<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2223479</hangar_id>
 <dok_id>GN0310</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>10</beteckning>
 <typ>prop</typ>
 <subtyp>prop</subtyp>
 <doktyp>prop</doktyp>
 <typrubrik>Proposition 1999/2000:10</typrubrik>
 <dokumentnamn>Proposition</dokumentnamn>
 <debattnamn>Proposition</debattnamn>
 <tempbeteckning></tempbeteckning>
 <organ>Utbildningsdepartementet</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>10</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>1999-09-23 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2025-12-19 14:05:29</systemdatum>
 <publicerad>2000-01-01 00:00:00</publicerad>
 <titel>Ett reformerat studiestödssystem</titel>
 <subtitel></subtitel>
 <status>digitaliserad</status>
 <htmlformat>html</htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source></source>
 <sourceid>skarven</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0310/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN0310</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN0310</dokumentstatus_url_xml>
 <html>&lt;h1&gt;&lt;a name="caption1"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens proposition&lt;br&gt;1999/2000:10&lt;/h1&gt;
&lt;h2&gt;Ett reformerat studiestödssystem&lt;/h2&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Prop.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stockholm den 23 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Göran Persson&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(Utbildningsdepartementet)&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Propositionens huvudsakliga innehåll&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;I propositionen läggs förslag om ett reformerat studiestödssystem som&lt;br&gt;innebär att de nuvarande studiestödsformema studiemedel, särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;(svuxa) ersätts av ett nytt samordnat studiemedelssystem ff.o.m. den 1&lt;br&gt;juli 2001. Förslaget bygger i huvudsak på studiestödsutredningens&lt;br&gt;förslag i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Det nya&lt;br&gt;systemet innehåller samma totalbelopp som de nuvarande studiemedlen.&lt;br&gt;Det skall dock finnas möjlighet att få tilläggslån i vissa situationer. Den&lt;br&gt;generella bidragsnivån höjs från nuvarande 27,8 % till 34,5 % av&lt;br&gt;totalbeloppet. En högre bidragsnivå på 82 % införs för särskilt&lt;br&gt;prioriterade studerandegrupper. Fribeloppet vid prövning mot inkomst&lt;br&gt;höjs för ett år räknat till 2,5 prisbasbelopp dvs. till 91 000 kr i nuvarande&lt;br&gt;prisnivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten i det nya systemet är att studielån i princip alltid skall&lt;br&gt;betalas tillbaka. Återbetalningsreglema utformas inom ett system med&lt;br&gt;årsbelopp under en bestämd återbetalningstid, normalt 25 år (ett&lt;br&gt;annuitetsliknande system). Det skall finnas möjlighet för låntagaren att få&lt;br&gt;återbetalningen under året begränsad till 5 % av aktuell inkomst. Fr.o.m.&lt;br&gt;50 års ålder gäller 7 % av aktuell inkomst med visst tillägg för&lt;br&gt;förmögenhet. Om en skuld återstår vid 67 års ålder skrivs den av. Genom&lt;br&gt;de nya återbetalningreglema beräknas de framtida årliga kostnaderna för&lt;br&gt;avskrivningar minska från 4-6 miljarder kr till mindre än 1 miljard kr i&lt;br&gt;nuvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragsdelen i studiemedlen skall vara obeskattad. Den skall också&lt;br&gt;vara pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom förslagen i propositionen tillförs berörda studiestödstagare ca Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4,1 miljarder kr. I denna summa ingår 1,8 miljarder kr för&lt;br&gt;pensionskostnader som i sin helhet betalas in av staten.&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Innehållsförteckning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till riksdagsbeslut.................................................................6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lagtext...............................................................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till studiestödslag...................................................7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;barnbidrag.........................................................................27&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkring..........................................................................28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i semesterlagen (1977:480)... 34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;socialavgifter.....................................................................36&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;preskription av skattefordringar m.m...............................37&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)........38&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstskatt for utomlands bosatta..................................39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor.....41&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.10 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;indrivning av statliga fordringar m.m...............................42&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.11 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rörande statliga fordringar m.m........................................43&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1994:200).........................................................................44&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.13 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bostadstillägg till pensionärer...........................................45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.14 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;underhållsstöd...................................................................47&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.15 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.16 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.........................................51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.17 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension....................................................................53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.18 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspensionsavgift.........................................................55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.19 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;handikappersättning och vårdbidrag.................................57&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.20 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).........................................................................58&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.21 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i socialförsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).........................................................................59&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.22 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).........................................................................60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.23 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen...............................62&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Studiestödet - en viktig del av utbildningspolitiken&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63 Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett reformerat studiestödssystem....................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål och inriktning............................................................76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett nytt studiestödssystem................................................78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt till studiemedel........................................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiemedlens storlek - totalbelopp och bidragsnivåer ... 80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalbelopp.....................................................80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bidragsnivåer..................................................82&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggslån för studerande som är 25&amp;nbsp;år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;äldre................................................................86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Tilläggslån för vissa merkostnader.................87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.1.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Sammanfattning av förslagens effekter..........88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestödstid....................................................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestöd per vecka.......................................90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Längsta tid för studiemedel...........................92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.2.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Kortaste tid för studiemedel...........................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övre åldersgräns för bidrag och lån..................................95&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Deltidsstudier....................................................................98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestödsberättigande utbildningar..............................100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomstprövning.............................................................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fribelopp och reduceringstakt vid heltidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under ett niomånaders studieår.....................103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fribelopp vid heltidsstudier under kortare eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längre studietid än 20 veckor........................106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Fribelopp och reduceringstakt vid deltidsstudier 107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6.6.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Reducering av studiemedel på grund av fria&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skolmåltider och fria läromedel....................108&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Lån och återbetalning....................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning.........................................................................109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalningen i det nya systemet.................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudreglerna..............................................110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.2.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning av små lånebelopp.................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trygghetsregler...............................................................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av årsbelopp..............................113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.3.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Hel nedsättning i vissa fall...........................117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Upplåning och ränta........................................................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Effekter av förslag till nytt lånesystem...........................118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Låntagare som inte taxeras i Sverige..............................119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning....................................................................120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning av lån för gymnasiala studier... 120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning av lån på grund av sjukdom 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning på grund av ålder, dödsfall m.m. 122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7.8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Samordning med äldre lånesystem -&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;övergångsbestämmelser.................................................123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Pensionsrätt för studier..................................................................125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor.................................................................................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd för studier av mindre omfattning............................129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ansökan om studiemedel m.m.......................................132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Rätt att överklaga beslut - överklagandenämnd.............132&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 &amp;nbsp;Administrationen av det nya&amp;nbsp;systemet..........................................134&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 &amp;nbsp;Kostnadsberäkningar - anslagsfrågor...........................................135&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 &amp;nbsp;Författningskommentar.................................................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ny studiestödslag.......................................136&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.......................................148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstgrundad ålderspension.......................................149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.4 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension..................................................................150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lagar om ändring i socialforsäkringslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).......................................................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag............................................................151&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1 Tabeller och figurer.............................................................152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2 Nuvarande studiestöd - kort sammanfattning.....................169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1999174&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rättsdatablad.........................................................................................175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;1 Förslag till riksdagsbeslut&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att riksdagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels antar regeringens förslag till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. &amp;nbsp;studiestödslag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. &amp;nbsp;lag om ändring i semesterlagen (1977:480),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. &amp;nbsp;lag om ändring i skollagen (1985:1100),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. &amp;nbsp;lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för&lt;br&gt;utomlands bosatta,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. lag om ändring i lagen (1991:1110) om kommunernas skyldighet&lt;br&gt;att svara för vissa elevresor,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. lag om ändring i lagen (1993:892) om ackord rörande statliga&lt;br&gt;fordringar m.m.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. lag om ändring i lagen (1996:1030) om underhållsstöd,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. lag&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1998:674)&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomstgrundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. lag&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;ändring&amp;nbsp;&amp;nbsp;i&amp;nbsp;&amp;nbsp;lagen&amp;nbsp;&amp;nbsp;(1998:674)&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&amp;nbsp;&amp;nbsp;inkomstgrundad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17. lag om ändring i lagen (1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18. lag om ändring i lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19. lag om ändring i lagen (1998:703) om handikappersättning och&lt;br&gt;vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21. lag om ändring i socialförsäkringslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23. lag om ändring i lagen (1999:000) om ikraftträdande av&lt;br&gt;inkomstskattelagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels godkänner vad regeringen förordar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24. de övergripande målen för studiestödet (avsnitt 5.1),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25. en särskild resursram för det högre studiebidraget i studiemedlen&lt;br&gt;(avsnitt 6.1.2),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26. att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall svara för&lt;br&gt;upplåning av medel för studielån (avsnitt 7.4),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27. principerna för hur räntan på studielån skall bestämmas (avsnitt&lt;br&gt;7.4).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Lagtext&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har följande förslag till lagtext.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2.1&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;Förslag till studiestödslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiestödsformer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp och&lt;br&gt;studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det finns bestämmelser om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studiehjälp i 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studiemedel i 3 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återbetalning av studielån i 4 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- återkrav av studiestöd i 5 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- överklagande samt andra bestämmelser om studiestöd i 6 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Myndighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2 § Studiestödet handhas av Centrala studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prisbasbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § Med prisbasbelopp avses i denna lag det prisbasbelopp som fastställs&lt;br&gt;enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Medborgare i annat EU/EES-land&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Utländska medborgare som på grund av anställning eller etablering&lt;br&gt;som egenföretagare här i landet kan härleda rättigheter från EG-rätten&lt;br&gt;eller avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i fråga&lt;br&gt;om sociala förmåner skall när det gäller rätt till studiestöd enligt denna&lt;br&gt;lag jämställas med svenska medborgare under de förutsättningar som&lt;br&gt;anges i föreskrifter av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer. Detsamma gäller make, sambo och barn till sådana utländska&lt;br&gt;medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Studiehjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstillägg och extra&lt;br&gt;tillägg.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vem som kan få studiehjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Studiehjälp får lämnas till studerande vid de läroanstalter och&lt;br&gt;utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. Inackorderingstillägg får dock lämnas bara till&lt;br&gt;den som behöver inackordering och som studerar vid de läroanstalter och&lt;br&gt;utbildningar som regeringen bestämmer särskilt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Studiebidrag får lämnas från och med kvartalet närmast efter det&lt;br&gt;kvartal då den studerande fyller 16 år. Inackorderingstillägg och extra&lt;br&gt;tillägg kan lämnas även till studerande som är yngre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp lämnas längst till och med det första kalenderhalvåret det&lt;br&gt;år då den studerande fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Studiehjälp får lämnas till studerande som är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp får lämnas också till studerande som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är bosatt i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå&lt;br&gt;utbildning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 4 § framgår att vissa utländska medborgare skall jämställas&lt;br&gt;med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiernas omfattning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Studiehjälp får lämnas bara för heltidsstudier, om inte regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid som studiehjälp får lämnas för&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Studiehjälp får lämnas för de delar av ett läsår då den studerande&lt;br&gt;bedriver studier. Bestämmelser om studiehjälp under sjukdom och&lt;br&gt;ledighet finns i 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp beräknas bara för hela, sammanhängande tidsperioder&lt;br&gt;under ett kalenderhalvår om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar&lt;br&gt;för deltidsstuderande, om inte regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det får bestämmas av regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer hur många dagar ett läsår skall anses omfatta vid&lt;br&gt;tillämpningen av detta kapitel och hur dessa dagar skall fördelas på&lt;br&gt;kalenderhalvåren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiehjälpens storlek&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Studiebidrag lämnas med 850&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt; kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inackorderingstillägg lämnas med lägst 1 190 och högst 2 350 kronor i&lt;br&gt;månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Extra tillägg lämnas med 855, 570 eller 285 kronor i månaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Studiehjälp för en period om 15 dagar skall uppgå till hälften av&lt;br&gt;månadsbeloppet enligt 7 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiehjälp för studier utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Studiehjälp far lämnas för studier utanför Sverige, om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. den studerande är svensk medborgare,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studierna inte med lika stor fördel kan bedrivas vid en svensk&lt;br&gt;läroanstalt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studierna svarar mot eller är jämförbara med studier vid en svensk&lt;br&gt;läroanstalt eller en utbildning som omfattas av ett förordnande enligt 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att studiehjälp far lämnas för studier utanför&lt;br&gt;Sverige även om förutsättningarna enligt första stycket 1 eller 2 inte är&lt;br&gt;uppfyllda.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiehjälp under sjukdom och ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Regeringen får föreskriva att studiehjälp får lämnas för tid då den&lt;br&gt;studerande är sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiehjälp vid ledighet för&lt;br&gt;tillfällig vård av barn och vid ledighet för närstående vård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Minskning av studiehjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;11 § Om en heltidsstuderande får lärlingslön eller någon annan sådan&lt;br&gt;ersättning, får regeringen föreskriva att studiehjälpen får minskas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Motsvarande gäller, när en studerande helt eller till en väsentlig del får&lt;br&gt;sitt uppehälle bekostat av staten eller av en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om minskning av studiehjälpen&lt;br&gt;också för andra grupper av studerande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nytt studiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § En studerande som tidigare har fått studiestöd som krävts tillbaka&lt;br&gt;enligt 5 kap. kan beviljas studiehjälp bara om högst ett kalenderhalvårs&lt;br&gt;återkrävt studiestöd ännu inte har betalats tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får studiehjälp beviljas trots&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:1, utg.omr. 15.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Studiehjälp beviljas efter ansökan, om inte regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närmare föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap. Studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Studiemedel består av studiebidrag och studielån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Vem som kan få studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Studiemedel får lämnas till studerande vid de läroanstalter och&lt;br&gt;utbildningar som bestäms av regeringen eller av den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får lämnas även till studerande vid de läroanstalter och&lt;br&gt;utbildningar som avses i 2 kap. 2 §. I sådana fall får dock studiemedel&lt;br&gt;lämnas tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år då den&lt;br&gt;studerande fyller 20 år, om inte något annat följer av bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Studiemedel får lämnas längst till och med det kalenderår då den&lt;br&gt;studerande fyller 50 år. Regeringen får föreskriva att studiemedel i form&lt;br&gt;av studiebidrag får lämnas även för tid därefter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Medborgarskap&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Studiemedel får lämnas till studerande som är svensk medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får lämnas också till studerande som inte är svensk&lt;br&gt;medborgare, om den studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. är bosatt i Sverige, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. har bosatt sig i Sverige huvudsakligen i annat syfte än att genomgå&lt;br&gt;utbildning här.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 1 kap. 4 § framgår att vissa utländska medborgare skall jämställas&lt;br&gt;med svenska medborgare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiernas omfattning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5 § Studiemedel får lämnas för vaije vecka då den studerande bedriver&lt;br&gt;studier på minst halvtid. Studierna måste dock pågå under en&lt;br&gt;sammanhängande tid om minst tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får lämnas bara för sådan del av studietid som omfattas av&lt;br&gt;den kursplan eller motsvarande som gäller för utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i&lt;br&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Prövning av studieresultat&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel utan prövning av studieresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 § Studiemedel får lämnas utan föregående prövning av den studerandes&lt;br&gt;tidigare studieresultat. Detta gäller dock bara&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i fråga om studerande som avses i 2 § första stycket, om han eller&lt;br&gt;hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning&lt;br&gt;som avses där,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. i fråga om studerande som avses i 2 § andra stycket, om han eller&lt;br&gt;hon tidigare inte har varit inskriven vid någon läroanstalt eller utbildning&lt;br&gt;som avses i 2 § första stycket eller 2 kap. 2 §; studiemedel får dock alltid&lt;br&gt;lämnas utan föregående prövning inom ramen för sådan utbildning vid&lt;br&gt;gymnasieskolan som omfattas av ett förordnande enligt 2 kap. 2 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel med prövning av studieresultat&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § I andra fall än som avses i 6 § skall det göras en prövning av den&lt;br&gt;studerandes tidigare studieresultat. Studiemedel får lämnas till en&lt;br&gt;studerande som avses i 2 § första stycket bara om det med hänsyn till de&lt;br&gt;resultat som den studerande har uppnått måste anses sannolikt att han&lt;br&gt;eller hon kommer att slutföra sina studier inom normal tid. Studiemedel&lt;br&gt;får lämnas till en studerande som avses i 2 § andra stycket bara om den&lt;br&gt;studerande har bedrivit sina tidigare studier i normal takt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömningen enligt första stycket skall hänsyn tas till förhållanden&lt;br&gt;av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Tid som studiemedel får lämnas för&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Heltidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § För studier i sådan utbildning som avses i 2 § första stycket får&lt;br&gt;studiemedel lämnas vid studier på heltid under sammanlagt högst 240&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studier i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket och som&lt;br&gt;inte är grundskoleutbildning får studiemedel lämnas vid studier på heltid&lt;br&gt;under sammanlagt högst 120 veckor. Till en studerande som redan har en&lt;br&gt;treårig gymnasieutbildning eller motsvarande utbildning får dock&lt;br&gt;studiemedel lämnas under högst 80 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För studier på grundskolenivå får studiemedel lämnas vid studier på Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;heltid under sammanlagt högst 80 veckor till studerande som helt saknar&lt;br&gt;grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning. Till studerande som&lt;br&gt;behöver färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning får&lt;br&gt;studiemedel lämnas under ytterligare högst 20 veckor. Till studerande&lt;br&gt;som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning far&lt;br&gt;studiemedel lämnas för sådana studier under sammanlagt högst 40&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel far lämnas under längre tid än som anges i första-tredje&lt;br&gt;stycket, om det finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Trots vad som anges i 8 § är rätten till studiemedel i form av&lt;br&gt;studielån begränsad till sammanlagt högst det antal veckor som anges&lt;br&gt;nedan från och med det kalenderår då den studerande fyller 41 år. Det&lt;br&gt;antal veckor som den studerande tidigare har haft studielån skall räknas&lt;br&gt;in i det sammanlagda antalet veckor. Om den studerande inte har fått&lt;br&gt;studielån under en sammanhängande period skall rätten till fortsatta&lt;br&gt;studielån bedömas med beaktande av den studerandes ålder vid den nya&lt;br&gt;studiemedelsperiodens böljan. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vad som skall anses&lt;br&gt;vara en sammanhängande period.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder som uppnås&lt;br&gt;under kalenderåret&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Deltidsstudier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Vid studier på deltid får studiemedel lämnas under högst det antal&lt;br&gt;veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlens storlek&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Studiemedel får lämnas med ett belopp som för vaije vecka då den&lt;br&gt;studerande har rätt till studiemedel utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 4,39 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 3,29 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men&lt;br&gt;mindre än 100 procent av heltid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 2,19 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men&lt;br&gt;mindre än 75 procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller bara om något annat inte följer av 14-18 eller&lt;br&gt;20 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebidragets andel av studiemedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 § Om inte något annat följer av 13 § får studiebidrag lämnas med ett&lt;br&gt;belopp som för varje vecka som den studerande har rätt till studiemedel&lt;br&gt;utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 1,51 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 1,14 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men&lt;br&gt;mindre än 100 procent av heltid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 0,76 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men&lt;br&gt;mindre än 75 procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Till studerande i sådan utbildning som avses i 2 § andra stycket får&lt;br&gt;studiebidrag lämnas med ett högre belopp per vecka, nämligen med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 3,6 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 2,7 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent men&lt;br&gt;mindre än 100 procent av heltid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 1,8 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent men&lt;br&gt;mindre än 75 procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det högre bidragsbeloppet får lämnas från och med det kalenderår då&lt;br&gt;den studerande fyller 25 år. En studerande som tidigare har fått det högre&lt;br&gt;bidragsbeloppet för en viss utbildning och som fortsätter denna&lt;br&gt;utbildning har förtur till det högre beloppet. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om de&lt;br&gt;förutsättningar som i övrigt skall gälla för att en studerande skall ha rätt&lt;br&gt;till det högre bidragsbeloppet. Regeringen får föreskriva att det högre&lt;br&gt;bidragsbeloppet får lämnas även för studier i sådan utbildning som avses&lt;br&gt;i 2 § första stycket, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 § får studielån&lt;br&gt;lämnas i form av tilläggslån till vissa studerande med ett belopp som för&lt;br&gt;vaije vecka då den studerande har rätt till studiemedel för heltidsstudier&lt;br&gt;utgör 0,99 procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån får lämnas från och med det kalenderår då den studerande&lt;br&gt;fyller 25 år. Sådana lån får dock lämnas under högst 120 veckor.&lt;br&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela&lt;br&gt;föreskrifter om de förutsättningar som i övrigt skall gälla för tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15§ Utöver de studiemedelsbelopp som följer av 11 och 14 §§ får&lt;br&gt;studielån lämnas i form av tilläggslån för vissa merkostnader i samband&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med studierna. Regeringen eller den myndighet som regeringen Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;bestämmer får meddela föreskrifter om sådana tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Studiemedel med fullt belopp enligt 11 § får lämnas bara om den&lt;br&gt;studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är högre än ett visst&lt;br&gt;belopp (fribeloppet).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om inkomstprövning för tilläggslån enligt 14 eller&lt;br&gt;15§§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Vid studier om 20 veckor under ett kalenderhalvår skall fribeloppet&lt;br&gt;svara mot&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 125 procent av prisbasbeloppet vid studier på heltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 156,25 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 75 procent&lt;br&gt;men mindre än 100 procent av heltid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 187,5 procent av prisbasbeloppet vid studier på minst 50 procent&lt;br&gt;men mindre än 75 procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra fall än som avses i första stycket, skall fribeloppets andel av&lt;br&gt;prisbasbeloppet ökas eller minskas för vaije vecka som studietiden är&lt;br&gt;längre eller kortare än 20 veckor med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) 6,25 procentenheter vid studier på heltid,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) 4,69 procentenheter vid studier på minst 75 procent men mindre än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 procent av heltid, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) 3,12 procentenheter vid studier på minst 50 procent men mindre än&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75 procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Om den studerandes inkomst är högre än fribeloppet beräknat enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §, skall det belopp som får lämnas enligt 11 § första stycket minskas&lt;br&gt;med 50 procent av den överskjutande inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19 § Som den studerandes inkomst under ett kalenderhalvår enligt 16 §&lt;br&gt;räknas vad som hänför sig till det halvåret av den studerandes inkomst av&lt;br&gt;tjänst, näringsverksamhet och kapital vid taxeringen för kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur inkomsten skall räknas för studerande som&lt;br&gt;inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett beslut om studiemedel skall grunda sig på den uppgift om beräknad&lt;br&gt;inkomst som den studerande lämnar i ansökan om studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;föreskriva att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning&lt;br&gt;än som följer av 16-18 §§, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att studiemedlen skall minskas, om den&lt;br&gt;studerandes uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller&lt;br&gt;en kommun.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21 § Om den studerande inte får studiemedel med fullt belopp enligt&lt;br&gt;11 §, skall av minskningen så stor andel avse studiebidraget som detta&lt;br&gt;bidrag utgör av fullt studiemedel beräknat enligt 11-13 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Studiemedel får inte lämnas, om beloppet per vecka motsvarar eller&lt;br&gt;är lägre än 0,25 procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiemedel för studier utomlands&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;23 § Studiemedel får lämnas för studier utanför Sverige under de&lt;br&gt;förutsättningar och med de belopp som föreskrivs av regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser om studiemedel under sjukdom och ledighet finns i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiemedel under sjukdom och ledighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;24 § Regeringen får föreskriva att studiemedel får lämnas för tid då den&lt;br&gt;studerande är sjuk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får också&lt;br&gt;meddela föreskrifter om studerandes rätt till studiemedel vid ledighet för&lt;br&gt;tillfällig vård av barn och vid ledighet för närståendevård.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Samordning med andra förmåner m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;25 § Om inte något annat följer av föreskrifter som regeringen meddelar&lt;br&gt;får studiemedel inte lämnas eller tas emot för den tid för vilken det&lt;br&gt;lämnas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- studiehjälp enligt 2 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- särskilt utbildningsbidrag, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- rehabiliteringsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får inte lämnas för den tid då den studerande tjänstgör&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reserv- eller yrkesofficer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel får inte lämnas för forskarutbildning om den studerande&lt;br&gt;är eller har varit anställd som doktorand eller har eller har haft&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förutsättningar för att få nytt studiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § En studerande som tidigare har fått studiestöd enligt denna lag kan&lt;br&gt;beviljas studiemedel bara om den studerande har&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. betalat fastställt årsbelopp enligt 4 kap. 7 §, som skall betalas före&lt;br&gt;det kalenderår som de nya studiemedlen avser, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. betalat tillbaka så mycket av återkrävt studiestöd enligt 5 kap. att&lt;br&gt;högst ett kalenderhalvårs återkrävt studiestöd återstår att betala.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får studiemedel beviljas trots&lt;br&gt;bestämmelsen i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § En studerande som har beviljats studiemedel skall till Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden anmäla sådan ändring av sina förhållanden som har&lt;br&gt;betydelse för rätten till studiemedel eller för studiemedlens storlek.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förskott på studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om att studerande kan få förskott på studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ansökan m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;29 § Studiemedel beviljas efter ansökan. En studerande får begränsa sin&lt;br&gt;ansökan till att avse endast studiebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utbetalning av studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;30 § Studiemedel får betalas ut endast om det är styrkt att den studerande&lt;br&gt;bedriver de studier för vilka studiemedlen har beviljats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som får studiemedel i form av studielån skall betala sådan avgift&lt;br&gt;som regeringen föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till studiemedel är förverkad, om den studerande inte före&lt;br&gt;utgången av den tidsperiod som studiemedlen avser har styrkt att han&lt;br&gt;eller hon bedriver studier. Styrks detta senare, får studiemedlen ändå&lt;br&gt;betalas ut, om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätten till studiemedel är förverkad om den studerande avlider innan&lt;br&gt;studiemedlen har betalats ut.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närmare föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;31 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Återbetalning av studielån&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalning av lån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Den som har fått studielån skall betala tillbaka lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På studielån skall en årlig ränta betalas. Regeringen fastställer före&lt;br&gt;vaije kalenderårs böijan den ränta som skall gälla under året. Ränta som&lt;br&gt;inte har betalats under det år då den har uppkommit skall läggas till&lt;br&gt;skulden vid kalenderårets slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren skall också betala sådana avgifter som regeringen&lt;br&gt;föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Regeringen får föreskriva att ränta inte skall beräknas på studielån&lt;br&gt;för den tid då låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar&lt;br&gt;enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Återbetalningstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;3 § När det vid ingången av ett kalenderår har gått minst sex månader&lt;br&gt;efter utgången av den senaste tidsperiod för vilken låntagaren fått&lt;br&gt;studiestöd enligt denna lag, skall återbetalningen av studielånen börja.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 § Äterbetalningstiden skall vara 25 år eller det lägre antal år som&lt;br&gt;återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterbetalningstiden skall i vissa fall bestämmas till kortare tid än vad&lt;br&gt;som anges i första stycket. Bestämmelser om detta finns i 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om låntagaren har fått nya studielån under äterbetalningstiden, skall&lt;br&gt;de nya lånen läggas samman med de tidigare lånen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen av det sammanlagda lånet börjar året närmast efter det&lt;br&gt;år under vilket låntagaren tagit emot de nya studielånen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ny återbetalningstid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Om en låntagare under minst tre år har beviljats nedsättning av&lt;br&gt;årsbelopp enligt 14-15 §§, får en ny återbetalningstid bestämmas. Därvid&lt;br&gt;tillämpas bestämmelserna i 4 §. Detsamma gäller om en låntagare har&lt;br&gt;sammanlagda lån enligt 5 §, dock endast om nya lån uppgår till minst 50&lt;br&gt;procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En ny återbetalningstid får bestämmas efter ansökan av låntagaren, om&lt;br&gt;inte regeringen föreskriver något annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fastställande av årsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Lånet och räntan skall betalas med ett visst belopp vaije kalenderår&lt;br&gt;(årsbelopp). Detta belopp fastställs för vaije kalenderår då återbetalning&lt;br&gt;skall göras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren skall underrättas om det årsbelopp och de avgifter som&lt;br&gt;skall betalas under året.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Beräkning av årsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8 § Årsbeloppet skall för vaije år beräknas med beaktande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. skuldens storlek vid ingången av kalenderåret, minskad med tidigare&lt;br&gt;års obetalda årsbelopp,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ränta enligt 1 § andra stycket för kalenderåret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. den återstående äterbetalningstiden, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. den beräkning som anges i andra stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet skall beräknas så att återbetalningen under&lt;br&gt;äterbetalningstiden ökar med två procent vaije år, om full betalning sker&lt;br&gt;och räntan enligt första stycket är oförändrad jämförd med föregående år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9 § Om skulden uppgår till ett belopp som är mindre än femton procent&lt;br&gt;av prisbasbeloppet, skall årsbeloppet bestämmas så att lånet är återbetalat&lt;br&gt;under det första återbetalningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 § Om 9 § inte skall tillämpas och årsbeloppet beräknat enligt 8 §&lt;br&gt;uppgår till mindre än femton procent av prisbasbeloppet det första&lt;br&gt;återbetalningsåret, skall äterbetalningstiden förkortas genom att&lt;br&gt;årsbeloppet för detta år fastställs till femton procent av prisbasbeloppet.&lt;br&gt;Därefter skall årsbeloppet beräknas enligt 8 § till dess skulden är betald.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § Om skulden under ett återbetalningsår har minskat med minst tio&lt;br&gt;procent av prisbasbeloppet på grund av att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. låntagaren har gjort en förtida återbetalning,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. studielån har skrivits av enligt 22-25 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studielån har krävts tillbaka enligt 5 kap.,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;skall äterbetalningstiden förkortas enligt 9 §, om skulden det första&lt;br&gt;återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till ett belopp&lt;br&gt;som är mindre än femton procent av prisbasbeloppet. Om minskningen i&lt;br&gt;annat fall innebär att årsbeloppet beräknat enligt 8 § det första&lt;br&gt;återbetalningsåret efter det år då skulden minskat uppgår till mindre än&lt;br&gt;femton procent av prisbasbeloppet, skall äterbetalningstiden förkortas&lt;br&gt;enligt 10 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Nedsättning av årsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;12 § Efter ansökan av låntagaren far årsbeloppet sättas ned enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 13-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 § Årsbeloppet får sättas ned&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om låntagaren tar emot studiehjälp, studiemedel eller&lt;br&gt;utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om låntagaren fullgör en längre grundutbildning än 60 dagar enligt&lt;br&gt;lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller fullgör utbildning till&lt;br&gt;reserv- eller yrkessofficer, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det i något annat fall finns synnerliga skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst och förmögenhet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14 § Årsbeloppet får sättas ned till fem procent av det belopp som utgör&lt;br&gt;summan av låntagarens inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;under betalningsåret. Detta gäller dock endast till och med det kalenderår&lt;br&gt;då låntagaren fyller 49 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år får årsbeloppet&lt;br&gt;sättas ned till sju procent av den i första stycket angivna inkomsten.&lt;br&gt;Tillägg till inkomsten får göras för förmögenhet enligt grunder som&lt;br&gt;regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nedsättning får ske endast om årsbeloppet beräknat enligt första och&lt;br&gt;andra styckena understiger årsbeloppet beräknat enligt 8-11 §§ med&lt;br&gt;minst tre procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet får sättas ned till noll, om årsbeloppet beräknat enligt&lt;br&gt;första och andra styckena understiger fem procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur inkomst och förmögenhet enligt 14 § första&lt;br&gt;och andra styckena skall beräknas för låntagare som inte taxeras för sin&lt;br&gt;huvudsakliga inkomst i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt årsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16 § Årsbelopp enligt 14 § får sättas ned preliminärt i avvaktan på att&lt;br&gt;taxeringen för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet skall&lt;br&gt;grunda sig på den uppgift om beräknad inkomst och från och med det år&lt;br&gt;då låntagaren fyller 50 år även den uppgift om förmögenhet som&lt;br&gt;låntagaren lämnar i ansökan om nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Slutligt årsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 § Efter det att taxering för betalningsåret har fastställts skall ett&lt;br&gt;slutligt årsbelopp fastställas, dock högst det belopp som kunnat&lt;br&gt;fastställas enligt 8-11 §§. Som taxering gäller beslutet om taxering i&lt;br&gt;första instans.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det preliminära årsbeloppet är lägre än det slutliga årsbeloppet,&lt;br&gt;skall mellanskillnaden betalas i efterhand. Regeringen får föreskriva att&lt;br&gt;låntagaren dessutom skall betala en tilläggsavgift.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det preliminära årsbeloppet är högre än det slutliga årsbeloppet,&lt;br&gt;skall det överskjutande beloppet inte betalas ut till låntagaren utan i&lt;br&gt;stället räknas av på lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring av beslut om nedsättning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 § Ett beslut om nedsättning av årsbeloppet får ändras&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. om de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som lagts till grund&lt;br&gt;för beslutet har ändrats väsentligt,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. om det framkommer att låntagaren har lämnat oriktiga uppgifter i&lt;br&gt;ärendet om nedsättning, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. om det i något annat hänseende har inträffat en förändring som&lt;br&gt;väsentligt påverkar rätten till nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalning av årsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om hur det fastställda årsbeloppet och sådana&lt;br&gt;avgifter som avses i detta kapitel skall betalas samt om hur det inbetalda&lt;br&gt;beloppet skall räknas av.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Förtida återbetalning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;20 § I syfte att stimulera en snabb återbetalning av studielån får&lt;br&gt;regeringen meddela föreskrifter om premier till låntagare som betalar&lt;br&gt;tillbaka större belopp än det fastställda årsbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Betalning av återstående skuld&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;21 § När äterbetalningstiden är slut skall eventuell resterande skuld&lt;br&gt;betalas under det följande året. Bestämmelserna om nedsättning i 13-&lt;br&gt;18 §§ skall tillämpas även vid återbetalning som sker efter den ordinarie&lt;br&gt;äterbetalningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om nedsättning sker, skall återstoden av skulden vaije år betalas av&lt;br&gt;med nedsatt belopp tills full återbetalning skett. Om förutsättningar för&lt;br&gt;nedsättning upphör innan full betalning skett, skall det då återstående&lt;br&gt;beloppet betalas under det första kalenderår då nedsättning inte sker.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Betalning skall pågå till dess full återbetalning har skett, dock längst&lt;br&gt;till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avskrivning av lån&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av lån for tidigare studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22 § Studielån som har lämnats för studier i sådan utbildning som avses i&lt;br&gt;3 kap. 2 § andra stycket för att den studerande skall få grundläggande&lt;br&gt;eller särskild behörighet för grundläggande högskoleutbildning kan&lt;br&gt;skrivas av till viss del, om låntagaren senare har beviljats studielån för&lt;br&gt;studier i sådan utbildning som avses i 3 kap. 2 § första stycket. I sådant&lt;br&gt;fall får en sjättedel av det lånade beloppet jämte ränta som avser det&lt;br&gt;första lånet skrivas av för vaije 40 poäng som kan ingå i en&lt;br&gt;högskoleexamen och som låntagaren har genomfört med godkänt&lt;br&gt;resultat. Den sammanlagda avskrivningen får dock omfatta högst hälften&lt;br&gt;av det först lånade beloppet jämte ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning enligt första stycket får inte ske av lån som har lämnats&lt;br&gt;under tid då det högre bidraget enligt 3 kap. 13 § lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får föreskriva att avskrivning enligt första stycket får ske&lt;br&gt;även efter godkänt resultat i annan eftergymnasial utbildning än&lt;br&gt;högskoleutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;20&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av lån som tagits emot under sjukdomstid m.m. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23 § Studielån får skrivas av helt eller delvis, om lånet har tagits emot&lt;br&gt;enligt bestämmelser som har meddelats med stöd av 3 kap. 24 § första&lt;br&gt;stycket. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer far&lt;br&gt;föreskriva om sådan avskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 § Studielån som avser tid då den studerande har tagit emot&lt;br&gt;utbildningsbidrag, enligt bestämmelserna om dagpenning, skall inte&lt;br&gt;betalas tillbaka i den mån avdrag har skett från utbildningsbidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av återstående skuld&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 § Studielån som inte har betalats vid utgången av det år då låntagaren&lt;br&gt;fyller 67 år skall skrivas av. Betalningsskyldigheten kvarstår dock för&lt;br&gt;årsbelopp avseende de tre senaste kalenderåren som har förfallit till&lt;br&gt;betalning. Om det finns synnerliga skäl, far dock också sådana årsbelopp&lt;br&gt;skrivas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lån skall också skrivas av om låntagaren avlider eller om det annars&lt;br&gt;finns synnerliga skäl till det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Uppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;26 § Låntagaren skall lämna Centrala studiestödsnämnden de uppgifter&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämpningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En låntagare som har fått årsbeloppet nedsatt är skyldig att omedelbart&lt;br&gt;underrätta Centrala studiestödsnämnden, om någon omständighet som&lt;br&gt;föranlett nedsättningen inte längre föreligger.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Utmätning m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;27 § Årsbelopp och avgifter enligt detta kapitel som inte har betalats&lt;br&gt;inom föreskriven tid får tas ut genom utmätning utan föregående dom&lt;br&gt;eller utslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbelopp eller del därav som inte har betalats, frivilligt eller genom&lt;br&gt;utmätning, före utgången av november månad det tredje året efter&lt;br&gt;betalningsåret, skall inte föranleda vidare indrivningsåtgärder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närmare föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;28 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Återkrav av studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;När studiestöd skall krävas tillbaka&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Om en studerande har fått studiemedel felaktigt eller med för högt&lt;br&gt;belopp på grund av att summan av hans eller hennes inkomst av tjänst,&lt;br&gt;näringsverksamhet och kapital vid taxeringen överstigit den inkomst som&lt;br&gt;lagts till grund för beräkningen av studiemedel, skall det som betalats ut&lt;br&gt;för mycket krävas tillbaka. Belopp som understiger en viss av regeringen&lt;br&gt;fastställd gräns, skall dock inte krävas tillbaka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon i annat fall än som avses i första stycket genom oriktiga&lt;br&gt;uppgifter eller genom att inte fullgöra sin uppgifts- och&lt;br&gt;anmälningsskyldighet eller på något annat sätt har orsakat att studiehjälp&lt;br&gt;eller studiemedel lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall det&lt;br&gt;som betalats ut för mycket krävas tillbaka. Detsamma gäller om någon på&lt;br&gt;annat sätt fått studiestöd felaktigt eller med för högt belopp och insett&lt;br&gt;eller borde ha insett detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl, får ett krav på återbetalning enligt första&lt;br&gt;eller andra stycket helt eller delvis efterges.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om någon avbryter sina studier skall 1 § andra och tredje stycket&lt;br&gt;tillämpas beträffande studiestöd som har betalats ut för tiden efter&lt;br&gt;avbrottet. Beror avbrottet på sjukdom skall studiestödet inte krävas&lt;br&gt;tillbaka, om den studerande har fått studiestödet enligt föreskrifter som&lt;br&gt;meddelats med stöd av 2 kap. 10 § eller 3 kap. 24 §. Detsamma gäller vid&lt;br&gt;sådan ledighet som avses i dessa paragrafer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § Om ett återkrav avser studiehjälp till en studerande som vid&lt;br&gt;utbetalningstillfallet var omyndig, är den som då var den omyndiges&lt;br&gt;förmyndare betalningsskyldig.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Ränta och avgifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § På studiemedel som krävs tillbaka tas ränta ut från den dag då&lt;br&gt;studiemedlen tagits emot efter en räntesats som vid vaije tidpunkt&lt;br&gt;överstiger statens utlåningsränta med två procentenheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På studiehjälp som krävs tillbaka tas ränta ut enligt den räntesats som&lt;br&gt;anges i första stycket från den dag som infaller en månad efter det att&lt;br&gt;beslut om återkrav har fattats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns särskilda skäl, kan den återbetalningsskyldige befrias helt&lt;br&gt;eller delvis från sin skyldighet att betala ränta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § I samband med återkrav skall den återbetalningsskyldige betala&lt;br&gt;sådana avgifter som regeringen kan ha föreskrivit med stöd av 6 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avskrivning av återkrav&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § En fordran som har uppkommit på grund av att studiestöd har krävts&lt;br&gt;tillbaka, skall bevakas fram till utgången av det år då den&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalningsskyldige fyller 67 år. Därefter skall fordringen skrivas av.&lt;br&gt;Avskrivning skall också ske om den återbetalningsskyldige avlider.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle&lt;br&gt;leda till mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är&lt;br&gt;påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Närmare föreskrifter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;7 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela närmare föreskrifter om tillämpningen av detta kapitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilda föreskrifter om studiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 § Lagen (1969:93) om begränsning av samhällsstöd vid arbetskonflikt&lt;br&gt;skall tillämpas på studiestöd, om detta har sökts efter varsel om eller&lt;br&gt;utbrott av arbetskonflikt. Lagen skall dock inte tillämpas på studiestöd&lt;br&gt;till sådana personer med funktionshinder som av medicinska eller sociala&lt;br&gt;skäl behöver utbildning på grund av funktionsnedsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 § Om någon som har tagit emot studiestöd meddelar att han eller hon&lt;br&gt;inte önskar utnyttja detta, får det genast betalas tillbaka utan tillämpning&lt;br&gt;av 4 eller 5 kap. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får meddela närmare föreskrifter om sådan återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 § En fordran på studiestöd kan inte överlåtas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En fordran på studiestöd får inte tas i anspråk genom utmätning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Avgifter för administrativa kostnader m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;4 § Regeringen får meddela föreskrifter om att Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden får ta ut avgifter för sina administrativa kostnader i&lt;br&gt;samband med att studielån beviljas, vid återbetalning av studielån och i&lt;br&gt;samband med återkrav av studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 § Om ett belopp enligt denna lag slutar på ett öretal, rundas det av till&lt;br&gt;närmaste lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;U ppgiftsskyldighet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att till Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden lämna de uppgifter som är av betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen får meddela föreskrifter om en läroanstalts skyldighet att&lt;br&gt;till den överklagandenämnd som avses i 11 § lämna de uppgifter som är&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av betydelse för tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;meddelats med stöd av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 § Allmän försäkringskassa skall enligt de bestämmelser som&lt;br&gt;regeringen meddelar lämna Centrala studiestödsnämnden eller den&lt;br&gt;överklagandenämnd som avses i 11 § de uppgifter som har betydelse för&lt;br&gt;tillämpningen av denna lag och föreskrifter som har meddelats med stöd&lt;br&gt;av lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Annan myndighet och försäkringsinrättning är skyldiga att på begäran&lt;br&gt;lämna domstol, Riksförsäkringsverket, allmän försäkringskassa och&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden sådana uppgifter i fråga om viss person&lt;br&gt;som är av betydelse för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8 § Regeringen får meddela föreskrifter om hur Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden skall hämta in de uppgifter om taxering som&lt;br&gt;nämnden behöver för tillämpningen av bestämmelserna i 4 kap. och&lt;br&gt;föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Försöksverksamhet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;9 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får&lt;br&gt;meddela föreskrifter om försöksverksamhet i fråga om studiestöd enligt&lt;br&gt;denna lag. I sådana föreskrifter får avvikelser göras från bestämmelser i&lt;br&gt;lagen. Försöksverksamheten får dock inte innebära försämringar i fråga&lt;br&gt;om förutsättningarna för studiestöd som har beviljats en studerande enligt&lt;br&gt;lagens bestämmelser.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Överklagande&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;10 § Centrala studiestödsnämndens beslut i ärenden om återbetalning av&lt;br&gt;studielån får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om&lt;br&gt;nämnden inte bestämmer något annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11 § För prövning av överklaganden av andra beslut om studiestöd än&lt;br&gt;sådana som avses i 10 § svarar en särskild överklagandenämnd. Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämndens beslut skall dock gälla omedelbart, om nämnden&lt;br&gt;inte bestämmer något annat. Om ett beslut överklagas, kan dock&lt;br&gt;överklagandenämnden förordna att beslutet tills vidare inte skall gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämndens ordförande skall vara eller ha varit ordinarie&lt;br&gt;domare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämndens beslut med anledning av ett överklagande dit&lt;br&gt;får inte överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som sägs i 6-8 §§ om att uppgifter skall lämnas till Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden eller att Centrala studiestödsnämnden får hämta in&lt;br&gt;uppgifter skall i överklagade ärenden gälla även överklagandenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den ljuli 2001, då studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) och lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa skall upphöra att gälla. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om studiestöd som avser tid fore ikraftträdandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Till en studerande som före den ljuli 2001 har påbörjat en&lt;br&gt;utbildning och for den utbildningen beviljats särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt vuxenstudiestöd for&lt;br&gt;arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa får sådant studiestöd på ansökan av den studerande lämnas&lt;br&gt;enligt äldre bestämmelser under den tid som den studerande kan behöva&lt;br&gt;for att slutföra studierna, dock längst till och med den 30 juni 2003. Om&lt;br&gt;studiestöd lämnas enligt äldre bestämmelser, skall dessa även i övrigt&lt;br&gt;tillämpas på studiestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en&lt;br&gt;utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 8 § i den gamla lagen för att den studerande&lt;br&gt;skall kunna slutföra studierna, utan hinder av bestämmelserna i 3 kap. 8-&lt;br&gt;10 §§ i den nya lagen. Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte&lt;br&gt;lämnas for längre tid än till och med den 30 juni 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en&lt;br&gt;utbildning och för den utbildningen beviljats studiemedel enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) får studiemedel lämnas enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 9 § i den gamla lagen för att den studerande&lt;br&gt;skall kunna slutföra studierna, utan hinder av 3 kap. 3 § i den nya lagen.&lt;br&gt;Studiemedel enligt den gamla lagen får dock inte lämnas för längre tid än&lt;br&gt;till och med den 30 juni 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. Om en studerande har beviljats studiemedel eller särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd for arbetslösa enligt lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa skall den tid som studiestöd har beviljats&lt;br&gt;för räknas in vid bedömningen av om studiemedel får lämnas enligt&lt;br&gt;3 kap. 8-10 §§ i den nya lagen. Tid enligt den gamla lagen skall räknas&lt;br&gt;om till motsvarande antal veckor enligt den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. Till en studerande som fore den 1 juli 2001 har påböljat en&lt;br&gt;utbildning och för den utbildningen beviljats studielån enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) får studiemedel i form av studielån lämnas&lt;br&gt;för att den studerande skall kunna slutföra studierna, utan hinder av&lt;br&gt;3 kap. 9 § i den nya lagen. Studielån enligt den gamla lagen får dock&lt;br&gt;lämnas längst till och med den 30 juni 2003.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. Om en studerande har tagit emot studiestöd enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) skall som villkor for att få nytt studiestöd gälla inte enbart&lt;br&gt;2 kap. 12 § och 3 kap. 26 § i den nya lagen utan även 9 kap. 2 b § i den&lt;br&gt;gamla lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. Beträffande sådana studielån som har beviljats enligt 4 kap. 2 §&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) tillämpas 8 kap. 11 § i den gamla lagen i&lt;br&gt;stället for 4 kap. 22 § i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. Den som har beviljats studielån eller återbetalningspliktiga&lt;br&gt;studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen (1983:1030)&lt;br&gt;om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa kan begära att lånet efter den&lt;br&gt;1 juli 2001 skall betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya lagen.&lt;br&gt;De ändrade betalningsvillkoren skall bölja tillämpas vid&lt;br&gt;kalenderårsskiftet året närmast efter det år då låntagaren har begärt&lt;br&gt;ändrade betalningsvillkor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. Den som betalar tillbaka studielån eller återbetalningspliktiga&lt;br&gt;studiemedel enligt både studiestödslagen (1973:349) och den nya lagen&lt;br&gt;kan begära att äldre lån läggs samman med nya lån och att de&lt;br&gt;sammanlagda lånen betalas tillbaka enligt bestämmelserna i den nya&lt;br&gt;lagen. Sammanläggningen skall böija tillämpas året närmast efter det år&lt;br&gt;då låntagaren begärt att lånen skall läggas samman. Sammanläggningen&lt;br&gt;skall ske vid kalenderårsskiftet enligt följande. En gemensam&lt;br&gt;återbetalningstid bestäms för det sammanlagda lånet i enlighet med&lt;br&gt;bestämmelserna i 4 kap. 4, 9 och 10 §§ i den nya lagen. För återbetalning&lt;br&gt;av det sammanlagda lånet skall bestämmelserna i 4 kap. i den nya lagen&lt;br&gt;även i övrigt tillämpas. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får dock föreskriva att årsbeloppet enligt 4 kap. 14 § första&lt;br&gt;stycket i den nya lagen får sättas ned till ett belopp som är lägre än fem&lt;br&gt;procent av låntagarens inkomst eller från och med det år då låntagaren&lt;br&gt;fyller 50 år sju procent. Årsbeloppet skall dock alltid uppgå till minst&lt;br&gt;fyra procent av låntagarens inkomst. Från och med det år då låntagaren&lt;br&gt;fyller 50 år får tillägg till inkomsten göras för förmögenhet. Avskrivning&lt;br&gt;av lån som har lagts samman skall i fråga om lån som lämnats enligt den&lt;br&gt;gamla lagen ske enligt 8 kap. 9, 10 och 12 §§ i den gamla lagen och i&lt;br&gt;fråga om lån som lämnats enligt den nya lagen ske enligt 4 kap. 25 § i&lt;br&gt;den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. Bestämmelsen i 6 kap. 11 § skall tillämpas på beslut som har&lt;br&gt;meddelats med stöd av denna lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1947:529) om&lt;br&gt;allmänna barnbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 b § lagen (1947:529) om allmänna&lt;br&gt;barnbidrag&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2b§&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I Med de barn som berättigar till&lt;br&gt;I flerbarnstillägg enligt 2 a § skall&lt;br&gt;, jämställas barn som fyllt 16 år,&lt;br&gt;men i övrigt uppfyller kraven för&lt;br&gt;i barnbidrag enligt denna lag, och&lt;br&gt;som bedriver studier som ger rätt&lt;br&gt;i &amp;nbsp;&amp;nbsp;till förlängt barnbidrag enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;; &amp;nbsp;&amp;nbsp;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;eller studiehjälp enligt 2 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de barn som berättigar till&lt;br&gt;flerbarnstillägg enligt 2 a § skall&lt;br&gt;jämställas barn som fyllt 16 år,&lt;br&gt;men i övrigt uppfyller kraven för&lt;br&gt;barnbidrag enligt denna lag, och&lt;br&gt;som bedriver studier som ger rätt&lt;br&gt;till förlängt barnbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp enligt 3 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som barn enligt första stycket räknas studerande från och med det&lt;br&gt;kvartal under vilket barnet böljar studera och längst till och med det&lt;br&gt;andra kvartalet det år under vilket den studerande fyller 20 år. Den&lt;br&gt;studerande skall stadigvarande sammanbo med den bidragssökande för&lt;br&gt;att berättiga till flerbarnstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande som deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta&lt;br&gt;veckor eller deltidsundervisning inräknas inte i barnantalet. Detsamma&lt;br&gt;gäller studerande som är gifta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som önskar uppbära flerbarnstillägg med stöd av bestämmelserna&lt;br&gt;i denna paragraf skall anmäla detta till den allmänna försäkringskassan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1973:449.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1316.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;27&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 och 10 §§, 8 kap. 2 och 12 §§, 9 kap.&lt;br&gt;2 §, 19 kap. 2 § och 22 kap. 15 § lagen (1962:381) om allmän försäkring&lt;sup&gt;4&lt;br&gt;&lt;/sup&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrads&lt;br&gt;fastställa&lt;br&gt;är bosatt i&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den allmänna försäkringskassan skall besluta om en&lt;br&gt;tillhörighet till sjukpenningförsäkringen och&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst. För en försäkrad som inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sverige gäller detta så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts&lt;br&gt;hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till&lt;br&gt;annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades&lt;br&gt;inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av&lt;br&gt;betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenningens storlek,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna&lt;br&gt;lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras&lt;br&gt;med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid&lt;br&gt;särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig&lt;br&gt;inkomst genom arbete,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller&lt;br&gt;redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den&lt;br&gt;försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ändring som avses i första stycket skall gälla från och med den dag då&lt;br&gt;anledningen till ändringen uppkommit. Den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomst som ändrats enligt första stycket a far dock läggas till grund för&lt;br&gt;ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som&lt;br&gt;inträffar i anslutning till att försäkringskassan fått kännedom om&lt;br&gt;inkomständringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under tid som anges under 1-6 får, om inte första stycket b, c eller d är&lt;br&gt;tillämpligt, den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten sänkas lägst&lt;br&gt;till vad den skulle ha varit närmast dessförinnan om försäkringskassan då&lt;br&gt;känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då den försäkrade&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka&lt;br&gt;hon eller han uppbär studiehjälp,&lt;br&gt;studiemedel eller&lt;br&gt;vuxenstudiestöd&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;studiestöd enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt&lt;br&gt;enligt&lt;br&gt;(1973:349),&lt;br&gt;lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. bedriver studier, för vilka&lt;br&gt;hon eller han&lt;br&gt;enligt&lt;br&gt;(1999:000),&lt;br&gt;förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsbidrag för doktorander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppbär studiestöd&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;bidrag enligt&lt;br&gt;(1995:938) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;4&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1982:120.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;5&lt;/sup&gt; Lydelse enligt prop. 1998/99:119.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1983:1030) om särskilt eller särskilt utbildningsbidrag,&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag enligt förordningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1995:938) om utbildningsbidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för doktorander eller särskilt&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetsmarknadsinstitut eller genomgår&lt;br&gt;som beslutats av en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. genomgår vuxenutbildning&lt;br&gt;för utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;uppbär timersättning&lt;br&gt;studierna,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. är inskriven vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning&lt;br&gt;arbetsmarknadsmyndighet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast&lt;br&gt;sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete for vård av barn, om&lt;br&gt;den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 §&lt;br&gt;föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte har fyllt ett år.&lt;br&gt;Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid&lt;br&gt;mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år&lt;br&gt;har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall&lt;br&gt;försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna&lt;br&gt;sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts&lt;br&gt;på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan&lt;br&gt;antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande&lt;br&gt;inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall&lt;br&gt;årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som&lt;br&gt;den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under&lt;br&gt;utbildningstiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som far sådan behandling eller rehabilitering som&lt;br&gt;avses i 7 b § eller 22 kap. 7 § och som under denna tid far livränta enligt&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning&lt;br&gt;enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjukdom under&lt;br&gt;den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en&lt;br&gt;sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart&lt;br&gt;den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna&lt;br&gt;tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock&lt;br&gt;under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte&lt;br&gt;uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen&lt;br&gt;beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första-&lt;br&gt;tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på&lt;br&gt;den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6&lt;br&gt;när den försäkrade genomgår grundutbildning som är längre än 60 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10 §&lt;sup&gt;6&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de första 14 dagarna i sjukperioden utges sjukpenning som svarar&lt;br&gt;mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under&lt;br&gt;förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han inte&lt;br&gt;hade varit sjuk. För en försäkrad som avses i 5 § tredje stycket 1 eller 3,&lt;br&gt;femte eller sjunde stycket skall vad som har sagts nu gälla även för tid&lt;br&gt;efter de första 14 dagarna av sjukperioden. För sjukpenningen skall 10 a&lt;br&gt;och 10 b §§ tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket jämställs&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet för semester, dock inte om den försäkrade uppbär&lt;br&gt;semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag,&lt;br&gt;kan begära att dag då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom&lt;br&gt;inte räknas som semesterdag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner utges,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den&lt;br&gt;försäkrade genomgår sådan&lt;br&gt;utbildning eller undervisning som&lt;br&gt;anges i 5 § tredje stycket 2 eller&lt;br&gt;uppbär korttidsstudiestöd enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är&lt;br&gt;anställda inom utbildningsväsendet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet under tid då den&lt;br&gt;försäkrade uppbär ersättning till&lt;br&gt;deltagare i teckenspråksutbildning&lt;br&gt;för vissa föräldrar (TUFF), och&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Rätt till barnpension har barn som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn som har fyllt 18 år&lt;br&gt;bedriver studier som ger rätt till&lt;br&gt;förlängt barnbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp enligt 3 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349), har&lt;br&gt;det rätt till barnpension även för&lt;br&gt;sådan tid, dock längst till och med&lt;br&gt;juni månad det år då barnet fyller&lt;br&gt;20 år. Med tid för sådana studier&lt;br&gt;likställs tid för ferier samt tid då&lt;br&gt;barnet på grund av sjukdom inte&lt;br&gt;kan bedriva sina studier. En&lt;br&gt;förutsättning för rätt till&lt;br&gt;barnpension enligt detta stycke är&lt;br&gt;att barnet bedriver studier som här&lt;br&gt;avses när det fyller 18 år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;!§&lt;sup&gt;7&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inte har fyllt 18 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om ett barn som har fyllt 18 år&lt;br&gt;bedriver studier som ger rätt till&lt;br&gt;förlängt barnbidrag enligt lagen&lt;br&gt;(1986:378) om förlängt barnbidrag&lt;br&gt;eller studiehjälp enligt 2 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000), har&lt;br&gt;det rätt till barnpension även för&lt;br&gt;sådan tid, dock längst till och med&lt;br&gt;juni månad det år då barnet fyller&lt;br&gt;20 år. Med tid för sådana studier&lt;br&gt;likställs tid för ferier samt tid då&lt;br&gt;barnet på grund av sjukdom inte&lt;br&gt;kan bedriva sina studier. En&lt;br&gt;förutsättning för rätt till&lt;br&gt;barnpension enligt detta stycke är&lt;br&gt;att barnet bedriver studier som här&lt;br&gt;avses när det fyller 18 år eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1988:881.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återupptar sådana studier innan det&lt;br&gt;fyller 19 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som deltar i&lt;br&gt;undervisning som omfattar kortare&lt;br&gt;tid än åtta veckor är inte på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;berättigat till barnpension.&lt;br&gt;Detsamma gäller ett barn som&lt;br&gt;uppbär studielån oberoende av&lt;br&gt;föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap.&lt;br&gt;12 § &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;tredje&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;stycket&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återupptar sådana studier innan det&lt;br&gt;fyller 19 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn som deltar i&lt;br&gt;undervisning som omfattar kortare&lt;br&gt;tid än åtta veckor är inte på grund&lt;br&gt;av bestämmelserna i andra stycket&lt;br&gt;berättigat till barnpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för samma tid och för&lt;br&gt;samma nedsättning av&lt;br&gt;förvärvsmöjligheten har rätt till&lt;br&gt;såväl särskild efterlevandepension&lt;br&gt;som någon av nedan uppräknade&lt;br&gt;förmåner, minskas den särskilda&lt;br&gt;efterlevandepensionen med den&lt;br&gt;andra förmånens belopp.&lt;br&gt;Minskning skall göras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förtidspension enligt denna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12 §&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) delpension enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:84) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dagpenning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) vuxenstudiebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om någon för samma tid och för&lt;br&gt;samma nedsättning av&lt;br&gt;förvärvsmöjligheten har rätt till&lt;br&gt;såväl särskild efterlevandepension&lt;br&gt;som någon av nedan uppräknade&lt;br&gt;förmåner, minskas den särskilda&lt;br&gt;efterlevandepensionen med den&lt;br&gt;andra förmånens belopp.&lt;br&gt;Minskning skall göras med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) förtidspension enligt denna&lt;br&gt;lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) delpension enligt lagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1979:84) &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) dagpenning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;från&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;e) särskilt utbildningsbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa och&lt;br&gt;särskilt utbildningsbidrag, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;f) timersättning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsstörda (särvux).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om särskild efterlevandepension till följd av bestämmelserna i 5 kap.&lt;br&gt;utges med viss andel av oavkortad sådan pension, skall minskning enligt&lt;br&gt;första stycket göras endast med hänsyn till motsvarande andel av förmån&lt;br&gt;som där avses.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i första och andra styckena gäller även i fråga om&lt;br&gt;motsvarande förmåner som utges till den efterlevande på grundval av&lt;br&gt;utländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;8&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1997:1228.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;31&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till handikappersättning tillkommer försäkrad, som fyllt sexton år&lt;br&gt;och som innan han fyllt sextiofem år för avsevärd tid fått sin&lt;br&gt;funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;c) eljest behöver vidkännas betydande merutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreligger behov av hjälp antingen i den dagliga livsföringen och för&lt;br&gt;att kunna förvärvsarbeta, eller ettdera av eller båda dessa avseenden och&lt;br&gt;däijämte merutgifter i anledning av handikappet, grundas bedömning av&lt;br&gt;rätt till handikappersättning på det sammanlagda behovet av stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna&lt;br&gt;paragraf skall med försäkrad som&lt;br&gt;utför förvärvsarbete likställas&lt;br&gt;studerande som åtnjuter studiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;eller endast på grund av&lt;br&gt;bestämmelse om behovsprövning&lt;br&gt;är utesluten från sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna&lt;br&gt;paragraf skall med försäkrad som&lt;br&gt;utför förvärvsarbete likställas&lt;br&gt;studerande som åtnjuter studiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller endast på grund av&lt;br&gt;bestämmelse om behovsprövning&lt;br&gt;är utesluten från sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning utgår alltid till försäkrad som är blind, döv eller&lt;br&gt;gravt hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt&lt;br&gt;innan den försäkrade uppnått sextiofem års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringen och de allmänna försäkringskassornas förvaltning av&lt;br&gt;denna finansieras genom avgifter som avses i 1 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får lämnas med viss del av kostnaderna för&lt;br&gt;sjukförsäkringsförmåner, inberäknat försäkringens kostnader enligt lagen&lt;br&gt;(1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet&lt;br&gt;m.m., lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;br&gt;förvaltning enligt första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får vidare lämnas&lt;br&gt;med viss del av kostnaderna för&lt;br&gt;den allmänna försäkringen för&lt;br&gt;förmåner enligt lagen (1996:1150)&lt;br&gt;om högkostnadsskydd vid köp av&lt;br&gt;läkemedel m.m. samt för Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av att sådana studielån&lt;br&gt;som belöper på en studerandes&lt;br&gt;sjukperiod enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) inte skall återbetalas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får också lämnas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Statsbidrag får vidare lämnas&lt;br&gt;med viss del av kostnaderna för&lt;br&gt;den allmänna försäkringen för&lt;br&gt;förmåner enligt lagen (1996:1150)&lt;br&gt;om högkostnadsskydd vid köp av&lt;br&gt;läkemedel m.m. samt för Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;anledning av att sådana studielån&lt;br&gt;som belöper på en studerandes&lt;br&gt;sjukperiod enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000) eller bestämmelser&lt;br&gt;som har meddelats med stöd av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;9&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1162.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;den lagen inte skall återbetalas. Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;15 §&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade&lt;br&gt;för samma tid får som&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning eller föräldrapenningförmån enligt denna lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sjukpenning eller livränta enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan&lt;br&gt;författning, dock inte livränta till efterlevande samt i övrigt endast till den&lt;br&gt;del ersättningen avser samma inkomstbortfall som&lt;br&gt;rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiehjälp,&lt;br&gt;korttidsstudiestöd&lt;br&gt;vuxenstudiestöd&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;studiestöd&lt;br&gt;(1983:1030)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;br&gt;särskilt utbildningsbidrag eller&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF), dock inte till&lt;br&gt;den del studiestödet är&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;br&gt;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiemedel,&lt;br&gt;eller särskilt&lt;br&gt;enligt&lt;br&gt;(1973:349),&lt;br&gt;lagen&lt;br&gt;särskilt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. studiestöd&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;särskilt utbildningsbidrag eller&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF), dock inte till&lt;br&gt;den del studiestödet är&lt;br&gt;återbetalningspliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;återbetalningspliktigt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad som föreskrivs i första stycket gäller även beträffande&lt;br&gt;motsvarande förmån som utges till den försäkrade på grundval av&lt;br&gt;utländsk lagstiftning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;10&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:547.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;33&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.4 Förslag till lag om ändring i semesterlagen&lt;br&gt;(1977:480)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17 §&amp;quot;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på&lt;br&gt;arbetsskada,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. ledighet enligt föräldraledighetslagen (1995:584) dels under tid för&lt;br&gt;vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i&lt;br&gt;anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma&lt;br&gt;lag, i den mån frånvaron för vaije barn, eller vid flerbamsbörd&lt;br&gt;sammanlagt, inte överstiger 120 dagar eller för ensamstående förälder,&lt;br&gt;180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt&lt;br&gt;4 kap. 10, 10 a, 11 och 11 a §§ samma lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om&lt;br&gt;arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under intjänandeåret icke&lt;br&gt;överstiger 180 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet för utbildning, som&lt;br&gt;ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren&lt;br&gt;erhåller korttidsstudiestöd eller&lt;br&gt;vuxenstudiebidrag&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt utbildningsbidrag eller&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del&lt;br&gt;avser fackliga eller med facklig&lt;br&gt;verksamhet sammanhängande&lt;br&gt;frågor, i den mån frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 180&lt;br&gt;dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ledighet på grund av grundutbildning om högst 60 dagar eller&lt;br&gt;repetitionsutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om&lt;br&gt;frånvaron under intjänandeåret inte överstiger 60 dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. ledighet enligt lagen (1986:163) om rätt till ledighet för&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ledighet for utbildning, som&lt;br&gt;ej enligt annan lag medför rätt till&lt;br&gt;semesterlön, om arbetstagaren&lt;br&gt;erhåller särskilt utbildningsbidrag&lt;br&gt;eller ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF) eller om&lt;br&gt;utbildningen till väsentlig del&lt;br&gt;avser fackliga eller med facklig&lt;br&gt;verksamhet sammanhängande&lt;br&gt;frågor, i den mån frånvaron under&lt;br&gt;intjänandeåret icke överstiger 180&lt;br&gt;dagar,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Senaste lydelse 1998:565.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ledighet enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;närståendevård, i den mån frånvaron under intjänandeåret inte överstiger&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45 dagar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit&lt;br&gt;frånvarande från arbetet utan längre avbrott i frånvaron än fjorton dagar i&lt;br&gt;en följd under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av&lt;br&gt;frånvaroperioden inte rätt till semesterlön.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under&lt;br&gt;perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 1§ lagen (1981:691) om&lt;br&gt;socialavgifter&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sjukförsäkringsavgifter förs till staten för finansiering av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. kostnader för sjukpenning m.m. enligt 3 kap., folkpension i form av&lt;br&gt;förtidspension enligt 7 kap. för personer som har rätt till tilläggspension i&lt;br&gt;form av förtidspension enligt 13 kap., tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension enligt 13 kap. och rehabiliteringsersättning m.m. enligt&lt;br&gt;22 kap., allt enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Centrala&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;2. Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämndens kostnader studiestödsnämndens kostnader&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av att sådana&lt;br&gt;studielån som belöper på en&lt;br&gt;studerandes sjukperiod enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) inte&lt;br&gt;skall återbetalas,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med anledning av att sådana&lt;br&gt;studielån som belöper på en&lt;br&gt;studerandes sjukperiod enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000) eller&lt;br&gt;bestämmelser som har meddelats&lt;br&gt;med stöd av den lagen inte skall&lt;br&gt;återbetalas,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vissa av de allmänna försäkringskassornas förvaltningskostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. kostnader enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. den allmänna försäkringens kostnader enligt lagen (1991:1047) om&lt;br&gt;sjuklön och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. statliga ålderspensionsavgifter enligt lagen (1998:676) om statlig&lt;br&gt;ålderspensionsavgift som belöper på förmåner som finansieras med&lt;br&gt;sj ukförsäkringsavgiften.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;12&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1989:633.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;13&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:679.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;36&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:188) om&lt;br&gt;preskription av skattefordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:188) om preskription av&lt;br&gt;skattefordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om&lt;br&gt;preskription av skatt och andra&lt;br&gt;fordringar som det allmänna har&lt;br&gt;rätt till och som drivs in enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Den&lt;br&gt;tillämpas dock inte på fordringar&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1918:523),&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291), 25 kap.&lt;br&gt;8 § miljöbalken, 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1998:812) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenverksamhet, rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349),&lt;br&gt;bötesverkställighetslagen&lt;br&gt;(1979:189) eller fordringar för&lt;br&gt;vilka särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om&lt;br&gt;preskription av skatt och andra&lt;br&gt;fordringar som det allmänna har&lt;br&gt;rätt till och som drivs in enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i lagen&lt;br&gt;(1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. Den&lt;br&gt;tillämpas dock inte på fordringar&lt;br&gt;enligt vattenlagen (1918:523),&lt;br&gt;vattenlagen (1983:291), 25 kap.&lt;br&gt;8 § miljöbalken, 6 kap. lagen&lt;br&gt;(1998:812) med särskilda&lt;br&gt;bestämmelser &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vattenverksamhet, rättshjälpslagen&lt;br&gt;(1996:1619), studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000),&lt;br&gt;bötesverkställighetslagen&lt;br&gt;(1979:189) eller fordringar för&lt;br&gt;vilka särskilda bestämmelser om&lt;br&gt;preskription gäller.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;14&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1998:834.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;37&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.7 Förslag till lag om ändring i skollagen (1985:1100)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 kap. 33 § skollagen (1985:1100)&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; skall ha&lt;br&gt;följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;33 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till elever i gymnasieskolan som behöver inackordering till följd av&lt;br&gt;skolgången skall hemkommunen lämna ekonomiskt stöd. Skyldigheten&lt;br&gt;gäller till och med det första kalenderhalvåret det år då ungdomarna&lt;br&gt;fyller tjugo år. Stödet skall avse boende, fördyrat uppehälle och resor till&lt;br&gt;och från hemmet. Stödet skall ges kontant eller på annat lämpligt sätt&lt;br&gt;enligt kommunens bestämmande. Om stödet ges kontant, skall det utgå&lt;br&gt;med lägst 1/30 av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän&lt;br&gt;försäkring för vaije hel kalendermånad under vilken eleven bor&lt;br&gt;inackorderad. Beloppet får avjämnas till närmast lägre hela tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;de elever som avses i 27 § och&lt;br&gt;som genom statens försorg får&lt;br&gt;särskilda omvårdnadsinsatser.&lt;br&gt;Första stycket gäller inte heller i&lt;br&gt;fråga om utlandssvenska elever&lt;br&gt;som erhåller inackorderingstillägg&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller dock inte&lt;br&gt;de elever som avses i 27 § och&lt;br&gt;som genom statens försorg får&lt;br&gt;särskilda omvårdnadsinsatser.&lt;br&gt;Första stycket gäller inte heller i&lt;br&gt;fråga om utlandssvenska elever&lt;br&gt;som erhåller inackorderingstillägg&lt;br&gt;enligt &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;15&lt;/sup&gt; Lagen omtryckt 1997:1212.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;38&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.8 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:586) om&lt;br&gt;särskild inkomstskatt för utomlands bosatta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5§ lagen (1991:586) om särskild&lt;br&gt;inkomstskatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning&lt;br&gt;eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan&lt;br&gt;anställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk&lt;br&gt;kommun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap&lt;br&gt;av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt&lt;br&gt;aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten&lt;br&gt;utövats;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del&lt;br&gt;beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den&lt;br&gt;som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet&lt;br&gt;överstiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som&lt;br&gt;uppburits enligt 2 a § sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt&lt;br&gt;bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om allmän försäkring samordnats&lt;br&gt;med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till&lt;br&gt;den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan&lt;br&gt;samordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän&lt;br&gt;försäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten&lt;br&gt;eller svensk kommun;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än&lt;br&gt;tjänstepensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket&lt;br&gt;bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från&lt;br&gt;pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett&lt;br&gt;utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt&lt;br&gt;pensionssparande;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension&lt;br&gt;eller förmån, om förmån utgår från Sverige på grund av förutvarande&lt;br&gt;tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller&lt;br&gt;lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om&lt;br&gt;ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som&lt;br&gt;utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av&lt;br&gt;militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt&lt;br&gt;personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till&lt;br&gt;sjömän;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1997:238) om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9.&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkring;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. korttidsstudiestöd&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349)-,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. annan härifrån uppburen,&lt;br&gt;genom verksamhet här i riket&lt;br&gt;förvärvad inkomst av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. återfört avdrag för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;egenavgifter som satts ned genom&lt;br&gt;ändrad debitering, i den mån&lt;br&gt;avdrag har medgetts för avgifterna&lt;br&gt;samt avgifter som avses i 62 kap.&lt;br&gt;6 § inkomstskattelagen (1999:000)&lt;br&gt;och som satts ned genom ändrad&lt;br&gt;debitering i den mån avdrag har&lt;br&gt;medgetts för avgifterna och dessa&lt;br&gt;inte hänför sig till&lt;br&gt;näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. sjöinkomst som avses i&lt;br&gt;64 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. annan härifrån uppburen,&lt;br&gt;genom verksamhet här i riket&lt;br&gt;förvärvad inkomst av tjänst;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. återfört avdrag för&lt;br&gt;egenavgifter enligt lagen&lt;br&gt;(1981:691) om socialavgifter,&lt;br&gt;egenavgifter som satts ned genom&lt;br&gt;ändrad debitering, i den mån&lt;br&gt;avdrag har medgetts för avgifterna&lt;br&gt;samt avgifter som avses i 62 kap.&lt;br&gt;6 § inkomstskattelagen (1999:000)&lt;br&gt;och som satts ned genom ändrad&lt;br&gt;debitering i den mån avdrag har&lt;br&gt;medgetts för avgifterna och dessa&lt;br&gt;inte hänför sig till&lt;br&gt;näringsverksamhet;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. sjöinkomst som avses i&lt;br&gt;64 kap. 3 och 4 §§&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som inkomst enligt första stycket 1-3 anses också förskott på sådan&lt;br&gt;inkomst. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den&lt;br&gt;enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.&lt;br&gt;Däremot räknas inte barnpension eller vårdbidrag som folkpension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här&lt;br&gt;i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra&lt;br&gt;tillfälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under&lt;br&gt;kringresande (t.ex. handelsresande).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst&lt;br&gt;som skulle ha beskattats hos en obegränsat skattskyldig enligt&lt;br&gt;inkomstskattelagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års taxering. Den äldre lydelsen gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;studiestöd enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.9 Förslag till lag om ändring i lagen (1991:1110) om&lt;br&gt;kommunernas skyldighet att svara för vissa elevresor&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1991:1110) om kommunernas&lt;br&gt;skyldighet att svara för vissa elevresor skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en elev som har rätt till&lt;br&gt;studiehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349), skall den kommun&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 15 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) är elevens&lt;br&gt;hemkommun, ansvara för elevens&lt;br&gt;kostnader för dagliga resor mellan&lt;br&gt;bostaden och skolan. Ansvaret&lt;br&gt;gäller för sådana resor där&lt;br&gt;färdvägen är minst sex kilometer.&lt;br&gt;Stödet skall ges kontant eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt enligt&lt;br&gt;kommunens bestämmande. Om&lt;br&gt;stödet ges kontant är kommunen&lt;br&gt;inte skyldig att utge högre&lt;br&gt;ersättning än vad som motsvarar&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för vaije hel kalendermånad som&lt;br&gt;eleven har kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För en elev som har rätt till&lt;br&gt;studiehjälp enligt studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000), skall den kommun&lt;br&gt;som enligt 1 kap. 15 § skollagen&lt;br&gt;(1985:1100) är elevens&lt;br&gt;hemkommun, ansvara för elevens&lt;br&gt;kostnader för dagliga resor mellan&lt;br&gt;bostaden och skolan. Ansvaret&lt;br&gt;gäller för sådana resor där&lt;br&gt;färdvägen är minst sex kilometer.&lt;br&gt;Stödet skall ges kontant eller på&lt;br&gt;annat lämpligt sätt enligt&lt;br&gt;kommunens bestämmande. Om&lt;br&gt;stödet ges kontant är kommunen&lt;br&gt;inte skyldig att utge högre&lt;br&gt;ersättning än vad som motsvarar&lt;br&gt;1/30 av basbeloppet enligt lagen&lt;br&gt;(1962:381) om allmän försäkring&lt;br&gt;för vaije hel kalendermånad som&lt;br&gt;eleven har kostnader för resor&lt;br&gt;mellan bostaden och skolan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;16&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1993:801.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.10 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:891) om&lt;br&gt;indrivning av statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1993:891) om indrivning av&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15-18 §§&lt;br&gt;skall, om inte regeringen&lt;br&gt;föreskriver något annat, tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om en fordran som&lt;br&gt;tillkommer staten och inte grundas&lt;br&gt;på studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i 15-18 §§&lt;br&gt;skall, om inte regeringen&lt;br&gt;föreskriver något annat, tillämpas&lt;br&gt;endast i fråga om en fordran som&lt;br&gt;tillkommer staten och inte grundas&lt;br&gt;på studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;eller studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.11 Förslag till lag om ändring i lagen (1993:892) om&lt;br&gt;ackord rörande statliga fordringar m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1993:892) om ackord rörande&lt;br&gt;statliga fordringar m.m. skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om&lt;br&gt;skatt, avgift, böter eller annan&lt;br&gt;staten tillkommande fordran som&lt;br&gt;vid verkställighet enligt&lt;br&gt;utsökningsbalken handläggs i&lt;br&gt;allmänt mål. Lagen gäller dock&lt;br&gt;inte i fråga om fordran som&lt;br&gt;grundas på studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag gäller i fråga om&lt;br&gt;skatt, avgift, böter eller annan&lt;br&gt;staten tillkommande fordran som&lt;br&gt;vid verkställighet enligt&lt;br&gt;utsökningsbalken handläggs i&lt;br&gt;allmänt mål. Lagen gäller dock&lt;br&gt;inte i fråga om fordran som&lt;br&gt;grundas på studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.12 Förslag till lag om ändring i mervärdesskattelagen&lt;br&gt;(1994:200)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 8 § mervärdesskattelagen (1994:200)&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;8§”&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från skatteplikt undantas omsättning av tjänster som utgör&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. grundskole-, gymnasieskole- eller högskoleutbildning, om&lt;br&gt;utbildningen anordnas av det allmänna eller en av det allmänna för&lt;br&gt;utbildningen erkänd utbildningsanordnare, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. utbildning som enligt 2. utbildning som enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (7973:349) studiestödslagen (1999:000)&lt;br&gt;berättigar eleven till studiestöd. berättigar eleven till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Undantaget från skatteplikt enligt första stycket omfattar även&lt;br&gt;omsättning av varor och tjänster som omsätts som ett led i utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning som tillhandahålls av utbildare mot ersättning från en&lt;br&gt;uppdragsgivare som själv utser de personer som skall utbildas&lt;br&gt;(uppdragsutbildning) omfattas av undantaget endast om utbildningen&lt;br&gt;ingår i en av uppdragsgivaren bedriven egen utbildning enligt första&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. 3 kap. 8 § första stycket 2 i&lt;br&gt;dess nya lydelse äger även tillämpning på utbildning som med stöd av&lt;br&gt;övergångsbestämmelserna i studiestödslagen (1999:000) berättigar&lt;br&gt;eleven till studiestöd enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;17&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1996:1327.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.13 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:308) om Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;bostadstillägg till pensionärer&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1994:308) om bostadstillägg till&lt;br&gt;pensionärer skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av&lt;br&gt;pensionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst,&lt;br&gt;för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste&lt;br&gt;tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst räknas inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. allmänt barnbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. folkpension,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till&lt;br&gt;den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 §&lt;br&gt;lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av bamtillägg enligt 9 kap.&lt;br&gt;1 § sista stycket lagen om allmän försäkring i detta lagrums lydelse vid&lt;br&gt;utgången av år 1989,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad&lt;br&gt;den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som&lt;br&gt;någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. studiehjälp och studiemedel 6. studiehjälp och studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt studiestödslagen, &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. socialbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för&lt;br&gt;ersättning till neurosedynskadade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en kostnadsersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 12 kap.&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:000) för kostnader som hänför sig till&lt;br&gt;inkomstslaget tjänst i den mån sådan intäkt ingår i årsinkomsten samt för&lt;br&gt;underhållsbidrag till före detta make i den utsträckning som anges i&lt;br&gt;62 kap. 7 och 9 § § samma lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som uppbär partiell förtidspension skall vid&lt;br&gt;inkomstberäkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden&lt;br&gt;mellan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte&lt;br&gt;däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2§ lagen om&lt;br&gt;allmän försäkring och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av&lt;br&gt;regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av&lt;br&gt;förmögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets&lt;br&gt;avkastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed&lt;br&gt;förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för&lt;br&gt;annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet&lt;br&gt;av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap.&lt;br&gt;13 respektive 18 § inkomstskattelagen och som utgör pensionärens&lt;br&gt;permanentbostad inte beaktas. För pensionär som har sin bostad i särskild&lt;br&gt;boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av&lt;br&gt;privatbostadsfastighet eller privatbostad som utgör permanentbostad för&lt;br&gt;pensionärens make.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra&lt;br&gt;hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av sjunde&lt;br&gt;stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften&lt;br&gt;av deras sammanlagda förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela&lt;br&gt;tiotal kronor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.14 Förslag till lag om ändring i lagen (1996:1030) om&lt;br&gt;underhållsstöd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1996:1030) om underhållsstöd&lt;br&gt;skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har rätt till förlängt&lt;br&gt;underhållsstöd, om barnet går i&lt;br&gt;skolan när han eller hon fyller 18&lt;br&gt;år eller återupptar skolgången&lt;br&gt;innan han eller hon fyller 19 år.&lt;br&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas så&lt;br&gt;länge barnet bedriver studier som&lt;br&gt;ger rätt till förlängt barnbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag eller&lt;br&gt;studiehjälp enligt 3 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349), dock&lt;br&gt;längst till och med juni det år då&lt;br&gt;barnet fyller 20 år. Studier som&lt;br&gt;omfattar kortare tid än åtta veckor&lt;br&gt;eller deltidsstudier medför dock&lt;br&gt;inte rätt till förlängt&lt;br&gt;underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har rätt till förlängt&lt;br&gt;underhållsstöd, om barnet går i&lt;br&gt;skolan när han eller hon fyller 18&lt;br&gt;år eller återupptar skolgången&lt;br&gt;innan han eller hon fyller 19 år.&lt;br&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas så&lt;br&gt;länge barnet bedriver studier som&lt;br&gt;ger rätt till förlängt barnbidrag&lt;br&gt;enligt lagen (1986:378) om&lt;br&gt;förlängt barnbidrag eller&lt;br&gt;studiehjälp enligt 2 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000), dock&lt;br&gt;längst till och med juni det år då&lt;br&gt;barnet fyller 20 år. Studier som&lt;br&gt;omfattar kortare tid än åtta veckor&lt;br&gt;eller deltidsstudier medför dock&lt;br&gt;inte rätt till förlängt&lt;br&gt;underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett barn har inte rätt till förlängt underhållsstöd i fall som avses i 4 §.&lt;br&gt;Härvid skall vad som sägs om boföräldem i 4 § 1 och 4 gälla den&lt;br&gt;studerande. Rätt till förlängt underhållsstöd föreligger inte heller, om den&lt;br&gt;studerande har ingått äktenskap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förlängt underhållsstöd lämnas från och med månaden efter det att den&lt;br&gt;studerande har fyllt 18 år eller återupptagit skolgången till och med den&lt;br&gt;månad under vilken rätt till stöd upphör. Förlängt underhållsstöd lämnas&lt;br&gt;dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.15 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att 3 kap. 1 och 3 §§, 4 kap. 5 § samt 5 kap. 13 § skall ha följande&lt;br&gt;lydelse,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dels att det i lagen skall inforas två nya paragrafer, 3 kap. 24 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §§, samt närmast före 3 kap. 24 (&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Andra pensions-&lt;br&gt;grundande belopp än&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst är&lt;br&gt;belopp som beräknats på visst sätt&lt;br&gt;för en försäkrad som har uppburit&lt;br&gt;förtidspension, för en försäkrad&lt;br&gt;som har fullgjort plikttjänstgöring&lt;br&gt;samt för en försäkrad förälder till&lt;br&gt;små barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;en ny rubrik av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra pensions-&lt;br&gt;grundande belopp än&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst är&lt;br&gt;belopp som beräknats på visst sätt&lt;br&gt;för en försäkrad som har uppburit&lt;br&gt;förtidspension, för en försäkrad&lt;br&gt;som har fullgjort plikttjänstgöring,&lt;br&gt;för en försäkrad förälder till små&lt;br&gt;barn samt för en försäkrad som&lt;br&gt;har studerat med studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av 2 § andra stycket skall det bortses från&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp i följande ordning:&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;1. pensionsgrundande&lt;br&gt;enligt 24 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2. pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;enligt 10 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt 10 §,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3. pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 §, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enligt 8 §, och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4. pensionsgrundande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;enligt 4 §. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som under någon&lt;br&gt;del av ett år har uppburit&lt;br&gt;studiemedel i form av studiebidrag&lt;br&gt;enligt 4 kap. studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) skall tillgodoräknas ett&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för det&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;25 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett pensionsgrundande belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;enligt 24 § skall motsvara 138&lt;br&gt;procent av i den paragrafen&lt;br&gt;angivet bidrag som den försäkrade&lt;br&gt;har uppburit under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På den del av&lt;br&gt;pensionsunderlaget för &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;en&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;försäkrad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §&lt;br&gt;eller pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;för föräldrar till små barn enligt&lt;br&gt;3 kap. 10 §, skall pensionsrätt för&lt;br&gt;premiepension beräknas endast om&lt;br&gt;den försäkrade senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt då dessa belopp har&lt;br&gt;fastställts har tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster och&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp enligt&lt;br&gt;vad som anges i 5 kap. 13 §. Om&lt;br&gt;den försäkrade då ännu inte har&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster och belopp i sådan&lt;br&gt;omfattning skall den försäkrades&lt;br&gt;pensionsrätt för inkomstpension&lt;br&gt;utgöra 18,5 procent av den delen&lt;br&gt;av pensionsunderlaget. Detsamma&lt;br&gt;gäller om pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster och belopp senare&lt;br&gt;ändras så att villkoret enligt 5 kap.&lt;br&gt;13 § inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstpension skall hänsyn tas&lt;br&gt;till pensionsbehållning som härrör&lt;br&gt;från pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §&lt;br&gt;och pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;föräldrar till små barn enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 § endast om det för den&lt;br&gt;pensionsberättigade, senast det år&lt;br&gt;han eller hon fyller 70 år, har&lt;br&gt;fastställts pensionsgrundande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På den del av&lt;br&gt;pensionsunderlaget för en&lt;br&gt;försäkrad &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;som&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;avser&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §,&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;föräldrar till små barn enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 § eller pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp för studier enligt 3 kap.&lt;br&gt;24 §, skall pensionsrätt för&lt;br&gt;premiepension beräknas endast om&lt;br&gt;den försäkrade senast vid den&lt;br&gt;tidpunkt då dessa belopp har&lt;br&gt;fastställts har tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster och&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp enligt&lt;br&gt;vad som anges i 5 kap. 13 §. Om&lt;br&gt;den försäkrade då ännu inte har&lt;br&gt;tillgodoräknats pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster och belopp i sådan&lt;br&gt;omfattning skall den försäkrades&lt;br&gt;pensionsrätt för inkomstpension&lt;br&gt;utgöra 18,5 procent av den delen&lt;br&gt;av pensionsunderlaget. Detsamma&lt;br&gt;gäller om pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster och belopp senare&lt;br&gt;ändras så att villkoret enligt 5 kap.&lt;br&gt;13 § inte är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;beräkning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomstpension skall hänsyn tas&lt;br&gt;till pensionsbehållning som härrör&lt;br&gt;från pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;plikttjänstgöring enligt 3 kap. 8 §,&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;föräldrar till små barn enligt 3 kap.&lt;br&gt;10 § och pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp för studier enligt 3 kap.&lt;br&gt;24 § endast om det för den&lt;br&gt;pensionsberättigade, senast det år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inkomster som för vart och ett av&lt;br&gt;minst fem år uppgått till lägst två&lt;br&gt;gånger det för&lt;br&gt;intjänandeår&lt;br&gt;inkomstbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive&lt;br&gt;gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;respektive&lt;br&gt;gällande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;han eller hon fyller 70 år, har&lt;br&gt;fastställts pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomster som för vart och ett av&lt;br&gt;minst fem år uppgått till lägst två&lt;br&gt;gånger det för&lt;br&gt;intjänandeår&lt;br&gt;inkomstbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pension på den pensionsbehållning som avses i första stycket skall inte&lt;br&gt;utges för tid före året efter fastställelseåret för pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomst det sista år som avses i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid bedömning enligt första och andra styckena skall bortses från&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande&lt;br&gt;eller underlåten avgiftsbetalning i 4 kap. 4 § inte legat till grund för&lt;br&gt;beräkning av pensionsrätt. Vidare skall vid bedömning enligt första och&lt;br&gt;andra styckena med pensionsgrundande inkomst likställas&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för förtidspension enligt 3 kap. 4 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001. Bestämmelserna i deras&lt;br&gt;nya lydelse tillämpas från och med intjänandeåret 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.16 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:674) om Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas vidare&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt&lt;br&gt;annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den&lt;br&gt;utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som&lt;br&gt;arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning som en allmän försäkringkassa har utgett enligt 20 §&lt;br&gt;lagen (1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i&lt;br&gt;den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;startar egen näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt&lt;br&gt;ersättning vid generationsväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. &amp;nbsp;utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. korttidsstudiestöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenstudiebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. timersättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;51&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som far dagpenning&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den&lt;br&gt;utsträckning som regeringen så föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som under någon&lt;br&gt;del av ett år har uppburit&lt;br&gt;studiemedel i form av studiebidrag&lt;br&gt;enligt 4 kap. studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) skall tillgodoräknas ett&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för det&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;§&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som under någon&lt;br&gt;del av ett år har uppburit&lt;br&gt;studiemedel i form av studiebidrag&lt;br&gt;enligt 3 kap. studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall tillgodoräknas ett&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för det&lt;br&gt;året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den äldre lydelsen av 2 kap. 5 § och 3 kap. 24 § gäller fortfarande i&lt;br&gt;fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Vid tillämpning av 3 kap. 24 § skall studiebidrag som utges enligt&lt;br&gt;4 kap. studiestödslagen (1973:349) likställas med studiebidrag enligt&lt;br&gt;3 kap. studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;&lt;sup&gt;18&lt;/sup&gt; Senaste lydelse 1999:000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;52&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.17 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att det i lagen (1998:675) om införande av lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension skall inforas tre nya&lt;br&gt;paragrafer, 47—49 §§, av följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;47 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;studier enligt 3 kap. 24 § lagen&lt;br&gt;(1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension skall fastställas for&lt;br&gt;åren 1995-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På pensionsunderlag enligt&lt;br&gt;första stycket skall pensionsrätt&lt;br&gt;for inkomstpension utgöra 18,5&lt;br&gt;procent. Någon pensionsrätt för&lt;br&gt;premiepension grundad på detta&lt;br&gt;pensionsunderlag skall inte&lt;br&gt;fastställas för den tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Första stycket gäller &amp;nbsp;&amp;nbsp;inte&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer som avlidit fore den&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 januari 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;48 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid beräkning och fastställande&lt;br&gt;av &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;pensionsrätt&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;pensionsgrundande belopp enligt&lt;br&gt;47 § gäller, med de ändringar som&lt;br&gt;anges i andra stycket, i tillämpliga&lt;br&gt;delar följande bestämmelser i&lt;br&gt;lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 2 och 3 §§ om&lt;br&gt;fastställande av andra&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp än&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 3 kap. 24 och 25 §§ om&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;studier,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 4 kap. 1 § första stycket,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 och 6 §§ om fastställande av&lt;br&gt;pensionsrätt, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- 5 kap. 6 § första stycket och&lt;br&gt;9 § om omräkning av&lt;br&gt;pensionsbehållning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;53&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;enligt 47 § fastställs skall&lt;br&gt;bestämmelserna i 29 § andra&lt;br&gt;stycket och 30 § första stycket&lt;br&gt;tillämpas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;49 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För beslut enligt 47 § gäller i&lt;br&gt;tillämpliga delar bestämmelserna i&lt;br&gt;13 och 15 kap. lagen (1998:674)&lt;br&gt;om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;med undantag av 13 kap. 7 §&lt;br&gt;tredje stycket jorsta meningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.18 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:676) om&lt;br&gt;statlig ålderspensionsavgift&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1998:676) om statlig&lt;br&gt;ålderspensionsavgift skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgiften utgör 6,40 procent av ersättning i form av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (1962:381) om&lt;br&gt;allmän försäkring samt sjukpenning enligt lagen (1976:380) om&lt;br&gt;arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgetts enligt&lt;br&gt;annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den&lt;br&gt;utsträckning ersättningen trätt i stället för en försäkrads inkomst av&lt;br&gt;anställning enligt 2 kap. 3§ lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension eller inkomst av annat förvärvsarbete enligt 2 kap. 6 §&lt;br&gt;första stycket 1-3 nämnda lag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. föräldrapenningförmåner enligt lagen om allmän försäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för&lt;br&gt;närståendevård,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. ersättning som en allmän försäkringskassa utgett enligt 20 § lagen&lt;br&gt;(1991:1047) om sjuklön,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. livränta enligt 4 kap. lagen om arbetsskadeförsäkring eller&lt;br&gt;motsvarande livränta som bestäms med tillämpning av den lagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. delpension enligt lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ lagen om allmän försäkring, i&lt;br&gt;den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. statsbidrag till arbetslösa som tillskott till deras försöijning när de&lt;br&gt;startar egen näringsverksamhet,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;10. utbildningsbidrag i form av dagpenning under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt&lt;br&gt;ersättning vid generationsväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;11. utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;12. korttidsstudiestöd och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenstudiebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. timersättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsstörda (särvux) och&lt;br&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;13. särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;14. ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;55&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;15. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller for totalförsvarspliktiga, samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;16. bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den&lt;br&gt;utsträckning som regeringen så föreskriver.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;56&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.19 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:703) om&lt;br&gt;handikappersättning och vårdbidrag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1998:703) om handikappersättning&lt;br&gt;och vårdbidrag skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Rätt till handikappersättning har den som har fyllt sexton år och som&lt;br&gt;innan han eller hon har fyllt 65 år för avsevärd tid har fått sin&lt;br&gt;funktionsförmåga nedsatt i sådan omfattning att han eller hon&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av annan,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av annan,&lt;br&gt;eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. i annat fall har betydande merutgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om den funktionshindrade behöver hjälp antingen i den dagliga&lt;br&gt;livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa båda&lt;br&gt;avseenden, och dessutom har merutgifter i anledning av funktionshindret,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;grundas bedömningen av rätten&lt;br&gt;sammanlagda behovet av stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna&lt;br&gt;paragraf skall med en person som&lt;br&gt;förvärvsarbetar likställas en&lt;br&gt;studerande som får studiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1973:349)&lt;br&gt;eller som endast på grund av&lt;br&gt;bestämmelser om behovsprövning&lt;br&gt;är utesluten från sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till handikappersättning på det&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid tillämpning av denna&lt;br&gt;paragraf skall med en person som&lt;br&gt;förvärvsarbetar likställas en&lt;br&gt;studerande som får studiestöd&lt;br&gt;enligt studiestödslagen (1999:000)&lt;br&gt;eller som endast på grund av&lt;br&gt;bestämmelser om behovsprövning&lt;br&gt;är utesluten från sådan förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Handikappersättning utges alltid till den som är blind, döv eller gravt&lt;br&gt;hörselskadad om blindheten, dövheten eller hörselskadan inträtt före 65&lt;br&gt;års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den ljuli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.20 Förslag till lag om ändring i socialforsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 14 § socialförsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:119 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;14 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;för bamår enligt 3 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om&lt;br&gt;totalförsvarsplikt är försäkrad för pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;plikttjänstgöring enligt 3 kap. lagen om inkomstgrundad ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som är bosatt i Sverige är&lt;br&gt;försäkrad för pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp för studier enligt 3 kap.&lt;br&gt;lagen om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;58&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.21 Förslag till lag om ändring i socialforsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 3 kap. 13 § socialforsäkringslagen&lt;br&gt;(1999:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1998/99:119 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;13 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den som uppbär någon av följande förmåner är försäkrad för&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension enligt lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension och tilläggspension i form av&lt;br&gt;förtidspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. vårdbidrag, som inte enbart avser merkostnader, enligt 8 § lagen&lt;br&gt;(1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. dagpenning från arbetslöshetskassa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. utbildningsbidrag i form av dagpenning under&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning och yrkesinriktad rehabilitering samt&lt;br&gt;ersättning vid generationsväxling,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. utbildningsbidrag för doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. korttidsstudiestöd&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenstudiebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. vuxenstudiebidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa&lt;br&gt;samt särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. timersättning&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildning &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utvecklingsstörda &amp;nbsp;(särvux)&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för&amp;nbsp;vissa&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6. särskilt utbildningsbidrag,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7. ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;föräldrar (TUFF),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen&lt;br&gt;(1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning&lt;br&gt;enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;9. stipendium som enligt punkt 12 sjunde stycket av anvisningarna till&lt;br&gt;32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall tas upp som intäkt av tjänst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001. Den äldre lydelsen gäller&lt;br&gt;fortfarande i fråga om studiestöd som beviljats enligt den upphävda&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.22 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 9 kap. 7 § och 11 kap. 34 §&lt;br&gt;inkomstskattelagen (1999:000) skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Följande räntor och avgifter får&lt;br&gt;inte dras av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntor enligt 8 kap. 1 §&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avgifter enligt 22 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntor enligt 36 § lagen&lt;br&gt;(1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande räntor och avgifter får&lt;br&gt;inte dras av:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntor enligt 4 kap. 1 §&lt;br&gt;studiestödslagen (1999:000),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- avgifter enligt 22 § tredje&lt;br&gt;stycket lagen (1993:737) om&lt;br&gt;bostadsbidrag, och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- räntor enligt 36 § lagen&lt;br&gt;(1996:1030) om underhållsstöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 kap.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;34 §&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Följande ersättningar i samband med studier skall tas upp:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. korttidsstudiestöd&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenstudiebidrag &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1973:349),&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. sådant utbildningsbidrag för&lt;br&gt;doktorander som avses i 4 kap. 3 §&lt;br&gt;studiestödslagen,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. vuxenstudiebidrag enligt&lt;br&gt;lagen (1983:1030) om särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4. särskilt utbildningsbidrag och&lt;br&gt;timersättning vid vuxenutbildning&lt;br&gt;för psykiskt utvecklingsstörda&lt;br&gt;(särvux) enligt 1 kap. 3 a §&lt;br&gt;vuxenutbildningslagen&lt;br&gt;(1984:1118), och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5. ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd enligt 3, 4 och 6 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen samt studielån&lt;br&gt;enligt 7 kap. samma lag skall inte&lt;br&gt;tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. utbildningsbidrag&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;doktorander,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. särskilt utbildningsbidrag,&lt;br&gt;och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. ersättning till deltagare i&lt;br&gt;teckenspråksutbildning för vissa&lt;br&gt;föräldrar (TUFF).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;enligt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödslagen (1999:000) skall&lt;br&gt;inte tas upp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången&lt;br&gt;vid 2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2. Den äldre lydelsen av 9 kap. 7 § gäller fortfarande för räntor enligt&lt;br&gt;den upphävda studiestödslagen (1973:349).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3. Den äldre lydelsen av 11 kap. 34 § gäller fortfarande i fråga om&lt;br&gt;studiestöd som beviljats enligt den upphävda studiestödslagen&lt;br&gt;(1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;2.23 Förslag till lag om ändring i lagen (1999:000) om Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Härigenom föreskrivs att 4 kap. 6§ lagen (1999:000) om&lt;br&gt;ikraftträdande av inkomstskattelagen skall ha följande lydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lydelse enligt prop. 1999/2000:2 Föreslagen lydelse&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter enligt 8 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) i dess&lt;br&gt;lydelse före den 1 januari 1989 får&lt;br&gt;inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgifter enligt 8 kap. den&lt;br&gt;upphävda &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;studiestödslagen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349) i dess lydelse före den&lt;br&gt;1 januari 1989 får inte dras av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna lag träder i kraft den 1 juli 2001 och tillämpas första gången vid&lt;br&gt;2002 års taxering.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;62&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;3 Ärendet och dess beredning&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Med stöd av regeringens bemyndigande den 22 december 1994 (dir.&lt;br&gt;1994:148) tillkallade chefen för Utbildningsdepartementet en&lt;br&gt;parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda riktlinjer&lt;br&gt;för en reformering av studiestödssystemet. Kommittén fick i uppdrag att&lt;br&gt;göra en övergripande översyn och att särskilt uppmärksamma följande&lt;br&gt;frågor, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- hur studiestödet kan motverka social snedrekrytering,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- förutsättningarna för ett mer sammanhållet system,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- totalbelopp och bidragsnivåer i ett sammanhållet system,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- lånesystem och återbetalningsvillkor samt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- en uppräkning av bidragsdelen i studiemedlen med hänsyn till att&lt;br&gt;studier som finansieras med detta stöd avsågs bli pensionsgrundande i&lt;br&gt;ett reformerat pensionssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén fick genom tilläggsdirektiv den 14 december 1995 (dir.&lt;br&gt;1995:157) i uppdrag att redovisa på vilket sätt en förändrad&lt;br&gt;gränsdragning mellan arbetsmarknadsutbildning och reguljär utbildning&lt;br&gt;fordrar anpassningar i studiefinansieringen. Genom tilläggsdirektiv den 7&lt;br&gt;mars 1996 (dir. 1996:19) fick kommittén i uppdrag att beakta rapporten&lt;br&gt;om de ensamstående föräldrarna och bostadsbidragsutredningen i sina&lt;br&gt;överväganden av hur studier skall kunna underlättas för dem med stor&lt;br&gt;försörjningsbörda och hög boendekostnad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommittén, som antog namnet Studiestödsutredningen, överlämnade i&lt;br&gt;juni 1996 sina förslag i betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU&lt;br&gt;1996:90). Vidare har kommittén överlämnat följande skrivelser till&lt;br&gt;Utbildningsdepartementet, nämligen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skrivelse angående bostadsstöd till studerande med anledning av&lt;br&gt;Bostadsutredningens förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- skrivelse angående beskattning av bidraget i studiemedlen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- redogörelse i anledning av regeringens tilläggsdirektiv den 14&lt;br&gt;december 1995.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kommitténs betänkande har remissbehandlats. En sammanställning av&lt;br&gt;remissyttrandena finns tillgänglig i Utbildningsdepartementet (dnr&lt;br&gt;U96/2076/ST).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De förslag av Studiestödsutredningen som inte berörs i det följande har&lt;br&gt;regeringen inte funnit skäl att föreslå riksdagen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Information om förslagen i denna proposition om pensionsrätt för&lt;br&gt;studier har lämnats till Genomförandegruppen (arbetsgrupp för&lt;br&gt;genomförandet av reformeringen av det allmänna ålderspensionssystemet&lt;br&gt;med företrädare för de partier - m, c, fp, kd och s - som ställt sig bakom&lt;br&gt;pensionsöverenskommelsen).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lagrådet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny studiestödslag innehåller, med undantag av den&lt;br&gt;föreslagna 6 kap. 10 §, inte någon sådan reglering som kräver Lagrådets&lt;br&gt;hörande. Den nämnda bestämmelsen i 6 kap 10 § överensstämmer med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;63&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nu gällande 8 kap. 25 § studiestödslagen (1973:349). Lagrådets hörande&lt;br&gt;skulle därför sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget till ny studiestödslag medför att följdändringar föreslås i&lt;br&gt;andra lagar, bl.a. inom skattelagstiftningen. Merparten av de föreslagna&lt;br&gt;ändringarna kräver inte Lagrådets hörande. I övrigt innebär förslagen&lt;br&gt;endast redaktionella ändringar. Ändringarna föranleds dels av att förslag&lt;br&gt;lämnas om att vissa former av studiestöd skall avvecklas, dels att en ny&lt;br&gt;studiestödslag föreslås. Ändringarna är således av enklare beskaffenhet&lt;br&gt;och Lagrådets hörande skulle därför sakna betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Studiestödet - en viktig del av&lt;br&gt;utbildningspolitiken&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning utvecklar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det övergripande utbildningspolitiska målet är att vaije medborgare skall&lt;br&gt;ha möjlighet till god utbildning oavsett kön, social eller ekonomisk&lt;br&gt;bakgrund, bostadsort m.m. Utbildning frigör och utvecklar människors&lt;br&gt;inneboende resurser. Utbildning ger kvinnor och män ökade&lt;br&gt;förutsättningar att leva ett rikare och friare liv. Genom utbildning får den&lt;br&gt;enskilde bättre beredskap att möta förändringar i arbetsliv och samhälle.&lt;br&gt;Det blir naturligare att självständigt ta ställning i olika frågor och ta aktiv&lt;br&gt;del i kultur- och föreningsliv. I ett samhälle som hävdar människors lika&lt;br&gt;värde är möjligheter till utbildning för alla en grundförutsättning. Målet&lt;br&gt;att medborgarna skall bli delaktiga i och få inflytande över&lt;br&gt;samhällsutvecklingen ligger till grund för allt samhällsarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den starka efterfrågan på utbildning är utmärkande för dagens&lt;br&gt;samhälle där kunskaper och kompetens blir allt viktigare för en väl&lt;br&gt;fungerande arbetsmarknad. Utbildningens stora betydelse för den&lt;br&gt;ekonomiska framstegstakten, för den sociala och kulturella utvecklingen&lt;br&gt;och för skapandet av ett ekologiskt uthålligt samhälle är i dag självklar.&lt;br&gt;Den snabba samhällsomvandlingen är en pågående process, där&lt;br&gt;strukturella förändringar i arbetslivet, teknikutvecklingen, integrationen i&lt;br&gt;Europa, internationaliseringen i stort, inflytande från andra kulturer etc.&lt;br&gt;föder behov av kontinuerligt vidgade kunskaper. Det gäller inom alla&lt;br&gt;områden och har inneburit omstrukturering och expansion inom de flesta&lt;br&gt;utbildningsområden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ekonomisk tillväxt ger möjligheter att trygga välfärden. Det är därför&lt;br&gt;ett samhälleligt intresse att kunskapsbasen hos befolkningen upprätthålls&lt;br&gt;och stärks på alla nivåer och att inga grupper lämnas utanför. Situationen&lt;br&gt;med arbetslöshet har ytterligare accentuerat detta faktum. Men&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och landets konkurrenskraft är också beroende av&lt;br&gt;medborgarnas beredskap att möta förändringar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kostnaderna för utbildning och studiestöd kan ses som en samhällelig&lt;br&gt;investering som ger avkastning i ett senare skede i form av ökad&lt;br&gt;ekonomisk tillväxt och social och kulturell utveckling. Stora resurser tas&lt;br&gt;i anspråk dels i form av direkta kostnader i samband med&lt;br&gt;undervisningen, dels i form av utebliven produktion under&lt;br&gt;utbildningstiden. Effektiviteten och kvaliteten inom samtliga delar av&lt;br&gt;utbildningssystemet är således av stor vikt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Offentligt finansierad utbildning kompletteras med&lt;br&gt;kompetensutveckling inom arbetslivet genom de resurser som avsätts för&lt;br&gt;personalutbildning hos statliga myndigheter, kommuner, landsting och&lt;br&gt;privata företag. Informellt lärande i hemmen, inte minst genom den&lt;br&gt;ökade tillgängligheten till IT, blir alltmer betydelsefullt. För många&lt;br&gt;företag utgör intemutbildningen en naturlig del av investeringarna, men&lt;br&gt;är av företagsekonomiska skäl funktionsinriktad. En stor del av&lt;br&gt;arbetskraften ställs också utanför sådana insatser. Behovet av en ökad&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;65&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;allmänteoretisk grundkompetens kan dessutom tillgodoses i mycket ringa&lt;br&gt;utsträckning på det sättet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsskolan har byggts ut under de senaste åren, vilket har lett till&lt;br&gt;att skillnaderna i utbildningsbakgrund har ökat mellan ungdoms- och&lt;br&gt;vuxengenerationema. Dessutom har förändringstakten ökat mycket starkt&lt;br&gt;i arbetsliv och samhälle. Det är därför viktigt att fortsatta möjligheter ges&lt;br&gt;även för äldre att kompensera brister i grundutbildningen och också få&lt;br&gt;reella möjligheter att uppgradera sina kunskaper. Detta är&lt;br&gt;vuxenutbildningens främsta mål.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övertygelsen att utbildning är en viktig omskapande kraft ligger till&lt;br&gt;grund för samhällets samlade insatser. Utbildning på alla nivåer bör&lt;br&gt;utformas så att den stimulerar till fortsatt kunskapsinhämtning. Genom&lt;br&gt;ett livslångt lärande som breddar och fördjupar tidigare kunskaper kan en&lt;br&gt;god kompetens upprätthållas hos breda grupper av befolkningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fortsatt utbyggnad av utbildningskapaciteten&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Internationellt sett har Sverige en mycket välutbildad befolkning.&lt;br&gt;Gymnasieskolan är numera närmast en allmän medborgarskola. På&lt;br&gt;vuxenutbildningens område är vi världsledande både när det gäller&lt;br&gt;utformning och omfattning. Allt fler unga och äldre genomgår högskole-&lt;br&gt;utbildning. Den andel av en årskull i gymnasieskolan som går vidare till&lt;br&gt;höskoleutbildning är emellertid lägre i Sverige än i en del andra&lt;br&gt;industriländer. Denna andel bör öka. Även rekryteringen från traditionell&lt;br&gt;vuxenutbildning bör öka, särskilt med tanke på att ungdomskullama i&lt;br&gt;gymnasieskolan har minskat under 1990-talet och böljar öka igen först&lt;br&gt;kring år 2005.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De extraordinära satsningar på vuxenutbildningens område som nu&lt;br&gt;görs genom kunskapslyftet ger nya möjligheter till studier för stora&lt;br&gt;grupper arbetslösa och anställda som behöver överbryggande eller&lt;br&gt;kompletterande gymnasial utbildning. Studierna kan vara en väg in i&lt;br&gt;arbetslivet eller utgöra grund för vidareutbildning. För många leder&lt;br&gt;studierna till behörighet till högskolestudier. Genom denna breddade&lt;br&gt;rekryteringsbas kan den sociala sammansättningen av studerande vid&lt;br&gt;högskolorna bli jämnare samtidigt som den andel av befolkningen som&lt;br&gt;genomgår högre utbildning ökar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efterfrågan på utbildning har länge varit större än tillgången på platser.&lt;br&gt;Högskolan har expanderat starkt under de senaste åren. Antalet&lt;br&gt;studerande vid universitet och högskolor är nu drygt 300 000. Under åren&lt;br&gt;1997-2002 tillförs området resurser motsvarande sammanlagt 89 000&lt;br&gt;nya permanenta utbildningsplatser med tyngdpunkt på naturvetenskap&lt;br&gt;och teknik. Försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (KY)&lt;br&gt;har bedrivits sedan år 1996 och omfattar nu sammanlagt 12 000&lt;br&gt;årsplatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillgängligheten till utbildning är en nyckelfråga. Goda möjligheter för&lt;br&gt;unga och äldre att antas till utbildning måste dock kombineras med ett&lt;br&gt;väl fungerande studiestöd om de utbildningspolitiska målen skall nås.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;66&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödets utveckling&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom studiemedelssystemets tillkomst år 1965 fick Sverige ett för&lt;br&gt;världen unikt system för enskildas finansiering av högre studier.&lt;br&gt;Regelverket var enkelt och klart utformat. Den mest signifikativa&lt;br&gt;förändringen i förhållande till tidigare system och i förhållande till&lt;br&gt;systemen i andra länder var att alla som blev antagna till eftergymnasial&lt;br&gt;utbildning i princip också hade rätt till studiemedel oberoende av&lt;br&gt;föräldrarnas ekonomiska situation. Stöd lämnades i form av bidrag och&lt;br&gt;lån till ett belopp som möjliggjorde heltidsstudier. Den totala nivån&lt;br&gt;gjordes följsam mot den allmänna prisutvecklingen. Återbetalningen av&lt;br&gt;studielån skulle ske i fast penningvärde. Lånen skulle normalt vara&lt;br&gt;slutbetalda vid 50 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den fortsatta utvecklingen på utbildningsområdet, främst utbyggnaden&lt;br&gt;av vuxenutbildningen och det vidgade tillträdet till högskoleutbildning,&lt;br&gt;ledde till en kraftig ökning av äldre studerande och krav på ökade&lt;br&gt;studiefinansieringsmöjligheter. En första större förändring genomfördes&lt;br&gt;år 1973 när äldre studerande i studiehjälpssystemet fördes över till&lt;br&gt;studiemedelssystemet. Denna grupp fick därmed samma ekonomiska&lt;br&gt;förutsättningar under studietiden som studerande i eftergymnasial&lt;br&gt;utbildning. Beslutet sågs som ett första steg mot ett mer enhetligt&lt;br&gt;studiestöd. En omfattande förändring skedde sedan i mitten av 1970-talet&lt;br&gt;genom vuxenutbildningsreformen. Insatserna innefattade bl.a. särskilda&lt;br&gt;rekryteringsåtgärder på arbetsplatserna, rätt till ledighet från arbetet för&lt;br&gt;studier samt förmånlig studiefinansiering genom det särskilda&lt;br&gt;vuxenstudiestödet (svux) och korttidsstudiestödet. Svux och&lt;br&gt;korttidsstudiestöd riktades i första hand till dem som tog ledigt från&lt;br&gt;arbetet för att studera på grund- eller gymnasienivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Arbetslösheten ökade under första hälften av 1980-talet. Av den&lt;br&gt;anledningen beslutade riksdagen om införande av särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa) år 1984. Avsikten var att&lt;br&gt;arbetslösa skulle kunna få vuxenstudiestöd for reguljär utbildning på&lt;br&gt;grund- och gymnasienivå utan att utsättas för den urvalsprövning som&lt;br&gt;gällde i svux-systemet. Resurserna för svuxa var från början blygsamma.&lt;br&gt;Fr.o.m. januari 1993 har emellertid betydande resurser avsatts för detta&lt;br&gt;stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De omfattande förändringar som genomfördes i studiemedelssystemet&lt;br&gt;år 1989 gäller i allt väsentligt fortfarande. Den huvudsakliga innebörden&lt;br&gt;av omläggningen var att de stora subventioner som låg inbyggda i&lt;br&gt;lånesystemet omvandlades till ökade bidrag under studietiden. De nya&lt;br&gt;reglerna innefattade bl.a. en höjd totalnivå, ett höjt studiebidrag som&lt;br&gt;värdesäkrades och vidgade möjligheter till studiemedel vid&lt;br&gt;utlandsstudier. En inkomstrelaterad återbetalning av studielån infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de olika åtgärder som vidtagits för att öka sysselsättningen och&lt;br&gt;motverka arbetslösheten under de senaste åren ingår den nu pågående&lt;br&gt;kraftiga utbyggnaden av antalet utbildningsplatser både inom högskolan&lt;br&gt;och vuxenutbildningen. Inom ramen for kunskapslyftet infördes fr.o.m.&lt;br&gt;höstterminen 1997 ett nytt vuxenstudiestöd, särskilt utbildningsbidrag&lt;br&gt;(ubs) som motsvarar ersättningen vid arbetslöshet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av följande sammanställning framgår antalet studerande som fått&lt;br&gt;studiestöd samt totalt utbetalda belopp under budgetåret 1998.&lt;br&gt;Studiehjälp för studier på gymnasienivå samt de timbaserade&lt;br&gt;studiestöden är inte medtagna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antal personer och utbetalda belopp i studiestöd budgetåret 1998&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Stödform&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antal personer med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Totalt utbetalt, mkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-gymnasial nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 086&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-eftergymnasial nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 828&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(inkl, utlandsstudier)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svux&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;740 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svux för NT och&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;529 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;speciallärarutbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Svuxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;681 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ubs&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;123 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 647*&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;595 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;361 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Beskattade bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 finns en kort sammanfattning av reglerna för nuvarande&lt;br&gt;studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödets roll&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet i Sverige är utformat så att det skall bidra till att förverkliga&lt;br&gt;de utbildningspolitiska målen genom att bl.a. minska betydelsen av&lt;br&gt;social, ekonomisk och geografisk bakgrund liksom att underlätta för&lt;br&gt;äldre personer att studera.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All utbildning i det offentliga skolväsendet och vid universitet och&lt;br&gt;högskolor i Sverige är avgiftsfri för de studerande. Denna möjlighet att&lt;br&gt;studera utan att åsamkas kostnader för själva undervisningen är en form&lt;br&gt;av välfärd som inte är vanlig i många andra länder. Inför beslutet att&lt;br&gt;studera är det alltså i princip finansieringen av det egna uppehället under&lt;br&gt;studietiden samt återbetalningen av tagna studielån som den enskilde&lt;br&gt;själv måste ta ansvar för.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter från Högskoleverket visar att ungefär hälften av alla&lt;br&gt;registrerade studerande i grundläggande högskoleutbildning är 25 år eller&lt;br&gt;äldre. Andelen unga studenter stiger troligen först kring år 2003, då&lt;br&gt;årskullarna som slutar gymnasieskolan böljar öka. Andelen kvinnor vid&lt;br&gt;universitet och högskolor utgör drygt hälften av alla registrerade&lt;br&gt;studerande. Könsfördelningen varierar emellertid mellan olika&lt;br&gt;ämnesområden. I vård och omsorg utgör andelen kvinnor 87 %, medan&lt;br&gt;de inom teknikområdet utgör 23 %. Rekryteringen till högskolan från&lt;br&gt;hem med arbetarbakgrund är fortfarande låg, även om en viss utjämning&lt;br&gt;skett mellan olika grupper sett i ett längre perspektiv. Följande tabell&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;68&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;visar hur stor andel av en årskull som börjat i högskolan före 22 års ålder, Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;fördelat efter hemmets utbildningsbakgrund.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Födda år Antal Föräldrarnas utbildningsnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;personer&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1968&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Utan gymn.&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gymn.&lt;br&gt;utbildning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Eftergymn. Uppgift&lt;br&gt;utbildning saknas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hela&lt;br&gt;årskullen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;114 195&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börjat i&lt;br&gt;högskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 129&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1976&lt;br&gt;Hela&lt;br&gt;årskullen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 594&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Börjat i&lt;br&gt;högskolan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 878&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;51%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabellen&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;visar att&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;andelen av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;en årskull&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;som böljar högskolestudier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;före 22 års ålder har ökat markant mellan ungdomar födda år 1968 och&lt;br&gt;födda år 1976, från 15 till 30 %. Övergångsfrekvensen för ungdomar som&lt;br&gt;kommer från hem där föräldrarna inte har gymnasial utbildning har ökat&lt;br&gt;från 7 % av födda år 1968 till 16 % av födda år 1976. Detta är relativt&lt;br&gt;sett en större ökning än vad som skett för ungdomar vars föräldrar har&lt;br&gt;minst gymnasial utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Orsakerna till den sneda sociala rekryteringen till främst högre&lt;br&gt;utbildning har studerats och diskuterats under lång tid och i olika&lt;br&gt;sammanhang. Undersökningar av tillströmningen till högre utbildning&lt;br&gt;tyder på att tillgången på studiemedel har en positiv effekt på&lt;br&gt;rekryteringen, likaså att stödet är en viktig faktor bakom minskad social&lt;br&gt;snedrekrytering även om denna effekt avtagit. Vilka förhållanden som&lt;br&gt;påverkar beslutet att studera varierar givetvis från person till person.&lt;br&gt;Ibland hävdas att studiestödets nuvarande utformning skulle utgöra ett&lt;br&gt;stort hinder för en utjämning. Undersökningar som gjorts visar emellertid&lt;br&gt;att andra faktorer är väl så betydelsefulla, t.ex. utbildningstradition i&lt;br&gt;familjen, utformningen av underliggande utbildningssystem,&lt;br&gt;utbildningsutbud, behörighetsregler, förväntningar om arbetsmöjligheter&lt;br&gt;och framtida löner etc. Ungdomar från välsituerade familjer kommer&lt;br&gt;sannolikt att i stor utsträckning genomgå någon form av högre utbildning&lt;br&gt;oavsett vilket studiestöd som erbjuds. Däremot är det utan tvekan så att&lt;br&gt;ett generöst studiestöd är en viktig förutsättning för en mer bred&lt;br&gt;rekrytering. Studiemedelssystemet har genom sin generella utformning&lt;br&gt;och genom att vara tillgängligt för alla som fyllt vissa grundläggande&lt;br&gt;villkor haft en starkt rekryterande effekt och påverkat den sociala&lt;br&gt;sammansättningen bland de studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller vuxna som behöver grundläggande utbildning är&lt;br&gt;studiehindren ofta av annat slag. Det kan röra sig om en svag&lt;br&gt;studietradition i familjen eller tidigare dåliga skolerfarenheter som skapar&lt;br&gt;rädsla för att åter sätta sig i skolbänken eller att utbildningens&lt;br&gt;uppläggning inte i tillräcklig grad är anpassad till vuxnas behov och&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;69&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förutsättningar. För denna grupp spelar förmodligen också de Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;studieekonomiska frågorna en större roll än för ungdomsgrupperna. Att&lt;br&gt;t.ex. skuldsätta sig för gymnasiala studier är för många vuxna ofta inte&lt;br&gt;aktuellt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Olika vägar måste prövas för att bryta den fortfarande sneda sociala&lt;br&gt;rekryteringen till framför allt högre utbildning. Självfallet är det&lt;br&gt;individen själv som har huvudansvaret för sin egen kunskapsutveckling.&lt;br&gt;Den som vill satsa på utbildning måste som regel räkna med ekonomiska&lt;br&gt;uppoffringar under studietiden jämfört med förvärvsarbete. Utbildning är&lt;br&gt;som regel lönsam för den enskilde. En del studievägar leder emellertid&lt;br&gt;inte alltid till avkastning i form av hög lön. Här ligger studiestödets&lt;br&gt;huvuduppgift, nämligen att minska den enskildes kostnader och&lt;br&gt;risktagande vid studier. Av stor betydelse i sammanhanget är också den&lt;br&gt;redan inledda utbyggnaden och decentraliseringen av&lt;br&gt;utbildningsinsatserna. Är utbudet av utbildningsplatser inte tillräckligt&lt;br&gt;stort sker en selektion i en eller annan form. Satsningen på ytterligare&lt;br&gt;platser väntas i hög grad att verka utjämnande på den sociala&lt;br&gt;rekryteringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande studiemedelssystemet förhåller sig i princip neutralt till&lt;br&gt;olika utbildningar. Utöver de allmänna villkor som gäller för rätt till stöd&lt;br&gt;är det den enskildes fria val som är avgörande. I den riktningen bör&lt;br&gt;utvecklingen också fortsätta. Ett system med för alla så lika villkor som&lt;br&gt;möjligt har de bästa förutsättningarna att vinna allmän uppslutning. Ett i&lt;br&gt;förhållande till utbildning neutralt stöd är överlägset också på det sättet&lt;br&gt;att man i stort sett undviker gränsdragningsproblem. Särskilt förmånliga&lt;br&gt;regler som förekommit har haft till syfte att öka rekryteringen till en viss&lt;br&gt;utbildning eller från en viss grupp till en viss kostnad. Exempel på det är&lt;br&gt;att svux lämnas för vissa högskolestudier och att särskilt&lt;br&gt;utbildningsbidrag (ubs) införts för att stimulera arbetslösa till studier.&lt;br&gt;Sådana inslag kan också finnas i ett framtida regelverk. Inom ramen för&lt;br&gt;ett sammanhållet men flexibelt system är det möjligt att främja&lt;br&gt;rekryteringen av en viss grupp eller till en viss utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All erfarenhet talar vidare för att studiestödssystemet bör vara så enkelt&lt;br&gt;och lättöverskådligt som möjligt utan att för den skull minska i&lt;br&gt;måluppfyllelse. Den enskilde bör veta under vilka villkor och i vilken&lt;br&gt;omfattning han eller hon kan påräkna stöd från det allmänna. En effekt&lt;br&gt;av enklare regler är också att informationen underlättas och&lt;br&gt;administrationen blir mindre kostnadskrävande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behov av förändringar&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett förhållande som påtalats under flera år är splittringen och&lt;br&gt;komplexiteten i nuvarande studiestöd. För studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasieskolenivå finns studiestöden svux, svuxa och studiemedel samt&lt;br&gt;fr.o.m. den 1 juli 1997 även ubs. Under de år som vuxenstudiestöden&lt;br&gt;funnits har ett betydande antal vuxna, oftast i åldern 25-40 år kunnat&lt;br&gt;genomgå grundskole- och/eller gymnasieutbildning på förmånliga&lt;br&gt;villkor. Samtidigt har den starka tillväxten av utbildningsbehoven gjort&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;70&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att resurserna för vuxenstudiestöd varit otillräckliga, i synnerhet i den&lt;br&gt;arbetslöshetssituation som rått de senaste åren. Det har fått till följd att de&lt;br&gt;ekonomiska villkoren varierar for studerande i samma utbildning även&lt;br&gt;när utbildningsbakgrund och andra förhållanden är ganska lika. Ur&lt;br&gt;individens synvinkel är de ekonomiska villkoren ofta avgörande, vilket&lt;br&gt;kan leda till att systemen blir styrande för den enskildes handlande.&lt;br&gt;Många söker också flera studiestöd samtidigt vilket leder till ökad&lt;br&gt;administrativ belastning. Uppföljning och utvärdering försvåras när&lt;br&gt;målen för stödformerna griper in i varandra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att skapa enklare och mer enhetliga regler. Men&lt;br&gt;systemet skall också vara flexibelt så att anpassning till förändringar&lt;br&gt;inom utbildningsområdet möjliggörs utan att huvudkonstruktionen&lt;br&gt;rubbas. Det är alltså möjligt att inom ramen för ett enhetligt system göra&lt;br&gt;särskilda insatser för vissa grupper. I framtiden måste också systemet i&lt;br&gt;större utsträckning än för närvarande ta hänsyn till att studier bedrivs på&lt;br&gt;deltid eller i form av distansstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under de senaste åren har ånyo frågan om studiemedlens totalnivå&lt;br&gt;diskuterats, främst utifrån den aspekten att systemet är utformat för en&lt;br&gt;mer homogen grupp ungdomsstuderande och att utvecklingen gått mot en&lt;br&gt;alltmer heterogen sammansättning av studerande på alla&lt;br&gt;utbildningsnivåer. Det framhålls att omständigheter beroende på ålder,&lt;br&gt;bostadskostnader, förekomst av barn m.m. skapar olika behov som bara&lt;br&gt;delvis tillgodoses inom det nuvarande systemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen avser i princip att täcka rimliga kostnader för bostad,&lt;br&gt;uppehälle och läromedel. Totalnivån har alltsedan införandet följt den&lt;br&gt;allmänna prisutvecklingen genom knytningen till basbeloppet. I samband&lt;br&gt;med 1989 års reform gjordes en betydande förbättring genom höjningen&lt;br&gt;med 25 procentandelar av basbeloppet. Beloppet i studiemedel uppgår&lt;br&gt;för närvarande till ca 7 100 kr netto i månaden under studietid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vuxenstudiestöden svux och svuxa är när det gäller den totala nivån&lt;br&gt;högre än studiemedel för dem som har rätt till en hög dagpenning (480-&lt;br&gt;580 kr) i arbetslöshetsförsäkringen vid arbetslöshet. Vid högsta&lt;br&gt;dagpenning är beloppet (bidrag och lån) ca 8 700 kr i månaden efter&lt;br&gt;skatt. För den som har en låg dagpenning (240-460 kr) är beloppet i&lt;br&gt;studiemedel högre än totalbeloppet efter skatt i vuxenstudiestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedelssystemet är, trots variationerna i&lt;br&gt;studerandesammansättningen ifråga om ålder, utbildningsbakgrund och&lt;br&gt;familjeförhållanden, generellt till sin karaktär. Alla som omfattas av&lt;br&gt;systemet har i princip rätt till lika stort studiestöd under studietiden. I de&lt;br&gt;flesta andra länder är studiestödets storlek beroende av om den&lt;br&gt;studerande bor i föräldrahemmet eller har eget boende, familjens&lt;br&gt;ekonomi m.m. Tanken om en differentiering på grund av sådana faktorer&lt;br&gt;har diskuterats också i Sverige men har inte vunnit något gehör. Det är&lt;br&gt;inte heller belagt att ett bidrags- och lånesystem som varierar beroende&lt;br&gt;på bostadskostnader, förekomst av barn, särskilda kostnader på grund av&lt;br&gt;handikapp etc. är det bästa sättet att främja olika gruppers&lt;br&gt;studiemöjligheter. Den nuvarande principen att sådana speciella behov&lt;br&gt;skall tillgodoses inom ramen för andra förmånssystem bör behållas.&lt;br&gt;Detta synsätt var också motivet till att bamtillägget i&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;71&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiemedelssystemet och i svux/svuxa-systemen avvecklades. Den Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;nuvarande prinicipen att studiestödet är avsett att täcka&lt;br&gt;levnadsomkostnader för den studerande själv bör gälla också i&lt;br&gt;fortsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När det gäller studerande som har barn fyller givetvis det allmänna&lt;br&gt;stödet till barnfamiljerna en viktig funktion. Barnbidraget höjdes den 1&lt;br&gt;januari 1998 och ytterligare höjningar är aviserade till år 2000 respektive&lt;br&gt;år 2001. För barnfamiljer som får bostadsbidrag utjämnas&lt;br&gt;bostadskostnaderna väsentligt. I en del fall kan underhållstöd vara&lt;br&gt;aktuellt. I följande tabell ges exempel på disponibla medel vid olika&lt;br&gt;former av studiestöd och olika familjeförhållanden, där utgångspunkten&lt;br&gt;är att den studerande själv har sidoinkomster upp till studiemedlens&lt;br&gt;fribelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse av den ekonomiska situationen vid förvärvsarbete respektive&lt;br&gt;studier år 1999 (hela årets disponibla medel).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsarbete&lt;br&gt;eller studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att disponera efter skatt, kronor per år&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam-&lt;br&gt;stående&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gifta/&lt;br&gt;sambor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ensam-&lt;br&gt;stående&lt;br&gt;2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Gifta/&lt;br&gt;sambor&lt;br&gt;2 barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;a) Förvärvsarbete&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;172 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;b) Studier - studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;enbart bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;135 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;201 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- svux/svuxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;78 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;199 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;157 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;217 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- särsk.utbildn.bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;c) Studier - studiestöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkl. max. lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- studiemedel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;103 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;224 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;247 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- svux/svuxa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;99 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;178 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- särsk.utbildn.bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier bedrivs under 9 månader av året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst vid förvärvsarbete eller före arbetslöshet 144 000 kr eller 12 000 kr/månad, vilket&lt;br&gt;ger 9 600 kr/månad i arbetslöshetsersättning (437 kr i dagpenning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sidoinkomst vid studier: 54 600 kr vilket motsvarar fribeloppet för studiemedel år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Make/sambos inkomst 180 000 kr/år eller 15 000 kr/månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skatt (tabell 30) och bostadsbidrag enligt 1999 års regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag 750 kr per barn och månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd 1 173 kr per barn och månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Hyra: 3 000 kr/månad för ensamstående, 4 000 kr/månad för gifta/sambo och 5 000&lt;br&gt;kr/månad för hushåll med barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nuvarande totalbeloppet i studiemedel bedöms i princip fylla sitt&lt;br&gt;syfte att täcka rimliga levnadsomkostnader för den studerande själv,&lt;br&gt;särskilt om möjligheterna till förvärvsinkomster vid sidan av studierna&lt;br&gt;tas med i bilden. Tabellen ovan visar också att den nuvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;72&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiemedelsnivån i stor utsträckning möjliggör studier oavsett Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;familjesituation. Många bland gruppen äldre studerande kan emellertid&lt;br&gt;ha svårigheter att klara uppehället. Av en av Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN) gjord undersökning hösten 1997 bland&lt;br&gt;studerande i högskolan som var 30 år och äldre framgår att tre av fyra&lt;br&gt;svarande anser att studiemedlen inte räcker till. Ekonomin har många&lt;br&gt;klarat genom stöd av make/sambo. Inkomster av arbete har också varit&lt;br&gt;relativt vanligt (ca 30 %). Ungefär hälften av alla studerande i högskolan&lt;br&gt;är för närvarande 25 år eller äldre. I vuxenutbildningen är naturligt nog&lt;br&gt;andelen äldre studerande hög. Normalt har efter perioder i förvärvsarbete&lt;br&gt;äldre studerande hunnit skaffa sig högre fasta utgifter än&lt;br&gt;ungdomsstuderande. Detta skulle motivera att det i studiestödet finns&lt;br&gt;möjligheter till extra lån för denna grupp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En närliggande fråga som varit aktuell den senaste tiden är&lt;br&gt;svårigheterna för de studerande att försöija sig under sommarmånaderna.&lt;br&gt;Många har haft svårt att få arbete. Det är ofta inte heller möjligt att få&lt;br&gt;ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. Socialbidrag är i princip inte ett&lt;br&gt;försörjningssystem för studerande. Den bärande principen för&lt;br&gt;studiestödet är att det skall utges under studietid. Undantag gäller vid&lt;br&gt;sjukdom och vissa andra angivna anledningar. Denna princip bör ligga&lt;br&gt;fast. En ändring skulle bl.a. få stora samhällsekonomiska konsekvenser.&lt;br&gt;För den som deltar i kurser som anordnas under sommaren skall&lt;br&gt;emellertid som hittills studiestödssystemet stå öppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövningsreglerna är kontinuerligt föremål för debatt. Det&lt;br&gt;anses t.ex. att krav på studieresultat skall räcka för att ge rätt till fortsatt&lt;br&gt;studiestöd och att det är den studerande själv som bäst avgör om han eller&lt;br&gt;hon hinner förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Tankar i den riktningen&lt;br&gt;har förts fr am från olika håll, bl.a. av studerandeorganisationema.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När studiemedelssystemet infördes var inriktningen att stödet skulle&lt;br&gt;vara tillgängligt enbart för dem som hade behov av det. Fribeloppet år&lt;br&gt;1965 för egen inkomst var 4 000 kr för år räknat, vilket med dagens&lt;br&gt;prisbasbelopp motsvarar drygt 29 000 kr. En höjning har skett vid några&lt;br&gt;tillfällen, senast år 1991. För helt år är fribeloppet nu vid heltidsstudier&lt;br&gt;54 600 kr. Studiemedlen reduceras med 50 % av överskjutande inkomst.&lt;br&gt;Det innebär att något stöd inte lämnas när årsinkomsten uppgår till ca&lt;br&gt;180 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Argumenten mot ett avskaffande av inkomstprövningen är främst att&lt;br&gt;det inte finns anledning att uppmuntra till förvärvsarbete över en viss&lt;br&gt;gräns, eftersom studier normalt är en krävande sysselsättning och&lt;br&gt;förutsätter för heltidsstuderande en heltidsinsats. Ett avskaffande av&lt;br&gt;prövningen skulle vidare innebära att alla som nu har stora inkomster och&lt;br&gt;därför inte söker stöd blir berättigade till fulla studiemedel. Det kommer&lt;br&gt;bl.a. att gälla merparten av alla deltidsstuderande som normalt studerar&lt;br&gt;vid sidan av heltidsarbete. En viss risk för skeninskrivningar finns också&lt;br&gt;eftersom någon kontroll inte förutsätts ske vid ett avskaffande. Till detta&lt;br&gt;kommer kraven på hushållning med offentliga medel som gör att en&lt;br&gt;avveckling av prövningen inte kan ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens mening är det däremot angeläget med en höjning av&lt;br&gt;fribeloppet så att de studerande kan förstärka sin ekonomi och i vissa fall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;73&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;även minska sin skuldsättning. Genom en höjning kommer man också till&lt;br&gt;rätta med de marginaleffekter som uppstår i inkomstintervallet strax över&lt;br&gt;nuvarande fribelopp på grund av att reducering sker både for skatt,&lt;br&gt;bostadsbidrag och studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan grundläggande fråga som debatteras är utformningen av&lt;br&gt;lånevillkoren och återbetalningsreglerna. Omläggningen av&lt;br&gt;studiemedelssystemet år 1989 syftade bl.a. till att minska skuldsättningen&lt;br&gt;och att garantera att återbetalningsbördan inte skulle behöva bli för stor&lt;br&gt;för någon. Studielånen är allmänt sett förmånliga jämfört med&lt;br&gt;traditionella banklån främst genom den breda tillgängligheten utan krav&lt;br&gt;på säkerhet och de skyddsregler som ingår i systemet. Den fastställda&lt;br&gt;årliga återbetalningen, 4 % av inkomsten, ger trygghet för låntagaren.&lt;br&gt;Genom att återbetalningskravet baseras på inkomsten enligt senaste&lt;br&gt;taxering utgör det normalt en lägre andel än 4 % av inkomsten under&lt;br&gt;återbetalningsåret. Eventuellt kvarvarande skuld skrivs av vid 65 års&lt;br&gt;ålder. På så sätt kan längre utbildningar som inte garanterar höga&lt;br&gt;inkomster genomföras utan att återbetalningen blir alltför betungande för&lt;br&gt;den enskilde. Sett ur den enskildes synpunkt är alltså de nuvarande&lt;br&gt;reglerna fördelaktiga på många sätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kritiken mot skuldutvecklingen har vuxit under de gångna tio åren,&lt;br&gt;främst på grund av det under flera år höga ränteläget. Trots den inbyggda&lt;br&gt;garantin har lånevillkoren ofta framställts som ogynnsamma för de&lt;br&gt;studerande. Svårigheten att överblicka systemets effekter har också&lt;br&gt;bidragit till detta. I vissa fall ökar skulden trots fullgjord återbetalning.&lt;br&gt;Den på inkomsten baserade återbetalningen, oavsett lånets storlek,&lt;br&gt;upplevs i stort sett som en extra skatt. Det betyder att ansvaret för lånet&lt;br&gt;blir mindre uttalat. En del studerande som räknar med att inte kunna&lt;br&gt;betala tillbaka hela lånet kan dröja sig kvar i utbildning och ta ytterligare&lt;br&gt;lån utan att den totala återbetalningen påverkas. Sammantaget är det svårt&lt;br&gt;för låntagaren att beräkna när lånet kommer att vara slutbetalt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning ger i allmänhet möjligheter till ökade inkomster. Att ta lån&lt;br&gt;för en utbildning är i det hänseendet att se som en investering och&lt;br&gt;innebär för den enskilde en ändrad fördelning av inkomsterna över tiden.&lt;br&gt;Erfarenheten hittills talar för att flertalet låntagare kommer att betala sina&lt;br&gt;lån på 20-30 år. För många är dock studieskulden en stor belastning. Det&lt;br&gt;gäller framför allt dem som genomfört längre utbildningar eller startat&lt;br&gt;studierna sent i livet. En annan grupp är de som haft lån för studier både&lt;br&gt;på gymnasial och eftergymnasial nivå. Möjligheter till avskrivning finns&lt;br&gt;i dessa fall men skuldsättningen kan ändå bli hög. Även om utbildning&lt;br&gt;som regel lönar sig finns det ingen garanti för välavlönade anställningar&lt;br&gt;efter studiemas slut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt att strama upp låne- och återbetalningsvillkoren. En&lt;br&gt;snabbare återbetalning än i dagens system måste komma till stånd för att&lt;br&gt;minska de samlade kostnaderna för låntagaren och det allmänna.&lt;br&gt;Lånesystemet skall i princip bära sina egna kostnader. Den fråga som&lt;br&gt;ibland tas upp om räntefrihet för lånen under studietiden kan mot den&lt;br&gt;bakgrunden inte tillgodoses. Systemet bör vidare vara så utformat att de&lt;br&gt;studerande kan överblicka konsekvenserna av sina åtaganden.&lt;br&gt;Återbetalningsplaner bör upprättas. Ökad medvetenhet om att lånet skall&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;74&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;betalas tillbaka kan bidra till positiva effekter på studieval och Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;genomströmning. Systemet måste emellertid också kombineras med&lt;br&gt;rimliga garantiregler som innebär att den enskilde låntagaren inte&lt;br&gt;belastas över sin förmåga. Det går inte att förutse utvecklingen ifråga om&lt;br&gt;räntor, inflation och löneutveckling under så lång tid som återbetalningen&lt;br&gt;kan avse. Det nya systemet måste därför konstrueras så att det klarar&lt;br&gt;svängningar i konjunkturer med varierande efterfrågan på arbetskraft.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventionerna i studiestödssystemet består i princip av bidrag under&lt;br&gt;studietiden, statens del av räntekostnaden på utestående lån (= 30 % av&lt;br&gt;upplåningsräntan) samt eventuella avskrivningar av resterande lån när&lt;br&gt;låntagaren fyller 65 år. Räntor som låntagaren inte betalar kapitaliseras&lt;br&gt;(t.ex. under studietiden). Till dess de är betalda utgör de utgifter i&lt;br&gt;statsbudgeten, men i den mån de inte betalas omvandlas de till kostnader&lt;br&gt;i samband med avskrivning. I det system som gällde före 1989 låg&lt;br&gt;subventionen till största delen i lånesystemet genom det tak som fanns&lt;br&gt;för uppräkningen (räntan) av den årliga avgiften. Studiebidraget, som då&lt;br&gt;inte var knutet till basbeloppet, utgjorde en för vaije år sjunkande andel&lt;br&gt;av totalbeloppet. Införandet av 1989 års system innebar en förskjutning&lt;br&gt;av subventionens tyngdpunkt från återbetalningssidan till&lt;br&gt;tilldelningssidan. Bidraget höjdes väsentligt samtidigt som det gjordes&lt;br&gt;värdebeständigt genom knytningen till basbeloppet. Utvecklingen visar&lt;br&gt;emellertid att det fortfarande ligger stora subventioner i lånesystemet i&lt;br&gt;form av räntekostnader och beräknade framtida avskrivningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt uppgifter från CSN uppgick den totala skuldstocken vid&lt;br&gt;utgången av år 1998 till 112 miljarder kr, varav 83 miljarder kr avser lån&lt;br&gt;beviljade fr.o.m. år 1989. Andelen låntagare som har lån under 100 000&lt;br&gt;kr i 1989 års system utgör 57 %. Sådana jämförelsevis låga lån kommer&lt;br&gt;som regel att slutbetalas, men de representerar endast 24 % av de totala&lt;br&gt;fordringarna. För skulder över 300 000 kr, vilka uppgår till 17 miljarder&lt;br&gt;kr, är risken för avskrivningar i slutskedet stor även vid en god&lt;br&gt;samhällsekonomisk utveckling. Sådana dolda subventioner i systemet i&lt;br&gt;form av räntekostnader och avskrivningar leder alltså i längden till stora&lt;br&gt;kostnader på statsbudgeten. Beräkningar visar att systemet i full funktion&lt;br&gt;om ca 30-40 år kan medföra avskrivningar på ca 4-6 miljarder kr årligen&lt;br&gt;i nuvärde även med nuvarande låga ränta. Detta skall jämföras med nivån&lt;br&gt;för avskrivningarna i nuläget på 100-200 miljoner kr under ett år. En&lt;br&gt;sådan utveckling är inte försvarbar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att subventionen i studiemedelssystemet tydliggörs.&lt;br&gt;Detta bör ske genom en höjning av bidraget och genom att striktare&lt;br&gt;villkor införs i lånesystemet. Subventioner i form av bidrag är ur&lt;br&gt;rekryteringssynpunkt att föredra framför avskrivningar längre fram i&lt;br&gt;livet. Bidrag innebär att alla får del av subventionen, dvs. även de som&lt;br&gt;inte utnyttjar lånesystemet. Samhällets vilja att uppmuntra till utbildning&lt;br&gt;på alla nivåer får en klarare markering samtidigt som bidragets uppgift&lt;br&gt;att minska skuldsättningen stärks. Studiestödsutredningen har lämnat&lt;br&gt;förslag till kraftiga förbättringar av bidragen. Dessa förslag kan dock inte&lt;br&gt;förverkligas i sin helhet på grund av de stora kostnader som de för med&lt;br&gt;sig för det allmänna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;75&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Ett reformerat studiestödssystem&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;5.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Mål och inriktning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Övergripande mål&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiestödet i form av bidrag och lån är en del av&lt;br&gt;utbildningspolitiken och skall bidra till att förverkliga målen för detta&lt;br&gt;område. Studiestödet skall verka rekryterande och därmed bidra till ett&lt;br&gt;högt deltagande i utbildningen. Det skall vidare ha en utjämnande verkan&lt;br&gt;mellan individer och grupper i befolkningen och därmed bidra till ökad&lt;br&gt;social rättvisa. Studiestödet skall ha en god effekt på samhällets&lt;br&gt;ekonomiska hushållning över tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett enkelt och generellt system&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett samordnat studiestödssystem bör införas. Det bör till stor del bygga&lt;br&gt;på den parlamentariska studiestödsutredningens i stort sett eniga förslag i&lt;br&gt;betänkandet Sammanhållet studiestöd (SOU 1996:90). Förslagen har i&lt;br&gt;allt väsentligt fatt stöd av remissopinionen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet bör i sina huvuddrag vara enhetligt och överblickbart&lt;br&gt;för den enskilde. Det bör vidare vara långsiktigt hållbart samtidigt som&lt;br&gt;det också är flexibelt så att framtida förändringar är möjliga inom&lt;br&gt;systemets ram i förhållande till utvecklingen bl.a. på utbildningsområdet.&lt;br&gt;Systemet bör omfatta alla studerande i reguljär utbildning och fungera&lt;br&gt;rekryterande av såväl unga som äldre, såväl arbetslösa som anställda och&lt;br&gt;oavsett kön. Reglerna bör i sina grundprinciper bygga på nuvarande&lt;br&gt;studiemedelssystem. Inriktningen bör vara att förändringarna skall leda&lt;br&gt;till betydande förenklingar och ett administrativt mindre komplicerat&lt;br&gt;system som fungerar effektivt och rättssäkert.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stödets totalnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet skall täcka rimliga levnadsomkostnader för den studerande&lt;br&gt;själv och vara i princip lika stort för alla. För vissa äldre studerande, som&lt;br&gt;normalt har högre fasta kostnader än ungdomsstuderande, bör dock&lt;br&gt;möjligheter till tilläggslån finnas. Studiestödet bör fungera tillsammans&lt;br&gt;med andra trygghetssystem. Skillnader i omkostnader mellan olika&lt;br&gt;studerande beroende på höga bostadskostnader, barn i familjen, etc. skall&lt;br&gt;inte tillgodoses inom studiestödssystemets ram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlens koppling till basbeloppet bör behållas även i&lt;br&gt;fortsättningen, vilket innebär att totalbeloppet och andra beloppsnivåer&lt;br&gt;förändras i takt med den allmänna prisutvecklingen. Stödet bör i&lt;br&gt;fortsättningen inte vara beroende av reglerna för ersättning inom&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;76&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förvärvsarbete vid sidan av studierna bör underlättas av flera skäl. Bl.a.&lt;br&gt;är erfarenheter från arbetslivet av stort värde. Det är också angeläget att&lt;br&gt;de studerande kan förstärka sin ekonomi under studietiden, alternativt ha&lt;br&gt;möjligheter att hålla nere sin skuldsättning. En inkomstprövning bör&lt;br&gt;emellertid vara kvar även i fortsättningen, främst av kostnadsskäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Subventionerna i systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den statliga subventionen i studiestödet bör ges en sådan utformning att&lt;br&gt;systemet fungerar effektivt och står i samklang med utbildningspolitiken&lt;br&gt;i stort. Subventionen bör till största möjliga del ligga på tilldelningssidan&lt;br&gt;och ges under studietiden i form av bidrag. Man bör eftersträva tydlighet&lt;br&gt;mellan å ena sidan bidrag och liknande subventioner och å andra sidan&lt;br&gt;lån. Bidragets uppgift är att stärka rekryteringsinslaget i stödet och att&lt;br&gt;hålla nere skuldsättningen. Ett generellt bidrag bör som i det nuvarande&lt;br&gt;studiemedelssystemet finnas också i det nya systemet. Vidare bör ett&lt;br&gt;högre bidrag kunna ges till i första hand de grupper som har behov av&lt;br&gt;grundläggande och överbryggande utbildning. Bidraget bör liksom i det&lt;br&gt;nuvarande studiemedelssystemet vara obeskattat bl.a. mot bakgrund av&lt;br&gt;att de studerande inte kan betraktas som löntagare. Beloppet blir&lt;br&gt;därigenom också lika stort for alla eftersom det inte påverkas av&lt;br&gt;kommunala skattesatser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är angeläget att införa ett över tiden stabilt lånesystem där&lt;br&gt;lånevillkoren och den enskildes ansvar för upptagna lån blir tydligare.&lt;br&gt;Det bör ske genom att kravet på återbetalning sätts i relation till skuldens&lt;br&gt;storlek. Principen bör vidare vara att lån skall betalas tillbaka och att&lt;br&gt;lånesystemet skall bära sina egna kostnader. Räntan skall spegla de&lt;br&gt;verkliga upplåningskostnadema. För att låntagaren inte skall belastas&lt;br&gt;alltför hårt under perioder med mindre goda ekonomiska förhållanden&lt;br&gt;bör emellertid systemet innehålla skyddsregler som möjliggör lindring i&lt;br&gt;återbetalningsbördan i sådana fall. Det medför att även det nya systemet&lt;br&gt;kan innehålla ett visst inslag av subvention i form av avskrivning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studietider m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fastställda regler bör vara ett tydligt uttryck för i vilken omfattning&lt;br&gt;offentliga resurser kan ställas till den enskildes förfogande. Inom givna&lt;br&gt;ramar skall var och en ha frihet att välja inriktning och uppläggning av&lt;br&gt;utbildningen efter eget önskemål. Klarare regler bör komma till stånd&lt;br&gt;som underlättar både den enskildes planering av studierna och&lt;br&gt;myndigheternas och informatörernas service gentemot allmänheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna om längsta tid för studier på grundskole- och gymnasienivå&lt;br&gt;bör utformas med beaktande av bl.a. utbildningsbakgrund och&lt;br&gt;utbildningsbehov. Studiestöd bör kunna vara tillgängligt för repetition&lt;br&gt;och kompletterande utbildning i viss omfattning. Bristande mognad eller&lt;br&gt;felval i ungdomsåren får inte heller vara omöjligt att kompensera för&lt;br&gt;senare i livet. Den övre åldersgränsen för rätt till stöd bör inte sättas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;77&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltför snävt mot bakgrund av behovet av kompetensutveckling för alla&lt;br&gt;yrkesverksamma. Dock måste vissa begränsningar av lånemöjligheten&lt;br&gt;finnas vid studier i högre åldrar på grund av återbetalningskraven.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöds administrationen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet är ett statligt förmånssystem. Reglerna för att bevilja stöd&lt;br&gt;liksom för återbetalningen av studielån skall tillämpas på ett likformigt&lt;br&gt;sätt över hela landet med sikte på att rättssäkerheten skall tryggas.&lt;br&gt;Hanteringen av dessa verksamheter bör vidare bedrivas så&lt;br&gt;kostnadseffektivt som möjligt. Utifrån dessa utgångspunkter bör&lt;br&gt;administrationen även i fortsättningen ligga på en central myndighet.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;5.2 Ett nytt studiestödssystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall införas ett nytt, samlat studiestöd som&lt;br&gt;omfattar studerande på grundskole- och gymnasieskolenivå samt&lt;br&gt;högskole- och annan eftergymnasial nivå. De nuvarande studiestöden&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för&lt;br&gt;arbetslösa (svuxa) skall avvecklas. Det nya studiestödet skall benämnas&lt;br&gt;studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande studiehjälpen skall finnas kvar och lämnas under&lt;br&gt;samma förutsättningar som i dag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag om ett sammanhållet&lt;br&gt;studiestödssystem tillstyrks överlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som beskrivits i det föregående är&lt;br&gt;det mycket svårt för en enskild studerande att hålla sig underrättad om&lt;br&gt;vilka regler för rätt till studiestöd som gäller i hennes eller hans fall. I&lt;br&gt;synnerhet gäller det för studerande i vuxenutbildning. För de nuvarande&lt;br&gt;studiestöden svux och svuxa gäller olika behörighetsvillkor. De för dessa&lt;br&gt;stöd begränsade resurserna fördelas, när det gäller svux efter urval bland&lt;br&gt;de sökande, medan svuxa kan lämnas så länge medlen räcker.&lt;br&gt;Studiemedlen är däremot generella i den meningen att alla som antas till&lt;br&gt;utbildning och fyller vissa grundvillkor har en ovillkorlig rätt till stöd.&lt;br&gt;Dessa parallella system för samma typ av utbildning vänder sig till delvis&lt;br&gt;samma målgrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett mer enhetligt studiestöd införs. Grundtanken&lt;br&gt;är att likartade regler skall gälla för alla utbildningsområden. Reglerna&lt;br&gt;byggs i huvudsak upp kring det nuvarande studiemedelssystemet och det&lt;br&gt;är därför lämpligt att det nya stödet benämns studiemedel. De nuvarande&lt;br&gt;studiestöden svux och svuxa avvecklas. Det innebär vissa systemtekniska&lt;br&gt;förändringar i förhållande till vad som nu gäller för dessa stöd. Så upphör&lt;br&gt;bl.a. kopplingen till reglerna om dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen,&lt;br&gt;vilket kommer att förenkla administrationen avsevärt. Den nuvarande&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;78&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;uppdelningen på beskattade och obeskattade stödformer upphör. Vidare&lt;br&gt;kan utbetalningen av stöd i fortsättningen ske månadsvis i förskott på&lt;br&gt;samma sätt som i nuvarande studiemedelssystem. De nuvarande&lt;br&gt;detaljerade rutinerna om närvarokontroll som underlag for utbetalning av&lt;br&gt;vuxenstudiestöd i efterskott ersätts med en enklare ordning. Det nya&lt;br&gt;systemet kommer att bli mer lätthanterligt och förutsebart för de&lt;br&gt;studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftet och det särskilda utbildningsbidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den femåriga satsningen på kunskapslyftet kommer att ligga kvar på i&lt;br&gt;stort sett nuvarande nivå fram till och med första halvåret 2002. Det&lt;br&gt;särskilda utbildningsbidraget (ubs) ingår som en del i kunskapslyftet&lt;br&gt;under hela denna period. Det innebär att ubs kommer att finnas kvar&lt;br&gt;under kunskapslyftsperioden vid sidan av det samordnade studiestöd som&lt;br&gt;regeringen nu föreslår. Satsningen på kunskapslyftet beräknas sedan&lt;br&gt;fortsätta på en lägre nivå under andra halvåret 2002. Regeringen avser att&lt;br&gt;under år 2000 återkomma till riksdagen om perioden efter år 2002 sedan&lt;br&gt;den parlamentariska kunskapslyftskommittén lämnat sitt slutbetänkande&lt;br&gt;våren 2000 (dir. 1995:67). I det sammanhanget kommer också ett&lt;br&gt;ställningstagande att göras om ubs för perioden efter kunskapslyftet bl.a.&lt;br&gt;utifrån de ytterligare erfarenheter som då kan dras av om stödets&lt;br&gt;rekryterande effekter. Mot denna bakgrund behandlas inte det särskilda&lt;br&gt;utbildningsbidraget i denna proposition.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I studiestödsutredningens uppdrag ingick inte att behandla studiehjälpen.&lt;br&gt;Någon ändring av de materiella reglerna om studiehjälp föreslås därför&lt;br&gt;inte i denna proposition utom i de fall det nya systemet föranleder&lt;br&gt;följdändringar. Dessutom bör reglerna om studiehjälp i redaktionellt&lt;br&gt;hänseende anpassas till de förslag som nu läggs fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;79&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rätt till studiemedel&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiemedlens storlek - totalbelopp och&lt;br&gt;bidragsnivåer&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.1.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Totalbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlens totalbelopp, dvs. summan av bidrag och lån, är för&lt;br&gt;närvarande ca 7 100 kronor netto per studiemånad. Beloppet är relaterat&lt;br&gt;till kostnadsutvecklingen i samhället via knytning till prisbasbeloppet&lt;br&gt;enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Det motsvarar i nuläget ca&lt;br&gt;10100 kr i bruttoinkomst. Vuxenstudiestöden och det särskilda&lt;br&gt;utbildningsbidraget är i princip inkomstrelaterade och beräknas med&lt;br&gt;utgångspunkt i den dagpenning den studerande skulle kunna få vid&lt;br&gt;arbetslöshet. Det högsta beloppet i vuxenstudiestöden (bidrag efter skatt&lt;br&gt;plus lån) och det särskilda utbildningsbidraget (bidrag efter skatt)&lt;br&gt;varierar mellan ca 3 500-8 500 kronor per månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En enhetlig totalnivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Summan av bidrag och lån - totalbeloppet - skall&lt;br&gt;vara lika för alla studerande och knytas till prisbasbeloppet. Nivån skall&lt;br&gt;motsvara nuvarande studiemedel och uppgå till 4,39 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet per vecka för heltidsstuderande eller sammanlagt&lt;br&gt;175,5 % av prisbasbeloppet för ett nio månaders studieår, dvs. totalt&lt;br&gt;63 882 kr i 1999 års priser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna tillstyrker principen&lt;br&gt;för nivån på totalbeloppet. Ett fåtal instanser har invändningar mot att&lt;br&gt;man frångår en inkomstrelaterad ersättning för vissa vuxenstuderande.&lt;br&gt;Några instanser, bl.a. Konsumentverket och Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer (SFS), framhåller att totalbeloppet är för lågt för vissa&lt;br&gt;grupper. Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar en sänkt totalnivå&lt;br&gt;i syfte att begränsa skuldsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Studiestödet skall göra det&lt;br&gt;ekonomiskt möjligt för så breda grupper som möjligt att bedriva studier.&lt;br&gt;Systemet skall kunna rymma studerande i olika åldrar och i skilda&lt;br&gt;utbildningsformer. Studiestödet bör vara så pass stort att det går att leva&lt;br&gt;på och på det sättet stimulera till studier. Beräkningar som bl.a.&lt;br&gt;studiestödsutredningen gjort visar att det nuvarande totalbeloppet i&lt;br&gt;studiemedlen är förhållandevis väl avpassat för de flesta studerandes&lt;br&gt;behov; ca hälften av de studerande på högskolan är för närvarande under&lt;br&gt;25 år. Vid en internationell jämförelse är totalbeloppet högt. Det står sig&lt;br&gt;relativt bra även jämfört med stödnivån i de övriga nordiska länderna. I&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;följande tabell visas exempel på disponibla resurser och skattade Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;levnadsomkostnader för några olika typhushåll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på disponibla resurser och levnadsomkostnader per studiemånad&lt;br&gt;för olika hushållstyper år 1999, kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ensamboende&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sambor -&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;båda studerar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inga barn&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 och 4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Två barn:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 och 4 år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Låg hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Hög hyra&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bostadsbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 025&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 275&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 475&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Barnbidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Underhållsstöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel (bidrag och lån)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Disponibelt belopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 969&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 219&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 171&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 021&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Levnadsomkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;770&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Boendekostnad (hyra)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bamomsorgsavgift&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;606&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Läromedel m.m.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa omkostnader&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 470&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 706&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 206&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 212&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kvar&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;628&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 263&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 759&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Tabellen visar disponibelt nettobelopp per studiemånad under 1999 (studiemedel,&lt;br&gt;barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag). Detta jämförs med hushållets utgifter.&lt;br&gt;Utgifterna baseras på:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Socialstyrelsens, Konsumentverkets och delvis Föreningssparbankens norm för&lt;br&gt;levnadsomkostnadsnivå för hushåll med och utan barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- &amp;nbsp;En hög resp, låg bostadskostnad antas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;- Bamomsorgsavgift i Stockholms kommun år 1999.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Behovet av ekonomiskt stöd under studietiden är mycket skiftande&lt;br&gt;bl.a. på grund av att studerandegruppen inte är homogen.&lt;br&gt;Studiemedelssystemet är tänkt att fungera tillsammans med övriga&lt;br&gt;trygghetssystem. Studerande med försörjningsbörda har således&lt;br&gt;möjlighet till kompletterande ekonomiskt tillskott, främst barnbidrag och&lt;br&gt;bostadsbidrag. Under de närmaste åren kommer barnbidragen troligen att&lt;br&gt;kunna höjas och ekonomiskt utrymme för en maxtaxa för avgifter i&lt;br&gt;barnomsorgen har reserverats. Detta får stor ekonomisk betydelse för&lt;br&gt;studerande som har barn. Regeringen avser vidare att utse en särskild&lt;br&gt;utredare med uppgift att göra en översyn av bl.a. de familjeekonomiska&lt;br&gt;stöden, där särskilt marginaleffekter i förhållande till andra stödformer&lt;br&gt;och skatteregler kommer att analyseras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande med särskilda behov bör alltså mötas genom åtgärder inom&lt;br&gt;andra trygghetssystem. Många studerande förvärvsarbetar också vid&lt;br&gt;sidan av studierna. Regeringen föreslår i denna proposition att reglerna&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;81&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för inkomstprövning skall bli mer generösa jämfört med vad som gäller i&lt;br&gt;nuvarande studiemedelssystem (avsnitt 6.6). Därmed ökar den enskildes&lt;br&gt;möjligheter att själv bidra till sin försörjning under studietiden och&lt;br&gt;arbetslinjen stärks.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammantaget gör regeringen den bedömningen att den nuvarande&lt;br&gt;studiemedelsnivån är väl avvägd. Totalnivån i det nya systemet föreslås&lt;br&gt;därför vara densamma som i nuvarande studiemedel. Beloppet skall vara&lt;br&gt;generellt och ges med samma belopp till alla studerande. I avsnitt 6.2.1&lt;br&gt;föreslås att studiemedlen beräknas per vecka. Totalbeloppet bör som nu&lt;br&gt;relateras till kostnadsutvecklingen i samhället genom att kopplas till&lt;br&gt;prisbasbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.&lt;br&gt;Totalbeloppet per vecka skall därför bestämmas till 4,39 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet vid heltidsstudier. Månadsbeloppet kommer alltså på&lt;br&gt;samma sätt som i dag att uppgå till 7 098 kr (1999 års prisbasbelopp).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.2 Bidragsnivåer&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Till alla studerande som är berättigade till&lt;br&gt;studiemedel skall det, oavsett utbildningsnivå, lämnas studiebidrag vid&lt;br&gt;heltidsstudier med 1,51 % av prisbasbeloppet per vecka. Bidragsdelen&lt;br&gt;skall därmed uppgå till 34,5 % av totalbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En särskild resursram skall avsättas för att ett högre studiebidrag skall&lt;br&gt;kunna lämnas för studier på främst grundskole- och gymnasienivå.&lt;br&gt;Bidraget skall kunna lämnas till studerande som är 25 år eller äldre.&lt;br&gt;Bidraget skall vid heltidsstudier utgöra 3,6 % av prisbasbeloppet per&lt;br&gt;vecka. För dessa studerande skall därmed bidragsdelen uppgå till 82 %&lt;br&gt;av totalbeloppet. En studerande som tidigare har fått det högre bidraget&lt;br&gt;för en viss utbildning och som fortsätter denna utbildning skall ha förtur&lt;br&gt;till detta bidrag. Det skall ankomma på regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att utfärda bestämmelser om vad som i övrigt&lt;br&gt;skall krävas för rätt till bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att av totalbeloppet skall&lt;br&gt;bidragsdelen utgöra 80 % på grundskolenivå, 60 % upp till&lt;br&gt;gymnasiekompetens för den som är 23 år eller äldre och 40 % för övriga&lt;br&gt;studerande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: En majoritet av instanserna tillstyrker principen&lt;br&gt;om varierande bidragsandelar för respektive studienivå. Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer (SFS) är positiva till principen om ett samordnat&lt;br&gt;stöd med en prioritering av bidragen till lågutbildade, men anser att&lt;br&gt;bidragsdelen för högskolestuderande bör vara 50 %. En del instanser&lt;br&gt;anser att grundskolestudier skall ge ett bidrag på 100 % av totalbeloppet.&lt;br&gt;Några menar att bidraget bör vara lika stort för grundskole- resp,&lt;br&gt;gymnasienivå eftersom många studerar samtidigt på båda nivåerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;82&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Skälen för regeringens förslag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidrag och lån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya studiemedlen skall i likhet med dagens system bestå av bidrag&lt;br&gt;och lån. Bidragets storlek beskrivs närmare i det följande. Återstående&lt;br&gt;del av de totala studiemedlen består av lån. I följande uppställning anges&lt;br&gt;bidragsdel, lånedel och totalbelopp per månad för en heltidsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalbelopp och bidragsnivåer i det nya systemet - per studiemånad&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Generellt bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Högre bidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;% av total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;% av total&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65,5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalbelopp&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Det generella bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebidragets andel av studiemedlen är i dag ca 28 % av totalbeloppet&lt;br&gt;eller nära 2 000 kr per månad. Utredningen anser att det är nödvändigt att&lt;br&gt;förbättra studiebidraget för högskolestuderande. Motiven är att&lt;br&gt;vidmakthålla studiestödets rekryteringsfrämjande effekt samt att minska&lt;br&gt;skuldsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar utredningens uppfattning att ett högre bidrag har en&lt;br&gt;stimulerande effekt på rekryteringen till högre utbildning särskilt bland&lt;br&gt;inkomstsvaga grupper. Regeringen delar också utredningens oro över den&lt;br&gt;skuldsättning som högre studier ofta medför. Det mest effektiva sättet att&lt;br&gt;minska skuldsättningen är att höja bidragsandelen. Det statsfinansiella&lt;br&gt;läget tillåter emellertid inte en så stor höjning som utredningen föreslår.&lt;br&gt;En förbättring är dock möjlig att genomföra så att bidraget höjs med 6,7&lt;br&gt;procentenheter till 34,5 % av totalbeloppet. Den höjda bidragsnivån&lt;br&gt;förväntas få en förstärkt rekryterande effekt till högre utbildning.&lt;br&gt;Skuldsättningen minskar och även låneutnyttjandet förväntas bli mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att det generella bidraget som alla&lt;br&gt;studiemedelsberättigade studerande kan få oavsett utbildningsnivå skall&lt;br&gt;bestämmas till 1,51 % av prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier.&lt;br&gt;Bidraget kommer därmed att utgöra 34,5 % av totalbeloppet. Det totala&lt;br&gt;studiebidraget uppgår alltså till 551 kr per vecka eller 2 449 kr per månad&lt;br&gt;(drygt fyra veckor) i 1999 års priser. Jämfört med dagens regler ökar&lt;br&gt;bidraget med 476 kr per studiemånad vid heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det högre bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studerande med låg utbildningsbakgrund har störst behov av utbildning.&lt;br&gt;För att rekrytera dem till studier och därmed stärka deras ställning i&lt;br&gt;arbetsliv och samhällsliv är det motiverat med ett förmånligt studiebidrag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;83&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;för studier på grundskole- och gymnasienivå. Av remissvaren framgår att&lt;br&gt;många anser att det vore önskvärt med höjda bidrag för vuxenstuderande.&lt;br&gt;Flera instanser framhåller att man inte skall behöva skuldsätta sig för att&lt;br&gt;uppnå grundskole- eller gymnasiekompetens medan en del tillstyrker&lt;br&gt;utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av statsfinansiella skäl är det inte möjligt att införa så höga generella&lt;br&gt;bidrag för studier på grundskole- och gymnasieskolenivå som&lt;br&gt;utredningen föreslår, dvs. 60 % respektive 80 % av totalbeloppet. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening måste resurserna för ändamålet begränsas.&lt;br&gt;Regeringen finner det också mest ändamålsenligt med endast en enda&lt;br&gt;högre bidragsnivå, bl.a. eftersom många studerande på grundskolenivå&lt;br&gt;också läser ämnen på gymnasienivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bidragets storlek är av stor betydelse för rekryteringen till utbildning.&lt;br&gt;Regeringen anser att den högre bidragsnivån skall bestämmas till ett&lt;br&gt;belopp som i princip motsvarar nuvarande högsta bidrag i svux och&lt;br&gt;svuxa efter avdrag för skatt. Bidragets andel bör därför bestämmas till&lt;br&gt;3,6 % av prisbasbeloppet per vecka vid heltidsstudier, vilket innebär ca&lt;br&gt;82 % av totalbeloppet. Det totala bidragsbeloppet uppgår alltså till 1310&lt;br&gt;kr per vecka eller 5 820 kr per månad (drygt fyra veckor) i 1999 års&lt;br&gt;priser. Denna nivå ligger i linje med utredningens förslag till bidrag för&lt;br&gt;grundskolestuderande och innebär ekonomiska fördelar för de flesta som&lt;br&gt;kan komma i fråga för bidraget. Det förväntas fa en klart rekryterande&lt;br&gt;effekt för vuxna med lägre inkomster. Skuldsättningen under studietiden&lt;br&gt;behöver därmed inte bli nämnvärt stor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya studiemedelssystemet avses fungera under lång tid framåt, där&lt;br&gt;det högre bidraget ingår som en ramad resurs. Resursramen bör därför&lt;br&gt;kunna avpassas i förhållande till förändrade utbildningsbehov i samhället&lt;br&gt;och tillgången på allmänna medel. Under vissa perioder kan förändringar&lt;br&gt;på arbetsmarknaden göra det särskilt motiverat att stimulera&lt;br&gt;rekryteringen till vuxenstudier av arbetslösa eller anställda som riskerar&lt;br&gt;arbetslöshet. Ställningstagande till den närmare dimensioneringen av&lt;br&gt;resurser för det högre bidraget bör därför fattas i samband med att&lt;br&gt;riksdagen tar ställning till de ekonomiska ramarna för åren 2001-2003.&lt;br&gt;Dimensioneringen blir då också beroende av regeringens bedömning av&lt;br&gt;behovet av det särskilda utbildningsbidraget (ubs). I denna proposition&lt;br&gt;beräknas det högre bidraget komma att omfatta ca 70 000 studerande,&lt;br&gt;vilket bedöms vara en rimlig långsiktig nivå mot bakgrund av&lt;br&gt;erfarenheterna av utnytljandet i svux/svuxa-systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det högre bidraget bör vara tillgängligt för både arbetslösa och&lt;br&gt;arbetstagare men vara tydligt avgränsat, t.ex. efter ålder och&lt;br&gt;utbildningsbehov. En lägsta ålder för rätt till stöd måste finnas dels för att&lt;br&gt;undvika avhopp i gymnasieskolan, dels mot bakgrund av att vissa&lt;br&gt;ungdomar kompletteringsläser i komvux. Studiestödsutredningen&lt;br&gt;förordar 23 år som lägsta ålder för det högre bidraget. I nuvarande svuxa-&lt;br&gt;system är 21 år lägsta åldersgräns. I svux finns ingen åldersgräns men&lt;br&gt;krav på fyra års förvärvsarbete eller motsvarande. För att få ubs är&lt;br&gt;åldersgränsen 25 år. I praktiken har 25 år kommit att bli en åldersgräns&lt;br&gt;som fått spela en avgörande roll vid val av studiestöd. Regeringen anser&lt;br&gt;att detta är en lämplig gräns i det reguljära systemet. Vidare bör regler&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;84&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inforas som innebär att den som en gång beviljats det högre bidraget skall&lt;br&gt;ha förtur till detta bidrag för att slutföra den påböljade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det bör ankomma på regeringen att utfarda de närmare reglerna för rätt&lt;br&gt;till det högre bidraget. Det högre bidraget bör riktas till grupper som är i&lt;br&gt;särskilt behov av kompetensförstärkning och som det är angeläget att&lt;br&gt;rekrytera till utbildning. En lämplig avgränsning efter utbildningbehov&lt;br&gt;kan vara att det högre bidraget i första hand ges till dem som saknar&lt;br&gt;grundskolekompetens och i andra hand till dem som saknar&lt;br&gt;gymnasiekompetens. Inom ramen för ett flexibelt system bör det&lt;br&gt;emellertid finnas möjligheter att styra bidraget till angelägna&lt;br&gt;studerandegrupper oavsett utbildningsnivå. Under vissa perioder kan&lt;br&gt;också den aktuella situationen på arbetsmarknaden spela en roll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I de närmare föreskrifter som regeringen föreslås fa utfarda avses det&lt;br&gt;prioriterade bidraget omfatta t.ex. även studerande vid yrkesteknisk&lt;br&gt;högskoleutbildning (YTH) och vid vissa lärarutbildningar&lt;br&gt;(specialpedagogutbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;All erfarenhet visar att ett urvalssystem är svårt och tungrott att&lt;br&gt;administrera. Centrala studiestödsnämnden (CSN) har tillämpat olika&lt;br&gt;system med urval inom vuxenstudiestöden. I betänkandet CSN-en&lt;br&gt;myndighet i ständig förändring (SOU 1998:131) - framhålls att det är&lt;br&gt;angeläget att förenkla regelsystemet bl.a. vad gäller bestämmelser om&lt;br&gt;urval. Riskerna är stora att ett urvalsförfarande inte kommer att leda till&lt;br&gt;en rättvis prövning, träffsäkerheten är trots allt liten. Regeringen gör den&lt;br&gt;bedömningen att ett system med urval bör undvikas. I det fall medlen för&lt;br&gt;det högre bidraget inte räcker till alla sökande bör den ordning som gäller&lt;br&gt;i det nuvarande svuxa-systemet tillämpas, nämligen att stöd beviljas i den&lt;br&gt;ordning ansökningarna kommer in och så länge resurserna räcker. Den&lt;br&gt;som en gång har beviljats det högre bidraget skall - som nyss nämnts -&lt;br&gt;få förtur till fortsatt stöd för att avsluta den påbörjade utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Naturvetenskaplig och teknisk utbildning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i statsmakternas särskilda satsning på naturvetenskapliga och&lt;br&gt;tekniska utbildningar, s.k. NT-utbildningar, har under en treårsperiod&lt;br&gt;särskilda NT-platser funnits till vilka ett särskilt förmånligt studiestöd,&lt;br&gt;s.k. NT-svux, knutits. Detta regleras genom förordningen (1995:819) om&lt;br&gt;vissa naturvetenskapliga och tekniska högskoleutbildningar med särskilt&lt;br&gt;vuxenstudiestöd m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antagningen till dessa utbildningsplatser med det särskilda svux-stödet&lt;br&gt;avslutades i och med antagningen till höstterminen 1998. Resurser för&lt;br&gt;fortsatt stöd till dessa studerande anvisas under ett särskilt anslag (A7,&lt;br&gt;utgiftsområde 15). De studerande som nu har NT-svux skall kunna få&lt;br&gt;fortsatt stöd enligt nuvarande regler för slutförande av utbildningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;85&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.3 Tilläggslån för studerande som är 25 år eller äldre&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studerande som är 25 år eller äldre skall oavsett&lt;br&gt;utbildningsnivå ha möjlighet att under vissa förutsättningar få ett&lt;br&gt;tilläggslån med 0,99 % av prisbasbeloppet per vecka, dvs. 1 600 kr per&lt;br&gt;månad (drygt fyra veckor i 1999 års priser). Tilläggslånet skall kunna&lt;br&gt;lämnas till heltidsstuderande under längst 120 veckor (tre år). Det skall&lt;br&gt;ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer&lt;br&gt;att utfärda föreskrifter om vad som i övrigt skall gälla för rätt till&lt;br&gt;tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår en möjlighet till&lt;br&gt;inkomstrelaterat tilläggslån för studerande på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasienivå så att den totala nivån skall kunna bli oförändrad jämfört&lt;br&gt;med vad som följer av nuvarande vuxenstudiestödsregler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) anser att&lt;br&gt;möjligheter till tilläggslån skall finnas också vid högskolestudier.&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) menar att motivet för tilläggslån&lt;br&gt;måste ha sin utgångspunkt i kostnaderna under studier och inte vilka&lt;br&gt;studier som bedrivs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att det nya studiestödet&lt;br&gt;får en god rekryteringseffekt och att beloppsnivån gör det möjligt för&lt;br&gt;personer ur olika samhällsgrupper och med varierande livssituation att&lt;br&gt;böija studera. Många vuxna studerande har en annan livssituation och&lt;br&gt;levnadsnivå än ungdomsstuderande. De ekonomiska förhållandena för&lt;br&gt;vuxenstuderande har påtalats i många olika sammanhang, bl.a. i den s.k.&lt;br&gt;ensamföräldragruppens rapport (dnr S 1996:1393F). Totalnivån på ca&lt;br&gt;7 100 kr per månad kan således komma att av vissa studerande uppfattas&lt;br&gt;som otillräcklig. Bland annat därför föreslås i det följande att det s.k.&lt;br&gt;fribeloppet skall höjas för att öka de studerandes möjlighet att påverka&lt;br&gt;den egna ekonomin. Alla studerande får emellertid inte arbete eller har&lt;br&gt;inte möjlighet att arbeta vid sidan av studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att totalbeloppet i vissa fall skall kunna kompletteras&lt;br&gt;med ett tilläggslån. Beloppet bör på samma sätt som grundbeloppet vara&lt;br&gt;lika för alla som kan komma i fråga för lånet. Det bör bestämmas till ett&lt;br&gt;högsta belopp och knytas till prisbasbeloppet. För att undvika att&lt;br&gt;skuldsättningen ökar alltför mycket för dem som utnyttjar lånet bör&lt;br&gt;beloppet bestämmas till 0,99 % av prisbasbeloppet per vecka, vilket i&lt;br&gt;dagsläget motsvarar 1 600 kr i månaden och lämnas under högst tre år.&lt;br&gt;Totalt skall tilläggslånet alltså högst kunna uppgå till 43 200 kr. Den&lt;br&gt;totala studiestödsnivån per studiemånad kommer tillsammans med&lt;br&gt;tilläggslån att uppgå till drygt 8 700 kr per studiemånad vilket ungefär&lt;br&gt;motsvarar den högsta ersättningsnivån efter skatt i&lt;br&gt;arbetslöshetsförsäkringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån skall kunna lämnas till studerande oavsett utbildningsnivå.&lt;br&gt;De personer som skall kunna komma i fråga för tilläggslånet bör&lt;br&gt;emellertid ha passerat ungdomsåren. Gemensamt för dem bör vara att de&lt;br&gt;fyllt 25 år och att studierna medför en ansträngd ekonomi t.ex. till följd&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;86&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av att den tidigare arbetsinkomsten gett förutsättningar för betydligt&lt;br&gt;större levnadsomkostnader än vad totalbeloppet i studiemedlen medger.&lt;br&gt;En prövning av den enskildes ekonomiska situation kan bli aktuell.&lt;br&gt;Tilläggslån bör endast kunna lämnas for heltidsstudier i Sverige. Det&lt;br&gt;skall ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer&lt;br&gt;att lämna närmare föreskrifter om tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nästa avsnitt behandlas möjligheten till tilläggslån för vissa andra&lt;br&gt;merkostnader.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.4 Tilläggslån för vissa merkostnader&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Det skall finnas möjlighet till tilläggslån för vissa&lt;br&gt;angelägna merkostnader. Det skall ankomma på regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer att utfärda föreskrifter om rätt till&lt;br&gt;sådant lån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att tilläggslån för&lt;br&gt;merkostnader lämnas i stort sett enligt samma grunder som gäller for&lt;br&gt;dagens extra studiemedel med undantag för lån for inköp av&lt;br&gt;musikinstrument och lån för utbildningsavgifter vid utlandsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser har invänt mot utredningens&lt;br&gt;forslag att begränsa möjligheten till extra studielån för vissa&lt;br&gt;merkostnader. Motivet är att den sociala snedrekryteringen befaras öka&lt;br&gt;om lånemöjligheten för t.ex. avgifter försämras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens system kan extra&lt;br&gt;studiemedel i form av lån beviljas om det finns särskilda skäl. Närmare&lt;br&gt;bestämmelser om det har efter bemyndigande av regeringen utformats av&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN). Extra studiemedel kan lämnas för&lt;br&gt;utbildningsavgifter, kostnader för dubbel bosättning, obligatoriska&lt;br&gt;studieresor, vissa andra reskostnader, inköp av dyrare studiematerial,&lt;br&gt;såsom musikinstrument etc. Möjligheter till extra lån bör finnas kvar&lt;br&gt;också i det nya systemet. I stället för det nuvarande begreppet extra&lt;br&gt;studiemedel, som inte tydliggör att det är fråga om lån, bör begreppet&lt;br&gt;tilläggslån användas. Det bör även i fortsättningen ankomma på&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att utfarda de&lt;br&gt;föreskrifter som behövs om rätt till tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån för vissa utbildningsavgifter&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studier utomlands är som regel förenade med högre kostnader än studier&lt;br&gt;i Sverige. Enligt dagens tillämpning kan utlandsstuderande få extra&lt;br&gt;studielån med högst 6 000 kr per studiemånad för undervisningsavgifter&lt;br&gt;utöver vissa andra merkostnader förknippade med utlandsstudierna, t.ex.&lt;br&gt;reskostnader. Även studerande i Sverige som går i en utbildning som inte&lt;br&gt;är statlig eller statsunderstödd har möjlighet att få extra studielån för&lt;br&gt;eventuella utbildningsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;87&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna är till största delen fastställda av CSN i&lt;br&gt;föreskrifter som myndigheten har bemyndigande att utfärda.&lt;br&gt;Lånemöjlighetema är for närvarande mycket generösa.&lt;br&gt;Studiestödsutredningen visar att utbildningsavgiftema förorsakar en&lt;br&gt;kraftigt ökad skuldbörda för utlandsstuderande. Även CSN har i olika&lt;br&gt;sammanhang pekat på dessa problem. Högskoleverket har nyligen&lt;br&gt;publicerat en utvärdering av effekterna av studier utomlands&lt;br&gt;Utlandsstudier - till vilken nytta? (HSV-rapport 1999:1 OR). Av&lt;br&gt;utvärderingen framgår bl.a. att intresset för utlandsstudier ökat kraftigt&lt;br&gt;under senare år och att möjligheten att få studiemedel vid utlandsstudier&lt;br&gt;har bidragit till denna utveckling. Erfarenheterna visar att&lt;br&gt;utlandsstudierna ofta är en god investering både för enskilda och för&lt;br&gt;staten samt för utvecklingen i samhället. Många studenter söker arbete i&lt;br&gt;Sverige efter utlandsvistelsen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att det är av stor vikt att främja internationaliseringen&lt;br&gt;av utbildning och studerandeutbytet länder emellan. Detta bidrar till att&lt;br&gt;öka förståelsen för andra kulturer och samhällen. Förutsättningarna för&lt;br&gt;att få studiestöd vid utlandsstudier bör därför inte förändras så att&lt;br&gt;utlandsstudier motverkas. Möjligheter till tilläggslån för bl.a.&lt;br&gt;utbildningsavgifter bör finnas kvar även i fortsättningen för att underlätta&lt;br&gt;studier både utomlands och i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån för inköp av musikinstrument m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt regeringens bedömning är det rimligt att nuvarande möjligheter till&lt;br&gt;kompletterande studielån för vissa andra angelägna merkostnader,&lt;br&gt;inklusive musikinstrument, behålls. Behovet av tilläggslån bör som i dag&lt;br&gt;prövas i vaije enskilt fall.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.1.5 Sammanfattning av förslagens effekter&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag innebär att ett enhetligt finansieringssystem införs&lt;br&gt;med lika stort totalbelopp för alla studerande oavsett utbildningsnivå.&lt;br&gt;Systemet blir enklare, tydligare och mer rättssäkert för den enskilde.&lt;br&gt;Genom att totalbeloppet - och andra belopp - kopplas till&lt;br&gt;prisbasbeloppet förenklas regelverket och administrationen avsevärt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Höjningen av det generella bidraget innebär jämfört med nuvarande&lt;br&gt;bidrag i studiemedlen en förbättring för alla studerande oavsett&lt;br&gt;utbildningsnivå och förstärker stödets rekryterande effekt. Genom&lt;br&gt;höjningen minskar skuldsättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalbeloppet och de nya bidragsnivåema innebär kraftiga&lt;br&gt;nivåförbättringar för vuxenstuderande med låg tidigare inkomst.&lt;br&gt;Totalbeloppet netto (efter skatt) är i det nya stödet högre för alla dem&lt;br&gt;som har en dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen som är lägre än 460&lt;br&gt;kr, dvs. en tidigare inkomst lägre än 12 600 kr i månaden. Detta gäller till&lt;br&gt;stor del kvinnor. För dem med lägsta dagpenningnivå fördubblas&lt;br&gt;totalnivån. En viss försämring uppstår för dem som har en högre&lt;br&gt;dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen. Som mest blir stödet 1 600 kr&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;88&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;lägre per månad än högsta ersättning från arbetslöshetskassa efter skatt Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;om inte tilläggslån kan erhållas. Det högre bidraget, som främst avses&lt;br&gt;styras till grupper som nu omfattas av reglerna för svux och svuxa, ger en&lt;br&gt;bidragsnivå som motsvarar det högsta bidraget i dessa stöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förändringarna i beloppsnivåer framgår av följande bild och tabell.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsbelopp efter skatt per månad år 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-2.png" style="width:248pt;height:269pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande och föreslagna studiestödsbelopp per månad för&lt;br&gt;heltidsstuderande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Belopp per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande stöd&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Svux/a&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagpenningnivå, kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;br&gt;medel&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;82%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;34,5%&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;580&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- bidrag brutto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- bidrag efter skatt (30%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 524&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 820&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 449&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 278&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 649&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- totalt netto&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;- totalt netto inkl, tilläggslån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 698&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;89&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen förutsätter att förändringarna kommer att stimulera Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;ytterligare grupper med låg tidigare utbildningsbakgrund och ansträngd&lt;br&gt;ekonomi till studier eftersom de ekonomiska möjligheterna så avsevärt&lt;br&gt;förbättras. Sammantaget bör fortsatt stora satsningar på utbildning&lt;br&gt;tillsammans med det reformerade studiestödssystemet bidra till att&lt;br&gt;minska den sociala snedrekryteringen till högre utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Möjlighet till tilläggslån för vissa studerandegrupper ökar studiestödets&lt;br&gt;rekryteringseffekt. Lånet innebär emellertid också att den enskildes&lt;br&gt;skuldbörda ökar. De förändringar i återbetalningssystemet som föreslås i&lt;br&gt;det följande kommer dock att vara ett incitament för studerande att hålla&lt;br&gt;ned skuldsättningen. Regeringen utgår därför från att möjligheten till&lt;br&gt;tilläggslån inte kommer att överutnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestödstid&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;6.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Studiestöd per vecka&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För grundutbildning vid universitet och högskolor anges&lt;br&gt;studieomfattningen enligt ett poängsystem, där vaije poäng motsvarar&lt;br&gt;heltidsstudier under en vecka (6 kap. 2 § högskoleförordningen&lt;br&gt;[1993:100]). Under ett år är utbildningstiden normalt 40 veckor. I&lt;br&gt;gymnasieskolan omfattar studieåret normalt 40 veckor (3 kap. 1 §&lt;br&gt;gymnasieförordningen [1992:394]). Vid andra skolor varierar&lt;br&gt;utbildningens längd. Kurserna i komvux har olika omfattning och olika&lt;br&gt;start- och sluttidpunkter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd lämnas enligt 4 kap. 10 § studiestödslagen (1973:349) för&lt;br&gt;sådan del av läsår under vilken den studerande bedriver studier. För&lt;br&gt;beviljande av studiemedel beaktas endast hela sammanhängande&lt;br&gt;studieperioder om 15 dagar för heltidsstuderande och 30 dagar för&lt;br&gt;deltidsstuderande under ett kalenderhalvår. Vuxenstudiestöd beräknas&lt;br&gt;också för motsvarande perioder under kalenderhalvåret, men inom denna&lt;br&gt;ram lämnas stöd för vaije kalenderdag som studierna pågår.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt 4 kap. 3 och 4 §§ studiestödsförordningen (1973:418) skall ett&lt;br&gt;läsår om 40 veckor, eller motsvarande tid inom högskolan, anses omfatta&lt;br&gt;nio månader. Året skall fördelas på en hösttermin och en vårtermin. För&lt;br&gt;universitet och högskolor anses både höstterminen och vårterminen&lt;br&gt;omfatta fyra och en halv månad (20 poäng). I gymnasieskolan och andra&lt;br&gt;utbildningar på gymnasial nivå, vars läsår är 40 veckor, anses&lt;br&gt;höstterminen omfatta fyra månader och vårterminen fem månader. För&lt;br&gt;utbildningar som är kortare eller längre än 40 veckor fastställs&lt;br&gt;omfattningen och fördelningen på terminer av Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;90&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsberättigande tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Studiemedel skall lämnas för sådan del av&lt;br&gt;studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande som gäller för&lt;br&gt;utbildningen. Studiemedel skall beräknas per hel vecka för både heltids-&lt;br&gt;och deltidsstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel skall få lämnas även för tid då den studerande är sjuk&lt;br&gt;enligt bestämmelser som regeringen meddelar. Detsamma skall gälla för&lt;br&gt;studiehjälp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ett studieår bör på samma sätt som i&lt;br&gt;nuvarande system anses motsvara 40 veckors heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det fatal remissinstanser som lämnat synpunkter,&lt;br&gt;bl.a. CSN och Sveriges Förenade Studentkårer (SFS), välkomnar&lt;br&gt;förslaget om att stödet skall beräknas per vecka. CSN anser dock att&lt;br&gt;begreppet tid skall användas i stället för begreppet fastställd studietid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Studiestöd lämnas&lt;br&gt;enligt nuvarande regler för sådan del av läsår under vilken den&lt;br&gt;studerande bedriver studier. Begreppet läsår är emellertid inte tillämpligt&lt;br&gt;för högskoleområdet. Regeringen anser att studiemedel skall lämnas för&lt;br&gt;sådan del av studietid som omfattas av den kursplan eller motsvarande&lt;br&gt;som gäller för utbildningen. Som hittills bör det ankomma på regeringen&lt;br&gt;att meddela närmare bestämmelser för tillämpningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet bör i största möjliga utsträckning vara följsamt i&lt;br&gt;förhållande till utbildningens uppläggning och omfattning. De nuvarande&lt;br&gt;reglerna om 15-dagarsperioder för beräkning av studiestödstid har vissa&lt;br&gt;negativa och styrande effekter. För flertalet utbildningar anges&lt;br&gt;utbildningens omfattning i antal veckor. Det är därför lämpligt att den&lt;br&gt;tidsenhet för vilken studiestöd beviljas anpassas till detta. Studiemedel&lt;br&gt;bör alltså lämnas för vaije hel vecka som utbildningen pågår och den&lt;br&gt;studerande deltar i denna. Ett normalt studieår om 40 veckor bör således&lt;br&gt;ge rätt till studiestöd under 40 veckor och innebära, som hittills, att stöd&lt;br&gt;betalas ut för nio månader. Hur undervisningen är förlagd i tiden bör i&lt;br&gt;dessa fall inte ha någon betydelse. För andra kurser/utbildningar bör&lt;br&gt;studiemedel beviljas för den tid som framgår av kurs- eller studieplan. I&lt;br&gt;det fall den studerande inte deltar i utbildning under hela kurstiden skall&lt;br&gt;naturligtvis stödet avpassas i förhållande till den faktiska studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av studiemedlen per vecka skall avse både heltids- och&lt;br&gt;deltidsstuderande, vilket innebär en betydlig förenkling i förhållande till&lt;br&gt;nuläget. Utbildning som förläggs till sommartid kan med de föreslagna&lt;br&gt;reglerna ge ett ökat belopp i studiemedel jämfört med vad som kan&lt;br&gt;lämnas enligt nuvarande regler om 15-dagarsperioder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd kan enligt nuvarande regler lämnas även för tid då studier&lt;br&gt;inte bedrivs. Det gäller t.ex. vid sjukdom och tillfällig vård av barn.&lt;br&gt;Sådana studieuppehåll skall naturligtvis kunna godtas även i&lt;br&gt;fortsättningen. Det bör fortsättningsvis ankomma på regeringen att&lt;br&gt;utfarda närmare föreskrifter om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;91&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I nuvarande svux/svuxa-system kan stöd lämnas även under Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;juluppehåll när ingen undervisning ges. En effekt av det nya systemet blir&lt;br&gt;att studiemedel inte lämnas under denna tid. De nuvarande reglerna bör&lt;br&gt;emellertid kunna tillämpas under en övergångstid för dem som vid&lt;br&gt;införandet av det nya systemet uppbär svux eller svuxa. För en del av&lt;br&gt;dessa studerande kommer emellertid det nya stödet att innebära&lt;br&gt;väsentliga förbättringar jämfört med svux och svuxa. Övergångsregler&lt;br&gt;beräknas därför utnyttjas i ytterst liten utsträckning.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.2 Längsta tid för studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler kan studiestöd beviljas för studier på gymnasial&lt;br&gt;nivå under högst tre år. Om särskilda skäl finns kan stöd beviljas under&lt;br&gt;ytterligare tid, t.ex. för slutförande av en utbildning eller för någon&lt;br&gt;värdefull yrkesinriktad kurs. Studier på grundskolenivå anses också&lt;br&gt;utgöra särskilda skäl, vilket medför att tid med stöd på denna nivå inte&lt;br&gt;räknas in i antalet terminer. För studier vid universitet och högskolor&lt;br&gt;eller annan eftergymnasial utbildning ges stöd under högst sex år. Även&lt;br&gt;här kan stöd ges för ytterligare tid om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiemedel skall ställas till förfogande under en&lt;br&gt;viss längsta tid uttryckt i antal veckor vid heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning på högskolenivå och annan eftergymnasial nivå:&lt;br&gt;Studiemedel skall få lämnas under högst 240 veckor (sex år).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning på gymnasial nivå: Studiemedel skall få lämnas under&lt;br&gt;högst 120 veckor. Den som redan har en treårig gymnasieutbildning eller&lt;br&gt;motsvarande utbildning skall dock kunna få studiemedel under högst 80&lt;br&gt;veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbildning på grundskolenivå: Den som helt saknar&lt;br&gt;grundskoleutbildning eller motsvarande utbildning skall kunna få&lt;br&gt;studiemedel för sådana studier under högst 80 veckor. Tiden skall dock&lt;br&gt;kunna förlängas med högst ytterligare 20 veckor för den som behöver&lt;br&gt;grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning. Den&lt;br&gt;som redan har grundskola eller motsvarande utbildning skall kunna få&lt;br&gt;studiemedel under högst 40 veckor för studier på denna nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Om det finns synnerliga skäl skall studiemedel kunna lämnas under&lt;br&gt;längre tid än vad som nu sagts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid studier på deltid skall studiemedel få lämnas med högst det antal&lt;br&gt;veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår tidsgränser för generell&lt;br&gt;rätt till studiestöd inom vaije utbildningsnivå. Den som saknar kunskaper&lt;br&gt;som normalt uppnås i grundskolan skall kunna få studiestöd för sådana&lt;br&gt;studier i längst 80 veckor (två år). För studier fram till&lt;br&gt;gymnasiekompetens skall den som saknar kunskaper och färdigheter&lt;br&gt;motsvarande gymnasieskolans nationella program (motsvarande) kunna&lt;br&gt;få stöd under längst 120 veckor (tre år). För högskoleutbildning inklusive&lt;br&gt;annan eftergymnasial utbildning bör den generella rätten till stöd vara&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;92&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;längst 200 veckor (fem år), men med rätt till förlängning i de fall då&lt;br&gt;utbildningstiden till en viss examen är längre än 200 veckor. Tiden med&lt;br&gt;studiestöd skall på alla nivåer kunna förlängas om det finns särskilda&lt;br&gt;skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till den&lt;br&gt;föreslagna tidsbegränsningen for högskolestudier. Det bör finnas plats for&lt;br&gt;t.ex. basår, återkommande utbildning och breddning. Antalet dispenser&lt;br&gt;förväntas bli många. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) anser att det&lt;br&gt;är få som studerar längre tid än fem år om inte utbildningen i sig själv tar&lt;br&gt;längre tid. Att skuldsättningen då blir hög går inte att undkomma genom&lt;br&gt;att sänka antalet terminer. De konstnärliga högskolorna anser att&lt;br&gt;möjligheterna till studiestöd bör utvidgas i stället for att begränsas.&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar att den generella rätten till&lt;br&gt;stöd för högskolestudier blir kortare än vad utredningen föreslagit, men&lt;br&gt;att det i stället skall finnas ökade möjligheter att utsträcka tiden inom&lt;br&gt;ramen for särskilda skäl. När det gäller gymnasiala studier anser CSN att&lt;br&gt;den generella tiden bör vara fyra terminer, men att ytterligare två&lt;br&gt;terminer bör kunna lämnas fram till gymnasiekompetens för den som har&lt;br&gt;grundskola (motsvarande) som tidigare utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är viktigt att studiestödsreglema&lt;br&gt;bidrar till att studier genomförs så snabbt och effektivt som möjligt.&lt;br&gt;Därmed kan kostnaderna hållas nere både för den enskilde och det&lt;br&gt;allmänna. Det gäller studier på alla nivåer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag att den generella rätten till studiemedel skall&lt;br&gt;begränsas till högst tio terminer (200 veckor) när det gäller studerande på&lt;br&gt;högskolenivå och annan eftergymnasial nivå har som nämnts kritiserats&lt;br&gt;av många remissinstanser. Regeringen bedömer att den nuvarande&lt;br&gt;gränsen på tolv terminer (240 veckor) bör behållas. Vissa&lt;br&gt;högskoleutbildningar är längre än tio terminer. De studerande vid sådana&lt;br&gt;utbildningar skulle - om tio terminer är huvudregel - behöva garanteras&lt;br&gt;undantag från huvudregeln. En formell gräns på tio terminer men med&lt;br&gt;rätt till överskridande skulle alltså medföra ett kraftigt ökat antal&lt;br&gt;prövningsärenden och osäkerhet för de studerande i dessa situationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inom en tidsram på tolv terminer ryms alla högskoleutbildningar. Det&lt;br&gt;innebär i stor utsträckning också möjlighet till komplettering och&lt;br&gt;breddning och möjlighet att påbölja forskarstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De utbildningar på gymnasial nivå som har en fastställd studietid&lt;br&gt;genomförs normalt enligt studieplan. Ofta är det fråga om ett- eller&lt;br&gt;tvååriga utbildningar som anordnas av folkhögskolor eller s.k.&lt;br&gt;kompletterandeskolor. För dem som läser till gymnasiekompetens i&lt;br&gt;kommunal vuxenutbildning kan däremot studietiden variera. Utredningen&lt;br&gt;har föreslagit att de som saknar kunskaper motsvarande ett nationellt&lt;br&gt;program i gymnasieskolan skall kunna få studiemedel under sex terminer&lt;br&gt;för att nå gymnasiekompetens. Den som har en tvåårig&lt;br&gt;gymnasieutbildning eller behöver komplettera vissa ämnen bör enligt&lt;br&gt;utredningen normalt få stöd under ett år. CSN anser att ett år kan vara for&lt;br&gt;kort tid för den som behöver läsa in kärnämnen i ett studieförberedande&lt;br&gt;program, medan å andra sidan sex terminer är en lång tid. Nämnden&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;93&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förordar därför fyra terminer som generell gräns men med möjligheter till Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;förlängning om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungdomsutbildningen har byggts ut och förändrats, vilket medför att&lt;br&gt;många äldre har behov av en basutbildning med modernare innehåll.&lt;br&gt;Enligt regeringens mening bör huvudregeln som nu vara att studiemedel&lt;br&gt;för studier på gymnasial nivå skall kunna ges under högst 120 veckor (tre&lt;br&gt;år). Inom denna tid ryms repetitionsstudier, komplettering av&lt;br&gt;gymnasiebetyg och/eller någon yrkesinriktad utbildning. För den som&lt;br&gt;redan har en treårig gymnasieutbildning bör dock längsta tiden begränsas&lt;br&gt;till högst 80 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I likhet med studiestödsutredningen anser regeringen att en tidsgräns&lt;br&gt;bör sättas för rätt till stöd på grundskolenivån. I nuvarande tillämpning&lt;br&gt;kan studiestöd för studier på grundskolenivå lämnas så länge sådana&lt;br&gt;studier bedrivs. Det förslag som nu läggs om höjda bidrag främst till&lt;br&gt;prioriterade grupper gör det rimligt maximera att tiden med stöd. För&lt;br&gt;flertalet studerande på denna nivå läggs studierna upp över tre terminer.&lt;br&gt;Att bölja studera på nytt i vuxen ålder kan emellertid vara svårt för&lt;br&gt;många. Mot den bakgrunden är det rimligt att en studietid på upp till två&lt;br&gt;år (80 veckor) accepteras. För den som har mycket bristfälliga kunskaper&lt;br&gt;i läsning, skrivning och räkning kan tiden behöva förlängas ytterligare,&lt;br&gt;dock högst med en extra termin (20 veckor). Huvuddelen av de&lt;br&gt;studerande på grundskolenivån har redan en grundskoleutbildning eller&lt;br&gt;motsvarande studier bakom sig. För nödvändiga repetitionsstudier bör&lt;br&gt;stöd kunna lämnas under ett år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Dagens regler som innebär att studiestöd kan lämnas för viss tid utöver&lt;br&gt;de fastställda tidsgränserna på grund av särskilda skäl bör i princip&lt;br&gt;upphöra. Den praxis som utvecklats har inneburit att många studerande i&lt;br&gt;förväg har kunnat räkna med att få studiestöd under 2-3 terminer utöver&lt;br&gt;huvudregeln. Detta är otillfredsställande. Det är vidare nödvändigt att&lt;br&gt;skuldsättningen begränsas. Genom en tydlig information till de&lt;br&gt;studerande om för hur lång tid som studiestöd kan ställas till förfogande&lt;br&gt;markeras från samhällets sida behovet av väl planerade och målinriktade&lt;br&gt;studier med minskad skuldsättning som följd. Genomströmningen i&lt;br&gt;utbildning kommer att påverkas positivt. Det kan dock finnas situationer&lt;br&gt;där synnerliga skäl finns för stöd under ytterligare någon tid. Det kan&lt;br&gt;gälla t.ex. förlängd studietid på grund av funktionshinder eller andra&lt;br&gt;mycket speciella omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid studier på deltid skall studiemedel fa lämnas med högst det antal&lt;br&gt;veckor som svarar mot det högsta antalet veckor vid heltidsstudier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Sammanfattningsvis innebär de föreslagna reglerna följande i&lt;br&gt;förhållande till nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;94&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studienivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Högskolenivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gymnasial nivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Grundskolenivå&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utan formell&lt;br&gt;begränsning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240 veckor (6 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120 veckor (3 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 veckor (2 år)&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;80 veckor (2 år)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100 veckor (2'Aår)&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40 veckor (1 år)&lt;sup&gt;3&lt;/sup&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1) Avser den som redan har en treårig gymnasieutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2) Avser den som behöver grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och&lt;br&gt;räkning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3) Avser den som redan har grundskolekompetens eller motsvarande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av avsnitt 6.3 framgår att den längsta tiden för rätt till studielån kan&lt;br&gt;vara begränsad för studerande som är 41 år eller äldre.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.2.3 Kortaste tid för studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För rätt till studiemedel skall studietiden omfatta&lt;br&gt;en sammanhängande tid om minst tre veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: För studietid som är kortare än fyra veckor bör&lt;br&gt;stöd inte beviljas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För rätt till studiemedel måste enligt&lt;br&gt;nuvarande regler studierna omfatta en sammanhängande tid om minst 15&lt;br&gt;dagar för en heltidsstuderande och minst 30 dagar för en&lt;br&gt;deltidsstuderande. För en heltidsstuderande måste alltså utbildningen&lt;br&gt;pågå i två veckor plus en dag för att ge rätt till studiestöd. Undantag&lt;br&gt;gäller för studier utomlands som måste omfatta minst tre månaders&lt;br&gt;heltidsstudier. En övergång till veckoberäkning för studiemedel skulle -&lt;br&gt;om nuvarande princip behålls-vara att minsta accepterade studietid&lt;br&gt;skulle vara två veckor. Normalt bör emellertid några veckors studier&lt;br&gt;kunna finansieras på annat sätt än med studiestöd.&lt;br&gt;Studiestödsutredningen föreslår att den minsta tiden för studier i Sverige&lt;br&gt;skall vara fyra veckor. För att registreras som studerande i högskolan&lt;br&gt;krävs att studierna omfattar minst tre veckor. Utbildningstiden bör enligt&lt;br&gt;regeringens mening vara minst tre veckor för att ge rätt till studiemedel.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.3 Övre åldersgräns för bidrag och lån&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel är nu 45 år. För det&lt;br&gt;särskilda vuxenstudiestödet (svux), som infördes år 1975, var&lt;br&gt;åldersgränsen först 45 år men höjdes år 1986 (och samtidigt också svuxa)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;95&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till 50 år. Om det finns särskilda skäl kan stöd beviljas även till den som&lt;br&gt;är äldre än 45 respektive 50 år. Den nu avslutade antagningen till de s.k.&lt;br&gt;NT- platserna i högskolan, vilka varit kombinerade med rätt till svux, har&lt;br&gt;gällt studerande som varit högst 48 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Övre åldersgränser i det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiebidrag skall få lämnas t.o.m. det kalenderår&lt;br&gt;då den studerande fyller 50 år. Regeringen skall få utfärda föreskrifter&lt;br&gt;om rätten att få studiebidrag under tid därefter. Rätten till studielån skall&lt;br&gt;successivt begränsas från och med det kalenderår då den studerande&lt;br&gt;fyller 41 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Studiestödsutredningen anser att den övre&lt;br&gt;åldersgränsen i det nya studiestödet skall vara 50 år. Stöd för ytterligare&lt;br&gt;något eller några år skall kunna ges om det finns särskilda skäl, dock&lt;br&gt;längst t.o.m. 55 års ålder. Lånemöjligheten föreslås begränsas genom&lt;br&gt;införande av ett s.k. lånetak innebärande en successiv begränsning av&lt;br&gt;lånemöjligheten från 30 till 55 års ålder. En studerande i 50-årsåldem&lt;br&gt;skulle kunna ta lån för ungefär tre terminers studier. Lån för grundskole-&lt;br&gt;och gymnasieskolenivån räknas inte in i taket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Bland remissinstanserna är de flesta tveksamma&lt;br&gt;till lånetaket, bl.a. Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och vissa&lt;br&gt;fackliga organisationer. Man anser att förslaget rimmar illa med&lt;br&gt;tankegången om ett livslångt lärande. Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO) pekar på behovet av ett höjt fribelopp för&lt;br&gt;äldre studerande om reglerna genomförs. Ett par högskolor och några&lt;br&gt;kommuner har tillstyrkt förslaget. Sveriges folkhögskolestuderandes&lt;br&gt;förbund anser att avtrappningen skall bölja senare, vid 35 år. Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN) har tagit upp frågan om en riskpremie för&lt;br&gt;finansiering av avskrivningskostnader och också förordat 70 år som&lt;br&gt;avskrivningsgräns. De har därmed inte tagit ställning till frågan om&lt;br&gt;behovet av ett lånetak.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I dagens samhälle där krav ställs på&lt;br&gt;kompetensutveckling under i princip hela yrkeslivet är det viktigt att&lt;br&gt;möjligheter till finansiering av studier finns jämförelsevis högt upp i&lt;br&gt;åldrarna. För personer, som kanske kommit ut sent i förvärvslivet, är det&lt;br&gt;särskilt viktigt att få stöd för kompetenshöj ande studier. När det gäller&lt;br&gt;den generella rätten till studiebidrag bör därför som utredningen föreslår&lt;br&gt;den övre åldergränsen höjas från 45 år, som gäller i nuvarande&lt;br&gt;studiemedel, till 50 år, dvs. den gräns som nu gäller i svux och svuxa-&lt;br&gt;systemen. Gränsen skall ses mot bakgrund av erfarenheterna av&lt;br&gt;nuvarande regler och nuvarande faktiska studerandevolymer i dessa&lt;br&gt;åldrar. Några ökade kostnader för en sådan ändring uppstår i princip inte,&lt;br&gt;eftersom nuvarande praxis for att ge studiemedel efter 45 år är liberal.&lt;br&gt;Men en formell höjning av åldergränsen har stora fördelar ur&lt;br&gt;informations- och rättvisesynpunkt. Det skall vidare vara möjligt att i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;96&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vissa fall bevilja bidrag även till den som fyllt 50 år. Det bör då som&lt;br&gt;regel vara fråga om stöd för en utifrån arbetsmarknadsbehov angelägen&lt;br&gt;yrkesinriktad utbildning. Det bör ankomma på regeringen att utfarda&lt;br&gt;närmare bestämmelser för tillämpningen i dessa fall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av lånemöjligheterna är beroende av valet mellan å ena&lt;br&gt;sidan angelägenheten för personer i högre åldrar att få genomföra kortare&lt;br&gt;eller längre utbildning och å andra sidan hur stora risker för det allmänna&lt;br&gt;i form av avskrivningar som kan accepteras.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ungefar 2 % av de studerande som under kalenderåret 1998 fick lån i&lt;br&gt;svux, svuxa- och studiemedelssystemen var 45 år eller äldre.&lt;br&gt;Motsvarande andel för åldersgruppen 35-44 år var 11 %. Många söker&lt;br&gt;klara sig med enbart bidragsdelen. Andra inser troligen att en hög&lt;br&gt;skuldsättning inte spelar så stor roll med tanke på nuvarande&lt;br&gt;avskrivningsmöj ligheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under avsnitt 6.2.2 föreslår regeringen att studiemedel skall kunna&lt;br&gt;lämnas för eftergymnasiala studier under 240 veckor (12 terminer) och&lt;br&gt;om utbildningstiden fram till en viss examen är längre för ytterligare tid.&lt;br&gt;För den som studerar under så lång tid som 12 terminer och tar lån hela&lt;br&gt;tiden kommer lånet att uppgå till ca 290 000 kr när återbetalningen böijar&lt;br&gt;(vid föreslagen högre bidragsandel och nuvarande låga ränta). Är den&lt;br&gt;studerande vid studiernas slut t.ex. 50 år blir äterbetalningstiden mycket&lt;br&gt;kort och de årliga återbetalningarna i det nya systemet mycket höga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Som nämnts i det föregående måste utgångspunkten i det nya&lt;br&gt;studiemedelssystemet vara att lånen skall återbetalas i sin helhet. Om&lt;br&gt;principen skall fungera skulle det behövas mycket höga bidrag för äldre&lt;br&gt;studerande som påbötjar ett längre studieprogram. En sådan lösning i ett&lt;br&gt;generellt system är inte möjlig eller lämplig. I stället är det nödvändigt att&lt;br&gt;införa en begränsning av lånemöjligheten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsutredningens förslag innebär i princip att lånemöjligheten&lt;br&gt;för högskolestudier böijar trappas av vid ca 30 års ålder genom ett&lt;br&gt;lånetak. Tillämpningen av ett lånetak ställer emellertid stora krav på CSN&lt;br&gt;som från fall till fall måste väga nytillkommande lån mot redan befintlig&lt;br&gt;skuld. Informationen till den enskilde blir inte heller lätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En framflyttning av avskrivningsgränsen till 70 år har också nämnts&lt;br&gt;som alternativ lösning. SFS säger i sitt yttrande att det bör vara möjligt&lt;br&gt;att ta lån sent i livet. Men för att återbetalningsprognosen skall bli mer&lt;br&gt;realistisk förordas att lån som tas efter 45 års ålder skall skrivas av först&lt;br&gt;vid 70 års ålder. CSN menar också att man bör förlänga&lt;br&gt;äterbetalningstiden till 70 år. Många över 65 år har betryggande&lt;br&gt;inkomster och i det nya pensionssystemet blir pensionsavgångar mellan&lt;br&gt;61 och 70 år möjliga, säger nämnden. Studiestödsutredningen har inte&lt;br&gt;behandlat frågan närmare utan följt nuvarande regler om avskrivning vid&lt;br&gt;65 år. Frågan om avskrivning behandlas närmare under avsnitt 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är kombinationen av rätten att få studielån under flera år (12&lt;br&gt;terminer i högskolan eller annan eftergymnasial utbildning) och&lt;br&gt;möjligheten att fullt ut utnyttja denna rätt upp till 50 års ålder som skulle&lt;br&gt;leda till orimliga konsekvenser. För den som tidigare i livet har studerat&lt;br&gt;på samma nivå och då haft studiestöd är en del terminer redan&lt;br&gt;förbrukade. Reglerna om längsta tid motverkar alltså i en del fall ett&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;97&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 Riksdagen 1999/2000. 1 saml. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;alltför stort ytterligare låneutnyttjande i högre åldrar. I det nya systemet&lt;br&gt;bör ett helhetsperspektiv anläggas utifrån utgångspunkten att studielån&lt;br&gt;skall betalas tillbaka. Det maximala antalet veckor (terminer) för rätt till&lt;br&gt;studielån föreslås därför successivt begränsas från och med 41 års ålder&lt;br&gt;enligt följande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Antal veckor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(teminer)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(12)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(11)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(10)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(9)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(8)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(7)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(6)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(5)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(4)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(3)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(2)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;De angivna gränserna anger för hur lång tid en studerande sammanlagt&lt;br&gt;har rätt till studielån i en viss ålder oavsett vilken nivå som studierna&lt;br&gt;bedrivs på. Den som är 50 år kan alltså få låna till ett års studier. Den&lt;br&gt;som är 45 år kan fortfarande genomgå en normal högskoleutbildning och&lt;br&gt;få lån under hela tiden. För den som studerat tidigare och då erhållit&lt;br&gt;enbart bidrag påverkas inte rätten till studielån under förutsättning att det&lt;br&gt;totala antalet veckor inte överstiger den längsta tid som studiemedel kan&lt;br&gt;lämnas för. Den som däremot redan tidigare har fått lån för lika lång tid&lt;br&gt;eller längre tid än som anges för respektive ålder kan inte beviljas&lt;br&gt;ytterligare lån. Givetvis skall bidrag kunna lämnas för maximalt möjliga&lt;br&gt;antal terminer till och med 50 års ålder oavsett avtrappningen av&lt;br&gt;lånemöjligheten. De redovisade principerna innebär en mindre hård&lt;br&gt;skärpning jämfört med utredningens förslag samtidigt som reglerna blir&lt;br&gt;mer lättförståeliga. Syftet att kostnaderna i form av framtida&lt;br&gt;avskrivningar skall minska bibehålls dock.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.4 Deltidsstudier&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel och vuxenstudiestöd kan beviljas för deltidsstudier som&lt;br&gt;omfattar minst halvtid. Studiestödet för halvtidsstudier utgör i princip&lt;br&gt;hälften av heltidsstödet. Beräkningsreglema är så utformade att&lt;br&gt;totalbeloppet är lika stort för en 15-dagarsperiod med heltidsstudier som&lt;br&gt;för en 30-dagarsperiod med deltidsstudier. För studier i komvux kan&lt;br&gt;stödbeloppet också avpassas till annan studieomfattning (75 % och 90 %&lt;br&gt;av heltid).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;98&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsstudiestödet har alltid varit av liten omfattning. Under år 1998&lt;br&gt;beviljades studiemedel till ca 10 000 deltidsstuderande på gymnasial nivå&lt;br&gt;och till ca 7 000 deltidsstuderande på eftergymnasial nivå, vilket innebär&lt;br&gt;9 % respektive 2 % av alla som fått studiemedel. Svux och svuxa for&lt;br&gt;deltidsstudier beviljades till ca 5 000 studerande, vilket utgör 12 % av&lt;br&gt;alla som fatt dessa stöd. På den gymnasiala nivån är det främst i komvux&lt;br&gt;som deltidsstudier bedrivs. Inom högskoleområdet är det främst&lt;br&gt;fristående kurser som kan vara upplagda på halvfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsstudier är vanligast bland kvinnor. Av alla som beviljats&lt;br&gt;studiemedel i eftergymnasial utbildning var andelen kvinnor 57 % medan&lt;br&gt;de utgjorde 73 % av alla som beviljats deltidsstudiestöd. Av alla som&lt;br&gt;beviljats studiemedel, svux och svuxa for studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasienivå utgjorde kvinnorna 63 %, medan de av alla som beviljats&lt;br&gt;deltidsstudiestöd utgjorde 79 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Deltidsstudier i det nya systemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiemedel skall få lämnas för deltidsstudier som&lt;br&gt;omfattar minst halvtid. Studiemedel till deltidsstuderande skall knytas till&lt;br&gt;studieomfattning på halvfart eller trekvartsfart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Ett fåtal remissorgan har berört frågan, bl.a.&lt;br&gt;Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) och Centrala studiestödsnämden&lt;br&gt;(CSN) som tillstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är angeläget att behålla&lt;br&gt;möjligheterna till studiestöd för deltidsstuderande. Därmed skapas&lt;br&gt;förutsättningar för en anpassning till flexiblare utbildningsformer,&lt;br&gt;exempelvis vid distansstudier som är under stark utveckling. Inte minst&lt;br&gt;är det viktigt att förvärvsarbetande kan välja en lägre studietakt än heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I komvux är kursomfattningen uttryckt i poäng. Diskussion har ibland&lt;br&gt;förts om att studiestödet i dessa fall skulle relateras till den exakta&lt;br&gt;studieomfattning som vaije kombination av kurser ger. I praktiken är en&lt;br&gt;sådan praxis inte rimlig mot bakgrund av de jämförelsevis många byten&lt;br&gt;av kurser och studieavbrott som förekommer. Fribeloppsgränser och&lt;br&gt;reduceringsregler påverkas dessutom av studieomfattningen. En viss&lt;br&gt;schablonisering måste därför användas. Studiestödsutredningens förslag,&lt;br&gt;att studiestödet till deltidsstuderande skall knytas till studieomfattning på&lt;br&gt;halvfart eller trekvartsfart bör enligt regeringens mening genomföras.&lt;br&gt;Därmed kan också andra skolformer än komvux lättare komma in i&lt;br&gt;systemet. I betänkandet Flexibel utbildning på distans (SOU 1998:84)&lt;br&gt;förutsätter Distansutbildningskommittén (DUKOM) att distansstudier till&lt;br&gt;stor del kommer att bedrivas på fritid. Uppgår studierna till minst&lt;br&gt;halvtidsomfattning bör studiestöd kunna lämnas. Kommittén pekar på&lt;br&gt;behovet av aktivitetskontroll.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att studiemedel skall lämnas med hälften av beloppet&lt;br&gt;för heltidsstudier när studiernas omfattning uppgår till minst halvtid men&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;99&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;mindre än 75 % av heltid och med tre fjärdedelar av beloppet för&lt;br&gt;heltidsstudier om studierna omfattar minst 75 % av heltid men inte&lt;br&gt;uppgår till heltid. Det innebär för studerande i komvux en oförändrad&lt;br&gt;situation jämfört med nuläget utom att omfattningen 90 % av heltid&lt;br&gt;mönstras ut. Beräkning av beloppet skall liksom vid heltidsstudier göras&lt;br&gt;per vecka.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövning vid deltidsstudier tas upp under avsnitt 6.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.5 Studiestödsberättigande utbildningar&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För närvarande kan studiestöd lämnas till studerande vid de läroanstalter&lt;br&gt;och utbildningar som bestäms av regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer. I en bilaga till studiestödsförordningen&lt;br&gt;(1973:418) finns en förteckning över de läroanstalter och utbildningar&lt;br&gt;som berättigar till studiestöd. I bilagan ingår endast läroanstalter och&lt;br&gt;utbildningar som är statliga, statsunderstödda, ställda under statlig tillsyn&lt;br&gt;eller har fått regeringens tillstånd att utfärda viss examen eller i övrigt av&lt;br&gt;regeringen erkänts som högskolemässiga. Bilagan består av två delar.&lt;br&gt;Mycket förenklat kan man säga att avdelning A upptar utbildningar på&lt;br&gt;gymnasienivå med studiehjälp som huvudsakligt stöd. Möjlighet till&lt;br&gt;studiemedel, svux och svuxa finns. Avdelning B upptar i princip&lt;br&gt;utbildningar på eftergymnasial nivå inklusive universitet och högskolor,&lt;br&gt;med studiemedel som huvudsakligt stöd. Beslut om rätt till studiestöd&lt;br&gt;fattas i enskilda fall normalt på grundval av underlag som inhämtas från&lt;br&gt;Högskoleverket resp. Statens skolverk.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Allmänna kvalitetskrav och beslutsordning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiestöd skall som hittills lämnas till studerande&lt;br&gt;vid de läroanstalter och utbildningar i Sverige som bestäms av regeringen&lt;br&gt;eller den myndighet som regeringen bestämmer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Beslut om rätt till studiestöd bör fattas inom&lt;br&gt;ramen för budgetprocessen. Kraven på utbildningen för rätt till studiestöd&lt;br&gt;bör tydliggöras. Det bör åligga Högskoleverket och Statens skolverk att&lt;br&gt;lämna underlag för regeringens beslut.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning: Antalet&lt;br&gt;studiestödsberättigande utbildningar har under de senaste åren ökat. En&lt;br&gt;fortsatt utbyggnad av universitet och högskolor med fler&lt;br&gt;utbildningsplatser är planerad samtidigt som satsningen på&lt;br&gt;vuxenutbildningen fortsätter. Flera enskilda utbildningsanordnare har&lt;br&gt;också vuxit fram. Det växande utbildningsväsendet samt möjligheten för&lt;br&gt;vissa utbildningar att undantas från skyldigheten att betala&lt;br&gt;mervärdesskatt (prop. 1996/97:10, bet. 1996/97:SkU6, rskr. 1996/97:69)&lt;br&gt;har medfört ett tilltagande antal ansökningar inte bara med begäran om&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;rätt till studiestöd för de studerande utan även om att utbildningen skall Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;ställas under statlig tillsyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i propositionen Vissa skolfrågor m.m. (prop.&lt;br&gt;1998/99:110) i anslutning till förslag om det statliga stödet till&lt;br&gt;kompletterande utbildningar aviserat sin avsikt att återkomma med&lt;br&gt;förslag till beslutsordning för studiestödet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att besluta vilka utbildningar som skall vara studiestödsberättigande är&lt;br&gt;en viktig utbildningspolitisk uppgift som har stor ekonomisk betydelse.&lt;br&gt;Bl.a. är det av betydelse vilken nivå som utbildningen skall anses ligga&lt;br&gt;på. Av beslutet följer rätt till bidrag, antal terminer med studiestöd,&lt;br&gt;möjlighet till avskrivning av lån för gymnasiestudier m.m. Vägande skäl&lt;br&gt;talar därför för att det även i fortsättningen skall ankomma på regeringen&lt;br&gt;att bestämma vilka utbildningar som skall ge rätt till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om studiestöd leder alltid till kostnader för staten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslutsrutinema är dock inte helt utformade med beaktande av det nu&lt;br&gt;gällande budgetsystemet, varför regeringens möjligheter att göra en&lt;br&gt;budgetmässig prövning är otillräckliga. Regeringen anser att beredningen&lt;br&gt;av dessa ärenden därför måste förbättras. Rutinen bör vara att ett samlat&lt;br&gt;beredningsunderlag i fråga om förändringar tas fram en gång årligen av&lt;br&gt;berörda myndigheter. Ett samlat förslag till förändringar bör lämnas i&lt;br&gt;anslutning till det årliga budgetarbetet och med utgångspunkt i de&lt;br&gt;riktlinjer som regeringen meddelar. Myndigheternas bedömningar utgör&lt;br&gt;sedan underlag för regeringens prövning av rätten till studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att nya utbildningar skall kunna bli studiestödsberättigande skall&lt;br&gt;utbildningens och undervisningens kvalitet granskas i enlighet med de&lt;br&gt;krav som ställs för utbildningar på respektive nivå. Bestämmelser om&lt;br&gt;detta finns främst i lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa&lt;br&gt;examina respektive förordningen (1996:1206) om fristående skolor. I&lt;br&gt;prövningen bör vidare beaktas vilket behov som finns av utbildningen&lt;br&gt;och utbildningens nationella värde. En förutsättning för att studiestöd&lt;br&gt;skall kunna lämnas bör också vara att elevavgifter som förekommer vid&lt;br&gt;t.ex. kompletterandeskolor kan betraktas som skäliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utgångspunkten skall vara att frågan om en ny utbildning skall ge rätt&lt;br&gt;till studiestöd skall bedömas i förhållande till befintliga ekonomiska&lt;br&gt;ramar. Möjligheten att utöka antalet studiestödsberättigande&lt;br&gt;utbildningsplatser får således på sedvanligt sätt prövas i budgetprocessen.&lt;br&gt;Rätten till studiestöd för en viss utbildning skall kunna begränsas till att&lt;br&gt;avse en bestämd tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kvalitetskontroll måste ske fortlöpande av de aktuella utbildningarna&lt;br&gt;inom ramen för respektive myndighets tillsynsfunktion. Samhällets&lt;br&gt;möjlighet till insyn i verksamheten genom tillsyn eller annan uppföljning&lt;br&gt;är viktig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Gränsdragningen till studiehjälpen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler lämnas studiehjälp (för närvarande 750&lt;br&gt;kr/månad) längst t.o.m. det första kalenderhalvår det år eleven fyller 20&lt;br&gt;år. En elev som efter 20 års ålder går på en gymnasial utbildning kan få&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;101&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiemedel. En studerande i högskolan kan få studiemedel även före 20&lt;br&gt;års ålder. Dagens regler innebär alltså att studerande som är under 20 år&lt;br&gt;och har fullgjort en treårig gymnasieutbildning kan få olika studiestöd&lt;br&gt;vid fortsatta studier, i vart fall under ett par terminer upp till 20 års ålder.&lt;br&gt;Utbildningens karaktär - högskolemässig/eftergymnasial eller&lt;br&gt;gymnasial/motsvarande - avgör vilket studiestöd som kan lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Den nuvarande 20-årsgränsen skall gälla som&lt;br&gt;skiljelinje för rätt till studiehjälp resp, studiemedel, om inte annat följer&lt;br&gt;av bestämmelser som regeringen får meddela.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Gränsdragningen mellan studiehjälp och&lt;br&gt;studiemedel bör göras så att främst sådana utbildningar som fordrar att de&lt;br&gt;studerande för att antas till utbildningen har ett slutbetyg från en treårig&lt;br&gt;utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande utbildning skall berättiga&lt;br&gt;till studiemedel oavsett ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer i princip&lt;br&gt;med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag i denna del har berörts i ett&lt;br&gt;fåtal remissyttranden. CSN och vissa kommuner, som t.ex. Bollnäs,&lt;br&gt;Östersund och Skellefteå, är positiva till förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag och bedömning:&lt;br&gt;Studiestödsutredningen har föreslagit en något förändrad gränsdragning&lt;br&gt;för rätt till studiehjälp resp, studiemedel. Enligt utredningen bör&lt;br&gt;principen vara att studiehjälp lämnas fram till dess att ungdomar får&lt;br&gt;gymnasiekompetens. Den som därefter fortsätter studier i en&lt;br&gt;påbyggnadsutbildning skall kunna få studiemedel oberoende av om han&lt;br&gt;eller hon är under 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser i likhet med utredningen att studiestödet skall&lt;br&gt;anpassas till utvecklingen inom utbildningsområdet. Studiemedel skall&lt;br&gt;därför kunna lämnas utan nedre åldersgräns vid påbyggnadsutbildning.&lt;br&gt;Därmed avses främst sådan utbildning där det för antagning fordras&lt;br&gt;slutbetyg från en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande&lt;br&gt;utbildning och att påbyggnadsutbildningen bygger vidare på dessa&lt;br&gt;kunskaper. Det kan emellertid också finnas skäl för att även andra&lt;br&gt;utbildningar nivåmässigt är av sådan karaktär att de bör hänföras till&lt;br&gt;påbyggnadsutbildningar. I övrigt bör den nu gällande 20-årsgränsen för&lt;br&gt;gränsdragning mellan studiehjälp och studiemedel behållas. Det bör&lt;br&gt;ankomma på regeringen att utfärda de närmare reglerna om&lt;br&gt;gränsdragningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den nuvarande indelningen i bilagan till studiestödsförordningen&lt;br&gt;bygger huvudsakligen på en tudelning mellan gymnasiala och&lt;br&gt;eftergymnasiala utbildningar. Regeringens avsikt är att skapa en mer&lt;br&gt;ändamålsenlig indelning som klarare skiljer utbildningar på gymnasial&lt;br&gt;nivå från utbildning som utgör en påbyggnad till gymnasieskolan och&lt;br&gt;från högskoleutbildning eller annan utbildning på eftergymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;102&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;6.6 Inkomstprövning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;I dagens studiemedelssystem är rätten till stöd beroende av den&lt;br&gt;studerandes inkomst. Stödet minskas om inkomsten överstiger det s.k.&lt;br&gt;fribeloppet under ett kalenderhalvår. För heltidsstuderande är fribeloppet&lt;br&gt;högre för höstterminen än för vårterminen på grund av att den större&lt;br&gt;delen av sommarinkomstema antas falla på andra kalenderhalvåret.&lt;br&gt;Fribeloppet varierar också med hänsyn till den tid studierna pågår.&lt;br&gt;Beloppet är högre om t.ex. studierna pågår i två månader jämfört med en&lt;br&gt;hel termin. Fribeloppen följer förändringar i prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I svux/svuxa-systemen sker ingen prövning mot den studerandes&lt;br&gt;inkomst. Reducering kan dock göras för den som har pension, livränta&lt;br&gt;eller annan liknande ersättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med inkomst avses sammanlagd inkomst av tjänst, näringsverksamhet&lt;br&gt;och kapital enligt taxeringen för kalenderåret. Det innebär att inkomst i&lt;br&gt;form av t.ex. räntor, sjukpenning och pension påverkar studiemedlen på&lt;br&gt;samma sätt som inkomst av förvärvsarbete. Den i ansökan uppgivna&lt;br&gt;inkomsten kontrolleras i efterhand mot taxeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomstprövningen i studiemedelssystemet har alltid varit föremål för&lt;br&gt;debatt. Krav har ställts om att fribeloppet bör höjas eller att prövningen&lt;br&gt;avskaffas i sin helhet. Kostnaderna över budget för att avskaffa&lt;br&gt;inkomstprövningen är emellertid stora. Studiestödsutredningen har&lt;br&gt;beräknat kostnaderna till ca 500 miljoner kr vid nuvarande bidragsnivå&lt;br&gt;och till ca 1 miljard kr om bidragen höjs till den nivå som utredningen&lt;br&gt;föreslår.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.1 Fribelopp och reduceringstakt vid heltidsstudier under ett&lt;br&gt;niomånaders studieår&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fullt studiemedel skall få lämnas bara om den&lt;br&gt;studerandes inkomst under ett kalenderhalvår inte är högre än ett visst&lt;br&gt;belopp (fribelopp). Fribeloppet skall vid heltidsstudier uppgå till 6,25 %&lt;br&gt;av prisbasbeloppet per vecka. Det innebär att det nuvarande fribeloppet&lt;br&gt;för nio månaders studier höjs från 150 till 250% av prisbasbeloppet.&lt;br&gt;Studiemedlen skall vid heltidsstudier minskas med 50 % av den inkomst&lt;br&gt;som överstiger fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen menar att det finns motiv för en&lt;br&gt;höjd fribeloppsgräns bl.a. med tanke på den stora grupp vuxenstuderande&lt;br&gt;som kommer att ingå i det nya samordnade systemet. Vid den prioritering&lt;br&gt;som gjordes mellan olika förändringsbehov stannade man dock för att&lt;br&gt;inte lägga ett sådant förslag. Utredningen föreslår däremot att för den&lt;br&gt;som studerar under ett helt kalenderår skall prövningen göras mot hela&lt;br&gt;årsinkomsten. När det gäller reduceringstakten anser utredningen att den&lt;br&gt;måste öka till 60 % av överskjutande inkomst med hänsyn till förslaget&lt;br&gt;om höjda bidrag. En reducering mot i första hand bidragsdelen avvisas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;103&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;med hänsyn till de kraftiga marginaleffekter som sådana regler skulle&lt;br&gt;medföra.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flera remissinstanser anser att fribeloppet bör&lt;br&gt;höjas och att reduceringstakten inte bör öka. Sveriges Förenade&lt;br&gt;Studentkårer (SFS) anser att inkomstprövningen bör avskaffas helt.&lt;br&gt;Förslaget att inkomstprövningen i vissa fall skall göras för hela&lt;br&gt;kalenderåret tillstyrks överlag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Fribeloppet för nio månaders&lt;br&gt;heltidsstudier är 150 % av prisbasbeloppet eller 54 600 kr under år 1999&lt;br&gt;(vårterminen 23 660 kr, höstterminen 30 940 kr). Är inkomsten högre än&lt;br&gt;fribeloppet reduceras studiemedlen med 50 % av överskjutande inkomst.&lt;br&gt;Bakgrunden till de nuvarande reglerna har beskrivits under avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Önskemålen om en höjning av fribeloppet återkommer ständigt. De&lt;br&gt;studerande menar att de bör få förvärvsarbeta i större utsträckning utan&lt;br&gt;att studiemedlen reduceras. Många ser detta som en möjlighet att minska&lt;br&gt;sin skuldsättning. För andra kan den ekonomiska situationen under&lt;br&gt;studietiden förbättras. Regeringen anser att de studerande bör ges ökade&lt;br&gt;möjligheter att genom eget arbete öka sin levnadsstandard under&lt;br&gt;studietiden eller alternativt kunna begränsa sin skuldsättning. Den&lt;br&gt;nuvarande positiva utvecklingen på arbetsmarknaden kan medföra att allt&lt;br&gt;fler har möjligheter att kombinera studier och arbete. Detta är särskilt&lt;br&gt;betydelsefullt för gruppen vuxenstuderande. För dem som i dagens&lt;br&gt;system beviljas svux eller svuxa förekommer ingen prövning mot egen&lt;br&gt;inkomst. Men även studiemedelssystemet omfattar en stor grupp&lt;br&gt;vuxenstuderande som kan vara i stort behov av inkomster utöver vad&lt;br&gt;studiemedlen ger. Inkomstfördelningen för studerande under inkomståret&lt;br&gt;1997 framgår av figur 2 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppet för ett niomånaders studieår föreslås höjas från 150 till&lt;br&gt;250 % av prisbasbeloppet. Det innebär att inkomsten under året kan öka&lt;br&gt;från 54 600 till 91 000 kr i 1999 års prisbasbelopp. Om inkomsten under&lt;br&gt;tre sommarmånader antas uppgå till 45 000 kr kan den studerande&lt;br&gt;därutöver under resterande nio studiemånader tjäna i genomsnitt 5 000 lö-&lt;br&gt;per månad utan att studiemedlen reduceras. Sammantaget med&lt;br&gt;totalbeloppet i studiemedel kommer därmed den disponibla inkomsten att&lt;br&gt;motsvara en bruttoinkomst på ca 183 000 kr eller i genomsnitt ca 15 300&lt;br&gt;kr under 12 månader. Någon ändring av nuvarande inkomstbegrepp&lt;br&gt;föreslås inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande bestämmelser är det möjligt för regeringen att&lt;br&gt;förordna att den studerandes inkomst skall beaktas i annan utsträckning&lt;br&gt;än som följer av huvudreglerna. Inom ramen för ett sådant bemyndigande&lt;br&gt;bör det vara möjligt för regeringen att förordna om undantag från&lt;br&gt;huvudreglerna om det finns särskilda skäl. Det kan gälla situationer då&lt;br&gt;reglerna kan ge orimliga konsekvenser, t.ex. i vissa fall när&lt;br&gt;bruttoinkomsten hänför sig till egen rörelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsutredningens förslag om att inkomstprövningen i vissa fall&lt;br&gt;skall grunda sig på hela kalenderårets inkomst har tillstyrkts av flera&lt;br&gt;remissinstanser. Anledningen till förslaget är att det kan vara svårt att&lt;br&gt;förutse om en inkomst kommer att falla på första eller andra&lt;br&gt;kalenderhalvåret. Det kan t.ex. förekomma att en under juni intjänad lön&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;104&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbetalas i juli vilket medför att den räknas in i fribeloppet för&lt;br&gt;hösthalvåret. En sådan regeländring medför emellertid ökade kostnader.&lt;br&gt;En viss administrativ förenkling uppstår, men även olägenheter, främst&lt;br&gt;genom att höstterminen i högskolan till en del ingår i januari månad. En&lt;br&gt;nackdel är också att förbättringen bara skulle komma de studerande till&lt;br&gt;godo som studerar båda terminerna under ett kalenderår. Genom den&lt;br&gt;höjning av fribeloppet som nu föreslås anser regeringen att uppdelningen&lt;br&gt;av fribeloppet på kalenderhalvår får mindre betydelse.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna om inkomstprövning för varje kalenderhalvår&lt;br&gt;skall alltså gälla även fortsättningsvis. Däremot blir det möjligt att&lt;br&gt;avskaffa reglerna om olika fribelopp för höst- respektive vårhalvår. Som&lt;br&gt;beskrivs längre fram bör fribeloppet variera beroende på&lt;br&gt;utbildningstidens längd under halvåret. Höstterminen är normalt kortare&lt;br&gt;än vårterminen. Därmed blir fribeloppet för höstterminen högre.&lt;br&gt;Undantag utgör utbildningar, där höstterminen pågår ett par veckor in i&lt;br&gt;januari påföljande år, vilket är förhållandet för flertalet utbildningar&lt;br&gt;universitet och högskolor. Höstterminen bör i sådana fall när det gäller&lt;br&gt;prövningen mot inkomst omfatta den tid som faller på respektive halvår.&lt;br&gt;För högskolestuderande är det i sak samma innehåll som i nuvarande&lt;br&gt;regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducering av studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler reduceras studiemedel med 50 % av den inkomst&lt;br&gt;som överstiger fribeloppet för kalenderhalvåret. Någon ändring i detta&lt;br&gt;avseende föreslås inte såvitt gäller heltidsstuderande. Följande bild&lt;br&gt;illustrerar förändringen av fribeloppet och hur reduceringen av&lt;br&gt;totalbelopp och bidrag sker enligt nuvarande och föreslagna regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;105&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse mellan nuvarande och föreslaget fribelopp&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-3.png" style="width:314pt;height:195pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Reduceringen av studiemedel sker proportionellt mot bidrag och lån.&lt;br&gt;Bilden visar att både bidrag och lån vid föreslagen bidragshöjning tar slut&lt;br&gt;vid sidoinkomster på 220 000 kr jämfört med nuvarande 180 000 kr.&lt;br&gt;Detta gäller oavsett bidragsnivå. I tabell 2 i bilaga 1 framgår&lt;br&gt;bidragsbelopp vid olika sidoinkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regler om prövning mot inkomst för deltidsstuderande behandlas&lt;br&gt;under avsnitt 6.6.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.2 Fribelopp vid heltidsstudier under kortare eller längre&lt;br&gt;studietid än 20 veckor&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Fribeloppet för 20 veckor skall öka med 6,25 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet för varje vecka som utbildningstiden är kortare än 20&lt;br&gt;veckor. På motsvarande sätt skall fribeloppet minskas för vaije vecka&lt;br&gt;som utbildningen är längre än 20 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fribeloppets andel av&lt;br&gt;basbeloppet under ett kalenderhalvår ökar eller minskar med 3,75 % efter&lt;br&gt;utbildningsveckornas antal i förhållande till standardtiden 20 veckor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Av remissinstanserna är det bara CSN som har&lt;br&gt;lämnat synpunkter på förslaget. Nämnden anser att procentandelen per&lt;br&gt;vecka bör vara högre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: För närvarande är fribeloppen vid&lt;br&gt;korttidsstudier bestämda som en andel av prisbasbeloppet beroende på&lt;br&gt;det antal 15-dagarsperioder som studierna omfattar. Totalt finns i&lt;br&gt;studiestödslagen 23 olika fribelopp. Reglerna är svårförståeliga och bör&lt;br&gt;förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det föregående föreslås att studiestödet skall beräknas per vecka. Det&lt;br&gt;är som studiestödsutredningen föreslår lämpligt att fribeloppen vid olika&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;106&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studietider konstrueras på liknande sätt. Fribeloppets storlek bör alltså&lt;br&gt;anpassas till det antal veckor som utbildningen omfattar under respektive&lt;br&gt;kalenderhalvår. Ju kortare studietiden är desto större bör utrymmet vara&lt;br&gt;för inkomster under resterande del av kalenderhalvåret. Fribeloppet for&lt;br&gt;ett normalt studieår, 250 % av prisbasbeloppet, blir fördelat på 40 veckor&lt;br&gt;6,25 % per vecka. En lämplig förändringsfaktor för fribeloppet uppåt&lt;br&gt;eller nedåt är 6,25 % av prisbasbeloppet. Därmed kommer, relativt sett,&lt;br&gt;möjligheten till sidoinkomst att bli ungefär densamma oavsett&lt;br&gt;studietidens längd. Detta är angeläget bl.a. med hänsyn till att andelen&lt;br&gt;studerande som deltar i kortare utbildningar kommer att öka i det nya&lt;br&gt;samordnade systemet. Den som exempelvis går en 10-veckors kurs (ca 2&lt;br&gt;månader) får ha en inkomst på ca 68 250 kr under kalenderhalvåret innan&lt;br&gt;reduceringen av stödet böijar (1999 års prisbasbelopp). Fribeloppet per&lt;br&gt;studievecka redovisas i tabell 1 i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.3 Fribelopp och reduceringstakt vid deltidsstudier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler är fribeloppet under nio månader 290 % av&lt;br&gt;prisbasbeloppet eller ca 105 500 kr för den som studerar på minst halvtid.&lt;br&gt;Fribeloppet ökar när studietiden är kortare. Reduceringstakten är&lt;br&gt;densamma som för heltidsstuderande, nämligen 50 % av inkomst som&lt;br&gt;överstiger fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: För deltidsstuderande skall följande fribelopp&lt;br&gt;gälla. Vid studier på minst 75 % av heltid men mindre än heltid under 20&lt;br&gt;veckor skall fribeloppet uppgå till 156,25 % av prisbasbeloppet. Vid&lt;br&gt;studier på minst 50 % av heltid men mindre än 75 % av heltid under 20&lt;br&gt;veckor skall fribeloppet uppgå till 187,5 % av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;När deltidsstudier pågår under kortare eller längre tid än 20 veckor&lt;br&gt;skall fribelopp som anges i första stycket öka eller minska i förhållande&lt;br&gt;till studietidens längd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen skall vid deltidsstudier minskas med 50 % av den&lt;br&gt;inkomst som överstiger fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att fribeloppet skall vara&lt;br&gt;detsamma för deltidsstuderande som för heltidsstuderande. Reduceringen&lt;br&gt;av studiemedlen skall dock vara hälften så stor för den som studerar på&lt;br&gt;halvfart och tre fjärdedels så stor för den som har 75 % studieomfattning.&lt;br&gt;Motivet för detta är att studiemedlen för den som studerar på t.ex. halvtid&lt;br&gt;alltid skall utgöra hälften av studiemedel för heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Sveriges Förenade Studentkårer (SFS) menar att&lt;br&gt;någon prövning mot inkomst inte bör ske. Centrala studiestödsnämnden&lt;br&gt;(CSN) finner utredningens förslag ofördelaktigt för deltidsstuderande.&lt;br&gt;Nämnden anser att reglerna om fribelopp bör utformas så att samma&lt;br&gt;studieomfattning under ett kalenderhalvår skall ge samma&lt;br&gt;studiemedelsbelopp oavsett om studierna bedrivs på heltid eller deltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Under avsnitten 6.6.1 och 6.6.2&lt;br&gt;föreslås en höjning av fribeloppet för heltidsstuderande som ger&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;107&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;möjlighet till ökade inkomster utan att studiemedlen reduceras. En&lt;br&gt;motsvarande ökning av inkomsten bör gälla för den som studerar på&lt;br&gt;deltid. Utgångspunkten bör vara att fribeloppet för 40 veckors studier på&lt;br&gt;halvfart skall vara lika stort som 20 veckors studier på heltid. Det innebär&lt;br&gt;att för studier på halvtid under 40 veckor bör fribeloppet uppgå till&lt;br&gt;136 500 kr eller 187,5 % av prisbasbeloppet år 1999. På motsvarande sätt&lt;br&gt;bör fribeloppet för studier på 75 % av heltid under 40 veckor uppgå till&lt;br&gt;113 750 kr eller 156,25 % av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som har inkomster över fribeloppen skall studiemedlen liksom&lt;br&gt;vid heltid reduceras med 50 % av överskjutande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6.6.4 Reducering av studiemedel på grund av fria skolmåltider&lt;br&gt;och fria läromedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Nuvarande bestämmelser om reducering av&lt;br&gt;studiemedel för den som har fria skolmåltider eller fria läromedel skall&lt;br&gt;tas bort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Det fatal instanser som yttrat sig är positiva till&lt;br&gt;förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler skall&lt;br&gt;studiemedlen minskas om en studerande har fria skolmåltider eller fria&lt;br&gt;läromedel. Detsamma gäller om den studerande far skolmåltider eller&lt;br&gt;läromedel till subventionerat pris. Reducering sker med ett för vaije år&lt;br&gt;bestämt belopp (under år 1999 med 284 kr per månad för fria läromedel&lt;br&gt;och med 524 kr för fri skollunch). Motsvarande regler finns inte i någon&lt;br&gt;annan studiestödsform. Antalet som far minskade studiemedel på grund&lt;br&gt;av denna anledning är mycket litet och minskar desssutom för vaije år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nuvarande reglerna innebär att den som har fri skollunch får en&lt;br&gt;reducering, medan den som bor kvar i föräldrahemmet till låga kostnader&lt;br&gt;för mat och husrum inte får någon motsvarande minskning.&lt;br&gt;Utgångspunkterna för det nya systemet är att studiestödet inte skall&lt;br&gt;differentieras på grund av familjesituation eller varierande&lt;br&gt;levnadsomkostnader. Regeringen föreslår därför att den nämnda regeln&lt;br&gt;tas bort i det nya systemet (4 kap. 22 § tredje stycket 1973 års lag).&lt;br&gt;Arbetet med inhämtande av uppgifter från skolorna upphör därmed och&lt;br&gt;systemen och informationen till de studerande förenklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;108&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Lån och återbetalning&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inledning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Den ökning av studiemedlens bidragsdel som föreslås i denna&lt;br&gt;proposition innebär att skuldsättningen minskar. Följande tabell visar&lt;br&gt;förändringen vid 3, 4 och 5 års studier när fullt lån har utnyttjas under&lt;br&gt;hela studietiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieskuld vid återbetalningens början, med nuvarande respektive höjd&lt;br&gt;bidragsdel, fördelat efter studietid.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antal år&lt;br&gt;i studier&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Studieskuld, kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuv. bidrag&lt;br&gt;27,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Förslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;153 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;139 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;244 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden: Studierna påbörjas i januari. Uppräkning sker med 2 procent per år.&lt;br&gt;Låneräntan är 4 procent. Återbetalningen startar ett år efter senaste period.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För tid då det högre bidraget lämnas blir skuldsättningen låg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tabell 3 i bilaga 1 framgår studieskulden vid studiernas slut med&lt;br&gt;föreslagna bidragsandelar för olika kombinationer av studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den minskning av skuldsättningen som bidragshöjningen innebär&lt;br&gt;räcker emellertid inte för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart&lt;br&gt;lånesystem. Förändringar måste också ske i låne- och&lt;br&gt;återbetalningsvillkoren. Behoven av förändringar har tagits upp mer&lt;br&gt;ingående i avsnitt 4.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Under år 1998 betalades studiebidrag ut till nära 300 000 studerande i&lt;br&gt;högskolor och annan eftergymnasial utbildning. Av dessa begärde 80 %&lt;br&gt;eller drygt 240 000 studerande att få studielån. Av alla studerande som&lt;br&gt;fatt studiemedlens bidragsdel för studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasieskolenivå utnyttjade 74 % också lånemöjligheten. Motsvarande&lt;br&gt;andel för dem som hade svux och svuxa var 55 %. Det totala antalet&lt;br&gt;låntagare i 1989 års lånesystem var i januari 1999 ca 760 000. De totala&lt;br&gt;fordringarna på låntagarna uppgick till 83 miljarder kr. Utgifterna för&lt;br&gt;räntor över budget är för år 1999 beräknade till 4,3 miljarder kr, varav ca&lt;br&gt;3 miljarder kr avser räntor som påförts låntagarna men som ännu inte är&lt;br&gt;betalda.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ur statsfinasiell synvinkel leder de nuvarande villkoren på Sikt till&lt;br&gt;obalans i systemet i form av stora avskrivningar. Simuleringar som gjorts&lt;br&gt;inom regeringskansliet visar detta. Utfallet av beräkningarna är givetvis&lt;br&gt;beroende av antaganden om ränteutveckling, inflation m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;109&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skattning av långsiktiga årliga avskrivningskostnader i nuvärde&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;År&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Avskrivningar, mdkr&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antaganden&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Årlig tillväxt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Årlig inflation 2 %&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2030&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ränta&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2040&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det är nödvändigt med en omläggning av det nuvarande lånesystemet.&lt;br&gt;De förslag som läggs i det följande syftar till att åstadkomma ett system&lt;br&gt;som är långsiktigt stabilt. Det principiella målet att alla skall hinna betala&lt;br&gt;tillbaka sina lån ligger till grund för utformningen av de nya villkoren.&lt;br&gt;Den enskildes ansvar för upptagna lån bör vara tydliga. Konsekvenserna&lt;br&gt;av lånegivning och låneutnyttjande skall kunna överblickas. Liksom&lt;br&gt;hittills bör trygghetsregler finnas inbyggda i systemet som innebär att&lt;br&gt;låntagaren inte belastas över sin förmåga.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.2 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalningen i det nya systemet&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.2.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Huvudreglerna&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Ett annuitetsliknande system skall införas för&lt;br&gt;återbetalning av studielån. Återbetalning skall ske med ett årsbelopp som&lt;br&gt;vaije kalenderår baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år&lt;br&gt;som återbetalningen beräknas pågå samt med beaktande av att&lt;br&gt;årsbeloppet under äterbetalningstiden skall räknas upp med 2 % vid&lt;br&gt;oförändrad ränta. I förhållande till det första årets årsbelopp skall alltså&lt;br&gt;årsbeloppet öka med 2 % vaije år vid oförändrad ränta. Förändras räntan&lt;br&gt;skall en omräkning av årsbeloppet göras för den återstående tiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterbetalningstiden skall normalt vara 25 år eller det lägre antal år som&lt;br&gt;återstår till dess låntagaren fyller 60 år. För den som vid 60 års ålder inte&lt;br&gt;har fullgjort återbetalningen skall tiden sträckas ut, dock längst till och&lt;br&gt;med utgången av det år då låntagaren fyller 67 år. Återbetalningen skall&lt;br&gt;på samma sätt som i nuvarande system bölja kalenderåret efter det att sex&lt;br&gt;månader gått sedan den senaste period då studiestöd lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår en uppräkning av&lt;br&gt;årsbeloppet med 3 % vid oförändrad ränta. I övrigt överensstämmer&lt;br&gt;utredningens förslag i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser stöder en åtstramning av&lt;br&gt;återbetalningssystemet och är positiva till den föreslagna konstruktionen&lt;br&gt;med ett modifierat annuitetslånesystem. I något yttrande förespråkas&lt;br&gt;införande av ett traditionellt annuitetslånesystem i stället för ett&lt;br&gt;modifierat system. Från några håll redovisas farhågor för att&lt;br&gt;återbetalningen kommer att bli betungande. En återbetalningstid på 30 år&lt;br&gt;har aktualiserats i ett par yttranden. Några få instanser har uttalat sig för&lt;br&gt;att nuvarande inkomstrelaterade system bör vara kvar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;110&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Det är nödvändigt att det finns ett&lt;br&gt;samband mellan lånets storlek och kravet på återbetalning i det nya&lt;br&gt;systemet. Detta samband uppnås genom att tidsgränser sätts för lånens&lt;br&gt;löptid. Studiestödsutredningens förslag om att återbetalning av studielån i&lt;br&gt;normalfallet skall få ta högst 25 år eller antalet år till dess låntagaren&lt;br&gt;fyller 60 år bör därför genomföras. Även förslaget med en&lt;br&gt;annuitetsliknande återbetalning, som innebär att varje årsbelopp räknas&lt;br&gt;upp med en viss procentsats vid oförändrad ränta, bör genomföras.&lt;br&gt;Denna procentsats, som bör ligga i linje med regeringens inflationsmål,&lt;br&gt;skall vara 2 %. Därmed uppnås den effekten att återbetalningen i något&lt;br&gt;mindre utsträckning än utredningen föreslår skjuts på framtiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Genom konstruktionen med en uppräkningsprocent blir&lt;br&gt;återbetalningskravet lägre under den första delen av äterbetalningstiden&lt;br&gt;jämfört med vad som gäller i ett traditionellt annuitetslån för att sedan&lt;br&gt;öka jämförelsevis långsamt. Önskemålen om något lindrigare&lt;br&gt;återbetalningskrav strax efter avslutade studier kan därmed tillgodoses.&lt;br&gt;Principen illustreras av följande figur.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-4.png" style="width:272pt;height:175pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Formel för beräkning av årsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å&lt;sub&gt;t&lt;/sub&gt; = Lx(r- p) x&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;n = antal år som återbetalning sker&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Å, = årsbeloppet år t, varvid t går från 1 till n&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;L = lånebeloppet vid böljan av år 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;r = låneräntan dividerad med 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;p = årlig procentuell ökning av återbetalningen dividerad med 100&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;111&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen det första året blir beroende av skuldens storlek, Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;aktuell ränta, det antal år som återbetalningen skall pågå samt den&lt;br&gt;nämnda 2 %-regeln. Vaije år räknas sedan det föregående årets årsbelopp&lt;br&gt;upp med 2 % om räntan är oförändrad. Förändras räntan påverkas&lt;br&gt;kostnaden for hela den resterande skulden och därmed också&lt;br&gt;återbetalningen för det kommande året. På grund av en ränteförändring&lt;br&gt;kan alltså ökningen av det föregående årets årsbelopp bli något högre&lt;br&gt;eller lägre än 2 %. I utredningsförslaget kallas reglerna för ett modifierat&lt;br&gt;annuitetssystem. Det bör också kunna vara en lämplig benämning i&lt;br&gt;dagligt tal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äterbetalningstiden skall i normalfallet vara 25 år eller det antal år som&lt;br&gt;återstår till dess låntagaren fyller 60 år. Det innebär att 25 år blir den&lt;br&gt;normala äterbetalningstiden för den som är under 36 år. Den som är över&lt;br&gt;36 år får kortare återbetalningstid än 25 år. Önskemålen om en längre&lt;br&gt;återbetalningstid än 25 år, t.ex. 30 år, skulle få betydelse enbart för&lt;br&gt;låntagare som är under 30 år vid återbetalningens början. För dem som är&lt;br&gt;36 år och däröver skulle äterbetalningstiden fortfarande vara kortare än&lt;br&gt;25 år om skulden skall vara slutbetald vid 60 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Är skulden inte slutbetald vid utgången av det år då låntagaren fyller&lt;br&gt;60 år skall återbetalningen fortgå tills så sker eller längst t.o.m. utgången&lt;br&gt;av det år då låntagaren fyller 67 år. Frågan om avskrivning behandlas i&lt;br&gt;avsnitt 7.7.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande och föreslagna regler - jämförande exempel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier enligt nuvarande&lt;br&gt;inkomstrelaterat och nytt återbetalningssystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Alder &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Inkomst&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande system (27,8% bidrag)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3" rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Nytt system (34,5% bidrag)&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld: 2101&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;300 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;t årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;624&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;227 362&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;233 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;761&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 744&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 852&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;840&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;235 611&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;928&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;228 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 024&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;214 435&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 410&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 131&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;br&gt;Avskrivning vid 65 års ålder:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;336 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 336&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden: Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön&lt;br&gt;15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningsstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I 1989 års lånesystem gäller att återbetalningen skall böija i och med det&lt;br&gt;kalenderår som följer när sex månader har gått efter den senaste&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;112&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;tidsperiod då låntagaren fått studiestöd. Någon ändring i dessa regler&lt;br&gt;föreslås inte ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förtida återbetalning&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid förtida återbetalning som minskar skulden kan en omräkning göras&lt;br&gt;av årsbeloppet för de efterföljande åren enligt huvudreglerna om det&lt;br&gt;inbetalda beloppet inte är litet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.2.2 Återbetalning av små lånebelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Små lånebelopp skall betalas tillbaka på kortare tid&lt;br&gt;än 25 år. Om årsbeloppet år 1 är lägre än 15 % av prisbasbeloppet skall&lt;br&gt;äterbetalningstiden förkortas genom att årsbeloppet för detta år bestäms&lt;br&gt;till 15 % av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att för mindre lån skall&lt;br&gt;annuiteten det första året utgöra 10 % av basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillstyrker&lt;br&gt;förslaget. I övrigt har frågan inte berörts.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Äterbetalningstiden skall i det nya&lt;br&gt;systemet normalt vara 25 år. När det gäller mindre lån bör dock&lt;br&gt;äterbetalningstiden vara kortare. Den som t.ex. har tagit lån för ett års&lt;br&gt;studier, för närvarande ca 46 000 kr, vill sannolikt klara av&lt;br&gt;återbetalningen på kortare tid än 25 år. Utredningen föreslår att&lt;br&gt;äterbetalningstiden i sådana fall skall avpassas så att annuiteten under det&lt;br&gt;första året är minst 10 % av basbeloppet. En sådan princip skulle&lt;br&gt;emellertid innebära liberalare krav för låntagare med små lån jämfört&lt;br&gt;med dagens system. Den som har en månadsinkomst på 12 000 kr per&lt;br&gt;månad skall enligt nuvarande regler betala 5 760 kr under året. Ett&lt;br&gt;årsbelopp motsvarande 10 % av prisbasbeloppet utgör 3 640 kr under år&lt;br&gt;1999. Rimligt är i stället att äterbetalningstiden baseras på ett årsbelopp&lt;br&gt;som motsvarar 15 % av prisbasbeloppet, vilket i det nämnda exemplet&lt;br&gt;innebär 5 460 kr per år eller 450 kr per månad i nuvarande priser.&lt;br&gt;Därmed kommer återbetalningen att fullgöras på något kortare tid än vad&lt;br&gt;utredningen förutsatt utan att för den skull kraven i normalfallet blir&lt;br&gt;större än i dagens system. Ett lån för två års studier kommer normalt att&lt;br&gt;återbetalas på 18 år och ett lån för ett års studier på 8 år.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.3 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Trygghetsregler&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.3.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Nedsättning av årsbelopp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En låntagare skall efter ansökan kunna få&lt;br&gt;nedsättning av årsbeloppet så att det inte utgör mer än 5 % av inkomsten,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;113&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock längst till och med det år då låntagaren fyller 49 år. Därefter skall&lt;br&gt;årsbeloppet kunna sättas ned till ett belopp som motsvarar 7 % av&lt;br&gt;inkomsten. Från och med 50 års ålder skall viss del av låntagarens&lt;br&gt;förmögenhet läggas till inkomsten enligt bestämmelser som regeringen&lt;br&gt;meddelar. Med inkomst skall avses det belopp som utgör summan av&lt;br&gt;inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt taxeringen för det&lt;br&gt;aktuella återbetalningsåret. Nedsättning skall dock endast ske om&lt;br&gt;årsbeloppet minskas med mer än 3 % av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som begär nedsättning skall årsbeloppet sättas ned i avvaktan&lt;br&gt;på att taxeringen för året fastställs. Ett preliminärt årsbelopp skall tas&lt;br&gt;fram som grundar sig på uppgifter från låntagaren om beräknad inkomst&lt;br&gt;och förmögenhet för året. Det slutliga årsbeloppet skall bestämmas efter&lt;br&gt;det att taxeringen för betalningsåret fastställts. Är det slutliga årsbeloppet&lt;br&gt;högre än det preliminära beloppet skall mellanskillnaden betalas i&lt;br&gt;efterhand. Regeringen skall få föreskriva att en tilläggsavgift också skall&lt;br&gt;tas ut. Är det slutliga årsbeloppet lägre än vad som har inbetalats skall&lt;br&gt;mellanskillnaden tillgodogöras låntagaren som en minskning av den&lt;br&gt;totala skulden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Har en låntagare under minst tre år beviljats nedsättning av årsbelopp&lt;br&gt;får en ny återbetalningstid fastställas efter ansökan av låntagaren.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Låntagaren skall ha rätt att få årsbeloppet&lt;br&gt;nedsatt till ett belopp som motsvarar 5 % av inkomsten under tio år, dock&lt;br&gt;längst till dess att låntagaren fyller 35 år och därefter till 6 % av&lt;br&gt;inkomsten. Den del av annuiteten som inte betalas bildar en särskild&lt;br&gt;skuld. Så länge det finns en särskild skuld skall återbetalningen alltid&lt;br&gt;utgöra 5 respektive 6 % av låntagarens inkomst. Utredningen föreslår&lt;br&gt;vidare att samma inkomstbegrepp som i nuvarande lånesystem används,&lt;br&gt;nämligen sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och&lt;br&gt;kapital enligt senaste taxering, vilket innebär att inkomsten två år tidigare&lt;br&gt;skall ligga till grund för beslut om nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Några remissinstanser har ansett att det högre&lt;br&gt;årsbeloppet inte bör gälla så tidigt som vid 35 år. Tjänstemännens&lt;br&gt;Centralorganisation (TCO) anser att 5 % bör få gälla till 45 års ålder.&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) förordar ett rent&lt;br&gt;annuitetslånesystem som genomgående anknyter till skuldens storlek.&lt;br&gt;Möjligheterna till nedsättning i förhållande till inkomst medför-även&lt;br&gt;om återbetalningen skärps - att nuvarande problem bara delvis minskar,&lt;br&gt;anser CSN. Vid ett system med möjligheter till nedsättning förordar CSN&lt;br&gt;att den för året aktuella inkomsten skall läggas till grund för&lt;br&gt;återbetalningen. Konstruktionen med särskild skuld för obetalda&lt;br&gt;annuiteter avvisas av flertalet remissinstanser. Reglerna anses bli onödigt&lt;br&gt;krångliga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det nya återbetalningssystemet skall&lt;br&gt;återbetalningen i första hand ske genom årsbelopp enligt vad som&lt;br&gt;beskrivits under avsnitt 7.2.1 Att fullgöra återbetalningen enligt en&lt;br&gt;bestämd tidsplan kan emellertid bli betungande för låntagare med&lt;br&gt;jämförelsevis låga inkomster. Det är därför nödvändigt att det finns&lt;br&gt;garantiregler i systemet som ger låntagaren möjlighet att få nedsättning&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;114&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;av årsbeloppet på ett sätt som tar hänsyn till låntagarens Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;betalningsförmåga. I sådana fall skall kravet på återbetalning relateras till&lt;br&gt;låntagarens inkomst under det aktuella återbetalningsåret. Enligt&lt;br&gt;regeringens mening bör dock reglerna få en något annorlunda utformning&lt;br&gt;än vad som följer av utredningens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nuvarande lånesystemet avses med inkomst den sammanlagda&lt;br&gt;inkomsten av tjänst, näringsverksamhet och kapital enligt senaste&lt;br&gt;taxering. Det innebär att det är inkomsten två år före det aktuella&lt;br&gt;avgiftsåret som ligger till grund för återbetalningen. Utredningen&lt;br&gt;föreslår, främst av administrativa skäl, att samma regler skall användas i&lt;br&gt;det nya systemet. Att återbetalningen grundas på två år gammal inkomst&lt;br&gt;innebär oftast att den fulla återbetalningen inte kommer igång förrän år 3&lt;br&gt;efter studiernas avslutande. Under tiden räknas lånet upp med ränta och&lt;br&gt;därmed också de totala kostnaderna för den enskilde och det allmänna.&lt;br&gt;Det är alltså angeläget, inte minst för låntagaren, att återbetalningen inte&lt;br&gt;skjuts upp. Regeringen anser i likhet med CSN att återbetalningen för&lt;br&gt;den som utnyttjar garantiregeln skall baseras på den för året aktuella&lt;br&gt;inkomsten. Som CSN framhåller minskas därmed också skillnaderna i&lt;br&gt;återbetalning under de första åren mellan den som betalar hela&lt;br&gt;årsbeloppet och den som utnyttjar nedsättningsregeln. Följande figur&lt;br&gt;illustrerar skuldens utveckling när återbetalning sker på grundval av&lt;br&gt;inkomst enligt senaste taxering och efter för året faktisk inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Jämförelse av återbetalning baserad på senast taxerad inkomst (nuläget)&lt;br&gt;och för året faktisk inkomst (förslag)&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning sker enligt nuvarande system, d.v.s. med 4 % av inkomst. Skulden är&lt;br&gt;160 000 kr vid återbetalningens början. Låneräntan antas vara 4 % per år. Årsinkomsten&lt;br&gt;under studietid för två år sedan antas vara 25 000 kr. Det första året efter studier antas&lt;br&gt;årsinkomsten vara 105 000 kr motsvarande halva ingångslönen. Därefter är årsinkomsten&lt;br&gt;210 000 kr, motsvarande 17 500 kr per månad, som antas öka med 2 % per år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studieskuld, kronor&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-5.png" style="width:314pt;height:171pt;"/&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;115&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av bilden framgår att äterbetalningstiden förkortas - med i detta&lt;br&gt;exempel 5 år-när återbetalningen baseras på för året faktisk inkomst&lt;br&gt;istället för som i nuläget på senast taxerad inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att låntagaren under vissa förhållanden skall ha rätt&lt;br&gt;till nedsättning av årsbeloppet. Utredningens förslag är att&lt;br&gt;återbetalningen skall utgöra 5 % av inkomsten under 10 år, dock längst&lt;br&gt;till 35 års ålder och därefter 6 %. Med tanke på att många börjar studera i&lt;br&gt;trettioårsåldern och att många då har kostnader på grund av&lt;br&gt;familjebildning anser regeringen att möjligheten till nedsättning till 5 %&lt;br&gt;av inkomsten skall finnas t.o.m. 49 års ålder. Ett högre&lt;br&gt;återbetalningskrav skall gälla först fr.o.m. 50 års ålder, men då motsvara&lt;br&gt;7 % av inkomsten. Med inkomst skall avses det belopp som utgör&lt;br&gt;summan av låntagarens inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital&lt;br&gt;enligt taxeringen för det aktuella återbetalningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att markera att studielån skall betalas tillbaka och ytterligare&lt;br&gt;minska risken för subventioner i lånesystemet via avskrivning skall vid&lt;br&gt;återbetalningen också låntagarens förmögenhet beaktas fr.o.m. det år då&lt;br&gt;låntagaren fyller 50 år enligt grunder som regeringen bestämmer.&lt;br&gt;Utgångspunkten bör därvid vara att en viss del av den skattepliktiga&lt;br&gt;förmögenheten skall läggas till inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Preliminärt och slutligt årsbelopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Låntagaren skall i särskild ordning ansöka om att fa nedsättning av&lt;br&gt;årsbeloppet och ansökan kan endast avse det aktuella betalningsåret. Den&lt;br&gt;som begär nedsättning skall uppge sin för året beräknade inkomst.&lt;br&gt;Fr.o.m. 50 års ålder skall också uppgift om förmögenhet lämnas. Denna&lt;br&gt;uppgift ligger till grund för fastställande av ett preliminärt årsbelopp.&lt;br&gt;Slutligt årsbelopp fastställs efter det att taxeringen för året är klar. Ett&lt;br&gt;liknande system med preliminär och slutlig avgift finns redan för lån som&lt;br&gt;beviljats före år 1989. CSN har långvarig erfarenhet av sådana rutiner.&lt;br&gt;Även i nuvarande system görs ändring av årsbeloppet när den för året&lt;br&gt;aktuella inkomsten uppges vara väsentligt lägre än inkomsten två år&lt;br&gt;tidigare. Sådana ändringsbeslut bortfaller om aktuell inkomst tillämpas&lt;br&gt;överlag. Eventuellt resterande belopp skall betalas i efterhand. En&lt;br&gt;särskild tilläggsavgift skall därvid kunna tas ut. Syftet med avgiften är&lt;br&gt;främst att åstadkomma en drivkraft för låntagaren att uppge rätt inkomst&lt;br&gt;under betalningsåret. I det fall låntagaren betalat ett högre preliminärt&lt;br&gt;belopp än det slutliga årsbeloppet skall detta bokföras som en minskning&lt;br&gt;av skulden. Normalt torde det bli fråga om mycket små belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av främst administrativa skäl skall nedsättning beviljas endast om&lt;br&gt;minskningen av årsbeloppet uppgår till minst 3 % av prisbasbeloppet,&lt;br&gt;dvs. motsvarande 91 kr per månad i 1999 års prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det kan antas att så många som möjligt vill fullgöra årets återbetalning&lt;br&gt;även om rätt till viss nedsättning finns. För låntagare med normala&lt;br&gt;studieskulder blir nämligen de totala utgifterna för lånet lägst möjliga när&lt;br&gt;återbetalning sker enligt den ursprungliga planen. Ett utnyttjande av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;116&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;garantiregeln innebär som regel att den samlade återbetalningen blir&lt;br&gt;större. Detta åskådliggörs i bilaga 1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ett utnyttjande av garantiregeln innebär att en del av årets årsbelopp&lt;br&gt;kommer att vara obetald. Studiestödsutredningens forslag är att sådana&lt;br&gt;obetalda avgifter skall bokföras som en särskild skuld vid sidan av en&lt;br&gt;huvudskuld. Så länge den särskilda skulden är oreglerad skall&lt;br&gt;återbetalningen aldrig understiga 5 respektive 6 % av inkomsten.&lt;br&gt;Förslaget om den särskilda skulden har kritiserats av remissinstanserna.&lt;br&gt;Även regeringen finner att denna konstruktion medför alltför&lt;br&gt;komplicerade regler. En enklare modell är i stället att den del av&lt;br&gt;årsbeloppet som är obetald ingår i den totala skulden och medför en&lt;br&gt;omräkning för den resterande återbetalningsperioden. En fördel är också&lt;br&gt;att inkomstuppgifter bara behövs för det år då nedsättning begärs.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som behöver utnyttja garantiregeln under flera år kan&lt;br&gt;årsbeloppet för de efterföljande åren bli hög. För att i viss mån minska&lt;br&gt;den effekten bör det vara möjligt att efter tre års utnyttjande av&lt;br&gt;garantiregeln bestämma en ny återbetalningsplan om det är förenligt med&lt;br&gt;huvudreglerna och låntagaren begär det.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.3.2 Hel nedsättning i vissa fall&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Hel nedsättning av årsbeloppet skall kunna ske om&lt;br&gt;inkomstregeln utnyttjas och det medför att årsbeloppet skulle understiga&lt;br&gt;5 % av prisbasbeloppet. Därutöver skall hel nedsättning kunna ske om&lt;br&gt;låntagaren påböljar nya studier och får studiestöd under denna tid. Även i&lt;br&gt;andra fall då synnerliga skäl finns skall hel nedsättning kunna medges.&lt;br&gt;Har en låntagare fått nya lån för nya studier skall en ny återbetalningstid&lt;br&gt;kunna bestämmas efter begäran härom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Förslagen har inte kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: En del låntagare kan under vissa&lt;br&gt;perioder ha så små inkomster att det kan anses oskäligt att begära&lt;br&gt;återbetalning över huvud taget. Studiestödsutredningen föreslår att när&lt;br&gt;det årsbelopp som skall betalas understiger 5 % av prisbasbeloppet, eller&lt;br&gt;1 820 kr i 1999 års priser, skall nedsättning kunna ske till noll.&lt;br&gt;Regeringen delar denna uppfattning. Inkomsten uppgår i sådana fall till&lt;br&gt;högst ca 40 000 kr i 1999 års prisbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En annan sårbar grupp är de som är återbetalningsskyldiga för tidigare&lt;br&gt;tagna lån och som återupptagit studier. För dem liksom för övriga&lt;br&gt;låntagare gäller i första hand återbetalning enligt den fastställda&lt;br&gt;tidsplanen. Det är emellertid angeläget att fortsatta studier inte hindras av&lt;br&gt;krav på återbetalning. I likhet med vad som nu gäller bör det därför vara&lt;br&gt;möjligt - för dem som så önskar - att få helt anstånd med återbetalningen&lt;br&gt;under studieperioden. För den som återupptar studier och beviljas nytt&lt;br&gt;studielån bör dessutom en ny återbetalningstid enligt huvudreglerna&lt;br&gt;kunna bestämmas om det är möjligt och låntagaren så önskar. En&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;förändring av äterbetalningstiden bör dock ske först om det rör sig om ett&lt;br&gt;ytterligare lånebelopp som utgör minst 50 % av prisbasbeloppet (f.n.&lt;br&gt;18 200 kr). Även i andra fall då synnerliga skäl finns bör hel nedsättning&lt;br&gt;kunna medges. Det kan gälla t.ex. den som är varaktigt beroende av&lt;br&gt;socialbidrag eller den som tillfälligt har en begränsad betalningsförmåga&lt;br&gt;på grund av oförutsedda händelser.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.4 Upplåning och ränta&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Riksgäldskontoret (RGK) skall även i&lt;br&gt;fortsättningen svara för upplåning av medel för studielån. Regeringen&lt;br&gt;skall som hittills fastställa räntan på studielån för kommande kalenderår.&lt;br&gt;Nuvarande principer för bestämmande av räntan bör behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissorgan har berört frågan. I&lt;br&gt;något fall förespråkas att lånen skall vara räntefria under studietiden.&lt;br&gt;RGK pekar på att upplåningen för studielån borde ske på mer&lt;br&gt;marknadsmässiga villkor. Kontoret anser att genom en användning av&lt;br&gt;andra räntesättningsmodeller skulle kostnaderna för lånesystemet&lt;br&gt;tydliggöras. Gentemot låntagarna kan ändå den nuvarande principen för&lt;br&gt;räntesättning behållas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att upplåningen av&lt;br&gt;erforderliga medel för studielån även i fortsättningen skall skötas av&lt;br&gt;RGK. Den ränta som påförs låntagarna blir därmed genomsnittligt lägre&lt;br&gt;än vad som normalt går att få hos bank eller annan kreditgivare. Räntan i&lt;br&gt;nuvarande system bygger på ett ovägt genomsnitt av emissionsräntoma&lt;br&gt;på statsskuldväxlar och statsobligationer under de senaste tre åren. För&lt;br&gt;låntagaren minskas upplåningsräntan med 30 %, svarande mot rätten till&lt;br&gt;avdrag för kapitalkostnader i skattesystemet. Under år 1999 är räntan för&lt;br&gt;låntagaren 4,1 %. Det påslag på räntan med 0,01 % för RGK:s&lt;br&gt;administration som gjorts tidigare har upphört fr.o.m. år 1998. Istället tar&lt;br&gt;RGK ut en årsavgift på 100 000 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nämnda principerna har medfört att studielåneräntan under de&lt;br&gt;senaste åren sjunkit långsammare än räntan på traditionella krediter,&lt;br&gt;vilket föranlett kritik mot systemet. Avsikten med treårsmedelvärdet är&lt;br&gt;emellertid att förhindra stora räntesvängningar för låntagaren. En motsatt&lt;br&gt;effekt uppstår i ett läge med stigande räntor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studielåneräntan föreslås som hittills fastställas av regeringen. Även&lt;br&gt;de nuvarande prinicpema för beräkning av räntan bör tillämpas i det nya&lt;br&gt;systemet. Beslutsunderlag skall som hittills lämnas av RGK.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.5 Effekter av förslag till nytt lånesystem&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;De nya studielånen skall i normala fall betalas tillbaka inom 25 år. En&lt;br&gt;stor grupp låntagare har emellertid små lån. Återbetalningen kommer då&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;att fullgöras på kortare tid än 25 år. De nya reglerna innebär vidare att&lt;br&gt;återbetalningen kommer igång tidigare efter studierna. Lånen i det nya&lt;br&gt;systemet kommer alltså i stor utsträckning att återbetalas snabbare än i&lt;br&gt;dagens system.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det nya systemet innebär skärpta återbetalningskrav for flertalet&lt;br&gt;låntagare och framför allt for dem som har stora lån. För låntagare med&lt;br&gt;små och medelstora lån och som har en jämförelsevis god inkomst kan&lt;br&gt;dock den &amp;quot;modifierade annuiteten&amp;quot; bli lägre än ett 4 %-belopp enligt&lt;br&gt;nuvarande regler. Många låntagare i det nya systemet torde också få en i&lt;br&gt;stort sett oförändrad belastning jämfört med nuläget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den samlade effekten av de nya reglerna blir att lånen i stor&lt;br&gt;utsträckning kommer att betalas tillbaka. Systemet blir också mer&lt;br&gt;förutsebart för den enskilde. Genom den snabbare återbetalningen blir de&lt;br&gt;sammantagna kostnaderna lägre för låntagaren. Också för staten minskar&lt;br&gt;kostnaderna på sikt. De förväntade avskrivningarna minskar från 4-6&lt;br&gt;miljarder kr per år till mindre än 1 miljard kr per år i nuvärde.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I det nya systemet skall den enskilde ta ett större ansvar för tagna lån.&lt;br&gt;Eftersom återbetalningen relateras till skuldens storlek ökar motivationen&lt;br&gt;för den enskilde att redan under studietiden planera sitt skuldåtagande&lt;br&gt;och söka begränsa sin skuldsättning. En förbättrad studieplanering leder&lt;br&gt;till effektivare studier och en ökad genomströmning i&lt;br&gt;utbildningssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utformningen av trygghetsreglema som utgår ifrån den enskildes&lt;br&gt;faktiska betalningsförmåga förväntas ge den effekten att studerande inte&lt;br&gt;skall uppleva återbetalningen så riskabel eller betungande att de avstår&lt;br&gt;från studier. Detta är angeläget för att bidra till en jämnare social&lt;br&gt;rekrytering till studier. Systemet med trygghetsregler innebär att&lt;br&gt;studielån även i fortsättningen är förmånligare för den enskilde än&lt;br&gt;vanliga banklån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I bilaga 1 ges ett antal exempel på återbetalningssystemets funktion.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.6 Låntagare som inte taxeras i Sverige&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Låntagare som inte är bosatta i Sverige eller som&lt;br&gt;av någon annan anledning inte taxeras för sin huvudsakliga inkomst i&lt;br&gt;Sverige skall i princip betala tillbaka studielån enligt samma regler som&lt;br&gt;övriga låntagare. Det skall ankomma på regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om hur inkomsten&lt;br&gt;skall beräknas då en sådan låntagare begär nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget tillstyrks av Centrala&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studiestödsnämnden (CSN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt de nuvarande reglerna skall för&lt;br&gt;utomlands bosatta återbetalningen vaije år motsvara 1/20 av den totala&lt;br&gt;skulden, dock minst 15 % av prisbasbeloppet. Dessa särregler har sin&lt;br&gt;grund i att återbetalningen för dessa låntagare inte ansetts kunna knytas&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;119&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;till inkomst eftersom de som regel inte taxeras i Sverige. För låntagare Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;som har stora lån får det till foljd att den årliga återbetalningen kan bli&lt;br&gt;hög. En annan konsekvens av reglerna är att om låneskulden är över en&lt;br&gt;viss nivå (i nuläget ca 140 000 kr) och räntan är högre än 5 % kommer&lt;br&gt;lånet aldrig att slutbetalas annat än genom frivillig återbetalning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det förekommer att personer är bosatta i Sverige men ändå inte taxeras&lt;br&gt;här. Det kan gälla s.k. gränsgångare som är bosatta i Sverige men arbetar&lt;br&gt;och taxeras i något nordiskt grannland. Dubbelbeskattningsavtal mellan&lt;br&gt;de nordiska länderna finns men det undanröjer inte alla problem. En&lt;br&gt;annan grupp utgörs av EU-anställda som bor i Sverige men beskattas&lt;br&gt;enligt EU-regler. I det nuvarande återbetalningssystemet ställs i praktiken&lt;br&gt;inga krav på återbetalning i dessa fall eftersom&lt;br&gt;återbetalningsskyldigheten är knuten till inkomst enligt taxering.&lt;br&gt;Situationen kan vara densamma för anställda vid ambassader och i&lt;br&gt;internationella organisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De nya föreslagna huvudreglerna för återbetalningen innebär att&lt;br&gt;återbetalningen för utomlands bosatta eller för i Sverige bosatta men inte&lt;br&gt;taxerade här läggs upp på samma sätt som för i Sverige taxerade&lt;br&gt;låntagare. De nuvarande problemen för denna grupp låntagare kommer&lt;br&gt;därmed att till stor del undanröjas. Reglerna om nedsättning i det nya&lt;br&gt;systemet, innebärande att årsbeloppet bestäms i förhållande till&lt;br&gt;inkomsten, kan däremot inte strikt tillämpas för utlandsboende. På&lt;br&gt;samma sätt som i nuvarande återbetalningssystem bör emellertid&lt;br&gt;nedsättning kunna medges efter särskild prövning. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer bör fa föreskriva om vad som&lt;br&gt;skall gälla för nedsättning i dessa fall. Inriktningen bör i sådana fall vara&lt;br&gt;att de som är bosatta utomlands så långt som möjligt behandlas på&lt;br&gt;samma sätt som låntagare med bosättning i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.7 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning&lt;/h3&gt;
&lt;h4&gt;7.7.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Avskrivning av lån for gymnasiala studier&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler kan den som fått studiemedel i form av studielån&lt;br&gt;för studier på grundskole- och/eller gymnasieskolenivå och därefter&lt;br&gt;studerat och fått sådana lån för studier på eftergymnasial nivå under&lt;br&gt;minst tre terminer få hälften av lånet som avser de tidigare gymnasiala&lt;br&gt;studierna avskrivet. Syftet är naturligtvis att minska skuldsättningen för&lt;br&gt;vuxna som skuldsatt sig för studier på båda nivåerna. För dem som på&lt;br&gt;detta sätt får avskrivning motsvarar den sammanlagda subventionen ett&lt;br&gt;bidrag baserat på en jämförelsevis hög dagpenning i svux/svuxa-&lt;br&gt;systemen. Den lånedel som ingår i svux/svuxa-stöden ger inte rätt till&lt;br&gt;avskrivning. Under budgetåret 1998 uppgick beloppet i avskrivning av&lt;br&gt;gymnasiala lån till ca 290 miljoner kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Avskrivning skall kunna ske av lån som beviljats&lt;br&gt;för behörighetsgivande studier på grundskole- och/eller gymnasienivå. I&lt;br&gt;sådant fall skall avskrivning kunna ske med en sjättedel för vaije&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;120&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;avslutade och godkända 40 poäng som kan ingå i en högskoleexamen,&lt;br&gt;dock högst upp t.o.m. 120 poäng.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen skall kunna förordna om möjligheter till avskrivning också&lt;br&gt;efter annan genomförd eftergymnasial yrkesutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning får inte ske för lån under tid då det högre bidraget&lt;br&gt;lämnats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Studiestödsutredningen föreslår att&lt;br&gt;möjligheterna till avskrivning av lån för gymnasiala studier avvecklas.&lt;br&gt;Anledningen till det är utredningens förslag om kraftigt höjda bidrag för&lt;br&gt;studier på grundskole- och gymnasieskolenivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Utredningens förslag stöds av Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN). Några fa instanser, däribland&lt;br&gt;Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), avstyrker förslaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Att ta lån både för studier på&lt;br&gt;grundskolenivå och/eller för gymnasial utbildning och sedan för en&lt;br&gt;högskoleutbildning medför som regel en mycket stor skuldsättning.&lt;br&gt;Dessa studerande är som regel äldre och har därmed också kortare tid för&lt;br&gt;återbetalning. Förhoppningar om väsentligt förbättrade lönevillkor infrias&lt;br&gt;inte heller alltid. Men det är också många studerande som har en&lt;br&gt;otillräcklig särskild behörighet från gymnasieskolan, inte minst sådan&lt;br&gt;som erfordras för många naturvetenskapliga och tekniska utbildningar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;En invändning mot subventioner i form av avskrivning är att lånen då&lt;br&gt;mindre betraktas som lån och att ett ökat låneutnyttjande belönas. Om&lt;br&gt;emellertid målsättningen är dels att också äldre skall kunna skaffa&lt;br&gt;gymnasiekompetens och sedan genomgå en högskoleutbildning, dels att&lt;br&gt;främja rekryteringen till framför allt naturvetenskapliga och tekniska&lt;br&gt;studier är det nödvändigt att lättnader i skuldsättningen medges för&lt;br&gt;behörighetsgivande studier. Utredningens förslag om att&lt;br&gt;avskrivningsmöjligheten skall avvecklas bör därför inte genomföras.&lt;br&gt;Regeringen anser att det liksom hittills bör finnas möjlighet till&lt;br&gt;avskrivning av lån som tagits för grundskole- och gymnasiestudier.&lt;br&gt;Sådana möjligheter bidrar till att vuxenstuderande vågar skuldsätta sig&lt;br&gt;för studier på denna nivå och är dessutom en mindre kostsam lösning än&lt;br&gt;en höjning av bidraget för alla vuxenstuderande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reglerna bör däremot förändras så att de fyller sitt syfte på ett bättre&lt;br&gt;sätt än för närvarande. Rimligt är att rätten till avskrivning får gälla&lt;br&gt;personer som bedrivit behörighetsgivande studier på grundskole-&lt;br&gt;och/eller gymnasienivå och som fått studielån under denna tid. Det s.k.&lt;br&gt;basåret som anordnas inom ramen för högskoleutbildning skall räknas till&lt;br&gt;sådana studier. Vidare bör rätten till avskrivning kopplas till en utförd&lt;br&gt;prestation. Lämpligt är att avskrivning sker med en sjättedel av utbetalda&lt;br&gt;lån för vaije slutförda och godkända 40 poäng som kan ingå i en&lt;br&gt;högskoleexamen, dock maximalt 120 poäng. Den som tar en treårig&lt;br&gt;högskoleexamen kommer då att få avskrivning med 50 % av det&lt;br&gt;ursprungliga lånet, vilket motsvarar vad som gäller i dagens system. Det&lt;br&gt;bör vara möjligt för regeringen att förordna om att också annnan slutförd&lt;br&gt;eftergymnasial yrkesutbildning skall kunna medföra rätt till avskrivning.&lt;br&gt;Den nuvarande möjligheten till avskrivning av lån som tagits för studier&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;121&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;i mer yrkesinriktade gymnasiala utbildningar bör avvecklas. Vissa Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;övergångsregler bör dock gälla under en tid för dem som räknat med&lt;br&gt;avskrivning enligt nuvarande regler. Har det högre bidraget lämnats&lt;br&gt;under de gymnasiala studierna blir skuldsättningen inte så stor att en&lt;br&gt;ytterligare subvention i form av avskrivning är motiverad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Totalt sett kommer omläggningen inte medföra några&lt;br&gt;kostnadsökningar.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.2 Avskrivning av lån på grund av sjukdom&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studielån som den studerande har tagit emot under&lt;br&gt;tid då han eller hon varit sjuk skall i vissa fall kunna skrivas av helt eller&lt;br&gt;delvis. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall&lt;br&gt;få föreskriva om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår att reglerna om rätt till&lt;br&gt;studiestöd under sjukdom skall ses över i särskild ordning. Bl.a. behöver&lt;br&gt;villkoren för den som har delvis nedsatt studieomförmåga behöva&lt;br&gt;studeras närmare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: CSN stöder utredningens förslag om en översyn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Som sagts under avsnitt 6.2.1 skall&lt;br&gt;den nuvarande rätten för studerande att behålla studiestödet under&lt;br&gt;sjukdom finnas också i det nya systemet. I sjukföräkringsskyddet ingår&lt;br&gt;också möjlighet till reducering av återbetalningsskyldigheten för viss del&lt;br&gt;av de lån som tagits emot under sjukperioden. Är sjukperioden längre än&lt;br&gt;30 dagar kan lån som avser den resterande delen av sjukperioden skrivas&lt;br&gt;av helt eller delvis. Syftet är att den studerande inte skall drabbas av extra&lt;br&gt;skuldsättning när studierna försenas på grund av sjukdom. De nuvarande&lt;br&gt;reglerna om definition av sjukperiod, anmälan till försäkringskassan&lt;br&gt;m.m. bör i princip tillämpas även i fortsättningen. Den av utredningen&lt;br&gt;aktualiserade översynen bör ingå som en del i uppföljningen av de&lt;br&gt;gällande reglerna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreslås få&lt;br&gt;bemyndigande att utforma de närmare reglerna för reduktion av&lt;br&gt;studieskulden i fall som här avses.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7.7.3 Avskrivning på grund av ålder, dödsfall m.m.&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Enligt nuvarande regler sker avskrivning av kvarvarande skuld det år då&lt;br&gt;låntagaren fyller 65 år samt vid dödsfall. I undantagsfall kan också&lt;br&gt;avskrivning ske om det finns synnerliga skäl, t.ex. vid varaktigt nedsatt&lt;br&gt;betalningsförmåga. Under budgetåret 1998 gjordes avskrivningar på&lt;br&gt;grund av dödsfall, ålder och synnerliga skäl med ca 134 miljoner kr i det&lt;br&gt;äldre lånesystemet och ca 43 miljoner kr i 1989 års lånesystem.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;122&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studielån som kvarstår obetalda vid utgången&lt;br&gt;av det år låntagaren fyller 67 år skall skrivas av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen föreslår endast en mindre ändring&lt;br&gt;i nuvarande regler. Enligt utredningens mening bör avskrivning på grund&lt;br&gt;av ålder ske vid utgången av det år då låntagaren fyller 65 år i stället för&lt;br&gt;vid ingången av det året enligt nuvarande regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan&lt;br&gt;har varit positiva till förslaget. Centrala studiestödsnämnden (CSN)&lt;br&gt;uttalar sig för att avskrivning skall ske vid 70 års ålder. Även Sveriges&lt;br&gt;Förenade Studentkårer (SFS) anser att man bör höja åldersgränsen för&lt;br&gt;avskrivning för dem som lånar efter 45 års ålder. En liknande inställning&lt;br&gt;förs fram av Tjänstemännens Centralorganisation (TCO).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I det föregående har förslag lagts om&lt;br&gt;begränsning av lånemöjlighetema för äldre studerande och en skärpning&lt;br&gt;av återbetalningsreglema. Även om man räknar med att huvuddelen av&lt;br&gt;låntagarna därmed kommer att reglera sina lån kan det inte uteslutas att&lt;br&gt;avskrivning blir nödvändig i en del fall. Det kan gälla t.ex. den som haft&lt;br&gt;lån för studier både på gymnasial och eftergymnasial nivå eller den som&lt;br&gt;har återupptagit studier sent i livet. Regeringen anser att kvarstående&lt;br&gt;skuld vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av.&lt;br&gt;Ändringen i förhållande till nuläget är rimlig mot bakgrund av att det nya&lt;br&gt;ålderspensionssystemet ger möjlighet att skjuta upp pensionsavgången&lt;br&gt;något eller några år. De nuvarande reglerna om avskrivning vid dödsfall&lt;br&gt;eller annars om det finns synnerliga skäl skall gälla även i det nya&lt;br&gt;lånesystemet. Synnerliga skäl skall kunna anses föreligga om låntagaren&lt;br&gt;under studietiden fatt en skada som uppenbarligen hindrat att&lt;br&gt;utbildningen fullföljs. Andra skäl kan vara mer varaktigt nedsatt&lt;br&gt;betalningsförmåga på grund av sjukdom eller handikapp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;7.8 Samordning med äldre lånesystem -&lt;br&gt;övergångsbestämmelser&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ett stort antal låntagare kommer under en relativt lång övergångsperiod&lt;br&gt;att betala tillbaka lån både enligt äldre och de föreslagna reglerna. Det är&lt;br&gt;viktigt att samordningsregler införs som inte åsidosätter syftet med de&lt;br&gt;olika systemen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Två alternativa återbetalningssätt är givna, nämligen att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;a) låntagaren väljer att betala vaije lån för sig och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;b) låntagaren väljer att föra över äldre lån till det nya systemet med en&lt;br&gt;bestämd återbetalningstid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Man far emellertid utgå från att en del låntagare, särskilt de som har&lt;br&gt;sammanlagt stor skuld, kommer att få svårigheter att klara&lt;br&gt;återbetalningen enligt något av dessa alternativ. I det nuvarande&lt;br&gt;lånesystemet är återbetalningskravet 4 % av inkomsten två år tidigare. I&lt;br&gt;det nya systemet skall, om trygghetsreglema utnyttjas, återbetalningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;123&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vaije år minst uppgå till 5 % resp. 7 % av inkomsten under det aktuella&lt;br&gt;året med visst tillägg för förmögenhet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att följande skall gälla för låntagare som har lån&lt;br&gt;både enligt äldre och nya bestämmelser och som inte betalar vaije lån för&lt;br&gt;sig.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Äldre lån förs över till det nya systemet och en återbetalningstid för&lt;br&gt;den totala skulden fastställs. För dessa låntagare skall inkomstgarantin&lt;br&gt;utformas med beaktande av dels 4 %- regeln i det tidigare systemet, dels&lt;br&gt;reglerna i det nya systemet. Återbetalningkravet bör i dessa fall&lt;br&gt;bestämmas till en vägd procentsats beroende på skuldens storlek i&lt;br&gt;vardera systemen. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer bör få föreskriva om detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De avskrivningsregler som gäller för nuvarande lån och för lån&lt;br&gt;beviljade före år 1989 skall tillämpas även efter införande av ett nytt&lt;br&gt;lånesystem. Det innebär att vid en samordning av äldre och nya lån skall&lt;br&gt;den del av en återstående skuld som avser äldre lån skrivas av vid 65 års&lt;br&gt;ålder och den del som avser lån i det föreslagna systemet skrivs av vid&lt;br&gt;utgången av det år då den studerande fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;124&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Pensionsrätt för studier&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I juni 1998 fattade riksdagen beslut om ett nytt ålderspensionssystem&lt;br&gt;(prop. 1997/98:151, bet. 1997/98:SfU13, rskr. 1997/98:315) och antog&lt;br&gt;därigenom bl.a. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension&lt;br&gt;(LIP). Huvuddelen av det reformerade ålderspensionssystemet kraft-&lt;br&gt;bl.a. intjänande av pensionsrätt - trädde i den 1 januari 1999. Vissa&lt;br&gt;andra delar såsom utbetalning av pension träder i kraft först den 1 januari&lt;br&gt;2001.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade pensionssystemet bygger på den s.k.&lt;br&gt;livsinkomstprincipen som innebär att pensionsrätt i princip&lt;br&gt;tillgodoräknas på alla förvärvsinkomster under hela livet fr.o.m. 16 års&lt;br&gt;ålder. Förutom pensionsgrundande inkomster skall även förtidspension,&lt;br&gt;vård av små barn, plikttjänstgöring och studier med studiemedel kunna&lt;br&gt;grunda pensionsrätt enligt särskilda regler. I LIP finns reglerat hur&lt;br&gt;pensionsrätt skall tillgodoräknas för förtidspension, vård av små barn och&lt;br&gt;plikttjänstgöring. Pensionsrätten beräknas då efter ett fiktivt belopp, s.k.&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsutredningen hade enligt direktiven (dir. 1994:148) i&lt;br&gt;uppdrag att med utgångspunkt i att bidraget i studiemedlen avsågs bli&lt;br&gt;beskattat föreslå en procentsats för uppräkningen av bidraget.&lt;br&gt;Utredningen redovisade i en särskild skrivelse nivåer för beskattade&lt;br&gt;bidrag, men uttalade sig samtidigt för att bidragen i det nya systemet&lt;br&gt;skulle vara obeskattade.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I prop. 1997/98:151 Inkomstgrundad ålderspension, m.m. gjorde&lt;br&gt;regeringen den bedömningen att pensionsrätt för studier med studiemedel&lt;br&gt;skall kunna tillgodoräknas inom ramen för det reformerade&lt;br&gt;pensionssystemet ft.o.m. år 1995. Frågan om den närmare utformningen&lt;br&gt;av pensionsrätt för studier med studiemedel skulle dock behandlas i&lt;br&gt;samband med beredningen av reformeringen av studiestödssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande studier&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studier då den studerande uppbär studiemedel&lt;br&gt;skall under vissa förutsättningar ge pensionsrätt i det reformerade&lt;br&gt;ålderspensionssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Grundläggande för uppbyggnaden av&lt;br&gt;det reformerade pensionssystemet är livsinkomstprincipen. Den innebär&lt;br&gt;att pensionsrätt i princip tillgodoräknas på alla förvärvsinkomster under&lt;br&gt;hela livet fr.o.m. 16 års ålder. Av bl.a. fördelningsmässiga skäl har&lt;br&gt;pensionssystemet kompletterats med inslag som innebär att pensionsrätt&lt;br&gt;kan tillgodoräknas även på andra grunder än bara på förvärvsinkomster. I&lt;br&gt;det reformerade systemet garanteras således ett tillfredsställande&lt;br&gt;pensionsskydd t.ex. vid sjukdom och arbetslöshet. I prop. 1997/98:151&lt;br&gt;slog regeringen fast att pensionsrätt även skall kunna tillgodoräknas för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;125&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;studier med studiemedel. Denna ståndpunkt, som också godkändes av&lt;br&gt;riksdagen, finner regeringen inte någon anledning att frångå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vid vissa former av vuxenutbildning liksom vid&lt;br&gt;arbetsmarknadsutbildning utges i dag ersättningar som är&lt;br&gt;pensionsgrundande. Ersättningen genererar pensionsrätt även i det&lt;br&gt;reformerade pensionssystemet. Någon motsvarande ersättning utges inte&lt;br&gt;för personer som studerar med stöd från studiemedelssystemet. Detta har&lt;br&gt;knappast haft någon praktisk betydelse i ATP-systemet eftersom&lt;br&gt;pensionen i det systemet baserat sig på de 15 bästa inkomståren (den s.k&lt;br&gt;15/30-regeln). I det reformerade systemet finns inte någon motsvarighet&lt;br&gt;till 15/30-regeln.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkning av pensionsgrundande belopp&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: En studerande som uppbär studiemedel enligt 4&lt;br&gt;kap. studiestödslagen (1973:349) skall tillgodoräknas ett&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp fr.o.m. den 1 januari 2001. Fr.o.m. den 1 juli&lt;br&gt;2001 skall ett pensionsgrundande belopp tillgodoräknas enligt 3 kap. i&lt;br&gt;den föreslagna studiestödslagen. Detta belopp skall för året motsvara&lt;br&gt;138 % av det studiebidrag som den studerande under året har uppburit.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För att tillgodoräknat pensionsgrundande belopp för studier skall&lt;br&gt;påverka storleken på den pension som faktiskt skall betalas ut, skall&lt;br&gt;krävas att det s.k. förvärvsvillkoret är uppfyllt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsgrundande belopp skall fastställas endast i den mån sådana&lt;br&gt;belopp tillsammans med pensionsgrundande inkomst inte överstiger en&lt;br&gt;viss nivå, det s.k. intjänandetaket. Intjänandetaket motsvarar 7,5&lt;br&gt;inkomstbasbelopp. Om pensionsgrundande belopp för studier&lt;br&gt;tillsammans med andra pensionsgrundande belopp och den fastställda&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomsten skulle komma att överstiga&lt;br&gt;intjänandetaket skall avräkning i första hand göras på pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp för studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I enlighet med riksdagsbeslutet har&lt;br&gt;arbetet med att finna en teknisk lösning för hur pensionsrätt för studier&lt;br&gt;skall tillgodoräknas bedrivits i samband med beredningen av&lt;br&gt;reformeringen av studiestödssystemet. Utgångspunkten i detta arbete har&lt;br&gt;varit att pensionsrätten skulle knytas till studiemedlens bidragsdel som&lt;br&gt;därmed skulle bli pensionsgrundande. En alternativ teknisk lösning har&lt;br&gt;varit att studiebidraget skulle göras skattepliktigt samt höjas och&lt;br&gt;anpassas så att den studerandes nettoinkomst inte sänks på grund av den&lt;br&gt;beskattning eller det uttag av egenavgifter som skulle ske. Bl.a.&lt;br&gt;administrativa skäl talar emellertid mot att ett beskattat studiebidrag&lt;br&gt;införs. Regeringen har därför frångått den ursprungliga tanken om en&lt;br&gt;skattläggning av bidraget och föreslår att studiebidraget även i&lt;br&gt;fortsättningen utges som en obeskattad förmån.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med det obeskattade studiebidraget som utgångspunkt har de nu&lt;br&gt;föreslagna bestämmelserna för pensionsrätt för studier utformats på ett&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;126&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;sådant sätt att det individuella pensionsutfallet i princip blir det samma&lt;br&gt;som med den nyss nämnda lösningen för ett system med beskattat&lt;br&gt;studiebidrag. Detta uppnås om det pensionsgrundande belopp som skall&lt;br&gt;tillgodoräknas motsvarar det belopp som skulle ha utgetts om&lt;br&gt;studiebidraget hade räknats som pensionsgrundande inkomst.&lt;br&gt;Pensionsgrundande belopp för studier grundat på utbetalade studiebidrag&lt;br&gt;kan således ses som en fiktiv inkomst på motsvarande sätt som&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring och för åren med små&lt;br&gt;barn.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår att ett pensionsgrundande belopp skall&lt;br&gt;tillgodoräknas för den studerande som uppbär studiemedel fr.o.m. den 1&lt;br&gt;januari 2001. Pensionsgrundande belopp för ett år skall beräknas som&lt;br&gt;138 % av det studiebidrag som den studerande har uppburit under året.&lt;br&gt;Därvid har beaktats antagen genomsnittlig sidoinkomst för&lt;br&gt;studerandekollektivet samt skattereglernas påverkan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avsikten med pensionsgrundande belopp för studier är densamma som&lt;br&gt;för bamår och plikttjänstgöring, dvs. att den enskilde i&lt;br&gt;pensionshänseende skall kompenseras för att han eller hon helt eller&lt;br&gt;delvis avstått från förvärvsarbete och därigenom inte kunnat tjäna in&lt;br&gt;pensionsrätt. Vad gäller bamår och plikttjänstgöring har det därför&lt;br&gt;ansetts som rimligt att den försäkrade har haft viss anknytning till&lt;br&gt;arbetsmarknaden för att pensionsrätt skall kunna tillgodoräknas. För att&lt;br&gt;bamår eller tiden för plikttjänstgöring skall påverka storleken på den&lt;br&gt;pension som faktiskt skall betalas ut krävs således att det s.k.&lt;br&gt;förvärvsvillkoret är uppfyllt senast det år då den försäkrade fyller 70 år.&lt;br&gt;Förvärvsvillkoret är uppfyllt när det för den försäkrade har fastställts&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av fem år uppgår till&lt;br&gt;minst två inkomstbasbelopp (för år före år 2001 avses två förhöjda&lt;br&gt;prisbasbelopp). Eftersom den principiella innebörden av pensionsrätt för&lt;br&gt;studier är densamma som gäller för bamår och plikttjänstgöring föreslår&lt;br&gt;regeringen att förvärvsvillkoret även skall gälla för pensionsrätt vid&lt;br&gt;studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med år 2001 gäller att den del av pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;och inkomster som överstiger det s.k. intjänandetaket om 7,5&lt;br&gt;inkomstbasbelopp inte beaktas när pensionsrätt fastställs. Inkomster som&lt;br&gt;under ett år överstiger den nämnda nivån ger således inte något tillskott i&lt;br&gt;pensionshänseende. Pensionsgrundande belopp skall därför fastställas&lt;br&gt;endast i den mån sådana belopp tillsammans med den enskildes&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst inte överstiger intjänandetaket. Regeringen&lt;br&gt;föreslår att om pensionsgrundande belopp för studier tillsammans med&lt;br&gt;andra pensionsgrundande belopp och den fastställda pensionsgrundande&lt;br&gt;inkomsten skulle komma att överstiga intjänandetaket skall avräkning i&lt;br&gt;första hand göras på pensionsgrundande belopp för studier.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;127&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätt för förfluten tid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens forslag: Pensionsrätt för studier med studiemedel skall&lt;br&gt;tillgodoräknas för åren 1995-2000. Ett pensionsgrundande belopp skall&lt;br&gt;beräknas för vaije år som den studerande uppburit studiebidrag enligt 4&lt;br&gt;kap. studiestödslagen (1973:349). Detta belopp skall utgöra 138 % av&lt;br&gt;utbetalt studiebidrag resp. år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: I prop. 1997/98:151 bedömde&lt;br&gt;regeringen att pensionsrätt för studier även skulle kunna tillgodoräknas i&lt;br&gt;viss utsträckning för förfluten tid, dock inte för tiden före år 1995.&lt;br&gt;Riksdagen godkände detta ställningstagande. Regeringen finner inte skäl&lt;br&gt;att nu göra en annan bedömning i denna fråga.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen föreslår således att pensionsrätt skall beräknas även för&lt;br&gt;studier som avser åren 1995-2000. Det pensionsgrundande beloppet skall&lt;br&gt;grundas på studiebidrag som den studerande uppburit för respektive år&lt;br&gt;enligt 4 kap. studiestödslagen (1973:349). Den tekniska lösningen skall&lt;br&gt;därvid vara densamma som den som skall gälla för studiebidrag som&lt;br&gt;uppburits enligt det nya studiemedelssystemet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;På grundval av uppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN)&lt;br&gt;skall således det pensionsgrundande beloppet fastställas med ett belopp&lt;br&gt;som motsvarar 138 % av studiebidraget för aktuellt år. Såväl&lt;br&gt;förvärvsvillkoret som intjänandetaket skall beaktas vid fastställandet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Positiva effekter för de studerande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen har i det föregående föreslagit att stödformerna svux och&lt;br&gt;svuxa skall avvecklas i samband med införandet av det nya samordnade&lt;br&gt;studiemedelssystemet. Det innebär att utbetalning av beskattade och&lt;br&gt;pensionsgrundande bidrag enligt dessa regler kommer att ske endast&lt;br&gt;övergångsvis. Bidragen i det nya studiemedelssystemet kommer att vara&lt;br&gt;obeskattade för alla studerande, men ändå som nämnts ge pensionsrätt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Pensionsrätten i det nya ålderpensionssystemet finansieras genom&lt;br&gt;avgifter. På pensiongrundande inkomst betalas avgifter både av den&lt;br&gt;enskilde och arbetsgivaren eller i vissa fall av staten. När pensionsrätt&lt;br&gt;tillgodoräknas genom fastställande av ett pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;svarar staten för hela kostnaden för avgiften, nämligen 18,5 % på det&lt;br&gt;pensionsgrundande beloppet. Att de studerande på detta sätt inte behöver&lt;br&gt;betala egenavgifter ger dem ett faktiskt ekonomiskt tillskott. I jämförelse&lt;br&gt;med de föreslagna bidragsandelama på 34,5 % respektive 82 % skulle&lt;br&gt;bortfallet av egenavgifter i praktiken innebära ytterligare bidrag så att&lt;br&gt;bidragsandelama skulle kunna anses motsvara ca 38 % respektive 90 %.&lt;br&gt;Även för pensionsgrundande belopp som fastställs för tiden fr.o.m. år&lt;br&gt;1995 till dess att det nya studiemedelssystemet träder i kraft skall&lt;br&gt;kostnaderna för avgifter regleras över statsbudgeten.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;128&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;9 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga frågor&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;9.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Stöd för studier av mindre omfattning&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Bakgrund&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöden för kortare studier kom till i samband med&lt;br&gt;vuxenutbildningsreformen år 1975. Reformen innebar en omfattande&lt;br&gt;utbyggnad av vuxenutbildningen och studiestöd infördes både för längre&lt;br&gt;och kortare studier. Studiestödet för kortare studier var avsett främst för&lt;br&gt;personer med kort tidigare utbildning och pressade arbetsförhållanden&lt;br&gt;som inte hade möjlighet att bedriva studier på fritiden. Genom att ge&lt;br&gt;ersättning för inkomstbortfall skapades en möjlighet att utnyttja den&lt;br&gt;lagstadgade rätten till ledighet för utbildning. Avsikten var att via&lt;br&gt;uppsökande verksamhet på arbetsplatser rekrytera personer från&lt;br&gt;utbildningsmässigt eftersatta grupper till cirkelstudier eller andra kortare&lt;br&gt;studier och därigenom skapa intresse och förutsättningar för en fortsatt&lt;br&gt;längre kompetensgivande utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd kan lämnas till arbetstagare som deltar i&lt;br&gt;statsbidragsberättigade studiecirklar, kurser i komvux, folkhögskolor,&lt;br&gt;statens skolor för vuxna (SSV) och Samemas folkhögskola. Endast&lt;br&gt;kurser i svenska, engelska och matematik på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasieskolenivå, kurser i samhällskunskap som motsvarar moment&lt;br&gt;som ingår i den komunala vuxenutbildningen samt s.k. handikappkurser&lt;br&gt;ger rätt till stöd. Korttidsstudiestöd ersätter förlorad arbetsförtjänst och&lt;br&gt;uppgår till 75 kr per timme. Bidraget är skattepliktigt och&lt;br&gt;pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Intematbidrag är en kostnadsersättning som kan sökas för sig eller&lt;br&gt;kombineras med korttidsstudiestöd. Intematbidrag kan lämnas till&lt;br&gt;studerande vid SSV, folkhögskolor och Samemas folkhögskola för ovan&lt;br&gt;nämnda studier. Utbildningen får högst vara 14 dagar. Ersättningen, som&lt;br&gt;är 327 kr per dygn, skall bidra till att finansiera kostnader för resa, kost&lt;br&gt;och logi. Stödet kan lämnas både till arbetstagare och icke arbetstagare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd och intematbidrag kan sökas av enskilda personer&lt;br&gt;eller kollektivt av fackliga organisationer och handikapporganisationer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Timersättning kan lämnas till studerande i vuxenutbildning för&lt;br&gt;psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Dessa studerandes behov av&lt;br&gt;ekonomiskt stöd tillgodoses normalt på annat sätt än genom studiestöd.&lt;br&gt;Men de elever som förlorar arbetsinkomst kan få timersättning.&lt;br&gt;Ersättningen, 75 kr per timme, är skattepliktig inkomst och&lt;br&gt;pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nuläget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Samhällets behov av mer välutbildad arbetskraft har vuxit starkt och det&lt;br&gt;kärva arbetsmarknadsläget under de senaste åren har lett till en kraftig&lt;br&gt;utbyggnad av den kommunala vuxenutbildningen och folkbildningen.&lt;br&gt;Kunskapslyftet, den nu pågående satsningen med vuxenutbildning, är den&lt;br&gt;största och mest omfattande åtgärden för att höja kunskaps- och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;129&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;utbildningsnivån för vuxna i Sverige. Samtidigt med utbyggnaden av&lt;br&gt;vuxenutbildningen har de studerandes möjligheter till studiefinansiering&lt;br&gt;ökat. Befintliga stödformer har tillförts ökade resurser och ett nytt&lt;br&gt;förmånligt studiestöd, särskilt utbildningsbidrag, har införts. Parallellt&lt;br&gt;med utvecklingen inom bl.a. komvux och de ökade&lt;br&gt;studiestödsmöjlighetema har intresset för enstaka kurser och kortare&lt;br&gt;utbildning avtagit. Behovet av att skapa effektiva utbildningssystem med&lt;br&gt;hjälp av ny teknik har också ökat och bl.a. distansundervisningen på både&lt;br&gt;gymnasieskole- och högskolenivå har vuxit sig starkare.&lt;br&gt;Distansutbildningskommittén (DUKOM) lämnade i sitt slutbetänkande i&lt;br&gt;juni 1998 förslag till en strategi för att främja utvecklingen av&lt;br&gt;distansutbildning ytterligare.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för korttidsstöd och intematbidrag har under flera år&lt;br&gt;tidigare inte utnyttjats till fullo och tillgängliga medel har gradvis skurits&lt;br&gt;ned. Antalet personer med korttidsstudiestöd och intematbidrag uppgick&lt;br&gt;under år 1998 till ca 6 000, vilket innebar en minskning med ca 40 %&lt;br&gt;jämfört med år 1997. Under år 1998 betalades totalt 33,3 miljoner kr ut i&lt;br&gt;korttidsstudiestöd och intematbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Efter det att riksdagen beslutade om borttagande av timersättning till&lt;br&gt;deltagare i svenskundervisning för invandrare (sfi) fr.o.m. budgetåret&lt;br&gt;1998 lämnas timersättning som nämnts endast till särvuxelever. Statligt&lt;br&gt;stöd till unga och vuxna handikappade och deras familjer lämnas i olika&lt;br&gt;former och hanteras av skilda myndigheter och organisationer. Statliga&lt;br&gt;och kommunala bidrag såsom sjukbidrag, förtidspension,&lt;br&gt;handikappersättning, socialbidrag lämnas som regel under den tid eleven&lt;br&gt;studerar. Eftersom timersättningen endast lämnas till elever som förlorar&lt;br&gt;arbetsinkomst eller ersättning från arbetslöshetskassan är det bara en&lt;br&gt;mindre del (ca 5 %) av eleverna som får stödet, knappt 250 personer&lt;br&gt;under år 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Syftet med korttidsstudiestöd och intematbidrag&lt;br&gt;skall tillgodoses i andra former. Dessa stödformer skall inte längre&lt;br&gt;regleras i studiestödslagen. Resurser motsvarande vad som för&lt;br&gt;närvarande avsätts för dessa stöd skall i stället anvisas som statsbidrag&lt;br&gt;till fackliga organisationer och handikapporganisationer för i princip&lt;br&gt;samma utbildning som nu.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöd i form av timersättning skall inte längre lämnas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningen lämnar inga förslag till&lt;br&gt;förändringar av studiestöden för kortare studier med hänvisning till det&lt;br&gt;pågående arbetet inom Kunskapslyftskommittén (dir. 1995:67).&lt;br&gt;Utredningen ifrågasatte dock om timersättningen skall finnas kvar som&lt;br&gt;särskild stödform om den bara ges till studerande i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Frågan har inte kommenterats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Korttidsstudiestöd, intematbidrag och&lt;br&gt;timersättning har numera en begränsad omfattning och stöden har delvis&lt;br&gt;förlorat sin rekryteringskraft till förmån för den längre sammanhängande&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;130&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;vuxenutbildningen. Förhållandena både inom utbildningsområdet och på&lt;br&gt;arbetsmarknaden är nu annorlunda än när stöden infördes.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsutredningen ansåg att det var lämpligt att avvakta&lt;br&gt;Kunskapslyftskommitténs arbete och lämnade därför inga förslag till&lt;br&gt;förändringar av studiestöden för kortare studier. Utredningen ifrågasatte&lt;br&gt;dock om timersättningen borde finnas kvar som särskild stödform om&lt;br&gt;den bara ges till ett fåtal studerande i särvux.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kunskapslyftskommittén skall vara verksam till den 1 mars 2000 och&lt;br&gt;rapporterar årligen till regeringen. Kommittén har bl.a. efterlyst en&lt;br&gt;reformering av nuvarande studiestödssystem och framhållit att&lt;br&gt;ansvarsfördelningen mellan stat, individ och arbetsmarknadens parter kan&lt;br&gt;behöva ändras. Frågan om ansvarsfördelningen mellan det offentliga,&lt;br&gt;individen och arbetslivet har kommittén dock skjutit fram tills&lt;br&gt;erfarenheterna av den femåriga satsningen på kunskapslyftet gett mer&lt;br&gt;underlag för ställningstagande. Kommittén har också i uppdrag att utreda&lt;br&gt;situationen för studerande med funktionshinder inom alla former av&lt;br&gt;vuxenutbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Centrala studiestödsnämnden (CSN) har gjort en utvärdering av&lt;br&gt;studiestöd för studier i mindre omfattning (Rapport 1998:4). CSN menar&lt;br&gt;att korttidsstudiestödet och intematbidraget bör avvecklas bl.a. eftersom&lt;br&gt;de inte bedöms fylla målet att rekrytera till längre kompetensgivande&lt;br&gt;studier. Stöd till handikapprörelsen, folkbildning och&lt;br&gt;fackföreningsrörelse bör ges i andra former enligt myndighetens&lt;br&gt;bedömning. CSN anser inte heller att det är rimligt att ha kvar&lt;br&gt;timersättningen för särvux eftersom stödet har så liten omfattning. De&lt;br&gt;olika regelverken föranleder stora administrativa kostnader för CSN&lt;br&gt;eftersom systemet bygger på att registerunderlag, närvarorapporter och&lt;br&gt;arbetsgivarintyg skall inhämtas och granskas. Även för&lt;br&gt;utbildningsanordnama är systemet betungande. Den särskilda utredare&lt;br&gt;som tillkallades i slutet av år 1997 för att göra en översyn av CSN:s&lt;br&gt;organisation och resursbehov för administrationen av myndigheten m.m.&lt;br&gt;framhåller i sin slutrapport CSN - En myndighet i ständig förändring&lt;br&gt;(SOU 1998:131) att det är angeläget att regelsystemet förenklas.&lt;br&gt;Utredningen stöder myndighetens uppfattning vad gäller&lt;br&gt;korttidsstudiestöd och intematbidrag. Detsamma gäller timersättningen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen konstaterar mot bakgrund av ovanstående att dagens&lt;br&gt;system med särskilda studiestödsformer för kortare studier behöver&lt;br&gt;förändras. Stöden har givetvis betydelse för handikapp- och&lt;br&gt;fackföreningsrörelser som kollektivt kan ansöka om stöd för fördelning&lt;br&gt;bland sina medlemmar. Korttidsstudiestöd används t.ex. i viss&lt;br&gt;utsträckning för facklig grundutbildning. Regeringen anser emellertid att&lt;br&gt;syftet med här aktuella stöd skall tillgodoses i andra former. De&lt;br&gt;nuvarande reglerna skall avvecklas. Motsvarande resurser skall avsättas&lt;br&gt;som statsbidrag till fackliga organisationer och handikapporganisationer&lt;br&gt;för i princip samma utbildning som nu. Regeringen avser att återkomma&lt;br&gt;angående de närmare detaljerna kring detta.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den föreslagna åtgärden innebär att de nuvarande studiestöden&lt;br&gt;korttidsstudiestöd och intematbidrag kan avvecklas. Studiestödssystemet&lt;br&gt;kommer därmed att renodlas och förenklas. Eftersom antalet personer&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;131&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;som får timersättning är så litet bör som studiestödsutredningen föreslår Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;även detta stöd avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.2 Ansökan om studiemedel m.m.&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens bedömning: Ansökan om studiemedel bör i princip kunna&lt;br&gt;göras när som helst under året. Studiestöd bör få beviljas för högst ett år i&lt;br&gt;taget och retroaktivt för högst fyra veckor efter ansökans ingivande.&lt;br&gt;Utbetalning bör göras förskottsvis vaije månad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens bedömning: Överensstämmer med regeringens&lt;br&gt;bedömning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Centrala studiestödsnämnden (CSN) tillstyrker&lt;br&gt;utredningens åsikt. Frågan har inte berörts av andra remissinstanser.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens bedömning: I nuvarande system gäller olika&lt;br&gt;bestämmelser för när studiemedel, svux och svuxa kan sökas och för hur&lt;br&gt;lång tid stöden kan beviljas. För det nya samordnade studiestödet är det&lt;br&gt;väsentligt att reglerna är enhetliga och att ansökningsförfarandet blir så&lt;br&gt;flexibelt som möjligt. Därför bör den studerande kunna ansöka om&lt;br&gt;studiestöd i princip när som helst under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Att söka studiestöd bör vara ett naturligt led i planeringen av studierna.&lt;br&gt;Den nuvarande möjligheten att söka och beviljas studiestöd for större&lt;br&gt;delen av en redan passerad termin finns det knappast motiv för att&lt;br&gt;behålla. En tid om fyra veckor bakåt från det att ansökan kommit in får&lt;br&gt;anses vara en rimlig tid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödet bör som nu kunna beviljas for högst ett år åt gången.&lt;br&gt;Utbetalning bör, på samma sätt som i dagens studiemedel, ske månadsvis&lt;br&gt;i förskott.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;9.3 Rätt att överklaga beslut - överklagandenämnd&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Beslut i ärenden om tilldelning eller återkrav av&lt;br&gt;studiestöd skall kunna överklagas. En särskild överklagandenämnd skall&lt;br&gt;inrättas for detta ändamål. Nämndens ordförande skall vara eller ha varit&lt;br&gt;ordinarie domare. Nämndens beslut med anledning av ett överklagande&lt;br&gt;dit skall inte få överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut i ärenden om återbetalning av studielån skall som hittills få&lt;br&gt;överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utredningens förslag: Utredningens förslag överensstämmer med&lt;br&gt;regeringens.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Remissinstanserna: Remissinstanserna är i stort positiva till&lt;br&gt;utredningens förslag. Kammarrätten i Sundsvall förordar dock att&lt;br&gt;ärenden om återkrav skall överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;br&gt;Uppsala universitet anser att det inte finns tillräckligt starka skäl att&lt;br&gt;inrätta en ny överklagandenämnd, utan förordar att&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;132&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Överklagandenämnden för högskolan eller Skolväsendets&lt;br&gt;överklagandenämnd anlitas för respektive ärendegrupper.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande bestämmelser får&lt;br&gt;beslut av CSN i ärenden som rör tilldelning resp, återkrav av studiestöd&lt;br&gt;inte överklagas. Däremot kan den studerande begära att beslutet&lt;br&gt;omprövas. Det innebär att ett beslut som fattats på regional nivå kan&lt;br&gt;omprövas av CSN:s huvudkontor (9 § förordningen [1996:502] med&lt;br&gt;instruktion för Centrala studiestödsnämnden (CSN). CSN:s beslut i&lt;br&gt;ärenden om återbetalning av studielån får överklagas hos allmän&lt;br&gt;förvaltningsdomstol (8 kap. 25 § studiestödslagen [1973:349]).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beslut om tilldelning och återkrav av studiestöd är av stor betydelse för&lt;br&gt;den enskilde studenten. Regeringen anser därför, i likhet med&lt;br&gt;utredningen, att det från rättssäkerhetssynpunkt är otillfredsställande att&lt;br&gt;dessa beslut inte får överklagas. Även övriga skäl som utredningen anfört&lt;br&gt;- EG-rättens krav på överprövning, liksom den osäkerhet som råder vid&lt;br&gt;tolkningen av artikel 6 i europakonventionen och vad som sägs om rätt&lt;br&gt;till opartisk prövning av ”civila rättigheter och skyldigheter”, talar för att&lt;br&gt;en överklaganderätt bör införas. Regeringen anser därför att en rätt att&lt;br&gt;överklaga beslut i tilldelnings- och återkravsärenden bör införas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen delar även utredningens uppfattning att en särskild&lt;br&gt;överklagandenämnd bör inrättas för den prövningen av tilldelning och&lt;br&gt;återkrav av studiestöd. De ärenden som skall överprövas kommer&lt;br&gt;genomgående att kräva en förhållandevis skyndsam behandling. Det är&lt;br&gt;därför mest ändamålsenligt att ärendena handläggs av en särskild nämnd.&lt;br&gt;Därigenom blir det också möjligt att ge överklagandenämnden en&lt;br&gt;sammansättning som är särskilt anpassad efter den typ av ärenden som&lt;br&gt;prövningen skall avse. En särskild nämnd är därför mer lämplig än de&lt;br&gt;allmänna förvaltningsdomstolarna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kammarrätten i Sundsvall har i sitt remissvar framfört att ärenden om&lt;br&gt;återkrav bör överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Vid bedömning&lt;br&gt;av ett ärende om återkrav tillämpas samma regler som vid tilldelning av&lt;br&gt;studiestöd. Regeringen anser därför att det är mest lämpligt att även&lt;br&gt;ärenden om återkrav överklagas till den särskilda överklagandenämnden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den särskilda nämnden bör bestå av en ordförande som är eller har&lt;br&gt;varit ordinarie domare. I övrigt bör nämnden bestå av jurister och av&lt;br&gt;personer med särskild insikt i studerandes förhållanden samt med&lt;br&gt;särskild sakkunskap om utbildningsväsendet. Samtliga ledamöter bör&lt;br&gt;utses av regeringen.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Nämndens beslut med anledning av ett överklagande dit bör inte få&lt;br&gt;överklagas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller beslut om återbetalning av studielån bör dessa även i&lt;br&gt;fortsättningen få överklagas till allmän förvaltningsdomstol.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;133&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;10&lt;/h2&gt;
&lt;h2&gt;Administrationen av det nya systemet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringens förslag: Studiestödsadminstrationen skall även i&lt;br&gt;fortsättningen vara en statlig myndighetsuppgift och handhas av Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skälen för regeringens förslag: De huvudsakliga uppgifterna för&lt;br&gt;studiestödsadministrationen är att bevilja studiestöd i form av bidrag och&lt;br&gt;lån samt att handha återbetalningsverksamheten i fråga om lån. Båda&lt;br&gt;huvuduppgifterna är förenade med informationsverksamhet och&lt;br&gt;deltagande i den statliga budgetprocessen samt ett omfattande tekniskt&lt;br&gt;samarbete med andra myndigheter. De olika former av subventioner som&lt;br&gt;systemet innehåller, som bidrag, lindring av återbetalning och&lt;br&gt;avskrivning, fordrar beslut i fråga om tillämpning av statliga regler.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestödsadministrationen och den samlade bevakningen av&lt;br&gt;verksamhetsområdet handhas av en central myndighet, Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden (CSN). Myndigheten har en organisation med&lt;br&gt;huvudkontoret i Sundsvall och ett antal regionala kontor i andra delar av&lt;br&gt;landet. Genom att all studiestödsadministration hanteras av en myndighet&lt;br&gt;skapas förutsättningar för en likformig och rättvis tillämpning samt för&lt;br&gt;hög kostnadseffektivitet. Genom likformighet i fråga om hantering och&lt;br&gt;information och genom att studiestödsadministrationen är skild från&lt;br&gt;utbildningsadministrationen stärks den studerandes självständighet i&lt;br&gt;fråga om val av utbildning och studieort.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen anser att den nuvarande formen for administration av&lt;br&gt;studiestödet är den mest ändamålsenliga. Några förändringar i detta&lt;br&gt;avseende är därför inte aktuella.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN:s verksamhet har på senare tid varit förenad med vissa problem&lt;br&gt;när det gäller tillgänglighet för allmänheten, handläggningstider m.m.&lt;br&gt;Dessa problem har varit förknippade med den mycket snabba&lt;br&gt;expansionen av utbildningsväsendet och särskilt den relativt&lt;br&gt;komplicerade handläggningen av vuxenstudiestödet i samband med&lt;br&gt;kunskapslyftet. Situationen har dock förbättrats efter hand. Regeringen&lt;br&gt;anser att problemen måste anses vara av övergående natur men avser att&lt;br&gt;särskilt följa frågan.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Det reformerade studiestödssystemet kommer på sikt att medföra&lt;br&gt;förenklingar för CSN. Under en övergångstid när nya system måste&lt;br&gt;införas och parallella system behöver tillämpas kommer administrationen&lt;br&gt;att vara extra belastad. Uppföljning och utvärdering måste ges ökat&lt;br&gt;utrymme.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;134&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;11 Kostnadsberäkningar - anslagsfrågor&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Den studiestödsreform som regeringen föreslår medför att statens utgifter&lt;br&gt;kommer att öka främst till följd av de höjda bidragsandelama och det&lt;br&gt;höjda fribeloppet. Pensionsreformen medför ökade kostnader för&lt;br&gt;studiestödet genom att studiemedlens bidragsdel blir pensionsgrundande.&lt;br&gt;På lång sikt minskar kostnaderna till följd av att den snabbare&lt;br&gt;återbetalningen inom det nya lånesystemet leder till att kostnaderna för&lt;br&gt;avskrivningar sjunker i framtiden från ca 4-6 miljarder per år i nuvärde&lt;br&gt;till mindre än 1 miljard kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Med de dimensioneringstal regeringen räknar med kommer&lt;br&gt;merkostnaden för de höjda bidragen på helårsbas i prisnivån för år 2001&lt;br&gt;att bli 2,1 miljarder kr exklusive pensionsavgifter. Regeringen har därvid&lt;br&gt;för helår räknat med 482 100 studerande inom delsystemet med det&lt;br&gt;generella bidraget, varav 108 200 inom vuxenutbildningen. Som tidigare&lt;br&gt;anförts bör ställningstagande till den närmare dimensioneringen av det&lt;br&gt;högre bidraget fattas i samband med att riksdagen tar ställning till de&lt;br&gt;ekonomiska ramarna för åren 2001-2003. I denna proposition har det&lt;br&gt;högre bidraget beräknats omfatta 71 100 studerande, vilket&lt;br&gt;erfarenhetsmässigt är en rimlig långsiktig nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Merkostnaden för att höja fribeloppet till 2,5 prisbasbelopp beräknas&lt;br&gt;till 207 miljoner kr exklusive pensionsavgifter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av standardförbättringen beträffande bidragen räknar regeringen med&lt;br&gt;att ca 0,9 miljarder kr kommer studerande i vuxenutbildning till del och&lt;br&gt;att ca 1,2 miljarder kr tillfaller studerande i högskoleutbildning och&lt;br&gt;annan eftergymnasial utbildning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Fribeloppshöjningen medför förbättringar för alla studerande på&lt;br&gt;eftergymnasial nivå med studiemedel. För studerande som far svux eller&lt;br&gt;svuxa (71 100 personer) finns inga regler om fribelopp. För&lt;br&gt;vuxenstuderande på grundskole- och gymnasial nivå som har studiemdel&lt;br&gt;i nuvarande system (108 200 personer) gäller dock regler om fribelopp&lt;br&gt;för egen inkomst. För huvuddelen av de vuxenstuderande innebär det nya&lt;br&gt;systemet således en förbättring.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen räknar med att den sammanlagda reformkostnaden om ca&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2,3 miljarder kr på helårsbasis ryms inom tillgängliga medel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De kostnader som är förenade med att studiemedlens bidragsdel blir&lt;br&gt;pensionsgrundande (avsnitt 8) uppgår till ca 1,8 miljarder kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen avser att återkomma till anslagsfrågorna i kommande&lt;br&gt;budgetarbete.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;135&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;12 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;F örfattningskommentar&lt;/h2&gt;
&lt;h3&gt;12.1 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslaget till ny studiestödslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Lagen är ny och träder i stället för studiestödslagen (1973:349). I och&lt;br&gt;med den nya studiestödslagens ikraftträdande upphävs också lagen&lt;br&gt;(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;1 kap. Inledande bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att studiestöd enligt den nya studiestödslagen&lt;br&gt;kan lämnas i två olika former, nämligen som studiehjälp och som&lt;br&gt;studiemedel. Studiehjälpen i den nya lagen motsvarar studiehjälpen&lt;br&gt;enligt 1973 års studiestödslag. Studiemedel kan lämnas till studerande på&lt;br&gt;såväl grundskole- och gymnasieskolenivå som högskole- och annan&lt;br&gt;eftergymnasial nivå.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;De tidigare formerna av studiestöd - korttidsstudiestöd, intematbidrag&lt;br&gt;och särskilt vuxenstudiestöd - som regleras i 1973 års studiestödslag har&lt;br&gt;tagits bort. Detta gäller även särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, som&lt;br&gt;regleras i lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 6 § första stycket i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Flera bestämmelser i den nya lagen innehåller en koppling till&lt;br&gt;prisbasbeloppet. I denna paragraf definieras prisbasbeloppet genom en&lt;br&gt;hänvisning till lagen om allmän försäkring. Paragrafen motsvarar med&lt;br&gt;vissa redaktionella ändringar 1 kap. 7 § i 1973 år studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 8 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2 kap. Studiehjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelserna i kapitlet motsvarar i allt väsentligt 3 kap. i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag. En språklig bearbetning av bestämmelserna har gjorts.&lt;br&gt;Vidare har vissa redaktionella ändringar gjorts i konsekvens med&lt;br&gt;utformningen av 3 kap. om studiemedel i den nya lagen.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § första stycket och 12 § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;136&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 1 § andra stycket och 3 § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 4 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 6,11 och 13 §§ i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 24 § första stycket i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 22 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att regeringen får föreskriva att studiehjälp får&lt;br&gt;lämnas för tid då den studerande är sjuk. I 1973 års studiestödslag finns&lt;br&gt;bestämmelser om studiehjälp under sjukdom i 3 kap. 15 och 16 §§. Enligt&lt;br&gt;den nya lagen skall de närmare förutsättningarna för studiehjälp under&lt;br&gt;sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen i stället för&lt;br&gt;genom lag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 3 kap. 31 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 29 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 2 b § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 3 kap. 5 a § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter for tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om studiehjälp. Motsvarande bestämmelser fanns i 1973&lt;br&gt;års lag i ett flertal paragrafer men har i den nya lagen alltså samlats i en&lt;br&gt;enda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;137&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. Studiemedel&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 1 och 2 §§ i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Vad gäller sådan utbildning som avses i 2 kap. 2 § innebär andra&lt;br&gt;stycket att regeringen får bestämma att studiemedel i vissa fall får lämnas&lt;br&gt;for sådan utbildning före det andra kalenderhalvåret det år då den&lt;br&gt;studerande fyller 20 år. Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 6.5.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att studiemedel får lämnas längst till och med det&lt;br&gt;kalenderår då den studerande fyller 50 år. Regeringen får dock föreskriva&lt;br&gt;att studiemedel i form av studiebidrag skall kunna lämnas även för tid&lt;br&gt;därefter. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 4§ i 1973 års studiestödslag. Vissa&lt;br&gt;språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 5 och 10 §§ i 1973 års studiestödslag.&lt;br&gt;I första stycket anges att studiemedel lämnas för vaije vecka då den&lt;br&gt;studerande bedriver studier. Den minsta studietid som krävs är dock tre&lt;br&gt;veckor. Förslaget behandlas närmare under avsnitt 6.2.1 och 6.2.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6 och 7 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 4 kap. 6 och 7 §§ i 1973 års studiestödslag.&lt;br&gt;Språkliga och redaktionella ändringar har gjorts.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om den längsta tid som studiemedel&lt;br&gt;får lämnas för studier på olika utbildningsnivåer. Det antal veckor som&lt;br&gt;anges förutsätter studier på heltid medan deltidsstudier regleras i 10 §.&lt;br&gt;Vissa regler som begränsar rätten till studielån finns i 9 §.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt fjärde stycket får studiemedel i undantagsfall lämnas under&lt;br&gt;längre tid än vad som följer av de tre första styckena i paragrafen.&lt;br&gt;Undantagsregeln skall kunna tillämpas vid förlängd studietid på grund av&lt;br&gt;funktionshinder eller när det annars föreligger speciella omständigheter.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om att rätten till studiemedel i form&lt;br&gt;av studielån begränsas när den studerande uppnår en viss ålder.&lt;br&gt;Begränsningsreglema skall tillämpas från och med det kalenderår då den&lt;br&gt;studerande fyller 41 år. Studielån får då lämnas under sammanlagt högst&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;138&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;det antal veckor som anges för respektive ålder. I antalet veckor skall&lt;br&gt;räknas in de veckor som den studerande tidigare har haft studielån.&lt;br&gt;Studielån kan beviljas under hela det antalet veckor som anges i&lt;br&gt;paragrafen endast under forutsättning att studierna bedrivs i en följd, dvs.&lt;br&gt;sammanhängande. Regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer får föreskriva om vad som skall anses vara en&lt;br&gt;sammanhängande period. Skälen för förslaget har behandlats i avsnitt&lt;br&gt;6.3.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tillämpningen av bestämmelsen kan exemplifieras på följande sätt. I&lt;br&gt;båda exemplen är utgångspunkten att ett tillräckligt antal&lt;br&gt;studiemedelsveckor finns kvar att utnyttja enligt 8 §. Exempel 1: En&lt;br&gt;person som fyller 47 år under året har tidigare tagit emot studielån för en&lt;br&gt;tvåårig utbildning (80 veckor). Han har nu för avsikt att komplettera sin&lt;br&gt;tidigare utbildning med en ny utbildning som omfattar 40 veckors&lt;br&gt;studier. Vid 47 års ålder får studielån beviljas i totalt 100 veckor.&lt;br&gt;Studielån kan i detta fall endast beviljas för 20 veckors studier. Som&lt;br&gt;framgår av åldersreglema i 3 § får dock studiebidrag beviljas för hela&lt;br&gt;utbildningstiden om 40 veckor. Exempel 2: En person som fyller 44 år,&lt;br&gt;och tidigare inte har tagit emot studielån, har för avsikt att påböija en&lt;br&gt;högskoleutbildning om 160 poäng. Enligt paragrafen far studielån&lt;br&gt;beviljas i högst 160 veckor vid 44 års ålder. Under förutsättning att den&lt;br&gt;studerande bedriver studierna under en sammanhängande tidsperiod, dvs.&lt;br&gt;utan längre avbrott, kan hon få studielån för hela utbildningstiden. Om&lt;br&gt;den studerande ansöker om nya studielån efter en tid utan studielån skall&lt;br&gt;rätten till fortsatta lån bedömas med beaktande av den studerandes ålder&lt;br&gt;vid den nya studiemedelsperiodens början. Fyller hon exempelvis 49 år,&lt;br&gt;får studielån lämnas för högst 60 veckor. Härifrån avräknas hennes&lt;br&gt;tidigare studieperiod med studielån. Om fullt antal veckor redan har&lt;br&gt;utnyttjats får endast studiebidrag lämnas för resterande utbildningstid. Av&lt;br&gt;3 § framgår dock att studiemedel får lämnas längst till och med det&lt;br&gt;kalenderår då den studerande fyller 50 år. Detta gäller även i fråga om&lt;br&gt;studiebidrag, om inte regeringen föreskriver någonting annat.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om längsta tid för studiemedel vid&lt;br&gt;studier på deltid. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;H §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om det totalbelopp (studiebidrag&lt;br&gt;plus generella studielån - dvs. utan ett eventuellt tilläggslån) som lämnas&lt;br&gt;för vaije vecka då den studerande har rätt till studiemedel. Beloppet&lt;br&gt;bestäms alltefter omfattningen av de studier som bedrivs. Totalbeloppet&lt;br&gt;är olika stort om studierna bedrivs på heltid, på minst 75 procent men&lt;br&gt;mindre än 100 procent eller på minst 50 procent men mindre än 75&lt;br&gt;procent av heltid.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att ytterligare lånebelopp kan lämnas i form&lt;br&gt;av tilläggslån enligt 14 och 15 §§. Vidare framgår att&lt;br&gt;studiemedelsbeloppet kan reduceras enligt bestämmelserna om&lt;br&gt;inkomstprövning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;139&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget behandlas i avsnitt 6.1.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller bestämmelser om hur stort studiebidraget är, dvs.&lt;br&gt;hur stor andel av det totala beloppet enligt 11 § som är bidrag. Indirekt&lt;br&gt;framgår det också hur stort lånet är.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till vissa studerande far studiebidrag lämnas med ett högre belopp än&lt;br&gt;vad som anges i 12 §. Det högre beloppet skall främst lämnas till&lt;br&gt;studerande på grundskole- och gymnasienivå. Bestämmelserna i 13 §&lt;br&gt;påverkar inte totalbeloppet enligt 11 §. Innebörden är i stället att&lt;br&gt;bidragsdelen är större än i andra fall och lånedelen i motsvarande mån&lt;br&gt;mindre.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att det högre bidraget får lämnas först från&lt;br&gt;och med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. En särskild&lt;br&gt;resursram avsätts för det högre bidraget vilket kan innebära att befintliga&lt;br&gt;resurser inte räcker till samtliga de studerande som i och för sig uppfyller&lt;br&gt;förutsättningarna för detta bidrag. Under ett kalenderår beviljas stöd så&lt;br&gt;länge resurserna räcker i den ordning som ansökningar kommer in. En&lt;br&gt;studerande som tidigare har fått det högre bidraget för en viss utbildning&lt;br&gt;och som fortsätter denna utbildning har dock förtur till det högre&lt;br&gt;bidraget. Det är regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer som får föreskriva om de förutsättningar som i övrigt skall&lt;br&gt;gälla för att en studerande skall få det högre bidraget. Förslaget har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 6.1.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14-15 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I 14 och 15 §§ finns det bestämmelser om tilläggslån. Genom ett&lt;br&gt;tilläggslån får den studerande ett högre lån utan att det påverkar bidragets&lt;br&gt;storlek. Det sammanlagda belopp som den studerande kan få blir alltså&lt;br&gt;högre än totalbeloppet enligt 11 § första stycket. Tilläggslånet ingår i den&lt;br&gt;studerandes samlade studielån som skall betalas tillbaka enligt reglerna i&lt;br&gt;4 kap. Det görs alltså inte någon skillnad mellan tilläggslånet och&lt;br&gt;studielånet i övrigt.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tilläggslån får lämnas med det belopp som anges i första stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår vissa grundläggande förutsättningar för&lt;br&gt;tilläggslån, nämligen att lån får lämnas under högst 120 veckor från och&lt;br&gt;med det kalenderår då den studerande fyller 25 år. Regeringen eller den&lt;br&gt;myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de&lt;br&gt;förutsättningar som i övrigt skall gälla för studielån. Förslaget har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 6.1.3.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;15 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 25 § andra och tredje stycket i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;140&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt bestämmelserna i 1973 års lag finns möjlighet att få lån i form Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;av s.k. extra studiemedel för merkostnader i samband med studierna.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Denna möjlighet skall finnas kvar som tilläggslån. De merkostnader som&lt;br&gt;kan vara aktuella kan avse t.ex. utbildningsavgifter, resekostnader och&lt;br&gt;inköp av sådana musikinstrument som skall användas i utbildningen.&lt;br&gt;Liksom i dag skall också t.ex. kostnader för dubbel bosättning kunna ge&lt;br&gt;rätt till tilläggslån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;16-18 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;På samma sätt som enligt 1973 års studiestödslag skall&lt;br&gt;studiemedelsbeloppet vara beroende av den studerandes inkomster.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 16 § framgår att fullt studiemedelsbelopp bara får lämnas om den&lt;br&gt;studerandes inkomst under ett kalenderhalvår högst når upp till&lt;br&gt;fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;117 § anges hur stort fribeloppet är.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;118 § anges hur mycket studiemedelsbeloppet reduceras om inkomsten&lt;br&gt;överstiger fribeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen behandlas i avsnitt 6.6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 21 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 kap. 22 § första och andra styckena i&lt;br&gt;1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 24 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen skall tillämpas i de fall studiemedelsbeloppet har reducerats&lt;br&gt;på grund av bestämmelserna om inkomstprövning. I paragrafen anges hur&lt;br&gt;stor del av reduceringen som skall avse studiebidraget resp, studielånet.&lt;br&gt;Bestämmelsen innebär att av det belopp som betalas ut skall&lt;br&gt;studiebidraget utgöra en lika stor andel som bidraget skulle ha utgjort av&lt;br&gt;ett fullt studiemedelsbelopp. Minskningen av bidragsdelen och lånedelen&lt;br&gt;skall alltså ske proportionellt. Beräkningen utgår alltid från vad som är&lt;br&gt;fullt studiemedelsbelopp enligt 11 §. Detta gäller även om den&lt;br&gt;studerande sökt bara bidrag och inte lån. Bidragsdelen skall då sättas ned&lt;br&gt;så mycket som den skulle ha satts ned om den studerande också sökt lån.&lt;br&gt;Det faktiska studiemedelsbeloppet kommer då att motsvara det sålunda&lt;br&gt;minskade bidraget.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 42 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 36 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;141&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att regeringen får föreskriva att studiemedel får&lt;br&gt;lämnas för tid då den studerande är sjuk. I 1973 års studiestödslag finns&lt;br&gt;bestämmelser om studiemedel under sjukdom i 4 kap. 28-35 §§. Enligt&lt;br&gt;den nya lagen skall de närmare förutsättningarna för studiemedel under&lt;br&gt;sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av regeringen i stället för&lt;br&gt;genom lag. Förslaget har behandlats i avsnitt 6.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Andra stycket motsvarar 4 kap. 44 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 3 § och del av 8 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 2 b § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen innehåller grundläggande bestämmelser om den&lt;br&gt;uppgiftsskyldighet som en studerande som beviljats studiemedel har&lt;br&gt;gentemot Centrala studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 4 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;29 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 4 kap. 11 § i 1973 års studiestödslag. Av&lt;br&gt;bestämmelsen följer att studiemedel i form av endast studiebidrag får&lt;br&gt;beviljas. En ansökan om studiemedel behöver alltså inte avse både&lt;br&gt;studiebidrag och studielån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;30 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att studiemedel får betalas ut endast om det är&lt;br&gt;styrkt att den studerande bedriver de studier för vilka studiemedlen har&lt;br&gt;beviljats. Innan studiemedlen betalas ut skall alltså den studerande visa&lt;br&gt;att de studier för vilka han eller hon har sökt studiemedel rent faktiskt har&lt;br&gt;påbörjats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att en studerande som får studielån utbetalade,&lt;br&gt;enligt vad regeringen har föreskrivit, kan behöva betala en avgift för&lt;br&gt;administrativa kostnader som är förenade med uppläggningen av lånet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tredje och fjärde styckena motsvarar 4 kap. 43 § i 1973 års lag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;31 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om studiemedel. Motsvarande bestämmelser fanns i&lt;br&gt;1973 års lag i ett flertal paragrafer men har i den nya lagen alltså samlats&lt;br&gt;i en enda paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;142&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. Återbetalning av studielån&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 1 och 2 §§ i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 1 a § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att äterbetalningstiden skall vara 25 år eller det&lt;br&gt;lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60&lt;br&gt;år. För den som är äldre än 36 år då återbetalningen påbörjas blir alltså&lt;br&gt;äterbetalningstiden kortare än 25 år. Förslaget behandlas närmare i&lt;br&gt;avsnitt 7.2.1.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att äterbetalningstiden för samtliga låntagare&lt;br&gt;i vissa fall kan vara kortare än den tid som anges i första stycket.&lt;br&gt;Närmare bestämmelser om detta finns i 9-11 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket framgår att återbetalning av sammanlagda lån skall&lt;br&gt;bölja året närmast efter det år under vilket låntagaren har tagit emot nya&lt;br&gt;studielån. En ny beräkning av årsbelopp görs vid kalenderårsskiftet. Om&lt;br&gt;låntagaren tar emot nya studielån även under ett andra år kan han eller&lt;br&gt;hon ansöka om nedsättning av årsbeloppet med stöd av 13 §. Om hel&lt;br&gt;nedsättning beviljas innebär det att låntagaren inte behöver betala något&lt;br&gt;på det sammanlagda lånet under det andra studieåret. En ny beräkning av&lt;br&gt;årsbelopp görs vid nästkommande kalenderårsskifte. Om de nya&lt;br&gt;studierna då har avslutats påbörjas återbetalningen enligt den senaste&lt;br&gt;beräkningen. Reglerna i 5 § innebär inte i sig att äterbetalningstiden&lt;br&gt;ändras. En omräkning av årsbeloppet kan därför komma att ske inom&lt;br&gt;ramen för den ursprungliga tiden. I 6 § finns det emellertid regler om ny&lt;br&gt;återbetalningstid som anknyter bl.a. till sammanläggning av lån enligt&lt;br&gt;5§-&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I första stycket anges att en låntagare i vissa fall kan få en ny&lt;br&gt;återbetalningstid. Detta gäller om låntagaren under minst tre år har&lt;br&gt;beviljats nedsättning av årsbeloppet i enlighet med inkomstreglema i 14&lt;br&gt;och 15 §§. Det gäller också i de fall låntagaren skall betala tillbaka&lt;br&gt;sammanlagda lån enligt 5 §. I det senare fallet får en ny återbetalningstid&lt;br&gt;beräknas endast om nya lån (antingen ett eller flera) uppgår till minst 50&lt;br&gt;procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;143&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av andra stycket följer att en ny återbetalningstid kan bestämmas bara&lt;br&gt;efter ansökan av låntagaren, om inte regeringen har föreskrivit något&lt;br&gt;annat.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7§&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar delvis 8 kap. 1 § tredje stycket och 14 § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;8§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges hur årsbeloppet skall räknas fram.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att ett annuitetsliknande system skall&lt;br&gt;användas för återbetalning av studielån. Återbetalning skall vaije år ske&lt;br&gt;med ett belopp som baseras på skuldens storlek (minskad med tidigare&lt;br&gt;års obetalda årsbelopp), studielåneräntan for året, det antal år som&lt;br&gt;återbetalningen beräknas pågå och den beräkning som anges i andra&lt;br&gt;stycket.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beräkningen i andra stycket innebär att årsbeloppet - i förhållande till&lt;br&gt;det första årets årsbelopp - under hela äterbetalningstiden räknas upp&lt;br&gt;med två procent vaije år. Detta under förutsättning att studielåneräntan är&lt;br&gt;oförändrad. Om studielåneräntan förändras sker en omräkning av&lt;br&gt;årsbeloppet för den återstående äterbetalningstiden. Genom&lt;br&gt;konstruktionen med en uppräkning med två procent blir&lt;br&gt;återbetalningskravet lägre under den första delen av äterbetalningstiden&lt;br&gt;jämfört med vad som annars skulle gälla.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 7.2.1, där beräkningen av&lt;br&gt;årsbeloppet anges med hjälp av en matematisk formel.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9-11 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna innehåller undantag från huvudregeln i 8 § om beräkning av&lt;br&gt;årsbelopp. Paragraferna tillämpas i de fall då lånebeloppet är så litet att&lt;br&gt;en kortare återbetalningstid bör gälla. 9§ skall tillämpas när själva&lt;br&gt;skuldbeloppet understiger vad som svarar mot 15 procent av&lt;br&gt;prisbasbeloppet även om årsbeloppet skulle överstiga de 15 procenten.&lt;br&gt;10 § gäller i fall där skuldbeloppet är högre men där en beräkning enligt&lt;br&gt;8 § leder till att det första årsbeloppet är lägre än 15 procent av&lt;br&gt;prisbasbeloppet. 11 § innehåller regler om förkortning av&lt;br&gt;äterbetalningstiden, när skulden har minskat snabbare än enligt den&lt;br&gt;ordinarie återbetalningstakten. Förslagen har behandlats närmare i avsnitt&lt;br&gt;7.2.2.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;12 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Om låntagaren anser att det årsbelopp som räknats fram enligt&lt;br&gt;huvudreglerna i 8-11 §§ blir för betungande kan låntagaren ansöka om&lt;br&gt;nedsättning av årsbeloppet. En förutsättning för att årsbeloppet skall&lt;br&gt;sättas ned är alltså att låntagaren har ansökt om detta. De närmare&lt;br&gt;bestämmelserna om nedsättning finns i 13-18 §§.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;144&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 6 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14-17 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Till och med det kalenderår då låntagaren fyller 49 år kan årsbeloppet&lt;br&gt;enligt 14 § första stycket sättas ned till fem procent av låntagarens&lt;br&gt;inkomst. Som inkomst räknas summan av låntagarens inkomst av tjänst,&lt;br&gt;näringsverksamhet och kapital under det aktuella betalningsåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Från och med det kalenderår då låntagaren fyller 50 år kan årsbeloppet&lt;br&gt;enligt andra stycket sättas ned till sju procent av den i första stycket&lt;br&gt;angivna inkomsten. För dessa låntagare får en prövning också ske mot&lt;br&gt;förmögenhet enligt grunder som regeringen fastställer.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 14 § tredje stycket framgår att nedsättning får ske bara om&lt;br&gt;skillnaden mellan det nedsatta årsbeloppet och det årsbelopp som&lt;br&gt;beräknats enligt 8-11 §§ är minst tre procent av prisbasbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Årsbeloppet får enligt 16 § sättas ned preliminärt i avvaktan på att&lt;br&gt;taxeringen för betalningsåret fastställs. Det preliminära årsbeloppet&lt;br&gt;grundar sig på den uppgift om beräknad inkomst, och för låntagare äldre&lt;br&gt;än 49 år även på den uppgift om förmögenhet, som låntagaren lämnar i&lt;br&gt;sin ansökan om nedsättning.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av 17 § första stycket följer att ett slutligt årsbelopp skall fastställas&lt;br&gt;efter det att taxering för betalningsåret har fastställts. Det slutliga&lt;br&gt;årsbeloppet kan aldrig bli högre än det årsbelopp som skulle ha fastställts&lt;br&gt;om huvudreglerna i 8-11 §§ hade tillämpats.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Förslagen behandlas närmare i avsnitten 7.3.1 och 7.6.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;18 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 7 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;19 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 15 § och 1 § tredje stycket i 1973&lt;br&gt;års studiestödslag. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet&lt;br&gt;som regeringen bestämmer får föreskriva även om hur inbetalade belopp&lt;br&gt;skall räknas av.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;20 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 13 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;21 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av 4 § följer att äterbetalningstiden är 25 år eller det lägre antal år som&lt;br&gt;återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 60 år. På grund av&lt;br&gt;bestämmelserna om nedsättning kan en resterande skuld kvarstå vid den&lt;br&gt;ordinarie återbetalningstidens slut. I så fall skall hela den resterande&lt;br&gt;skulden betalas under året efter det att lånet enligt huvudregeln skulle ha&lt;br&gt;varit betald. Låntagaren har dock möjlighet att även under detta år ansöka&lt;br&gt;om nedsättning enligt bestämmelserna i 13-18 §§. Betalningen av den&lt;br&gt;resterande skulden blir då uppskjuten. Det är dock inte fråga om att det&lt;br&gt;beräknas någon ny återbetalningstid över ett visst antal år. Hela skulden&lt;br&gt;skall betalas, om inte Centrala studiestödsnämnden beslutar om&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;145&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;nedsättning. Fattas det ett beslut om nedsättning skall hela det då&lt;br&gt;återstående beloppet betalas under det närmast följande året såvida inte&lt;br&gt;ny nedsättning sker osv.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av tredje stycket följer att betalning enligt paragrafen kan pågå längst&lt;br&gt;till utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;22 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Av paragrafen framgår att studielån som har tagits emot för grundskole-&lt;br&gt;och gymnasieskoleutbildning under vissa förutsättningar kan skrivas av&lt;br&gt;till viss del om låntagaren därefter beviljas studielån för fortsatta studier&lt;br&gt;på eftergymnasial nivå. Förslaget har behandlats närmare i avsnitt 7.7.1.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;23 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att studielån får skrivas av helt eller delvis, om lånet,&lt;br&gt;enligt bestämmelser som meddelats med stöd av 3 kap. 24 §, har lämnats&lt;br&gt;för tid då den studerande varit sjuk. Regeringen eller den myndighet som&lt;br&gt;regeringen bestämmer får föreskriva om sådan avskrivning. I 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag fanns bestämmelser om den här typen av avskrivning i&lt;br&gt;8 kap. 17-19 §§. Enligt den nya lagen skall de närmare förutsättningarna&lt;br&gt;för studiemedel under sjukdom framgå av föreskrifter utfärdade av&lt;br&gt;regeringen i stället för genom lag. I konsekvens med det föreslås att&lt;br&gt;regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva&lt;br&gt;om avskrivning av sådana lån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 20 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 10 och 12 §§ och delvis även 9 § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att studielån som inte har betalats vid&lt;br&gt;utgången av det år då låntagaren fyller 67 år skall skrivas av. Jämfört&lt;br&gt;med 8 kap. 9 § i 1973 års lag innebär detta att återbetalning kan behöva&lt;br&gt;ske under ytterligare tre år. Enligt 1973 års lag skall studielån som inte är&lt;br&gt;betalda det år då låntagaren fyller 65 år skrivas av.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;26 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 22 § första och tredje stycket i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;27 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 8 kap. 16 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;28 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om återbetalning av studielån. Motsvarande&lt;br&gt;bestämmelser fanns i 1973 års lag i ett flertal paragrafer men samlas i&lt;br&gt;den nya lagen alltså i en paragraf.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;146&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. Återkrav av studiestöd&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1-5 §§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna motsvarar 9 kap. 2 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar i huvudsak 9 kap. 2 a § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Av första stycket framgår att en fordran, som har uppkommit på grund&lt;br&gt;av att studiestöd har krävts tillbaka, skall bevakas till utgången av det år&lt;br&gt;då den återbetalningsskyldige fyller 67 år. Jämfört med bestämmelsen i&lt;br&gt;1973 års lag innebär detta en ändring genom att fordringen skall bevakas&lt;br&gt;under ytterligare tre år. Ändringen genomförs som en följd av en&lt;br&gt;motsvarande ändring i lagförslagets 4 kap. 25 §, om avskrivning av lån&lt;br&gt;vid utgången av det år då låntagaren fyller 67 år.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen ges regeringen eller den myndighet som regeringen&lt;br&gt;bestämmer rätt att meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av&lt;br&gt;bestämmelserna om återkrav av studiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. Övriga bestämmelser&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar efter vissa språkliga ändringar 9 kap. 1 § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;2§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 5 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 3 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;4§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen anges att regeringen får föreskriva om att Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden i vissa angivna fall får ta ut avgifter för sina&lt;br&gt;administrativa kostnader. Paragrafen motsvarar bestämmelserna i 8 kap.&lt;br&gt;1 § andra stycket samt 9 kap. 2 § sjunde stycket och 2 c § i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Samtliga öresbelopp som räknas fram enligt lagen skall avrundas till&lt;br&gt;närmast lägre krontal.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;6§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 1 kap. 6 § andra stycket i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;7§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 4 kap. 37 § samt 8 kap. 23 och 24 §§ i 1973 års&lt;br&gt;studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;147&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;8§ &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 22 § andra stycket i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;9§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 9 kap. 6 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;10 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen motsvarar 8 kap. 25 § i 1973 års studiestödslag.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;11 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafen, som saknar motsvarighet i 1973 års studiestödslag, anges&lt;br&gt;att sådana beslut om studiestöd som inte avser återbetalning av studielån&lt;br&gt;får överklagas hos en särskild överklagandenämnd. Enligt huvudregeln&lt;br&gt;gäller Centrala studiestödsnämndens beslut omedelbart. Nämnden kan&lt;br&gt;dock förordna att beslutet inte skall gälla förrän det vinner laga kraft. Om&lt;br&gt;ett ärende överklagas, kan överklagandenämnden i avvaktan på ett&lt;br&gt;slutligt avgörande eller till annat beslutas meddela ett förordnande om att&lt;br&gt;Centrala studiestödsnämndens beslut inte skall gälla. Förslaget har&lt;br&gt;behandlats i avsnitt 9.3.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;1§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;En försäkrad som har studerat med studiemedel skall tillgodoräknas&lt;br&gt;pensionsrätt för inkomstgrundad ålderspension. Detta skall ske genom att&lt;br&gt;den studerande tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp som&lt;br&gt;tillsammans med eventuella andra pensionsgrundande belopp och&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst utgör pensionsrätt för aktuellt år. De&lt;br&gt;närmare förutsättningarna för att någon skall tillgodoräknas ett sådant&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp finns i de nu föreslagna nya 24 och 25 §§.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;3§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har kompletterats med pensionsgrundande belopp för studier&lt;br&gt;enligt den nya 24 §.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna paragraf, som är ny, föreskrivs att en försäkrad som under någon&lt;br&gt;del av ett år har uppburit studiemedel i form av studiebidrag enligt 4 kap.&lt;br&gt;studiestödslagen (1973:349) skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp. Ett sådant belopp skall avse det kalenderår under vilket&lt;br&gt;studiebidraget erhållits. I ikraftträdandebestämmelsema anges dock att de&lt;br&gt;här föreslagna bestämmelserna skall tillämpas redan från och med&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;148&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;intjänandeåret 1999. Den försäkrade kan därmed få underrättelse om&lt;br&gt;beslut om pensionsgrundande belopp för åren 1999 och 2000 i det beslut&lt;br&gt;om pensionsrätt som skall meddelas senast den 31 mars året efter&lt;br&gt;fastställelseåret, dvs. den 31 mars 2001 för år 1999 och den 31 mars 2002&lt;br&gt;för år 2000.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Uppgifter om utbetalda studiebidrag skall lämnas av Centrala&lt;br&gt;studiestödsnämnden.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;25 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I denna nya paragraf anges hur pensionsgrundande belopp för den som&lt;br&gt;uppburit studiebidrag skall beräknas. Det pensionsgrundande beloppet&lt;br&gt;skall motsvara 138 procent av det studiebidrag som den studerande har&lt;br&gt;uppburit under året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Denna paragraf föreskriver att det s.k. förvärvsvillkoret som anges i&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 13 § måste vara uppfyllt för att pensionsrätt för premiepension&lt;br&gt;skall grundas på pensionsgrundande belopp. Detta skall gälla för&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för studier på samma sätt som för&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för föräldrar till små barn och&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring. Paragrafen har därför&lt;br&gt;kompletterats i enlighet med det.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;1 &amp;nbsp;paragrafens första stycke har införts bestämmelser om att&lt;br&gt;pensionsgrundande belopp för studier endast skall beaktas vid beräkning&lt;br&gt;av pension om den pensionsberättigade uppfyller förvärvsvillkoret, dvs.&lt;br&gt;den pensionsberättigade skall under minst fem år ha tillgodoräknats&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av åren uppgår till&lt;br&gt;lägst två inkomstbasbelopp.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;2 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;5§&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att det stöd som nu utgår i form av&lt;br&gt;korttidsstudiestöd föreslås reglerat på annat sätt än genom&lt;br&gt;studiestödslagen och att förslag lämnas om att särskilt vuxenstudiestöd,&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;149&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;särskilt vuxenstudiestöd for arbetslösa och timersättningen vid Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;24 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringen är en följd av att en ny studiestödslag föreslås införd.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:675) om&lt;br&gt;införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad&lt;br&gt;ålderspension&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Förslagen har behandlats i avsnitt 8.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;47 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragraferna 47^49 är nya och reglerar hur pensionsrätt för studier skall&lt;br&gt;tillgodoräknas och beräknas för retroaktivtiden 1995-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges att pensionsgrundande belopp för&lt;br&gt;studier skall fastställas enligt 3 kap. 24 § lagen (1998:674) om&lt;br&gt;inkomstgrundad ålderspension (LIP) för åren 1995-1998 för den som var&lt;br&gt;försäkrad respektive år. Beträffande frågan om vem som var försäkrad&lt;br&gt;respektive år finns bestämmelser i 48 § andra stycket. Även för&lt;br&gt;retroaktivtiden skall kravet för att tillgodoräknas pensionsgrundande&lt;br&gt;belopp gälla att den försäkrade har studerat och uppburit studiemedel i&lt;br&gt;form av studiebidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt andra stycket i paragrafen skall någon pensionsrätt för&lt;br&gt;premiepension inte fastställas för retroaktivtiden. I stället skall den&lt;br&gt;försäkrade tillgodoräknas pensionsrätt för inkomstpension med 18,5&lt;br&gt;procent på pensionsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon pensionsrätt för studier skall inte fastställas för personer som&lt;br&gt;har avlidit före den 1 januari 1999. Detta anges i tredje stycket.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;48 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;I paragrafens första stycke anges de bestämmelser i LIP som skall&lt;br&gt;tillämpas vid beräkning av pensionsrätt och pensionsgrundande belopp&lt;br&gt;för åren 1995-1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I andra stycket anges att bestämmelserna i 29 § andra stycket och 30 §&lt;br&gt;första stycket denna lag skall tillämpas vid beräkning och&lt;br&gt;tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för studier.&lt;br&gt;Bestämmelserna som avses anger vad som skall gälla vid bristande eller&lt;br&gt;underlåten avgiftsbetalning (29 § andra stycket) och vem som skall anses&lt;br&gt;försäkrad (30 § första stycket).&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;49 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Några specialregler om underrättelse av beslut och överklagandefrister&lt;br&gt;skall inte gälla för beslut om pensionsrätt för studier. I denna paragraf&lt;br&gt;hänvisas därför till bestämmelserna i 13 och 15 kap. LIP. Undantag görs&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;150&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;dock från begränsningsregeln i 13 kap. 7 § tredje stycket när det gäller Prop. 1999/2000:10&lt;br&gt;ändring till följd av ändring i beräkningsunderlaget.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.5 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Förslagen till lagar om ändring i&lt;br&gt;socialforsäkringslagen (1999:000)&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;3 kap.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;13 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att det stöd som nu utgår i form av&lt;br&gt;korttidsstudiestöd föreslås reglerat på annat sätt än genom&lt;br&gt;studiestödslagen och att förslag lämnas om att särskilt vuxenstudiestöd,&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och timersättningen vid&lt;br&gt;vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) skall avvecklas.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;14 §&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Paragrafen har tillförts ett nytt tredje stycke, som innebär att en person&lt;br&gt;skall kunna tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för studier genom&lt;br&gt;bosättning trots att förmånen är arbetsbaserad.&lt;/p&gt;
&lt;h3&gt;12.6 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Övriga lagförslag&lt;/h3&gt;
&lt;p&gt;Ändringarna är en följd av att en ny studiestödslag föreslås införd och att&lt;br&gt;de stöd som nu utgår i form av korttidsstudiestöd och intematbidrag&lt;br&gt;föreslås reglerade på annat sätt än genom studiestödslagen, att förslag&lt;br&gt;lämnas om att de nuvarande studiestöden särskilt vuxenstudiestöd och&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa skall avvecklas och att&lt;br&gt;timersättningen vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux)&lt;br&gt;föreslås avvecklad.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;151&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Tabeller och figurer&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kapitelspecifika tabeller och figurer. Dessutom ytterligare exempel på&lt;br&gt;återbetalning av studielån. I exempel med utnyttjande av trygghetsregler&lt;br&gt;har förmögenhetsdelen antagits ingå i inkomsten.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Figur 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Nuvarande och föreslagna bidragsbelopp per s.154&lt;br&gt;studiemånad efter skatt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Figur 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestödstagamas inkomstfördelning år 1997 &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;s. 155&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Fribelopp per studievecka och kalenderhalvår &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;s. 156&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Heltidsstudiestöd vid varierande sidoinkomster med s 157&lt;br&gt;föreslagna regler för lfibelopp och reducering&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sammanlagd skuld vid studiernas slut beroende på &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;s. 158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;antal terminer och utbildningsnivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier med s. 159&lt;br&gt;82% bidrag och tilläggslån enligt plan. Inkomst&lt;br&gt;15 000 kr. Ålder 45 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.160&lt;br&gt;därefter 3 år högskola med 6 år 34,5 % bidrag. Enligt&lt;br&gt;plan respektive utnyttjande av trygghetsregler.&lt;br&gt;Inkomst 15 000 kr. Ålder 40 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.161&lt;br&gt;därefter 4 år högskola med 1 år 82% bidrag och 6 år&lt;br&gt;34,5% bidrag. Enligt plan respektive utnyttjande av&lt;br&gt;trygghetsregler. Inkomst 18 000 kr. Ålder 40 vid&lt;br&gt;återbetalningsstart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 3 års grund/gymn. studier och s.162&lt;br&gt;därefter 5 år högskola med 8 år 34,5 % bidrag varav&lt;br&gt;3 år med tilläggslån. Enligt plan respektive&lt;br&gt;utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst 15 000 kr.&lt;br&gt;Ålder 35 vid återbetalningsstart&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan s.163&lt;br&gt;respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst&lt;br&gt;14 000 kr. Ålder 30 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan, s.164&lt;br&gt;Inkomst 18 000 kr. Ålder 30 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;152&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10 Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan s.165 Prop. 1999/2000.10&lt;br&gt;respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;18 000 kr. Ålder 45 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 4 års högskolestudier enligt plan. s. 166&lt;br&gt;Inkomst 22 000 kr. Ålder 25 vid återbetalningsstart&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 5 års högskolestudier enligt plan s.167&lt;br&gt;respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst&lt;br&gt;18 000 kr. Ålder 25 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning efter 6 års högskolestudier enligt plan s. 168&lt;br&gt;respektive utnyttjande av trygghetsregler. Inkomst&lt;br&gt;22 000 kr. Ålder 30 vid återbetalningsstart.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;153&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiestöd - Månadsbelopp 1999 efter skatt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-6.png" style="width:282pt;height:469pt;"/&gt;
&lt;p&gt;154&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Figur 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiestödstagarnas inkomstfördelning år 1997&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avgränsning: studerat på samma utbildningsnivå båda terminerna och&lt;br&gt;haft studiestöd. Notera att deltidsstuderande ingår som förutsätts ha&lt;br&gt;högre inkomst vid sidan av studier.&lt;/p&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN0310/prop_19992000__10-7.png" style="width:246pt;height:431pt;"/&gt;
&lt;p&gt;155&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Fribelopp per studievecka och kalenderhalvår&lt;br&gt;Heltid&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Basbelopp år 1999: 36 400 kr&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;br&gt;veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;basbeloppet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;br&gt;veckor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;basbeloppet&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;88 725&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;162,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 150&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;237,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;86 450&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;156,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;56 875&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;231,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;84 175&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;143,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 325&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;218,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;79 625&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;137,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;212,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;77 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;131,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;47 775&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;206,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;75 075&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;I 20 |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;125,00 |&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;| 45 500|&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;72 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;118,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;43 225&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 525&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;112,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 950&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;68 250&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;106,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 675&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;181,25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;65 975&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 400&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175,00&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;93,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;168,75&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61 425&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87,50&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 850&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Kommentar:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;I tabellen redovisas fribeloppet efter antalet veckor studier bedrivs per&lt;br&gt;kalenderhalvår. Vid 20 veckors studier är fribeloppet 45 500 kr i 1999 års&lt;br&gt;priser. För 40 veckors studier under kalenderåret blir fribeloppet 2 gånger&lt;br&gt;45 500 kr, d.v.s. 91 000 kr. Vid studier under 10 veckor på våren och 15&lt;br&gt;veckor på hösten blir fribeloppet 68 250 kr på våren och 54 600 kr på&lt;br&gt;hösten, d.v.s. totalt 122 850 kr under hela kalenderåret.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;156&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Heltidsstudiestöd vid varierande sidoinkomster med föreslagna&lt;br&gt;regler för fribelopp och reducering&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studietid: 40 veckor. Basbelopp: 36 400 kr (år 1999). Fribelopp:&lt;br&gt;91 000 kr. Reducering: Stödet reduceras med 50% av inkomst&lt;br&gt;överstigande fhbelopet. Reduceringen fördelas proportionellt på bidrag&lt;br&gt;och lån.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Sido-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;34,5% bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;82% bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;50 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;70 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;80 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;90 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 039&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;41 843&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 383&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;100 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 487&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;38 895&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;110 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 762&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 620&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 345&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40 493&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 889&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;130 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15312&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 070&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;36 393&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 989&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;140 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;13 587&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 795&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 293&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 089&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 520&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 193&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 189&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;160 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;10 137&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 245&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 970&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 993&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 389&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;180 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 687&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;12 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 893&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 489&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;190 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 962&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 793&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 589&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;200 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 237&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 693&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;9 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;210 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 593&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;789&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4 382&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;157&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 3&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Sammanlagd skuld vid studieras slut beroende på antal terminer och&lt;br&gt;utbildningsnivå&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Beräkningarna bygger på att studierna påböijas år 1999 och att&lt;br&gt;prisbasbeloppet räknas upp med 2 % per år. Låneräntan har antagits vara&lt;br&gt;4%.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Antal år med studielån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studie-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Med&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På grund.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;På efter-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;skuld vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;antal&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/gymn.nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;tilläggs-&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;/gymn.nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;gymn. nivå&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;studiernas&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;år&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med högre&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med generellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;med generellt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag (82%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag (34,5%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;bidrag (34,5%)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(kronor)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;221 300&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;389 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;264 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 600&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 200&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;133 800&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;182 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;234 700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;289 500&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;* Lån tagna för grundskole- och gymnasiala studier har skrivits av med&lt;br&gt;1/6 per högskolestudieår (max 3 år).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;158&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 4&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasial nivå. 82 % bidrag och tilläggslån. Trygghetsregler&lt;br&gt;kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger 5 % respektive&lt;br&gt;7 % av inkomst någongång.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan (under 16 år t.o.m. 60 års ålder)&lt;br&gt;Skuld: 85 400 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av Skuld vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;533&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;82 420&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;577&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 904&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;637&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;42 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;703&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;717&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt: &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;119 209&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 45 år. Ingångslön&lt;br&gt;15 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;159&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 5&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasial nivå och därefter 3 år högskola. 6 år med 34,5 % bidrag.&lt;br&gt;Avskrivning med 50 % av gymnasielån sker under högskoletiden.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="5"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan (under 21 år t.o.m. 60 års ålder) Trygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 230 100 kr. &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Skuld: 230 100 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av Skuld vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procent av Skuld vid&lt;br&gt;aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 562&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;230 304&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 240&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;202 601&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;229 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 369&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;161 093&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;223 042&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 511&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;101 705&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 385&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 913&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;115 983&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;52 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 203&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;354 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;420 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 40 år. Ingångslön&lt;br&gt;15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;br&gt;7 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;160&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 6&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasial nivå och därefter 4 år högskola. Med 1 år 82 % och 6 år&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;34,5 % bidrag. Avskrivning med 50 % av gymnasiala lån sker under&lt;br&gt;högskoletiden&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuld: 271 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning______________________________________________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan (under 21 år t.o.m. 60 års ålder) Trygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 271 300 kr.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Procent av Skuld vid&lt;br&gt;aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;40&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 350&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 949&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;271 352&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 462&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;238 877&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;269 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 614&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 938&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;260 515&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 782&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;119915&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 663&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;213 215&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 747&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 006&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 872&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;128 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 027&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49 794&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30 724&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;239&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0,8%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;417 769&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;489 971&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;*&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 40 år. Ingångslön&lt;br&gt;18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;7 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 67 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;161&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 Riksdagen 1999/2000. 1 samt. Nr 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 7&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån för 3 års studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasial nivå och därefter 5 år högskola. 8 år med 34,5 % bidrag&lt;br&gt;varav 3 år också med tilläggslån. Avskrivning med 50 % av&lt;br&gt;gymnasiala lån sker under högskoletiden.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 236&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 926&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 792&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 289&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;59&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 127&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;64&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 638&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 268&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;br&gt;Avskrivning vid 67 års ålder:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning_______________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuld: 405 500 kr,___________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor Procent av Skuld vid&lt;br&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 902&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 319&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 560&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 827&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;11,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;675 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;400 632&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;750&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;374 657&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;812&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;324 779&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;896&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;250 454&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;990&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;144 967&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 530&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 689&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 865&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 979&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;518 749&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsregler utnyttjas&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Skuld: 405 500 kr.___________________&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Kronor Procent av Skuld vid&lt;br&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;412 720&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;442 695&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;482 677&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;525 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;543 900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;556 354&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;560 537&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;557 886&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;557 886&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 35 år. Ingångslön&lt;br&gt;15 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;br&gt;14 år jämfört med plan. Studielånet är inte återbetalt vid 67 års ålder.&lt;br&gt;Återstående lån på 557 886 kr skrivs då av.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;162&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 8&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån for 4 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där&lt;br&gt;trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;T rygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;(tuell inkoms&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;t årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;14 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;700&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;189 408 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 154&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;758&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;184 127 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;16 731&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;837&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;171 818 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 473&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;924&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 408 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;20 395&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 020&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;120 578 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 518&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 576&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;48 343 *&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 862&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 087&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,5%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0 **&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;347 055&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön&lt;br&gt;14 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 57 år ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;163&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 9&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs. Trygghetsregler&lt;br&gt;kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger 5 % respektive&lt;br&gt;7 % av inkomst någongång.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;4,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön&lt;br&gt;18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;164&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen följs respektive där&lt;br&gt;trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan (16 år till 60 års ålder)&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;duell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;45&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 187&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;183 564&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 008&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 285&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;151 233&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;170 618&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 419&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;95 479&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 506&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;113 621&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;60&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 226&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 598&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,6%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 696&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;15 526&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;61&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;24 710&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 346&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;265 499&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;275 491&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 45 år. Ingångslön&lt;br&gt;18 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;“&amp;quot;Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;br&gt;1 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 61 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;165&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 11&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 4 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen på 25 års följs.&lt;br&gt;Trygghetsregler kommer aldrig ifråga då årsbeloppet inte överstiger&lt;br&gt;5 % respektive 7 % av inkomst någongång.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;per månad,&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld: 190 200 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av Skuld vid&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;____________ per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;824&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;187 917&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;892&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;175 733&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;985&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;152 338&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 088&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;117 476&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 201&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;67 997&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 326&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3,7%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;316 821&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 25 år. Ingångslön&lt;br&gt;22 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;166&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 12&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 5 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där&lt;br&gt;trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="6"&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;br&gt;Skuld: 244 100 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 244 100 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad al&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;duell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Kronor&lt;br&gt;per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Procent av&lt;br&gt;aktuell inkomst&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Skuld vid&lt;br&gt;årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;25&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;18 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 170&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;900&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;243 064&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;19 484&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 145&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;225 534&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;974&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;236 196&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;21 512&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 264&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;195 508&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 076&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;220 253&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 751&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 396&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;150 767&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 188&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;193 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 223&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;87 266&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 311&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;154 058&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;28 952&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 702&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;97 106&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;31 965&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;448&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1,4%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;406 603&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;453 541&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 25 år. Ingångslön&lt;br&gt;18 000 per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneränta 4 %.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;br&gt;5 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 54 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;167&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Tabell 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 1&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Exempel på återbetalning av studielån för 6 års högskolestudier i ett&lt;br&gt;nytt system, där återbetalningsplanen på 25 år följs respektive där&lt;br&gt;trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Ålder&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td rowspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Inkomst&lt;br&gt;per månad,&lt;br&gt;kronor&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Enligt plan&lt;br&gt;Skuld: 301 100 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Trygghetsregler utnyttjas&lt;br&gt;Skuld: 301 100 kr.&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av Skuld vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td colspan="3"&gt;
&lt;p&gt;Kronor &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Procent av Skuld vid&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;per månad aktuell inkomst årets slut&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;30&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;22 000&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 305&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;297 485&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 100&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;299 944&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;34&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;23 814&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 412&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;278 198&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 191&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;292 037&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;39&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;26 292&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 559&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 161&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 315&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;273 277&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;44&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;29 029&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 722&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;185 972&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 451&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;241 914&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;49&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;32 050&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 901&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;107 644&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 602&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;194 331&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;54&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;35 386&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 099&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5,9%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 477&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;81 870&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;57&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;37 552&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 262&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;6,0%&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;0&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td colspan="2"&gt;
&lt;p&gt;Summa återbetalt:&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;501 549&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;552 012&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Antaganden:&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalningen startar i januari det år låntagaren fyller 30 år. Ingångslön&lt;br&gt;22 000 kr per månad. Löneutveckling 2 % per år. Låneräntan 4%.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* Trygghetsregler utnyttjas.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;** P.g.a. att trygghetsreglema utnyttjas förlängs äterbetalningstiden med&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 år jämfört med plan. Studielånet är återbetalt vid 57 års ålder.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;168&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Nuvarande studiestöd - kort sammanfattning&lt;/h2&gt;
&lt;h4&gt;Studiehjälp&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp lämnas för studier i gymnasieskolan eller arman gymnasial&lt;br&gt;utbildning till och med vårterminen det år då den studerande fyller 20 år.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiehjälp består av studiebidrag, extra tillägg och&lt;br&gt;inackorderingstillägg.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiebidraget är lika stort som det allmänna barnbidraget, dvs. 750 lö-&lt;br&gt;per månad. Bidraget betalas ut oberoende av föräldrarnas ekonomiska&lt;br&gt;situation. Det extra tillägget (285, 570 resp. 855 kr per månad) är ett&lt;br&gt;bidrag som lämnas till studerande från inkomstsvaga hushåll. Till&lt;br&gt;studerande i folkhögskolor, fristående skolor och riksintematskolor&lt;br&gt;lämnas inackorderingstillägg. Tillägget varierar mellan 1 190 kr och&lt;br&gt;2 350 kr. per månad beroende på avståndet mellan skolan&lt;br&gt;föräldrahemmet. För studerande i gymnasieskolan och komvux ansvarar&lt;br&gt;kommunen för ekonomiskt stöd vid inackordering.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Studiemedel&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel lämnas till&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* studerande vid universitet och högskolor och annan eftergymnasial&lt;br&gt;utbildning och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;* studerande som är 20 år och äldre i utbildning på grundskolenivå&lt;br&gt;och gymnasial nivå. Hit räknas komvux, folkhögskolor och en del&lt;br&gt;andra skolor.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedel kan också beviljas för studier utomlands. Främst gäller&lt;br&gt;det utbildning på högskolenivå. Villkoret är att utbildningen skall ha en&lt;br&gt;godtagbar standard (prövas av Högskoleverket) och vara minst tre&lt;br&gt;månader lång. För studier i övriga nordiska länder gäller i stort sett&lt;br&gt;samma villkor som i Sverige.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen är rättighetsstyrda på så sätt att alla som antas till&lt;br&gt;utbildning har en ovillkorlig rätt till stöd när vissa grundförutsättningar är&lt;br&gt;uppfyllda. Någon begränsning p.g.a. bristande resurser finns inte.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den längsta tid som studiemedel kan beviljas är tre år när det gäller&lt;br&gt;grundskole- och gymnasieskolenivån och sex år när det gäller&lt;br&gt;eftergymnasial nivå. Om det finns särskilda skäl kan tiden förlängas. Till&lt;br&gt;den som är över 45 år kan stöd beviljas om det finns särskilda skäl för&lt;br&gt;det. Tillämpningen av tids- och åldersgränser är liberal.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För rätt till fortsatta studiemedel ställs krav på studieresultat. Kraven&lt;br&gt;varierar beroende på utbildning. Vid prövning av studieresultaten tas&lt;br&gt;hänsyn till förhållanden av personlig natur som kan ha hindrat studierna,&lt;br&gt;t.ex. sjukdom.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlens storlek är i lagstiftningen uttryckt som en andel av av&lt;br&gt;basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Basbeloppet, som&lt;br&gt;fastställs varje år av regeringen, följer förändringarna i det allmänna&lt;br&gt;prisläget (uppräkning har inte skett fullt ut under några år). Totalt under&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;169&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normalt läsår (9 månader) utgör studiemedlen 175,5 % av&lt;br&gt;basbeloppet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Beloppp i studiemedel 1999 - heltidsstuderande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Per månad&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 973&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;5 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;7 098&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studieår&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;17 757&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;46 125&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;63 882&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;(9 månader)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;Extra lån kan ges till den som har utgifter för terminsavgifter,&lt;br&gt;studieresor m.m.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Den studerande får ha inkomst upp till en viss nivå, det s.k.&lt;br&gt;fribeloppet, utan att studiemedlen reduceras. Fribeloppet för en&lt;br&gt;hösttermin (andra kalenderhalvåret) är högre än för en vårtermin (första&lt;br&gt;kalenderhalvåret), eftersom större delen av sommarinkomsten antas falla&lt;br&gt;på andra kalenderhalvåret. Fribeloppet är också högre för den som&lt;br&gt;studerar bara några månader under terminen. Fribeloppet följer&lt;br&gt;basbeloppet. Under 1999 är fribeloppet för hela året 54 600 kr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Studiemedlen reduceras med 50 procent av den över fribeloppet&lt;br&gt;överskjutande inkomsten. Reduceringen sker proportionellt mot bidrags-&lt;br&gt;och lånedel. För en heltidsstuderande upphör rätten till studiemedel när&lt;br&gt;inkomsten under ett år uppgår till ca 180 000 kr. Med inkomst avses&lt;br&gt;sammanräknad inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital vid&lt;br&gt;taxeringen för året.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Lånesystemet&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Utbetalningen av lån finansieras genom att CSN i sin tur lånar&lt;br&gt;erforderligt belopp hos Riksgäldskontoret (RGK). Räntan är statens&lt;br&gt;genomsnittliga upplåningsränta under tre år före avgiftsåret. För år 1999&lt;br&gt;är räntan 5,80 %. Hela räntan som CSN betalar till RGK belastar anslaget&lt;br&gt;för studiemedel. Den ränta som låntagaren betalar utgör 70 procent av&lt;br&gt;statens upplåningsränta (för år 1999 4,1 %). Den är därför inte&lt;br&gt;avdragsgill. Alla räntor som låntagaren betalar in, inkl. s.k. kapitaliserade&lt;br&gt;räntor, redovisas mot inkomsttitel.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Återbetalning av studielån böijar tidigast sex månader efter det halvår&lt;br&gt;då stöd senast betalades ut. Återbetalning sker med 4 % av låntagarens&lt;br&gt;sammanlagda inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Avskrivning av resterande skuld sker vid dödsfall och när låntagaren&lt;br&gt;fyller 65 år. Även i vissa andra fall, när synnerliga skäl finns, kan&lt;br&gt;avskrivning ske. Den som tagit lån för studier på grundskole- eller&lt;br&gt;gymnasieskolenivå och därefter har fått lån för eftergymnasiala studier&lt;br&gt;under minst tre terminer kan få hälften av lånebeloppet för studierna på&lt;br&gt;skolnivån avskrivet.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;170&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt vuxenstudiestöd (svux)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Svux infördes år 1975 och är i princip avsett att ersätta inkomstbortfall&lt;br&gt;för den som behöver ta ledigt från arbetet för att studera. Svux beviljas i&lt;br&gt;huvudsak för utbildning på grundskole- och gymnasieskolenivå. Inom&lt;br&gt;högskoleområdet är det enbart yrkesteknisk högskoleutbildning (YTH)&lt;br&gt;och specialpedagogutbildning som ger rätt till svux (se också avsnitt NT-&lt;br&gt;svux nedan).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Resurserna för svux är begränsade. Det innebär att eftersom antalet&lt;br&gt;sökande är större än antalet stöd, så måste ett urvalsförfarande ske. Den&lt;br&gt;som har störst behov av utbildning och stöd far stödet (undantag från&lt;br&gt;urvalsprövningen görs för YTH och specialpedagogutbildning).&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Någon nedre åldersgräns för rätt till stöd finns inte. Däremot finns ett&lt;br&gt;formellt krav på fyra års förvärvsarbete. Det innebär i praktiken att&lt;br&gt;sökande som är under 25 år knappast kommer ifråga för stöd. Den övre&lt;br&gt;åldersgränsen är 50 år. Även personer som är äldre än 50 år kan beviljas&lt;br&gt;stöd om det finns särskilda skäl.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svux består av vuxenstudiebidrag och studielån. För den som fyller&lt;br&gt;villkoren för arbetslöshetskasseersättning är vuxenstudiebidraget 65 % av&lt;br&gt;utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildning. Lånedelen utgör&lt;br&gt;skillnaden mellan utbildningsbidraget efter skatt och vuxenstudiebidraget&lt;br&gt;efter skatt. Vuxenstudiebidraget efter skatt och lånedelen blir alltså&lt;br&gt;tillsammans lika stort som utbildningsbidraget efter skatt. Bidraget är&lt;br&gt;pensionsgrundande inkomst.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För den som inte fyller villkoren för a-kasseersättning är bidraget&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;32,5 % av utbildningsbidragets miniminivå. Men då kan istället ett högre&lt;br&gt;lån beviljas så att stödet totalt motsvarar utbildningsbidraget efter skatt.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Belopp per månad 1999 - heltidsstuderande&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bidrag/mån&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(före skatt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lån&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Totalt&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(efter skatt)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Högsta a-kassa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 294&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;2 803&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;8 716&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lägsta a-kassa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 432&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 221&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;3 745&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;För den som ansöker om lån gäller samma villkor för återbetalningen&lt;br&gt;som för studiemedelstagama.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Reducering av stödet för inkomst vid sidan av studierna görs inte.&lt;br&gt;Däremot reduceras stödet om den studerande har pension,&lt;br&gt;arbetsskadeersättning, livränta eller annan liknande förmån.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Det särskilda vuxenstudiestödet för arbetslösa (svuxa) infördes år 1984&lt;br&gt;mot bakgrund av den arbetslöshet som då rådde. Motivet var att&lt;br&gt;arbetslösa skulle ges möjlighet att fa vuxenstudiestöd utan hänsyn till&lt;br&gt;reglerna om urval i svux-systemet. De resurser som anvisades var dock&lt;br&gt;av liten omfattning. Fr.o.m. budgetåret 1992/93 har resurserna ökats&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;171&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;successivt via överföring av medel från arbetsmarknadsområdet. År 1998&lt;br&gt;har för svuxa anvisats 3,5 mdkr.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Svuxa kan beviljas för studier på grundskolenivå och för högst fyra&lt;br&gt;terminer när det gäller utbildning på gymnasial nivå. Som villkor för rätt&lt;br&gt;till stöd gäller att sökanden skall vara arbetslös, vara anmäld som&lt;br&gt;arbetssökande hos arbetsförmedlingen, ha förvärvsarbetat (motsvarande)&lt;br&gt;minst tre år och fylla minst 21 år under det kalenderår då utbildningen&lt;br&gt;böijar.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Till skillnad från svux är bidraget lika stort (65 % av&lt;br&gt;utbildningsbidraget) oavsett om den studerande fyller villkoren för&lt;br&gt;arbetslöshetsersättning eller ej. I övrigt är reglerna desamma som för&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Särskilt utbildningsbidrag (ubs)&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som ett led i satsningen på kompetenslyftet infördes hösten 1997 det&lt;br&gt;särskilda utbildningsbidraget (ubs). Stödet, som kan lämnas till&lt;br&gt;arbetslösa mellan 25 och 55 år för studier på grundskole- och&lt;br&gt;gymnasieskolenivå, motsvarar ersättningen i arbetslöshetsförsäkringen&lt;br&gt;och är i sin helhet bidrag. Även anställda (högst 20 % av resurserna) kan&lt;br&gt;fa bidraget. Villkoret är då att en långtidsarbetslös anställs i stället för&lt;br&gt;den som är ledig för studier. Ubs kan lämnas för 12 månaders&lt;br&gt;heltidsstudier. Resurserna för ubs är ramade, vilket innebär att en del&lt;br&gt;sökande inte kan få stödet.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Svux för NT-utbildning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Som en särskild rekryteringsfrämjande åtgärd infördes 1995 rätt till svux&lt;br&gt;för vissa utbildningar inom det naturvetenskapliga och tekniska området&lt;br&gt;(s.k. NT-platser). Den sista antagningen till platserna (totalt 9 000)&lt;br&gt;gjordes hösten 1998.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;NT-svux har lämnats till studerande i åldern 27^18 år som före&lt;br&gt;studierna förvärvsarbetat (motsvarande) under minst fem år. En del&lt;br&gt;studerande har behövt basårsutbildning före de egentliga studierna.&lt;br&gt;Under basåret har studiemedel beviljats. Lånedelen kan skrivas av med&lt;br&gt;50 % när utbildningen är slutförd.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Korttidsstudiestöd och intematbidrag&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestöd kan beviljas till deltagare i statsbidragsberättigade&lt;br&gt;studiecirklar, kurser i komvux, folkhögskolor, statens skolor för vuxna&lt;br&gt;(SSV) och Samemas folkhögskola. Endast studier i svenska, engelska,&lt;br&gt;matematik och samhällskunskap samt s.k. handikappkurser ger rätt till&lt;br&gt;stöd. Bidraget, 75 kr per timme, är skattepliktigt och pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Korttidsstudiestödet kan kombineras med intematbidrag om det rör sig&lt;br&gt;om en kort kurs (högst 14 dagar) som anordnas av folkhögskola eller&lt;br&gt;SSV. Bidraget är 327 kronor per dygn och skall bidra till att täcka&lt;br&gt;kostnader för resor och uppehälle i samband med kursen. Intematbidrag&lt;br&gt;&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;172&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;kan beviljas både till arbetstagare och icke arbetstagare. Det går också att&lt;br&gt;söka enbart intematbidrag.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Stöden kan sökas av enskilda personer eller kollektivt av fackliga&lt;br&gt;organisationer och handikapporganisationer. De anvisade resurserna är&lt;br&gt;begränsade. Det innebär att ett urvalsförfarande måste ske.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Bilaga 2&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Timersättning&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;Tidigare kunde timersättning betalas ut till dem som deltog i&lt;br&gt;svenskundervisning för invandrare (sfi) och på grund av det förlorade&lt;br&gt;arbetsinkomst. Numer lämnas timersättning endast till deltagare i&lt;br&gt;vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux). Beloppet, 75&lt;br&gt;kronor per timme, är skattepliktig inkomst och pensionsgrundande.&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;CSN administrerar studiestödet&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;CSN prövar ansökningar om studiestöd och betalar ut pengarna. Beslut&lt;br&gt;fattas av CSN:s lokalkontor. Besluten kan inte överklagas. Däremot kan&lt;br&gt;den studerande begära omprövning hos huvudkontoret i Sundsvall.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;För de skilda studiestöden finns olika ansökningstider och rutiner för&lt;br&gt;utbetalning. Studiehjälp betalas ut i efterskott så länge inte skolan&lt;br&gt;meddelar att eleven har avbrutit studierna. Utbetalning av studiemedel&lt;br&gt;sker månadsvis i förskott. För vuxenstudiestöden görs utbetalningen&lt;br&gt;månadsvis i efterskott. Olika rutiner för studiekontroll tillämpas. Alla&lt;br&gt;utbetalningar görs som regel genom kontoinsättning i bank.&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;CSN har drygt 1,4 miljoner låntagare i sina register. Dels gäller det&lt;br&gt;personer som tog lån enligt de äldre reglerna som gällde t.o.m. år 1988,&lt;br&gt;dels de som lånar i nuvarande system. Anstånd med återbetalningen kan&lt;br&gt;beviljas t.ex. om låntagaren böijar en ny utbildning. Beslut rörande&lt;br&gt;återbetalning kan överklagas hos allmän förvaltningsdomstol&lt;/p&gt;
&lt;h4&gt;Övriga studiestöd&lt;/h4&gt;
&lt;p&gt;• Utbildningsbidrag för doktorander&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Bidrag till föräldrautbildning i teckenspråk&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Stipendier till ungdomar som genomgår basår i komvux&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;• Utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;173&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Utbildningsdepartementet&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 september 1999&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-&lt;br&gt;Wallén, Freivalds, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall,&lt;br&gt;Pagrotsky, Östros, Engqvist, Rosengren, Larsson, Wämersson, Lejon,&lt;br&gt;Lövdén, Ringholm&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Föredragande: Thomas Östros&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Regeringen beslutar proposition Ett reformerat studiestödssystem&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;174&lt;/p&gt;
&lt;h2&gt;Rättsdatablad&lt;/h2&gt;
&lt;p&gt;Prop. 1999/2000:10&lt;/p&gt;
&lt;table border="1"&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Författningsrubrik&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Bestämmelser som &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;Celexnummer för&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;inför, ändrar, upp- &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;bakomliggande EG-&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;häver eller upprepar &amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;regler&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;ett normgivnings-&lt;br&gt;bemyndigande&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestödslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1973:349)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphävs genom&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Lag (1983:1030) om&lt;br&gt;särskilt vuxenstudiestöd&lt;br&gt;för arbetslösa&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Upphävs genom&lt;br&gt;studiestödslagen&lt;br&gt;(1999:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;Studiestödslag&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;(1999:000)&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;td&gt;
&lt;p&gt;1 kap. 4 §,&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;&amp;nbsp;368R1612&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;2 kap. 2, 5, 6,9-11, 13&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 14 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;3 kap. 2, 3, 9, 13-16,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;19, 20, 23-25, 28, 30&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;och 31 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;4 kap. 1,2, 6, 14, 15,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;17, 19, 20, 22, 23 och&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;28 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;5 kap. 5 och 7 §§,&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;6 kap. 2 och 6-9 §§,&lt;br&gt;punkt 10 i övergångs-&lt;br&gt;bestämmelserna&lt;/p&gt;&lt;/td&gt;&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;p&gt;175&lt;/p&gt;
&lt;p&gt;Eländers Gotab 59043, Stockholm 1999&lt;/p&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SfU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall med redaktionell ändring</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:SfU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar regeringens förslag till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om de övergripande målen för studiestödet (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om de övergripande målen för studiestödet (avsnitt 5.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om en särskild resursram för det högre studiebidraget i studiemedlen (avsnitt 6.1.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om en särskild resursram för det högre studiebidraget i studiemedlen (avsnitt 6.1.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall svara för upplåning av medel för studielån (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om att Riksgäldskontoret även i fortsättningen skall svara för upplåning av medel för studielån (avsnitt 7.4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om principerna för hur räntan på studielån skall bestämmas (avsnitt 7.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:UbU7</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om principerna för hur räntan på studielån skall bestämmas (avsnitt 7.4).</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10002</nummer>
<beteckning>10002</beteckning>
<lydelse>att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>delvis bifall</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>2000/01:SkU24</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>1999-09-27 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>60</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>1999-09-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>1999-09-30 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>3</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>MOT</kod>
<namn>Motionstid slutar</namn>
<datum>1999-10-13 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>4</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>inlamnatav</kod>
<namn>Inlämnat av</namn>
<text>Utbildningsdepartementet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:25:55</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN0310</dok_id>
<systemdatum>2019-05-22 17:20:04</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Utbildningsutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-23 21:25:55</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
<dokreferens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:SfU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01SfU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SfU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Vissa lagtekniska frågor</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>1999/2000:UbU7</uppgift>
<ref_dok_id>GN01UbU7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>UbU7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>behandlas_i</referenstyp>
<uppgift>2000/01:SkU24</uppgift>
<ref_dok_id>GO01SkU24</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>bet</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>2000/01</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>SkU24</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>Följdändringar till det nya studiestödssystemet</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Betänkande</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel></ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Beatrice Ask  m.fl. (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub10</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub10</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Beatrice Ask  m.fl. (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub11</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub11</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Bengt-Ola Ryttar  m.fl. (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Cinnika Beiming  och Christina Pettersson  (S)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub6</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub6</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Cinnika Beiming  och Christina Pettersson  (S)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Erling Wälivaara  m.fl. (KD)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub9</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub9</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Erling Wälivaara  m.fl. (KD)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Lennart Kollmats  och Elver Jonsson  (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub7</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub7</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Lennart Kollmats  och Elver Jonsson  (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Roy Hansson  (M)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub4</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub4</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Roy Hansson  (M)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub8</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub8</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Sofia Jonsson  m.fl. (C)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
<referens>
<referenstyp>följdmotion</referenstyp>
<uppgift>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)&lt;br/&gt;
med anledning av prop. 1999/2000:10&lt;br/&gt;
Ett reformerat studiestödsystem</uppgift>
<ref_dok_id>GN02Ub5</ref_dok_id>
<ref_dok_typ>mot</ref_dok_typ>
<ref_dok_rm>1999/2000</ref_dok_rm>
<ref_dok_bet>Ub5</ref_dok_bet>
<ref_dok_titel>med anledning av prop. 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem</ref_dok_titel>
<ref_dok_subtitel>av Ulf Nilsson  m.fl. (FP)</ref_dok_subtitel>
<ref_dok_subtyp></ref_dok_subtyp>
<ref_dok_dokumentnamn>Motion</ref_dok_dokumentnamn>
</referens>
</dokreferens>
</dokumentstatus>