<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2457418</hangar_id>
 <dok_id>GN03100D5</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>100D5</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:100D5 Bilaga 5, Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning>100.5</tempbeteckning>
 <organ>Finansdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>100</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-01-01 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2006-10-23 14:13:40</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>2000 års ekonomiska vårproposition</titel>
 <subtitel>Bilaga 5, Gröna nyckeltal för en ekologiskt hållbar utveckling </subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat>text/tml</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid></sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03100D5/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN03100D5</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03100D5</dokumentstatus_url_xml>
 <html>Bilaga 5&lt;br&gt;
Gröna nyckeltal för en&lt;br&gt;
ekologiskt hållbar&lt;br&gt;
utveckling&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Bilaga 5&lt;br&gt;
Gröna nyckeltal för en ekologiskt&lt;br&gt;
hållbar utveckling&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Innehållsförteckning&lt;br&gt;
1       Regeringens bedömning   5&lt;br&gt;
2       Miljövårdsberedningens förslag  5&lt;br&gt;
2.1     Användning av energi    5&lt;br&gt;
2.2     El för uppvärmning      6&lt;br&gt;
2.3     Utsläpp av koldioxid    6&lt;br&gt;
2.4     Bensenhalt i luft       7&lt;br&gt;
2.5     Utsläpp av försurande ämnen     7&lt;br&gt;
2.6     Miljöanpassade färdsätt 8&lt;br&gt;
2.7     Antal miljöcertifierade företag 8&lt;br&gt;
2.8     Avfall som deponeras    9&lt;br&gt;
2.9     Tillförsel av fosfor och kväve till haven       9&lt;br&gt;
2.10    Återföring av fosfor till odlingsmark   10&lt;br&gt;
2.11    Skyddad skog    11&lt;br&gt;
3       Remissinstansernas synpunkter   11&lt;br&gt;
4       Skälen för regeringens bedömning        12&lt;br&gt;&lt;br&gt;
1       Regeringens bedömning&lt;br&gt;
Det är angeläget att indikatorer eller så kallade&lt;br&gt;
gröna nyckeltal utarbetas som koncentrerat och&lt;br&gt;
åskådligt kan spegla utvecklingen mot ett&lt;br&gt;
hållbart samhälle. Regeringen avser därför att&lt;br&gt;
fortsätta arbetet med att analysera och vidare-&lt;br&gt;
utveckla sådana nyckeltal. Regeringen tar för&lt;br&gt;
närvarande inte ställning till hur nyckeltalen skall&lt;br&gt;
utformas, men avser att regelbundet presentera&lt;br&gt;
gröna nyckeltal för riksdagen.&lt;br&gt;
2       Miljövårdsberedningens förslag&lt;br&gt;
Miljövårdsberedningen (Jo 1968:A) presente-&lt;br&gt;
rade i december 1998 sitt förslag till indikatorer&lt;br&gt;
eller  gröna nyckeltal  för en ekologiskt hållbar&lt;br&gt;
utveckling (Gröna nyckeltal för en ekologisk&lt;br&gt;
hållbar utveckling, SOU 1998:170). Tanken är,&lt;br&gt;
enligt utredningen, att de gröna nyckeltalen skall&lt;br&gt;
spegla viktiga miljöproblem och ge en enkel och&lt;br&gt;
överskådlig information till beslutsfattare och&lt;br&gt;
allmänhet samt bidra till en saklig och bred&lt;br&gt;
samhällsdebatt. Nyckeltalen är kopplade till&lt;br&gt;
regeringens tre övergripande mål för en&lt;br&gt;
ekologiskt hållbar utveckling: skyddet av miljön,&lt;br&gt;
en effektiv användning av jordens resurser samt&lt;br&gt;
en hållbar försörjning. Förutom att vara&lt;br&gt;
överskådliga och följa utvecklingen mot&lt;br&gt;
ekologisk hållbarhet bygger&lt;br&gt;
Miljövårdsberedningens förslag på kriterierna att&lt;br&gt;
nyckeltalen skall vara lätta att förstå, kunna&lt;br&gt;
påverkas av politiska beslut liksom indikera&lt;br&gt;
effekter av olika åtgärder samt helst bygga på&lt;br&gt;
befintlig statistik. Nyckeltalen skall spegla&lt;br&gt;
områden och förhållanden som är strategiska för&lt;br&gt;
omställningen till ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;
samhälle.&lt;br&gt;
De elva gröna nyckeltal som föreslagits av&lt;br&gt;
Miljövårdsberedningen presenteras nedan.&lt;br&gt;
2.1     Användning av energi&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med&lt;br&gt;
energin i samhället. Nyckeltalet beskrivs på två&lt;br&gt;
sätt; dels som energieffektiviteten (energi-&lt;br&gt;
användning i relation till BNP i 1991 års priser),&lt;br&gt;
dels som den totala energianvändningen.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Sett över en längre tidsperiod har&lt;br&gt;
energianvändningen blivit effektivare. Ökad total&lt;br&gt;
energianvändning har dock ätit upp vinsten av&lt;br&gt;
dessa effektiviseringar. I dag har vi större&lt;br&gt;
bostäder och vi omger oss med fler elektriska&lt;br&gt;
apparater.&lt;br&gt;
Den totala energianvändningen har bara för-&lt;br&gt;
ändrats marginellt under senare år och det går&lt;br&gt;
inte att utläsa någon trend i utvecklingen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.1a Energianvändning relaterad till BNP&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Samhällets användning av energi belastar miljön&lt;br&gt;
på flera olika sätt. Förbränningen av till exempel&lt;br&gt;
fossila bränslen leder bland annat till utsläpp av&lt;br&gt;
försurande ämnen och ämnen som förvärrar&lt;br&gt;
övergödning av mark och vatten samt koldioxid&lt;br&gt;
som är den enskilt viktigaste orsaken till&lt;br&gt;
klimatförändringarna.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.1b Energianvändning och BNP&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen&lt;br&gt;
eller regeringen för nyckeltalet  Användning av&lt;br&gt;
energi . Men enligt regeringens övergripande&lt;br&gt;
miljömål bör material och energi användas så&lt;br&gt;
effektivt som möjligt (prop. 1997/98:145).&lt;br&gt;
2.2     El för uppvärmning&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa övergången från kärn-&lt;br&gt;
kraftsproducerad el till elproduktion med för-&lt;br&gt;
nybara energikällor. Nyckeltalet beskriver den&lt;br&gt;
totala elanvändningen för uppvärmning av bo-&lt;br&gt;
städer och lokaler.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.2 El för uppvärmning&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Elanvändningen för uppvärmning av våra&lt;br&gt;
bostäder och lokaler har ökat under de senaste&lt;br&gt;
decennierna. Enstaka avvikelser från trenden&lt;br&gt;
beror på temperaturväxlingar till följd av vädret,&lt;br&gt;
till exempel en ovanligt kall eller ovanligt varm&lt;br&gt;
vinter.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Beroende på hur el genereras kan olika negativa&lt;br&gt;
effekter i miljön uppkomma. En del av&lt;br&gt;
elproduktionen används för uppvärmning. I dag&lt;br&gt;
har nästan vart fjärde småhus direktverkande el&lt;br&gt;
för sin uppvärmning. Om det inte behövdes så&lt;br&gt;
mycket el för att värma våra hus under&lt;br&gt;
vintermånaderna skulle kraftproduktionen&lt;br&gt;
kunna minska betydligt, vilket skulle underlätta&lt;br&gt;
den planerade kärnkraftsavvecklingen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Det finns inget kvantitativt mål från riksdagen&lt;br&gt;
eller regeringen för nyckeltalet  El för&lt;br&gt;
uppvärmning . Det energipolitiska program som&lt;br&gt;
riksdagen beslutade om våren 1997 innehåller&lt;br&gt;
emellertid åtgärder för att användningen av el ska&lt;br&gt;
minska och för att en ökad utbyggnad skall ske&lt;br&gt;
av el- och värmeproduktion från förnybara&lt;br&gt;
energislag. Programmet har redovisats närmare i&lt;br&gt;
budgetpropositionen för år 1998 (prop.&lt;br&gt;
1997/98:1).&lt;br&gt;
2.3     Utsläpp av koldioxid&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa klimatpåverkan från de&lt;br&gt;
svenska koldioxidutsläppen (exklusive utsläpp&lt;br&gt;
från förbränning av biobränslen, eftersom dessa&lt;br&gt;
bedöms som neutrala vad gäller utsläpp av&lt;br&gt;
koldioxid). Nyckeltalet visar hur många ton&lt;br&gt;
koldioxid som Sverige släpper ut till luften varje&lt;br&gt;
år.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.3 Utsläpp av koldioxid*&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
*Diagrammet är baserat på uppgifter som skiljer sig något i förhållande till de&lt;br&gt;
uppgifter Sverige lämnar till den internationella klimatkonventionen och som&lt;br&gt;
ingår i Sveriges åtagande gentemot konventionen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Utsläppen av koldioxid i Sverige har nästan&lt;br&gt;
halverats sedan år 1970. Om man jämför de&lt;br&gt;
svenska utsläppen av koldioxid per person eller i&lt;br&gt;
relation till BNP har Sverige bland de lägsta&lt;br&gt;
utsläppen inom OECD-länderna. Det beror&lt;br&gt;
framför allt på att vår energiproduktion till stor&lt;br&gt;
del baseras på vattenkraft, kärnkraft och&lt;br&gt;
biobränsle. Utsläppen av koldioxid har dock ökat&lt;br&gt;
under 1990-talet jämfört med 1980-talets nivåer.&lt;br&gt;
Orsaken till ökningen är framför allt ökad&lt;br&gt;
användning av fossila bränslen inom el- och&lt;br&gt;
värmeproduktion samt ökade transporter.&lt;br&gt;
Temperatur och nederbörd under året påver-&lt;br&gt;
kar också energianvändningen och därmed även&lt;br&gt;
koldioxidutsläppen. Den tydliga ökningen från&lt;br&gt;
år 1995 till år 1996 kan delvis förklaras av en kall&lt;br&gt;
vinter.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Utsläpp av koldioxid bidrar till&lt;br&gt;
klimatförändringar. För att minska utsläppen&lt;br&gt;
krävs både energieffektiviseringar och övergång&lt;br&gt;
från fossila bränslen till alternativa energikällor.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Inom ramen för FN:s ramkonvention för&lt;br&gt;
klimatförändringar beslutades år 1997 att in-&lt;br&gt;
dustriländerna skall reducera sina utsläpp av&lt;br&gt;
klimatpåverkande gaser med 5,2 procent räknat&lt;br&gt;
från 1990 års nivå. Målet skall vara nått till åren&lt;br&gt;
2008-2012. EU har åtagit sig att gemensamt&lt;br&gt;
minska utsläppen med åtta procent. Riksdagen&lt;br&gt;
har tidigare beslutat att koldioxidutsläppen från&lt;br&gt;
fossila bränslen år 2000 inte skall vara större än&lt;br&gt;
de var år 1990 och att utsläppen därefter skall&lt;br&gt;
minska (prop.1992/9:179, bet. 1992/93:JoU19,&lt;br&gt;
rskr. 1991/92:361).&lt;br&gt;
2.4     Bensenhalt i luft&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa utsläppen av cancer-&lt;br&gt;
framkallande ämnen och ger ett mått på luft-&lt;br&gt;
kvaliteten. Bensenhalten beskrivs i mikrogram&lt;br&gt;
per kubikmeter i tätortsluft.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.4 Bensenhalt, vinterhalvårsmedelvärde i olika&lt;br&gt;
tätorter (variation mellan orter)&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Bensenhalten i luft har minskat under 1990-talet.&lt;br&gt;
Det beror främst på minskad bensenhalt i bensin&lt;br&gt;
och på katalytisk avgasrening på bensindrivna&lt;br&gt;
personbilar. Vintertid ligger dock nivån över&lt;br&gt;
lågrisknivån i de flesta tätorter.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Bensen är ett cancerframkallande ämne som&lt;br&gt;
bland annat uppkommer vid förbränning.&lt;br&gt;
Eftersom bensen finns i bensin är biltrafiken den&lt;br&gt;
största utsläppskällan. Lokalt är även vedeldning&lt;br&gt;
ett problem. Dagens utsläpp beräknas leda till&lt;br&gt;
cirka 30 cancerfall varje år i Sverige.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Riksdagen har beslutat att utsläppen av&lt;br&gt;
cancerframkallande ämnen i tätorter, däribland&lt;br&gt;
bensen, skall halveras till år 2005 jämfört med år&lt;br&gt;
1995 (prop. 1990/91:90, bet. 1990/91:JoU30,&lt;br&gt;
rskr. 1990/91:338).&lt;br&gt;
2.5     Utsläpp av försurande ämnen&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa de svenska utsläppen av&lt;br&gt;
försurande ämnen. Det beskriver hur många ton&lt;br&gt;
svaveldioxid respektive kväveoxider som Sverige&lt;br&gt;
släpper ut varje år.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.5 Utsläpp av försurande ämnen&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Utsläppen av svaveldioxid har minskat med&lt;br&gt;
drygt 80 procent och utsläppen av kväveoxider&lt;br&gt;
med 15-25 procent mellan åren 1980 och 1995.&lt;br&gt;
Minskningarna beror främst på bättre&lt;br&gt;
reningsteknik, ökad energihushållning, minskat&lt;br&gt;
svavelinnehåll i olja och övergång från olja till el.&lt;br&gt;
En rad gamla industrianläggningar har också&lt;br&gt;
lagts ner.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Försurningen orsakas av utsläpp av svaveldioxid,&lt;br&gt;
kväveföreningar och ammoniak som omvandlas i&lt;br&gt;
luften till sura ämnen och faller ned över&lt;br&gt;
områden som ofta ligger långt ifrån&lt;br&gt;
utsläppsstället. Utsläppen kommer framför allt&lt;br&gt;
från energiproduktionen, olika industrier, sjöfart&lt;br&gt;
samt väg- och flygtrafik. Mellan 20 och 30&lt;br&gt;
procent av det sura nedfallet i Sverige beror på&lt;br&gt;
våra egna utsläpp. Resten kommer från andra&lt;br&gt;
länder.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Målet för de svenska svavelutsläppen är en&lt;br&gt;
minskning med 80 procent under perioden&lt;br&gt;
1980-2000 (prop. 1990/91:90), vilket också har&lt;br&gt;
uppnåtts. Regeringen har föreslagit ett mål som&lt;br&gt;
innebär att utsläppen av kväveoxider från&lt;br&gt;
transportsektorn skall minskas med 40 procent&lt;br&gt;
till år 2005 jämfört med år 1995 (prop.&lt;br&gt;
1997/98:56).&lt;br&gt;
2.6     Miljöanpassade färdsätt&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa medborgarnas om-&lt;br&gt;
ställning till mer miljöanpassade färdsätt .&lt;br&gt;
Nyckeltalet beskrivs på två sätt; dels som hur&lt;br&gt;
stor del av färdsträckan till och från arbete och&lt;br&gt;
skola som görs till fots, per cykel eller genom&lt;br&gt;
kollektiva transportmedel som till exempel buss,&lt;br&gt;
tunnelbana eller tåg, dels som antalet&lt;br&gt;
fordonskilometer med bil per invånare och år.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.6a Andel av färdsträckan till och från arbete och&lt;br&gt;
skola som företas till fots, per cykel eller kollektivt&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Resvaneundersökningar gjordes under 1980-talet&lt;br&gt;
men jämförbar statistik saknas för 1990-talet.&lt;br&gt;
Under 1980-talet förändrades resvanorna bara&lt;br&gt;
marginellt, och mindre än 20 procent av&lt;br&gt;
resvägarna gjordes då på ett miljöanpassat sätt.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Diagram 2.6b Persontransporter i bil&lt;br&gt;&lt;br&gt;
När det gäller persontransporterna med bil&lt;br&gt;
ökade de mellan år 1978 och år 1995, för att&lt;br&gt;
sedan minska mellan 1995 och 1996.&lt;br&gt;
Minskningen 1996 beror troligtvis på att&lt;br&gt;
bensinskatten höjdes.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Vägtrafiken är den största källan till&lt;br&gt;
luftföroreningar och buller, särskilt i tätorterna.&lt;br&gt;
Vid omställning till ett ekologiskt hållbart&lt;br&gt;
samhälle är därför bilåkandet viktigt. Det krävs&lt;br&gt;
både minskade utsläpp från bilarna och ett&lt;br&gt;
minskat&lt;br&gt;
bilåkande.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Det finns inget uttalat mål från riksdagen eller&lt;br&gt;
regeringen för nyckeltalet  Miljöanpassade&lt;br&gt;
färdsätt . En koppling finns dock till de mål som&lt;br&gt;
redovisas för nyckeltalen  Utsläpp av koldioxid ,&lt;br&gt;
 Bensenhalt i luft  och  Utsläpp av försurande&lt;br&gt;
ämnen .&lt;br&gt;
2.7     Antal miljöcertifierade företag&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa näringslivets integrering&lt;br&gt;
av miljöfrågor i verksamheten. Nyckeltalet anger&lt;br&gt;
antalet företag som är certifierade enligt ISO&lt;br&gt;
14001 eller EMAS.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.7 Antal miljöcertifierade företag&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Det sker en stark ökning av antalet&lt;br&gt;
miljöcertifierade företag, men hittills har endast&lt;br&gt;
en liten andel av det totala antalet företag infört&lt;br&gt;
miljöledningssystem. Användningen av&lt;br&gt;
miljöledningssystem ger dock endast en&lt;br&gt;
begränsad information om näringslivets totala&lt;br&gt;
integrering av miljöfrågor. Företagen vidtar även&lt;br&gt;
många andra åtgärder för att skydda miljön.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Företagen måste ta ett stort ansvar för att&lt;br&gt;
omställningen mot en ekologiskt hållbar&lt;br&gt;
utveckling skall bli framgångsrik. Internationella&lt;br&gt;
standardiseringsorganisationen, ISO, har tagit&lt;br&gt;
fram systemet ISO 14001 och EU har utvecklat&lt;br&gt;
miljöstyrningssystemet EMAS (Eco&lt;br&gt;
Management and Audit Scheme). Syftet med&lt;br&gt;
dessa system är att etablera arbetssystem och&lt;br&gt;
rutiner för miljöarbetet. Att miljöanpassa&lt;br&gt;
företagen handlar dock inte bara om att begränsa&lt;br&gt;
den direkta påverkan på miljön, till exempel från&lt;br&gt;
industriella utsläpp utan hela verksamheten&lt;br&gt;
måste miljöanpassas.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Det finns inga mål från riksdagen och re-&lt;br&gt;
geringen för nyckeltalet  Antal miljöcertifierade&lt;br&gt;
företag . Men miljöanpassning av den verk-&lt;br&gt;
samhet som bedrivs på företagen knyter an till&lt;br&gt;
samtliga av regeringens tre övergripande mål:&lt;br&gt;
skyddet av miljön, effektiv resursanvändning och&lt;br&gt;
hållbar försörjning (prop. 1997/98:145).&lt;br&gt;
2.8     Avfall som deponeras&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa hushållningen med ma-&lt;br&gt;
teriella resurser i samhället. Nyckeltalet anger&lt;br&gt;
mängden (ton/år) avfall som deponeras i Sverige.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.8 Deponerade mängder på avfallsupplag i&lt;br&gt;
Sverige&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Observera att detta inte är officiell svensk avfallsstatistik, för den ansvarar&lt;br&gt;
Naturvårdsverket och SCB&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
I dag läggs mindre mängder avfall på deponier än&lt;br&gt;
vad som gjordes för fyra år sedan. I dag återvinns&lt;br&gt;
också mer ur avfall.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Förnybara resurser bör användas men inte i&lt;br&gt;
högre utsträckning än att naturen hinner förnya&lt;br&gt;
dem. Ändliga resurser som grus, metaller, olja&lt;br&gt;
och gas måste hushållas med, framför allt för att&lt;br&gt;
användningen av dessa medför stora&lt;br&gt;
miljöproblem. Avfallet bör i första hand&lt;br&gt;
minimeras, därefter återanvändas,&lt;br&gt;
materialåtervinnas, energiutvinnas genom&lt;br&gt;
förbränning och i sista hand läggas på deponi.&lt;br&gt;
Som en konsekvens av att mängden deponerat&lt;br&gt;
avfall minskar, minskar också risken för läckage&lt;br&gt;
till omgivningen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Tre av regeringens förslag till miljökvalitetsmål&lt;br&gt;
har särskild betydelse för avfallshanteringen.&lt;br&gt;
Dessa mål är grundvatten av god kvalitet, god&lt;br&gt;
bebyggd miljö samt giftfri miljö (prop.&lt;br&gt;
1997/98:145). Regeringen har i renhåll-&lt;br&gt;
ningsförordningen (1998:902) infört ett förbud&lt;br&gt;
mot deponering av utsorterat brännbart avfall&lt;br&gt;
från den 1 januari 2002 och av organiskt avfall&lt;br&gt;
generellt från den 1 januari 2005, samt deklarerat&lt;br&gt;
att en skatt skall införas på avfall som deponeras.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2.9     Tillförsel av fosfor och kväve till&lt;br&gt;
haven&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa problemet med över-&lt;br&gt;
gödning i våra omgivande hav. Nyckeltalet be-&lt;br&gt;
skrivs på två sätt; dels hur många ton fosfor och&lt;br&gt;
dels hur många ton kväve som belastar våra&lt;br&gt;
omgivande hav. De uppgifter om tillförsel av&lt;br&gt;
fosfor och kväve som redovisas gäller&lt;br&gt;
belastningen på havet från reningsverk och&lt;br&gt;
industri samt från jordbruk.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Tillförseln av fosfor till haven minskade i slutet&lt;br&gt;
av 1980-talet och i början av 1990-talet, men har&lt;br&gt;
därefter ökat igen. Tillförseln av kväve till haven&lt;br&gt;
ökade under första halvan av 1990-talet. De mål&lt;br&gt;
som tidigare har beslutats har inte uppnåtts.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Övergödning är ett resultat dels av fosfor som&lt;br&gt;
läcker till vattendrag, dels av kväveutsläpp till luft&lt;br&gt;
och vatten. Utsläppen kommer särskilt från&lt;br&gt;
jordbruk, avloppsvatten samt från trafiken och&lt;br&gt;
vållar syrebrist i framförallt vikar och skärgårdar.&lt;br&gt;
Vid syrebrist flyr fisken och bottendjuren slås ut.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Regeringens förslag till mål är att vattenburna&lt;br&gt;
utsläpp av kväve från mänsklig verksamhet till&lt;br&gt;
havet söder om Ålands hav skall minska med 40&lt;br&gt;
procent räknat från 1995 års nivå (prop.&lt;br&gt;
1997/98:145). Helsingforskommissionens mål är&lt;br&gt;
att närsaltsbelastningen skall minska med 50&lt;br&gt;
procent i Östersjön.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.9a Den svenska belastningen av fosfor på&lt;br&gt;
haven&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Diagram 2.9b Den svenska belastningen av kväve på haven&lt;br&gt;&lt;br&gt;
2.10    Återföring av fosfor till odlingsmark&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa hur vi hushållar med&lt;br&gt;
ändliga och livsnödvändiga resurser som fosfor.&lt;br&gt;
Nyckeltalet anger hur många ton fosfor som&lt;br&gt;
återförs till jordbruket genom användning av&lt;br&gt;
slam som gödsel. Det visar alltså hur mycket&lt;br&gt;
slam som klarar de uppsatta riktvärdena och som&lt;br&gt;
också faktiskt återförs till odlingsmark.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.10 Återföring av fosfor i slam till jordbruket&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Mellan åren 1985 och 1991 minskade&lt;br&gt;
återföringen av slam till odlingsmark, men sedan&lt;br&gt;
1991 har återföringen ökat. År 1995 återfördes&lt;br&gt;
cirka en tredjedel av allt producerat slam till&lt;br&gt;
jordbruket. Resten hamnade på soptippen.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Fosfor är livsnödvändigt för människor, växter&lt;br&gt;
och djur. Ett sätt att förbättra fosforns kretslopp&lt;br&gt;
är att återföra reningsverkens slam, där fosfor&lt;br&gt;
ingår, till åkermark. Endast det slam som klarar&lt;br&gt;
uppsatta riktvärden för tungmetaller och&lt;br&gt;
organiska miljögifter får återföras till åkermark.&lt;br&gt;
När fosfor återförs via slammet följer även andra&lt;br&gt;
viktiga näringsämnen med.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Regeringen har föreslagit att slutna kretslopp bör&lt;br&gt;
skapas mellan samhälle och jordbruk för närings-&lt;br&gt;
och humusämnen, framför allt fosfor (prop.&lt;br&gt;
1997/98:145).&lt;br&gt;
2.11    Skyddad skog&lt;br&gt;
Nyckeltalet skall belysa förutsättningarna att&lt;br&gt;
främja den biologiska mångfalden. Nyckeltalet&lt;br&gt;
visar dels andelen skyddad skog som andel av&lt;br&gt;
produktiv skogsmark, dels andelen skyddad skog&lt;br&gt;
som inte utgör fjällnära skog. Den skog som&lt;br&gt;
avses är skyddad skog enligt naturvårdslagen, det&lt;br&gt;
vill säga skog i nationalparker, naturreservat och&lt;br&gt;
domänreservat.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Diagram 2.11 Skyddad skog (andel av produktiv&lt;br&gt;
skogsmark)&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Utvecklingen&lt;br&gt;
Mellan åren 1990 och 1996 ökade andelen&lt;br&gt;
skyddad skog med 1,2 procentenheter. Nästan&lt;br&gt;
80 procent av den skyddade skogen finns i det&lt;br&gt;
fjällnära området. Det framtida skyddet bör&lt;br&gt;
bland annat prioritera skogar utanför&lt;br&gt;
fjällområdet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bakgrund&lt;br&gt;
Skogsmark med särskilda biologiska värden&lt;br&gt;
måste skyddas bland annat för att bevara det&lt;br&gt;
stora antalet växt- och djurarter som finns där.&lt;br&gt;
Skogsavverkning och ensidig plantering av&lt;br&gt;
barrträd påverkar starkt antalet växt- och&lt;br&gt;
djurarter i skogen. Det är viktigt med&lt;br&gt;
miljöhänsyn inom skogsbruket.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Mål&lt;br&gt;
Regeringen har föreslagit att ytterligare cirka&lt;br&gt;
250 000 hektar skogsmark bör skyddas som&lt;br&gt;
naturreservat och cirka 25 000 hektar som&lt;br&gt;
biotopskyddsobjekt (prop. 1997/98:145). Om&lt;br&gt;
målet uppnås ökar andelen skyddad skog till&lt;br&gt;
knappt fem procent.&lt;br&gt;
3       Remissinstansernas synpunkter&lt;br&gt;
De flesta remissinstanser är positiva till att ett&lt;br&gt;
system med gröna nyckeltal utvecklas. De flesta&lt;br&gt;
anser även att nyckeltalen bör kunna förändras&lt;br&gt;
när så är motiverat.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Användning av energi&lt;br&gt;
Flertalet remissinstanser är positiva till&lt;br&gt;
nyckeltalet. Några vill komplettera med  andelen&lt;br&gt;
icke förnyelsebar energi . Flera remissinstanser&lt;br&gt;
anser att energianvändning i relation till BNP&lt;br&gt;
säger ganska lite om hur energieffektiviteten&lt;br&gt;
utvecklas i olika sektorer eller för olika&lt;br&gt;
energitjänster. Som grovt nyckeltal över&lt;br&gt;
utvecklingen kan det dock användas och används&lt;br&gt;
också för internationella jämförelser och&lt;br&gt;
trendanalyser.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
El för uppvärmning&lt;br&gt;
Majoriteten av remissinstanserna stöder&lt;br&gt;
nyckeltalet, nio är kritiska och två avstyrker.&lt;br&gt;
Lunds Tekniska Högskola påpekar att&lt;br&gt;
direktverkande elvärme endast utgör en typ av&lt;br&gt;
elanvändning. Elanvändningen kan sänkas&lt;br&gt;
genom effektivisering eller substitution inom&lt;br&gt;
andra användningsområden. Där det är mest&lt;br&gt;
lönsamt att effektivisera eller ersätta&lt;br&gt;
elanvändningen bör det göras först.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utsläpp av koldioxid&lt;br&gt;
En majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;
nyckeltalet är relevant och att det behövs för vårt&lt;br&gt;
internationella deltagande i klimatarbetet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Bensenhalt i luft&lt;br&gt;
Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.&lt;br&gt;
Naturvårdsverket varnar för att detta nyckeltal&lt;br&gt;
kan vara missvisande. En övergång från&lt;br&gt;
bensindrivna till dieseldrivna fordon skulle sänka&lt;br&gt;
bensenhalten men inte nödvändigtvis förbättra&lt;br&gt;
hälsoläget.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Utsläpp av försurande ämnen&lt;br&gt;
Flera remissinstanser stöder detta nyckeltal.&lt;br&gt;
Göteborgs kommun påpekar att den första delen&lt;br&gt;
av det tidigare förslaget till nyckeltal (se SOU&lt;br&gt;
1998:15) har tagits bort. Den avsåg andelen mark&lt;br&gt;
där nedfallet inte överskrider den kritiska&lt;br&gt;
belastningsnivån. Avsteget från denna del av&lt;br&gt;
förslaget är beklaglig eftersom nyckeltalet i den&lt;br&gt;
tidigare utformningen utgjorde en indikator på&lt;br&gt;
EU:s försurningsstrategi.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Miljöanpassade färdsätt&lt;br&gt;
En majoritet av remissinstanserna anser att&lt;br&gt;
nyckeltalet är relevant, men påpekar att det inte&lt;br&gt;
ger någon bra bild av i vilken utsträckning&lt;br&gt;
hållbarheten i transportsystemet ökar. Den&lt;br&gt;
större delen av det privata trafikarbetet&lt;br&gt;
utelämnas och nyttotrafiken berörs inte alls.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Antal miljöcertifierade företag&lt;br&gt;
Detta nyckeltal tillhör ett av de mest kritiserade&lt;br&gt;
och flera remissinstanser önskar&lt;br&gt;
kompletteringar. Karlskrona kommun framför&lt;br&gt;
att miljöbelastningen från industrin har minskat&lt;br&gt;
väsentligt genom det framgångsrika arbete som&lt;br&gt;
bedrivits vid många företag de senaste 15 åren.&lt;br&gt;
Det blir alltmer accepterat att det numera är&lt;br&gt;
produkter, livsstil och konsumtionsmönster och&lt;br&gt;
inte produktionsprocesser, som utgör den&lt;br&gt;
största miljöbelastningen. Att mot denna&lt;br&gt;
bakgrund använda miljöcertifiering av&lt;br&gt;
produktion som ett nyckeltal ger en skev bild av&lt;br&gt;
miljöarbetet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Avfall som deponeras&lt;br&gt;
Flera remissinstanser anser att nyckeltalet är&lt;br&gt;
välgrundat. Somliga anser dock att det även bör&lt;br&gt;
inkludera återanvändning och återvinning samt&lt;br&gt;
uttrycka vilken typ av avfall som avses.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
Tillförsel av kväve och fosfor till haven&lt;br&gt;
En majoritet av remissinstanserna anser att detta&lt;br&gt;
nyckeltal är bra.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Återföring av fosfor till odlingsmark&lt;br&gt;
Flera remissinstanser påpekar att det även finns&lt;br&gt;
andra metoder att återvinna fosfor ur slam.&lt;br&gt;
Risken är att en gynnsam utveckling för dessa&lt;br&gt;
metoder skulle kunna innebära att fosfor&lt;br&gt;
återutnyttjas alltmer samtidigt som det&lt;br&gt;
föreslagna nyckeltalet pekar i ogynnsam&lt;br&gt;
riktning. I dag förs till exempel mer slam till&lt;br&gt;
grönområden än till jordbruket, och detta&lt;br&gt;
redovisas inte i nyckel-talet.&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
Skyddad skog&lt;br&gt;
En majoritet av de remissinstanser som har&lt;br&gt;
synpunkter på detta nyckeltal, anser att det bör&lt;br&gt;
kompletteras eller ersättas med bättre nyckeltal&lt;br&gt;
för biologisk mångfald. Mycket av arbetet med&lt;br&gt;
att säkerställa den biologiska mångfalden sker i&lt;br&gt;
skogar utan formellt skydd. För att belysa&lt;br&gt;
förutsättningarna för den biologiska mångfalden&lt;br&gt;
är det således angeläget att beskriva det&lt;br&gt;
naturvårdsarbete som ingår som en integrerad&lt;br&gt;
del i skogsbruket. Utöver reservatavsättningar&lt;br&gt;
måste därför nyckeltalet spegla såväl arealer som&lt;br&gt;
frivilligt undantas från brukande som den&lt;br&gt;
naturvårdshänsyn som tas i den löpande&lt;br&gt;
verksamheten.&lt;br&gt;
4       Skälen för regeringens bedömning&lt;br&gt;
De gröna nyckeltalen skall vara en hjälp i arbetet&lt;br&gt;
att förverkliga regeringens övergripande mål för&lt;br&gt;
det miljöpolitiska arbetet att till nästa generation&lt;br&gt;
kunna lämna över ett samhälle där de stora&lt;br&gt;
miljöproblemen i Sverige är lösta. Nyckeltalen&lt;br&gt;
skall ses som ett komplement till det&lt;br&gt;
indikatorsystem som föreslagits av&lt;br&gt;
Naturvårdsverket för att följa upp de av&lt;br&gt;
regeringen föreslagna miljökvalitetsmålen&lt;br&gt;
(deFacto;98   Uppföljning av föreslagna&lt;br&gt;
nationella miljökvalitetsmål).&lt;br&gt;
Regeringen anser att flera av Miljövårdsbered-&lt;br&gt;
ningens förslag till gröna nyckeltal behöver&lt;br&gt;
konkretiseras, och nyckeltalens relation till&lt;br&gt;
miljömålen göras tydligare. Dessutom krävs en&lt;br&gt;
utförlig analys av hur nyckeltalen skall tolkas och&lt;br&gt;
vilka effekter dessa kan väntas få som vägledning&lt;br&gt;
för miljöpolitiken och för andra politikområden.&lt;br&gt;
Vidare bör nyckeltalen struktureras så att det&lt;br&gt;
tydligt framgår vilken typ av samhällsutveckling&lt;br&gt;
de avser att beskriva (samhällsrelaterade eller&lt;br&gt;
miljörelaterade nyckeltal). Regeringens&lt;br&gt;
bedömning stöds av flera remissinstanser.&lt;br&gt;
Regeringen anser att de föreslagna elva nyck-&lt;br&gt;
eltalen bör kunna ge en första uppfattning om&lt;br&gt;
huruvida utvecklingen går åt rätt håll och i rätt&lt;br&gt;
takt, trots att de inte täcker in alla miljöaspekter.&lt;br&gt;
Utvecklingen av nyckeltal är en kontinuerlig&lt;br&gt;
process där nyckeltalen måste anpassas efter de&lt;br&gt;
mål de avser följa och samhällsutvecklingen i&lt;br&gt;
övrigt. Regeringen kommer därför att fortsätta&lt;br&gt;
arbetet med att vidareutveckla nyckeltalen samt&lt;br&gt;
analysera hur dessa knyter an till de nationella&lt;br&gt;
miljökvalitetsmålen, det internationella arbetet&lt;br&gt;
samt målet om en hållbar samhällsutveckling.&lt;br&gt;
Regeringen kommer i samband med detta&lt;br&gt;
arbete också att överväga att ge berörda&lt;br&gt;
myndigheter i uppdrag att utveckla metoder för&lt;br&gt;
att&lt;br&gt;
prognostisera nyckeltal.&lt;br&gt;
Parallellt med arbetet att vidareutveckla nyck-&lt;br&gt;
eltalen avser regeringen att regelbundet pre-&lt;br&gt;
sentera gröna nyckeltal för riksdagen. På så sätt&lt;br&gt;
tillgodoses en balans mellan behovet av aktuell&lt;br&gt;
information och kontinuerlig utveckling av&lt;br&gt;
nyckeltalen.&lt;br&gt;
  Observera att nyckeltalet inte belyser ett miljöanpassat färdsätt som en&lt;br&gt;
energisnål bil utgör eller en bil som drivs med alternativa drivmedel.&lt;br&gt;
  Cirka 50 remissinstanser har inkommit med synpunkter på&lt;br&gt;
Miljövårdsberedningens betänkande (SOU 1998:170), bland annat&lt;br&gt;
Naturvårdsverket, Statens energimyndighet, Lunds Tekniska Högskola,&lt;br&gt;
Uppsala universitet, Umeå universitet, Folkhälsoinstitutet, Sveriges&lt;br&gt;
lantbruksuniversitet, Svenska kommunförbundet, SIS Miljömärkning,&lt;br&gt;
Skogsindustrierna, Socialstyrelsen, Svensk industriförening,&lt;br&gt;
Miljöförbundet Jordens Vänner.&lt;br&gt;&lt;br&gt;
PROP. 1998/99:100 BILAGA 5&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
PROP. 1998/99:100 BILAGA 5&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
2&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
13&lt;br&gt;
&lt;br&gt;
</html>
</dokument>
</dokumentstatus>