2285679GN031001999/2000100propproppropProposition 1999/2000:100PropositionPropositionFinansdepartementet10002000-03-30 00:00:002025-12-19 14:06:092000-01-01 00:00:002000 års ekonomiska vårpropositiondigitaliseradhtmlskarvenhttps://data.riksdagen.se/dokument/GN03100/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GN03100https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN03100
<p>Regeringens proposition<br>1999/2000:100</p>
<p>2000 års ekonomiska vårproposition</p>
<p>Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.</p>
<p>Stockholm den 30 mars 2000</p>
<p>Göran Persson</p>
<p>Bosse Ringholm</p>
<p>(Finansdepartementet)</p>
<p>Propositionens huvudsakliga innehåll</p>
<p>Propositionen innehåller regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken. Regeringen<br>föreslår ett utgiftstak för staten på 847 miljarder kronor 2003 samt ett mål för det finansiella sparandet<br>i offentlig sektor på 2,0 procent av BNP 2003. Regeringen aviserar inom ramen för budgetmålen en<br>politik för jämlikhet och utveckling. Regeringen redovisar även en bedömning av kommunsektorns<br>ekonomiska utveckling m.m. samt lämnar förslag till tilläggsbudget för år 2000.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2><a name="caption1"></a>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Finansplan.............................................................................................................15</p>
<p>1.1 En politik för utveckling och jämlikhet...............................................16</p>
<p>1.2 Det ekonomiska läget...........................................................................19</p>
<p>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling...................................................19</p>
<p>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling..............................................................19</p>
<p>1.2.3 Sysselsättning och arbetslöshet............................................................21</p>
<p>1.2.4 Kalkyler till och med 2003....................................................................21</p>
<p>1.3 Den ekonomiska politiken...................................................................22</p>
<p>1.3.1 Sunda offentliga finanser......................................................................22</p>
<p>1.3.2 Stabila priser..........................................................................................24</p>
<p>1.3.3 Lönebildning..........................................................................................25</p>
<p>1.4 Full sysselsättning.................................................................................26</p>
<p>1.4.1 En offensiv för tillväxt och rättvisa......................................................26</p>
<p>1.4.2 Europasamarbetet..................................................................................29</p>
<p>1.4.3 Hela Sverige skall växa..........................................................................30</p>
<p>1.4.4 Livslångt lärande för tillväxt och jämlikhet.........................................31</p>
<p>1.4.5 Ett ekologiskt hållbart Sverige.............................................................31</p>
<p>1.5 Rättvisa skatter för god välfärd............................................................33</p>
<p>1.5.1 Skola, vård och omsorg.........................................................................33</p>
<p>1.5.2 Trygghet mot brott...............................................................................34</p>
<p>1.5.3 Rättvisa skatter......................................................................................35</p>
<p>1.6 Lika möjligheter för alla........................................................................36</p>
<p>2 Förslag till riksdagsbeslut....................................................................................41</p>
<p>3 Lagförslag..............................................................................................................49</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt</p>
<p>till litterära och konstnärliga verk........................................................49</p>
<p>3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om granskning</p>
<p>och kontroll av filmer och videogram..................................................51</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med föreskrifter</p>
<p>på tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens<br>områden.................................................................................................52</p>
<p>3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om pliktexemplar</p>
<p>av dokument..........................................................................................53</p>
<p>3.5 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)...............................55</p>
<p>3.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...........57</p>
<p>3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om ikraftträdande</p>
<p>av inkomstskattelagen (1999:1229)......................................................61</p>
<p>3.8 Förslag till lag om allmän fastighetstaxering av småhusenheter år</p>
<p>2003........................................................................................................62</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.9</p>
<p>Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om generellt<br>statsbidrag till kommuner och landsting.............................................63</p>
<p>Budgetpolitiska mål och statsbudgeten..............................................................67</p>
<p>4.1 Budgetpolitiska mål..............................................................................67</p>
<p>4.1.1 Utgiftstak för staten.............................................................................68</p>
<p>4.1.2 Utgiftstak för offentlig sektor.............................................................69</p>
<p>4.1.3 Överskott i den offentliga sektorns finanser......................................70</p>
<p>4.2 Makroekonomiska förutsättningar......................................................71</p>
<p>4.3 Politiska prioriteringar.........................................................................73</p>
<p>4.4 Statsbudgetens utveckling....................................................................78</p>
<p>4.4.1 Statsbudgetens inkomster....................................................................78</p>
<p>4.4.2 Statsbudgetens utgifter.........................................................................79</p>
<p>4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens finansiella sparande och</p>
<p>statsskulden...........................................................................................86</p>
<p>4.5 Kommunsektorns finanser...................................................................89</p>
<p>4.6 Ålderspensionssystemet.......................................................................90</p>
<p>4.7 Den offentliga sektorns finanser.........................................................92</p>
<p>5 Uppföljning av 1999, prognos och tilläggsbudget för 2000..............................97</p>
<p>5.1 Inledning...............................................................................................97</p>
<p>5.2 Statsbudgetens preliminära utfall 1999................................................97</p>
<p>5.2.1 Budgetsaldo 1999..................................................................................97</p>
<p>5.2.2 Takbegränsade utgifter 1999................................................................98</p>
<p>5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter 1999............................................98</p>
<p>5.3 Utgiftsprognos för 2000..................................................................... 103</p>
<p>5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000..................................................... 104</p>
<p>5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde.................................................104</p>
<p>5.4 Förslag till tilläggsbudget...................................................................108</p>
<p>5.4.1 Teknisk justering av vissa anslag........................................................108</p>
<p>5.4.2 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse........................................................108</p>
<p>5.4.3 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning..............109</p>
<p>5.4.4 Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd.............................110</p>
<p>5.4.5 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet..........................................................111</p>
<p>5.4.6 Utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell</p>
<p>samverkan............................................................................................ 112</p>
<p>5.4.7 Utgiftsområde 6 Totalförsvar............................................................112</p>
<p>5.4.8 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg................114</p>
<p>5.4.9 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och</p>
<p>handikapp............................................................................................117</p>
<p>5.4.10 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom.....................117</p>
<p>5.4.11 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn........117</p>
<p>5.4.12 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv..............................118</p>
<p>5.4.13 Utgiftsområde 15 Studiestöd.............................................................120</p>
<p>5.4.14 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning................121</p>
<p>5.4.15 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid..............122</p>
<p>5.4.16 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och</p>
<p>byggande..............................................................................................123</p>
<p>5.4.17 Utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling....................124</p>
<p>5.4.18 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård...............................126</p>
<p>5.4.19 Utgiftsområde 21 Energi....................................................................126</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>5.4.20 Utgiftsområde 22 Kommunikationer................................................127</p>
<p>5.4.21 Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande</p>
<p>näringar................................................................................................137</p>
<p>5.4.22 Utgiftsområde 24 Näringsliv..............................................................138</p>
<p>5.4.23 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner och landsting .. 141</p>
<p>6 Inkomster............................................................................................................145</p>
<p>6.1 Inledning..............................................................................................145</p>
<p>6.1.1 Antaganden om den makroekonomiska utvecklingen m.m.............146</p>
<p>6.1.2 Regeländringar.....................................................................................146</p>
<p>6.2 Offentliga sektorns skatter - periodiserad redovisning...................147</p>
<p>6.2.1 Inkomstskatt hushåll...........................................................................147</p>
<p>6.2.2 Inkomstskatt företag...........................................................................150</p>
<p>6.2.3 Övriga inkomstskatter........................................................................151</p>
<p>6.2.4 Socialavgifter och allmän pensionsavgift...........................................151</p>
<p>6.2.5 Egendomsskatter.................................................................................152</p>
<p>6.2.6 Skatt på varor och tjänster..................................................................153</p>
<p>6.2.7 Restförda skatter m.m.........................................................................156</p>
<p>6.3 Offentliga sektorns inkomster enligt nationalräkenskaperna..........156</p>
<p>6.4 Statsbudgetens inkomster - kassamässig redovisning......................157</p>
<p>6.4.1 Skatter..................................................................................................157</p>
<p>6.4.2 Övriga inkomster................................................................................159</p>
<p>6.5 Kommunernas skatter.........................................................................161</p>
<p>6.6 Uppföljning av statsbudgetens inkomster 1999................................ 162</p>
<p>6.7 Skattekvoten........................................................................................163</p>
<p>7 Utgiftsramar åren 2001-2003............................................................................167</p>
<p>7.1 Utgifternas fördelning på utgiftsområden........................................167</p>
<p>7.2 De takbegränsade utgifternas förändring jämfört med</p>
<p>budgetpropositionen för 2000............................................................169</p>
<p>7.3 Budgeteringsmarginalen och utnyttjande av saldoutrymme............171</p>
<p>7.4 Beskrivning av utgiftsområden...........................................................172</p>
<p>8 Skattefrågor.........................................................................................................197</p>
<p>8.1 Inledning..............................................................................................197</p>
<p>8.2 Skattepolitiska prioriteringar..............................................................197</p>
<p>8.2.1 Inför budgetpropositionen aktuella åtgärder....................................198</p>
<p>8.2.2 Internationaliseringens betydelse för svenska skattebaser och</p>
<p>framtida skattestruktur.......................................................................199</p>
<p>8.3 Företags- och kapitalskattefrågor......................................................199</p>
<p>8.3.1 Avdrag för ökade levnadskostnader vid tjänsteresor och resor i</p>
<p>näringsverksamhet...............................................................................200</p>
<p>8.3.1.1 Gällande rätt........................................................................................200</p>
<p>8.3.1.2 Överväganden och förslag..................................................................202</p>
<p>8.3.2 Det utvidgade reparationsbegreppet..................................................204</p>
<p>8.3.3 Ökade möjligheter till kvittning av kapitalförluster på</p>
<p>marknadsnoterade delägarrätter.........................................................206</p>
<p>8.4 Allmän fastighetstaxering av småhus.................................................208</p>
<p>8.5 Förslag i särpropositioner m.m..........................................................208</p>
<p>8.6 Effekter på de offentliga finanserna...................................................209</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>9 Kommunsektorn................................................................................................213</p>
<p>9.1 Allmänna utgångspunkter..................................................................213</p>
<p>9.2 Utvecklingen i kommuner och landsting de senaste åren...............214</p>
<p>9.2.1 Kommunsektorns finansiella utveckling...........................................215</p>
<p>9.2.2 Den ekonomiska resultat-utvecklingen............................................216</p>
<p>9.2.3 De kommunala verksamheterna........................................................217</p>
<p>9.2.4 Sysselsättningsutvecklingen i kommuner och landsting fram till</p>
<p>år 1999..................................................................................................219</p>
<p>9.2.5 Kommuner och landsting med ekonomiska problem......................220</p>
<p>9.3 Förutsättningar för kommuner och landsting under de närmaste</p>
<p>åren.......................................................................................................222</p>
<p>9.3.1 Utvecklingen de närmaste åren i enskilda kommuner och</p>
<p>landsting..............................................................................................222</p>
<p>9.3.2 Den finansiella utvecklingen i kommunsektorn...............................223</p>
<p>9.3.3 Utvecklingen på längre sikt................................................................223</p>
<p>9.3.4 Sammanfattande bedömning..............................................................224</p>
<p>9.4 Satsningar på kommuner och landsting............................................225</p>
<p>9.4.1 Höjda statsbidrag................................................................................225</p>
<p>9.4.2 Förlängning av det åldersbaserade bidraget till kommuner.............226</p>
<p>9.4.3 Kommunkontosystemet.....................................................................226</p>
<p>9.4.4 Utjämning för kostnader för verksamhet enligt LSS.......................228</p>
<p>9.4.5 Förändringar i det kommunala utjämningssystemet........................228</p>
<p>9.4.6 Särskilda insatser i vissa kommuner och landsting...........................229</p>
<p>9.4.7 Beräkning av ramen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till</p>
<p>kommuner år 2001..............................................................................230</p>
<p>9.5 Utvecklad uppföljning av kommuner och landsting........................231</p>
<p>10 Revision av EU-medel.......................................................................................235</p>
<p>10.1 Bakgrund.............................................................................................235</p>
<p>10.2 Uppföljning av ansvarsfrihetsprövningen för genomförandet</p>
<p>av budgeten för 1997..........................................................................236</p>
<p>10.3 Utgångspunkter för Sveriges agerande rörande revisionsrättens</p>
<p>iakttagelser...........................................................................................236</p>
<p>10.4 Iakttagelser i rapporterna för 1998 presenterade under 1999 samt</p>
<p>svenskt agerande i rådet......................................................................236</p>
<p>10.5 Bedömning av iakttagelser som rör Sverige i årsrapporten..............238</p>
<p>Bilagor</p>
<p>Bilaga 1 Svensk ekonomi</p>
<p>Bilaga 2 Avstämning av målet om en halverad arbetslöshet<br>till år 2000</p>
<p>Bilaga 3 Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<p>Bilaga 4 Redovisning av skatteawikelser</p>
<p>Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 mars 2000</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1.1 Föreslagna utgifts- och skatteförändringar i förhållande till</p>
<p>budgetpropositionen, netto.................................................................................18</p>
<p>1.2 Försörjningsbalans 1999-2001.................................................................................20</p>
<p>1.3 Nyckeltal 1999-2001 ................................................................................................20</p>
<p>1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling.....................................................21</p>
<p>1.5 Tre kalkyler för BNP åren 2001-2003.....................................................................22</p>
<p>1.6 Offentliga finanser 1994-2001.................................................................................22</p>
<p>1.7 Gröna nyckeltal.........................................................................................................32</p>
<p>1.8 Okade resurser till skola, vård och omsorg i förhållande till 1996 års nivå..........34</p>
<p>2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya</p>
<p>anslag för budgetåret 2000...................................................................................44</p>
<p>4.1 Budgetpolitiska mål..................................................................................................68</p>
<p>4.2 Ökat EU-återflöde sedan 1999 års ekonomiska vårproposition...........................68</p>
<p>4.3 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten........................................................69</p>
<p>4.4 Utgiftstak för staten.................................................................................................69</p>
<p>4.5 Utgiftstak för offentlig sektor.................................................................................70</p>
<p>4.6 BNP-tillväxt...............................................................................................................71</p>
<p>4.7 Makroekonomiska förutsättningar..........................................................................72</p>
<p>4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2001-2003................................74</p>
<p>4.8 (fortsättning) Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar...........................75</p>
<p>4.9 Statsbudgetens inkomster 1999-2003.....................................................................79</p>
<p>4.10 Statsbudgetens utgifter 1999-2003........................................................................80</p>
<p>4.11 Takbegränsade utgifter 1999-2003.........................................................................80</p>
<p>4.12 Förändring i fasta priser för takbegränsade utgifter 1999-2003.........................81</p>
<p>4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 1999-2003...............................84</p>
<p>4.14 Kassamässiga statsskuldsräntor..............................................................................85</p>
<p>4.15 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor.......................................................................86</p>
<p>4.16 Statsbudgetens saldo och statsskulden..................................................................87</p>
<p>4.17 Statsbudgetens saldo samt justering för större engångseffekter.........................88</p>
<p>4.18 Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande.........................................89</p>
<p>4.19 Kommunsektorns finanser 1999-2003..................................................................90</p>
<p>4.20 Ålderspensionssystemet.........................................................................................91</p>
<p>4.21 Den offentliga sektorns finanser 1999-2003 ........................................................93</p>
<p>5.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1999....................................................................98</p>
<p>5.2 Takbegränsade utgifter 1999.....................................................................................98</p>
<p>5.3 Minskning av anslagsbehållningar 1999<sup>1</sup>...............................................................101</p>
<p>5.4 Statsbudgetens utgifter 1999.................................................................................. 102</p>
<p>5.5 Statsbudgetens saldo 2000......................................................................................103</p>
<p>5.6 Takbegränsade utgifter 2000...................................................................................103</p>
<p>5.7 Begränsningsbelopp 2000.......................................................................................104</p>
<p>5.8 Prognos för takbegränsade utgifter 2000..............................................................107</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>6.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, offentliga sektorns inkomster</p>
<p>enligt NR och statsbudgetens inkomster.........................................................145</p>
<p>6.2 Antaganden och förändringar jämfört med budgetpropositionen för 2000......146</p>
<p>6.3 Bruttoeffekter av regeländringar...........................................................................147</p>
<p>6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1998-2003.....................................................148</p>
<p>6.5 Genomsnittlig statslåneränta.................................................................................151</p>
<p>6.6 Prisutveckling på småhus.......................................................................................152</p>
<p>6.7 Fastighetsskatt fördelat på fastighetstyp..............................................................153</p>
<p>6.8 Skatt på energi.........................................................................................................155</p>
<p>6.9 Periodiserade skatter och skatter enligt NR.........................................................157</p>
<p>6.10 Offentliga sektorns totala inkomster..................................................................157</p>
<p>6.11 Statsbudgetens skatter..........................................................................................158</p>
<p>6.12 Betalningsförskjutningar fördelade på sektorer.................................................158</p>
<p>6.13 Statsbudgetens inkomster 1999-2003................................................................. 159</p>
<p>6.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på skattekvoten..................................163</p>
<p>6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR) och periodiserad skattekvot.. 163</p>
<p>7.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2001-2003..........................................168</p>
<p>7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2000</p>
<p>och 2000 års ekonomiska vårproposition till följd av utgiftsreformer m.m.. 169</p>
<p>7.3 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2001-2003......................................... 172</p>
<p>8.1 Skattebaser och skatteintäkter för småhus och hyreshus åren 2000-2001.......... 198</p>
<p>8.2 Budgeteffekter av i vårpropositionen presenterade skatteförslag m.m..............210</p>
<p>9.1 Kommunsektorns finanser 1995-1999..................................................................215</p>
<p>9.2 Kommunernas resultaträkning 1995-1999...........................................................216</p>
<p>9.3 Landstingens resultaträkning 1995-1999..............................................................216</p>
<p>9.4 Förändring av kommunernas nettokostnader 1996-1998 för olika</p>
<p>verksamheter.......................................................................................................217</p>
<p>9.5 Förändring av landstingens nettokostnader 1996-1998 för olika</p>
<p>verksamheter.......................................................................................................217</p>
<p>9.6 Antalet hel- och deltidsanställda/anställningar i kommuner och</p>
<p>landsting 1993-1999 (exkl. timanställda)..........................................................219</p>
<p>9.7 Resultatutveckling i kommuner och landsting 1999-2002..................................222</p>
<p>9.8 Kommunsektorns finanser 1999-2003..................................................................223</p>
<p>9.9 Höjda statsbidrag till kommuner och landsting 1997-2003................................226</p>
<p>9.10 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner 2001-2003.........................231</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<p>1.1 Det statliga utgiftstaket............................................................................................23</p>
<p>1.2 KPI och UND1X 1994-februari 2000....................................................................24</p>
<p>1.3 Ränteskillnad mot Tyskland, tioårig statsobligation..............................................25</p>
<p>1.4 Försörjningsbörda. Antal försörjda med sociala ersättningar och bidrag</p>
<p>i procent av antalet förvärvsarbetande 1977-1998 .............................................37</p>
<p>1.5 Förändring i disponibel inkomst justerad för försörjningsbörda, till följd av</p>
<p>förbättrade pensionstillskott och bostadsbidrag till pensionärer samt<br>maxtaxa inom barnomsorgen...............................................................................38</p>
<p>1.6 Förändring i disponibel inkomst för män och kvinnor..........................................38</p>
<p>4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2003<sup>1</sup>.............................................................................78</p>
<p>4.2 Realekonomiskt fördelade takbegränsade utgifter 1999.......................................81</p>
<p>4.3 Statsskuldsräntor som andei av BNP 1980-2003...................................................85</p>
<p>4.4 Statsskuldsräntor som andel av stats- budgetens utgifter 1999-2003...................85</p>
<p>4.5 Statsskuldens utveckling 1980-2003........................................................................89</p>
<p>6.1 Realisationsvinster 1987-2003................................................................................ 149</p>
<p>6.2 Årlig förändring av inkomstskatten......................................................................150</p>
<p>6.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning..........................................................154</p>
<p>6.4 Mervärdesskatt och konsumtionsutgifter i löpande priser, procentuell årlig</p>
<p>förändring............................................................................................................154</p>
<p>6.5 Energiskatt..............................................................................................................155</p>
<p>6.6 Kommunernas och landstingens skatter...............................................................161</p>
<p>7.1 Större förändringar av utgiftsområdesramar åren 2001 och 2002 jämfört</p>
<p>med budgetpropositionen för 2000...................................................................173</p>
<p>9.1 Genomsnittlig skattesats i kommuner och landsting 1980-2000........................216</p>
<p>9.2 Antal anställda i kommuner och landsting 1995-1999 per kvartal......................220</p>
<p>9.3 Spridning av ekonomiskt resultat som andel av nettokostnaderna 2000............222</p>
<p>11</p>
<p>Finansplan</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1><a name="caption2"></a>1 Finansplan</h1>
<p>Sverige står starkt i början av det nya seklet. I<br>den globala, informationsintensiva ekonomin har<br>Sverige lyckats skapa en världsledande position<br>inom ett antal strategiskt viktiga områden. Till-<br>växten är hög, sysselsättningen stiger, arbetslös-<br>heten minskar och priserna är stabila. Teknisk<br>spetskompetens och bred delaktighet har gjort<br>att den svenska tillväxten kan komma att ut-<br>vecklas starkare än vad som tidigare har bedömts<br>som möjligt utan att obalanser uppstår.</p>
<p>Den politiska inriktning som bidragit till dessa<br>framgångar ligger fast. Sverige skall fortsätta att<br>vara ett land där jämlikhet och jämställdhet är<br>drivkrafter för utvecklingen. Regeringens politik<br>syftar till att Sverige skall vara fortsatt starkt, så-<br>väl ekonomiskt, ekologiskt som socialt.</p>
<p>På en stabil ekonomisk grund vill regeringen<br>fortsätta att modernisera och utveckla Sverige:</p>
<p>1. Sverige skall vara ett land med full syssel-<br>sättning, hög tillväxt och god välfärd.<br>Grunden för detta är sunda offentliga finan-<br>ser och stabila priser.</p>
<p>2. Sverige skall vara ett jämlikt och jämställt<br>land. Varje människa måste få möjlighet att<br>använda sin förmåga och vilja till delaktig-<br>het. Därför skall all diskriminering bekäm-<br>pas. Lika möjligheter skall gälla för alla oav-<br>sett kön, etnisk eller kulturell bakgrund.</p>
<p>3. Sverige skall vara ett land där alla barn och<br>ungdomar får en bra uppväxt. Ingen skall<br>tvingas att avstå från att bilda familj och<br>skaffa barn på grund av ekonomisk osäker-<br>het.</p>
<p>4. Sverige skall vara ett land som tar tillvara<br>alla sina resurser. Alla skall få del av den go-<br>da utvecklingen. Hela Sverige skall leva.</p>
<p>5. Sverige skall vara en framstående kunskaps-<br>nation. Bredd och spets i kompetensen<br>kommer att avgöra vår framtida konkur-<br>renskraft. Sverige skall vara ett land som<br>präglas av företagsamhet och innovations-<br>kraft. Ny teknik, nya kunskaper och nya<br>idéer är nödvändiga drivkrafter för samhäl-<br>lets utveckling.</p>
<p>6. Sverige skall vara ett föregångsland i om-<br>ställningen till ekologisk hållbarhet. Dagens<br>levnadsmönster får inte bli ett hot mot<br>morgondagens livsbetingelser.</p>
<p>7. Sverige skall vara ett land där medborgarna<br>känner trygghet och delaktighet i föränd-<br>ringen. Den generella välfärden skall ut-<br>vecklas och förstärkas.</p>
<p>8. Sverige skall vara ett land med låg brottslig-<br>het. Orsakerna till brott måste åtgärdas<br>samtidigt som brottsligheten bekämpas<br>med kraft.</p>
<p>9. Sverige skall vara ett land där medborgarnas<br>insyn, inflytande och aktiva deltagande i<br>samhället värnas och utvecklas. De demo-<br>kratiska grundvärderingarna och folkstyret<br>stärks när människor känner att de kan på-<br>verka.</p>
<p>10. Sverige skall aktivt och engagerat delta i<br>samarbetet i EU. Sverige skall stå för solida-<br>ritet och samarbete i världen. En modern<br>och aktiv politik skall främja demokrati och<br>mänskliga rättigheter och förebygga och<br>bekämpa svält, fattigdom och krig.</p>
<p>För att dessa långsiktiga mål skall kunna uppnås<br>är det av stor vikt att den ekonomiska politiken<br>utformas så:</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>- att risken för överhettning motverkas</p>
<p>- att goda förutsättningar skapas för en uthållig<br>och stark tillväxt.</p>
<p>- att tillväxten kommer alla till del</p>
<p>- att utrymme skapas för att Sverige skall kun-<br>na klara de utmaningar som den ökande an-<br>delen äldre i ett längre perspektiv ställer sam-<br>hället inför.</p>
<p>Med de förslag som presenteras i denna proposi-<br>tion läggs grunden för en politik som på en och<br>samma gång stärker rättvisan och tillväxten, och<br>bidrar till jämlikhet, jämställdhet, utveckling och<br>god miljö.</p>
<p>1.1 En politik för utveckling och<br>jämlikhet</p>
<p>Svensk ekonomi utvecklas väl. Tillväxten är hög.<br>Sysselsättningen stiger och arbetslösheten faller<br>samtidigt som inflationen är låg. De offentliga<br>finanserna uppvisar överskott, bytesbalansen li-<br>kaså. Den svenska ekonomiska utvecklingen har<br>inte sedan i slutet av 1960-talet varit så god och<br>balanserad.</p>
<p>Svensk ekonomi har sedan mitten av 1990-<br>talet genomgått stora förändringar. Budgetsane-<br>ringen, låginflationspolitiken och satsningar på<br>utbildning och företagande samt framväxten av<br>en världsledande telekommunikations- och IT-<br>industri är några förklaringar till att svensk eko-<br>nomi utvecklas väl. Dessa faktorer lägger en god<br>grund för en fortsatt hög tillväxt.</p>
<p>Full sysselsättning är det övergripande målet.<br>Som ett delmål skall den öppna arbetslösheten<br>reduceras till 4 procent under året och andelen<br>reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år skall sti-<br>ga till minst 80 procent 2004.</p>
<p>Utgångspunkten för den ekonomiska politi-<br>ken är att sunda offentliga finanser och stabila<br>priser är en förutsättning för en uthålligt hög till-<br>växt och ökad sysselsättning. Regeringen har<br>därför sedan 1994 arbetat med ambitiösa bud-<br>getpolitiska mål. Samtliga mål har uppfyllts, de<br>flesta med bred marginal. Därmed kan stora ned-<br>skärningar i nästa lågkonjunktur undvikas samti-<br>digt som dagens reformer görs uthålliga.</p>
<p>Det är under de goda åren som den offentliga<br>sektorns finansiella ställning skall konsolideras<br>och den offentliga skulden minskas. Därför skall<br></p>
<p>överskotten i den offentliga sektorn bevaras och<br>utgifterna hållas under kontroll. För detta talar<br>också stabiliseringspolitiska skäl. De beslutade<br>budgetpolitiska målen ligger sålunda fast och<br>skall uppnås.</p>
<p>Starka offentliga finanser är en förutsättning<br>för stabila välfärdssystem, så att alla skall få del av<br>välfärdens kärna - skolan, vården och omsorgen.<br>Välfärden skall gå att lita på, också i dåliga tider.</p>
<p>En politik som både syftar till utveckling och<br>jämlikhet lägger grunden för välstånd och välfärd<br>för alla. Den fortsatt höga efterfrågan får inte le-<br>da till ökad inflation. Effektiviteten måste därför<br>öka såväl på produkt-, tjänste- och finansmark-<br>naderna som på arbetsmarknaden.</p>
<p>Utmaningen för den ekonomiska politiken är<br>nu att säkerställa att den ekonomiska uppgången<br>blir långvarig och uthållig samt att den kommer<br>alla till del. Nyckeln ligger i att vårda den goda<br>ekonomin och fokusera på framtidens problem<br>och utmaningar. Svensk ekonomi skall klara en<br>lång period med hög tillväxt och tillväxten skall<br>vara ekologiskt uthållig.</p>
<p>En offensiv för tillväxt och rättvisa</p>
<p>Tillväxt och rättvisa står inte i konflikt med var-<br>andra utan är varandras förutsättningar. En stabil<br>och uthållig tillväxt bygger på delaktighet och att<br>alla bidrar efter sin förmåga. Rättvisa handlar om<br>att ge alla samma möjlighet att utvecklas och för-<br>sörja sig samt att välfärden skall omfatta hela<br>befolkningen och fördelas efter behov.</p>
<p>Regeringen föreslår därför en offensiv för till-<br>växt och rättvisa för att Sverige åter skall närma<br>sig full sysselsättning.</p>
<p>Arbetslösheten skall pressas tillbaka.</p>
<p>Arbetslösheten skall betvingas. Ett brett åtgärds-<br>program presenteras för att arbetslösheten skall<br>kunna pressas ned till 4 procent under år 2000.<br>Bland förslagen kan nämnas att de arbetsmark-<br>nadspolitiska programmen i än högre grad riktas<br>in mot de långtidsarbetslösa.</p>
<p>Sysselsättningen och arbetskraftsutbudet skall<br>öka</p>
<p>Den viktigaste vägen för att motverka risken för<br>att människor stängs ute från arbetsmarknaden</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>är åtgärder som höjer sysselsättningen. Arbete<br>har ett egenvärde och ger självkänsla. Ett brett<br>program presenteras innehållande bl.a. förslag<br>om maxtaxa inom barnomsorgen som minskar<br>marginaleffekterna och därmed främjar arbete<br>och utbildning. Dessutom skall aktiva åtgärder<br>genomföras för att sjukskrivna och förtidspen-<br>sionerade skall kunna återgå till arbetslivet. Kun-<br>skapslyftet förlängs.</p>
<p>Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för<br>alla</p>
<p>Människor med invandrarbakgrund har idag en<br>betydligt högre arbetslöshet och lägre sysselsätt-<br>ning än övriga svenskar. Detta måste ändras. Alla<br>behövs på arbetsmarknaden. Ett program för att<br>öka sysselsättningen bland invandrare presente-<br>ras. Vidare föreslås en förlängning av storstads-<br>satsningen.</p>
<p>Ökad rättvisa och trygghet</p>
<p>De sämst ställda pensionärernas ekonomi skall<br>förbättras. Regeringen föreslår därför att bo-<br>stadstillägget höjs och att den tillfälliga höjning-<br>en av pensionstillskottet nu permanentas.</p>
<p>Vård, skola och omsorg prioriteras genom att<br>kommunsektorn inte behöver betala det under-<br>skott på ca 4 miljarder kronor som uppkommit i<br>det kommunala momssystemet. Därutöver till-<br>förs kommunsektorn nu ytterligare resurser för<br>dessa områden i enlighet med tidigare fattade be-<br>slut.</p>
<p>Allt fler upplever en ökad otrygghet i varda-<br>gen. Regeringen föreslår därför ett kraftigt resur-<br>stillskott för rättsväsendet. Även skatte- och tull-<br>väsendet tillförs ökade resurser.</p>
<p>Tandvården tillförs nya resurser från 2002.<br>Regeringen återkommer med förslag om hur<br>dessa skall användas.</p>
<p>Barnen - vår framtid</p>
<p>En bred familjepolitisk reform införs stegvis.<br>Barn till arbetslösa ges rätt till barnomsorg den 1<br>juli 2001. En maxtaxa i barnomsorgen införs<br>2002 och medel tillförs kommunerna för att kva-<br>litetssäkra denna verksamhet. Samtidigt förlängs<br>föräldraförsäkringen en månad. Inom ramen för<br>den förlängda föräldraförsäkringen reserveras två<br></p>
<p>månader för mamman respektive pappan. Detta<br>innebär att ytterligare en s.k. pappa- och mam-<br>mamånad införs i föräldraförsäkringen Dess-<br>utom införs rätt till barnomsorg för barn till för-<br>äldrar som är föräldralediga med yngre syskon.<br>Allmän förskola för 4- och 5-åringar införs 2003.</p>
<p>Dessutom har regeringen tidigare aviserat<br>andra åtgärder som träder i kraft under nästa år.<br>Barnbidraget och studiebidraget höjs den 1 janu-<br>ari med ytterligare 100 kronor i månaden. Fler-<br>barnstilläggen höjs i motsvarande mån. Studi-<br>estödssystemet reformeras och studiebidragets<br>andel av studiemedlen höjs kraftigt.</p>
<p>Sammantaget uppgår tillskotten till barnfa-<br>miljerna till ca 9 miljarder kronor 2003. Till detta<br>kommer ca 6 miljarder kronor för studiemedels-<br>reformen.</p>
<p>Ett ekologiskt hållbart Sverige</p>
<p>Den ekologiska omställningen av Sverige drivs<br>vidare. Utvecklingen av miljövänlig och re-<br>surssnål livsstil och teknik stimuleras med eko-<br>nomiska styrmedel och stöd till forskningen. En<br>strategi för en grön skatteväxling i storleksord-<br>ningen 30 miljarder kronor på tio år utarbetas.<br>Ett planeringsmål skall snarast utarbetas för en<br>utbyggnad av vindkraften. Viktiga järnvägsin-<br>vesteringar tidigareläggs.</p>
<p>Utöver tidigare kraftiga ökningar föreslår re-<br>geringen nu ytterligare förstärkningar av ansla-<br>gen för markinköp, biotopskydd, marksanering,<br>kalkning samt miljöforskning, miljöövervakning<br>och forskning inom jordbruket. Regeringen fö-<br>reslår dessutom att de lokala investeringsprog-<br>rammen för att bygga om Sverige i ekologisk<br>riktning förlängs till 2003.</p>
<p>Internationell solidaritet</p>
<p>Regeringen har ambitionen att Sverige åter skall<br>uppnå enprocentsmålet för biståndet när de<br>statsfinansiella förutsättningarna för detta före-<br>ligger. Nu föreslås att biståndet höjs med 1,6<br>miljarder kronor, från 0,74 procent av BNI 2002<br>till 0,81 procent 2003. Samarbetet med Central-<br>och Östeuropa förlängs.</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>1 Tabell 1.1 Föreslagna utgifts- och skatteförändringar i för- 1<br>Ihållande till budgetpropositionen, netto 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offensiv för tillväxt och rättvisa</p></td><td>
<p>1 890</p></td><td>
<p>2 210</p></td><td>
<p>9 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storstadssatsningen</p></td><td></td><td></td><td>
<p>230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Integrationsåtgärder</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kunskapslyftet</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>-210</p></td><td>
<p>4 930</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönebidrag</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>240</p></td></tr>
<tr><td>
<p>A-politiska program m.m.</p></td><td>
<p>-780</p></td><td>
<p>-670</p></td><td>
<p>-470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagsskatteområdet</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>460</p></td><td>
<p>460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetarskyddsverket</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läsfrämjande insatser</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbyggnad av högskolan</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskningsmedel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studentbostäder</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>130</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställn.stöd, långtidsarbetslösa</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>840</p></td></tr>
<tr><td>
<p>IT infrastruktur</p></td><td></td><td></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteavdrag för bredband</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regionalpolitik/försvarsomställn.</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Infrastruktur</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>290</p></td><td>
<p>290</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökad rättvisa och trygghet</p></td><td>
<p>2 350</p></td><td>
<p>3 020</p></td><td>
<p>3 420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>1600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteförvaltning och tull</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>160</p></td><td>
<p>160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sämst ställda pensionärer</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 130</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Änkepensioner</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>30</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnen vår framtid</p></td><td>
<p>-1 550</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pappamånad</p></td><td></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Maxtaxa m.m.</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>4 400</p></td><td>
<p>5 600</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav barn till arbetslösa</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>barn till föräldralediga</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>maxtaxa</p></td><td></td><td>
<p>3 400</p></td><td>
<p>3 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>kvalitetssäkring</p></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>allmän förskola</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>avgår finans, av maxtaxa m.m.</p></td><td>
<p>-1 700</p></td><td>
<p>-3 400</p></td><td>
<p>-5 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ett ekologiskt hållbart Sverige</p></td><td>
<p>610</p></td><td>
<p>610</p></td><td>
<p>2 580</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokala investeringsprogrammet</p></td><td></td><td></td><td>
<p>900</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljö och miljöövervakning</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>1 150</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barsebäck</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>340</p></td><td>
<p>340</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Viltskador och biotopskydd</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekologisk forskning</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skogsinköp</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Internationell solidaritet</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>2 530</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 630</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samarbete central- och Östeuropa</p></td><td></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Internationella insatser</p></td><td colspan="3">
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>990</p></td><td>
<p>780</p></td><td>
<p>810</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägstöd, CSN och länsstyrelserna</p></td><td>
<p>580</p></td><td>
<p>640</p></td><td>
<p>640</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Demokrati och ordf.skap m.m</p></td><td>
<p>310</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4 520</p></td><td>
<p>9 220</p></td><td>
<p>19 980</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav utgiftsökningar</p></td><td>
<p>1 400</p></td><td>
<p>5 700</p></td><td>
<p>16 470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav inkomstminskningar</p></td><td>
<p>3120</p></td><td>
<p>3 520</p></td><td>
<p>3 510</p></td></tr>
</table>
<p>Arbetstiden</p>
<p>Arbetstidsfrågan rymmer viktiga välfärdspolitis-<br>ka val. Arbetstidsförkortning diskuteras i sam-<br>hällsdebatten som ett medel för att minska ris-<br>ken för utbrändhet och ge utrymme för ett liv<br>som inte enbart kretsar kring arbetet. Efter flera<br>år med en ökad medelarbetstid per sysselsatt<br>finns det hos många en önskan att öka utrymmet<br>för livet vid sidan av arbetslivet.</p>
<p>Värdet av en arbetstidsförkortning måste dock<br>alltid vägas mot behovet av andra reformer och<br>hänsyn måste tas till kostnaderna. Kortar vi ar-<br>betstiden tar vi ut framtida tillväxt i form av mer<br>fri tid istället för i ökad privat och offentligt kon-<br>sumtion. De långsiktiga konsekvenserna av en<br>arbetstidsförkortning för den offentliga verk-<br>samheten måste särskilt beaktas.</p>
<p>Regeringskansliets arbetsgrupp för arbets-<br>tidsfrågor har haft i uppdrag att bedöma förut-<br>sättningarna för och konsekvenserna av olika ar-<br>betstidsförändringar. Analyserna har avsett både<br>ekonomiska aspekter och välfärdseffekter. Rap-<br>porten "Kortare arbetstid - för och emot" är nu<br>ute på en bred remiss. Syftet är att stimulera till<br>debatt och bidra med underlag till politiska be-<br>dömningar av på vilket sätt - avtal eller lagstift-<br>ning - som ett första steg till en arbetstidsför-<br>kortning kan tas. Regeringen avser att åter-<br>komma till denna fråga i samband med höstens<br>budgetproposition.</p>
<p>Tid för demokrati</p>
<p>Demokratin skall utvecklas och folkstyret stär-<br>kas. Det sjunkande valdeltagandet är en allvarlig<br>varningssignal. Utanförskapet och de växande<br>klyftorna i samhället är ett hot mot demokratin.<br>Regeringen avser därför att initiera ett långsiktigt<br>utvecklingsarbete för folkstyret. För detta ända-</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>mål inrättas en särskild Demokratidelegation och<br>resurser anvisas.</p>
<p>Sverige skall präglas av samarbete</p>
<p>Regeringen avser att under mandatperioden för-<br>söka skapa största möjliga uppslutning för en<br>politik för full sysselsättning. Arbetsmarknadens<br>parter har en viktig roll i detta sammanhang. Den<br>ekonomiska vårpropositionen bygger på en<br>överenskommelse mellan den socialdemokratis-<br>ka regeringen, vänsterpartiet och miljöpartiet,<br>vilka står bakom riktlinjerna för den ekonomiska<br>politiken, budgetpolitiken, utgiftstaken, tilläggs-<br>budgeten för 2000 och de nu föreslagna skatte-<br>förändringarna.</p>
<p>Samarbetet berör fem områden - ekonomi,<br>sysselsättning, rättvisa, jämställdhet och miljö -<br>och innefattar både konkreta förslag och åtagan-<br>den inför framtiden. Genom detta samarbete be-<br>kräftas att det finns en politisk majoritet för en<br>ekonomisk politik som är inriktad på full syssel-<br>sättning, ett offentligt överskott om 2 procent av<br>BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel och<br>prisstabilitet. Politiken syftar vidare till jämlik-<br>het, jämställdhet och ekologisk hållbarhet.</p>
<h2>1.2 Det ekonomiska läget</h2>
<p>Den ökade inhemska efterfrågan och den inter-<br>nationella konjunkturen bidrar till att svensk<br>ekonomi utvecklas väl. Tillväxten i svensk eko-<br>nomi beräknas bli 3,8 procent i år och 2,9 pro-<br>cent nästa år.</p>
<h2>1.2.1 Internationell ekonomisk utveckling</h2>
<p>Utsikterna för världsekonomin är goda. Fortsatt<br>låg inflation och låga räntor bidrar till ökad till-<br>växt i stora delar av världen. Den globala ekono-<br>miska tillväxten väntas både i år och nästa år vara<br>runt 4 procent.</p>
<p>Tillväxten i EU förutses stiga från drygt 2<br>procent 1999 till ca 3 procent både i år och nästa<br>år. Exporten ökar samtidigt som den inhemska<br>efterfrågan inom EU är stark. Utvecklingen un-<br>derstödjs av låga räntor och svag växelkurs, sti-<br>gande sysselsättning och ökad framtidsoptimism<br>såväl hos företag som hushåll.</p>
<p>Utvecklingen i Förenta staterna fortsätter att<br>överraska positivt. Den nuvarande högkonjunk-<br>turen har pågått i nio år. Högre räntor och en<br>mer dämpad aktieprisutveckling väntas dock bi-<br>dra till en gradvis avmattning. BNP-tillväxten<br>bedöms avta från 4,2 procent 1999 till 3,8 pro-<br>cent i år och 2,7 procent nästa år.</p>
<p>Utsikterna för den japanska ekonomin är fort-<br>satt osäkra. Ännu syns inga tecken på en varaktig<br>återhämtning. Den inhemska efterfrågan är svag<br>till följd av fortsatt lågt förtroende såväl bland<br>hushåll som företag. Strukturella reformer är en<br>nödvändig förutsättning för en bättre ekonomisk<br>utveckling. Det kan även vara motiverat att pröva<br>om penningpolitiken kan ge ytterligare bidrag till<br>en återhämtning.</p>
<h2>1.2.2 Svensk ekonomisk utveckling</h2>
<p>Svensk ekonomi växer. Under 1998 ökade BNP<br>med 3 procent och förra året var tillväxten när-<br>mare 4 procent. Den öppna arbetslösheten har<br>fallit från 8 procent 1997 till ca 5,5 procent i<br>början av innevarande år. Samtidigt har inflatio-<br>nen förblivit låg och reallöneökningarna varit<br>betydande.</p>
<p>Förutsättningarna är gynnsamma för en fort-<br>satt god tillväxt. Överskotten i den offentliga<br>sektorn är stabila och de takbegränsade utgifter-<br>na ryms under utgiftstaken. Sverige är ett före-<br>gångsland på flera områden, bland annat inom<br>telekommunikation och informationsteknologi.<br>Den allt starkare tilltron till Sverige och svensk<br>ekonomi tar sitt uttryck bl.a. i de i förhållande till<br>omvärlden allt lägre räntorna.</p>
<p>De senaste årens tillväxt beror i huvudsak på<br>stigande inhemsk efterfrågan. Reallönerna har<br>ökat som en följd av den låga inflationen i kom-<br>bination med måttliga nominella löneökningar.<br>Dessutom har de låga räntorna bidragit till ökan-<br>de investeringar samt stigande tillgångs- och fas-<br>tighetspriser. Hushållens förmögenhet har ökat<br>ytterligare.</p>
<p>Utvecklingen på arbetsmarknaden har ökat<br>hushållens tilltro till såväl den egna som Sveriges<br>ekonomi. Hushållen har åter börjat våga låna<br>pengar. Sett över en längre period är dock hus-<br>hållens skuldsättning fortfarande låg. Detta gäller<br>framför allt i jämförelse med senare delen av<br>1980-talet. Därmed finns det förutsättningar för<br>en fortsatt stabil ökning av hushållens konsum-<br>tion.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 1.2 Försörjningsbalans 1999-2001 I</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Mdkr</p>
<p>1999</p></td><td colspan="2">
<p>Procentuell</p>
<p>volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter<sup>2</sup></p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsumtionsutgifter<sup>2</sup></p></td><td>
<p>533</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala<sup>2</sup></p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>246</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerbidrag <sup>1</sup></p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
</table>
<p>^B^Hii^BNP4Hlväxten^^</p>
<p><sup>2</sup>1 denna tabell har effekten av kyrkans avskiljande från staten ej beaktats.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Tabell 1.3 Nyckeltal 1999-2001</p>
<p>Förändring från föregående år i procent om ej annat anges</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska program<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Real disponibel inkomst<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens nettosparkvot, nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk ränta 10-års statsobligation<sup>4</sup></p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk ränta 10-års statsobligation<sup>4</sup></p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>1</sup></p></td><td>
<p>125</p></td><td>
<p>123</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Andel av arbetskraften, årsgenomsnitt</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Effekter av kyrkans avskiljande från staten har ej beaktats.</p>
<p><sup>3</sup> Procent av BNP</p>
<p><sup>4</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges Riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<p>Utsikterna för svensk exportindustri har förbätt-<br>rats under det senaste halvåret. Huvudorsakerna<br>är den starkare efterfrågan i EU-området och en<br>fortsatt stark utveckling i Förenta staterna. Un-<br>der hösten har orderingången ökat och tillför-<br>sikten bland företagen stärkts. Särskilt tydligt är<br>detta i bas- och verkstadsindustrierna vilket<br>väntas medföra en bredare exportuppgång fram-<br>över. Även i de inhemska sektorerna ökar pro-<br>duktionen snabbt. Ett problem är dock de regio-<br>nala skillnaderna.</p>
<p>Den starka utvecklingen inom näringslivet<br>förutses leda till en fortsatt stigande investerings-<br>aktivitet. Bostadsbyggandet fortsätter att öka<br>kraftigt, men det sker från en låg nivå.</p>
<p>Inflationen är fortsatt låg. De prishöjningar<br>som kan noteras återspeglar i stort sett administ-<br>rativa prishöjningar och högre oljepriser. Den<br>ökning av konsumentpriserna som redovisas i<br>tabell 1.3 för år 2001 beror till stor del på ett tek-<br>niskt antagande om att fastighetsskatteuttaget<br>ökar. Som redovisas längre fram avser regeringen<br>att återkomma med förslag som begränsar ök-<br>ningen av fastighetsskatteuttaget.</p>
<p>Sammantaget bedöms BNP-tillväxten under<br>innevarande år bli ca 3,8 procent. Nästa år för-<br>väntas tillväxten mattas av något och uppgå till ca<br>2,9 procent.</p>
<p>Efter det stora fallet för svensk ekonomi under<br>början av 1990-talet har det funnits en stor osä-<br>kerhet om hur stor den långsiktigt uthålliga pro-<br>duktionsförmågan är. Erfarenheten från andra<br>länder har varit att det efter omfattande kriser är<br>svårt att komma tillbaka till samma höga pro-<br>duktionsnivå och låga arbetslöshet som tidigare.<br>Huvudorsaken till detta är att under djupa låg-<br>konjunkturer förlorar många arbetslösa kontak-<br>ten med arbetsmarknaden. Detta gäller särskilt<br>den äldre arbetskraften.</p>
<p>I Sverige är dock förutsättningarna förhållan-<br>devis goda för att få tillbaka arbetskraften i sys-<br>selsättning. Sverige har bland annat satsat stora<br>resurser på aktiv arbetsmarknadspolitik och<br>grundläggande utbildning, vilket har minskat<br>risken för utslagning.</p>
<p>Strukturomställningen av ekonomin, innefat-<br>tande bl.a. ny teknik, avregleringar och ökad<br>konkurrens kan ha medfört att den goda tillväx-<br>ten inte bara är en tillfällig konjunkturuppgång,<br>utan inledningen på en längre period med högre<br>långsiktigt uthållig produktionsförmåga än vad<br>som tidigare bedömts vara möjligt. Det är i så fall<br>en betydande framgång för de senaste årens eko-<br>nomiska politik inklusive den - ibland så kritise-<br>rade - aktiva svenska arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="9">
<p>Tabell 1.4 Sysselsättning, arbetslöshet och löneutveckling 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3 927</p></td><td>
<p>3 986</p></td><td>
<p>3 963</p></td><td>
<p>3 922</p></td><td>
<p>3 979</p></td><td>
<p>4 068</p></td><td>
<p>4 136</p></td><td>
<p>4174</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav näringslivet<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2 633</p></td><td>
<p>2 697</p></td><td>
<p>2 698</p></td><td>
<p>2 695</p></td><td>
<p>2 735</p></td><td>
<p>2 805</p></td><td>
<p>2 862</p></td><td>
<p>2891</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav offentliga myndigheter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1 290</p></td><td>
<p>1 287</p></td><td>
<p>1 263</p></td><td>
<p>1 223</p></td><td>
<p>1 241</p></td><td>
<p>1 260</p></td><td>
<p>1 270</p></td><td>
<p>1279</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andelen sysselsatta mellan 20 och 64 år<sup>2</sup></p></td><td>
<p>74,2</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>73,9</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>3</sup></p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnadstimlön<sup>4</sup></p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitetsutveckling i näringslivet<sup>5</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Tusental personer</p>
<p><sup>2</sup> Reguljärt sysselsatta i åldern 20-64 år i procent av befolkningen i den åldersgruppen</p>
<p><sup>3</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>4</sup> Ärlig procentuell förändring</p>
<p><sup>5</sup> Räknat från användningssidan</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdepartementet</p>
<h2>1.2.3 Sysselsättning och arbetslöshet</h2>
<p>Svensk arbetsmarknad utvecklas väl även om<br>problem kvarstår. Den öppna arbetslösheten be-<br>döms år 2000 hamna på 4,6 procent i genomsnitt.<br>Under slutet av året bedöms den hamna nära 4<br>procent. Målet om 4 procents öppen arbetslöshet<br>år 2000 ligger därmed inom räckhåll.</p>
<p>Sysselsättningen väntas fortsätta att öka. Mel-<br>lan 1997 och 1999 ökade sysselsättningen med ca<br>150 000 personer, eller med 3,7 procent. De<br>flesta jobben har tillkommit i den privata tjänste-<br>sektorn, men även inom de kommunala verk-<br>samheterna har antalet arbetstillfällen ökat till<br>följd av ökade resurser till skola, vård och om-<br>sorg.</p>
<p>De flesta indikatorer pekar mot en fortsatt<br>gynnsam utveckling på arbetsmarknaden. Syssel-<br>sättningen förutses öka med ytterligare 106 000<br>personer mellan 1999 och 2001. Den reguljära<br>sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och<br>64 år beräknas stiga till 77,3 procent 2001. Målet<br>om 80 procent reguljärt sysselsatta 2004 ligger<br>inom räckhåll.</p>
<p>Arbetskraftsutbudet väntas under kommande<br>år att öka i takt med att sysselsättningen stiger.<br>Genom att fler platser vid högskolor och univer-<br>sitet skapas dämpas utbudsökningen något på<br>kort sikt. På lite längre sikt är de ökade utbild-<br>ningsinsatserna däremot positiva för arbets-<br>kraftsutbudet då antalet kvalificerade arbetstaga-<br>re ökar.</p>
<p>Sysselsättningen har ökat och arbetslösheten<br>har sjunkit i nästan alla delar av Sverige. Skillna-<br>derna i arbetslöshetsnivåerna är dock fortfarande<br>stora mellan olika delar av landet. Arbetslösheten<br>har sjunkit för nästan alla utbildningsgrupper,<br></p>
<p>men är fortfarande hög för personer med lägre<br>utbildning. Bland utländska medborgare har ar-<br>betslösheten sjunkit men den är fortfarande oac-<br>ceptabelt hög.</p>
<h2>1.2.4 Kalkyler till och med 2003</h2>
<p>Utöver prognosen för 2000 och 2001 presenteras<br>tre kalkyler som även innefattar åren 2002 och<br>2003. De skiljer sig dock åt redan från 2001. Den<br>grundläggande skillnaden är antagandet om i vil-<br>ken mån det finns lediga resurser i ekonomin<br>som kan tas i anspråk utan att det uppstår infla-<br>tionsdrivande löneökningar, dvs. hur stor den<br>långsiktigt uthålliga produktionsförmågan är.</p>
<p>I baskalkylen utvecklas svensk ekonomi i takt<br>med den långsiktiga tillväxttrenden. Som ett re-<br>sultat ligger den öppna arbetslösheten kvar på i<br>stort sett samma nivå under hela perioden.</p>
<p>I överhettningskalkylen utvecklas svensk eko-<br>nomi sämre. Den långsiktigt uthålliga produk-<br>tionsnivån visar sig här vara mindre än i baskal-<br>kylen. Inflationsdrivande flaskhalsar uppkommer<br>tidigt och löneavtalen ger betydligt högre löner<br>än vad som är förenligt med en balanserad ut-<br>veckling. Såväl finans- som penningpolitiken<br>måste stramas åt, vilket stabiliserar utvecklingen.<br>Detta medför att sysselsättningen minskar och<br>arbetslösheten stiger. Reformutrymmet för 2001<br>minskar kraftigt.</p>
<p>I högtillväxtkalkylen utvecklas svensk eko-<br>nomi bättre. Ett stort antal arbetslösa, personer i<br>arbetsmarknadsprogram och personer utanför<br>arbetskraften får jobb. Den långsiktigt uthålliga<br>produktionsnivån är högre. BNP och sysselsätt-<br>ning kan öka mer än i baskalkylen utan att det</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>uppstår flaskhalsproblem. De offentliga finan-<br>serna förbättras ytterligare och reformutrymmet<br>för kommande år blir större än i baskalkylen.</p>
<p>Tabell 1.5 Tre kalkyler för BNP åren 2001-2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Baskalkyl</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överhettningskalkyl</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Högtillväxtkalkyl</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Källa: Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<h2>1.3 Den ekonomiska politiken</h2>
<p>Utgångspunkten för den ekonomiska politiken<br>är sunda offentliga finanser, stabila priser och en<br>väl fungerande lönebildning. Detta är grunden<br>för en hög och uthållig tillväxt och sysselsätt-<br>ning.</p>
<h2>1.3.1 Sunda offentliga finanser</h2>
<p>Med en rörlig växelkurs och ett inflationsmål för<br>penningpolitiken är finanspolitikens främsta<br>syfte att skapa goda betingelser för tillväxt och<br>sysselsättning genom att säkerställa ett överskott<br>i de offentliga finanserna och att hålla utgifterna<br>under kontroll.</p>
<p>Finans- och budgetpolitiken styrs av två över-<br>gripande mål: De offentliga finanserna skall upp-<br>visa ett överskott på 2 procent av BNP i genom-<br>snitt över en konjunkturcykel och utgifterna<br>skall inte överstiga de uppsatta utgiftstaken.</p>
<p>Det finns en rad orsaker till att båda dessa mål<br>är av central betydelse för den ekonomiska poli-<br>tiken:</p>
<p>— En högkonjunktur varar inte för evigt. Det<br>måste finnas en säkerhetsmarginal så att nästa<br>lågkonjunktur kan mötas med en aktivt mot-<br>verkande finanspolitik. Alltför stora under-<br>skott skulle även i en lågkonjunktur kunna<br>leda till en kraftig ränteuppgång.</p>
<p>— Den offentliga skulden skall amorteras ner.<br>Statsskulden var i inledningen av millenniet<br>1 374 miljarder kronor. Statens ränteutgifter<br>1999 uppgick till 90 miljarder kronor. De<br>skulle kunna användas till viktigare ändamål.</p>
<p>— En stark välfärd kräver starka offentliga fi-<br>nanser. Som bland annat Långtidsutredningen<br>visar kommer andelen äldre att öka kraftigt<br>från omkring 2010. Detta medför ökade ut-<br>gifter för såväl pensioner som vård och om-<br>sorg, samtidigt som deltagandet i arbetskraf-<br>ten blir lägre. Då bör statens budget inte<br>belastas av ränteutgifter för 1990-talets upp-<br>låning.</p>
<p>- Sparandet i Sverige måste vara högt för att<br>Sveriges internationella skuldsättning skall<br>kunna minska samtidigt som investeringsni-<br>vån är hög. Även den offentliga sektorn måste<br>bidra till ett högt sparande.</p>
<p>- Utgiftstaken hindrar att tillfälligt högre in-<br>komster används för att bekosta varaktigt<br>högre utgifter. Därigenom undviks smärt-<br>samma besparingar när konjunkturen försäm-<br>ras.</p>
<p>- Sverige har i Stabilitets- och tillväxtpakten in-<br>om EU åtagit sig att ha ett medelfristigt mål<br>för de offentliga finanserna nära balans eller i<br>överskott.</p>
<p>Tabell 1.6 Offentliga finanser 1994-2001</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftskvot</p></td><td>
<p>67,3</p></td><td>
<p>64,6</p></td><td>
<p>62,6</p></td><td>
<p>61,1</p></td><td>
<p>58,7</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>53,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstkvot</p></td><td>
<p>56,4</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>59,3</p></td><td>
<p>59,1</p></td><td>
<p>60,6</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>56,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot<sup>1</sup></p></td><td>
<p>47,3</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>52,0</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-10,8</p></td><td>
<p>-7,9</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskottsmål</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>19,4</p></td><td>
<p>18,2</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>2</sup></p></td><td>
<p>77.4</p></td><td>
<p>76,3</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>72,4</p></td><td>
<p>65,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>52,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive skatter till EU</p>
<p><sup>2</sup> Mätt enligt Maastricht-reglerna</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Överskott i de offentliga finanserna</p>
<p>Det långsiktiga målet för de offentliga finanserna<br>är ett överskott på 2 procent av BNP i genom-<br>snitt över en konjunkturcykel. Ett uppfyllande<br>av målet leder till att räntorna på statsskulden tar<br>i anspråk en successivt mindre del av statens in-<br>komster, vilket frigör utrymme när den demo-<br>grafiska utvecklingen leder till ökade resurskrav<br>under kommande decennier.</p>
<p>Utifrån målet fastställs sedan preciserade mål<br>för varje år. För åren 2001 och 2002 har målet<br>fastställts till 2,0 procent. Regeringen fastslog att<br>om tillväxten av konjunkturmässiga skäl väsent-<br>ligt skulle avvika från den beräknade skall mot-<br>svarande avvikelse från överskottsmålen tolere-<br>ras.</p>
<p>Med innevarande prognos för den ekonomis-<br>ka utvecklingen uppkommer ett betydligt större<br>överskott i de offentliga finanserna än målen.<br>Skulle detta överskjutande utrymme i sin helhet<br>utnyttjas för reformer blir finanspolitiken starkt<br>expansiv under 2001. Detta år beräknas tillväxten<br>bli god. Med hänsyn till att osäkerheten är bety-<br>dande om den långsiktigt uthålliga produktions-<br>förmågan i svensk ekonomi avser regeringen att i<br>budgetpropositionen återkomma till frågan om<br>överskottsmålet och om hur överskottet skall<br>disponeras.</p>
<p>I avvaktan härpå föreslår regeringen att de nu-<br>varande målen om ett överskott i de offentliga<br>finanserna på 2,0 procent av BNP för 2001 och<br>2002 ligger fast och att målet för 2003 fastställs<br>till 2,0 procent. Det överskjutande överskottet<br>har i kalkylerna beräkningstekniskt överförts till<br>hushållen.</p>
<p>Överskotten i de offentliga finanserna medför<br>att den offentliga skulden minskar. Dessutom<br>påverkas skulden av försäljningsinkomster.<br>Bruttoskulden, mätt enligt Maastrichtreglerna,<br>förväntas under innevarande år hamna under 60<br>procent av BNP. Nettoskulden förväntas vara<br>borta redan 2002.</p>
<p>Utgiftstaken</p>
<p>I den nya budgetprocessen föreslår regeringen i<br>samband med den ekonomiska vårpropositionen<br>nominella utgiftstak för tre år framåt. De takbe-<br>gränsade statliga utgifterna får sedan inte över-<br>stiga utgiftstaken. Utgiftstaken är en viktig del av<br>den framgångsrika förtroendeskapande politiken<br></p>
<p>för ökad sysselsättning. Utgiftstaken för 1997,<br>1998 och 1999 klarades.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning kommer även<br>utgiftstaket år 2000 att klaras med en budgete-<br>ringsmarginal på ca 1 miljard kronor. Det är<br>dock oroande att utgifterna ökar kraftigt inom<br>vissa socialförsäkringar.</p>
<p>Det för 2001 fastlagda utgiftstaket överstiger<br>det för år 2000 med 25 miljarder kronor. Dessa<br>ökade resurser används till reformer som bl.a.<br>ökat bistånd, förbättrat studiestöd och höjda<br>barnbidrag. Men även 2001 beräknas utgifterna<br>bli större på grund av den ökade ohälsan.</p>
<p>Regeringen ser mycket allvarligt på utveck-<br>lingen inom ohälsoområdet, främst ur ett mänsk-<br>ligt perspektiv. Regeringen kommer därför att<br>tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta en<br>handlingsplan för hela ohälsoarbetet.</p>
<p>Om utgifterna inom hälsoområdet tillåts fort-<br>sätta att öka i samma takt som nu sker kommer<br>utgifterna att överstiga de av riksdagen uppsatta<br>utgiftstaken. För att klara utgiftstaken riskerar<br>andra reformer därmed att inte kunna förverkli-<br>gas. Utgiftstaken skall hållas.</p>
<p>För åren 2001 och 2002 ligger utgiftstaken<br>kvar enligt principen med tak som sätts tre år<br>framåt i tiden. Vissa tekniska justeringar görs<br>dock av utgiftstaken till följd av att pensionsrätt<br>införs för studier och totalförsvarsplikt och till<br>följd av ökat återflöde från EU:s budget.</p>
<p>Regeringen lägger nu ett förslag om ett tak på<br>847 miljarder kronor för 2003. Det innebär att<br>taket ökar med 30 miljarder kronor mellan 2002<br>och 2003. Som andel av BNP minskar utgiftsta-<br>ket något, givet nuvarande prognos för den eko-<br>nomiska utvecklingen.</p>
<p>Diagram 1.1 Det statliga utgiftstaket</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-1.png" style="width:173pt;height:145pt;"/>
<p>23</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Reformerna redovisades i tabell 1.1. Detta ut-<br>rymme förutsätter dock ett trendbrott för utgift-<br>sökningen inom ohälsoområdet.</p>
<p>En översyn av budgetprocessen har påbörjats<br>såväl av riksdagen som av regeringen sedan några<br>års erfarenheter nu har vunnits. Regeringens ut-<br>gångspunkt är att principerna om budgetdisciplin<br>och ordning och reda i de offentliga finanserna<br>skall ligga fast. Den nya budgetprocessen har på<br>ett avgörande sätt förbättrat betingelserna för en<br>ansvarsfull ekonomisk politik. Därmed har för-<br>utsättningarna för att de svenska offentliga ut-<br>gifterna hålls på en långsiktigt hållbar nivå ökat.</p>
<p>Diagram 1.2 KPI och UND1X 1994-februari 2000</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-2.png" style="width:171pt;height:97pt;"/>
<p>Anm: De streckade linjerna i diagrammet visar Riksbankens toleransintervall för<br>inflationen.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<h2>1.3.2 Stabila priser</h2>
<p>Stabila priser är en grundläggande förutsättning<br>för en framgångsrik ekonomisk politik. Hög in-<br>flation försämrar förutsättningarna för en uthål-<br>ligt hög tillväxt och därmed också för en stabilt<br>hög sysselsättning. En hög och svårförutsedd in-<br>flation har dessutom negativa fördelningseffek-<br>ter.</p>
<p>Den övergripande uppgiften för penningpoli-<br>tiken är prisstabilitet. Riksbanken bedriver pen-<br>ningpolitiken självständigt. Riksbanken har defi-<br>nierat prisstabilitet som att ökningen av konsu-<br>mentprisindex skall begränsas till 2 procent med<br>en tolerans på 1 procentenhet uppåt och nedåt.</p>
<p>Regeringen stöder penningpolitikens inrikt-<br>ning och står bakom inflationsmålet.</p>
<p>Inflationen är låg trots den starka efterfrågan i<br>svensk ekonomi. I år beräknas KPI öka med 1,3<br>procent trots att världsmarknadspriset på olja<br>under det senaste året har mer än fördubblats.<br>Under prognosperioden klingar denna effekt av<br>och i stället förväntas oljepriset sjunka.</p>
<p>Riksbanken har förtydligat att det för närva-<br>rande är bedömningen av UND1X på upp till två<br>års sikt som avgör utformningen av penningpo-<br>litiken. UND1X är ett inflationsmått där de di-<br>rekta effekterna av förändrade räntor, skatter och<br>subventioner har exkluderats från KPI. Inflatio-<br>nen enligt UND1X låg i februari i år under 2<br>procent, trots kraftiga prishöjningar på bensin<br>och diesel.</p>
<p>Räntan</p>
<p>Under 1999 steg de internationella räntenivåerna<br>kraftigt. De dämpade globala ekonomiska utsik-<br>terna efter Asien- och Rysslandkriserna förbyt-<br>tes under året till en betydligt ljusare konjunk-<br>turbild. Inte minst stärktes de svenska tillväxt-<br>utsikterna. De svenska 10-åriga obligationsrän-<br>torna steg som mest med ca 2 procentenheter<br>under 1999. Sedan oktober 1999 har 10-års rän-<br>tan fallit från ca 6 till ca 5,5 procent.</p>
<p>Den förväntade låga inflationen medförde att<br>Riksbanken under 1999 kunde sänka sin styr-<br>ränta, den s.k. reporäntan, till under 3 procent.<br>Det är den lägsta styrränta Sverige haft sedan den<br>moderna kreditmarknaden började ta form un-<br>der 1980-talet. Under hösten har Riksbanken<br>fört penningpolitiken i en mindre expansiv rikt-<br>ning mot bakgrund av bl.a. det ljusare konjuk-<br>turläget och det ökade resursutnyttjandet i eko-<br>nomin. I slutet av mars 2000 var den svenska<br>reporäntan 3,75 procent.</p>
<p>De svenska obligationsräntorna ligger i ett<br>historiskt perspektiv på mycket låga nivåer rela-<br>tivt omvärlden. Ränteskillnaden mot Tyskland<br>på en tioårig obligation har under året varit nere<br>på någon tiondels procentenhet. Detta skall<br>jämföras med drygt 4 procentenheter för fem år<br>sedan. Avgörande för denna utveckling, som<br>starkt förbättrat hushållens ekonomi, har varit<br>den omfattande budgetsaneringen. Under våren<br>har det funnits perioder då Sverige har haft lägre<br>långräntor än alla andra medlemsländer i EMU<br>förutom Tyskland.</p>
<p>Mot bakgrund av det starka förtroendet för<br>svensk ekonomi är det inte otänkbart att den<br>svenska tioårsräntan kan hamna under den tyska.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna, det mins-<br>kade lånebehovet och penningpolitikens inrikt-<br>ning på prisstabilitet är de viktigaste förklaring-<br>arna till detta. En sådan utveckling ansågs bara<br>för något år sedan som otänkbar.</p>
<p>Diagram 1.3 Ränteskillnad mot Tyskland,<br>tioårig statsobligation</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-3.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Kronan</p>
<p>Kronan har stärkts väsentligt mot euron sedan<br>början av 1999. Växelkursen noterades till ca 9,50<br>kronor per euro då den nya valutan introducera-<br>des. Under början av hösten pendlade kronan<br>kring 8,70 men har sedan dess stärkts ytterligare.</p>
<p>Jämfört med ett konkurrensvägt genomsnitt<br>av valutor är kronans förstärkning mera begrän-<br>sad. Detta förklaras av den starka uppgången för<br>dollarn. Den starkare svenska kronan minskar<br>riskerna för överhettning inom exportindustrin<br>samtidigt som importpriserna hålls tillbaka.</p>
<p>EMU</p>
<p>EU:s gemensamma valuta euron har nu funnits i<br>över ett år. Införandet av euron utgör ett histo-<br>riskt och betydelsefullt steg i den europeiska in-<br>tegrationen. Valutaunionen påverkar i hög ut-<br>sträckning Sverige både ekonomiskt och<br>politiskt, även då vi som hittills står utanför. Det<br>är viktigt för tillväxten och stabiliteten i hela EU<br>att projektet blir en framgång.</p>
<p>Sverige har valt att inte delta i valutaunionen<br>från starten. Sverige håller dock dörren öppen<br>för ett senare inträde. Ett beslut om deltagande<br>måste ha ett brett folkligt stöd och skall under-<br></p>
<p>ställas svenska folket för prövning i en folkom-<br>röstning.</p>
<p>En bred debatt om ett svenskt deltagande i<br>valutaunionen pågår. En utredning kommer att<br>tillsättas om finanspolitikens förutsättningar vid<br>ett svenskt deltagande i valutaunionen. Denna<br>utredning kommer även att analysera behovet av<br>s.k. buffertfonder för att öka stabiliseringspoliti-<br>kens möjligheter.</p>
<p>Regeringens uppfattning är att det för närva-<br>rande inte är aktuellt att delta i det europeiska<br>växelkurssamarbetet ERM2.</p>
<h2>1.3.3 Lönebildning</h2>
<p>En väl fungerande lönebildning är av avgörande<br>betydelse för en fortsatt god sysselsättningsut-<br>veckling. De nominella löneökningarna måste<br>förbli måttliga även om efterfrågan på arbetskraft<br>fortsätter att stiga och den öppna arbetslösheten<br>minskar i snabb takt.</p>
<p>Som de senaste årens utveckling visat ger<br>måttliga nominella löneökningar i förening med<br>låg inflation utrymme för en god reallöneökning,<br>kraftigt stigande sysselsättning och fallande ar-<br>betslöshet.</p>
<p>Det är fortfarande osäkert om lönebildningen<br>har anpassats fullt ut till de nya krav som ställs i<br>dagens svenska ekonomi. Under det senaste årti-<br>ondet har de nominella löneökningarna varit<br>betydligt lägre än tidigare. Dämpningen har<br>emellertid kommit till stånd på en arbetsmark-<br>nad som präglats av en oacceptabelt hög arbets-<br>löshet.</p>
<p>Svensk lönebildning ställs inför ett avgörande<br>prov i 2001 års avtalsrörelse. För första gången<br>efter den ekonomiska krisen skall nya löner på<br>huvuddelen av arbetsmarknaden fastställas i en<br>omgivning av låg arbetslöshet och stark efterfrå-<br>gan på arbetskraft.</p>
<p>Svensk ekonomi och välfärd står därmed inför<br>ett avgörande. Om löneökningarna skulle bli för<br>höga riskerar arbetslösheten att åter stiga. Med<br>måttliga löneökningar öppnas däremot vägen<br>mot full sysselsättning. Arbetsmarknadens parter<br>skulle då åter medverka till att skapa en svensk<br>modell i dess bästa mening.</p>
<p>Det har skett betydande förändringar av de in-<br>stitutionella ramarna för lönebildningen de se-<br>naste åren. Inom industrin och för tjänstemän-<br>nen inom handelns område har samarbetsavtal<br>tecknats utifrån vilka avtalsförhandlingarna be-<br>drivs. Ett nytt medlingsinstitut kommer inom</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>kort att inrättas med uppgift att understödja<br>parterna i deras strävan att uppnå såväl en stabil<br>reallöneutveckling som en snabb och uthållig<br>sysselsättningstillväxt. Vissa förändringar har<br>även genomförts i det legala ramverk inom vilket<br>förhandlingarna bedrivs.</p>
<p>För att minska risken för flaskhalsar och över-<br>hettning har arbetsmarknadspolitiken getts en ny<br>inriktning och satsningar har genomförts inom<br>utbildningsområdet. Trots de insatser som görs<br>för att öka utbudet av kompetent och utbildad<br>arbetskraft kan trycket uppåt på lönerna för de<br>mest eftertraktade grupperna på arbetsmarkna-<br>den bli stort. Dessa problem måste kunna hante-<br>ras av arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Det övergripande målet för den ekonomiska<br>politiken är full sysselsättning. Detta kan endast<br>nås vid en stabil makroekonomisk utveckling.<br>Därför måste finanspolitiken utformas så att ris-<br>ken för överhettning minskas.</p>
<p>Fortsatta skattesänkningar är betingade av att<br>lönebildningen fungerar väl. Alltför höga löne-<br>ökningar i kombination med skattesänkningar<br>riskerar att leda till en överhettningssituation<br>som inte är förenlig med en uthållig sysselsätt-<br>ningstillväxt.</p>
<p>I budgetpropositionen återkommer regering-<br>en till om det finns ett utrymme för en fortsatt<br>skattemässig kompensation av arbetstagarnas<br>egenavgifter. Då kommer även risken för en<br>alltför snabb löneökning att vägas in.</p>
<p>Lönebildningen har en stor påverkan på<br>många områden. Parterna har ett speciellt ansvar<br>för att motverka löneskillnader på grund av kön.<br>Det är en av jämställdhetspolitikens viktigaste<br>frågor.</p>
<h2>1.4 Full sysselsättning</h2>
<p>Svensk ekonomi utvecklas för närvarande väl.<br>Aktiviteten i ekonomin ökar på bred front. De<br>två målen för arbetsmarknaden - att den öppna<br>arbetslösheten vid slutet av år 2000 skall vara<br>högst 4 procent och att 80 procent av alla perso-<br>ner i åldrarna 20-64 år skall vara sysselsatta 2004<br>- ligger inom räckhåll.</p>
<p>Sverige har nu möjlighet att åter uppnå full<br>sysselsättning. Krisen under 1990-talet innebar<br>att en stor del av befolkningen i förvärvsaktiv ål-<br>der ställdes utanför arbetsmarknaden. Om inte<br>den nuvarande konjunkturuppgången leder till<br>att så många personer som möjligt återkommer<br></p>
<p>till arbetsmarknaden är situationen dyster inför<br>nästa konjunkturnedgång. De personer som inte<br>har fått fotfäste på arbetsmarknaden riskerar då<br>att aldrig mer komma tillbaka och få ett jobb.</p>
<p>Grunden för att nå full sysselsättning är att<br>inte slarva bort vad som redan har uppnåtts. För<br>att nå arbetslöshets- och sysselsättningsmålen<br>krävs att den ekonomiska politikens framgångar,<br>bl.a. i form av sunda offentliga finanser och pris-<br>stabilitet, befästs. Därtill krävs ytterligare insat-<br>ser för att den ekonomiska uppgången skall kun-<br>na bli långvarig och uthållig och för att den skall<br>kunna komma alla till del.</p>
<p>Den ekonomiska politikens inriktning utfor-<br>mas därför utifrån tre övergripande utmaningar<br>till följd av det nuvarande ekonomiska läget:</p>
<p>Risken för överhettning skall motverkas. Finans-<br>politiken måste avpassas så att den sammanlagda<br>efterfrågetillväxten i ekonomin inte blir för stark<br>i förhållande till tillväxten i produktionskapacitet<br>och faktisk produktion. Misslyckas detta läggs<br>hela den stabiliseringspolitiska bördan på pen-<br>ningpolitiken, med därtill hörande risk för att<br>kraftigt högre räntor i förtid bryter konjunktur-<br>uppgången. De budgetpolitiska målen skall kla-<br>ras.</p>
<p>Goda förutsättningar för att den nuvarande<br>konjunkturuppgången skall bli långvarig skall ska-<br>pas. En god grund måste läggas för ett antal år<br>med hög tillväxt utan att inflationen tar fart. För<br>detta krävs att ekonomins långsiktiga produk-<br>tionsförmåga höjs ytterligare. Det handlar om att<br>mobilisera de lediga arbetskraftsresurser som<br>finns. Det handlar också om att fortsätta arbetet<br>med att främja konkurrens och mer effektivt<br>fungerande marknader samt de senaste årens<br>betydande utbildningssatsningar. Detta arbete<br>skall drivas vidare.</p>
<p>Tillväxten skall komma alla till del. Åtgärder<br>måste vidtas för att säkerställa att den ekonomis-<br>ka återhämtningen bidrar till ökad rättvisa och<br>integration i samhället. Den ekonomiska tillväx-<br>ten måste bidra till regional balans och ökade ut-<br>vecklingsmöjligheter för alla samhällsmedborga-<br>re.</p>
<h2>1.4.1 En offensiv för tillväxt och rättvisa</h2>
<p>Regeringen föreslår en offensiv för tillväxt och<br>rättvisa. Den innehåller åtgärder som syftar till<br>att pressa tillbaka arbetslösheten, öka sysselsätt-<br>ning och tillväxt samt öka sysselsättningen bland<br>invandrare.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Arbetslösheten skall pressas tillbaka</p>
<p>Målet om 4 procents öppen arbetslöshet skall nås<br>under året. Regeringen föreslår därför en rad åt-<br>gärder som syftar till att ytterligare pressa tillba-<br>ka arbetslösheten:</p>
<p>- De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna under<br>år 2000 skall i än högre grad koncentreras till<br>de långtidsarbetslösa och långtidsinskrivna<br>vid arbetsförmedlingarna.</p>
<p>- Kraven på aktivitet i arbetslöshetsförsäkring-<br>en tydliggörs. För att stävja missbruk vid tidi-<br>ga pensionsavgångar måste gällande regler i<br>försäkringen tillämpas strikt. En landsomfat-<br>tande nystartskampanj, där arbetslösa kallas<br>in för information om de nya reglerna kom-<br>mer att genomföras i samband med att för-<br>säkringen reformeras.</p>
<p>- En aktivitets garanti införs för personer som<br>varit arbetslösa under mycket lång tid. Där-<br>med stärks deras möjligheter att få arbete på<br>den reguljära arbetsmarknaden.</p>
<p>- Det förstärkta anställningsstödet som inför-<br>des under 1999 har varit framgångsrikt när<br>det gäller att få ut arbetslösa i arbetslivet. Re-<br>geringen föreslår nu en utökning av detta ge-<br>nom att arbetsgivare som anställer personer<br>som varit arbetslösa i minst 4 år får ett än<br>högre stöd. Dessutom föreslår regeringen ett<br>förstärkt särskilt anställningsstöd för arbets-<br>givare som anställer äldre personer som varit<br>arbetslösa i minst 2 år. Därmed riktas resur-<br>serna än mer mot de grupper som har svårast<br>att komma in på arbetsmarknaden.</p>
<p>Sysselsättningen och tillväxten skall öka</p>
<p>Målet om att andelen reguljärt sysselsatta mellan<br>20 och 64 år 2004 skall vara minst 80 procent<br>skall uppnås. Regeringen föreslår därför en rad<br>åtgärder som syftar till att öka sysselsättningen<br>och tillväxten:</p>
<p>- En bred familjepolitisk reform införs stegvis.<br>Den 1 juli 2001 ges barn till arbetssökande<br>rätt till förskoleverksamhet. Den 1 januari<br>2002 införs en maxtaxa i barnomsorgen.<br>Högsta avgiften i förskolan skall vara 1 150<br>kronor i månaden för det första barnet, 767<br>kronor för det andra och 383 kronor för<br>tredje barnet. För ytterligare barn betalas ing-<br>en avgift. Upp till detta tak skall avgiften vara<br></p>
<p>maximalt 3 procent av hushållets inkomst för<br>första barnet och 2 respektive 1 procent för<br>därpå följande barn. Rätt till barnomsorg för<br>barn till föräldrar som är föräldralediga med<br>yngre syskon införs 1 januari 2002. En allmän<br>förskola för 4- och 5-åringar införs från 1 ja-<br>nuari 2003. Från 2002 avsätts 0,5 miljarder<br>kronor för åtgärder som förbättrar kvaliteten<br>i barnomsorgen.</p>
<p>- Arbetslöshetsförsäkringen reformeras i syfte<br>att stärka dess roll som omställningsförsäk-<br>ring. Kraven på den enskilde tydliggörs, en<br>mer strukturerad sökprocess, med hjälp av<br>bl.a. individuella handlingsplaner, införs och<br>rundgången mellan öppen arbetslöshet och<br>arbetsmarknadspolitiska program bryts. Suc-<br>cessivt kommer kraven på den enskilde att<br>öka när det gäller den yrkesmässiga och geo-<br>grafiska rörligheten. Förändringar sker av de<br>krav som ställs för att deltidsarbetslösa skall<br>få ersättning. Arbetsgivare skall i ökad grad<br>medverka till att deltidsarbetslösa erbjuds<br>önskad arbetstid. Vidare stärks arbetsförmed-<br>lingens kontrollfunktion och AMS tillsyns-<br>roll. Regeringen återkommer med förslag till<br>riksdagen under 2000.</p>
<p>- Regeringen avser att under året föreslå lag-<br>stiftning som innebär att ingen skall tvingas<br>att sluta sin anställning före 67-års ålder.</p>
<p>- Arbetsmarknadsverket ges i uppgift att öka<br>övergångarna från anställning med lönebidrag<br>till osubventionerad anställning. Därmed fri-<br>görs utrymme för fler arbetshandikappade att<br>få ett fotfäste på arbetsmarknaden genom an-<br>ställning med lönebidrag. Dessutom föreslås<br>att anslaget för särskilda åtgärder för arbets-<br>handikappade förstärks.</p>
<p>- Arbetslivsinstitutet ges i uppdrag att fortsätta<br>sprida erfarenheter från sitt forskningsprojekt<br>om tillväxt och utveckling avseende lärande<br>nätverk. Det skall ske genom förbättrad in-<br>formationsspridning i allmänhet och genom<br>särskilda insatser på orter som berörs av för-<br>svarsnedläggningar.</p>
<p>- Utbildningens kvalitet och effektivitet är<br>strategisk. Regeringen prioriterar insatser för<br>en förbättrad måluppfyllelse i ungdomssko-<br>lan. Arbetsmarknadens framtida behov behö-<br>ver i högre grad beaktas. I syfte att motverka<br>eventuella flaskhalsar ges Högskoleverket i<br>uppdrag att analysera hur högskolesektorns<br>utbildningsutbud i ökad utsträckning skulle</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>kunna svara mot arbetsmarknadens behov.<br>Särskilt det naturvetenskapliga och tekniska<br>området behöver lyftas fram, eftersom må-<br>luppfyllelsen är svår att nå inom detta områ-<br>de.</p>
<p>- Utvecklingen visar på ökad ohälsa. Detta är<br>både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt per-<br>spektiv allvarligt. Regeringen kommer därför<br>att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta<br>en handlingsplan för att minska ohälsan. Ar-<br>betet omfattar en översyn av bl.a. sjukpen-<br>ning, rehabiliteringspenning, arbetsskadeför-<br>säkring, tillsynen över arbetsmiljön och<br>förtidspension. Det är av största vikt att ar-<br>betsförhållanden och arbetsmiljö inte ger<br>upphov till sjukdom och arbetsskada. Före-<br>byggande arbete skall därför prioriteras. Ak-<br>tiva åtgärder skall genomföras för att sjuk-<br>skrivna och förtidspensionerade skall kunna<br>återgå till ett arbetsliv som inte ger skador el-<br>ler sjukdomar och inte sliter ut människor.<br>Arbetsgruppen skall bl.a. pröva möjligheten<br>att göra försäkringarna mer försäkringsmässi-<br>ga. Det bör även prövas om inte regelverken<br>kan samordnas i högre grad, t.ex. vad gäller<br>inkomstbegrepp, ersättningsnivåer och index-<br>ering. Lagstiftningen inom arbetsskade-<br>området behöver moderniseras och göras mer<br>rättvis och jämställd.</p>
<p>- I arbetsgruppens uppdrag ingår också att un-<br>dersöka olika typer av flaskhalsar, t.ex. vård-<br>köer inom hälso- och sjukvården som försvå-<br>rar rehabiliteringsarbetet. Skillnaden mellan<br>könen samt regionala och lokala skillnader<br>skall analyseras och övervägas i samband med<br>reformförslag.</p>
<p>- Hetsen i arbetslivet ökar. Bakom ökningen av<br>antalet långtidssjuka och kraftigt stigande<br>kostnader för samhället döljer sig ett mänsk-<br>ligt lidande som inte kan accepteras. Ytterli-<br>gare medel avsätts till Arbetarskyddsverket.</p>
<p>- Statskontoret ges i uppdrag att göra en kart-<br>läggning och genomgång av befintliga studier<br>inom utbildningsväsendet och arbetsförmed-<br>lingarnas verksamhetsområden avseende kva-<br>litetsjämförelser.</p>
<p>- Insatser föreslås i syfte att öka bostadsbyg-<br>gandet. Ett investeringsbidrag för anordnande<br>av bostäder till studenter införs.</p>
<p>- Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att<br>utveckla och stimulera utbyggnaden av IT-<br>infrastruktur med hög överföringskapacitet.</p>
<p>- Regeringen föreslår ytterligare förenklingar<br>som särskilt bör gynna små och medelstora<br>företag. Det gäller bl.a. förbättrade och för-<br>enklade regler om ökade avdrag för lev-<br>nadsomkostnader för egenföretagare, förbätt-<br>rade kvittningsmöjligheter för vinster på<br>aktier i onoterade företag samt generösare av-<br>dragsregler vid ombyggnader av lokaler. Ar-<br>betet med regelförenkling skall intensifieras.</p>
<p>- Regeringen föreslår ett antal åtgärder för att<br>förbättra informationen till små och nystarta-<br>de företag bl.a. genom ett Internetbaserat in-<br>formationssystem.</p>
<p>- Arbetet med att stärka konkurrensen till<br>nytta för konsumenterna fortsätter. Konkur-<br>rensverket tillförs ytterligare medel för det<br>konkurrensfrämjande arbetet. Regeringen av-<br>ser att återkomma med förslag som ger ökad<br>konkurrens och stärker konsumentens ställ-<br>ning i den konkurrenspolitiska propositionen<br>senare i vår.</p>
<p>Möjligheterna att delta i arbetslivet skall öka för<br>alla</p>
<p>Alla behövs på arbetsmarknaden. Människor<br>med invandrarbakgrund har idag en betydligt<br>högre arbetslöshet och lägre sysselsättning än öv-<br>riga svenskar. Detta är slöseri med resurser. Re-<br>geringen föreslår därför en rad åtgärder för att<br>öka arbetskraftsdeltagandet bland invandrare:</p>
<p>- Kompletterande utbildning för arbetslösa in-<br>vandrare med utländsk utbildning inom häl-<br>so- och sjukvårdsområdet förstärks. Denna<br>utbildning vänder sig till läkare och sjukskö-<br>terskor.</p>
<p>- Kompletterande utbildning för personer med<br>utländsk högskoleutbildning inom läraryrken<br>och teknik/naturvetenskap genomförs inom<br>ramen för arbetsmarknadspolitiken.</p>
<p>- Valideringen av utländsk yrkeskompetens<br>skall öka.</p>
<p>- AMS och vårdhuvudmännen skall tillsam-<br>mans ordna utbildningar för tvåspråkig per-<br>sonal inom primärvård och äldreomsorg.</p>
<p>- Svenskundervisning och introduktion av ny-<br>anlända skall förbättras. Dessutom skall sam-<br>verkan mellan kommuner och olika organisa-<br>tioner öka.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>- En försöksverksamhet med alternativ plats-<br>förmedling för invandrare genomförs. Inrikt-<br>ningen är att pröva nya metoder och aktörer i<br>syfte att finna effektivare former för att för-<br>medla arbeten till arbetslösa invandrare.</p>
<p>- Åtgärder genomförs för att stimulera et-<br>nisk/kulturell mångfald inom offentlig för-<br>valtning och privata företag. Insatsen skall<br>främst riktas till personer som har utländsk<br>erfarenhet/utbildning inom samhällsveten-<br>skap, ADB, juridik eller ekonomi.</p>
<p>- Rådgivningsinsatser skall göras för invandrare<br>som startar och driver småföretag. Insatser<br>skall göras inom analys och metodutveckling<br>av befintlig rådgivningsverksamhet riktad till<br>invandrare som startar eller driver småföretag.</p>
<h2>1.4.2 Europasamarbetet</h2>
<p>Kampen för full sysselsättning är en central del i<br>den svenska Europapolitiken. En god ekonomisk<br>utveckling i våra grannländer bidrar till ökad sys-<br>selsättning i Sverige. Därför är våra granneko-<br>nomiers tillväxtkraft av stor betydelse. I en in-<br>ternationaliserad ekonomi är förmågan till<br>omvandling och förändring central. Därför<br>måste stela strukturer brytas ned och hämmande<br>tillväxthinder bekämpas. Det ekonomiska utby-<br>tet med omvärlden måste bygga på öppenhet och<br>beredskap till förändring. Därmed skapas förut-<br>sättningar att leda utvecklingen i såväl nya som<br>mogna branscher. Genom att skärpa konkurren-<br>sen på hemmaplan rustar den inre marknaden det<br>europeiska näringslivet att hävda sig internatio-<br>nellt. Priserna i EU pressas och bidrar till en låg<br>inflation och därmed bättre förutsättningar att<br>öka sysselsättningen.</p>
<p>På samma sätt kommer utvidgningen av EU<br>till att omfatta 100 miljoner fler människor, att<br>stimulera EU-ländernas ekonomier under lång<br>tid framöver.</p>
<p>Människor skall inte lämnas åt sig själva att<br>hantera de utmaningar som internationalisering-<br>en för med sig. Gemensamma ansträngningar i<br>EU för att hantera de förändringar på arbets-<br>marknaden som följer av en internationaliserad<br>ekonomi ger stöd åt varje lands kamp mot natio-<br>nell arbetslöshet. En ökad uppföljning av den<br>förda politiken ger ökat erfarenhetsutbyte och<br>sätter sysselsättningen högst på dagordningen.</p>
<p>Ambitionsnivån inom EU har höjts. Vid det<br>extra toppmötet i Lissabon i mars 2000 slogs det<br></p>
<p>fast att ett av unionens övergripande mål skall<br>vara full sysselsättning samt att medlemsländerna<br>skall sätta upp nationella sysselsättningsmål. Sve-<br>rige har aktivt bidragit till att dessa mål har lyfts<br>fram. Ett nytt EU kan vara på väg att växa fram.</p>
<p>En politik för full sysselsättning i Europa tar<br>liksom i Sverige sin utgångspunkt i starka of-<br>fentliga finanser och stabila priser. En väl avvägd<br>makroekonomisk politik skall kombineras med<br>utbildning och andra insatser för att förbättra ar-<br>betsmarknadens förmåga till anpassning i den<br>internationaliserade ekonomin. Strukturåtgärder<br>skall genomföras för att göra produkt- och ka-<br>pitalmarknaderna mer effektiva och för att<br>främja en god konkurrens på den inre markna-<br>den samt reducera statligt stöd.</p>
<p>Sysselsättningspolitiken är en integrerad del av<br>den ekonomiska politiken. Den svenska rege-<br>ringen kommer fortsatt att lyfta fram vikten av<br>en höjd sysselsättningsgrad inom EU:s med-<br>lemsstater. Detta inte minst mot bakgrund av de<br>krav på höjt deltagande i arbetslivet som den<br>demografiska utvecklingen ställer.</p>
<p>Under sommaren 1999 inrättades den euro-<br>peiska sysselsättningspakten inom EU. Pakten<br>vilar på den grund som de allmänna ekonomiska<br>riktlinjerna, sysselsättningsriktlinjerna och sam-<br>arbetet kring ekonomiska reformer utgör. En<br>makroekonomisk dialog har inrättats för att<br>främja informationsutbyte mellan finans- och<br>arbetsmarknadsministrarna, den europeiska<br>centralbanken, den europeiska kommissionen<br>och arbetsmarknadens parter.</p>
<p>Samordningen av sysselsättningspolitiken i<br>EU sker främst genom de årliga gemensamma<br>riktlinjerna för sysselsättningspolitiken. Syssel-<br>sättningsriktlinjerna för 2000 har utformats på<br>grundval av tidigare riktlinjer med ambitionen att<br>främst befästa och genomföra de riktlinjer som<br>man enats om. Riktlinjerna ligger väl i linje med<br>svenska ambitioner och bygger liksom tidigare<br>på fyra huvudområden:</p>
<p>- att förbättra anställbarheten,</p>
<p>- att utveckla företagarandan,</p>
<p>- att uppmuntra företagens och de anställdas<br>anpassningsförmåga, samt</p>
<p>- att stärka jämställdheten.</p>
<p>De tillägg som har gjorts stämmer väl överens<br>med svensk ekonomisk politik. Bland annat har<br>betydelsen av ökade utbildningssatsningar och<br>vikten av att utbilda elever och lärare i IT-<br>kunskap och att främja elevers tillgång till dato-<br>rer och Internet lyfts fram. Fokus har satts på ar-</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>betsförmedlingens roll i att främja en god<br>matchning på arbetsmarknaden.</p>
<p>Sverige uppfyller i de flesta fall de mål och in-<br>tentioner som riktlinjerna ger uttryck för. I flera<br>fall är regeringens ambition mer långtgående än<br>vad riktlinjerna anger, till exempel vad gäller att<br>motverka långtidsarbetslöshet bland ungdomar.</p>
<p>Sverige skall under våren 2001 vara ordförande<br>i EU. Detta ökar Sveriges möjligheter att driva<br>en politik för full sysselsättning i EU. Sverige<br>kommer under våren 2001 att ordna ett extra<br>toppmöte om sysselsättning och ekonomiska<br>reformer.</p>
<h2>1.4.3 Hela Sverige skall växa</h2>
<p>Hela Sverige får inte del av de goda tiderna.<br>Många län brottas med negativ befolkningsut-<br>veckling och stiltje på arbetsmarknaden. Samti-<br>digt har andra län brist på arbetskraft och kraftigt<br>stigande fastighetspriser till följd av ökad inflytt-<br>ning.</p>
<p>Staten har ett övergripande ansvar för utveck-<br>lingen i hela Sverige. Samtidigt krävs aktiva lo-<br>kala insatser i alla delar av landet för att skapa<br>förutsättningar för tillväxt och nya jobb.</p>
<p>Ett exempel är arbetet med de regionala till-<br>växtavtalen. I samtliga län har företrädare för<br>statliga myndigheter, kommuner, landsting, re-<br>gionala självstyrelseorgan, företag, arbetsmark-<br>nadens parter, utbildningsväsendet och många<br>andra arbetat fram gemensamma förslag om hur<br>det egna länet kan stärkas genom ökad tillväxt<br>och sysselsättning. Ett annat exempel är de lokala<br>utvecklingsavtal som nu tecknas mellan staten<br>och vissa kommuner om insatser i storstadsregi-<br>onernas mest utsatta bostadsområden. Syftet är<br>att också dessa områden skall få del av den ökade<br>tillväxten.</p>
<p>För att ytterligare stärka den regionala ut-<br>vecklingen har antalet platser inom den högre<br>utbildningen ökat kraftigt. Stora insatser görs<br>också för att säkerställa en god kvalitet i vård,<br>skola och omsorg i hela landet.</p>
<p>Statsbidragen till kommuner och landsting har<br>ökat markant under de senaste åren. Den eko-<br>nomiska tillväxten har dock en ännu större bety-<br>delse genom att skattebaserna och därmed<br>kommuners och landstings skatteinkomster ökar<br>kraftigt. Det kommunala utjämningssystemet<br>medför att alla Sveriges kommuner får del av den<br>goda tillväxten. Dessutom görs insatser för att<br>stödja kommuner och landsting med särskilt svå-<br></p>
<p>ra ekonomiska problem samt kommuner som<br>har svårigheter i det kommunala bostadsbestån-<br>det.</p>
<p>Regeringen har nyligen lagt förslag om viktiga<br>investeringar i IT-infrastruktur. Det är regering-<br>ens uppfattning att även hushåll och företag i<br>gles- och landsbygd måste få tillgång till snabb<br>dataöverföring till en rimlig kostnad.</p>
<p>Storleken på statens insatser för förbättrad IT-<br>infrastruktur beräknas till totalt ca 8,3 miljarder<br>kronor och insatserna skall pågå fram till och<br>med 2004.</p>
<p>Regelverket kring dessa insatser förutsätter att<br>marknadens olika aktörer själva investerar lika<br>mycket. Detta innebär att det sammanlagda sats-<br>ningarna på bredband kommer att hamna på ni-<br>vån runt 17 miljarder kronor under en fyraårspe-<br>riod.</p>
<p>Det första steget i utvecklingen mot en till-<br>gänglig infrastruktur med hög överföringskapa-<br>citet tas genom utbyggnad av ett stomnät för<br>bredbandskommunikation mellan landets alla<br>kommuner på marknadsmässiga villkor. Investe-<br>ringskostnaderna för ett nationellt optofibernät<br>som når fram till varje kommunhuvudort har be-<br>räknats till ca 2,5 miljarder kronor. Svenska<br>Kraftnäts investeringar i ett nationellt optoka-<br>belnät beräknas finansieras på marknadsmässiga<br>villkor.</p>
<p>Regeringen föreslår att ca 2,6 miljarder kronor<br>avsätts för att stödja utbyggnad av transportnät<br>m.m. i glesbygden. Stödet skall ges till de sträck-<br>or där marknaden inte bedöms genomföra ut-<br>byggnaden. Insatserna finansieras till stor del ge-<br>nom omprioritering av medel från<br>arbetsmarknads- och regionalpolitik.</p>
<p>Regeringen avser också att lägga fram ett för-<br>slag om skattereduktion för bredbandsanslut-<br>ning. Förslaget kommer att utformas så att det<br>subventionerar anslutningskostnaden över ett<br>visst belopp för såväl hushåll som företag. Ge-<br>nom denna utformning får skattelättnaden en<br>bra regionalpolitisk profil och riktas främst till de<br>regioner som har höga anslutningskostnader.<br>Aven kommuner i glesbygd kommer att kunna<br>få stöd för bredbandsuppkoppling. Förslaget<br>skall rymmas inom en ram på 3,2 miljarder kro-<br>nor fram t.o.m. 2004.</p>
<p>Samtidigt sker stora satsningar på infra-<br>struktur i utsatta regioner. Ett exempel är Botni-<br>abanan. Det är en investering på ca 10 miljarder<br>kronor om förbättringarna av Ådalsbanan inklu-<br>deras. Elektrifieringen av Blekingebanan tidiga-</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>reläggs. Likaså tidigareläggs åtgärder för ökad bä-<br>righet av godståg.</p>
<p>Regeringen har initierat ett utvecklingspro-<br>gram för kommuner med särskilda omställ-<br>ningsproblem främst på grund av strukturom-<br>vandlingar inom Försvarsmakten. Programmen<br>innebär bl.a. att sammanlagt ca 1 280 statliga ar-<br>betstillfällen skall lokaliseras till nio orter och att<br>förutsättningarna för över 1 000 arbetstillfällen<br>skall skapas.</p>
<p>Det är av stor vikt att länen fullt ut utnyttjar<br>de växande resurserna från EU:s strukturfonder<br>som nu ställs till Sveriges förfogande. Samman-<br>lagt utgör de 20 miljarder kronor under sju år.</p>
<p>En särskild regionalpolitisk utredning lämnar<br>under hösten sina analyser och förslag om hur<br>framtidens regionalpolitik skall utformas. Rege-<br>ringen räknar med att förelägga riksdagen en sär-<br>skild regionalpolitisk proposition under våren<br>2001.</p>
<h2>1.4.4 Livslångt lärande för tillväxt och<br>jämlikhet</h2>
<p>En sammanhållen strategi för livslångt lärande är<br>en central del av regeringens politik för tillväxt<br>och rättvisa. Målet är att ge fler tillgång till läran-<br>de på alla nivåer och att fokusera på kvalitetsfrå-<br>gorna. Alla måste ges möjlighet att utvecklas<br>utifrån sina förutsättningar.</p>
<p>Förstärkningen av förskolans pedagogiska<br>uppdrag markerar dess uppgift som bas för det<br>livslånga lärandet. Reformer som allmän försko-<br>la, maxtaxa inom barnomsorgen och utökad rätt<br>till förskola för barn till arbetslösa ger fler till-<br>gång till förskola.</p>
<p>Utvecklingen i samhälle och arbetsliv medför<br>ökade krav på elevernas lärande. Det nya betygs-<br>systemet fokuserar på måluppfyllelsen i skolan.<br>Decentraliseringen av skolan förutsätter ett ef-<br>fektivt kvalitetssäkringssystem med deltagande<br>av stat och kommun. Kommunernas resurser<br>ökar vilket ger möjlighet att prioritera kvaliteten<br>i förskola och skola. För att möta den moderna<br>skolans utmaningar återkommer regeringen med<br>förslag till reformering av lärarutbildningen.</p>
<p>Kunskapslyftet har varit en stor framgång.<br>Regeringen föreslår därför att kunskapslyftet<br>förlängs t.o.m. 2003.</p>
<p>Utbyggnaden av högskolan fortsätter i hela<br>landet. En halv miljard kronor avsätts för en yt-<br>terligare utbyggnad av högskolan 2003. Det lång-<br></p>
<p>siktiga målet är att hälften av en årskull skall på-<br>börja högskolestudier senast vid 25 års ålder.</p>
<p>Sverige skall vara en framstående forsknings-<br>nation, där forskningen håller hög kvalitet och<br>där det finns utrymme för både bredd och speci-<br>alisering. Staten är garant för fri och vital grund-<br>forskning med långsiktig och obunden finansie-<br>ring. Forskarutbildningen har strategisk betydel-<br>se. Behoven av personer med forskarutbildning<br>ökar. En successiv satsning sker därför på grund-<br>forskning och forskarutbildning. Regeringen av-<br>sätter därför en halv miljard kronor för 2003 för<br>detta ändamål.</p>
<p>Regeringen avser att återkomma med en pro-<br>position om inriktning och dimensionering av<br>vuxenutbildningen efter kunskapslyftet.</p>
<h2>1.4.5 Ett ekologiskt hållbart Sverige</h2>
<p>De övergripande målet för miljöpolitiken är att<br>till nästa generation kunna överlämna ett sam-<br>hälle där de stora miljöproblemen i Sverige är<br>lösta. Sverige skall vara ett föregångsland i om-<br>ställningen till hållbar utveckling. Denna utma-<br>ning kräver insatser som förenar miljöpolitiken<br>med ekonomi, sysselsättning och social välfärd.<br>Den kräver också att en grön teknisk utveckling<br>stimuleras. Även lokala initiativ måste stimuleras<br>och kretsloppstänkandet befästas. Den nya mil-<br>jöbalken har visat sig vara ett effektivt verktyg<br>för en ekologisk hållbar utveckling.</p>
<p>Jordens klimat och växthuseffekten tillhör de<br>globalt viktigaste miljöfrågorna. Utsläppen av<br>växthusgaser måste enligt FN:s Kyotoprotokoll<br>minska med minst 5 procent till 2008-2012, i<br>EU-området med minst 8 procent.</p>
<p>Genom energiöverenskommelsen förverkligas<br>ett omfattande program för omställning av ener-<br>gisystemet. I programmet genomförs stora sats-<br>ningar på miljövänliga och ekonomiskt försvar-<br>bara alternativ till kärnkraften, samtidigt som<br>kraftfulla insatser görs för att bättre hushålla med<br>el och energi. Bland annat handlar det om sats-<br>ningar på information , utbildning, teknikupp-<br>handling av energieffektiv teknik, kommunal<br>rådgivning samt provning, märkning och certifi-<br>ering av energikrävande utrustning. Dessutom<br>görs stora satsningar på forskning och utveck-<br>ling. Ett planeringsmål skall snarast utarbetas för<br>en utbyggnad av vindkraften.</p>
<p>Svensk fordonsindustri har inbjudits till ett<br>ökat samarbete kring utveckling av mer mil-<br>jövänliga fordon. Fordonsindustrins uthålliga</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>konkurrenskraft är beroende av att miljöbelast-<br>ningen såsom utsläpp av växthusgaser i möjli-<br>gaste mån begränsas.</p>
<p>Regeringen har under tre år, med början 1998,<br>gett ca 5 miljarder kronor i stöd till lokala in-<br>vesteringsprogram för hållbar utveckling i 130<br>kommuner. Programmen, som minskar energi-<br>förbrukningen, oljeanvändningen och utsläpp i<br>mark och vatten, förlängs till att gälla också 2003.<br>Riktlinjer skall utarbetas för en vidareutveckling<br>av de lokala investeringsprogrammen.</p>
<p>Utöver tidigare kraftiga ökningar föreslår re-<br>geringen även ytterligare förstärkningar av ansla-<br>gen för markinköp, biotopskydd, marksanering,<br>kalkning samt miljöforskning och miljöövervak-<br>ning.</p>
<p>Naturvården är ett central område i politiken<br>för miljö och hållbar utveckling. Artbevarande på<br>vetenskaplig grund är och förblir en central upp-<br>gift. Naturvårdens sociala och estetiska dimen-<br>sioner behöver emellertid utvecklas liksom fri-<br>luftsliv, ekoturism och möjligheterna till lokal<br>förvaltning av skyddade områden. Regeringen<br>anser att det därför bör beredas möjligheter för<br>pilotprojekt för lokal förvaltning av naturreservat<br>m.m.</p>
<p>Jordbrukssektorn spelar en stor roll i det<br>ekologiska kretsloppet, upprätthåller natur- och<br>kulturmiljö, och har en stor betydelse för en le-<br>vande landsbygd. Regeringens förslag till miljö-<br>och landsbygdsprogram har en starkt markerad<br>miljöprofil. Totalt sett omfattar de miljörelatera-<br>de åtgärderna ca 3 miljarder kronor per år.</p>
<p>Regeringen initierar nu tillsammans med bl.a.<br>folkrörelserna en bred, vardagsnära studieverk-<br>samhet, ”Det gröna kunskapslyftet”. Syftet är att<br>förstärka och förnya det lokala arbetet med den<br>ekologiska omställningen.</p>
<p>Gröna nyckeltal</p>
<p>Sedan 1999 års ekonomiska vårproposition redo-<br>visas s.k. gröna nyckeltal som ett komplement<br>till de ekonomiska nyckeltalen. Nyckeltalen som<br>redovisas nedan speglar energianvändningen<br>samt ett antal miljöproblem.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 1.7 Gröna nyckeltal 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Energianvändning (TWh respektive Wh/kr)</p></td><td rowspan="2">
<p>1995</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total anv.</p></td><td>
<p>439</p></td><td>
<p>443</p></td><td>
<p>437</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>480</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi-<br>effektivitet <sup>1</sup></p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>301</p></td><td>
<p>263</p></td><td>
<p>274</p></td><td>
<p>264</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utsläpp till luft (tusentals</p></td><td>
<p>ton) <sup>2</sup></p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1980</p></td><td>
<p>1985</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Klimatpåverkan</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxid</p></td><td>
<p>82 438</p></td><td>
<p>67 587</p></td><td>
<p>59 650</p></td><td>
<p>63 475</p></td><td>
<p>64 330</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försurning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Svaveldioxid</p></td><td>
<p>508</p></td><td>
<p>266</p></td><td>
<p>136</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>66*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kväveoxider</p></td><td>
<p>448</p></td><td>
<p>426</p></td><td>
<p>388</p></td><td>
<p>354</p></td><td>
<p>297*</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Belastning på haven (tusentals ton)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1987</p></td><td>
<p>1990</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övergödning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Fosfor</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kväve</p></td><td>
<p>148,2</p></td><td>
<p>122,9</p></td><td>
<p>132,5</p></td><td>
<p>134,5</p></td><td>
<p>152,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Påverkan på luftkvalitet (pg/m<sup>3</sup>)</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1992/93</p></td><td>
<p>1994/95</p></td><td>
<p>1996/97</p></td><td>
<p>1997/98</p></td><td>
<p>1998/99</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Bensen <sup>3</sup> 4,3-10,4</p></td><td>
<p>2,4-6,2</p></td><td>
<p>1,9-5,1</p></td><td>
<p>1,7-4,3</p></td><td>
<p>1,9-4,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Energieffektiviteten mäts som total energianvändning i relation till BNP. BNP<br>är från reviderade Nationalräkenskaper, 1995 års priser.</p>
<p><sup>2</sup>lnkluderar bunkring för internationell flyg- och sjöfart (skiljer sig därför något i<br>förhållande till Sveriges rapportering till den internationella klimatkonventionen<br>som ingår i Sveriges åtaganden gentemot konventionen).</p>
<p><sup>3</sup>Bensenhalt i luften, vinterhalvårsmedelvärden i olika tätorter (11, 25, 33, 29<br>resp. 36 orter).</p>
<p>*Uppgifterna är inte exakt jämförbara med tidigare år p.g.a. att beräkningsme-<br>todiken för industriutsläpp har förändrats. Detta påverkar dock ej resultatet att<br>båda utsläppen har minskat.</p>
<p>Källor: Energimyndigheten, Naturvårdsverket och Statistiska centralbyrån</p>
<p>Den totala energianvändningen har ökat de se-<br>naste tjugo åren. Samtidigt har det dock skett en<br>successiv effektivisering Under perioden 1999-<br>2001 räknar Energimyndigheten med en ökning<br>av den inhemska energianvändningen med 15<br>TWh, vilket motsvarar en ökning med drygt 3<br>procent. Energianvändningen är känslig för<br>konjunktursvängningar och väderlek.</p>
<p>Nyckeltal för utsläppsnivåer och tillståndet i<br>miljön, visar en till största delen positiv utveck-<br>ling ur ett långsiktigt perspektiv. Mellan 1980<br>och 1998 har koldioxidutsläppen minskat med 22<br>procent, även om en ökning skett under de se-<br>naste åren. Under perioden 1999-2001 beräknas<br>koldioxidutsläppen öka med 1,6 miljoner ton<br>enligt Energimyndighetens bedömning.</p>
<p>Försurande svaveldioxidutsläpp har minskat<br>avsevärt och riksdagens mål om en 80-procentig<br>minskning mellan 1980 och 2000 har uppnåtts.<br>Försurande kväveoxidutsläpp har dock inte<br>minskat i lika stor omfattning. Nya mål för de<br>försurande utsläppen har satts upp för perioden<br>fram till 2010.</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Belastningen på haven av fosfor och kväve har<br>minskat fram till mitten av 1990-talet. Trots att<br>utsläppen från punktkällor har fortsatt att mins-<br>ka, har den totala belastningen ökat något på<br>grund av mer nederbörd. Luftkvaliteten i tätorter<br>har förbättrats markant under 1990-talet och den<br>genomsnittliga bensenhalten 1998/99 var mindre<br>än hälften av 1992/93 års nivå. Nivån ligger dock<br>fortfarande över fastställd lågrisknivå.</p>
<p>Miljövårdsberedningen har lagt fram ett nytt<br>förslag rörande gröna nyckeltal. Det omfattar 12<br>olika områden. Ovan redovisade nyckeltal utgör<br>ett urval av Miljövårdsberedningens gröna nyck-<br>eltal och är de i dagsläget bäst tillämpbara. Ett<br>viktigt kriterium är att de skall vara mätbara och<br>gå att följa över tiden. En del av de föreslagna<br>nyckeltalen är ofullständiga i detta avseende.<br>Miljövårdsberedningens förslag remissbehandlas<br>under våren och bereds därefter inom Rege-<br>ringskansliet.</p>
<p>Som en följd av regeringen förslag om femton<br>svenska miljömål (prop. 1997/98:145) tillsattes<br>två utredningar:</p>
<p>- Klimatkommittén, som fick till uppgift att<br>lägga fram ett förslag till en svensk strategi<br>och ett åtgärdsprogram för att begränsa kli-<br>matpåverkan. Klimatkommitténs betänkande<br>presenteras under våren och remissbehandlas<br>sedan.</p>
<p>- Miljömålskommittén, som har till uppgift att<br>föreslå delmål och åtgärdsstrategier för att<br>uppfylla de övriga fjorton nationella miljö-<br>kvalitetsmålen. Miljömålskommittén skall<br>presentera sitt betänkande senast den 1 juni i<br>år.</p>
<p>1.5 Rättvisa skatter för god välfärd</p>
<p>Skatternas främsta syfte är att finansiera välfär-<br>den och att styra konsumtion bort från varor<br>som har negativa effekter på miljö och hälsa. Yt-<br>terst bestäms nivån på skatterna av de välfärds-<br>politiska ambitionerna för bl.a. skola, vård och<br>omsorg. Välfärden måste finansieras.</p>
<h2>1.5.1 Skola, vård och omsorg</h2>
<p>Regeringen har konsekvent prioriterat vård,<br>skola och omsorg, först genom saneringspro-<br>grammets inriktning och sedan genom att resur-<br>ser tillförts i kommuner och landsting i takt med<br></p>
<p>att ekonomin förbättrats. Den goda tillväxten<br>medför dessutom att den kommunala sektorn får<br>betydande ökningar av skatteintäkterna de när-<br>maste åren.</p>
<p>Jämfört med för fyra år sedan har statsbidra-<br>gen till kommuner och landsting ökat med totalt<br>20 miljarder kronor. Därutöver får kommuner<br>och landsting ytterligare ca 1,3 miljarder kronor<br>år 2000 genom att de 200 kronor i statlig in-<br>komstskatt som alla löntagare betalar omförs till<br>den kommunala sektorn. Vård, skola och om-<br>sorg tillförs i år 21,3 miljarder kronor mer från<br>staten än 1996.</p>
<p>För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare<br>4 miljarder kronor skall tillföras kommuner och<br>landsting, varav en miljard kronor skall gå till<br>vård- och omsorgssektom och 700 miljoner kro-<br>nor till särskilda insatser till kommuner och<br>landsting som har problem med att nå balans.<br>Omföringen av den statliga inkomstskatten om<br>200 kronor har förlängts så att ca 1,3 miljarder<br>kronor även 2001 tillförs den kommunala sek-<br>torn.</p>
<p>Den särskilda satsningen på vård- och om-<br>sorgssektorn utökas. Försvarsuppgörelsen inne-<br>bär att totalt ca 8 miljarder kronor bedöms kun-<br>na frigöras för sådana insatser under perioden<br>2002-2004. Av dessa resurser skall 1 miljard kro-<br>nor utgå 2002, 3 miljarder kronor 2003 och 4<br>miljarder kronor 2004.</p>
<p>En bred familjepolitisk reform genomförs<br>stegvis. De kommuner som inför maxtaxa får<br>statsbidrag för detta. Dessutom tillförs dessa<br>kommuner 0,5 miljarder kronor för kvalitetssäk-<br>ring av barnomsorgen.</p>
<p>Totalt innebär de av regeringen aviserade sats-<br>ningarna att ca 25,9 miljarder kronor kommer att<br>tillföras den kommunala verksamheten från sta-<br>ten 2003 jämfört med 1996. Därutöver tillkom-<br>mer de ökade resurserna för den familjepolitiska<br>reformen.</p>
<p>I det kommunala momssystemet har det upp-<br>kommit ett underskott till följd av att kommu-<br>nernas och landstingens avgifter har varit för låga<br>i förhållande till den ersättning som har betalats<br>ut från systemet. Sammantaget beräknas under-<br>skottet uppgå till ca 4 miljarder kronor under in-<br>nevarande år. Regeringen anser det vara av stor<br>vikt att kommunsektorn prioriterar skola, vård<br>och omsorg samtidigt som balanskravet uppfylls.<br>Regeringen aviserar därför att staten tar över<br>detta underskott som annars skulle ha fått åter-<br>betalas via en högre momsavgift.</p>
<p>33</p>
<p>2 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 1.8 Ökade resurser till skola, vård och omsorg i förhållande till 1996 års nivå</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997 års ekonomiska vårproposition</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för 1998</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998 års ekonomiska vårproposition</p></td><td></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för 1999</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999 års ekonomiska vårproposition</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetpropositionen för 2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>3<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000 års ekonomiska vårproposition</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0.5<sup>2</sup></p></td><td>
<p>0,5<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>25,3</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>26,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalda kommunalskatter</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>81</p></td></tr>
<tr><td>
<p><sup>1</sup> Detta belopp avser 1 miljard kronor som tillförts för vård</p></td><td>
<p>och omsorg, 0,7 milj:</p></td><td>
<p>årder kronor för</p></td><td>
<p>särskilda insat</p></td><td>
<p>ser samt 1,3 mi</p></td><td>
<p>iljarder kronor f</p></td><td>
<p>ör den s.k.</p></td><td>
<p>200-kronan.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Detta belopp avser kvalitetssäkring av barnomsorgen för de kommuner som inför en maxtaxa</p>
<p>De ökade resurserna till vården, skolan och om-<br>sorgen innebär att den kommunala sysselsätt-<br>ningen värnas. Därmed ges goda förutsättningar<br>för en god kvalitet i dessa verksamheter. Åtgär-<br>der skall vidtas för att åstadkomma en väsentlig<br>ambitionshöjning i uppföljningen av hur den<br>kommunala verksamheten utvecklas.</p>
<p>Regeringen startade 1998 ett särskilt utveck-<br>lingsarbete vad gäller uppföljningen av kommu-<br>ner och landsting. Bland annat skall ett förslag<br>till en kommunal databas presenteras i juni i år.<br>Syftet med databasen är att stimulera till jämfö-<br>rande mellan de olika kommunerna för att de<br>skall kunna lära av varandra, men också för att<br>bättre kunna samverka med den nationella upp-<br>följningen.</p>
<p>På grund av den goda tillväxten och den ökade<br>sysselsättningen har de kommunala skatteintäk-<br>terna ökat och beräknas att öka ytterligare de<br>närmaste åren, se tabell 1.8. Den ekonomiska ut-<br>vecklingen för sektorn som helhet bedöms som<br>god och sektorn beräknas klara kravet på balans i<br>ekonomin. En grundläggande förutsättning för<br>att på sikt ge kommuner och landsting likvärdiga<br>förutsättningar att bedriva sin verksamhet är det<br>kommunala utjämningssystemet.</p>
<p>Det finns dock enskilda kommuner och<br>landsting som har svårt att klara balanskravet. En<br>del kommuner har ekonomiska problem trots<br>omstruktureringar och effektiviseringar i verk-<br>samheten bl.a. på grund av utflyttning. För de<br>kommuner som har ekonomiska problem till<br>följd av stora åtaganden för boendet finns möj-<br>ligheter att få stöd i form av medel för särskilda<br>insatser genom Bostadsdelegationen.</p>
<p>För att stödja kommuner och landsting som<br>har särskilda problem har regeringen tillsatt<br>Kommundelegationen som har till uppgift att<br>bereda ärenden om stöd för åtgärder så att de<br>kan nå ekonomisk balans. Under åren 2000 och<br>2001 finns ca 4 miljarder kronor avsatta för såda-<br>na insatser.</p>
<h2>1.5.2 Trygghet mot brott</h2>
<p>Rättsväsendet befinner sig mitt i en period av<br>intensivt reformarbete för att bli effektivare och<br>bättre när det gäller att tillförsäkra medborgarna<br>trygghet, rättvisa och rättssäkerhet. Det gäller<br>bl.a. att förebygga och bekämpa vardagsbrotts-<br>ligheten, grov och gränsöverskridande brottslig-<br>het, ekonomisk brottslighet inklusive miljö-<br>brottslighet och IT-relaterad brottslighet, narko-<br>tikabrottslighet och brottslighet med rasistiska<br>eller politiska förtecken. Andra viktiga inslag är<br>att fortsätta att utveckla myndigheternas kom-<br>petens och att utveckla medborgarperspektivet i<br>myndigheternas arbetssätt.</p>
<p>Rättsväsendet tillförs medel för fortsatt mo-<br>dernisering. För polisens del handlar det bl.a. om<br>att öka antalet poliser, säkerställa närpolisrefor-<br>men, öka antalet uppklarade brott, förstärka<br>gränskontrollen och utveckla teknikstödet. Det<br>redan genomförda, omfattande reformarbetet<br>inom åklagarväsendet konsolideras och fullföljs.<br>Domstolarna skall också i framtiden kunna fun-<br>gera på det självständiga och rättssäkra sätt som<br>krävs i ett modernt samhälle. Kriminalvården ges<br>möjligheter att möta det ökande platsbehovet<br>och att fortsätta att utveckla verksamheten.</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>1.5.3 Rättvisa skatter</h2>
<p>Under mandatperioden har ett nytt skede i<br>skattepolitiken inletts. De förbättrade utsikterna<br>för svensk ekonomi har i år möjliggjort skatte-<br>sänkningar som både stimulerar tillväxten och<br>ökar rättvisan.</p>
<p>Som ett första steg i en inkomstskattereform<br>har en skattereduktion införts som kompenserar<br>för en fjärdedel av egenavgiften. Förutom att öka<br>köpkraften för främst låg- och medelinkomstta-<br>gare bidrar denna åtgärd också till att minska<br>marginaleffekterna och stimulera till ett ökat ar-<br>betsutbud. Dessutom höjdes brytpunkten för<br>statlig skatt samtidigt som den temporära skatte-<br>reduktionen riktad mot låginkomsttagare för-<br>längdes. Sammantaget innebär dessa förändring-<br>ar att inkomstskatterna 2001 blir 15,8 miljarder<br>kronor lägre än 1999.</p>
<p>Regeringen avser att i samband med budget-<br>propositionen hösten 2000 göra en bedömning<br>av det samhällsekonomiska utrymmet för att<br>bl.a. gå vidare med kompensationen för egenav-<br>gifterna.</p>
<p>Skattepolitik för företagsamhet</p>
<p>Ett viktigt mål för skattepolitiken är att medver-<br>ka till ett gott företagsklimat. Företagsskatterna<br>har därför sänkts och många av åtgärderna har<br>varit särskilt inriktade till små och medelstora fö-<br>retag. Villkoren för avsättningar till periodise-<br>ringsfond har bättrats. De allra flesta s.k. stopp-<br>regler för fåmansföretag har avskaffats och de<br>s.k. 3:12-reglema som reglerar beskattningen av<br>utdelningen och reavinst på aktier i fåmansföre-<br>tag ses över.</p>
<p>Ny lagstiftning som under vissa förutsättning-<br>ar tillåter återköp av egna aktier har trätt i kraft.<br>En sänkning av jordbrukets energibeskattning<br>genomförs. Regeringen föreslår också ytterligare<br>förenklingar inom kapital- och företagsbeskatt-<br>ningsområdet som särskilt bör gynna små och<br>medelstora företag. Det gäller förändringar av<br>reglerna om avdrag för ökade levnadsomkostna-<br>der för egenföretagare, reglerna för kvittning av<br>vinster och förluster på aktier samt avdragsreg-<br>lema vid ombyggnad av lokaler.</p>
<p>Regeringen avser att fortsätta att förenkla<br>regler, medverka till sund konkurrens och på<br>andra sätt förbättra villkoren för företagande och<br>sysselsättning.</p>
<p>Fastighetsbeskattningen</p>
<p>Fastighetsskatten är en viktig del av kapitalbe-<br>skattningen. År 1997 tillsatte regeringen Fastig-<br>hetstaxeringsutredningen med uppdrag att åstad-<br>komma en större träffsäkerhet i fastighetstaxe-<br>ringen. I avvaktan på utredningens förslag stop-<br>pades den årliga omräkningen av taxeringsvärde-<br>na.</p>
<p>År 1998 tillsattes Fastighetsbeskattningskom-<br>mittén med uppdrag att bland annat åstadkomma<br>en rättvisare utformning av fastighetsbeskatt-<br>ningen och en mer likformig behandling av olika<br>upplåtelseformer. Utredningen lägger fram sitt<br>slutbetänkande under våren 2000.</p>
<p>Uttaget av fastighetsskatt har genom en rad<br>beslut de senaste åren begränsats. Taxeringsvär-<br>dena har i princip varit oförändrade sedan 1997.<br>Dessutom sänktes skattesatsen 1998 från 1,7 till</p>
<p>1,5 procent. För bostadshyreshusen har skatte-<br>satsen sänkts ytterligare till 1,2 procent under år<br>2000.</p>
<p>Såväl frysningen av taxeringsvärdena som den<br>tillfälligt sänkta skatten för hyreshus upphör<br>2001. Detta innebär att om inga beslut fattas av<br>riksdagen kommer fastighetsskatteuttaget att<br>öka såväl för boende i småhus som i hyreshus.<br>Detta skulle innebära kraftiga skattehöjningar,<br>framför allt för många enskilda villaägare i at-<br>traktiva områden i storstäderna där fastighetspri-<br>serna stigit kraftigt under de senaste åren.</p>
<p>Enligt nuvarande bedömningar skulle detta<br>innebära ett ökat uttag av fastighetsskatt och<br>förmögenhetsskatt med i storleksordningen 8<br>miljarder kronor. I vissa fall motsvaras inte skat-<br>tehöjningen av en lika stor ökning av köpkraften<br>för det enskilda hushållet. Regeringen avser där-<br>för att återkomma i budgetpropositionen med<br>förslag som begränsar ökningen av skatteuttaget.</p>
<p>Grön skatteväxling</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 togs ytterligare<br>ett steg i miljörelateringen av skattesystemet ge-<br>nom att skatten på dieselolja höjdes med 25 öre,<br>produktionsskatten på kärnkraft höjdes med 0,5<br>öre och konsumtionsskatten på el med 1 öre.<br>Samtidigt utlovades den nyss redovisade lättna-<br>den i energibeskattningen för jordbruket och en<br>satsning på kompetensutveckling i arbetslivet.</p>
<p>En ökad miljörelatering av skattesystemet ge-<br>nom grön skatteväxling är nödvändig för att<br>möjliggöra ett förverkligande av de mål regering-</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>en och riksdag fastställt på miljöområdet. Skatte-<br>växlingskommittén angav i sitt betänkande<br>(SOU 1997:11) att ekonomiska styrmedel har<br>visat sig effektiva för att hejda och minska miljö-<br>hot, och förutsatte att utrymmet för skatteväx-<br>ling i ett femtonårsperspektiv var minst lika stort<br>som det som utnyttjats under 1980- och 1990-<br>talet. Omräknat i dagens penningvärde och med<br>hänsyn till dagens BNP-nivå torde detta utrym-<br>me vara ca 30 miljarder kronor under perioden<br>2001-2010.</p>
<p>Regeringen avser att i höstens budgetproposi-<br>tion presentera en strategi för en successivt ökad<br>miljörelatering av skattesystemet genom grön<br>skatteväxling. Denna strategi skall grundas på de<br>slutsatser om storleksordning som angivits ovan.<br>En särskild arbetsgrupp med företrädare för re-<br>geringen, vänsterpartiet och miljöpartiet har till-<br>satts för att bereda frågan. Arbetsgruppen skall<br>beakta såväl miljö- och sysselsättningsaspekter<br>som fördelnings- och regionalpolitiska aspekter<br>på skatteväxlingen.</p>
<p>Det pågår också ett arbete inom regerings-<br>kansliet för att ta fram ett förslag till ett nytt<br>energiskattesystem baserat på Skatteväxlings-<br>kommitténs modell. Utformningen av energi-<br>skattesystemet kommer att diskuteras med övri-<br>ga riksdagspartier innan ett förslag föreläggs<br>riksdagen.</p>
<p>Internationalisering</p>
<p>Ytterst styrs det svenska skatteuttaget av med-<br>borgarnas vilja att betala för välfärden. Det<br>svenska skattesystemet ställs dock inför bety-<br>dande utmaningar som ett resultat av den fortgå-<br>ende internationaliseringen där marknaderna för<br>varor, tjänster liksom arbets- och kapitalmarkna-<br>derna alltmer integreras med omvärlden. Rege-<br>ringen kommer därför att tillsätta en särskild ut-<br>redning med uppgift att förbättra kunskaps-<br>underlaget om internationaliseringens betydelse<br>för olika skattebaser och den framtida skat-<br>testrukturen.</p>
<p>Den ökade rörligheten över gränserna innebär<br>att förutsättningarna för skattesystemet föränd-<br>ras de närmaste åren. Avtrappningen av införsel-<br>reglerna för alkohol och tobak som inleds den 1<br>juli innebär att punktskatterna kommer att be-<br>höva ses över. Även kapitalbeskattningen sätts<br>under allt hårdare press i takt med att det blir<br>lättare att utnyttja utländska bankers och försäk-<br>ringsbolags tjänster från Sverige.</p>
<p>Sverige bedriver tillsammans med många and-<br>ra medlemsstater ett arbete inom bland annat<br>EU och OECD för att åstadkomma ett gemen-<br>samt handlingsprogram för beskattning på de<br>områden som är särskilt känsliga för internatio-<br>nell rörlighet. Motståndet hos vissa andra länder<br>gör dock att detta arbete kan komma att gå allt-<br>för långsamt. Regeringen anser därför att det är<br>angeläget att upprätthålla en beredskap att vidta<br>åtgärder inom de områden som är särskilt känsli-<br>ga för rörlighet över gränserna.</p>
<h2>1.6 Lika möjligheter för alla</h2>
<p>Den ekonomiska utvecklingen i Sverige under<br>1990-talet visar tydligt de starka sambanden<br>mellan tillväxt och välfärd. Den ekonomiska kri-<br>sen med hög arbetslöshet undergrävde de of-<br>fentliga finanserna. Underskotten steg till ohåll-<br>bara nivåer. Räntorna drevs upp. Den offentliga<br>skulden blev en börda som tvingade fram för-<br>sämringar i de sociala transfereringarna och väl-<br>färdstjänsterna.</p>
<p>Kommittén Välfärdsbokslut beskriver i sin<br>delrapport, Välfärd vid vägskäl (SOU 2000:3),<br>effekterna av krisen. Välfärden är på många om-<br>råden sämre i slutet av 1990-talet än i början. Det<br>gäller särskilt boendesegregationen och invand-<br>rarnas villkor, barns och ungdomars ekonomiska<br>standard, beroendet av socialbidrag, resurserna i<br>skolan, sjukvården och barnomsorgen, ökad<br>sjukfrånvaro och stress i arbetslivet osv. Barna-<br>födandet har minskat kraftigt.</p>
<p>Men bilden är inte enbart negativ. På vissa<br>områden är välfärdsnivån trots den djupa krisen<br>oförändrad. Det gäller exempelvis beträffande<br>hälsa, boendevillkor, tunga och slitsamma arbe-<br>ten, alkoholmissbruk. På några områden visas<br>t.o.m. förbättringar, som t.ex. minskad dödlig-<br>het, utbyggd barnomsorg, IT-satsningar i skolan,<br>expanderande högskola, förbättringar för svårt<br>funktionshindrade.</p>
<p>I den fördelningspolitiska redogörelsen i bila-<br>ga 3 visas också att en ökad spridning av mark-<br>nadsinkomster har motverkats av en ökad utjäm-<br>ning genom skatte- och bidragssystemet. In-<br>komstspridningen minskade något fram till 1995<br>men har ökat något därefter. En viss förbättring<br>för barnfamiljernas kan iakttas under de senaste<br>åren. Sverige har trots krisen lyckats bevara en av<br>de jämnaste inkomstfördelningarna bland<br>OECD-länderna.</p>
<p>36</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Den ekonomiska krisen har gjort fler männi-<br>skor marginaliserade. De är långtidsarbetslösa,<br>långtidssjuka eller beroende av socialbidrag un-<br>der längre tider. Invandrare och andra grupper<br>möter stora svårigheter att få jobb, även om de<br>har en god utbildning.</p>
<p>I slutet av 1970-talet försörjde fem helårsar-<br>betande en person på sociala transfereringar<br>(diagram 1.4). År 1998 var det mindre än tre för-<br>värvsarbetande per transfereringsmottagare.</p>
<p>I slutet av 1990-talet var en av tio personer i<br>åldern 20-64 år till mer än hälften beroende av<br>sociala transfereringar för sin försörjning. Trots<br>den ökade efterfrågan på arbetskraft har de mar-<br>ginaliserade små chanser att få ett varaktigt jobb.<br>Denna utveckling måste vändas.</p>
<p>Diagram 1.4 Försörjningsbörda. Antal försörjda med soci-<br>ala ersättningar och bidrag i procent av antalet förvärvsar-<br>betande 1977-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-4.png" style="width:168pt;height:108pt;"/>
<p>1977 1982 1987 1992 1997</p>
<p>Källa: SCB och Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Den långsiktiga trenden ger anledning till oro.<br>En ökad andel marginaliserade är ett fördel-<br>ningsproblem i sig. Ökningen får också åter-<br>verkningar på fördelningen av ekonomiska resur-<br>ser. Marginaliserade får inte del av den ökade<br>standarden som följer av en högre ekonomisk<br>tillväxt. En omfattande marginalisering minskar<br>inkomströrligheten. Lärdomen för välfärdspoli-<br>tiken är klar och tydlig. Sverige skall aldrig mer<br>hamna i en ekonomisk och finansiell kris. Under<br>de närmaste åren väntar en fortsatt snabb ökning<br>av efterfrågan på arbetskraft. Sverige måste mo-<br>bilisera alla lediga resurser för att undvika flask-<br>halsar och överhettning. Om fler förvärvsarbetar<br>kan hetsen i arbetslivet minska. En rättvisare<br>fördelning av arbete är avgörande för en jämn<br>fördelning av landets ekonomiska resurser.</p>
<p>En hög sysselsättning är dessutom nödvändig<br>för ett långsiktigt uthålligt välfärdssystem. De<br>analyser som presenterats i Långtidsutredningen<br>och i andra rapporter visar att välfärdssystemen<br></p>
<p>utsätts för stora påfrestningar när befolkningen<br>åldras. En hög statsskuld innebär att de yngre<br>generationerna får bära en oproportionellt stor<br>del av krisens bördor.</p>
<p>Det långsiktiga arbetet för sänkta marginal-<br>effekter fortsätter. Det bör löna sig bättre att<br>studera, arbeta och starta egna företag. I den för-<br>delningspolitiska redogörelsen visas att det för<br>många hushåll fortfarande lönar sig dåligt att gå<br>från arbetslöshet till arbete eller att öka sin ar-<br>betstid. De beror på de kombinerade effekterna<br>av skatter, inkomstprövade bidrag och avgifter.<br>Marginaleffekterna har dessutom ökat sedan<br>1991.</p>
<p>Skattesänkningen i år för låg- och medelin-<br>komsttagare bidrar till både en jämnare fördel-<br>ning och sänkta marginaleffekter. Den 1 juli<br>2001 ges barn till arbetssökande rätt till förskole-<br>verksamhet. Den 1 januari 2002 införs en max-<br>taxa i barnomsorgen. Samtidigt ges rätt till barn-<br>omsorg för barn till föräldrar som är föräldra-<br>lediga med yngre syskon. En allmän förskola för<br>4- och 5-åringar införs från 1 januari 2003. Re-<br>formen innebär sänkta marginaleffekter för<br>många barnfamiljer, särskilt för ensamstående<br>föräldrar. Den ekonomiska familjepolitiken ses<br>över vad gäller träffsäkerhet och marginaleffek-<br>ter.</p>
<p>I sysselsättningspolitiken genomförs nu en<br>offensiv för tillväxt och rättvisa som innebär att<br>flera initiativ tas för att särskilt stödja marginali-<br>serade grupper. Dessutom skall aktiva insatser, i<br>form av t.ex. rehabilitering, genomföras i syfte<br>att skapa nya möjligheter för människor som<br>drabbats av ohälsa att förbli eller återgå i arbete.<br>Alla medborgare skall kunna ta del i arbetsliv och<br>ekonomi efter sin förmåga. Det behövs en bred<br>och samordnad politik som innefattar många<br>verksamhetsområden.</p>
<p>De förändringar som nu föreslås har en gynn-<br>sam fördelningsprofil (diagram 1.5 och 1.6). I<br>decil 1, den första stapeln, finns de hushåll som<br>har den lägsta ekonomiska standarden. I decil 10,<br>den sista stapeln, finns de hushåll som har den<br>högsta ekonomiska standarden. Höjda bostads-<br>tillägg och pensionstillskott för de sämst ställda<br>pensionärerna och införande av en maxtaxa inom<br>barnomsorgen ger störst relativ förbättring av de<br>disponibla inkomsterna bland de 50 procent av<br>befolkningen som har lägst ekonomisk standard,<br>d.v.s. decil 1 till decil 5. Förslagen gynnar kvin-<br>nor betydligt mer än män.</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Diagram 1.5 Förändring i disponibel inkomst justerad för<br>försörjningsbörda, till följd av förbättrade pensionstillskott<br>och bostadsbidrag till pensionärer samt maxtaxa inom<br>barnomsorgen________________________________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-5.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>Diagram 1.6 Förändring i disponibel inkomst för män och<br>kvinnor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-6.png" style="width:173pt;height:124pt;"/>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen vid<br>lämpligt tillfälle bör redovisa hur arbetet fort-<br>skrider med att utveckla och bredda fördelnings-<br>statistiken. I bilaga 3 sker en redovisning av på-<br>gående utvecklingsarbete och olika problem i<br>fördelningsanalyserna.</p>
<p>38</p>
<p>Förslag till<br>riksdagsbeslut</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>2 Förslag till riksdagsbeslut</h1>
<p>Regeringen föreslår att riksdagen</p>
<p>såvitt avser den ekonomiska politiken och utgifts-<br>taket</p>
<p>1. godkänner de allmänna riktlinjer för den<br>ekonomiska politiken som regeringen för-<br>ordar (kapitel 1),</p>
<p>2. med anledning av förslagen om pensionsrätt<br>för studier och totalförsvarsplikt samt ett<br>ökat återflöde från EU fastställer utgiftsta-<br>ket för staten inklusive ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten till 792 miljarder kronor år 2001<br>och 817 miljarder kronor år 2002 (avsnitt<br>4.1.1),</p>
<p>3. fastställer utgiftstaket för staten inklusive<br>ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten för år 2003 till 847 miljarder kro-<br>nor (avsnitt 4.1.1),</p>
<p>4. godkänner beräkningen av de offentliga ut-<br>gifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2),</p>
<p>5. fastställer målet för det finansiella sparandet<br>i den offentliga sektorn till 2,0 procent av<br>bruttonationalprodukten för år 2003<br>(avsnitt 4.1.3),</p>
<p>6. godkänner den preliminära fördelningen av<br>utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-<br>2003 enligt tabell 7.1 som riktlinje för rege-<br>ringens budgetarbete (avsnitt 7.1),</p>
<p>såvitt avser tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 2000</p>
<p>7. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litte-<br>rära och konstnärliga verk (avsnitt 5.4.15),</p>
<p>8. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1990:886) om granskning och kon-<br>troll av filmer och videogram (avsnitt</p>
<p>5.4.15),</p>
<p>9. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1991:1559) med föreskrifter på<br>tryckfrihetsförordningens och yttrande-<br>frihetsgrundlagens områden (avsnitt</p>
<p>5.4.15),</p>
<p>10. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1993:1392) om pliktexemplar av<br>dokument (avsnitt 5.4.15),</p>
<p>11. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i telelagen (1993:597) (avsnitt 5.4.20),</p>
<p>12. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse<br>uppförda ramanslaget C3 Allmänna val<br>(avsnitt 5.4.2),</p>
<p>13. bemyndigar regeringen att för ändamål som<br>omfattas av det under utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och finansförvaltning<br>uppförda ramanslaget B4 Riksgäldskontoret:<br>Vissa kostnader för upplåning och låne-<br>förvaltning under år 2000 teckna eller för-<br>värva aktier för högst 2 000 000 kronor i<br>bolag som driver verksamhet i syfte att till-<br>handahålla en elektronisk marknadsplats<br>primärt för handel i statsobligationer<br>(avsnitt 5.4.3),</p>
<p>14. bemyndigar regeringen att under år 2000<br>besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskon-<br>toret om högst 500 000 000 kronor för att<br>tillgodose Premiepensionsmyndighetens</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>behov av likviditet i handeln med fondan-<br>delar (avsnitt 5.4.3),</p>
<p>15. godkänner att vissa avgifter i Tullverkets<br>verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas<br>mot det under utgiftsområde 3 Skatte-<br>förvaltning och uppbörd uppförda raman-<br>slaget Bl Tullverket (avsnitt 5.4.4),</p>
<p>16. godkänner att avgifter i samband med att<br>polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m.<br>den 1 juli 2000 redovisas mot det under ut-<br>giftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ra-<br>manslaget Al Polisorganisationen (avsnitt<br>5.4.5),</p>
<p>17. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 5 Utri-<br>kesförvaltning och internationell samverkan<br>uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande<br>verksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 150 000 000 kronor<br>efter år 2000 (avsnitt 5.4.6),</p>
<p>18. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 6 Totalförsvar<br>uppförda ramanslaget C5 Statens räddnings-<br>verk: Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt<br>5.4.7),</p>
<p>19. godkänner vad regeringen anfört om re-<br>formering av det förstärkta anställnings-<br>stödet (avsnitt 5.4.12),</p>
<p>20. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-<br>betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-<br>slaget B3 Forskning, utveckling, och utbild-<br>ning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden<br>medför utgifter på högst 250 000 000 kro-<br>nor under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12),</p>
<p>21. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 14 Ar-<br>betsmarknad och arbetsliv uppförda raman-<br>slaget B5 Finansiering av forskning och ut-<br>veckling inom arbetslivsområdet, ingå<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive ti-<br>digare gjorda åtaganden medför utgifter på<br>högst 420 000 000 kronor under åren 2001 -<br>2005 (avsnitt 5.4.12),</p>
<p>22. bemyndigar regeringen att under år 2000<br>besluta om en rörlig kredit i Riks-<br>gäldskontoret om högst 25 000 000 kronor<br>för att tillgodose Statens pensionsverk be-</p>
<p>hov av likviditet i pensionshanteringen<br>(avsnitt 5.4.12),</p>
<p>23. godkänner att avgiften för uppläggning av<br>lån vid Centrala studiestödsnämnden med<br>verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot<br>det under utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning uppförda ramanslaget<br>C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt<br>5.4.14.),</p>
<p>24. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag<br>till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om<br>bidrag som inklusive tidigare gjorda åtagan-<br>den innebär utgifter på högst 7 000 000<br>kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16),</p>
<p>25. godkänner vad regeringen föreslår om icke<br>slutbehandlade ärenden om bidrag till åt-<br>gärder mot radon i bostäder (avsnitt</p>
<p>5.4.16),</p>
<p>26. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande föreslagna nya ramanslaget A12<br>Investeringsbidrag för anordnande av bostä-<br>der för studenter, besluta om stöd som in-<br>klusive tidigare gjorda åtaganden innebär<br>utgifter på högst 400 000 000 kronor under<br>åren 2001 och 2002 (avsnitt 5.4.16),</p>
<p>27. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det på utgiftsområde 19 Regio-<br>nal utjämning och utveckling uppförda ra-<br>manslaget Al Allmänna regionalpolitiska åt-<br>gärder besluta om ekonomiska förpliktelser<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 2 588 000 000 kro-<br>nor under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17),</p>
<p>28. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och naturvård uppförda ram-<br>anslaget A2 Miljöövervakning m.m., ingå<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive ti-<br>digare gjorda åtaganden innebär utgifter på<br>högst 46 000 000 kronor under år 2001<br>(avsnitt 5.4.18),</p>
<p>29. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och naturvård uppförda ram-<br>anslaget A4 Sanering och återställning av<br>förorenade områden, ingå ekonomiska för-</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>pliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-<br>ganden innebär utgifter på högst 60 000 000<br>kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.18),</p>
<p>30. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 20<br>Allmän miljö- och allmän naturvård upp-<br>förda ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive ti-<br>digare gjorda åtaganden innebär utgifter på<br>högst 30 000 000 kronor under år 2001<br>(avsnitt 5.4.18),</p>
<p>31. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 21<br>Energi uppförda ramanslaget B5 Energi-<br>teknikstöd, besluta om stöd till utveckling av<br>ny energiteknik i företag och branscher<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 520 000 000 kronor<br>under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19),</p>
<p>32. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 22<br>Kommunikationer uppförda ramanslaget<br>A2 Väghållning och statsbidrag, besluta om<br>bidrag till enskilda vägar som inklusive tidi-<br>gare gjorda åtaganden medför utgifter på<br>högst 566 000 000 kronor under år 2001<br>(avsnitt 5.4.20),</p>
<p>33. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 22 Kommunika-<br>tioner uppförda ramanslaget Cl Post- och<br>telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa<br>myndighetsuppgifter (avsnitt 5.4.20),</p>
<p>34. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 23<br>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar uppförda ramanslaget B 10 Areal-<br>ersättningar och djurbidrag m.m. besluta om<br>stöd som inklusive tidigare gjorda åtagan-<br>den innebär utgifter på högst 4 300 000 000<br>kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.21),</p>
<p>35. bemyndigar regeringen att under år 2000,<br>såvitt avser det under utgiftsområde 23<br>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar uppförda ramanslaget Dl Främ-<br>jande av rennäringen m.m., besluta om stöd<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 8 000 000 kronor<br>under år 2001 (avsnitt 5.4.21),</p>
<p>36. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 23 Jord- och<br>skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p>
<p>uppförda ramanslaget Dl Främjande av<br>rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21),</p>
<p>37. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 24 Näringsliv<br>uppförda ramanslaget E5 Näringslivs-<br>utveckling i Östersjöregionen (avsnitt</p>
<p>5.4.22) ,</p>
<p>38. godkänner den föreslagna användningen av<br>det under utgiftsområde 25 Allmänna bi-<br>drag till kommuner uppförda reservations-<br>anslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting (avsnitt</p>
<p>5.4.23) ,</p>
<p>39. på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-<br>getåret 2000 godkänner ändrade ramar för<br>utgiftsområden samt anvisar ändrade och<br>nya anslag i enlighet med specifikation i ta-<br>bell 2.1,</p>
<p>såvitt avser skattefrågor</p>
<p>40. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt</p>
<p>8.3.1- 3),</p>
<p>41. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av<br>inkomstskattelagen (1999:1229) (avsnitt</p>
<p>8.3.2- 3),</p>
<p>42. antar regeringens förslag till lag om allmän<br>fastighetstaxering av småhusenheter år 2003<br>(avsnitt 8.4),</p>
<p>såvitt avser kommunfrågor</p>
<p>43. antar regeringens förslag till lag om ändring<br>i lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag<br>till kommuner och landsting (avsnitt 9.4.2).</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 2.1 Specifikation av ändrade ramar för utgiftsområden samt ändrade och nya anslag för budgetåret 2000</p>
<p>Tusental kronor</p>
<p>UTGIFTSOMRÅDE ANSLAGS- BELOPP ENLIGT FÖRÄNDRING AV NY RAM/</p>
<p>NUMMER STATSBUDGETEN RAM/ANSLAG NY ANSLAGSNIVÅ</p>
<p>2000</p>
<p>1 _________________Rikets styrelse____________ 4 460 583 233 000 4 693 583</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Regeringskansliet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>2 497 155</p></td><td>
<p>233 000</p></td><td>
<p>2 730 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 578 345</p></td><td>
<p>-6 700</p></td><td>
<p>1 571 645</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Riksrevisionsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>156 106</p></td><td>
<p>-7 542</p></td><td>
<p>148 564</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Ekonomistyrningsverket, ramanslag</p></td><td>
<p>60 960</p></td><td>
<p>-1 289</p></td><td>
<p>59 671</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A6</p></td><td>
<p>Statistiska centralbyrån, ramanslag</p></td><td>
<p>384 772</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>386 272</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag</p></td><td>
<p>10 184</p></td><td>
<p>631</p></td><td>
<p>10 815</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22 667 103</p></td><td>
<p>76 882</p></td><td>
<p>22 743 985</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Polisorganisationen, ramanslag</p></td><td>
<p>11 506 881</p></td><td>
<p>100 420</p></td><td>
<p>11 607 301</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Ekobrottsmyndigheten, ramanslag</p></td><td>
<p>250 933</p></td><td>
<p>13 462</p></td><td>
<p>264 395</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F6</p></td><td>
<p>Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>802 396</p></td><td>
<p>-47 600</p></td><td>
<p>754 796</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>10 399</p></td><td>
<p>10 600</p></td><td>
<p>20 999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 983 393</p></td><td>
<p>-175 630</p></td><td>
<p>2 807 763</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning, ramanslag</p></td><td>
<p>1 891 058</p></td><td>
<p>-175 630</p></td><td>
<p>1 715 428</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 648 614</p></td><td>
<p>11 890</p></td><td>
<p>46 660 504</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>19 543 954</p></td><td>
<p>-700 000</p></td><td>
<p>18 843 954</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Materiel, anläggningar samt forskning och teknikut-<br>veckling, ramanslag</p></td><td>
<p>22 340 782</p></td><td>
<p>700 000</p></td><td>
<p>23 040 782</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Funktionen Civil ledning, ramanslag</p></td><td>
<p>437 983</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>438 683</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>691 677</p></td><td>
<p>4 931</p></td><td>
<p>696 608</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D3</p></td><td>
<p>Försvarets radioanstalt, ramanslag</p></td><td>
<p>428 494</p></td><td>
<p>11 190</p></td><td>
<p>439 684</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D6</p></td><td>
<p>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom total-<br>försvaret, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>93 196</p></td><td>
<p>-4 931</p></td><td>
<p>88 265</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>25 362 652</p></td><td>
<p>2 125 530</p></td><td>
<p>27 488 182</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag</p></td><td>
<p>14 137 000</p></td><td>
<p>2 000 000</p></td><td>
<p>16 137 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A9</p></td><td>
<p>Smittskyddsinstitutet, ramanslag</p></td><td>
<p>131 224</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>141 224</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservations-<br>anslag</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>101 530</p></td><td>
<p>191 530</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A14</p></td><td>
<p>Personligt ombud, ramanslag</p></td><td>
<p>45 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>30 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>260 000</p></td><td>
<p>-1 000</p></td><td>
<p>259 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B2</p></td><td>
<p>Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reserva-<br>tionsanslag</p></td><td>
<p>330 000</p></td><td>
<p>-55 000</p></td><td>
<p>275 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B3</p></td><td>
<p>Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>183 019</p></td><td>
<p>-24 450</p></td><td>
<p>158 569</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B4</p></td><td>
<p>Bidrag till viss verksamhet för personer med funk-<br>tionshinder, obetecknat anslag</p></td><td>
<p>78 394</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>79 394</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B5</p></td><td>
<p>Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>132 194</p></td><td>
<p>20 500</p></td><td>
<p>152 694</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B9</p></td><td>
<p>Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.,<br>obetecknat anslag</p></td><td>
<p>63 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>65 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B12</p></td><td>
<p>Statens institut för särskilt utbildningsstöd, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>8 663</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>10 163</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B15</p></td><td>
<p>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>6 908</p></td><td>
<p>-250</p></td><td>
<p>6 658</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B16</p></td><td>
<p>Statens institutionsstyrelse, ramanslag</p></td><td>
<p>557 032</p></td><td>
<p>96 200</p></td><td>
<p>653 232</p></td></tr>
</table>
<p>44</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td colspan="2">
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td>
<p>BELOPP ENLIGT<br>STATSBUDGETEN<br>2000</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>117 655</p></td><td>
<p>-10 400</p></td><td>
<p>107 255</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>9 735</p></td><td>
<p>-1 100</p></td><td>
<p>8 635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>92 470 469</p></td><td>
<p>1 500 000</p></td><td>
<p>93 970 469</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>31 502 036</p></td><td>
<p>1 500 000</p></td><td>
<p>33 002 036</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33 618 800</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>33 618 800</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag</p></td><td>
<p>12 988 000</p></td><td>
<p>-103 000</p></td><td>
<p>12 885 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Delpension, ramanslag</p></td><td>
<p>122 800</p></td><td>
<p>103 000</p></td><td>
<p>225 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p></td><td>
<p>44 755 500</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td>
<p>44 768 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Underhållsstöd, ramanslag</p></td><td>
<p>2 737 500</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td>
<p>2 750 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>46 130 042</p></td><td>
<p>-212 920</p></td><td>
<p>45 917 122</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>4 527 565</p></td><td>
<p>-3 000</p></td><td>
<p>4 524 565</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>19 590 591</p></td><td>
<p>-100 000</p></td><td>
<p>19 490 591</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>813</p></td><td>
<p>Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexu-<br>ell läggning, ramanslag</p></td><td>
<p>3 018</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>3 098</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>02</p></td><td>
<p>Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>7 755 800</p></td><td>
<p>-110 000</p></td><td>
<p>7 645 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>20 981 447</p></td><td>
<p>-539 805</p></td><td>
<p>20 441 642</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Studiemedel m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>9 806 499</p></td><td>
<p>195</p></td><td>
<p>9 806 694</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>8 195 998</p></td><td>
<p>-540 000</p></td><td>
<p>7 655 998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32 572 588</p></td><td>
<p>-38 013</p></td><td>
<p>32 534 575</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A16</p></td><td>
<p>Svenska EU- programkontoret för utbildning och kom-<br>petensutveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>17 163</p></td><td>
<p>1 500</p></td><td>
<p>18 663</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B52</p></td><td>
<p>Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m.,<br>ramanslag</p></td><td>
<p>1 543 659</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>1 544 146</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B53</p></td><td>
<p>Särskilda utgifter inom universitet och högskolor<br>m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>451 293</p></td><td>
<p>-60 000</p></td><td>
<p>391 293</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C3</p></td><td>
<p>Centrala studiestödsnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>343 250</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>363 250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 570 486</p></td><td>
<p>18 000</p></td><td>
<p>7 588 486</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A2</p></td><td>
<p>Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt<br>internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag</p></td><td>
<p>116 196</p></td><td>
<p>12 500</p></td><td>
<p>128 696</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag</p></td><td>
<p>252 184</p></td><td>
<p>7 500</p></td><td>
<p>259 684</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>N2</p></td><td>
<p>Lotteriinspektionen, ramanslag</p></td><td>
<p>28 459</p></td><td>
<p>-2 000</p></td><td>
<p>26 459</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggan-<br>de</p></td><td>
<p>15 592 068</p></td><td>
<p>-499 000</p></td><td>
<p>15 093 068</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A10</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag, ramanslag</p></td><td>
<p>5 670 000</p></td><td>
<p>-500 000</p></td><td>
<p>5 170 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A12</p></td><td>
<p>Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för<br>studenter, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3 310 433</p></td><td>
<p>175 036</p></td><td>
<p>3 485 469</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>1 303 850</p></td><td>
<p>-75 000</p></td><td>
<p>1 228 850</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A4</p></td><td>
<p>Ersättning för nedsättning av socialavgifter, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>313 734</p></td><td>
<p>-150 000</p></td><td>
<p>163 734</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A7</p></td><td>
<p>Statens institut för regionalforskning, ramanslag</p></td><td>
<p>8 068</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>8 104</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A13</p></td><td>
<p>IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>400 000</p></td><td>
<p>400 000</p></td></tr>
</table>
<p>45</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tusental kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>UTGIFTSOMRÅDE</p></td><td>
<p>ANSLAGS-<br>NUMMER</p></td><td colspan="2">
<p>BELOPP ENLIGT</p>
<p>STATSBUDGETEN</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>FÖRÄNDRING AV</p>
<p>RAM/ANSLAG</p></td><td>
<p>NY RAM/</p>
<p>NY ANSLAGSNIVÅ</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1 445 526</p></td><td>
<p>434 870</p></td><td>
<p>1 880 396</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ra-<br>manslag</p></td><td>
<p>113 768</p></td><td>
<p>4 870</p></td><td>
<p>118 638</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>BIO</p></td><td>
<p>Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en<br>reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>430 000</p></td><td>
<p>430 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25 532 440</p></td><td>
<p>-13 093</p></td><td>
<p>25 519 347</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C2</p></td><td>
<p>Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag</p></td><td>
<p>157 484</p></td><td>
<p>-4 000</p></td><td>
<p>153 484</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>C4</p></td><td>
<p>Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarme-<br>ringstjänst enligt avtal, ramanslag</p></td><td>
<p>140 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>144 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Dl</p></td><td>
<p>Ersättning till statens järnvägar i samband med ut-<br>delning från AB Swedcarrier, ramanslag</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>-17 000</p></td><td>
<p>33 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>D2</p></td><td>
<p>Rikstrafiken: Administration, ramanslag</p></td><td>
<p>10 000</p></td><td>
<p>542</p></td><td>
<p>10 542</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>El</p></td><td>
<p>Statens väg- och transportforskningsinstitut, raman-<br>slag</p></td><td>
<p>30 099</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>32 099</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>E2</p></td><td>
<p>Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag</p></td><td>
<p>155 851</p></td><td>
<p>1 365</p></td><td>
<p>157 216</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>9 726 327</p></td><td>
<p>6610</p></td><td>
<p>9 732 937</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Bl</p></td><td>
<p>Statens jordbruksverk, ramanslag</p></td><td>
<p>249 096</p></td><td>
<p>6 610</p></td><td>
<p>255 706</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B8</p></td><td>
<p>Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag</p></td><td>
<p>2 118 000</p></td><td>
<p>-15 000</p></td><td>
<p>2 103 000</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Cl</p></td><td>
<p>Fiskeriverket, ramanslag</p></td><td>
<p>65 514</p></td><td>
<p>2 560</p></td><td>
<p>68 074</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F3</p></td><td>
<p>Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag</p></td><td>
<p>16518</p></td><td>
<p>-2 560</p></td><td>
<p>13 958</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>G3</p></td><td>
<p>Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt<br>kollektiv forskning, ramanslag</p></td><td>
<p>208 320</p></td><td>
<p>15 000</p></td><td>
<p>223 320</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2 983 313</p></td><td>
<p>17 522</p></td><td>
<p>3 000 835</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Al</p></td><td>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltnings-<br>kostnader, ramanslag</p></td><td>
<p>223 209</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>223 509</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A3</p></td><td>
<p>Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag</p></td><td>
<p>20 000</p></td><td>
<p>-300</p></td><td>
<p>19 700</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A5</p></td><td>
<p>Sveriges geologiska undersökning: Geologisk under-<br>sökningsverksamhet m.m., ramanslag</p></td><td>
<p>139 714</p></td><td>
<p>25 000</p></td><td>
<p>164 714</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>A8</p></td><td>
<p>Fortsatt program för småföretagsutveckling förnyelse<br>och tillväxt, reservationsanslag</p></td><td>
<p>180 000</p></td><td>
<p>-14 100</p></td><td>
<p>165 900</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>B6</p></td><td>
<p>Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss<br>verksamhet (likvidatorer), ramanslag</p></td><td>
<p>nytt</p></td><td>
<p>6 100</p></td><td>
<p>6 100</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Fl</p></td><td>
<p>Marknadsdomstolen, ramanslag</p></td><td>
<p>4 941</p></td><td>
<p>-500</p></td><td>
<p>4 441</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F2</p></td><td>
<p>Konsumentverket, ramanslag</p></td><td>
<p>84 340</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>84 590</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F4</p></td><td>
<p>Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag</p></td><td>
<p>7 247</p></td><td>
<p>522</p></td><td>
<p>7 769</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>F7</p></td><td>
<p>Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat<br>anslag</p></td><td>
<p>3 600</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>3 850</p></td></tr>
<tr><td></td><td></td><td>
<p>Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget</p></td><td></td><td>
<p>3 126 679</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>46</p>
<p>Lagförslag</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>3 Lagförslag</h1>
<p>Regeringen har följande förslag till lagtext.</p>
<p>3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om<br>upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 och 26 e §§ lagen (1960:729) om upphovsrätt<br>till litterära och konstnärliga verk skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>16 §'</p>
<p>De arkiv och bibliotek som avses i tredje och fjärde styckena har rätt att<br>framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,</p>
<p>1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,</p>
<p>2. för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta avsnitt eller<br>av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i original eller</p>
<p>3. för användning i läsapparater.</p>
<p>I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas endast<br>genom reprografiskt förfarande.</p>
<p>Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har</p>
<p>1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,</p>
<p>2. Arkivet för ljud och bild, 2. Statens ljud- och bildarkiv,</p>
<p>3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det allmänna<br>samt</p>
<p>4. folkbiblioteken.</p>
<p>Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bibliotek än de<br>som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplarframställning enligt denna<br>paragraf.</p>
<p><sup>1</sup> Senaste lydelse 1994:190.</p>
<p>49</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>26 e§<sup>2</sup></h2>
<p>Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk får ta upp<br>verket på en anordning genom vilken det kan återges, om det görs</p>
<p>1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under begränsad<br>tid,</p>
<p>2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller</p>
<p>3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över utsändnings-<br>verksamheten.</p>
<p>Upptagningar som avses i första<br>stycket 2 och 3 får användas endast<br>för de ändamål som anges där. Om<br>sådana upptagningar har dokumenta-<br>riskt värde, får de dock bevaras i Ar-<br>kivet för ljud och bild.</p>
<p>En statlig myndighet som har till i<br>ljudradio- och televisionsutsändninga<br>ning som motiveras av ändamålet mec</p>
<p>Upptagningar som avses i första<br>stycket 2 och 3 får användas endast<br>för de ändamål som anges där. Om<br>sådana upptagningar har dokumenta-<br>riskt värde, får de dock bevaras i Sta-<br>tens ljud- och bildarkiv.</p>
<p>ippgift att utöva tillsyn över reklamen i<br>r får återge utsändningar i den omfatt-<br>tillsynen.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>2</sup> Senaste lydelse 1994:190.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:886) om<br>granskning och kontroll av filmer och videogram</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 16 och 18 §§ lagen (1990:886) om granskning och<br>kontroll av filmer och videogram skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>Arkivet för ljud och bild får ha ter-<br>minalåtkomst till de uppgifter i re-<br>gistret som behövs för arkivets verk-<br>samhet.</p>
<p>18</p>
<p>Bestämmelser om att biografbyrån<br>har terminalåtkomst till det register<br>som Arkivet för ljud och bild för över<br>pliktexemplar av filmer och video-<br>gram finns i lagen (1993:1392) om<br>pliktexemplar av dokument.</p>
<p>§</p>
<p>Statens ljud- och bildarkiv får ha<br>terminalåtkomst till de uppgifter i<br>registret som behövs för arkivets<br>verksamhet.</p>
<p>§<sup>3</sup></p>
<p>Bestämmelser om att biografbyrån<br>har terminalåtkomst till det register<br>som Statens ljud- och bildarkiv för<br>över pliktexemplar av filmer och vi-<br>deogram finns i lagen (1993:1392)<br>om pliktexemplar av dokument.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>3</sup> Senaste lydelse 1993:1393.</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1559) med<br>föreskrifter på tryckfrihetsförordningens och<br>yttrandefrihetsgrundlagens områden</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 5 kap. 7 § lagen (1991:1559) med föreskrifter på<br>tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens områden skall ha<br>följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<h2>5 kap.</h2>
<p>7§<sup>4</sup></p>
<p>I lokalradiolagen (1993:120) och i radio- och TV-lagen (1996:844) finns<br>ytterligare bestämmelser om skyldighet att tillhandahålla inspelningar av ra-</p>
<p>dioprogram.</p>
<p>I lagen (1993:1392) om pliktex-<br>emplar av dokument finns bestäm-<br>melser om skyldighet att lämna<br>skrifter och upptagningar till biblio-<br>tek eller till Arkivet för ljud och bild.</p>
<p>I lagen (1993:1392) om pliktex-<br>emplar av dokument finns bestäm-<br>melser om skyldighet att lämna<br>skrifter och upptagningar till biblio-<br>tek eller till Statens ljud- och bildar-<br>kiv.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>4</sup> Lagen omtryckt 1998:1442.</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:1392) om<br>pliktexemplar av dokument</p>
<p>Härigenom föreskrivs att 1, 25, 26 och 31 §§ lagen (1993:1392) om pliktex-<br>emplar av dokument skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse</p>
<p>I denna lag ges föreskrifter om<br>skyldighet att till bibliotek eller Ar-<br>kivet för ljud och bild lämna exemplar<br>av dokument (pliktexemplar).</p>
<p>I denna lag ges föreskrifter om<br>skyldighet att till bibliotek eller Sta-<br>tens ljud- och bildarkiv lämna ex-<br>emplar av dokument (pliktex-<br>emplar).</p>
<p>Pliktexemplar skall bevaras och tillhandahållas för forskning och studier en-<br>ligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som rege-<br>ringen bestämmer.</p>
<p>25 §</p>
<p>Pliktexemplar av film, av annat<br>dokument för elektronisk återgiv-<br>ning än sådant som avses i 10 § eller<br>av upptagning av ljudradio- och tele-<br>visionsprogram skall lämnas till Ar-<br>kivet för ljud och bild.</p>
<p>Pliktexemplar av film, av annat<br>dokument för elektronisk återgiv-<br>ning än sådant som avses i 10 § eller<br>av upptagning av ljudradio- och tele-<br>visionsprogram skall lämnas till Sta-<br>tens ljud- och bildarkiv.</p>
<h2>26</h2>
<p>Den som har lämnat pliktexem-<br>plar av film har rätt att återfå filmen<br>och skall beredas tillfälle att hämta</p>
<p>§</p>
<p>Den som har lämnat pliktexem-<br>plar av film har rätt att återfå filmen<br>och skall beredas tillfälle att hämta</p>
<p>filmen sedan Arkivet för ljud och bild<br>har haft skälig tid för att framställa<br>en kopia.</p>
<p>filmen sedan Statens ljud- och bildar-<br>kiv har haft skälig tid för att fram-<br>ställa en kopia.</p>
<p>31 §</p>
<p>Arkivet för ljud och bild skall med<br>hjälp av automatisk databehandling<br>föra ett särskilt register över pliktex-<br>emplar av videogram som har läm-<br>nats till arkivet. I registret skall an-<br>tecknas ett nummer för varje<br>videogram. Statens biografbyrå får ha<br>terminalåtkomst till detta register.</p>
<p>Arkivet för ljud och bild skall un-<br>derrätta den som har lämnat pliktex-<br>emplar av videogram om de nummer<br>som videogrammen har fått i regist-<br>ret.</p>
<p>Den som är skyldig att lämna<br>pliktexemplar till Arkivet för ljud och<br>bild skall föra en förteckning över<br>videogram som omfattas av plikten<br>och i förteckningen ange de register-<br>nummer som de ingivna pliktex-<br></p>
<p>Statens ljud- och bildarkiv skall<br>med hjälp av automatisk databe-<br>handling föra ett särskilt register<br>över pliktexemplar av videogram<br>som har lämnats till arkivet. I regist-<br>ret skall antecknas ett nummer för<br>varje videogram. Statens biografbyrå<br>får ha terminalåtkomst till detta re-<br>gister.</p>
<p>Statens ljud- och bildarkiv skall<br>underrätta den som har lämnat plik-<br>texemplar av videogram om de<br>nummer som videogrammen har fått<br>i registret.</p>
<p>Den som är skyldig att lämna<br>pliktexemplar till Statens ljud- och<br>bildarkiv skall föra en förteckning<br>över videogram som omfattas av<br>plikten och i förteckningen ange de</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>emplaren har fått.</p></td><td>
<p>registemummer som de ingivna<br>pliktexemplaren har fått.</p></td></tr>
</table>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.5 Förslag till lag om ändring i telelagen (1993:597)</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om telelagen (1993:597)<sup>5<br></sup>dels att 64 § skall ha följande lydelse,<br>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 23 b §, av följande lydelse.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nuvarande lydelse</p></td><td>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>23b§</p>
<p>Den som innehar ett telenät för mo-<br>bila teletjänster och som har tillstånd<br>att tillhandahålla mobila teletjänster<br>eller nätkapacitet skall tillgodose en be-<br>gäran av en annan tillståndshavare om<br>att på marknadsmässiga villkor låta<br>abonnenter hos denne via detta nät<br>sända och ta emot telemeddelanden.<br>Skyldigheten gäller bara under förut-<br>sättning att</p>
<p>1. den andre tillståndshavaren in-<br>nehaft tillstånd att tillhandahålla mo-<br>bila teletjänster eller nätkapacitet i<br>högst sju år,</p>
<p>2. fråga är om område där telemed-<br>delanden inte kan förmedlas via den<br>andre tillståndshavarens telenät för<br>mobila teletjänster,</p>
<p>3. fråga är om tjänst som båda till-<br>ståndshavama tillhandahåller, och</p>
<p>4. fråga är om tjänst för vilken den<br>som skall tillgodose en begäran har in-<br>nehaft tillstånd i mer än fem år.</p>
<p>En begäran enligt första stycket skall<br>tillgodoses på villkor som är icke-<br>diskriminerande i förhållande till vad<br>tillståndshavaren tillämpar för sin egen<br>verksamhet och, om det finns flera<br>andra tillståndshavare, är konkurrens-<br>neutrala iförhållandet mellan dessa.</p>
<p>Tillsynsmyndigheten får i enskilda<br>fall medge undantag från skyldigheten<br>enligt första stycket om det finns sär-<br>skilda skäl.</p>
<p>Om flera juridiska personer inom<br>samma koncern beviljats tillstånd skall<br>de anses som en enda tillståndshavare<br>vid tillämpning av denna paragraf.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>5</sup> Lagen omtryckt 1999:578.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>64 §</h2>
<p>Tillsynsmyndighetens beslut enligt<br>denna lag eller enligt föreskrifter<br>som har meddelats med stöd av la-<br>gen får överklagas hos allmän för-<br>valtningsdomstol.</p>
<p>Tillsynsmyndighetens beslut enligt<br>denna lag eller enligt föreskrifter<br>som regeringen har meddelat med<br>stöd av lagen får överklagas hos<br>allmän förvaltningsdomstol.</p>
<p>Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.</p>
<p>Beslut som inte avser återkallelse av tillstånd eller påförande av avgift, gäller<br>omedelbart om inte annat har bestämts.</p>
<p>Tillsynsmyndigheten och domstol som prövar ett överklagande får be-<br>stämma att ett beslut om återkallelse av tillstånd skall gälla omedelbart, om det<br>finns särskilda skäl för det.</p>
<p>1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.</p>
<p>2. Skyldigheten i 23 b § tillämpas bara på tillståndshavare som efter ikraft-<br>trädandet beviljas ett tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster eller nätka-<br>pacitet. Skyldigheten gäller inte gentemot tillståndshavare som då har bedrivit<br>sådan verksamhet i mer än sju år.</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen<br>(1999:1229)</p>
<p>Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)<br>dels att 48 kap. 22 § skall upphöra att gälla,</p>
<p>dels att nuvarande 16 kap. 36 § skall betecknas 16 kap. 28 b § och att nuva-<br>rande 16 kap. 37 § skall betecknas 16 kap. 36 §,</p>
<p>dels att 12 kap. 14-16 §§, 19 kap. 2 § samt 48 kap. 19-21, 24 och 27 §§ skall<br>ha följande lydelse,</p>
<p>dels att rubrikerna närmast före nuvarande 16 kap. 36 och 37 §§ skall sättas<br>närmast före 16 kap. 28 b respektive 36 §,</p>
<p>dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 kap. 28 a §, samt närmast<br>före 16 kap. 28 a § en ny rubrik av följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>12 kap.</p>
<p>14 §</p>
<p>Om den skattskyldige fått er-<br>sättning för ökade utgifter för målti-<br>der och småutgifter (dagtrakta-<br>mente) för en tjänsteresa i Sverige,<br>skall ett belopp som motsvarar ersätt-<br>ningen dras av. För varje hel dag som<br>tagits i anspråk för resan skall avdra-<br>get dock uppgå till högst ett maximi-<br>belopp och för varje halv dag till högst<br>ett halvt maximibelopp.</p>
<p>Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtli-<br>ga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det<br>sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp<br>som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige fått er-<br>sättning för ökade utgifter för målti-<br>der och småutgifter (dagtrakta-<br>mente) för en tjänsteresa i Sverige,<br>skall avdrag göras för varje hel dag<br>som tagits i anspråk för resan med ett<br>maximibelopp och för varje halv dag<br>med ett halvt maximibelopp.</p>
<p>15 §</p>
<p>Om den skattskyldige fått dag-<br>traktamente för tjänsteresa utom-<br>lands, skall ett belopp som motsvarar<br>ersättningen dras av. För varje hel dag<br>som tagits i anspråk för resan får av-<br>draget dock uppgå till högst ett nor-<br>malbelopp och för varje halv dag till<br>högst ett halvt normalbelopp.</p>
<p>Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större<br>än avdraget, beräknat enligt första stycket, skall i stället ett belopp som mot-<br>svarar den faktiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige fått dag-<br>traktamente för en tjänsteresa ut-<br>omlands, skall avdrag göras för varje<br>hel dag som tagits i anspråk för resan<br>med ett normalbelopp och för varje<br>halv dag med ett halvt normalbelopp.</p>
<p>16 §</p>
<p>Om den skattskyldige inte fått<br>dagtraktamente men gör sannolikt<br>att han haft ökade utgifter för mål-</p>
<p>Om den skattskyldige inte fått<br>dagtraktamente men gör sannolikt<br>att han haft ökade utgifter för mål-</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>tider och småutgifter, skall avdrag<br>göras för varje hel dag med ett halvt<br>maximibelopp vid tjänsteresa i Sveri-<br>ge och med ett halvt normalbelopp<br>vid tjänsteresa utomlands.</p>
<p>tider och småutgifter, skall avdrag<br>göras för varje hel dag med ett<br>maximibelopp vid tjänsteresa i Sveri-<br>ge och med ett normalbelopp vid<br>tjänsteresa utomlands. För varje halv<br>dag skall avdrag göras med ett halvt<br>maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige<br>och med ett halvt normalbelopp vid<br>tjänsteresa utomlands.</p>
<p>Visar den skattskyldige att den<br>sammanlagda utgiftsökningen under<br>samtliga tjänsteresor i Sverige under<br>beskattningsåret i en och samma tjänst<br>varit större än det sammanlagda av-<br>draget, beräknat enligt första stycket,<br>skall i stället ett belopp som motsvarar<br>den faktiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>Visar den skattskyldige att ut-<br>giftsökningen under en tjänsteresa ut-<br>omlands varit större än avdraget, be-<br>räknat enligt första stycket, skall i stäl-<br>let ett belopp som motsvarar den<br>faktiska utgiftssökningen dras av.</p>
<h2>16 kap.</h2>
<p>Okade levnadskostnader vid resor i<br>näringsverksamheten</p>
<p>28a$</p>
<p>Om den skattskyldige har ökade<br>levnadskostnader på grund av sådana<br>resor i näringsverksamheten som är<br>förenade med övernattning utanför<br>den vanliga verksamhetsorten, tilläm-<br>pas bestämmelserna om ökade lev-<br>nadskostnader vid tjänsteresor i<br>12 kap. 7 §, 8 § första och andra<br>styckena samt 10-13 och 16 §§. Vad<br>som sägs i dessa bestämmelser om<br>tjänsteresa skall i stället avse resa i nä-<br>ringsverksamheten.</p>
<p>När arbetet utanför den vanliga<br>verksamhetsorten varit förlagt till<br>samma ort under mer än tre månader i<br>en följd, gäller inte första stycket läng-<br>re. En resa i näringsverksamheten an-<br>ses pågå i en följd om den inte bryts av<br>uppehåll som beror på att arbetet för-<br>läggs till en annan ort under minst fyra<br>veckor.</p>
<p>58</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>19 kap.</p>
<p>2§</p>
<p>Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av ome-<br>delbart.</p>
<p>Utgifter för sådana ändringsar-<br>beten på en byggnad som kan anses<br>normala i den bedrivna verk-<br>samheten behandlas som utgifter för<br>reparation och underhåll. Hit räknas<br>inte åtgärder som innebär en väsent-<br>lig förändring av byggnaden.</p>
<p>I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i<br>samband med statliga räntebidrag.</p>
<p>Utgifter för sådana ändringsar-<br>beten på en byggnad som kan anses<br>normala i den skattskyldiges närings-<br>verksamhet behandlas som utgifter<br>för reparation och underhåll. Hit<br>räknas inte åtgärder som innebär en<br>väsentlig förändring av byggnaden.</p>
<p>48</p>
<p>1</p>
<p>Bestämmelserna i 20-24 §§ gäller<br>för kapitalförluster i inkomstslaget<br>kapital. Vad som sägs om en tillgång<br>i dessa bestämmelser skall tillämpas<br>också på en förpliktelse med sådan<br>underliggande tillgång.</p>
<p>Att kapitalförluster på utländsk val<br>fall inte skall dras av följer av 6 §.</p>
<p>§</p>
<p>Bestämmelserna i 20, 21, 23 och<br>24 §§ gäller för kapitalförluster i in-<br>komstslaget kapital. Vad som sägs<br>om en tillgång i dessa bestämmelser<br>skall tillämpas också på en förpliktel-<br>se med sådan underliggande tillgång.</p>
<p>:a eller fordran i utländsk valuta i vissa</p>
<p>20 §</p>
<p>Kapitalförluster på andra mark-<br>nadsnoterade delägarrätter än an-<br>delar i svenska värdepappersfonder<br>skall dras av i sin helhet mot kapital-<br>vinster på marknadsnoterade del-<br>ägarrätter.</p>
<p>Kapitalförluster på andra mark-<br>nadsnoterade delägarrätter än så-<br>dana som avses i 21 5 kapital-<br>förluster på sådana andelar i svenska<br>aktiebolag och utländska juridiska<br>personer som inte är marknadsnotera-<br>de skall dras av i sin helhet mot ka-<br>pitalvinster på sådana tillgångar.</p>
<p>21</p>
<p>Kapitalförluster på sådana andelar i<br>svenska aktiebolag och utländska juri-<br>diska personer som inte är marknads-<br>noterade, skall dras av i sin helhet mot<br>kapitalvinster på sådana tillgångar<br>samt mot kapitalvinster på sådana<br>marknadsnoterade tillgångar som av-<br>ses i 20 § och 22 § första stycket.</p>
<p>Kapitalförluster på marknads-<br>noterade andelar i svenska värde-<br>pappersfonder som innehåller bara<br>svenska fordringsrätter skall dras av i<br>sin helhet.</p>
<p>24</p>
<p>Om inte hela kapitalförlusten skall<br>dras av enligt bestämmelserna i<br>20-23 skall 70 procent dras av.</p>
<p>§</p>
<p>Om inte hela kapitalförlusten skall<br>dras av enligt bestämmelserna i 20,<br>21 eller 23 §, skall 70 procent dras av.</p>
<p>27§</p>
<p>I fråga om kapitalförluster som I fråga om kapitalförluster som<br>uppkommer i svenska handelsbolag uppkommer i svenska handelsbolag<br>tillämpas 19-24 §§. tillämpas 19-27, 23 och 24 §§.</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Kapitalförluster på sådana delägarrätter och fordringsrätter vars innehav<br>betingats av rörelse som bedrivs av handelsbolaget eller av någon som med<br>hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan an-<br>ses stå handelsbolaget nära, skall dock alltid dras av i sin helhet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000. I fråga om beskattningsår som på-<br>börjats före ikraftträdandet och som taxeras vid 2002 års taxering skall 48 kap.<br>19-22, 24 och 27 §§ i deras äldre lydelse tillämpas på avyttringar som skett före<br>ikraftträdandet till den del detta leder till lägre skatt.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.7 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:1230) om<br>ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)</p>
<p>Härigenom föreskrivs att det i lagen (1999:1230) om ikraftträdande av in-<br>komstskattelagen (1999:1229) skall införas två nya paragrafer, 5 kap. 9 och<br>10 §§, samt närmast före dessa paragrafer nya rubriker av följande lydelse.</p>
<h2>5 kap.</h2>
<p>Avdrag för kapitalförluster</p>
<p>9§</p>
<p>I stället för vad som sägs i 27 f<br>5 mom. första och andra styckena i den<br>upphävda lagen (1947:576) om statlig<br>inkomstskatt skall följande gälla. För-<br>lust på marknadsnoterad tillgång som<br>avses i 27 J 1 mom. samma lag samt<br>förlust på aktie i svenskt aktiebolag<br>som inte är marknadsnoterad respekti-<br>ve på andel i utländsk juridisk person<br>som inte är marknadsnoterad får dras<br>av mot realisationsvinst på sådana till-<br>gångar. Detta gäller dock inte sådan<br>tillgång som avses i 27 § 6 mom. sam-<br>ma lag.</p>
<p>Avdrag för vissa ändringar</p>
<p>10$</p>
<p>Vid tillämpning av punkt 3 av an-<br>visningarna till 23 $ i den upphävda<br>kommunalskattelagen (1928:370)<br>skall med den bedrivna verksamheten<br>förstås den skattskyldiges näringsverk-<br>samhet.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000 och tillämpas vid 2001 års taxering.<br>De nya bestämmelserna i 5 kap. 9 och 10 §§ tillämpas på avyttringar som skett<br>respektive ändringsarbeten som påbörjats från och med den 1 januari 2000.</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>3.8 Förslag till lag om allmän fastighetstaxering av<br>småhusenheter år 2003</p>
<p>Härigenom föreskrivs följande.</p>
<p>Allmän fastighetstaxering av småhusenheter som enligt 1 kap. 7 § fastig-<br>hetstaxeringslagen (1979:1152) skall ske år 2002 skall istället ske år 2003.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 juli 2000.</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>3.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1995:1514) om<br>generellt statsbidrag till kommuner och landsting</h2>
<p>Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1995:1514) om generellt statsbidrag till<br>kommuner och landsting skall ha följande lydelse.</p>
<p>Nuvarande lydelse</p>
<p>Generellt statsbidrag till kommu-<br>ner fördelas med ett enhetligt belopp<br>per invånare i kommunen den 1 no-<br>vember året före det år bidraget be-<br>talas ut.</p>
<p>För åren 1997-2000 fördelas där-<br>utöver ett generellt åldersbaserat<br>statsbidrag med ett enhetligt belopp<br>per invånare inom respektive ålders-<br>grupp 7-15, 16-18, 65-74, 75-84 samt<br>85 år och äldre den 1 november året<br>före det år bidraget betalas ut.</p>
<p>Föreslagen lydelse</p>
<p>§<sup>6</sup></p>
<p>Generellt statsbidrag till kommu-<br>ner fördelas med ett enhetligt belopp<br>per invånare i kommunen den 1 no-<br>vember året före det år bidraget be-<br>talas ut.</p>
<p>För åren 1997-2007 fördelas där-<br>utöver ett generellt åldersbaserat<br>statsbidrag med ett enhetligt belopp<br>per invånare inom respektive ålders-<br>grupp 7-15, 16-18, 65-74, 75-84 samt<br>85 år och äldre den 1 november året<br>före det år bidraget betalas ut.</p>
<p>Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.</p>
<p><sup>6</sup> Senaste lydelse 1997:554.</p>
<p>63</p>
<p>Budgetpolitiska mål och<br>statsbudgeten</p>
<p>3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>4 Budgetpolitiska mål och statsbudgeten</h1>
<p>I detta kapitel redovisas de av riksdagen besluta-<br>de budgetpolitiska målen, regeringens förslag till<br>tekniska justeringar av utgiftstaken för staten för<br>åren 2001-2002, regeringens förslag till utgiftstak<br>för staten och mål för den offentliga sektorns fi-<br>nansiella sparande för 2003 samt reviderade be-<br>räkningar av utgiftstaket för offentlig sektor. Vi-<br>dare redovisas makroekonomiska förut-<br>sättningar, politiska prioriteringar, statsbudge-<br>tens och statsskuldens utveckling samt den of-<br>fentliga sektorns finanser.</p>
<h2>4.1 Budgetpolitiska mål</h2>
<p>De budgetpolitiska mål som regeringen föresla-<br>git och som riksdagen ställt sig bakom ligger fast.<br>Målen kan sammanfattas på följande sätt:</p>
<p>- De takbegränsade utgifterna skall rymmas<br>inom beslutade utgiftstak för staten.</p>
<p>- Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>skall uppgå till 2 procent av bruttonational-<br>produkten (BNP) i genomsnitt över en<br>kon j unkturcykel.</p>
<p>De takbegränsade utgifterna omfattar utgifts-<br>ramarna för 26 utgiftsområden (nr 1-25 samt<br>27), utgifterna för ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten samt minskning av an-<br>slagsbehållningar. Utgiftsområde 26 Statsskulds-<br>räntor m.m. ingår inte i de takbegränsade utgif-<br>terna eftersom regeringen och riksdagen i<br>mycket begränsad omfattning kan påverka dessa<br>utgifter på kort sikt. De takbegränsade utgifterna<br>utgörs av faktiskt förbrukade anslagsmedel, vil-<br>ket innebär att myndigheternas utnyttjande av<br>ingående reservationer, anslagssparande och an-<br></p>
<p>slagskredit ingår. Budgeteringsmarginalen utgör<br>skillnaden mellan utgiftstaket och de takbegrän-<br>sade utgifterna. Budgeteringsmarginalens syfte är<br>att den skall utgöra en buffert mot såväl makro-<br>ekonomisk osäkerhet som den osäkerhet som<br>finns kring de finansiella konsekvenserna av re-<br>dan fattade beslut. Om budgeteringsmarginalen<br>tas i anspråk innebär det i regel att överskottet i<br>de offentliga finanserna försämras.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande<br>visar den förändring i den offentliga sektorns fi-<br>nansiella nettoförmögenhet som beror på reala<br>transaktioner. Finansiella transaktioner, såsom<br>köp och försäljning av aktier och andra finan-<br>siella tillgångar, påverkar således inte det finansi-<br>ella sparandet. Detsamma gäller värdeföränd-<br>ringar på tillgångar och skulder. Däremot påver-<br>kas den offentliga sektorns bruttoskuld av<br>anskaffning och försäljning av finansiella till-<br>gångar samt värdeförändringar.</p>
<p>De utgiftstak för staten och årsvisa mål för<br>överskottet i de offentliga finanserna som riks-<br>dagen tidigare fastställt för åren 1999-2002 redo-<br>visas i tabell 4.1. Det preliminära utfallet för 1999<br>innebär att de budgetpolitiska målen uppfylldes.<br>År 1999 uppgick den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande preliminärt till 1,9 procent av BNP,<br>vilket är ca 30 miljarder kronor över målet på 0,5<br>procent av BNP. Utgiftstaket klarades med en<br>budgeteringsmarginal på preliminärt 1,5 miljar-<br>der kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att en<br>teknisk justering görs av utgiftstaken för staten<br>för åren 2001-2002. Vidare föreslås nivåer för<br>utgiftstaket för staten och för målet för över-<br>skottet i de offentliga finanserna för 2003.</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.1 Budgetpolitiska mål 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten, miljarder<br>kronor</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i offentlig<br>sektor, procent av BNP</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<h2>4.1.1 Utgiftstak för staten</h2>
<p>Regeringens förslag: Med anledning av förslagen<br>om pensionsrätt för studier och totalför-<br>svarsplikt samt ett ökat återflöde från EU fast-<br>ställs utgiftstaket för staten inklusive ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till<br>792 miljarder kronor år 2001 och 817 miljarder<br>kronor år 2002.</p>
<p>För 2003 fastställs utgiftstaket för staten in-<br>klusive ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten till 847 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftstak för staten</p>
<p>Utgiftstaket för staten infördes fr.o.m. budget-<br>året 1997. Syftet med utgiftstaket är framför allt<br>att ge riksdagen och regeringen förbättrad kon-<br>troll och styrning över anvisade medel och ut-<br>giftsutvecklingen. Genom att riksdagen beslutar<br>om ett tak för utgifterna tydliggörs även behovet<br>av prioriteringar mellan olika utgiftsområden.<br>Utgiftstaket ger budgetpolitiken en långsiktig<br>inriktning med hög förutsägbarhet och främjar<br>därmed trovärdigheten i den ekonomiska politi-<br>ken.</p>
<p>Riksdagen har tidigare fastställt utgiftstaket<br>för staten och ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten till 765 miljarder kronor år<br>2000, 790 miljarder kronor år 2001 och</p>
<p>814 miljarder kronor år 2002.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att en teknisk justering<br>görs av utgiftstaken för staten för åren 2001-<br>2002. Justeringen beror på att pensionsrätt för<br>studier och totalförsvarsplikt införs från och med<br>2001 samt på ett ökat återflöde av medel från EU<br>för åren 2001—2002. Införandet av pensionsrätt<br>för studier leder till att utgifterna inom utgifts-<br>område 15 Studiestöd beräknas öka med<br>740 miljoner kronor år 2001 och med 1 530 mil-<br>joner kronor år 2002. Det lägre beloppet 2001<br>förklaras av att det nya studiemedelssystemet<br></p>
<p>införs från och med den 1 juli 2001. Pensionsrätt<br>för totalförsvarsplikt inom utgiftsområde 6 To-<br>talförsvar medför att utgifterna ökar med<br>240 miljoner kronor per år från och med 2001.<br>Återflödet från EU blir högre i förhållande till<br>vad som tidigare budgeterats, dvs. innan för-<br>handlingsresultatet av Agenda 2000 var helt klart.<br>Det ökade återflödet leder till att utgifterna inom<br>utgiftsområdena 14, 19 och 23 sammantaget be-<br>räknas öka med knappt 1 miljard kronor per år.<br>Ökningen motsvaras dock, med vissa periodise-<br>ringsawikelser, av ökade inkomster under in-<br>komsttyp 6000 Bidrag m.m. från EU.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.2 Ökat EU-återflöde sedan 1999 års ekonomiska 1<br>I vårproposition 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Differens mot VP1999</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 14 Europeiska Socialfonden</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 19 Europeiska Regionala utecklingsfonden</p></td><td>
<p>520</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 23 Europeiska Utvecklings- och<br>garantifonden för jordbruket</p></td><td>
<p>296</p></td><td>
<p>453</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total differens</p></td><td>
<p>876</p></td><td>
<p>935</p></td></tr>
</table>
<p>En teknisk justering av utgiftstaket för staten för<br>åren 1999-2002 gjordes hösten 1998 och hösten<br>1999 till följd av den statliga ålderspensionsavgift<br>som införts på pensionsgrundande inkomster<br>och pensionsgrundande belopp.</p>
<p>Införandet av pensionsrätt för studier och to-<br>talförsvarsplikt leder till ökade utgifter för staten<br>och till högre takbegränsade utgifter samtidigt<br>som inkomsterna i ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten ökar i motsvarande grad.<br>Därmed påverkas inte den konsoliderade offent-<br>liga sektorns utgifter, inkomster och finansiella<br>sparande under den kommande treårsperioden<br>till följd av förändringen. Förändrade utgifter till<br>följd av att pensionsrätt införs för studier och för<br>totalförsvarsplikt bör därför motivera en höjning<br>av utgiftstaket.</p>
<p>Ett ökat återflöde av medel från EU inom ra-<br>men för det fastställda finansiella perspektivet är<br>önskvärt. Storleken på återflödet ligger dock<br>utanför regeringens direkta kontroll. Ett ökat<br>återflöde utgör dessutom en över tiden saldo-<br>neutral förändring för statsbudgeten, under för-<br>utsättning att eventuellt ökad medfinansiering<br>hanteras genom omprioritering inom befintliga<br>ramar, och påverkar därför inte det skatteuttag<br>som krävs för att finansiera de offentliga ut-<br>gifterna. Detta innebär att ökningen av återflödet</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>bör föranleda en teknisk justering av utgiftsta-<br>ken.</p>
<p>I enlighet med tidigare praxis avrundas utgift-<br>staket till hela miljarder kronor. Regeringen fö-<br>reslår därför att utgiftstaket höjs med 2 miljarder<br>kronor år 2001 och med 3 miljarder kronor år</p>
<p>2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.3 Tekniska justeringar av utgiftstaket för staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nuvarande utgiftstak</p></td><td>
<p>790</p></td><td>
<p>814</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsrätt för studier</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionsrätt för total-<br>försvarsplikt</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökat EU-återf löde</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa tekniska justeringar</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förslag till utgiftstak</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>817</p></td></tr>
</table>
<p>AnmiBeloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att utgiftstaket för<br>staten för 2003 skall uppgå till 847 miljarder kro-<br>nor. Denna nivå innebär att utgiftstaket ökar<br>med 30 miljarder kronor i förhållande till utgifts-<br>taket för 2002 eller med 1,8 procent i fasta priser.<br>Ökningen av utgiftstakets reala värde 2003 är nå-<br>got högre än den årliga ökningen under perioden<br>2000-2002. Förändringen av utgiftsramarna<br>mellan 2002 och 2003 till följd av pris- och löne-<br>omräkning av förvaltningsanslagen, förändrat<br>prisbasbelopp och högre timlön uppgår till om-<br>kring 10 miljarder kronor.</p>
<p>Tabell 4.4 Utgiftstak för staten</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för<br>staten</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>817</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>38,2</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>35,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP efter<br>tekniska justeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>36,1</p></td><td>
<p>35,8</p></td><td>
<p>35,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade<br>utgifter</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>764,1</p></td><td>
<p>789,7</p></td><td>
<p>810,8</p></td><td>
<p>826,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeterings-</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
</table>
<p>marginal____________________________________________________________</p>
<p><sup>1</sup> För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör utgiftstaken juste-<br>ras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har gjorts av ut-<br>giftstaken samt de tekniska justeringar som föreslås i denna proposition för<br>åren 2001-2002. De korrigerade utgiftstaken uppgår till 760, 768 och 793 mil-<br>jarder kronor för respektive år 1999-2001.</p>
<p>Förslaget till utgiftstak innebär att utgiftstaket i<br>relation till BNP kommer att minska med<br>0,1 procentenhet mellan 2002 och 2003. Som an-<br>del av BNP minskar utgiftstaket något långsam-</p>
<p>mare mellan 2002 och 2003 jämfört med den ge-<br>nomsnittliga årliga minskningen under perioden<br>1999-2002, bl.a. till följd av att BNP-tillväxten<br>förutsätts vara lägre 2003. Att utgiftstaket mins-<br>kar i relation till BNP bidrar till en successivt<br>fallande utgiftskvot för den offentliga sektorn.</p>
<p>Utgiftsprognoserna för de kommande åren är<br>behäftade med osäkerhet, främst till följd av att<br>de ekonomiska konsekvenserna av redan fattade<br>beslut kan bli annorlunda än vad som antagits<br>och att ett relativt stort antal anslag påverkas av<br>den makroekonomiska utvecklingen. För att ge<br>flexibilitet och därmed minska risken för revide-<br>ringar av utgiftstaken finns därför en budgete-<br>ringsmarginal.</p>
<p>För det tredje kommande budgetåret året bör<br>en budgeteringsmarginal på omkring 2,5 procent<br>av de takbegränsade utgifterna finnas för att<br>möta osäkerhet. Det innebär att en marginal på<br>omkring 20 miljarder kronor är nödvändig för<br>2003. Denna bedömning gjordes även i 1996 års<br>ekonomiska vårproposition där principerna för<br>budgeteringsmarginalen redovisades för första<br>gången. Den särskilde utredare som regeringen<br>har tillsatt (dir. 1999:23) för att utvärdera den<br>reformerade budgetprocessen skall bl.a. analysera<br>hur olika former av osäkerhet har hanterats samt<br>belysa hur budgeteringsmarginalen har använts.<br>Vidare ingår i detta arbete att föreslå riktlinjer för<br>den nivå på budgeteringsmarginalen som krävs<br>för det innevarande året och de kommande tre<br>åren för att budgeteringsmarginalen skall utgöra<br>en tillräcklig buffert mot osäkerhet.</p>
<h2>4.1.2 Utgiftstak för offentlig sektor</h2>
<p>Regeringens förslag: Den offentliga sektorns ut-<br>gifter beräknas till 1 108 miljarder kronor år<br>2001, 1 148 miljarder kronor år 2002 och<br>1 192 miljarder kronor år 2003.</p>
<p>Utgiftstak för offentlig sektor</p>
<p>Vid varje beslut om ett statligt utgiftstak har<br>riksdagen även godkänt en beräkning av den of-<br>fentliga sektorns utgifter. Utgiftstaket för den<br>offentliga sektorn beräknas som summan av det<br>fastställda utgiftstaket för staten och den beräk-<br>nade kommunala utgiftsnivån med avdrag för<br>interna transaktioner mellan staten, kommun-<br>sektorn och ålderspensionssystemet vid sidan av</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>statsbudgeten. Den största delen av de interna<br>transaktionerna utgörs av statsbidrag till den<br>kommunala sektorn, bl.a. det generella stats-<br>bidraget.</p>
<p>I enlighet med den kommunala självstyrelsens<br>princip beslutar kommuner och landsting själva<br>om sina utgifter. Utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn måste därför ges en annan innebörd än<br>utgiftstaket för staten. Den lösning som valts in-<br>nebär att riksdagen godkänner en beräkning av<br>de kommunala utgifterna i enlighet med aktuella<br>ekonomiska bedömningar och regelmässiga för-<br>utsättningar. I det statliga utgiftstaket ingår dock<br>statens bidrag till kommunerna, vilket innebär<br>att riksdagen indirekt påverkar de kommunala<br>utgifternas storlek. Att riksdagen skall godkänna<br>ett tak för hela den offentliga sektorn kan bl.a.<br>motiveras med att det är de totala offentliga ut-<br>gifterna som på sikt är avgörande för skatteutta-<br>gets nivå.</p>
<p>Det preliminära utfallet 1999 för de utgifter<br>som omfattas av utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn blev 1 056 miljarder kronor eller</p>
<p>53,5 procent av BNP. I 1996 års ekonomiska<br>vårproposition redovisade regeringen den första<br>beräkningen av utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn för 1999. Det preliminära utfallet för<br>1999 innebär att utgiftstaket för den offentliga<br>sektorn blev 21 miljarder kronor lägre än denna<br>beräkning. I regeringens skrivelse avseende års-<br>redovisningen för staten 1999 kommer regering-<br>en att redovisa en uppföljning av utfallet för ut-<br>giftstaket för den offentliga sektorn.</p>
<p>Riksdagen godkände i budgetpropositionen<br>för 2000 beräkningen av den offentliga sektorns<br>utgiftstak till 1 066, 1 101 och 1 142 miljarder<br>kronor för åren 2000-2002. Utgiftstaket revide-<br>ras nu upp med mellan 5 och 7 miljarder kronor<br>per år i förhållande till dessa beräkningar.</p>
<p>Det statliga utgiftstaket ökar med 2 respektive<br>3 miljarder kronor åren 2001-2002 jämfört med<br>beräkningen hösten 1999. Orsaken är regering-<br>ens förslag i denna proposition om en teknisk<br>justering av utgiftstaket för staten för dessa två<br>år. Utgifterna i kommunsektorn är i stort sätt<br>oförändrade 2000-2001 jämfört med beräkning-<br>en i budgetpropositionen för 2000 och har revi-<br>derats upp med 4,5 miljarder kronor 2002. För-<br>ändringarna respektive år beror bl.a. på att den<br>institutionella överföringen av Svenska kyrkan<br>från kommunsektorn till hushållens ideella orga-<br>nisationer fr.o.m. 2000 medför att kommunsek-<br>torns utgifter minskar och på ökade utgifter för<br>kommunsektorn till följd av bl.a. nytt utfall och</p>
<p>nya makroekonomiska förutsättningar. Posten<br>interna transaktioner beräknas minska med mel-<br>lan 4 och 6 miljarder kronor åren 2000-2001<br>samt ökar med 1,8 miljarder kronor år 2002<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000. Större delen av ökningen 2002 förklaras<br>av införandet av pensionsrätt för studier och to-<br>talförsvarsplikt.</p>
<p>Utgiftstaket för den offentliga sektorn åren<br>2000-2003 beräknas till 1 071, 1 108, 1 148, res-<br>pektive 1 192 miljarder kronor. Som andel av<br>BNP minskar utgiftstaket från 53,5 procent 1999<br>till 50,3 procent 2003 eller med 3,2 procent-<br>enheter.</p>
<p>Tabell 4.5 Utgiftstak för offentlig sektor</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten inkl, ålders-<br>pensionssystemet</p></td><td>
<p>753</p></td><td>
<p>765</p></td><td>
<p>792</p></td><td>
<p>817</p></td><td>
<p>847</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektorn<sup>1</sup></p></td><td>
<p>474</p></td><td>
<p>480</p></td><td>
<p>496</p></td><td>
<p>516</p></td><td>
<p>534</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Interna transaktioner</p></td><td>
<p>-171</p></td><td>
<p>-174</p></td><td>
<p>-180</p></td><td>
<p>-185</p></td><td>
<p>-189</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1 056</p></td><td>
<p>1 071</p></td><td>
<p>1 108</p></td><td>
<p>1 148</p></td><td>
<p>1 192</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>53,5<sup>2</sup></p></td><td>
<p>51,4</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm:Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Kommunsektorn redovisas exkl. Svenska kyrkan fr.o.m. 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Exkl. Svenska kyrkan motsvarar det 53,0 % av BNP.</p>
<h2>4.1.3 Överskott i den offentliga sektorns<br>finanser</h2>
<p>Regeringens förslag: Målet för det finansiella spa-<br>randet i den offentliga sektorn fastställs till<br>2,0 procent av bruttonationalprodukten för år</p>
<p>2003.</p>
<p>Ett centralt mål för finanspolitiken är att upp-<br>rätthålla ett överskott i de offentliga finanserna<br>på 2 procent av BNP i genomsnitt över en kon-<br>junkturcykel. Därigenom minskar den offentliga<br>nettoskulden och den framtida räntebördan. På<br>detta sätt läggs en god grund för att möta de på-<br>frestningar på de offentliga finanserna som den<br>långsiktiga demografiska utvecklingen medför.<br>Ett ambitiöst överskottsmål ökar också möjlig-<br>heterna att motverka en kraftig konjunkturav-<br>mattning med aktiva åtgärder utan att under-<br>skottsgränsen på 3 procent av BNP i Stabilitets-<br>och tillväxtpakten överskrids.</p>
<p>Konjunkturmässiga avvikelser från den lång-<br>siktiga tillväxttrenden bör föranleda motsvarande</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>justeringar av de årsvisa målen. I en hög-<br>konjunktur bör därför överskottsmålet överstiga<br>2 procent. Det motsatta skall gälla i en lågkon-<br>junktur. Om överskottsmålet sätts till 2 procent<br>oavsett konjunkturläget riskerar finanspolitiken<br>att förstärka konjunktursvängningarna.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 gjordes en av-<br>stämning av överskottsmålen för perioden 2000-<br>2002. Denna avstämning medförde att de av<br>riksdagen tidigare fastställda årsvisa överskotts-<br>målen på 2 procent av BNP bibehölls. Jämfört<br>med budgetpropositionen görs nu en mer positiv<br>bedömning av tillväxten. Sammantaget har BNP-<br>nivån år 2001 justerats upp med 1,7 procent.</p>
<p>naderna driver upp priser och löner. Såväl pen-<br>ning- som finanspolitiken måste stramas åt för<br>att återställa balansen i samhällsekonomin. Över-<br>skottsmålet för de offentliga finanserna måste<br>därför höjas och utrymmet för fortsatta reformer<br>begränsas kraftigt. Överhettningsalternativet vi-<br>sar att utrymme för permanenta reformer bara<br>kan skapas genom de överskott som uppkommer<br>vid den långsiktigt hållbara BNP-nivån. I alter-<br>nativet med högre tillväxt antas ekonomins pro-<br>duktionsförmåga vara bättre än i basalternativet.<br>Tillväxten blir högre utan att inflationen tar fart<br>och reformutrymmet blir större.</p>
<p>Tabell 4.6 BNP-tillväxt</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>Totalt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP2000</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Differens</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
</table>
<p>Trots den högre tillväxten under perioden 1999—<br>2001 bedöms risken för en accelererande infla-<br>tion vara begränsade. Bedömningen av ekono-<br>mins långsiktigt hållbara produktionsförmåga<br>har justerats upp. Något betydande gap mellan<br>faktisk och potentiell produktion torde därför<br>inte uppkomma under år 2001. För åren därefter<br>antas ekonomin växa i takt med den långsiktiga<br>trenden. Med hänsyn till att osäkerheten är bety-<br>dade om den långsiktigt uthålliga produktions-<br>förmågan i svensk ekonomi avser regeringen att i<br>budgetpropositionen för 2001 återkomma till<br>frågorna om årliga överskottsmål och om hur<br>överskottet skall disponeras. I avvaktan härpå<br>föreslår regeringen att de nuvarande målen om<br>ett överskott i de offentliga finanserna på 2,0<br>procent av BNP för 2001 och 2002 ligger fast<br>och att målet för 2003 fastställs till 2,0 procent.</p>
<p>Om den ekonomiska utvecklingen väsentligt<br>skulle avvika från den nuvarande bedömningen<br>måste målen omprövas. Det gäller avvikelser från<br>bedömningen av såväl den faktiska tillväxten som<br>ekonomins långsiktigt hållbara produktionspo-<br>tential. Budgetberäkningarna bygger på det s.k.<br>basalternativet, som redovisas i bilaga 1 Svensk<br>ekonomi. I bilagan redovisas också två alternativa<br>kalkyler för perioden 2001-2003. I överhett-<br>ningsalternativet ökar löner och priser kraftigt<br>under 2001 till följd av en mer pessimistisk be-<br>dömning av ekonomins produktionspotential.<br>Den ökade efterfrågan på arbets- och varumark-</p>
<p>4.2 Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>De makroekonomiska förutsättningarna är av<br>stor betydelse vid beräkningen av såväl statsbud-<br>getens som den offentliga sektorns inkomster<br>och utgifter. De offentliga finanserna påverkas<br>exempelvis starkt av konjunktursvängningar och<br>bruttonationalproduktens nivå. Skatteinkoms-<br>terna varierar i stort sett med bruttonationalpro-<br>dukten (BNP) i löpande priser, eftersom viktiga<br>skattebaser (löner, hushållens konsumtionsut-<br>gifter m.m.) är relaterade till BNP, medan mer-<br>parten av transfereringsutgifterna inte påverkas<br>alls eller reduceras vid en högre tillväxt. En tum-<br>regel är att 1 procent högre BNP innebär att<br>överskottet i de offentliga finanserna, uttryckt<br>som andel av BNP, förbättras med omkring 0,75<br>procentenheter eller med i storleksordningen<br>15 miljarder kronor. Aven de takbegränsade ut-<br>gifterna är känsliga för den makroekonomiska<br>utvecklingen. En höjning av den öppna arbets-<br>lösheten med 0,1 procentenheter eller en höjning<br>av prisbasbeloppet med 100 kronor innebär ex-<br>empelvis att de takbegränsade utgifterna ökar<br>med drygt en halv miljard kronor.</p>
<p>Svensk ekonomi är inne i en stark expan-<br>sionsfas. I förhållande till antagandena i budget-<br>propositionen för 2000 har exportutsikterna för-<br>bättrats och hushållens konsumtion väntas<br>utvecklas snabbare under de kommande åren.</p>
<p>De centrala makroekonomiska förutsättning-<br>arna för budgetberäkningarna redovisas i tabell<br>4.7. Dessa förutsättningar, som finns återgivna i<br>sin helhet i baskalkylen i bilaga 1 Svensk ekono-<br>mi, innebär att BNP-nivån 2001 i fasta priser re-<br>videras upp med sammantaget ca 1,7 procent,<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000. Större delen av denna upprevidering</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>förutsätts också innebära en upprevidering av<br>ekonomins potentiella produktionsförmåga.</p>
<p>Tabe11 4.7 Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Värden från budgetpropositionen för 2000 anges inom parentes</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,8</p>
<p>(3,6)</p></td><td>
<p>3,8<br>(3,0)</p></td><td>
<p>2,9</p>
<p>(2,2)</p></td><td>
<p>2,0<br>(2,0)</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP i nivå<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1972<br>(1951)</p></td><td>
<p>2083</p>
<p>(2042)</p></td><td>
<p>2195<br>(2129)</p></td><td>
<p>2282<br>(2217)</p></td><td>
<p>2371</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp<sup>3</sup></p></td><td>
<p>36,4</p>
<p>(36,4)</p></td><td>
<p>36,6</p>
<p>(36,6)</p></td><td>
<p>36,9</p>
<p>(36,9)</p></td><td>
<p>37,6</p>
<p>(37,6)</p></td><td>
<p>38,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI’</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>(0,3)</p></td><td>
<p>(1,2)</p></td><td>
<p>(1,9)</p></td><td>
<p>(2,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>konsumtions-</p>
<p>utgifter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>(3,1)</p></td><td>
<p>(3,0)</p></td><td>
<p>(2,2)</p></td><td>
<p>(2,1)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetald löne-</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>summa<sup>5</sup></p></td><td>
<p>(5,9)</p></td><td>
<p>(4,6)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,2)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsätt-</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ningsgrad<sup>6</sup></p></td><td>
<p>(76,2)</p></td><td>
<p>(77,1)</p></td><td>
<p>(77,3)</p></td><td>
<p>(77,3)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetslöshet'</p></td><td>
<p>(5,4)</p></td><td>
<p>(4,5)</p></td><td>
<p>(4,2)</p></td><td>
<p>(4,2)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmark-</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>nadspolitiska<br>program'</p></td><td>
<p>(3,3)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td>
<p>(3,5)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 5 år</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5.5</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>(4,3)</p></td><td>
<p>(4,8)</p></td><td>
<p>(5,0)</p></td><td>
<p>(5,0)</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränta 6</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>månader</p></td><td>
<p>(3,2)</p></td><td>
<p>(3,6)</p></td><td>
<p>(4,1)</p></td><td>
<p>(4,4)</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Årsgenomsnitt</p>
<p>BÖrtsett""fråT^ffekteJ^v<br>att Svenska kyrkan institutionellt överförs till hushållssektorn ökar hushållens<br>konsumtionsutgifter med 4,0 % år 2000.</p>
<p><sup>2</sup> Miljarder kronor i löpande priser.</p>
<p><sup>3</sup> Tusental kronor.</p>
<p><sup>4</sup> Årlig procentuell förändring.</p>
<p><sup>5</sup> Årlig procentuell förändring i löpande priser.</p>
<p><sup>6</sup> Andel av befolkningen mellan 20 och 64 år i reguljär sysselsättning.</p>
<p><sup>7</sup> Andel av arbetskraften.</p>
<p>I fasta priser prognostiseras BNP växa med<br>3,8 procent 2000 och med 2,9 procent 2001. För<br>åren 2002 och 2003 presenteras utöver en bas-<br>kalkyl alternativa kalkyler med olika antaganden<br>om hur BNP-tillväxten utvecklas. Den baskalkyl<br>som ligger till grund för budgetberäkningarna<br>innebär en långsiktig tillväxttakt på omkring<br>2,0 procent per år. I löpande priser beräknas<br>BNP öka med i genomsnitt ca 4,7 procent per år<br>under perioden 1999-2003.</p>
<p>Inflationen, beräknad utifrån konsumentpris-<br>index (KPI), ökar mellan åren 2000 och 2001<br>med 0,9 procentenheter. Ökningen förklaras till<br>betydande del av att frysningen av taxeringsvär-<br>dena antas upphöra 2001. För regeringens be-<br>dömning av fastighetsskatten och skatteuttaget<br>2001 hänvisas till avsnitt 8.2. Åren därefter be-</p>
<p>räknas inflationen stabiliseras på en nivå på om-<br>kring 2 procent. Prisbasbeloppen beräknas bli<br>lika stora under perioden 2000-2002 som i be-<br>räkningen i budgetpropositionen för 2000. Pris-<br>basbeloppet påverkar framför allt statens och<br>AP-fondens utgifter för basbeloppsanknutna<br>transfereringar samt grundavdragen vid beräk-<br>ningen av fysiska personers inkomstskatt.</p>
<p>I fasta priser beräknas hushållens konsum-<br>tionsutgifter öka med 4,0 procent 2000 (bortsett<br>från effekten av att Svenska kyrkan institutio-<br>nellt överförs till hushållssektorn) och med<br>2,7 procent 2001. En viktig förklaring till ök-<br>ningarna är att hushållens reala disponibla in-<br>komster stiger samt en ökad tilltro såväl till den<br>egna ekonomin som till den allmänna ekonomis-<br>ka utvecklingen. Ökningstakten dämpas åren<br>därefter och antas uppgå till ca 2,0 procent 2003.<br>Detta innebär en betydande uppjustering av hus-<br>hållens konsumtionsutgifter åren 2000 och 2001,<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000. Hushållens konsumtionsutgifter ligger<br>framför allt till grund för beräkningen av in-<br>komsterna från mervärdesskatten.</p>
<p>Den årliga förändringen av den utbetalda lö-<br>nesumman revideras upp samtliga år under per-<br>ioden 2000-2002, jämfört med beräkningen i<br>budgetpropositionen för 2000. Ökningarna för-<br>klaras bl.a. av ett högre antagande om timlönen,<br>som nu beräknas öka med i genomsnitt 3,5 pro-<br>cent per år under den kommande perioden. Ut-<br>vecklingen av utbetald lönesumma ligger framför<br>allt till grund för beräkningarna av såväl fysiska<br>personers inkomstskatt som socialavgifter.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten beräknas minska<br>successivt under perioden, från 5,6 procent 1999<br>till 4,0 procent 2003. År 2000 beräknas den öpp-<br>na arbetslösheten uppgå till i genomsnitt 4,6 pro-<br>cent. Målet om högst 4 procents arbetslöshet<br>2000 beräknas dock uppnås i slutet av 2000. Den<br>öppna arbetslösheten beräknas nu bli 0,3 pro-<br>centenheter lägre åren 2001-2002 jämfört med<br>bedömningen i budgetpropositionen för 2000,<br>vilket bl.a. innebär lägre utgifter för arbetslös-<br>hetsförsäkringen. Antalet deltagare i kon-<br>junkturberoende arbetsmarknadspolitiska pro-<br>gram beräknas under perioden ligga kvar på<br>samma nivå som utfallet för 1999, vilket innebär<br>ett genomsnittligt antal deltagare om 135 000 per<br>år.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 presenterade<br>regeringen ett mål för sysselsättningen som in-<br>nebär att den andel av befolkningen i åldrarna<br>20-64 år som är reguljärt sysselsatt skall uppgå</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>till minst 80 procent 2004. Sysselsättningsgraden<br>var 75,9 procent 1999 och beräknas i baskalkylen<br>stiga till 77,3 procent 2003. Sysselsättningsgraden<br>beräknas bli i stort sett oförändrad under perio-<br>den 2000-2002 jämfört med vad som antogs i<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Den femåriga marknadsräntan väntas falla<br>mellan 2000, då den är som högst, och 2003.<br>Jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000 antas dock både 6-månadersräntan och<br>den femåriga räntan bli högre samtliga år under<br>de kommande åren.</p>
<h2>4.3 Politiska prioriteringar</h2>
<p>I 1999 års ekonomiska vårproposition föreslogs<br>en rad åtgärder för ökad tillväxt, sysselsättning<br>och rättvisa, samt ökad jämställdhet och förbätt-<br>rad miljö. I budgetpropositionen för 2000 före-<br>slogs sänkt skatt för hushåll och företag på sam-<br>manlagt 15 miljarder kronor 2000 och ca<br>20 miljarder kronor för de kommande åren. För<br>2001 föreslogs satsningar på Sveriges ordföran-<br>deskap i EU:s ministerråd, assistansersättning<br>och ytterligare resurser till kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Regeringen föreslår nu att ytterligare satsning-<br>ar görs för högre tillväxt och ökad rättvisa. Rege-<br>ringen prioriterar i denna proposition att skapa<br>goda förutsättningar för fler jobb så att arbets-<br>löshetsmålet och sysselsättningsmålet uppnås.<br>De två målen för arbetsmarknaden, att den öpp-<br>na arbetslösheten skall vara högst 4 procent vid<br>slutet av 2000 och att 80 procent av alla personer<br>i åldrarna 20-64 år skall vara sysselsatta 2004 är<br>nu inom räckhåll.</p>
<p>Regeringen föreslår ett brett program med åt-<br>gärder som syftar till att minska arbetslösheten,<br>öka sysselsättningen och tillväxten. Programmet<br>innhåller också särskilda insatser för att öka sys-<br>selsättningen för invandrare. Insatserna redovisas<br>i avsnitt 1.4.1. Bland åtgärderna kan bl.a. nämnas<br>att de arbetsmarknadspolitiska programmen i än<br>högre grad riktas mot de långtidsarbetslösa. Stör-<br>re delen av dessa åtgärder finansieras dock inom<br>befintliga utgiftsramar.</p>
<p>Andra prioriterade områden är insatser för de<br>sämst ställda pensionärerna samt förstärkning av<br>familjepolitiken, det internationella biståndet och<br>miljöområdet. Dessutom föreslås ökade resurser<br>till statlig myndighetsutövning inom vissa områ-<br>den, bl.a. skatteförvaltningen och rättsväsendet. I</p>
<p>tabell 4.8 redovisas de beräknade effekterna för<br>de offentliga finanserna till följd av de förslag till<br>nya satsningar och utgiftsminskningar som rege-<br>ringen presenterar i denna proposition. Budget-<br>effekterna redovisas per kalenderår. Dessutom<br>redovisas varaktiga budgeteffekter för den of-<br>fentliga sektorn av de olika förslagen. Vid tem-<br>porära åtgärder utgörs den varaktiga effekten av<br>räntan på nuvärdet av framtida saldoförändring-<br>ar. Ikraftträdandeårets volymer används i beräk-<br>ningen av den varaktiga budgeteffekten. I tabel-<br>len redovisas också budgeteffekten av de förslag<br>som berör budgetens inkomstsida. Samtliga åt-<br>gärder ingår i regeringens förslag till utgiftsramar<br>som presenteras i kapitel 7 och i den beräkning<br>av statsbudgetens- och den offentliga sektorns<br>inkomster som presenteras i kapitel 6.</p>
<p>I förhållande till budgetpropositionen för<br>2000 ökar de takbegränsade utgifterna åren 2001<br>och 2002 till följd av de föreslagna satsningarna<br>och utgiftsminskningarna med 2,4 respektive</p>
<p>7,5 miljarder kronor. Totalt innebär de föreslag-<br>na satsningarna 2003 att de takbegränsade utgif-<br>terna ökar med 18,3 miljarder kronor i förhållan-<br>de till vad som följer av gällande regler. Till stor<br>del utgörs dessa utgifter av förlängningar av olika<br>temporära program. Den varaktiga budgeteffek-<br>ten för offentlig sektor av de föreslagna utgifts-<br>förändringarna uppgår till 9,4 miljarder kronor.</p>
<p>Försvagningen av de offentliga finanserna till<br>följd av åtgärderna på budgetens inkomst- och<br>utgiftssida beräknas sammantaget uppgå till 4,5,</p>
<p>9,2 respektive 20,0 miljarder kronor för åren<br>2001-2003, varav inkomstminskningar, netto,<br>förklarar 3,1, 3,5 respektive 3,5 miljarder kronor<br>av försvagningen. Den varaktiga budgetförsvag-<br>ningen för offentlig sektor beräknas till<br>12 miljarder kronor.</p>
<p>Nedan redovisas per utgiftsområde de vikti-<br>gaste förändringarna jämfört med budgetpropo-<br>sitionen för 2000.</p>
<p>73</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 4.8 Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar 2001-2003 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2000.</p></td><td rowspan="2">
<p>Varaktig effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol Hovet, demokratimedel, Regeringskansliet</p></td><td>
<p>243</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo3 Skatteförvaltning och tull</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>135</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo4 Rättsväsendet</p></td><td>
<p>820</p></td><td>
<p>1 320</p></td><td>
<p>1 420</p></td><td>
<p>1400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo5 Utrikesförvaltningen</p></td><td>
<p>50</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo6 Internationella insatser och pensionsrätt för totalförsvarsplikt<sup>2</sup></p></td><td>
<p>490</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>250</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo7 Bistånd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1 632</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo7 Samarbete Central- och Östeuropa</p></td><td></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo8 Integrationsätgärder</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo8 Storstadssatsning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo9 Tandvård</p></td><td></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>470</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uoll Sämst ställda pensionärer</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 100</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uoll Änkepensioner</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol2 Växelvis boende i underhållsstödet, mamma/pappamånad</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>960</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol3 Lönegaranti</p></td><td>
<p>-220</p></td><td>
<p>-220</p></td><td>
<p>-220</p></td><td>
<p>-220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 14 Arbetsmarknadspolitiska program</p></td><td>
<p>-775</p></td><td>
<p>-665</p></td><td>
<p>-465</p></td><td>
<p>-475</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol4 Lönebidrag</p></td><td>
<p>120</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>240</p></td><td>
<p>230</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol4 Arbetarskyddsverket</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol5 Vuxenstudiestöd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>2 600</p></td><td>
<p>120</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol5 Pensionsrätt för studier<sup>2</sup></p></td><td>
<p>740</p></td><td>
<p>1 530</p></td><td>
<p>1 530</p></td><td>
<p>1 500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Kunskapslyftet och kvalificerad yrkesutbildning m.m.</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>-100</p></td><td>
<p>2 440</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Maxtaxa, allmän förskola, föräldraledigas barn m.m.<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-1550</p></td><td>
<p>1 000</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Läsfrämjande insatser</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Utbyggnad av högskolan</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Forskningsmedel</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>450</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Särskilda utgifter inom universitet och högskolor</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-60</p></td><td>
<p>-60</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol6 Specialskolor</p></td><td>
<p>-96</p></td><td>
<p>-96</p></td><td>
<p>-96</p></td><td>
<p>-90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0I6CSN</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol7 Konstnärers villkor, kulturinstitutioner</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>70</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol8 Administration av skogsinköp, fukt- och mögelskador</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol8 Lokala investeringsprogrammet</p></td><td></td><td></td><td>
<p>900</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol8 Studentbostäder</p></td><td>
<p>275</p></td><td>
<p>125</p></td><td></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol9 IT-infrastruktur</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>250</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol9 Regionalpolitik/försvarsomstälIningar, resurscentra</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>110</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo20 Miljö, miljöövervakning</p></td><td>
<p>175</p></td><td>
<p>180</p></td><td>
<p>1 149</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo21 Barsebäck</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>344</p></td><td>
<p>338</p></td><td>
<p>140</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo22 Infrastruktur</p></td><td></td><td></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo23 Ekologisk forskning, viltskador och biotopskydd</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>-75</p></td><td>
<p>-29</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>-4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ökning av takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>2 385</p></td><td>
<p>7472</p></td><td>
<p>18 267</p></td><td>
<p>8 361</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa försvagning av offentliga finanser, utgifter</p></td><td>
<p>1 405</p></td><td>
<p>5 702</p></td><td>
<p>16 467</p></td><td>
<p>9 361</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Förändring i förhållande till tidigare avsatta medel för maxtaxa m.m. Totalt avsätts 150 mkr 2001, 4400 mkr 2002 och 5600 mkr 2003.</p>
<p><sup>2</sup> Pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt påverkar ej de offentliga finanserna åren 2001-2003.</p>
<p>74</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 4.8 (fortsättning) Nu föreslagna utgifts- och inkomstförändringar</p>
<p>Nettoförsvagning av offentliga finanser och effekter på takbegränsade utgifter i förhållande till budgetpropositionen för 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>Varaktig effekt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd för långtidsarbetslösa</p></td><td>
<p>750</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>840</p></td><td>
<p>835</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteavdrag för IT-installationer</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>800</p></td><td>
<p>160</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vägverket, offentligrättsliga avgifter</p></td><td>
<p>480</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>540</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Åtgärder på företags- och kapitalbeskattningsområdet</p></td><td>
<p>260</p></td><td>
<p>460</p></td><td>
<p>460</p></td><td>
<p>360</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegaranti</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>220</p></td><td>
<p>220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Rättsväsendet och UD, avgiftsinkomster för pass, viseringar m.m.</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>205</p></td><td>
<p>205</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetspraktik</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>200</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Länsstyrelserna, körkort (avgiftsinkomster)</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>40</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Specialskolor, avgiftsinkomster</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, avgiftsinkomster</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tullen, avgiftsinkomster</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgning av yrkesfiskaravdrag</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>flygledarutbildning (Luftfartsverkets inkomster till staten)</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa inkomstminskning, netto</p></td><td>
<p>3 117</p></td><td>
<p>3 514</p></td><td>
<p>3 514</p></td><td>
<p>2 723</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoförsvagning av den offentliga sektorns finanser</p></td><td>
<p>4 522</p></td><td>
<p>9 216</p></td><td>
<p>19 981</p></td><td>
<p>12 054</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</p>
<p>Regeringskansliet beräknas engångsvis tillföras<br>130 miljoner kronor 2001 i avvaktan på regering-<br>ens samlade överväganden med anledning av ut-<br>redningen om Regeringskansliets dimensione-<br>ring och verksamhet. Vidare beräknas ytterligare<br>100 miljoner kronor för toppmötet un-<br>der Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd<br>första halvåret 2001.</p>
<p>Utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd<br>Regeringen aviserade i budgetpropositionen för<br>2000 att man skulle återkomma med förslag som<br>syftar till att förbättra effektiviteten i skatteför-<br>valtningens skattekontroll. Bakgrunden är att<br>effektiviteten sjunkit de senaste åren. Målet är att<br>återställa kontrollverksamheten till 1997 års nivå.<br>Skattekontrollen skall förebygga och åtgärda fel<br>och fusk. För att kontrollen skall få önskvärd<br>effekt måste den vara synlig. Antalet revisioner<br>har minskat sedan 1997. När nivån på skatte-<br>kontrollen sjunker leder detta ofrånkomligen till<br>att den preventiva effekten och lojaliteten med<br>skattesystemet minskar. På sikt kommer därför<br>bristande skattekontroll att leda till stora pro-<br>blem. Mot bakgrund av ovan redovisade skäl be-<br>räknas skatteförvaltningen tillföras ytterligare<br>125 miljoner kronor per år fr.o.m. 2001. Tullver-<br>ket tillförs 10 miljoner kronor samt ges möjlig-<br>het att disponera avgiftsmedel.</p>
<p>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</p>
<p>Regeringen har tidigare aviserat att de avser att<br>återkomma till riksdagen när det gäller utveck-<br>lingen av rättsväsendet. Rättsväsendet beräknas<br>tillföras 1 000 miljoner kronor fr.o.m. 2001,<br>1 500 miljoner kronor 2002 samt 1 600 miljoner<br>kronor 2003. Av dessa belopp belastar<br>180 miljoner kronor per år statsbudgetens in-<br>komstsida. Tillskott motiveras huvudsakligen av<br>polisens mycket bekymmersamma ekonomiska<br>situation. Medlen är främst avsedda att säkra<br>närpolisreformen, inte minst i storstadsområde-<br>na, samt att förstärka gränskontrollen. Därutöver<br>kommer tillskottet att möjliggöra ett fortsatt<br>moderniseringsarbete inom domstolsväsendet,<br>en konsolidering av det reformarbete som ut-<br>förts inom åklagarväsendet samt en ökning av<br>platsantalet och fortsatt verksamhetsutveckling<br>inom kriminalvården.</p>
<p>Utgiftsområde 3 Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan</p>
<p>Utrikesförvaltningen tillförs engångsvis 50 mil-<br>joner kronor 2001 i avvaktan på regeringens<br>samlade överväganden med anledning av utred-<br>ningen om Regeringskansliets dimensionering<br>och verksamhet. Från och med 2001 föreslås att<br>utrikesförvaltningen får disponera 25 miljoner<br>kronor per år av de offentligrättsliga avgifterna<br>för pass, viseringar m.m.</p>
<p>75</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Utgiftsområde 6 Totalförsvar</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas tillföras 250 miljoner<br>kronor 2001 för fredsfrämjande truppinsatser.<br>Från 2001 beräknas 240 miljoner kronor tillföras<br>för pensionsrätt för totalförsvarsplikt.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Regeringen bedömer att samarbetsprojektet med<br>Central- och Östeuropa kommer att fortsätta<br>även efter 2001. Regeringen har preliminärt be-<br>räknat 600 miljoner kronor år 2002 och<br>900 miljoner kronor 2003, dvs. ett program i<br>samma omfattning som tidigare. Innan medel<br>anvisas skall dock en oberoende utvärdering av<br>verksamheten genomföras.</p>
<p>Regeringen föreslår att biståndsmålet höjs från<br>0,74 procent av BNI 2002 till 0,81 procent av<br>BNI 2003. Regeringen har ambitionen att Sveri-<br>ge åter skall uppnå enprocentsmålet när de stats-<br>finansiella förutsättningarna föreligger.</p>
<p>Utgiftsområde 8 Invandrare och flyktingar</p>
<p>För att öka sysselsättningen bland invandrare be-<br>räknas utgiftsområdet tillföras 100 miljoner kro-<br>nor per år 2001-2003. Utvecklingsinsatserna i<br>storstadsregionerna förlängs vilket innebär att<br>230 miljoner kronor tillförs detta område 2003.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>Anvisade och beräknande medel under perioden<br>1999 till 2001 bygger på uppskattningen att 1 000<br>personer skulle komma att erhålla ersättning för<br>tvångssterilisering. Den senaste prognosen visar<br>att närmare 1 700 personer kommer att beviljas<br>ersättning. Mot bakgrund av detta beräknas ut-<br>giftsområdet tillföras 21 miljoner kronor. Därut-<br>över beräknas utgiftsområdet tillföras<br>200 miljoner kronor 2002 och 500 miljoner kro-<br>nor 2003 för insatser inom tandvårdsområdet.</p>
<p>Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid<br>ålderdom</p>
<p>Till utgiftsområdet aviseras att ca 1 100 miljoner<br>kronor tillförs insatser för pensionärer med låga<br>inkomster. Av dessa medel avsätts ca 830 miljo-<br>ner kronor till förändringar inom bostadstilläg-<br>get till pensionärer (BTP). BTP ersätter med nu-<br>varande regler boendekostnader mellan 100<br>kronor och 4 000 kronor till 90 procent. Rege-<br>ringen aviserar i denna proposition dels att den<br>övre gränsen skall höjas från 4 000 till<br>4 500 kronor, dels att den undre gränsen vid</p>
<p>100 kronor skall slopas. Vidare avsätts ca<br>35 miljoner kronor för att höja gränsen för skälig<br>levnadsnivå i det särskilda bostadstillägget till<br>pensionärer (SBTP) samt totalt 280 miljoner<br>kronor (varav cirka 60 miljoner kronor till ut-<br>giftsområde 10) för att den tillfälliga höjningen<br>av pensionstillskottet (PTS), som riksdagen be-<br>slutade om i juni 1999, skall kunna permanentas.</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och bam</p>
<p>Utgiftsområdet tillförs 1 000 miljoner kronor<br>fr.o.m. 2002. Regeringen avser att förlänga för-<br>äldraförsäkringen med 30 dagar fr.o.m. 1 januari<br>2002. Inom ramen för den förlängda föräldraför-<br>säkringen kommer sammanlagt 60 dagar att vara<br>reserverade för mamman respektive pappan.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>Det förstärkta anställningsstödet, som infördes<br>under hösten 1999, har visat sig vara en verk-<br>ningsfull åtgärd för de mest utsatta grupperna.<br>Regeringen föreslår därför att det förstärkta an-<br>ställningsstödet skall förbättras för personer som<br>varit arbetslösa eller deltagit i arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder i minst fyra år. Vidare föreslås i<br>regeringens proposition 1999/2000:98 Förnyad<br>arbetsmarknadspolitik för deltagande och tillväxt<br>ett särskilt anställningsstöd för äldre personer<br>som varit arbetslösa i minst två år. Vidare beräk-<br>nas ramen för utgiftsområdet att minska med<br>200 miljoner kronor till följd av att regeringen i<br>budgetpropositionen för 2001 avser föreslå riks-<br>dagen att Arbetsmarknadsverket får disponera<br>avgiftsinkomster för arbetspraktik.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Riksdagen beslöt hösten 1999 att ett reformerat<br>studiestödssystem skall införas från och med den<br>1 juli 2001. En del av studiestödsreformen inne-<br>bär att studerande som uppbär studiemedel skall<br>ges pensionsrätt i det reformerade ålders-<br>pensionssystemet.</p>
<p>Medel för detta ändamål har avsatts inom ut-<br>giftsområdet med 740 miljoner kronor 2001 och<br>1 530 miljoner kronor för vart och ett av åren<br>2002 och 2003, utöver de medel som avsattes för<br>hela reformen i budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Regeringen beräknar att kunskapslyftet skall<br>ha samma omfattning t.o.m. hösten 2002 och av-<br>ser att återkomma i en proposition om vuxen-<br>studiestödets fortsatta inriktning och dimensio-<br>nering efter kunskapslyftsperioden. I avvaktan på<br>denna proposition beräknas medel om ca</p>
<p>76</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>2 600 miljoner kronor avsättas för ett fortsatt<br>vuxenstudiestöd efter 2002.</p>
<p>Utgiftsområde 16 Utbildning och universitets-<br>forskning</p>
<p>Regeringen föreslår att ett stegvis införande av<br>allmän förskola och maxtaxa inom barnomsor-<br>gen påbörjas nästa år. Den 1 juli 2001 föreslås<br>barn till arbetssökande föräldrar få rätt till för-<br>skoleverksamhet. Den 1 januari 2002 föreslås en<br>maxtaxa i barnomsorgen införas. Vidare föreslås<br>rätt till barnomsorg för barn till föräldrar som är<br>föräldralediga med yngre syskon, fr.o.m. den<br>1 januari 2002. En allmän förskola för 4- och 5-<br>åringar införs från 1 januari 2003. Från 2002 av-<br>sätts 500 miljoner kronor för åtgärder som för-<br>bättrar kvalitén i barnomsorgen och för 2003 be-<br>räknas 5 600 miljoner kronor, vilket motsvarar<br>en fullt utbyggd reform.</p>
<p>Regeringen förslår vidare att 100 miljoner<br>kronor avsätts per år under 2001 och 2002 i syfte<br>att främja ökad måluppfyllelse i grundskolan.</p>
<p>Regeringen prioriterar insatser för att förbätt-<br>ra gymnasieskolans utbildningar och avser att<br>återkomma med ett förslag om utökad undervis-<br>ningstid i gymnasieskolans samtliga program i<br>budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>För 2003 har ca 2 300 miljoner kronor avsatts<br>för platser i kunskapslyftet och den kvalificerade<br>yrkesutbildningen.</p>
<p>Regeringen föreslår vidare att Centrala studi-<br>estödsnämnden (CSN) ges ett resurstillskott på<br>ca 100 miljoner kronor per år under perioden<br>2000-2003. Resurstillskottet föreslås ske dels i<br>form av att CSN:s anslag ökas med 20 miljoner<br>kronor genom en omfördelning inom utgiftsom-<br>rådet, dels att CSN får disponera de avgiftsin-<br>komster som tas ut för uppläggning av lån och<br>som i dag redovisas mot inkomsttitel. Avgiftsin-<br>komsterna beräknas uppgå till ca 80 miljoner<br>kronor per år.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå en fortsatt ut-<br>byggnad av grundutbildningen vid universitet<br>och högskolor. För 2003 har för detta ändamål<br>avsatts 500 miljoner kronor (inklusive studie-<br>stöd). Regeringen avser att senare återkomma till<br>fördelningen av de nya högskoleplatserna.</p>
<p>Efter förslag i 1999 års ekonomiska vårpropo-<br>sition har riksdagen beslutat om en förstärkning<br>av anslagen för grundforskning och forskarut-<br>bildning inom utgiftsområde 16 med 70 miljoner<br>kronor 2000, 470 miljoner kronor 2001 och<br>779 miljoner kronor 2002. Regeringen beräknar i<br>föreliggande proposition en ytterligare förstärk-</p>
<p>ning av anslagen för grundforskning och fors-<br>karutbildning med 500 miljoner kronor för 2003.<br>Regeringen avser att senare återkomma med för-<br>slag till inriktning och fördelning av resurserna.</p>
<p>Utgiftsområde 17 Kultur, media, trossamfund och<br>fritid</p>
<p>Regeringen föreslår att utgiftsområdet tillförs<br>40 miljoner kronor för att förbättra konstnärer-<br>nas villkor på arbetsmarknaden. Dessutom före-<br>slås 30 miljoner kronor för att stärka den eko-<br>nomiska basen för kulturinstitutionerna.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostads-<br>fösörjning och byggande</p>
<p>Regeringen föreslår att ett tillfälligt investerings-<br>bidrag införs fram till och med år 2002 för an-<br>ordnande av studentbostäder på eller i anslutning<br>till orter där det finns universitet eller högskola.<br>Bidrag lämnas för ny- och ombyggnader som<br>påbörjas under perioden 13 april 2000 till<br>31 december 2002. Bidragsgivningen rambegrän-<br>sas så att bidrag totalt beviljas med högst<br>400 miljoner kronor. Finansiering av investe-<br>ringsbidraget sker genom att det statliga rän-<br>testödet för reparation och underhåll (RBF-<br>stöd) avvecklas i sin helhet och genom att utgif-<br>terna under utgiftsområde 25 minskar. Regering-<br>en föreslår också att stödet till lokala in-<br>vesteringsprogram förlängs till att omfatta även<br>2003. Regeringen beräknar ett ytterligare till-<br>skott på 900 miljoner kronor för denna verk-<br>samhet. Resursförstärkningar föreslås vidare till<br>länsstyrelsernas administation av skogsinköp och<br>till fonden för fukt- och mögelskador.</p>
<p>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och<br>utveckling</p>
<p>Regeringen beräknar att 200 miljoner kronor<br>tillförs utgiftsområdet 2001 och 100 miljoner<br>kronor 2002 i syfte att förstärka satsningarna på<br>de orter som drabbas av särskilda omställnings-<br>problem främst p.g.a. strukturomvandlig-<br>ar inom försvarsmakten. Regeringen föreslår ett<br>antal åtgärder för att utveckla och stimulera ut-<br>byggnaden av IT-infrastruktur med hög över-<br>föringskapacitet.</p>
<p>Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård<br>För att fortsätta den tidigare satsningen på pro-<br>grammet Hållbara Sverige föreslår regeringen att<br>tidigare resursförstärkningar inom utgiftsområ-<br>det förlängs till att omfatta även 2003. Det inne-<br>bär att medel tillförs för bl. a. fortsatta satsningar</p>
<p>77</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>på miljöforskning, sanering och återställande av<br>förorenade områden, miljöövervakning samt<br>markinköp och kalkning. Därutöver förstärks<br>utgiftsområdet med ytterligare 175 miljoner<br>kronor 2001, 180 miljoner kronor 2002 och<br>310 miljoner kronor 2003 för bl.a. miljöövervak-<br>ning, miljöforskning och marksanering.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Energi</p>
<p>Ett nytt ramanslag B10 Ersättning för vissa kost-<br>nader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcks-<br>verket föreslås anvisas på tilläggsbudget för 2000.<br>Anslaget skall kunna användas för ersättning till<br>Barsebäcks Kraft AB (BKAB) för de särskilda<br>kostnader som uppstår vid singeldrift i Barse-<br>bäcksverket till följd av avställningen av den<br>första reaktorn i verket. Vidare skall anslaget an-<br>vändas för att utbetala ersättning till BKAB för<br>merkostnader för avställnings- och servicedrift<br>för den avställda reaktorn. Dessa kostnader spe-<br>cificeras närmare i regeringens proposition om<br>godkännande av avtal om ersättning i samband<br>med stängningen av Barsebäcksverket m.m.<br>(prop. 1999/2000:63).</p>
<p>Utgiftsområde 22 Kommunikationer</p>
<p>År 2003 beräknas utgiftsområdet tillföras<br>500 miljoner kronor. Ambitionshöjningen avser i<br>första hand drift-, bärighet- och underhållsåtgär-<br>der för statliga vägar och järnvägar. Från och<br>med 2001 föreslås att vägverkets offentligrättsli-<br>ga avgifter, som i dag redovisas mot inkomsttitel,<br>skall budgeteras netto.</p>
<p>Vidare överväger regeringen en särskild skat-<br>telättnad för utgifter för anslutning för data-<br>kommunikation som innebär en väsentlig kapa-<br>citetshöjning och ett stöd till kommuner för att<br>möjliggöra abonnentanslutning med hög överfö-<br>ringskapacitet i glest bebyggda områden.</p>
<p>Statsbudgetens saldo är sedan 1997 det samma<br>som statens lånebehov. Ett budgetöverskott in-<br>nebär att staten amorterar på statsskulden. År<br>1998 var statsbudgetens saldo positivt för första<br>gången sedan 1989 och staten kunde amortera<br>knappt 10 miljarder kronor på statsskulden. För<br>år 1999 uppgick budgetöverskottet till<br>82 miljarder kronor. Det är ca 27 miljarder kro-<br>nor högre än vad som beräknades i budgetpropo-<br>sitionen för 2000, vilket till största delen förklar-<br>as av högre skatteinkomster.</p>
<p>Som framgår av diagram 4.1 beräknas stats-<br>budgeten uppvisa ett stort överskott 2000 och<br>därefter mindre under- och överskott för åren<br>2001-2003. Det har i beräkningarna av statsbud-<br>getens saldo förutsatts att den del av de beräkna-<br>de överskotten i de offentliga finanserna som<br>överstiger de målsatta överskotten överförs till<br>hushållssektorn. Det stora överskottet 2000 för-<br>klaras till stor del av försäljningar av statligt akti-<br>einnehav. Totalt beräknas staten amortera drygt<br>80 miljarder kronor på statsskulden under perio-<br>den 2000-2003. Statsskulden skrivs dessutom<br>ned med knappt 100 miljarder kronor till följd av<br>den överföring av statsobligationer som sker från<br>AP-fonden till staten 2001.</p>
<p>Diagram 4.1 Statsbudgetens saldo 1989-2003<sup>1</sup></p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-7.png" style="width:174pt;height:99pt;"/>
<h2>4.4 Statsbudgetens utveckling</h2>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av de offentliga<br>finanserna sedan mitten av 1990-talet har burits<br>upp av en framgångsrik budgetsanering. Det sa-<br>neringsprogram som påbörjades 1994 innebär en<br>varaktig årlig förstärkning av de offentliga finan-<br>serna med 126 miljarder kronor eller ca 8 procent<br>av BNP. Förstärkningen av de offentliga finan-<br>serna har åtföljts av en förstärkning av statsbud-<br>getens saldo.</p>
<p><sup>1</sup> Statens lånebehov med omvänt tecken för åren 1989-1996</p>
<h2>4.4.1 Statsbudgetens inkomster</h2>
<p>I tabell 4.9 redovisas det preliminära utfallet av<br>statsbudgetens skatteinkomster och övriga in-<br>komster för 1999 samt den förväntade utveck-<br>lingen under perioden 2000-2003. Mellan 1999<br>och 2003 beräknas statsbudgetens totala in-<br>komster öka med ca 60 miljarder kronor. Av ök-<br>ningen utgörs 46 miljarder kronor av skat-<br>ter medan 14 miljarder kronor utgörs av övriga</p>
<p>78</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>inkomster och då framför allt försäljningsin-<br>komster. År 2000 förväntas försäljningsinkoms-<br>terna tillfälligt öka med 94 miljarder kronor. I<br>relation till BNP beräknas såväl statsbudgetens<br>totala inkomster som statsbudgetens skatte-</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>inkomster vara lägre i slutet av perioden än 1999.</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 4.9 Statsbudgetens inkomster</p></td><td colspan="3">
<p>1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>646,7</p></td><td>
<p>652,8</p></td><td>
<p>686,6</p></td><td>
<p>717,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>162,9</p></td><td>
<p>67,8</p></td><td>
<p>67,5</p></td><td>
<p>66,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>724,5</p></td><td>
<p>809,6</p></td><td>
<p>720,6</p></td><td>
<p>754,2</p></td><td>
<p>784,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ditt. mot budget-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>propositionen för</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>29,6</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteinkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>34,1</p></td><td>
<p>31,1</p></td><td>
<p>29,7</p></td><td>
<p>30,1</p></td><td>
<p>30,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala inkomster</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>38,9</p></td><td>
<p>32,8</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td>
<p>33,1</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>‘Denna kvot skall inte förväxlas med skattekvoten för hela offentliga sektorn.</p>
<p>Statsbudgetens inkomster beräknas öka med<br>drygt 85 miljarder kronor mellan 1999 och 2000.<br>Ökningen förklaras främst av att försäljningsin-<br>komsterna beräknas öka med ca 94 miljarder<br>kronor mellan åren och av att inkomster från ak-<br>tieutdelningar tillfälligt beräknas bli högre 2000.<br>De lägre skatteinkomsterna 2000 i förhållande<br>till 1999 är framför allt ett resultat av den avgifts-<br>växling som sker till följd av pensionsreformen<br>och den fr.o.m. 2000 påbörjade kompensationen<br>för den allmänna pensionsavgiften. Ökningen av<br>skatteinkomsterna under perioden 2000-2002<br>förklaras främst av högre skattebaser till följd av<br>den makroekonomiska utvecklingen och av att<br>frysningen av taxeringsvärdena för fastigheter<br>antas upphöra 2001.</p>
<p>Som framgår av tabell 4.9 beräknas skattein-<br>komsterna bli avsevärt högre under perioden<br>2000-2002 jämfört med vad som redovisades i<br>budgetpropositionen för 2000. De högre skat-<br>teinkomsterna förklaras främst av en mer gynn-<br>sam utveckling av skattebaserna. Det är främst<br>inkomstskatt från fysiska personer, mervärdes-<br>skatt och socialavgifter som reviderats upp jäm-<br>fört med beräkningen i budgetpropositionen för<br>2000. Skatteinkomsterna minskar till följd av<br>förslaget om förstärkt anställningsstöd vid an-</p>
<p>ställning av långtidsarbetslösa och av förslaget<br>om särskild skattelättnad för utgifter för data-<br>kommunikation som innebär en väsentlig kapa-<br>citetshöjning.</p>
<p>Under övriga inkomster är det framför allt in-<br>komster av statens verksamhet som förändrats<br>sedan beräkningen i budgetpropositionen för<br>2000. En viktig förklaring till det är Riksbankens<br>förhållandevis låga nettoresultat 1999 och att<br>metoden för att prognostisera Riksbankens inle-<br>vererade överskott har förändrats, vilket medför<br>lägre inkomster under perioden 2000-2003<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000. För 2000 beräknas inkomster av försåld<br>egendom uppgå till ca 95 miljarder kronor och<br>därefter till 15 miljarder kronor per år. Under<br>perioden 2000-2003 beräknas därmed försälj-<br>ningar om 140 miljarder kronor genomföras.</p>
<p>En utförlig redovisning av statsbudgetens och<br>den offentliga sektorns inkomster presenteras i<br>kapitel 6.</p>
<h2>4.4.2 Statsbudgetens utgifter</h2>
<p>Statsbudgetens utgifter är indelade i 27 utgifts-<br>områden. Vidare ingår posterna minskning av<br>anslagsbehållningar, kassamässig korrigering och<br>Riksgäldskontorets nettoutlåning på statsbud-<br>getens utgiftssida.</p>
<p>Som framgår av tabell 4.10 uppgick det preli-<br>minära utfallet för statsbudgetens utgifter till<br>643 miljarder kronor eller 32,6 procent av BNP<br>1999. För 2003 beräknas statsbudgetens utgifter<br>uppgå till 732 miljarder kronor. Utgifterna be-<br>räknas därmed öka med knappt 90 miljarder<br>kronor under perioden 1999-2003.</p>
<p>79</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 4.10 Statsbudgetens utgifter 1999-2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>615,4</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>645,0</p></td><td>
<p>659,4</p></td><td>
<p>668,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor<sup>2</sup></p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>65,7</p></td><td>
<p>58,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets<br>nettout-<br>låning m.m.<sup>3</sup></p></td><td>
<p>-62,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-10,6</p></td><td>
<p>-10,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>642,6</p></td><td>
<p>714,1</p></td><td>
<p>703,6</p></td><td>
<p>714,5</p></td><td>
<p>732,3</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Procent av BNP</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl.<br>statsskulds-<br>räntor</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>30,0</p></td><td>
<p>29,4</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>28,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala utgifter</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>32,1</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>30,9</p></td></tr>
</table>
<p>^nkluslv^nhsknln^^nsiägsbehäöningä^^^^</p>
<p><sup>2</sup> Avser utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Inklusive kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>de takbegränsade utgifterna med 3,6 procent-<br>enheter under perioden 1999-2003.</p>
<p>Tabell 4.11 Takbegränsade utgifter 1999-2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade<br>utgifter</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>764,1</p></td><td>
<p>789,7</p></td><td>
<p>810,8</p></td><td>
<p>826,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>36,7</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP efter<br>tekniska justeringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>38,5</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>36,0</p></td><td>
<p>35,5</p></td><td>
<p>34,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden bör de takbegränsade<br>utgifterna justeras åren 1999-2001 för de tekniska justeringar som tidigare har<br>gjorts av utgiftstaken samt de som föreslås i denna proposition för åren 2001-<br>2002. De korrigerade takbegränsade utgifterna uppgår till 758,5, 767,1 och<br>790,7 miljarder kronor för respektive år 1999-2001.</p></td></tr>
</table>
<p>En stor del av ökningen av statsbudgetens utgif-<br>ter mellan 1999 och 2003 förklaras av att Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning m.m. tillfälligt är<br>lägre 1999 på grund av den överföring från AP-<br>fonden till statsbudgeten på 45 miljarder kronor<br>och den inbetalning av premiepensionsmedel på<br>26 miljarder kronor som gjordes 1999.</p>
<p>Utgifterna på statsbudgetens 27 utgiftsområ-<br>den, inklusive minskning av anslagsbehållningar<br>och statsskuldsräntor, ökar med endast 22 mil-<br>jarder kronor mellan 1999 och 2003. Exklusive<br>statsskuldräntor ökar utgifterna på statsbudge-<br>tens utgiftsområden med 53 miljarder kronor.<br>De förändringar som föranleder tekniska juste-<br>ringar av utgiftstaket under perioden förklarar ca<br>7 miljarder kronor av denna ökning.</p>
<p>Takbegränsade utgifter</p>
<p>De utgifter som omfattas av utgiftstaket för sta-<br>ten, de s.k. takbegränsade utgifterna, beräknas<br>öka med 75 miljarder kronor mellan åren 1999<br>och 2003 eller med 2,4 procent per år. I relation<br>till BNP minskar de takbegränsade utgifterna<br>1999 och 2003 med 3,2 procentenheter. Exklude-<br>ras ålderspensionssystemet vid sidan av statsbud-<br>geten uppgår ökningen till 53 miljarder kronor,<br>vilket motsvarar en årlig ökning på 2,1 procent<br>under perioden 1999-2003. Ålderspensionssys-<br>temet vid sidan av statsbudgeten förväntas öka<br>med 22 miljarder kronor eller med 16,4 procent<br>under denna period.</p>
<p>För att möjliggöra en mer rättvisande jämfö-<br>relse över tiden bör hänsyn tas till de tekniska<br>justeringar av utgiftstaket för staten som görs<br>under perioden. Som andel av BNP minskar då</p>
<p>Av den totala ökningen av de takbegränsade ut-<br>gifterna under perioden 1999-2003 på 75 miljar-<br>der kronor förklaras 11 miljarder kronor av pris-<br>och löneomräkningen av förvaltningsanslagen.<br>Den makroekonomiska utvecklingen leder till<br>drygt 20 miljarder kronor högre utgifter. Till<br>följd av högre prisbasbelopp och högre löner<br>ökar utgifterna för olika transfereringar till hus-<br>hållen. Detta kompenseras endast delvis av lägre<br>utgifter för arbetslöshetsförsäkringen. Kostna-<br>den för volymökningar inom utgiftsområdena 9-<br>12 uppgår till ca 15 miljarder kronor under per-<br>ioden. Kostnaderna inom ålderspensionssyste-<br>met utanför statsbudgeten ökar med ca<br>15 miljarder kronor under perioden utöver vad<br>som kan hänföras till högre prisbasbelopp,<br>främst till följd av högre genomsnittlig ATP-<br>poäng . Den resterande förändringen av de tak-<br>begränsade utgifterna under perioden beror<br>främst på reformer och tekniska förändringar,<br>men också på utfasningen av det äldre ränte-<br>bidragssystemet.</p>
<p>Den realekonomiska fördelningen av de tak-<br>begränsade utgifterna beräknas i stort sett vara<br>oförändrad under perioden 1999-2003.1 diagram</p>
<p>4.2 redovisas den realekonomiska fördelningen<br>för 1999. Detta år var ca 80 procent av utgifterna<br>under utgiftstaket transfereringsutgifter, varav<br>den största delen är transfereringar till hushålls-<br>sektorn. Övriga transfereringar består till större<br>delen av transfereringar till kommunsektorn men<br>också av transfereringar till företag, internatio-<br>nellt bistånd och avgiften till EU. Statlig kon-<br>sumtion uppgick 1999 till 128 miljarder kronor,<br>vilket motsvarar 17 procent av de takbegränsade<br>utgifterna. Konsumtionen avser till övervägande<br>del de statliga myndigheternas utgifter för den<br>löpande verksamheten och består till stor del av<br>löner och hyror. Som statlig konsumtion inräk-</p>
<p>80</p>
<p>nas också försvarets utgifter för sådana investe-<br>ringar som saknar alternativ civil användning,<br>vilka uppgår till 14 miljarder kronor eller</p>
<p>1,8 procent av de takbegränsade utgifterna. In-<br>vesteringarna uppgick 1999 till 13 miljarder kro-<br>nor eller till 1,7 procent av utgifterna under ut-<br>giftstaket. Investeringar som belastar stats-<br>budgeten återfinns till största delen inom in-<br>frastrukturområdet och avser transitvägar och<br>järnvägar. Slutligen svarade räntor och amorte-<br>ringar för 1,2 procent av de takbegränsade utgif-<br>terna. En stor del av ränteutgifterna avser ränte-<br>subventioner för de lån som Centrala<br>studiestödsnämnden tar upp i Riksgäldskontoret.<br>Resterande ränteutgifter samt amorteringar avser<br>myndigheternas räntor och amorteringar för in-<br>vesteringslån tagna i Riksgäldskontoret. Räntor<br>på statsskulden ingår inte i de takbegränsade ut-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 4.12 Förändring i fasta priser för takbegränsade 1</p>
<p>utgifter 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999-2003 Procent per år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter'</p></td><td>
<p>6,6 0,2</p></td></tr>
</table>
<p>Större ökningar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 7 Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 9 Hälsa, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 10 Ek. trygghet sjukdom/handikapp</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uol2 Ek. trygghet familjer och barn</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 15 Studiestöd</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 16 Utbildning och univ.forskning</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Större minskningar</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 13 Ek. trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>-9,9</p></td><td>
<p>-7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 18 Samhällsplan, bostadsförsörjn. m.m</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>-12,6</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Fastprisberäkning av de totala takbegränsade utgifter är gjord med BNP-<br>deflator. För att möjliggöra en rättvisande jämförelse över tiden har utgifterna<br>1999 korrigerats för de tekniska justeringar som har gjorts av utgiftstaket. För<br>fastprisberäkning av respektive utgiftsområde har implicitprisindex för statlig<br>konsumtion och investeringar använts samt KPI för övriga delar. Belopp i mil-<br>jarder kronor är beräknade i 1999 års prisnivå.</p>
<p>Diagram 4.2 Realekonomiskt fördelade takbegränsade<br>utgifter 1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-8.png" style="width:142pt;height:100pt;"/>
<p>50,4%</p>
<p>De takbegränsade utgifterna ökar realt med<br>knappt 7 miljarder kronor under perioden 1999-<br>2003, vilket motsvarar en årlig ökningstakt om<br>0,2 procent. I tabell 4.12 redovisas de utgiftsom-<br>råden som uppvisar större ökningar eller minsk-<br>ningar i fasta priser under denna period.</p>
<p>I tabell 4.13 redovisas de beräknade utgifterna i<br>löpande priser per utgiftsområde för åren 1999-<br>2003.</p>
<p>De största utgiftsökningarna under perioden<br>återfinns under följande utgiftsområden:</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Under perioden 1999-2003 ökar utgiftsområdet<br>med 5,8 miljarder kronor eller med 46,4 procent.<br>I fasta priser motsvarar det en årlig ökningstakt<br>om 8 procent.</p>
<p>Ökningen mellan åren 1999 och 2003 förkla-<br>ras av bruttonationalinkomstens (BNI) tillväxt<br>och av att biståndsmålet successivt höjs under<br>perioden. BNI i löpande priser beräknas öka med<br>i genomsnitt 4,9 procent per år under perioden<br>1999-2003. Biståndsmålet för 1999 uppgår till<br>0,705 procent av BNI. Regeringen föreslår i den-<br>na proposition att biståndsmålet 2003 höjs till<br>0,81 procent av BNI. Biståndsmålet ökar därmed<br>med 0,105 procentenheter mellan åren 1999 och<br>2003.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>Utgifterna ökar med 5,2 miljarder kronor under<br>perioden 1999-2003, vilket i fasta priser motsva-<br>rar en ökningstakt om 3 procent per år.</p>
<p>Anslaget Kostnader för statlig assistansersättning<br>beräknas öka kraftigt under perioden 1999-2003.</p>
<p>81</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>För 1999 uppgick utgifterna för assistansersätt-<br>ningen till 4,5 miljarder kronor. Under perioden<br>1999-2003 förväntas utgifterna öka med i ge-<br>nomsnitt 17 procent per år för att 2003 uppgå till</p>
<p>8,5 miljarder kronor. Ökningen beror främst på<br>att antalet personer med assistansersättning och<br>antalet assistanstimmar per person och vecka<br>ökar kraftigt under beräkningsperioden.</p>
<p>Vidare beräknas anslaget Sjukvårdsförmåner<br>öka med 0,8 miljarder kronor under perioden<br>1999-2003. Ökningen beror huvudsakligen på<br>regeringens förslag att tillföra tandvården<br>200 miljoner kronor år 2002 och 500 miljoner<br>kronor år 2003.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Anslagen inom utgiftsområdet beräknas öka<br>med 16,1 miljarder kronor under perioden 1999-<br>2003 eller med i genomsnitt 4,3 procent per år. I<br>fasta priser motsvarar det en ökning på 2,3 pro-<br>cent per år. För 2003 beräknas utgifterna till to-<br>talt 104,7 miljarder kronor, vilket innebär att ut-<br>giftsområdet är det största på statsbudgeten detta<br>år.</p>
<p>Utgifterna för sjukförsäkringen ökade kraftigt<br>under 1998. Utvecklingen under 1999 har inne-<br>burit en fortsatt ökning av sjukfrånvaron, om än<br>i något avtagande takt. Antalet ersatta nettosjuk-<br>dagar (hela dagar) ökade med drygt 24 procent<br>under 1999. Beräkningen för åren 2000-2003<br>bygger bl.a. på att antalet ersatta sjukdagar under<br>år 2000 kommer att öka med drygt 20 procent<br>jämfört med 1999 och att antalet sjukdagar åren<br>därefter ökar i proportion till arbetskraft-<br>en. Prognosen är dock osäker. Anslaget Sjukpen-<br>ning och rehabilitering m.m. beräknas öka med</p>
<p>12,8 miljarder kronor 1999-2003 eller med i ge-<br>nomsnitt 9,9 procent per år. Vidare beräknas an-<br>slaget Förtidspensioner öka med 3,4 miljarder<br>kronor under perioden 1999-2003. Orsaken är<br>bl.a. prisbasbeloppets ökning.</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och bam</p>
<p>Utgifterna beräknas öka med 9,2 miljarder kro-<br>nor under perioden 1999-2003. I fasta priser<br>motsvarar det en genomsnittlig årlig ökning på</p>
<p>3,3 procent.</p>
<p>Huvuddelen av ökningen återfinns på ansla-<br>gen Allmänna barnbidrag och Föräldraförsäkring.<br>Utgifterna för barnbidrag ökar 2000 och 2001 till<br>följd av att bidraget höjs med 100 kronor per<br>barn och månad respektive år. Under perioden</p>
<p>1999-2003 ökar utgifterna för barnbidrag med<br>totalt 3,9 miljarder kronor. Utgifterna för föräld-<br>raförsäkringen ökar 1999-2003 med 4,8 miljarder<br>kronor. Ökningen förklaras bl.a. av ökad medel-<br>ersättning och av förslaget om en extra<br>s.k. pappa- och mammamånad i föräldraförsäk-<br>ringen fr.o.m. 2002.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utgifterna inom utgiftsområdet ökar med</p>
<p>4,9 miljarder kronor under perioden 1999-2003,<br>vilket i fasta priser motsvarar en ökning om</p>
<p>3,8 procent per år.</p>
<p>Förändringen under beräkningsperioden be-<br>ror till största delen på utvecklingen för anslagen<br>Studiemedel m.m. och Vuxenstudiestöd m.m. Ut-<br>gifterna för studiemedel beräknas öka med</p>
<p>10.6 miljarder kronor under perioden 1999—<br>2003. De ökade utgifterna är främst en konske-<br>vens av det nya studiestödssystem som införs<br>den 1 juli 2001 och som beräknas öka utgifterna<br>på anslaget med 7,8 miljarder kronor år 2003. De<br>ökade utgifterna kan i övrigt främst hänföras till<br>högre utgifter för räntor och avskrivningar om ca<br>2,7 miljarder kronor. Utgifterna för vuxen-<br>studiestödet beräknas minska med 5,8 miljarder<br>kronor mellan åren 1999 och 2003. Minskningen<br>beror på en lägre efterfrågan på vuxenstudiestöd,<br>delvis till följd av att det sker en nedtrappning av<br>platsbidraget till kommunerna för kommunal<br>vuxenutbildning (kunskapslyftet) på utgiftsom-<br>råde 16, vilket medför lägre utgifter för vuxen-<br>studiestödet.</p>
<p>Utgiftsområde 16 Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>Inom utgiftsområdet ökar utgifterna med</p>
<p>11.6 miljarder kronor åren 1999-2003, vilket<br>motsvarar en genomsnittlig ökning på 5,9 pro-<br>cent per år i fasta priser.</p>
<p>Införandet av en maxtaxa i barnomsorgen<br>väntas leda till utgifter om totalt ca 5,6 miljarder<br>kronor vid en fullt utbyggd reform, vilket inklu-<br>derar införande av allmän förskola för fyra- och<br>femåringar 2003. Under perioden planeras en<br>betydande utbyggnad av grundutbildningen vid<br>universitet och högskolor samt en förstärkning<br>av anslagen till forskning. Totalt har drygt 5 mil-<br>jarder kronor tillförts utgiftsområdet för nya<br>högskoleplatser och forskning. Antalet platser i<br>kunskapslyftet minskar under perioden vilket<br>förväntas leda till att utgifterna för kunskapslyf-<br>tet minskar med 2,2 miljarder kronor under pe-<br>rioden 1999-2003. Resterande ökning av utgif-</p>
<p>82</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>terna på utgiftsområdet förklaras främst av pris-<br>och löneomräkning av förvaltningsanslagen samt<br>kostnader för statliga avtalsförsäkringar.</p>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten<br>Mellan åren 1999 och 2003 beräknas utgifterna<br>öka med drygt 22 miljarder kronor eller med i<br>genomsnitt 3,9 procent per år. I fasta priser mot-<br>svarar detta en årlig ökning med i genomsnitt<br>2 procent.</p>
<p>Antalet pensionärer ökar i relativt begränsad<br>utsträckning. Orsaken till den kraftiga utgiftsut-<br>vecklingen beror till stor del på högre prisbasbe-<br>lopp och högre genomsnittlig ATP-nivå. Pris-<br>basbeloppet förväntas öka med 1 900 kronor<br>mellan 1999 och 2003, vilket förklarar omkring<br>hälften av utgiftsökningen under perioden 1999—<br>2003. Resterande del förklaras huvudsakligen av<br>att äldre pensionärer med låg ATP successivt er-<br>sätts av nytillkommande pensionärer med avse-<br>värt högre ATP. Dessa nytillkommande pensio-<br>närer har i genomsnitt fler ATP-år och även<br>högre medelpoäng.</p>
<p>De största utgiftsminskningarna under perio-<br>den 1999-2003 finns under följande tre utgifts-<br>områden:</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>Mellan åren 1999 och 2003 beräknas utgifterna<br>minska med 8 miljarder kronor. I fasta priser<br>uppgår minskningen till i genomsnitt 7,9 procent<br>per år.</p>
<p>År 1999 var den öppna arbetslösheten 5,6 pro-<br>cent av arbetskraften, vilket motsvarar omkring<br>241 000 personer. Den öppna arbetslösheten be-<br>räknas minska successivt under perioden för att<br>2003 uppgå till i genomsnitt 4 procent av arbets-<br>kraften. Det motsvarar en minskning med om-<br>kring 66 000 personer jämfört med 1999. Till<br>följd av lägre antaganden om den öppna arbets-<br>lösheten beräknas utgifterna för anslaget Bidrag<br>till arbetslöshetsersättning minska med 7,5 miljar-<br>der kronor under perioden 1999-2003.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>De totala utgifterna för utgiftsområdet minskar<br>med 2,3 miljarder kronor under perioden 1999-</p>
<p>2003.1 fasta priser motsvaras detta en minskning<br>med i genomsnitt 3,1 procent per år.</p>
<p>Större delen av minskningen härrör från an-<br>slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. De rela-<br>tivt sett höga utgifterna 1999 förklaras främst av<br>höga styckkostnader inom olika arbetsmark-<br>nadspolitiska program. År 1999 uppgick antalet<br>personer i arbetsmarknadspolitiska program till<br>135 000 eller till 3,1 procent av arbetskraften.<br>Åren 2000-2003 beräknas antalet deltagare i de<br>arbetsmarknadspolitiska programmen ligga kvar<br>på denna nivå.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostads-<br>försörjning och byggande</p>
<p>Under perioden 1999-2003 minskar utgifterna<br>med 6,3 miljarder kronor. I fasta priser motsva-<br>rar detta en minskning med i genomsnitt 12,6<br>procent per år.</p>
<p>Anslaget Räntebidrag m.m. beräknas minska<br>med ca 5 miljarder kronor mellan 1999-2003.<br>Den kraftiga minskningen beror främst på att<br>det äldre räntebidragssystemet snabbt avvecklas<br>och på att bostadsbyggandet ligger kvar på en låg<br>nivå. Ytterligare en anledning till de allt lägre ut-<br>gifterna för räntebidragen är att det subventions-<br>system som infördes 1993 är konstruerat på ett<br>sådant sätt att det statliga bidraget minskar för<br>varje ny årgång som påbörjas. Resterande del av<br>minskningen under perioden 1999-2003 förkla-<br>ras till största delen av lägre utgifter för anslagen<br>Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksamhet<br>och Bostadsbidrag. De minskade utgifterna för<br>statliga garantier för investeringar i bostäder för-<br>klaras av färre aktualiserade skador inom resul-<br>tatområdet äldre garantier. Det minskade<br>skadeutfallet beror främst på en lägre räntenivå<br>jämfört med tidigare år och på att garantiärenden<br>enligt det äldre systemet avslutas.</p>
<p>83</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 4.13 Utgifter som omfattas av utgiftstaket för staten 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000<br>Prognos</p></td><td>
<p>2001</p>
<p>Beräknat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2002</p>
<p>Beräknat<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2003</p>
<p>Beräknat<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>25,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>46,5</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>44,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>18,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>28,3</p></td><td>
<p>29,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>88,5</p></td><td>
<p>97,2</p></td><td>
<p>100,1</p></td><td>
<p>102,6</p></td><td>
<p>104,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>34,2</p></td><td>
<p>33,7</p></td><td>
<p>33,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>41,2</p></td><td>
<p>44,6</p></td><td>
<p>48,2</p></td><td>
<p>49,6</p></td><td>
<p>50,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>30,8</p></td><td>
<p>27,4</p></td><td>
<p>27,4</p></td><td>
<p>27,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48,8</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>46,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>24,6</p></td><td>
<p>24,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>34,7</p></td><td>
<p>39,7</p></td><td>
<p>40,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>11,3</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>26,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>13,7</p></td><td>
<p>13,8</p></td><td>
<p>13,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>102,5</p></td><td>
<p>98,2</p></td><td>
<p>101,8</p></td><td>
<p>101,8</p></td><td>
<p>104,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>65,7</p></td><td>
<p>58,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>24,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>705,2</p></td><td>
<p>717,6</p></td><td>
<p>714,2</p></td><td>
<p>725,1</p></td><td>
<p>727,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>615,4</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>645,0</p></td><td>
<p>659,4</p></td><td>
<p>668,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>139,9</p></td><td>
<p>144,7</p></td><td>
<p>151,3</p></td><td>
<p>158,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>764,1</p></td><td>
<p>789,7</p></td><td>
<p>810,8</p></td><td>
<p>826,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>6,2</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>792,0</p></td><td>
<p>817,0</p></td><td>
<p>847,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p><sup>1</sup> Enligt förslaget till preliminära utgiftsområdesramar (se tabell 7.1). Beräknad förbrukning av anslagsbehållningar och utnyttjande av anslagskredit redovisas sam-<br>mantaget för samtliga utgiftsområden under posten Minskning av anslagsbehållningar.</p>
<p>Statsskuldsräntor</p>
<p>Räntor på statsskulden ingår under utgiftsområ-<br>de 26 Statsskuldsräntor m.m. Utgifterna för<br>statsskuldsräntorna påverkas av flera faktorer.<br>Viktigast är storleken på statsskulden samt ränte-<br>och valutakursutvecklingen. Statsskuldsräntorna</p>
<p>påverkas även av tekniska faktorer till följd av<br>Riksgäldskontorets upplånings- och skuldför-<br>valtningsteknik.</p>
<p>År 1999 uppgick statsskuldsräntorna till<br>90 miljarder kronor eller 4,5 procent av BNP.<br>Under perioden 1999-2003 beräknas</p>
<p>84</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>statsskuldsräntorna minska med 32 miljarder<br>kronor för att 2003 uppgå till 58 miljarder kro-<br>nor eller 2,5 procent av BNP. De kraftigt mins-<br>kade ränteutgifterna förklaras främst av den<br>amortering på statsskulden som sker till följd av<br>överföringar från AP-fonden till staten i sam-<br>band med ålderspensionsreformen samt försälj-<br>ningar av statligt aktieinnehav. En ytterligare<br>förklaring till de kraftigt minskade ränteutgifter-<br>na är att lån med höga kupongräntor successivt<br>förfaller och refinansieras med lägre kupon-<br>gräntor. I diagram 4.3 redovisas stats-<br>skuldsräntorna som andel av BNP för åren 1980-<br>2003.</p>
<p>I statsbudgeten redovisas statsskuldsräntor<br>kassamässigt. De kassamässiga statsskuldsräntor-<br>na redovisas i tabell 4.14.</p>
<p>Diagram 4.3 Statsskuldsräntor som andel av BNP<br>1980-2003</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-9.png" style="width:172pt;height:116pt;"/>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.14 Kassamässiga statsskuldsräntor 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i<br>svenska kronor</p></td><td>
<p>68,5</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på lån i<br>utländsk valuta</p></td><td>
<p>22,0</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor på in- och<br>utlåning</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Över-/underkurser<br>vid emission</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor</p></td><td>
<p>85,7</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutaförluster/</p>
<p>-vinster</p></td><td>
<p>-6,3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kursförluster/<br>-vinster</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa ränte-<br>utgifter</p></td><td>
<p>89,8</p></td><td>
<p>93</p></td><td>
<p>69</p></td><td>
<p>66</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>Statsskuldsräntornas andel av statsbudgetens to-<br>tala utgifter uppgick 1999 till 14,0 procent. Som<br>framgår av diagram 4.4 beräknas statsskuldrän-<br>tornas andel av de totala utgifterna minska med<br>6,0 procentenheter under perioden 1999-2003<br>för att 2003 uppgå till 8,0 procent av statsbudge-<br>tens utgifter.</p>
<p>Diagram 4.4 Statsskuldsräntor som andel av stats-<br>budgetens utgifter 1999-2003_________________</p>
<p>Procent av statsbudgetens utgifter</p>
<p>20 <sub>r</sub></p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-10.png" style="width:170pt;height:83pt;"/>
<p>0 I-----------------------------------------1------------------------------------------1------------------------------------------+-----------------------------------------1</p>
<p>99 00 01 02 03</p>
<p>I tabell 4.15 redovisas de kostnadsmässiga stats-<br>skuldsräntorna.</p>
<p>Kostnadsmässig redovisning innebär att rän-<br>teutgifterna periodiseras över lånens löptid. De<br>kostnadsmässiga statsskuldsräntorna är mindre<br>beroende av upplåningstekniken och kan lättare<br>förklaras av den underliggande lånebehovs- och<br>ränteutvecklingen. De kostnadsmässiga stats-<br>skuldsräntorna påverkar beräkningen av statens<br>finansiella sparande. Enligt den periodiserade re-<br>dovisningen kommer räntekostnaderna att<br>minska från 85 miljarder kronor år 1999 till<br>58 miljarder kronor år 2003. I förhållande till be-<br>dömningen i budgetpropositionen för 2000<br>minskar de kostnadsmässiga statsskuldsräntorna<br>med 3 respektive 5 miljarder kronor åren 2000<br>och 2001. För 2002 beräknas de kostnadsmässiga<br>statsskuldsräntorna uppgå till ungefär samma ni-<br>vå som angavs i budgetpropositionen för 2000.<br>De lägre kostnadsmässiga statsskuldsräntorna<br>2000 och 2001 förklaras huvudsakligen av en re-<br>dovisningsmässig förändring till följd av att ku-<br>pongutbetalningar periodiserats (se justering för<br>övriga räntor i tabell 4.15). Redovisningsföränd-<br>ringen görs för att nå en bättre överensstämmel-<br>se med nationalräkenskaperna.</p>
<p>85</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 4.15 Kostnadsmässiga statsskuldsräntor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntor enligt</p>
<p>tabell 4.13</p></td><td>
<p>85,7</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för kursdifferen-<br>ser vid emission</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för noll-<br>kupongräntor</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justering för övriga räntor</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa kostnads-<br>justeringar</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa räntekostnader</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>64</p></td><td>
<p>63</p></td><td>
<p>58</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<p>4.4.3 Statsbudgetens saldo, statens<br>finansiella sparande och<br>statsskulden</p>
<p>Statsbudgetens saldo</p>
<p>För att statsbudgetens saldo skall överensstämma<br>med statens lånebehov redovisas Riksgäldskon-<br>torets (RGK) nettoutlåning och en kassamässig<br>korrigering på statsbudgeten. Riksgäldskontorets<br>nettoutlåning och den kassamässiga korrigering-<br>en ingår på budgetens utgiftssida vid sidan av de<br>utgifter som är grupperade på 27 utgiftsområden.<br>Riksgäldskontorets nettoutlåning och den<br>kassamässiga korrigeringen redovisas i tabell<br>4.16. Den finansiella överföring från AP-fonden<br>till staten som föranleds av det reformerade pen-<br>sionssystemet särredovisas också i tabellen.</p>
<p>Statsbudgetens saldo uppgick till 82 miljarder<br>kronor 1999. I år beräknas statsbudgetens saldo<br>uppgå till 96 miljarder kronor. Under perioden<br>2001-2003 beräknas statsbudgetens saldo uppgå<br>till 17, 40 respektive 52 miljarder kronor vid<br>oförändrade regler och politik. Till följd av att<br>överskotten i de offentliga finanserna beräknas<br>överstiga den målsatta nivån på 2 procent av<br>BNP under perioden 2001-2003 uppkommer ett<br>utrymme som i kalkylerna överförts till hushålls-<br>sektorn så att målet för den offentliga sektorns<br>finansiella sparande uppnås exakt. Om hela detta<br>utrymme tas i anspråk beräknas statsbudgetens<br>saldo uppgå till -10, 4 respektive -7 miljarder<br>kronor åren 2001-2003.</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning<br>Riksgäldskontorets (RGK) nettoutlåning utgörs<br>av förändringen av dess utlåning och inlåning till<br>myndigheter, affärsverk, statliga bolag och vissa<br>fonder. De största delposterna utgörs av förän-<br>ringar av myndigheternas räntekontobehållning-<br>ar, in- och utbetalningar av premiepensions-<br>medel, Centrala studiestödsnämndens (CSN)<br>upplåning för finansiering av studielån samt in-<br>sättningsgarantiavgifter.</p>
<p>Sedan 1995 har medel för premiepension av-<br>satts i RGK. För åren 1999-2003 beräknas de år-<br>liga inbetalningarna till drygt 20 miljarder kro-<br>nor. Inbetalningarna inklusive ränta kommer att<br>överföras till Premiepensionsmyndigheten<br>(PPM) med två års eftersläpning. Utbetalningen<br>år 2000 till PPM, som avser premiepensionsme-<br>del för åren 1995-1998, medför att RGK:s net-<br>toutlåning ökar med drygt 50 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2000.</p>
<p>Riksgäldskontorets utlåning till CSN beräk-<br>nas uppgå till omkring 11 miljarder kronor per år<br>under perioden 1999-2003. Underskottet i det<br>kommunala momssystemet uppgick vid årsskif-<br>tet 1999/2000 till drygt 2 miljarder kronor. För<br>2000 beräknas ett ytterligare underskott på</p>
<p>1,6 miljarder kronor. Sammantaget beräknas un-<br>derskottet uppgå till ca 4 miljarder kronor under<br>innevarande år. Regeringen föreslår att staten tar<br>över detta underskott som annars skulle fått<br>återbetalas av kommunsektorn via en högre<br>momsavgift.</p>
<p>Kassamässig korrigering</p>
<p>Kassamässig korrigering utgör skillnaden mellan<br>å ena sidan saldot av statsbudgetens anslag och<br>inkomsttitlar och å andra sidan nettot av in- och<br>utbetalningar över statsverkets checkräkning<br>(SCR) i Riksbanken. Skillnaden uppstår efter-<br>som redovisningen över SCR är kassamässig me-<br>dan statsbudgeten till viss del redovisas utgifts-<br>mässigt. Prognoser görs inte för denna post.</p>
<p>86</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="8">
<p>ITabell 4.16 Statsbudgetens saldo och statsskulden</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>648,9</p></td><td>
<p>706,3</p></td><td>
<p>724,5</p></td><td>
<p>809,6</p></td><td>
<p>720,6</p></td><td>
<p>754,2</p></td><td>
<p>784,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskuldsräntor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>569,2</p></td><td>
<p>585,7</p></td><td>
<p>615,4</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>645,0</p></td><td>
<p>659,4</p></td><td>
<p>668,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.<sup>3</sup></p></td><td>
<p>98,4</p></td><td>
<p>113,4</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>65,7</p></td><td>
<p>58,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldo exkl. Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.<br>och beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>92,0</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>57,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-17.9</p></td><td>
<p>41,5</p></td><td>
<p>9.1</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav Kommunmomssystemet</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ln-/utlåning från myndigheter (räntekonto)<sup>3</sup></p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inbetalning av premiepensionsmedel inkl, ränta</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>-13,7</p></td><td>
<p>-26,1</p></td><td>
<p>-22,8</p></td><td>
<p>-22,1</p></td><td>
<p>-23,1</p></td><td>
<p>-23,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbetalning av premiepensionsmedel</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönegarantifonden, inkl, ränta</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN, studielån</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Insättningsgaranti</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt, netto</p></td><td>
<p>-15,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kassamässig korrigering</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-44,8’</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-45,0</p></td><td>
<p>-19,7</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo före beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>95,5</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>51,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring till hushållen</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>95,5</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-7.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skulddispositioner m.m.</p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>26,4</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>-22,4</p></td><td>
<p>-113,3<sup>S</sup></p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuldsförändring</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>-74,7</p></td><td>
<p>-117,9</p></td><td>
<p>-102,9</p></td><td>
<p>-10,7</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld vid årets slut efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>1 432,1</p></td><td>
<p>1 448,9</p></td><td>
<p>1 374,2</p></td><td>
<p>1 256,3</p></td><td>
<p>1 153,3</p></td><td>
<p>1 142,6</p></td><td>
<p>1 145,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>79,4</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>60.3</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>50,1</p></td><td>
<p>49,3</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid,<br>‘inklusive minskning av anslagsbehållningar.<br><sup>2</sup>Avser hela utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p><sup>3</sup> Normalt görs inga prognoser på in/utlåning från myndigheter (räntekonto) utan här redovisas endast utfallet.</p>
<p><sup>4</sup> Varav 45 mdkr överföring från AP-fonden.</p>
<p><sup>5</sup> Varav nedskrivning av statsskulden p.g.a. statsobligationsöverföring från AP-fonden 98 mdkr.</p>
<p>Överföring från AP-fonden till statsbudgeten</p>
<p>Som ett led i den finansiella infasningen av det<br>nya ålderspensionssystemet kommer medel att<br>överföras från AP-fonden till RGK. Syftet med<br>överföringarna är att reducera den ökning av<br>statens lånebehov som det nya ålderspensions-<br>systemet annars leder till. För åren 1999 och</p>
<p>2000 har riksdagen beslutat att 45 miljarder kro-<br>nor skall överföras för vart och ett av åren. För</p>
<p>2001 har riksdagen fastställt överföringsbeloppet<br>till 155 miljarder kronor. Den sammanlagda<br>överföringen åren 1999 till 2001 uppgår därmed<br>till 245 miljarder kronor. Det slutliga överfö-<br>ringsbeloppet fastställs enligt pensionsöverens-<br>kommelsen vid en kontrollstation 2004.</p>
<p>Överföringen på 155 miljarder kronor år 2001<br>antas vara portföljneutral för AP-fonden. Detta<br>innebär, med nuvarande portfölj sammansätt-<br>ning, att statsobligationer till marknadsvärdet<br>105 miljarder kronor och bostadsobligationer till<br>marknadsvärdet 50 miljarder kronor överförs<br>detta år. Till skillnad från beräkningen i budget-<br>propositionen för 2000 får överföringen av<br>statsobligationer inte någon effekt på statsbud-<br>getens saldo. Statsskulden skrivs i stället direkt<br>ned med statsobligationernas nominella värde<br>motsvarande 98 miljarder kronor. Av bostads-<br>obligationsöverföringen, 50 miljarder kronor,<br>antas 20 miljarder förfalla 2001, 19 miljarder<br>kronor år 2002 och 4 miljarder kronor år 2003<br>vilket förbättrar statsbudgetens saldo med mot-</p>
<p>87</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>svarande belopp dessa år. Efter 2003 beräknas<br>bostadsobligationer till ett värde av ca 10 miljar-<br>der kronor återstå vilket kommer att förbättra<br>statsbudgetens saldo kommande år.</p>
<p>Statsbudgetens saldo justerat för större<br>engångseffekter</p>
<p>I tabell 4.17 redovisas statsbudgetens saldo juste-<br>rat för större engångseffekter. Vid beräkningen<br>av det justerade budgetsaldot förutsätts det att<br>den del av överskottet i de offentliga finanserna<br>som överstiger det målsatta överskottet<br>(2 procent av BNP) överförs till hushållen.</p>
<p>Av tabellen framgår att det justerade budget-<br>saldot uppgick till 10 miljarder kronor år 1999.<br>En justering av budgetsaldot har då gjorts för<br>engångseffekter i form av inbetalningar av pre-<br>miepensionsmedel, försäljning av statligt aktie-<br>innehav och för överföringar från AP-fonden till<br>staten på 45 miljarder kronor. Under perioden<br>2000-2003 visar det justerade budgetsaldot un-<br>derskott under samtliga år. Det justerade bud-<br>getsaldots kraftiga försämring mellan 1999 och<br>2000 beror främst på avgiftsväxlingen till följd av<br>det reformerade pensionssystemet.</p>
<p>Tabell 4.17 Statsbudgetens saldo samt justering för större<br>engångseffekter</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001 2</p></td><td>
<p>002 2</p></td><td>
<p>003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>före beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushållen</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>96</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>-7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Större engångseffekter</p></td><td>
<p>72</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>19</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav försäljning av<br>statligt aktieinnehav<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>108</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-<br>fonden<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel,<br>nettoinbetalningar</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>-31<sup>3</sup></p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens saldo<br>efter beräkningsteknisk<br>överföring till hushällen<br>och justerat för större<br>engångseffekter</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>-27</p></td><td>
<p>-45</p></td><td>
<p>-30</p></td><td>
<p>-26</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p><sup>1</sup> Beloppet inkluderar aktieutdelning och inbetalning av reavinstskatt från<br>Förvaltningsaktiebolaget Stattums försäljning av aktieinnehavet i Pharma-<br>cia&Upjohn.</p>
<p><sup>2</sup> Överföringen år 2001 uppgår till marknadsvärdet 155 mdkr, varav statsobli-<br>gationer 105 mdkr och bostadsobligationer 50 mdkr. Statsskulden skrivs ner<br>2001 med statsobligationernas nominella värde 98 mdkr medan statsbudgetens<br>saldo förbättras med 19,7, 19,1 och 3,6 mdkr åren 2001-2003 till följd av över-<br>föringen av bostadsobligationer. Efter år 2003 återstår bostadsobligationer till<br>ett värde av 9,9 mdkr.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>3</sup> Varav inbetalning 22,8 mdkr och utbetalning 53,4 mdkr. Utbetalningen avser<br>premiepensionsmedel för åren 1995-1998.</p>
<p>Engångseffekterna under perioden 2000-2003<br>uppgår sammantaget till över 200 miljarder kro-<br>nor. År 2001 uppstår dessutom en engångseffekt<br>på statsskulden då statsobligationer till ett nomi-<br>nellt värde av 98 miljarder kronor skrivs av i<br>samband med den finansiella överföringen från<br>AP-fonden. Engångseffekter förklarar därmed<br>hela minskningen av statsskulden mellan 1999<br>och 2003 på 230 miljarder kronor.</p>
<p>Medan engångseffekterna förbättrar statsbud-<br>getens saldo och möjliggör att statsskulden<br>amorteras, påverkar inte engångseffekterna över-<br>skotten i de offentliga finanserna och därmed<br>inte heller möjligheterna att uppnå målsatta över-<br>skott. Utgiftstaket påverkas inte heller av dessa<br>engångseffekter.</p>
<p>Statsbudgetens saldo och statens finansiella<br>sparande</p>
<p>Statsbudgetens saldo omfattar alla transaktioner<br>som påverkar statens lånebehov, dvs. även Riks-<br>gäldskontorets nettoutlåning och överföringar<br>till eller från AP-fonden. Statens finansiella spa-<br>rande visar däremot endast den förändring av<br>statens finansiella nettoförmögenhet som beror<br>på reala transaktioner. Detta innebär att föränd-<br>ringar av statsbudgetens saldo inte alltid leder till<br>en motsvarande förändring av statens finansiella<br>sparande. Ett exempel på en transaktion som på-<br>verkar statsbudgetens saldo men inte statens fi-<br>nansiella sparande är försäljning av statligt aktie-<br>innehav. Försäljning av statligt aktieinnehav<br>förbättrar statsbudgetens saldo medan statens<br>finansiella sparande förblir oförändrat eftersom<br>statens förmögenhet inte förändras genom att en<br>tillgång (aktier) byts mot en annan tillgång<br>(pengar).</p>
<p>I tabell 4.18 redovisas de viktigaste skillnader-<br>na mellan statsbudgetens saldo och statens finan-<br>siella sparande. Den stora skillnaden 2001 beror<br>på att överföringen från AP-fonden ökar statens<br>finansiella sparande med 155 miljarder kronor<br>medan statsbudgetens saldo endast ökar med 20<br>miljarder kronor. En mer permanent skillnad<br>mellan statsbudgetens saldo och statens finansi-<br>ella sparande utgörs av den årliga utlåning som<br>Riksgäldskontoret förmedlar till studerande via<br>CSN. Denna utlåning belastar statsbudgetens<br>saldo med 8-9 miljarder kronor varje år medan<br>statens finansiella sparande inte påverkas. Ytter-<br>ligare en post som påverkar statsbudgetens saldo,<br>men inte statens finansiella sparande, är kurs-<br>och valutaförluster på statsskulden.</p>
<p>88</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 4.18 Statsbudgetens saldo och statens finansiella 1<br>sparande 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens<br>saldo före beräk-<br>ningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>82.0</p></td><td>
<p>95,5</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>39,6</p></td><td>
<p>51,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Effekt av överföring<br>från AP-fonden</p></td><td></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>135,3</p></td><td>
<p>-19,1</p></td><td>
<p>-3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>CSN studielån<sup>1</sup></p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Försäljning av<br>aktiebolag m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-108</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>-15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kurs-/valuta<br>förluster på<br>statsskulden</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserings-<br>effekter m.m.</p></td><td>
<p>-17,5</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparan-<br>de i staten före<br>beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>158,4</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>42,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring till hus-<br>hållen</p></td><td></td><td></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparan-<br>de i staten efter<br>beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>-1.5</p></td><td>
<p>131,1</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>-16,2</p></td></tr>
</table>
<p>'Nettot inkluderar förutom "CSN studielån” under Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning (tabell 4.16) även inbetalningar på inkomsttypen 4000 Återbetalning av<br>lån.</p>
<p>228 miljarder kronor under perioden 1999-2003.<br>Statsskulden beräknas minska med 147 miljarder<br>kronor mer än det under perioden ackumulerade<br>budgetsaldot. Den främsta förklaringen till detta<br>är att statsobligationer till ett nominellt värde av<br>98 miljarder kronor skrivs av mot statsskulden i<br>samband med att medel förs över från AP-<br>fonden 2000 till följd av det reformerande pen-<br>sionssystemet. En annan viktig förklaring är att<br>kronan antas stärkas mot övriga valutor vilket<br>beräknas minska valutaskulden med cirka<br>40 miljarder kronor under perioden 1999-2003.<br>Minskningen av statsskulden till följd av kron-<br>förstärkningen redovisas under posten skulddis-<br>positioner m.m. i tabell 4.16.</p>
<p>I diagram 4.5 redovisas statsskuldens andel av<br>BNP (skuldkvoten) under perioden 1980-2003.<br>Stora budgetunderskott i början av 1990-talet<br>innebar att statsskulden ökade till drygt 75 pro-<br>cent av BNP 1993. Under åren 1994-1997 stabi-<br>liserades skuldkvoten kring 80 procent av BNP.<br>Skuldkvoten minskar åren därefter och beräknas<br>uppgå till 48 procent 2003. Den kraftiga minsk-<br>ningen av skuldkvoten beror till största delen på<br>de engångseffekter som har redovisats ovan samt<br>på BNP-tillväxten.</p>
<p>Av tabell 4.18 framgår att statens finansiella spa-<br>rande på sikt visar ett underskott. Överskottet i<br>de offentliga finanserna kommer i stället att ge-<br>nereras i kommunsektorn och i ålderspensions-<br>systemet vid sidan om statsbudgeten (se tabel-<br>lerna 4.19 och 4.20). Detta är en följd av att<br>ålderspensionsreformen innebär en omfördel-<br>ning av det offentliga sparandet från staten till<br>ålderspensionssystemet.</p>
<p>Statsskulden</p>
<p>Statsskulden uppkommer genom statens upplå-<br>ning för att täcka underskott i den löpande verk-<br>samheten eller för att finansiera investeringar och<br>kreditgivning. Statsskuldens utveckling bestäms<br>framför allt av statsbudgetens saldo. Skulden på-<br>verkas emellertid också av valutakursförändring-<br>ar eftersom nära 30 procent av skulden är upplå-<br>nad i utländsk valuta. Denna del av skulden<br>värderas till aktuella valutakurser.</p>
<p>Statsskulden uppgick vid utgången av 1999 till<br>1 374 miljarder kronor vilket är 75 miljarder<br>kronor lägre än föregående år. Som framgår av<br>tabell 4.16 beräknas statsskulden minska med</p>
<p>Diagram 4.5 Statsskuldens utveckling 1980-2003</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-11.png" style="width:172pt;height:117pt;"/>
<h2>4.5 Kommunsektorns finanser</h2>
<p>Kommuner och landsting är enligt kommunalla-<br>gen skyldiga att uppnå ekonomisk balans från<br>och med 2000. Om utfallet visar att kostnaderna<br>överstiger intäkterna skall underskottet täckas<br>inom två år. Bedömningen av hur kommunsek-<br>torns konsumtionsutgifter utvecklas har gjorts</p>
<p>89</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>mot beaktande av balanskravet. Kalkylerna byg-<br>ger på oförändrade skattesatser fr.o.m. 2000.</p>
<p>Kommunsektorns konsumtionsutgifter be-<br>räknas öka relativt starkt 1999 och 2000 med till-<br>växttal mellan 1,5 procent och 2,0 procent per år<br>(exklusive den institutionella överföringen av<br>Svenska kyrkan till hushållssektorn). Under pe-<br>rioden 2001-2003 dämpas konsumtionsutveck-<br>lingen till drygt 0,5 procent per år, vilket hänger<br>samman med den svagare utvecklingen av skat-<br>tebasen.</p>
<p>Den institutionella överföringen av Svenska<br>kyrkan till hushållens ideella organisationer<br>minskar kommunsektorns inkomster och utgif-<br>ter med cirka 13 miljarder kronor från och med<br>2000. Kommunsektorns finansiella sparande<br>2001-2002 förutses bli ungefär detsamma som<br>det som prognostiserades i budgetpropositionen<br>för 2000. Det finansiella sparandet beräknas till<br>11 miljarder kronor i år och till 13 miljarder nästa<br>år.</p>
<p>Om det finansiella sparandet justeras för vissa<br>skillnader jämfört med den kommunala redovis-<br>ningen, bl.a. skatternas periodisering, årets nyin-<br>tjänade pensionsrätter, investeringar och av-<br>skrivningar, erhålls ett justerat sparande som är<br>jämförbart med årets resultat. Det justerade spa-<br>randet förbättras kraftigt fram till 2001. För<br>kommunsektorn som helhet torde balanskravet<br>vara i huvudsak uppfyllt från och med 2000.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.19 Kommunsektorns finanser 1999-2003 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>472</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-<br>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20,2</p></td><td>
<p>20,2<sup>2</sup></p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>454</p></td><td>
<p>461</p></td><td>
<p>477</p></td><td>
<p>497</p></td><td>
<p>516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>384</p></td><td>
<p>399</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>3</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,3*</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. kyrkan fr.o.m. år 2000.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Efter överföringen av kyrkan till hushållssektorn. Inkl, kyrkan uppgår andelen<br>till 20,8%.</p>
<p><sup>3</sup> Årlig procentuell förändring av konsumtionsutgifter i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup> Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella<br>organisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringen<br>blir utvecklingstakten 1,3 %.</p>
<p>Källa: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån, Finansdepartementet</p>
<h2>4.6 Ålderspensionssystemet</h2>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-fonden<br>fr.o.m. 1999 har fått en delvis ny roll. Fonden fi-<br>nansierar numera inkomstbaserade ålderspensio-<br>ner inom det reformerade systemets s.k. fördel-<br>ningsdel. Finansieringen av efterlevande- och<br>förtidspensioner sker över statsbudgeten. Vidare<br>medför reformen att fondens avgiftsinkomster<br>förstärks genom införande av statliga ålderspen-<br>sionsavgifter på vissa transfereringar m.m., som<br>betalas över statsbudgeten. Avgiftsuttaget är<br>fr.o.m. i år 10,21 procent för ålderspensionsav-<br>giften och 7 procent för den allmänna pen-<br>sionsavgiften.</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögen-<br>hetsuppbyggnad inom premiepensionssystemet.<br>De medel som sedan 1995 avsätts motsvarar in-<br>tjänad premiepensionsrätt och placeras först i<br>Riksgäldskontoret (RGK) och därefter hos den<br>fondförvaltare som den enskilde själv väljer. Ge-<br>nom att den statliga myndigheten Premiepen-<br>sionsmyndigheten (PPM) formellt är ägare av<br>fondandelarna inräknas sparandet i premiepen-<br>sionssystemet i den offentliga sektorn. Under<br>den tillfälliga förvaltningen i RGK ingår avsätt-<br>ningarna till premiepensionssystemet i statens<br>sparande och reducerar därmed statsskulden.<br>Under 2000 överförs retroaktiva premiepen-<br>sionsmedel avseende inkomståren 1995-1998<br>från RGK till PPM. Därefter överförs medel<br>motsvarande premiepensionsrätten till PPM and-<br>ra året efter inkomståret. Det sparande som sker<br>inom premiepensionssystemet motsvaras således<br>av ett minskat sparande i staten.</p>
<p>Ålderspensionsreformen medför en påtaglig<br>belastning för statens finanser. Det är en följd av<br>ändrad fördelning av avgiftsinkomster och pen-<br>sionsutbetalningar mellan staten och pensions-<br>systemet samt statliga ålderspensionsavgifter.<br>Som kompensation överförs under åren 1999<br>och 2000 ett belopp om 45 miljarder kronor var-<br>dera åren från AP-fonden till staten. År 2001<br>sker ytterligare en överföring på 155 miljarder<br>kronor. Den finansiella infasningen av det re-<br>formerade ålderspensionssystemet påverkar det<br>finansiella sparandet under perioden 1999-2001.<br>När infasningen är över beräknas sparandet i<br>pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premie-<br>pensionssystemet, uppgå till 2,6 procent av BNP<br>åren 2002 och 2003. Det innebär att mer än hela<br>överskottsmålet för de samlade offentliga finan-<br>serna ligger i pensionssystemet och används för<br>att bygga upp pensionsfonderna. Överskottet i</p>
<p>90</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ålderspensionssystemet fördelas med omkring<br>hälften på AP-fonden och hälften på PPM.<br>Jämfört med vad som beräknades i budgetpropo-<br>sitionen för 2000 har det finansiella sparandet, till<br>följd av en större överföring av premiepensions-<br>medel från RGK:s förvaltning till PPM samt<br>högre inkomster av räntor och utdelningar, revi-<br>derats upp med ca 6 miljarder kronor 2000.</p>
<p>Samma faktorer samt högre avgiftsinkomster<br>medför att det finansiella sparandet justeras upp<br>med ca 10 miljarder kronor 2002. För 2001 är<br>sparandet oförändrat jämfört med prognosen i<br>budgetpropositionen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.20 Ålderspensionssystemet I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>148</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>203</p></td><td>
<p>210</p></td><td>
<p>220</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>149</p></td><td>
<p>155</p></td><td>
<p>162</p></td><td>
<p>168</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>22</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdelningar m.m.</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>185</p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>159</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>150</p></td><td>
<p>157</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till staten</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>45</p></td><td>
<p>155</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>-97</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-37</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>-121</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p></td><td></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
</table>
<p>91</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>4.7 Den offentliga sektorns<br>finanser</p>
<p>Förra året uppgick den offentliga sektorns fi-<br>nansiella sparande till 38 miljarder kronor eller</p>
<p>1,9 procent av BNP. Det är nära 30 miljarder<br>kronor över det ursprungligt satta målet om<br>ett överskott på 0,5 procent av BNP.</p>
<p>År 2000 beräknas sparandet till 2,8 procent<br>av BNP, vilket överstiger målet på 2 procent av<br>BNP med en marginal på ca 17 miljarder kro-<br>nor. De totala inkomsterna sjunker med 1,5-2<br>procentenheter som andel av BNP jämfört<br>med 1999. Av nedgången beror ca 0,5 procen-<br>tenheter på att Svenska kyrkan från och med<br>2000 ej längre räknas in i den offentliga sek-<br>torn och därmed bortfaller kyrkoskatten. De<br>offentliga utgifterna reduceras i motsvarande<br>grad av Svenska kyrkans skiljande från staten.<br>Sammantaget sjunker utgifterna som andel av<br>BNP med drygt 3 procentenheter. Därav sva-<br>rar minskade ränteutgifter för 1 procentenhet.</p>
<p>Vid hittills beslutade och föreslagna regler<br>ökar det finansiella sparandet som andel av<br>BNP till 3,2 procent 2001, till 3,6 procent<br>2002 och till 4,5 procent 2003. Det förbättrade<br>sparandet beror på en fortsatt nedgång av ut-<br>gifterna som andel av BNP, bl.a. genom sänkta<br>ränteutgifter för statsskulden. Inkomst- och<br>skattekvoten går ned ytterligare 2001, delvis<br>till följd av att en del av de från och med i år<br>genomförda skattesänkningarna påverkar in-<br>komsterna först nästa år. Den antagna återfö-<br>ringen av den rullande fastighetstaxeringen och<br>återställningen av fastighetsskatten för bo-<br>stadshyreshus från och med nästa år får till<br>större delen genomslag på skatteinkomsterna<br>2002. Inkomsterna av räntor och utdelningar<br>minskar eftersom de finansiella tillgångarna<br>minskar, främst genom AP-fondens överför-<br>ingar till staten (se avsnitt 4.4.3), men även till<br>följd av försäljningar av statligt aktieinnehav.<br>Inkomsterna från dessa försäljningar räknas<br>inte in i det finansiella sparandet. Däremot re-<br>duceras den offentliga skulden och ränteutgif-</p>
<p>terna när försäljningsinkomsterna används till<br>amorteringar av statsskulden.</p>
<p>Det prognostiserade finansiella sparandet<br>åren 2001, 2002 och 2003 överstiger målet om<br>ett överskott på 2 procent av BNP med 27, 36,<br>och 59 miljarder kronor. I beräkningarna av<br>ränteutgifter och statsskuld har detta finansi-<br>ella utrymme beräkningstekniskt överförts till<br>hushållssektorn så att målet för den offentliga<br>sektorns finansiella sparande uppnås exakt.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade<br>bruttoskuld definieras enligt de s.k.<br>Maastrichtkriterierna som det nominella vär-<br>det av skulder minskat med den offentliga<br>sektorns innehav av egna skulder. För svenska<br>förhållanden innebär definitionen att stats-<br>skulden och den kommunala sektorns skulder<br>på kreditmarknaden minskas med AP-fondens<br>innehav av statliga och kommunala skulder.<br>Den konsoliderade bruttoskulden är lägre än<br>statsskulden och uppgick vid utgången av 1999<br>till 65,5 procent av BNP. Som andel av BNP<br>har den konsoliderade skulden minskat sedan<br>1995. Under prognosperioden minskar den<br>även nominellt och beräknas understiga<br>60 procent av BNP i år.</p>
<p>Nettoskulden, som är nettot av den offent-<br>liga sektorns samtliga finansiella tillgångar och<br>skulder, sjunker i takt med de finansiella över-<br>skotten och de värdeförändringar som sker på<br>tillgångar och skulder.</p>
<p>Under 2002 beräknas nettoskulden vara<br>borta och vändas till en positiv finansiell net-<br>toställning för den offentliga sektorn. De fi-<br>nansiella tillgångarna, som till största delen<br>finns i pensionssystemet, kommer då att vara<br>större än skulderna.</p>
<p>Jämfört med prognosen i budgetpropositio-<br>nen för 2000 har det finansiella sparandet revi-<br>derats upp med 17 miljarder kronor 2000, med<br>28 miljarder kronor 2001 och med 17 miljarder<br>kronor 2002. Uppjusteringen beror till större<br>delen på högre skatteinkomster och lägre rän-<br>teutgifter än vad som beräknades i budgetpro-<br>positionen. De offentliga utgifterna exklusive<br>räntor har också reviderats upp.</p>
<p>92</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>|Tabell 4.21 Den offentliga sektorns finanser 1999-2003 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1 188</p></td><td>
<p>1 210</p></td><td>
<p>1 244</p></td><td>
<p>1 292</p></td><td>
<p>1 343</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1 043</p></td><td>
<p>1 066</p></td><td>
<p>1 106</p></td><td>
<p>1 154</p></td><td>
<p>1 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,6</p></td><td>
<p>50,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>70</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>60</p></td><td>
<p>58</p></td><td>
<p>61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>74</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>78</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1 151</p></td><td>
<p>1 151</p></td><td>
<p>1 173</p></td><td>
<p>1 211</p></td><td>
<p>1 237</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>464</p></td><td>
<p>465</p></td><td>
<p>473</p></td><td>
<p>485</p></td><td>
<p>492</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>582</p></td><td>
<p>599</p></td><td>
<p>622</p></td><td>
<p>648</p></td><td>
<p>673</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>105</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande offentlig sektor</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>71</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>106</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme</p></td><td></td><td></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande enligt mål</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>44</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2.0</p></td></tr>
</table>
<p>Finansiell ställning</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>224</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>-39</p></td><td>
<p>-91</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld</p></td><td>
<p>1 292</p></td><td>
<p>1 199</p></td><td>
<p>1 153</p></td><td>
<p>1 130</p></td><td>
<p>1 124</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>65,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>47,4</p></td></tr>
</table>
<p>93</p>
<p>Uppföljning av 1999,<br>prognos och tilläggs-<br>budget för 2000</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>5 Uppföljning av 1999, prognos och<br>tilläggsbudget för 2000</h1>
<h2>5.1 Inledning</h2>
<p>För budgetåret 1999 redovisas ett preliminärt<br>utfall i avsnitt 5.2. En detaljerad redovisning av<br>det slutliga utfallet för budgetåret 1999 kommer<br>att ges i en skrivelse till riksdagen i slutet av maj<br>2000. En uppföljning av det preliminära utfallet<br>för inkomsterna återfinns i avsnitt 6.6.</p>
<p>I avsnitt 5.3 redovisas en första utgiftsprogno-<br>sen för 2000, inklusive utgifterna för ålderspen-<br>sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. En<br>andra prognos kommer att redovisas i budget-<br>propositionen för 2001. Inkomstberäkningarna<br>för 2000 redovisas i avsnitt 6.4.</p>
<p>Förslag till tilläggsbudget för 2000 redovisas i<br>avsnitt 5.4.</p>
<p>5.2 Statsbudgetens preliminära<br>utfall 1999</p>
<h2>5.2.1 Budgetsaldo 1999</h2>
<p>Statsbudgetens saldo är detsamma som statens<br>lånebehov (med motsatt tecken). Ett positivt<br>saldo innebär att staten amorterar på statsskul-<br>den.</p>
<p>I tabell 5.1 redovisas det preliminära utfallet<br>för statsbudgeten och en jämförelse görs med<br>anvisade belopp i statsbudgeten. Budgetsaldot<br>uppgick 1999 till 82 miljarder kronor. I stats-<br>budgeten beräknades budgetsaldot till 16 miljar-<br>der kronor. Utfallet blev därmed 66 miljarder<br>kronor bättre än beräknat. Jämfört med utfallet<br>1998 har statsbudgetens saldo förbättrats med</p>
<p>72,3 miljarder kronor. Det stora budgetöver-<br>skottet för 1999 beror till stor del på engångs-<br>effekter i form av överföringar från AP-fonden,<br>45 miljarder kronor, och inbetalningar av pre-<br>miepensionsmedel till Riksgäldskontoret, 26<br>miljarder kronor. Justerat för dessa större en-<br>gångseffekter uppgick statsbudgetens saldo för<br>1999 till 10 miljarder kronor.</p>
<p>Statsbudgetens inkomster beräknades i stats-<br>budgeten till 696,4 miljarder kronor. Det preli-<br>minära utfallet blev 724,5 miljarder kronor, vilket<br>är 28,1 miljarder kronor högre än beräknat. Ök-<br>ningen förklaras främst av högre skatte-<br>inkomster, som preliminärt blev 41,9 miljarder<br>kronor högre än beräknat, se vidare avsnitt 6.6.</p>
<p>Det preliminära utfallet för statsbudgetens ut-<br>gifter blev 642,6 miljarder kronor. Det är 37,8<br>miljarder kronor lägre än budgeterat. Orsaken är<br>främst att Riksgäldskontorets nettoutlåning blev<br>45 miljarder kronor lägre än beräknat, varav den<br>största delen förklaras av att starten av det nya<br>premiepensionssystemet försenades. Därmed<br>genomfördes inte den budgeterade överföringen<br>på 37 miljarder kronor till Premiepensionsmyn-<br>digheten under 1999. Dessutom gjordes en extra<br>överföring från AP-fonden till Riksgäldskonto-<br>ret för att korrigera för att Premiepensionssys-<br>temet tillfördes för lite medel under åren 1995—<br>1997.</p>
<p>97</p>
<p>4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 5.1 Statsbudgetens preliminära utfall 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Stats<br>budget</p></td><td>
<p>Tilläggs<br>-budget</p></td><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>Preli-<br>minärt<br>utfall</p></td><td>
<p>Diff<br>utfall<br>stats-<br>budget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>696,4</p></td><td></td><td>
<p>696,4</p></td><td>
<p>724,5</p></td><td>
<p>28,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav skatte-<br>inkomster</p></td><td>
<p>630,6</p></td><td></td><td>
<p>630,6</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>41,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter:</p></td><td>
<p>680,4</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>688,9</p></td><td>
<p>642,6</p></td><td>
<p>-37,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav utgifter<br>exkl. stats-<br>skuldsräntor</p></td><td>
<p>613,8‘</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>622,4</p></td><td>
<p>615,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav stats-<br>skuldsräntor</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav riks-<br>gäldskontor-<br>ets nettoutlå-<br>ning m.m.<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>-62,7</p></td><td>
<p>-44,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>■8,6</p></td><td>
<p>7.5</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>66,0</p></td></tr>
</table>
<p>^nk^östér^insknin^^nslägsbehåHningänne^niHjärdedäönö^^</p>
<p><sup>2</sup> Inkl, kassamässig korrigering och finansiell överföring från AP-fonden till<br>Riksgäldskontoret.</p>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<h2>5.2.2 Takbegränsade utgifter 1999</h2>
<p>Utgiftstaket för staten omfattar utgiftsområdena<br>1-25 samt 27. Utgiftsområde 26 Statsskuldsrän-<br>tor m.m. ingår inte i de utgifter som utgiftstaket<br>omfattar. I de takbegränsade utgifterna ingår<br>också ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten samt posten Minskning av anslagsbe-<br>hållningar. Skillnaden mellan det fastställda ut-<br>giftstaket och de takbegränsade utgifterna utgörs<br>av budgeteringsmarginalen.</p>
<p>Riksdagen fastställde våren 1996 utgiftstaket<br>för staten för budgetåret 1999 till 735 miljarder<br>kronor. Med anledning av riksdagsbeslutet om<br>sänkt fastighetsskatt sänktes utgiftstaket med 1<br>miljard kronor (bet. 1997/98:FiU20) till 734<br>miljarder kronor. I budgetpropositionen för<br>1999 gjordes en teknisk justering av utgiftstaket<br>till följd av ålderspensionsreformen med 19 mil-<br>jarder kronor, vilket innebar att utgiftstaket höj-<br>des till 753 miljarder kronor.</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 beräknades de<br>takbegränsade utgifterna till 749,7 miljarder kro-<br>nor (se tabell 5.2). Budgeteringsmarginalen be-<br>räknades uppgå till 3,3 miljarder kronor.</p>
<p>I 1999 års ekonomiska vårproposition gjorde<br>regeringen bedömningen att utgiftstaket för sta-<br>ten var hotat. Främsta orsaken var att utgifterna<br>för anslaget Sjukpenning och rehabilitering m.m.<br>under utgiftsområde 10 förväntades bli högre än<br>anvisade medel på statsbudgeten. Regeringen be-</p>
<p>slutade därför om ett antal utgiftsbegränsande<br>åtgärder för att undvika ett överskridande. Sam-<br>mantaget beräknades dessa åtgärder reducera ut-<br>gifterna med ca 8 miljarder kronor. Efter dessa<br>åtgärder beräknades budgeteringsmarginalen<br>uppgå till 1,2 miljarder kronor. I budget-<br>propositionen för 2000 beräknades budgete-<br>ringsmarginalen för 1999 till 1 miljard kronor.</p>
<p>Det preliminära utfallet för de takbegränsade<br>utgifterna blev 751,5 miljarder kronor. Det inne-<br>bär att budgeteringsmarginalen uppgick till 1,5<br>miljarder kronor, vilket är 1,8 miljarder kronor<br>lägre än vad som ursprungligen beräknades i<br>budgetpropositionen för 1999. Statens utgifter<br>exklusive statsskuldsräntor beräknas bli 1,5 mil-<br>jarder kronor högre än vad som budgeterades i<br>statsbudgeten. Det preliminära utfallet för ålder-<br>spensionssystemet vid sidan av statsbudgeten är<br>0,3 miljarder kronor högre än vad som beräkna-<br>des i budgetpropositionen för 1999.</p>
<p>Som andel av BNP uppgick de takbegränsade<br>utgifterna för 1999 preliminärt till 38,1 procent,<br>vilket är 0,1 procentenheter högre än 1998. Juste-<br>rat för tekniska förändringar (ålderspensions-<br>reformen) är däremot de takbegränsade utgifter-<br>na som andel av BNP ca 0,9 procentenheter lägre<br>jämfört med 1998. Jämfört med 1998 ökade de<br>takbegränsade utgifterna med 33,4 miljarder<br>kronor, varav ca 19 miljarder kronor p.g.a. ålder-<br>spensionsreformen.</p>
<p>Tabell 5.2 Takbegränsade utgifter 1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Preliminärt</p>
<p>utfall</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskulds-<br>räntor</p></td><td>
<p>613,8'</p></td><td>
<p>615,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>135,8</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>749,7</p></td><td>
<p>751,5</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>-1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>753,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>^nk^oster^insknin^^nsiagsbehållningaurie^^iHIjarde^rönör<br>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte alltid.</p>
<h2>5.2.3 Statsbudgetens preliminära utgifter<br>1999</h2>
<p>Som framgår av tabell 5.1 uppgick det preliminä-<br>ra utfallet för statsbudgetens utgifter till 642,6<br>miljarder kronor.</p>
<p>Avvikelserna per utgiftsområde i förhållande<br>till anvisade medel på statsbudgeten redovisas i<br>tabell 5.4. En större förbrukning än anvisade</p>
<p>98</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>medel kan finansieras genom att myndigheterna<br>utnyttjar ingående reservationer/anslagssparande<br>eller anslagskredit eller genom att regeringen be-<br>slutar om s.k. medgivet överskridande.</p>
<p>Det preliminära utfallet för de 27 utgifts-<br>områdena är 6,9 miljarder kronor högre än bud-<br>geterat. För utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor<br>blev utfallet 5,3 miljarder kronor högre än bud-<br>geterat.</p>
<p>För tre utgiftsområden där större delen av ut-<br>gifterna består av transferingar, utgiftsområde 10<br>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handi-<br>kapp, utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för<br>familjer och barn och utgiftsområde 13 Ekono-<br>misk trygghet vid arbetslöshet, blev det prelimi-<br>nära utfallet sammanlagt 11 miljarder kronor<br>högre än anvisat på statsbudgeten.</p>
<p>Fyra utgiftsområden redovisar utfall som un-<br>derskrider budgeterade belopp i statsbudgeten<br>med mer än 1 miljard kronor: utgiftsområde 15<br>Studiestöd, utgiftsområde 18 Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande, utgiftsområde<br>25 Allmänna bidrag till kommuner och utgifts-<br>område 27 Avgiften till Europeiska gemenska-<br>pen. Tillsammans redovisar dessa utgiftsområden<br>ett preliminärt utfall som är 8,1 miljarder kronor<br>lägre än anvisat på statsbudgeten.</p>
<p>Nedan kommenteras de större avvikelserna<br>mellan anvisade belopp i statsbudgeten och det<br>preliminära utfallet.</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 11,9<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev<br>0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De<br>högre utgifterna är framför allt hänförliga till an-<br>slaget Biståndsverksamhet, vars utfall blev 0,4<br>miljarder kronor högre än anvisat. Förklaringen<br>är att regeringen i december 1999 beslutade om<br>ökade utbetalningar från anslaget för att uppnå<br>målet om ett biståndsutfall på 0,7 % av brutto-<br>nationalinkomsten. Den högre förbrukningen<br>inom utgiftsområdet ryms inom tillgängliga me-<br>del, då reservationer från tidigare budgetår har<br>nyttjats.</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 24 mil-<br>jarder kronor. Det preliminära utfallet blev 0,5<br>miljarder kronor högre än budgeterat. De högre<br>utgifterna är framför allt hänförliga till anslaget<br>Bidrag för läkemedelsförmånen, vars utfall blev<br>0,7 miljarder kronor högre än anvisat. Förkla-</p>
<p>ringen till det högre utfallet är främst att slut-<br>regleringen av utbetalningen till landstingen av-<br>seende 1998 blev högre än väntat. På tilläggs-<br>budget tillfördes anslaget läkemedelsförmåner<br>knappt 0,2 miljarder kronor och dessutom höj-<br>des anslagskrediten. Vid utgången av 1999 hade<br>anslagskrediten utnyttjats med 0,8 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 80,5<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 8<br>miljarder kronor högre än budgeterat. De högre<br>utgifterna är framför allt hänförliga till anslaget<br>Sjukpenning och rehabilitering, vars utfall blev 7,8<br>miljarder kronor högre än anvisat. Anslaget till-<br>fördes i budgetpropositionen för 2000 7,4 mil-<br>jarder kronor på tilläggsbudget. Därutöver har<br>anslagskrediten höjts till maximala 10 % och re-<br>geringsbeslut har tagits om medgivet över-<br>skridande på drygt 0,4 miljarder kronor. Utgif-<br>terna för sjukförsäkringen har ökat kraftigt un-<br>der 1999. Antalet ersatta nettosjukdagar (hela<br>sjukdagar) blev drygt 24% högre än 1998 och<br>medelersättningen per dag ökade med ca 5 %.</p>
<p>Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer<br>och barn</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 39,9<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev</p>
<p>1,3 miljarder kronor högre än budgeterat. De<br>högre utgifterna är framför allt hänförliga till an-<br>slagen Föräldraförsäkring och Underhållsstöd,<br>vars utfall blev 0,8 respektive 0,4 miljarder kro-<br>nor högre än anvisat. Förklaringen till ökningen<br>av föräldraförsäkringen är bl.a. att fäder, som i<br>genomsnitt har en högre ersättningsnivå, ökade<br>sitt uttag av föräldraledighet. De högre utgifterna<br>för underhållsstödet beror bl.a. på att antagandet<br>om de bidragsskyldigas totala antal barn var för<br>lågt. Den högre förbrukningen inom utgiftsom-<br>rådet finansierades delvis genom utnyttjande av<br>gällande anslagskrediter och därutöver tilldelades<br>underhållsstödet 0,5 miljarder kronor på tilläggs-<br>budget.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 33,8<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev</p>
<p>1,7 miljarder kronor högre än budgeterat. De<br>högre utgifterna är hänförliga till anslaget Bidrag<br>till arbetslöshetsersättning, vars utfall blev 1,7 mil-</p>
<p>99</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>jarder kronor högre än anvisat. Därmed har an-<br>slagskrediten utnyttjats med 1,3 miljarder kro-<br>nor. En förklaring till den högre förbrukningen<br>är att utgifterna tidigare har underskattats för de<br>personer som räknas som sysselsatta i SCB:s ar-<br>betskraftsundersökning, men samtidigt uppbär<br>arbetslöshetsersättning, t.ex. deltidsarbetslösa<br>och tillfälligt anställda.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 48,3<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev<br>0,5 miljarder kronor högre än budgeterat. De<br>högre utgifterna är framför allt hänförliga till an-<br>slaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Utfallet<br>för anslaget blev 0,4 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten och 1,3 mil-<br>jarder högre än totalt anvisade medel. Den högre<br>förbrukningen ryms inom tillgängliga medel, då<br>anslagskrediten för anslaget höjdes under senare<br>delen av 1999. Vid 1999 års utgång hade anslags-<br>krediten utnyttjats med 1,3 miljarder kronor.</p>
<p>Utgiftsområde 11 Studiestöd</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 22,4<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev</p>
<p>2,8 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg-<br>re utgifterna är framför allt hänförliga till ansla-<br>gen Studiemedel m.m. och Vuxenstudiestöd m.m.,<br>vars utfall blev 1,5 respektive 1,2 miljarder kro-<br>nor lägre än anvisat. Den lägre förbrukningen<br>inom utgiftsområdet förklaras av att studieme-<br>delsanslaget minskade p.g.a. en redovisnings-<br>teknisk förändring som innebar att avräknings-<br>reglerna för Centrala studiestödsnämnden gjorts<br>mer enhetliga. I stället för att som tidigare till-<br>lämpa både utgifts- och kassamässig avräkning<br>för olika slag av utgifter under anslaget tillämpas<br>efter förändringen endast kassamässig avräkning.<br>Förändringen medför att ca 1,1 miljarder kronor<br>anslagsavräknas 2000 i stället för 1999. Anslaget<br>Vuxenstudiestöd m.m. minskade till följd av en<br>lägre efterfrågan på det särskilda utbildningsbi-<br>draget. Den minskade efterfrågan beror främst<br>på att regelverket ändrats så att bidraget nu bara<br>kan uppbäras i ett år, i stället för som tidigare två<br>år, men även det förbättrade läget på arbets-<br>marknaden har haft betydelse.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 20,5<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev</p>
<p>3,3 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg-</p>
<p>re utgifterna är framför allt hänförliga till ansla-<br>gen Statens bostadskreditnämnd: Garanti-<br>verksamhet och Bostadsbidrag, vars utfall blev 1,8<br>respektive 0,8 miljarder kronor lägre än anvisat.<br>Orsaken till den kraftiga minskningen av det<br>förstnämnda anslaget är att myndigheten haft<br>lägre tillströmning av skadeärenden än förväntat.<br>Utgifterna för bostadsbidragen har minskat<br>främst till följd av högre prognos för hushållens<br>inkomster.</p>
<p>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och<br>utveckling</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 2,7<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 1<br>miljard kronor högre än budgeterat. De högre<br>utgifterna är framför allt hänförliga till äldrean-<br>slaget Regionalpolitiska åtgärder från statsbudge-<br>ten 1998, vars utfall blev 0,7 miljarder kronor.<br>Utgifterna täcks av anslagssparande från tidigare<br>år.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Energi</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 1,7<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev<br>0,6 miljarder kronor lägre än budgeterat. De läg-<br>re utgifterna är framför allt hänförliga till verk-<br>samhetsområdet Omställning och utveckling av<br>energisystem, vars utfall blev 0,7 miljarder kronor<br>lägre än anvisat. Förklaringarna är de utgiftsbe-<br>gränsningar och besparingar som regeringen<br>vidtog i 1999 års ekonomiska vårproposition<br>samt en lägre utbetalningstakt än förväntat.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Allmänna bidrag till kommuner<br>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 103,6<br>miljarder kronor och är därmed det största ut-<br>giftsområdet på statsbudgeten. Det preliminära<br>utfallet blev 1 miljard kronor lägre än budgeterat.<br>De lägre utgifterna är hänförliga till anslagen<br>Statligt utjämningsbidrag till kommuner och<br>landsting och Bidrag till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting, vars utfall blev 0,7 re-<br>spektive 0,3 miljarder kronor lägre än anvisat.<br>Detta förklaras av att Statistiska centralbyråns<br>slutliga beräkning av utjämningsbidragen blev<br>lägre än budgeterat och att vissa ärenden avseen-<br>de bidrag till särskilda insatser inte hann färdig-<br>behandlas under 1999.</p>
<p>Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 84,6<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev</p>
<p>5,3 miljarder kronor högre än budgeterat. Där-</p>
<p>100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>med har det direkt till anslaget kopplade bemyn-<br>digande som riksdagen gett regeringen utnytt-<br>jats. En viktig förklaring till de högre utgifterna<br>är att överkurser vid emission blev mindre än<br>budgeterat. Överkurser uppkommer vid emis-<br>sion av statsobligationer med högre kupongränta<br>än aktuell marknadsränta. Överkurserna blev<br>lägre än budgeterat p.g.a. lägre emissionsvolymer<br>och högre räntenivåer än beräknat. Större valuta-<br>vinster än beräknat reducerade dock en del av<br>ökningen av ränteutgifterna.</p>
<p>Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska<br>gemenskapen</p>
<p>I statsbudgeten anvisades utgiftsområdet 21,9<br>miljarder kronor. Det preliminära utfallet blev 1<br>miljard kronor lägre än budgeterat. De lägre ut-<br>gifterna beror framför allt på en tilläggs- och<br>ändringsbudget från Europeiska kommissionen<br>där BNI-avgiften minskades med anledning av<br>överskottet i EU-budgeten 1998 och där också<br>avgiftsbaser och växelkurser uppdaterades, vilket<br>minskade den BNI-baserade EU-avgiften. Den-<br>na prognosjustering under löpande år föregriper<br>och minskar den utfallsjustering som normalt<br>sker efter avslutat budgetår.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>I statsbudgeten för 1999 beräknades minskning-<br>en av anslagsbehållningarna till 5 miljarder kro-<br>nor. Denna förbrukning redovisades i den sär-<br>skilda posten Minskning av anslagsbehållningar.<br>Posten är ett netto mellan förbrukning av kvar-<br>stående medel från föregående budgetår och spa-<br>rade medel från innevarande budgetår samt ut-<br>nyttjande av anslagskredit. I redovisningen av det<br>preliminära utfallet ingår förbrukningen av an-<br>slagsbehållningar och utnyttjande av anslagskre-<br>dit i utgifterna för respektive anslag och utgifts-<br>område. Det preliminära utfallet visar att<br>anslagsbehållningarna minskade med 7,3 miljar-<br>der kronor 1999, se tabell 5.3.</p>
<p>Tabell 5.3 Minskning av anslagsbehållningar 1999</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>1999</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ingående reservation och<br>ramöverföringsbelopp 1999-01-01</p></td><td>
<p>37,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anvisat i statsbudget</p></td><td>
<p>577,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tilläggsbudget</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medgivna överskridanden</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indragningar</p></td><td>
<p>-7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>-584,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Indragningar p.g.a. överstigande maximalt<br>anslagssparande</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgående reservation och<br>ramöverföringsbelopp 1999-12-31</p></td><td>
<p>30,3</p></td></tr>
</table>
<p>Förändring av anslagsbehållningar -7,3</p>
<p>^vséendTranwdHeservatiönsänslä^xklusiv^tätsskuldsräntoL^<br>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.</p>
<p>Det preliminära utfallet för Riksgäldskontorets<br>(RGK) nettoutlåning inklusive den kassamässiga<br>korrigeringen uppgick till -62,7 miljarder kronor<br>(minustecknet innebär en nettoinlåning). Utfal-<br>let för RGK:s nettoutlåning m.m. blev därmed<br>hela 44,7 miljarder kronor lägre än vad som be-<br>räknades i statsbudgeten. Den stora skillnaden<br>beror främst på att de beräknade premiepen-<br>sionsmedel, motsvarande 37 miljarder kronor,<br>som under 1999 skulle ha betalts ut till Premie-<br>pensionsmyndigheten senarelades till 2000.</p>
<p>101</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 5.4 Statsbudgetens utgifter 1999</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Differens</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Tilläggs-<br>budget</p></td><td>
<p>Totalt<br>anvisat</p></td><td>
<p>Preliminärt<br>utfall</p></td><td>
<p>utfall stats-<br>budget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>44,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>44,2</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>12,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>24,3</p></td><td>
<p>24,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>80,5</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>88,0</p></td><td>
<p>88,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>39,9</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>40,4</p></td><td>
<p>41,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>33,8</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>33,9</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>48,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>48,0</p></td><td>
<p>48,8</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>-2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>-3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>103,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>103,5</p></td><td>
<p>102,5</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>84,6</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-5,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>698,4</p></td><td>
<p>8.6</p></td><td>
<p>706,9</p></td><td>
<p>705,2</p></td><td>
<p>6.9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Riksgäldskontorets nettoutlåning m.m.</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>-62,7</p></td><td>
<p>-44,7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa statsbudgetens utgifter</p></td><td>
<p>680,4</p></td><td></td><td>
<p>688,9</p></td><td>
<p>642,6</p></td><td>
<p>-37,8</p></td></tr>
</table>
<p>102</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>5.3 Utgiftsprognos för 2000</h2>
<p>I statsbudgeten beräknades budgetsaldot till 82,5<br>miljarder kronor för 2000 (se tabell 5.5). Aktuell<br>prognos för statsbudgetens saldo uppgår till 95,5<br>miljarder kronor, dvs. en förbättring med 13<br>miljarder kronor. Det förbättrade budgetsaldot<br>förklaras av att inkomsterna ökar med 27,3 mil-<br>jarder kronor, samtidigt ökar dock utgifterna<br>med 14,3 miljarder kronor. Inkomsternas ökning<br>beror till största delen på att fysiska personers<br>inkomstskatt beräknas bli ca 14 miljarder kronor<br>högre och att mervärdesskatten beräknas bli ca 7<br>miljarder kronor högre jämfört med beräkningen<br>i statsbudgeten (se kapitel 6.4 för en mer detalje-<br>rad redovisning av inkomstprognoser för 2000).</p>
<p>Statsbudgetens utgifter exklusive statsskulds-<br>räntor beräknas till 624,2 miljarder kronor, vilket<br>är en ökning med 0,7 miljarder kronor jämfört<br>med statsbudgeten. Det är främst utgifterna för<br>sjukpenning och läkemedel som ökar, samtidigt<br>som utgifterna för bl.a. arbetsmarknadspolitiska<br>program och vuxenstudiestöd minskar.</p>
<p>Aktuell beräkning av statsskuldsräntorna upp-<br>går till 93,4 miljarder kronor. Upprevideringen i<br>förhållande till beräkningen i statsbudgeten på<br>11,6 miljarder kronor, beror huvudsakligen på<br>höjt ränteantagande, lägre beräknade överkurser<br>vid emission och högre kursförluster. De högre<br>kursförlusterna beror på att Riksgäldskontoret<br>(RGK) nu beräknas genomföra en större för-<br>tidsinlösen av lån under 2000 jämfört med vad<br>som antogs i beräkningen i budgetpropositionen.</p>
<p>Prognosen för Riksgäldskontorets nettoutlå-<br>ning m.m. uppgår till -3,5 miljarder kronor, vil-<br>ket innebär större inlåning än utlåning. I jämfö-<br>relse med statsbudgeten innebär den aktuella<br>prognosen för RGK:s nettoutlåning att budget-<br>saldot försämras med 2 miljarder kronor. För-<br>sämringen beror till största delen på ett beräknat<br>underskott, uppgående till 1,6 miljarder kronor, i<br>det kommunala momssystemet. Dessutom be-<br>räknas nettot av utbetalningar och inbetalningar<br>av premiepensionsmedel, öka utlåningen med 0,5<br>miljarder kronor.</p>
<p>Tabell 5.5 Statsbudgetens saldo 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>782,3</p></td><td>
<p>809,6</p></td><td>
<p>27,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>699,8</p></td><td>
<p>714,1</p></td><td>
<p>14,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav utgifter exkl.<br>statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>623,5"</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>11,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varav riksgäldskonto<br>rets nettoutlåning m.m.<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-5,5</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>82,5</p></td><td>
<p>95,5</p></td><td>
<p>13,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>2</sup> Inklusive kassamässig korrigering och den finansiella överföringen från AP-<br>fonden till RGK.</p>
<p>Prognos för takbegränsade utgifter 2000</p>
<p>Det av riksdagen beslutade utgiftstaket för 2000<br>på 765 miljarder kronor ligger fast. Regeringen<br>följer noggrant utgiftsutvecklingen under inne-<br>varande budgetår. Kontinuerlig utgiftsuppfölj-<br>ning och granskning av prognoser är nödvändig<br>för att i tid kunna vidta korrigerande åtgärder.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 5.6 Takbegränsade utgifter 2000 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Stats-<br>budgeten</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter exkl. statsskulds-<br>räntor</p></td><td>
<p>623,5"</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid<br>sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>139,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>763,5</p></td><td>
<p>764,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>Inklusive posten Minskning av anslagsbehållningar med 6 miljarder kronor.</p>
<p>De takbegränsade utgifterna beräknades i stats-<br>budgeten till 763,5 miljarder kronor. Budgete-<br>ringsmarginalen uppgick därmed till 1,5 miljar-<br>der kronor. I den nu aktuella prognosen uppgår<br>de takbegränsade utgifterna till 764,1 miljarder<br>kronor. Budgeteringsmarginalen beräknas där-<br>med till 0,9 miljarder kronor. Budgeteringsmar-<br>ginalens minskning förklaras till största delen av<br>kraftigt ökade utgifter för sjukförsäkringen.</p>
<p>Som andel av BNP beräknas de takbegränsade<br>utgifterna uppgå till 36,7 procent. År 1999 var<br>motsvarande andel av BNP preliminärt 38,1 pro-<br>cent. För att möjliggöra en rättvisande jämförelse<br>över tiden bör emellertid utgifterna för 1999<br>justeras för de tekniska förändringar som höjde<br>utgiftstaket 2000 med 4 miljarder kronor. Efter<br>en sådan korrigering blir de takbegränsade ut-<br>gifternas andel av BNP 1999 i stället 38,5 %, dvs.</p>
<p>103</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>1,7 procentenheter högre än 2000. Jämfört med</p>
<p>1999 ökar nu de utgifter som omfattas av utgift-<br>staket för staten med 12,7 miljarder kronor, var-<br>av 4,1 miljarder kronor förklaras av tekniska<br>justeringar. Realt minskar de takbegränsade ut-<br>gifterna med ca 0,6 % jämfört med 1999.</p>
<h2>5.3.1 Utgiftsbegränsande åtgärder 2000</h2>
<p>Utgiftstaket är ett allvarligt budgetpolitiskt åta-<br>gande för regeringen. Om det finns risk för att<br>utgiftstaket för staten kommer att överskridas,<br>skall regeringen för att undvika detta enligt 42 §<br>lagen (1996:1059) om statsbudgeten, vidta såda-<br>na åtgärder som den har befogenheter till eller<br>föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 meddelade re-<br>geringen att den förberedde ett antal åtgärder för<br>att begränsa utgifterna för 2000. Regeringskans-<br>liets utgiftsprognoser visade att utgiftstaket för<br>staten riskerade att överskridas 2000 till följd av<br>att framför allt utgifterna för sjukpenning och<br>avgiften till EU steg mer än vad som tidigare be-<br>räknats.</p>
<p>Mot bakgrund av detta beslutade därför rege-<br>ringen att senarelägga utgifter uppgående till 3,7<br>miljarder kronor, avseende arealersättning från</p>
<p>2000 till 2001. Vidare redovisade regeringen i<br>budgetpropositionen för 2000 att ett antal ut-<br>giftsområden skulle komma att beröras av ut-<br>giftsbegränsningar. I budgetpropositionen preci-<br>serades emellertid inte närmare de vidtagna<br>åtgärdernas omfattning.</p>
<p>Regeringen har bestämt att begränsningsbe-<br>lopp skall införas 2000 på sammanlagt sex ut-<br>giftsområden. Begränsningsbeloppens syfte är att<br>säkerställa att anslagsförbrukningen inte översti-<br>ger en viss bestämd nivå. I tabell 5.7 redovisas de<br>nu fastlagda utgiftsbegränsningarna. De nivåer<br>som anges i tabellen utgör således de maximala<br>utgifterna för berörda utgiftsområden och an-<br>slag.</p>
<p>Regeringen avser att under året noggrant följa<br>utgiftsutvecklingen och kommer, om utgiftsta-<br>ket för staten är hotat, att i samband med bud-<br>getpropositionen för 2001 vidta åtgärder.</p>
<p>Tabell 5.7 Begränsningsbelopp 2000</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljoner kronor</p></td><td>
<p>Nivåer som ej<br>får överskridas</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Utgiftsområde/Anslag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 3, Bl Tullverket</p></td><td>
<p>1 155</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 6 Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 648</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 7, Vo A Bistånd</p></td><td>
<p>14 185</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 7, Vo B Central- och Östeuropa</p></td><td>
<p>975</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 16 Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32 263</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UoI8 El Stöd till lokala investeringsprogram för<br>ekologisk hållbarhet</p></td><td>
<p>1050</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Uo 21 Energi</p></td><td>
<p>1 959</p></td></tr>
</table>
<h2>5.3.2 Utgiftsprognoser per utgiftsområde</h2>
<p>I tabell 5.8 redovisas de prognostiserade utgifter-<br>na för respektive utgiftsområde och för ålders-<br>pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten. För<br>vissa utgiftsområden avviker utgiftsprognoserna<br>kraftigt i förhållande till anvisade medel på stats-<br>budgeten. Nedan beskrivs de största skillnaderna<br>utgiftsområdesvis.</p>
<p>Utgiftsområde 1 Rikets styrelse</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 5,1 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,6 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen<br>förklaras av att anslagssparande beräknas förbru-<br>kas, bl.a. 0,2 miljarder kronor på äldreanslaget<br>Samarbete och utveckling inom Östersjöregionen<br>och 0,1 miljarder kronor på riksdagens anslag.<br>Vidare beror avvikelsen på att en justering av<br>kostnaderna för statliga pensionsavgifter och bil-<br>dandet av en sammanhållen IT-organisation i<br>Regeringskansliet nu inkluderas i prognosen. På<br>tilläggsbudget tillförs utgiftsområdet sammanlagt<br>0,2 miljarder kronor avseende anslaget Rege-<br>ringskansliet m.m., se avsnitt 5.4.2.</p>
<p>Utgiftsområde 4 Rättsväsendet</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 23,5 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,8 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för<br>anslaget Polisorganisationen beräknas överstiga<br>anvisade medel i statsbudgeten med 0,5 miljarder<br>kronor. Polisens ekonomiska situation är be-<br>kymmersam och regeringen föreslår därför att<br>medel tillskjuts på tilläggsbudget, se avsnitt 5.4.5.<br>Dessutom ökar utgifterna för Kriminalvården<br>med 0,2 miljarder kronor, till viss del beroende<br>på en ökad platsbeläggning.</p>
<p>104</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd<br>Utgiftsprognosen uppgår till 15,2 miljarder kro-<br>nor och är därmed 1,9 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Avvikelsen<br>härrör främst från anslaget Biståndsverksamhet. I<br>den nu aktuella prognosen beräknas det att 1,7<br>miljarder kronor av reservationerna kommer att<br>användas under 2000. Delar av utgiftsområdet<br>omfattas även under 2000 av en utgiftsbegräns-<br>ning (se tabell 5.7).</p>
<p>Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 27,5 miljarder kro-<br>nor och är därmed 2,2 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Utgifterna för<br>anslaget Läkemedelsförmånen beräknas bli 1,5<br>miljarder kronor högre p.g.a. att landstingen<br>kompenseras för pris- och volymökningar för<br>1999 samt höjda antaganden om priser och vo-<br>lymer för 2000. Anslaget tillförs därför 2 miljar-<br>der kronor på tilläggsbudget. Vidare beräknas<br>utgifterna för Kostnader för statlig assistansersätt-<br>ning nu bli 0,2 miljarder kronor högre jämfört<br>med beräkningen i statsbudgeten.</p>
<p>Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 97,2 miljarder kro-<br>nor och är därmed 4,7 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>härrör främst från anslaget Sjukpenning och reha-<br>bilitering m.m., vars utgifter beräknas bli ca 4,6<br>miljarder kronor högre än tidigare anvisat. Orsa-<br>ken är bl.a. att antalet nettosjukdagar (hela sjuk-<br>dagar) för 2000 beräknas stiga med 12 procent<br>jämfört med beräkningen i statsbudgeten. Prog-<br>nosen för sjukpenningen, som är behäftad med<br>stor osäkerhet, utgår från att antalet ersatta net-<br>tosjukdagar kommer att öka i en något lång-<br>sammare takt än under 1999. En tendens till en<br>avtagande ökningstakt är synbar under de sista<br>månaderna 1999. Prognosen utgår från att me-<br>delersättningen ökar i samma takt som under<br>1999.</p>
<p>Utgiftsområde 13 Ekonomisk trygghet vid<br>arbetslöshet</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 30,8 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,2 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. De högre ut-<br>gifterna är hänförliga till anslaget Bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning och beror på att den öppna<br>arbetslösheten nu beräknas bli något högre jäm-</p>
<p>fört med beräkningen i budgetpropositionen för<br>2000.</p>
<p>Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>Utgiftsprognosen uppgår till 44,7 miljarder kro-<br>nor och är därmed 1,4 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta<br>orsaken till minskningen är att anslaget Arbets-<br>marknadspolitiska åtgärder beräknas minska med</p>
<p>1,1 miljarder kronor, vilket förklaras av en mins-<br>kad omfattning av de arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder.</p>
<p>Utgiftsområde 15 Studiestöd</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 18,7 miljarder kro-<br>nor och är därmed 2,3 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Den främsta<br>orsaken till minskningen är att anslaget Vuxen-<br>studiestöd minskar med 1,7 miljarder kronor,<br>bl.a. beroende på en minskad efterfrågan på det<br>särskilda utbildningsbidraget.</p>
<p>Utgiftsområde 18 Samhällsplanering bostad och<br>byggande</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 13,9 miljarder kro-<br>nor och är därmed 1,7 miljarder kronor lägre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Minskningen<br>förklaras av lägre utgifter på anslagen Stöd till<br>lokala investeringsprogram för ekologisk hållbarhet<br>och Bostadsbidrag, samtidigt som utgifterna för<br>räntebidragen ökar något. Anslagsförbrukningen<br>på anslaget Stöd till lokala investeringsprogram för<br>ekologisk hållbarhet minskar till följd av att rege-<br>ringen beslutat om en utgiftsbegränsning för an-<br>slaget. Utgifterna för bostadsbidraget beräknas<br>bli lägre på grund av högre prognos för hushål-<br>lens inkomster.</p>
<p>Utgiftsområde 19 Regional utjämning och<br>utveckling</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 3,7 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>förklaras huvudsakligen av anslaget Europeiska<br>regionala utvecklingsfonden perioden 1995-1999. I<br>den aktuella prognosen beräknas att 0,4 miljarder<br>kronor av anslagssparandet kommer att användas<br>under 2000.</p>
<p>Utgiftsområde 21 Energi</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 1,8 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>förklaras helt av det nya anslaget Ersättning för</p>
<p>105</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>avvecklingen av en reaktor i Barsebäcksverken,<br>som skall användas för att täcka de särskilda<br>kostnader som uppstår vid avställning av den<br>första reaktorn.</p>
<p>Utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.<br>Utgiftsprognosen uppgår till 10,3 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,6 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. De högre ut-<br>gifterna kan hänföras till anslaget Miljö, struktur-<br>och regionala åtgärder, som bl.a. används för na-<br>tionell medfinansiering av EG-stöd, samt tre an-<br>slag som helt finansieras av EG-budgeten, Från<br>EG-budgeten finansierade miljö-, struktur- och<br>regionala åtgärder, Arealersättning och djurbidrag<br>m.m. och Intervention och exportbidrag för jord-<br>bruksprodukter. Den högre förbrukningen inom<br>utgiftsområdet ryms inom tillgängliga medel, då<br>anslagssparande från tidigare budgetår beräknas<br>förbrukas.</p>
<p>Utgiftsområde 24 Näringsliv</p>
<p>Utgiftsprognosen uppgår till 3,3 miljarder kro-<br>nor och är därmed 0,4 miljarder kronor högre än<br>vad som anvisades i statsbudgeten. Ökningen<br>förklaras huvudsakligen av anslaget Teknisk<br>forskning och utveckling. I den nu aktuella prog-<br>nosen beräknas att 0,3 miljarder kronor av an-<br>slagssparandet skall användas under 2000.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>I statsbudgeten var förbrukningen av anslagsbe-<br>hållningar ej fördelad per utgiftsområde, utan re-<br>dovisades under posten Minskning av anslagsbe-<br>hållningar. Förbrukningen prognostiserades i<br>statsbudgeten till 6 miljarder kronor. I aktuell<br>prognos ingår emellertid förbrukningen av an-<br>slagsbehållningar under respektive anslag och ut-<br>giftsområde. Totalt beräknas anslagsbehållning-<br>arna nu minska med ca 16 miljarder kronor<br>under 2000. Den kraftiga minskningen är till<br>största delen en effekt av indrag till följd av den<br>s.k. 3%-regeln. Under 1999 ändrades anslagsför-<br>ordningen så att myndigheterna endast efter ett<br>särskilt beslut av regeringen får disponera hela<br>eller en del av ingående anslagssparande som<br>överstiger 3 % av förra årets tilldelade anslag.</p>
<p>106</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 5.8 Prognos för takbegränsade utgifter 2000 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Statsbudget</p></td><td>
<p>Förslag till<br>tilläggsbudget</p></td><td>
<p>Totalt<br>anvisat</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td>
<p>Differens<br>prognos<br>statsbudget</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>46,7</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>13,2</p></td><td>
<p>15,2</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>25,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>92,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>94,0</p></td><td>
<p>97,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>33,4</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>44,8</p></td><td>
<p>44,6</p></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td>
<p>30,8</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>46,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>45,9</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>18,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>32,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>32,5</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>15,1</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>-1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>97,7</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>97,7</p></td><td>
<p>98,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>81,8</p></td><td>
<p>93,4</p></td><td>
<p>11,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>23.2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>6,0</p></td><td></td><td>
<p>-6,0</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>705,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>708,4</p></td><td>
<p>717,6</p></td><td>
<p>12,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>623,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>626,6</p></td><td>
<p>624,2</p></td><td>
<p>0.7</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>140,0</p></td><td></td><td>
<p>140,0</p></td><td>
<p>139,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsande utgifter</p></td><td>
<p>763,5</p></td><td></td><td>
<p>766,7</p></td><td>
<p>764,1</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,6</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>765,0</p></td><td></td><td></td><td>
<p>765,0</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
</table>
<p>107</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>5.4 Förslag till tilläggsbudget</p>
<p>Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen<br>för löpande budgetår på tilläggsbudget göra en<br>ny beräkning av statsinkomster samt ändra och<br>anvisa nya anslag. De förändringar av gällande<br>statsbudget som nu kan överblickas och andra<br>frågor som regeringen anser bör tas upp, redovi-<br>sas i det följande.</p>
<p>Anslagsförändringarna i detta förslag till<br>tilläggsbudget innebär att anvisade medel ökar<br>med 3 127 miljoner kronor netto. De föreslagna<br>ökningarna av anslagen uppgår till 5 867 miljoner<br>kronor och de föreslagna minskningarna uppgår<br>till 2 741 miljoner kronor.</p>
<p>Regeringens ambition är att ökade utgifter<br>skall finansieras genom motsvarande minskning<br>av utgifterna samma år. När det gäller de ökade<br>utgifterna för bidrag för läkemedelsförmånen<br>och sjukpenning och rehabilitering har emeller-<br>tid detta inte varit möjligt. Efter de föreslagna<br>åtgärderna uppgår budgeteringsmarginalen till<br>0,9 miljarder kronor för år 2000.</p>
<h2>5.4.1 Teknisk justering av vissa anslag</h2>
<p>Budgetåren 1998, 1999 och 2000 har tekniska<br>justeringar genomförts av anslagen för förvalt-<br>ningskostnader. Justeringarna har varit föranled-<br>da av förändrad finansiering av avtalsförsäkring-<br>arna på det statliga området. Justeringarna har<br>ingen effekt på statsbudgetens saldo eftersom<br>inkomsterna på inkomsttitel 5211 Statliga pen-<br>sionsavgifter ökar i motsvarande grad. I budget-<br>propositionen för 2000 höjdes de fastställda ut-<br>giftstaken med anledning av den tekniska<br>justeringen. I underlaget för justeringarna inför<br>budgetåret 2000 saknades vissa uppgifter, vilket<br>medförde att alla justeringar inte kunde göras på<br>anslagsnivå. I förslaget till tilläggsbudget ingår de<br>kompletterande anslagsjusteringarna för inneva-<br>rande budgetår. Totalt innebär dessa justeringar<br>ökade utgifter med drygt 80 miljoner kronor.<br>Förslagen redovisas under respektive anslag<br>nedan.</p>
<p>5.4.2 Utgiftsområde 1</p>
<p>Rikets styrelse</p>
<p>Cl Regeringskansliet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 2 497 155 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Regeringskansliet<br>m.m. ökas med 233 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget Al Utrikesförvaltningen<br>under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och<br>internationell samverkan minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringskans-<br>liet är sedan den 1 januari 1997 en myndighet<br>men dess verksamhet finansieras från två skilda<br>anslag, anslaget Cl Regeringskansliet m.m. under<br>utgiftsområde 1 och anslaget Al Utrikesförvalt-<br>ningen under utgiftsområde 5.</p>
<p>I syfte att få ett effektivare IT-stöd till hela<br>Regeringskansliet har, från den 1 januari 2000, all<br>IT-verksamhet inklusive personal flyttats från<br>UD till Regeringskansliets förvaltningsavdel-<br>ning. Anslaget Cl Regeringskansliet m.m. bör av<br>detta skäl ökas med 148 000 000 kronor. Finansi-<br>ering sker genom att anslaget Al Utrikesförvalt-<br>ningen under utgiftsområde 5 minskas med mot-<br>svarande belopp.</p>
<p>För att genomföra den i inledningen till för-<br>slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-<br>ringen ökas anslaget Cl Regeringskansliet m.m.<br>med ytterligare 85 000 000 kronor.</p>
<p>C3 Allmänna val</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Allmänna val får<br>även användas för ett tidsbegränsat utvecklings-<br>arbete för folkstyret.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att<br>utveckla demokratin och att skapa förutsättning-<br>ar för att öka medborgarnas aktiva deltagande i<br>de politiska beslutsprocesserna och i samhällsli-<br>vet. Ett utvecklingsarbete för folkstyret kommer<br>att genomföras fram till valet år 2002. Namnet på<br>utvecklingsarbetet är Tid för demokrati. Detta<br>arbete avses inledas redan i år. Medel under an-</p>
<p>108</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>slaget C3 Allmänna val bör få användas för än-<br>damålet.</p>
<p>5.4.3 Utgiftsområde 2<br>Samhällsekonomi och<br>finansförvaltning</p>
<p>A2 Riksrevisionsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 156 106 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Riksrevisions-<br>verket minskas med 7 542 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen minskas<br>anslaget A2 Riksrevisionsverket.</p>
<p>A3 Ekonomistyrningsverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 60 960 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Ekonomistyr-<br>ningsverket minskas med 1 289 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen minskas<br>anslaget A3 Ekonomistyrningsverket.</p>
<p>KG Statistiska Centralbyrån</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 384 772 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A6 Statistiska<br>Centralbyrån ökas med 1 500 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget Al Arbetsmark-<br>nadsverkets förvaltningskostnader under utgifts-<br>område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En tillförlitlig<br>och heltäckande statistik om vakanser behövs.<br>En sådan statistik ger information om hur re-<br></p>
<p>kryteringsproblem bidrar till arbetslöshet och<br>om lönebildningens förutsättningar. Som exem-<br>pel kan nämnas att en hög vakanskvot kan leda<br>till lönekonkurrens och löneglidning. Den va-<br>kansstatistik som finns i dag bygger på lediga<br>platser som anmälts till arbetsförmedlingen. Den<br>är bristfällig i flera avseenden. Regeringen före-<br>slår därför att anslaget A6 Statistiska centralbyrån<br>ökas med 1 500 000 kronor för att finansiera för-<br>bättrad vakansstatistik. Finansiering sker genom<br>att det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv uppförda anslaget Al Arbetsmark-<br>nadsverket minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>A10 Statens kvalitets- och kompetensråd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 10 184 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A10 Statens kvali-<br>tets- och kompetensråd ökas med 631 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget A10 Statens kvalitets- och kompetensråd.</p>
<p>B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br><sup>425</sup> 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000<br>kronor i bolag som direkt eller indirekt driver<br>verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektro-<br>nisk marknadsplats primärt för handel i statsob-<br>ligationer.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Målet för<br>statsskuldsförvaltningen är att statens skuld skall<br>förvaltas så att den långsiktiga kostnaden mini-<br>meras samtidigt som risken i förvaltningen be-<br>aktas. Väl fungerande och effektiva marknads-<br>platser med hög tillgänglighet för de aktörer som<br>handlar i svenska statspapper kan förväntas öka<br>likviditeten och genomlysningen av marknaden<br>och därmed medföra lägre upplåningskostnader<br>för staten. För staten som emittent av statspap-</p>
<p>109</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>per finns det därför skäl att bidra till väl funge-<br>rande och effektiva marknader för handel med<br>statspapper, inte minst vad gäller andrahands-<br>marknaden för statsobligationer. Denna form av<br>marknadsvärd utgör ett naturligt inslag i strävan-<br>dena att minimera de långsiktiga kostnaderna i<br>statens upplåning.</p>
<p>Regeringen anser därför att det under vissa<br>förutsättningar skulle kunna bli aktuellt för sta-<br>ten att, via Riksgäldskontoret, gå in som delägare<br>i ett bolag som administrerar ett elektroniskt<br>system primärt för handel i statsobligationer.<br>Om staten går in som delägare i ett sådant bolag<br>skulle processen med att skapa en effektivare<br>marknadsplats kunna påskyndas. På sikt skulle<br>en elektronisk marknadsplats för statsobligatio-<br>ner kunna förbättra konkurrensvillkoren för den<br>svenska statspappersmarknaden.</p>
<p>En kapitalinsats i ett sådant bolag beräknas<br>uppgå till maximalt 2 miljoner kronor. Finansie-<br>ring sker från det under utgiftsområde 2 Sam-<br>hällsekonomi och finansförvaltning uppförda an-<br>slaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för<br>upplåning och låneförvaltning.</p>
<p>Premiepensionsmyndigheten</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riks-<br>gäldskontoret om högst 500 000 000 kronor för<br>att tillgodose Premiepensionsmyndighetens be-<br>hov av likviditet i handeln med fondandelar.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Premiepen-<br>sionsmyndigheten (PPM) inrättades den 1 juli<br>1998 för att administrera det nya pensionssyste-<br>met. En av PPM:s huvuduppgifter är att admi-<br>nistrera pensionsspararnas konton och för deras<br>räkning genomföra handel med till PPM anslut-<br>na fondbolag. Under hösten 2000 och våren<br>2001 skall de premiepensionsrätter som tjänats in<br>under åren 1995-1999 placeras. Värdet på dessa<br>pensionsrätter uppgår sammanlagt till ca 74 mil-<br>jarder kronor. Pensionsspararna kommer att<br>kunna välja bland nästan 500 värdepappersfonder<br>för placering av sina pensionsrätter och byten<br>mellan fonder.</p>
<p>Av den totala kreditramen behövs huvuddelen<br>för att täcka de temporära likviditetsunderskott<br>som kan uppstå i PPM:s handel med fondande-<br>lar. Underskotten kan orsakas av obalanser i in-<br>och utflöden av betalningar vid byte mellan olika<br></p>
<p>fonder eller av förseningar av betalningar från<br>fondsbolag till PPM. För att PPM i sådana lägen<br>skall kunna fullgöra sina åtaganden och minska<br>risken i verksamheten kan en kredit behöva ut-<br>nyttjas. Under normala omständigheter bedöms<br>en kredit på 100-200 miljoner kronor behövas<br>för att täcka det temporära likviditetsbehovet. På<br>motsvarande sätt kommer kontot att uppvisa be-<br>hållningar andra dagar. För att säkerställa ge-<br>nomförande av fondhandeln även i extrema situ-<br>ationer bedöms krediten behöva uppgå till 450<br>miljoner kronor.</p>
<p>Utöver detta behöver PPM en kredit för att<br>kunna finansiera handel i eget lager av fondan-<br>delar. Syftet med lagret är att effektivisera fond-<br>handeln och att minska behovet av att genomfö-<br>ra handel med små belopp. För att hålla ett<br>tillräckligt stort handelslager bedöms 50 miljoner<br>kronor vara tillräckligt.</p>
<p>Totalt bedömer därmed regeringen att beho-<br>vet av kreditutrymme för finansiering av likvidi-<br>tetsbehovet i fondhandeln uppgår till 500 miljo-<br>ner kronor.</p>
<p>5.4.4 Utgiftsområde 3<br>Skatteförvaltning och uppbörd</p>
<p>Bl Tullverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 127 027 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Expeditions- och ansök-<br>ningsavgifter, tullförrättningsavgifter samt tull-<br>räkningsavgifter vid Tullverket redovisas fr.o.m.<br>den 1 juli 2000 mot anslaget Bl Tullverket i stäl-<br>let för mot inkomsttitlarna 2511 och 2541.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: När Öresunds-<br>bron öppnas beräknas Tullverket få en merkost-<br>nad på 25 miljoner kronor per år. Regeringen<br>kan inte acceptera att Tullverkets ambitionsnivå<br>sänks. Ett resurstillskott behövs därför redan in-<br>nevarande år. Tullverket bör få disponera medel<br>från de expeditions- och ansökningsavgifter,<br>tullförrättningsavgifter och tullräkningsavgifter<br>som för närvarande redovisas mot inkomsttitlar-<br>na 2511 och 2541.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att denna för-<br>ändring ökar Tullverkets resurser med 25 miljo-<br>ner kronor på årsbasis. Statsbudgetens inkomster</p>
<p>110</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>minskar med samma belopp. Avgifternas karak-<br>tär av offentligrättsliga avgifter förändras inte.</p>
<p>5.4.5 Utgiftsområde 4<br>Rättsväsendet</p>
<p>Al Polisorganisationen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 11 506 881 000<br>kronor för polisen.</p>
<p>Regeringens förslag: Avgifter för pass som utfär-<br>das av polismyndigheterna redovisas fr.o.m. den<br>1 juli 2000 mot anslaget Al Polisorganisationen i<br>stället för mot inkomsttiteln 2511.</p>
<p>Anslaget Al Polisorganisationen ökas med<br>100 420 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget D2 Statliga tjänstepensioner under ut-<br>giftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Polisväsendets<br>ekonomiska situation är bekymmersam. Polisen<br>beräknas under innevarande år förbruka ca 440<br>miljoner kronor mer än vad som anvisats på<br>statsbudgeten. Detta finansieras genom utnytt-<br>jande av anslagssparande och utnyttjande av an-<br>slagskrediten. Polisen måste arbeta aktivt för att<br>ytterligare effektivisera resursanvändningen. Re-<br>geringen kan dock inte acceptera att polisens ar-<br>bete med att genomföra närpolisreformen stan-<br>nar av. Ett resurstillskott redan innevarande år är<br>därför nödvändigt.</p>
<p>Genom att låta polisväsendet få disponera av-<br>gifter från pass utfärdade av polismyndigheterna<br>kan ca 90 miljoner kronor tillföras under inneva-<br>rande år. Regeringen gör bedömningen att den<br>föreslagna ändringen ökar polisens resurser med<br>180 miljoner kronor på årsbasis. Statsbudgetens<br>inkomster minskas med motsvarande belopp.<br>Passavgifternas karaktär av offentligrättslig avgift<br>påverkas inte av denna ändrade budgetmässiga<br>redovisning.</p>
<p>Anslaget Al Polisorganisationen bör ökas med<br>110 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och<br>arbetsliv uppförda anslaget D2 Statliga tjänste-<br>pensioner minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>För att genomföra den i inledningen till för-<br>slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-<br>ringen bör dessutom anslaget minskas med<br>9 580 000 kronor.</p>
<p>B2 Ekobrottsmyndigheten</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 250 933 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B2 Ekobrottsmyn-<br>digheten ökas med 13 462 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget B2 Ekobrottsmyndigheten.</p>
<p>F6 Rättshjälpskostnader m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 802 396 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F6 Rättshjälpskost-<br>nader m.m. minskas med 47 600 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget F6<br>Rättshjälpskostnader m.m. bör minskas med 47,6<br>miljoner kronor. Syftet med detta är att bidra till<br>finansieringen av en ökning av anslaget F7 Kost-<br>nader för vissa skaderegleringar m.m. och av det<br>under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg uppförda anslaget Bl6 Statens in-<br>stitutionsstyrelse. Utgifterna för rättshjälp kan<br>minskas bl.a. till följd av den reform som har ge-<br>nomförts på området.</p>
<p>F7 Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 10 399 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F7 Kostnader för<br>vissa skaderegleringar m.m. ökas med 10 600 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med anledning<br>av kostnadsökningar bl.a. till följd av den nya la-<br>gen (1998:714) om frihetsberövanden och andra<br>tvångsåtgärder ökar resursbehovet. Regeringen<br>anser att anslaget bör ökas med 10,6 miljoner<br>kronor. Finansiering sker genom att anslaget F6<br>Rättshjälpskostnader m.m. minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>111</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>5.4.6 Utgiftsområde 5<br>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</p>
<p>Al Utrikesförvaltningen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 891 058 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Utrikesförvalt-<br>ningen minskas med 175 630 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget Al<br>Utrikesförvaltningen minskas med 148 000 000<br>kronor för att finansiera motsvarande ökning av<br>anslaget Cl Regeringskansliet m.m. under utgifts-<br>område 1 Rikets styrelse med anledning av sam-<br>manslagningen av Regeringskansliets två IT-<br>organisationer.</p>
<p>För att genomföra den i inledningen till för-<br>slaget till tilläggsbudget beskrivna tekniska juste-<br>ringen minskas anslaget med ytterligare<br>27 630 000 kronor.</p>
<p>B4 Fredsfrämjande verksamhet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 147 416 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts<br>tidigare.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>för ändamål som omfattas av anslaget B4 Freds-<br>främjande verksamhet under år 2000 ingå ekono-<br>miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda<br>åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000<br>kronor efter år 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen kan<br>utan att inhämta riksdagens godkännande besluta<br>att med svensk personal delta i internationella<br>fredfrämjande insatser i första hand inom ramen<br>för FN och Organsiationen för säkerhet och<br>samarbete i Europa (OSSE). Sådana beslut kan<br>innebära ekonomiska förpliktelser för staten un-<br>der kommande budgetår. Regeringen föreslår<br>därför att riksdagen bemyndigar regeringen att<br>för ändamål som omfattas av anslaget B4 Freds-<br>främjande verksamhet under år 2000 ingå ekono-<br>miska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda<br></p>
<p>åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000<br>kronor efter år 2000.</p>
<p>5.4.7 Utgiftsområde 6</p>
<p>Totalförsvar</p>
<p>A3 Materiel, anläggningar samt forskning och<br>teknikutveckling</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 22 340 782 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Materiel, anlägg-<br>ningar samt forskning och teknikutveckling ökas<br>med 700 000 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget Al Förbandsverksamhet och be-<br>redskap m.m. minskas med 700 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Budgetåret 1999<br>delades det tidigare anslaget Al Försvarsmakten i<br>två anslag, nämligen anslaget Al Förbandsverk-<br>samhet och beredskap m.m. och anslaget A3 Ma-<br>teriel, anläggningar samt forskning och teknikut-<br>veckling. Syftet var att ge bättre förutsättningar<br>att styra och följa upp verksamheten. Riksdagen<br>har ställt sig bakom att en avvägning mellan de<br>olika verksamhetsområdena borde kunna ske<br>inför varje budgetår (prop. 1997/98:83, bet.<br>1997/98:FöU10, rskr. 1997/98:269).</p>
<p>I enlighet med vad regeringen anförde i prop.<br>1998/99:74 Förändrad omvärld - omdanat för-<br>svar har Försvarsmakten under 1999 och 2000<br>vidtagit åtgärder för att påbörja en strukturom-<br>vandling i syfte att hantera problem under inne-<br>varande försvarsbeslutsperiod och för att möjlig-<br>göra en minskning av den ekonomiska ramen<br>under nästa försvarsbeslutsperiod. Som ett led i<br>omställningen har även förskjutningar av utgifter<br>mellan verksamhetsområden och budgetår skett.</p>
<p>Fördelningen av utgifter för innevarande bud-<br>getår kommer därmed att förskjutas mellan an-<br>slagen. Anslaget A3 Materiel, anläggningar samt<br>forskning och teknikutveckling bör därför ökas<br>med 700 000 000 kronor och anslaget Al För-<br>bandsverksamhet och beredskap m.m. minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>112</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Bl Funktionen Civil ledning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 437 983 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bl Funktionen Ci-<br>vil ledning ökas med 700 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>beslutat att det centrala lednings- och samord-<br>ningsansvaret för trossamfundens verksamhet<br>inom totalförsvaret från och med 2000 skall<br>övergå från Svenska kyrkan till Överstyrelsen för<br>civil beredskap (prop. 1998/99:124, bet.<br>1999/2000:KU5, rskr. 1999/2000:45). En<br>minskning med 700 000 kronor gjordes därför av<br>det under utgiftsområde 17 Kultur, medier tros-<br>samfund och fritid uppförda anslaget Kl Stöd till<br>trossamfund. Den avsedda ökningen av anslaget<br>Bl Funktionen Civil ledning kom dock inte att<br>ske, varför en justering nu bör göras.</p>
<p>B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 691 677 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B3 Funktionen Be-<br>folkningsskydd och räddningstjänst ökas med<br>4 931 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorganisatio-<br>ner minskas med 4 931 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>beslutat om en ändrad uppgiftsfördelning mellan<br>anslaget B3 Funktionen Befolkningsskydd och<br>räddningstjänst och anslaget D6 Stöd till fnvillliga<br>försvarsorganisationer (prop. 1998/99:74, bet.<br>1998/99:FöU5, rskr. 1998/99:224). Anslaget D6<br>Stöd till frivilliga försvarsorganisationer skulle<br>rätteligen uppgå till 88 245 000 kronor och ansla-<br>get B3 Funktionen Befolkningsskydd och rädd-<br>ningstjänst till 696 608 000 kronor. Sistnämnda<br>anslag bör därför nu ökas med 4 931 000 kronor<br>och anslaget D6 Stöd till frivilliga försvarsorgani-<br>sationer minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot<br>olyckor</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört en ramanslag på 526 489 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C5 Statens rädd-<br>ningsverk: Samhällets skydd mot olyckor får år<br>2000 användas för att täcka den förlust som upp-<br>kommit i Statens räddningsverks internationella<br>verksamhet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statens rädd-<br>ningsverk får mot full kostnadstäckning ge-<br>nomföra internationella uppdrag på regeringens<br>uppdrag. Den 6 juni 1996 och 11 september 1997<br>uppdrog regeringen åt Räddningsverket att<br>stödja Europakommissionens arbete med ett<br>återuppbyggnadsprojekt i Bosnien-Hercegovina.<br>Räddningsverket utförde ett bostadsförsörj-<br>nings- och infrastrukturprogram i Bosnien-<br>Hercegovina som inte uppfyllde kravet på full<br>kostnadstäckning. På grund av brister i myndig-<br>hetens styrning och uppföljning uppkom en<br>förlust på 20 879 000 kronor. Förlusten behöver<br>regleras. Regeringen har noterat att Räddnings-<br>verket under 1999 har stärkt den ekonomiska<br>styrningen av verksamheten genom inrättande av<br>en särskild funktion för kontroll och uppföljning<br>samt att de ekonomiska villkoren för den inter-<br>nationella verksamheten har förändrats under<br>1999. Regeringen föreslår att anslaget C5 Statens<br>räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor år<br>2000 får användas för att täcka den angivna för-<br>lusten.</p>
<p>D3 Försvarets radioanstalt</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 428 494 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget D3 Försvarets ra-<br>dioanstalt ökas med 11 190 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget D3 Försvarets radioanstalt.</p>
<p>113</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>5.4.8 Utgiftsområde 9<br>Hälsovård, sjukvård och social<br>omsorg</p>
<p>A2 Bidrag för läkemedelsförmånen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 14 137 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag för läke-<br>medelsförmånen ökas med 2 000 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utöver utbetal-<br>ning av ersättning till landstingen under år 2000<br>kommer anslaget att belastas av en förlustdelning<br>avseende 1999 års läkemedelskostnader. Statens<br>andel av förlustdelningen beräknas uppgå till<br>knappt 1 215 000 000 kronor. Dessutom är an-<br>slaget belastat av ett underskott från tidigare<br>budgetår på 828 000 000 kronor. För att täcka<br>utbetalningarna för förlustdelningen samt det<br>ackumulerade underskottet föreslås att anslaget<br>ökas med 2 000 000 000 kronor.</p>
<p>A9 Smittskyddsinstitutet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 131 224 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A9 Smittskyddsin-<br>stitutet ökas med 10 000 000 kronor. Finansie-<br>ringen sker genom att anslaget Cl Socialveten-<br>skapliga forskningsrådet: Forskning minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att möta<br>Smittskyddsinstitutets ekonomiska svårigheter<br>har verksamheten tillförts extra resurser, senast i<br>statsbudgeten för innevarande år. Myndigheten<br>har fått i uppdrag att redovisa vilka åtgärder som<br>krävs för att myndighetens ekonomi skall kom-<br>ma i balans samt vilka åtgärder som planeras för<br>att förbättra den ekonomiadministrativa styr-<br>ningen av verksamheten. Smittskyddsinstitutet<br>har rapporterat uppdraget till regeringen. Rege-<br>ringen föreslår nu att myndigheten tillförs ökade<br>medel för att i första hand kunna vidta de åtgär-<br>der som krävs för att få kontroll över ekonomin<br>och förbättra styrningen av verksamheten. Av de<br>anslagna medlen skall 800 000 kronor användas<br>för deltagande i EU:s smittskyddssamarbete.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget A9 Smitt-<br>skyddsinstitutet ökas med 10 000 000 kronor. Fi-<br>nansiering sker genom att anslaget Cl Socialve-<br>tenskapliga forskningsrådet: Forskning minskas<br>med motsvarande belopp.</p>
<p>A13 Ersättning till steriliserade i vissa fall</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 90 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A13 Ersättning till<br>steriliserade i vissa fall ökas med 101 530 000<br>kronor. En delfinansiering sker genom att ansla-<br>get A14 Personligt ombud minskas med<br>15 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anvisade och<br>beräknade medel för perioden 1999-2001 bygger<br>på uppskattningen att 1 000 personer skulle<br>komma att erhålla ersättning. Nya prognoser vi-<br>sar att närmare 1 700 personer kommer att be-<br>viljas ersättning.</p>
<p>För att täcka de beräknade utgifterna under år<br>2000 måste anslaget A13 Ersättning till sterilisera-<br>de i vissa fall ökas med 101 530 000 kronor. En<br>delfinansiering sker genom minskning av ansla-<br>get A14 Personligt ombud med 15 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>B2 Vissa statsbidrag inom handikappområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>330 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B2 Vissa statsbidrag<br>inom handikappområdet minskas med 55 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo-<br>sitionen för 2000 beräknade regeringen<br>55 000 000 kronor under anslaget B2 Vissa bidrag<br>inom handikappområdet för särskilda insatser in-<br>om handikappområdet. Regeringen föreslår nu i<br>det följande hur dessa medel bör fördelas till oli-<br>ka ändamål under utgiftsområde 9 Hälsovård,<br>sjukvård och social omsorg.</p>
<p>114</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>B4 Bidrag till viss verksamhet för personer med<br>funktionshinder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>78 394 000 kronor. </p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B4 Bidrag till viss<br>verksamhet för personer med funktionshinder ökas<br>med 1 000 000 kronor. Finansiering sker genom<br>att anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handi-<br>kappområdet minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Rikstolktjänsten<br>är ett ekonomiskt stöd för den tolktjänst som<br>förtroendevalda i handikapporganisationernas<br>riksorganisationer behöver för riksövergripande<br>och internationella uppdrag som inte bekostas<br>genom landstingens vardagstolkning. Under<br>1999 ökade såväl efterfrågan som tillgången på<br>tolkar och anslaget var förbrukat innan året var<br>slut. Det större medelsbehovet förväntas förelig-<br>ga även år 2000. Regeringen anser därför att an-<br>slaget bör ökas med 1 000 000 kronor för att bi-<br>drag skall kunna lämnas i ökad omfattning.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget B2 Vissa<br>statsbidrag inom handikappområdet minskas med<br>1 000 000 kronor.</p>
<p>B5 Bidrag till handikapp- och<br>pensionärsorganisationer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett obetecknat anslag på<br>132 194 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B5 Bidrag till han-<br>dikapp- och pensionärsorganisationer ökas med<br>20 500 000 kronor. Finansiering sker genom<br>minskning av anslaget B2 Vissa statsbidrag inom<br>handikappområdet och genom att anslaget Bl<br>Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken<br>minskas med 1 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I takt med att<br>fler handikapporganisationer bildas och ansöker<br>om ekonomiskt stöd ökar efterfrågan på de stat-<br>liga bidragen till handikapporganisationerna. För<br>att möta det ökade resursbehovet hos organisa-<br>tionerna och för att underlätta övergången till en<br>ny fördelningsmodell avseende bidragen till or-<br>ganisationerna anser regeringen att ökade resur-<br>ser behövs för bidrag till handikapporganisatio-<br></p>
<p>nerna. Det ökade stödet är ett av förslagen i<br>regeringens proposition (1999/2000:79) Från<br>patient till medborgare - en nationell handlings-<br>plan för handikappolitiken.</p>
<p>Under senare år har även antalet pensionärs-<br>organisationer ökat medan anslagsnivån varit<br>oförändrad. Regeringen anser därför att ytterli-<br>gare medel behövs så att ökade bidrag kan läm-<br>nas till pensionärsorganisationerna. Regeringen<br>anser därför att anslaget sammantaget bör ökas<br>med 20 500 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget Bl Sti-<br>mulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken<br>minskas med 1 000 000 kronor och genom att<br>anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handikappom-<br>rådet minskas med 19 500 000 kronor.</p>
<p>B9 Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård<br>m.m.</p>
<p>1 statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 63 000 000<br>kronor. </p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B9 Bidrag till ung-<br>domsvård och missbrukarvård m.m. ökas med</p>
<p>2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget N2 Lotteriinspektionen under utgiftsom-<br>råde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier<br>minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Med anledning<br>av propositionen Kasinospel i Sverige m.m.<br>(prop. 1998/99:80, bet. 1998/99:KrUll, rskr.<br>1998/99:229) aviserade regeringen att den avsåg<br>att föreslå riksdagen att ytterligare öka resurserna<br>för att motverka negativa sociala och ekonomis-<br>ka konsekvenser av spel. Detta förslag lämnas nu.</p>
<p>Under anslaget är medel beräknade för arbetet<br>mot spelberoende. Hittills har insatserna i hu-<br>vudsak tagit sikte på att öka kunskaperna om<br>spelberoende. Med stöd av de kunskaper som<br>vunnits finns det nu anledning att gå vidare med<br>förebyggande insatser mot spelmissbruk och för<br>att öka medvetenheten om problemen bland de<br>yrkesgrupper som möter spelmissbrukare i sitt<br>arbete. Också frågor om hjälp och stöd till miss-<br>brukare bör nu tas upp.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget B9 Bidrag till<br>ungdomsvård och missbrukarvård m.m. ökas med<br>2 000 000 kronor. Finansiering sker genom att<br>anslaget N2 Lotteriinspektionen under utgiftsom-</p>
<p>115</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>råde 17 Kultur, medier, trossamfund och medier<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>B12 Statens institut för särskilt utbildningsstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 8 663 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B12 Statens institut<br>för särskilt utbildningsstöd ökas med 1 500 000<br>kronor. Finansiering sker genom minskningen<br>av anslaget B2 Vissa statsbidrag inom handi-<br>kappområdet.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I regeringens<br>proposition (1999/2000:79) Från patient till<br>medborgare - en nationell handlingsplan för<br>handikappolitiken föreslår regeringen ett natio-<br>nellt program för kompetensutveckling av per-<br>sonal inom olika samhällsområden kring frågor<br>som rör bemötande av personer med funktions-<br>hinder. Enligt förslaget skall Statens institut för<br>särskilt utbildningsstöd utarbeta och ha ansvar<br>för programmet på central nivå. Regeringen an-<br>ser därför att ytterligare 1 500 000 kronor bör<br>anvisas på anslaget.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget B2 Vissa<br>statsbidrag inom handikappområdet minskas med<br>1 500 000 kronor.</p>
<p>B16 Statens institutionsstyrelse</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 557 032 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B16 Statens institu-<br>tionsstyrelse ökas med 96 200 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom minskning av anslaget B2<br>Vissa statsbidrag inom handikappområdet samt<br>genom att anslagen B3 Statsbidrag till vårdartjänst<br>minskas med 24 450 000 kronor, anslaget Bl5<br>Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor<br>minskas med 250 000 kronor, anslaget Cl Soci-<br>alvetenskapliga forskningsrådet: Forskning mins-<br>kas, anslaget C2 Socialvetenskapliga forskningsrå-<br>det: Förvaltning minskas med 1 100 000 kronor<br>samt genom att anslaget F6 Rättshjälpskostnader<br>m.m. under utgiftsområde 4 Rättsväsendet mins-<br>kas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Verksamheten<br>vid Statens institutionsstyrelse (SIS) är mycket<br>omvärldsberoende och därför svårplanerad.<br>Verksamheten är uppdelad i tre verksamhetsgre-<br>nar: missbrukarvård, ungdomsvård och sluten<br>ungdomsvård. Sluten ungdomsvård är en ny<br>straffpåföljd för ungdomar i åldrarna 15 till 20 år.<br>Möjligheten att döma till denna påföljd infördes<br>den 1 januari 1999 och vid SIS inrättades tio års-<br>platser som helt finansieras via styrelsens anslag.<br>Antalet domar till sluten ungdomsvård har dock<br>kontinuerligt ökat och idag vårdas ungdomar<br>motsvarande 40 årsplatser. Betydligt fler ungdo-<br>mar har således dömts till sluten ungdomsvård<br>än vad regeringen beräknade när påföljden inför-<br>des. Regeringen bedömer att platsantalet för<br>sluten ungdomsvård måste utökas med ytterliga-<br>re 40 årsplatser, dvs. till totalt 50 platser. Kostna-<br>derna för 40 nya årsplatser beräknas till<br>62 400 000 kronor. Volymerna i den slutna ung-<br>domsvården ökade redan under 1999 och därför<br>tillförs anslaget nu medel för att täcka även kost-<br>naderna för denna ökade verksamhet.</p>
<p>För ungdomsvården i övrigt avseende place-<br>ringar enligt lagen om vård av unga (LVU) är SIS<br>i behov av ytterligare 24 årsplatser, dvs. totalt 646<br>årsplatser. Orsaken är en ökad efterfrågan på så-<br>dana platser från kommunerna. Dessa platser fi-<br>nansieras till viss del av vårdavgifter från kom-<br>munerna. Statens kostnad för en utbyggnad med<br>ytterligare 24 platser beräknas till 22 100 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringen avser att noga följa utvecklingen<br>vid SIS och hur de tillförda resurserna används.<br>Meningen är att den slutna ungdomsvården skall<br>utvärderas efter två år och avsikten är att utvär-<br>deringen skall påbörjas under hösten år 2000.<br>Utvärderingen skall även analysera dimensione-<br>ringen av den slutna ungdomsvården och vad<br>påföljden har haft för konsekvenser för den or-<br>dinarie ungdomsvården.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget Bl6 Statens<br>institutionsstyrelse ökas med 96 200 000 kronor<br>för år 2000. Utgiftsökningen finansieras genom<br>minskning av anslaget B2 Vissa statsbidrag inom<br>handikappområdet med 33 000 000 kronor, an-<br>slaget B3 Statsbidrag till vårdartjänst med<br>24 450 000 kronor, anslaget B15 Statens nämnd<br>för internationella adoptionsfrågor med 250 000<br>kronor, anslaget Cl Socialvetenskapliga forsk-<br>ningsrådet: Forskning med 400 000 kronor och<br>anslaget C2 Socialvetenskaplig forskningsrådet:<br>Förvaltning 1 100 000 kronor. Vidare minskas<br>anslaget F6 Rättshjälpskostnader m.m. under ut-</p>
<p>116</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>giftsområde 4 Rättsväsendet med 37 000 000<br>kronor.</p>
<p>Cl Socialvetenskapliga forskningsrådet:</p>
<p>Forskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 117 655 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Socialveten-<br>skapliga forskningsrådet: Forskning minskas med<br>10 400 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget Cl So-<br>cialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning mins-<br>kas med 10 000 000 kronor för att finansiera ök-<br>ningen av anslaget A9 Smittskyddsinstitutet samt<br>med 400 000 kronor för att delfinansiera ökning-<br>en av anslaget Bl6 Statens institutionsstyrelse.</p>
<p>5.4.9 Utgiftsområde 10</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom<br>och handikapp</p>
<p>Al Sjukpenning och rehabilitering m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 31 502 036 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Sjukpenning och<br>rehabilitering m.m. ökas med 1 500 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: På grund av den<br>kraftigt ökade sjukfrånvaron har utgifterna för<br>sjukpenning ökat och de medel som har anvisats<br>på statsbudgeten för år 2000 har visat sig vara<br>otillräckliga. För närvarande finns det ingenting<br>som tyder på att utgifterna kommer att minska<br>under de närmaste åren.</p>
<p>De prognoser som ligger till grund för rege-<br>ringens bedömning av utgiftsutvecklingen för år<br>2000 är dock mycket osäkra. Huruvida den före-<br>slagna ökningen är tillräcklig eller inte för hela<br>året är därför svårt att förutse. Regeringen kom-<br>mer att tillsätta en arbetsgrupp som skall utarbeta<br>en handlingsplan för att minska ohälsan samt fö-<br>reslå åtgärder som bryter den negativa utveck-<br>lingen.</p>
<p>Regeringen föreslår att anslaget Al Sjukpen-<br>ning och rehabilitering m.m. ökas med<br>1 500 000 000 kronor.</p>
<p>5.4.10 Utgiftsområde 11</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p>
<p>A4 Delpension</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 122 800 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A4 Delpension ökas<br>med 103 000 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget A2 Efterlevandepensioner till<br>vuxna minskas med 103 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Före år 1999<br>betalades delpensionerna från delpensionsfon-<br>den. Från och med år 1999 betalas delpensioner-<br>na från ett eget anslag. Utbetalning av delpensio-<br>ner har minskat under de senaste åren och på sikt<br>skall anslaget avvecklas. Några nya delpensioner<br>kommer inte att beviljas efter år 2000. När ansla-<br>get beräknades överskattades dock den nedåtgå-<br>ende trenden i volymutvecklingen.</p>
<p>Utgifterna år 2000 beräknas uppgå till<br>197 600 000 kronor. Efter utnyttjande av an-<br>slagssparandet och en möjlig anslagskredit be-<br>hövs ytterligare 103 000 000 kronor. Regeringen<br>föreslår därför att anslaget A4 Delpension ökas<br>med 103 000 000 kronor.</p>
<p>Finansiering sker genom att anslaget A2 Efter-<br>levandepensioner till vuxna minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>5.4.11 Utgiftsområde 12</p>
<p>Ekonomisk trygghet för familjer och<br>barn</p>
<p>A3 Underhållsstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag 2 73 7 500 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Underhållsstöd<br>ökas med 12 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen av-<br>ser att under maj månad lämna ett förslag till</p>
<p>117</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>riksdagen om ändrade regler för utfyllnadsbidrag<br>vid växelvis boende. Förslaget beräknas kunna<br>träda i kraft den 1 januari år 2001 och tillämpas<br>första gången i fråga om underhållsstöd som av-<br>ser tid efter den 31 mars 2001. Förslaget kommer<br>att innebära en besparing på anslaget A3 Under-<br>hållsstöd med 37,5 miljoner kronor år 2001 och<br>med 50 miljoner kronor per år för tiden därefter.</p>
<p>Regeringen aviserade i budgetpropositionen<br>för 2000 att detta förslag skulle överlämnas riks-<br>dagen senast i samband med 2000 års ekonomis-<br>ka vårproposition för i kraftträdande den 1 juli år<br>2000 och tillämpas för underhållsstöd som avser<br>tid efter den 30 september år 2000. Förslaget<br>skulle då inneburit en besparing med 12,5 miljo-<br>ner kronor år 2000. Beräkningen av anslaget för<br>år 2000 baserades på denna förutsättning. Det<br>senarelagda ikraftträdandet gör att anslaget A3<br>Underhållsstöd behöver ökas med 12 500 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Arbetsmarknads-<br>politiska åtgärder minskas med 100 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget A2 Ar-<br>betsmarknadspolitiska åtgärder minskas med<br>30 000 000 kronor med anledning av regeringens<br>förslag om reformering av det förstärkta anställ-<br>ningsstödet. Vidare bör anslaget minskas med<br>70 000 000 kronor till följd av regeringens förslag<br>om att införa ett särskilt anställningstöd för äldre<br>arbetslösa enligt förslaget i prop. 1999/2000:98<br>Förnyad arbetsmarknadspolitik för delaktighet<br>och tillväxt. Sammantaget innebär regeringens<br>förslag att anslaget A2 Arbetsmarknadspolitiska<br>åtgärder minskar med 100 000 000 kronor.</p>
<p>Förstärkt anställningsstöd</p>
<p>5.4.12 Utgiftsområde 14<br>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<p>Al Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 527 565 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Arbetsmark-<br>nadsverkets förvaltningskostnader minskas med<br>3 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget Al Ar-<br>betsmarknadsverkets förvaltningskostnader mins-<br>kas med 3 000 000 kronor för att finansiera ök-<br>ningen av det under utgiftsområde 16<br>Utbildning och universitetsforskning uppförda<br>anslaget Al 6 Svenska EU-programkontoret för<br>utbildning och kompetensutveckling med<br>1 500 000 kronor och ökningen av det under ut-<br>giftsområde 2 Samhällsekonomi och finansför-<br>valtning uppförda anslaget A6 Statistiska central-<br>byrån med 1 500 000 kronor.</p>
<p>A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 19 590 591 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Det förstärkta anställnings-<br>stödet utvecklas ytterligare.</p>
<p>Det förstärkta anställningsstödet skall för en<br>person som sedan 48 månader antingen har varit<br>öppet arbetslös eller har deltagit i en arbetsmark-<br>nadspolitisk åtgärd och omedelbart före anvis-<br>ningen under samma tid varit anmäld som ar-<br>betssökande hos den offentliga arbetsför-<br>medlingen kunna lämnas enligt följande. Stödet<br>lämnas med 75 procent av lönekostnaden, dock<br>högst 525 kronor per dag, i 12 månader samt<br>med 50 procent av lönekostnaden, dock högst<br>350 kronor per dag, under ytterligare 12 måna-<br>der.</p>
<p>Det utökade anställningsstödet skall gälla från<br>och med den 1 augusti 2000.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En av arbets-<br>marknadspolitikens viktigaste uppgifter är att<br>motverka långa tider utan reguljärt arbete. An-<br>ställningsstödet har visat sig vara en framgångs-<br>rik åtgärd när det gäller att bryta arbetslöshet.</p>
<p>Anställningsstödet har fått ökad betydelse un-<br>der 1999 genom det förstärkta stödet som inför-<br>des hösten 1999 och de ändringar som gjordes<br>vid årsskiftet 1999/2000 och som innebär sär-<br>skilda hänsynstaganden till bl.a. personer med<br>arbetshandikapp (prop. 1999/2000:1 utg.omr. 14,<br>bet. 1999/2000: AU 1, rskr. 1999/2000:83).</p>
<p>Regeringen anser att det nu finns skäl att yt-<br>terligare utvidga det förstärkta anställningsstödet<br>för att underlätta för personer, som har varit ar-</p>
<p>118</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>betslösa mycket långa perioder, att komma in på<br>den reguljära arbetsmarknaden. Det är viktigt att<br>även dessa grupper får del av den konjunktur-<br>uppgång Sverige nu befinner sig i. Många arbets-<br>givare är tveksamma till att anställa personer som<br>har varit arbetslösa mycket länge och det är där-<br>för extra viktigt att incitament skapas som un-<br>derlättar för dessa personer att få fotfäste på ar-<br>betsmarknaden.</p>
<p>Det förstärkta anställningsstödet bör utveck-<br>las på sätt som framgår av regeringens förslag.</p>
<p>De nya bestämmelserna bör gälla från och<br>med den 1 augusti 2000.</p>
<p>Ersättningen till arbetsgivarna sker i form av<br>en kreditering av arbetsgivarnas skattekonto på<br>samma sätt som för det nuvarande allmänna och<br>förstärkta anställningsstödet. Statens inkomster<br>beräknas minska med 30 000 000 kronor år 2000.</p>
<p>B3 Forskning, utveckling och utbildning m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 308 585 000<br>kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande<br>att under år 2000 besluta om bidrag som inklusi-<br>ve tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på<br>högst 250 000 000 kronor under åren 2001-2003.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 2000, såvitt avser ramanslaget B3 Forsk-<br>ning, utveckling, och utbildning m.m., ingå eko-<br>nomiska förpliktelser som inklusive tidigare<br>gjorda åtaganden medför utgifter på högst<br>250 000 000 kronor under åren 2001-2004.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Långsiktiga<br>samarbetsprojekt behöver kunna bedrivas. Rege-<br>ringen bör därför få ett bemyndigande som in-<br>nebär att beslut kan fattas under 2000 som<br>medför utgifter även under år 2004.</p>
<p>B5 Finansiering av forskning och utveckling inom<br>arbetslivsområdet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 218 854 000<br>kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande<br>att under år 2000 besluta om bidrag som inklusi-<br>ve tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på<br>högst 420 000 000 kronor under åren 2001-2003.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 2000, såvitt avser ramanslaget B5 Finansi-<br>ering av forskning och utveckling inom arbets-<br>livsområdet, ingå ekonomiska förpliktelser som<br>inklusive tidigare gjorda åtaganden medför ut-<br>gifter på högst 420 000 000 kronor under åren<br>2001-2005.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Långsiktiga<br>forsknings- och utvecklingsprojekt behöver<br>kunna finansieras och initieras. Regeringen bör<br>därför få ett bemyndigande som innebär att be-<br>slut kan fattas under 2000 som medför utgifter<br>även under åren 2004 och 2005.</p>
<p>B13 Ombudsmannen mot diskriminering på<br>grund av sexuell läggning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 3 018 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bl3 Ombudsman-<br>nen mot diskriminering på grund av sexuell lägg-<br>ning ökas med 80 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget B13 Ombudsmannen mot diskriminering<br>på grund av sexuell läggning.</p>
<p>D2 Statliga tjänstepensioner</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 7 755 800 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget D2 Statliga tjänste-<br>pensioner minskas med 110 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget D2<br>Statliga tjänstepensioner bör minskas med<br>110 000 000 kronor för att finansiera ökningen<br>av det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet<br>upptagna anslaget Al Polisorganisationen.</p>
<p>119</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Statens pensionsverk</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riks-<br>gäldskontoret om högst 25 000 000 kronor för<br>att tillgodose Statens pensionsverks behov av lik-<br>viditet i samband med pensionsutbetalningar för<br>uppdragsgivares räkning.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Statens pen-<br>sionsverk (SPV) får bedriva uppdragsverksamhet<br>som ligger nära verkets huvuduppgifter. Detta<br>innebär pensionsberäkning och utbetalning av<br>pensioner åt kommuner m.fl. De penningflöden<br>som härvidlag hanteras är mycket stora. I nor-<br>malfallet har SPV rekvirerat medel från upp-<br>dragsgivaren innan utbetalning sker. I liten om-<br>fattning gör dock SPV utbetalningar för<br>uppdragsgivares räkning innan rekvisition av<br>medel har skett. SPV anser att ett rörelsekapital i<br>form av en speciell kredit i Riksgäldskontoret<br>(RGK) bör skapas. Den räntekontokredit som<br>SPV för närvarande disponerar är inte avsedd för<br>detta ändamål och är inte heller tillräckligt stor.</p>
<p>5.4.13 Utgiftsområde 15</p>
<p>Studiestöd</p>
<p>A2 Studiemedel m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 9 806 499 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Studiemedel<br>m.m. ökas med 195 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Luftfartsverket<br>utbildar varje år flygledare för att täcka det na-<br>tionella behovet av flygtrafikledningstjänst. Un-<br>der utbildningstiden får flygledaraspiranterna en<br>lön från Luftfartsverket som motsvarar studie-<br>medel och studielån. Luftfartsverkets kostnad<br>för en certifierad flygledare beräknas i dag uppgå<br>till drygt två miljoner kronor. I takt med att<br>flygledningstjänsten i allt högre grad styrs av in-<br>ternationella regler har verksamheten och mark-<br>naden blivit alltmer global, vilket i sin tur har lett<br>till att flygledarna i allt större omfattning rör sig<br>friare mellan länderna. Den internationella ef-<br>terfrågan på flygledare har lett till att de i Sverige<br></p>
<p>utbildade flygledarna, efter några års verksamhet,<br>flyttar utomlands för att utöva yrket.</p>
<p>Regeringen anser mot denna bakgrund att det<br>är rimligt att den enskilde i större utsträckning<br>får ta ekonomiskt ansvar för utbildningen, vilket<br>blir fallet om utbildningen finansieras inom ra-<br>men för studiestödssystemet. Studiestödet<br>kommer att omfatta de elever som påbörjar sin<br>utbildning från och med hösten 2000. År 2002<br>kommer samtliga elever i flygledarutbildningen<br>att omfattas av studiestödet. Den totala utgiften<br>kommer då att uppgå till uppskattningsvis<br>1 900 000 kronor per år. En motsvarande höjning<br>av utdelningen från Luftfartsverket kommer att<br>ske. Innevarande år bör anslaget A2 Studiemedel<br>m. m. ökas med 195 000 kronor.</p>
<p>A3 Vuxenstudiestöd m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 8 195 998 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A3 Vuxenstudiestöd<br>m.m. minskas med 540 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Efterfrågan på<br>vuxenstudiestöd förväntas bli mindre än vad som<br>budgeterats för innevarande år på anslaget A3<br>Vuxenstudiestöd m.m. Regeringen anser därför<br>att anslaget skall minskas med 540 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Beslut om studiestöd m.m.</p>
<p>Regeringens bedömning: Regeringen avser att de-<br>legera till Statens skolverk att på ett kostnads-<br>neutralt sätt besluta om rätt till studiestöd för<br>kompletterande utbildningar på dels gymnasial,<br>dels eftergymnasial nivå vilka står under statlig<br>tillsyn som utövas av verket. Därvid bör gräns-<br>dragningen mellan utbildningsnivåerna ankom-<br>ma på verket. Omfattningen av de delegerade<br>studiestödsvolymerna och anslagspåverkande<br>förändringar i övrigt bör beredas inom ramen för<br>den årliga budgetprocessen.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen<br>har tidigare i propositionen Ett reformerat studi-<br>estödssystem (prop. 1999/2000:10, bet.<br>1999/2000 UbU7, rskr. 1999/2000:96) redovisat</p>
<p>120</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>bedömningen att beslut om studiestödsberätti-<br>gande utbildningar bör fattas av regeringen inom<br>ramen för budgetprocessen på grundval av ett<br>samlat förslag från berörda myndigheter.</p>
<p>Regeringen anser nu att det av praktiska skäl<br>är motiverat att till Statens skolverk delegera att<br>på ett kostnadsneutralt sätt fatta beslut om rätt<br>till studiestöd för kompletterande utbildningar<br>som står under statlig tillsyn som utövas av ver-<br>ket. Möjligheterna till dialog med utbildningsan-<br>ordnarna och att omfördela statsbidrag mellan<br>utbildningar förbättras om verket har möjlighet<br>till samordning med studiestödet. Den utbild-<br>ningsvolym det hela motsvarar är ca 4 200 år-<br>selevplatser. I volymen ingår ej utbildningar som<br>hör till Högskoleverkets ansvarsområde. För-<br>ändringar av volymen kan bli aktuella t.ex. i sam-<br>band med att en utbildning genom beslut av re-<br>geringen i stället ställs under statlig tillsyn som<br>utövas av Högskoleverket.</p>
<p>Som redovisats i propositionen bör studieme-<br>del i princip kunna lämnas till studerande under<br>20 år vid påbyggnadsutbildning eller motsvaran-<br>de utbildning, där det för antagning fordras slut-<br>betyg från treårig utbildning i gymnasieskolan<br>och påbyggnadsutbildningen bygger vidare på<br>dessa kunskaper. Regeringen avsåg tidigare att<br>utfärda de närmare reglerna om gränsdragning-<br>en. Den ovan nämnda ordningen för beslut om<br>rätt till studiestöd för kompletterande utbild-<br>ningar innebär att gränsdragningsfrågan för ifrå-<br>gavarande utbildningar i stället bör ankomma på<br>Skolverket.</p>
<p>5.4.14 Utgiftsområde 16<br>Utbildning och<br>universitetsforskning</p>
<p>A16 Svenska EU-programkontoret för utbildning<br>och kompetensutveckling</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 17 163 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A16 Svenska EU-<br>programkontoret för utbildning och kompetensut-<br>veckling ökas med 1 500 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget Al Arbetsmarknads-<br>verkets förvaltningskostnader under utgiftsområde<br>14 minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Svenska EU-<br>programkontoret för utbildning och kompe-<br>tensutveckling har fr.o.m. den 1 januari 2000 ett<br>utvidgat ansvarsområde. På grund av överföring<br>av Europeiska Socialfondens mål 4, Adapt och<br>Employment, till Arbetsmarknadsverket har fi-<br>nansieringen av Svenska EU-programkontorets<br>fasta kostnader minskat. Regeringen föreslår<br>därför att anslaget Al 6 Svenska EU-<br>programkontoret för utbildning och kompetensut-<br>veckling ökas med 1 500 000 kronor och att an-<br>slaget Al Arbetsmarknadsverkets förvaltningskost-<br>nader under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>B52 Enskilda kommunala högskoleutbildningar<br>m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 543 659 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget B52 Enskilda</p>
<p>kommunala högskoleutbildningar m.m. ökas med<br>487 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget B52 Enkilda kommunala högskoleut-<br>bildningar m.m.</p>
<p>C3 Centrala studiestödsnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 343 250 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C3 Centrala studi-<br>estödsnämnden ökas med 20 000 000 kronor.</p>
<p>Avgifter för uppläggning av lån vid Centrala<br>studiestödsnämnden redovisas från och med<br>1 januari 2000 mot anslaget C3 Centrala<br>studiestödsnämnden i stället för mot inkomsttitel<br>2552.</p>
<p>För att finansiera det ökade anslaget och de<br>minskade inkomsterna skall anslaget B53 Sär-<br>skilda utgifter inom universitet och högskolor m. m.<br>minskas med 60 000 000 kronor.</p>
<p>121</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En väl funge-<br>rande studiestödsadministration prioriteras högt<br>av regeringen.</p>
<p>Regeringen anmälde i budgetpropositionen<br>för 2000 osäkerhet om det framtida anslagsbeho-<br>vet för Centrala studiestödsnämnden (CSN).<br>Regeringen föreslår nu att anslaget C3 Centrala<br>studiestödsnämnden ökas med 20 miljoner kro-<br>nor.</p>
<p>Därutöver föreslår regeringen att CSN skall få<br>disponera de avgiftsintäkter som tas ut för upp-<br>läggning av lån och som idag redovisas mot in-<br>komsttitel 2552. Regeringen gör den bedöm-<br>ningen att denna förändring ökar CSN:s resurser<br>med 80 miljoner kronor på årsbasis. Statsbudge-<br>tens inkomster minskas med motsvarande be-<br>lopp. Avgifternas karaktär av offentligrättsliga<br>avgifter förändras dock inte. Resurstillskottet in-<br>nevarande år finansieras till viss del genom att<br>anslaget B53 Särskilda utgifter inom universitet<br>och högskolor m. m. minskas med 60 000 000<br>kronor.</p>
<p>5.4.15 Utgiftsområde 17</p>
<p>Kultur, medier, trossamfund och<br>fritid</p>
<p>A2 Bidrag till allmän kulturverksamhet,<br>utveckling samt internationellt kulturutbyte och<br>samarbete</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 116 196 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till all-<br>män kulturverksamhet, utveckling samt internatio-<br>nellt kulturutbyte och samarbete ökas med<br>12 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Integrations-<br>och tillväxtfrämjande åtgärder i Oresundsregio-<br>nen är en angelägenhet för en rad politikområ-<br>den. I anslutning till arbetet med den fasta för-<br>bindelsen över Öresund pågår ett samarbete<br>mellan den danska och den svenska regeringen i<br>syfte att främja integration och dynamisk ut-<br>veckling i hela Öresundsregionen.</p>
<p>Det bilaterala projektet Kulturbro 2000 syftar<br>till att stärka samarbetet och bidra till att bygga<br>upp en ny regional identitet i Öresundsregionen<br>genom att skapa en dansk-svensk biennal för<br>bildkonst, design, teater, dans och musik. En ut-<br></p>
<p>gångspunkt är att den danska och den svenska<br>staten bidrar till finansieringen av projektets<br>första biennal som äger rum under hösten 2000.<br>För denna åtgärd har (prop. 1999/2000:1,<br>utg.omr. 17, bet. 1999/2000:KrUl, rskr.<br>1999/2000:87) under anslaget A2 Bidrag till all-<br>män kulturverksamhet, utveckling samt internatio-<br>nellt kulturutbyte och samarbete beräknats<br>2 500 000 kronor. För att motsvara den danska<br>statens insats behövs ytterligare 12 500 000 kro-<br>nor. Regeringen föreslår därför att det nämnda<br>anslaget ökas med 12 500 000 kronor.</p>
<p>E2 Ersättningar och bidrag till konstnärer</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 252 184 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E2 Ersättningar och<br>bidrag till konstnärer ökas med 7 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I enlighet med<br>förslag i propositionen Konstnärernas villkor<br>(prop. 1997/98:87, bet. 1997/98:KrU13, rskr.<br>1997/98:303) samt i budgetpropositionen för<br>1999 (prop. 1998/99:1, utg. omr. 17, bet.<br>1998/99:KrUl, rskr. 1998/99:55) tillfördes kul-<br>turområdet 22,5 miljoner kronor under tiden 1<br>januari 1999 - 30 juni 2000 (15 miljoner kronor<br>på årsbasis) för genomförande av flera olika stöd-<br>insatser riktade till konstnärer. Under samma pe-<br>riod har under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad<br>och arbetsliv genomförts försök med en tredje<br>anställningsform inom teatern (TeaterAlliansen),<br>med arbetsförmedling vid centrumbildningarna<br>samt med tydligare kriterier avseende vilka som<br>skall ha rätt till arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>med inriktning mot den konstnärliga arbets-<br>marknaden. En utvärdering av försöksverksam-<br>heterna har nu redovisats. Regeringen gör be-<br>dömningen att försöken fallit väl ut och föreslår<br>därför en förlängning av samtliga försök året ut<br>och därmed även av de stödinsatser som riktats<br>mot konstnärer. Mot denna bakgrund föreslår<br>regeringen att anslagsnivån höjs med 7 500 000<br>kronor. Därutöver finansieras förlängningen av<br>försöken med TeaterAlliansen samt försöket<br>med arbetsförmedling vid centrumbildningarna<br>inom ramen för utgiftsområde 14 Arbetsmark-<br>nad och arbetsliv.</p>
<p>122</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>F5 Arkivet för ljud och bild</p>
<p>Regeringens förslag: Arkivet för ljud och bild skall<br>byta namn till Statens ljud- och bildarkiv den 1<br>januari 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Arkivet för ljud<br>och bild skall från och med den 1 januari 2001<br>byta namn till Statens ljud- och bildarkiv för att<br>det tydligare skall framgå att det är en statlig<br>myndighet. Med hänsyn till att riksdagens beslut<br>med anledning av budgetpropositionen fattas så<br>sent på året, är det av praktiska skäl lämpligt att<br>frågan behandlas redan nu. Förslaget föranleder<br>ändringar i lagen (1960:729) om upphovsrätt till<br>litterära och konstnärliga verk, lagen (1990:886)<br>om granskning och kontroll av filmer och video-<br>gram, lagen (1991:1559) med föreskrifter på<br>tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihets-<br>grundlagens områden och lagen (1993:1392) om<br>pliktexemplar av dokument.</p>
<p>N2 Lotteriinspektionen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 28 459 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget N2 Lotteriinspek-<br>tionen minskas med 2 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget N2<br>Lotteriinspektionen bör minskas med 2 000 000<br>kronor för att finansiera ökningen av anslaget B9<br>Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m.<br>under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg.</p>
<p>5.4.16 Utgiftsområde 18<br>Samhällsplanering,<br>bostadsförsörjning och byggande</p>
<p>A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 7 000 000 kro-<br>nor. Något bemyndigande för regeringen att in-<br>gå ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, såvitt avser ramanslaget A8 Bidrag<br>till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om bi-<br>drag som inklusive tidigare gjorda åtaganden in-<br>nebär utgifter på högst 7 000 000 kronor under<br>år 2001.</p>
<p>I ärenden där beslut om bidrag fattats tidigare,<br>men där begäran om utbetalning ännu inte skett,<br>skall åtgärderna vara slutförda och begäran om<br>bidrag kommit in senast den 1 juh 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen be-<br>slutade hösten 1998 (prop. 1998/1999:1, bet.<br>1998/99:BoUl, rskr. 1998/99:59) att bidragsgiv-<br>ningen till åtgärder mot radon i bostäder skulle<br>begränsas av en årlig ram. För budgetåret 1999 -<br>och senare även för år 2000 - beslutades en ram<br>om 7 miljoner kronor. Som en följd av denna be-<br>gränsning kom beviljande av bidrag att stoppas<br>under 1999.</p>
<p>Regeringen anser att ett stopp på beviljanden<br>under nuvarande budgetår kan skapa osäkerhet<br>för enskilda beträffande om och när de kan få<br>stöd. Vidare kan det antas att sådan osäkerhet<br>medför att färre kommer att åtgärda sina radon-<br>hus. Åtgärder måste därför vidtas för att möjlig-<br>göra fortsatt beviljande av bidrag under år 2000.</p>
<p>Regeringen föreslår därför att</p>
<p>- regeringen bemyndigas att bevilja nya ansök-<br>ningar med stöd av ett beställningsbemyndigan-<br>de,</p>
<p>- ärenden där bidrag redan beviljats skall slutfö-<br>ras och att begäran om utbetalning skall komma<br>in senast vid ett visst datum.</p>
<p>Regeringen avser också att ändra bestämmel-<br>serna så att när nya ansökningar beviljas skall en<br>sista dag bestämmas för när åtgärden skall ha<br>slutförts respektive när begäran om utbetalning<br>senast skall ha kommit in.</p>
<p>Enligt regeringens bedömning bör beställ-<br>ningsbemyndigandet uppgå till 7 000 000 kronor.</p>
<p>A10 Bostadsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 5 670 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A10 Bostadsbidrag<br>minskas med 500 000 000 kronor.</p>
<p>123</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Utgifterna för<br>bostadsbidrag är starkt beroende av inkomst-,<br>boendekostnads- och arbetslöshetsutvecklingen<br>och därmed av den samhällsekonomiska utveck-<br>lingen i stort. Sjunkande arbetslöshet och ökade<br>reallöner innebär att samhällets kostnader för<br>bostadsbidrag minskar. Mot bakgrund av den<br>senaste ekonomiska bedömningen kan därför<br>anslaget A10 Bostadsbidrag minskas med<br>500 000 000 kronor.</p>
<p>A12 Investeringsbidrag för anordnande av<br>bostäder för studenter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål inte uppfört något anslag eller något<br>bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000 inom utgiftsområde 18 Samhälls-<br>planering, bostadsförsörjning och byggande be-<br>sluta om stöd till investeringar för anordnande av<br>bostäder för studenter som innebär utgifter på<br>högst 400 000 000 kronor under åren 2001 och<br>2002.</p>
<p>Ett nytt ramanslag A12 Investeringsbidrag för<br>anordnande av bostäder för studenter på 1 000 000<br>anvisas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Den snabba ut-<br>byggnaden av antalet utbildningplatser vid hög-<br>skolor har ökat efterfrågan på ytterligare stu-<br>dentbostäder och på vissa orter kan kötiden för<br>en studentbostad vara ca ett år vid höstterminens<br>start.</p>
<p>Det är angeläget att detta bostadsbehov kan<br>tillgodoses och att den nyproduktion som be-<br>hövs kommer igång snabbt. Regeringen föreslår<br>därför att ett tillfälligt investeringsbidrag lämnas<br>för anordnande av nya studentbostäder genom<br>ny- eller ombyggnad och som medför ett till-<br>skott av bostadslägenheter. Bidraget bör lämnas<br>för bostäder som tillkommer genom sådana ny-<br>och ombyggnader som stöds med statlig bo-<br>stadsbyggnadssubvention men för vilka annat<br>statligt investeringsstöd inte lämnas samtidigt.<br>Bidrag bör lämnas med upp till 15 procent av bi-<br>dragsunderlaget för räntebidrag enligt förord-<br>ningen (1992:986) om statlig bostadsbyggnads-<br>subvention. Bidragsunderlaget för det statliga<br>räntestödet reduceras inte med bidragsbeloppet.<br>Bidrag bör lämnas med högst 40 000 kronor för<br>varje rum i lägenheter för en eller två studerande.</p>
<p>Investeringsbidrag bör kunna lämnas för ny-<br>och ombyggnadsprojekt som påbörjas under ti-<br>den 13 april 2000-31 december 2002 och som<br>färdigställs inom ett och ett halvt år från påbör-<br>jandet. Regeringen kommer att utfärda närmare<br>bestämmelser för investeringsbidraget.</p>
<p>Bidragsgivningen rambegränsas så att bidrag<br>kan beviljas med högst 400 miljoner kronor.</p>
<p>För år 2000 föreslås att regeringen bemyndi-<br>gas att besluta om stöd som innebär utgifter på<br>högst 400 miljoner kronor under åren 2001-2002<br>med utbetalning tidigast 1 januari år 2001. Ut-<br>betalning av stöd avses inte komma att ske under<br>år 2000. Ett formellt anslagsbelopp bör anvisas<br>2000 för att ge bemyndigandet en lämplig an-<br>knytning till statsbudgeten.</p>
<p>5.4.17 Utgiftsområde 19</p>
<p>Regional utjämning och utveckling</p>
<p>Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 1 303 850 000<br>kronor. Regeringen har vidare ett bemyndigande<br>att besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda<br>åtaganden innebär utgifter på högst<br>1 688 000 000 kronor under åren 2001-2008.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under 2000, såvitt avser ramanslaget Al Allmän-<br>na regi.onalpolitiska åtgärder, ingå ekonomiska<br>förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åta-<br>ganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000<br>kronor under åren 2001-2008.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För budgetåret<br>2000 har riksdagen beslutat att regeringen får in-<br>gå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidiga-<br>re gjorda åtaganden innebär utgifter på högst<br>1 688 000 000 kronor under åren 2001-2008.<br>Anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder<br>uppgår till 1 303 850 000 kronor för budgetåret<br>2000.</p>
<p>De åtgärder för vilka åtaganden kan göras är<br>ofta mycket långsiktiga. Det gäller t.ex. syssel-<br>sättningsbidrag och andra regionalpolitiska fö-<br>retagsstöd.</p>
<p>Även beslut om företagsstöd, som till viss del<br>medfinansieras av medel från EG:s strukturfon-<br>der, sker med stöd av bemyndigandet knutet till<br>anslaget Al Allmänna regionalpolitiska åtgärder.<br>Detta innebär att medlen blir ett tillskott till</p>
<p>124</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>verksamheten dvs. möjliggör en ökad stödkapa-<br>citet för länen. Medel från EG:s strukturfonder<br>utbetalas i efterskott från anslaget A9 Europeiska<br>regionala utvecklingsfonden perioden 2000-2008<br>till länsstyrelserna och de regionala självstyrelse-<br>organen sedan kostnaderna uppstått.</p>
<p>För att undvika snedvridning mellan långsik-<br>tiga och kortsiktiga åtaganden behöver en lämp-<br>lig balans finnas mellan anslagets respektive be-<br>myndigandets storlek. Regeringen anser att den<br>nuvarande bemyndiganderamen inte i tillräckligt<br>stor utsträckning möjliggör nya åtaganden för<br>åren 2001-2008. Bemyndigandet att ingå eko-<br>nomiska förpliktelser bör därför höjas med<br>900 000 000 kronor.</p>
<p>A7 Statens institut för regionalforskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 8 068 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A7 Statens institut<br>för regionalforskning ökas med 36 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget A7 Statens institut för regionalforskning.</p>
<p>A13 IT-infrastruktur: Regionala transportnät</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag A13 IT-<br>infrastruktur: Regionala transportnät på</p>
<p>400 000 000 kronor anvisas. Finansiering sker<br>genom att anslaget Al Allmänna regionalpolitiska<br>åtgärder minskas med 75 000 000 kronor och ge-<br>nom att anslaget A4 Ersättning för nedsättning av<br>socialavgifter minskas med 150 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I proposition<br>Ett informationssamhälle för alla (prop.<br>1999/2000:86) föreslår regeringen att som en del<br>av ett nationellt IT-infrastrukturprogram skall<br>stöd kunna lämnas till finansiering av utbyggnad<br>av regionala transportnät som inte kommer till<br>stånd på kommersiella grunder. I propositionen<br>finns en närmare beskrivning av varför regional-<br></p>
<p>politiska medel till en del bör bidra till att finan-<br>siera genomförandet av dessa åtgärder.</p>
<p>Regeringen konstaterar således att tillgång till<br>modern informationsteknik till konkurrenskraf-<br>tiga priser bör finnas för att näringslivet i hela<br>landet skall kunna utvecklas så att det bidrar till<br>den ekonomiska tillväxten. För att hela Sverige<br>skall leva och utvecklas bör även företag i regio-<br>nalpolitiskt prioriterade regioner snabbt få till-<br>gång till denna teknik så att de kan konkurrera<br>på mer likvärdiga villkor med företag i övriga<br>landet.</p>
<p>Mot bakgrund av främst den stora betydelsen<br>av att även företag i de regionalpolitiskt mest ut-<br>satta områdena får del av den moderna informa-<br>tionsteknikens alla fördelar men även av att EG-<br>kommissionen har allvarliga invändningar mot<br>och ännu inte har godkänt stödformen nedsatta<br>socialavgifter, är regeringens bedömning att det<br>inte är försvarligt att längre vänta på att stödfor-<br>men eventuellt skall komma att godkännas av<br>EG-kommissionen i en oviss framtid och i<br>mycket inskränkt omfattning. De regionalpoli-<br>tiska medlen som frigörs bör i stället tills vidare<br>användas för att på andra sätt förbättra förutsätt-<br>ningarna för näringslivet i de regionalpolitiskt<br>mest utsatta områdena, dvs. i huvudsak de områ-<br>den som tidigare haft nedsatta socialavgifter. Ut-<br>nyttjande av delar av befintligt anslagssparande<br>på Landsbygdslån, som uppstått i samband med<br>att riksdagen beslutat om avskaffande av regio-<br>nala utvecklingslån, samt av hittills outnyttjade<br>medel för Allmänna regionalpolitiska åtgärder<br>bedöms inte väsentligt påverka de hittillsvarande<br>regionalpolitiska insatsernas omfattning.</p>
<p>Regeringen bedömer vidare att det för ut-<br>vecklingen av nuvarande och ett lönsamt framti-<br>da näringsliv i bl.a. de områden där nedsättning<br>av socialavgifter har gällt, är viktigare att företa-<br>gen snabbt tillförsäkras tillgång till ett transport-<br>nät för den moderna informationstekniken och<br>nättjänster på konkurrenskraftiga villkor, än att<br>de erhåller den generella kompensation som ned-<br>satta socialavgifter hittills inneburit. Detta bör<br>enligt regeringen bl.a. ske genom stöd till finan-<br>siering av regionala transportnät.</p>
<p>Regeringen föreslår att för det angivna ända-<br>målet anvisas ett nytt ramanslag benämnt A13<br>IT-infrastruktur: Regionala transportnät på<br>400 000 000 kronor. Dessa utgifter finansieras<br>genom att anslaget Al Allmänna regionalpolitiska<br>åtgärder minskas med 75 000 000 kronor och an-<br>slaget A4 Ersättning för nedsättning av socialav-<br>gifter minskas med 150 000 000 kronor. Vidare</p>
<p>125</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>avser regeringen att dra in 175 000 000 kronor av<br>anslagssparandet på anslaget A2 Landsbygdslån.</p>
<p>5.4.18 Utgiftsområde 20</p>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p>
<p>A2 Miljöövervakning m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 132 297 000<br>kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande<br>att ingå ekonomiska förpliktelser på högst<br>16 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Mil-<br>jöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktel-<br>ser som inklusive tidigare gjorda åtaganden inne-<br>bär utgifter på högst 46 000 000 kronor under år<br>2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Syftet med mil-<br>jöövervakningen är att beskriva miljötillståndet<br>och förändringar av miljötillståndet. För att för-<br>bättra förutsättningarna för planering och ge-<br>nomförande av miljöövervakningen är det nöd-<br>vändigt att kunna fatta beslut som medför<br>utfästelser om utgifter för kommande budgetår.<br>Regeringen bör därför få ett bemyndigande som<br>innebär att beslut i ökad omfattning kan fattas<br>under år 2000 som medför utgifter under år<br>2001. Bemyndigandet bör höjas från 16 miljoner<br>kronor till 46 miljoner kronor.</p>
<p>A4 Sanering och återställning av förorenade<br>områden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 65 000 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, i fråga om ramanslaget A4 Sane-<br>ring och återställning av förorenade områden, ingå<br>ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare<br>gjorda åtaganden innebär utgifter på högst<br>60 000 000 kronor under år 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enskilda efter-<br>behandlingsprojekt har ofta förberedelsetider på<br>1-3 år och en därpå följande genomförandetid<br></p>
<p>som är ungefär lika lång. En flerårsplanering av<br>efterbehandlingsprojekten förbättrar förutsätt-<br>ningarna för genomförande, förenklar förhand-<br>lingar med ansvariga samt möjliggör tidsmässiga<br>och ekonomiska fördelar genom samordning av<br>flera projekt. Regeringen bör därför få ett be-<br>myndigande som innebär att beslut kan fattas<br>under år 2000 som medför utgifter under år<br>2001.</p>
<p>A5 Miljöforskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, i fråga om ramanslaget A5 Miljö-<br>forskning, ingå ekonomiska förpliktelser som in-<br>klusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter<br>på högst 30 000 000 kronor under år 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Enskilda forsk-<br>ningsprojekt har ofta längre genomförandetid än<br>ett år. För att förbättra förutsättningarna för<br>projektens planering bör det vara möjligt att fatta<br>beslut som innebär utfästelser om utgifter för<br>kommande budgetår. Regeringen bör därför få<br>ett bemyndigande som innebär att beslut kan<br>fattas under år 2000 som medför utgifter under<br>år 2001.</p>
<p>5.4.19 Utgiftsområde 21</p>
<p>Energi</p>
<p>Al Statens energimyndighet</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 113 768 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Statens ener-<br>gimyndighet ökas med 4 870 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget Al Statens energimyndighet.</p>
<p>126</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>B5 Energiteknikstöd</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 130 000 000<br>kronor. Vidare har regeringen ett bemyndigande<br>att ingå ekonomiska förpliktelser som medför<br>utgifter på högst 520 000 000 kronor under åren<br>2001-2004.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000 i fråga om ramanslaget B5 Energi-<br>teknikstöd besluta om stöd till utveckling av ny<br>teknik inom energiområde som inklusive tidigare<br>gjorda åtaganden innebär utgifter om högst<br>520 000 000 kronor under åren 2001-2005.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo-<br>sitionen för 2000 bemyndigade riksdagen rege-<br>ringen att besluta om stöd som medför utgifter<br>under åren 2001-2004. Medel från detta anslag<br>disponeras bland annat för ett forsknings-, ut-<br>vecklings-, och demonstrationsprogram som<br>skall bidra till att minska vägtrafikens miljöför-<br>störing och därmed skapa stabila förutsättningar<br>för en långsiktigt konkurrenskraftig fordonsin-<br>dustri. Programmet bedrivs i samarbete mellan<br>staten och näringslivet under en sexårsperiod<br>med början år 2000 och åtaganden bör kunna gö-<br>ras för hela programperioden. Riksdagen bör<br>därför bemyndiga regeringen att besluta om så-<br>dana åtaganden även för år 2005.</p>
<p>B10 Ersättning för vissa kostnader vid avveckling<br>av en reaktor i Barsebäcksverket</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett nytt ramanslag B10 Er-<br>sättning för vissa kostnader vid avveckling av en<br>reaktor i Barsebäcksverket förs upp på statsbud-<br>geten. Anslaget anvisas med 430 000 000 kronor<br>och skall användas för ersättning till Barsebäcks<br>Kraft AB (BKAB) för de särskilda kostnader<br>som uppstår vid singeldrift i Barsebäcksverket,<br>till följd av avställningen av den första reaktorn i<br>verket. Vidare skall anslaget användas för utbe-<br>tala ersättning till BKAB för merkostnader för<br>avställnings- och servicedrift för den avställda<br>reaktorn.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen be-<br>slutade den 5 februari 1998 med stöd av lagen<br></p>
<p>(1997:1320) om kärnkraftens avveckling att rät-<br>ten att driva kärnkraftsreaktom Barsebäck 1 för<br>att utvinna kärnenergi skulle upphöra vid ut-<br>gången av juni år 1998.</p>
<p>Regeringsrätten beslutade den 14 maj 1998 om<br>inhibition av regeringens beslut om stängning av<br>Barsebäck 1 före den 1 juli 1998. Den 16 juni<br>1999 meddelade regeringsrätten att regeringens<br>beslut skall stå fast. Emellertid skulle rätten att<br>driva kärnkraftsreaktom Barsebäck 1 inte upp-<br>höra förrän vid utgången av november 1999.</p>
<p>Den 30 november 1999 slöts ett förslag till<br>ramavtal om förtida avveckling av en reaktor i<br>Barsebäcksverket mellan staten, Sydkraft AB och<br>Vattenfall AB. Samtidigt ställdes Barsebäck 1 av.<br>Förslag till åtaganden för staten som följer av<br>avtalet om ersättning i samband med stängning-<br>en av Barsebäcksverket har underställts riksda-<br>gen för godkännande (prop. 1999/2000:63).</p>
<p>Enligt avtalet har Sydsvenska Värmekraftak-<br>tiebolaget (SVKAB) och Barsebäck Kraft AB<br>(BKAB) rätt till ersättning i form av pengar för<br>vissa kostnader som uppstår till följd av avställ-<br>ningen av Barsebäck 1. Det rör sig om särskilda<br>merkostnader som uppstår till följd av att enbart<br>en av kraftverkets reaktorer får drivas för utvin-<br>ning av kärnenergi, s.k. singeldrift. Denna ersätt-<br>ning uppgår till 12 miljoner kronor avseende år<br>1999 och 170 miljoner kronor för år 2000. Vidare<br>rör det sig om kostnader för avställnings- och<br>servicedrift av Barsebäck 1. Denna ersättning<br>uppgår till 20 miljoner kronor för år 1999 och<br>228 miljoner kronor för år 2000. Sammantaget<br>beräknas alltså 430 miljoner kronor behöva be-<br>talas ut som ersättning för kostnader som belö-<br>per sig på åren 1999 och 2000. Ersättningen skall<br>utbetalas månadsvis i efterskott och de angivna<br>beloppen skall uppräknas med nettoprisindex.<br>De första utbetalningarna blir aktuella i anslut-<br>ning till tillträdesdagen, som kan infalla tidigast<br>en månad efter det slutliga godkännande av av-<br>talet.</p>
<p>5.4.20 Utgiftsområde 22<br>Kommunikationer</p>
<p>A2 Väghållning och statsbidrag</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 12 834 719 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>127</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, i fråga om ramanslaget A2 Väg-<br>hållning och statsbidrag, fatta beslut om bidrag till<br>enskilda vägar som medför utgifter på högst<br>566 000 000 kronor under år 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: En mindre del<br>av anslaget används för bidrag till enskilda vägar.<br>Beslut om bidrag fattas vanligen ett år innan det<br>är aktuellt att betala ut bidraget. Sådan beslut om<br>bidrag bör fattas med stöd av ett bemyndigande.<br>Regeringen bör därför ges ett bemyndigande att<br>ingå sådana ekonomiska förpliktelser. Den före-<br>slagna omfattningen på bemyndigandet motsva-<br>rar den bedömda bidragsvolymen.</p>
<p>Cl Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader<br>för vissa myndighetsuppgifter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 11 206 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Post- och tele-<br>styrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndig-<br>hetsuppgifter skall också kunna användas till åt-<br>gärder i form av projekt och stöd till utbyggnad<br>av IT-infrastrukturen.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I proposition<br>1999/2000:86 Ett informationssamhälle för alla<br>presenterar regeringen ett antal förslag till pro-<br>jekt samt förslag till utbyggnad av IT- in-<br>frastruktur som bedöms som angelägna för att<br>understödja utvecklingen inom delar av IT-<br>området. Regeringen anser att anslaget C1 Post-<br>och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa<br>myndighetsuppgifter skall kunna användas till att<br>finansiera vissa av dessa projekt och delar av ut-<br>byggnaden av IT-infrastrukturen.</p>
<p>C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för<br>alarmeringstjänst enligt avtal.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 140 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget C4 Ersättning till<br>SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt<br>avtal ökas med 4 000 000 kronor. Finansiering<br>sker genom att anslaget C2 Upphandling av sam-<br>hällsåtaganden minskas med 4 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget har vi-<br>sat sig vara otillräckligt för att SOS Alarm Sveri-<br>ge AB ska kunna fullgöra sin uppgift enligt avtal.<br>En förstärkning är nödvändig för att alarmfunk-<br>tionen i samhället skall fungera tillfredsställande.<br>Anslaget C4 Ersättning till SOS Alarm Sverige<br>AB för alarmeringstjänst enligt avtal bör därför<br>höjas med 4 000 000 kronor. Finansiering sker<br>genom att anslaget C2 Upphandling av samhälls-<br>åtaganden minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>Dl Ersättning till Statens järnvägar i samband<br>med utdelning från AB Swedcarrier</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 50 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Dl Ersättning till<br>Statens järnvägar i samband med utdelning från<br>AB Swedcarrier minskas med 17 000 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen fö-<br>reslår att anslaget Dl Ersättning till Statens järn-<br>vägar i samband med utdelning från AB Swedcar-<br>rier minskas med 17 000 000 kronor för att<br>finansiera ökade utgifter på anslaget A5 Sveriges<br>geologiska undersökning: Geologisk undersök-<br>ningsverksamhet m.m. under utgiftsområde 24<br>Näringsliv.</p>
<p>D2 Rikstrafiken</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 10 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget D2 Rikstrafiken<br>ökas med 542 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget D2 Rikstrafiken.</p>
<p>128</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>El Statens väg- och transportforskningsinstitut</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 30 099 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget El Statens väg- och<br>transportforskningsinstitut ökas med 2 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget El Statens väg och transportforsknings-<br>institut.</p>
<p>E2 Kommunikationsforskningsberedningen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 155 851 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget E2 Kommunika-<br>tionsforskningsberedningen ökas med 1 365 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget E2 Kommunikationsforskningsberedningen.</p>
<p>Ändringar i telelagen</p>
<p>Regeringens förslag och bedömning: I telelagen<br>införs en skyldighet för vissa operatörer på mo-<br>biltelemarknaden att låta abonnenter hos andra<br>operatörer sända och ta emot telemeddelanden<br>via sitt nät, s.k. nationell roaming.</p>
<p>Den som har ett telenät för mobila teletjänster<br>och som innehar ett tillstånd att tillhandahålla<br>mobila teletjänster eller nätkapacitet skall tillgo-<br>dose en begäran om nationell roaming. Nya till-<br>ståndshavare för mobila teletjänster eller nätka-<br>pacitet skall ha rätt till roaming under sju år.<br>Rättigheten gäller inte om operatören själv har<br>täckning i området. Skyldigheten omfattar bara<br>tjänster som båda tillståndshavarna tillhandahål-<br>ler och under förutsättning att det är en tjänst<br>den operatör som skall tillgodose en begäran om<br>roaming tillhandahåller enligt ett tillstånd denne<br>innehaft i mer än fem år. Priser och övriga villkor<br></p>
<p>för nationell roaming skall bestämmas på mark-<br>nadsmässig grund. En begäran om roaming skall<br>tillgodoses på villkor som är konkurrensneutrala<br>och ickediskriminerande. Tillsynsmyndigheten<br>får meddela undantag från skyldigheten till roa-<br>ming om det finns särskilda skäl.</p>
<p>Post- och telestyrelsens förslag om att i sin<br>tillsyn särskilt uppmärksamma frågor om natio-<br>nell roaming enligt 23 b § genomförs inte. Till-<br>synsmyndighetens befogenhet att i vissa frågor<br>dels bestämma när förhandling mellan parterna<br>skall vara avslutad, dels på ansökan av en part be-<br>sluta vad som skall gälla mellan parterna skall inte<br>omfatta tvister om villkor för nationell roaming<br>enligt 23 b §.</p>
<p>Ärendet och dess beredning: Regeringen har i<br>propositionen Okad konkurrens på mobiltele-<br>marknaden (prop. 1999/2000:57) nyligen före-<br>lagt riksdagen ett förslag som innebär att en<br>skyldighet införs för tillståndshavare som inne-<br>har ett telenät för mobila teletjänster, att i den<br>mån det finns tillgänglig kapacitet, på mark-<br>nadsmässiga villkor upplåta nätkapacitet till and-<br>ra. Skyldigheten gäller inte i förhållande till andra<br>tillståndshavare.</p>
<p>Under beredningen av det ärendet har syn-<br>punkter framförts på att det finns ett behov av<br>s.k. nationell roaming för att komplettera den<br>föreslagna lagstiftningen. Post- och telestyrelsen<br>har i en skrivelse den 17 december 1999 i det<br>syftet föreslagit vissa ändringar i telelagen<br>(1993:597). Skrivelsen har remissbehandlats. En<br>sammanställning av remissyttrandena finns till-<br>gänglig i Näringsdepartementet (NI 999/12996/<br>ITFoU). Vidare har myndigheten i en skrivelse<br>den 22 februari 2000 lämnat vissa förtydliganden.<br>Ett remissmöte har hållits den 2 mars 2000. Ett<br>protokoll från mötet finns tillgängligt i ärendet.<br>Remissinstanserna har givits tillfälle att lämna<br>synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss.</p>
<p>Regeringen beslutade den 21 mars 2000 att in-<br>hämta Lagrådets yttrande över lagförslaget. Lag-<br>rådet lämnade förslaget utan erinran. Några re-<br>daktionella ändringar har gjorts i förhållande till<br>den lagtext som remitterades till Lagrådet.</p>
<p>Post- och telestyrelsens förslag: Alla teleoperatö-<br>rer med tillstånd att tillhandahålla mobila tele-<br>tjänster eller nätkapacitet, och som för verksam-<br>heten innehar radioinfrastruktur för mobila<br>teletjänster, åläggs en skyldighet att på rimlig be-<br>gäran ingå avtal om nationell roaming med annan<br>sådan tillståndshavare. Rättigheten skall inte vara</p>
<p>129</p>
<p>5 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>tidsbegränsad. Det skall framgå av lagen att<br>myndigheten särskilt skall uppmärksamma skyl-<br>digheten till nationell roaming i sin tillsyn. Myn-<br>digheten skall vidare ha samma befogenhet att<br>bestämma när förhandling mellan parterna skall<br>vara avslutad och avgöra tvister om nationell ro-<br>aming som i fråga om tvister om samtrafik-<br>villkor. I övrigt överensstämmer myndighetens<br>förslag med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: Majoriteten av remissin-<br>stanserna stödjer i princip Post- och telestyrel-<br>sens bedömning att inträdesbarriärerna är så hö-<br>ga att det krävs ingrepp för att minska dessa.<br>Telia AB, Europolitan AB och Tele2 AB avstyr-<br>ker emellertid ändå förslaget med motiveringen<br>att frågan inte är tillräckligt utredd. MCI<br>Worldcom AB understryker att åtgärden bör va-<br>ra temporär. Länsrätten i Stockholm, Banverket,<br>Statskontoret, Nutek, Konsumentverket, IT-<br>kommissionen, MCI WorldCom AB och Te-<br>lenordia AB har inga invändningar mot Post-<br>och telestyrelsens förslag om vilka som skall ha<br>rättighet respektive skyldighet att ingå avtal om<br>nationell roaming. Telia AB och Industriförbun-<br>det anser att rätten till roaming måste begränsas<br>till nya operatörer som tilldelats UMTS-till-<br>stånd men som inte innehar en egen GSM-<br>infrastruktur. Europolitan AB och Tele2 AB an-<br>ser att rätten bör tillfalla en ny operatör. Kon-<br>kurrensverket, Europolitan AB, Tele2 AB och<br>Telia AB menar att rättigheten bör infalla först<br>då den nya operatören har uppnått en viss täck-<br>ning med sitt eget nät. Konkurrensverket, Euro-<br>politan AB, Tele2 AB, Telia AB, Sonera AB och<br>IT-företagen anser att rätten bör vara tidsbegrän-<br>sad. Europolitan AB, Tele2 AB och Telia AB an-<br>ser att skyldigheten endast bör föreligga då det<br>finns överkapacitet.</p>
<p>Majoriteten av remissinstanserna instämmer i<br>förslaget att ersättning bör bestämmas på mark-<br>nadsmässig grund. Telenordia AB och MCI<br>WorldCom AB menar emellertid att ersättning-<br>en bör vara kostnadsbaserad. Europolitan AB,<br>Tele2 AB och Telia AB avstyrker den föreslagna<br>tvistlösningen.</p>
<p>Bakgrund, och utgångspunkter: Utvecklingen på<br>den svenska mobiltelemarknaden har karaktäri-<br>serats av en kraftig tillväxt. Marknaden började<br>utvecklas redan i mitten av 50-talet men det<br>kraftiga genomslaget för mobiltelefonin kom i<br>samband med att de digitala GSM-näten (GSM -<br>Global System for Mobile Communications)<br>introducerades hösten 1992. Vid årsskiftet fanns<br>enligt MobilTeleBranschen, en branschorganisa-<br></p>
<p>tion för leverantörer, grossister och distributörer<br>samt återförsäljarorganisationer inom branschen,<br>ungefär 5 125 000 svenska mobilabonnemang<br>vilket innebär att Sverige är bland världens mest<br>mobiltelefontäta länder.</p>
<p>På den svenska marknaden finns för närvaran-<br>de tre mobiltelefonioperatörer: Telia Mobile AB,<br>Europolitan AB och Tele2 AB.</p>
<p>En bidragande orsak till att det inte finns fler<br>operatörer är att marknaden för mobiltelefoni på<br>ett avgörande sätt skiljer sig från den övriga te-<br>lemarknaden i det att tillgången till frekvenser är<br>begränsad. Detta innebär att det endast kan byg-<br>gas ett visst antal mobila telenät och på så sätt<br>begränsas antalet nätoperatörer. I dag är mobil-<br>telefoniföretagen vertikalt integrerade vilket in-<br>nebär att det i princip endast är de operatörer<br>som äger näten som har möjlighet att erbjuda<br>mobila teletjänster.</p>
<p>Utvecklingen på marknaden går snabbt och<br>omfattande arbete sker för att öka överförings-<br>hastigheterna i de mobila näten och att utveckla<br>framtidens system för mobil kommunikation.<br>Ofta talar man om den tredje generationens<br>system för mobil kommunikation, efter det<br>analoga NMT och det digitala GSM. Inom EU<br>har i december 1998 ett beslut fattats om ett<br>samordnat införande av ett system för mobil-<br>och trådlös kommunikation (UMTS — Universal<br>Mobile Telecommunications System) av tredje<br>generationen inom gemenskapen (nr<br>128/1999/EG). Med ökade överförings-<br>hastigheter möjliggörs t.ex. surfning på Internet<br>och användning av olika typer av multimedie-<br>tjänster. Utvecklingen bidrar också till att un-<br>derlätta t.ex. distansarbete och distansutbildning.</p>
<p>I propositionen Ökad konkurrens på mobil-<br>telemarknaden (prop. 1999/2000:57) lämnar re-<br>geringen en mer utförlig redogörelse av utveck-<br>lingen på mobiltelemarknaden. Regeringen gör<br>där bedömningen att konkurrensen på den<br>svenska mobiltelemarknaden behöver främjas<br>ytterligare. Konkurrensen utgör ett viktigt medel<br>för att uppnå de telepolitiska målen om bl.a. ef-<br>fektiva telekommunikationer, regional balans<br>samt mångfald och valfrihet för användarna. Re-<br>geringens bedömning grundar sig bl.a. på det<br>faktum att de priserbjudanden de tre operatörer-<br>na har - i synnerhet på privatmarknaden - är<br>tämligen lika och förefaller inte förändras nämn-<br>värt över tiden. Vidare har tjänsteleverantörer<br>haft mycket svårt att få tillgång till nätkapacitet<br>genom att sluta avtal med nätoperatörer på frivil-<br>lig basis. Regeringen anser att detta med stor</p>
<p>130</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>sannolikhet innebär att tillväxten och innova-<br>tionsförmågan bland tjänsteleverantörer häm-<br>mas. Detta innebär i dagsläget att användarnas<br>tillgång till mobila teletjänster i praktiken är be-<br>gränsat till det utbud som de tre mobiloperatö-<br>rerna väljer att erbjuda. Regeringen konstaterar<br>också att tillgången till mobil kommunikation<br>generellt blir allt mer betydelsefullt i samhället.<br>Det är också viktigt att inte försvåra integre-<br>ringen av fast och mobil kommunikation.</p>
<p>Under året kommer tillstånd för UMTS att<br>utfärdas i Sverige. Post- och telestyrelsen har i<br>februari remitterat förslag till kriterier för urvalet<br>av företag som skall få tillstånden. Post- och tele-<br>styrelsen föreslår att maximalt fem nya tillstånd<br>för UMTS utfärdas. Det finns vidare visst fre-<br>kvensutrymme för att tilldela ytterligare tillstånd<br>i GSM 900- och 1800-banden. Två av de fem till-<br>stånden för UMTS föreslås även ge möjlighet till<br>GSM-verksamhet. Detta kommer att innebära<br>ökade möjligheter för nya nätoperatörer att<br>etablera sig på marknaden. Regeringen menar att<br>även detta torde ha en positiv effekt för konkur-<br>renssituationen på mobiltelemarknaden.</p>
<p>Det finns emellertid inträdesbarriärer som<br>försvårar etableringen av nya mobila telenät. En<br>betydelsefull konkurrensfaktor på mobiltele-<br>marknaden är att kunna erbjuda sina kunder en<br>god geografisk täckning. Om inte operatören på<br>ett tidigt stadium kan erbjuda en sådan täckning<br>försämras kraftigt möjligheterna att etablera sig<br>på marknaden. Att etablera ett mobilt telenät är<br>emellertid såväl mycket kostsamt som tidskrä-<br>vande. Fysikaliska orsaker (radiobärvågens ut-<br>bredningsförmåga) gör också att en utbyggnad<br>för geografisk täckning blir flera gånger dyrare<br>för de operatörer som tilldelas de nya mobiltele-<br>tillstånden för UMTS där frekvenserna är i 2000<br>MHz-bandet i jämförelse med de operatörer som<br>tidigare byggt de etablerade GSM-näten i 900-<br>och 1800 MHz-bandet.</p>
<p>För närvarande sker betydande investeringar<br>för att öka överföringshastigheterna i de etable-<br>rade GSM-näten. Övergången till den tredje ge-<br>nerationens mobiltelefoni kommer sannolikt att<br>ske gradvis. I vissa regioner kommer man inled-<br>ningsvis att få nöja sig med den kapacitet som de<br>utbyggda GSM-näten erbjuder medan man i<br>andra redan tidigt kommer få tillgång till UMTS.<br>De befintliga GSM-operatörer som väljer att an-<br>söka om och som också erhåller UMTS-licenser<br>kommer att ha en betydande konkurrensfördel i<br>förhållande till nytillkommande UMTS-<br></p>
<p>operatörer genom sin redan starka ställning på<br>marknaden och sina redan utbyggda GSM-nät.</p>
<p>Roaming innebär att två operatörer avtalar om<br>att respektive operatörs abonnenter skall få möj-<br>lighet att nyttja den andre operatörens nät när<br>det egna nätet inte är tillgängligt. Internationell<br>roaming är mycket vanligt förekommande, dvs.<br>avtal mellan operatörer i olika länder, vilket in-<br>nebär att en abonnent hos en operatör i Sverige<br>kan använda sin mobiltelefon när han eller hon är<br>på resa i t.ex. Italien om den svenska operatören<br>har ett roamingavtal med den italienska operatö-<br>ren. Internationell roaming kan anses vara en bi-<br>dragande orsak till GSM-standardens framgång.</p>
<p>Genom nationell roaming kan en ny operatör<br>- oavsett om det är på GSM- eller UMTS-<br>marknaden - snabbt etablera sig på marknaden<br>och övervinna den konkurrensnackdel det inne-<br>bär att inte omedelbart ha ett fullt utbyggt nät.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag och bedöm-<br>ning: Enligt Post- och telestyrelsen kan två skil-<br>da utgångspunkter för att införa en skyldighet att<br>tillhandahålla nationell roaming identifieras. Vil-<br>ken utgångspunkt som anses vara viktigast får<br>betydelse för förslagets närmare utformning.</p>
<p>Enligt den första finns det vissa inträdesbarriä-<br>rer som försvårar en etablering av en ny nätope-<br>ratör på mobilmarknaden. Geografisk täckning<br>är en så viktig konkurrensfaktor att ingen ope-<br>ratör kan ge sig in på marknaden och få en lång-<br>siktigt hållbar ekonomisk bärighet för verksam-<br>heten om man inte på ett tidigt stadium kan<br>erbjuda sina kunder en god nationell täckning.<br>Eftersom det både är tids- och resurskrävande att<br>bygga ett mobilt telenät kommer ingen ny ope-<br>ratör att etablera sig om det inte införs en möj-<br>lighet att i viss utsträckning få tillgång till redan<br>etablerade nät.</p>
<p>Den andra utgångspunkten har en bredare an-<br>sats. Enligt denna finns det en samhällsekono-<br>miskt optimal nivå på investeringar i mobila tele-<br>nät som i dag överträffas av de investeringar som<br>görs av nuvarande nätoperatörer. Kostnaden för<br>dessa överinvesteringar betalas av mobiltele-<br>användarna via samtalsavgifterna. Enligt detta<br>synsätt har operatörerna i vissa delar av landet<br>gjort investeringar som knappast kan motiveras<br>utifrån den trafikmängd den egna kundkretsen<br>genererar i området. I andra delar finns motsatt<br>problem då inget nät alls etableras eftersom en<br>operatör inte räknar med att få tillräcklig trafik-<br>mängd för att motivera en utbyggnad. Om en<br>skyldighet att tillmötesgå begäran om nationell<br>roaming införs kan den som investerar i täckning</p>
<p>131</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>av ett nytt geografiskt område räkna med att inte<br>bara de egna abonnenterna trafikerar nätet utan<br>även abonnenter som tillhör flera andra nät.<br>Detta leder till en mer effektiv resursallokering.<br>Nationell roaming bör enligt detta synsätt vara<br>en permanent åtgärd.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att fler<br>nätoperatörer etableras på den svenska mobilte-<br>lemarknaden. Det gäller såväl nuvarande GSM-<br>marknad som den kommande marknaden för<br>UMTS-tjänster. Potentiella nya nätoperatörer<br>möter dock en mycket hög etableringströskel.<br>För att främja konkurrensen anser regeringen att<br>det är angeläget att minska dessa inträdesbarriä-<br>rer. Därför bör en skyldighet till nationell roa-<br>ming för vissa tillståndshavare införas i telelagen.</p>
<p>En sådan åtgärd bör leda till att fler operatörer<br>kan inleda verksamhet och erbjuda tjänster på<br>marknaden vilket främjar konkurrensen. Kon-<br>kurrensen utgör ett viktigt medel för att uppnå<br>de telepolitiska målen om bl.a. effektiva tele-<br>kommunikationer, regional balans samt mång-<br>fald och valfrihet för användarna. Det är inte<br>orimligt att anta att den ökade konkurrensen<br>också leder till en prispress.</p>
<p>Flera medlemsstater inom EU kommer eller<br>överväger att införa en skyldighet om nationell<br>roaming. Enligt en preliminär sammanställning<br>som UMTS Forum, en internationell intresseor-<br>ganisation för operatörer, myndigheter och till-<br>verkare som arbetar för ett framgångsrikt infö-<br>rande och utveckling av tredje generationens<br>system för mobil kommunikation, gjort visar att<br>i Belgien, Danmark, Frankrike, Spanien och<br>Storbritannien finns en skyldighet till nationell<br>roaming. Vissa andra medlemsstater har ännu<br>inte avgjort om man skall införa en skyldighet<br>eller inte.</p>
<p>Vad gäller den bredare ansats som Post- och<br>telestyrelsen framhåller i sitt förslag kan följande<br>anföras. Regeringen menar att det är angeläget<br>att användningen av mobila teletjänster har en<br>god geografisk spridning och att en effektiv re-<br>sursallokering sker, vilket gynnar användarna.<br>Emellertid är regeringen av den uppfattningen<br>att marknadens aktörer på egen hand har incita-<br>ment att t.ex. dela kostnaderna för en investering<br>i de fall det inte är lönsamt att ensam etablera ett<br>nät. Då geografisk täckning betraktas som en<br>betydelsefull konkurrensfaktor finns ett ömsesi-<br>digt intresse att genomföra gemensamma inves-<br>teringar. När sådana möjligheter finns förefaller<br>det mindre sannolikt att en operatör genomför<br>investeringar som inte är lönsamma.</p>
<p>En tvingande föreskrift bör inte omfatta annat<br>än vad som är nödvändigt för att uppnå det av-<br>sedda ändamålet. En lagstiftning om roaming<br>bör således enligt regeringens uppfattning vara<br>begränsad till att balansera den konkurrensnack-<br>del som den nyetablerade nätoperatören under<br>inledningsskedet har av att, i avsaknad av ett eget<br>utbyggt nät, inte kunna erbjuda sina abonnenter<br>en god täckning över landet.</p>
<p>Att införa en skyldighet för teleoperatörer<br>med tillstånd att tillhandahålla mobila teletjänster<br>eller nätkapacitet att tillgodose en begäran om<br>nationell roaming utgör ett komplement till det<br>förslag regeringen lämnat i propo-sition<br>1999/2000:57. Båda förslagen syftar ytterst till<br>att ytterligare främja konkurrensen på den<br>svenska mobiltelemarknaden. Det sistnämnda<br>förslaget syftar till att åstadkomma detta genom<br>att underlätta för tjänsteleverantörer som inte<br>har tillgång till ett eget mobilt telenät att få till-<br>gång till kapacitet i mobila telenät. Operatörer<br>som innehar telenät för mobila teletjänster är<br>undantagna från rätten att få tillträde till nätka-<br>pacitet. Föreliggande förslag syftar till främja<br>konkurrensen genom att underlätta för nya<br>nätoperatörer att etablera sig på marknaden. Så-<br>dana tjänsteleverantörer som inte innehar ett<br>eget mobilt telenät föreslås inte ha rätt att begära<br>avtal om nationell roaming.</p>
<p>De nuvarande nätoperatörerna har invänt att<br>förslaget inte är förenligt med bl.a. regerings-<br>formen och skyddet för äganderätten i Europa-<br>konventionen för de mänskliga rättigheterna och<br>har hänvisat till de skäl som fördes fram vid re-<br>missbehandlingen av Post- och telestyrelsens<br>förslag om tillträde till mobil nätkapacitet (prop.<br>1999/2000:57). Såväl regeringen som Lagrådet<br>fann att det förslaget, sådant det förelädes riks-<br>dagen, kunde godtas från dessa utgångspunkter.<br>Som flera remissinstanser påpekat finns stora<br>likheter mellan det förslaget och det föreliggan-<br>de. Nätoperatörerna gör dock gällande att detta<br>förslag till skillnad från det förra omfattar mer än<br>bara överkapacitet och därför i det avseendet in-<br>nebär ett större ingrepp i näringsverksamheten.<br>Regeringen delar emellertid inte den bedöm-<br>ningen. Som utvecklas närmare i det följande är<br>förslagen i detta avseende inte jämförbara. Bl.a.<br>är det i föreliggande förslag inte fråga om upplå-<br>telse av en viss kvantitet nätkapacitet utan om att<br>- i likhet med samtrafik - ställa sitt nät till förfo-<br>gande på visst sätt för förmedling av telemedde-<br>landen mellan abonnenter. Detta förslag innebär</p>
<p>132</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>enEgt regeringens mening inte en längre gående<br>förpliktelse än det förra förslaget.</p>
<p>I övrigt företer förslagen sådana likheter i frå-<br>ga om syfte - förbättra konkurrensen på mobil-<br>telemarknaden - och närmare utformning, sär-<br>skilt möjEgheten till marknadsmässig ersättning<br>och formen för tvistlösning, att regeringen inte<br>finner skäl att komma till en annan slutsats i frå-<br>ga om grundlagsenligheten och förenligheten<br>med Europakonventionen än den som redovisa-<br>des i den nu nämnda propositionen.</p>
<p>Som regeringen anförde ovan bör frågan om<br>roaming begränsas till att utjämna den konkur-<br>rensnackdel nya nätoperatörer har gentemot de<br>etablerade nätoperatörerna. Skyldigheten att<br>möjliggöra roaming föreslås i enlighet härmed<br>gälla den som har ett telenät för mobila tele-<br>tjänster och som innehar ett tillstånd att tillhan-<br>dahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet. Som<br>utvecklas nedan är skyldigheten begränsad på det<br>sättet att den avser endast tjänster som tillhanda-<br>hålls enligt ett tillstånd som innehafts i mer än<br>fem år. Under en sådan tid kan det generellt an-<br>tas att nätet byggts upp i en sådan utsträckning<br>att det är rimligt att en roamingskyldighet inträ-<br>der.</p>
<p>Nya tiUståndshavare för mobila teletjänster<br>eller nätkapacitet oavsett för vilket system till-<br>ståndet är meddelat skall ha rätt till roaming. Fle-<br>ra remissinstanser har framfört att med det syfte<br>roaming är avsedd att ha, bör rättigheten dels be-<br>gränsas i tiden, dels göras beroende av att den<br>nyetablerade operatören följer ett mer eller<br>mindre långtgående krav på en snabb utbyggnad<br>av nätet. Regeringen delar bedömningen att ro-<br>amingrättigheten bör tidsbegränsas. När det gäl-<br>ler frågan om vilka övriga krav som bör ställas på<br>den nye operatören är det viktigt att dessa inte<br>skapar ett nytt etableringshinder. Den föreva-<br>rande lagstiftningen är ju avsedd att komma till<br>rätta med existerande etableringshinder.</p>
<p>När Post- och telestyrelsen meddelar tillstånd<br>att tillhandahålla mobila teletjänster eller nätka-<br>pacitet för sådana tjänster knyts regelmässigt vis-<br>sa villkor om bl.a. krav på geografisk täckning till<br>tillståndet (jfr numera 15 § första stycket 4 tele-<br>lagen). EnEgt det utkast till föreskrifter Post-<br>och telestyrelsen remitterat har myndigheten vi-<br>dare för avsikt att använda geografisk täckning<br>som ett urvalskriterium vid den kommande in-<br>bjudan till ansökan om tredje generationens mo-<br>biltelefonisystem och om nya GSM-tillstånd.<br>Detta torde ha betydelse för de ansökande ope-<br>ratörernas åtaganden om utbyggnadstakt och<br></p>
<p>geografisk täckning av det nya systemet eller det<br>nya GSM-nätet. Om den sökande operatören<br>tiUdelas ett tillstånd efter ett urvalsförfarande<br>överförs täckningsåtagandet till ett till-<br>ståndsvillkor. Om villkoren inte efterlevs har<br>Post- och telestyrelsen möjlighet att meddela det<br>föreläggande som behövs. Ytterst har myndig-<br>heten möjlighet att återkalla tillståndet.</p>
<p>EnEgt regeringens bedömning är de kom-<br>mande tillståndsvillkoren om täckning i kombi-<br>nation med en tidsbegränsning av rätten till roa-<br>ming en väl avvägd balans mellan å ena sidan<br>intresset av att inte åstadkomma alltför höga eta-<br>bleringshinder och intresset av att skapa incita-<br>ment till en snabb nätutbyggnad å den andra. Vid<br>bedömning av rättighetens längd beaktas att den<br>behövliga tiden kan variera beroende på vilket<br>mobilsystem det är fråga om. En relativt snävt<br>bestämd tidsgräns innebär vidare ett incitament<br>till en snabbare utbyggnad än om tiden är längre.<br>En sådan kortare tidsperiod utgör också ett al-<br>ternativ till att ha ett särskilt utbyggnadskrav i<br>lagstiftningen som en förutsättning för roaming.<br>Man slipper därmed att ha två parallella utbygg-<br>nadskrav, ett i tillståndsvillkoren och ett annat i<br>lagen för den som vill få möjlighet till roaming.<br>En ytterligare fördel är att det överlämnas till<br>operatören att planera sin utbyggnad under roa-<br>mingtiden och inom ramen för det givna till-<br>ståndsvillkoret om täckning, vilket i vissa fall<br>grundar sig på det åtagande operatören själv gjort<br>i sin tillståndsansökan. Operatören kan då be-<br>döma vilken täckning som är konkurrenskraftig<br>när rättigheten till roaming löper ut och denne<br>därmed kan förlita sig endast till det egna nätet<br>för den fortsatta verksamheten. Av betydelse är<br>också från vilken tidpunkt tiden skall beräknas.<br>Det kan ofta dröja någon tid efter tillståndet<br>meddelas till dess verksamheten påbörjas. Med<br>beaktande av dessa omständigheter bör rätten till<br>roaming lämpligen begränsas till sju år från det<br>tillståndet meddelas. Därmed kommer en ope-<br>ratör under en kortare tid att såväl ha en rätt som<br>en skyldighet till roaming.</p>
<p>Liksom Post- och telestyrelsen anser regering-<br>en att skyldigheten till roaming bara bör gälla i<br>områden där den berättigade operatören saknar<br>egen täckning. Roamingmöjligheten kan i annat<br>fall användas för att förbättra kapaciteten i det<br>egna nätet. Detta bör komma till uttryck i lag-<br>texten.</p>
<p>Skyldigheten i den föreslagna lagstiftningen<br>föreslås gälla endast tillståndshavare som efter<br>ikraftträdandet meddelas ett tillstånd att till-</p>
<p>133</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>handahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet.<br>De tre etablerade GSM-näten är för närvarande<br>uppbyggda med stöd av två olika tillstånd enligt<br>telelagen för tillhandahållande av tjänster, dels i<br>900 Mhz-bandet, dels i 1800 Mhz-bandet. Telia<br>har därutöver tillstånd att tillhandahålla tjänster<br>enligt den analoga NMT-standarden. Om<br>nätoperatörerna också erhåller tillstånd att till-<br>handahålla mobila teletjänster eller nätkapacitet<br>enligt UMTS eller motsvarande standard kom-<br>mer meddelanden i respektive nät att förmedlas i<br>åtminstone tre olika frekvensband. För dessa tre<br>etablerade operatörer innebär den föreslagna<br>regleringen att den som erhåller ett nytt tillstånd<br>efter ikraftträdandet, exempelvis ett UMTS-<br>tillstånd, skall tillgodose en begäran om roaming.<br>Det framgår nedan att denna skyldighet i vissa<br>avseenden är begränsad.</p>
<p>Skyldigheten till nationell roaming innebär att<br>operatören som innehar det besökta nätet skall<br>möjliggöra för en kund hos en annan operatör att<br>via det nätet sända och ta emot telemeddelanden.<br>Frågan uppkommer då vilka tjänster som den be-<br>sökta operatören är skyldig att erbjuda.</p>
<p>Regeringen anser att samtliga de tjänster som<br>en operatör erbjuder i sitt hemmanät skall kun-<br>den kunna använda även när han eller hon besö-<br>ker ett annat nät i den utsträckning motsvarande<br>tjänst också erbjuds i det besökta nätet enligt ett<br>tillstånd som innehafts i mer än fem år. Den ope-<br>ratör som är skyldig att bedriva roaming bör un-<br>der utbyggnaden av ett nytt mobilsystem vara<br>fredad från skyldigheten till roaming i sådana<br>system. Detta innebär exempelvis att tjänster<br>som tillhandahålls enligt kommande UMTS-<br>tillstånd under fem år inte omfattas av roaming.<br>En förutsättning för roaming är vidare att detta<br>är tekniskt möjligt att åstadkomma för den be-<br>sökta operatören. Som närmare utvecklas nedan<br>föreslår regeringen att ersättningen för att upp-<br>låta sitt nät för nationell roaming skall bestäm-<br>mas på marknadsmässig grund. Så kallad seam-<br>less handover, dvs. att förbindelsen inte bryts vid<br>överkoppling mellan eget nät och det nät som<br>utnyttjas för roaming, bör också omfattas av ro-<br>amingskyldigheten om det är tekniskt möjligt att<br>införa funktionen.</p>
<p>Erbjuder den besökta operatören samma<br>tjänster föreligger således inga hinder. Om<br>emellertid den besökta operatören inte tillhanda-<br>håller en viss tjänst i sitt nät finns heller ingen<br>omedelbar skyldighet för den operatören att er-<br>bjuda tjänsten till kunder hos en annan operatör<br>som via roaming utnyttjar nätet. Parterna kan<br></p>
<p>dock via förhandlingar komma överens om att<br>även en sådan tjänst skall erbjudas och vilka vill-<br>kor för detta som i sådana fall skall gälla. I det fall<br>operatören som innehar det besökta nätet erbju-<br>der sina kunder vissa tjänster som operatören<br>vars kunder via roaming besöker det nätet inte<br>erbjuder, finns ingen skyldighet för den besökta<br>operatören att erbjuda de besökande kunderna<br>dessa tjänster.</p>
<p>Telia AB, Europolitan AB och Tele2 AB anser<br>att skyldigheten att upplåta sitt nät för roaming<br>endast bör föreligga i det fall överkapacitet råder.<br>Europolitan pekar bl.a. på att det förslag om till-<br>gång till nätkapacitet som regeringen lämnat i<br>proposition 1999/2000:57 om ökad konkurrens<br>på mobiltelemarknaden endast gäller i det fall<br>överkapacitet finns. Vidare understryker bolagen<br>att nätoperatörerna kan tvingas bygga ut sina nät<br>för att tillmötesgå en begäran om nationell roa-<br>ming.</p>
<p>Regeringen anser att skyldigheten att upplåta<br>sitt nät för roaming skall gälla vid varje tidpunkt.<br>Det finns skillnader mellan det förslag om till-<br>gång till nätkapacitet som lämnades i prop.<br>1999/2000:57 och föreliggande förslag. Det<br>förstnämnda förslaget riktar sig till tjänsteleve-<br>rantörer som inte har tillgång till ett eget mobilt<br>telenät och följaktligen inte själv kan välja att<br>bygga ut sitt nät. Störst efterfrågan uppkommer<br>därför rimligen i de områden och på de tider då<br>trafiken i näten är som störst. Eftersom upplåtel-<br>se av nätkapacitet enligt det förslaget innebär att<br>en viss mängd kapacitet ständigt eller under vissa<br>bestämda tider skall stå till förfogande uppkom-<br>mer omedelbart frågan om sådan kapacitet redan<br>finns tillgänglig eller om det krävs kapacitetsin-<br>vesteringar.</p>
<p>Föreliggande förslag riktar sig till nätoperatö-<br>rer vars nät är under uppbyggnad. Det är rimli-<br>gen så att en ny operatör väljer att inleda utbygg-<br>naden av det egna nätet i de områden där<br>trafikunderlaget är som störst. Trafiken som ge-<br>nereras via roaming får därför en annan geogra-<br>fisk fördelning än den fördelning operatörens<br>egna kunders trafik har. Ett avtal om nationell<br>roaming garanterar inte en viss mängd kapacitet<br>för den operatör vars kunder utnyttjar roaming. I<br>den mån tillgänglig kapacitet i nätet inte antas<br>vara tillräcklig för att möta den ökade trafik-<br>mängd som kan bli följden av ett avtal om roa-<br>ming blir detta föremål för förhandlingar mellan<br>parterna.</p>
<p>Som närmare utvecklas nedan föreslås skyl-<br>digheten att sluta sådana avtal ske på marknads-</p>
<p>134</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>mässiga villkor. Nationell roaming bör följaktli-<br>gen kunna genomföras under för båda parter<br>gynnsamma villkor. Kan den besökta operatören<br>visa att kraven på roaming innebär att investe-<br>ringskostnaderna ökar bör dessa kostnader åter-<br>speglas i de villkor parterna kommer överens om.</p>
<p>Frågan om överkapacitet har ett nära samband<br>med frågan om operatörernas rätt att prioritera<br>sina egna kunder i nätet framför kunder som an-<br>vänder nätet via roaming. Om egna kunder har<br>samma prioritet som gästande kunder så har des-<br>sa samma möjlighet att utnyttja tjänsten. Om<br>nätoperatören har rätt att prioritera sina kunder<br>framför de gästande kunderna kommer de sist-<br>nämnda regelmässigt att få sämre tillgänglighet<br>under tider med stor trafikanhopning. Regering-<br>en anser att en sådan situation avsevärt skulle<br>försvåra möjligheterna att sluta avtal om natio-<br>nell roaming vilket i sin tur skulle försämra chan-<br>serna till nyetableringar. Rätten till nationell ro-<br>aming bör därför avse lika prioritet. Det bör så-<br>ledes ankomma på varje nätinnehavare att<br>erbjuda villkor som är ickediskriminerande i för-<br>hållande till vad denne tillämpar för sin egen<br>verksamhet och, om det finns flera andra till-<br>ståndshavare, är konkurrensneutrala i förhållan-<br>det mellan dessa. Se vidare författningskom-<br>mentaren. Eventuell roaming med lägre prioritet<br>är dock en förhandlingsfråga där ersättningen<br>rimligen anpassas därefter.</p>
<p>Av det anförda framgår att för att syftet med<br>förslaget skall uppfyllas krävs att skyldigheten att<br>tillgodose en begäran om nationell roaming gäl-<br>ler vid varje tidpunkt och med lika prioritet.</p>
<p>Regeringen föreslår att priser och andra villkor<br>för nationell roaming skall bestämmas på mark-<br>nadsmässig grund. Ett viktigt skäl för detta är att<br>överenskommelser om nationell roaming så långt<br>möjligt bör ingås utan ingripande av myndighe-<br>ter. Ett annat viktigt skäl är att den föreslagna<br>skyldigheten inte skall utgöra en ekonomisk<br>börda för nätoperatörerna. Detta skulle i sin tur<br>kunna innebära en konkurrensnackdel för dessa i<br>förhållande till nytillkommande operatörer i<br>stället för att bara jämna ut konkurrensförhållan-<br>dena. Ersättningen kan därför inte baseras på<br>kostnaderna såsom förordas av Telenordia AB<br>och MCI WorldCom AB. Regeringen vill emel-<br>lertid understryka att det inte är ett marknads-<br>mässigt slutkundpris det är fråga om. I stället av-<br>ses ett pris som är marknadsmässigt i<br>grossistledet.</p>
<p>Marknadsmässiga villkor innebär att en skälig<br>avkastning på gjorda och framtida investeringar<br></p>
<p>beaktas. Operatören måste ha möjlighet att er-<br>hålla en skälig ersättning för kostnader och<br>eventuella kapacitetshöjande investeringar som<br>blir nödvändiga för att bibehålla servicenivån i<br>nätet eller liknande. Som regeringen understrukit<br>ovan bör eventuella ökade investeringskostnader<br>återspeglas i de villkor parterna kommer överens<br>om, givet att nätinnehavaren kan påvisa att ut-<br>nyttjandet av roaming leder till sådana ökade<br>kostnader.</p>
<p>Vid bedömning av underlag för fördelning av<br>kostnader bör ledning kunna hämtas t.ex. från<br>områden där mobilnätsoperatörer sluter avtal<br>som innebär ett åtagande gällande en stor mängd<br>trafik. För att en mobilnätsoperatör skall kunna<br>erbjuda exempelvis en storkund ett konkurrens-<br>kraftigt pris, som samtidigt medger en god lön-<br>samhet, krävs en bedömning av vilka kostnader<br>som är förknippade med tillhandahållandet av<br>den efterfrågade kapaciteten.</p>
<p>Undantag från skyldigheten till roaming bör i<br>vissa fall kunna medges om det finns särskilda<br>skäl. Ett sådant undantag kan gälla permanent<br>eller för en begränsad tid. Ett undantag kan ock-<br>så vara begränsat i andra avseenden, det kan t.ex.<br>meddelas för en viss tjänst.</p>
<p>Det kan förekomma mobilteleverksamheter<br>som i grunden inte har ett kommersiellt syfte<br>och vars tillkomst är baserat på att ett kommuni-<br>kationsbehov skall tillgodoses för en begränsad<br>krets av användare. Det finns för närvarande ing-<br>en sådan tillståndspliktig verksamhet etablerad i<br>Sverige. Ett eventuellt framtida nationellt offent-<br>ligt mobilradionät för nödtjänster skulle dock<br>kunna tänkas falla inom denna kategori. Ett så-<br>dant nät skulle kunna drivas antingen av ett of-<br>fentligt ägt nätbolag, eller genom att tjänsten<br>upphandlas av en privat nätoperatör. Oavsett<br>ägar- och driftform bör ett sådant nät inte om-<br>fattas av skyldigheten.</p>
<p>Det finns även andra omständigheter som kan<br>medföra att en tillståndshavare bör undantas från<br>den föreslagna skyldigheten. En sådan kan vara<br>att telenätets driftsäkerhet skulle äventyras av att<br>begäran tillgodoses. En förutsättning för att ro-<br>aming skall fungera är vidare att det finns termi-<br>naler på marknaden som har radiogränssnitt som<br>kan utnyttja båda näten. Saknas teknik för att<br>kunna tillhandahålla tjänsten är det inte rimligt<br>att en begäran om roaming skall tillgodoses.</p>
<p>Övriga frågor: I 58 § första stycket telelagen<br>framhålls ett antal frågor som tillsynsmyndighe-<br>ten skall ägna särskild uppmärksamhet åt vid sin<br>tillsyn. Dessa är att avtal om samtrafik och om</p>
<p>135</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>upplåtelse och sammankoppling av nätkapacitet<br>träffas i enlighet med lagen och meddelade till-<br>ståndsvillkor samt åt att användningen av num-<br>merkapacitet sker enligt fastställda nummerpla-<br>ner. I förarbetena uttalas att myndigheten givet-<br>vis kommer att behöva ägna sig även åt andra<br>uppgifter än de som nämns i denna paragraf. Den<br>inbördes prioriteringen av de olika uppgifterna<br>får göras av myndigheten inom ramen för de<br>övergripande syftena med regleringen. Det för-<br>hållandet att dessa frågor togs upp i paragrafen<br>betingades av den generellt stora betydelse som<br>dessa frågor har (prop. 1992/93:200 s. 312f).</p>
<p>Post- och telestyrelsen har föreslagit att även<br>roaming skall vara en prioriterad uppgift i enlig-<br>het med denna paragraf. Enligt regeringen bör<br>förevarande bestämmelse ses mot bakgrund av<br>de särskilda förhållanden som rådde vid telela-<br>gens tillkomst. Lagen var den första heltäckande<br>teleregleringen i Sverige och myndigheten var<br>nybildad. Det kunde därför finnas anledning att<br>för myndigheten framhålla vissa frågor som bor-<br>de ägnas särskild uppmärksamhet vid tillsynen.<br>Dessa skäl är inte längre hållbara. Om paragrafen<br>tillförs alltför många frågor - låt vara av stor be-<br>tydelse - förlorar dessutom paragrafen snart sitt<br>syfte. Mot denna bakgrund finns det skäl att<br>närmare överväga om bestämmelsen bör ut-<br>mönstras ur lagen. Det bör dock ske i annat<br>sammanhang efter sedvanligt remissförfarande. I<br>avvaktan härpå bör myndighetens förslag i denna<br>del inte genomföras.</p>
<p>Enligt 58 § andra stycket telelagen skall Post-<br>och telestyrelsen när en tvist om tillämpningen<br>av lagen uppkommer skyndsamt undersöka för-<br>hållandena och enligt huvudregeln medla mellan<br>parterna. I 59 § föreskrivs att myndigheten kan<br>bestämma när förhandlingar om vissa frågor skall<br>vara avslutad. Om förhandlingarna inte avslutas<br>inom den utsatta tiden är myndigheten skyldig<br>att medla. Denna bestämmelse infördes som ett<br>led i genomförandet av samtrafikdirektivet<br>(97/33/EG). I avvaktan på den nära förestående<br>översynen av gemenskapsregleringen inom tele-<br>området framstår det som lämpligast att inte nu<br>utvidga denna bestämmelse utöver vad som föl-<br>jer av direktivet.</p>
<p>Post- och telestyrelsen har vidare föreslagit att<br>tillsynsmyndigheten i händelse av tvist ges befo-<br>genhet att på ansökan av någon av parterna före-<br>skriva vad som skall gälla mellan parterna, i den<br>utsträckning det behövs för att skyldigheten en-<br>ligt 23 b § skall efterlevas. En sådan befogenhet<br>har tillsynsmyndigheten redan nu vid tvist om<br></p>
<p>ett flertal frågor enligt telelagen. Med hänsyn till<br>den kritik som Lagrådet framförde mot motsva-<br>rande förslag till tvistlösning vid upplåtelse av<br>mobil nätkapacitet enligt den föreslagna 23 a §<br>(prop. 1999/2000:57) gick regeringen inte vidare<br>till riksdagen med förslaget i den delen. Det finns<br>för närvarande inte skäl att i detta ärende göra en<br>annan bedömning. Såsom uttalades i den förra<br>propositionen kan regeringen emellertid komma<br>att återkomma till frågan i annat sammanhang<br>efter ytterligare övervägande.</p>
<p>Författningskommentar: 23 b § - Paragrafen är<br>ny. Skälen för förslaget har behandlats i tidigare<br>avsnitt. De begrepp som används i första stycket<br>finns definierade i 1 §. Jfr också författnings-<br>kommentaren till 23 a § i prop. 1999/2000:57. Av<br>övergångsbestämmelserna framgår att skyldig-<br>heten enligt förevarande bestämmelse bara till-<br>lämpas på tidigare tillståndshavare om denne be-<br>viljas ytterligare ett tillstånd efter ikraftträdandet.<br>I andra meningen begränsas i vissa avseenden<br>den skyldighet att bedriva roaming som följer av<br>första meningen. Den gäller bara under förut-<br>sättning att den andre tillståndshavaren innehaft<br>tillstånd - ett eller flera - i högst sju år. För vissa<br>tillståndshavare beräknas emellertid tiden på an-<br>nan grund, se övergångsbestämmelserna och<br>kommentaren till dessa. Skyldigheten omfattar<br>vidare inte områden där den roamingberättigade<br>tillståndshavaren har täckning med eget telenät.<br>Vilka tjänster som omfattas av roaming framgår<br>av punkterna 3 och 4. Om det är fråga om en<br>tjänst med liknande teknisk funktion som båda<br>tillståndshavarna tillhandahåller omfattas den av<br>skyldigheten under den ytterligare förutsättning-<br>en att det är en tjänst som den operatör som är<br>skyldig att bedriva roaming tillhandahåller enligt<br>ett tillstånd som innehafts i mer än fem år.</p>
<p>I paragrafens andra stycke har intagits en be-<br>stämmelse om att en begäran enligt första styck-<br>et skall tillgodoses på villkor som är icke-<br>diskriminerande i förhållande till vad tillstånds-<br>havaren tillämpar för sin egen verksamhet och,<br>om det finns flera andra tillståndshavare, är kon-<br>kurrensneutrala i förhållandet mellan dessa. Ett<br>krav på konkurrensneutrala villkor innebär att<br>tillståndshavaren inte utan saklig grund får sär-<br>behandla vissa konkurrenter, dvs. gynna eller<br>missgynna någon konkurrent i förhållande till<br>hur andra behandlas. Om det sker utan objektivt<br>godtagbara skäl kan detta komma att snedvrida<br>förutsättningarna för konkurrens mellan opera-<br>törerna. Vidare krävs att villkoren är icke-<br>diskriminerande i förhållande till vad tillstånds-</p>
<p>136</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>havaren tillämpar för sin egen verksamhet. Om<br>villkoren till sin utformning eller tillämpning in-<br>nebär att den roamingberättigade operatören el-<br>ler dess abonnenter behandlas mindre fördelak-<br>tigt än exempelvis de egna abonnenterna kan en<br>diskriminering föreligga.</p>
<p>Enligt tredje stycket kan tillsynsmyndigheten<br>bevilja undantag från skyldigheten enligt första<br>stycket. Detta har behandlats ovan.</p>
<p>I fjärde stycket behandlas den situationen att<br>flera juridiska personer inom samma koncern har<br>beviljats tillstånd. Dessa skall anses som en till-<br>ståndshavare vid tillämpning enligt denna para-<br>graf. Koncernbegreppet finns definierat i aktie-<br>bolagslagen (1975:1385).</p>
<p>64 § - Med den föreslagna ändringen blir det<br>klargjort att tillsynsmyndighetens beslut enligt<br>varje föreskrift som meddelats med stöd av lagen<br>får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol<br>och inte enbart enligt en föreskrift meddelad av<br>regeringen.</p>
<p>Övergångsbestämmelserna — I enlighet med<br>vad regeringen tidigare anfört föreslås skyldig-<br>heten i 23 b § bli tillämplig endast för den som<br>beviljas ytterligare ett tillstånd efter ikraftträdan-<br>det. Denna skyldighet gäller dock bara under<br>förutsättning bl.a. att den andre tillståndshavaren<br>innehaft tillstånd i högst sju år. De tre befintliga<br>tillståndshavarna meddelades sina första tillstånd<br>enligt telelagen i april 1995. De har emellertid se-<br>dan långt dessförinnan - och längre än sju år -<br>bedrivit tillståndspliktig verksamhet med stöd av<br>tillstånd enligt äldre föreskrifter och av över-<br>gångsbestämmelser meddelade vid lagens till-<br>komst. Det saknas därför skäl att den föreslagna<br>regleringen skall ge dem möjlighet till roaming. I<br>övergångsbestämmelserna bör därför tas in en<br>föreskrift om att skyldigheten enligt 23 b § inte<br>gäller gentemot tillståndshavare som vid ikraft-<br>trädandet har bedrivit tillståndspliktig verksam-<br>het i mer än sju år.</p>
<p>5.4.21 Utgiftsområde 23</p>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med<br>anslutande näringar</p>
<p>Bl Statens jordbruksverk</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 249 096 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Bl Statens jord-<br>bruksverk ökas med 6 610 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget Bl Statens jordbruksverk.</p>
<p>BIO Arealersättning och djurbidrag m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>1 321 000 000 kronor. Vidare har regeringen ett<br>bemyndigande att ingå ekonomiska förpliktelser<br>på högst 3 800 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000 ifråga om ramanslaget B10 Areal-<br>ersättning och djurbidrag m.m. besluta om stöd<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär<br>utgifter på högst 4 300 000 000 kronor under år<br>2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Riksdagen har<br>bemyndigat regeringen att godkänna stöd som<br>innebär utgifter på högst 3 800 000 000 kronor<br>efter år 2000. Bemyndigandet avser utbetalning<br>av arealersättning för år 2000 om ca<br>3 700 000 000 kronor. Vad gäller djurbidragen<br>utbetalas dessa som en förskottsbetalning i slutet<br>av det aktuella stödåret och resterande slutbetal-<br>ning sker under första halvåret efter stödåret. De<br>utestående förpliktelserna för djurbidragen år<br>2000 uppskattas till 600 000 000 kronor. Mot<br>bakgrund av detta bör regeringen bemyndigas att<br>besluta om arealbidrag och djurbidrag som inne-<br>bär utgifter på högst 4 300 000 000 kronor under<br>år 2001.</p>
<p>Cl Fiskeriverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande budgetår finns<br>för detta ändamål uppfört ett ramanslag på<br>65 514 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Cl Fiskeriverket<br>ökas med 2 560 000 kronor. Finansieringen sker<br>genom att anslaget F3 Kostnader för livsmedels-<br>beredskap minskas med 2 560 000 kronor.</p>
<p>137</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Sedan år 1998<br>pågår ett arbete med att via satellit övervaka fis-<br>kefartyg. Det satellitbaserade övervakningssy-<br>stemet för fiskerikontroll omfattar ca 100 svens-<br>ka fiskefartyg. För att kunna vidmakthålla och<br>anpassa systemet till EU:s och omvärldens krav<br>krävs fortsättningsvis medel för drift, underhåll<br>och utveckling av Fiskeriverkets nuvarande sy-<br>stem. För myndighetens verksamhet bör anslaget<br>Cl Fiskeriverket höjas med 2 560 000 kronor.<br>Finansiering sker genom att anslaget F3 Kostna-<br>der för livsmedelsberedskap minskas med motsva-<br>rande belopp.</p>
<p>Dl Främjande av rennäring m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 35 700 000<br>kronor. Något bemyndigande för regeringen att<br>ingå ekonomiska förpliktelser har inte begärts.</p>
<p>Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att<br>under år 2000, ifråga om ramanslaget Dl Främ-<br>jande av rennäringen m.m., fatta beslut om stöd<br>som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär<br>utgifter på högst 8 000 000 kronor under år 2001.</p>
<p>Anslaget får även användas för kostnader för<br>medlare i tvister mellan samebyar och jordbruka-<br>re när det gäller skadeersättning vid renbetning<br>på åkermark.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Delar av ansla-<br>get medfinansierar EU-projekt för utveckling av<br>rennäringen. Under år 2000 kommer beslut att<br>fattas om medfinansiering som innebär utbetal-<br>ningar från anslaget år 2001 med ca 7 900 000<br>kronor. Mot bakgrund av detta bör regeringen<br>bemyndigas att besluta om medfinansiering som,<br>inklusive tidigare gjorda åtganden, innebär ut-<br>gifter på högst 8 000 000 kronor under år 2001.</p>
<p>Regeringen anser att medlare bör kunna utses<br>för att medla i tvister mellan samebyar och jord-<br>brukare om skadeersättning för renbetning på<br>åkermark. Regeringen avser att senare besluta<br>om närmare bestämmelser om medlingsverk-<br>samheten. Kostnaden för verksamheten bör en-<br>ligt regeringens uppfattning finansieras från an-<br>slaget Dl Främjande av rennäringen m.m.<br>Kostnaderna som beräknas till 100 000 kronor<br>per år, ryms inom anslaget.</p>
<p>G3 Skogs- och jordbrukets forskningsråd:<br>Forskning och kollektiv forskning</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 208 320 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget G3 Skogs- och jord-<br>brukets forskningsråd: Forskning och kollektiv<br>forskning ökas med 15 000 000 kronor. Finansie-<br>ring sker genom att anslaget B8 Miljö-, struktur-<br>och regionala åtgärder minskas med 15 000 000<br>kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen av-<br>satte för åren 1997-1999 46,5 miljoner kronor av<br>de s.k. revalveringsmedlen för ett forskningspro-<br>gram för ekologisk jordbruks- och träd-<br>gårdsproduktion. Skogs- och jordbrukets forsk-<br>ningsråd uppdrogs att planera och genomföra<br>forskningsprogrammet. Regeringen framhöll<br>som skäl för detta bl.a. att Sverige genom en<br>kraftfull satsning på forskning och utveckling<br>kommer ytterligare ett steg mot ett ekologiskt<br>anpassat samhälle som dessutom befrämjar en<br>mångfacetterad arbetsmarknad.</p>
<p>Mot bakgrund av regeringens ambition att<br>20 % av jordbruksarealen fram till år 2005 skall<br>ställas om till ekologisk produktion är det ange-<br>läget att forskningsprogrammet om ekologisk<br>jordbruks- och trädgårdsproduktion får en upp-<br>följning. Forskningsrådets anslag bör därför hö-<br>jas med 15 000 000 kronor för forskning om<br>ekologiskt lantbruk. Finansiering sker genom att<br>anslaget B8 Miljö-, struktur- och regionala åtgär-<br>der minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>5.4.22 Utgiftsområde 24</p>
<p>Näringsliv</p>
<p>Al Närings- och teknikutvecklingsverket:<br>Förvaltningskostnader</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 223 209 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Al Närings- och<br>teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader</p>
<p>ökas med 300 000 kronor. Finansiering sker ge-<br>nom att anslaget A3 Stöd till kooperativ utveck-<br>ling minskas med 300 000 kronor.</p>
<p>138</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Skälen till regeringens förslag: Stödet till ko-<br>operativ utveckling fördelades tidigare genom<br>beslut av regeringen. I budgetpropositionen för<br>2000 anmäldes att beslut om stödet i fortsätt-<br>ningen skulle fattas av NUTEK. Förvaltnings-<br>medel kom dock inte att anvisas vid detta tillfälle.<br>Detta behöver göras och anslaget Al Närings-<br>och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader<br>bör därför ökas med 300 000 kronor. En motsva-<br>rande minskning görs av anslaget A3 Stöd till ko-<br>operativ utveckling.</p>
<p>A5 Sveriges geologiska undersökning: Geologisk<br>undersökningsverksamhet m.m.</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 139 714 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A5 Sveriges geologis-<br>ka undersökning: Geologisk undersökningsverk-<br>samhet m.m. ökas med 25 000 000 kronor. Finan-<br>siering sker genom att anslaget A8 Fortsatt<br>program för småföretagsutveckling, förnyelse och<br>tillväxt minskas och genom att det under utgifts-<br>område 22 Kommunikationer uppförda anslaget<br>Dl Ersättning till statens järnvägar i samband med<br>utdelning från AB Swedcarrier minskas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: I budgetpropo-<br>sitionen för 2000 anmälde regeringen att anslaget<br>inte innehöll medel till förvaltning av oljelager.<br>Regeringen angav att den hade för avsikt att föra<br>medel från anslaget A7 Sveriges geologiska un-<br>dersökning: Miljösäkring av oljelagringsanlägg-<br>ningar m.m. till anslaget A5 Sveriges geologiska<br>undersökning: Geologisk undersökningsverksam-<br>het m.m. Regeringen förbisåg dock att begära<br>riksdagens godkännande för en sådan överföring.<br>Regeringen tilldelade genom ett regeringsbeslut<br>25 000 000 kronor till förvaltningsanslaget från<br>anslaget A7 Miljösäkring av oljelagringsanlägg-<br>ningar m.m. Detta beslut skall upphävas av rege-<br>ringen. Då behovet av ytterligare medel kvarstår<br>för anslaget A5 Sveriges geologiska undersökning:<br>Geologisk undersökningsverksamhet m.m. föreslår<br>regeringen att detta anslag ökas med 25 000 000<br>kronor. Finansiering sker genom att det under<br>utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda<br>anslaget Dl Ersättning till statens järnvägar i sam-<br>band med utdelning från AB Swedcarrier minskas<br>med 17 000 000 kronor och genom att anslaget<br>A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling<br></p>
<p>förnyelse och tillväxt minskas med 8 000 000 kro-<br>nor.</p>
<p>A8 Fortsatt program för småföretagsutveckling,<br>förnyelse och tillväxt</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>180 000 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A8 Fortsatt program<br>för småföretagsutveckling förnyelse och tillväxt<br>minskas med 14 100 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget A8<br>Fortsatt program för småföretagsutveckling förny-<br>else och tillväxt minskas för att finansiera utgift-<br>sökningar på andra anslag inom utgiftsområdet.</p>
<p>B6 Patent- och registreringsverket: Finansiering<br>av viss verksamhet (likvidatorer)</p>
<p>Något anslag för detta ändamål finns inte upp-<br>fört i statsbudgeten för innevarande år.</p>
<p>Regeringens förslag: Ett ramanslag B6 Patent- och<br>registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet<br>(likvidatorer) bör åter föras upp och anvisas med<br>6 100 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Från och med<br>den 1 januari 1999 överfördes ansvaret för frågor<br>rörande vissa kostnader i samband med likvida-<br>tion av företag från Domstolsverket till Patent<br>och registreringsverket (PRV). Verksamheten<br>anslagsfinansierades under 1999 från anslaget B7<br>Patent-och registreringsverket: Finansiering av viss<br>verksamhet (likvidatorer). PRV har på regering-<br>ens uppdrag utrett möjligheten att tillämpa av-<br>giftsfinansiering. I avvaktan härpå fördes anslaget<br>inte upp på statsbudgeten för år 2000. Efter att<br>ha tagit del av PRV:s utredning är det regering-<br>ens bedömning att verksamheten även i fortsätt-<br>ningen bör vara anslagsfinansierad. Ett anslag<br>behövs därmed.</p>
<p>De totala utgifterna för verksamheten år 2000<br>beräknas till 10 100 000 kronor. Det tidigare ra-<br>manslaget för motsvarande ändamål bör åter fö-<br>ras upp på statsbudgeten. Ett anslag på 6 100 000<br>kronor bör nu anvisas. Finansiering sker genom<br>att anslaget A8 Fortsatt program för småföretags-<br>utveckling, förnyelse och tillväxt minskas med</p>
<p>139</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>6 100 000 kronor. För resterande 4 000 000 kro-<br>nor kan det anslagssparande som finns kvar på<br>det för samma ändamål år 1999 anvisade anslaget<br>utnyttjas.</p>
<p>Statlig garanti till Volvo Aero AB</p>
<p>Efter förslag i kompletteringspropositionen vå-<br>ren 1995 (prop. 1994/95:150 bil. 12) beslöt riks-<br>dagen (bet. 1994/95:NU28, rskr. 1994/95:445)<br>att staten skulle kunna medverka i finansieringen<br>av utvecklingsverksamhet avseende flygmotorer<br>genom att statliga garantier på 500 miljoner kro-<br>nor beviljades Volvo Aero AB. Ett ramavtal ut-<br>arbetades av Näringsdepartementet och Volvo<br>Aero AB. Avtalet anmäldes till Europeiska<br>kommissionen som bedömde att det faller under<br>statsstödsreglerna eftersom avtalet enligt kom-<br>missionen innehåller ett stödelement.</p>
<p>Mot bakgrund av de diskussioner som förts<br>med Europeiska kommissionen angående villko-<br>ren för garantierna samt statens krav på avgifter<br>för garantier, vill regeringen informera riksdagen<br>om att här aktuell statlig garanti inte kommer att<br>ställas ut.</p>
<p>E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 100 000 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: För att finansiera utgifter för<br>integrationsfrämjande åtgärder i Oresundsregio-<br>nen får medel under anslaget E5 Näringslivsut-<br>veckling i Östersjöregionen användas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Tillkomsten av<br>förbindelsen över Öresund ger viktiga bidrag till<br>den ekonomiska utvecklingen, inte bara i Öre-<br>sundsregionen utan i hela Östersjöregionen. Det<br>intensiva integrationssamarbetet med Danmark i<br>Öresundsregionen har skapat stora tillväxtmöj-<br>ligheter som är mätbara redan för år 1999. Inför<br>Öresundsförbindelsens öppnande den 1 juli 2000<br>intensifieras det svensk-danska samarbetet. Stora<br>krav och förväntningar ställs på att regeringarna<br>aktivt bidrar tillsammans med de regionala orga-<br>nen för att underlätta integrationen.</p>
<p>Flera projekt i syfte att främja integrationen i<br>Öresund är aktuella. Det gäller främst etablering<br>av en gemensam svensk-dansk informations-<br></p>
<p>funktion som skall bidra till att främja rörlighe-<br>ten i området, inrättandet av ett informations-<br>kontor i Malmö som i samarbete med lokala<br>myndigheter kan ge service direkt åt medborgar-<br>na och näringslivet och ett projekt för mark-<br>nadsföring av Öresundsregionen internationellt.<br>De angivna projekten medför utgifter under åren<br>2000-2003. Den danska regeringen och lokala<br>myndigheter i Skåne kommer att svara för en del<br>av finansieringen av projekten. Även den svenska<br>regeringen behöver bidra med stöd till verksam-<br>heten. Ytterligare projekt för att främja integra-<br>tionen i regionen kommer att bli aktuella. Ut-<br>gifterna för år 2000 beräknas till 15 000 000<br>kronor. De samlade utgifterna för perioden be-<br>räknas till 60 000 000 kronor.</p>
<p>Fl Marknadsdomstolen</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 4 941 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget Fl Marknadsdom-<br>stolen minskas med 500 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget Fl<br>Marknadsdomstolen minskas för att finansiera<br>utgiftsökningar på andra anslag under utgiftsom-<br>rådet.</p>
<p>F2 Konsumentverket</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 84 340 000<br>kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F2 Konsumentverket<br>ökas med 250 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Anslaget bör<br>höjas för att Konsumentverket skall kunna fort-<br>sätta arbetet med prisinformation till konsu-<br>menter, bl.a. som ett led i att stärka konkurren-<br>sen på framför allt dagligvarumarknaden.<br>Ökningen finansieras genom att anslaget Fl<br>Marknadsdomstolen minskas med motsvarande<br>belopp.</p>
<p>140</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>F4 Fastighetsmäklarnämnden</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 7 247 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F4 Fastighetsmäk-<br>lamämnden ökas med 522 000 kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att genom-<br>föra den i inledningen till förslaget till tilläggs-<br>budget beskrivna tekniska justeringen ökas an-<br>slaget F4 Fastighetsmärklamämnden.</p>
<p>F7 Bidrag till miljömärkning av produkter</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett ramanslag på 3 600 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget F7 Bidrag till mil-<br>jömärkning av produkter ökas med 250 000 kro-<br>nor.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För att ge SIS<br>Miljömärkning möjlighet att förbereda det<br>kommande ordförandeskapet i EU år 2001 och<br>ordförandeposten i European Union Ecolabel-<br>ling Board (EUEB) behövs ytterligare resurser<br>och anslaget behöver därför höjas. Finansiering<br>sker genom att anslaget Fl Marknadsdomstolen<br>minskas med motsvarande belopp.</p>
<p>5.4.23 Utgiftsområde 25</p>
<p>Allmänna bidrag till kommuner och<br>landsting</p>
<p>A2 Särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting</p>
<p>I statsbudgeten för innevarande år finns för detta<br>ändamål uppfört ett reservationsanslag på<br>1 019 500 000 kronor.</p>
<p>Regeringens förslag: Anslaget A2 Bidrag till sär-<br>skilda insatser i vissa kommuner och landsting får<br>användas för vissa utredningsinsatser avseende<br>en utvecklad uppföljning av kommunal verk-<br>samhet och ekonomi.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Regeringen har<br>de senaste åren strävat efter att förstärka och ut-<br>veckla uppföljningen av verksamheten och eko-<br>nomin i kommuner och landsting. Ett inslag är<br>det pågående utvecklingsarbetet i syfte att skapa<br>en kommunal databas. Det finns skäl att göra<br>ytterligare satsningar för att få ett bättre underlag<br>för uppföljning och även för att på olika sätt för-<br>söka stimulera effektiviseringsarbetet i kommu-<br>ner och landsting. Ett sådant arbete kräver dock<br>särskilda resurser och måste pågå under flera år.<br>Regeringen beräknar att 21 miljoner kronor be-<br>höver användas under en fyraårsperiod för sådant<br>arbete. Av dessa medel beräknar regeringen att<br>högst 3 miljoner kronor kommer att tas i an-<br>språk under 2000.</p>
<p>Enligt regeringens uppfattning bör medlen på<br>anslaget kunna användas för vissa utredningsin-<br>satser. I första hand bör insatserna ta sikte på att<br>åstadkomma ett utvecklat uppföljningsarbete<br>utifrån de möjligheter som den kommunala da-<br>tabasen skapar, bl.a. genom att verka för en ökad<br>användning av nyckeltal för att jämföra kommu-<br>ner och landsting. Andra insatser som kan göras<br>är att bedriva tvärsektoriella effektivitetsstudier i<br>den samlade kommunala verksamheten och att<br>sprida de erhållna kunskaperna till kommuner<br>och landsting.</p>
<p>141</p>
<p>6</p>
<p>Inkomster</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>6 Inkomster</h1>
<h2>6.1 Inledning</h2>
<p>Offentliga sektorns inkomster består av skatter<br>och övriga inkomster. Skatterna består till cirka<br>66 procent av löneskatter, dvs. inkomstskatt och<br>socialavgifter, 24 procent av skatt på varor och<br>tjänster och 10 procent av kapitalskatter. Den<br>stora andelen löneskatter innebär att utveckling-<br>en av skatterna till stor del beror på hur syssel-<br>sättning och timlön utvecklas. Utvecklingen av<br>skatterna och övriga inkomster under prognos-<br>perioden framgår av tabell 6.1.</p>
<p>De periodiserade skatterna, som ligger till<br>grund för offentliga sektorns finansiella sparande<br>och statsbudgetens inkomster, ökar under prog-<br>nosperioden med 153 miljarder kronor. Den år-<br>liga ökningen varierar mellan 21 och 48 miljarder<br>kronor. Den relativt svaga utvecklingen 2000<br>förklaras dels av första steget i den skattereform<br>regeringen aviserade i budgetpropositionen för<br>2000, dels att Svenska kyrkan från och med 2000<br>inte ingår i den offentliga sektorn. Korrigerat för<br>dessa båda ändringar uppgår förändringen till 47<br>i stället för redovisade 20 miljarder kronor. Den<br>största ökningen redovisas 2001, men i beräk-<br>ningen förutsätts då att omräkningsförfarandet<br>av fastigheternas taxeringsvärden återinförs samt<br>att skattesatsen för hyresfastigheter återgår till<br>1,5 procent. Sammantaget innebär förändringen<br>av fastighetsbeskattningen att skatteintäkterna<br>ökar med cirka 8 miljarder kronor. För regering-<br>ens överväganden om fastighetsskatten för 2001<br>hänvisas till kapitel 8.1 de redovisade beräkning-<br>arna har inte hänsyn tagits till eventuella änd-<br>ringar av införselregler och skattesatser för tobak<br>och alkohol. Jämfört med beräkningen till bud-<br>getpropositionen för 2000 har de periodiserade<br>skatterna ökat med mellan 14 och 24 miljarder<br></p>
<p>kronor per år. En stor del av ökningen, 7-10<br>miljarder kronor, förklaras av en högre prognos<br>för realisationsvinster.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 6.1 Offentliga sektorns periodiserade skatter, of-<br>fentliga sektorns inkomster enligt NR och statsbudgetens<br>inkomster</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor,<br>periodiserade<br>skatter</p></td><td>
<p>1 079</p></td><td>
<p>1 100</p></td><td>
<p>1 148</p></td><td>
<p>1 189</p></td><td>
<p>1 233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>24</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor,<br>enligt national-<br>räkenskaperna</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>1 043</p></td><td>
<p>1 066</p></td><td>
<p>1 106</p></td><td>
<p>1 154</p></td><td>
<p>1 199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>1 188</p></td><td>
<p>1 210</p></td><td>
<p>1 244</p></td><td>
<p>1 292</p></td><td>
<p>1 343</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>29</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>39</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens<br>inkomster</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>672</p></td><td>
<p>647</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>687</p></td><td>
<p>718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>725</p></td><td>
<p>810</p></td><td>
<p>721</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>784</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ärlig förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td></td><td>
<p>-26</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>31</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övr. inkomster</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>-3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>27</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>145</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande, vil-<br>ket är ett av regeringens budgetpolitiska mål, ba-<br>seras på skatter redovisade enligt nationalräken-<br>skaperna (NR). Skatterna enligt NR följer i stort<br>utvecklingen av de periodiserade skatterna.</p>
<p>Statsbudgetens skatteinkomster ökar under<br>prognosåren med 46 miljarder kronor. År 2000<br>minskar däremot inkomsterna med 26 miljarder<br>kronor. Nedgången beror främst på pen-<br>sionsomläggningen och den beslutade skattere-<br>formen. Pensionsomläggningen innebär att yt-<br>terligare 29 miljarder kronor förs över till<br>pensionssystemet medan skattereformen mins-<br>kar inkomsterna med cirka 11 miljarder kronor.<br>Budgetåret 2001 ökar inkomsterna endast med 6<br>miljarder kronor, vilket bl.a. beror på en stor<br>slutreglering av kommunalskatt om 9,6 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Övriga inkomster ökar under prognosperio-<br>den med 14 miljarder kronor. De årliga föränd-<br>ringarna är däremot mycket stora och förklaras<br>av planerade försäljningar av statligt aktieinnehav<br>samt utdelningar på statligt aktieinnehav. År<br>2000 planeras försäljningar om 95 miljarder kro-<br>nor medan endast 15 miljarder kronor per år pla-<br>neras för de återstående åren. I beräkningarna för<br>2000 ingår även en stor engångsutdelning om 11<br>miljarder kronor från förvaltningsaktiebolaget<br>Stattum.</p>
<p>framför allt påverkar intäkterna från mervärdes-<br>skatt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>ITabell 6.2 Antaganden och förändringar jämfört med bud- 1<br>Igetpropositionen för 2000 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Timlön, arbetade timmar, utbetald lönesumma, hushållens konsum-</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>t ions utgifter och KPI: årlig procentuell förändring. Prisbasbelopp och</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skiktgräns: kronor.</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbet. Lönesumma</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens kon-</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>sumtionsutgifter i</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>löpande priser</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI juni-juni</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp</p></td><td>
<p>36 600</p></td><td>
<p>36 900</p></td><td>
<p>37 600</p></td><td>
<p>38 300</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skiktgräns</p></td><td>
<p>232 600</p></td><td>
<p>239 100</p></td><td>
<p>248 400</p></td><td>
<p>257 800</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-400</p></td><td>
<p>100</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre skiktgräns</p></td><td>
<p>374 000</p></td><td>
<p>384 400</p></td><td>
<p>399 300</p></td><td>
<p>414 400</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. mot BP2000</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-800</p></td><td>
<p>-100</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>I jämförelse med budgetpropositionen har både<br>de löne- och konsumtionsbaserade skattebaserna<br>justerats upp. Den något lägre prisutvecklingen<br>påverkar skiktgränserna.</p>
<p>6.1.1 Antaganden om den<br>makroekonomiska utvecklingen<br>m.m.</p>
<p>Prognosen över skatteintäkterna baseras på de<br>makroekonomiska förutsättningar som finns re-<br>dovisade i Bilaga 1, Svensk ekonomi. I tabell 6.2<br>redovisas de antaganden som har störst inverkan<br>på skatteintäkterna samt förändringar i förhål-<br>lande till budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>I jämförelse med budgetpropositionen för<br>2000 har både timlönen och sysselsättningen<br>(antal arbetade timmar) justerats upp samtliga år.<br>Den utbetalda lönesumman beräknas år 2000 öka<br>med 5,2 procent, vilket är 0,6 procentenheter<br>högre jämfört med bedömningen i budgetpropo-<br>sitionen. Schablonmässigt innebär en ökning av<br>lönesumman med en procentenhet att utbetalda<br>löner ökar med 8-9 miljarder kronor och skat-<br>teintäkterna med 5-6 miljarder kronor. Hushål-<br>lens konsumtionsutgifter har i löpande priser re-<br>viderats upp med 0,8 procentenheter, vilket</p>
<h2>6.1.2 Regeländringar</h2>
<p>I beräkningarna har hänsyn tagits till regeringens<br>proposition, ”Ett informationssamhälle för alla”,<br>prop. 1999/2000:86, i vilken regeringen bland<br>annat föreslår en skattereduktion för anslutning<br>till bredband. Då den exakta utformningen av<br>stödet och fördelningen mellan olika sektorer<br>ännu inte är klar har fördelningen gjorts schab-<br>lonmässigt. Vad avser omräkningen av fastighe-<br>ternas taxeringsvärden samt återgång till 1,5 pro-<br>cent skatteuttag för bostadshyreshus 2001 har<br>regeringen ännu inte tagit ställning (se kapitel 8).<br>Beräkningen av skatterna baseras därför på att<br>omräkningen i sin helhet återinförs. I beräkning-<br>en har inte heller hänsyn tagits till eventuella<br>ändringar i införselregler eller skattesatser vad<br>avser skatt på alkohol och tobak. Utvecklingen<br>mellan åren för de olika skatteslagen beror dels<br>på de underliggande skattebasernas förändring,<br>dels på beslutade eller föreslagna regeländringar.</p>
<p>146</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Som exempel kan nämnas att företagens in-<br>komstskatt minskar med 0,7 miljarder kronor<br>mellan 2000 och 2001, trots att den underliggan-<br>de utvecklingen uppgår till 2,6 miljarder kronor.<br>Tidigare beslutade regeländringar gällande skat-<br>teutjämningsreserv och periodiseringsfond<br>medför en minskning av intäkterna med 3,3 mil-<br>jarder kronor 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 6.3 Bruttoeffekter av regeländringar 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig inkomstskatt</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skiktgräns 25 % statlig skatt</p></td><td>
<p>-4,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag för allm. pensionsavg.</p></td><td></td><td>
<p>1,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd skiktgräns</p></td><td></td><td>
<p>-2,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal inkomstskatt</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>-0.3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95 % till 7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelutdebitering</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>200-kronan</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Begränsat avdrag för allm. pensionsavg.</p></td><td></td><td>
<p>5,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kyrkans skiljande från staten</p></td><td></td><td>
<p>-11,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-15,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Låg och medelinkomsttagare</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion för allm. pensionsavg.</p></td><td></td><td>
<p>-15,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt företag</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>-3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring av periodiseringsfonder</p></td><td></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återföring av skatteutjämningsreserv</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>upphör</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förlängd periodiseringsfond</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjd periodiseringsfond 20 % till 25 %</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialavgifter o allm. pensionsavgift</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift tak 7,5 till 8,06 BB</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Allm. pensionsavgift 6,95 % till 7,0 %</p></td><td></td><td>
<p>0.5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkt avgiftsuttag 33,06 % till 32,92 %</p></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>7,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Markvärdet vattenkraft 2,21 % till 0,5%</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus 1,5 % till 1,3 %</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus 1,3 % till 1,2 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hyreshus värdeår 89/90 1,2 % till 0,6 %</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Återinfört omräkningsförfarande</p></td><td></td><td></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Höjda energiskatter</p></td><td></td><td>
<p>1,8</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sänkta energiskatter jordbruk</p></td><td></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td>
<p>0.8</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avfallsskatt</p></td><td></td><td>
<p>1.3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Återköp av egna aktier</p></td><td></td><td>
<p>-0,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kompetensutveckling</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bredbandsanslutning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: BB avser prisbasbelopp. Beloppen avseende periodiseringsfond inkluderar<br>även egenföretagare.</p>
<p>täktsförändringen till följd av ändrade skattereg-<br>ler. Det är viktigt att understryka att redovisade<br>belopp avser periodiserade bruttoeffekter, dvs.<br>storleken på den initiala skatteändringen. Netto-<br>effekter beaktar även indirekta effekter på of-<br>fentliga utgifter och andra skattebaser via föränd-<br>ringar i löner, priser och vinster. Effekterna på de<br>kassamässiga inkomsterna och NR-inkomsterna<br>är i regel mindre införandeåret eftersom bl.a.<br>uppbördsförskjutningar och jämkningar måste<br>beaktas.</p>
<p>6.2 Offentliga sektorns skatter -<br>periodiserad redovisning</p>
<p>Den periodiserade redovisningen visar de skatter<br>som avser ett visst inkomstår. Dessa skatter har<br>en direkt koppling till det aktuella årets skatte-<br>regler och de makroekonomiska förutsättning-<br>arna i form av timlön, sysselsättning, inflation<br>m.m. I tabell 6.4 redovisas offentliga sektorns<br>skatteintäkter 1998-2003.</p>
<p>6.2.1 Inkomstskatt hushåll</p>
<h2>Statlig inkomstskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>37,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>För att enklare kunna följa den underliggande<br>utvecklingen av de olika skatteslagen redovisas<br>därför i tabell 6.3 bruttoeffekterna av de vikti-<br>gaste regeländringarna under prognosperioden.<br>Beloppen visar den årligt tillkommande in-</p>
<p>Mellan 1998 och 1999 beräknas den statliga in-<br>komstskatten minska med 3,3 miljarder kronor.<br>Förklaringen är dels att brytpunkten för uttag av<br>25 procent inkomstskatt höjts från 245 000 till<br>389 500 kronor, dels att det fasta beloppet om<br>200 kronor utgör en kommunal inkomstskatt</p>
<p>1999. Den relativt svaga utvecklingen 2000 beror<br>på att skiktgränsen för uttag av både 20 och 25<br>procents statlig inkomstskatt justerats upp för att<br>minska antalet skattskyldiga som betalar statlig<br>inkomstskatt. Justeringen minskar skatteintäk-<br>terna med 2,2 miljarder kronor. Åren därefter<br>beräknas intäkterna öka beroende på högre real-<br>löner. Den relativt stora ökningen 2002 förklaras<br>av att det fasta beloppet om 200 kronor åter blir<br>en statlig inkomstskatt.</p>
<p>147</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 6.4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1998-2003 |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Inkomstår</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatter</p></td><td>
<p>411,6</p></td><td>
<p>435,1</p></td><td>
<p>431,7</p></td><td>
<p>447,5</p></td><td>
<p>464,9</p></td><td>
<p>483,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll</p></td><td>
<p>350,9</p></td><td>
<p>369,4</p></td><td>
<p>361,3</p></td><td>
<p>374,6</p></td><td>
<p>388,9</p></td><td>
<p>405,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunal skatt</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>322,8</p></td><td>
<p>330,9</p></td><td>
<p>344,1</p></td><td>
<p>355,7</p></td><td>
<p>370,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statlig skatt</p></td><td>
<p>31,9</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>29,8</p></td><td>
<p>31,6</p></td><td>
<p>35,0</p></td><td>
<p>37,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä kapital</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>20,4</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>16,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-17,8</p></td><td>
<p>-18,3</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>56,5</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>66,3</p></td><td>
<p>68,9</p></td><td>
<p>77,9</p></td><td>
<p>74,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstskatt</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>11.9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktioner m.m.</p></td><td>
<p>-1.1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavg.</p></td><td>
<p>330,4</p></td><td>
<p>351,9</p></td><td>
<p>365,7</p></td><td>
<p>380,5</p></td><td>
<p>394,5</p></td><td>
<p>409,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>256,8</p></td><td>
<p>271,6</p></td><td>
<p>284,1</p></td><td>
<p>296,7</p></td><td>
<p>308,0</p></td><td>
<p>319,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavgifter</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>60,3</p></td><td>
<p>63,2</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>67,4</p></td><td>
<p>69,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särskild löneskatt</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>19,3</p></td><td>
<p>19,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättningar</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-8,1</p></td><td>
<p>-8,4</p></td><td>
<p>-8,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt pä egendom</p></td><td>
<p>36,8</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>36,2</p></td><td>
<p>44,3</p></td><td>
<p>45,5</p></td><td>
<p>46,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatt</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>31,4</p></td><td>
<p>32,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7.4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arvs-och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>241,4</p></td><td>
<p>254,9</p></td><td>
<p>268,7</p></td><td>
<p>278,0</p></td><td>
<p>287,0</p></td><td>
<p>296,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>160,5</p></td><td>
<p>173,0</p></td><td>
<p>183,5</p></td><td>
<p>191,9</p></td><td>
<p>199,6</p></td><td>
<p>207,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på etylalkohol</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä vin m.m.</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä öl</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på energi</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>54,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt på annonser och reklam</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä vägtrafik</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatt pä import</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Restförda skatter m.m.</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-1.9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3.0</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga sektorns skatteintäkter</p></td><td>
<p>1 019,5</p></td><td>
<p>1 078,9</p></td><td>
<p>1099,9</p></td><td>
<p>1148,4</p></td><td>
<p>1 189,3</p></td><td>
<p>1 233,2</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>varav</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunalskatt</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>322,8</p></td><td>
<p>330,9</p></td><td>
<p>344,1</p></td><td>
<p>355,7</p></td><td>
<p>370,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter till pensionssystemet m.m.</p></td><td>
<p>111,8</p></td><td>
<p>110,7</p></td><td>
<p>145,9</p></td><td>
<p>151,6</p></td><td>
<p>157,0</p></td><td>
<p>162,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statens skatteintäkter</p></td><td>
<p>601,3</p></td><td>
<p>645,4</p></td><td>
<p>623,2</p></td><td>
<p>652,7</p></td><td>
<p>676,6</p></td><td>
<p>700,2</p></td></tr>
</table>
<p>148</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Förändringen jämfört med beräkningen till bud-<br>getpropositionen förklaras av högre reallöner.</p>
<p>hållen gjort avseende inkomståret 1999 samt till-<br>gångsprisernas fortsatt starka utveckling.</p>
<h2>Skatt på kapitalinkomster</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos____________________________________________</p>
<p>1998 1999 2000 2001 2002 2003</p>
<p>Aktuell 12,7 20,4 18,5 17,3 16,9 16,8</p>
<p>beräkning</p>
<p>Diff. BP2000 3,2 8,5 9,6 8,9 8,9</p>
<p>Kommunal inkomstskatt</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1998</p></td><td colspan="5">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>306,4</p></td><td>
<p>322,8</p></td><td>
<p>330,9</p></td><td>
<p>344,1</p></td><td>
<p>355,7</p></td><td>
<p>370,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Exkl. kyrkan</p></td><td>
<p>296,0</p></td><td>
<p>311,8</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Differensen mot BP2000 är exkl. kyrkoskatten.</p>
<p>Den statliga skatten på kapitalinkomster utgörs<br>av nettot av skatt på intäktsräntor, realisations-<br>vinster och skattereduktion för utgiftsräntor<br>m.m. Skatteintäkterna 1999 beräknas öka med</p>
<p>7,7 miljarder kronor jämfört med 1998. Ökning-<br>en förklaras av högre realisationsvinster och<br>ränteinkomster samt lägre utgiftsräntor. Från<br>och med 2000 beräknas intäkterna minska främst<br>till följd av högre utgiftsräntor som medför öka-<br>de skattereduktioner.</p>
<p>Realisationsvinster tillhör de inkomster som<br>är mycket svåra att prognostisera. Förändringen<br>mellan åren kan uppgå till 20 miljarder kronor,<br>vilket framgår av diagram 6.1.</p>
<p>Diagram 6.1 Realisationsvinster 1987-2003</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-12.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>Den kommunala inkomstskatten är framför allt<br>beroende av hur timlön, sysselsättning och be-<br>skattade transfereringar utvecklas. Inkomstskat-<br>ten beräknas öka med 16 miljarder kronor mel-<br>lan 1998 och 1999. Av ökningen förklaras 1,3<br>miljarder kronor av att det fasta beloppet om 200<br>kronor utgör en kommunal inkomstskatt 1999.</p>
<p>Från och med 2000 tillhör Svenska kyrkan or-<br>ganisatoriskt ej längre den offentliga sektorn.<br>Trots att kyrkoskatten avskaffas, vilket för 2000<br>innebär ett bortfall om 11,8 miljarder kronor, be-<br>räknas intäkterna öka med 8,1 miljarder kronor<br>mellan 1999 och 2000. Av denna ökning förkla-<br>ras 5 miljarder kronor av den reducerade av-<br>dragsrätten för allmän pensionsavgift och 1 mil-<br>jard kronor av en högre medelutdebitering 2000.<br>Den underliggande förändringen uppgår dock<br>till 14 miljarder kronor. Aren därefter beräknas<br>skatteintäkterna öka med mellan 12 och 15 mil-<br>jarder kronor per år, vilket främst förklaras av<br>högre timlöner.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen ökar intäkterna över hela perioden, bl.a.<br>till följd av högre timlön och ökad sysselsättning<br>samt högre kommunal utdebitering.</p>
<h2>Skattereduktioner m.m.</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetpropositio-<br>nen för 2000 har realisationsvinsterna justerats<br>upp kraftigt. I beräkningen till budgetproposi-<br>tionen gjordes en nedjustering jämfört med 1999<br>års ekonomiska vårproposition. Nedjusteringen<br>gjordes utifrån det preliminära taxeringsutfallet<br>avseende inkomståret 1998. Det slutliga taxe-<br>ringsutfallet visade dock att beräkningen till vår-<br>propositionen i stort sett var korrekt. För 1999<br>och framåt har en ytterligare uppjustering gjorts<br>utifrån de kompletteringsbetalningar som hus-</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-17,8</p></td><td>
<p>-18,3</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-19,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under skattereduktioner m.m. redovisas nettot<br>av skattereduktioner och ett antal beloppsmäs-<br>sigt mindre skatter. På intäktssidan redovisas<br>skattetillägg, förseningsavgift, expansionsme-</p>
<p>149</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>delsskatt och fram till och med 1998 sjömans-<br>skatt. Skattereduktioner utgörs av reduktion för<br>reparation, om- och tillbyggnad (ROT), skatte-<br>reduktion för låg- och medelinkomsttagare, re-<br>ducerad fastighetsskatt samt från och med 2000<br>skattereduktion för allmän pensionsavgift. Möj-<br>ligheten att erhålla ROT-avdrag upphörde den<br>31 mars 1999. Skattereduktionen för den all-<br>männa pensionsavgiften uppgår till 25 procent av<br>den debiterade avgiften.</p>
<p>Nettot av skattereduktioner och övriga skatter<br>visar ett underskott under hela perioden. Under-<br>skottet 1999 förklaras av skattereduktionen för<br>låg- och medelinkomsttagare vilken beräknas till</p>
<p>3.2 miljarder kronor. År 2000 tillkommer skatte-<br>reduktionen för allmän pensionsavgift, som be-<br>räknas uppgå till 15,9 miljarder kronor. Åren<br>därefter stiger underskotten, främst till följd av<br>högre skattereduktion för allmän pensionsavgift.</p>
<p>Utfallet för 1998 blev 0,4 miljarder kronor läg-<br>re än i beräkningen till budgetpropositionen för</p>
<p>2000. Detta förklaras av att ROT-avdraget blev<br>högre än förväntat. Förändringarna för åren där-<br>efter beror främst på högre skattereduktion för<br>allmän pensionsavgift.</p>
<p>6.2.2 Inkomstskatt företag</p>
<h2>Inkomstskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Mellan 2000 och 2001 minskar intäkterna med<br>0,7 miljarder kronor. År 2001 höjs avdragstaket<br>för avsättning till periodiseringsfond från 20 till<br>25 procent av inkomsten, vilket beräknas minska<br>intäkterna med 2,5 miljarder kronor. Intäkterna<br>minskar med ytterligare 2,1 miljarder kronor på<br>grund av att återföringar från företagens skatte-<br>utjämningsreserver upphör fr.o.m. 2001. Detta<br>motverkas dock delvis av att skatt på återföringar<br>från periodiseringsfonder beräknas bli 1,5 miljar-<br>der kronor högre än föregående år och att före-<br>tagens vinster antas öka med 4,7 procent. Åren<br>2002 och 2003 ökar intäkterna med 2,2 respekti-<br>ve 2,4 miljarder kronor, vilket huvudsakligen<br>förklaras av en antagen vinstförbättring för fö-<br>retagen på 4—5 procent per år.</p>
<p>I jämförelse med prognosen i budgetproposi-<br>tionen för 2000 har intäkterna endast förändrats<br>marginellt. Taxeringsutfallet avseende in-<br>komståret 1998 blev 0,2 miljarder kronor lägre<br>än beräknat. Övriga förändringar förklaras av<br>nya vinstantaganden.</p>
<p>Intäkter från företagens inkomstskatt är<br>mycket konjunkturkänsliga och kan variera<br>kraftigt från ett år till ett annat. I diagram 6.2 vi-<br>sas den årliga förändringen av intäkterna under<br>perioden 1985-1998.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>54,8</p></td><td>
<p>57,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Utvecklingen av inkomstskatten under progno-<br>sperioden påverkas av vinstantaganden, regelför-<br>ändringar och extraordinära intäkter. Mellan<br>1998 och 1999 ökar inkomstskatten med 5,5<br>miljarder kronor. Knappt 3 miljarder kronor av<br>ökningen avser skatr på den realisationsvinst som<br>uppkom vid det statliga bolaget Stattums försälj-<br>ning av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn.<br>Resterande del av ökningen förklaras av förbätt-<br>rade vinster för företagen.</p>
<p>Trots de extraordinära intäkterna 1999 ökar<br>inkomstskatten 2000 med 2,0 miljarder kronor.<br>Återföringar från tidigare avsättningar till perio-<br>diseringsfonder beräknas öka intäkterna med 2,5<br>miljarder kronor. Dessutom antas företagens<br>vinster öka med knappt 6 procent.</p>
<p>Diagram 6.2 Arlig förändring av inkomstskatten</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-13.png" style="width:173pt;height:99pt;"/>
<h1>4 U <sup>u</sup></h1>
<p>-8 -1--</p>
<p>85 86 87 88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98</p>
<p>Intäktsökningar motsvarande 8-10 miljarder<br>kronor har förekommit flera gånger under peri-<br>oden. Under lågkonjunkturen i början på 1990-<br>talet minskade däremot intäkterna vissa år med<br>6-7 miljarder kronor. Om samma minskning av<br>intäkterna som skedde 1990, -26 procent, skulle<br>ske från 1998 års nivå skulle intäkterna minska<br>med 12 miljarder kronor. På motsvarande sätt,<br>om samma ökning som skedde 1997, 28 procent,</p>
<p>150</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>skulle ske från 1998 års nivå skulle intäkterna öka<br>med 13 miljarder kronor.</p>
<h2>Avkastningsskatt</h2>
<h2>6.2.3 Övriga inkomstskatter</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Avkastningsskatten 1998 uppgick till 11,9 mil-<br>jarder kronor. År 1999 beräknas intäkterna<br>minska med 1,3 miljarder kronor. Åren 2000 och<br>2001 ökar intäkterna med 2,2 respektive 3,4 mil-<br>jarder kronor. Intäkterna ökar även efterföljande<br>år men då i en betydligt långsammare takt.</p>
<p>Underlaget för avkastningsskatten utgörs av<br>ett kapitalunderlag vid årets ingång multiplicerat<br>med den genomsnittliga statslåneräntan föregå-<br>ende år. Kapitalunderlaget består till största de-<br>len av livförsäkringsföretagens förmögenhet.<br>Den årliga ökningen av förmögenheten har un-<br>der åren 1997-1999 varierat med 18-25 procent.<br>För framförvarande år görs en mer försiktig<br>framskrivning med en årlig ökningstakt på 6-7<br>procent. Nedan visas den genomsnittliga statslå-<br>neräntan 1997-1999 samt en prognos för 2000-<br>2002.</p>
<p>Till övriga inkomstskatter hänförs särskild pre-<br>mieskatt för grupplivförsäkringar, kupong- och<br>lotteriskatt, artistskatt samt skattereduktioner<br>för företag. De lägre intäkterna jämfört med be-<br>räkningen till budgetpropositionen beror på att<br>prognosen för kupongskatt har reviderats ned.</p>
<p>6.2.4 Socialavgifter och allmän<br>pensionsavgift</p>
<h2>Arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild<br>löneskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 6.5 Genomsnittlig statslåneränta 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>6,47</p></td><td>
<p>4,98</p></td><td>
<p>4,89</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td>
<p>5,65</p></td><td>
<p>5,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td></td><td></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,17</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>273,7</p></td><td>
<p>291,6</p></td><td>
<p>302,5</p></td><td>
<p>315,1</p></td><td>
<p>327,2</p></td><td>
<p>339,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbgiv.avg</p></td><td>
<p>256,8</p></td><td>
<p>271,6</p></td><td>
<p>284,1</p></td><td>
<p>296,7</p></td><td>
<p>308,0</p></td><td>
<p>319,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Egenavg.</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8.3</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Särsk.lönsk.</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>17,8</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>19.3</p></td><td>
<p>19,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nedsättning</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>-8.1</p></td><td>
<p>-8,4</p></td><td>
<p>-8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den stora räntenedgången på 1,5 procentenheter<br>1998 förklarar minskningen av avkastningsskat-<br>ten 1999. År 2000 beräknas statslåneräntan stiga<br>med 0,87 procentenheter vilket förklarar de<br>kraftigt högre intäkterna 2001.</p>
<p>Ränteantagandet i föreliggande beräkning är<br>högre än i budgetpropositionen för 2000 för<br>samtliga prognosår. Detta förklarar huvudsakli-<br>gen upprevideringen av intäkterna jämfört med<br>beräkningen i budgetpropositionen.</p>
<p>Socialavgifterna består av arbetsgivaravgifter,<br>egenavgifter och särskild löneskatt. År 2000 ut-<br>går arbetsgivaravgifter med 32,92 procent, ege-<br>navgifter med 31,11 procent och särskild lö-<br>neskatt med 24,26 procent. Utvecklingen av<br>intäkterna beror i huvudsak på hur timlön och<br>sysselsättning samt inkomst av näringsverksam-<br>het utvecklas.</p>
<p>Mellan 1998 och 1999 ökade socialavgifterna<br>med 18 miljarder kronor. Främst förklaras ök-<br>ningen av lönesummans starka tillväxt, men även<br>av en stor ökning av särskild löneskatt för pen-<br>sionsavsättningar. Bland annat gjorde Svenska<br>kyrkan en större engångsinbetalning avseende<br>pensionsavsättningar. För åren fram till och med<br>2003 beräknas intäkterna öka med cirka 11-13<br>miljarder kronor per år. Utvecklingen följer i<br>stort den antagna förändringen i lönesumman.</p>
<p>Under vissa förutsättningar medges nedsätt-<br>ning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter.</p>
<p>151</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Nedsättningarna avser nyanställningar i små och<br>medelstora företag, anställning av långtidsar-<br>betslösa och regionalt stöd. År 1999 uppgick<br>nedsättningarna till knappt 6 miljarder kronor.<br>Ökningen de följande åren förklaras till största<br>delen av det anställningsstöd som fr.o.m. 2000<br>ges som en skattekreditering till företagen.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2000 ökar intäkterna med 1,9 miljar-<br>der kronor år 1999 och 1,1 miljarder kronor<br>2000. Ökningarna förklaras främst av högre in-<br>täkter från särskild löneskatt. År 2001 och 2002<br>ökar intäkterna med 3,2 och 4,9 miljarder kro-<br>nor, främst till följd av högre sysselsättning och<br>timlön.</p>
<p>miljarder kronor i och med att omräkningsförfa-<br>randet av taxeringsvärden för fastigheter antas<br>återinfört.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen ökar intäkterna över hela perioden.</p>
<h2>Fastighetsskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>30,4</p></td><td>
<p>31,4</p></td><td>
<p>32,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<h2>Allmän pensionsavgift</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>60,3</p></td><td>
<p>63,2</p></td><td>
<p>65,3</p></td><td>
<p>67,4</p></td><td>
<p>69,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0.2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Allmän pensionsavgift utgår på lön och skatte-<br>pliktiga transfereringar och betalas av fysiska<br>personer. Avgiftssatsen 2000 är 7,0 procent och<br>utgår på inkomster upp till och med 8,07 gånger<br>det förhöjda prisbasbeloppet. Intäktsförändring-<br>en över åren följer i stort utvecklingen av löne-<br>summan.</p>
<p>Intäkterna 1999 är 0,3 miljarder kronor lägre<br>än i beräkningen till budgetpropositionen. Upp-<br>revideringen av intäkterna 2000-2003 förklaras<br>av en högre lönesumma.</p>
<p>6.2.5 Egendomsskatter</p>
<h2>Förmögenhetsskatt</h2>
<p>Fastighetsskatt tas ut på småhus, flerfamiljshus,<br>lokaler och industrifastigheter. Prognosen på in-<br>täkterna baseras på antaganden om prisutveck-<br>lingen på de olika fastighetskategorierna och till-<br>växten i de olika bestånden. Tabell 6.6 redovisar<br>antaganden om prisutveckling på småhus i nuva-<br>rande beräkning jämfört med antaganden i tidi-<br>gare beräkningar. Av tabellen framgår att prisut-<br>vecklingen under perioden 1996-2000 successivt<br>justerats upp vid de olika beräkningstillfällena. I<br>nuvarande beräkning förväntas huspriserna öka<br>med 30,8 procent, vilket är en ökning med un-<br>gefär 4 procentenheter jämfört med beräkningen<br>till budgetpropositionen. Uppjusteringen beror<br>på en fortsatt stark utveckling av småhuspriserna.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>[Tabell 6.6 Prisutveckling på småhus</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<p>1996-</p>
<p>1997</p></td><td>
<p>1997-</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>1998-</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>1999- i</p>
<p>2000 ;</p></td><td>
<p>1996-</p>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell<br>beräkning</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>30,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BP2000</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>1.5 i</p></td><td>
<p>26,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>VP1999</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>1.5 i</p></td><td>
<p>20,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Prisutvecklingen avser juli-juni.</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Förmögenhetsskatten 1998 uppgick till 6,0 mil-<br>jarder kronor. År 1999 beräknas intäkterna öka<br>med 0,6 miljarder kronor. Ökningen förklaras<br>främst av utvecklingen på Stockholms fondbörs.<br>Intäkterna väntas öka 2001 med ytterligare 0,7</p>
<p>Beräkningen av de totala intäkterna från fastig-<br>hetsskatten utgår från nu gällande regler. Detta<br>innebär att prisutvecklingen 1996-2000 får fullt<br>genomslag 2001 då omräkningsförfarandet åter-<br>införs och skattesatsen för hyresfastigheter åter-<br>går till 1,5 procent. För regeringens bedömning<br>av fastighetsskatteuttaget 2001 hänvisas till av-<br>snitt 8.2.</p>
<p>De totala skatteintäkterna minskar 1999 och<br>2000 med 1,5 respektive 1,7 miljarder kronor<br>jämfört med 1998, beroende på tidigare besluta-<br>de skattesänkningar. År 2001 beräknas enligt</p>
<p>152</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>gällande regler intäkterna öka med 7,3 miljarder<br>kronor. Återstående prognosår beräknas intäk-<br>terna öka med cirka 1 miljard kronor per år.</p>
<p>Tabell 6.7 redovisar skatteintäkterna för de<br>olika fastighetskategorierna.</p>
<p>2002 antas ingen förändring i intäkterna jämfört<br>med budgetpropositionen.</p>
<h2>Arvs- och gåvoskatt</h2>
<p>Tabell 6.7 Fastighetsskatt fördelat pa fastighetstyp</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17,6</p></td><td>
<p>18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flerfamiljshus</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lokaler</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industrier</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vattenkraft</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
</table>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>Utfall Prognos</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Småhus och bostadsdelen i flerfamiljshus svarar<br>för ungefär 80 procent av de totala skatteintäk-<br>terna. Intäkterna från lokaler beräknas öka med<br>0,8 miljarder kronor mellan 1998 och 2003.<br>Skattereglerna för industrier och vattenkraft för-<br>ändrades 1999 vilket minskade intäkterna med<br>ungefär 1,1 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2000 ökar intäkterna 2001 och 2002<br>med 0,8 miljarder kronor per år beroende på ett<br>högre antagande om prisutvecklingen på bo-<br>stadsfastigheter.</p>
<p>Intäkterna från arvsskatten blev 1,9 miljarder<br>kronor 1999 vilket är 0,3 miljarder kronor mer<br>än beräknat i budgetpropositionen för 2000.<br>Prognosen för åren 2000-2002 har justerats upp<br>med 0,2 miljarder kronor per år på basis av ut-<br>fallet 1999. Prognosen på gåvoskatten är oför-<br>ändrad, 0,2 miljarder kronor per år, jämfört med<br>beräkningen till budgetpropositionen.</p>
<p>6.2.6 Skatt på varor och tjänster</p>
<h2>Stämpelskatt</h2>
<h2>Mervärdesskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>160,5</p></td><td>
<p>173,0</p></td><td>
<p>183,5</p></td><td>
<p>191,9</p></td><td>
<p>199,6</p></td><td>
<p>207,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Stämpelskatt utgår vid förvärv av fast egendom<br>(lagfart) och beviljande av inteckningar. Intäk-<br>terna är främst beroende av omsättningen och<br>prisutvecklingen på fastighetsmarknaden. Mellan<br>1998 och 1999 ökade intäkterna med 0,5 miljar-<br>der kronor och förklaras av den historiskt sett<br>höga omsättningen och de stigande fastighetspri-<br>serna. För 2000 antas en viss nedgång i intäkter-<br>na då omsättningen förväntas minska något.<br>Därefter beräknas intäkterna öka med cirka 0,1<br>miljarder kronor per år.</p>
<p>Jämfört med budgetpropositionen för 2000 vi-<br>sar utfallet 1999 att intäkterna blev 0,2 miljarder<br>kronor högre än beräknat. Prognosåren 2000-</p>
<p>Under prognosperioden beräknas intäkterna öka<br>med 47 miljarder kronor. Intäkterna ökar i ge-<br>nomsnitt med 9 miljarder kronor per år. Ök-<br>ningen är störst 1999 och 2000 då intäkterna<br>ökar med 13 respektive 10 miljarder kronor<br>jämfört med föregående år.</p>
<p>I diagram 6.3 visas fördelningen av mervärdes-<br>skatten 1999 uppdelad efter användning. Ut-<br>vecklingen av mervärdesskatten är till stor del<br>beroende av hushållens konsumtionsutgifter som<br>förklarar 64 procent av intäkterna. Till resterande<br>del härrör intäkterna från investeringar och in-<br>satsförbrukning i icke mervärdesskattepliktiga<br>företag samt insatsförbrukning och investeringar<br>i kommunsektorn. Fördelningen som visas ned-<br>an är relativt stabil över åren.</p>
<p>153</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Diagram 6.3 Mervärdesskatt uppdelad efter användning</p>
<p>Kommunal</p>
<p>konsumtion</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-14.png" style="width:132pt;height:89pt;"/>
<h2>Tobaksskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Fördelningen av konsumtionen på olika va-<br>rugrupper har betydelse för hur intäkterna ut-<br>vecklas, vilket framgår av diagram 6.4.</p>
<p>Intäkterna från tobaksskatten uppgick till 7,4<br>miljarder kronor 1999. För de följande progno-<br>såren antas intäkterna vara i stort sett oförändra-<br>de. I beräkningen har hänsyn inte tagits till<br>eventuella ändringar i införselregler och skatte-<br>satser.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen för 2000 har intäkterna räknats upp<br>med 0,4 till 0,5 miljarder kronor per år, främst<br>beroende på det högre utfallet för 1999.</p>
<p>Diagram 6.4 Mervärdesskatt och konsumtionsutgifter i lö-<br>pande priser, procentuell arlig förändring__________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-15.png" style="width:170pt;height:120pt;"/>
<h2>Alkoholskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>År 1999 var skillnaden i utvecklingstakt mellan<br>hushållens konsumtionsutgifter och intäkter från<br>mervärdesskatten särskilt stor. Hushållens kon-<br>sumtionsutgifter ökade med 4,9 procent medan<br>intäkterna ökade med hela 6,8 procent.</p>
<p>I jämförelse med budgetpropositionen för<br>2000 har intäkterna för 1999 reviderats upp med</p>
<p>4,2 miljarder kronor, vilket förklaras av en ökad<br>konsumtion och av att en större andel av kon-<br>sumtionen avsåg högbeskattade varor, framför<br>allt bilar, sällanköpsvaror och tjänster. För prog-<br>nosåren 2000-2002 har intäkterna reviderats upp<br>med 7-8 miljarder kronor vilket förklaras av<br>högre antaganden om hushållens konsumtions-<br>utgifter samt av en högre andel högbeskattade<br>varor. Andelen högbeskattade varor beräknas bli<br>högre än 1999 men ökningen förväntas inte ske i<br>lika snabb takt.</p>
<p>Under alkoholskatt redovisas skatt på etylalko-<br>hol, skatt på vin och andra jästa drycker, skatt på<br>mellanklassprodukter samt skatt på öl. Med<br>mellanklassprodukter avses i huvudsak starkvi-<br>ner, men även drycker där alkoholhalten inte en-<br>bart uppkommit genom jäsning, t.ex. sherry. I<br>beräkningen har hänsyn inte tagits till eventuella<br>ändringar i införselregler och skattesatser.</p>
<p>För 2000 beräknas skatten på alkohol uppgå<br>till 10,5 miljarder kronor, vilket är 0,2 miljarder<br>kronor mindre än utfallet för 1999. Den långsik-<br>tiga trenden är emellertid svagt uppåtgående med<br>en substitution av sprit mot vin och öl. Orsaken<br>till de minskade intäkterna för 2000 är en särskilt<br>hög vin- och ölkonsumtion 1999. Sammanlagt<br>beräknas intäkterna öka med 0,2 miljarder kro-<br>nor mellan 1999-2003.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2000 har intäkterna räknats upp med<br>0,1 miljarder kronor de första två prognosåren.</p>
<p>154</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Energiskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>52,1</p></td><td>
<p>52,7</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>54,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under energiskatt redovisas inte enbart energi-<br>skatt, utan även koldioxid- och svavelskatt. Åren<br>2000 till och med 2003 beräknas de sammanlagda<br>skatterna på energi öka med 4,1 miljarder kro-<br>nor. Den största delen av denna ökning sker<br>2000 då skatteintäkterna beräknas stiga med 1,7<br>miljarder kronor. Detta beror i huvudsak på höj-<br>ningar av energiskatten på elektrisk kraft och<br>dieselolja, men även indexeringen av skattesat-<br>serna bidrar till ökningen. Därefter beräknas den<br>totala skatten på energi öka i relativt jämn takt<br>med cirka 0,8 miljarder kronor per år. I diagram<br>6.5 visas de prognostiserade energiskatteintäk-<br>terna dels enligt nuvarande beräkning, dels för<br>det fiktiva scenariot att skattesatserna 2000 bibe-<br>hålls under hela prognosperioden.</p>
<p>Tabell 6.8 Skatt på energi</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energiskatt</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>39,0</p></td><td>
<p>39,7</p></td><td>
<p>40,2</p></td><td>
<p>40,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Elektrisk kraft</p></td><td>
<p>10,8</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>11,9</p></td><td>
<p>12,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensin</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>20,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Koldioxidskatt</p></td><td>
<p>12,7</p></td><td>
<p>12,9</p></td><td>
<p>12,8</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>13,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Bensin</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>4.7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>8,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svavelskatt</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0.1</p></td></tr>
</table>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetpropositio-<br>nen för 2000 är intäkterna högre för hela prog-<br>nosperioden.</p>
<h2>Fordonsskatt</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Diagram 6.5 Energiskatt</p>
<p>Miljarder kronor</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-16.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Fordonsskatt utgår på personbilar, bussar, last-<br>bilar, motorcyklar, traktorer, tunga terrängvag-<br>nar, motorredskap och släpvagnar. Skatten be-<br>räknas efter fordonets skattevikt.</p>
<p>I jämförelse med beräkningen till budgetpro-<br>positionen blev 1999 års utfall 0,4 miljarder kro-<br>nor högre beroende på en hög tillväxt i fordons-<br>parken. För prognosåren antas denna återgå till<br>en långsiktig trend med lägre ökningstakt. Prog-<br>nosen justeras därmed upp med mellan 0,2 och<br>0,4 miljarder kronor per år.</p>
<p>Av diagrammet framgår att den underliggande<br>förbrukningen av olika energislag förväntas<br>minska under perioden.</p>
<p>Fördelningen av intäkterna på de olika in-<br>komstslagen framgår av tabell 6.8. Det beskatta-<br>de energislag som dominerar i grupperna övrigt<br>är oljeprodukter. Energiskatten utgör cirka 75<br>procent av de totala skatterna på energi. De res-<br>terande skatteintäkterna kommer nästan uteslu-<br>tande från koldioxidskatten. Svavelskatten bidrar<br>endast med 2 promille av de totala intäkterna.</p>
<h2>Skatt på import</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Skatt på import består av tullmedel, särskilda<br>jordbrukstullar, sockeravgifter samt övriga skat-<br>ter på import. Dessa intäkter är till största delen<br>skatter som tillhör EU. Under prognosperioden<br>ökar tullmedel med 0,7 miljarder kronor.</p>
<p>155</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>I jämförelse med budgetpropositionen för 2000<br>har intäkterna reviderats upp med 0,1 miljarder<br>kronor.</p>
<h2>Övriga skatter på varor och tjänster</h2>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3.3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>skattskyldiges fördel redovisas som en återbetal-<br>ning. I redovisningen hänförs dessa skatter inte<br>till ett specifikt inkomstår.</p>
<p>De debiterade skatterna kommer aldrig i sin<br>helhet in till staten utan en viss del restförs hos<br>kronofogdemyndigheten. En del av detta belopp<br>kan kronofogdemyndigheten driva in medan<br>resterande belopp så småningom skrivs av. En<br>redovisning av de periodiserade skatterna utan<br>hänsyn tagen till restitutioner, tillkommande el-<br>ler restförda skatter innebär i regel en överskatt-<br>ning av de totala skatterna.</p>
<p>Under övriga skatter redovisas försäljningsskatt<br>på motorfordon, skatt på elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk, särskild skatt mot försurning, av-<br>fallsskatt, Systembolaget AB:s inlevererade över-<br>skott, skatt på annonser och reklam, skatt på spel<br>samt övriga skatter på varor och tjänster.</p>
<p>Ökningen 2000 förklaras av avfallsskatten<br>som infördes den 1 januari 2000. Inkomsterna<br>från särskild skatt på elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk beräknas uppgå till 1,8 miljarder kro-<br>nor 2000. Detta är 0,3 miljarder kronor högre än<br>utfallet år 1999. Orsaken är en höjning av skatten<br>från 2,2 öre till 2,7 öre per kilowattimme vilken<br>ökar intäkterna med 0,4 miljarder kronor. Samti-<br>digt minskar stängningen av Barsebäck 1 intäk-<br>terna med 0,1 miljarder kronor. Den 1 juli plane-<br>ras den särskilda skatten på elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk omvandlas till en effektskatt per<br>installerad kapacitet (se vidare kapitel 8). Denna<br>omläggning antas dock inte påverka skattein-<br>täkterna.</p>
<h2>6.2.7 Restförda skatter m.m.</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Prognos</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-2,4</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Ej tidigare redovisad, varför differens mot BP2000 saknas.</p>
<p>Under restförda skatter m.m. redovisas dels änd-<br>ringar av skatter som gjorts efter taxeringen, dels<br>restförda skatter. De periodiserade skatterna är<br>de skatter som debiteras avseende ett viss inkom-<br>står. Aven efter inkomståret ändras skatterna ex-<br>empelvis genom revisioner, omräkningar och<br>överklaganden. Om ändringen är till den skatt-<br>skyldiges nackdel redovisas detta som en till-<br>kommande skatt medan en ändring till den</p>
<p>6.3 Offentliga sektorns inkomster<br>enligt nationalräkenskaperna</p>
<p>Skatteinkomsterna svarar för nästan 90 procent<br>av den offentliga sektorns totala inkomster. De<br>skatter som ingår i den offentliga sektorns in-<br>komster enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>skiljer sig från de periodiserade skatterna av flera<br>orsaker, vilket framgår av tabell 6.9.</p>
<p>Mervärdesskatt som betalas av kommuner<br>samt skatter som tillhör EU ingår inte som en<br>del av NR-skatterna. De delar av avgiften till<br>EU-budgeten som avser tullar samt den moms-<br>baserade delen av avgiften ingår inte i inkoms-<br>terna, eftersom dessa definitionsmässigt inte är<br>nationella skatter utan skatter som tillhör Euro-<br>peiska gemenskapen. Från och med 2001 föreslås<br>företag och anställda få ett avdrag/skatte-<br>reduktion för avsättningar till kompetensutveck-<br>ling. Formerna för detta stöd utreds f.n. av ut-<br>redningen för individuellt kompetenssparande. I<br>beräkningarna är stödet inlagt som en kredite-<br>ring på skattekontot, vilket minskar de betalda<br>skatterna men inte de periodiserade. Ytterligare<br>en skillnad är att även en del andra avgifter enligt<br>NR redovisas som skatter. Bland dessa kan näm-<br>nas insättningsgarantin, avgifter till kämbräns-<br>lefonden och inlevererat överskott från AB<br>Svenska Spel. Resterande skillnad utgörs av peri-<br>odiseringseffekter, som uppkommer när betal-<br>ningen av skatten sker efter det inkomstår som<br>skatten avser.</p>
<p>Mellan 1999 och 2003 ökar skatterna med<br>drygt 150 miljarder kronor både enligt NR och<br>enligt den periodiserade redovisningen.</p>
<p>156</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.9 Periodiserade skatter och skatter enligt NR 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>1079</p></td><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>1148</p></td><td>
<p>1189</p></td><td>
<p>1233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. Kommunmoms</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>30</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. EU-skatter</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. Kompetensutveckling,</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. Bredband</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Övriga NR-skatter</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Periodiseringseffekter</p></td><td>
<p>-5</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa NR-skatter</p></td><td>
<p>1043</p></td><td>
<p>1066</p></td><td>
<p>1106</p></td><td>
<p>1154</p></td><td>
<p>1199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>24</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>NR-skatter</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>30</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Förändringarna jämfört med budgetpropositio-<br>nen är betydligt större för skatterna enligt NR än<br>för de periodiserade skatterna. Detta förklaras<br>främst av att prognosen för mervärdesskatt i<br>NR-termer, i beräkningen till budgetpropositio-<br>nen, blev för låg p.g.a. en felaktig framskrivning.<br>Dessutom har preliminärskatterna för företagen<br>reviderats ned fr.o.m. 2000, trots att den periodi-<br>serade skatten beräknas öka. Denna neddragning<br>minskar skatterna i NR-termer år 2000.</p>
<p>I tabell 6.10 redovisas offentliga sektorns<br>skatteinkomster fördelat på sektorer samt övriga<br>inkomster. Pensionsomläggningen år 2000<br>minskar statens inkomster men ökar inkomster-<br>na i pensionssystemet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.10 Offentliga sektorns totala inkomster 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>632</p></td><td>
<p>600</p></td><td>
<p>625</p></td><td>
<p>659</p></td><td>
<p>685</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>129</p></td><td>
<p>134</p></td><td>
<p>139</p></td><td>
<p>144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-skatter</p></td><td>
<p>1043</p></td><td>
<p>1066</p></td><td>
<p>1106</p></td><td>
<p>1154</p></td><td>
<p>1199</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>145</p></td><td>
<p>144</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>138</p></td><td>
<p>144</p></td></tr>
<tr><td>
<p>S:a NR-inkomster</p></td><td>
<p>1188</p></td><td>
<p>1210</p></td><td>
<p>1244</p></td><td>
<p>1292</p></td><td>
<p>1343</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>30</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>9</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Den statliga sektorns skatter utvecklas snabbare<br>än kommunsektorns och pensionssystemets in-<br>komster. De båda senare sektorernas inkomster<br>följer i stort sett löneutvecklingen. Den snabbare<br>utvecklingen av statens skatteinkomster beror på<br>en snabbare utveckling av konsumtions- och ka-<br>pitalskatterna. Övriga inkomster är relativt sta-<br>bila under perioden med en liten nedgång 2001<br>och 2002.</p>
<p>6.4 Statsbudgetens inkomster -<br>kassamässig redovisning</p>
<p>I avsnitt 6.4 redovisas statsbudgetens inkomster<br>som utgörs av skatter och övriga inkomster. De<br>senare består främst av inkomster av statlig verk-<br>samhet, försäljning av statlig egendom samt bi-<br>drag från EU. Inkomsterna på statsbudgeten är i<br>huvudsak kassamässiga.</p>
<p>6.4.1 Skatter</p>
<h2>Övergången från periodiserad till<br>kassamässig redovisning</h2>
<p>I avsnitt 6.2 redovisas skatterna periodiserat. Det<br>innebär att de är beräknade utifrån gällande<br>skatteregler och de inkomster den skattskyldige<br>har ett visst inkomstår. De periodiserade skatter-<br>na avser hela den offentliga sektorn. Statsbudge-<br>tens inkomster redovisas huvudsakligen kassa-<br>mässigt, vilket innebär att det är de skatter och<br>avgifter som under budgetåret betalas in till sta-<br>ten som redovisas. Statsbudgeten omfattar en-<br>bart statens skatteinkomster. Skillnaden mellan<br>intäkter, dvs. periodiserade skatter, och inkoms-<br>ter, dvs. kassamässiga skatter, förklaras i huvud-<br>sak av förskjutningar i den månatliga uppbörden<br>och att vissa skatter betalas in som preliminära<br>skatter med slutreglering ett till två år senare.</p>
<p>För enskilda inkomsttitlar finns ytterligare<br>skillnader genom att de titlar vars skatter redovi-<br>sas över skattekontot inte redovisar inbetalda<br>skatter utan deklarerade/debiterade skatter. För<br>t.ex. juridiska personers inkomstskatt innebär<br>detta att underuttaget av slutlig skatt avseende<br>inkomståret 1998 (kvarstående skatt) redovisas<br>som inkomst budgetåret 1999 trots att betal-<br>ningen sker 2000. Om betalningen avviker från<br>de deklarerade beloppen redovisas denna skillnad<br>mot Betalningsdifferenser, skattekonto. Betal-<br>ningsdifferensen kan således redovisa antingen<br>ett positivt eller ett negativt belopp. Juridiska<br>personers underuttag av slutlig skatt påverkar<br>betalningsdifferensen negativt 1999. År 2000 när<br>betalningen sker visar differensen ett positivt<br>saldo.</p>
<p>För de skatter som ingår i den samordnade<br>uppbörden och som omförs från titlarna fysiska<br>och juridiska personers inkomstskatt kan skill-<br>naden bli än större. Den fastighets- och förmö-<br>genhetsskatt som redovisas i statsbudgeten avser<br>den periodiserade skatten två år tillbaka i tiden.</p>
<p>157</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Detta innebär att den höjning av fastighetsskat-<br>ten som sker 2001 redovisas mot egen inkomst-<br>titel i statsbudgeten först 2003.</p>
<p>Redovisningsordningen innebär att vissa titlar<br>redovisar ett mellanting av intäkt och inkomst<br>medan andra endast redovisar inkomster. Stats-<br>budgetens totala skatter blir däremot alltid<br>kassamässigt redovisade eftersom även betal-<br>ningsdifferenser ingår.</p>
<p>Utöver uppbördsförskjutningar förklaras<br>skillnaden mellan statens periodiserade skatter<br>och statsbudgetens skatter av förskjutningar i<br>utbetalningar till kommunsektorn och pensions-<br>systemet. Statens utbetalningar av kommunal-<br>skatt avseende inkomståret 2000 baseras på de<br>uppräkningsfaktorer som regeringen fastställer i<br>september året före budgetåret. Om det kom-<br>munala skatteunderlaget utvecklas snabbare än<br>prognosen innebär detta att de högre kommu-<br>nalskatterna tillfaller staten 2000 medan kom-<br>munerna får del av denna ökning som en slut-<br>reglering två år senare. I regel är den kommunala<br>slutregleringen positiv. Aven gentemot pen-<br>sionssystemet förekommer slutregleringar. Re-<br>dovisningen av enskilda inkomsttitlar framgår av<br>tabell 6.13.</p>
<h2>1000 Skatter m.m.</h2>
<p>De skatter som i statsbudgeten redovisas under<br>inkomsttypen Skatter m.m. skiljer sig från de pe-<br>riodiserade skatterna för staten av flera orsaker,<br>vilket framgår av tabell 6.11. Den kommunala<br>utjämningsavgiften, som enbart är en inom-<br>kommunal avgift, bruttoredovisas i statsbudge-<br>ten, vilket innebär att inkomsterna redovisas på<br>statsbudgetens inkomstsida medan utgifterna re-<br>dovisas på statsbudgetens utgiftsida. De planera-<br>de stöden för kompetensutveckling och bred-<br>band minskar inkomsterna. Resterande<br>skillnader förklaras av betalningsförskjutningar.<br>Under prognosperioden beräknas statsbudgetens<br>skatteinkomster öka med 46 miljarder kronor.<br>År 2000 minskar inkomsterna med 25 miljarder<br>kronor vilket förklaras av pensionsomläggningen<br>och den påbörjade skattereformen. Nedgången<br>beror även på en relativt stor slutreglering av<br>kommunalskatter. Även 2001 påverkas inkoms-<br>terna av en mycket stor slutreglering av kommu-<br>nalskatter om 9,6 miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.11 Statsbudgetens skatter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserade skatter</p></td><td>
<p>1079</p></td><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>1148</p></td><td>
<p>1189</p></td><td>
<p>1233</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. Kommunsektorn</p></td><td>
<p>323</p></td><td>
<p>331</p></td><td>
<p>344</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>./. Pensionssystemet</p></td><td>
<p>111</p></td><td>
<p>146</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>157</p></td><td>
<p>163</p></td></tr>
<tr><td>
<p>= Periodiserade skatter,<br>staten</p></td><td>
<p>645</p></td><td>
<p>623</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>677</p></td><td>
<p>700</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Utjämningsavgift<br>./. Kompetensutveckling,<br>./. Bredband</p></td><td>
<p>21</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>18</p>
<p>1</p>
<p>1</p></td><td>
<p>18</p>
<p>1</p>
<p>1</p></td><td>
<p>18</p>
<p>1</p>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>+ Betalningsförskjutn.</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens skatter</p></td><td>
<p>672</p></td><td>
<p>647</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>687</p></td><td>
<p>718</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>31</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>År 2002 ökar skatteinkomsterna med 34 miljar-<br>der kronor, vilket utöver den underliggande in-<br>komstutvecklingen, förklaras av att den högre<br>fastighetsskatten 2001 till stor del betalas som<br>kompletteringsbetalning året efter inkomståret<br>samt att det fasta beloppet om 200 kronor åter<br>blir en statlig inkomstskatt.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen har skatteinkomsterna ökat med mellan<br>20 och 31 miljarder kronor. De högre inkoms-<br>terna beror dels på en högre lönesumma men<br>även den högre prognosen för realisationsvinster<br>förklarar en stor del av ökningen.</p>
<p>I tabell 6.12 finns betalningsförskjutningar<br>uppdelade på privat sektor, kommunsektor och<br>pensionssystemet.</p>
<p>Tabell 6.12 Betalningsförskjutningar fördelade på sektorer</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Betalningsförskjutning</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat sektor</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunsektor</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>-9</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensionssystemet</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
</table>
<p>Av tabellen framgår att betalningsförskjutning-<br>arna påverkar statsbudgetens skatteinkomster<br>positivt åren 1999 och 2000 medan det motsatta<br>förhållandet gäller för åren 2001-2002. År 2003<br>är betalningsdifferensen åter positiv.</p>
<p>158</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 6.13 Statsbudgetens inkomster 1999-2003 |</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljarder kronor</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetår</p></td><td colspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1000</p></td><td>
<p>Skatter m.m.</p></td><td>
<p>672,4</p></td><td>
<p>646,7</p></td><td>
<p>652,8</p></td><td>
<p>686,6</p></td><td>
<p>717,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1100</p></td><td>
<p>Skatt på inkomst</p></td><td>
<p>136,1</p></td><td>
<p>108,8</p></td><td>
<p>97,2</p></td><td>
<p>115,5</p></td><td>
<p>120,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1111 Fysiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>61,7</p></td><td>
<p>35,4</p></td><td>
<p>24,1</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>37,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1121 Juridiska personers inkomstskatt</p></td><td>
<p>68,7</p></td><td>
<p>68,4</p></td><td>
<p>68,5</p></td><td>
<p>76,6</p></td><td>
<p>78,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga inkomstskatter</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1200</p></td><td>
<p>Socialavgifter och allmän pensionsavgift</p></td><td>
<p>232,8</p></td><td>
<p>221,7</p></td><td>
<p>231,0</p></td><td>
<p>237,7</p></td><td>
<p>246,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>342,4</p></td><td>
<p>364,1</p></td><td>
<p>381,2</p></td><td>
<p>394,0</p></td><td>
<p>408,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>109,6</p></td><td>
<p>142,4</p></td><td>
<p>150,3</p></td><td>
<p>156,3</p></td><td>
<p>162,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1300</p></td><td>
<p>Skatt på egendom</p></td><td>
<p>39,2</p></td><td>
<p>37,2</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>44,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1310 Skatt på fast egendom</p></td><td>
<p>27.1</p></td><td>
<p>24,8</p></td><td>
<p>23,3</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>30,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1320 Förmögenhetsskatt</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1341 Stämpelskatt</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1330 Arvs- och gåvoskatt</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1400</p></td><td>
<p>Skatt på varor och tjänster</p></td><td>
<p>252,3</p></td><td>
<p>266,2</p></td><td>
<p>276,6</p></td><td>
<p>285,7</p></td><td>
<p>295,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>1411 Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>170,6</p></td><td>
<p>181,9</p></td><td>
<p>190,6</p></td><td>
<p>198,4</p></td><td>
<p>206,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1424 Tobaksskatt</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1425 Alkoholskatt</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>10,7</p></td><td>
<p>10,8</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1428 Energiskatt</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>54,1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1452 Annons-och reklamskatt</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1.2</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1460 Skatt pä vägtrafik</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1470 Skatt pä import</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,3</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Övriga skatter på varor och tjänster</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1500</p></td><td>
<p>Utjämningsavgift</p></td><td>
<p>20,5</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>18,6</p></td><td>
<p>18,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1600</p></td><td>
<p>Betalningsdifferenser</p></td><td>
<p>-8,5</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>-7,0</p></td><td>
<p>-7,2</p></td><td>
<p>-7,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Inkomster av statens verksamhet</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>29,1</p></td><td>
<p>27,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>2411 Inkomster av statens aktier</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5.3</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3000</p></td><td>
<p>Inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav</p></td><td>
<p>3312 Övriga inkomster av försåld egendom</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4000</p></td><td>
<p>Återbetalning av lån</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5000</p></td><td>
<p>Kalkylmässiga inkomster</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6000</p></td><td>
<p>Bidrag m.m. från EU</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Statsbudgetens totala Inkomster</p></td><td>
<p>724,5</p></td><td>
<p>809,6</p></td><td>
<p>720,6</p></td><td>
<p>754,2</p></td><td>
<p>784,0</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>6.4.2 Övriga inkomster</p></td><td colspan="5">
<p>2000 Inkomster av statens verksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbudgetens övriga inkomster beräknas mins-</p></td><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>ka med cirka 1OO miljarder kronor mellan 2000</p></td><td></td><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och 2003. Bortsett från extraordinära inkomst-</p></td><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002 2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>förstärkningar under 2000, såsom försäljningsin-</p></td><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>33,5</p></td><td>
<p>45,8</p></td><td>
<p>30,9</p></td><td>
<p>29,1 27,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>komster och aktieutdelningar, minskar inkoms-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>terna med cirka 5,7 miljarder kronor under</p></td><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-5,3</p></td></tr>
</table>
<p>perioden 2000-2003.</p>
<p>159</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>De största inkomsterna återfinns under följande<br>inkomsttitlar: Riksbankens inlevererade överskott,<br>Inlevererat överskott från AB Svenska Spel, In-<br>komster från statens aktier samt Finansieringsav-<br>giftfrån arbetslöshetskassor.</p>
<p>Mellan budgetåren 2000 och 2003 beräknas<br>inkomsterna minska med cirka 18 miljarder kro-<br>nor. Den enskilt viktigaste förklaringen till<br>minskningen är tillfälligt höga inkomster av sta-<br>tens aktier 2000. Det förklaras i sin tur av den<br>beräknade inleveransen om 11 miljarder kronor<br>från förvaltningsaktiebolaget Stattums försälj-<br>ning av aktieinnehavet i Pharmacia & Upjohn.<br>Under perioden beräknas inlevererat överskott<br>från Riksbanken minska från 9,8 miljarder kro-<br>nor 2000 till 5,6 miljarder kronor 2003. Riksban-<br>kens inlevererade överskott beräknas utifrån<br>Riksbankens genomsnittliga nettoresultat under<br>de föregående fem åren. Nettoresultatet under<br>perioden 1998-2002 beräknas nu i genomsnitt bli<br>lägre i jämförelse med det genomsnittliga netto-<br>resultatet under perioden 1995-1999. En revide-<br>ring har nyligen gjorts av den metod som an-<br>vänds för att beräkna Riksbankens nettoresultat i<br>syfte att förbättra prognosen. På inkomsttiteln<br>Övriga inkomster av statens verksamhet redovisar<br>ett hundratal myndigheter inkomster av extraor-<br>dinär karaktär. Dessa inkomster beräknas minska<br>med drygt 1,5 miljarder kronor mellan åren 2000<br>och 2003.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2000 förväntas Riksbankens inlevere-<br>rade överskott bli lägre åren 2000-2003. De lägre<br>inkomsterna 2000 förklaras också av att in-<br>komster från statens aktier beräknas bli lägre,<br>vilket bl.a. följer av beräknade försäljningar av<br>statligt aktieinnehav. Från och med 2001 föreslås<br>dessutom att avgifter för bl.a. körkort, motor-<br>fordon och finansieringsbidrag för arbetspraktik,<br>som Vägverket respektive Arbetsmarknadsver-<br>ket redovisar mot inkomsttitel, skall budgeteras<br>netto. Inkomsterna beräknas därmed bli 0,7 mil-<br>jarder kronor lägre samtliga år under perioden<br>2001-2003. Övriga inkomster av statens verk-<br>samhet beräknas bli 0,9 miljarder kronor lägre<br>såväl 2001 som 2002 i jämförelse med budget-<br>propositionen för 2000.</p>
<h2>3000 Inkomster av försåld egendom</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td><td>
<p>15,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Försäljningar av statligt aktieinnehav beräknas<br>under perioden 2000-2003 uppgå till 140 miljar-<br>der kronor. Större delen av försäljningarna be-<br>räknas ske under 2000. Prognosen är emellertid<br>behäftad med stor osäkerhet.</p>
<p>I förhållande till bedömningen till budgetpro-<br>positionen för 2000 beräknas försäljningsin-<br>komsterna bli oförändrade.</p>
<h2>4000 Återbetalning av lån</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Under denna inkomsttyp redovisas bl.a. återbe-<br>talningar av studiemedel men även återbetalning-<br>ar av övriga lån såsom lokaliseringslån och lån<br>avseende såddfinansiering. Under perioden<br>2000-2003 beräknas inkomster från återbetal-<br>ning av lån bli i stort sett oförändrade mellan<br>åren.</p>
<p>Jämfört med beräkningen till budgetproposi-<br>tionen för 2000 förväntas återbetalningar av stu-<br>dielån tecknade före 1989 bli lägre.</p>
<h2>5000 Kalkylmässiga inkomster</h2>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>De kalkylmässiga inkomsterna består av avskriv-<br>ningar, amorteringar och statliga pensionsavgif-<br>ter. Av de totala inkomsterna under inkomstty-<br>pen utgör inkomster på inkomsttiteln Statliga<br>pensionsavgifter en betydande del. Mellan åren</p>
<p>160</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>2000 och 2003 beräknas dessa inkomster öka<br>med 1 miljard kronor till följd av högre löne-<br>summa.</p>
<p>I jämförelse med bedömningen i budgetpro-<br>positionen för 2000 ökar inkomsterna med 0,5<br>miljarder kronor 2001 och med 0,8 miljarder<br>kronor 2002, vilket framför allt förklaras av anta-<br>gandet om högre utbetald lönesumma.</p>
<h2>6000 Bidrag m.m. från EU</h2>
<p>2000 är 20,57 procent för kommunerna, 9,82<br>procent för landstingen, dvs. totalt 30,38 pro-<br>cent. Jämfört med 1999 är det en ökning med<br>0,09 procentenheter.</p>
<p>Kommunalskatterna kan redovisas enligt tre<br>olika redovisningsprinciper - periodiserat avse-<br>ende inkomståret, enligt nationalräkenskaperna<br>(NR) och kassamässigt avseende budgetåret<br>(utbetalt).</p>
<p>Diagram 6.6 Kommunernas och landstingens skatter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>Prognos<br>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktuell</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>10,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>beräkning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Diff. BP2000</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Mellan åren 2000 och 2003 beräknas inkomster-<br>na öka med 0,3 miljarder kronor. Inkomsterna<br>varierar dock under mellanliggande år. Det är<br>framför allt Bidrag från EG:s regionalfond och<br>Bidrag från EG:s socialfond som varierar under<br>perioden. Det är mycket svårt att beräkna de<br>kommande årens inkomster. För regional- och<br>socialfonden ligger osäkerheten framför allt i att<br>prognostisera kommande års utbetalningar, vilka<br>i sin tur ligger till grund för de utbetalande myn-<br>digheternas rekvisitioner från Europeiska kom-<br>missionen.</p>
<p>I förhållande till budgetpropositionen för<br>2000 balanseras i viss mån de lägre inkomsterna<br>från EG:s socialfond av högre inkomster från<br>EG:s regionalfond. Totalt är inkomsterna ca 1<br>miljarder kronor högre såväl 2000 som 2002,<br>jämfört med beräkningen till budgetpropositio-<br>nen för 2000.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>■ Periodiserat DNR □ Utbetalt</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-17.png" style="width:173pt;height:100pt;"/>
<h2>6.5 Kommunernas skatter</h2>
<p>Kommunernas skatteinkomster är framför allt<br>beroende av lönesummans utveckling, dvs. sys-<br>selsättning och timlön. Även utvecklingen av<br>skattepliktiga transfereringar är viktig. Av skat-<br>teunderlaget 2000 utgörs 70 procent av löner, 20<br>procent av pensioner och 7,5 procent av transfe-<br>reringar exklusive pensioner medan inkomst av<br>näringsverksamhet utgör 2,5 procent. Nivån på<br>skatterna är även beroende av den kommunala<br>utdebiteringen. Från och med 2000 är Svenska<br>kyrkan skild från staten. Medelutdebiteringen år</p>
<p>Den kassamässiga skatten utgörs dels av ett för-<br>skott avseende inkomståret, dels av en slutavräk-<br>ning som avser inkomståret två år tidigare. Slut-<br>regleringar påverkar de kassamässiga skatterna<br>till och med 2002, då slutregleringen avseende<br>inkomståret 2000 betalas ut. Även NR-skatterna<br>påverkas av slutregleringarna, men endast med<br>ett års eftersläpning, vilket innebär att NR-<br>skatterna överensstämmer med den periodisera-<br>de skatten från och med 2002. I diagram 6.6 re-<br>dovisas kommunernas och landstingens skatter<br>enligt alla tre redovisningsprinciperna för åren<br>1996-2003.</p>
<p>Mellan år 1999 och 2003 beräknas de periodi-<br>serade skatterna öka med 60 miljarder kronor,<br>vilket är betydligt mindre än ökningen av NR-<br>skatterna och de utbetalda skatterna, vilka ökar<br>med 65 respektive 71 miljarder kronor. Att ök-<br>ningen är betydligt större i de senare fallen beror<br>på slutregleringar av kommunalskatt avseende<br>tidigare år. Den periodiserade skatten påverkas<br>2000 av den begränsade avdragsrätten för den<br>allmänna pensionsavgiften. Denna ändring ökar<br>kommunskatterna med 5 miljarder kronor. De<br>ökade intäkterna medför dock ingen inkomst-<br>förstärkning för kommuner och landsting, efter-<br>som en motsvarande neddragning görs av de ge-<br>nerella statsbidragen.</p>
<p>161</p>
<p>6 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>6.6 Uppföljning av statsbudgetens<br>inkomster 1999</h2>
<p>Statsbudgetens totala inkomster för budgetåret<br>1999 uppgick till 724,5 miljarder kronor, vilket är</p>
<p>28,1 miljarder kronor högre än vad som beräk-<br>nades i statsbudgeten.</p>
<p>1000 Skatter m.m.</p>
<p>f</p>
<p>Utfallet blev 672,4 miljarder kronor, vilket är<br>41,9 miljarder kronor mer än i beräkningen till<br>statsbudgeten. De största avvikelserna avsåg fy-<br>siska personers inkomstskatt med 22 miljarder<br>kronor, socialavgifter med 6 miljarder kronor,<br>mervärdesskatt med 8 miljarder kronor, juridiska<br>personers inkomstskatt med -4 miljarder kronor<br>samt betalningsdifferenser med 9 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt</p>
<p>Fysiska personers inkomstskatt blev 21,7 miljar-<br>der kronor högre än i statsbudgeten. Avvikelsen<br>beror dels på högre utfall av utbetalda löner såväl<br>1998 som 1999, dels på högre kapitalinkomster<br>av realisationsvinster.</p>
<p>Utfallet för den slutliga skatten avseende in-<br>komståret 1998 blev 11 miljarder kronor högre<br>än i beräkningen till statsbudgeten. Cirka 6 mil-<br>jarder kronor avsåg realisationsvinster medan<br>återstoden avsåg en högre lönesumma. Det hög-<br>re utfallet medförde högre kompletteringsbetal-<br>ningar under 1999.</p>
<p>Ett för lågt antagande om lönesummans ut-<br>vecklingstakt för 1999 medförde dessutom att<br>preliminärskatterna underskattades med cirka 9<br>miljarder kronor.</p>
<p>J uridiska personers inkomstskatt</p>
<p>Utfallet blev 4,1 miljarder kronor lägre än i stats-<br>budgeten. Preliminärskatten blev 9,4 miljarder<br>kronor lägre än beräknat. Under 1999 jämkade<br>företagen ned preliminärskatten i en betydligt<br>större utsträckning än tidigare år. Detta motver-<br>kas dock delvis av att underuttaget av slutlig<br>skatt (dvs. slutlig skatt minus preliminärskatt)<br>avseende inkomståret 1998 blev 4,1 miljarder<br>kronor högre än prognostiserat. Aven nettot av<br>tillkommande skatt och restitutioner blev drygt<br>1 miljard kronor högre än beräknat.</p>
<p>Socialavgifter</p>
<p>Utfallet för socialavgifterna blev 5,6 miljarder<br>kronor högre än i statsbudgeten. Den faktiska<br>utvecklingen av lönesumman blev högre än be-<br>räknat vilket medförde att inkomsterna under-<br>skattades med 6,8 miljarder kronor. Även ned-<br>sättningarna blev högre än beräknat vilket<br>minskade inkomsterna med 1,2 miljarder kronor.</p>
<p>Mervärdesskatt</p>
<p>Utfallet för mervärdesskatten blev 8 miljarder<br>kronor högre än i statsbudgeten. Det högre ut-<br>fallet förklaras av att den privata konsumtionen<br>blev högre än vad som antogs i beräkningen till<br>statsbudgeten och av att konsumtionen av bilar,<br>sällanköpsvaror och tjänster blev betydligt högre<br>än väntat. Även intäkterna från insatsförbruk-<br>ning och investeringar i kommunsektorn blev<br>högre än beräknat.</p>
<p>Betalningsdifferenser, skattekonto<br>Betalningsdifferensen uppgick till -8,5 miljarder<br>kronor, vilket är 9 miljarder kronor högre än i<br>statsbudgeten. Ökningen beror antagligen både<br>på större realisationsvinster och införandet av<br>skattekontot. Kompletteringsbetalningama i de-<br>cember blev 4 miljarder kronor högre än beräk-<br>nat. Tidigare år har inbetalningar under decem-<br>ber månad varit tämligen små men har sedan<br>1998 ökat i omfattning. Cirka 3 miljarder kronor<br>beror på att det i prognosen antogs att företagen<br>varken skulle ha under- eller överskott medan<br>utfallen visar att företagen har månatliga över-<br>skott om cirka 3 miljarder kronor. Resterande<br>del förklaras av att inbetalningar av underuttaget<br>av slutlig skatt (f.d. kvarstående skatt) betalas in<br>tidigare i skattekontosystemet, sannolikt till följd<br>av den nya ränteberäkningen.</p>
<h2>2000 Inkomster av statens verksamhet</h2>
<p>För 1999 uppgick inkomsterna preliminärt till</p>
<p>33,5 miljarder kronor, vilket är 1,4 miljarder<br>kronor högre jämfört med vad som beräknades<br>till statsbudgeten. Förklaringen är framför allt en<br>underskattning i statsbudgeten av inkomsttiteln<br>Inkomster av statens aktier med 1,4 miljarder<br>kronor, Skattetillägg med 0,6 miljarder kronor<br>och Utförsäljning av beredskapslager med 0,9<br>miljarder kronor. Inlevererat överskott frän AB<br>Svenska Spel är preliminärt 1,6 miljarder kronor<br>lägre än det budgeterade beloppet, vilket främst</p>
<p>162</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>förklaras av att redovisningen mot inkomsttiteln<br>är ändrad.</p>
<h2>3000 Inkomster av försåld egendom</h2>
<p>Utfallet uppgick preliminärt till 1 miljard kronor,<br>vilket är 14 miljarder kronor lägre jämfört stats-<br>budgeten. Avvikelsen avser Övriga inkomster av<br>försåld egendom.</p>
<h2>6000 Bidrag m.m. från EU</h2>
<p>Det preliminära utfallet uppgick till 9,3 miljarder<br>kronor, vilket är 0,9 miljarder kronor lägre jäm-<br>fört med beräkningen till statsbudgeten. Avvi-<br>kelsen förklaras främst av att Bidrag från EG:s<br>socialfond senarelades.</p>
<p>bland OECD-länderna. I vissa länder är huvud-<br>delen av transfereringarna skattepliktiga medan<br>det motsatta förhållandet gäller i andra länder.<br>Ett alternativ vid internationella jämförelser är<br>därför att exkludera skatter på offentliga transfe-<br>reringar vid beräkning av skattekvoten. Som<br>framgår av tabell 6.14 tillhör Sverige den grupp<br>av länder inom OECD som har en hög andel<br>skattepliktiga transfereringar. Om skatten på<br>offentliga transfereringar exkluderas kommer<br>den uppmätta skattekvoten för Sveriges del att<br>minska med i storleksordningen 5-6 procenten-<br>heter.</p>
<h2>6.7 Skattekvoten</h2>
<p>Tabell 6.14 Skattepliktiga transfereringars inverkan på<br>skattekvoten</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>0-0,5</p></td><td>
<p>0,5-3</p></td><td>
<p>5,0-6,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Australien</p></td><td>
<p>Belgien</p></td><td>
<p>Danmark</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Irland</p></td><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>Nederländerna</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>Sverige</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta Staterna</p></td><td>
<p>Tyskland</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECD.</p>
<p>Skattekvoten visar förhållandet mellan det totala<br>skatteuttaget och BNP. Det finns flera olika de-<br>finitioner av skattekvoten och i regel är de inter-<br>nationellt bestämda. Den vanligaste definitionen<br>av skattekvoten är den som baseras på skatter re-<br>dovisade enligt NR. Den skattekvot som beräk-<br>nas utifrån NR:s definition är dock inte strikt pe-<br>riodiserad, eftersom skillnaden mellan slutlig<br>skatt och preliminär skatt räknas till påföljande<br>år. Skattekvoten är således beroende av när i ti-<br>den den skattskyldige väljer att betala sin skatt,<br>vilket inte är fallet med den skattekvot som be-<br>räknas utifrån en fullständig periodisering av<br>skatterna. En skatteändring för ett visst år påver-<br>kar den periodiserade skattekvoten för samma år<br>medan detta inte behöver vara fallet vid beräk-<br>ningen av NR:s skattekvot.</p>
<p>Internationella jämförelser av skattekvoter är<br>svåra att göra, eftersom olika länders skattelag-<br>stiftningar behandlar inkomster och avdrag på<br>skilda sätt. Ett land som t.ex. ger sitt stöd till<br>barnfamiljer via en transferering får en högre<br>skattekvot, särskilt om transfereringen är skatte-<br>pliktig, jämfört med det land som i stället ger sitt<br>stöd som en skattereduktion. Transfereringar till<br>hushåll behandlas skattemässigt mycket olika</p>
<p>I tabell 6.15 redovisas skattekvoten för perioden<br>1997-2002 dels enligt NR:s definition, dels be-<br>räknad utifrån de periodiserade skatterna.</p>
<p>Tabell 6.15 Skattekvot enligt nationalräkenskaperna (NR)<br>och periodiserad skattekvot</p>
<p>Procent</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattekvot enl. NR</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>51,9</p></td><td>
<p>51,3</p></td><td>
<p>51,1</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skattekvot</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodiserad</p></td><td>
<p>48,4</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>47,6</p></td><td>
<p>47,1</p></td><td>
<p>46,9</p></td><td>
<p>46,8</p></td></tr>
</table>
<p>skattekvot exkl.<br>skatt på trans-<br>fereringar m.m.</p>
<p>Dessutom redovisas den periodiserade skatte-<br>kvoten exklusive skatt på offentliga transfere-<br>ringar och för 1998-1999 den frivilliga delen av<br>kyrkoskatten. Vid beräkningen av skattekvoten<br>skall även vissa avgifter, som inte ingår i redovis-<br>ningen av de periodiserade skatterna, läggas till.<br>Till dessa hör bland annat bankgarantiavgifter<br>och avgifter till kärnbränslefonden. I samtliga<br>nedan redovisade skattekvoter ingår de ovan<br>nämnda avgifterna.</p>
<p>163</p>
<p>Utgiftsramar åren</p>
<p>2001-2003</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>7 Utgiftsramar åren 2001-2003</h1>
<p>7.1 Utgifternas fördelning på<br>utgiftsområden<br></p>
<p>åren 2001-2002 skall hållas och att en tillfreds-<br>ställande nivå på budgeteringsmarginalen skall<br>uppnås för 2003.</p>
<p>Regeringens förslag: Den preliminära för-<br>delningen av utgifterna på utgiftsområden för<br>åren 2001-2003 enligt tabell 7.1 godkänns som<br>riktlinje för regeringens budgetarbete.</p>
<p>Regeringen presenterade i budgetpropositionen<br>för 2000 en preliminär fördelning av utgifterna<br>på utgiftsområden för åren 2001-2002. Riksda-<br>gen godkände förslaget (prop. 1999/2000:1, bet.<br>1999/2000:FiUl, rskr. 1999/2000:28).</p>
<p>I detta kapitel presenterar regeringen en revi-<br>derad preliminär fördelning av utgifterna på ut-<br>giftsområden för åren 2001-2002 och en preli-<br>minär fördelning för 2003. Regeringens förslag<br>till utgiftsramar för åren 2001-2003 samt skillna-<br>der i förhållande till de preliminära ramarna i<br>budgetpropositionen för 2000 för åren 2001-<br>2002 redovisas i tabell 7.1. Beräkningarna av för-<br>delningen på utgiftsområden för åren 2001-2003<br>är baserade på nu kända förutsättningar vad avser<br>den ekonomiska utvecklingen och gällande re-<br>gelsystem och skall betraktas som preliminära.<br>Inför budgetpropositionen för 2001 kan utgifts-<br>ramarna komma att justeras, t.ex. beroende på att<br>pris- och lönekänsliga anslag kan komma att<br>ändras till följd av nya antaganden om den eko-<br>nomiska utvecklingen.</p>
<p>Regeringens förslag till utgiftstak för staten<br>för 2003 och förslag om tekniska justeringar av<br>utgiftstaken för åren 2001-2002 redovisas i av-<br>snitt 4.1.1.</p>
<p>Utgångspunkten för förslaget till preliminära<br>utgiftsramar är att de föreslagna utgiftstaken för</p>
<p>167</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 7.1 Preliminär fördelning på utgiftsområden 2001-2003</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Differens mot budget-<br>propositionen för 2000</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 1</p></td><td>
<p>Rikets styrelse</p></td><td>
<p>5 313</p></td><td>
<p>5 132</p></td><td>
<p>5 017</p></td><td>
<p>562</p></td><td>
<p>354</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 2</p></td><td>
<p>Samhällsekonomi och finansförvaltning</p></td><td>
<p>1 610</p></td><td>
<p>1 600</p></td><td>
<p>1 622</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>-77</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 3</p></td><td>
<p>Skatteförvaltning och uppbörd</p></td><td>
<p>6 173</p></td><td>
<p>6 300</p></td><td>
<p>6 442</p></td><td>
<p>152</p></td><td>
<p>187</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 4</p></td><td>
<p>Rättsväsendet</p></td><td>
<p>24 032</p></td><td>
<p>25 102</p></td><td>
<p>25 737</p></td><td>
<p>1 013</p></td><td>
<p>1 720</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 5</p></td><td>
<p>Utrikesförvaltning och internationell samverkan</p></td><td>
<p>2 889</p></td><td>
<p>2 863</p></td><td>
<p>2 907</p></td><td>
<p>-138</p></td><td>
<p>-202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 6</p></td><td>
<p>Totalförsvar</p></td><td>
<p>46 529</p></td><td>
<p>45 506</p></td><td>
<p>44 530</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>377</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 7</p></td><td>
<p>Internationellt bistånd</p></td><td>
<p>15 029</p></td><td>
<p>15 597</p></td><td>
<p>18 181</p></td><td>
<p>671</p></td><td>
<p>1 272</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 8</p></td><td>
<p>Invandrare och flyktingar</p></td><td>
<p>4 875</p></td><td>
<p>4 649</p></td><td>
<p>4 861</p></td><td>
<p>-42</p></td><td>
<p>178</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 9</p></td><td>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p></td><td>
<p>27 011</p></td><td>
<p>28 313</p></td><td>
<p>29 737</p></td><td>
<p>1 111</p></td><td>
<p>2 104</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 10</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp</p></td><td>
<p>100 075</p></td><td>
<p>102 610</p></td><td>
<p>104 612</p></td><td>
<p>7 621</p></td><td>
<p>10 364</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 11</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td><td>
<p>34 164</p></td><td>
<p>33 746</p></td><td>
<p>33 386</p></td><td>
<p>1 473</p></td><td>
<p>1 549</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 12</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet för familj och barn</p></td><td>
<p>48 172</p></td><td>
<p>49 639</p></td><td>
<p>50 400</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>1 397</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 13</p></td><td>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td><td>
<p>27 447</p></td><td>
<p>27 418</p></td><td>
<p>27 424</p></td><td>
<p>-1 019</p></td><td>
<p>-855</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 14</p></td><td>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p></td><td>
<p>45 555</p></td><td>
<p>45 948</p></td><td>
<p>46 540</p></td><td>
<p>-696</p></td><td>
<p>-694</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 15</p></td><td>
<p>Studiestöd</p></td><td>
<p>21 860</p></td><td>
<p>24 591</p></td><td>
<p>24 530</p></td><td>
<p>-2 673</p></td><td>
<p>-243</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 16</p></td><td>
<p>Utbildning och universitetsforskning</p></td><td>
<p>34 745</p></td><td>
<p>39 683</p></td><td>
<p>40 734</p></td><td>
<p>-1 884</p></td><td>
<p>727</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 17</p></td><td>
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td><td>
<p>7 711</p></td><td>
<p>7 909</p></td><td>
<p>8 109</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 18</p></td><td>
<p>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande</p></td><td>
<p>11 984</p></td><td>
<p>11 277</p></td><td>
<p>10 882</p></td><td>
<p>-298</p></td><td>
<p>-441</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 19</p></td><td>
<p>Regional utjämning och utveckling</p></td><td>
<p>4 067</p></td><td>
<p>3 204</p></td><td>
<p>3 304</p></td><td>
<p>230</p></td><td>
<p>110</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 20</p></td><td>
<p>Allmän miljö- och naturvård</p></td><td>
<p>2 016</p></td><td>
<p>2 222</p></td><td>
<p>2 408</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>202</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 21</p></td><td>
<p>Energi</p></td><td>
<p>2 262</p></td><td>
<p>2 085</p></td><td>
<p>1 302</p></td><td>
<p>342</p></td><td>
<p>347</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 22</p></td><td>
<p>Kommunikationer</p></td><td>
<p>24 651</p></td><td>
<p>25 087</p></td><td>
<p>26 078</p></td><td>
<p>-517</p></td><td>
<p>-446</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO23</p></td><td>
<p>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar</p></td><td>
<p>13 664</p></td><td>
<p>13 854</p></td><td>
<p>13 937</p></td><td>
<p>-304</p></td><td>
<p>-266</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO 24</p></td><td>
<p>Näringsliv</p></td><td>
<p>3 197</p></td><td>
<p>2 977</p></td><td>
<p>2 895</p></td><td>
<p>178</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>U0 25</p></td><td>
<p>Allmänna bidrag till kommunerna</p></td><td>
<p>101 850</p></td><td>
<p>101 827</p></td><td>
<p>104 185</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>35</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO26</p></td><td>
<p>Statsskuldsräntor m.m.</p></td><td>
<p>69 270</p></td><td>
<p>65 670</p></td><td>
<p>58 570</p></td><td>
<p>-7 840</p></td><td>
<p>3 460</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UO27</p></td><td>
<p>Avgiften till Europeiska gemenskapen</p></td><td>
<p>24 093</p></td><td>
<p>24 795</p></td><td>
<p>24 742</p></td><td>
<p>272</p></td><td>
<p>1 118</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>5 500</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>-3 500</p></td><td>
<p>500</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden</p></td><td>
<p>714 242</p></td><td>
<p>725 106</p></td><td>
<p>727 071</p></td><td>
<p>-4 372</p></td><td>
<p>22 867</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa utgiftsområden exkl. statsskuldsräntor</p></td><td>
<p>644 972</p></td><td>
<p>659 436</p></td><td>
<p>668 501</p></td><td>
<p>3 468</p></td><td>
<p>19 407</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten</p></td><td>
<p>144 686</p></td><td>
<p>151 337</p></td><td>
<p>158 364</p></td><td>
<p>-119</p></td><td>
<p>-53</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Takbegränsade utgifter</p></td><td>
<p>789 658</p></td><td>
<p>810 773</p></td><td>
<p>826 865</p></td><td>
<p>3 349</p></td><td>
<p>19 354</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>2 342</p></td><td>
<p>6 227</p></td><td>
<p>20135</p></td><td>
<p>-1 349</p></td><td>
<p>-16 354</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Utgiftstak för staten</p></td><td>
<p>792 000</p></td><td>
<p>817 000</p></td><td>
<p>847 000</p></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td></tr>
</table>
<p>168</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>7.2 De takbegränsade utgifternas<br>förändring jämfört med budget-<br>propositionen för 2000</p>
<p>Det är flera faktorer som leder till reviderade ut-<br>giftsramar för åren 2001 och 2002 jämfört med<br>beräkningen i budgetpropositionen för 2000.<br>Utgiftsramarna har ändrats till följd av föreslagna<br>satsningar och utgiftsminskningar, reviderad<br>prognos för de makroekonomiska förut-<br>sättningarna, reviderad pris- och löneomräkning,<br>förändrade volymer inom regelstyrda bidrags-<br>system, förändrade prognosmetoder och föränd-<br>rade prognoser av myndigheternas förbrukning<br>av anslagsbehållningar och utnyttjande av an-<br>slagskredit. I tabell 7.2 har förändringen av de<br>takbegränsade utgifterna för åren 2001-2002<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000 delats upp på dessa faktorer. Av tabellen<br>framgår det att ökningen av de takbegränsade<br>utgifterna åren 2001-2002 främst beror på för-<br>ändrade volymer i regelstyrda bidragssystem.</p>
<p>Nya satsningar och utgiftsminskningar</p>
<p>Av redovisningen i avsnitt 4.3 framgår att de för-<br>slag till satsningar och utgiftsminskningar som<br>nu lämnas eller aviseras för åren 2001-2002<br>sammantaget beräknas öka utgiftsområdes-<br>ramarna med 2,4 miljarder kronor 2001 och</p>
<p>7,5 miljarder kronor 2002, i förhållande till be-<br>räkningen i budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>Större utgiftsökningar åren 2001-2002 föreslås<br>inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet, där sats-<br>ningarna uppgår till ca 0,8 miljarder kronor 2001<br>och ca 1,3 miljarder kronor 2002. Satsningar på<br>bl.a. de sämst ställda pensionärerna görs inom<br>utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålder-<br>dom på totalt ca 1,1 miljarder kronor per år. In-<br>förandet av pensionsrätt för totalförsvarsplikt<br>och studier leder till högre utgifter med sam-<br>manlagt 1 miljard kronor 2001 och 1,8 miljarder<br>kronor 2002 inom utgiftsområdena 6 Totalför-<br>svar och 15 Studiestöd. Införandet av en extra<br>s.k. pappa- och mammamånad i föräldraförsäk-<br>ringen beräknas öka utgifterna inom utgiftsom-<br>råde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och<br>barn med 1 miljard kronor per år från 2002. In-<br>om utgiftsområde 16 Utbildning och universi-<br>tetsforskning tillförs ytterligare ca 1 miljard kro-<br>nor 2002 för finansiering av maxtaxa och vissa<br>andra åtgärder inom förskola och barnomsorg.</p>
<p>Större utgiftsminskningar föreslås genomföras<br>på utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbets-<br>liv där anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder<br>minskas med ca 0,8 respektive 0,7 miljarder kro-<br>nor 2001 och 2002, vilket kompenseras av ett ut-<br>ökat stöd till långtidsarbetslösa på budgetens in-<br>komstsida. Införandet av maxtaxa i förskolan<br>väntas ske först 2002, vilket leder till</p>
<p>1,6 miljarder kronor lägre utgifter 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 7.2 Förändring av takbegränsade utgifter mellan budgetpropositionen för 2000 och 2000 års ekonomiska vårproposi-<br>tion till följd av utgiftsreformer m.m.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i budgetpropositionen för 2000</p></td><td>
<p>786,3</p></td><td>
<p>791,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgiftsreformer och utgiftsminskningar</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>7.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ändrade makroekonomiska förutsättningar</p></td><td>
<p>-0.6</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reviderad pris - och löneomräkning</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändringar</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prognosfel m.m.</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändrad prognos för minskning av anslagsbehållningar</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total utgiftsförändring</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>19,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Takbegränsade utgifter i 2000 års ekonomiska vårproposition</p></td><td>
<p>789,7</p></td><td>
<p>810,8</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Beloppen är avrundade och summerar därför inte.</p>
<p>169</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Makroekonomiska förutsättningar</p>
<p>Utgifternas fördelning på utgiftsområden på-<br>verkas av en ändrad bedömning av den allmänna<br>ekonomiska utvecklingen. Anslag som är bero-<br>ende av makroekonomiska antaganden har för<br>åren 2001-2002 justerats med hänsyn till nya<br>antaganden om den ekonomiska utvecklingen<br>jämfört med beräkningen i budgetpropositionen<br>för 2000. Denna justering berör huvudsakligen<br>ett fyrtiotal olika anslag för transfereringsända-<br>mål.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten beräknas bli något<br>lägre åren 2001 och 2002 jämfört med be-<br>räkningen i budgetpropositionen för 2000. Vid<br>en oförändrad medelersättning per arbetslös in-<br>nebär detta att utgifterna för arbetslöshets-<br>försäkringen minskar med ca 2 miljarder kronor<br>per år. Högre inkomster för hushållen leder till<br>lägre kostnader för bostadsbidragen. Andra<br>makroekonomiska förändringar medför emel-<br>lertid att de takbegränsade utgifterna blir högre.<br>Den genomsnittliga timlönen beräknas bli högre<br>båda åren vilket innebär ökade utgifter för in-<br>komstrelaterade transfereringar. Upp-<br>revideringen av tillväxten och den därmed högre<br>bruttonationalinkomsten innebär att utgifts-<br>ramarna för utgiftsområde 7 Internationellt bi-<br>stånd och utgiftsområde 27 Avgiften till den Eu-<br>ropeiska gemenskapen blir högre. Högre ränta<br>leder till högre utgifter för räntebidragen och<br>ökar statens upplåningskostnader för finansie-<br>ring av studiemedel. Sammantaget beräknas de<br>förändrade makroekonomiska förutsättningarna<br>medföra att de takbegränsade utgifterna minskar<br>med 0,6 miljarder kronor 2001 och 0,4 miljarder<br>kronor 2002 jämfört med beräkningen i budget-<br>propositionen för 2000.</p>
<p>Pris- och löneomräkning av anslagen till myndig-<br>heternas förvaltningskostnader</p>
<p>I den inledande fasen av budgetprocessen hante-<br>ras anslag för förvaltningsändamål i fasta priser.<br>Dessa anslag räknas om till löpande priser genom<br>att pris- och löneindex knyts till anslagen.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 gjordes en<br>preliminär pris- och löneomräkning av anslagen<br>för förvaltningsändamål för åren 2001-2002.<br>Slutlig pris- och löneomräkning för 2001 har<br>därefter genomförts. Den baserar sig på konsta-<br>terad pris- och löneutveckling mellan 1998 och<br>1999 inom den konkurrensutsatta sektorn. För<br>åren 1995-2000 har den allmänna löneavgiften<br>exkluderats vid beräkningen av det arbetskost-<br>nadsindex som används i löneomräkningen. Från</p>
<p>och med den slutliga pris- och löneomräkningen<br>för 2001 inkluderas emellertid den allmänna lö-<br>neavgiften i det arbetskostnadsindex som an-<br>vänds.</p>
<p>För åren 2002 och 2003 görs en preliminär<br>pris- och löneomräkning av anslagen för förvalt-<br>ningsändamål, vilken bl.a. baserar sig på pro-<br>gnostiserad löneutveckling mellan 1999 och 2001<br>i den konkurrensutsatta sektorn. Till följd av för-<br>ändrade antaganden om den förväntade pris- och<br>löneutvecklingen revideras den preliminära pris-<br>och löneomräkning för 2002 som gjordes i bud-<br>getpropositionen för 2000.</p>
<p>Till följd av den slutliga pris- och löne-<br>omräkningen för 2001 och ny preliminär be-<br>räkning för 2002 minskar utgiftsramarna med<br>0,3 miljarder kronor 2001 medan anslagen ökar<br>med 0,2 miljarder kronor 2002 jämfört med be-<br>räkningen i budgetpropositionen för 2000. För-<br>ändringen berör främst utgiftsområde 4 Rättsvä-<br>sendet, vars utgiftsramar ökar med 0,3 respektive<br>0,4 miljarder kronor per år och utgiftsområde 22<br>Kommunikationer, vars ramar minskar med 0,4<br>miljarder kronor per år på grund av reviderad<br>pris- och löneomräkning.</p>
<p>Vid beräkningen av det löneindex som an-<br>vänds för att räkna om förvaltningsanslagen till<br>löpande priser görs ett avdrag för produktivitets-<br>utvecklingen. Produktivitetsutvecklingen beräk-<br>nas som genomsnittet av produktivitetsutveck-<br>lingen inom den privata tjänstesektorn under de<br>10 år som föregår aktuellt budgetår. Övergången<br>till de nya nationalräkenskaperna innebar att ett<br>problem uppstod med att välja brytår för över-<br>gången mellan de gamla och nya national-<br>räkenskapernas beräkning av produktivitets-<br>utvecklingen. För åren 1993-1998 finns beräk-<br>ningar enligt både de gamla och de nya national-<br>räkenskaperna och valet av brytår har visat sig ha<br>relativt stor betydelse. I den pris- och löneom-<br>räkning som nu har genomförts har brytåret<br>1993 valts, vilket medför att produktivitets-<br>avdraget blir ca 0,4 procentenheter lägre jämfört<br>med om ett år mot slutet av perioden hade valts.</p>
<p>Volymer</p>
<p>Den viktigaste orsaken till ökningarna av ut-<br>gifterna i förhållande till beräkningen i budget-<br>propositionen för 2000 är nya prognoser för vo-<br>lymer inom regelstyrda system, främst inom So-<br>cialdepartementets områden. Dessa faktorer<br>medför att utgiftsområdesramarna sammantaget<br>ökar med 5,7 respektive 11,1 miljarder kronor<br>åren 2001 och 2002 jämfört med beräkningen i</p>
<p>170</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>budgetpropositionen. De största volym-<br>ökningarna prognostiseras inom följande områ-<br>den:</p>
<p>Utgifterna för assistansersättningen be-<br>räknas bli högre till följd av ett ökat antal<br>personer med assistansersättning och ett<br>ökat antal assistanstimmar per person.<br>Upprevideringen uppgår till ca 1 miljard<br>kronor 2001 och knappt 2 miljarder kronor<br>2002.</p>
<p>Utgifterna för förtidspensionerna beräknas<br>bli ca 1 miljard kronor högre 2001 och ca<br>2 miljarder kronor högre 2002, bl.a. till följd<br>av att fler personer förtidspensioneras än<br>vad som tidigare antagits.</p>
<p>Sjukfrånvaron har ökat under 1998 och<br>1999 och väntas öka ytterligare under år<br>2000. Utgiftseffekten av denna volym-<br>ökning samt effekten av att genom-<br>snittsersättningen för de sjukskrivna ökar<br>mer än vad som tidigare förväntats, beräk-<br>nas uppgå till 6 respektive 8 miljarder kro-<br>nor åren 2001-2002.</p>
<p>Prognosfel m.m.</p>
<p>Revideringar av ramarna har också orsakats av<br>bl.a. nya prognosmetoder, justeringar till följd av<br>nytillkommande information och regeländringar<br>utom regeringens omedelbara kontroll (EU).<br>Dessa revideringar leder till 0,3 miljarder kronor<br>lägre utgifter 2001 och 0,4 miljarder kronor hög-<br>re utgifter 2002.</p>
<p>Minskning av anslagsbehållningar</p>
<p>Statliga myndigheter har viss möjlighet att för-<br>dela sina utgifter över tiden. Medel på ram- och<br>reservationsanslag som inte utnyttjas fullt ut kan<br>sparas till efterföljande år. På motsvarande sätt<br>kan en myndighet använda tidigare sparade an-<br>slagsmedel som komplement till årets anslag för<br>att finansiera en större utgift. Myndigheter har<br>också möjligheter att inom vissa gränser låna av<br>efterföljande års anslag om medelstilldelningen<br>ett visst år är otillräcklig. Förskjutningar av detta<br>slag redovisas som en för alla ramanslag och re-<br>servationsanslag gemensam nettopost kallad<br>minskning (eller ökning) av anslagsbehållningar.<br>För kommande budgetår erhålls en prognos för<br>de takbegränsade utgifterna genom att en beräk-<br>nad storlek på minskningen av anslagsbehåll-<br>ningarna läggs till utgiftsramarna och ålderspen-<br>sionssystemets utgifter. Myndigheternas<br>förbrukning av anslagsbehållningar är en osäker</p>
<p>faktor i utgiftsberäkningen. Minskningen av an-<br>slagsbehållningarna bedömdes i budgetproposi-<br>tionen för 2000 bli ca 7,5 miljarder kronor 2001<br>och 5 miljarder kronor 2002.</p>
<p>Den aktuella utgiftsprognosen för 2000 inne-<br>bär att de utgående anslagsbehållningarna vid<br>årsskiftet 2000/2001 beräknas uppgå till ca<br>14 miljarder kronor (se kap. 5). Minskningen av<br>anslagsbehållningarna under perioden 2001-2003<br>beräknas nu uppgå till sammanlagt 13,5 miljarder<br>kronor, varav 4 miljarder kronor 2001,</p>
<p>5,5 miljarder kronor 2002 och 4 miljarder kronor<br>2003. De områden där minskningen av anslags-<br>behållningar är störst är bidrag till läkemedels-<br>förmånen samt internationellt bistånd.</p>
<p>Att posten minskning av anslagsbehållningar<br>2001 nu väntas bli mindre än vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen för 2000 beror<br>bl.a. på en skärpt tillämpning av den förordning<br>som säger att anslagssparande över 3% av före-<br>gående års tilldelade medel skall dras in om inte<br>något annat beslutats av regeringen.</p>
<p>7.3 Budgeteringsmarginalen och<br>utnyttjande av saldoutrymme</p>
<p>Förslaget till utgiftsramar, beräkningen av utgif-<br>terna för ålderspensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten och beräkningen av posten<br>Minskning av anslagsbehållningar innebär att de<br>takbegränsade utgifterna beräknas uppgå till</p>
<p>789,7 miljarder kronor år 2001, 810,8 miljarder<br>kronor år 2002 och 826,9 miljarder kronor år<br>2003. Därmed beräknas de takbegränsade utgif-<br>terna för åren 2001 och 2002 bli drygt 3 respekti-<br>ve 19 miljarder kronor högre jämfört med be-<br>räkningen i budgetpropositionen för 2000. Som<br>andel av BNP beräknas de takbegränsade utgif-<br>terna minska från 36,7 procent 2000 (36,8 pro-<br>cent om utgifterna 2000 justeras för de tekniska<br>korrigeringar som presenteras i denna proposi-<br>tion) till 34,9 procent 2003. De justerade takbe-<br>gränsade utgifterna ökar med i genomsnitt 0,5<br>procent per år i fasta priser under perioden 2000-<br>2003.</p>
<p>Budgeteringsmarginalen utgör skillnaden<br>mellan utgiftstaket för staten och de tak-<br>begränsade utgifterna. Budgeteringsmarginalen<br>beräknas uppgå till 2,3 miljarder kronor 2001 och<br>till 6,2 miljarder kronor 2002. Budgeterings-<br>marginalen för åren 2001 och 2002 har därmed<br>minskat med 1,3 respektive 16,4 miljarder kro-</p>
<p>171</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nor i förhållande till vad som redovisades i bud-<br>getpropositionen för 2000. Enligt 42 § lagen<br>(1996:1059) om statsbudgeten skall regeringen<br>vidta sådana åtgärder som den har befogenhet till<br>eller föreslå riksdagen nödvändiga åtgärder om<br>det finns risk för att ett beslutat tak för statens<br>utgifter kommer att överskridas. Regeringen<br>kommer att följa utgiftsutvecklingen under åren<br>2001 och 2002 mycket noga och kommer att be-<br>sluta eller föreslå åtgärder om dessa marginaler<br>inte visar sig vara tillräckliga.</p>
<p>Budgeteringsmarginalen för 2003 beräknas<br>uppgå till 20,1 miljarder kronor, vilket motsvarar</p>
<p>2,4 procent av de takbegränsade utgifterna. En<br>marginal av denna storlek rekommenderades i<br>1996 års ekonomiska vårproposition för att möta<br>makroekonomisk osäkerhet och den osäkerhet<br>som följer av tidigare fattade beslut tre år framåt i<br>tiden (se avsnitt 4.1.1). Under kommande år kan<br>ett saldoutrymme ge möjlighet till ytterligare ut-<br>giftsreformer med ikraftträdande 2003, under<br>förutsättning att dessa reformer är förenliga med<br>en tillräcklig nivå på budgeteringsmarginalen.</p>
<p>Det finansiella sparandet i den offentliga sek-<br>torn beräknas samtliga år 2001-2003 överstiga<br>det målsatta sparandet om 2,0 procent av BNP.<br>För de tre åren beräknas saldoutrymmet till 27,<br>36 respektive 59 miljarder kronor. Beräkningarna<br>i denna proposition bygger på att detta saldout-<br>rymme beräkningstekniskt förs över till hus-<br>hållssektorn. I tabell 7.3 jämförs saldoutrymmet<br>med den budgeteringsmarginal som finns för re-<br>spektive år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>ITabell 7.3 Saldoutrymme och budgeteringsmarginal 2001- 1<br>12003. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgeteringsmarginal</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>6.2</p></td><td>
<p>20,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
</table>
<p>7.4 Beskrivning av utgiftsområden</p>
<p>I följande avsnitt redovisas regeringens samman-<br>fattande bedömning av utgiftsområdena och ål-<br>derspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten.<br>I tabellform redovisas det preliminära utfallet för<br>1999, anslag 2000, utgiftsprognos för 2000 och<br>preliminära utgiftsramar för åren 2001-2003 i lö-<br>pande priser.</p>
<p>Utgiftsprognoserna för budgetåret 2000 avvi-<br>ker i vissa fall från anvisade medel på statsbud-<br>geten. Detta beror bl.a. på att anslagssparande<br>och reservationer förbrukas samt på förändrade<br>antaganden om den ekonomiska utvecklingen.</p>
<p>Diagram 7.1 visar de utgiftsområdesramar<br>som förändrats med mer än 1 miljard kronor<br>jämfört med de preliminära ramarna i budget-<br>propositionen för 2000.</p>
<p>Som framgår av diagrammet är det utgifts-<br>område 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp som ökar mest jämfört med tidigare<br>beräkning. Utvecklingen inom samtliga utgifts-<br>områden samt ålderspensionssystemet vid sidan<br>av statsbudgeten presenteras nedan.</p>
<p>172</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Diagram 7.1 Större förändringar av utgiftsområdesramar åren 2001 och 2002 jämfört med budgetpropositionen för 2000</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<p>4 Rättsväsendet</p>
<p>7 Bistånd</p>
<p>9 Sjukvård m.m.</p>
<p>10 Sjukdom & handikapp</p>
<p>11 Ålderdom</p>
<p>12 Familjer & barn</p>
<p>13 Arbetslöshet</p>
<p>15 Studiestöd</p>
<p>16 Utbildning och forskning</p>
<p>27 EU-avgiften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-18.png" style="width:33pt;height:13pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-19.png" style="width:210pt;height:105pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-20.png" style="width:22pt;height:12pt;"/>
<p>-4 -2 0</p>
<p>8 10 12</p>
<h2>Utgiftsområde 1:</h2>
<h2>Rikets styrelse</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>4 541 4 461 5 062 5 313 5 132 5 017</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna stats-<br>chefen, riksdagen och dess myndigheter, rege-<br>ringen, centrala myndigheter samt mediefrågor.<br>För 2000 uppgår de totala anslagen enligt stats-<br>budgeten till 4,5 miljarder kronor, varav</p>
<p>2,6 miljarder kronor till regeringen m.m.,<br>0,9 miljarder kronor till riksdagen och dess myn-<br>digheter samt 0,7 miljarder kronor till medie-<br>frågor.</p>
<p>Regeringen beräknar att utgiftsområdet ökar<br>med 396,4 miljoner kronor 2001 jämfört med<br>budgetpropositionen. Ökningen förklaras av ett<br>antal tillskott till olika verksamheter inom ut-<br>giftsområdet.</p>
<p>Regeringen beräknar att Kungliga hov- och<br>slottsstatens anslagsram höjs med 3 miljoner<br>kronor från 2001 och med ytterligare 2 miljoner<br>kronor från 2003. Regeringen avser att åter-<br>komma i budgetpropositionen för 2001 med ett</p>
<p>mer preciserat förslag när det gäller finansiering-<br>en av denna verksamhet.</p>
<p>Regeringen beräknar att Riksdagens ombuds-<br>män tillförs 1,4 miljoner kronor från 2001 med<br>anledning av ökade hyreskostnader.</p>
<p>Regeringskansliets utgifter (exklusive UD<br>som finansieras av utgiftsområde 5 Utrikes-<br>förvaltning och internationell samverkan) har de<br>senaste fyra åren varit större än det årliga ansla-<br>get i statsbudgeten. För att finansiera verk-<br>samheten har det tidigare ackumulerade anslags-<br>sparandet samt en del av UD:s anslagssparande<br>tagits i anspråk. En utredning om Regerings-<br>kansliets dimensionering och verksamhet har ge-<br>nomförts. Regeringen avser att återkomma med<br>en samlad bedömning avseende utredningen. I<br>avvaktan på regeringens bedömning beräknas att<br>Regeringskansliet engångsvis tillförs<br>230 miljoner kronor varav 100 miljoner kronor<br>för ett extra toppmöte under Sveriges ord-<br>förandeskap i EU:s ministerråd första halvåret<br>2001. Regeringen beräknar vidare att Regerings-<br>kansliet tillförs 150 miljoner kronor från utgifts-<br>område 5 Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan från och med 2001 till följd av att IT-<br>organisationerna inom Regeringskansliet och ut-<br>rikesförvaltningen från 1 januari 2000 är en ge-<br>mensam organisation.</p>
<p>173</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 aviserade re-<br>geringen en sammanslagningen av Regerings-<br>kansliets och Utrikesdepartementets för-<br>valtningsanslag från den 1 januari 2002. Anslagen<br>handhas av två olika utskott och indelningen i<br>utgiftsområden är reglerad i riksdagsordningen.<br>Med anledning av detta avser regeringen att sena-<br>re återkomma med ett förslag till riksdagen om<br>nödvändig lagändring, dock senast i 2001 års<br>ekonomiska vårpropositionen.</p>
<p>Internetprojektet Sverige Direkt skall bedrivas<br>vidare som en kommitté med uppgift att ytterli-<br>gare utreda möjligheterna att samordna likartad<br>verksamhet samt sköta driften av den befintliga<br>portalen.</p>
<p>Regeringen beräknar att anslaget C3 Allmänna<br>val tillförs 10 miljoner kronor per år 2001 och<br>2002 för utvecklingsarbetet Tid för demokrati.<br>För detta ändamål inrättas en demokratidelega-<br>tion.</p>
<h2>Utgiftsområde 2:</h2>
<h2>Samhällsekonomi och finansförvaltning</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>1 522 1 578 1 670 1 610 1 600 1 622</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar bland annat Riksrevi-<br>sionsverket, Ekonomistyrningsverket, Stats-<br>kontoret, Statistiska centralbyrån, Konjunktur-<br>institutet, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet<br>och Finansinspektionen. Vidare ingår vissa råd<br>och nämnder, vissa administrativa kostnader för<br>statsskuldens upplåning och låneförvaltning, vis-<br>sa finansierings- och garantiåtaganden samt<br>Riksdagens revisorer. För 2000 uppgår de totala<br>anslagen enligt statsbudgeten till 1,6 miljarder<br>kronor, varav 1,5 miljarder kronor till centrala<br>myndigheter och nämnder.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar Riksskatteverket,<br>skattemyndigheterna och Tullverket. För 2000<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till<br>5,9 miljarder kronor, varav 4,8 miljarder kronor<br>till skatteförvaltningen.</p>
<p>När det gäller skatteförvaltningens verk-<br>samhet konstaterade regeringen i budgetpropo-<br>sitionen för 2000 att det kan komma att krävas<br>ett resurstillskott för att dels upprätthålla kon-<br>trollintensiteten på önskvärd nivå, dels skapa<br>visst utrymme för särskilda satsningar när läget<br>så kräver. Regeringen redovisade också bedöm-<br>ningen att 1997 års kontrollnivå är en rimlig ut-<br>gångspunkt. Regeringen gör nu bedömningen att<br>skatteförvaltningen inför 2001 bör tillföras ett<br>varaktigt tillskott om 125 miljoner kronor.</p>
<p>Beträffande Tullverket genomgick myndig-<br>heten en omorganisation under 1999 vilket inne-<br>bär att Tullverket har blivit en sammanhållen<br>myndighet med en central ledning och sex tull-<br>regioner. Under 2000 kommer effekterna av<br>omorganisationen att kunna bedömas.</p>
<p>Arbetet med förberedelserna inför öppnandet<br>av Oresundsbron fortlöper. För att finansiera de<br>merkostnader som uppstår avser regeringen att<br>inför 2001 tillföra Tullverket 10 miljoner kronor<br>samt ge Tullverket möjlighet att disponera av-<br>giftsmedel från vissa av de avgifter som Tullver-<br>ket uppbär.</p>
<p>Ombyggnaden av terminalerna på Arlanda<br>flygplats kommer att påverka tullverksamheten<br>på sikt. Regeringen har för avsikt att följa ut-<br>vecklingen på Arlanda och återkomma till riks-<br>dagen vid behov.</p>
<h2>Utgiftsområde 4:</h2>
<h2>Rättsväsendet</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>22 263 22 667 23 516 24 032 25 102 25 737</p>
<h2>Utgiftsområde 3:</h2>
<h2>Skatteförvaltning och uppbörd</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Utfall</p></td><td>
<p>Anslag</p></td><td>
<p>Prognos</p></td><td></td><td></td><td>
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 953</p></td><td>
<p>5 922</p></td><td>
<p>6 269</p></td><td>
<p>6 173</p></td><td>
<p>6 300</p></td><td>
<p>6 442</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar polisen, åklagar-<br>väsendet, domstolsväsendet, rättshjälpen, krimi-<br>nalvården, exekutionsväsendet, Brottsföre-<br>byggande rådet, Brottsoffermyndigheten, Rätts-<br>medicinalverket och Gentekniknämnden. För<br>2000 uppgår de totala utgifterna enligt statsbud-<br>geten till 22,7 miljarder kronor, varav polisväsen-<br>det svarar för ca 12 miljarder kronor.</p>
<p>174</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Rättsväsendet tillförs 1 miljard kronor för<br>2001, 1,5 miljarder kronor för 2002 och</p>
<p>1,6 miljarder kronor för 2003, varav 180 miljoner<br>kronor avser avgiftsinkomster som polisen får<br>disponera. Medlen skall användas för fortsatt<br>modernisering av rättsväsendet. Moderniserings-<br>arbetet skall leda till ett rationellt strukturerat<br>rättsväsende som utifrån en helhetssyn på myn-<br>digheternas verksamhet uppfyller medborgarnas<br>berättigade krav på snabbhet, rättssäkerhet och<br>hög kvalitet.</p>
<p>För att uppnå detta krävs verksamhets-<br>uppföljning och redskap för effektiv budget-<br>kontroll inom respektive verksamhetsområde. I<br>de mål som uppställs ingår att öka rättsväsendets<br>förmåga och effektivitet när det gäller att före-<br>bygga och bekämpa vardagsbrottslighet, den nya<br>och grövre kriminaliteten i form av bl.a. ekono-<br>misk brottslighet inklusive miljöbrottslighet och<br>IT-relaterad brottslighet, narkotikabrottslighet,<br>våldsbrottslighet, särskilt våld mot kvinnor och<br>barn, brott med homofobiska inslag och brott<br>med rasistiska eller extremistiska förtecken. Ett<br>mycket viktigt inslag i detta är att öka antalet po-<br>liser och att ytterligare utveckla kompetensen in-<br>om hela rättsväsendet. Bland andra viktiga inslag<br>kan nämnas att förbättra gränskontrollen och<br>delta i det EU-relaterade arbetet, utveckla när-<br>polisverksamheten och det problemorienterade<br>arbetssättet, konsolidera och utveckla det om-<br>fattande reformarbete som genomförts inom<br>åklagarväsendet, fullfölja moderniseringen av<br>domstolsväsendet och ge kriminalvården förut-<br>sättningar att möta ett ökat platsbehov och fort-<br>sätta utveckla verksamheten.</p>
<p>Regeringen avser att noga följa rättsväsendets<br>verksamhet och resultat och att återkomma till<br>riksdagen om de ytterligare insatser som erford-<br>ras för att fullfölja statsmakternas intentioner för<br>utvecklingen av rättsväsendet.</p>
<p>103 utlandsmyndigheterna, bidrag till vissa in-<br>ternationella organisationer, nedrustnings- och<br>säkerhetspolitiska frågor, information om Sveri-<br>ge i utlandet samt Europainformation. För 2000<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till<br>2,9 miljarder kronor, varav anslaget till utrikes-<br>förvaltningen uppgår till 1,9 miljarder kronor<br>och bidragen till internationella organisationer<br>till 1 miljard kronor.</p>
<p>Till följd av sammanslagningen av Regerings-<br>kansliets två IT-organisationer, den inom UD<br>och den för övriga Regeringskansliet, till en ge-<br>mensam organisation från den 1 januari 2000 be-<br>räknas utgiftsområdet minska med 150 miljoner<br>kronor från och med 2001.</p>
<p>Utrikesförvaltningens verksamhet har de se-<br>naste åren inte till fullo kunnat finansieras inom<br>ramen för det årliga anslaget. För att finansiera<br>verksamheten har det tidigare ackumulerade an-<br>slagssparandet tagits i anspråk. Regeringen be-<br>räknar därför att utgiftsområdet engångsvis bör<br>tillföras 50 miljoner kronor 2001 avseende utri-<br>kesförvaltningen i avvaktan på regeringens sam-<br>lade överväganden med anledning av utredning-<br>en om Regeringskansliets dimensionering och<br>verksamhet.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 aviserade re-<br>geringen en sammanslagning av Regerings-<br>kansliets och Utrikesdepartementets för-<br>valtningsanslag från den 1 januari 2002. Anslagen<br>handhas av två utskott och indelningen i utgifts-<br>områden är reglerad i riksdagsordningen. Med<br>anledning av detta avser regeringen att återkom-<br>ma med ett förslag till riksdagen om nödvändig<br>lagändring, dock senast i 2001 års ekonomiska<br>vårproposition.</p>
<h2>Utgiftsområde 6:<br>Totalförsvar</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<h2>Utgiftsområde 5:</h2>
<h2>Utrikesförvaltning och internationell<br>samverkan</h2>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>44 279 46 649 45 948 46 529 45 506 44 530</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>2 877 2 983 3 096 2 889 2 863 2 907</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar i huvudsak utrikes-<br>förvaltningen, dvs. Utrikesdepartementet och de</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheter inom det<br>militära och civila försvaret, Kustbevakningen,<br>Statens räddningsverk, Sprängämnes-<br>inspektionen, nämnder samt stödverksamhet till<br>det militära och det civila försvaret. I utgiftsom-<br>rådet ingår även internationell fredsfrämjande<br>verksamhet med svensk trupp utomlands.</p>
<p>175</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>För 2000 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till 46,6 miljarder kronor, varav</p>
<p>43,7 till det militära försvaret, 1,9 miljarder kro-<br>nor till det civila försvaret och 1 miljard kronor<br>till övrig verksamhet.</p>
<p>I samband med behandlingen av prop.<br>1999/2000:30 Det nya försvaret har riksdagen<br>under våren 2000 fattat beslut om hur om-<br>inriktningen av totalförsvaret skall genomföras<br>(bet. 1999/2000:FöU2, rskr. 1999/2000:168).</p>
<p>Med anledning av att pliktutredningen i febru-<br>ari 2000 lämnade sitt betänkande har ålders-<br>pensionsavgifter för totalförsvarsplikt beräknats.<br>Utgiftsområdet beräknas därför öka med<br>240 miljoner kronor fr.o.m. 2001.</p>
<p>För att möjliggöra en fortsatt svensk närvaro i<br>Kosovo har utgiftsområdets ram för 2001 beräk-<br>nats öka med 250 miljoner kronor.</p>
<h2>Utgiftsområde 7:<br>Internationellt bistånd</h2>
<p>vissa FN-bidrag samt administration. Av-<br>räkningens storlek för 2002 och 2003 beräknas<br>utifrån vid budgeteringstillfället tillgängligt pro-<br>gnosunderlag.</p>
<p>En parlamentariskt sammansatt kommitté är<br>tillsatt med uppgift att utreda hur Sveriges politik<br>för global utveckling bör vidareutvecklas.</p>
<p>Ett program för samarbetet med Central- och<br>Östeuropa har beslutats av riksdagen för perio-<br>den 1999-2001 som totalt omfattar 2,4 miljarder<br>kronor. Regeringen kommer i 2001 års ekono-<br>miska vårproposition att lämna förslag på om-<br>fattning och inriktning av samarbetet efter 2001.<br>Regeringen bedömer dock att samarbetet med<br>Central- och Östeuropa kommer att fortsätta<br>efter 2001. I avvaktan härpå har regeringen pre-<br>liminärt beräknat 600 miljoner kronor 2002 och<br>900 miljoner kronor 2003, dvs. ett program i<br>samma omfattning som nuvarande program. In-<br>nan medel anvisas för samarbetet med Central-<br>och Östeuropa skall dock en oberoende utvärde-<br>ring av verksamheten genomföras.</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>12 419 13 237 15 160 15 029 15 597 18 181</p>
<h2>Utgiftsområde 8:</h2>
<h2>Invandrare och flyktingar</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna inter-<br>nationellt utvecklingssamarbete samt samarbete<br>med Central- och Östeuropa. För 2000 uppgår<br>de totala anslagen enligt statsbudgeten till</p>
<p>13.2 miljarder kronor, varav 12,5 miljarder kro-<br>nor till utvecklingssamarbetet med utveck-<br>lingsländerna och 0,7 miljarder kronor till sam-<br>arbete med Central- och Östeuropa.</p>
<p>Den totala biståndsramen för 2000 uppgår till</p>
<p>14.3 miljarder kronor vilket motsvarar<br>0,72 procent av bruttonationalinkomsten (BNI).<br>Ramen för 2001 uppgår till 0,73 procent av BNI,<br>vilket med nuvarande BNI-prognos beräknas till</p>
<p>15,7 miljarder kronor. Ramen för 2002 uppgår<br>till 0,74 procent av BNI. För 2003 höjs bistånds-<br>ramen kraftigt till 0,81 procent av BNI. Rege-<br>ringen har ambitionen att Sverige åter skall upp-<br>nå enprocentsmålet när de statsfinansiella<br>förutsättningarna för detta föreligger. För att<br>åstadkomma en jämn förbrukning av bistånds-<br>medel beräknar regeringen att ca 1,7 miljarder<br>kronor respektive 1,6 miljarder kronor av reser-<br>vationerna förbrukas 2001 och 2002.</p>
<p>Från biståndsramen avräknas vissa asyl-<br>kostnader, medel för EU:s gemensamma bistånd,</p>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>4 402 4 901 4 651 4 875 4 649 4 861</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statlig migrations- och<br>integrationspolitik. I området ingår även delar av<br>storstadspolitiken. För 2000 uppgår de totala an-<br>slagen enligt statsbudgeten till 4,9 miljarder kro-<br>nor, varav 2,2 miljarder kronor till mi-<br>grationspolitiken och 2,7 miljarder kronor till<br>integrationspolitiken.</p>
<p>I förhållande till antagandena i budget-<br>propositionen för 2000 bedöms nu att fler av de<br>personer från Kosovo, som med stöd av den s.k.<br>massflyktsförordningen beviljats tidsbegränsade<br>uppehållstillstånd, kommer att söka asyl när up-<br>pehållstillståndet har upphört. Regeringen be-<br>dömer vidare att ett något mindre antal asylären-<br>den kommer att avgöras än vad som låg till grund<br>för beräkningarna i budgetpropositionen för<br>2000. Detta leder sammantaget till att antalet<br>asylsökande i mottagandesystemet de komman-<br>de tre åren kommer att överstiga antagandena i<br>budgetproposititionen. Följden blir att utgifterna<br>för mottagande av asylsökande ökar och att ut-</p>
<p>176</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>gifterna för kommunersättningar minskar. Rege-<br>ringen beräknar att det årliga antalet asylsökande<br>kommer att ligga på 12 000 från och med 2001.</p>
<p>Beroende på de osäkerheter som föreligger<br>vad gäller antalet asylsökande och hand-<br>läggningstider, kommer regeringen att noga följa<br>utvecklingen inom området vad gäller prognoser<br>och utgifter och återkomma med förslag om<br>eventuella omprioriteringar i budgetpropo-<br>sitionen för 2001.</p>
<p>Storstadspolitiken fortsätter vara ett prio-<br>riterat område. Av denna anledning förlängs ut-<br>vecklingsarbetet i storstadsregionerna och<br>230 miljoner kronor beräknas för detta område<br>2003.</p>
<p>Ett av regeringens prioriterade områden är att<br>skapa förutsättningar för fler att få arbete. För att<br>öka sysselsättningen bland invandrare beräknar<br>regeringen 100 miljoner kronor per år under pe-<br>rioden 2001-2003 för detta ändamål. Medlen bör<br>enligt regeringens bedömning tills vidare ligga<br>under utgiftsområde 8. Regeringen avser att åter-<br>komma i budgetpropositionen för 2001 med för-<br>slag till hur de anvisade medlen skall fördelas.</p>
<h2>Utgiftsområde 9:</h2>
<h2>Hälsovård, sjukvård och social omsorg</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>24 519 25 363 27 539 27 011 28 313 29 737</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna hälso-<br>vård, sjukvård och social omsorg. För år 2000<br>uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till</p>
<p>25,4 miljarder kronor, varav 18,1 miljarder kro-<br>nor avser hälso- och sjukvård, 7,1 miljarder kro-<br>nor avser social omsorg och 0,1 miljarder kronor<br>avser forskning.</p>
<p>Statens utgifter för hälsovård, sjukvård och<br>social omsorg utgör en mindre del av de samlade<br>offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård och<br>social omsorg. Huvudmannaskapet för dessa<br>verksamheter ligger huvudsakligen hos kommu-<br>ner och landsting. Statens stöd till den kommu-<br>nala sektorn utgår till största delen från utgifts-<br>område 25 Allmänna bidrag till kommuner.</p>
<p>I syfte att likställa läkemedelsbehandling med<br>andra behandlingsmetoder samt få kontroll över<br>kostnadsutvecklingen i läkemedelsförmånen<br>träffades år 1997 en överenskommelse med</p>
<p>Landstingsförbundet om att landstingen skall ta<br>över kostnadsansvaret för läkemedlen. Under<br>åren 1998 till 2000 har ett särskilt statsbidrag ut-<br>gått till landstingen för läkemedelskostnaderna.<br>Enligt den nämnda överenskommelsen skall en<br>ny modell för statens ersättning till landstingen<br>för läkemedelskostnader utformas under 2000.<br>Avsikten är att det nya systemet skall börja gälla<br>från 2001 och att medlen på anslaget för bidrag<br>för läkemedelsförmånen fr.o.m. det året skall in-<br>gå i det generella statsbidraget till kommuner och<br>landsting under utgiftsområde 25 Allmänna bi-<br>drag till kommuner. Med utgångspunkt i denna<br>överenskommelse pågår överläggningar med<br>Landstingsförbundet om hur överflyttningen av<br>kostnadsanvaret skall genomföras. Prognosen<br>över utgiften för det nuvarande anslaget för bi-<br>drag för läkemedelsförmånen är osäker men ty-<br>der på att det finns risk för utgiftsökningar under<br>de kommande åren. Mot bakgrund av denna<br>osäkerhet gör regeringen dock den bedömningen<br>att de volymantaganden som låg till grund för de<br>beräknade utgiftsnivåerna i budgetpropositionen<br>för 2000 tills vidare bör kvarstå som utgångs-<br>punkt för de beräknade utgiftsnivåerna för peri-<br>oden 2001 till 2003.</p>
<p>Genom försvarsuppgörelsen kommer sam-<br>manlagt åtta miljarder kronor att tillföras vården<br>och omsorgen under perioden 2002 till 2004.<br>Regeringen redovisade i budgetpropositionen för<br>2000 avsikten att för år 2001 föreslå att ytterliga-<br>re en miljard kronor tillförs vården och omsor-<br>gen. Resurstillskottet kommer att inordnas i det<br>generella statsbidraget till kommuner och lands-<br>ting under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till<br>kommuner. Mot bakgrund av att inriktningen i<br>försvarsuppgörelsen är primärvård, psykiatri,<br>vård och omsorg om äldre samt tillgänglighet<br>och mångfald föreslår regeringen att resurs-<br>tillskottet för samtliga år skall fördelas med 70<br>procent till landstingssektorn och 30 procent till<br>kommunsektorn. Regeringen redovisade vidare i<br>budgetpropositionen för 2000 avsikten att pre-<br>sentera en nationell handlingsplan för utveckling<br>och förnyelse av sjukvården. Regeringen avser att<br>följa genomförandet av handlingsplanen konti-<br>nuerligt. Därutöver skall en kontrollstation fin-<br>nas efter två år. Syftet med kontrollstationen är<br>att analysera hur de avsatta medlen har använts<br>inom landstingen och vilken effekt de har haft i<br>verksamheten. För uppföljning och utvärdering<br>av den nationella handlingsplanen kommer vissa<br>medel att omfördelas från utgiftsområde 25 All-<br>männa bidrag till kommuner till utgiftsområde 9</p>
<p>177</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Hälsovård, sjukvård och social omsorg. Rege-<br>ringen avser att återkomma i dessa frågor i sam-<br>band med budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Statens kostnader för assistansersättningen be-<br>räknas för år 2001 och framöver att öka kraftigt.<br>Regeringen bedömer därför att ytterligare medel<br>behöver tillföras anslaget så att det ökade beho-<br>vet skall kunna tillgodoses. Regeringen avser<br>också att i en särskild proposition återkomma<br>med förslag som innebär att personer som bevil-<br>jats assistansersättning före 65 års ålder skall ha<br>rätt till denna ersättning även efter fyllda 65 år.<br>Avsikten är att kunna presentera en proposition<br>under hösten 2000 så att ikraftträdandet kan ske<br>den 1 januari 2001.</p>
<p>Regeringen avser vidare att tillföra tandvården<br>200 miljoner kronor år 2002 och 500 miljoner<br>kronor år 2003.</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas öka med 21 miljoner<br>kronor 2001 till följd av att prognosen visar att<br>anslaget Ersättning till vissa steriliserade kommer<br>att överskridas. Vidare beräknas utgiftsområdet<br>tillföras 31 miljoner kronor för att bidra till att<br>täcka Statens institutionsstyrelses kostnads-<br>ökning, eftersom fler än beräknat döms till slu-<br>ten ungdomsvård.</p>
<h2>Utgiftsområde 10:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>88 477 92 470 97 168 100 075 102 610 104 612</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar två verksamhets-<br>områden; ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp samt kostnader för socialförsäkrings-<br>administrationen, dvs. Riksförsäkringsverket och<br>de allmänna försäkringskassorna. Social-<br>försäkringsförmåner som lämnas vid ohälsa utges<br>i form av dagersättningar, t.ex. sjukpenning, re-<br>habiliteringsersättning, närståendepenning samt<br>vissa yrkesskadeersättningar. Därutöver ingår i<br>utgiftsområdet folkpension och pensionstillskott<br>i form av förtidspension samt handikappersätt-<br>ning. Sedan 1999 ingår även utgifterna för ATP i<br>form av förtidspension, arbetsskadeersättningar,<br>kostnader för sysselsättning av vissa förtidspen-<br>sionärer samt ersättning för kroppsskador. Den<br>sistnämnda ersättningen omfattar det statliga</p>
<p>personskadeskyddet i de fall skadan har inträffat<br>under militär verksamhet.</p>
<p>För 2000 uppgår anvisade medel enligt stats-<br>budgeten till 92,5 miljarder kronor, varav 87,0<br>miljarder kronor avser förmåner vid ohälsa och</p>
<p>5,5 miljarder kronor avser socialförsäkrings-<br>administrationen.</p>
<p>Utvecklingen under 1999 har inneburit en<br>fortsatt ökning av sjukfrånvaron. Antalet ersatta<br>nettodagar (hela dagar) ökade med 24 procent<br>under 1999. Medelersättningen för sjukskrivna<br>ökade med 4,6 procent under samma år, vilket är<br>en större ökning än den genomsnittliga timlöne-<br>ökningen. Det beror sannolikt på att det har bli-<br>vit fler personer med högre inkomster bland<br>gruppen sjukskrivna under 1999 jämfört med ti-<br>digare år. På grund av den ökade sjukfrånvaron<br>kommer utgifterna för sjukförsäkringen även<br>2000 att öka i förhållande till tidigare beräknade<br>utgifter och därmed överskrida anslagna medel.<br>Regeringens bedömning är att utgifterna för<br>sjukpenning 2000 kommer att uppgå till</p>
<p>30,7 miljarder kronor. Prognosen bygger på ett<br>antagande om att antalet ersatta nettodagar<br>kommer att öka i en något långsammare takt än<br>under 1999. En tendens till en avtagande ök-<br>ningstakt är synbar under de första månaderna<br>2000. Prognosen utgår vidare från att medeler-<br>sättningen ökar i samma takt som under 1999.</p>
<p>För åren 2001-2003 är prognosen mycket<br>osäker. Som beskrivs nedan är tre olika ut-<br>redningar verksamma inom området. De skall<br>lämna delbetänkanden under 2000. Regeländ-<br>ringar utifrån utredningsförslagen kan träda i<br>kraft tidigast under 2001. Dessa omständigheter<br>har påverkat regeringens prognos.</p>
<p>Utredningen om den arbetslivsinriktade reha-<br>biliteringen (dir. 1999:44) arbetar med att kart-<br>lägga den arbetslivsinriktade rehabiliterings-<br>processen. Utredningen skall bl.a. klargöra hur<br>ansvar och uppgifter effektivast kan fördelas<br>mellan olika aktörer i rehabiliteringsarbetet samt<br>behandla frågor som rör hur drivkrafter i rehabi-<br>literingsarbetet kan förstärkas. Slutbetänkande<br>skall lämnas senast den 1 juli 2000.</p>
<p>Utredningen om sjukförsäkringen (dir.<br>1999:54, dir. 1999:82) skall fördjupa analysen av<br>varför sjukfrånvaron och utgifterna för sjukpen-<br>ning förändras över tiden. Utredningen skall bl.a.<br>peka på vilka faktorer som direkt och indirekt är<br>avgörande för sjukpenningförsäkringens kost-<br>nadsutveckling. Vidare skall utredningen analy-<br>sera hur incitament för såväl individ, arbetsgivare<br>m.fl. kan förändras i syfte att minska kost-</p>
<p>178</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>naderna. Slutligen skall man lämna förslag till<br>konkreta åtgärder för att minska sjukfrånvaron<br>och för att minska utgifterna. Utredningen skall<br>lämna ett delbetänkande senast den 1 juli 2000<br>och ett slutbetänkande senast den 1 december<br>2000.</p>
<p>Inom Regeringskansliet pågår vidare ett arbete<br>med att reformera beräkningen av förtids-<br>pension. Arbetet är en nödvändig följd av det<br>reformerade ålderspensionssystemet och bedrivs<br>i enlighet med av riksdagen godkända riktlinjer<br>(prop. 1997/98:111 Reformerad förtidspension,<br>m.m.). I propositionen föreslog regeringen bl.a.<br>vissa riktlinjer för utformningen av reglerna för<br>medicinskt grundad arbetsoförmåga. Avsikten är<br>att lämna ett förslag om ersättning vid långvarig<br>arbetsoförmåga i en särskild promemoria under<br>våren 2000.</p>
<p>Regeringen ser med oro på utvecklingen inom<br>utgiftsområdet, framför allt när det gäller antalet<br>sjukskrivna och de effekter detta kan få på ut-<br>vecklingen inom förtidspensionsområdet. Denna<br>oro är stark inte minst mot bakgrund av att en<br>åldrande befolkning kommer att innebära en stor<br>utmaning för välfärdssystemen i framtiden, men<br>också utifrån den enskildes situation. Det är av<br>största vikt att arbetsförhållanden och arbets-<br>miljö inte ger upphov till sjukdom eller arbets-<br>skada. Regeringen har därför för avsikt att, under<br>Socialdepartementet, tillsätta en arbetsgrupp som<br>dels skall bereda resultaten från de utredningar<br>som kommer att färdigställas under året, dels ut-<br>arbeta en handlingsplan för hela ohälsoområdet.<br>Syftet med arbetet är att bryta den negativa ut-<br>vecklingen. Utgångspunkten för arbetet kommer<br>bl.a. att vara att minska sjukfrånvaron från ar-<br>betslivet. Arbetsgruppen kommer att rapportera<br>direkt till statsråden för Social-, Närings- och<br>Finansdepartementen.</p>
<h2>Utgiftsområde 11:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet vid ålderdom</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>34 450 33 619 33 356 34 164 33 746 33 386</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar dels folkpension för de<br>ålderspensionärer som saknar allmän tilläggs-<br>pension (ATP), dels pensionstillskott (PTS) i<br>form av ålderspension. Vidare ingår såväl ATP</p>
<p>som folkpension i form av efterlevandepension<br>till vuxna, bostadstillägg till pensionärer samt<br>delpension. För 2000 uppgår anvisade medel en-<br>ligt statsbudgeten till ca 33,6 miljarder kronor.<br>Därav svarar ålderspension för ca 10,8 miljarder<br>kronor, efterlevandepension till vuxna för ca<br>13 miljarder kronor samt bostadstillägg till pen-<br>sionärer för ca 9,7 miljarder kronor.</p>
<p>Jämfört med 2000 beräknas ålderspensions-<br>utgifterna inom utgiftsområdet för 2001 och<br>framöver minska något, främst på grund av att<br>andelen pensionärer med ATP ökar och att färre<br>pensionärer därmed är berättigade till pensions-<br>tillskott. De höjda genomsnittliga ATP-nivåerna<br>har dock den omvända effekten på efterlevande-<br>pensionerna till vuxna vilket innebär att utgifter-<br>na för detta anslag förväntas öka framöver. Vida-<br>re beräknas utgiftsområdet öka med ca</p>
<p>1,1 miljarder kronor årligen för insatser för pen-<br>sionärer med låga inkomster.</p>
<p>I samband med riksdagens beslut angående<br>Vissa ändringar i läkemedelsförmånen m.m.<br>(prop. 1998/99:106, rskr. 1998/99:201) höjdes<br>pensionstillskottet med 1,4 procentenheter för<br>att pensionärer som uppbär pensionstillskott<br>skulle kompenseras för de förändringar av läke-<br>medelsförmånen som genomfördes vid samma<br>tillfälle. Det beslutades då att höjningen skulle<br>vara tidsbegränsad och att pensionstillskottet i<br>december 2000 skall återgå till den ordinarie ni-<br>vån. Regeringen avser att i en proposition i maj<br>2000 föreslå att höjningen av pensionstillskottet<br>permanentas. Förslaget påverkar även utgifts-<br>område 10.</p>
<p>Regeringen avser vidare att föreslå för-<br>ändringar vad gäller bostadstillägget till pension-<br>ärer (BTP). Idag ersätter bostadstillägget bo-<br>endekostnader mellan 100 kronor och<br>4 000 kronor per månad med 90 procent av<br>kostnaden. Regeringen avser att i budget-<br>propositionen för 2001 föreslå att den undre<br>gränsen vid 100 kronor slopas och att den övre<br>gränsen höjs från 4 000 till 4 500 kronor. De fö-<br>reslagna förändringarna innebär således att bo-<br>stadstillägget från och med 2001 ersätter<br>90 procent av hela boendekostnaden upp till<br>4 500 kronor per månad. För de allra flesta pen-<br>sionärer med bostadstillägg skulle för-<br>ändringarna innebära höjd ersättning med mellan<br>1 080 kronor och 6 480 kronor per år.</p>
<p>Utöver det ordinarie bostadstillägget finns ett<br>särskilt bostadstillägg till pensionärer (SBTP).<br>Denna förmån är utformad så att pensionären är<br>garanterad skälig levnadsnivå efter betald boen-</p>
<p>179</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>dekostnad upp till 5 200 kronor i månaden. Re-<br>geringen har för avsikt att i budgetpropositionen<br>för 2001 föreslå att gränsen för skälig levnadsnivå</p>
<p>1 systemet höjs med 6 procentenheter från 122<br>till 128 procent av prisbasbeloppet samt att den<br>övre hyresgränsen höjs till 5 700 kronor per må-<br>nad. För en pensionär med SBTP skulle föränd-<br>ringen innebära höjd ersättning med mellan</p>
<p>2 400 kronor och 8 400 kronor per år.</p>
<p>Utgiftsområdet beräknas också tillföras 30<br>miljoner kronor för åtgärder inom änkepensio-<br>nen. Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>för 2001 återkomma med förslag till regeländ-<br>ringar.</p>
<p>Vidare kommer utgiftsområdet från och med<br>2003 att påverkas av de förändringar som rege-<br>ringen föreslår i propositionen 1999/2000:91<br>Efterlevandepensioner och efterlevandestöd för<br>barn samt de förändringar som regeringen avser<br>att föreslå i en proposition om övergångsvis ga-<br>rantipension i maj 2000. Regeringen avser att i<br>budgetpropositionen för 2001 återkomma med<br>en redovisning av utgiftseffekterna av dessa för-<br>slag.</p>
<p>I samband med att beslutet togs att införa ett<br>nytt ålderspensionssystem, beslutades även att<br>delpensionen skall avvecklas. I och med att ålder-<br>spension enligt de nya reglerna börjar utbetalas<br>2001 kommer inga nya delpensioner att beviljas<br>från och med detta år.</p>
<h2>Utgiftsområde 12:</h2>
<h2>Ekonomisk trygghet för familjer och barn</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>41 175 44 756 44 589 48 172 49 639 50 400</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens ekonomiska<br>stöd till barnfamiljer. För 2000 uppgår anvisade<br>medel enligt statsbudgeten till 44,8 miljarder<br>kronor. Stödet utgörs av allmänna barnbidrag</p>
<p>18,8 miljarder kronor, föräldraförsäkring inklusi-<br>ve havandeskapspenning 16,9 miljarder kronor,<br>underhållsstöd 2,7 miljarder kronor, bidrag till<br>kostnader för internationella adoptioner 20 mil-<br>joner kronor, folkpension och ATP i form av<br>barnpension 1,0 miljard kronor, vårdbidrag för<br>funktionshindrade barn 2,0 miljarder kronor och<br>pensionsrätt för barnår 3,2 miljarder kronor.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå att barnbidraget<br>höjs med 100 kronor per barn och månad från<br>och med den 1 januari 2001. Flerbarnstillägget<br>höjs i motsvarande mån.</p>
<p>Regeringen har tillkallat en särskild utredare<br>med uppgift att göra en analys av de samlade ef-<br>fekterna av de allmänna barnbidragen, under-<br>hållsstödet och bostadsbidraget till barnfamiljer.<br>Syftet med analysen är att undersöka vilka möj-<br>ligheter det finns att inom ramen för den gene-<br>rella välfärdspolitiken, med bibehållen eller ökad<br>fördelningspolitisk träffsäkerhet, på ett mer ef-<br>fektivt sätt stödja barnfamiljerna. Förslag skall<br>kunna presenteras i budgetpropositionen för<br>2002. Förslag till utgiftsbegränsande åtgärder in-<br>om underhållsstödet skall kunna lämnas i bud-<br>getpropositionen för 2001.</p>
<p>Regeringen avser att förlänga föräldra-<br>försäkringen med 30 dagar från och med den<br>1 januari 2002 till sammanlagt 480 dagar varav<br>390 dagar med sjukpenninggrundande inkomst.<br>Inom ramen för den förlängda föräldra-<br>försäkringen kommer sammanlagt 60 dagar med<br>ersättning motsvarande förälderns sjukpenning-<br>grundande inkomst att vara reserverade för<br>mamman respektive pappan.</p>
<p>180</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Utgiftsområde 13:</p>
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p>
<p>Utgiftsområde 14:</p>
<p>Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljoner kronor</p></td><td colspan="10">
<p>Miljoner kronor</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Prognos</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>Beräknat</p>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35 448</p></td><td>
<p>30 573</p></td><td>
<p>30 792</p></td><td>
<p>27 447</p></td><td>
<p>27 418</p></td><td>
<p>27 424</p></td><td>
<p>48 796</p></td><td>
<p>46 130</p></td><td>
<p>44 729</p></td><td>
<p>45 555</p></td><td>
<p>45 948</p></td><td>
<p>46 540</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar bidrag till arbets-<br>löshetsersättning och lönegarantiersättning. I<br>huvudsak avser utgifterna inkomstrelaterad ar-<br>betslöshetsersättning samt grundbelopp. Utöver<br>detta avser utgifterna även utbetalning av ersätt-<br>ning till arbetstagare för lönefordringar vid kon-<br>kurs. För 2000 uppgår de totala anslagen på<br>statsbudgeten till ca 30,5 miljarder kronor, varav<br>ca 29,7 miljarder kronor utgörs av bidrag till ar-<br>betslöshetsersättning och ca 0,9 miljarder kronor<br>utgörs av bidrag till lönegarantiersättning.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen har en betydelsefull<br>roll för arbetsmarknadens funktionssätt. En<br>översyn av arbetslöshetsförsäkringen har genom-<br>förts under det gångna året (Ds 1999:58 Kon-<br>trakt för arbete - Rättvisa och tydliga regler i ar-<br>betslöshetsförsäkringen). Översynen har visat att<br>systemets legitimitet ifrågasätts från flera håll.<br>Tillämpningen av reglerna har visat sig skilja sig<br>åt mellan olika arbetslöshetskassor och olika ar-<br>betsförmedlingar, vilket är otillfredsställande ur<br>rättssäkerhetssynpunkt. Arbetslöshets-</p>
<p>försäkringens roll som omställningsförsäkring<br>skall stärkas. Detta har regeringen nyligen avise-<br>rat tillsammans med förslag som presenterats vad<br>gäller införandet av en aktivitetsgaranti (prop.<br>1999/2000:98).</p>
<p>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>senare i vår med förslag till ändringar i reglerna<br>för arbetslöshetsförsäkringen. Syftet är att för-<br>säkringen skall präglas av aktivitet och att en<br>större tydlighet i reglerna skall skapas. Där-<br>igenom uppnås en större rättssäkerhet i tillämp-<br>ningen.</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar till största delen ar-<br>betsmarknadspolitiska program, Arbets-<br>marknadsverkets förvaltningskostnader och ar-<br>betslivsfrågor samt Europeiska socialfonden. Vi-<br>dare ingår tillsynsmyndigheter, diskrimi-<br>neringsmyndigheter och forskningsmyndigheter<br>inom arbetslivsområdet, Arbetsdomstolen, In-<br>stitutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering,<br>vissa andra myndigheter samt de av staten heläg-<br>da bolagen Samhall AB och Lernia AB. I utgifts-<br>området ingår även utgifter för jäm-<br>ställdhetspolitiska åtgärder samt statliga arbets-<br>givarfrågor.</p>
<p>För 2000 uppgår de totala anslagen på stats-<br>budgeten till ca 46,1 miljarder kronor, varav ut-<br>gifterna för arbetsmarknad svarar för ca</p>
<p>32,9 miljarder kronor, arbetsliv och jämställdhet<br>ca 5,5 miljarder kronor och statlig arbetsgivar-<br>politik ca 7,8 miljarder kronor.</p>
<p>Arbetsmarknadspolitiken skall enligt rege-<br>ringen anpassas till de nya förutsättningar som<br>kommer att gälla under 2000-talet. Arbetslös-<br>hetsförsäkringen och de arbetsmarknadspolitiska<br>programmen skall på ett bättre sätt kunna bidra<br>till fortsatt hög ekonomisk tillväxt och ökad sys-<br>selsättning. Vidare fortsätter arbetet med att<br>bryta den könsuppdelade arbetsmarknaden. Re-<br>geringen har nyligen presenterat förslag till en<br>reformerad arbetsmarknadspolitik som innebär<br>en tydligare prioritering av effektiv plats-<br>förmedling och insatser för de mest utsatta<br>grupperna (prop. 1999/2000:98). I propositionen<br>har regeringen föreslagit bl.a. en aktivitetsgaranti<br>som innebär att personer som är eller riskerar att<br>bli långtidsinskrivna kan anvisas heltids-<br>aktiviteter som skall öka deras möjlighet att få ett<br>reguljärt arbete. Inom ramen för aktivitets-<br>garantin skall de arbetslösa erbjudas arbete,<br>praktik eller utbildning. Propositionen innehåller<br>även ett förslag om ett särskilt anställningsstöd<br>för äldre arbetslösa som varit arbetslösa mer än<br>två år. Reformen är också anpassad till de föränd-<br>ringar inom arbetslöshetsförsäkringen som rege-<br>ringen avser att föreslå riksdagen senare i vår.</p>
<p>181</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Personer som deltar i arbetsmarknadspolitiska<br>program och inte har kvalificerat sig till ersätt-<br>ning från arbetslöshetsförsäkringen får idag 103<br>kronor per dag. Regeringen avser att återkomma<br>till riksdagen med förslag om en höjning av den-<br>na nivå. Under utgiftsområdet beräknas 200<br>miljoner kronor 2001, 400 miljoner kronor 2002<br>och 600 miljoner kronor 2003 avsättas för att fi-<br>nansiera höjningen.</p>
<p>Regeringen avser att i budgetpropositionen<br>för 2001 föreslå riksdagen att Arbetsmarknads<br>verket även under 2001 får använda 700 miljoner<br>kronor för tillfälliga personalförstärkningar inom<br>ramen för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Av<br>detta belopp skall 100 miljoner kronor användas<br>för att särskilt stärka ställningen på arbets-<br>marknaden för personer med utländsk bakgrund.<br>Regeringen beräknar 100 miljoner kronor per år<br>2001-2003 för insatser för att öka arbets-<br>kraftsdeltagandet bland invandrare. Medlen bör<br>enligt regeringens bedömning tills vidare ligga<br>under utgiftsområde 8. Regeringen avser att<br>återkomma i budgetpropositionen för 2001 med<br>förslag till hur dessa medel skall fördelas.</p>
<p>Anställningsstödet har visat sig vara en verk-<br>ningsfull åtgärd för de mest utsatta grupperna<br>och regeringen föreslår därför på tilläggsbudget<br>till statsbudgeten för innevarande budgetår att<br>det förstärkta anställningsstödet skall förbättras<br>för personer som varit arbetslösa eller deltagit i<br>arbetsmarknadspolitiska åtgärder i minst fyra år.</p>
<p>Arbetshandikappades ställning på arbets-<br>marknaden måste stärkas. Regeringen avser<br>därför att i budgetpropositionen för 2001 föreslå<br>riksdagen att anslaget för särskilda åtgärder för<br>arbetshandikappade förstärks med 120 miljoner<br>kronor fr.o.m. 2001 och ytterligare 120 miljoner<br>kronor fr.o.m. 2002.</p>
<p>Inom utgiftsområdet kommer sammanlagt<br>800 miljoner kronor att omfördelas under åren<br>2001-2004 för att användas inom ramen för det<br>nationella IT-infrastrukturprogrammet.</p>
<p>Riksdagen har nyligen bifallit regeringens för-<br>slag i propositionen Lönebildning för full syssel-<br>sättning (prop. 1999/2000:32). En ny myndig-<br>het, Medlingsinstitutet, kommer därför att<br>inrättas. Den skall ha i uppgift att medla i arbet-<br>stvister och verka för en väl fungerande löne-<br>bildning.</p>
<p>Regeringen bedömer med anledning av den<br>kraftiga ökningen av arbetssjukdomar de senaste<br>två åren att tillsynsverksamheten på det arbets-<br>organisatoriska området behöver förstärkas.<br>Dessa problem måste angripas långsiktigt. Rege-</p>
<p>ringen avser därför att i budgetpropositionen för<br>2001 föreslå riksdagen att anslaget till Arbe-<br>tarskyddsverket förstärks med 20 miljoner kro-<br>nor fr.o.m. 2001. Ökningen är avsedd för metod-<br>och kompetensutveckling.</p>
<h2>Utgiftsområde 15:</h2>
<h2>Studiestöd</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>19 676 20 981 18 703 21 860 24 591 24 530</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar statens utgifter för fi-<br>nansiering av studier på gymnasienivå, vuxen-<br>studier samt högskola. För 2000 uppgår de totala<br>anslagen på statsbudgeten till ca 21 miljarder<br>kronor, varav 2,4 miljarder kronor avser studie-<br>hjälp till gymnasieungdomar, 8,2 miljarder kro-<br>nor avser vuxenstudiestöd och 9,8 miljarder kro-<br>nor avser studiemedel.</p>
<p>Riksdagen beslöt hösten 1999 att ett reforme-<br>rat studiestödssystem skall införas från och med<br>den 1 juli 2001. Medel har beräknats för detta<br>ändamål under utgiftsområdet från och med<br>2001. I beräkningen ingår även medel för pen-<br>sionsrätt för studier och för ett högre fribelopp.</p>
<p>Regeringen beräknar att kunskapslyftet ligger<br>kvar på i stort oförändrad nivå fram till femårs-<br>periodens slut 2002. Regeringen avser att i en<br>kommande proposition lämna förslag om vuxen-<br>utbildningens och vuxenstudiestödets fortsatta<br>inriktning och dimensionering efter kunskaps-<br>lyftsperioden. I avvaktan på denna proposition<br>beräknas medel om ca 2,6 miljarder kronor för<br>ett fortsatt vuxenstudiestöd efter 2002.</p>
<p>Utgifterna för vuxenstudiestöden har be-<br>räknats utifrån en förväntad förbrukning, vilket<br>innebär att dessa 2001 blir ca 2,4 miljarder kro-<br>nor lägre jämfört med vad som beräknades i<br>budgetpropositionen för 2000.</p>
<p>182</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Utgiftsområde 16:</h2>
<h2>Utbildning och universitetsforskning</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>1999 2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>29 149 32 573 32 249 34 745 39 683 40 734</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar barnomsorg och skola,<br>vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning,<br>högskoleutbildning och forskning samt centrala<br>myndigheter inom Utbildningsdepartementets<br>ansvarsområde. För 2000 uppgår de totala ansla-<br>gen på statsbudgeten till ca 32,6 miljarder kro-<br>nor, varav 7,0 miljarder kronor avser förskola,<br>skola och vuxenutbildning, 22,7 miljarder kronor<br>avser utbildning och forskning vid universitet<br>och högskolor samt 2,3 miljarder kronor avser<br>forskning.</p>
<p>Ett stegvis införande av allmän förskola och<br>maxtaxa inom barnomsorgen påbörjas nästa år.<br>Den 1 juli 2001 ges barn till arbetssökande rätt<br>till förskoleverksamhet. Den 1 januari 2002 in-<br>förs en maxtaxa i barnomsorgen. Högsta avgif-<br>ten i förskolan skall vara 1 150 kronor i månaden<br>för det första barnet, 767 kronor för det andra<br>och 383 kronor för tredje barnet. För ytterligare<br>barn betalas ingen avgift. Upp till detta tak skall<br>avgiften vara maximalt 3 procent av hushållets<br>inkomst för första barnet och 2 respektive 1 pro-<br>cent för därpå följande barn. Rätt till barnom-<br>sorg för barn till föräldrar som är föräldralediga<br>med yngre syskon införs 1 januari 2002. En all-<br>män förskola för 4- och 5-åringar införs från 1<br>januari 2003. Från 2002 beräknas 500 miljoner<br>kronor för åtgärder som förbättrar kvaliteten i<br>barnomsorgen. För 2003 beräknar regeringen att<br>5 600 miljoner kronor avsätts, vilket motsvarar<br>en fullt utbyggd reform.</p>
<p>En framgångsrik inlärning av basfärdigheter<br>som läsning, skrivning och matematik är funda-<br>mental för den fortsatta skolgången. För vissa av<br>eleverna i grundskolan finns behov av omfattan-<br>de stöd för att uppfylla dessa mål. Under 1990-<br>talet har t.ex. specialundervisningen minskat och<br>många skolor saknar nu lärare med specialpeda-<br>gogisk utbildning. Det finns behov av insatser<br>för att stimulera en ökad måluppfyllelse. Rege-<br>ringen beräknar därför 100 miljoner kronor per<br>år för särskilda utvecklingsinsatser under 2001<br>och 2002.</p>
<p>Regeringen prioriterar insatser för att stärka<br>gymnasieskolans möjligheter att höja kvaliteten i</p>
<p>utbildningen och nå målen. Den garanterade un-<br>dervisningstiden spelar en viktig roll för att för-<br>bättra resultaten; i synnerhet för program med<br>yrkesämnen. Regeringen avser att återkomma<br>med ett förslag om utökad undervisningstid för<br>samtliga program i gymnasieskolan i budgetpro-<br>positionen för 2001.</p>
<p>För elever i specialskolan ska hemkommunen<br>betala ersättning till staten för vissa kostnader.<br>Avgiften ska fr.o.m. hösten 2001 höjas från<br>75 000 kronor till 175 000 kronor per elev och<br>läsår. Enligt den s.k. finansieringsprincipen ska<br>kommunerna kompenseras för detta. Regeringen<br>anser att anslaget till specialskolorna bör netto-<br>budgeteras och specialskolorna således bör få<br>disponera ersättningen från hemkommunen. Re-<br>geringen avser återkomma till frågan i budget-<br>propositionen för 2001.</p>
<p>Är 1997 inleddes den femåriga satsningen på<br>vuxenutbildning, kunskapslyftet. Under 1999<br>har omfattningen av kunskapslyftet legat på pla-<br>nerad nivå, vilket innebär att ca 100 000 årsstudi-<br>eplatser har nyttjats av uppskattningsvis 150 000<br>personer, som därigenom fått möjlighet att stär-<br>ka sin kompetens och sin ställning på arbets-<br>marknaden. Regeringen beräknar att kunskaps-<br>lyftet ligger kvar på i stort oförändrad nivå fram<br>till och med höstterminen 2002. Regeringen av-<br>ser att i en kommande proposition lämna förslag<br>om vuxenutbildningens fortsatta inriktning och<br>dimensionering efter kunskapslyftsperioden. I<br>avvaktan på denna proposition beräknas medel<br>för ca 46 000 platser under 2003. Därutöver be-<br>räknas medel på oförändrad nivå motsvarande 12<br>000 platser i den kvalificerade eftergymnasiala<br>yrkesutbildningen.</p>
<p>En väl fungerande studiestödsadministration<br>prioriteras högt av regeringen. Regeringen an-<br>mälde i budgetpropositionen för 2000 osäkerhet<br>om det framtida anslagsbehovet för Centrala<br>studiestödsnämnden (CSN). Regeringen föreslår<br>i denna proposition att CSN ges ett resurstill-<br>skott motsvarande ca 100 miljoner kronor per år<br>under perioden 2000-2003. Resurstillskottet fö-<br>reslås ske dels i form av att CSN:s anslag ökas<br>med 20 miljoner kronor genom en omfördelning<br>inom utgiftsområdet, dels att CSN skall få dis-<br>ponera de avgiftsintäkter som tas ut för upplägg-<br>ning av lån och som i dag redovisas mot in-<br>komsttitel. Dessa intäkter beräknas uppgå till ca<br>80 miljoner kronor på årsbasis.</p>
<p>Regeringen avser att föreslå en fortsatt ut-<br>byggnad av grundutbildningen vid universitet<br>och högskolor. För 2003 har för detta ändamål</p>
<p>183</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>beräknats 500 miljoner kronor (inklusive studie-<br>stöd). Regeringen avser att senare återkomma till<br>fördelningen av de nya högskoleplatserna.</p>
<p>I prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden<br>- en ny organisation för forskningsfinaniering,<br>lämnas förslag som kommer att innebära om-<br>fördelning av medel på statsbudgeten. Rege-<br>ringen avser att återkomma i budgetpropo-<br>sitionen för 2001 med en närmare redovisning av<br>konsekvenserna på anslags- och eventuellt ut-<br>giftsområdesnivå.</p>
<p>Efter förslag i 1999 års ekonomiska vårpropo-<br>sition har riksdagen beslutat om en förstärkning<br>av anslagen för grundforskning och forskar-<br>utbildning inom utgiftsområdet med 70 miljoner<br>kronor 2000 och ytterligare 400 miljoner kronor<br>2001 samt ytterligare 309 miljoner kronor 2002.<br>Regeringen beräknar i föreliggande proposition<br>en ytterligare förstärkning av anslagen för<br>grundforskning och forskarutbildning med<br>500 miljoner kronor för 2003. Regeringen kom-<br>mer i bl.a. den forskningspolitiska propositionen<br>hösten 2000 och i budgetpropositionen för 2001<br>att lämna förslag till inriktning och fördelning av<br>den del av resurserna för 2001 och 2002 som än-<br>nu inte fördelats samt av resurserna för 2003.</p>
<h2>Utgiftsområde 17:</h2>
<h2>Kultur, medier, trossamfund och fritid</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>7 554 7 570 7 638 7 711 7 909 8 109</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor om teater, dans,<br>musik, bibliotek, litteratur, kulturtidskrifter, bild<br>och form, konsthantverk, ersättningar och bi-<br>drag till konstnärer, film, arkiv, kulturmiljö, ar-<br>kitektur, formgivning och design, museer och<br>utställningar, vissa medier (se vidare utgifts-<br>område 1), forskning inom kultur- och medie-<br>området samt stöd till trossamfund. Vidare om-<br>fattar utgiftsområdet folkbildningen, dvs. bidrag<br>till folkhögskolorna och studieförbunden, bidrag<br>till kontakttolkutbildningen samt vissa handi-<br>kappåtgärder. Utgiftsområdet omfattar slutligen<br>ungdoms-, folkrörelse-, frilufts- och idrottsfrå-<br>gor. För 2000 uppgår de totala anslagen för ut-<br>giftsområdet enligt statsbudgeten till</p>
<p>7,6 miljarder kronor.</p>
<p>Statens insatser för att förbättra konstnärernas<br>villkor är en prioriterad del av kulturpolitiken.<br>Målet är att skapa sådana villkor för de profes-<br>sionella konstnärerna att de kan basera sin för-<br>sörjning på ersättning för utfört konstnärligt ar-<br>bete. Åtgärderna inriktas på att stimulera den<br>konstnärliga arbetsmarknaden. I enlighet med<br>regeringens förslag i propositionen Konst-<br>närernas villkor 1999 (prop. 1997/98:87, bet.<br>1997/98:KrU13, rskr. 1997/98:303) tillfördes ut-<br>giftsområdet 22,5 miljoner kronor under perio-<br>den 1 januari 1999 till den 30 juni 2000 för att<br>genomföra flera olika stödinsatser riktade till<br>konstnärer. Under samma period har det under<br>utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv<br>genomförts försök med en tredje anställnings-<br>form inom teatern (TeaterAlliansen), med ar-<br>betsförmedling vid centrumbildningarna samt<br>med tydligare kriterier för vilka som skall ha rätt<br>till arbetsmarknadspolitiska åtgärder med in-<br>riktning mot kulturarbetsmarknaden. Rege-<br>ringen föreslår utifrån den utvärdering som ge-<br>nomförts gemensamt av Arbetsmarknads-<br>styrelsen, Statens kulturråd, Konstnärsnämnden<br>och berörda konstnärsorganisationer att såväl<br>försöken som de tidsbegränsade stödinsatserna<br>permanentas och att bidraget till TeaterAlliansen<br>dessutom ökas. Utgiftsområdet beräknas därför<br>öka med 40 miljoner kronor fr.o.m. 2001, varav<br>25 miljoner kronor är en överföring från utgifts-<br>område 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.</p>
<p>En framgångsrik och långsiktig kulturpolitik<br>bygger på en infrastruktur av väl fungerande<br>kulturinstitutioner. Institutionernas ekonomiska<br>läge är bekymmersamt och den ekonomiska ba-<br>sen behöver allmänt sett stärkas. För att kunna<br>behålla en kvalitativt hög nivå på institutionernas<br>verksamhet föreslår regeringen en höjning av an-<br>slagen till vissa kulturinstitutioner. Regeringen<br>har tidigare konstaterat att projektet Museum<br>Vandalorum i Värnamo är ett intressant initiativ<br>för att stärka de regionala utvecklings-<br>möjligheterna inom konst- och designområdet.<br>Förutsatt att projektet realiseras har regeringen<br>beräknat ett årligt verksamhetsstöd med ca<br>8 miljoner kronor fr.o.m. 2003. För dessa ökade<br>satsningar på bland annat museiverksamhet be-<br>räknas utgiftsområdet öka med 30 miljoner kro-<br>nor fr.o.m. 2001. Regeringen har dessutom till-<br>kallat en kommitté för att utreda etablerandet av<br>ett Forum för levande historia. Kommittén skall<br>slutföra sitt uppdrag senast den 15 december<br>2000. Vad gäller Statens museer för världskultur</p>
<p>184</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>avser regeringen att återkomma med förslag till<br>kompletterande finansiering.</p>
<p>Regeringen har även i beräkning av ramen<br>förutsatt att riksdagen godkänner de i Från pati-<br>ent till medborgare - en nationell handlingsplan<br>för handikappolitiken (prop. 1999/2000:78), fö-<br>reslagna insatserna för ökad tillgänglighet inom<br>kultursektorn för funktionshindrade personer.<br>Det handlar om genomförande och fortsättning<br>av Statens kulturråds handlingsprogram för ökad<br>tillgänglighet, medel till Talboks- och punkt-<br>skriftsbiblioteket för överföring av analoga tal-<br>böcker till det nya digitala mediet samt förstärkt<br>stöd till LL-stiftelsen (Centrum för lättläst litte-<br>ratur) för utgivning av lättläst litteratur riktade<br>till ungdomar i åldrarna 9-14 år. Sammanlagt<br>handlar det om förstärkningar av utgiftsområdet<br>med 10 miljoner kronor för dessa ändamål.</p>
<p>Riksdagen har vid behandlingen av budget-<br>propositionen för 2000 begärt att regeringen<br>2001 skapar utrymme inom utgiftsområdet för<br>de kostnader som en flyttning av ledningen för<br>Statens sjöhistoriska museer kan medföra (bet.<br>1999/2000:KrUl s. 60). Regeringen avser att<br>återkomma med förslag i budgetpropositionen<br>för 2001.</p>
<p>I det livslånga lärandet, som är en nöd-<br>vändighet för alla, har folkbildningen en viktig<br>roll att fylla. I samband med de förslag om vux-<br>nas lärande som regeringen avser att lämna till<br>riksdagen i en kommande proposition om den<br>framtida vuxenutbildningen kommer även folk-<br>bildningens roll att beaktas. För 2003 beräknas<br>10 000 folkhögskoleplatser som en del av kun-<br>skapslyftet.</p>
<p>Sammanlagt beräknas utgiftsområdet öka med<br>90 miljoner kronor fr.o.m. 2001, varav 80 miljo-<br>ner kronor i satsningar på kulturen.</p>
<h2>Utgiftsområde 18:</h2>
<h2>Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>17 172 15 592 13 895 11 984 11 277 10 882</p>
<p>Utgiftsområdet består främst av plan-, bygg- och<br>bostadsväsendet, länsstyrelserna, lantmäteri-<br>verksamhet samt stöd till ekologisk omställning<br>och utveckling. För 2000 uppgår det totala ansla-</p>
<p>get enligt statsbudgeten till 15,6 miljarder kro-<br>nor.</p>
<p>Utgifterna för bostadsbidragen beräknas<br>minska med 820 miljoner kronor 2001 respektive<br>870 miljoner kronor 2002 jämfört med budget-<br>propositionen för 2000. Minskningen beror<br>framför allt på att hushållens inkomster beräknas<br>bli högre. Regeringen har tillkallat en särskild ut-<br>redningsman med uppgift att se över ekonomis-<br>ka familjestöd inklusive bostadsbidrag (dir.<br>2000:16). Förslag skall kunna presenteras i bud-<br>getpropositionen för 2002.</p>
<p>Utgifterna för räntebidragen beräknas öka<br>med 278 miljoner kronor 2001 respektive<br>308 miljoner kronor 2002 jämfört med progno-<br>sen i budgetpropositionen för 2000. Ökningen<br>beror på att räntenivån beräknas bli högre.</p>
<p>I utgiftsramarna för 2001-2003 har det av<br>riksdagen beslutade bidraget till bostadsin-<br>vesteringar som främjar ekologisk hållbarhet<br>(prop.l997/98:119, bet. 1997/98:BoU10, rskr.<br>1997/98:306) beaktats.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att ett<br>tillfälligt investeringsbidrag införs fram till och<br>med 2002 för anordnande av studentbostäder på<br>eller i anslutning till orter där det finns universi-<br>tet eller högskola. Bidrag lämnas för ny- och om-<br>byggnader som påbörjas under tiden den 13 april<br>2000 till den 31 december 2002. Bidrags-<br>givningen rambegränsas så att bidrag beviljas<br>med högst 400 miljoner kronor. Finansiering av<br>investeringsbidraget sker genom att det statliga<br>räntestödet för reparation och underhåll (RBF-<br>stöd) avvecklas i sin helhet och genom att utgif-<br>terna under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag<br>till kommuner minskas.</p>
<p>Det är angeläget att uppmärksamma pro-<br>blemen kring höga radonhalter i bostäder. Ra-<br>donsanering är nödvändig för att minska de ne-<br>gativa hälsoeffekterna.</p>
<p>Regeringen beräknar ytterligare 10 miljoner<br>kronor 2001 och 2002 för Fonden för fukt- och<br>mögelskador.</p>
<p>Regeringen beräknar 25 miljoner kronor per<br>år 2001-2003 för länsstyrelsernas administration<br>av skogsinköp.</p>
<p>Regeringen föreslår att satsningen på lokala<br>investeringsprogram förlängs till att omfatta även<br>2003. Regeringen beräknar 900 miljoner kronor<br>för denna verksamhet. För att utveckla be-<br>redningsprocessen har kraven på kommunernas<br>redovisningar av bl.a. miljöeffekter, lönsamhet<br>och konkurrenssituation skärpts. Dessutom har<br>samarbetet med länsstyrelser och sektors-</p>
<p>185</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>myndigheter utvecklats. För information om och<br>uppföljning av programmen har en databas ska-<br>pats med detaljerade uppgifter om samtliga pro-<br>gram som beviljats stöd.</p>
<h2>Utgiftsområde 19:</h2>
<h2>Regional utjämning och utveckling</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>3 719 3 310 3 745 4 067 3 204 3 304</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar främst utgifter för olika<br>regionalpolitiska utvecklingsinsatser och före-<br>tagsstöd samt medel från EG:s regionalfond. Ut-<br>giftsområdet brukar benämnas den ”lilla” regio-<br>nalpolitiken. För 2000 uppgår anvisade medel<br>enligt statsbudgeten till 3,3 miljarder kronor,<br>varav 1,3 miljarder kronor avser anslaget för all-<br>männa regionalpolitiska åtgärder.</p>
<p>Sedan Sverige blev medlem i EU redovisas<br>återflödet från EG:s regionalfond inom utgifts-<br>området. För innevarande år uppgår detta till ca 1<br>miljard kronor och avser utbetalningar för två<br>programperioder. Europeiska regionala utveck-<br>lingsfonden delfinansierar för programperioden<br>2000-2006 strukturfondsprogrammen inom mål<br>1 och 2 samt gemenskapsinitiativen Urban och<br>Interreg i sin helhet.</p>
<p>Utgiftsprognosen för 2000 uppgår till<br>0,4 miljarder kronor mer än vad som anvisats en-<br>ligt statsbudgeten. Till största delen beror avvi-<br>kelsen på att vissa åtaganden skall täckas av an-<br>slagsbehållningar på s.k. äldreanslag samt<br>anslagssparande på anslaget för Europeiska regi-<br>onala utvecklingsfonden.</p>
<p>Länsstyrelserna i Norrbottens och Jämtlands<br>län är utsedda till förvaltningsmyndigheter för<br>strukturfondsprogrammen i mål 1-området. Re-<br>geringen avser vidare att utse länsstyrelserna i<br>Gävleborg, Örebro och Jönköpings län till för-<br>valtningsmyndigheter och utbetalande myn-<br>digheter i mål 2-området och beräknar att över-<br>lämna de fyra programdokumenten för mål 2 till<br>EG-kommissionen i april 2000. För gemenskap-<br>sinitiativet Interreg III A har uppdrag lämnats att<br>arbeta fram programdokument för i stort sett<br>samma områden som under programperioden<br>1995-1999 och för Urban har det lämnats en in-<br>bjudan till Göteborgs stad att utarbeta ett pro-<br>gramdokument.</p>
<p>Regeringen har tillsatt en parlamentarisk<br>kommitté (dir. 1999:2) som skall lämna förslag<br>om den framtida inriktningen och utformningen<br>av den svenska regionalpolitiken. Kommittén<br>skall bl.a. utarbeta en strategi för regional balans.<br>Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti<br>2000. Regeringen avser att under 2001 åter-<br>komma till riksdagen med anledning av ut-<br>redningens slutbetänkande.</p>
<p>Inom utgiftsområdet avses 1,5 miljarder kro-<br>nor omfördelas under åren 2000-2004 för att in-<br>om ramen för ett nationellt IT-infrastruktur-<br>program bidra till utbyggnad av regionala trans-<br>portnät som inte kommer till stånd på kommer-<br>siella grunder. Regeringen har tillsatt en särskild<br>utredare som bland annat skall föreslå vilka<br>transportnätsförbindelser som skall prioriteras av<br>regional- och näringspolitiska skäl. EG-<br>kommissionen har ännu inte godkänt stöd-<br>formen nedsatta socialavgifter. De medel som<br>därför tills vidare frigörs skall i stället användas<br>för att på andra sätt förbättra förutsättningarna<br>för näringslivet i främst de områden som hittills<br>haft nedsatta socialavgifter. Förutom att delvis<br>finansiera utbyggnaden av nämnda transportnät<br>avser regeringen att utarbeta ett särskilt program<br>för att främja användningen av modern infor-<br>mationsteknik i företag i dessa områden.</p>
<p>Jämfört med de preliminära utgiftsområdes-<br>ramarna som redovisades i budgetpropositionen<br>för 2000 beräknas utgiftsområdet öka med 230<br>miljoner kronor för 2001 och 110 miljoner kro-<br>nor för 2002. Skillnaden förklaras huvudsakligen<br>av att vissa åtgärder behöver vidtagas i kommu-<br>ner med särskilda omställningsproblem främst på<br>grund av strukturomvandlingar inom försvar-<br>smakten. Dessutom förstärks arbetet med att<br>stödja projekt inom ramen för regionala och lo-<br>kala resurscentra för kvinnor inom främst natio-<br>nella stödområden och EG:s strukturfondsom-<br>råden. För att ge stöd för den fortsatta processen<br>med regionala tillväxtavtal beräknas således de<br>regionala och lokala resurscentra som växt fram<br>tillföras 10 miljoner kronor.</p>
<p>186</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Utgiftsområde 20:</h2>
<h2>Allmän miljö- och naturvård</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 631</p></td><td>
<p>1 721</p></td><td>
<p>1 720</p></td><td>
<p>2 016</p></td><td>
<p>2 222</p></td><td>
<p>2 408</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar frågor rörande bio-<br>logisk mångfald och naturvård, vatten- och luft-<br>vård, avfallsfrågor, bilavgasfrågor, miljöskydd,<br>miljöforskning, sanering och återställning av för-<br>orenade områden, kemikaliekontroll, strålskydd<br>och säkerhetsfrågor kopplade till kärnkraften<br>samt internationellt miljösamarbete. För 2000<br>uppgår de totala anslagen enligt statsbudgeten till</p>
<p>1,7 miljarder kronor, varav 1,5 miljarder kronor<br>avser allmän miljö- och naturvård och 0,2 miljar-<br>der kronor avser strålskydd och kärnsäkerhet.</p>
<p>Regeringen beräknar att förstärkningar av ut-<br>giftsområdet i enlighet med den nivå som före-<br>slagits i 1999 års ekonomiska vårproposition om<br>ca 840 miljoner kronor för 2002 förlängs till att<br>omfatta även 2003. Det innebär att medel tillförs<br>för bl.a. fortsatta satsningar på miljöforskning,<br>sanering och återställning av förorenade områ-<br>den, miljöövervakning samt markinköp och<br>kalkning. Därutöver bedömer regeringen att det<br>finns behov av ytterligare förstärkningar. Därför<br>föreslås utgiftsområdet tillföras 175 miljoner<br>kronor 2001, 180 miljoner kronor 2002 och<br>310 miljoner kronor 2003. Förstärkningarna<br>omfattar i första hand miljöövervakning, miljö-<br>forskning, marksanering samt åtgärder för att<br>bevara den biologiska mångfalden, bland annat<br>skötsel av befintliga reservat.</p>
<h2>Utgiftsområde 21:<br>Energi</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2">
<p>Utfall</p>
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>Anslag</p>
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>Prognos</p>
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Beräknat</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 101</p></td><td>
<p>1 446</p></td><td>
<p>1 841</p></td><td>
<p>2 262</p></td><td>
<p>2 085</p></td><td>
<p>1 302</p></td></tr>
</table>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna ener-<br>giforskning och energiteknisk utveckling, inves-<br>teringsbidrag till utbyggnad av el- och vär-<br>meproduktion samt ekonomiskt stöd för<br>eleffektivisering och minskad elanvändning för<br>uppvärmning av bostäder och lokaler. Utgifts-</p>
<p>området omfattar också åtgärder för energi-<br>effektivisering m.m. i bland annat Baltikum och<br>Östeuropa, vilket utgör en viktig del av den<br>svenska klimatpolitiken. För 2000 uppgår de to-<br>tala anslagen enligt statsbudgeten till</p>
<p>1,4 miljarder kronor.</p>
<p>Inom utgiftsområdet prioriteras under 2000<br>uppföljningen av det energipolitiska program<br>som beslutats av riksdagen (prop. 1996/97:84,<br>bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272). Sats-<br>ningen uppgår till totalt drygt 9 miljarder kronor<br>och löper fram t.o.m. 2004. Enligt det energi-<br>politiska beslutet skall den andra reaktorn i Bar-<br>sebäcksverket ställas av senast den 1 juli 2001.<br>Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn<br>är att kraftbortfallet kan kompenseras genom<br>minskad elanvändning och ny elproduktion. Re-<br>geringen avser att i budgetpropositionen för<br>2001 redovisa sin bedömning av om detta villkor<br>är uppfyllt.</p>
<p>I samband med införandet av schablon-<br>beräkning på elmarknaden avskaffades systemet<br>med leveranskoncession. Av detta skäl har rege-<br>ringen tillsatt en utredare som har till uppgift att<br>kartlägga omfattningen av de dåvarande leve-<br>ranskoncessionärernas långsiktiga kraft-<br>anskaffningsavtal samt avtalens utformning och<br>karaktär. Utredaren skall bedöma konse-<br>kvenserna av dessa avtal och om denne finner det<br>lämpligt föreslå generella lösningar och/eller ta<br>upp förhandlingar med berörda parter i syfte att<br>få villkoren justerade. Utredaren skall lämna sitt<br>förslag till regeringen senast den 1 oktober 2000.<br>Regeringen avser därefter att ta ställning till be-<br>hovet av ytterligare åtgärder. Utredaren skall<br>lämna ett delbetänkande till regeringen senast<br>den 1 september 2000 och sitt slutbetänkande i<br>mars 2001.</p>
<p>En annan viktig fråga vad gäller elmarknadens<br>funktionssätt är tillgången på effektreserver i det<br>svenska elsystemet och behovet av åtgärder för<br>att trygga elförsörjningen vid höglast. Affärs-<br>verket svenska kraftnät skall bevaka tillgången på<br>höglastkapacitet i det svenska elsystemet och<br>förmedla relevant information till marknadens<br>aktörer. Svenska kraftnät skall också utveckla<br>marknadsinstrument som kan bidra till att säkra<br>tillgången på effekt vid toppbelastning. Resulta-<br>tet av detta arbete skall rapporteras till regering-<br>en senast den 15 augusti 2000. Därefter avser re-<br>geringen att ta ställning till behovet av ytterligare<br>åtgärder.</p>
<p>Ett viktigt led i omställningen av energi-<br>systemet är att goda ekonomiska förutsättningar</p>
<p>187</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>skapas för den förnybara elproduktionen. I detta<br>sammanhang spelar vindkraften en nyckelroll<br>och den kan också bidra till att uppfylla flera av<br>de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen<br>beslutade om förra året. En god handlings-<br>beredskap för en fortsatt vindkraftsutbyggnad är<br>därför av strategisk betydelse. Regeringen be-<br>dömning är att planeringsmål för vindkraften<br>kan utgöra ett lämpligt verktyg för att främja en<br>sådan utveckling. Regeringen avser därför att i<br>enlighet med det förslag som Vindkrafts-<br>utredningen redovisat i sitt slutbetänkande Rätt<br>plats för vindkraft (SOU 1999:75) uppdra åt Sta-<br>tens energimyndighet att redovisa områden med<br>goda förutsättningar för vindkraft. Vidare ingår<br>det i Energimyndighetens ansvar att ta fram<br>uppgifter om områden av riksintresse för energi-<br>produktion, t.ex. vindkraft. Vindkrafts-<br>utredningen har också föreslagit att en övergri-<br>pande kartläggning av lokaliserings-<br>förutsättningarna för etablering av vindkraft till<br>havs och i fjällen genomförs. Ett programarbete<br>med en sådan inriktning pågår för närvarande in-<br>om Regeringskansliet. Med detta utrednings-<br>arbete som underlag avser regeringen att åter-<br>komma så snart som möjligt till riksdagen med<br>förslag om ett lämpligt planeringsmål för vind-<br>kraften och förslag för att möjliggöra att ett så-<br>dant planeringsmål uppfylls.</p>
<p>Med dagens elpriser är en stor del av den el<br>som produceras med förnybara energikällor inte<br>lönsam. Riksdagen har efter förslag i budget-<br>propositionen för 2000 fattat beslut om ett till-<br>fälligt stöd till den småskaliga elproduktionen.<br>Stödet ersätter fr.o.m. den 1 november 1999 det<br>skydd som systemet med leveranskoncession in-<br>nebar. Det tillfälliga stödet gäller t.o.m. 2000. Bi-<br>draget uppgår till 9 öre per kWh. Stödet be-<br>handlas för närvarande av Europeiska<br>kommissionen.</p>
<p>För att bland annat finna en mer långsiktig<br>lösning vad gäller skyddet för småskalig el-<br>produktion ser en arbetsgrupp för närvarande<br>över systemet för stöd till elproduktion från för-<br>nybara energikällor. Arbetsgruppen skall se över<br>samtliga stödordningar på området och, om det<br>bedöms lämpligt, föreslå ett samlat program. Re-<br>geringen avser att återkomma till riksdagen i<br>denna fråga i maj 2000 eller i budget-<br>propositionen för 2001.</p>
<p>Statens energimyndighet har på regeringens<br>uppdrag utrett frågan om biobränslenas konkur-<br>renskraft vid fjärrvärmeleveranser till industrin. I<br>rapporten som lämnades den 1 februari 2000 fö-</p>
<p>reslår Energimyndigheten att ett stöd inrättas till<br>biobränslegenererad värme som levereras till in-<br>dustrin. Rapporten är för närvarande under re-<br>missbehandling.</p>
<h2>Utgiftsområde 22:<br>Kommunikationer</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>25 631 25 532 25 857 24 651 25 087 26 078</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna invest-<br>eringar i samt drift och underhåll av vägar och<br>järnvägar samt även sjöfart, luftfart, post, tele-<br>kommunikationer, forskning och övergripande<br>informationsteknikfrågor. För 2000 uppgår de<br>totala utgifterna enligt statsbudgeten till 25,5<br>miljarder kronor, varav ca 23,2 miljarder kronor<br>till väg och järnväg. Insatserna inom utgiftsom-<br>råde 22 har till syfte att bland annat uppfylla de<br>transportpolitiska målen, antagna av riksdagen<br>1998, om att säkerställa en samhällsekonomiskt<br>effektivt och långsiktigt hållbar transportförsörj-<br>ning, ett tillgängligt transportsystem, hög trans-<br>portkvalitet, en säker trafik, en god miljö och en<br>positiv regional utveckling.</p>
<p>De utgiftsnivåer som regeringen föreslår för<br>åren 2001 till 2003 innebär i huvudsak ett fortsatt<br>genomförande av de åtgärder som ingår i den<br>nationella väghållningsplanen, i stomnätplanen<br>för järnvägar och i länsplaner för regional trans-<br>portinfrastuktur. Anvisade medel för genomfö-<br>randet av dessa planer har under 1999 helt för-<br>brukats och såväl Banverket som Vägverket har<br>dessutom nyttjat delar av sina anslagskrediter.<br>Regeringens förslag till utgiftsnivåer innebär att<br>vissa planerade åtgärder i de fastställda investe-<br>ringsplanerna inte kommer att kunna genomfö-<br>ras under perioden 2001-2003. Det är dock rege-<br>ringens ambition att upprätthålla en fortsatt god<br>väg- och jämvägsstandard genom att anvisa en<br>nivå på drift- och underhållsinsatser under perio-<br>den som motsvarar minst ramarna i den nuva-<br>rande nationella väghållningsplanen och stom-<br>nätplanen. Regeringen avser även att skapa<br>förutsättningar för bland annat ökad bärighet,<br>tjälsäkring och rekonstruktion av det regionala<br>vägnätet.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att på-<br>skynda satsningen för höjd bärighet och utökad</p>
<p>188</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>lastprofil på järnväg. För att möjliggöra ett sam-<br>verkande och effektivt tågsystem i södra Sverige<br>och på Själland påbörjas planeringen omgående<br>av elektrifiering av Blekinge kustbana så att en<br>elektrifiering kan genomföras med början 2004.<br>Förberedelserna för och byggandet av Botniaba-<br>nan fortgår som planerat. Efter den miljöpröv-<br>ning som för närvarande pågår kommer rege-<br>ringen att återkomma till riksdagen med frågan<br>om ytterligare lånegarantier för Botniabanan AB<br>vad gäller de två kvarvarande etapperna mellan<br>Nyland-Ornsköldsvik och mellan Husum-<br>Umeå.</p>
<p>Regeringens åtgärder för ökad trafiksäkerhet<br>på vägnätet enligt 11-punktsprogrammet kom-<br>mer att fullföljas under perioden. Medel kommer<br>därför även de närmaste åren att omprioriteras<br>från byggande av stamvägar till riktade trafiksä-<br>kerhetsåtgärder på stamvägnätet. Den år 1999<br>påbörjade satsningen på riktade trafiksäker-<br>hetsåtgärder på övriga vägnätet, för 400 miljoner<br>kronor, fullföljs.</p>
<p>Regeringen avser att senare presentera en pro-<br>position om inriktningen av åtgärder för in-<br>frastrukturen med förslag till avvägning av åtgär-<br>der såväl mellan väg och järnväg som mellan<br>åtgärder för säkerställande och bevarande av nu-<br>varande infrastruktur och åtgärder för att ut-<br>veckla ny infrastruktur.</p>
<p>I beräkningen av anslagsnivån på området in-<br>går att Vägverket får använda de offentligrättsliga<br>avgifter för myndighetsutövning som verket ti-<br>digare inte disponerat för att finansiera denna<br>myndighetsverksamhet. Skälet till denna om-<br>prövning av tidigare beslut är att volymen för<br>denna myndighetsverksamhet varierar påtagligt<br>mellan åren.</p>
<p>I IT-propositionen Ett informationssamhälle<br>för alla (prop. 1999/2000:86) föreslår regeringen<br>att statens insatser prioriteras till tre områden i<br>syfte att skapa ett informationssamhälle för alla.<br>De tre områdena är regelsystem, utbildning och<br>infrastruktur för att öka tilliten till IT, kompe-<br>tensen att använda IT samt tillgängligheten till<br>informationssamhällets tjänster.</p>
<p>Regeringen avsätter i anslutning till det natio-<br>nella IT-infrastrukturprogrammet 2,6 miljarder<br>kronor i stöd till de delar av transportnätet som<br>inte kommer till stånd på kommersiella grunder.<br>Vidare överväger regeringen en särskild skatte-<br>lättnad för utgifter för anslutning för datakom-<br>munikation som innebär en väsentlig kapacitets-<br>höjning och ett stöd till kommuner för att<br>möjliggöra abonnentanslutning med hög överfö-</p>
<p>ringskapacitet i glest bebyggda områden genom<br>lokala transport- och accessnät. Den sammanlag-<br>da summan för stödet till kommunerna och<br>skattelättnaden motsvarar 3,2 miljarder kronor.</p>
<p>På grundval av departementspromemorian<br>Elektroniska signaturer (Ds 1999:73) har rege-<br>ringen överlämnat till Lagrådet en lagrådsremiss<br>med förslag till en lag om elektroniska signaturer<br>för att underlätta användningen av sådana och<br>därmed skapa en ökad tillit och en förbättrad sä-<br>kerhet för elektronisk kommunikation.</p>
<p>En omfattande översyn av det samlade regel-<br>verket på telekommunikationsområdet inom EU<br>pågår för närvarande. Kommissionen kommer<br>under sommaren 2000 att presentera förslag till<br>nya direktiv inom området. Det är angeläget att<br>på gemenskapsnivå etablera ett regelverk som<br>främjar tillväxt och investeringar, stärker Euro-<br>pas konkurrenskraft samt bidrar till utvecklingen<br>av ett informationssamhälle med hög tillgänglig-<br>het där alla medborgare har möjlighet att delta.<br>Ett aktivt arbete bedrivs med att utarbeta svens-<br>ka ståndpunkter vad gäller utformningen av det<br>framtida regelverket. Arbetet med översynen<br>kommer att vara en prioriterad fråga under Sve-<br>riges ordförandeskap i EU första halvåret 2001.</p>
<p>Regeringen fortsätter sitt arbete med att på<br>den inre marknaden främja den elektroniska<br>handeln i Sverige under kommande år. Regering-<br>en ser för närvarande över vilken lagstiftning<br>som kan behöva ändras med anledning av ett<br>kommande direktiv om vissa rättsliga aspekter på<br>informationssamhällets tjänster, särskilt elekto-<br>nisk handel, på den inre marknaden och avser att<br>återkomma till riksdagen i dessa frågor.</p>
<p>Näringsdepartementet har under 1999 låtit<br>göra en översyn av Sjöfartsverkets, Luftfarts-<br>verkets och Handelsflottans kultur- och fritids-<br>råds verksamhetsstrukturer i syfte att identifiera<br>eventuella mål- och rollkonflikter och för att för-<br>bättra underlaget för statens styrning. Rege-<br>ringen avser att återkomma med förslag i budget-<br>propositionen 2001 avseende fartygs förlagda ut-<br>bildningsplatser.</p>
<p>Avgifterna för Sveriges medlemskap i de in-<br>ternationella organisationerna EUMETSAT,<br>WMO och ECMWF, som finansieras via<br>SMHI:s anslag, har ökat under senare år. Rege-<br>ringen ser för närvarande över behoven samt<br>eventuella möjligheter till omprioriteringar och<br>avser att återkomma i denna fråga.</p>
<p>189</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Utgiftsområde 23:</h2>
<h2>Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall</p>
<p>1999</p>
<p>Anslag Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>11 925 9 726 10 310 13 664 13 854 13 937</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar verksamheterna jord-<br>bruk, fiske, trädgårdsnäring, rennäring, djur-<br>skydd, djurhälsovård, livsmedelsfrågor, skogs-<br>näring samt högre utbildning och forskning som<br>rör vård och utnyttjande av biologiska natur-<br>resurser.</p>
<p>För 2000 uppgår de totala anslagen enligt<br>statsbudgeten till 9,7 miljarder kronor, varav ca<br>48 procent av beloppet finansieras av EG-<br>budgeten. Merparten av EG-stödet avser obli-<br>gatoriska åtgärder såsom djurbidrag, intervention<br>och exportbidrag, vilka helt finansieras av EG-<br>budgeten. Därtill kommer delfinansierade stöd<br>såsom miljöersättningar, stöd till mindre gynna-<br>de områden och strukturstöd. För att erhålla<br>dessa stöd fordras nationell medfinansiering i<br>storleksordningen 2 miljarder kronor per år. An-<br>slagen till forskning och utbildning uppgår till<br>närmare 1,4 miljarder kronor per år.</p>
<p>Regeringen har vid beräkningen av utgifts-<br>områdesramen utgått från att de EG-finansierade<br>arealersättningarna och djurbidragen höjs till<br>ca 5,3 miljarder kronor 2001.</p>
<p>Regeringen har i en skrivelse till riksdagen<br>(skr. 1999/2000:14) presenterat inriktningen av<br>ett svenskt landsbygdsprogram för perioden<br>2000-2006. Regeringens förslag till lands-<br>bygdsprogram har överlämnats till Europeiska<br>kommissionen för prövning. Ett beslut väntas<br>senast i juni 2000. Programmet kommer att ge-<br>nomföras i full omfattning från 2001.</p>
<p>Regeringen har i annat sammanhang bl.a. före-<br>slagit att energi- och koldioxidskatterna för<br>elektricitet och eldningsolja inom jordbruket<br>skall sänkas fr.o.m. den 1 juli 2000 vilket följer<br>samma princip som inom tillverkningsindustrin.<br>Åtgärderna är ett led i arbetet med att bevara och<br>utveckla ett långsiktigt hållbart och konkurrens-<br>kraftigt jordbruk.</p>
<p>Ytterligare en kostnadsdämpande åtgärd som<br>nu bör vidtas är att ta bort den årliga avgiften för<br>de s.k. blockkartorna inom jordbruket. Rege-<br>ringen har riksdagens bemyndigande att ta ut av-<br>gifter enligt lagen (1994:1710) om EG:s för-</p>
<p>ordningar om jordbruksprodukter. Inkomsterna<br>på statsbudgeten från dessa avgifter uppgick<br>1999 till ca 25 miljoner kronor. Avgiften av-<br>skaffas fr.o.m. innevarande år.</p>
<p>Av avgörande betydelse för företagens kon-<br>kurrenskraft är, förutom den enskilde jord-<br>brukarens skicklighet som företagare, den sam-<br>mantagna effekten av pris-, stöd- och kostnads-<br>nivån. Ett fortsatt analys- och utvecklingsarbete<br>vad gäller kostnadsnivån och kostnadsstrukturen<br>i jordbruket sker inom Jordbruksverket och<br>Livsmedelsekonomiska institutet. I detta sam-<br>manhang analyseras bland annat skillnader i den<br>redovisning som publiceras av Eurostat.</p>
<p>Mot bakgrund av regeringens ambition att<br>20 procent av jordbruksarealen fram till 2005<br>skall ställas om till ekologisk produktion är det<br>angeläget att forskningsprogrammet om ekolo-<br>gisk jordbruks- och trädgårdsproduktion får en<br>uppföljning. Regeringen kommer därför att i<br>budgetpropositionen för 2001 föreslå att<br>35 miljoner kronor per år under tre år avsätts för<br>ekologisk forskning.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 har under an-<br>slaget D2 Ersättningar för viltskador m.m. anvi-<br>sats 63 miljoner kronor, varav engångsvis<br>7 miljoner kronor. Rovdjursutredningen över-<br>lämnade i januari 2000 sitt slutbetänkande Sam-<br>manhållen rovdjurspolitik (SOU 1999:146). I<br>betänkandet, som för närvarande remiss-<br>behandlas, tar utredningen upp frågor om bland<br>annat rovdjursförvaltning, inventeringar samt bi-<br>drag och ersättningar för de skador som rovdju-<br>ren åstadkommer. Mot bakgrund härav, och då<br>skadorna även av annat vilt än rovdjur ökar, avser<br>regeringen att i budgetpropositionen för 2001<br>öka anslaget med ytterligare 8 miljoner kronor<br>till 71 miljoner kronor under en treårsperiod.<br>Den närmare användningen av medlen bör över-<br>vägas senare.</p>
<p>Beslut har nyligen fattats av Statens energi-<br>myndighet om att öka de statliga insatserna för<br>forskning och utveckling av bland annat energi-<br>skogsproduktion. Regeringen avser att åter-<br>komma till frågan om fortsatt stöd till energis-<br>kogsodling i budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Regeringen beräknar att tidigare för-<br>stärkningar av resurserna för biotopskydd i skog<br>om 100 miljoner kronor 2002 förlängs till att<br>omfatta även 2003.</p>
<p>190</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Utgiftsområde 24:<br>Näringsliv</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>3 255 2 983 3 334 3 197 2 977 2 895</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar näringspolitik, tekno-<br>logisk infrastruktur, konkurrensfrågor, teknisk<br>forskning och utveckling, utrikeshandel, export-<br>och investeringsfrämjande samt konsumentfrå-<br>gor.</p>
<p>För 2000 uppgår de totala anslagen på stats-<br>budgeten till 3,0 miljarder kronor, varav ca<br>0,9 miljarder kronor till näringspolitik,<br>0,2 miljarder kronor till teknologisk infra-<br>struktur, bl.a. patentfrågor, teknisk provning och<br>kontroll, 0,1 miljarder kronor till konkurrens-<br>frågor, 0,7 miljarder kronor till teknisk forskning<br>och utveckling, 0,6 miljarder kronor till<br>rymdverksamhet, 0,4 miljarder kronor till utri-<br>keshandel, export- och investeringsfrämjande<br>samt 0,1 miljarder kronor till konsumentfrågor.<br>Inom utgiftsområdet avsätts resurser för att sä-<br>kerställa och utveckla tillgången på teknik- och<br>kunskapsöverföring från bl. a. högskolorna till<br>små och medelstora företag.</p>
<p>I propositionen Vissa organisationsfrågor in-<br>om näringspolitiken (prop. 1999/2000:71) före-<br>slås en ny myndighetsstruktur på central nivå för<br>närings- och innovationspolitik. Regeringen av-<br>ser att återkomma i budgetpropositionen för<br>2001 med en närmare redovisning av om-<br>fördelningar på anslags- och utgiftsområdesnivå.</p>
<p>Regeringen beslutade under hösten 1999 att<br>satsa 6 miljoner kronor på att utforma ett inter-<br>netbaserat informationssystem med myn-<br>dighetsinformation riktat till företag. En kun-<br>dundersökning genomfördes för att ta fram en<br>samlad bild av hur företag upplever bl.a. myn-<br>digheters information. Undersökningen skall<br>också vara ett stöd i bl.a. statens styrning av<br>myndigheterna vad gäller förenklingar och för-<br>bättringar för småföretag. Regeringen avser att<br>tillföra ytterligare 15 miljoner kronor årligen un-<br>der perioden 2001-2003 för dessa satsningar.</p>
<p>I propositionen Ett informationssamhälle för<br>alla (prop. 1999/2000:86) föreslås en satsning för<br>att öka IT-kompetensen i småföretag. Satsningen<br>skall genomföras under en tvåårsperiod med<br>början 2001.</p>
<p>Regeringen har tillfört Konkurrensverket re-<br>surser för att genomföra mer generella och<br>branschspecifika åtgärder för ökad konkurrens<br>bl.a. inom bygg- och boendesektorn. Regeringen<br>avser att i budgetpropositionen för 2001 tillföra<br>Konkurrensverket ytterligare 5 miljoner kronor<br>under perioden 2001-2003 för konkurrens-<br>främjande arbete. Regeringen avser att åter-<br>komma med förslag som ger ökad konkurrens<br>och stärker konsumentens ställning.</p>
<p>Regionala tillväxtavtal är ett instrument i en ny<br>regional näringspolitik. Utgångspunkten är att<br>det regionala inflytandet över näringspolitiken<br>skall öka och att tillgängliga resurser skall använ-<br>das mer flexibelt. Program, som innehåller prio-<br>riterade insatser och åtgärder som skall genom-<br>föras under åren 2000-2002, har utarbetats i<br>breda regionala partnerskap. Samtliga län har<br>lämnat in sina avtal till regeringen. Regeringen<br>ser mycket positivt på den process som har ut-<br>vecklats kring tillväxtavtalen och på den lokala<br>och regionala mobilisering som nu sker för till-<br>växt och sysselsättning.</p>
<p>Konsumentpolitiska kommittén överlämnade<br>den 3 april 2000 sitt slutbetänkande Starka kon-<br>sumenter i en gränslös värld (SOU 2000:29) om<br>mål och medel för konsumentpolitiken inför ett<br>nytt sekel. Regeringen avser att under hösten<br>2000 lägga fram förslag om den framtida konsu-<br>mentpolitiken och även behandla frågor rörande<br>prisinformation till konsumenter.</p>
<p>De totala anslagen för utgiftsområde 24 be-<br>räknas öka för 2001. Detta är till övervägande del<br>en följd av en anslagsteknisk förändring i sam-<br>band med fullständig övergång till användande av<br>bemyndigandetekniken vid styrning av verk-<br>samheten under anslaget Dl Teknisk forskning<br>och utveckling.</p>
<h2>Utgiftsområde 25:</h2>
<h2>Allmänna bidrag till kommuner</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ___________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>102 542 97 667 98 200 101 850 101 827 104 185</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar merparten av statens<br>bidrag till kommuner och landsting. För 2000<br>uppgår anvisade medel enligt statsbudgeten till</p>
<p>97,7 miljarder kronor, varav 78,0 miljarder kro-<br>nor till generellt statsbidrag, 18,6 miljarder kro-</p>
<p>191</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nor till statligt utjämningsbidrag och</p>
<p>1,1 miljarder kronor till särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting.</p>
<p>Målet för utgiftsområdet är att så långt som<br>det är möjligt skapa goda och likvärdiga ekono-<br>miska förutsättningar för kommunerna och<br>landstingen att uppnå de nationella målen inom<br>olika verksamheter. De höjda statsbidragen syf-<br>tar till att underlätta för kommuner och lands-<br>ting att klara det lagstadgade kravet om ekono-<br>misk balans 2000 och samtidigt ge utrymme för<br>fortsatta satsningar inom de prioriterade områ-<br>dena skola, vård och omsorg.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om tillskott till kom-<br>muner och landsting under åren 1997 till 2000<br>om totalt 20 miljarder kronor. Till följd av skat-<br>tereformen minskades det generella statsbidraget<br>för år 2000 med 4,8 miljarder kronor samtidigt<br>som reformen innebar att kommunernas och<br>landstingens skatteintäkter ökade med motsva-<br>rande belopp. För 2000 minskades också anslaget<br>för utjämningsbidraget med ca 2 miljarder kro-<br>nor i förhållande till 1999 års utfall på grund av<br>de förändringar som gjordes i utjämningssyste-<br>met för kommuner och landsting. Förändringar-<br>na innebar också att en lika stor reducering gjor-<br>des av den utjämningsavgift som kommuner och<br>landsting betalar till staten.</p>
<p>Beräkningarna utgår från att det generella<br>statsbidraget ökar 2001 med ytterligare</p>
<p>3.3 miljarder kronor och att statsbidraget till sär-<br>skilda insatser ökar med 0,7 miljarder kronor. I<br>ökningen av det generella statsbidraget ingår en<br>särskild satsning på vård och omsorg som uppgår<br>till 1 miljard kronor.</p>
<p>För 2001 har riksdagen också beslutat att den<br>statliga skatt på 200 kronor som utgår för skatt-<br>skyldiga med förvärvsinkomster skall utgöra<br>kommunal inkomstskatt vilket ger kommun-<br>sektorn ett resurstillskott som motsvarar ca</p>
<p>1.3 miljarder kronor.</p>
<p>Genom försvarsuppgörelsen kommer sam-<br>manlagt 8 miljarder kronor att tillföras vården<br>och omsorgen under perioden 2002-2004. För<br>åren 2002 och 2003 innebär detta att det gene-<br>rella statsbidraget tillförs 1 respektive 3 miljarder<br>kronor.</p>
<p>I det kommunala momssystemet har det upp-<br>kommit ett underskott till följd av att kommu-<br>nernas och landstingens avgifter har varit för låga<br>i förhållande till den ersättning som har betalats<br>ut från systemet. Sammantaget beräknas under-<br>skottet uppgå till ca 4 miljarder kronor under in-<br>nevarande år. Regeringen anser det vara av stor</p>
<p>vikt att kommunsektorn prioriterar skola, vård<br>och omsorg samtidigt som balanskravet uppfylls.<br>Regeringen aviserar därför att staten tar över<br>detta underskott som annars skulle ha återbeta-<br>lats via en högre momsavgift. Därmed frigörs<br>betydande resurser för kommunsektorn.</p>
<p>Beslutade och aviserade tillskott innebär såle-<br>des en sammanlagd höjning av statsbidragen till<br>kommuner och landsting med ca 26 miljarder<br>kronor 2003 i förhållande till 1996 års nivå.</p>
<h2>Utgiftsområde 26:</h2>
<h2>Statsskuldsräntor m.m.</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag Prognos Beräknat</p>
<p>1999 2000 2000 2001 2002 2003</p>
<p>89 885 81 810 93 370 69 270 65 670 58 570</p>
<p>Utgiftsområdet omfattar utgifter för räntor på<br>statsskulden, oförutsedda utgifter och Riks-<br>gäldskontorets provisionskostnader i samband<br>med upplåning och skuldförvaltning. Utgifts-<br>området omfattas inte av det statliga utgiftstaket<br>med motiveringen att utgifterna inte kan påver-<br>kas i det korta perspektivet.</p>
<p>För 2000 uppgår de totala anslagen på stats-<br>budgeten till 81,8 miljarder kronor varav räntor<br>på statsskulden utgör 81,7 miljarder kronor. Un-<br>der perioden beräknas ränteutgifterna minska<br>kraftigt för att år 2003 uppgå till 58,5 miljarder<br>kronor. De kraftigt minskade ränteutgifterna<br>förklaras framför allt av den stora amorteringen<br>som görs när utrymme uppkommer till följd av<br>överföringar från AP-fonden i samband med ål-<br>derspensionssystemet samt försäljningar av stat-<br>ligt aktieinnehav.</p>
<p>Statsskulden uppgick vid utgången av 1999 till<br>1 374 miljarder kronor vilket är 75 miljarder<br>kronor lägre än föregående år. Under perioden<br>2000-2003 beräknas statsskulden minska med<br>228 miljarder kronor för att 2003 uppgå till<br>1 145 miljarder kronor. Under perioden 2000-<br>2003 uppgår summan av statsskuldens saldo till<br>82 miljarder kronor. Resterande delar av skuld-<br>sänkningen uppkommer då statsobligationer till<br>ett nominellt värde av 98 miljarder kronor skrivs<br>av mot statsskulden 2001 i samband med att me-<br>del förs över från AP-fonden som ett led i den<br>nya pensionsreformen. En annan viktig förkla-<br>ring är att kronan antas stärkas mot övriga valu-<br>tor vilket beräknas minska valutaskulden med 40</p>
<p>192</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>miljarder kronor t.o.m. 2003 års utgång. I avsnitt</p>
<p>4.4.2 Statsbudgetens utgifter ges en mer detalje-<br>rad redovisning av statsskuldsräntorna.</p>
<h2>Utgiftsområde 27:</h2>
<h2>Avgiften till Europeiska gemenskapen</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Anslag</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>20 884 23 083 23 177 24 093 24 795 24 742</p>
<p>Utgiftsområdet avser Sveriges avgift till Europe-<br>iska gemenskapens allmänna budget (EU-<br>budgeten). För 2000 uppgår de totala anslagen på<br>statsbudgeten till ca 23,2 miljarder kronor.</p>
<p>EU-budgeten omfattar den Europeiska ge-<br>menskapens samtliga förväntade inkomster och<br>utgifter. Budgeten finansieras huvudsakligen av<br>de s.k. egna medlen, vilka utgörs av avgifter från<br>medlemsländerna. Budgeten beslutas årligen in-<br>om ramen för ett fastställt flerårigt budgettak,<br>s.k. finansiellt perspektiv. Det nuvarande finansi-<br>ella perspektivet gäller åren 2000-2006. Nivån<br>för det finansiella perspektivet grundas på rådets<br>beslut om gemenskapernas egna medel<br>(94/728/EG, Euroatom), vilket bland annat an-<br>ger taket för medlemsländernas finansierings-<br>ansvar för budgeten. Inom ramen för Agenda<br>2000 beslutades, förutom det nya finansiella<br>perspektivet, att beslutet om egna medel skall<br>ändras så att det nya beslutet kan träda i kraft<br>från och med 2002. Kommissionen lade under<br>sommaren 1999 fram ett förslag till nytt beslut<br>som genomför förändringarna enligt Europeiska<br>rådets beslut. Rådsbehandlingen är ännu inte av-<br>slutad. Beslut i frågan kräver enhällighet samt<br>nationellt godkännande av samtliga medlems-<br>länder. Regeringen kommer att lägga fram ett<br>förslag för riksdagen när beslutet antagits. Efter-<br>som rådsbehandlingen ännu inte är avslutad kan<br>det innebära att det nya beslutet om egna medel<br>kan bli försenat. Beslutet kommer dock att ha en<br>retroaktiv verkan vid en eventuell försening.</p>
<p>Ändringen av beslutet om egna medel innebär<br>att uttaget av mervärdesskattebaserad avgift<br>minskas till 0,75 % 2002 och till 0,50 % 2004.<br>Samtidigt ökas den nationella ersättningen för<br>uppbördskostnader avseende s.k. traditionella<br>egna medel från 10 % till 25 % fr.o.m. 2001.<br>Dessutom skall finansieringen av den brittiska<br>budgetreduktion ändras fr.o.m. 2002 så att finan-</p>
<p>sieringsandelen för Sverige, Nederländerna, Ös-<br>terrike och Tyskland minskas med 75 % i för-<br>hållande till nuvarande andel. Förändringen av<br>finansieringsansvaret för den brittiska budget-<br>reduktion beräknas minska den svenska avgiften<br>med cirka 600 miljoner kronor år 2002.</p>
<p>Det finansiella perspektivet ligger numera vä-<br>sentligt närmare utgiftsnivån för EU-budgeten.<br>Möjligheten till finansiering av nya utgifter på<br>EU-budgeten, genom utnyttjande av marginalen<br>mellan finansiella perspektivet och de faktiska<br>utgifterna i den årliga EU-budgeten, har därige-<br>nom minskat. Ett fullt utnyttjande av marginalen<br>kan leda till behov av revidering av det finansiella<br>perspektivet för att hantera oförutsedda utgifter.</p>
<p>Beräkningen för utgiftsområde 27 grundas på<br>fastställd EU-budget för 2000 samt, vad gäller<br>EU-budgetens utgiftsnivå, på finansiella pers-<br>pektivet för 2001-2003 (kommissionens revide-<br>ring till 2001 års prisläge). I förhållande till bud-<br>getpropositionen innebär detta en höjning av<br>prognosen för EU-budgetens utgifter, vilket på-<br>verkar avgiftens nivå särskilt för åren 2002 och<br>2003. Effekterna av uppgörelsen i Berlin, bl.a.<br>minskat finansieringsansvar för Storbritanniens<br>budgetreduktion, har beaktats och påverkar den<br>svenska EU-avgiften fr.o.m. 2002. Som nämnts<br>ovan har det formella rådsbeslutet inte fattats,<br>vilket kan innebära en risk för att beräknad av-<br>giftsreduktion inte erhålls enligt beslutad tidplan.<br>Beräkningen beaktar även förutsedda kurseffek-<br>ter, utfallskorrigeringar m.m. Kommissionens<br>budgetförslag presenteras i maj. Därigenom kan<br>beräkningen i budgetpropositionen baseras på<br>kommissionens budgetförslag för 2001.</p>
<p>193</p>
<p>7 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>Ålderpensionssystemet vid sidan av<br>statsbudgeten</h2>
<p>Miljoner kronor</p>
<p>Utfall Beräknat</p>
<p>1999 2000</p>
<p>Prognos ____________________________Beräknat</p>
<p>2000 2001 2002 2003</p>
<p>136 095 140 034 139 904 144 686 151 337 158 364</p>
<p>Utgifterna omfattar ålderspension i form av all-<br>män tilläggspension (ATP) och ålderspension i<br>form av folkpension till pensionärer som även<br>uppbär ATP. För år 2000 beräknas de totala<br>kostnaderna för ålderspensionssystemet vid si-<br>dan av statsbudgeten uppgå till ca 139,9 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Utgifterna väntas öka med ca 5 miljarder kro-<br>nor år 2001 och med ca 7 miljarder kronor per år<br>de två därefter följande åren. De utgiftsbestäm-<br>mande faktorerna är antalet pensionärer med<br>ATP (ca 85 % av samtliga ålderspensionärer),<br>deras genomsnittliga antal ATP-poäng samt<br>storleken på prisbasbeloppet. Antalet pensionä-<br>rer ökar för närvarande i måttlig takt, med ca 0,5<br>% per år. De för närvarande mest betydelsefulla<br>faktorerna för utgiftsutvecklingen är i stället<br>prisbasbeloppets utveckling samt utvecklingen av<br>den genomsnittliga ATP-nivån.</p>
<p>Prisbasbeloppet antas mellan åren 2001 och<br>2003 öka med ca 2 % per år, vilket innebär en ut-<br>giftseffekt på ca 3 miljarder kronor per år. Un-<br>gefär lika stor effekt har ATP-systemets fortsatta</p>
<p>mognad, dvs. att äldre pensionärer med låg eller<br>ingen ATP successivt ersätts av nytillkommande<br>pensionärer med avsevärt högre ATP. De senare<br>har i genomsnitt fler ATP-år och har även fått<br>högre medelpoäng per år genom reallöneökning-<br>ar under ett flertal år. För varje år ökar den ge-<br>nomsnittliga ATP-inkomsten med ca 0,03 pris-<br>basbelopp eller med ca 2 %. Även detta innebär<br>de närmaste åren utgiftsökningar med ca 3 mil-<br>jarder kronor per år. Dessa faktorer förklarar till-<br>sammans den utgiftsutveckling som förväntas<br>för ålderspensionssystemet vid sidan av stats-<br>budgeten.</p>
<p>Den ovan redovisade utgiftsutvecklingen<br>kommer dock att påverkas av att den bo-<br>sättningsbaserade del av folkpensionen som i dag<br>utbetalas från AP-fonden år 2003 kommer att<br>överföras till utgiftsområde 11 Ekonomisk<br>trygghet vid ålderdom. Vidare kommer pensio-<br>nerna från och med 2002 att räknas upp med det<br>nya pensionssystemets inkomstindexering i stäl-<br>let för ATP-systemets prisindexering. Regering-<br>en avser att i budgetpropositionen för 2001 åter-<br>komma med beräkningar och prognoser för hur<br>dessa faktorer kommer att påverka utgiftsut-<br>vecklingen.</p>
<p>Regeringen avser att i en proposition i maj<br>2000 lägga fram ett förslag till slutlig utformning<br>av den automatiska balanseringsmekanism som<br>kommer att utgöra en integrerad del av det re-<br>formerade ålderspensionssystemet.</p>
<p>194</p>
<p>Skattefrågor</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>8 Skattefrågor</h1>
<p>8.1 Inledning</p>
<p>Regeringen tar i detta kapitel upp skattefrågor.<br>Inledningsvis anges ett antal skattepolitiska prio-<br>riteringar för de närmaste åren. Därefter lämnas<br>ett antal förslag på företags- och kapitalskatte-<br>området samt ett förslag på fastighetstaxerings-<br>området. Vidare redovisas några i budgetpropo-<br>sitionen för år 2000 aviserade förslag som<br>kommer att läggas fram i särpropositioner. Av-<br>slutningsvis anges de olika förslagens offentlig-<br>finansiella effekter.</p>
<p>Ärendet och dess beredning</p>
<p>Inom Finansdepartementet har en promemoria -<br>Vissa skattefrågor för småföretagare - utarbetats<br>med vissa förenklingsförslag inom kapital- och<br>företagsbeskattningen. Promemorian har re-<br>missbehandlats. Promemorian och en samman-<br>ställning av remissyttrandena finns tillgängliga i<br>lagstiftningsärendet (dnr Fi2000/627).</p>
<p>Nästa allmänna fastighetstaxering av småhus<br>skall ske år 2002. Frågan om att skjuta upp denna<br>taxering till år 2003 har aktualiserats i samband<br>med att Fastighetstaxeringsutredningen har av-<br>lämnat sitt betänkande med förslag till föränd-<br>ringar i de gällande reglerna för fastighetstaxe-<br>ring (Fastighetstaxering - precision, påverkans-<br>möjligheter, individuella bedömningar, SOU<br>2000:10). Vid beredningen av förslaget har syn-<br>punkter under hand inhämtats från Riksskatte-<br>verket.</p>
<p>Lagrådet</p>
<p>Regeringen beslutade den 23 mars 2000 att in-<br>hämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i ka-<br>pitel 3. Lagrådet har lämnat förslagen utan erin-<br>ran. Vissa i huvudsak redaktionella ändringar har<br></p>
<p>gjorts i förhållande till de lagförslag som lämna-<br>des till Lagrådet.</p>
<p>Förslaget till lag om allmän fastighetstaxering<br>av småhusenheter år 2003 innebär att tidpunkten<br>för den allmänna fastighetstaxeringen av småhus<br>flyttas fram ett år. Förslaget är av sådan enkel be-<br>skaffenhet att Lagrådets hörande skulle sakna<br>betydelse. Något yttrande från Lagrådet har<br>därför inte inhämtats.</p>
<p>8.2 Skattepolitiska prioriteringar</p>
<p>För att bibehålla de förbättrade offentliga finan-<br>serna krävs en fortsatt hård prioritering inom<br>skattepolitiken under de närmaste åren.</p>
<p>För det första prioriteras åtgärder som bidrar<br>till att förbättra de skattemässiga villkoren för<br>arbete, utbildning och investeringar i Sverige och<br>som uppfyller kraven på att vara fördelningspo-<br>litiskt rättvisa. Till dessa åtgärder räknas förbätt-<br>rade villkor för små och medelstora företag.</p>
<p>För det andra finns en grupp åtgärder som kan<br>bli nödvändiga att vidta dels beroende på inter-<br>nationaliseringen och dess effekter på skatteba-<br>sernas rörlighet, dels därför att det finns interna<br>obalanser i skatteuttaget på vissa områden. Ett<br>exempel på det senare gäller fastighetskatteutta-<br>get. Inkomstberäkningen för 2001 förutsätter<br>dels att nuvarande frysning av taxeringsvärdena<br>upphör, dels att den - för åren 1999-2000 tillfäl-<br>ligt sänkta - skattesatsen för bostadshyreshus<br>återgår till 1,5 procent. Den sammanlagda in-<br>komstförstärkningen har beräknats till 8 miljar-<br>der kronor (jfr kapitel 6).</p>
<p>För att skapa utrymme för det önskvärda och<br>nödvändiga bör stark återhållsamhet visas avse-</p>
<p>197</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ende åtgärder som inte stödjer de nämnda prio-<br>riteringarna. Skatteuttaget på trögrörliga skatte-<br>baser bör upprätthållas i största möjliga utsträck-<br>ning. Generella åtgärder prioriteras framför<br>särregler som urholkar skattebaser, skapar sned-<br>vridningar och kontrollproblem och som försvå-<br>rar fortsatt förenkling.</p>
<p>Nedan redovisas först ett antal åtgärder där<br>ställningstaganden kan väntas i eller i anslutning<br>till budgetpropositionen för 2001. Därefter<br>kommenteras internationaliseringens betydelse<br>för svenska skattebaser och framtida skatte-<br>struktur.</p>
<h2>8.2.1 Inför budgetpropositionen aktuella<br>åtgärder</h2>
<p>Fortsatt inkomstskattereform</p>
<p>Genom förslag i förra årets budgetproposition<br>har en fjärdedel av den reform som innebär<br>kompensation för egenavgifter och en minskning<br>av andelen skattskyldiga med statlig inkomst-<br>skatt till 15 procent genomförts. Fullföljandet av<br>reformen - till en tillkommande budgetkostnad<br>om ca 36 miljarder kronor - är angelägen av både<br>fördelningspolitiska skäl och för att stödja ar-<br>betslinjen.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 gjordes det<br>fortsatta genomförandet av reformen beroende<br>av de löpande bedömningarna av de offentliga<br>finanserna och av det konjunkturpolitiska läget.<br>Vidare skall en avvägning göras i förhållande till<br>de behov som finns att säkerställa en tillfreds-<br>ställande kvalité i de offentliga åtagandena, sär-<br>skilt för vården, skolan och omsorgen. Dessa<br>villkor gäller fortfarande.</p>
<p>Fastighetsskatt m.m.</p>
<p>Sedan 1996 har uttaget av fastighetsskatt på bo-<br>städer kraftigt begränsats genom en rad successi-<br>va beslut. Taxeringsvärdena har i princip varit<br>oförändrade sedan 1997 genom att det omräk-<br>ningsförfarande som infördes 1996 ej tillämpats<br>som avsett. 1998 sänktes skattesatsen för bo-<br>stadshus generellt från 1,7 procent till 1,5 pro-<br>cent. För bostadshyreshusen gäller för åren<br>1999-2000 en tillfällig sänkning; för innevarande<br>år är skattesatsen 1,2 procent.</p>
<p>Såväl frysningen av taxeringsvärdena som den<br>tillfälligt sänkta skattesatsen för hyreshus upphör<br>2001 — såvitt inte riksdagen fattar nya beslut.<br>Som tidigare redovisats innebär detta en in-<br>komstförstärkning med 8 miljarder kronor. I ta-</p>
<p>bell 8.1 redovisas en uppdelning av de olika ingå-<br>ende komponenterna liksom skattebaser och<br>skatteintäkter för åren 2000-2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>ITabell 8.1 Skattebaser och skatteintäkter för småhus och 1<br>I hyreshus åren 2000-2001. 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor och procent</p></td><td>
<p>Småhus</p></td><td>
<p>Hyreshus</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattebas (=taxvärden) år 2000,<br>mdkr</p></td><td>
<p>877</p></td><td>
<p>405</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter år 2000, mdkr</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattebas (=taxvärden) år 2001,<br>mdkr</p></td><td>
<p>1147</p></td><td>
<p>536</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring skattebas</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>32</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattehöjningar 2000-2001, mdkr*</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav p g a förändrad skattebas</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav p g a förändrad skattesats</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsskatteintäkter år 2001,<br>mdkr</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>8,0</p></td></tr>
</table>
<p>Ett fullt genomslag för den mest betydelse-<br>fulla komponenten - uppjusteringen av taxe-<br>ringsvärdena - skulle ge högst varierande regio-<br>nala effekter. Enligt nuvarande bedömningar<br>skulle taxeringsvärdena stiga kraftigt i vissa re-<br>gioner; exempelvis skulle de genomsnittliga taxe-<br>ringsvärdena för Stor-Stockholmsområdet höjas<br>med i storleksordningen 60 procent. I andra re-<br>gioner skulle taxeringsvärdena sjunka. Inom ra-<br>men för de olika regionala genomsnitten kan<br>finnas betydande variationer för olika delområ-<br>den och för olika slag av hushåll.</p>
<p>Regeringen bedömer att de effekter som nu<br>kan förväntas vad gäller förändringar i skatteut-<br>taget mellan åren 2000 och 2001 inte kan godtas<br>och avser därför att i budgetpropositionen för<br>2001 lämna förslag som begränsar ökningen av<br>skatteuttaget. I de fortsatta övervägandena bör<br>vidare beaktas Fastighetsbeskattningskommit-<br>téns arbete - som kommer att presenteras före<br>sommaren - liksom det betänkande som redan<br>överlämnats av Fastighetstaxeringsutredningen.</p>
<p>Utöver förändrad fastighetsskatt uppkommer en effekt via höjd förmö-<br>genhetsskatt med 0,7 miljarder kronor.</p>
<p>198</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>8.2.2 Internationaliseringens betydelse<br>för svenska skattebaser och<br>framtida skattestruktur</p>
<p>I budgetpropositionen för 1999 redovisade rege-<br>ringen en kortfattad bedömning av de krav på<br>det svenska skattesystemet som kan uppkomma i<br>framtiden - och som redan delvis gör sig gällande<br>- som ett resultat av den fortgående internatio-<br>naliseringen av den svenska ekonomin, där<br>marknaderna för varor och tjänster, liksom ar-<br>betsmarknaden och kapitalmarknaderna, alltmer<br>integreras internationellt. I varierande utsträck-<br>ning kommer detta att påverka rörligheten hos<br>olika skattebaser och därmed möjligheterna att<br>varaktigt finansiera våra gemensamma åtaganden.<br>I takt med detta aktualiseras centrala frågor om<br>den svenska skattestrukturens framtida utform-<br>ning och vilken avvägning som skall göras mellan<br>å ena sidan internationaliseringens krav, å andra<br>sidan interna krav på systematik i skattesystemet<br>och på en fördelningspolitiskt rättvis fördelning<br>av det samlade skatteuttaget.</p>
<p>Under senare tid har diskussionen kring dessa<br>frågor intensifierats och olika bedömningar och<br>rekommendationer presenterats. Den senaste<br>långtidsutredningen har uppmärksammat frågan,<br>bl.a. dess kopplingar till möjligheten att finansie-<br>ra de av demografiska förändringar ökande an-<br>språken på offentligt finansierade tjänster inom<br>vården och omsorgen. Finansmarknadsutred-<br>ningen (SOU 2000:11) har i sin analys av den<br>framtida konkurrenskraften hos den svenska fi-<br>nansiella sektorn behandlat skatternas betydelse,<br>särskilt skatterna på kapitalinkomster och för-<br>mögenheter.</p>
<p>Den internationella integrationen ökar också<br>konkurrensen om investeringar, företag och ar-<br>betskraft. I Sverige måste därför finnas goda för-<br>utsättningar för riskvilligt kapital, entreprenör-<br>skap och arbete.</p>
<p>De utmaningar den framtida skattepolitiken<br>kommer att ställas inför gör det angeläget att få<br>till stånd fördjupade bedömningar och kartlägg-<br>ningar av olika slag. Det handlar bl.a. om be-<br>dömningar av i vilket tidsperspektiv olika an-<br>passningskrav kommer att uppstå. Men det gäller<br>också analyser av de förutsättningar för skatte-<br>politiken som ges av våra internationella åtagan-<br>den i olika avseenden, EU-medlemsskapet inkl,<br>ett eventuellt svenskt deltagande i EU:s valuta-<br>union samt även andra internationella regelverk<br>av betydelse. Mot denna bakgrund avser rege-<br>ringen att inom kort tillsätta en utredning med</p>
<p>uppgift att förbättra underlaget för den framtida<br>skattepolitiken i dessa avseenden.</p>
<p>8.3 Företags- och kapitalskattefrågor</p>
<p>Regeringen lämnar i detta avsnitt förslag på vissa<br>regelförenklingar. Förslagen har särskild betydel-<br>se för de mindre företagen.</p>
<p>Av rättvise- och förenklingsskäl föreslås vissa<br>ändringar av reglerna om avdrag för ökade lev-<br>nadskostnader vid tjänsteresa och resa i närings-<br>verksamhet. Anställda skall vid beskattningen<br>behandlas lika oavsett om traktamente betalas ut<br>eller inte och näringsidkare skall i princip be-<br>handlas på samma sätt som anställda. De nya<br>reglerna föreslås tillämpas första gången vid 2002<br>års taxering.</p>
<p>Vidare föreslås generösare och enklare av-<br>dragsregler för utgifter vid ombyggnad av lokaler<br>i samband med byte av hyresgäst. Detta möjlig-<br>gör ett mer effektivt utnyttjande av det kommer-<br>siella fastighetsbeståndet. De nya reglerna om ett<br>utvidgat reparationsbegrepp föreslås gälla änd-<br>ringsarbeten som påbörjats från och med den<br>1 januari 2000.</p>
<p>För att ytterligare förbättra villkoren för ex-<br>tern kapitalförsörjning till onoterade bolag och<br>för att förenkla systemet föreslås att kapitalför-<br>luster på marknadsnoterade delägarrätter skall<br>kunna kvittas mot vinster på onoterade aktier.<br>Vidare föreslås att kapitalvinst respektive kapi-<br>talförlust vid avyttring av andel i s.k. biandfond i<br>sin helhet skall ingå i kvittningssystemet. De nya<br>reglerna föreslås gälla för vinster och förluster<br>som uppkommit från och med den 1 januari<br>2000.</p>
<p>En utgångspunkt för den fortsatta framställ-<br>ningen är reglerna och terminologin i inkomst-<br>skattelagen (1999:1229), IL, som trädde i kraft<br>den 1 januari 2000 och som skall tillämpas första<br>gången vid 2002 års taxering (prop. 1999/2000:2,<br>bet. 1999/2000:SkU2, rskr. 1999/2000:117). En-<br>ligt lagen (1999:1230) om ikraftträdande av in-<br>komstskattelagen, ILP, upphörde kommunal-<br>skattelagen (1928:370, KL) och lagen (1947:576)<br>om statlig inkomstskatt, SIL att gälla den 1 janu-<br>ari 2000. De upphävda lagarna skall dock tilläm-<br>pas vid 2001 års taxering.</p>
<p>199</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>8.3.1 Avdrag för ökade levnadskostnader<br>vid tjänsteresor och resor i<br>näringsverksamhet</p>
<p>8.3.1.1 Gällande rätt</p>
<p>Inkomstslaget tjänst</p>
<p>Huvudregeln i samtliga inkomstslag är enligt<br>9 kap. 2 § IL att den skattskyldiges levnadskost-<br>nader och liknande utgifter inte får dras av. I<br>12 kap. 6-17 §§ IL finns bestämmelser om att<br>utgifter för ökade levnadskostnader i samband<br>med tjänsteresor utanför den vanliga verksam-<br>hetsorten ändå får dras av om vissa förutsätt-<br>ningar är uppfyllda. Reglerna innebär i huvudsak<br>följande.</p>
<p>För att avdrag skall få göras krävs att tjänstere-<br>san är förenad med övernattning. Som ökade<br>levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade<br>utgifter för måltider samt diverse småutgifter.</p>
<p>Om arbetet utanför den vanliga verksam-<br>hetsorten varit förlagt till samma ort under mer<br>än tre månader i följd får avdrag i stället göras en-<br>ligt bestämmelserna om tillfälligt arbete. En<br>tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts<br>av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till<br>en annan ort under minst fyra veckor.</p>
<p>Med vanlig verksamhetsort avses ett område<br>inom 50 kilometer från den skattskyldiges<br>tjänsteställe. Som vanlig verksamhetsort be-<br>handlas också ett område inom 50 kilometer från<br>den skattskyldiges bostad. Tjänstestället är den<br>plats där den skattskyldige utför huvuddelen av<br>sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller<br>på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i re-<br>gel den plats där den skattskyldige hämtar och<br>lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslu-<br>tar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe. Speci-<br>ella regler gäller för vissa arbeten inom bygg-<br>nads- och anläggningsbranschen, för reservoffi-<br>cerare, nämndemän m.fl. och för skattskyldiga<br>som under en begränsad tid arbetar vid någon av<br>Europeiska unionens institutioner eller organ el-<br>ler vid Europaskolorna men som får den huvud-<br>sakliga lönen för arbetet från en annan arbetsgi-<br>vare.</p>
<p>Vid beräkningen av avdraget används för<br>tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för<br>tjänsteresa utomlands ett normalbelopp för re-<br>spektive land. Avdraget beräknas för hel eller<br>halv dag. Som hel dag behandlas också avreseda-<br>gen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemre-<br>sedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som<br>halv dag behandlas avresedagen om resan påbör-</p>
<p>jas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om<br>resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare. Maximibe-<br>loppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat<br>till närmaste tiotal kronor. För 2000 års taxering<br>uppgår det till 180 kr. Normalbeloppet för varje<br>land motsvarar den normala ökningen av lev-<br>nadskostnaderna under en hel dag för frukost,<br>lunch och middag som består av en rätt på re-<br>staurang av normal standard samt för småutgif-<br>ter. Om det finns särskilda skäl, får normalbe-<br>loppet avse ökade utgifter för måltider på en<br>restaurang av bättre standard.</p>
<p>Om den anställde under en tjänsteresa samma<br>dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms av-<br>draget efter vad som gäller för vistelse i det land<br>där han uppehållit sig den längsta delen av dagen<br>(kl. 06.00-24.00). Avdrag för ökade levnads-<br>kostnader skall minskas med värdet av kostför-<br>måner som den skattskyldige fått, förutom såda-<br>na kostförmåner på allmänna transportmedel<br>som enligt 11 kap. 2 § IL inte skall tas upp av den<br>anställde.</p>
<p>För merutgifter för måltider och småutgifter<br>gäller olika regler beroende på om den anställde<br>fått ersättning för sådana merutgifter från sin ar-<br>betsgivare, s.k. dagtraktamente, eller inte.</p>
<p>Om den skattskyldige fått dagtraktamente för<br>en tjänsteresa i Sverige, skall ett belopp som mot-<br>svarar ersättningen dras av. För varje hel dag som<br>tagits i anspråk för resan skall avdraget uppgå till<br>högst ett maximibelopp och för varje halv dag till<br>högst ett halvt maximibelopp. Visar den skatt-<br>skyldige att den sammanlagda utgiftsökningen<br>under samtliga tjänsteresor under beskatt-<br>ningsåret i en och samma tjänst varit större än<br>det schablonmässigt beräknade avdraget skall i<br>stället ett belopp som motsvarar den faktiska ut-<br>giftsökningen dras av.</p>
<p>Om den skattskyldige fått dagtraktamente för<br>tjänsteresa utomlands skall ett belopp som mot-<br>svarar ersättningen dras av. För varje hel dag som<br>tagits i anspråk för resan får avdraget uppgå till<br>högst ett normalbelopp och för varje halv dag till<br>högst ett halvt normalbelopp. Visar den skatt-<br>skyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa<br>varit större än avdraget beräknat på detta sätt<br>skall i stället ett belopp som motsvarar den fak-<br>tiska utgiftsökningen dras av.</p>
<p>En skattskyldig som inte fått dagtraktamente<br>men som gör sannolikt att han haft ökade utgif-<br>ter för måltider och småutgifter skall göra avdrag<br>för varje hel dag med ett halvt maximibelopp vid<br>tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normal-<br>belopp vid tjänsteresa utomlands. Denna katego-</p>
<p>200</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ri anställda har inte rätt att få avdrag för sina fak-<br>tiska utgifter och inte heller rätt att få schablo-<br>navdrag för halva dagar.</p>
<p>Reglerna om avdrag för logi är desamma för<br>båda kategorierna anställda. Utgift för logi skall<br>dras av. Om den skattskyldige inte kan visa vil-<br>ken utgift han har haft, skall ett halvt maximibe-<br>lopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och<br>ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utom-<br>lands.</p>
<p>Reglerna om avdrag för logiutgifter ändrades<br>år 1999 (prop. 1998/99:83, bet. 1998/99:SkU17,<br>SFS 1999:317). Tidigare hade skattskyldiga som<br>inte uppbar nattraktamente endast rätt till avdrag<br>för faktiska logikostnader. Om den faktiska ut-<br>giften inte kunde visas fanns ingen rätt till avdrag<br>och den skattskyldige fick med beskattade peng-<br>ar bekosta den merutgift som boendet medförde,<br>t.ex. boende i husvagn, fritidsbostad, olika for-<br>mer av inneboende och dylikt. Regeringen ansåg<br>att olikheten i den skattemässiga behandlingen av<br>personer som i stort sett befann sig i identiska<br>situationer inte var motiverad. Man borde sträva<br>efter att skattemässigt likabehandla dem som ar-<br>betar tillfälligt utanför bostadsorten, oavsett om<br>arbetet utförs inom ramen för en tjänsteresa eller<br>på annat sätt. Av rättvise- och förenklingsskäl<br>skulle även anställda som inte uppbar nattrakta-<br>mente få göra avdrag för logikostnader med<br>schablonbelopp. Ett par remissinstanser ansåg att<br>det av lagtexten skulle framgå att den skattskyl-<br>dige måste kunna göra sannolikt att någon kost-<br>nad för logi förekommit för att avdrag med<br>schablonbelopp skulle få göras. Regeringen dela-<br>de inte denna uppfattning. Grunden för avdrags-<br>rätt var att övernattning skett på arbetsorten.<br>Redan detta förhållande måste enligt regeringen<br>vara tillräckligt för att anse det som sannolikt att<br>kostnader för logi har uppkommit. Däremot<br>måste givetvis den skattskyldige fullgöra sin be-<br>visbörda i fråga om att han övernattat på ar-<br>betsorten (prop. 1998/99:83 s. 24). Riksdagen<br>godtog detta synsätt.</p>
<p>Utredningen om ökade levnadskostnader<br>m.m. har i sitt slutbetänkande Förmåner och<br>ökade levnadskostnader (SOU 1999:94) föresla-<br>git att även reglerna om avdrag för måltider och<br>småutgifter skall bli desamma för båda kategori-<br>erna anställda. Anställda som inte fått trakta-<br>mente bör ha rätt till avdrag enligt samma scha-<br>blon som anställda som fått traktamente. De<br>som fått traktamente skall oavsett traktamentets<br>storlek alltid ha rätt till avdrag med hela schablo-<br>nen. Dessutom skall skattskyldiga som inte fått</p>
<p>traktamente kunna få avdrag för sin verkliga ut-<br>giftsökning om de kan visa att denna är större än<br>schablonavdraget. Som skäl för förslaget har i<br>huvudsak angetts att båda kategorierna anställda<br>kan förutsättas ha likartade merutgifter vid<br>tjänsteresor.</p>
<p>Inkomstslaget näringsverksamhet</p>
<p>I likhet med vad som gäller för anställda kan nä-<br>ringsidkare få göra avdrag för ökade levnads-<br>kostnader vid resa i näringsverksamheten utanför<br>den vanliga verksamhetsorten. Det finns dock,<br>utom för yrkesfiskare, inte några regler om av-<br>dragsrätt i inkomstslaget näringsverksamhet.<br>Avdragsrätt anses föreligga enligt de allmänna<br>reglerna i 13 kap. 1 § och 16 kap. 1 § första<br>stycket IL om att utgifter på grund av närings-<br>verksamhet räknas till inkomstslaget närings-<br>verksamhet och att utgifter för att förvärva och<br>bibehålla inkomster får dras av som kostnad i in-<br>komstslaget. Det är näringsidkarens verkliga<br>merutgifter vid resan som är avdragsgilla. Han<br>måste kunna visa att sådana utgifter uppkommit<br>och även hur stora de varit.</p>
<p>För yrkesfiskare finns en särskild bestämmelse<br>i 16 kap. 36 § IL. En yrkesfiskare får göra avdrag<br>för ökade levnadskostnader på grund av fiske<br>utanför hemorten om resan är förenad med<br>övernattning. Riksskatteverket har meddelat re-<br>kommendationer m.m. (RSV S 1994:23) om så-<br>dana avdrag att tillämpas fr.o.m. kalenderåret<br>1994. Enligt dessa får avdraget beräknas med ut-<br>gångspunkt i bestämmelserna om maximibelopp<br>för avdrag i inkomstslaget tjänst. Schablonbelop-<br>pet per dag uppgår till hälften av maximibelop-<br>pet.</p>
<p>Riksskatteverket har i en framställning till Fi-<br>nansdepartementet föreslagit att avdrag för öka-<br>de levnadskostnader i form av måltider och små-<br>utgifter vid resa i näringsverksamheten som<br>medför övernattning utanför den vanliga verk-<br>samhetsorten skall kunna göras enligt schablon<br>även i inkomstslaget näringsverksamhet analogt<br>med vad som gäller för anställda som inte uppbär<br>traktamente (dnr Fil999/2994). Av förslaget<br>framgår att skattemyndigheterna ofta godtar en<br>schablon för kostfördyring i analogi med vad<br>som gäller avdrag för löntagare som inte fått<br>traktamente. Verket anser, främst av förenk-<br>lingsskäl, att samma schablonregler bör gälla för<br>näringsidkare som för anställda som inte fått<br>traktamente. I den mån näringsidkaren önskar<br>avdrag med verklig fördyring enligt bokförda ve-<br>rifikationer skall det vara tillåtet även i fortsätt-</p>
<p>201</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ningen. Samma avdragsprincip skall dock gälla<br>för samtliga resor samma år. Vidare anser verket<br>att de särskilda reglerna för yrkesfiskare kan ut-<br>mönstras om förslaget genomförs.</p>
<p>8.3.1.2 Överväganden och förslag</p>
<p>Avdrag för skattskyldiga som inte fått traktamente</p>
<p>Regeringens förslag: Skattskyldiga skall be-<br>handlas lika från avdragssynpunkt oavsett om<br>traktamente betalas ut eller inte. Båda kategori-<br>erna skattskyldiga skall dra av utgifter för målti-<br>der och småutgifter med de belopp som gäller<br>för skattskyldiga som fått traktamente.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta remissinstan-<br>serna som yttrat sig i frågan tillstyrker förslagen.<br>Riksskatteverket vill gå längre och anser att man<br>bör eliminera den skattemässiga skillnad som<br>finns mellan skattskyldiga som fått respektive<br>inte fått traktamente även efter tre-<br>månadersperiodens utgång. Hovrätten för Västra<br>Sverige tillstyrker förslaget för skattskyldiga som<br>inte fått traktamente men avstyrker en ändring<br>för dem som fått traktamente. Hovrätten anser<br>att en viktig invändning mot en ändring är att det<br>synes kräva ett delvis ändrat be-<br>skattningsförfarande. Enligt gällande regler före-<br>ligger ingen obligatorisk kontrolluppgiftsskyl-<br>dighet för arbetsgivaren så länge traktamentena<br>håller sig inom schablonbeloppen och arbetsgiva-<br>ren behöver inte heller göra skatteavdrag på den-<br>na del av ersättningen till den anställde. Om<br>promemorians förslag genomförs måste det för-<br>utsättas att skattemyndigheten får tillgång till<br>uppgifter om antalet tjänsteresor etc. Detta<br>skulle innebära merarbete både för arbetsgivarna<br>i form av ökad kontrolluppgiftsskyldighet och<br>för skattemyndigheterna genom att fler uppgif-<br>ter skall granskas. Kammarrätten i Stockholm har<br>i sak inget att invända mot att skattskyldiga skall<br>behandlas lika oavsett om traktamente betalas ut<br>eller inte men anser att den föreslagna utvidg-<br>ningen av avdragsmöjligheterna för skattskyldiga<br>som inte fått traktamente i någon mån kan<br>komma att innebära kontrollproblem för skat-<br>temyndigheten. För att begränsa problemen bör</p>
<p>en utökad uppgiftsskyldighet för arbetsgivare<br>övervägas.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Numera görs<br>inte någon skillnad mellan skattskyldiga som fått<br>respektive inte fått traktamente när det gäller<br>rätten till avdrag för logiutgifter vid tjänsteresor.<br>I samband med att de nya reglerna infördes ut-<br>talade regeringen (prop. 1998/99:83 s. 24) att en<br>olikhet i den skattemässiga behandlingen av per-<br>soner som i stort sett befinner sig i identiska si-<br>tuationer inte är motiverad. Personer som är på<br>tjänsteresa på samma plats under liknande för-<br>hållanden kan även förutsättas ha en likartad si-<br>tuation beträffande merutgifter för måltider och<br>småutgifter, oberoende av om traktamente beta-<br>las ut eller inte. Det talar för att avdragsreglerna<br>bör vara desamma för båda grupperna. Det är ex-<br>empelvis rimligt att avdrag för båda kategorierna<br>skattskyldiga skall kunna göras med de schablon-<br>belopp som utgör avdragsgräns för skattskyldiga<br>som fått traktamente.</p>
<p>Skattskyldiga som inte fått traktamente har,<br>under förutsättning att de gör sannolikt att de<br>haft merutgifter, för närvarande rätt till avdrag<br>med hälften av de belopp som utgör avdrags-<br>gräns för skattskyldiga som fått traktamente.<br>Schablonbeloppen för dessa skattskyldiga bör<br>höjas till samma nivå som de nuvarande avdrags-<br>gränserna för skattskyldiga som fått traktamente.<br>Detta innebär även att skattskyldiga som inte fått<br>traktamente, i motsats till vad som hittills gällt,<br>kommer att få avdrag för merutgifter för halva<br>dagar. Liksom hittills bör det krävas att en skatt-<br>skyldig som inte fått traktamente gör sannolikt<br>att han har haft merutgifter för måltider och<br>småutgifter för att avdrag skall få göras.</p>
<p>För skattskyldiga som fått traktamente gäller<br>att schablonavdraget inte får överstiga ersätt-<br>ningen, även om denna är lägre än de belopp som<br>utgör avdragsgräns. Av rättviseskäl bör även des-<br>sa skattskyldiga ha rätt till avdrag med helt scha-<br>blonbelopp oavsett om ersättningen uppgått till<br>detta belopp eller inte.</p>
<p>Skattskyldiga som inte fått traktamente har,<br>till skillnad från dem som fått sådant, inte rätt att<br>göra avdrag för sina verkliga merutgifter för<br>måltider och småutgifter. Det finns inte något<br>skäl till fortsatt särbehandling i det avseendet.<br>Hädanefter bör därför även dessa skattskyldiga<br>ha rätt till avdrag för sina verkliga utgifter om de<br>kan visa att dessa varit högre än schablonavdra-<br>get. Reglerna bör utformas på samma sätt som<br>för anställda som fått traktamente. Det bör såle-<br>des krävas att den verkliga utgiftsökningen för</p>
<p>202</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>samtliga resor inom Sverige varit större än avdra-<br>get beräknat enligt schablon. När det gäller en<br>resa utomlands bör det räcka att de faktiska ut-<br>gifterna under just den resan varit högre än scha-<br>blonavdraget.</p>
<p>Reglerna om avdrag för ökade levnadskostna-<br>der vid tjänsteresa kommer liksom hittills inte att<br>gälla efter den tidpunkt då arbetet varit förlagt<br>till samma ort under mer än tre månader i en<br>följd. Då gäller i stället särskilda regler om avdrag<br>vid tillfälligt arbete på annan ort (12 kap. 18-<br>22 §§ IL). Avdragsrätten är inte utformad på ett<br>likartat sätt för skattskyldiga som fått trakta-<br>mente och sådana som inte fått det. Utredningen<br>om avdrag för ökade levnadskostnader m.m. har<br>i sitt slutbetänkande Förmåner och ökade lev-<br>nadskostnader (SOU 1999:94) föreslagit änd-<br>ringar av dessa regler som bl.a. innebär att de två<br>kategorierna skattskyldiga skall behandlas på ett<br>likartat sätt. Under promemorians remissbe-<br>handling har önskemål framförts om att göra så-<br>dana ändringar redan nu. Regeringen delar upp-<br>fattningen att inte minst förenklingsskäl talar för<br>en förändring. Med hänsyn till bl.a. att utred-<br>ningens förslag ännu inte remissbehandlats bör<br>dock frågan om avdrag vid tillfällig anställning<br>tas upp vid ett senare tillfälle. Något förslag läggs<br>därför inte fram i detta lagstiftningsärende.</p>
<p>Skattekontrollutredningen har i slutbetänkan-<br>det Självdeklaration och kontrolluppgifter - för-<br>enklade förfaranden (SOU 1998:12) föreslagit<br>ett flertal ändringar i reglerna om kontrollupp-<br>gifter. Förslagen i betänkandet bereds för närva-<br>rande i Regeringskansliet. Frågan om behov av<br>en utökad kontrolluppgiftsskyldighet vid avdrag<br>för ökade levnadskostnader, som berörts av vissa<br>remissinstanser, kommer att ses över i det sam-<br>manhanget.</p>
<p>Förslagen medför ändringar i 12 kap. 14—16 §§<br>IL.</p>
<p>Avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet</p>
<p>Regeringens förslag: Enskilda näringsidkare och<br>fysiska personer som är delägare i handelsbolag<br>skall ha rätt till schablonavdrag för ökade lev-<br>nadskostnader vid resa i näringsverksamheten<br>som varit förenad med övernattning utanför den<br>vanliga verksamhetsorten. Principerna för avdra-<br>gen skall vara desamma som för anställda.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer i sak överens<br>med regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De remissinstanser som<br>yttrat sig i frågan tillstyrker förslagen. Riksskatte-<br>verket anser dock inte - i linje med hur verket ser<br>på reglerna för anställda - att det finns tillräckliga<br>skäl att avvakta med att införa särskilda bestäm-<br>melser för tid efter tre månader. Även Näringsli-<br>vets skattedelegation, Företagarnas Riksorganisa-<br>tion, Svenska Revisorsamfundet SRS och<br>Tjänstemännens Centralorganisation anser att nä-<br>ringsidkare efter tremånadersperiodens utgång i<br>avdragshänseende bör likställas med anställda<br>som erhåller traktamente.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: För enskilda<br>näringsidkare finns inte några regler om rätt till<br>schablonavdrag för ökade levnadskostnader vid<br>resa i näringsverksamheten som är förenad med<br>övernattning utanför den vanliga verksam-<br>hetsorten. Motsvarande gäller fysiska personer<br>som är delägare i handelsbolag. Skattemyndig-<br>heterna har ändå i praktiken ofta tillåtit schab-<br>lonavdrag för merutgifter för kost och småut-<br>gifter med samma belopp som gäller för anställda<br>som inte fått traktamente. Av rättvise- och för-<br>enklingsskäl bör det införas lagregler om rätt till<br>schablonavdrag för näringsidkare. Utgångs-<br>punkten vid utformandet av de nya reglerna bör<br>vara bestämmelserna i inkomstslaget tjänst, med<br>beaktande av förslagen avseende skattskyldiga<br>som inte fått traktamente.</p>
<p>För att avdrag enligt schablon skall få göras<br>bör i första hand krävas att resan skett utanför<br>den vanliga verksamhetsorten samt att den varit<br>förenad med övernattning. Begreppet vanlig<br>verksamhetsort bör ha samma innebörd som i<br>inkomstslaget tjänst.</p>
<p>Schablonavdrag för merutgifter för måltider och<br>småutgifter bör få göras med samma belopp som<br>gäller för anställda. I likhet med vad som gäller<br>för anställda som inte fått traktamente bör det<br>för rätt till avdrag krävas att näringsidkaren gör<br>sannolikt att han har haft merutgifter. Det skall<br>finnas kvar en möjlighet att få avdrag för de fak-<br>tiska utgifterna om näringsidkaren kan visa att<br>dessa är högre än schablonavdraget. För resa i<br>Sverige bör krävas att utredningen avser samtliga<br>resor i näringsverksamheten under året. För resa<br>utomlands räcker det att utredningen avser den<br>aktuella resan.</p>
<p>Vidare bör en enskild näringsidkare liksom en<br>anställd få göra schablonavdrag för logi när han<br>inte kan visa vilka verkliga utgifter han haft för<br>övernattning utanför den vanliga verksam-</p>
<p>203</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>hetsorten. Det bör inte krävas att näringsidkaren<br>gör sannolikt att han haft utgifter för logi för att<br>schablonavdrag skall få göras. Grunden för av-<br>dragsrätt är att övernattning skett på arbetsorten.<br>Däremot måste han givetvis fullgöra sin bevis-<br>börda i fråga om att han övernattat på sistnämn-<br>da ort (jfr prop. 1998/99:83 s. 24). Schablonav-<br>draget för näringsidkare bör uppgå till samma<br>belopp som för anställda.</p>
<p>De föreslagna reglerna bör förutom av enskil-<br>da näringsidkare även kunna tillämpas av fysiska<br>personer som är delägare i handelsbolag.</p>
<p>Förslagen innebär att en ny bestämmelse om<br>avdrag för ökade levnadskostnader för närings-<br>idkare vid resa i näringsverksamheten utanför<br>den vanliga verksamhetsorten förs in i 16 kap. IL.</p>
<p>Anställda har inte rätt att tillämpa reglerna om<br>ökade levnadskostnader vid tjänsteresa när arbe-<br>tet utanför den vanliga verksamhetsorten pågått<br>mer än tre månader. I stället gäller särskilda reg-<br>ler om avdrag vid tillfälligt arbete på annan ort.<br>Inte heller näringsidkare bör ha rätt att få göra<br>schablonavdrag enligt de principer som gäller för<br>tjänsteresa när tre månader har gått. Liksom för<br>anställda bör en resa anses pågå i en följd om den<br>inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet<br>förläggs till en annan ort under minst fyra veck-<br>or. Reglerna om avdrag efter tremånadersperio-<br>dens utgång är inte desamma för anställda som<br>fått traktamente som för anställda som inte fått<br>det. Regeringen har gjort bedömningen (se före-<br>gående avsnitt) att en ändring av de reglerna inte<br>bör ske utan ytterligare beredning. Eftersom en<br>utgångspunkt bör vara att reglerna för anställda<br>och näringsidkare samordnas även i detta avse-<br>ende bör frågan om näringsidkarnas avdragsrätt<br>tas upp i anslutning till att reglerna om avdrag<br>efter tremånadersperiodens utgång i inkomstsla-<br>get tjänst behandlas.</p>
<p>När generella regler om avdrag för ökade lev-<br>nadskostnader införs för samtliga näringsidkare<br>kan det hävdas att den särskilda regeln i 16 kap.<br>36 § IL om yrkesfiskaravdrag inte längre behövs.<br>Utredningen om konkurrenssituationen för det<br>svenska yrkesfisket har i betänkandet Yrkesfis-<br>kets konkurrenssituation (SOU 1999:3) bl.a. fö-<br>reslagit ändringar i regeln. En lagrådsremiss om<br>ett särskilt skatteavdrag för yrkesfiskare förbe-<br>reds för närvarande (jfr avsnitt 8.5).</p>
<h2>8.3.2 Det utvidgade reparationsbegreppet</h2>
<p>Regeringens förslag: Generösare avdragsregler<br>införs för utgifter vid ombyggnad av lokaler i<br>samband med byte av hyresgäst. Det s.k. ut-<br>vidgade reparationsbegreppet ändras så att det<br>klart framgår att även sådana ändringsarbeten på<br>en byggnad som kan anses normala i fastighets-<br>förvaltning omfattas.</p>
<p>Promemorians förslag: Stämmer överens med<br>regeringens.</p>
<p>Remissinstanserna: De flesta instanserna till-<br>styrker förslaget. Riksskatteverket framhåller att<br>förslaget innebär förenklingar, men efterlyser ett<br>förtydligande huruvida nyttjanderättshavare<br>omfattas. Sveriges Byggindustrier, Sveriges Fastig-<br>hetsägareförbund och Näringslivets skattedelega-<br>tion anser att de generösare avdragsreglerna även<br>skall omfatta mer genomgripande ändringar av<br>byggnadens användningssätt, som att bygga om<br>bostäder till affärs- och kontorslokaler. Lantbru-<br>karnas Riksförbund framhåller att det i dagens<br>lantbruk blir mer och mer vanligt att man ändrar<br>produktionsinriktning och därigenom använd-<br>ningen av ekonomibyggnader, t.ex. övergång<br>från svinproduktion till hästuppfödning. Skall<br>sådana ändringar av byggnadens användningssätt<br>inte omfattas av avdragsrätten bör detta klart an-<br>ges i lagtexten. Sveriges Jordägareförbund och<br>KIBRA Skattejuridiska Byrån AB anför att det är<br>oklart hur det utvidgade reparationsbegreppet<br>skall tillämpas på privatbostäder som skattemäs-<br>sigt får redovisas som näringsfastigheter och fö-<br>reslår att frågan klargörs.</p>
<p>Sveriges Advokatsamfund anför att det angivna<br>syftet - att det utvidgade reparationsbegreppet<br>skall omfatta även s.k. hyresgästanspassningar,<br>men inte mer genomgripande ändringar av<br>byggnadens användningssätt - bör framgå klara-<br>re av lagtexten.</p>
<p>Bakgrunden till regeringens förslag: I regel<br>får utgifter för reparation och underhåll av en<br>byggnad dras av omedelbart medan utgifter för<br>ny-, till- eller ombyggnad skall räknas in i an-<br>skaffningsvärdet och dras av genom årliga vär-<br>deminskningsavdrag. Värdeminskningsavdragen<br>skall beräknas enligt avskrivningsplan efter en<br>viss procentsats per år på byggnadens anskaff-<br>ningsvärde. Procentsatsen skall bestämmas med<br>hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd.</p>
<p>204</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>För vissa ändringsarbeten gäller ett utvidgat<br>reparationsbegrepp. Enligt 19 kap. 2 § andra<br>stycket IL får utgifter för sådana ändringsarbeten<br>på en byggnad som kan anses normala i den be-<br>drivna verksamheten behandlas som utgifter för<br>reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgär-<br>der som innebär en väsentlig förändring av<br>byggnaden.</p>
<p>Bestämmelsen fick sin nuvarande utformning<br>vid införandet av IL. I KL hade motsvarande<br>stadgande en något fylligare lydelse (punkt 3 av<br>anvisningarna till 23 §). Som exempel på änd-<br>ringsarbeten som normalt medför avdrag angavs<br>där upptagande av nya fönster- och dörröpp-<br>ningar samt flyttning av innerväggar och inred-<br>ning i samband med omdisponering av lokaler.<br>Vidare angavs som exempel på åtgärder som in-<br>nebär en väsentlig förändring att ett djurstall eller<br>en verkstadsbyggnad byggs om för att i stället<br>användas för ett helt annat ändamål. På förslag av<br>Skattelagskommittén ströks exemplen. Vidare<br>föreslog kommittén att bestämmelsen skulle<br>omfatta sådana ändringsarbeten som var normala<br>i näringsverksamheten. Uttrycket "i den bedrivna<br>verksamheten" kom dock att behållas eftersom<br>någon utvidgning av bestämmelsens tillämp-<br>ningsområde inte var avsedd (prop. 1999/2000:2<br>del 2 s. 248).</p>
<p>Många anser att bestämmelsen i rättspraxis<br>getts en alltför restriktiv tolkning. Avdrag brukar<br>vägras för ändringsarbeten som fastighetsägaren<br>bekostar i samband med byte av hyresgäst om<br>den nye hyresgästen driver annan slags verksam-<br>het än den föregående. Som exempel på fall där<br>avdrag vägrats kan nämnas ombyggnad av en lo-<br>kal för färghandel till lokaler för två nya verk-<br>samheter, den ena för affärsändamål och den<br>andra för kontor. Sveriges Byggindustrier, Sveri-<br>ges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO) och<br>Sveriges Fastighetsägareförbund har i en fram-<br>ställning hos Finansdepartementet föreslagit att<br>det utvidgade reparationsbegreppet vidgas ytter-<br>ligare (dnr. 1631/94). Förbunden framhåller att<br>det är fråga om utgifter som varje fastighetsägare<br>måste räkna med att få vidkännas i sin löpande<br>förvaltning. Avdrag bör enligt förbunden få gö-<br>ras även för det fall syftet med ombyggnaden är<br>att bereda en ny hyresgäst ändamålsenliga loka-<br>ler. Detta bör gälla även om den nya hyresgästen<br>driver en annan slags verksamhet än den föregå-<br>ende. Verksamhetsbedömningen bör göras med<br>utgångspunkt i fastighetsägarens förhållanden.<br>För den som bedriver fastighetsförvaltning med<br>uthyrning av lokaler torde det vara normalt att</p>
<p>räkna med skifte av hyresgäster och ändringsar-<br>beten som föranleds av det.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det nuvaran-<br>de utvidgade reparationsbegreppet framstår i vis-<br>sa avseenden som alltför begränsat. Många nä-<br>ringsidkare anser att gällande regler är svåra att<br>förstå och tillämpa. Bedömningen av vad som<br>kan anses vara normala ändringsarbeten görs<br>utifrån den verksamhet som bedrivs i den uthyr-<br>da lokalen. Detta kan medföra att många bygg-<br>nadsarbeten inte kommer till stånd. Fastighetsfö-<br>retag kan föredra att låta lokaler stå tomma långa<br>perioder i avvaktan på en hyresgäst som inte har<br>behov av reparations- och ändringsarbeten eller<br>som driver verksamhet av samma slag som den<br>föregående hyresgästen. Nuvarande skatteregler<br>kan därför sägas motverka ett effektivt utnytt-<br>jande av det kommersiella fastighetsbeståndet.<br>Reglerna bör ändras så att utgifter för repara-<br>tions- och ändringsarbeten får dras av omedel-<br>bart även om arbetena vidtas i samband med byte<br>av hyresgäst.</p>
<p>Det utvidgade reparationsbegreppet bör ut-<br>formas så att verksamhetsbedömningen i stället<br>görs utifrån vad som kan anses normalt i den<br>skattskyldiges näringsverksamhet. Det bör såle-<br>des göras en bedömning av antingen fastighets-<br>ägarens eller hyresgästens verksamhet, beroende<br>på vem av dem som bekostar ändringsarbetena.<br>Svarar fastighetsägaren för arbetena och består<br>dennes verksamhet i uthyrning av lokaler för af-<br>färs- och kontorsändamål bör avdrag således<br>kunna få göras för sådana ändringsarbeten som<br>man normalt kan räkna med i näringsverksam-<br>heten. Detta bör gälla även om ändringsarbetena<br>sammanhänger med ett byte av hyresgäst, en<br>sammanslagning av två intilliggande lokaler eller<br>en delning av en lokal.</p>
<p>Bestämmelserna om avdrag för reparation och<br>underhåll, inklusive det utvidgade reparationsbe-<br>greppet, gäller således även för arbeten som be-<br>kostas av nyttjanderättshavaren. Detta följer av<br>den allmänna bestämmelsen om att utgifter för<br>att förvärva och bibehålla inkomster skall dras av<br>som kostnad (16 kap. 1 § IL och 23 § KL). Be-<br>stämmelserna i 19 kap. 2-25 §§ IL gäller alla nä-<br>ringsidkare och inte enbart fastighetsägare. Sva-<br>rar hyresgästen för ändringsarbetena och är dessa<br>att anse som normala i dennes näringsverksam-<br>het får avdrag göras förutsatt att det inte är fråga<br>om en väsentlig förändring av byggnadsdelen.</p>
<p>Några remissinstanser föreslår att även vä-<br>sentliga förändringar i en byggnads användnings-<br>sätt skall anses normala och således omfattas av</p>
<p>205</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>det utvidgade reparationsbegreppet. I annat fall<br>föreslås att det i lagtexten klart anges vilka åtgär-<br>der som innebär en väsentlig förändring av bygg-<br>naden eller dess användningssätt. En förändring<br>av det utvidgade reparationsbegreppet till att<br>omfatta mer genomgripande ändringar av bygg-<br>nadens användningssätt, såsom när bostadslä-<br>genheter byggs om till affärs- och kontorslokaler<br>går klart utöver vad som åsyftas med lagstift-<br>ningen. Detsamma gäller ingrepp i bärande kon-<br>struktioner eller den nya stommen för vatten och<br>avlopp i annan bemärkelse än utbyte av befintliga<br>stammar. Enligt regeringens uppfattning förelig-<br>ger inte tillräckliga skäl för en så genomgripande<br>förändring. Det är knappast heller möjligt att<br>utforma lagtexten på ett sådant sätt att det exakt<br>går att utläsa vilka arbeten som i varje givet fall<br>kan komma att omfattas av regeln. Avgränsning-<br>en av reparation och ombyggnad är till sin ka-<br>raktär beroende av bedömningar i det enskilda<br>fallet. Regeringen är därför inte beredd att föreslå<br>någon ändring av gällande rätt i dessa hänseen-<br>den utan hänvisar till den praxis som vuxit fram<br>genom åren.</p>
<p>Före 1990 års skattereform gällde det utvidga-<br>de reparationsbegreppet generellt i inkomstslaget<br>rörelse. För inkomst av jordbruksfastighet var<br>det begränsat till ändringsarbeten på ekonomi-<br>byggnader. I inkomstslaget annan fastighet gäll-<br>de det endast för den del av fastigheten som inte<br>användes för bostadsändamål. I samband med<br>skattereformen gjordes bestämmelsen tillämplig<br>på hela inkomstslaget näringsverksamhet. Det<br>utvidgade reparationsbegreppet gäller därför<br>även näringsfastigheter som innehåller bostäder.<br>Någon klar praxis har ännu inte utvecklat sig<br>men utgifter för ändrad rumsindelning i bo-<br>stadslägenheter brukar i den praktiska<br>rättstillämpningen anses omedelbart avdragsgilla<br>så länge användningen till bostad består (jfr<br>Riksskatteverkets handledning för beskattning<br>vid 1999 års taxering s. 518).</p>
<p>Till näringsfastighet räknas också sådana små-<br>hus på lantbruksenhet som, om ägaren begär det,<br>inte skall räknas som privatbostad (2 kap. 9 §<br>IL). Bl.a. Sveriges Jordägareförbund efterlyser<br>klargöranden hur det utvidgade reparationsbe-<br>greppet skall tillämpas i vissa situationer. Det är<br>även här fråga om bedömningar som måste göras<br>i det enskilda fallet. Det är därför inte lämpligt<br>att genom lagstiftning närmare reglera dessa frå-<br>gor.</p>
<p>Förslaget föranleder en ändring i 19 kap. 2 §<br>IL samt införande av en ny paragraf, 5 kap. 10 §, i<br>ILP.</p>
<p>8.3.3 Ökade möjligheter till kvittning av<br>kapitalförluster på<br>marknadsnoterade delägarrätter</p>
<p>Regeringens förslag: Kapitalförluster på mark-<br>nadsnoterade delägarrätter får även utnyttjas för<br>kvittning mot vinster på onoterade aktier.</p>
<p>Kapitalvinster respektive kapitalförluster vid<br>avyttring av andelar i marknadsnoterade svenska<br>biandfonder får utnyttjas för kvittning fullt ut<br>mot vinster respektive förluster på marknads-<br>noterade delägarrätter och onoterade aktier.</p>
<p>Promemorians förslag: Överensstämmer med<br>regeringens förslag med den skillnaden att s.k.<br>biandfonder även i fortsättningen skulle ligga<br>utanför kvittningssystemet.</p>
<p>Remissinstanserna: Av de remissinstanser<br>som yttrat sig i denna del är samtliga positiva till<br>förslaget om utökad kvittningsrätt. Vissa remiss-<br>instanser - Riksskatteverket, Fondbolagens Före-<br>ning, Svenska Bankföreningen, Handelshögskolan<br>i Stockholm, Juridiska Fakulteten vid Lunds Uni-<br>versitet, Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR<br>och Sveriges Advokatsamfund - anser att kvitt-<br>ningsmöjligheterna bör ytterligare utökas i olika<br>avseenden.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Genom 1990<br>års skattereform infördes för kapitalförluster<br>(reaförluster enligt terminologin i SIL) på finan-<br>siella tillgångar en huvudregel som innebär att<br>sådana förluster skall kvoteras till 70 procent.<br>Vid en kapitalinkomstskatt på 30 procent inne-<br>bär detta att en förlust ger en skattelättnad på<br>21 procent. Anledningen till att kvoteringsregeln<br>infördes var att det ansågs önskvärt att minska<br>inslaget av skattekrediter i kapitalinkomstbe-<br>skattningen. Sådana skattekrediter uppkommer<br>bl.a. genom att sparare i aktier och liknande till-<br>gångar i viss utsträckning kan välja att realisera<br>förluster före vinster på liknande tillgångar.</p>
<p>Ett undantag gjordes från den allmänna kvote-<br>ringsregeln. Förluster på marknadsnoterade akti-<br>er och liknande värdepapperstillgångar får i sin<br>helhet kvittas mot vinster på sådana tillgångar.<br>Efter förslag från Företagsskatteutredningen<br>infördes en motsvarande full kvittningsrätt för</p>
<p>206</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>onoterade aktier från och med 1998 års taxering.<br>Samtidigt infördes en lättnad i ägarbeskattningen<br>för utdelning och kapitalvinster på sådana aktier<br>(prop. 1996/97:45, bet. 1996/97:SkU13, rskr.<br>1996/97:133, SFS 1996:1611).</p>
<p>I samband med 1998 års ekonomiska vårpro-<br>position utvidgades möjligheten att kvitta för-<br>luster på onoterade aktier till att även omfatta<br>vinster på marknadsnoterade aktier och andelar i<br>vissa värdepappersfonder (prop. 1997/98:150,<br>bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284, SFS<br>1997:448). Skälet härför var att förbättra villko-<br>ren för extern kapitaltillförsel till onoterade fö-<br>retag. För risktagande i näringslivet och villighe-<br>ten till nysatsningar ansågs den skattemässiga<br>behandlingen av förluster vara av stor betydelse.</p>
<p>I dag kan vinster på onoterade aktier användas<br>till kvittning i sin helhet endast mot förluster på<br>sådana tillgångar. En ytterligare förbättring av<br>villkoren för extern kapitalförsörjning till onote-<br>rade företag torde följa om begränsningen i<br>kvittningsrätten slopades så att kvittning också<br>kan ske mellan vinster på onoterade delägarrätter<br>och förluster på marknadsnoterade delägarrätter.<br>Reglerna skulle också bli tydligare och olika in-<br>vesteringsaltemativ neutrala i förhållande till var-<br>andra.</p>
<p>Beträffande värdepappersfonder gäller att<br>vinster och förluster på marknadsnoterade ande-<br>lar i svenska värdepappersfonder där värdet av<br>fondens innehav av delägarrätter inte annat än<br>tillfälligtvis understigit 75 procent av fondför-<br>mögenheten (s.k. aktiefonder) får kvittas på<br>samma sätt som marknadsnoterade delägarrätter<br>i övrigt.</p>
<p>En värdepappersfond som inte utgör en aktie-<br>fond och inte heller innehåller enbart svenska<br>fordringsrätter (s.k. räntefond) kallas för biand-<br>fond. För andelar i biandfonder har gällt - med<br>undantag för den period då utdelning från svens-<br>ka företag var skattefri - att de behandlats som<br>om de varit onoterade med den följden att för-<br>luster på andelar i sådana fonder inte har fått<br>kvittas fullt ut mot vinster på andra delägarrätter<br>och att vinster på sådana fondandelar inte har in-<br>gått bland de vinster mot vilka förluster på mark-<br>nadsnoterade delägarrätter har kunnat kvittas<br>helt. Skälet för att vinst respektive förlust vid av-<br>yttring av andelar i biandfonder skulle hållas<br>utanför möjligheterna till full kvittning var att<br>sådana fonder regelmässigt ger större löpande<br>avkastning än fonder vars förmögenhet är place-<br>rad i aktier. Om fonder med en betydande andel<br>fordringar skulle beskattas enligt aktievinstreg-</p>
<p>lerna, ansågs skattefördelar kunna uppnås genom<br>att sådana andelar avyttrades med vinst strax före<br>en utdelning och att kvittningsunderlag därige-<br>nom kunde tas fram för att utnyttja en reaförlust<br>på marknadsnoterade aktier. Sådan skatteplane-<br>ring ansågs böra förhindras (prop. 1989/90:110 s.<br>432 f.).</p>
<p>I IL är en andel i en svensk värdepappersfond<br>definierad som en delägarrätt (48 kap. 2 §). Med<br>den ordalydelse som 48 kap. 20-22 §§ IL har fått<br>kan således förluster på marknadsnoterade del-<br>ägarrätter respektive onoterade delägarrätter fullt<br>ut dras av mot vinster på marknadsnoterade del-<br>ägarrätter, dvs. även mot vinster på andelar i<br>marknadsnoterade biandfonder. En sådan ut-<br>vidgning av gällande rätt har inte varit avsedd. I<br>den remitterade promemorian föreslogs att in-<br>komstskattelagen skulle justeras i detta avseende.</p>
<p>De skäl som åberopades vid skattereformen<br>för att hålla vinst respektive förlust vid avyttring<br>av en andel i en biandfond utanför kvittnings-<br>systemet har på grund av de ändringar som skett<br>i tiden efter 1990 års skattereform väsentligen<br>förlorat sin betydelse. Regeringen anser därför i<br>likhet med flera remissinstanser att någon kvitt-<br>ningsbegränsning när det gäller biandfonderna<br>inte längre behövs. Reglerna blir därigenom<br>enklare.</p>
<p>Regeringen föreslår sammanfattningsvis att<br>förluster på marknadsnoterade delägarrätter får<br>kvittas fullt ut mot vinster på sådana andelar i<br>svenska aktiebolag och utländska juridiska per-<br>soner som inte är marknadsnoterade. Vidare fö-<br>reslås att vinster respektive förluster vid avytt-<br>ring av andelar i marknadsnoterade svenska<br>biandfonder får kvittas fullt ut mot vinster re-<br>spektive förluster på marknadsnoterade delägar-<br>rätter och andelar i svenska aktiebolag och ut-<br>ländska juridiska personer som inte är<br>marknadsnoterade.</p>
<p>Förslaget föranleder ändringar i 48 kap. 19-22, 24<br>och 27 §§ IL samt införande av en ny paragraf, 5<br>kap. 9 § i ILP.</p>
<p>Förslaget innebär inte någon förändring be-<br>träffande förluster på andelar i räntefonder. Så-<br>dana förluster skall som tidigare dras av i sin hel-<br>het. Däremot bör 48 kap. 20 § IL justeras så att -<br>i enlighet med vad som gällde enligt 27 § 6 mom.<br>SIL - kapitalförluster på andra delägarrätter inte<br>får kvittas mot kapitalvinster på andelar i mark-<br>nadsnoterade räntefonder.</p>
<p>Bestämmelserna bör - med hänsyn till riks-<br>dagsbehandlingen - träda i kraft den 1 juli 2000<br>men tillämpas på vinster respektive förluster som</p>
<p>207</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>uppkommit under beskattningsåret 2000. I fråga<br>om beskattningsår som påbörjats före den 1 juli<br>2000 och som taxeras vid 2002 års taxering skall<br>den äldre lydelsen av inkomstskattelagen tilläm-<br>pas till den del detta leder till lägre skatt.</p>
<p>att äga rum år 2008. Taxeringsvärdena för små-<br>hus år 2002 kommer därmed att grunda sig på de<br>basvärden som bestämts vid den allmänna fastig-<br>hetstaxeringen av småhus år 1996 eller genom en<br>ny taxering vid en särskild fastighetstaxering där-<br>efter.</p>
<p>8.4 Allmän fastighetstaxering av<br>småhus</p>
<p>Regeringens förslag: Den allmänna fastig-<br>hetstaxeringen av småhus flyttas från år 2002 till<br>år 2003.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Allmän fastig-<br>hetstaxering av småhus sker vart sjätte år räknat<br>fr.o.m år 1990. Nästa allmänna fastighetstaxering<br>av småhus skall ske år 2002. Fastighetstaxerings-<br>utredningen, som har haft i uppgift att se över<br>förfarandet vid fastighetstaxeringen, har tidigare i<br>år avlämnat betänkandet Fastighetstaxering -<br>precision, påverkansmöjligheter, individuella be-<br>dömningar (SOU 2000:10). I betänkandet läm-<br>nas bl.a. förslag till hur värderingsmodellerna kan<br>förbättras och till hur fastighetsägarnas möjlig-<br>heter till insyn kan öka. Betänkandet remissbe-<br>handlas till och med utgången av juni månad.</p>
<p>Regeringen anser att det är angeläget att ställ-<br>ning kan tas till utredningens förslag innan nästa<br>småhustaxering genomförs. Med hänsyn till det<br>förberedelsearbete som en allmän fastighetstaxe-<br>ring kräver är det emellertid inte möjligt att be-<br>akta de ändringar som Fastighetstaxeringsutred-<br>ningens betänkande kan föranleda vid en allmän<br>fastighetstaxering år 2002. I så fall måste små-<br>hustaxeringen år 2002 skjutas upp ett år. Alter-<br>nativet är att genomföra 2002 års allmänna fas-<br>tighetstaxering enligt nuvarande regler och att de<br>ändringar som kan komma att bli aktuella till<br>följd av Fastighetstaxeringsutredningens förslag<br>får genomslag först vid 2008 års allmänna fastig-<br>hetstaxering av småhus. En sådan ordning fram-<br>står som mindre lämplig. Riksskatteverket har<br>vid underhandskontakter i denna fråga förordat<br>att den beslutade fastighetstaxeringen skjuts upp.</p>
<p>Mot denna bakgrund föreslår regeringen att<br>småhustaxeringen år 2002 skjuts upp ett år, dvs.<br>till år 2003. Ändringen bör göras i en särskild lag.<br>Enligt vad som följer av 1 kap. 7 § fastighetstaxe-<br>ringslagen (1979:1152) kommer den därpå föl-<br>jande allmänna fastighetstaxeringen av småhus</p>
<p>8.5 Förslag i särpropositioner m.m.</p>
<p>I en särskild proposition (1999/2000:105) lägger<br>regeringen fram förslag avseende vissa punkt-<br>skattefrågor.</p>
<p>Kämkraftsskatten läggs om till en effektskatt</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 aviserades en<br>omläggning av kämkraftsskatten till en effekt-<br>skatt, dvs. en omläggning från en rörlig till en<br>fast skatt. Regeringen lägger nu fram förslag om<br>de lagändringar som krävs för att genomföra<br>omläggningen.</p>
<p>Omläggning av jordbrukets energibeskattning.</p>
<p>I likhet med kämkraftsskatten aviserades i bud-<br>getpropositionen en omläggning av jordbrukets<br>energibeskattning som innebär att jordbruket<br>skall få tillämpa samma skattereduceringar som<br>finns för tillverkningsindustrins förbrukning av<br>el och bränslen för uppvärmning. I propositio-<br>nen lägger regeringen fram förslag om de lagänd-<br>ringar som fordras.</p>
<p>Skattelättnad för bilar i miljöklass 1.</p>
<p>Regeringen föreslår att en skattelättnad införs i<br>fordonsskattelagen för bilar som uppfyller kra-<br>ven för miljöklass 1 i bilavgaslagen. För person-<br>bilar och lätta bussar med en tjänstevikt om<br>högst 2 470 kilogram samt lätta lastbilar med en<br>tjänstevikt om högst 1 275 kilogram föreslås en<br>skattelättnad med 3 500 kronor om skatteplikt<br>inträder för första gången under år 2000 och med<br>1 500 kronor om skatteplikt inträder för första<br>gången under år 2001. För personbilar och lätta<br>bussar med en tjänstevikt överstigande 2 470 ki-<br>logram samt lätta lastbilar med en tjänstevikt<br>överstigande 1 275 kilogram föreslås en skatte-<br>lättnad med 3 500 kronor om skatteplikt inträder<br>för första gången under år 2001 och med<br>1 500 kronor om skatteplikt inträder för första<br>gången under år 2002.</p>
<p>208</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Exportbutiker och prcnriantering</p>
<p>Regelsystemet för exportbutiker justeras i syfte<br>att underlätta för exportbutiksinnehavarna att<br>organisera verksamheten på ett från kommersiell<br>synpunkt effektivt sätt. Samtidigt anpassas delar<br>av provianteringslagstiftningen till vad som gäller<br>i Danmark och Finland genom att det föreslås att<br>skattefrihet skall gälla för alkohol- och tobaksva-<br>ror som provianterats utan skatt och som däref-<br>ter förstörts genom olyckshändelse eller force<br>majeure.</p>
<p>Punktskatteverksamhetens organisatoriska inpla-<br>cering i skatteförvaltningen</p>
<p>Med anledning av riksdagens beslut om att<br>punktskatteverksamheten organisatoriskt skall<br>föras över till Riksskatteverket redovisar rege-<br>ringen de förändringar som bör göras i lagstift-<br>ningen för att den nya organisationen skall fun-<br>gera från och med den 1 juli 2000.</p>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p>
<p>Regeringen avser att inhämta Lagrådets yttrande<br>över ett förlag till särskilt skatteavdrag för yrkes-<br>fiskare. Sedan godkännande inhämtats från EU-<br>kommissionen enligt statsstödsreglerna avser re-<br>geringen återkomma till riksdagen med en pro-<br>position.</p>
<p>8.6 Effekter på de offentliga<br>finanserna</p>
<p>I detta avsnitt redovisas de finansiella effekterna<br>för statsbudgeten och den konsoliderade offent-<br>liga sektorn av de olika skatteförslagen (tabell<br>8.2). För respektive förslag presenteras brutto-<br>effekten och den varaktiga effekten för den of-<br>fentliga sektorn. Därutöver anges de kassamässi-<br>ga effekterna för statsbudgeten och den<br>offentliga sektorn för kalenderåren 2000-2003.</p>
<p>Såväl förslaget om utökat avdrag för ökade lev-<br>nadskostnader som förslag om ett utvidgat repa-<br>rationsbegrepp beräknas ge en varaktig budget-<br>försvagning för offentlig sektor om vardera 0,1<br>miljarder kronor. Den för enskilda år under pe-<br>rioden större budgetförsvagningen beror på att<br>vid en kassamässig redovisning förskjutningar i<br>skatteuppbörden får genomslag.</p>
<p>Förslaget om ökade kvittningsmöjligheter i<br>inkomstslaget kapital beräknas ge en budgetför-<br>svagning på 0,16 miljarder kronor. I förhållande<br>till redovisningen i lagrådsremissen utgör detta</p>
<p>en tillkommande budgetförsvagning på<br>0,01 miljarder kronor genom att kvittningsrätten<br>utvidgats något.</p>
<p>Förslaget om att den allmänna fastighetstaxe-<br>ringen av småhusenheter flyttas från år 2002 till<br>år 2003 beräknas inte ge några offentlig-<br>finansiella effekter, eftersom omräkningsförfa-<br>randet enligt gällande regler skall tillämpas för de<br>berörda åren.</p>
<p>I budgetpropositionen för 2000 aviserades för-<br>slag om omvandling av produktionsskatten på<br>kärnkraftsel till en effektskatt. Denna omvand-<br>ling beräknas inte ge några offentligfinansiella<br>effekter. I samma proposition aviserades också<br>vissa förändringar i jordbrukets energibeskatt-<br>ning med en preliminär redovisning av de finan-<br>siella effekterna. De förslag som presenteras i<br>proposition 1999/2000:105, Vissa punktskatte-<br>frågor, beräknas ge en varaktig nettobudgetför-<br>svagning för den offentliga sektorn på 0,18 mil-<br>jarder kronor. För år 2000 blir den kassamässiga<br>budgetförsvagningen mindre beroende på att<br>skattesänkningen sker först fr.o.m. 1 juli 2000<br>och uppgår till 0,09 miljarder kronor för offent-<br>lig sektor. Nu gjorda beräkningar avviker från de<br>som redovisades i budgetpropositionen för 2000.<br>Detta har beaktats vid inkomstberäkningen (jfr<br>kapitel 6).</p>
<p>Förslaget om lättnader i i fordonsskatten för<br>miljövänliga bilar aviserades i budgetpropositio-<br>nen för 2000, där också de finansiella effekterna<br>redovisades.</p>
<p>Det kommande förslaget om en utvidgning av<br>yrkesfiskaravdraget beräknas ge en budgetför-<br>svagning för offentlig sektor med 0,01 miljarder<br>kronor.</p>
<p>Det kommande förslaget om stöd till utbygg-<br>nad av bredband för att möjliggöra abonnentan-<br>slutning med hög överföringskapacitet i glest be-<br>byggda områden samt skattereduktion för<br>abonnenter för anslutning till hög överfö-<br>ringskapacitet beräknas ge en årlig budgetför-<br>svagning på 0,8 miljarder kronor under åren<br>2001-2004.</p>
<p>209</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 8.2 Budgeteffekter av i vårpropositionen presenterade skatteförslag m.m.</p>
<p>Bruttoeffekter, kassamässiga effekter för statsbudgeten och för offentlig sektor åren 2000-2003 samt varaktiga nettoeffekter för offentlig sektor.</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>Stats-</p></td><td colspan="6">
<p>Offentlig</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Med ver-<br>kan från</p></td><td>
<p>Brutto-<br>effekt</p></td><td>
<p>budget</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>sektor</p>
<p>2003 2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>Varaktig</p>
<p>2003 effekt</p></td></tr>
</table>
<p>Förslag i vårpropositionen</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Avdrag för ökade<br>levnadskostnader</p></td><td>
<p>1.1.2001</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>-0,02</p></td><td>
<p>-0,04</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgat repara-<br>tionsbegrepp</p></td><td>
<p>1.1.2000</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökade kvitt-<br>ningsmöjligheter<br>för kapitalför-<br>luster</p></td><td>
<p>1.1.2000</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Delsumma</p></td><td></td><td>
<p>-0,36</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,38</p></td><td>
<p>-0,30</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,46</p></td><td>
<p>-0,46</p></td><td>
<p>-0,36</p></td></tr>
</table>
<p>Förslag i särskilda propositioner</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Jordbrukets ener-<br>gibeskattning</p></td><td>
<p>1.7.2000</p></td><td>
<p>-0,22</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,19</p></td><td>
<p>-0,09</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,18</p></td><td>
<p>-0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgning av<br>yrkesfiskar-<br>avdrag</p></td><td>
<p>1.1.2001</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td><td>
<p>-0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skattereduktion<br>bredband</p></td><td>
<p>1.1.2001</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>-0,16</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utvidgat anställ-<br>ningsstöd</p></td><td>
<p>1.8.2000</p></td><td>
<p>-0,84</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,75</p></td><td>
<p>-0,84</p></td><td>
<p>-0,84</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,75</p></td><td>
<p>-0,84</p></td><td>
<p>-0,84</p></td><td>
<p>-0,84</p></td></tr>
</table>
<p>210</p>
<p>9</p>
<p>Kommunsektorn</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>9 Kommunsektorn</h1>
<h2>9.1 Allmänna utgångspunkter</h2>
<p>Kommuner och landsting svarar för verksamhe-<br>ter som är av stor vikt för samhället, såsom sjuk-<br>vård, skola, barnomsorg och äldreomsorg.<br>Många politikområden påverkas på olika sätt av<br>kommunernas och landstingens verksamhet.<br>Förutsättningarna för en ökad tillväxt förstärks<br>av kommunala insatser när det gäller utbildning,<br>barnomsorg, arbetsmarknadsåtgärder och in-<br>frastruktur samt insatser inom ramen för regio-<br>nalpolitiken. Förutsättningarna för en god väl-<br>färd påverkas således i hög grad av kommunernas<br>och landstingens insatser.</p>
<p>Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet<br>påverkade kommuner och landsting negativt,<br>bland annat genom en svagare inkomstutveck-<br>ling. Samtidigt har behoven av kommunala<br>tjänster ökat. Trots besparingar och effektivise-<br>ringar har många kommuner och landsting redo-<br>visat underskott i ekonomin under 1990-talet.</p>
<p>Samhällsekonomin utvecklas nu gynnsamt<br>och skatteinkomsterna ökar. Samtidigt har riks-<br>dagen beslutat att öka statsbidragen till kommu-<br>ner och landsting. Därmed är förutsättningarna<br>goda för kommunerna och landstingen att klara<br>både nuvarande verksamhet och det krav på eko-<br>nomisk balans som trädde i kraft vid årsskiftet.<br>Det finns dock fortfarande ett antal kommuner<br>och landsting för vilka det kan ta ytterligare nå-<br>got eller några år innan en ekonomi i balans upp-<br>nåtts. Regeringen bedömer därför att det finns<br>fortsatta behov av särskilda satsningar i vissa<br>kommuner och landsting för att dessa skall upp-<br>nå långsiktig balans i ekonomin.</p>
<p>Balanskravet kan sägas vara uppfyllt om in-<br>täkter och kostnader balanserar i bokslutet.<br>Detta skall dock endast ses som ett minimikrav.<br></p>
<p>Kommunallagens bestämmelse om god ekono-<br>misk hushållning ställer i princip högre krav. Be-<br>greppet god ekonomisk hushållning har dock<br>inte preciserats närmare. Regeringen har därför<br>för avsikt att tillsätta en utredning om kommu-<br>nernas och landstingens ekonomiska förvaltning,<br>som bland annat skall behandla frågan om god<br>ekonomisk hushållning.</p>
<p>Utvecklingen av den kommunala ekonomin är<br>starkt beroende inte bara av den samhällseko-<br>nomiska utvecklingen utan även av de samlade<br>krav som ställs på kommuner och landsting. I<br>dessa krav inbegrips såväl förändringar i behovs-<br>bilden som följer av den demografiska utveck-<br>lingen och konjunktursvängningarna, som för-<br>ändringar till följd av regeländringar eller höjda<br>ambitionsnivåer. Enligt den kommunala finansi-<br>eringsprincipen skall staten anvisa en finansiering<br>när nya åtaganden läggs på kommuner och<br>landsting. Det är också angeläget att göra en<br>sammanvägd bedömning av de samlade kraven<br>på kommuner och landsting i förhållande till de<br>totala resurser som samhället förfogar över, inte<br>minst mot bakgrund av balanskravet.</p>
<p>Aven om utvecklingen på kort sikt ser förhål-<br>landevis gynnsam ut för kommunsektorn som<br>helhet, är det viktigt att även beakta faktorer som<br>kan påverka de kommunala verksamheterna på<br>längre sikt. Enligt Långtidsutredningen (SOU<br>2000:7) kommer den demografiska utvecklingen<br>på 10-15 års sikt att innebära att behoven av<br>tjänster ökar inom framför allt sjukvården och<br>äldreomsorgen. Samtidigt kan den demografiska<br>utvecklingen medföra att tillväxttakten i ekono-<br>min bromsas upp på längre sikt. De närmaste<br>åren finns det dock förutsättningar för en fort-<br>satt stark tillväxt, samtidigt som de samlade be-<br>hoven av kommunala tjänster beräknas öka täm-</p>
<p>213</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ligen långsamt. Inriktningen bör därför vara att<br>nu konsolidera ekonomin i kommuner och<br>landsting. Uppenbara brister i verksamheten bör<br>givetvis rättas till, men ambitionshöjningar måste<br>vägas mot framtida finansieringsmöjligheter.</p>
<p>Det är regeringens uppfattning att det genom-<br>snittliga kommunala skatteuttaget inte bör öka<br>ytterligare. Staten har vid flera tillfällen under<br>1990-talet vidtagit åtgärder i syfte att motverka<br>kommunalskattehöjningar. Den genomsnittliga<br>kommunalskattesatsen har ökat något under<br>1990-talet, men ökningstakten har varit lägre<br>jämfört med de närmast föregående årtiondena.<br>Inför 2000 har dock flera kommuner och lands-<br>ting höjt skatten.</p>
<p>I enlighet med vad som tidigare aviserats be-<br>dömer regeringen att statsbidragen till kommu-<br>ner och landsting för 2001 bör höjas med 4 000<br>miljoner kronor. Av dessa medel avser 1 000<br>miljoner kronor den satsning på vården och om-<br>sorgen som regeringen aviserade i budgetpropo-<br>sitionen för 2000. Regeringen avser att åter-<br>komma med en nationell handlingsplan för<br>utveckling och förnyelse av sjukvården.</p>
<p>Vidare ingår i statsbidragshöjningen för 2001<br>en höjning av anslaget för särskilda insatser i vis-<br>sa kommuner och landsting med 700 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Regeringen föreslår i denna proposition att<br>den åldersrelaterade delen av det generella stats-<br>bidraget till kommuner förlängs att gälla även<br>under år 2001.</p>
<p>Ett stegvis införande av allmän förskola och<br>maxtaxa inom barnomsorgen påbörjas nästa år.<br>Den 1 juli 2001 ges barn till arbetssökande rätt<br>till förskoleverksamhet. Den 1 januari 2002 in-<br>förs en maxtaxa i barnomsorgen. Rätt till barn-<br>omsorg för barn till föräldrar som är föräldrale-<br>diga med yngre syskon införs 1 januari 2002. En<br>allmän förskola för 4- och 5-åringar införs från 1<br>januari 2003.</p>
<p>Den tidigare angivna inriktningen att lands-<br>tingen skall ta över kostnadsansvaret för läkeme-<br>delsförmånen 2001 ligger fast. För närvarande<br>pågår förhandlingar i frågan mellan staten och<br>Landstingsförbundet. I och med överföringen<br>kommer medlen för anslaget för läkemedelsför-<br>månen att flyttas från utgiftsområde 9 Hälso-<br>vård, sjukvård och social omsorg till det generella<br>statsbidraget under utgiftsområde 25.</p>
<p>I den nyligen framlagda IT-propositionen<br>(1999/2000:86) överväger regeringen bland an-<br>nat ett stöd till kommuner för att möjliggöra</p>
<p>abonnentanslutning med hög överföringskapa-<br>citet i glest bebyggda områden.</p>
<p>Under senare tid har tre utredningar arbetat<br>med och lagt förslag som rör dels det kommu-<br>nala momssystemet, dels det kommunala utjäm-<br>ningssystemet, dels utjämning för kostnader som<br>avser insatser enligt lagen (1993:387) om stöd<br>och service till vissa funktionshindrade (LSS).<br>Regeringen avser att återkomma till riksdagen<br>med förslag i en särskild proposition senare un-<br>der våren.</p>
<p>Vad gäller kommunkontosystemet bedömer<br>regeringen att systemet bör bibehållas ytterligare<br>ett år. Ett arbete inleds för att ytterligare analyse-<br>ra systemet. Det underskott som ackumulerats i<br>systemet till och med utgången av 2000 tas över<br>av staten. Detta betyder att kommunsektorn en-<br>gångsvis tillförs medel, som kommuner och<br>landsting annars skulle ha betalat in till kom-<br>munkontosystemet. Underskottet kan för närva-<br>rande uppskattas till ca 4 000 miljoner kronor.<br>Regeringen avser att återkomma i denna fråga i<br>samband med budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Den övergång som gjorts under 1990-talet<br>från i huvudsak specialdestinerade statsbidrag till<br>generella statsbidrag ställer ökade krav på upp-<br>följningen av kommuner och landsting. Rege-<br>ringen bedriver sedan något år ett arbete med att<br>utveckla den nationella uppföljningen. Inom ra-<br>men för detta arbete bedrivs bland annat ett<br>projekt i syfte att ta fram förslag till utformning<br>av en kommunal databas, som bland annat skall<br>kunna användas för jämförelser mellan kommu-<br>ner i syfte att öka effektiviteten.</p>
<p>9.2 Utvecklingen i kommuner och<br>landsting de senaste åren</p>
<p>Regeringen överlämnar samtidigt med denna<br>proposition en skrivelse till riksdagen om ut-<br>vecklingen i den kommunala sektorn (skr.<br>1999/2000:102). Skrivelsen avser att ge underlag<br>för en samlad bedömning av den finansiella ut-<br>vecklingen i kommuner och landsting samt av<br>resursutnyttjandet och måluppfyllelsen i de verk-<br>samheter som kommuner och landsting ansvarar<br>för.</p>
<p>Det ekonomiska resultatet för kommunerna<br>har förbättrats under det senaste året. Preliminärt<br>uppgår resultatet för 1999 till 3,5 miljarder kro-<br>nor. Landstingens resultat för 1999 uppgår pre-<br>liminärt till -5,4 miljarder kronor.</p>
<p>214</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Sammanfattningsvis bedömer regeringen att<br>kvaliteten i skolan, vården och omsorgen i allt<br>väsentligt är god, även om det förekommer skill-<br>nader mellan enskilda kommuner och landsting.</p>
<p>Allt fler kommuner arbetar inom äldreomsor-<br>gen med kvalitetssäkringssystem. Det har vidare<br>skett en positiv utveckling vad gäller kommu-<br>nernas ambitioner att erbjuda människor med<br>funktionshinder bra levnadsvillkor. Inom grund-<br>skolan ökade dock andelen elever som ej når<br>godkänd nivå i ett eller flera ämnen, samtidigt<br>som andelen elever som erhåller slutbetyg inom<br>fyra år efter inträdet i gymnasieskolan har mins-<br>kat något.</p>
<h2>9.2.1 Kommunsektorns finansiella<br>utveckling</h2>
<p>Kommuner och landsting utgör en betydande<br>del av samhällsekonomin. I nedan redovisade<br>siffror ingår även kyrkan vad gäller den finansi-<br>ella utvecklingen. Svenska kyrkan har t.o.m. 1999<br>utgjort en del av den kommunala sektorn.<br>Kommunsektorns utgifter 1999 motsvarade 23<br>procent av BNP, varav kommunala konsum-<br>tionsutgifter utgjorde 19,2 procentenheter.<br>Kommunsektorns inkomster motsvarade 22,9<br>procent av BNP, varav skatter och statsbidrag<br>utgjorde 20,2 procentenheter.</p>
<p>Under 1990-talet skedde ett trendbrott vad<br>gäller den kommunala sektorns resursutveckling.<br>Efter en mer eller mindre oavbruten expansion<br>under efterkrigstiden minskade de reala utgifter-<br>na under några år på 1990-talet, främst till följd<br>av den kraftiga lågkonjunkturen i början av 1990-<br>talet. Till följd av förbättrad tillväxt i ekonomin<br>och ökade statsbidrag har resurserna för kom-<br>munsektorn som helhet ökat under 1998 och<br>1999. Därmed är utgifterna i reala termer tillbaka<br>på ungefär samma nivå som i början av 1990-<br>talet. Det finns emellertid skillnader mellan en-<br>skilda kommuner och landsting. Kommunsek-<br>torns finansiella utveckling 1995-1999 redovisas i<br>tabell 9.1.</p>
<p>Den kraftiga ökningen av de kommunala kon-<br>sumtionsutgifterna mellan 1997 och 1998 beror<br>till stor del på överföringen av betalningsansvaret<br>för läkemedelsförmånen till landstingen. Lands-<br>tingen har kompenserats för detta genom ett sär-<br>skilt statsbidrag. Räknas effekten av det ändrade<br>betalningsansvaret för läkemedelsförmånen bort,<br>ökade konsumtionsutgifterna för sektorn som<br>helhet med 2,8 procent. De kommunala kon-</p>
<p>sumtionsutgifterna påverkas även av de satsning-<br>ar som de senaste åren har gjorts på den kom-<br>munala vuxenutbildningen inom ramen för<br>kunskapslyftet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 9.1 Kommunsektorns finanser 1995-1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>377,2</p></td><td>
<p>386,2</p></td><td>
<p>395,2</p></td><td>
<p>430,0</p></td><td>
<p>450,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>262,7</p></td><td>
<p>287,2</p></td><td>
<p>292,7</p></td><td>
<p>299,5</p></td><td>
<p>316,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>68,1</p></td><td>
<p>53,7</p></td><td>
<p>57,8</p></td><td>
<p>82,6</p></td><td>
<p>83,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>46,4</p></td><td>
<p>45,3</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>47,9</p></td><td>
<p>51,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>378,1</p></td><td>
<p>391,3</p></td><td>
<p>405,4</p></td><td>
<p>434,9</p></td><td>
<p>453,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>48,8</p></td><td>
<p>47,5</p></td><td>
<p>47,6</p></td><td>
<p>50,9</p></td><td>
<p>48,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutg.</p></td><td>
<p>303,4</p></td><td>
<p>320,7</p></td><td>
<p>329,5</p></td><td>
<p>358,2</p></td><td>
<p>378,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>volymförändring<sup>2</sup></p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td>
<p>23,1</p></td><td>
<p>28,3</p></td><td>
<p>25,8</p></td><td>
<p>26,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-10,3</p></td><td>
<p>-4,9</p></td><td>
<p>-2.9</p></td></tr>
</table>
<p>^StätsbidragelwedoTsa^iettr^fte^vd^nöNrömmuneniä^chlandstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p>Mrlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Konjunkturinstitutet.</p>
<p>Som framgår av tabell 9.1 har det finansiella spa-<br>randet varierat mellan åren. Det är dock inte det<br>finansiella sparandet som är avgörande för om<br>kommuner och landsting klarar det s.k. balan-<br>skravet, utan resultatet (jfr. avsnitt 9.2.2). Det<br>som skiljer det finansiella sparandet och resulta-<br>tet åt är bland annat hur investeringar och fram-<br>tida pensionsåtaganden redovisas.</p>
<p>Åren 1980-1990 ökade den genomsnittliga<br>skattesatsen i kommuner och landsting med 1,92<br>kronor per skattekrona eller 1,92 procentenhe-<br>ter. Under 1990-talet vidtog staten vid flera till-<br>fällen åtgärder i syfte att förhindra eller motverka<br>kommunala skattehöjningar. Åren 1991-1993<br>tillämpades ett skattestopp. År 1994 fick de<br>kommuner och landsting som inte höjde skatten<br>särskild ekonomisk kompensation. Åren 1997-<br>1999 har kommuner och landsting som höjt<br>skatten fått statsbidragen reducerade. I praktiken<br>har reglerna tillämpats på fem kommuner 1999.</p>
<p>Sammantaget ökade den genomsnittliga skat-<br>tesatsen i kommuner och landsting mellan 1990<br>och 2000 med 0,37 procentenheter. Mellan 1998<br>och 1999 sjönk den genomsnittliga skattesatsen<br>från 30,48 till 30,29 procent. Ar 2000 uppgår den<br>genomsnittliga skattesatsen till 30,38 procent,<br>vilket innebär en ökning med 0,09 procentenhe-<br>ter jämfört med 1999. I huvudsak förklaras ök-<br>ningen av höjda landstingsskatter. Vissa kom-<br>muner har höjt skatten men samtidigt har andra<br>sänkt skatten. För kommunerna uppgår den ge-</p>
<p>215</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nomsnittliga skattesatsen 2000 till 20,57 procent<br>och för landstingen till 9,82 procent (på grund av<br>avrundningar summerar inte skattesatserna för<br>delsektorerna till genomsnittet för hela sektorn).</p>
<p>Hur den genomsnittliga skattesatsen i kom-<br>muner och landsting utvecklats 1980-2000 fram-<br>går av diagram 9.1.</p>
<p>Diagram 9.1 Genomsnittlig skattesats i kommuner och<br>landsting 1980-2000</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-21.png" style="width:174pt;height:102pt;"/>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Tabell 9.2 Kommunernas resultaträkning 1995-1999</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter</p></td><td>
<p>80,1</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>74,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>78,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens kostnader</p></td><td>
<p>-275,5</p></td><td>
<p>-290,8</p></td><td>
<p>-297,6</p></td><td>
<p>-316,7</p></td><td>
<p>-320,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-11,4</p></td><td>
<p>-11,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-195.4</p></td><td>
<p>-215,2</p></td><td>
<p>-222,7</p></td><td>
<p>-251,4</p></td><td>
<p>-253,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>179,9</p></td><td>
<p>192,0</p></td><td>
<p>197,2</p></td><td>
<p>201,9</p></td><td>
<p>208,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag och<br>utjämning</p></td><td>
<p>31,3</p></td><td>
<p>32,7</p></td><td>
<p>37,4</p></td><td>
<p>46,2</p></td><td>
<p>42,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat före extraordinära<br>poster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>14,7</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-10,0</p></td><td>
<p>-10,2</p></td><td>
<p>-10,7</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av pensionsskuld</p></td><td>
<p>-5,3</p></td><td>
<p>-5,6</p></td><td>
<p>-6,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>9,0</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>2.4</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändring<br>av eget kapital)</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. extraordinära poster</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-6,5</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>-2,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>'T.o.m. 1997 benämnt resultat efter skatteintäkter och finansnetto. Uppställ-</p></td></tr>
</table>
<p>ningen av resultaträkningen har ändrats fr.o.m. 1998. Preliminära uppgifter för<br>1999.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån.</p>
<h2>9.2.2 Den ekonomiska resultat-<br>utvecklingen</h2>
<p>Ekonomiskt resultat för kommunerna</p>
<p>Kommuner och landsting skall fr.o.m. räken-<br>skapsåret 1998 upprätta redovisningen enligt la-<br>gen (1997:614) om kommunal redovisning.<br>Detta har bland annat inneburit att principerna<br>för redovisning av pensionsförpliktelser har änd-<br>rats. Dessa skall nu redovisas enligt den s.k.<br>blandade modellen och tas upp bland verksam-<br>hetens kostnader. Resultaträkningen är fr.o.m.<br>1998 därför inte jämförbar med tidigare års re-<br>sultaträkningar vad gäller vissa poster. Årets re-<br>sultat är dock jämförbart. I tabell 9.2 redovisas<br>resultatutvecklingen för kommunerna 1995-<br>1999.</p>
<p>Preliminära uppgifter från Statistiska centralby-<br>rån (SCB) för 1999 visar på ett positivt resultat<br>på 3,5 miljarder kronor för kommunerna sam-<br>manlagt. Ett positivt resultat redovisas av 108<br>kommuner. Extraordinära poster gav ett positivt<br>netto på 5,5 miljarder kronor 1999. Ett positivt<br>resultat exklusive extraordinära poster redovisas<br>av 100 kommuner.</p>
<p>För enskilda kommuner varierar resultatet<br>kraftigt. För 1998 varierade årets resultat mellan<br>-6 023 kronor per invånare och 10 563 kronor<br>per invånare. För 1999 uppgår motsvarande siff-<br>ror till -8 015 respektive 32 632 kronor per invå-<br>nare. Till största delen förklaras den stora skill-<br>naden av extraordinära kostnader och intäkter.<br>Spridningen i resultat före extraordinära poster<br>1998 mätt i kronor per invånare var -3 267 och<br>6 828 samt 1999 -3 861 och 1 771. Spridningen<br>har i detta avseende således minskat mellan 1998<br>och 1999.</p>
<p>Ekonomiskt resultat för landstingen</p>
<p>Preliminära uppgifter från landstingen för 1999<br>visar på ett resultat på -5,4 miljarder kronor, vil-<br>ket är en förbättring jämfört med 1998, då re-<br>sultatet uppgick till -6,2 miljarder kronor. Ex-<br>kluderas extraordinära poster har emellertid<br>resultatet varit oförändrat. I tabell 9.3 redovisas<br>resultatutvecklingen för landstingen 1995-1999.</p>
<p>216</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 9.3. Landstingens resultaträkning 1995-1999 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>Är</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens intäkter<sup>1</sup></p></td><td>
<p>24,0</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>22,3</p></td><td>
<p>38,1</p></td><td>
<p>38,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens<br>kostnader<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-115,8</p></td><td>
<p>-111,5</p></td><td>
<p>-113,0 -</p></td><td>
<p>■136,6</p></td><td>
<p>-150,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Verksamhetens netto-<br>kostnader</p></td><td>
<p>-91,8</p></td><td>
<p>-88,3</p></td><td>
<p>-90,6 ■</p></td><td>
<p>103,2</p></td><td>
<p>-116,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatteintäkter</p></td><td>
<p>87,2</p></td><td>
<p>85,7</p></td><td>
<p>86,3</p></td><td>
<p>89,0</p></td><td>
<p>99,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Generella statsbidrag</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>11,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansnetto</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resultat före extraordinä-<br>ra poster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avskrivningar</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>-4,3</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av<br>pensionsskuld</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>-3,6</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Extraordinära poster</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>-0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årets resultat (förändring<br>av eget<br>kapital)</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>-5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- exkl. extraordinära poster</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,5</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-5,1</p></td><td>
<p>-5,1</p></td></tr>
</table>
<p>'T.o.m. 1997 benämnt resultat efter skatteintäkter och finansnetto. Uppställ-<br>ningen av resultaträkningen har ändrats fr.o.m. 1998. Preliminära uppgifter för<br>1999.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet</p>
<p>Hur kommunernas nettokostnader förändrats<br>för vissa verksamheter mellan 1996 och 1998<br>framgår av tabell 9.4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 9.4 Förändring av kommunernas nettokostnader<br>1996-1998 för olika verksamheter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande priser</p></td><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnomsorg</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundskola</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>9,0%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieskola</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>6,8%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Äldreomsorg</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>10,7%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individ- och familjeomsorg</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>6,7%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>4,3%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>6,7%</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån</p>
<p>Samtliga landsting utom två redovisar ett nega-<br>tivt resultat 1999. År 1998 redovisade endast ett<br>landsting ett positivt resultat.</p>
<h2>9.2.3 De kommunala verksamheterna</h2>
<p>Syftet med den höjning av statsbidragen som<br>gjordes mellan 1996 och 1998 var dels att bibe-<br>hålla och öka sysselsättningen inom den kom-<br>munala sektorn. Dels var syftet att även bibehålla<br>och stärka kvaliteten i verksamheterna skola,<br>vård och omsorg. Det är också inom dessa verk-<br>samheter som nettokostnaderna har ökat mest i<br>löpande priser mellan 1996 och 1998.</p>
<p>Kommunernas nettokostnader</p>
<p>De sammanlagda nettokostnaderna enligt resul-<br>taträkningen uppgick 1999 enligt preliminära<br>uppgifter till ca 253 miljarder kronor. Netto-<br>kostnaderna för skola, vård och omsorg utgör<br>två tredjedelar av de totala nettokostnaderna.<br>Nettokostnaderna enligt driftredovisningen<br>ökade totalt med ca 7 procent i löpande priser<br>mellan 1996 och 1998.</p>
<p>Inom grundskolan ökade nettokostnaderna med<br>9 procent mellan 1996 och 1998, samtidigt som<br>barnomsorgskostnaderna minskade med 0,3 pro-<br>cent. Förändringen av nettokostnaderna för<br>barnomsorgen har, på grund av organisatoriska<br>förändringar, beräknats exklusive förskoleklas-<br>sen (tidigare sexårsverksamheten).</p>
<p>Även nettokostnaderna för äldre- och handi-<br>kappomsorgen ökade mellan 1996 och 1998 mer<br>än nettokostnaderna totalt, eller med närmare 11<br>procent.</p>
<p>Landstingens nettokostnader</p>
<p>De totala nettokostnaderna enligt resultaträk-<br>ningen uppgick enligt preliminära uppgifter<br>1999 till ca 116 miljarder kronor, varav fyra<br>femtedelar utgörs av kostnader för hälso- och<br>sjukvård (primärvård samt läns- och regionsjuk-<br>vård). Landstingens nettokostnader enligt drift-<br>redovisningén ökade i löpande priser mellan<br>1996 och 1998 med 9 procent. Hur landstingens<br>nettokostnader har förändrats för vissa verksam-<br>heter framgår av tabell 9.5.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Tabell 9.5 Förändring av landstingens nettokostnader<br>1996-1998 för olika verksamheter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande priser</p></td><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läns- och regionsjukvård</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>7,0%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primärvård</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>20,5%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tandvård</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,4%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kollektivtrafik</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-7,6%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbildning</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>18,9%</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,0%</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Landstingsförbundet och Finansdepartementet.</p>
<p>217</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Nettokostnaderna för primärvården har under<br>perioden ökat med ca 21 procent. Förändringen<br>ligger i linje med riksdagens krav på att primär-<br>vården skall utgöra basen i sjukvården.</p>
<p>Kostnaderna för kollektivtrafiken har sjunkit<br>med ca 8 procent under perioden. År 1997 upp-<br>handlade trafikhuvudmännen ca 85 procent av all<br>lokal och regional busstrafik i konkurrens, vilket<br>har möjliggjort kostnadsbesparingar.</p>
<p>Barnomsorg, skola och vuxenutbildning<br>Kommunerna håller en hög kvalitet vad avser<br>tillgängligheten till barnomsorg för förvärvsar-<br>betande eller studerande föräldrar. Tillgänglig-<br>heten är något sämre för arbetslösa eller föräld-<br>ralediga. Antalet barn i verksamheten har fortsatt<br>att minska. Samtidigt har andelen barn som är<br>inskrivna i barnomsorgen fortsatt att öka.</p>
<p>Avgifternas andel av bruttokostnaderna har<br>stigit under hela 1990-talet och uppgår i genom-<br>snitt till 16,6 procent. År 1990 var den genom-<br>snittliga avgiftsfinansieringsgraden 10 procent<br>inom barnomsorgen.</p>
<p>Bruttokostnaden per inskrivet barn ökade<br>mellan 1997 och 1998 med 4,6 procent. Samti-<br>digt minskade antalet barn med 6,8 procent. Per-<br>sonaltätheten var oförändrad mellan 1997 och<br>1998 i förskolan, men minskade i fritidshemmen.</p>
<p>Förskoleklassen är en egen skolform och er-<br>sätter den tidigare sexårsverksamheten. Verk-<br>samheten omfattar minst 525 timmar om året<br>och är obligatorisk för kommunerna att anordna<br>men är frivillig för den enskilde att delta i. Verk-<br>samheten är avgiftsfri. Verksamheten är i hög<br>grad integrerad med grundskolan. Under 1998<br>deltog 91 procent av sexåringarna i denna verk-<br>samhet.</p>
<p>Ett förändrat betygssystem försvårar jämförel-<br>ser bakåt i tiden av de resultat eleverna har nått i<br>grundskolan. Vårterminen 1999 var det nära 23<br>procent av eleverna som inte nådde godkänd nivå<br>i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för tio<br>år sedan kan, i det då gällande relativa betygsys-<br>temet, uppskattas till 20-25 procent. Det förelig-<br>ger dock relativt stora variationer mellan enskilda<br>kommuner. Andelen elever i kommunerna som<br>inte nått godkänt i ett eller flera ämnen varierar<br>mellan 3,3 och 43,4 procent.</p>
<p>Våren 1999 fick 90,3 procent av eleverna be-<br>hörighet att läsa på gymnasiet efter genomgång-<br>en grundskola. Andelen var 91,4 procent 1998.<br>Andelen elever som inte fick godkänt inom<br>svenska, engelska, matematik och svenska som<br>andraspråk ökade.</p>
<p>Lärartätheten steg mellan 1997 och 1998 med<br>0,1 lärare per 100 elever, efter att ha minskat un-<br>der ett antal år.</p>
<p>Inom gymnasieskolan slutförde 74 procent av<br>de elever som påbörjade sin utbildning<br>1994/1995 utbildningen inom fyra år. Det är en<br>minskning med 6 procentenheter jämfört med<br>de elever som påbörjade sin utbildning<br>1993/1994. Övergångsfrekvensen till högskolan<br>fyra år efter avslutade studier var 45 procent<br>1998.</p>
<p>Inom den kommunala vuxenutbildningen har<br>andelen studerande som slutför sina studier ökat.<br>Antalet studerande har i stort sett fördubblats<br>efter att kunskapslyftet infördes 1997.</p>
<p>Hälso- och sjukvård</p>
<p>Den utveckling som skett under 1990-talet inom<br>hälso- och sjukvården har ställt krav på omför-<br>delningar av resurser, omorganisation och an-<br>passning till förändrade villkor. Generellt sett är<br>tillståndet i den svenska hälso- och sjukvården<br>gott. Antalet läkarbesök ökade med 4 procent<br>mellan 1997 och 1998. Även kostnaderna ökade<br>med 4 procent.</p>
<p>Antalet anmälningar till hälso- och sjukvår-<br>dens ansvarsnämnd har fördubblats sedan början<br>av 1990-talet, från 1 500 anmälningar per år till<br>3 000. Antalet anmälningar som har lett till på-<br>följd har dock varit konstant under perioden,<br>omkring 400 per år.</p>
<p>Läkemedelskostnaderna har ökat kraftigt un-<br>der 1990-talet. Orsakerna är bland annat struk-<br>turförändringar som lett till att en allt större an-<br>del av läkemedlen skrivs ut i öppenvård,<br>tillkomsten av nya och dyrare läkemedel samt de<br>demografiska förändringarna som inneburit att<br>antalet äldre har ökat. Regeringen har mot bak-<br>grund av de fortsatta kostnadsökningarna tillsatt<br>en utredning för att göra en översyn av läkeme-<br>delsförmånen (dir. 1999:35).</p>
<p>Aldreomsorg</p>
<p>Andelen äldre som erhåller hjälp i ordinärt eller<br>särskilt boende fortsätter att minska. De kom-<br>munala insatserna koncentreras till de allra äldsta<br>och de med mest behov av vård och omsorg.<br>Minskningen av insatser kompenseras i viss ut-<br>sträckning av köp av tjänster från privata företag<br>och med hjälp från anhöriga.</p>
<p>Det bedrivs i stor utsträckning bra verksam-<br>het, samtidigt som olika rapporter dock visar på<br>brister i tillgång till hjälp och i kvaliteten på den<br>hjälp som ges. Kvaliteten på det särskilda boen-</p>
<p>218</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>det förbättras fortgående, även om det kvarstår<br>skillnader i kvaliteten.</p>
<p>Antalet personer som är 65 år eller äldre och<br>som erhåller hjälp av kommunens äldreomsorg<br>har mellan 1994 och 1998 minskat med ca 7 pro-<br>cent till 258 000 personer. Mellan 1996 och 1998<br>har antalet personer som får hjälp och som tillhör<br>åldersgruppen 65-79 år minskat, medan antalet<br>personer som är 80 år och äldre och som får hjälp<br>har varit i stort sett oförändrat.</p>
<p>Allt fler kommuner arbetar med kvalitetssäk-<br>ringssystem. År 1998 använde ungefär en tredje-<br>del av kommunerna ett kvalitetssäkringssystem.<br>Inledningsvis har rutiner för informationsöver-<br>föring mellan olika personalgrupper och för att<br>stärka den enskildes rättssäkerhet varit föremål<br>för ett mer systematiskt kvalitetsarbete. Drygt<br>två tredjedelar av kommunerna arbetar även ak-<br>tivt med att förbättra anhörigstödet.</p>
<p>Sedan 1996 har avgifterna i äldreomsorgen<br>höjts i drygt hälften av landets kommuner. Skill-<br>naderna i avgifter är stora såväl mellan olika<br>vårdtagare, som mellan enskilda kommuner. År<br>1999 förstärktes skyddet för att en make/maka<br>inte skall få en oskäligt försämrad ekonomisk<br>situation när den andra parten endera flyttar till<br>ett särskilt boende eller på annat sätt har ett be-<br>hov av omsorg. Merparten av kommunerna har<br>inte vidtagit några åtgärder med anledning av<br>detta.</p>
<p>9.2.4 Sysselsättningsutvecklingen i<br>kommuner och landsting fram till år<br>1999</p>
<p>Den kommunala sektorn i Sverige svarar för ca<br>25 procent av sysselsättningen. Kvinnor utgör ca<br>80 procent av antalet sysselsatta i kommunsek-<br>torn. Kommunsektorns resurser, mätt som<br>bruttoproduktionens förändring i fasta priser,<br>minskade med cirka 2 procent perioden 1991-<br>1997. Bruttoproduktionen beräknas här som<br>summan av utgifter för personal, köp av materiel<br>och tjänster samt en beräknad kapitalförslitning.<br>Sysselsättningen i kommunsektorn minskade<br>emellertid betydligt mer. Medan lönesumman<br>minskade med ca 10 procent i fasta priser, ökade<br>köp av material och tjänster med ca 20 procent i<br>fasta priser. En bidragande orsak till denna ut-<br>veckling är att verksamheter som tidigare bedri-<br>vits i egen regi har lagts ut på entreprenad.</p>
<p>Ytterligare en orsak till att sysselsättnings-<br>minskningen blivit så pass kraftig är att perso-</p>
<p>nalminskningarna i stor utsträckning skett bland<br>personalkategorier med en lön som understiger<br>den genomsnittliga. Det krävs då en större<br>minskning av antalet årsarbetare för att åstad-<br>komma en given utgiftsminskning. Detta har va-<br>rit särskilt märkbart inom hälso- och sjukvården.</p>
<p>De ökade statsbidragen till kommuner och<br>landsting från 1997 och framåt förutsattes av re-<br>geringen bland annat att bidra till en betydande<br>positiv sysselsättningsutveckling i förhållande till<br>vad som annars varit möjligt (prop.<br>1996/97:150). Under senare delen av 1997 vände<br>den negativa sysselsättningsutvecklingen i kom-<br>munsektorn. Utvecklingen påverkas även av<br>andra faktorer, t.ex. (som nämnts ovan) att delar<br>av den kommunala verksamheten lagts på ent-<br>reprenad och att allt fler kommuner och lands-<br>ting erbjuder sina deltidsanställda heltidstjänster.</p>
<p>I tabell 9.6 redovisas utvecklingen av antalet<br>anställda/anställningar i kommuner och lands-<br>ting enligt den s.k. novemberstatistiken från<br>Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-<br>bundet.</p>
<p>Tabell 9.6 Antalet hel- och deltidsanställda/anställningar i<br>kommuner och landsting 1993-1999 (exkl. timanställda)</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="8">
<p>Tusental personer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Är</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999<sup>3</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner<sup>1</sup></p></td><td>
<p>637</p></td><td>
<p>627</p></td><td>
<p>650</p></td><td>
<p>653</p></td><td>
<p>633</p></td><td>
<p>628</p></td><td>
<p>635</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Landsting<sup>2</sup></p></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>281</p></td><td>
<p>256</p></td><td>
<p>231</p></td><td>
<p>235</p></td><td>
<p>241</p></td><td>
<p>244</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Inklusive tjänstlediga.</p>
<p><sup>2</sup> Exklusive tjänstlediga.</p>
<p><sup>3</sup> Uppgifterna för år 1999 är preliminära.</p>
<p>Källor: Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet</p>
<p>De båda förbunden tillämpar olika metoder för<br>redovisning av tjänstlediga, varför uppgifterna i<br>tabell 9.6 inte bör summeras.</p>
<p>De statistikkällor som finns för kommunal<br>sysselsättning är i huvudsak Svenska Kommun-<br>förbundets respektive Landstingsförbundets no-<br>vemberstatistik, Arbetskraftsundersökningen<br>(AKU) från SCB samt den s.k. kortperiodiska<br>statistiken. Den sistnämnda statistiken hämtades<br>tidigare in av Svenska Kommunförbundet och<br>Landstingsförbundet, men fr.o.m. 1999 har SCB<br>övertagit ansvaret. Novemberstatistiken tas in<br>vid ett mättillfälle per år och är totalundersök-<br>ningar. AKU är en urvalsundersökning och rap-<br>porteringen sker både månadsvis, kvartalsvis och<br>årsvis. Syftet med den kortperiodiska statistiken<br>är att den skall vara en totalundersökning. Den<br>redovisas kvartalsvis av SCB.</p>
<p>Valet av statistikkälla för att följa antalet sys-<br>selsatta i kommuner och landsting kan ge skill-</p>
<p>219</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nader bland annat när det gäller utvecklingstak-<br>ten. Med anledning av det gav regeringen i no-<br>vember 1999 SCB i uppdrag att analysera skill-<br>naderna. Analysen visar att olika definitioner,<br>populationer och uppgiftslämnare gör det svårt<br>att jämföra de olika statistikkällorna. SCB kon-<br>staterar i den första delrapporten till regeringen<br>den 15 mars 2000 att det finns skillnader vid en<br>jämförelse mellan olika statistikkällor. Nedanstå-<br>ende diagram visar en jämförelse mellan AKU<br>och den kortperiodiska statistiken vad gäller an-<br>talet anställda i kommuner och landsting.</p>
<p>Diagram 9.2 Antal anställda i kommuner och landsting<br>1995-1999 per kvartal</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-22.png" style="width:169pt;height:116pt;"/>
<p>Anm: Den kortperiodiska statistiken inkluderar anställda enligt beredskapsavtal<br>(BEA) och tjänstlediga.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Svenska Kommunförbundet och Landstingsför-<br>bundet</p>
<p>Diagram 9.2 visar på en tämligen god överens-<br>stämmelse för kommunsektorn som helhet mel-<br>lan AKU och den kortperiodiska statistiken,<br>även om det finns vissa skillnader. AKU baseras<br>på ett urval och därmed är behäftat med en sta-<br>tistisk felmarginal. Den nedgång av sysselsätt-<br>ningen inom kommunsektorn som redovisas för<br>4:e kvartalet 1999 enligt AKU ligger inom fel-<br>marginalen. Den kortperiodiska sysselsättnings-<br>statistiken redovisar en svag ökning under det 4:e<br>kvartalet 1999.</p>
<p>SCB har även brutit ner AKU på kommun-<br>och landstingsnivå och jämfört den med den<br>kortperiodiska statistiken. Enligt SCB förefaller<br>det då som att AKU överskattar antalet anställda<br>i kommunerna jämfört med den kortperiodiska<br>statistiken, medan antalet anställda i landstingen<br>snarare underskattas jämfört med den kortperio-<br>diska statistiken. Även denna överskattning re-<br>spektive underskattning beror främst på att<br>AKU är en urvalsundersökning.</p>
<p>Efterfrågan på arbetskraft fortsätter att öka i<br>kommuner och landsting. Ökningen av antalet</p>
<p>nyanmälda platser under 1999 har enligt AMS<br>skett i hela den kommunala sektorn. För t.ex.<br>hälso- och sjukvården redovisas en ökning med<br>19 000 platser eller 18 procent jämfört med före-<br>gående år.</p>
<p>Efter en tid med relativt god tillgång på perso-<br>nal och uttalad övertalighet för vissa yrkesgrup-<br>per har situationen nu förändrats. De stora pen-<br>sionsavgångarna i kombination med ökade<br>behov i skolan, vården och omsorgen innebär att<br>det kan uppstå brist på bland annat lärare, läkare<br>och annan vårdpersonal några år in på 2000-talet,<br>enligt olika rapporter från SCB, Landstingsför-<br>bundet och Svenska Kommunförbundet.</p>
<h2>9.2.5 Kommuner och landsting med<br>ekonomiska problem</h2>
<p>Bakgrund.</p>
<p>Från och med 1996 har särskilda medel ställts till<br>regeringens förfogande för att skapa möjligheter<br>att i rekonstruktivt syfte tillfälligt bistå kommu-<br>ner och landsting som på grund av speciella om-<br>ständigheter kan hamna i en särskilt svår ekono-<br>misk situation.</p>
<p>Bakgrunden är främst att 1990-talets ekono-<br>miska problem skapade anpassningssvårigheter<br>för vissa kommuner och landsting som fick stora<br>underskott i ekonomin. Detta ledde bland annat<br>till att frågan om ett krav på en ekonomi i balans<br>i kommuner och landsting aktualiserades. Ansla-<br>get för särskilda insatser inrättades i samband<br>med att det nya statsbidrags- och utjämnings-<br>systemet infördes 1996. Anslaget har kommit att<br>användas för olika typer av ekonomiska problem<br>i kommuner och landsting.</p>
<p>Regeringen har från 1996 och fram till nu tagit<br>emot sammanlagt 175 ansökningar från kommu-<br>ner om bidrag för särskilda insatser (exklusive<br>ansökningar för flyktingkostnader) och 12 an-<br>sökningar från landsting. Ett antal kommuner<br>och landsting har sökt flera gånger. Regeringen<br>har beviljat bidrag till 13 kommuner och avslagit<br>45 ansökningar. Totalt 111 ansökningar<br>(avseende 86 kommuner och 7 landsting) har<br>lämnats över till Bostadsdelegationen och Kom-<br>mundelegationen.</p>
<p>Av anslaget för bidrag till särskilda insatser i<br>vissa kommuner och landsting har regeringen<br>fram till utgången av 1999 fördelat 650 miljoner<br>kronor för flyktingkostnader, 185 miljoner kro-<br>nor för omstruktureringsprojekt samt 174 miljo-<br>ner kronor för förebyggande hiv/aids-</p>
<p>220</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>verksamhet. Dessutom har bidrag på drygt 340<br>miljoner kronor utbetalats till 13 kommuner. De<br>kommuner som beviljats bidrag av regeringen<br>har haft en svår ekonomisk situation på grund av<br>flera samverkande faktorer. Flertalet av dessa<br>kommuner har en negativ befolkningsutveckling<br>vilket ofta sammanhänger med hög arbetslöshet.<br>De har i allmänhet genomfört ett antal åtgärder<br>för att minska underskotten i verksamheten,<br>men ekonomin visar ändå en negativ utveckling.<br>Flera kommuner har tillskjutit stora belopp till<br>bostadsföretagen vilket ytterligare försämrat en<br>redan svag kommunal ekonomi. I de flesta fall<br>har ett villkor för regeringens bidrag varit att<br>kommunen skall upprätta en plan för hur man<br>skall uppnå en ekonomi i balans.</p>
<p>B ostadsdelegationen</p>
<p>Den 1 juli 1998 inrättade regeringen i enlighet<br>med riksdagens beslut Delegationen för stöd till<br>vissa kommuner med bostadsåtaganden<br>(Bostadsdelegationen) för att tillfälligtvis hantera<br>frågor om stöd till kommuner med övermäktiga<br>åtaganden för boendet (prop. 1997/98:119, bet.<br>1997/98:BoU10, rskr. 1997/98:306). Frågor om<br>stöd skall i första hand prövas mot kommunens<br>egna ekonomiska förutsättningar. Endast kom-<br>muner med en särskilt svår ekonomisk situation<br>kommer därför i fråga för stöd. En ytterligare<br>förutsättning för stöd är att de förhållanden som<br>ligger bakom kommunens svaga ekonomi inte är<br>sådana att de på kort sikt kan påverkas av kom-<br>munen själv och att kommunen vidtagit nödvän-<br>diga åtgärder för att komma till rätta med sin<br>ekonomiska situation. I Bostadsdelegationens<br>uppgifter ingår bland annat att överlägga med en-<br>skilda kommuner om lämpliga åtgärder och vill-<br>kor för stöd för att t.ex. möjliggöra en rekon-<br>struktion av kommunens bostadsföretag.</p>
<p>I mars 2000 hade Bostadsdelegationen tagit<br>emot sammanlagt 84 ansökningar. Avtal har<br>hittills träffats med 19 kommuner, 25 kommuner<br>har fått avslag på sin ansökan och fyra ansök-<br>ningar har avskrivits.</p>
<p>För de kommuner som beviljats bidrag av Bo-<br>stadsdelegationen har besluten föregåtts av<br>överläggningar. Mellan kommunfullmäktige i re-<br>spektive kommun och Bostadsdelegationen har<br>därefter avtal träffats om rekonstruktionsåtgär-<br>der i bostadsföretaget, som en förutsättning för<br>statligt stöd. I de kommuner som kan få del av<br>stödet, är de kommunägda bostadsföretagens an-<br>språk på insatser från sina ägare i allt väsentligt<br>förorsakade av de uthyrningssvårigheter företa-</p>
<p>gen möter på en vikande lokal bostadsmarknad.<br>Ett omfattande hyresbortfall leder till att företa-<br>gen inte klarar att betala räntorna på sina lån. I<br>kombination med en låg soliditet medför detta<br>att företagen ofta kontinuerligt är i behov av<br>ägartillskott för att inte bli likvidationsskyldiga.</p>
<p>Staten har genom de 19 avtal som hittills har<br>träffats åtagit sig att lämna bidrag till de berörda<br>kommunerna med sammanlagt ca 872 miljoner<br>kronor, varav ca 858 miljoner kronor avser de<br>medel som Bostadsdelegationen disponerar.</p>
<p>Bostadsdelegationen förfogar t.o.m. 2000 över<br>totalt 1 660 miljoner kronor, varav således ca 800<br>miljoner kronor återstår.</p>
<p>Kommundelegationen</p>
<p>Det finns också kommuner och landsting som<br>har en så pass problematisk ekonomiska situa-<br>tion att de kan behöva ett ekonomiskt stöd för<br>att genomföra rekonstruktiva åtgärder med en<br>annan inriktning än vad som gäller för det tillfäl-<br>liga stöd som i dag kan lämnas av Bostadsdelega-<br>tionen.</p>
<p>För att föra en dialog med berörda kommuner<br>och landsting om vilka åtgärder de kan vidta har<br>regeringen tillkallat en särskild delegation (dir.<br>1999:65). Delegationen för stöd till vissa kom-<br>muner och landsting med svårigheter att klara<br>balanskravet (Kommundelegationen) har till<br>uppgift att inför regeringens beslut bereda ären-<br>den om ett ekonomiskt stöd eventuellt skall utgå<br>till vissa kommuner och landsting för rekon-<br>struktiva åtgärder i syfte att nå ekonomisk ba-<br>lans. Delegationen skall därvid överlägga med<br>berörda kommuner och landsting om villkoren<br>för ett stöd. Regeringen har hittills beslutat<br>överlämna 42 ansökningar om stöd till Kom-<br>mundelegationen, varav 35 avser kommuner och<br>sju avser landsting. Därtill kommer 26 ärenden<br>hos Bostadsdelegationen i vilka Bostadsdelega-<br>tionen skall samråda med Kommundelegationen.<br>Det gäller sådana ansökningar från kommuner<br>som sökt stöd både från regeringen och Bostads-<br>delegationen, eller ansökningar där en del av<br>kommunens problem är bostadsrelaterade men<br>där det också kan finnas andra problem.</p>
<p>Kommundelegationen skall senast den 1 juli<br>2000 rapportera sitt uppdrag till regeringen.</p>
<p>221</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>9.3 Förutsättningar för kommuner<br>och landsting under de närmaste<br>åren</p>
<h2>9.3.1 Utvecklingen de närmaste åren i<br>enskilda kommuner och landsting</h2>
<p>I syfte att kartlägga hur kommunerna och lands-<br>tingen själva räknar med att ekonomin kommer<br>att utvecklas under de närmaste åren genomför-<br>de SCB i december 1999 på uppdrag av Finans-<br>departementet en enkätundersökning i samtliga<br>kommuner och landsting. Uppgifterna i enkäten<br>omfattar bland annat budgeten för 2000 samt<br>planerna för 2001 och 2002. Undersökningen<br>har, avseende budgeten för 2000, kompletterats<br>med uppgifter från andra källor för de kommu-<br>ner som inte besvarat enkäten.</p>
<p>Kommunerna har budgeterat ett resultat före<br>extraordinära poster på totalt 1,8 miljarder kro-<br>nor för 2000. I jämförelse med preliminära upp-<br>gifter avseende budgetutfallet för 1999 är detta<br>en förbättring med 3,8 miljarder kronor.</p>
<p>Landstingen har för 2000 budgeterat ett sam-<br>manlagt resultat före extraordinära poster på -0,7<br>miljarder kronor, vilket är en förbättring med 4,4<br>miljarder kronor jämfört med 1999.</p>
<p>Enligt planerna för 2001 och 2002 kommer<br>såväl kommunernas som landstingens resultat att<br>förbättras väsentligt jämfört med de senaste<br>årens utfall. Resultatutvecklingen redovisas i ta-<br>bell 9.7.</p>
<p>Diagram 9.3 Spridning av ekonomiskt resultat som andel<br>av nettokostnaderna 2000</p>
<p>Ande! kommuner respektive landsting</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-23.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>% %</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.</p>
<p>Tabell 9.7 Resultatutveckling i kommuner och landsting<br>1999-2002</p>
<p>Resultat före extraordinära poster, miljarder kronor</p>
<p>1999 2000 2001 2002</p>
<p>Kommuner -2,0 1,8 2,8 2,6</p>
<p>Landsting -5,1 -0,7 2,4 3,0</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Landstingsförbundet</p>
<p>De enskilda kommunernas och landstingens si-<br>tuation vid ingången av 2000 skiljer sig kraftigt<br>åt. Variationen i ekonomiskt resultat är stor, bå-<br>de mellan enskilda kommuner och mellan en-<br>skilda landsting vilket framgår av diagram 9.3.</p>
<p>Enligt enkätundersökningen har 44 av 252 sva-<br>rande kommuner (17 procent) budgeterat ett<br>negativt resultat för år 2000. Av de 20 landsting-<br>en har sju angivit att de i budgeten för år 2000<br>räknar med ett underskott.</p>
<p>Det är sammanlagt 57 kommuner som anting-<br>en beräknas behöva minska nettokostnaderna<br>med minst 5 % i löpande priser under 2000 för<br>att nå balans, och/eller som har budgeterat ett<br>negativt resultat 2000. Av dessa 57 kommuner<br>har 50 sökt bidrag för särskilda insatser, varav 25<br>har överlämnats till Bostadsdelegationen och 19<br>till Kommundelegationen. Sex kommuner har<br>fått avslag på sina ansökningar.</p>
<p>Av enkätundersökningen framgår vidare att<br>tolv av tjugo landsting enligt budgeten antingen<br>inte klarar balans 2000 och/eller behöver reduce-<br>ra nettokostnaderna med mer än 5 % i löpande<br>priser under 2000. Av dessa har sju landsting<br>sökt bidrag för särskilda insatser och ansökning-<br>arna bereds av Kommundelegationen. Ett lands-<br>ting har fått avslag på sin ansökan av regeringen.</p>
<p>Är 2000 är det första året med ett lagstadgat<br>krav på ekonomi i balans, vilket innebär att bud-<br>geten skall upprättas så att intäkterna överstiger<br>kostnaderna. Om utfallet ändå visar ett negativt<br>resultat skall det egna kapitalet återställas de två<br>därpå kommande åren. Detta innebär att ett ne-<br>gativt resultat ett år skall följas av ett sammanlagt<br>positivt resultat de två följande åren som minst<br>motsvarar underskottet. Om synnerliga skäl fö-<br>religger kan fullmäktige besluta om att det egna<br>kapitalet inte skall återställas. Det är först efter<br>utgången av 2002 som det kan utläsas om balan-<br>skravet uppfyllts eller inte.</p>
<p>Enligt de planer som kommuner och landsting<br>fastställt för 2001 och 2002 kommer 32 av 44</p>
<p>222</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>kommuner och fyra av sju landsting som bud-<br>geterar underskott 2000 inte att återställa det eg-<br>na kapitalet de två följande åren. Planerna indike-<br>rar också att spridningen mellan enskilda<br>kommuner och landsting kommer att vara fort-<br>satt stor dessa år. Uppgifter saknas dock om<br>kommunerna och landstingen i sina planer har<br>beaktat de av regeringen aviserade tillskotten för<br>2001 och 2002.</p>
<p>Av de ovan nämnda 32 kommunerna som en-<br>ligt enkäten inte räknar med att återställa det eg-<br>na kapitalet har 29 ansökt om bidrag för särskilda<br>insatser, varav 14 har överlämnats till Kommun-<br>delegationen och 11 bereds av Bostadsdelegatio-<br>nen. Fyra har fått avslag på sina ansökningar av<br>regeringen. Av de fyra landsting som inte be-<br>döms återställa det egna kapitalet har tre ansökt<br>om bidrag för särskilda insatser. Dessa ansök-<br>ningar bereds av Kommundelegationen.</p>
<h2>9.3.2 Den finansiella utvecklingen i<br>kommunsektorn</h2>
<p>Bedömningen av kommunsektorns finansiella<br>utveckling under de närmaste åren baseras på de<br>förutsättningar som redovisas i bilagan Svensk<br>ekonomi (bilaga 1). I de uppgifter som redovisas<br>i det följande ingår kyrkan för 1999. Fr.o.m.<br>2000 ingår kyrkan inte längre i kommunsektorn.</p>
<p>Utvecklingen 1999-2003 redovisas i tabell 9.8.<br>Det justerade sparandet i tabell 9.8 har beräknats<br>genom att vissa poster har periodiserats i enlighet<br>med de kommunala redovisningsprinciperna.<br>Även framtida pensionsåtaganden har beaktats<br>och vissa andra justeringar har gjorts vid beräk-<br>ningen. Det justerade sparandet kan ses som en<br>uppskattning av resultatet i den kommunala re-<br>dovisningen.</p>
<p>Tabell 9.8 Kommunsektorns finanser 1999-2003</p>
<p>Miljarder kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>472</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>454</p></td><td>
<p>461</p></td><td>
<p>477</p></td><td>
<p>497</p></td><td>
<p>516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutg.</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>384</p></td><td>
<p>399</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>volymförändring<sup>2</sup></p></td><td>
<p>2,(7</p></td><td>
<p>-1.3<sup>3</sup></p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Kommunsektorn redovisas exkl. kyrkan fr.o.m. år 2000.</p>
<p>‘Statsbidragen redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup>Årlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p><sup>3</sup>överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella organisatio-<br>ner sänker de kommunala konsumtionsutgifterna. Exkl. överföringen blir ut-<br>vecklingstakten 1,3 procent.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Det kommunala skatteuttaget antas vara oför-<br>ändrat efter 2000. Skatteinkomsterna ökar för-<br>hållandevis kraftigt mellan 1999 och 2000. Det<br>beror på att en relativt stor slutavräkning beräk-<br>nas betalas ut till kommuner och landsting i ja-<br>nuari 2001. Slutavräkningen, som avser 1999 års<br>skattemedel, periodiseras i nationalräkenskaper-<br>na till året före utbetalningsåret, dvs. 2000.</p>
<p>Statsbidragen omfattar både generella och spe-<br>cialdestinerade bidrag, samt redovisas netto efter<br>avdrag för den avgift kommuner och landsting<br>betalar till kommunkontosystemet (jfr. avsnitt<br>9.4.3).</p>
<p>Under perioden 2000-2003 beräknas kon-<br>sumtionen öka med i genomsnitt 0,8 procent<br>per år. De satsningar på den kommunala vux-<br>enutbildningen som gjorts inom ramen för kun-<br>skapslyftet antas reduceras efter 2001, vilket<br>medför att konsumtionsökningen då bromsas<br>upp.</p>
<h2>9.3.3 Utvecklingen på längre sikt</h2>
<p>Aven om förutsättningarna för kommuner och<br>landsting ser förhållandevis gynnsamma ut för de<br>närmaste åren, är det viktigt att beakta utveck-<br>lingen på längre sikt. Långtidsutredningen (LU)<br>har nyligen presenterat sitt huvudbetänkade<br>(SOU 2000:7). I betänkandet redovisas bland<br>annat beräkningar av demografins påverkan på<br>efterfrågan av kommunala tjänster. Dessutom<br>presenteras olika scenarier för den samhällseko-</p>
<p>223</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nomiska utvecklingen. Beräkningarna sträcker<br>sig som längst fram till 2030 och är baserade på<br>en befolkningsprognos från SCB.</p>
<p>Behoven av kommunala tjänster beräknas öka<br>tämligen måttligt under de närmaste 10-15 åren<br>på grund av demografiska förändringar. Därefter<br>sker en snabbare behovsökning på grund av att<br>antalet personer i de äldsta åldersgrupperna då<br>beräknas öka förhållandevis snabbt, vilket främst<br>påverkar kostnadsutvecklingen inom äldreom-<br>sorgen. För sjukvården visar beräkningarna på en<br>jämnare behovsökning. Inom barnomsorgen och<br>skolan (grundskolan och gymnasieskolan) be-<br>räknas behoven på sikt däremot minska något på<br>grund av fortsatt låga födelsetal. En mängd andra<br>faktorer påverkar också behovsutvecklingen.<br>Alltför långtgående slutsatser bör därför inte<br>dras, men sannolikt kommer de demografiska<br>förändringarna att få större genomslag på efter-<br>frågan av kommunala tjänster först efter 2015.</p>
<p>Samtidigt påverkar den demografiska utveck-<br>lingen även tillväxten i ekonomin. De olika till-<br>växtscenarierna som presenterats av LU visar på<br>den betydelse som tillväxten i ekonomin har för<br>kommuners och landstings resursutveckling och<br>möjligheter att klara sina åtaganden. Antalet per-<br>soner i arbetsför ålder (16-64 år) ökar något un-<br>der de närmaste åren, men beräknas minska på<br>längre sikt. En ökning av reallönerna antas leda<br>till att löntagarna minskar den genomsnittliga<br>arbetstiden. Därmed kommer tillväxttakten i<br>ekonomin att successivt avta.</p>
<p>Den framtida ekonomiska politiken kan där-<br>med enligt LU komma att ställas inför krav att<br>hantera spänningar mellan ett krympande utbud<br>av arbetskraft, ökande behov av vård och omsorg<br>samt växande svårigheter att till fullo kunna fi-<br>nansiera välfärdssystemet med skatter på grund<br>av internationaliseringens inverkan på det svens-<br>ka skattesystemet.</p>
<p>En väl fungerande arbetsmarknad som stimu-<br>lerar arbetskraftsdeltagandet och som på ett ef-<br>fektivt sätt kan tillgodose arbetskraftsbehovet<br>inom olika sektorer är av stor betydelse för att<br>hålla tillväxten på en nivå som underlättar möj-<br>ligheterna att finansiera offentliga åtaganden, så-<br>som skola, vård och omsorg, utan att öka skat-<br>teuttaget. Tillgång till utbildning och en väl<br>fungerande barnomsorg kan i sin tur bidra till att<br>stärka tillväxten.</p>
<h2>9.3.4 Sammanfattande bedömning</h2>
<p>Förutsättningarna för kommuner och landsting<br>att klara balanskravet har förbättrats. Regeringen<br>har genom de ökade statsbidragen prioriterat<br>vård, skola och omsorg, men har samtidigt beto-<br>nat vikten av att kravet på balans i ekonomin<br>uppnås.</p>
<p>De bedömningar som i dag kan göras visar på<br>en förhållandevis gynnsam utveckling under de<br>närmaste åren. På längre sikt kommer sannolikt<br>ökande behov att innebära en utmaning för<br>kommuner och landsting, men även för övriga<br>delar av de skattefinansierade välfärdssystemen.</p>
<p>Det genomsnittliga kommunala skatteuttaget<br>bör inte öka ytterligare. Det är därför av stor vikt<br>att arbetet med omstruktureringar och anpass-<br>ningar fortsätter, så att resurserna i kommuner<br>och landsting utnyttjas effektivt. Det är mot den<br>bakgrunden som regeringens arbete med att ut-<br>veckla uppföljningen av kommuner och lands-<br>ting skall ses.</p>
<p>Att fortsätta arbetet med omstruktureringar<br>och anpassningar är viktigt inte minst i de kom-<br>muner och landsting som inte kommer att kunna<br>redovisa ett bokslut i balans för år 2000. Genom<br>att uppnå ekonomisk balans står kommuner och<br>landsting bättre rustade för att klara av de krav<br>som sannolikt kommer att uppstå framöver på<br>grund av bland annat demografiska förändringar.<br>Möjligheterna att nå ekonomisk balans styrs i<br>stor utsträckning av den enskilda kommunen<br>och det enskilda landstinget. Att på kort sikt pri-<br>oritera verksamheten på bekostnad av en stabil<br>ekonomi kan medföra negativa konsekvenser för<br>verksamheten på längre sikt.</p>
<p>Det finns dock kommuner och landsting som<br>av egen kraft kan ha svårt att klara balanskravet<br>och samtidigt bibehålla en rimlig ambitionsnivå i<br>verksamheten. En grundläggande förutsättning<br>för att på sikt ge kommuner och landsting lik-<br>värdiga förutsättningar att bedriva verksamhe-<br>terna är det kommunala utjämningssystemet.<br>För de kommuner vars ekonomi påverkats nega-<br>tivt av stora åtaganden för boendet finns möjlig-<br>heter att få stöd i form av medel för särskilda in-<br>satser. För att även fånga upp kommuner och<br>landsting som av andra orsaker kan ha svårt att<br>klara balanskravet har, som tidigare nämnts, re-<br>geringen tillsatt Kommundelegationen.</p>
<p>Balanskravet kan sägas vara uppfyllt om in-<br>täkter och kostnader balanserar i bokslutet.<br>Detta skall dock endast ses som ett minimikrav.<br>Ett nollresultat innebär i praktiken en real ur-</p>
<p>224</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>holkning av kommunens eller landstingets eget<br>kapital. Kommunallagens bestämmelse om god<br>ekonomisk hushållning ställer i princip högre<br>krav. Begreppet god ekonomisk hushållning har<br>dock inte preciserats närmare. Regeringen har<br>därför för avsikt att tillsätta en utredning om<br>kommunernas och landstingens ekonomiska<br>förvaltning, som bland annat skall behandla frå-<br>gan om god ekonomisk hushållning.</p>
<p>Inriktningen bör mot denna bakgrund vara att<br>nu konsolidera ekonomin i kommuner och<br>landsting. Uppenbara brister i verksamheten bör<br>givetvis rättas till, men ambitionshöjningar måste<br>vägas mot framtida finansieringsmöjligheter.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund också av stor vikt<br>att finansieringsprincipen beaktas när förslag<br>lämnas som innebär en utökning av det kommu-<br>nala åtagandet.</p>
<p>9.4 Satsningar på kommuner och<br>landsting</p>
<h2>9.4.1 Höjda statsbidrag</h2>
<p>Regeringens bedömning: Nivån på statsbidragen<br>till kommuner och landsting bör höjas med 4 000<br>miljoner kronor från och med 2001. I detta be-<br>lopp ingår en höjning av det generella statsbidra-<br>get till kommuner och landsting med 3 300 mil-<br>joner kronor, varav 1 000 miljoner kronor avser<br>den särskilda satsningen på vård och omsorg som<br>regeringen aviserade i budgetpropositionen för<br>2000. Dessutom bör bidraget för särskilda insat-<br>ser i vissa kommuner och landsting tillfälligt hö-<br>jas med 700 miljoner kronor för 2001.</p>
<p>Det generella statsbidraget till kommuner och<br>landsting bör höjas med 3 300 miljoner kronor<br>2001, varav 1 000 miljoner kronor avser den sär-<br>skilda satsningen på vård och omsorg som rege-<br>ringen aviserade i budgetpropositionen för 2000.<br>Hur tillskotten bör fördelas mellan kommuner<br>och landsting redovisas närmare i avsnitt 9.4.7.</p>
<p>Anslaget för särskilda insatser i vissa kommu-<br>ner och landsting bör 2001 tillfälligt höjas med<br>700 miljoner kronor. En utförligare redovisning<br>av behoven av särskilda insatser ges i avsnitt<br>9.4.6.</p>
<p>Vidare aviserar regeringen att det underskott<br>som till och med utgången av 2000 ackumulerats<br>i det s.k. kommunkontosystemet tas över av<br>staten. Detta betyder att kommuner och lands-<br>ting engångsvis tillförs, enligt vad som nu kan<br>uppskattas, ca 4 000 miljoner kronor, medel som<br>kommuner och landsting annars skulle ha åter-<br>betalat via höjda avgifter till kommunkontona. Se<br>vidare avsnitt 9.4.3.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat att den statliga<br>inkomstskatt om 200 kronor på förvärvsinkomst<br>som alla fysiska personer betalar i stället skall ut-<br>göra kommunal inkomstskatt även 2001, vilket<br>ger ett ytterligare tillskott till kommuner och<br>landsting på närmare 1 300 miljoner kronor.<br>Fördelningen av dessa skattemedel skall ske på<br>samma sätt som för tidigare år.</p>
<p>I tabell 9.9 redovisas de höjningar av statsbi-<br>dragsnivån som hittills beslutats samt de höj-<br>ningar som aviseras för 2001-2003. Beloppen i<br>tabell 9.6 har inte justerats med hänsyn till den<br>nivåsänkning med 4 800 miljoner kronor som<br>gjordes 2000 för att reglera effekten av den redu-<br>cerade avdragsrätten för den allmänna pen-<br>sionsavgiften. Genom reduceringen av avdrags-<br>rätten beräknades de kommunala skattein-<br>komsterna öka med 4 800 miljoner kronor.</p>
<p>Skälen för regeringens bedömning: Regeringen<br>har i föregående avsnitt redovisat sin bedömning<br>av utvecklingen i kommunsektorn under de<br>närmaste åren. Regeringen gör mot denna bak-<br>grund följande bedömning av utgiftsområdet för<br>de närmaste åren.</p>
<p>Nivån på statsbidragen till kommuner och<br>landsting bör höjas med 4 000 miljoner kronor<br>fr.o.m. 2001. Tillskottet förbättrar förutsättning-<br>arna att tillgodose de ökade behov som kan för-<br>utses under de närmaste åren inom de kommu-<br>nala kärnverksamheterna vård, omsorg och<br>skola.</p>
<p>225</p>
<p>8 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 9.9 Höjda statsbidrag till kommuner och landsting 1997-2003</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1997</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1998</p></td><td></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td><td>
<p>8 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1998</p></td><td></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>4 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 1999<sup>1</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>300</p></td><td>
<p>710</p></td><td>
<p>850</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vårbudget 1999</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>2 000</p></td><td>
<p>3 000</p></td><td>
<p>5 000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetprop. för 2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1 700</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ökning jämfört med<br>1996<sup>2</sup></p></td><td>
<p>4 000</p></td><td>
<p>12 000</p></td><td>
<p>16 000</p></td><td>
<p>20 000<sup>2</sup></p></td><td>
<p>24 000<sup>2</sup></p></td><td>
<p>23 710<sup>2</sup></p></td><td>
<p>25 850<sup>2</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>'Efter avdrag av de medel som i</p></td><td colspan="7">
<p>i vårbudgeten 1999 fördes till utgiftsområde 16 utbildning och universitetsforskning som en del av finansieringen av en allmän för-</p></td></tr>
</table>
<p>skola och maxtaxa inom barnomsorgen.</p>
<p><sup>2</sup>Exklusive den i budgetpropositionen för 2000 gjorda reduceringen av statsbidragsnivån med 4 800 miljoner för att neutralisera effekten av den reducerade avdrags-<br>rätten för den allmänna pensionsavgiften.</p>
<h2>9.4.2 Förlängning av det åldersbaserade<br>bidraget till kommuner</h2>
<p>Regeringens förslag: Bestämmelsen i lagen</p>
<p>(1995:1514) om generellt statsbidrag till kom-<br>muner och landsting om åldersbaserad fördel-<br>ning av en del av det generella statsbidraget till<br>kommuner förlängs att gälla även 2001.</p>
<p>Skälen för regeringens förslag: Det generella<br>statsbidraget till kommuner och landsting betalas<br>i huvudsak ut med ett enhetligt belopp per invå-<br>nare. Åren 1997-2000 utgår en del av det gene-<br>rella statsbidraget till kommunerna i form av ett<br>åldersbaserat bidrag beräknat utifrån antalet barn<br>och antalet äldre i respektive kommun. År 2000<br>uppgår det åldersbaserade bidraget till 6 740<br>miljoner kronor.</p>
<p>Det åldersbaserade bidraget infördes i sam-<br>band med att regeringen i 1997 års ekonomiska<br>vårproposition föreslog resursförstärkningar till<br>kommuner och landsting (prop. 1996/97:150,<br>bet. 1996/97:FiU20, rskr. 1996/97:284). Rege-<br>ringen bedömde att främst skolan och äldreom-<br>sorgen skulle komma att vidkännas ett ökat<br>tryck till följd av att berörda åldersgrupper öka-<br>de. Regeringen konstaterade även att införandet<br>av det åldersbaserade bidraget innebar ett visst<br>avsteg från de principer som ligger till grund för<br>det kommunala utjämningssystemet, men fram-<br>höll samtidigt att bidraget kan förbättra möjlig-<br>heterna för kommuner med stor andel ungdomar<br>och äldre att uppfylla målen för verksamheterna.</p>
<p>Regeringens förslag innebär att en del av det<br>generella statsbidraget till kommunerna skall<br>fördelas efter åldersbaserade kriterier även 2001.</p>
<p>Att regeringen nu föreslår en förlängning av<br>det åldersbaserade bidraget med ett år skall<br>främst ses mot bakgrund av att ett omedelbart<br>avskaffande av bidraget skulle medföra att ett<br>antal kommuner skulle behöva genomföra stora<br>anpassningar av verksamheten till följd av de läg-<br>re inkomsterna. Bland dessa kommuner finns det<br>många som redan har sämre förutsättningar att<br>klara balanskravet och som även måste anpassa<br>sig till avtrappningen av införandereglerna i ut-<br>jämningssystemet. Regeringen avser att ytterliga-<br>re analysera effekterna av bidraget.</p>
<p>Regeringen bedömer att nivån 2001 på det ål-<br>derbaserade bidraget bör vara densamma som år<br>2000.</p>
<h2>9.4.3 Kommunkontosystemet</h2>
<p>Regeringens bedömning: Kommunkontosystemet<br>bör bibehållas 2001. Det underskott som acku-<br>mulerats på konton i Riksgäldskontoret till och<br>med utgången av 2000 tas över av staten. Detta<br>betyder att kommunsektorn engångsvis tillförs<br>medel, som kommuner och landsting annars<br>skulle ha betalat in till kommunkontosystemet.</p>
<p>Ett fördjupat utredningsarbete startas i syfte<br>att analysera systemets effekter när det gäller<br>konkurrensneutralitet samt att förklara den stora<br>variationen i de belopp som betalas ut från<br>kommunkontosystemet till olika kommuner och<br>landsting.</p>
<p>226</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Regeringen avser att återkomma i denna fråga<br>i samband med budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>Bakgrund: Det s.k. kommunkontosystemet in-<br>fördes 1996. Systemet bygger på inomkommunal<br>finansiering. Kommuner och landsting får tillba-<br>ka ingående moms från ett kommunkonto re-<br>spektive ett landstingskonto. Kontona finansie-<br>ras genom en enhetlig avgift per invånare från<br>kommuner respektive landsting. Systemet om-<br>slöt totalt 27,2 miljarder kronor 1999. Omslut-<br>ningen har ökat med 4,7 miljarder kronor eller<br>21 procent sedan systemet infördes.</p>
<p>En utredning tillsattes hösten 1998 med upp-<br>gift att analysera och förklara orsakerna till de<br>ökade utbetalningarna samt den omfördelnings-<br>effekt som uppstår på grund av den kollektiva<br>finansieringen. Utredningen lämnade hösten<br>1999 betänkandet Kommunkontosystemet och<br>rättvisan (SOU 1999:133). I betänkandet redovi-<br>sas ett antal förslag, bland annat tre alternativa<br>lösningar på hur fortsatta underskott i systemet<br>skall undvikas och hur den ökade omslutningen i<br>systemet skall finansieras.</p>
<p>Det första alternativet innebär att kommun-<br>kontosystemet läggs in på statsbudgetens in-<br>komstsida. Därigenom får kompensationssyste-<br>met för kommuner samma konstruktion som<br>kompensationssystemet för statliga myndighe-<br>ter. Avgifterna tas bort och en reglering görs ge-<br>nom en minskning av det generella statsbidraget.</p>
<p>Det andra alternativet innebär att nuvarande<br>system bibehålls, men med en skärpning av de<br>institutionella ramarna för avgiftssättningen. Det<br>innebär att metoden för avgiftsberäkning läggs<br>fast i lagstiftning så att större ackumulerade un-<br>derskott inte skall uppstå.</p>
<p>Det tredje alternativet innebär att kommun-<br>kontosystemet bibehålls, men att systemet förs<br>in på statsbudgeten. Det innebär att en bruttore-<br>dovisning görs över statsbudgeten av både de<br>kommunala avgifterna, vilka betalas in på en in-<br>komsttitel på statsbudgetens inkomstsida, och<br>ersättningarna till kommuner och landsting som<br>betalas ut från ett anslag på statsbudgetens ut-<br>giftssida. Avgiften skulle enligt utredningen<br>därigenom beslutas av riksdagen.</p>
<p>Utredningen har också presenterat vissa för-<br>slag när det gäller konkurrensneutraliteten inom<br>främst tandvårdsområdet. Vidare har utredning-<br>en redovisat hur en förbättrad uppföljning och<br>kontroll skulle kunna åstadkommas.</p>
<p>Utredningens betänkande har remitterats och<br>remissinstansernas synpunkter finns tillgängliga<br>hos Finansdepartementet (dnr. Fi2000/4284).<br>Samtliga kommuner och landsting som besvarat<br>remissen samt Svenska Kommunförbundet,<br>Landstingsförbundet och Föreningen Sveriges<br>Kommunalekonomer förordar det första alter-<br>nativet, dvs. att kommunkontosystemet läggs in<br>på statsbudgetens inkomstsida. Riksgäldskonto-<br>ret, Riksskatteverket, Ekonomistyrningsverket<br>samt Socialstyrelsen anser att det andra alternati-<br>vet, dvs. att bibehålla dagens system med skärp-<br>ning av de institutionella ramarna, är att föredra.<br>Övriga remissinstanser har valt att inte ta ställ-<br>ning i finansieringsfrågan.</p>
<p>Skälen för regeringen bedömning: Under<br>förutsättning att kommunernas och landstingens<br>inköp av varor och tjänster fortsätter att öka<br>skulle det första alternativet innebära årligen in-<br>direkta resurstillskott till sektorn jämfört med<br>om dagens kommunkontosystem bibehålls. Al-<br>ternativet innebär också en motsvarande utebli-<br>ven inkomstökning för staten. Statsbudgetens<br>saldo påverkas därmed negativt av en övergång<br>till detta alternativ, medan utgifterna inte påver-<br>kas.</p>
<p>De andra och tredje alternativen skulle inne-<br>bära att en ökande omslutning i systemet helt<br>och hållet får finansieras av kommuner och<br>landsting, såvida inte staten beslutar att delfinan-<br>siera ökningar i kommunkontosystemet genom<br>ökade statsbidrag. Under förutsättning av att in-<br>köpen även fortsättningsvis ökar, kommer det<br>andra och det tredje alternativet att ge upphov till<br>en ökande momsavgift.</p>
<p>Regeringen bedömer mot denna bakgrund att<br>nuvarande system bör bibehållas 2001 samtidigt<br>som ett fördjupat analysarbete av effekterna av<br>dagens system genomförs. Det bör bland annat<br>inriktas på att analysera systemets effekter när<br>det gäller konkurrensneutralitet samt att förklara<br>den stora variationen i de belopp som betalas ut<br>från kommunkontosystemet till olika kommu-<br>ner och landsting.</p>
<p>Regeringen aviserar att det underskott som till<br>och med utgången av 2000 ackumulerats på<br>konton i Riksgäldskontoret skrivs ned genom att<br>staten tar över underskotten. Detta betyder att<br>kommuner och landsting engångsvis tillförs, en-<br>ligt vad som nu kan uppskattas, ca 4 000 miljoner<br>kronor, medel som annars skulle ha återbetalats<br>via höjda avgifter till kommunkontona. Rege-<br>ringen avser att återkomma i denna fråga i sam-<br>band med budgetpropositionen för 2001.</p>
<p>227</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h2>9.4.4 Utjämning för kostnader för<br>verksamhet enligt LSS</h2>
<p>Kostnaderna för verksamhet enligt lagen<br>(1993:287) om stöd och service till vissa funk-<br>tionshindrade (LSS) uppvisar stor spridning<br>mellan kommunerna. I nuläget hanteras olikhe-<br>terna mellan kommunerna dels genom länsvisa<br>mellankommunala utjämningssystem som av-<br>trappas successivt, dels genom avtal mellan en-<br>skilda kommuner om kostnadsansvaret för per-<br>soner som flyttat före den 1 januari 1996, dvs.<br>innan kommunaliseringen av denna verksamhet<br>var helt genomförd. Den nuvarande situationen<br>vad gäller utjämningen för kostnader avseende<br>LSS är dock inte hållbar i ett längre tidsperspek-<br>tiv.</p>
<p>För att lösa frågan om utjämning mellan<br>kommunerna tillsattes en arbetsgrupp som under<br>hösten 1999 presenterade sitt förslag (Ds<br>1999:72) till utformning av en utjämning mellan<br>kommuner av kostnader för verksamhet enligt<br>LSS. Arbetsgruppen fann att det saknas underlag<br>för en kostnadsutjämning som utgår från struk-<br>turella faktorer eftersom kostnadsskillnaderna<br>mellan kommunerna i första hand beror på indi-<br>viduella behov och på att verksamhet har kon-<br>centrerats till vissa kommuner.</p>
<p>Arbetsgruppens huvudsakliga förslag innebär<br>att ett utjämningssystem, baserat på antal LSS-<br>insatser och tre kostnadschabloner, införs vid si-<br>dan av det nuvarande inkomst- och kostnadsut-<br>jämningssystemet. Det föreslagna utjämnings-<br>systemet är statsfinansiellt neutralt.<br>Omslutningen beräknas uppgå till 1 100 miljoner<br>kronor.</p>
<p>För särskilt dyra insatser skall det enligt för-<br>slaget finnas möjlighet att söka ett särskilt stats-<br>bidrag. Bidraget skulle finansieras genom en<br>minskning av det generella statsbidraget till<br>kommunerna. Bidraget skulle riktas mot de<br>kommuner som efter utjämningen har totala<br>LSS-kostnader över riksgenomsnittet och som<br>har en dyrbar verksamhet p.g.a. särskilt stora be-<br>hov. Statsbidraget uppskattas till 300 miljoner<br>kronor.</p>
<p>Förslaget har nyligen remissbehandlats.<br>Många remissinstanser har framhållit behovet av<br>ett system som tillgodoser kommuner med höga<br>kostnader för verksamhet enligt LSS, men också<br>att det finns andra problem som bör lösas. Rege-<br>ringen avser att återkomma till riksdagen senare<br>under våren med förslag om en kompensation</p>
<p>för kommuner med höga LSS-kostnader. Försla-<br>gen avses träda i kraft 2001.</p>
<h2>9.4.5 Förändringar i det kommunala<br>utjämningssystemet</h2>
<p>Utgångspunkten för det kommunala utjäm-<br>ningssystemet är att alla kommuner och lands-<br>ting, genom utjämningen, skall tillförsäkras lik-<br>värdiga ekonomiska förutsättningar för att<br>bedriva sin verksamhet, oberoende av skattekraft<br>och strukturella kostnadsskillnader.</p>
<p>Förändringar inför 2000</p>
<p>I december 1998 överlämnade kommunala ut-<br>jämningsutredningen sitt slutbetänkande Kost-<br>nadsutjämning för kommuner och landsting<br>(SOU 1998:151) till regeringen. Betänkandet<br>remissbehandlades och i samband med vårpropo-<br>sitionen 1999 lämnade regeringen förslag till vis-<br>sa ändringar i kostnadsutjämningen för kommu-<br>ner och landsting i propositionen Förändringar i<br>utjämningssystemet för kommuner och lands-<br>ting (1998/99:89). Förändringarna trädde i kraft<br>1 januari 2000 och medför att omfördelningen i<br>kostnadsutjämningen minskade med ca 2 000<br>miljoner kronor.</p>
<p>Förändringarna i kostnadsutjämningen består<br>av vissa uppdateringar i underlagsdata, vissa änd-<br>ringar i befintliga modeller samt en ny modell för<br>merkostnader för barn och ungdomar med ut-<br>ländsk bakgrund.</p>
<p>Särskilda införanderegler tillämpas under peri-<br>oden 2000-2004. Det innebär dels en förläng-<br>ning med ett år av införandeperioden jämfört<br>med tidigare gällande regler, dels en ytterligare<br>begränsning av den totala bidragsminskning som<br>en kommun eller ett landsting kan vidkännas för<br>hela perioden 1996-2004.</p>
<p>Statens utgifter för utjämningssystemet för<br>kommuner och landsting minskar till följd av<br>förändringarna i kostnadsutjämningen. Samtidigt<br>minskar de avgifter som kommuner och lands-<br>ting betalar till systemet i motsvarande omfatt-<br>ning. De föreslagna förändringarna är således<br>neutrala för såväl kommunsektorn som helhet<br>som för statsbudgetens saldo.</p>
<p>Fortsatt utveckling av utjämningssystemet</p>
<p>I prop. 1998/99:89 aviserade regeringen att en<br>utredning skulle tillsättas med uppdrag att fort-<br>sätta att utveckla utjämningssystemet. Dessutom<br>aviserade regeringen att en utredning skulle till-</p>
<p>228</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>sättas med uppdrag att utreda möjligheterna att<br>förenkla utjämningssystemet. Under hösten till-<br>sattes en delegation för fortsatt utveckling av ut-<br>jämningssystemet för kommuner och landsting<br>(Fil999:l 1) samt en expertgrupp för utredning<br>av möjligheterna att förenkla utjämningssyste-<br>met för kommuner och landsting (Fil999:10).<br>Båda utredningarna skall senast den 30 november<br>2000 lämna förslag till förändringar i utjämnings-<br>systemet.</p>
<p>Delegationen för fortsatt utveckling av utjäm-<br>ningssystemet för kommuner och landsting<br>överlämnade i februari 2000 till regeringen en<br>delrapport med förslag till vissa förändringar i<br>inkomstutjämningen för kommuner samt förslag<br>om ett omställningsbidrag för landsting med<br>befolkningsminskning (dnr. Fi 2000/607).</p>
<p>Förslaget om inkomstutjämningen innebär att<br>de negativa marginaleffekter i inkomstutjäm-<br>ningen som funnits för vissa kommuner elimine-<br>ras. Alla kommuner får en reell möjlighet att på-<br>verka sina skatteinkomster. Förändringen skall<br>enligt delegationen finansieras inom utjämnings-<br>systemet och är därmed statsfinansiellt neutralt.</p>
<p>Förslaget om befolkningsminskning för<br>landsting innebär, om bidraget hade funnits idag,<br>att sex landsting som haft en betydande befolk-<br>ningsminskning under den senaste femårsperio-<br>den skulle ha erhållit en särskild kompensation.<br>Därmed skulle dessa landsting fått större möjlig-<br>het att anpassa sin verksamhet till den minskande<br>befolkningen. Enligt förslaget skall bidraget be-<br>lasta anslaget för särskilda insatser för kommu-<br>ner och landsting och utbetalas 2001 och 2002.</p>
<p>Delrapporten är just nu på remiss och rege-<br>ringen avser att under våren återkomma med ett<br>ställningstagande till utredningens förslag.</p>
<h2>9.4.6 Särskilda insatser i vissa kommuner<br>och landsting</h2>
<p>Regeringens bedömning: Behovet av särskilda me-<br>del kvarstår även de följande åren.</p>
<p>Skälen till regeringens bedömning: I det före-<br>gående har lämnats en redovisning av hantering-<br>en av ansökningarna från ett antal kommuner<br>och landsting om stöd för särskilda insatser. Vi-<br>dare har en redovisning lämnats av den förvänta-<br>de utvecklingen de närmaste åren när det gäller<br>förutsättningarna för de kommuner och lands-</p>
<p>ting som 2000 inte har uppnått balanskravet att<br>göra detta. En slutsats av denna redovisning är<br>att det fortfarande finns ett antal kommuner och<br>landsting som med nuvarande förutsättningar<br>inte räknar med att klara balans under perioden<br>2001-2002. Många av dessa är nu föremål för<br>prövning av Bostadsdelegationen eller Kom-<br>mundelegationen, och de har sannolikt stora be-<br>hov av att vidta olika typer av åtgärder. En del av<br>dessa kommer sannolikt också att behöva statligt<br>stöd. Ett vanligen förekommande problem är<br>negativa effekter av befolkningsminskningar.</p>
<p>Som tidigare redovisats så har Bostadsdelega-<br>tionen 36 ärenden kvar att behandla, vartill<br>kommer några ärenden där det återstår att hante-<br>ra bostadsrättsföreningar. Huvuddelen av dessa<br>bedöms av delegationen kunna bli färdigbe-<br>handlade under 2000, och även kunna rymmas<br>inom de ekonomiska ramar som delegationen<br>förfogar över. Vissa av de ärenden som Bostads-<br>delegationen har kvar att hantera gäller helt eller<br>delvis frågan om borgensåtaganden för bostads-<br>rättsföreningar. Om delegationen så medger kan<br>Statens bostadskreditnämnd lämna en statlig<br>kreditgaranti som avlöser kommunens borgens-<br>åtagande. En förutsättning för att detta skall<br>kunna genomföras är att kreditgivaren accepterar<br>utbytet. Förhandling måste ske med varje berörd<br>bostadsrättsförening. Detta innebär att det kan<br>bli fråga om en tidskrävande process som staten,<br>i egenskap av tredje part, inte kan påskynda. Bo-<br>stadsdelegationen bedömer medelsbehovet för<br>2001 för de ärenden som då återstår, vilket i<br>första hand gäller avlösen av borgensåtaganden i<br>bostadsrättsföreningar, till 400 miljoner kronor.</p>
<p>Kommundelegationen skall presentera sina<br>förslag senast den 1 juli. Delegationen har som<br>tidigare nämnts 42 ärenden att pröva (35 kom-<br>muner och sju landsting). Därtill kommer 26<br>ärenden hos Bostadsdelegationen i vilka Bo-<br>stadsdelegationen skall samråda med Kommun-<br>delegationen. Det totala bidragsbehovet för de<br>ärenden som Kommundelegationen har att han-<br>tera i någon form kan inte bedömas innan dele-<br>gationen presenterar sina slutliga förslag.</p>
<p>De medel som för 2000 står till regeringens<br>förfogande på anslaget Särskilda insatser i vissa<br>kommuner och landsting uppgår till 489 miljo-<br>ner kronor. Till detta kommer 699 miljoner kro-<br>nor genom att staten, efter utnyttjande av sin<br>köpoption, har sålt aktierna i Haninge Holding<br>AB till Venantius AB. En del av fastighetsbe-<br>ståndet i det av holdingbolaget ägda bostadsfö-<br>retaget Haninge Bostäder AB kommer att av-</p>
<p>229</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>vecklas, varvid ytterligare medel kommer att<br>kunna återvinnas.</p>
<p>Regeringen gör bedömningen att det fortfa-<br>rande kommer att finnas kommuner och lands-<br>ting som på grund av speciella omständigheter<br>kan hamna i en särskilt svår ekonomisk situation,<br>och att det därför kommer att finnas ett behov av<br>att avsätta medel till särskilda insatser i kommu-<br>ner och landsting även för åren framöver. Ramen<br>för särskilda insatser 2001 på 1 771 miljoner<br>kronor ligger därför fast tills vidare. Inför bud-<br>getpropositionen för 2001 kommer det att finnas<br>ett mer fullständigt underlag för en bedömning<br>av behovet av särskilda insatser till kommuner<br>och landsting de kommande åren, främst med<br>utgångspunkt från förslagen från Kommundele-<br>gationen.</p>
<p>Både Bostadsdelegationens och Kommunde-<br>legationens ärenden utmynnar i olika former av<br>avtal eller överenskommelser om de villkor som<br>respektive kommun eller landsting skall uppfylla<br>för att erhålla statligt stöd. Dessa avtal och över-<br>enskommelser kommer att behöva följas upp.<br>Detta gäller även de ärenden där regeringen tidi-<br>gare har beviljat bidrag. Utgångspunkten för<br>prövningen av ansökningarna om statlig stöd är<br>att ansvaret för de åtgärder som krävs för att<br>komma tillrätta med situationen helt vilar på<br>kommunen eller landstinget, men att det statliga<br>stödet skall underlätta genomförandet av åtgär-<br>derna. I en del av de ärenden som nu är aktuella<br>hos Bostadsdelegationen och Kommundelega-<br>tionen är åtgärdsbehoven dock mycket stora, vil-<br>ket accentuerar behovet av uppföljning av de<br>överenskommelser som träffas.</p>
<p>I detta sammanhang bör också framhållas de<br>möjligheter som finns att nå en mer effektiv<br>verksamhet genom en ökad samverkan mellan<br>kommuner och landsting. En sådan samverkan<br>sker redan idag på många håll, men skulle kunna<br>utvidgas till fler kommuner och fler verksam-<br>hetsområden.</p>
<p>Bostadsdelegationens verksamhet skall succes-<br>sivt avvecklas. Regeringen kommer inför bud-<br>getpropositionen för 2001 även att överväga<br>formerna för ett fortsatt arbete med att följa de<br>kommuner och landsting som får statligt stöd,<br>samt att undersöka hur en ökad samverkan mel-<br>lan kommuner och landsting kan stimuleras.</p>
<p>9.4.7 Beräkning av ramen för<br>utgiftsområde 25 Allmänna bidrag<br>till kommuner år 2001</p>
<p>År 2000 omfattar utgiftsområdet sammanlagt<br>97 667 miljoner kronor, varav 78 003 miljoner<br>kronor avser generellt statsbidrag till kommuner<br>och landsting, 1 092 miljoner kronor avser bidrag<br>för särskilda insatser i vissa kommuner och<br>landsting och 18 571 miljoner kronor avser ut-<br>jämningsbidrag till kommuner och landsting.</p>
<p>De medel som avser statligt utjämningsbidrag<br>till kommuner och landsting för 2000 är baserade<br>på en preliminär bedömning. Efter riksdagens<br>beslut i december månad avseende budgetpropo-<br>sitionen för det kommande året gör SCB defini-<br>tiva beräkningar av de utjämningsbidrag respek-<br>tive utjämningsavgifter som landets kommuner<br>och landsting skall erhålla eller betala under året.<br>Beräkningarna kan leda till att omslutningen i<br>utjämningssystemet ökar eller minskar.</p>
<p>Beräkningen av SCB i januari 2000 av bidraget<br>avseende 2000 innebär att utjämningsbidraget<br>blir 585 miljoner kronor högre än vad riksdagen<br>beslutat. På motsvarande sätt blir utjämningsav-<br>giften 585 miljoner kronor högre. De slutliga<br>utjämningsavgifterna och utjämningsbidragen<br>för 2000 fastställs dock först i april 2000. Ytterli-<br>gare justeringar kan komma att göras. Regering-<br>en avser att återkomma med förslag i tilläggs-<br>budget vad gäller medel för anslaget i samband<br>med budgetpropositionen för 2001 då de slutliga<br>beräkningarna av utjämningsavgifterna respekti-<br>ve utjämningsbidragen föreligger.</p>
<p>I tabell 9.10 redovisas en preliminär beräkning<br>av ramen för 2001-2003 med beaktande av de<br>tillskott som regeringen aviserade i budgetpro-<br>positionen för 2000. Övriga förändringar kom-<br>menteras nedan.</p>
<p>230</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Tabell 9.10 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kom-<br>muner 2001-2003 _____</p>
<p>Miljoner kronor</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ram enligt. Budget-<br>prop. för 2000</p></td><td>
<p>101 872</p></td><td>
<p>101 792</p></td><td>
<p>104 142</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till U0 1</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>-8</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till U0 18</p></td><td>
<p>-35</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Regleringar enligt<br>finansieringsprincipen</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>43</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>101 851</p></td><td>
<p>101 827</p></td><td>
<p>104 185</p></td></tr>
</table>
<p>Övrigt</p>
<p>Från utgiftsområdet överförs 35 miljoner kronor<br>2001 till utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bo-<br>stadsförsörjning och byggande för att bidra till<br>finansieringen av investeringsbidrag för anord-<br>nande av bostäder för studenter.</p>
<p>Från utgiftsområdet överförs 8 miljoner kro-<br>nor 2001 och 2002 till utgiftsområde 1 Rikets<br>styrelse för att delfinansiera projektet ”Tid för<br>demokrati”.</p>
<p>Regeringen bedömer att ramen för utgiftsområ-<br>det bör höjas med 4 000 miljoner kronor 2001, i<br>syfte att möjliggöra för kommuner och landsting<br>att bibehålla en hög kvalitet i den kommunala<br>verksamheten.</p>
<p>Av tillskottet bör 1 000 miljarder kronor för-<br>delas med 30 procent till kommunerna och 70<br>procent till landsting. Denna del av tillskottet är<br>kopplat till den nationella handlingsplan för ut-<br>veckling och förnyelse av sjukvården som rege-<br>ringen avser att senare presentera. Regeringen<br>avser att följa upp handlingsplanen kontinuerligt.<br>Handlingsplanen skall dock utvärderas efter två<br>år. Syftet med utvärderingen är att analysera hur<br>medlen har använts inom kommunerna och<br>landstingen samt vilken effekt de har haft i verk-<br>samheten.</p>
<p>2 300 miljoner kronor av tillskottet bör för-<br>delas med 70 procent till kommunerna och 30<br>procent till landstingen.</p>
<p>Anslaget för särskilda insatser i vissa kommu-<br>ner och landsting bör 2001 tillfälligt höjas med<br>700 miljoner kronor.</p>
<p>Regleringar enligt finansieringsprincipen</p>
<p>Enligt skollagen (1985:1110) är elevers hem-<br>kommuner skyldiga att betala ersättning till sta-<br>ten för vissa kostnader för elever i specialskolor.<br>I propositionen Elever med funktionshinder<br>(prop. 1998/99:105) föreslår regeringen att er-<br>sättningsnivån höjs och att de berörda kommu-<br>nerna även fortsättningsvis skall kompenseras av<br>staten. Det generella statsbidraget till kommu-<br>nerna bör därför höjas med ett belopp som mot-<br>svarar skillnaden mellan avgiftsintäkten vid före-<br>slagen avgiftsnivå och avgiftsintäkten med<br>nuvarande ersättningsnivå. Skillnaden är för helår<br>beräknad till 43 miljoner kronor. År 2001 bör<br>bidraget höjas med 21,5 miljoner kronor och<br>2002 med ytterligare 21,5 miljoner kronor.</p>
<p>9.5 Utvecklad uppföljning av<br>kommuner och landsting</p>
<p>Utvecklad uppföljning av kommuner och<br>landsting</p>
<p>Regeringen tillsatte i maj 1998 en arbetsgrupp<br>för att lämna förslag i syfte att utveckla uppfölj-<br>ningen av kommuner och landsting. Arbets-<br>gruppen skall bland annat bedöma hur uppfölj-<br>ningen av de nationella målen för olika<br>kommunala verksamheter kan förbättras, om<br>målen behöver utvecklas eller förtydligas med<br>hänsyn till uppföljning och utvärdering eller om<br>det statistiska underlaget behöver förändras.</p>
<p>Det arbete som bedrivits hittills visar bland<br>annat att nationella mål inte är något entydigt<br>begrepp. De bestämmelser som i lag benämns<br>som mål anger ofta mål av mycket övergripande<br>karaktär, medan de lagparagrafer som innehåller<br>mer konkreta, målliknande formuleringar i all-<br>mänhet inte benämns som mål för verksamhe-<br>ten.</p>
<p>En annan fråga som skall behandlas är hur<br>uppföljningen av målen eller bestämmelserna kan<br>förbättras, bland annat med utgångspunkt från<br>en översyn av den samlade statistik om kommu-<br>nal verksamhet som samlas in av olika myndig-<br>heter.</p>
<p>En kommunal databas</p>
<p>I 1999 års ekonomiska vårproposition aviserades<br>ett utvecklingsarbete inom ramen för den natio-<br>nella uppföljningen av kommuner och landsting.<br>I juni 1999 startade ett projekt inom ramen för<br>den ovan nämnda arbetsgruppens arbete, med<br>syfte att utarbeta ett förslag till en kommunal<br>databas som skall innehålla uppgifter som be-<br>skriver verksamhetens volym, kostnader och<br>kvalitet. Databasen skall bland annat kunna ut-<br>göra ett stöd för förbättringar av statens och<br>kommunernas uppföljning av verksamhet och</p>
<p>231</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>ekonomi utifrån nationella mål och utifrån lokala<br>prioriteringar. En utbyggd databas skall också<br>kunna utgöra underlag för mellankommunala<br>jämförelser i syfte att öka produktivitet och ef-<br>fektivitet i den kommunala verksamheten. Data-<br>basen är tänkt att så långt som möjligt bygga på<br>befintlig statistik.</p>
<p>Utgångspunkterna för projektet har varit att<br>databasen skall utformas utifrån ett kommun-<br>ledningsperspektiv, dvs. i princip skall alla verk-<br>samheter kunna följas samlat. Projektet har av-<br>gränsats till att omfatta barnomsorg, skola, vux-<br>enutbildning samt socialtjänst. Förslag till nyck-<br>eltal som belyser kvalitet och måluppfyllelse i<br>verksamheten skall utarbetas. Uppgifterna skall<br>ha hög kvalitet och jämförbarhet samt framför<br>allt en hög aktualitet för att kunna bli ett bra<br>underlag för jämförande studier mellan enskilda<br>kommuner.</p>
<p>Projektorganisationen består av en styrgrupp<br>med representanter från Finans-, Social- och Ut-<br>bildningsdepartementen samt Svenska Kom-<br>munförbundet. Huvuddelen av arbetet bedrivs i<br>en projektgrupp som består av företrädare för de<br>tolv deltagande kommunerna samt av företrädare<br>för Finansdepartementet (projektledare), SCB,<br>Skolverket, Socialstyrelsen och Svenska Kom-<br>munförbundet. En politisk referensgrupp med<br>företrädare för de deltagande kommunerna är<br>också knuten till projektet.</p>
<p>Det utvecklingsarbete som bedrivs i projektet<br>innebär att en provdatabas skall tas fram. Prov-<br>databasen skall innehålla de deltagande kommu-<br>nernas egna uppgifter som tagits fram i projektet.<br>Frågor om hur ett sådant material kan samlas in,<br>analyseras och presenteras i en fullskalig databas<br>skall också behandlas, liksom frågor om organi-<br>sation och finansiering. Projektet beräknas vara<br>slutfört i juni 2000.</p>
<p>Regeringen kommer, med utgångspunkt från<br>det framtagna förslaget, att överväga frågan om<br>det fortsatta arbetet med hur utveckling och<br>implementering av en kommunal databas kan<br>ske, samt dess finansiering. Centrala frågor är<br>därvid att förankra och sprida kunskap om data-<br>basen, att diskutera och att samordna vilka förut-<br>sättningar som behöver vara uppfyllda för kom-<br>muner och myndigheter för att den skall bli<br>möjlig att förverkliga, och även hur arbetet med<br>andra närliggande aktiviteter kan bidra. Rege-<br>ringen har på tilläggsbudget begärt medel för vis-<br>sa utredningsinsatser avseende en utvecklad<br>uppföljning av kommunal verksamhet och eko-<br>nomi. Dessa insatser bör bland annat ta sikte på<br>de möjligheter som den kommunala databasen<br>skapar. Andra tänkbara uppgifter är att bedriva<br>tvärsektoriella effektivitetsstudier i den samlade<br>kommunala verksamheten, samt att i samarbete<br>med kommuner och landsting bedriva ett ut-<br>vecklingsarbete för att stimulera benchmarking i<br>syfte att öka effektiviteten i den kommunala<br>verksamheten.</p>
<p>232</p>
<p>10</p>
<p>Revision av EU-medel</p>
<p>»44</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<h1>10 Revision av EU-medel</h1>
<h2>10.1 Bakgrund</h2>
<p>Regeringen skall varje år informera riksdagen om<br>hur regeringen agerar med anledning av Europe-<br>iska revisionsrättens rapporter (prop.<br>1994/95:40, bet. 1994/95 FiU5, rskr.<br>1994/95:67). Regeringen lämnar härmed sin fjär-<br>de redovisning av detta slag till riksdagen.</p>
<p>Revisionsrätten svarar för den externa revisio-<br>nen inom EU och presenterar i november varje<br>år en årsrapport i vilken rätten redovisar sina<br>iakttagelser från sin granskning av hur EU-<br>budgeten genomförs. I årsrapporten lämnas ock-<br>så den s.k. revisionsförklaringen om huruvida re-<br>dovisningen varit rättvisande och om de under-<br>liggande transaktionerna har varit lagliga och<br>korrekta.</p>
<p>Revisionsrätten kan även avge särskilda rap-<br>porter. Som regeringen redovisade föregående år<br>har revisionsrätten övergått till att redovisa en<br>större del av sina granskningar i särskilda rap-<br>porter (i stället för i årsrapporten). Iakttagelser<br>från granskningar rörande effektivitet och mål-<br>uppfyllelse vad gäller användning av EU-medlen<br>återfinns därför numera främst i de särskilda<br>rapporterna. År 1999 kom emellertid enbart fyra<br>särskilda rapporter att publiceras.</p>
<p>Som en följd av den nya strategin vad gäller<br>specialrapporterna har årsrapportens innehåll<br>koncentrerats till att främst utgöra iakttagelser<br>rörande finansiell förvaltning och kontroll inom<br>de olika sektorer som finansierar eller finansieras<br>av EU-budgeten. Rapporten är indelad efter ut-<br>giftskategori i EU-budgeten. Därutöver redovi-<br>sas särskilda avsnitt för finansiella instrument<br>och banker, Europeiska utvecklingsfonden samt<br>revisionsförklaringen. För att kunna uttala sig<br>om de underliggande transaktionernas laglighet<br></p>
<p>och korrekthet har revisionsrätten granskat ett<br>urval av transaktioner. Nytt för i år är att revi-<br>sionsrätten har utnyttjat information från sin<br>granskning till grund för revisionsförklaringen i<br>sin bedömning av förhållandena inom respektive<br>utgiftsområde. På så sätt ges en bättre bild av bå-<br>de omfattningen av samt vilka typer av brister<br>som finns inom respektive sektor. Revisionsrät-<br>ten understryker emellertid att det urval av<br>transaktioner som gjorts är för litet för att man<br>skall kunna dra några långtgående slutsatser om<br>t.ex. omfattningen av antalet felaktiga utbetal-<br>ningar inom en viss sektor. Revisionsrätten har<br>också på ett mer systematiskt sätt i ett särskilt<br>avsnitt för respektive utgiftsområde följt upp vil-<br>ka åtgärder som Europeiska kommissionen vid-<br>tagit med anledning av iakttagelser från föregå-<br>ende år.</p>
<p>Årsrapporten och specialrapporterna skall, vid<br>sidan av kommissionens ekonomiska redovis-<br>ning mot budgeten, utgöra underlaget för rådets<br>rekommendation till Europaparlamentet om be-<br>viljande av ansvarsfrihet för kommissionen be-<br>träffande genomförandet av budgeten (artikel<br>276 i fördraget, f.d. artikel 206). Parlamentet kan<br>sedan inför sitt beslut om ansvarsfrihet, till skill-<br>nad från rådet, också beakta annat underlag än<br>vad revisionsrätten tagit upp i sina rapporter.</p>
<p>Rådets sakberedning av årsrapporten, med re-<br>visionsförklaringen samt särskilda rapporter av-<br>seende beviljande av ansvarsfrihet, sker i rådets<br>budgetkommitté och beslutas slutligen av Eko-<br>nomi- och finansministerrådet (Ekofin-rådet).<br>För år 1998 behandlades rekommendationen till<br>parlamentet om ansvarsfrihet med tillhörande<br>slutsatser i Ekofinrådet den 13 mars 2000. Euro-<br>paparlamentet har ännu inte tagit ställning till rå-</p>
<p>235</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>dets rekommendation men det förväntas ske un-<br>der april månad.</p>
<p>Parallellt med beredningen av rättens rappor-<br>ter avseende budgetåret 1998 har rådet följt upp<br>kommissionens åtgärder med anledning av re-<br>sultatet av föregående års ansvarsfrihetsprövning.<br>Denna uppföljning har skett på basen av en rap-<br>port från kommissionen om vilka åtgärder den<br>har vidtagit med anledning av rådets synpunkter<br>och krav i beslutet från mars 1999. Rådet har i<br>det sammanhanget också beaktat de reformer<br>som kommissionen aviserat i en vitbok som slut-<br>ligt beslutades av kommissionen den 1 mars år<br>2000.</p>
<p>Regeringen redovisar i föreliggande proposi-<br>tion de viktigaste iakttagelserna i revisionsrättens<br>rapporter, vilka skall ligga till grund för rådets<br>rekommendation i ansvarsfrihetprövningen. Vi-<br>dare redovisas hur regeringen agerat vid behand-<br>lingen av revisionsrättens rapporter i rådet samt<br>regeringens bedömning av de iakttagelser som<br>berör Sverige</p>
<p>10.3 Utgångspunkter för Sveriges<br>agerande rörande revisions-<br>rättens iakttagelser</p>
<p>En effektiv och korrekt användning av gemen-<br>skapsmedlen är en prioriterad fråga för Sverige i<br>EU-samarbetet. Revisionsrätten har en viktig roll<br>att fylla genom sina granskningar och regeringen<br>lägger stor vikt vid rättens iakttagelser och hur<br>kommissionen tar till sig dessa. Eftersom ca 85<br>procent av EU:s medel administreras på nationell<br>nivå i medlemsstaterna är det också avgörande<br>att medlemsstaterna åtgärdar de brister som rät-<br>ten upptäckt i sina granskningar på plats i med-<br>lemsstaterna .</p>
<p>Sverige fäster också stor vikt vid uppföljning-<br>en av vilka åtgärder kommissionen vidtagit med<br>anledning av revisionsrättens iakttagelser och de<br>synpunkter och krav som rådet, men också Eu-<br>ropaparlamentet, framfört till kommissionen i<br>samband med ansvarsfrihetsprövningen.</p>
<p>10.2 Uppföljning av ansvarsfrihets-<br>prövningen för genomförandet av<br>budgeten för 1997</p>
<p>Rådet beslutade den 15 mars 1999 att - på grund-<br>val av innehållet i revisionsrättens rapporter och<br>under förutsättning att kommissionen vidtar de<br>åtgärder som rådet begär av kommissionen - re-<br>kommendera Europaparlamentet att bevilja<br>kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet<br>av budgeten för 1997. Senare samma dag publice-<br>rade den oberoende expertkommittén sin första<br>rapport om kommissionens bristande förmåga<br>att hantera misstänkta oegentligheter som invol-<br>verade kommissionsledamöter vilken ledde till<br>att kommissionen omedelbart beslutade att avgå.</p>
<p>Parlamentet beslutade i ljuset av kommissio-<br>nens avgång att skjuta upp sitt ställningstagande<br>till genomförandet av 1997 års budget. I stället<br>beslutade man i juni 1999 om en resolution med<br>rekommendationer till den nya kommissionen.</p>
<p>Europeiska rådet i Köln uppmanade samma<br>månad den nya kommissionen till långtgående<br>administrativa reformer. Europaparlamentet be-<br>slutade slutligen i januari 2000 att bevilja kom-<br>missionen ansvarsfrihet för genomförandet av<br>budgeten för 1997.</p>
<p>10.4 Iakttagelser i rapporterna för<br>1998 presenterade under 1999<br>samt svenskt agerande i rådet</p>
<p>Revisionsrättens iakttagelser i årsrapporten för<br>1998 publicerades i Europeiska gemenskapernas<br>officiella tidning 1999/C 349/01. Här ingår också<br>revisionsförklaringen och en sammanfattning av<br>de fyra publicerade specialrapporterna samt en<br>uppföljning av tidigare års granskning. Kommis-<br>sionens svar ingår också. Rätten har samman-<br>fattat de viktigaste iakttagelserna i ett särskilt<br>informationsmeddelande.</p>
<p>De brister som revisionsrätten har iakttagit<br>överensstämmer i många stycken med de som<br>redovisats tidigare år, även om revisionsrätten<br>noterar att flera åtgärder vidtagits från kommis-<br>sionens sida vilka på sikt borde leda till förbätt-<br>ringar. Revisionsrätten lyfter fram fyra problem<br>som särskilt bekymmersamma:</p>
<p>- Kommissionen använder allt för ofta utnytt-<br>jandegraden av anslagsmedel som den vikti-<br>gaste indikatorn på berört programs fram-<br>gång. Måluppfyllelse och resultat måste i<br>stället sättas i fokus, vilket kräver tydliga och<br>mätbara mål samt regelbunden uppföljning<br>och utvärdering.</p>
<p>- Medlemsstaterna har ett delansvar för brister i<br>förvaltningen och rätten har funnit allvarliga<br>och ibland bestående svagheter på nationell</p>
<p>236</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>nivå. Kommissionen uppmanas därför att öka<br>sina ansträngningar att säkerställa att med-<br>lemsstaterna åtgärdar bristerna.</p>
<p>- Grundläggande reformering krävs av kom-<br>missionens interna kontroll, ansvaret för att<br>verkställa EU-budgeten måste läggas på an-<br>svariga direktorat och internrevisionen måste<br>stärkas.</p>
<p>- Bemanningen inom kommissionen måste ses<br>över så att fördelningen av personal överens-<br>stämmer med behovet och de kunskaper som<br>krävs. Budgetförordningen, som reglerar<br>budgetprocessen samt genomförandet och<br>kontrollen av budgeten, måste moderniseras.</p>
<p>Inte heller för 1998 har rätten ansett sig kunna<br>avge en positiv revisionsförklaring för betalning-<br>ar av anslagsmedel mot bakgrund av att en för<br>stor andel av de underliggande betalningarna vi-<br>sat sig vara behäftade med någon form av väsent-<br>ligt fel. Revisionsrätten har ej publicerat infor-<br>mation om hur stor denna omfattning är utan<br>enbart refererat till att den uppgår till ungefär<br>samma nivå som tidigare år, vilket talar för en ni-<br>vå omkring 4-5% av samtliga utbetalningar. Det<br>skall dock understrykas att det inte betyder att<br>motsvarande belopp gått förlorade från EU-<br>budgeten. Det går ej heller att dra slutsatsen att<br>missbruk av medlen skett, utan det kan vara allt<br>från misstag och förbiseenden i handläggningen<br>eller kontrollverksamheten till avsiktliga försök<br>till bedrägerier. De väsentliga felen innefattar fel<br>som uppstått i hela kedjan i kommissionen, i fö-<br>rekommande hand hos mellanhänder eller med-<br>lemsstaternas administrationer, eller hos bi-<br>dragsmottagarna. Merparten av felen återfinns<br>inom jordbruks- och strukturfondsstödet som<br>svarar för ca 85% av de totala utgifterna. Om<br>man istället fokuserar på andelen fel inom re-<br>spektive sektor så är problemen störst inom<br>strukturfondsstödet och den inre politiken<br>(forskning, transeuropeiska nätverk etc).</p>
<p>Utöver årsrapporten, revisionsförklaringen<br>och de särskilda rapporterna vilka är föremål för<br>prövning av ansvarsfrihet för kommissionen har<br>revisionsrätten också lämnat revisionsrapporter<br>avseende den ekonomiska förvaltningen under<br>budgetåret 1998 vid Europeiska fonden för för-<br>bättring av levnads- och arbetsvillkor (Dublin-<br>fonden) och vid Europeiskt centrum för utveck-<br>ling av yrkesutbildning i Tessaloniki.</p>
<p>Av kommissionens svar på revisionsrättens<br>kritik framgår att kommissionen i de flesta fall<br>instämmer i rättens bedömning. Kommissionen</p>
<p>pekar på att åtgärder redan vidtagits eller är på<br>väg att vidtas, inte minst inom ramen för det<br>omfattande reformarbete som den nya kommis-<br>sionen inlett under ledning av vicepresident Neil<br>Kinnock och som också redovisats för rådet i en<br>vitbok som kommissionen beslutade den 1 mars<br>2000. Kommissionen har också kompletterat<br>dessa åtgärder med en särskild handlingsplan<br>med konkreta åtgärder för att bringa ned nivån<br>på betalningar som är behäftade med väsentliga<br>fel. I sammanhanget understryker dock kommis-<br>sionen, med instämmande av revisionsrätten, att<br>det tar tid innan åtgärder får effekt, särskilt inom<br>de områden där administrationen och kontrollen<br>sker på nationell nivå. Kommissionen har inte<br>ansett sig kunna slå fast ett måldatum för när en<br>positiv revisionsförklaring för utbetalningarna<br>skall kunna uppnås, men har utfäst att nivån skall<br>ha minskat väsentligt under den sittande kom-<br>missionens mandatperiod.</p>
<p>Ekonomi- och finansministerrådet beslutade<br>den 13 mars 2000 att, på grundval av innehållet i<br>revisionsrättens rapporter och i ljuset av kom-<br>missionens program för att reformera förvalt-<br>ningen och kontrollen av EU-medlen samt ad-<br>ministrationen i övrigt, rekommendera<br>Europaparlamentet att bevilja kommissionen an-<br>svarsfrihet.</p>
<p>Rådets beslut stämmer väl överens med den<br>svenska uppfattningen att innehållet i revisions-<br>rättens rapporter i sig inte ger grund för att inte<br>bevilja ansvarsfrihet för kommissionen, även om<br>Sverige i allt väsentligt delar revisionsrättens<br>iakttagelser. Till detta kommer dels att ansvars-<br>frihetsprövningen avser ett år då den nu sittande<br>kommissionen ännu inte tillträtt, dels att den nya<br>kommissionen aviserat en rad reformer och åt-<br>gärder vilka i stor utsträckning tar sikte på de<br>brister och problem som revisionsrätten identifi-<br>erat. Sverige har såväl bilateralt i kontakter med<br>företrädare för kommissionen som i rådet uttalat<br>starkt stöd för de aviserade reformerna och för-<br>utsätter att kommissionen genomför dem. Sveri-<br>ge har samtidigt verkat för att de kommentarer<br>som rådet bifogat rekommendationen om an-<br>svarsfrihet inskärper behovet av konkreta åtgär-<br>der från kommissionens, och i förekommande<br>fall medlemsstaternas, sida.</p>
<p>237</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>10.5 Bedömning av iakttagelser som<br>rör Sverige i årsrapporten</p>
<p>Sedan 1997 omfattas samtliga medlemsstater, i<br>enlighet med ett beslut av Europeiska rådet i de-<br>cember 1996, av en skyldighet att till kommis-<br>sionen redovisa vilka åtgärder som vidtagits med<br>anledning av brister revisionsrätten upptäckt och<br>som är direkt hänförliga till medlemsstaten i frå-<br>ga-</p>
<p>I likhet med föregående års årsrapport har re-<br>visionsrätten för årsrapporten avseende 1998<br>med några enstaka undantag avstått från att re-<br>dovisa i vilken eller vilka medlemsstater iaktta-<br>gelserna är gjorda. Kommissionen har därför<br>uppmanat Sverige (och övriga medlemsstater) att<br>kommentera samtliga de iakttagelser som revi-<br>sionsrätten gjort med hänvisning till medlems-<br>staterna generellt. Kommissionen har också<br>uppmanat Sverige att kommentera tre konkreta<br>fall i Sverige som revisionsrätten bedömt vara<br>förknippade med fel. Den följande redogörelsen<br>utgör en sammanfattning av regeringens bedöm-<br>ning och vidtagna åtgärder.</p>
<p>Egna medel</p>
<p>Revisionsrätten gör ett flertal påpekanden. Bland<br>annat konstaterar revisionsrätten att fastställda<br>fordringar i vissa fall inte ställts till kommissio-<br>nens förfogande eller ställts till förfogande med<br>betydande försening, vilket enligt rätten bör för-<br>anleda betalning av dröjsmålsränta för medlems-<br>staterna. Vidare konstaterar rätten att det finns<br>betydande fel i de särskilda räkenskaperna (B-<br>bokföring). Kommissionen och medlemsstaterna<br>har ett gemensamt ansvar för att säkerställa att<br>tullar och jordbruksavgifter som bestrids och<br>inte täcks av säkerheter förs upp i de särskilda<br>räkenskaperna till korrekt belopp. Endast ca 10%<br>av tullskulderna som bokförts i de särskilda rä-<br>kenskaperna är möjliga att uppbära, anser rätten.<br>För Sveriges del gäller att systemet för de sär-<br>skilda räkenskaperna successivt förbättrats under<br>de fyra medlemskapsåren och inlemmats i ordi-<br>narie bokföringsrutiner. Av uppgifterna i rap-<br>porten avseende faktiskt uppbörd och nettoök-<br>ningen under 1998 för de särskilda<br>räkenskaperna framgår att B-bokförda belopp<br>som andel av fastställda belopp under 1998 ökat<br>till 2,35%. Motsvarande siffra för Sverige uppgår<br>1998 till 0,07%. Detta innebär att Sverige bokför<br>i A-bokföringen och därmed också betalar in en<br>andel av fastställda belopp vilken överstiger EU-<br>genomsnittet.</p>
<p>Rätten är vidare kritisk till att så få medlems-<br>stater kan tillhandahålla realtidsinformation om<br>ställningen på Kommissionens konto för inbe-<br>talningar av egna medel. Sverige tillhör de länder<br>som överlåtit administrationen av kommissio-<br>nens konto för inbetalningar avseende moms-<br>och BNI-avgifter till centralbanken. Riksbanken<br>är ansluten till SWIFT-systemet och kan därmed<br>tillhandahålla realtidsinformation om ställning på<br>kontot.</p>
<p>Jordbruk</p>
<p>Revisionsrätten föreslår en reform av bestäm-<br>melserna för redovisningen av månadsrapporter-<br>na och uppmanar medlemsstaterna att redovisa<br>rättelser (inbetalningar och bokföring av rättel-<br>ser) som avser tidigare perioder på ”rätt” månad.<br>Sverige kan tänka sig en fullständig bruttoredo-<br>visning, d.v.s. att alla utgifter och inkomster re-<br>dovisas var för sig den månad de verkställs re-<br>spektive flyter in. Vidare riktas kritik mot<br>kommissionen rörande lagstiftningens komplex-<br>itet som gör det svårt att avslå sent deklarerade<br>utgifter från medlemsstaterna. Sverige delar revi-<br>sionsrättens uppfattning att lagstiftningen bör<br>förenklas så att svårigheterna med tillämpning<br>och kontroller av dess tillämpning minskar.</p>
<p>Kritik har riktats mot Sverige vad gäller do-<br>kumentation av de fysiska kontrollerna av ex-<br>portbidrags gods som utförs av Tullverket på<br>uppdrag av Jordbruksverket. För att i möjligaste<br>mån undvika att det som Sverige kritiseras för<br>återupprepas har instruktionerna till Tullverket<br>förtydligats och Jordbruksverket har utökat ut-<br>bildningen av tullverkets tjänstemän.</p>
<p>En svensk ansökan om arealersättning från<br>1997 granskades år 1999 och ingår i årsrapporten<br>för 1998. Av de nio skiften som ansökan avsåg,<br>mättes endast tre och med felet från dessa tre<br>som utgångspunkt extrapolerades en felaktighet<br>för hela ansökan. Sverige har konstaterat att<br>granskningen inte är fullständig då för liten re-<br>dovisad areal på ett skifte kunnat uppvägas av för<br>mycket redovisad på ett annat om samtliga nio<br>hade mätts upp.</p>
<p>Revisionsrätten kommenterar även ett fall i<br>Sverige där stödmottagare aviserats om revi-<br>sionsrättens kontrollbesök betydligt tidigare än<br>48 timmar före besöket. Sverige har svarat att<br>detta vore otänkbart vid en ordinarie fältkontroll<br>och att den tidiga aviseringen om det aktuella<br>kontrollbesöket varit betydelselöst eftersom det<br>var tidigare års ansökningar som skulle granskas.</p>
<p>238</p>
<p>PROP. 1999/2000:100</p>
<p>Jordbruksverket skall dock se över rutinerna rö-<br>rande revisionsbesök.</p>
<p>År 1996 ombads medlemsstaterna att ge de-<br>taljer om utestående fordringar i en särskild ta-<br>bell till bokslutet och framsteg har gjorts, men<br>situationen var 1998 fortfarande otillfredsställan-<br>de. Revisionsrätten anser att ett saldobesked<br>borde göras obligatoriskt och att man måste<br>komma överens om förfarandet för att avskriva<br>belopp. Jordbruksverket, som är Sveriges utbe-<br>talande organ, har hela tiden redovisat utestående<br>fordringar på det sätt som kommissionen har<br>bett om trots att den aktuella tabellen inte har<br>varit obligatorisk och att saldobesked rörande<br>utestående fordringar har gjorts obligatoriskt ge-<br>nom regeländringar först under 1999.</p>
<p>Strukturella åtgärder</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar att det finns en risk<br>att utgifter för strukturella åtgärder deklarerats<br>för högt och därmed kan påverka gemenskaps-<br>budgeten, men dock inte förrän berörda åtgärder<br>avslutas i slutet av programperioden. Varje år har<br>revisionsrätten hittat exempel på att kriterierna<br>för stödberättigande inte efterlevts eller att viktig<br>information saknats. Åren 1996 och 1997 träffa-<br>des ett samarbetsavtal mellan kommissionen och<br>svenska internrevisorer eftersom Sverige anser<br>att det är av vikt med ett nära samarbete för att<br>undvika de problem revisionsrätten påtalar.</p>
<p>De riktlinjer som utarbetats för att klarlägga<br>vilka kostnader som är stödberättigande är enligt<br>svensk uppfattning ett viktigt bidrag för att säkra<br>en korrekt och enhetlig bedömning. För att sä-<br>kerställa genomslag av riktlinjerna bör en dialog<br>mellan nationella myndigheter, medlemsländerna<br>och kommissionen utvecklas. På nationell nivå<br>pågår en fortlöpande förbättring av kvaliteten på<br>handläggningen.</p>
<p>Revisionsrätten konstaterar att de flesta vä-<br>sentliga fel finns på stödmottagarnivå. I Sverige<br>har de utbetalande myndigheterna för att undvi-<br>ka fel genomfört utbildningar och informa-<br>tionsmöten för handläggare i genomförande or-<br>ganisationer. Information har lämnats om<br>erfarenheter vid revisionsbesök och EU-<br>bedrägeridelegationen har arrangerat utbildning-</p>
<p>ar för handläggare rörande bedrägerier och vad<br>som ska anmälas till kommissionen. Sverige be-<br>talar normalt inte ut stöd i förskott utan mot re-<br>dovisade kostnader vilket bör motverka risken<br>för väsentliga fel.</p>
<p>Vidare har medlemsstaterna, deras nationella<br>myndigheter och kommissionen kritiserats av<br>revisionsrätten för att inte kontrollera åtgärderna<br>på plats i tillräcklig omfattning och att de<br>granskningar som utförs är otillräckliga. Sverige<br>anser att det är av vikt att i första hand förbättra<br>kvaliteten och inte utöka antalet kontroller.<br>Dessutom bör man göra en uppföljning av pro-<br>grammet efter investeringstiden för att på så sätt<br>säkerställa att medlen har använts på ett korrekt<br>sätt.</p>
<p>Kritik förs också fram vad gäller halvtidsut-<br>värderingarna. Det har enligt revisionsrätten<br>saknats underlag för att kunnat motivera strate-<br>giska ändringar i programplaneringen och änd-<br>ringar i programmen görs varje år och inte i sam-<br>band med halvtidsutvärderingen. Statskontoret<br>har genomfört en studie av de genomförda halv-<br>tidsutvärderingarna för att vinna erfarenheter<br>och utveckla metoder inför nästa programperiod.<br>Sverige anser att det är viktigt att det finns ge-<br>mensamma metoddokument för utvärderingar.</p>
<p>Revisionsrätten har redovisat ett substantiellt<br>fel som rör Sverige i årsrapporten. Rätten anser<br>att ett projekt i Mål 2 Bergslagen, finansierat från<br>Europeiska regionala utvecklingsfonden, inte har<br>någon anknytning till näringslivet utan är vanlig<br>utbildning och därför inte stödberättigat från<br>den regionala fonden.</p>
<p>Närings- och teknikutvecklingsverket<br>(NUTEK) som ansvarar för utbetalningar från<br>den regionala fonden i Sverige, har vid ett flertal<br>tillfällen under programperioden varit i kontakt<br>med kommissionen för att få vissa klargöranden<br>avseende utbildningar. Kommissionen har<br>granskat och godkänt projektet vid sitt revi-<br>sionsbesök 1997 och det framgick ej att projektet<br>inte skulle kunna finansieras med medel från den<br>regionala fonden. Med anledning av revisions-<br>rättens kritik har kommissionen inlett en förny-<br>ad, ännu ej avslutad granskning av ärendet.</p>
<p>239</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Bilaga 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Förord......................................................................................................................7</p>
<p>1 Inledning.................................................................................................................7</p>
<p>1.1 Sammanfattning.......................................................................................7</p>
<p>1.2 Utvecklingen inom olika områden......................................................10</p>
<p>2 Internationell utveckling......................................................................................19</p>
<p>2.1 Utvecklingen i Europa..........................................................................19</p>
<p>2.2 Förenta staterna.....................................................................................21</p>
<p>2.3 Utvecklingen i Asien och Latinamerika..............................................22</p>
<p>2.4 Utvecklingen i Ryssland och i övriga Östersjöområdet.....................23</p>
<p>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten................................................23</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna..............................................................................................25</p>
<p>3.1 Utvecklingen i omvärlden....................................................................25</p>
<p>3.2 Utvecklingen i Sverige..........................................................................27</p>
<p>3.3 Ränte-och valutaantaganden................................................................28</p>
<p>4 Utrikeshandeln.....................................................................................................31</p>
<p>4.1 Varuexporten.........................................................................................31</p>
<p>4.2 Varuimporten........................................................................................33</p>
<p>4.3 Tjänstehandeln......................................................................................33</p>
<p>4.4 Bytesbalansen........................................................................................34</p>
<p>5 Näringslivets produktion.....................................................................................37</p>
<p>5.1 Industrin................................................................................................37</p>
<p>5.2 Byggnadsverksamhet.............................................................................39</p>
<p>6 Arbetsmarknad.....................................................................................................41</p>
<p>7 Löner.....................................................................................................................46</p>
<p>8 Inflation.................................................................................................................48</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och konsumtionsutgifter..................................................51</p>
<p>9.1 Hushållens inkomster...........................................................................51</p>
<p>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter..........................................................52</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>10 Bruttoinvesteringar..............................................................................................56</p>
<p>10.1 Näringslivets investeringar...................................................................56</p>
<p>10.2 Bostäder.................................................................................................58</p>
<p>10.3 Lager......................................................................................................59</p>
<p>11</p>
<p>Den offentliga sektorn.........................................................................................</p>
<p>11.1</p>
<p>11.2</p>
<p>11.3</p>
<p>11.4</p>
<p>Den konsoliderade offentliga sektorn.................................................</p>
<p>Den statliga sektorn..............................................................................</p>
<p>Ålderspensionssystemet.......................................................................</p>
<p>Kommunsektorn...................................................................................</p>
<p>12 Alternativa scenarier............................................................................................</p>
<p>12.1 Baskalkyl................................................................................................</p>
<p>12.2 Overhettningsscenario.........................................................................</p>
<p>12.3 Högtillväxtscenario...............................................................................</p>
<p>61</p>
<p>61</p>
<p>66</p>
<p>67</p>
<p>68</p>
<p>71</p>
<p>71</p>
<p>72</p>
<p>72</p>
<p>Fördjupningsrutor</p>
<p>Överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållssektorn..........18</p>
<p>Är Förenta staterna en ”ny ekonomi”?.........................................................................24</p>
<p>Börsrisker..........................................................................................................................30</p>
<p>Bruttonationalinkomsten...............................................................................................36</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1.1 Finanspolitikens inriktning........................................................................................9</p>
<p>1.2 Prognosförutsättningar............................................................................................11</p>
<p>1.3 Nyckeltal...................................................................................................................12</p>
<p>1.4 Försörjningsbalans....................................................................................................13</p>
<p>1.5 Bidrag till BNP-tillväxt, exklusive överföringen av Svenska kyrkan från staten.. 15</p>
<p>1.6 Sparandets sammansättning.....................................................................................15</p>
<p>1.7 De offentliga finanserna...........................................................................................16</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet.........................................................................20</p>
<p>3.1 Betalningsbalansens finansiella poster.....................................................................28</p>
<p>3.2 Ränte- och valutakursantaganden............................................................................29</p>
<p>4.1 Export och import av varor och tjänster.................................................................32</p>
<p>4.2 Bytesbalansen............................................................................................................34</p>
<p>4.3 Bruttonationalinkomsten.........................................................................................35</p>
<p>5.1 Näringslivets produktion.........................................................................................37</p>
<p>5.2 Nyckeltal för industrin.............................................................................................37</p>
<p>5.3 Byggnadsverksamhet................................................................................................39</p>
<p>6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet................................................................41</p>
<p>6.2 Antal sysselsatta i åldern 16-64 år, fördelat på branscher......................................43</p>
<p>6.3 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i olika regioner.................................45</p>
<p>7.1 Timlöner....................................................................................................................46</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling........................................................................................48</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter..................................51</p>
<p>9.2 Bidrag till disponibelinkomstutvecklingen.............................................................52</p>
<p>9.3 Hushållens sparande.................................................................................................52</p>
<p>10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren...................................................................56</p>
<p>10.2 Övriga näringslivets investeringar.........................................................................58</p>
<p>11.1 Den offentliga sektorns finanser...........................................................................61</p>
<p>11.2 Skatter och avgifter.................................................................................................63</p>
<p>11.3 Den offentliga sektorns utgifter............................................................................64</p>
<p>11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktning..............................................................65</p>
<p>11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)...................................66</p>
<p>11.6 Ålderspensionssystemet.........................................................................................67</p>
<p>11.7 Kommunsektorns finanser.....................................................................................68</p>
<p>11.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landsting.................................................69</p>
<p>11.9 Kommuners och landstings finanser.....................................................................70</p>
<p>12.1 Nyckeltal, baskalkyl................................................................................................71</p>
<p>12.2 Nyckeltal, överhettningsscenario..........................................................................72</p>
<p>12.3 Nyckeltal, högtillväxtscenario...............................................................................73</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Diagramförteckning</h2>
<p>1.1 BNP-utveckling..........................................................................................................7</p>
<p>2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan......................................................19</p>
<p>2.2 Företagens och hushållens förtroende i euroområdet...........................................20</p>
<p>3.1 10-åriga räntor i Förenta staterna och Tyskland.....................................................25</p>
<p>3.2 Dollarn mot euron....................................................................................................26</p>
<p>3.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna och Sverige...................................................27</p>
<p>3.4 Ränteutvecklingen i Sverige.....................................................................................27</p>
<p>3.5 Räntedifferensen mot Tyskland...............................................................................27</p>
<p>3.6 Kronans utveckling mot TCW och euron..............................................................28</p>
<p>4.1 Bidrag till varuexporttillväxten................................................................................32</p>
<p>4.2 Export av bearbetade varor......................................................................................33</p>
<p>4.3 Svensk nettoskuld till utlandet................................................................................35</p>
<p>5.1 Industrins arbetskostnad per producerad enhet i Sverige relativt 14 OECD-</p>
<p>länder.....................................................................................................................38</p>
<p>5.2 Industrins bruttoöverskottsandel............................................................................39</p>
<p>6.1 Nyanmälda lediga platser och antal sysselsatta......................................................42</p>
<p>6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud......................................................................44</p>
<p>6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska</p>
<p>program.................................................................................................................44</p>
<p>7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet............................................................46</p>
<p>8.1 Konsumentprisutveckling........................................................................................50</p>
<p>9.1 Hushållens disponibla inkomst och konsumtionsutgifter....................................53</p>
<p>9.2 Hushållens förmögenhetskvot................................................................................53</p>
<p>9.3 Hushållens sparande och skuldsättning..................................................................54</p>
<p>10.1 Investeringar som andel av BNP...........................................................................56</p>
<p>10.2 Kapitalkvoten i industrin.......................................................................................57</p>
<p>10.3 Fastighetsprisstatistik.............................................................................................57</p>
<p>10.4 Antal outhyrda respektive påbörjade lägenheter..................................................59</p>
<p>11.1 Kommunsektorns konsumtionsutgifter...............................................................69</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Svensk ekonomi</p>
<p>Förord</p>
<p>I denna bilaga till 2000 års ekonomiska vårpro-<br>position görs en bedömning av den internatio-<br>nella och den svenska ekonomins utveckling<br>t.o.m. år 2003.</p>
<p>Bedömningen baseras på underlag från Statis-<br>tiska centralbyrån (SCB), OECD och Kon-<br>junkturinstitutet (Kl). Ansvaret för bedömning-<br>arna åvilar dock helt Finansdepartementet.</p>
<p>Beräkningarna har gjorts med stöd av Kon-<br>junkturinstitutets modell KOSMOS och är be-<br>tingad av att ett antal förutsättningar är uppfyll-<br>da.</p>
<p>För beräkningarna av volymutvecklingen har<br>år 1998 använts som fast basår i prognosen fram<br>t.o.m. 2003.</p>
<p>Ansvarig för bilagan är departementsrådet<br>Mats Dillén. Beräkningarna baseras på informa-<br>tion t.o.m. 6 april 2000.</p>
<p>Enligt de preliminära nationalräkenskaperna<br>ökade BNP förra året med 3,8 %, vilket låg i linje<br>med bedömningen i budgetpropositionen. En<br>stark sysselsättningsutveckling, en kraftig för-<br>mögenhetstillväxt i hushållssektorn och bety-<br>dande exportframgångar inom teleproduktom-<br>rådet är de enskilt viktigaste förklaringarna till<br>den goda tillväxten. Hushållens konsumtionsut-<br>gifter steg med drygt 4 %, där en mycket kraftig<br>ökning av hushållens inköp av varaktiga kon-<br>sumtionsvaror bidrog till uppgången. Exporten<br>steg med ca 5 % varav största delen förklaras av<br>att exporten av teleprodukter ökade med 30 %.<br>Konjunkturläget inom andra exportnäringar var<br>dock generellt sett svagt.</p>
<p>1 Inledning</p>
<h2>1.1 Sammanfattning</h2>
<p>Den svenska ekonomin fortsätter att uppvisa en<br>mycket gynnsam utveckling med hög tillväxt och<br>måttliga prisökningar. Tillväxten i bruttonatio-<br>nalprodukten (BNP) väntas uppgå till knappt<br>4 % i år och till ca 3 % år 2001. Exportutsikterna<br>är särskilt fördelaktiga i år eftersom såväl Förenta<br>staterna som ekonomierna i EU-området är inne<br>i starka konjunkturfaser. Hushållens konsum-<br>tionsutgifter fortsätter att stiga i snabb takt,<br>bland annat till följd av hushållens starka förmö-<br>genhetsställning. Den öppna arbetslösheten be-<br>räknas understiga 4 % nästa år och sysselsätt-<br>ningen fortsätter att öka i god takt under 2000<br>och 2001. Till följd av den gynnsamma utveck-<br>lingen i ekonomin förbättras de offentliga finan-<br>serna och de beräknade överskotten överstiger<br>kraftigt de målsatta nivåerna.</p>
<p>Diagram 1.1 BNP-utveckling</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-24.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Åren 1998 och 1999 var återhämtningen på ar-<br>betsmarknaden den viktigaste drivkraften bakom<br>tillväxten. Det fortsatta konjunkturförloppet<br>ändrar nu gradvis karaktär mot en mer export-<br>ledd uppgång. Produktivitetstillväxten väntas<br>därför stiga. Under inledningen av detta år har<br>KEs industribarometer och SCB:s statistik över<br>orderingången indikerat en fortsatt förstärkning<br>och breddning av industrikonjunkturen. Den<br>positiva konsumtionsutvecklingen i hushålls-<br>sektorn väntas fortgå. Hushållens tillförsikt inför<br>framtiden ligger på historiskt höga nivåer och<br>den fördelaktiga inkomst- och förmögenhetsut-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>vecklingen stimulerar konsumtionen. Hushållens<br>disponibla inkomster steg mellan 1998 och 1999<br>med drygt 3 % i reala termer och den finansiella<br>nettoförmögenheten ökade till följd av börsupp-<br>gången med, uppskattningsvis, åtminstone 400<br>miljarder kronor. Investeringstillväxten är fort-<br>satt stark. I de delar av näringslivet där investe-<br>ringsvolymerna redan nu är höga väntas dock en<br>viss avmattning. Företagen inom industri och va-<br>ruhandel är generellt sett nöjda med sin lagersi-<br>tuation. Sammantaget bedöms tillväxten under år</p>
<p>2000 och 2001 vara välbalanserad genom att såväl<br>exporten som den inhemska efterfrågan ger be-<br>tydande bidrag till tillväxten, vilket minskar ris-<br>kerna för överhettning.</p>
<p>De senaste årens tillväxt har kunnat ske utan<br>att några generella tecken på bristsituationer på<br>arbetsmarknaden har gjort sig gällande. Trots att<br>sysselsättningen 1999 ökade med drygt 2 % be-<br>gränsades löneökningstakten, enligt preliminära<br>siffror, till ca 3,5 %. Under föregående och inne-<br>varande år har inflationen ökat. Detta förklaras i<br>huvudsak av att oljepriset har stigit från ca 10<br>dollar per fat i början av föregående år till drygt<br>25 dollar per fat i början av innevarande år. Ren-<br>sat för oljeprisets inverkan på prisutvecklingen är<br>inflationstrycket fortfarande lågt. Den kraftiga<br>produktionsuppgången i år och nästa år medför<br>emellertid att resursutnyttjandet i den svenska<br>ekonomin ökar i hög takt. Situationen på ar-<br>betsmarknaden kan därmed förändras snabbt.<br>Det är idag mycket svårt att förutse om och när<br>det riskerar att uppkomma generella bristsitua-<br>tioner på arbetsmarknaden och flaskhalsar i pro-<br>duktionen, som hotar en stabil prisutveckling.<br>Ett särskilt osäkerhetsmoment i bedömningen är</p>
<p>2001 års avtalsrörelse som kommer att genomfö-<br>ras i en ekonomisk situation med lägre arbetslös-<br>het och högre sysselsättningsgrad än förhållan-<br>dena vid 1995 års och 1998 års avtalsrörelser. De<br>goda reallöneökningama de senaste åren och det<br>starka förtroendet för en inflationsutveckling i<br>linje med inflationsmålet är emellertid faktorer<br>som bör verka dämpande på lönekraven. För att<br>undvika att den samlade ekonomiska politiken<br>läggs om i en åtstramande riktning är det centralt<br>att de avtalsmässiga löneökningarna begränsas<br>och att löneglidningen hålls tillbaka. En viktig<br>förutsättning för prognosen är att de totala lö-<br>nerna ökar med 3,5 % per år.</p>
<p>De internationella konjunkturutsikterna har<br>förstärkts under de senaste månaderna. I Förenta<br>staterna har en uppgång i produktivitetstillväxten</p>
<p>ytterligare förlängt den nio år långa perioden av<br>hög tillväxt, och någon omedelbar avmattning är<br>inte i sikte. EU-området är inne i en till synes<br>stabil återhämtningsfas med stigande exporttill-<br>växt, expansiva monetära förhållanden och histo-<br>riskt sett hög optimism inför framtiden bland<br>hushåll och företag. I Japan är utsikterna fortsatt<br>osäkra och ännu syns inga tecken på en varaktig<br>återhämtning.</p>
<p>De gradvis förbättrade tillväxtutsikterna och<br>den därmed sammanhörande risken för stigande<br>inflation har inneburit att det allmänna ränteläget<br>i EU-området och i Förenta staterna har justerats<br>uppåt i förhållande till de bottennivåer som rådde<br>under våren och sommaren 1999. I Sverige och i<br>euroområdet lades penningpolitiken i november<br>om i en mindre expansiv riktning. I takt med att<br>det relativa konjunkturläget i euroområdet för-<br>bättras antas euron stärkas mot dollarn. Den<br>svenska kronan väntas på sikt stärkas till 118, i<br>termer av det handelsvägda TCW-indexet.</p>
<p>Under 1999 drabbades Sveriges traditionella<br>exportsektorer relativt hårt av den internationella<br>konjunkturförsvagning som följde i Asienkrisens<br>spår. Därutöver dämpades industriproduktionen<br>av att industriinvesteringarna stagnerade samt en<br>lageranpassning. De höga förväntade tillväxttalen<br>i år i Förenta staterna och i EU-området stärker<br>världsmarknadstillväxten för svenska exportva-<br>ror. Konjunkturomslaget är redan tydligt i den<br>cykliska basindustrin och orderingången för te-<br>leprodukter ligger på en mycket hög nivå. Ex-<br>porten förutses därför växa på bred front i år och<br>nästa år. Inom teleproduktindustrin antas en ex-<br>porttillväxt i år och nästa år på i storleksordning-<br>en 20 % per år. Den goda industrikonjunkturen<br>kommer att medföra ökade investeringsvolymer<br>i industrin. Kapitalbildningen i övrigt näringsliv<br>har varit mycket omfattande under 1998 och<br>1999 och den utvecklingen väntas fortsätta.</p>
<p>Aven de inhemska delarna av ekonomin fort-<br>sätter att utvecklas väl i år och nästa år. Den sti-<br>gande sysselsättningen är genom sina effekter på<br>inkomsterna en viktig förklaring till konsum-<br>tionsuppgången i såväl kommun- som hushålls-<br>sektorn. Därtill inverkar hushållens kraftigt för-<br>bättrade förmögenhetställning positivt på kon-<br>sumtionsbenägenheten. En faktor som möjligen<br>kan verka dämpande på konsumtionstillväxten<br>framöver är att hushållen sannolikt börjar närma<br>sig mättnadsnivåer för vissa varaktiga konsum-<br>tionsvaror.</p>
<p>Efter att ha vuxit mycket starkt under första<br>halvåret 1999 mattades sysselsättningen något</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>under det andra halvåret. Under de senaste må-<br>naderna har emellertid antalet nyanmälda lediga<br>platser ökat kraftigt, vilket tillsammans med det<br>gynnsamma efterfrågeläget indikerar att syssel-<br>sättningen även under loppet av detta år kommer<br>att öka i god takt. Trots den stigande sysselsätt-<br>ningen under 1999 och under inledningen av</p>
<p>2000 låg den öppna arbetslösheten i februari en-<br>dast något lägre än ett år tidigare. Detta beror i<br>huvudsak på en betydande nedgång i antalet per-<br>soner i arbetsmarknadspolitiska program och en<br>därmed sammanhörande ökning av arbetsutbu-<br>det. Under loppet av innevarande år bedöms så-<br>väl sysselsättningen som utvecklingen av antalet<br>deltagare i arbetsmarknadspolitiska program bi-<br>dra till att den öppna arbetslösheten minskar i<br>relativt snabb takt. I slutet av året bedöms den<br>öppna arbetslösheten ligga kring 4 %.</p>
<p>Det långsiktiga målet för de offentliga finans-<br>erna är ett överskott på 2 % i genomsnitt över en<br>konjunkturcykel. Ett uppfyllande av målet bidrar<br>till att frigöra ett finansiellt utrymme när den<br>demografiska utvecklingen under kommande<br>decennier leder till ökade resurskrav. Den goda<br>ekonomiska utvecklingen har medfört att över-<br>skottet i de offentliga finanserna i år väntas upp-<br>gå till 2,8 % som andel av BNP, vilket överträffar<br>bedömningen i budgetpropositionen med 0,7<br>procentenheter. Vid hittills beslutade och före-<br>slagna regler väntas de offentliga finanserna år</p>
<p>2001 visa ett överskott på 3,2 %. Det finansiella<br>sparandet skulle därmed ligga 27 miljarder kro-<br>nor över målet. På kort sikt måste finanspoliti-<br>ken anpassas till stabiliseringspolitiska ställ-<br>ningstaganden. Med hänsyn tagen till att<br>osäkerheten är stor beträffande den långsiktigt<br>hållbara produktionsförmågan i svensk ekonomi,<br>återkommer regeringen i höstens budgetpropo-<br>sition med preciseringar av hur överskottet skall<br>disponeras. I beräkningarna av den offentliga<br>sektorns ränteutgifter och av statsskulden har<br>emellertid utrymmet beräkningstekniskt över-<br>förts till hushållen. Överföringens beräknings-<br>tekniska karaktär skall dock understrykas. Några<br>ställningstaganden finns inte till om det över-<br>skjutande överskottet skall användas till refor-<br>mer, eller om det skall användas till amorteringar<br>av statsskulden. I kapitel 12 illustreras en alter-<br>nativ utveckling där överskottsmålet måste höjas,<br>vilket starkt begränsar reformutrymmet.</p>
<p>Aven år 2002 och 2003 överstiger det offentli-<br>ga sparandet målet om överskott motsvarande<br>2 % av BNP. Dessa överskjutande medel har be-<br>räkningstekniskt tillförts hushållen.</p>
<p>Tabell 1.1 Finanspolitikens inriktning</p>
<p>Förändring av justerat primärt sparande</p>
<p>Procent av BNP</p>
<p>1999 2000 2001 2002 2003</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Före beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Efter beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Finanspolitikens inriktning uppskattas med för-<br>ändringen i den offentliga sektorns primära spa-<br>rande, där sparandet har justerats för bland annat<br>konjunkturens inverkan på de offentliga finans-<br>erna. Som framgår av tabell 1.1 bedöms finans-<br>politiken före beräkningstekniska överföringar<br>vara restriktiv samtliga år under perioden 2001-<br>2003. Efter beräkningstekniska överföringar till<br>hushållen bedöms emellertid finanspolitiken<br>nästa år bli starkt expansiv, neutral år 2002 och<br>expansiv år 2003. För detaljer avseende beräk-<br>ningen av finanspolitikens inriktning hänvisas till<br>kapitel 11.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld (Maastrichtskulden) fortsätter att minska<br>och förväntas i år understiga 60 % av BNP. Årets<br>minskning beror dels på det positiva finansiella<br>sparandet, dels på förväntade försäljningar av<br>statens aktieinnehav. Den gynnsamma utveck-<br>lingen av de offentliga finanserna medför att den<br>offentliga sektorns nettoskuld är utraderad år</p>
<p>2002.</p>
<p>En central fråga är vilken tillväxt och syssel-<br>sättningsutveckling den svenska ekonomin tål<br>utan att inflationen utvecklas på ett sätt som är<br>oförenligt med Riksbankens inflationsmål. Ris-<br>ken för överhettning bedöms inte vara överhäng-<br>ande för tillfället. Inflationen är fortfarande låg<br>och inflationsförväntningarna för de närmaste<br>åren ligger i linje med inflationsmålet. Det finns<br>heller inga tecken på att löneökningarna accelere-<br>rar. Kapacitetsutnyttjandet förefaller vara lågt.</p>
<p>Även om det i dagsläget inte finns någon<br>omedelbar risk för en generell överhettning finns<br>det ändå vissa begynnande bristsituationer: in-<br>flationsförväntningarna har stigit, bristen på ar-<br>betskraft har ökat något i vissa sektorer och en<br>relativt stor andel av företagen uppger, enligt en-<br>kätsvar till AMS och SAF, att rekryterings-<br>problem har försvårat en expansion.</p>
<p>I förhållande till den prognos som gjordes i<br>budgetpropositionen har nivån på bruttonatio-<br>nalprodukten 2001 reviderats upp med sam-<br>mantaget 1,7 % för åren 1999-2001. Denna upp-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>revidering beror i huvudsak på att produktivite-<br>ten nu bedöms utvecklas betydligt bättre och att<br>medelarbetstiden 2001 i föreliggande prognos är<br>något högre än vad som antogs i budgetproposi-<br>tionen. Sysselsättningsgraden år 2001 ligger där-<br>emot på samma nivå som tidigare. Förklaringen<br>till den förväntade produktivitetsökningen ligger<br>bland annat i ett relativt kraftigt omslag i in-<br>dustrikonjunkturen där den svenska exportin-<br>dustrin gynnas av såväl det starka internationella<br>konjunkturläget som de goda marknadsutsikter-<br>na inom teleproduktområdet. Att tillväxten nu<br>förväntas bli högre än tidigare antagits innebär<br>därför inte nödvändigtvis att överhettningsris-<br>kerna har tilltagit. Den sammantagna bedöm-<br>ningen är dock att resursläget år 2001 är an-<br>strängt och att den svenska ekonomin då är i ett<br>milt överhettningsläge.</p>
<p>För att belysa osäkerheten i denna bedömning<br>redovisas tre olika tänkbara utvecklingsbanor för<br>den svenska ekonomin från år 2001 och framåt. I<br>basscenariot, som är det mest genomarbetade<br>och som ligger till grund för resterande kapitel<br>och för budgetberäkningarna, är utgångspunkten<br>att ekonomin befinner sig i ett milt överhett-<br>ningsläge 2001 och att anpassning sedan sker så<br>att ekonomin är i balans år 2003. Mellan 2001<br>och 2003 minskar antalet platser i kunskapslyftet<br>i betydande omfattning. Därmed frigörs arbets-<br>kraft och sysselsättningen kan öka utan att det<br>uppstår överhettningstendenser. På kort sikt sti-<br>ger den öppna arbetslösheten något eftersom<br>hela minskningen i kunskapslyftet inte fullt ut<br>motsvaras av en högre sysselsättning. Med hän-<br>syn tagen till såväl läget år 2001 som minskning-<br>en av kunskapslyftet uppgår BNP-tillväxten i<br>baskalkylen till 2,0 % år 2002 och till 2,0 % år</p>
<p>2003.</p>
<p>I kapitel 12 diskuteras också ytterligare två<br>scenarier. Den grundläggande skillnaden mellan<br>de tre alternativen är i vilken mån det finns lediga<br>resurser i ekonomin som kan tas i anspråk utan<br>att det uppstår inflationsdrivande flaskhalsar.</p>
<p>I ett ”högtillväxtscenario” antas arbetsmark-<br>naden fungera bättre än i basscenariot genom att<br>personer som är utanför arbetskraften, t.ex. i<br>kunskapslyftet eller i arbetsmarknadspolitiska<br>program, i högre utsträckning söker sig ut på ar-<br>betsmarknaden och blir sysselsatta. Ett sätt att<br>uppnå detta kan vara att i hög grad anpassa olika<br>utbildningsinsatser till arbetskraftsefterfrågan.<br>Sysselsättningsgraden kan i detta scenario fort-<br>sätta att öka fram till 2003 och tillväxten kan<br>överstiga den trendmässiga tillväxttakten utan att</p>
<p>det uppstår några tendenser till överhettning. I<br>högtillväxtscenariot följer den ekonomiska ut-<br>vecklingen en bana som gör det möjligt att sam-<br>tidigt ha en öppen arbetslöshet som år 2004 lig-<br>ger under 4 % och en sysselsättningsgrad för<br>reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år som lig-<br>ger på 80 %.</p>
<p>I ett ”överhettningsscenario” antas arbets-<br>marknaden och lönebildningen fungera sämre än<br>i baskalkylen. Lönerna ökar år 2001 med 5 % i<br>istället för baskalkylens 3,5 %. Hushållens kon-<br>sumtion ökar initialt snabbare än i baskalkylen<br>genom högre löner och inkomster medan ex-<br>portföretagens konkurrenskraft urholkas. Höga<br>löneökningar och något högre konsumtionstill-<br>växt i jämförelse med baskalkylen leder till att<br>inflationen stiger. Penningpolitiken läggs om i<br>restriktiv riktning och saldomålet för de offentli-<br>ga finanserna skärps. Därmed dämpas den sam-<br>lade efterfrågan. Resultatet blir att den svenska<br>ekonomin växer långsammare än i basscenariot<br>2002 och 2003. Den öppna arbetslösheten ligger<br>kring 5 % år 2003 och sysselsättningsmålet år<br>2004 är knappast möjligt att uppnå.</p>
<h2>1.2 Utvecklingen inom olika områden</h2>
<p>Den internationella utvecklingen</p>
<p>År 2000 förutspås bli ett mycket bra år för värld-<br>sekonomin. Den globala tillväxten väntas stiga<br>från 3,2 % år 1999 till 3,9 % i år och till 3,8 %<br>nästa år samtidigt som inflationstrycket bedöms<br>vara relativt måttligt. För ett stort antal länder är<br>konjunkturutsikterna gynnsamma. Detta gäller<br>för EU-området, Förenta staterna, de tidigare<br>krisdrabbade länderna i Sydostasien och Latin-<br>amerika. Ett undantag från denna positiva ut-<br>veckling i världsekonomin är Japan där tillväxtut-<br>sikterna fortfarande är dystra.</p>
<p>I euroområdet är återhämtningen efter kon-<br>junkturavmattningen i slutet av 1998 nu tydlig i<br>tillväxtsiffrorna för det andra halvåret 1999. In-<br>dikatorer över hushållens och företagens förtro-<br>ende visar att framtidsoptimismen är stark. En<br>viktig förklaring till att hushållens tillförsikt in-<br>för framtiden ligger på historiska toppnivåer är<br>att arbetslösheten kontinuerligt har minskat se-<br>dan 1997 och väntas fortsätta att minska under<br>prognosperioden. De monetära förhållandena<br>måste betecknas som expansiva även om en icke<br>obetydlig uppgång i de långa räntorna har ägt<br>rum sedan i somras. Tillväxten bedöms uppgå till</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>ca 3 % både i år och nästa år. Under 1999 var till-<br>växtskillnaderna mellan olika euroländer förhål-<br>landevis stora. I och med att konjunkturför-<br>stärkningen förväntas bli relativt kraftig i Italien<br>och Tyskland bedöms dessa skillnader minska<br>något.</p>
<p>Tillväxten i Förenta staterna har under den se-<br>naste fyraårsperioden i genomsnitt legat över<br>4 % och ännu syns inga tydliga tecken på av-<br>mattning. Inflationen har varit relativt låg och<br>den prisuppgång som har noterats beror i stor<br>utsträckning på stigande oljepriser. Produktivi-<br>tetstillväxten har stigit, vilket innebär att eko-<br>nomin kan absorbera högre löneökningar utan<br>att inflationen stiger. Tillväxten beräknas i år<br>uppgå till 3,8 %. Den s.k. mjuklandning som i ett<br>antal år legat i prognoserna utan att sedan för-<br>verkligas förskjuts återigen ett år in i framtiden. I<br>prognosen antas därför att tillväxttakten faller<br>tillbaka något 2001 till 2,7 % och att en sådan<br>anpassning kan ske utan kraftiga räntehöjningar<br>av den amerikanska centralbanken.</p>
<p>En viktig drivkraft bakom de höga tillväxtta-<br>len i Förenta staterna har varit en snabbt stigande<br>sysselsättning. Därmed har arbetslösheten mins-<br>kat från ca 7,5 % i början av 1990-talet till ca 4 %<br>i dagsläget. Utvecklingen riskerar att föra in den<br>amerikanska ekonomin i ett överhettningsläge.<br>Under de senaste åren har emellertid tillväxten i<br>allt högre grad drivits av en snabb ökning av<br>produktiviteten. Debatten om ”den nya ekono-<br>min” handlar bland annat om huruvida produkti-<br>vitetstillväxten varaktigt har ökat till följd av den<br>snabba utvecklingen inom IT-branschen. Att<br>förväntningarna avseende framtida produktion<br>och vinster är högt ställda markeras inte minst av<br>den snabba börsuppgången. Den avgörande osä-<br>kerheten är om den amerikanska ekonomin kla-<br>rar av att uppfylla de högt ställda förväntningar-<br>na. Riskerna hänger därför ihop; en sämre<br>produktivitetstillväxt än förväntat kan leda till<br>kapitalutflöde, dollarförsvagning, börskorrektion<br>och investeringsavmattning. En positiv utveck-<br>ling innebär att den amerikanska ekonomin i<br>stället kan mjuklanda utan att tillväxten sjunker<br>nämnvärt genom att den långsiktiga tillväxttak-<br>ten har ökat. I en negativ utveckling ligger en<br>återgång till en svagare produktivitetstillväxt,<br>fallande börskurser och tilltagande överhett-<br>ningstendenser på arbetsmarknaden. De ekono-<br>miska konsekvenserna av en positiv eller negativ<br>utveckling är inte begränsade till Förenta stater-<br>na utan påverkar hela världsekonomin.</p>
<p>Japan har problem med fallande priser, negativ<br>tillväxt, stigande arbetslöshet och svagt konsu-<br>mentförtroende kombinerat med stora och väx-<br>ande underskott i de offentliga finanserna. För-<br>söken att få till stånd en självbärande tillväxt med<br>expansiv finans- och penningpolitik har hittills<br>misslyckats. Vissa positiva tecken syns på eko-<br>nomins utbudssida där industriproduktionen har<br>återhämtat sig, om än från mycket låga nivåer.<br>Den japanska ekonomin gynnas av att den eko-<br>nomiska aktiviteten har stärkts i övriga Asien. I<br>Japan bedöms tillväxten stanna vid måttliga<br>0,7% i år och 1,2% år 2001.</p>
<p>I Storbritannien, Norge och Danmark, som är<br>viktiga svenska exportmarknader, förutses en<br>återhämtning efter att tillväxten under förra året<br>varit relativt låg. Storbritannien och Danmark<br>har båda legat långt fram i konjunkturcykeln vil-<br>ket har tvingat fram en stram ekonomisk politik.<br>I Danmark förutses en återhämtning av den in-<br>hemska efterfrågan. I Storbritannien väntas en<br>högre exporttillväxt i år och nästa år samtidigt<br>som finanspolitiken läggs om i en något expansiv<br>riktning. I Norge väntas tidigare begränsningar i<br>oljeproduktionen upphöra. Detta förutses ge<br>upphov till ett betydande bidrag från oljeexpor-<br>ten, vilket höjer tillväxten framöver.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.2 Prognosförutsättningar 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP världen<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP EU<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlön i Sverige,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kostnad<sup>1</sup></p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Dollarkurs (SEK)<sup>2</sup></p></td><td>
<p>7,95</p></td><td>
<p>8,26</p></td><td>
<p>8,55</p></td><td>
<p>7,90</p></td><td>
<p>7,20</p></td><td>
<p>6,96</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index<sup>2</sup></p></td><td>
<p>123,2</p></td><td>
<p>124,8</p></td><td>
<p>122,7</p></td><td>
<p>120,4</p></td><td>
<p>118,5</p></td><td>
<p>118,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tysk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>5,44</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>5,22</p></td><td>
<p>5,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk långränta<sup>3</sup></p></td><td>
<p>4,99</p></td><td>
<p>4,98</p></td><td>
<p>5,70</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>5,47</p></td><td>
<p>5,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svensk kortränta<sup>4</sup></p></td><td>
<p>4,23</p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>4,43</p></td><td>
<p>4,68</p></td><td>
<p>4,60</p></td><td>
<p>4,60</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Årlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Årsgenomsnitt</p>
<p><sup>3</sup>10-års statsobligation, årsgenomsnitt</p>
<p><sup>4</sup> 6-månaders statsskuldsväxel, årsgenomsnitt</p>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Räntor, valutor och inflation</p>
<p>Efter långränteuppgången under det andra halv-<br>året 1999 har 10-årsräntan i euroområdet, i Sveri-<br>ge och i Förenta staterna fallit något under årets<br>inledande månader. Skillnaden mellan svenska<br>och tyska tioårsräntor har gradvis minskat sedan<br>hösten 1999. Det finns flera förhållanden som<br>långsiktigt talar för låga svenska räntor: det allt-</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>mer grundmurade förtroendet för inflations-<br>målet, den låga inflationsbenägenhet som indike-<br>ras av den gynnsamma kombinationen av hög<br>tillväxt och låg inflation och det låga förväntade<br>lånebehovet som är en följd av stabila överskott i<br>de offentliga finanserna och planerade utförsälj-<br>ningar av statliga företag.</p>
<p>För att undvika en överhettningssituation har<br>den amerikanska centralbanken sedan sommaren<br>höjt styrräntan med 1,25 procentenheter till<br>6,0 %. I euroområdet är resursutnyttjandet, och<br>därmed styrräntan, lägre. I takt med de gradvis<br>förbättrade konjunkturutsikterna och de därmed<br>sammanhörande inflationsriskerna har ECB se-<br>dan november lagt om penningpolitiken i en nå-<br>got mindre expansiv riktning.</p>
<p>Den svenska penningpolitiken vägleds av ett<br>inflationsmål. Tack vare det relativt låga resurs-<br>utnyttjandet i utgångsläget och förutsatt att löne-<br>ökningarna begränsas till 3,5 % förväntas den<br>höga tillväxten kunna kombineras med fortsatt<br>måttliga prisökningar. Det mer än fördubblade<br>världmarknadspriset på olja har dock inneburit<br>att inflationstalen ökat. Det direkta bidraget till<br>inflationen enligt KPI av oljeprisuppgången<br>mellan februari 1999 och februari i år uppgår till<br>ca 1 procentenhet. I prognosen antas att oljepri-<br>set gradvis sjunker i förhållande till nivåerna un-<br>der årets inledande månader och ger ett negativt<br>bidrag till inflationen både i år och nästa år. I<br>slutet av innevarande år förutsätts oljepriset ligga<br>på 22 dollar per fat och i slutet av 2001 på 20<br>dollar per fat. Osäkerheten avseende bedöm-<br>ningen av oljepriset är stor. Riskerna är inte en-<br>dast kopplade till de direkta effekterna på infla-<br>tionen utan även till indirekta effekter av<br>stigande oljepriser på produktionskostnader och<br>inflationsförväntningar.</p>
<p>Prisutvecklingen i år och nästa år hålls även<br>tillbaka av att kronan antas förstärkas. Apprecie-<br>ringen förväntas framför allt ske mot dollarn.<br>Kronans kurs mot euron antas ligga kring 8,40 i<br>slutet av detta år och runt 8,70 på sikt, vilken in-<br>nebär en försvagning i förhållande till kursen i<br>dagsläget. Prognosen förutsätter således en grad-<br>vis förstärkning av euron mot dollarn. En sådan<br>utveckling ter sig naturlig dels i förhållande till<br>den förutsedda konjunkturutvecklingen i För-<br>enta staterna respektive euroområdet, dels med<br>tanke på att den amerikanska ekonomin uppvisar<br>stora underskott i bytesbalansen. Med fallande<br>oljepriser, måttliga löneökningar och en appreci-<br>erande krona kommer inflationen att vara låg i år<br>och nästa år. Inflationen enligt Riksbankens mått</p>
<p>UND1X - som exkluderar räntekostnader för<br>egnahemsägare samt effekterna av förändringar i<br>subventioner och skatter från KPI - väntas upp-<br>gå till 1,5 % i slutet av nästa år. Bortsett från olje-<br>prisernas och valutakursens tillfälliga effekter på<br>konsumentpriserna är inflationstrycket något<br>högre. Förutsatt att reporäntan höjs till 4,50 % i<br>slutet av 2000 och till 4,75 % i slutet av nästa år<br>bedöms inflationen på sikt utvecklas i linje med<br>Riksbankens inflationsmål.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.3 Nyckeltal</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, dec-dec</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst<sup>1</sup>-<sup>2</sup></p></td><td>
<p>1.2</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sparkvot (nivä)<sup>2</sup></p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion<sup>1</sup></p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ enhetsarbets-<br>kostnad i industrin<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1.5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1.7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0.4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>4</sup></p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknads-<br>politiska program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad<sup>4</sup></p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans<sup>5</sup></p></td><td>
<p>135</p></td><td>
<p>130</p></td><td>
<p>147</p></td><td>
<p>174</p></td><td>
<p>184</p></td><td>
<p>192</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans<sup>6</sup></p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>före beräknings-<br>teknisk överföring<sup>6</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt överskott<br>efter beräknings-<br>teknisk överföring<sup>6</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Årlig procentuell förändring</p>
<p><sup>2</sup> Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår<br>i hushållssektorn. För år 2001-2003 redovisas utvecklingen inklusive effekter<br>av beräkningsteknisk överföring.</p>
<p><sup>3</sup> Andel av arbetskraften</p>
<p><sup>4</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i arbetsmarknads-<br>politiska program, i procent av befolkningen i denna åldersgrupp.</p>
<p><sup>5</sup> Miljarder kronor</p>
<p><sup>6</sup> Procent av BNP</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<p>Inflationen mätt med KPI ökar kraftigt i januari<br>2001 på grund av att fastighetsskatten i progno-<br>sen antas höjas och taxeringsvärdena justeras i<br>enlighet med nu gällande beslut. Detta höjer in-<br>flationen enligt KPI med 0,8 procentenheter och<br>till viss del även UND1X. Regeringen avser att i<br>budgetpropositionen för 2001 återkomma med<br>förslag som begränsar ökningen av skatteuttaget.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Tabell 1.4 Försörjningsbalans</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Ärlig procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td colspan="2">
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>533</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>(1,2)</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga</p></td><td>
<p>154</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-7,4</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>(1,3)</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta bruttoinvesteringar</p></td><td>
<p>327</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringsliv exkl. bostäder</p></td><td>
<p>246</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>(5,4)</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32</p></td><td>
<p>-22,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>-12,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-2,6 (</p></td><td>
<p>-0,4)</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar<sup>1</sup></p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>13,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>10,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1972</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2.0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas volymutvecklingen exklusive denna<br>effekt. Se vidare fördjupningsrutan i kapitel 1.</p>
<p><sup>1</sup> Förändring uttryckt i procent av BNP föregående år.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Försörjningsbalansen</p>
<p>Under 1999 ökade varuexporten med drygt 5 %.<br>Huvuddelen av exportindustrin, däribland den<br>cykliska basindustrin, utvecklades dock svagt. En<br>mycket snabb tillväxt av exporten av telepro-<br>dukter bidrog med ca 4 procentenheter till varu-<br>exportens tillväxt. För stora delar av industrin<br>var exportvolymerna oförändrade eller sjunkan-<br>de.</p>
<p>Omslaget i den internationella konjunkturbil-<br>den innebär att exportutsikterna både i år och<br>nästa år måste betecknas som gynnsamma. Tele-<br>produktindustrin förväntas ge tillväxtbidrag un-<br>der 2000 och 2001 som ligger i samma storleks-<br>ordning som under 1999. Därtill torde<br>återhämtningen av den europeiska industrikon-<br>junkturen innebära en ökad efterfrågan på tradi-<br>tionella svenska exportvaror, bland annat inves-<br>teringsvaror. Även om den förväntade<br>kronförstärkningen i viss utsträckning urholkar<br>konkurrensförmågan bedöms de svenska relativ-<br>priserna i utgångsläget vara tillräckligt gynn-<br>samma för att svenska företag skall fortsätta att<br>vinna marknadsandelar. Sammantaget innebär<br>detta att den svenska varuexporten i år väntas<br>öka med 8,2 % och med 7,1 % nästa år. Sverige<br>beräknas därmed ta marknadsandelar.</p>
<p>En viktig förklaring till detta är de förväntade<br>fortsatta exportframgångarna inom teleproduk-<br>tområdet. Under de senaste 6 åren har exporten<br>från denna sektor vuxit med i genomsnitt 35 %<br>per år. Branschens andel av exporten har under<br>motsvarande period ökat från drygt 5 % av varu-</p>
<p>exporten till drygt 15 %. Teleproduktindustrins<br>växande betydelse för svensk export samt osä-<br>kerheten om utvecklingen inom detta område<br>och branschens konkurrenskraft utgör en bety-<br>dande risk i prognosen.</p>
<p>Efter att ha ökat med 10 % per år 1997 och<br>1998 sjönk varuimporttillväxten till drygt 4 % år<br>1999. Detta kan synas vara något förvånande<br>med tanke på att BNP-tillväxten var avsevärt<br>högre 1999 än under de föregående två åren.<br>Förklaringen till detta är att efterfrågekompo-<br>nenter med högt importinnehåll, exempelvis in-<br>dustrilager och maskininvesteringar, utvecklades<br>svagt 1999. Därtill bidrog en kraftig minskning<br>av importen av datorer.</p>
<p>I år tar importtillväxten fart i takt med att ef-<br>terfrågans importinnehåll normaliseras i förhål-<br>lande till 1999. Nästa år kan vissa bristsituationer<br>inom industrin uppträda. Detta kan leda till att<br>importen växer snabbare än eljest. Den totala va-<br>ruimporten beräknas uppgå till 7,4 % år 2000 och<br>till 6,7% år 2001.</p>
<p>Tjänstenettot, dvs. skillnaden mellan tjänste-<br>export och tjänsteimport, gav 1999 ett negativt<br>bidrag på 0,2 procentenheter till BNP-tillväxten.<br>Ett negativt bidrag av samma storleksordning<br>väntas även i år och nästa år. Det beror bl.a. på<br>att nettot av den import och export som uppstår<br>i samband med turism och affärsresande under<br>ett antal år har uppvisat en tydligt negativ trend.</p>
<p>Bruttoinvesteringarna väntas fortsätta visa<br>höga tillväxttal under de kommande åren. Till<br>följd av att den internationella konjunkturav-</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>mattningen drabbade investeringstunga delar av<br>den svenska industrin, var investeringarna oför-<br>ändrade i denna sektor förra året. I år väntas in-<br>dustriproduktionen stiga med 6 %. Den befintli-<br>ga kapitalstocken bedöms också vara relativt låg i<br>förhållande till produktionen. Industriinveste-<br>ringarna bedöms därför öka med ca 5 % i år.<br>Med sedvanlig eftersläpning i förhållande till en<br>internationell konjunkturuppgång väntas till-<br>växten i industriinvesteringarna öka ytterligare<br>nästa år.</p>
<p>Investeringarna i övrigt näringsliv har under<br>ett antal år uppvisat mycket höga tillväxttal. Den<br>expansiva tjänstesektorn och omställningsarbete<br>inför millennieskiftet i bl.a. finanssektorn bidrog<br>till de höga investeringsnivåerna i fjol. Det fort-<br>satt goda konjunkturläget i tjänstesektorn och<br>ledande indikatorer tyder på en betydande in-<br>vesteringstillväxt också i år och nästa år. Detta<br>gäller i synnerhet inom fastighetsverksamhet i<br>storstadsregionerna och inom varuhandel. Den<br>av regeringen nyligen föreslagna satsningen på<br>bredband stärker investeringstillväxten ytterliga-<br>re. Investeringstillväxten i övrigt näringsliv vän-<br>tas uppgå till 6,1 % i år och till 4,4% år 2001.<br>Nedgången i investeringstillväxten i övrigt nä-<br>ringsliv skall ses i ljuset av att investeringsvoly-<br>merna nu är så höga att även en oförändrad in-<br>vesteringsnivå innebär en avsevärd utbyggnad av<br>kapaciteten.</p>
<p>Under föregående år steg bostadsbyggandet<br>med 25 % jämfört med året innan. Trots att för-<br>utsättningarna för en fortsatt kraftig uppgång är<br>goda, i form av t.ex. låga räntor och stark tillväxt<br>i hushållens inkomster, finns det tecken på att<br>återhämtningen går långsamt: antalet påbörjade<br>lägenheter utvecklades svagt under slutet av förra<br>året, orderingången till småhusfabrikanter stag-<br>nerade och utbudsrestriktioner i form av brist på<br>planerad tomtmark gör sig gällande i de expansi-<br>va storstadsregionerna. Bostadsinvesteringarna<br>förutses stiga med drygt 10 % både i år och nästa<br>år. Investeringsvolymen i utgångsläget är dock så<br>låg att tillväxttal i denna storleksordning innebär<br>att bostadsbristen i expansiva områden består.</p>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter steg 1999<br>med 4,1 %. De faktorer som underbyggde kon-<br>sumtionsuppgången 1999 - sysselsättningstill-<br>växt, snabbt växande disponibelinkomster och en<br>kraftig förmögenhetsuppbyggnad - bedöms ut-<br>göra viktiga drivkrafter bakom en fortsatt stark<br>tillväxt av hushållens konsumtionsutgifter. Kon-<br>sumtionen beräknas därför öka med ca 4 % i år<br>(bortsett från effekten av Svenska kyrkans över-<br></p>
<p>föring till hushållssektorn, se fördjupningsrutan i<br>detta kapitel) och med knappt 3 % nästa år.</p>
<p>Till följd av den goda utvecklingen på aktie-<br>marknaderna i Sverige och i omvärlden samt sti-<br>gande småhuspriser, ökade hushållens förmö-<br>genhet mycket kraftigt förra året. Den finansiella<br>nettoförmögenheten bedöms ha ökat med drygt<br>30 %, eller med över 400 miljarder kronor under<br>1999. I prognosen antas att börsutvecklingen nu<br>går in i en lugnare fas med måttligt stigande kur-<br>ser. Därtill kommer svårigheten att korrekt be-<br>döma den historiska förmögenhetstillväxtens<br>effekter på den framtida konsumtionen. Från te-<br>oretiska utgångspunkter kan man hävda att kon-<br>sumtionsutrymmet har ökat med ett belopp<br>motsvarande den reala avkastning som en för-<br>mögenhetsökning i storleksordningen 400 mil-<br>jarder kronor årligen genererar. Till viss del fång-<br>as denna ökade avkastning upp i disponibel-<br>inkomsterna. Samtidigt är det uppenbart att det<br>finns andra förhållanden som också påverkar<br>konsumtionen, exempelvis hushållens förvänt-<br>ningar om den fortsatta förmögenhetstillväxten,<br>möjligheterna och incitamenten att likvidisera<br>tillgångar, avvikelse i förhållande till hushållens<br>önskade förmögenhetsnivå och det sätt på vilket<br>förmögenhetsuppgången är fördelad mellan hus-<br>håll med olika konsumtionsbenägenhet. Efter-<br>som de senaste årens förmögenhetsuppbyggnad<br>är exceptionell i ett historiskt perspektiv är det<br>svårt att på empirisk grund fastställa hur kon-<br>sumtionen påverkas. I prognosen ligger en tydlig<br>men relativt måttlig förmögenhetseffekt, som<br>grundar sig på ett antagande om ett långsiktigt<br>beteende hos hushållen.</p>
<p>Under åren 2001-2003 överstiger överskotten</p>
<p>1 de offentliga finanserna den målsatta nivån om</p>
<p>2 % av BNP. Överskotten torde öka hushållens<br>tilltro till svensk ekonomi. Dessutom är det rim-<br>ligt att anta att hushållen får ta del av detta över-<br>skjutande överskott och planerar sin konsumtion<br>därefter (även om det är osäkert i vilken ut-<br>sträckning och i vilken form överskotten kom-<br>mer hushållen till godo). Beräkningstekniskt har<br>överskott i de offentliga finanserna utöver 2 % av<br>BNP för åren 2001-2003 överförts till hushållen.<br>I tabell 1.3 redovisas således utvecklingen för<br>sparkvot och disponibelinkomst inklusive denna<br>överföring.</p>
<p>Sparkvoten bedöms i år vara lägre än vad som<br>förefaller vara rimligt på medellång sikt. En vik-<br>tig anledning till att hushållen varken 1999 eller i<br>år tycks anpassa sitt konsumtionsbeteende så att<br>sparkvoten stiger är den gynnsamma förmögen-<br></p>
<p>14</p>
<p>hetsutvecklingen som dels ökar konsumtionsut-<br>rymmet, dels bidrar till lägre disponibelinkoms-<br>ter genom att hushållens reavinstskatter ökar.<br>Själva reavinsten påverkar per definition dock<br>inte den disponibla inkomsten. En utgångspunkt<br>för konsumtionsprognosen är att de realiserade<br>beräkningstekniska överföringarna är så pass sto-<br>ra att sparkvoten år 2003 ligger högre än år 2000.</p>
<p>De statliga konsumtionsutgifterna, som svarar<br>för en fjärdedel av statens utgifter, varierar tämli-<br>gen kraftigt mellan åren bl.a. på grund av för-<br>svarsinköp. Dessutom är nationalräkenskapernas<br>preliminära utfall mycket osäkra och genomgår<br>ofta stora revideringar. Den statliga konsumtio-<br>nen ökade 1999 med 1,1 %. I år beräknas en fort-<br>satt ökning med 1 % och nästa år med 0,5 %.</p>
<p>De kommunala konsumtionsutgifterna steg i<br>reala termer med 2,0 % mellan 1998 och 1999.<br>Bedömningen av hur kommunsektorns kon-<br>sumtionsutgifter utvecklas har gjorts utifrån det<br>ekonomiska utrymme som är tillgängligt under<br>förutsättningen att respektive delsektor skall kla-<br>ra balanskravet. Den kraftiga sysselsättningsupp-<br>gången i ekonomin leder till ökade skatteintäkter<br>för kommunsektorn. En stark utveckling av<br>skatteinkomster och statsbidrag medger en ök-<br>ning av kommunsektorns konsumtionsutgifter<br>med 1,3 % i år och med 0,7 % nästa år, samtidigt<br>som kommunsektorn som helhet beräknas upp-<br>fylla kravet om ekonomisk balans. Om hänsyn<br>tas till överföringen av kyrkan från kommun-<br>sektorn till hushållens ideella organisationer blir<br>utvecklingstakten i år -1,3 %.</p>
<p>Konsumtionsutrymmet för kommunsektorn<br>måste 2002 och 2003 anpassas till en svagare ut-<br>veckling av skatteinkomsterna. Balanskravet be-<br>döms medge en tillväxt av den kommunala kon-<br>sumtionen på ca 0,5 % per år.</p>
<p>Tillväxtens och sparandets sammansättning<br>En stark inhemsk efterfrågan i form av snabbt<br>växande konsumtionsutgifter i hushållssektorn<br>och en god investeringstillväxt i övrigt näringsliv<br>gav betydande bidrag till tillväxten 1999. Netto-<br>exportens bidrag stärkte tillväxten med 0,4 pro-<br>centenheter. I år övergår tillväxten till att bli mer<br>exportdriven. Importen bedöms dock stärkas,<br>bland annat till följd av att föregående års lager-<br>anpassning reducerade importen. Detta innebär<br>att ökningen av bidraget från nettoexporten i<br>förhållande till 1999 blir relativt blygsam. Nästa<br>år förutses en viss avmattning av hushållens kon-<br>sumtionsutgifter, vilken förklarar större delen av<br>minskningen av BNP-tillväxten.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Tabell 1.5 Bidrag till BNP-tillväxt, exklusive överföringen 1<br>av Svenska kyrkan från staten 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentenheter</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens<br>konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga<br>konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta brutto-<br>investeringar</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,3 ■</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Export</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Import</p></td><td>
<p>-3,7 ■</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Netto utrikeshandel</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bidragen för år 2000 redovisas exklusive effekten av att Svenska kyrkan<br>fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Se vidare fördjupningsrutan i kapitel 1.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Det finansiella sparandet, vilket i stort överens-<br>stämmer med bytesbalansens saldo, väntas visa<br>stora och växande överskott under de komman-<br>de åren. Till grund för denna utveckling ligger<br>kraftiga överskott i handelsbalansen. I år väntas<br>handelsbalansöverskottet uppgå till knappt 150<br>miljarder kronor, vilket motsvarar 7 % av BNP.<br>Underskotten i tjänstebalansen och kapitalav-<br>kastningen reducerar dock bytesbalansöver-<br>skottet som beräknas uppgå till knappt 4 % av<br>BNP under de kommande åren. Aven det reala<br>sparandet växer andelsmässigt i förhållande till<br>BNP. Den goda utvecklingen av hushållens kon-<br>sumtionsutgifter går därför hand i hand med en<br>utveckling där Sveriges bruttosparande växer<br>som andel av BNP. I tabell 1.6 har hela den be-<br>räkningstekniska överföringen lagts på hushållen<br>och därmed stärkt hushållssparandet och i mot-<br>svarande grad försvagat sparandet i den offentli-<br>ga sektorn.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 1.6 Sparandets sammansättning 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent av BNP</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttosparande</p></td><td>
<p>20,0</p></td><td>
<p>18,5</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>20,8</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>21,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt sparande</p></td><td>
<p>16,7</p></td><td>
<p>16,9</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>17,3</p></td><td>
<p>17,5</p></td><td>
<p>17,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fasta investeringar</p></td><td>
<p>15,8</p></td><td>
<p>16,6</p></td><td>
<p>16,8</p></td><td>
<p>17,0</p></td><td>
<p>17,2</p></td><td>
<p>17,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lagerinvesteringar</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentlig sektor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushåll<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företag</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>-1,5</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Efter beräkningsteknisk överföring</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Arbetsmarknaden</p>
<p>Sedan 1997 har sysselsättningen ökat i en mycket<br>snabb takt och totalt sett har ca 150 000 arbets-<br>tillfällen tillkommit mellan 1997 och 1999. Ar-<br>betslösheten har fallit och sysselsättningen har<br>stigit i de flesta län.</p>
<p>I den privata tjänstesektorn, som utgör ca<br>40 % av samtliga sysselsatta, steg sysselsättning-<br>en med hela 110 000 personer mellan 1997 och<br>1999. Uppgången i tjänstesektorn var också rela-<br>tivt kraftig i förhållande till ökningen i tjänste-<br>produktionen. En betydande del av den förvän-<br>tade sysselsättningsökningen antas även i år och<br>nästa år ske i tjänstesektorn. Åren 2000 och 2001<br>bedöms produktionen växa något långsammare<br>än 1999, men produktiviteten beräknas utvecklas<br>starkare. Sammantaget innebär detta att syssel-<br>sättningstillväxten i tjänstesektorn dämpas.<br>Detta är en viktig förklaring till att även syssel-<br>sättningen i ekonomin som helhet ökar något<br>långsammare i år trots att BNP-tillväxten be-<br>döms bli i stort sett densamma. Den totala sys-<br>selsättningsuppgången mellan 1999 och 2001<br>uppskattas till 106 000 personer och sysselsätt-<br>ningsgraden för personer i reguljär sysselsättning<br>mellan 20 och 64 år uppgår därmed till 77,3 % år<br>2001.</p>
<p>Produktivitetstillväxten i industrin, som upp-<br>gick till 3 % förra året, förutses stiga till 5 % i år<br>samtidigt som tillväxttakten för industriproduk-<br>tionen ökar från 4 % till 6 %. Den stigande pro-<br>duktivitetstillväxten är delvis av konjunkturell<br>karaktär. Vid en konjunkturuppgång tas ledig<br>kapacitet i anspråk varpå produktiviteten ökar.<br>En betydande del av produktionsökningen vän-<br>tas ske inom teleproduktsektorn där produkti-<br>vitetstillväxten är mycket hög. Denna produk-<br>tion ger ett betydande bidrag till pro-<br>duktivitetstillväxten inom industrin men skapar<br>relativt få nya arbetstillfällen. I hela ekonomin<br>väntas produktiviteten öka med 2,0 % i år och</p>
<p>1,8 % nästa år, vilket kan jämföras med förra<br>årets produktivitetstillväxt på 0,9 %.</p>
<p>Den öppna arbetslösheten sjönk från 6,5 % år<br>1998 till 5,6 % år 1999. Arbetskraftsutbudet ökar<br>vanligtvis vid en sysselsättningsuppgång. Till-<br>kommande platser i högskolan i år och nästa år<br>begränsar dock utbudsökningen. Den öppna ar-<br>betslösheten förväntas därmed fortsätta att falla i<br>ganska snabb takt och beräknas uppgå till 3,9 %<br>år 2001. I en nyligen publicerad proposition<br>(1999/2000:98) föreslår regeringen införandet av<br>ett nytt arbetsmarknadspolitiskt program, akti-<br>vitetsgarantin, som skall stärka långtidsarbets-</p>
<p>lösas möjligheter att komma tillbaka till den re-<br>guljära arbetsmarknaden. Denna åtgärd syftar,<br>tillsammans med andra åtgärder föreslagna i<br>denna proposition, till att effektivisera arbets-<br>marknaden och därigenom minska den öppna<br>arbetslösheten.</p>
<p>Den offentliga sektorns finanser</p>
<p>Förra året uppgick den offentliga sektorns finan-<br>siella sparande till 37 miljarder kronor eller 1,9 %<br>av BNP. I år förstärks sparandet till 2,8 % av<br>BNP. Därvid sjunker både inkomster och utgif-<br>ter som andel av BNP. I budgetpropositionen<br>beräknades överskottet i det finansiella sparandet<br>2001 ligga marginellt över målet på 2 % av BNP.<br>Genom att den ekonomiska tillväxten nu väntas<br>bli starkare, och därigenom skatteinkomsterna<br>högre, än vad som då beräknades har det finansi-<br>ella sparandet reviderats upp till 3,2 % av BNP<br>för 2001 (före beräkningsteknisk överföring).</p>
<p>Under åren 2002 och 2003 fortsätter de of-<br>fentliga finanserna att förbättras. Detta beror på<br>att utgifterna sjunker som andel av BNP. Över-<br>skotten i de offentliga finanserna fortsätter att<br>stiga i förhållande till BNP och beräknas uppgå<br>till 3,6 % år 2002 och till 4,5 % år 2003. Liksom<br>för år 2001 överförs dock sparandet utöver målet<br>på 2 % av BNP beräkningstekniskt till hushållen.</p>
<p>Tabell 1.7 De offentliga finanserna</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>före överföring</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande<br>efter överföring</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad brutto-<br>skuld efter överföring</p></td><td>
<p>65,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>47,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fördelningen av sparandet mellan staten och ål-<br>derspensionssystemet påverkas under perioden<br>1999 till 2001 av den finansiella infasningen av<br>det reformerade ålderspensionssystemet. När<br>infasningen är över år 2002 beräknas sparandet i<br>pensionssystemet, dvs. AP-fonden och premie-<br>pensionssystemet, uppgå till ca 2,5 % av BNP,<br>medan statens finansiella sparande visar ett un-<br>derskott på ca 0,5 % av BNP (efter beräknings-<br>teknisk överföring). Det är en följd av att pen-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA l</p>
<p>sionsreformen utgör en mycket stor omfördel-<br>ning av sparandet från staten till ålderspensions-<br>systemet. Det innebär att mer än hela det finan-<br>siella överskottsmålet för den samlade offentliga<br>sektorn används för att bygga upp pensionsfon-<br>derna inför den belastning som väntar i framti-<br>den.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-<br>erna uppgick vid utgången av 1999 till 65,5 % av<br>BNP. Som andel av BNP har den konsoliderade<br>skulden sjunkit sedan 1995. I år minskar dess-<br>utom skulden även nominellt med drygt 90 mil-<br>jarder kronor och väntas understiga 60 % av<br>BNP, vilket är referensvärdet för den offentliga<br>skuldsättningen enligt Maastrichtkriteriema.<br>Den kraftiga minskningen beror till stor del på<br>att förväntade försäljningar av statens aktieinne-<br>hav förutses användas till amortering av<br>statsskulden.</p>
<p>Nettoskulden, som är nettot av den offentliga<br>sektorns samtliga finansiella tillgångar och skul-<br>der, sjunker i takt med att den offentliga sektorn<br>visar fortsatta finansiella överskott och till följd<br>av de värdeförändringar som sker på tillgångar<br>och skulder. År 2002 beräknas nettoskulden<br>vändas till en positiv finansiell ställning. Det in-<br>nebär att den offentliga sektorns finansiella till-<br>gångar överstiger skulderna.</p>
<p>17</p>
<p>9 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Överföringen av Svenska kyrkan från kommunsektorn till hushållssektorn</h2>
<p>Den 1 januari i år skildes Svenska kyrkan från<br>staten. I nationalräkenskapstermer innebär detta<br>att kyrkan, som tidigare ingått i kommunsek-<br>torn, kommer att ingå i den sektor som benämns<br>hushållens ideella organisationer från och med<br>redovisningen för år 2000. (Nationalräkenskaper<br>för första kvartalet 2000 publiceras i juni.) Hus-<br>hållens ideella organisationer betraktas bl.a. i<br>konsumtionshänseende som en del av hushålls-<br>sektorn. Alla effekter av överföringen på natio-<br>nalräkenskapernas redovisning är ännu inte helt<br>klarlagda, men i denna prognos har förändringen<br>beaktats så långt det varit möjligt med ledning av<br>preliminära uppgifter. Överföringen påverkar<br>inte BNP men har effekter på fördelningen mel-<br>lan försörjningsbalansens poster. Dessutom på-<br>verkas förädlingsvärden och antal arbetade tim-<br>mar i olika sektorer samt hushållens och den<br>offentliga sektorns finanser. Nedan sammanfat-<br>tas hur överföringen har behandlats i prognosen.</p>
<p>Från och med år 2000 ingår Svenska kyrkans<br>konsumtionsutgifter i hushållens konsumtions-<br>utgifter och inte i de kommunala konsumtions-<br>utgifterna. Kyrkans konsumtionsutgifter upp-<br>gick 1999 till 9950 miljoner kronor, vilket<br>motsvarade ungefär 2,5 % av kommunernas och<br>1 % av hushållens konsumtionsutgifter 1999.<br>Överflyttningen ger en engångseffekt på till-<br>växttalen för dessa bägge poster i försörjnings-<br>balansen för år 2000. Se tabell 1.4.</p>
<p>En del av kyrkornas konsumtionsutgifter som<br>avser vissa prästlöner har hittills hänförts till de<br>statliga konsumtionsutgifterna. I nationalräken-<br>skaperna kommer även denna post att överföras<br>till hushållens konsumtionsutgifter från och med<br>år 2000. Denna överföring har inte beaktats i<br>konsumtionsprognoserna för stat och hushåll.<br></p>
<p>När det gäller redovisningen av antalet syssel-<br>satta har inga överföringar från kommunsektorn<br>eller staten till näringslivet gjorts i prognosen<br>eftersom det ännu inte är klart hur överföringen<br>kommer att hanteras i Statistiska centralbyråns<br>arbetskraftsundersökning.</p>
<p>Svenska kyrkans investeringar redovisas som<br>offentliga myndigheters investeringar t.o.m. år</p>
<p>1999 men därefter som investeringar i övrigt nä-<br>ringsliv, närmare bestämt som investeringar i<br>hushållstjänsteverksamhet. Förändringarna på-<br>verkar inte den totala investeringstillväxten för år</p>
<p>2000 men innebär att tillväxttalet i övrigt nä-<br>ringsliv höjs med 0,5 procentenheter samtidigt<br>som det minskar med närmare 2 procentenheter<br>i de offentliga myndigheterna.</p>
<p>Kyrkoskatten avskaffas. Medlemmar i Svenska<br>kyrkan betalar i stället en medlemsavgift. De som<br>inte är medlemmar betalar en obligatorisk be-<br>gravningsavgift. Kyrkoskattens avskaffande gör<br>att hushållens disponibla inkomst per definition<br>höjs. Både medlemsavgiften i Svenska kyrkan<br>och den obligatoriska begravningsavgiften väntas<br>behandlas på samma sätt som medlemsavgifter i<br>nationalräkenskaperna. Eftersom dessa med-<br>lemsavgifter utgör transaktioner inom en och<br>samma sektor registreras de inte som vare sig in-<br>komster eller utgifter för hushållen. Ett antal in-<br>komst- och utgiftsposter för hushållssektorn på-<br>verkas (se avsnitt 9.1). Effekten på hushålls-<br>sektoms finansiella sparande och nettosparande<br>väntas inte vara av någon nämnvärd storlek.</p>
<p>För den offentliga sektorns finanser innebär<br>omklassificeringen av kyrkan att den offentliga<br>sektorns inkomster, skatter och utgifter reduce-<br>ras med ca Vz procentenhet av BNP.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>2 Internationell utveckling</p>
<p>Utsikterna för världsekonomin under de kom-<br>mande två åren ter sig ljusa. Gynnsamma makro-<br>ekonomiska förutsättningar i form av fortsatt låg<br>inflation och låga räntor har förbättrat förutsätt-<br>ningarna för ökad tillväxt i stora delar av världen.<br>Sammantaget bedöms den globala tillväxten un-<br>der innevarande år uppgå till 3,9 % och till 3,8 %<br>år 2001.</p>
<p>Tillväxten i EU förutses öka från drygt 2 %<br>1999 till ca 3 % både i år och nästa år. Detta är en<br>följd av en starkare efterfrågan i både EU-<br>området och i omvärlden. Utvecklingen under-<br>stödjs bl.a. av gynnsamma monetära förhållan-<br>den, en positiv arbetsmarknadsutveckling och<br>stigande framtidsoptimism hos företag och hus-<br>håll.</p>
<p>Den amerikanska ekonomin har fortsatt att<br>utvecklas starkt. En åtstramning av penningpoli-<br>tiken förutses dock, att tillsammans med högre<br>marknadsräntor och en mer dämpad aktieprisut-<br>veckling, bidra till en gradvis avmattning av<br>konjunkturen. Sammantaget bedöms BNP-<br>tillväxten avta från 4,2 % 1999 till 3,8 % i år och</p>
<p>2,7 % nästa år.</p>
<p>Ännu syns inga tydliga tecken på en varaktig<br>återhämtning i den japanska ekonomin. Den<br>ökade tillväxten under första halvåret 1999 kan<br>till stor del tillskrivas tidigare finanspolitiska sti-<br>mulanspaket. Den privata inhemska efterfrågan<br>är dock fortsatt svag. Utsikterna är således fort-<br>satt osäkra och BNP-tillväxten förutses uppgå till<br>måttliga 0,7 % i år och till ca 1 % nästa år.</p>
<p>Diagram 2.1 BNP-tillväxt i EU, Förenta staterna och Japan</p>
<p>Procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-25.png" style="width:175pt;height:125pt;"/>
<p>Som en följd av en starkare efterfrågan i EU-<br>området och en fortsatt stark utveckling i För-<br>enta staterna förutses världsmarknadstillväxten<br></p>
<p>för svensk export sammantaget utvecklas gynn-<br>samt under prognosperioden. Sammantaget<br>väntas världsmarknadstillväxten för svensk ex-<br>port öka från drygt 5 % 1999 till 8 % i år, för att<br>under nästa år uppgå till drygt 7 %.</p>
<p>Utvecklingen i Förenta staterna utgör den<br>största enskilda riskfaktorn i prognosen. Den<br>fortsatt höga tillväxten kan leda till en högre in-<br>flation och en kraftigare åtstramning av pen-<br>ningpolitiken än vad som nu antas. Den största<br>osäkerheten utgörs av den ansträngda situationen<br>på arbetsmarknaden. Samtidigt kan andra fakto-<br>rer, till exempel en fortsatt stark produktivitets-<br>utveckling, bidra till en högre icke inflationsdri-<br>vande tillväxt än väntat.</p>
<p>Till riskerna i den japanska ekonomin hör den<br>snabbt växande statsskulden som kan komma att<br>pressa upp långräntorna. Avgörande för åter-<br>hämtningen i den japanska ekonomin är emel-<br>lertid att förtroendet bland hushåll och företag<br>återställs.</p>
<p>I EU kan en bättre utveckling än vad som nu<br>förutses samtidigt inte uteslutas, t.ex. som en<br>följd av en starkare utveckling av den inhemska<br>efterfrågan.</p>
<h2>2.1 Utvecklingen i Europa</h2>
<p>Euroområdet</p>
<p>Efter konjunkturavmattningen i slutet av 1998<br>och i inledningen av förra året har en påtaglig<br>förstärkning av konjunkturen skett under det<br>andra halvåret i euroområdet.</p>
<p>Återhämtningen har framförallt drivits av en<br>stark export till omvärlden samtidigt som den<br>inhemska efterfrågan fortsatt att utvecklas gynn-<br>samt. Även i Tyskland och Italien, som kon-<br>junkturmässigt släpat efter, har tydliga tecken på<br>en återhämtning kunnat skönjas.</p>
<p>Den ekonomiska aktiviteten har fortsatt att<br>tillta i inledningen av detta år. Industriproduk-<br>tion och orderingång samt förtroendebarometrar<br>har stärkts påtagligt. Förtroendet inom företags-<br>sektorn i euroområdet uppvisar nu liknande ni-<br>våer som under högkonjunkturåren 1994 och<br>1998.</p>
<p>Samtidigt ligger konsumentförtroendet på<br>högre nivåer än under högkonjunkturen i slutet<br>på 1980-talet respektive i samband med den tys-<br>ka återföreningen i början av 1990-talet.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Diagram 2.2 Företagens och hushållens förtroende i<br>euroområdet</p>
<p>Nettobalans</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-26.png" style="width:173pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: EU-kommissionen</p>
<p>Inflationen i euroområdet har ökat under de se-<br>naste månaderna, efter att under större delen av<br>1999 legat på ca 1 %. Inflationstakten uppgick i<br>februari till 2 %. Framför allt två faktorer förkla-<br>rar denna utveckling: de stigande oljepriserna<br>samt eurons försvagning.</p>
<p>Långräntan i euroområdet som helhet steg<br>kontinuerligt under 1999, men har under den se-<br>naste tiden fallit något till knappt 5,5 %. Efter<br>räntesänkningen i april 1999 till 2,5 % har ECB i<br>flera omgångar höjt styrräntan med sammanlagt<br>1 procentenhet till 3,5 %. Euron försvagades un-<br>der hela 1999, en utveckling som fortsatt under<br>inledningen av detta år. Försvagningen har inte<br>bara skett mot den amerikanska dollarn, utan är<br>också kraftig i effektiva termer.</p>
<p>Som en följd av den stigande inflationen och<br>de stigande inflationsförväntningarna samt<br>eurons utveckling har de reala monetära förhål-<br>landena sannolikt lättat något jämfört med in-<br>ledningen av 1999. Detta bedöms, i kombination<br>med en under prognosperioden neutral, eller<br>möjligen något expansiv finanspolitik, verka sti-<br>mulerande på den ekonomiska aktiviteten fram-<br>för allt i år. Som en följd av gynnsammare kon-<br>junkturutsikter och tilltagande inflation antas<br>styrräntan i euroområdet uppgå till 4 % i slutet<br>av detta år och till 4,25 % i slutet av år 2001.<br>Detta får anses vara en relativt måttlig anpass-<br>ning av penningpolitiken. Samtidigt torde det<br>fortfarande finnas ledig kapacitet i euroområdet<br>som helhet och inflationsförväntningarna är ock-<br>så fortfarande relativt låga.</p>
<p>BNP-tillväxten i euroområdet förutses uppgå<br>till ca 3 % både i år och nästa år. Både den in-<br>hemska efterfrågan och nettoexporten, om än i<br>avtagande grad, förutses bidra till BNP-tillväxten<br></p>
<p>under prognosperioden. Hushållens konsumtion<br>bedöms utvecklas fortsatt starkt som en följd av<br>bl.a. stigande realinkomster och en mer gynnsam<br>arbetsmarknadsutveckling - arbetslösheten vän-<br>tas minska med 1 procentenhet till i genomsnitt<br>ca 9 % år 2001. Den positiva utvecklingen av<br>nettoexporten kan bl.a. hänföras till effekterna av<br>den svaga euron, men också till en allmänt sti-<br>gande efterfrågan i omvärlden, en utveckling<br>som förutses vara särskilt tydlig i år.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 2.1 BNP-tillväxt, KPI och arbetslöshet I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Bruttonationalprodukt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Världen</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3.9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Japan</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tyskland</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Frankrike</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Italien</p></td><td>
<p>1.4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Storbritannien</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norden</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2.9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Danmark</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2.3</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finland</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norge</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
</table>
<p>Konsumentpriser<sup>1</sup></p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1.8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshet, procent av</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>arbetskraften<sup>2</sup></p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>EU</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Euroområdet</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>8,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förenta staterna</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marknadstillväxt,</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bearbetade varor</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> HIKP för EU och KPI för Förenta staterna.</p>
<p><sup>1</sup> ILO-definition för EU och nationell definition för Förenta staterna.<br>Källor: OECD och Finansdepartementet</p>
<p>Skillnaden i tillväxttakt mellan enskilda eurolän-<br>der var påtaglig under 1999. Dessa skillnader<br>förutses minska något under prognosperioden.<br>BNP-tillväxten i Tyskland och Italien förutses i<br>år uppgå till ca 2,7 %, medan tillväxttakten i<br>flertalet övriga euroländer bedöms uppgå till ca</p>
<p>3,5 %. BNP-tillväxten i Irland och Finland be-<br>döms dock vara betydligt högre under hela prog-<br>nosperioden.</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Riskerna i prognosen är relativt små och ba-<br>lanserade. En starkare exportutveckling, delvis<br>som en följd av den fortsatt svaga euron, kan inte<br>uteslutas. En fortsatt gynnsam arbetsmarknads-<br>utveckling kan samtidigt bidra till en starkare ut-<br>veckling av den inhemska efterfrågan än vad som<br>förutses. Samtidigt kan fortsatt stigande oljepri-<br>ser samt en ytterligare försvagning av euron<br>medföra en stramare penningpolitik än vad som<br>nu antas. I några, främst mindre, euroländer syns<br>tecken på överhettning som, framförallt under<br>nästa år, kan utgöra en risk.</p>
<p>Storbritannien, Norge och Danmark</p>
<p>Den förväntade återhämtningen i några av de<br>viktigaste svenska exportmarknaderna utanför<br>euroområdet - Storbritannien, Norge och Dan-<br>mark - har under hösten bekräftats.</p>
<p>I Storbritannien mattades konjunkturen tyd-<br>ligt under vinterhalvåret 1998/99 då bidraget från<br>nettoexporten sjönk kraftigt. Exporten har där-<br>efter gradvis återhämtat sig delvis till följd av en<br>ökad efterfrågan i omvärlden. Hushållens kon-<br>sumtion utgör emellertid fortfarande den vikti-<br>gaste drivkraften bakom tillväxten. Ett stigande<br>inflationstryck, bl.a. till följd av ökande löne-<br>kostnader orsakade av den strama arbetsmark-<br>nadssituationen, i kombination med en något<br>expansiv finanspolitik, antas dock leda till en<br>fortsatt åtstramning av penningpolitiken. Detta<br>bedöms dämpa den inhemska efterfrågan. BNP-<br>tillväxten förutses uppgå till 3 % i år för att där-<br>efter dämpas till 2,5 % 2001.</p>
<p>Efter en lång period av mycket stark ekono-<br>misk utveckling mattades tillväxten i Norge på-<br>tagligt under förra året. Avmattningen kan<br>främst förklaras av att det kraftigt fallande olje-<br>priset under 1998 bidrog till en kraftigt försäm-<br>rad lönsamhet i oljesektorn. Detta påverkade<br>sektorns investeringsplaner för 1999 och framför<br>allt innevarande år negativt. I syfte att medverka<br>till ett högre oljepris skärptes också under våren<br>1999 begränsningarna i oljeproduktionen. Detta<br>resulterade i en kraftig dämpning av investerings-<br>och exportutvecklingen i Norge under förra året.<br>Till följd av att produktionsbegränsningarna<br>upphör i år väntas dock ett betydande tillväxtbi-<br>drag komma från en ökad oljeexport. Samman-<br>taget väntas BNP-tillväxten uppgå till knappt<br>3 % både i år och nästa år.</p>
<p>I Danmark dämpades konjunkturen under<br>förra året till följd av en kraftig avmattning i den<br>inhemska efterfrågan, som i sin tur var en följd<br>av en stramare finanspolitik. Den inhemska ef-<br></p>
<p>terfrågan väntas åter tillta under kommande år.<br>Exportutvecklingen förutses dock, trots en star-<br>kare internationell konjunktur, utvecklas svagt<br>till följd av att lönekostnaderna ökat snabbare än</p>
<p>1 omvärlden. BNP-tillväxten väntas uppgå till ca</p>
<p>2 % både i år och nästa år.</p>
<h2>2.2 Förenta staterna</h2>
<p>Den amerikanska ekonomins styrka har fortsatt<br>att överraska och ännu syns få tecken på en<br>konjunkturavmattning. BNP ökade under 1999<br>med 4,2 % och de flesta indikatorer pekar på en<br>fortsatt stark tillväxt under inledningen av inne-<br>varande år. Liksom tidigare har hushållens kon-<br>sumtion, understödd av en gynnsam sysselsätt-<br>ningsutveckling och stigande aktiepriser, utgjort<br>den främsta drivkraften bakom den starka ut-<br>vecklingen. Den gynsamma utvecklingen i hus-<br>hållens konsumtion har tillsammans med åter-<br>hämtningen inom tillverkningsindustrin också<br>bidragit till en fortsatt hög investeringstakt, inte<br>minst inom IT-sektorn. Arbetslösheten uppgick<br>i februari till 4,1 %.</p>
<p>Trots den höga aktiviteten i ekonomin har<br>prisutvecklingen varit relativt dämpad. Infla-<br>tionstakten ökade i februari till 3,2 %, vilket till<br>stor del kan förklaras av stigande energipriser.<br>Under senare tid har samtidigt vissa tecken på ett<br>allmänt ökat inflationstryck märkts, bl.a. på ar-<br>betsmarknaden och i de tidigare produktions-<br>leden. Hushållens höga konsumtionsbenägenhet<br>återspeglas i ett lågt privat finansiellt sparande<br>och ett historiskt högt bytesbalansunderskott<br>motsvarande drygt 4 % av BNP.</p>
<p>Det stigande inflationstrycket i kombination<br>med den strama situationen på arbetsmarknaden<br>bidrog till att den amerikanska centralbanken i<br>mars höjde styrräntan med 0,25 procentenheter<br>till 6,0 %. Den amerikanska centralbanken antas<br>genomföra ytterligare styrräntehöjningar under<br>innevarande år. Detta bedöms leda till en av-<br>mattning av hushållens konsumtion genom hög-<br>re marknadsräntor och en mer dämpad aktie-<br>prisutveckling. Samtidigt väntas investeringarna<br>utvecklas svagare under de närmaste åren. Ut-<br>över den penningpolitiska åtstramningen förkla-<br>ras detta av stigande arbetskraftskostnader till-<br>sammans med det förhållandevis låga<br>kapacitetsutnyttjandet i industrin, samt en all-<br>män dämpning av den ekonomiska aktiviteten.<br>Nettoexporten väntas ge ett fortsatt negativt bi-</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>drag till BNP-tillväxten under innevarande år,<br>för att därefter ge ett neutralt bidrag under res-<br>ten av prognosperioden. Sammantaget bedöms<br>BNP-tillväxten uppgå till 3,8 % i år och till 2,7 %<br>år 2001.</p>
<p>De flesta bedömare har under senare år kon-<br>sekvent underskattat styrkan i den amerikanska<br>ekonomin och det är svårt att bedöma omfatt-<br>ningen av, och tidpunkten för, en eventuell<br>konjunkturavmattning. En bestående eller lång-<br>varig förändring på ekonomins utbudssida utgör<br>den enskilt viktigaste positiva risken i prognosen.<br>En av de mest centrala frågorna i detta samman-<br>hang är huruvida de senaste årens starka produk-<br>tivitetstillväxt, vilken bl.a. bidragit till det däm-<br>pade inflationstrycket, utgör ett trendbrott eller<br>om cykliska faktorer i första hand kan förklara<br>utvecklingen (se vidare fördjupningsrutan i slutet<br>av detta kapitel). Med en fortsatt stark produkti-<br>vitetstillväxt och en högre potentiell BNP-<br>tillväxt kan den amerikanska ekonomin växa<br>snabbare än prognostiserat, utan att inflationen<br>tar fart.</p>
<p>En utebliven konjunkturavmattning innebär<br>samtidigt att risken för kraftigare styrräntehöj-<br>ningar än vad som nu antas, och därmed ett sva-<br>gare konjunkturförlopp, har ökat under de se-<br>naste månaderna. Detta utgör i kombination<br>med det stora bytesbalansunderskottet, den star-<br>ka dollarn samt de högt värderade aktiepriserna<br>en betydande osäkerhetsfaktor. Den största en-<br>skilda risken i detta sammanhang torde emeller-<br>tid utgöras av kraftigt stigande arbetskraftskost-<br>nader till följd av den ansträngda situationen på<br>arbetsmarknaden. Stigande inflationsförvänt-<br>ningar, t.ex. som ett resultat av det höga oljepri-<br>set, ökar också risken för alltför höga löneök-<br>ningar. Genom att driva upp vinstförväntningar<br>och aktiepriser kan det dessutom inte uteslutas<br>att den gynnsamma produktivitetsutvecklingen<br>på kort sikt bidrar till en fortsatt tillväxt av den<br>inhemska efterfrågan som överstiger ekonomins<br>potential.</p>
<h2>2.3 Utvecklingen i Asien och<br>Latinamerika</h2>
<p>Japan</p>
<p>Utsikterna för den japanska ekonomin är fortsatt<br>osäkra. Tillväxten under de två första kvartalen<br>1999 kan till stor del tillskrivas tidigare finanspo-<br>litiska stimulanspaket. När effekterna från dessa<br></p>
<p>avtog mattades den ekonomiska aktiviteten åter.<br>Under andra halvan av 1999 krympte den ja-<br>panska ekonomin och sammantaget uppvisades<br>endast en svagt positiv tillväxt för 1999.</p>
<p>Det är framför allt en fortsatt svag utveckling<br>av hushållens konsumtion som dämpar den eko-<br>nomiska utvecklingen. Reallönesänkningar och<br>oro för fortsatt hög arbetslöshet till följd av fö-<br>retagsrationaliseringar har bidragit till svagt för-<br>troende bland konsumenterna. Arbetslösheten<br>för helåret 1999 uppgick till 4,7 %, vilket är den<br>högsta nivån på 50 år.</p>
<p>Samtidigt som den inhemska efterfrågan fort-<br>satt att utvecklas svagt är bilden något annorlun-<br>da inom delar av näringslivet. Industriproduk-<br>tionen återhämtade sig under 1999, om än från<br>mycket låga nivåer. Ökningen i industriproduk-<br>tionen är delvis ett resultat av att exporten<br>stärktes under 1999, framförallt beroende på en<br>ökning av efterfrågan i övriga Asien. Företagens<br>vinster har också ökat, delvis till följd av perso-<br>nalneddragningar.</p>
<p>Finanspolitiken väntas vara fortsatt expansiv<br>under 2000. I november presenterade den ja-<br>panska regeringen ytterligare ett nytt stimu-<br>lanspaket som väntas ge effekt på tillväxten från<br>det andra kvartalet innevarande år. Hushållens<br>konsumtion väntas emellertid utvecklas fortsatt<br>svagt under 2000 till följd av ett fortsatt lågt för-<br>troende.</p>
<p>Enligt preliminär statistik föll KPI med 0,3 %<br>1999. Det finns ännu inte några tydliga tecken på<br>att deflationen skall upphöra. Mot bakgrund av<br>den svaga prisutvecklingen förutses Bank of Ja-<br>pan fortsätta med sin nollräntepolitik.</p>
<p>BNP förutses även framöver växa långsamt<br>och tillväxten uppgå till 0,7 % i år och till 1,2 %<br>nästa år. Bland riskerna märks främst den snabbt<br>växande statsskulden som nu tillhör de högsta i<br>OECD-området. Sammantaget skulle detta kun-<br>na leda till att långräntorna pressas upp och ett<br>försämrat förtroende hos hushåll och företag. I<br>ljuset av den fortsatt svaga inhemska efterfrågan<br>är exportutvecklingen, och därmed utvecklingen<br>av yenen, av betydelse för återhämtningen.</p>
<p>Övriga Asien</p>
<p>Tillväxten i övriga Asien har tilltagit betydligt<br>under andra halvan av 1999. Återhämtningen,<br>som hittills delvis drivits av en expansiv ekono-<br>misk politik, ökad export och ett ökat kapitalin-<br>flöde, förstärks nu av en snabbt växande inhemsk<br>privat efterfrågan. BNP-tillväxten var för första<br>gången sedan Asienkrisen positiv i hela regionen</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>under 1999. Sydkoreas ekonomi som uppvisar<br>den snabbaste återhämtningen växte med drygt<br>10 %. För regionen som helhet väntas en BNP-<br>tillväxt på nära 6 % i år och 2001.</p>
<p>Latinamerika</p>
<p>Efter en period med avtagande ekonomisk akti-<br>vitet i Latinamerika - BNP utvecklades negativt i<br>flertalet länder under 1999 - har utsikterna lång-<br>samt ljusnat. Konjunkturutvecklingen skiljer sig<br>emellertid åt mellan länderna och återhämtning-<br>en är i flera fall bräcklig. Priser på råvaror, fram-<br>för allt olja, har stigit under hösten och bidrar<br>positivt till återhämtningen i flera länder. Åter-<br>hämtningen väntas drivas av en ökad inhemsk<br>efterfrågan och av en högre exporttillväxt till<br>följd av starkare global efterfrågan samt försva-<br>gade valutor. BNP för regionen som helhet vän-<br>tas växa med ca 4 % i år och nästa år.</p>
<h2>2.4 Utvecklingen i Ryssland och i övriga<br>Östersjöområdet</h2>
<p>Den positiva ekonomiska utvecklingen i Ryss-<br>land under det senaste året har främst sin grund i<br>faktorer som inte är bestående. Den kraftiga<br>deprecieringen av rubeln samt det stigande olje-<br>priset bedöms endast ha givit tillfälliga positiva<br>effekter på den ekonomiska tillväxten, som un-<br>der 1999 bedöms ha uppgått till drygt 3 %.<br>BNP-tillväxten väntas därför bli svagare under<br>prognosperioden.</p>
<p>Trots en dämpad konjunktur till följd av den<br>ryska krisen växte ekonomin i Polen med 4,1 %<br>under 1999. Ett starkt inflöde av utländska di-<br>rektinvesteringar och en stabil inhemsk efterfrå-<br>gan var faktorer som bidrog till tillväxten. Med<br>stöd av bl.a. en god europeisk konjunktur be-<br>döms den polska BNP-tillväxten uppnå 5,2 % i<br>år och 5,8 % år 2001.</p>
<p>I Estland, Lettland och Litauen syntes mot<br>slutet av 1999 tecken på en återhämtning efter<br>den nedgång som orsakats av den ryska krisen.<br>Lettland var dock det enda land som uppvisade<br>en positiv BNP-tillväxt. Sammantaget bedöms<br>BNP-tillväxten i de tre länderna uppgå till 3,5 %<br>i år och 5 % nästa år.</p>
<h2>2.5 Den svenska världsmarknadstillväxten</h2>
<p>Efter den svaga utvecklingen för några av de vik-<br>tigaste svenska exportmarknaderna under det<br>första halvåret 1999 har den förväntade åter-<br>hämtningen under det andra halvåret bekräftats i<br>importstatistiken i dessa länder.</p>
<p>Den starkare konjunkturen i omvärlden inne-<br>bär att förutsättningarna för svensk export för-<br>bättrats. Världsmarknadstillväxten, som utgör ett<br>handelsviktat genomsnitt av importtillväxten av<br>bearbetade varor på Sveriges avsättningsmarkna-<br>der, bedöms öka från 5,3 % 1999 till 8 % i år, för<br>att därefter avta till drygt 7% 2001. Bakom de<br>ljusare utsikterna för år 2000 ligger i första hand<br>den förbättrade konjunkturen i EU.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Är Förenta staterna en ”ny ekonomi”?</h2>
<p>Den amerikanska ekonomin upplever sin längsta<br>period av jämn och hög ekonomisk tillväxt nå-<br>gonsin, samtidigt som arbetslösheten är på sin<br>lägsta nivå sedan 1970. Det höga resursutnytt-<br>jandet till trots är prisutvecklingen fortsatt däm-<br>pad. Denna gynnsamma utveckling har givit<br>upphov till diskussionen huruvida den ameri-<br>kanska ekonomins funktionssätt har ändrats så<br>att man kan tala om en ny ekonomi.</p>
<p>Även om informationsteknologi (IT) före-<br>kommer i de flesta diskussioner har ännu ingen<br>vedertagen definition av begreppet ny ekonomi<br>etablerats. De flesta skulle dock säga att den nya<br>ekonomin är informations- och kunskapsbase-<br>rad. Huruvida förändringar av den ekonomiska<br>politiken, som en väl avvägd finanspolitik och en<br>framgångsrik inflationspolitik, skall räknas till<br>den nya ekonomin eller inte är en definitionsfrå-<br>ga. Överhuvudtaget är det en definitionsfråga om<br>olika förhållanden är ”nya” eller ”endast” resul-<br>tatet av förändringar inom ramen för den ”gamla<br>ekonomin”. Förespråkare argumenterar för att<br>den nya ekonomin innebär en ökning i den lång-<br>siktiga produktivitetstrenden och därmed den<br>potentiella tillväxten, en lägre jämviktsarbetslös-<br>het och ett mer stabilt konjukturförlopp.</p>
<p>Den starka utvecklingen i amerikansk ekono-<br>mi under senare år har sin grund i en snabb till-<br>växt i arbetsproduktiviteten, vilken har dämpat<br>kostnadsutvecklingen och stärkt förväntningarna<br>om framtida vinster. Under åren 1996-1999<br>ökade arbetsproduktiviteten i genomsnitt med</p>
<p>2,6 % årligen, vilket kan jämföras med en ök-<br>ningstakt på ca 1,5 % under åren 1975-1995.</p>
<p>Den förbättrade arbetsproduktivitetsutveck-<br>lingen är nära knuten till den starka tillväxten i<br>kapitalstocken per anställd och då i synnerhet<br>stocken av IT-kapital. En viktig förklaring till<br>detta är att priset på IT-produkter under senare<br>år minskat påtagligt. Samtidigt har innovations-<br>takten inom IT-sektorn ökat, vilket bidragit till<br>en snabbare avskrivningstakt för IT-produkter<br>och att befintligt fysiskt kapital i allt snabbare<br>takt ersätts av nytt högteknologiskt produk-<br>tionskapital.</p>
<p>Förespråkare för den nya ekonomin förutser<br>vidare att ”IT-revolutionen” kommer att leda till<br>högre avkastning på kapital än tidigare och där-<br></p>
<p>med en permanent förbättring i den totala fak-<br>torproduktiviteten.' Detta skulle i sin tur öka<br>BNP-nivån och, åtminstone under en längre pe-<br>riod, BNP-tillväxten. Hittills har dock öknings-<br>takten i den totala faktorproduktiveten varit be-<br>gränsad. En förklaring till detta kan vara att det<br>finns stora mätproblem när ekonomin i allt stör-<br>re utsträckning baseras på tjänsteproduktion och<br>informationsutbyte.</p>
<p>Ytterligare ett argument för den nya ekono-<br>min är att användningen av internet potentiellt<br>kan innebära lägre kostnader för konsumenter<br>och företag genom att bl.a. effektivare prisjämfö-<br>relser leder till en förbättrad resursallokering och<br>kostnadsbesparingar.</p>
<p>En vanlig kritik mot tankarna på en ny eko-<br>nomi är att de senaste årens gynnsamma utveck-<br>ling till största delen är ett resultat av tillfälliga<br>faktorer. Den starka dollarn, en svag efterfrågan i<br>omvärlden och en svag reallöneutveckling har<br>bidragit till att hålla nere inflationen, samtidigt<br>som ett stort inflöde av kapital till Förenta sta-<br>terna bidragit till lägre räntor och en högre in-<br>vesteringstakt. Dessa faktorer har i sin tur bidra-<br>git till att dämpa inflationen samt höja pro-<br>duktiviteten. Kritiker pekar också ofta på att de<br>senaste årens produktivitetshöjning i Förenta<br>staterna sker från en relativt låg nivå. Med un-<br>dantag för de senaste åren har produktiviteten<br>utvecklats betydligt svagare i Förenta staterna än<br>i t.ex. euroområdet och i Japan.</p>
<p>Det är svårt att på ett entydigt sätt avgöra frå-<br>gan om den nya ekonomins ”vara eller inte vara”.<br>Å ena sidan har tillfälliga effekter bidragit till att<br>dämpa inflationen och stärka produktivitetstill-<br>växten. Å andra sidan är den amerikanska eko-<br>nomins anmärkningsvärda utveckling under se-<br>nare år svår att förklara med enbart tillfälliga<br>effekter och/eller genom traditionella modeller<br>och samband. Sammantaget är det svårt att helt<br>bortse från de ännu få men befintliga ”bevis” på<br>effektivitetsvinster som görs i företagen genom<br>nya teknologiska och organisatoriska innovatio-<br>ner. Även om osäkerheten kring den förbättrade<br>utvecklingen i Förenta staterna är stor så talar de<br>senaste årens gynnsamma utveckling för att den<br>långsiktiga produktionstillväxten har ökat något.</p>
<p>'Den produktionstillväxt som inte förklaras av en ökad insats av kapital och<br>arbetskraft.</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>3 Kapitalmarknaderna</p>
<h2>3.1 Utvecklingen i omvärlden</h2>
<p>De reala och finansiella effekterna av Asien- och<br>Rysslandkrisen klingade av under 1999, då förut-<br>sättningarna för den globala ekonomin successivt<br>omvärderades. I Europa reviderades tillväxtut-<br>sikterna upp samtidigt som inflationsförvänt-<br>ningarna började stiga. Oljepriset har mer än<br>fördubblats under det gångna året. Ekonomin i<br>Förenta staterna fortsatte att utvecklas oväntat<br>starkt. De långa marknadsräntorna i såväl För-<br>enta staterna som i Europa steg med omkring 2<br>procentenheter. Penningpolitiken lades under<br>andra delen av 1999 om i mindre expansiv rikt-<br>ning. Den amerikanska centralbanken (Fed), den<br>europeiska centralbanken (ECB) och Riks-<br>banken har successivt höjt sina styrräntor. Under<br>förra året ökade värdena kraftigt på flera av<br>världens aktiebörser, speciellt inom vissa bran-<br>scher. Den historiskt höga värderingen på bör-<br>serna har lett till ökad oro för ett tydligt kursfall<br>framöver.</p>
<p>De amerikanska långräntorna har successivt<br>sjunkit under början av 2000. Investerare tycks<br>ha sett ett ökat värde i obligationer, inte minst<br>mot bakgrund av den höga värderingen av många<br>amerikanska aktier. På senare tid har även ut-<br>budsrelaterade faktorer som hänger samman<br>med landets starka statsfinanser lett till att räntor<br>med längre löptider sjunkit. Svenska långräntor<br>har också sjunkit under innevarande år, delvis av<br>liknande skäl som i Förenta staterna.</p>
<p>Euron har sedan den introducerades försva-<br>gats trendmässigt mot dollarn, och handlas sedan<br>en tid under paritet. Relativa tillväxtutsikter, för-<br>väntningar om en relativt stramare penningpoli-<br>tik i Förenta staterna och den starka amerikanska<br>börsutvecklingen är faktorer som har bidragit till<br>detta. Kronan har följt en svagt apprecierande<br>utveckling mot euron det gångna året, samtidigt<br>som den har försvagats mot dollarn. I handels-<br>vägda termer har kronan varit relativt stabil.</p>
<p>Under loppet av 2000 antas centralbankerna i<br>Förenta staterna, euroområdet och Sverige höja<br>sina styrräntor ytterligare. Den amerikanska 10-<br>årsräntan antas uppgå till 6,25 % i slutet av detta<br>år och sjunka något under nästa år. Den tyska<br>och den svenska 10-årsräntan bedöms stiga något<br>under loppet av 2000 för att därefter successivt<br>sjunka. Euron antas appreciera mot dollarn un-<br>der de kommande åren. Kronan antas utvecklas<br>förhållandevis stabilt mot euron och TCW under<br>innevarande år.</p>
<p>Förenta staternas ekonomi har fortsatt att ut-<br>vecklas oväntat starkt. En hög BNP-tillväxt har<br>kunnat kombineras med måttliga prisökningar.<br>Samtidigt har obalanserna i ekonomin - en stram<br>arbetsmarknad, stort bytesbalansunderskott och<br>ett lågt sparande i hushållssektorn - blivit ännu<br>tydligare och den starka efterfrågetillväxten hotar<br>att leda till överhettning och stigande inflation.<br>Detta har bidragit till att den amerikanska 10-<br>årsräntan har stigit markant det gångna året. För<br>att skapa förutsättningar för en uthålligt hög till-<br>växt har Fed stegvis höjt styrräntan med sam-<br>mantaget 1,25 procentenheter sedan förra som-<br>maren. Därmed har banken tagit tillbaka mer än<br>den ackommoderande räntesänkning som ägde<br>rum i samband med Rysslandkrisen. Rådande<br>marknadsräntor visar att marknadsaktörerna för-<br>väntar att Fed höjer räntan med ca 0,75 procent-<br>enheter under 2000. I dessa räntor ligger emel-<br>lertid också en riskpremie.</p>
<p>Diagram 3.1 10-åriga räntor i Förenta staterna och<br>Tyskland</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-27.png" style="width:172pt;height:105pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Långränteuppgången i Förenta staterna har av-<br>stannat och sedan årsskiftet har räntorna fallit.<br>10-årsräntan uppgår för närvarande till ca 6%.<br>Avkastningskurvan har samtidigt blivit flackare -<br>dvs. skillnaden mellan långa och korta räntor har<br>minskat - och för många löptidssegment fått en<br>negativ lutning. Både utbuds- och efterfrågeför-<br>hållanden har bidragit till denna utveckling. De<br>starka statsfinanserna minskar behovet av ny-<br>emissioner och det amerikanska finansdeparte-<br>mentet köper tillbaka obligationer. Samtidigt har<br>det tidigare höga ränteläget inneburit att många<br>placerare sett ett ökat värde i amerikanska obli-<br>gationer. Ett reducerat utbud och en ökad efter-</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA l</p>
<p>frågan på obEgationer skapar tillsammans förut-<br>sättningar för lägre långräntor. Därutöver har<br>förväntningar om en stramare penningpolitik<br>som förmår hålla tillbaka inflationen sannoEkt<br>bidragit till att skillnaden mellan korta och långa<br>räntor har minskat. Ett minskat statligt upplå-<br>ningsbehov i kombination med en tillväxtledd<br>ökning i den privata upplåningen har förskjutit<br>det relativa utbudet av obligationer och lett till<br>stigande kreditspreadar - skillnaden i lånekost-<br>nad mellan staten och t.ex. företag har stigit tyd-<br>ligt under det första kvartalet.</p>
<p>ECB sänkte styrräntan till 2,5 % under våren<br>1999 som en följd av den svaga ekonomiska ut-<br>vecklingen. En omvärdering av konjunkturut-<br>sikterna gjorde att banken förra sommaren bör-<br>jade antyda att räntehöjningar var på väg. I<br>november höjdes räntan till 3,0 % och i år har<br>räntan höjts till 3,5 %. Den senaste höjningen<br>motiverades med ökad risk för tilltagande infla-<br>tion. Banken pekade på bl.a. en fortsatt hög pen-<br>ningmängds- och kredittiUväxt och riskerna med<br>de stigande oljepriserna och den svaga euron.<br>Marknadsräntorna indikerar att marknads-<br>aktörerna förväntar sig att ECB kommer att höja<br>räntan med ytterligare ca 0,75 procentenheter<br>under innevarande år. De långa euroräntorna<br>steg tydEgt under 1999. I år noteras en mindre<br>nedgång. Högre globala realräntor och stigande<br>inflationsförväntningar, men även osäkerhet om<br>penningpolitiken i euroområdet, har påverkat<br>långränteutvecklingen under det gångna året.</p>
<p>En mindre pessimistisk syn på den japanska<br>ekonomin, bl.a. efter starka tillväxtsiffror för det<br>första halvåret 1999, bidrog under förra året till<br>att yenen apprecierade och börsen steg. Den se-<br>naste tiden har dock osäkerheten om takten i<br>återhämtningen återigen ökat. Penningpolitiken<br>är fortsatt expansiv med korträntor nära 0 %.</p>
<p>Euron har sedan introduktionen försvagats<br>trendmässigt. Den nominella försvagningen mot<br>dollarn uppgick i mars i år till ca 19 %. Statistik<br>indikerar att direkt- och portföljinvesteringar bi-<br>dragit till utflöden av kapital från euroområdet.<br>Flera faktorer har sannolikt bidragit till euroför-<br>svagningen. Den amerikanska ekonomin har<br>vuxit snabbare än väntat samtidigt som euroom-<br>rådets ekonomi ännu inte tagit ordentlig fart.<br>Penningpolitiken i Förenta staterna har stramats<br>åt mer än i euroområdet - även realt. ECB:s po-<br>litik har varit mindre tydlig och uppfattats som<br>osäker. Strukturella skillnader mellan Förenta<br>staterna och euroområdet vad gäller t.ex. pro-<br></p>
<p>duktivitetstillväxt och ekonomins funktionssätt<br>kan ha gynnat dollarn. Inslaget av den s.k. ”nya<br>ekonomin” kan ha bidragit till att göra ameri-<br>kanska investeringar intressanta, något som<br>kommit till uttryck i den relativt starka utveck-<br>lingen för amerikanska teknologiaktier. Utöver<br>detta kan viss politisk osäkerhet i euroområdet<br>ha haft betydelse.</p>
<p>Diagram 3.2 Dollarn mot euron</p>
<p>USD/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-28.png" style="width:170pt;height:113pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Den kraftiga börsuppgången under 1999 har<br>ökat fokuseringen på huruvida dagens höga vär-<br>dering av många företag är rimlig. Det är speciellt<br>börsindex med en hög andel teknologi-, IT- och<br>internetaktier som har utvecklats starkt. Ett ex-<br>empel på detta är den amerikanska Nasdaq-<br>börsen som steg med 86 % under 1999. Däremot<br>var uppgången svagare för det amerikanska Dow<br>Jones-indexet och flera europeiska aktiebörser<br>som domineras av företag som verkar inom mer<br>traditionella branscher. Nasdaq fortsatte att stiga<br>även under årets första månader, men har den<br>senaste tiden justerats ned och är för närvarande i<br>stort sett oförändrad jämfört med årsskiftet.</p>
<p>Lägre riskpremier på aktieinvesteringar som<br>hänger samman med det ökade sparandet i olika<br>former av fonder, en lång period av fallande låne-<br>kostnader och uppreviderade förväntade framti-<br>da vinster i många företag bl.a. till följd av pro-<br>duktivitetsförbättringar är några av de faktorer<br>som kan förklara uppgången. En markant korri-<br>gering av den amerikanska börsen, som med stor<br>sannolikhet skulle få globala konsekvenser, fram-<br>står dock som en inte obetydlig risk. En viss kor-<br>rigering av IT-sektorn har redan ägt rum.</p>
<p>För att hindra att den starka efterfrågetillväx-<br>ten leder till stigande inflationstryck antas den<br>amerikanska penningpolitiken stramas åt. Delvis<br>hänger den höga efterfrågetillväxten samman<br>med den förmögenhetsökning som kommit till</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>stånd av den starka börsutvecklingen. En mer<br>dämpad prisutveckling på aktier skulle kunna<br>minska behovet av högre räntor och bidra till en<br>avmattning i ekonomin.</p>
<p>Diagram 3.3 Börsutvecklingen i Förenta staterna och<br>Sverige</p>
<p>Index 1999-01-04 = 100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-29.png" style="width:174pt;height:112pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<h2>3.2 Utvecklingen i Sverige</h2>
<p>Effekterna av Asien- och Rysslandkrisen med-<br>förde att Riksbanken under 1998-1999 sänkte<br>styrräntan från 4,35 % till 2,90 %. Under våren<br>1999 omvärderades successivt de svenska kon-<br>junkturutsikterna, vilket innebar att förväntning-<br>arna om inriktningen på penningpolitiken och<br>inflationen reviderades.</p>
<p>Diagram 3.4 Ränteutvecklingen i Sverige</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-30.png" style="width:174pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Riksbanken höjde i november styrräntan med<br>0,35 procentenheter och i februari i år med 0,50<br>procentenheter till 3,75 %. Riksbanken gjorde i<br>inflationsrapporten från mars bedömningen att<br>inflationen under större delen av de närmaste ett<br>till två åren kommer att understiga 2 %. Den<br></p>
<p>starka konjunkturen och det gradvis stigande in-<br>flationstrycket talar enligt Riksbanken för att re-<br>poräntan framöver kan behöva höjas ytterligare.</p>
<p>Den svenska 10-årsräntan steg med nästan 2<br>procentenheter mellan maj och oktober, i linje<br>med den globala ränteuppgången, och kulmine-<br>rade kring 6 %. Därefter har de globala och de<br>svenska långräntoma fallit. Parallellt med detta<br>har även räntedifferensen mot Tyskland succes-<br>sivt minskat, från ca 0,6 procentenheter till<br>knappt 0,2 procentenheter. Den amerikanska<br>räntenedgången, omläggningen av den svenska<br>penningpolitiken i mindre expansiv riktning, den<br>höga trovärdigheten för låginflationspolitiken,<br>ett minskat lånebehov till följd av planerade ut-<br>försäljningar, sunda offentliga finanser och för-<br>väntningar om en starkare krona har bidragit till<br>denna utveckling.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-31.png" style="width:51pt;height:12pt;"/>
<p>Diagram 3.5 Räntedifferensen mot Tyskland</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-32.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Den svenska kronans växelkurs har påverkats av<br>utvecklingen mellan dollarn och euron. Kronan<br>har gradvis stärkts mot euron det senaste året.<br>Samtidigt har kronan försvagats mot dollarn. I<br>handelsvägda termer har kronan varit relativt<br>stabil. TCW-index har fluktuerat mellan 127 och<br>122. De gynnsamma utsikterna för svensk eko-<br>nomi har gett stöd åt kronan under det gångna<br>året. Den goda svenska konjunkturen, bytesba-<br>lansöverskott, förbättrade statsfinanser och hög<br>trovärdighet för prisstabiliteten har bidragit till<br>ett utländskt intresse för placeringar i svenska<br>tillgångar, vilket har gynnat den svenska kronan.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Diagram 3.6 Kronans utveckling mot TCW och euron</p>
<p>TCW-index SEK/EUR</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-33.png" style="width:162pt;height:112pt;"/>
<p>Källa: EcoWin</p>
<p>Stockholmsbörsen har sedan 1999 utvecklats<br>starkare än flertalet andra börser. Förra året steg<br>generalindex med 66 %. Den goda utvecklingen<br>beror till stor del på uppgången i den i index allt<br>tyngre vägande Ericssonaktien. Samtidigt har ut-<br>vecklingen inom mer traditionella, mogna bran-<br>scher varit mer återhållen. Denna tudelning har<br>lett till en ojämn värdering av börsen. Stock-<br>holmsbörsen har i hög grad följt utvecklingen på<br>den amerikanska Nasdaq-börsen. Efter en tydlig<br>uppgång under årets första månader har en viss<br>nedjustering ägt rum den senaste tiden.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>|Tabell 3.1 Betalningsbalansens finansiella poster</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Flöden, miljarder kronor</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>50,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitaltransfereringar</p></td><td>
<p>6.6</p></td><td>
<p>-18,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell balans</p></td><td>
<p>-3,7</p></td><td>
<p>-26,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta investeringar</p></td><td>
<p>-38,2</p></td><td>
<p>327,3<sup>1</sup></p></td></tr>
<tr><td>
<p>Portföljinvesteringar</p></td><td>
<p>-118,4</p></td><td>
<p>-293,4*</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebärande värdepapper</p></td><td>
<p>-56,5</p></td><td>
<p>-9,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 svenska kronor</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>48,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 utländsk valuta</p></td><td>
<p>-82,1</p></td><td>
<p>-57,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>-61,8</p></td><td>
<p>-284,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Svenska</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>-32,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utländska</p></td><td>
<p>-59,0</p></td><td>
<p>-251,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiella derivat</p></td><td>
<p>-10,5</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt kapital</p></td><td>
<p>189,6</p></td><td>
<p>-43,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Valutareservens förändring</p></td><td>
<p>-26,2</p></td><td>
<p>-16,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Restpost</p></td><td>
<p>-58,2</p></td><td>
<p>-6,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Merparten härrör från affärerna mellan Astra och Zeneca respektive Ford och<br>Volvo Personvagnar.</p>
<p>Källa: Sveriges riksbank</p>
<p>Bytesbalansen visade betydande överskott såväl<br>1998 som 1999. Saldot för bytesbalansen och<br></p>
<p>kapitaltransfereringarna motsvaras definitions-<br>mässigt av den finansiella balansens saldo så att<br>betalningsbalansen summerar till noll. Statistiken<br>för 1998 är osäker på grund av den stora rest-<br>posten som dock till stor del bör kunna hänföras<br>till posten övrigt kapital.</p>
<p>Valutautflödet till följd av portföljinvestering-<br>ar var relativt stort under 1999 och återfinns i<br>huvudsak på aktiesidan. Samtidigt redovisas un-<br>der posten direkta investeringar ett betydande<br>inflöde. Till största delen beror dessa redovisade<br>flöden på fusionen mellan Astra och Zeneca och<br>Fords köp av Volvo Personvagnar. Summan av<br>bytesbalans, kapitaltransfereringar, direkta in-<br>vesteringar och portföljaktier har historiskt upp-<br>visat viss korrelation med kronans utveckling.<br>Under 1998 gav detta mått ett utflöde på 38 mil-<br>jarder. År 1999 genererade samma mått ett inflö-<br>de på drygt 75 miljarder kronor, vilket kan ha bi-<br>dragit till kronapprecieringen under förra året.</p>
<h2>3.3 Ränte- och valutaantaganden</h2>
<p>Den amerikanska centralbanken antas höja styr-<br>räntan med ytterligare 0,5 procentenheter i år, till</p>
<p>6,5 %. Den stramare penningpolitiken i Förenta<br>staterna bedöms kunna motverka överhett-<br>ningstendenser och bidra till en successiv av-<br>mattning av ekonomin. Under nästa år antas Fed<br>lätta något på penningpolitiken. Den 10-åriga<br>räntan antas uppgå till 6,25 % i slutet av detta år<br>och 5,75 % i slutet av 2001.</p>
<p>Förbättrade konjunkturutsikter, stigande in-<br>flationstryck och fortsatt expansiva monetära<br>förhållanden i form av låga korta realräntor, hög<br>penningmängds- och kredittillväxt och en allt-<br>jämt svag valuta väntas bidra till att ECB fort-<br>sätter att höja styrräntan för att klara sitt pris-<br>stabilitetsmål. Styrräntan antas ligga på 4,0 % i<br>slutet av året. De långa euroräntorna bedöms<br>fortsätta att stiga, dock ganska måttligt bl.a. mot<br>bakgrund av den kraftiga uppgången redan under<br>1999. Dessutom väntas den antagna räntened-<br>gången i Förenta staterna ha en återhållande ver-<br>kan på euroräntorna. Den tyska 10-årsräntan<br>antas uppgå till 5,5 % i slutet av 2000 och 5,4 % i<br>slutet av nästa år.</p>
<p>Mot bakgrund av den starka svenska kon-<br>junkturen, i takt med att de lediga resurserna<br>minskar, väntas penningpolitiken i Sverige bli<br>mindre expansiv under innevarande år. I slutet av<br>2000 antas reporäntan uppgå till 4,5 % och i slu-</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>tet av nästa år till 4,75 %. Eftersom prognosen<br>inte innehåller någon markerad överhettning<br>förutses heller ingen kraftig penningpolitisk åt-<br>stramning. I det medelsiktiga perspektivet antas<br>reporäntan ligga på 4,5 %. Detta är förenligt med<br>en kort realränta på 2-3 % och inflationsförvänt-<br>ningar i linje med målet.</p>
<p>Återhållsamma löneökningar, minskad infla-<br>tionsbenägenhet och ett trovärdigt inflationsmål<br>innebär att uppgången i de långa räntorna blir<br>begränsad, trots den starka ekonomiska utveck-<br>lingen. Den 10-åriga räntan antas uppgå till ca</p>
<p>5,8 % i slutet av 2000 och 5,7 % i slutet av 2001.<br>Räntedifferensen mellan Sverige och Tyskland<br>bedöms ligga kring 0,3 procentenheter vid årets<br>slut. På sikt väntas differensen uppgå till 0,2 pro-<br>centenheter. En lägre svensk långränta än den<br>tyska kan dock inte uteslutas. Både i Sverige och<br>i euroområdet väntas avkastningskurvans lutning<br>gradvis minska.</p>
<p>En avmattning i den amerikanska ekonomin<br>och en starkare ekonomisk utveckling i euroom-<br>rådet innebär att konjunkturerna och penning-<br>politiken konvergerar framöver. Detta väntas le-<br>da till att euron stärks mot dollarn. I slutet av<br>året antas USD/EUR-kursen ligga kring 1,0.</p>
<p>Kronans kurs mot euron antas vara 8,40 i slu-<br>tet av 2000 och 8,70 i ett medelsiktigt perspektiv.<br>Fundamentala faktorer med en i utgångsläget<br>undervärderad krona antas på sikt bidra till att<br>kronan stärks till 118 i termer av TCW. Den<br>relativt kraftiga kronapprecieringen mot dollarn,<br>parallellt med en stabil utveckling mot euron,<br>hänger samman med att dollarn antas depreciera<br>mot euron.</p>
<p>Tabell 3.2 Ränte- och valutakursantaganden</p>
<p>Värde vid respektive års slut</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta</p></td><td>
<p>3,25</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-mänadersränta</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5-årsränta</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-årsränta</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>5,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10-ärsdiff. SEK-DEM</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6-män. DEM EURIBOR</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4.3</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>TCW-index</p></td><td>
<p>124</p></td><td>
<p>122</p></td><td>
<p>119</p></td><td>
<p>118</p></td><td>
<p>118</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/USD</p></td><td>
<p>8,5</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>SEK/EUR</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>8,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Källor: Sveriges riksbank och Finansdepartementet</p></td></tr>
</table>
<p>29</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Börsrisker</h2>
<p>Sedan 1996 har den trendmässiga uppgången på<br>New York-börsen varit betydligt snabbare än<br>1980-1996. Trots diskussionen om den höga<br>värderingen av aktiekurserna har de i genomsnitt<br>fortsatt att stiga snabbt.</p>
<p>Utvecklingen på New York-börsen sedan 1980</p>
<p>S&P 500 index, iogaritmerat</p>
<p>6.5</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-34.png" style="width:170pt;height:82pt;"/>
<p>3,0 I-------------1------1------1------f------1------4---1 ■ > - -f f- 4------+------1------1 ♦ I------4</p>
<p>80 82 84 86 88 90 92 94 96 98</p>
<p>Källa: Ecowin</p>
<p>Utvecklingen kan vara ett exempel på en s.k. fi-<br>nansiell bubbla. Det finns således en risk för en<br>kraftig korrigering av aktiekurserna. Samtidigt<br>finns det argument som kan förklara den starka<br>utvecklingen. En tänkbar anledning till uppgång-<br>en är att investerarnas avkastningskrav på aktie-<br>placeringar har fallit. En annan förklaring kan va-<br>ra högre vinstförväntningar.</p>
<p>Ett lägre avkastningskrav kan bero på olika<br>faktorer, som lägre räntor eller att investerarna<br>kräver en lägre riskpremie för aktier i förhållande<br>till räntebärande placeringar. Lägre riskpremier<br>på investeringar i aktier kan vara en återspegling<br>av att nya aktörer strömmat till aktiemarknaden.<br>Privatpersoner har genom nya kanaler bättre till-<br>gång till aktieinformation och sparar mer i aktier<br>än tidigare. Dessutom placerar pensionsfonder i<br>större utsträckning i aktier. En lägre riskpremie<br>innebär att placerare accepterar en lägre förvän-<br>tad avkastning på aktier jämfört med obligatio-<br>ner, dvs. de är beredda att köpa aktier till högre<br>kurser än tidigare. Detta driver upp priserna på<br>aktier under anpassningsfasen. Under denna pe-<br>riod kan således priserna på aktier komma att sti-<br>ga snabbt.</p>
<p>Höga förväntningar på företagens vinsttill-</p>
<p>'Modellen är kvoten mellan ett inverterat P/E-tal för börsen och avkast-<br>ningen på 10-åriga obligationer. Som P/E-tal används det sammanvägda<br>priset på börsen dividerat med den förväntade vinsten, vilken normalt<br></p>
<p>växt märks särskilt inom vissa branscher, där fö-<br>retag med små vinster eller till och med förluster<br>värderas till mycket stora belopp. De aktier som<br>främst har stigit under de senaste åren är tekno-<br>logi- och IT-aktier. Prissättningen på dessa aktier<br>kan vara svår att förklara om man tillämpar tra-<br>ditionella värderingsmetoder såsom kassaflödes-<br>modeller och P/E-tal. Ofta krävs antaganden om<br>exceptionella framtida vinstökningar för att da-<br>gens börskurser skall vara försvarbara.</p>
<p>Nedanstående diagram ger en indikation på<br>om aktiemarknaden totalt sett är högt eller lågt<br>värderad i ett historiskt perspektiv. Modellen,<br>som används av Förenta staternas centralbank,<br>bygger på en jämförelse mellan den förväntade<br>avkastningen på aktier och avkastningen på rän-<br>tebärande instrument. Som approximation för<br>den förväntade avkastningen på aktier används<br>ett relationstal mellan förväntade framtida vins-<br>ter och dagens börskurs<sup>1</sup>.</p>
<p>Fed-modellen applicerad på New York-börsen, 1985-2000</p>
<p>Kvot mellan inverterat P/E-ta! och 1 O-årsränta</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-35.png" style="width:169pt;height:124pt;"/>
<p>Om kvoten i diagrammet<sup>2</sup> ovan är lägre än 1, är<br>den förväntade avkastningen på aktier, enligt<br>modellen, lägre än avkastningen på 10-åriga obli-<br>gationer. Tolkningen är att börsen är högt värde-<br>rad, eftersom investerare normalt sett kräver en<br>premie för att investera i aktier i stället för i obli-<br>gationer. Kvoten har varit mycket låg inför de<br>börsras som ägt rum under den studerade perio-<br>den. Kvoten låg i december 1999 kring 0,7 vilket<br>är lägre än tidigare kritiska nivåer. Sedan årsskif-<br>tet har aktiepriserna på New York-börsen juste-<br>rats ned. Risken för en korrigering kvarstår dock.</p>
<p>beräknas som ett vägt genomsnitt av analytikernas prognoser för börsfö-<br>retagen för kommande räkenskapsår.</p>
<p><sup>2</sup>Observera att skalan i diagrammet är inverterad.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>4 Utrikeshandeln</p>
<p>Föregående år drabbades traditionella delar av<br>den svenska exporten relativt hårt av en svag in-<br>ternationell efterfrågan. Till följd av stora fram-<br>gångar inom starkt expanderande sektorer såsom<br>teleproduktindustrin ökade ändå den totala varu-<br>exporten med drygt 5 % jämfört med 1998. Un-<br>der prognosperioden väntas förutsättningarna<br>för svensk exportindustri förbättras betydligt då<br>den internationella marknadstillväxten tar fart.<br>Relativpriserna är gynnsamma i utgångsläget, vil-<br>ket bidrar till att exportindustrin förutses ta<br>marknadsandelar under båda prognosåren trots<br>att kronan antas appreciera. Varuexporten för-<br>väntas stiga med 8,2 % respektive 7,1 % åren<br>2000 och 2001, för att de två följande åren öka i<br>något svagare takt.</p>
<p>Under 1999 mattades importtillväxten av, vil-<br>ket kan vara en återgång till en mer långsiktig ut-<br>vecklingsbana efter den starka varuimporten<br>1997 och 1998. Importtillväxten beräknas ta fart<br>framöver då importinnehållsrika delar av efter-<br>frågan, som hushållens konsumtion och export,<br>utvecklas väl. Varuimporten förväntas öka med</p>
<p>7,4 % under innevarande år och med 6,7 % un-<br>der nästa år.</p>
<p>Sammantaget väntas varuhandeln ge ett posi-<br>tivt bidrag till BNP-tillväxten under prognospe-<br>rioden. Tjänstehandelns bidrag förutses däremot<br>vara negativt, vilket främst förklaras av ett ökan-<br>de underskott i resevalutanettot.</p>
<p>Bytesbalansen beräknas visa överskott som<br>gradvis stiger till knappt 4 % av BNP. En viktig<br>faktor bakom denna utveckling är målen för de<br>starka offentliga finanserna.</p>
<h2>4.1 Varuexporten</h2>
<p>Den europeiska konjunkturen dämpades påtag-<br>ligt under inledningen av 1999, samtidigt som<br>Förenta staternas ekonomi fortsatte att utvecklas<br>starkt. Den försvagade efterfrågan i Sveriges tio<br>viktigaste handelsländer<sup>1</sup> medförde att export-<br>ökningen till dessa totalt sett blev mycket be-<br>gränsad. Till Tyskland, Norge och Danmark föll<br></p>
<p>exporten. Eftersom flera länder med mindre an-<br>delar av den svenska exporten, som Spanien,<br>Turkiet och Mexiko, ökade sin import från<br>Sverige mycket kraftigt, diversifierades export-<br>strukturen ytterligare med avseende på olika<br>marknaders betydelse. Denna tendens förstärk-<br>tes dessutom av den fortsatta återhämtningen i<br>Asien, vilken medförde påtagligt stigande export<br>till ett flertal tidigare krisdrabbade länder som<br>t.ex. Sydkorea. Sammantaget steg den svenska<br>varuexporten med 5,2 % under förra året.</p>
<p>Hur den svenska exporten utvecklas i relation<br>till den genomsnittliga efterfrågetillväxten är inte<br>enbart betingat av pris- och kvalitetsrelaterad<br>konkurrenskraft i enskilda branscher. I perioder<br>av en internationellt försvagad industriproduk-<br>tion och lågt kapacitetsutnyttjande drabbas en<br>stor del av svensk exportindustri, som tillverkar<br>insats- och investeringsvaror, hårt. När industri-<br>konjunkturen i omvärlden vänder uppåt, tende-<br>rar denna del av exporten att med viss fördröj-<br>ning växa snabbare än den internationella<br>efterfrågan. På senare år har dock svensk export<br>som helhet gynnats av att det inom kunskapsin-<br>tensiva branscher som teleprodukt- och läkeme-<br>delssektorerna, med en starkt expanderande in-<br>ternationell efterfrågan, tagits fram konkurrens-<br>kraftiga produkter. Den svenska exportutveck-<br>lingens koppling till variationerna i omvärldens<br>industriproduktion har därmed försvagats.</p>
<p>Under förra året utvecklades efterfrågan på<br>traditionella och konjunkturkänsliga svenska ex-<br>portvaror mycket svagt, vilket medförde oför-<br>ändrade eller lägre exportvolymer än 1998 för<br>stora delar av industrin. Samtidigt steg efterfrå-<br>gan inom ett fåtal branscher kraftigt. Exporten<br>av teleprodukter bidrog med knappt fyra femte-<br>delar av varuexporttillväxten förra året, medan<br>läkemedel och motorfordon svarade för knappt<br>en femtedel. Under de senaste sex åren har ex-<br>porten av teleprodukter stigit med i genomsnitt<br>35 % per år. Branschens andel av den totala varu-<br>exporten har därmed ökat från drygt 5 % till<br>drygt 15 %.</p>
<p>Specialiseringen inom den globalt sett snabbt<br>expanderande teleproduktsektorn är gynnsam<br>för Sveriges del, samtidigt som beroendet av en<br>enskild sektor ökar. I prognosen antas telepro-<br>duktsektorn fortsätta att möta en starkt stigande<br>efterfrågan och ge ungefär samma bidrag till ex-<br>porttillväxten som föregående år. Exportnivåerna</p>
<p><sup>1</sup> De tio största exportmarknaderna är Tyskland, Storbritannien, Förenta<br>staterna, Norge, Nederländerna, Danmark, Frankrike, Finland, Italien<br>samt Belgien/Luxemburg. Dessa står sammantaget för två tredjedelar av<br>svensk export.</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Tabell 4.1 Export och import av varor och tjänster</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell volymutveckling</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td colspan="3">
<p>Procentuell prisutveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>700</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>-1,4</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor'</p></td><td>
<p>613</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>-1,9</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteexport</p></td><td>
<p>163</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total export</p></td><td>
<p>863</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>568</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,7</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bearbetade varor<sup>1</sup></p></td><td>
<p>468</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-1.1</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänsteimport</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total Import</p></td><td>
<p>754</p></td><td>
<p>5.0</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>6.8</p></td><td>
<p>5,7</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>1,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Varugruppering enligt SNI.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>är dock i dagsläget höga och enstaka större order<br>kan tillfälligt ha stärkt tillväxttakterna. Samtidigt<br>kan det inte uteslutas att framgångarna blir större<br>än vad som antagits. Enligt Statistiska centralby-<br>rån steg exportorderingången för teleprodukter<br>med 50 % mellan tredje och fjärde kvartalet förra<br>året. Marknadstillväxten och konkurrenskraften i<br>teleproduktsektorn utgör därmed en betydande<br>osäkerhetsfaktor i prognosen.</p>
<p>Diagram 4.1 Bidrag till varuexporttillväxten</p>
<p>Procentenheter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-36.png" style="width:174pt;height:125pt;"/>
<p>Utöver den gynnsamma utvecklingen inom tele-<br>produktsektorn bedöms även efterfrågan för<br>resterande delar av exportindustrin öka påtagligt.<br>Under senare delen av förra året började den<br>ekonomiska tillväxten stärkas i allt fler länder i<br>Europa och Asien. Framför allt omslaget i den<br>europeiska industrikonjunkturen bedöms med-<br>föra en gradvis uppgång i den internationella<br>efterfrågan på insats- och investeringsvaror.<br>Världsmarknadstillväxten för bearbetade varor<br>beräknas därmed både bli högre än 1999 - 8 % i<br>år och drygt 7 % nästa år - och ha en mer fördel-<br>aktig sammansättning ur den svenska exportin-<br></p>
<p>dustrins synvinkel. Råvaruproducenterna väntas<br>också möta en stärkt efterfrågan under inneva-<br>rande år. Nästa år begränsas dock exporttillväx-<br>ten inom basindustrin av att kapacitetsrestriktio-<br>ner gör sig gällande.</p>
<p>Exportindustrins konkurrenskraft är i ut-<br>gångsläget god till följd av att kronans försvag-<br>ning och en kostnadsutveckling som varit i takt<br>med omvärldens har medfört fallande relativpri-<br>ser under flera år. Under prognosperioden väntas<br>både internationella och svenska priser stiga. Det<br>är framför allt priserna på insatsvaror, vilka utgör<br>en stor andel av svensk export, som ökar efter att<br>ha varit mycket låga under den globala avmatt-<br>ning som följde på Asienkrisen. Detta bidrar till<br>att de svenska exportpriserna stiger något snab-<br>bare i utländsk valuta än omvärldens priser i ge-<br>nomsnitt. Priserna på teleprodukter, som fallit<br>trendmässigt under hela 1990-talet, började<br>dessutom stiga något mot slutet av förra året.<br>Utöver dessa sammansättningseffekter bidrar<br>även den antagna apprecieringen av kronan till<br>att de svenska relativpriserna ökar. Exportföreta-<br>gen väntas dock i viss mån motverka den nega-<br>tiva effekt som detta får på konkurrenskraften<br>genom att minska sina marginaler.</p>
<p>Sammantaget medför den stärkta efterfrågan<br>och det relativt gynnsamma konkurrenskrafts-<br>läget att utsikterna för en bred exportuppgång<br>har förbättrats betydligt jämfört med 1999. En<br>sådan utveckling bekräftas av att vändningen in-<br>om framför allt basindustrin blev tydlig redan<br>under hösten samt av framåtblickande indikato-<br>rer som Konjunkturinstitutets barometer och<br>Statistiska centralbyråns orderstatistik som visar<br>på stärkt efterfrågan för de flesta branscher. Mot<br>bakgrund av detta, samt att teleproduktsektorn<br>antas ge fortsatt höga bidrag till exporttillväxten,<br>förväntas exportindustrin ta marknadsandelar</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>under båda prognosåren. Exporten av bearbetade<br>varor beräknas stiga med 8,8 % respektive 7,8 %<br>i år och nästa år. I ett medelsiktigt perspektiv<br>väntas exporten av bearbetade varor utvecklas<br>något svagare.</p>
<p>Diagram 4.2 Export av bearbetade varor</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-37.png" style="width:174pt;height:108pt;"/>
<p>Anm: Exportindustrins marknadsandelsvinst utgörs av skillnaden mellan<br>världsmarknads- och exporttillväxt.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<h2>4.2 Varuimporten</h2>
<p>Varuimporten ökade med 4,4% under 1999.<br>Detta var en betydligt svagare ökningstakt än<br>1997 och 1998, då importen av varor ökade med<br>mer än 10 % per år. Historiskt sett har vanligtvis<br>år med låg importtillväxt sammanfallit med år då<br>BNP utvecklats svagt. Därför ter sig förra årets<br>relativt låga utfall något förvånande givet den<br>starka utvecklingen av hushållens konsumtion<br>och investeringar. Eventuellt kan 1999 års något<br>lägre tillväxttakt för varuimporten vara en åter-<br>gång till att följa en mer långsiktig utvecklings-<br>barn efter de starka åren 1997 och 1998. De sär-<br>skilda skatteregler som infördes 1998 och som<br>möjliggjort förmånliga erbjudanden om perso-<br>naldatorer från företag till anställda ledde 1998<br>till en kraftig ökning av importen av datorer, då<br>merparten av de datorer som säljs i Sverige im-<br>porteras. Under 1999 föll denna import betyd-<br>ligt.</p>
<p>Under 1999 var den svenska kronkursen rela-<br>tivt stabil, efter en initial förstärkning under<br>januari månad. Importpriserna på bearbetade va-<br>ror steg något under inledningen av 1999, men<br>har därefter legat förhållandevis stilla. Priserna på<br>energirelaterade produkter steg emellertid kraf-<br>tigt under merparten av föregående år och har<br>fortsatt att öka under innevarande års första<br></p>
<p>månader. Det föreligger en stor osäkerhet vid<br>bedömningen av hur dessa priser kommer att ut-<br>vecklas framöver då stora fluktuationer är vanliga<br>samtidigt som det är svårt att förutse vilka pro-<br>duktionsbegränsningar de oljeexporterande län-<br>derna kommer att genomföra de närmaste åren.<br>Framöver antas en svag prisnedgång, där priset<br>på brentolja beräknas sjunka till 22 dollar per fat i<br>slutet av innevarande år och till 20 dollar per fat i<br>slutet av 2001. Till följd av de låga prisnivåer som<br>rådde under första halvan av 1999 väntas oljepri-<br>serna som årsgenomsnitt stiga kraftigt under in-<br>nevarande år, för att falla under nästa år. För<br>bearbetade varor prognostiseras framöver en<br>starkare internationell prisuppgång. Till följd av<br>låga internationella löneökningar begränsas<br>emellertid prisuppgången på världsmarknaden,<br>vilket i kombination med den antagna apprecie-<br>ringen av kronan väntas innebära svagt sjunkan-<br>de importpriser på bearbetade varor.</p>
<p>Importtillväxten beräknas ta fart framöver när<br>ökningstakten för de importintensiva delarna av<br>efterfrågan ökar. Hushållens konsumtion för-<br>väntas växa i fortsatt snabb takt. Exporttillväxten<br>beräknas öka och breddas till att omfatta även<br>branscher med högre importinnehåll. Maskin-<br>investeringar väntas fortsätta öka i god takt. Mot<br>slutet av nästa år förväntas också vissa bristsitua-<br>tioner uppstå på arbetsmarknaden. Företagen<br>kan då få svårigheter att utöka produktionen,<br>trots att efterfrågan är hög, vilket leder till im-<br>port i stället för inhemsk produktion. Den starka<br>ökningstakten för efterfrågesidans importinne-<br>hållsrika delar innebär att importtillväxten tilltar<br>framöver. En eventuellt ökad import till följd av<br>bristsituationer på arbetsmarknaden skulle ytter-<br>ligare bidra till denna utveckling. Importen av<br>varor beräknas stiga med 7,4 % år 2000 och med</p>
<p>6,7 % år 2001. I ett medelfristigt perspektiv för-<br>väntas varuimporten öka med knappt 6 % årli-<br>gen, vilket är i linje med hur export, investeringar<br>och hushållens konsumtionsutgifter utvecklas.</p>
<h2>4.3 Tjänstehandeln</h2>
<p>Förra året gav tjänstehandeln ett negativt bidrag<br>på 0,2 procentenheter till BNP-tillväxten. Han-<br>deln inom områden som marknadsföring, redo-<br>visning och andra tekniska tjänster ökade kraf-<br>tigt, främst på importsidan. Aven nettot av den<br>import och export som uppstår i samband med<br>turist- eller affärsresenärers vistelser i andra län-</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>der försämrades. Denna tendens har varit tydlig<br>under ett antal år och beror främst på den gynn-<br>samma utvecklingen i hushållssektorn. Framöver<br>väntas inte resevalutanettots underskott öka i<br>samma omfattning. I samband med den snabba<br>expansionen av IT-sektom har den internatio-<br>nella handeln med datakonsulttjänster utvecklats<br>starkt och väntas även i fortsättningen stiga kraf-<br>tigt. Förra året ökade importen av dessa tjänster<br>med 5 % medan exporten steg med 10 %. Detta<br>styrker bilden av att svenska företag erbjuder<br>konkurrenskraftiga lösningar inom området.</p>
<p>Sammantaget väntas tjänstehandeln även un-<br>der prognosåren ge ett negativt bidrag till BNP-<br>tillväxten motsvarande 0,2 procentenheter.</p>
<h2>4.4 Bytesbalansen</h2>
<p>Förra året motsvarade det finansiella sparandet i<br>Sverige 1,6% av BNP. Under prognosperioden<br>beräknas överskottet i handelsbalansen, som un-<br>der förra året var knappt tre gånger större än<br>bytesbalansens saldo, förbättras och uppgår från<br>och med nästa år till 8 % av BNP. Kostnaderna<br>för nettoskulden till utlandet förväntas dessutom<br>minska allt eftersom det finansiella sparandet an-<br>vänds till att amortera den räntebärande utlands-<br>skulden och andra svenska tillgångar fortsätter<br>att ge en positiv nettoavkastning. Därmed be-<br>räknas det finansiella sparandet gradvis stiga till<br>knappt 4 % av BNP under de närmaste åren. En<br>viktig förklaring till de fortsatta överskotten är<br>målen för den offentliga sektorns finansiella spa-<br>rande. Överskotten i bytesbalansen talar dock<br>för en förstärkning av kronans växelkurs, vilket<br>torde dämpa överskotten i framtiden.</p>
<p>Trots att varuexporten utvecklades starkare än<br>varuimporten under 1999 försvagades handels-<br>balansen på grund av ogynnsamma priseffekter,<br>bl.a. i form av fallande svenska exportpriser och<br>att oljepriserna mer än fördubblades under lop-<br>pet av året. Antagandet om sjunkande oljepriser<br>under prognosperioden bidrar till att handelsba-<br>lansen förbättras, framför allt nästa år. Handels-<br>balansen väntas även stärkas av att kronans app-<br>reciering får störst genomslag på importpriserna<br>och av att exporten möter en starkare efterfrå-<br>gan. För svenska basindustriprodukter ökar<br>dessutom priserna relativt snabbt.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.2 Bytesbalansen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder kronor</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handelsbalans</p></td><td>
<p>130.2</p></td><td>
<p>146,6</p></td><td>
<p>173,6</p></td><td>
<p>184,2</p></td><td>
<p>192,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>8.1</p></td><td>
<p>8.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuexport</p></td><td>
<p>703,2</p></td><td>
<p>773,9</p></td><td>
<p>826,4</p></td><td>
<p>865,7</p></td><td>
<p>918,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Varuimport</p></td><td>
<p>573,0</p></td><td>
<p>627,3</p></td><td>
<p>652,8</p></td><td>
<p>681,5</p></td><td>
<p>726,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Tjänstebalans</p></td><td>
<p>-21,6</p></td><td>
<p>-23,7</p></td><td>
<p>-27,2</p></td><td>
<p>-32,3</p></td><td>
<p>-37,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transporter</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Resevaluta</p></td><td>
<p>-32,1</p></td><td>
<p>-35,0</p></td><td>
<p>-37,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga tjänster</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löner</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>-3,0</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalavkastning</p></td><td>
<p>-26,3</p></td><td>
<p>-35,8</p></td><td>
<p>-33,4</p></td><td>
<p>-30,5</p></td><td>
<p>-27,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor</p></td><td>
<p>-56,2</p></td><td>
<p>-67,9</p></td><td>
<p>-66,7</p></td><td>
<p>-65,0</p></td><td>
<p>-63,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta<br>investeringar</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>31,0</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>34,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Aktier</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Löpande<br>transfereringar</p></td><td>
<p>-29,7</p></td><td>
<p>-31,2</p></td><td>
<p>-32,1</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>-33,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bytesbalans</p></td><td>
<p>50,3</p></td><td>
<p>53,3</p></td><td>
<p>78,2</p></td><td>
<p>86,4</p></td><td>
<p>91,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapital-<br>transfereringar</p></td><td>
<p>-18,0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt</p>
<p>sparande,<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>Anm: Bytesbalansen redovisas enligt Riksbankens definition.</p>
<p><sup>1</sup> Procent av BNP. Finansiellt sparande utgörs av bytesbalansens och kapi-<br>taltransfereringarnas sammantagna saldo.</p>
<p>Källor: Sveriges riksbank och Finansdepartementet</p>
<p>Sveriges räntebärande nettoskuld till utlandet<br>väntas minska under prognosperioden till följd<br>av amorteringar och kronans antagna apprecie-<br>ring. Därmed tenderar räntekostnaderna att re-<br>duceras. Trots detta försämras räntenettot under<br>innevarande år till följd av att nettoskulden till<br>utlandet medför att räntekostnaderna ökar när<br>räntorna stiger både i Sverige och utomlands.</p>
<p>Statistiken avseende avkastning på direktin-<br>vesteringar och portföljaktier, och därmed bytes-<br>balansen, påverkades totalt sett negativt av sam-<br>manslagningen mellan Astra och Zeneca och<br>Fords köp av Volvo Personvagnar på våren 1999.<br>Efter affärerna utgör Astra och Volvo Person-<br>vagnar utländska direktinvesteringstillgångar i<br>Sverige. Därmed tas både utdelad och återinves-<br>terad vinst upp som negativa poster i kapitalav-<br>kastningen. Tidigare belastade endast den del av<br>vinsten i Astra och Volvo Personvagnar som de-<br>lades ut till utländska portföljaktieägare bytes-<br>balansen. En positiv effekt är att utdelningen<br>från Sverige till utländska aktieägare upphör me-<br>dan svenska aktieägare får utdelning från utländ-<br>ska moderbolag. På motsvarande vis stärks by-</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>tesbalansen av svenska direktinvesteringar i ut-<br>landet.</p>
<p>Under prognosåren väntas vinstnivåerna stiga<br>både i Sverige och i utlandet till följd av det<br>stärkta konjunkturläget. Eftersom den svenska<br>stocken av direktinvesteringstillgångar i utlandet<br>är större än den som utländska företag har i<br>Sverige antas nettoavkastningen därmed förbätt-<br>ras. Även nettoutdelningen på portföljaktier sti-<br>ger i prognosen. Bidragande faktorer till detta är<br>möjligheterna för försäkringsbolag att placera i<br>utländska aktier i högre grad och ett utökat<br>svenskt fondsparande.</p>
<p>Diagram 4.3 Svensk nettoskuld till utlandet</p>
<p>Procent av BNP</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-38.png" style="width:175pt;height:114pt;"/>
<p>Anm: Total nettoskuld till utlandet inkluderar direktinvesteringar och portföljaktier,<br>för vilka Sveriges nettotillgångar är positiva. Direktinvesteringarna redovisas härtill<br>bokfört värde.</p>
<p>Källor: Sveriges riksbank och Finansdepartementet</p>
<p>växa med ca 5,5 % i löpande priser både i år och<br>nästa år till följd av de goda konjunkturutsikter-<br>na. Under medelsiktsåren väntas BNP öka med<br>4 % per år i löpande priser. BNI diskuteras ut-<br>förligare i fördjupningsrutan på nästa sida.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 4.3 Bruttonationalinkomsten 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>1972,1</p></td><td>
<p>2082,6</p></td><td>
<p>2194,7</p></td><td>
<p>2281,8</p></td><td>
<p>2371,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Primära<br>inkomster<sup>1</sup></p></td><td>
<p>-42,2</p></td><td>
<p>-41,9</p></td><td>
<p>-40,2</p></td><td>
<p>-34,6</p></td><td>
<p>-32,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI</p></td><td>
<p>1929,8</p></td><td>
<p>2040,6</p></td><td>
<p>2154,6</p></td><td>
<p>2247,2</p></td><td>
<p>2338,9</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Avser nettoflöden av kapitalavkastning, löner, subventioner och skatter gen-<br>temot utlandet.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Nettobetalningarna till EU beräknas trots sti-<br>gande BNI vara i stort oförändrade under de<br>närmaste fyra åren och uppgå till ca 15 miljarder<br>kronor per år. Eftersom biståndet ökar stiger<br>dock underskottet i posten löpande transfere-<br>ringar.</p>
<p>Investeringsrelaterade transaktioner bokförs<br>under kapitaltransfereringar i betalningsbalansen.<br>Dessa varierar kraftigt över tiden och påverkas av<br>enstaka affärer. Under prognosåren antas där-<br>med det finansiella sparandet sammanfalla med<br>bytesbalansens saldo.</p>
<p>Sveriges anslag till internationell biståndsverk-<br>samhet och delar av EU-avgiften är knutna till<br>utvecklingen av bruttonationalinkomsten (BNI).<br>Avkastningen på kapital gentemot utlandet, som<br>väntas förbättras framöver, utgör den största<br>skillnaden mellan BNI och BNP. Bakom till-<br>växten i BNI ligger dock främst att BNP bedöms</p>
<p>35</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>Bruttonationalinkomsten</h2>
<p>Som underlag till beslut i statsbudgeten avseende<br>internationell biståndsverksamhet och Sveriges<br>EU-avgift utnyttjas ett bättre inkomstmått än<br>BNP, nämligen bruttonationalinkomsten (BNI).<br>Internationaliseringen av företags verksamhet<br>och av de finansiella marknaderna medför att<br>svenskar och svenska företag i allt högre grad har<br>tillgångar och skulder i utlandet eller tillfälligt ar-<br>betar utomlands. Detta ger upphov till inkomster<br>och utgifter i form av löner, räntor, vinster och<br>utdelningar. På motsvarande vis har även andra<br>länders invånare och företag inkomster från och<br>utgifter till Sverige. BNI beräknas genom att till<br>BNP lägga nettot av sådana s.k. primära in-<br>komster gentemot utlandet'. Dessa påverkas för<br>Sveriges del främst av storleken och avkastning-<br>en på skulder och tillgångar i utlandet. Netto-<br>skuldens utveckling beror dels på köp och för-<br>säljning av företag och aktier eller utökade lån,<br>men också på förändrade valutakurser. Faktorer<br>som ränte- och vinstnivåer i Sverige och i om-<br>världen påverkar i sin tur inkomster och utgifter<br>på nettoskulden. Utlandsupplåning är inte nöd-<br>vändigtvis negativ, om skuldsättning i form av<br>lån eller utländska aktörers investeringar genere-<br>rar inkomster som överstiger utgifterna för<br>lånen.</p>
<p>Sverige har en nettoskuld till utlandet som<br>uppgår till ca 35 % av BNP. Nettoavkastningen<br>på svenska tillgångar och skulder är för närva-<br>rande negativ, liksom lönenettot. I nedanstående<br>diagram åskådliggörs hur Sveriges BNI har ut-<br>vecklats i relation till BNP under de senaste 20<br>åren. Den räntebärande delen av Sveriges netto-<br>skuld steg kraftigt under 1980-talet och början av<br>1990-talet i samband med stora bytesbalans-<br>underskott, omfattande devalveringar och ökad<br>statlig skuldsättning. Ränteutgifterna ökade<br>därmed snabbt och uppgick som mest till knappt<br>5 % av BNP åren 1992 och 1993. Utgifterna till<br></p>
<p>utlandet reduceras av att Sveriges nettoinkomster<br>från direktinvesteringar och aktier är positiva på<br>grund av att svenska företag har byggt upp större<br>tillgångar utomlands än vad utländska aktörer<br>gjort i Sverige. Tendensen var särskilt tydlig i<br>slutet av 1980-talet, vilket delvis kan förklaras av<br>avregleringar på valutamarknaden och ett behov<br>av att öka tillgången till den europeiska markna-<br>den. Skattereformen, EU-inträdet och kronans<br>försvagning är faktorer som troligen har bidragit<br>till att investeringsflödena till och från utlandet<br>blivit mer balanserade under 1990-talet.</p>
<p>BNP har utvecklats gynnsammare än BNI<br>under den senaste tjugoårsperioden. På senare år<br>har dock de primära inkomsterna gentemot ut-<br>landet förbättrats något, vilket innebär att BNI<br>växt snabbare än BNP och att inkomstnivån i<br>den svenska samhällsekonomin närmat sig värdet<br>av produktionen i Sverige. Denna utveckling<br>väntas fortsätta i takt med att ett högt finansiellt<br>sparande möjliggör amorteringar på nettoskul-<br>den till utlandet.</p>
<p>Utvecklingen av BNP och BNI i löpande priser</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-39.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<p>åren 1993-1999. För åren 1982-1992 har BNI beräknats med hjälp av Riksbankens<br>uppgifter avseende de primära inkomsterna och BNP i löpande priser enligt<br>nationalräkenskaperna.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Sveriges riksbank och Finansdepartementet</p>
<p>'Primära inkomster gentemot utlandet inkluderar förutom nettot av löner<br>och kapitalavkastning även subventioner och skatter, som utgörs av vissa<br>betalningar till och från EU. Sveriges BNI beräknas liksom BNP enligt<br>det europeiska redovisningssystemet ENS 1995. Den BNI-relaterade de-<br>len av EU-avgiften baseras dock för närvarande på en tidigare definition<br>(ENS 1979).</p>
<p>36</p>
<p>5 Näringslivets produktion</p>
<p>Produktionen i näringslivet ökade mycket kraf-<br>tigt förra året trots det svaga konjunkturläget<br>inom delar av industrin. Flertalet tjänstebran-<br>scher var mycket expansiva.</p>
<p>Tabell 5.1 Näringslivets produktion</p>
<p>Procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk, fiske</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och skogsbruk</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>El, gas, värme</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>och vattenverk</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>-4,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivets tjänster</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>4.9</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
</table>
<p>Summa näringsliv 3,0 4,4 4,4 3,3 2,3 2,2</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Uppgången i hushållens konsumtion samt den<br>fortsatt stigande investeringsaktiviteten förvän-<br>tas innebära en kraftig produktionsökning i den<br>privata tjänstesektorn även i år. Den starkaste<br>tillväxten inom tjänstesektorn väntas komma i<br>företag som producerar företagstjänster. I denna<br>grupp ingår bland annat data- och uppdragsverk-<br>samhet. Produktionsvolymen stiger kraftigt även<br>i de konsumtionsorienterade delarna av tjänste-<br>sektorn såsom varuhandeln. Under nästa år avtar<br>ökningstakten i tjänstesektorn när hushållens<br>konsumtion ökar i långsammare takt. I viss mån<br>bedöms utbudsbegränsningar dämpa tjänste-<br>sektorns produktionsutveckling.</p>
<p>Industrikonjunkturen väntas bli god både i år<br>och nästa år. Återhämtningen går snabbare än<br>förväntat i Västeuropa samtidigt som det svenska<br>konkurrensläget är gynnsamt. Traditionella<br>svenska sektorer, såsom investeringsvaruindu-<br>strin, gynnas av det ökande resursutnyttjandet i<br>omvärlden.</p>
<p>En stark återhämtning förutses inom bygg-<br>nadsindustrin. Ett ökat bostadsbyggande och ett<br>högre resursutnyttjande inom näringslivet väntas<br>leda till betydande produktionsökningar i sek-<br>torn.</p>
<p>För åren 2002 och 2003 görs ingen konjunk-<br>turbedömning. Produktionstillväxten i näringsli-<br>vet förutses avta under dessa år då fullt resurs-<br>utnyttjande nås och därigenom följa en mer<br>trendmässig ökningstakt.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>5.1 Industrin</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 5.2 Nyckeltal för industrin 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell förändring</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industriproduktion</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönekostnad per timme</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Enhetsarbetskostnad (ULC)</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-1,7</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 14 OECD-länder</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>ULC i 14 OECD-länder, SEK</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>-1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Relativ ULC, SEK</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Vinstmarginal, förändring</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bruttoöverskottsandel<sup>1</sup></p></td><td>
<p>33,0</p></td><td>
<p>31,8</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>35,6</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Bruttoöverskottsandel avser bruttoöverskottet som andel av förädlingsvärdet<br>till faktorpris.</p>
<p>Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Industrikonjunkturen var dämpad under större<br>delen av förra året. Produktionen hölls tillbaka av<br>en svag exportutveckling till några av Sveriges<br>viktigaste marknader. För helåret 1999 ökade<br>ändå industriproduktionen med 4,2 %. Upp-<br>gången var främst koncentrerad till teleproduk-<br>tindustrin, som bidrog med över hälften av den<br>totala produktionsökningen. Detta är dock en-<br>bart det direkta bidraget från teleproduktindu-<br>strin som via underleverantörer genererar pro-<br>duktionsökningar även i andra industribranscher.<br>Inom vissa av verkstadsindustrins traditionellt<br>konjunkturkänsliga branscher var produktions-<br>utvecklingen mycket svag förra året. Produk-<br>tionsvolymen i maskinindustrin, som fortfarande<br>utgör en tiondel av den totala industrin, stagne-<br>rade.</p>
<p>Produktion och produktivitet 2000-2001</p>
<p>Mot slutet av 1999 stärktes konjunkturläget<br>inom industrin. Förbättringen märktes särskilt<br>på orderingången, som enligt Statistiska central-<br>byrån säsongrensat steg med 10 % det fjärde<br>kvartalet jämfört med föregående kvartal.<br>Orderingången från exportmarknaden steg mar-<br>kant och var extremt stark i teleproduktindust-<br>rin. Den kraftiga ökningen av orderingången<br>mot slutet av förra året tyder på en stark in-<br>dustrikonjunktur under första hälften av inneva-<br>rande år. De flesta internationella indikatorer vi-<br>sar för närvarande på en fortsatt förstärkning av<br>konjunkturläget på Sveriges viktigaste export-<br>marknader. Under år 2000 förutses också en<br>gradvis stigande efterfrågan på investeringsvaror<br>i såväl Sverige som i Västeuropa, vilket traditio-</p>
<p>37</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>nellt gynnar den svenska verkstadsindustrin. I<br>kombination med ett konjunkturomslag i bas-<br>industrin väntas detta medföra att industripro-<br>duktionen sammantaget stiger med ca 6 % i år.<br>Liksom föregående år beräknas bidraget från den<br>mycket expansiva teleproduktindustrin till den<br>totala produktionstillväxten uppgå till drygt 2<br>procentenheter.</p>
<p>Aven nästa år bedöms den ekonomiska akti-<br>viteten stärkas i EU, samtidigt som svensk ex-<br>portindustri gynnas av den starka investerings-<br>konjunkturen på denna marknad. Inom delar av<br>industrin, såsom massa- och sågverksindustrin,<br>förutses dock produktionsökningarna begränsas<br>av vissa kapacitetsrestriktioner. Den inhemska<br>efterfrågan bedöms också mattas av något under<br>nästa år, vilket sammantaget medför att industri-<br>produktionen ökar med ca 4,5 %. Den betydan-<br>de produktionsökning som förutses fram till och<br>med 2001 väntas innebära ett relativt högt kapa-<br>citetsutnyttjande, trots en kraftig utbyggnad av<br>kapitalstocken (se kapital 10). Till följd av förse-<br>ningar i den officiella statistiken är dock osäker-<br>heten om utnyttjandegraden i utgångsläget<br>mycket stor. Konjunkturinstitutets barometer<br>innehåller också statistik över kapacitetsutnytt-<br>jandet som dock varierar mycket vilket försvårar<br>analysen. Av konjunkturbarometem framgår att<br>kapacitetsutnyttjandet mot slutet av förra året<br>fortfarande var relativt lågt.</p>
<p>Produktivitetstillväxten inom industrin, som<br>uppgick till 3 % förra året, väntas öka till höga<br>5 % i år. Även nästa år bedöms produktivitets-<br>tillväxten bli god. Produktivitetsökningarna är<br>till viss del av konjunkturell karaktär. Vid en<br>konjunkturuppgång tas ledig kapacitet inom fö-<br>retagen i anspråk, vilket höjer produktiviteten.<br>Andra faktorer förklarar dock merparten av den<br>snabba produktivitetsutvecklingen. En betydan-<br>de del av expansionen såväl i år som nästa år sker<br>i de högproduktiva delarna av industrin såsom<br>bas- och teleproduktindustrin, i vilka produkti-<br>vitetsnivån är mer än dubbelt så hög som i in-<br>dustrin som helhet. Dessutom är produktivi-<br>tetstillväxten i teleproduktindustrin fortfarande<br>mycket hög även om branschen nu har nått en<br>viss mognadsfas. Förra året ökade produktivite-<br>ten i denna sektor med knappt 20 %.</p>
<p>Mot bakgrund av de höga produktivitetsök-<br>ningarna torde inte någon generell resursbrist i<br>industrin uppstå under prognosperioden. Sett i<br>ett historiskt perspektiv ligger bristtalen i ut-<br>gångsläget på låga nivåer. Det totala nyanställ-<br></p>
<p>ningsbehovet inom industrin förväntas också bli<br>lågt framöver.</p>
<p>Konkurrenskraft och lönsamhet</p>
<p>Svensk industris konkurrensläge beräknas bli<br>fortsatt gynnsamt fram till och med år 2001,<br>trots att kronan mätt som årsgenomsnitt antas<br>stärkas med drygt 4 % under perioden.</p>
<p>Löneökningarna under perioden antas vara<br>ungefär lika stora som i konkurrentländerna<br>samtidigt som produktivitetstillväxten bedöms<br>bli något högre i Sverige. Det innebär att enhets-<br>arbetskostnaden, dvs. arbetskostnaden per pro-<br>ducerad enhet, utvecklas mer fördelaktigt än i<br>omvärlden. Därigenom motverkas i stor ut-<br>sträckning de negativa effekterna på kostnads-<br>läget av den starkare kronan.</p>
<p>Diagram 5.1 Industrins arbetskostnad per producerad<br>enhet i Sverige relativt 14 OECD-länder</p>
<p>Index 1980=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-40.png" style="width:173pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Industrins lönsamhet, mätt som driftsöverskot-<br>tet som andel av förädlingsvärdet, sjönk ytterli-<br>gare till knappt 32 % förra året. I ett historiskt<br>perspektiv är även denna lönsamhet god. I sam-<br>band med Asienkrisen uppstod en global över-<br>kapacitet inom flertalet industrisektorer, vilket<br>har bidragit till att de internationellt bestämda<br>priserna utvecklats mycket svagt de senaste två<br>åren. I den för Sverige viktiga basindustrin har<br>priserna och därmed också lönsamheten, fallit<br>kontinuerligt sedan 1995.</p>
<p>Den internationella konjunkturåterhämtning-<br>en går snabbare än tidigare förväntat, vilket har<br>lett till betydande prisökningar på de flesta råva-<br>ruprodukter under andra hälften av 1999 och<br>under inledningen av detta år. Den utvecklingen<br>väntas fortsätta utom för råoljan som antas när-<br>ma sig en långsiktig jämviktsnivå i slutet av 2001.</p>
<p>Höjda råvarupriser är den viktigaste förkla-<br>ringen till att insatsvarukostnaden i industrin</p>
<p>38</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>väntas öka med hela 3 % i år. Ökningen av de<br>rörliga kostnaderna per producerad enhet be-<br>gränsas ändå till ca 2 % till följd av den mycket<br>fördelaktiga produktivitetsutvecklingen.</p>
<p>Priserna på svenska industriprodukter har<br>ökat mer än väntat under inledningen av år 2000.<br>Prisökningarna förklaras delvis av att de interna-<br>tionellt bestämda priserna på basindustripro-<br>dukter, såsom massa och papper, har stigit kraf-<br>tigt, men även av att de inhemska priserna har<br>ökat oväntat mycket. Enligt den senaste kon-<br>junkturbarometern från februari planerar företa-<br>gen relativt återhållsamma prishöjningar den<br>närmaste tiden. I prognosen förutsätts kronan<br>appreciera under innevarande år vilket väntas<br>leda till minskande vinstmarginaler för exportö-<br>rer av bearbetade varor. Genom att priserna för-<br>väntas höjas relativt kraftigt inom basindustrin<br>liksom i den inhemska industrisektorn, beräknas<br>vinstandelen för industrin som helhet ändå stiga<br>till 33 %.</p>
<p>Diagram 5.2 Industrins bruttoöverskottsandel</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-41.png" style="width:174pt;height:111pt;"/>
<p>Anm: Beräkningarna enligt gamla nationalräkenskaper 1980-1993, samt nya<br>nationalräkenskaper 1993 och framåt.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Nästa år väntas den starkare konjunkturen i om-<br>världen leda till en något högre internationell<br>prisökningstakt. Trots att kronan antas fortsätta<br>stärkas även under nästa år, beräknas vinstande-<br>len i den totala industrin stiga till knappt 36 %,<br>vilket är en lönsamhet på god europeisk nivå. I<br>den cykliska basindustrin förutses vinstmargina-<br>lerna stiga ytterligare samtidigt som det relativt<br>höga resursutnyttjandet inom industrin medför<br>att de flesta företag förbättrar sin vinstsituation.<br>Under nästa år faller också insatsvarukostnaden<br>inom industrin som en följd av den stärkta kro-<br>nan och ett betydligt lägre oljepris än under in-<br>nevarande år.</p>
<h2>5.2 Byggnadsverksamhet</h2>
<p>Tack vare en kraftig uppgång i bostadsbyggandet<br>steg den totala byggproduktionen för andra året i<br>följd i fjol. Näringslivets investeringar minskade<br>dock trots den mycket starka konjunkturen.<br>Infrastrukturinvesteringarna sjönk något. Bygg-<br>konjunkturen beräknas stärkas framöver och<br>sammantaget stiger byggvolymen med omkring<br>5 % per år de närmaste två åren.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 5.3 Byggnadsverksamhet I</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell volymförändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsinvesteringar</p></td><td>
<p>112,3</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>51,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>-0,6</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>4.9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Myndigheter</p></td><td>
<p>29,3</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>11,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reparationer<br>och underhäll</p></td><td>
<p>57,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>169,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>5,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Bostadsbyggandet fortsätter att öka i god takt<br>även om nivån på nybyggnationen förblir låg.<br>Under prognosperioden är i stort sett alla efter-<br>frågefaktorer gynnsamma. Hushållens redan go-<br>da förmögenhetssituation har förbättrats ytterli-<br>gare under det senaste året, disponibel-<br>inkomsterna väntas öka med 3—4 % per år och<br>sysselsättningen växer snabbt. Därtill är lönsam-<br>heten i byggandet av småhus och bostadsrätter<br>mycket god i expansiva storstadsområden. I des-<br>sa områden är nu vakanstalen så låga att även<br>med ett kraftigt ökat bostadsbyggande kommer<br>bristen på bostäder att kvarstå 2001.</p>
<p>Till följd av den snabba utbyggnaden av hög-<br>skolan har det också uppstått brist på student-<br>bostäder. I vårpropositionen föreslår regeringen<br>därför att ett tillfälligt investeringsbidrag för<br>byggande av studentbostäder införs fram till och<br>med år 2002, vilket bedöms leda till en ökad ny-<br>produktion av sådana bostäder.</p>
<p>Den senaste byggbarometern samt orderin-<br>gången till småhusfabrikanterna tyder på att<br>återhämtningen i bostadsbyggandet går relativt<br>långsamt. Vissa utbudsrestriktioner håller också<br>tillbaka bostadsbyggandet. Bristen på planerad<br>tomtmark är stor och dessutom begränsas bo-<br>stadsbyggandet i viss mån av svårigheten att re-<br>krytera byggnadsarbetare till storstadsområdena.<br>Enligt Byggnadsarbetarförbundets statistik låg</p>
<p>39</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>visserligen arbetslösheten under februari månad<br>på hela 15 % för riket som helhet, men den var<br>endast 6 % i Stockholmsområdet. Eftersom ar-<br>betslösheten i byggsektorn är mycket säsong-<br>beroende bedöms resursutnyttjandet bli an-<br>strängt under sommarmånaderna i de expansiva<br>delarna av landet.</p>
<p>Näringslivets bygginvesteringar blev oväntat<br>svaga förra året. En bidragande orsak till detta är<br>det i förhållande till produktionsutvecklingen<br>låga byggandet av nya industrilokaler. Det beror<br>sannolikt på den strukturomvandling mot en<br>mer kunskapsintensiv produktion som pågår<br>inom industrin. Under nästa år väntas dock in-<br>dustrins byggande åter öka i samband med att<br>basindustrin bygger ut sin produktionskapacitet.</p>
<p>Inom den privata tjänstesektorn väntas den<br>mycket starka konjunkturutvecklingen innebära<br>ett ökat byggande av både kontorslokaler och<br>affärslokaler. Trots att byggandet av kommer-<br>siella lokaler har ökat på senare år har vakansta-<br>len, dvs. andelen tomma lokaler i förhållande till<br></p>
<p>beståndet, fortsatt att minska i storstadsområ-<br>dena och är nu nere på de nivåer som rådde i<br>början på 1990-talet. De minskande vakanserna<br>beror framför allt på den mycket starka syssel-<br>sättningsutvecklingen inom tjänstesektorn.<br>Dessutom har hyresnivåerna på kommersiella<br>lokaler sedan 1996 ökat mycket kraftigt, vilket<br>medför en god lönsamhet vid produktion av nya<br>lokaler. Den starka orderingången till arkitekter<br>och byggkonsulter bekräftar också bilden av en<br>betydande ökning av bygginvesteringarna i såväl<br>näringslivet som i bostadssektorn.</p>
<p>Statens bygginvesteringar beräknas minska i år<br>även om de lånefinansierade bygginvesteringarna<br>(Storstadslederna) ökar kraftigt. Höjda anslag<br>innebär att väginvesteringarna inom myndighe-<br>terna ökar något nästa år.</p>
<p>Reparationerna i byggsektorn stiger både i år<br>och nästa år till följd av hushållens mycket goda<br>ekonomiska situation men också till följd av<br>ökade insatser för drift och underhåll av vägar.</p>
<p>40</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>6 Arbetsmarknad</p>
<p>Sysselsättningen har ökat snabbt de två senaste<br>åren och den öppna arbetslösheten har fallit<br>markant. Även arbetskraftsutbudet har stigit. De<br>flesta indikatorer tyder på en fortsatt gynnsam<br>utveckling på arbetsmarknaden. Sysselsättningen<br>förutses därmed öka med ytterligare 106 000<br>personer mellan 1999 och 2001. Den reguljära<br>sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och<br>64 år, som enligt regeringens sysselsättningsmål<br>skall uppgå till 80 % år 2004, stiger till 77,3 % år<br>2001. Arbetskraftsutbudet väntas också fortsätta<br>att öka när läget på arbetsmarknaden förbättras.<br>Genom att antalet platser vid högskolor och uni-<br>versitet planeras att utökas ytterligare dämpas<br>dock utbudsökningen en del. Sammantaget<br>innebär utvecklingen av sysselsättningen och<br>arbetskraftsutbudet att den öppna arbetslösheten<br>faller till 3,9 % år 2001.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>ITabell 6.1 Nyckeltal inom arbetsmarknadsområdet 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP, producentpris</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktivitet</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medelarbetstid</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reguljär sysselsätt-<br>ningsgrad, 20-64 år<sup>1</sup></p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet<sup>2</sup></p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Program<sup>3</sup></p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Antalet sysselsatta i åldern 20-64 år, exklusive sysselsatta i konjunkturbero-<br>ende arbetsmarknadspolitiska program, i procent av befolkningen i den ålders-<br>gruppen</p>
<p><sup>2</sup>1 procent av arbetskraften</p>
<p><sup>3</sup> Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program i<br>procent av arbetskraften</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen och Finansdeparte-<br>mentet</p>
<p>Mellan 2001 och 2003 sker en nedtrappning av<br>kunskapslyftet. Det sker i ett läge då resursut-<br>nyttjandet i ekonomin ligger på en nivå där en<br>fortsatt stark efterfrågetillväxt riskerar att leda<br>till accelererande pris- och löneökningar. Redu-<br>ceringen av antalet platser i kunskapslyftet frigör<br>resurser i form av utbildad arbetskraft, vilket<br>höjer den potentiella produktionsnivån och<br>minskar risken för en överhettning. Mot bak-<br>grund av detta antas produktionen år 2002 och<br>2003 växa i en trendmässig och långsiktigt håll-<br>bar tillväxttakt på ca 2 % per år. Sysselsättningen<br>beräknas dessa år öka i samma takt som den<br></p>
<p>arbetsföra befolkningen. Därmed ligger den re-<br>guljära sysselsättningsgraden kvar på samma nivå<br>som i slutet av år 2001.</p>
<p>Eftersom nedtrappningen av kunskapslyftet<br>innebär ett relativt stort tillskott till arbetskraf-<br>ten på kort tid antas emellertid inte alla kunna bli<br>sysselsatta omgående, vilket innebär att den<br>öppna arbetslösheten stiger något initialt, från</p>
<p>3,9 % år 2001 till 4,0% år 2003. Uppgången i<br>arbetskraftsutbudet dämpas till viss del av att<br>antalet platser vid högskolor och universitet fort-<br>sätter att öka både år 2002 och år 2003.</p>
<p>Arbetsmarknads- och utbildningspolitik</p>
<p>Antalet deltagare i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska program minskade från i<br>genomsnitt 165 000 år 1998 till i genomsnitt<br>135 000 år 1999<sup>2</sup>. Fram till och med 2003 antas<br>antalet deltagare ligga kvar på samma nivå som<br>förra året. Eftersom nivån i dagsläget är betydligt<br>lägre än 135 000 och det inte längre finns något<br>krav från regeringen att en viss volym eller en<br>viss genomsnittlig kostnad för ett program skall<br>uppnås, finns det dock risk för att volymen för-<br>blir lägre än 135 000.</p>
<p>Anslaget för kunskapslyftet ligger för åren<br>2000 och 2001 kvar på ungefär samma nivå som<br>år 1999. Mellan år 2001 och 2003 minskar ansla-<br>get för den kommunalt anordnade vuxenutbild-<br>ningen med ett belopp motsvarande ca 55 000<br>platser.</p>
<p>Antalet permanenta platser inom högskolor<br>och universitet utökas successivt. Mellan 1999<br>och 2003 kommer de enligt planerna att öka med<br>ca 55 000.</p>
<p>I en nyligen publicerad proposition<br>(1999/2000:98) samt i vårpropositionen föreslås<br>ett flertal åtgärder som syftar till att stärka syssel-<br>sättningen och sänka arbetslösheten. Nedan be-<br>skrivs vissa av förslagen.</p>
<p>De arbetsmarknadspolitiska programmen<br>skall i än högre grad inriktas mot långtidsarbets-<br>lösa, för att stärka deras situation på arbetsmark-<br>naden. För personer som är eller riskerar att bli<br>långtidsinskrivna vid arbetsförmedlingen införs<br>en aktivitetsgaranti där basen i verksamheten<br>skall vara organiserade jobbsökaraktiviteter. Det<br>s.k. förstärkta anställningsstödet för arbetsgivare</p>
<p><sup>2</sup> De program som inkluderas i beteckningen konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadspolitiska program är de som AMS redovisar som konjunk-<br>turprogram, exklusive personer inskrivna vid arbetsmarknadsinstitut<br>(AMI), samt Europastipendier.</p>
<p>41</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>som anställer personer som varit arbetslösa i<br>minst 2 år, förstärks ytterligare genom att stödet,<br>i form av skattereduktion, blir mer omfattande<br>för arbetsgivare som anställer personer som varit<br>arbetslösa i minst 4 år.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen skall reformeras i<br>syfte att stärka dess roll som omställningsförsäk-<br>ring. Ett uttryckligt krav på att arbetslösa som<br>uppbär arbetslöshetsersättning skall vara aktiva<br>införs. Regeringen ges möjlighet att definiera vad<br>som är lämpligt arbete. Mer strukturerade sök-<br>processer skapas, bland annat med hjälp av indi-<br>viduella handlingsplaner. Senare i vår kommer<br>regeringen att lägga fram en separat proposition<br>om arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>För att öka sysselsättningen bland invandrare<br>föreslår regeringen bland annat kompletterande<br>utbildning för arbetslösa invandrare med ut-<br>ländsk utbildning inom hälso- och sjukvårdsom-<br>rådet, inom läraryrken samt inom teknik och<br>naturvetenskap. Valideringen av utländsk yrkes-<br>kompetens skall också utökas.</p>
<p>Sysselsättning</p>
<p>Mellan 1997 och 1999 ökade antalet sysselsatta i<br>åldern 16-64 år med ca 150 000 personer, enligt<br>Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersök-<br>ning (AKU). Det är den största uppgång mellan<br>två år som har noterats sedan perioden 1974—<br>1976. Sysselsättningen ökade i nästan alla län.</p>
<p>De flesta indikatorer tyder på en fortsatt<br>snabb sysselsättningsökning. Efterfrågan i eko-<br>nomin väntas bli stark både i år och nästa år.<br>Antalet nyanmälda lediga platser till landets ar-<br>betsförmedlingar, som historiskt sett har varit en<br>bra indikator på sysselsättningsutvecklingen, har<br>ökat starkt de senaste månaderna. Enligt<br>Arbetsmarknadsstyrelsens senaste enkätunder-<br>sökning kommer efterfrågan på arbetskraft att<br>vara fortsatt stor den närmaste tiden. Även<br>Konjunkturinstitutets barometrar tyder på en<br>fortsatt sysselsättningsuppgång. Framför allt in-<br>om tjänstesektorn uppger fler och fler företag att<br>de planerar att anställa personal. I år förutses sys-<br>selsättningen därmed öka med 1,7 %, motsva-<br>rande 68 000 personer.</p>
<p>Diagram 6.1 Nyanmälda lediga platser och antal<br>sysselsatta_______________________________________</p>
<p>Årlig procentuell förändring Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-42.png" style="width:165pt;height:111pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>Nästa år väntas resursutnyttjandet i ekonomin<br>närma sig en nivå då en fortsatt stark efterfråge-<br>tillväxt riskerar att leda till accelererande pris-<br>och löneökningar. Stabiliseringspolitiken antas<br>utformas så att en sådan utveckling motverkas.<br>Det bidrar till en svagare tillväxt i ekonomin och<br>en avmattning av sysselsättningsutvecklingen.<br>Mätt som årsgenomsnitt beräknas sysselsätt-<br>ningen öka med 0,9 % eller 38 000 personer<br>nästa år. År 2002 och 2003 antas produktionen<br>stiga i en mer trendmässig och långsiktigt hållbar<br>tillväxttakt, dvs. en ökning av produktionen som<br>inte medför inflationsdrivande löneökningar.<br>Sysselsättningen antas då öka i ungefär samma<br>takt som den arbetsföra befolkningen. Osäker-<br>heten vad gäller bedömningen om riskerna för<br>överhettning är dock mycket stor. Därför redo-<br>visas två alternativa scenarier för den svenska<br>ekonomin i kapitel 12.</p>
<p>Utvecklingen i olika branscher</p>
<p>Knappt 80 % av sysselsättningsökningen mellan<br>1998 och 1999 skedde enligt AKU inom den pri-<br>vata tjänstesektorn. Bland enskilda näringar<br>noterades den största uppgången bland datakon-<br>sulter och annan företagsservice. Den snabba<br>sysselsättningsuppgången inom privat tjänste-<br>sektor förklaras främst av en stark ökning av<br>hushållens konsumtion och att efterfrågan i stor<br>utsträckning var inriktad på tjänstenäringar med<br>låg produktivitet. I år och nästa år förväntas hus-<br>hållens konsumtion utvecklas något svagare<br>samtidigt som tjänsteproduktionen bedöms bli<br>mindre sysselsättningsintensiv. Därmed väntas<br>sysselsättningen inom tjänstesektorn öka något<br>långsammare framöver, men totalt beräknas ändå<br>sysselsättningen i denna sektor öka med ca<br>75 000 personer mellan 1999 och 2001.</p>
<p>42</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Inom byggsektorn noterades en sysselsätt-<br>ningsökning på 5 000 personer mellan 1998 och<br>1999. En fortsatt ökning av byggproduktionen<br>framöver innebär att efterfrågan på arbetskraft<br>inom byggsektorn fortsätter att stiga i ungefär<br>samma takt som förra året.</p>
<p>Antalet sysselsatta inom industrin minskade<br>förra året till följd av en relativt svag konjunktur<br>under större delen av året. Industrikonjunkturen<br>har dock vänt uppåt igen och sysselsättningen<br>väntas därför öka svagt i år. Nästa år ligger anta-<br>let sysselsatta kvar på samma nivå som i slutet av<br>innevarande år.</p>
<p>Inom kommunsektorn förväntas inkomsterna<br>fortsätta att öka de närmaste åren, dels till följd<br>av höjda statsbidrag, dels till följd av ökade skat-<br>teinkomster, vilket möjliggör en fortsatt expan-<br>sion av antalet sysselsatta inom denna sektor.<br>Antalet statligt anställda förväntas också öka<br>något under perioden.</p>
<p>Tabell 6.2 Antal sysselsatta i åldern 16-64 år, fördelat på<br>branscher’</p>
<p>Tusental personer</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>2805</p></td><td>
<p>2862</p></td><td>
<p>2891</p></td><td>
<p>2903</p></td><td>
<p>2912</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jord- och skogsbruk</p></td><td>
<p>104</p></td><td>
<p>102</p></td><td>
<p>101</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>797</p></td><td>
<p>798</p></td><td>
<p>799</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsverksamhet</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>232</p></td><td>
<p>238</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privat tjänstesektor</p></td><td>
<p>1679</p></td><td>
<p>1730</p></td><td>
<p>1753</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga myndigheter</p></td><td>
<p>1260</p></td><td>
<p>1270</p></td><td>
<p>1279</p></td><td>
<p>1285</p></td><td>
<p>1294</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Staten</p></td><td>
<p>186</p></td><td>
<p>187</p></td><td>
<p>188</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunerna</p></td><td>
<p>1074</p></td><td>
<p>1083</p></td><td>
<p>1091</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>4068</p></td><td>
<p>4136</p></td><td>
<p>4174</p></td><td>
<p>4191</p></td><td>
<p>4209</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetskraft</p></td><td>
<p>4308</p></td><td>
<p>4333</p></td><td>
<p>4342</p></td><td>
<p>4361</p></td><td>
<p>4384</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Produktivitet</p>
<p>Produktivitetstillväxten i ekonomin som helhet<br>var svag förra året. Det beror framför allt på att<br>produktionen i lågproduktiva sektorer i ekono-<br>min ökade mer än genomsnittet, dvs. tillväxten<br>var sysselsättningsintensiv. Framöver förväntas<br>produktiviteten stiga snabbare eftersom efterfrå-<br>gan då i högre grad inriktas mot verksamheter<br>där produktivitetsutvecklingen är starkare. Bland<br>annat bedöms industrin stå för en större andel av<br></p>
<p>produktionsuppgången. Under perioden 2002-<br>2003 antas produktiviteten stiga i linje med en<br>mer långsiktigt normal ökningstakt som i dags-<br>läget bedöms vara 1,7 %. Det är en något starka-<br>re tillväxttakt än ett genomsnitt för perioden<br>1970-1999. Anledningen till att den trendmässi-<br>ga produktivitetstillväxten antas vara något högre<br>de närmaste åren, är att det sedan mitten av<br>1980-talet genomförts ett flertal strukturella för-<br>ändringar som sammantaget bedöms bidra till en<br>högre produktivitetstillväxt än den historiska<br>trenden. Av dessa förändringar kan nämnas av-<br>regleringar av vissa produktmarknader, en ut-<br>byggnad av högskolor och universitet, en skärpt<br>konkurrenslagstiftning och avregleringen av<br>kapitalmarknaden.</p>
<p>Antal arbetade timmar och medelarbetstid</p>
<p>Mellan 1998 och 1999 ökade medelarbetstiden<sup>4<br></sup>med 0,5 %. Övertiden och andelen personer som<br>i normala fall arbetar mer än 35 timmar i veckan<br>steg. Det var också något fler arbetsdagar 1999<br>än 1998, vilket gav ett positivt bidrag till utveck-<br>lingen av antalet arbetade timmar och därmed<br>höjde medelarbetstiden. Sjukfrånvaron fortsatte<br>att öka under 1999 vilket till viss del motverkade<br>uppgången i medelarbetstiden. Även en större<br>frånvaro på grund av studier bidrog till att mot-<br>verka uppgången. Övertiden och det normala<br>antalet arbetade timmar per sysselsatt förutses<br>fortsätta att stiga i år på grund av det starka<br>konjunkturläget. Uppgången uppvägs dock i stor<br>utsträckning av att sjukfrånvaron väntas fortsätta<br>öka, om än i långsammare takt än förra året.<br>Efter 2001 antas dock medelarbetstiden falla nå-<br>got i samband med att arbetstiderna för den en-<br>skilde förkortas genom avtal med arbetsgivaren<br>om kortare arbetsdagar eller mer flexibla och<br>konjunkturanpassade arbetstider.</p>
<p>Arbetskraftsutbud och öppen arbetslöshet</p>
<p>Både arbetskraftsutbudet och sysselsättningen<br>steg förra året. I början av året ökade utbudet<br>inte lika mycket som sysselsättningen vilket in-<br>nebar att den öppna arbetslösheten, rensad för<br>säsongnormala variationer, föll. Under andra<br>halvåret ökade dock utbudet kraftigt till följd av<br>att antalet deltagare i konjunkturberoende<br>arbetsmarknadspolitiska program minskade.</p>
<p><sup>4</sup> I redovisningen av antalet sysselsatta i olika branscher har kyrkan inte<br>överförts från offentliga myndigheter till näringslivet, eftersom det fortfa-<br>rande är oklart hur överföringen kommer att hanteras i AKU.</p>
<p><sup>4</sup> Mätt som antal arbetade timmar enligt nationalräkenskaperna, dividerat<br>med sysselsatta enligt AKU.</p>
<p>43</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Därmed ökade den säsongrensade öppna ar-<br>betslösheten igen för att i slutet av året ligga på<br>ungefär samma nivå som i början av året. Mätt<br>som årsgenomsnitt föll dock arbetslösheten med<br>0,9 procentenheter mellan 1998 och 1999, till</p>
<p>5,6 % av arbetskraften.</p>
<p>Diagram 6.2 Sysselsättning och arbetskraftsutbud</p>
<p>Tusental personer</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-43.png" style="width:174pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet</p>
<p>Statistiken tyder på att det främst var personer<br>som tidigare var klassificerade som studerande<br>eller hemarbetande som trädde in på arbets-<br>marknaden förra året. Antalet personer som är<br>utomlands, som betraktar sig som lediga eller<br>arbetssökande, men inte uppfyller villkoren för<br>att klassificeras som öppet arbetslösa, och de som<br>är utanför arbetskraften av ospecificerad anled-<br>ning minskade inte alls mellan 1998 och 1999.<br>Det förbättrade arbetsmarknadsläget väntas in-<br>nebära att arbetskraftsutbudet ökar något mer än<br>den arbetsföra befolkningen i år och nästa år<br>genom att dessa grupper börjar minska. Även<br>antalet hemarbetande, som successivt har mins-<br>kat under hela 1990-talet, väntas fortsätta att<br>minska. Samtidigt dämpas dock uppgången i ut-<br>budet av att antalet studerande ökar i samband<br>med ökningen av antalet platser vid högskolor<br>och universitet. Även antalet personer som är<br>långvarigt sjuka eller pensionerade före 65 års<br>ålder väntas öka i och med att andelen personer i<br>åldrarna 55 till 64 år, där dessa grupper av natur-<br>liga skäl är överrepresenterade, stiger framöver.<br>Sammantaget väntas arbetskraftsutbudet i åld-<br>rarna 16-64 år öka med ca 35 000 personer mel-<br>lan 1999 och 2001. Därmed faller den öppna ar-<br>betslösheten från 5,6 % år 1999 till 3,9 % år 2001<br>och arbetskraftstalet, dvs. arbetskraften mätt<br>som andel av den arbetsföra befolkningen, be-<br>räknas stiga från 77,2 % år 1999 till 77,4 % år<br>2001.</p>
<p>Under perioden 2002-2003 antas arbets-<br>kraftsutbudet stiga mer än sysselsättningen i<br>samband med att antalet platser i kunskapslyftet<br>minskar. Eftersom nedtrappningen innebär ett<br>relativt stort tillskott av arbetskraft på kort tid<br>antas inte alla kunna bli sysselsatta omgående.<br>Den öppna arbetslösheten och arbetskraftstalet<br>ökar därmed till 4,0 % respektive 77,6 % år 2003.<br>I beräkningarna antas att utbildningssatsningarna<br>riktas till personer som annars skulle varit öppet<br>arbetslösa och att antalet utbildningsplatser ut-<br>vecklas som planerat. Om inte alla platser kan<br>fyllas när läget på arbetsmarknaden förbättras<br>ytterligare finns det risk för att den öppna<br>arbetslösheten blir högre än beräknat.</p>
<p>Diagram 6.3 Öppet arbetslösa och personer i konjunkturbe-<br>roende arbetsmarknadspolitiska program</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-44.png" style="width:173pt;height:115pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån (AKU), Arbetsmarknadsstyrelsen och<br>Finansdepartementet</p>
<p>Arbetskraftstalet år 2003 ligger fortfarande ca 6,5<br>procentenheter lägre än år 1990 då det låg på en<br>rekordhög nivå. En av anledningarna är att an-<br>delen personer i befolkningen som är långvarigt<br>sjuka eller pensionerade fortfarande bedöms vara<br>högre år 2003 än i slutet av 1980-talet eftersom<br>andelen personer mellan 55 och 64 år successivt<br>stiger. Även inom åldersgruppen 16 till 54 år be-<br>räknas dock arbetskraftstalet vara lägre än i slutet<br>av 1980-talet. Det beror bland annat på att en del<br>av den kraftiga ökningen av andelen personer<br>utanför arbetskraften som klassificeras som<br>arbetssökande, lediga och utanför arbetskraften<br>av ospecificerad anledning bedöms bli bestående<br>till år 2003. Även andelen studerande kommer<br>att vara högre mot slutet av kalkylperioden än år<br>1990, till följd av att fler personer deltar i<br>arbetsmarknadspolitiska program, vuxenutbild-<br>ning och studier vid högskolor och universitet.</p>
<p>Om man kompletterar den ovan beskrivna defi-<br>nitionen av arbetskraften med den ökning som<br></p>
<p>44</p>
<p>har skett av antalet tillfälliga platser inom vuxen-<br>utbildningen samt ökningen av antalet personer i<br>arbetsmarknadspolitiska program utanför arbets-<br>kraften erhålls ett bredare mått på arbetskrafts-<br>utbudet. Enligt detta mått uppgår arbetskrafts-<br>deltagandet till ca 80,5 % år 2003. Dessutom be-<br>räknas antalet permanenta platser vid högskolan<br>ha ökat med ca 95 000, motsvarande drygt 1,5 %<br>av den arbetsföra befolkningen mellan år 1990<br>och år 2003.</p>
<p>Osäkerheter kring utvecklingpå arbetsmarknaden<br>Det finns en rad osäkerheter beträffande utveck-<br>lingen på arbetsmarknaden framöver. År 2003<br>beräknas det fortfarande vara en förhållandevis<br>stor andel av den arbetsföra befolkningen som<br>inte förvärvsarbetar. Det är dock mycket svårt<br>att bedöma hur stor arbetskraftspotentialen är.<br>Den starka BNP-tillväxten och snabba syssel-<br>sättningsökningen det senaste året har kunnat<br>kombineras med fortsatt låg inflation och låga<br>inflationsförväntningar. Det är möjligt att arbets-<br>marknaden och lönebildningen fungerar bättre<br>än vad som har antagits i kalkylen. Då skulle<br>BNP-tillväxten kunna bli starkare de närmaste<br>åren och sysselsättningsnivån år 2003 bli högre<br>än beräknat, utan att det uppstår inflationsdri-<br>vande löneökningar.</p>
<p>BNP-tillväxten och sysselsättningen kan ock-<br>så komma att utvecklas svagare än väntat. Även<br>om situationen på arbetsmarknaden har förbätt-<br>rats i de flesta län är sysselsättningsgraden fortfa-<br>rande betydligt högre och den öppna arbetslös-<br>heten betydligt lägre i vissa delar av landet än i<br>andra. Dessutom är arbetslösheten högre bland<br>lågutbildade än bland högutbildade. Därmed<br>finns det risk för att det uppstår matchnings-<br>problem på arbetsmarknaden eller rena bristsitu-<br>ationer, dvs. restriktioner vad gäller tillgången på<br>arbetskraft med den kompetens och utbildning<br>som efterfrågas. Löneökningarna skulle då kunna<br>bli betydligt högre än beräkningsantagandet, vil-<br>ket sannolikt skulle få negativa effekter på syssel-<br>sättning och tillväxt.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 6.3 Sysselsättningsgrad och öppen arbetslöshet i<br>olika regioner</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>öppen arbetslöshet,<br>procent av<br>arbetskraften</p></td><td colspan="2">
<p>Sysselsättningsgrad,<br>procent av den ar-<br>betsföra befolkningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>76,0</p></td><td>
<p>77,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>69,9</p></td><td>
<p>71,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland och öarna</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>75,0</p></td><td>
<p>75,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>7.6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>68,3</p></td><td>
<p>69,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>71,5</p></td><td>
<p>72,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>69,0</p></td><td>
<p>70,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>70,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>68,4</p></td><td>
<p>68,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>71,5</p></td><td>
<p>72,9</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Anm; Siffrorna ovan avser åldersgruppen 16-<br>Kålla: Statistiska centralbyrån (AKU)</p></td><td>
<p>64 år</p></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Redan i dagsläget finns det vissa tecken på brist<br>på arbetskraft. Enligt Konjunkturinstitutets<br>barometrar för industrin ökade andelen företag<br>som uppgav att de upplever brist på yrkesarbeta-<br>re förra året och nivån är nu lika hög som för<br>företag som uppger att de upplever brist på tek-<br>niska tjänstemän, dvs. ca 20 %. I båda fallen är<br>dock andelarna fortfarande betydligt lägre än i<br>slutet av 1980-talet. Inom tjänstesektorerna visar<br>Konjunkturinstitutets barometer att bristen på<br>branschkompetent personal har varit oroväckan-<br>de hög inom vissa sektorer, framför allt data- och<br>uppdragsverksamhet, under en lång period.<br>Bristen verkar dock inte ha ökat den senaste<br>tiden. Enligt AMS och SAF:s företagsundersök-<br>ningar under hösten 1999 uppgav ca 50 % av<br>företagen att de hade rekryteringsproblem. De<br>flesta lyckades dock lösa problemen genom att<br>sänka kompetenskraven eller hyra in arbetskraft,<br>men 20 % av företagen uppgav att de inte hade<br>kunnat tillsätta platserna. Flera företag uppgav<br>också att de hade tvingats tacka nej till order, att<br>expansionen hade förhindrats eller att de hade<br>tvingats dra ner på servicen till följd av rekryte-<br>ringsproblemen.</p>
<p>45</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>7 Löner</p>
<p>Löneökningarna är för närvarande låga mot bak-<br>grund av den snabba sysselsättningsökning som<br>har skett de två senaste åren. Mellan 1998 och<br>1999 steg lönerna i näringslivet med ca 3,5 % en-<br>ligt preliminär statistik från Statistiska centralby-<br>rån. Avtalen har beräknats till 2,4 % och löne-<br>glidningen till 1,0 %. Inom statliga myndigheter<br>ökade lönerna samma period med 3,7 %, varav<br>löneglidningen beräknades till 1,0%. För kom-<br>munala myndigheter saknas det fortfarande<br>komplett jämförbar statistik över löneutveck-<br>lingen förra året<sup>5</sup>.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>ITabell 7.1 Timlöner 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årlig procentuell förändring</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3.1</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Privata tjänster</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Statliga myndigheter</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommunala myndigheter</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avtal</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Löneglidning</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Flertalet löneavtal löper fram till och med mars<br>år 2001. För innevarande år beräknas avtalen ge-<br>nerera löneökningar på i genomsnitt 2,7 %. To-<br>talt antas lönerna i år öka med 3,5 % jämfört med<br>förra året, dvs. löneglidningen förutsätts begrän-<br></p>
<p>sas till 0,8 %. Även åren 2001-2003 antas lönerna<br>totalt sett stiga med 3,5 % per år.</p>
<p>Efter år 2001 antas produktionen stiga i en<br>mer trendmässigt normal och långsiktigt hållbar<br>ökningstakt på ca 2 % per år. Penningpolitiken<br>förutsätts anpassas så att inflationen år 2002 och<br>2003 överensstämmer med Riksbankens infla-<br>tionsmål på 2 %. Nominella löneökningar på</p>
<p>3,5 % är förenliga med en sådan utveckling. Real-<br>lönerna stiger då i ungefär samma takt som pro-<br>duktiviteten.</p>
<p>Den sysselsättningsökning som har skett och<br>den fortsatt goda utveckling som förutses fram-<br>över, innebär att konkurrensen om ledig arbets-<br>kraft gradvis ökar. Därmed finns det risk för att<br>löneökningarna kan bli högre än vad som antas i<br>beräkningarna. Löneökningar som överstiger<br>antagandet i kalkylen riskerar främst att leda till<br>en stramare stabiliseringspolitik som dämpar till-<br>växten och sysselsättningsutvecklingen.</p>
<p>Ett flertal faktorer talar dock för att löneök-<br>ningarna kan hållas nere framöver. Inflationen<br>och förväntningarna om framtida prisökningar<br>växlades ned under 1990-talet och pristrycket<br>väntas bli fortsatt lågt. Reallönerna, som har ökat<br>snabbt de senaste åren, beräknas åren 2001-2003<br>stiga med i genomsnitt ca 1,5 % per år, givet de<br>nominella löneökningar och den prisutveckling<br>som förutses i kalkylen. Det är en högre årlig<br>ökningstakt än den genomsnittliga reallöneök-<br>ningen under perioden 1970-1999.</p>
<p>Diagram 7.1 Timlöneutveckling i ekonomin som helhet</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-45.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<p>I samband med att statistikredovisningen avseende kommunala myn-<br>digheter flyttades över från Kommunförbundet och Landstingsförbundet<br>till Statistiska centralbyrån från och med januari 1999, skedde vissa för-<br>ändringar avseende redovisningsmetod och populationsstorlek. Det för-<br>svårar redovisningen av löneutvecklingen inom kommunala myndigheter<br>mellan 1998 och 1999 och har föranlett förseningar i statistikproduktio-<br>nen. Den siffra för kommunala myndigheter som redovisas i tabellen är<br>en uppskattning av utfallet utifrån den statistik som finns tillgänglig och<br>information från Kommunförbundet.</p>
<p>Vid förra avtalsrörelsen skedde en ökad inrikt-<br>ning mot koordinerade avtalsförhandlingar,<br>samordnade lönekrav på branschnivå och friare<br>lönesättning på lokal nivå. Fortsätter den inrikt-<br>ningen i nästa avtalsrörelse kan det bidra till att<br>löneökningarna blir låga. Det nya förslag till<br>löneavtal för lärare och det nya avtalet för sjuk-</p>
<p>46</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>sköterskor som nyligen har presenterats, innebär<br>en ökad decentralisering av förhandlingarna. För<br>lärarna har endast en viss del av löneutrymmet<br>fastställts som en garanterad löneökning på<br>kommunnivå. Det finns inte några individuellt<br>garanterade löneökningar i något av avtalen.</p>
<p>I år har det fattats ett riksdagsbeslut om att in-<br>rätta en ny myndighet, Medlingsinstitutet, som<br>skall ha i uppgift att medla i arbetstvister och<br>verka för en väl fungerande lönebildning. Insti-<br>tutet skall bland annat verka för en samordning<br>av avtalsförhandlingarna och ha befogenhet att<br>skjuta upp varslade stridsåtgärder. Inrättandet av<br>en sådan myndighet kan ytterligare bidra till en<br>gynnsam löneutveckling framöver. Institutet<br>kommer att ha ansvaret för den officiella löne-<br>statistiken från och med 1 januari 2001 och för<br>att årligen publicera en rapport om löneutveck-<br>lingen. Dessutom skall Konjunkturinstitutet ta<br>fram en årlig rapport om de samhällsekonomiska<br>förutsättningarna för löneförhandlingarna.</p>
<p>47</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>8 Inflation</p>
<p>Inflationen, mätt som förändringen av konsu-<br>mentprisindex (KPI) över 12 månader, har suc-<br>cessivt ökat från -0,4 % i januari 1999 till 1,3 % i<br>februari i år. Under samma period har inflatio-<br>nen enligt Riksbankens mått på underliggande<br>inflation, UND1X, stigit med 0,7 procenten-<br>heter till 1,7 %.<sup>6</sup> Uppgången förklaras till största<br>delen av det kraftigt stigande världsmarknadspri-<br>set på olja. Bortsett från de direkta effekterna av<br>det högre oljepriset syns i dagsläget få tecken på<br>tilltagande inflationstryck. Den allt starkare in-<br>hemska efterfrågan väntas medföra högre<br>vinstmarginaler i konsumentledet de närmaste<br>åren medan fallande importpriser, en god pro-<br>duktivitetstillväxt och återhållsamma löneök-<br>ningar bidrar till att hålla ned inflationen. Sam-<br>mantaget finns det förutsättningar för måttliga<br>konsumentprisökningar även framöver. Inflatio-<br>nen enligt UND1X beräknas ligga på omkring</p>
<p>1,5 % under nästa år. Penningpolitiken antas an-<br>passas så att inflationen år 2002 och 2003 uppgår<br>till 2 % och därmed överensstämmer med Riks-<br>bankens inflationsmål.</p>
<p>Importpriser</p>
<p>Utvecklingen av inflationen i år och nästa år för-<br>klaras i hög grad av importpriserna, och då<br>framför allt av oljepriset. Världsmarknadspriset<br>på olja har fördubblats det senaste året, vilket för<br>närvarande höjer inflationstalen kraftigt. Av för-<br>ändringen i UND1X i februari på 1,7% räknat<br>över 12 månader förklaras 0,9 procentenheter av<br>högre priser på drivmedel och eldningsolja för<br>villor. I prognosen antas priset på brentolja grad-<br>vis falla till ca 20 dollar per fat mot slutet av 2001<br>samtidigt som kronan väntas stärkas mot bl.a.<br>dollarn. Det innebär att såväl i år som nästa år<br>kommer fallande importpriser på olja att bidra<br>till att sänka inflationen i betydande omfattning.</p>
<p>De svenska importpriserna på bearbetade va-<br>ror har legat förhållandevis stilla under det se-<br>naste året, dels på grund av att kronan har varit<br>stabil, dels därför att det under förra året fortfa-<br>rande existerade en internationell prispress till<br>följd av Asienkrisen. Förstärkningen av den in-<br>ternationella konjunkturen väntas successivt höja</p>
<p>världsmarknadspriserna på flera områden. Effek-<br>ten på de svenska importpriserna motverkas<br>dock av att kronan antas appreciera med ca 2 %<br>per år. Lägre importpriser på varor väntas, till-<br>sammans med fallande oljepriser, sammantaget<br>bidra till att reducera KPI med ca 0,5 procenten-<br>heter under innevarande år och med 0,7 procent-<br>enheter under loppet av nästa år vid fullt genom-<br>slag. Detta balanseras emellertid till en del av bl.a.<br>fördröjda effekter av dagens höga oljepris, t.ex.<br>via högre priser på insatsvaror och transporter,<br>vilka gradvis slår igenom på konsumentpriserna.<br>Omfattningen och betydelsen av dessa indirekta<br>effekter av oljeprisutvecklingen är mycket svåra<br>att bedöma men de väntas höja inflationen både i<br>år och nästa år.</p>
<p>Tabell 8.1 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,2‘</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,3*</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>UND1X, dec-dec</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, dec-dec</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>NPI, dec-dec</p></td><td>
<p>-0,5</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Prisbasbelopp, tkr</p></td><td>
<p>36,4</p></td><td>
<p>36,6</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>37,6</p></td><td>
<p>38,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>HIKP, EU, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
</table>
<p><sup>6</sup> I UND1X har räntekostnader för egnahemsägare och de direkta effek-<br>terna av ändrade indirekta skatter och subventioner exkluderats från KPI.<br>Riksbanken deklarerade förra året att utformningen av penningpolitiken<br>baseras på bedömningen av UND1X på upp till två års sikt.</p>
<p><sup>1</sup>1 KPI-prognosen har förändringar på fastighetsskatteområdet enligt gällande<br>beslut lagts in, vilket höjer inflationen enligt KPI med 0,8 procentenheter 2001.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Inflationsförväntningar</p>
<p>Den direkta effekten på inflationen av en kraftig<br>uppgång i priset på olja från en låg nivå är tempo-<br>rär. Det faktum att oljepriset har legat på en hög<br>nivå en längre tid kan emellertid även få mer var-<br>aktiga indirekta effekter på utvecklingen av kon-<br>sumentpriserna om inflationsförväntningarna,<br>och därmed lönebildningen, påverkas. I takt med<br>att oljepriset ökade och höjde inflationstalen för-<br>ra året steg också förväntningarna om framtida<br>prisökningar. Enligt Statistiska centralbyråns se-<br>naste enkät ligger inflationsförväntningarna för<br>det närmaste året fortfarande i linje med Riks-<br>bankens inflationsmål på 2 %. På längre sikt<br>överstiger förväntningarna i flera fall Riksban-<br>kens inflationsmål. De ligger som högst hos<br>arbetsmarknadens parter samt hos inköpschefer<br>inom handeln och industrin som förutser en in-<br>flation på 2,3 % om fem år. Uppgången i infla-</p>
<p>48</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>tionsförväntningarna den senaste tiden kan del-<br>vis bero på det höga oljepriset, men huvudorsa-<br>ken bedöms vara de allt bättre konjunkturutsik-<br>terna. Trots de överlag mycket positiva<br>tillväxtprognoserna ligger förväntningarna om<br>framtida prisökningar nära 2 % de närmaste åren.<br>Inflationsförväntningarna förefaller således vara<br>allt mindre känsliga för konjunkturvariationer,<br>vilket visar att den samlade ekonomiska politi-<br>kens inriktning på låg inflation har stor trovär-<br>dighet. Detta talar för att inflationsbenägenheten<br>i svensk ekonomi kommer att vara låg även<br>framöver.</p>
<p>Resursläget</p>
<p>Enligt Konjunkturinstitutets barometer föll ka-<br>pacitetsutnyttjandet inom industrin under inled-<br>ningen av 1999 i samband med den minskade<br>efterfrågan på viktiga exportmarknader. Sedan<br>dess har resursutnyttjandet ökat.<sup>7</sup> Den investe-<br>ringstillväxt för i år som kan utläsas ur den se-<br>naste investeringsenkäten är måttlig i relation till<br>den förväntade uppgången i efterfrågan på in-<br>dustrivaror. Därmed föreligger en risk för kom-<br>mande utbudsbegränsningar, dvs. svårigheter att<br>öka produktionen för att tillgodose en allt högre<br>efterfrågan. Förstärkningen av såväl den inhems-<br>ka som den internationella konjunkturen för-<br>väntas medföra att den uppgång i producentpri-<br>ser på bearbetade varor som har skett under<br>vintern fortsätter. Därtill väntas priserna även<br>höjas till följd av ökade insatsvarukostnader.<br>Även om priserna på industrivaror väntas öka<br>snabbare än vad som har varit fallet de senaste<br>åren är uppgången begränsad och effekten på<br>priserna i konsumentledet blir därför liten.</p>
<p>Kapacitetsutnyttjandet inom näringslivets<br>tjänstesektor förefaller ha ökat den senaste tiden.<br>Utvecklingen inom denna sektor är dock svår-<br>bedömd. Sysselsättningen inom näringslivets<br>tjänstebranscher har ökat med sammanlagt<br>85 000 personer under de senaste tolv månader-<br>na. Visserligen är det allt fler företag som uppger<br>att de har brist på arbetskraft, framför allt inom<br>branscher med höga kompetenskrav, men i ett<br>historiskt perspektiv är bristtalen generellt sett<br>fortfarande låga.</p>
<p><sup>7</sup> Osäkerheten om kapacitetsutnyttjandet i industrin är mycket stor på<br>grund av förseningar i publiceringen av Statistiska centralbyråns statistik,<br>se kapitel 5.</p>
<p>De i dagsläget begränsade löneökningarna och<br>det alltjämt låga inflationstrycket är en viktig in-<br>dikator på att det fortfarande finns lediga resur-<br>ser i ekonomin att tillgå. Resursutnyttjandet<br>inom både industrin och tjänstesektorn ökar<br>dock de närmaste två åren samtidigt som arbets-<br>kraftsutbudet väntas öka med endast 35 000 per-<br>soner. Risken för tilltagande inflationstryck på<br>grund av utbudsrestriktioner ökar därmed.</p>
<p>En viktig del när det gäller bedömningen av<br>den potentiella produktionsnivån är produktivi-<br>tetstillväxten. Okad konkurrens och ett höjt<br>rationaliseringstryck till följd av strukturella åt-<br>gärder under 1990-talet brukar, tillsammans med<br>den snabba tekniska utvecklingen, framhållas<br>som viktiga förklaringar till det låga infla-<br>tionstrycket de senaste åren. De strukturella för-<br>ändringar som avses är bl.a. avregleringen av ka-<br>pitalmarknaderna, en trovärdig låginflations-<br>politik, den ökade internationaliseringen, en<br>skärpt konkurrenslagstiftning och konkurrens-<br>befrämjande reformer på flera marknader, nu se-<br>nast på el- och teleområdena. Produktivitetstill-<br>växten var också något högre under 1990-talet än<br>under föregående 10-årsperiod. Under de två se-<br>naste åren steg emellertid produktiviteten i nä-<br>ringslivet med endast 1 % per år i genomsnitt.<br>Den svaga utvecklingen dessa år förklaras delvis<br>av sammansättningseffekter såtillvida att det<br>framför allt var branscher med lägre produktivi-<br>tetstillväxt som expanderade. Produktivitetsök-<br>ningen stärktes också under hösten i och med<br>förbättringen av industrikonjunkturen.</p>
<p>I denna prognos görs bedömningen att det<br>finns goda förutsättningar för en hög produkti-<br>vitetstillväxt 2000 och 2001. Bedömningen byg-<br>ger framför allt på att BNP-tillväxten kommer<br>att ha en gynnsam sammansättning vad gäller<br>produktivitet. Såväl i år som nästa år beräknas<br>produktiviteten i näringslivet öka med närmare</p>
<p>2,5 % per år. I den medelfristiga kalkylen fram<br>t.o.m. 2003 antas den öka något snabbare än un-<br>der de senaste 25 åren. En hög produktivitetstill-<br>växt är en viktig förutsättning för en gynnsam<br>inflationsutveckling.</p>
<p>Vinstmarginaler</p>
<p>Enligt Konjunkturinstitutets beräkningar föll nä-<br>ringslivets vinstmarginaler under perioden 1995—<br>1999. Beräkningarna avseende utvecklingen in-<br>om enskilda branscher är behäftade med stor<br>osäkerhet men mycket tyder på att marginalerna<br>föll kraftigt inom varuhandeln under dessa år. En<br>viktig förklaring till nedgången är att hushållens</p>
<p>49</p>
<p>10 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>efterfrågan var svag under större delen av perio-<br>den. Därtill har konkurrenstrycket ökat bl.a. ge-<br>nom en ökad internationalisering och avregle-<br>ringar på flera inhemska marknader. Det senaste<br>inflationsutfallet, som avser februari, skilde sig<br>från tidigare månaders utfall såtillvida att pris-<br>höjningar noterades på många olika varugrupper.<br>Den breda prisuppgången kan vara en indikation<br>på att den starka efterfrågan från hushållen<br>kommer att öka inflationstrycket framöver. Det<br>bör understrykas att månadsutfallen fluktuerar<br>kraftigt. Till exempel föll konsumentpriserna<br>markant i januari jämfört med månaden innan<br>och bortsett från de direkta effekterna av oljepri-<br>set är inflationen mycket låg. I denna prognos<br>antas det höga efterfrågetrycket, i kombination<br>med låga kostnadsökningar bl.a. i form av låga<br>importpriser, skapa utrymme för delar av nä-<br>ringslivet att höja sina vinstmarginalerna trots att<br>avregleringarna på el- och telemarknaderna vän-<br>tas bidra till en ökad prispress. Om vinstmargi-<br>nalerna inte ökar som prognostiserat, eller om de<br>i likhet med de senaste åren fortsätter att falla,<br>kommer inflationen att vara mycket låg under<br>prognosperioden.</p>
<p>Diagram 8.1 Konsumentprisutveckling</p>
<p>Årlig procentuell förändring</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-46.png" style="width:173pt;height:107pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Skatte- och subventionsförändringar</p>
<p>Enligt gällande beslut ska fastighetsskatten för<br>flerfamiljshus återställas från 1,2 % till 1,5 % den<br>1 januari 2001. Dessutom ska taxeringsvärdena<br>för såväl egnahem som flerfamiljshus skrivas<br>fram med prisutvecklingen på fastigheter under<br>perioden juli 1996-juni 2000. Effekten på infla-<br>tionen enligt KPI av dessa förändringar beräknas<br>uppgå till ca 0,8 procentenheter. För regeringens<br>bedömning avseende fastighetsskattens utform-<br>ning 2001 hänvisas till kapitel 8 i vårproposi-<br>tionen. Föreliggande prognos har utgått från nu<br>gällande regler, vilket ger en kraftig uppgång i<br>inflation enligt KPI i januari 2001 (se diagram<br>8-D-</p>
<p>Utöver förändringarna på fastighetsskatte-<br>området sker inga skatte- eller subventionsför-<br>ändringar med någon större påverkan på KPI<br>nästa år.</p>
<p>50</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>9 Hushållens ekonomi och<br>konsumtionsutgifter</p>
<p>Hushållens ekonomiska situation väntas utveck-<br>las väl under perioden. Bortsett från engångs-<br>effekter av Svenska kyrkans överföring till hus-<br>hållssektorn, och bortsett från beräknings-<br>tekniska överföringar av överskott utöver bud-<br>getmålen i de offentliga finanserna, beräknas<br>hushållens reala disponibla inkomster i genom-<br>snitt öka med ca 2,3 % per år och hushållens<br>konsumtionsutgifter med ca 2,6 % per år 2000-<br>2003.</p>
<h2>9.1 Hushållens inkomster</h2>
<p>Hushållens reala disponibla inkomster ökade<br>med 3,3 % under förra året. Inkomstutveck-<br>lingen är den starkaste sedan 1992. Efter några<br>år med fallande realinkomster är nu inkomst-<br>nivån 3 % högre än 1993.</p>
<p>I år väntas realinkomstutvecklingen förstärkas<br>ytterligare. Den positiva sysselsättnings- och<br>reallöneutvecklingen fortsätter, om än i något<br>lägre takt än förra året. Transfereringarna från<br>den offentliga sektorn utvecklas relativt svagt.<br>Barnbidraget har visserligen höjts med 100 kr<br>och utbetalningarna från sjukförsäkringen fort-<br>sätter att öka genom växande antal sjukdagar och<br>stigande medelersättning. Ersättningen från ar-</p>
<p>betslöshetsersättningen minskar emellertid kraf-<br>tigt till följd av den fallande arbetslösheten.<br>Ränteutgifterna ökar genom hushållens växande<br>skuldsättning och stigande räntor. Samtidigt<br>väntas inkomsterna från aktieutdelningar öka,<br>vilket medför att de sammanlagda kapitalin-<br>komsterna endast ger ett svagt negativt nettobi-<br>drag till disponibelinkomsten. Inkomstskatterna<br>har sänkts med ca 12 miljarder kronor genom att<br>löntagarna kompenseras för uttaget av egenav-<br>gifter med en skattereduktion motsvarande en<br>fjärdedel av egenavgifterna. Därutöver har den<br>nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjts<br>med 3 600 kr samtidigt som den tidigare tillfälli-<br>ga skattereduktionen om 1 300 kr permanentats.</p>
<p>Sammantaget bedöms den reala disponibelin-<br>komsten i år öka med 5 %. I prognosen ingår<br>effekten av Svenska kyrkans överföring från<br>kommunsektorn till hushållssektorn (se för-<br>djupningsruta i kapitel 1). Den underliggande<br>ökningen av disponibelinkomsten uppgår till<br>4 %. Skillnaden förklaras i huvudsak av att<br>kyrkoskatten och begravningsavgiften efter<br>överföringen redovisas som en transaktion inom<br>hushållssektorn. Dessa skatter och avgifter upp-<br>går till ca 10 miljarder kronor år 2000. Motsva-<br>rande belopp redovisas som högre konsumtions-<br>utgifter i hushållssektorn.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 9.1 Hushållens disponibla inkomster och konsumtionsutgifter 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Miljarder</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>kronor</p></td><td></td><td></td><td colspan="3">
<p>Procentuell förändring, 1998 års priser</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Lönesumma inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>849</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>392</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>225</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetslöshetsbidrag m.m.</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-8,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>-11,4</p></td><td>
<p>-1,5 (-5,5)</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>200</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>469</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-2,5 (-0,2)</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst före beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>986</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,1 (4,0)</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst efter beräkningsteknisk överföring</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>4.5</p></td><td>
<p>2.5</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>997</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>5,0 (4,0)</p></td><td>
<p>2.7</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas motsvarande utveckling exklusive den-</p></td></tr>
</table>
<p>na effekt. Se vidare fördjupningsrutan i kapitel 1. Lönesumma, transfereringar, räntenetto och skatter är deflaterade med KPI. Disponibel inkomst är deflaterad med<br>implicitprisindex för hushållens konsumtionsutgifter.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>51</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>Även under nästa år förväntas hushållens inkom-<br>stutveckling bli god. Den positiva sysselsätt-<br>nings- och reallöneutvecklingen fortsätter. Ge-<br>nom det nya studiestödssystemet, som införs<br>den 1 juli 2001, höjs bidragsnivån. Barnbidraget<br>höjs dessutom med ytterligare 100 kr. Bidraget<br>till hushållens inkomstutveckling från offentliga<br>transfereringar beräknas därför bli starkare nästa<br>år än i år. Ränteutgifterna fortsätter att öka något<br>snabbare än aktieutdelningar och ränteinkoms-<br>ter. Kapitalinkomstnettots bidrag till hushållens<br>inkomstutveckling väntas därför vara fortsatt ne-<br>gativt. I beräkningarna antas att fastighetsskatten<br>höjs fullt ut år 2001.</p>
<p>Tabell 9.3 Hushållens sparande</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Procent av disponibel inkomst</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande före<br>beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettosparande efter<br>beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>4.4</p></td><td>
<p>5,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter<br>beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>6,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: I sparandet ingår nettosparande i avtalspensioner. Från och med år 2000<br>ingår Svenska kyrkan i hushållssektorn, vilket höjer sparkvoten med 0,1 pro-<br>centenhet år 2000.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Tabell 9.2 Bidrag till disponibelinkomstutvecklingen</p>
<p>Procentenheter</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönesumma inkl, sjuklön</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar från offentlig sektor</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor och utdelningar, netto</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>(-0,1)</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster, netto</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td></td><td>
<p>-0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkta skatter och avgifter</p></td><td>
<p>-1,8</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>(0,1)</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Disponibel inkomst</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>(4,0)</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Utvecklingstalen för år 2000 påverkas av att Svenska kyrkan fr.o.m. i år<br>ingår i hushållssektorn. Inom parentes redovisas motsvarande utveckling exklu-<br>sive denna effekt. Se vidare fördjupningsrutan i kapitel 1.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Fastighetsskatten redovisas i nationalräkenska-<br>perna som en indirekt skatt och påverkar hus-<br>hållens realinkomster genom dels högre hyror,<br>dels lägre inkomster i form av driftsöverskott för<br>egnahemsägare. Skattehöjningen minskar den<br>reala disponibla inkomsten med totalt 0,8 %.<br>Eftersom den preliminära skatten inte väntas<br>jämkas fullt ut kommer den höjda skatten att på-<br>verka disponibelinkomsten såväl 2001 som 2002.</p>
<p>Överskottet i de offentliga finanserna utöver<br>det budgetpolitiska målet på 2 % av BNP har be-<br>räkningstekniskt överförts till hushållen. År 2001<br>förstärks hushållens inkomster därigenom med<br>27 miljarder kronor. Sammantaget ökar disponi-<br>belinkomsten realt med 4,5 % inklusive och<br>1,9% exklusive den beräkningstekniska över-<br>föringen.</p>
<p>Under 2002 och 2003 förväntas en svagare<br>tillväxt av såväl reallöner som sysselsättning. I<br>kalkylerna har överskottet i de offentliga finan-<br>serna utöver målet på 2 % beräkningstekniskt<br>överförts till hushållen, vilket medför att dispo-<br>nibelinkomsten sammantaget beräknas öka med</p>
<p>2,5 % år 2002 och med 3,3 % år 2003.</p>
<h2>9.2 Hushållens konsumtionsutgifter</h2>
<p>Hushållens konsumtionsutgifter var 4,1 % högre<br>i fasta priser under 1999 än under 1998. Det är<br>den största ökningen sedan 1987 (se diagram<br>9.1). Tillväxten blev särskilt stark under andra<br>halvåret då hushållens konsumtionsutgifter öka-<br>de med närmare 5 % i årstakt. De senaste årens<br>goda utveckling av sysselsättningen, av de reala<br>disponibla inkomsterna och av hushållens för-<br>mögenhet har sannolikt bidragit till hushållens<br>ökade konsumtionsbenägenhet. Även om ut-<br>vecklingen inte kan antas bli lika gynnsam i år<br>och nästa år för dessa faktorer finns det skäl att<br>räkna med en fortsatt mycket god tillväxt i kon-<br>sumtionen under prognosperioden. Hushållens<br>konsumtionsutgifter beräknas öka med ca 4 % i<br>år (bortsett från effekten av kyrkans överföring<br>till hushållssektorn, se nedan och fördjupnings-<br>rutan i kapitel 1) och med mellan ZVi % och 3 %<br>nästa år.</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmark-<br>naden under senare år är troligen en viktig för-<br>klaring till den optimism som kommer till ut-<br>tryck i Statistiska centralbyråns undersökningar<br>av hushållens inköpsplaner. Enligt denna enkät<br>ligger hushållens förväntningar om den egna<br>ekonomin kvar på den mycket höga nivå som<br>nåddes i början av förra året. Förväntningarna<br>om arbetslösheten och den svenska ekonomin<br>förbättrades snabbt under 1999, och under andra<br>halvåret låg dessa tillförsiktsindikatorer kvar på<br>nivåer som är mycket höga i en historisk jämfö-<br>relse. Den goda sysselsättningsutveckling som<br>förutses för innevarande år kan antas bidra till en<br>fortsatt hög tillförsikt bland hushållen. De för-<br>bättrade förhållandena på arbetsmarknaden bi-<br>drar naturligtvis också till den väntade goda dis-<br>ponibelinkomstutvecklingen under innevarande</p>
<p>52</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>och kommande år (se föregående avsnitt och di-<br>agram 9.1), och därigenom till en fortsatt stark<br>konsumtion under prognosperioden.</p>
<p>säkerhetsmarginal vid förändringar i tillgångspri-<br>serna, ökat från 30 % till 60 %.</p>
<p>Diagram 9.1 Hushållens disponibla inkomst och konsum-<br>tionsutgifter</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-47.png" style="width:173pt;height:102pt;"/>
<p>Anm: För 1980-1992 har disponibel inkomst enligt gamla nationalräkenskaperna<br>länkats samman med disponibel inkomst enligt nuvarande nationalräkenskaper.<br>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 9.2 Hushallens förmögenhetskvot</p>
<p>Förmögenhet i förhållande till disponibel inkomst, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-48.png" style="width:163pt;height:101pt;"/>
<p>400</p>
<p>350</p>
<p>300</p>
<p>250</p>
<p>200</p>
<p>150</p>
<p>100</p>
<p>50</p>
<p>0</p>
<p>70 72 74 76 78 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98</p>
<p>Anm: Värden för 1998 och 1999 är uppskattningar.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>En bedömning av konsumtionens och sparandets<br>utveckling måste också beakta den ytterligt star-<br>ka förmögenhetstillväxten under senare tid. Un-<br>der den senaste tvåårsperioden har småhuspri-<br>serna ökat med 15 %. Under förra året fortsatte<br>också hushållens finansiella tillgångar att öka<br>kraftigt i värde, framför allt tack vare den mycket<br>goda kursutvecklingen på Stockholmsbörsen<br>under det sista kvartalet. Finansräkenskapema<br>för fjärde kvartalet är ännu inte tillgängliga, men<br>en uppskattning ger vid handen att hushållens<br>förmögenhet i aktier och andelar under förra året<br>steg med över 50 %, övriga finansiella tillgångar<br>med 5-10% och skulderna med knappt 10%.<br>Den finansiella nettoförmögenheten inklusive<br>utländska aktier skulle därmed ha stigit med<br>drygt 30 %, eller över 400 miljarder kronor, un-<br>der 1999. Som framgår av diagram 9.2 motsvara-<br>de de reala tillgångarna ca 160 %, aktier och an-<br>delar ca 130 % och övriga finansiella<br>nettotillgångar ca 60 % av den disponibla in-<br>komsten 1999. Jämfört med de år under andra<br>hälften av 1980-talet då tillväxten i konsumtion<br>och förmögenhet var som starkast har hushållens<br>tillgångar förändrats både till storlek och sam-<br>mansättning. Aktiernas andel av förmögenheten<br>har ökat från 20% år 1986 till nästan 40% år<br>1999 medan de reala tillgångarnas andel har<br>minskat från ca 65 % till ca 45 %. Andelen finan-<br>siella nettotillgångar exklusive aktier (men inklu-<br>sive försäkringssparande) är alltså ungefär den-<br>samma, men uttryckt som andel av disponibel<br>inkomst har dessa tillgångar, som kan ses som en</p>
<p>Den senaste tidens förmögenhetstillväxt, framför<br>allt beträffande aktier, är mycket stor i historisk<br>jämförelse, och det är svårt att använda tidigare<br>observerade ekonomiska samband för att bedö-<br>ma storleken av effekterna på hushållens kon-<br>sumtion. Även om tillgångarna inte förväntas<br>öka i värde lika fort framöver kan den senaste ti-<br>dens stora förmögenhetsökningar påverka hus-<br>hållens konsumtionstillväxt på flera sätt. I den<br>mån hushållen uppfattar effekten av stigande<br>börskurser och huspriser som en varaktig ökning<br>av förmögenheten, kan de anpassa sin långsiktiga<br>konsumtionsnivå till detta större utrymme.<br>Detta innebär att förmögenhetsökningens effekt<br>på konsumtionen fördelas över en längre period.<br>Det finns dock sannolikt också vissa aktieägande<br>hushåll som placerar sina medel på kort sikt, an-<br>vänder avkastningen till konsumtion och därmed<br>uppvisar ett konsumtionsförlopp som är mer<br>känsligt för kortsiktiga variationer i tillgångspri-<br>serna. Värdeförändringar för aktier och bostäder<br>bör också påverka den allmänna ekonomiska<br>framtidstron, och därmed förväntningarna om<br>framtida inkomster och konsumtionsutrymme,<br>även hos de hushåll som inte själva äger sådana<br>tillgångar.</p>
<p>Det finns flera faktorer som talar för en viss<br>försiktighet i bedömningen av konsumtionsut-<br>vecklingen. Även om aktieägandet snabbt blivit<br>mer spritt bland hushållen torde stora delar av<br>förmögenhetsökningen tillfalla hushåll som re-<br>dan har stora förmögenheter och inkomster.<br>Dessa hushåll kan väntas konsumera en relativt<br>liten del av en förmögenhetsökning. Den senaste<br>tidens diskussioner om eventuella övervärdering-</p>
<p>53</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>ar av aktier kan också göra att hushållen betrak-<br>tar en del av uppgången som en temporär för-<br>mögenhetsökning och inte anpassar sin kon-<br>sumtion fullt ut. Vidare är husprisökningarna<br>mycket ojämnt fördelade över landet.</p>
<p>Hushållen kan omsätta förmögenhetsökning-<br>ar i likvida medel genom att använda dem som<br>säkerhet för lån eller genom att realisera dem.<br>Som nämndes ovan ökade hushållens skulder<br>med uppskattningsvis knappt 10% under 1999.<br>Enligt Riksbankens finansmarknadsstatistik<br>ökade den totala utlåningen till hushållen under<br>det senaste året med ca 70 miljarder kronor. Ut-<br>låningen från andra kreditmarknadsföretag än<br>banker och bostadsinstitut, som i stor utsträck-<br>ning kan antas vara direkt knuten till konsum-<br>tion, var 3,8 miljarder kronor (15 %) större i ja-<br>nuari i år än ett år tidigare. Som illustration av<br>beloppens storleksordning under 1999 kan näm-<br>nas att skillnaden mellan konsumtionsutgifterna<br>och den disponibla inkomsten, 11 miljarder kro-<br>nor, motsvarar ca 15 % av hushållens ökade<br>upplåning.</p>
<p>Diagram 9.3 Hushållens sparande och skuldsättning</p>
<p>Sparande i förhållande till<br>disponibel inkomst, procent</p>
<p>Bruttoskuld i förhållande till<br>disponibel inkomst, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-49.png" style="width:163pt;height:117pt;"/>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Hushållens realiseringar av fastigheter och aktier<br>torde också ha varit stora under 1999. Antalet<br>sålda småhus ökade med 15% från 1998 till<br>1999. När det gäller realiseringar av finansiella<br>tillgångar är statistik för hela 1999 ännu inte till-<br>gänglig. I nationalräkenskapstermer utgör reali-<br>seringar av aktier och fastigheter enbart omför-<br>delningar mellan olika tillgångsslag, och de<br>registreras således inte i den disponibla inkoms-<br>ten. Skatten på eventuella realisationsvinster be-<br>lastar däremot inkomsten, varför tolkningen av<br>nationalräkenskapernas disponibelinkomstbe-<br>grepp i relation till konsumtionen försvåras när<br>realisationsvinsterna är stora och varierar kraftigt</p>
<p>mellan åren. Detta bör beaktas vid tolkning av<br>den relativt låga nettosparkvoten (diagram 9.3)<br>även om det inte är klart hur stor del av kassaflö-<br>det från realiseringarna som placeras om i finan-<br>siella eller reala tillgångar och hur stor del som<br>används till konsumtion.</p>
<p>Vid bedömningen av sparkvoten bör också<br>noteras att den kraftigaste konsumtionsökningen<br>förra året skedde inom varugrupper som helt el-<br>ler delvis kan betraktas som investeringar i eko-<br>nomisk mening. Bilinköpen växte med mer än<br>30 % och konsumtionen av övriga kapitalvaror<br>som t.ex. möbler, vitvaror och tele- och dato-<br>rutrustning växte med över 10%. Tillsammans<br>med övriga sällanköpsvaror svarade dessa va-<br>rugrupper för mer än hälften av hushållens totala<br>konsumtionsökning förra året. Under progno-<br>sperioden förutses en viss dämpning i behovet av<br>att ersätta förslitna kapitalvaror, men konsum-<br>tionen av dessa varor väntas ändå bli hög. Det är<br>dock inte bara sällanköpsvarukonsumtionen som<br>växer snabbt. Konsumtionen av tjänster<br>(exklusive boende) växte med 3,5 % och svarade<br>för en femtedel av ökningen 1999. Det kan också<br>vara värt att notera att konsumtionen av utrust-<br>ning och tjänster inom dator- och telefoniområ-<br>det ökade med nästan 20 % och därmed lämnade<br>ett nästan lika stort bidrag till konsumtionstill-<br>växten som gruppen dagligvaror i vid mening<br>(inklusive varor som t.ex. bensin, alkohol och<br>tobak).</p>
<p>Diagram 9.3 illustrerar också skuldsättningen i<br>hushållen. Vid utgången av 1998 låg skulderna i<br>nivå med den disponibla inkomsten, och under<br>1999 har skulderna fortsatt att växa snabbare än<br>inkomsten. Hushållssektorns skuldsättning är<br>emellertid betydligt lägre och den finansiella<br>ställningen mer solid än i slutet av 1980-talet och<br>början av 1990-talet. På lite längre sikt gör dock<br>den relativt låga sparkvoten hushållen mer käns-<br>liga t.ex. för nedgångar i tillgångspriserna.</p>
<p>Sammantaget bedöms förutsättningarna för en<br>fortsatt stark konsumtionsökning vara gynn-<br>samma. Den väntade goda utvecklingen av sys-<br>selsättningen och den disponibla inkomsten samt<br>den mycket starka förmögenhetsställningen talar<br>för att hushållens konsumtionsutgifter kommer<br>att växa mycket starkt i år. Även under nästa år<br>väntas en stor men något svagare konsumtions-<br>ökning. Under 2000 beräknas hushållens kon-<br>sumtionsutgifter öka med ca 4,0 % bortsett från<br>effekten av överföringen av Svenska kyrkan till<br>hushållssektorn. Under 2001 väntas en tillväxt på<br>ca 2,7 %. Överföringen av Svenska kyrkan till</p>
<p>54</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>hushållssektorn i nationalräkenskaperna fr.o.m.<br>år 2000 ger en engångseffekt på ca 1 procenten-<br>het på årets tillväxttal. Om denna effekt inte ren-<br>sas bort väntas tillväxten för hushållens konsum-<br>tionsutgifter i år således bli 5,0 %. (Se vidare<br>fördjupningsrutan i kapitel 1.) Förmögenhetsut-<br>vecklingen och dess effekter på konsumtionen<br>utgör osäkerhetsmoment i analysen. Prognosen<br>bygger på antagandet att tillgångspriserna under<br>de närmaste åren inte ökar i samma takt som un-<br>der 1999 utan utvecklas i takt med den dispo-<br>nibla inkomsten. Förmögenhetsutvecklingens<br>betydelse för konsumtionstillväxten kan också<br>ha underskattats. Å andra sidan kan eventuella<br>minskningar i tillgångspriserna få negativa ef-<br>fekter på konsumtionen. Den eventuella överfö-<br>ring av offentliga överskott till hushållen under<br>2001 som diskuterats i avsnitt 9.1 utgör också en<br>osäkerhet i prognosen.</p>
<p>Även för åren närmast efter 2001 ger hushål-<br>lens solida förmögenhetsställning, realinkom-<br>stutvecklingen och de starka offentliga finanser-<br>na stöd för en prognos om fortsatt god tillväxt i<br>hushållskonsumtionen. I diagram 9.1 och 9.3 il-<br>lustreras utvecklingen för den disponibla in-<br>komsten resp, sparkvoten med och utan de be-<br>räkningstekniska överföringar av offentliga<br>överskott till hushållssektorn som nämnts i av-<br>snitt 9.1. Även om det inte är klart i hur stor ut-<br>sträckning och i vilken form dessa väntade över-<br>skott i de offentliga finanserna kommer<br>hushållen till godo förutsätter den aktuella kon-<br>sumtionsprognosen för åren 2002 och 2003 att<br>sparkvoten stiger något under dessa år. I ett läng-<br>re perspektiv är det i alla händelser rimligt att<br>räkna med en något lägre genomsnittlig kon-<br>sumtionstillväxt än de mycket stora ökningar<br>som förutses för 2000-2001. I takt med en mer<br>dämpad sysselsättningsutveckling under år 2002<br>och 2003 väntas något lägre tillväxttal även för<br>hushållens konsumtion, och konsumtionsutgif-<br>terna förutses växa med 2 % per år i genomsnitt.</p>
<p>55</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>10 Bruttoinvesteringar</h2>
<p>Bruttoinvesteringarna väntas stiga kraftigt de<br>närmaste åren även om ökningstakten dämpas<br>jämfört med förra året.</p>
<p>Den starka exportutvecklingen under perio-<br>den väntas resultera i ett stigande resursutnytt-<br>jande inom industrin, vilket tillsammans med en<br>god lönsamhet medför en stigande investerings-<br>aktivitet inom denna sektor. I övriga delar av nä-<br>ringslivet avtar investeringstillväxten gradvis<br>jämfört med åren innan. Den höga nivån på in-<br>vesteringarna inom framför allt den privata<br>tjänstesektorn medför ändå att produktionska-<br>paciteten byggs ut i stor omfattning.</p>
<p>Bostadsbyggandet förväntas fortsätta öka i<br>god takt framöver. Minskande vakanstal och en<br>god lönsamhet i nyproduktion i landets tillväx-<br>tregioner medför en viss återhämtning av bo-<br>stadsproduktionen. Vissa utbudsrestriktioner<br>dämpar uppgången.</p>
<p>De offentliga myndigheternas investeringar<br>steg tillfälligt förra året. I år beräknas myndig-<br>heternas investeringar minska något till följd av<br>lägre investeringsvolymer inom Banverket. Oka-<br>de väginvesteringar under nästa år medför att in-<br>vesteringarna åter växer.</p>
<p>övrigt näringsliv, närmare bestämt som investe-<br>ringar i hushållstjänsteverksamhet. Förändring-<br>arna påverkar inte den totala investeringsökning-<br>en för år 2000, men innebär att tillväxttalet i<br>övrigt näringsliv höjs med 0,5 procentenheter<br>samtidigt som det minskar med närmare 2 pro-<br>centenheter i de offentliga myndigheterna.</p>
<p>För åren 2002-2003 görs ingen konjunktur-<br>bedömning. Till följd av utbudsrestriktioner på<br>arbetsmarknaden bedöms BNP-tillväxten under<br>dessa år närma sig en långsiktigt normal till-<br>växttakt. Investeringstillväxten påverkas i stor<br>utsträckning av produktionstillväxten i den totala<br>ekonomin. Den lägre BNP-tillväxten leder där-<br>för till att investeringstillväxten under 2002-2003<br>avtar jämfört med utvecklingen de närmaste<br>åren. Bostadsproduktionen förutses dock öka<br>markant även i ett medelfristigt perspektiv och<br>därmed närma sig en långsiktig jämviktsnivå.</p>
<p>Tabell 10.1 Bruttoinvesteringar efter näringsgren</p>
<p>Miljarder</p>
<p>kronor Ärlig procentuell volymförändring</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Näringslivet</p></td><td>
<p>245,9</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>5,«</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Industri</p></td><td>
<p>74,7</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>5,2</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>näringsliv</p></td><td>
<p>171,1</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostäder</p></td><td>
<p>32,0</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td>
<p>11,1</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>12,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Nybyggnad</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>21,8</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombyggnad</p></td><td>
<p>15,9</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentliga</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>myndigheter</p></td><td>
<p>49,1</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>-2.6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>326,9</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav maskiner</p></td><td>
<p>172,0</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>1,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>byggnader</p></td><td>
<p>112,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>42,7</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Diagram 10.1 Investeringar som andel av BNP</p>
<p>Löpande priser, procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-50.png" style="width:174pt;height:130pt;"/>
<p>I investeringsberäkningama har hänsyn tagits till<br>att svenska kyrkan från och med i år skiljs från<br>staten. Svenska kyrkans investeringar redovisas<br>därför som offentliga myndigheters investeringar<br>t.o.m. år 1999 men därefter som investeringar i</p>
<h2>10.1 Näringslivets investeringar</h2>
<p>Investeringar i industrin</p>
<p>Industrins investeringar var förra året i stort sett<br>oförändrade, trots det relativt sett svaga efterfrå-<br>geläget under större delen av året samt fallande<br>vinstmarginaler. Oförändrade investeringsvoly-<br>mer innebar ändå att industrin fortsatte bygga ut<br>kapaciteten i stor omfattning.</p>
<p>Mot slutet av 1999 och i början av innevarande<br>år förbättrades konjunkturläget inom industrin.<br>Den gynnsamma exportutvecklingen och den<br>fortsatt starka efterfrågan på hemmamarknaden<br>förutses innebära att industriproduktionen i år<br>ökar med omkring 6 %, vilket ställer krav på en<br>betydande kapacitetsutbyggnad under året. En-</p>
<p>56</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA l</p>
<p>ligt Statistiska centralbyråns investeringsenkät<br>från februari planerar dock företagen för i stort<br>sett oförändrade investeringsvolymer.</p>
<p>Vid en snabb konjunkturuppgång har det<br>dock tidigare funnits en tendens hos industrifö-<br>retagen att underskatta investeringsutvecklingen<br>i sina enkätsvar. Det finns för närvarande ingen<br>statistik över kapacitetsutnyttjandet men genom<br>att studera kapitalkvoten, dvs. förhållandet mel-<br>lan kapitalstock och produktion, erhålls ett alter-<br>nativt mått på utnyttjandegraden. Kapitalkvoten<br>är i utgångsläget låg, vilket indikerar ett relativt<br>högt kapacitetsutnyttjande inom industrin. Mot<br>bakgrund av den låga kapitalkvoten och hur in-<br>dustriföretagen tidigare bedömt investeringsut-<br>vecklingen vid andra liknande konjunkturfaser,<br>bedöms därför investeringarna öka med 5 % i år.<br>Även med en sådan volymökning beräknas ka-<br>pitalkvoten bli fortsatt låg. Kapitalkvoten i<br>svensk industri verkar dock ha etablerats på en<br>lägre nivå de senaste åren utan att flaskhalsar har<br>uppstått. Detta kan sannolikt förklaras av den<br>pågående strukturomvandlingen mot en mer<br>kunskapsintensiv produktion där kapitalintensi-<br>teten är relativt låg.</p>
<p>gällande under nästa år. Med viss eftersläpning<br>bör detta leda till betydligt högre investeringar<br>inom skogsindustrin. Beslut om investeringar i<br>nya anläggningar har dock ännu inte tillkännagi-<br>vits.</p>
<p>Diagram 10.2 Kapitalkvoten i industrin</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-51.png" style="width:173pt;height:109pt;"/>
<p>Anm: Kapitalkvoten definieras som kvoten mellan kapitalstocken och<br>förädlingsvärdet inom industrin, uttryckt i 1998 års priser.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Investeringar i övrigt näringsliv</p>
<p>Investeringarna i övrigt näringsliv fortsatte att<br>öka mycket kraftigt förra året. En del av ökning-<br>en kan dock förklaras av tillfälliga faktorer såsom<br>ett stort omslag för fartygs- och flygplansinves-<br>teringar. Frånräknat investeringarna i transport-<br>sektorn steg investeringarna i övrigt näringsliv<br>med drygt 6 % år 1999. Kraftiga volymökningar<br>noterades i sektorer som till en del investerade i<br>samband med omställningsarbetet inför millen-<br>nieskiftet. Det gäller bl.a. finansiell verksamhet<br>och företagstjänster.</p>
<p>Konjunkturläget var mycket starkt inom stora<br>delar av övrigt näringsliv under förra året. I den<br>privata tjänstesektorn steg produktionen med<br>knappt 5 % samtidigt som sysselsättningen öka-<br>de med nästan 70 000 personer. Uppgången för-<br>klaras framför allt av den starka tillväxten av den<br>inhemska efterfrågan. Resursutnyttjandet steg<br>också under året och vakansgraden på kommer-<br>siella fastigheter i storstadsområdena sjönk till<br>den lägsta nivån på tio år, samtidigt som fastig-<br>hetspriserna för riket som helhet steg med 4 %.<br>Under perioden 1996-1999 har fastighetspriser-<br>na därmed ökat med drygt 20 % .</p>
<p>Nästa år väntas den fortsatt goda industrikon-<br>junkturen resultera i ett stigande kapacitetsut-<br>nyttjande och industrins investeringar ökar med<br>7 %, vilket främst beror på större investeringar i<br>den kapitalintensiva skogsindustrin. Det finns<br>visserligen en betydande osäkerhet som omger<br>utbyggnadsplanerna för basindustrin men den<br>internationella återhämtningen i sektorn bedöms<br>leda till globalt sett väsentligt högre priser och<br>därmed högre vinstmarginaler, vilket förbättrar<br>förutsättningarna för en investeringsökning. Ka-<br>pacitetsrestriktioner förväntas också göra sig</p>
<p>Diagram 10.3 Fastighetsprisstatistik</p>
<p>Index 1981=100</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-52.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Det mycket starka konjunkturläget inom tjänste-<br>sektorn förutses bestå även under innevarande<br>år, vilket bidrar till en fortsatt investeringsexpan-<br>sion. Innevarande år väntas också en markant in-<br>vesteringsuppgång inom fastighetsverksamhet<br>och varuhandel.</p>
<p>57</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>De flesta ledande indikatorer tyder också på<br>en betydande investeringsökning framöver. Or-<br>derläget har förbättrats för såväl arkitekter som<br>byggkonsulter. En något mer dämpad bild av in-<br>vesteringsutvecklingen framkommer dock i Sta-<br>tistiska centralbyråns investeringsenkät från feb-<br>ruari. Detta kan sannolikt förklaras av att nivån<br>på investeringarna i vissa tjänstebranscher är så<br>hög att även oförändrade investeringsvolymer<br>innebär en betydande kapacitetsutbyggnad.</p>
<p>I övriga sektorer inom övrigt näringsliv varie-<br>rar konjunkturläget. Medan en markant kon-<br>junkturåterhämtning i byggindustrin har innebu-<br>rit en snabb investeringsökning inom denna<br>sektor, har en svag efterfrågetillväxt samt relativt<br>låga vinstmarginaler lett till minskande investe-<br>ringar i såväl energisektorn som i skogsbruket.<br>Under innevarande år väntas dock en gradvis<br>förbättring av skogskonjunkturen. Sammantaget<br>bedöms investeringarna i övrigt näringsliv öka<br>med knappt 6 % under år 2000. Överföringen av<br>Svenska kyrkans investeringar till hushållssek-<br>torn i nationalräkenskaperna fr.o.m. 2000, ger en<br>engångseffekt på en halv procentenhet på årets<br>tillväxttal.</p>
<p>År 2001 väntas investeringstillväxten i övrigt<br>näringsliv avta något till följd av en mer dämpad<br>efterfrågeutveckling från hushållen. Dessutom<br>bör den höga investeringsnivån inom framför allt<br>den privata tjänstesektorn medföra en totalt sett<br>lägre ökningstakt trots en fortsatt god produk-<br>tionsutveckling. En hög efterfrågan på nya loka-<br>ler väntas innebära att fastighetsinvesteringar<br>även nästa år ökar i snabb takt.</p>
<p>Osäkerheten om investeringsutvecklingen i öv-<br>rigt näringsliv under nästa år är stor. BNP-<br>tillväxten har de senaste åren varit koncentrerad<br>till ett fåtal expansiva områden, vilket har lett till<br>ett högt resursutnyttjande i några få regioner,<br>medan det har funnits gott om ledig kapacitet i<br>andra delar av landet. Om BNP-tillväxten även<br>fortsättningsvis sker i ett fåtal expansiva områ-<br>den medför det ett större behov av kapacitetsut-<br>byggnad än vad som förutses i denna prognos.</p>
<p>En annan osäker faktor i prognosen utgör in-<br>vesteringarna i bredbandsteknik som skulle kun-<br>na leda till högre investeringar i telekommunika-<br>tionssektorn än vad som antas i denna prognos.<br>Regeringen har föreslagit att sammanlagt 8,3<br>miljarder kronor avsätts som stöd till en utbygg-<br>nad av bredbandsteknik under åren 2000-2004.<br>Investeringarna i telekommunikationssektorn<br>har dock ökat mycket kraftigt sedan 1994, vilket<br>främst förklaras av uppbyggnaden av de mobila<br>telefonsystemen. Expansionen för dessa system<br>bedöms avta de närmaste åren, vilket i viss ut-<br>sträckning förutses dämpa tillväxttakten för in-<br>vesteringar i telekommunikation.</p>
<p>Tabell 10.2 Övriga näringslivets investeringar</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Miljarder<br>kronor<br>1999</p></td><td colspan="4">
<p>Årlig procentuell förändring</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Jordbruk och skogsbruk</p></td><td>
<p>8,2</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-7,1</p></td><td>
<p>3.8</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Energi och vattenverk</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>-6,2</p></td><td>
<p>4.0</p></td><td>
<p>1.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Byggnadsindustri</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>26,3</p></td><td>
<p>22,7</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>4,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Handel</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>30,2</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell verksamhet</p></td><td>
<p>8,4</p></td><td>
<p>24,7</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>3,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagstjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>28,8</p></td><td>
<p>25,7</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>6.0</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållsverksamhet</p></td><td>
<p>10,1</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>14,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Fastighetsverksamhet</p></td><td>
<p>15,5</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrig tjänsteverksamhet</p></td><td>
<p>49,7</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>28,9</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>därav transport</p></td><td>
<p>27,5</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>post och tele</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>10,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>171,1</p></td><td>
<p>13,6</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td>
<p>4,4</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>58</p>
<h2>10.2 Bostäder</h2>
<p>Enligt Statistiska centralbyrån steg antalet på-<br>började bostäder till 15 000 förra året, vilket är en<br>ökning med 25 % jämfört med året innan. Hälf-<br>ten av antalet påbörjade bostäder ligger i stor-<br>stadsregionerna. Trots den kraftiga uppgången<br>låg bostadsproduktionen ändå kvar på en histo-<br>riskt sett mycket låg nivå. Förutsättningarna är<br>goda för en viss återhämtning av bostadsbyggan-<br>det de närmaste åren. Hushållens disponibelin-<br>komster väntas stiga kraftigt samtidigt som ar-<br>betsmarknadsläget förbättras ytterligare.<br>Räntenivån är dessutom betydligt lägre än under<br>andra hälften av 1990-talet.</p>
<p>Det finns dock en del oroande tecken på att<br>återhämtningen går långsamt. Antalet påbörjade<br>bostäder var svagt i slutet av förra året och or-<br>deringången till småhusfabrikanterna stagnerade.<br>Andra fundamentala faktorer liksom de flesta<br>kortsiktsindikatorer talar emellertid för att bo-<br>stadsbyggandet fortsätter att växa framöver.</p>
<p>De senaste årens kraftiga prisuppgång på små-<br>hus har inneburit att priserna på andrahands-<br>marknaden nu med råge överstiger nyproduk-<br>tionskostnaden i de expansiva områdena av<br>landet. I stora delar av Stockholmsområdet ligger</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>denna prisrelation på närmare 2. Vakansgraden,<br>dvs. andelen outhyrda lägenheter i förhållande<br>till beståndet, har för riket som helhet minskat<br>från 5,1 % i september 1998 till 4,4 % i septem-<br>ber förra året. I tillväxtregionerna Storstockholm<br>och Storgöteborg uppgick vakansgraden till<br>mycket låga 0,4 % respektive 1,4 %. Om bo-<br>stadsbrist skall kunna undvikas måste således<br>produktionen av bostäder i dessa områden ta fart<br>framöver.</p>
<p>Enligt Konjunkturinstitutets senaste byggba-<br>rometer från februari förväntas bostadsbyggan-<br>det öka i stor omfattning under andra kvartalet i<br>år. Den mycket starka orderingången till arki-<br>tektföretagen förebådar också en högre bostads-<br>produktion. Enligt Boverkets långtidsbedöm-<br>ning skulle det behöva byggas 25 000-30 000<br>bostäder årligen för att svara mot den långsiktiga<br>efterfrågan. I ett kortfristigt perspektiv finns det<br>dock skäl att räkna med en betydligt lägre ny-<br>byggnation. Vissa utbudsrestriktioner begränsar<br>bostadsbyggandet. För småhusproduktionen ut-<br>gör exempelvis bristen på planerad tomtmark ett<br>viktigt hinder för en ökad produktion. Andra<br>hinder i det korta perspektivet är att det finns en<br>viss brist på byggnadsarbetare i tillväxtområdena<br>och att lönsamheten i nyproduktionen av hyres-<br>rätter är relativt låg. Sammantaget beräknas an-<br>talet påbörjade lägenheter öka från 15 000 förra<br>året till 18 000 i år för att sedan stiga till 21 000<br>under år 2001. Det i vårpropositionen föreslagna<br>temporära investeringsbidraget för byggande av<br>studentbostäder bidrar till uppgången.</p>
<p>I ett medelfristigt perspektiv bedöms antalet<br>påbörjade lägenheter närma sig en långsiktig<br>jämviktsnivå och därmed uppgå till 26 000 år<br>2003.</p>
<p>Antalet påbörjade ombyggnader av flerbostadshus<br>steg från 17 000 år 1998 till 21 000 förra året vil-<br>ket motsvarar en ökning på ca 25 %. Ombygg-<br>nationen av egnahem steg emellertid i mindre<br>omfattning men för denna kategori ligger inves-<br>teringsnivån på en betydligt högre nivå i ut-<br>gångsläget.</p>
<p>Det finns få indikatorer för ombyggnadsverk-<br>samheten. Enhgt Boverket uppgår det långsiktiga<br>behovet av ombyggnader till mellan 30 000 och<br>35 000 lägenheter per år. Svårigheten att efter en<br>ombyggnad höja hyrorna i tillräcklig omfattning<br>har lett till att renoveringar skjutits på framtiden.<br>Lönsamheten har tidigare också varit mycket då-<br>lig hos de allmännyttiga bolagen men de senaste<br>årens räntenedgång, liksom fallande vakanser,<br>har inneburit en stärkt finansiell situation. Mot<br>bakgrund av det låga förväntade bostadsbyggan-<br>det bör andelen outhyrda lägenheter fortsätta<br>minska, vilket tillsammans med hushållssektorns<br>stärkta ekonomiska situation bör leda till att an-<br>talet ombyggnationer närmar sig mer långsiktigt<br>hållbara nivåer. Antalet påbörjade ombyggnader<br>av flerbostadshus bedöms stiga från 21 000 förra<br>året till omkring 25 000 nästa år.</p>
<p>Diagram 10.4 Antal outhyrda respektive påbörjade<br>lägenheter</p>
<p>Tusental</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-53.png" style="width:174pt;height:104pt;"/>
<p>Anm: Antalet outhyrda lägenheter i allmännyttan per 1 mars 1976-1998. För 1999 avser<br>uppgiften 1 september. Antalet påbörjade lägenheter omfattar både flerfamiljshus och<br>småhus.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<h2>10.3 Lager</h2>
<p>Efter en till stora delar ofrivillig lageruppbygg-<br>nad under 1998 anpassades successivt lagren till<br>produktionsnivån under förra året. Sammantaget<br>gav lagerinvesteringarna ett negativt bidrag till<br>BNP-tillväxten på motsvarande 0,5 % av BNP<br>under 1999. Anpassningen inom såväl industrin<br>som handeln förefaller i stort sett vara avslutad<br>och framöver väntas lagren växa i takt med en<br>ökad produktion. Lagerinvesteringarna de när-<br>maste åren beräknas vara av samma storleksord-<br>ning som förra året och är därmed tillväxt-<br>neutrala hela perioden fram t.o.m. 2003. Det bör<br>understrykas att tolkningen av lagerutvecklingen<br>försvåras av att primärstatistiken och utfallet en-<br>ligt nationalräkenskaperna delvis ger olika resul-<br>tat.</p>
<p>Under hösten 1998 försämrades industrikon-<br>junkturen påtagligt. Orderingången föll, pro-<br>duktionen minskade och lagren växte snabbt.<br>Under andra halvåret 1999 förbättrades utsikter-<br>na för industrin med en successivt ökad produk-<br>tion och orderingång, vilket underlättade juste-<br>ringen av lagren till produktionsnivån. Enligt<br>Konjunkturinstitutets barometer är industrifö-</p>
<p>59</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>retagen för närvarande förhållandevis nöjda med<br>lagersituationen och förväntningar om kon-<br>junkturläget för de närmaste månaderna är opti-<br>mistiska. Lageranpassningen verkar således vara<br>avslutad. Det finns emellertid tecken på behov av<br>ytterligare lageruttag inom delar av industrin,<br>framför allt inom råvaruindustrin. För inneva-<br>rande år väntas därför en begränsad nedjustering<br>av dessa lager ske. Bilden för både 2000 och 2001<br>domineras emellertid av att industrins totala la-<br>ger växer i takt med en stigande produktion.</p>
<p>Under vintern förra året steg missnöjet med<br>lagren inom stora delar av handeln enligt Kon-<br>junkturinstitutets barometer. På samma sätt som<br>inom industrin sjönk missnöjet under förra året<br>och generellt sett förefaller ytterligare lagerned-<br>dragningar inom handeln inte vara nödvändiga i<br>dagsläget. Inom handeln med motorfordon öka-<br>de dock lagren mot slutet av förra året, vilket<br>torde förklaras av att bilar vars miljöbetingade<br>skatterabatter ändrades vid årsskiftet köptes och<br>registrerades in under fjärde kvartalet. Dessa la-<br>ger avvecklas inledningsvis i år. Framdeles väntas<br>handelns totala lagerhållning öka något i sam-<br>band med en tilltagande inhemsk efterfrågan.</p>
<p>60</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>11 Den offentliga sektorn</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella sparande vi-<br>sade ett överskott på 1,9 % av BNP 1999 och i år<br>beräknas överskottet till 2,8 % av BNP. Den<br>fortsatt gynnsamma ekonomiska utvecklingen<br>leder till att det finansiella sparandet fortsätter att<br>förbättras under perioden 2001-2003. Därmed<br>överträffas målet om ett överskott på 2 % av<br>BNP. Den konsoliderade bruttoskulden under-<br>stiger 60 % av BNP i år och nettoskulden vänds<br>till en positiv finansiell nettoställning 2002.</p>
<h2>11.1 Den konsoliderade offentliga sektorn</h2>
<p>Finansiellt sparande</p>
<p>År 1999 uppgick den offentliga sektorns finansi-<br>ella sparande enligt nationalräkenskaperna till ca<br>37 miljarder kronor eller 1,9 % av BNP. Det är<br>en oförändrad nivå jämfört med 1998. Emellertid<br>drogs det redovisade finansiella sparandet 1998<br>upp med ca 17 miljarder kronor, eller 0,9 % av</p>
<p>BNP, till följd av att bolagiseringen av AP-<br>fondens fastigheter bokförs som försäljning av<br>fastigheter i nationalräkenskaperna och därmed<br>tillgodoräknas det finansiella sparandet. Justerat<br>för detta förstärktes sparandet med 1 % av BNP<br>mellan 1998 och 1999. Denna underliggande<br>förbättring beror både på ökade skatteinkomster<br>och minskade utgifter som andel av BNP.</p>
<p>I år beräknas det finansiella sparandet uppgå<br>till 2,8 % av BNP. Vid hittills beslutade och före-<br>slagna regler väntas det finansiella sparandet som<br>andel av BNP förstärkas till 3,2 % år 2001 för att<br>därefter öka till 3,6 % år 2002 och till 4,5 % år<br>2003, se tabell 11.1.</p>
<p>Förbättringen av de offentliga finanserna un-<br>der prognosperioden sker under det att både in-<br>komster och utgifter minskar som andel av BNP.<br>Från och med innevarande år reduceras den of-<br>fentliga sektorns omslutning med 0,5 % av BNP<br>till följd av att kyrkan skiljs från staten. Ränteut-<br>gifterna minskar nominellt till följd av att<br>statsskulden sjunker. Även inkomsterna av rän-<br>tor och utdelningar faller eftersom de finansiella</p>
<p>Tabell 11.1 Den offentliga sektorns finanser</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>1187,8</p></td><td>
<p>1210,0</p></td><td>
<p>1243,8</p></td><td>
<p>1292,2</p></td><td>
<p>1342,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>60,2</p></td><td>
<p>58,1</p></td><td>
<p>56,7</p></td><td>
<p>56,6</p></td><td>
<p>56,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>1043,2</p></td><td>
<p>1066,4</p></td><td>
<p>1106,3</p></td><td>
<p>1153,8</p></td><td>
<p>1199,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>52,9</p></td><td>
<p>51,2</p></td><td>
<p>50,4</p></td><td>
<p>50,6</p></td><td>
<p>50,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster</p></td><td>
<p>70,2</p></td><td>
<p>68.1</p></td><td>
<p>59,5</p></td><td>
<p>58,0</p></td><td>
<p>60,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga inkomster</p></td><td>
<p>74,3</p></td><td>
<p>75,6</p></td><td>
<p>78,0</p></td><td>
<p>80,4</p></td><td>
<p>82,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>1150,8</p></td><td>
<p>1151,1</p></td><td>
<p>1172,6</p></td><td>
<p>1210,7</p></td><td>
<p>1236,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>58,4</p></td><td>
<p>55,3</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>53,1</p></td><td>
<p>52,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar</p></td><td>
<p>463,8</p></td><td>
<p>464,8</p></td><td>
<p>473,4</p></td><td>
<p>485,4</p></td><td>
<p>492,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>581,6</p></td><td>
<p>599,4</p></td><td>
<p>622,1</p></td><td>
<p>648,1</p></td><td>
<p>672,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>105,4</p></td><td>
<p>86,9</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>71,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>71,2</p></td><td>
<p>81,5</p></td><td>
<p>106,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4.5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>1.6</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>36,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td><td>
<p>43,9</p></td><td>
<p>45,6</p></td><td>
<p>47,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2.8</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiell ställning</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Nettoskuld</p></td><td>
<p>224,1</p></td><td>
<p>72,7</p></td><td>
<p>13,5</p></td><td>
<p>-39,1</p></td><td>
<p>-90,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>11,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-7,7</p></td><td>
<p>-3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsoliderad bruttoskuld<sup>1</sup></p></td><td>
<p>1292,3</p></td><td>
<p>1198,9</p></td><td>
<p>1152,9</p></td><td>
<p>1130,2</p></td><td>
<p>1124,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>65,5</p></td><td>
<p>57,6</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>49,5</p></td><td>
<p>47,4</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Till följd av att kyrkans skiljs från staten reduceras inkomster och utgifter med 0,5 % av BNP fr.o.m. år 2000.<br>'Den konsoliderade skulden är definierad enligt EU:S konvergenskriterier (Maastricht).</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>61</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>tillgångarna minskar, främst genom AP-fondens<br>överföringar till staten, men även till följd av för-<br>säljningar av aktier i statliga bolag. Intäkterna<br>från dessa försäljningar inkluderas inte i det fi-<br>nansiella sparandet. Däremot reduceras den of-<br>fentliga bruttoskulden och ränteutgifterna när<br>försäljningsinkomsterna används till amortering-<br>ar av statsskulden.</p>
<p>Det finansiella sparandet överträffar budget-<br>målet om ett överskott på 2 % av BNP under<br>hela prognosperioden. Det överskjutande över-<br>skottet antas i kalkylen för perioden 2001-2003<br>beräkningstekniskt överföras till hushållssektorn.<br>Med hänsyn till osäkerheten om den ekonomiska<br>utvecklingen avser regeringen att i höstens bud-<br>getproposition återkomma om hur överskottet<br>ska disponeras. Statens ränteutgifter, statsskul-<br>den och den offentliga sektorns finansiella ställ-<br>ning är beräknade på ett finansiellt sparande som<br>överensstämmer med budgetmålet.</p>
<p>Den finansiella ställningen</p>
<p>Det finansiella sparandet är resultatet av alla<br>transaktioner som påverkar den finansiella netto-<br>förmögenheten. Finansiella transaktioner, som<br>köp och försäljning av aktier och andra finansi-<br>ella tillgångar, påverkar således inte det finansiella<br>sparandet. Detsamma gäller värdeförändringar på<br>tillgångar och skulder. Den offentliga brutto-<br>skulden påverkas däremot av anskaffning och<br>försäljning av finansiella tillgångar samt värde-<br>förändringar.</p>
<p>Den offentliga sektorns konsoliderade brutto-<br>skuld, definierad enligt de s.k. Maastrichtkriteri-<br>erna, motsvarade 65,5 % av BNP vid utgången av<br>1999. Genom de finansiella överskotten och för-<br>säljningar av statens aktieinnehav sjunker skul-<br>den och beräknas understiga 60 % av BNP redan<br>i år. Den konsoliderade bruttoskulden reduceras<br>även av att det som ett led i ålderspensions-<br>reformen sker en betydande engångsöverföring<br>under år 2001 av tillgångar från AP-fonden till<br>staten för amortering av statsskulden.</p>
<p>Den offentliga sektorns finansiella nettoskuld,<br>dvs. skulder minus samtliga finansiella tillgångar,<br>är väsentligt lägre än den konsoliderade brutto-<br>skulden. Detta beror huvudsakligen på att AP-<br>fonden har betydande finansiella tillgångar vid<br>sidan av statsobligationer. Även staten och den<br>kommunala sektorn har finansiella tillgångar i<br>form av t.ex. aktier och utlåning. Nettoskulden<br>sjunker genom överskotten i det finansiella spa-<br>randet och påverkas också av de värdeföränd-<br>ringar som sker på den offentliga sektorns inne-</p>
<p>hav av aktier och obligationer. Planerade<br>försäljningar av statliga icke börsnoterade aktier<br>reducerar nettoskulden på grund av att det bok-<br>förda värdet av dessa aktier är lägre än det mark-<br>nadsvärde som framkommer vid försäljning.<br>Skillnaden mellan det bokförda värdet och för-<br>säljningsinkomsterna redovisas i national- och<br>finansräkenskaperna som värdeförändring, vilket<br>inte påverkar det finansiella sparandet. Netto-<br>skulden, som uppskattas till 11,4 % av BNP vid<br>utgången av 1999, vänds till en positiv finansiell<br>ställning 2002. Det innebär att den offentliga<br>sektorns finansiella tillgångar överskrider skul-<br>derna.</p>
<p>Jämförelse med budgetpropositionen för 2000<br>Den offentliga sektorns finansiella sparande 1999<br>blev ca 3 miljarder kronor bättre än vad som be-<br>räknades i budgetpropositionen för 2000. Både<br>inkomster och utgifter blev högre än väntat.<br>BNP har justerats upp för prognosperioden, vil-<br>ket medför högre skatteinkomster jämfört med<br>budgetpropositionen. Även utgifterna väntas bli<br>högre. Sammantaget har det finansiella sparandet<br>reviderats upp med 17 miljarder kronor 2000,<br>med 28 miljarder kronor 2001 och med 17 mil-<br>jarder kronor 2002 jämfört med prognosen i<br>budgetpropositionen. Det innebär en motsva-<br>rande höjning av den beräkningstekniska över-<br>föringen, som i budgetpropositionen beräknades<br>till nära noll för 2001.</p>
<p>Den konsoliderade bruttoskulden har justerats<br>upp med 25,6 miljarder kronor 1998 till följd av<br>att redovisningen bättre anpassats till EU:s reg-<br>ler. Denna nivåhöjning av skulden balanserades<br>tillfälligt 1999 av att AP-fonden ökade sitt inne-<br>hav av statsskuldsväxlar, som avräknas mot<br>statsskulden vid redovisningen av den konsolide-<br>rade skulden. Därigenom har skulden justerats<br>upp med endast 3 miljarder kronor 1999 jämfört<br>med budgetpropositionen. För 2000 och åren<br>därefter slår den ändrade redovisningen igenom<br>så att den konsoliderade skulden nu beräknas<br>ligga på samma nivå som i budgetpropositionen,<br>trots uppjusteringen av det finansiella sparandet<br>2000. För åren därefter är skulden nu, liksom i<br>budgetpropositionen, beräknad med ett finansi-<br>ellt sparande på 2 % av BNP.</p>
<p>Skatter och avgifter</p>
<p>I nationalräkenskaperna redovisas skatterna i hu-<br>vudsak när skattskyldigheten uppstår och inte<br>som i statsbudgeten när skatten betalas. Periodi-<br>seringen av inkomstskatterna är dock ofullstän-</p>
<p>62</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>dig i det att redovisningen avviker från de slutligt<br>fastställda skatterna. Därtill kommer att den del<br>av mervärdesskatten och tullinkomsterna, som<br>ingår som en del av EU-avgiften, inte redovisas i<br>den offentliga sektorn utan bokförs som en skatt<br>till utlandet. De totala skatterna är således större<br>än den offentliga sektorns skatteinkomster.</p>
<p>De totala skatteinkomsterna har stigit kraftigt<br>de senaste åren och uppgick 1999 till 53,5 % av<br>BNP (skattekvoten), se tabell 11.2. I år har in-<br>komstskatten för hushåll sänkts med ca 12 mil-<br>jarder kronor genom en skattereduktion för en<br>fjärdedel av den allmänna pensionsavgiften och<br>genom en höjning av skiktgränsen för den statli-<br>ga skatten med 3 600 kronor. Inkomsterna av<br>bolagsskatten reduceras under prognosperioden<br>genom en höjning av avsättningen till periodise-<br>ringsfonder och genom att tiden för återföring<br>till beskattning förlängts från 5 till 6 år. Fastig-<br>hetskatten på hyreshus är tillfälligt sänkt till</p>
<p>1,2 % av taxeringsvärdet. Energibeskattningen<br>har höjts för att finansiera kompetensutveckling i<br>företagen. Skatten har också förändrats i vissa<br>kommuner och landsting så att den genomsnitt-<br>liga kommunalskatten inklusive kyrkoskatten<br>ökat från 31,48% till 31,60%. Därtill kommer<br>att kyrkoskatten fr.o.m. år 2000, då kyrkan skiljs<br>från staten, ej längre räknas som en skatt utan<br>som en medlemsavgift, vilket sänker den redovi-<br>sade skattekvoten med 0,5 procentenheter.<br>Sammantaget sjunker skattekvoten till 51,8 % av<br>BNP i år.</p>
<p>Tabell 11.2 Skatter och avgifter</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållens direkta skatter och<br>avgifter</p></td><td>
<p>22,4</p></td><td>
<p>21,2</p></td><td>
<p>20,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Företagens direkta skatter</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsgivaravgifter</p></td><td>
<p>14,9</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>14,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mervärdesskatt</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>7,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga indirekta skatter</p></td><td>
<p>5,8</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totala skatter och avgifter</p></td><td>
<p>53,5</p></td><td>
<p>51,8</p></td><td>
<p>51,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>varav till EU</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Till följd av att kyrkan skiljs från staten reduceras skatterna med 0,5 % av<br>BNP fr.o.m. 2000.</p>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Årets skattesänkningar slår inte igenom omedel-<br>bart i minskade skatteinkomster, utan successivt<br>under prognosperioden. Skattekvoten fortsätter<br>därför att minska år 2001, trots att frysningen av<br>taxeringsvärdena för fastigheter i prognosen - i<br>enlighet med gällande regler - antas upphöra och</p>
<p>skatten på hyreshus återställas till 1,5 % av taxe-<br>ringsvärdet. Detta ger tillsammans med effekten<br>på förmögenhetsskatten en skattehöjning på ca 8<br>miljarder kronor. Större delen av detta belopp<br>bokförs dock inte i nationalräkenskaperna förrän<br>år 2002. Regeringen avser att återkomma i hös-<br>tens budgetproposition med förslag som begrän-<br>sar ökningen av skatteuttaget på fastigheter.</p>
<p>Utgifter</p>
<p>Utgifterna som andel av BNP (utgiftskvoten)<br>uppgick till 58,5 % år 1999. Som framgår av ta-<br>bell 11.1 sjunker utgiftskvoten kraftigt i år och<br>nästa år, delvis till följd av den starka BNP-<br>tillväxten. I år sjunker också utgifterna i reala<br>termer genom att ränteutgifterna minskar till<br>följd av den relativt låga räntenivån och den<br>minskade statsskulden. Den mycket kraftiga<br>nedgången i ränteutgifterna mellan 1999 och<br>2000 beror delvis på en förändring av redovis-<br>ningsprincipen. Även exklusive räntor sjunker<br>utgifterna realt i år. Nästa år fortsätter nedgång-<br>en i ränteutgifterna, medan utgifter exkl. räntor<br>ökar något i reala termer.</p>
<p>Till följd av att kyrkan skiljs från staten redu-<br>ceras utgiftskvoten med 0,5 procentenheter och<br>den reala utvecklingen av utgifterna med 0,8 pro-<br>centenheter 2000.</p>
<p>Transfereringarna till hushållen, som svarar<br>för ca 35 % av de offentliga utgifterna, stiger nå-<br>got i år och nästa år, men i betydligt lägre takt än<br>1999. Pensionsutbetalningarna svarar för ca 20 %<br>av de offentliga utgifterna och stiger relativt<br>svagt i reala termer under prognosperioden, trots<br>de nu föreslagna höjningarna av pensionstillskott<br>och bostadstillägg. Den svaga ökningen beror på<br>att pensionerna, genom prisbasbeloppet, är in-<br>dexerade med inflationen året innan det aktuella<br>beräkningsåret. Eftersom inflationen förutses<br>stiga reduceras det reala värdet av pensionerna<br>för det aktuella beräkningsåret. Det motsatta<br>förhållandet gäller när inflationen går ned.</p>
<p>Det förbättrade läget på arbetsmarknaden<br>medför lägre kostnader för ersättningarna till ar-<br>betslösa. Även social- och bostadsbidragen vän-<br>tas minska till följd av den positiva ekonomiska<br>utvecklingen. Utbetalningarna från sjukförsäk-<br>ringen har ökat kraftigt till följd av ökad sjuk-<br>frånvaro och högre medelersättning per sjukdag.<br>Ökningstakten väntas avta i år för att sedan sta-<br>biliseras. Även assistansersättningen har ökat<br>kraftigt och fortsätter att öka i snabb takt. Barn-<br>bidragen har höjts i år och en ytterligare höjning<br>sker nästa år. Utbetalda studiebidrag och ersätt-</p>
<p>63</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>ning till personer i kunskapslyftet minskade<br>kraftigt förra året och fortsätter att minska i år.<br>Det är en följd av att antalet studiestödstagare<br>sjunker. Nästa år stiger utbetalningarna realt med<br>3 % till följd av att de nuvarande studiestödsfor-<br>merna ersätts av ett nytt studiestödssystem<br>fr.o.m. 1 juli 2001. Reformen innebär bl.a. att<br>den generella bidragsnivån höjs, vilket ökar de<br>redovisade utbetalningarna i nationalräkenska-<br>perna.</p>
<p>Tabell 11.3 Den offentliga sektorns utgifter</p>
<p>Andel av</p>
<p>utgifter i Procentuell förändring i</p>
<p>procent fasta priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa utgifter</p></td><td>
<p>100,0</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>-2,5</p></td><td>
<p>-0.7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>exklusive räntor</p></td><td>
<p>90,7</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hushållstransfereringar</p></td><td>
<p>34,8</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukförsäkring m.m.</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td>
<p>17,9</p></td><td>
<p>14,0</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-8,6</p></td><td>
<p>-13,5</p></td><td>
<p>-8,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnbidrag</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>11,2</p></td><td>
<p>8,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Studiebidrag m.m.</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>-9,3</p></td><td>
<p>-9,5</p></td><td>
<p>3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadsbidrag och<br>underhållsbidrag</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>-8,9</p></td><td>
<p>-4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Assistansersättning</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>16,0</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>14,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-3,9</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>-4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>0.0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga transfereringar</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>-8,8</p></td><td>
<p>-4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntebidrag till<br>bostäder</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>-32,0</p></td><td>
<p>-48,2</p></td><td>
<p>-48,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNI-avgiften till EU</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>23,7</p></td><td>
<p>-0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total EU-a vgift</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-2,1</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>7,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bistånd m.m.</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>9.3</p></td><td>
<p>-9,9</p></td><td>
<p>-18,6</p></td><td>
<p>-13,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>45,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>0.6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Investeringar</p></td><td>
<p>4,7</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>2,9</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Exkl. överföring av kyrkan beräknas totala utgifter till -1,7 %, totala ut-<br>gifter exkl. räntor till 0,1 % och konsumtionsutgifter till 1,2 % år 2000.<br>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Övriga transfereringar svarar för 6 % av de of-<br>fentliga utgifterna och består av subventioner<br>och andra bidrag till näringslivet och till utlandet.<br>Transfereringarna till näringslivet innefattar ut-<br>gifter för områden som arbetsmarknads-, regio-<br>nal- och miljöpolitik samt statligt och kommu-<br>nalt stöd till t.ex. bostäder och transportsektorn.<br>Bidragen till näringslivet minskar relativt kraftigt<br>under prognosperioden. Det gäller t.ex. ränte-<br>bidragen till bostäder, som har minskat från över<br>35 miljarder kronor 1993 till drygt 7 miljarder</p>
<p>kronor 1999. År 2001 beräknas bidragen uppgå<br>till endast 2 miljarder kronor. Den fortsatta<br>minskningen beror huvudsakligen på att bidrag<br>lämnas till en stegvis minskande andel av ränte-<br>kostnaderna.</p>
<p>Den BNI-baserade EU-avgiften uppgår till</p>
<p>11,4 miljarder kronor i år och den totala EU-<br>avgiften till 23,2 miljarder kronor. Skillnaden be-<br>står i att en del av avgiften finansieras genom<br>tullmedel och av mervärdesskatt. Som nämnts<br>ovan så bokförs denna del i nationalräkenskaper-<br>na som en skatt till EU och det är endast BNI-<br>avgiften som redovisas i den offentliga sektorn.<br>Den kraftiga ökningen i år av BNI-avgiften med<br>nära 24 % realt är till ca hälften en följd av att en<br>större del av den totala avgiften till EU framöver<br>utgörs av BNI-avgift. Även den totala avgiften<br>ökar starkt i år, realt med 9,5 %, delvis som följd<br>av att valutakurseffekter gav en tillfälligt låg av-<br>gift 1999. Utgifterna för bistånd ökar också<br>starkt i år efter den utgiftsbegränsning som gäll-<br>de förra året.</p>
<p>Den offentliga konsumtionen svarar för ca<br>45 % av de offentliga utgifterna och motsvarar ca<br>27 % av BNP. Den offentliga konsumtionen<br>drogs ned i samband med konsolideringen av de<br>offentliga finanserna, men efter ökningar 1998<br>och 1999 ligger den offentliga konsumtionen i<br>fasta priser nu drygt 2 % över 1993 års nivå. I år<br>sjunker konsumtionen genom att kyrkan om-<br>klassificeras från den offentliga sektorn till hus-<br>hållssektorn (se fördjupningsruta i kapitel 1).<br>Exklusive denna omföring beräknas konsumtio-<br>nen inom stat och kommun öka med sammanta-<br>get 1,2 % i år. För nästa år väntas en ökning med<br>0,6 %. Den kommunala konsumtionen stiger nå-<br>got mer än den statliga under prognosperioden.</p>
<p>Finanspolitiken</p>
<p>De prognoser som redovisats i tidigare avsnitt<br>innebär att den offentliga sektorns finanser vid<br>hittills beslutade och föreslagna regler fortsätter<br>att förbättras under kalkylperioden. Förändring-<br>en av det finansiella sparandet påverkas av flera<br>faktorer. I tabell 11.4 förklaras förändringen av<br>det finansiella sparandet av några viktiga fakto-<br>rer, som konjunkturutveckling, periodiseringar<br>av skatteinkomster, köp och försäljningar av fas-<br>tigheter samt förändringar av kapitalinkomster<br>och ränteutgifter. Efter beaktande av bidragen<br>från dessa faktorer till förändringen av det finan-<br>siella sparandet återstår en restpost, justerat pri-<br>märt sparande, som kan tolkas som en grov indi-<br>kator på finanspolitikens inriktning. Posten</p>
<p>64</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>omfattar inte bara effekten av de åtgärder som<br>föreslås i denna proposition, utan även av beslut<br>som fattats tidigare, men inte träder i kraft förrän<br>under de redovisade åren. Därutöver inräknas<br>effekterna av volymfaktorer i transfereringssys-<br>temen, vilka inte direkt beror av aktiva beslut.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-54.png" style="width:30pt;height:12pt;"/>
<p>Tabell 11.4 Beräkning av finanspolitikens inriktnin</p>
<p>Procent av BNP</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förändring av finansiellt<br>sparande före överföring</p></td><td>
<p>0.0</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0.9</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Förklarande faktorer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konjunkturläge inkl,<br>förändring av skattebaser</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Periodisering av<br>skatteinkomster</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>-0,2</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Köp och försäljning av<br>fastigheter, netto</p></td><td>
<p>-0,9</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kapitalinkomster och<br>ränteutgifter, netto</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat primärt sparande<br>före överföring<sup>1</sup></p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0.3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk<br>överföring</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>-0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat primärt sparande<br>efter överföring’</p></td><td>
<p>0.1</p></td><td>
<p>-1.3</p></td><td>
<p>-1.0</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>-0,4</p></td></tr>
</table>
<p>‘Det justerade primära sparandet visar finanspolitikens inriktning. Ett negativt<br>tal innebär att inriktningen är expansiv och ett positivt tal att inriktningen är<br>kontraktiv.</p>
<p>Källa: Finansdepartementet</p>
<p>Den komponent som hänförs till konjunkturen<br>beaktar såväl BNP-utvecklingen som de vikti-<br>gaste skattebasernas utveckling i förhållande till<br>BNP. Den del som beror på BNP-utvecklingen<br>mäts som 75 % av avvikelsen i BNP-tillväxt från<br>en antagen trendmässig utveckling på 2 %. Den-<br>na uppskattning av konjunkturkänsligheten i de<br>offentliga finanserna är baserad på simuleringar i<br>modeller av den offentliga sektorns inkomster<br>och utgifter.</p>
<p>Hur det offentliga sparandet påverkas av<br>konjunkturen beror inte bara på BNP-tillväxten<br>utan också på tillväxtens sammansättning. En<br>exportledd tillväxt ger lägre skatteinkomster än<br>om tillväxten drivs av privat konsumtion. För-<br>skjutningar mellan vinster och löner påverkar<br>också skatteinkomsterna eftersom vinster på<br>kort sikt är lägre beskattade än löner. Den krafti-<br>ga ökningen av sysselsättningen förra året bety-<br>der att lönesumman steg mer än BNP. Detta<br>ökade effekten av konjunkturen på de offentliga<br>finanserna utöver vad som följde av att BNP-<br>tillväxten var högre än 2 %. I år och nästa år sti-</p>
<p>ger de viktigaste skattebaserna något långsamma-<br>re än BNP, vilket dämpar effekten av tillväxten<br>på de offentliga finanserna.</p>
<p>Den ofullständiga periodiseringen av skattein-<br>komsterna i nationalräkenskaperna innebär att<br>de redovisade skatterna avviker från den slutligt<br>fastställda skatten för bolag och hushåll. För en-<br>skilda år kan periodiseringseffekterna vara bety-<br>dande, men på några års sikt bör de jämnas ut.<br>Förra året beräknas de slutliga skatterna ha ökat<br>betydligt mer än de skatter som redovisas i na-<br>tionalräkenskaperna, vilket gör att förbättringen<br>av det ”underliggande” sparandet underskattades.<br>I år får periodiseringen av skatterna motsatt ef-<br>fekt på sparandet.</p>
<p>Det som i nationalräkenskaperna registreras<br>som köp och försäljningar av fastigheter är ofta<br>ett resultat av tillfälliga transaktioner, s.k. sale-<br>lease-backavtal och bolagiseringar. År 1998 drogs<br>det offentliga sparandet upp av den ovan nämnda<br>bolagiseringen av AP-fondens fastigheter. Det<br>påverkar förändringen av sparandet mellan 1998<br>och 1999.</p>
<p>Överskotten medför att den offentliga sek-<br>torns skuldsättning stadigt avtar. Därmed mins-<br>kar räntebördan, vilket ger ett positivt bidrag till<br>förbättringen av de offentliga finanserna. Med ett<br>oförändrat överskottsmål uppstår därmed ett<br>reformutrymme. Utnyttjandet av ett sådant ut-<br>rymme registreras i tabell 11.4 som en minskning<br>av det justerade primära sparandet och således<br>som en expansiv inriktning av finanspolitiken.<br>För 2000 kan en stor del av skattesänkningarna<br>finansieras genom minskade ränteutgifter på<br>statsskulden. Ränteutgifterna fortsätter att mins-<br>ka även nästa år, men så gör även inkomsterna av<br>räntor och utdelningar och nettot ger ett margi-<br>nellt bidrag till förbättringen av sparandet 2001.</p>
<p>Som framgår av tabell 11.4 var det justerade<br>primära sparandet 1999 så gott som oförändrat.<br>Finanspolitiken var således neutral förra året. I år<br>sjunker det justerade primära sparandet med</p>
<p>1,3 % av BNP. Skattesänkningarna och andra åt-<br>gärder ger en stimulans till ekonomin i år. Samti-<br>digt som de minskade ränteutgifterna (netto)<br>kan få en viss åtstramande effekt.</p>
<p>För år 2001 innebär ett finansiellt sparande<br>enligt budgetmålet på 2 % av BNP att finans-<br>politiken blir expansiv med motsvarande 1 % av<br>BNP, om den beräkningstekniska överföringen<br>utnyttjas fullt ut. Exklusive den beräkningstek-<br>niska överföringen ökar i stället det justerade<br>primära sparandet något. Kalkylerna för åren<br>2002 och 2003 medför att ett finansiellt sparande</p>
<p>65</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>enligt budgetmålet på 2 % av BNP innebär en<br>neutral finanspolitik 2002 och expansiv 2003.<br>Osäkerheten är emellertid stor om den ekono-<br>miska utvecklingen och därmed om den lämpliga<br>inriktningen av finanspolitiken. Hur överskottet<br>2001 utöver målet skall disponeras preciseras<br>därför först i höstens budgetproposition. I kapi-<br>tel 12 illustreras en alternativ utveckling där<br>överskottsmålet måste höjas, vilket kraftigt be-<br>gränsar reformutrymmet.</p>
<h2>11.2 Den statliga sektorn</h2>
<p>Statens finansiella sparande uppgick till 76,5 mil-<br>jarder kronor förra året och budgetsaldot visade<br>ett överskott på 82 miljarder kronor. Statsskul-<br>den minskade med 75 miljarder kronor, efter en<br>stadig ökning mellan 1990 och 1998 med sam-<br>manlagt ca 900 miljarder kronor.</p>
<p>Statens finansiella sparande kommer att varie-<br>ra kraftigt under prognosperioden till följd av<br>den finansiella infasningen av det reformerade<br>ålderspensionssystemet. När infasningen är över<br>medför reformen en påtaglig belastning på sta-</p>
<p>tens finanser. De statliga ålderspensionsavgifter-<br>na, överföringen av medel till premiepensions-<br>systemet, reglering av avgiftsuttaget m.m. med-<br>för en årlig nettoförsvagning av statsfinanserna<br>med 60 miljarder kronor. Som kompensation för<br>denna försvagning överförs under åren 1999 och</p>
<p>2000 medel till staten från AP-fonden motsva-<br>rande 45 miljarder kronor vartdera åren för<br>amortering av statsskulden. År 2001 sker ytterli-<br>gare en överföring på 155 miljarder kronor.<br>Denna slutliga överföring utgör kompensation<br>även för tiden därefter. Överföringen antas till ca<br>100 miljarder kronor bestå av statsobligationer,<br>som inte påverkar det redovisade budgetsaldot<br>utan skrivs av direkt mot statsskulden. En del av<br>överföringen 2001 antas bestå av bostadsobliga-<br>tioner, som ska förvaltas av Riksgäldskontoret<br>till dess obligationerna förfaller till betalning.<br>Den del av dessa obligationer som förfaller efter</p>
<p>2001 påverkar därför inte statens budgetsaldo<br>och statsskulden detta år. I prognosen har anta-<br>gits att ca 20 miljarder kronor förfaller år 2002,<br>vilket förbättrar budgetsaldot detta år.</p>
<p>År 2002, när infasningen av pensionsreformen<br>är över, beräknas statens sparande visa ett</p>
<p>Tabell 11.5 Statens finanser (exkl. statliga affärsverk och aktiebolag)</p>
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>738,5</p></td><td>
<p>707,2</p></td><td>
<p>839,7</p></td><td>
<p>718,9</p></td><td>
<p>745,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och avgifter</p></td><td>
<p>631,7</p></td><td>
<p>600,1</p></td><td>
<p>624,7</p></td><td>
<p>659,3</p></td><td>
<p>685,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring från AP-fonden</p></td><td>
<p>48,5</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga inkomster</p></td><td>
<p>58,2</p></td><td>
<p>62,1</p></td><td>
<p>60,0</p></td><td>
<p>59,7</p></td><td>
<p>60,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>662,0</p></td><td>
<p>708,6</p></td><td>
<p>681,3</p></td><td>
<p>698,1</p></td><td>
<p>702,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Transfereringar till privat sektor och utlandet</p></td><td>
<p>290.9</p></td><td>
<p>288,3</p></td><td>
<p>291,9</p></td><td>
<p>296,7</p></td><td>
<p>296,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag till kommuner</p></td><td>
<p>83,1</p></td><td>
<p>83,6</p></td><td>
<p>87,1</p></td><td>
<p>90,0</p></td><td>
<p>92,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ålderspensionsavgifter till pensionssystemet</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>19,9</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>23.8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensionsmedel</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion och investeringar</p></td><td>
<p>175,2</p></td><td>
<p>184,5</p></td><td>
<p>191,1</p></td><td>
<p>197,7</p></td><td>
<p>204,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ränteutgifter</p></td><td>
<p>97,3</p></td><td>
<p>78,9</p></td><td>
<p>69,2</p></td><td>
<p>69,3</p></td><td>
<p>63,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande före överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>158,4</p></td><td>
<p>20,9</p></td><td>
<p>42,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Beräkningsteknisk överföring</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>27,3</p></td><td>
<p>35,9</p></td><td>
<p>58,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande efter överföring</p></td><td>
<p>76,5</p></td><td>
<p>-1,5</p></td><td>
<p>131,1</p></td><td>
<p>-15,0</p></td><td>
<p>-16,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Budgetsaldo</p></td><td>
<p>82,0</p></td><td>
<p>95,5</p></td><td>
<p>-10,4</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>-7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4.6</p></td><td>
<p>-0.5</p></td><td>
<p>0.2</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsskuld</p></td><td>
<p>1374,2</p></td><td>
<p>1256,3</p></td><td>
<p>1153,3</p></td><td>
<p>1142,6</p></td><td>
<p>1145,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>69,7</p></td><td>
<p>60,3</p></td><td>
<p>52,5</p></td><td>
<p>50,1</p></td><td>
<p>48.3</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>66</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>underskott på ca 15 miljarder kronor, motsva-<br>rande 0,7 % av BNP, efter den beräkningstek-<br>niska överföringen. Överskottet i den offentliga<br>sektorns finansiella sparande uppkommer i stället<br>i ålderspensionssystemet och i någon mån i den<br>kommunala sektorn. Det är en följd av att pen-<br>sionsreformen innebär en mycket stor omför-<br>delning av det offentliga finansiella sparandet<br>från staten till ålderspensionssystemet.</p>
<p>Genom försäljningar av statens aktier blir<br>amorteringen av statsskulden sammantaget un-<br>der perioden 1999-2003 större än de finansiella<br>överskotten. Statsskulden beräknas minska med<br>ca 228 miljarder kronor mellan 1999 och 2003 till<br>motsvarande 48,3 % av BNP.</p>
<p>Normalt är budgetsaldot något lägre än det fi-<br>nansiella sparandet genom att staten har viss ut-<br>låning, t.ex. studielån. Justerat för tillfälliga ef-<br>fekter av överföringar från AP-fonden och<br>försäljningar av statliga aktier visar budgetsaldot<br>under prognosperioden ett underskott på 25-45<br>miljarder kronor, efter den beräkningstekniska<br>överföringen. Staten har således ett underliggan-<br>de lånebehov och statsskulden kommer att öka<br>när de tillfälliga faktorerna bortfaller. Överskot-<br>ten i den offentliga sektorn kommer i stället att<br>användas till att bygga upp pensionsfonderna<br>inför de stora pensionsavgångar som kommer<br>nästa decennium.</p>
<p>Den statliga konsumtionen svarar för 1/4 av<br>statens utgifter och ca 8 % av BNP. Den statliga<br>konsumtionen varierar relativt kraftigt mellan<br>åren och har visat sig vara svår att förutsäga. Ge-<br>nom systemet med anslagssparande kan statliga<br>myndigheter delvis förskjuta förbrukningen av<br>de budgeterade medlen över tiden. Dessutom är<br>nationalräkenskapernas preliminära utfall osäkra<br>och genomgår ofta stora revideringar. De statliga<br>konsumtionsutgifterna i fasta priser steg med</p>
<p>1,1 % år 1999. I år beräknas en fortsatt ökning<br>med 1 % och de följande åren med 0,5 % per år.</p>
<p>det finansiella sparandet visade ett underskott på</p>
<p>36,7 miljarder kronor. Trots detta underskott<br>ökade värdet av AP-fondens tillgångar till följd<br>av värdestegringar på aktier.</p>
<p>Ålderspensionsreformen innebär att AP-<br>fonden fr.o.m. år 1999 har en delvis ny roll. Fon-<br>den finansierar numera inkomstbaserade ålder-<br>spensioner inom det reformerade systemets s.k.<br>fördelningsdel. Finansieringsansvaret för förtids-<br>och efterlevandepension har förts över till stats-<br>budgeten. Vidare medför reformen att fondens<br>avgiftsinkomster förstärks genom att det införs<br>statliga ålderspensionsavgifter på vissa transfere-<br>ringar m.m., som betalas över statsbudgeten. Ni-<br>våerna för allmänna pensionsavgiften och ålder-<br>spensionsavgiften höjdes fr.o.m. 2000 till 7 %<br>respektive 10,21 %. Höjningen av ålderspen-<br>sionsavgiften med 3,81 procentenheter kompen-<br>seras av lägre arbetsgivaravgifter till staten så att<br>det samlade avgiftsuttaget i stort sett är oföränd-<br>rat. Därigenom sker en avgiftsväxling mellan<br>staten och ålderspensionssystemet med motsva-<br>rande ca 30 miljarder kronor.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>iTabell 11.6 Ålderspensionssystemet 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>2002</p></td><td rowspan="2">
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>148,2</p></td><td>
<p>234,6</p></td><td>
<p>202,9</p></td><td>
<p>210,2</p></td><td>
<p>220,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Avgifter</p></td><td>
<p>111.0</p></td><td>
<p>149,0</p></td><td>
<p>155,1</p></td><td>
<p>161,6</p></td><td>
<p>167,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premie-<br>pensionsmedel</p></td><td></td><td>
<p>53,4</p></td><td>
<p>21,0</p></td><td>
<p>21,5</p></td><td>
<p>22,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Räntor, utdel-<br>ningar m.m.</p></td><td>
<p>37,1</p></td><td>
<p>32,2</p></td><td>
<p>26,7</p></td><td>
<p>27,0</p></td><td>
<p>30,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>184,9</p></td><td>
<p>185,2</p></td><td>
<p>300,1</p></td><td>
<p>151,7</p></td><td>
<p>158,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Pensioner</p></td><td>
<p>135,0</p></td><td>
<p>139,0</p></td><td>
<p>143,8</p></td><td>
<p>150,4</p></td><td>
<p>157,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överföring till<br>staten</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>45,0</p></td><td>
<p>155,0</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga utgifter</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1.3</p></td><td>
<p>1,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt<br>sparande</p></td><td>
<p>-36,7</p></td><td>
<p>49,4</p></td><td>
<p>-97,2</p></td><td>
<p>58,5</p></td><td>
<p>61,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent av BNP</p></td><td>
<p>-2,9</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>-4,4</p></td><td>
<p>2.6</p></td><td>
<p>2,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>AP-fonden</p></td><td>
<p>-36,7</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>-120,7</p></td><td>
<p>33,3</p></td><td>
<p>34,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Premiepensions-<br>myndigheten</p></td><td></td><td>
<p>53,2</p></td><td>
<p>23,5</p></td><td>
<p>25,1</p></td><td>
<p>27,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Konjunkturinstitutet, Riksgäldskontoret, Statistiska centralbyrån och<br>Finansdepartementet</p>
<h2>11.3 Ålderspensionssystemet</h2>
<p>År 1999 understeg avgiftsintäkterna till den all-<br>männa tilläggspensionen (ATP) utbetalda pen-<br>sioner med 24 miljarder kronor. Detta under-<br>skott finansierades med AP-fondens direkt-<br>avkastning i form av utdelningar och räntein-<br>komster, som sammantagna uppgick till 37 mil-<br>jarder kronor. Överföringen till staten på 45<br>miljarder kronor (se avsnitt 11.2) medförde att</p>
<p>Vid sidan av AP-fonden sker en förmögenhets-<br>uppbyggnad inom premiepensionssystemet. De<br>medel som avsätts motsvarar intjänad premie-<br>pensionsrätt och placeras först i Riksgäldskonto-<br>ret och därefter hos den fondförvaltare som den<br>enskilde själv väljer. Genom att den statliga Pre-<br>miepensionsmyndigheten (PPM) formellt är</p>
<p>67</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>ägare av fondandelarna kommer sparandet i<br>premiepensionssystemet att i nationalräkenska-<br>perna inräknas i den offentliga sektorn. Under år<br>2000 överförs retroaktiva premiepensionsmedel<br>avseende inkomståren 1995-1998 från den till-<br>fälliga förvaltningen hos Riksgäldskontoret till<br>PPM, sammanlagt ca 53 miljarder kronor. Det<br>sparande som sker inom premiepensionssyste-<br>met motsvaras således av ett reducerat sparande<br>inom staten. Medel motsvarande premiepen-<br>sionsrätten överförs till PPM först andra året ef-<br>ter inkomståret. Fr.o.m. inkomståret 1999 har<br>den intjänade premiepensionsrätten höjts från<br>2 % till 2,5 % av pensionsgrundande inkomster<br>och belopp.</p>
<p>På grund av infasningen av pensionsreformen<br>reduceras AP-fondens finansiella sparande åren<br>1999-2001. När infasningen är över år 2002 be-<br>räknas sparandet i pensionssystemet, dvs. AP-<br>fonden och premiepensionssystemet , uppgå till</p>
<p>2,6 % av BNP. Det innebär att mer än hela över-<br>skottsmålet på 2 % av BNP för den offentliga<br>sektorn ligger i pensionssystemet och används<br>för att bygga upp pensionsfonderna. Överskottet<br>i ålderspensionssystemet fördelas med ca hälften<br>till AP-fonden och häften till PPM.</p>
<p>Inkomsterna i kommunsektorn fortsätter att<br>utvecklas starkt i år och nästa år. Den kraftiga<br>sysselsättningsuppgången i ekonomin som hel-<br>het, leder till ökade skatteintäkter för kommun-<br>sektorn 2000-2001. Den genomsnittliga skatten<br>för kommuner och landsting år 2000 är 30,38 kr<br>och den beräknas ligga kvar på en oförändrad ni-<br>vå under hela perioden fram till och med 2003.<br>Kommunerna har, sedan sanktionerna mot<br>kommunalskattehöjningar upphörde att gälla vid<br>utgången av 1999, höjt skattesatsen med i ge-<br>nomsnitt 1 öre, medan landstingen höjt med 8<br>öre i genomsnitt.</p>
<h2>11.4 Kommunsektorn</h2>
<p>Den gynnsamma utvecklingen av skatteinkoms-<br>ter och statsbidrag skapar ett utrymme för fort-<br>satt tillväxt av kommunal konsumtion i år och<br>nästa år. Kommunsektorn som helhet beräknas<br>klara balanskravet från och med år 2000.</p>
<p>Enligt kommunallagen är kommuner och<br>landsting skyldiga att uppnå ekonomisk balans<br>från och med år 2000. Om utfallet visar att kost-<br>naderna överstiger intäkterna skall underskottet<br>täckas inom två år. Bedömningen av hur kom-<br>munsektorns konsumtionsutgifter utvecklas har<br>gjorts med beaktande av balanskravet.</p>
<p>Enligt nationalräkenskaperna uppgick under-<br>skottet i kommunsektorn till 3 miljarder kronor<br>förra året. Jämfört med prognosen i budgetpro-<br>positionen blev det finansiella sparandet 7 mil-<br>jarder kronor sämre. Konsumtionsutgifterna<br>ökade i volym med 2,0 % mellan 1998 och 1999,<br>vilket är en något högre ökningstakt än i budget-<br>propositionen. Dessutom har konsumtionsut-<br>gifterna för 1998 reviderats upp, varför utfallet<br>för 1999 blev nära 8 miljarder kronor högre än<br>prognosen i budgetpropositionen.</p>
<p>Tabell 11.7 Kommunsektorns finanser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomster</p></td><td>
<p>451</p></td><td>
<p>472</p></td><td>
<p>487</p></td><td>
<p>500</p></td><td>
<p>518</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter</p></td><td>
<p>316</p></td><td>
<p>337</p></td><td>
<p>348</p></td><td>
<p>356</p></td><td>
<p>370</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Statsbidrag<sup>1</sup></p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>84</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>92</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Skatter och stats-<br>bidrag, % av BNP</p></td><td>
<p>20.2</p></td><td>
<p>20,2*</p></td><td>
<p>19,8</p></td><td>
<p>19,5</p></td><td>
<p>19,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övrigt</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>51</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utgifter</p></td><td>
<p>454</p></td><td>
<p>461</p></td><td>
<p>477</p></td><td>
<p>497</p></td><td>
<p>516</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtion</p></td><td>
<p>378</p></td><td>
<p>384</p></td><td>
<p>399</p></td><td>
<p>417</p></td><td>
<p>433</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Volymförändring<sup>1</sup></p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>-1,3*</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övrigt</p></td><td>
<p>75</p></td><td>
<p>77</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat sparande</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm: Kommunsektorn redovisas exklusive kyrkan fr.o.m. år 2000.</p>
<p><sup>1</sup> Statsbidrag redovisas netto efter avdrag för kommunernas och landstingens<br>avgifter till det kommunala momssystemet.</p>
<p><sup>2</sup> Efter överföringen av kyrkan till hushållssektorn. Inklusive kyrkan uppgår<br>andelen till 20,8 %.</p>
<p><sup>3</sup> Ärlig procentuell förändring i fasta priser.</p>
<p><sup>4</sup> Effekten av överföringen av kyrkan från kommunsektorn till hushållens ideella<br>organisationer uppgår till 2,7 % av konsumtionsutgifterna. Exklusive överför-<br>ingen blir utvecklingstakten 1,3 %.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Mellan 1999 och 2001 förväntas skatteinkoms-<br>terna stiga med ca 42 miljarder kronor. Kom-<br>munsektorns skatteinkomster och statsbidrag<br>som andel av BNP, den kommunala skattekvo-<br>ten, ökar från 20,2 % år 1999 till 20,8 % år 2000<br>exklusive effekten av överföringen av Svenska<br>kyrkan från kommunsektorn till hushållens ide-<br>ella organisationer<sup>8</sup>. Skatteinkomsterna förväntas</p>
<p><sup>8</sup> Från och med i år skiljs svenska kyrkan från staten. I nationalräkenska-<br>perna har kyrkan tidigare förts till kommunsektorn. I fortsättningen<br>kommer kyrkan att föras till hushållens ideella organisationer (se för-<br>djupningsrutan i kapitel 1). I tabell 11.7 redovisas därför kommunsektorn<br>exkl. kyrkan fr.o.m. år 2000.</p>
<p>68</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>utvecklas svagare 2002-2003, eftersom tillväxten<br>i hela ekonomin dämpas.</p>
<p>I år är statsbidragen till kommuner och lands-<br>ting 20 miljarder kronor högre än 1996. Regle-<br>ringen till följd av förändringarna i inkomstbe-<br>skattningen om 4,8 miljarder kronor har då inte<br>beaktats. För 2001 har regeringen aviserat att<br>ytterligare 4 miljarder kronor kommer att till-<br>föras kommunsektorn. Av dessa medel avser 1<br>miljard kronor den satsning på vården och om-<br>sorgen som regeringen redovisade redan i bud-<br>getpropositionen för 2000.1 kalkylen har hänsyn<br>tagits till de reformer inom familjepolitiken som<br>regeringen aviserar.</p>
<p>I år och nästa år förstärks kommunernas och<br>landstingens inkomster genom en tillfällig över-<br>föring av statlig inkomstskatt motsvarande ca 1,3<br>miljarder kronor per år. De specialdestinerade<br>statsbidragen som bl.a. finansierar läkemedels-<br>subventionerna och kunskapslyftet, är beräknade<br>till ca 31 miljarder kronor 2000 och ökar till 32<br>miljarder kronor 2001.</p>
<p>Den gynnsamma utvecklingen på arbetsmark-<br>naden gör att utgifterna för socialbidrag fortsät-<br>ter att minska. I år och nästa år beräknas kon-<br>sumtionsutgifterna växa realt med 1,4 %<br>respektive 0,7 %. Om hänsyn tas till överföring-<br>en av Svenska kyrkan från kommunsektorn till<br>hushållens ideella organisationer minskar kon-<br>sumtionsvolymen i år med 1,3 %.</p>
<p>sumtionsvolymen öka med 0,8 % i genomsnitt<br>per år till och med år 2003.</p>
<p>Tillväxttakten i kommunsektorns konsum-<br>tionsutgifter har justerats ned 2001-2002, jäm-<br>fört med budgetpropositionen. Trots det be-<br>döms nu konsumtionsutgifternas nivå vara högre<br>till följd av den kraftiga uppjusteringen av utgif-<br>terna 1998 och 1999 enligt nationalräkenskaper-<br>na.</p>
<p>Diagram 11.1 Kommunsektorns konsumtionsutgifter</p>
<p>Miljarder kronor, fasta priser referensår 1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-55.png" style="width:173pt;height:126pt;"/>
<p>Anm: Inklusive kyrkans konsumtionsutgifter.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>iTabell 11.8 Konsumtionsutgifter i kommuner och landsting 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell volymutveckling</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Kommuner</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="5">
<p>Landsting</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Konsumtionsutgifter</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Produktion</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetade timmar</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>0,6</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>Mellan 2000 och 2003 bedöms kommunernas ut-<br>rymme för konsumtionstillväxt tillåta en genom-<br>snittlig konsumtionsökning i volym med 0,7 %<br>per år. Rensas konsumtionsutgifterna för effek-<br>ten av avtrappningen av kunskapslyftet erhålls en<br>utvecklingstakt på i genomsnitt 0,7 % per år<br>2002-2003. Landstingen förväntas dämpa kon-<br>sumtionstillväxten perioden 2001-2002 för att<br>klara balanskravet. Trots detta beräknas kon-</p>
<p>Det finansiella sparandet i kommunsektorn be-<br>räknas i år uppgå till 11 miljarder kronor och<br>nästa år till 10 miljarder kronor. Därav beror ca<br>10 respektive 3 miljarder kronor på tillfälligt hö-<br>ga skatteinkomster till följd av slutavräkningen<br>av skatter avseende åren 1999 och 2000’. Kom-<br>muner och landsting förväntas inte öka sina ut-<br>gifter till följd av de tillfälligt högre inkomsterna,<br>utan i stället anpassa utgifterna till den varaktiga<br>inkomstnivån.</p>
<p>Överföringen av Svenska kyrkan till hushål-<br>lens ideella organisationer minskar kommun-<br>sektorns inkomster och utgifter med ca 13 mil-<br>jarder kronor från och med 2000.</p>
<p>Bedömningen av huruvida kommuner och<br>landsting uppnår balans i budgeten sker inte uti-<br>från finansiellt sparande, utan från årets resultat.<br>Beräkningarna som redovisas här bygger dock på<br>nationalräkenskapernas definitioner. Någon di-<br>rekt motsvarighet till den kommunala redovis-</p>
<p><sup>9</sup> I nationalräkenskaperna sker reglering av de kommunala skattemedlen<br>året efter det aktuella inkomståret. En avstämning görs av preliminära<br>kommunalskattemedel mot definitiva kommunalskattemedel. Kommuner<br>och landsting blir då antingen återbetalningsskyldiga eller erhåller ytterli-<br>gare skattemedel. Betalningarna sker i januari året därpå.</p>
<p>69</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>ningens resultatmått finns inte i nationalräken-<br>skaperna. En något förenklad översättning kan<br>göras genom att det finansiella sparandet justeras<br>för vissa skillnader jämfört med den kommunala<br>redovisningen. Det gäller exempelvis periodise-<br>ring av skatterna och olika mått på avskrivningar<br>i verksamheten. Resultatet belastas dessutom<br>med årets nyintjänade pensionsrätter, som inte<br>beaktas i det finansiella sparandet. Investeringar-<br>na är en utgiftspost i finansiellt sparande, men<br>inkluderas inte i resultaträkningen.</p>
<p>Genom att justera det finansiella sparandet för<br>dessa skillnader, torde man få en rättvisande be-<br>dömning av resultatets förändring mellan åren,<br>även om nivån är behäftad med en viss osäkerhet.<br>I tabellen ovan redovisas det finansiella sparandet<br>med de angivna justeringarna.</p>
<p>Det justerade sparandet förbättras kraftigt<br>fram till år 2001. Kommunerna bedöms enligt<br>detta mått klara balanskravet från år 2000, medan<br>landstingen beräknas uppfylla kravet på ekono-<br>misk balans först år 2001.</p>
<p>Tabell 11.9 Kommuners och landstings finanser</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Miljarder kronor, löpande priser</p>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kommuner</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat sparande</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utdebitering<sup>1</sup></p></td><td>
<p>20,55</p></td><td>
<p>20,57</p></td><td>
<p>20,57</p></td><td>
<p>20,57</p></td><td>
<p>20,57</p></td></tr>
</table>
<p>Landsting</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Finansiellt sparande</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>4 3 2</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Justerat sparande</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>0 1 1</p></td><td>
<p>1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utdebitering<sup>1</sup></p></td><td>
<p>9,74</p></td><td>
<p>9,82 9,82 9,82</p></td><td>
<p>9,82</p></td></tr>
</table>
<p><sup>1</sup> Den sammantagna genomsnittliga skattesatsen för kommuner och landsting<br>fr.o.m. år 2000 är 30,38 %.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet</p>
<p>70</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>12 Alternativa scenarier</p>
<p>Osäkerheten i kortsiktsprognoser är stor. Att<br>göra konjunkturprognoser på medellång sikt är<br>behäftat med ännu större osäkerhet. På medel-<br>lång sikt görs därför inga konjunkturbedöm-<br>ningar. I stället antas att det sista kalkylåret är ett<br>år där normalt resursutnyttjande råder. En<br>grundläggande fråga vid konstruerandet av me-<br>delfristiga kalkyler är i vilken mån det finns ledi-<br>ga resurser som kan tas i anspråk utan att det<br>uppstår löneökningar som är oförenliga med in-<br>flationsmålet. I bedömningen av omfattningen av<br>lediga resurser är det framför allt arbetskraften<br>som avses.</p>
<p>Det långsiktiga målet för finanspolitiken är att<br>upprätthålla ett överskott i de offentliga finan-<br>serna på 2 % av BNP i genomsnitt under en<br>konjunkturcykel. Därigenom minskar den of-<br>fentliga skuldsättningen och framtida räntebör-<br>dan. En god grund läggs för att möta de påfrest-<br>ningar på de offentliga finanserna som den<br>långsiktiga demografiska utveckling medför.</p>
<p>På kort sikt måste finanspolitiken också sättas<br>in i ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Bedöm-<br>ningen av ekonomins uthålliga produktionsför-<br>måga är därvid av avgörande betydelse för hur<br>stor del av de prognostiserade överskotten i de<br>offentliga finanserna som är av permanent natur<br>och hur stor del som är betingad av mer kon-<br>junkturmässiga faktorer. Om överskotten i det<br>senare fallet används till reformer, skulle det krä-<br>vas motsvarande besparingar i nästa konjunktur-<br>svacka för att målet om ett överskott på 2 % i<br>genomsnitt under en konjunkturcykel skall upp-<br>nås. En sådan finanspolitik riskerar att förstärka<br>konjunkturvariationerna i stället för att dämpa<br>dem. Endast den del av överskottet, utöver 2 %<br>av BNP, som beror av den uthålliga produk-<br>tionsförmågan, utgör ett utrymme för bestående<br>reformer.</p>
<p>Den svenska ekonomin är inne i en kraftig ex-<br>pansionsfas. De senaste årens positiva utveckling<br>av tillväxt och sysselsättning har varit förenliga<br>med ett lågt inflationstryck, vilket är ett tecken<br>på att det har funnits en hög grad av lediga resur-<br>ser. Bedömningen i baskalkylen är att risken för<br>en överhettning och kraftigt tilltagande inflation<br>är begränsad trots en fortsatt god tillväxt i år och<br>nästa år. Osäkerheten i denna bedömning är<br>emellertid betydande. För att understryka osä-<br>kerheten i bedömningarna och illustrera konsek-<br>venserna för finanspolitiken har två alternativa<br>scenarier utarbetats. Förutom baskalkylen pre-</p>
<p>senteras ett överhettningsscenario och ett scena-<br>rio med hög tillväxt. Kalkylerna skiljer sig åt från<br>och med år 2001.</p>
<h2>12.1 Baskalkyl</h2>
<p>Baskalkylen är mest genomarbetad av de tre al-<br>ternativen. Budgetberäkningarna baseras på detta<br>scenario. I baskalkylen antas att ett milt över-<br>hettningsläge råder år 2001. Det sista året uppnås<br>ett normalt resursutnyttjande och BNP-gapet<br>sluts. Penningpolitiken antas skifta från att ha<br>varit expansiv till att bli mer neutral.</p>
<p>De offentliga finanserna förbättras successivt.<br>År 2003 beräknas överskottet uppgå till drygt<br>4 % av BNP vid den långsiktigt hållbara nivån på<br>BNP. Regeringen föreslår att de tidigare fast-<br>ställda saldomålen på 2 % av BNP åren 2001 och<br>2002 ligger fast och att saldomålet sätts till 2 %<br>av BNP år 2003. I baskalkylen uppkommer där-<br>med ett saldoutrymme i de offentliga finanserna<br>utöver det målsatta överskottet. Saldoutrymmet<br>har i baskalylen antagits överföras till hushållen.<br>Det skall dock understrykas att detta antagande<br>endast har en beräkningsteknisk karaktär. Något<br>ställningstagande finns inte till hur det överskju-<br>tande överskottet skall användas. Regeringen av-<br>ser att i budgetpropositionen återkomma till frå-<br>gan om hur överskottet skall disponeras.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>iTabell 12.1 Nyckeltal, baskalkyl 1</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Procentuell utveckling om annat ej anges</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, personer</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad, nivå</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöner</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, december</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskott, procent av BNP</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskottsmål, procent av BNP</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme, mdkr</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>27</p></td><td>
<p>36</p></td><td>
<p>59</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<p>71</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<h2>12.2 Överhettningsscenario</h2>
<p>I överhettningsalternativet antas ekonomin fun-<br>gera sämre än i baskalkylen. Arbetskraftsreser-<br>ven är mindre och inflationsdrivande flaskhalsar<br>visar sig tidigare. Löneavtalen som förhandlas<br>fram år 2001 antas resultera i betydligt högre lö-<br>ner än i basalternativet. De kraftiga löneökning-<br>arna resulterar i tilltagande inflation. Riksbanken<br>genomför en relativt kraftig penningpolitisk åt-<br>stramning, vilket medför att tillväxten bromsas<br>upp. Även finanspolitiken ges en mer restriktiv<br>inriktning. Sammantaget leder detta till att sys-<br>selsättningen minskar och arbetslösheten stiger.<br>På sikt får åtstramningen effekt och löneutveck-<br>ling och inflation stabiliseras på en önskvärd ni-<br>vå. Växelkursen som tidigare har försvagats åter-<br>hämtar sig något i takt med att förtroendet för<br>svensk ekonomi förstärks när inflationen går ner<br>och utvecklas i linje med målet. Både BNP och<br>sysselsättning ligger på en lägre nivå år 2003 än i<br>baskalkylen. Arbetslösheten är högre.</p>
<p>De offentliga finanserna förstärks inlednings-<br>vis jämfört med baskalkylen. Högre löner och<br>priser medför att de offentliga skatteinkomsterna<br>växer snabbare. Sysselsättningsutvecklingen är<br>fortfarande god. Högre priser slår igenom i hög-<br>re basbelopp och därmed högre offentliga utgif-<br>ter först med ett års fördröjning.</p>
<p>I kalkylen antas att finanspolitiken avvägs så<br>att aktivt åstramande åtgärder vidtas. Därtill<br>kommer att de automatiska stabilisatorerna i de<br>offentliga budgetarna bidrar till åtstramningen.<br>Det innebär att överskottsmålet för år 2001<br>måste sättas väsentligt högre än i baskalkylen.<br>Något utrymme för ytterligare reformer nästa år<br>finns inte i detta alternativ. I det fall överhett-<br>ningsriskema blir tydliga vid en så sen tidpunkt<br>att en anpassning av finanspolitiken inte hinner<br>ske år 2001, kommer det att krävas en stramare<br>finans- och penningpolitik år 2002 än vad som<br>ligger i kalkylen.</p>
<p>Förbättringen av de offentliga finanserna<br>jämfört med basalternativet är endast tillfällig.<br>Överskottet blir mindre än i basalternativet mot<br>slutet av perioden, vilket avspeglar anpassningen<br>till en lägre långsiktig produktionsförmåga. Den<br>aktiva finanspolitiska åtstramningen måste san-<br>nolikt bibehållas under hela perioden, men i takt<br>med att ekonomin anpassas till den långsiktigt<br>hållbara produktionsförmågan kan också de år-<br>svisa överskottsmålen successivt anpassas till den<br>långsiktiga nivån på 2 % av BNP. Reformut-</p>
<p>rymmet i slutet av perioden blir ca 20 miljarder<br>kronor lägre än i basalternativet.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>|Tabell 12.2 Nyckeltal, överhettningsscenario |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell utveckling om annat ej anges</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>1,6</p></td><td>
<p>1.2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, personer</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>-0,1</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad, nivå</p></td><td>
<p>77,5</p></td><td>
<p>77,0</p></td><td>
<p>76,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total arbetslöshet, nivä</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>7,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöner</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, december</p></td><td>
<p>6,50</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>4,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskott, procent av BNP</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskottsmål, procent av BNP</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme, mdkr</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>39</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<h2>12.3 Högtillväxtscenario</h2>
<p>I detta alternativ är ekonomins funktionssätt<br>bättre än vad som antas i baskalkylen. Sysselsätt-<br>ningspotentialen bland arbetslösa och personer<br>som står utanför arbetskraften är högre. BNP<br>och sysselsättning kan öka mer utan att det upp-<br>står inflationsdrivande flaskhalsar. Till följd av<br>den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarkna-<br>den sjunker volymerna i arbetsmarknadspolitiska<br>program och kunskapslyftet. Den välfungerande<br>ekonomin gör att penningpolitiken inte behöver<br>stramas åt mer än i basscenariot trots att syssel-<br>sättning och BNP ökar mer. År 2003 ligger BNP<br>och sysselsättning på en högre nivå än i baskal-<br>kylen. Sysselsättningmålet år 2004 ligger inom<br>räckhåll. Den öppna arbetslösheten är något läg-<br>re och den totala arbetslösheten är betydligt lägre<br>än i basscenariot.</p>
<p>En högre tillväxt påverkar de offentliga finan-<br>serna positivt. Skatteinkomsterna ökar i takt med<br>BNP, medan utgifterna för bl.a. arbetslöshets-<br>ersättningar minskar. Merparten av övriga of-<br>fentliga utgifter, pensioner, barnbidrag etc. på-<br>verkas inte direkt av tillväxten. År 2003 blir över-<br>skottet i förhållande till BNP nästan<br>1 procentenhet högre än i basalternativet. Den<br>högre tillväxten grundar sig på en mer positiv<br>bedömning av ekonomins potentiella produk-<br>tionsförmåga och skapar därför inga inflations-<br>tendenser. Överskottsmålen kan bibehållas på</p>
<p>72</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 1</p>
<p>2 % av BNP och det förbättrade offentliga spa-<br>randet kan successivt tas i anspråk för perma-<br>nenta reformer. Reformutrymmet år 2003 är 30<br>miljarder kronor större än i baskalkylen.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>iTabell 12.3 Nyckeltal, högtillväxtscenario 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procentuell utveckling om annat ej anges</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,6</p></td><td>
<p>2,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättning, personer</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>0,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad, nivå</p></td><td>
<p>77,9</p></td><td>
<p>78,7</p></td><td>
<p>79,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Total arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>5,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Timlöner</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, dec-dec</p></td><td>
<p>2,3</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Reporänta, december</p></td><td>
<p>4,75</p></td><td>
<p>4,50</p></td><td>
<p>4,50</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskott, procent av BNP</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>5,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Överskottsmål, procent av BNP</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Saldoutrymme, mdkr</p></td><td>
<p>34</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>89</p></td></tr>
</table>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån, Arbetsmarknadsstyrelsen, Sveriges riksbank<br>och Finansdepartementet</p>
<p>73</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av målet om<br>en halverad öppen<br>arbetslöshet till år 2000</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>Bilaga 2</p>
<p>Avstämning av målet om en halverad<br>öppen arbetslöshet till år 2000</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Regeringens arbetslöshets- och sysselsättningsmål..............................................5</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och utvecklingen på arbetsmarknaden.........................6</p>
<p>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila priser...........................................6</p>
<p>2.2 Lönebildning............................................................................................7</p>
<p>2.3 Privat sysselsättning och företagande....................................................7</p>
<p>2.4 Skola, vård och omsorg...........................................................................8</p>
<p>2.5 Arbets-och kompetenslinjen.................................................................9</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling...................................................9</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik.........................................................................12</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom EU...................................................................15</p>
<p>4 Regeringens förslag i 2000 års ekonomiska vårproposition..............................16</p>
<p>4.1 En offensiv för tillväxt och rättvisa......................................................16</p>
<p>4.2 Förbättrade villkor för företagande.....................................................18</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och arbetslöshet fram till 2003......................................20</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen.............................................................20</p>
<p>5.2 Arbetsmarknaden..................................................................................20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>1 Regeringens arbetslöshets- och<br>sysselsättningsmål</p>
<p>Att öka sysselsättningen och minska arbetslös-<br>heten är regeringens främsta uppgift. I regrings-<br>förklaringen 1996 deklarerade regeringen att<br>Sverige 2000 skall ha halverat den öppna arbets-<br>lösheten till 4 procent och riksdagen ställde sig i<br>juli samma år bakom detta mål. Ibudgetproposi-<br>tionen för 1999 tillkom ett mål för sysselsätt-<br>ningen. Målet innebär att andelen reguljärt sys-<br>selsatta av befolkningen mellan 20 och 64 år skall<br>öka från 74 procent 1997 till 80 procent 2004.<br>Därigenom minskar också behovet av sociala<br>ersättningar. Antalet personer, omräknat till hel-<br>årsekvivalenter, vars försörjning utgörs av ersätt-<br>ningar för ohälsa, arbetslöshet, deltagande i<br>arbetsmarknadsprogram och socialbidrag skall<br>minska från drygt 1 miljon helårspersoner 1997<br>till 0,8 miljoner 2004.<sup>1</sup></p>
<p>Diagram 1.1 Öppen arbetslöshet, säsongrensade 3-mån.<br>glidande medelvärden mars 1993-februari 2000</p>
<p>Procent av arbetskraften</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-56.png" style="width:161pt;height:87pt;"/>
<p>4 I------------------,------------------i------------------,------------------i------------------.------------------x—</p>
<p>1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>De senaste tre åren har arbetslösheten minskat<br>kraftigt bland både män och kvinnor (diagram<br>1.1). I februari i år uppgick den säsongrensade<br>öppna arbetslösheten enligt Finansdepartemen-<br>tets beräkningar till 5,5 procent<sup>2</sup>, vilket är en<br>minskning med cirka 0,2 procentenheter sedan<br>februari förra året. Sedan 1997 har den säsong-<br>rensade arbetslösheten minskat med drygt<br>3 procentenheter. Den öppna arbetslösheten<br>bland kvinnor, som allt sedan krisen i början av<br>1990-talet varit betydligt lägre än männens, upp-<br>gick i februari i år till 5,2 procent (säsongrensat).<br>Detta kan jämföras med en arbetslöshet på</p>
<p>5,8 procent bland männen.</p>
<p>Andelen reguljärt sysselsatta bland personer i<br>åldrarna 20 till 64 år uppgick 1990 till drygt<br>85 procent. Sysselsättningsandelen sjönk däref-<br>ter, med undantag av en viss uppgång 1995, kon-<br>tinuerligt fram till 1997. Sedan sommaren 1997<br>har sysselsättningsandelen åter stigit och 1999<br>var andelen reguljärt sysselsatta 75,9 procent<br>(diagram 1.2). Under fjärde kvartalet 1999<br>uppick andelen reguljärt sysselsatta till<br>76,0 procent, en ökning med drygt<br>0,8 procentenheter sedan fjärde kvartalet 1998.</p>
<p>Regeringen har utfäst sig att varje halvår<br>redovisa en avstämning i förhållande till målet<br>om halverad öppen arbetslöshet. I det följande<br>redovisas den sjunde avstämningen av arbetslös-<br>hetsmålet, vilken också innehåller en redogörelse<br>för regeringens politik och för utvecklingen på<br>arbetsmarknaden. Vidare presenteras en uppfölj-<br>ning av sysselsättningsmålet. Slutligen redovisas i<br>korthet regeringens prognos för tillväxt, syssel-<br>sättning och arbetslöshet fram till 2001 och sce-<br>narier för utvecklingen under de därefter följan-<br>de två åren.</p>
<p>Diagram 1.2 Andel reguljärt sysselsatta, 20-64 år,<br>säsongrensade månadsdata, 3-mån. glidande medelvärden<br>mars 1993-mars 2000</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-57.png" style="width:160pt;height:120pt;"/>
<p>När sysselsättningsmålet fastställdes, beräknades<br>att cirka 55 000 nya arbetstillfällen per år skulle<br>behöva tillkomma mellan 1997 och 2004 för att<br>målet skulle kunna uppnås. Sedan 1997 har sys-<br>selsättningen ökat med 190 000 personer, vilket<br>innebär att utvecklingen de senaste två åren lig-<br>ger i linje med vad som krävs för att sysselsätt-</p>
<p><sup>1</sup> För en detaljerad beskrivning av sysselsättningsmålet, se bilaga 4 till<br>budgetpropositionen för 1999, prop. 1998/99:1.</p>
<p>Icke säsongrensad öppen arbetslöshet uppgick till 5,4 procent i februari.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>ningsmålet skall kunna uppnås. Det senaste året<br>har antalet sysselsatta ökat med 89 000 personer.</p>
<p>2 Sysselsättningspolitiken och</p>
<p>utvecklingen på arbetsmarknaden</p>
<p>I tillväxtpropositionen (prop. 1995/96:25)<br>hösten 1995 lade regeringen fram en dagordning<br>för sitt arbete att stärka tillväxten och sysselsätt-<br>ningen. Dagordningen har därefter fått sin kon-<br>kreta utformning i ett flertal propositioner.<br>Regeringens politik för ökad sysselsättning och<br>minskad arbetslöshet bygger på fem grundstenar:</p>
<p>1. De offentliga finanserna skall vara sunda och<br>priserna stabila.</p>
<p>2. Det krävs en bättre fungerande lönebildning<br>för att arbetslösheten skall kunna halveras.</p>
<p>3. Huvuddelen av sysselsättningsökningen de<br>kommande åren bör ske i den privata sektorn.</p>
<p>4. I den offentliga sektorn skall verksamheter<br>prioriteras framför transfereringar. Skolan,<br>vården och omsorgen utgör kärnan i väl-<br>färden.</p>
<p>5. Arbetslösheten skall minskas huvudsakligen<br>genom att fler människor får arbete eller ut-<br>bildning som ger ökade möjligheter till arbe-</p>
<p>te.</p>
<p>Dessa grundstenar utgör i de följande avsnitten<br>utgångspunkt för redogörelsen för de konkreta<br>åtgärder som vidtagits inom ramen för syssel-<br>sättningspolitiken. I avsnitten ges även en bak-<br>grund till de åtgärder som vidtagits samt en be-<br>skrivning av utvecklingen på några centrala<br>områden.</p>
<h2>2.1 Sunda offentliga finanser och stabila<br>priser</h2>
<p>Den politik som regeringen fört för att stärka de<br>offentliga finanserna och värna prisstabiliteten<br>har påtagligt förstärkt förtroendet för svensk<br>ekonomi. Saneringen av de offentliga finanserna,<br>som inleddes under förra mandatperioden har<br>inneburit att budgetunderskott vänts till över-<br>skott och att Sverige har börjat amortera på<br>statsskulden. Dessutom har tilltron till infla-<br>tionsmålet på 2 procent stärkts. Dessa faktorer<br>har tillsammans skapat utrymme för väsentligt<br>lägre räntor. Lägre räntor leder till att de offent-<br>liga ränteutgifterna minskar, vilket i sin tur frigör<br>resurser som kan användas för att förbättra eko-<br>nomins funktionssätt och för att öka sysselsätt-<br>ningen bl.a. inom vård, skola och omsorg. Lägre<br>räntor stimulerar dessutom sysselsättningen in-<br>om den privata sektorn via ökade investeringar<br>och privat konsumtion.</p>
<p>Sunda offentliga finanser och stabila priser är<br>alltjämt en viktig förutsättning för en uthållig<br>ökning av sysselsättningen. I enlighet med det<br>långsiktiga mål för de offentliga finanserna som<br>antogs av riksdagen i och med 1997 års vårpro-<br>position skall överskotten i de offentliga finan-<br>serna uppgå till 2 procent av BNP i genomsnitt<br>över en konjunkturcykel. Därigenom lättas<br>skuldbördan på kommande generationer samti-<br>digt som ett finanspolitiskt handlingsutrymme<br>skapas inför kommande lågkonjunkturer.</p>
<p>De förbättrade utsikterna för svensk ekonomi<br>har, inom ramen för budgetmålen, möjliggjort<br>skattesänkningar riktade till låg- och medel-<br>inkomsttagare från och med den 1 januari i år.<br>Ett viktigt inslag i regeringens politik för ökad<br>sysselsättning och minskad arbetslöshet är att<br>successivt reducera marginaleffekter och ta bort<br>fattigdomsfällor.</p>
<p>Under 1999 förbättrades konjunkturen. Un-<br>der 3:e kvartalet förra året växte BNP med drygt<br>4 procent. För att motverka risken för att den<br>tilltagande högkonjunkturen på 1-2 års sikt skall<br>leda till höjda priser beslöt Riksbanken att höja<br>styrräntan, den s.k. reporäntan, i november 1999.<br>Riksbanken fortsatte sedan med en andra höj-<br>ning i februari i år. Sammanlagt har Riksbankens<br>reporänta höjts från 2,90 till 3,75 procent. Infla-<br>tionstakten är fortsatt låg. Mellan februari 1999<br>och samma månad i år har konsumentpriserna<br>stigit med 1,3 procent.</p>
<p>Den ekonomiska politiken är inriktad på att<br>skapa förutsättningar för att den nuvarande</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>konjunkturuppgången skall bli långvarig. Risken<br>för överhettning måste motverkas samtidigt som<br>de lediga resurser som finns i form av arbetslösa,<br>personer i arbetsmarknadspolitiska program<br>samt de som under krisen i början av 1990-talet<br>lämnade arbetskraften mobiliseras. Den ekono-<br>miska politiken är dessutom inriktad på att skapa<br>förutsättning för en fortsatt god investeringsut-<br>veckling.</p>
<p>förändringar av det regelverk inom vilket avtals-<br>förhandlingarna bedrivs.</p>
<p>Under de senaste tre åren har den nominella<br>löneökningstakten sjunkit. Reallöneutvecklingen<br>har samtidigt varit fortsatt god. Denna utveck-<br>ling har varit gynnsam för sysselsättningen. Det<br>är dock oklart om de hittills genomförda föränd-<br>ringarna av lönebildningen är tillräckligt omfat-<br>tande för att förena en stabilt låg arbetslöshet<br>med måttliga nominella löneökningar.</p>
<h2>2.2 Lönebildning</h2>
<p>För att det skall vara möjligt att uppnå arbetslös-<br>hetsmålet är det av stor vikt att löneökningarna<br>hålls på en nivå som är förenlig med fortsatt pris-<br>stabilitet även vid en väsentligt lägre arbetslöshet<br>än dagens. I en ekonomi som är inriktad på pris-<br>stabilitet är det svårt för företagen att övervältra<br>kostnader för löneökningar på konsumenter ge-<br>nom att höja priserna. Okad konkurrens pressar<br>vinstmarginalerna. Reallöneökningar som över-<br>stiger produktivitetstillväxten kommer därför i<br>större utsträckning än tidigare att få direkta kon-<br>sekvenser för produktion och sysselsättning. Vå-<br>ren 1996 gav regeringen arbetsmarknadens parter<br>i uppdrag att redovisa sin syn på lönebildningen<br>och möjligheterna att gemensamt formulera<br>nödvändiga förändringar av förhandlings- och<br>lönebildningssystemen. Regeringen beslutade<br>därefter att utse en särskild utredare med uppgift<br>att närmare analysera de olika förslag till föränd-<br>ringar av formerna för framtidens lönebildning<br>som parterna presenterade för regeringen under<br>våren 1997. Utredaren lämnade sitt huvud-<br>betänkande till regeringen i november 1998.<br>Riksdagen beslutade den 15 mars i år om propo-<br>sitionen ”Lönebildning för full sysselsättning”<br>(prop. 1999/2000:32). I propositionen föreslår<br>regeringen att en ny myndighet, Medlings-<br>institutet, inrättas. Syftet är att främja en löne-<br>bildning i samhällsekonomisk balans som tål de<br>påfrestningar en långvarigt ökad arbetskrafts-<br>efterfågan medför och därmed gör det möjligt att<br>kombinera höjda reallöner med låg arbetslöshet<br>och stabila priser. Medlingsinstitutets uppgift<br>föreslås vara att medla i arbetstvister och kalla<br>parter till överläggningar eller på annat sätt in-<br>formera sig om kommande eller pågående av-<br>talsförhandlingar. Dessutom föreslås Med-<br>lingsinstitutet bli statistikansvarig myndighet för<br>den officiella lönestatistiken från den 1 januari<br>2001. Riksdagen har dessutom beslutat om vissa</p>
<h2>2.3 Privat sysselsättning och företagande</h2>
<p>Expansion av befintliga företag samt etablering<br>av nya, både utländska och inhemska, är grunden<br>för att uppnå ett mer dynamiskt och flexibelt nä-<br>ringsliv som har möjlighet attkonkurrera med<br>sina varor och tjänster på världsmarknaden. En<br>hög sysselsättning i privat sektor bidrar även till<br>att stärka deoffentliga finanserna och är därför en<br>grundförutsättning för att bibehålla ett väl ut-<br>byggt välfärdssystem.</p>
<p>Diagram 2.1 Sysselsättningsförändring i näringslivet och<br>offentliga myndigheter, basperiod januari 1994</p>
<p>Tusental personer (säsongrensade glidande medelvärden)</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-58.png" style="width:21pt;height:12pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-59.png" style="width:145pt;height:86pt;"/>
<p>160</p>
<p>140</p>
<p>120</p>
<p>100</p>
<p>80</p>
<p>60</p>
<p>40</p>
<p>20</p>
<p>0</p>
<p>-20</p>
<p>-40</p>
<p>-60</p>
<p>-80</p>
<p>1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000</p>
<p>Källor, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Den privata sysselsättningen minskade kraftigt i<br>början av 1990-talet, framför allt inom tillverk-<br>ningsindustrin och byggsektorn. Sedan 1994 har<br>den privata sysselsättningen återigen ökat<br>(diagram 2.1).</p>
<p>Sysselsättningsökningen har accelereratunder<br>det senaste året. Den snabba sysselsättningstill-<br>växten inom tjänstesektorn har fortsatt. Bara i<br>februari 2000 anmäldes 54 000 nya jobb till<br>arbetsförmedlingarna. Den största ökningen har<br>under de senaste åren skett inom privata före-<br>tagsinriktade tjänster, men även inom personliga</p>
<p>11 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>och kulturella tjänster samt inom privat utbild-<br>ning, vård och omsorg.</p>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna under<br>1990-talet har minskat osäkerheten om den eko-<br>nomiska politiken. Tillsammans med lägre rän-<br>tenivåer har det bidragit till att skapa ett gynn-<br>samt investeringsklimat och därmed lagt<br>grunden för ökad sysselsättning.</p>
<p>Under 1990-talet har antalet egenföretagare,<br>exklusive jord- och skogsbruk, ökat med drygt<br>10 procent. Under 1999 startades drygt 54 000<br>nya företag, lika många som under 1998. Av des-<br>sa var drygt 16 000 aktiebolag, resten enskild<br>firma, handels- eller kommanditbolag. För att<br>främja kvinnligt företagande har särskilda åtgär-<br>der införts. Till dessa hör möjlighet till förlängt<br>starta eget-bidrag, särskilda lånemöjligheter och<br>affärsrådgivning.<sup>3</sup></p>
<p>Under 1999 minskade antalet konkurser med<br>närmare 30 procent jämfört med året innan, till<br>5 400 (exklusive enskild firma, privatpersoner<br>samt dödsbon).</p>
<h2>2.4 Skola, vård och omsorg</h2>
<p>Saneringen av de offentliga finanserna har skapat<br>utrymme för att tillföra kommuner och landsting<br>mer resurser. Jämfört med 1996 års statsbidrags-<br>nivå tillfördes de generella statsbidragen till<br>kommuner och landsting 16 miljarder kronor<br>fram till och med 1999. Dessutom beslutade<br>riksdagen att den statliga skatten på 200 kronor<br>för skattskyldiga med förvärvsinkomster skall<br>utgöra kommunal inkomstskatt. Därmed tillför-<br>des kommunsektorn ytterligare 1,3 miljarder<br>kronor. Höjningen av statsbidragen under inne-<br>varande år uppgår till 4 miljarder kronor.</p>
<p>För 2001 har regeringen aviserat att ytterligare<br>4 miljarder kronor kommer att tillföras kommu-<br>ner och landsting varav 1 miljard kronor särskilt<br>skall gå till vård- och omsorgssektorn och 700<br>miljoner kronor skall användas för särskilda in-<br>satser. Omföringen av den statliga inkomstskat-<br>ten om 200 kronor förlängs så att cirka 1,3 mil-<br>jarder kronor även 2001 tillförs den kommunala<br>sektorn. Sammantaget avser regeringen att höja</p>
<p>statsbidragen med cirka 24 miljarder kronor till<br>2002.</p>
<p>Vidare har det i det kommunala momssyste-<br>met uppkommit ett underskott till följd av att<br>kommunernas och landstingens avgifter har varit<br>för låga i förhållande till den ersättning som har<br>betalats ut från systemet. Sammantaget beräknas<br>underskottet uppgå till cirka4 miljarder kronor<br>under innevarande år. Regeringen anser det vara<br>av stor vikt att kommunsektorn prioriterar skola,<br>vård och omsorg samtidigt som balanskravet<br>uppfylls. Regeringen aviserar därför att staten tar<br>över detta underskott som annars skulle ha fått<br>betalats via en högre momsavift. Därmed frigörs<br>betydande resurser till kommunsektorn.</p>
<p>Den ekonomiska situationen för kommunerna<br>och landstingen har också förbättrats genom det<br>ökade skatteunderlaget som den snabba syssel-<br>sättningsökningen givit upphov till. De höjda<br>statsbidragen och det förbättrade ekonomiska<br>läget har medfört att en sysselsättningsökning<br>kunnat komma till stånd inom kommuner och<br>landsting mellan 1996 och 1999. Höjda stats-<br>bidrag underlättar dessutom förutsättningarna<br>för höjd kvalitet inom skola, vård och omsorg.</p>
<p>Antalet sysselsatta inom den offentliga sek-<br>torn ökade med cirka 37 000 personer mellan<br>1997 och 1999. Ökningen har varit störst bland<br>kvinnor och i första hand kommit till stånd inom<br>kommunerna. Sedan juli 1999 kan dock en svag<br>minskning av antalet sysselsatta i den offentliga<br>sektorn skönjas, främst bland kvinnor, enligt<br>uppgifter från Statistiska centralbyråns arbets-<br>kraftsundersökning. Regeringens bedömning är<br>att minskningen är tillfällig.</p>
<p>Rekryteringsbehoven av personal inom skola,<br>vård och omsorg är fortsatt stor. Enligt beräk-<br>ningar från Kommun- och Landstingsförbunden<br>behöver mellan 15 000-20 000 personer anställas<br>per år under den kommande tioårsperioden. I<br>januari i år enades regeringen tillsammans med<br>Landstingsförbundet, Svenska Kommunför-<br>bundet, Svenska Kommunalarbetarförbundet,<br>Vårdförbundet och SACO om att deltids-<br>arbetslösheten inom vård och omsorg ska halve-<br>ras inom ett år. Överenskommelsen är ett led i<br>att motverka framtida brist på vård- och om-<br>sorgspersonal och ett steg på vägen att minska<br>deltidsarbetslösheten inom vård och omsorg.</p>
<p><sup>3</sup> NUTEK, "Svenskt näringsliv och näringspolitik”. Från och med 1998<br>omfattar statistiken alla företag, tidigare ingick bara företag med en om-<br>sättning över 30 000 kronor.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>2.5 Arbets- och kompetenslinjen</p>
<p>2.5.1 Utbildning och kompetensutveckling</p>
<p>En av grundstenarna i regeringens sysselsätt-<br>ningsstrategi är en flerårig satsning på utbildning<br>och kompetensutveckling på alla nivåer i sam-<br>hället. För att varaktigt höja sysselsättningen och<br>förbättra möjligheterna till arbete för de arbets-<br>lösa är utbildning av stor vikt. Detta gäller sär-<br>skilt om utbildningsinsatserna är riktade till de<br>personer som har lägre utbildning samt till de<br>kompetensområden där efterfrågan finns.</p>
<p>Riksdagen har beslutat om en kraftfull sats-<br>ning på kompetensutveckling i arbetslivet. Inom<br>ramen för Europeiska socialfondens nya mål 3<br>satsas totalt 2,4 miljarder kronor under<br>2000-2002 på kompetensutveckling för anställda.<br>Som ett ytterligare led i att stimulera kompe-<br>tensutveckling i arbetslivet har riksdagen beslutat<br>om särskilda medel för ett individuellt system för<br>kompetenssparande. Kompetenssparandet skall<br>stimuleras genom reducerad skatt och skall vara<br>tillgängligt för alla individer och företagare.<sup>4<br></sup>Syftet är att stimulera kontinuerlig kompe-<br>tensutveckling, vilket höjer individens möjlighe-<br>ter att välja och byta arbete. Därmed ökar<br>anställbarheten och tryggheten i arbetslivet. En<br>utredning med uppdrag att ge förslag på utform-<br>ningen av ett system för kompetensutveckling<br>tillsattes i december 1999. Slutredovisning sker i<br>januari 2001.</p>
<p>Som en följd av konjunkturnedgången i början<br>på 1990-talet ökade arbetslösheten kraftigt inom<br>samtliga utbildningsgrupper i Sverige. Den se-<br>naste tidens förbättrade konjunkturläge har på<br>motsvarande sätt medfört att arbetslösheten<br>sjunkit för alla utbildningsgrupper. Som framgår<br>av tabell 2.1 ligger arbetslösheten emellertid<br>fortfarande på en hög nivå för personer med<br>kortare utbildning. Arbetslöshetsnivån för hög-<br>utbildade har däremot sjunkit till en relativt låg<br>nivå, även om en viss ökning av arbetslösheten<br>för forskarutbildade skett under de senaste två<br>åren. En bidragande orsak till nedgången i ar-<br>betslöshet bland personer med högst gymna-<br>sieutbildning är att många personer med denna<br>utbildningsnivå deltar i kunskapslyftet.</p>
<p>Tabell 2.1 Arbetslöshet för olika utbildningsgrupper</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Procent</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p>
<p>< 9 år</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>9,5</p></td><td>
<p>7,9</p></td><td>
<p>7,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förgymnasial utbildning</p>
<p>9(10) år</p></td><td>
<p>11,5</p></td><td>
<p>12,0</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>9,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning max 2 år</p></td><td>
<p>8,9</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasieutbildning > 2 år</p></td><td>
<p>9,1</p></td><td>
<p>9,2</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Eftergymnasial utbildning</p>
<p>< 3 år</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Eftergymnasial utbildning<br>minst 3 år</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Forskarutbildning</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>2,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>5,6</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Arbetslöshet definieras här som antal arbetslösa som andel av antal<br>personer i arbetskraften inom respektive utbildningsgrupp.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån, AKU</p>
<p>Vuxenutbildning</p>
<p>Till det offentliga skolväsendet för vuxna hör<br>kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxen-<br>utbildning för utvecklingsstörda (särvux) och<br>svenskundervisning för invandrare (sfi). Sedan<br>kunskapslyftet startade hösten 1997 har delta-<br>gandet i vuxenutbildningen ökat kraftigt.Våren<br>1999 studerade cirka 260 000 personer inom den<br>kommunala vuxenutbildningen (grundläggande,<br>gymnasial och påbyggnadsutbildning).</p>
<p>Enligt Skolverket uppgick det totala antalet<br>studerande i gymnasial vuxenutbildning<sup>5</sup> under<br>våren 1999 till drygt 228 000 personer, vilket är<br>en ökning med 19 procent från våren 1998. Pre-<br>liminära uppgifter för hösten 1999 visar att drygt<br>180 000 personer deltog i gymnasial vuxen-<br>utbildning. Kunskapslyftet utgjorde drygt tre<br>fjärdedelar av platserna i vuxenutbildningen<br>under hösten, vilket var mindre än under våren<br>1999. Den preliminära statistiken från Statistiska<br>centralbyrån visar att efterfrågan på utbildning<br>inom kunskapslyftet är fortsatt hög. I många<br>kommuner överstiger andelen anordnade utbild-<br>ningsplatser de tilldelade platserna under 1999.<br>Inför 2000 bedömer kommunerna att anordnad<br>utbildning kommer att ligga i nivå med antalet<br>tilldelade platser.</p>
<p>Av dem som deltog i gymnasial vuxen-<br>utbildning under våren 1999 var endast en tred-<br>jedel män. Andelen kursdeltagare över 30 år fort-</p>
<p><sup>4</sup> För ändamålet avsattes 1,35 miljarder 2000 och 1,15 miljarder 2001.</p>
<p>5 Med gymnasial vuxenutbildning avses verksamhet inom såväl kun-<br>skapslyftet som den kommunalt finansierade gymnasiala vuxenutbild-<br>ningen, komvux.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>sätter att öka och uppgick till 60 procent våren<br>1999. Deltagare som var födda utomlands ut-<br>gjorde cirka 20 procent av det totala antalet stu-<br>derande vårterminen 1999. Personer med högst<br>tvåårig gymnasieutbildning svarade för<br>68 procent av de studerande under våren 1999,<br>vilket motsvarar en ökning med 4 procent-<br>enheter från höstterminen 1997.</p>
<p>Omkring 209 000 av de komvuxstuderande<br>återfanns i händelseregistret hos Arbetsmark-<br>nadsstyrelsen. Av dessa var 136 000 kvinnor och<br>73 000 män. 140 000 var utan arbete i samband<br>med kursstarten våren 1999. Av kvinnorna var<br>53 procent arbetslösa eller i arbetsmarknadspoli-<br>tiska program, medan 18 procent hade arbete. Av<br>männen var 58 procent arbetslösa eller sysselsatta<br>i program och 9 procent hade arbete. Under<br>våren 1999 hade knappt 7 procent av de stude-<br>rande vid komvux inte varit inskrivna vid<br>arbetsförmedlingen vid något tillfälle. Av de stu-<br>derande på komvux gymnasienivå hade<br>29 procent särskilt utbildningsstöd (UBS) och<br>11 procent hade särskilt vuxenstudiestöd (SVUX<br>och SVUXA). Redovisade siffror är ett första re-<br>sultat av Arbetsmarknadsstyrelsens analys av de<br>komvuxstuderandes arbetsmarknadssituation.<br>Statistiken visar att vuxenutbildningen fyller ett<br>viktigt syfte att höja kompetensen och däri-<br>genom öka möjligheterna att komma in på<br>arbetsmarknaden.</p>
<p>Antalet beviljade ansökningar om särskilt ut-<br>bildningsbidrag och särskilt vuxenstudiestöd var<br>91 000 för vårterminen 2000, vilket är avsevärt<br>fler än inför vårterminen 1999, då 55 000 ansök-<br>ningar beviljades. Ökningen var störst för sär-<br>skilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA).<br>En förklaring till ökningen kan vara förbättrad<br>information om möjligheten att söka bidrag och<br>stöd, vilket medfört en kraftig ökning av antalet<br>ansökningar.</p>
<p>Regeringen har tagit initiativ till fristående ut-<br>värderingar av kunskapslyftet, bl.a. vad gäller hur<br>kunskapslyftet påverkat deltagarnas möjligheter<br>att få arbete eller gå vidare tillhögre studier. Ut-<br>värderingarna avrapporteras löpande under<br>perioden 1999-2002. Kunskapslyftskommittén<br>överlämnade sitt slutbetänkande om en reforme-<br>rad vuxenutbildning i början av april. Regeringen<br>avser att återkomma till frågan om den framtida<br>vuxenutbildningens inriktning och dimensione-<br>ring i en särskild proposition.</p>
<p>Kvalificerad yrkesutbildning</p>
<p>En försöksverksamhet med kvalificerad yrkesut-<br>bildning på eftergymnasial nivå (KY) pågår sedan<br>1996. Intresset från såväl arbetslivet som de<br>sökande är mycket stort. Totalt beräknas om-<br>kring 12 000 personer ha deltagit i KY under<br>hösten 1999, varav 6 000 personer var nyantagna.<br>Flest platser återfanns inom IT, tillverkning,<br>ekonomi, turism och vård. Av samtliga deltagare<br>under perioden 1996-1999 var 44 procent kvin-<br>nor och 10 procent födda i utlandet. Ungefär<br>80 procent har sex månader efter avslutad ut-<br>bildning fått arbete eller startat eget företag.<br>Antalet anordnare av kvalificerad yrkesutbild-<br>ning har tredubblats sedan starten 1996. Under<br>hösten 1999 fanns det cirka 150 olika anordnare.</p>
<p>För att möta den ökade efterfrågan på efter-<br>gymnasiala yrkesutbildningar behövs ett system<br>som tillgodoser arbetsmarknadens behov. Rege-<br>ringen avser att under hösten 2000 återkomma i<br>frågan till riksdagen med ett förslag över hur ett<br>system för eftergymnasiala yrkesutbildningar<br>kan organiseras och dimensioneras från och med<br>2002. Syftet är att skapa en bättre anpassning av<br>utbildningsutbudet och behovet av kompetens.<br>För att uppnå detta behövs en gemensam platt-<br>form för utbildningsanordnare och arbetslivet.</p>
<p>Högskolan</p>
<p>Antalet registrerade studenter vid landets univer-<br>sitet och högskolor uppgick till 310 000 personer<br>läsåret 1998/99. I takt med att den svenska hög-<br>skolan byggts ut över hela landet har 68 000 nya<br>platser tillkommit under perioden 1997-2000.<br>Riksdagen har vidare fattat beslut om ytterligare<br>10 000 platser för vart och ett av åren 2001 och<br>2002. De nytillkomna platserna skapas främst<br>inom de naturvetenskapliga och tekniska områ-<br>dena. Utöver den statligt finansierade utbild-<br>ningen förekommer även uppdragsutbildning på<br>landets universitet och högskolor. Under<br>budgetåret 1999 beräknas mer än 5 000 helårs-<br>studenter<sup>6</sup> ha studerat på uppdragsutbildning.</p>
<p>Riksdagen har för vissa examina fastställt ut-<br>bildningsmål för varje universitet och högskola<br>för treårsperioden 1997-1999. Målen har nåtts<br>vad gäller antalet magister- och civilingen-</p>
<p><sup>6</sup> Helårsstudenter beräknas utifrån varje enskilt kurstillfälle. Antalet re-<br>gistrerade på kursen multipliceras med kursens poäng dividerat med 40.<br>Antalet helårsstudenter exkl. uppdragsutbildning uppgick budgetåret 1998<br>till drygt 245 000.</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>jörsexamina. Övriga examensmål har inte nåtts<br>(tabell 2.2).</p>
<p>Riksdagen har även fastställt mål för minsta<br>antalet helårsstudenter för varje universitet och<br>högskola, både totalt sett samt inom de naturve-<br>tenskapliga och tekniska utbildnings-områdena.<br>Målet för minsta antal studenter har nåtts. Där-<br>emot har målet för antal studenter inom natur-<br>vetenskap och teknik inte nåtts.</p>
<p>Mål har fastställts även för antal examina i<br>forskarutbildningen. För perioden 1997-1999 var<br>målet 5 949 examina i forskarutbildningen<br>(varvid licentiatexamen räknas som 14 examen,<br>liksom doktorsexamen om denna föregåtts av<br>licentiatexamen). För den följande treårs-<br>perioden 2000-2002 har som preliminärt mål</p>
<p>satts 7 285 examina i forskarutbildningen. Preli-<br>minära resultat från treårsperioden 1997-1999<br>visar att examensmålen för forskarutbildningen<br>har nåtts med god marginal totalt sett. Högst<br>resultat har nåtts inom det humanistisk-<br>samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet och<br>inom det medicinska vetenskapsområdet. För de<br>naturvetenskapliga och tekniska utbildningsom-<br>rådena ligger utfallet nära målet. Målen för såväl<br>grundutbildningen som forskarutbildningen<br>kommer att ses över under våren 2000.</p>
<p>Riksdagen har tidigare beslutat om en för-<br>stärkning av anslagen för grundforskning och<br>forskarutbildning med 470 miljoner kronor 2001<br>och ytterligare 209 miljoner kronor 2002.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6"></td></tr>
<tr><td>
<p>Examen</p></td><td>
<p>Mål</p>
<p>1997-1999</p></td><td>
<p>Utfall 1997-1999<br>i % av målet</p></td><td>
<p>Utfall 1997</p></td><td>
<p>Utfall 1999</p></td><td>
<p>Preliminära mål</p>
<p>2000-2002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Magisterexamen</p></td><td>
<p>14 155</p></td><td>
<p>107 (113)</p></td><td>
<p>4 479 (4 704)</p></td><td>
<p>5 821 (6 167)</p></td><td>
<p>17 920</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Apotekarexamen</p></td><td>
<p>280</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>95</p></td><td>
<p>350</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Civilingenjörsexamen</p></td><td>
<p>10 700</p></td><td>
<p>103</p></td><td>
<p>3 454</p></td><td>
<p>3 971</p></td><td>
<p>11 670</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Grundskollärarexamen, 4-9</p></td><td>
<p>4 440</p></td><td>
<p>68</p></td><td>
<p>960</p></td><td>
<p>1 053</p></td><td>
<p>6 260</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gymnasielärarexamen</p></td><td>
<p>3 720</p></td><td>
<p>82</p></td><td>
<p>933</p></td><td>
<p>1 117</p></td><td>
<p>4 485</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Utfallssiffrorna är hämtade från universitetens och högskolornas årsredovisningar. I utfallssiffrorna för magisterexamen anges inom parentes det totala antalet<br>examina inklusive examina vid enskilda högskolor samt lärosäten för vilka mål för antalet magisterexamen inte satts upp. Regeringen avser att under 2000 se över de<br>preliminära målen för perioden 2000-2002 och lämna förslag till justeringar av dessa.</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>2.5.2 Arbetsmarknadspolitik</p>
<p>Arbetsmarknadspolitikens främsta uppgift är att<br>genom ett effektivt platsförmedlingsarbete,<br>kompetenshöjande insatser och andra åtgärder<br>uppnå en högre rörlighet på arbetsmarknaden<br>och förhindra långa perioder utan reguljärt<br>arbete. Politiken skall bidra till ökad sysselsätt-<br>ning och minskad arbetslöshet utan att<br>inflationsdrivande flaskhalsar och arbetskrafts-<br>brist uppstår. Det är mycket viktigt att arbets-<br>marknadspolitiken har denna inriktning speciellt<br>under en stark konjunktur. Hög prioritet ges<br>därför till kompetenshöjning hos arbetskraften<br>och till att öka möjligheterna för individer med<br>en svag ställning på arbetsmarknaden att etablera<br>sig. Den könsuppdelade arbetsmarknaden är ett<br>hinder för ökad rörlighet och måste därför mot-<br>verkas.</p>
<p>Arbetsmarknadsverkets verksamhetsmål</p>
<p>I regleringsbrevet för Arbetsmarknadsverket för<br>budgetåret 1999 upprättades en rad verksam-<br>hetsmål. Av tabell 2.3 framgår att Arbetsmark-<br>nadsverket lyckats uppfylla majoriteten av målen<br>under 1999. En jämförelse med 1998 års siffror<br>visar på en förbättring av resultaten under 1999.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 2.3 Arbetsmarknadsverkets mål- och resultat-<br>uppfyllelse</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mål</p></td><td>
<p>Resultat</p>
<p>1998</p></td><td>
<p>Resultat<br>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Anvisningsgrad (%)</p></td><td>
<p>90</p></td><td>
<p>91</p></td><td>
<p>90</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel arbetsgivare som fått<br>tillräckligt med sökande i tid (%)</p></td><td>
<p>80</p></td><td></td><td>
<p>68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel i arbete efter yrkesinriktad<br>utbildning (%)</p></td><td>
<p>70‘</p></td><td>
<p>34<sup>2</sup></p></td><td>
<p>45</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal långtidsarbetslösa (högst)</p></td><td>
<p>50 000</p></td><td>
<p>53 217</p></td><td>
<p>52 997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal långtidsinskrivna<sup>3</sup> (högst)</p></td><td>
<p>75 000*</p></td><td>
<p>79 728<sup>5</sup></p></td><td>
<p>71 745</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ungdomsgarantierbjudande (%)</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>97</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p><sup>1</sup> Detta mål skulle uppnås fjärde kvartalet 1999.</p>
<p><sup>2</sup> För 1998 sattes inte något mål.</p>
<p><sup>3</sup> Avser antal långtidsinskrivna under de senaste två åren.</p>
<p><sup>4</sup> Vid slutet av 1999.</p></td></tr>
</table>
<p><sup>5</sup> För 1998 sattes inte något mål.<br>Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen</p>
<p>En studie visar emellertid att 60 procent av<br>arbetsgivarna anser att de inte får tillräckligt<br>många sökande inom utsatt tid till yrken där det<br>krävs högskoleutbildning. Störst är problemet<br>när det gäller vårdpersonal, lärare och tekniska<br>yrken. Samma svårigheter finns dock för vissa<br>hantverksyrken och industriplatser. Enligt en<br>undersökning från Arbetsmarknadsstyrelsen be-</p>
<p>ror arbetsgivarnas rekryteringsproblem till viss<br>del på överdrivna kvalifikationskrav.</p>
<p>Konjunkturberoende program</p>
<p>Omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska<br>programmen minskade under 1999 bl.a. till följd<br>av att anslagen har reducerats i samband med<br>konjunkturuppgången. I genomsnitt var knappt<br>135 000 personer i arbetsmarknadsprogram förra<br>året, vilket kan jämföras med drygt 165 000 per-<br>soner 1998. Detta motsvarar en nedgång från 3,9<br>procent till 3,1 procent av arbetskraften.<sup>7</sup></p>
<p>Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbild-<br>ningen prioriterades 1999 bl.a. för att avhjälpa<br>bristen på arbetskraft inom vissa yrkesområden.<br>Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen råder det brist<br>på bl.a. lärare och sjuksköterskor, men även<br>inom data, teknik och vissa tillverknings- och<br>konstruktionsyrken. Årsgenomsnittet för arbets-<br>marknadsutbildning ökade från 42 000 till 45 000<br>personer mellan 1998 och 1999. Den speciella<br>IT-satsningen som går under benämningen SwIT<br>utökades och omfattade i genomsnitt 3 000 per-<br>soner under 1999.</p>
<p>Andelen personer som fått arbete efter<br>yrkesinriktad utbildning har successivt förbätt-<br>rats under 1999, från 33 procent under det första<br>kvartalet till 45 procent under det fjärde kvar-<br>talet. Sämst är resultaten för utbildningar inom<br>yrken där det normalt krävs eftergymnasial<br>utbildning, exempelvis tekniska utbildningar och<br>utbildningar inom datavetenskap. Kvinnor som<br>deltagit i yrkesinriktad arbetsmarknadsutbild-<br>ning har haft lättare än män att finna arbete.<br>Detta gäller generellt oavsett utbildningsinrikt-<br>ning, även för utbildningar dominerade av män.</p>
<p>Under 1999 gjordes flera förändringar i de<br>arbetsmarknadspolitiska programmen i syfte<br>att förenkla regelverket. I januari infördes<br>arbetspraktik, som successivt ersatte arbets-<br>livsutveckling (ALU) och arbetsplatsintroduk-<br>tion (API). Särskilt introduktions- och uppfölj-<br>ningsstöd (SIUS) tillkom för personer i behov av<br>yrkesinriktad rehabilitering, vilket i genomsnitt<br>omfattade omkring 200 personer.</p>
<p><sup>7</sup> AMI och projektarbete som ingår i Arbetsmarknadsstyrelsens definition<br>på konjunkturberoende program ingår ej i redovisad statistik. Däremot<br>inkluderas europastipendier som inte ingår i Arbetsmarknadsstyrelsens<br>statistik.</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>Andelen långtidsarbetslösa i de arbetsmark-<br>nadspolitiska programmen har ökat. Årsmedel-<br>talet för långtidsarbetslösa 1999 är emellertid nå-<br>got lägre än året innan (jämför tabell 2.3). En<br>förändring av rutinerna för registrering på kate-<br>gorier av arbetslösa har medfört att fler personer<br>än tidigare räknas som långtidsarbetslösa.<sup>8</sup></p>
<p>Förstärkt anställningsstöd infördes fr.o.m. den<br>1 oktober 1999 som komplement till det all-<br>männa anställningsstödet. Anställningsstöden<br>syftar till att stimulera anställning av långtids-<br>arbetslösa personer som har svårigheter att få ett<br>reguljärt arbete. Allmänt anställningsstöd kan<br>lämnas för person som varit långtidsarbetslös<br>och inskriven på arbetsförmedlingen sedan<br>minst 12 månader. Stödet som ges till arbetsgiva-<br>ren motsvarar 50 procent av lönekostnaden<br>(maximalt 350 kronor per dag) i högst sex må-<br>nader. Förstärkt anställningsstöd kan sedan<br>1 januari i år lämnas vid anställning av person<br>som varit inskriven vid arbetsförmedlingen som<br>arbetslös eller deltagit i arbetsmarknadspolitiska<br>program under en sammanhängande period på<br>minst 24 månader. Ursprungligen var kravet<br>36 månaders arbetslöshet eller sysselsättning i<br>program. Stödet ges under maximalt 24 månader.<br>Under de första sex månaderna motsvarar stödet<br>75 procent av lönekostnaden (maximalt 525 kr<br>per dag) och under de följande 18 månaderna<br>25 procent av lönekostnaden (maximalt<br>175 kronor per dag). Under 1999 har allmänt<br>anställningsstöd omfattat i genomsnitt 9 700 per-<br>soner per månad, av vilka cirka 63 procent<br>sedan erhållit anställning utan subvention. Sedan</p>
<p>1 oktober har genomsnittstalen per månad varit<br>3 900 personer med allmänt anställningsstöd och</p>
<p>2 600 personer med förstärkt anställningsstöd.<br>Fram t.o.m. mars i år har omkring 7 000 perso-<br>ner anställts med förstärkt anställningsstöd.</p>
<p>Långtidsinskrivna</p>
<p>Antalet långtidsinskrivna<sup>9</sup> minskade under 1999<br>med omkring 20 000 personer och kom att<br>omfatta 83 000 personer. Minskningen mot-<br>svarar en femtedel av det totala antalet långtids-<br>inskrivna 1998.</p>
<p>Av dem som var inskrivna som arbetssökande<br>vid arbetsförmedlingen och saknade arbete eller<br>deltog i program under 1999, hade knappt<br>hälften (260 000) varit inskrivna i mer än två år,<br>knappt var tredje i mer än tre år (168 000) och<br>drygt var femte (121 000) i mer än tre år. Den<br>genomsnittliga inskrivningstiden för arbets-<br>sökande utan arbete eller i program ökade med<br>5 procent till 677 dagar mellan 1998 och 1999.<br>Att en person under en längre tid är inskriven<br>som arbetssökande innebär dock inte att per-<br>sonen behöver vara arbetslös under hela perio-<br>den, exempelvis kvarstår vissa personer som<br>inskrivna även om de får ett arbete för kortare<br>tidsperiod, ett deltidsarbete eller deltar i program<br>av kortvarig omfattning.</p>
<p>Tillfälliga anställningar</p>
<p>Antalet tillfälliga anställningar har ökat med<br>40 procent från 1990 till 1999. Andelen tillfälliga<br>anställningar i relation till det totala antalet<br>anställningar har ökat från 10 procent 1990 till<br>16 procent 1999. En orsak till ökningen av tillfäl-<br>liga anställningar är den snabba strukturella om-<br>vandlingen av ekonomin. Merparten av visstids-<br>anställningarna har dock med tiden övergått i<br>fasta anställningar när konjunkturen förbättrats.<br>Undersökningar visar att de flesta som har en<br>tillfällig anställning vill ha en fast anställning.<br>Tillfälliga anställningar kan för arbetslösa dock<br>vara ett viktigt led i processen att varaktigt<br>etablera sig på arbetsmarknaden. Anställnings-<br>formen överenskommen visstidsanställning<sup>10</sup> är<br>ett exempel på en åtgärd med bl.a. syftet att un-<br>derlätta anställningar hos små och medelstora fö-<br>retag.</p>
<p>Personer med Momnordisk bakgrund</p>
<p>Invandrare från länder utanför Norden har<br>särskilt stora svårigheter på arbetsmarknaden.<br>Under 1990-talet ökade arbetslösheten kraftigt<br>både för utomnordiska invandrare utan<br>svenskt medborgarskap och för utomnordiska<br>invandrare med svenskt medborgarskap. Under<br>perioden sjönk såväl sysselsättningen som<br>arbetskraftsdeltagandet i båda dessa grupper.</p>
<p>Sedan 1997 har arbetslösheten bland<br>invandrare minskat (diagram 2.2). Enligt</p>
<p><sup>8</sup> Sedan januari 1999 klassas alla som uppbär arbetslöshetsersättning som<br>öppet arbetslösa i Arbetsmarknadsstyrelsens statistik.</p>
<p><sup>9</sup> Inskrivna vid arbetsförmedlingen som varit kontinuerligt utan arbete<br>eller i program i minst två år.</p>
<p><sup>10</sup> Anställning utan villkor vid ett eller flera tillfällen i 1-12 månader under<br>maximalt 36 månader.</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>Arbetsmarknadsstyrelsens statistik minskade<br>antalet utomnordiska invandrare som var<br>arbetslösa eller sysselsatta i arbetsmarknads-<br>politiskt program med 12 procent mellan 1998<br>och 1999. Den senaste tidens utveckling tyder på<br>att invandrarnas situation håller på att förbättras,<br>vilket bl.a. är en följd av den starkare konjunk-<br>turen. Arbetslöshetstalen för utomnordiska<br>medborgare är dock fortfarande fyra gånger hög-<br>re än talen för svenskfödda och för utom-<br>nordiska invandrare med svenskt medborgarskap<br>är arbetslöshetstalen tre gånger så stora.</p>
<p>Diagram 2.2 Relativa arbetslöshetstal för personer med<br>utomnordiskt respektive svenskt medborgarskap<br>1990-1999</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-60.png" style="width:174pt;height:85pt;"/>
<p>□ Utomnordiska medborgare</p>
<p>■ Utomnordiska invandrare med svenskt medborgarskap</p>
<p>□ Svenskfödda svenska medborgare</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Under 1990-talet har personer födda utanför<br>Norden haft ungefär samma utbildningsnivå som<br>personer med svensk bakgrund. Tabell 2.4 visar<br>att utbildningsnivån för invandrade män ligger i<br>nivå med svenska mäns utbildning.</p>
<p>Tabell 2.4 Äldersstandardiserad utbildningsnivå för män<br>födda i Sverige respektive utomlands 1990_____________</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Procentuell fördelning</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Grundskola</p></td><td>
<p>Gymnasium</p></td><td>
<p>Högskola</p></td><td>
<p>Forskar-<br>utbildning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Födda i Sverige</p></td><td>
<p>37,3</p></td><td>
<p>38,8</p></td><td>
<p>18,0</p></td><td>
<p>0,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utrikes födda</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrat</p>
<p><. 1975</p></td><td>
<p>37,5</p></td><td>
<p>39,8</p></td><td>
<p>14,3</p></td><td>
<p>0,89</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrat</p>
<p>1976</p></td><td>
<p>36,5</p></td><td>
<p>35,7</p></td><td>
<p>16,1</p></td><td>
<p>1,33</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Äldersstandardisering innebär att hänsyn tagits till att utrikesfödda är<br>yngre än de som är födda i Sverige. Icke äldersstandardiserad statistik visar att<br>både andelen med enbart grundskola och andelen med högskoleutbildning är<br>något högre för personer födda utomlands i jämförelse med dem som är födda i<br>Sverige.</p>
<p>Källa: Bilaga 6 till Långtidsutredningen 1999/2000</p>
<p>krav samtidigt som kraven på kulturell anpass-<br>ning och kunskaper i svenska ökat, vilket kan<br>försvåra möjligheterna för nyanlända invandrare<br>att få arbete. Introduktionen av nyanlända<br>invandrare är central för deras framtida förut-<br>sättningar på arbetsmarknaden. Liksom för<br>långtidsarbetslösa svenskar kan det vara svårt att<br>komma in på arbetsmarknaden efter en längre<br>tids arbetslöshet, varför särskilt anpassade<br>åtgärder kan behövas. Se vidare avsnitt 4.1 om de<br>särskilda insatserna för att öka sysselsättningen<br>bland invandrare.</p>
<p>Bland invandrarna finns en arbetskraftsresurs<br>som idag inte tas tillvara. Det är av stor vikt att<br>invandrarna kommer in på arbetsmarknaden,<br>bl.a. med tanke på att Sverige på lite längre sikt<br>riskerar att få arbetskraftsbrist till följd av en åld-<br>rande befolkning.</p>
<p>Ungdomar</p>
<p>Den starkare konjunkturen har förbättrat situa-<br>tionen för ungdomar på arbetsmarknaden.<br>Enligt Arbetsmarknadsstyrelsen minskade anta-<br>let arbetslösa 20-24-åringar under 1999 från<br>74 000 till 57 000, vilket motsvarar en minskning<br>från 14 till 11 procent av befolkningen i denna<br>åldersgrupp.<sup>11</sup> Även för ungdomar mellan 18 och<br>19 år minskade arbetslösheten. För denna grupp<br>minskade arbetslösheten från 19 000 till 15 000<br>personer. Arbetskraftsdeltagandet för 18-19-<br>åringar är mycket lågt, eftersom de flesta stude-<br>rar.</p>
<p>Liksom för vuxna med utomnordisk bak-<br>grund har även ungdomar med utländsk bak-<br>grund problem att etablera sig på arbetsmarkna-<br>den. För ungdomar med utländsk bakgrund är<br>risken att bli arbetslös större än för ungdomar<br>med svensk bakgrund, även när kunskaperna i<br>svenska och andra skolämnen är identiska. Att<br>problemen för ungdomar med utländsk bak-<br>grund är stora även för dem som gått i svensk<br>skola, visar att det finns behov av de särskilda åt-<br>gärder som regeringen planerar.</p>
<p>Regionala skillnader</p>
<p>Den gynnsammaste arbetsmarknadsutvecklingen<br>återfinns i storstads- och universitetsregionerna<br>och i delar av Småland, medan arbetsmarknaden<br>utvecklats sämre i skogslänen. Enligt Arbets-</p>
<p>Svårigheter för utomnordiska invandrare att få<br>arbete beror på flera faktorer. Exempelvis har<br>strukturomvandlingen medfört höjda kunskaps-</p>
<p>Arbetslösheten mäts här som andel av befolkningen, då många ung-<br>domar studerar.</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>marknadsstyrelsen var i genomsnitt 17,4 procent<br>av arbetskraften i Norrbottens län öppet arbets-<br>lösa eller i arbets marknadspolitiskt program<br>1999, vilket kan jämföras med 6 procent i Stock-<br>holms län och cirka 7 procent i Jönköpings,<br>Uppsala och Kronobergs län. Arbetslöshetssiff-<br>rorna har dock sjunkit i samtliga län utom Got-<br>lands, även om minskningen i Jämtlands och<br>Kronobergs län var marginell. Den största ned-<br>gången i arbetslöshetstal ägde rum i Väster-<br>bottens, Uppsala och Västmanlands län, där ned-<br>gången var nästan 2 procentenheter.<sup>12</sup></p>
<p>När Sverige delas in i regioner blir det tydligt<br>att arbetslösheten är högst och sysselsättningen<br>lägst i landets norra delar (tabell 2.5). Arbetslös-<br>heten har dock minskat kraftigt i mellersta<br>Norrland.</p>
<p>arbetskraft med utbildning eller erfarenhet som<br>inte efterfrågas och att anpassning via nyinveste-<br>ringar i humankapital tar tid. Med tanke på att<br>skillnaderna i arbetslöshet ter sig så stabila över<br>en lång tidsperiod är det dessutom troligt att<br>skillnaderna i arbetslöshet till stor del bottnar i<br>t.ex. olikheter i befolknings- och industri-<br>struktur, avstånd, livsmiljö samt naturtillgångar.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>Tabell 2.5 Regional utveckling av arbetslöshet och syssel-<br>sättning, årsgenomsnitt 1998 och 1999</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2"></td><td colspan="2">
<p>Arbetslöshet</p>
<p>% av arbetskraften</p></td><td colspan="2">
<p>Sysselsättning</p>
<p>% av befolkningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hela riket</p></td><td>
<p>6.5</p></td><td>
<p>5.6</p></td><td>
<p>77,1</p></td><td>
<p>78,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Stockholm</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>81,5</p></td><td>
<p>83,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Östra Mellansverige</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>75,3</p></td><td>
<p>77,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Småland och öarna<sup>1</sup></p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>81,5</p></td><td>
<p>82,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sydsverige</p></td><td>
<p>7,6</p></td><td>
<p>6,6</p></td><td>
<p>73,8</p></td><td>
<p>75,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Västsverige</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>77,2</p></td><td>
<p>78,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Norra Mellansverige</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>74,6</p></td><td>
<p>75,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Mellersta Norrland</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>6.4</p></td><td>
<p>74,8</p></td><td>
<p>75,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övre Norrland</p></td><td>
<p>8,1</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>74,1</p></td><td>
<p>74,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Arbetslösheten beräknas som andelen arbetslösa av samtliga personer i<br>arbetskraften (16-64 år) i respektive region. Sysselsättningen beräknas som<br>andelen sysselsatta av samtliga personer i befolkningen i åldrarna 20-64 år i<br>respektive region. Sysselsättningen avser samtliga sysselsatta och är ej jäm-<br>förbar med sysselsättningsgraden som avser andel reguljärt sysselsatta.</p>
<p><sup>1</sup> Denna region innehåller län med mycket stora skillnader i arbetslöshet och<br>sysselsättning.</p>
<p>Källa: Statistiska centralbyrån, AKU</p>
<p>De län som hade låg arbetslöshet 1980 har också<br>låg arbetslöshet idag. Denna bild består även om<br>hänsyn tas till förekomsten av arbetsmarknads-<br>politiska program. De bestående skillnaderna i<br>relativ arbetslöshet skulle kunna bero på att<br>arbetskraftens rörlighet mellan olika regioner är<br>låg eller på att vissa regioner har ett överskott på</p>
<p><sup>12</sup> Det bör påpekas att den mest problematiska arbetsmarknadsutveck-<br>lingen finns i glesbygden, men att förekomsten av glesbygd inte med nöd-<br>vändighet följer länsindelningen i riket. Kommunerna i glesbygdsregioner<br>har framför allt en stor utflyttning av den yngre befolkningen, vilket för-<br>svårar kommunernas möjligheter att klara av sina välfärdsåtaganden.</p>
<p>3 Sysselsättningssamarbetet inom<br>EU</p>
<p>Regeringen fäster stor vikt vid att sysselsätt-<br>ningsfrågan ges en framskjuten position i EU:s<br>arbete. Ett starkt europeiskt samarbete kan<br>stödja de nationella ansträngningarna i kampen<br>mot arbetslösheten. Den nya avdelningen om<br>sysselsättning i Amsterdamfördraget innebär<br>både en ökad ambition i bekämpningen av<br>arbetslösheten och en förstärkt samordning av<br>sysselsättningspolitiken. Samordningen av sys-<br>selsättningspolitiken skall ske på grundval av<br>gemensamma riktlinjer för sysselsättningen<br>(artikel 128) och bygger på erfarenheterna från<br>den multilaterala övervakningen av den ekono-<br>miska politiken. Liksom tidigare ligger huvud-<br>ansvaret för sysselsättnings- och arbets-<br>marknadspolitiken på de enskilda medlems-<br>staterna. Vid toppmötet i Helsingfors i december<br>1999 antogs de slutsatser om riktlinjer för syssel-<br>sättning som gäller för innevarande år och i<br>februari 2000 antogs sysselsättningsriktlinjerna<br>av rådet. Vid det extra toppmöte som hölls i<br>Lissabon i mars i år slogs det fast att ett av unio-<br>nens övergripande mål skall vara full sysselsätt-<br>ning. Sverige har aktivt bidragit till att detta mål<br>lyfts fram.</p>
<p>Rådets rekommendation till medlemsstaterna</p>
<p>Mot bakgrund av den årliga granskningen av<br>medlemsstaternas sysselsättningspolitik kan<br>rådet enligt artikel 128 avge rekommendationer<br>till medlemsstaterna. Möjligheten för rådet att<br>avge sådana icke-bindande rekommendationer<br>användes 1999 för första gången och kan ses som<br>en direkt följd av Amsterdamfördragets ikraft-<br>trädande. Enligt rekommendationerna bör<br>Sverige vidta åtgärder för att minska skatte-<br>bördan med tyngdpunkt på låginkomsttagare,<br>samt av jämställdhetsskäl utreda på vilket sätt<br>könsuppdelningen i olika sektorer och yrkes-</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>kategorier kan minskas. Sverige har tagit till sig<br>kommissionens och rådets rekommendationer<br>och tar dessa i beaktande när sysselsättnings-<br>politiken utformas.</p>
<p>Riktlinjerna för sysselsättning år 2000</p>
<p>I förhållande till riktlinjerna för 1999 har endast<br>marginella revideringar och tillägg gjorts. Den<br>tidigare beslutade strukturen bestående av fyra<br>huvudområden, de s.k. fyra pelarna ligger fast: att<br>förbättra anställbarheten, utveckla företagar-<br>andan, uppmuntra företagens och de anställdas<br>anpassningsförmåga samt stärka jämställdhets-<br>politiken. Inom varje område finns ett antal rikt-<br>linjer som anger vad länderna bör göra och i vissa<br>fall finns konkreta mål som länderna skall sträva<br>efter att uppnå. Här kan nämnas de tre över-<br>gripande målen på EU-nivå: att ge alla ungdomar<br>och vuxna en ny start innan de varit arbetslösa i<br>sex respektive tolv månader samt öka andelen<br>arbetslösa i aktiva åtgärder till minst 20 procent.<br>Jämfört med riktlinjerna för 1999 har vissa tillägg<br>gjorts. Bland annat har vikten av att utbilda<br>elever och lärare i IT-kunskap och att främja<br>elevers tillgång till datorer och Internet lyfts<br>fram. Även arbetsförmedlingens roll i att främja<br>en god matchning på arbetsmarknaden har<br>betonats. Regeringen har välkomnat att rikt-<br>linjerna inte nämnvärt reviderats och välkomnar<br>särskilt inriktningen på att arbetskraftens an-<br>ställbarhet måste främjas genom aktiva åtgärder,<br>med betoning på utbildning och kompetens-<br>utveckling och att detta prioriteras framför<br>passivt kontantstöd. Sverige uppfyller i de flesta<br>fall de mål och intentioner som riktlinjerna ger<br>uttryck för. I flera fall är regeringens ambition<br>mer långtgående än vad riktlinjerna anger. För-<br>ändringar har även genomförts inom de områden<br>som omnämnts i Europeiska rådets rekommen-<br>dationer till Sverige.</p>
<p>Fortsatt arbete</p>
<p>Riktlinjerna för 2000 ligger till grund för ut-<br>arbetandet av uppdaterade nationella handlings-<br>planer i medlemsstaterna. Handlingsplanerna<br>kommer under 2000 att granskas i ministerrådet<br>och av kommissionen för att sedan bli underlag<br>till den gemensamma rapporten om sysselsätt-<br>ning och nya riktlinjer för 2001. Ett viktigt inslag<br>i EU:s samarbete är att studera medlemsländer-<br>nas framgångar och misstag. Informations- och<br>erfarenhetsutbyte mellan länderna innebär för-<br>bättrade möjligheter att minska arbetslösheten.<br>Regeringen kommer att verka för att samarbetet</p>
<p>på sysselsättningsområdet följs upp och stärks,<br>bl.a. på grundval av slutsatserna från det extra<br>toppmötet om sysselsättning som avhölls i<br>Lissabon i mars.</p>
<p>4 Regeringens förslag i 2000 års<br>ekonomiska vårproposition</p>
<p>Det starka förtroendet för den ekonomiska<br>politiken med låga och stabila priser och över-<br>skott i de offentliga finanserna skapar förut-<br>sättningar för en utveckling med hög tillväxt,<br>stigande sysselsättning och sjunkande arbets-<br>löshet. I 2000 års ekonomiska vårproposition<br>föreslår regeringen ett antal åtgärder som skall<br>bidra till att denna utveckling befästs och blir ut-<br>hållig.</p>
<h2>4.1 En offensiv för tillväxt och rättvisa</h2>
<p>Åtgärder för att sänka arbetslösheten</p>
<p>Målet om fyra procents öppen arbetslöshet skall<br>nås under året. Regeringen föreslår därför en rad<br>åtgärder som primärt syftar till att ytterligare<br>pressa tillbaka arbetslösheten och öka sysselsätt-<br>ningen.</p>
<p>För det första skall de arbetsmarknadspolitis-<br>ka åtgärderna i än högre grad under 2000 inriktas<br>på åtgärder som ökar förutsättningarna för lång-<br>tidsarbetslösa och långtidsinskrivna att komma<br>tillbaka i reguljär sysselsättning.</p>
<p>För det andra byggs det s.k. förstärkta anställ-<br>ningsstödet ut. Det förstärkta anställningsstödet<br>för arbetsgivare som anställer personer som varit<br>inskrivna vid arbetsförmedlingen i mer än två år,<br>har varit framgångsrikt. I vårpropositionen 2000<br>föreslår därför regeringen en ökning av stödet till<br>arbetsgivare som anställer en person som varit<br>arbetslös i minst fyra år. Vidare har regeringen<br>nyligen föreslagit (prop. 1999/2000:98) att ett<br>förstärkt särskilt anställningsstöd införs för<br>arbetsgivare som anställer personer som är 57 år<br>eller äldre och varit arbetslösa i minst två år.</p>
<p>För det tredje införs en aktivitetsgaranti i hela<br>riket för personer som varit arbetslösa under<br>mycket lång tid. Redan den 10 februari i år be-<br>slutade regeringen att starta ett pilotprojekt med<br>aktivitetsgaranti vid fyrtio arbetsförmedlingar i<br>riket. Aktivitets garantin byggs nu ut för att om-</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>fatta hela riket (prop. 1999/2000:98). Basen i<br>aktivitetsgarantin är organiserade jobbsökarakti-<br>viteter på heltid.</p>
<p>För det fjärde tydliggörs kraven på aktivitet i<br>arbetslöshetsförsäkringen.</p>
<p>Åtgärder för att öka sysselsättningen</p>
<p>En ökad sysselsättning och ett högt arbetskrafts-<br>utbud är viktigt för den långsiktiga välfärds-<br>politiken. Regeringen arbetar aktivt för att<br>andelen reguljärt sysselsatta mellan 20 och 64 år<br>skall stiga till 80 procent 2004.</p>
<p>Arbetslöshetsförsäkringen reformeras i syfte<br>att stärka dess roll som omställningsförsäkring.<br>En mer strukturerad sökprocess skapas med<br>hjälp av utvecklade individuella handlingsplaner<br>och kravet på att den arbetssökande ska vara<br>aktiv förtydligas. Rundgången mellan öppen<br>arbetslöshet och arbetsmarknadspolitiska åtgär-<br>der bryts. Förändringar sker av de krav som ställs<br>för att deltidsarbetslösa skall få ersättning. Vidare<br>stärks arbetsförmedlingens kontrollfunktion<br>och Arbetsmarknadsstyrelsens tillsynsroll. Rege-<br>ringen avser att återkomma med förslag till riks-<br>dagen under 2000.</p>
<p>I syfte att ytterligare höja sysselsättningen<br>föreslår regeringen att ett stegvist införande av<br>allmän förskola och maxtaxa inom barnom-<br>sorgen påbörjas nästa år. Den 1 juli 2001 ges barn<br>till arbetssökande rätt till förskoleverksamhet.<br>Den 1 januari 2002 införs en maxtaxa och en<br>övre gräns för avgiften som andel av hushållens<br>inkomster. Rätt till barnomsorg för barn till för-<br>äldrar som är föräldralediga med yngre syskon<br>införs 1 januari 2002. En allmän förskola för<br>4- och 5-åringar införs från 1 januari 2003.</p>
<p>För att stimulera arbetskraftsdeltagandet högt<br>upp i åldrarna avser regeringen att föreslå lag-<br>stiftning som innebär att ingen tvingas att sluta<br>sin anställning före 67 års ålder.</p>
<p>Arbetsmarknadsverket ges i uppgift att öka<br>övergångarna från anställning med lönebidrag till<br>osubventionerad anställning. Syftet är att frigöra<br>utrymme för fler arbetshandikappade att få ett<br>fotfäste på arbetsmarknaden genom anställning<br>med lönebidrag. Anslaget för särskilda åtgärder<br>för arbetshandikappade förstärks också för att<br>deras ställning på arbetsmarknaden ska kunna<br>stärkas.</p>
<p>Arbetsmarknadens framtida behov behöver i<br>högre grad beaktas inom utbildningspolitiken. I<br>syfte att minska risken för flaskhalsar och brister<br>inom vissa yrkesgrupper ges Högskoleverket i<br>uppdrag att analysera hur högskolornas utbild-</p>
<p>ningsutbud i ökad utsträckning ska kunna svara<br>mot arbetsmarknadens behov. Särskild prioritet<br>skall ges åt att analysera de naturvetenskapliga<br>och tekniska utbildningarna. Dessutom skall<br>Statskontoret kartlägga och göra en genomgång<br>av befintliga studier om kvalitetsjämförelser<br>inom utbildningsväsendet och arbetsförmedling-<br>arnas verksamhetsområde.</p>
<p>Utvecklingen visar på ökad ohälsa. Detta är<br>allvarlig i både ett ekonomiskt och mänskligt<br>perspektiv. Okad ohälsa påverkar arbetskraftsut-<br>budet och sysselsättningen. En arbetsgrupp till-<br>sätts för att ta fram en handlingsplan för att<br>minska ohälsan. En översyn av bl.a. sjukpenning,<br>rehabiliteringspenning, arbetsskadeförsäkring,<br>tillsynen över arbetsmiljön och förtidspension<br>skall ske.</p>
<p>Arbetarskyddsverket ges ytterligare medel för<br>att kunna motarbeta ökningen av antalet lång-<br>tidssjuka.</p>
<p>Arbetslivsinstitutet ges i uppdrag att fortsätta<br>sprida erfarenheter från forskningsprojektet om<br>tillväxt och utveckling avseende lärande nätverk.<br>Särskilda insatser skall göras för orter som<br>berörs av försvarsnedläggningar.</p>
<p>Insatser föreslås i syfte att öka bostadsbyg-<br>gandet. Ett investeringsbidrag för byggande av<br>studentbostäder införs.</p>
<p>Insatser för att öka sysselsättningen bland<br>invandrare</p>
<p>En rad åtgärder föreslås för att skapa bättre<br>möjligheter för invandrare att etablera sig på<br>arbetsmarknaden.</p>
<p>De kompletterande utbildningarna av arbets-<br>lösa invandrare med utländsk utbildning inom<br>hälso- och sjukvård, läraryrken samt teknik och<br>naturvetenskap förstärks. Det är ett led i att bätt-<br>re ta till vara den arbetskraftsresurs som finns i<br>landet och avhjälpa de brister som finns inom<br>dessa utbildningskategorier. Skräddarsydd vård-<br>utbildning för arbetslösa invandrare med kun-<br>skaper i svenska men med ett annat modersmål,<br>ger tvåspråkig personal till primärvård och äldre-<br>omsorg.</p>
<p>Valideringen av utländsk yrkeskompetens<br>skall öka. Fyra pilotprojekt med valideringsverk-<br>samhet pågår och skall vara slutförda i december<br>2000. En försöksverksamhet med alternativ<br>platsförmedling införs. Etnisk och kulturell<br>mångfald inom offentlig förvaltning och privata<br>företag kommer att stimuleras, bl.a. för personer<br>med erfarenhet eller utbildning inom samhälls-<br>vetenskap, ADB, juridik eller ekonomi. För in-</p>
<p>17</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>vandrare som startar och driver småföretag skall<br>rådgivningen utvecklas. Vidare skall svensk-<br>undervisning och introduktion av nyanlända<br>förbättras.</p>
<p>Åtgärder på utbildningsområdet</p>
<p>En välutbildad befolkning är en grundförut-<br>sättning för att skapa tillväxt, välfärd och<br>utveckla demokratin i samhället. God utbildning<br>ökar också möjligheterna för individen att stärka<br>sin position på arbetsmarknaden. Det är därför<br>angeläget att alla ges goda möjligheter till utbild-<br>ning och kompetensutveckling i takt med ut-<br>vecklingen i samhället och på arbetsmarknaden.<br>Förutom de åtgärder för minskad arbetslöshet<br>och ökad sysselsättning som nämnts föreslås<br>följande åtgärder inom utbildningsområdet.</p>
<p>För 2003 avsätts medel för ca 46 000 platser i<br>kunskapslyftet och ca 12 000 platser i den kvalifi-<br>cerade yrkesutbildningen.</p>
<p>För att säkerställa tillgången på högutbildad<br>arbetskraft föreslår regeringen att ytterligare<br>500 miljoner kronor avsätts till nya högskole-<br>platser och studiemedel för 2003.</p>
<p>Forskning och utveckling lägger grunden för<br>att Sveriges utveckling ska vara långsiktigt kon-<br>kurrenskraftig. För 2003 föreslår regeringen en<br>fortsatt förstärkning av anslagen för forskning<br>med 500 miljoner kronor.</p>
<h2>4.2 Förbättrade villkor för företagande</h2>
<p>En ökad sysselsättning inom den privata sektorn<br>är av stor vikt för att öka tillväxten. En ökad<br>privat sysselsättning ökar också skatteintäkterna<br>och därmed förbättras förutsättningarna för att<br>utveckla välfärden. För att främja syssel-<br>sättningen inom den privata sektorn har ett fler-<br>tal åtgärder genomförts för att förbättra villko-<br>ren för företagande. Många av åtgärderna har va-<br>rit särskilt riktade mot små och medelstora<br>företag.</p>
<p>Exempel på åtgärder som genomförts de<br>senaste åren är sänkta arbetsgivaravgifter,<br>lättnader i ägarbeskattningen genom vissa för-<br>ändringar av utdelnings- och reavinstbeskatt-<br>ningen, möjligheter att kvitta underskott i ny-<br>startad näringsverksamhet mot inkomst av<br>tjänst, rätt till tjänstledighet för att starta eget fö-<br>retag, möjlighet att beräkna arbetslöshetsersätt-<br>ning på en bakomliggande inkomst från anställ-<br>ning i stället för företagsverksamhet och ett</p>
<p>treårigt program för småföretagsutveckling, för-<br>nyelse och tillväxt.</p>
<p>I december 1998 presenterade dessutom rege-<br>ringen ett antal åtgärder som syftar till att för-<br>enkla för småföretagen. Flera av dessa åtgärder<br>följer förslagen i Småföretagsdelegationens be-<br>tänkanden. En särskild regelförenklingsgrupp,<br>SimpLex, har inrättats inom Näringsdeparte-<br>mentet. En grupp bestående av entreprenörer<br>och företagare, Nybyggarna, har knutits till<br>Näringsdepartementet och möts regelbundet för<br>att diskutera aspekter kring företagandets villkor.<br>Vidare har en statssekreterargrupp inrättats med<br>särskilt ansvar för regelförenklingsarbetet.</p>
<p>Regeringen har också beslutat om en för-<br>ordning för myndigheterna som innebär att en<br>konsekvensanalys av nya reglers effekter för små<br>företags villkor skall göras innan förändringarna<br>genomförs (SFS 1998:1820). Motsvarande krav<br>ställs på samtliga utredningar i den nya Kom-<br>mittéförordningen (SFS 1998:1474). Patent- och<br>registreringsverket och Statskontoret har på<br>uppdrag av regeringen presenterat ett förslag för<br>förenklad uppgiftslämnande för företagen. För-<br>slaget syftar till att företagen skall behöva lämna<br>en och samma uppgift endast vid ett tillfälle, oav-<br>sett till vilken offentlig myndighet det sker till.<br>Vidare har regeringen givit NUTEK medel<br>att samordna och utveckla ett internetbaserat<br>informationssystem, en s.k. portal, med företags-<br>relevant myndighetsinformation för att under-<br>lätta företagens myndighetskontakter.</p>
<p>Regeringen har även givit Statskontoret i upp-<br>drag (Jul999/5808/F) att ta fram kriterier<br>för begreppet 24-timmarsmyndighet, för att<br>utveckla statliga myndigheters service gentemot<br>enskilda medborgare och företag.</p>
<p>Under den senaste tiden har möjligheterna till<br>avsättning till periodiseringsfonder förstärks<br>genom att avsättningstaket höjts från 20 procent<br>till 25 procent av inkomsten. För enskilda<br>näringsidkare och handelsbolag höjs taket från<br>25 till 30 procent. Dessutom har tiden inom<br>vilken återföring av periodiseringsfond skall ske<br>förlängts från fem till sex år. Förutsättningarna<br>för små och medelstora företag har också för-<br>bättrats genom att flertalet s.k. stoppregler har<br>slopats.<sup>13</sup> Regeringen har dessutom tillsatt en ut-<br>redning för att se över de s.k. fåmansbolagsreg-</p>
<p><sup>13</sup> Stoppreglema avser de särskilda regler som tar sikte på transaktioner<br>mellan fåmansägda företag och dess ägare.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>lema som reglerar beskattningen av utdelningar<br>och reavinster i mindre företag. Syftet är att för-<br>bättra incitamenten till risktagande och ent-<br>reprenörskap. Utredningen skall presentera sitt<br>betänkande senast den 31 oktober 2001.</p>
<p>Regeringen har vidare föreslagit generösare<br>och enklare avdragsregler för utgifter vid om-<br>byggnad av kommersiella lokaler i samband med<br>byte av hyresgäst. Syftet är att befrämja ett<br>effektivt utnyttjande av det kommersiella fastig-<br>hetsbeståndet. De nya reglerna om ett utvidgat<br>reparationsbegrepp skall enligt förslaget gälla<br>ändringsarbeten som påbörjats från och med den<br>1 januari 2000.</p>
<p>Skattereglerna för avdrag för ökade levnads-<br>kostnader i samband med resor i näringsverk-<br>samheter förenklas och förbättras för egen-<br>företagare. Nya regler föreslås gälla fr.o.m.<br>1 januari 2001.</p>
<p>Arbetet med att få till stånd fungerande<br>patentintrångsförsäkringar fortsätter inom rege-<br>ringskansliet. Inte minst gäller detta arbetet<br>inom EU, som syftar till att få till stånd en EU-<br>täckande försäkringsordning.</p>
<p>Under vintern har riksdagen även fattat beslut<br>om att tillåta redovisning av företagen i den ge-<br>mensamma valutan euro, samt regler som under<br>vissa förutsättningar tillåter återköp av egna<br>aktier.</p>
<p>Vad gäller särskild beskattning av utländska<br>nyckelpersoner har regeringen presenterat ett<br>förslag som skickats till EU-kommissionen för<br>granskning. Förslaget innebär att skatten sänks<br>under tre år för utländska medborgare som<br>arbetar i Sverige under en begränsad tid inom<br>bl.a. tekniskt avancerad och forskningsintensiv<br>verksamhet. Om kommissionen godkänner för-<br>slaget kan de nya bestämmelserna träda i kraft<br>fr.o.m. 1 januari 2001. Kupongskatten för ut-<br>delning på näringsbetingade aktier till stora ut-<br>ländska ägare (mer än 25 procent av aktie-<br>kapitalet) avskaffas fr.o.m. 1 januari 2001.</p>
<p>För att ytterligare förbättra villkoren för<br>extern kapitalförsörjning av onoterade bolag och<br>för att förenkla systemet har regeringen även<br>föreslagit att kapitalförluster på marknads-<br>noterade delägarrätter skall kunna kvittas mot<br>vinster på onoterade aktier (fr.o.m. den 1 januari<br>2000).</p>
<p>Vidare har regeringen nyligen lagt fram en<br>proposition som ser över organisationen av<br>näringspolitiken. Bland annat föreslås bildandet<br>av tre nya myndigheter. En ny nationell myndig-<br>het för företagsutveckling inrättas. För att för-</p>
<p>stärka kunskapsunderlaget för innovations-, nä-<br>rings- och regionalpolitiken inrättas vidare en ny<br>myndighet för analyser, omvärldsbevakning och<br>utvärdering. Dessutom vill regeringen etablera<br>en ny myndighet för forskning och utveckling<br>samt en ny organisation för forsknings-<br>finansiering. Sammantaget innebär förändringar-<br>na en tydligare och effektivare central myndig-<br>hetsstruktur som bl.a. underlättar för de regio-<br>nala aktörerna att vidareutveckla processen och<br>föra dialogen om de regionala tillväxtavtalen.</p>
<p>En framskjuten ställning och hög IT-nivå kan<br>bidra till att angelägna politiska mål uppnås.<br>Sverige är idag en av världens ledande IT-<br>nationer. En stor del av 1990-talets tillväxt<br>kommer från IT-investeringar. Branschen syssel-<br>sätter cirka 220 000 personer. I regeringens IT-<br>proposition, presenterad för riksdagen i mars<br>2000, anges konkreta mål och prioriteringar när<br>det gäller IT-politiken.</p>
<p>Regeringen föreslår att statens insatser priori-<br>teras till tre områden i syfte att skapa ett infor-<br>mationssamhälle för alla: IT-tillgänglighet, IT-<br>tillit och IT-kompetens. Statens insatser för IT-<br>infrastrukturen kommer att uppgå till cirka</p>
<p>8,3 miljarder kronor, och förutsätter att markna-<br>dens olika aktörer själva investerar minst lika<br>mycket. Det innebär att de sammanlagda<br>satsningarna på bredband kommer att hamna på<br>nivån runt 17 miljarder kronor under en fyraårs-<br>period. I detta ingår ett skatteavdrag för att sti-<br>mulera anslutning till bredbandsnät.</p>
<p>Statligt stöd ska också kunna utgå till regio-<br>nala nät och anslutning till bredbandsnät i gles-<br>bygd. Därutöver bygger Svenska kraftnät ut ett<br>stomnät på marknadsmässiga villkor.</p>
<p>Regeringen har för avsikt att i maj i år att lägga<br>fram en proposition med förslag till insatser för<br>att främja konkurrensen. Förslagen kommer bl.a.<br>att grundas på Konkurrensverkets rapport om<br>konkurrensförhållandena generellt och inom oli-<br>ka marknader.</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>5 Tillväxt, sysselsättning och</p>
<p>arbetslöshet fram till 2003</p>
<p>5.1 Den ekonomiska utvecklingen</p>
<p>Tillväxten i den svenska ekonomin har under de<br>senaste åren varit hög. Förutsättningarna för en<br>fortsatt god tillväxt i ekonomin är dessutom<br>gynnsamma. Ökningen av såväl hushållens kon-<br>sumtionsutgifter som investeringarna förväntas<br>vara fortsatt stark fram till och med 2001.</p>
<p>Den goda utvecklingen av sysselsättningen<br>och den disponibla inkomsten, tillsammans med<br>den mycket starka förmögenhetsökningen under<br>senare tid, förväntas leda till en stark konsum-<br>tionsökning i år och nästa år (4 procent 2000,<br>exklusive effekten av kyrkans överföring till hus-<br>hållssektorn, och 2,7 procent 2001). Sparkvoten<br>förblir därmed relativt låg. Under de närmast<br>följande åren är det rimligt att räkna med något<br>lägre och mer långsiktigt hållbara tillväxttal runt<br>2 procent per år för hushållens konsumtionsut-<br>gifter.</p>
<p>Den ökade investeringsaktiviteten som förut-<br>ses inom näringslivet, har sin grund i en stark<br>produktionsutveckling. Investeringsökningarna<br>inom tjänstesektorerna mattas dock något fram-<br>över. Det finns samtidigt indikatorer på att<br>bostadsbyggandet fortsätter att stiga från i<br>utgångsläget mycket låga nivåer.</p>
<p>detta i basindustrin som under den senaste tidens<br>konjunkturuppgång släpat efter något. De för-<br>bättrade utsikterna förväntas leda till en fortsatt<br>kraftig exporttillväxt, samtidigt som det bidrar<br>till den förväntade ökningen av investeringarna.</p>
<p>Sammantaget bedöms BNP-tillväxten under<br>innevarande år bli cirka 3,8 procent. Nästa år<br>förväntas tillväxten mattas av något och uppgå<br>till cirka 2,9 procent. Därefter väntas BNP växa i<br>takt med den underliggande tillväxten i ekono-<br>min som beräknas uppgå till cirka 2 procent per<br>år.</p>
<p>Den förväntade tillväxten i ekonomin leder<br>bl.a. till att skatteintäkterna ökar. Som andel av<br>BNP stabiliseras skattekvoten på en nivå strax<br>över 50 procent från och med nästa år.</p>
<p>Trots den goda ekonomiska tillväxten är det<br>svårt att skönja några tendenser till ökat infla-<br>tionstryck. I år beräknas KPI öka med endast</p>
<p>1,3 procent. Under nästa år förväntas dock<br>prisökningstakten tillta i takt med att den allt<br>starkare inhemska efterfrågan ger utrymme för<br>högre vinstmarginaler i konsumentledet. Där-<br>emot kommer fallande importpriser och en god<br>produktivitetstillväxt att hålla nere inflationen.<br>Det ökade inflationstrycket antas leda till en<br>fortsatt anpassning av penningpolitiken så att in-<br>flationen 2002 och 2003 hamnar i nivå med in-<br>flationsmålet på 2 procent.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>■ Tabell 5.1 Nyckeltal 1999 - 2003 1</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>2002</p></td><td>
<p>2003</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Antal sysselsatta</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sysselsättningsgrad, nivå</p></td><td>
<p>75,9</p></td><td>
<p>76,7</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td><td>
<p>77,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>öppen arbetslöshet, nivå</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>3,9</p></td><td>
<p>4,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arbetsmarknadspolitiska</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>program, nivå</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>3,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kontantlön per timme</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>3,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KPI, årsgenomsnitt</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Offentligt finansiellt sparande</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>BNP</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>2,0</p></td></tr>
</table>
<p>Anm.: Sysselsättningsgraden mäts här som andelen reguljärt sysselsatta av<br>befolkningen i åldrarna 20-64 år. Den öppna arbetslösheten och personer i<br>program redovisas i procent av arbetskraften. Offentligt finansiellt sparande är<br>uttryckt som andel av BNP före beräkningsteknisk överföring. Ärlig procentuell<br>förändring redovisas för antal sysselsatta, löner, KPI och BNP.</p>
<p>Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet</p>
<p>Utsikterna för svensk exportindustri har förbätt-<br>rats under det senaste halvåret. Huvudorsaken är<br>den starkare efterfrågan i EU-området och en<br>fortsatt stark utveckling i Förenta staterna. Un-<br>der hösten har orderingången ökat och tillför-<br>sikten bland företagen stärkts. Särskilt tydligt är</p>
<h2>5.2 Arbetsmarknaden</h2>
<p>Sysselsättningen har ökat snabbt de två senaste<br>åren och den öppna arbetslösheten har fallit.<br>Mellan 1997 och 1999 ökade sysselsättningen<br>med cirka 150 000 personer, vilket är den största<br>uppgång som har noteras sedan 1974—76. Hu-<br>vuddelen av sysselsättningsökningen har kommit<br>till stånd inom den privata tjänstesektorn. Bland<br>enskilda näringar noterades den största upp-<br>gången bland datakonsulter och annan företags-<br>service.</p>
<p>Även arbetskraftsutbudet steg förra året. I<br>början av året ökade det dock inte lika mycket<br>som sysselsättningen, vilket innebar att den<br>öppna arbetslösheten, rensad för säsongsnormala<br>variationer, föll. Däremot ökade arbetskrafts-<br>utbudet kraftigt under andra halvåret, eftersom<br>antalet deltagare i konjunkturberoende arbets-<br>marknadspolitiska program minskade. Det fick<br>till följd att den säsongrensade öppna arbetslös-<br>heten vid slutet av året återigen steg, till ungefär</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 2</p>
<p>samma nivå som i början av året. Mätt som års-<br>genomsnitt föll dock arbetslösheten med<br>0,9 procentenheter mellan 1998 och 1999 ner till<br>en nivå på 5,6 procent av arbetskraften.</p>
<p>Under den närmast kommande tiden för-<br>väntas utvecklingen på arbetsmarknaden bli fort-<br>satt gynnsam. I år förutses sysselsättningen öka<br>med 68 000 personer, vilket motsvarar en ökning<br>med 1,7 procent, varefter ökningstakten för-<br>väntas avta något till 38 000 personer eller<br>0,9 procent nästa år. Det är fortfarande tjänste-<br>sektorn som står för den största sysselsättnings-<br>uppgången. Den reguljära sysselsättningsgraden<br>för personer mellan 20 och 64 år, som enligt<br>regeringens sysselsättningsmål skall uppgå till<br>80 procent 2004, stiger till 77,3 procent 2001.</p>
<p>Även ökningen av arbetskraftsutbudet för-<br>väntas fortsätta. Genom att antalet platser vid<br>högskolor och universitet planeras att utvidgas<br>dämpas dock utbudsökningen något. Sammanta-<br>get innebär utvecklingen av sysselsättningen och<br>arbetskraftsutbudet att den öppna arbetslösheten<br>bedöms falla till 3,9 procent 2001.</p>
<p>För 2002 och 2003 görs ingen bedömning av<br>konjunkturutvecklingen. I stället baseras<br>sysselsättningskalkylerna på en uppskattning av<br>den underliggande tillväxttrenden i ekonomin,<br>som förväntas generera en långsiktig produk-<br>tionsökningstakt i ekonomin på cirka 2 procent<br>per år. Sysselsättningen beräknas därmed stiga i<br>ungefär samma takt som befolkningen i arbetsför<br>ålder, 16-64 år. Det innebär att den kalkylerade<br>öppna arbetslösheten och den reguljära syssel-<br>sättningsgraden ligger kvar på i princip samma<br>nivå som i slutet av 2001.</p>
<p>Det finns en rad osäkerheter beträffande<br>utvecklingen på arbetsmarknaden framöver. År<br>2003 beräknas det fortfarande vara en för-<br>hållandevis stor andel av 16-64-åringama som<br>inte förvärvsarbetar. Det är dock mycket svårt<br>att bedöma hur stor arbetskraftspotentialen är.<br>Det är möjligt att arbetsmarknaden och löne-<br>bildningen fungerar bättre än vad som antagits i<br>kalkylen. Då skulle BNP-tillväxten kunna bli<br>starkare de närmaste åren och sysselsättningsni-<br>vån 2003 bli högre än beräknat utan att det upp-<br>står inflationsdrivande löneökningar.</p>
<p>Det finns emellertid även faktorer som talar<br>för att BNP-tillväxten och sysselsättningen kan<br>komma att utvecklas svagare än väntat. I vissa<br>delar av landet är sysselsättningsgraden fort-<br>farande betydligt lägre och den öppna arbetslös-<br>heten betydligt högre än i övriga riket. Dessutom<br>är arbetslösheten högre bland lågutbildade och</p>
<p>bland personer med invandrarbakgrund. Det<br>finns därför risk för att det uppstår matchnings-<br>problem på arbetsmarknaden eller rena brist-<br>situationer när efterfrågan fortsätter att stiga.<br>Löneökningarna skulle då kunna bli betydligt<br>högre än beräknat, vilket skulle få negativa<br>effekter på sysselsättning och tillväxt.</p>
<p>Osäkerheten om omfattningen på de lediga<br>resurserna i ekonomin efter 2001 är stor. Därför<br>redovisas två alternativa kalkyler i den ekono-<br>miska vårpropositionen. I den ena fungerar<br>arbetsmarknaden väl och produktion och syssel-<br>sättning kan växa snabbare samtidigt som löner<br>och priser utvecklas på ett hållbart sätt. I denna<br>kalkyl ökar BNP 2002 och 2003 med 2,6 respek-<br>tive 2,4 procent, vilket innebär att den öppna ar-<br>betslösheten som årsgenomsnitt kan minska till</p>
<p>3,7 procent 2003. Den reguljära sysselsättnings-<br>graden för personer mellan 20 och 64 år stiger till</p>
<p>79,3 procent 2003.</p>
<p>I den andra alternativa kalkylen antas arbets-<br>marknad och lönebildning fungera sämre. BNP<br>ökar 2002 och 2003 med 1,6 respektive</p>
<p>1,2 procent, vilket leder till en öppen arbets-<br>löshet på 4,8 procent 2003 och en reguljär syssel-<br>sättningsgrad på 76,1 procent.</p>
<p>21</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Fördelningspolitisk<br>redogörelse</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Bilaga 3</p>
<p>Fördelningspolitisk redogörelse</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>Sammanfattning................................................................................................................5</p>
<p>1 Bakgrund.................................................................................................................7</p>
<p>2 Fördelningen av ekonomiska resurser..................................................................7</p>
<p>2.1 Lönespridning..........................................................................................8</p>
<p>2.2 Inkomstspridningen................................................................................8</p>
<p>2.3 Ekonomiskt utsatta...............................................................................10</p>
<p>2.4 Barnfamiljernas situation......................................................................11</p>
<p>2.5 Den regionala inkomstspridningen......................................................11</p>
<p>2.6 Inkomströrligheten...............................................................................12</p>
<p>2.7 Förmögenhetsfördelningen..................................................................13</p>
<p>3 Sveriges inkomstfördelning i internationellt perspektiv....................................13</p>
<p>3.1 Jämn inkomstfördelning i Sverige........................................................13</p>
<p>3.2 Låg andel ekonomiskt svaga.................................................................14</p>
<p>3.3 Barnens situation...................................................................................15</p>
<p>4 Skatternas och transfereringarnas utjämningseffekter.......................................15</p>
<p>4.1 Statistisk uppdelning av inkomstspridningen.....................................16</p>
<p>4.2 Simulering av regeländringar................................................................16</p>
<p>5 Marginaleffekter vid ökat arbete.........................................................................19</p>
<p>5.1 Marginaleffekter för typfall..................................................................19</p>
<p>5.2 Statistiska beräkningar av marginaleffekter.........................................22</p>
<p>6 Ekonomisk marginalisering.................................................................................24</p>
<p>7 Utvecklingsarbete med fördelningsstatistiken...................................................26</p>
<p>Underbilaga 3.1 Definitioner och beräkningsmetoder......................................28</p>
<p>Bilagetabell..................................................................................31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Inkomstfördelning, marginaleffekter och<br>marginalisering under 1990-talet</p>
<p>Sammanfattning</p>
<p>Trots ekonomisk kris, arbetslöshet och sane-<br>ringsprogram tyder mycket på att Sverige har<br>lyckats bevara en relativt jämn fördelning av in-<br>komsterna och en låg andel ekonomiskt svaga. I<br>redogörelsen analyseras fördelningen av ekono-<br>miska resurser under 1990-talet med hjälp av ett<br>flertal indikatorer.</p>
<p>En ökad spridning av faktorinkomster har<br>motverkats av en ökad utjämning genom skatter<br>och bidrag. Det har medfört höjda marginalef-<br>fekter. För stora grupper lönar det sig dåligt att<br>arbeta mer eller gå från arbetslöshet till jobb.<br>Nya kalkyler redovisas av skatte- och bidrags-<br>systemens marginaleffekter.</p>
<p>1990-talet har medfört en växande klyfta vad<br>gäller människors inkomstmöjligheter och del-<br>aktighet. Allt fler människor har blivit ekono-<br>miskt marginaliserade. Var tionde person av alla i<br>förvärvsaktiv ålder är till mer än hälften beroende<br>av sociala transfereringar för sin försörjning och<br>har en svag förankring på arbetsmarknaden. I re-<br>dogörelsen redovisas beräkningar av marginalise-<br>ringen.</p>
<p>Fördelningen av ekonomiska resurser</p>
<p>De fördelningspolitiska nyckeltalen visar att det<br>finns både negativa och positiva tendenser under<br>1990-talet (tabell 1). Det gäller både från ett<br>historiskt, ett regionalt och ett internationellt<br>perspektiv. Överlag kännetecknas 1990-talet av<br>en ganska stabil utveckling.</p>
<p>Lönespridningen har varit ganska oförändrad,<br>men en viss ökning kan iakttas under senare år.<br>Kvoten mellan den tiondel med högst löner och<br>den med lägst löner har ökat från 1,7 år 1992 till</p>
<p>1,9 år 1998. Det beror främst på att anställda med<br>de högsta lönerna har dragit ifrån. Kvinnors lö-<br>ner i relation till mäns, en indikator på hur jäm-<br>ställda lönerna är, har inte förändrats nämnvärt.</p>
<p>Skatte- och bidragssystemens utjämnande effekt<br>har ökat något. För att mäta utjämningseffekten<br>används både en statistisk uppdelning av sprid-<br>ningsmått och en simulering av regeleffekter för<br>en konstant modellbefolkning. Med 1991 års<br>skatte- och bidragsregler minskar inkomstsprid-<br>ningen enligt Gini-koefficienten 0,278 enheter<br>när man går från fördelningen av faktorinkoms-</p>
<p>ter till disponibla inkomster. Med 2000 års regler<br>sjunker Gini-koefficienten med 0,285 enheter,<br>dvs. med ytterligare 0,007 enheter. Den ökade<br>utjämningseffekten beror främst på att skattean-<br>delen ökat från 29 procent 1991 till 33 procent<br>1996, varefter andelen minskat något till 2000.<br>Socialförsäkringarnas fördelning har förändrats<br>marginellt.</p>
<p>Spridningen i disponibla årsinkomster har varit<br>ganska stabil under 1990-talet, möjligen finns en<br>viss tendens till ökad spridning under senare år.<br>Utvecklingen kan bedömas olika beroende på<br>vilka mätmetoder som används. Den officiella<br>statistiken visar en tydlig tendens till ökad sprid-<br>ning i disponibla inkomster justerade för för-<br>sörjningsbörda. Gini-koefficienten ökade från<br>0,261 till 0,290 mellan 1991 och 1997, vilket mot-<br>svarar drygt 11 procent. Korrigeras beräkningar-<br>na med i ekonomisk mening mer rimliga me-<br>toder för att avgränsa hushåll, justera för försörj-<br>ningsbörda och mäta inkomster ligger föränd-<br>ringen nära marginalen för den statistiska osä-<br>kerheten. Ökningen blir endast 0,008 enheter,<br>dvs. knappt 4 procent. Skillnaden mot den offi-<br>ciella statistiken förklaras främst av att det nu är<br>möjligt att analysera fördelningen bland ”bos-<br>tadshushåll” samt metoden att justera för för-<br>sörjningsbörda. Enligt en framskrivning av in-<br>komstfördelningen bedöms spridningen vara<br>ganska oförändrad även 1998-1999.</p>
<p>Andelen personer med en svag ekonomi har<br>minskat under 1990-talet. Andelen personer med<br>en justerad disponibel inkomst som understiger<br>halva medianinkomsten sjönk från 5 procent<br>1991 till under 4 procent 1997. Utvecklingen be-<br>döms stabil 1998-1999. Andelen har beräknats<br>med de korrigerade hushålls- och inkomstbe-<br>greppen. Används i stället den nya social-<br>bidragsnormen som en absolut gräns och exklu-<br>deras studerande har andelen ökat något.</p>
<p>Barnfamiljernas ekonomiska standard förefaller<br>ha förbättrats något relativt andra grupper under<br>senare år. Barnfamiljernas genomsnittliga eko-<br>nomiska standard jämfört med hela befolkningen<br>sjönk från 99 procent 1991 till 91 procent 1996.<br>Den ogynnsamma inkomstutvecklingen torde<br>till stor del bero på arbetslösheten. En viss relativ<br>förbättring inträffande 1997. Framskrivningen<br>pekar på att förbättringen fortsätter och att<br>barnfamiljernas relativa standard ligger runt 93<br>procent redan 1999. Höjningen av barnbidragen<br>och skattesänkningen 2000 kan förväntas medfö-<br>ra att trenden fortsätter. Regeländringarna mel-<br>lan 1991 och 2000 har inte systematiskt miss-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>gynnat barnfamiljer. Andelen barn som lever i<br>familjer med svag ekonomi har trots detta ökat,<br>vilket torde sammanhänga med den svaga in-<br>komstutvecklingen för ensamföräldrar.</p>
<p>Den regionala inkomstspridningen har inte ökat.<br>Kvoten mellan de genomsnittliga disponibla in-<br>komsterna i de mest välbeställda regionerna och<br>inkomsterna i de ekonomiskt svaga regionerna<br>var 1,18 år 1991 och 1,19 år 1998.</p>
<p>Inkomströrligheten har varit i stort sett oför-<br>ändrad. Rörligheten mäts här genom att man<br>undersöker hur individernas disponibla inkoms-<br>ter förändras under en treårsperiod. Ca 33 pro-<br>cent av de personer som 1990 tillhörde lågin-<br>komstgruppen hade tre år senare en högre<br>inkomst. Det finns inget som tyder på någon<br>ökning av andelen personer som varaktigt fastnar<br>i en situation med svag ekonomi.</p>
<p>Förmögenhetsfördelningen är fortfarande myck-<br>et skev. Den rikaste 1 procent hushåll äger ca 20<br>procent av nettoförmögenheten till marknads-<br>värde. De preliminära resultaten från SCB:s un-<br>dersökning ger inga tydliga indikationer på en<br>kraftigt ökad spridning i fördelningen av förmö-<br>genheter.</p>
<p>Internationella jämförelser visar att Sverige har<br>kunnat bevara en av de jämnaste inkomstfördel-<br>ningarna bland OECD-ländema även under<br>1990-talet. Sverige har också tillsammans med de<br>nordiska länderna en jämförelsevis låg andel per-<br>soner med en svag ekonomi. Barnen i Sverige<br>hamnar på tredje plats efter barnen i Belgien och</p>
<p>Finland när det gäller relativ standard i procent<br>av genomsnittet för hela befolkningen.</p>
<p>Under den ekonomiska återhämtningen under<br>senare år finns det vissa tendenser till en ökad<br>lönespridning och något ökade regionala in-<br>komstskillnader. Det kan dock vara en tillfällig<br>företeelse som beror på att det tar tid för tillväx-<br>ten att sprida sig i olika branscher och till fler re-<br>gioner i landet. Återhämtningen har också<br>många direkt gynnsamma fördelningseffekter,<br>exempelvis för barnfamiljernas standard.</p>
<p>Marginaleffekterna</p>
<p>Marginaleffekten anger hur stor del av en ökad<br>inkomst som faller bort i form av inkomstskatt,<br>inkomstprövade bidrag och avgifter. De synliga<br>marginaleffekterna analyseras både med typfall<br>och statistiska simuleringar. Kalkylerna visar vad<br>som händer för den som ökar sitt arbete med<br>hänsyn till minskat arbetsmarknadsstöd, högre<br>barnomsorgsavgift vid längre arbetstid etc.</p>
<p>Det lönar sig ofta dåligt att arbeta mer. Typ-<br>exemplen visar att det särskilt gäller den som har<br>en låg inkomst och fler barn i förskola. För en-<br>samföräldrar, samboende med låga inkomster,<br>underhållsskyldiga, förtidspensionärer m.fl. gör<br>marginaleffekterna att man bara får behålla 20-30<br>procent av en inkomstökning.</p>
<p>Tabell 1 Fördelningspolitiska nyckeltal 1991-1999</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lönespridning (D9/D5)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>1,46</p></td><td>
<p>1,52</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Jämställdhet lön (D5k/D5m)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,88</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Utjämning (%)</p></td><td>
<p>94</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>98</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>99"</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomstspridning (Gini)</p></td><td>
<p>0,228</p></td><td></td><td>
<p>0,215</p></td><td>
<p>0,215</p></td><td>
<p>0,219</p></td><td>
<p>0,223</p></td><td>
<p>0,237</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Regional spridning</p></td><td>
<p>1,18</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>1,16</p></td><td>
<p>1,17</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Förmögenhetskoncentration (1%)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>19.5</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel ekonomiskt fattiga</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>4,6</p></td><td>
<p>4,2</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Barn (0-17 år)</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>3,3</p></td><td>
<p>3,7</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Barnfamiljers relativa standard (%)</p></td><td>
<p>99,2</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>96,3</p></td><td>
<p>95,0</p></td><td>
<p>94,0</p></td><td>
<p>91,4</p></td><td>
<p>92,6</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Inkomströrlighet (M)*</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>0,048</p></td><td>
<p>0,043</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,045</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginaleffekt (%)</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>49,0"</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Marginaliserade (%)*</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,7</p></td><td>
<p>9,6</p></td><td>
<p>9,7</p></td><td>
<p>10,2</p></td><td>
<p>9,9</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td colspan="10">
<p>* Årtals angivelsen avser för dessa serier det sista året i en 3-årsperiod, med 97 avses t.ex. 1995, 1996 och 1997.</p></td></tr>
</table>
<p>Avser år 2000.</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Det ekonomiska utbytet av att gå från arbetslöshet<br>till arbete eller att öka sin arbetstid har minskat.<br>Den genomsnittliga marginaleffekten för perso-<br>ner i åldern 20-64 år har ökat från 44,7 procent<br>1991 till 49,0 procent 2000. Ungefär 750 000 per-<br>soner har en marginaleffekt vid ökat arbete på 70<br>procent eller mer år 2000. Det motsvarar 15 pro-<br>cent av alla i förvärvsaktiv ålder.</p>
<p>Marginaliseringen</p>
<p>Marginalisering syftar på människors bristande<br>delaktighet och inkomstmöjligheter. Som i eko-<br>nomisk mening marginaliserade räknas personer<br>som under tre år i rad har haft en disponibel in-<br>komst som till mer än hälften utgörs av ar-<br>betsmarknadsstöd, sjukpenning, förtidspension<br>(inkl, sjukbidrag), socialbidrag och/eller bo-<br>stadsbidrag.</p>
<p>Andelen ekonomiskt marginaliserade har näs-<br>tan fördubblats på 10 år. Ungefär var tionde per-<br>son av alla i förvärvsaktiv ålder hade marginalise-<br>rats 1996-1998 jämfört med 5,7 procent i mitten<br>av 1980-talet. Trots den ekonomiska återhämt-<br>ningen finns det inga tydliga tendenser till en<br>minskning under senare år.</p>
<p>Det är invandrare, äldre samt lågutbildade som<br>har störst risk att marginaliseras. Gifta och perso-<br>ner med barn har lägre risker. Under 1990-talet<br>har invandrarnas situation försämrats medan de<br>äldres situation har förbättrats.</p>
<p>En hög marginalisering kan väntas medföra en<br>ökad spridning av inkomster på både kort och<br>längre sikt.</p>
<p>Fördelningsstatistiken</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen vid<br>lämpligt tillfälle t.ex. i en kommande budgetpro-<br>position bör redovisa hur arbetet fortskrider med<br>att utveckla och bredda fördelningsstatistiken<br>(Prop. 1998/99:1, 1998/99:FiU2, protokoll 35,<br>36). I denna redogörelse redovisas pågående ut-<br>vecklingsarbete och olika problem i fördelnings-<br>analyserna. Det bör övervägas hur en longitudi-<br>nell och integrerad hushållsstatistik om inkoms-<br>ter, sparande, konsumtion och förmögenhet kan<br>utvecklas.</p>
<p>1 Bakgrund</p>
<p>Den ekonomiska och sociala utvecklingen under<br>1990-talet var dramatisk. Medborgarna fick<br>uppleva överhettning, en ekonomi i kris med ar-<br>betslöshet och sänkta reallöner och sedan en ex-<br>ceptionell ekonomisk återhämtning med stark<br>tillväxt, låg inflation och ökad sysselsättning.<br>Skatter, socialförsäkringar och de offentliga väl-<br>färdstjänsterna har genomgått stora förändringar.<br>Skattereformen 1990-1991 åtföljdes av skatte-<br>höjningar i saneringsprogrammet, men under se-<br>nare år har nya reformer och sänkta skatter ge-<br>nomförts. Saneringen av de offentliga finanserna<br>medförde nedskärningar och skärpta regler i<br>välfärdssystem, men åtskilligt har redan åter-<br>ställts. En internationaliserad marknad skapar<br>ökad konkurrens och en större rörlighet i eko-<br>nomin.</p>
<p>Det finns därför ett stort intresse för att ut-<br>värdera välfärdens utveckling under 1990-talet. I<br>det så kallade Välfärdsbokslutets delrapport be-<br>skrivs förändringar i socialpolitiken, utveckling-<br>en av levnadsförhållanden och ojämlikhet.<sup>1</sup></p>
<p>I denna fördelningspolitiska redogörelse redo-<br>visas förutom spridningen i disponibla inkomster<br>även lönespridningen, preliminära resultat om<br>förmögenhetsfördelningen, den regionala in-<br>komstspridningen, inkomströrligheten, utjäm-<br>ning och marginaleffekter av skatte- och bidrags-<br>systemen samt tendenserna till marginalisering.</p>
<p>Analyserna har utarbetats av fördelningspoli-<br>tiska enheten på Finansdepartementets ekono-<br>miska avdelning med tekniskt stöd från SCB:s<br>program för inkomst- och förmögenhetsstatis-<br>tik.</p>
<p>2 Fördelningen av ekonomiska<br>resurser</p>
<p>Fördelningen av ekonomiska resurser tilldrar sig<br>allt större intresse. Stora förändringar i syssel-<br>sättning, sparande och kapitalinkomster samt<br>reformer i skatte- och bidragssystem bedöms ha<br>medfört ökade inkomstklyftor i många länder. I<br>detta avsnitt redovisas en analys av utvecklingen i</p>
<p><sup>1</sup> Välfärd vid vägskäl, SOU 2000:3</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Sverige 1991-1997 och en bedömning fram till<br>1999.</p>
<h2>2.1 Lönespridning</h2>
<p>Trots de genomgripande förändringarna i den<br>svenska ekonomin har lönespridningen varit för-<br>hållandevis stabil under 1990-talet (diagram 2.1).<br>Spridningen mäts med så kallade decilkvoter (se<br>underbilaga 3.1). Den tiondel anställda med lägst<br>löner har haft ganska oförändrade inkomster<br>jämfört med genomsnittslönen (medianen). Den<br>tiondel med högst löner drar dock ifrån något,<br>särskilt under senare år.</p>
<p>Sedan 1992 kan fördelningen av löner följas<br>för huvuddelen av alla anställda genom den för-<br>bättrade lönestatistiken hos SCB. Även om lö-<br>nestatistiken är mer heltäckande finns det fortfa-<br>rande undertäckning bl.a. för mindre företag<br>inom den privata sektorn. Under 1990-talet har<br>underlaget förbättrats exempelvis vad gäller löner<br>för personer i ledande ställning. Det kan förstär-<br>ka tendensen till en ökad lönenivå för dem med<br>högst löner. Många ersättningsformer - perso-<br>nalkonvertibler, optioner osv. - räknas emellertid<br>inte som lön och ingår således inte i den upp-<br>mätta lönenivån.</p>
<p>Diagram 2.2 Kvinnors löner i andel av männens<br>1992-1998</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-61.png" style="width:171pt;height:115pt;"/>
<p>Källa:LINDA, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 2.1 Lönespridningen 1992-1998. Decilkvoter</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-62.png" style="width:172pt;height:117pt;"/>
<p>Källa:LINDA,SCB,Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Kvinnors lön som andel av männens har varit i<br>stort sett oförändrad under 1990-talet (diagram<br>2.2). Det finns dock även här en tendens att<br>välavlönade män drar ifrån.</p>
<h2>2.2 Inkomstspridningen</h2>
<p>Inkomstfördelningen följs i första hand<br>genom SCB:s inkomstfördelningsundersök-<br>ningar (HINK) som bygger på kontrolluppgifter<br>till taxeringen, myndigheters register och tele-<br>fonintervjuer. De redovisas därför med två års<br>fördröjning. För att kunna bedöma utvecklingen<br>under de senaste åren görs en framskrivning från<br>1997 till 1998 och 1999 (se underbilaga 3.1). Re-<br>sultaten för dessa år visar således inte den faktis-<br>ka inkomstfördelningen utan en bedömning av<br>det troliga utfallet.</p>
<p>Vilka metoder som valts</p>
<p>Det finns olika beskrivningar av inkomstfördel-<br>ningens utveckling under 1990-talet, vilket kan<br>verka förvirrande. Det beror på att fördelnings-<br>analyser inte är någon exakt vetenskap. Vilka<br>metoder och definitioner man väljer bestäms i<br>stor utsträckning av värderingar. Det gäller allt<br>från vilka mått som väljs till hur inkomsten be-<br>räknas. Det gäller även om det är hushåll eller in-<br>divider som skall analyseras och hur man skall<br>jämföra hushåll med olika storlek och samman-<br>sättning. Varken forskningen eller internationell<br>standard ger en entydig vägledning.</p>
<p>Analyserna i de fördelningspolitiska redogö-<br>relserna avviker från den officiella statistiken.<br>Syftet är att uppnå en i ekonomisk mening mer<br>rättvis beskrivning av fördelningen av inkoms-<br>terna i betydelsen vilka konsumtionsmöjligheter<br>olika personer har med hänsyn till försörjnings-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>situationen och vid en oförändrad nettoförmö-<br>genhet. Följande korrigeringar av SCB:s officiella<br>statistik har gjorts:</p>
<p>Det är individernas ekonomiska välfärd som<br>analyseras. Det innebär ett normativt ställnings-<br>tagande att samtliga personer, barn som vuxna,<br>ensamboende som samboende, skall ges lika stor<br>tyngd när vi bedömer fördelningen av ekono-<br>miska resurser. Den justerade disponibla in-<br>komsten påförs samtliga familjemedlemmar.<sup>2<br></sup>Den officiella statistiken visar fördelningen bland<br>hushåll. Det innebär exempelvis att man ger fem<br>gånger större vikt till vad som händer en ensam-<br>boende person än vad som vad händer personer-<br>na i en familj med två vuxna och tre barn.</p>
<p>Fördelningen beskrivs för "bostadshushåll". En<br>persons ekonomiska standard är givetvis beroen-<br>de även av inkomsterna hos andra i familjen eller<br>hushållet, givet att de har en gemensam ekonomi.<br>För att bäst mäta detta används SCB:s definition<br>av "bostadshushåll". SCB har på Finansdeparte-<br>mentets uppdrag rekonstruerat denna hus-<br>hållsindelning även för 1991. Ungdomar som bor<br>hemma kan därmed nu räknas till föräldrarnas<br>hushåll. Även andra vuxna än gifta/samboende<br>som lever tillsammans räknas till ett hushåll. I<br>den officiella statistiken räknas hemmaboende<br>ungdomar som egna hushåll, vilket innebär att<br>standarden hos dem och deras föräldrar inte be-<br>räknas på rimligt sätt.</p>
<p>De nya socialbidragsnormema inkl, boende-<br>kostnader används för att justera för olika hushålls<br>storlek. De nya normerna beaktar de ekonomiska<br>stordriftsfördelar som rimligen finns i större fa-<br>miljer. Till normen har lagts en schabloniserad<br>boendekostnad och antagna belopp för vård,<br>möbler m.m., därefter har normen med hjälp av<br>en statistisk analys givits en generell och enklare<br>matematisk form (underbilaga 3.1). Den offi-<br>ciella statistiken baseras på de äldre normerna<br>utan hänsyn till boendekostnader och stor-<br>driftsfördelar. De kan anses betydligt under-<br>skatta standarden i bl.a. barnfamiljer.</p>
<p>Inkomster av kapital utjämnas över tiden och<br>realberäknas. Eftersom inkomststatistiken base-<br>ras på taxeringen mäts inte inkomster på ett i<br>ekonomisk mening neutralt och symmetriskt<br>sätt. Värdeökningar i aktier och andra tillgångar</p>
<p>registreras som inkomst först när man realiserar<br>dem. Kapitalinkomsterna beräknas nominellt<br>även om de helt eller delvis har urholkats av in-<br>flationen. Dessa egenskaper i skattereglerna in-<br>nebär att inkomstfördelningen i den officiella<br>statistiken är svårbedömd. Realisationsvinsterna<br>och därmed inkomstspridningen varierar kraftigt<br>år från år. Olika schablonmetoder används för<br>att realjustera kapitalinkomsterna och utjämna<br>dem över tiden (se underbilaga 3.1).</p>
<p>Inkomstspridningen</p>
<p>Den officiella inkomststatistiken visar kraftiga<br>variationer i spridningen av den disponibla årsin-<br>komsten över tiden. Inkomstspridningen ökar de<br>år då hushållen väljer att realisera stora nominella<br>värdeökningar i aktier och andra tillgångar. En-<br>ligt den officiella statistiken ökade inkomst-<br>spridningen, mätt som Gini-koefficienten för<br>justerad disponibel inkomst, från 0,261 till 0,290<br>mellan 1991 och 1997. Ökningen med 0,029 en-<br>heter motsvarar drygt 11 procent.</p>
<p>Med korrigerade beräkningar minskar sprid-<br>ningen först för att sedan öka något under senare<br>år. Ökningen mellan 1991 och 1997 blir endast<br>ca 0,008 enheter, dvs. knappt 4 procent. Den<br>statistiska osäkerheten för förändringar i Gini-<br>koefficienten mellan två år uppskattas till ca<br>0,009-0,017 enheter. Det är främst övergången<br>till ”bostadshushåll” och metoden att justera för<br>försörjningsbörda som förklarar skillnaden mel-<br>lan den officiella statistiken och den korrigerade<br>beräkningen (se vidare underbilaga 3.1).</p>
<p>Diagram 2.3 Spridning i justerade disponibla årsinkomster.<br>Gini-koefficienten 1991-1999</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-63.png" style="width:170pt;height:114pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p><sup>2</sup> Fördelningen av hushållets inkomst på alla medlemmar, oavsett vem<br>som erhållit inkomsten eller vem som i praktiken disponerar den, förhind-<br>rar tyvärr meningsfulla analyser av fördelningen mellan kvinnor och män</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Framskrivningen av inkomstfördelningen från<br>1997 till 1998 och 1999 tyder på en fortsatt stabil<br>fördelning av den ekonomiska standarden.</p>
<h2>2.3 Ekonomiskt utsatta</h2>
<p>Det är ett centralt mål för fördelningspolitiken<br>att minska risken för fattigdom. Statistiken över<br>personer med en svag ekonomi är dock svårtol-<br>kad och skall bedömas med mycket stor försik-<br>tighet. Registrerade årsinkomster fångar inte<br>ekonomiska resurser i form av förmögenhet, arv,<br>tipsvinster o.dyl., överföringar inom familjen,<br>inkomster från svartarbete osv. Många männi-<br>skor med en god standard har tillfälligt valt låga<br>inkomster i samband med studier, föräldraledig-<br>het, resor etc. Det har tidigare visats att två tred-<br>jedelar av alla som räknas till dem med en svag<br>ekonomi hör till grupper vars inkomster är svåra<br>att mäta, som har förmögenhet eller grupper som<br>själva valt låga inkomster.<sup>3</sup> Det är därför inte<br>överraskande att det är relativt få av dem som re-<br>gistreras som fattiga i inkomststatistiken som tar<br>emot transfereringar vilka riktar sig till hushåll<br>med en svag ekonomi, t.ex. socialbidrag. Det kan<br>också finnas ett underutnyttjande som beror på<br>attityder och informationsbrister.</p>
<p>Personer med svag ekonomi</p>
<p>I den officiella statistiken används ett relativt<br>mått på svag ekonomi: andelen hushåll som har<br>en justerad disponibel inkomst som understiger<br>halva medianinkomsten. I följande analyser an-<br>vänds detta mått med de korrigerade beräk-<br>ningsmetoderna som redovisats ovan.</p>
<p>Enligt den officiella statistiken ökar andelen<br>hushåll med en svag ekonomi under 1990-talet.<br>Detta resultat har bekräftats i andra undersök-<br>ningar.</p>
<p>De korrigerade beräkningarna visar i stället en<br>successiv minskning av andelen personer med en<br>svag ekonomi. Framskrivningen till 1998 och<br>1999 tyder på en relativt stabil andel med en svag<br>ekonomi.</p>
<p>Skillnaden förklaras till stor del av att ungdomar<br>över 18 år som bor hemma hos sina föräldrar<br>betraktas som egna hushåll i den officiella statis-<br>tiken. Hemmaboende ungdomar har oftast låga<br>egna inkomster varför de hamnar under gränsen<br>för en svag ekonomi. De olika korrigeringarna<br>påverkar både nivå och trend (se vidare underbi-<br>laga 3.1).</p>
<p>Diagram 2.4 Andel personer med svag ekonomi<br>1991-1999.</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-64.png" style="width:171pt;height:117pt;"/>
<p>Källa:HINK,SCB,Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Om man i stället använder den nya socialbi-<br>dragsnormen som en ”absolut” gräns för svag<br>ekonomi och exkluderar studerande byts ned-<br>gången till en svag uppgång. Den starka ökning<br>som visas i andra undersökningar, bl.a. i Väl-<br>färdsbokslutets delrapport, kan således delvis be-<br>ro på att fler personer studerar allt längre. När<br>fler personer tillfälligt avstår inkomster en kort<br>period i livet, för att över livet få betydligt högre<br>inkomster, ökar således andelen med en svag<br>ekonomi.</p>
<p>Även andra känslighetsberäkningar har ge-<br>nomförts. Beräkningar av exempelvis Sen's fat-<br>tigdomsindex ger samma bild. Det är ett mått<br>som väger samman beräknat antal personer som<br>har inkomster under halva medianinkomsten<br>med deras relativa inkomstnivå och spridningen i<br>gruppen.</p>
<p><sup>3</sup> Fördelningspolitisk redogörelse, prop. 1996/97:1 Bilaga 4</p>
<p>10</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<h2>2.4 Barnfamiljernas situation</h2>
<p>I flera undersökningar under senare år har visats<br>att barnfamiljernas ekonomiska standard ut-<br>vecklats svagare under 1990-talet än standarden<br>för många andra grupper. År 1991 hade en ge-<br>nomsnittlig barnfamilj en ekonomisk standard<br>som motsvarade drygt 99 procent av genom-<br>snittet i hela befolkningen (diagram 2.5). Denna<br>nivå har minskat successivt och var som lägst<br>drygt 91 procent 1996.</p>
<p>De senaste årens ekonomiska återhämtning<br>med en ökad sysselsättning och reformer har<br>dock gynnat barnfamiljerna. En viss relativ för-<br>bättring inträffade redan 1997 och framskriv-<br>ningen till 1999 pekar på att förbättringen fort-<br>sätter. Höjningen av barnbidragen och skatte-<br>sänkningen kan förväntas medföra att trenden<br>fortsätter år 2000.</p>
<p>Analyser visar att barnfamiljernas mark-<br>nadsinkomster räknat i procent av genomsnittet<br>för hela befolkningen sjönk betydligt under<br>krisåren. Regelförändringarna i skatte- och bi-<br>dragssystemen förefaller inte nämnvärt ha miss-<br>gynnat barnfamiljerna och ensamföräldrarna har<br>skyddats jämfört med andra grupper (se avsnitt<br>4.2). Mycket tyder således på att försämringarna<br>för barnfamiljer hänger samman med den eko-<br>nomiska krisen och arbetslösheten.</p>
<p>För ensamstående föräldrar har utvecklingen<br>varit sämre än för gifta/samboende och trenden<br>vänder inte 1997 (se bilagetabell 3.1). Den svaga<br>utvecklingen kan delvis bero på fattigdomsfällor.<br>Många ensamföräldrar har höga marginaleffekter<br>bl.a. eftersom de ofta behöver socialbidrag. När<br>inkomsterna höjs som följd av minskad arbets-<br>löshet och höjda reallöner får ensamföräldrar be-<br>hålla betydligt mindre än andra grupper. Det kan<br>leda till att de släpar efter i standardutvecklingen.</p>
<p>Andelen barn som lever i familjer med en svag<br>ekonomi är internationellt sett mycket låg i Sve-<br>rige (se avsnitt 4). Andelen har dock ökat något<br>under 1990-talet från som lägst 3,2 procent 1991<br>till 4,3 procent 1996 (diagram 2.6). En viss<br>minskning inträffade 1997 men framskrivningen<br>till 1999 tyder åter på en viss ökning.</p>
<p>Diagram 2.5 Barnfamiljernas medelinkomst i förhållande<br>till samtliga hushåll</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-65.png" style="width:173pt;height:116pt;"/>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 2.6 Andel barn som lever i familjer med svag eko-<br>nomi _____________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-66.png" style="width:171pt;height:116pt;"/>
<p>Källa:HINK,SCB,Finansdepartementets beräkningar</p>
<h2>2.5 Den regionala inkomstspridningen</h2>
<p>I den fördelningspolitiska redogörelsen i 1999<br>års vårproposition undersöktes den regionala in-<br>komstspridningen.<sup>4</sup> Det visades att det är relativt<br>obetydliga skillnader i ekonomisk standard efter<br>boendekostnad och barnomsorgsavgift mellan<br>boende i storstäder jämfört med andra regioner<br>och glesbygdskommuner. Det fanns inga tydliga<br>tendenser till ökad spridning i ekonomisk stan-<br>dard mellan personer som bor i olika delar av<br>landet.</p>
<p>Den ekonomiska återhämtningen i slutet av<br>1990-talet förefaller åtminstone inledningsvis att<br>öka de regionala klyftorna i befolkningsutveck-</p>
<p><sup>4</sup> Fördelningspolitisk redogörelse, prop. 1998/99:100 Bilaga 3</p>
<p>11</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>ling, arbetslöshet och ekonomisk tillväxt. Frågan<br>är naturligtvis om detta också har medfört en<br>ökad spridning i ekonomisk välfärd.</p>
<p>Nya beräkningar fram till 1998 tyder på att<br>den regionala spridningen i ekonomisk standard<br>har varit ganska stabil under 1990-talet (diagram<br>2.7). Den ekonomiska standarden avser indivi-<br>dernas genomsnittliga disponibla inkomst i lan-<br>dets så kallade lokala arbetsmarknadsregioner<br>(LA-regioner).<sup>5</sup> Spridningen redovisas som<br>kvoten mellan den genomsnittliga ekonomiska<br>standarden för dem som bor i den åttonde ri-<br>kaste regionen jämfört med standarden för dem i<br>den åttonde fattigaste. Denna kvot sjönk något<br>under krisåren, dvs. den regionala fördelningen<br>blev något jämnare. Under de senaste årens eko-<br>nomiska återhämtning har spridningen ökat nå-<br>got. Totalt sett verkar dock skillnaderna i in-<br>komstnivåer mellan regioner ha varit konstanta<br>under 1990-talet. Känslighetsanalyser med andra<br>kvoter visar samma bild.</p>
<p>Diagram 2.7 Den regionala inkomstspridningen</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-67.png" style="width:167pt;height:105pt;"/>
<p>•B91 092 -693 -094 -095 096 097 098</p>
<p>Källa: LIN DA, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Anm: Den regionala decilkvoten definieras som den 8:e rikaste regionens me-<br>delinkomst dividerad med den 8:e fattigaste regionens medelinkomst.</p>
<h2>2.6 Inkomströrligheten</h2>
<p>Inkomströrligheten är ett viktigt mått på fördel-<br>ningspolitiken. Rörligheten visar t.ex. hur vanligt<br>det är att personer med låga inkomster ett visst år<br>har högre inkomster under ett senare år. Rörlig-<br>hetsmått visar därför om chanserna till goda<br>livsinkomster blir mer eller mindre ojämnt för-<br>delade över tiden. Framför allt ger dessa mått<br>bättre kunskaper om hur vanligt det är att män-<br>niskor varaktigt fastnar i en situation med svag<br>ekonomi. I den fördelningspolitiska redogörel-<br>sen i 1999 års budgetproposition visades att rör-<br>ligheten i justerade disponibla inkomster hade<br>minskat under 1990-talet jämfört med tidigare<br>decennier.<sup>6</sup> Huvudförklaringen bedömdes vara<br>att skattereformen medförde betydligt bättre<br>mätningar av kapitalinkomster, bl.a. genom bas-<br>breddningen av kapital och bättre kontrollupp-<br>gifter.</p>
<p>Den ökade arbetslösheten kan också minska<br>rörligheten. Det blir allt svårare för ungdomar<br>och andra grupper att få tillfälliga jobb. Många<br>fastnar under en lång tid på de inkomstnivåer<br>som garanteras i arbetslöshetsförsäkringen. Ju<br>fler som blir förtidspensionerade, långtidssjuk-<br>skrivna eller beroende av socialbidrag för längre<br>tider, desto mindre blir inkomströrligheten.</p>
<p>Frågan är om den ekonomiska återhämtning-<br>en har ökat inkomströrligheten. En ny beräkning<br>har genomförts för perioden 1991-1998 som vi-<br>sar hur individuella disponibla inkomster för per-<br>soner i åldern 20-64 år förändras över tre år (för<br>en metodredovisning, se underbilaga 3.1).</p>
<p>Ca 30 procent av de personer som 1990 till-<br>hörde låginkomstgruppen hade tre år senare en<br>högre inkomst, dvs. de hade flyttat till medelin-<br>komstgruppen (tabell 2.1). Ungefär tre procent<br>av låginkomsttagarna hade fått höga inkomster<br>medan således 67 procent var kvar i låginkomst-<br>gruppen 1992. Resultaten i denna så kallade<br>övergångsmatris visar att inkomströrligheten har<br>varit stabil under 1990-talet.</p>
<p>Alla kommuner indelas av NUTEK i 81 regioner efter pendlingsresor,</p>
<p>avstånd och arbetsmarknadens styrka. Se prop. 1998/99:100 Bilaga 3</p>
<p>6 Fördelningspolitisk redogörelse. Prop 1998/99:1, bilaga 5</p>
<p>12</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="8">
<p>1 Tabell 2.1 Inkomströrlighet. Andel personer som flyttat mellan inkomstgrupper samt Shorrocks index |</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Årtalen avser det sista året i en treårsperiod</p></td><td>
<p>1992</p></td><td>
<p>1993</p></td><td>
<p>1994</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Låg till medelinkomst</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>29</p></td><td>
<p>28</p></td><td>
<p>29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Låg till hög linkomst</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel till låg inkomst</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Medel till hög inkomst</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hög till låg inkomst</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Hög till medelinkomst</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>20</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>19</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Shorrocks index (M)</p></td><td>
<p>0,048</p></td><td>
<p>0,043</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,042</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,041</p></td><td>
<p>0,045</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Linda, SCB, Finansdepartementets beräkningar.</p>
<p>Anm: Låg inkomst avser de 20 procent med lägst inkomst respektive år, hög inkomst de 20 procent med högst inkomst, medelinkomst avser övriga.</p>
<p>Inkomströrligheten kan mätas också med det så<br>kallade Shorrocks index (M) avseende Gini-<br>koefficienten<sup>7</sup>. Mobiliteten mäts som den utjäm-<br>ning av inkomstspridningen som uppkommer<br>när undersökningsperioden förlängs. Med detta<br>mått minskar rörligheten något i början av peri-<br>oden och ökar något den sista perioden 1996-<br>1998. Inkomströrligheten är dock påfallande sta-<br>bil.</p>
<h2>2.7 Förmögenhetsfördelningen</h2>
<p>SCB undersöker förmögenhetsfördelningen på<br>regeringens uppdrag. De preliminära resultaten<br>visar att förmögenhetsfördelningen är mycket<br>skev. Den rikaste 1 procent hushåll äger ca 20<br>procent av nettoförmögenheten till marknads-<br>värde. Det är främst finansiellt kapital i form av<br>aktier eller aktiefonder som koncentreras till de<br>rikaste hushållen.</p>
<p>Denna andel har enligt SCB:s statistik varit<br>relativt stabil sedan mitten av 1970-talet. Det är<br>emellertid osäkert hur fördelningen förändrats<br>under 1990-talet. Insamlingen av data och värde-<br>ringsmetoderna har förbättrats 1997 jämfört med<br>tidigare studier under 1980-talet och början av<br>1990-talet. Trots dessa förbättringar pekar en<br>jämförelse med finansräkenskapema på att en<br>ökande andel av det finansiella sparandet inte</p>
<p>fångas i de register som är underlag för statisti-<br>ken om fördelningen av förmögenhet.</p>
<p>Det finansiella sparandet har ändrats över tid.<br>Undersökningen fångar inte hela det ökade för-<br>säkringssparandet, endast de delar där det finns<br>ett direkt skattepliktigt kapitalvärde. De tillgång-<br>ar som hushållen har i utlandet finns med endast<br>om de har redovisats i samband med deklaratio-<br>nen. Det finns därför en undertäckning på detta<br>och det är oklart om denna undertäckning har<br>ökat 1997. Sammantaget finns det inga tydliga<br>indikationer på en kraftigt ökad koncentration av<br>förmögenheterna till de rikaste 1 procent av hus-<br>hållen. En viss ökad spridning i fördelningen av<br>förmögenheter kan dock iakttas.</p>
<p>3 Sveriges inkomstfördelning i<br>internationellt perspektiv</p>
<p>OECD har nyligen genomfört en omfattande<br>studie av inkomstfördelning och ekonomisk fat-<br>tigdom i medlemsländerna. Studien som omfat-<br>tar 21 länder baseras på nationella beräkningar<br>för perioden från mitten av 1970-talet till mitten<br>av 1990-talet. I detta avsnitt sammanfattas de<br>preliminära huvudresultaten.</p>
<p><sup>7</sup> Gini-koefficienten uppfyller inte samtliga av de krav som ställs på ett<br>fördelningsindex för att Shorrocks mobilitetsindex skall vara tillämpbart.<br>I detta fall innebär detta att endast sådan mobilitet som påverkar rangord-<br>ningen i inkomstfördelningen beaktas.</p>
<h2>3.1 Jämn inkomstfördelning i Sverige</h2>
<p>Sverige har tillsammans med de andra nordiska<br>länderna en internationellt sett mycket jämn för-<br>delning av de ekonomiska resurserna (tabell 3.1).<br>En viss försiktighet bör iakttagas vid jämförelser<br>av nivåerna. Beräkningarna är harmoniserade</p>
<p>13</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>men inkomstundersökningarna skiljer sig åt i fle-<br>ra avseenden. Korrigerar man för ”hemma-<br>boende” ungdomar har Sverige den jämnaste<br>fördelningen.<sup>8</sup></p>
<p>Tabell 3.1 Inkomstspridningen (Gini-koefficienten)</p>
<p>Nivå i mitten av</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1990-talet</p></td><td>
<p>1980-talet</p></td><td>
<p>1970-talet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Danmark</p></td><td>
<p>21,7</p></td><td>
<p>22,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Finland</p></td><td>
<p>22,8</p></td><td>
<p>20,7</p></td><td>
<p>23,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Sverige</p></td><td>
<p>23,0</p></td><td>
<p>21,6</p></td><td>
<p>23,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Österrike</p></td><td>
<p>23,8</p></td><td>
<p>23,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Nederländerna</p></td><td>
<p>25,5</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td>
<p>22,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Norge</p></td><td>
<p>25,6</p></td><td>
<p>23,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Japan</p></td><td>
<p>26,0</p></td><td>
<p>25,2</p></td><td>
<p>26,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Schweiz</p></td><td>
<p>26,9</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Belgien</p></td><td>
<p>27,2</p></td><td>
<p>25,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Frankrike</p></td><td>
<p>27,8</p></td><td>
<p>27,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Tyskland</p></td><td>
<p>28,2</p></td><td>
<p>26,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Ungern</p></td><td>
<p>28,3</p></td><td>
<p>29,2</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Kanada</p></td><td>
<p>28,5</p></td><td>
<p>29,0</p></td><td>
<p>29,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Australien</p></td><td>
<p>30,5</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>29,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Storbritannien</p></td><td>
<p>31,2</p></td><td>
<p>28,6</p></td><td>
<p>24,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Irland</p></td><td>
<p>32,4</p></td><td>
<p>33,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17 Grekland</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>33,6</p></td><td>
<p>41,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 USA</p></td><td>
<p>34,4</p></td><td>
<p>34,0</p></td><td>
<p>31,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 Italien</p></td><td>
<p>34,5</p></td><td>
<p>30,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>20 Turkiet</p></td><td>
<p>49,1</p></td><td>
<p>43,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>21 Mexiko</p></td><td>
<p>52,6</p></td><td>
<p>50,5</p></td><td>
<p>52,2</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Förster, M.: Trends and Driving Factors in Income Inequality and Poverty<br>in the OECD Area. OECD/DEELSA.Labour Market and Social Policy Occasional<br>Paper (publ. april 2000)</p>
<h2>3.2 Låg andel ekonomiskt svaga</h2>
<p>De nordiska länderna, med undantag för Norge,<br>och Nederländerna har en låg andel personer<br>med en disponibel inkomst under halva median-<br>inkomsten (tabell 3.2). Även i denna jämförelse<br>överskattas andelen med en svag ekonomi i Sve-<br>rige eftersom ”hemmaboende” ungdomar räknas<br>som egna hushåll.</p>
<p>Det finns inga generella tendenser vad gäller in-<br>komstspridningens utveckling under de senaste<br>20 åren. För de 10 länder det finns data ökade<br>spridningen i fyra, minskade i tre och var stabil i<br>de återstående tre. För den senaste 10-års-<br>perioden finns en tendens till ökad spridning i<br>ungefär hälften av länderna. Sverige har haft en<br>ganska genomsnittlig utveckling.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>Tabell 3.2 Andel personer med inkomster under halva me-<br>dianinkomsten</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p></td><td>
<p>1990-talet</p></td><td>
<p>Nivå i mitten av<br>1980-talet</p></td><td>
<p>1970-talet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Finland</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>5,1</p></td><td>
<p>9,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Danmark</p></td><td>
<p>5,0</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Nederländerna</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>3,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Sverige</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td>
<p>5,9</p></td><td>
<p>6,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Ungern</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Österrike</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>6,1</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Frankrike</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Belgien</p></td><td>
<p>7,8</p></td><td>
<p>10,5</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Norge</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Australien</p></td><td>
<p>9,3</p></td><td>
<p>12,2</p></td><td>
<p>11,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Tyskland</p></td><td>
<p>9,4</p></td><td>
<p>6,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Kanada</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td>
<p>11,6</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Storbritannien</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>6,9</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Irland</p></td><td>
<p>11,0</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Grekland</p></td><td>
<p>13,9</p></td><td>
<p>13,4</p></td><td>
<p>17,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Italien</p></td><td>
<p>14,2</p></td><td>
<p>10,3</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17 Turkiet</p></td><td>
<p>16,2</p></td><td>
<p>16,4</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>18 USA</p></td><td>
<p>17,1</p></td><td>
<p>18,3</p></td><td>
<p>15,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19 Mexiko</p></td><td>
<p>21,9</p></td><td>
<p>21,3</p></td><td>
<p>24,7</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECD12000)</p>
<p>I Sverige har andelen personer med en svag eko-<br>nomi inte förändrats nämnvärt sedan mitten av<br>1980-talet. Andelen har ökat i hälften av de<br>jämförda länderna och Sveriges utveckling är<br>ganska genomsnittlig. Ökningen har varit störst i<br>Storbritannien, Italien, Österrike och Nederlän-<br>derna.</p>
<p>Med ett absolut fattigdomsstreck definierat<br>utifrån medianinkomsterna i mitten på 1970-talet<br>har fattigdomen minskat i sex av åtta länder för<br>vilka data finns, däribland i Sverige.</p>
<p><sup>8</sup> Jansson, K. (2000): Sverige har jämnast inkomstfördelning. Välfärds-<br>bullentinen 1/2000</p>
<p>14</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<h2>3.3 Barnens situation</h2>
<p>Ett flertal studier har visat att de svenska barnen<br>har en bättre relativ standard än vad som är van-<br>ligt i andra länder<sup>9</sup>. Den ekonomiska krisen och<br>besparingarna i Sverige har dock träffat barnfa-<br>miljerna hårdare än andra grupper.<sup>10</sup></p>
<p>De nya beräkningarna från OECD visar<br>emellertid att barnen i Sverige fortfarande har en<br>god relativ standard (tabell 3.3). Barnen under 18<br>år antas i beräkningen få samma del av de dispo-<br>nibla inkomsterna som föräldrarna och barnens<br>relativa standard beräknas i procent av genom-<br>snittet för hela befolkningen. Barnen i Sverige<br>hamnar på tredje plats efter barnen i Belgien och<br>Finland.</p>
<p>övriga länder. Det bör noteras att mätperioderna<br>varierar.</p>
<p>Ett annat viktigt mått är hur stor andel av bar-<br>nen som lever i familjer med en svag ekonomi.<br>De nordiska länderna och Belgien har färre eko-<br>nomiskt utsatta barn än övriga länder (tabell 3.4).<br>I botten återfinns Mexiko och USA där över vart<br>femte barn lever i relativ fattigdom.</p>
<p>Tabell 3.4 Andelen barn som lever i familjer med en svag<br>ekonomi</p>
<p>Tabell 3.3 Barnens relativa disponibla inkomst</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Nivå 90-talet</p></td><td>
<p>Förändring (PE)</p></td><td>
<p>Avser år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Belgien</p></td><td>
<p>104,9</p></td><td></td><td>
<p>1983-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Finland</p></td><td>
<p>100,9</p></td><td>
<p>2,8</p></td><td>
<p>1986-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Sverige</p></td><td>
<p>98,9</p></td><td>
<p>-2,2</p></td><td>
<p>1983-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Grekland</p></td><td>
<p>97,7</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>1988-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Norge</p></td><td>
<p>97,6</p></td><td>
<p>1,1</p></td><td>
<p>1986-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Danmark</p></td><td>
<p>97,2</p></td><td>
<p>-2.5</p></td><td>
<p>1983-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Frankrike</p></td><td>
<p>94,9</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Ungern</p></td><td>
<p>93,0</p></td><td>
<p>-6,0</p></td><td>
<p>1991-1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Tyskland</p></td><td>
<p>90,8</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Nederländerna</p></td><td>
<p>89,3</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1985-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Österrike</p></td><td>
<p>89,9</p></td><td>
<p>0,1</p></td><td>
<p>1983-1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Italien</p></td><td>
<p>88,9</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>1984-1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Kanada</p></td><td>
<p>87,6</p></td><td>
<p>0,0</p></td><td>
<p>1985-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Storbritannien</p></td><td>
<p>85,8</p></td><td>
<p>-3,8</p></td><td>
<p>1985-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Australien</p></td><td>
<p>85,6</p></td><td>
<p>-1,1</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Turkiet</p></td><td>
<p>84,7</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>1987-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 USA</p></td><td>
<p>84,1</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>1984-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 Mexiko</p></td><td>
<p>83,2</p></td><td>
<p>-1,0</p></td><td>
<p>1989-1994</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: OECDI2000)</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Nivå 90-talet</p></td><td>
<p>Förändring (PE)</p></td><td>
<p>Avser år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 Finland</p></td><td>
<p>2,1</p></td><td>
<p>-0,8</p></td><td>
<p>1986-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Sverige</p></td><td>
<p>2,7</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1983-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Danmark</p></td><td>
<p>3,4</p></td><td>
<p>-1,2</p></td><td>
<p>1983-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Belgien</p></td><td>
<p>4,1</p></td><td></td><td>
<p>1983-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Norge</p></td><td>
<p>4,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1986-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6 Frankrike</p></td><td>
<p>7.1</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7 Österrike</p></td><td>
<p>7.3</p></td><td>
<p>1,8</p></td><td>
<p>1983-1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8 Nederländerna</p></td><td>
<p>9.1</p></td><td>
<p>5.8</p></td><td>
<p>1985-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9 Ungern</p></td><td>
<p>9.7</p></td><td>
<p>1,7</p></td><td>
<p>1991-1997</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 Tyskland</p></td><td>
<p>10,6</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11 Australien</p></td><td>
<p>10,9</p></td><td>
<p>-4,6</p></td><td>
<p>1984-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12 Grekland</p></td><td>
<p>12,3</p></td><td>
<p>-0,3</p></td><td>
<p>1988-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Kanada</p></td><td>
<p>14.2</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>1985-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14 Storbritannien</p></td><td>
<p>17,4</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>1985-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>15 Italien</p></td><td>
<p>18,8</p></td><td>
<p>7,3</p></td><td>
<p>1984-1993</p></td></tr>
<tr><td>
<p>16 Turkiet</p></td><td>
<p>19,7</p></td><td>
<p>-0,7</p></td><td>
<p>1987-1994</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17 USA</p></td><td>
<p>23,2</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>1984-1995</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18 Mexiko</p></td><td>
<p>26,2</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1989-1994</p></td></tr>
</table>
<p>Not: Tabellen avser andelen, angiven i procent, av barnen i respektive land som<br>lever i ett hushåll vars inkomster understiger halva medianen av den justerade<br>disponibla inkomsten för hela befolkningen.</p>
<p>Källa: OECD(2000)</p>
<p>Andelen barn i familjer med en svag ekonomi<br>har minskat i åtta länder, däribland Sverige, och<br>ökat i åtta. Ökningarna har varit anmärknings-<br>värda i Storbritannien, Italien och Nederländer-<br>na.</p>
<p>Barnen i Sverige har fått en standardförsämring<br>under mätperioden. Det gäller också i flertalet</p>
<p>4 Skatternas och transfereringarnas<br>utjämningseffekter</p>
<p>9 Björklund, A. och Freeman, R.B., Generating Equality and Eliminating Po-<br>verty, the Swedish Way, ur The Welfare State in Transition - Reforming the<br>Swedish Model, The University of Chicago Press and the National Bureau of<br>Economic Research, pp. 33-77, 1997</p>
<p><sup>10</sup> Prop. 1997/98:1, bilaga 7</p>
<p>Perioden 1991-2000 medförde mycket omfat-<br>tande ändringar i skatte- och bidragssystemen,<br>främst som följd av saneringsprogrammet och<br>återställningarna under senare år. Det är svårt att<br>från statistiken avgöra vad regeländringarna har</p>
<p>15</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>inneburit. Förändringar i ett system interagerar<br>ofta med ändringar i andra system. Regeländ-<br>ringarna påverkar medborgarnas beteenden, de-<br>ras arbetsutbud, benägenhet att söka ersättning-<br>ar, sparande, skatteundandragande osv. Krisen<br>medförde stora förändringar i sysselsättning, ut-<br>bildning, löner och kapitalinkomster. Sanerings-<br>programmet har påverkat grundläggande eko-<br>nomiska förhållanden som inflation, ränta och<br>efterfrågan i ekonomin.</p>
<p>För att bedöma skatternas och transferering-<br>arnas utjämningseffekter används två olika me-<br>toder. Den första innebär att man mäter den<br>samlade effekten av ändrade regler och olika för-<br>ändringar i fördelningen av inkomster. Den and-<br>ra metoden syftar till att renodla effekterna av<br>ändrade regler.</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-68.png" style="width:38pt;height:118pt;"/>
<p>Diagram 4.1 Olika inkomsters bidrag till inkomstspridning-<br>en enligt Gini-koefficienten</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-69.png" style="width:171pt;height:123pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-70.png" style="width:4pt;height:49pt;"/>
<h2>4.1 Statistisk uppdelning av<br>inkomstspridningen</h2>
<p>Skatternas och transfereringarnas utjämningsef-<br>fekter mäts med olika statistiska metoder. I de<br>fördelningspolitiska redogörelserna används en<br>metod som innebär att statistiska mått på sprid-<br>ningen av disponibla årsinkomster delas upp i<br>olika komponenter (dekomponering av Gini-<br>koefficienten, se underbilaga 3.1).</p>
<p>Faktorinkomsterna, dvs. summan av löner, nä-<br>rings- och kapitalinkomster, och även pensio-<br>nerna har blivit mer ojämnt fördelade under<br>1990-talet (diagram 4.1). Dessa inkomstslag<br>lämnar således ett ökat bidrag till den totala in-<br>komstspridningen, vilket visas genom att kurvan<br>stiger. Denna ökning motverkas framför allt av<br>att skatterna har blivit mer utjämnande. Sociala<br>transfereringar har en betydligt mindre utjäm-<br>nande effekt men effekten har ökat något under<br>1990-talet.</p>
<h2>4.2 Simulering av regeländringar</h2>
<p>När vi mäter omfördelningen genom skatter och<br>bidrag med en dekomponering kan en ändrad<br>utjämning bero på ökad arbetslöshet, hushållens<br>anpassning till reglerna eller regeländringarna i<br>sig. Aven makroekonomiska och demografiska<br>förändringar kan påverka.</p>
<p>För att försöka renodla de direkta fördel-<br>ningseffekterna av regeländringarna jämförs ut-<br>fallet av reglerna 1991, 1996 och 2000 på en och<br>samma modellpopulation. Den fråga som ställs<br>här är i stället: Hur har ändrade regler i skatter,<br>socialförsäkringar och bidrag påverkat skattebör-<br>dan, transfereringarnas fördelning och utjämningen<br>av inkomster?</p>
<p>Den konstanta populationen utgörs av<br>HINK97 framskriven till 2000 års demografiska<br>och ekonomiska förhållanden. Vid analysen har<br>inkomstgränser, skiktgränser, tak och gararanti-<br>nivåer 1991 och 1996 räknats upp till de prisnivå-<br>er som gäller år 2000. Huvuddelen av regeländ-<br>ringarna har kunnat efterbildas i detalj men i<br>vissa fall används schablonmetoder och i enstaka<br>fall saknas underliggande data t.ex. avseende<br>sjuklönen (för en teknisk redovisning, se under-<br>bilaga 3.1). Momsen fördelas schablonmässigt på<br>varje hushåll i förhållande till den disponibla in-<br>komsten och till konsumtionsprofilerna i SCB:s<br>undersökning av hushållens utgifter (HBU92).</p>
<p>16</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Genomsnittliga skatter och transfereringar</p>
<p>Regeleffektema delas upp på skatter (inkl, egen-<br>avgifter), moms, socialförsäkringar samt bidrag<br>(t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag). Simuleringen<br>av olika regelsystem på samma modellbefolkning<br>visar att den genomsnittliga direkta skatten per<br>hushåll ökade i fasta priser med 13,2 procent<br>mellan 1991 och 1996, för att sedan sjunka något<br>till 2000 (tabell 4). Socialförsäkringarna och bi-<br>dragen sjönk från 1991 till 1996 men nivåerna<br>har delvis återställts år 2000. Nettot av skatter<br>och transfereringar har sjunkit påtagligt mellan<br>1991 och 2000. Dagens regelsystem ger hushål-<br>len ca 56 miljarder kronor lägre disponibla in-<br>komster än 1991 års regelsystem räknat på en<br>och samma befolkning.</p>
<p>Diagram 4.2 Skatteandelen 1991, 1996 och 2000</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-71.png" style="width:173pt;height:125pt;"/>
<p>Anm: I skatter inräknas inkomstskatt, kapitalskatt, förmögenhetsskatt, hushål-<br>lens fastighetsskatt, egenavgift och moms</p>
<p>Tabell 4 Genomsnittliga beräknade skatter, socialförsäk-<br>ringar och bidrag 1991, 1996 och 2000</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1996</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Förän<br>dr, %<br>91/00</p></td><td>
<p>Förän<br>dr, %<br>96/00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Direkt skatt</p></td><td>
<p>83 800</p></td><td>
<p>94 900</p></td><td>
<p>93 700</p></td><td>
<p>11,8</p></td><td>
<p>-1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Moms</p></td><td>
<p>23 300</p></td><td>
<p>20 600</p></td><td>
<p>20 600</p></td><td>
<p>-11,6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialförsäkr</p></td><td>
<p>75 600</p></td><td>
<p>70 400</p></td><td>
<p>71 700</p></td><td>
<p>-5,2</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bidrag</p></td><td>
<p>14 300</p></td><td>
<p>13 700</p></td><td>
<p>13 900</p></td><td>
<p>-2,8</p></td><td>
<p>1,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>107 100</p></td><td>
<p>115 500</p></td><td>
<p>114 300</p></td><td>
<p>6.7</p></td><td>
<p>-1,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>skatt</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>89 900</p></td><td>
<p>84 100</p></td><td>
<p>85 600</p></td><td>
<p>-4,8</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
</table>
<p>transf</p>
<p>I kalkylen ingår huvuddelen av de skatter som<br>hushållen betalar. Under perioden har också ar-<br>betsgivaravgifter, energiskatter och andra indi-<br>rekta skatter samt företagens skatter förändrats. I<br>många fall kan man anta att dessa skatteändring-<br>ar också berör hushållen. Det saknas dock un-<br>derlag för att bedöma hur dessa skatteföränd-<br>ringar fördelar sig på hushåll med olika in-<br>komster.</p>
<p>Skatternas fördelning</p>
<p>Skatteandelen höjdes från i genomsnitt 29,0 pro-<br>cent år 1991 till 32,7 procent år 1996. Höjningen<br>var relativt störst för dem med högre disponibla<br>inkomster justerade för försörjningsbörda<br>(diagram 4.2). Skatteandelen beräknas som be-<br>talda skatter i procent av den totala inkomsten<br>inkl, skattefria transfereringar. Mellan 1996 och<br>2000 har skatteandelen sänkts något i alla in-<br>komstklasser. Regeländringarna innebär att<br>skattesystemet utjämnar inkomster kraftigare<br>2000 än 1991.</p>
<p>Socialförsäkringarnas och bidragens fördelning</p>
<p>Socialförsäkringarna inkl, pensionerna har en<br>tydlig fördelningsprofil räknat som andel av total<br>inkomst (diagram 4.3). Socialförsäkringarnas<br>fördelning har förändrats marginellt under peri-<br>oden. Mellan 1991 och 1996 sänktes ersättnings-<br>graden i många system. Regeländringarna inne-<br>bar sänkta socialförsäkringar men minskningen<br>var relativt jämnt fördelad över alla inkomst-<br>grupper. De sänkta ersättningarna påverkade så-<br>ledes inte utjämningen nämnvärt. År 2000 har<br>socialförsäkringarna ungefär samma relativa nivå<br>och fördelning som år 1991.</p>
<p>17</p>
<p>12 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Diagram 4.3 Socialförsäkringar inkl, pensioner som andel<br>av totalinkomsten 1991, 1996 och 2000______________</p>
<p>Procent</p>
<p>50</p>
<p>45</p>
<p>40</p>
<p>35</p>
<p>30</p>
<p>25</p>
<p>20</p>
<p>15</p>
<p>10</p>
<p>5</p>
<p>0</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-72.png" style="width:166pt;height:106pt;"/>
<p>1 2 3 4 5 6 7</p>
<p>8 9t)</p>
<p>Decilgrupp</p>
<p>Diagram 4.5 Förändring av ekonomisk standard i decil-<br>grupper till följd av regeländringar 1991/2000 och<br>1996/2000 _____</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>11</p></td><td colspan="5">
<p>III 11</p></td><td>
<p>II</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1'1</p>
<p>■ 1991-2000</p>
<p>§§1996-2000</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<p>1234567890</p>
<p>Källa:HINK,SCB.Finansdepartementets beräkningar Decilgrupp</p>
<p>Källa: HINK, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>De skattefria bidragen, dvs. barnbidrag, bostads-<br>bidrag, socialbidrag osv., utges i första hand till<br>personer med mycket låga inkomster. Bidragsni-<br>våerna sänktes i saneringsprogrammet. Bidragens<br>omfördelande effekt ökade trots detta något<br>fram till 1996. År 2000 är dock fördelningen lika<br>den för år 1991.</p>
<p>Procent</p>
<p>Diagram 4.4 Skattefria bidrag som andel av totalinkomsten<br>1991, 1996 och 2000______________________________</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-73.png" style="width:175pt;height:124pt;"/>
<p>Sammanlagda utjämningseffekter</p>
<p>Sammantaget ger skatte- och bidragsreglerna år<br>2000 en större utjämning av inkomsterna än<br>reglerna för 1991. Ett byte av regelsystem inne-<br>bär sänkta disponibla inkomster för alla in-<br>komstgrupper. Minskningen blir dock störst för<br>hushåll med högre inkomster (diagram 4.5). Per-<br>soner med låga inkomster har skyddats relativt<br>sett.</p>
<p>Med 1991 års regler sjunker Gini-koefficienten<br>med 0,278 enheter när man går från fördelningen<br>av marknadsinkomster (faktorinkomst) till dis-<br>ponibla inkomster. Med 2000 års regelsystem<br>minskar Gini-koefficienten med 0,285 enheter,<br>dvs. med ytterligare 0,007 enheter.</p>
<p>Huvuddelen av dessa förändringar genomför-<br>des i saneringsprogrammet. Regeländringarna<br>sedan 1996 medför en ökad disponibel inkomst<br>med drygt 1 procent. Ökningen är ganska jämnt<br>fördelad i olika inkomstgrupper utom bland de<br>10 procent med lägst inkomster som inte fått nå-<br>gon förbättring.</p>
<p>En jämställdhetsanalys visar att regeländring-<br>arna minskar den disponibla inkomsten lika<br>mycket för män som för kvinnor.</p>
<p>De sammantagna regeländringarna i skatte-<br>och bidragssystemen mellan 1991 och 2000 har<br>inte systematiskt missgynnat barnfamiljer (dia-<br>gram 4.6). Ensamföräldrar har skyddats relativt<br>väl. Gifta eller samboende med barn har dock<br>fått en något större minskning av inkomsterna<br>jämfört med andra familjetyper. Den enda grupp<br>som gynnats är ålderspensionärer.</p>
<p>Regeländringarna mellan 1996 och 2000 har<br>medfört förbättringar främst för gifta och sam-<br>boende familjer med barn samt för pensionärer.</p>
<p>18</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Diagram 4.6 Förändring av ekonomisk standard i familje-<br>typer till följd av regeländringar 1991/2000 och<br>1996/2000</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-74.png" style="width:178pt;height:125pt;"/><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-75.png" style="width:172pt;height:9pt;"/>
<p>Källa:HINK,SCB,Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Begränsningar</p>
<p>Analysen ger naturligtvis inte en fullständig bild<br>av skatternas och transfereringarnas fördelnings-<br>effekter. Man bör beakta att jämförelsen mellan<br>1991 och 2000 avser två regelsystem som skiljer<br>sig avsevärt vad gäller offentlig finansiellt netto.<br>Det beror dels på att det saknas vissa skatter i be-<br>räkningen, dels på att skattereformen 1991 var<br>underfinansierad.” Bilden skulle givetvis ha blivit<br>något annorlunda om man kunde jämföra regel-<br>systemen vid samma offentligfinansiella netto.<br>Då tvingas man dock påföra mer eller mindre<br>godtyckliga justeringar, t.ex. stiliserade skatte-<br>höjningar. Syftet med denna undersökning är<br>dock att jämföra de regelsystem som faktiskt har<br>gällt.</p>
<p>De dynamiska fördelningseffekterna fångas<br>inte heller. Höjda skatter kan exempelvis minska<br>arbetsutbudet, vilket kan väntas påverka löneför-<br>delningen. Dynamiska fördelningsanalyser är<br>emellertid svåra att göra eftersom forskarna inte<br>är överens om vilka beteendeförändringar som<br>kan inträffa, hur stora de är eller när i tiden de<br>kan komma.</p>
<p>5 Marginaleffekter vid ökat arbete</p>
<p>Det ekonomiska utbytet av arbete påverkar gi-<br>vetvis människors val mellan betalt arbete och tid<br>för annan verksamhet. Ekonomisk teori och de<br>flesta empiriska resultat stöder uppfattningen att<br>ökade marginaleffekter minskar arbetsutbudet.<sup>12<br></sup>Marginaleffekten är ett mått på hur stor del av en<br>ökad inkomst som faller bort i form av inkomst-<br>skatt, inkomstprövade bidrag och avgifter. Ju<br>högre marginaleffekter, desto starkare blir indi-<br>vidernas ekonomiska motiv att hålla nere eller<br>inte öka arbetstiden.</p>
<p>I återkommande analyser har redovisats synli-<br>ga marginaleffekter vid en inkomstökning.''<br>Denna analys försöker i stället besvara frågan:<br>Hur mycket inkomster försvinner om hushållen<br>ökar sitt arbete? I beräkningen tas hänsyn också<br>till hur arbetstider kan påverka barnomsorgsav-<br>gifter, att ökat arbete leder till minskade arbets-<br>löshetsunderstöd osv.</p>
<p>Marginaleffekterna analyseras både med typ-<br>fall och statistiska simuleringar. De synliga mar-<br>ginaleffekterna illustreras bäst med olika typfalls-<br>exempel. De klargör tydligt systemens struktu-<br>rella egenskaper, t.ex. i vilka inkomstlägen reg-<br>lerna sammantaget ledet till höga marginaleffek-<br>ter och vilka system som bidrar mest. För att visa<br>hur vanligt det är med höga marginaleffekter be-<br>hövs dock statistiska simuleringar.</p>
<h2>5.1 Marginaleffekter för typfall</h2>
<p>I typfallsberäkningarna visas hur den disponibla<br>inkomsten varierar med arbetstiden. Beräkning-<br>arna tar hänsyn till den sammantagna effekten av<br>socialbidrag, bostadsbidrag, inkomstskatt, pen-<br>sionsavgift och avgift för barnomsorg. Beräk-<br>ningarna avser skatte- och bidragsreglerna för år<br>2000. (Barnomsorgsavgifterna år 1999.)</p>
<p>H Skattereformen 1990-1991. En utvärdering. SOU 1995:104</p>
<p>12 För en aktuell översikt, se: Blundell R, MaCurdy T (1999), “Labor<br>supply: a review of alternative approaches“. Ashenfelter O, Card D (eds),<br>Handbook of Labor Economics. Volume 3A, Elsevier Science</p>
<p>13 Prop. 1993/94:150, bilaga 1.5, Långtidsutredningen 1995 samt Lönar<br>sig arbete, Ds 1997:73</p>
<p>19</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Beräkningsantaganden</p>
<p>Fem typexempel</p>
<p>Få kan fritt välja sin arbetstid. Vilka valmöjlig-<br>heter som finns varierar. För att stiliserat visa<br>systemens egenskaper vid olika val av arbetstider<br>beräknas den disponibla inkomsten som en<br>funktion av antal arbetade timmar. Arbetstiden<br>antas vara jämt fördelad över året.</p>
<p>Sambandet mellan arbetade timmar och dis-<br>ponibel inkomst varierar mellan olika familjety-<br>per och lönenivåer (se faktaruta). Därför beräk-<br>nas några olika exempel som är valda för att<br>beskriva när höga marginaleffekter av skatter, bi-<br>drag och användaravgifter kan uppkomma. Typ-<br>fallen är inte statistiskt representativa.</p>
<p>FAKTARUTA</p>
<p>Löneantaganden: Låg lön antas motsvara en lön<br>på 85 kronor/timme (ca 14 750 kronor/månad),<br>medellön 105 kronor/timme (ca 18 500 kro-<br>nor/månad) och hög lön 160 kronor/timme<br>(28 100 kronor/månad)<sup>14</sup>.</p>
<p>Kommunalskattesats: Genomsnitt exklusive kyr-<br>koavgift, 30,38 procent.</p>
<p>Hyror: Genomsnittshyror för bostäder av olika<br>storlek med hänsyn till familjetyp enligt SCB.</p>
<p>I beräkningarna har det varit nödvändigt med<br>vissa schabloniseringar. Användaravgifterna för<br>barnomsorg varierar mellan olika kommuner.<br>Vanligtvis beror familjens avgift på inkomst, an-<br>tal barn och hur lång tid barnen vistas vid för-<br>skola eller fritidshem. I dessa beräkningar har en<br>för landet genomsnittlig barnomsorgstaxa be-<br>räknats (metoden redovisas i underbilaga 3.1).</p>
<p>För att beskriva skatte- och bidragssystemens<br>garantinivå antas förenklat att den som arbetar<br>mindre än heltid vill öka sin arbetstid och erhål-<br>ler socialbidrag. Socialbidraget reduceras därför<br>med 100 procent av en inkomstökning upp till<br>den lön som ger en disponibel inkomst på sam-<br>ma nivå som socialbidraget garanterar.<sup>15</sup></p>
<p>Dessa lönenivåer är heltidslön i decilgrupp 1, decilgrupp 5 (median)<br>och decilgrupp 9 avseende heltidslön enligt uppgift från LINDA-<br>databasen år 1998 framskrivna till år 2000.</p>
<p>Vid beräkning av socialbidrag har schablonmässiga men normala ut-<br>gifter för el, arbetsresor, hemförsäkring, läkarvård, fackföreningsavgift<br>och avgift till arbetslöshetsförsäkringen inräknats. Dessa hushållsutgifter<br>skall enligt socialtjänstlagen inräknas vid beräkning av socialbidrag.</p>
<p>För en ensamstående person med två barn ger so-<br>cialbidragen en garanterad inkomst på ca 11 100<br>kronor per månad efter betald barnomsorgsav-<br>gift (diagram 5.1). Med en låg timlön måste den-<br>ne ensamföräldrer arbeta drygt 50 procent av<br>heltidsarbete för att få en inkomst över socialbi-<br>dragsnormen. Vid en hög lön är motsvarande<br>gräns knappt 30 procent. Vid lägre arbetstider<br>ger ett ökat arbete inget ekonomiskt utbyte.</p>
<p>Diagram 5.1 Ensamstående person med två barn 4 och 6 år<br>på daghem. Disponibel inkomst i kronor per månad efter<br>barnomsorgsavgift</p>
<p>Kr/mån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-76.png" style="width:172pt;height:112pt;"/>
<p>Andel av heltid, %</p>
<p>Anm: Hyra 4 500 kronor/månad</p>
<p>En ensamstående med två barn erhåller bostads-<br>bidrag vid heltidsarbete, både med en låg lön och<br>medellön. Marginaleffekten vid ökat arbete är<br>därför hög. Då arbetstiden ökar från halv- till<br>heltid ökar den disponibla inkomsten endast<br>med 27 procent vid låg lön. Vid en arbetsinsats<br>om 90 procent av heltid är marginaleffekten 69<br>procent vid låg lön. Vid hög timlön kan bostads-<br>bidrag erhållas upp till en arbetsinsats som mot-<br>svarar drygt 75 procent av heltidsarbete. Den år-<br>liga arbetsinkomsten är då 253 000 kronor. Vid<br>denna inkomstnivå är marginaleffekten mycket<br>hög, ca 82 procent. Den höga nivån på marginal-<br>effekten beror på kommunalskatt, statlig skatt<br>och pensionsavgift (sammantagen marginalskatt<br>53 procent), reduktionen av bostadsbidrag med<br>20 procent samt att avgiften för barnomsorg be-<br>räknas öka med 9 procent vid ökad inkomst och<br>arbetstid.</p>
<p>För typfamiljen gifta/samboende med tre bam<br>ger socialbidragen en garantinivå på nära 17 100<br>kronor per månad efter betald barnomsorgsav-<br>gift (diagram 5.2). Båda föräldrarna antas ha låga<br>heltidslöner. I exemplet antas den ena föräldern</p>
<p>20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>arbeta heltid. I diagrammet visas hur den dispo-<br>nibla inkomsten i hushållet förändras när den<br>andre förälderns arbetstid ökas. Av diagrammet<br>framgår att den disponibla inkomsten ökar först<br>då arbetsinsatsen uppgår till minst 45 procent av<br>heltidsarbete. Om arbetstiden ökas från halv- till<br>heltid ökar hushållets disponibla inkomst endast<br>med 16 procent.</p>
<p>Diagram 5.2 Sammanboende/gifta med tre barn på dag-<br>hem/fritidshem i åldrarna 3, 5 och 8 år. Disponibel in-<br>komst i kronor per månad efter barnomsorgsavgift_____</p>
<p>Kr/mån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-77.png" style="width:173pt;height:123pt;"/>
<p>Anm: Hyra 6 500 kronor/månad. En förälder antas arbeta heltid med en lön på<br>14 750 kronor/månad.</p>
<p>Diagram 5.3 Ensamstående utan barn under 29 år med<br>ungdomsbostadsbidrag. Disponibel inkomst i kronor per<br>månad ______</p>
<p>Kr/mån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-78.png" style="width:172pt;height:123pt;"/>
<p>Anm: Hyra 2 700 kronor/månad.</p>
<p>I typexemplet ökar den disponibla inkomsten<br>knappt alls vid små förändringar i arbetstiden i<br>intervallet runt 75 procent av heltid. Detta beror<br>på att barnomsorgsavgiften typiskt sett stiger<br>kraftigt då barnens närvarotid i barnomsorgen<br>går över gränsen 35 timmar per vecka.</p>
<p>För en ensamstående utan bam som är yngre än<br>29 år är socialbidragens garantinivå ca 6 600 kro-<br>nor per månad (diagram 5.3). Med en låg timlön<br>måste den unge arbeta över 60 procent av hel-<br>tidsarbete för att arbetet skall ge ett ekonomiskt<br>utbyte. Med en hög timlön är motsvarande gräns<br>drygt 30 procent av heltid.</p>
<p>För en förälder som betalar underhållsstöd blir<br>marginaleffekterna ofta höga (diagram 5.4).<br>Detta typexempel visar hur den disponibla in-<br>komsten varierar för en person med låg lön med<br>betalningsskyldighet (för underhållsstöd) för två<br>bam. Av diagrammet framgår att marginaleffek-<br>ten i vissa lägen kan vara större än 100 procent.<br>Detta beror på att avgift för underhållstöd inte<br>medför ökat socialbidrag och att den disponibla<br>inkomsten efter avgiften betalts kan sjunka till en<br>inkomststandard som ligger under socialbi-<br>dragsnormen<sup>16</sup>. Vid heltidsarbete är den dispo-<br>nibla inkomsten endast ca 50 kronor högre än<br>vid inget arbete. Om arbetstiden ökas från halv-<br>till heltid ökar den disponibla inkomsten endast<br>med 7 procent.</p>
<p>Enligt gällande lagstiftning finns möjlighet att i en svår ekonomisk<br>situation få anstånd med att betala underhållsstöd. Den underhållsskyldi-<br>ge får då en skuld till staten. I exemplet antas att den enskilde i ett senare<br>skede får bättre ekonomi så att denna skuld betalas. I diagrammet har<br>betalningen för underhållsstödet belastat den disponibla inkomsten oav-<br>sett när underhållsavgiften betalas. Samma resultat gäller vad beträffar<br>effekten på disponibel inkomst om den enskilde inte ansöker om anstånd<br>med betalning.</p>
<p>21</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Diagram 5.4 Förälder som betalar underhållsstöd för två<br>barn. Disponibel inkomst i kronor per månad efter betal-<br>ning av underhållsstöd_________________________________</p>
<p>Kr/mån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-79.png" style="width:172pt;height:120pt;"/>
<p>Diagram 5.5 Ensamstående förtidspensionär med restar-<br>betsförmåga. Disponibel inkomst i kronor per månad</p>
<p>Kr/mån</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-80.png" style="width:172pt;height:121pt;"/>
<p>Anm: ATP-pensionen är beräknad med 3,0 pensionspoäng. Hyra 4 500 kro-<br>nor/månad. Låg timlön.</p>
<p>Ett exempel har också beräknats för att visa hur<br>den disponibla inkomsten påverkas av en ökad<br>arbetsinsats för en förtidspensionär med restar-<br>betsförmåga (diagram 5.5J. En förtidspensionär<br>får arbeta endast i marginell omfattning utan att<br>pensionen sätts ned. Hel förtidspension beviljas<br>den vars arbetsförmåga bedöms vara nedsatt till<br>minst 7/8-delar. En förtidspensionär med full<br>pension kan därför arbeta upp till ca 250 timmar<br>per år utan att pensionen reduceras.<sup>17</sup> Förtids-<br>pensionärers bostadstillägg (BTP) reduceras<br>dock med 40-45 procent om inkomsten ökar.<br>Den sammanlagda pensionen (inklusive folkpen-<br>sion) uppgår då till knappt 8 300 kronor per må-<br>nad.</p>
<p>För en förtidspensionär är det ekonomiska<br>utbytet av att öka sin arbetstid inte särskilt stort<br>(diagram 5.5). Den disponibla inkomsten stiger<br>med ca 500 kronor per månad för en arbetsinsats<br>om ca 20 timmar per månad. Timlönen efter<br>skatt och minskat BTP blir omkring 25 kronor.<br>För den som har en högre pension och inte er-<br>håller BTP blir utbytet av arbete naturligtvis<br>högre.</p>
<h2>5.2 Statistiska beräkningar av<br>marginaleffekter</h2>
<p>En statistisk simulering av marginaleffekter in-<br>nebär att inkomster och arbetstider ändras sys-<br>tematiskt för ett representativt urval personer.<br>Därefter räknar man om kommunal och statlig<br>inkomstskatt, allmän pensionsavgift, bostadsbi-<br>drag, socialbidrag, underhållsstöd samt barnom-<br>sorgsavgift. Skillnaden i disponibel inkomst före<br>och efter experimentet används för att mäta<br>marginaleffekten.</p>
<p>En viktig fråga för sysselsättningspolitiken är<br>hur marginaleffekterna förändras över tiden.<br>Den fråga som ställs här är vad som händer om<br>alla i förvärvsaktiv ålder, heltidsarbetande, del-<br>tidsarbetande, studerande, arbetslösa, förtidspen-<br>sionärer m.fl. grupper, får möjlighet att öka ar-<br>betstiden motsvarande knappt en månad, eller<br>den tid som motsvarar 12 000 kronor per år.</p>
<p>I syfte att belysa detta har en jämförelse gjorts<br>av synliga marginaleffekter i 1991 respektive<br>2000 års skatte- och bidragssystem. Inkomsterna<br>har höjts med 12 000 kronor per månad för alla<br>urvalspersoner i åldersgruppen 20-64 år i HINK-<br>undersökningen 1997 framskriven till 2000 års<br>ekonomiska och demografiska förhållanden.</p>
<p><sup>17</sup> På längre sikt kan pensionen komma att reduceras om arbetsförmågan<br>bedöms vara permanent förhöjd.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Modellbefolkningen representerar således alla<br>personer (exklusive egenföretagare<sup>18</sup>) i för-<br>värvsaktiv ålder (ca 5 miljoner personer). För<br>personer med arbetsmarknadsstöd eller socialbi-<br>drag har antagits att ersättningarna minskas vid<br>en ökad arbetstid och inkomst enligt reglerna.<br>Förtidspensionärer antas kunna arbeta på denna<br>nivå utan att pensionen reduceras. Övriga skatter<br>och transfereringar räknas om enligt reglerna för<br>1991 respektive 2000.</p>
<p>Den genomsnittliga synliga marginaleffekten<br>blir 44,7 procent vid en beräkning med reglerna<br>för 1991 jämfört med 49,0 procent med reglerna<br>för 2000. Ökningen med 4,3 procentenheter är<br>nettoeffekten av alla regeländringar. Somliga<br>ändringar har minskat marginaleffekterna sedan<br>1991, t.ex. sänkta arbetsmarknadsstöd, socialbi-<br>drag och ändrade bostadsbidrag. Andra ändring-<br>ar har medfört höjda marginaleffekter, exempel-<br>vis ett nytt skikt i skatteskalan för statlig<br>inkomstskatt, höjd kommunalskatt och barnom-<br>sorgsavgift, skärpta regler för underhållsstöd.<br>Vidare höjs marginaleffekten som följd av att<br>brytpunkten för statlig inkomstskatt ökat lång-<br>sammare än löneutvecklingen. Den viktigaste or-<br>saken är dock införandet av egenavgift till det<br>allmänna pensionssystemet.</p>
<p>Med 2000 års regler har 15 procent av alla perso-<br>ner i förvärvsaktiv ålder, dvs. ca 750 000 perso-<br>ner, en marginaleffekt vid ökat arbete på över 70<br>procent. Drygt 80 procent av denna grupp är<br>personer med arbetsmarknadsstöd eller socialbi-<br>drag<sup>19</sup>. Denna andel blir ungefär lika stor med<br>1991 års regler. Skillnaden mellan 1991 och 2000<br>års regler innebär framför allt att andelen perso-<br>ner med 40-60 procent i marginaleffekt har ökat<br>medan de med lägre marginaleffekter har mins-<br>kat.</p>
<p>I bilagetabell 3.3 visas närmare hur margina-<br>leffekterna förändrats för olika grupper. Där<br>framgår bl.a. att marginaleffekterna har ökat mer<br>för låginkomsttagare och förtidspensionärer än<br>för andra grupper.</p>
<p>Marginaleffekterna i skatte- och transfere-<br>ringssystemen är starkt kopplade till sysselsätt-<br>ningen. Höga marginaleffekter förekommer i<br>begränsad omfattning för heltids- och helårsar-<br>bete (tabell 5.2).</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="4">
<p>■ Tabell 5.1 Marginaleffekter år 2000 och enligt reglerna år 1</p>
<p>■ 1991. Andel av befolkningen 1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Procent</p>
<p>Marginaleffekt, %</p></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>Differens</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-20</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-30</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>-8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30-40</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>-6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40-50</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>+6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50-60</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>+7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60-70</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70-80</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>+1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80-90</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90-100</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Genomsnittlig marginaleffekt,</p></td><td>
<p>44,7</p></td><td>
<p>49,0</p></td><td>
<p>+4,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>procent</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="6">
<p>Tabell 5.2 Andel personer med marginaleffekt om 70 pro-<br>cent eller högre i olika sysselsättningsgrupper och familje-<br>typer år 2000</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>Procent</p></td><td rowspan="2">
<p>Deltid</p></td><td rowspan="2">
<p>Heltid</p></td><td rowspan="2">
<p>övriga</p></td><td rowspan="2">
<p>Samtliga</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Familjetyp</p></td><td>
<p>Arbetslösa/<br>social-<br>bidrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>utan barn</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>med 1 barn</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>22</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensamstående<br>med 2 + barn</p></td><td>
<p>76</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>utan barn</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>med 1 barn</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/sambo<br>med 2 barn</p></td><td>
<p>87</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta/samo<br>med 3 + barn</p></td><td>
<p>81</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga år</p>
<p>2000</p></td><td>
<p>79</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga med<br>1991 år regler</p></td><td>
<p>80</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>13</p></td></tr>
</table>
<p><sup>18</sup> P.g.a. brist i data rörande företagares inkomster har denna population<br>uteslutits.</p>
<p>Arbetslösa/socialbidragstagare definieras som personer som mottagit<br>10 000 kronor eller mer i arbetslöshetsunderstöd eller socialbidrag under<br>ett år.</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Endast ca 1 procent i denna grupp har en margi-<br>naleffekt på 70 procent eller högre. Det är fram-<br>för allt arbetslösa och socialbidragstagare som får<br>ett svagt ekonomiskt utbyte av att öka sin ar-<br>betstid. I denna grupp har 79 procent en margi-<br>naleffekt som uppgår till 70 procent eller högre.<br>Antalet personer i denna grupp uppgår till ca<br>780 000 personer varav 360 000 är arbetslösa eller<br>saknar fast förankring på arbetsmarknaden,<br>310 000 arbetar deltid och 110 000 arbetar heltid.</p>
<h2>6 Ekonomisk marginalisering</h2>
<p>Fördelningen av disponibla inkomster är inte det<br>enda måttet på välfärdens fördelning. Nobel-<br>pristagaren Amartya Sen har fört fram idéer om<br>att studera fördelningen av de individuella funk-<br>tioner som bestämmer våra handlingsmöjlighe-<br>ter. Under senare år har man uppmärksammat<br>problemet att allt fler människor ställs utanför<br>arbetsmarknaden och inte längre har möjlighet<br>att försörja sig själva. När människor inte deltar i<br>arbetslivet får de svårt att påverka sin ekonomis-<br>ka situation, vilket ger en ojämnare fördelning av<br>medborgarnas handlingsmöjligheter.</p>
<p>Begreppet social exklusion används ofta för att<br>beskriva problemet. Begreppet är inte entydigt.<br>Det är inte detsamma som ekonomisk fattigdom,<br>då de flesta socialt exkluderade har en garanterad<br>ekonomisk standard genom de sociala transfere-<br>ringarna. Det är inte heller samma som långtids-<br>arbetslöshet, eftersom många socialt exkluderade<br>står utanför arbetsmarknaden på grund av sociala<br>och hälsorelaterade problem. Den sociala exklu-<br>sionen är mångdimensionell och kan också avse<br>medborgarnas tillgång till boende, sociala försäk-<br>ringsskydd osv.</p>
<p>Ett närliggande begrepp är marginalisering<br>som används i analyser av arbetsmarknaden.<br>Marginaliserade är personer som inte helt har</p>
<p>Sen, A. (1992): Inequality reexamined.</p>
<p>Atkinson, A.B., Hills, J. (1998): Exclusion, Employment and Oppor-<br>tunity. CASEpaper 4. London school of Economics.</p>
<p>& Ingerslev, O., Pedersen, L. (1996). Marginalisering 1990-1994. Social-<br>forskningsinstitutet. Köpenhamn.</p>
<p>Se även Arbetsministeriet: Marginalgrupperna under 90érnes opsving<br>1994-1997. August 1998.</p>
<p>lämnat arbetsmarknaden men har en svag för-<br>ankring och hög arbetslöshet.</p>
<p>Gemensamt för fördelningen av funktions-<br>förmåga, social exklusion och marginalisering är<br>att det handlar om arbete och försörjningsför-<br>måga.</p>
<p>Myndigheternas statistik visar en betydande<br>ökning av antalet långtidsarbetslösa, förtidspen-<br>sionärer, långtidssjuka och socialbidragstagare<br>under krisåren. Mätmetoderna skiljer sig dock åt<br>och personer som går från en ersättning till en<br>annan eller kombinerar ersättningar kan falla<br>utanför. En viktig fördelningspolitisk fråga är<br>därför hur människors möjligheter att försörja<br>sig själva har utvecklats under 1990-talet. I detta<br>avsnitt undersöks med ekonomiska mått med-<br>borgarnas arbete och självförsörjning.</p>
<p>Inkomstmått på försörjning</p>
<p>I det följande används marginalisering som be-<br>grepp för människors bristande delaktighet och in-<br>komstmöjligheter, oavsett orsaken till att man har<br>svag anknytning till arbetsmarknaden och oav-<br>sett vilken ersättning man får. Inkomststatistiken<br>används för att undersöka hur många som är i<br>ekonomisk mening marginaliserade.</p>
<p>Analysen omfattar alla personer i förvärvsaktiv<br>ålder 20-64 år som har en disponibel inkomst<br>över två basbelopp per år (ca 6 100 kro-<br>nor/månad). Gränsen motsvarar ungefär social-<br>bidragsnormen för en ensam person. Personer<br>med lägre inkomster har uteslutits eftersom de-<br>ras försörjningssituation är svår att bedöma med<br>hjälp av inkomststatistiken. Där finns så skilda<br>personer som barnlediga utan föräldrapenning,<br>personer som försörjs av anhöriga, institutions-<br>boende, ”jordenrunt-resenärer”, svartarbetare<br>och personer som lever på besparingar, vinster,<br>arv eller kapitalinkomster osv. Det är både per-<br>soner som har valt att inte arbeta, studera etc.<br>och självförsörjande, men också socialt utslagna.<br>Denna grupp utgjorde 15 procent av alla i åldern<br>20-64 år 1998.</p>
<p>Inkomstslagen delas upp i två grupper. Den<br>ena gruppen utgörs av inkomster av arbete eller<br>de transfereringar man erhåller vid studier eller<br>tillfälligt uppehåll i arbetet. Där ingår exempelvis<br>lön, inkomster från näringsverksamhet, ersätt-<br>ningar i samband med studier, värnplikt eller för-<br>äldraledighet.</p>
<p>Den andra gruppen avser transfereringar som<br>utges till den som på grund av olika omständig-</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>heter har svårigheter att försörja sig själv. Här<br>ingår arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, förtids-<br>pension, socialbidrag och bostadsbidrag. Sum-<br>man av de båda inkomstgrupperna ger den totala<br>disponibla inkomsten (exklusive kapitalinkoms-<br>ter, som hålls utanför analysen ).<sup>23</sup></p>
<p>Därefter beräknas andelen av den disponibla<br>inkomsten som består av arbetsmarknadsstöd,<br>sjukpenning, förtidspension, socialbidrag och<br>bostadsbidrag.</p>
<p>En klar majoritet (72 %) av personer med<br>minst två basbelopp i disponibel inkomst har<br>högst 10 procent av sina inkomster från transfe-<br>reringar som arbetsmarknadsstöd, sjukpenning,<br>förtidspension, socialbidrag och/eller bostadsbi-<br>drag 1998 (tabell 6.1). Men för ungefär var sjun-<br>de person utgörs mer än hälften av den dispo-<br>nibla inkomsten av dessa transfereringar.</p>
<p>männen marginaliserade i betydligt högre grad<br>än kvinnorna, men 1996-1998 är skillnaden liten<br>(diagram 6.1). Andelen har beräknats för perso-<br>ner som funnits i datamaterialet under vardera<br>treårsperiod.</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>Tabell 6.1 Andel transfereringar av disponibel inkomst 1</p>
<p>1998 I</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Andel transfereringar av<br>disponibel inkomst (%)</p></td><td>
<p>Andel av 20-64-<br>åringar (%)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0-10</p></td><td>
<p>72</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11-30</p></td><td>
<p>8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31-50</p></td><td>
<p>5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51-70</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71-90</p></td><td>
<p>4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>>90</p></td><td>
<p>6</p></td></tr>
</table>
<p>Källa: Linda, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Diagram 6.1 Andel ekonomiskt marginaliserade<br>1986-1988 - 1996-1998 ____</p>
<p>Procent</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-81.png" style="width:171pt;height:110pt;"/>
<p>88 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98</p>
<p>Marginalisering förutsätter att man mer varaktigt<br>ställs utanför arbete och självförsörjning. Tids-<br>dimensionen är därför central. I följande analys<br>avses med i ekonomisk mening marginaliserade de<br>personer som under tre dr i rad har haft en disponi-<br>bel inkomst som till mer än 50 procent utgörs av<br>arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, förtidspension<br>(inkl, sjukbidrag), socialbidrag och/eller bostadsbi-<br>drag.</p>
<p>Källa: Linda, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Vilka som har störst risk att marginaliseras un-<br>dersöks med en statistisk modell som beräknar<br>oddskvoter<sup>24</sup> (tabell 6.2). Oddskvoterna anger<br>hur starkt sambandet är mellan risken att bli<br>ekonomiskt marginaliserad och personernas ål-<br>der, kön, utbildningsnivå etc. En oddskvot som<br>är större än 1 betyder att faktorn innebär en<br>överrisk för marginalisering.</p>
<p>Personer som invandrat till Sverige löper<br>störst risk för marginalisering. Utbildningsnivån<br>har som väntat en stor betydelse. Personer med<br>grundskoleutbildning har en överrisk och de<br>med en högskoleutbildning en underrisk.</p>
<p>De äldre (46-64 år) har en betydande överrisk<br>att bli marginaliserade medan yngre människor<br>har mindre risk. Ungdomar som har svårt att<br>etablera sig på arbetsmarknaden kan dock hamna<br>utanför undersökningsgruppen om de inte når<br>upp till en disponibel inkomst på två basbelopp.</p>
<p>Ökad andel ekonomiskt marginaliserade</p>
<p>Andelen ekonomiskt marginaliserade har ökat<br>från 5,7 procent 1986-1988 till 9,9 procent 1996-<br>1998. Under första hälften av 1990-talet var</p>
<p>Arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, förtidspension beräknas som net-<br>tobelopp efter skatt.</p>
<p><sup>24</sup> Oddskvoten är kvoten mellan två oddstal som ska jämföras med var-<br>andra, t ex oddstalen för män och kvinnor. Oddstalet är sannolikheten att<br>(här)vara marginaliserad dividerat med sannolikheten att inte vara margi-<br>naliserad. Se vidare underbilaga 3.1.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Tabell 6.2 Risker för olika grupper att marginaliseras eko-<br>nomiskt 1991-1993 samt 1996-1998. Personer 20-64 års<br>med minst två basbelopp i dsponibel inkomst</p>
<p>Oddskvoter för marginaliserade</p>
<p>299^^^^^99^^^^^örändrin^</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>1,0</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5*</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Har barn 0-6 år</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,9</p></td><td>
<p>0,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrat till Sverige</p></td><td>
<p>3,2</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>0,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Utbild.nivå, ref:</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>gymn.</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>-Högst grundskola</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Lägst högskola</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Ålder, ref: 36-45 år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-25 är</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26-35 är</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-0.1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46-64 är</p></td><td>
<p>2,4</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>-0,5</p></td></tr>
</table>
<p>* Ej signifikant på 5% nivå.</p>
<p>Anm: Oddskvoter beräknade med logistisk regression</p>
<p>Familjeförhållandena har också en viss betydelse.<br>Personer som har barn i åldern 0-6 år har en<br>mindre risk än personer utan barn i åldersgrup-<br>pen. Gifta har en mycket lägre risk än ogifta.<br>Män och kvinnor skiljer sig inte åt vad gäller ris-<br>ken att marginaliseras.</p>
<p>En jämförelse mellan 1991-1993 och 1996-<br>1998 visar att rangordningen mellan de olika<br>faktorerna i stort sett är densamma de båda peri-<br>oderna. Invandrarnas situation ser dock sämre<br>ut. En närmare analys visar på att detta gäller en-<br>dast för de som invandrat senare än 1991. Risken<br>har ökat också för personer som har barn under<br>sju år. För den äldsta åldersgruppen ser situatio-<br>nen relativt bättre ut 1996-1998.</p>
<p>Ofta är det helt olika processer som leder fram<br>till att man marginaliseras ekonomiskt. Vissa<br>drabbas av så allvarliga handikapp, olyckor eller<br>sjukdomar att de inte kan rehabiliteras och åter<br>integreras i arbetslivet. Andra arbetar deltid men<br>behöver permanent socialbidrag för att man en-<br>sam skall försörja flera barn. Många har blivit<br>långtidsarbetslösa som följd av den ekonomiska<br>krisen. En stor grupp har nyligen kommit till<br>Sverige och får vänta på arbete. Dessa personer<br>har bara det gemensamt att de har ställts utanför<br>arbetslivet och förlorat sin möjlighet att försörja<br>sig själv.</p>
<p>För andra är det dock inte fråga om renodlade<br>problem med antingen hälsa, arbetslöshet eller<br>försörjning. Ofta är problemen komplexa och<br>flerdimensionella, inte sällan följs ett problem av</p>
<p>andra. En stor andel av alla ekonomiskt margina-<br>liserade (44 %) har under en treårsperiod haft<br>kontakt med fler än en myndighet. Det visas av<br>att man har haft flera olika sociala ersättningar<br>(se underbilaga 3). Inkomstuppgifterna för flera<br>år tyder på att åtskilliga personer går från en er-<br>sättning till en annan, eller får ersättningar sam-<br>tidigt från flera myndigheter.</p>
<p>Separata analyser för de som huvudsakligen har<br>ersättningar från antingen arbetsmarknadsstöd,<br>förtidspension, socialbidrag respektive sjukpen-<br>ning visar inte på några avgörande skillnader i<br>riskfaktorernas betydelse för de olika ersätt-<br>ningsgrupperna.<sup>25</sup></p>
<p>Fördelningseffekter</p>
<p>En ökande andel ekonomiskt marginaliserade är<br>ett fördelningsproblem i sig för att fler männi-<br>skors får minskade handlingsmöjligheter. Men<br>den får återverkningar också på fördelningen av<br>ekonomiska resurser. Marginaliserade får inte del<br>av den ökade standarden som följer av en högre<br>ekonomisk tillväxt. Det ökar risken för växande<br>inkomstklyftor. De marginaliserade har också<br>svårt att öka sina inkomster genom arbete bl.a.<br>eftersom deras marginaleffekter är höga. En ökad<br>marginalisering kommer därmed att minska in-<br>komströrligheten. Den högre marginaliseringen<br>kan således väntas medföra en ökad spridning av<br>inkomster på både kort och längre sikt.</p>
<p>7 Utvecklingsarbete med<br>fördel n i ngsstatisti ken</p>
<p>Riksdagen har tillkännagivit att regeringen vid<br>lämpligt tillfälle t.ex. i en kommande budgetpro-<br>position bör redovisa hur arbetet fortskrider med<br>att utveckla och bredda fördelningsstatistiken<br>(Prop. 1998/99:1, 1998/99:FiU2, protokoll 35,<br>36). I detta avsnitt sker en redovisning av pågå-<br>ende utvecklingsarbete och olika problem i för-<br>delningsanalyserna.</p>
<p><sup>2</sup>"> Se vidare underbilaga 3.1.</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Sverige intar en ledande plats internationellt när<br>det gäller att följa fördelningen av ekonomiska<br>resurser i landet. Genom forskningstraditioner<br>som går tillbaka till 1920-talet, en tidig uppbygg-<br>nad av datorbaserade administrativa register med<br>effektiva kontrollrutiner och ett förutseende sta-<br>tistiskt arbete har SCB utvecklat en inkomststa-<br>tistik med en kvalitet som få länder kan uppvisa.</p>
<p>SCB ansvarar för välfärdsstatistiken, till vilken<br>huvuddelen av fördelningsstatistiken hör. SCB<br>redovisar årligen officiell statistik över inkomst-<br>fördelningen, inkomster, skatter och bidrag.<br>SCB:s undersökningar av levnadsförhållanden<br>(ULF), hushållens utgifter (HBU) och boende<br>(BHU) samt lönestatistiken ger också viktiga bi-<br>drag till beskrivningen av fördelningen i Sverige.<br>SCB:s avidentifierade databaser är sedan flera år<br>tillgängliga för forskningen till rimliga kostnader<br>och används vid ett flertal forskningsinstititut.<br>Alltmer av SCB:s statistik finns tillgänglig över<br>Internet.</p>
<p>SCB ansvarar också för utveckling och under-<br>håll av den statiska skatte- och bidragsmodell<br>som främst används inom regeringskansliet och<br>riksdagen för att analysera olika regelförslag.<br>Inom SCB bedrivs ett kontinuerligt utvecklings-<br>arbete också på uppdrag. Under senare år har ett<br>omfattande arbete bedrivits på regeringens upp-<br>drag bl.a. för att utveckla en longitudinell databas<br>för inkomster och arbete (LINDA), statistik<br>över den offentliga konsumtionens fördelning<br>samt förmögenhetsfördelningen. Ett stort antal<br>förslag till förbättringar i fördelningsstatistiken<br>har nyligen lagts fram av SCB som bl.a. innebär<br>att dessa områden skall införas i den ordinarie<br>anslagsverksamheten.<sup>26</sup></p>
<p>Även inom den sociala forskningen bedrivs ett<br>omfattande arbete för datainsamling och analys<br>av fördelningen av välfärden. Levnadsnivåunder-<br>sökningen, som kontinuerligt följt välfärdens<br>fördelning sedan 1968, uppdateras nu med en<br>stor undersökning 2000. Resultaten har blivit<br>uppmärksammade i Sverige, där de fungerat som<br>ett kunskapsunderlag i den politiska debatten.<br>Den svenska välfärdsforskningen har väckt stort<br>intresse i det internationella forskarsamhället</p>
<p>På riksdagens uppdrag (FiU 1986/87:3, Rskr<br>27, FiU 1992/93:30, rskr 1992/93:447 samt FiU<br>1998/99:2, Prot. 35, 36) lämnar regeringen sedan</p>
<p>1994 regelbundet en fördelningspolitisk redogö-<br>relse i anslutning till budgetpropositionen<br>och/eller vårpropositionen. Fördelningseffekter<br>av föreslagna regeländringar redovisas i Finans-<br>planen eller i särskilda propositioner. De åter-<br>kommande fördelningspolitiska redogörelserna<br>syftar till att bredda och fördjupa fördelnings-<br>analyserna. De har, förutom en bedömning av<br>den aktuella utvecklingen av inkomstspridning-<br>en, omfattat undersökningar av bl.a. långsiktiga<br>trender i inkomstfördelningen, inkomströrlig-<br>heten, den regionala inkomstspridningen och<br>den offentliga konsumtionens fördelningseffek-<br>ter.</p>
<p>De statistiska analyserna av jämställdheten har<br>också utvecklats inom SCB och genom Kvinno-<br>maktsutredningens arbete. Regeringen redovisar<br>årligen en statistisk redogörelse över kvinnors<br>och mäns ekonomiska situation. Regeringskans-<br>liet bedriver tillsammans med SCB och forskare<br>ett utvecklingsarbete om jämställdhetsbokslut.</p>
<p>Även det internationella samarbetet har bred-<br>dats. SCB och forskare i Sverige samarbetar se-<br>dan mer än 10 år med ett omfattande internatio-<br>nellt forskningsprojekt, "Luxemburg Income<br>Study" (LIS). OECD:s intresse för inkomstför-<br>delning och ekonomisk fattigdom har vuxit be-<br>tydligt under senare år. Flera omfattade studier<br>har genomförts, bl.a. med hjälp av några av värl-<br>dens ledande forskare.<sup>27</sup> Under senare år har det<br>undersöks vilka grupper som drabbats av perma-<br>nent fattigdom och vilka faktorer som bestäm-<br>mer in- och utflöde i fattigdom.</p>
<p>EU:s gemensamma statistikmyndighet Eu-<br>rostat bedriver sedan flera år ett utvecklingsar-<br>bete för att kunna beskriva inkomstfördelning<br>och fattigdom på ett enhetligt sätt. En särskild<br>undersökning genomförs numera av hushållens<br>inkomster och utgifter (European Community<br>Household Panel, ECHP) och Sverige medver-<br>kar med data från ULF.</p>
<p>EU finansierar också ett omfattande forsk-<br>ningsprojekt som syftar till att utveckla en ge-<br>mensam simuleringsmodell för skatter och bi-<br>drag för medlemsländerna (EUROMOD). SCB<br>och Finansdepartementet medverkar både med<br>dataunderlag och utvecklingsarbete.</p>
<p>Den samlade bedömningen är att fördelnings-<br>statistiken tilldrar sig ökat intresse både i Sverige</p>
<p><sup>26</sup> Treårsplan för Statistiska centralbyrån. SCB 2000-03-01</p>
<p><sup>27</sup> Se t.ex. Atkinson, A.B. m.fl.. (1995): Income distribution in OECD</p>
<p>Countries. Social Policy Studies No. 18. OECD</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>och utomlands. Stora förbättringar har under se-<br>nare år skett i Sverige avseende dataunderlagens<br>kvalitet och innehåll, tillgängligheten till data,<br>analysmetoder, möjligheten att simulera ändrade<br>skatter och bidrag och internationell jämförbar-<br>het.</p>
<p>Fortfarande finns det dock betydande brister i<br>underlaget för fördelningsanalyser. Det som<br>framför allt saknas är longitudinella data med ett<br>brett innehåll och en god kvalitet. Inkomstsprid-<br>ning och ekonomisk fattigdom kan inte beskri-<br>vas väl med årsdata. Tidsdimensionen är nöd-<br>vändig för analyserna.</p>
<p>Tillgången till registerbaserade longitudinella<br>data har ökat under senare år. Det har förbättrat<br>möjligheterna att beskriva fördelningen av eko-<br>nomiska resurser, exempelvis risken för perma-<br>nent fattigdom och inkomströrlighet. Register-<br>data ger emellertid begränsade möjligheter att<br>analysera vad som orsaker förändringarna.</p>
<p>De inkomstskillnader som registreras i statis-<br>tiken beror på många faktorer. De grundläggan-<br>de skillnader som beror på människors olika<br>förmåga och möjligheter är vad fördelningspoli-<br>tiken huvudsakligen syftar till att utjämna. Men<br>skillnader uppkommer också då människor vär-<br>derar konsumtion och arbete olika beroende på<br>ålder, familjeförhållanden, värderingar m.m.<br>Dessutom påverkas fördelningen av slumpmässi-<br>ga händelser. En del råkar vinna på Lotto, andra<br>förlorar makens försörjning vid en skilsmässa.</p>
<p>Fördelningsstatistiken bör förbättras i första<br>hand genom bättre data som ökar förståelsen för<br>hur spridningen i inkomster uppkommer. Det be-<br>hövs både för utvärderingen av politiken och för<br>samhällsdebatten om vilka åtgärder som kan<br>övervägas för att bevara en jämn inkomstfördel-<br>ning.</p>
<p>Därför bör statistiken över hushållens alloke-<br>ring av resurser över livet förbättras. Det bör<br>övervägas hur en longitudinell och integrerad<br>hushållsstatistik om inkomster, sparande, kon-<br>sumtion och förmögenhet kan utvecklas, inkl,<br>uppgifter om den offentliga konsumtionen.</p>
<p>I en sådan statistik bör också finnas uppgifter<br>om arbetstid och lön av god kvalitet. En fortsatt<br>förbättring av lönestatistiken är därför angelägen.</p>
<p>Slutligen behövs det bättre information om<br>hushållens värderingar. Registerdata måste därför<br>kompletteras med enkäter eller intervjuer.</p>
<p>Flera intressanta exempel på denna statistikut-<br>veckling finns i andra länder. I USA:s Health and<br>Retirement Study (HRS) sammanförs t.ex. vart-<br>annat år både registeruppgifter och intervjudata</p>
<p>för ett stort antal personer. Syftet är bl. a. att sva-<br>ra på vad som påverkar en persons beslut att gå i<br>pension och hur sparande och konsumtion sker<br>över livet.</p>
<p>Underbilaga 3.1 Definitioner och<br>beräkningsmetoder</p>
<p>Definitioner och begrepp</p>
<p>Disponibel inkomst: Hushållets totala inkomster<br>från arbete, kapital och transfereringar minus<br>betald skatt, betalt underhållsbidrag samt åter-<br>betalning av studiemedel och socialbidrag. Er-<br>hållna studiemedel betraktas som transferering.</p>
<p>Individuell disponibel inkomst: Då hushållsbe-<br>greppet i LINDA är bristfälligt används indivi-<br>dens disponibla inkomst för personer 20 år och<br>äldre utan justering för försörjningsbörda. Skat-<br>tefria hushållstransfereringar summeras på hus-<br>hållsnivå och delas lika mellan de vuxna i hushål-<br>let.</p>
<p>Median: 50 procent av befolkningen har lägre<br>inkomst än medianinkomsten.</p>
<p>Gini-koefficient'. Det vanligaste måttet på<br>ojämnheten i inkomstfördelningen vilket antar<br>värdet 0 när inkomsten är lika för alla och värdet<br>1 vid maximal ojämnhet, dvs. när en person får<br>alla inkomster. Koefficienten är mest känslig för<br>vad som händer i mitten av fördelningen. Den<br>kan sägas visa hur stor den förväntade inkomst-<br>skillnaden är mellan två slumpmässigt valda indi-<br>vider/hushåll. Om Gini-koefficienten är 0,250<br>och medelinkomsten för alla är 90 000 kronor<br>skall man vänta sig att den genomsnittliga skill-<br>naden är 2*0,250 eller 50 procent av medelin-<br>komsten, dvs. 45 000 kronor.</p>
<p>Decilgrupp: Befolkningen delas in i 10 lika sto-<br>ra grupper där de 10 procent med lägst standard<br>hamnar i decilgrupp 1, de med näst lägst standard<br>i decilgrupp 2 osv. ända upp till decilgrupp 10<br>med den högsta ekonomiska standarden.</p>
<p>Decilkvot: Den disponibla inkomsten (vid öv-<br>re decilgränsen) bland dem med högre ekono-<br>misk standard divideras med inkomsten för dem<br>med lägre standard.<sup>28</sup></p>
<p>Socio-ekonomisk grupp: Personerna indelas i<br>grupper efter yrke och anställningsförhållanden</p>
<p><sup>28</sup> Exempelvis D9 är den inkomst som avgränsar de 10 procent med högst<br>ekonomisk standard.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>med hänsyn till organisationstillhörighet och ut-<br>bildningskrav.</p>
<p>Korrigering av hushållsbegrepp, inkomstbegrepp<br>och ekvivalensskala</p>
<p>Individens ekonomiska standard: Hushållets jus-<br>terade disponibla inkomst påförs samtliga perso-<br>ner i hushållet. Redovisning sker sedan på indi-<br>vidnivå.</p>
<p>Bostadshushåll: Alla personer som bor i samma<br>bostad (fr.o.m. 1997 "kosthushåll" med ytterliga-<br>re krav på en gemensam hushållsekonomi och<br>kosthållning). Detta hushållsbegrepp finns en-<br>dast tillgängligt för åren 1991 samt 1993-1997.<br>För 1992 redovisas genomsnittet av värdena 1991<br>och 1993.</p>
<p>Justering för försörjningsbörda: För att kunna<br>jämföra konsumtionsmöjligheter i familjer med<br>olika sammansättning måste man justera hushål-<br>lets inkomst. Till det används en ekvivalensskala<br>som ger varje hushåll en viss ”konsumtionsvikt”<br>beroende på hur många vuxna och barn som le-<br>ver tillsammans. Varje land använder sin egen<br>skala, en del baserade på vad hushållen faktiskt<br>konsumerar, andra på expertbedömningar vad<br>olika hushåll behöver äta m.m. Den ekvivalens-<br>skala som används i Sveriges officiella statistik<br>ger jämfört med andra länder stor tyngd till barn<br>och tar liten hänsyn till stordriftsfördelar.<sup>29</sup> Den<br>tar inte heller hänsyn till hur boendekostnader<br>varierar med hushållsstorlek.</p>
<p>Vad som kan anses vara en skälig lägsta stan-<br>dard för familjer med olika sammansättning be-<br>slutades av riksdagen 1997 genom införandet av<br>riksnormer för socialbidragen. Den nya normen<br>innebär bl.a. att för familjen gemensamma be-<br>lopp införs för olika kostnadsposter. Därmed tar<br>normen mer hänsyn till stordriftsfördelarna.</p>
<p>Det kan vara rimligt att jämförelser av kon-<br>sumtionsmöjligheterna i familjer med olika sam-<br>mansättning utgår från riksnormen. Genom sin<br>komplicerade konstruktion med många olika<br>belopp beroende på ålder, kostnadspost m.m. är<br>det emellertid svårt att direkt översätta den nya<br>riksnormen till en överskådlig ekvivalensskala.<br>Därför har normen parametriserats.</p>
<p>För varje hushåll i HINK97 har ett normbe-<br>lopp beräknats inklusive en schablonmässig bo-<br>endekostnad och inklusive schablonmässiga men<br>normala utgifter utöver normen för kostnader<br>för vård och möbler.<sup>30</sup> Utifrån denna ”empiriska”<br>skala anpassas en modell med antal vuxna och<br>antal barn som förklarande variabler. Följande<br>ekvivalensskala avspeglar väl riksnormen.<sup>31</sup></p>
<p>Hushållets konsumtionsvikt = (N+0,7*n) <sup>0,7<br></sup>där N = antal vuxna, n — antal bam</p>
<p>Jämförelser mellan den ”empiriska” skalan och<br>normbelopp beräknade enligt denna ekvivalens-<br>skala visar överlag en god anpassning för familjer<br>med upp till fyra barn. Familjer med fler barn er-<br>håller en något för låg relativ vikt (underbi-<br>lagediagram 1).</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-82.png" style="width:175pt;height:118pt;"/>
<p>Källa: HINK,SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Underbilagediagram 1 Empirisk ekvivalensvikt enligt nya<br>socialbidragsnormen jämfört med parametriserade värden,<br>beräknade i HINK97 ________________________</p><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN03100/prop_19992000__100-83.png" style="width:171pt;height:107pt;"/>
<p>Realjusterade kapitalinkomster: Hushållens rän-<br>teinkomster och ränteutgifter utom egnahems-<br>räntor realberäknas, dvs. korrigeras med inflatio-<br>nen enligt konsumentprisindex. Inkomster och<br>skatter av faktiska försäljningar av aktier m.m.<br>ersätts med en schablonmässigt beräknad kapi-<br>talinkomst efter skatt baserad bl.a. på hur stor<br>hushållets förmögenhet är och på börsens ut-<br>veckling. Avkastningen antas motsvara den ge-<br>nomsnittliga årliga förändringen av börsens vär-</p>
<p><sup>29</sup> Atkinson, A.B. m.fl. Income Distribution in OECD Countries.<br>OECD 1995</p>
<p>3® Boendekostnad har beräknats för kök samt ett rum var för de tre första<br>hushållsmedlemmarna, därefter ett extra rum för varje två barn (en tredje<br>vuxen får eget rum).</p>
<p>31 Ytterligare underlag om den s.k. PEL-skalan finns i särskild PM av<br>Pettersson, Eklind och Lindholm.</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>de för de senaste fem år och hushållens förmö-<br>genhet uppskattas med hjälp av kontroll-<br>uppgifter om aktie- och fondtillgångar. På grund<br>av ofullständiga data om förmögenheterna kom-<br>mer de reala kapitalinkomsterna att underskattas<br>för de personer där den procentuella avkastning-<br>en på kapitalet är högre än genomsnittet.</p>
<p>Underbilagetabell 2 Effekt av korrigeringarna på andelen<br>personer med låg inkomst</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>^(orngerin^^</p></td><td>
<p>Nivå</p></td><td>
<p>Trend</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individvikter</p></td><td>
<p>-2.1934</p></td><td>
<p>-0.0420</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadshushåll</p></td><td>
<p>-1.7514</p></td><td>
<p>-0.1441</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekvivalensskala</p></td><td>
<p>-0.1097</p></td><td>
<p>-0.1264</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt inkomstbegrepp</p></td><td>
<p>0.3565</p></td><td>
<p>-0.1353</p></td></tr>
</table>
<p>Effekter av korrigeringarna</p>
<p>Korrigeringarna påverkar såväl nivå som trend i<br>inkomstspridningen och andelen personer med<br>inkomster under halva medianen. Här redovisas<br>korrigeringarnas separata effekter vid en jämfö-<br>relse med officiella definitioner. Med nivå avses<br>den genomsnittliga nivån under undersöknings-<br>perioden, med trend avses den lutning som er-<br>hålls om en regressionslinje anpassas till de ob-<br>serverade värdena.</p>
<p>De separata effekterna kan beräknas på olika<br>sätt. De kan testas genom att en korrigering ad-<br>deras till nästa i en följd. Då kommer ordningen i<br>vilken förändringarna införs att ha betydelse för<br>effekterna. Korrigeringarna kan också testas var<br>och en helt separat. Här redovisas en kombina-<br>tion av metoderna. Först införs individvikter och<br>sedan bostadshushåll efter varandra. I ett andra<br>steg används denna individviktade bostadshus-<br>hållsserie som referens när effekterna av ekviva-<br>lensskalan och inkomstbegreppet beräknas. Ek-<br>vivalensskalan och inkomstbegreppet kan där-<br>med utvärderas oberoende av i vilken ordning de<br>införs.</p>
<p>Underbilagetabell 1 Effekt av korrigeringarna på inkomst-<br>spridningen (Gini-koefficienten)</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>^(orrigerin^^</p></td><td>
<p>Nivå</p></td><td>
<p>Trend</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Individvikter</p></td><td>
<p>-0.0125</p></td><td>
<p>-0.0002</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Bostadshushåll</p></td><td>
<p>-0.0130</p></td><td>
<p>-0.0017</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ekvivalensskala</p></td><td>
<p>-0.0108</p></td><td>
<p>-0.0006</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Realt inkomstbegrepp</p></td><td>
<p>-0.0078</p></td><td>
<p>-0.0003</p></td></tr>
</table>
<p>Framskrivning av inkomstfördelningen</p>
<p>Uppgifterna i HINK97 om hushållens inkoms-<br>ter, räntor, boendekostnader osv. skrivs fram till<br>de värden som förväntas prognoserna i Svensk<br>ekonomi (bilaga 1). Befolkningens sammansätt-<br>ning, sysselsättningen och de allmänna pensio-<br>nerna aktualiseras genom en särskild omvikt-<br>ningsmetod. Lönefördelningen skrivs fram<br>differentierat efter utvecklingen i privat sektor<br>och offentlig sektor. Den privata sektorn är in-<br>delad i tre delsektorer, den offentliga i stat och<br>kommun. Inom varje delsektor beaktas förutom<br>löneutvecklingen också skillnader i arbetstidens<br>utveckling. Skatter, socialförsäkringar, bidrag<br>osv. räknas om enligt reglerna för respektive år.<sup>32</sup></p>
<p>Framskrivningen visar således hur inkomst-<br>fördelningen skulle se ut 1998 och 1999 om hus-<br>hållens inkomster i HINK97 förändras enligt<br>prognoserna och med de nya skatte- och bidrags-<br>reglerna. Genom framskrivningen efterbildas<br>delvis många strukturella förändringar och änd-<br>rade beteenden, exempelvis ökningen av antalet<br>ATP-pensionärer, förändringen av antal för-<br>värvsarbetande i olika sektorer, antal arbetslösa<br>och antal i olika arbetsmarknadsåtgärder. Andra<br>förändringar beaktas endast partiellt och indirekt<br>t.ex. förändringar av antal i utbildning och antal<br>förtidspensionärer.</p>
<p>Rörlighetsmått</p>
<p>Övergångsmatris: Inkomströrligheten mäts ge-<br>nom att man beräknar hur stor andel personer<br>som flyttat från en inkomstgrupp till en annan<br>grupp mellan två mättillfällen.</p>
<p><sup>32</sup> Jämfört med regelanalyserna beaktas i framskrivningen fördelningsef-<br>fekterna av sänkt moms på livsmedel endast indirekt genom effekterna via<br>konsumentpriserna. Ändrade regler för förmån av fri bil, och ändrad be-<br>skattning av pensionssparande beaktas inte vid framskrivningen.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Shorrocks index: (R) är kvoten mellan spridning-<br>en av den sammanlagda inkomsten under en fler-<br>årsperiod och det viktade medelvärdet av den år-<br>liga inkomstspridningen under samma period. R<br>är ett mått på inkomsternas rigiditet, medan in-<br>komsternas rörlighet eller mobilitet (M) definie-<br>ras som M=l-R. Mobilitet betraktas enligt den-<br>na definition som graden av utjämning av<br>inkomstspridningen som uppkommer av att un-<br>dersökningsperioden förlängs.</p>
<p>Dekomponering av inkomstspridningen</p>
<p>Uppdelning av den uppmätta totala inkomst-<br>spridningen sker i ett antal klart avgränsade del-<br>komponenter (t.ex. inkomstslag). Varje delkom-<br>ponent är i sin tur en produkt av två faktorer, en<br>för de olika inkomstkomponenternas storlek och<br>en annan som visar hur ojämnt fördelade de olika<br>delkomponenterna är (Gini-koefficienten (G)<br>kan t.ex. skrivas som G = V1*K1 + V2*K2 + ...<br>+ Vi*Ki + ... + Vn*Kn där Vi och Ki står för<br>vikt respektive koncentrationsindex för in-<br>komstkomponent i).</p>
<p>Genom att jämföra dekomponerade mått på<br>inkomstfördelningen för olika år kan man analy-<br>sera t.ex. de olika inkomstslagens bidrag till den<br>förändring som registreras på aggregerad nivå.<br>Det gäller såväl effekten av förändringar i de oli-<br>ka inkomstslagens betydelse för hushållens totala<br>inkomster som förändringar av de olika in-<br>komstslagens fördelning i befolkningen. Den in-<br>komst som dekomponeras är disponibel inkomst<br>som den definieras i den offentliga inkomststa-<br>tistiken. Anledningen är att dekomponerings-<br>metoden inte kan hantera negativa inkomster<br>och den negativa realräntan 1991 medför att<br>många hushåll har negativa värden på vissa in-<br>komstslag vid en realberäkning.</p>
<p>Simulering av regeländringar</p>
<p>Beräkningarna är utförda i HINK97 framskriven<br>till 2000 års demografiska och ekonomiska för-<br>hållanden. Basbelopp och fasta belopp i regel-<br>systemen för 1991 och 1996 har anpassats att<br>gälla prisnivån för år 2000. De flesta regeländ-<br>ringar mellan 1991 och 2000 har efterbildats full-<br>ständigt. Det finns dock ett antal regeländringar<br>där dataunderlag saknas eller där olika typer av<br>antaganden har måst göras.</p>
<p>Sjukpenningreglema för 1997 innebar att sjuklön<br>utbetalades till alla anställda de 28 första dagarna,<br>varför inga sjukfall kortare än 28 dagar finns i<br>HINK97. Med hjälp av särskilda uppgifter från<br>RFV har SCB delvis återskapat sjukmönster för<br>sjukfall på 15-27 dagar. Enligt 1991 års regler fick<br>anställda sjukpenning redan l:a dagen. Effekter<br>av karensdagar och ändrad ersättning för sjukfall<br>med sjuklön som varar under 15 dagar har inte<br>kunnat beaktas.</p>
<p>En minskad subventionsgrad av bamomsorgs-<br>avgiftema under 1990-talet har beaktats schab-<br>lonmässigt genom en justering av disponibel in-<br>komst.</p>
<p>Basbelopp och skattegränser har justerats så att<br>basbeloppshöjningen mellan 1991 och 2000 helt<br>följt inflationsutvecklingen. Den nedre skikt-<br>gränsen för statlig skatt har höjts med inflationen<br>+2% i enlighet med reglerna år 1991.</p>
<p>Momsen fördelas schablonmässigt på varje<br>hushåll i förhållande till den disponibla inkoms-<br>ten och till konsumtionsprofilerna i SCB:s un-<br>dersökning av hushållens utgifter (HBU92). Ef-<br>fekten av ändrad moms har beräknats med hjälp<br>av en regressionsanalys där utgifterna varieras<br>med ett antal bakgrundsfaktorer. De förklarande<br>variabler som använts är disponibel inkomst, ål-<br>der samt antal vuxna och barn i hushållet. Re-<br>gressionsekvationen används vid simuleringen.<br>Hushållets disponibla inkomst justeras med<br>momsförändringen. Det har förenklat antagits<br>att hela momsförändringen påverkar hushållens<br>disponibla inkomst. Analysen är statisk, dvs.<br>hushållen förutsätts inte ändra sitt konsumtions-<br>beteende. Momsreglerna innebär att momspå-<br>slaget har uppskattats vara ca 13 miljarder högre<br>med 1991 års regler än enligt reglerna för år 1996<br>och år 2000. För 1991 innebär detta en inflation,<br>varför basbeloppet har höjts med 1,2 procent för<br>detta år.</p>
<p>Marginaleffekter och beräkning av<br>barnomsorgsavgifter</p>
<p>Vid beräkning av barnomsorgsavgifterna har<br>1999 års regelsystem använts. Som underlag för<br>beräkningen har ett vägt genomsnitt av 70 kom-<br>muners barnomsorgstaxesystem använts. Den<br>beräknade genomsnittliga barnomsorgstaxan va-<br>rierar med antalet timmar i barnomsorg, inkomst<br>och antal bam. I typexemplen med barn i för-<br>skoleåldern antas schablonmässigt att barnen<br>vistas på daghem en timma längre än föräldrarnas</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>arbetstid för sambo/gifta och två timmar utöver<br>arbetstiden för ensamstående. Det antagna tilläg-<br>get utgör tid för att hämta och lämna barn i<br>barnomsorgen. På detta sätt beräknas, i teknisk<br>mening, hur lång tid barnen vistas i barnomsorg<br>som en funktion av arbetstiden. Vistelsetiden i<br>barnomsorg påverkar disponibel inkomst med<br>den givna definitionen av disponibel inkomst.</p>
<p>Barnomsorgstaxorna är i många kommuner så<br>konstruerade att vid vissa övergångar till en an-<br>nan närvarotid förändras taxan relativt kraftigt.<br>Sådana "brytpunkter" är vanliga vid gränserna 30<br>och 35 timmars närvarotid per vecka. I den be-<br>räknade genomsnittliga barnomsorgstaxan åter-<br>speglas denna effekt i vissa typexempel.</p>
<p>Ekonomisk marginalisering</p>
<p>stöd som enda ersättning, medan 41 hade ar-<br>betsmarknadsstöd enbart eller i kombination<br>med andra ersättningstyper. Sjukpenning och so-<br>cialbidrag är ovanliga som enda sociala ersätt-<br>ning.</p>
<p>Underbilagetabell 3 Ekonomiskt marginaliserade fördelade<br>efter antal ersättningar under 1996-1998</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>Som enda<br>ersättning</p></td><td>
<p>+en<br>ersätt-<br>ning</p></td><td>
<p>+två<br>ersätt-<br>ningar</p></td><td>
<p>+tre<br>ersätt-<br>ningar</p></td><td>
<p>Total andel<br>med ersätt-<br>ningen</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Arb.stöd</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>8 1</p></td><td>
<p>41</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sjukpenning</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>18</p></td><td></td><td>
<p>10 1</p></td><td>
<p>31</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>14</p></td><td></td><td>
<p>4 1</p></td><td>
<p>57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>15</p></td><td></td><td>
<p>8 1</p></td><td>
<p>27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Totalt</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>33</p></td><td></td><td>
<p>10 1</p></td><td>
<p>100</p></td></tr>
</table>
<p>Källa; LINDA, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>Analyserna bygger på LIND A-databasen och på<br>individuella disponibla inkomster (se ovan).</p>
<p>Inkomster har behandlats på följande sätt: Ar-<br>betsmarknadsstöd inkluderar kontant arbets-<br>marknadsstöd, ersättning från arbetslöshetskassa<br>vid arbetslöshet och vid arbetslivsutveckling<br>samt utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsut-<br>bildning och andra åtgärder (dock inte anställ-<br>ningsstöd t.ex. i form av rekryteringsstöd eller<br>utbildningsvikariat). Sjukpenning inkluderar<br>sjukpenning, arbetsskadeersättning, rehabilite-<br>ringsersättning, havandeskapspenning, smittbä-<br>rarpenning och sjuklönegaranti (sjuklöne-<br>reformerna minskar även här jämförbarheten).<br>Förtidspension avser förtidspension, sjukbidrag,<br>handikappersättning, bostadstillägg och särskilt<br>bostadstillägg för pensionärer. Bostadsbidrag in-<br>räknas eftersom nivån på socialbidraget är bero-<br>ende av bostadsbidraget. Kapitalinkomster efter<br>skatt har exkluderats från den disponibla in-<br>komsten för att inkomstmåttet bättre skall fånga<br>försörjningen genom arbete. Annars skulle ex-<br>empelvis en arbetslös som tvingats sälja sin bo-<br>stadsrätt inte räknas som marginaliserad om rea-<br>lisationsvinsten blev hög. Effekten på resultaten<br>av detta är dock mycket liten.</p>
<p>Samgång mellan ersättningssystem. Ungefär 44<br>procent av alla ekonomiskt marginaliserade har<br>under en treårsperiod 1996-1998 haft minst två<br>av ersättningarna arbetsmarknadsstöd, socialbi-<br>drag, förtidspension och socialbidrag (under-<br>bilagetabell 3). Förtidspension var den vanligaste<br>ersättningen, och också den som mest sällan<br>kombinerades med andra sociala ersättningar.<br>Det var 14 procent som hade arbetsmarknads-</p>
<p>Den vanligaste kombinationen är arbetsmark-<br>nadsstöd tillsammans med sjukpenning (19 %)<br>eller socialbidrag (15 %), men förtidspension i<br>kombination med socialbidrag (12 %) eller sjuk-<br>penning (9 %) förekommer också rätt ofta.</p>
<p>Oddskvoter har beräknats med hjälp av en lo-<br>gistisk regressionsmodell för att renodla vilken<br>betydelse olika faktorer har för risken att margi-<br>naliseras. Renodlingen innebär att oddskvoterna<br>visar en faktors betydelse utan inverkan av andra<br>faktorer som också kan påverka. Oddskvoten<br>jämför till exempel kvinnor med män som har<br>samma utbildningsnivå, familjeförhållanden, in-<br>vandrarbakgrund etc. Modellen bygger dock på<br>antaganden om hur de olika faktorerna adderar<br>till varandra, vilket kan ge en viss osäkerhet.</p>
<p>Oddskvoterna anger hur starkt sambandet är<br>mellan risken att marginaliseras och personernas<br>ålder, kön, utbildningsnivå etc. En oddskvot som<br>är större än 1 betyder att faktorn innebär en<br>överrisk för marginalisering. Till exempel inne-<br>bär en oddskvot på 1,88 för personer med högst<br>grundskoleutbildning att dessa har större risk att<br>marginaliseras än vad gymnasieutbildade<br>(referensgruppen) har. När det handlar om ris-<br>ker, t.ex. sannolikheten att marginaliseras, som<br>ligger mycket närmare noll än ett så ligger<br>oddskvoterna nära de relativa riskerna. En relativ<br>risk på två innebär att det är dubbelt så stor risk<br>för en kvinna att marginaliseras som vad det är<br>för en man.</p>
<p>Oddskvoter för olika ersättningsgrupper. De<br>ekonomiskt marginaliserade omfattar förtids-<br>pensionärer, långtidsarbetslösa, långtidssjuka och<br>människor som av andra skäl inte kan försörja sig</p>
<p>32</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>själva. Riskfaktorernas betydelse för sannolik-<br>heten att hamna i dessa fyra grupper skiljer sig<br>generellt inte nämnvärt åt, med vissa undantag<br>för gruppen som huvudsakligen försörjs av soci-<br>albidrag. Gifta och personer med barn har en<br>överrisk att hamna i denna grupp, men ingen el-<br>ler en underrisk att hamna i övriga ersättnings-<br>grupper. Det motsatta gäller för personer över 45<br>år. Dessutom är invandrarnas överrisk att hamna<br>i denna grupp betydligt större än överrisken att<br>hamna i övriga ersättningsgrupper. Effekterna av<br>kön och utbildningsnivå är i stort sett desamma<br>som i övriga ersättningsgrupper. För övriga er-<br>sättningsgrupper gäller att invandrare, lågutbil-<br>dade och den äldsta åldersgruppen har överrisker<br>och att gifta, högutbildade, yngre åldersgrupper<br>har underrisker.</p>
<p>I grupperna ingår de personer som endast<br>mottar ersättning från ett system eller där mer än<br>75 procent av ersättningarna kommer från ett<br>system. Totalt gäller detta för 86 procent av de<br>ekonomiskt marginaliserade.</p>
<p>Underbilagetabell 4 Risker för olika grupper att marginali-<br>seras ekonomiskt för olika ersättningsgrupper 1996-1998</p>
<p>Samtl. Ersättningsgrupper</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td colspan="2">
<p>Arb.-</p>
<p>stöd</p></td><td>
<p>Sjuk-<br>penn-<br>ing</p></td><td>
<p>Förtids-<br>pension</p></td><td>
<p>Soc.<br>bidr.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>1.0</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,2</p></td><td>
<p>i,r</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Gifta</p></td><td>
<p>0.5</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>1,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Har barn 0-6 år</p></td><td>
<p>0.9</p></td><td>
<p>1,0'</p></td><td>
<p>0.9’</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Invandrat till Sverige</p></td><td>
<p>3.5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,5</p></td><td>
<p>2,0</p></td><td>
<p>34,7</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Utbild.nivå, ref: gymn.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>-Högst grundskola</p></td><td>
<p>1.9</p></td><td>
<p>1,4</p></td><td>
<p>1,5</p></td><td>
<p>2,2</p></td><td>
<p>1,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>- Lägst högskola</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,5</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>0,5</p></td></tr>
<tr><td colspan="6">
<p>Ålder, ref: 36-45 år</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20-25 är</p></td><td>
<p>0.4</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>0,2</p></td><td>
<p>0,3</p></td><td>
<p>1,1'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26-35 är</p></td><td>
<p>0,7</p></td><td>
<p>1,0’</p></td><td>
<p>0,8</p></td><td>
<p>0,4</p></td><td>
<p>0,9'</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46-64 är</p></td><td>
<p>1,9</p></td><td>
<p>1,3</p></td><td>
<p>1,1’</p></td><td>
<p>2,9</p></td><td>
<p>0,7</p></td></tr>
</table>
<p>* Ej signifikant på 5 %-snivån</p>
<p>Källa: LINDA, SCB, Finansdepartementets beräkningar</p>
<p>33</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Bilagetabell 3.1 Individernas disponibla inkomst justerad för försörjningsbörda 1991-1999 samt förändring 1991-1999.<br>1999 års priser. Medianer samt medelvärden för decilgrupper</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td>
<p>1991</p></td><td>
<p>1995</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1991/97 %</p></td><td>
<p>1997/99<sup>1</sup> %</p></td><td>
<p>1991/99<sup>1</sup> %</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>118 500</p></td><td>
<p>110 800</p></td><td>
<p>114 700</p></td><td>
<p>-3,2</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>3.9</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Kön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>115 600</p></td><td>
<p>108 200</p></td><td>
<p>111 700</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>7,0</p></td><td>
<p>3,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>121 700</p></td><td>
<p>113 800</p></td><td>
<p>117 600</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>3,8</p></td></tr>
</table>
<p>Ålder</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>114 400</p></td><td>
<p>103 200</p></td><td>
<p>105 800</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>8,0</p></td><td>
<p>-0,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18-24</p></td><td>
<p>116 300</p></td><td>
<p>95 400</p></td><td>
<p>106 600</p></td><td>
<p>-8,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>-4,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25-34</p></td><td>
<p>120 400</p></td><td>
<p>110 600</p></td><td>
<p>115 500</p></td><td>
<p>-4,1</p></td><td>
<p>10,0</p></td><td>
<p>5,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>35-44</p></td><td>
<p>126 900</p></td><td>
<p>114 100</p></td><td>
<p>116 500</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>7,7</p></td><td>
<p>-1,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45-54</p></td><td>
<p>149 200</p></td><td>
<p>136 800</p></td><td>
<p>140 500</p></td><td>
<p>-5,8</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>0,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55-64</p></td><td>
<p>138 800</p></td><td>
<p>134 700</p></td><td>
<p>143 000</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>6,0</p></td><td>
<p>9,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65-74</p></td><td>
<p>98 500</p></td><td>
<p>105 900</p></td><td>
<p>110 800</p></td><td>
<p>12,5</p></td><td>
<p>3,8</p></td><td>
<p>16,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75-</p></td><td>
<p>78 800</p></td><td>
<p>90 300</p></td><td>
<p>91 100</p></td><td>
<p>15,6</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>21,2</p></td></tr>
</table>
<p>Familjetyp</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Ensam utan barn</p></td><td>
<p>116 800</p></td><td>
<p>106 000</p></td><td>
<p>113 800</p></td><td>
<p>-2,6</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>4,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 1 barn</p></td><td>
<p>105 800</p></td><td>
<p>99 700</p></td><td>
<p>97 900</p></td><td>
<p>-7,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td><td>
<p>-3,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam 2+ barn</p></td><td>
<p>98100</p></td><td>
<p>86 500</p></td><td>
<p>90 100</p></td><td>
<p>-8,2</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>-4,5</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo utan barn</p></td><td>
<p>156 200</p></td><td>
<p>147 200</p></td><td>
<p>154 200</p></td><td>
<p>-1,3</p></td><td>
<p>6,3</p></td><td>
<p>4,9</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 1 barn</p></td><td>
<p>140 200</p></td><td>
<p>129 300</p></td><td>
<p>132 200</p></td><td>
<p>-5,7</p></td><td>
<p>8,3</p></td><td>
<p>2,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 2 barn</p></td><td>
<p>125 100</p></td><td>
<p>114 700</p></td><td>
<p>117 700</p></td><td>
<p>-5,9</p></td><td>
<p>8,6</p></td><td>
<p>2,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Sambo 3+ barn</p></td><td>
<p>110 300</p></td><td>
<p>99 100</p></td><td>
<p>100 300</p></td><td>
<p>-9,1</p></td><td>
<p>7,5</p></td><td>
<p>-2,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>övriga familjer</p></td><td>
<p>115 200</p></td><td>
<p>107 200</p></td><td>
<p>123 500</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>Ensam ålderpensionär</p></td><td>
<p>81 400</p></td><td>
<p>90 000</p></td><td>
<p>90 900</p></td><td>
<p>11,7</p></td><td>
<p>4,5</p></td><td>
<p>16,7</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samboende ålderspens</p></td><td>
<p>99 100</p></td><td>
<p>110 100</p></td><td>
<p>112 100</p></td><td>
<p>13,1</p></td><td>
<p>3,5</p></td><td>
<p>17,1</p></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Decilgrupper (medelvärden)</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1</p></td><td>
<p>48 700</p></td><td>
<p>48 500</p></td><td>
<p>55 800</p></td><td>
<p>14,6</p></td><td>
<p>3,0</p></td><td>
<p>18,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2</p></td><td>
<p>80 000</p></td><td>
<p>78 400</p></td><td>
<p>80 500</p></td><td>
<p>0,6</p></td><td>
<p>5,6</p></td><td>
<p>6,2</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>92 800</p></td><td>
<p>88 900</p></td><td>
<p>91 300</p></td><td>
<p>-1,6</p></td><td>
<p>6,5</p></td><td>
<p>4,8</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>103 700</p></td><td>
<p>97 500</p></td><td>
<p>100 300</p></td><td>
<p>-3,3</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>3,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>113 600</p></td><td>
<p>106 200</p></td><td>
<p>109 700</p></td><td>
<p>-3,4</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>123 800</p></td><td>
<p>115 800</p></td><td>
<p>120 000</p></td><td>
<p>-3,1</p></td><td>
<p>7,4</p></td><td>
<p>4,1</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>135 700</p></td><td>
<p>126 500</p></td><td>
<p>132 100</p></td><td>
<p>-2,7</p></td><td>
<p>7,2</p></td><td>
<p>4.3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>150 200</p></td><td>
<p>139 900</p></td><td>
<p>147 200</p></td><td>
<p>-2,0</p></td><td>
<p>7,1</p></td><td>
<p>5,0</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>170 300</p></td><td>
<p>160 400</p></td><td>
<p>169 600</p></td><td>
<p>-0,4</p></td><td>
<p>6,8</p></td><td>
<p>6,4</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>247 900</p></td><td>
<p>228 400</p></td><td>
<p>269 600</p></td><td>
<p>8,8</p></td><td>
<p>5,5</p></td><td>
<p>14,7</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Andel under halva medianen, %</p></td><td>
<p>5,3</p></td><td>
<p>4,3</p></td><td>
<p>3,6</p></td></tr>
<tr><td colspan="4">
<p>Andel av total inkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 % med högst standard</p></td><td>
<p>4,0</p></td><td>
<p>3.6</p></td><td>
<p>5,3</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10 % med högst standard</p></td><td>
<p>19,6</p></td><td>
<p>19,2</p></td><td>
<p>21,1</p></td></tr>
</table>
<p>'Framskrivning</p>
<p>34</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>1 Bilagetabell 3.2 Marginaleffekter år 2000, åldersgruppen 20-64 år I</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mind-<br>re än<br>20%</p></td><td>
<p>20-</p>
<p>39%</p></td><td>
<p>40-</p>
<p>59%</p></td><td>
<p>60-</p>
<p>69%</p></td><td>
<p>70-</p>
<p>79%</p></td><td>
<p>80-</p>
<p>89%</p></td><td>
<p>90-</p>
<p>99%</p></td><td>
<p>100%</p></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>Medel-<br>tal<br>(%)</p></td><td>
<p>Antal<br>indi-<br>vider,<br>tusental</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>5 034</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>2 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>43</p></td><td>
<p>33</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>2 488</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Förvärvsstatus</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kort deltid</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Läng deltid</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Heltid</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>38</p></td><td>
<p>56</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>2 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>59</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>24</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>16</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>57</p></td><td>
<p>637</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Förvärvsinkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Under 100 000 kr/år</p></td><td>
<p>12</p></td><td>
<p>40</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>9</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>935</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100 000 - 150 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>23</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>17</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>629</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150 000 - 200 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>39</p></td><td>
<p>37</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>1012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>200 000 - 250 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>73</p></td><td>
<p>18</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>1092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>250 000 - 300 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>83</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>667</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 300 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>97</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>54</p></td><td>
<p>699</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Familjetyp</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Ensamstående</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 barn</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>10</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>1 582</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 barn</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>42</p></td><td>
<p>13</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>14</p></td><td>
<p>7</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>62</p></td><td>
<p>127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 2 barn</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>31</p></td><td>
<p>25</p></td><td>
<p>8</p></td><td>
<p>15</p></td><td>
<p>11</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>67</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Gift/sammanboende</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 barn</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>47</p></td><td>
<p>41</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>46</p></td><td>
<p>1 603</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 barn</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>35</p></td><td>
<p>49</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>4</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>584</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 barn</p></td><td>
<p>1</p></td><td>
<p>30</p></td><td>
<p>53</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>50</p></td><td>
<p>711</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 3 barn</p></td><td>
<p>3</p></td><td>
<p>26</p></td><td>
<p>48</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>5</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>6</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>100</p></td><td>
<p>52</p></td><td>
<p>332</p></td></tr>
</table>
<p>35</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 3</p>
<p>Bilagetabell 3.3 Förändring av marginaleffekter år 2000 jämfört med 1991 års regler, åldersgruppen 20-64 år</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>Antal</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Mind-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>Medel-</p></td><td>
<p>indi-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>re än</p></td><td>
<p>20-</p></td><td>
<p>40-</p></td><td>
<p>60-</p></td><td>
<p>70-</p></td><td>
<p>80-</p></td><td>
<p>90-</p></td><td>
<p>tal</p></td><td>
<p>vider,</p></td></tr>
<tr><td>
<p>KATEGORI</p></td><td>
<p>20%</p></td><td>
<p>39%</p></td><td>
<p>59 %</p></td><td>
<p>69%</p></td><td>
<p>79%</p></td><td>
<p>89%</p></td><td>
<p>99 % 100 %</p></td><td>
<p>Summa (%)</p></td><td>
<p>tusental</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Samtliga</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-15</p></td><td>
<p>+13</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>5 034</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kön</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Män</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>+9</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>2 546</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kvinnor</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-18</p></td><td>
<p>+16</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>2 488</p></td></tr>
</table>
<p>Förvärvsstatus</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Kort deltid</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>+7</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>+ 1</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>357</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Lång deltid</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-22</p></td><td>
<p>+22</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>756</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Heltid</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>+ 16</p></td><td>
<p>+ 1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+5</p></td><td>
<p>2 870</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Förtidspension</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-10</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>-6</p></td><td>
<p>+11</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+8</p></td><td>
<p>414</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Övriga</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>637</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Förvärvsinkomst</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Under 100 000 kr/år</p></td><td>
<p>-2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+5</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>935</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100 000 - 150 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-21</p></td><td>
<p>+ 15</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+7</p></td><td>
<p>629</p></td></tr>
<tr><td>
<p>150 000 - 200 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-29</p></td><td>
<p>+31</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>1012</p></td></tr>
<tr><td>
<p>200 000 - 250 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-12</p></td><td>
<p>+12</p></td><td>
<p>+ 1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>1092</p></td></tr>
<tr><td>
<p>250 000 - 300 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-23</p></td><td>
<p>+22</p></td><td>
<p>+ 1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+6</p></td><td>
<p>667</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 300 000 kr/år</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+ 1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>699</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Familjetyp</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Ensamstående</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 barn</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-11</p></td><td>
<p>+8</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+5</p></td><td>
<p>1 582</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 barn</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-18</p></td><td>
<p>+16</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+5</p></td><td>
<p>127</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 2 barn</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>-7</p></td><td>
<p>+9</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>+2</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>-4</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>95</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Gift/sammanboende</p></td></tr>
<tr><td>
<p>0 barn</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-14</p></td><td>
<p>+13</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+5</p></td><td>
<p>1 603</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1 barn</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-17</p></td><td>
<p>+17</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>584</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 barn</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-20</p></td><td>
<p>+ 19</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>711</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Minst 3 barn</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-18</p></td><td>
<p>+15</p></td><td>
<p>+3</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>-1</p></td><td>
<p>+1</p></td><td>
<p>0</p></td><td>
<p>+4</p></td><td>
<p>332</p></td></tr>
</table>
<p>36</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Redovisning av<br>skatteawikelser</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Bilaga 4</p>
<p>Redovisning av skatteawikelser</p>
<h2>Innehållsförteckning</h2>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm och redovisningsprinciper.................................5</p>
<p>2 Beräkningsresultat..................................................................................................6</p>
<p>3 Beskrivning av enskilda skatteawikelser.............................................................21</p>
<p>3.1 Inkomst av tjänst...................................................................................21</p>
<p>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna avdrag...............................................22</p>
<p>3.3 Intäkter av näringsverksamhet.............................................................23</p>
<p>3.4 Kostnader i näringsverksamhet............................................................23</p>
<p>3.5 Intäkter av kapital..................................................................................25</p>
<p>3.6 Kostnader i kapital................................................................................26</p>
<p>3.7 Skattereduktion.....................................................................................26</p>
<p>3.8 Skattskyldighet......................................................................................26</p>
<p>3.9 Socialavgifter..........................................................................................27</p>
<p>3.10 Särskild löneskatt..................................................................................27</p>
<p>3.11 Mervärdesskatten..................................................................................28</p>
<p>3.12 Skatteförmåner inom punktskatteområdet.........................................29</p>
<p>3.13 Skattesanktioner....................................................................................30</p>
<p>3.14 Icke saldopåverkande awikelser...........................................................31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<h2>Tabellförteckning</h2>
<p>1 Skatteawikelser fördelade på skatteområden.</p>
<p>2 Skatteawikelser fördelade på utgiftsområden</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>1 Beskrivning av jämförelsenorm<br>och redovisningsprinciper</p>
<p>I denna bilaga redovisar regeringen en samman-<br>ställning av skatteawikelser för inkomståren<br>1997-2001. Detta är den femte redovisningen.<br>Den första lämnades i den ekonomiska vårpro-<br>positionen 1996 (prop. 1995/96:150).</p>
<p>För att identifiera en skatteawikelse måste det<br>existerande skattesystemet sättas i relation till en<br>jämförelsenorm. Den jämförelsenorm som har<br>använts vid beräkningen av skatteawikelserna i<br>denna bilaga baserar sig i huvudsak på principen<br>om en enhetlig beskattning av olika ekonomiska<br>aktiviteter, vilket också var en av grundpelarna i<br>1990 års skattereform. Awikelsen från en enhet-<br>lig beskattning kan uppfattas som en skatteför-<br>mån om t.ex. en viss grupp av skattskyldiga om-<br>fattas av en skattelättnad i förhållande till den<br>enhetliga normen eller som en skattesanktion vid<br>ett "överuttag" av skatt. En förmån av samma<br>storlek som den som erhålls genom awikelsen<br>från en enhetlig beskattning skulle i princip kun-<br>na uppnås med hjälp av en offentlig transfere-<br>ring. En norm som baserar sig på principen om<br>enhetlig beskattning underlättar därför analysen<br>av skattesystemet utifrån ett budgetperspektiv.</p>
<p>Syftet med redovisningen är primärt att redo-<br>visa de skatteförmåner som är direkt jämförbara<br>med transfereringar på budgetens utgiftssida.<br>Någon fullständig genomgång av skattelagstift-<br>ningen har ännu inte gjorts med avseende på<br>skattesanktioner. Enbart enstaka sanktioner<br>finns därför redovisade.</p>
<p>De skatteförmåner som i redovisningen klas-<br>sificeras som saldopåverkande utgörs av stöd på<br>budgetens inkomstsida där ett avskaffande av<br>förmånen skulle leda till en budgetförstärkning<br>för offentlig sektor. Icke saldopåverkande skat-<br>teawikelser utgörs huvudsakligen av olika of-<br>fentliga transfereringar som helt eller delvis är<br>skattebefriade. Om dessa skatteawikelser slopa-<br>des skulle visserligen skatteintäkterna öka men<br>samtidigt skulle de offentliga utgifterna öka vid<br>oförändrade politiska mål.</p>
<p>Skatteawikelserna redovisas både nettoberäk-<br>nade och bruttoberäknade. En nettoberäknad<br>skatteawikelse visar storleken på den skattefria<br>transferering som fullt ut kompenserar de skatt-<br>skyldiga om skatteawikelsen tas bort. En brut-<br>toberäknad skatteawikelse visar storleken på<br>motsvarande skattepliktiga transferering.</p>
<p>Den nettoberäknade skatteawikelsen beräk-<br>nas som det potentiella skattebortfall som upp-<br>står på grund av undantaget. Beräkningsmetoden<br>är statisk, dvs. ingen hänsyn tas till beteendeef-<br>fekter som påverkar de olika skattebasernas<br>storlek. Detta innebär att den beräknade skatte-<br>awikelsen i de flesta fall överskattar den potenti-<br>ella skatteintäktsökningen i det fall skatteawikel-<br>sen skulle slopas. Bl.a. detta talar mot en<br>summering av skatteawikelserna. En summering<br>har ändå gjorts för att få en grov uppskattning av<br>storleksordningen av de samlade awikelsema.</p>
<p>För icke saldopåverkande skatteawikelser be-<br>räknas endast en bruttoawikelse som visar hur<br>mycket utgifterna på den ifrågavarande transfe-<br>reringen skulle behöva öka för att lämna hushål-<br>lens disponibla inkomster opåverkade vid en<br>skattebeläggning av transfereringen.</p>
<p>De skatteawikelser som presenteras baserar<br>sig på en periodiserad redovisning.</p>
<p>Jämförelsenormen för inkomstbeskattningen<br>innebär att den inkomst som skall beskattas skall<br>utgöras av summan av konsumtionsutgifterna<br>och nettoförmögenhetens förändring under be-<br>skattningsperioden. Beskattningsperiodens längd<br>skall vara ett kalenderår eller ett 12 månader<br>långt räkenskapsår. För inkomstbeskattningen<br>har bl.a. följande preciseringar gjorts av normen:</p>
<p>- Inget sparande får ske med obeskattade me-<br>del.</p>
<p>- Värdestegring skall beskattas när den upp-<br>kommer och inte vid realisationstillfället.</p>
<p>- Värdet av hushållsarbete och fritid skall inte<br>ingå i skattebasen.</p>
<p>- Offentliga transfereringar skall utgöra<br>skattepliktig inkomst.</p>
<p>- Den implicita avkastning i form av boende-<br>tjänster som egnahemsägaren eller bostads-<br>rättsinnehavaren erhåller skall utgöra skat-<br>tepliktig inkomst.</p>
<p>- Avskrivningar i näringsverksamhet skall<br>hanteras efter ekonomisk livslängd.</p>
<p>Olika grad av progressivitet i skatteskalan är för-<br>enlig med jämförelsenormen under förutsättning<br>att individer med lika höga inkomster betalar lika<br>mycket skatt.</p>
<p>Enligt normen för socialavgifter och särskild<br>löneskatt skall ersättningar för utfört arbete som<br>är förmåns grundande för olika socialförsäkringar<br>ingå i underlaget för socialavgifter medan ersätt-<br>ningar för utfört arbete som inte är förmåns-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>grundande skall ingå i underlaget för särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>Normen för mervärdesskatten är att all yr-<br>kesmässig omsättning av varor och tjänster skall<br>beskattas med normalskattesatsen. Destinations-<br>principen skall tillämpas vid internationella<br>transaktioner. Offentlig myndighetsutövning<br>skall inte vara skattepliktig. Varor och tjänster<br>som subventioneras med offentliga medel skall<br>inte heller vara skattepliktiga, under förutsätt-<br>ning att en mervärdesskattebeläggning av den<br>subventionerade varan eller tjänsten leder till en<br>försvagning av de offentliga finanserna.</p>
<p>För punktskatterna anses förekomsten av<br>miljöstyrande skatter och olika skatteuttag bero-<br>ende på ändamål (t.ex. transport eller uppvärm-<br>ning) eller utsläppsgrad vara förenlig med nor-<br>men. Den lägre koldioxidskattesats som<br>tillämpas för vissa delar av näringslivet anses ut-<br>göra en del av normen eftersom ett avskaffande<br>av nedsättningen skulle kunna leda till större ut-<br>släpp av koldioxid i omvärlden. I den redovisning<br>av skatteawikelser som presenterades i 1997 års<br>ekonomiska vårproposition betraktades emeller-<br>tid den lägre koldioxidskattesatsen för vissa delar<br>av näringslivet i stället som en skatteförmån. För<br>punktskatter på energi som huvudsakligen in-<br>förts av fiskala skäl (t.ex. energiskatten) är nor-<br>men att skatten skall vara proportionell mot<br>energiinnehållet. Den nedsättning av energis-<br>katten som tillämpas för vissa delar av näringsli-<br>vet betraktas därför som en skatteförmån.</p>
<p>I betänkandet Förmåner och sanktioner<br>(SOU 1995:36) och i 1997 års ekonomiska vår-<br>proposition finns en mer uttömmande beskriv-<br>ning av de jämförelsenormer och beräknings-<br>metoder som tillämpas vid skatteawikelse-<br>beräkningarna.</p>
<h2>2 Beräkningsresultat</h2>
<p>I tabell 1 redovisas enskilda skatteawikelser<br>uppdelade på skatteområden för inkomståren<br>1997-2001. Dessutom redovisas de totala skatte-<br>awikelserna för olika skatteslag. De icke saldo-<br>påverkande skatteawikelserna är samlade i slutet<br>av tabellen. I anslutning till tabellen ges en<br>kortfattad beskrivning av de enskilda skatteav-<br>vikelserna. Awikelsens nummer i denna be-<br>skrivning svarar mot numret i den första kolum-<br>nen i tabell 1. Ett ”u” i tabellen visar att awikel-</p>
<p>sen har upphört eller kommer att upphöra ett<br>visst år. En blankt fält i tabellen visar att awikel-<br>sen inte existerade eller kommer att existera un-<br>der ett eller flera år under den period för vilken<br>awikelserna redovisas. Ett streck i tabellen (”-”)<br>visar att awikelsen inte har kunnat beräknas. En<br>nolla i tabellen (eg. 0,00) visar att awikelsen har<br>beräknats men att awikelsen är mindre än 5<br>miljoner kronor.</p>
<p>De saldopåverkande bruttoberäknade skatte-<br>awikelserna förväntas uppgå till drygt 177 mil-<br>jarder kronor inkomståret 2001, vilket är om-<br>kring 34 miljarder kronor mer än inkomståret<br>1997. Av det totala beloppet på 177 miljarder av-<br>ser 87 miljarder kronor inkomstskatt och fastig-<br>hetsskatt, 8 miljarder kronor socialavgifter och<br>särskild löneskatt, 38 miljarder kronor mervär-<br>desskatt och 44 miljarder kronor punktskatt.</p>
<p>Skatteawikelserna i tjänsteinkomstbeskatt-<br>ningen, som totalt uppgår till drygt 21 miljarder<br>kronor brutto inkomståret 2001, ökar med<br>knappt 9 miljarder kronor under perioden 1997-<br>2001. Den största awikelsen är pensionskostna-<br>der för arbetstagare som för inkomståret 2001<br>beräknas uppgå till 9 miljarder kronor. Awikel-<br>sen beror på att den marginalskatt som tjänste-<br>pensioner träffas av vid utbetalningstillfället i ge-<br>nomsnitt awiker från den marginalskatt som den<br>anställdes förvärvsinkomster träffas av vid den<br>tidpunkt då arbetsgivarens kostnader för tryg-<br>gandet av pensionen uppkommer.</p>
<p>I beskattningen av näringsverksamhet orsakas<br>de största skatteförmånerna av överavskrivningar<br>av inventarier (6 mdkr år 2001) och av reglerna<br>om avsättning till periodiseringsfond (5 mdkr).<br>Totalt förväntas skatteförmånerna i beskattning-<br>en av näringsverksamhet uppgå till 14 miljarder<br>år 2001. I förhållande till inkomståret 1997 har<br>skatteawikelserna i beskattningen av närings-<br>verksamhet ökat marginellt.</p>
<p>De bruttoberäknade skatteförmånerna i kapi-<br>talinkomstbeskattningen beräknas öka med om-<br>kring 10 miljarder kronor under perioden 1997—<br>2001, framförallt till följd av prisutvecklingen på<br>aktiemarknaden och småhusmarknaden. Den<br>största skatteförmånen i kapitalbeskattningen<br>orsakas av att avkastningsskatten på pensions-<br>medel uppgår till 15% av en schablonberäknad<br>avkastning i stället för till 30% av faktisk avkast-<br>ning. Denna skatteförmån beräknas uppgå till<br>knappt 21 miljarder kronor för inkomståret<br>2001. Den näst största awikelsen i kapitalin-<br>komstbeskattningen är avkastning på småhus<br>som enligt normen underbeskattas. Denna skat-</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>teförmån beräknas uppgå till 16 miljarder kronor<br>år 2001. En annan stor skatteförmån orsakas av<br>att värdeökning på aktier beskattas först vid av-<br>yttringen och inte när värdeökningen äger rum.<br>Denna avvikelse beräknas uppgå till knappt 15<br>miljarder kronor för inkomståret 2001. Totalt<br>förväntas de bruttoberäknade skatteförmånerna<br>inom kapitalinkomstbeskattningen uppgå till<br>drygt 60 miljarder kronor inkomståret 2001.<br>Skattesanktionerna inom kapitalinkomstbeskatt-<br>ningen förväntas under perioden 1997-2001 öka<br>med 1 miljard kronor, främst till följd av stigande<br>taxeringsvärden på hyreshus och lokaler.</p>
<p>De saldopåverkande skatteförmåner som här-<br>rör från socialavgifterna beräknas uppgå till 8<br>miljarder kronor för inkomståret 2001 vilket är<br>en marginell ökning sedan inkomståret 1997. I<br>1999 års redovisning av skatteawikelser redovi-<br>sades skatteförmånen Anställningsstöd, (tidigare<br>kallad Nedsättning långtidsarbetslösa) under<br>skatteområdet socialavgifter. I år redovisas denna<br>awikelse under rubriken Skattereduktion.</p>
<p>Av de totala förväntade skatteförmånerna in-<br>om mervärdesskatteområdet på 38 miljarder<br>kronor brutto inkomståret 2001 beror knappt 23<br>miljarder kronor på den reducerade beskattning-<br>en av livsmedel.</p>
<p>De största skatteförmånerna inom punkt-<br>skatteområdet avser energiskatten. Befrielsen<br>från att betala energiskatt på bränsle och el i in-<br>dustrin och växthusnäringen ger upphov till en<br>förväntad bruttoberäknad skatteförmån på<br>15 miljarder kronor år 2001. Andra stora skatte-<br>awikelser inom punktskatteområdet är skatten</p>
<p>på diesel och skattebefrielsen för biobränslen<br>som ger upphov till bruttoberäknade förmåner<br>på sammanlagt knappt 18 miljarder kronor år<br>2001 och det differentierade skatteuttaget på fos-<br>sila bränslen som ger en beräknad skatteförmån<br>på drygt 5 miljarder kronor. Totalt beräknas<br>skatteförmånerna inom punktskatteområdet öka<br>med 10 miljarder kronor under perioden 1997-<br>2001. Denna ökning beror till stor del på att<br>normalskattesatsen för el, som utgör normen för<br>skattesatserna på olika fossila bränslen och på<br>elektrisk kraft, har höjts under perioden och på<br>att användningen av biobränslen har ökat.</p>
<p>De icke saldopåverkande awikelserna beräk-<br>nas uppgå till 65 miljarder kronor inkomståret<br>2001 (brutto). Trots att awikelserna vad avser<br>tilläggspensionsavgift upphörde i och med att<br>reglerna om statlig pensionsavgift infördes har de<br>icke saldopåverkande awikelserna ökat med om-<br>kring 4 miljarder kronor under perioden 1997-<br>2001. Nettoökningen beror till stor del på att<br>barnbidragen har ökat.</p>
<p>I tabell 2 redovisas skatteawikelserna fördela-<br>de på utgiftsområden. Awikelser som ej kunnat<br>hänföras till något enskilt utgiftsområde redovi-<br>sas som generella awikelser. De saldo-<br>påverkande bruttoawikelserna är störst inom ut-<br>giftsområdena näringsliv (40 miljarder kronor år<br>2001), ekonomisk trygghet vid ålderdom (30<br>mdkr), kommunikationer (14 mdkr), kultur<br>m.m. (11 mdkr), allmän miljö- och naturvård (9<br>mdkr), samhällsplanering, bostadsförsörjning<br>och byggande (7 mdkr) och energi (5 mdkr).</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Tabell 1 Skatteawikelser fördelade på skatteområden</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<p>Inkomst av tjänst</p>
<p>1 Stipendier</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>2</p></td><td colspan="11">
<p>Hittelön ---------</p></td></tr>
<tr><td>
<p>3</p></td><td>
<p>Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4</p></td><td>
<p>Intäkter vid försäljning av vilt växande<br>bär</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>5</p></td><td>
<p>Utlandstillägg</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska fors-<br>kare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjä n stei n kom ster vistelse utomlands</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>7,46</p></td><td>
<p>8,24</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>9,02</p></td><td>
<p>2,50</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>5,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>11</p></td><td>
<p>Ersättning pga politisk förföljelse</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td>
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13</p></td><td>
<p>Sjömansavdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>15</p></td><td>
<p>Förmån av fri resa anställningsintervju</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>Eu-parlamentarikers rese- och kostnads-<br>ersättning</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av personaldatorer</p></td><td></td><td>
<p>2,84</p></td><td>
<p>2,68</p></td><td>
<p>2,66</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td></td><td>
<p>1,55</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,53</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>5,36</p></td><td>
<p>11,11</p></td><td>
<p>11,68</p></td><td>
<p>11,46</p></td><td>
<p>12,59</p></td><td>
<p>2,96</p></td><td>
<p>6,07</p></td><td>
<p>6,58</p></td><td>
<p>6,53</p></td><td>
<p>7,12</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Kostnader 1 tjänst och allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och från arbetet</p></td><td>
<p>6,49</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7,25</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>3,63</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4,19</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,43</p></td><td>
<p>8,85</p></td><td>
<p>8,37</p></td><td>
<p>8,37</p></td><td>
<p>8,82</p></td><td>
<p>4,15</p></td><td>
<p>4,93</p></td><td>
<p>4,81</p></td><td>
<p>4,85</p></td><td>
<p>5,08</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter av näringsverksamhet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag och EU-bidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och<br>liknande</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="3">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="3">
<p>Skatteawikelse brutto</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td colspan="4" rowspan="2">
<p>Skatteawikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td rowspan="3">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>MDKR</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Kostnader i näringsverksamhet</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>31 Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0.42</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,28</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>32</p></td><td colspan="11">
<p>Skogsavdrag --------</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>0,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>39</p></td><td>
<p>Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsförefag</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Skogs-och skogsskadekonto</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse (pension)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>Överavskrivningar avseende inventarier</p></td><td>
<p>6,16</p></td><td>
<p>6,30</p></td><td>
<p>6,29</p></td><td>
<p>6,16</p></td><td>
<p>6,01</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,59</p></td><td>
<p>4,59</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>3,50</p></td><td>
<p>3,95</p></td><td>
<p>4,89</p></td><td>
<p>4,95</p></td><td>
<p>3,23</p></td><td>
<p>2,55</p></td><td>
<p>2,88</p></td><td>
<p>3,59</p></td><td>
<p>3,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>13,53</p></td><td>
<p>12,45</p></td><td>
<p>12,94</p></td><td>
<p>13,91</p></td><td>
<p>13,83</p></td><td>
<p>9,79</p></td><td>
<p>8,93</p></td><td>
<p>9,33</p></td><td>
<p>10,06</p></td><td>
<p>10,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Intäkter av kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>12,51</p></td><td>
<p>8,93</p></td><td>
<p>10,26</p></td><td>
<p>18,63</p></td><td>
<p>15,81</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>6,25</p></td><td>
<p>7,18</p></td><td>
<p>13,04</p></td><td>
<p>11,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>1,21</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>3,31</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Kapitalvinst på aktier</p></td><td>
<p>11,35</p></td><td>
<p>12,69</p></td><td>
<p>13,65</p></td><td>
<p>13,65</p></td><td>
<p>14,67</p></td><td>
<p>7,95</p></td><td>
<p>8,89</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>10,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td>
<p>5,39</p></td><td>
<p>5,17</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>3,77</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>3,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Kapitalvinstbeskattning på eget hem och<br>bostadsrätt</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Utdelning av aktier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>16,19</p></td><td>
<p>15,12</p></td><td>
<p>13,79</p></td><td>
<p>16,63</p></td><td>
<p>20,69</p></td><td>
<p>11,33</p></td><td>
<p>10,58</p></td><td>
<p>9,66</p></td><td>
<p>11,64</p></td><td>
<p>14,49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>49,70</p></td><td>
<p>45,00</p></td><td>
<p>45,58</p></td><td>
<p>58,41</p></td><td>
<p>60,45</p></td><td>
<p>34,84</p></td><td>
<p>31,52</p></td><td>
<p>31,94</p></td><td>
<p>40,95</p></td><td>
<p>42,36</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="3">
<p>Kostnader i kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Kapitalförluster på marknadsnoterade<br>aktier m.m.</p></td><td>
<p>.....</p></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td></td></tr>
<tr><td colspan="3">
<p>Summa</p></td></tr>
</table>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="3">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>Skatteawikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td rowspan="3">
<p>2001</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteawikelse netto</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>MDKR</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Skattereduktion</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>3,86</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,31</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>3,05</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>2,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Skattereduktion för anslutning till</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,80</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,80</p></td></tr>
</table>
<p>bredband</p>
<p>Summa</p>
<p>3,53 3,86 0,95 1,91 3,85 2,31 2,48 0,62 1,40 3,05</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Skattskyldighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>o.ll</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>o.ll</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
</table>
<p>Socialavgifter</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td colspan="2">
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7,51</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>7,94</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>5,32</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,87</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,54</p></td><td>
<p>7,82</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>7,94</p></td><td>
<p>5,57</p></td><td>
<p>5,71</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,87</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Särskild löneskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Bidrag frän Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, undantag från skatteplikt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>2,17</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1,55</p></td><td>
<p>1,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,01</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1.10</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,82</p></td><td>
<p>5,01</p></td><td>
<p>5,46</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,52</p></td><td>
<p>3,67</p></td><td>
<p>4,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Investeringsguld</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,33</p></td><td>
<p>7,79</p></td><td>
<p>8,19</p></td><td>
<p>8,50</p></td><td>
<p>9,07</p></td><td>
<p>5,39</p></td><td>
<p>5,68</p></td><td>
<p>5,98</p></td><td>
<p>6,23</p></td><td>
<p>6,70</p></td></tr>
</table>
<p>10</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="3">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="3" rowspan="2">
<p>Skatteawikelse brutto<br>MDKR</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteawikelse netto</p></td><td rowspan="3">
<p>2000</p></td><td rowspan="3">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td rowspan="2">
<p>2001</p></td><td rowspan="2">
<p>MDKR</p>
<p>1997</p></td><td rowspan="2">
<p>1998</p></td><td rowspan="2">
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, skattesats</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>20,81</p></td><td>
<p>21,68</p></td><td>
<p>22,77</p></td><td>
<p>23,64</p></td><td>
<p>22,70</p></td><td>
<p>15,27</p></td><td>
<p>15,81</p></td><td>
<p>16,60</p></td><td>
<p>17,34</p></td><td>
<p>16,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1.42</p></td><td>
<p>1,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>26,70</p></td><td>
<p>27,68</p></td><td>
<p>29,13</p></td><td>
<p>30,26</p></td><td>
<p>29,26</p></td><td>
<p>19,60</p></td><td>
<p>20,18</p></td><td>
<p>21,24</p></td><td>
<p>22,19</p></td><td>
<p>21,59</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>Mervärdesskatt, undantag från skyldighet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96 Ideella föreningar (exkl. konserter,</p>
<p>idrott, utbildning)</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td colspan="11"></td></tr>
<tr><td colspan="11">
<p>Mervärdesskatt, redovisningsperiod</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97 Tidpunkt för inbetalning i byggnads-</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>rörelse</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Mervärdesskatt, avdrag för ingående skatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td colspan="11">
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td></tr>
<tr><td colspan="12"></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Punktskatter</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Energiskatt</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>8,08</p></td><td>
<p>9,15</p></td><td>
<p>9,61</p></td><td>
<p>8,83</p></td><td>
<p>9,05</p></td><td>
<p>5,93</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>7,01</p></td><td>
<p>6,48</p></td><td>
<p>6,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för elförbrukning<br>vid bandrift</p></td><td>
<p>1.34</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1,47</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsleförbrukning<br>vid bandrift</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsle för<br>inrikes luftfart</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>■</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,57</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten och<br>elförsörjning</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>3,71</p></td><td>
<p>4,90</p></td><td>
<p>4,63</p></td><td>
<p>5,40</p></td><td>
<p>5,47</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>3,37</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>4,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>7,54</p></td><td>
<p>8,67</p></td><td>
<p>8,83</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,52</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>6,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt på<br>bränsle</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,56</p></td></tr>
</table>
<p>11</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2" rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="5">
<p>Skatteawikelse brutto<br>MDKR</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteawikelse netto<br>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>2,41</p></td><td>
<p>2,47</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>1,72</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,76</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning i växthus- och<br>jordbruksnäringen</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>9,02</p></td><td>
<p>11,19</p></td><td>
<p>11,24</p></td><td>
<p>12,09</p></td><td>
<p>12,24</p></td><td>
<p>6,61</p></td><td>
<p>8,16</p></td><td>
<p>8,19</p></td><td>
<p>8,87</p></td><td>
<p>9,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Elförbrukning i växthus- och<br>jordbruksnäringen</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Miljöbonus för el producerad i</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
</table>
<p>vindkraftverk</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för industrin</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes luftfart</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bandrift</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,53</p></td></tr>
</table>
<p>elkraft</p>
<p>Övrigt</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Undantag frän svavelskatt</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt för<br>vissa transportslag</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>36,00</p></td><td>
<p>43,14</p></td><td>
<p>43,40</p></td><td>
<p>45,62</p></td><td>
<p>46,30</p></td><td>
<p>26,41</p></td><td>
<p>31,46</p></td><td>
<p>31,64</p></td><td>
<p>33,46</p></td><td>
<p>34,18</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>Skattesanktioner</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>Kapital</p></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Begränsning skattereduktion</p></td><td>
<p>-0,22</p></td><td>
<p>-0,22</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-3,87</p></td><td>
<p>-2,32</p></td><td>
<p>-2,02</p></td><td>
<p>-2,62</p></td><td>
<p>-2,21</p></td><td>
<p>-2,71</p></td><td>
<p>-1,62</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,84</p></td><td>
<p>-1,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt pä hyreshus, bostads-<br>delen</p></td><td>
<p>-3,88</p></td><td>
<p>-3,90</p></td><td>
<p>-3,61</p></td><td>
<p>-3,35</p></td><td>
<p>-5,55</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,64</p></td><td>
<p>-2,46</p></td><td>
<p>-4,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-3,04</p></td><td>
<p>-3,20</p></td><td>
<p>-3,38</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-2,09</p></td><td>
<p>-2,22</p></td><td>
<p>-2,33</p></td><td>
<p>-2,48</p></td><td>
<p>-2,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt pä industrienhet</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,40</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,02</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt pä elproduktionsenheter</p></td><td></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td></td><td>
<p>-1,13</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,27</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-12,34</p></td><td>
<p>-12,54</p></td><td>
<p>-10,91</p></td><td>
<p>-11,43</p></td><td>
<p>-13,35</p></td><td>
<p>-8,91</p></td><td>
<p>-9,07</p></td><td>
<p>-7,89</p></td><td>
<p>-8,30</p></td><td>
<p>-9,76</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="11">
<p>Punktskatter</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130 Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,11</p></td><td>
<p>-2,50</p></td><td>
<p>-2,48</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,83</p></td><td>
<p>-1,83</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,11</p></td><td>
<p>-2,50</p></td><td>
<p>-2,48</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,83</p></td><td>
<p>-1,83</p></td></tr>
</table>
<p>12</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td>
<p>Skatteawikelse brutto</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteawikelse netto</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>MDKR</p></td><td></td><td>
<p>MDKR</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997 1998 1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001 1997 1998 1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
</table>
<p>Ej saldopåverkade avvikelser</p>
<p>Skattefria transfereringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Värnpliktigas förmåner</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>5,36</p></td><td>
<p>5,01</p></td><td>
<p>6,43</p></td><td>
<p>6,12</p></td><td>
<p>5,76</p></td></tr>
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10,83</p></td><td>
<p>13,03</p></td><td>
<p>13,63</p></td><td>
<p>14,94</p></td><td>
<p>16,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>135</p></td><td>
<p>Underhållsbidrag</p></td><td>
<p>4,20</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>5,66</p></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>138</p></td><td>
<p>Engångsbidrag vid arbetsplacering av<br>flyktingar</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,75</p></td><td>
<p>3,79</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>5,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>2,91</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>4,16</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>7,49</p></td><td>
<p>7,78</p></td><td>
<p>9,28</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Skattefria pensioner</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>2,71</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>2,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>Övriga skattefria transfereringar</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>1,77</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>35,73</p></td><td>
<p>37,80</p></td><td>
<p>49,75</p></td><td>
<p>49,78</p></td><td>
<p>50,22</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="7">
<p>Kostnader i tjänst, allmänna avdrag</p></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>14,30</p></td><td>
<p>14,14</p></td><td>
<p>15,87</p></td><td>
<p>15,52</p></td><td>
<p>15,16</p></td></tr>
<tr><td colspan="7"></td></tr>
<tr><td colspan="7">
<p>Tilläggspensionsa vgift</p></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehabilitering</p></td><td>
<p>2,06</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>4,76</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux och sfi</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Närståendepenning</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11,47</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>143,47</p></td><td>
<p>153,73</p></td><td>
<p>155,95</p></td><td>
<p>173,03</p></td><td>
<p>177,11 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>1997-2001</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa ej saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>61,50</p></td><td>
<p>57,70</p></td><td>
<p>65,62</p></td><td>
<p>65,30</p></td><td>
<p>65,38</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa skatteawikelser</p></td><td>
<p>204,97</p></td><td>
<p>211,43</p></td><td>
<p>221,57</p></td><td>
<p>238,33</p></td><td>
<p>242,49 101,12 106,83 109,05 121,74 124,97</p></td></tr>
</table>
<p>13</p>
<p>13 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Tabell 2 Skatteawikelser fördelade pa utgiftsområden</p>
<p>Namn på avvikelsen Skatteawikelse brutto Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<p>1997 1998 1999 2000 2001 1997 1998 1999 2000 2001</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>2. Samhällsekonomi och statsförvaltning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>39 Avgifter VPC</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td></td><td>
<p>0,03</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
</table>
<p>6. Totalförsvaret</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>132</p></td><td>
<p>Värnpliktigas förmåner</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>153</p></td><td>
<p>Dagpenning reputbildning</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
</table>
<p>Summa</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelser<br></p>
<p>8. Invandrare och flyktingar</p>
<p>11 Ersättning p.g.a. politisk förföljelse</p>
<p>138 Engångsbidrag vid arbetsplacering</p>
<p>av flyktingar</p>
<p>Summa</p>
<p>varav saldopåverkande avvikelse</p>
<p>9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>83</p></td><td>
<p>Läkemedel</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,01</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,10</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td>
<p>133</p></td><td>
<p>Socialbidrag</p></td><td>
<p>5,36</p></td><td>
<p>5,01</p></td><td>
<p>6,43</p></td><td>
<p>6,12</p></td><td>
<p>5,76</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>158</p></td><td>
<p>Närståendepenning</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6,34</p></td><td>
<p>6,02</p></td><td>
<p>7,49</p></td><td>
<p>7,22</p></td><td>
<p>6,90</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,01</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,10</p></td><td>
<p>1,14</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,84</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="5">
<p>10. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och<br>handikapp</p></td></tr>
<tr><td>
<p>12</p></td><td colspan="4">
<p>Ersättning till neurosedynskadade</p></td></tr>
<tr><td>
<p>136</p></td><td>
<p>Handikappersättning m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>145</p></td><td>
<p>Sjukpenning och rehahlitering</p></td><td>
<p>2,06</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>147</p></td><td>
<p>Vårdbidrag</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>156</p></td><td>
<p>Arbetsskada, livränta</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,02</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>14</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>11. Ekonomisk trygghet vid ålderdom</p></td></tr>
<tr><td>
<p>10</p></td><td>
<p>Pensionskostnader för arbetstagare</p></td><td>
<p>4,53</p></td><td>
<p>7,46</p></td><td>
<p>8,24</p></td><td>
<p>8,02</p></td><td>
<p>9,02</p></td><td>
<p>2,50</p></td><td>
<p>4,07</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>5,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>24</p></td><td>
<p>Avdrag för pensionspremier</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>45</p></td><td>
<p>Avsättning till personalstiftelse<br>(pension)</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>56</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt</p></td><td>
<p>16,19</p></td><td>
<p>15,12</p></td><td>
<p>13,79</p></td><td>
<p>16,63</p></td><td>
<p>20,69</p></td><td>
<p>11,33</p></td><td>
<p>10,58</p></td><td>
<p>9,66</p></td><td>
<p>11,64</p></td><td>
<p>14,49</p></td></tr>
<tr><td>
<p>139</p></td><td>
<p>Bostadstillägg pensionärer BTP</p></td><td>
<p>3,75</p></td><td>
<p>3,79</p></td><td>
<p>5,85</p></td><td>
<p>5,75</p></td><td>
<p>5,56</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>144</p></td><td>
<p>Särskilt grundavdrag pensionärer</p></td><td>
<p>14,30</p></td><td>
<p>14,14</p></td><td>
<p>15,87</p></td><td>
<p>15,52</p></td><td>
<p>15,16</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>152</p></td><td>
<p>Delpension</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>38,99</p></td><td>
<p>40,74</p></td><td>
<p>43,90</p></td><td>
<p>46,10</p></td><td>
<p>50,70</p></td><td>
<p>13,87</p></td><td>
<p>14,75</p></td><td>
<p>14,38</p></td><td>
<p>16,31</p></td><td>
<p>19,74</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>20,80</p></td><td>
<p>22,77</p></td><td>
<p>22,18</p></td><td>
<p>24,83</p></td><td>
<p>29,98</p></td><td>
<p>13,87</p></td><td>
<p>14,75</p></td><td>
<p>14,38</p></td><td>
<p>16,31</p></td><td>
<p>19,74</p></td></tr>
</table>
<p>12. Ekonomisk trygghet för familjer och barn</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>134</p></td><td>
<p>Barnbidrag m.m.</p></td><td>
<p>10,83</p></td><td>
<p>13,03</p></td><td>
<p>13,63</p></td><td>
<p>14,94</p></td><td>
<p>16,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>135</p></td><td>
<p>Underhållsbidrag</p></td><td>
<p>4,20</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>5,66</p></td><td>
<p>5,43</p></td><td>
<p>5,29</p></td></tr>
<tr><td>
<p>137</p></td><td>
<p>Bidrag till adoption</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>146</p></td><td>
<p>Föräldraförsäkring</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>16,76</p></td><td>
<p>18,21</p></td><td>
<p>19,29</p></td><td>
<p>20,37</p></td><td>
<p>21,85</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>13.</p></td><td colspan="4">
<p>Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet</p></td></tr>
<tr><td>
<p>66</p></td><td>
<p>Erkända arbetslöshetskassor m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>148</p></td><td>
<p>Dagpenning</p></td><td>
<p>4,76</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td>
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>149</p></td><td>
<p>Kontant arbetsmarknadsstöd</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>4,97</p></td><td>
<p>2,19</p></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>14. Arbetsmarknad och arbetsliv</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>15</p></td><td colspan="9">
<p>Förmån av fri resa anställnings- ----------</p>
<p>intervju</p></td></tr>
<tr><td>
<p>17</p></td><td>
<p>Förmån av fri utbildning vid personal-<br>avveckling m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>62</p></td><td>
<p>Anställningsstöd</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>3,05</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>2,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>71</p></td><td>
<p>Lag om tillf, avvikelse från lagen om<br>soc.avg.</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td>
<p>1,80</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>131</p></td><td>
<p>Flyttningsbidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>150</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>1,24</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>157</p></td><td>
<p>Startbidrag egen rörelse</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,64</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>1.91</p></td><td>
<p>3,05</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>2,25</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>2,40</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>1,91</p></td><td>
<p>3,05</p></td><td>
<p>1,80</p></td><td></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>2,25</p></td></tr>
</table>
<p>15</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR</p>
<p>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>16. Utbildning och universitetsforskning</p></td></tr>
<tr><td>
<p>6</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning personal SIPRI</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>7</p></td><td>
<p>Kostnadsersättning till utländska<br>forskare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>141</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag</p></td><td>
<p>7,49</p></td><td>
<p>7,78</p></td><td>
<p>9,28</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,28</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>151</p></td><td>
<p>Vuxenstudiebidrag</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>154</p></td><td>
<p>Utbildningsbidrag för doktorander</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>155</p></td><td>
<p>Timersättning komvux, särvux, och sfi</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>7,86</p></td><td>
<p>8,04</p></td><td>
<p>9,28</p></td><td>
<p>9,23</p></td><td>
<p>9,28</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>17.</p></td><td colspan="11">
<p>Kultur, medier, trossamfund och fritid</p></td></tr>
<tr><td>
<p>20</p></td><td>
<p>Underskott i litterär m.m. verksamhet</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>64</p></td><td>
<p>Akademier m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>67</p></td><td>
<p>Ideella föreningar</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>68</p></td><td>
<p>Kyrkor</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>73</p></td><td>
<p>Utländska artister</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>75</p></td><td>
<p>Ersättning till idrottsutövare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>76</p></td><td>
<p>Bidrag från Sveriges författarfond</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td><td>
<p>0,00</p></td></tr>
<tr><td>
<p>78</p></td><td>
<p>TV-licenser</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>2,11</p></td><td>
<p>2,17</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,48</p></td><td>
<p>1,55</p></td><td>
<p>1,61</p></td></tr>
<tr><td>
<p>79</p></td><td>
<p>Periodiskt medl.blad m.m.</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>80</p></td><td>
<p>Annan periodisk publikation</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>82</p></td><td>
<p>Försäljning av bildkonst</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>84</p></td><td>
<p>Lotterier</p></td><td>
<p>4,25</p></td><td>
<p>4,57</p></td><td>
<p>4,82</p></td><td>
<p>5,01</p></td><td>
<p>5,46</p></td><td>
<p>3,12</p></td><td>
<p>3,33</p></td><td>
<p>3,52</p></td><td>
<p>3,67</p></td><td>
<p>4,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>85</p></td><td>
<p>Idrottsevenemang</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>90</p></td><td>
<p>Skidliftar</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>91</p></td><td>
<p>Allmänna nyhetstidningar</p></td><td>
<p>1,89</p></td><td>
<p>1,87</p></td><td>
<p>1,86</p></td><td>
<p>1,93</p></td><td>
<p>1,94</p></td><td>
<p>1,39</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,36</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>92</p></td><td>
<p>Biografföreställningar</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,31</p></td><td>
<p>0,29</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td></tr>
<tr><td>
<p>93</p></td><td>
<p>Konserter, teatrar m.m.</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>94</p></td><td>
<p>Kommersiell idrott</p></td><td>
<p>0,32</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,36</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>95</p></td><td>
<p>Upphovsrätter</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td></tr>
<tr><td>
<p>96</p></td><td>
<p>Ideella föreningar (exkl. konserter,<br>idrott, utbildning)</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>9,10</p></td><td>
<p>9,60</p></td><td>
<p>9,99</p></td><td>
<p>10,39</p></td><td>
<p>10,92</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>7,01</p></td><td>
<p>7,30</p></td><td>
<p>7,61</p></td><td>
<p>8,05</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>9,10</p></td><td>
<p>9,60</p></td><td>
<p>9,99</p></td><td>
<p>10,39</p></td><td>
<p>10,92</p></td><td>
<p>6,70</p></td><td>
<p>7,01</p></td><td>
<p>7,30</p></td><td>
<p>7,61</p></td><td>
<p>8,05</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>18. Samhällsplanering, bostadsförsörjning och<br>byggande</p></td></tr>
<tr><td>
<p>50</p></td><td>
<p>Avkastning småhus</p></td><td>
<p>12,51</p></td><td>
<p>8,93</p></td><td>
<p>10,26</p></td><td>
<p>18,63</p></td><td>
<p>15,81</p></td><td>
<p>8,76</p></td><td>
<p>6,25</p></td><td>
<p>7,18</p></td><td>
<p>13,04</p></td><td>
<p>11,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>51</p></td><td>
<p>Avkastning bostadsrätter</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td>
<p>1,21</p></td><td>
<p>1,85</p></td><td>
<p>3,31</p></td><td>
<p>1,92</p></td><td>
<p>1,75</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>2,38</p></td><td>
<p>1,38</p></td></tr>
<tr><td>
<p>54</p></td><td>
<p>Kapitalvinstbeskattning pä eget hem och<br>bostadsrätt</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,64</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td><td>
<p>1,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>61</p></td><td>
<p>ROT-reduktioner</p></td><td>
<p>3,53</p></td><td>
<p>3,86</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>2,31</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>0,62</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>77</p></td><td>
<p>Försäljning av tomtmark och byggnader</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,06</p></td></tr>
</table>
<p>16</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>97</p></td><td>
<p>Tidpunkt för inbetalning i byggnads-<br>rörelse</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,28</p></td><td>
<p>0,33</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,24</p></td></tr>
<tr><td>
<p>125</p></td><td>
<p>Ränteutgifter bostadsrättsföreningar</p></td><td>
<p>-3,87</p></td><td>
<p>-2,32</p></td><td>
<p>-2,02</p></td><td>
<p>-2,62</p></td><td>
<p>-2,21</p></td><td>
<p>-2,71</p></td><td>
<p>-1,62</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,84</p></td><td>
<p>-1,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>126</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på hyreshus,<br>bostadsdelen</p></td><td>
<p>-3,88</p></td><td>
<p>-3,90</p></td><td>
<p>-3,61</p></td><td>
<p>-3,35</p></td><td>
<p>-5,55</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-2,64</p></td><td>
<p>-2,46</p></td><td>
<p>-4,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>127</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på lokaler</p></td><td>
<p>-2,85</p></td><td>
<p>-3,04</p></td><td>
<p>-3,20</p></td><td>
<p>-3,38</p></td><td>
<p>-3,50</p></td><td>
<p>-2,09</p></td><td>
<p>-2,22</p></td><td>
<p>-2,33</p></td><td>
<p>-2,48</p></td><td>
<p>-2,58</p></td></tr>
<tr><td>
<p>128</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på industrienhet</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,40</p></td><td>
<p>-1,41</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,42</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,02</p></td><td>
<p>-1,03</p></td><td>
<p>-1,04</p></td><td>
<p>-1,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>140</p></td><td>
<p>Bostadsbidrag</p></td><td>
<p>2,91</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td>
<p>4,16</p></td><td>
<p>3,84</p></td><td>
<p>3,56</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>11,29</p></td><td>
<p>7,93</p></td><td>
<p>8,90</p></td><td>
<p>17,00</p></td><td>
<p>10,66</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>3,22</p></td><td>
<p>3,07</p></td><td>
<p>9,01</p></td><td>
<p>4,63</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>8,38</p></td><td>
<p>5,23</p></td><td>
<p>4,74</p></td><td>
<p>13,16</p></td><td>
<p>7,10</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>3,22</p></td><td>
<p>3,07</p></td><td>
<p>9,01</p></td><td>
<p>4,63</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>19. Regional utjämning och utveckling</p></td></tr>
<tr><td>
<p>36</p></td><td>
<p>Bidrag till regional utvecklingsfond</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>63</p></td><td>
<p>Skattereduktion för anslutning till<br>bredband</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,80</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>0,80</p></td></tr>
<tr><td>
<p>70</p></td><td>
<p>Lag om nedsättning av socialavgifter</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,37</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>104</p></td><td>
<p>Elförbrukning i norrlandskommuner</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,67</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,56</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>0,57</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>1,37</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>1,42</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,28</p></td><td>
<p>0,77</p></td><td>
<p>1,58</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>0,92</p></td><td>
<p>0,93</p></td><td>
<p>0,57</p></td><td>
<p>1,37</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>20. Allmän miljö- och naturvård</p></td></tr>
<tr><td>
<p>107</p></td><td>
<p>Skattebefrielse biobränslen</p></td><td>
<p>5,96</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>7,54</p></td><td>
<p>8,67</p></td><td>
<p>8,83</p></td><td>
<p>4,37</p></td><td>
<p>5,52</p></td><td>
<p>5,50</p></td><td>
<p>6,36</p></td><td>
<p>6,52</p></td></tr>
<tr><td>
<p>114</p></td><td>
<p>Miljöbonus för el producerad i vind-<br>kraftverk</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>6,00</p></td><td>
<p>7,64</p></td><td>
<p>7,61</p></td><td>
<p>8,78</p></td><td>
<p>8,95</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>5,57</p></td><td>
<p>5,55</p></td><td>
<p>6,44</p></td><td>
<p>6,61</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>6,00</p></td><td>
<p>7,64</p></td><td>
<p>7,61</p></td><td>
<p>8,78</p></td><td>
<p>8,95</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>5,57</p></td><td>
<p>5,55</p></td><td>
<p>6,44</p></td><td>
<p>6,61</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>21. Energi</p></td></tr>
<tr><td>
<p>38</p></td><td>
<p>Kärnkraftsanläggning</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>u</p></td><td colspan="2">
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td>
<p>0,01</p></td><td colspan="2">
<p>u</p></td></tr>
<tr><td>
<p>105</p></td><td>
<p>Skatt på el för gas- värme- vatten<br>och elförsörjning</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>106</p></td><td>
<p>Differentierat skatteuttag på fossila<br>bränslen</p></td><td>
<p>3,71</p></td><td>
<p>4,9</p></td><td>
<p>4,63</p></td><td>
<p>5,4</p></td><td>
<p>5,47</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>3,57</p></td><td>
<p>3,37</p></td><td>
<p>3,96</p></td><td>
<p>4,04</p></td></tr>
<tr><td>
<p>108</p></td><td>
<p>Halvt avdrag för allmän energiskatt<br>på bränsle</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,16</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td></tr>
<tr><td>
<p>109</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,76</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,51</p></td><td>
<p>0,55</p></td><td>
<p>0,56</p></td></tr>
<tr><td>
<p>120</p></td><td>
<p>Bränsle som åtgår vid produktion av<br>elkraft</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,65</p></td><td>
<p>0,71</p></td><td>
<p>0,72</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>129</p></td><td>
<p>Fastighetsskatt på elproduktions-<br>enheter</p></td><td></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,35</p></td><td>
<p>-0,36</p></td><td></td><td>
<p>-1,13</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,26</p></td><td>
<p>-0,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>130</p></td><td>
<p>Särskild skatt för elektrisk kraft från<br>kärnkraftverk</p></td><td>
<p>-2,01</p></td><td>
<p>-2,13</p></td><td>
<p>-2,11</p></td><td>
<p>-2,50</p></td><td>
<p>-2,48</p></td><td>
<p>-1,47</p></td><td>
<p>-1,55</p></td><td>
<p>-1,54</p></td><td>
<p>-1,83</p></td><td>
<p>-1,83</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>3,38</p></td><td>
<p>3,17</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>4,46</p></td><td>
<p>4,56</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>2,90</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3,36</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>3,38</p></td><td>
<p>3,17</p></td><td>
<p>3,98</p></td><td>
<p>4,46</p></td><td>
<p>4,56</p></td><td>
<p>2,48</p></td><td>
<p>2,32</p></td><td>
<p>2,90</p></td><td>
<p>3,26</p></td><td>
<p>3,36</p></td></tr>
</table>
<p>17</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR</p>
<p>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td></td><td></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td colspan="12">
<p>22. Kommunikationer</p></td></tr>
<tr><td>
<p>81</p></td><td>
<p>Internationell personbefordran</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,11</p></td></tr>
<tr><td>
<p>89</p></td><td>
<p>Persontransporter</p></td><td>
<p>2,67</p></td><td>
<p>2,72</p></td><td>
<p>2,93</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>2,43</p></td><td>
<p>1,96</p></td><td>
<p>1,98</p></td><td>
<p>2,14</p></td><td>
<p>2,23</p></td><td>
<p>1,79</p></td></tr>
<tr><td>
<p>99</p></td><td>
<p>Skatt på diesel</p></td><td>
<p>8,08</p></td><td>
<p>9,15</p></td><td>
<p>9,61</p></td><td>
<p>8,83</p></td><td>
<p>9,05</p></td><td>
<p>5,93</p></td><td>
<p>6,67</p></td><td>
<p>7,01</p></td><td>
<p>6,48</p></td><td>
<p>6,68</p></td></tr>
<tr><td>
<p>100</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för elförbrukning vid<br>bandrift</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,43</p></td><td>
<p>1,44</p></td><td>
<p>1,45</p></td><td>
<p>1.47</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>1,04</p></td><td>
<p>1,05</p></td><td>
<p>1,06</p></td><td>
<p>1,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>101</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsleförbrukning<br>vid bandrift</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td></tr>
<tr><td>
<p>102</p></td><td>
<p>Skattebefrielse inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>0,96</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,59</p></td><td>
<p>0,69</p></td><td>
<p>0,70</p></td><td>
<p>0,71</p></td></tr>
<tr><td>
<p>103</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bränsle för inrikes<br>luftfart</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>■</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>117</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes luftfart</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>118</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för bandrift</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>119</p></td><td>
<p>Skattebefrielse för inrikes sjöfart</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>122</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt för vissa<br>transportslag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>12,91</p></td><td>
<p>14,58</p></td><td>
<p>15,46</p></td><td>
<p>14,81</p></td><td>
<p>14,45</p></td><td>
<p>9,47</p></td><td>
<p>10,62</p></td><td>
<p>11,27</p></td><td>
<p>10,86</p></td><td>
<p>10,67</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>12,91</p></td><td>
<p>14,58</p></td><td>
<p>15,46</p></td><td>
<p>14,81</p></td><td>
<p>14,45</p></td><td>
<p>9,47</p></td><td>
<p>10,62</p></td><td>
<p>11,27</p></td><td>
<p>10,86</p></td><td>
<p>10,67</p></td></tr>
</table>
<p>23. Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande<br>näringar</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>26</p></td><td>
<p>Uttag av bränsle m.m.</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,12</p></td></tr>
<tr><td>
<p>27</p></td><td>
<p>Avverkningsrätt till skog</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>29</p></td><td>
<p>Avgångsvederlag till jordbrukare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>31</p></td><td>
<p>Anläggning av skog m.m.</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,40</p></td><td>
<p>0,42</p></td><td>
<p>0,47</p></td><td>
<p>0,49</p></td><td>
<p>0,23</p></td><td>
<p>0,22</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,28</p></td></tr>
<tr><td>
<p>32</p></td><td>
<p>Skogsavdrag</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>44</p></td><td>
<p>Skogs- och skogsskadekonto</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,06</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,05</p></td></tr>
<tr><td>
<p>98</p></td><td>
<p>Ingående skatt på jordbruksarrende</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>111</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning i växthus- och<br>jordbruksnäringen</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td><td>
<p>0,07</p></td></tr>
<tr><td>
<p>113</p></td><td>
<p>Elförbrukning i växthus- och<br>jordbruksnäringen</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>0,87</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,83</p></td><td>
<p>0,91</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="12">
<p>24. Näringsliv</p></td></tr>
<tr><td>
<p>9</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster utländska fartyg</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>18</p></td><td>
<p>Löneunderlaget i fåmansaktiebolag</p></td><td>
<p>0,80</p></td><td>
<p>0,78</p></td><td>
<p>0,73</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,44</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,47</p></td></tr>
<tr><td>
<p>25</p></td><td>
<p>Kvittning av underskott i aktiv näring</p></td><td>
<p>0,05</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,04</p></td><td>
<p>0,03</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td><td>
<p>0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>28</p></td><td>
<p>Näringsbidrag och EU-bidrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>30</p></td><td>
<p>Avyttring av näringsfastighet och<br>liknande</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>•</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>■</p></td></tr>
<tr><td>
<p>33</p></td><td>
<p>Substansminskning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>37</p></td><td>
<p>Nedskrivning av lager och pågående<br>arbete</p></td><td>
<p>1,22</p></td><td>
<p>1,26</p></td><td>
<p>1,38</p></td><td>
<p>1,41</p></td><td>
<p>1,40</p></td><td>
<p>0,84</p></td><td>
<p>0,86</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,98</p></td><td>
<p>0,97</p></td></tr>
<tr><td>
<p>41</p></td><td>
<p>Koncernbidragsdispens</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>42</p></td><td>
<p>Skadeförsäkringsföretag</p></td><td>
<p>0,68</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,58</p></td><td>
<p>0,74</p></td><td>
<p>0,75</p></td><td>
<p>0,50</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,43</p></td><td>
<p>0,54</p></td><td>
<p>0,55</p></td></tr>
<tr><td>
<p>46</p></td><td>
<p>Återföring skatteutjämningsreserv</p></td><td>
<p>0,41</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td><td>
<p>0,30</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>u</p></td><td></td></tr>
</table>
<p>18</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<table border="1">
<tr><td rowspan="2"></td><td rowspan="2">
<p>Namn på avvikelsen</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>MDKR</p></td><td colspan="4">
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR</p></td><td rowspan="2">
<p>2000</p></td><td rowspan="2">
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td></tr>
<tr><td>
<p>47</p></td><td>
<p>överavskrivningar avseende<br>inventarier</p></td><td>
<p>6,16</p></td><td>
<p>6,30</p></td><td>
<p>6,29</p></td><td>
<p>6,16</p></td><td>
<p>6,01</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,59</p></td><td>
<p>4,59</p></td><td>
<p>4,52</p></td><td>
<p>4,44</p></td></tr>
<tr><td>
<p>48</p></td><td>
<p>Periodiseringsfonder</p></td><td>
<p>4,40</p></td><td>
<p>3,50</p></td><td>
<p>3,95</p></td><td>
<p>4,89</p></td><td>
<p>4,95</p></td><td>
<p>3,23</p></td><td>
<p>2,55</p></td><td>
<p>2,88</p></td><td>
<p>3,59</p></td><td>
<p>3,66</p></td></tr>
<tr><td>
<p>49</p></td><td>
<p>Generationsskifte vid räntefördelning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>65</p></td><td>
<p>Företagarförening m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>72</p></td><td>
<p>Nedsättning inriktning mindre företag</p></td><td>
<p>4,64</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7,51</p></td><td>
<p>7,73</p></td><td>
<p>7,94</p></td><td>
<p>3,40</p></td><td>
<p>5,32</p></td><td>
<p>5,48</p></td><td>
<p>5,67</p></td><td>
<p>5,87</p></td></tr>
<tr><td>
<p>74</p></td><td>
<p>Ersättning skiljemannauppdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>88</p></td><td>
<p>Rumsuthyrning</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,64</p></td><td>
<p>0,66</p></td><td>
<p>1,19</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,39</p></td><td>
<p>0,46</p></td><td>
<p>0,48</p></td><td>
<p>0,88</p></td></tr>
<tr><td>
<p>110</p></td><td>
<p>Bränsleförbrukning inom industrin,<br>energiskatt</p></td><td>
<p>2,34</p></td><td>
<p>2,45</p></td><td>
<p>2,41</p></td><td>
<p>2,47</p></td><td>
<p>2,51</p></td><td>
<p>1.72</p></td><td>
<p>1,79</p></td><td>
<p>1,76</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,85</p></td></tr>
<tr><td>
<p>112</p></td><td>
<p>Elförbrukning inom industrin</p></td><td>
<p>9,02</p></td><td>
<p>11,19</p></td><td>
<p>11,24</p></td><td>
<p>12,09</p></td><td>
<p>12,24</p></td><td>
<p>6,61</p></td><td>
<p>8,16</p></td><td>
<p>8,19</p></td><td>
<p>8,87</p></td><td>
<p>9,03</p></td></tr>
<tr><td>
<p>115</p></td><td>
<p>Metallurgiavdrag</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,34</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td><td>
<p>0,25</p></td></tr>
<tr><td>
<p>116</p></td><td>
<p>Nedsättning av C02-skatt för<br>industrin</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,27</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,10</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,20</p></td><td>
<p>0,20</p></td></tr>
<tr><td>
<p>121</p></td><td>
<p>Undantag från svavelskatt</p></td><td>
<p>1,73</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,82</p></td><td>
<p>1,83</p></td><td>
<p>1,81</p></td><td>
<p>1,27</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,33</p></td><td>
<p>1,34</p></td><td>
<p>1,34</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>32,36</p></td><td>
<p>36,54</p></td><td>
<p>37,28</p></td><td>
<p>39,39</p></td><td>
<p>40,28</p></td><td>
<p>23,54</p></td><td>
<p>26,47</p></td><td>
<p>27,02</p></td><td>
<p>28,69</p></td><td>
<p>29,53</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>32,36</p></td><td>
<p>36,54</p></td><td>
<p>37,28</p></td><td>
<p>39,39</p></td><td>
<p>40,28</p></td><td>
<p>23,54</p></td><td>
<p>26,47</p></td><td>
<p>27,02</p></td><td>
<p>28,69</p></td><td>
<p>29,53</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td>
<p>30.</p></td><td colspan="11">
<p>Generell skatteförmån</p></td></tr>
<tr><td>
<p>8</p></td><td>
<p>Tjänsteinkomster vistelse utomlands</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>40</p></td><td>
<p>Dubbelbeskattningsavtal, matching<br>credit</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>43</p></td><td>
<p>Rabatt från ekonomiska föreningar m.m.</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,14</p></td><td>
<p>0,08</p></td><td>
<p>0,09</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,11</p></td><td>
<p>0,10</p></td></tr>
<tr><td>
<p>52</p></td><td>
<p>Kapitalvinst på aktier</p></td><td>
<p>11,35</p></td><td>
<p>12,69</p></td><td>
<p>13,65</p></td><td>
<p>13,65</p></td><td>
<p>14,67</p></td><td>
<p>7,95</p></td><td>
<p>8,89</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>9,55</p></td><td>
<p>10,27</p></td></tr>
<tr><td>
<p>53</p></td><td>
<p>Utdelning aktier m.m.</p></td><td>
<p>5,39</p></td><td>
<p>5,17</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,35</p></td><td>
<p>5,45</p></td><td>
<p>3,77</p></td><td>
<p>3,62</p></td><td>
<p>2,95</p></td><td>
<p>3,04</p></td><td>
<p>3,82</p></td></tr>
<tr><td>
<p>55</p></td><td>
<p>Utdelning av aktier</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>57</p></td><td>
<p>Avkastningsskatt K-försäkringar</p></td><td>
<p>0,19</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,18</p></td><td>
<p>0,21</p></td><td>
<p>0,26</p></td><td>
<p>0,13</p></td><td>
<p>0,17</p></td><td>
<p>0,12</p></td><td>
<p>0,15</p></td><td>
<p>0,18</p></td></tr>
<tr><td>
<p>59</p></td><td>
<p>Kapitalförluster på marknadsnoterade<br>aktier m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>60</p></td><td>
<p>Marknadsnoterade fordringar</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>69</p></td><td>
<p>Ägare av vissa fastigheter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>86</p></td><td>
<p>Investeringsguld</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>87</p></td><td>
<p>Livsmedel</p></td><td>
<p>20,81</p></td><td>
<p>21,68</p></td><td>
<p>22,77</p></td><td>
<p>23,64</p></td><td>
<p>22,70</p></td><td>
<p>15,27</p></td><td>
<p>15,81</p></td><td>
<p>16,60</p></td><td>
<p>17,34</p></td><td>
<p>16,76</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>37,84</p></td><td>
<p>39,91</p></td><td>
<p>40,95</p></td><td>
<p>42,00</p></td><td>
<p>43,23</p></td><td>
<p>27,20</p></td><td>
<p>28,57</p></td><td>
<p>29,33</p></td><td>
<p>30,19</p></td><td>
<p>31,13</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>37,84</p></td><td>
<p>39,91</p></td><td>
<p>40,95</p></td><td>
<p>42,00</p></td><td>
<p>43,23</p></td><td>
<p>27,20</p></td><td>
<p>28,57</p></td><td>
<p>29,33</p></td><td>
<p>30,19</p></td><td>
<p>31,13</p></td></tr>
</table>
<table border="1">
<tr><td colspan="2">
<p>301. Generell skatteförmån till hushåII</p></td></tr>
<tr><td colspan="2">
<p>1 Stipendier .........</p></td></tr>
<tr><td>
<p>2 Hittelön</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>3 Ersättning för blod m.m.</p></td><td>
<p>0,03 0,03 0,03 0,03 0,03 0,02 0,02 0,02 0,02 0,02</p></td></tr>
<tr><td>
<p>4 Intäkter vid försäljning av vilt växande</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>bär</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>5 Utlandstillägg</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>13 Sjömansavdrag</p></td><td>
<p>.</p></td></tr>
</table>
<p>19</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Namn på avvikelsen</p>
<p>Skatteawikelse brutto</p>
<p>MDKR</p>
<p>Skatteawikelse netto</p>
<p>MDKR</p>
<table border="1">
<tr><td colspan="2"></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td><td>
<p>1997</p></td><td>
<p>1998</p></td><td>
<p>1999</p></td><td>
<p>2000</p></td><td>
<p>2001</p></td></tr>
<tr><td>
<p>14</p></td><td>
<p>Personalrabatter m.m.</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>16</p></td><td>
<p>EU-parlamentarikers rese- och<br>kostnadsersättning</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>19</p></td><td>
<p>Förmån av personaldatorer</p></td><td></td><td>
<p>2,84</p></td><td>
<p>2,68</p></td><td>
<p>2,66</p></td><td>
<p>2,70</p></td><td></td><td>
<p>1,55</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,51</p></td><td>
<p>1,53</p></td></tr>
<tr><td>
<p>21</p></td><td>
<p>Avdrag för dubbel bosättning</p></td><td>
<p>0,81</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,90</p></td><td>
<p>0,94</p></td><td>
<p>0,45</p></td><td>
<p>0,53</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,52</p></td><td>
<p>0,54</p></td></tr>
<tr><td>
<p>22</p></td><td>
<p>Avdrag för resor till och frän arbetet</p></td><td>
<p>6,49</p></td><td>
<p>7,68</p></td><td>
<p>7,29</p></td><td>
<p>7,25</p></td><td>
<p>7,57</p></td><td>
<p>3,63</p></td><td>
<p>4,28</p></td><td>
<p>4,19</p></td><td>
<p>4,21</p></td><td>
<p>4,37</p></td></tr>
<tr><td>
<p>23</p></td><td>
<p>Avdrag för hemresor</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td></tr>
<tr><td>
<p>34</p></td><td>
<p>Avdrag för arbetsresor, näringsidkare</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>35</p></td><td>
<p>Yrkesfiskaravdrag</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>58</p></td><td>
<p>Konsumtionskrediter</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td>
<p>-</p></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>123</p></td><td>
<p>Ränteutgifter - 21 % reduktion</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,11</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,07</p></td><td>
<p>-0,08</p></td><td>
<p>-0,08</p></td></tr>
<tr><td>
<p>124</p></td><td>
<p>Begränsning skattereduktion</p></td><td>
<p>-0,22</p></td><td>
<p>-0,22</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,21</p></td><td>
<p>-0,16</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,15</p></td><td>
<p>-0,14</p></td><td>
<p>-0,14</p></td></tr>
<tr><td>
<p>142</p></td><td>
<p>Skattefria pensioner</p></td><td>
<p>0,95</p></td><td>
<p>0,97</p></td><td>
<p>2,71</p></td><td>
<p>2,57</p></td><td>
<p>2,44</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td>
<p>143</p></td><td>
<p>övriga skattefria transfereringar</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>0,24</p></td><td>
<p>2,03</p></td><td>
<p>1,90</p></td><td>
<p>1,77</p></td><td></td><td></td><td></td><td></td><td></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa</p></td><td>
<p>8,19</p></td><td>
<p>12,38</p></td><td>
<p>15,32</p></td><td>
<p>15,00</p></td><td>
<p>15,14</p></td><td>
<p>3,87</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>6,02</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,24</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>varav saldopåverkande avvikelser</p></td><td>
<p>7,00</p></td><td>
<p>11,17</p></td><td>
<p>10,58</p></td><td>
<p>10,53</p></td><td>
<p>10,93</p></td><td>
<p>3,87</p></td><td>
<p>6,15</p></td><td>
<p>6,02</p></td><td>
<p>6,04</p></td><td>
<p>6,24</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa saldopåverkande avvikelser<br>1997-2001</p></td><td>
<p>143,47</p></td><td>
<p>153,73</p></td><td>
<p>155,95</p></td><td>
<p>173,03</p></td><td>
<p>177,11</p></td><td>
<p>101,12</p></td><td>
<p>106,83</p></td><td>
<p>109,05</p></td><td>
<p>121,74</p></td><td>
<p>124,97</p></td></tr>
<tr><td></td><td>
<p>Summa skatteawikelser</p></td><td>
<p>204,97</p></td><td>
<p>211,43</p></td><td>
<p>221,57</p></td><td>
<p>238,33</p></td><td>
<p>242,49</p></td><td>
<p>101,12</p></td><td>
<p>106,83</p></td><td>
<p>109,05</p></td><td>
<p>121,74</p></td><td>
<p>124,97</p></td></tr>
</table>
<p>20</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>3 Beskrivning av enskilda</p>
<p>skatteawikelser</p>
<h2>3.1 Inkomst av tjänst</h2>
<p>1. Stipendier är skattefria enligt kommunal-<br>skattelagen när de är avsedda för mottaga-<br>rens utbildning m.m. och inte utgör ersätt-<br>ning för arbete. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>2. Hittelön samt ersättning till den som i sär-<br>skilt fall räddat person eller egendom i fara<br>eller bidragit till avslöjande eller gripande av<br>person som begått brott är i princip ersätt-<br>ning för prestation. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>3. Ersättningar för blod. Enligt samma princip<br>som för hittelön är ersättning till den som<br>lämnat organ, blod eller modersmjölk skat-<br>tefri. Skatteawikelsen avser inkomstskatt<br>och särskild löneskatt.</p>
<p>4. Intäkter av försäljning av vilt växande bär.<br>Försäljning av vilt växande bär och svamp<br>samt kottar är skattefri upp till en ersättning<br>på 5 000 kr. Eftersom inkomsten utgör er-<br>sättning för arbete avser skatteawikelsen<br>inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>5. Kostnadsersättning i form av utlandstillägg.<br>Nämnda ersättningar och därmed likställda<br>förmåner såsom fri bostad och bostadskost-<br>nadsersättning är ej skattepliktiga för utan-<br>för Sverige stationerad personal vid utri-<br>kesförvaltningen eller i svensk<br>biståndsverksamhet. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt för den<br>del av ersättningen som överstiger merkost-<br>naden.</p>
<p>6. Kostnadsersättning till viss personal pä SI PRI.<br>Ersättning avseende ökade levnads-<br>kostnader och skolavgifter för barn samt fri<br>bostad är ej skattepliktig när ersättningen<br>anvisats av styrelsen för SIPRI till vissa ut-<br>ländska forskare. Skattefriheten har motive-<br>rats med svårigheten att rekrytera forskare.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt för den del av ersättning-<br>en som överstiger merkostnaden.</p>
<p>7. Kostnadsersättning till utländska forskare.<br>Enligt lagen om beskattning av utländska<br>forskare vid tillfälligt arbete i Sverige med-<br>ges skattefrihet för vissa kostnads-<br>ersättningar. Särskilt beslut fordras av Fors-<br>karskattenämnden. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt och särskild löneskatt för den<br>del av ersättningen som överstiger merkost-<br>naden.</p>
<p>8. Tjänsteinkomster förvärvade vid vistelse ut-<br>omlands. Den s k ettårsregeln medger skat-<br>tefrihet i Sverige, även om ingen be-<br>skattning skett utomlands. Om anställ-<br>ningen varat minst ett år i samma land och i<br>allmänhet avsett anställning hos annan än<br>svenska staten eller svensk kommun medges<br>befrielse från skatt även om ingen beskatt-<br>ning skett i verksamhetslandet. Skatteawi-<br>kelsen avser inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<p>9. Tjänsteinkomster förvärvade på vissa ut-<br>ländska fartyg. Skattefrihet föreligger för an-<br>ställning ombord på utländskt fartyg om an-<br>ställningen och vistelsen utomlands varat<br>minst sex månader och avsett anställning<br>hos arbetsgivare som är svensk juridisk per-<br>son eller fysisk person bosatt i Sverige.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och<br>särskild löneskatt.</p>
<p>10. Arbetsgivares kostnader för arbetstagares pen-<br>sion. Enligt kommunalskattelagen skall ar-<br>betsgivarens kostnader inte tas upp till be-<br>skattning hos arbetstagaren om kostnad-<br>erna avser tryggande av pension genom av-<br>sättning eller pensionsförsäkring inom vissa<br>ramar. Eftersom avsättningen utgör ersätt-<br>ning för utfört arbete ligger ersättningen till<br>grund för särskild löneskatt. Skatte-<br>awikelsen vad gäller inkomstskatten beror<br>på skillnaden i marginalskatter vid avsätt-<br>ning och utbetalning av pensionen.</p>
<p>11. Ersättningar p g a politisk förföljelse o dyl. Er-<br>sättningar som kommer från utlandet på<br>grund av politisk förföljelse och liknande<br>har undantagits från beskattning. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>12. Ersättning till neurosedynskadade. Ersätt-<br>ningen är ej skattepliktig. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>21</p>
<p>14 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 100</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>13. Sjömansavdrag. Medges sjömän som haft<br>s.k. sjöinkomst och uppgår till 36000 kronor<br>om fartyget går i fjärrfart och till<br>35 000 kronor om det går i närfart. Om man<br>inte arbetat ombord hela året skall avdrag<br>medges med l/365*sjömansavdraget per<br>dag. Den som haft sjöinkomst får också<br>skattereduktion med 14 000 kronor om<br>fartyget går i fjärrfart och med 9000 kronor<br>om det går i närfart. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>14. Personalrabatter m.m. Personalrabatter be-<br>skattas inte. Fria resor för anställda inom<br>flyg eller järnväg schablonbeskattas istället<br>för att beskattas som andra förmåner.<br>"Frequent flyer"-rabatter är numera ej un-<br>dantagna från skatteplikt.</p>
<p>13. Anställningsintervju. Förmån av fri resa till<br>eller från anställningsintervju eller kostnad-<br>sersättning för sådan resa är ej skattepliktig.</p>
<p>16. EU-parlamentariker. EU-parlamentariker-<br>nas rese- och kostnadsersättning från EU-<br>parlamentet är ej skattepliktig.</p>
<p>17. Utbildning vid personalavveckling. Förmån<br>av fri utbildning vid personalaweckling<br>m.m. är ej skattepliktig.</p>
<p>18. Löneunderlag aktiva delägare i fåmansaktie-<br>bolag. Genom reglerna i 3 § 12 mom SIL för<br>beskattning av aktiva delägare i fåmansak-<br>tiebolag och närstående till dessa, beskattas<br>viss avkastning på arbetskraft i inkomstsla-<br>get kapital. Avkastning på arbete är lön, som<br>bör beskattas i inkomstslaget tjänst. Awi-<br>kelsen består i skillnaden mellan tjänste- och<br>kapitalinkomstbeskattningen.</p>
<p>19. Förmån av personaldator. Den privata för-<br>mån som en arbetstagare har av att ha till-<br>gång till en dator i det egna hemmet som<br>arbetsgivaren bekostar tas inte upp till för-<br>månsbeskattning i det fall datorn i huvudsak<br>används för utförande av arbetsuppgifter. I<br>de fall arbetstagaren hyr datorn av arbetsgi-<br>varen enbart för privat bruk och hyran be-<br>talas i form av ett bruttolöneavdrag, utgår<br>varken inkomstskatt eller särskild löneskatt.<br>Eftersom dessa förmåner kan betraktas som<br>ersättning för utfört arbete avser skatte-</p>
<p>awikelsen inkomstskatt och särskild lö-<br>neskatt.</p>
<h2>3.2 Kostnader i tjänst och allmänna<br>avdrag</h2>
<p>20. Underskott i litterär verksamhet. Under-<br>skott i en förvärvskälla får normalt inte<br>kvittas mot överskott i en annan. Under-<br>skott i förvärvskälla som avser aktiv närings-<br>verksamhet avseende litterär, konstnärlig<br>eller liknande verksamhet får kvittas mot<br>inkomst av tjänst till den del underskottet<br>avser samma år. Detta är en awikelse i in-<br>komstskatten. Eftersom underskottet i an-<br>nat fall kan sparas för att kvittas mot fram-<br>tida intäkter av litterär verksamhet är<br>skatteawikelsen även en skattekredit inom<br>näringsverksamhet.</p>
<p>21. Dubbel bosättning. Avdrag för dubbel bo-<br>sättning medges i vissa fall skattskyldig om<br>dubbel bosättning är skälig p g a makes eller<br>sambos förvärvsverksamhet, svårighet att<br>anskaffa fast bostad på verksamhetsorten<br>eller annan särskild omständighet. Avdraget<br>motiveras med att det främjar rörligheten på<br>arbetsmarknaden. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>22. Avdrag för resor till och från arbetet. Kostna-<br>der som överstiger 7000 kronor (6000 kro-<br>nor inkomståren 1996-1997) är avdragsgilla<br>vid inkomsttaxeringen. Kostnaden är egent-<br>ligen en privat levnadskostnad, varför av-<br>draget utgör en skatteawikelse avseende in-<br>komstskatt.</p>
<p>23. Hemresor. Skattskyldig som har sitt arbete<br>på annan ort än sin hemort äger i vissa fall<br>rätt till avdrag för hemresor. Även detta av-<br>drag motiveras med ökad rörlighet på ar-<br>betsmarknaden. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>24. Avdragsrätt för pensionspremier. Avdrag får<br>göras för erlagda pensionspremier. Avdra-<br>gen är begränsade beloppsmässigt. Om<br>marginalskatten vid utbetalningen av pen-<br>sionen är lägre än vid inbetalningen av pre-<br>mien uppstår en awikelse. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>22</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>25. Underskott av aktiv näringsverksamhet. Un-<br>derskott av aktiv näringsverksamhet får<br>kvittas mot tjänsteinkomster under de fem<br>första verksamhetsåren. Avdragsrätten är<br>belagd med olika restriktioner för att för-<br>hindra handel med avdragsrätt och att av-<br>dragsrätt för samma näringsverksamhet kan<br>upp-komma för flera femårsperioder.</p>
<h2>3.3 Intäkter av näringsverksamhet</h2>
<p>26. Uttag av bränsle. Enligt huvudregeln (KL 22<br>§ 1 st p la) är uttag ur näringsverksamhet<br>skattepliktigt. Uttag av bränsle för upp-<br>värmning är dock undantaget från skatte-<br>plikt om fastigheten är taxerad som lant-<br>bruksenhet. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt och särskild löneskatt.</p>
<p>27. Avverkningsrätt till skog mot betalning som<br>skall erläggas under flera år. Enligt god redo-<br>visningssed uppkommer intäkten när bin-<br>dande avtal träffats. Enligt gällande lagstift-<br>ning (KL 24 § 5 st pl anv) tilllämpas dock i<br>detta fall kontantprincipen, vilket innebär<br>att beskattningen uppskjuts, varför en rän-<br>tefri kredit uppstår i näringsverksamhet.<br>Räntan på krediten bör utgöra underlag för<br>särskild löneskatt.</p>
<p>28. Näringsbidrag och EU-bidrag. Med närings-<br>stöd avses stöd som lämnas av stat eller<br>kommun. Beroende på hur stödet hanteras i<br>näringsverksamheten blir effekten olika.<br>Om bidraget används för finansiering av en<br>icke avdragsgill utgift är bidraget i sin helhet<br>att betrakta som en awikelse. Om bidraget<br>däremot används för finansiering av en till-<br>gång som enligt allmänna regler får skrivas<br>av med årliga värdeminskningsavdrag är av-<br>vikelsen enbart en skattekredit. Bidraget<br>fungerar i dessa fall såsom en direktavskriv-<br>ning. Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>29. Avgångsvederlag till jordbrukare. I vissa fall<br>är avgångsvederlag till jordbrukare inte<br>skattepliktigt. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>30. Näringsfastighet och bostadsrätter i närings-<br>verksamhet. Avyttring av näringsfastighet<br>som inte utgör omsättningstillgång beräk-</p>
<p>nas enligt kapitalvinstreglerna och redovisas<br>av fysisk person i inkomstslaget kapital.<br>Samtidigt skall återläggning göras i in-<br>komstslaget näringsverksamhet av de vär-<br>deminskningsavdrag och - med vissa tids-<br>mässiga begränsningar - avdrag för<br>värdehöjande reparationer som har gjorts<br>under innehavstiden. Enligt den övergångs-<br>regel som gällde t.o.m. den 31 december<br>1999 skulle återläggning inte göras för av-<br>drag som medgetts före den 1 januari 1991.<br>Värdeminskningsavdrag som gjorts före<br>1991 och som dragits av i inkomstslaget<br>”annan fastighet” skulle i stället återläggas<br>på ett sådant sätt att vinsten - som beskat-<br>tades i inkomstslaget kapital - ökades.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt och so-<br>cialavgifter på de avdrag som gjorts före den<br>1 januari 1991.</p>
<h2>3.4 Kostnader i näringsverksamhet</h2>
<p>31. Anläggning av ny skog. Utgifter för anlägg-<br>ning av ny skog och dikning som främjar<br>skogsbruk får omedelbart kostnadsföras.<br>Samma avdragsmöjligheter gäller även för<br>bär- och fruktodlingar för inköp och plante-<br>ring av träd och buskar. Skatteawikelsen<br>utgörs av ränteeffekten på den omedelbara<br>avskrivningen.</p>
<p>32. Skogsavdrag. Vid avyttring av skog får fysisk<br>person under innehavstiden avdrag med<br>högst 50 procent av anskaffningsvärdet,<br>medan avdraget för juridiska personer är<br>begränsat till 25 procent. Vid taxeringen för<br>ett visst beskattningsår medges avdrag med<br>högst halva den avdrags grundande skogsin-<br>täkten. Syftet med avdragsrätten är att un-<br>danta rena kapitaluttag från beskattning. Å<br>andra sidan saknas anledning att medge av-<br>drag när värdeökningen på skogstillväxten<br>överstiger gjorda uttag. Skatteawikelsen<br>uppkommer genom den schablon som är<br>vald för beräkning av avdragets storlek och<br>avser inkomstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>33. Substansminskning. Huvudregeln vad gäller<br>avdrag för substansminskningar är ingen<br>skatteawikelse. Enligt en alternativregel kan<br>dock avdraget uppgå till 75 procent av<br>täktmarkens allmänna saluvärde då utvin-</p>
<p>23</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>ningen påbörjades. Skatteawikelsen utgörs<br>av ränteeffekten på den snabbare avskriv-<br>ningen.</p>
<p>34. Avdrag för kostnader för resor till och från ar-<br>betet. Se under kostnader i tjänst.</p>
<p>35. Yrkesfiskaravdrag. Enligt 16 kap. 36 § IL har<br>yrkesfiskare som under längre tidsperioder<br>personligen bedrivit fiske rätt till avdrag för<br>den ökning av levnadskostnaderna som han<br>har haft på grund av att han vistats utom sin<br>vanliga hemort. Rätt till avdrag föreligger<br>dock endast om resan varit förenad med<br>övernattning utom den vanliga hemorten.<br>Avdrag medges med ett schablonbelopp<br>som för närvarande uppgår till 90 kr per<br>dag.</p>
<p>36. Bidrag till regionala utvecklingsbolag. Avdrag<br>får göras för bidrag som lämnas till regional<br>utvecklingsbolag. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt och särskild löneskatt.</p>
<p>gifter (i princip kostnader för förvaltning av<br>aktiekapitalet), dels uppgifter enligt särskilt<br>uppdrag (organisationskostnader i vid me-<br>ning). Vissa utav dessa kostnader var tidiga-<br>re inte avdragsgilla enligt allmänna regler.<br>1997 ändrades de allmänna reglerna och<br>specialregleringen avskaffades.</p>
<p>40. Matching credit klausuler i olika dubbelbe-<br>skattningsavtal. I vissa fall kan en skattskyl-<br>dig få avräkning för den skatt som skulle ha<br>utgått i det andra avtalslandet även om så-<br>dan skatt inte har erlagts. Skatteawikelsen<br>avser inkomstskatt.</p>
<p>41. Koncembidragsdispens. Regeringen kan i vis-<br>sa fall medge avdrag för lämnade bidrag<br>trots att reglerna för koncernbidrag ej är<br>uppfyllda. Detta förutsätter dels att avdraget<br>redovisas öppet, dels att den verksamhet<br>som bedrivs av berörda företag skall vara av<br>samhällsekonomiskt intresse. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>37. Lagemedskrivning och pågående arbeten. En-<br>ligt en alternativregel kan lager (gäller ej fas-<br>tigheter och värdepapper) tas upp till 97<br>procent av det sammanlagda anskaffnings-<br>värdet. Olika bestämmelser finns för pågå-<br>ende arbeten som utförs på löpande räkning<br>och arbeten som utförs till fast pris. För ar-<br>beten på löpande räkning kan samma alter-<br>nativregel som ovan användas. Skatteawi-<br>kelsen utgörs av ränteeffekten på den<br>skattelättnad som lagernedskrivningen<br>medför. Eftersom räntan på krediten inte är<br>förmånsgrundande skall den utgöra under-<br>lag för särskild löneskatt.</p>
<p>38. Kärnkraftsanläggping. Företag som driver<br>kärnkraftsanläggning får avdrag för belopp<br>som i räkenskaperna sätts av för framtida<br>hantering av utbränt kärnbränsle. Detta<br>förfarande gäller även företag som mot för-<br>skottsbetalning åtagit sig att svara för hante-<br>ring av nämnda slag. Skatteeffekten utgörs<br>av ränteeffekten på den skattelättnad som<br>det omedelbara avdraget medför.</p>
<p>39. Avgifter till VPC. Enligt den upphävda lagen<br>om avdrag vid inkomsttaxeringen för av-<br>gifter till Värdepapperscentralen VPC Ak-<br>tiebolag medgavs avdrag för avgifter till<br>VPC avseende dels vissa lagreglerade upp-</p>
<p>42. Skadeförsäkringsföretag. I vissa fall har ska-<br>deförsäkringsföretag möjlighet att göra ex-<br>tra avsättningar till säkerhetsreserven. Skat-<br>teawikelsen utgörs av ränteeffekten på<br>skillnaden i skatt som det extra avdraget<br>medför.</p>
<p>43. Rabatter och liknande från ekonomiska före-<br>ningar. Ekonomiska föreningar får göra av-<br>drag för rabatter, utdelningar m.m. trots att<br>dessa inte är skattepliktiga hos mottagaren.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>44. Skogs- och skogsskadekonto. Det finns möj-<br>lighet till uppskov av beskattning av de in-<br>täkter som är hänförliga till skogsbruk ge-<br>nom insättning på skogs- eller<br>skogsskadekonto. De medel som sätts in på<br>skogskonto utgör underlag för avdrag vid<br>taxeringen. Avsättningen begränsas i tid till<br>10 år på skogskonto och 20 år på skogsska-<br>dekonto. Avkastningen på skogskonto be-<br>skattas med 15 procent. Skatteawikelsen av-<br>ser räntan på skattekrediten. Räntan på<br>krediten bör utgöra underlag för särskild<br>löneskatt.</p>
<p>45. Avsättning till personalstiftelse. Arbetsgivare<br>får rätt att göra avdrag för medel som av-<br>satts till personalstiftelse för tryggande av</p>
<p>24</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>pensionsutfästelse. Stiftelsen är mer för-<br>månligt beskattad än näringsidkaren. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>46. Återföring av skatteutjämningsreserv. Avsätt-<br>ning till skatteutjämningsreserv upphörde<br>1993 (1994 års taxering). 9/10 av beloppet<br>skall återföras till beskattning i princip i lika<br>delar under en period om sju år, varför<br>skatteawikelsen kvarstår. En definitiv skat-<br>telättnad avseende skatten på 10 procent av<br>den totala avsättningen uppkommer därvid.</p>
<p>47. Överavskrivningar. Den bokföringsmässiga<br>avskrivningstiden bestäms av tillgångens<br>livstid i bolaget, medan den skattemässiga<br>avskrivningstiden bestäms enligt lag. Detta<br>innebär att bokföringsmässiga och skatte-<br>mässiga avskrivningar endast undantagsvis<br>överensstämmer. Skatteregeln medger att en<br>tillgång skrivs av snabbare än vad som är<br>ekonomiskt motiverat. Skatteawikelsen av-<br>ser ränteeffekten på skattekrediten. Efter-<br>som denna inte är förmåns grundande skall<br>den ligga till grund för beräkning av särskild<br>löneskatt.</p>
<p>48. Periodiseringsfonder. Periodiseringsfond är<br>en vinstanknuten reserveringsmöjlighet där<br>näringsidkaren/bolaget kan reservera medel<br>under högst 6 år (före inkomståret 1999 var<br>tiden 5 år). Inkomståret 1996 medgavs av-<br>sättning med högst 25%. Avsättningstaket<br>sänktes till 20 % inkomståret 1997. Avsätt-<br>ningstaket för enskilda näringsidkare och<br>för fysiska personer som är delägare i HB<br>återställdes inkomståret 1998. Fr.o.m. in-<br>komståret 2001 är avsättningstaket 25% för<br>akitiebolag och övriga juridiska personer<br>och 30 % för enskilda näringsidkare och fy-<br>siska personer som är delägare i HB. Reser-<br>veringsmöjligheten innebär en skattekredit<br>på det reserverade beloppet.</p>
<p>49. Generationsskifte vid räntefördelning. För-<br>värvas en näringsfastighet genom arv, tes-<br>tamente, bodelning med anledning av makes<br>död eller äktenskapsskillnad eller genom gå-<br>va kan förvärvaren undvika negativ ränte-<br>fördelning till den del det negativa fördel-<br>ningsunderlaget är hänförligt till förvävet.</p>
<h2>3.5 Intäkter av kapital</h2>
<p>50. Avkastning småhus. Avkastning från eget<br>hem behöver ej tas upp till beskattning.<br>Däremot utgår fastighetsskatt med 1,5 pro-<br>cent av taxeringsvärdet. Skatteawikelsen ut-<br>görs av skillnaden mellan skatten (30 pro-<br>cent) på räntan på fastighetens<br>marknadsvärde och fastighetsskatten.</p>
<p>51. Avkastning bostadsrätt. Enligt gällande regler<br>skall bostadsrättsföreningen årligen ta upp<br>en intäkt om 3 procent av fastighetens taxe-<br>ringsvärde. Därutöver utgår fastighetsskatt<br>på 1,5 procent av taxeringsvärdet<br>(temporärt nedsatt till 1,3 procent år 1999<br>och till 1,2 procent år 2000). Skatteawikel-<br>sen utgörs av skillnaden mellan skatten (30<br>procent) på räntan på det sammanlagda<br>marknadsvärdet av bostadsrätterna och den<br>skatt som betalas enligt gällande regler.</p>
<p>52. Kapitalvinst på aktier. Beskattning av värde-<br>ökning på aktier sker först vid realisa-<br>tionstillfället. Räntan på denna skattekredit<br>är en skatteawikelse.</p>
<p>53. Utdelning på aktier. Från och med in-<br>komståret 1997 uppkommer en awikelse<br>genom lättnadsreglerna för delägare i onote-<br>rade bolag. En avkastning om 70 procent av<br>statslåneräntan på ett speciellt definierat un-<br>derlag undantas från beskattning i inkomst-<br>slaget kapital. Skatteawikelsen avser skatt<br>på kapitalinkomst.</p>
<p>54. Kapitalvinst på eget hem och bostadsrätt. En-<br>dast halva kapitalvinsten som eventuellt<br>uppstår vid försäljning av eget hem eller bo-<br>stadsrätt tas upp till beskattning i inkomst-<br>slaget kapital. Från och med den 8 septem-<br>ber 1993 kan också kapitalvinsten under<br>vissa omständigheter skjutas upp. Vid sidan<br>av att bara halva kapitalvinsten tas upp, mot-<br>svarar skatteawikelsen, vad avser möjlighe-<br>ten till uppskov, en räntefri kredit.</p>
<p>55. Utdelning av aktier. Utdelning av aktier i ett<br>annat aktiebolag kan under vissa omstän-<br>digheter vara skattefri, trots att en utdelning<br>av detta slag enligt huvudregeln är att anse<br>som skattepliktig.</p>
<p>25</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>56. Avkastningsskatt på pensionsmedel. Avkast-<br>ningen på medel reserverade för pension-<br>sändamål beskattas lägre än annan avkast-<br>ning på kapital. Avvikelsen uppkommer dels<br>i näringsverksamhet, genom bolagens egna<br>reserveringar och fonderingar i försäkrings-<br>bolag, dels i kapital genom det individuella<br>pensionssparandet. Skattesatsen är satt till<br>15 procent på en schablonberäknad av-<br>kastning.</p>
<p>57. Avkastningsskatt på K-försäkringar. Avkast-<br>ningsskatten på K-försäkringskapitalet är<br>justerat för den fördröjning i avskattning av<br>kvarhållen vinst som uppkommer vid di-<br>rektägande. En räntefri skattekredit upp-<br>kommer genom detta.</p>
<p>varandra till 100 procent. Dessa regler till-<br>lämpas inte på icke marknadsnoterade ford-<br>ringar. Skatteawikelsen avser skatt på kapi-<br>talinkomst.</p>
<h2>3.6 Kostnader i kapital</h2>
<p>58. Konsumtionskrediter. Enligt gällande regel-<br>system är samtliga ränteutgifter avdrags-<br>gilla. Enligt normen är endast ränteutgifter<br>för lån till investeringar och boende av-<br>dragsgilla, vilket innebär att ränteutgifter för<br>lån till konsumtion är en skatteawikelse.<br>Skatteawikelsen avser skatt på kapitalin-<br>komst.</p>
<p>59. Kapitalförluster på marknadsnoterade aktier<br>m.m. Förluster vid avyttring av marknads-<br>noterade aktier m.m. får dras av från kapi-<br>talvinst på marknadsnoterad sådan tillgång<br>utan den begränsning som i andra fall gäller<br>avdrag för kapitalförluster. En motsvarande<br>kvittningsrätt gäller för vinster och förluster<br>på icke marknadsnoterade aktier o.d. Kapi-<br>talförluster på onoterade aktier får kvittas<br>mot vinster på marknadsnoterade aktier<br>fr.o.m. inkomståret 1998. Enligt förslag i<br>VÅP2000 skall fr.o .m. inkomståret 2000<br>förluster på marknadsnoterade aktier m.m.<br>även kunna kvittas mot vinster på onoterade<br>aktier. Avdragsbegränsningen för fysiska<br>personer är i övrigt 70 procent av den fak-<br>tiska kapitalförlusten. Skatteawikelsen avser<br>skatt på kapitalinkomst.</p>
<p>60. Marknadsnoterade fordringar. Kapitalvinst<br>och kapitalförlust behandlas i skattehänse-<br>ende som ränteintäkt respektive ränteutgift.<br>Detta innebär att de är kvittningsbara mot</p>
<h2>3.7 Skattereduktion</h2>
<p>61. ROT-reduktioner. Den 15 april 1996 åter-<br>infördes möjligheten att få skattereduktion<br>på löneandelen av reparations- och förbätt-<br>ringskostnader på hyreshus och egna hem.<br>Till skillnad från 1993 och 1994 gäller re-<br>duktionen även för bostadsrättsinnehavare.<br>Möjligheten till ROT-reduktion skulle ha<br>upphört den 31 december 1998 men för-<br>längdes genom förslag i prop. 1997/1998:<br>119 till och med den 31 mars 1999.</p>
<p>62. Anställningsstöd genom kreditering av skatte-<br>konto. Enligt förslag i prop. 1998/99:100<br>skall anställningsstödet från och med år<br>1999 omformas från ett bidrag på utgiftssi-<br>dan till en kreditering av skattekontot för<br>arbetsgivaren vid anställning av långtidsar-<br>betslösa. Den arbetsgivare som anställer en<br>arbetslös person som varit inskriven som<br>arbetslös eller i konjunkturberoende ar-<br>betsmarknadsåtgärd vid arbetsförmedlingen<br>under minst 36 månader kan krediteras un-<br>der 24 månader. Awikelsen avser skattere-<br>duktion.</p>
<p>63. Skattereduktion för anslutning till bredband.</p>
<p>I prop. 1999/2000:86 föreslår regeringen<br>bland annat en skattereduktion för anslut-<br>ning till bredband. Då den exakta utform-<br>ningen av stödet och fördelningen mellan<br>olika sektorer ännu inte är klar har awikel-<br>sen redovisats schablonmässigt.</p>
<h2>3.8 Skattskyldighet</h2>
<p>64. Akademier. Akademier, allmänna under-<br>visningsverk, studentnationer och sam-<br>arbetsorgan för studentnationer är befriade<br>från skatteplikt för all inkomst utom in-<br>komst av fastighet.</p>
<p>65. Företagareföreningar. All inkomst utom in-<br>komst av fastighet är skattefri för företaga-</p>
<p>26</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>reförening som erhåller statsbidrag, regional<br>utvecklingsfond och regleringsförening på<br>jordbrukets och fiskets områden.</p>
<p>66. Erkända arbetslöshetskassor m.m. All in-<br>komst utom inkomst av fastighet är skatte-<br>fri för erkända arbetslöshetskassor, perso-<br>nalstiftelser med verksamhet att lämna<br>understöd vid arbetslöshet, allmänna försäk-<br>ringskassor m fl.</p>
<p>67. Ideella föreningar. Enbart skatteplikt för in-<br>komst av fastighet och vissa rörelsein-<br>komster för allmännyttiga ideella förening-<br>ar.</p>
<p>68. Kyrkor, allmännyttiga stiftelser m.fl. Enbart<br>skatteplikt för inkomst av fastighet eller rö-<br>relse.</p>
<p>69. Agare av fastigheter nämnda i 3 kap 2-4<br>fastighetstaxeringslagen. Ägare av sådan fas-<br>tighet är frikallade från skattskyldighet för<br>vissa typer av inkomster från sådan fastig-<br>het. Undantaget gäller bl.a. nationalparker,<br>utbildnings- och vårdanstalter.</p>
<p>20 000 kr. Stödet är även förknippat med<br>diverse villkor. Skatteawikelsen upphörde<br>1997.</p>
<p>72. Nedsättning med viss inriktning på mindre<br>företag. Vid beräkning av arbetsgivaravgifter<br>får en arbetsgivare göra ett avdrag med 5<br>procent av lönesumman upp till ett visst tak.<br>Den maximala lönesumma som medgav<br>nedsättning uppgick år 1997 till 600 000<br>kronor per år. Fr.o.m. år 1998 har den<br>maximala lönesumma som medger nedsätt-<br>ning höjts till 852 000 kronor. Till denna av-<br>vikelse har även förts motsvarande avdrag<br>för egenavgifter för enskilda näringsidkare.</p>
<h2>3.9 Socialavgifter</h2>
<p>70. Lag om nedsättning av socialavgifter. Vissa<br>arbetsgivare med fast driftställe i stödområ-<br>de 1 och i den norra delen av stödområde 2<br>fick t.o.m. inkomståret 1999 en nedsättning<br>av socialavgifterna. Nedsättningen gällde<br>inte stat och kommun. Nedsättningen var 8<br>procentenheter fr.o.m. 1/1 1997 och om-<br>fattade både arbetsgivare och egenföretaga-<br>re. Denna skatteawikelse budgeterades på<br>budgetens utgiftssida genom ett anslag un-<br>der utgiftsområde 19 som täckte bortfallet<br>av avgiftsinkomster till följd av tillämpning-<br>en av denna nedsättning.</p>
<p>71. Lag om tillfällig avvikelse från lagen om soci-<br>alavgifter. För att främja utbildning fick ar-<br>betsgivare som lät anställd deltaga i utbild-<br>ning på arbetstid göra avdrag med 400 kr<br>(från och med den 1 juli 1996) från det be-<br>lopp som skall betalas i arbetsgivaravgifter.<br>Avdrag fick även göras med 35 kr per tim-<br>me för anställda som deltar i fortbildning.<br>Totalkostnaden per person är begränsad till</p>
<h2>3.10 Särskild löneskatt</h2>
<p>73. Utländska artister. Vid uppdrag i Sverige<br>betalar utländska artister en speciell artist-<br>skatt. Däremot behöver varken sociala av-<br>gifter eller särskild löneskatt erläggas. Efter-<br>som inkomsten inte är förmånsgrundande<br>avser skatteawikelsen särskild löneskatt.</p>
<p>74. Ersättning skiljemannauppdrag. Ersättningen<br>ingår inte i underlaget för socialavgifter om<br>parterna är av utländsk nationalitet. Skatte-<br>awikelsen avser särskild löneskatt.</p>
<p>75. Ersättning till idrottsutövare. Ersättning som<br>inte överstiger ett halvt basbelopp är un-<br>dantagen från socialavgifter. Eftersom er-<br>sättningen inte är förmånsgrundande utgörs<br>awikelsen av särskild löneskatt.</p>
<p>76. Bidrag från Sveriges författarfond och konst-<br>närsnämnden. Ersättningen finansieras med<br>statliga medel och är pensionsgrundande.<br>Eftersom ersättningen är pensions-<br>grundande bör den betraktas som ersätt-<br>ning för utfört arbete. Ersättningarna är be-<br>lagda med tilläggspensionsavgift (fr.o.m. år<br>1999 beläggs ersättningarna i stället med<br>statlig ålderspensionsavgift). Awikelsen ut-<br>görs av särskild löneskatt med avdrag för<br>den delen av pensionsavgiften som ej grun-<br>dar förmån.</p>
<p>27</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<h2>3.11 Mervärdesskatten</h2>
<p>Undantag från skatteplikt</p>
<p>77. Omsättning av nybyggda fastigheter. Skatte-<br>awikelsen gäller försäljning av tomtmark<br>till ickeskattskyldiga och den obeskattade<br>vinstmarginalen på byggnader som byggts i<br>egen regi med uttagsbeskattning och som<br>sålts vidare till en icke skattskyldig person.</p>
<p>78. TV-licenser. Viss verksamhet för produk-<br>tion och utsändning av radio- och tele-<br>visionsprogram. Innebär bl.a. att TV-<br>avgiften inte belastas med mervärdesskatt.</p>
<p>79. Periodiska medlemsblad och periodiska per-<br>sonaltidningar. Undantaget gäller även infö-<br>rande av annonser, tryckning m.m.</p>
<p>80. Annan periodisk publikation. Avser publika-<br>tioner av organisationer med huvudsakligt<br>syfte att verka för religiöst, nykterhetsfräm-<br>jande, politiskt, miljövårdande m.fl. ända-<br>mål.</p>
<p>81. Internationell personbefordran. Som export<br>räknas transport till eller från utlandet.<br>Detta innebär att en resa från ort i Sverige<br>till en ort i utlandet i sin helhet är frikallad<br>från skatteplikt. Skattebefrielsen gäller både<br>luft-, vatten- och landtransporter. Beloppen<br>i tabellen avser inrikes del av utrikes buss-<br>och tågtransporter.</p>
<p>82. Försäljning av alster av bildkonst som ägs av<br>upphovsmannen eller dennes dödsbo. Un-<br>dantaget gäller om försäljningssumman un-<br>derstiger 300 000 kronor per år. Fr.o.m den<br>1 november år 1995 är skattesatsen 12 pro-<br>cent om försäljningssumman överstiger<br>300 000 kronor per år. Tidigare var även<br>denna försäljning undantagen. Vid omsätt-<br>ning av annan utgår full beskattning.</p>
<p>83. Läkemedel. Läkemedel som utlämnas enligt<br>recept eller säljs till sjukhus är kvalificerat<br>undantaget från mervärdesskatt. Däremot<br>utgår mervärdesskatt vid försäljning av icke<br>receptbelagda läkemedel.</p>
<p>84. Lotterier. All beskattning sker i form av<br>punktskatt.</p>
<p>85. Idrottsevenemang. Idrottsevenemang som<br>anordnas av en allmännyttig ideell förening,<br>stat eller kommun är undantaget från skat-<br>teplikt.</p>
<p>86. Investeringsguld. Guld med viss finhalt samt<br>guld som representeras av värdepapper.<br>Undantaget trädde i kraft den 1 januari år<br>2000.</p>
<p>Skattesats</p>
<p>87. Livsmedel. För livsmedel är skattesatsen<br>numera nedsatt till 12 procent. Före 1/1<br>1996 uppgick skattesatsen till 21 procent.<br>Som livsmedel räknas inte vatten från vat-<br>tenverk, spritdrycker, vin och starköl samt<br>tobaksvaror.</p>
<p>88-90. Rumsuthyrning, personbefordran samt<br>transport i skidliftar. Skattesatsen är 12 pro-<br>cent.</p>
<p>91. Allmänna nyhetstidningar. Från den 1 janua-<br>ri 1996 utgår mervärdesskatt med en skatte-<br>sats om 6 procent. Tidigare var nyhetstid-<br>ningar kvalificerat undantagna från<br>skatteplikt.</p>
<p>92. Biografföreställningar. Fr.o.m. 1 juli 1996 be-<br>skattas bio med en skattesats om 6 procent.</p>
<p>93. Entréavgiftsbelagda kulturevenemang. Dessa<br>beskattas med 6 procent mervärdesskatt<br>fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>94. Avgifter för idrottsutövning eller till idrottse-<br>venemang som tillhandahålls kommersiellt.<br>Beskattas med 6 procent mervärdesskatt<br>fr.o.m. 1/1 1997.</p>
<p>95. Upphovsrätter. Upphovsrätter beskattas<br>med 6 procent mervärdesskatt fr.o.m. 1/1<br>1997.</p>
<p>Undantag från skattskyldighet</p>
<p>96. Allmännyttiga ideella föreningar. Omsätt-<br>ning av vara eller tjänst i en ideell verksam-<br>het räknas inte som yrkesmässig verksamhet<br>om föreningen är befriad från inkomstskatt<br>enligt lagen om statlig inkomstskatt för om-<br>sättningen ifråga.</p>
<p>28</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>Redovisningsperiod</p>
<p>97. Tidpunkten för redovisningsskyldighetens in-<br>träde i byggnads- och annan entreprenad-<br>verksamhet. Redovisningsskyldigheten in-<br>träder två månader efter det att fastigheten<br>tagits i bruk. Skatteawikelsen avser räntan<br>på skattekrediten.</p>
<p>Avdrag för ingående skatt</p>
<p>98. Ingående skatt på jordbruksarrende. Avdrags-<br>rätten omfattar hela den ingående skatten på<br>jordbruksarrende, även om i arrendet ingår<br>värdet av bostad.</p>
<h2>3.12 Skatteförmåner inom<br>punktskatteområdet</h2>
<p>Energiskatt</p>
<p>99. Skatt på dieselbränsle i motordrivna fordon.<br>Skattesatsen för diesel i olika miljöklasser<br>jämförs med skattesatsen för bensin i den<br>främsta miljöklassen , vilken utgör normen<br>på hela transportområdet. Under 2000 är<br>den genomsnittliga skattesatsen för bensin i<br>den främsta miljöklassen 41 öre/kWh me-<br>dan diesel beskattas med 19 öre/kWh i mil-<br>jöklass 1, 21 öre/kWh i miljöklass 2 och 24<br>öre/kWh i miljöklass 3.</p>
<p>100. Skattebefrielse för elförbrukning vid bandrift<br>Befrielsen gäller elförbrukning för järnväg<br>och tunnelbana. Skatteawikelsen uppgår till<br>41 öre/kWh.</p>
<p>101. Skattebefrielse för bränsleförbrukning vid<br>bandrift. Befrielsen gäller bränsleförbruk-<br>ning för järnväg och tunnelbana. Skatteawi-<br>kelsen uppgår till 41 öre/kWh.</p>
<p>102. Skattebefrielse på bränsle för inrikes yrkes-<br>mässig sjöfart. Awikelsen uppgår till 41<br>öre/kWh.</p>
<p>103. Skattebefrielse på bränsle för inrikes luftfart.<br>Bränsle som används som flygbränsle be-<br>skattas inte. Detta gäller både privat och yr-<br>kesmässig förbrukning.</p>
<p>104. Elförbrukning i vissa kommuner. Normen<br>för skatt på elektrisk kraft utgörs av den<br>skattesats som merparten av de svenska<br>hushållen betalar. Den uppgår till 16,2<br>öre/kWh under 2000. I Norrbottens, Väs-<br>terbottens och Jämtlands län samt kommu-<br>nerna Sollefteå, Ånge, Örnsköldsvik, Ma-<br>lung, Mora, Orsa, Älvdalen, Ljusdal och<br>Torsby är dock skattesatsen nedsatt till 10,6<br>öre/kWh. Awikelsen i skattesatser utgörs<br>av skillnaden mellan 16,2 öre och 10,6<br>öre/kWh.</p>
<p>105. El för gas- värme-, vatten- och elförsörjning.<br>Skattesatsen för dessa förbrukare uppgår till<br>13,9 öre/kWh och i de kommuner som inte<br>har ovannämnda nedsättning till 10,6<br>öre/kWh. Skatten på el som under perioden<br>1 november-31 mars förbrukas i elpannor är</p>
<p>16,2 öre/kWh och i de kommuner som har<br>nedsättning 12,9 öre/kWh. Normen är som<br>ovan, d.v.s. 16,2 öre/kWh.</p>
<p>106. Differentierat skatteuttag på fossila bränslen.<br>Skatteawikelserna beräknas som skillnaden<br>mellan skattesatserna på de olika energisla-<br>gen och normalskattesatsen på elektrisk<br>kraft. Under 2000 uppgår skatteawikelser-<br>na för- gasol till 15 öre/kWh, för naturgas<br>14,0 öre/kWh, för kol 12,0 öre/kWh, för<br>tung eldningsolja 9,3 öre/kWh samt för vil-<br>laolja 8,7 öre/kWh. Två tredjedelar av awi-<br>kelsen tillfaller hushållen medan resterande<br>del tillfaller företagssektorn.</p>
<p>107. Skattebefrielse för biobränslen. Ingen skatt<br>utgår på biobränslen, vilket innebär en awi-<br>kelse på 16,2 öre/kWh 2000.</p>
<p>108. Kraftvärmeanläggningar. För bränsle som<br>förbrukas vid samtidig produktion av värme<br>och skattepliktig elektrisk kraft i en kraft-<br>värmeanläggning medges avdrag med halva<br>energiskatten.</p>
<p>109. Produktion av elkraft. De fossila bränslen<br>som används som insatsvaror vid produk-<br>tion av elkraft är skattebefriade. Man undvi-<br>ker därmed en dubbelbeskattning eftersom<br>elkraften beskattas i konsumtionsledet.</p>
<p>110. Bränsleförbrukning inom industrin. Industri-<br>sektorn är skattebefriad för all användning</p>
<p>29</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>av fossila bränslen. Normen utgörs av full<br>skattesats på dessa bränslen.</p>
<p>111. Bränsleförbrukning inom växthus- och jord-<br>bruksnäringarna. Från och med 1996 är<br>växthusnäringen skattebefriad från energi-<br>skatt för all användning av fossila bränslen.<br>Före 1996 debiterades 15 procent av energi-<br>skattesatserna. Enligt förslag i VÅP2000<br>skall fr.o.m. den 1 juli år 2000 även jord-<br>bruksnäringen vara skattebefriad (denna del<br>är ej beaktad i beräkningen). Normen ut-<br>görs av full skattesats på dessa bränslen.</p>
<p>112. Elförbrukning inom industrin. Industrisek-<br>torn är skattebefriad för all användning av<br>elektrisk kraft. Normen utgörs av normal-<br>skattesatsen på el.</p>
<p>113. Elförbrukning inom växthus- och jord-<br>bruksnäringarna. Växthusnäringen är skat-<br>tebefriad för all användning av elektrisk<br>kraft. Enligt förslag i VÅP2000 skall fr .o.m.<br>den 1 juli år 2000 även jordbruksnäringen<br>vara skattebefriad (denna del är ej beaktad i<br>beräkningen). Normen utgörs av normal-<br>skattesatsen på el.</p>
<p>114. Miljöbonus för el producerad i vindkraftverk.<br>Ett skatteavdrag motsvarande den generella<br>energiskatten på el utgår för vindkraftsel.<br>Avvikelsen motsvarar således 16,2 öre/kWh.</p>
<p>Koldioxidskatt</p>
<p>115. Metallurgiska processer. Avdrag medges för<br>koldioxidskatt för kolbränslen som används<br>för metallurgiska processer.</p>
<p>116. Nedsättning av koldioxidskatt som utgår på<br>bränslen inom energiintensiv industri. Från<br>och med den 1 juli 1997 får den energiinten-<br>siva sektorn en nedsättning till 12 procent<br>av den koldioxidskatt som överstiger 0,8<br>procent av det enskilda företagets omsätt-<br>ning. Företag inom cement-, kalk-, glas-<br>stenindustri är dock skattebefriade för kol-<br>dioxidskatten på kol och naturgas över 1,2<br>procent av omsättningen.</p>
<p>117. Skattebefrielse för inrikes luftfart. Skatt tas ej<br>ut för flygbränsle. Detta gäller både privat<br>och yrkesmässig förbrukning.</p>
<p>118. Skattebefrielse för bandrift. Befrielsen gäller<br>bränsleförbrukning för järnväg och tunnel-<br>bana. Skattebefrielse föreligger för såväl<br>energi- som koldioxidskatt. 122.</p>
<p>119. Skattebefrielse för inrikes yrkesmässig sjöfart.<br>Skattebefrielse föreligger för såväl energi-<br>som koldioxidskatt.</p>
<p>120. Produktion av elkraft. För bränsle som åtgår<br>vid produktion av elkraft utgår ingen koldi-<br>oxidskatt. Enligt normen bör skatteuttaget<br>utgöra 50 procent av de gällande skatte-<br>satserna, dvs den skattesats som gäller för de<br>konkurrensutsatta sektorerna.</p>
<p>Övrigt</p>
<p>121. Undantag från svavelskatt för viss industri.<br>Bränslen som används i metallurgiska pro-<br>cesser och för att producera varor av ce-<br>ment, kalk och andra mineraliska ämnen är<br>befriade från svavelskatt liksom bränslen i<br>sodapannor inom skogsindustrin. Svavel-<br>skatten utgår med 30 kr per kg svavelinne-<br>håll i andra fall än ovanstående.</p>
<p>122. Undantag från svavelskatt för vissa transport-<br>slag. Bränslen som används för bandrift, in-<br>rikes yrkesmässig sjöfart och inrikes luftfart<br>är undantagna från svavelskatt.</p>
<h2>3.13 Skattesanktioner</h2>
<p>Kostnader i kapital</p>
<p>123. Ränteutgifter. Enligt normen skall samtliga<br>ränteutgifter vara avdragsgilla om lånet avser<br>investeringar. Dock finns en begränsning i<br>lagstiftningen vilket innebär att avdragsef-<br>fekten är 21 procent i de fall nettoränteut-<br>giften (kapitalinkomster fråndragna) över-<br>stiger 100 000 kr.</p>
<p>124. Begränsning av skattereduktion. I reglerna<br>om skattereduktion för underskott av kapi-<br>tal finns en regel som begränsar reduktio-<br>nen till summa andra skatter. Skatterestitu-<br>tion medges inte. Avvikelsen avser skatt på<br>kapitalinkomst.</p>
<p>30</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>125. Ränteutgifter för bostadsrättsföreningar. Av-<br>dragsrätten för räntor är begränsad och får<br>ej överstiga den intäkt på 3 procent av taxe-<br>ringsvärdet som föreningen skall ta upp till<br>beskattning.</p>
<p>126. Fastighetsskatt på hyresfastigheter (bostads-<br>delen). Fastighetsskatten på hyreshusfastig-<br>heter (bostadsdelen) är en objektskatt som<br>enbart träffar fastighetskapital. Eftersom<br>intäkterna beskattas som inkomst av nä-<br>ringsverksamhet utgör fastighetsskatten<br>(som är avdragsgill mot intäkterna), till den<br>del den inte reducerar skatten, en skatteav-<br>vikelse.</p>
<p>127. Fastighetsskatt på lokaler. Fastighetsskatten<br>på lokaler är en objektskatt som enbart<br>träffar fastighetskapital. Eftersom intäkterna<br>beskattas som inkomst av näringsverksam-<br>het, utgör fastighetsskatten (som är av-<br>dragsgill mot intäkterna), till den del den<br>inte reducerar skatten, en skatteawikelse.</p>
<p>128. Fastighetsskatt på industrienheter. Fastighets-<br>skatten på industrienheter är en objektskatt<br>som enbart träffar fastighetskapital. Efter-<br>som intäkterna beskattas som inkomst av<br>näringsverksamhet, utgör fastighetsskatten<br>(som är avdragsgill mot intäkterna), till den<br>del den inte reducerar skatten, en skatteav-<br>vikelse.</p>
<p>129. Fastighetsskatt på elproduktionsenheter. Fas-<br>tighetsskatten på elproduktionsenhet är en<br>objektskatt som enbart träffar fastighetska-<br>pital. Eftersom intäkterna beskattas som in-<br>komst av näringsverksamhet, utgör fastig-<br>hetsskatten (som är avdragsgill mot<br>intäkterna), till den del den inte reducerar<br>skatten, en skatteawikelse.</p>
<p>Punktskatter</p>
<p>130. Särskild skatt för elektrisk kraft från kärn-<br>kraftverk/Skatt på termisk effekt i kämkrafts-<br>reaktorer. För elkraft som produceras i<br>kärnkraftverk utgår en särskild skatt som<br>motsvarar 2,7 öre/kWh under 2000. Skatten<br>kan likställas med en extra inkomstskatt<br>som lagts på vissa företag och är därför att<br>betrakta som en skattesanktion. Dessutom<br>utgör skatten en dubbelbeskattning av el<br>som har producerats vid kämkraftsverk.</p>
<h2>3.14 Icke saldopåverkande awikelser</h2>
<p>131. Flyttningsbidrag som utgår p.g.a att den an-<br>ställde flyttar till ny bostadsort och fått sär-<br>skild ersättning av arbetsgivaren eller det<br>allmänna är i allmänhet skattefri. Om er-<br>sättningen väsentligt överstiger belopp som<br>gäller för befattningshavare i offentlig tjänst<br>är det överskjutande beloppet skattepliktigt.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>132. Värnpliktigas förmåner i form av naturaför-<br>måner, dagersättning, befattningspremie,<br>avgångsvederlag, utbildningspremie, famil-<br>jebidrag m.m. är skattefri inkomst. Närings-<br>bidrag utgör dock skattepliktig inkomst.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>133. Socialbidrag och annan hjälp enligt social-<br>tjänstlagen. Socialbidrag, begravningshjälp<br>samt underhåll som lämnats till intagen i<br>kriminalvårdsanstalt eller patient på sjukhus<br>är ej skattepliktiga, varför inkomstskatt ej<br>utgår.</p>
<p>134. Barnbidrag m.m. Barnbidrag och förlängt<br>barnbidrag samt barnpension enligt lagen<br>om allmän försäkring till den del pensionen<br>efter avliden förälder ej överstiger 0,4 bas-<br>belopp är ej skattepliktiga. Skattefriheten<br>för barnpension är begränsad till den garan-<br>tinivå som gäller för bidragsförskott. Skatte-<br>awikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>135. Underhållsbidrag är inte skattepliktigt. Skat-<br>teawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>136. Handikappersättning. Handikappersättning,<br>sådan del av vårdbidrag som utgör ersätt-<br>ning för merkostnader, merutgifter för re-<br>sor, särskilt pensionstillägg för långvarig<br>vård av sjukt bam samt hemsjukvårdsbi-<br>drag och hemvårdsbidrag som utgår av<br>kommunala eller landstingskommunala me-<br>del är skattefria. Skatteawikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>137. Bidrag till adoption. Bidrag vid adoption av<br>utländska barn är skattefritt. Skatteav-<br>vikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>138. Engångsbidrag i samband med arbetsplacering<br>av flyktingar. Ersättningen betalas ut vid den<br>första arbetsplaceringen och bidraget är an-</p>
<p>31</p>
<p>PROP. 1999/2000:100 BILAGA 4</p>
<p>passat till de normer som gäller inom soci-<br>altjänsten. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>139. Bostadstillägg till pensionärer (BTP). Ersätt-<br>ningen är skattefri. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>140. Bostadsbidrag. Ersättningen är skattefri.<br>Skatteawikelsen avser inkomstskatt.</p>
<p>141. Utbildningsbidrag (studiebidrag m.m.). Stu-<br>diestöd enligt studiestödslagen är inte skat-<br>tepliktig. Skatteawikelsen avser inkomst-<br>skatt.</p>
<p>142. Skattefria pensioner. Skatteawikelsen avser<br>inkomstskatt.</p>
<p>143. Övriga icke skattepliktiga transfereringar som<br>ej redovisas under 131-142. Skatteawikelser-<br>na avser inkomstskatt.</p>
<p>144. Särskilt grundavdrag för pensionärer (SGA).<br>Grundavdraget för skattskyldiga med folk-<br>pension (förtidspension, änkepension<br>m.m.) awiker från det grundavdrag som<br>aktiva skattskyldiga är berättigade till. Det<br>särskilda grundavdraget är lika med folk-<br>pension plus pensionstillskott och reduceras<br>med ökad pensionsinkomst. Avdraget kan<br>dock aldrig vara lägre än det avdrag som ak-<br>tiva skattskyldiga erhåller. Syftet med av-<br>draget är att garantera pensionärer ett visst<br>belopp efter skatt. Awikelsen avser in-<br>komstskatt.</p>
<p>145-158. Sjukpenning och rehabilitering föräldra-<br>försäkring vårdbidrag dagpenning kontant<br>arbetsmarknadsstöd, utbildningsbidrag ge-<br>nerationsväxling kommunansvar för ungdo-<br>mar mellan 20-24 år, vuxenstudiebidrag del-<br>pension, dagpenning vid repetetionsövning<br>utbildningsbidrag för doktorander, timersätt-<br>ning vid kommunal vuxenutbildning liv-<br>ränta vid arbetsskada, startbidrag för egen rö-<br>relse, närståendepenning. Samtliga dessa<br>ersättningar är skattepliktiga och pensions-<br>grundande. Skatteawikelsen avser den del<br>av socialavgifterna som avser tilläggspen-<br>sion. Efter förslag i prop. 1997/98:151 in-<br>fördes statlig ålderspensionsavgift på dessa<br>bidrag från och med den 1 januari 1999<br>varför skatteawikelsen då upphörde .</p>
<p>32</p>
<p>Utdrag ur protokoll</p>
<p>vid regeringssammanträde den 30 mars 2000</p>
<p>Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och<br>statsråden Hjelm-Wallén, Freivalds, Thalén, Winberg, Sahlin,<br>Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p>
<p>Föredragande: statsråden Freivalds, Thalén, Winberg, Sahlin,<br>Lindh, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing,<br>Engqvist, Rosengren, Wärnersson, Lejon, Lövdén, Ringholm</p>
<p>Regeringen beslutar proposition 1999/2000:100</p>
<p>2000 års ekonomiska vårproposition</p>
11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)?11att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som regeringen förordar (kapitel 1)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?22att riksdagen med anledning av förslagen om pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt samt ett ökat återflöde från EU fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 792 miljarder kronor år 2001 och 817 miljarder kronor år 2002 (avsnitt 4.1.1)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?22att riksdagen med anledning av förslagen om pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt samt ett ökat återflöde från EU fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten till 792 miljarder kronor år 2001 och 817 miljarder kronor år 2002 (avsnitt 4.1.1)?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2003 till 847 miljarder kronor (avsnitt 4.1.1)?33att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2003 till 847 miljarder kronor (avsnitt 4.1.1)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?44att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?44att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 4.1.2)?55att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2003 (avsnitt 4.1.3)?55att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn till 2,0 procent av bruttonationalprodukten för år 2003 (avsnitt 4.1.3)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?66att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 enligt tabell 7.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1)bifall=utskottet1999/2000:FiU20?66att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 enligt tabell 7.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 7.1)?77att riksdagen antar regeringens förslag till?77att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU27?88att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU27?88att riksdagen antar regeringens förslag till?99att riksdagen antar regeringens förslag till?99att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU27?1010att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU27?1010att riksdagen antar regeringens förslag till?1111att riksdagen antar regeringens förslag till?1111att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU27?1212att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val (avsnitt 5.4.2)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1212att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 1 Rikets styrelse uppförda ramanslaget C3 Allmänna val (avsnitt 5.4.2)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer (avsnitt 5.4.3)?1313att riksdagen bemyndigar regeringen att för ändamål som omfattas av det under utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning uppförda ramanslaget B4 Riksgäldskontoret: Vissa kostnader för upplåning och låneförvaltning under år 2000 teckna eller förvärva aktier för högst 2 000 000 kr i bolag som driver verksamhet i syfte att tillhandahålla en elektronisk marknadsplats primärt för handel i statsobligationer (avsnitt 5.4.3)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 5.4.3)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1414att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 500 000 000 kr för att tillgodose Premiepensionsmyndighetens behov av likviditet i handeln med fondandelar (avsnitt 5.4.3)?1515att riksdagen godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket (avsnitt 5.4.4)?1515att riksdagen godkänner att vissa avgifter i Tullverkets verksamhet fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 3 Skatteförvaltning och uppbörd uppförda ramanslaget B1 Tullverket (avsnitt 5.4.4)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1616att riksdagen godkänner att avgifter i samband med att polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen (avsnitt 5.4.5)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1616att riksdagen godkänner att avgifter i samband med att polismyndigheterna utfärdar pass fr.o.m. den 1 juli 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 4 Rättsväsendet uppförda ramanslaget A1 Polisorganisationen (avsnitt 5.4.5)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.4.6)?1717att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 5 Utrikesförvaltning och internationell samverkan uppförda ramanslaget B4 Fredsfrämjande verksamhet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 150 000 000 kr efter år 2000 (avsnitt 5.4.6)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1818att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt 5.4.7)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?1818att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 6 Totalförsvar uppförda ramanslaget C5 Statens räddningsverk: Samhällets skydd mot olyckor (avsnitt 5.4.7)?1919att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av det förstärkta anställningsstödet (avsnitt 5.4.12)?1919att riksdagen godkänner vad regeringen anfört om reformering av det förstärkta anställningsstödet (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B3 Forskning, utveckling, och utbildning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 250 000 000 kr under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2020att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B3 Forskning, utveckling, och utbildning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 250 000 000 kr under åren 2001-2004 (avsnitt 5.4.12)?2121att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.12)?2121att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv uppförda ramanslaget B5 Finansiering av forskning och utveckling inom arbetslivsområdet, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 420 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose Statens pensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.4.12)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2222att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000 besluta om en rörlig kredit i Riksgäldskontoret om högst 25 000 000 kr för att tillgodose Statens pensionsverk behov av likviditet i pensionshanteringen (avsnitt 5.4.12)?2323att riksdagen godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt 5.4.14.)?2323att riksdagen godkänner att avgiften för uppläggning av lån vid Centrala studiestödsnämnden med verkan fr.o.m. 1 januari 2000 redovisas mot det under utgiftsområde 16 Utbildning och universitets- forskning uppförda ramanslaget C3 Centrala studiestödsnämnden (avsnitt 5.4.14.)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2424att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 7 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2424att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande uppförda ramanslaget A8 Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, besluta om bidrag som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 7 000 000 kronor under år 2001 (avsnitt 5.4.16)?2525att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ärenden om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 5.4.16)?2525att riksdagen godkänner vad regeringen föreslår om icke slutbehandlade ärenden om bidrag till åtgärder mot radon i bostäder (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001 och 2002 (avsnitt 5.4.16)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2626att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande föreslagna nya ramanslaget A12 Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 400 000 000 kr under åren 2001 och 2002 (avsnitt 5.4.16)?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder besluta om ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000 kr under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17)?2727att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det på utgiftsområde 19 Regional utjämning och utveckling uppförda ramanslaget A1 Allmänna regionalpolitiska åtgärder besluta om ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 2 588 000 000 kr under åren 2001-2008 (avsnitt 5.4.17)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?2828att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A2 Miljöövervakning m.m., ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 46 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)?2929att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård uppförda ramanslaget A4 Sanering och återställning av förorenade områden, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 60 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3030att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och allmän naturvård uppförda ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3030att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 20 Allmän miljö- och allmän naturvård uppförda ramanslaget A5 Miljöforskning, ingå ekonomiska förpliktelser som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 30 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.18)?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19)?3131att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 21 Energi uppförda ramanslaget B5 Energiteknikstöd, besluta om stöd till utveckling av ny energiteknik i företag och branscher som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 520 000 000 kr under åren 2001-2005 (avsnitt 5.4.19)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väghållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.20)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3232att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget A2 Väghållning och statsbidrag, besluta om bidrag till enskilda vägar som inklusive tidigare gjorda åtaganden medför utgifter på högst 566 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.20)?3333att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 5.4.20)?3333att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 22 Kommunikationer uppförda ramanslaget C1 Post- och telestyrelsen: Förvaltningskostnader för vissa myndighetsuppgifter (avsnitt 5.4.20)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3434att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B 10 Arealersättningar och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3434att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget B 10 Arealersättningar och djurbidrag m.m. besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 4 300 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21)?3535att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 8 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21)?3535att riksdagen bemyndigar regeringen att under år 2000, såvitt avser det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m., besluta om stöd som inklusive tidigare gjorda åtaganden innebär utgifter på högst 8 000 000 kr under år 2001 (avsnitt 5.4.21)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3636att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3636att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar uppförda ramanslaget D1 Främjande av rennäringen m.m. (avsnitt 5.4.21)?3737att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22)?3737att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 24 Näringsliv uppförda ramanslaget E5 Näringslivsutveckling i Östersjöregionen (avsnitt 5.4.22)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3838att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 5.4.23)bifall=utskottet1999/2000:FiU27?3838att riksdagen godkänner den föreslagna användningen av det under utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner uppförda reservationsanslaget A2 Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting (avsnitt 5.4.23)?3939att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 (tusental kronor): Uo 1; Rikets styrelse; belopp enligt statsbudgeten 4 460 583; förändring 233 000; ny ram 4 693 583 ; C1; Regeringskansliet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 497 155; förändring 233 000; ny anslagsnivå 2 730 155; Uo 2; Samhällsekonomi och finansförvaltning; belopp enligt statsbudgeten 1 578 345; förändring -6 700; ny ram 1 571 645 ; A2; Riksrevisionsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 156 106; förändring -7 542; ny anslagsnivå 148 564 ; A3; Ekonomistyrningsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 60 960; förändring -1 289; ny anslagsnivå 59 671 ; A6; Statistiska centralbyrån, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 384 772; förändring 1 500; ny anslagsnivå 386 272 ; A10; Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 184; förändring 631; ny anslagsnivå 10 815 Uo 4; Rättsväsendet; belopp enligt statsbudgeten 22 667 103; förändring 76 882; ny ram 22 743 985 ; A1; Polisorganisationen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 11 506 881; förändring 100 420; ny anslagsnivå 11 607 301 ; B2; Ekobrottsmyndigheten, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 250 933; förändring 13 462; ny anslagsnivå 264 395 ; F6; Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 802 396; förändring -47 600; ny anslagsnivå 754 796 ; F7; Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 399; förändring 10 600; ny anslagsnivå 20 999 Uo 5; Utrikesförvaltning och internationell samverkan; belopp enligt statsbudgeten 2 983 393; förändring -175 630; ny ram 2 807 763 ; A1; Utrikesförvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 891 058; förändring -175 630; ny anslagsnivå 1 715 428 Uo 6; Totalförsvar; belopp enligt statsbudgeten 46 648 614; förändring 11 890; ny ram 46 660 504 ; A1; Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 543 954; förändring -700 000; ny anslagsnivå 18 843 954 ; A3; Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 22 340 782; förändring 700 000; ny anslagsnivå 23 040 782 ; B1; Funktionen Civil ledning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 437 983; förändring 700; ny anslagsnivå 438 683 ; B3; Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 691 677; förändring 4 931; ny anslagsnivå 696 608 ; D3; Försvarets radioanstalt, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 428 494; förändring 11 190; ny anslagsnivå 439 684 ; D6; Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 93 196; förändring -4 931; ny anslagsnivå 88 265 Uo 9; Hälsovård, sjukvård och social omsorg; belopp enligt statsbudgeten 25 362 652; förändring 2 125 530; ny ram 27 488 182 ; A2; Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 14 137 000; förändring 2 000 000; ny anslagsnivå 16 137 000 ; A9; Smittskyddsinstitutet, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 131 224; förändring 10 000; ny anslagsnivå 141 224 ; A13; Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 90 000; förändring 101 530; ny anslagsnivå 191 530 ; A14; Personligt ombud, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 45 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 30 000; B1; Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 260 000; förändring -1 000; ny anslagsnivå 259 000 ; B2; Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 330 000; förändring -55 000; ny anslagsnivå 275 000 ; B3; Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 183 019; förändring -24 450; ny anslagsnivå 158 569 ; B4; Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 78 394; förändring 1 000; ny anslagsnivå 79 394 ; B5; Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 132 194; förändring 20 500; ny anslagsnivå 152 694 ; B9; Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 63 000; förändring 2 000; ny anslagsnivå 65 000 ; B12; Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 663; förändring 1 500; ny anslagsnivå 10 163 ; B15; Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 6 908; förändring -250; ny anslagsnivå 6 658 ; B16; Statens institutionsstyrelse, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 557 032; förändring 96 200; ny anslagsnivå 653 232 ; C1; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 117 655; förändring -10 400; ny anslagsnivå 107 255 ; C2; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 735; förändring -1 100; ny anslagsnivå 8 635 Uo 10; Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp; belopp enligt statsbudgeten 92 470 469; förändring 1 500 000; ny ram 93 970 469 ; A1; Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 31 502 036; förändring 1 500 000; ny anslagsnivå 33 002 036 Uo 11; Ekonomisk trygghet vid ålderdom; belopp enligt statsbudgeten 33 618 800; förändring 0; ny ram 33 618 800 ; A2; Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 12 988 000; förändring -103 000; ny anslagsnivå 12 885 000 ; A4; Delpension, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 122 800; förändring 103 000; ny anslagsnivå 225 800 Uo 12; Ekonomisk trygghet för familjer och barn; belopp enligt statsbudgeten 44 755 500; förändring 12 500; ny ram 44 768 000 ; A3; Underhållsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 737 500; förändring 12 500; ny anslagsnivå 2 750 000 Uo 14; Arbetsmarknad och arbetsliv; belopp enligt statsbudgeten 46 130 042; förändring -212 920; ny ram 45 917 122 ; A1; Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 527 565; förändring -3 000; ny anslagsnivå 4 524 565 ; A2; Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 590 591; förändring -100 000; ny anslagsnivå 19 490 591 ; B13; Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 3 018; förändring 80; ny anslagsnivå 3 098 ; D2; Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 755 800; förändring -110 000; ny anslagsnivå 7 645 800 Uo 15; Studiestöd; belopp enligt statsbudgeten 20 981 447; förändring -539 805; ny ram 20 441 642 ; A2; Studiemedel m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 806 499; förändring 195; ny anslagsnivå 9 806 694 ; A3; Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 195 998; förändring -540 000; ny anslagsnivå 7 655 998 Uo 16; Utbildning och universitetsforskning; belopp enligt statsbudgeten 32 572 588; förändring -38 013; ny ram 32 534 575 ; A16; Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 17 163; förändring 1 500; ny anslagsnivå 18 663 ; B52; Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 543 659; förändring 487; ny anslagsnivå 1 544 146 ; B53; Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 451 293; förändring -60 000; ny anslagsnivå 391 293 ; C3; Centrala studiestödsnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 343 250; förändring 20 000; ny anslagsnivå 363 250 Uo 17; Kultur, medier, trossamfund och fritid; belopp enligt statsbudgeten 7 570 486; förändring 18 000; ny ram 7 588 486 ; A2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 116 196; förändring 12 500; ny anslagsnivå 128 696 ; E2; Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 252 184; förändring 7 500; ny anslagsnivå 259 684 ; N2; Lotteriinspektionen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 28 459; förändring -2 000; ny anslagsnivå 26 459 Uo 18; Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; belopp enligt statsbudgeten 15 592 068; förändring -499 000; ny ram 15 093 068 ; A10; Bostadsbidrag, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 5 670 000; förändring -500 000; ny anslagsnivå 5 170 000 ; A12; Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 1 000; ny anslagsnivå 1 000 Uo 19; Regional utjämning och utveckling; belopp enligt statsbudgeten 3 310 433; förändring 175 036; ny ram 3 485 469 ; A1; Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 303 850; förändring -75 000; ny anslagsnivå 1 228 850 ; A4; Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 313 734; förändring -150 000; ny anslagsnivå 163 734 ; A7; Statens institut för regionalforskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 068; förändring 36; ny anslagsnivå 8 104 ; A13; IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 400 000; ny anslagsnivå 400 000 Uo 21; Energi; belopp enligt statsbudgeten 1 445 526; förändring 434 870; ny ram 1 880 396 ; A1; Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 113 768; förändring 4 870; ny anslagsnivå 118 638 ; B10; Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 430 000; ny anslagsnivå 430 000 Uo 22; Kommunikationer; belopp enligt statsbudgeten 25 532 440; förändring -13 093; ny ram 25 519 347 ; C2; Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 157 484; förändring -4 000; ny anslagsnivå 153 484 ; C4; Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 140 000; förändring 4 000; ny anslagsnivå 144 000 ; D1; Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 50 000; förändring -17 000; ny anslagsnivå 33 000 ; D2; Rikstrafiken: Administration, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 000; förändring 542; ny anslagsnivå 10 542 ; E1; Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 30 099; förändring 2 000; ny anslagsnivå 32 099 ; E2; Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 155 851; förändring 1 365; ny anslagsnivå 157 216 Uo 23; Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar; belopp enligt statsbudgeten 9 726 327; förändring 6 610; ny ram 9 732 937 ; B1; Statens jordbruksverk, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 249 096; förändring 6 610; ny anslagsnivå 255 706 ; B8; Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 118 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 2 103 000 ; C1; Fiskeriverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 65 514; förändring 2 560; ny anslagsnivå 68 074 ; F3; Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 16 518; förändring -2 560; ny anslagsnivå 13 958 ; G3; Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 208 320; förändring 15 000; ny anslagsnivå 223 320 Uo 24; Näringsliv; belopp enligt statsbudgeten 2 983 313; förändring 17 522; ny ram 3 000 835 ; A1; Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 223 209; förändring 300; ny anslagsnivå 223 509 ; A3; Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 20 000; förändring -300; ny anslagsnivå 19 700 ; A5; Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 139 714; förändring 25 000; ny anslagsnivå 164 714 ; A8; Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 180 000; förändring -14 100; ny anslagsnivå 165 900 ; B6; Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 6 100; ny anslagsnivå 6 100 ; F1; Marknadsdomstolen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 941; förändring -500; ny anslagsnivå 4 441 ; F2; Konsumentverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 84 340; förändring 250; ny anslagsnivå 84 590 ; F4; Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 247; förändring 522; ny anslagsnivå 7 769 ; F7; Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 3 600; förändring 250; ny anslagsnivå 3 850 ; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget; 3 126 679 (tusental kronor).?3939att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 (tusental kronor): Uo 1; Rikets styrelse; belopp enligt statsbudgeten 4 460 583; förändring 233 000; ny ram 4 693 583 ; C1; Regeringskansliet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 497 155; förändring 233 000; ny anslagsnivå 2 730 155; Uo 2; Samhällsekonomi och finansförvaltning; belopp enligt statsbudgeten 1 578 345; förändring -6 700; ny ram 1 571 645 ; A2; Riksrevisionsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 156 106; förändring -7 542; ny anslagsnivå 148 564 ; A3; Ekonomistyrningsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 60 960; förändring -1 289; ny anslagsnivå 59 671 ; A6; Statistiska centralbyrån, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 384 772; förändring 1 500; ny anslagsnivå 386 272 ; A10; Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 184; förändring 631; ny anslagsnivå 10 815 Uo 4; Rättsväsendet; belopp enligt statsbudgeten 22 667 103; förändring 76 882; ny ram 22 743 985 ; A1; Polisorganisationen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 11 506 881; förändring 100 420; ny anslagsnivå 11 607 301 ; B2; Ekobrottsmyndigheten, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 250 933; förändring 13 462; ny anslagsnivå 264 395 ; F6; Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 802 396; förändring -47 600; ny anslagsnivå 754 796 ; F7; Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 399; förändring 10 600; ny anslagsnivå 20 999 Uo 5; Utrikesförvaltning och internationell samverkan; belopp enligt statsbudgeten 2 983 393; förändring -175 630; ny ram 2 807 763 ; A1; Utrikesförvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 891 058; förändring -175 630; ny anslagsnivå 1 715 428 Uo 6; Totalförsvar; belopp enligt statsbudgeten 46 648 614; förändring 11 890; ny ram 46 660 504 ; A1; Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 543 954; förändring -700 000; ny anslagsnivå 18 843 954 ; A3; Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 22 340 782; förändring 700 000; ny anslagsnivå 23 040 782 ; B1; Funktionen Civil ledning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 437 983; förändring 700; ny anslagsnivå 438 683 ; B3; Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 691 677; förändring 4 931; ny anslagsnivå 696 608 ; D3; Försvarets radioanstalt, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 428 494; förändring 11 190; ny anslagsnivå 439 684 ; D6; Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 93 196; förändring -4 931; ny anslagsnivå 88 265 Uo 9; Hälsovård, sjukvård och social omsorg; belopp enligt statsbudgeten 25 362 652; förändring 2 125 530; ny ram 27 488 182 ; A2; Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 14 137 000; förändring 2 000 000; ny anslagsnivå 16 137 000 ; A9; Smittskyddsinstitutet, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 131 224; förändring 10 000; ny anslagsnivå 141 224 ; A13; Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 90 000; förändring 101 530; ny anslagsnivå 191 530 ; A14; Personligt ombud, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 45 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 30 000; B1; Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 260 000; förändring -1 000; ny anslagsnivå 259 000 ; B2; Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 330 000; förändring -55 000; ny anslagsnivå 275 000 ; B3; Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 183 019; förändring -24 450; ny anslagsnivå 158 569 ; B4; Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 78 394; förändring 1 000; ny anslagsnivå 79 394 ; B5; Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 132 194; förändring 20 500; ny anslagsnivå 152 694 ; B9; Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 63 000; förändring 2 000; ny anslagsnivå 65 000 ; B12; Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 663; förändring 1 500; ny anslagsnivå 10 163 ; B15; Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 6 908; förändring -250; ny anslagsnivå 6 658 ; B16; Statens institutionsstyrelse, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 557 032; förändring 96 200; ny anslagsnivå 653 232 ; C1; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 117 655; förändring -10 400; ny anslagsnivå 107 255 ; C2; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 735; förändring -1 100; ny anslagsnivå 8 635 Uo 10; Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp; belopp enligt statsbudgeten 92 470 469; förändring 1 500 000; ny ram 93 970 469 ; A1; Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 31 502 036; förändring 1 500 000; ny anslagsnivå 33 002 036 Uo 11; Ekonomisk trygghet vid ålderdom; belopp enligt statsbudgeten 33 618 800; förändring 0; ny ram 33 618 800 ; A2; Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 12 988 000; förändring -103 000; ny anslagsnivå 12 885 000 ; A4; Delpension, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 122 800; förändring 103 000; ny anslagsnivå 225 800 Uo 12; Ekonomisk trygghet för familjer och barn; belopp enligt statsbudgeten 44 755 500; förändring 12 500; ny ram 44 768 000 ; A3; Underhållsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 737 500; förändring 12 500; ny anslagsnivå 2 750 000 Uo 14; Arbetsmarknad och arbetsliv; belopp enligt statsbudgeten 46 130 042; förändring -212 920; ny ram 45 917 122 ; A1; Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 527 565; förändring -3 000; ny anslagsnivå 4 524 565 ; A2; Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 590 591; förändring -100 000; ny anslagsnivå 19 490 591 ; B13; Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 3 018; förändring 80; ny anslagsnivå 3 098 ; D2; Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 755 800; förändring -110 000; ny anslagsnivå 7 645 800 Uo 15; Studiestöd; belopp enligt statsbudgeten 20 981 447; förändring -539 805; ny ram 20 441 642 ; A2; Studiemedel m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 806 499; förändring 195; ny anslagsnivå 9 806 694 ; A3; Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 195 998; förändring -540 000; ny anslagsnivå 7 655 998 Uo 16; Utbildning och universitetsforskning; belopp enligt statsbudgeten 32 572 588; förändring -38 013; ny ram 32 534 575 ; A16; Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 17 163; förändring 1 500; ny anslagsnivå 18 663 ; B52; Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 543 659; förändring 487; ny anslagsnivå 1 544 146 ; B53; Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 451 293; förändring -60 000; ny anslagsnivå 391 293 ; C3; Centrala studiestödsnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 343 250; förändring 20 000; ny anslagsnivå 363 250 Uo 17; Kultur, medier, trossamfund och fritid; belopp enligt statsbudgeten 7 570 486; förändring 18 000; ny ram 7 588 486 ; A2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 116 196; förändring 12 500; ny anslagsnivå 128 696 ; E2; Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 252 184; förändring 7 500; ny anslagsnivå 259 684 ; N2; Lotteriinspektionen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 28 459; förändring -2 000; ny anslagsnivå 26 459 Uo 18; Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; belopp enligt statsbudgeten 15 592 068; förändring -499 000; ny ram 15 093 068 ; A10; Bostadsbidrag, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 5 670 000; förändring -500 000; ny anslagsnivå 5 170 000 ; A12; Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 1 000; ny anslagsnivå 1 000 Uo 19; Regional utjämning och utveckling; belopp enligt statsbudgeten 3 310 433; förändring 175 036; ny ram 3 485 469 ; A1; Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 303 850; förändring -75 000; ny anslagsnivå 1 228 850 ; A4; Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 313 734; förändring -150 000; ny anslagsnivå 163 734 ; A7; Statens institut för regionalforskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 068; förändring 36; ny anslagsnivå 8 104 ; A13; IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 400 000; ny anslagsnivå 400 000 Uo 21; Energi; belopp enligt statsbudgeten 1 445 526; förändring 434 870; ny ram 1 880 396 ; A1; Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 113 768; förändring 4 870; ny anslagsnivå 118 638 ; B10; Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 430 000; ny anslagsnivå 430 000 Uo 22; Kommunikationer; belopp enligt statsbudgeten 25 532 440; förändring -13 093; ny ram 25 519 347 ; C2; Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 157 484; förändring -4 000; ny anslagsnivå 153 484 ; C4; Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 140 000; förändring 4 000; ny anslagsnivå 144 000 ; D1; Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 50 000; förändring -17 000; ny anslagsnivå 33 000 ; D2; Rikstrafiken: Administration, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 000; förändring 542; ny anslagsnivå 10 542 ; E1; Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 30 099; förändring 2 000; ny anslagsnivå 32 099 ; E2; Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 155 851; förändring 1 365; ny anslagsnivå 157 216 Uo 23; Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar; belopp enligt statsbudgeten 9 726 327; förändring 6 610; ny ram 9 732 937 ; B1; Statens jordbruksverk, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 249 096; förändring 6 610; ny anslagsnivå 255 706 ; B8; Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 118 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 2 103 000 ; C1; Fiskeriverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 65 514; förändring 2 560; ny anslagsnivå 68 074 ; F3; Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 16 518; förändring -2 560; ny anslagsnivå 13 958 ; G3; Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 208 320; förändring 15 000; ny anslagsnivå 223 320 Uo 24; Näringsliv; belopp enligt statsbudgeten 2 983 313; förändring 17 522; ny ram 3 000 835 ; A1; Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 223 209; förändring 300; ny anslagsnivå 223 509 ; A3; Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 20 000; förändring -300; ny anslagsnivå 19 700 ; A5; Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 139 714; förändring 25 000; ny anslagsnivå 164 714 ; A8; Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 180 000; förändring -14 100; ny anslagsnivå 165 900 ; B6; Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 6 100; ny anslagsnivå 6 100 ; F1; Marknadsdomstolen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 941; förändring -500; ny anslagsnivå 4 441 ; F2; Konsumentverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 84 340; förändring 250; ny anslagsnivå 84 590 ; F4; Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 247; förändring 522; ny anslagsnivå 7 769 ; F7; Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 3 600; förändring 250; ny anslagsnivå 3 850 ; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget; 3 126 679 (tusental kronor).?4040att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU20?4040att riksdagen antar regeringens förslag till?4141att riksdagen antar regeringens förslag till?4141att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU20?4242att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU20?4242att riksdagen antar regeringens förslag till?4343att riksdagen antar regeringens förslag till?4343att riksdagen antar regeringens förslag tillbifall=utskottet1999/2000:FiU20?390002390002att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 (tusental kronor): Uo 1; Rikets styrelse; belopp enligt statsbudgeten 4 460 583; förändring 233 000; ny ram 4 693 583 ; C1; Regeringskansliet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 497 155; förändring 233 000; ny anslagsnivå 2 730 155; Uo 2; Samhällsekonomi och finansförvaltning; belopp enligt statsbudgeten 1 578 345; förändring -6 700; ny ram 1 571 645 ; A2; Riksrevisionsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 156 106; förändring -7 542; ny anslagsnivå 148 564 ; A3; Ekonomistyrningsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 60 960; förändring -1 289; ny anslagsnivå 59 671 ; A6; Statistiska centralbyrån, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 384 772; förändring 1 500; ny anslagsnivå 386 272 ; A10; Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 184; förändring 631; ny anslagsnivå 10 815 Uo 4; Rättsväsendet; belopp enligt statsbudgeten 22 667 103; förändring 76 882; ny ram 22 743 985 ; A1; Polisorganisationen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 11 506 881; förändring 100 420; ny anslagsnivå 11 607 301 ; B2; Ekobrottsmyndigheten, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 250 933; förändring 13 462; ny anslagsnivå 264 395 ; F6; Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 802 396; förändring -47 600; ny anslagsnivå 754 796 ; F7; Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 399; förändring 10 600; ny anslagsnivå 20 999 Uo 5; Utrikesförvaltning och internationell samverkan; belopp enligt statsbudgeten 2 983 393; förändring -175 630; ny ram 2 807 763 ; A1; Utrikesförvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 891 058; förändring -175 630; ny anslagsnivå 1 715 428 Uo 6; Totalförsvar; belopp enligt statsbudgeten 46 648 614; förändring 11 890; ny ram 46 660 504 ; A1; Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 543 954; förändring -700 000; ny anslagsnivå 18 843 954 ; A3; Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 22 340 782; förändring 700 000; ny anslagsnivå 23 040 782 ; B1; Funktionen Civil ledning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 437 983; förändring 700; ny anslagsnivå 438 683 ; B3; Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 691 677; förändring 4 931; ny anslagsnivå 696 608 ; D3; Försvarets radioanstalt, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 428 494; förändring 11 190; ny anslagsnivå 439 684 ; D6; Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 93 196; förändring -4 931; ny anslagsnivå 88 265 Uo 9; Hälsovård, sjukvård och social omsorg; belopp enligt statsbudgeten 25 362 652; förändring 2 125 530; ny ram 27 488 182 ; A2; Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 14 137 000; förändring 2 000 000; ny anslagsnivå 16 137 000 ; A9; Smittskyddsinstitutet, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 131 224; förändring 10 000; ny anslagsnivå 141 224 ; A13; Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 90 000; förändring 101 530; ny anslagsnivå 191 530 ; A14; Personligt ombud, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 45 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 30 000; B1; Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 260 000; förändring -1 000; ny anslagsnivå 259 000 ; B2; Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 330 000; förändring -55 000; ny anslagsnivå 275 000 ; B3; Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 183 019; förändring -24 450; ny anslagsnivå 158 569 ; B4; Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 78 394; förändring 1 000; ny anslagsnivå 79 394 ; B5; Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 132 194; förändring 20 500; ny anslagsnivå 152 694 ; B9; Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 63 000; förändring 2 000; ny anslagsnivå 65 000 ; B12; Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 663; förändring 1 500; ny anslagsnivå 10 163 ; B15; Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 6 908; förändring -250; ny anslagsnivå 6 658 ; B16; Statens institutionsstyrelse, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 557 032; förändring 96 200; ny anslagsnivå 653 232 ; C1; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 117 655; förändring -10 400; ny anslagsnivå 107 255 ; C2; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 735; förändring -1 100; ny anslagsnivå 8 635 Uo 10; Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp; belopp enligt statsbudgeten 92 470 469; förändring 1 500 000; ny ram 93 970 469 ; A1; Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 31 502 036; förändring 1 500 000; ny anslagsnivå 33 002 036 Uo 11; Ekonomisk trygghet vid ålderdom; belopp enligt statsbudgeten 33 618 800; förändring 0; ny ram 33 618 800 ; A2; Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 12 988 000; förändring -103 000; ny anslagsnivå 12 885 000 ; A4; Delpension, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 122 800; förändring 103 000; ny anslagsnivå 225 800 Uo 12; Ekonomisk trygghet för familjer och barn; belopp enligt statsbudgeten 44 755 500; förändring 12 500; ny ram 44 768 000 ; A3; Underhållsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 737 500; förändring 12 500; ny anslagsnivå 2 750 000 Uo 14; Arbetsmarknad och arbetsliv; belopp enligt statsbudgeten 46 130 042; förändring -212 920; ny ram 45 917 122 ; A1; Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 527 565; förändring -3 000; ny anslagsnivå 4 524 565 ; A2; Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 590 591; förändring -100 000; ny anslagsnivå 19 490 591 ; B13; Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 3 018; förändring 80; ny anslagsnivå 3 098 ; D2; Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 755 800; förändring -110 000; ny anslagsnivå 7 645 800 Uo 15; Studiestöd; belopp enligt statsbudgeten 20 981 447; förändring -539 805; ny ram 20 441 642 ; A2; Studiemedel m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 806 499; förändring 195; ny anslagsnivå 9 806 694 ; A3; Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 195 998; förändring -540 000; ny anslagsnivå 7 655 998 Uo 16; Utbildning och universitetsforskning; belopp enligt statsbudgeten 32 572 588; förändring -38 013; ny ram 32 534 575 ; A16; Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 17 163; förändring 1 500; ny anslagsnivå 18 663 ; B52; Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 543 659; förändring 487; ny anslagsnivå 1 544 146 ; B53; Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 451 293; förändring -60 000; ny anslagsnivå 391 293 ; C3; Centrala studiestödsnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 343 250; förändring 20 000; ny anslagsnivå 363 250 Uo 17; Kultur, medier, trossamfund och fritid; belopp enligt statsbudgeten 7 570 486; förändring 18 000; ny ram 7 588 486 ; A2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 116 196; förändring 12 500; ny anslagsnivå 128 696 ; E2; Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 252 184; förändring 7 500; ny anslagsnivå 259 684 ; N2; Lotteriinspektionen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 28 459; förändring -2 000; ny anslagsnivå 26 459 Uo 18; Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; belopp enligt statsbudgeten 15 592 068; förändring -499 000; ny ram 15 093 068 ; A10; Bostadsbidrag, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 5 670 000; förändring -500 000; ny anslagsnivå 5 170 000 ; A12; Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 1 000; ny anslagsnivå 1 000 Uo 19; Regional utjämning och utveckling; belopp enligt statsbudgeten 3 310 433; förändring 175 036; ny ram 3 485 469 ; A1; Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 303 850; förändring -75 000; ny anslagsnivå 1 228 850 ; A4; Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 313 734; förändring -150 000; ny anslagsnivå 163 734 ; A7; Statens institut för regionalforskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 068; förändring 36; ny anslagsnivå 8 104 ; A13; IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 400 000; ny anslagsnivå 400 000 Uo 21; Energi; belopp enligt statsbudgeten 1 445 526; förändring 434 870; ny ram 1 880 396 ; A1; Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 113 768; förändring 4 870; ny anslagsnivå 118 638 ; B10; Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 430 000; ny anslagsnivå 430 000 Uo 22; Kommunikationer; belopp enligt statsbudgeten 25 532 440; förändring -13 093; ny ram 25 519 347 ; C2; Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 157 484; förändring -4 000; ny anslagsnivå 153 484 ; C4; Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 140 000; förändring 4 000; ny anslagsnivå 144 000 ; D1; Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 50 000; förändring -17 000; ny anslagsnivå 33 000 ; D2; Rikstrafiken: Administration, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 000; förändring 542; ny anslagsnivå 10 542 ; E1; Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 30 099; förändring 2 000; ny anslagsnivå 32 099 ; E2; Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 155 851; förändring 1 365; ny anslagsnivå 157 216 Uo 23; Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar; belopp enligt statsbudgeten 9 726 327; förändring 6 610; ny ram 9 732 937 ; B1; Statens jordbruksverk, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 249 096; förändring 6 610; ny anslagsnivå 255 706 ; B8; Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 118 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 2 103 000 ; C1; Fiskeriverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 65 514; förändring 2 560; ny anslagsnivå 68 074 ; F3; Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 16 518; förändring -2 560; ny anslagsnivå 13 958 ; G3; Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 208 320; förändring 15 000; ny anslagsnivå 223 320 Uo 24; Näringsliv; belopp enligt statsbudgeten 2 983 313; förändring 17 522; ny ram 3 000 835 ; A1; Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 223 209; förändring 300; ny anslagsnivå 223 509 ; A3; Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 20 000; förändring -300; ny anslagsnivå 19 700 ; A5; Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 139 714; förändring 25 000; ny anslagsnivå 164 714 ; A8; Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 180 000; förändring -14 100; ny anslagsnivå 165 900 ; B6; Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 6 100; ny anslagsnivå 6 100 ; F1; Marknadsdomstolen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 941; förändring -500; ny anslagsnivå 4 441 ; F2; Konsumentverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 84 340; förändring 250; ny anslagsnivå 84 590 ; F4; Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 247; förändring 522; ny anslagsnivå 7 769 ; F7; Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 3 600; förändring 250; ny anslagsnivå 3 850 ; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget; 3 126 679 (tusental kronor).?390002390002att riksdagen på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 2000 godkänner ändrade ramar för utgiftsområden samt anvisar ändrade och nya anslag i enlighet med specifikation i tabell 2.1 (tusental kronor): Uo 1; Rikets styrelse; belopp enligt statsbudgeten 4 460 583; förändring 233 000; ny ram 4 693 583 ; C1; Regeringskansliet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 497 155; förändring 233 000; ny anslagsnivå 2 730 155; Uo 2; Samhällsekonomi och finansförvaltning; belopp enligt statsbudgeten 1 578 345; förändring -6 700; ny ram 1 571 645 ; A2; Riksrevisionsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 156 106; förändring -7 542; ny anslagsnivå 148 564 ; A3; Ekonomistyrningsverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 60 960; förändring -1 289; ny anslagsnivå 59 671 ; A6; Statistiska centralbyrån, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 384 772; förändring 1 500; ny anslagsnivå 386 272 ; A10; Statens kvalitets- och kompetensråd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 184; förändring 631; ny anslagsnivå 10 815 Uo 4; Rättsväsendet; belopp enligt statsbudgeten 22 667 103; förändring 76 882; ny ram 22 743 985 ; A1; Polisorganisationen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 11 506 881; förändring 100 420; ny anslagsnivå 11 607 301 ; B2; Ekobrottsmyndigheten, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 250 933; förändring 13 462; ny anslagsnivå 264 395 ; F6; Rättshjälpskostnader m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 802 396; förändring -47 600; ny anslagsnivå 754 796 ; F7; Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 399; förändring 10 600; ny anslagsnivå 20 999 Uo 5; Utrikesförvaltning och internationell samverkan; belopp enligt statsbudgeten 2 983 393; förändring -175 630; ny ram 2 807 763 ; A1; Utrikesförvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 891 058; förändring -175 630; ny anslagsnivå 1 715 428 Uo 6; Totalförsvar; belopp enligt statsbudgeten 46 648 614; förändring 11 890; ny ram 46 660 504 ; A1; Förbandsverksamhet och beredskap m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 543 954; förändring -700 000; ny anslagsnivå 18 843 954 ; A3; Materiel, anläggningar samt forskning och teknikutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 22 340 782; förändring 700 000; ny anslagsnivå 23 040 782 ; B1; Funktionen Civil ledning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 437 983; förändring 700; ny anslagsnivå 438 683 ; B3; Funktionen Befolkningsskydd och räddningstjänst, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 691 677; förändring 4 931; ny anslagsnivå 696 608 ; D3; Försvarets radioanstalt, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 428 494; förändring 11 190; ny anslagsnivå 439 684 ; D6; Stöd till frivilliga försvarsorganisationer inom totalförsvaret, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 93 196; förändring -4 931; ny anslagsnivå 88 265 Uo 9; Hälsovård, sjukvård och social omsorg; belopp enligt statsbudgeten 25 362 652; förändring 2 125 530; ny ram 27 488 182 ; A2; Bidrag för läkemedelsförmånen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 14 137 000; förändring 2 000 000; ny anslagsnivå 16 137 000 ; A9; Smittskyddsinstitutet, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 131 224; förändring 10 000; ny anslagsnivå 141 224 ; A13; Ersättning till steriliserade i vissa fall, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 90 000; förändring 101 530; ny anslagsnivå 191 530 ; A14; Personligt ombud, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 45 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 30 000; B1; Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 260 000; förändring -1 000; ny anslagsnivå 259 000 ; B2; Vissa statsbidrag inom handikappområdet, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 330 000; förändring -55 000; ny anslagsnivå 275 000 ; B3; Statsbidrag till vårdartjänst m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 183 019; förändring -24 450; ny anslagsnivå 158 569 ; B4; Bidrag till viss verksamhet för personer med funktionshinder, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 78 394; förändring 1 000; ny anslagsnivå 79 394 ; B5; Bidrag till handikapp- och pensionärsorganisationer, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 132 194; förändring 20 500; ny anslagsnivå 152 694 ; B9; Bidrag till ungdomsvård och missbrukarvård m.m., obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 63 000; förändring 2 000; ny anslagsnivå 65 000 ; B12; Statens institut för särskilt utbildningsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 663; förändring 1 500; ny anslagsnivå 10 163 ; B15; Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 6 908; förändring -250; ny anslagsnivå 6 658 ; B16; Statens institutionsstyrelse, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 557 032; förändring 96 200; ny anslagsnivå 653 232 ; C1; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 117 655; förändring -10 400; ny anslagsnivå 107 255 ; C2; Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvaltning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 735; förändring -1 100; ny anslagsnivå 8 635 Uo 10; Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp; belopp enligt statsbudgeten 92 470 469; förändring 1 500 000; ny ram 93 970 469 ; A1; Sjukpenning och rehabilitering m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 31 502 036; förändring 1 500 000; ny anslagsnivå 33 002 036 Uo 11; Ekonomisk trygghet vid ålderdom; belopp enligt statsbudgeten 33 618 800; förändring 0; ny ram 33 618 800 ; A2; Efterlevandepensioner till vuxna, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 12 988 000; förändring -103 000; ny anslagsnivå 12 885 000 ; A4; Delpension, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 122 800; förändring 103 000; ny anslagsnivå 225 800 Uo 12; Ekonomisk trygghet för familjer och barn; belopp enligt statsbudgeten 44 755 500; förändring 12 500; ny ram 44 768 000 ; A3; Underhållsstöd, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 737 500; förändring 12 500; ny anslagsnivå 2 750 000 Uo 14; Arbetsmarknad och arbetsliv; belopp enligt statsbudgeten 46 130 042; förändring -212 920; ny ram 45 917 122 ; A1; Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 527 565; förändring -3 000; ny anslagsnivå 4 524 565 ; A2; Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 19 590 591; förändring -100 000; ny anslagsnivå 19 490 591 ; B13; Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 3 018; förändring 80; ny anslagsnivå 3 098 ; D2; Statliga tjänstepensioner m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 755 800; förändring -110 000; ny anslagsnivå 7 645 800 Uo 15; Studiestöd; belopp enligt statsbudgeten 20 981 447; förändring -539 805; ny ram 20 441 642 ; A2; Studiemedel m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 9 806 499; förändring 195; ny anslagsnivå 9 806 694 ; A3; Vuxenstudiestöd m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 195 998; förändring -540 000; ny anslagsnivå 7 655 998 Uo 16; Utbildning och universitetsforskning; belopp enligt statsbudgeten 32 572 588; förändring -38 013; ny ram 32 534 575 ; A16; Svenska EU- programkontoret för utbildning och kompetensutveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 17 163; förändring 1 500; ny anslagsnivå 18 663 ; B52; Enskilda och kommunala högskoleutbildningar m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 543 659; förändring 487; ny anslagsnivå 1 544 146 ; B53; Särskilda utgifter inom universitet och högskolor m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 451 293; förändring -60 000; ny anslagsnivå 391 293 ; C3; Centrala studiestödsnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 343 250; förändring 20 000; ny anslagsnivå 363 250 Uo 17; Kultur, medier, trossamfund och fritid; belopp enligt statsbudgeten 7 570 486; förändring 18 000; ny ram 7 588 486 ; A2; Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 116 196; förändring 12 500; ny anslagsnivå 128 696 ; E2; Ersättningar och bidrag till konstnärer, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 252 184; förändring 7 500; ny anslagsnivå 259 684 ; N2; Lotteriinspektionen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 28 459; förändring -2 000; ny anslagsnivå 26 459 Uo 18; Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande; belopp enligt statsbudgeten 15 592 068; förändring -499 000; ny ram 15 093 068 ; A10; Bostadsbidrag, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 5 670 000; förändring -500 000; ny anslagsnivå 5 170 000 ; A12; Investeringsbidrag för anordnande av bostäder för studenter, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 1 000; ny anslagsnivå 1 000 Uo 19; Regional utjämning och utveckling; belopp enligt statsbudgeten 3 310 433; förändring 175 036; ny ram 3 485 469 ; A1; Allmänna regionalpolitiska åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 1 303 850; förändring -75 000; ny anslagsnivå 1 228 850 ; A4; Ersättning för nedsättning av socialavgifter, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 313 734; förändring -150 000; ny anslagsnivå 163 734 ; A7; Statens institut för regionalforskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 8 068; förändring 36; ny anslagsnivå 8 104 ; A13; IT-infrastruktur: Regionala transportnät, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 400 000; ny anslagsnivå 400 000 Uo 21; Energi; belopp enligt statsbudgeten 1 445 526; förändring 434 870; ny ram 1 880 396 ; A1; Statens energimyndighet: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 113 768; förändring 4 870; ny anslagsnivå 118 638 ; B10; Ersättning för vissa kostnader vid avveckling av en reaktor i Barsebäcksverket, ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 430 000; ny anslagsnivå 430 000 Uo 22; Kommunikationer; belopp enligt statsbudgeten 25 532 440; förändring -13 093; ny ram 25 519 347 ; C2; Upphandling av samhällsåtaganden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 157 484; förändring -4 000; ny anslagsnivå 153 484 ; C4; Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 140 000; förändring 4 000; ny anslagsnivå 144 000 ; D1; Ersättning till statens järnvägar i samband med utdelning från AB Swedcarrier, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 50 000; förändring -17 000; ny anslagsnivå 33 000 ; D2; Rikstrafiken: Administration, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 10 000; förändring 542; ny anslagsnivå 10 542 ; E1; Statens väg- och transportforskningsinstitut, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 30 099; förändring 2 000; ny anslagsnivå 32 099 ; E2; Kommunikationsforskningsberedningen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 155 851; förändring 1 365; ny anslagsnivå 157 216 Uo 23; Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar; belopp enligt statsbudgeten 9 726 327; förändring 6 610; ny ram 9 732 937 ; B1; Statens jordbruksverk, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 249 096; förändring 6 610; ny anslagsnivå 255 706 ; B8; Miljö-, struktur- och regionala åtgärder, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 2 118 000; förändring -15 000; ny anslagsnivå 2 103 000 ; C1; Fiskeriverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 65 514; förändring 2 560; ny anslagsnivå 68 074 ; F3; Kostnader för livsmedelsberedskap, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 16 518; förändring -2 560; ny anslagsnivå 13 958 ; G3; Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forskning samt kollektiv forskning, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 208 320; förändring 15 000; ny anslagsnivå 223 320 Uo 24; Näringsliv; belopp enligt statsbudgeten 2 983 313; förändring 17 522; ny ram 3 000 835 ; A1; Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvaltningskostnader, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 223 209; förändring 300; ny anslagsnivå 223 509 ; A3; Stöd till kooperativ utveckling, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 20 000; förändring -300; ny anslagsnivå 19 700 ; A5; Sveriges geologiska undersökning: Geologisk undersökningsverksamhet m.m., ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 139 714; förändring 25 000; ny anslagsnivå 164 714 ; A8; Fortsatt program för småföretagsutveckling, förnyelse och tillväxt, reservationsanslag; belopp enligt statsbudgeten 180 000; förändring -14 100; ny anslagsnivå 165 900 ; B6; Patent- och registreringsverket: Finansiering av viss verksamhet (likvidatorer), ramanslag; nytt; belopp enligt tilläggsbudget 6 100; ny anslagsnivå 6 100 ; F1; Marknadsdomstolen, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 4 941; förändring -500; ny anslagsnivå 4 441 ; F2; Konsumentverket, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 84 340; förändring 250; ny anslagsnivå 84 590 ; F4; Fastighetsmäklarnämnden, ramanslag; belopp enligt statsbudgeten 7 247; förändring 522; ny anslagsnivå 7 769 ; F7; Bidrag till miljömärkning av produkter, obetecknat anslag; belopp enligt statsbudgeten 3 600; förändring 250; ny anslagsnivå 3 850 ; Summa anslagsförändringar på tilläggsbudget; 3 126 679 (tusental kronor).?BBordläggning2000-04-13 00:00:00inträffat2hanvisningINLInlämning2000-04-13 00:00:00inträffat60hanteringHÄNHänvisning2000-04-14 00:00:00inträffat3hanvisningMOTMotionstid slutar2000-04-28 00:00:00inträffat4hanvisninginlamnatavInlämnat avFinansdepartementet2014-11-23 15:23:11statustextstatustextÄrendet är avslutatGN031002019-05-22 17:20:05tilldelatTilldelatFinansutskottet2014-11-23 15:23:11behandlas_i1999/2000:FiU20GN01FiU20bet1999/2000FiU20Riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, skattefrågor, m.m.Betänkandebehandlas_i1999/2000:FiU27GN01FiU27bet1999/2000FiU27Tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000Betänkandeföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi29mot1999/2000Fi29med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi30mot1999/2000Fi30med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi31mot1999/2000Fi31med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi32mot1999/2000Fi32med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi33mot1999/2000Fi33med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi34mot1999/2000Fi34med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi35mot1999/2000Fi35med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi36mot1999/2000Fi36med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi37mot1999/2000Fi37med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi38mot1999/2000Fi38med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi39mot1999/2000Fi39med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi28mot1999/2000Fi28med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi40mot1999/2000Fi40med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi41mot1999/2000Fi41med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi42mot1999/2000Fi42med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi43mot1999/2000Fi43med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi44mot1999/2000Fi44med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi45mot1999/2000Fi45med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi46mot1999/2000Fi46med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi47mot1999/2000Fi47med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi12mot1999/2000Fi12med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi13mot1999/2000Fi13med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi14mot1999/2000Fi14med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi15mot1999/2000Fi15med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi16mot1999/2000Fi16med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi17mot1999/2000Fi17med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi18mot1999/2000Fi18med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi19mot1999/2000Fi19med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi20mot1999/2000Fi20med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi21mot1999/2000Fi21med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi22mot1999/2000Fi22med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi23mot1999/2000Fi23med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi24mot1999/2000Fi24med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi25mot1999/2000Fi25med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi26mot1999/2000Fi26med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotion<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi27mot1999/2000Fi27med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionMotionföljdmotionav Alf Svensson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi13mot1999/2000Fi13med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Alf Svensson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Anders G Högmark (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi20mot1999/2000Fi20med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Anders G Högmark (M)Motionföljdmotionav Anders Sjölund och Ola Sundell (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi26mot1999/2000Fi26med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Anders Sjölund och Ola Sundell (M)Motionföljdmotionav Beatrice Ask m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi22mot1999/2000Fi22med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Beatrice Ask m.fl. (M)Motionföljdmotionav Berndt Sköldestig (S)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi45mot1999/2000Fi45med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Berndt Sköldestig (S)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi44mot1999/2000Fi44med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi25mot1999/2000Fi25med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi30mot1999/2000Fi30med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi12mot1999/2000Fi12med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Bo Lundgren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi23mot1999/2000Fi23med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Bo Lundgren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (S)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi37mot1999/2000Fi37med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Carin Lundberg och Rinaldo Karlsson (S)Motionföljdmotionav Carl Fredrik Graf m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi39mot1999/2000Fi39med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Carl Fredrik Graf m.fl. (M)Motionföljdmotionav Chris Heister m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi33mot1999/2000Fi33med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Chris Heister m.fl. (M)Motionföljdmotionav Chris Heister m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi34mot1999/2000Fi34med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Chris Heister m.fl. (M)Motionföljdmotionav Dan Ericsson m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi41mot1999/2000Fi41med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Dan Ericsson m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi16mot1999/2000Fi16med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Elisabeth Fleetwood m.fl. (M)Motionföljdmotionav Elizabeth Nyström (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi18mot1999/2000Fi18med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Elizabeth Nyström (M)Motionföljdmotionav Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi17mot1999/2000Fi17med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Elizabeth Nyström och Maud Ekendahl (M)Motionföljdmotionav Elver Jonsson (FP)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi36mot1999/2000Fi36med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Elver Jonsson (FP)Motionföljdmotionav Inga Berggren m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi32mot1999/2000Fi32med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Inga Berggren m.fl. (M)Motionföljdmotionav Inger Lundberg (S)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi47mot1999/2000Fi47med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Inger Lundberg (S)Motionföljdmotionav Inger Lundberg m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi46mot1999/2000Fi46med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Inger Lundberg m.fl. (S)Motionföljdmotionav Jeppe Johnsson (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi19mot1999/2000Fi19med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Jeppe Johnsson (M)Motionföljdmotionav Johnny Gylling m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi31mot1999/2000Fi31med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Johnny Gylling m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Knut Billing m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi43mot1999/2000Fi43med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Knut Billing m.fl. (M)Motionföljdmotionav Lars Hjertén och Lars Elinderson (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi21mot1999/2000Fi21med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Lars Hjertén och Lars Elinderson (M)Motionföljdmotionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi15mot1999/2000Fi15med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Lars Leijonborg m.fl. (FP)Motionföljdmotionav Lennart Daléus m.fl. (C)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi14mot1999/2000Fi14med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Lennart Daléus m.fl. (C)Motionföljdmotionav Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi35mot1999/2000Fi35med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Lisbeth Staaf-Igelström m.fl. (S)Motionföljdmotionav Margit Gennser m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi38mot1999/2000Fi38med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Margit Gennser m.fl. (M)Motionföljdmotionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi24mot1999/2000Fi24med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Marietta de Pourbaix-Lundin (M)Motionföljdmotionav Mats Odell m.fl. (KD)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi42mot1999/2000Fi42med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Mats Odell m.fl. (KD)Motionföljdmotionav Mikael Odenberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi28mot1999/2000Fi28med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Mikael Odenberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi27mot1999/2000Fi27med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Nils Fredrik Aurelius och Leif Carlson (M)Motionföljdmotionav Per Westerberg m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi40mot1999/2000Fi40med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Per Westerberg m.fl. (M)Motionföljdmotionav Per-Richard Molén m.fl. (M)<br/>
med anledning av prop. 1999/2000:100<br/>
2000 års ekonomiska vårpropositionGN02Fi29mot1999/2000Fi29med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårpropositionav Per-Richard Molén m.fl. (M)Motion