordbruket skall ges villkor som är likvärdiga med and-&lt;br&gt;ra näringars och har aviserat att jordbruket från den 1 juli 2000 skall ges&lt;br&gt;samma reduktion av energi- och koldioxidskattema som industrin och&lt;br&gt;växthusnäringen har for närvarande (prop. 1999/2000:1, volym 1, sid.&lt;br&gt;208). Riksdagen har anslutit sig till regeringens bedömning (bet.&lt;br&gt;1999/2000:FiUl sid. 176). Jordbruket skall således fa tillämpa samma&lt;br&gt;skattereduceringar som finns for industrins och växthusnäringens för-&lt;br&gt;brukning av el och bränslen för uppvärmning och drift av stationära mo-&lt;br&gt;torer, dvs. att ingen energiskatt tas ut och att koldioxidskatten på bränslen&lt;br&gt;sätts till hälften av den generella nivån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagstiftningsfrågor i anledning av att jordbruksnäringen skall ges&lt;br&gt;samma energiskattemässiga behandling som tillverkningsindustrin och&lt;br&gt;växthusnäringen har behandlats i en departementspromemoria, som har&lt;br&gt;remissbehandlats. Yttrande över promemorian har lämnats av Riksskatte-&lt;br&gt;verket, Energimyndigheten, Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruks-&lt;br&gt;verket, Fiskeriverket, Skogsstyrelsen, Sveriges Elleverantörer, Svenska&lt;br&gt;KraftverksfÖreningen, Lantbrukarnas Riksförbund, Riksförbundet Svens-&lt;br&gt;ka Lantmännen, Trädgårdsnäringens Riksförbund, Svenska Petroleum&lt;br&gt;Institutet, Grönsaksodlamas Riksförbund, Vattenbrukamas Riksförbund&lt;br&gt;samt Matfiskodlamas Producentorganisation. Närings- och teknikutveck-&lt;br&gt;lingsverket, Naturvårdsverket och Sveriges Industriförbund har beretts&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tillfälle, men har avstått från att yttra sig över promemorian. En samman- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;ställning över remissyttrandena fmns tillgänglig i Finansdepartementet,&lt;br&gt;dnr Fil999/4872. Härutöver har Statistiska centralbyrån (SCB) under&lt;br&gt;hand beretts tillfälle att lämna synpunkter på promemorian. Regeringen&lt;br&gt;avser nu att ta upp promemorians förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutade den 9 mars 2000 att inhämta Lagrådets yttrande&lt;br&gt;över de lagförslag som fmns i bilaga 6. Den 16 mars beslutade regering-&lt;br&gt;en att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som fmns i bilaga 7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådets yttranden fmns i bilaga 8. Regeringens lagförslag har utfor-&lt;br&gt;mats i enlighet med vad Lagrådet förordat. Lagrådet har dock ansett att&lt;br&gt;vissa rättsliga och principiella frågor bör övervägas ytterligare. Vi åter-&lt;br&gt;kommer till detta och Lagrådets övriga synpunkter i det följande. I för-&lt;br&gt;hållande till lagrådsremissen har också gjorts vissa ändringar i lagtexten&lt;br&gt;av redaktionell karaktär.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag som inte remitterats är av sådan lagteknisk enkel beskaffen-&lt;br&gt;het att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;4 Justeringar i regelsystemet för exportbutiker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: I exportbutikema skall andra beskattade varor&lt;br&gt;än alkoholdrycker fa säljas till EU-resenärer. Genom ett förtydligande&lt;br&gt;klargörs att kravet att verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av&lt;br&gt;en godkänd upplagshavare enligt lagen om tobaksskatt och lagen om&lt;br&gt;alkoholskatt, endast gäller i fall alkohol- eller tobaksvaror säljs i buti-&lt;br&gt;ken. Det är endast i sådana fall butiken skall vara ett godkänt skatte-&lt;br&gt;upplag enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Leveranser av varor som ingår i exportbutikssortiment skall kunna&lt;br&gt;ske mervärdesskatteffitt till exportbutiken även om varorna senare&lt;br&gt;skall säljas med mervärdesskatt till EU-resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Alternativ 1 stämmer överens med regering-&lt;br&gt;ens förslag. I promemorian presenteras två alternativa förslag till förbätt-&lt;br&gt;ringar. Enligt alternativ 2 slopas kravet att en exportbutik skall vara&lt;br&gt;skatteupplag samtidigt som förbudet mot att sälja beskattade varor till&lt;br&gt;EU-resenärer upphävs. Genom ett förtydligande klargörs att kravet att&lt;br&gt;verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av en godkänd upplagsha-&lt;br&gt;vare enligt lagen om tobaksskatt och lagen om alkoholskatt, endast gäller&lt;br&gt;i fall alkohol- eller tobaksvaror säljs i butiken. Vidare föreslås att leve-&lt;br&gt;ranser till exportbutiker skall ske med mervärdesskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Alkoholinspektionen, Luftfartsverket, Inflight Ser-&lt;br&gt;vice, Kristianstad Airport, SAAB (Linköpings Flygplats), SAS Trading,&lt;br&gt;Stockholm Skavsta Airport, Västerås Flygplats, Växjö Flygplats och Öre-&lt;br&gt;bro läns Flygplats förordar alternativ 1 i promemorian. Riksskatteverket&lt;br&gt;tillstyrker alternativ 2 och anser att alternativ 1 inte bör läggas till grund&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för lagstiftning. Luftfartsverket, Inflight Service, SAAB, SAS Trading,&lt;br&gt;Västerås Flygplats, Växjö Flygplats och Örebro läns Flygplats anser att&lt;br&gt;de kvantitativa begränsningarna for skattefri försäljning av alkohol- och&lt;br&gt;tobaksvaror till tredjelandsresenärer skall slopas och att samtliga lagänd-&lt;br&gt;ringar skall ges retroaktiv verkan från den 1 juli 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1999 upphörde möjlighe-&lt;br&gt;terna till skattefri försäljning i exportbutiker till den som reser inom EU. I&lt;br&gt;samband därmed trädde en ny lag om exportbutiker i kraft, lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker. Exportbutikema reglerades tidigare genom&lt;br&gt;bestämmelser i tullagstiftningen. En av nyheterna i lagen om exportbuti-&lt;br&gt;ker är att verksamheten skall bedrivas av en godkänd upplagshavare en-&lt;br&gt;ligt lagen (1994:1563) om tobaksskatt och lagen (1994:1564) om alko-&lt;br&gt;holskatt och att butiken skall vara ett godkänt skatteupplag enligt dessa&lt;br&gt;lagar. Syftet med dessa krav var att dels skapa goda kontrollmöjligheter,&lt;br&gt;dels möjliggöra för den som bedriver verksamheten att ta emot och lagra&lt;br&gt;varor skattefritt (se prop. 1998/99:86, s. 66-69).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik far obeskattade gemenskapsvaror säljas till flygpassa-&lt;br&gt;gerare som reser till en plats utanför EG:s skatteområde. Annan försälj-&lt;br&gt;ning far inte ske. Det är alltså förbjudet att i en exportbutik sälja beskat-&lt;br&gt;tade varor till EU-resenärer. Det varusortiment som far säljas i exportbu-&lt;br&gt;tikema, det s.k. exportbutikssortimentet, är begränsat till alkoholvaror,&lt;br&gt;tobaksvaror, parfym m.m., choklad och konfektyrvaror. När det gäller&lt;br&gt;alkohol och tobaksvaror är försäljningen dessutom begränsad till följande&lt;br&gt;kvantiteter för varje resande: 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50&lt;br&gt;cigarrer eller 250 gram röktobak eller en proportionell blandning av des-&lt;br&gt;sa tobaksvaror, en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin och&lt;br&gt;två liter starköl. Till den som reser till Norge far försäljning inte ske till&lt;br&gt;större mängder än vad som tullfritt far föras in till Norge.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör inledningsvis framhållas att det nuvarande regelsystemet för&lt;br&gt;exportbutiker är uppbyggt efter i stort sett samma mönster som det regel-&lt;br&gt;system som gällde före taxffeeförsäljningens avskaffande. En avgörande&lt;br&gt;skillnad, som dock inte har med själva regelsystemet att göra, är att det&lt;br&gt;numera endast är tredjelandsresenärer som har rätt att handla skattefritt.&lt;br&gt;Detta gör att man i dag vid försäljning av varor som ingår i exportbu-&lt;br&gt;tikssortimentet måste skilja på försäljning som är skattefri och försäljning&lt;br&gt;som skall beskattas. Det är därför inte förvånande att aktörerna anser att&lt;br&gt;dagens system är mer komplicerat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar dock bedömningen i promemorian att kravet på att en&lt;br&gt;exportbutik skall vara godkänd som skatteupplag och förbudet mot att i&lt;br&gt;butiken sälja beskattade varor till EU-resenärer skapat problem för de&lt;br&gt;näringsidkare som driver exportbutiker. Kravet på att exportbutiken skall&lt;br&gt;vara godkänd som skatteupplag och nämnda försälj ningsförbud har lett&lt;br&gt;till att beskattade och obeskattade varor inte kan bjudas ut till försäljning&lt;br&gt;i samma butik, vilket gör det svårt för näringsidkarna att organisera verk-&lt;br&gt;samheten på ett från kommersiell synpunkt effektivt sätt. Det bör påpekas&lt;br&gt;att dessa problem inte aktualiseras vad gäller alkoholvaror eftersom be-&lt;br&gt;skattade alkoholvaror endast får säljas av Systembolaget, se 3 kap. 2 §&lt;br&gt;andra stycket och 5 kap. 2 § alkohollagen (1994:1738). Däremot hindrar&lt;br&gt;nuvarande ordning att både beskattade och obeskattade tobaksvaror bjuds&lt;br&gt;ut till försäljning i samma butik. Problemet gäller även övriga exportbu-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tiksvaror, dvs. choklad- och konfektyrvaror, parfymer m.m. Beskattad&lt;br&gt;choklad kan t.ex. inte tillhandahållas i samma butik som obeskattade al-&lt;br&gt;koholvaror. Detsamma gäller självfallet varor som inte ingår i exportbu-&lt;br&gt;tikssortimentet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även om problemen inte är alltför allvarliga går det inte att bortse från&lt;br&gt;att det nuvarande regelsystemet i vissa avseenden gör det svårt för ex-&lt;br&gt;portbutiksinnehavama att bedriva verksamheten på ett från kommersiell&lt;br&gt;synpunkt effektivt sätt. Detta gäller särskilt de butiksinnehavare som&lt;br&gt;önskar sälja beskattade varor till EU-resenärer. Regeringen anser därför&lt;br&gt;att det finns skäl att föreslå ändringar i nuvarande regelsystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller kravet på att en exportbutik skall vara godkänd som&lt;br&gt;skatteupplag och förbudet mot att i butiken sälja beskattade varor till EU-&lt;br&gt;resenärer lämnas i promemorian två alternativa förslag till förbättringar. I&lt;br&gt;alternativ 1 föreslås det bli tillåtet att i exportbutikema sälja beskattade&lt;br&gt;varor till EU-resenärer. Butikerna skall dock precis som i dag vara god-&lt;br&gt;kända som skatteupplag. Enligt alternativ 2 slopas kravet att en export-&lt;br&gt;butik skall vara skatteupplag. Den som bedriver verksamheten skall dock&lt;br&gt;i likhet med dagens regler vara godkänd som upplagshavare. Beskattade&lt;br&gt;varor skall få säljas till EU-resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nästan samtliga remissinstanser förordar alternativ 1. Riksskatteverket,&lt;br&gt;som förordar alternativ 2, anser dock att alternativ 1 är tveksamt i för-&lt;br&gt;hållande till EG-rätten på området. Verket framhåller dock att EG-rätten&lt;br&gt;på området inte är helt klar men att det kan vara oförenligt med rådets&lt;br&gt;direktiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för&lt;br&gt;punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av&lt;br&gt;sådana varor (EGT L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012), det s.k. cir-&lt;br&gt;kulationsdirektivet, att bedriva detaljhandelsförsäljning i ett skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beträffande Riksskatteverkets invändning bör det påpekas att nuvaran-&lt;br&gt;de ordning föreskriver att försäljningen skall ske i skatteupplag. Lagstif-&lt;br&gt;taren har alltså redan godtagit att detaljhandelsförsäljning får ske i skatte-&lt;br&gt;upplag som är exportbutiker. Alternativ 1 innebär därför inget nytt i för-&lt;br&gt;hållande till nuvarande ordning vad gäller frågan om detaljhandelsför-&lt;br&gt;säljning bör få ske i skatteupplag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns inga regler för exportbutiker på gemenskapsnivå. Däremot&lt;br&gt;fmns det regler om skatteupplag i cirkulationsdirektivet. En lagstiftning&lt;br&gt;enligt alternativ 1 skulle leda till att beskattade varor förvaras i upplagen.&lt;br&gt;Enligt cirkulationsdirektivet skall upplagshavares lagring m.m. av obe-&lt;br&gt;skattade varor äga rum i ett godkänt skatteupplag. Skatteupplag skall&lt;br&gt;godkännas enligt de villkor som gäller i respektive medlemsstat. Syftet&lt;br&gt;med skatteupplagsinstitutet är självfallet att möjliggöra lagring av obe-&lt;br&gt;skattade alkohol- och tobaksvaror. Det synes inte finnas något direkt hin-&lt;br&gt;der enligt cirkulationsdirektivet mot att tillåta att varor som inte omfattas&lt;br&gt;av direktivet lagras i skatteupplag. Detta är dock ingen given tolkning&lt;br&gt;utan rättsläget far, som Riksskatteverket påpekat, betraktas som oklart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av de varor som ingår i exportbutikssortimentet är det endast alkohol-&lt;br&gt;och tobaksvaror som omfattas av cirkulationsdirektivets regler om skat-&lt;br&gt;teupplag. Att tillåta försäljning av beskattade varor i exportbutikema&lt;br&gt;kommer dock inte att leda till att både beskattade och obeskattade alko-&lt;br&gt;hol- och tobaksvaror kommer att förvaras i butikerna. Eftersom butikerna&lt;br&gt;även i fortsättningen skall vara skatteupplag kan varorna förvaras punkt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skattefritt i butiken fram till försäljningstillfallet, då det avgörs om för-&lt;br&gt;säljningen skall beskattas eller inte. Ett annat sätt att uttrycka detta är att&lt;br&gt;varorna blir skattepliktiga först när de lämnar upplaget. Det uppkommer&lt;br&gt;alltså ingen risk för att beskattade och obeskattade alkohol- och tobaksva-&lt;br&gt;ror sammanblandas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sker om exportbutikema far sälja beskattade varor till EU-&lt;br&gt;resenärer är alltså att obeskattade alkohol- och tobaksvaror kommer att&lt;br&gt;förvaras i ett skatteupplag tillsammans med andra varor. Eftersom dessa&lt;br&gt;andra varor helt saknar koppling till lagarna om skatt på alkohol och to-&lt;br&gt;bak finns det inget som direkt talar för att en sådan ordning skulle försvå-&lt;br&gt;ra kontrollen av de alkohol- och tobaksvaror som förvaras i upplaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av ovan angivna förhållanden anser regeringen att alter-&lt;br&gt;nativ 1 kan läggas till grund för ändringar i regelsystemet för exportbuti-&lt;br&gt;ker. Fråga uppkommer då om alternativ 1 är att föredra framför alternativ&lt;br&gt;2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt alternativ 2 skall butikerna inte längre vara skatteupplag. Den&lt;br&gt;som bedriver verksamheten skall även i fortsättningen vara godkänd som&lt;br&gt;upplagshavare. Exportbutiksinnehavama förutsätts ha ett skatteupplag i&lt;br&gt;anslutning till butiken eller någon annanstans. Det innebär att skyldighe-&lt;br&gt;ten att betala punktskatt kommer att inträda när varorna tas in i butiken.&lt;br&gt;Avdrag kan sedan yrkas för de varor som säljs till tredjelandsresenärer.&lt;br&gt;En avgörande skillnad mellan alternativ 2 och dagens system är att skatt-&lt;br&gt;skyldigheten och avdragsrätten skulle inträda vid olika tidpunkter. Skatt-&lt;br&gt;skyldigheten inträder när varan flyttas från upplaget till butiken men rätt&lt;br&gt;till avdrag föreligger först när varan levereras till en tredjelandsresenär.&lt;br&gt;Butiksinnehavaren behöver dock betala skatten först i och med att den&lt;br&gt;skall deklareras. Eftersom han är upplagshavare innebär det att varor som&lt;br&gt;flyttas från upplaget till butiken en månad skall redovisas och betalas den&lt;br&gt;tjugonde i månaden efter. Skatten på de varor som under redovisningspe-&lt;br&gt;rioden har sålts till tredjelandsresenärer får dras av i deklarationen. Det&lt;br&gt;kan naturligtvis tänkas att varor inte säljs under samma redovisningsperi-&lt;br&gt;od som de flyttats från upplaget till butiken. Avdrag för skatt på sådana&lt;br&gt;varor kan dock medges för senare redovisningsperioder, givetvis under&lt;br&gt;förutsättning att de sålts till tredjelandsresenärer under den period som&lt;br&gt;avdraget avser. Överstiger avdragen för en redovisningsperiod skattens&lt;br&gt;bruttobelopp för perioden, skall det överskjutande beloppet återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som sagts i föregående stycke innebär att butiksinnehavaren kan&lt;br&gt;komma att fa ligga ute med punktskatt för varor som i slutändan inte skall&lt;br&gt;beskattas. Alternativ 2 kan därför till skillnad från alternativ 1 leda till att&lt;br&gt;exportbutiksinnehavama drabbas av likviditetspåfrestningar. Det synes&lt;br&gt;vidare vara en onödig omgång att först ta ut skatt på samtliga varor för att&lt;br&gt;sedan medge avdrag för de varor som säljs till tredjelandsresenärer. En-&lt;br&gt;ligt alternativ 1 kan varorna förvaras i obeskattat skick fram till försälj-&lt;br&gt;ningstillfallet då det avgörs om skatt skall betalas för varorna. Från admi-&lt;br&gt;nistrativa och redovisningsmässiga utgångspunkter framstår därför alter-&lt;br&gt;nativ 1 som enklare än alternativ 2. Med hänsyn till det nu sagda föredrar&lt;br&gt;regeringen alternativ 1 framför alternativ 2. Vi föreslår därför att det i&lt;br&gt;exportbutikema, som även i fortsättningen skall vara skatteupplag, skall&lt;br&gt;bli tillåtet att sälja andra beskattade varor än alkoholdrycker till EU-&lt;br&gt;resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varor som ingår i exportbutikssortimentet kan enligt nuvarande lag-&lt;br&gt;stiftning levereras mervärdesskattefritt till exportbutikema. Denna skat-&lt;br&gt;tefrihet gäller dock endast om varorna är avsedda för försäljning till&lt;br&gt;tredjelandsresenärer. Skattefriheten är alltså kopplad till att det i export-&lt;br&gt;butikema inte far förekomma annan försäljning än försäljning av obe-&lt;br&gt;skattade gemenskapsvaror till tredjelandsresenärer. Förslagen ovan inne-&lt;br&gt;bär att denna begränsning slopas. Det kommer alltså bli tillåtet att i ex-&lt;br&gt;portbutikema sälja beskattade varor till EU-resenärer. En exportbutiksin-&lt;br&gt;nehavare som vill sälja både beskattade och obeskattade varor kommer&lt;br&gt;då, om nuvarande regler för mervärdesskatten behålls, att i exportbutiken&lt;br&gt;behöva ha två lager av varje varukategori, nämligen ett lager som levere-&lt;br&gt;rats mervärdesskattefritt för försäljning till tredjelandsresenärer och ett&lt;br&gt;lager som levererats med mervärdesskatt för försäljning till EU-resenärer.&lt;br&gt;Detta är ingen lämplig ordning från kontrollsynpunkt. Även kommersi-&lt;br&gt;ella skäl talar mot en sådan ordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dubbla lager kan dock undvikas genom att mervärdesskatteffiheten för&lt;br&gt;leveranser till exportbutiker utvidgas till att omfatta även varor ur ex-&lt;br&gt;portbutikssortimentet som skall säljas med mervärdesskatt till EU-&lt;br&gt;resenärer. Regeringen föreslår därför att leveranser till butikerna av såda-&lt;br&gt;na varor skall vara generellt skattefria. Precis som dag skall dock mer-&lt;br&gt;värdesskatt tas ut vid försäljning till EU-resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen om att verksamheten i en exportbutik skall bedrivas av&lt;br&gt;en godkänd upplagshavare enligt lagarna om tobaksskatt och alkoholskatt&lt;br&gt;har enligt vad som uttalas i promemorian tolkats så att kravet även gäller&lt;br&gt;i fall den som skall bedriva verksamheten inte har för avsikt att sälja al-&lt;br&gt;kohol- eller tobaksvaror. Även de som enbart tänkt sälja choklad- och&lt;br&gt;konfektyrvaror har alltså varit tvungna att ansöka om att bli godkända&lt;br&gt;som upplagshavare enligt nämnda lagar. För att bli godkänd som upp-&lt;br&gt;lagshavare för alkohol- eller tobaksvaror krävs självfallet att man avser&lt;br&gt;att hantera sådana varor. Bestämmelsen har alltså tolkats på ett sätt som&lt;br&gt;innebär att en enskild måste sälja alkohol- och tobaksvaror för att över&lt;br&gt;huvud fa driva en exportbutik. Detta är ingen lämplig ordning. Regering-&lt;br&gt;en anser därför att det bör förtydligas att kravet på att butiksinnehavaren&lt;br&gt;skall vara godkänd upplagshavare endast gäller i fall denne har för avsikt&lt;br&gt;att sälja alkohol- och tobaksvaror.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 3 § lagen om exportbutiker är den skattefria försäljningen av al-&lt;br&gt;kohol- och tobaksvaror till tredjelandsresenärer begränsad till vissa&lt;br&gt;kvantiteter per resande, som t.ex. en liter spritdryck. Avdragsrätten för&lt;br&gt;skatt på alkohol- och tobaksvaror som sålts till tredjelandsresenärer är&lt;br&gt;begränsad på samma sätt. Ett flertal remissinstanser anser att dessa be-&lt;br&gt;gränsningar bör slopas och anför som skäl att inget annat EU-land tilläm-&lt;br&gt;par sådana begränsningar och begränsningarna därför försämrar svenska&lt;br&gt;exportbutikers konkurrenskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till lagen om exportbutiker anfördes som skäl för be-&lt;br&gt;gränsningarna dels att de skulle möjliggöra kontroll i efterhand av för-&lt;br&gt;säljningen i exportbutikema, dels att flertalet länder tillämpar importre-&lt;br&gt;striktioner för i vart fall alkohol- och tobaksvaror (se prop. 1998/99:86, s.&lt;br&gt;69). Regeringen är för närvarande inte beredd att ompröva begränsning-&lt;br&gt;arna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En rad remissinstanser anser att föreslagna ändringar bör ges retroaktiv Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;verkan från den 1 juli 1999. Regeringen anser dock att det inte kommit&lt;br&gt;fram något i ärendet som motiverar retroaktiv lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder ändringar i 1 och 3 §§ lagen om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 9 § mervärdesskattelagen och 2 kap. 4 § lagen om frihet från skatt&lt;br&gt;vid import. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller förslagens offentlig-finansiella effekter bör det noteras&lt;br&gt;att det skattefria området för försäljning i exportbutiker inte utvidgas.&lt;br&gt;Varor som ingår i exportbutikssortimentet skall dock enligt förslagen&lt;br&gt;kunna levereras mervärdesskattefritt till butikerna. I likhet med vad som&lt;br&gt;gäller i dag skall mervärdesskatt tas ut vid försäljning av sådana varor till&lt;br&gt;EU-resenärer. Förslagen leder alltså inte till att mervärdesskatteintäktema&lt;br&gt;minskar.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5 Skattefrihet för proviantvaror som förstörts&lt;br&gt;genom olyckshändelse eller force majeure&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaks-&lt;br&gt;varor som provianterats utan skatt och som därefter förstörts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag stämmer överens med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket, Tullverket och Sveriges Redar-&lt;br&gt;förening tillstyrker förslaget. Sveriges Skeppshandlarförbund och Mar-&lt;br&gt;gell Shipping Service anser att skattefriheten även bör omfatta stöld, out-&lt;br&gt;redda lagerbrister m.m. Som stöd härför anförs att man i Finland och&lt;br&gt;Danmark medger skattefrihet för sådant svinn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Den 1 juli 1999 infördes nya regler&lt;br&gt;för skattefri proviantering av fartyg och luftfartyg. Reglerna fmns i lagen&lt;br&gt;(1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg, provianteringsla-&lt;br&gt;gen (prop. 1998/99:86, bet. 1998/99:SkU21, rskr. 1998/99:243). Enligt&lt;br&gt;dessa regler far den som beviljats tillstånd proviantera obeskattade alko-&lt;br&gt;hol- och tobaksvaror för förbrukning ombord vid resa till utländsk ort.&lt;br&gt;Skattefri proviantering far även ske för försäljning ombord vid resa till&lt;br&gt;tredje land. En tillståndshavare som provianterat skattefritt blir dock&lt;br&gt;skattskyldig om varorna används för annat ändamål än det som var förut-&lt;br&gt;sättningen för skattefriheten. Skattskyldighet uppkommer vid varje situa-&lt;br&gt;tion som inte täcks av de skattefria ändamålen. Att varor säljs i en butik&lt;br&gt;på en EU-intem resa innebär således att skattskyldighet inträder. Även&lt;br&gt;svinn eller stölder av resande eller personal utlöser beskattning. Detsam-&lt;br&gt;ma gäller om varorna förstörs genom olyckshändelser eller force majeure&lt;br&gt;(se prop. 1998/99:86, s. 61 och 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid kontakter med finska finansdepartementet och danska skattemi-&lt;br&gt;nisteriet har det framkommit att Danmark och Finland inte beskattar al-&lt;br&gt;kohol- och tobaksvaror som provianterats skattefritt och som därefter&lt;br&gt;förstörs genom olyckshändelse eller force majeure. När det gäller Dan-&lt;br&gt;mark är det en regel som utbildats i praxis. I Finland framgår det dock&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uttryckligen av den finska lagstiftningen att så är att fallet. Den finska&lt;br&gt;lagstiftningen innehåller dock ingen ovillkorlig rätt till skattefrihet utan&lt;br&gt;avgörande är de konkreta omständigheterna i varje enskilt fall. Myndig-&lt;br&gt;heterna kan vägra skattefrihet om det inte föreligger en godtagbar utred-&lt;br&gt;ning av omständigheterna. Som redogjorts för i föregående stycke före-&lt;br&gt;skriver dock den svenska lagstiftningen att skatt skall tas i nu aktuella&lt;br&gt;situationer. Det kan alltså konstateras att Danmark och Finland har libe-&lt;br&gt;ralare regler än Sverige. Skattefriheten i dessa länder är dock inte så vid-&lt;br&gt;sträckt som vissa remissinstanser påstår. Fråga uppkommer då om Sveri-&lt;br&gt;ge bör anpassa sina regler till vad som gäller i Danmark och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det råder inget tvivel om att de svenska reglerna utgör en konkur-&lt;br&gt;rensnackdel för de svenska skeppshandlama. Det är tämligen självklart&lt;br&gt;att rederier väljer att proviantera i Danmark och Finland där man, till&lt;br&gt;skillnad från i Sverige, slipper att betala skatt för varor som förstörs ge-&lt;br&gt;nom olyckshändelser och force majeure. Det far vidare betraktas som&lt;br&gt;värdefullt att Sveriges regler på provianteringsområdet i så stor utsträck-&lt;br&gt;ning som möjligt stämmer överens med reglerna i våra närmaste grann-&lt;br&gt;länder. Olika regler i olika länder leder automatiskt till konkurrenssned-&lt;br&gt;vridningar. Detta är särskilt påtagligt i fråga om skeppshandel eftersom&lt;br&gt;rederier utan svårigheter kan välja att proviantera i ett land med förmån-&lt;br&gt;ligare regler. Det nu sagda talar för att Sverige bör anpassa sina regler till&lt;br&gt;vad som gäller i Danmark och Finland.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I förarbetena till provianteringslagen uttalade regeringen att rådets di-&lt;br&gt;rektiv 92/12/EEG av den 25 februari 1992 om allmänna regler för punkt-&lt;br&gt;skattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana&lt;br&gt;varor (EGT L 076, 23.3.1992 s. 1, Celex 392L0012), det s.k. cirkula-&lt;br&gt;tionsdirektivet, inte medgav att man lät bli att ta ut skatt på varor som&lt;br&gt;provianterats skattefritt och som därefter förstörts genom olyckshändelse&lt;br&gt;eller force majeure. Skälen för ställningstagandet var att direktivets regler&lt;br&gt;om skattebefrielse för varor som förstörts genom olyckshändelse och for-&lt;br&gt;ce majeure inte ansågs kunna omfatta varor som lämnat den s.k. suspen-&lt;br&gt;sionsordningen. Varor som släppts för konsumtion, dit varor som provi-&lt;br&gt;anterats skattefritt ansågs höra, skulle alltså falla utanför området för&lt;br&gt;skattebefrielse (se prop. 1998/99:86, s. 61 och 62).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt artikel 23.5 i cirkulationsdirektivet får emellertid medlemssta-&lt;br&gt;terna behålla sina nationella bestämmelser om proviantering av fartyg&lt;br&gt;och luftfartyg till dess att rådet enhälligt på kommissionens förslag har&lt;br&gt;infört gemenskapsbestämmelser på området. Regler om proviantering av&lt;br&gt;fartyg och luftfartyg omfattas alltså av medlemsstaternas nationella kom-&lt;br&gt;petens. Det innebär att medlemsstaterna själva far välja om man vill till-&lt;br&gt;låta proviantering med obeskattade varor. En rimlig tolkning är att denna&lt;br&gt;frihet även inkluderar en frihet att bestämma hur varor som provianterats&lt;br&gt;skattefritt och som förstörts genom olyckshändelse eller force majeure,&lt;br&gt;skall hanteras skattemässigt. Slutsatsen blir då att cirkulationsdirektivets&lt;br&gt;regler om varor som förstörts genom olyckshändelse och force majeure&lt;br&gt;inte gäller i fråga om proviantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet har anfört att det är tveksamt om artikel 23.5 i cirkulationsdi-&lt;br&gt;rektivet kan tolkas så att den tillåter införande av helt nya bestämmelser&lt;br&gt;på provianteringsområdet och att frågan om de rättsliga möjligheterna att&lt;br&gt;införa en bestämmelse av föreslagen innebörd därför bör övervägas yt-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;terligare. Inledningsvis bör det påpekas att regeringen i prop. 1998/99:86&lt;br&gt;Ändrade skatteregler med anledning av taxfreeförsäljningen inom EU&lt;br&gt;upphör uttalade att det med stöd av artikel 23.5 skulle vara möjligt att&lt;br&gt;infora helt nya bestämmelser avseende proviantering med obeskattade&lt;br&gt;cigaretter för förbrukning ombord (s. 78). En tolkning helt i linje med&lt;br&gt;vad Lagrådet antyder skulle innebära att medlemsstaterna sedan den 1&lt;br&gt;januari 1993 har varit förhindrade att ändra huvuddragen i sina proviante-&lt;br&gt;ringsbestämmelser. En sådan tolkning hade förefallit rimlig i fråga om ett&lt;br&gt;område där medlemsstaterna far behålla nationella bestämmelser som&lt;br&gt;avviker från en gemenskap snorm. Så är dock inte fallet här, eftersom det&lt;br&gt;helt saknas gemenskapsbestämmelser på provianteringsområdet. Rege-&lt;br&gt;ringen anser därför att artikel 23.5 i cirkulationsdirektivet inte hindrar&lt;br&gt;den nu föreslagna lagändringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med hänsyn till att nuvarande regler utgör en konkurrensnackdel för&lt;br&gt;svensk skeppshandel och till att en anpassning av reglerna till vad som&lt;br&gt;gäller i Danmark och Finland inte synes strida mot cirkulationsdirektivet&lt;br&gt;föreslår regeringen att skatt inte skall tas ut på alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;som efter att de provianterats skattefritt förstörs genom olyckshändelse&lt;br&gt;eller force majeure. Detta föranleder ändringar i lagen om tobaksskatt&lt;br&gt;och lagen om alkoholskatt. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att beräkna de offentlig-finansiella effekterna av föreslagna&lt;br&gt;ändringar. Sedan de nya reglerna om skattefri proviantering av fartyg och&lt;br&gt;luftfartyg trädde i kraft har endast ett fåtal rederier redovisat skattepliktigt&lt;br&gt;svinn till skattemyndigheten. Det är dock sannolikt att endast en mindre&lt;br&gt;del av de redovisade beloppen avser olyckshändelser och force majeure.&lt;br&gt;Vidare finns det ännu inget fall där beskattningsmyndigheten på eget ini-&lt;br&gt;tiativ påfört skatt för varor som förstörts genom olyckshändelse eller for-&lt;br&gt;ce majeure. Sammantaget anser regeringen att förslaget inte kommer att&lt;br&gt;få annat än försumbara offentlig-finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6 Omläggning till effektskatt&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande produktionsskatten på käm-&lt;br&gt;kraftsel läggs om till en effektskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Industriförbund, Svenska Kraftverksfö-&lt;br&gt;reningen, Sydkraft och Vattenfall avstyrker att någon ändring görs av&lt;br&gt;kämkraftsskatten. I stället föreslås att ändringar av kämkraftsskatten&lt;br&gt;samordnas med den pågående översynen av energibeskattningen. Nä-&lt;br&gt;rings- och teknikutvecklingsverket ifrågasätter om den föreslagna föränd-&lt;br&gt;ringen av skatten kommer att innebära en annan fördelning av skattebör-&lt;br&gt;dan än den nuvarande. Riksskatteverket anser att den i promemorian före-&lt;br&gt;slagna lagen utan nämnvärda problem bör kunna ersätta den befintliga&lt;br&gt;lagen. Statens kärnkraftsinspektion har inget att erinra mot förslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: I budgetpropositionen för år 2000,&lt;br&gt;när omläggningen till en effektskatt aviserades, hänvisades till regering-&lt;br&gt;ens proposition (prop. 1996/97:84) En uthållig energiförsörjning, i vilken&lt;br&gt;uttalas bl.a. att produktionsskatten på kärnkraft kan medföra snedvrid-&lt;br&gt;ningar i elproduktionssystemet. Eftersom de rörliga kostnaderna påverkas&lt;br&gt;av skatten snedvrids den kostnadsmässiga rangordningen av elproduk-&lt;br&gt;tionsanläggningama med ett sämre resursutnyttjande som följd. Ändrade&lt;br&gt;produktionskostnader i någon del av systemet far genomslag på utnytt-&lt;br&gt;jandet av hela produktionskapaciteten. Detta kan motverkas genom en&lt;br&gt;övergång till en fast skatt som tas ut oberoende av produktionens storlek.&lt;br&gt;Skatten skall utformas så att den begränsar störningar i driften av kärn-&lt;br&gt;kraftverken. En övergång kan också bidra till att störningarna i konsu-&lt;br&gt;mentledet minskar. Detta gäller till den del produktionsskatten övervält-&lt;br&gt;ras på elkonsumentema. Risken för övervältring minskar dock eftersom&lt;br&gt;elmarknaden i tilltagande grad avregleras och kännetecknas av ökad kon-&lt;br&gt;kurrens. En fast skatt på den termiska effekten har den fördelen framför&lt;br&gt;en rörlig skatt på elproduktionen att effektivitetshöjande investeringar i&lt;br&gt;energiomvandlingen inte får någon skattepåverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att noga följa vilka konsekvenser en övergång till en&lt;br&gt;fast skatt far, för att säkerställa att det inte uppkommer några icke avsed-&lt;br&gt;da effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1 Skattebasen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skatt skall tas ut för den högsta tillåtna effekten&lt;br&gt;för varje kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Berör inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund till regeringens förslag: I de tillstånd till drift av käm-&lt;br&gt;kraftsreaktorer som meddelas av regeringen anges normalt den högsta&lt;br&gt;uttagbara termiska effekten för reaktorn. För Ringhals 4 anges dock en-&lt;br&gt;dast en elektrisk effekt. Av ansökan framgår dock att aggregaten 3 och 4&lt;br&gt;har i huvudsak identiskt samma utförande. Ringhals 3 har en högsta ut-&lt;br&gt;tagbar termisk effekt på 2 783 megawatt (MW). 1 den ursprungliga ansö-&lt;br&gt;kan för Oskarshamn 1 angavs den termiska effekten till omkring&lt;br&gt;1 250 MW men efter provdrift fastställde dåvarande Delegationen för&lt;br&gt;atomenergifrågor den effekten till 1 375 MW.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är lämpligt att knyta basen för en&lt;br&gt;effektskatt till vad som i regeringens driftstillstånd anges som den högsta&lt;br&gt;uttagbara termiska effekten. Ett alternativ vore att i stället knyta skatten&lt;br&gt;till den elektriska effekt som kan produceras. Denna effekt framgår dock&lt;br&gt;mera sällan av tillstånden. Vidare skulle ett sådant alternativ endast i&lt;br&gt;mindre grad påverka skatteuttaget för de olika reaktorerna. Förhållandet&lt;br&gt;mellan elektrisk nettoeffekt och termisk effekt uppgår till i genomsnitt&lt;br&gt;33 % och varierar mellan 32 och 35 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den termiska effekten för varje reaktor bör baseras på de driftstillstånd&lt;br&gt;som har meddelats av regeringen. Eftersom tillståndet för reaktorn Ring-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hals 4 inte innehåller uppgift om termisk effekt bör effekten för denna Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;reaktor baseras på den identiska reaktorn Ringhals 3. För reaktorn Os-&lt;br&gt;karshamn 1 som inte heller har den termiska effekten angiven i tillståndet&lt;br&gt;bör effekten baseras på den effekt som har beräknats av den dåvarande&lt;br&gt;Delegationen for atomenergifrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I promemorian beräknades den högsta uttagbara termiska effekten till&lt;br&gt;sammanlagt 29 957 MW när reaktorn Barsebäck 1 med effekten&lt;br&gt;1 800 MW fortfarande var i drift. Eftersom driftstillståndet for den reak-&lt;br&gt;torn numera har återkallats reduceras den sammanlagda effekten till&lt;br&gt;28 157 MW.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2 Vem som skall vara skattskyldig&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattskyldig skall vara den som har tillstånd att&lt;br&gt;inneha eller driva en kämkraftsreaktor. Den som är skattskyldig skall&lt;br&gt;vara registrerad hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Berör inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I likhet med vad som gäller för den&lt;br&gt;nuvarande lagen om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk är&lt;br&gt;det naturligt att reaktorinnehavaren skall vara den som är skyldig att be-&lt;br&gt;tala skatt. Vidare bör den skattskyldige, såsom gäller punktskatter gene-&lt;br&gt;rellt, vara registrerad hos beskattningsmyndigheten, för närvarande&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Gävle, men såsom framgår av avsnitt 7 föreslår re-&lt;br&gt;geringen att Riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet fr.o.m.&lt;br&gt;den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.3 Skattenivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Effektskatt skall på månadsbasis tas ut med&lt;br&gt;5 514 kr per megawatt av den högsta tillåtna termiska effekten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer i princip med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Berör inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Avsikten är att omläggningen skall&lt;br&gt;vara statsfinansiellt neutral när det sker ett byte av skattebas från produ-&lt;br&gt;cerad kilowattimme till tillståndsgiven megawatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som har framgått i avsnitt 6.1 utgör den totala tillståndsgivna termiska&lt;br&gt;effekten numera 28 157 MW. En normal årsproduktion av kämkraftspro-&lt;br&gt;ducerad el i Sverige beräknades före stängningen av reaktorn Barsebäck&lt;br&gt;1 uppgå till ca 70 000 000 megawattimmar (MWh). Efter denna stäng-&lt;br&gt;ning väntas den samlade årsproduktionen i kärnkraftverken minska, men&lt;br&gt;dock inte i samma utsträckning som effekten reduceras därför att den&lt;br&gt;tillgängliga energiproduktionen ger utrymme för ett relativt sett större&lt;br&gt;energiutnyttjande. Regeringen beräknar att årsproduktionen kommer att&lt;br&gt;minska till 69 000 000 MWh, vilket med dagens skattesats, 27 kr per&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;MWh (2,7 öre/kWh), ger en beräknad årlig skatteintäkt på 1 863 miljoner&lt;br&gt;kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om effektskatten skall ge intäkter motsvarande den nuvarande rörliga&lt;br&gt;skatten bör effektskattesatsen bestämmas till 5 514 kr per tillståndsgiven&lt;br&gt;megawatt och månad (1 863 000 / 28 157 / 12 = 5 514). Därmed beräknas&lt;br&gt;intäkterna från effektskatten och den nuvarande produktionsskatten i stort&lt;br&gt;sett överensstämma.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.4 Betalning av effektskatten&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Effektskatt skall betalas för varje kalendermå-&lt;br&gt;nad som det finns tillstånd att inneha och driva en kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Berör inte förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Till skillnad mot den nuvarande pro-&lt;br&gt;duktionsskatten på kärnkraft finns för effektskatten ingen leverans eller&lt;br&gt;annan liknande händelse som kan medföra att skattskyldigheten inträder.&lt;br&gt;I stället är det själva tillståndet att inneha och driva en reaktor som med-&lt;br&gt;för skattskyldighet. Effektskatten bör därför beräknas för varje tidsperiod&lt;br&gt;som det finns ett sådant tillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Redovisningen och betalningen av produktionsskatten sker i dag för&lt;br&gt;varje kalendermånad. Någon anledning att ändra den redovisningsperio-&lt;br&gt;den finns inte. Härigenom uppkommer inga nämnvärda ränteförluster&lt;br&gt;eller räntevinster vare sig för staten eller reaktorinnehavama genom en&lt;br&gt;övergång till ett nytt system.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.5 Skattebefrielse vid onormala driftsstopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Om en kämkraftsreaktor har varit ur drift under&lt;br&gt;en sammanhängande period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag&lt;br&gt;med 181 kronor per megawatt av den termiska effekten göras för det&lt;br&gt;antal kalenderdygn som överstiger 90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag skiljer sig från regeringens förslag. I prome-&lt;br&gt;morian föreslås att avdrag skall medges först när reaktorn har varit ur&lt;br&gt;drift under en sammanhängande period av minst 180 dygn och att avdra-&lt;br&gt;get då får omfatta hela stilleståndsperioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Industriförbund har synpunkter på av-&lt;br&gt;draget för driftsstopp som man anser leder till stora tröskeleffekter. För-&lt;br&gt;bundet anser att avdrag bör medges för varje driftsstopp. Svenska Kraft-&lt;br&gt;verksföreningen anser att en förändring av skatten till en effektskatt&lt;br&gt;skulle undanröja snedvridningen i den dagliga normaldriften. Emellertid&lt;br&gt;ersätts denna snedvridning med en allvarlig tröskeleffekt i samband med&lt;br&gt;oplanerade avställningar. Tröskeleffekten är av liknande storleksordning&lt;br&gt;som den snedvridning som dagens beskattning ger. Sydkraft instämmer i&lt;br&gt;de synpunkter som har framförts av Svenska Kraftverksföreningen. Vat-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tenfall delar Svenska Kraftverksforeningens synpunkter på tröskeleffek-&lt;br&gt;ten vid avställning av produktionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: En omläggning av skattesystemet&lt;br&gt;syftar till att göra den nya skatten oberoende av produktionen och skatten&lt;br&gt;skall således inte vara relaterad till de rörliga kostnaderna. Enbart utgå-&lt;br&gt;ende från den principen borde någon skattemässig kompensation inte&lt;br&gt;förekomma om reaktorerna inte är i drift. Detta skulle dock kunna medfö-&lt;br&gt;ra oskäliga effekter vid långa driftsstopp och även kunna medföra en hår-&lt;br&gt;dare beskattning än dagens produktionsskatt. Det kan t.ex. nämnas att&lt;br&gt;reaktorn Oskarshamn 1 åren 1992-1995 var ur drift i drygt tre år efter det&lt;br&gt;s.k. femreaktorstoppet. Femreaktorstoppet berodde på brister i systemen&lt;br&gt;för härdsprinkling och inneslutningssprinkling vid de fem äldsta&lt;br&gt;kokvattenreaktorema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet bör därför finnas att befria reaktorinnehavaren från skatt&lt;br&gt;vid onormala, långvariga driftsstopp. Till onormala driftsstopp bör dock&lt;br&gt;vanligen inte räknas de s.k. revisionsavställningama i samband med byte&lt;br&gt;av bränsle och annan översyn. Dessa brukar ta ungefar en månad men&lt;br&gt;kan även sträcka sig uppemot tre månader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom reaktorn Oskarshamn 1 stod vid femreaktorstoppet under åren&lt;br&gt;1992 och 1993 också Oskarshamn 2 och Ringhals 1 stilla under längre tid&lt;br&gt;än sex månader i sträck. Under 1990-talet har det endast vid ett ytterliga-&lt;br&gt;re tillfälle förekommit att en reaktor har varit ur drift under längre tid än&lt;br&gt;sex månader. Detta inträffade när Ringhals 2 under 1993 togs ur drift&lt;br&gt;under ett drygt halvår på grund av problem med reaktortanklocket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot den angivna bakgrunden bör skattebefrielse medges vid långvari-&lt;br&gt;ga, onormala driftsstopp. Promemorians förslag i denna del medför dock&lt;br&gt;tröskeleffekter som flera remissinstanser anser medföra allvarliga nack-&lt;br&gt;delar for driften. Även av den tidigare nämnda konsultrapporten framgår&lt;br&gt;att tröskeleffekten kan ge incitament till skatteplanering. För att undvika&lt;br&gt;denna tröskeleffekt men ändå ge rätt till skatteavdrag när onormala drifts-&lt;br&gt;stopp inträffar bör en annan lösning väljas. En sådan lösning skulle kunna&lt;br&gt;vara att endast medge skatteavdrag för den stilleståndstid som överstiger&lt;br&gt;vad som kan anses vara normalt. Eftersom normala revisionstider kan gå&lt;br&gt;upp till tre månader bör gränsen for onormala stillestånd lämpligen kunna&lt;br&gt;sättas vid en sammanhängande period på mer än tre månader, eller när-&lt;br&gt;mare bestämt mer än 90 dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett sådant avdrag blir, med de tidigare nämnda förutsättningarna,&lt;br&gt;181 kr per megawatt och dygn (1 863 / 28 157 / 365 = 181). Skatteavdrag&lt;br&gt;bör därför medges med detta belopp för varje helt dygn som stilleståndet&lt;br&gt;varat över de 90 dygnen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6 Offentlig-finansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Övergången från en rörlig skatt till en fast skatt väntas inte nämnvärt på-&lt;br&gt;verka skatteintäkterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Punktskatteverksamhetens organisatoriska&lt;br&gt;inplacering&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten på bl.a. punktskatteområdet utlokaliserades år 1988 från&lt;br&gt;Riksskatteverkets lokaler i Solna till Ludvika. Organisatoriskt förblev&lt;br&gt;denna verksamhet dock en del av Riksskatteverket. I anslutning till den&lt;br&gt;fördjupade anslagsframställningen för budgetåren 1993/94-1995/96 före-&lt;br&gt;slog verket att verksamheten skulle antingen utgöra en egen myndighet&lt;br&gt;eller föras in under dåvarande Skattemyndigheten i Kopparbergs län.&lt;br&gt;Riksdagen beslutade i juni 1992 att Riksskatteverkets beskattningsavdel-&lt;br&gt;ning skulle föras över till Skattemyndigheten i Kopparbergs län den 1 juli&lt;br&gt;1993 (prop. 1991/92:150 bil 1:5 s. 77, bet. 1991/92:SkU35, rskr.&lt;br&gt;1991/92:327). Som främsta skäl för beslutet angavs att det ansågs mindre&lt;br&gt;lämpligt att centralmyndigheten svarade för operativa arbetsuppgifter av&lt;br&gt;den omfattning som var i fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan beslutet fattades har förutsättningarna för punktskatteverksam-&lt;br&gt;heten ändrats i flera viktiga hänseenden, vilket medfört krav på en för-&lt;br&gt;ändrad organisation. Regeringen föreslog därför i budgetpropositionen&lt;br&gt;för år 2000 att punktskatteverksamheten skulle organisatoriskt inordnas i&lt;br&gt;Riksskatteverket. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överföringen av punktskatteverksamheten till Riksskatteverket bör&lt;br&gt;även innefatta de övriga funktioner som Särskilda skattekontoret i Ludvi-&lt;br&gt;ka har med undantag för frågorna om godkännande och återkallelse av&lt;br&gt;skatteupplag och upplagshavare enligt 9 c kap. mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200). Som exempel på frågor som överförs kan nämnas återbetal-&lt;br&gt;ning av mervärdesskatt till utländska företagare, hjälporganisationer och&lt;br&gt;utländska beskickningar samt beskattning vid införsel av nya transport-&lt;br&gt;medel. Frågor om godkännande av skatteupplag och upplagshavare förs&lt;br&gt;över till skattemyndigheterna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen redovisar i detta avsnitt de förändringar som bör göras i&lt;br&gt;lagstiftningen för att den nya organisationen skall kunna fungera från och&lt;br&gt;med den 1 juli 2000. Förslagen medför inte offentlig-finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Omprövning och överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall inte längre vara möjligt för det all-&lt;br&gt;männa att väcka talan mot beskattningsmyndighetens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt gällande bestämmelser har&lt;br&gt;Riksskatteverket som regel rätt att överklaga beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;beslut i punktskatteärenden. Rätten att överklaga besluten har sin grund i&lt;br&gt;verkets övergripande ansvar för skatteförvaltningens område enligt 1 kap.&lt;br&gt;7 a § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Riks-&lt;br&gt;skatteverket har dock knappast alls funnit skäl att göra bruk av sin möj-&lt;br&gt;lighet att överklaga beskattningsmyndighetens beslut. I samband med att&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;punktskatteverksamheten förs över till Riksskatteverket minskar behovet&lt;br&gt;för det allmänna att föra upp frågor till domstolsprövning ytterligare.&lt;br&gt;Punktskatteverksamheten kommer enligt förslaget att handhas av ett litet&lt;br&gt;antal personer som alla fmns inom samma myndighet varför behovet av&lt;br&gt;att kunna överklaga beslut för att främja en enhetlig rättstillämpning&lt;br&gt;sannolikt minskar. Den vidsträckta möjligheten att ompröva beslut i&lt;br&gt;första instans talar också för att behovet av att kunna väcka talan för det&lt;br&gt;allmännas räkning är ytterst begränsad. Till följd härav anfördes i bud-&lt;br&gt;getpropositionen (prop. 1999/2000:1 utgiftsområde 3 s. 13) att möjlighe-&lt;br&gt;ten för Riksskatteverket att överklaga beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;borde slopas. Lagregleringen av Riksskatteverkets processuella befogen-&lt;br&gt;heter behöver justeras i enlighet med detta, vilket föranleder ändringar i&lt;br&gt;bl.a. lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter. I den mån beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut fattats av en annan myndighet och Riksskatteverket enligt&lt;br&gt;gällande bestämmelser har rätt att överklaga besluten, föreslås ingen änd-&lt;br&gt;ring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De uppgifter som ankommit på Skattemyndigheten i Gävle i egenskap&lt;br&gt;av beskattningsmyndighet enligt lagen om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter kommer vid ikraftträdandet att överföras till Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Detta innebär bl.a. att Riksskatteverket från och med ikraftträdandet&lt;br&gt;kommer att vara den myndighet som är behörig att ompröva beskatt-&lt;br&gt;ningsbeslut som fattats av Skattemyndigheten i Gävle enligt 4 kap. lagen&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 8 kap. 9 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter i&lt;br&gt;dess gällande lydelse jämförd med 6 kap. 15 § taxeringslagen (1990:324)&lt;br&gt;förs det allmännas talan i läns- och kammarrätt av skattemyndigheten om&lt;br&gt;beslutet överklagats av en enskild. Överklagar Riksskatteverket skall det&lt;br&gt;allmännas talan föras av verket. Riksskatteverket för det allmännas talan i&lt;br&gt;Regeringsrätten. Genom att Riksskatteverket blir beskattningsmyndighet&lt;br&gt;finns det enligt regeringens mening inte längre något behov av en sär-&lt;br&gt;skild reglering av det allmännas partsställning i domstol. Att Riksskatte-&lt;br&gt;verket kommer att vara den enskildes motpart följer i stället av 7 a § för-&lt;br&gt;valtningsprocesslagen (1971:291). I bestämmelsen anges att den myndig-&lt;br&gt;het som först beslutat i saken skall vara den enskildes motpart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan fråga är vem som skall föra det allmännas talan i allmän för-&lt;br&gt;valtningsdomstol i fråga om beslut som fattats av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle. Om inget annat föreskrivs följer av 7 a § förvaltningsprocessla-&lt;br&gt;gen att det allmännas talan även efter den 1 juli 2000 skall föras av&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Gävle. Eftersom de uppgifter som Skattemyndighe-&lt;br&gt;ten i Gävle tidigare fullgjort skall överföras till Riksskatteverket anser&lt;br&gt;regeringen emellertid att Riksskatteverket även bör ta över uppgiften att&lt;br&gt;föra det allmännas talan i läns- och kammarrätt i de ärenden där skatte-&lt;br&gt;myndigheten tidigare varit part. Detta bör särskilt regleras i övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till den föreslagna ändringen. Lagrådet har anfört att över-&lt;br&gt;gångsbestämmelserna bör förtydligas. Övergångsbestämmelserna har&lt;br&gt;utformats på det sätt Lagrådet föreslagit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överprövning av beslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Beslut i frågor om bl.a. punktskatt och återbe-&lt;br&gt;talning av mervärdesskatt till utländska företagare skall även fortsätt-&lt;br&gt;ningsvis överklagas till Länsrätten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statskontorets förslag överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I enlighet med Statskontorets förslag&lt;br&gt;har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1999/2000:1, utgiftsområde&lt;br&gt;3 s. 13) uttalat att prövningen av bl.a. punktskattemålen bör ligga kvar på&lt;br&gt;de domstolar som har denna uppgift i dag. En annan ordning skulle för-&lt;br&gt;utom en omfördelning av arbetsbelastningen mellan berörda läns- och&lt;br&gt;kammarrätter också innebära att den specialisering och de regionala hän-&lt;br&gt;syn som är förenade med nuvarande ordning går förlorade. Med hänsyn&lt;br&gt;till detta bör dessa mål även fortsättningsvis handläggas av Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län och Kammarrätten i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelser i 14 § första och andra styckena lagen (1971:289)&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar är den länsrätt behörig att pröva mål,&lt;br&gt;inom vars domkrets ärendet först prövats om inte annat särskilt före-&lt;br&gt;skrivs. Enligt gällande regler prövas de ärenden som avgjorts av Särskil-&lt;br&gt;da skattekontoret i Ludvika av Länsrätten i Dalarnas län i första instans.&lt;br&gt;Överklagande sker till Kammarrätten i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslaget att överföra ärenden enligt punktskatteförfattningarna&lt;br&gt;samt även vissa mervärdesskatteffågor till Riksskatteverket framgår det&lt;br&gt;inte längre direkt av lagtexten att grundbesluten skall fattas vid Ludvika-&lt;br&gt;kontoret inom Länsrättens i Dalarnas län domkrets. Även om Länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län fortsättningsvis kommer att vara behörig domstol i de fall&lt;br&gt;grundbeslutet meddelats inom domkretsen bör förslaget att överföra de&lt;br&gt;nu aktuella frågorna till Riksskatteverket ändå kompletteras med en ut-&lt;br&gt;trycklig bestämmelse enligt vilken Länsrätten i Dalarnas län pekas ut som&lt;br&gt;behörig domstol i dessa mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om överklagande av beslut i punktskattefrågor finns i ett&lt;br&gt;antal lagar. Även om ett flertal av dessa lagar hänvisar till förfarandereg-&lt;br&gt;lema i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter bör för tydlighe-&lt;br&gt;tens skull även i dessa fall särskilt föreskrivas att besluten överklagas till&lt;br&gt;Länsrätten i Dalarnas län. Lagrådet har i sitt yttrande anfört att en sådan&lt;br&gt;reglering kan införas antingen genom en ändring i förordningen&lt;br&gt;(1977:937) om allmänna förvaltningsdomstolars behörighet m.m. eller&lt;br&gt;genom lagbestämmelser. Regeringen anser att regleringen lämpligen bör&lt;br&gt;införas genom förordningsbestämmelser och avser att utfärda sådana&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.4 Besvärsordningen vid vissa punktskattebeslut&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut i frågor som tidigare överklagats till&lt;br&gt;Riksskatteverket, skall inte längre kunna överprövas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen for regeringens förslag: Enligt huvudregeln i 8 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter kan beskattnings-&lt;br&gt;beslut i en fråga som har betydelse för beskattningen, samt beslut om&lt;br&gt;anstånd med att lämna deklaration eller betala skatt, uppdelning av skat-&lt;br&gt;tebetalning och återbetalning av skatt överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Andra beslut än de nu uppräknade kan överklagas till&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett antal lagar på punktskatteområdet innehåller särbestämmelser i frå-&lt;br&gt;ga om besluts överklagbarhet och också till vilken instans besluten över-&lt;br&gt;klagas. Enligt bestämmelser i 10 § lagen (1972:266) om skatt på annon-&lt;br&gt;ser och reklam finns t.ex. möjlighet för beskattningsmyndigheten att un-&lt;br&gt;der vissa förutsättningar avvika från huvudregeln att delägare i ett enkelt&lt;br&gt;bolag är skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Dessa beslut&lt;br&gt;kan enligt gällande rätt överklagas till Riksskatteverket. Regleringen kan,&lt;br&gt;som påpekats av Lagrådet, te sig främmande för skattesystemet och inne-&lt;br&gt;bär dessutom ett avsteg från huvudregeln om skattskyldighet i enkla bo-&lt;br&gt;lag. Mot bakgrund av detta och då regleringen torde sakna praktisk bety-&lt;br&gt;delse anser regeringen att bestämmelsen bör kunna tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En liknande möjlighet att överpröva beslut av beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten finns också i fråga om befrielse från skyldighet att betala skatt och&lt;br&gt;återbetalning av skatt enligt 24 § i samma lag. Möjligheten att överklaga&lt;br&gt;dessa beslut till Riksskatteverket infördes genom en lagändring den 1 juli&lt;br&gt;1993. Ytterligare bestämmelser om överklagande av vissa beslut till&lt;br&gt;Riksskatteverket finns t.ex. i lagen (1972:820) om skatt på spel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När punktskatteverksamheten förs över till Riksskatteverket uppkom-&lt;br&gt;mer frågan om de beslut som tidigare kunnat överklagas till Riksskatte-&lt;br&gt;verket även fortsättningsvis skall kunna överprövas. Riksskatteverket har&lt;br&gt;anfört att det är tveksamt om det är lämpligt att begränsa rätten att över-&lt;br&gt;klaga beslut enligt 24 § andra och tredje styckena lagen om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam. Regeringen kan konstatera att Riksskatteverket som&lt;br&gt;tidigare var högsta instans i sådana ärenden, nu förs in i ett tidigare skede&lt;br&gt;i beslutsprocessen. Verket har erfarenhet av dessa ärenden och har goda&lt;br&gt;möjligheter att verka för en enhetlig tillämpning av bestämmelserna. Det&lt;br&gt;finns även möjlighet för den enskilde att genom en ny ansökan få till&lt;br&gt;stånd en förnyad prövning av Riksskatteverket. Vidare kan konstateras att&lt;br&gt;i den mån besluten i dessa frågor har betydelse för beskattningen, finns&lt;br&gt;möjlighet att få besluten överprövade i den ordning som gäller för över-&lt;br&gt;klagande av beskattningsbeslut i t.ex. 8 kap. 1 § första stycket lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter. Den enskilde kommer alltså inte&lt;br&gt;att lida någon rättsförlust. Det finns därför enligt regeringens mening inte&lt;br&gt;något egentligt behov av att kunna överklaga de beslut som här är i fråga.&lt;br&gt;Det bör därför inte möta något hinder att Riksskatteverket som enda in-&lt;br&gt;stans meddelar beslut i dessa frågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser i en upphävd lag som ger den skattskyldige rätt att över-&lt;br&gt;klaga beskattningsmyndighetens beslut i en viss ordning, bör inte föränd-&lt;br&gt;ras. Beslut som meddelats av en skattemyndighet med stöd av dessa be-&lt;br&gt;stämmelser bör således även i fortsättningen kunna överklagas till Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Det är i detta sammanhang att märka att bestämmelser om&lt;br&gt;tvåinstansjäv i 11 § första stycket 3 förvaltningslagen förhindrar att sam-&lt;br&gt;ma handläggare deltar i handläggningen av ärendet i den överprövande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;instansen. Den omständigheten att Riksskatteverket nu föreslås bli be-&lt;br&gt;skattningsmyndighet enligt lagen om punktskatter och prisregleringsav-&lt;br&gt;gifter innebär däremot inte något hinder mot att Riksskatteverket, med&lt;br&gt;iakttagande av den nämnda jävsbestämmelsen, överprövar beslut med-&lt;br&gt;delade av skattemyndighet före ikraftträdandet. I fråga om grundbeslut&lt;br&gt;som Riksskatteverket meddelar kan det i stället bli aktuellt med ompröv-&lt;br&gt;ning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.1 fråga om beslut som&lt;br&gt;meddelats av Skattemyndigheten i Gävle före ikraftträdandet och som&lt;br&gt;överklagats till Riksskatteverket bör dock även fortsättningsvis äldre be-&lt;br&gt;stämmelser gälla.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.5 Punktskatterevision&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattemyndigheterna i Stockholm, Malmö,&lt;br&gt;Göteborg och Gävle ges befogenhet att besluta om uppgiftsskyldighet&lt;br&gt;och att besluta om och genomföra revision utan att det föreligger nå-&lt;br&gt;got uppdrag från Riksskatteverket (beskattningsmyndigheten).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I 3 kap. 16 § lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter anges att beskattningsmyndighe-&lt;br&gt;ten får uppdra åt Skattemyndigheten i Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten i Malmö att fatta beslut om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet enligt 3 kap. 5 § eller skatterevision enligt 3 kap. i dess ställe.&lt;br&gt;Det innebär att nämnda skattemyndigheter inte kan agera utan att det&lt;br&gt;fmns ett uppdrag från beskattningsmyndigheten. Riksskatteverket har&lt;br&gt;anfört att detta hindrar att kontrollarbetet planeras och genomförs effek-&lt;br&gt;tivt. Mot bakgrund av angivna förhållanden anser regeringen att kravet på&lt;br&gt;uppdrag i 3 kap. 16 § lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;bör slopas och ersättas med en generell befogenhet för skattemyndighe-&lt;br&gt;terna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle att besluta om uppgifts-&lt;br&gt;skyldighet och att besluta om och genomföra revisioner. Motsvarande&lt;br&gt;förändring föreslås även beträffande bestämmelserna om kontroll av an-&lt;br&gt;sökningar om återbetalning av skatt i lagen (1984:409) om skatt på göd-&lt;br&gt;selmedel, lagen (1994:1563) om tobaksskatt, lagen (1994:1564) om alko-&lt;br&gt;holskatt och lagen (1994:1776) om skatt på energi samt i fråga om den&lt;br&gt;tillsyn som skall utövas enligt alkohollagen (1994:1738).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nu föreslagna förändringarna ställer krav på samordning för att det&lt;br&gt;skall kunna undvikas att olika skattemyndigheter t.ex. förbereder revision&lt;br&gt;av samma skattskyldig. Riksskatteverket bör därför inom ramen för sitt&lt;br&gt;ledningsansvar utarbeta riktlinjer för hur punktskattekontrollen skall&lt;br&gt;samordnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.6&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;Förhandsbesked&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Riksskatteverkets möjlighet att begära för-&lt;br&gt;handsbesked i punktskattefrågor upphör.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket har enligt bestäm-&lt;br&gt;melser i 1 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor möjlighet&lt;br&gt;att begära förhandsbesked i bl.a. punktskattefrågor. Som ytterligare förut-&lt;br&gt;sättningar för att förhandsbesked skall lämnas på ansökan av Riksskatte-&lt;br&gt;verket gäller bl.a. att skattemyndigheten fattat beslut som gått den enskil-&lt;br&gt;de emot och att det är av vikt för en enhetlig lagtolkning eller&lt;br&gt;rättstillämpning att förhandsbesked lämnas. Riksskatteverket har anfört&lt;br&gt;att möjligheten för verket att begära förhandsbesked bör finnas kvar.&lt;br&gt;Lagrådet har i sitt yttrande anfört att det är tveksamt om den aktuella&lt;br&gt;organisationsförändringen motiverar att Riksskatteverkets möjlighet att&lt;br&gt;begära förhandsbesked tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutet att inordna punktskatteverksamheten och vissa mervärdes-&lt;br&gt;skattefrågor organisatoriskt i Riksskatteverket innebär att förutsättningar-&lt;br&gt;na för förhandsbesked efter ansökan från verket förändras avsevärt. Som&lt;br&gt;exempel kan nämnas att det i 6 § i lagen om förhandsbesked i skattefrå-&lt;br&gt;gor föreskrivs att ett förhandsbesked lämnas efter ansökan av verket om&lt;br&gt;det finns ett beslut av skattemyndighet som gått den enskilde emot. I för-&lt;br&gt;arbetena till lagen, prop. 1997/98:65 s. 37 uttalas att en grundläggande&lt;br&gt;förutsättning för att ett förhandsbesked skall kunna lämnas är att den prö-&lt;br&gt;vade frågan är tvistig. Skattemyndighetens inställning i frågan bör därför&lt;br&gt;ha föranlett ett ställningstagande i sak. När Riksskatteverket blir beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet kommer något beslut av en skattemyndighet inte längre&lt;br&gt;finnas. Fråga uppkommer då vid vilken tidpunkt och under vilka förut-&lt;br&gt;sättningar i övrigt Riksskatteverkets ansökan skall göras. Ytterligare ett&lt;br&gt;krav för att förhandsbesked skall kunna lämnas efter ansökan av Riks-&lt;br&gt;skatteverket är att den fråga som ansökan avser efter överklagande inte&lt;br&gt;far vara anhängiggjord vid allmän förvaltningsdomstol innan ansökan&lt;br&gt;kom in till Skatterättsnämnden, jfr. 12 § andra stycket lagen om för-&lt;br&gt;handsbesked i skattefrågor. Det kan ifrågasättas om inte den enskildes&lt;br&gt;ställning i processen blir försvagad i detta hänseende när Riksskattever-&lt;br&gt;ket blir beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som Lagrådet påpekat kan det även fortsättningsvis uppkomma behov&lt;br&gt;för Riksskatteverket att begära förhandsbesked i syfte att uppnå en en-&lt;br&gt;hetlig rättstillämpning eller lagtolkning. De nu påpekade problemen gör&lt;br&gt;dock att det inte nu är lämpligt att föreslå förändringar i lagen om för-&lt;br&gt;handsbesked i skattefrågor. Frågan om Riksskatteverkets möjligheter att&lt;br&gt;begära förhandsbesked i punktskattefrågor måste övervägas ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Om skattemyndigheten&lt;br&gt;meddelat beslut i punktskatteärenden före ikraftträdandet skall dock äldre&lt;br&gt;bestämmelser tillämpas. I dessa ärenden kommer alltså Riksskatteverket&lt;br&gt;även fortsättningsvis att kunna begära förhandsbesked.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Trafikbeskattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8.1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skattelättnad för bilar i miljöklass 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För personbilar och lätta bussar med en tjänste-&lt;br&gt;vikt om högst 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt&lt;br&gt;om högst 1 275 kilogram som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 a § bilavgaslagen införs en skattelättnad i fordonsskattelagen. Skat-&lt;br&gt;telättnad ges med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första gång-&lt;br&gt;en under år 2000 och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2001. Lättnadsbeloppet skall avräknas efter&lt;br&gt;hand vid påförandet av fordonsskatt, dock längst till och med den 31&lt;br&gt;december 2005. För personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt&lt;br&gt;överstigande 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt&lt;br&gt;överstigande 1 275 kilogram som uppfyller kraven för miljöklass 1&lt;br&gt;enligt 2 a § bilavgaslagen införs en skattelättnad i fordonsskattelagen&lt;br&gt;med 3 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången under år&lt;br&gt;2001 och med 1 500 kronor om skatteplikt inträder för första gången&lt;br&gt;under år 2002. En förutsättning är dock att total vikten inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 500 kilogram. Lättnadsbeloppet skall avräknas efter hand vid påfö-&lt;br&gt;randet av fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december&lt;br&gt;2006. Någon kompensation enligt glesbygdsreglema i 14 § för bilar&lt;br&gt;som uppfyller kraven för miljöklass 1, skall inte ges förrän lättnads-&lt;br&gt;beloppet i sin helhet avräknats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Miljöklassdifferentierad försäljningsskatt bör&lt;br&gt;införas så snart nya miljöklasser fastställts i enlighet med EG:s kravnivå-&lt;br&gt;er. Om det av administrativa skäl inte anses lämpligt att införa en sådan&lt;br&gt;skatt kan miljöstyrning i stället ske genom att fordon i den bästa miljö-&lt;br&gt;klassen befrias från fordonsskatt under en kortare tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser har tillstyrkt ett införan-&lt;br&gt;de av ett ekonomiskt incitament men är oeniga om i vilken lagstiftning ett&lt;br&gt;sådant incitament lämpligen bör införas. Bilindustriföreningen, Gröna&lt;br&gt;Bilister, Länsstyrelsen i Örebro, Motorbranschens Riksförbund, Riks-&lt;br&gt;skatteverket, Statens Institut för Kommunikations Analys, Svenska Vägfö-&lt;br&gt;reningen, Svensk Handel, Sveriges Motorcykelhandlares Riksförbund,&lt;br&gt;Särskilda Skattekontoret i Ludvika, Volvo AB och Vägverket anser att en&lt;br&gt;differentiering av fordonsskatten för att gynna bilar med låga utsläpp av&lt;br&gt;avgaser bör väljas i stället för ett införande av en försäljningsskatt. Kom-&lt;br&gt;munförbundet, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Svenska Natur-&lt;br&gt;skyddsföreningen, Väg- och transportforskningsinstitutet samt Institutet&lt;br&gt;för Transportforskning anser att försäljningsskatten är ett effektivare&lt;br&gt;styrmedel än fordonsskatten när det gäller att gynna bilar med låga ut-&lt;br&gt;släpp av avgaser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Sverige införde år 1991 be-&lt;br&gt;stämmelser i bilavgaslagen om en indelning av bilar i olika miljöklasser.&lt;br&gt;Syftet var att rangordna bilmodeller efter deras utsläpp av kväveoxider,&lt;br&gt;kolväten, kolmonoxid och partiklar. Miljöklassindelningen innebar att&lt;br&gt;nya personbilar, lastbilar och bussar i samband med avgasgodkännandet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skulle placeras i en av tre miljöklasser. Miljöklass 3 omfattade bilar som&lt;br&gt;endast uppfyllde gällande avgaskrav. Bilar i miljöklass 2 hade väsentligt&lt;br&gt;lägre utsläpp av avgaser eller uppfyllde högre krav i fråga om avgasre-&lt;br&gt;ningssystemens hållbarhet. Miljöklass 1 omfattade bilar som dessutom&lt;br&gt;uppfyllde särskilt höga krav beträffande hållbarhet eller som var särskilt&lt;br&gt;lämpade for användning i tätortstrafik. Miljöklasserna 1 och 2 skulle så&lt;br&gt;långt som möjligt anpassas till strängare krav som var beslutade eller pla-&lt;br&gt;nerade utomlands. För bilar som helt eller delvis drivs med elektricitet&lt;br&gt;inrättades den 1 juli 1996 miljöklasserna 1E och 1H.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att underlätta introduktionen av bilar med bättre miljöegenskaper&lt;br&gt;infördes från och med årsmodell 1993 ett ekonomiskt incitament i för-&lt;br&gt;säljningsskatten på motorfordon (SFS 1991:608, prop. 1990/91:156, bet.&lt;br&gt;1990/91 :SkU25). Det ekonomiska incitamentet innebar att försäljnings-&lt;br&gt;skatten skulle ökas eller minskas beroende på till vilken miljöklass bilen&lt;br&gt;tillhörde. För personbilar innebar det att försäljningsskatten höjdes med&lt;br&gt;2 000 kronor i miljöklass 3, var oförändrad i miljöklass 2 samt sänktes&lt;br&gt;med 4 000 kr i miljöklass 1. Vad gällde kravnivåerna i den bästa miljö-&lt;br&gt;klassen ansågs det naturligt att utforma dessa med de kaliforniska bilav-&lt;br&gt;gasbestämmelsema som förebild eftersom de mest långtgående kraven&lt;br&gt;fanns där. Avsikten var att tillämpa kraven även efter 1996, om eller så&lt;br&gt;länge EG inte införde lika stränga krav. I propositionen uttalades bland&lt;br&gt;annat att en anpassning av kravnivåerna i de olika miljöklasserna till&lt;br&gt;kommande EG-regler bör ske &amp;quot;där så är möjligt med bibehållen miljöam-&lt;br&gt;bition&amp;quot;.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den 1 januari 1995 avskaffades differentieringen av försäljningsskatten&lt;br&gt;mellan bilar i miljöklass 1 och miljöklass 2 (SFS 1994:1789, prop.&lt;br&gt;1994/95:55, bet. 1994/95:SkU5). Anledningen var att reglerna om ned-&lt;br&gt;sättning av försäljningsskatten på bilar i miljöklass 1 inte var förenliga&lt;br&gt;med EG-rätten eftersom ekonomiska styrmedel endast far tillämpas på&lt;br&gt;bensin- och dieseldrivna bilar som uppfyller en standard för avgasrening&lt;br&gt;som beslutats inom EG. Miljöklass 1 grundades inte på någon sådan&lt;br&gt;standard. Skattedifferensen mellan miljöklass 1 och 2 utjämnades genom&lt;br&gt;att bilarna i miljöklass 1 inte längre skulle fa någon nedsättning av för-&lt;br&gt;säljningsskatten. Ändringen innebar således att försäljningsskatt togs ut&lt;br&gt;med samma belopp för personbilar och andra lätta bilar i miljöklass 1&lt;br&gt;som för motsvarande bilar i miljöklass 2. Lätta bilar i miljöklass 1 blev i&lt;br&gt;stället befriade från fordonsskatt under de fem första åren från det att bi-&lt;br&gt;len registrerats. Denna befrielse från fordonsskatt omfattade dock inte&lt;br&gt;miljöklass 1 E och 1 H, dvs. el- och elhybridbilar. Dessa var i stället be-&lt;br&gt;friade från försäljningsskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 12 juni 1996 slopades försäljningsskatten på person-&lt;br&gt;bilar i miljöklass 1 och 2 och skatten sänktes till 2 000 kronor i miljöklass&lt;br&gt;3. Syftet var att stimulera till förnyelse av den svenska bilparken.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sedan den 1 januari 1997 tas ingen försäljningsskatt ut för nya person-&lt;br&gt;bilar, dvs. inte heller för personbilar i miljöklass 3 (SFS 1996:1410, prop.&lt;br&gt;1996/97:14, bet. 1996/97:SkU8). Skälet för denna ändring var att nya&lt;br&gt;personbilar från och med den 1 januari 1997 endast fick säljas om de är&lt;br&gt;godkända enligt de skärpta avgaskrav som anges i direktiv 94/12/EEG,&lt;br&gt;vilka motsvarar de krav som tidigare gällde för miljöklass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med den 1 juli 1999 omfattas även el- och elhybridbilar av&lt;br&gt;den femåriga befrielsen från fordonsskatt (SFS 1999:692, prop.&lt;br&gt;1998/99:100, bet. 1998/99:FiU20). Sedan den 1 januari 2000 utgår&lt;br&gt;emellertid inte någon befrielse från fordonsskatt för bilar i miljöklass 1&lt;br&gt;(SFS 1999:1065, prop. 1999/2000:1 volym 1 s. 210-211, bet.&lt;br&gt;1999/2000:FiUl). En bil som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt&lt;br&gt;bilaga 4 till bilavgasförordningen (1991:1481) i dess lydelse före den 15&lt;br&gt;juli 1999 och som har blivit skattepliktigt före den 1 januari 2000 får&lt;br&gt;dock behålla befrielse från fordonsskatten till dess att hela femårsperio-&lt;br&gt;den löpt ut. Efter den 31 december 1999 är det således endast el- och el-&lt;br&gt;hybridbilar som kan få en femårig skattebefrielse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I rådets direktiv 70/220/EEG av den 20 mars 1970 om harmonisering&lt;br&gt;av medlemsstaternas rättsregler om åtgärder mot luftföroreningar genom&lt;br&gt;utsläpp från motorfordon (EGT L 76, 6.4.1970, s.l, Celex 394L0220) har&lt;br&gt;det fastställts gränsvärden för utsläpp av kolmonoxid och oförbrända&lt;br&gt;kolväten från bilarnas motorer. Genom Europaparlamentets och rådets&lt;br&gt;direktiv 94/12/EG av 23 mars 1994 om åtgärder mot luftförorening ge-&lt;br&gt;nom avgaser från motorfordon och ändring av direktiv 70/220/EG (EGT&lt;br&gt;L 100, 19.04.94, s. 42, Celex 394L0012) infördes strängare gränsvärden&lt;br&gt;för alla föroreningar. Bilar som uppfyller denna kravnivå kallas allmänt&lt;br&gt;för Euro Il-bilar. Euro-begreppet är dock inte legalt förankrat i något av-&lt;br&gt;gasdirektiv. Tillämpningsområdet för dessa gränsvärden omfattade ur-&lt;br&gt;sprungligen enbart vissa personbilar. Genom Europaparlamentets och&lt;br&gt;rådets direktiv 96/69/EG av den 8 oktober 1996 om ändring av direktiv&lt;br&gt;70/220/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om åtgärder&lt;br&gt;mot luftföroreningar genom avgaser från motorfordon (EGT L 282,&lt;br&gt;1.11.1996, s. 64, Celex 396L0069) omfattas alla personbilar och lätta&lt;br&gt;lastbilar av dessa gränsvärden eller gränsvärden som i förhållande till&lt;br&gt;motorns storlek bedöms vara lika stränga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Europaparlamentets och rådets direktiv 98/69/EG av den 13 oktober&lt;br&gt;1998 om åtgärder mot luftförorening genom avgaser från motorfordon&lt;br&gt;och om ändring av rådets direktiv 70/220/EG (EGT L 350, 28.12.1998, s.&lt;br&gt;1, Celex 398L0069) har gränsvärdena skärpts ytterligare genom två&lt;br&gt;framtida nivåer av bindande gränsvärden som införs vid nya typgodkän-&lt;br&gt;nanden med början år 2000 respektive år 2005. De skärpta avgaskraven&lt;br&gt;gäller för lätta bilar, dvs. för personbilar samt bussar och lastbilar med en&lt;br&gt;totalvikt av högst 3 500 kilogram. Bilar som uppfyller dessa kravnivåer&lt;br&gt;kallas för Euro III-bilar och Euro IV-bilar beroende på vilka gränsvärden&lt;br&gt;som avses. De framtida skärpta kraven på utsläpp av avgaser för bilar har&lt;br&gt;nyligen införlivats i bilavgasförordningen som nya krav för miljöklass 1&lt;br&gt;och 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt artikel 5 i direktiv 98/69/EG är&lt;br&gt;det för bilar som uppfyller de ännu inte obligatoriska avgaskraven tillåtet&lt;br&gt;att ge ett ekonomiskt incitament. Ett sådant incitament får dock endast&lt;br&gt;motsvara merkostnaden för den teknik som krävs för att uppnå dessa av-&lt;br&gt;gaskrav. Det är således inte möjligt att ge en ekonomisk stimulans som&lt;br&gt;grundar sig på en samhällsekonomisk värdering av utsläppen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionen beräknade i förarbeten till direktivförslaget, KOM&lt;br&gt;(96)248, merkostnaden för den teknik som krävs för att uppnå avgaskra-&lt;br&gt;ven. Beräkningen var ett led i att finna de mest kostnadseffektiva åtgär-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;derna för att förbättra luftkvaliteten. Denna beräkning kan även användas&lt;br&gt;som ett underlag för att bestämma storleken på ett ekonomiskt incitament&lt;br&gt;för bilar som uppfyller direktivets avgaskrav.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommissionens beräkningar visar att merkostnaden uppgår till olika&lt;br&gt;belopp beroende på vilka bilkategorier som avses. Beräkningar har gjorts&lt;br&gt;för små, medelstora och stora personbilar, lätta lastbilar och bussar. Ett&lt;br&gt;ekonomiskt incitament som ges utifrån en sådan uppdelning ger emeller-&lt;br&gt;tid en mycket komplex lagstiftning. Någon uppdelning med hänsyn till&lt;br&gt;slag av bil bör därför inte göras, utan ett incitament bör beräknas utifrån&lt;br&gt;en medelstor bil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt kommissionens beräkningar uppgår merkostnaden för den bättre&lt;br&gt;teknik som krävs för att uppnå avgaskraven till ett större belopp för die-&lt;br&gt;selbilar än för bensinbilar. Det är således möjligt att ge olika stort eko-&lt;br&gt;nomiskt incitament för bensin- respektive dieselbilar. Sverige har dock&lt;br&gt;valt att skattemässigt behandla bensin- och dieselbilar lika. Eftersom die-&lt;br&gt;selolja beskattas med en lägre skattesats än bensin tas en högre fordons-&lt;br&gt;skatt ut för dieselbilar som kompensation. Om dieselbilar ges ett större&lt;br&gt;ekonomiskt incitament innebär detta att skillnaden i fordonsskatten jäm-&lt;br&gt;nas ut. En sådan differentiering överensstämmer inte med intentionen att&lt;br&gt;beskatta bensin- och dieselbilar på ett likartat sätt. Olika ekonomiska in-&lt;br&gt;citament för bensin- och dieselbilar beräknade så att dessa fordon be-&lt;br&gt;skattas på ett likartat sätt framstår som en alltför komplicerad lösning,&lt;br&gt;inte minst med beaktande av att fordonsskatten för närvarande tas ut efter&lt;br&gt;vikt och därmed varierar kraftigt både för bensin- och dieselbilar. Ur&lt;br&gt;detta perspektiv är det mer lämpligt att ge ett ekonomiskt incitament som&lt;br&gt;tas ut med lika stort belopp oavsett om bilen drivs med bensin eller die-&lt;br&gt;selolja. Incitament som ges med lika stort belopp oavsett om bilen drivs&lt;br&gt;med bensin eller dieselolja innebär att dieselbilar, relativt sett, far en for-&lt;br&gt;donsskatt som överstiger fördelen av en lägre drivmedelsskatt. Ett enhet-&lt;br&gt;ligt ekonomiskt incitament för bensin- och dieselbilar får emellertid ändå&lt;br&gt;anses vara det minst komplicerade sättet att gynna miljövänliga bilar och&lt;br&gt;är därför att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom direktivet 98/69/EG inte tillåter att det ges ett ekonomiskt in-&lt;br&gt;citament med större belopp än vad det kostar för den teknik som krävs för&lt;br&gt;att fa bilen att uppfylla avgaskraven är det inte möjligt att utgå från den&lt;br&gt;högre merkostnaden för dieselbilar vid bestämmandet av ett enhetligt&lt;br&gt;ekonomiskt incitaments storlek eftersom detta skulle innebära att bensin-&lt;br&gt;bilar far ett större incitament än vad som är tillåtet enligt direktivet. Ett&lt;br&gt;incitamentsystem bör därför utformas utifrån de kostnader som är knutna&lt;br&gt;till den bättre tekniken för en bensinbil.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en medelstor bensindriven bil som uppfyller de lägsta framtida av-&lt;br&gt;gaskraven, miljöklass 2 i svensk lagstiftning, beräknade kommissionen&lt;br&gt;den tekniska merkostnaden till 225 euro. För en medelstor bensindriven&lt;br&gt;bil som uppfyller de i direktivet högsta framtida avgaskraven, miljöklass&lt;br&gt;1 i svensk lagstiftning, tillkom ytterligare kostnader om 150 - 200 euro&lt;br&gt;enligt kommissionens bedömning. Ett ekonomiska incitament måste&lt;br&gt;därför begränsas till cirka 2 000 kronor i miljöklass 2 och till cirka 3 500&lt;br&gt;kronor i miljöklass 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt direktiv 98/69/EG måste ett gynnande av de bilar som uppfyller&lt;br&gt;EG:s framtida avgaskrav ske vid olika tidpunkter beroende på vilken re-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ferensvikt bilen har. Med referensvikt avses en bils vikt i körklart skick Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;med ett tillägg av 100 kilogram. Begreppet referensvikt används emeller-&lt;br&gt;tid inte inom den svenska trafikbeskattningen, där skatten bestäms efter&lt;br&gt;tjänstevikt. Det far i nuläget anses olämpligt att göra någon ändring i&lt;br&gt;detta avseende eftersom de begrepp som används i svensk trafiklagstift-&lt;br&gt;ning för närvarande är föremål för en översyn innebärande att dessa skall&lt;br&gt;harmoniseras med EG-rättens. Det begrepp som nu används far därför&lt;br&gt;anses vara att föredra som utgångspunkt för att ange vilken vikt som av-&lt;br&gt;ses, dvs. tjänstevikt. Tjänstevikt motsvarar referensvikt bortsett från att&lt;br&gt;denna vikt är 30 kilogram lägre än referensvikten. Ett avdrag med 30&lt;br&gt;kilogram bör därför göras vid omräkning till tjänstevikt från den i direk-&lt;br&gt;tivet angivna referensvikten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de bilar som hänförs till miljöklass 1 har Riksdagen bedömt (prop.&lt;br&gt;1999/2000:1 volym 1 s. 210-211, bet. 1999/2000:FiUl) att för år 2000&lt;br&gt;kan storleken av ett ekonomiskt incitament bestämmas till 3 500 kronor&lt;br&gt;och att ett sådant incitament kan ges från och med den 1 januari 2000. Ett&lt;br&gt;sådant incitament far emellertid, enligt direktivet, enbart omfatta person-&lt;br&gt;bilar och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470 kilogram samt&lt;br&gt;lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram. För personbi-&lt;br&gt;lar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470 kilogram samt&lt;br&gt;lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilogram, kan ett&lt;br&gt;incitament införas först den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgaskraven som ligger till grund för miljöklass 2 blir obligatoriska&lt;br&gt;den 1 januari 2001 för personbilar och lätta bussar med tjänstevikt om&lt;br&gt;högst 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst&lt;br&gt;1 275 kilogram och den 1 januari 2002 för personbilar och lätta bussar&lt;br&gt;med en tjänstevikt överstigande 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med&lt;br&gt;en tjänstevikt överstigande 1 275 kilogram. Merkostnaden för de åtgärder&lt;br&gt;som krävs för att uppnå miljöklass 1 far därför anses vara lägre från och&lt;br&gt;med dessa datum. Riksdagen har också beslutat att ett ekonomiskt inci-&lt;br&gt;tament bör vara lägre än 3 500 kronor för dessa bilar från och med den 1&lt;br&gt;januari 2001 respektive den 1 januari 2002. Det lägre incitamentet kan&lt;br&gt;beräknas till 1 500 kronor utifrån en jämförelse med den beräknade stor-&lt;br&gt;leken av det incitament som kan utgå för miljöklass 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom avgaskraven för lätta bilar i den nya miljöklass 2 blir obliga-&lt;br&gt;toriska redan den 1 januari 2001 respektive den 1 januari 2002 har Riks-&lt;br&gt;dagen även beslutat att ekonomisk stimulans inte skall ges till dessa bilar.&lt;br&gt;Det är således endast bilar som uppfyller kraven för miljöklass 1 som kan&lt;br&gt;komma i fråga för ett ekonomiskt incitament.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trafikbeskattningsutredningen har föreslagit att en stimulans för bilar&lt;br&gt;med lägre avgasutsläpp i första hand bör utformas som en differentierad&lt;br&gt;försäljningsskatt, och i andra hand som en nedsättning av fordonsskatten.&lt;br&gt;Av administrativa skäl är det dock, som Trafikbeskattningsutredningen&lt;br&gt;också påpekat, olämpligt att införa ett ekonomiskt incitament i form av&lt;br&gt;försäljningsskatt om det möjliga incitamentet är så begränsat att det får&lt;br&gt;anses vara en alltför hög kostnad för administrationen i relation till det&lt;br&gt;belopp som kommer in från en sådan försäljningsskatt. Ett maximalt in-&lt;br&gt;citament om 3 500 kronor far anses alltför begränsat i förhållande till&lt;br&gt;administrationskostnaderna. Nedsättning av fordonsskatten får därför&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anses vara att föredra framför differentierad försäljningsskatt för att gyn-&lt;br&gt;na bilar med lägre avgasutsläpp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskattelagen skulle kunna utformas så att bilar i miljöklass 1&lt;br&gt;befrias från fordonsskatt under en bestämd tidsperiod motsvarande det&lt;br&gt;belopp som det är tillåtet att ge enligt direktiv 98/69/EG. Detta skulle&lt;br&gt;dock innebära att incitamentet beloppsmässigt varierar beroende på om&lt;br&gt;fordonsskatten höjs eller sänks, med åtföljande behov av korrigering och&lt;br&gt;därmed en svårhanterlig administration av fordonsskatten. Dessutom&lt;br&gt;skulle bestämmandet av en tidsperiod under vilken skattebefrielse tas ut&lt;br&gt;bli komplicerad, eftersom fordonsskatt påförs efter vikt och därmed utgår&lt;br&gt;med mycket varierande belopp. Incitament bör i stället utformas så att en&lt;br&gt;skattepliktig bil som uppfyller kraven för miljöklass 1 kan tillgodoräknas&lt;br&gt;ett lättnadsbelopp, som successivt far avräknas vid påförandet av for-&lt;br&gt;donsskatt. Först när ett belopp motsvarande det totala lättnadsbeloppet&lt;br&gt;räknats av från påförd fordonsskatt, kan fordonsskatt tas ut. En sådan&lt;br&gt;utformning av en ekonomisk stimulans är enklare att hantera än en tids-&lt;br&gt;relaterad skattebefrielse och är därför att föredra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Syftet med en skattelättnad för miljövänliga bilar är att styra konsu-&lt;br&gt;menter och tillverkare till att köpa respektive producera sådana bilar. En&lt;br&gt;skattelättnad för bilar som uppfyller EG:s framtida avgaskrav skall såle-&lt;br&gt;des endast ges så länge den har en funktion av styrmedel. Avsikten är&lt;br&gt;således inte att gynna bilar som blivit skattepliktiga innan den 1 januari&lt;br&gt;2000. Vidare finns det inte längre skäl till att använda styrmedel när EG:s&lt;br&gt;framtida avgaskrav motsvarande miljöklass 1 närmar sig tidpunkten för&lt;br&gt;när de blir obligatoriska. Den tidpunkt när det inte längre föreligger ett&lt;br&gt;behov av en skattelättnad som styrmedel är emellertid svår att bestämma.&lt;br&gt;Det är därför lämpligt att låta skattelättnaden gälla endast för en kortare&lt;br&gt;period och därefter överväga om det fortfarande finns ett behov av att&lt;br&gt;styra. Såvitt kan bedömas uppfyller en skattelättnad en viss styrfunktion&lt;br&gt;åtminstone de närmaste två åren. En skattelättnad bör därför inlednings-&lt;br&gt;vis endast ges till och med utgången av år 2001 om skattelättnaden avser&lt;br&gt;personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470 kilogram&lt;br&gt;och lätta lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram som blir&lt;br&gt;skattepliktig för första gången under denna tidsperiod. Avser en skatte-&lt;br&gt;lättnad personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470&lt;br&gt;kilogram eller lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilo-&lt;br&gt;gram bör denna inledningsvis endast ges till och med utgången av år&lt;br&gt;2002. Skulle det finnas behov av en fortsatt styrning mot bilar som upp-&lt;br&gt;fyller EG:s framtida avgaskrav efter utgången av år 2001 respektive år&lt;br&gt;2002 bör skattelättnaden kunna förlängas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förhållandet att en skattelättnad inte ges efter utgången av år 2001&lt;br&gt;respektive år 2002 hindrar inte att det därefter sker en fortsatt avräkning&lt;br&gt;mot fordonsskatten av en redan erhållen skattelättnad. Av praktiska och&lt;br&gt;administrativa skäl bör emellertid en sådan avräkning inte vara obegrän-&lt;br&gt;sad i tiden. Avräkning bör kunna ske till dess att avgaskraven i miljöklass&lt;br&gt;1 blivit obligatoriska dvs. den 31 december 2005 för personbilar och lätta&lt;br&gt;bussar med tjänstevikt om högst 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med&lt;br&gt;en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram respektive den 31 december 2006&lt;br&gt;för personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kilogram eller lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilo-&lt;br&gt;gram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fordonsskatt för personbilar registrerade i vissa glesbygdskommuner&lt;br&gt;betalas endast till den del den överstiger 384 kr per år. Denna kompensa-&lt;br&gt;tion tillkom för att säkerställa att de som bor i glesbygd inte skulle fa en i&lt;br&gt;förhållande till andra försämrad situation när regeringen under 1988 av-&lt;br&gt;såg att höja bensinskatten (prop. 1987/88:50). Det är således inte me-&lt;br&gt;ningen att denna kompensation skall påverka någon annan reglering.&lt;br&gt;Detta innebär att lättnadsbeloppet för miljövänliga bilar bör avräknas&lt;br&gt;innan det kan ske någon nedsättning på grund av glesbygdsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom lättnadsbeloppet räknas av mot påförd fordonsskatt skall&lt;br&gt;överskjutande belopp vid avställning eller avregistrering återbetalas, trots&lt;br&gt;att någon faktisk inbetalning av fordonsskatt inte har skett. Detta påver-&lt;br&gt;kar dock inte storleken av det kvarvarande lättnadsbeloppet. Har exem-&lt;br&gt;pelvis fordonsskatt erlagts med 1 000 kronor och ett belopp om 400 kro-&lt;br&gt;nor återbetalats vid en avställning, skall den ursprungliga avräkningen&lt;br&gt;från skattelättnadsbeloppet med 1 000 kronor kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ovan har föreslagits att en skattelättnad skall gälla från den 1 januari&lt;br&gt;2000, dvs. retroaktivt. När en eventuell lagändring träder i kraft är det&lt;br&gt;således nödvändigt med en återbetalning av redan inbetald fordonsskatt&lt;br&gt;för tiden innan den 1 juli 2000. En sådan återbetalning bör av administ-&lt;br&gt;rativa skäl ges till den som är ägare till bilen vid ikraftträdandet den 1 juli&lt;br&gt;2000. Endast erlagt belopp skall återbetalas, dvs. det faktiska belopp som&lt;br&gt;erlagts efter återbetalning av eventuell överskjutande skatt på grund av&lt;br&gt;avställning eller avregistrering. Ett belopp motsvarande det som faktiskt&lt;br&gt;erlagts efter återbetalning av överskjutande skatt skall då avräknas från&lt;br&gt;lättnadsbeloppet. Har exempelvis fordonsskatt erlagts med 1 000 kronor&lt;br&gt;och ett belopp om 400 kronor återbetalats vid en avställning, skall från&lt;br&gt;skattelättnadsbeloppet avräknas endast det belopp om 600 kronor som&lt;br&gt;faktiskt erlagts. Understiger det belopp som skall återbetalas för tid före&lt;br&gt;ikraftträdandet 100 kronor bör ingen återbetalning ske.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.2 Vägavgiftens storlek samt nedsättning och återbeta 1-&lt;br&gt;ning av vägavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För fordon registrerade i Grekland skall vägav-&lt;br&gt;gift endast tas ut med 50 procent av gällande avgift, under förutsätt-&lt;br&gt;ning att vägavgiftsbevis köps före den 1 juli 2002. En möjlighet till&lt;br&gt;nedsättning av obetald vägavgift när vägavgiftsplikten upphört införs,&lt;br&gt;innebärande att det endast är vägavgift för den tid fordonet varit av-&lt;br&gt;giftspliktigt som skall utkrävas. Vidare kan vägavgiften sättas ned när&lt;br&gt;ett fordons beskaffenhet ändras så att avgift skall tas ut med annat be-&lt;br&gt;lopp. Beslut om nedsättning skall fattas genom automatisk databe-&lt;br&gt;handling på grundval av uppgifter i bilregistret. Vid nedsättning av&lt;br&gt;obetald vägavgift när avgiftsplikten upphört skall en administra-&lt;br&gt;tionsavgift tas ut motsvarande den som tas ut när vägavgift återbeta-&lt;br&gt;las. Återbetalning av vägavgift skall ske från tidpunkten när av-&lt;br&gt;giftsplikten upphörde och inte som för närvarande från tidpunkten när&lt;br&gt;vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skäl for regeringens förslag: Den 1 januari 1998 trädde lagen Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;om vägavgift för vissa tunga fordon, LVA, i kraft. Införandet av vägav-&lt;br&gt;gifter för tunga fordon är en följd av att Sverige numera deltar i det ge-&lt;br&gt;mensamma vägavgiftssystem som Belgien, Danmark, Luxemburg, Ned-&lt;br&gt;erländerna och Tyskland tidigare infört, det s.k. Euro vinjettsystemet.&lt;br&gt;Bakgrunden till detta samarbete är det arbete som bedrivits inom EU med&lt;br&gt;att skapa likvärdiga konkurrensvillkor mellan medlemsstaterna beträffan-&lt;br&gt;de tunga lastbilstransporter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eurovinj ettsystemet har utformats i enlighet med rådets direktiv&lt;br&gt;93/89/EEG av den 25 oktober 1993 om medlemsstaters tillämpning av&lt;br&gt;skatter på vissa fordon som används för godstransporter på väg och tullar&lt;br&gt;och avgifter för användning av vissa infrastrukturer (EGT nr. L 279,&lt;br&gt;12.11.1993 s. 32, Celex 393L0089) samt det samarbetsavtal om uttag av&lt;br&gt;en vägavgift för tunga godstransporter, som Sverige sedan den 1 januari&lt;br&gt;1999 är anslutet till (SÖ 1997:50). Europeiska gemenskapernas domstol&lt;br&gt;har emellertid upphävt direktivet eftersom Europaparlamentet inte hade&lt;br&gt;konsulterats beträffande direktivets slutliga innehåll. Domstolen uttalade&lt;br&gt;dock att direktivet skulle gälla i sak till dess att direktivet ersatts med ett&lt;br&gt;nytt direktiv. Den 17 juni 1999 trädde ett nytt direktiv i kraft, Europa-&lt;br&gt;parlamentets och rådets direktiv 1999/62/EG av den 17 juni 1999 om&lt;br&gt;avgifter på tunga godsfordon för användning av vissa infrastrukturer&lt;br&gt;(EGT nr. L 187, 20.07.1999 s. 42 - 50 Celex 31999L0062). Detta direktiv&lt;br&gt;ersätter det tidigare direktivet men ändrar inte de grundläggande förut-&lt;br&gt;sättningarna för att ta ut en vägavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I artikel 7 i direktiv 1999/62/EG anges bl.a. att medlemsstater som till-&lt;br&gt;lämpar vägavgifter skall inom de två första åren efter det att detta direktiv&lt;br&gt;trätt i kraft tillämpa en nedsättning på 50 procent för fordon registrerade i&lt;br&gt;Grekland på grund av landets geopolitiska läge. Av artikel 12 i direktivet&lt;br&gt;framgår att medlemsstaterna skall sätta i kraft de lagar och andra författ-&lt;br&gt;ningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv senast den 1 juli&lt;br&gt;2000. Regeringen har den 3 februari 2000 beslutat att underteckna ett&lt;br&gt;avtal med länderna i vägavgiftssamarbetet i vilket det bland annat be-&lt;br&gt;kräftas att vägavgiften skall sättas ned med 50 procent från och med den&lt;br&gt;1 juli 2000. För Sveriges del innebär detta att för fordon som är registre-&lt;br&gt;rade i Grekland tas vägavgiften ut med 50 procent av det belopp som an-&lt;br&gt;ges i 11 § första stycket, under förutsättning att vägavgiftsbevis köps före&lt;br&gt;den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom de ramar direktivet och avtalet ställer upp har regeringen ansett&lt;br&gt;det angeläget att vägavgiftssystemet far en sådan teknisk utformning att&lt;br&gt;det blir enkelt och billigt att hantera för berörda avgiftsskyldiga och&lt;br&gt;myndigheter. Sverige har därför beträffande svenska fordon låtit vägav-&lt;br&gt;giften knyta an till uttaget av fordonsskatt. Härigenom har man uppnått&lt;br&gt;påtagliga administrativa fördelar genom att bl.a. ADB-rutiner för for-&lt;br&gt;donsskatt kan utnyttjas även för vägavgiften. Det innebär bl.a. att Väg-&lt;br&gt;verket svarar för uppbördsrutinema och Skattemyndigheten i Örebro är&lt;br&gt;beskattningsmyndighet för vägavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägavgift för svenskt fordon betalas för en avgiftsperiod om ett år.&lt;br&gt;Vägavgiftsplikt inträder när fordonet införs i bilregistret. Om fordonet är&lt;br&gt;avställt inträder avgiftsplikt då avställningen upphör. När avgiftsplikt&lt;br&gt;inträder skall vägavgift betalas in till Vägverket inom tre veckor. Väg-&lt;br&gt;verket skickar ut ett vägavgiftsbevis till fordonsägaren när vägavgiften&lt;br&gt;betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 17 § LVA har en möjlighet till återbetalning av vägavgift införts för&lt;br&gt;fordonsägare som inte avser att bruka sitt fordon under tid för vilken väg-&lt;br&gt;avgift har betalats eller för det fall ett fordons beskaffenhet ändras så att&lt;br&gt;vägavgift skall tas ut med annat belopp. En förutsättning för återbetalning&lt;br&gt;är att vägavgiftsbeviset ges in till beskattningsmyndigheten före utgången&lt;br&gt;av den period för vilken avgiften har betalats. Vägavgiften betalas tillba-&lt;br&gt;ka med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som belöper på an-&lt;br&gt;talet återstående hela månader för vilka avgift har betalats, räknat från det&lt;br&gt;att vägavgiftsbeviset kom in till beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att ett fordon ställs av innan vägavgiften betalats. I&lt;br&gt;dessa fall måste hela vägavgiften betalas in och därefter skickas ett väg-&lt;br&gt;avgiftsbevis ut. Fordonsägaren måste sedan skicka in vägavgiftsbeviset&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten för att kunna fa vägavgiften återbetald.&lt;br&gt;Detta kan i extremfallet innebära att när avgiftsplikten upphört skall for-&lt;br&gt;donsägaren först betala vägavgiften för ett helt år, för att sedan fa större&lt;br&gt;delen av avgiften återbetald. Skulle det ske flera av- och påställningar av&lt;br&gt;fordonet kan beloppen som måste betalas in bli avsevärda eftersom en ny&lt;br&gt;vägavgift för en period om ett år måste betalas vid varje påställning. De&lt;br&gt;nuvarande bestämmelserna ger nämligen inte någon möjlighet att i dessa&lt;br&gt;fall endast begära in den del av vägavgiften som motsvarar den period&lt;br&gt;fordonet varit påställt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fordonsskattelagen (1988:327) fmns en möjlighet att sätta ned for-&lt;br&gt;donsskatt som skulle ha betalats men där så inte har skett. Har av-&lt;br&gt;giftsplikten upphört och vägavgiften är obetald bör även vägavgiften&lt;br&gt;kunna sättas ned och avgift endast tas ut för den tid fordonet varit vägav-&lt;br&gt;giftspliktigt. Detsamma bör även gälla när ett fordons beskaffenhet änd-&lt;br&gt;rats så att vägavgift skall tas ut med ett annat belopp. Bestämmelserna om&lt;br&gt;att det vid återbetalning av vägavgift endast betalas tillbaka ett belopp&lt;br&gt;motsvarande den del av avgiften som belöper på antalet återstående hela&lt;br&gt;månader för vilka avgift har betalats, skall även gälla vid nedsättning.&lt;br&gt;Vidare far en nedsättning, liksom vid obetald fordonsskatt, ske genom&lt;br&gt;automatisk databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret, utan att&lt;br&gt;beslut meddelas av beskattningsmyndigheten. Möjligheten till nedsätt-&lt;br&gt;ning av vägavgiften skall inte tillämpas om avgiftsplikt upphört eller for-&lt;br&gt;donets beskaffenhet ändrats före ikraftträdandet av den föreslagna änd-&lt;br&gt;ringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En nedsättning av obetald vägavgift när avgiftsplikten upphört fyller&lt;br&gt;samma syfte som när vägavgift återbetalas på grund av att fordonsägare&lt;br&gt;inte avser att bruka sitt fordon under tid för vilken vägavgift har betalats.&lt;br&gt;När vägavgift återbetalas tas det ut en administrationsavgift. Motsvarande&lt;br&gt;avgift skall därför också tas ut när vägavgift sätts ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid ansökan om återbetalning av vägavgift förekommer att det dröjer&lt;br&gt;flera veckor efter det att avgiftsplikten har upphört innan vägavgiftsbevi-&lt;br&gt;set kommer in till beskattningsmyndigheten. Eftersom utgångspunkten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för hur stor en återbetalning skall bli är när vägavgiftsbeviset kommer in Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;till beskattningsmyndigheten innebär detta att fordonsägaren i viss ut-&lt;br&gt;sträckning kan gå miste om återbetalning av vägavgift för tid då fordonet&lt;br&gt;inte varit avgiftspliktigt. Vid återbetalning av fordonsskatt gäller däremot&lt;br&gt;att överskjutande skatt återbetalas från den tidpunkt när skatteplikten&lt;br&gt;upphör. För att skapa en större förståelse bland fordonsägama och för att&lt;br&gt;få en bättre överensstämmelse med fordonsskattesystemet föreslår rege-&lt;br&gt;ringen att återbetalning av vägavgift skall räknas från det att avgiftsplik-&lt;br&gt;ten upphörde och inte från det att vägavgiftsbeviset kom in till beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten. Bestämmelsen om återbetalning av vägavgift skall&lt;br&gt;dock tillämpas i dess äldre lydelse om avgiftsplikten upphört eller fordo-&lt;br&gt;nets beskaffenhet ändrats före ikraftträdandet av den föreslagna ändring-&lt;br&gt;en. Bestämmelserna om att en förutsättning för återbetalning är att väg-&lt;br&gt;avgiftsbevis skall ges in till beskattningsmyndigheten före utgången av&lt;br&gt;den period för vilken avgiften har betalats samt att vägavgift endast be-&lt;br&gt;talas tillbaka med belopp motsvarande den del av avgiften som belöper&lt;br&gt;på antalet återstående hela månader för vilka avgift har betalats, skall&lt;br&gt;kvarstå.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8.3 Offentlig-finansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det är komplicerat att beräkna storleken på ett skattebortfall vid införan-&lt;br&gt;det av en skattelättnad för bilar som uppfyller EG:s framtida avgaskrav,&lt;br&gt;eftersom det är svårt att uppskatta antalet bilar som kommer att säljas i&lt;br&gt;framtiden och hur stor andel av dessa bilar som kommer att uppfylla de&lt;br&gt;framtida avgaskraven. De beräkningar som gjorts av Finansdepartementet&lt;br&gt;grundar sig på en årlig genomsnittlig fordonsskatt om 1 330 kronor och&lt;br&gt;en uppskattad försäljning om inledningsvis 45 000 miljöklass 1 bilar un-&lt;br&gt;der år 2000. En skattelättnad utifrån dessa förutsättningar kommer att ge&lt;br&gt;ett skattebortfall som uppgår till totalt cirka 210 miljoner kronor under en&lt;br&gt;period av tre år. Därefter är skattebortfallet obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bedömt (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiUl) att&lt;br&gt;skattebortfallet med anledning av införandet av en skattelättnad skall fi-&lt;br&gt;nansieras inom trafikbeskattningen och att detta lämpligen sker genom en&lt;br&gt;höjning av fordonsskatten med cirka 1 procent. Trafikbeskattningsutred-&lt;br&gt;ningen har lämnat förslag på en förändring av uttaget av fordonsskatt och&lt;br&gt;i samband härmed också en finansiering av bl.a. ett ekonomiskt incita-&lt;br&gt;ment för bilar som uppfyller EG:s framtida avgaskrav. Utredningens för-&lt;br&gt;slag är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De föreslagna ändringarna i vägavgiftslagen förväntas inte ge några&lt;br&gt;offentlig finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Omläggning av jordbrukets energibeskatt- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-1999/2000:105&lt;br&gt;ning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Begreppet jordbruksnäringen m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattelättnaderna i form av ingen energiskatt&lt;br&gt;och 50 procent koldioxidskatt tillämpas för energiförbrukning som&lt;br&gt;sker i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer i huvudsak överens med regeringens&lt;br&gt;förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lämnar förslaget utan&lt;br&gt;erinran. Skogsstyrelsen, Fiskeriverket, Vattenbrukarnas Riksförbund och&lt;br&gt;Matfiskodlarnas Producentorganisation tillstyrker förslaget. Enligt Riks-&lt;br&gt;skatteverket bör endast vad som normalt anses utgöra j ordbruksverksam-&lt;br&gt;het omfattas av skattelättnaderna, varför t.ex. skötsel av parker och&lt;br&gt;grönytor för sportändamål och djurpensionatsverksamhet inte bör omfat-&lt;br&gt;tas. Jordbruksverket tillstyrker att skattelättnaderna ges för energiför-&lt;br&gt;brukning i jord-, skogs- och vattenbruksnäringama. Verket är dock tvek-&lt;br&gt;samt till att låta SNI:s företagsgruppering vara styrande för vilka företag&lt;br&gt;som skattelättnaderna skall riktas mot, eftersom den i vissa fall kan vara&lt;br&gt;diffus. Trädgårdsnäringens Riksförbund, Grönsaksodlarnas Riksförbund,&lt;br&gt;Lantbrukarnas Riksförbund och Riksförbundet Svenska Lantmännen an-&lt;br&gt;ser att det medför en betydande snedvridning av konkurrensförhållandena&lt;br&gt;på trädgårdsområdet att skattelättnaderna endast skall tillämpas för ener-&lt;br&gt;giförbrukning inom SNI 01, 02 och 05.02. Produktionsföretag som valt&lt;br&gt;att bedriva t.ex. lagring, sortering och packning och därmed samman-&lt;br&gt;kopplad försäljning av produkter i kooperativa former missgynnas, vilket&lt;br&gt;bör korrigeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Enligt standarden för svensk&lt;br&gt;näringsgrensindelning (SNI92) hänförs jordbruksnäringen under avdel-&lt;br&gt;ning A (jordbruk, jakt och skogsbruk). Huvudgrupperna utgör 01 jord-&lt;br&gt;bruk, jakt och service i anslutning härtill samt 02 skogsbruk och service&lt;br&gt;till skogsbruk. Undergrupper till 01 är 01.1 växtodling, 01.2 djurskötsel,&lt;br&gt;01.3 blandat jordbruk (växtodling i kombination med djurskötsel), 01.4&lt;br&gt;service till jordbruk utom veterinärverksamhet samt 01.5 jakt och viltvård&lt;br&gt;samt service i anslutning härtill. Ytterligare undergruppering fmns till&lt;br&gt;dessa grupper. Även 02 är indelat i olika undergrupper. Under avdelning&lt;br&gt;B, grupp 05, hänförs fiske och vattenbruk, varunder bl.a. ingår fiskodling.&lt;br&gt;Enligt den statistiska näringsgrensindelningen utgör växthusnäringen en&lt;br&gt;del av jordbrukssektorn (SNI Avdelning A, nivåerna 01.12 och 01.13).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;År 1996 var antalet jordbruksföretag enligt SCB:s lantbruksregister ca&lt;br&gt;91 000. Av dessa hade omkring 51 000 företag ett arbetsbehov under 800&lt;br&gt;arbetstimmar. Dessa företag kan anses utgöra fritids-, pensionärs- eller&lt;br&gt;deltidsjordbruk. En marginell andel av brukarna i dessa företag är helt&lt;br&gt;beroende av inkomsterna från jordbruket. Sätts gränsen för heltids-&lt;br&gt;jordbruk vid 1 600 arbetstimmar uppgick antalet heltidsjordbruk till om-&lt;br&gt;kring 26 000. Endast ca 7 900 företag är så stora, över 4 000 arbets-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;89&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;timmar, att anställd arbetskraft kan antas spela någon större roll för före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lantbruksregistret grundar sig på uppgifter som erhålls genom perio-&lt;br&gt;diska lantbruksräkningar. Registret upptar lantbruksföretag, som brukar&lt;br&gt;mer än två ha åkermark. En ny lantbruksräkning har gjorts under 1998.&lt;br&gt;Denna visar på ett antal av ca 85 000 foretag. Ungefar en tredjedel, eller&lt;br&gt;ca 28 300 foretag, av dessa beräknas enligt SCB utgöra heltidsjordbruk.&lt;br&gt;SCB:s lantbruksregister väntas dock upphöra inom kort och ersättas med&lt;br&gt;uppgifter i Jordbruksverkets stödregister.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller antalet skogsbrukande foretag anger Skogsstyrelsen i sitt&lt;br&gt;remissvar en siffra om 245 000. Denna grundar sig på den senast till-&lt;br&gt;gängliga statistiken, som är 1992 års lantbruksräkning. 179 000 foretag är&lt;br&gt;sådana, vars brukade åkerareal uppgår till mindre än två ha, medan reste-&lt;br&gt;rande 66 000 företag bedriver kombinerat jord- och skogsbruk (åkerareal&lt;br&gt;överstigande två ha). Av de ca 85 000 jordbruksföretagen i lantbruksre-&lt;br&gt;gistret torde således runt 70 procent även idka skogsbruk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till ledning för uppskattningar av antalet företag inom de aktuella nä-&lt;br&gt;ringarna fmns vidare SCB:s företagsregister, vars uppgifter regelbundet&lt;br&gt;uppdateras. Följande siffror härrör från 1999. Antalet arbetsställen där&lt;br&gt;det bedrivs verksamhet, som hänförs till SNI 01 (jordbruk), är 134 906.&lt;br&gt;Motsvarande siffra för SNI 02 (skogsbruk) är 15 209. Till skillnad från&lt;br&gt;lantbruksregistret inkluderar företagsregistret även passiv närings-&lt;br&gt;verksamhet, som t.ex. fall då all mark är utarrenderad. Vidare förs regist-&lt;br&gt;ret efter antalet arbetsställen och inte efter antalet företag. Ca 1 700 ar-&lt;br&gt;betsställen är klassade under grupperna 01.4 (service till jordbruk utom&lt;br&gt;veterinärverksamhet), 01.5 (jakt- och viltvård samt service i anslutning&lt;br&gt;härtill) och 02.02 (service till skogsbruk).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad slutligen gäller företag som bedriver vattenbruksverksamhet, dvs.&lt;br&gt;främst fiskodling, är antalet företag med den inriktningen begränsat.&lt;br&gt;SCB:s årliga statistik, som grundar sig på odlingstillstånd, visar på ca 400&lt;br&gt;företag. Inom den gruppen ryms dock såväl odlingar, som bedrivs yrkes-&lt;br&gt;mässigt som sådana som drivs som ren hobbyverksamhet och för veten-&lt;br&gt;skapliga ändamål. Enligt SCB:s företagsregister för 1999 fanns 236 ar-&lt;br&gt;betsställen där vattenbruksverksamhet bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Vad gäller avgränsningen av skatte-&lt;br&gt;lättnaderna för tillverkningsindustrin uttalades, i förarbetena till den lag-&lt;br&gt;ändring där de nuvarande skattelättnaderna föreslogs, att den statistiska&lt;br&gt;näringsgrensindelningen kunde användas som en allmän vägledning till&lt;br&gt;vad som bör avses med begreppet industriell verksamhet. Det ter sig na-&lt;br&gt;turligt att gå till väga på motsvarande sätt när det gäller att söka lägga fast&lt;br&gt;vad som skall rymmas i begreppet jordbruksnäringen. Härigenom skapas&lt;br&gt;förutsättningar för en förhållandevis enkel och entydig gränsdragning.&lt;br&gt;Enligt vad som framkommit vid underhandskontakter med SCB ger SNI-&lt;br&gt;kodningen på 01- och 02-nivåema en god bild över näringsverksamhe-&lt;br&gt;tens inriktning, medan däremot indelningen i undemivåer kan ha vissa&lt;br&gt;brister. Motsvarande invändning har gjorts av Jordbruksverket. Anled-&lt;br&gt;ningen till bristerna är främst att flertalet företag inom de aktuella näring-&lt;br&gt;arna bedriver olika slag av verksamheter, t.ex. såväl växtodling som djur-&lt;br&gt;skötsel och skogsbruk. Underlaget för klassningen härrör i allmänhet från&lt;br&gt;uppgifter från företagarna själva om verksamhetens huvudsakliga inrikt-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ning. I dag används klassningen av jordbruksverksamheter i allt väsent-&lt;br&gt;ligt enbart för statistiska ändamål och inte som grund för att t.ex. visa om&lt;br&gt;företaget är berättigat till vissa förmåner eller liknande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första hand bör en utgångspunkt vara att de jordbruksverksamheter&lt;br&gt;som ryms under gruppen 01 i SNI92 i energiskattesammanhang bör&lt;br&gt;hänföras till jordbrukssektorn. Skattelättnaderna bör således inte tilläm-&lt;br&gt;pas för sådana företag, som visserligen statistiskt är klassade under grup-&lt;br&gt;pen 01, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen inte faller in-&lt;br&gt;om vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jordbruk. Det rör sig&lt;br&gt;om verksamheter där det bedrivs service till jordbruk samt jakt och vilt-&lt;br&gt;vård och service i anslutning härtill. I övrigt bör utgångspunkten för be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens hantering vara att resterande undergrupper till&lt;br&gt;gruppen 01 (se redogörelsen ovan) ryms inom begreppet jordbruksverk-&lt;br&gt;samhet i lagtexten. Några remissinstanser har uttryckt farhågor över att&lt;br&gt;gränsdragningen mellan de olika undergrupperna kan vara diffus. Detta&lt;br&gt;bedöms dock inte ha någon större praktisk betydelse, eftersom det avgö-&lt;br&gt;rande bör vara att verksamheten ryms inom huvudgruppen 01 med de&lt;br&gt;undantag som angetts ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är, såväl utifrån företagens som beskattningsmyndighetens synvin-&lt;br&gt;kel, angeläget att söka skapa en enkel och överskådlig vägledning för vad&lt;br&gt;som bör avses med begreppet jordbruksverksamhet. Gränsdragnings-&lt;br&gt;problem bör i möjligaste mån undvikas. Av den anledningen bör en ut-&lt;br&gt;gångspunkt vara att samtliga verksamheter som klassas inom SNI 01,&lt;br&gt;med ovan nämnda undantag, omfattas av skattelättnaderna. Det är uppen-&lt;br&gt;bart att energiförbrukningen - och därmed energibeskattningens effekter&lt;br&gt;på företagens konkurrenskraft - varierar högst väsentligt mellan olika&lt;br&gt;näringar inom SNI 01. Motsvarande kan dock sägas gälla även för till-&lt;br&gt;verkningsindustrin, där utgångspunkten är att samtliga verksamheter in-&lt;br&gt;om SNI 10-37 omfattas av skattelättnaderna. Regeringen finner, förutom&lt;br&gt;undantaget för serviceverksamheter och jakt och viltvård som utvecklats&lt;br&gt;ovan, inte anledning att göra någon annan bedömning vad gäller jordbru-&lt;br&gt;kets energibeskattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling ryms under SNI-&lt;br&gt;kodema 01.12 respektive 01.13 och faller alltså enligt förslaget in under&lt;br&gt;begreppet jordbruksverksamhet. Det kan dock alltjämt firmas anledning&lt;br&gt;att beträffande uppbördsreglema tillämpa olika lösningar för den yrkes-&lt;br&gt;mässiga växthusodlingen och övriga branscher inom jordbrukssektorn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med jordbruk i energiskattesammanhang bör även jämställas närings-&lt;br&gt;verksamheter som faller under SNI-koden 02.01, dvs. skogsbruk. Där-&lt;br&gt;emot bör, i likhet med vad anförts ovan beträffande jordbruk, inte servi-&lt;br&gt;ceföretag till skogsbruk omfattas av skattelättnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om verksamheter som klassas som skogsbruk skulle ställas utanför det&lt;br&gt;område som nu far del av industrins nuvarande energiskattelättnader,&lt;br&gt;finns, som påtalats av Skogsstyrelsen, risk för gränsdragningsproblem.&lt;br&gt;Klassificeringen av en verksamhet som jordbruk eller skogsbruk torde&lt;br&gt;inte alltid vara självklar. Huvuddelen av skogsbrukets energiförbrukning&lt;br&gt;består visserligen av fordonsbränslen, men i viss utsträckning torde olja&lt;br&gt;användas för drift av stationära motorer (flismaskiner och liknande) samt&lt;br&gt;uppvärmning av lokaler. Skogsbruk bedrivs också ofta under liknande&lt;br&gt;förutsättningar som jordbruk, varför det även av den anledningen finns&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skäl att jämställa de båda näringsverksamheterna. Vidare förekommer Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;skogsbruk vid den överväganden delen av landets jordbruk, vilket inte&lt;br&gt;minst riskerar att medföra svårhanterliga administrativa problem om en-&lt;br&gt;dast energiförbrukning som härrör till en viss del av verksamheten skulle&lt;br&gt;omfattas av skattelättnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under begreppet vattenbruk i SCB:s statistik ryms matfiskodling (kod&lt;br&gt;05.021), sättfiskodling (kod 05.022), kräftfiskodling (kod 05.023), blöt-&lt;br&gt;djursodling (musslor m.m., kod 05.024) och vattenväxtodling (kod&lt;br&gt;05.025). Energiförbrukningen för fiskodlingarna har inte kunnat särskil-&lt;br&gt;jas, utan ingår i beräkningarna för jordbrukssektorn. Den torde dock vara&lt;br&gt;förhållandevis låg. Musselodling sker i princip utan energitillförsel, me-&lt;br&gt;dan odling av fisk och kräftor kan kräva energi beroende på odlingsfor-&lt;br&gt;men. Främst el används, t.ex. i pumpanläggningar för syretillförsel och&lt;br&gt;recirkulerande system vid landbaserad odling. Enligt vår uppfattning bör&lt;br&gt;uppfödning av fisk och vattenväxtodling i energiskattesammanhang jäm-&lt;br&gt;ställas med jordbrukets djurskötsel respektive yrkesmässig växthusod-&lt;br&gt;ling. Även energiförbrukningen inom sektorerna fiskodling och liknande&lt;br&gt;(SNI-kod 05.02) bör alltså omfattas av de skattelättnader som nu kommer&lt;br&gt;jordbruket till del.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Trädgårdsnäringens Riksförbund m.fl. har påpekat att det inom den&lt;br&gt;yrkesmässiga trädgårdsodlingen är vanligt att företagen har valt att bedri-&lt;br&gt;va verksamhetsmoment som syftar till att färdigställa och tillhandahålla&lt;br&gt;produkterna för försäljning i kooperativa företagsformer, t.ex. ekonomis-&lt;br&gt;ka föreningar, eller att enskilda trädgårdsföretag utför motsvarande mo-&lt;br&gt;ment för kollegors räkning i det egna företaget. Det rör sig om t.ex. cen-&lt;br&gt;tral kyllagring, sortering, packning och försäljning av frukt och grönt.&lt;br&gt;Förbundet har hävdat att grovt räknat 50 procent av de ca 2 900 företagen&lt;br&gt;med frilandsproduktion är anslutna till sådan kooperativ verksamhet, som&lt;br&gt;bedrivs i mellan 15 och 20 företag. Enligt förbundet är dessa kooperativa&lt;br&gt;företag vanligen klassificerade i SNI 51 (partihandel) eller 52&lt;br&gt;(detaljhandel), vilket innebär att skattelättnaderna inte tillämpas på ener-&lt;br&gt;giförbrukning inom dessa företag. Om däremot producenten själv ombe-&lt;br&gt;sörjer alla led inom ramen för sin SNI 01-kodade verksamhet, kan han få&lt;br&gt;del av skattelättnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Varje form av avgränsning av ett förmånsberättigat område medför&lt;br&gt;viss risk för gränsdragningsproblem och konkurrenssnedvridningar i för-&lt;br&gt;hållande till närliggande verksamheter, som inte får del av aktuella för-&lt;br&gt;måner. Vad gäller den statistiska näringsgrensindelningen har beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten tillämpat denna under nära 10 års tid för olika typer av&lt;br&gt;industriell verksamhet. Den SNI-kodning som av den europeiska stan-&lt;br&gt;dardiseringskommissionen åsatts en viss verksamhet utgör, som utveck-&lt;br&gt;lats ovan, enbart en allmän vägledning och myndigheten har strävat efter&lt;br&gt;att se till verksamhetens reella inriktning. Detta innebär alltså att en verk-&lt;br&gt;samhet, som i statistiska sammanhang åsatts en viss SNI-kod utanför det&lt;br&gt;industriella området (SNI 10-37), i energiskattesammanhang ändock kan&lt;br&gt;räknas som industriell verksamhet. Motsvarande synsätt torde i före-&lt;br&gt;kommande fall även kunna användas beträffande jordbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Däremot skulle det, inte minst med hänsyn till risken för spridning till&lt;br&gt;andra typer av närliggande verksamheter i t.ex. detaljhandelsledet, enligt&lt;br&gt;vår uppfattning bära alltför långt att - som Trädgårdsnäringens Riksför-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bund med flera remissinstanser anfört - låta skattelättnaderna generellt Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;tillämpas för fristående företags lagring, sortering etc. av t.ex. frukt och&lt;br&gt;grönt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I energiskattesammanhang bör jordbruksnäringen definieras som yr-&lt;br&gt;kesmässigjord-, skogs- och vattenbruksverksamhet. I den mån annat inte&lt;br&gt;särskilt anges, läggs således i denna proposition den innebörden i uttryck&lt;br&gt;som jordbruk och jordbruksnäringen. Den generella utgångspunkten bör,&lt;br&gt;med de inskränkningar som angetts ovan, vara att inom begreppen ryms&lt;br&gt;företag som statistiskt klassats SNI 01 och 02 samt 05.02.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I följande avsnitt diskuteras närmare uppbördsreglema för jordbruksnä-&lt;br&gt;ringen och som framgår av avsnitten bedöms särskilda regler i den delen&lt;br&gt;vara erforderliga för den del av jordbruksnäringen, som inte omfattar den&lt;br&gt;yrkesmässiga växthusodlingen. Definitionen av jordbruk bör således vid&lt;br&gt;tillämpning av dessa regler vara inskränkt till att inte omfatta växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid yrkesmässig växthusodling. Den, som mot försäkran&lt;br&gt;om sådan förbrukning fatt del av skattelättnaden, kan således inte komma&lt;br&gt;i fråga för återbetalning av motsvarande skattebelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnaderna på bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inledning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom skatteomläggningen jämställs, som framgått av föregående av-&lt;br&gt;snitt, jordbruket i energiskattesammanhang med tillverkningsindustrin.&lt;br&gt;Detta innebär skattelättnader i form av frihet från energiskatt och en 50-&lt;br&gt;procentig reduktion av koldioxidskatten för bränslen som används för&lt;br&gt;uppvärmning och drift av stationära motorer. Vad gäller bränslen som&lt;br&gt;används för drift av motordrivna fordon sker ingen ändring, utan för des-&lt;br&gt;sa bränslen betalas även i fortsättningen energi- och koldioxidskatt efter&lt;br&gt;de nivåer som generellt gäller för drivmedel som förbrukas i motordrivna&lt;br&gt;fordon i samtliga av samhällets sektorer&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Användningen av bränslen för uppvärmning och drift av stationära&lt;br&gt;motorer består inom jordbrukssektorn i allt väsentligt av eldningsolja.&lt;br&gt;Andra skattepliktiga bränslen, dvs. gasol, naturgas och kol, förekommer&lt;br&gt;endast i marginell omfattning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukning av eldningsolja&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förbrukningen av eldningsolja inom jordbrukssektorn uppgår till ca&lt;br&gt;50 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per år. Enligt beräkningar från LRF torde ca 85 procent av&lt;br&gt;eldningsoljeförbrukningen kunna hänföras till torkning. Huvudsakligen&lt;br&gt;rör det sig om spannmål och oljeväxter. Resterande volymer används för&lt;br&gt;uppvärmning av stallar och andra lokaler. För de flesta lantbruksföretag&lt;br&gt;är användningen av eldningsolja av mindre ekonomisk betydelse. För&lt;br&gt;enskilda gårdar med t.ex. slaktkycklingsproduktion kan dock kostnaderna&lt;br&gt;vara betydande (jfr nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;LRF har låtit SCB utföra en uppskalning av en urvalsundersökning be-&lt;br&gt;träffande förbrukning av eldningsolja i jordbruksföretag. Den ursprungli-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ga undersökningen gjordes av SCB 1994 och finns redovisad i Jordbruks- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;statistisk årsbok 1997.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av SCB:s uppskalade undersökning framgår att av landets ca 90 000&lt;br&gt;jordbruk har 77 000 stycken över huvud taget ingen förbrukning av eld-&lt;br&gt;ningsolja i verksamheten. Det rör sig alltså om ca 13 000 jordbruksföre-&lt;br&gt;tag som förbrukar eldningsolja. Av dessa förbrukar 5 500 företag mindre&lt;br&gt;än två m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eldningsolja per år (ca 5 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, eller ca 10 procent av total-&lt;br&gt;förbrukningen). Omkring 250 företag har en hög årlig förbrukning av&lt;br&gt;eldningsolja, minst 20 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; (ca 12 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, eller knappt 25 procent av to-&lt;br&gt;talförbrukningen). Flertalet av dessa företag återfinns inom kategorierna&lt;br&gt;slaktkycklingar och spannmål. Resterande eldningsoljevolymer fördelar&lt;br&gt;sig på majoriteten av de aktuella jordbruksföretagen, med en årsförbruk-&lt;br&gt;ning mellan två och 20 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;. SCB:s siffror grundar sig på ett antal lantbruk&lt;br&gt;om ca 90 000, medan den senaste lantbruksräkningen från 1998 visar på&lt;br&gt;ett något lägre antal, ca 85 000. Det antal lantbruk, inom vars verksamhet&lt;br&gt;eldningsolja förbrukas, torde dock alltjämt ligga i storleksordningen&lt;br&gt;13 000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgänglig särredovisad statistik avseende skogsbruk har inte kunnat&lt;br&gt;erhållas. Så vitt framkommit förbrukas vanligen endast mindre mängder&lt;br&gt;eldningsolja i sådan verksamhet, varför det torde vara en rimlig utgångs-&lt;br&gt;punkt att SCB:s beräkningar även inkluderar skogsbruken. Inte heller vad&lt;br&gt;gäller vattenbruken finns tillgänglig statistik. Dessa företag torde dock&lt;br&gt;endast förbruka mycket begränsade mängder eldningsolja i sin närings-&lt;br&gt;verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler för tillverkningsindustrin och växthusnäringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I dag gäller skattelättnader för tillverkningsindustrin och växthus-&lt;br&gt;näringen. Om förbrukaren är registrerad som skattskyldig får han göra&lt;br&gt;avdrag i sin energi- och koldioxidskattedeklaration för energiskatten och&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på bränsle som förbrukats för annat ändamål&lt;br&gt;än drift av motordrivna fordon vid tillverkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling&lt;br&gt;(se 7 kap. 4 § lagen om skatt på energi). Vissa begränsningar finns vad&lt;br&gt;gäller bränsleslag. Sålunda omfattas inte bensin och högbeskattad,&lt;br&gt;omärkt olja av skattelättnaderna. Särskilda regler gäller för att kunna re-&lt;br&gt;gistreras som skattskyldig. Vad gäller eldningsolja krävs bl.a. att sökan-&lt;br&gt;den disponerar över en lagerkapacitet för bränslen om minst 500 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;.&lt;br&gt;Detta torde innebära att endast ett fåtal jordbruksföretag kan komma i&lt;br&gt;fråga som skattskyldiga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om förbrukaren inte är skattskyldig uppnås dock skattelättnaderna på&lt;br&gt;olika sätt beroende på om det rör sig om industriell förbrukning eller an-&lt;br&gt;vändning i yrkesmässig växthusodling. En växthusodlare kan, mot att han&lt;br&gt;till leverantören lämnar en försäkran om att bränslet skall användas för&lt;br&gt;aktuellt ändamål, erhålla skattelättnaden direkt vid inköpet (se 8 kap.&lt;br&gt;3 a § lagen om skatt på energi). Om det i stället rör sig om en näringsid-&lt;br&gt;kare som bedriver industriell verksamhet får han del av skattelättnaderna&lt;br&gt;för sin bränsleförbrukning genom att ansöka om återbetalning av ener-&lt;br&gt;giskatten och hälften av koldioxidskatten hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning föreligger endast om ersättningen för ett kalender- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;kvartal uppgår till minst 1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver de generella skattelättnader i form av energiskattefrihet och re-&lt;br&gt;duktion av koldioxidskatten med 50 procent, kan energiintensiva verk-&lt;br&gt;samheter fa del av ytterligare skattelättnader genom den s.k. 0,8-&lt;br&gt;procentsregeln. Om ett företags koldioxidskattebelastning överstiger&lt;br&gt;0,8 procent av försäljningsvärdet medger beskattningsmyndigheten ned-&lt;br&gt;sättning av skatten så att den överskjutande skattebelastningen inte över-&lt;br&gt;stiger ett belopp som motsvarar 12 procent av den generella nivån. Växt-&lt;br&gt;husnäringens inköp mot försäkran kan ske enligt den lägre skattesats som&lt;br&gt;följer av ett beslut om preliminär skattesats. För industriföretag som inte&lt;br&gt;är skattskyldigt, beaktas denna lägre skattesats vid återbetalningen av&lt;br&gt;skatt. Regler om detta fmns i 7 kap. 4 §, 9 kap. 2 och 9 §§ lagen om skatt&lt;br&gt;på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt underhandskontakter med LRF bedöms dock 0,8-procentsregeln&lt;br&gt;normalt inte bidra med någon skattereduktion för vare sig spannmåls-&lt;br&gt;torkning eller uppvärmning av lokaler och stallar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns ca 300 tillverkningsföretag som är registrerade som skatt-&lt;br&gt;skyldiga för energiskatter. Beskattningsmyndigheten hanterar årligen ca&lt;br&gt;17 000 ansökningar om skatteåterbetalning från tillverkningsföretag. Det&lt;br&gt;rör sig om företag som regelmässigt ansöker under alla fyra kvartalen,&lt;br&gt;varför antalet företag alltså rör sig om ca 4 250. Av tillverknings-&lt;br&gt;företagen ansöker omkring 50 stycken om nedsättning enligt 0,8-&lt;br&gt;procentsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inget företag inom växthusnäringen är registrerat som skattskyldigt. Av&lt;br&gt;landets ca 1 700 växthusodlare är det ca 500 stycken som ansöker om&lt;br&gt;nedsättning enligt 0,8-procentsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.2 Valet mellan försäkrans- och återbetalningssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattelättnaderna, för annan yrkesmässig jord-&lt;br&gt;bruksverksamhet än växthusuppvärmning vid växthusodling och för&lt;br&gt;yrkesmässig skogs- och vattenbruksverksamhet, erhålls genom ett&lt;br&gt;återbetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket och Svenska Petroleum Institutet&lt;br&gt;tillstyrker förslaget. Trädgårdsnäringens Riksförbund, Grönsaksodlarnas&lt;br&gt;Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och Riksförbundet Svenska&lt;br&gt;Lantmännen anser att skattelättnader i första hand bör komma företagen&lt;br&gt;tillgodo genom ett försäkranssystem. Sveriges Lantbruksuniversitet me-&lt;br&gt;nar att ett återbetalningssystem skulle inverka negativt och störande på&lt;br&gt;den optimala faktoranvändningen i företagen och förordar i stället infö-&lt;br&gt;randet av ett system där jordbruksföretagen ansöker om godkännande hos&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten för inköp mot skattelättnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Jordbruksnäringen uppvisar många&lt;br&gt;likheter med tillverkningsindustrin. Sålunda finns åtskilliga utpräglade&lt;br&gt;småföretag, men även stora företag med hög energiförbrukning. I prakti-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ken torde dock nästan inget jordbruksföretag komma att registreras som&lt;br&gt;skattskyldigt för energiskatter. Valet av system för att ge icke skattskyl-&lt;br&gt;diga del av skattelättnaderna står mellan ett försäkranssystem - som&lt;br&gt;växthusnäringen har i dag - och ett återbetalningssystem - som nu till-&lt;br&gt;lämpas för tillverkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett återbetalningssystem är att föredra ur kontrollsynpunkt, samtidigt&lt;br&gt;som det - särskilt om antalet ansökningar blir många - är administrativt&lt;br&gt;betungande för beskattningsmyndigheten. Å andra sidan medför ett för-&lt;br&gt;säkranssystem ett merarbete för bränsleleverantörema. 1998 års Punkt-&lt;br&gt;skatteutredning (PU98) gör f.n. en översyn av förfarandereglema för bl.a.&lt;br&gt;eldningsolja och beräknas lämna sitt slutbetänkande under senvåren&lt;br&gt;2000, dvs. efter det att denna proposition har lämnats. En av frågorna&lt;br&gt;som utredningen kommer att behandla är försäkranssystemets framtida&lt;br&gt;utformning, t.ex. i vad mån bränsleleverantörema borde avlastas från&lt;br&gt;kontrollarbete och att inköp mot försäkran endast borde kunna ske om&lt;br&gt;kunden blivit godkänd som förbrukare av beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna för jordbrukets skattelättnader har aviserats att träda i kraft&lt;br&gt;den 1 juli år 2000. Det är viktigt att de uppbördsregler som föreslås för&lt;br&gt;jordbruksnäringen inte försvårar eventuellt genomförandet av de nya&lt;br&gt;regler som kommer att föreslås av PU98. Mot den bakgrunden bör inte&lt;br&gt;ett försäkranssystem enligt nuvarande ordning väljas för att administrera&lt;br&gt;skattelättnaderna för jordbruksnäringen. I stället bör samma ordning som&lt;br&gt;gäller för tillverkningsindustrin väljas. Detta innebär således ett system&lt;br&gt;med ansökan om återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2.3 Närmare regler för återbetalning av skatt på bränslen&lt;br&gt;som förbrukats inom jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ansökan om återbetalning av skatt på bränslen,&lt;br&gt;som förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid växthusodling eller i yrkesmässig skogs- och vatten-&lt;br&gt;bruksverksamhet, görs per kalenderkvartal. Rätt till ersättning förelig-&lt;br&gt;ger endast när ersättningen för ett kalenderkvartal uppgår till minst&lt;br&gt;1 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Ansökan om återbetalning görs som huvudre-&lt;br&gt;gel per kalenderår. Möjlighet ges till kvartalsvis återbetalning vid för-&lt;br&gt;brukning i större omfattning. Rätt till ersättning föreligger endast när er-&lt;br&gt;sättningen för ett kalenderår uppgår till minst 2 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Jordbruksverket ser klara administrativa fördelar&lt;br&gt;med att sätta upp gränser för olika former av ersättningar, men gör inga&lt;br&gt;bedömningar av rimligheten i de nivåer som föreslås i promemorian.&lt;br&gt;Skogsstyrelsen anser att uppsatta administrativa gränser är rimliga. Från&lt;br&gt;skatteadministrativ synvinkel förordar Riksskatteverket att beloppsgrän-&lt;br&gt;sen för rätt till återbetalning sätts till 4 000 kr per kalenderår och att möj-&lt;br&gt;ligheten att ansöka om återbetalning för kalenderkvartal inte införs. Vida-&lt;br&gt;re anser verket att 0,8-procentsregeln inte bör omfatta jordbruksnäringen.&lt;br&gt;Trädgårdsnäringens Riksförbund, Grönsaksodlarnas Riksförbund, Lant-&lt;br&gt;brukarnas Riksförbund och Riksförbundet Svenska Lantmännen anser att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det inte bör finnas någon administrativ gräns för belopp som återbetalas, Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;eller i allt fall att gränsen sätts till 1 000 kr. Detta belopp bör enligt för-&lt;br&gt;bunden få räknas ihop under två kalenderår. De menar även att gränsen&lt;br&gt;för att medge skatteåterbetalning per kalenderkvartal bör sättas betydligt&lt;br&gt;lägre än enligt promemorian, förslagsvis till 5 000 kr. Sveriges Lant-&lt;br&gt;bruksuniversitet anser att beloppsgränsen innebär ett relativt gynnande av&lt;br&gt;större jordbruksföretag och ett relativt missgynnande av de mindre före-&lt;br&gt;tagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De föreslagna skattelättnaderna inne-&lt;br&gt;bär att ingen energiskatt betalas och att endast 50 procent av den gene-&lt;br&gt;rella koldioxidskattenivån tas ut. Det rör sig således om 1 272 kr&lt;br&gt;(energiskatt 743 kr + 50 procent koldioxidskatt 529 kr) per m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eld-&lt;br&gt;ningsolja som skall betalas tillbaka till företagen. Som framgått ovan be-&lt;br&gt;räknas ca 13 000 jordbruksföretag förbruka eldningsolja och alltså kom-&lt;br&gt;ma i fråga för de aktuella skattelättnaderna på bränsleområdet. I BP2000&lt;br&gt;har regeringen angett att jordbruket skall få tillämpa samma skatte-&lt;br&gt;reduceringar som i dag finns för tillverkningsindustrin. Administrativa&lt;br&gt;skäl samt behovet av att behandla nedsättningsberättigade sektorer lika&lt;br&gt;talar för att det nuvarande systemet för skatteåterbetalning till icke skatt-&lt;br&gt;skyldiga industriföretag skall tillämpas även på jordbruksnäringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur skatteadministrativ synvinkel är det önskvärt att ett energiskatte-&lt;br&gt;system är enkelt och robust uppbyggt, med så få undantag och särbe-&lt;br&gt;stämmelser som möjligt. I linje med detta ligger en strävan efter att anta-&lt;br&gt;let ansökningar om skatteåterbetalning begränsas och att endast företag&lt;br&gt;med en hög energiförbrukning kommer i åtnjutande av de regler om&lt;br&gt;skattelättnad som gäller. Det är rimligt att tillämpa en administrativ be-&lt;br&gt;loppsgräns för att minska antalet ansökningar och därmed beskattnings-&lt;br&gt;myndighetens arbete. Avsikten är att de minsta beloppen, som är av så-&lt;br&gt;dan omfattning att de inte kan anses utgöra vare sig kraftiga likviditets-&lt;br&gt;påfrestningar eller mer avsevärd konkurrenssnedvridning för de berörda&lt;br&gt;företagen, skall undantas från systemet. Ett led i övervägandena av en&lt;br&gt;sådan begränsning är vilka resurser det är rimligt att statsmakterna skjuter&lt;br&gt;till för att administrera och kontrollera jordbrukets skattelättnader. En&lt;br&gt;annan aspekt är i vad mån det är lämpligt att beskattningssystemet utfor-&lt;br&gt;mas så att företag ges skilda förutsättningar, beroende på hur stor för-&lt;br&gt;brukning av energi som företaget har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det fmns skillnader i förhållandena mellan tillverkningsindustrin och&lt;br&gt;jordbruksnäringen. Jordbruksnäringen är en utpräglad småföretagar-&lt;br&gt;bransch. Även om småföretag i icke obetydlig omfattning existerar inom&lt;br&gt;tillverkningsindustrin, torde ändock energiförbrukningen i dessa företag&lt;br&gt;inte ligga på en så låg nivå som den gör i många jordbruksföretag. Vidare&lt;br&gt;är antalet jordbruksföretag med eldningsoljeförbrukning betydligt fler än&lt;br&gt;motsvarande antal tillverkningsföretag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen ändock att en lika behandling av jord-&lt;br&gt;bruksnäringen med tillverkningsindustrin bör eftersträvas och mot den&lt;br&gt;bakgrunden bör samma regler för återbetalning gälla för dessa båda sek-&lt;br&gt;torer. Detta innebär alltså att jordbruksföretagen skall ansöka om skatte-&lt;br&gt;återbetalning per kalenderkvartal och att en administrativ gräns om 1 000&lt;br&gt;kr tillämpas för belopp som betalas tillbaka till företagen. Endast om fö-&lt;br&gt;retaget har rätt till återbetalning av skattebelopp som uppgår till minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr per kalenderkvartal, sker återbetalning. Återbetalning görs i des-&lt;br&gt;sa fall med hela skattebeloppet. Som Riksskatteverket påtalat talar också&lt;br&gt;praktiska, administrativa skäl för att tillämpa en och samma ansöknings-&lt;br&gt;period för alla ansökningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Energimyndigheten har, vad gäller elbeskattningen, påtalat risken för&lt;br&gt;negativa tröskeleffekter som kan uppkomma när återbetalning, om en&lt;br&gt;viss gräns uppnås, medges med hela skattebeloppet medan ingen återbe-&lt;br&gt;talning alls medges till företag som inte kommer upp till den angivna&lt;br&gt;gränsen. Även Sveriges Lantbruksuniversitets remissvar i bränsledelen&lt;br&gt;far anses innefatta motsvarande invändningar om negativa tröskel-&lt;br&gt;effekter. Omfattningen av risken för sådana negativa tröskeleffekter, vad&lt;br&gt;gäller såväl jordbruks- som tillverkningsföretag, bör undersökas närmare&lt;br&gt;och regeringen har för avsikt att undersöka förutsättningarna för att åter-&lt;br&gt;komma med förslag som innebär att beloppsgränsens utformning ändras&lt;br&gt;så att negativa tröskeleffekter undviks. Detta kan ske genom att belopps-&lt;br&gt;gränsen utformas på sådant sätt att sökanden endast medges återbetalning&lt;br&gt;med skattebelopp som överstiger ett visst belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt tillgänglig statistik innebär 1 000-kronorsgränsen, som alltså&lt;br&gt;motsvarar oljeförbrukning av knappt en m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; per kalenderkvartal eller&lt;br&gt;knappt fyra m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; under ett helt år, att endast ett mindre antal jordbruksfö-&lt;br&gt;retag far del av skattelättnaden. Uppskattningsvis rör det sig om drygt&lt;br&gt;10 000 företag som hamnar utanför systemet. Ca 3 000 jordbruksföretag&lt;br&gt;beräknas således komma upp i förbrukning av sådana bränslevolymer att&lt;br&gt;de alltså medges återbetalning av skatt. Flertalet av dessa företag har en&lt;br&gt;så hög årsförbrukning av eldningsolja att de regelmässigt torde komma&lt;br&gt;över kvartalsgränsen 1 000 kr för återbetalning. Det kan dock inte ute-&lt;br&gt;slutas att enskilda företag, t.ex. inom spannmålssektom som har en utta-&lt;br&gt;lad säsongsstyrd energiförbrukning, inte skulle komma upp till gränsen&lt;br&gt;annat än under vissa av årets kvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt förbrukas inom jordbruksssektom årligen ca 50 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; eld-&lt;br&gt;ningsolja. De 3 000 mest energiintensiva företagen kan beräknas förbruka&lt;br&gt;ca 30 000 m&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;, eller 60 procent, av denna volym. En tillämpning av den&lt;br&gt;administrativa gränsen för återbetalning om 1 000 kr per kalenderkvartal&lt;br&gt;innebär alltså att 40 procent av eldningsoljevolymen i praktiken inte&lt;br&gt;kommer att omfattas av skattelättnaderna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samma principer bör, enligt vad som aviserats i BP2000, gälla för&lt;br&gt;skatteuttaget i industri- och jordbrukssektorerna. Anledning saknas därför&lt;br&gt;att undanta 0,8-procentsregeln från att kunna tillämpas även för företag&lt;br&gt;inom jordbrukssektorn. Så vitt kunnat bedömas torde dock mycket fa&lt;br&gt;jordbruksföretag komma att tillämpa den särskilda nedsättningsregeln.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skattelättnaderna på el&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Elförbrukning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom jordbruksnäringen förbrukas årligen ca 1,6 TWh el. Elförbruk-&lt;br&gt;ningen är främst kopplad till animalieproduktionen. I mjölkproduktionen&lt;br&gt;förbrukas el för hötorkning, foderberedning, mjölkning, mjölkkylning&lt;br&gt;etc. I annan djurproduktion används el främst för foderberedning och för&lt;br&gt;hötorkning. I smågrisproduktion används värmelampor. Vissa stall kräver&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppvärmning och då används främst olja, men i viss utsträckning även el.&lt;br&gt;Uppvärmning av gårdsverkstäder och andra lokaler sker oftast med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En stor del av den totala elförbrukningen inom jordbruket går åt till fo-&lt;br&gt;derberedning med kvarn eller kross. Även mjölkningsmaskiner och till&lt;br&gt;viss del automatiska utfodringsanläggningar står för en relativt stor elför-&lt;br&gt;brukning. Härtill kommer också spannmålstorkning, även om det främst&lt;br&gt;är olja som används i spannmålstorkama ute på gårdarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.2 Val av system för skatteåterföringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Skattebefrielsen för el, som förbrukats i annan&lt;br&gt;yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller i yrkes-&lt;br&gt;mässig skogs- eller vattenbruksverksamhet, återförs genom ett åter-&lt;br&gt;betalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Dagens uppbördsregler för energiskatt på el&lt;br&gt;bör användas som utgångspunkt även för jordbrukets del. Vid blandad&lt;br&gt;elförbrukning skall, om särskild mätning inte sker av elen, och förbruk-&lt;br&gt;ningen inte överstiger 10 000 kWh per år, hela förbrukningen anses ha&lt;br&gt;skett för annat ändamål än jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet. Om&lt;br&gt;årsförbrukningen överstiger 10 000 kWh skall en fördelning ske efter&lt;br&gt;faktisk förbrukning, dvs. skattefrihet medges endast för den del som av-&lt;br&gt;ser j ordbruksändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Trädgårdsnäringens Riksförbund, Grönsaks-&lt;br&gt;odlarnas Riksförbund, Lantbrukarnas Riksförbund och Riksförbundet&lt;br&gt;Svenska Lantmännen har inget att erinra mot den föreslagna modellen.&lt;br&gt;Sveriges Elleverantörer och Svenska Kraftverksföreningen avstyrker för-&lt;br&gt;slaget som ogenomförbart för leverantörernas del och anför i huvudsak&lt;br&gt;följande. Till följd av den avreglerade elmarknaden har i dag elleverantö-&lt;br&gt;rerna föga kännedom om kundens faktiska förhållanden. Dagens elskatte-&lt;br&gt;regler bygger på monopolmarknaden och är helt otidsenliga. SNI-&lt;br&gt;kodema är i många fall föga tillförlitliga och det uppstår stora praktiska&lt;br&gt;problem vid felaktig klassificering. Förslaget om 10 000 kWh-schablon&lt;br&gt;hjälper föga, eftersom elleverantörerna ändock genomgående måste&lt;br&gt;identifiera alla sina jordbrukskunder. Kunderna skulle därvid nödgas av-&lt;br&gt;ge någon form av informell ”försäkran”, då det på förhand är omöjligt att&lt;br&gt;avgöra om kunden under året kommer upp till en förbrukning om 10 000&lt;br&gt;kWh eller inte. Det är orimligt att elleverantörerna under skatterättsligt&lt;br&gt;ansvar åläggs att utföra fiskala uppgifter för ytterligare minst 90 000&lt;br&gt;kunder, särskilt om det är ett provisoriskt system. Det upplevs vidare som&lt;br&gt;stötande när förslagen på bränslesidan har utformats så att antalet återbe-&lt;br&gt;talningsansökningar som skall hanteras av staten p.g.a. ekonomiska ar-&lt;br&gt;gument reduceras kraftigt. Föreningarna framhåller att det är mycket an-&lt;br&gt;geläget med en bred översyn av uppbördssystemet på elskatteområdet&lt;br&gt;och förordar att ett återbetalningssystem, liknande det på bränslesidan,&lt;br&gt;väljs för jordbruksskattelättnadema. Alternativt bör övervägas att gene-&lt;br&gt;rellt låta all förbrukning överstigande 10 000 kWh på en jordbruksfas-&lt;br&gt;tighet omfattas av skattefriheten. Även ett sådant system innebär dock&lt;br&gt;omfattande merarbete för leverantörerna och problem med SNI-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;klassificering och förbrukning vid byte av leverantörer kvarstår. Om ing- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;et av föreningarnas förslag vinner gehör bör staten åtminstone ge elleve-&lt;br&gt;rantörerna ett stöd i form av ett formellt försäkranssystem. Energimyn-&lt;br&gt;digheten anser att schablonregeln bör utformas så att skatt alltid betalas&lt;br&gt;för minst 10 000 kWh, eftersom det annars finns risk för styreffekter som&lt;br&gt;motverkar en rationell och effektiv energianvändning. Riksskatteverket&lt;br&gt;hävdar att schablonregeln är olämplig med hänsyn till praktiska och prin-&lt;br&gt;cipiella problem med en sådan konstruktion.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrunden till regeringens förslag: Beskattningsreglerna för ener-&lt;br&gt;giskatten på el finns i 11 kap. lagen om skatt på energi. I huvudfallet är&lt;br&gt;elleverantören, dvs. den som tillhandahåller elen till slutkonsumenten,&lt;br&gt;den som är skyldig att betala skatten. Vid egen förbrukning är dock pro-&lt;br&gt;ducenten skattskyldig. Dagens skattefrihet för el som förbrukas inom in-&lt;br&gt;dustrin och växthusodlingen åstadkoms genom att det i 11 kap. 3 § första&lt;br&gt;stycket 1 lagen om skatt på energi är angivet att energiskatten i dessa fall&lt;br&gt;utgör 0 öre per kWh.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ankommer på den som är skattskyldig att avgöra i vad mån leve-&lt;br&gt;ransen sker till en förbrukare som är berättigad att förbruka el skattefritt.&lt;br&gt;Enligt uppgift från elbranschen förekommer ofta att elleverantörerna låter&lt;br&gt;dessa kunder fylla i en särskild blankett. I denna försäkrar kunden att han&lt;br&gt;bedriver verksamhet som berättigar honom att erhålla el till en noll-&lt;br&gt;skattesats. Vidare ges elleverantören, om det vid en skatterevision visar&lt;br&gt;sig att kundens verksamhet är av sådan art att skattefrihet inte skulle ha&lt;br&gt;medgetts, rätt att av kunden kräva tillbaka energiskatt som därför påförts&lt;br&gt;honom i efterhand. Denna blankett, som ofta benämns ”försäkran” är en&lt;br&gt;juridiskt bindande handling mellan endast elleverantören och kunden och&lt;br&gt;saknar alltså direkt betydelse för leverantörens skyldighet att betala ener-&lt;br&gt;giskatt. Blanketten bör inte förväxlas med det försäkransinstitut som&lt;br&gt;regleras i 8 kap. lagen om skatt på energi. Det förekommer även en lik-&lt;br&gt;nande blankett för de fall då kunden har delad verksamhet, dvs. kunden&lt;br&gt;försäkrar vilken procentuell andel av hans elförbrukning som kommer att&lt;br&gt;användas i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet eller för yr-&lt;br&gt;kesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som framhållits av flera remissin-&lt;br&gt;stanser finns det behov att göra en översyn av uppbördsreglema för ener-&lt;br&gt;giskatten på el. Det kan sålunda t.ex. ifrågasättas om det principiellt är&lt;br&gt;riktigt att ansvaret för att industrin och växthusnäringen far del av sin&lt;br&gt;noll-skattesats helt ligger på leverantörerna. Denna och andra uppbörds-&lt;br&gt;mässiga frågor bör utredas i särskild ordning. En sådan utredning aktuali-&lt;br&gt;serar även andra frågeställningar, inte minst behovet av att utforma skat-&lt;br&gt;telättnaderna på bränsle- och elsidan på ett likformigt sätt för de sektorer&lt;br&gt;vilka bedöms vara berättigade till skattelättnader.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En elskatteöversyn bör innefatta såväl den generella uppbyggnaden av&lt;br&gt;uppbördsreglema för energiskatten på el samt även ta upp och överväga&lt;br&gt;frågor om utformningen och nivån vad gäller administrativa gränser för&lt;br&gt;när skattelättnader skall medges. Det bör särskilt undersökas i vad mån&lt;br&gt;energiskattereglema kan förändras i syfte att skapa ett mer lätthanterligt&lt;br&gt;och administrativt enklare uppbördssystem för såväl jordbruksnäringen&lt;br&gt;som tillverkningsindustrin.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är inte möjligt att inom ramen för detta lagstiftningsärende göra en&lt;br&gt;sådan mer generell översyn av uppbördsreglema för energiskatten på el,&lt;br&gt;som utvecklats ovan. Valet mellan på vilket sätt energiskattefriheten för&lt;br&gt;el skall komma jordbruksföretagen till del står således mellan att bygga&lt;br&gt;på dagens regelverk eller införa ett återbetalningssystem, liknande det&lt;br&gt;som föreslås för återföringen av skattelättnaderna på bränslesidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som närmare utvecklats i promemorian är det inte helt enkelt att skapa&lt;br&gt;ett hanterligt administrativt system för att ge jordbruksföretagen del av&lt;br&gt;den aktuella skattefriheten. Anledningarna till detta är i huvudsak två,&lt;br&gt;dels är det ett stort antal jordbruksföretag som beräknas komma i fråga&lt;br&gt;för skattefrihet, dels har den allt övervägande delen av dessa företag ett&lt;br&gt;elabonnemang som förser såväl näringsverksamheten som bostad och&lt;br&gt;annan icke skattefri verksamhet på jordbruksfastigheten med el.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I princip samtliga av landets 180 elleverantörer har jordbruksföretag&lt;br&gt;bland sina kunder. Det är visserligen så att elleverantörerna redan i dag&lt;br&gt;hanterar kunder för vilka en noll-skattesats skall tillämpas. Det rör sig om&lt;br&gt;tillverkningsindustri- och växthusföretag. Antalet sådana företag är dock&lt;br&gt;betydligt färre än vad gäller jordbruksnäringen. Även om blandad verk-&lt;br&gt;samhet kan förekomma i samband med industri- och växthusverksamhet&lt;br&gt;är det inte alls i samma omfattning som inom jordbruket, där det snarare&lt;br&gt;är regel än undantag att lantbrukaren har sin bostad på den fastighet där&lt;br&gt;han bedriver näringsverksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att administrera återbetalning av energiskatten på el för jordbruksfö-&lt;br&gt;retagen skulle innebära en kraftig ökning av beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;uppgifter. Med hänsyn till antalet företag och att det i flertalet fall torde&lt;br&gt;komma att röra sig om förhållandevis små skattebelopp som skall åter-&lt;br&gt;betalas till en grupp förbrukare som i dag inte ansöker om skatteåterbe-&lt;br&gt;talning, fmns risk för betydande praktiska administrationsproblem för be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det ter sig dock, mot bakgrund av dagens utformning av uppbörds-&lt;br&gt;reglema för energiskatten på el, inte rimligt att lägga på elleverantörerna&lt;br&gt;uppgiften att ombesörja att jordbrukskundema redan vid elleveransen far&lt;br&gt;del av den aktuella skattefriheten. Mot den bakgrunden föreslår regering-&lt;br&gt;en att ett återbetalningssystem skapas även för att dessa företag skall er-&lt;br&gt;hålla del av skattefriheten för el. Den närmare utformningen av ett sådant&lt;br&gt;återbetalningssystem utvecklas i följande avsnitt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör dock redan nu poängteras att vad som företagen ges rätt till&lt;br&gt;återbetalning av, är skatten på den el som förbrukats i närings-&lt;br&gt;verksamheten. Om elen endast mäts vid leveranspunkten in till jord-&lt;br&gt;bruksfastigheten får i ansökan om återbetalning göras en uppskattning av&lt;br&gt;hur stor andel som belöper på näringsverksamheten, styrkt med uppgift&lt;br&gt;om den totala elförbrukningen på fastigheten och en rimlig uppskattning&lt;br&gt;av förbrukningen i den nedsättningsberättigade verksamheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jordbruksverket påpekar att det många gånger kan vara svårt att bedö-&lt;br&gt;ma rimligheten i en företagares beräkning över den del av elförbrukning-&lt;br&gt;en som faller på en verksamhet som omfattas av skattebefrielse. Verket&lt;br&gt;har dock angett att rimlighetsbedömningar kan göras utifrån basuppgifter&lt;br&gt;om t.ex. antal djur av visst slag eller antal hektar av viss gröda. Jord-&lt;br&gt;bruksverkets register kan, efter sekretessprövning, användas för sådana&lt;br&gt;ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3.3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler för återbetalning av energiskatten på el som för- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;brukats inom jordbruket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Återbetalning av energiskatten på el som för-&lt;br&gt;brukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växt-&lt;br&gt;husodling eller i yrkesmässig skogs- eller vattenbruksverksamhet, görs&lt;br&gt;per årsperioden den 1 juli - den 30 juni. Möjlighet ges till kvartalsvis&lt;br&gt;återbetalning vid förbrukning i större omfattning. Rätt till återbetal-&lt;br&gt;ning föreligger endast for belopp som överstiger 1 000 kr per årsperi-&lt;br&gt;od.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Enligt promemorian skall dagens uppbörds-&lt;br&gt;regler för energiskatt på el användas som utgångspunkt även för jordbru-&lt;br&gt;kets del. Den närmare utformningen av ett återbetalningssystem utvecklas&lt;br&gt;därför inte närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som utvecklas ovan avseende regler-&lt;br&gt;na för återbetalning av skatt på bränslen, fmns det ur skatteadministrativ&lt;br&gt;synvinkel en strävan efter att antalet ansökningar om skatteåterbetalning&lt;br&gt;begränsas och att endast företag med hög energiförbrukning kommer i&lt;br&gt;åtnjutande av de regler om skattelättnad som gäller. Det är mot den bak-&lt;br&gt;grunden rimligt att tillämpa en administrativ beloppsgräns for att minska&lt;br&gt;antalet ansökningar och därmed beskattningsmyndighetens arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samtliga företag som är aktuella for skattefriheten för el, dvs. generellt&lt;br&gt;sett de vars verksamhet ryms inom SNI-kodema 01, 02 och 05.02, torde&lt;br&gt;förbruka el i sin näringsverksamhet. Det rör sig om uppskattningsvis ca&lt;br&gt;85 000 företag. Antalet företag inom SNI 01 och 02, som enligt förslaget&lt;br&gt;inte bör omfattas av skattelättnaderna, är begränsat och påverkar inte i&lt;br&gt;nämnvärd utsträckning uppskattningen av det totala antalet foretag som&lt;br&gt;beräknas vara nedsättningsberättigade. Det rör sig således om företag&lt;br&gt;som bedriver service till jord- och skogsbruk samt de som idkar jakt- och&lt;br&gt;viltvård eller service i anslutning härtill.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förutom vissa elintensiva verksamheter, som t.ex. spannmålstorkning&lt;br&gt;och kycklinguppfödning, är dock vanligen elförbrukningen för de enskil-&lt;br&gt;da jordbruksföretagen relativt begränsad. Beaktar man att endast omkring&lt;br&gt;en tredjedel av de ca 85 000 jordbruksföretagen är heltidsjordbruk, torde&lt;br&gt;det således endast vara ett mindre antal företag för vilka energibeskatt-&lt;br&gt;ning av el i dag uppgår till sådana belopp att den medför en påtaglig kon-&lt;br&gt;kurrensnackdel. I syfte att skapa ett hanterbart administrativt system för&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten är det därför rimligt att som huvudregel tilläm-&lt;br&gt;pa årsvis återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av såväl praktiska hanteringsskäl som kostnadsmässiga skäl, bör det&lt;br&gt;inte komma i fråga att tillämpa återbetalningen av energiskatten på el&lt;br&gt;utan någon form av administrativ gräns för de belopp som skall betalas&lt;br&gt;tillbaka till de aktuella företagen. Även om tillverkningsindustrin och&lt;br&gt;växthusnäringen i dag får del av sin skattefrihet direkt via elleverantören&lt;br&gt;bör, inom ramen av den elskatteöversyn som bör ske på området, övervä-&lt;br&gt;gas att även för dessa näringar införa vissa miniminivåer for att fa del av&lt;br&gt;skattelättnaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågan är vilken administrativ gräns som bör väljas for jordbrukets del.&lt;br&gt;Jordbruksnäringen är en utpräglad småforetagarbransch. Åtskilliga av de&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85 000 företagen kan därför beräknas ha mycket små belopp att fordra. I Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;promemorian presenteras uppgifter, som förmedlats via bransch-&lt;br&gt;organisationen Sveriges Elleverantörer, om antalet kunder hos vissa ut-&lt;br&gt;valda medlemsföretag, vars SNI-kodning är 01 respektive 02. Av detta&lt;br&gt;material kan utläsas att ca 30 procent av dessa kunder har en årlig elför-&lt;br&gt;brukning som understiger 10 000 kWh. Dessa uppgifter har under bered-&lt;br&gt;ningen av propositionen bestyrkts av motsvarande uppgifter från med-&lt;br&gt;lemsföretag i Svenska KraftverksfÖreningen. Tillgängliga statistiska upp-&lt;br&gt;gifter omfattar dock all el som levereras till jordbruksfastigheter, vilket&lt;br&gt;innebär att i flertalet fall omfattas såväl el till näringsverksamheten som&lt;br&gt;el till jordbrukarens privata bostad på fastigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Endast mer undantagsvis torde det förekomma att små- och medelstora&lt;br&gt;jordbruksföretag har skilda elabonnemang avseende näringsverksamheten&lt;br&gt;och den privata bostaden, som är belägen på jordbruksfastigheten. Det&lt;br&gt;kan förekomma s.k. undermätare av el som levereras till en fastighet, men&lt;br&gt;inte heller detta är enligt uppgift särskilt vanligt förekommande. Det är&lt;br&gt;dock endast el som förbrukas inom jord-, skogs- och vattenbruksverk-&lt;br&gt;samheter som skall vara skattefri. Hushållsel, dvs. belysning och drift av&lt;br&gt;hushållsmaskiner och liknande i bostadshus, skall således alltid beskattas.&lt;br&gt;Hushållsel kan for ett normalt enfamiljshushåll i småhus uppskattas till&lt;br&gt;runt 7 000 kWh per år. Även el som används för uppvärmning av bostä-&lt;br&gt;derna skall alltid beskattas. SCB gör, grundat på uppgifter från nätbola-&lt;br&gt;gen om jordbrukskundemas totala elförbrukning samt schablonjämförel-&lt;br&gt;ser med användningen av hushållsel (driftsel) och el för uppvärmning av&lt;br&gt;småhus inom andra sektorer, uppskattningar om hur stor andel av den&lt;br&gt;totala elförbrukningen på jordbruksfastigheter som hänförs till uppvärm-&lt;br&gt;ning av småhus. Denna siffra har under 1990-talet vanligen varierat mel-&lt;br&gt;lan 1,2 och 1,5 TWh per år. Den allt övervägande andelen av bostadshu-&lt;br&gt;sen på jordbruksfastigheter torde dock eldas med ved från den egna fas-&lt;br&gt;tigheten. Värmebehovet for ett eluppvärmt småhus beräknas till ca&lt;br&gt;25 000 kWh. Även el som används i t.ex. stugor som lantbrukaren hyr ut&lt;br&gt;till turister skall beskattas, liksom elförbrukning inom även andra delar&lt;br&gt;av övrigsektom (tjänste- och servicenäringar).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid val av en låg gräns uppkommer frågan om var gränsen går for att&lt;br&gt;det är samhällsekonomiskt rimligt att betala tillbaka även mycket små&lt;br&gt;skattebelopp till jordbruksföretag. I sammanhanget kan nämnas att Riks-&lt;br&gt;skatteverket har beräknat beskattningsmyndighetens kostnader for att&lt;br&gt;administrera den aktuella återbetalningen av elskatten till mellan 70 och&lt;br&gt;125 kr per ansökan, beroende på graden av kontrollverksamhet som skall&lt;br&gt;utföras. Det stora antalet jordbruksföretag innebär således att behovet av&lt;br&gt;administrativa förenklingar gör sig starkt gällande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget anser regeringen att en rimlig nivå för den administrativa&lt;br&gt;gränsen for återbetalning bör sättas till 1 000 kr per år. Detta motsvarar&lt;br&gt;en förbrukning om ca 6 000 kWh i näringsverksamheten. Uppskattningar,&lt;br&gt;som grundar sig på SCB:s statistik över elförbrukningen hos jord-&lt;br&gt;brukskunder sammantaget med underhandsuppgifter från bransch-&lt;br&gt;organisationerna på elområdet, ger vid handen att ca 55 000 företag be-&lt;br&gt;räknas vara berättigade att ansöka om skatteåterbetalning. Resterande ca&lt;br&gt;30 000 företag bedöms således ha en elförbrukning understigande 6 000&lt;br&gt;kWh i sin näringsverksamhet. Det är, mot bakgrund av de avsevärda ad-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ministrativa resurser som krävs för att hantera återbetalningar av skatte-&lt;br&gt;belopp till ett stort antal företag, inte rimligt att belopp under 1 000 beta-&lt;br&gt;las tillbaka. Betalning av skatt uppgående till ett sådant belopp kan näp-&lt;br&gt;peligen anses medföra en så påtaglig konkurrensnackdel för företagen att&lt;br&gt;det är samhällsekonomiskt befogat att lägga ner stora administrativa re-&lt;br&gt;surser för en återföring av beloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppsgränsen på elsidan bör utformas på sådant sätt att sökanden en-&lt;br&gt;dast medges återbetalning med skattebelopp som överstiger 1 000 kr per&lt;br&gt;år. Härigenom undviks de negativa tröskeleffekter, som påtalats av Ener-&lt;br&gt;gimyndigheten och Sveriges Lantbruksuniversitet och som annars riskerar&lt;br&gt;bli fallet, om 1 000-kronorsgränsen endast skulle vara en administrativ&lt;br&gt;gräns och den sökande som når upp till denna gräns medges återbetalning&lt;br&gt;med hela beloppet. Genom att 1 000 kr alltid betalas uppnås en lika be-&lt;br&gt;handling av små företag, vars elförbrukning inte är av sådan omfattning&lt;br&gt;att den motsvarar en skattenedsättning om 1 000 kr per år, och stora fö-&lt;br&gt;retag, som kommer upp i sådana volymer att skatteåterbetalning medges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De 55 000 företag som beräknas vara berättigade att ansöka om åter-&lt;br&gt;betalning av energiskatten på el skall alltså alltid betala föll skatt för el-&lt;br&gt;förbrukning i näringsverksamheten upp till ett skattebelopp om 1 000 kr.&lt;br&gt;För överskjutande del av elförbrukningen i näringsverksamheten medges&lt;br&gt;således återbetalning av energiskatten. Det bör än en gång understrykas&lt;br&gt;att jordbruksföretagen endast ges rätt till skatteåterbetalning för den el&lt;br&gt;som förbrukats i näringsverksamheten. Den el som på jordbruksfastighe-&lt;br&gt;ten förbrukas för belysning och uppvärmning av bostäder och liknande&lt;br&gt;skall alltså beskattas fullt ut och denna skatt återförs inte till jordbruka-&lt;br&gt;ren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna regleringen för jordbrukets återföring av skattefriheten&lt;br&gt;på el avviker från vad som i dag tillämpas för motsvarande skattefrihet&lt;br&gt;för tillverkningsindustrins och växthusnäringens del. I den kommande&lt;br&gt;skatteöversynen bör dock detta särskilt beaktas och en ökad harmonise-&lt;br&gt;ring mellan de olika uppbördssystemen bör därvid eftersträvas. En aspekt&lt;br&gt;i detta sammanhang är vidare att undersöka möjligheterna av att ändra&lt;br&gt;reglerna så att de negativa tröskeleffektema av den administrativa be-&lt;br&gt;loppsgränsen för återbetalning av skatt på bränslen undviks och således&lt;br&gt;uppnå en likformighet mellan reglerna på el- och bränslesidan i den de-&lt;br&gt;len. Vidare ter det sig lämpligt att i den kommande översynen även när-&lt;br&gt;mare analysera förutsättningarna för att, i syfte att skapa ett administrativt&lt;br&gt;enklare och mer lätthanterligt uppbördssystem, höja den nu föreslagna&lt;br&gt;beloppsgränsen om 1 000 kr på elsidan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts ovan bör årsvis återbetalning gälla som huvudregel. I&lt;br&gt;syfte att underlätta beskattningsmyndighetens administration genom att&lt;br&gt;fördela arbetet med återbetalning på energiskatteområdet, bör dock en&lt;br&gt;annan period än kalenderår väljas. Sålunda föreslår regeringen att årspe-&lt;br&gt;rioden den 1 juli-den 30 juni väljs som återbetalningsperiod. I likhet med&lt;br&gt;vad som i dag gäller för andra former av återbetalning på punktskatteom-&lt;br&gt;rådet, bör företagen ha ett år efter utgången av den perioden på sig att&lt;br&gt;lämna in sin ansökan. Ytterligare ett skäl som talar för valet av angiven&lt;br&gt;återbetalningsperiod är att beskattningsmyndigheten härigenom ges mer&lt;br&gt;tid för utvecklande av blanketter, rutiner och information till berörda fö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;retag inför det första ordinarie återbetalningstillfållet, som alltså inträder Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;efter utgången av årsperioden den 1 juli 2000 - den 30 juni 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Systemet med årsvis återbetalning bör dock kompletteras med en dis-&lt;br&gt;pensmöjlighet som ger företag som har en hög elförbrukning rätt till&lt;br&gt;kvartalsvis återbetalning. Dessa företag skulle annars drabbas av en lik-&lt;br&gt;viditetsbelastning av icke obetydlig natur. Dispensregeln bör innebära att&lt;br&gt;det företag som erhållit rätt till kvartalsvis återbetalning därefter inte har&lt;br&gt;någon valfrihet avseende ansökningsperiod. Ansökan skall således i dessa&lt;br&gt;fall ske för varje kalenderkvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon strikt gräns för dispens bör inte anges i lagtexten, men regering-&lt;br&gt;en avser att i förordning ange vissa riktlinjer. Det ter sig rimligt att till-&lt;br&gt;lämpa en årsförbrukning av el i näringsverksamheten om 150 000 kWh,&lt;br&gt;som således motsvarar en årlig energiskattebelastning om ca 25 000 kr.&lt;br&gt;Överslagsberäkningar, utifrån tillgängligt statistikunderlag, ger vid han-&lt;br&gt;den att detta kan röra sig om ca 1 000 företag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.4 Ikraftträdande m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Lagändringarna skall träda i kraft den 1 juli&lt;br&gt;2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Promemorians förslag: Stämmer överens med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Riksskatteverket anser att ikraftträdandet om möj-&lt;br&gt;ligt bör flyttas fram till den 1 januari 2001. Övriga remissinstanser har&lt;br&gt;lämnat förslaget utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Riksskatteverket förordnar att ikraft-&lt;br&gt;trädandet flyttas framåt ett halvår, bl.a. för att beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;skall ges möjlighet att möta ett omfattande service- och informationsbe-&lt;br&gt;hov och för att utveckla erforderligt datastöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i budgetpropositionen för år 2000 aviserat att jordbru-&lt;br&gt;ket från den 1 juli 2000 skall ges samma reduktion av energi- och koldi-&lt;br&gt;oxidskattema som industrin och växthusnäringen har för närvarande.&lt;br&gt;Riksdagen har anslutit sig till regeringens bedömning. Mot den bakgrun-&lt;br&gt;den saknas anledning att överväga ett annat datum för ikraftträdandet än&lt;br&gt;den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som framgått ovan, föreslår regeringen att årsperioden för ansökningar&lt;br&gt;om återbetalning av energiskatten på el sätts till den 1 juli - den 30 juni,&lt;br&gt;vilket i praktiken innebär att beskattningsmyndigheten ges ett års förbe-&lt;br&gt;redelsetid innan det stora flertalet ansökningar skall börja behandlas. I&lt;br&gt;övrigt finner regeringen inte skäl att föreslå några särlösningar vad gäller&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9.5 Offentlig-finansiella effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen till industriskatteregler för jord- och skogsbruks-&lt;br&gt;sektoremas energibeskattning beräknas innebära ett skattebortfall brutto&lt;br&gt;på ca 220 miljoner kr per år. Energiförbrukningen för fiskeodlingama har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte kunnat särskiljas, utan ingår i beräkningarna för jordbrukssektorn.&lt;br&gt;Nettoeffekten av omläggningen beräknas ge ett skattebortfall för staten&lt;br&gt;på 190 miljoner kr för år 2001. Motsvarande siffra för offentlig sektor&lt;br&gt;uppgår till 180 miljoner kr. Hänsyn har tagits till indirekta effekter på&lt;br&gt;andra skattebaser, se vidare tabell 1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen väntas inte på sikt medföra några nämnvärt ökade kost-&lt;br&gt;nader för de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens kostnader för att administrera den före-&lt;br&gt;slagna återbetalningen av skatt på bränslen respektive el skall finansieras&lt;br&gt;inom ramen för skatteförvaltningens befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassamässiga effekter för stat och offentlig sektor åren 2000-2002 samt varaktig net-&lt;br&gt;toeffekt för offentlig sektor av omläggningen av jordbrukets energibeskattning, miljo-&lt;br&gt;ner kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varaktig nettoeffekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;h3&gt;10 Offentlig-finansiella effekter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen avseende exportbutiker innebär inte att det skattefria området&lt;br&gt;för försäljning i exportbutiker utvidgas. När det gäller mervärdesskatt&lt;br&gt;föreslås dock att varor som ingår i exportbutikssortimentet skall kunna&lt;br&gt;levereras skattefritt till butikerna. I likhet med vad som gäller i dag skall&lt;br&gt;mervärdesskatt tas ut vid försäljning av sådana varor till EU-resenärer.&lt;br&gt;Förslaget leder alltså inte till att mervärdesskatteintäktema minskar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är svårt att beräkna de offentlig-finansiella effekterna av ändring-&lt;br&gt;arna i alkohol- och tobaksskattelagama. Sedan de nya reglerna om skat-&lt;br&gt;tefri proviantering av fartyg och luftfartyg trädde i kraft har endast ett&lt;br&gt;fatal rederier redovisat skattepliktigt svinn till skattemyndigheten. Det är&lt;br&gt;dock sannolikt att endast en mindre del av de redovisade beloppen avser&lt;br&gt;olyckshändelser och force majeure. Vidare finns det ännu inget fall där&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten på eget initiativ påfört skatt för varor som för-&lt;br&gt;störts genom olyckshändelse eller force majeure. Sammantaget anser re-&lt;br&gt;geringen att förslaget inte kommer att fa annat än försumbara offentlig-&lt;br&gt;finansiella effekter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är komplicerat att beräkna storleken på ett skattebortfall vid infö-&lt;br&gt;randet av en skattelättnad för bilar som uppfyller EG:s framtida av-&lt;br&gt;gaskrav, eftersom det är svårt att uppskatta antalet bilar som kommer att&lt;br&gt;säljas i framtiden och hur stor andel av dessa bilar som kommer att upp-&lt;br&gt;fylla de framtida avgaskraven. De beräkningar som gjorts av Finansde-&lt;br&gt;partementet grundar sig på en årlig genomsnittlig fordonsskatt om&lt;br&gt;1 330 kronor och en uppskattad försäljning om inledningsvis 45 000&lt;br&gt;miljöklass 1 bilar under år 2000. En skattelättnad utifrån dessa förutsätt-&lt;br&gt;ningar kommer att ge ett skattebortfall som uppgår till totalt cirka&lt;br&gt;210 miljoner kronor under en period av tre år. Därefter är skattebortfallet&lt;br&gt;obetydligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksdagen har bedömt (prop. 1999/2000:1, bet. 1999/2000:FiUl) att&lt;br&gt;skattebortfallet med anledning av införandet av en skattelättnad skall fi-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nansieras inom trafikbeskattningen och att detta lämpligen sker genom en Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;höjning av fordonsskatten med cirka 1 procent. Trafikbeskattningsutred-&lt;br&gt;ningen har lämnat förslag på en förändring av uttaget av fordonsskatt och&lt;br&gt;i samband härmed också en finansiering av bl.a. ett ekonomiskt incita-&lt;br&gt;ment för bilar som uppfyller EG:s framtida avgaskrav. Utredningens för-&lt;br&gt;slag är för närvarande föremål för beredning i Regeringskansliet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen till industriskatteregler för jord- och skogsbruks-&lt;br&gt;sektoremas energibeskattning beräknas innebära ett skattebortfall brutto&lt;br&gt;på ca 220 miljoner kr per år. Energiförbrukningen för fiskeodlingama har&lt;br&gt;inte kunnat särskiljas, utan ingår i beräkningarna för jordbrukssektorn.&lt;br&gt;Nettoeffekten av omläggningen beräknas ge ett skattebortfall för staten&lt;br&gt;på 190 miljoner kr för år 2001. Motsvarande siffra för offentlig sektor&lt;br&gt;uppgår till 180 miljoner kr. Hänsyn har tagits till indirekta effekter på&lt;br&gt;andra skattebaser, se vidare tabell 1 nedan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omläggningen väntas inte på sikt medföra några nämnvärt ökade kost-&lt;br&gt;nader för de allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens kostnader för att administrera den före-&lt;br&gt;slagna återbetalningen av skatt på bränslen respektive el skall finansieras&lt;br&gt;inom ramen för skatteförvaltningens befintliga anslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kassamässiga effekter för stat och offentlig sektor åren 2000-2002 samt varaktig net-&lt;br&gt;toeffekt för offentlig sektor av omläggningen av jordbrukets energibeskattning, miljo-&lt;br&gt;ner kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2001&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2002&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Varaktig nettoeffekt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Staten&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 95&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 190&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Offentlig sektor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 90&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- 180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Några offentlig-finansiella effekter av övriga förslag kan inte förutses.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;11 Författningskommentar&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;11.1 Förslaget till lag om skatt på termisk effekt i kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 paragrafen anges vad skatten skall grunda sig på, nämligen den termiska&lt;br&gt;effekten i varje kämkraftsreaktor. Jämfört med promemorians lagförslag&lt;br&gt;har grunden inte angetts vara den högsta tillåtna termiska effekten. Skä-&lt;br&gt;let är att det i denna paragraf lämpligen endast bör anges att det är den&lt;br&gt;termiska effekten som är grunden för skatten. Att sedan skatteberäkning-&lt;br&gt;en bör utgå från varje reaktors högsta tillåtna termiska effekt framgår av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 §■&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att skatt skall betalas per kalendermånad så&lt;br&gt;länge som tillstånd att bedriva verksamheten finns. Om skattskyldigheten&lt;br&gt;har upphört före slutet på en kalendermånad bör skatten för månaden be-&lt;br&gt;räknas genom en proportionering mellan antalet kalenderdygn under vil-&lt;br&gt;ket tillstånd har funnits och antalet kalenderdygn den aktuella månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges skattesatsen för varje kalendermånad och att&lt;br&gt;grunden för skatteberäkningen är den högsta tillåtna effekten. Denna ef-&lt;br&gt;fekt framgår för de flesta reaktorerna av regeringens driftstillstånd. I de&lt;br&gt;fall sådan uppgift saknas kan en jämförbar effekt beräknas. I promemori-&lt;br&gt;an finns uppgifter om högsta tillåtna effekter och jämförbara effekter för&lt;br&gt;de olika reaktorerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i dag gäller för produktionsskatten är det den som&lt;br&gt;har tillstånd att inneha och driva en kämkraftsreaktor som skall vara&lt;br&gt;skyldig att betala skatten och som även skall anmäla sig för registrering&lt;br&gt;hos beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förfarandereglema i lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;br&gt;skall tillämpas. Detta gäller bestämmelser om beskattningsbeslut, betal-&lt;br&gt;ning av skatt, överklagande m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att en möjlighet skall finnas att vid längre, sam-&lt;br&gt;manhängande driftsstopp fa avdrag från skatten när stoppet har varat mer&lt;br&gt;än 90 kalenderdygn och att avdraget då endast far göras för de överskju-&lt;br&gt;tande dygnen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ikraftträdandebestämmelserna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna innebär bl.a. att även om en reaktor inte är i drift när&lt;br&gt;lagen träder i kraft kommer en sammanhängande period när reaktorn inte&lt;br&gt;är i drift enligt 5 § att börja räknas först när lagen har trätt i kraft.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppräkningen i punkt 1 kompletteras med den nya lagen om skatt på&lt;br&gt;termisk effekt i kärnkraftsreaktorer. Samtidigt tas hänvisningar i para-&lt;br&gt;grafen till lagar som har upphävts eller nu upphävs bort. Övergångsbe-&lt;br&gt;stämmelserna till de upphävda lagarna innehåller nästan undantagslöst en&lt;br&gt;övergångsregel som säger att äldre bestämmelser fortfarande gäller i frå-&lt;br&gt;ga om förhållanden som hänför sig till tiden före upphävandet eller&lt;br&gt;ikraftträdandet av den nya bestämmelsen. Detta för att t.ex. de skatte-&lt;br&gt;eller avgiftssatser och av dragsmöjligheter som gällt när en skatte- eller&lt;br&gt;avgiftspliktig händelse inträffat skall kunna tillämpas även om förhållan-&lt;br&gt;det upptäcks efteråt, t.ex. vid en revision. Samma princip kan användas&lt;br&gt;på förfarandereglema. Genom föreslagen övergångsbestämmelse kommer&lt;br&gt;reglerna om skattekontroll, skattebeslut, överklagande osv. att kunna till-&lt;br&gt;lämpas även om lagarna tas bort från paragrafen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bestämmelsen föreslås att Riksskatteverket skall vara beskattningsmyn- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;dighet såvitt avser de författningar som uppräknas i 1 § första stycket 1 i&lt;br&gt;lagen. Ändringen i 2 är föranledd av ändringen i 1 § första stycket 2.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7J&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att lagen (1974:226) om prisreglering på fis-&lt;br&gt;kets område har upphävts. Fiskerieverket är alltså inte längre beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet för någon avgift, vilket framgår av ändringen i 5 §. Vi-&lt;br&gt;dare byts ordet ”Jordbruksverket” ut mot orden ”Statens Jordbruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1, 2, 3, 6, 7 och 8 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 2, 3, 6, 7 och 8 §§ se kommentaren till 1 kap. 7 §. Dess-&lt;br&gt;utom tas hänvisningar i 1, 2, 3 och 8 §§ till lagar som upphävts bort. Se&lt;br&gt;även kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna ersätter bestämmelser i 29 § förordningen (1984:247) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter och innebär att också de skatte-&lt;br&gt;myndigheter som enligt 3 kap. 16 § lagen om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter kan besluta om uppgiftsskyldighet och skatterevision skall&lt;br&gt;ha rätt att få del av de uppgifter som behövs för skattekontrollen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av att Riksskatteverket föreslås&lt;br&gt;överta funktionen som beskattningsmyndighet men innebär dessutom att&lt;br&gt;skattemyndigheterna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle ges gene-&lt;br&gt;rell befogenhet att besluta om uppgiftsskyldighet samt att besluta och&lt;br&gt;genomföra revision, dvs. det krävs inte längre att nämnda myndigheter&lt;br&gt;har fått i uppdrag av beskattningsmyndigheten att fatta sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket i paragrafen har upphävts. Riksskatteverkets befogenhe-&lt;br&gt;ter far anses följa av att verket blir beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 1 kap. 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverkets möjlighet att begära för-&lt;br&gt;handsbesked i punktskattefrågor enligt lagen om förhandsbesked i skat-&lt;br&gt;tefrågor avskaffas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket är en följd av att Riksskatteverket föreslås bli&lt;br&gt;beskattningsmyndighet och därigenom skall meddela beslut i första in-&lt;br&gt;stans. Till följd härav finns inte längre något behov för verket att föra upp&lt;br&gt;beskattningsbeslut till prövning i länsrätt. Genom ändringen tas därför&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets möjlighet att överklaga de beslut verket fattat i första&lt;br&gt;instans bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i sista stycket innebär att rätten till överprövning av de be-&lt;br&gt;slut som tidigare kunnat överklagas till Riksskatteverket upphör. Möjlig-&lt;br&gt;heten att få andra beslut än beskattningsbeslut överprövade infördes när&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Kopparbergs län blev beskattningsmyndighet enligt&lt;br&gt;lagen. De beslut som kunnat överklagas till Riksskatteverket är bl.a. be-&lt;br&gt;slut om redovisningsperioder. Förslaget innebär att rätten till överpröv-&lt;br&gt;ning av dessa beslut upphör. Om beslutet har betydelse för beskattningen&lt;br&gt;bör möjlighet finnas att få det överprövat i den ordning som gäller enligt&lt;br&gt;första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelsen innehåller en uppräkning över vilka som får överklaga ett&lt;br&gt;beslut om utdömande av vite. Utformningen av bestämmelsen är inte av-&lt;br&gt;sedd att innebära någon förändring i förhållande till vad som gäller idag.&lt;br&gt;Att Riksskatteverket som sökande har rätt att överklaga beslut om utdö-&lt;br&gt;mande av vite följer av 33 § förvaltningsprocesslagen (1971:291), jfr RÅ&lt;br&gt;1986 ref 105.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Övergångsbestäm-&lt;br&gt;melserna har utformats i enlighet med Lagrådets synpunkter. Efter&lt;br&gt;ikraftträdandet kommer uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyn-&lt;br&gt;digheten i Gävle enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. Verket&lt;br&gt;skall t.ex. kunna ompröva beslut meddelade av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle. I övergångsbestämmelserna anges också att Riksskatteverket skall&lt;br&gt;föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I beslut som meddelats av Skattemyndigheten i Gävle med stöd av 8&lt;br&gt;kap. 1 § tredje stycket i dess äldre lydelse och som överklagas hos Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall dock äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller 4 se kommentaren till 1 kap. 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.3 Förslaget till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att ärenden om kupongskatt skall prövas av Riksskat-&lt;br&gt;teverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att ärenden om kupongskatt kommer att prövas&lt;br&gt;av Riksskatteverket och innebär att verket inte kommer att ha möjlighet&lt;br&gt;att föra upp beskattningsbeslut meddelade av Riksskatteverket till pröv-&lt;br&gt;ning i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Efter ikraftträdandet&lt;br&gt;kommer därför uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyndigheten i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gävle enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. Vidare föreskrivs att&lt;br&gt;Riksskatteverket skall föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Övergångsbestämmelserna har utformats i enlighet med Lagrådets&lt;br&gt;synpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;br&gt;skatt på annonser och reklam&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att möjligheten att efter gemensam ansökan av deläga-&lt;br&gt;re i enkla bolag utse en delägare som ensamt skattskyldig avskaffas. I&lt;br&gt;enkla bolag kommer därför fortsättningsvis att gälla att en delägare är&lt;br&gt;skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 f&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att möjligheten att överklaga beslut enligt 24 § andra&lt;br&gt;och tredje styckena i lagen avskaffas och är en följd av att Riksskattever-&lt;br&gt;ket som beskattningsmyndighet kommer att fatta beslut i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Ärenden där beslut&lt;br&gt;meddelats före ikraftträdandet skall dock överklagas enligt äldre be-&lt;br&gt;stämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:820) om&lt;br&gt;skatt på spel&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;5$&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 10 § lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att möjligheten att överklaga beslut enligt 11 § i lagen&lt;br&gt;avskaffas och är en följd av att Riksskatteverket som beskattningsmyn-&lt;br&gt;dighet kommer att fatta beslut i första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser&lt;br&gt;skall dock tillämpas i de fall där beslut meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skatteregisterlagen&lt;br&gt;(1980:343)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i 3 § första stycket 2 är en följd av att Riksskatteverket är be-&lt;br&gt;skattningsmyndighet i de i bestämmelsen uppräknade ärendena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:409) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;skatt på gödselmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8d§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 16 § i förslaget till lag om ändring i lagen om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att Riksskatteverkets möjligheter att överklaga beslut&lt;br&gt;till länsrätten upphör. Eftersom Riksskatteverket är den myndighet som&lt;br&gt;kommer att fatta beslut om beskattning kommer verkets rätt att föra det&lt;br&gt;allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol att följa av allmänna för-&lt;br&gt;valtningsrättliga regler. Till följd av detta föreslås att fjärde stycket i pa-&lt;br&gt;ragrafen upphävs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Efter ikraftträdandet&lt;br&gt;kommer de uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. Vidare föreskrivs att&lt;br&gt;Riksskatteverket skall föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:146) om&lt;br&gt;avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket skall vara beskattning-&lt;br&gt;smyndighet enligt lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1988:327)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I första stycket av paragrafen har det tillförts att lättnadsbeloppet vid till-&lt;br&gt;lämpningen av de föreslagna 14 b eller 14 c §§ skall avräknas från påförd&lt;br&gt;fordonsskatt innan det kan ske någon kompensation på grund av gles-&lt;br&gt;bygdsreglema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74 H&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen, som är ny, innebär att en skattelättnad införs för personbilar&lt;br&gt;och lätta bussar med en tjänstevikt om högst 2 470 kilogram samt lätta&lt;br&gt;lastbilar med en tjänstevikt om högst 1 275 kilogram som uppfyller kra-&lt;br&gt;ven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen. Skattelättnaden utgår med&lt;br&gt;3 500 kronor för bilar som blir skattepliktiga under år 2000 och med&lt;br&gt;1 500 kronor för bilar som blir skattepliktiga under år 2001. Lättnadsbe-&lt;br&gt;loppet skall avräknas efter hand vid påförandet av fordonsskatt, dock&lt;br&gt;längst till och med den 31 december 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Även denna paragraf är ny och innebär att en skattelättnad också infors&lt;br&gt;för personbilar och lätta bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470&lt;br&gt;kilogram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt överstigande 1 275 kilo-&lt;br&gt;gram som uppfyller kraven för miljöklass 1 enligt 2 a § bilavgaslagen.&lt;br&gt;Skattelättnad utgår med 3 500 kronor för bilar som blir skattepliktiga&lt;br&gt;under år 2001 och med 1 500 kronor för bilar som blir skattepliktiga un-&lt;br&gt;der år 2002. En förutsättning är dock att totalvikten inte överstiger 3 500&lt;br&gt;kilogram Lättnadsbeloppet skall avräknas efter hand vid påförandet av&lt;br&gt;fordonsskatt, dock längst till och med den 31 december 2006.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;br&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att Riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(2#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket föreslås bli beskattnings-&lt;br&gt;myndighet och innebär att verket blir ensamt behörig att meddela beslut&lt;br&gt;om skatterevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;{3#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär att Riksskatteverkets möjlighet att&lt;br&gt;överklaga beslut enligt lagen tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Efter ikraftträdandet&lt;br&gt;kommer de uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. Vidare föreskrivs att&lt;br&gt;Riksskatteverket skall föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.11 Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister&lt;br&gt;m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;70#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att Riksskatteverket skall vara beskattningsmyndighet&lt;br&gt;enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27#&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att Riksskatteverkets möjlighet att överklaga beslut&lt;br&gt;slopas och är en följd av att Riksskatteverket föreslås bli beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighet enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Efter ikraftträdandet Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;kommer uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. Vidare föreskrivs att Riks-&lt;br&gt;skatteverket skall föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.12 Förslaget till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att den verksamhet rörande mervärdesskatt som&lt;br&gt;hanteras av det särskilda skattekontoret vid Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;förs över till Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker föreslås det&lt;br&gt;bli tillåtet att i exportbutiker även sälja beskattade varor. Det far till följd&lt;br&gt;att mervärdesskattefriheten enligt punkten 6 för leveranser till exportbu-&lt;br&gt;tiker utvidgas till att omfatta varor som är avsedda för försäljning till EU-&lt;br&gt;resenärer. Skattefriheten för leveranser skall dock endast gälla varor ur&lt;br&gt;exportbutikssortimentet. Det föreskrivs därför att leveransen skall anses&lt;br&gt;som en omsättning utomlands endast om det är fråga om varor av de slag&lt;br&gt;som avses i 3 § lagen om exportbutiker. Det bör påpekas att de kvanti-&lt;br&gt;tetsbegränsningar som fmns i nämnda paragraf inte gäller vid leveranser&lt;br&gt;till exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom det föreslås bli tillåtet att sälja beskattade varor i exportbuti-&lt;br&gt;kema måste även ändringar göras i nuvarande bestämmelse om försälj-&lt;br&gt;ning i exportbutiker. De ändringar som görs är att det i den nya punkten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a uttryckligen föreskrivs att en försäljning av en vara ur exportbu-&lt;br&gt;tikssortimentet endast är att anse som en omsättning utomlands om varan&lt;br&gt;säljs till en tredjelandsresenär och i fråga om alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;försäljningen håller sig inom vissa kvantiteter per resande, se 3 § lagen&lt;br&gt;om exportbutiker. Lagtekniskt uppnås detta genom en hänvisning till 1 §&lt;br&gt;andra stycket nämnda lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till följd av dessa ändringar upphävs paragrafens tidigare femte stycke.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fa/&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämför kommentaren till 3 kap. 26 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket innebär bl.a. att frågor om godkännande av&lt;br&gt;upplagshavare och av skatteupplag enligt 9 c kap. 7 § eller om återkallel-&lt;br&gt;se av sådant godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra stycket skall prövas&lt;br&gt;av skattemyndigheten i den region där den skattskyldige är registrerad&lt;br&gt;enligt 3 kap. 1 § skattebetalningslagen (1997:483) eller, om han inte är&lt;br&gt;registrerad, av den skattemyndighet som enligt 2 kap. samma lag är be-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;hörig att besluta om registrering. Propositionens förslag avviker från det&lt;br&gt;förslag som lämnades i lagförslaget till Lagrådet. Enligt nuvarande ord-&lt;br&gt;ning handläggs ärenden enligt 9 c kap. 7 och 8 § andra stycket i mervär-&lt;br&gt;desskattelagen av Skattemyndigheten i Gävle. Enligt förslaget skall dessa&lt;br&gt;frågor handläggas vid den regionala skattemyndighet där den skattskyldi-&lt;br&gt;ge är registrerad, eller vid den myndighet som enligt skattebetalningsla-&lt;br&gt;gens (1997:483) regler är behörig att meddela beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 och 6 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 26 a §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket är en följdändring med anledning av att Riks-&lt;br&gt;skatteverket blir beskattningsmyndighet i de frågor som nämns i 12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § mervärdesskattelagen och innebär att beslut i de frågor som räknas&lt;br&gt;upp även fortsättningsvis far överklagas till Länsrätten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Ändringen innebär också att beslut om godkännande enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller om återkallelse av sådant godkännande enligt 9 c kap. 8 § andra&lt;br&gt;stycket kommer att överklagas enligt reglerna i första stycket. Ändringen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 tredje stycket är en följdändring av att skattemyndigheten i den region&lt;br&gt;där den skattskyldige är registrerad kommer att meddela beslut i frågor&lt;br&gt;om godkännande av upplagshavare och skatteupplag och återkallelse av&lt;br&gt;sådant godkännande enligt 9 c kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. Efter ikraftträdandet&lt;br&gt;kommer uppgifter som tidigare ankommit på Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;enligt lagen att fullgöras av Riksskatteverket. I punkt 2 föreskrivs att vid&lt;br&gt;överklagande av beslut meddelade av Skattemyndigheten i Gävle enligt&lt;br&gt;äldre bestämmelser skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i all-&lt;br&gt;män förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;br&gt;frihet från skatt vid import&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom en ändring i 1 § andra stycket lagen om exportbutiker blir det&lt;br&gt;tillåtet att i exportbutiker även sälja beskattade varor. Det får till följd att&lt;br&gt;mervärdesskatteffiheten i punkten 2 för leveranser till exportbutiker ut-&lt;br&gt;vidgas till att omfatta varor som är avsedda för försäljning till EU-&lt;br&gt;resenärer. Skattefriheten för leveranser skall dock endast gälla varor ur&lt;br&gt;exportbutikssortimentet. Det föreskrivs därför att frihet från skatt vid im-&lt;br&gt;port endast skall föreligga om det är fråga om varor som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;om exportbutiker. Det bör påpekas att de kvantitetsbegränsningar som&lt;br&gt;finns i nämnda paragraf inte gäller vid leveranser till exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1563) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 2 § lagen om tobaksskatt tas skatt ut på cigaretter med 20 öre per&lt;br&gt;styck och 39,2 procent av detaljhandelspriset. Av 4 § nämnda lag följer&lt;br&gt;att cigaretter inte far tillhandahållas för försäljning annat än i originalför-&lt;br&gt;packning försedd med särskild märkning med uppgift om detaljhan-&lt;br&gt;delspriset. Kravet att detaljhandelspriset skall anges på förpackningen&lt;br&gt;gäller inte cigaretter som säljs skattefritt. I exportbutiker kommer dock&lt;br&gt;enligt vad som föreslås både obeskattade och beskattade cigaretter att fa&lt;br&gt;säljas. Det innebär att en exportbutiksinnehavare i ett sådant fall kan be-&lt;br&gt;höva ha två olika lager av cigaretter i butiken, ett där detaljhandelspriset&lt;br&gt;anges på förpackningarna och ett där denna uppgift saknas. För att und-&lt;br&gt;vika detta ändras paragrafen så att kravet att detaljhandelspriset skall an-&lt;br&gt;ges på förpackningarna inte skall gälla för förpackningar som tillhanda-&lt;br&gt;hålls för försäljning i exportbutiker. Avslutningsvis bör nämnas att även&lt;br&gt;när en cigarettförpackning saknar uppgift om detaljhandelspriset finns det&lt;br&gt;vanligtvis ett fastställt detalj handelspris för cigarettprodukten i fråga. Om&lt;br&gt;detaljhandelspriset inte anges på förpackningen skall alltså skatt tas ut&lt;br&gt;enligt det fastställda detaljhandelspriset. Finns det inget fastställt detalj-&lt;br&gt;handelspris får beskattningsmyndigheten uppskatta priset efter vad som&lt;br&gt;kan anses skäligt (se 3 § tredje stycket).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som är ny, görs undantag från skattskyldigheten enligt 9 §&lt;br&gt;första stycket 7. Rätt till undantag föreligger i fråga om varor som provi-&lt;br&gt;anterats skattefritt enligt 31 e § och som förstörts genom olyckshändelse&lt;br&gt;eller force majeure. Rekvisitet ”olyckshändelse eller force majeure” finns&lt;br&gt;även i 32 § b). I förarbetena till den bestämmelsen uttalades att avdrag för&lt;br&gt;skatt på varor som förstörts genom olyckshändelse eller force majeure&lt;br&gt;skall kunna styrkas genom intyg eller dylikt från försäkringsbolag, polis&lt;br&gt;etc. Detta bör även gälla vid tillämpningen av förevarande paragraf, såvi-&lt;br&gt;da det är fråga om situationer där man normalt vänder sig till försäk-&lt;br&gt;ringsbolag eller polis. Över huvud taget bör stora krav ställas på den do-&lt;br&gt;kumentation som åberopas som stöd för undantag från skattskyldighet.&lt;br&gt;Dokumentation bör även ske i den bokföring som innehavare av provi-&lt;br&gt;anteringstillstånd skall föra enligt 12 § provianteringslagen. Detta är&lt;br&gt;nödvändigt för att det skall kunna säkerställas att varorna i fråga förstörts&lt;br&gt;och därigenom inte kommer att konsumeras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rekvisitet ”olyckshändelse eller force majeure” omfattar inte stöld el-&lt;br&gt;ler outredda lagerbrister. Däremot omfattas varor som förstörs i samband&lt;br&gt;med lastning av fartyg och luftfartyg, t.ex. genom att den truck som an-&lt;br&gt;vänds vid lastning välter eller tappar varorna. Rekvisitet omfattar även&lt;br&gt;varor som förstörs ombord på grund av kraftig sjögång eller annan yttre&lt;br&gt;påverkan. Det är inte möjligt att räkna upp varje situation som täcks av&lt;br&gt;rekvisitet. Vilka situationer som omfattas far fastställas i praxis.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 16 § lagen om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 £&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att Riksskatteverket inte längre kommer att ha rätt att&lt;br&gt;föra upp ärenden till prövning i domstol.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 9 b § förslaget till lag om ändring i lagen om tobaks-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 16 § lagen om punktskatter och prisregle-&lt;br&gt;ringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 35 § lagen om tobaksskatt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av privatinförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att beslut meddelade av Tullverket även fortsättnings-&lt;br&gt;vis får överklagas av Riksskatteverket. Lagrådet har i sitt yttrande anfört&lt;br&gt;att det synes oklart om Tullverket meddelar sådana beslut i beskattning-&lt;br&gt;smyndighetens ställe och i eget namn eller som ”företrädare” för Riks-&lt;br&gt;skatteverket. I det senare fallet förefaller det, enligt Lagrådets mening,&lt;br&gt;oegentligt att Riksskatteverket skall få överklaga besluten. Riksskattever-&lt;br&gt;ket har enligt gällande rätt möjlighet att överklaga beslut av Tullverket&lt;br&gt;som meddelats med stöd av bestämmelserna i 4 § andra stycket i lagen.&lt;br&gt;Bestämmelsen är motiverad av praktiska skäl. Det har ansetts lämpligt att&lt;br&gt;Riksskatteverket även fortsättningsvis har denna möjlighet att överklaga&lt;br&gt;sådana beslut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.17 Förslaget till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 a§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket föreslås överta funktionen&lt;br&gt;som beskattningsmyndighet men innebär dessutom att skattemyndighe-&lt;br&gt;terna i Stockholm, Malmö, Göteborg och Gävle ges generell befogenhet&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att utöva tillsyn av efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 5 §, dvs. det Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;krävs inte längre att nämnda myndigheter har fatt i uppdrag av beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten att utöva sådan tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket föreslås överta funktionen&lt;br&gt;som beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket föreslås överta funktionen&lt;br&gt;som beskattningsmyndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 kap. 4 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i första stycket föranleds av att det område där skattelättnader&lt;br&gt;enligt paragrafen far tillämpas genom avdrag utvidgas och föreslås om-&lt;br&gt;fatta yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet. Som närmare&lt;br&gt;utvecklats i tidigare avsnitt bör som generell utgångspunkt för innebör-&lt;br&gt;den av dessa begrepp gälla att den aktuella verksamheten är närings-&lt;br&gt;grenskodad enligt SNI 01, 02 eller 05.02. Skattelättnaderna bör dock inte&lt;br&gt;tillämpas för sådana företag, som visserligen statistiskt är klassade under&lt;br&gt;grupperna 01 och 02, men vars huvudsakliga verksamhet uppenbarligen&lt;br&gt;inte faller inom vad som enligt normalt språkbruk bör avses med jord-&lt;br&gt;eller skogsbruk. Det rör sig om verksamheter där det bedrivs service till&lt;br&gt;jord- och skogsbruk samt jakt och viltvård och service i anslutning här-&lt;br&gt;till.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt den statistiska indelningen utgör växthusnäringen en del av SNI&lt;br&gt;01 (underavdelningarna 01.12 respektive 01.13). Anledning saknas där-&lt;br&gt;för längre att specifikt i lagtexten ange ändamålet växthusuppvärmning&lt;br&gt;för yrkesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eftersom någon ändring inte föreslås av regeln i 8 kap. 3 a § om icke&lt;br&gt;skattskyldiga växthusodlares rätt till skattelättnader vid inköp mot försäk-&lt;br&gt;ran, görs inte heller någon ändring av särbestämmelsen i tredje stycket för&lt;br&gt;fallet vid försäljning av bränsle för förbrukning för växthusuppvärmning&lt;br&gt;vid yrkesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 2 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För icke skattskyldiga förbrukare kan skattelättnader enligt lagen om&lt;br&gt;skatt på energi erhållas genom antingen inköp mot försäkran eller åter-&lt;br&gt;betalning. Av 8 kap. 3 a § framgår att annan än den som är registrerad&lt;br&gt;som skattskyldig far köpa bränsle utan energiskatt och hälften av koldi-&lt;br&gt;oxidskatten om bränslet skall användas för växthusuppvärmning vid yr-&lt;br&gt;kesmässig växthusodling. Den andra gruppen förbrukare, som i dag har&lt;br&gt;rätt till motsvarande skattelättnader, är de som förbrukat bränsle vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell verksamhet. För dessa finns i 9 kap. 2 §&lt;br&gt;en möjlighet till återbetalning av motsvarande skattebelopp. Avsikten&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med skatteomläggningen för jordbrukets del är att inlemma dessa till- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;kommande näringar i det regelverk som i dag finns för tillverkningsin-&lt;br&gt;dustrin. Detta föranleder en ändring i paragrafens första stycke. Eftersom&lt;br&gt;avsikten dock är att bestämmelsen i 8 kap. 3 a § alltjämt skall gälla för&lt;br&gt;den del av jordbruksnäringen som utgörs av växthusuppvärmning för&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling, krävs att denna näring uttryckligen undantas&lt;br&gt;från regleringen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För ett företag som bedriver såväl yrkesmässig växthusodling som an-&lt;br&gt;nan jordbruksverksamhet som ryms inom SNI 01 (t.ex. frilandsodling av&lt;br&gt;grönsaker), tillämpas således skilda uppbördsregler för de olika delarna&lt;br&gt;av verksamheten. Praktiskt sett torde detta inte innebära några större&lt;br&gt;skillnader mot dagens system, eftersom även nuvarande regler innebär&lt;br&gt;särreglering av dessa verksamheter. Skillnaden blir dock att företagaren&lt;br&gt;genom förslaget ges rätt att ansöka om återbetalning för energiskatten&lt;br&gt;och hälften av koldioxidskatten på bränslen som förbrukats för verksam-&lt;br&gt;heten utöver vad som gått åt till växthusuppvärmningen. I dag utgår full&lt;br&gt;skatt på denna bränsleförbrukning. Företagen torde således redan med&lt;br&gt;nuvarande ordning hålla i sär de olika bränslemängdema som går åt till&lt;br&gt;respektive ändamål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med vad som i dag gäller för återbetalning av skatt på bränslen&lt;br&gt;som förbrukats inom tillverkningsindustrin, medges endast återbetalning i&lt;br&gt;takt med förbrukningen. Om en större mängd bränsle t.ex. köpts in under&lt;br&gt;januari månad, är det inte möjligt att med fakturan som grund ansöka om&lt;br&gt;återbetalning av skatt som belöper på hela den volymen för årets första&lt;br&gt;kalenderkvartal. Detta är endast möjligt om bränslet i sin helhet faktiskt&lt;br&gt;förbrukats under den kvartalsperiod som ansökan om skatteåterbetalning&lt;br&gt;avser. Jordbruksföretagen bör alltså ha lagerbokföring i syfte att kunna&lt;br&gt;visa inköp och förbrukning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 5 §&lt;br&gt;Ändringen föranleds av att det område där skattelättnader enligt para-&lt;br&gt;grafen far tillämpas genom avdrag utvidgas och föreslås omfatta yrkes-&lt;br&gt;mässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet. I likhet med vad som&lt;br&gt;utvecklats ovan under 7 kap. 4 § saknas genom ändringen längre anled-&lt;br&gt;ning att specifikt i lagtexten ange ändamålet växthusuppvärmning för&lt;br&gt;yrkesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med ändringarna i 7 kap. 4 § och 9 kap. 2 § föranleds ändringen i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 9 § av att det område där skattelättnader enligt paragrafen far till-&lt;br&gt;lämpas utvidgas och föreslås omfatta yrkesmässig jord-, skogs- och vat-&lt;br&gt;tenbruksverksamhet. I likhet med som utvecklats ovan under 7 kap. 4 §&lt;br&gt;saknas genom ändringen längre anledning att specifikt i lagtexten ange&lt;br&gt;ändamålet växthusuppvärmning för yrkesmässig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap. 15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 3 kap. 16 § lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap. 12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafens första stycke framgår att skattefriheten för el, som förbru-&lt;br&gt;kats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än vid växthusodling eller&lt;br&gt;i yrkesmässig skogs- eller vattenbruksverksamhet, åstadkoms genom att&lt;br&gt;förbrukaren ansöker om återbetalning. Vad gäller innebörden av den an-&lt;br&gt;givna förbrukarkategorin hänvisas till vad som sagts under 7 kap. 4 §.&lt;br&gt;Skattefriheten för el som förbrukats i industriell verksamhet i tillverk-&lt;br&gt;ningsprocessen och vid yrkesmässig växthusodling administreras även i&lt;br&gt;fortsättningen via elleverantörerna (se 11 kap. 3 och 7 §§ lagen om skatt&lt;br&gt;på energi).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är berättigad att ansöka om återbetalning av energiskatten på&lt;br&gt;el är den som förbrukat elen i sin jordbruksverksamhet. Ingenting bör&lt;br&gt;dock hindra att, om fördelning av den totala elförbrukningen kan ske på&lt;br&gt;skälig grund, jordbruksföretaget medges återbetalning trots att det ela-&lt;br&gt;bonnemang varigenom elen levererats till jordbruksfastigheten innehas&lt;br&gt;av någon annan. Detta kan t.ex. vara fallet om två makar bor tillsammans&lt;br&gt;på en jordbruksfastighet och hustrun står som elabonnent, medan mannen&lt;br&gt;driver jordbruksrörelsen. En annan, sannolikt inte helt ovanlig situation,&lt;br&gt;är att en fysisk person innehar elabonnemanget medan jordbruks-&lt;br&gt;verksamheten på fastigheten bedrivs i denne fysiska persons fåmansbo-&lt;br&gt;lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ansökan om återbetalning skall omfatta en&lt;br&gt;annan årsperiod än kalenderår, nämligen den 1 juli-den 30 juni. Möjlig-&lt;br&gt;het ges dock för beskattningsmyndigheten att medge att ansökan far gö-&lt;br&gt;ras per kalenderkvartal. Regeringen har till ledning för beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten för avsikt att i förordning närmare ange innebörden av begrep-&lt;br&gt;pet förbrukning i större omfattning, eller med andra ord i vilka fall dis-&lt;br&gt;pens bör medges. Uttrycket att &amp;quot;ansökan görs per kalenderkvartal&amp;quot; inne-&lt;br&gt;bär att när ett företag väl getts dispens, skall ansökan alltid avse kalen-&lt;br&gt;derkvartal. Dispensen skall således inte utnyttjas till att t.ex. för ett kvar-&lt;br&gt;tal ansöka om återbetalning och föra ihop resterande tre kvartal till en&lt;br&gt;årsvis återbetalning. Anledningen till denna regel är att underlätta den&lt;br&gt;administrativa hanteringen för beskattningsmyndigheten. Beskattning-&lt;br&gt;smyndigheten får återkalla ett beslut om kvartalsvis återbetalning om&lt;br&gt;sökanden - oavsett anledning - begär detta eller om förutsättningar för&lt;br&gt;medgivande inte finns. I det sistnämnda fallet rör det sig således om fall&lt;br&gt;då beskattningsmyndigheten fått kännedom om att förbrukningen av el i&lt;br&gt;näringsverksamheten inte sker i sådan omfattning som bör utgöra grund&lt;br&gt;för ett dispensbeslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket läggs en beloppsgräns fast för rätt till återbetalning av&lt;br&gt;skatt på el som förbrukats i annan yrkesmässig jordbruksverksamhet än&lt;br&gt;vid växthusodling eller i yrkesmässig skogs- eller vattenbruksverksam-&lt;br&gt;het. Denna gräns uppgår till 1 000 kr per årsperiod. Har inte sökanden&lt;br&gt;detta belopp att fordra i återbetalning äger han inte rätt att fa någon åter-&lt;br&gt;betalning, även om han i och för sig omfattas av första stycket. Når en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sökande upp till beloppet 1 000 kr per årsperiod, medges återbetalning&lt;br&gt;endast med belopp som överstiger 1 000 kr för den aktuella perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på beskattningsmyndigheten att vid kvartalsåterbe-&lt;br&gt;talningar beakta att gränsen iakttas, dvs. att endast belopp som överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 000 kr - sett över hela årsperioden - utbetalas. Vanligen torde detta&lt;br&gt;ske genom att endast belopp överstigande 1 000 kr utbetalas för det första&lt;br&gt;kvartal för vilket ansökan om återbetalning görs. För förbrukare med stor&lt;br&gt;säsongsvariation av elförbrukningen torde det dock kunna uppkomma&lt;br&gt;situationer då rätten till skatteåterbetalning under ett eller flera av årets&lt;br&gt;kvartal uppgår till små belopp, trots att förbrukningen sett över hela års-&lt;br&gt;perioden sker i större omfattning. I dessa fall kan det tänkas att återbetal-&lt;br&gt;ningsbeloppen är så låga att någon återbetalning, p.g.a. 1 000-&lt;br&gt;kronorsregeln inte alls görs under de första av årets kvartal i syfte att&lt;br&gt;uppnå att 1 000 kr alltid betalas. Någon fördelning av de 1 000 kronorna&lt;br&gt;på årets olika kvartal bör alltså inte ske utan dessa avräknas först, dvs.&lt;br&gt;innan någon återbetalning alls sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket innehåller regler för inom vilken tidsperiod ansökan om&lt;br&gt;återbetalning skall göras. Inkommer inte ansökan inom föreskriven tid,&lt;br&gt;föreligger inte rätt till återbetalning för den aktuella perioden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tidigare har inte regler om återbetalning av skatt funnits beträffande&lt;br&gt;energiskatten på elektrisk kraft. Genom denna paragraf görs de nuvaran-&lt;br&gt;de bränsleskattereglema enligt 9 kap. 12-15 §§ för revision, återbetalning&lt;br&gt;av belopp som sökanden fått för mycket etc. tillämpliga i fråga om åter-&lt;br&gt;betalning av energiskatt på elektrisk kraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att Riksskatteverket föreslås bli beskattnings-&lt;br&gt;myndighet. Verket kommer genom ändringen inte längre att ha rätt att&lt;br&gt;föra upp beskattningsbeslut till prövning i länsrätt. I fråga om behörig&lt;br&gt;domstol föreslås ingen ändring i förhållande till gällande rätt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1995:1518) om&lt;br&gt;mervärdesskattekonton för kommuner och landsting&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 och 9 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att Riksskatteverket skall vara den myndighet som&lt;br&gt;beslutar om utbetalning från kontona enligt lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen innebär att beslut som rör den som är mervärdesskattskyldig&lt;br&gt;endast på grund av förvärv av sådana varor som avses i 2 a kap. 3 § första&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 1 och 2 mervärdesskattelagen (1994:200) skall fattas av Riks- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Se kommentaren till 2 kap. 4 § denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om&lt;br&gt;vägavgift för vissa tunga fordon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon registrerade i Grekland skall vägavgift tas ut med 50 procent&lt;br&gt;av belopp som anges i paragrafens första stycke, under förutsättning att&lt;br&gt;vägavgiftsbevis köps före den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av vägavgift skall ske från tidpunkten när avgiftsplikten&lt;br&gt;upphörde och inte som för närvarande från tidpunkten när vägavgiftsbe-&lt;br&gt;viset kom in till beskattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En möjlighet till nedsättning av obetald vägavgift när vägavgiftsplikt&lt;br&gt;upphört införs, innebärande att det endast är vägavgift för den tid fordo-&lt;br&gt;net varit avgiftspliktigt som skall utkrävas. Vidare skall vägavgiften kun-&lt;br&gt;na sättas ned när ett fordons beskaffenhet ändras så att avgift skall tas ut&lt;br&gt;med annat belopp. Beslut om nedsättning skall fattas genom automatisk&lt;br&gt;databehandling på grundval av uppgifter i bilregistret i enlighet med 17 §&lt;br&gt;tredje och fjärde styckena. Vid en nedsättning av obetald vägavgift när&lt;br&gt;avgiftsplikten upphört skall en administrationsavgift tas ut motsvarande&lt;br&gt;den som tas ut när vägavgift återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:189) om&lt;br&gt;förhandsbesked i skattefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 och 10 §§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna innebär att Riksskatteverkets möjlighet att begära förhands-&lt;br&gt;besked i punktskattefrågor tas bort. En enskild persons möjlighet att be-&lt;br&gt;gära förhandsbesked kvarstår och i dessa ärenden får Riksskatteverket&lt;br&gt;ställning av motpart enligt 11 § i lagen. Se vidare avsnitt 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2000. I ärenden där Skat-&lt;br&gt;temyndigheten i Gävle meddelat beslut före ikraftträdandet skall dock&lt;br&gt;äldre bestämmelser tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:506) om&lt;br&gt;punktskattekontroll av transporter m.m. av alkohol-&lt;br&gt;varor, tobaksvaror och mineraloljeprodukter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;j.§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att de bestämmelser om anmälningsskyldighet&lt;br&gt;och säkerhet som tidigare fanns i 4 kap. 1 § fjärde stycket lagen om skatt&lt;br&gt;på energi numer återfinns i 4 kap. 11 § nämnda lag (prop. 1998/99:127,&lt;br&gt;1999/2000:SkU3, rskr. 1999/2000:64, SFS:1999:1070).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.24 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändringen i andra stycket innebär att även beskattade varor far säljas i en&lt;br&gt;exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tredje stycket klargörs att kravet på att den som bedriver verksamhet i&lt;br&gt;en exportbutik skall vara godkänd upplagshavare enligt nyss nämnda la-&lt;br&gt;gar endast gäller om alkohol- eller tobaksvaror skall säljas i butiken. Den&lt;br&gt;som enbart säljer beskattade varor behöver självfallet inte vara godkänd&lt;br&gt;upplagshavare. Det bör dock påpekas att beskattade alkoholvaror endast&lt;br&gt;far säljas av Systembolaget.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;J&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är föranledd av att det föreslås bli tillåtet att i exportbutiker&lt;br&gt;även sälja beskattade varor till EU-resenärer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.25 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av vissa lagar om&lt;br&gt;lagerskatt på bränslen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det rör sig om fyra s.k. lagerskatter på energiområdet. En lagerskatt är en&lt;br&gt;särskild skatt som tas ut på vad de skattskyldiga har i lager ett visst datum&lt;br&gt;och som efter detta datum i princip har spelat ut sin roll. Lagarna bör&lt;br&gt;därför upphävas. Lagarna skall dock fortfarande gälla i fråga om förhål-&lt;br&gt;landen som hänför sig till tiden före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11.26 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:40)&lt;br&gt;om tillfällig kompensation för viss energiskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om kompensation enligt skulle ha getts in före utgången av&lt;br&gt;september 1995. Lagen har alltså numer spelat ut sin roll och bör därför&lt;br&gt;upphävas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslagen i promemorian Justeringar i regelsyste-&lt;br&gt;met för exportbutiker&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Alternativ 1&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;exportbutiker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far bevilja flygplatshållare tillstånd att inrätta exportbutik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik får obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de. Annan försäljning får inte ske i&lt;br&gt;en exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i en exportbutik&lt;br&gt;skall bedrivas av en godkänd upp-&lt;br&gt;lagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall vara ett&lt;br&gt;godkänt skatteupplag enligt dessa&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen får endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram&lt;br&gt;röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter stark-&lt;br&gt;öl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och&lt;br&gt;konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik far obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;skall säljas i en exportbutik skall&lt;br&gt;verksamheten bedrivas av en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall i sådana&lt;br&gt;fall vara ett godkänt skatteupplag&lt;br&gt;enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av obeskattade ge-&lt;br&gt;menskapsvaror till flygpassagera-&lt;br&gt;re som reser till en plats utanför&lt;br&gt;EG:s skatteområde får endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som avreser med bestämmelseort i Norge får försäljning inte&lt;br&gt;ske till större mängder än vad resande får införa tullfritt till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-&lt;br&gt;lymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte&lt;br&gt;22 volymprocent, samt mousserande vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt&lt;br&gt;som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;br&gt;starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en spe-&lt;br&gt;ditör eller fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet&lt;br&gt;och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för&lt;br&gt;bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsätt-&lt;br&gt;ning som anges i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i&lt;br&gt;2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsme-&lt;br&gt;delstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punkt-&lt;br&gt;skattepliktiga varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för&lt;br&gt;konsumtion ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försäljning&lt;br&gt;eller försäljs i en sådan butik som&lt;br&gt;avses i lagen (1999:445) om ex-&lt;br&gt;portbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vara som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker le-&lt;br&gt;vereras för försäljning i sådan bu-&lt;br&gt;tik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a. fråga är om sådan försälj-&lt;br&gt;ning som avses i 1 § andra stycket&lt;br&gt;lagen om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i&lt;br&gt;exportvagnförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett&lt;br&gt;garantiåtagande som företagaren gjort, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG- land, under förutsättning&lt;br&gt;att a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats&lt;br&gt;utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vil-&lt;br&gt;ken leveransen av varan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands&lt;br&gt;endast om 1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som nor-&lt;br&gt;malt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter av-&lt;br&gt;drag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och 2. säl-&lt;br&gt;jaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller&lt;br&gt;liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller&lt;br&gt;mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands en-&lt;br&gt;dast om leveransen begränsas på det sätt som anges för proviantering i 5&lt;br&gt;och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller&lt;br&gt;de villkor som gäller for proviantering i 7-9 §§ lagen om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands endast om för-&lt;br&gt;säljningen uppjyller de villkor som&lt;br&gt;gäller enligt 3 § lagen om export-&lt;br&gt;butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;frihet från skatt vid import, m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från mervärdesskatt vid import skall medges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik för så-&lt;br&gt;dana ändamål som medför att skatt inte skall tas ut enligt 5 kap. 9 § första&lt;br&gt;stycket 4, 4 a och 5 mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som levereras för för-&lt;br&gt;säljning i en sådan butik som avses&lt;br&gt;i lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker som&lt;br&gt;levereras för försäljning i sådan&lt;br&gt;butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Alternativ 2&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;exportbutiker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker att skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen far bevilja flygplatshållare tillstånd att inrätta exportbutik&lt;br&gt;på flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik far obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de. Annan försäljning får inte ske i&lt;br&gt;en exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i en exportbutik&lt;br&gt;skall bedrivas av en godkänd upp-&lt;br&gt;lagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall vara ett&lt;br&gt;godkänt skatteupplag enligt dessa&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik far obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;skall säljas i en exportbutik skall&lt;br&gt;verksamheten bedrivas av en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen far endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av obeskattade ge-&lt;br&gt;menskapsvaror till flygpassagera-&lt;br&gt;re som reser till en plats utanför&lt;br&gt;EG:s skatteområde far endast avse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram&lt;br&gt;röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en liter spritdryck eller två liter starkvin, två liter vin, två liter stark-&lt;br&gt;öl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och&lt;br&gt;konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som avreser med bestämmelseort i Norge far försäljning inte&lt;br&gt;ske till större mängder än vad resande far införa tullfritt till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-&lt;br&gt;lymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte&lt;br&gt;22 volymprocent, samt mousserande vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt&lt;br&gt;som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;br&gt;starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 9 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en spe-&lt;br&gt;ditör eller fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet&lt;br&gt;och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för&lt;br&gt;bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsätt-&lt;br&gt;ning som anges i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2&lt;br&gt;b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsmedels-&lt;br&gt;tillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punktskatte-&lt;br&gt;pliktiga varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för&lt;br&gt;konsumtion ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fråga är om sådan försäljning&lt;br&gt;som avses i 1 § andra stycket la-&lt;br&gt;gen (1999:445) om exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försälj-&lt;br&gt;ning eller försäljs i en sådan butik&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i&lt;br&gt;exportvagnförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett&lt;br&gt;garantiåtagande som företagaren gjort, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG- land, under förutsättning&lt;br&gt;att a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats&lt;br&gt;utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vil-&lt;br&gt;ken leveransen av varan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands&lt;br&gt;endast om 1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som nor-&lt;br&gt;malt utgör en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter av-&lt;br&gt;drag för skatt enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och 2. säl-&lt;br&gt;jaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in varan&lt;br&gt;eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning eller&lt;br&gt;liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller&lt;br&gt;mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands en-&lt;br&gt;dast om leveransen begränsas på det sätt som anges för proviantering i 5&lt;br&gt;och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller&lt;br&gt;de villkor som gäller för proviantering i 7—9 §§ lagen om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands endast om för-&lt;br&gt;säljningen uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller enligt 3 § lagen om export-&lt;br&gt;butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;frihet från skatt vid import&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import, m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från mervärdesskatt vid&lt;br&gt;import skall medges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som levereras till fartyg&lt;br&gt;eller luftfartyg i utrikes trafik för&lt;br&gt;sådana ändamål som medför att&lt;br&gt;skatt inte skall tas ut enligt 5 kap.&lt;br&gt;9 § första stycket 4, 4 a och 5 mer-&lt;br&gt;värdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som levereras för för-&lt;br&gt;säljning i en sådan butik som avses&lt;br&gt;i lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från mervärdesskatt vid&lt;br&gt;import skall medges för varor som&lt;br&gt;levereras till fartyg eller luftfartyg&lt;br&gt;i utrikes trafik för sådana ändamål&lt;br&gt;som medför att skatt inte skall tas&lt;br&gt;ut enligt 5 kap. 9 § första stycket 4,&lt;br&gt;4 a och 5 mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande prome- &lt;sup&gt;Pro&lt;/sup&gt;P-&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;999/2000:105&lt;br&gt;morian Justeringar i regelsystemet för exportbutiker&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:&lt;br&gt;Alkoholinspektionen, Luftfartsverket, Riksskatteverket, Inflight Service,&lt;br&gt;Kristianstad Airport, SAAB (Linköpings Flygplats), SAS Trading,&lt;br&gt;Stockholm Skavsta Airport, Västerås Flygplats, Växjö Flygplats och&lt;br&gt;Örebro läns Flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stiftelsen Idre Flygplats har inte hörsammat remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förteckning över remissinstanser beträffande prome-&lt;br&gt;morian Skattefrihet för provianterade varor som för-&lt;br&gt;störts genom olyckshändelse eller force majeure&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Efter remiss har följande lämnat yttrande över promemorians förslag:&lt;br&gt;Riksskatteverket, Tullverket, Sveriges Redarförening, Sveriges Skepps-&lt;br&gt;handlarförbund, Margell Shipping Service.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gate Gourmet Stockholm, Inflight Service och SAS har inte hörsam-&lt;br&gt;mat remissen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagförslaget i promemorian Skatt på termisk effekt&lt;br&gt;vid kärnkraftsreaktorer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om skatt på termisk effekt vid kämkraftsreakto-&lt;br&gt;rer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt (effektskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för den&lt;br&gt;högsta tillåtna termiska effekten i en kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Effektskatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd fmns&lt;br&gt;att inneha och driva en kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektskatten utgör för varje kalendermånad 4 285 kronor per mega-&lt;br&gt;watt av den termiska effekten i kämkraftsreaktom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva kämkrafts-&lt;br&gt;reaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I en deklaration som avser effektskatt far avdrag göras med 141 kro-&lt;br&gt;nor per megawatt av den termiska effekten för varje kalenderdygn som&lt;br&gt;reaktorn varit ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges endast om den sammanhängande&lt;br&gt;tid som reaktorn varit ur drift överstiger 180 dygn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1998. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraftverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förteckning över remissinstanser till Trafikbeskatt-&lt;br&gt;ningsutredningens delbetänkande Bilen, miljön och&lt;br&gt;säkerheten (SOU 1997:126) och slutbetänkande Bi-&lt;br&gt;len, miljön och säkerheten (SOU 1999:62)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har lämnat yttrande över trafikbeskattningsut-&lt;br&gt;redningens betänkanden: AB Svensk Bilprovning, Riksorganisationen&lt;br&gt;Bilfront, Bilindustriföreningen, Buss och Samhälle, Club MC-&lt;br&gt;veteranema, Frivilliga Motorcykelkåremas Riksförbund, Försvarets Mo-&lt;br&gt;torklubb, Gold Wing Club Sweden, Gröna Bilister, Högskolan Dalarna,&lt;br&gt;Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening, Industriförbundet, Insti-&lt;br&gt;tutet för Transportforskning, Konsumentverket, Kungliga Automobil-&lt;br&gt;klubben, Lantbrukarnas Riksförbund, Linköpings universitet, Länsstyrel-&lt;br&gt;sen i Skåne Län, Länsstyrelsen i Örebro Län, Länstrafiken i Jämtlands&lt;br&gt;Län, Länstrafiken Norrbotten, Moped- och Motorcykelbranschens Riks-&lt;br&gt;förbund, Motorbranschens Riksförbund, Motorföramas Helnykterhets-&lt;br&gt;förbund, Motorhistoriska Riksförbundet, Motormännens Riksförbund,&lt;br&gt;MC-sällskapet STRIX, Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främ-&lt;br&gt;jande, Naturvårdsverket, OK-Bilistema, Paul Wirkstedt, Rikspolisstyrel-&lt;br&gt;sen, Riksskatteverket, Skattemyndigheten i Örebro, Släpvagnsbranschens&lt;br&gt;Riksförbund, SMC Senior, Statens Institut för Kommunikations Analys,&lt;br&gt;Svenska Bussbranschens Riksförbund, Svenska Naturskyddsföreningen,&lt;br&gt;Svensk Handel, Svenska Kommunförbundet, Svenska Lokaltrafikföre-&lt;br&gt;ningen, Svenska Petroleum Institutet, Svenska Taxiförbundet, Svenska&lt;br&gt;motorcykel- och snöskoterförbundet, Svenska Vägföreningen, Svenska&lt;br&gt;Åkeriförbundet, Sveriges Bilskrotares Riksförbund, Sveriges Kvinnliga&lt;br&gt;Bilkårers Riksförbund, Sveriges Motorcykelhandlares Riksförbund, Sve-&lt;br&gt;riges Motorcyklisters Centralorganisation, Sveriges Transportindustriför-&lt;br&gt;bund, Särskilda skattekontoret i Ludvika, Tullverket, Umeå Universitet,&lt;br&gt;Volvo AB, Womens International Motorcycle Association, Väg- och&lt;br&gt;transportforskningsinstitutet samt Vägverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande remissinstanser har beretts tillfälle men avstått från att yttra&lt;br&gt;sig över betänkandena: AB Storstockholms Lokaltrafik, ASG AB, Bil-&lt;br&gt;spedition AB, Gotthard Nilsson AB, Göteborgsregionens Lokaltrafik,&lt;br&gt;Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Institutet för vat-&lt;br&gt;ten och luftvårdsforskning, Linjebuss AB, Länsstyrelsen i Stockholm,&lt;br&gt;SAAB Automobile AB, Scania AB, Stena Bilfragmentering, Svenska&lt;br&gt;Fordonskomponentgruppen och Swebus AB.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;1 Förslag till lag om skatt på termisk effekt i kämkraftsre-&lt;br&gt;aktorer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § Skatt (effektskatt) skall betalas till staten enligt denna lag för den&lt;br&gt;termiska effekten i en kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Effektskatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd&lt;br&gt;finns att inneha och driva en kämkraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Effektskatten utgör för varje kalendermånad 5 514 kronor per me-&lt;br&gt;gawatt av den högsta tillåtna termiska effekten i kämkraftsreaktom.&lt;br&gt;Om den högsta tillåtna termiska effekten inte har fastställts får be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten uppskatta effekten efter vad som kan anses&lt;br&gt;skäligt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Skattskyldig är den som har tillstånd att inneha och driva en käm-&lt;br&gt;kraftsreaktor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är skattskyldig skall vara registrerad hos beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Regler för förfarandet vid beskattningen finns i lagen (1984:151)&lt;br&gt;om punktskatter och prisregleringsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I deklaration far avdrag får göras med 181 kronor per megawatt av&lt;br&gt;den termiska effekten för varje kalenderdygn under vilket reaktorn har&lt;br&gt;varit ur drift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första stycket medges endast om reaktorn har varit ur&lt;br&gt;drift under en sammanhängande tidsperiod av mer än 90 kalender-&lt;br&gt;dygn. Avdrag får dock endast göras för det antal dygn som överstiger&lt;br&gt;90.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Genom lagen upphävs&lt;br&gt;lagen (1983:1104) om särskild skatt för elektrisk kraft från kärnkraft-&lt;br&gt;verk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden&lt;br&gt;som hänför sig till tiden före ikraftträdandet av den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:151) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 kap. 1 och 5 §§, 3 kap. 6 a och 16 §§,&lt;br&gt;5 kap. 5 § samt 8 kap. 1, 6, 8 och 9 §§ lagen (1984:151) om punktskatter&lt;br&gt;och prisregleringsavgifter skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller for skatter och&lt;br&gt;avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1928:376) om skatt på&lt;br&gt;lotterivinster, lagen (1941:251) om&lt;br&gt;särskild varuskatt, lagen&lt;br&gt;(1957:262) om allmän energiskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:372) om bensinskatt,&lt;br&gt;lagen (1961:394) om tobaksskatt,&lt;br&gt;lagen (1972:266) om skatt på an-&lt;br&gt;nonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, lagen&lt;br&gt;(1973:37) om avgift på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:1216) om särskild skatt för&lt;br&gt;oljeprodukter och kol, bilskrot-&lt;br&gt;ningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1977:306) om dryckesskatt, lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1978:144) om&lt;br&gt;skatt på vissa resor, lagen&lt;br&gt;(1982:691) om skatt på vissa kas-&lt;br&gt;settband, lagen (1982:1200) om&lt;br&gt;skatt på videobandspelare, lagen&lt;br&gt;(1982:1201) om skatt på viss&lt;br&gt;elektrisk kraft, lagen (1983:1053)&lt;br&gt;om skatt på omsättning av vissa&lt;br&gt;värdepapper, lagen (1983:1104)&lt;br&gt;om särskild skatt för elektrisk kraft&lt;br&gt;från kärnkraftverk, lagen&lt;br&gt;(1984:351) om totalisatorskatt,&lt;br&gt;lagen (1984:355) om skatt på vissa&lt;br&gt;dryckesförpackningar, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:405) om stämpelskatt på&lt;br&gt;aktier, lagen (1984:409) om skatt&lt;br&gt;på gödselmedel, lagen (1984:410)&lt;br&gt;om skatt på bekämpningsmedel,&lt;br&gt;lagen (1988:1567) om miljöskatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller for skatter och&lt;br&gt;avgifter som tas ut enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1972:266) om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam, lagen&lt;br&gt;(1972:820) om skatt på spel, bil-&lt;br&gt;skrotningslagen (1975:343), lagen&lt;br&gt;(1978:69) om försäljningsskatt på&lt;br&gt;motorfordon, lagen (1984:409) om&lt;br&gt;skatt på gödselmedel, lagen&lt;br&gt;(1984:410) om skatt på bekämp-&lt;br&gt;ningsmedel, 2 § första stycket 6&lt;br&gt;lagen (1990:661) om avkastnings-&lt;br&gt;skatt på pensionsmedel, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt, lagen&lt;br&gt;(1994:1564) om alkoholskatt, la-&lt;br&gt;gen (1994:1776) om skatt på ener-&lt;br&gt;gi, lagen (1995:1667) om skatt på&lt;br&gt;naturgrus, lagen (1999:673) om&lt;br&gt;skatt på avfall, lagen (2000:000)&lt;br&gt;om skatt på termisk effekt i kärn-&lt;br&gt;kraftsreaktorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:674.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på inrikes flygtrafik, lagen&lt;br&gt;(1990:582) om koldioxidskatt, la-&lt;br&gt;gen (1990:587) om svavelskatt, 2 §&lt;br&gt;första stycket 6 lagen (1990:661)&lt;br&gt;om avkastningsskatt på pensions-&lt;br&gt;medel, lagen (1990:662) om skatt&lt;br&gt;på vissa premiebetalningar, lagen&lt;br&gt;(1990:1087) om lagerskatt på vis-&lt;br&gt;sa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1990:1427) om särskild premie-&lt;br&gt;skatt för grupplivförsäkring, m.m.,&lt;br&gt;lagen (1991:1482) om lotteriskatt,&lt;br&gt;lagen (1991:1483) om skatt på&lt;br&gt;vinstsparande m.m., lagen&lt;br&gt;(1992:1479) om lagerskatt på viss&lt;br&gt;bensin, lagen (1992:1438) om die-&lt;br&gt;seloljeskatt och användning av&lt;br&gt;vissa oljeprodukter, lagen&lt;br&gt;(1992:1439) om lagerskatt på die-&lt;br&gt;selolja, lagen (1994:1563) om to-&lt;br&gt;baksskatt, lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt, lagen (1994:1776)&lt;br&gt;om skatt på energi, lagen&lt;br&gt;(1995:1132) om lagerskatt på die-&lt;br&gt;selolja för förbrukning i vissa&lt;br&gt;motordrivna fordon, lagen&lt;br&gt;(1995:1667) om skatt på naturgrus,&lt;br&gt;lagen (1999:673) om skatt på av-&lt;br&gt;fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1967:340) om pris-&lt;br&gt;reglering på jordbrukets område,&lt;br&gt;lagen (1974:226) om prisreglering&lt;br&gt;på fiskets område, lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m., lagen&lt;br&gt;(1990:616) om införande av lagen&lt;br&gt;(1990:615) om avgifter på vissa&lt;br&gt;jordbruksprodukter m.m., lagen&lt;br&gt;(1994:1704) om lageravgift på&lt;br&gt;vissa jordbruksprodukter, lagen&lt;br&gt;(1982:349) om återvinning av&lt;br&gt;dryckesförpackningar av alumini-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1982:349) om återvin-&lt;br&gt;ning av dryckesförpackningar av&lt;br&gt;aluminium, lagen (1994:1704) om&lt;br&gt;lageravgift på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;um.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har i författning som anges i första stycket eller i författning som ut-&lt;br&gt;färdats med stöd av sådan författning lämnats bestämmelse som avviker&lt;br&gt;från denna lag gäller dock den bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den myndighet som i första instans skall besluta om beskattning enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;denna lag (beskattningsmyndighet) ä&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när det gäller författningarna i&lt;br&gt;1§ första stycket 1, Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;&amp;nbsp;när det gäller lagen&lt;br&gt;(1974:226) om prisreglering på&lt;br&gt;fiskets område, fiskeriverket samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. när det gäller författningarna i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 1, Riksskatte-&lt;br&gt;verket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. när det gäller författningar i&lt;br&gt;1 § första stycket 2, Statens jord-&lt;br&gt;bruksverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;när det gäller övriga författningar i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 § första stycket 2, statens jord-&lt;br&gt;bruksverk, med undantag för de&lt;br&gt;fall då Skattemyndigheten i Gävle&lt;br&gt;förordnats till beskattningsmyn-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dighet enligt lagen (1990:615) om&lt;br&gt;avgifter på vissa jordbrukspro-&lt;br&gt;dukter m. m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över och som behövs för&lt;br&gt;skattekontroll skall på beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens begäran till-&lt;br&gt;handahållas denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6a§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter som en myndighet&lt;br&gt;förfogar över och som behövs för&lt;br&gt;skattekontroll skall på beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens begäran eller&lt;br&gt;på begäran av myndighet som an-&lt;br&gt;ges i 3 kap. 16 § tillhandahållas&lt;br&gt;denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgiftsskyldighet enligt första stycket föreligger dock mte i fraga om&lt;br&gt;uppgifter för vilka sekretess gäller till följd av 2 kap. 1 eller 2 § eller&lt;br&gt;3 kap. 1 § sekretesslagen (1980:100) eller en bestämmelse till vilken&lt;br&gt;hänvisas i någon av de nämnda paragraferna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;enligt någon annan bestämmelse i&lt;br&gt;sekretesslagen och ett utlämnande&lt;br&gt;skulle medföra synnerligt men för&lt;br&gt;något enskilt eller allmänt intresse&lt;br&gt;föreligger uppgiftsskyldighet en-&lt;br&gt;dast om regeringen på ansökan av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten beslutar&lt;br&gt;att uppgiften skall lämnas ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om sekretess gäller för uppgift&lt;br&gt;enligt någon annan bestämmelse i&lt;br&gt;sekretesslagen och ett utlämnande&lt;br&gt;skulle medföra synnerligt men för&lt;br&gt;något enskilt eller allmänt intresse&lt;br&gt;föreligger uppgiftsskyldighet en-&lt;br&gt;dast om regeringen på ansökan av&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten eller&lt;br&gt;myndighet som anges i 3 kap. 16 §&lt;br&gt;beslutar att uppgiften skall lämnas&lt;br&gt;ut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får Skattemyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i Skattemyndigheten i Göteborg&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:236.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:507.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:236.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om upp-&lt;br&gt;giftsskyldighet enligt 5 § eller&lt;br&gt;skatterevision enligt 3 kap. i dess&lt;br&gt;ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 3 kap. I förekommande&lt;br&gt;fall tar verket därmed över den&lt;br&gt;befogenhet som annars skatte-&lt;br&gt;myndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;får fatta beslut om uppgiftsskyl-&lt;br&gt;dighet enligt 5 § eller besluta och&lt;br&gt;genomföra skatterevision enligt&lt;br&gt;3 kap. i Riksskatteverkets ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning, Riksskatteverket an-&lt;br&gt;sökt om förhandsbesked enligt la-&lt;br&gt;gen (1998:189) om förhandsbe-&lt;br&gt;sked i skattefrågor eller det i andra&lt;br&gt;fall kan antas att skatten kommer&lt;br&gt;att sättas ned, kan den skattskyldi-&lt;br&gt;ge av beskattningsmyndigheten fa&lt;br&gt;anstånd med att betala skatten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9&lt;br&gt;och 11 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) gäller då i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett beskattningsbeslut över-&lt;br&gt;klagats, den skattskyldige begärt&lt;br&gt;omprövning eller det i andra fall&lt;br&gt;kan antas att skatten kommer att&lt;br&gt;sättas ned, kan den skattskyldige&lt;br&gt;av beskattningsmyndigheten fa&lt;br&gt;anstånd med att betala skatten.&lt;br&gt;Bestämmelserna i 17 kap. 2, 3, 9&lt;br&gt;och 11 §§ skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483) gäller då i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;skattningsbeslut i en fråga som kan&lt;br&gt;ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;samt beslut om anstånd med att&lt;br&gt;lämna deklaration eller betala&lt;br&gt;skatt, om uppdelning av skattebe-&lt;br&gt;talning, om återbetalning av skatt&lt;br&gt;och om att avvisa en begäran om&lt;br&gt;omprövning av beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller att avvisa ett överklagande far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av den&lt;br&gt;skattskyldige och, i fråga om&lt;br&gt;skatter och avgifter enligt 1 kap. 1&lt;br&gt;§ första stycket 1, av Riksskatte-&lt;br&gt;verket samt, i övriga fall, av det&lt;br&gt;allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;skattningsbeslut i en fråga som kan&lt;br&gt;ha betydelse för beskattningen&lt;br&gt;samt beslut om anstånd med att&lt;br&gt;lämna deklaration eller betala&lt;br&gt;skatt, om uppdelning av skattebe-&lt;br&gt;talning, om återbetalning av skatt&lt;br&gt;och om att avvisa en begäran om&lt;br&gt;omprövning av beskattningsbeslut&lt;br&gt;eller att avvisa ett överklagande får&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av den&lt;br&gt;skattskyldige och, i fråga om av-&lt;br&gt;gifter enligt 1 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket 2, av det allmänna ombu-&lt;br&gt;det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:190.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut i fråga&lt;br&gt;som avses i första stycket överkla-&lt;br&gt;gas hos Länsrätten i Dalarnas län.&lt;br&gt;Beslut om skatterevision och föreläggande av vite får inte överklagas.&lt;br&gt;Skattemyndighetens övriga be-&lt;br&gt;slut enligt denna lag överklagas&lt;br&gt;hos Riksskatteverket. Riksskatte-&lt;br&gt;verkets beslut får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får inte överkla-&lt;br&gt;gas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;§&lt;sup&gt;?&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av det allmänna&lt;br&gt;ombudet skall vara skriftligt och&lt;br&gt;ha kommit in inom tidsfrist som&lt;br&gt;enligt 4 kap. gäller för beslut om&lt;br&gt;omprövning på initiativ av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten eller efter&lt;br&gt;sådan tid men inom två månader&lt;br&gt;från den dag det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av Riksskattever-&lt;br&gt;ket eller det allmänna ombudet&lt;br&gt;skall vara skriftligt och ha kommit&lt;br&gt;in inom tidsfrist som enligt 4 kap.&lt;br&gt;gäller för beslut om omprövning&lt;br&gt;på initiativ av beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten eller efter sådan tid&lt;br&gt;men inom två månader från den&lt;br&gt;dag det överklagade beslutet med-&lt;br&gt;delades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efterbeskattning och yr-&lt;br&gt;kas ändring till den skattskyldiges nackdel, skall överklagandet ha kom-&lt;br&gt;mit in inom två månader från den dag beslutet meddelades.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om Riksskatteverket eller det&lt;br&gt;allmänna ombudet har överklagat&lt;br&gt;ett beskattningsbeslut, skall därav&lt;br&gt;föranledd talan om särskild avgift&lt;br&gt;föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det allmänna ombudet har&lt;br&gt;överklagat ett beskattningsbeslut,&lt;br&gt;skall därav föranledd talan om&lt;br&gt;särskild avgift föras samtidigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om ut-&lt;br&gt;dömande av vite får överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten av den som har&lt;br&gt;förpliktats utge vitet och av Riks-&lt;br&gt;skatteverket eller det allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut av länsrätten om ut-&lt;br&gt;dömande av vite far överklagas&lt;br&gt;hos kammarrätten av den som har&lt;br&gt;förpliktats utge vitet och av det&lt;br&gt;allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagande av länsrättens beslut om anstånd med att lämna deklara-&lt;br&gt;tion eller betala skatt far prövas av kammarrätten endast om den har&lt;br&gt;meddelat prövningstillstånd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13,&lt;br&gt;14 samt 17-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar för mål enligt denna lag. Vad&lt;br&gt;som i taxeringslagen sägs om&lt;br&gt;Riksskatteverket skall i tillämpliga&lt;br&gt;fall gälla det allmänna ombudet. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 6 kap. 10, 13,&lt;br&gt;14 samt 17-24 §§ taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) gäller i tillämpliga de-&lt;br&gt;lar för mål enligt denna lag. Vad&lt;br&gt;som i taxeringslagen sägs om&lt;br&gt;Riksskatteverket skall i tillämpliga&lt;br&gt;fall gälla det allmänna ombudet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:474.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:620.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;fråga om skatter och avgifter en-&lt;br&gt;ligt 1 kap. 1 § första stycket 1 gäl-&lt;br&gt;ler dessutom 6 kap. 11, 12, 15 och&lt;br&gt;16 §§ taxeringslagen i tillämpliga&lt;br&gt;delar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Överklagas ett beslut som avses i 8 kap. 1 § tredje stycket i dess äld-&lt;br&gt;re lydelse gäller äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. De äldre lydelserna av 1 kap. 1 § och 5 § 2 gäller fortfarande för&lt;br&gt;förhållanden som hänför sig till tiden före ikrafträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i kupongskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1970:624)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 6, 24 och 29 §§ kupongskattelagen&lt;br&gt;(1970:624) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;§' ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärende om kupongskatt prövas Ärende om kupongskatt prövas&lt;br&gt;av Skattemyndigheten i Gävle. av Riksskatteverket.&lt;br&gt;Riksskatteverket leder och har det&lt;br&gt;övergripande ansvaret för skatte-&lt;br&gt;förvaltningens verksamhet enligt&lt;br&gt;denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av kupongskatten&lt;br&gt;kan Riksskatteverket meddela be-&lt;br&gt;slut om skatterevision hos aktie-&lt;br&gt;bolag. Därvid gäller i tillämpliga&lt;br&gt;delar bestämmelserna i taxerings-&lt;br&gt;lagen (1990:324) om taxeringsre-&lt;br&gt;vision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll av kupongskatten&lt;br&gt;kan beskattningsmyndigheten eller&lt;br&gt;Riksskatteverket meddela beslut&lt;br&gt;om skatterevision hos aktiebolag.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29 S&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;het eller skattemyndighet enligt&lt;br&gt;denna lag utom i fråga om vite far&lt;br&gt;överklagas hos länsrätten av, för-&lt;br&gt;utom den som beslutet rör, Riks-&lt;br&gt;skatteverket. Överklagandet skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader&lt;br&gt;från den dag då klaganden fick del&lt;br&gt;av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens beslut&lt;br&gt;far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;het eller skattemyndighet enligt&lt;br&gt;denna lag utom i fråga om vite far&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i Da-&lt;br&gt;larnas län av den som beslutet rör.&lt;br&gt;Överklagandet skall ha kommit in&lt;br&gt;inom två månader från den dag då&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 22 § första stycket eller 24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet skall Riksskatteverket föra det all-&lt;br&gt;männas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:242.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:463.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:463&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:266) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;skatt på annonser och reklam&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 32 § lagen (1972:266) om skatt på annonser&lt;br&gt;och reklam skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 10 § första stycket&lt;br&gt;eller 24 § andra eller tredje stycket&lt;br&gt;far överklagas hos Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Riksskatteverkets beslut får&lt;br&gt;inte överklagas. Beslut enligt 9 a §&lt;br&gt;får överklagas hos allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 10 § första stycket&lt;br&gt;eller 24 § andra eller tredje stycket&lt;br&gt;får inte överklagas. Beslut enligt 9&lt;br&gt;a § får överklagas hos länsrätten i&lt;br&gt;Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;på beslut som meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:597.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:435) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;överlastavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1972:435) om överlastavgift skall&lt;br&gt;ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 7-15 d&lt;br&gt;§§ samt 9 kap. 3 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter får tillämpas&lt;br&gt;även för att inhämta upplysningar&lt;br&gt;till ledning för beslut om överlas-&lt;br&gt;tavgift. Beslut att upplysning skall&lt;br&gt;inhämtas får fattas, utom av läns-&lt;br&gt;styrelsen, av Riksskatteverket efter&lt;br&gt;samråd med länsstyrelsen. Det som&lt;br&gt;sägs i 3 kap. 13, 14 och 15 a §§&lt;br&gt;nämnda lag om beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten skall i sådant fall i stället&lt;br&gt;gälla Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §'&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 3 kap. 7-15 d&lt;br&gt;§§ samt 9 kap. 3 &amp;nbsp;§ lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1984:151) om punktskatter och&lt;br&gt;prisregleringsavgifter får tillämpas&lt;br&gt;även för att inhämta upplysningar&lt;br&gt;till ledning för beslut om överlas-&lt;br&gt;tavgift. Beslut att upplysning skall&lt;br&gt;inhämtas får fattas, utom av läns-&lt;br&gt;styrelsen, av Riksskatteverket efter&lt;br&gt;samråd med länsstyrelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1995:1203.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1972:820) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;skatt på spel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 22 § lagen (1972:820) om skatt på spel skall&lt;br&gt;ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt 5 § första stycket eller&lt;br&gt;11 § far överklagas hos Riksskatte-&lt;br&gt;verket. Riksskatteverkets beslut får&lt;br&gt;inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av beskattningsmyndig-&lt;br&gt;heten enligt 5 § första stycket eller&lt;br&gt;11 § far inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser tillämpas&lt;br&gt;på beslut som meddelats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1994:1003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1984:409) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;skatt på gödselmedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 d och 9 §§ lagen (1984:409) om skatt på&lt;br&gt;gödselmedel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 8 b § eller revision&lt;br&gt;enligt 8 c § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 8 b och 8 c §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 8 b § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 8 c § i be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 8 b och 8 c §§ får&lt;br&gt;inte överklagas. Övriga beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;Länsrätten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 8 b och 8 c §§ får&lt;br&gt;inte överklagas. Övriga beslut en-&lt;br&gt;ligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får överklaga&lt;br&gt;beslut som avses i första stycket&lt;br&gt;andra meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet skall Riksskatteverket föra det all-&lt;br&gt;männas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagen omtryckt 1995:616.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1676.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i fordonsskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1988:327)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om fordonsskattelagen (1988:327)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 14 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 14 b och 14 c §§, av&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil som hör hem-&lt;br&gt;ma i en kommun som anges i bila-&lt;br&gt;ga 2 till denna lag skall fordons-&lt;br&gt;skatt betalas enligt bilaga 1 endast&lt;br&gt;till den del fordonsskatten för år&lt;br&gt;räknat överstiger 384 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en personbil som hör hem-&lt;br&gt;ma i en kommun som anges i bila-&lt;br&gt;ga 2 till denna lag skall fordons-&lt;br&gt;skatt betalas endast till den del&lt;br&gt;fordonsskatten, efter avräkning&lt;br&gt;enligt 14 b och 14 c §§, för år räk-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nat överstiger 384 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En personbil anses höra hemma i den kommun där den skattskyldige&lt;br&gt;har sin adress enligt bilregistret vid den tidpunkt som anges i 16 § första&lt;br&gt;eller andra stycket eller vid ingången av den tid som anges i 16 § tredje&lt;br&gt;stycket. Saknas sådan adress gäller i stället den adress som borde vara&lt;br&gt;antecknad i bilregistret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket tillämpas endast i samband med att fordonsskatt skall&lt;br&gt;betalas enligt vad som i övrigt gäller enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2000för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personbil eller buss med en&lt;br&gt;tjänstevikt av högst 2 470 kilo-&lt;br&gt;gram, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lastbil med en tjänstevikt av&lt;br&gt;högst 1 275 kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppfyller kraven för mil-&lt;br&gt;jöklass 1 enligt 2 a § bilavgasla-&lt;br&gt;gen (1986:1386), skall ett belopp&lt;br&gt;om 3 500 kronor avräknas från&lt;br&gt;fordonsskatten. Om skatteplikt&lt;br&gt;inträder för första gången under&lt;br&gt;år 2001 skall i stället ett belopp&lt;br&gt;om 1 500 kronor avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avses i första stycket&lt;br&gt;avräknas efter hand vid påförandet&lt;br&gt;av fordonsskatt, dock längst till&lt;br&gt;och med den 31 december 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1992:1440.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 c §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2001 för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. personbil eller buss med en&lt;br&gt;tjänstevikt överstigande 2 470 ki-&lt;br&gt;logram men med en högsta total-&lt;br&gt;vikt om 3 500 kilogram, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lastbil med en tjänstevikt&lt;br&gt;överstigande 1 275 kilogram men&lt;br&gt;med en högsta totalvikt om 3 500&lt;br&gt;kilogram&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som uppfyller kraven för mil-&lt;br&gt;jöklass 1 enligt 2 a § bilavgasla-&lt;br&gt;gen, skall ett belopp om 3 500&lt;br&gt;kronor avräknas från fordons-&lt;br&gt;skatten. Om skatteplikt inträder för&lt;br&gt;första gången under år 2002 skall&lt;br&gt;i stället ett belopp om 1 500 kro-&lt;br&gt;nor avräknas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp som avses i första stycket&lt;br&gt;avräknas efter hand vid påförandet&lt;br&gt;av fordonsskatt, dock längst till&lt;br&gt;och med den 31 december 2006.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 14 b § tillämpas på bilar som blir skattepliktiga&lt;br&gt;första gången från och med den 1 januari 2000. För dessa bilar återbeta-&lt;br&gt;las erlagd fordonsskatt för perioden 1 januari-30 juni 2000 till den som är&lt;br&gt;skattskyldig när lagen träder i kraft, med avdrag för belopp som under&lt;br&gt;denna period återbetalats på grund av avställning och avregistrering. Un-&lt;br&gt;derstiger detta belopp 100 kronor skall ingen återbetalning ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1990:676) om&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;skatt på ränta på skogskontomedel m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:676) om skatt på ränta på&lt;br&gt;skogskontomedel m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 6-9 och 11 §§&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall by-&lt;br&gt;tas ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 4, 12 och 13 §§ skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om skatt enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket leder och har&lt;br&gt;det övergripande ansvaret för&lt;br&gt;skatteförvaltningens verksamhet&lt;br&gt;enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll beträffande skatten&lt;br&gt;kan skattemyndigheten eller Riks-&lt;br&gt;skatteverket meddela beslut om&lt;br&gt;skatterevision hos banken. Därvid&lt;br&gt;gäller i tillämpliga delar bestäm-&lt;br&gt;melserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut enligt&lt;br&gt;denna lag far överklagas hos läns-&lt;br&gt;rätten av den skattskyldige, ban-&lt;br&gt;ken eller Riksskatteverket. Beslut&lt;br&gt;om skatterevision enligt 12 § får&lt;br&gt;dock inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandet skall ha kommit in&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; ..&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ärenden om skatt enligt denna&lt;br&gt;lag prövas av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För kontroll beträffande skatten&lt;br&gt;kan Riksskatteverket meddela be-&lt;br&gt;slut om skatterevision hos banken.&lt;br&gt;Därvid gäller i tillämpliga delar&lt;br&gt;bestämmelserna i taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324) om taxeringsrevision.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndighetens be-&lt;br&gt;slut enligt denna lag far överklagas&lt;br&gt;hos Länsrätten i Dalarnas län av&lt;br&gt;den skattskyldige och banken. Be-&lt;br&gt;slut om skatterevision enligt 12 §&lt;br&gt;far dock inte överklagas,&lt;br&gt;inom två månader från den dag då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:248.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:464.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid överklagande av beslut Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet skall Riksskatteverket föra det all- Bilaga 6&lt;br&gt;männas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:591) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1991:591) om särskild in-&lt;br&gt;komstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11 §' skall upphöra att gälla,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 10 och 23 §§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas&lt;br&gt;ut mot ”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 21 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige, den som är&lt;br&gt;redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;och Riksskatteverket far överklaga&lt;br&gt;beslut av beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;enligt denna lag hos länsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den skattskyldige och den som&lt;br&gt;är redovisningsskyldig enligt 14 §&lt;br&gt;far överklaga beslut av beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten enligt denna lag&lt;br&gt;hos Länsrätten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid överklagande av beslut&lt;br&gt;som meddelats före ikraftträdandet skall Riksskatteverket föra det all-&lt;br&gt;männas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § 1998:253.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § 1998:696.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:466.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/h4&gt;
&lt;h4&gt;(1994:200)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 3 kap. 26 a §, 12 kap. 1 a och 2 §§ samt 19 kap. 1 och 6 §§'&lt;br&gt;orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 5 kap. 9 §, 9 c kap. 8 § och 20 kap. 1 § skall ha följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En omsättning enligt 2, 2 a, 2 b eller 3 § av en vara anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. säljaren levererar varan till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. direkt utförsel av varan till en plats utanför EG ombesörjs av en spe-&lt;br&gt;ditör eller fraktförare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. en utländsk företagare förvärvar varan för sin verksamhet i utlandet&lt;br&gt;och hämtar den här i landet för direkt utförsel till en plats utanför EG,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. varan levereras till ett fartyg eller ett luftfartyg i utrikes trafik för&lt;br&gt;bruk ombord på ett sådant fartyg eller luftfartyg eller för sådan omsätt-&lt;br&gt;ning som anges i 1 § tredje stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 a. varan levereras till ett fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i&lt;br&gt;2 b § för försäljning ombord och avser sådana livsmedel eller livsme-&lt;br&gt;delstillsatser som anges i livsmedelslagen (1971:511), dock inte punkt-&lt;br&gt;skattepliktiga varor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. varan omsätts på fartyg eller luftfartyg i de fall som avses i 2 b § för&lt;br&gt;konsumtion ombord,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. varan levereras för försälj-&lt;br&gt;ning eller försäljs i en sådan butik&lt;br&gt;som avses i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. varan är en personbil eller motorcykel som vid leveransen är införd i&lt;br&gt;exportvagnförteckning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. varan levereras för en sådan utländsk företagares räkning som inte är&lt;br&gt;skattskyldig för omsättningen och leveransen görs inom ramen för ett&lt;br&gt;garantiåtagande som företagaren gjort, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. det är fråga om en leverans&lt;br&gt;av en vara som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker för&lt;br&gt;försäljning i en sådan butik,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 a. det är fråga om en sådan&lt;br&gt;försäljning som avses i 1 § andra&lt;br&gt;stycket lagen om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 26 a § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 1 a § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap. 2 § 1998:1675.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 1 § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 kap. 6 § 1998:255.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:450.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. varan levereras här i landet till en fysisk person som är bosatt eller&lt;br&gt;stadigvarande vistas i ett annat land än ett EG-land, under förutsättning&lt;br&gt;att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a. ersättningen utgör minst 200 kronor, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b. säljaren kan visa att köparen har medfört varan vid resa till en plats&lt;br&gt;utanför EG före utgången av tredje månaden efter den månad under vil-&lt;br&gt;ken leveransen av varan gjordes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid leverans av en vara inom landet till en fysisk person som är bosatt i&lt;br&gt;Norge eller på Åland anses omsättningen som en omsättning utomlands&lt;br&gt;endast om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. leveransen avser en vara eller en grupp av varor som normalt utgör&lt;br&gt;en helhet och ersättningen utgör minst 1 000 kronor efter avdrag för skatt&lt;br&gt;enligt denna lag som hänför sig till ersättningen och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. säljaren kan visa att köparen i nära anslutning till leveransen fört in&lt;br&gt;varan eller varorna till Norge eller till Åland och därvid enligt tullräkning&lt;br&gt;eller liknande handling betalat skatt motsvarande skatt enligt denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige och Norge eller&lt;br&gt;mellan Sverige och Åland skall anses som en omsättning utomlands en-&lt;br&gt;dast om leveransen begränsas på det sätt som anges för proviantering i 5&lt;br&gt;och 6 §§ lagen (1999:446) om proviantering av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En leverans som avses i första stycket 4 av punktskattepliktiga varor&lt;br&gt;skall anses som en omsättning utomlands endast om leveransen uppfyller&lt;br&gt;de villkor som gäller för proviantering i 7-9 §§ lagen om proviantering&lt;br&gt;av fartyg och luftfartyg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäljning som avses i första&lt;br&gt;stycket 6 skall anses som en om-&lt;br&gt;sättning utomlands endast om för-&lt;br&gt;säljningen uppfyller de villkor som&lt;br&gt;gäller enligt 3 § lagen om export-&lt;br&gt;butiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 c kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om godkännande av&lt;br&gt;upplagshavare och av skatteupplag&lt;br&gt;prövas av skattemyndigheten på&lt;br&gt;särskild ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare&lt;br&gt;eller av skatteupplag far återkallas&lt;br&gt;av skattemyndigheten, om förut-&lt;br&gt;sättningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre finns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frågor om godkännande av&lt;br&gt;upplagshavare och av skatteupplag&lt;br&gt;prövas av Riksskatteverket på sär-&lt;br&gt;skild ansökan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Godkännande av upplagshavare&lt;br&gt;eller av skatteupplag far återkallas&lt;br&gt;av Riksskatteverket, om förutsätt-&lt;br&gt;ningarna för godkännande inte&lt;br&gt;längre fmns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1995:1286.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid överklagande av beslut enligt denna lag, med undantag för över-&lt;br&gt;klagande enligt andra stycket, gäller bestämmelserna i 22 kap. skattebe-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;talningslagen (1997:483).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har fattat om betalnings-&lt;br&gt;skyldighet enligt 3 kap. 26 b §, om&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 7 §&lt;br&gt;eller om återkallelse av sådant&lt;br&gt;godkännande enligt 9 c kap. 8 §&lt;br&gt;andra stycket, i ärende som rör&lt;br&gt;återbetalning enligt 10 kap. 1-8 §§&lt;br&gt;och om betalningsskyldighet och&lt;br&gt;avräkning enligt 19 kap. 7 § far&lt;br&gt;överklagas hos Länsrätten i Dalar-&lt;br&gt;nas län. Beslut som en skattemyn-&lt;br&gt;dighet fattat om gruppregistrering&lt;br&gt;enligt 6 a kap. 4 §, om ändring&lt;br&gt;eller avregistrering enligt 6 a kap.&lt;br&gt;5 § eller om innehållet i en faktura&lt;br&gt;eller jämförlig handling enligt 11&lt;br&gt;kap. 5 § fjärde stycket far överkla-&lt;br&gt;gas hos allmän förvaltningsdom-&lt;br&gt;stol. Beslut om avräkning far&lt;br&gt;överklagas särskilt på den grunden&lt;br&gt;att avräkningsbeslutet i sig är fel-&lt;br&gt;aktigt men i övrigt endast i sam-&lt;br&gt;band med överklagande av beslut&lt;br&gt;om betalningsskyldighet. Ett över-&lt;br&gt;klagande enligt detta stycke skall&lt;br&gt;ha kommit in inom två månader&lt;br&gt;från den dag klaganden fick del av&lt;br&gt;beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut enligt 9 c kap. 7 § el-&lt;br&gt;ler 8 § andra stycket eller 6 a kap.&lt;br&gt;4 eller 5 § far även överklagas av&lt;br&gt;Riksskatteverket. Om en enskild&lt;br&gt;part överklagar ett sådant beslut&lt;br&gt;förs det allmännas talan av Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som Riksskatteverket har&lt;br&gt;fattat om betalningsskyldighet en-&lt;br&gt;ligt 3 kap. 26 b §, om godkännan-&lt;br&gt;de enligt 9 c kap. 7 § eller om&lt;br&gt;återkallelse av sådant godkännan-&lt;br&gt;de enligt 9 c kap. 8 § andra styck-&lt;br&gt;et, i ärende som rör återbetalning&lt;br&gt;enligt 10 kap. 1-8 §§ och om be-&lt;br&gt;talningsskyldighet och avräkning&lt;br&gt;enligt 19 kap. 7 § far överklagas&lt;br&gt;hos Länsrätten i Dalarnas län. Be-&lt;br&gt;slut som en skattemyndighet fattat&lt;br&gt;om gruppregistrering enligt 6 a&lt;br&gt;kap. 4 §, om ändring eller avregist-&lt;br&gt;rering enligt 6 a kap. 5 § eller om&lt;br&gt;innehållet i en faktura eller jäm-&lt;br&gt;förlig handling enligt 11 kap. 5 §&lt;br&gt;fjärde stycket far överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol. Beslut&lt;br&gt;om avräkning far överklagas sär-&lt;br&gt;skilt på den grunden att avräk-&lt;br&gt;ningsbeslutet i sig är felaktigt men&lt;br&gt;i övrigt endast i samband med&lt;br&gt;överklagande av beslut om betal-&lt;br&gt;ningsskyldighet. Ett överklagande&lt;br&gt;enligt detta stycke skall ha kommit&lt;br&gt;in inom två månader från den dag&lt;br&gt;klaganden fick del av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut 6 a kap. 4 eller 5 § far&lt;br&gt;även överklagas av Riksskattever-&lt;br&gt;ket. Om en enskild part överklagar&lt;br&gt;ett sådant beslut förs det allmännas&lt;br&gt;talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid överklagande av beslut som meddelats av Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle enligt äldre bestämmelser skall Riksskatteverket föra det allmän-&lt;br&gt;nas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1999/2000:58.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den äldre lydelsen av 5 kap. 9 § gäller fortfarande i fråga om för- Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;hållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;frihet från skatt vid import, m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 4 § lagen (1994:1551) om frihet från&lt;br&gt;skatt vid import skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frihet från mervärdesskatt vid import skall medges för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. varor som levereras till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik för så-&lt;br&gt;dana ändamål som medför att skatt inte skall tas ut enligt 5 kap. 9 § första&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;stycket 4, 4 a och 5 mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som levereras för för-&lt;br&gt;säljning i en sådan butik som avses&lt;br&gt;i lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. varor som avses i 3 § lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker som&lt;br&gt;levereras för försäljning i sådan&lt;br&gt;butik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre föreskrifter gäller fortfa-&lt;br&gt;rande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1563) om&lt;br&gt;tobaksskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1563) om tobaksskatt&lt;br&gt;dels att 4, 31 c och 35 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 9 b §, av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cigaretter far inte tillhandahål-&lt;br&gt;las för försäljning annat än i origi-&lt;br&gt;nalförpackning försedd med sär-&lt;br&gt;skild märkning med uppgift om&lt;br&gt;detalj handelspriset.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 31 a § eller revi-&lt;br&gt;sion enligt 31 b § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 31a och 31 b §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Cigaretter får inte tillhandahål-&lt;br&gt;las för försäljning annat än i origi-&lt;br&gt;nalförpackning försedd med sär-&lt;br&gt;skild märkning med uppgift om&lt;br&gt;detaljhandelspriset. Detta gäller&lt;br&gt;dock inte cigaretter som upplags-&lt;br&gt;havare tillhandahåller för försälj-&lt;br&gt;ning i exportbutik enligt lagen&lt;br&gt;(1999:445) om exportbutiker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket 7 föreligger inte för varor&lt;br&gt;som förvärvats skattefritt enligt&lt;br&gt;31 e § och som förstörts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeu-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 31 a § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 31 b § i&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31 a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1678.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden, säljare&lt;br&gt;som avses i 5 § och Riksskattever-&lt;br&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig, sökande el-&lt;br&gt;ler säljare som avses i 5 § över-&lt;br&gt;klagar beslut enligt denna lag, förs&lt;br&gt;det allmännas talan av Riksskatte-&lt;br&gt;verket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt denna lag får överklagas hos Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;Länsrätten i Dalarnas län av den Bilaga 6&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden och säljare&lt;br&gt;som avses i 5 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 9 b § gäller inte för förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 105&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1564) om&lt;br&gt;alkoholskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1564) om alkoholskatt&lt;br&gt;dels att 31 c § och 35 § skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 b §, av följande lydel-&lt;br&gt;se.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8b§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattskyldighet enligt 8 § första&lt;br&gt;stycket 8 föreligger inte for varor&lt;br&gt;som förvärvats skattefritt enligt&lt;br&gt;31 e § och som for störts genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeu-&lt;br&gt;re.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 31 a § eller revi-&lt;br&gt;sion enligt 31 b § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 31a och 31 b §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31 a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag får överklagas hos&lt;br&gt;allmän förvaltningsdomstol av den&lt;br&gt;skattskyldige, sökanden och Riks-&lt;br&gt;skatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller sökan-&lt;br&gt;de överklagar beslut enligt första&lt;br&gt;stycket, förs det allmännas talan&lt;br&gt;av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31 c§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 31 a § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 31 b § i&lt;br&gt;beskattningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03105/prop_19992000__105-4.png" style="width:21pt;height:12pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 31 a och 31 b §§&lt;br&gt;far inte överklagas. Övriga beslut&lt;br&gt;enligt denna lag far överklagas hos&lt;br&gt;Länsrätten i Dalarnas län av den&lt;br&gt;skattskyldige och sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. De nya bestämmelserna i 8 b § gäller inte för förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1565) om&lt;br&gt;beskattning av viss privatinförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1565) om beskattning av&lt;br&gt;viss privatinforsel&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 4 §&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; orden ”Skattemyndigheten i Gävle” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 17 § skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Riksskatteverket får över-&lt;br&gt;klaga beslut enligt denna lag.&lt;br&gt;Prövningstillstånd krävs vid över-&lt;br&gt;klagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagas beslut enligt denna&lt;br&gt;lag av annan än Riksskatteverket&lt;br&gt;förs det allmännas talan av be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket får från be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten ta över&lt;br&gt;uppgiften att i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol föra det allmännas&lt;br&gt;talan i visst ärende eller viss grupp&lt;br&gt;av ärenden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i Regeringsrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt denna lag far över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Om det överklagade be-&lt;br&gt;slutet meddelats av Riksskattever-&lt;br&gt;ket överklagas beslutet hos Läns-&lt;br&gt;rätten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket för det allmän-&lt;br&gt;nas talan i allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol. Prövningstillstånd krävs&lt;br&gt;vid överklagande till kammarrät-&lt;br&gt;ten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut som meddelats av Tull-&lt;br&gt;verket enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft en 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av lagens rubrik 1999:1329.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:508.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16 Förslag till lag om ändring i alkohollagen&lt;br&gt;(1994:1738)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 8 kap. 1 a och 4 §§ samt 12 kap. 8 § alkohol-&lt;br&gt;lagen (1994:1738) skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap.&lt;br&gt;la§‘&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna för marknadsföring i&lt;br&gt;4 kap. 8-11 och 13 §§ finns särskilda regler i marknadsföringslagen&lt;br&gt;(1995:450). Tillsynen över efterlevnaden av bestämmelserna i 4 kap. 8-&lt;br&gt;11 §§ gentemot den som har serveringstillstånd far, i fråga om mark-&lt;br&gt;nadsföring på serveringsställen, utövas också av kommunen. För kom-&lt;br&gt;munens tillsyn gäller inte 4 kap. 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Skattemyndigheten i Gävle) ut-&lt;br&gt;övar tillsyn över efterlevnaden av&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 5 §. Be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten får uppdra&lt;br&gt;åt Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;att utöva tillsyn i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;(Riksskatteverket) utövar tillsyn&lt;br&gt;över efterlevnaden av bestämmel-&lt;br&gt;serna i 4 kap. 5 §. Skattemyndig-&lt;br&gt;heten i Gävle, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö får utöva tillsyn i beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndighetens ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en tillsynsmyndighet begär det skall en tillståndshavare lämna till-&lt;br&gt;träde till driftsställe med tillhörande lokaler och tillhandahålla handlingar&lt;br&gt;som rör verksamheten samt utan ersättning hjälpa till vid tillsynen, lämna&lt;br&gt;varuprover som behövs och redovisa uppgifter om verksamhetens om-&lt;br&gt;fattning och utveckling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och skattemyndighet som&lt;br&gt;anges i 1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i första stycket&lt;br&gt;gäller även i förhållande mellan&lt;br&gt;den som är berättigad att bedriva&lt;br&gt;partihandel enligt 4 kap. 1 § första&lt;br&gt;stycket och myndighet som anges i&lt;br&gt;1 a § andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1999:1001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret far lämnas ut på medium för automatisk databe-&lt;br&gt;handling for de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till föl-&lt;br&gt;jande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;br&gt;tanke om brott&lt;br&gt;denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miss-&lt;br&gt;enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning&lt;br&gt;lagföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet&lt;br&gt;och Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om verk-&lt;br&gt;samhet som omfattas&lt;br&gt;av denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;br&gt;påförande av tull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter i registret får lämnas ut på medium för automatiskdatabe-&lt;br&gt;handling för de ändamål och i den utsträckning som anges nedan till föl-&lt;br&gt;jande mottagare&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Mottagare&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ändamål&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Polismyndighet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;miss-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utredning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tanke om brott&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lagföring&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighet,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Uppgift om&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;verk-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Beskattning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;eller&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;samhet som omfattas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;påförande av tull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tullverket&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;av denna lag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder ikraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1994:430.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;17 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om&lt;br&gt;skatt på energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 15 § och 12 kap. 1 § lagen&lt;br&gt;(1994:1776) om skatt på energi skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle får&lt;br&gt;uppdra åt Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Stockholm, Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Göteborg eller Skattemyndigheten&lt;br&gt;i Malmö att fatta beslut om före-&lt;br&gt;läggande enligt 13 § eller revision&lt;br&gt;enligt 14 § i dess ställe.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverket har samma be-&lt;br&gt;fogenhet som skattemyndigheten&lt;br&gt;har enligt 13 och 14 §§. I före-&lt;br&gt;kommande fall tar verket därmed&lt;br&gt;över den befogenhet som annars&lt;br&gt;skattemyndigheten har.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 §*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndigheten i Gävle,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Stockholm,&lt;br&gt;Skattemyndigheten i Göteborg&lt;br&gt;eller Skattemyndigheten i Malmö&lt;br&gt;får fatta beslut om föreläggande&lt;br&gt;enligt 13 § eller besluta och ge-&lt;br&gt;nomföra revision enligt 14 § i be-&lt;br&gt;skattningsmyndighetens ställe .&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 9 kap. 13 och&lt;br&gt;14 §§ far inte överklagas. Övriga&lt;br&gt;beslut enligt denna lag får över-&lt;br&gt;klagas hos allmän förvaltnings-&lt;br&gt;domstol av den skattskyldige, sö-&lt;br&gt;kanden och Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om en skattskyldig eller en sö-&lt;br&gt;kande överklagar ett beslut enligt&lt;br&gt;första stycket förs det allmännas&lt;br&gt;talan av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt 9 kap. 13 och&lt;br&gt;14 §§ far inte överklagas. Övriga&lt;br&gt;beslut enligt denna lag far över-&lt;br&gt;klagas hos Länsrätten i Dalarnas&lt;br&gt;län av den skattskyldige och av&lt;br&gt;sökanden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid överklagande av beslut som meddelats före ikraftträdandet skall&lt;br&gt;Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1680.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 Förslag till lag om ändring i skattebetalningslagen&lt;br&gt;(1997:483)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om skattebetalningslagen (1997:483)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att i 2 kap. 4 § och 10 kap. 32 §' orden ”Skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle” och ordet ”skattemyndigheten” skall bytas ut mot&lt;br&gt;”Riksskatteverket”,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 22 kap. 1 § skall ha följande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut av skattemyndigheten eller Riksskatteverket far, utom i de fall&lt;br&gt;som avses i 2 §, överklagas hos allmän förvaltningsdomstol av den skatt-&lt;br&gt;skyldige. Beslut som myndighet fattat enligt 13 kap. 1 § överklagas hos&lt;br&gt;regeringen. Skattemyndighetens beslut far, utom i de fall som avses i&lt;br&gt;andra stycket, överklagas också av Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattemyndighetens beslut om avgiftsunderlag för egenavgifter far&lt;br&gt;överklagas också av Riksförsäkringsverket. Vad som sägs i denna lag om&lt;br&gt;överklagande av Riksskatteverket skall då i stället gälla Riksförsäkrings-&lt;br&gt;verket. Vid sådant överklagande gäller dessutom 13 kap. 22 § första och&lt;br&gt;tredje styckena lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets beslut enligt 2&lt;br&gt;kap. 4 § får överklagas hos Läns-&lt;br&gt;rätten i Dalarnas län.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; Senaste lydelse av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 4 § 1998:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 kap. 32 § 1998:232.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:681.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 Förslag till lag om ändring i lagen (1997:1137) om&lt;br&gt;vägavgift för vissa tunga fordon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1997:1137) om vägavgift för&lt;br&gt;vissa tunga fordon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 11, 17 och 23 §§ skall ha följande lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 17 a §, av följande ly-&lt;br&gt;delse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För motorfordon eller ledad motorfordonskombination med högst tre&lt;br&gt;axlar tas vägavgiften ut med 6 314 kronor per år, 631 kronor per månad,&lt;br&gt;168 kronor per vecka och 50 kronor per dag. För motorfordon eller ledad&lt;br&gt;motorfordonskombination med fyra eller flera axlar tas vägavgiften ut&lt;br&gt;med 10 524 kronor per år, 1 052 kronor per månad, 277 kronor per vecka&lt;br&gt;och 50 kronor per dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För svenskt fordon med draganordning bestäms vägavgiften efter det&lt;br&gt;största möjliga antalet axlar och den högsta total vikten som fordonskom-&lt;br&gt;binationen kan ha.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För fordon registrerade i Grek-&lt;br&gt;land skall vägavgiften sättas ned&lt;br&gt;med 50 procent under förutsätt-&lt;br&gt;ning att vägavgiftsbevis som anges&lt;br&gt;i 20 § köps före den 1 juli 2002.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vägavgift skall betalas tillbaka om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avgiftsplikt upphör för ett fordon under tid för vilken vägavgift har&lt;br&gt;betalats, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ett fordons beskaffenhet ändras så att vägavgift skall tas ut med an-&lt;br&gt;nat belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En förutsättning för återbetalning är att vägavgiftsbeviset ges in till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten före utgången av den period för vilken avgiften&lt;br&gt;har betalats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;återbetalas överskjutande belopp&lt;br&gt;till den som var avgiftsskyldig när&lt;br&gt;avgiftsplikten upphörde. Vägav-&lt;br&gt;giften betalas tillbaka med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den del av&lt;br&gt;avgiften som belöper på antalet&lt;br&gt;återstående hela månader för vilka&lt;br&gt;avgift har betalats, räknat från det&lt;br&gt;att vägavgiftsbeviset kom in till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 1&lt;br&gt;återbetalas överskjutande belopp&lt;br&gt;till den som var avgiftsskyldig när&lt;br&gt;avgiftsplikten upphörde. Vägav-&lt;br&gt;giften betalas tillbaka med ett be-&lt;br&gt;lopp som motsvarar den del av&lt;br&gt;avgiften som belöper på antalet&lt;br&gt;återstående hela månader för vilka&lt;br&gt;avgift har betalats, räknat från det&lt;br&gt;att avgiftsplikten upphörde. Från&lt;br&gt;det belopp som skall återbetalas&lt;br&gt;dras en avgift på 210 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beskattningsmyndigheten. Från det&lt;br&gt;belopp som skall återbetalas dras&lt;br&gt;en avgift på 210 kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fall som avses i första stycket 2 återbetalas överskjutande belopp till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den som var avgiftsskyldig när registreringsbesiktning skedde. Återbetal-&lt;br&gt;ning skall ske med ett belopp som motsvarar den del av avgiften som&lt;br&gt;belöper på antalet återstående hela månader for vilka avgift har betalats,&lt;br&gt;räknat från den dag registreringsbesiktning skedde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har avgiftsplikten upphört in-&lt;br&gt;nan avgiften är betald eller har ett&lt;br&gt;fordons beskaffenhet ändrats så att&lt;br&gt;vägavgift skall tas ut med annat&lt;br&gt;belopp får avgiften sättas ned.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut enligt första stycket fattas&lt;br&gt;genom automatisk databehandling&lt;br&gt;på grundval av uppgifter i bilre-&lt;br&gt;gistret, i enlighet med vad som&lt;br&gt;anges i 17 § tredje och fjärde&lt;br&gt;styckena.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om avgiften sätts ned på grund&lt;br&gt;av att avgiftsplikten har upphört&lt;br&gt;skall en administrations av gift tas&lt;br&gt;ut motsvarande den administra-&lt;br&gt;tionsavgift som dras vid återbetal-&lt;br&gt;ning enligt 17 § tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp i svenska kronor som&lt;br&gt;anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas&lt;br&gt;per den 1 januari varje kalenderår.&lt;br&gt;Beloppen i svenska kronor mot-&lt;br&gt;svarar de belopp i ecu som anges i&lt;br&gt;artikel 8 och 10 i det i 21 § nämn-&lt;br&gt;da avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De belopp i svenska kronor som&lt;br&gt;anges i 11, 17 och 22 §§ omräknas&lt;br&gt;per den 1 januari varje kalenderår.&lt;br&gt;Beloppen i svenska kronor mot-&lt;br&gt;svarar de belopp i euro som anges&lt;br&gt;i artikel 8 och 10 i det i 21 §&lt;br&gt;nämnda avtalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning sker enligt den kurs&lt;br&gt;i svenska kronor av ecu som gällde&lt;br&gt;den första vardagen i oktober året&lt;br&gt;innan och som offentliggörs i Eu-&lt;br&gt;ropeiska gemenskapernas officiella&lt;br&gt;tidning. Om ett belopp som beräk-&lt;br&gt;nas for ett visst år fore avrundning&lt;br&gt;avviker från föregående års belopp&lt;br&gt;med mindre än 5 procent eller 5&lt;br&gt;ecu, skall föregående års belopp&lt;br&gt;fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen fastställer fore november månads utgång de omräknade&lt;br&gt;belopp som enligt denna lag skall tas ut under påföljande kalenderår.&lt;br&gt;Beloppen avrundas nedåt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Omräkning sker enligt den kurs&lt;br&gt;i svenska kronor av euro som gäll-&lt;br&gt;de den första vardagen i oktober&lt;br&gt;året innan och som offentliggörs i&lt;br&gt;Europeiska gemenskapernas offi-&lt;br&gt;ciella tidning. Om ett belopp som&lt;br&gt;beräknas för ett visst år före av-&lt;br&gt;rundning avviker från föregående&lt;br&gt;års belopp med mindre än 5 pro-&lt;br&gt;cent eller 5 euro, skall föregående&lt;br&gt;års belopp fortsätta att gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Vid återbetalning enligt 17 § tillämpas bestämmelsen i dess äldre ly-&lt;br&gt;delse om avgiftsplikten upphört eller fordonets beskaffenhet ändrats fore&lt;br&gt;ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte när avgiftsplikt upphört eller&lt;br&gt;fordonets beskaffenhet ändrats före ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:189) om&lt;br&gt;förhandsbesked i skattefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1998:189) om förhandsbesked i&lt;br&gt;skattefrågor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller förhandsbesked om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skatt eller avgift som avses i 1 kap. 1 § första stycket taxeringslagen&lt;br&gt;(1990:324),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. skatt som avses i 1 kap. 1 § första stycket 1 lagen (1984:151) om&lt;br&gt;punktskatter och prisregleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. taxering enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förhandsbesked lämnas av Förhandsbesked lämnas av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsnämnden efter ansökan&lt;br&gt;av en enskild eller Riksskattever-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatterättsnämnden efter ansökan&lt;br&gt;av en enskild. Förhandsbesked&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt första stycket 1, 3 och 4&lt;br&gt;lämnas även efter ansökan av&lt;br&gt;Riksskatteverket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rörande en fråga som avses i 1 § första&lt;br&gt;stycket 1 eller 4 skall ha kommit in till Skatterättsnämnden före utgången&lt;br&gt;av året efter taxeringsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rö-&lt;br&gt;rande en fråga som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 2 eller 3 skall ha&lt;br&gt;kommit in till Skatterättsnämnden&lt;br&gt;före utgången av andra året efter&lt;br&gt;utgången av det kalenderår under&lt;br&gt;vilket redovisningsperioden har&lt;br&gt;gått ut eller, om skatteredovisning-&lt;br&gt;en inte avser redovisningsperioder,&lt;br&gt;den skattepliktiga händelsen har&lt;br&gt;inträffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Riksskatteverkets ansökan rö-&lt;br&gt;rande en fråga som avses i 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 skall ha kommit in&lt;br&gt;till Skatterättsnämnden före ut-&lt;br&gt;gången av andra året efter utgång-&lt;br&gt;en av det kalenderår under vilket&lt;br&gt;redovisningsperioden har gått ut&lt;br&gt;eller, om skatteredovisningen inte&lt;br&gt;avser redovisningsperioder, den&lt;br&gt;skattepliktiga händelsen har in-&lt;br&gt;träffat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Vid begäran om förhandsbe-&lt;br&gt;sked i en fråga där skattemyndigheten fattat beslut före ikraftträdandet&lt;br&gt;tillämpas äldre bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:445) om&lt;br&gt;exportbutiker&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 och 3 §§ lagen (1999:445) om exportbuti-&lt;br&gt;ker skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får bevilja flygplatshållare tillstånd att inrätta exportbutik&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;på flygplats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik får obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de. Annan försäljning får inte ske i&lt;br&gt;en exportbutik.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamheten i en exportbutik&lt;br&gt;skall bedrivas av en godkänd upp-&lt;br&gt;lagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall vara ett&lt;br&gt;godkänt skatteupplag enligt dessa&lt;br&gt;lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I en exportbutik far obeskattade&lt;br&gt;gemenskapsvaror, med de be-&lt;br&gt;gränsningar som anges i 3 §, säljas&lt;br&gt;till flygpassagerare som reser till&lt;br&gt;en plats utanför EG:s skatteområ-&lt;br&gt;de.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om alkohol- och tobaksvaror&lt;br&gt;skall säljas i en exportbutik skall&lt;br&gt;verksamheten bedrivas av en god-&lt;br&gt;känd upplagshavare enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1563) om tobaksskatt och&lt;br&gt;lagen (1994:1564) om alkohol-&lt;br&gt;skatt. Exportbutiken skall i sådana&lt;br&gt;fall vara ett godkänt skatteupplag&lt;br&gt;enligt dessa lagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljningen får endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Försäljning av obeskattade ge-&lt;br&gt;menskapsvaror till flygpassagera-&lt;br&gt;re som reser till en plats utanför&lt;br&gt;EG:s skatteområde far endast avse&lt;br&gt;följande varor och i angivna fall&lt;br&gt;följande kvantiteter av dessa varor&lt;br&gt;till varje resande:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 50 cigarrer eller 250 gram&lt;br&gt;röktobak eller en proportionell blandning av dessa tobaksvaror,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. en liter spritdryck eller två liter starkvin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två liter vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;två liter starköl, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. parfym, luktvatten och andra kosmetiska preparat samt choklad- och&lt;br&gt;konfektyrvaror och andra tobaksvaror än sådana som anges ovan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till den som avreser med bestämmelseort i Norge far försäljning inte&lt;br&gt;ske till större mängder än vad resande far införa tullfritt till det landet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av första stycket förstås med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;spritdryck: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 22 vo-&lt;br&gt;lymprocent,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;starkvin: alkoholdryck med en alkoholhalt som överstiger 15 men inte&lt;br&gt;22 volymprocent, samt mousserande vin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vin: annat vin än starkvin samt annan alkoholdryck med en alkoholhalt&lt;br&gt;som överstiger 3,5 men inte 15 volymprocent och som inte är starköl,&lt;br&gt;starköl: öl med en alkoholhalt som överstiger 3,5 volymprocent,&lt;br&gt;cigarill: cigarrer med en högsta vikt av 3 gram per styck.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 Förslag till lag om upphävande av vissa lagar om la-&lt;br&gt;gerskatt på bränslen&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att följande lagar skall upphöra att gälla vid ut-&lt;br&gt;gången av juni 2000, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lagen (1990:1087) om lagerskatt på vissa oljeprodukter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lagen (1992:1439) om lagerskatt på dieselolja,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lagen (1992:1479) om lagerskatt på viss bensin,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lagen (1995:1132)-om lagerskatt på dieselolja för förbrukning i vissa&lt;br&gt;motordrivna fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De upphävda lagarna gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 Förslag till lag om upphävande av lagen (1994:40) Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;om tillfällig kompensation för viss energiskatt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 6&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att lagen (1994:40) om tillfällig kompensation&lt;br&gt;för viss energiskatt skall upphöra att gälla vid utgången av juni 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om förhållanden som&lt;br&gt;hänför sig till tiden före den 1 juli 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;176&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådsremissens lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på&lt;br&gt;energi&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1776) om skatt på energi&lt;br&gt;dels att 7 kap. 4 § samt 9 kap. 2, 5, och 9 §§ skall ha följande lydelse,&lt;br&gt;dels att det i lagen skall införas två nya paragrafer, 11 kap. 12 och&lt;br&gt;13 §§, samt närmast före 11 kap. 12 § en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle, dock inte bensin, råtallolja&lt;br&gt;eller bränsle som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b, som förbrukats&lt;br&gt;för annat ändamål än drift av mo-&lt;br&gt;tordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid yrkesmässig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag far, i den mån avdrag&lt;br&gt;inte har gjorts enligt 1-3 §§, göras&lt;br&gt;även för energiskatten samt för&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränsle, dock inte bensin, råtallolja&lt;br&gt;eller bränsle som avses i 2 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 3 b, som förbrukats&lt;br&gt;för annat ändamål än drift av mo-&lt;br&gt;tordrivna fordon vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i industriell verksamhet&lt;br&gt;eller i yrkesmässig jord-, skogs-&lt;br&gt;eller vattenbruksverksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;avdrag får göras för energiskatt med ett belopp som motsvarar den ener-&lt;br&gt;giskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag enligt första eller andra stycket far göras även för skatt på&lt;br&gt;bränsle som sålts för förbrukning för växthusuppvärmning vid yrkesmäs-&lt;br&gt;sig växthusodling.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket gäller även sådan oljeprodukt som av-&lt;br&gt;ses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b och som förbrukats vid tillverknings-&lt;br&gt;processen i gruvindustriell verksamhet för drift av andra motordrivna&lt;br&gt;fordon än personbilar, lastbilar och bussar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har bränsle sålts för förbrukning till någon som meddelats ett beslut&lt;br&gt;om preliminär skattesats enligt 9 kap. 9 b § far avdrag enligt tredje styck-&lt;br&gt;et göras enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskattesats som följer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon som inte är skattskyl- Om någon som inte är skattskyl-&lt;br&gt;dig har förbrukat bränsle, dock dig har förbrukat bränsle, dock&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;177&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bensin, råtallolja eller bränsle&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första styck-&lt;br&gt;et 3 b, för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet, medger beskattning-&lt;br&gt;smyndigheten efter ansökan åter-&lt;br&gt;betalning av energiskatten och&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte bensin, råtallolja eller bränsle&lt;br&gt;som avses i 2 kap. 1 § första styck-&lt;br&gt;et 3 b, för annat ändamål än drift&lt;br&gt;av motordrivna fordon vid till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller i annan yrkes-&lt;br&gt;mässig jord-, skogs- eller vatten-&lt;br&gt;bruksverksamhet än växthusupp-&lt;br&gt;värmning vid yrkesmässig växthus-&lt;br&gt;odling, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan åter-&lt;br&gt;betalning av energiskatten och&lt;br&gt;hälften av koldioxidskatten på&lt;br&gt;bränslet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;återbetalning medges av energiskatt till ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;energiskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § far&lt;br&gt;återbetalning enligt första eller andra stycket medges enligt den lägre&lt;br&gt;koldioxidskattesats eller, beträffande råtallolja, energiskattesats som föl-&lt;br&gt;jer av beslutet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för växthus-&lt;br&gt;uppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling, medger beskatt-&lt;br&gt;ningsmyndigheten efter ansökan&lt;br&gt;av den som framställt värmen&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;u&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om värme har levererats för till-&lt;br&gt;verkningsprocessen i industriell&lt;br&gt;verksamhet eller för yrkesmässig&lt;br&gt;jord-, skogs- eller vattenbruks-&lt;br&gt;verksamhet, medger beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten efter ansökan av den&lt;br&gt;som framställt värmen återbetal-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;ning av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. energiskatten på elektrisk kraft, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. energiskatten och hälften av koldioxidskatten på bränsle, dock inte&lt;br&gt;bensin, råtallolja eller bränsle som avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 b,&lt;br&gt;som förbrukats vid framställning av värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket 2 tillämpas även på råtallolja, dock att&lt;br&gt;återbetalning av energiskatt medges till ett belopp som motsvarar den&lt;br&gt;energiskatt och hälften av den koldioxidskatt som tas ut på bränsle som&lt;br&gt;avses i 2 kap. 1 § första stycket 3 a.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har beslut om preliminär skattesats meddelats enligt 9 kap. 9 b § med-&lt;br&gt;ges återbetalning enligt den lägre koldioxidskattesats eller, beträffande&lt;br&gt;råtallolja, energiskattesats som följer av beslutet.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03105/prop_19992000__105-5.png" style="width:23pt;height:15pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 §, inköp mot för-&lt;br&gt;säkran enligt 8 kap. 3 a § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utöver möjligheterna till avdrag&lt;br&gt;enligt 7 kap. 4 §, inköp mot för-&lt;br&gt;säkran enligt 8 kap. 3 a § eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;11&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:1699.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;178&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;gäller följande. Har bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin eller bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, för-&lt;br&gt;brukats vid tillverkningsprocessen&lt;br&gt;i industriell verksamhet eller för&lt;br&gt;växthusuppvärmning vid yrkes-&lt;br&gt;mässig växthusodling, medger be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten efter ansö-&lt;br&gt;kan nedsättning av koldioxidskat-&lt;br&gt;ten eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskatten för den del av skat-&lt;br&gt;ten som överstiger 0,8 procent av&lt;br&gt;de framställda produkternas för-&lt;br&gt;säljningsvärde. Nedsättning med-&lt;br&gt;ges med sådant belopp att den&lt;br&gt;överskjutande skattebelastningen&lt;br&gt;inte överstiger 24 procent av det&lt;br&gt;överskjutande skattebeloppet för&lt;br&gt;bränslet. Nedsättning far dock inte&lt;br&gt;medges för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även mottagare av värmele-&lt;br&gt;veranser om värmen har använts&lt;br&gt;vid tillverkningsprocessen i indust-&lt;br&gt;riell verksamhet eller för växthu-&lt;br&gt;suppvärmning vid yrkesmässig&lt;br&gt;växthusodling. I sådana fall avses&lt;br&gt;med bränsle det bränsle som för-&lt;br&gt;brukats för framställning av vär-&lt;br&gt;men.&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalning enligt 9 kap. 2 §&lt;br&gt;gäller följande. Har bränsle, dock&lt;br&gt;inte bensin eller bränsle som avses&lt;br&gt;i 2 kap. 1 § första stycket 3 b, för-&lt;br&gt;brukats vid tillverkningsprocessen&lt;br&gt;i industriell verksamhet eller i yr-&lt;br&gt;kesmässig jord-, skogs- eller vat-&lt;br&gt;tenbruksverksamhet, medger be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten efter ansö-&lt;br&gt;kan nedsättning av koldioxidskat-&lt;br&gt;ten eller, beträffande råtallolja,&lt;br&gt;energiskatten för den del av skat-&lt;br&gt;ten som överstiger 0,8 procent av&lt;br&gt;de framställda produkternas för-&lt;br&gt;säljningsvärde. Nedsättning med-&lt;br&gt;ges med sådant belopp att den&lt;br&gt;överskjutande skattebelastningen&lt;br&gt;inte överstiger 24 procent av det&lt;br&gt;överskjutande skattebeloppet för&lt;br&gt;bränslet. Nedsättning far dock inte&lt;br&gt;medges för skatt på bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för drift av motordrivna&lt;br&gt;fordon.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första stycket&lt;br&gt;gäller även mottagare av värmele-&lt;br&gt;veranser om värmen har använts&lt;br&gt;vid tillverkningsprocessen i indust-&lt;br&gt;riell verksamhet eller i yrkesmäs-&lt;br&gt;sig jord-, skogs- eller vatten-&lt;br&gt;bruksverksamhet. I sådana fall av-&lt;br&gt;ses med bränsle det bränsle som&lt;br&gt;förbrukats för framställning av&lt;br&gt;värmen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning av nedsättning enligt första eller andra stycket far den&lt;br&gt;koldioxidskatt som är hänförlig till följande bränslen dock inte sättas ned&lt;br&gt;mer än att den motsvarar minst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 kr per kubikmeter diesel-&lt;br&gt;brännolja (KN-nr 2710 00 69) el-&lt;br&gt;ler fotogen (KN-nr 2710 00 51&lt;br&gt;eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kr per kubikmeter eld-&lt;br&gt;ningsolja (KN-nr 2710 00 74-2710&lt;br&gt;00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 160 kronor per kubikmeter&lt;br&gt;dieselbrännolja (KN-nr 2710 00&lt;br&gt;69) eller fotogen (KN-nr 2710 00&lt;br&gt;51 eller 2710 00 55),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 125 kronor per kubikmeter&lt;br&gt;eldningsolja (KN-nr 2710 00 74-&lt;br&gt;2710 00 78), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 320 kronor per 1 000 kilogram gasol som förbrukats för drift av sta-&lt;br&gt;tionära motorer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som i tredje stycket föreskrivs om dieselbrännolja, fotogen, eld-&lt;br&gt;ningsolja och gasol tillämpas även på bränsle för vilket motsvarande skatt&lt;br&gt;skall betalas enligt 2 kap. 3 och 4 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;179&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om nedsättning enligt första eller andra stycket skall omfatta Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;en period om ett kalenderår och skall lämnas in till beskattnings- Bilaga 7&lt;br&gt;myndigheten senast inom ett år efter kalenderårets utgång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om elektrisk kraft har förbru-&lt;br&gt;kats i annan yrkesmässig jord-,&lt;br&gt;skogs- eller vattenbruksverksamhet&lt;br&gt;än vid yrkesmässig växthusodling,&lt;br&gt;beslutar beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;efter ansökan om återbetalning av&lt;br&gt;energiskatten på den elektriska&lt;br&gt;kraften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan om återbetalning skall&lt;br&gt;omfatta perioden den 1 juli-den 30&lt;br&gt;juni (årsperiod). Om sökanden&lt;br&gt;beräknas förbruka elektrisk kraft i&lt;br&gt;större omfattning, får dock be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten medge att&lt;br&gt;ansökan får göras per kalender-&lt;br&gt;kvartal. När sådant medgivande&lt;br&gt;har lämnats, skall ansökan göras&lt;br&gt;per kalenderkvartal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till återbetalning föreligger&lt;br&gt;endast för den del av skatte-&lt;br&gt;beloppet som överstiger 1 000&lt;br&gt;kronor per årsperiod.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ansökan skall lämnas in till be-&lt;br&gt;skattningsmyndigheten inom ett år&lt;br&gt;efter utgången av årsperioden res-&lt;br&gt;pektive kalenderkvartalet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 9 kap. 12—&lt;br&gt;15 §§ gäller i fråga om återbetal-&lt;br&gt;ning av energiskatt enligt 12 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. Äldre bestämmelser gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till tiden före ikraft-&lt;br&gt;trädandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Lagrådets yttranden&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet&lt;br&gt;Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 9 mars 2000 (Finansdepartementet) har rege-&lt;br&gt;ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. lag om ändring i lagen (1984:151)om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. lag om ändring i lagen (1972:266) om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. lag om ändring i lagen (1972:435) om överlastavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. lag om ändring i lagen (1972:820) om skatt på spel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. lag om ändring i lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogs-&lt;br&gt;kontomedel m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utomlands bosatta artister,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;import,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1994:1563) om tobaksskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1994:1564) om alkoholskatt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag om ändring i lagen (1994:1565) om beskattning av viss&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;privatinförsel,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag om ändring i alkohollagen (1994:1738),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:438),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1997:1137) om vägavgift för vissa&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tunga fordon,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i lagen (1998:189) om förhandsbesked i skatte-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;frågor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i lagen (1999:445) om exportbutiker,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om upphävande av vissa lagar om lagerskatt på bränslen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om upphävande av lagen (1994:40) om tillfällig kompensa-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tion för viss energiskatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har inför Lagrådet föredragits av finanssakkunnige Lars Lund-&lt;br&gt;holm, departementssekreteraren Jan Larsson, kammarrättsassessorn Pet-&lt;br&gt;ter Classon och kammarrättsassessorn Viktoria Sjögren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;181&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om skatt på termisk effekt i kärnkraftsreakto-&lt;br&gt;rer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att produktionsskatten på kärnkraft läggs om&lt;br&gt;till en skatt som baseras på den termiska effekten i kämkraftsreaktorema.&lt;br&gt;Vad som avses med termisk effekt framgår inte av lagförslaget eller av&lt;br&gt;författningskommentaren. Under lagrådsföredragningen har upplysts att&lt;br&gt;med termisk effekt i lagförslaget avses kämkraftsreaktoms värmepro-&lt;br&gt;duktionsförmåga. Enligt Lagrådets mening bör denna definition tas in i&lt;br&gt;förevarande paragraf. Lagrådet förordar att till paragrafen fogas en andra&lt;br&gt;mening av följande lydelse. ”Med termisk effekt avses i denna lag käm-&lt;br&gt;kraftsreaktoms värmeproduktionsförmåga.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt första stycket skall skatt betalas för varje kalendermånad som till-&lt;br&gt;stånd finns att inneha och driva en kämkraftsreaktor. Lagrådet anser att&lt;br&gt;stycket bör kompletteras med en bestämmelse som anger att, om&lt;br&gt;driftstillståndet har löpt ut eller återkallats före slutet på en kalendermå-&lt;br&gt;nad, skattskyldigheten upphör vid denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att skatten beräknas med utgångspunkt i den&lt;br&gt;högsta tillåtna termiska effekten i kämkraftsreaktom. För de flesta av&lt;br&gt;reaktoma framgår denna effekt av regeringens driftstillstånd. Om den&lt;br&gt;högsta termiska effekten inte har fastställts far enligt andra meningen&lt;br&gt;beskattningsmyndigheten uppskatta effekten efter vad som kan anses&lt;br&gt;skäligt. Som bestämmelsen utformats ger den intryck av att beskattnings-&lt;br&gt;myndigheten skall kunna göra en helt fri skälighetsbedömning. Detta har&lt;br&gt;emellertid inte varit avsikten. Av motiven framgår att beskattningsmyn-&lt;br&gt;digheten bör beräkna den högsta tillåtna termiska effekten efter jämförel-&lt;br&gt;se med andra reaktorer för vilka en sådan effekt har fastställts. Enligt&lt;br&gt;Lagrådets mening bör detta framgå av lagtexten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Mot bakgrund av det anförda föreslår Lagrådet att paragrafen ges föl-&lt;br&gt;jande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Skatt skall betalas för varje kalendermånad som tillstånd finns att in-&lt;br&gt;neha och driva en kämkraftsreaktor. Om driftstillståndet har löpt ut eller&lt;br&gt;återkallats före slutet på en kalendermånad upphör skattskyldigheten vid&lt;br&gt;denna tidpunkt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatten utgör för varje kalendermånad 5 514 kronor per megawatt av&lt;br&gt;den högsta tillåtna termiska effekten i kämkraftsreaktom. Om den högsta&lt;br&gt;tillåtna termiska effekten inte har fastställts får beskattningsmyndigheten&lt;br&gt;beräkna effekten efter jämförelse med reaktorer för vilka sådan effekt har&lt;br&gt;fastställts.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen har tagits in bestämmelser om möjlighet att vid längre drifts-&lt;br&gt;stopp få skatteavdrag. Lagrådet har inget att invända mot det sakliga in-&lt;br&gt;nehållet i paragrafen men anser att den bör ges en annan utformning.&lt;br&gt;Lagrådet förordar att paragrafen ges följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Om en kämkraftsreaktor har varit ur drift under en sammanhängande&lt;br&gt;period av mer än 90 kalenderdygn, får avdrag med 181 kronor per me-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;182&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;gawatt av den termiska effekten göras för det antal kalenderdygn som&lt;br&gt;överstiger 90.”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 7 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med anledning av ändringen i 1 kap 5 § 2 bör Fiskeriverket inte längre&lt;br&gt;nämnas i 7 § i samma kapitel. Lagrådet föreslår att paragrafen ändras i&lt;br&gt;enlighet med det sagda och att ”Jordbruksverket” byts mot ”Statens Jord-&lt;br&gt;bruksverk”. Motsvarande ändringar bör göras i andra lagrum där de två&lt;br&gt;verken nämns.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 kap. 1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna nya andra stycket i paragrafen föreskrivs att Riksskatte-&lt;br&gt;verkets beslut i fråga som avses i första stycket överklagas hos Länsrätten&lt;br&gt;i Dalamas län. I sak har Lagrådet inget att invända mot att överklaganden&lt;br&gt;i en sådan fråga liksom hittills sker hos den angivna länsrätten. Att det är&lt;br&gt;denna länsrätt som är behörig framgår för närvarande i första hand av 14&lt;br&gt;§ andra stycket lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.&lt;br&gt;Där föreskrivs att ett beslut överklagas till den länsrätt inom vars dom-&lt;br&gt;krets ärendet först prövats, om inte regeringen för ett visst slag av mål&lt;br&gt;föreskriver annat. Av förordningen (1977:937) om allmänna förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstolars behörighet m.m. framgår att det är Länsrätten i Dalarnas&lt;br&gt;län som är behörig att pröva överklaganden av beslut som har fattats av&lt;br&gt;Särskilda skattekontoret i Ludvika.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lagstiftningssystematik bygger alltså på att det är regering-&lt;br&gt;en som skall föreskriva om undantag från huvudregeln om att behörig&lt;br&gt;länsrätt är den inom vars domkrets ett ärende först prövats. Det finns&lt;br&gt;visserligen i 20 kap. 1 § andra stycket mervärdesskattelagen redan en&lt;br&gt;bestämmelse om överklagande som direkt pekar ut Länsrätten i Dalarnas&lt;br&gt;län som överinstans (jfr också 9 kap. 3 § LPP). Att nu införa motsvarande&lt;br&gt;bestämmelse i en rad andra lagar gör dock lagstiftningen alltför inkon-&lt;br&gt;sekvent.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Valet står mellan att antingen - i enlighet med 14 § andra stycket lagen&lt;br&gt;om allmänna förvaltningsdomstolar - reglera behörigheten för Länsrätten&lt;br&gt;i Dalarnas län genom bestämmelser i förut nämnda förordning eller gå&lt;br&gt;vidare med lagbestämmelser i saken. I det förra fallet behövs inte den i&lt;br&gt;remissen föreslagna lagändringen som anger att överklagande av Riks-&lt;br&gt;skatteverkets beslut skall ske hos nämnda länsrätt. I det senare fallet bör&lt;br&gt;14 § andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar ändras så att&lt;br&gt;det framgår att huvudregeln där gäller om det inte för ett visst slag av mål&lt;br&gt;föreskrivs annat i lag eller förordning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det som nu har anförts gäller också föreslagna ändringar i 29 § ku-&lt;br&gt;pongskattelagen, 32 § lagen om skatt på annonser och reklam, 9 § lagen&lt;br&gt;om skatt på gödselmedel, 13 § lagen om skatt på ränta på skogskontome-&lt;br&gt;del m.m., 21 § lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta ar-&lt;br&gt;tister m.fl., 35 § lagen om tobaksskatt, 35 § lagen om alkoholskatt, 17 §&lt;br&gt;lagen om beskattning av viss privatinförsel, 12 kap. 1 § lagen om skatt på&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;183&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;energi och 22 kap. 1 § skattebetalningslagen samt dessutom 20 kap.l § Prop. 1999/2000:105&lt;br&gt;andra stycket mervärdesskattelagen (jfr det inte till Lagrådet remitterade Bilaga 8&lt;br&gt;men i remissen upptagna förslaget till lag om ändring i lagen om försälj-&lt;br&gt;ningsskatt på motorfordon).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 2 anges att vid överklagande av beslut som meddelats före ikraft-&lt;br&gt;trädandet Riksskatteverket skall föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol. Avsikten med bestämmelsen är att skära av möjligheten&lt;br&gt;för Skattemyndigheten i Gävle att efter ikraftträdandet föra det allmännas&lt;br&gt;talan. För att avsikten klarare skall framgå av lagtexten bör punkten en-&lt;br&gt;ligt Lagrådets mening ges följande lydelse. ”2. Om skattemyndigheten i&lt;br&gt;Gävle har meddelat ett beslut före ikraftträdandet och beslutet har över-&lt;br&gt;klagats, skall Riksskatteverket föra det allmännas talan i allmän förvalt-&lt;br&gt;ningsdomstol.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i kupongskattelagen,&lt;br&gt;lagen om ändring i lagen om skatt på gödselmedel, lagen om ändring i&lt;br&gt;lagen om skatt på ränta på skogskontomedel m m, lagen om ändring i&lt;br&gt;lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., lagen&lt;br&gt;om ändring i mervärdesskattelagen, lagen om ändring i lagen om tobaks-&lt;br&gt;skatt (punkten 2), lagen om ändring i lagen om alkoholskatt (punkten 2)&lt;br&gt;och lagen om ändring i lagen om skatt på energi bör ges en motsvarande&lt;br&gt;lydelse. En övergångsbestämmelse med motsvarande lydelse bör vidare&lt;br&gt;fogas till lagen om ändring i lagen om beskattning av viss privatinförsel&lt;br&gt;och lagen om ändring i skattebetalningslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att punkt 3 i förtydligande syfte ges följande lydel-&lt;br&gt;se.”3. Om skattemyndigheten i Gävle före ikraftträdandet har fattat ett&lt;br&gt;beslut som avses i den äldre lydelsen av 8 kap. 1 § sista stycket första&lt;br&gt;meningen får beslutet överklagas hos Riksskatteverket.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen om skatt på&lt;br&gt;annonser och reklam och lagen om ändring i lagen om skatt på spel bör&lt;br&gt;utformas på motsvarande sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I punkt 4 anges att de äldre lydelserna av 1 kap. 1 § och 5 § 2 gäller&lt;br&gt;fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet.&lt;br&gt;Vad som avses härmed ter sig något svårgripbart. Mot bakgrund av vad&lt;br&gt;som framkommit vid lagrådsföredragningen förordar Lagrådet att punk-&lt;br&gt;ten ges följande lydelse. ”4. Lagen (1984:151) om punktskatter och pris-&lt;br&gt;regleringsavgifter skall fortfarande tillämpas beträffande skatter och av-&lt;br&gt;gifter enligt de upphävda lagar som anges i den äldre lydelsen av 1 kap. 1&lt;br&gt;§ I”&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på annonser och&lt;br&gt;reklam&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I remissen föreslås vissa följdändringar till förslaget om att Riksskatte-&lt;br&gt;verket skall bli beskattningsmyndighet enligt bl.a. den nu nämnda lagen.&lt;br&gt;I den aktuella paragrafen anges bl.a. att beslut enligt 10 § första stycket&lt;br&gt;inte får överklagas. Enligt den sistnämnda bestämmelsen är delägare i&lt;br&gt;enkelt bolag skattskyldig i förhållande till sin andel i bolaget. Efter ansö-&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;184&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan av samtliga delägare kan dock beskattningsmyndigheten besluta att&lt;br&gt;den av delägarna som dessa föreslår tills vidare skall anses som ensam&lt;br&gt;skattskyldig för bolagets hela skattepliktiga verksamhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 1 kap. 4 § lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag&lt;br&gt;kan ett handelsbolag men inte ett enkelt bolag förvärva rättigheter och&lt;br&gt;ikläda sig skyldigheter. På beskattningsområdet gäller att enkla bolag inte&lt;br&gt;taxeras för inkomst. Denna beskattas i stället hos delägarna efter vars och&lt;br&gt;ens andel av inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt Lagrådets mening ter sig en regel av innebörd att skattemyndig-&lt;br&gt;heten utan närmare kriterier kan besluta om att skattskyldigheten skall&lt;br&gt;åvila någon arman än enligt lagens huvudregel som främmande för skat-&lt;br&gt;tesystemet. Det kan även diskuteras hur den förhåller sig till 8 kap. 3 §&lt;br&gt;regeringsformen. Vid lagrådsföredragningen har upplysts att bestämmel-&lt;br&gt;sen numera knappast tillämpas. Lagrådet anser mot den angivna bak-&lt;br&gt;grunden att det bör övervägas att utmönstra bestämmelsen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om överlastavgift&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen föreslås att vissa laghänvisningar utmönstras ur 10 §.&lt;br&gt;Under lagrådsföredragningen har regeringskansliet anmält att hänvis-&lt;br&gt;ningarna alltjämt behövs och att den föreslagna lagändringen därför inte&lt;br&gt;bör göras. Med hänsyn till det anförda avstår Lagrådet från att yttra sig&lt;br&gt;om lagförslaget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om skatt på spel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Förslaget aktualiserar samma frågor som tagits upp under förslaget till&lt;br&gt;lag om ändring i lagen om skatt på annonser och reklam. Lagrådet hänvi-&lt;br&gt;sar till vad som där anförts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I en ny 9 b § föreslås att skattskyldighet enligt 9 § första stycket 7 inte&lt;br&gt;skall föreligga för varor som förvärvats skattefritt enligt 31 e § och som&lt;br&gt;förstörts genom olyckshändelse eller force majeure. Bestämmelsen tar&lt;br&gt;sikte på den skattefria provianteringen för fartyg och flygplan i EU-intem&lt;br&gt;trafik. Denna omfattar varor som förbrukas ombord. Enligt 9 § första&lt;br&gt;stycket 7 föreligger emellertid skattskyldighet för den som använder va-&lt;br&gt;ror som förvärvats skattefritt för annat ändamål än det som var förutsätt-&lt;br&gt;ning för skattefriheten. Syftet med remissförslaget är att skattskyldighet&lt;br&gt;inte skall inträda om varor som provianterats skattefritt förstörs genom&lt;br&gt;olyckshändelse eller force majeure.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till grund för de nuvarande reglerna låg överväganden i prop.&lt;br&gt;1998/99:86, vari bl.a. anfördes följande. Enligt det s.k. cirkulations-&lt;br&gt;direktivet skall skatt inte tas ut i det fallet att varor som omfattas av sus-&lt;br&gt;pensionsordningen förstörs genom olyckshändelse eller force majeure.&lt;br&gt;Något motsvarande undantag för varor som lämnat suspensionsordning-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;185&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en, dvs. släppts för konsumtion, finns inte. Varor som en tillståndshavare&lt;br&gt;köper utan skatt är att betrakta som släppta för konsumtion och har alltså&lt;br&gt;lämnat suspensionsordningen, trots att skatt inte tagits ut. Mot den angiv-&lt;br&gt;na bakgrunden ansåg regeringen att något undantag för varor som för-&lt;br&gt;störts genom olyckshändelse eller force majeure inte kunde göras i före-&lt;br&gt;varande fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I lagrådsremissen framhålls nu att artikel 23.5 i cirkulationsdirektivet&lt;br&gt;ger möjlighet för medlemsstaterna att ha nationella regler om proviante-&lt;br&gt;ring av fartyg och luftfartyg. I remissen dras slutsatsen att cirkulationsdi-&lt;br&gt;rektivets regler om varor som förstörts genom olyckshändelse eller force&lt;br&gt;majeure inte gäller i fråga om proviantering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I den angivna artikel 23.5 anges följande. Till dess att rådet enhälligt&lt;br&gt;på kommissionens förslag har infört gemenskapsbestämmelser om turne-&lt;br&gt;ring för fartyg och luftfartyg far medlemsstaterna bibehålla sina natio-&lt;br&gt;nella bestämmelser i detta ämne.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet konstaterar att den aktuella direktivbestämmelsen talar om att&lt;br&gt;”bibehålla sina nationella bestämmelser”. Det synes tveksamt om denna&lt;br&gt;formulering kan tolkas så att den också tillåter införande av helt nya na-&lt;br&gt;tionella bestämmelser. Den omständigheten att andra medlemsstater har&lt;br&gt;andra regler än Sverige kan knappast tas till intäkt för att medlemsstater-&lt;br&gt;na fritt kan bestämma hur varor som provianterats skattefritt och som&lt;br&gt;förstörts genom olyckshändelse eller force majeure skall hanteras skatte -&lt;br&gt;mässigt. Enligt Lagrådets mening bör därför frågan om de rättsliga möj-&lt;br&gt;ligheterna att nu göra ett undantag av den föreslagna innebörden övervä-&lt;br&gt;gas ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om alkoholskatt&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna nya 8 b § ger upphov till samma frågeställningar som&lt;br&gt;tagits upp under förslaget till lag om ändring i lagen om tobaksskatt. Lag-&lt;br&gt;rådet hänvisar till vad som där anförs.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om beskattning av viss&lt;br&gt;privatinförsel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I det föreslagna tredje stycket i 17 § föreskrivs att beslut som meddelats&lt;br&gt;av Tullverket enligt denna lag får överklagas av Riksskatteverket. De&lt;br&gt;beslut som avses torde vara de som meddelas enligt 4 § andra stycket och&lt;br&gt;som Tullverket fattar ”för beskattningsmyndighetens räkning”. Det synes&lt;br&gt;oklart om Tullverket meddelar sådana beslut i beskattningsmyndighetens&lt;br&gt;ställe och i eget namn eller som ”företrädare” för Riksskatteverket. I det&lt;br&gt;senare fallet förefaller det oegentligt att Riksskatteverket skall fa över-&lt;br&gt;klaga besluten. Lagrådet förordar att frågan övervägs ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;186&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om vägavgift för vissa&lt;br&gt;tunga fordon&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beträffande 23 § föreslås att ”ecu” skall bytas mot ”euro”. Med hänsyn&lt;br&gt;till att det är ecu som anges i de avtalsartiklar som nämns i första stycket&lt;br&gt;synes utbytet vara mindre lämpligt. Att ecu ersatts av euro framgår av&lt;br&gt;EG-rättsliga regler, varför lagändringen inte är nödvändig. Vid lagrådsfö-&lt;br&gt;redragningen har upplysts att det nuvarande avtalet skall ersättas av ett&lt;br&gt;nytt. Lagrådet förordar att ändringen i 23 § utgår. I så fall behöver inte&lt;br&gt;heller rubriken närmast före paragrafen ändras på grund av att ”ecu” fö-&lt;br&gt;rekommer också där.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förslaget till lag om ändring i lagen om förhandsbesked i&lt;br&gt;skattefrågor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 1 § föreslås den ändringen att Riksskatteverkets möjlighet att ansöka om&lt;br&gt;förhandsbesked tas bort såvitt gäller de skatter som avses i 1 kap. 1 §&lt;br&gt;första stycket 1 LPP. Förslaget är en följd av att punktskattefrågoma och&lt;br&gt;vissa mervärdesskatteffågor organisatoriskt förs till Riksskatteverket. I&lt;br&gt;remissen anförs (avsnitt 7.6) att det då i de flesta fall inte längre finns&lt;br&gt;något ursprungligt beslut av en skattemyndighet, och att det inte heller&lt;br&gt;längre torde finnas något behov för verket att begära förhandsbesked i&lt;br&gt;syfte att uppnå en enhetlig rättstillämpning eller lagtolkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjligheten för Riksskatteverket att begära förhandsbesked infördes&lt;br&gt;1998. Syftet med reformen vara att skapa förutsättningar för snabbare&lt;br&gt;besked i skattefrågor av allmänt prejudikatintresse. Enligt Lagrådets me-&lt;br&gt;ning är det svårt att se varför behovet av prejudikat skulle minska som&lt;br&gt;resultat av organisatoriska förändringar inom skatteförvaltningen. Om&lt;br&gt;olika meningar råder mellan en enskild och Riksskatteverket i en beskatt-&lt;br&gt;ningsfråga synes i sak samma situation föreligga som om en skattemyn-&lt;br&gt;dighet först tagit ställning till den enskildes yrkande. Behovet av för-&lt;br&gt;handsbesked från Skatterättsnämnden och eventuellt Regeringsrätten sy-&lt;br&gt;nes främst sammanhänga med svårigheten att bedöma den aktuella fråge-&lt;br&gt;ställningen och inte med vilken myndighet som är beskattningsmyndig-&lt;br&gt;het. Lagrådet ställer sig därför tveksamt till om den aktuella organisa-&lt;br&gt;tionsförändringen motiverar att Riksskatteverkets möjlighet att begära&lt;br&gt;förhandsbesked tas bort. Skulle denna kvarstå bör emellertid en ändring&lt;br&gt;göras i 6 §, med hänsyn till att punkt 2 i nämnda paragraf förutsätter att&lt;br&gt;skattemyndigheten fattat ett beslut som gått den enskilde emot. Lagrådet&lt;br&gt;förordar att frågan övervägs ytterligare i det fortsatta lagstiftningsarbetet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ställningstagandet till frågan om Riksskatteverkets möjlighet att begära&lt;br&gt;förhandsbesked berör även förslaget till ändring i 10 § samt förslaget till&lt;br&gt;ändring i 5 kap. 5 § LPP.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga lagförslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;187&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2000-03-24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: f.d. justitierådet Lars Å. Beckman, regeringsrådet&lt;br&gt;Susanne Billum, justitierådet Göran Regner.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt en lagrådsremiss den 16 mars 2000 (Finansdepartementet) har re-&lt;br&gt;geringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om änd-&lt;br&gt;ring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet&lt;br&gt;Susanne Åkerfeldt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet förordar att i 11 kap. 12 § andra stycket tas in en föreskrift om&lt;br&gt;återkallelse av medgivandet. Enligt Lagrådets mening bör stycket ges&lt;br&gt;följande lydelse:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;”Ansökan om återbetalning skall omfatta perioden den 1 juli - den 30 juni&lt;br&gt;(årsperiod). Om sökanden beräknas förbruka elektrisk kraft i större om-&lt;br&gt;fattning, far dock beskattningsmyndigheten medge att ansökan görs per&lt;br&gt;kalenderkvartal. Ett sådant beslut far återkallas om sökanden begär det&lt;br&gt;eller förutsättningar för medgivande inte finns.”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;188&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;F inansdepartementet&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 6 april 2000&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Pagrotsky,&lt;br&gt;Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon, Lövdén,&lt;br&gt;Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: statsrådet Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;189&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Rättsdatablad&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:105&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för bak-&lt;br&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;omliggande EG-regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar&lt;br&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag om ändring i for-&lt;br&gt;donsskattelagen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;398L0069&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;190&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59972, Stockholm 2000&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SkU22</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-03-22 00:00:00</datum>
<status>planerat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-04-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-04-14 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>2000-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Finansdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:37:58</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN03105</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:05</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Skatteutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:37:58</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SkU22</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SkU22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl Fredrik Graf  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Carl G Nilsson  och Lars Björkman  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk22</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk22</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Carl G Nilsson  och Lars Björkman  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Kenneth Lantz  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk25</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk25</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Kenneth Lantz  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:105&lt;br/&gt;
Vissa punktskattefrågor</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Sk23</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Sk23</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:105 Vissa punktskattefrågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Rolf Kenneryd  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>