<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2254076</hangar_id>
 <dok_id>GN02Fi15</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>Fi15</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>-</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1999/2000:Fi15 av Lars Leijonborg m.fl. (fp)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>fp0</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>15</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-04-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-11-03 12:16:57</systemdatum>
 <publicerad>2000-04-28 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition</titel>
 <subtitel>av Lars Leijonborg m.fl. (fp)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>{6208F845-842D-11D4-AE88-0040CA153316}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN02Fi15/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN02Fi15</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN02Fi15</dokumentstatus_url_xml>
 <html>

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en" lang="en"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/3.0.7 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/3.0.7 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Lars Johansson" /&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rproposition" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 000208 1600 v2.66" /&gt;
  &lt;meta name="Classification" content="" /&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 11 Sep 2002 23:49:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--
    Company : RD/RFK/DTSL
    Operator: dockonvert
    Manager : 

    Comment: 
    Document Comment: 
    Linkbase: 
  --&gt;
  &lt;title&gt;Fi15&lt;/title&gt;
&lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="Fi15.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
  &lt;p class="toc321"&gt;&lt;span style="{font-size: 14pt}"&gt;InnehÃ¥ll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;1 SammanfattningÂ &lt;a href="#_Toc482499791"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;2 En liberal framtidspolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499792"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;2.1 Liberala utmaningarÂ &lt;a href="#_Toc482499793"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;2.2 Tid att skÃ¶rda â€“ men ocksÃ¥ tid att sÃ¥Â &lt;a href="#_Toc482499794"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;3 Det ekonomiska lÃ¤getÂ &lt;a href="#_Toc482499795"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;3.1 Den internationella utvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482499796"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;3.2 Den svenska ekonominÂ &lt;a href="#_Toc482499797"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;3.3 Den demografiska utvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482499798"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;3.4 Den nya ekonomin och den gamla politikenÂ &lt;a href="#_Toc482499799"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;3.4.1 EffektivitetÂ &lt;a href="#_Toc482499800"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;3.4.2 StabilitetÂ &lt;a href="#_Toc482499801"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;3.4.3 FÃ¶rdelningÂ &lt;a href="#_Toc482499802"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;3.4.4 Rusta fÃ¶r lÃ¥ngsiktig tillvÃ¤xtÂ &lt;a href="#_Toc482499803"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;4 Rusta Sverige fÃ¶r lÃ¥ngsiktig tillvÃ¤xtÂ &lt;a href="#_Toc482499804"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.1 En liberal skattepolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499805"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;4.1.1 Inkomstskattereform â€Det mÃ¥ste lÃ¶na sig att arbetaâ€Â &lt;a href="#_Toc482499806"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;4.1.2 Folkpartiets inkomstskattereformÂ &lt;a href="#_Toc482499810"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;4.1.3 Villkor fÃ¶r fÃ¶retagandetÂ &lt;a href="#_Toc482499811"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.2 VÃ¥rden och skolan â€“ tillvÃ¤xtomrÃ¥denÂ &lt;a href="#_Toc482499812"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.3 LÃ¥ngt liv â€“ Ã¶kat arbetsutbudÂ &lt;a href="#_Toc482499813"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.4 Reformera arbetsmarknadens funktionssÃ¤ttÂ &lt;a href="#_Toc482499814"&gt;27&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.5 Det behÃ¶vs en stor socialfÃ¶rsÃ¤kringsreformÂ &lt;a href="#_Toc482499815"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.6 StÃ¤rk den inre marknadenÂ &lt;a href="#_Toc482499816"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;4.7 DÃ¤rfÃ¶r EMUÂ &lt;a href="#_Toc482499817"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;4.7.1 Folkpartiets fem steg fÃ¶r Sverige till EMUÂ &lt;a href="#_Toc482499818"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;5 KommunernaÂ &lt;a href="#_Toc482499819"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;5.1 Det kommunala utjÃ¤mningssystemetÂ &lt;a href="#_Toc482499820"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;5.2 SpecialdestineringenÂ &lt;a href="#_Toc482499821"&gt;37&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;6 Dags att bygga bort flaskhalsarnaÂ &lt;a href="#_Toc482499822"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;6.1 Reformer pÃ¥ bostadsomrÃ¥detÂ &lt;a href="#_Toc482499823"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.1 Kommunernas ansvarÂ &lt;a href="#_Toc482499824"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.2 De kommunala bostadsbolagenÂ &lt;a href="#_Toc482499825"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.3 FÃ¶renkla regelverkenÂ &lt;a href="#_Toc482499826"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.4 Hyresregleringen/bruksvÃ¤rdessystemetÂ &lt;a href="#_Toc482499827"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.5 LÃ¤gesfaktorn mÃ¥ste vÃ¤ga tyngreÂ &lt;a href="#_Toc482499828"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.6 AllmÃ¤nnyttan som fÃ¶rstahandsnormÂ &lt;a href="#_Toc482499829"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;6.1.7 FastighetsskattenÂ &lt;a href="#_Toc482499830"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;6.2 LÃ¶s trafikkaosetÂ &lt;a href="#_Toc482499831"&gt;43&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;7 Viktiga framtidsfrÃ¥gorÂ &lt;a href="#_Toc482499832"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.1 Ny och bÃ¤ttre regionalpolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499833"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.1 Fler beslut nÃ¤rmare mÃ¤nniskornaÂ &lt;a href="#_Toc482499834"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.2 GrundlÃ¤ggande samhÃ¤llsservice en rÃ¤ttighetÂ &lt;a href="#_Toc482499835"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.3 Tiotusentals nya fÃ¶retag rÃ¤ddar avfolkningsbygdernaÂ &lt;a href="#_Toc482499836"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.4 Nya ekonomiska prioriteringarÂ &lt;a href="#_Toc482499837"&gt;44&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.5 Fritt fram fÃ¶r byskolor och glesbygdsdagisÂ &lt;a href="#_Toc482499838"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.6 Bra statlig service Ã¶ver hela landetÂ &lt;a href="#_Toc482499839"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;7.1.7 Privatiserade verksamheter kan ocksÃ¥ fÃ¶rmÃ¥s ta regionala hÃ¤nsynÂ &lt;a href="#_Toc482499840"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.8 BÃ¤ttre vÃ¤gar Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶r en levande landsbygdÂ &lt;a href="#_Toc482499841"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.9 ErkÃ¤nn bilen som en nÃ¶dvÃ¤ndighet i glesbygdenÂ &lt;a href="#_Toc482499842"&gt;45&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.10 Turismen bÃ¶r frÃ¤mjasÂ &lt;a href="#_Toc482499843"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.11 Levande landsbygd krÃ¤ver att jordbruk kan Ã¶verlevaÂ &lt;a href="#_Toc482499844"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.1.12 Kust- och VÃ¤nersjÃ¶farten bÃ¶r frÃ¤mjasÂ &lt;a href="#_Toc482499845"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.2 IntegrationspolitikenÂ &lt;a href="#_Toc482499846"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.3 Liberal familjepolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499847"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.4 Liberal skolaÂ &lt;a href="#_Toc482499848"&gt;48&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.5 VÃ¥rdenÂ &lt;a href="#_Toc482499849"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.1 HandikappÂ &lt;a href="#_Toc482499850"&gt;49&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.2 HuslÃ¤kare fÃ¶r bÃ¤ttre vÃ¥rd och tryggare Ã¤ldreomsorgÂ &lt;a href="#_Toc482499851"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.3 VÃ¥rdgaranti nuÂ &lt;a href="#_Toc482499852"&gt;50&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.4 Ã„ldrepeng fÃ¶r kvalitet och valfrihetÂ &lt;a href="#_Toc482499853"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.5 Ã„ldreombudsmanÂ &lt;a href="#_Toc482499854"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.6 RÃ¤tt till eget rumÂ &lt;a href="#_Toc482499855"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;7.5.7 OmsorgsgarantiÂ &lt;a href="#_Toc482499856"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.6 BistÃ¥ndetÂ &lt;a href="#_Toc482499857"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;7.7 KvinnofridÂ &lt;a href="#_Toc482499858"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;8 Folkpartiets budgetalternativÂ &lt;a href="#_Toc482499859"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;8.1 Spara meraÂ &lt;a href="#_Toc482499860"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322" style="text-align: left"&gt;8.2 Folkpartiets budgetfÃ¶rstÃ¤rkningar, skattesÃ¤nkningar och satsningar i tabellformÂ &lt;a href="#_Toc482499861"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;8.3 Motiveringar fÃ¶r Folkpartiets budgetfÃ¶rstÃ¤rkningarÂ &lt;a href="#_Toc482499862"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.1 FÃ¶r mindre vÃ¤xthusgaser och bÃ¤ttre ekonomi: Snabbavveckla inte kÃ¤rnkraftenÂ &lt;a href="#_Toc482499863"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.2 Folkpartiets medie- och IT-politik ger stÃ¶rre inkomster och lÃ¤gre utgifterÂ &lt;a href="#_Toc482499864"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.3 Ã–kad decentralisering och mindre politisering mÃ¶jliggÃ¶r mindre regeringskansli, m.m.Â &lt;a href="#_Toc482499865"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.4 Avveckling av selektiva inslag i regionalpolitiken och vissa fÃ¶retagsstÃ¶dÂ &lt;a href="#_Toc482499866"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.5 Neddragning av AMS-Ã¥tgÃ¤rder och det s k Kunskapslyftet och motsvarande besparing pÃ¥ AMS administration â€“ avveckling av Ã–stersjÃ¶miljardenÂ &lt;a href="#_Toc482499867"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;a id="_Hlt482499908" name="_Hlt482499908"&gt;&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.6 Ekonomiska pluseffekter av ett antal regelfÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¶r att motverka fusk i bidrags- och skattesystemenÂ &lt;a href="#_Toc482499868"&gt;63&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.7 Ekonomiska pluseffekter inom sjukfÃ¶rsÃ¤kringen och fÃ¶rtidspensionssystemet av Ã¶kade satsningar pÃ¥ rehabiliteringÂ &lt;a href="#_Toc482499869"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.8 Nej till ett antal selektiva bidrag till kommunsektorn, som Kommunakuten, Storstadssatsningen, Kretsloppsmiljarden etc.Â &lt;a href="#_Toc482499870"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.9 Nytt system fÃ¶r trafikfÃ¶rsÃ¤kringenÂ &lt;a href="#_Toc482499871"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.10 Studiemedel i stÃ¤llet fÃ¶r bidrag till vuxenstuderandeÂ &lt;a href="#_Toc482499872"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.11 LÃ¤gre takt i Banverkets investeringsprogramÂ &lt;a href="#_Toc482499873"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.12 RÃ¤nteeffekt av fÃ¶rsÃ¤ljning av statliga fÃ¶retagÂ &lt;a href="#_Toc482499874"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.13 SkattevÃ¤xling fÃ¶r miljÃ¶Â &lt;a href="#_Toc482499875"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.14 Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens familjepolitik till FolkpartietsÂ &lt;a href="#_Toc482499876"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.15 Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens â€hushÃ¥llsÃ¶verfÃ¶ringâ€ till Folkpartiets budgetpolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499877"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.16 Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n bostadsbidragssystemet till folkpartiets familjepolitikÂ &lt;a href="#_Toc482499878"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.3.17 FullfÃ¶ljande av momskompensationssystemet i avvaktan pÃ¥ regelÃ¤ndringarÂ &lt;a href="#_Toc482499879"&gt;70&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322" style="text-align: left"&gt;8.4 Folkpartiets motivering till vÃ¥ra fÃ¶rslag till skattesÃ¤nkningarÂ &lt;a href="#_Toc482499880"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322" style="text-align: left"&gt;8.5 Folkpartiets motivering till vÃ¥ra satsningarÂ &lt;a href="#_Toc482499881"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.1 BistÃ¥ndÂ &lt;a href="#_Toc482499882"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.2 Utbildning och forskningÂ &lt;a href="#_Toc482499883"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.3 TillgÃ¤nglighetsreform fÃ¶r handikappadeÂ &lt;a href="#_Toc482499884"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.4 Ã…terstÃ¤llande av handikappreformenÂ &lt;a href="#_Toc482499885"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.5 Ã…tgÃ¤rder fÃ¶r arbetshandikappadeÂ &lt;a href="#_Toc482499886"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.6 BarnkontoÂ &lt;a href="#_Toc482499887"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.7 HÃ¶gkostnadsskyddet fÃ¶r lÃ¤kemedelÂ &lt;a href="#_Toc482499888"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.8 Insatser pÃ¥ rÃ¤ttssÃ¤kerhetsomrÃ¥det, fler poliser m.m.Â &lt;a href="#_Toc482499889"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.9 FÃ¶rsÃ¤kringskassornaÂ &lt;a href="#_Toc482499890"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.10 SkattemyndigheternaÂ &lt;a href="#_Toc482499891"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.11 FÃ¶rsvaretÂ &lt;a href="#_Toc482499892"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.12 BÃ¤ttre vÃ¤garÂ &lt;a href="#_Toc482499893"&gt;73&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;8.5.13 Statlig tvÃ¥Ã¥rssatsning fÃ¶r att stimulera infrastrukturlÃ¶s-&lt;br /&gt;           ningar i tillvÃ¤xtregioner, frÃ¤mst Stockholm och GÃ¶teborgÂ &lt;a href="#_Toc482499894"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.14 Ã„nkepensionernaÂ &lt;a href="#_Toc482499895"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.15 FÃ¶rbÃ¤ttrad omstÃ¤llningspension m mÂ &lt;a href="#_Toc482499896"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.16 NÃ¤rstÃ¥endepengÂ &lt;a href="#_Toc482499897"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.17 HÃ¶jt barnstÃ¶dÂ &lt;a href="#_Toc482499898"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.18 HÃ¶jd ersÃ¤ttning i befintliga pappa/mammamÃ¥naderÂ &lt;a href="#_Toc482499899"&gt;74&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.19 Ã–kat kulturstÃ¶dÂ &lt;a href="#_Toc482499900"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.20 Biologisk mÃ¥ngfald och djurskyddÂ &lt;a href="#_Toc482499901"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc323"&gt;8.5.21 KÃ¤rnsÃ¤kerhet i Ã¶stÂ &lt;a href="#_Toc482499902"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;9 Budgetpolitikens inriktningÂ &lt;a href="#_Toc482499903"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;9.1 Utgiftstak fÃ¶r statenÂ &lt;a href="#_Toc482499904"&gt;77&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;9.2 Utgiftstak fÃ¶r den offentliga sektornÂ &lt;a href="#_Toc482499905"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc322"&gt;9.3 Ã–verskott i de offentliga finansernaÂ &lt;a href="#_Toc482499906"&gt;79&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="toc321"&gt;10 HemstÃ¤llanÂ &lt;a href="#_Toc482499907"&gt;80&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;1Â &lt;/h1&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;&lt;a id="_Toc482499791" name="_Toc482499791"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;I denna motion formuleras ett liberalt alternativ till den socialdemokratiska regeringens ekonomiska politik. Grundtanken Ã¤r att det ocksÃ¥ i hÃ¶gkonjunkÂ­tur finns anledning att vÃ¥rda de vÃ¤lstÃ¥ndsbildande krafterna och vÃ¤rna enskilda mÃ¤nniskors frihet och skaparlust sÃ¥ att de goda tiderna fÃ¶rlÃ¤ngs och kommer flera till del. Vi presenterar en liberal framtidspolitik, som handlar bÃ¥de om att vi som nation ska stÃ¥ bÃ¤ttre rustade nÃ¤r nÃ¤sta lÃ¥gkonjunktur kommer och visa solidaritet med kommande generationer.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Lika fel som det var att tappa tron pÃ¥ Sverige under de mÃ¥nga krisÃ¥ren frÃ¥n 1970-talet och framÃ¥t Ã¤r det att nu gripas av eufori och tro att hÃ¶gkonjunkturen varar fÃ¶r evigt. Regeringen redovisar fÃ¶redÃ¶mligt ocksÃ¥ hotbilden: Ett Ã¶verhettningsalternativ dÃ¤r hÃ¶gkonjunkturen kraschlandar redan om nÃ¥got Ã¥r. Det scenariot mÃ¥ste undvikas. VÃ¥r motion handlar mycket om hur det kan ske.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Metoden Ã¤r fortsatta politiska reformer. Nu Ã¤r erfarenheterna av de som redan gjorts â€“ skattereformen, EU-medlemskapet, avregleringen av teleÂ­marknaden, fÃ¶r att nÃ¤mna tre exempel â€“ sÃ¥ goda, att det borde gÃ¥ att fÃ¥ politisk majoritet fÃ¶r fler reformer. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r:&lt;/p&gt;
    &lt;ul class="UL-disc"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En ny skattereform som tar sikte pÃ¥ kvarstÃ¥ende marginaleffekter som just skapar sÃ¥dana flaskhalsar som nu hotar uppgÃ¥ngen: â€LO-puckelnâ€ och vÃ¤rnskatten ska bort och brytpunkten hÃ¶jas. Av konjunkturpolitiska skÃ¤l finns det anledning att vara fÃ¶rsiktig med skattesÃ¤nkningar som inte har en tydlig â€flaskhalsâ€-inriktning, men i Folkpartiets totala skatteÂ­sÃ¤nkningsÂ­paket, som Ã¤r tÃ¤nkt att genomfÃ¶ras inom en treÃ¥rsperiod, finns ocksÃ¥ en skattereduktion fÃ¶r alla och sÃ¤rskilda lÃ¤ttnader fÃ¶r barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;SÃ¤nkt skatt pÃ¥ riskkapital (avskaffad dubbelbeskattning) och sÃ¤nkta arbetsgivaravgifter, liksom en rad andra skattefÃ¶rÃ¤ndringar som ska fÃ¶rbÃ¤ttra ekonomins funktionssÃ¤tt, t ex avskaffande av sociala avgifter pÃ¥ vinstandelar och optioner samt skatteavdrag vid uppbyggnaden av individuella utbildningskonton.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En infrastruktursatsning pÃ¥ bÃ¤ttre vÃ¤gar, dels i glesbygd, bland annat fÃ¶r att underlÃ¤tta fÃ¶r skogsindustrins exportmÃ¶jligheter, dels i tillvÃ¤xtregionerna fÃ¶r att undvika â€trafikinfarkterâ€.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;SÃ¤nkt fastighetsskatt och avregleringar fÃ¶r att fÃ¥ fart pÃ¥ byggandet â€“ bostadsbristen hotar ocksÃ¥ bli ett flaskhalsproblem fÃ¶r tillvÃ¤xten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;EMU-medlemskap.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En bÃ¤ttre miljÃ¶politik med mindre koldioxidutslÃ¤pp genom en omlÃ¤ggning av energipolitiken och vissa hÃ¶gre avgifter pÃ¥ miljÃ¶stÃ¶rande verksamhet, tÂ ex anvÃ¤ndning av kvÃ¤vegÃ¶dsel och sopfÃ¶rbrÃ¤nning.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;AngelÃ¤gna rÃ¤ttvisereformer: hÃ¶gre bistÃ¥nd med tydlig demokratiprofil, en tillgÃ¤nglighetsreform fÃ¶r handikappade, Ã¥terstÃ¤llande av Ã¤nkepensionerna m.m.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;2Â  &lt;a id="_Toc482499792" name="_Toc482499792"&gt;&lt;/a&gt;En liberal framtidspolitik&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.1Â &lt;a id="_Toc482499793" name="_Toc482499793"&gt;&lt;/a&gt;Liberala utmaningar&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Liberalismen har segrat â€“ historien Ã¤r slut, utropade den japansk-amerikanske filosofen Francis Fukuyama efter Sovjetunionens sammanbrott fÃ¶r tio Ã¥r sedan. Historien formas av konflikter och ingen kraft pÃ¥ den globala arenan utmanar lÃ¤ngre den liberala modellen med demokrati och marknadsekonomi, menade han. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Tesen om liberalismens seger har Ã¥terkommit i mÃ¥nga tappningar. â€Europas vÃ¤nster â€“ de nya liberalernaâ€ heter journalisten och fÃ¶rfattaren Olle Svennings senaste bok, som skildrar ett antal framgÃ¥ngsrika socialdemoÂ­kratiska partier. Grundtesen ligger nÃ¤ra Fukuyamas, Ã¤ven om perspektivet Ã¤r begrÃ¤nsat till Europa: Det Ã¤r de liberala idÃ©erna som nu gÃ¥r segrande fram. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;LÃ¤get Ã¤r paradoxalt. Utsagor om liberalismens seger Ã¥terkommer med ungefÃ¤r samma regelbundenhet som pÃ¥stÃ¥enden om dess dÃ¶d. Men teserna lÃ¥ter sig naturligtvis fÃ¶renas: Om liberalismen har segrat kan de liberala partierna dÃ¶, enligt vissa samtidstÃ¤nkare.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r oss liberaler, som enskilda individer, har naturligtvis tesen om liberalismens seger sin lockelse. Vi identifierar oss sÃ¤llan, som en del socialister, med den politiska sektorn och dess projekt. Vi Ã¤r individualister och partilivet Ã¤r inte det mest nÃ¤raliggande fÃ¶r vÃ¥r personlighetstyp. Vi har ofta sÃ¶kt oss till den politiska arenan fÃ¶r att ett konkret problem fÃ¶r sin lÃ¶sning tvingat oss till det. Manifesta problem i vÃ¥r omvÃ¤rld har drivit oss att sÃ¶ka lÃ¶sningar med politiska metoder. Att kunna konstatera att de problemen Ã¤r lÃ¶sta skulle inte bara vara djupt tillfredsstÃ¤llande utan ocksÃ¥ ge oss mÃ¶jligheter att Ã¤gna tid Ã¥t annat. Och vem vill i denna tid inte tillhÃ¶ra â€vinnarnaâ€? &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi delar Fukuyamas upprymdhet Ã¶ver demokratins och marknadsÂ­ekonomins framgÃ¥ngar. Till det kommer att det som nu kallas â€den nya ekonominâ€ â€“ globaliseringen, frihandeln, informationsfriheten, entreprenÃ¶rsÂ­andan â€“ Ã¤r en i grunden mycket liberal fÃ¶reteelse. SÃ¥ visst kÃ¤nner vi att vi i mycket har â€tiden pÃ¥ vÃ¥r sidaâ€.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men historien inte slut. Gamla konflikter Ã¥teruppstÃ¥r och nya kommer till. Liberalismen har inte segrat i betydelsen att den politiska liberalismen nÃ¥tt sina mÃ¥l. &lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Miljarder mÃ¤nniskor lever Ã¤nnu under diktaturer.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Miljarder mÃ¤nniskor lever Ã¤nnu i stor fattigdom.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Intolerans och frÃ¤mlingsfientlighet Ã¤r vÃ¤xande problem i land efter land. Liberalismens fiender Ã¤r mÃ¤ktigare Ã¤n nÃ¥got politiskt system, fÃ¶r de finns i varje mÃ¤nniska: tendenser till intolerans, tendenser till att missbruka makt, tendenser till att vilja sko sig pÃ¥ andras bekostnad. Trots att demokratin vunnit stora segrar i slutet av 1900-talet ifrÃ¥gasÃ¤tts den alltmer. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;I vÃ¤lfÃ¤rdsdemokratierna hotar nya ofriheter, bÃ¥de frÃ¥n regleringsivriga politiker och andra krafter. Ett gott samhÃ¤lle mÃ¥ste vila pÃ¥ ett fundament av bildning och moraliska vÃ¤rderingar. NÃ¤r det fundamentet eroderar, hotas friheten. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Vi, dagens svenska liberaler, arbetar i kÃ¤nslan att det knippe vÃ¤rderingar och den historiska tradition som utgÃ¶r vÃ¥r ideologi i bÃ¶rjan av det nya seklet stÃ¥r infÃ¶r enorma utmaningar. Visst har vi vunnit nÃ¥gra viktiga delsegrar, men det mesta arbetet Ã¥terstÃ¥r. Vi Ã¤r inte i slutet, inte ens i bÃ¶rjan av slutet, vi Ã¤r mÃ¶jligen i slutet av bÃ¶rjan.  Liberalismens fiender Ã¤r mÃ¥nga.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har visioner fÃ¶r den nya seklet. Att den siste diktatorn stÃ¶rtas. Att vÃ¤rldssvÃ¤lten utrotas. Att intoleransen pressas tillbaka. Att vÃ¥rt eget land Ã¥tervinner spÃ¤nst, vitalitet och framtidstro efter Ã¥r av fÃ¶retagsflykt, hÃ¶g arbetslÃ¶shet och vÃ¤xande segregation. Att humanitet och humansim i hÃ¶gre grad ska fÃ¥ sÃ¤tta sin prÃ¤gel pÃ¥ utvecklingen i vÃ¥rt eget land och i hela vÃ¤rlden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet Ã¤r ett parti i den europeiska liberala familjen. Demokratin Ã¤r vÃ¥r frÃ¤msta  uppgift och bekÃ¤nnelse. Vi Ã¤r internationalister och proeuropÃ©er. Vi tror pÃ¥ privat fÃ¶retagsamhet och marknadsekonomi. Vi fÃ¶rsvarar vÃ¤lfÃ¤rdsstaten, som instrument att ge frihet till fler. Vi stÃ¥r fÃ¶r jÃ¤mstÃ¤lldhet mellan kÃ¶nen, fungerande rÃ¤ttssamhÃ¤lle, bildning, hÃ¤nsyn till naturens grÃ¤nser och tolerans.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Olle Svennings iakttagelser frÃ¥n exempelvis Tony Blairs New Labour och Gerhard SchrÃ¶ders SPD Ã¤r lÃ¥ngt ifrÃ¥n ointressanta. FÃ¶r Europa Ã¤r det oerhÃ¶rt viktigt att socialdemokrater utvecklas till att bli tydligt fÃ¶r fÃ¶retagande och emot socialism. Det Svenning skildrar i de avseendena Ã¤r tendenser, som man Ã¶nskar fÃ¥ uppleva i GÃ¶ran Perssons svenska socialdemokrati. Perssons parti Ã¤r nu mÃ¶jligen VÃ¤steuropas mest vÃ¤nsterorienterade socialdemokratiska parti. (Vilket annat parti skulle Ã¥r 2000 fÃ¶reslÃ¥ ett fÃ¶rbud mot privata sjukhus?) Men i en annan del kÃ¤nns Svennings skildring mÃ¤rkvÃ¤rdigt bekant. Det som trÃ¤der fram Ã¤r maktpartier, som Ã¤r redo att gÃ¶ra det som krÃ¤vs fÃ¶r att Ã¥tervinna eller behÃ¥lla makten, oavsett om det som mÃ¥ste offras Ã¤r partiernas sjÃ¤lar. Flera europeiska socialdemokratiska partier har skickligt Ã¶msat skinn frÃ¥n arbetarpartier till medelklasspartier, dÃ¤rfÃ¶r att arbetarklassen inte lÃ¤ngre rÃ¤cker som maktbas. I skinnÃ¶msningen har 10â€“15 % av befolkningen â€“ de som har det sÃ¤mst â€“ lÃ¤mnats dÃ¤rhÃ¤n, dÃ¤rfÃ¶r att hÃ¤nsyn till deras intressen inte anses gÃ¥ att fÃ¶rena med lÃ¶ftena till medelklassen. Det kanske kan sÃ¤gas vara klasspolitik i modern tappning. Men alltjÃ¤mt en klasspolitik, frÃ¤mmande fÃ¶r ett liberalt idÃ©parti.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r utifrÃ¥n vÃ¥r liberala idÃ©grund och mÃ¤nniskosyn vi i denna motion utvecklar vÃ¥r ekonomiska politik fÃ¶r Ã¥r 2001 och tiden dÃ¤refter. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.2Â &lt;a id="_Toc482499794" name="_Toc482499794"&gt;&lt;/a&gt;Tid att skÃ¶rda â€“ men ocksÃ¥ tid att sÃ¥&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Sverige skÃ¶rdar nu frukterna av flera Ã¥rs mÃ¶dosamt reformarbete i den ekonomiska politiken, frÃ¤mst under perioden frÃ¥n valet 1988 till mitten av 1990-talet. I kombination med en internationell hÃ¶gkonjunktur ser vi nu Ã¤ntligen det fulla resultatet av de mÃ¥nga strukturreformer olika regeringar medverkade till under de Ã¥ren. Vi syftar frÃ¤mst pÃ¥ den stora skattereformen, som bÃ¶rjade fÃ¶rhandlas i slutet av 1980-talet, EU-medlemskapet, som initierades under Ingvar Carlssons andra regering, fÃ¶rhandlades under Carl Bildts och fÃ¶rverkligades under Ingvar Carlssons tredje, avregleringen av kreditmarknaden, avregleringen av telemarknaden, pensionsreformen, Ã¶kad konkurrens i den offentliga tjÃ¤nsteproduktionen och en rad beslut fÃ¶r att begrÃ¤nsa underskottet i statens budget. Efter att i Ã¥rtionden varit sÃ¤mst i klassen pÃ¥ inflationsbekÃ¤mpning kan vi nu se tillbaka pÃ¥ ett 1990-tal dÃ¤r svensk inflation varit lÃ¥g.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Efter decennier av misslyckad ekonomisk politik Ã¤r det nu svenska folket vÃ¤l unt att Ã¤ntligen fÃ¥ njuta av hÃ¶jda reallÃ¶ner, lÃ¥g inflation och lÃ¥g rÃ¤nta.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Finansminister Bosse Ringholm har sagt att Sverige inte har haft sÃ¥ god ekonomi sedan Gunnar StrÃ¤ngs dagar pÃ¥ 1960-talet, och det ligger mycket i det. Men hÃ¤ri ligger ocksÃ¥ en lÃ¤rdom. Vad var det som hÃ¤nde i skiftet 1960-tal och 1970-tal, ungefÃ¤r nÃ¤r Olof Palme tog Ã¶ver statsministerskapet efter Tage Erlander? Svaret Ã¤r: FÃ¶r mÃ¥nga tog tillvÃ¤xten fÃ¶r given. Efter rekordÃ¥ren blev det â€uteâ€ att mÃ¥na om de vÃ¤lstÃ¥ndsbildande krafterna. De som talade fÃ¶r â€noll-tillvÃ¤xtâ€ som lÃ¶sning pÃ¥ nÃ¤stan alla samhÃ¤llsproblem blev bÃ¶nhÃ¶rda: under ett lÃ¥ngt skede var tillvÃ¤xten lÃ¥g â€“ vissa Ã¥r obefintlig â€“ och den som Ã¥stadkoms Ã¥ts i sin helhet upp av den offentliga sektorns expansion. Det var naturligtvis flera faktorer som samverkade â€“ inte minst internationella, som de tvÃ¥ oljekriserna â€“, men att Sverige klarade sig sÃ¤mre Ã¤n alla jÃ¤mfÃ¶rbara lÃ¤nder, och sjÃ¶nk frÃ¥n vÃ¤lstÃ¥ndsligans topp till dess artonde plats, kan naturligtvis bara fÃ¶rklaras med inhemska fÃ¶rhÃ¥llanden. Av dessa fÃ¶rhÃ¥llanden anser vi att socialdemokratins ointresse fÃ¶r ett gott fÃ¶retagsklimat och dess allians med Landsorganisationen, LO, Ã¤r de med stÃ¶rst fÃ¶rklaringsvÃ¤rde.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Slutsatsen av detta resonemang Ã¤r, att vi bÃ¶r betrakta de goda tider som vÃ¥rt land nu Ã¤r inne i, inte bara som en skÃ¶rdetid utan ocksÃ¥ som en tid att sÃ¥. Ã„ven goda tider stÃ¤ller krav pÃ¥ den ekonomiska politiken. Uppgiften nu Ã¤r att fÃ¶rlÃ¤nga uppgÃ¥ngen, sÃ¥ att fler fÃ¥r del av de goda tiderna. Det finns anledning att pÃ¥minna om att Sverige fortfarande har flera stora problem av ekonomisk natur:  &lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;MÃ¤ngder av fÃ¶retag flyttar nyckelfunktioner ur Sverige â€“ den motsvarande inflyttningen Ã¤r lÃ¥ngt, lÃ¥ngt mindre.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Sverige har en prisnivÃ¥ som ligger 20 % Ã¶ver genomsnittet av EU-lÃ¤nderna, dÃ¤rfÃ¶r att svensk politik lÃ¤nge prÃ¤glats av en Ã¶vertro pÃ¥ regleringar.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Trots hÃ¶g arbetslÃ¶shet rÃ¥der brist pÃ¥ arbetskraft i mÃ¥nga sektorer.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Eftersom den ekonomiska politiken fÃ¥r konsekvenser i hela samhÃ¤llet finns det ocksÃ¥ anledning att pÃ¥minna om nÃ¥gra andra problem:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Personalen inom viktiga sektorer av den skattefinansierade servicen, som skola och vÃ¥rd, mÃ¶ter mycket stora â€“ i vissa fall vÃ¤xande â€“ problem.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;De grÃ¶na nyckeltalen visar en oroande Ã¶kning av koldioxidutslÃ¤ppen â€“ vÃ¥r tids Ã¶desfrÃ¥ga i miljÃ¶politiken.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Vissa sÃ¤rskilt utsatta grupper stÃ¥r mer eller mindre helt utanfÃ¶r de goda tiderna. Handikappolitiken har lÃ¤nge setts frÃ¤mst som ett besparingsobjekt. Ã„nkor som fÃ¥tt vidkÃ¤nnas dramatiska sÃ¤nkningar av sina pensioner fÃ¥r mycket liten kompensation i budgeten. Den internationella solidariteten skjuts pÃ¥ framtiden. BistÃ¥ndet drabbas â€“ trots â€heliga lÃ¶ftenâ€ om motsatsen â€“ Ã¤n en gÃ¥ng av ett sÃ¥ kallat begrÃ¤nsningsbelopp.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet anser att den ekonomiska politiken i detta konjunkturlÃ¤ge bÃ¶r ges fÃ¶ljande inriktning:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Avbetalningen pÃ¥ statsskulden bÃ¶r vara stÃ¶rre. Det har under flera Ã¥r rÃ¥tt enighet mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet om statsskuldsÂ­politiken, nÃ¤mligen att avbetalningen bÃ¶r vara i genomsnitt 2 % av BNP Ã¶ver en konjunkturcykel. Det Ã¤r sjÃ¤lvklart att den stÃ¥ndpunkten krÃ¤ver att avbetalningen Ã¤r hÃ¶gre i det konjunkturlÃ¤ge som rÃ¥der just nu. Det Ã¤r anmÃ¤rkningsvÃ¤rt att regeringen inte fÃ¶reslÃ¥r en hÃ¶gre ambitionsnivÃ¥. FÃ¶rutom den lÃ¥ngsiktiga skuldstrategin fÃ¶reslÃ¥r vi en forcerad nivÃ¥sÃ¤nkning genom att statliga aktier i fÃ¶retag sÃ¤ljs ut och vÃ¤xlas mot amorteringar pÃ¥ statsskulden. FÃ¶r Ã¥r 2002 fÃ¶reslÃ¥r vi exempelvis att avbetalningen blir ca 5 % av BNP.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;SkattesÃ¤nkningar mÃ¥ste ha en tydlig inriktning mot att bekÃ¤mpa â€flaskhalsÂ­problemâ€ (brist pÃ¥ riskkapital, brist pÃ¥ arbetskraft etc) och till stÃ¶rsta delen vara finansierade genom besparingar.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Genom fortsatta avregleringar och avmonopoliseringar (modernare arbetsrÃ¤tt, konkurrens och valfrihet i offentliga sektorn, fÃ¶rsÃ¤ljning av statliga fÃ¶retag, tydligare â€arbetslinjeâ€ i skatte- och bidragssystemen etc) motverkas tendenser till Ã¶verhettning â€“ vilket innebÃ¤r att fÃ¶rutsÃ¤ttningarna att fÃ¶rlÃ¤nga de goda tiderna Ã¶kar.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Bostadsbrist och hotande trafikinfarkter i tillvÃ¤xtomrÃ¥dena mÃ¥ste mÃ¶tas med regelÃ¤ndringar och satsningar som fÃ¥r fart pÃ¥ byggandet â€“ ocksÃ¥ insatser fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra vÃ¤gkvaliteten i landets glesare omrÃ¥den Ã¤r viktiga ur tillvÃ¤xtsynpunkt, inte minst fÃ¶r skogsindustrins exportmÃ¶jligheter. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;EMU-medlemskap skulle bland annat medverka till att hejda fÃ¶retagsÂ­flykten och pressa ner den svenska prisnivÃ¥n.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;â€Trimningenâ€ av statens finanser mÃ¥ste fortsÃ¤tta â€“ det Ã¤r fel att tala om att besparingarnas tid Ã¤r fÃ¶rbi. Vi Ã¤gnar i denna motion betydande utrymme Ã¥t de fÃ¶rstÃ¤rkningar av de offentliga finanserna vi fÃ¶rordar.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;3Â &lt;a id="_Toc482499795" name="_Toc482499795"&gt;&lt;/a&gt;Det ekonomiska lÃ¤get&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.1Â &lt;a id="_Toc482499796" name="_Toc482499796"&gt;&lt;/a&gt;Den internationella utvecklingen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Den internationella ekonomin befinner sig fÃ¶r nÃ¤rvarande i en positiv fas. IMF rÃ¤knar med att vÃ¤rldsekonomin kommer att vÃ¤xa med ca 4 procent bÃ¥de i Ã¥r och nÃ¤sta Ã¥r. Det hot mot den ekonomiska utvecklingen som krisen i Sydostasien befarades kunna bli har klingat av. Dessa lÃ¤nder befinner sig i nu en pÃ¥taglig Ã¥terhÃ¤mtning. Sedan 1998 har BNP i Sydostasien stigit med Ã¶ver 10 %.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men det kraftigaste bidraget till vÃ¤rldsekonomin har den amerikanska utvecklingen givit. Den goda konjunkturen i USA, som pÃ¥gÃ¥tt i nio Ã¥r, har inte mattats av. Under det fjÃ¤rde kvartalet i fjol uppgick den till mer Ã¤n 7 % i Ã¥rstakt. PreliminÃ¤ra siffror fÃ¶r det fÃ¶rsta kvartalet i Ã¥r tyder pÃ¥ en fortsatt hÃ¶g tillvÃ¤xt. Den svÃ¥ra frÃ¥gan Ã¤r om USA:s ekonomi kan gÃ¥ Ã¶ver i en lugnare tillvÃ¤xtfas utan en period av tydlig avmattning. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Detta hÃ¤nger bl.a. samman med den amerikanska och internationella bÃ¶rsutvecklingen. BÃ¥de i USA och pÃ¥ andra hÃ¥ll, som i Sverige, bygger konsumtionstillvÃ¤xten delvis pÃ¥ den fÃ¶rmÃ¶genhetstillvÃ¤xt som bÃ¶rsuppÂ­gÃ¥ngen inneburit. Denna fÃ¶rmÃ¶genhetstillvÃ¤xt har medfÃ¶rt att konsumtionen Ã¶kat sÃ¥ att den traditionella sparkvoten sjunkit. Det Ã¤r den (potentiella) aktiefÃ¶rmÃ¶genheten som lett till att hushÃ¥llen anser sig ha utrymme fÃ¶r att Ã¶ka konsumtionen snabbare Ã¤n inkomsterna vÃ¤xer.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FrÃ¥gan Ã¤r vilka Ã¥terverkningar pÃ¥ hushÃ¥llens fÃ¶rtroende och konsumtionsÂ­vilja som en bÃ¶rsavmattning kan leda till. FarhÃ¥gorna om en avmattning i den amerikanska ekonomin har funnits en lÃ¤ngre tid utan att dessa materialiserats. Det troligaste fÃ¶refaller vara att den amerikanska ekonomin kan gÃ¥ in i en lugnare period utan svÃ¥ra konvulsioner. Den bÃ¶rsdÃ¤mpning som nu sker har bidragit till detta. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den amerikanska utvecklingen representerar vad som brukas kallas â€den nya ekonominâ€. Denna prÃ¤glas av Ã¶kad produktivitet inom tjÃ¤nstesektorerna, nÃ¤ra kopplad till IT-teknikens utveckling. I grunden ligger en avreglering av de finansiella marknaderna som likstÃ¤ller fÃ¶rutsÃ¤ttningarna och avkastÂ­ningskraven internationellt. Vidare har genombrottet fÃ¶r den nya inforÂ­mationsÂ­tekniken fÃ¶rÃ¤ndrat fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r internationellt konkurrerande verksamheter.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r svÃ¥rbedÃ¶mbart i hur hÃ¶g grad detta karaktÃ¤riserar Ã¤ven andra ekonomier som den svenska. Olika internationella jÃ¤mfÃ¶relser tyder pÃ¥ att Sverige ligger lÃ¥ngt framme pÃ¥ informationsteknikens omrÃ¥de. Detta kommer sannolikt att innebÃ¤ra betydande omvandlingar fÃ¶r mÃ¥nga fÃ¶retag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den europeiska ekonomin Ã¤r pÃ¥ vÃ¤g in i en konjunkturuppgÃ¥ng. TillvÃ¤xten vÃ¤ntas enligt EU-kommissionen uppgÃ¥ till 3,4 % i Ã¥r och 3,1 % nÃ¤sta Ã¥r. De bÃ¥da stÃ¶rsta ekonomierna, Tyskland och Frankrike, kommer enligt kommissionen att redovisa BNP-tillvÃ¤xter om 2,9 respektive 3,7 % i Ã¥r och 2,9 respektive 3,2 % Ã¥r 2001.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ett antal av de Ã¶vriga EU-lÃ¤nderna har dock hÃ¶gre tillvÃ¤xt Ã¤n de bÃ¥da stÃ¶rsta lÃ¤nderna. Det gÃ¤ller frÃ¤mst Grekland, Irland, NederlÃ¤nderna och Finland.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den gemensamma valutan har nu funnits i drygt ett Ã¥r. Debatten om den har mest sysslat med att eurons yttre vÃ¤rde sjunkit mot t.ex. US-dollarn och mot den svenska kronan. Det finns dock inget mÃ¥l fÃ¶r eurons vÃ¤xelkurs utan det som Ã¤r mÃ¥let fÃ¶r den europeiska penningpolitiken Ã¤r att hÃ¥lla en lÃ¥g inflationstakt. I den mÃ¥n t.ex. ECB-representanter uttrycker oro fÃ¶r eurons kurs Ã¤r detta kopplat till att en sjunkande valuta gÃ¶r importvaror dyrare och dÃ¤rmed riskerar att Ã¶ka den inhemska inflationstakten. Det har dock varit mÃ¶jligt att hÃ¥lla den europeiska inflationstakten pÃ¥ en lÃ¥g nivÃ¥, lite drygt 1Â %, utan annat Ã¤n mÃ¥ttliga Ã¥tstramningar genom hÃ¶jd styrrÃ¤nta.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FarhÃ¥gorna fÃ¶r att en enhetlig rÃ¤ntenivÃ¥ skulle passa dÃ¥ligt fÃ¶r delar av den monetÃ¤ra unionen som skulle behÃ¶va en stramare politik, Spanien och Irland har nÃ¤mnts som exempel, har inte infriats. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;KonjunkturuppgÃ¥ngen inom EU leder ocksÃ¥ till en bÃ¤ttre sysselÂ­sÃ¤ttningsutveckling. Sedan 1995 har 5 miljoner nya jobb tillkommit och under perioden 2000â€“2001 antas sysselsÃ¤ttningen i unionen Ã¶ka med ytterligare nÃ¤stan 4 miljoner nya jobb.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;DÃ¤rmed rÃ¤knar man med att arbetslÃ¶sheten kommer att sjunka ner under 8Â %. Fortfarande kommer dock den europeiska arbetslÃ¶sheten att ligga betydligt hÃ¶gre Ã¤n den amerikanska som fÃ¶r nÃ¤rvarande Ã¤r 4 % och dÃ¤r nÃ¥gon fÃ¶rsÃ¤mring inte Ã¤r i sikte. Den diskussion som EU-lÃ¤ndernas regeringar fÃ¶rt om den Ã¶nskvÃ¤rda sysselsÃ¤ttningsutvecklingen under Ã¥ren framÃ¶ver har bÃ¥de positiva och negativa sidor. Det kan vara positivt att arbeta med bench-marking, att jÃ¤mfÃ¶ra resultat och metoder mellan lÃ¤nderna. Man kan sÃ¤ga att Maastrichtvillkoren fÃ¶r offentliga underskott och skuldsÃ¤ttning hade positiva effekter genom att de tvingade regeringarna i ett antal lÃ¤nder att kraftigt rikta in politiken pÃ¥ att minska underskott och skuldsÃ¤ttning. Men det rÃ¶r sig om en svÃ¥r balansgÃ¥ng. AlltfÃ¶r mycket av kvantitativa mÃ¥tt kan utgÃ¶ra ett hinder fÃ¶r det enskilda landet att finna sin egen vÃ¤g och sina egna metoder fÃ¶r att Ã¶ka medborgarnas vÃ¤lfÃ¤rd. Att uppfylla vissa uppsatta kvantitativa mÃ¥l kan bli viktigare Ã¤n politikens innehÃ¥ll. AnvÃ¤ndandet av kvantitativa jÃ¤mfÃ¶relser och mÃ¥tt mÃ¥ste dÃ¤rfÃ¶r ske med urskiljning. Som den senaste lÃ¥ngtidsutredningen uttrycker det: â€AlltfÃ¶r mÃ¥nga normer eller mÃ¥l leder dock till mÃ¥lkonflikter i den ekonomiska politiken.â€ (SOU 2000:7, s. 47). Att driva politik sÃ¥ att fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r hÃ¶g sysselsÃ¤ttning blir sÃ¥ goda som mÃ¶jligt Ã¤r en nationell frÃ¥ga.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vidare fÃ¶refaller inte EU-lÃ¤ndernas regeringar att ha tillrÃ¤cklig insikt om de problem som en alltfÃ¶r stel arbetsmarknad och vÃ¤lfÃ¤rdsmodell kan medfÃ¶ra. En â€europeisk vÃ¤lfÃ¤rdsmodellâ€ har bara ett berÃ¤ttigande om den verkligen Ã¤r den bÃ¤sta vÃ¤gen till vÃ¤lfÃ¤rd fÃ¶r EU:s innevÃ¥nare.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I vÃ¥r nÃ¤rmaste omvÃ¤rld kommer de nordiska lÃ¤nderna att uppvisa ungefÃ¤r samma skillnader som under 1999. FÃ¶r Danmarks del berÃ¤knas tillvÃ¤xten ligga kring 2 % medan Norge fÃ¥r en Ã¥terhÃ¤mtning sÃ¥ att tillvÃ¤xten antas ligga pÃ¥ 3 %. Finland berÃ¤knas fortsÃ¤tta sin exceptionella tillvÃ¤xtbana, med 4â€“&lt;br /&gt;4Â½ % per Ã¥r de kommande tvÃ¥ Ã¥ren. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kommer detta troligen att innebÃ¤ra att marknaden fÃ¶r svenska exportvaror kommer att vÃ¤xa med ca 7 % bÃ¥de i Ã¥r och nÃ¤sta Ã¥r. Exporten berÃ¤knas ge ett nettotillskott till den svenska ekonomin om mer Ã¤n Â½ procentenhet av BNP eller ca 12 miljarder kronor bÃ¥da Ã¥ren.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Riksdagen ska som en reaktion pÃ¥ regeringens vÃ¥rproposition ta stÃ¤llning till det statliga och offentliga utgiftstaket fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003. NÃ¥gon egentlig internationell bedÃ¶mning finns knappast fÃ¶r denna period. Antagandena om den internationella utvecklingen blir dÃ¤rfÃ¶r schablonÂ­mÃ¤ssiga. Regeringens proposition innehÃ¥ller inte heller nÃ¥gon diskussion om alternativa strategier fÃ¶r den hÃ¤ndelse den inhemska eller internationella utvecklingen skulle ta en annan bana Ã¤n vad huvudalternativet anger.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I avsaknad av alternativa bedÃ¶mningar bÃ¶r politiken utformas under sÃ¥ stor flexibilitet som mÃ¶jligt. FÃ¶r Sveriges del innebÃ¤r det att skatter och offentliga utgifter bÃ¶r, sÃ¤rskilt nÃ¤r konjunkturen Ã¤r positiv, successivt minska som andel av BNP.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik"&gt;Tabell 1. BNP-tillvÃ¤xten internationellt och i Sverige&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Citat"&gt;Ã…rlig procentuell volymfÃ¶rÃ¤ndring&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="70" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1999&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¤rlden&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;   USA&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  4,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;    Japan&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  0,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  0,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  1,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  1,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  1,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;    EU&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;    Norden&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;    Sverige&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  3,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  2,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;KÃ¤lla: Finansdepartementet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¥rt Ã¶kade beroende av den internationella utvecklingen, det som brukar kallas fÃ¶r globaliseringen, pÃ¥verkar fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r den politik som kan fÃ¶ras. Detta Ã¤r inget nytt, den utlandsberoende delen av ekonomin har oftast vuxit snabbare Ã¤n den inhemskt orienterade. Detta visas t.ex. av att Ã¥r 1960 utgjorde exporten 22 % av BNP mot nÃ¤rmare 45 % idag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Under olika skeden har dock denna utveckling gÃ¥tt snabbare Ã¤n annars.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r hÃ¶gst sannolikt att vi nu befinner oss i ett sÃ¥dant skede. Under de senaste tio Ã¥ren har faktorer som IT-utvecklingen, den finansiella revolutionen och avregleringar  fÃ¶rÃ¤ndrat fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r de ramar som den ekonomiska politiken kan fÃ¶ras inom. Detta skildras ibland som en utveckling som minskar demokratin. Det Ã¤r helt fel tÃ¤nkt. VÃ¥rt vÃ¤lstÃ¥nd Ã¤r byggt pÃ¥ att vi som nation deltagit i den internationella arbetsfÃ¶rdelningen. VÃ¥ra fÃ¶retag har kunnat vÃ¤xa sig stora och bli internationellt inriktade dÃ¤rfÃ¶r att de gÃ¥tt utanfÃ¶r den egna hemmamarknaden. Men en fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r detta har varit att svenska fÃ¶retag haft mÃ¶jlighet att gÃ¥ in pÃ¥ nya marknader och sÃ¤lja eller etablera sig dÃ¤r. DÃ¥ mÃ¥ste vi som nation uppvisa samma Ã¶ppenhet mot andra. NÃ¤r u-lÃ¤nder eller andra vill sÃ¤lja till oss, och dÃ¤rmed kanske konkurrera ut inhemsk tillverkning, Ã¤r det samma fenomen som nÃ¤r svenska fÃ¶retag kunnat konkurrera och vÃ¤xa sig starka pÃ¥ vÃ¤rldsmarknaden. Det skulle vara utomordentligt anmÃ¤rkningsvÃ¤rt om ett land som Sverige, som i sÃ¥ hÃ¶g grad byggt sitt vÃ¤lstÃ¥nd pÃ¥ internationalisering, skulle vilja neka andra samma mÃ¶jlighet. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;SjÃ¤lvfallet kan Sverige avstÃ¥ frÃ¥n att delta i det internationella arbetsÂ­utbytet. Det Ã¤r helt fel nÃ¤r internationaliseringens kritiker hÃ¤vdar att â€marknaden tvingarâ€ oss att fÃ¶ra en viss politik. Vi kan visst fÃ¶rsÃ¶ka minska ner vÃ¥rt internationella beroende, om vi Ã¤r beredda att betala priset! Vi kan visst vara isolationistiska. SkÃ¤let till att internationaliseringens kritiker inte pÃ¥ allvar fÃ¶reslÃ¥r detta Ã¤r att de Ã¤ndÃ¥ inser att det svenska folket inte Ã¤r villigt att betala priset i form av fÃ¶rlorad standard och vÃ¤lfÃ¤rd. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.2Â &lt;a id="_Toc482499797" name="_Toc482499797"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska ekonomin&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;De internationella fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r en bra svensk ekonomisk utveckling Ã¤r nu betydligt ljusare. Inte minst bidrar den nu pÃ¥gÃ¥ende konjunkÂ­turÂ­uppgÃ¥ngen inom EU till detta.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den valutakurs som blev fÃ¶ljden av deprecieringen 1992 var mycket konkurrenskraftig. Under Ã¥ren nÃ¤rmast dÃ¤refter utgjorde bidraget frÃ¥n utrikeshandeln ca 40 % av BNP-tillvÃ¤xten. Det Ã¤r fÃ¶rst under 1998 och 1999 som den inhemska efterfrÃ¥gan Ã¥terhÃ¤mtat sig. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den finanspolitiska Ã¥tstramning som skedde fÃ¶r att vÃ¤nda budgetÂ­underskottet bidrog till att hÃ¥lla tillbaka den inhemska efterfrÃ¥gan. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r den finanspolitiska Ã¥tstramningen nu har lÃ¤ttat Ã¶kar den inhemska efterfrÃ¥gan. Det Ã¤r frÃ¤mst den privata konsumtionen som bidrar till att dra upp efterfrÃ¥gan.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Flera olika bedÃ¶mningar talar fÃ¶r att BNP-tillvÃ¤xten kommer att bli nÃ¤rmare 4 % i Ã¥r och ca 3 % nÃ¤sta Ã¥r. Regeringen rÃ¤knar dÃ¤refter med en tillvÃ¤xt ungefÃ¤r i takt med den lÃ¥ngsiktigt potentiella tillvÃ¤xten i ekonomin, ca 2 % per Ã¥r. Konjunkturinstitutet (KI) rÃ¤knar med en BNP-tillvÃ¤xt pÃ¥ 3,9 % i Ã¥r och 3,3 % Ã¥r 2001. FÃ¶r Ã¥ren dÃ¤refter rÃ¤knar KI â€“ vid en gynnsam utveckling av lÃ¶nebildningen â€“ med en tillvÃ¤xt om drygt 2 % per Ã¥r. Vid en mindre gynnsam utveckling skulle BNP-tillvÃ¤xten bara bli 1â€“1Â½ % per Ã¥r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;EU-kommissionen anger fÃ¶r Sveriges del en tillvÃ¤xt i Ã¥r av samma storlek som regeringen men nÃ¥got mera, eller 3,3 %, nÃ¤sta Ã¥r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Som grund fÃ¶r detta ligger i alla prognoser ett antagande om en god internationell tillvÃ¤xt. Skulle denna bli sÃ¤mre, t.ex. genom en markant ytterligare fÃ¶rsvagning av den amerikanska bÃ¶rsen eller en tydlig skÃ¤rpning av penningpolitiken internationellt kommer sjÃ¤lvfallet ocksÃ¥ fÃ¶rutsÃ¤ttÂ­ningarna att bli sÃ¤mre fÃ¶r Sveriges del.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men vid en gynnsam internationell utveckling finns fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en god inhemsk tillvÃ¤xt. Huvudalternativet Ã¤r sÃ¥ledes en tillvÃ¤xt om bortÃ¥t 4 % i Ã¥r och sannolikt ca 3 % nÃ¤sta Ã¥r. Vad som sker dÃ¤refter Ã¤r en Ã¶ppen frÃ¥ga. Skulle â€den nya ekonominâ€ Ã¤ven i Sverige vara Ã¥tminstone nÃ¥got av en sÃ¥ stark fÃ¶reteelse som den visat sig vara i USA borde man kunna rÃ¤kna med att tillvÃ¤xten skulle kunna hÃ¥llas uppe och vi skulle kunna undvika en traditionell konjunkturavmattning. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Eftersom riksdagen nu ska faststÃ¤lla utgiftstak fÃ¶r hela perioden 2001â€“2003 mÃ¥ste en bedÃ¶mning av den ekonomiska utvecklingen gÃ¶ras. Det Ã¤r en rimlig strategi att rÃ¤kna med en fÃ¶rhÃ¥llandevis hÃ¶g tillvÃ¤xt i Ã¥r och nÃ¤sta Ã¥r. FÃ¶r de tvÃ¥ Ã¥ren dÃ¤refter under perioden fÃ¥r en mera Ã¶verslagsmÃ¤ssig bedÃ¶mning gÃ¶ras varvid det kan vara acceptabelt  att rÃ¤kna med en tillvÃ¤xt ungefÃ¤r i linje med den potentiella tillvÃ¤xten.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ven om vÃ¥r konjunkturbild dÃ¤rmed ligger nÃ¤ra den regeringen har blir slutsatserna andra, vilket framgÃ¥r i det fÃ¶ljande.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ven om tillvÃ¤xten varit god i Sverige sedan ett par Ã¥r har den dock inte varit sÃ¤rskilt mÃ¤rklig frÃ¥n internationell synpunkt. BerÃ¤kningar av BNP per invÃ¥nare har visat att Sverige legat ungefÃ¤r i mitten bland de 15 EU-lÃ¤nderna. SÃ¥ Ã¤r fortfarande fallet. De senaste internationellt jÃ¤mfÃ¶rbara siffrorna visar att sju av EU-lÃ¤nderna har hÃ¶gre BNP per person Ã¤n Sverige. Denna situation har inte fÃ¶rÃ¤ndrats under de senaste Ã¥ren.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det finns en bred politisk enighet om att Sverige inte ska vara ett lÃ¥glÃ¶neland. Detta betyder att Sverige ska ha en hÃ¶g produktion och inkomst, dvs. BNP, per person. Sverige kan dÃ¥ inte fÃ¶rbli pÃ¥ sin nuvarande 15:eâ€“18:e plats bland industrilÃ¤nderna vad gÃ¤ller BNP per person. Att vi trots god tillvÃ¤xt inte fÃ¶rbÃ¤ttrat vÃ¥r position bland EU-lÃ¤nderna, som visades ovan, illustrerar att fÃ¶r att nÃ¥ detta mÃ¥l mÃ¥ste tillvÃ¤xten under lÃ¥ng tid vara uthÃ¥llig och hÃ¶gre Ã¤n omvÃ¤rldens.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r det gÃ¤ller sysselsÃ¤ttningen avviker Sverige egentligen inte heller frÃ¥n flertalet EU-lÃ¤nder. Om man tar 1997 som utgÃ¥ngspunkt â€“ dÃ¥ den svenska arbetsmarknaden bÃ¶rjade fÃ¶rbÃ¤ttras â€“ finner man att nÃ¥gra EU-lÃ¤nder, t.ex. Irland och Finland, haft en mycket stark  utveckling. DÃ¤refter kommer ett mellanskikt av lÃ¤nder dit Sverige hÃ¶r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik"&gt;Diagram 1. SysselsÃ¤ttningen i Sverige och EU 1997â€“2001&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Citat"&gt;Procentuell fÃ¶rÃ¤ndring&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN02Fi15/Fi15-3.jpg" width="477" height="296" alt="Image: Fi15-3.jpg" /&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;KÃ¤lla: Kommissionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Detta innebÃ¤r att arbetslÃ¶sheten i Sverige fÃ¶rbÃ¤ttrats ungefÃ¤r i samma takt som i flertalet Ã¶vriga EU-lÃ¤nder. FÃ¶ljande diagram visar den â€“ internationellt jÃ¤mfÃ¶rbara â€“ Ã¶ppna arbetslÃ¶sheten i EU under de senaste tvÃ¥ Ã¥ren.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;Diagram 2. Ã–ppen arbetslÃ¶shet i Sverige och Ã¶vriga EU&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Citat"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN02Fi15/Fi15-5.jpg" width="468" height="291" alt="Image: Fi15-5.jpg" /&gt;Procent av arbetskraften&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;KÃ¤lla: Eurostat&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r tvÃ¥ Ã¥r sedan hade sju EU-lÃ¤nder lÃ¤gre arbetslÃ¶shet Ã¤n Sverige. Nu har sex lÃ¤nder lÃ¤gre arbetslÃ¶shet. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Detta belyser att trots att EU-omrÃ¥det haft en lÃ¥ngsammare utveckling Ã¤n t.ex. USA har ungefÃ¤r halva antalet lÃ¤nder haft ungefÃ¤r samma utveckling som Sverige eller bÃ¤ttre. Enligt kommissionens prognos fÃ¶r nÃ¤sta Ã¥r kommer pÃ¥ nytt sju lÃ¤nder att ha en lÃ¤gre arbetslÃ¶shet Ã¤n Sverige. Sverige delar ett problem med flera EU-lÃ¤nder. Trots en god tillvÃ¤xt kommer Ã¤ndÃ¥ inte den Ã¶ppna arbetslÃ¶sheten â€“ rÃ¤knat enligt internationellt jÃ¤mfÃ¶rbara definitioner â€“ att sjunka tillrÃ¤ckligt. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sverige ligger inom EU i ett mittenskikt vad gÃ¤ller arbetsmarknadsÂ­regleringar enligt OECD, inte sÃ¥ reglerat som vissa sydeuropeiska lÃ¤nder men mera reglerat Ã¤n t.ex. NederlÃ¤nderna, Danmark och Storbritannien. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r fÃ¶ljdriktigt att den svenska sysselsÃ¤ttningsutvecklingen Ã¤r medelmÃ¥ttig i ett europeiskt perspektiv.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En vÃ¤l fungerande arbetsmarknad Ã¤r avgÃ¶rande fÃ¶r att den efterfrÃ¥gan som finns ska kunna leda till produktion och sysselsÃ¤ttning i Sverige. De tendenser som finns â€“ Ã¤ven om de inte Ã¤r alltfÃ¶r starka â€“ till kapacitetsÂ­problem Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r oroande. Som exempel kan nÃ¤mnas att antalet kvarstÃ¥ende lediga platser utgjorde ca 70 % av antalet nyanmÃ¤lda, i uppgÃ¥ngen 1994 var motsvarande tal enbart ca 40 %.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kommer Ã¶verhettningsproblemen att fÃ¶rstÃ¤rkas kommer detta inte att leda till inflation som under tidigare decennier utan till att Riksbanken hÃ¶jer rÃ¤ntan och aktiviteten dÃ¤rmed dÃ¤mpas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att ekonomin ska kunna fÃ¶rbÃ¤ttras pÃ¥ ett avgÃ¶rande sÃ¤tt krÃ¤vs att flaskhalsproblem av olika slag undanrÃ¶js. VÃ¥r politik Ã¤r inriktad pÃ¥ att angripa de viktigaste av dessa problem.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Samtidigt fÃ¥r arbetslÃ¶shetsproblemen inte glÃ¶mmas bort. Dels stÃ¥r fortÂ­farande alldeles fÃ¶r mÃ¥nga utanfÃ¶r arbetsmarknaden, dels kan en mera allmÃ¤n arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤mring pÃ¥ nytt upptrÃ¤da om den internationella utvecklingen skulle gÃ¥ i fel riktning eller politiken hÃ¤r hemma misskÃ¶tas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den fÃ¶rsta problematiken kan illustreras med att sysselsÃ¤ttnings- och arbetslÃ¶shetssituationen Ã¤r mycket sÃ¤mre fÃ¶r t.ex. utomeuropeiska invandrare Ã¤n fÃ¶r Ã¶vriga Ã¤ven i dagslÃ¤get. Uppenbarligen klarar inte den svenska arbetsmarknaden av att integrera dessa.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den andra problematiken kan illustreras med att Ã¤ven enligt KonjunkturÂ­institutets gynnsamma medelfristiga alternativ uppnÃ¥s inte regeringens sysselsÃ¤ttningsmÃ¥l pÃ¥ 80 % Ã¥r 2004. FÃ¶r att hÃ¶ja sysselsÃ¤ttningsgraden krÃ¤vs sÃ¥ledes en tillvÃ¤xt Ã¶ver den potentiella under en fÃ¶ljd av Ã¥r, utan att en sÃ¥dan tillvÃ¤xt bryts av inflation.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I regeringens prognos ligger att hushÃ¥llens konsumtionsutgifter kommer att Ã¶ka kraftigt i Ã¥r och nÃ¤sta Ã¥r, utan att detta leder till Ã¶verhettningsproblem. Men regeringen dÃ¶ljer hÃ¤r en viktig frÃ¥gestÃ¤llning. Det belopp fÃ¶r s.k. berÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ring som regeringen rÃ¤knat med ska Ã¶verfÃ¶ras till hushÃ¥llen antas inte fÃ¥ nÃ¥gra effekter pÃ¥ hushÃ¥llens beteende. Praktiskt taget allt antas sparas. Men om sÃ¥ inte sker? DÃ¥ kan Ã¶verhettningsproblemen bli akuta. Vi anser, som framgÃ¥r nedan, att det Ã¤r rimligare att avsÃ¤tta en stÃ¶rre del fÃ¶r amortering av statsskulden. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r mycket viktigt att det blir en rimlig avvÃ¤gning mellan finans- och penningpolitik i den konjunkturfas som nu ligger framfÃ¶r oss. VÃ¥ra fÃ¶rslag syftar till att gÃ¶ra en sÃ¥dan politik mÃ¶jlig.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.3Â &lt;a id="_Toc482499798" name="_Toc482499798"&gt;&lt;/a&gt;Den demografiska utvecklingen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;GlÃ¤djande nog Ã¶kar livslÃ¤ngden i vÃ¥rt land och i nÃ¤stan alla utvecklade lÃ¤nder. Under 1990-talet har Ã¶kningen snarare varit snabbare Ã¤n tidigare. Nu Ã¤r medellivslÃ¤ngden 79 Ã¥r. Ã–ver 95 % av alla flickor som fÃ¶ddes fÃ¶r 65 Ã¥r sedan lever. Och de vÃ¤ntas leva i genomsnitt till 85 Ã¥r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den dominerande uppfattningen bland demografer Ã¤r att medellivslÃ¤ngden kommer att fortsÃ¤tta att Ã¶ka de nÃ¤rmaste Ã¥rtiondena. Den senaste officiella prognosen anger att mÃ¤nnens medellivslÃ¤ngd under tiden fram till mitten av det nya seklet stiger frÃ¥n dagens 76,5 Ã¥r till nÃ¤stan 82 Ã¥r. Kvinnornas vÃ¤ntas Ã¶ka nÃ¥got lÃ¥ngsammare, men Ã¤ndÃ¥ dÃ¥ vara drygt tre Ã¥r hÃ¶gre. Till bilden hÃ¶r att SCB:s antaganden hittills visat sig vara mycket fÃ¶rsiktiga.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Samtidigt fÃ¶ds det vÃ¤ldigt fÃ¥ barn. Efter baby-boomen i slutet av 1980-talet har utvecklingen vÃ¤nt sÃ¥ att fÃ¶delsetalen i fjol var de lÃ¤gsta sedan statistiken infÃ¶rdes i mitten av 1700-talet. Under 1990-talet berÃ¤knas fruktsamheten ha sjunkit frÃ¥n 2,1 barn per kvinna till ca 1,5 barn. I flera andra europeiska lÃ¤nder Ã¤r siffran Ã¤nnu lÃ¤gre.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om vi hÃ¤r definierar den fÃ¶rvÃ¤rvsaktiva Ã¥ldern som 20â€“64 Ã¥r, sÃ¥ bÃ¶rjar antalet invÃ¥nare i den Ã¥ldern minska redan om Ã¥tta Ã¥r. DÃ¤refter sker en kontinuerlig minskning av befolkningen i den Ã¥ldersgruppen. Under de trettio Ã¥ren mellan 2010â€“2040 berÃ¤knas minskningen till Ã¶ver 300 000 personer eller till ca 6 %.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Enligt den officiella prognosen kommer antalet Ã¶ver 65 Ã¥r under samma tid att Ã¶ka med Ã¶ver 700 000 eller med 47 %. Antalet personer Ã¶ver 80 Ã¥r vÃ¤ntas Ã¶ka frÃ¥n dagens 440 000 till 750 000 eller med 70 %. Detta Ã¤r den nuvarande officiella prognosen. I en mycket lÃ¤svÃ¤rd bilaga till vÃ¥rens lÃ¥ngtidsutredning (bilaga 8 â€Kommer det att finnas en hjÃ¤lpande hand?â€) redovisas ett alternativ, dÃ¤r dÃ¶dligheten antas minska i samma takt som de senaste tjugo Ã¥ren. Om den blir verklighet kommer antalet 80-Ã¥ringar och Ã¤ldre inte att Ã¶ka med 70 utan med 90 %!&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r uppenbart att pensionssystemen i snart sagt alla utvecklade lÃ¤nder kommer att utsÃ¤ttas fÃ¶r stora pÃ¥frestningar under tiden 2010â€“2030. Sverige har hÃ¤r, som mÃ¥nga kommentatorer pÃ¥pekat, ett fÃ¶rsteg framfÃ¶r flertalet andra lÃ¤nder av vÃ¥r typ i och med att det nya mer hÃ¥llbara pensionssystemet successivt hÃ¥ller att infÃ¶ras. Inslag som gÃ¶r det nya systemet hÃ¥llbart Ã¤r livsinkomstprincipen, fÃ¶ljsamheten till lÃ¶neutvecklingen och till fÃ¶rÃ¤ndringar i medellivslÃ¤ngden samt den Ã¥rliga informationen till de fÃ¶rsÃ¤krade om hur deras pensionsrÃ¤ttigheter utvecklas. Till detta kommer den planerade automatiska balanseringen, den s.k. bromsen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kopplingen till medellivslÃ¤ngden fÃ¶r dem som Ã¤nnu inte gÃ¥tt i pension Ã¤r, enligt Gunnar Wetterberg i den nyligen utkomna skriften â€Vad varje femtioÃ¥ring bÃ¶r veta om framtidenâ€,  nÃ¤stan unik i OECD bland de allmÃ¤nna pensionssystemen. Med tanke pÃ¥ den sannolika befolkningsutvecklingen i nÃ¤stan samtliga OECD-lÃ¤nder Ã¤r detta inslag inte ointressant fÃ¶r dessa lÃ¤nder. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤stan all forskning pekar glÃ¤djande nog pÃ¥ att det huvudsakligen Ã¤r friska Ã¥r som lagts till livet. FortsÃ¤tter den utvecklingen kommer enligt bilagan kostnaderna fÃ¶r Ã¤ldrevÃ¥rd och sjukvÃ¥rd inte att Ã¶ka lika dramatiskt som de flesta tidigare analyser landat pÃ¥.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En enkel framskrivning av sjukvÃ¥rdskostnaderna utifrÃ¥n befolkningsÂ­prognoserna pekar pÃ¥ en volymutveckling under de kommande trettio Ã¥ren pÃ¥ 18 %. En framskrivning som gÃ¶rs med hÃ¤nsynstagande till den fÃ¶rbÃ¤ttrade hÃ¤lsan i olika Ã¥ldrar reducerar siffran till 11 %. Motsvarande siffror fÃ¶r Ã¤ldreomsorgen skulle med traditionell framskrivning vara Ã¶ver 55 % respekÂ­tive mindre Ã¤n hÃ¤lften av detta och Ã¤nda ned till knappa 20 %.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Med en nÃ¥gorlunda hygglig ekonomisk utveckling skulle dessa Ã¶kade kostnader inte vara orimligt tunga  fÃ¶r det svenska samhÃ¤llet att bÃ¤ra â€“ fÃ¶rutsatt att utvecklingen mot allt tidigare pensionering kan brytas. FÃ¶r det paradoxala Ã¤r ju att medan medellivslÃ¤ngden Ã¶kat kraftigt och friska Ã¥r lagts till livet, sÃ¥ har antalet fÃ¶rtidspensionÃ¤rer ocksÃ¥ Ã¶kat kraftigt. De senaste berÃ¤kningarna anger en genomsnittlig faktisk pensionsÃ¥lder pÃ¥ 60,5 Ã¥r. I Ã¶vriga EU-lÃ¤nder Ã¤r situationen Ã¤n vÃ¤rre, medan Japan, Island och Norge klarat sig bÃ¤ttre.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.4Â &lt;a id="_Toc482499799" name="_Toc482499799"&gt;&lt;/a&gt;Den nya ekonomin och den gamla politiken&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Den nya ekonomin liberaliserar och internationaliserar Sverige. Den nya ekonomin stÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r i konflikt med den gamla politiken. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den nya ekonomin kan definieras som en ekonomi i vilken de nya IT-, data- och kommunikationsteknikerna har penetrerat alla delar av samhÃ¤llsÂ­livet, och ytterligare underlÃ¤ttar globaliseringen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Analytiskt brukar man dela in den ekonomiska politikens mÃ¥l i tre delmÃ¥l: effektivitet, stabilitet och fÃ¶rdelning. Att frÃ¤mja effektivitet Ã¤r ofta detsamma som Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att hÃ¶ja ekonomins lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xttakt. Stabilitet innebÃ¤r att motverka konjunktursvÃ¤ngningar i den reala ekonomin (produkÂ­tion, sysselsÃ¤ttning, etc) men ocksÃ¥ att klara finansiella kriser. FÃ¶rdelning innebÃ¤r att utjÃ¤mna villkoren mellan hushÃ¥ll, regioner, etc. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Hur pÃ¥verkas politikernas mÃ¶jligheter att nÃ¥ dessa tre mÃ¥l av den nya ekonomin?   &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.4.1Â &lt;a id="_Toc482499800" name="_Toc482499800"&gt;&lt;/a&gt;Effektivitet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;â€Den nya ekonominâ€ kunde ocksÃ¥ ha kallats â€den nya kunskapenâ€. I botten ligger nÃ¤mligen en sprÃ¥ngvis Ã¶kning av vÃ¤rldens samlade kunskap pÃ¥ nÃ¥gra sammanhÃ¤ngande, specifika omrÃ¥den, som nu penetrerar alla delar av samhÃ¤llet. En rimlig jÃ¤mfÃ¶relse kan vara elektricitetens intÃ¥g och alla dess successivt infÃ¶rda, praktiska tillÃ¤mpningar. FÃ¶rutsatt att Sverige lÃ¥ngsiktigt kan tillgodogÃ¶ra sig den i huvudsak utomlands genererade nya kunskapen kan tillvÃ¤xttakten komma att ligga pÃ¥ en hÃ¶gre nivÃ¥ under en lÃ¤ngre tid. Det Ã¤r mÃ¶jligt att den permanent kommer att ligga hÃ¶gre, sÃ¤g pÃ¥ 3â€“4 procents tillvÃ¤xt per Ã¥r, men det Ã¤r ocksÃ¥ mÃ¶jligt, kanske till och med sannolikt, att den efter ett antal Ã¥r faller tillbaka till den tvÃ¥procentsnivÃ¥ som rÃ¥tt frÃ¥n ca 1970 till slutet av 1990-talet. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;AvgÃ¶rande fÃ¶r vÃ¥rt lands fÃ¶rmÃ¥ga att importera och absorbera den nya kunskapen Ã¤r en hÃ¶g nivÃ¥ pÃ¥ forskning och utvecklingsarbete hÃ¤r hemma. Det Ã¤r personerna som sysslar med detta som kan absorbera och importera kunskap. FÃ¶r att vi som nation rutinmÃ¤ssigt ska kunna Ã¶verallt introducera dessa tekniker bÃ¶r landet inte bara bygga upp nytt kunskapskapital utan ocksÃ¥ se till att behÃ¥lla det. AlltsÃ¥: Den nya ekonomin fÃ¶rstÃ¤rker de krav som redan finns pÃ¥ att dels fÃ¶rbÃ¤ttra utbildningssystemen sÃ¥ att det kommer fram fler individer med bÃ¤ttre fackkunskaper, dels att gÃ¶ra dessa fÃ¶rbÃ¤ttringar snabbare Ã¤n vÃ¥ra konkurrenter. Det innebÃ¤r bl a att villkoren fÃ¶r den nya ekonomins kreativa, hÃ¥rt arbetande och ofta vÃ¤lutbildade individer â€“ de mÃ¤nniskor som vÃ¤rper den nya ekonomins â€guldÃ¤ggâ€ â€“ mÃ¥ste vara sÃ¥dana att de vÃ¤ljer att stanna och verka hÃ¤r, och att de vill komma tillbaka hit efter att ha varit utomlands. Om Sverige slarvar bort dagens vinnarlÃ¤ge fÃ¥r vÃ¥rt land nÃ¶ja sig med en hygglig chans att hÃ¥lla EU:s lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xttakt. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det faktum att det Ã¤r enklare och billigare att Ã¶verfÃ¶ra information kommer sannolikt att minska den genomsnittliga fÃ¶retagsstorleken. Det kommer ocksÃ¥ att gÃ¶ra det enklare fÃ¶r professionella inkÃ¶pare och marknadsfÃ¶rare att shoppa runt i vÃ¤rlden efter leverantÃ¶rer och kunder. FÃ¶retag som brukat skyddas av den barriÃ¤r som informationskostnader och lÃ¥nga avstÃ¥nd inneburit fÃ¥r se sina oligopolvinster smÃ¤lta samman. Konkurrensen blir friare och nÃ¤rmar sig de nationalekonomiska lÃ¤robÃ¶ckernas vÃ¤rld. FÃ¶r det politiska systemet innebÃ¤r det att politiker fÃ¥r allt mindre mÃ¶jligheter att leverera skydd mot konkurrens. Regleringar och avtal undergrÃ¤vs eller kringgÃ¥s genom t ex outsourcing och enkel direktimport av tjÃ¤nster, kapital och varor. Produktionsprocesserna kan brytas upp mellan lÃ¤nderna i olika delar i Ã¤nnu hÃ¶gre grad Ã¤n vad som fÃ¶r nÃ¤rvarande redan sker i flera branscher. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En sannolik viktig konsekvens blir att kollektivavtalen i framtiden Ã¤nnu nÃ¤rmare kommer att fÃ¶lja marknadskrafterna. Allt fler delar av arbetsmarknaden blir i praktiken avreglerad. De nationellt trolÃ¶sa dikterar sina egna villkor och skapar sin egen arbetsmarknad. De lagligt sanktionerade oligopol som kollektivavtalen innebÃ¤r kommer att delvis undergrÃ¤vas dels genom att trÃ¶skeln fÃ¶r varuproduktion, import och export annorstÃ¤des i vÃ¤rlden sÃ¤nks, dels genom att den nya tjÃ¤nsteproduktionen vid datorer Ã¤r sÃ¥ extremt lÃ¤tt att utfÃ¶ra Ã¶verallt. Avsteg frÃ¥n konkurrensvillkor, priser och lÃ¶ner i andra lÃ¤nder blir allt svÃ¥rare att upprÃ¤tthÃ¥lla. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;HÃ¤r ligger sannolikt fÃ¶r Sverige den politiskt viktigaste konsekvensen av den nya ekonomin: att fackets nuvarande makt Ã¶ver arbetslivet minskar som en hÃ¤rledd konsekvens av att arbetsgivarnas/fÃ¶retagens inflytande minskar Ã¶ver prissÃ¤ttning och marknadssegmentering, och att den konkurrens som arbetsgivarna/fÃ¶retagen utsÃ¤tts fÃ¶r blir alltmer global och stÃ¤ndigt skiftande till sin karaktÃ¤r. Denna trend Ã¤r inte ny, men den nya ekonomin fÃ¶rstÃ¤rker den vÃ¤sentligt och i nÃ¥gra snabba sprÃ¥ng. Med tanke pÃ¥ LO:s historiskt dikterande roll vis-Ã -vis det socialdemokratiska partiet kan den nya ekonomins fÃ¶rÃ¤ndring av lÃ¶nebildningens fÃ¶rutsÃ¤ttningar pÃ¥ sikt medfÃ¶ra en stÃ¶rre strukturomvandling av det svenska politiska landskapet Ã¤n infÃ¶randet av en sjÃ¤lvstÃ¤ndig centralbank. Den frÃ¥ga som LO-folket kan komma att stÃ¤lla sÃ¥ smÃ¥ningom Ã¤r varfÃ¶r LO skall betala bidrag till Socialdemokraterna om den nya ekonomin ger partiet allt mindre mÃ¶jligheter att leverera traditionellt politiskt godis till LO:s grupper utan att det samtidigt skapar problem fÃ¶r den lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xten eller stabiliteten? I den nya ekonomin fÃ¶refaller hypotesen att klassmotsÃ¤ttningarna smÃ¤lter bort och ersÃ¤tts av en lÃ¥ngsiktig konvergens mellan de anstÃ¤lldas och fÃ¶retagets intressen mer realistisk Ã¤n nÃ¥gonsin tidigare.  &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.4.2Â &lt;a id="_Toc482499801" name="_Toc482499801"&gt;&lt;/a&gt;Stabilitet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den nya tekniken brÃ¶t sÃ¥ tidigt som pÃ¥ 1980-talet sÃ¶nder de existerande regleringarna av finansiella marknader. I grunden var det ett teknologiskt genombrott som upphÃ¤vde verkningskraften i dÃ¥tidens kredit- och valutaregleringar. Idag kÃ¤nns den tiden som ekonomisk-politisk stenÃ¥lder. Resultatet blev strÃ¤ngare krav pÃ¥ den nationella stabiliseringspolitiken, eller annorlunda uttryckt, att politikerna idag fÃ¥r ta stÃ¶rre hÃ¤nsyn till konsekvenserna av sina handlingar pÃ¥ den ekonomiska stabiliteten Ã¤n de behÃ¶vde gÃ¶ra fÃ¶rr. DÃ¥ kunde man chansa, slarva och hoppas. Idag skulle det snabbt slÃ¥ tillbaka i en allmÃ¤n finansiell oro, stigande rÃ¤ntor och svÃ¥rbedÃ¶mda vÃ¤xelÂ­kursfÃ¶rÃ¤ndringar. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r framtiden bÃ¶r varje regering rÃ¤kna med att det i vÃ¤rlden kommer att blossa upp fler nationella ekonomiska kriser Ã¤n fÃ¶rr, och att var och en av dem kan fÃ¥ stÃ¶rre Ã¥terverkningar pÃ¥ omvÃ¤rlden Ã¤n de hade fÃ¶rr. FÃ¶r att klara den nationella ekonomiska disciplinen i denna nya vÃ¤rld har t ex flera lÃ¤nder valt att i praktiken avskaffa sin nationella valuta och genom s.k. sedelfonder ankra fast sin egen ekonomi vid en annan, stabil, ekonomi. Det gÃ¤ller Estland, Litauen, Bulgarien, Hong Kong, Argentina etc. EMU har fÃ¶r sina medlemmar fÃ¥tt samma, ursprungligen oavsiktliga, karaktÃ¤r av ankarplats i en sÃ¤ker hemmahamn i en vÃ¤rld med Ã¥terkommande finansiella problem. Den nya tekniken har drivit fram krav pÃ¥ bÃ¤ttre internationella finansiella â€early warning systemsâ€ och bÃ¤ttre, mer sofistikerade rÃ¤ddningssystem fÃ¶r IMF att hantera nÃ¤r vÃ¤l ett krisfÃ¶rlopp bÃ¶rjat. Att bilda gemensamma valutaomrÃ¥den med ekonomiskt dominerande grannar har fÃ¶r en del lÃ¤nder blivit ett sÃ¤tt att hanterna den nya globaliserade ekonomin. EMU kommer dÃ¤rfÃ¶r att fÃ¥ sina efterfÃ¶ljare, Ã¤ven om konstruktionen pÃ¥ olika hÃ¥ll i vÃ¤rlden kan bli lika varierad som demokratins former.             &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.4.3Â &lt;a id="_Toc482499802" name="_Toc482499802"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rdelning&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den nya ekonomin, med sin betoning av kunskapskapital, sÃ¤tter inte bara en Ã¶kad press pÃ¥ utbildningssystemet att leverera kunniga individer, utan Ã¤ven krav pÃ¥ konkurrenskraftiga arbetsvillkor, skatter och vÃ¤lfÃ¤rdssystem. Vissa personer kommer alltid att flytta ut. FrÃ¥gan fÃ¶r Sverige Ã¤r om det om nÃ¥gra Ã¥r kan intrÃ¤ffa en stor brain drain frÃ¥n vÃ¥rt land nÃ¤r Ã¶vriga Europa fattat galoppen med den nya ekonomin? De som vÃ¤rper den nya ekonomins guldÃ¤gg kan redan idag kaxigt, och med hot om utflyttning av produktion, forskning etc, begÃ¤ra internationellt konkurrenskraftiga lÃ¶ner, god yttre miljÃ¶, gott skol- och kulturutbud och valuta fÃ¶r skattepengarna. Detta spiller positivt Ã¶ver pÃ¥ oss andra, den nya ekonomins hjÃ¤ltar och hjÃ¤ltinnor stÃ¤ller krav pÃ¥ det offentliga, som â€“ om de uppfylls â€“ Ã¤ven gynnar konsumenterna av den offentliga sektorns tjÃ¤nster. Ã„r villkoren inom vÃ¥rden och skolan inte tillrÃ¤ckligt bra, vÃ¤ljer de som kan nÃ¥got annat.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Detta betyder att Sveriges skatter och de offentliga vÃ¤lfÃ¤rdssystemen konkurrerar med  och kontinuerligt jÃ¤mfÃ¶rs med alternativa stÃ¤der och lÃ¤nder. Vad Storstockholms lokalpolitiker Ã¥stadkommer jÃ¤mfÃ¶rs med Londons och Bryssels, inte GÃ¶teborgs, LuleÃ¥s eller NorrkÃ¶pings lokalÂ­politiker. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De vÃ¤xande klyftorna i lÃ¶ner och arbetsvillkor Ã¶kar incitamenten fÃ¶r utbildning i livets alla skeden. Att utbilda sig i Sverige till lÃ¥ga privatÂ­ekonomiska kostnader fÃ¶r att sedan flytta ut till stÃ¤der och lÃ¤nder med bÃ¤ttre levnadsvillkor kan visa sig oerhÃ¶rt privatekonomiskt lÃ¶nsamt fÃ¶r individen. Eftersom varken regering eller riksdagen â€“ tack och lov! â€“ kan kedja fast nÃ¥gon eller nÃ¥got i Sverige â€“ finns det bara en vÃ¤g att gÃ¥: att gÃ¶ra vÃ¥rt land attraktivt fÃ¶r individer att stanna kvar i fÃ¶r att hÃ¤r skapa vÃ¤lstÃ¥nd fÃ¶r sig sjÃ¤lva och oss andra. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Hur samhÃ¤llet ska hantera situationen fÃ¶r dem som inte kan eller vill hÃ¤nga med i en ny utbildningsvÃ¥g och fÃ¶rblir underutbildade Ã¤r ett vÃ¤xande problem, som fÃ¶rvÃ¤rras av skolans kvalitetsproblem och arbetsmarknadens inflexibilitet fÃ¶r lÃ¥ginkomstgrupper. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.4.4Â &lt;a id="_Toc482499803" name="_Toc482499803"&gt;&lt;/a&gt;Rusta fÃ¶r lÃ¥ngsiktig tillvÃ¤xt &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Globaliseringen innebÃ¤r stora utmaningar fÃ¶r skattesystemen hos Sverige och Ã¶vriga vÃ¤lfÃ¤rdsstater. Genom att hindren mot rÃ¶rlighet fÃ¶r sÃ¥vÃ¤l mÃ¤nniskor, fÃ¶retag som kapital har fÃ¶rsvunnit har rÃ¶rligheten Ã¶kat i motsvarande grad. Idag Ã¤r sÃ¥vÃ¤l affÃ¤rsmÃ¤ssiga ekonomiska som stÃ¶rre privatekonomiska beslut mer kÃ¤nsliga fÃ¶r skattesystemens utformning Ã¤n nÃ¥gonsin. Det Ã¤r dessutom en utveckling som sannolikt kommer att Ã¶ka. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r relevant att beteckna den internationella skattekonkurrensen som en allvarlig utmaning mot Sveriges hÃ¶ga skatter. Det gÃ¤ller inte bara den illojala konkurrensen utan Ã¤ven den hyggliga frÃ¥n stater som valt en annan ambition pÃ¥ de offentliga Ã¥tagandena Ã¤n vad Sverige och de flesta andra EU-stater gjort. PÃ¥ nÃ¥got lÃ¤ngre sikt Ã¤r det troligt att Sverige mÃ¥ste sÃ¤nka sitt skatteuttag i betydande omfattning. DÃ¥ Ã¤r det viktigt att vi finner nya sÃ¤tt att garantera en rimlig fÃ¶rdelning av vÃ¤lfÃ¤rden. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom den Ã¶kade internationella skattekonkurrensen har de sÃ¥ kallade skattebaserna blivit lÃ¤ttrÃ¶rliga. Det har hittills mest resulterat i att svenska fÃ¶retag flyttat sin verksamhet till andra lÃ¤nder, nÃ¥got som visserligen inte endast har haft med skattereglerna fÃ¶r fÃ¶retag att gÃ¶ra utan i minst lika stor omfattning har att gÃ¶ra med den hÃ¶ga individbeskattningen av ledande personer inom fÃ¶retagen. Sedan lÃ¤nge har det varit vanligt att extrema hÃ¶ginkomsttagare i form av idrottsstjÃ¤rnor och storfÃ¶retagsledare flyttat utomlands. Att grundarna av sÃ¥vÃ¤l Tetrapak som Ikea har sina fÃ¶rmÃ¶genheter utomlands beror sannolikt inte pÃ¥ att man inte gillar Sverige utan pÃ¥ att deras utveckling inte hade varit mÃ¶jlig i det svenska skattesystemet. PÃ¥ senare Ã¥r har det Ã¤ven gjorts uppskattningar om att sÃ¥ mycket som 350 miljarder eller mer av svenska privatpersoners fÃ¶rmÃ¶genheter Ã¤r placerade utomlands till fÃ¶ljd av den svenska extrema kombinationen av kapital- och fÃ¶rmÃ¶genÂ­hetsbeskattning. Till detta skall lÃ¤ggas effekterna av privatpersoners fysiska rÃ¶rlighet i spÃ¥ren av ett allt Ã¶ppnare Europa. Bara i London finns det idag uppskattningsvis mer Ã¤n 40 000 svenskar enligt Handelskammaren. En  orsak till detta Ã¤r sannolikt den betydligt lÃ¤gre inkomstbeskattningen tillsammans med det hÃ¶gre lÃ¶nelÃ¤get. NÃ¤r engelska idag Ã¤r arbetssprÃ¥k i alltfler internationaliserade fÃ¶retag i vÃ¥rt land minskar barriÃ¤ren mot att faktiskt mer Ã¤n sprÃ¥kligt flytta sin arbetsplats till ett annat land. MÃ¥nga av vÃ¥ra grannlÃ¤nder i Ã¶st har skattesystem som tilltalar mÃ¤nniskor med hÃ¶ga inÂ­komster.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r den sÃ¥ kallade elektroniska handeln, bÃ¥de den verkliga och den avanÂ­ceÂ­rade postorderbaserade, fÃ¥r genomslag kommer trycket pÃ¥ mervÃ¤rdesskatten att Ã¶ka. Kontrollproblemet Ã¤r stort nÃ¤r privatpersoner handlar. Att fÃ¶r fÃ¶retagen faststÃ¤lla beskattningsland och korrekt internÂ­prissÃ¤ttning blir allt svÃ¥rare i de mer eller mindre virtuella fÃ¶retagen. De gamla principerna fÃ¶r internationell beskattning har svÃ¥rt att Ã¶versÃ¤ttas till nya former av den internationella ekonomin. Effekten blir att alltfler fÃ¶retag och privatpersoner fokuserar pÃ¥ stater med lÃ¥g mervÃ¤rdesskatt eftersom detta alltmer liknar en kostnad bland alla andra fÃ¶r en vara eller tjÃ¤nst. Sverige mÃ¥ste i allt stÃ¶rre omfattning ta hÃ¤nsyn till internationella aspekter nÃ¤r vi formar vÃ¥rt skattesystem. Vid denna analys menar Folkpartiet att Sverige mÃ¥ste ha tre utgÃ¥ngspunkter.&lt;/p&gt;
        &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Utan ett internationellt konkurrenskraftigt skattesystem kommer investerare och privatpersoner att placera sig utomlands.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Sverige mÃ¥ste ha fullt kommunicerande skattesystem med de stater som ligger nÃ¤ra Sverige, bÃ¥de fysiskt och virtuellt, sÃ¥ att inte skatteflykt mÃ¶jliggÃ¶rs. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Sverige â€“ och andra lÃ¤nder inom OECD â€“ mÃ¥ste vara pÃ¥ sin vakt mot de offensiva sÃ¥ kallade skatteparadis runt om i vÃ¤rlden som, trots bristande elementÃ¤ra offentligrÃ¤ttsliga och associationsrÃ¤ttsliga regelverk, drar till sig mycket kapital. Dessa stater eller regimer har inte sÃ¤llan noll i skatt. Antalet skatteparadis har fÃ¶rdubblats pÃ¥ tjugo Ã¥r. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ol&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r att mÃ¶ta dessa utmaningar krÃ¤vs arbete pÃ¥ tvÃ¥ fronter. Sverige mÃ¥ste justera de skatter som utsÃ¤tts fÃ¶r vanlig hygglig skattekonkurrens frÃ¥n framfÃ¶r allt andra EU-lÃ¤nder. Det gÃ¤ller inkomstskatter, kapitalskatter och beskattning av riskkapital. Vidare mÃ¥ste Sverige med full kraft delta i det internationella samarbetet inom OECD fÃ¶r att motverka illojal skatteÂ­konkurrens bÃ¥de inom och utom OECD-omrÃ¥det. Ett framgÃ¥ngsrikt arbete pÃ¥ detta omrÃ¥de skulle kunna avvÃ¤rja de vÃ¤rsta hotbilderna nÃ¤r det gÃ¤ller bland annat mervÃ¤rdesskattenivÃ¥n.  &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;HÃ¶sten 1998 inbjÃ¶d dÃ¥varande finansministern Erik Ã…sbrink Ã¶vriga partier till Ã¶verlÃ¤ggningar om en bred skattereform. Dessa har, efter att i praktiken varit djupfrysta sedan Ringholm tilltrÃ¤dde, nu formellt avslutats med det lÃ¤tt bisarra argumentet att det finns partier som vill sÃ¤nka skatterna. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¥got fÃ¶rvÃ¥nande fÃ¶reslÃ¥r regeringen istÃ¤llet en ny samtalsgrupp om skatterna. Denna gÃ¥ng i form av en utredning om internationaliseringens krav pÃ¥ det svenska skattesystemet. Just det som i praktiken Erik Ã…sbrink ville diskutera med de andra partierna. Det kan vara bra med ytterligare en analys, men det finns hyllmeter om detta Ã¤mne bÃ¥de pÃ¥ svenska och engelska. Det Ã¤r dags att gÃ¥ frÃ¥n ord till handling.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;4Â &lt;a id="_Toc482499804" name="_Toc482499804"&gt;&lt;/a&gt;Rusta Sverige fÃ¶r lÃ¥ngsiktig tillvÃ¤xt&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.1Â &lt;a id="_Toc482499805" name="_Toc482499805"&gt;&lt;/a&gt;En liberal skattepolitik&lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.1Â &lt;a id="_Toc482499806" name="_Toc482499806"&gt;&lt;/a&gt;Inkomstskattereform â€Det mÃ¥ste lÃ¶na sig att arbetaâ€&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inte heller fÃ¶r inkomstskatterna presenteras i vÃ¥rpropositionen nÃ¥gon rimlig inriktning. Regeringen har tillsammans med sina stÃ¶dpartier genomfÃ¶rt en inkomstskattefÃ¶rÃ¤ndring fÃ¶r Ã¥r 2000. Det koncentrerar sig framfÃ¶r allt pÃ¥ det regeringen kallar â€kompensation fÃ¶r egenavgifterâ€. Vi hoppas naturligtvis att nÃ¥got ska intrÃ¤ffa som gÃ¶r att Sverige kan ta sig ur den skattepolitiska Ã¥tervÃ¤ndsgrÃ¤nd landet nu hamnat i. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r en skattereform med inriktning pÃ¥ sÃ¤nkt skatt pÃ¥ arbete och risksparande. Vi fÃ¶reslÃ¥r att de grundlÃ¤ggande principerna fÃ¶r 1990â€“1991 Ã¥rs skattereform, nÃ¤mligen â€hÃ¤lften kvarâ€ och att de allra flesta bara ska betala kommunalskatt, Ã¥terupprÃ¤ttas. Vi vill koncentrera skatteÂ­fÃ¶rÂ­Ã¤ndringarÂ­na pÃ¥ de fÃ¶r tillvÃ¤xt och jobb mest skadliga inslagen, nÃ¤mligen marginalÂ­skatterna. Genom avskaffad vÃ¤rnskatt, hÃ¶jd brytpunkt fÃ¶r statlig skatt och borttagande av den s k LO-puckeln vill vi uppnÃ¥ den grundÂ­lÃ¤ggande prinÂ­ciÂ­pen â€“ att de flesta bara ska betala 30 % i skatt, och att de med hÃ¶ga inÂ­komster ska betala 50 %. Marginaleffekterna minskas sÃ¥vÃ¤l genom inkomstÂ­skattesÃ¤nkningar som genom vÃ¤xling av inkomstprÃ¶vat bostadsÂ­bidrag mot generellt barnstÃ¶d.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att betona att barnstÃ¶det ska innebÃ¤ra att hÃ¤nsyn i beskattningen tas till den extra fÃ¶rsÃ¶rjningsbÃ¶rda fÃ¶rÃ¤ldrar har, vill vi att utÃ¶kningen av barnstÃ¶det sker i form av skattereduktion. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;DÃ¤rutÃ¶ver vill vi sÃ¤nka den skatt mÃ¤nniskor betalar genom att infÃ¶ra en skattereduktion, lika fÃ¶r alla. Det betyder allra mest fÃ¶r dem som har lÃ¥ga inkomster, men bidrar inte till Ã¶kade marginaleffekter, vilket regeringens avtrappade skattereduktion gÃ¶r.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.1.1.1Â &lt;a id="_Toc482499807" name="_Toc482499807"&gt;&lt;/a&gt;Pensionsavgiften&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶r sÃ¥vÃ¤l egenavgiften som arbetsgivaravgiften gÃ¤ller att skatt inte tas ut pÃ¥ avgiften nÃ¤r den erlÃ¤ggs utan att det Ã¤r den framtida pensionen som skattebelÃ¤ggs. Regeringens begrÃ¤nsning av denna avdragsrÃ¤tt Ã¤r i sak ett brott mot denna princip, och dessutom Ã¤r det anmÃ¤rkningsvÃ¤rt att detta steg tas utan att samrÃ¥d i pensionsarbetsgruppen skett. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet anser att regeringens argumentation om â€kompensation fÃ¶r egenavgifternaâ€ Ã¤r mÃ¤rklig. Vi tycker det Ã¤r bra att vi fÃ¥tt ett system med synliga fÃ¶rsÃ¤kringsavgifter i stÃ¤llet fÃ¶r anonyma skatter. Det lÃ¶ntagarna ska kompenseras fÃ¶r Ã¤r ju att skatterna trots detta Ã¤r fÃ¶r hÃ¶ga. Det Ã¤r bra med inkomstskattesÃ¤nkningar. Metoden majoriteten valt Ã¤r dock inte bra. Vi Ã¥terfÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r dessa och lÃ¤gger ett annat fÃ¶rslag. Vi fÃ¶rutsÃ¤tter att denna Ã¥terlÃ¤ggning och vÃ¥ra inkomstskattefÃ¶rslag i teknisk mening neutraliseras fÃ¶r de effekter som uppstÃ¥r i fÃ¶rdelningen mellan den kommunala sektorn och staten sÃ¥ att kommunernas ekonomi inte pÃ¥verkas.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.1.1.2Â &lt;a id="_Toc482499808" name="_Toc482499808"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rsÃ¤kringsavgifter&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;I den stora socialfÃ¶rsÃ¤kringsreform som vi efterstrÃ¤var ingÃ¥r att arbetsÂ­lÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen blir obligatorisk och att de fÃ¶rsÃ¤krade sjÃ¤lva fÃ¥r svara fÃ¶r ungefÃ¤r 1/4 av premien. Dagens frivilliga arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring betalas enbart i mycket liten utstrÃ¤ckning av de fÃ¶rsÃ¤krade. HÃ¶jningen av premien innebÃ¤r dÃ¤rfÃ¶r en betydande avlastning fÃ¶r statskassan. FÃ¶r att den hÃ¶jda premien i sig inte skall leda till Ã¶kade kostnader fÃ¶r de fÃ¶rsÃ¤krade bÃ¶r de vanliga skatterna sÃ¤nkas i motsvarande mÃ¥n. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi vill betona att man inte ska missbedÃ¶ma effekterna av vare sig infÃ¶randet av riktiga fÃ¶rsÃ¤kringsavgifter eller de dÃ¥ mÃ¶jliga skatteÂ­sÃ¤nkningarna genom att titta pÃ¥ dem var fÃ¶r sig! De mÃ¥ste ses i ett sammanhang, och vi genomfÃ¶r fÃ¶rÃ¤ndringarna fÃ¶r att skapa fÃ¶rsÃ¤kringar som blir vÃ¤l fungerande, robusta och bidrager till en bÃ¤ttre fungerande arbetsmarknad.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.1.1.3Â &lt;a id="_Toc482499809" name="_Toc482499809"&gt;&lt;/a&gt;Fastighetsbeskattning&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Vi anser vidare att nivÃ¥n pÃ¥ fastighetsbeskattningen Ã¤r fÃ¶r hÃ¶g och att dagens beskattningsform Ã¤r oacceptabel. Folkpartiet anser att sÃ¤nkningen av fastighetsbeskattningen ska ske stegvis och inledas omgÃ¥ende. &lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;VÃ¤gen till sÃ¤nkt beskattning av fastigheter ska innehÃ¥lla&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;â€“ avskaffande av den nuvarande fastighetsskatten,&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;â€“ infÃ¶rande av s.k. schablonintÃ¤ktsbeskattning fÃ¶r egnahem samt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;â€“ bibehÃ¥llen rÃ¤tt till avdrag fÃ¶r lÃ¥nerÃ¤ntor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Det Ã¶kade fastighetsskatteuttag som ligger i att frysningen av taxeringsÂ­vÃ¤rdena slÃ¤pps avvisas. I stÃ¤llet anvisas budgetutrymme fÃ¶r en successiv sÃ¤nkning av skatteuttaget.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.2Â &lt;a id="_Toc482499810" name="_Toc482499810"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets inkomstskattereform&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Vid god tillvÃ¤xt kan reformen genomfÃ¶ras i sin helhet under mandatperioden. MÃ¥let ska vara att Ã¶ka fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r nya jobb, Ã¶ka tillvÃ¤xten och minska bidragsberoendet. Reformen fÃ¶reslÃ¥s finansierad genom besparingar och ekonomisk tillvÃ¤xt. En viktig princip Ã¤r att de delar som betyder mest fÃ¶r tillvÃ¤xten skall genomfÃ¶ras fÃ¶rst och finansieras genom besparingar. Vi har skissat pÃ¥ reformens genomfÃ¶rande utifrÃ¥n de kalkyler regeringen anger men inte vÃ¥gar redovisa hur de tÃ¤nker fÃ¶rfara med. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den nya skattreformen ska fÃ¶r individbeskattningen, det som vi ser pÃ¥ vÃ¥r egen deklaration, framfÃ¶rallt innehÃ¥lla fÃ¶ljande inslag: SÃ¤nkta inkomstskatter genom infÃ¶rande av en skattereduktion, hÃ¶jt barnstÃ¶d, Ã¥terinfÃ¶rande av principen 30/50, slopad vÃ¤rnskatt, slopad dubbelbeskattning och slopad fÃ¶rÂ­mÃ¶genhetsskatt.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet vill fullfÃ¶lja skattereformen och stÃ¥r fast vid principen om â€hÃ¤lften kvarâ€. Vi motsÃ¤tter oss fÃ¶ljaktligen regeringens extra vÃ¤rnskatt.  Den s k brytpunkten fÃ¶r statlig skatt bÃ¶r hÃ¶jas i tvÃ¥ steg, fÃ¶rst Ã¥terstÃ¤llas till den nivÃ¥ det var tÃ¤nkt sÃ¥ att endast 15 % betalar statlig skatt, dÃ¤refter ett steg till inkomster pÃ¥ 7,5 basbelopp (304 200 i Ã¥rsinkomst), sÃ¥ att den statliga skatten intrÃ¤der dÃ¥ de obligatoriska fÃ¶rsÃ¤kringsavgifterna upphÃ¶r.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En sÃ¥dan rejÃ¤l skattereform kan genomfÃ¶ras Ã¶ver en treÃ¥rsperiod och blir avhÃ¤ngig av att utgiftsbegrÃ¤nsningar verkligen gÃ¶rs och att den ekonomiska tillvÃ¤xten blir god. Samtidigt medverkar reformen till att skapa fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningar fÃ¶r lÃ¥ngsiktigt god ekonomisk utveckling.  Den bÃ¶r, med det ytterÂ­ligare barnstÃ¶d som Folkpartiet vill genomfÃ¶ra via skattesystemet, omfatta bortÃ¥t 55 miljarder kronor. De ca 50 miljarder kronor som reformen gÃ¤ller exklusive  barnstÃ¶det  bÃ¶r anvÃ¤ndas fÃ¶r tre rejÃ¤la Ã¥tgÃ¤rder mot marginalskatterna:&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Brytpunkten bÃ¶r hÃ¶jas upp till grÃ¤nsen fÃ¶r egenavgifterna fÃ¶r att undvika att, som idag sker, personer som betalar bÃ¥de statlig skatt och egenavgifter fÃ¥r marginaleffekter om ca 55  %.  &lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Den s.k. LO-puckeln bÃ¶r avskaffas. I inkomstlÃ¤gen mellan ca 150 000 och 200 000 kronor finns en marginaleffekt genom att grundavdraget avÂ­trappas. Denna avtrappning bÃ¶r avskaffas vilket leder till en marginalÂ­skattesÃ¤nkning fÃ¶r lÃ¥gavlÃ¶nade heltidsarbetande och stora grupper deltidsÂ­arbetande, vilket sÃ¤rskilt gynnar kvinnor. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Vidare bÃ¶r den s.k. vÃ¤rnskatten avskaffas. Den Ã¤r ett brott mot skatteÂ­reformen. VÃ¥r fÃ¶rÃ¤ndring sÃ¤nker marginalskatten med 5 procentenheter i de aktuella inkomstskikten.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r att garantera att alla fÃ¥r del av en skattesÃ¤nkning bÃ¶r en skattereduktion, lika fÃ¶r alla, infÃ¶ras. Om 30 miljarder av skattesÃ¤nkningsutrymmet anvÃ¤nds fÃ¶r detta blir det frÃ¥ga om en skattereduktion om drygt 4 500 kr fÃ¶r varje skattebetalare. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;DÃ¤rutÃ¶ver tillkommer skattesÃ¤nkningen som motsvarar de infÃ¶rda egenavgifterna till arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen, vilket netto blir lika stora belopp men alltsÃ¥ innebÃ¤r att det blir tydligt fÃ¶r oss alla vad vi betalar till fÃ¶rsÃ¤kringen.&lt;/p&gt;
        &lt;table border="0" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="196" /&gt;&lt;col width="201" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;LO puckeln bort,&lt;br /&gt;(avtrappade grundavdraget &lt;br /&gt;mellan 150 000â€“200 000)&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;13 miljarder kronor &lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Brytpunkten  hÃ¶js&lt;br /&gt;(till 7,5 basbelopp â€“ 302 400 kr)&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;4 miljarder kronor&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;VÃ¤rnskatten bort, 5 %&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;3 miljarder kronor&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Skattereduktion, 4 500 kr per person&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;30 miljarder kronor&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Summa&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;50 miljarder kronor&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.3Â &lt;a id="_Toc482499811" name="_Toc482499811"&gt;&lt;/a&gt;Villkor fÃ¶r fÃ¶retagandet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Villkoren fÃ¶r fÃ¶retagandet mÃ¥ste bli bÃ¤ttre. Visst Ã¤r mycket bra, mycket har gjorts, men vunna segrar Ã¶vertygar inte dem som jÃ¤mfÃ¶r fÃ¶retagsklimatet i Sverige med det i andra tÃ¤nkbara lÃ¤nder, lika lite som den som vÃ¤ljer att avstÃ¥ frÃ¥n att realisera en affÃ¤rsidÃ© fÃ¶r att det Ã¤r fÃ¶r krÃ¥ngligt, fÃ¶r hÃ¶g skatt pÃ¥ arbete, fÃ¶r lite incitament att ta risker. FÃ¶retagsklimatet mÃ¥ste bli mycket bÃ¤ttre.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r sÃ¤kert en fÃ¶retagsekonomiskt korrekt hantering att mÃ¥nga av vÃ¥ra internationellt verksamma storfÃ¶retag fusionerar med andra liknande, men varfÃ¶r vÃ¤ljer det nya bolaget praktiskt taget aldrig Sverige som sÃ¤te och till lokalisering av huvudkontor? Nya och vÃ¤xande fÃ¶retag lÃ¤gger Ã¤ven dessa i allt snabbare takt sitt sÃ¤te i andra lÃ¤nder. Nyckelpersonal vÃ¤ljer att flytta ut. Regeringens fÃ¶rslag till vÃ¥rbudget Ã¤r nÃ¤st intill kemiskt ren frÃ¥n fÃ¶rslag pÃ¥ strategiska skattesÃ¤nkningar. Inte ens Bosse Ringholm kan vÃ¤l tro att â€enklare avdragsregler fÃ¶r utgifter vid ombyggnad av lokaler i samband med byte av hyresgÃ¤stâ€ tillhÃ¶r det som avses med strategiska skattesÃ¤nkningar?&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Av s. 35 under Skattepolitik fÃ¶r fÃ¶retagsamhet framgÃ¥r att regeringen â€avÂ­ser fortsÃ¤tta fÃ¶renkla regler, medverka till sund konkurrens och pÃ¥ andra sÃ¤tt fÃ¶rbÃ¤ttra villkoren fÃ¶r fÃ¶retagande och sysselsÃ¤ttningâ€. Att det med en viss nÃ¶dvÃ¤ndighet mÃ¥ste inbegripa sÃ¤nkt skatt pÃ¥ arbete och risktagande i fÃ¶retag verkar inte rymmas i planerna. Detta Ã¤r allvarligt. Det regeringen hittills Ã¥stadkommit pÃ¥ omrÃ¥det â€fÃ¶rbÃ¤ttra villkoren fÃ¶r fÃ¶retagandeâ€  imponerar fÃ¶ga. Haveriet med den s k Simplexgruppen inom NÃ¤ringsdepartementet kan sÃ¤kert symbolisera vilket fÃ¶rvÃ¤ntningsvÃ¤rde fortsatta s-fÃ¶renklingar fÃ¶r fÃ¶retagandet kan ha. FÃ¶r att inte tala om alla mer eller mindre avsomnade eller upplÃ¶sta samtalsgrupper med fÃ¶retrÃ¤dare frÃ¥n nÃ¤ringslivet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att fÃ¥ fler och vÃ¤xande fÃ¶retag pÃ¥ svensk botten krÃ¤vs rejÃ¤la skattÂ­eÂ­Ã¤ndringar: lÃ¤gre skatter och en fÃ¶rÃ¤ndrad mix av existerande skatter. De skatter som Ã¤r skadligast mot jobb och fÃ¶retagande bÃ¶r angripas fÃ¶rst.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Arbetsgivaravgifterna i tjÃ¤nstesektorn bÃ¶r sÃ¤nkas i syfte att stimulera en uthÃ¥llig tillvÃ¤xt inom denna sektor. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Dubbelskatten pÃ¥ aktiesparande bÃ¶r avskaffas. Vi fÃ¶reslÃ¥r hÃ¤r ett successiv avskaffande av dubbelbeskattning av aktieutdelningar. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Beskattningen av personaloptioner mÃ¥ste ses Ã¶ver, sÃ¤rskilt Ã¤r de sociala avgifterna en tung belastning fÃ¶r vÃ¤xande fÃ¶retag som anvÃ¤nder personalÂ­optioner som ett sÃ¤tt att attrahera och knyta kunskapskapital till sitt fÃ¶retag. De sociala avgifterna pÃ¥ vinstandelar bÃ¶r avskaffas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Skattereglerna fÃ¶r fÃ¥mansbolag, sÃ¤rskilt de s k 3:12 reglerna, mÃ¥ste Ã¤ndras. De som vill starta eget fÃ¶retag eller vidareutbilda sig bÃ¶r fÃ¥ mÃ¶jlighet att ta ut ett pensionsÃ¥r i fÃ¶rvÃ¤g. Vi vill ha enklare avdragsregler fÃ¶r fÃ¶retagare med hemmet som arbetsplats.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det borgerliga trepartifÃ¶rslaget om skattelÃ¤ttnader i hushÃ¥llssektorn bÃ¶r genomfÃ¶ras. Det handlar om bÃ¥de skattelÃ¤ttnader i syfte att ge flera jobb och om att gÃ¶ra det lÃ¤ttare fÃ¶r mÃ¤nniskor att vara Ã¤rliga. Det Ã¤r mycket beklagligt att regeringen tydligen inte Ã¤r intresserad av att delta i den fÃ¶rsÃ¶ksÂ­verksamhet med lÃ¤gre moms fÃ¶r vissa tjÃ¤nster som EU Ã¶ppnat mÃ¶jlighet till. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Trots att det tycks rÃ¥da stor enighet Ã¶ver partigrÃ¤nserna om att det behÃ¶ver bli enklare att starta och driva fÃ¶retag i Sverige har alldeles fÃ¶r litet skett fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra villkoren fÃ¶r fÃ¶retagarna. Inte ens nÃ¤r det gÃ¤ller i stort sett kostnadsfria regelfÃ¶renklingar â€“ som fÃ¶renklade blanketter, att infÃ¶ra ett enkelt bokfÃ¶rings- och deklarationspaket fÃ¶r egenfÃ¶retagare, vettigare F-skattregler eller solnedgÃ¥ngsparagraf fÃ¶r umbÃ¤rliga fÃ¶retagsregler â€“ har regeringen lyckats Ã¥stadkomma nÃ¥gonting konkret. Det Ã¤r dags att gÃ¥ frÃ¥n ord till handling och genomfÃ¶ra de fÃ¶renklingar av deklarationer, utfÃ¤rdande av F-skattsedel, betalning av preliminÃ¤rskatt, rensning i uppgiftslÃ¤mnande, fÃ¶rbÃ¤ttring av skattekontot, infÃ¶rande av servicecheckar och mÃ¥nga andra fÃ¶rslag som framfÃ¶rts av Folkpartiet liberalerna i andra sammanhang.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.2Â &lt;a id="_Toc482499812" name="_Toc482499812"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¥rden och skolan â€“ tillvÃ¤xtomrÃ¥den&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Under de senaste 20 Ã¥ren har merparten av Sveriges internationellt verkÂ­samma storfÃ¶retag i en eller annan form lÃ¤mnat vÃ¥rt land. Detta leder till att forskning, utveckling och andra strategiska funktioner inom fÃ¶retagen i hÃ¶g grad fÃ¶rflyttas. Sverige har haft en ovanligt hÃ¶g andel FoU i fÃ¶rhÃ¥llande till produktion just pÃ¥ grund av den hÃ¶ga andelen stora internationellt verksamma fÃ¶retag med sÃ¤te i Sverige, vilket i sin tur haft mÃ¥nga andra positiva effekter. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r mycket allvarligt att sÃ¥ fÃ¥ av dessa stora fÃ¶retag finns kvar i Sverige. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Medvetet eller omedvetet har IT- och telecomsektorerna fÃ¥tt gynnsamma tillvÃ¤xtvillkor i Sverige och vi tillhÃ¶r de vÃ¤rldsledande inom detta omrÃ¥de. Dock flyttar fÃ¶retagen i snabb takt till andra lÃ¤nder, bland annat pÃ¥ grund av de svenska skatterna. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kunskapsbranscherna vÃ¥rd och utbildning kommer att bli Ã¤nnu stÃ¶rre  och viktigare i framtiden. VÃ¥rden och skolan har den stÃ¶rsta andelen hÃ¶gÂ­utÂ­bildade, varav en stor andel Ã¤r kvinnor. Om de ska tillÃ¥tas vÃ¤xa och utvecklas i Sverige eller inte Ã¤r idag en Ã¶ppen frÃ¥ga. Kvaliteten behÃ¶ver hÃ¶jas, entreprenÃ¶rsanda, idÃ©er och kunnande tas tillvara. Kvinnor behÃ¶ver fler olika arbetsgivare att vÃ¤lja pÃ¥, kvinnor behÃ¶ver Ã¶kade mÃ¶jligheter att fÃ¶rverkliga sina idÃ©er och drÃ¶mmar. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den nuvarande regeringen vill tillsammans med sina stÃ¶dpartier pÃ¥ olika sÃ¤tt fÃ¶rhindra och fÃ¶rsvÃ¥ra detta. Sektorerna Ã¤r hÃ¶ggradigt reglerade, och det man aviserar Ã¤r sÃ¥dant som ytterligare kommer att fÃ¶rhindra skaparkraft och entreprenÃ¶rsanda inom vÃ¥rd och utbildning. SÃ¥ vill regeringen pÃ¥ olika sÃ¤tt fÃ¶rsvÃ¥ra fÃ¶r friskolor och privata vÃ¥rdgivare.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Att pÃ¥ olika sÃ¤tt kunna utveckla verksamheterna dels fÃ¶r att fÃ¥ mer valuta fÃ¶r skattepengarna, dels fÃ¶r att bygga upp ett tillvÃ¤xtorienterat exportÂ­fÃ¶reÂ­tagande vore mycket angelÃ¤get. Det Ã¤r ett avstamp fÃ¶r att bli vÃ¤rldsledande. Det Ã¤r dessutom i hÃ¶g grad en jÃ¤mstÃ¤lldhetsfrÃ¥ga. Kvinnor Ã¤r ofta verksamma inom dessa sektorer och har dÃ¤rigenom sÃ¤mre mÃ¶jligheter Ã¤n vad mÃ¤n generellt har att bli sin egen, att fÃ¥ flera arbetsgivare att vÃ¤lja mellan, att kunna styra sitt arbete och arbetssituation, att fÃ¥ vettigt betalt. Ur tillÂ­vÃ¤xtÂ­synpunkt Ã¤r det vansinne att inte fullt ut slÃ¤ppa loss den potential som finns hos svenska kvinnor. Det kommer att gÃ¥ sÃ¤mre Ã¤n nÃ¶dvÃ¤ndigt fÃ¶r ett land om man inte utnyttjar hela tillvÃ¤xtpotentialen. Genom en fortsatt genomreglerad sjukvÃ¥rd och utbildning blir Sverige onÃ¶digt fattigt och kvinnorna betalar i hÃ¶g utstrÃ¤ckning priset fÃ¶r detta.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.3Â &lt;a id="_Toc482499813" name="_Toc482499813"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¥ngt liv â€“ Ã¶kat arbetsutbud&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I Ã¶verenskommelsen om det nya pensionssystemet ingick ocksÃ¥ att en lÃ¶ntagare inte lÃ¤ngre skulle kunna tvingas sluta pÃ¥ grund av att han eller hon fyllt 65 Ã¥r utan att den Ã¥ldersgrÃ¤nsen skulle hÃ¶jas till 67 Ã¥r. Efter flera Ã¥rs fÃ¶rsening utlovar regeringen nu i vÃ¥rpropositionen att lagstiftningsarbetet skall pÃ¥skyndas, och en proposition har aviserats till bÃ¶rjan av hÃ¶sten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I och med pensionsreformen har sÃ¥ledes flera nÃ¶dvÃ¤ndiga steg tagits fÃ¶r att vÃ¤nda utvecklingen mot allt lÃ¤gre faktisk pensionsÃ¥lder. LivsÂ­inkomstÂ­principen och den Ã¥rliga informationen om de ekonomiska effekterna av pensionering vid olika Ã¥ldrar fr o m 61 Ã¥r Ã¶kar sÃ¤kert intresset att arbeta lÃ¤ngre. Den kommande lagÃ¤ndringen om rÃ¤tten att stanna till 67 Ã¥r Ã¶kar mÃ¶jligheten. Att Ã¶ka intresset och mÃ¶jligheten Ã¤r bra, men det rÃ¤cker inte.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vad som dÃ¤rutÃ¶ver behÃ¶vs Ã¤r djupgÃ¥ende fÃ¶rÃ¤ndringar i hela vÃ¥rt samhÃ¤lle, frÃ¤mst i arbetslivet. VÃ¥rt sÃ¤tt att se pÃ¥ oss sjÃ¤lva och pÃ¥ varandra mÃ¥ste Ã¤ndras. SÃ¤ttet  att organisera arbetet mÃ¥ste fÃ¶rÃ¤ndras sÃ¥ att mÃ¤nniskor som fyllt 55 Ã¥r vill och kan arbeta kvar. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ett sÃ¤tt att Ã¶ka mÃ¶jligheten fÃ¶r fler att stanna kvar i arbetslivet vore om det fanns bÃ¤ttre chanser till att vidareutbilda sig fÃ¶r dem som mitt i livet skulle vilja utbilda sig till nÃ¥got nytt eller â€baraâ€ Ã¶ka sin kompetens i det yrke man har. Folkpartiet har sedan flera Ã¥r fÃ¶reslagit att pensionssparandet ska kunna vidgas och liberaliseras till att inkludera utbildningskonton, sÃ¥ att det vore mÃ¶jligt att ta ett friÃ¥r eller studieÃ¥r och betala sitt uppehÃ¤lle under det Ã¥ret genom att dra frÃ¥n sitt privata, fackliga eller allmÃ¤nna pensionssparande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det skulle fÃ¶rstÃ¥s leda till att behÃ¥llningen minskade, men samtidigt kunna leda till hÃ¶gre lÃ¶n och dÃ¤rmed hÃ¶gre pension eller att man valde att pensionera sig ett knappt  Ã¥r senare. Vi kommer â€“ liksom tidigare â€“ att i vÃ¥rt budgetfÃ¶rslag ge utrymme fÃ¶r en kraftig hÃ¶jning av det Ã¥rliga pensionsÂ­avdraget.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.4Â &lt;a id="_Toc482499814" name="_Toc482499814"&gt;&lt;/a&gt;Reformera arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;En modernare arbetsmarknad Ã¤r en stor frihetsfrÃ¥ga. Idag stÃ¤ngs mÃ¤nniskor ute frÃ¥n arbetsmarknaden fÃ¶r att reglerna i praktiken hÃ¤mmar tillkomsten av nya arbeten.  Utrymmet fÃ¶r individuella behov och Ã¶nskemÃ¥l har blivit fÃ¶r litet i ett system dÃ¤r kollektivtÃ¤nkandet drivits till sin yttersta spets. Bristerna i arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt har bidragit till tre mycket stora problem:&lt;/p&gt;
      &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Misslyckad lÃ¶nebildning. LÃ¥nga perioder har lÃ¶ntagarna trots stora nominella lÃ¶neÃ¶kningar  knappast fÃ¥tt nÃ¥gra reallÃ¶nehÃ¶jningar pÃ¥ grund av inflation och devalveringar. Utbildning har lÃ¶nat sig fÃ¶r dÃ¥ligt. Bristande flexibilitet i lÃ¶nebildningen har lett till att vissa branscher och fÃ¶retag hÃ¤mmats av stora svÃ¥righeter att rekrytera arbetskraft.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UtanfÃ¶rskap. Mycket hÃ¶ga barriÃ¤rer fÃ¶r nytilltrÃ¤dande pÃ¥ arbets-marknaden har lett till bestÃ¥ende ekonomiskt utanfÃ¶rskap fÃ¶r stora grupper samt Ã¶kande segregation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;DÃ¥ligt fÃ¶retagsklimat. Den arbetsrÃ¤ttsliga regleringen skapar kostsam byrÃ¥krati och stort utrymme fÃ¶r fackligt maktmissbruk. Det hÃ¤mmar utvecklingskraften â€“ framfÃ¶r allt fÃ¶r smÃ¥fÃ¶retagare.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ol&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Arbetsmarknadspolitikens grundsyfte Ã¤r att fÃ¶rstÃ¤rka de arbetslÃ¶sas stÃ¤llning pÃ¥ arbetsmarknaden sÃ¥ att de skaffar sig jobb sÃ¥ snart som mÃ¶jligt efter det att arbetslÃ¶sheten inletts. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r viktigt att det finns en effektiv arbetsmarknadspolitik i landet. Viktigt Ã¤r dock att pÃ¥peka att arbetsÂ­marknadspolitiken aldrig ensam skapar nya arbetstillfÃ¤llen eller garanterar att folk fÃ¥r jobb. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r som vi i Folkpartiet talat om arbetsÂ­marknadsÂ­politikens tre ben. Dessa ben bestÃ¥r fÃ¶rutom av den aktiva arbetsmarknadsÂ­politiken av en nÃ¤ringslivspolitik fÃ¶r fler jobb genom fÃ¶retagande samt en ekonomisk politik fÃ¶r sunda och sanerade statsfinanser. Dessa tre ben mÃ¥ste finnas samtidigt fÃ¶r att vi ska kunna nÃ¥ full sysselsÃ¤ttning i landet. TyvÃ¤rr har regeringens politik under flera Ã¥r prÃ¤glats av brist pÃ¥ Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r fler jobb genom fÃ¶retagande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet anser att arbetsmarknadspolitiken mÃ¥ste ta sin utgÃ¥ngspunkt i ett underifrÃ¥nperspektiv dÃ¤r den enskilde individen stÃ¥r i centrum. Olika typer av Ã¥tgÃ¤rder bÃ¶r utformas i ett sÃ¥dant perspektiv. Som liberaler anser vi att det Ã¤r den enskilda mÃ¤nniskan som i stÃ¶rsta mÃ¶jliga mÃ¥n ska ha rÃ¤tten och makten till beslut Ã¶ver sin vardag. Detta gÃ¤ller Ã¤ven i arbetsmarknadsÂ­politiken. Ett alltfÃ¶r centralistiskt beslutsfattande och planering uppifrÃ¥n Ã¤r det som allra minst gagnar en god arbetsmarknadspolitik. Vi kan gÃ¤rna kalla detta â€den djupa arbetsmarknadspolitikenâ€ som bygger pÃ¥ en tilltro till individen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den svenska konjunkturen befinner sig idag i ett fÃ¶rhÃ¥llandevis gott lÃ¤ge. Den Ã¶ppna arbetslÃ¶sheten har sjunkit och mÃ¥nga har fÃ¥tt riktiga jobb. Det borde Ã¤ndÃ¥ kunna vara Ã¤nnu mycket bÃ¤ttre. Antalet sysselsatta Ã¤r fortfarande ca 440 000 fÃ¤rre Ã¤n fÃ¶r tio Ã¥r sedan. Antalet personer i arbetsmarknadsÂ­politiska Ã¥tgÃ¤rder Ã¤r ocksÃ¥ betydligt fler Ã¤n fÃ¶r ett decennium sedan. Dessa siffror Ã¤r viktiga att ha med sig nÃ¤r man hÃ¤vdar att vi Ã¤r pÃ¥ vÃ¤g mot full sysselsÃ¤ttning och en situation med brist pÃ¥ arbetskraft. Speciellt Ã¤r detta viktigt mot bakgrund av att lÃ¥ngtidsutredningen pekar pÃ¥ att vi i Sverige om tio Ã¥r kan fÃ¥ en situation dÃ¤r arbetskraftsinvandring krÃ¤vs. DÃ¥ Ã¤r det viktigt att vi fÃ¶rst ser till att Ã¶ka sysselsÃ¤ttningen med de personer som inte idag stÃ¥r till arbetsmarknadens fÃ¶rfogande men som borde gÃ¶ra det. Arbetsmarknaden mÃ¥ste helt enkelt breddas genom att fler kommer i arbete. Risken Ã¤r annars stor att vi fÃ¥r flaskhalsar och Ã¶kad regional obalans pÃ¥ dagens arbetsÂ­marknad. En annan fara dÃ¶ljer sig i dagens siffror: faran att en stor del av de mycket lÃ¥ngvarigt arbetslÃ¶sa glider Ã¤nnu lÃ¤ngre bort frÃ¥n ett aktivt liv och blir definitivt lÃ¥sta i passivitet och isolering.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det goda konjunkturlÃ¤get gÃ¶r det dock nÃ¶dvÃ¤ndigt att lÃ¤gga om arbetsÂ­marknadspolitiken i en riktning som ser till att de arbetslÃ¶sa kan komma ut i riktiga jobb sÃ¥ snabbt som mÃ¶jligt. HÃ¤rvidlag Ã¤r det viktigt att se till att de Ã¥tgÃ¤rder som finns i huvudsak Ã¤r inriktade mot utbildningsinsatser sÃ¥ att arbetskraftens kompetens kan hÃ¶jas istÃ¤llet fÃ¶r Ã¥tgÃ¤rder som endast syftar till passiva Ã¥tgÃ¤rder sÃ¥ att den enskilde arbetslÃ¶se kvalificerar sig fÃ¶r en ny a-kasseperiod. Det Ã¤r bra att regeringen i propositionen Ã¥tminstone har ambitionen att fÃ¶renkla regelsystemet, begrÃ¤nsa Ã¥tgÃ¤rdsfloran och Ã¶ka de arbetssÃ¶kandes egen aktivitet. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;ArbetsfÃ¶rmedlingens funktionssÃ¤tt bÃ¶r ses Ã¶ver sÃ¥ att en modern  och flexibel arbetsfÃ¶rmedling som Ã¤r anpassad till det nya informationssamhÃ¤llet kan skapas. En majoritet av de arbetssÃ¶kande hittar sina jobb genom Internet eller telefonservice.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I detta sammanhang vill vi ocksÃ¥ passa pÃ¥ att uppmÃ¤rksamma de privata arbetsfÃ¶rmedlingarna och deras betydelse. Lagen om privata arbetsÂ­fÃ¶rÂ­medlingar tillkom under den borgerliga regeringstiden, trots starkt motstÃ¥nd frÃ¥n Socialdemokraterna. Efter en trÃ¶g start visar det sig nu alltmer att det tillkommit en lÃ¥ng rad privata arbetsfÃ¶rmedlingar och personalutÂ­hyrningsÂ­firmor; speciellt Ã¤r det fÃ¶rmedlingar som specialiserat sig pÃ¥ ett visst yrkesomrÃ¥de som skapats. FristÃ¥ende smÃ¥ eller medelstora aktivitetscentra, produktions- och distributionsagenter, fÃ¶rmedlare av kunskapstjÃ¤nster (Ã¶verÂ­sÃ¤ttningar, intensiv sprÃ¥kutbildning, information och kommunikation om olika branscher och yrken mellan kulturer och lÃ¤nder), stÃ¶dgrupper fÃ¶r forskare och akademiker, mediafolk och konstnÃ¤rer kan uppfylla en mÃ¥ngfald av skapande funktioner pÃ¥ en decentraliserad och privatiserad arbetsmarknad, dÃ¤r initiativ och ansvar alltmer fÃ¶rflyttas frÃ¥n stora offentliga system till individ och den lilla fristÃ¥ende gruppen. Detta visar med all tydlighet pÃ¥ att lagen fungerar som det var tÃ¤nkt och att vi har fÃ¥tt en mÃ¥ngfald pÃ¥ arbetsfÃ¶rmedlingsomrÃ¥det som gynnar bÃ¥de arbetsgivare och arbetstagare. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r viktigt att de privata arbetsfÃ¶rmedlingarna fÃ¥r finnas kvar och utvecklas.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;ArbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen mÃ¥ste reformeras. Folkpartiet har under en rad av Ã¥r fÃ¶reslagit att en bortre parentes infÃ¶rs i fÃ¶rsÃ¤kringen fÃ¶r att undvika att individen fastnar i en evig rundgÃ¥ng mellan kontantstÃ¶d och Ã¥tgÃ¤rder. Dessutom bÃ¶r egenfinansieringen Ã¶kas i fÃ¶rsÃ¤kringen genom att en sÃ¤rskild egenavgift fÃ¶r a-kassan infÃ¶rs, motsvarande ungefÃ¤r en fjÃ¤rdedel av kostnaden. Den enskilde individen ska dock kompenseras fÃ¶r denna avgift. A-kassan bÃ¶r dessutom bli allmÃ¤n och obligatorisk. De fackliga a-kassorna bÃ¶r pÃ¥ sikt ersÃ¤ttas av en statlig.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PÃ¥ arbetsrÃ¤ttens omrÃ¥de Ã¤r behovet av reformer stÃ¶rre Ã¤n pÃ¥ lÃ¤nge. Den nya ekonomin i Sverige, som Ã¤r inriktad pÃ¥ IT och tjÃ¤nstesektorn, krÃ¤ver en modern arbetsrÃ¤tt som Ã¤r anpassad till dagens behov och inte till den ekonomi som rÃ¥dde pÃ¥ 1970-talet. Vissa reformer har genomfÃ¶rts inom arbetsrÃ¤tten. En riksdagsmajoritet rÃ¶stade under vÃ¥ren igenom en Ã¤ndring i lagen om medbestÃ¤mmande i arbetslivet (MBL) som innebÃ¤r att ett fÃ¶rbud mot blockad av enmans- och familjefÃ¶retag infÃ¶rs. Men det Ã¤r nÃ¤r det gÃ¤ller turordningsreglerna i lagen om anstÃ¤llningsskydd (LAS) som den stora fÃ¶rÃ¤ndringen mÃ¥ste komma. Folkpartiet krÃ¤ver att den lag som gÃ¤llde under Ã¥r 1994 och som innebar att mÃ¶jlighet fanns att gÃ¶ra tvÃ¥ undantag frÃ¥n turordningsreglerna Ã¥terinfÃ¶rs. HÃ¤r verkar NÃ¤ringsdepartementet vara pÃ¥ rÃ¤tt vÃ¤g nÃ¤r man sÃ¤ger sig vilja lÃ¤gga fram en proposition med detta innehÃ¥ll. Det Ã¤r bara att hoppas att denna angelÃ¤gna fÃ¶rÃ¤ndring inte stoppas av den socialdemokratiska riksdagsgruppen och LO.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet har dessutom fÃ¶reslagit fÃ¶ljande fÃ¶rÃ¤ndringar i arbetsÂ­markÂ­nadslagarna som ocksÃ¥ bÃ¶r genomfÃ¶ras fÃ¶r att skapa fler jobb genom fÃ¶retag:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;MBL bÃ¶r Ã¤ndras sÃ¥ att fackfÃ¶reningarnas tolkningsfÃ¶retrÃ¤de avskaffas. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Lagen om facklig fÃ¶rtroendemans stÃ¤llning pÃ¥ arbetsplatsen bÃ¶r fÃ¶rÃ¤ndras vad gÃ¤ller rÃ¤tten till ersÃ¤ttning fÃ¶r ledighet vid facklig verksamhet. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Konfliktreglerna bÃ¶r skÃ¤rpas: Ett proportionalitetskrav infÃ¶rs fÃ¶r att begrÃ¤nsa mÃ¶jligheten till stridsÃ¥tgÃ¤rder som kostar lite fÃ¶r den egna organisationen, men orsakar stora kostnader fÃ¶r motparten eller tredje man. RÃ¤tten till sympatiÃ¥tgÃ¤rder ska inskrÃ¤nkas.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.5Â &lt;a id="_Toc482499815" name="_Toc482499815"&gt;&lt;/a&gt;Det behÃ¶vs en stor socialfÃ¶rsÃ¤kringsreform&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r mÃ¤nniskors ekonomiska trygghet och fÃ¶r en vÃ¤l fungerande samhÃ¤llsÂ­ekonomi behÃ¶vs goda allmÃ¤nna fÃ¶rsÃ¤kringar. De bÃ¶r tÃ¤cka en betydande del av inkomstbortfallet fÃ¶r dem som drabbas av sjukdom och arbetslÃ¶shet eller uppnÃ¥r hÃ¶g Ã¥lder.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Dessa allmÃ¤nna fÃ¶rsÃ¤kringar â€“ vanligen kallade socialfÃ¶rsÃ¤kringar â€“ skiljer sig frÃ¥n de flesta fÃ¶rsÃ¤kringar just genom att vara allmÃ¤nna. Detta gÃ¶r det mÃ¶jligt att bortse frÃ¥n de individuella riskerna att bli sjuk och arbetslÃ¶s eller chansen att bli gammal. Premien kan alltsÃ¥ sÃ¤ttas utan hÃ¤nsyn till individens egen risk/chans. Om det som fÃ¶rsÃ¤kras Ã¤r den bortfallna inkomsten, vilket vi Ã¤r starka anhÃ¤ngare av, blir premien fÃ¶r lika inkomster lika. Premien kan dÃ¥ uttryckas i procent av den fÃ¶rsÃ¤krade inkomsten.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;TillgÃ¥ng till exempelvis nationellt fÃ¶rsvar och rÃ¤ttsvÃ¤sende Ã¤r kollektiva nyttigheter och kan svÃ¥rligen finansieras annat Ã¤n med skatter. En obligatorisk skola Ã¤r fÃ¶r dem som gÃ¥r i den en individuell nyttighet, men om den ska vara Ã¶ppen fÃ¶r alla bÃ¶r den ocksÃ¥ betalas kollektivt. Alla skatter har snedvridande effekter. TillgÃ¥ngen till fÃ¶rsÃ¤kringar mot inkomstbortfall Ã¤r individuella nyttigheter, men dessa kan â€“ och bÃ¶r â€“ i stÃ¶rsta mÃ¶jliga utstrÃ¤ckning finansieras genom individuella premier. SkÃ¤let till detta Ã¤r att skatteinslaget och dess negativa effekter dÃ¥ kan hÃ¥llas nere. Det totala skattetrycket blir dÃ¥ lÃ¤gre.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att sÃ¥ ska bli fallet bÃ¶r nivÃ¥n pÃ¥ fÃ¶rsÃ¤kringen inte vara avsevÃ¤rt hÃ¶gre Ã¤n de flesta sjÃ¤lvmant skulle ha valt. Inte heller bÃ¶r fÃ¶rsÃ¤kringarna Ã¥lÃ¤ggas andra uppgifter Ã¤n sina respektive huvuduppgifter â€“ att tÃ¤cka inkomstÂ­bortfallet och utjÃ¤mna riskkostnaderna fÃ¶r sjukdom, arbetslÃ¶shet och hÃ¶g Ã¥lder. Dessa uppgifter Ã¤r stora och viktiga nog.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om mÃ¥lsÃ¤ttningen att socialfÃ¶rsÃ¤kringarna i sÃ¥ liten utstrÃ¤ckning som mÃ¶jligt ska hÃ¶ja det faktiska skattetrycket mÃ¥ste det vara raka rÃ¶r mellan avgifter och fÃ¶rmÃ¥ner. Det Ã¤r dÃ¥ premien som ger fÃ¶rmÃ¥nen och vetskapen om detta som hÃ¥ller nere skattetrycket. FÃ¶rmÃ¥ner som Ã¤r oberoende av premier kan naturligtvis finnas, exempelvis det nya pensionssystemets garantinivÃ¥ och pensionsrÃ¤tten fÃ¶r barnÃ¥r. Dessa fÃ¥r dÃ¥ finansieras med allmÃ¤nna skattemedel.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I det nya pensionssystemet har dessa principer tillÃ¤mpats i stor utÂ­strÃ¤ckning. Ett undantag Ã¤r att avgiften ovanfÃ¶r fÃ¶rmÃ¥nstaket tyvÃ¤rr enbart halverats och inte avskaffats. Det innebÃ¤r att denna avgift inte Ã¤r en (obligatorisk) fÃ¶rsÃ¤kringspremie utan en ren skatt. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att dessa premier inte ska uppfattas vara mer skatter Ã¤n de Ã¤r bÃ¶r fÃ¶rsÃ¤kringens innehÃ¥ll och de raka rÃ¶ren vara sÃ¥ tydliga som mÃ¶jligt. Egenavgifter Ã¤r tydligare Ã¤n arbetsgivaravgifter.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om skatteinslaget ska hÃ¥llas lÃ¥gt krÃ¤vs ju att premierna inte fÃ¥r anvÃ¤ndas till annat Ã¤n sitt Ã¤ndamÃ¥l och att de Ã¤r tillrÃ¤ckliga fÃ¶r Ã¤ndamÃ¥let. Ã–ver tiden ska sÃ¥ledes vare sig Ã¶verskott eller underskott uppstÃ¥.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Skapa tre sjÃ¤lvstÃ¤ndiga trygghetsfÃ¶rsÃ¤kringar: De nuvarande socialÂ­fÃ¶rsÃ¤kringarna och hanteringen av dem pÃ¥ senare Ã¥r har, med undantag av den stora pensionsreformen, inte prÃ¤glats av de principer vi ovan stÃ¤llt upp. Vi har dÃ¤rfÃ¶r i flera Ã¥r arbetat och plÃ¤derat fÃ¶r en stor socialfÃ¶rsÃ¤kringsÂ­reform enligt dessa principer. VÃ¥r fÃ¶rhoppning Ã¤r att en sÃ¥dan reform ska kunna genomfÃ¶ras med lika stor uppslutning som pensionsreformen har.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶reslÃ¥r att dagens socialfÃ¶rsÃ¤kringar exklusive fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen utformas som tre riktiga fÃ¶rsÃ¤kringar&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;en allmÃ¤n pensionsfÃ¶rsÃ¤kring (det nya pensionssystemet),&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;en allmÃ¤n sjukfÃ¶rsÃ¤kring (inklusive fÃ¶rtidspensionen och delar av arbetsÂ­skadeÂ­fÃ¶rsÃ¤kringen) och&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;en allmÃ¤n arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;NÃ¥gra fÃ¶rÃ¤ndringar som dÃ¤rmed mÃ¥ste gÃ¶ras Ã¤r: FÃ¶rtidspensionerna och delar av arbetsskadefÃ¶rsÃ¤kringen lÃ¤ggs ihop med sjukfÃ¶rsÃ¤kringen. ArbetsÂ­lÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen gÃ¶rs om till en socialfÃ¶rsÃ¤kring. PÃ¥ sikt hÃ¶js den fÃ¶rsÃ¤krade inkomsten i denna till samma nivÃ¥ som i det nya pensionsÂ­systemet, 7,5 lÃ¶nebasbelopp. Arbetsgivaravgifterna gÃ¶rs om till fÃ¶rsÃ¤kringsÂ­premier frÃ¥n de fÃ¶rsÃ¤krade genom lÃ¶nevÃ¤xling.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶rsÃ¤kringarna gÃ¶rs fristÃ¥ende frÃ¥n statens budget. Raka rÃ¶r mellan premier och fÃ¶rmÃ¥ner infÃ¶rs. Ã„ven sjukfÃ¶rsÃ¤kringen och arbetslÃ¶shetsÂ­fÃ¶rsÃ¤kringen anvÃ¤nds till att bygga upp fonder som ska bidra vid stora belastningar. Finansinspektionen kontrollerar att verksamheten Ã¤r fÃ¶rsÃ¤kringsmÃ¤ssig. Ã„ndringar av avgifter eller fÃ¶rmÃ¥ner beslutas Ã¤ven fortsÃ¤ttningsvis av riksdagen, men efter fÃ¶rslag frÃ¥n fÃ¶rsÃ¤kringarnas styrelser. Incitament fÃ¶r fÃ¶rsÃ¤krade att Ã¥tergÃ¥ till arbete, delta i rehabilitering etc byggs in  i fÃ¶rsÃ¤kringarna.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har fÃ¶reslagit att premierna till arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen hÃ¶js frÃ¥n dagens mycket lÃ¥ga nivÃ¥er till att motsvara ca Â¼ av kostnaden fÃ¶r fÃ¶rsÃ¤kringen. Statsbudgeten avlastas dÃ¤rmed en betydande utgift varvid inkomstskatten kan sÃ¤nkas med motsvarande belopp. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om dessa reformer genomfÃ¶rs blir statens kvarvarande utgifter fÃ¶r fÃ¶rsÃ¤kringarna de fÃ¶rdelningspolitiska inslagen samt Â¾ av arbetslÃ¶sÂ­hetsfÃ¶rsÃ¤kringens kostnader. Detta innebÃ¤r en betydande minskning av det faktiska skattetrycket och av de s k skattekilarna. Detta leder till starkare drivkrafter till arbete och allra mest till â€vittâ€ arbete. Resultatet blir dÃ¤rmed Ã¶kat vÃ¤lstÃ¥nd och fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r bÃ¤ttre vÃ¤lfÃ¤rd i vÃ¥rt land.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.6Â &lt;a id="_Toc482499816" name="_Toc482499816"&gt;&lt;/a&gt;StÃ¤rk den inre marknaden&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;ArbetslÃ¶sheten Ã¤r, trots den goda konjunkturen, ett stort mÃ¤nskligt, socialt och ekonomiskt problem i Europa idag. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r positivt att sysselsÃ¤ttningsfrÃ¥gan har satts hÃ¶gt pÃ¥ EU:s dagordning. Det Ã¶kar Europas &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;mÃ¶jlighet att ta sig ur den onda cirkel som lÃ¥ngtids- och massarbetslÃ¶sheten innebÃ¤r.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att klara arbetslÃ¶sheten mÃ¥ste Europas marknad kunna stÃ¥ emot den Ã¶kade konkurrens som globaliseringen och ett Ã¶kat InternetanvÃ¤ndande medfÃ¶r. Fortfarande utgÃ¶r hÃ¶ga skatter och krÃ¥ngliga regler pÃ¥ arbetsmarknaden hinder fÃ¶r fÃ¶retagande i och investeringar till Europa. Dessa hinder mot en vÃ¤l fungerande inre marknad mÃ¥ste elimineras om Europa skall kunna behÃ¥lla sin konkurrenskraft och bekÃ¤mpa arbetslÃ¶sheten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;EU:s ministerrÃ¥d har flera gÃ¥nger uppmanat Sverige att sÃ¤nka skatterna fÃ¶r hushÃ¥ll och fÃ¶retag. EU-kommissionens rekommendationer fÃ¶r medlemsÂ­staternas politik mot arbetslÃ¶sheten har alltsedan 1997 gÃ¥tt ut pÃ¥ sÃ¤nkt moms pÃ¥ tjÃ¤nstejobb, sÃ¤nkt arbetsgivaravgift, enklare regler fÃ¶r smÃ¥fÃ¶retagen och reformerade strukturer pÃ¥ arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet anser att det Ã¤r en klok strategi att stimulera till fler arbeten i den privata tjÃ¤nstesektorn genom lÃ¤gre beskattning. Den svenska regeringen, som i ministerrÃ¥det varit med om att godkÃ¤nna rekommendationerna, har hittills inte visat nÃ¥gon &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;vilja att omsÃ¤tta dem i praktisk handling. Regeringen har stÃ¤llt Sverige utanfÃ¶r den fÃ¶rsÃ¶ksverksamhet inom EU med lÃ¤gre moms inom vissa tjÃ¤nsteomrÃ¥den som blivit mÃ¶jlig. Trots att vissa ledande socialdemokrater under senare tid uttryckt att de anser det klart att lÃ¤gre skatt pÃ¥ arbete ger hÃ¶gre sysselsÃ¤ttning framhÃ¤rdar regeringen i sitt motstÃ¥nd.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet har sedan lÃ¤nge fÃ¶rordat en politik som syftar till att skatten pÃ¥ arbete sÃ¤nks och den europeiska arbetsmarknaden avregleras. Om sÃ¥ inte sker finns det en risk att arbetslÃ¶sheten i nÃ¤sta lÃ¥gkonjunktur stiger ytterligare. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.7Â &lt;a id="_Toc482499817" name="_Toc482499817"&gt;&lt;/a&gt;DÃ¤rfÃ¶r EMU&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Det under senare tid internationellt och nationellt mest uppmÃ¤rksammade beslutet rÃ¶rande svensk ekonomisk politik Ã¤r regeringspartiets principiella ja till EMU. Detta beslut fattade den socialdemokratiska partikongressen sÃ¥ sent som i mars 2000. Icke desto mindre Ã¤r beslutet helt utelÃ¤mnat i den mindre Ã¤n en mÃ¥nad senare publicerade finansplanen. &lt;/span&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Sveriges regering har Ã¤nnu icke gjort nÃ¥gon avsiktsfÃ¶rklaring var den stÃ¥r i frÃ¥gan om Sverige och EMU. &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Att regeringen inte vill stÃ¥ fÃ¶r regeringspartiets kongressbeslut om EMU â€“ och Ã¤n mindre tycks vilja argumentera fÃ¶r det â€“ i sitt viktigaste policydokument avlÃ¤mnat till riksdagen Ã¤r allvarligt och vÃ¤cker frÃ¥gor om regeringens egentliga avsikter. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En mÃ¶jlighet Ã¤r att regeringen inte vill binda sig och Sverige, utan bara det egna partiet, vid en EMU-positiv gest infÃ¶r Ã¶vriga EU-lÃ¤nder och det svenska ordfÃ¶randeskapet fÃ¶rsta halvÃ¥ret 2001. PÃ¥ grund av den vÃ¤lkÃ¤nda splittringen i regeringen och regeringspartiet kanske regeringen med finansplanens tystnad avser att lÃ¤gga hela frÃ¥gan om Sverige och EMU pÃ¥ is fÃ¶r Ã¶verskÃ¥dlig tid. EMU:s ekonomiska och utrikespolitiska betydelse fÃ¶r Sverige underordnas den socialdemokratiska partitaktiken och maktÂ­ambitionerna. Misstanken om detta nÃ¤rs av att regeringen samarbetar med partier som sÃ¤ger bestÃ¤mt nej till EMU. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om inte riksdagen redan fÃ¶re riksdagsvalet 2002 bestÃ¤mt datum fÃ¶r en folkomrÃ¶stning om EMU, och om 1998 Ã¥rs valresultat mot fÃ¶rmodan skulle upprepas 2002, kommer Sverige sannolikt inte med i EMU ens under nÃ¤sta mandatperiod. DÃ¤rfÃ¶r Ã¤r det utomordentligt viktigt att riksdagen snarast fattar beslut  om en folkomrÃ¶stning om EMU. Inrikespolitiskt gÃ¤ller det nu tydligen att sÃ¶ka â€lÃ¥sa fastâ€ regeringen vid regeringspartiets kongressbeslut.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En andra fÃ¶rklaring till att EMU-frÃ¥gan Ã¤r utelÃ¤mnad Ã¤r att regeringen anser att EMU:s konsekvenser Ã¤r fÃ¶rsumbara fÃ¶r Sverige, och att EMU dÃ¤rfÃ¶r inte fÃ¶rtjÃ¤nar uppmÃ¤rksamhet i en finansplan. Sveriges Ã¤r nog den enda av Europas alla finansplaner som utelÃ¤mnar EMU. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet menar tvÃ¤rtom att det Ã¤r viktigt bÃ¥de fÃ¶r tillvÃ¤xt-, stabilitets- och fÃ¶rdelningspolitiken att Sverige snarast blir fullvÃ¤rdig EMU-medlem. NÃ¥gra argument som blivit viktigare under senare tid Ã¤r fÃ¶ljande: &lt;span class="italic"&gt;Sverige marginaliseras politiskt genom att inte bara stÃ¥ utanfÃ¶r EMU utan genom att landet ocksÃ¥ stÃ¥r utan en officiellt deklarerad regeringsstrategi fÃ¶r intrÃ¤de i EMU.&lt;/span&gt; Sverige fÃ¥r ett mindre inflytande de facto om Ã¤n inte alltid de jure. Detta har hÃ¤vdats av mÃ¥nga bedÃ¶mare, bl a fÃ¶rre  finansministern Ã…sbrink, som bÃ¶r veta vad han talar om. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="italic"&gt;Priserna kommer att pressas i Sverige&lt;/span&gt;  genom att de flesta marknader med euron och e-handel integreras Ã¶ver grÃ¤nserna. Det leder till att konsumenter och inkÃ¶pare kan tillgodogÃ¶ra sig minskade transaktionskostnader, minskad vÃ¤xelkursrisk och en intensivare konkurrens frÃ¥n utlÃ¤ndska fÃ¶retag om de svenska konsumenternas och inkÃ¶pschefernas gunst. PrisjÃ¤mfÃ¶relser blir utomordentligt enkla att gÃ¶ra frÃ¥n 1 januari 2002 nÃ¤r de gemensamma sedlarna och mynten infÃ¶rs i Euroland. Med euron blir det ocksÃ¥ lÃ¤ttare fÃ¶r fÃ¶retag som Ã¤r lokaliserade pÃ¥ svensk botten att expandera i Euroland och att stÃ¤rka sin konkurrenskraft i Ã¶vriga EU, bl a genom att enkelt kunna anvÃ¤nda sig av billigare leverantÃ¶rer av insatsvaror. MÃ¥nga fÃ¶retag kommer att tvingas se Ã¶ver sin marknadsstrategi. FÃ¶retag som funderar pÃ¥ att flytta frÃ¥n Sverige fÃ¥r med svenskt EMU-medlemskap ett argument mindre.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En kostnad med att stÃ¥ utanfÃ¶r EMU som ocksÃ¥ kommit alltmera i fokus under senare Ã¥r Ã¤r &lt;span class="italic"&gt;vÃ¤xelkursens instabilitet.&lt;/span&gt; Hans Genberg undersÃ¶kte denna frÃ¥ga och konstaterar bl a att om man jÃ¤mfÃ¶r vÃ¤xelkursvolatiliteten fÃ¶re EMU-starten 1999 hos de elva ERM-lÃ¤nderna som sedan blev EMU-11, med motsvarande volatilitet hos andra lÃ¤nders valutor visar det sig finnas â€en mycket lÃ¤gre volatilitet i EMU-lÃ¤nderna jÃ¤mfÃ¶rt med lÃ¤nder med flytande vÃ¤xelkurs som Sverige, Schweiz och USAâ€. Specifikt om den finska marken skriver Genberg att â€under perioden som fÃ¶regick Finlands intrÃ¤de i ERM var [den finska] markens volatilitet mycket lik den som rÃ¥dde i lÃ¤nder med flytande kurs, som schweizerfrancen och svenska kronan. NÃ¤r Finland gick med i ERM fÃ¶ll dock markens volatilitet till mindre Ã¤n en tredjedel av den tidigare nivÃ¥n.â€&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt; (Genberg, H (2000), â€Managing Swedenâ€™s Transition to EMUâ€, &lt;/span&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SNS Occational Paper&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;, nr 83, Stockholm, ss. 16â€“17, vÃ¥r Ã¶versÃ¤ttning.&lt;/span&gt;) Med tanke pÃ¥ att globala finansiella kriser nu blivit ett Ã¥terkommande fenomen (Asienkrisen, Brasilienkrisen, Mexicokrisen, Rysslandskrisen, New YorkbÃ¶rsens instabilitet, osv) Ã¤r en stabil vÃ¤xelkurs av stort och vÃ¤xande vÃ¤rde fÃ¶r sÃ¥vÃ¤l hushÃ¥ll som fÃ¶retag. Att gÃ¥ med i EMU reducerar denna svÃ¥rbedÃ¶mda risk vÃ¤sentligt och pÃ¥ ett lÃ¥ngsiktigt trovÃ¤rdigt sÃ¤tt. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;MÃ¥nga fÃ¶refaller tycka att Sverige bÃ¶r vÃ¤lja linjen att &lt;span class="italic"&gt;vÃ¤nta-och-se i EMU-frÃ¥gan&lt;/span&gt;. Men detta resonemang  Ã¤r svagt underbyggt. FÃ¶r det fÃ¶rsta finns det uppenbara kostnader fÃ¶renade med att vÃ¤nta, och som man inte fÃ¥r bortse ifrÃ¥n, dvs att de fÃ¶rdelar som redan nÃ¤mnts vid en vÃ¤nta-och-se-strategi inte kommer svenska fÃ¶retag och hushÃ¥ll till del. Om det skall vara nÃ¥gon poÃ¤ng med att vÃ¤nta fÃ¶rutsÃ¤tter det att Sverige kan lÃ¤ra nÃ¥got viktigt om konsekvenserna av medlemskap om Sverige stÃ¥r utanfÃ¶r EMU. Men Ã¤ven om Sverige skulle vÃ¤nta skulle ingen utredning i vÃ¤rlden sedan med nÃ¥gon stÃ¶rre grad av  precision kunna kvantifiera hur stora kostnader och intÃ¤kter som detta medfÃ¶rt eftersom andra fÃ¶rÃ¤ndringar pÃ¥gÃ¥r samtidigt i vÃ¤rldsekonomin och Europa. DÃ¤remot cementerar en vÃ¤nta-och-se-linje en osÃ¤kerhet inte bara om Sveriges lÃ¥ngsiktiga penningpolitiska regim utan ocksÃ¥ om Sveriges lÃ¥ngsiktiga ambitioner betrÃ¤ffande den ekonomiska och politiska integrationen med Ã¶vriga Europa. BÃ¥da dessa osÃ¤kerheter leder till bl a till att investeringsbeslut fÃ¶rdrÃ¶js och att investeringar fÃ¶rlÃ¤ggs pÃ¥ annat hÃ¥ll. Sverige skulle ocksÃ¥ fortsÃ¤tta att ha ett svagare inflytande i ECB och andra viktiga EU-institutioner, och kanske ocksÃ¥ vid en fÃ¶rhandling om en eventuell reform av EU:s konkurrensregler.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Socialdemokraterna har angivit tvÃ¥ nÃ¶dvÃ¤ndiga men inte tillrÃ¤ckliga â€villkorâ€ fÃ¶r deras stÃ¶d till en framtida svensk EMU-anslutning; dels att det skall finnas belÃ¤gg fÃ¶r att det rÃ¥der en fungerande lÃ¶nebildning, dels att Sveriges konjunktur skall vara i samklang med Eurolands. BÃ¥da villkoren Ã¤r sÃ¥ nebulÃ¶st formulerade att de med litet politisk vilja nÃ¤stan alltid gÃ¥r att fÃ¶rklara sÃ¥som varande uppfyllda. I den fÃ¶rsta frÃ¥gan om lÃ¶nebildningen kan man dock  ocksÃ¥ notera ett konkret bidrag till Ã¶kad klarhet, nÃ¤mligen att ledamÃ¶terna i Industrins ekonomiska rÃ¥d, som Ã¤r utsedda av arbetsgivar- och arbetstagarparterna inom industrin, nyligen konstaterat att det  fÃ¶rsta villkoret enligt deras bedÃ¶mning redan Ã¤r uppfyllt betrÃ¤ffande den i sammanhanget viktigaste sektorn i ekonomin: â€VÃ¥r slutsats Ã¤r att arbetsmarknadsparterna inom industrin genom sin senaste uppgÃ¶relse har gjort det trovÃ¤rdigt att de Ã¤r kapabla att klara lÃ¶nebildningens alla dimensioner nÃ¤r Sverige blir medlem av EMU.â€&lt;a id="fnref1" name="fnref1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn1"&gt;&lt;sup&gt;2&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;Carling, A m fl (2000), â€EMU-medlemskapets betydelse fÃ¶r svensk lÃ¶nebildningâ€, &lt;span class="italic"&gt;Ekonomisk Debatt&lt;/span&gt;, nr 2, s 141&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;BetrÃ¤ffande konjunkturen konvergerar fÃ¶r nÃ¤rvarande Sveriges och Eurolands konjunkturer. Prognoserna pekar pÃ¥ hÃ¶g men avtagande tillvÃ¤xttakt fÃ¶r Sverige och fÃ¶r Euroland en lÃ¤gre men Ã¶kande tillvÃ¤xttakt.   &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.7.1Â &lt;a id="_Toc482499818" name="_Toc482499818"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets fem steg fÃ¶r Sverige till EMU&lt;/h3&gt;
        &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regeringen avger en skriftlig avsiktsfÃ¶rklaring till riksdagen dÃ¤r dess EMU-politik och tidtabell redovisas. Regeringspartiets kongressbeslut duger inte.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;En nationell Ã¶vergÃ¥ngsplan gÃ¶rs upp snarast och genomfÃ¶rs sÃ¥ snart som mÃ¶jligt.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;En folkomrÃ¶stning om EMU genomfÃ¶rs. Siktet bÃ¶r vara instÃ¤llt pÃ¥ att genomfÃ¶ra den under november i Ã¥r. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Snarast efter ett ja i folkomrÃ¶stningen tas en fÃ¶rhandling upp om svenskt intrÃ¤de i ERM2. Finanspolitiken bÃ¶r under tiden drivas sÃ¥ att den svenska kronan infÃ¶r ERM-intrÃ¤det bÃ¶r ha legat i nÃ¤rheten av sin lÃ¥ngsiktiga jÃ¤mviktsvÃ¤xelkurs, vilket bl a innebÃ¤r krav pÃ¥ ett Ã¶verskott som Ã¤r stÃ¶rre Ã¤n 2 % av BNP de nÃ¤rmaste Ã¥ren.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ol&gt;
        &lt;p class="Body32Text32Indent323"&gt;5.Â Sverige bÃ¶r kunna gÃ¥ med i EMU:s tredje fas 15â€“24 mÃ¥nader efter ett ja i folkomrÃ¶stningen.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;5Â &lt;a id="_Toc482499819" name="_Toc482499819"&gt;&lt;/a&gt;Kommunerna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Kommunerna â€“ i begreppet inrÃ¤knar vi i detta avsnitt sÃ¥vÃ¤l primÃ¤rkommuner som landsting â€“ ansvarar i vÃ¥rt land fÃ¶r nÃ¥gra av de absolut viktigaste &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;vÃ¤lfÃ¤rdstjÃ¤nsterna: barn- och ungdomsskolan, Ã¤ldrevÃ¥rden, barnomsorgen, sjukvÃ¥rden, kollektivtrafiken och hÃ¥llning av det lokala vÃ¤gnÃ¤tet. FrÃ¥n vÃ¥ra politiska utgÃ¥ngspunkter Ã¤r det en frÃ¥ga av stÃ¶rsta vikt hur kommunsektorn utvecklas och hur vÃ¤l den klarar sina uppgifter.&lt;/span&gt; En effektiv upphandling, koncentration till kÃ¤rnverksamheterna och mÃ¥ngfald inom den kommunalt finansierade servicen gÃ¶r att medborgarna fÃ¥r valuta fÃ¶r sina skattepengar.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Efter en relativt kraftig nedgÃ¥ng under 1990-talet har inkomsterna till kommunerna de senaste Ã¥ren Ã¶kat kraftigt, dels pÃ¥ grund av Ã¶kade statsbidrag, dels â€“ framfÃ¶r allt â€“ pÃ¥ grund av Ã¶kade egna skatteintÃ¤kter. En fÃ¶ljd av detta Ã¤r att bedÃ¶mningarna nu pekar pÃ¥ att de flesta kommuner och landsting kommer att klara det lagfÃ¤sta kravet pÃ¥ balans i sina budgetar. Den nÃ¶dvÃ¤ndiga anpassningen av utgifter efter inkomster har med andra ord genomfÃ¶rts under de senaste Ã¥ren.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="TabellRubrik"&gt;FÃ¶rÃ¤ndring i miljarder kronor&lt;/p&gt;
    &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
    &lt;colgroup&gt;&lt;col width="122" /&gt;&lt;col width="132" /&gt;&lt;col width="141" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt; 1997â€“2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt;  1998â€“2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 113 (+90)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 78&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;dÃ¤rav skatter&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 70&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 63&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Statsbidrag&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 33 (+ 10)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  + 8&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Ã–vriga inkomster&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; + 10&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;   + 7&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;Anm.: Siffror inom parentes anger utveckling korrigerad fÃ¶r vissa Ã¶verÂ­fÃ¶ringar.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;KÃ¤lla: Konjunkturinstitutet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r sÃ¥ledes en kraftig inkomstfÃ¶rstÃ¤rkning fÃ¶r kommmunsektorn som nu sker. FrÃ¥n 1997 till 2001 berÃ¤knas alltsÃ¥ de samlade inkomsterna ha stigit med ca 100 miljarder kronor. Huvuddelen av detta, 70 miljarder kronor, Ã¤r Ã¶kade skatteintÃ¤kter.&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt; Enligt KI Ã¶kar antalet sysselsatta i kommunsektorn med nÃ¤rmare 5 %, eller ca 49 000 personer, under perioden.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r den som tror pÃ¥ ett enkelt samband mellan resurser och resultat mÃ¥ste situationen i Sveriges kommuner vara en gÃ¥ta. Det visar sig nÃ¤mligen att pÃ¥ omrÃ¥de efter omrÃ¥de brottas verksamheterna fortfarande med mycket stora kvalitetsproblem. Det gÃ¤ller skolan, dÃ¤r resultaten pÃ¥ flera sÃ¤tt fÃ¶rsÃ¤mras. Det gÃ¤ller vÃ¥rden, dÃ¤r kÃ¶erna nu Ã¤r Ã¤nnu lÃ¤ngre Ã¤n tidigare. Det gÃ¤ller flera andra omrÃ¥den. Hur Ã¤r det mÃ¶jligt efter sÃ¥ kraftiga resurstillskott?&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Svaret Ã¤r att mÃ¥nga offentliga verksamheter i den kommunala sektorn dras med mycket stora strukturproblem. Skolan har oklara mÃ¥l och en lÃ¶ne- och statusmÃ¤ssigt nedpressad lÃ¤rarkÃ¥r. VÃ¥rden drivs till stor del i monopolform, prÃ¤glad av ett lÃ¥ngt drivet revirtÃ¤nkande.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Vi har stÃ¶tt de â€extraâ€ pengarna till kommunerna. &lt;/span&gt;Folkpartiet sÃ¤ger i nulÃ¤get ja Ã¤ven till de i VÃ¥rpropositionen angivna utÃ¶kningarna av det generella statsbidraget, men avser Ã¥terkomma med ett definitivt stÃ¤llningsÂ­tagande fÃ¶r kommande Ã¥r dÃ¥ vi ser den fortsatta utvecklingen av kommunernas skatteinkomster. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Men vi har hela tiden slagit fast att fÃ¶r att de ska ge full effekt behÃ¶vs en rad strukturreformer. De har i stor utstrÃ¤ckning uteblivit och resultatet Ã¤r att bÃ¥de vÃ¥rden och skolan pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll i vÃ¥rt land har en oacceptabel situation.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r man bedÃ¶mer vilken effekt de Ã¶kade statsbidragen har haft i de verksamheter de har motiverats med â€“ vÃ¥rden och skolan â€“ mÃ¥ste man ocksÃ¥ vara pÃ¥ det klara med att frÃ¤mst socialdemokratiska kommunalpolitiker inte i praktiken prioriterar dessa omrÃ¥den. KÃ¤rleken till kommunala bolag, sÃ¤rskilt bostadsbolag och fÃ¶rlustbolag, Ã¤r stÃ¶rre. SÃ¥ i praktiken har en stor del av extrapengarna gÃ¥tt Ã¥t till att tÃ¤cka fÃ¶rluster i kommunal bolagsverksamhet.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi redovisade detta redan infÃ¶r valet 1998. Det ansvariga statsrÃ¥det fÃ¶rnekade vÃ¥ra fakta. Men regeringens egen utvÃ¤rdering gav i stort sett samma bild. En kartlÃ¤ggning i Aftonbladet helt nyligen (22 april 2000) gav fÃ¶r Ã¶vrigt ocksÃ¥ samma huvudintryck. En stor del av de extra statsbidragen har fÃ¶rsvunnit i ett â€svart hÃ¥lâ€ av underskott och fÃ¶rlusttÃ¤ckning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶resprÃ¥kar fÃ¶ljande â€strukturreformerâ€:&lt;/p&gt;
    &lt;ul class="UL-disc"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Prioritera kÃ¤rnverksamheterna.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;SÃ¤lj kommunala bolag.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;All verksamhet som inte Ã¤r myndighetsutÃ¶vning bÃ¶r i princip vara konkurrensutsatt.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Statliga hinder fÃ¶r privata alternativ bÃ¶r undanrÃ¶jas â€“ riksdagen bÃ¶r avvisa den nu aktuella lagstiftningen mot privat Ã¤gande av sjukhus.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Samverkan sjukvÃ¥rdâ€“fÃ¶rsÃ¤kringskassa (Finsamsystemet) bÃ¶r tillÃ¥tas.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Medborgarna bÃ¶r ges stÃ¶rre makt och valfrihet genom system som vÃ¥rdÂ­garanti, skolpeng och Ã¤ldrepeng â€“ sÃ¥dana system Ã¶kar ocksÃ¥ effektiviteten.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Skolan bÃ¶r ges delvis nya statliga direktiv: nya mÃ¥l fÃ¶r gymnasieskolan, mer utvÃ¤rderingar, fler betygssteg etc. LÃ¤rarlÃ¶nerna bÃ¶r hÃ¶jas.  &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ul&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.1Â &lt;a id="_Toc482499820" name="_Toc482499820"&gt;&lt;/a&gt;Det kommunala utjÃ¤mningssystemet &lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I bred enighet har vi i riksdagen slagit fast att utjÃ¤mningssystemet ska medverka till att kommuner och landsting ska ha likvÃ¤rdiga ekonomiska fÃ¶rutsÃ¤ttningar att bedriva sin kÃ¤rnverksamhet. Det har ocksÃ¥ slagits fast att â€kostnadsutjÃ¤mningen skall inte kompensera fÃ¶r skillnader i servicenivÃ¥, kvalitet, avgiftssÃ¤ttning och effektivitetâ€. Nuvarande system har blivit fÃ¶r omfattande och komplicerat samt kompenserar inte bara fÃ¶r strukturellt opÃ¥verkbara skillnader vad avser kÃ¤rnverksamheter. Den lÃ¥ngtgÃ¥ende inkomstutjÃ¤mningen leder till negativa incitament fÃ¶r kommunerna.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mot bakgrund av den fÃ¶rÃ¶dande metodkritik som framfÃ¶rts Ã¤r det dags att reformera den kommunala utjÃ¤mningen. Vi vill ha ett nytt system, dÃ¤r utjÃ¤mningen grundas pÃ¥ strukturella faktorer fÃ¶r bÃ¥de kostnader och inkomster, vilket kan medfÃ¶ra att kommuner med hÃ¶gre skattekraft men ocksÃ¥ hÃ¶ga strukturella kostnader i hÃ¶gre utstrÃ¤ckning kan klara dessa sjÃ¤lva. Inriktning pÃ¥ utjÃ¤mning kan dÃ¥ bli betydligt fÃ¤rre och mer renodlade och strukturella faktorer.  I avvaktan pÃ¥ detta bÃ¶r inkomstutjÃ¤mningen sÃ¤ttas till 80% av medelskattekraften. Detta bÃ¶r ges regeringen till kÃ¤nna.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.2Â &lt;a id="_Toc482499821" name="_Toc482499821"&gt;&lt;/a&gt;Specialdestineringen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Vi Ã¤r mycket kritiska till att regeringen mer och mer Ã¶vergÃ¥r till projekt- och fÃ¶rhandlingsmetoden i sina relationer till kommunerna. Det Ã¤r en politik som mer Ã¤r till fÃ¶r att fÃ¥ tidningsrubriker Ã¤n resultat. Vi tror att det sÃ¤llan Ã¤r handslaget mellan ett kommunalrÃ¥d och ett statsrÃ¥d som mobiliserar lokal utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶resprÃ¥kade i det speciella lÃ¤ge som rÃ¥dde 1997 â€“ med mycket stora behov inom vÃ¥rden och skolan och katastrofala fÃ¶rlustsiffror i de kommunala bostadsbolagen â€“ att de extrapengar som dÃ¥ tillfÃ¶rdes kommunerna skulle specialdestineras under en Ã¶vergÃ¥ngsperiod. Regeringen gjorde pÃ¥ ett hÃ¤pnadsvÃ¤ckande sÃ¤tt tvÃ¤rtom. Av de miljarder som infÃ¶r folket motiverats med behoven inom vÃ¥rden och skolan avsattes medel till en bostadsakut som â€“ specialdestinerat â€“ bara fick anvÃ¤ndas fÃ¶r att tÃ¤cka fÃ¶rluster i kommunala bostadsbolag. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men oaktat vÃ¥rt stÃ¤llningstagande till extramiljardena i slutet av 1990-talet Ã¤r det vÃ¥r principiella hÃ¥llning att den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen snarast behÃ¶ver bli starkare Ã¤n i dag. Vi mÃ¥ste komma bort frÃ¥n ett system dÃ¤r kommunerna ska stÃ¥ och buga och bocka fÃ¶r olika statsrÃ¥d fÃ¶r att fÃ¥ del av statens bidrag till som dem uppfÃ¶r sig som det passar. Vi anvÃ¤nder starka ord men efter Ã¥r med kommunakut, storstadssatsning, kretsloppsmiljard och maxtaxefÃ¶rslaget som kulmen finns anledning att kÃ¤nna djup upprÃ¶rdhet Ã¶ver hur lÃ¥ngt socialdemokratin har avlÃ¤gsnat sig frÃ¥n respekten fÃ¶r det kommunala sjÃ¤lvstyret.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ven Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket har uttalat sig kritiskt mot alla dessa projektmiljarder. Folkpartiet anser att det som i Kommun-Sverige kallas â€pÃ¥s-principenâ€ och â€finansieringsprincipenâ€ ska gÃ¤lla. Statsbidrag som gÃ¥r till kommunerna ska utgÃ¥ efter likvÃ¤rdiga fÃ¶rutsÃ¤ttningar och generella regler. Vi yrkar avslag pÃ¥ flera av de specialprojekt â€“ â€jippo-miljarderâ€ â€“ som regeringen vill Ã¤gna sig Ã¥t. VÃ¥r kritik av exempelvis Ã–stersjÃ¶miljarden och Kretsloppsmiljarden har ocksÃ¥ fÃ¥tt starkt stÃ¶d av oberoende utvÃ¤rderingar.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;6Â &lt;a id="_Toc482499822" name="_Toc482499822"&gt;&lt;/a&gt;Dags att bygga bort flaskhalsarna&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Det finns ingen motsÃ¤ttning mellan att Ã¥ ena sidan sÃ¶ka skapa gynnsamma fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r boende, jobb och fÃ¶retagande i alla delar av vÃ¥rt land och att Ã¥ den andra bejaka och underlÃ¤tta fÃ¶r tillvÃ¤xt i storstÃ¤derna. MÃ¥nga mÃ¤nniskor sÃ¶ker sig nu som fÃ¶rut till storstaden helt enkelt fÃ¶r att de fÃ¶redrar att bo och verka i storstadsmiljÃ¶n. FÃ¶r mÃ¥nga internationellt verksamma fÃ¶retag Ã¤r alternativet till Stockholm kanske London, Frankfurt eller Amsterdam. Inte en annan ort i Sverige. Vad Sverige behÃ¶ver Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r att storstÃ¤derna kan erbjuda en internationellt konkurrenskraftig fÃ¶retagsmiljÃ¶.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I Stockholm sker just nu en tillvÃ¤xt kring fyra mycket expansiva branscher: 1) IT/telekom, 2) medier, reklam och video, 3) finansiell hantering och 4) biomedicin. Professor Ã…ke E Andersson menar (DN 30/3-00) att Stockholm har goda fÃ¶rutsÃ¤ttningar att bli ett â€gatewayâ€ i Europa fÃ¶r nÃ¥gon eller nÃ¥gra av dessa branscher, men varnar fÃ¶r att bostadsproblemen i StockholmsÂ­omrÃ¥det riskerar att hindra denna tillvÃ¤xt. Det finns mÃ¥nga indikatorer som stÃ¤rker hans tes, som att fler och fler fÃ¶retag indikerar att bristen pÃ¥ bostÃ¤der Ã¤r ett hinder fÃ¶r nyrekrytering. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bostadsmarknaden hÃ¥ller pÃ¥ att bli en av de avgÃ¶rande flaskhalsarna mot tillvÃ¤xt. De senaste sju Ã¥ren har nettoinflyttningen till Stockholmsregionen varit i snitt fyrdubbelt stÃ¶rre Ã¤n antalet pÃ¥bÃ¶rjade bostÃ¤der. I storstadsÂ­regionerna, sÃ¤rskilt Storstockholm, blir bostadsproblemen ett allt stÃ¶rre hot mot en gynnsam utveckling i hela landet. Ska Stockholmsregionen stÃ¤rka sin internationella roll krÃ¤vs det att bostadsbyggandet kommer igÃ¥ng.  &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bostadssektorn Ã¤r, vissa avregleringar till trots, fortfarande i alltfÃ¶r hÃ¶g utstrÃ¤ckning en planekonomisk fristad i den svenska marknadsekonomin. Vi behÃ¶ver fÃ¥ fart pÃ¥ bostadsbyggandet, fÃ¥ ner kostnaderna  och fÃ¥ en betydligt hÃ¶gre rÃ¶rlighet pÃ¥ bostadsmarknaden fÃ¶r att fler mÃ¤nniskor ska kunna finna en passande bostad till en kostnad som fÃ¶r dem kÃ¤nns acceptabel.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi vill peka pÃ¥ nÃ¥gra grundlÃ¤ggande frÃ¥gor som mÃ¥ste fÃ¥ en lÃ¶sning. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.1Â &lt;a id="_Toc482499823" name="_Toc482499823"&gt;&lt;/a&gt;Reformer pÃ¥ bostadsomrÃ¥det&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Bostadsmarknaden hÃ¥ller pÃ¥ att bli en av de avgÃ¶rande flaskhalsarna mot tillvÃ¤xt. De senaste sju Ã¥ren har nettoinflyttningen till Stockholmsregionen varit flera gÃ¥nger stÃ¶rre Ã¤n antalet pÃ¥bÃ¶rjade bostÃ¤der. I storstadsregionerna, sÃ¤rskilt Storstockholm, blir bostadsproblemen ett allt stÃ¶rre hot mot en gynnsam utveckling av jobb och vÃ¤lstÃ¥nd fÃ¶r hela landet. Ska StockholmsÂ­regionen stÃ¤rka sin internationella roll krÃ¤vs att bostadsbyggandet kommer igÃ¥ng, sÃ¤rskilt byggandet av hyresrÃ¤tter som nu nÃ¤stan helt avstannat. HyresrÃ¤tten Ã¤r en boendeform som pÃ¥ grund av sin flexibilitet Ã¤r sÃ¤rskilt viktig i en storstad som mÃ¥nga mÃ¤nniskor passerar igenom fÃ¶r lÃ¥ng eller kort tid. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den socialdemokratiska regeringen tror att den havererade bostadsÂ­marknaden, som redan idag lider av brist pÃ¥ marknadstÃ¤nkande, kan fÃ¶rbÃ¤ttras med â€more of the sameâ€, Ã¤nnu mer regleringar. â€Bostadsministerâ€ LÃ¶vdÃ©ns senaste utspel, att nya lagar ska kunna fÃ¥ fram bostÃ¤der dÃ¤r det helt enkelt inte finns sund ekonomi fÃ¶r aktÃ¶rerna, kommer aldrig att fungera.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bostadssektorn Ã¤r fortfarande i alltfÃ¶r hÃ¶g utstrÃ¤ckning en planekonomisk fristad i den svenska marknadsekonomin. Vi behÃ¶ver fÃ¥ fart pÃ¥ bostadsÂ­byggandet, fÃ¥ ner kostnaderna  och fÃ¥ en betydligt hÃ¶gre rÃ¶rlighet pÃ¥ bostadsmarknaden fÃ¶r att fler mÃ¤nniskor ska kunna finna en passande bostad till en kostnad som fÃ¶r dem kÃ¤nns acceptabel. Vi vill dÃ¤rfÃ¶r peka pÃ¥ nÃ¥gra grundlÃ¤ggande frÃ¥gor som mÃ¥ste fÃ¥ en lÃ¶sning.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.1Â &lt;a id="_Toc482499824" name="_Toc482499824"&gt;&lt;/a&gt;Kommunernas ansvar&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det finns en rad bra, attraktiva markomrÃ¥den i och kring Stockholm som borde bebyggas. Problemet Ã¤r att med de regler som nu gÃ¤ller Ã¤r det inga som vill bygga. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom att fÃ¶rÃ¤ndra det kommunala utjÃ¤mningssystemet, sÃ¥ att varje kommun fÃ¥r ett positivt ekonomisk incitament fÃ¶r att det byggs bostÃ¤der kan man ocksÃ¥ krÃ¤va att samtliga kommuner i storstadsregionerna verkligen tar detta ansvar. I mÃ¥nga fall fÃ¶rlorar kommunkassan pÃ¥ att det flyttar in mÃ¤nniskor med jobb och inkomster. Det Ã¤r orimligt. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r att inkomstutjÃ¤mningen sÃ¤tts till 80 %. PÃ¥ sÃ¥ sÃ¤tt elimineras normalt de sÃ¥ kallade pomperipossaeffekterna, och kommunen kommer att fÃ¥ behÃ¥lla Ã¥tminstone en liten del av sina Ã¶kade skatteinkomster. Ã„ven kostnadsÂ­utjÃ¤mningen mÃ¥ste fÃ¶rÃ¤ndras sÃ¥ att det verkligen Ã¤r de strukturellt betingade faktorerna som kompenseras. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Samtidigt Ã¤r det viktigt att pÃ¥peka att alla kommuner faktiskt mÃ¥ste ta sitt ansvar och planera fÃ¶r nyproduktion och fÃ¶r bostÃ¤der med olika upplÃ¥telseformer. Det Ã¤r uppenbart att det i vissa kommuner fÃ¶rekommer att moderata kommunledningar inte vill bygga hyresbostÃ¤der eller socialÂ­demokratiska dito inte vill planera fÃ¶r villaboende. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det behÃ¶vs olika upplÃ¥telseformer i alla kommuner fÃ¶r att mÃ¤nniskorna sjÃ¤lva, inte politikerna, ska vara de som avgÃ¶r inte bara var, utan hur, man bor. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi menar att det mÃ¥ste bli ett slut pÃ¥ det politiska sandlÃ¥degrÃ¤l som pÃ¥gÃ¥r mellan moderata regionala fÃ¶retrÃ¤dare och socialdemokratiska rikspolitiker. Socialdemokraterna mÃ¥ste acceptera regionala valresultat och inte Ã¶verprÃ¶va den politik vÃ¤ljarna rÃ¶stat fram, men pÃ¥ samma sÃ¤tt mÃ¥ste moderata lokalpolitiker lÃ¤gga partitaktiken Ã¥t sidan och slÃ¤ppa fram bostadsbyggandet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kommunerna mÃ¥ste dÃ¥ ta fram mark och anvisa den Ã¤ven till byggande av hyresbostÃ¤der, men detta behÃ¶ver givetvis inte ske via kommunala bostadsÂ­bolag.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.2Â &lt;a id="_Toc482499825" name="_Toc482499825"&gt;&lt;/a&gt;De kommunala bostadsbolagen&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet har lÃ¤nge pekat pÃ¥ de stora problem som Ã¤r fÃ¶rknippade med att kommuner driver affÃ¤rsverksamhet. Den verklighet vi ser i dagens Sverige har givit oss rÃ¤tt. MÃ¥nga kommuner har ekonomiska bekymmer, bland annat genom att de givit sig in i vidlyftiga affÃ¤rer i stÃ¤llet fÃ¶r att koncentrera sig pÃ¥ sina huvuduppgifter, som skola, vÃ¥rd och omsorg. En uppenbar brist med kommunala bolag Ã¤r avsaknaden av demokratisk insyn. Andra invÃ¤ndningar Ã¤r att de snedvrider konkurrensen genom att spela med pÃ¥ den marknad som dess Ã¤gare bestÃ¤mt spelreglerna fÃ¶r samt att de hotar att drÃ¤nera kommunen pÃ¥ skattemedel och dÃ¤rmed skapa ekonomiska problem. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet menar att delar av de kommunala bostadsbolagen ska kunna sÃ¤ljas fÃ¶r att minska den kommunala dominansen pÃ¥ hyresmarknaden. Dessutom Ã¤r det angelÃ¤get att fÃ¶ra en diskussion om den framtida strukturen pÃ¥ kommunernas bostadsbolag. Det finns ett flertal alternativa vÃ¤gar att gÃ¥.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶rsÃ¤ljning till hyresgÃ¤sterna genom bildandet av bostadsrÃ¤ttsfÃ¶reningar Ã¤r en vÃ¤g som Folkpartiet stÃ¤ller sig positivt till. FÃ¶rsÃ¤ljning av enskilda fastigheter eller stÃ¶rre bestÃ¥nd till annan fastighetsÃ¤gare Ã¤r ett annat. LÃ¤nder som Storbritannien och NederlÃ¤nderna har under 1990-talet i olika omfattning Ã¶verfÃ¶rt det tidigare kommunala bostadsbestÃ¥ndet i nya former av Ã¤gande och fÃ¶rvaltning. HÃ¤r finns gott om exempel pÃ¥ nya lÃ¶sningar med fristÃ¥ende stiftelser under mer eller mindre samhÃ¤llelig reglering, liksom fÃ¶rsÃ¤ljning av lÃ¤genheter till enskilda hyresgÃ¤ster. Dessa lÃ¤nder uppvisar ett spektrum av lÃ¶sningar fÃ¶r ett fortsatt samhÃ¤llsansvar, en social bostadspolitik, Ã¤ven sedan kommunerna slÃ¤ppt det Ã¤gande och fÃ¶rvaltande ansvaret fÃ¶r bostadsbestÃ¥ndet. UtlÃ¤ndska exempel bÃ¶r inte vara mer Ã¤n inspirationskÃ¤llor. Det viktigaste Ã¤r att en fÃ¶rutsÃ¤ttningslÃ¶s diskussion fÃ¶rs om nya Ã¤gande- och fÃ¶rvaltningsformer och om hur en modern social bostadspolitik kan utformas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det vÃ¤sentliga Ã¤r att kommunerna tillÃ¥ts fatta besluten sjÃ¤lva, och hitta de lÃ¶sningar som passar dem bÃ¤st â€“ utan de statliga pekpinnar och sanktionsÂ­system som bakbinder de kommuner som valt andra vÃ¤gar Ã¤n den regeringen pekat ut. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.3Â &lt;a id="_Toc482499826" name="_Toc482499826"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶renkla regelverken&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Planprocesser och nybyggnadsregler mÃ¥ste fÃ¶renklas. Det Ã¤r mycket viktigt bÃ¥de fÃ¶r att fÃ¥ ned byggkostnader och fÃ¶r att kunna ligga med god planberedskap. Genom att sÃ¤tta funktionskrav i stÃ¤llet fÃ¶r produktionsregler kan kunnande och idÃ©er hos byggarna utnyttjas och konkurrensen pÃ¥ byggÂ­materialsidan Ã¶ka och dÃ¤rmed kostnader minska och kvalitet Ã¶ka. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.4Â &lt;a id="_Toc482499827" name="_Toc482499827"&gt;&lt;/a&gt;Hyresregleringen/bruksvÃ¤rdessystemet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Vid en Ã¶versyn av bostadspolitiken med syfte att Ã¶ka rÃ¶rligheten pÃ¥ marknaden och fÃ¥ igÃ¥ng byggandet av hyresrÃ¤tter Ã¤r det oundvikligt att diskutera hyressÃ¤ttningssystemet, det samspel mellan bruksvÃ¤rdessystemet, hyresfÃ¶rhandlingssystemet och allmÃ¤nnyttans roll som bestÃ¤mmer hyrorna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;BruksvÃ¤rdessystemet syftar ursprungligen till att skapa ett starkt besittningsskydd fÃ¶r hyresgÃ¤sterna. En tydlig glidning har dock skett under de dryga trettio Ã¥r systemet har varit i bruk till att Ã¤ven ha som syfte att dÃ¤mpa hyresutvecklingen. Det Ã¤r dessutom vÃ¤rt att pÃ¥peka att departementsÂ­chefen kommenterade den ursprungliga propositionen med att â€(lagens regler ...) bÃ¶r vara sÃ¥ avpassade att uppkomsten av en till marknadsfÃ¶rhÃ¥llandena anpassad hyresbildning inte fÃ¶rsvÃ¥rasâ€. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Av situationen pÃ¥ Stockholms bostadsmarknad kan vi dra slutsatsen att systemet fÃ¶rvisso lyckats uppfylla mÃ¥len vad gÃ¤ller besittningsskyddet och hyresdÃ¤mpningen, men knappast lyckats med â€marknadsanpassningenâ€. EfterfrÃ¥gan pÃ¥ hyreslÃ¤genheter i Stockholms lÃ¤n Ã¤r mÃ¥ngdubbelt stÃ¶rre Ã¤n utbudet, och sÃ¤rskilt alarmerande Ã¤r obalansen i innerstaden och nÃ¤rfÃ¶rÂ­orterna. Resultatet ser vi i form av en stor andra- och tredjehandsmarknad, svarta lÃ¤genhetsaffÃ¤rer och Ã¶kade ombildningar till bostadsrÃ¤tt. En normal hyresmarknad i balans existerar inte, och det finns goda skÃ¤l att pÃ¥stÃ¥ att systemets hyresdÃ¤mpande effekt i attraktiva lÃ¤gen Ã¤r en av orsakerna till detta. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utredningen om allmÃ¤nnyttan och bruksvÃ¤rdet lÃ¤mnade nyligen sitt betÃ¤nkande BruksvÃ¤rde, fÃ¶rhandling och hyra â€“ en utvÃ¤rdering (SOU 2000:33) till regeringen. Utredaren har tittat pÃ¥ hyressÃ¤ttningssystemets effekter pÃ¥ hyresmarknaden, med ett fokus pÃ¥ hur hyresnivÃ¥erna stÃ¤mmer med konsumenternas vÃ¤rderingar av bostaden â€“ det vill sÃ¤ga om bruksvÃ¤rdessystemet lett till en marknadsanpassad hyresbildning. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Resultatet av den studie som gjorts visar att sambandet mellan hyresÂ­gÃ¤sternas vÃ¤rderingar och den faktiska hyran i det allmÃ¤nnyttiga bestÃ¥ndet Ã¶verensstÃ¤mmer relativt vÃ¤l. Utredaren drar slutsatsen att dagens system fÃ¶r att faststÃ¤lla hyrorna fÃ¶r olika bostÃ¤der, om man tolkar lÃ¤gesfaktorn som en samlad bedÃ¶mning av olika bostadsomrÃ¥dens kvaliteter, leder till ett â€Ã¶verraskande gott resultatâ€. Samtidigt lÃ¥ter utredaren antyda att det i StockholmsomrÃ¥det Ã¤ndÃ¥ finns visst utrymme fÃ¶r att uppvÃ¤rdera det geografiska lÃ¤get vid hyressÃ¤ttningen. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¥got som bestyrker det senare Ã¤r att priserna pÃ¥ bostadsrÃ¤tter â€“ som ju sÃ¤ljs pÃ¥ en fri marknad â€“ varierar mycket mer Ã¤n hyrorna. BruksÂ­vÃ¤rdessystemet tillÃ¥ter helt enkelt inte de bostadssÃ¶kandes preferenser att slÃ¥ igenom. Bengt Turner vid Institutet fÃ¶r bostadsforskning konstaterar ocksÃ¥ i en bilaga till utredningen att â€[i Stockholm och GÃ¶teborg] Ã¤r hyrorna i centralt belÃ¤gna lÃ¤genheter alltfÃ¶r lÃ¥ga â€“ sett i relation till bostadsÂ­rÃ¤ttssektornâ€.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet anser att en rad Ã¥tgÃ¤rder Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶r att fÃ¥ fart pÃ¥ nyproduktionen av hyresrÃ¤tter samt Ã¶ka rÃ¶rligheten och flexibiliteten pÃ¥ hyresmarknaden. Vi avvisar sÃ¥vÃ¤l nya hyresregleringar som en helt fri hyressÃ¤ttning. Den senare skulle leda till alltfÃ¶r kraftiga hÃ¶jningar av hyror i attraktiva lÃ¤gen â€“ upp till 50% i Stockholms innerstad enligt vissa bedÃ¶mare â€“ och en Ã¶kad ekonomisk segregation. Vi ser inga skÃ¤l att rucka pÃ¥ de grunder i hyressÃ¤ttningssystemet som bestÃ¥r av fria fÃ¶rhandlingar mellan hyresgÃ¤ster och fastighetsÃ¤gare kombinerade med en bruksvÃ¤rdesprÃ¶vning med jÃ¤mfÃ¶rbara lÃ¤genheter. HyresgÃ¤stens besittningsskydd Ã¤r fortsatt viktigt att hÃ¤vda. DÃ¤remot kan och mÃ¥ste dagens system utvecklas sÃ¥ att det bÃ¤ttre lever upp till 1968 Ã¥rs intentioner om â€en till marknadsfÃ¶rhÃ¥llandena anpassad hyresbildningâ€. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.5Â &lt;a id="_Toc482499828" name="_Toc482499828"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¤gesfaktorn mÃ¥ste vÃ¤ga tyngre&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet menar att det Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt att tillÃ¥ta en mer differentierad hyressÃ¤ttning som bÃ¤ttre avspeglar utbud och efterfrÃ¥gan pÃ¥ hyresmarknaden. LÃ¤gesfaktorn mÃ¥ste helt enkelt ges en tyngre vikt vid hyresfÃ¶rhandlingarna. FÃ¶rutom ett uppenbart rÃ¤ttviseskÃ¤l skapar en flexiblare hyressÃ¤ttning en stÃ¶rre mÃ¥ngfald i utbudet, med stÃ¶rre sannolikhet att nya hyresgÃ¤ster ska hitta nÃ¥got som Ã¶verensstÃ¤mmer med deras egna Ã¶nskemÃ¥l. Detta Ã¤r dock nÃ¥got som inte berÃ¶r bruksvÃ¤rdessystemet utan Ã¤r ett fÃ¶remÃ¥l fÃ¶r parterna pÃ¥ hyresmarknaden att beakta.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.6Â &lt;a id="_Toc482499829" name="_Toc482499829"&gt;&lt;/a&gt;AllmÃ¤nnyttan som fÃ¶rstahandsnorm &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Vidare finns skÃ¤l att se Ã¶ver om allmÃ¤nnyttan Ã¤ven fortsÃ¤ttningsvis ska vara fÃ¶rstahandsnorm fÃ¶r jÃ¤mfÃ¶relseprÃ¶vning enligt bruksvÃ¤rdesprincipen. Sedan 1974 gÃ¤ller att &lt;/span&gt;hyresnÃ¤mnden vid prÃ¶vning av en hyras skÃ¤lighet i fÃ¶rsta hand ska utgÃ¥ frÃ¥n de allmÃ¤nnyttiga bostÃ¤dernas hyror. Denna regel har sitt ursprung i de bestÃ¤mmelser som 1969 infÃ¶rdes i bristorter, men utvidgades till att gÃ¤lla pÃ¥ hela bostadsmarknaden. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;DÃ¤rigenom skapades en â€bryggaâ€, fÃ¶r att citera regeringens utredare, mellan bruksvÃ¤rdessystemet och hyresfÃ¶rhandlingssystemet som faktiskt rymmer en inneboende motsÃ¤ttning. Ã… ena sidan ska man vid faststÃ¤llande av sÃ¥vÃ¤l prÃ¶vningslÃ¤genhetens som jÃ¤mfÃ¶relselÃ¤genheternas bruksvÃ¤rden helt bortse frÃ¥n produktions-, drifts- och fÃ¶rvaltningskostnader. Samtidigt ska allmÃ¤nnyttans sjÃ¤lvkostnadsbestÃ¤mda hyror tjÃ¤na som norm. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;SÃ¤rskilt pÃ¥taglig blir denna motsÃ¤ttning i hyrestvister som det uppÂ­mÃ¤rksammade OxtorgsmÃ¥let som sÃ¤tter sÃ¥vÃ¤l begreppet sjÃ¤lvkostnad som principerna fÃ¶r hela jÃ¤mfÃ¶relseprÃ¶vningen pÃ¥ sin spets. Det stÃ¥r klart att osÃ¤kerheten om vilka hyresnivÃ¥er som kan tÃ¤nkas godtas i framtiden lÃ¤gger en hÃ¤msko Ã¶ver den privata nyproduktionen av hyresrÃ¤tter, och styr Ã¶ver till det mer lÃ¶nsamma och regelmÃ¤ssigt stabila byggandet av bostadsrÃ¤tter. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En Ã¶versyn av och fÃ¶rnyelse av hyressÃ¤ttningssystemet borde dÃ¤rfÃ¶r innefatta en diskussion om allmÃ¤nnyttans roll i detta. Ett upphÃ¤vande av allmÃ¤nnyttan som fÃ¶rstahandsnorm â€“ antingen pÃ¥ marknaden som helhet eller enbart fÃ¶r nyproduktionen, som regeringens utredare â€Ã¶ppnarâ€ fÃ¶r â€“ skulle innebÃ¤ra ytterligare ett vÃ¤lkommet steg pÃ¥ vÃ¤gen mot en konkurrens pÃ¥ lika villkor. Det skulle Ã¤ven kunna leda till en hyressÃ¤ttning som bÃ¤ttre speglar de boendes preferenser, och leda till &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;att det faktiskt lÃ¶nar sig att bygga och fÃ¶rvalta hyresbostÃ¤der, Ã¤ven i fÃ¶rhÃ¥llande till andra tÃ¤nkbara alternativ.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.1.7Â &lt;a id="_Toc482499830" name="_Toc482499830"&gt;&lt;/a&gt;Fastighetsskatten &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En viktig faktor bakom de hÃ¶ga bygg- och bostadskostnaderna Ã¤r fÃ¶rstÃ¥s de hÃ¶ga skatterna. Folkpartiet vill att fastighetsskatten ska avskaffas. FÃ¶r bostadsrÃ¤tt och egnahem infÃ¶rs i stÃ¤llet en schablonintÃ¤ktsbeskattning mot vilken lÃ¥nerÃ¤ntan Ã¤r avdragsgill och fÃ¶r hyresfastigheter sker i stÃ¤llet konventionell beskattning. PÃ¥ detta sÃ¤tt sjunker beskattningen kraftigt och dÃ¤rmed boendekostnaderna. I riktlinjerna fÃ¶r skattepolitiken avvisar vi dÃ¤rfÃ¶r de bortÃ¥t 8 miljarder i fastighetsskatt som regeringens kalkyler bygger pÃ¥ och fÃ¶reslÃ¥r i stÃ¤llet en sÃ¤nkning med 2 miljarder till 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.2Â &lt;a id="_Toc482499831" name="_Toc482499831"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¶s trafikkaoset&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;En annan avgÃ¶rande fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r en uthÃ¥llig och balanserad tillvÃ¤xt av jobb och fÃ¶retagande Ã¤r att trafikfrÃ¥gorna kan fÃ¥ en lÃ¶sning i frÃ¤mst Stockholmsregionen. Staten, i skepnad av den socialdemokratiska regeringen, sprÃ¤ckte den Ã¶verenskommelse som tidigare fanns. Det fanns mÃ¥nga stelbenta inslag i den tidigare och den har endast till dels genomfÃ¶rts. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vad som behÃ¶vs Ã¤r en ny storstadsÃ¶verenskommelse, dÃ¤r lokala, regionala och statliga aktÃ¶rer lÃ¤gger politisk prestige Ã¥t sidan och samverkar fÃ¶r Sveriges bÃ¤sta. En sÃ¥dan behÃ¶ver ocksÃ¥ en hÃ¥llbar finansiering. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r en satsning pÃ¥ 4 miljarder kronor som tillsammans med ordinarie anslag till VÃ¤gverket och sÃ¥ kallad PPP-finansiering (public- private partnership) kan fÃ¥ fart pÃ¥ infrastrukturinvesteringarna i Stockholm och GÃ¶teborg.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I fÃ¶rsta hand mÃ¥ste bygget av Norra LÃ¤nken i Stockholm komma igÃ¥ng. Det finns en bred politisk enighet i regionen om att den behÃ¶vs. Att fÃ¥ den tunga trafiken frÃ¥n Frihamnen att gÃ¥ ut ur staden under jord skulle lÃ¶sa bÃ¥de miljÃ¶- och trafikproblem. Exakt samma problem med trafik till och frÃ¥n hamnen gÃ¤ller i GÃ¶teborg.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r att staten tillsammans med partifÃ¶retrÃ¤dare fÃ¶r regionen och det privata nÃ¤ringslivet trÃ¤ffar en uppgÃ¶relse om ett antal infrastrukturinvesteringar de nÃ¤rmaste Ã¥ren. FÃ¶rutom Norra LÃ¤nken menar Folkpartiet att exempelvis â€tredje spÃ¥retâ€ i Stockholm och en ny Ã¤lvfÃ¶rbindelse i GÃ¶teborg Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra trafiksituationen i regionerna. Dessutom Ã¤r en utbyggnad av EuropavÃ¤g 6 Ã¶nskvÃ¤rd.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;7Â &lt;a id="_Toc482499832" name="_Toc482499832"&gt;&lt;/a&gt;Viktiga framtidsfrÃ¥gor&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.1Â &lt;a id="_Toc482499833" name="_Toc482499833"&gt;&lt;/a&gt;Ny och bÃ¤ttre regionalpolitik  &lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r en liberal utgÃ¥ngspunkt att mÃ¤nniskor ska kunna bo dÃ¤r de sjÃ¤lva vill och ha mÃ¶jlighet att leva ett bra liv dÃ¤r. Om resurserna inom regionalpolitiken anvÃ¤ndes bÃ¤ttre skulle den utgÃ¥ngspunkten bli en realitet fÃ¶r fler. Det skulle ge en mer levande landsbygd och mÃ¥nga expansiva smÃ¥orter. Den nya, bÃ¤ttre regionalpolitik som skisseras i detta program Ã¶verger de selektiva fÃ¶retagsstÃ¶den och satsar istÃ¤llet pÃ¥ generella Ã¥tgÃ¤rder som bÃ¤ttre infrastruktur, bÃ¤ttre smÃ¥fÃ¶retagarklimat och sÃ¤rskilda Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att frÃ¤mja kunskaps- och tjÃ¤nstesektorn. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.1Â &lt;a id="_Toc482499834" name="_Toc482499834"&gt;&lt;/a&gt;Fler beslut nÃ¤rmare mÃ¤nniskorna  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Mer lokalt beslutsfattande Ã¤r en nyckelfaktor fÃ¶r att Ã¥stadkomma lokal mobilisering. Det gÃ¤ller inte minst makten Ã¶ver regionalpolitiken. Den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen bÃ¶r ges ett starkare skydd i grundlagen. Medborgarnas inflytande pÃ¥ den regionala nivÃ¥n bÃ¶r stÃ¤rkas genom nya direktvalda regionfullmÃ¤ktige. De skall ersÃ¤tta landstingen och dessutom Ã¶verta betydande delar av lÃ¤nsstyrelsernas och andra statliga organs uppgifter. Beslut om t. ex. strandskydd och snÃ¶skoterleder bÃ¶r fattas pÃ¥ den regionala nivÃ¥n. Regionerna bÃ¶r ocksÃ¥ ha makten Ã¶ver de medel som kommer frÃ¥n EU:s strukturfonder.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.2Â &lt;a id="_Toc482499835" name="_Toc482499835"&gt;&lt;/a&gt;GrundlÃ¤ggande samhÃ¤llsservice en rÃ¤ttighet  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;RÃ¤tten till grundlÃ¤ggande samhÃ¤llsservice till rimliga kostnader oavsett bostadsort Ã¤r en del av den generella vÃ¤lfÃ¤rdspolitiken och bÃ¶r slÃ¥s fast i lag. En effektiv kommunal skatteutjÃ¤mning ger jÃ¤mte statliga insatser mÃ¶jligheter att sÃ¤kra dessa rÃ¤ttigheter. Inte minst lÃ¤karfÃ¶rsÃ¶rjningen i glesbygd behÃ¶ver fÃ¶rbÃ¤ttras genom nya grepp. Ett sÃ¥dant som bÃ¶r prÃ¶vas Ã¤r avskrivning av studieskulder fÃ¶r personer som fÃ¶rbinder sig att arbeta en tid i glesbygden. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.3Â &lt;a id="_Toc482499836" name="_Toc482499836"&gt;&lt;/a&gt;Tiotusentals nya fÃ¶retag rÃ¤ddar avfolkningsbygderna  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r en vÃ¥g av nyfÃ¶retagande och expansion av befintliga fÃ¶retag som kan ge skogslÃ¤nen och andra avfolkningsbygder det lyft de behÃ¶ver. Det krÃ¤ver ett bÃ¤ttre fÃ¶retagsklimat med mindre krÃ¥ngel, lÃ¤gre arbetsgivaravgifter, stÃ¶rre mÃ¶jligheter att fÃ¥ fram riskkapital genom avskaffad dubbelbeskattning och mycket annat. F-skattsedel Ã¥t alla och fÃ¶renklade regelverk underlÃ¤ttar Ã¤ven kombinationsfÃ¶retagande. MÃ¶jligheterna att kvitta fÃ¶rluster mot vinster i olika fÃ¶rvÃ¤rvskÃ¤llor bÃ¶r bli stÃ¶rre Ã¤n idag.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.4Â &lt;a id="_Toc482499837" name="_Toc482499837"&gt;&lt;/a&gt;Nya ekonomiska prioriteringar  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den regionalpolitik vi fÃ¶rordar innebÃ¤r en ny prioritering av statens ekonomiska satsningar. Vi vill dra ner pÃ¥ den selektiva politiken, som huvudÂ­sakligen flyttar arbetsplatser frÃ¥n en ort till en annan med statliga bidrag. IstÃ¤llet vill vi satsa pÃ¥ hÃ¶gre vÃ¤ganslag, bÃ¤ttre villkor fÃ¶r turismen, sÃ¤nkt arbetsgivaravgift i hela landet, fortsatt utveckling av de sÃ¥ kallade regionala hÃ¶gskolorna, statliga garantier fÃ¶r att sÃ¤kra goda IT-kommunikationer ocksÃ¥ i glesbygd, Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att sÃ¤kra ett basutbud av service i hela landet etc. Utbyggnaden av bredband bÃ¶r huvudsakligen skÃ¶tas av det privata nÃ¤ringsÂ­livet.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.5Â &lt;a id="_Toc482499838" name="_Toc482499838"&gt;&lt;/a&gt;Fritt fram fÃ¶r byskolor och glesbygdsdagis  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Att kunna behÃ¥lla skolan Ã¤r, jÃ¤mte butiken, ofta en nyckelfaktor nÃ¤r det gÃ¤ller att hÃ¥lla en bygd levande och med framtidstro. FÃ¶rÃ¤ldrar, som vill starta daghem och skolor i glesbygd, ska ges en starkare stÃ¤llning gentemot kommunerna â€“ de ska ha rÃ¤tt till samma stÃ¶d per elev som andra daghem och skolor i kommunen, vilket inte gÃ¤ller idag dÃ¥ kommunerna har rÃ¤tt att sÃ¤ga nej till enskilda dagis och skolor som inte passar i den kommunala planeringen.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.6Â &lt;a id="_Toc482499839" name="_Toc482499839"&gt;&lt;/a&gt;Bra statlig service Ã¶ver hela landet  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Statliga verksamheter med breda medborgarkontakter ska finnas lÃ¤tt tillgÃ¤ngliga Ã¶ver hela landet. Det gÃ¤ller sÃ¥dant som polis, skattemyndigheter, fÃ¶rsÃ¤kringskassor och tingsrÃ¤tter. Folkpartiet motsÃ¤tter sig exempelvis nedlÃ¤ggning av fler smÃ¥ tingsrÃ¤tter.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.7Â &lt;a id="_Toc482499840" name="_Toc482499840"&gt;&lt;/a&gt;Privatiserade verksamheter kan ocksÃ¥ fÃ¶rmÃ¥s ta regionala hÃ¤nsyn  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;I verksamheter som sÃ¤ljs ut av staten eller krÃ¤ver statlig koncession i nÃ¥gon form ska en skyldighet kunna ingÃ¥ i sÃ¤lj- eller koncessionsvillkoren att inom ramen fÃ¶r den &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;ordinarie verksamheten och avgifterna finansiera service i hela Sverige.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.8Â &lt;a id="_Toc482499841" name="_Toc482499841"&gt;&lt;/a&gt;BÃ¤ttre vÃ¤gar Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶r en levande landsbygd  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Sverige behÃ¶ver en rejÃ¤l satsning pÃ¥ bÃ¤ttre vÃ¤gar. TjÃ¤lskadade, sÃ¶nderkÃ¶rda, krokiga, Ã¶verbelastade, dÃ¥ligt underhÃ¥llna vÃ¤gar hotar den regionala rÃ¤ttvisan. Inte minst anslagen fÃ¶r vÃ¤gunderhÃ¥ll mÃ¥ste hÃ¶jas. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.9Â &lt;a id="_Toc482499842" name="_Toc482499842"&gt;&lt;/a&gt;ErkÃ¤nn bilen som en nÃ¶dvÃ¤ndighet i glesbygden  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Reseavdraget anpassas efter kostnadsutvecklingen. Transport till och frÃ¥n barntillsyn inrÃ¤knas i strÃ¤ckan fÃ¶r reseavdrag. Systemet fÃ¶r bensinÂ­beskattning bÃ¶r Ã¤ndras sÃ¥ att hÃ¶jningar av vÃ¤rldsmarknadspriset inte automatiskt slÃ¥r igenom i form av hÃ¶gre bensinskatt. AnvÃ¤ndning av alternativa drivmedel ska premieras.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.10Â &lt;a id="_Toc482499843" name="_Toc482499843"&gt;&lt;/a&gt;Turismen bÃ¶r frÃ¤mjas  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Sverige borde kunna ha en lika stor turistsektor som Finland, Norge och Danmark. De mÃ¶jligheter som finns inom EU:s regelverk att sÃ¤nka momssatserna pÃ¥ olika delar av turismen bÃ¶r utnyttjas. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.11Â &lt;a id="_Toc482499844" name="_Toc482499844"&gt;&lt;/a&gt;Levande landsbygd krÃ¤ver att jordbruk kan Ã¶verleva  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;EU:s jordbrukspolitik bÃ¶r avregleras och fÃ¶rÃ¤ndras sÃ¥ att produktionsstÃ¶det ersÃ¤tts av ett mindre omfattande stÃ¶d som syftar till att bevara den biologiska mÃ¥ngfalden, kulturlandskapet med regionalpolitiska hÃ¤nsyn. Ett effektivt och hÃ¥llbart skogsbruk ska stÃ¶djas.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.12Â &lt;a id="_Toc482499845" name="_Toc482499845"&gt;&lt;/a&gt;Kust- och VÃ¤nersjÃ¶farten bÃ¶r frÃ¤mjas  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r vissa delar av landet Ã¤r kust- och VÃ¤nersjÃ¶farten av stor regionalpolitisk betydelse. Den kan frÃ¤mjas genom en annorlunda kommunal hamnpolitik och en annan avgiftssÃ¤ttning. Gotland bÃ¶r ges likvÃ¤rdiga fÃ¶rutsÃ¤ttningar med alla andra regioner.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.2Â &lt;a id="_Toc482499846" name="_Toc482499846"&gt;&lt;/a&gt;Integrationspolitiken&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Segregation och utanfÃ¶rskap grÃ¤ver djupa diken mellan mÃ¤nniskor i vÃ¥rt samhÃ¤lle. Detta gÃ¤ller i alltfÃ¶r hÃ¶g grad mÃ¤nniskor med invandrarbakgrund. I vÃ¥ra utsatta â€betongfÃ¶rorterâ€ Ã¤r arbetslÃ¶sheten hÃ¶g, fattigdomen stor och de sociala problemen mÃ¥nga. Denna utveckling mÃ¥ste â€“ och kan â€“ vÃ¤ndas. FÃ¶rÃ¤ndringen kan bara komma frÃ¥n mÃ¤nniskor sjÃ¤lva, genom att makten Ã¶ver vardagen erÃ¶vras. Lokal utveckling kan aldrig kommenderas eller planeras uppifrÃ¥n, aldrig sÃ¥ vÃ¤lmenande projekt initierade frÃ¥n Rosenbad och kommunalhus kommer inte att lyckas. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Grundbulten fÃ¶r integration Ã¤r makten Ã¶ver vardagen genom jobb och egen fÃ¶rsÃ¶rjning. FÃ¶r att nÃ¥ dit krÃ¤vs i grunden en fÃ¶rÃ¤ndrad politik fÃ¶r jobb och fÃ¶retagande. Utbildning Ã¤r avgÃ¶rande. De som mest behÃ¶ver skolan ska ocksÃ¥ ha den bÃ¤sta utbildningen. Folkpartiet presenterar i denna motion ett alternativ till regeringens politik nÃ¤r det gÃ¤ller fÃ¶retagandets villkor och arbetsmarknaden. Dessa fÃ¶rÃ¤ndringar Ã¤r i grunden generella, men kan ha som stÃ¶rst betydelse fÃ¶r dem som stÃ¥r lÃ¤ngst ifrÃ¥n dagens arbetsmarknad. Den liberala utbildningspolitiken som sÃ¤tter eleverna och deras kunskaper i centrum Ã¤r bland det viktigaste fÃ¶r att skapa jÃ¤mlika livsvillkor fÃ¶r barn och ungdomar oavsett social bakgrund. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.3Â &lt;a id="_Toc482499847" name="_Toc482499847"&gt;&lt;/a&gt;Liberal familjepolitik&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Barnfamiljerna Ã¤r 1990-talets fÃ¶rdelningspolitiska fÃ¶rlorare. MÃ¥nga barnÂ­familjer har fÃ¶r ont om tid och fÃ¶r ont om pengar. AlltfÃ¶r ofta har de fastnat i fattigdomsfÃ¤llor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Barnens fostran Ã¤r i fÃ¶rsta hand fÃ¶rÃ¤ldrarnas ansvar. Familjepolitiken ska utgÃ¥ frÃ¥n barnens behov. Den ska utformas fÃ¶r att underlÃ¤tta fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrarna att ta sitt ansvar fÃ¶r barnen. Den ska stÃ¶dja anstrÃ¤ngningarna att skapa ett mer jÃ¤mstÃ¤llt samhÃ¤lle.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Barnfamiljerna Ã¤r redan idag styrda. Alternativen i barnomsorgen Ã¤r fÃ¶r fÃ¥ pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll. â€2,5-Ã¥rsregelnâ€ styr tidpunkten fÃ¶r barnafÃ¶dandet. MÃ¶jligÂ­heterna att gÃ¥ ner i arbetstid under smÃ¥barnsÃ¥ren Ã¤r i praktiken otillrÃ¤ckliga. Marginaleffekterna Ã¤r hÃ¶ga. TillgÃ¥ngen till hushÃ¥llstjÃ¤nster till Ã¶verkomliga priser Ã¤r liten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen har enats med VÃ¤nsterpartiet och MiljÃ¶partiet om reformer inom familjepolitiken som innebÃ¤r mer av statlig styrning och mindre sjÃ¤lvÂ­bestÃ¤mmande och valfrihet fÃ¶r familjen. VÃ¥rt alternativ till maxtaxa tar sin utgÃ¥ngspunkt i familjens och barnens behov. Staten ska inte agera med pekpinnar utan ge ett stÃ¶d som underlÃ¤ttar fÃ¶rÃ¤ldraskapet. Vi vill ge makten till fÃ¶rÃ¤ldrarna. De har bÃ¤st mÃ¶jlighet att avgÃ¶ra hur tid och resurser ska fÃ¶rdelas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã…tgÃ¤rderna ska tillsammans ge Ã¶kad valfrihet fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrar att vÃ¤lja den barnÂ­omsorgsform de vill. Familjen ska genom en barnomsorgspeng fritt kunna vÃ¤lja mellan att anlita kommunalt driven barnomsorg och barnomsorg i annan regi. Det familjepolitiska stÃ¶det ska mÃ¶jliggÃ¶ra fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrarna att under en tid kunna minska sin arbetstid.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens fÃ¶rslag till maxtaxa har en rad svagheter. FÃ¶r det fÃ¶rsta omfattar inte maxtaxan alla barn. Maxtaxan saknar den flexibilitet som mÃ¥nga barnfamiljer efterfrÃ¥gar. MÃ¥nga familjer sÃ¶ker mÃ¶jligheter att fÃ¶rkorta sin arbetstid eller vÃ¤lja alternativa barnomsorgsformer. Dessa fÃ¥r ingen del av det Ã¶kade ekonomiska stÃ¶det.  De  resurser som det hade varit mÃ¶jligt att frigÃ¶ra fÃ¶r t.ex. kortare arbetsdag blir nu i Ã¤nnu hÃ¶gre grad uppbundna. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Familjebildningar, arbetstider, tid fÃ¶r eget engagemang i barnomsorgen m.m. varierar. FÃ¶rutsÃ¤ttningar Ã¤r olika och familjerna har olika Ã¶nskemÃ¥l om lÃ¶sningar fÃ¶r barnens omsorg. I en tid nÃ¤r det Ã¤r svÃ¥rt att kombinera familjebildning med ett aktivt yrkesliv behÃ¶vs inte fler varianter av de gamla lÃ¶sningarna utan nya mÃ¶jligheter fÃ¶r familjen att sjÃ¤lv vÃ¤lja barnÂ­omÂ­sorgslÃ¶sningar.    &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det finns ocksÃ¥ anledning att resa en rad frÃ¥getecken kring mÃ¶jligheterna att bedriva t.ex. kooperativ barnomsorg. MÃ¥nga fÃ¶rÃ¤ldrar vÃ¤ljer att engagera sig i barnens fÃ¶rskoleverksamhet och kompenseras idag genom en lÃ¤gre avgift. Den kompensationen fÃ¶rsvinner med maxtaxan, vilket leder till att kooperativ fÃ¶rskoleverksamhet fÃ¥r svÃ¥righet att hÃ¤vda sig.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Budgetutrymmet som maxtaxefÃ¶rslaget, tillsammans med den extra mÃ¥naden i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen, ger bÃ¶r istÃ¤llet anvÃ¤ndas fÃ¶r att Ã¶ka valfriheten och flexibiliteten  genom att det Ã¶kade stÃ¶det gÃ¥r direkt till fÃ¶rÃ¤ldrarna.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥ra fÃ¶rslag syftar till att Ã¶ka barnfamiljernas vardagsmakt och stÃ¤rka deras ekonomi. FrÃ¥n och med nÃ¤sta Ã¥r vill vi dÃ¤rfÃ¶r Ã¶ka det generella stÃ¶det till barnfamiljerna genom att sÃ¤nka deras skatt â€“ lika fÃ¶r alla barn&lt;span class="italic"&gt;. &lt;/span&gt;FÃ¶r dem som inte kan eller Ã¶nskar fÃ¥ stÃ¶det i denna form utbetalas det som barnbidrag. Det selektiva stÃ¶det genom statliga bostadsbidrag fÃ¶reslÃ¥s minskas, dock med nÃ¥got lÃ¤gre belopp per barn Ã¤n Ã¶kningen av det generella stÃ¶det.  ErsÃ¤ttningen fÃ¶r mamma/pappamÃ¥naden hÃ¶js fÃ¶r att stimulera fler fÃ¤der att vara med sitt barn.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det socialdemokratiska fÃ¶rslaget om maxtaxa och ytterligare en pappaÂ­mÃ¥nad fr o m 2002 berÃ¤knas av regeringen kosta nÃ¤rmare 5 miljarder kronor. I vÃ¥rt fÃ¶rslag avsÃ¤tts  fr o m med samma Ã¥r 4,9 miljarder kronor fÃ¶r att bÃ¶rja infÃ¶ra ett barnkonto som kan anvÃ¤ndas fritt under fÃ¶rskoleÃ¥ren. Uttag frÃ¥n barnkontot skall vara obeskattade. Fullt utbyggt skall barnkontot omfatta &lt;br /&gt;60 000 kronor per barn.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Detta tillsammans med en vÃ¤l utbyggd barnomsorg, allmÃ¤n fÃ¶rskola, kommunal barnomsorgspeng fÃ¶r reell valfrihet i barnomsorgen samt enhetliga taxor utgÃ¶r en liberal familjepolitik fÃ¶r barnen, jÃ¤mstÃ¤lldheten och valfriheten.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.4Â &lt;a id="_Toc482499848" name="_Toc482499848"&gt;&lt;/a&gt;Liberal skola&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r Folkpartiet Ã¤r skolan samhÃ¤llets viktigaste medel fÃ¶r att ge mÃ¤nniskor jÃ¤mlika livschanser. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;MÃ¥let fÃ¶r en liberal skolpolitik Ã¤r att utveckla en skola dÃ¤r kvaliteten och den enskilda elevens utveckling stÃ¥r i centrum&lt;/span&gt;, och dÃ¤r alla har goda mÃ¶jligheter att utvecklas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kunskap och kreativitet har alltid haft en avgÃ¶rande betydelse fÃ¶r den enskilda mÃ¤nniskans och samhÃ¤llets utveckling. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen gÃ¶r kunskap och kompetens Ã¤n mer betydelsefullt. Det ligger ingen motsÃ¤ttning i att samtidigt frÃ¤mja teoretiska kunskaper, praktiska fÃ¤rdigheter och kreativa talanger. TvÃ¤rtom mÃ¥ste ett samhÃ¤lle som vill ha mÃ¤nsklig vÃ¤xt ge hela mÃ¤nniskan goda utvecklingsmÃ¶jligheter. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;UtbildningsnivÃ¥n i Sverige Ã¤r lÃ¤gre Ã¤n i flera jÃ¤mfÃ¶rbara lÃ¤nder. En skola i vÃ¤rldsklass Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndig fÃ¶r att Sverige skall bli en ledande kunskapsnation. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kunskap betyder ocksÃ¥ makt Ã¶ver det egna livet. I dag lÃ¤mnar alltfÃ¶r mÃ¥nga grundskolan utan tillrÃ¤ckliga kunskaper. Detta kan vi aldrig acceptera. Insatserna fÃ¶r dem som har svÃ¥rt med lÃ¤sning, skrivning och rÃ¤kning mÃ¥ste gÃ¶ras redan under de fÃ¶rsta skolÃ¥ren. Staten mÃ¥ste slÃ¥ fast att ingen fÃ¥r bÃ¶rja gymnasiet utan godkÃ¤nt i svenska, engelska och matematik. De elever som behÃ¶ver mÃ¥ste fÃ¥ mer hjÃ¤lp och stÃ¶d samtidigt som de studiemotiverade eleverna ges mer stimulans.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Oacceptabelt mÃ¥nga elever hoppar av gymnasiet i fÃ¶rtid eller lÃ¤mnar det utan fullstÃ¤ndiga betyg. De senaste siffrorna frÃ¥n Skolverket visar att endast i snitt 60 % av en Ã¥rskull 20-Ã¥ringar klarat av gymnasiets mÃ¥l. Den allra stÃ¶rsta tragiken i detta sammanhang gÃ¤ller de elever som vill anvÃ¤nda sina sena tonÃ¥r till att utbilda sig till ett yrke. Den gymnasieskola de mÃ¶ter har konstruerats pÃ¥ ett sÃ¤tt som inte alls motsvarar elevernas fÃ¶rvÃ¤ntningar och behov. I nÃ¥gra av de yrkesinriktade programmen i gymnasieskolan Ã¤r andelen elever som efter tre Ã¥r nÃ¥tt mÃ¥let fÃ¶r skolformen fÃ¶rskrÃ¤ckande lÃ¥g. I Stockholm har till exempel endast 9 % av eleverna pÃ¥ Fordonsprogrammet och 13 % pÃ¥ Bygg- och anlÃ¤ggningsprogrammet nÃ¥tt mÃ¥len.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Gymnasieskolan har misslyckats med sin uppgift att vara till fÃ¶r alla och mÃ¥ste dÃ¤rfÃ¶r fÃ¶rnyas. Dagens gymnasium grundas pÃ¥ fÃ¶restÃ¤llningen att alla elever Ã¤r lika och kan lÃ¤ra samma sak pÃ¥ lika lÃ¥ng tid. Vi utgÃ¥r frÃ¥n att mÃ¤nniskor Ã¤r olika och vill ha en mer individualiserad skola. En yrkesinriktad elev mÃ¥ste fÃ¥ mÃ¶jlighet att gÃ¥ igenom gymnasiet utan att behÃ¶va lÃ¤sa lika teoretiska kurser som elever pÃ¥ vÃ¤g mot hÃ¶gskolan. Sverige mÃ¥ste i stÃ¤llet fÃ¥ en lÃ¤rlingsutbildning som kan vara ett kvalificerat alternativ fÃ¶r intresserade elever. MÃ¶jligheten att komplettera som vuxen mÃ¥ste finnas. Folkpartiet vill infÃ¶ra en sÃ¤rskild yrkesexamen och en studentexamen fÃ¶r behÃ¶righet fÃ¶r hÃ¶gskolan.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;LÃ¤rarna Ã¤r skolans viktigaste resurs men i dag en bristvara. MÃ¥nga platser stÃ¥r tomma pÃ¥ lÃ¤rarutbildningarna, och mÃ¥nga hoppar av i fÃ¶rtid. Snart saknas 21 000 utbildade lÃ¤rare i skolorna. Vi menar att lÃ¤raryrkets status mÃ¥ste hÃ¶jas. Genom fler karriÃ¤rmÃ¶jligheter, mÃ¶jligheter att studera och forska, lÃ¤rarlegitimation och hÃ¶jda lÃ¶ner vill Folkpartiet Ã¥terskapa lÃ¤raryrkets status. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;UtvÃ¤rdering Ã¤r ett centralt inslag i en skola fÃ¶r kunskap och kvalitet. Med fler nationella prov och betyg tidigare under skolgÃ¥ngen fÃ¥r eleverna och fÃ¶rÃ¤ldrarna mÃ¶jlighet att se vilka kunskaper eleven har uppnÃ¥tt. Betygen mÃ¥ste innehÃ¥lla fler steg och likvÃ¤rdigheten mÃ¥ste garanteras genom jÃ¤mfÃ¶relser med resultat pÃ¥ nationella prov.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;MÃ¥ngfald inom skolsystemet gynnar kvaliteten och Ã¶kar valfriheten. Mycket pedagogiskt nytÃ¤nkande har de senaste Ã¥ren utvecklats i friskolor. FÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrar och elever innebÃ¤r det en frihet utan att betala hÃ¶ga avgifter. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste godkÃ¤nda fristÃ¥ende skolor garanteras ekonomiska resurser som motsvarar de kommunala skolornas. Lokala politikers godtycke ska inte kunna stoppa en fristÃ¥ende skola. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet vill slutligen inrÃ¤tta en statlig skolinspektion som Ã¤r fristÃ¥ende frÃ¥n Skolverket och dÃ¤rmed inte understÃ¤lld den politiska apparaten. DÃ¥ fÃ¥r elever och fÃ¶rÃ¤ldrar veta hur kvaliteten i just deras skola Ã¤r i fÃ¶rhÃ¥llande till andra.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.5Â &lt;a id="_Toc482499849" name="_Toc482499849"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¥rden &lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.1Â &lt;a id="_Toc482499850" name="_Toc482499850"&gt;&lt;/a&gt;Handikapp&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Sedan regimskiftet 1994 har handikappolitiken framfÃ¶r allt handlat om fÃ¶rslag till besparingar. Det Ã¤r nu hÃ¶g tid att formulera en offensiv politik fÃ¶r funktionshindrade och avsÃ¤tta tillrÃ¤ckliga resurser fÃ¶r att vÃ¤nda en utveckling som i mÃ¥nga avseenden Ã¤r negativ.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet vill avsÃ¤tta 5 miljarder kronor i statliga stimulansbidrag de nÃ¤rmaste Ã¥ren pÃ¥ olika tillgÃ¤nglighetsÃ¥tgÃ¤rder.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;RÃ¤tten till personlig assistans har Ã¥tskilliga gÃ¥nger blivit fÃ¶remÃ¥l fÃ¶r diverse inskrÃ¤nkningar som har underminerat reformen. Folkpartiet vill att handikappreformen Ã¥terstÃ¤lls sÃ¥som den ursprungligen var utformad. Vi avsÃ¤tter ca 300 miljoner kronor i hÃ¶jt statsanslag fÃ¶r detta Ã¤ndamÃ¥l.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r ocksÃ¥ nÃ¶dvÃ¤ndigt att fÃ¶rbÃ¤ttra de handikappades ekonomiska situation, inte minst fÃ¶r att underlÃ¤tta situationen fÃ¶r familjer med handiÂ­kappade barn samt att infÃ¶ra en hjÃ¤lpmedelsgaranti sÃ¥ att de lÃ¥nga vÃ¤nteÂ­tiderna kan pressas ned till hÃ¶gst tre mÃ¥nader.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.2Â &lt;a id="_Toc482499851" name="_Toc482499851"&gt;&lt;/a&gt;HuslÃ¤kare fÃ¶r bÃ¤ttre vÃ¥rd och tryggare Ã¤ldreomsorg&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;NÃ¤stan all vÃ¥rdforskning stÃ¶der tesen att det Ã¤r rÃ¤tt att satsa mycket pÃ¥ vÃ¥rdkedjans allra fÃ¶rsta lÃ¤nk. DÃ¤r det sker fÃ¥r det positiva effekter pÃ¥ de Ã¶vriga lÃ¤nkarna. Patienten hamnar med hjÃ¤lp av sin huslÃ¤kare pÃ¥ rÃ¤tt vÃ¥rdnivÃ¥.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kravet pÃ¥ huslÃ¤kare har mÃ¶tt oerhÃ¶rt mycket politiskt motstÃ¥nd. Verkligheten talar sitt tydliga sprÃ¥k. MÃ¥nga svenskar har fortfarande inte â€sin egenâ€ lÃ¤kare och primÃ¤rvÃ¥rdens tillgÃ¤nglighet Ã¤r inte alls sÃ¥ god som den borde vara. Ett inslag i â€Ã¥terstÃ¤llarpolitikenâ€ efter maktskiftet 1994 var ett korstÃ¥g mot de privata huslÃ¤karna, vilka fÃ¶ljaktligen minskade kraftigt i antal. Antalet huslÃ¤kare har under de senaste fem Ã¥ren enbart Ã¶kat i samma takt som befolkningsutvecklingen.  Nu fylls ocksÃ¥ sjukhusens akutmottagÂ­ningar av vÃ¤ntande, av vilka mÃ¥nga egentligen hade kunnat hanteras av primÃ¤rvÃ¥rden. Inte minst gÃ¤ller det mÃ¥nga Ã¤ldre. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet fÃ¶rbinder sig dÃ¤rfÃ¶r att verka fÃ¶r en stor satsning pÃ¥ utbyggd primÃ¤rvÃ¥rd. VÃ¥r ambition Ã¤r att i de tre â€storregionernaâ€ se till att det under mandatperioden tillkommer 500 nya huslÃ¤kare. Denna satsning ligger i hÃ¶g grad i de Ã¤ldres intresse.  &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.3Â &lt;a id="_Toc482499852" name="_Toc482499852"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¥rdgaranti nu&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;De tidigare sÃ¥ lÃ¥nga kÃ¶erna till operation och behandling fÃ¶rsvann nÃ¤stan helt Ã¥ren 1991â€“94. Det berodde framfÃ¶r allt pÃ¥ den vÃ¥rdgaranti som den dÃ¥varande regeringen infÃ¶rde â€“ en garanti som den socialdemokratiska regeringen sedan avskaffade. Alltsedan dess har kÃ¶erna fortsatt att vÃ¤xa. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiets lÃ¶fte Ã¤r att en vÃ¥rdgaranti ska trÃ¤da i kraft senast frÃ¥n och med kommande Ã¥rsskifte i de tre regioner dÃ¤r vi sitter i majoritet. DÃ¤r vÃ¥rdÂ­garantin gÃ¤ller ska ingen behÃ¶va vÃ¤nta mer Ã¤n tre mÃ¥nader pÃ¥ operation eller behandling.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kortare vÃ¥rdkÃ¶er skulle framfÃ¶r allt hjÃ¤lpa Ã¤ldre mÃ¤nniskor eftersom det i huvudsak Ã¤r Ã¤ldre som kÃ¶ar fÃ¶r en hÃ¶ftleds-, grÃ¥ starr-, framfalls- eller knÃ¤Â­ledsoperation.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Samtidigt med att kÃ¶erna vÃ¤xt sÃ¥ har Ã¤ven kostnaderna fÃ¶r sjukskrivningen Ã¶kat. I fjol Ã¶kade kostnaderna med 24 %, och prognoserna pekar inte pÃ¥ nÃ¥gon direkt avmattning. Den stora minskningen av sjukskrivningen i bÃ¶rjan och mitten pÃ¥ 1990-talet vÃ¤nds nu i sin motsats och mycket av minskningen hÃ¥ller pÃ¥ att fÃ¶rsvinna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥rdkÃ¶erna bestÃ¥r ofta av mÃ¤nniskor som Ã¤r sjukskrivna. Samtidigt vet vi att det finns stora brister i rehabiliteringen. Regeringens egen utredare, Gerhard Larsson, konstaterar detta i diskussionspromemorian â€Individen i Centrumâ€ (DS 1999:08). Liknande slutsatser kommer Socialstyrelsen fram till i utredningen â€Samverkan fÃ¶r individenâ€ (1999:4). Det Ã¤r kanske mot den bakgrunden inte sÃ¥ konstigt att antalet sjukskrivningar blir fler och fler och att vi sannolikt inte fÃ¥r vara med om en  minskning fÃ¶rrÃ¤n vÃ¥rdgarantin Ã¤r Ã¥terinfÃ¶rd och rehabiliteringen byggs ut bl.a. genom att ekonomisk samÂ­ordning mellan fÃ¶rsÃ¤kringskassor Ã¥ter tillÃ¥ts och denna gÃ¥ng i hela landet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Tanken bakom den finansiella samordningen mellan fÃ¶rsÃ¤kringskassor och landsting, (Finsam) Ã¤r enkel. Det Ã¤r bÃ¤ttre att anvÃ¤nda pengar till att mÃ¤nniskor fÃ¥r den rehabilitering, de operationer och de behandlingar de behÃ¶ver Ã¤n att de fÃ¥r sjukskrivningspengar. Vad som har hÃ¤nt Ã¤r att lyckosamma fÃ¶rsÃ¶k pÃ¥ omrÃ¥det som startades i bÃ¶rjan pÃ¥ 1990-talet stÃ¤ngdes av frÃ¥n den 1 januari 1998 infÃ¶r eventuellt ett beslut Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Socialstyrelsen har pekat pÃ¥ att det behÃ¶vs nÃ¥gra slags, som den kallar det, finansieringbroar mellan vÃ¥rd och sjukfÃ¶rsÃ¤kring. FÃ¶rsÃ¤kringskassefÃ¶rbundet tycker att det Ã¤r fel att man inte fÃ¥r samverka. Det socialdemokratiskt styrda LandstingsfÃ¶rbundet har skrivit till regeringen och bett att man ska fÃ¥ Ã¶kade mÃ¶jligheter till att samverka. Det nya landstinget i VÃ¤stra GÃ¶taland har tillsammans med fÃ¶rsÃ¤kringskassan i VÃ¤stra GÃ¶taland ocksÃ¥ skrivit till regeringen och bett om att fÃ¥ mÃ¶jligheter att samverka.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I dessa fall Ã¤r det inte bara liberala politiker som har fÃ¶rfÃ¤ktat uppÂ­fattningen att man borde fÃ¥ anvÃ¤nda fÃ¶rsÃ¤kringspengar i vÃ¥rden utan Ã¤ven socialdemokrater sÃ¥vÃ¤l i fÃ¶rsÃ¤kringskassorna som i LandstingsfÃ¶rbundet som i VÃ¤stra GÃ¶taland. I nÃ¥gra fall har de skrivit brev till regeringen och bett att fÃ¥ tillbaka regler som liknar de regler som gÃ¤llde den finansiella samÂ­ordningen.  &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.4Â &lt;a id="_Toc482499853" name="_Toc482499853"&gt;&lt;/a&gt;Ã„ldrepeng fÃ¶r kvalitet och valfrihet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Valfriheten i Ã¤ldreomsorgen Ã¤r i dag kraftigt begrÃ¤nsad. MÃ¤nniskor omyndigfÃ¶rklaras plÃ¶tsligt nÃ¤r de blir lite skrÃ¶pliga pÃ¥ Ã¤ldre dar. Det Ã¤r dags fÃ¶r en valfrihetsrevolution fÃ¶r vÃ¥ra Ã¤ldre â€“ en ny kurs som ger Ã¤ldre makten Ã¶ver Ã¤ldreomsorgen. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I dag vÃ¤ljer mÃ¥nga skola, huslÃ¤kare och barnomsorg genom â€pengsystemâ€. Nu mÃ¥ste Ã¤ldre ocksÃ¥ fÃ¥ makten att forma sin vardag.  Vi vill Ã¶ka valfriheten fÃ¶r de Ã¤ldre genom att infÃ¶ra en Ã¤ldrepeng. Den enskilde pensionÃ¤ren kommer pÃ¥ samma sÃ¤tt som i dag att fÃ¥ en bistÃ¥ndsbedÃ¶mning som berÃ¤ttigar antingen till en viss nivÃ¥ pÃ¥ hemtjÃ¤nsten eller till plats i ett sÃ¤rskilt boende. Ã„ldrepengen motsvarar den skattefinansiering som i dag gÃ¥r till hemtjÃ¤nsten eller Ã¤ldreboendet. Ã„ldrepengen ska, tillsammans med den avgift som Ã¤ven fortsÃ¤ttningsvis tas ut, tÃ¤cka kostnaderna fÃ¶r vÃ¥rd och omsorg.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ldrepengen innebÃ¤r att de Ã¤ldre och/eller deras anhÃ¶riga fÃ¥r makt att avgÃ¶ra vad de anser vara kvalitet, vilket Ã¥lderdomshem de vill bo pÃ¥ eller till vem de vill vÃ¤nda sig med sin peng fÃ¶r att fÃ¥ hemtjÃ¤nst. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ldrepengen ska man kunna fÃ¶ra med sig till den omsorgsgivare man Ã¶nskar. Det ska gÃ¥ bra att vÃ¤lja mellan enheter som kommunen driver i egen regi eller sÃ¥dana i annan regi  som kommunen har kvalitetsgodkÃ¤nt. Den som vill flytta till en annan kommun har numera, efter krav frÃ¥n Folkpartiet, laglig rÃ¤tt att flytta utan att behÃ¶va inhÃ¤mta den nya kommunens godkÃ¤nnande. Med en peng blir det inte annorlunda.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.5Â &lt;a id="_Toc482499854" name="_Toc482499854"&gt;&lt;/a&gt;Ã„ldreombudsman&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;MÃ¥nga Ã¤ldre upplever mÃ¥nga gÃ¥nger att de inte vet vart de skall vÃ¤nda sig fÃ¶r att protestera mot ett missfÃ¶rhÃ¥llande eller fÃ¥ svar pÃ¥ frÃ¥gor. Myndigheterna Ã¤r inte alltid den idealiska samtalspartnern i alla spÃ¶rsmÃ¥l som de Ã¤ldre stÃ¤lls infÃ¶r. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r den som har starka anhÃ¶riga kanske det Ã¤r mindre komplicerat. FÃ¶rhoppningsvis kan de fÃ¶ra den Ã¤ldres talan. Men fÃ¶r den som inte har en sÃ¥dan tillgÃ¥ng behÃ¶vs ett annat ombud. En Ã¤ldreombudsman skulle kunna vara ett sÃ¥dant ombud. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r viktigt att Ã¤ldreombudsmannen ges en stark, fristÃ¥ende stÃ¤llning gentemot politiker och Ã¶vrig personal i kommunen. Ã„ldreombudsmannen skall vara de Ã¤ldres ombud och svara fÃ¶r deras intressen och ingenting annat.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ldreombudsmannen Ã¤r visserligen anstÃ¤lld av kommunen, men mÃ¥ste vara fristÃ¥ende frÃ¥n de myndigheter som administrerar Ã¤ldreomsorgen i kommunen. Ombudsmannen ska fungera som den instans dit Ã¤ldre eller deras anhÃ¶riga kan vÃ¤nda sig med frÃ¥gor, klagomÃ¥l och fÃ¶r att fÃ¥ information.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.6Â  &lt;a id="_Toc482499855" name="_Toc482499855"&gt;&lt;/a&gt;RÃ¤tt till eget rum&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet har alltsedan 1985, nÃ¤r Bengt Westerberg vÃ¤ckte frÃ¥gan, arbetat fÃ¶r att alla boende pÃ¥ servicehus och vÃ¥rdhem som Ã¶nskar ska fÃ¥ mÃ¶jlighet att bo i eget rum. Under tiden i regeringsstÃ¤llning 1991â€“94 lyckades vi genom infÃ¶randet av stimulansbidrag och ett starkt fokus pÃ¥ frÃ¥gan, fÃ¥ igÃ¥ng utbyggnaden av egna rum. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Fortfarande delar dock fler Ã¤n 10 000 Ã¤ldre rum med en icke-anhÃ¶rig. Detta Ã¤r oacceptabelt. De som vill ska fÃ¥ eget rum. FlerbÃ¤ddsrummen mÃ¥ste snarast byggas bort.  Folkpartiet anser att en del av de extra statsbidragen till kommuner och landsting ska anvÃ¤ndas fÃ¶r att skyndsamt bygga bort bristen pÃ¥ egna rum.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.5.7Â &lt;a id="_Toc482499856" name="_Toc482499856"&gt;&lt;/a&gt;Omsorgsgaranti&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet vill infÃ¶ra en omsorgsgaranti. Omsorgsgarantin ska innehÃ¥lla de inslag som Ã¤r vÃ¤sentliga fÃ¶r att den enskilde Ã¤ldre ska erbjudas en kvalitativt god omsorg och valfrihet. Kommunerna ska faststÃ¤lla en omsorgsgaranti. De kommuner som inte lever upp till de rÃ¤ttigheter som garanteras av omsorgsgarantin ska bli skyldiga att ge de Ã¤ldre, som inte fÃ¥r den omsorg som faststÃ¤llts, motsvarande avgiftsreduktion. Det blir dessutom ett ekonomiskt incitament fÃ¶r kommunerna att leva upp till mÃ¥lsÃ¤ttningarna i omsorgsgarantin.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Omsorgsgarantin bÃ¶r innehÃ¥lla fÃ¶ljande delar:&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till medicinsk kompetens.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till vÃ¤rdigt omhÃ¤ndertagande.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till fungerande trygghetslarm som Ã¥tgÃ¤rdas i tid.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till en vÃ¤l fungerande fÃ¤rdtjÃ¤nst.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till en vÃ¤l fungerade hemtjÃ¤nst.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt att veta att viktminskning och fallskador utreds och Ã¥tgÃ¤rdas.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till valfrihet.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till eget rum.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt att flytta Ã¤ven fÃ¶r de Ã¤ldre som bor i sÃ¤rskilt boende.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till hjÃ¤lpmedel i tid.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;RÃ¤tt till bra vÃ¥rd i livets slutskede.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.6Â &lt;a id="_Toc482499857" name="_Toc482499857"&gt;&lt;/a&gt;BistÃ¥ndet&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det svenska bistÃ¥ndet har varit utsatt fÃ¶r hÃ¥rda neddragningar de senaste Ã¥ren. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Sedan 1995 har svenskt bistÃ¥nd minskat med ca 30 % &lt;/span&gt;nÃ¤r det gÃ¤ller faktiska bistÃ¥ndsutbetalningar. Det var precis pÃ¥ hÃ¥ret som regeringen fÃ¶rra Ã¥ret klarade av att komma upp till det av riksdagen beslutade anslaget om 0,705 % av BNI, en nivÃ¥ som av Pierre Schori kallats fÃ¶r â€skammens grÃ¤nsâ€. Regeringen tvingades att i sista sekunden skjuta till extra medel fÃ¶r att Ã¶verhuvudtaget nÃ¥ dit. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;BistÃ¥ndet har under de senaste Ã¥ren Ã¤ven varit ett av de omrÃ¥den som drabbats hÃ¥rdast av de begrÃ¤nsningsbelopp som infÃ¶rts fÃ¶r att klara statens utgiftstak. Det har skapat en svÃ¥r situation fÃ¶r frÃ¤mst Sida, men Ã¤ven fÃ¶r enskilda organisationer. Tidigare Ã¥taganden har tvingats skjutas upp och mÃ¶jligheter att agera vid hastigt uppkomna situationer har fÃ¶rsvÃ¥rats eller omintetgjorts.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet liberalerna stÃ¥r inte bakom den nedprioritering av bistÃ¥ndet som skett de senaste Ã¥ren. Vi kan heller inte acceptera att bistÃ¥ndet, enligt regeringens fÃ¶rslag, endast skall uppgÃ¥ till 0,73 respektive 0,74 % av BNI fÃ¶r Ã¥ren 2001 och 2002. Behoven av katastrofhjÃ¤lp och demokratiska och ekonomiska reformprocesser i tredje vÃ¤rlden Ã¤r omedelbara. De fÃ¶rÃ¶dande konsekvenserna av Ã¶versvÃ¤mningskatastrofen i MoÃ§ambique och svÃ¤ltÂ­katastrofen pÃ¥ Afrikas horn Ã¤r bara nÃ¥gra exempel. Solidariteten med vÃ¤rldens fattiga fÃ¥r inte skjutas pÃ¥ framtiden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r att bistÃ¥ndet hÃ¶js med drygt 1 400 miljoner kronor utÃ¶ver regeringens fÃ¶rslag Ã¥r 2001. Den totala bistÃ¥ndsramen uppgÃ¥r dÃ¤rmed till 0,80 % av BNI. Med vÃ¥rt fÃ¶rslag kommer bistÃ¥ndet Ã¤ven att hÃ¶jas successivt Ã¥ren dÃ¤refter. FÃ¶r Ã¥ren 2002 och 2003 anslÃ¥r vi drygt 2 100 respektive drygt 1 100 miljoner kronor utÃ¶ver regeringens fÃ¶rslag. Den totala bistÃ¥ndsramen kommer dÃ¤rmed att uppgÃ¥ till 0,84 respektive 0,86 % av BNI fÃ¶r Ã¥ren 2002 och 2003. Folkpartiet har ett klart utsatt mÃ¥l fÃ¶r nÃ¤r det svenska bistÃ¥ndet, enligt riksdagens uttalade ambition, Ã¥ter skall nÃ¥ 1 % av BNI. VÃ¥r fÃ¶reslagna Ã¶kningstakt innebÃ¤r att det kommer att ske inom en tioÃ¥rsperiod. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen aviserar i vÃ¥rpropositionen en hÃ¶jning av bistÃ¥ndet frÃ¥n 0,74 % av BNI Ã¥r 2002 till 0,81 % Ã¥r 2003. Trots denna Ã¶kning redovisar regeringen ingen tidsplan fÃ¶r nÃ¤r enprocentsmÃ¥let ska uppnÃ¥s. Det Ã¤r bara att beklaga. Man sÃ¤ger att bistÃ¥ndsmÃ¥let skall uppnÃ¥s â€nÃ¤r de statsfinansiella fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r detta fÃ¶religgerâ€. Nu finns fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r att hÃ¶ja ambitionen och pÃ¥skynda Ã¥terstÃ¤llandet av enprocentsmÃ¥let. Men av detta mÃ¤rks fÃ¶ga i regeringens budgetfÃ¶rslag fÃ¶r de nÃ¤rmaste tvÃ¥ Ã¥ren. FÃ¶rst Ã¥r 2003 skall dagens Ã¶verskott i statsfinanserna ge effekter pÃ¥ bistÃ¥ndsanslaget. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet anser att regeringen bÃ¶r fastslÃ¥ en konkret tidsplan fÃ¶r nÃ¤r enprocentsmÃ¥let skall uppnÃ¥s. FÃ¶rst dÃ¥ kan den utlovade hÃ¶jningen av bistÃ¥ndsanslaget Ã¥r 2003 anses vara trovÃ¤rdig. En successiv och konsekvent hÃ¶jning vore att fÃ¶redra framfÃ¶r en plÃ¶tslig Ã¶kning om tre Ã¥r. Det uppstÃ¥r en ryckighet i bistÃ¥ndsarbetet nÃ¤r man ena dagen infÃ¶r begrÃ¤nsningar pÃ¥ bistÃ¥ndsanslaget och andra dagen utlovar plÃ¶tsliga hÃ¶jningar. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Denna ryckighet fÃ¶rsvÃ¥rar planeringen fÃ¶r de organisationer som arbetar med bistÃ¥nd. Det kommer att gÃ¥ ut Ã¶ver kvaliteten pÃ¥ bistÃ¥ndet och fÃ¶rstÃ¶ra organisationernas relationer med sina samarbetspartners i utvecklingsÂ­lÃ¤nderna.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.7Â &lt;a id="_Toc482499858" name="_Toc482499858"&gt;&lt;/a&gt;Kvinnofrid&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Under den senaste tioÃ¥rsperioden har antalet anmÃ¤lningar om misshandel och sexuella Ã¶vergrepp mot kvinnor Ã¶kat och dÃ¥ i synnerhet mot nÃ¤rstÃ¥ende kvinnor. Att minska vÃ¥ldet mot kvinnor, och att ta hand om misshandlade kvinnor, mÃ¥ste vara en prioriterad uppgift fÃ¶r rÃ¤ttsvÃ¤sendet och det Ã¶vriga samhÃ¤llet.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I Folkpartiets budgetalternativ ingÃ¥r en kraftig satsning pÃ¥ kvinnofrid och hjÃ¤lp till fÃ¶rfÃ¶ljda kvinnor. Vi vill bl.a. anslÃ¥ mer pengar fÃ¶r ombyggnad av domstolarna sÃ¥ att mÃ¥lsÃ¤gandena inte ska behÃ¶va vÃ¤nta tillsammans med de Ã¥talade, vi vill utÃ¶ka besÃ¶ksfÃ¶rbudet, vi vill erbjuda brottsofferjourerna statsstÃ¶d och anslÃ¥r fÃ¶r detta 6 miljoner kronor samt 4 miljoner kronor i Ã¶kat statsstÃ¶d till kvinnojourerna.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;8Â &lt;a id="_Toc482499859" name="_Toc482499859"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets budgetalternativ&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;8.1Â &lt;a id="_Toc482499860" name="_Toc482499860"&gt;&lt;/a&gt;Spara mera&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det svenska skattetrycket Ã¤r mycket hÃ¶gt. Trots att den genomsnittliga realinkomsten stigit de senaste Ã¥ren har mÃ¥nga hushÃ¥ll fortfarande mycket smÃ¥ eller inga marginaler. Detta talar fÃ¶r att det Ã¤r viktigt att fortsÃ¤tta att spara pÃ¥ statsutgifter fÃ¶r att dÃ¤rmed mÃ¶jliggÃ¶ra skattesÃ¤nkningar. Sparsamhet med allmÃ¤nna medel Ã¤r en dygd. Skattefinansierade utgifter mÃ¥ste prÃ¶vas kontinuerligt. Vi anser att det Ã¤r fel nÃ¤r ledande socialdemokrater talar om att â€besparingarna ligger bakom ossâ€. Vi anser att det fortfarande finns anledning att spara pÃ¥ statsutgifterna. Vi vill anfÃ¶ra tvÃ¥ skÃ¤l.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r det fÃ¶rsta anser vi att det alltid finns anledning att fÃ¶rsÃ¶ka pressa ner de offentliga utgifterna. Sverige torde fortfarande ha en av de hÃ¶gsta utgiftskvoterna i vÃ¤rlden. MÃ¥nga utgiftsprogram utformades fÃ¶r lÃ¤nge sedan. Det skulle vara mÃ¤rkligt om varje krona pÃ¥ budgetens utgiftssida fortfarande var lika nÃ¶dvÃ¤ndig. Vi fÃ¶rsvarar fÃ¶rvisso ett relativt hÃ¶gt skattetryck, men just fÃ¶r att kunna gÃ¶ra det mÃ¥ste vi kunna sÃ¤ga till skattebetalarna att vi hela tiden bedriver ett arbete fÃ¶r att skatterna inte ska behÃ¶va vara hÃ¶gre Ã¤n absolut nÃ¶dvÃ¤ndigt.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r det andra tror vi att det Ã¤r att Ã¶verskatta styrkan i den ekonomiska uppgÃ¥ngen i Sverige att avskriva behovet av politiska omprioriteringar. Vi Ã¤r Ã¶vertygade om att det Ã¤r klokt att just nu genomfÃ¶ra sÃ¥dana strategiska skattesÃ¤nkningar som minskar flaskhalsproblem i ekonomin och dÃ¤rmed fÃ¶rlÃ¤nger konjunkturuppgÃ¥ngen. FÃ¶r att minska risken fÃ¶r att skatteÂ­sÃ¤nkningarna Ã¤ndÃ¥ bidrar till att spÃ¤ pÃ¥ en Ã¶verhettning Ã¤r det viktigt att de till stor del Ã¤r finansierade genom besparingar.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶reslÃ¥r i det fÃ¶ljande betydande minskningar av statens utgifter och andra fÃ¶rstÃ¤rkningar av statens budget. VÃ¥ra fÃ¶rslag kan indelas i nÃ¥gra olika grupper.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vissa budgetfÃ¶rstÃ¤rkningar har att gÃ¶ra med vÃ¥r syn pÃ¥ grÃ¤nslinjen mellan den politiska och den privata sektorn. Vi tror att privata fÃ¶retag praktiskt taget alltid Ã¤r en bÃ¤ttre metod att lÃ¶sa uppgifter pÃ¥ en marknad Ã¤n statligt fÃ¶retagande och andra varianter av socialistisk nÃ¤ringspolitik. Sverige har en prisnivÃ¥ som ligger 20 % Ã¶ver genomsnittet fÃ¶r Ã¶vriga EU-lÃ¤nder just fÃ¶r att vÃ¥rt land, pÃ¥ grund av socialdemokratins lÃ¥nga maktinnehav, kÃ¤nnetecknats av en Ã¶vertro pÃ¥ statliga regleringar av ekonomin. Vi fÃ¶reslÃ¥r omfattande fÃ¶rsÃ¤ljningar av statliga fÃ¶retag och minskningar av statliga subventioner till enskilda fÃ¶retag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Andra budgetfÃ¶rstÃ¤rkningar kommer frÃ¥n systemfÃ¶rÃ¤ndringar. Vi Ã¤r Ã¶vertygade om â€“ och har ett gott empiriskt stÃ¶d fÃ¶r â€“ att vissa skatte- och regelfÃ¶rÃ¤ndringar skulle leda till att ekonomin fungerade bÃ¤ttre och statsÂ­budgeten blev starkare. Att satsa pÃ¥ rehabilitering av lÃ¥ngtidssjuka, som vi lÃ¤nge fÃ¶resprÃ¥kat, innebÃ¤r en hÃ¶gre utgift pÃ¥ ett konto, men en nettofÃ¶rstÃ¤rkning av statens ekonomi, ocksÃ¥ pÃ¥ relativt kort sikt. VÃ¥rt system fÃ¶r auktioner av tillgÃ¤ngliga eterfrekvenser fÃ¶r radio, TV och mobiltelefoni skulle tillfÃ¶ra statskassan betydande belopp. Om bilÃ¤garna betalade  sjukskrivningskostnader vid trafikolyckor Ã¶ver trafikfÃ¶rsÃ¤kringen skulle det ha positiva incitamentseffekter. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En tredje grupp Ã¤r nedskÃ¤rningar som vi gÃ¶r fÃ¶r att vi helt enkelt anser att det Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt att fÃ¥ fram ekonomiska resurser till annat: avbetalning pÃ¥ statsskulden, sÃ¤nkta skatter eller Ã¶kning av andra utgifter. Vi Ã¤r medvetna om att sÃ¥dana nedskÃ¤rningar aldrig Ã¤r problemfria, men vi har sjÃ¤lvfallet valt just dessa konton fÃ¶r att vi anser att skadeverkningarna dÃ¤r Ã¤r minst. Ibland finns det nÃ¥got tillkommande argument. NÃ¤r vi, exempelvis, anser att de vuxenstuderande som nu fÃ¥r sina studier finansierade med bidrag istÃ¤llet ska finansiera med studiemedel, Ã¤r det en besparing men ocksÃ¥ en Ã¥tgÃ¤rd som kan motiveras med rÃ¤ttviseskÃ¤l. De flesta vuxenstuderande fÃ¥r trots allt finansiera sina studier med lÃ¥n. Arbetsmarknadspolitiken Ã¤r ett annat exempel. Om den krÃ¤ver sÃ¥ stora skatteresurser att den i sig hindrar tillkomsten av nya, riktiga jobb utgÃ¶r den enligt vÃ¥r mening en felÂ­prioritering. Vi fÃ¶rordar alltsÃ¥ relativt kraftiga nedskÃ¤rningar i arbetsÂ­marknadspolitiken i medvetande om att det innebÃ¤r att enskilda individer inte fÃ¥r samma mÃ¶jlighet att komma in pÃ¥ AMS-kurser etc, men Ã¥ andra sidan fÃ¥r stÃ¶rre chans att fÃ¥ ett jobb. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Slutligen finns punkter dÃ¤r vi helt enkelt har en annan politisk uppfattning, dÃ¤r vÃ¥r uppfattning ocksÃ¥ Ã¤r bÃ¤ttre ur ekonomisk synvinkel. Det gÃ¤ller till exempel snabbavvecklingen av BarsebÃ¤ck, som vi Ã¤r emot. Det sparar betydande belopp fÃ¶r statsverket. (Mot dessa punkter stÃ¥r givetvis andra dÃ¤r vi har en Ã¥sikt som fÃ¶rsvagar statens budget.)&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;8.2Â &lt;a id="_Toc482499861" name="_Toc482499861"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets budgetfÃ¶rstÃ¤rkningar, skattesÃ¤nkningar och satsningar i tabellform&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶ljande tabell upptar fÃ¶rst fÃ¶rstÃ¤rkningarna â€“ finansieringen â€“ i Folkpartiets budgetalternativ. Den avser effekterna Ã¥r 2002. Vi har valt att redovisa det som huvudalternativ snarare Ã¤n 2001, fÃ¶r att undvika den tidigare nÃ¤mnda debatten om att vissa effekter av vÃ¥ra fÃ¶rslag till politiska beslut inte skulle hinna uppstÃ¥. Vi menar att detta ger den mest rÃ¤ttvisande bilden av vÃ¥rt politiska alternativ i ett medellÃ¥ngt perspektiv. Beloppen redovisas i miljarder kronor. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;BUDGETFÃ–RSTÃ„RKNINGAR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="113" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1. Ny energipolitik&lt;/span&gt;. Nej till nedlÃ¤ggning av BarsebÃ¤ck och lÃ¤gre investeringstakt i energiomstÃ¤llningsprogrammet.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;Â Â 2,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2. Liberal mediapolitik&lt;/span&gt;. IntÃ¤kter genom auktionsfÃ¶rfarande vid fÃ¶rdelning av koncessioner fÃ¶r radio, TV och mobiltelefoni, avbrytande av digital-TV-fÃ¶rsÃ¶ket, nej till den nu fÃ¶reslagna bredbandssatsningen samt lÃ¤gre presstÃ¶d.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;4,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3. Mindre central byrÃ¥krati&lt;/span&gt;. NedskÃ¤rningar i Regeringskansliet genom decentralisering och mindre politisering av statsfÃ¶rvaltningen, inklusive nÃ¥got lÃ¤gre partistÃ¶d och nej till ny folk- och bostadsrÃ¤kning samt vissa myndighetsbesparingar, t.ex. nedlÃ¤ggning av Integrationsverket.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;4. Nej till fÃ¶retagsstÃ¶d.&lt;/span&gt; Avveckling av traditionell regionalpolitik och vissa andra selektiva fÃ¶retagsstÃ¶d samt nej till Ã–stersjÃ¶miljarden. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;5. Mindre AMS-politik. &lt;/span&gt;Avveckling av ett antal selektiva inslag i  arbetsmarknadspolitiken och allmÃ¤nt lÃ¤gre volym (inkl Kunskapslyftet) och neddragning av AMS administration.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;6,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;6. SystemfÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¶r mindre fusk. &lt;/span&gt;EkonoÂ­miska pluseffekter av ett antal regelfÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¶r att motverka fusk i bidrags- och skattesystemen.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;3,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;7. FÃ¤rre lÃ¥ngtidssjukskrivna och fÃ¶rtidsÂ­pensionÃ¤rer&lt;/span&gt;. Ekonomiska pluseffekter inom sjukfÃ¶rsÃ¤kringen av Ã¶kade satsningar pÃ¥ rehabilitering. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="113" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;8. Nej till subventioner till kommunala bolag&lt;/span&gt;. Avveckling av Kommunakuten och ett antal andra selektiva bidrag till kommunsektorn, som Storstadssatsningen, Kretsloppsmiljarden m m.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;9. Nytt system fÃ¶r trafikfÃ¶rsÃ¤kringen. &lt;/span&gt;Betala kostnaderna fÃ¶r trafikolycksfall pÃ¥ fÃ¶rsÃ¤kringen istÃ¤llet fÃ¶r pÃ¥ skatten.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;4,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;10. Studiemedel istÃ¤llet fÃ¶r bidrag till vuxenstuderande. &lt;/span&gt;Staten sparar pengar om de som idag fÃ¥r hela studiestÃ¶det som bidrag mÃ¥ste ta en del som studiemedel â€“ det blir ocksÃ¥ rÃ¤ttvisare. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;11. LÃ¤gre investeringstakt i Banverket. &lt;/span&gt;Investeringsprogrammet fÃ¶r nya jÃ¤rnvÃ¤gar kan genomfÃ¶ras, men i lÃ¥ngsammare takt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;12. Avveckling av statligt fÃ¶retagande.&lt;/span&gt; FÃ¶rsÃ¤ljning av statliga bolag samt stÃ¶rre amortering pÃ¥ statsskulden, rÃ¤nteeffekt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;3,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;13. SkattevÃ¤xling fÃ¶r miljÃ¶n.&lt;/span&gt; HÃ¶jd kvÃ¤veavgift och sopfÃ¶rbrÃ¤nningsskatt. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;14. Nej till maxtaxa.&lt;/span&gt; Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens familjepolitik till Folkpartiets. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;4,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;15. Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens â€berÃ¤kningstekniska utrymmeâ€ fÃ¶r Ã¥ren 2001 och 2002 samt frÃ¥n den s k egenavgiftskompensationen Ã¥r 2000 till Folkpartiets inkomstskattesÃ¤nkningsprogram&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;27,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;16. VÃ¤xling frÃ¥n barnbidrag och bostadsbidrag till sÃ¤nkt skatt fÃ¶r barnfamiljer &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;17. FullfÃ¶ljande av momskompensationssystemet i avvaktan pÃ¥  regelÃ¤ndringar &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;3,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;18. Nytt system fÃ¶r a-kassans finansiering. &lt;/span&gt;VÃ¤xling hÃ¶jd egenavgiftâ€“ sÃ¤nkt skatt.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;6,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Ã–vrigt&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="TabellRubrik" style="text-align: left"&gt;Summa&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;81,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="footer"&gt;&lt;span class="bold"&gt;SKATTESÃ„NKNINGAR &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="113" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1. Steg 2 i en skattereform, inklusive justering av beslutet fÃ¶r Ã¥r 2000.&lt;/span&gt; Beloppet inkluderar Ã¤ven den ackmulerade kostnaden fÃ¶r det fÃ¶rsta steget, som tas 2001. Ã…r 2002 ingÃ¥r i reformen, som avses fullfÃ¶ljas med ett tredje steg, slopad vÃ¤rnskatt, hÃ¶jd brytpunkt till 304 200 kr, utfasning av den s k LO-puckeln samt en skattereduktion, lika fÃ¶r alla. &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;38,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2. SÃ¤nkt skatt som kompensation fÃ¶r hÃ¶jd egenÂ­avgift till a-kassan&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;6,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3. SÃ¤nkt skatt fÃ¶r barnfamiljer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;4. SÃ¤nkta arbetsgivaravgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;8,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;5. SÃ¤nkt fastighetsskatt&lt;/span&gt; (Till detta kommer de Ã¥tgÃ¤rder som krÃ¤vs fÃ¶r att skatten inte ska hÃ¶jas pÃ¥ grund av hÃ¶jda fastighetspriser.)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;6. SÃ¤nkt skatt pÃ¥ hushÃ¥llstjÃ¤nster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;7. Avskaffad dubbelbeskattning&lt;/span&gt; &lt;span class="bold"&gt;(steg 1&lt;/span&gt;)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;8. Individuella utbildningskonton, skatteeffekt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,8&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;7. FÃ¥mansbolag&lt;/span&gt;, lÃ¤gre skatt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;8. Avskaffad fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt (steg 1)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;9. Vinstdelningssystem,&lt;/span&gt; ej sociala avgifter.&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;10. SÃ¤nkt bokmoms&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;11. Nya regler fÃ¶r skatteinbetalning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa skattesÃ¤nkningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt;66,0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;SATSNINGAR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="113" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1. BistÃ¥nd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;2,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2. Utbildning och forskning &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3. TillgÃ¤nglighetsreform fÃ¶r handikappade &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,0 &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;4. Ã…terstÃ¤llande av handikappreformen &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;5. Ã…tgÃ¤rder fÃ¶r arbetshandikappade &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;6. Barnkonto&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;4,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;7. HÃ¶gkostnadskyddet fÃ¶r lÃ¤kemedel &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;8. Insatser pÃ¥ rÃ¤ttssÃ¤kerhetsomrÃ¥det, fler poliser&lt;br /&gt;    m m&lt;/span&gt; &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;9. FÃ¶rsÃ¤kringskassorna &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;10. Skatteverket &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;11. FÃ¶rsvaret &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;1,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;12. BÃ¤ttre vÃ¤gar &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,75&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;13. Statlig tvÃ¥Ã¥rssatsning (1 miljard Ã¥r 2001) fÃ¶r att stimulera infrastrukturlÃ¶sningar i tillvÃ¤xtregioner &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;3,0 &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;14. Ã„nkepensionerna &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;15. FÃ¶rbÃ¤ttrad omstÃ¤llningspension m m &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;16. NÃ¤rstÃ¥endepeng&lt;/span&gt; (50 mkr)&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;17. HÃ¶jd ersÃ¤ttning i befintliga pappa/mamma-mÃ¥nader &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;19. Ã–kat kulturstÃ¶d &lt;/span&gt;(30 mkr) &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;20. Biologisk mÃ¥ngfald och djurskydd &lt;/span&gt;(61 mkr)&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;21. KÃ¤rnsÃ¤kerhet i Ã¶st &lt;/span&gt;(50 mkr)&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;0,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa satsningar &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt;15,6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa skattesÃ¤nkningar och satsningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt;81,7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;8.3Â &lt;a id="_Toc482499862" name="_Toc482499862"&gt;&lt;/a&gt;Motiveringar fÃ¶r Folkpartiets budgetfÃ¶rstÃ¤rkningar&lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.1Â &lt;a id="_Toc482499863" name="_Toc482499863"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶r mindre vÃ¤xthusgaser och bÃ¤ttre ekonomi: Snabbavveckla inte kÃ¤rnkraften&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Snabbavvecklingen av BarsebÃ¤cksverket framstÃ¥r alltid tydligare som en miljÃ¶mÃ¤ssig katastrof. Sedan det fÃ¶rsta aggregatet stÃ¤ngdes har Sverige varje dag importerat el frÃ¥n fossileldade kraftverk i andra lÃ¤nder, frÃ¤mst Danmark. Sedan dess har den svenska staten ocksÃ¥ kÃ¶pt in sig i fyra andra kÃ¤rnkraftverk, i Tyskland. Vilken Ã¤r logiken i svensk energipolitik? &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¤xthuseffekten framstÃ¥r som en miljÃ¶politisk huvudfrÃ¥ga. Det Ã¤r helt fel att prioritera en avveckling av kÃ¤rnkraften till priset av Ã¶kade koldioxidÂ­utslÃ¤pp. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Som vi utvecklade i vÃ¥r motion med anledning av propositionen om BarsebÃ¤cks stÃ¤ngning Ã¤r den av regeringen redovisade kostnaden en kraftig underskattning av den verkliga kostnaden. VÃ¥rt alternativ Ã¤r att starta om BarsebÃ¤ck 1, vilket fortfarande Ã¤r tekniskt mÃ¶jligt, och avbryta alla planer pÃ¥ att stÃ¤nga BarsebÃ¤ck 2. Vi har med utgÃ¥ngspunkt frÃ¥n uppgifterna i den nÃ¤mnda propositionen berÃ¤knat att den statsfinansiella effekten av en sÃ¥dan politik Ã¤r minst 1,2 miljarder per Ã¥r i flera Ã¥r framÃ¥t. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi stÃ¶der de flesta program som finns fÃ¶r att frÃ¤mja alternativa energiÂ­kÃ¤llor och hushÃ¥llning med energi, men anser att dessa investeringsprogram kan bedrivas i lÃ¥ngsammare takt om BarsebÃ¤ckverket inte snabbavvecklas.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.2Â &lt;a id="_Toc482499864" name="_Toc482499864"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets medie- och IT-politik ger stÃ¶rre inkomster och lÃ¤gre utgifter&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet stÃ¥r fÃ¶r en alternativ mediapolitik byggd pÃ¥ begreppen frihet, mÃ¥ngfald och kvalitet. FÃ¶rutom att den frÃ¤mjar dessa vÃ¤rden har den dessutom effekten att fÃ¶rstÃ¤rka statskassan.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi infÃ¶rde under vÃ¥r tid i regeringen systemet med auktioner av tillgÃ¤ngliga frekvenser fÃ¶r privat lokalradio. Systemet blev en stor succÃ© och tillfÃ¶r Ã¥rligen statsverket mer Ã¤n 100 miljoner kronor. Den privata marksÃ¤nda TV-kanalen betalar Ã¤nnu mera fÃ¶r sitt sÃ¤ndningstillstÃ¥nd. Eftersom vi fÃ¶rordar auktioner av Ã¥terstÃ¥ende lokalradiofrekvenser, ytterligare analoga och/eller digitala TV-kanaler, en rikstÃ¤ckande radiokanal samt frekvenser fÃ¶r mobiltelefoni (UTMS-tillstÃ¥nd) tillfÃ¶r vÃ¥r politik ett betydande belopp till statskassan.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PoÃ¤ngen med auktioner â€“ eller nÃ¥gon typ av anbudsfÃ¶rfarande â€“ vid fÃ¶rÂ­delningen av nyttigheter som radiofrekvenser Ã¤r att ett marknadsekonomiskt element byggs in frÃ¥n bÃ¶rjan i verksamheten. Den som tror sig kunna driva verksamheten effektivast Ã¤r redo att bjuda mest fÃ¶r tillgÃ¥ngen. Det Ã¤r alltsÃ¥ alldeles fÃ¶r enkelt att pÃ¥stÃ¥ att om mobiltelefonioperatÃ¶rerna efter en auktion mÃ¥ste betala hÃ¶gre koncessionsavgifter skulle detta automatiskt innebÃ¤ra hÃ¶gre avgifter fÃ¶r abonnenterna. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Post- och telestyrelsen (PTS) avser att fÃ¶rdela fyra UTMS-tillstÃ¥nd genom vad som brukar benÃ¤mnas skÃ¶nhetstÃ¤vling, dÃ¤r de ansÃ¶kande operatÃ¶rerna bedÃ¶ms efter uppfyllandet av kriterier som PTS stÃ¤llt upp. Vi anser istÃ¤llet att licenserna, som i flera andra lÃ¤nder, bland andra Storbritannien, NederÂ­lÃ¤nderna, Ã–sterrike och Tyskland, fÃ¶rdelas genom auktionering. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Licenserna fÃ¶r de nya UMTS-mobiltillstÃ¥nden bÃ¶r auktioneras ut till de fÃ¶retag som erbjuder sig att betala hÃ¶gst Ã¥rlig avgift. Detta bÃ¶r ske redan nu i hÃ¶st. FÃ¶r att fÃ¥ vara med och bjuda fÃ¶r ett tillstÃ¥nd kan staten sÃ¤tta upp krav som ska uppfyllas av fÃ¶retaget â€“ krav sÃ¥som viss tÃ¤ckning och service, nummerportabilitet etc. Auktionssystemet Ã¤r en metod att Ã¤ven i en situation med ett begrÃ¤nsat antal aktÃ¶rer upprÃ¤tthÃ¥lla goda konkurrensvillkor. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom auktionsfÃ¶rfarande och Ã¶verlÃ¥tbarhet kan nya aktÃ¶rer intrÃ¤da, vilket Ã¤r en viktig fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r en fungerande marknad till konsuÂ­menternas bÃ¤sta. Vi rÃ¤knar med att detta kan ge 2â€“2,5 miljarder till statsÂ­kassan Ã¥rligen. Det ligger i sakens natur att summan Ã¤r svÃ¥r att uppskatta. VÃ¥ra berÃ¤kningar bygger pÃ¥ internationella erfarenheter och kontakter med branschfolk i Sverige.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har frÃ¥n bÃ¶rjan bestÃ¤mt avvisat statliga subventioner till digital-TV-utbyggnaden. SÃ¥dana fÃ¶rekommer emellertid genom det statliga bolaget Teracom och dotterbolaget Boxer. Om bolagen har rÃ¥d att syssla med subventionering i miljardklassen av TV-boxar bÃ¶r deras inleveranser till staten â€“ i avvaktan pÃ¥ fÃ¶rsÃ¤ljning â€“ kunna vara betydligt stÃ¶rre Ã¤n idag.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I vÃ¥r IT-motion utvecklar vi vÃ¥r syn pÃ¥ en modern IT-politik. Staten har en rad uppgifter i IT-politiken, som att motverka monopol, sÃ¤kra kunskapsÂ­fÃ¶rsÃ¶rjningen, skydda integritet m m. Staten kan ocksÃ¥ sÃ¤gas ha ett slags Ã¶vergripande ansvar fÃ¶r att exempelvis utbyggnaden av bredband â€“ datakommunikation med hÃ¶g Ã¶verfÃ¶ringskapacitet â€“ inte skapar nya regionala orÃ¤ttvisor. Men fÃ¶r nÃ¤rvarande sker bredbandsutbyggnaden i snabb takt och tekniken gÃ¥r hela tiden framÃ¥t. Det saknas med andra ord anledning att nu satsa skattepengar i en statlig bredbandsutbyggnad. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Budgeteffekterna av denna politik Ã¤r svÃ¥ra att berÃ¤kna. Regeringen har inte anvisat hur den fÃ¶reslagna statliga satsningen ska fÃ¶rdelas Ã¶ver Ã¥ren. Vi har gjort en schablonmÃ¤ssig sÃ¥dan fÃ¶rdelning. En mycket fÃ¶rsiktig berÃ¤kning av intÃ¤kterna frÃ¥n frekvensauktioner tyder pÃ¥ en betydande Ã¥rlig fÃ¶rstÃ¤rkning av statskassan. Teracom Ã¤r vÃ¤rderat till 10 miljarder kronor och eftersom den av oss kritiserade TV-boxsubventionen uppgÃ¥r till minst 1 miljard kronor berÃ¤knar vi att inleveranskravet under nÃ¥gra Ã¥r kan skÃ¤rpas med 300 miljoner kronor om boxsubventionen avbryts.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PresstÃ¶det har sedan ett trettiotal Ã¥r tillbaka haft i stort samma inriktning. Under samma tid har medialandskapet fÃ¶rÃ¤ndrats dramatiskt. Vi Ã¤r inte frÃ¤mmande fÃ¶r att genom politiska Ã¥tgÃ¤rder frÃ¤mja lÃ¤sning och fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningar fÃ¶r en allsidig nyhetsfÃ¶rmedling. Men metoderna fÃ¶r detta bÃ¶r i stÃ¶rsta mÃ¶jliga utstrÃ¤ckning vara generella. Det nuvarande presstÃ¶det konserverar en viss mediastruktur och snedvrider konkurrensen. En rad mÃ¤rkliga fÃ¶rhÃ¥llanden uppstÃ¥r nÃ¤r ett subventionssystem blir lÃ¥ngvarigt. SkÃ¥nska Dagbladet, som inte skulle existera en dag utan presstÃ¶d, gÃ¥r med vinst och anvÃ¤nder den vinsten till att kÃ¶pa upp andra tidningar! Vi anser att presstÃ¶det bÃ¶r kunna skÃ¤ras ner kraftigt och fÃ¶reslÃ¥r en besparing pÃ¥ 350 miljoner kronor. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.3Â &lt;a id="_Toc482499865" name="_Toc482499865"&gt;&lt;/a&gt;Ã–kad decentralisering och mindre politisering mÃ¶jliggÃ¶r mindre regeringskansli, m.m.&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regeringskansliet har under den socialdemokratiska regeringens tid expanderat kraftigt. &lt;/span&gt; Sedan 1993 har antalet tjÃ¤nster Ã¶kat med 21 %. Inte minst de politiskt tillsatta tjÃ¤nsterna har Ã¶kat i antal. Enligt nuvarande expansionsplaner ska antalet stiga ytterligare. Vi har i vÃ¥r budgetmotion hÃ¶sten 1999 utvecklat varfÃ¶r vi anser denna utveckling vara problematisk.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶rordar en decentralisering av makt och inflytande, en nationell subsidiaritetsprincip. Expansionen av den centrala statsmakten Ã¤r ytterst ett uttryck fÃ¶r centralisering och i den nuvarande regeringens fall ocksÃ¥ politisering. Eftersom vi Ã¤r emot denna utveckling avvisar vi ocksÃ¥ expansionen av den centrala statsmaktens kansliresurser. DÃ¤remot godtar vi sjÃ¤lvfallet de extra kostnader som det svenska EU-ordfÃ¶randeskapet medfÃ¶r. Vi tillgodogÃ¶r oss en besparing pÃ¥  0,2 miljarder kronor.    &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet har motsatt sig en ny allmÃ¤n Folk- och bostadsrÃ¤kning. Motiven fÃ¶r detta framgÃ¥r exempelvis i vÃ¥r kommittÃ©motion 1995/96:Fi6.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Statliga bidrag till partivÃ¤sendet Ã¤r ett viktigt inslag i demokratin. Vi motsatte oss emellertid den senaste hÃ¶jningen, med tanke pÃ¥ att de flesta skattefinansierade verksamheter tvingats till betydande Ã¥terhÃ¥llsamhet. Vi vidhÃ¥ller att partistÃ¶det bÃ¶r sÃ¤nkas nÃ¥got.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi menar ocksÃ¥ att den centrala byrÃ¥kratin kan minskas. Det gÃ¤ller bl.a. Integrationsverket och Jordbruksverket. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.4Â &lt;a id="_Toc482499866" name="_Toc482499866"&gt;&lt;/a&gt;Avveckling av selektiva inslag i regionalpolitiken och vissa fÃ¶retagsstÃ¶d &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den fÃ¶rda regionalpolitiken har inte varit framgÃ¥ngsrik. Folkpartiet Ã¤r kritisk emot den, liksom till delar av EU:s regionalpolitik. FÃ¶retag ska inte drivas med bidrag. Det Ã¤r osunt och ger mycket snart snedvridande effekter. Vi fÃ¶rordar i Folkpartiets nyantagna program â€Bo dÃ¤r Du villâ€ en avveckling av den traditionella regionalpolitiken och fÃ¶reslÃ¥r istÃ¤llet en rad andra Ã¥tgÃ¤rder, som bÃ¤ttre vÃ¤gar, regionala hÃ¶gskolor, en modern IT-politik, statlig service i alla delar av landet etc.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;RederistÃ¶det utgÃ¶r en mycket liten del av den svenska rederinÃ¤ringens inkomster. VÃ¥r bedÃ¶mning Ã¤r att vÃ¥ra generella fÃ¶rbÃ¤ttringar av fÃ¶retagsÂ­klimatet ocksÃ¥ fÃ¶r rederierna uppvÃ¤ger ett avskaffande av det sÃ¤rskilda rederistÃ¶det.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r mycket positivt att Sverige Ã¤ntligen bÃ¶rjar ta sig ur subventionsÂ­trÃ¤sket i bostadspolitiken. Att Socialdemokraterna genomfÃ¶rt det s k Danellsystemet Ã¤r ett exempel pÃ¥ att den budgetsanering, som SocialÂ­demokraterna tar Ã¥t sig Ã¤ran av, i stor utstrÃ¤ckning var initierad av den borgerliga regeringen. Ã„ven om systemet snart Ã¤r avvecklat vidhÃ¥ller vi det vi sagt sedan 1995, nÃ¤mligen att den ursprungliga tidplanen bÃ¶r hÃ¥llas. Det ger Ã¤nnu denna gÃ¥ng en viss besparingseffekt. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.5Â &lt;a id="_Toc482499867" name="_Toc482499867"&gt;&lt;/a&gt;Neddragning av AMS-Ã¥tgÃ¤rder och det s k Kunskapslyftet och motsvarande besparing pÃ¥ AMS administration â€“ avveckling av Ã–stersjÃ¶miljarden                                   &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;I en konjunkturuppgÃ¥ng Ã¤r det rimligt att minska de konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rdernas omfattning. Det Ã¤r mÃ¤rkligt att regeringen istÃ¤llet rÃ¤knar med att de ska Ã¶ka i omfattning, bÃ¥de vad gÃ¤ller antalet berÃ¶rda personer och som andel av arbetskraften. Ett av den svenska arbetsÂ­marknadens problem, som ofta lett till Ã¶verhettning, har varit svÃ¥righeterna att anpassa offentliga Ã¥tgÃ¤rder till konjunkturutvecklingen. I Ã¥r berÃ¤knas enligt regeringen drygt 3 % av arbetskraften befinna sig i arbetsÂ­marknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder, vilket Ã¤r anmÃ¤rkningsvÃ¤rt hÃ¶gt. I vÃ¥rt budgetÂ­alternativ rÃ¤knar vi med att antalet personer i Ã¥tgÃ¤rder hÃ¶gkonjunkÂ­turÂ­Ã¥ret 2001 kan vara ca 20 000 fÃ¤rre Ã¤n Ã¥r 2000. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det som sagts om de arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rderna gÃ¤ller ocksÃ¥ fÃ¶r de sÃ¤rskilda utbildningsÃ¥tgÃ¤rder som sÃ¤tts in i lÃ¥gkonjunktur. Till viss del Ã¤r detta sjÃ¤lvreglerande. NÃ¤r efterfrÃ¥gan pÃ¥ arbetsmarknaden Ã¶kar pÃ¥verkas ocksÃ¥ storleken pÃ¥ t.ex. Kunskapslyftet genom att tillstrÃ¶mningen dÃ¤mpas och mÃ¤nniskor sÃ¶ker sig ut pÃ¥ arbetsmarknaden. Regeringen har ocksÃ¥ fÃ¥tt ta konsekvenserna genom att sjÃ¤lv rÃ¤kna ned omfattningen. Det Ã¤r viktigt att sÃ¤rskilda Ã¥tgÃ¤rder i en konjunkturuppgÃ¥ng inte konkurrerar med den reguljÃ¤ra verksamheten. NÃ¤r skolan har omvittnat svÃ¥rt att rekrytera kvalificerade lÃ¤rare Ã¤r det inte lÃ¤mpligt att Kunskapslyftet med bÃ¤ttre villkor konkurrerar ut skolan. Med hÃ¤nsyn till dessa omstÃ¤ndigheter kan en viss minskning av anslaget till bl.a. Kunskapslyftet ske.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den s k Ã–stersjÃ¶miljarden var frÃ¥n begynnelsen till allra stÃ¶rsta delen ett socialdemokratiskt propagandajippo. Projektet har utsatts fÃ¶r en fÃ¶rÃ¶dande kritik av dem som granskat det. Det bÃ¶r snarast avbrytas.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.6Â &lt;a id="_Toc482499868" name="_Toc482499868"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiska pluseffekter av ett antal regelfÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¶r att motverka fusk i bidrags- och skattesystemen&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Varje Ã¥r gÃ¥r staten och kommunerna miste om stora skatteintÃ¤kter â€“ enligt en berÃ¤kning av Riksrevisionsverket hÃ¤rom Ã¥ret rÃ¶r det sig i runda tal om 50 miljarder kronor â€“ som en fÃ¶ljd av omfattande skattefusk. Dessutom betalas, enligt samma kÃ¤lla, Ã¥rligen ut mellan 6 och 8 miljarder kronor i â€felaktiga bidragâ€. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Intresset och viljan att handla rÃ¤tt och riktigt behÃ¶ver Ã¥terupprÃ¤ttas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FrÃ¥n liberala utgÃ¥ngspunkter handlar det inte bara om att fÃ¥ in mer skattepengar till angelÃ¤gna vÃ¤lfÃ¤rdsutgifter utan ocksÃ¥ om att hederliga medborgare ska skyddas mot att andra skor sig pÃ¥ deras bekostnad, att fÃ¶rsvara en sund marknadsekonomi och rÃ¤ttvisa villkor fÃ¶r smÃ¥fÃ¶retagare. I ett liberalt samhÃ¤lle ska mÃ¤nniskor som arbetar, eller driver fÃ¶retag, och betalar skatt, kÃ¤nna sig fÃ¶rvissade om att de behandlas pÃ¥ lika villkor som andra. De mÃ¥ste kÃ¤nna sig fÃ¶rvissade om att skatterna de betalar hamnar rÃ¤tt. VÃ¤l utbyggda och fungerande socialfÃ¶rsÃ¤kringssystem Ã¤r en viktig fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttning fÃ¶r att mÃ¤nniskor ska vÃ¥ga satsa och ta risker â€“ och fÃ¶r att alla ska kÃ¤nna trygghet om de drabbas av sjukdom eller olyckor. Att motverka fusk och ohederligt beteende Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r ett viktigt inslag i arbetet fÃ¶r ett socialliberalt samhÃ¤lle.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;â€Trots det utbredda svartarbetet har inga verkligt kraftfulla Ã¥tgÃ¤rder vidtagits fÃ¶r att reducera det, utan verksamheterna fÃ¶refaller Ã¤ga rum relativt ostÃ¶rtâ€. (Ur dÃ¥varande LO-ekonomen Dan Anderssons tjÃ¤nsteutredning; SOU 1997:17). Regeringen tillsatte utredningen, men den tycks nu ha hamnat i papperskorgen fÃ¶r gott. Vi tycker att det Ã¤r hÃ¶g tid att ta fusket och missbruket pÃ¥ allvar. Det handlar inte minst om att Ã¤ndra regler i skatte- och bidragssystemen, sÃ¥ att de i hÃ¶gre grad uppmuntrar hederligt beteende och motverkar ohederligt dito. Vi anser ocksÃ¥ att berÃ¶rda myndigheter, skatteÂ­myndigheten och fÃ¶rsÃ¤kringskassorna, behÃ¶ver stÃ¶rre resurser fÃ¶r att stÃ¤vja missbruk.&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den svarta ekonomin i Sverige omsÃ¤tter mer pengar Ã¤n bÃ¥de skogsÂ­nÃ¤ringen och bilindustrin. Beloppen Ã¶verstiger vida kostnaden fÃ¶r hela det svenska fÃ¶rsvaret.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶rordar en samlad offensiv mot fusk. Vi har fÃ¶rslag pÃ¥ en rad fÃ¶rÃ¤ndringar som skulle verka i denna riktning:&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;slopad vÃ¤rnskatt,&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;skattelÃ¤ttnader fÃ¶r hushÃ¥llstjÃ¤nster,&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;rimligare skatteinbetalningsregler,&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;sÃ¤nkta arbetsgivaravgifter i den privata tjÃ¤nstesektorn,&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;hÃ¶gre egenfinansiering av a-kassan fÃ¶r att ge starkare incitament till samverkan mellan a-kassan/facket och arbetsfÃ¶rmedlingen fÃ¶r indragning av ersÃ¤ttning vid oÃ¤rligt utnyttjande och en starkare drivkraft fÃ¶r kassan att fÃ¥ tillbaka kassamedlemmar i riktiga jobb. &lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En rad undersÃ¶kningar tyder pÃ¥ att Ã¶kade kontrollinsatser skulle stÃ¤vja fusket och dÃ¤rmed betala sig flerfalt. Efter mÃ¥nga Ã¥r accepterar regeringen i den fÃ¶religgande vÃ¥rbudgeten en del av vÃ¥ra fÃ¶rslag dÃ¤rvidlag. Vi menar emellertid att erfarenheterna av utÃ¶kade kontroller Ã¤r sÃ¥ goda att regeringens fÃ¶rslag Ã¤r otillrÃ¤ckliga. Vi fÃ¶rordar vissa Ã¶kningar av resurserna fÃ¶r Riksskatteverket, FÃ¶rsÃ¤kringskassorna och tullen. Tillsammans med de ovan nÃ¤mnda regelÃ¤ndringarna rÃ¤knar vi med att det successivt ska fÃ¶rstÃ¤rka statskassan med stora belopp. I vÃ¥rt huvudalternativ, som avser budgetÃ¥ret 2002, redovisar vi en fÃ¶rstÃ¤rkning av statskassan med 3 miljarder kronor fÃ¶rdelade pÃ¥ Ã¶kade inkomster och minskade utgifter pÃ¥ sammanlagt fem olika utgiftskonton.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har under utgiftsomrÃ¥de 13 ocksÃ¥ tillgodogjort oss en viss besparingsÂ­effekt av infÃ¶randet av en s k bortre parentes i arbetslÃ¶shetsÂ­fÃ¶rsÃ¤kringen. Effekten Ã¤r en nettoeffekt, med Ã¶kade utgifter fÃ¶r ett nytt trygghetssystem fÃ¶r utfÃ¶rsÃ¤krade frÃ¥ndragna. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.7Â &lt;a id="_Toc482499869" name="_Toc482499869"&gt;&lt;/a&gt;Ekonomiska pluseffekter inom sjukfÃ¶rsÃ¤kringen och fÃ¶rtidsÂ­pensionssystemet av Ã¶kade satsningar pÃ¥ rehabilitering&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r tydligt att utgifterna inom detta omrÃ¥de Ã¤r pÃ¥ vÃ¤g att glida regeringen ur hÃ¤nderna. FÃ¶r tvÃ¥ Ã¥r sedan var kostnaden knappt 21 miljarder kronor. I fjol kostade de bortÃ¥t 27 miljarder. I Ã¥r berÃ¤knar RiksfÃ¶rsÃ¤kringsverket kostnaden till Ã¶ver 40 miljarder och fÃ¶r nÃ¤sta Ã¥r tror verket att kostnaden blir Ã¶ver 40 miljarder kronor. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Denna utveckling hade i betydande utstrÃ¤ckning kunnat hejdas om regeringen lyssnat pÃ¥ Folkpartiet och fÃ¶r lÃ¤nge sedan satsat mer pÃ¥ rehabilitering. En stor del av de Ã¶kade sjukskrivningskostnaderna beror nÃ¤mligen pÃ¥ lÃ¥ngtidssjukskrivningar. Det Ã¤r varken av mÃ¤nskliga eller ekonomiska skÃ¤l acceptabelt att passivt Ã¥se ett vÃ¤xande antal lÃ¥ngÂ­tidsÂ­sjukskrivningar. En sÃ¥dan tendens mÃ¥ste mÃ¶tas genom aktiva Ã¥tgÃ¤rder. De Ã¥stadkoms genom tÃ¤tare samverkan sjukvÃ¥rdâ€“fÃ¶rsÃ¤kringskassa. En sÃ¥dan Ã¥stadkoms i sin tur genom att finansiell samordning (enligt den sÃ¥ kallade Finsammodellen) tillÃ¥ts pÃ¥ nytt.  &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I utredningen Individen i Centrum (S 1999:08) visar utredaren Gerhard Larsson pÃ¥ de samhÃ¤llsekonomiska vinsterna av en fÃ¶rbÃ¤ttrad rehabilitering. De samhÃ¤llsekonomiska vinsterna Ã¤r tÃ¤mligen sÃ¤kra efter utredningens egen studie att dÃ¶ma. Den visar att om drygt 1 % av dagens lÃ¥ngtidssjuka och fÃ¶rtidspensionÃ¤rer rehabiliteras med en ny fÃ¶rdjupad rehabilitering sÃ¥ blir den Ã¥rliga kostnaden 1 miljard kronor. Efter de fÃ¶rsta Ã¥ren gÃ¥r det emellertid jÃ¤mnt ut. DÃ¤refter Ã¶kar vinsten Ã¥r fÃ¶r Ã¥r fÃ¶r att sedan stabiliseras runt 10 miljarder kronor per Ã¥r. Varje satsad krona frÃ¥n det offentliga ger alltsÃ¥ nio kronor tillbaka sett till landsting, kommuner, statens arbetsÂ­fÃ¶rmedling och socialfÃ¶rsÃ¤kring.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;15 % av alla mellan 18 och 65 Ã¥r lever i dag pÃ¥ sjukpenning, sjukbidrag eller fÃ¶rtidspension. HÃ¶sten 1999 var 180 000 sjukskrivna hos fÃ¶rsÃ¤kringsÂ­kassan i minst en mÃ¥nad. DÃ¤rtill var 420 000 personer fÃ¶rtidspensionerade.  Samtidigt Ã¤r trenden tydlig: lÃ¥ngtidssjukskrivningarna Ã¶kar.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det finns nÃ¥gra studier av hur fÃ¶rbÃ¤ttrad rehabilitering kan vara samhÃ¤llsekonomiskt lÃ¶nsamt. HUR-projektet Ã¤r kanske det mest kÃ¤nda. BerÃ¤kningen av utredningen bygger pÃ¥ en genomgÃ¥ng av 15 000 Ã¤renden hos fÃ¶rsÃ¤kringskassan och resultatet blev den ovan nÃ¤mnda besparingseffekten.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har byggt vÃ¥r berÃ¤kning av det ekonomiska utfallet pÃ¥ de utvÃ¤rderingar som gjorts av det s k Finsamprojektet. Vi rÃ¤knar med att de fÃ¶rsta effekterna kommer relativt snabbt fÃ¶r att dÃ¤refter stiga kraftigt. Vi har anpassat vÃ¥ra berÃ¤kningar till nya siffror om antalet nybeviljade fÃ¶rtidspensioner och antalet sjukskrivna. Vi utgÃ¥r ifrÃ¥n att â€besparingseffektenâ€ delas lika mellan staten och landstingen.  &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.8Â &lt;a id="_Toc482499870" name="_Toc482499870"&gt;&lt;/a&gt;Nej till ett antal selektiva bidrag till kommunsektorn, som Kommunakuten, Storstadssatsningen, Kretsloppsmiljarden etc.  &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Ett uttryck fÃ¶r vÃ¥r tro pÃ¥ marknadsekonomi Ã¤r att vi kraftigt motsÃ¤tter oss den omfattande kommunala bolagshysterin. Kommunen bÃ¶r, liksom staten, koncentrera sig pÃ¥ det som aktÃ¶rer pÃ¥ marknaden inte kan lÃ¶sa. Det Ã¤r en fullt vÃ¤rdig och tillrÃ¤cklig utmaning fÃ¶r kommunerna att skapa bra skolor, bra Ã¤ldrevÃ¥rd och annat i det kommunala kÃ¤rnÃ¥tagandet, fÃ¶r att man inte dÃ¤rutÃ¶ver ocksÃ¥ mÃ¥ste ta pÃ¥ sig att skaffa medborgarna bostÃ¤der och fÃ¶rse dem med elstrÃ¶m, kÃ¶rlektioner och solarier.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har i mÃ¥nga Ã¥r varnat fÃ¶r denna bolagshysteri och krÃ¤vt utfÃ¶rsÃ¤ljning av den sÃ¥ kallade allmÃ¤nnyttan. I frÃ¤mst socialdemokratiska kommuner har vÃ¥ra varningar alltfÃ¶r ofta klingat ohÃ¶rda. Nu exploderar denna bolagsbubbla. En rad kommunala bolag, frÃ¤mst i bostadsbranschen, Ã¤r pÃ¥ ruinens brant.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men inte ens nu inser Socialdemokraterna att denna miljardrullning mÃ¥ste upphÃ¶ra. StatsrÃ¥det LÃ¶vdÃ©n utlovar nya statliga miljarder. Vi motsÃ¤tter oss detta.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi Ã¤r ocksÃ¥ emot den sÃ¥ kallade Kretsloppsmiljarden. Granskningarna, exempelvis Svenska NaturskyddsfÃ¶reningens, har inte varit nÃ¥diga. Vi krÃ¤ver att experimentet, till stor del kamouflerade byggsubventioner, omedelbart avvecklas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi var inte frÃ¤mmande fÃ¶r att under en kortare tid acceptera Ã¶ronmÃ¤rkta statsbidrag till vÃ¥rd och skola fÃ¶r att sÃ¤kra att extra statsbidrag inte hamnade i det svarta hÃ¥l som skapats av bolagshysterin. Dessa krav avvisades emellertid. De senaste Ã¥rens vanligaste frÃ¥ga i vÃ¥rden och skolan (â€Var Ã¤r Perssonpengarna?â€) ekar fortfarande obesvarad mellan skol- och sjukÂ­husvÃ¤ggar. Vi Ã¤r, mot bakgrund av hur vÃ¥rt fÃ¶rslag bemÃ¶ttes, fÃ¶rvÃ¥nade Ã¶ver att regeringen i en rad andra sammanhang Ã¤r sÃ¥ benÃ¤gen att tillgripa selektiva bidrag till kommunerna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥r principiella syn Ã¤r och har hela tiden varit att selektiva bidrag ska undvikas, sÃ¥ vida det inte finns mycket starka motiveringar fÃ¶r undantag. SÃ¥dana motiveringar fanns fÃ¶r att sÃ¤kra att extramiljarderna verkligen gick till de verksamheter de pÃ¥stods vara avsedda fÃ¶r. Men nÃ¥gra sÃ¥dana motiveringar finns inte fÃ¶r flera av de Ã¶ronmÃ¤rkta bidrag regeringens budgetfÃ¶rslag innehÃ¥ller.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥rt fÃ¶rslag till kommunalt skatteutjÃ¤mningssystem skulle i de flesta fall ge mer till de sÃ¥ kallade â€betongfÃ¶rorternaâ€. Vi avvisar dÃ¤rfÃ¶r det sÃ¤rskilda statsbidraget fÃ¶r insatser i sÃ¥dana kommuner.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.9Â &lt;a id="_Toc482499871" name="_Toc482499871"&gt;&lt;/a&gt;Nytt system fÃ¶r trafikfÃ¶rsÃ¤kringen&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det har fÃ¶reslagits att trafikfÃ¶rsÃ¤kringen ska fÃ¥ ta ett stÃ¶rre ansvar Ã¤n idag, blÂ a Ã¤ven fÃ¶r den ersÃ¤ttning som sjukfÃ¶rsÃ¤kringen idag betalar och fÃ¶r sÃ¥dan rehabilitering som syftar till att den drabbade i stÃ¶rsta mÃ¶jliga utstrÃ¤ckning skall kunna Ã¥tergÃ¥ till arbete. FÃ¶rslaget liknar det som sedan lÃ¤nge gÃ¤ller i Finland.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En genomfÃ¶rande av fÃ¶rslaget skulle innebÃ¤ra att trafikanter som lÃ¤nge kÃ¶rt utan att orsaka skador i mindre utstrÃ¤ckning skulle pÃ¥verkas Ã¤n de med mÃ¥nga skador. Det Ã¤r ocksÃ¥ sannolikt att fÃ¶rsÃ¤kringsbolagen skulle fÃ¥ ett starkt incitament att erbjuda effektiv rehabilitering. Reformen borde sÃ¥ledes utÃ¶ver att minska skatte- och avgiftstrycket leda till samhÃ¤llsekonomiska vinster. FÃ¶r nÃ¥gra Ã¥r sedan bedÃ¶mdes det belopp som kunde lyftas av den allmÃ¤nna fÃ¶rsÃ¤kringen till knappt 4 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶reslÃ¥r att en sÃ¥dan reform genomfÃ¶rs och att inkomstskatterna sÃ¤nks med motsvarande belopp och att detta sker fr o m nÃ¤sta Ã¥r i form av en skattereduktion.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.10Â &lt;a id="_Toc482499872" name="_Toc482499872"&gt;&lt;/a&gt;Studiemedel i stÃ¤llet fÃ¶r bidrag till vuxenstuderande&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r viktigt att vuxna studerande behandlas lika. Det Ã¤r orimligt nÃ¤r tvÃ¥ vuxenstuderande pÃ¥ samma utbildning har olika regler: den ene mÃ¥ste lÃ¥na medan den andre kan studera med 100 % bidrag. Alla vuxenstuderande bÃ¶r i stÃ¤llet omfattas av det allmÃ¤nna studiestÃ¶dssystemet, dÃ¤r mÃ¶jlighet till hÃ¶gre bidragsdel finns vid gymnasiestuder och grundlÃ¤ggande studier. Det sÃ¤rskilda vuxenstudiestÃ¶det vid vissa lÃ¤rarutbildningar och vid vissa andra utbildningar bÃ¶r ersÃ¤ttas med studiemedel.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har fÃ¶ljaktligen berÃ¤knat en stÃ¶rre volym studiemedel fÃ¶r att tÃ¤cka den Ã¶kade efterfrÃ¥gan som fÃ¶ljer av dessa Ã¥tgÃ¤rder samt av vÃ¥ra fÃ¶rslag vad gÃ¤ller Ã¶kade kurser vid sommaruniversitet.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.11Â &lt;a id="_Toc482499873" name="_Toc482499873"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¤gre takt i Banverkets investeringsprogram&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r Banverket finns ett flerÃ¥rigt investeringsprogram. Vi stÃ¶der detta program, men menar att det med hÃ¤nvisning till behovet av att begrÃ¤nsa de offentliga utgifterna bÃ¶r genomfÃ¶ras i nÃ¥got lÃ¥ngsammare takt.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi vill i sammanhanget pÃ¥peka att vi fÃ¶rordar en tidsbegrÃ¤nsad storstadssatsning fÃ¶r att minska akuta trafikproblem, i fÃ¶rsta hand i Stockholm och GÃ¶teborg. En del av dessa medel kommer sannolikt att gÃ¥ till jÃ¤rnvÃ¤gssatsningar.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.12Â &lt;a id="_Toc482499874" name="_Toc482499874"&gt;&lt;/a&gt;RÃ¤nteeffekt av fÃ¶rsÃ¤ljning av statliga fÃ¶retag &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den senaste bedÃ¶mningen av de statliga fÃ¶retagens marknadsvÃ¤rden har sÃ¥vitt vi kÃ¤nner till utfÃ¶rts av Lennart Palm vid SAF. Siffrorna avser det berÃ¤knade vÃ¤rdet 1999.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥r berÃ¤kning utgÃ¥r ifrÃ¥n att det under alla fÃ¶rhÃ¥llanden Ã¤r mÃ¶jligt att under treÃ¥rsperioden 2001â€“2003 sÃ¤lja fÃ¶r drygt 130 miljarder kronor mer Ã¤n regeringen avser att gÃ¶ra. De mest nÃ¤raliggande alternativen Ã¤r att sÃ¤lja hela Telia, vilket bara det enligt de senaste marknadsbedÃ¶mningarna skulle ge mer. Om det av nÃ¥got skÃ¤l inte Ã¤r mÃ¶jligt bÃ¶r statens aktier i LKAB, Merita Nordbanken, Assi DomÃ¤n och Vasakronan sÃ¤ljas. Enligt vÃ¥r bedÃ¶mning Ã¤r det ingen svÃ¥righet att det andra Ã¥ret nÃ¥ upp till en rÃ¤nteeffekt pÃ¥ minst 2 miljarder kronor, sedan avdrag gjorts fÃ¶r bolagens inleveranser av vinstmedel till staten.&lt;/p&gt;
        &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="189" /&gt;&lt;col width="207" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;FÃ¶retag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;VÃ¤rde, milj. kr.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;ALMI FÃ¶retagspartner&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;      4 000â€“5 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Amugruppen&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               750&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Apoteket  &lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            9 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Assi DomÃ¤n&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          10 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Luftfartsverket&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;      4 000â€“5 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;LKAB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;      7 000â€“8 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Merita Nordbanken&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          27 500&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;OM Gruppen&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               700&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Posten&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          12 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;SAS Sverige AB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            3 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;SAQ Kontroll&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               200&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;SBAB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;      7 000â€“8 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;SJ&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            1 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;AB Svensk Bilprovning&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               500&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;AB Svensk Exportkredit&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            8 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Svenska Skeppshypotekskassan&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            1 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Svenska skogsplantor&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               100&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Svenska Spel&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="header" style="text-align: right"&gt;                 ...&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Sveriges Provnings- och Forskningsinst. &lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               200&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Systembolaget&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            2 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Telia&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;105â€“150 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Teracom AB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          10 000 ?&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;V &amp;amp; S Vin &amp;amp; Sprit AB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          20 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Vasakronan AB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;            9 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;Vattenfall&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;          48 000&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¤rdepapperscentralen VPC AB&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;               300&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa, ca&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="bold"&gt;260 000â€“340 000 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Under de senaste Ã¥ren har riskkapitaltillfÃ¶rseln till StockholmsbÃ¶rsen genom nyemissioner, riktade emissioner och publika erbjudanden varierat mellan 10 och 40 miljarder kronor per Ã¥r. Internationaliseringen medfÃ¶r dock att svensk tillfÃ¶rsel inte Ã¤r avgÃ¶rande â€“ finns det tillrÃ¤ckligt intressanta objekt kommer utlÃ¤ndska placerare att bidra med kapital. Det gÃ¤ller sannolikt flera av de objekt staten kan sÃ¤lja.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¥gra av bolagen/aktieposterna kan mycket vÃ¤l sÃ¤ljas direkt till nÃ¥gon utlÃ¤ndsk kÃ¶pare. Vid en bedÃ¶mning av bÃ¶rsens absorptionsfÃ¶rmÃ¥ga bÃ¶r hÃ¤nsyn tas till att premiepensionsplaceringarna kommer att hÃ¶ja riskÂ­kapitalutbudet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶rsÃ¤ljningssumman bÃ¶r enligt vÃ¥r uppfattning anvÃ¤ndas fÃ¶r amorteringar pÃ¥ statsskulden. Detta sÃ¤nker statskuldsrÃ¤nteutgiften. Den antagna genomÂ­snittliga rÃ¤ntesatsen Ã¤r i vÃ¥ra berÃ¤kningar 5 %. Genom fÃ¶rsÃ¤ljningen uteblir undelningsintÃ¤kter fÃ¶r staten. Direktavkastningen antas i vÃ¥ra berÃ¤kningar vara 2 %. Nettot har â€“ fÃ¶rsiktigt â€“berÃ¤knats till 2 miljarder kronor det andra Ã¥ret, alltsÃ¥ 2002.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.13Â &lt;a id="_Toc482499875" name="_Toc482499875"&gt;&lt;/a&gt;SkattevÃ¤xling fÃ¶r miljÃ¶&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet har lÃ¤nge fÃ¶resprÃ¥kat ekonomiska styrmedel i miljÃ¶politiken. VÃ¥ra synpunkter utvecklades senast i vÃ¥r miljÃ¶politiska motion till inneÂ­varande riksmÃ¶te. Ett stort miljÃ¶problem Ã¤r det omfattande kvÃ¤veÂ­lÃ¤ckaget ut i naturen frÃ¥n jordbruket. Det skulle vara en stor miljÃ¶vinst om bruket av kvÃ¤degÃ¶dsel begrÃ¤nsades. Folkpartiet fÃ¶resprÃ¥kar dÃ¤rfÃ¶r en hÃ¶jning av avgiften pÃ¥ konstgÃ¶dsel.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;AvfallsfÃ¶rbrÃ¤nning utgÃ¶r en av de stÃ¶rsta globala kÃ¤llorna till dioxinÂ­bildning. Det finns all anledning att verka fÃ¶r andra, mer hÃ¥llbara och miljÃ¶vÃ¤nligare vÃ¤gar fÃ¶r avfallshantering Ã¤n fÃ¶rbrÃ¤nning. FÃ¶r att stimulera till avfallsminimering, materialÃ¥tervinning och biologiska behandlingsÂ­metoder bÃ¶r fÃ¶rbrÃ¤nning av avfall beskattas. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r en viktbaserad skatt pÃ¥ fÃ¶rbrÃ¤nning pÃ¥ samma nivÃ¥ som dagens deponiskatt.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.14Â &lt;a id="_Toc482499876" name="_Toc482499876"&gt;&lt;/a&gt;Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens familjepolitik till Folkpartiets&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet stÃ¥r fÃ¶r ett helt annat fÃ¶rslag i familjepolitiken Ã¤n regeringen. Vi motsÃ¤tter oss regeringens fÃ¶rslag om maxtaxa, som av okÃ¤nd anledning smugits in under ett anslag fÃ¶r utbildning i storstadsregioner. Regeringens familjepolitiska satsning ingÃ¥r i finansieringen av vÃ¥r egen.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det marginaleffektskapande bostadsbidraget vÃ¤xlas i viss utstrÃ¤ckning ut mot hÃ¶jning av det generella barnbidraget. Utgifterna fÃ¶r bostadsbidraget kan ocksÃ¥ hÃ¥llas lÃ¤gre dÃ¤rutÃ¶ver.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.15Â &lt;a id="_Toc482499877" name="_Toc482499877"&gt;&lt;/a&gt;Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n regeringens â€hushÃ¥llsÃ¶verfÃ¶ringâ€ till FolkÂ­partiets budgetpolitik&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen bedÃ¶mer att ett belopp om 27 miljarder kronor kan disponeras Ã¥r 2001, antingen till en avbetalning pÃ¥ statsskulden eller till skattesÃ¤nkningar.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Enligt vÃ¥r uppfattning talar konjunkturlÃ¤get entydigt fÃ¶r att en del av beloppet anvÃ¤nds fÃ¶r amortering pÃ¥ statsskulden. En del kan emellertid anvÃ¤ndas till skattesÃ¤nkningar, sÃ¤rskilt om dessa sÃ¤nkningar har en utbudsstimulerande effekt. Vi fÃ¶reslÃ¥r att skattesÃ¤nkningar gÃ¶rs fÃ¶r att minska marginaleffekterna i inkomstskattesystemet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi Ã¤r starkt kritiska till regeringens hantering av alkoholfrÃ¥gan i EU. Ett resultat av uppgÃ¶relsen med EU-kommissionen om Ã¶kad infÃ¶rsel av alkohol och tobak kan bli att regeringen tvingas anvÃ¤nda en del av det tillgÃ¤ngliga utrymmet fÃ¶r sÃ¤nkta alkohol- och tobaksskatter.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt att anvÃ¤nda en del av utrymmet till att neutralisera effekterna av hÃ¶jda fastighetsvÃ¤rden pÃ¥ fastighetsskatten. Folkpartiet anser att hela det belopp pÃ¥ ca 8 miljarder kronor som nu Ã¤r inlagt i regeringens berÃ¤kningar som en â€tekniskâ€ skattehÃ¶jning mÃ¥ste lÃ¤ggas tillbaka, antingen som en fortsatt frysning av taxeringsvÃ¤rdena eller som sÃ¤nkt fastighetsskatt. Det Ã¤r anmÃ¤rkningsvÃ¤rt att regeringen inte givit nÃ¥got besked till Sveriges fastighetsÃ¤gare i denna frÃ¥ga. Vi avvaktar med vÃ¥rt exakta fÃ¶rslag i fastighetsskattefrÃ¥gan till i hÃ¶st, men vÃ¥r principiella instÃ¤llning Ã¤r helt klar. HÃ¶jningen av fastighetspriserna bÃ¶r inte fÃ¥ slÃ¥ igenom i form av hÃ¶jd fastighetsskatt â€“ det har alltfÃ¶r stora konsekvenser fÃ¶r enskilda hushÃ¥lls ekonomi och byggandet av nya bostÃ¤der.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã…terstoden av det tillgÃ¤ngliga utrymmet pÃ¥ 27 miljarder kronor anser vi ska anvÃ¤ndas till amorteringar pÃ¥ statsskulden. Tillsammans med den av oss fÃ¶rordade vÃ¤xlingen av statligt aktieinnehav i bolag mot skuldamorteringar innebÃ¤r det en kraftig Ã¶kning av amorteringarna de nÃ¤rmaste Ã¥ren, vilket stÃ¤rker Sverige infÃ¶r kommande lÃ¥gkonjunkturer.  &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.3.16Â &lt;a id="_Toc482499878" name="_Toc482499878"&gt;&lt;/a&gt;Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n bostadsbidragssystemet till Folkpartiets familjeÂ­politik&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Bostadsbidragen gÃ¶r att mÃ¥nga mÃ¤nniskor fastnar i fattigdomsfÃ¤llor. FÃ¶r en familj med bostadsbidrag kan dessa kraftigt minska eller fÃ¶rsvinna helt vid en inkomstÃ¶kning. Dessa marginaleffekter gÃ¶r det mindre lÃ¶nsamt att arbeta och beskÃ¤r mÃ¤nniskors ekonomiska frihet och mÃ¶jlighet att pÃ¥verka sin situation. Folkpartiet vill dÃ¤rfÃ¶r vÃ¤xla en del av bostadsbidragen mot en generell skattereduktion fÃ¶r barnfamiljer som blir lika fÃ¶r varje barn. PÃ¥ det sÃ¤ttet minskas marginaleffekterna och mÃ¥nga barnfamiljer fÃ¥r en Ã¶kad frihet att pÃ¥verka sin egen ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;8.3.17Â &lt;a id="_Toc482499879" name="_Toc482499879"&gt;&lt;/a&gt;FullfÃ¶ljande av momskompensationssystemet i avvaktan pÃ¥ regelÂ­Ã¤ndringar&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Vi delar uppfattningen att det s.k. kommunkontosystemet, som infÃ¶rdes 1996 och som innebÃ¤r att kommuner och landsting fÃ¥r tillbaka ingÃ¥ende moms, inte har fungerat vÃ¤l. Det underskott om 4 miljarder kronor som till och med utgÃ¥ngen av Ã¥r 2000 berÃ¤knas ha ackumulerats i kommunkontosystemet bÃ¶r emellertid inte efterskÃ¤nkas pÃ¥ det sÃ¤tt regeringen fÃ¶reslÃ¥r. Det skulle ha en olycklig effekt infÃ¶r framtiden, att staten inte Ã¤r beredd att upprÃ¤tthÃ¥lla de regler som gÃ¤ller i systemet. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r i stÃ¤llet att systemet fullfÃ¶ljs och pengarna anvÃ¤nds fÃ¶r angelÃ¤gna engÃ¥ngssatsningar fÃ¶r att bygga bort tillvÃ¤xthinder i kommunerna.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322" style="text-align: left"&gt;8.4Â &lt;a id="_Toc482499880" name="_Toc482499880"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets motivering till vÃ¥ra fÃ¶rslag till skatteÂ­sÃ¤nkningar&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I avsnittet 4.1 ovan preciseras och motiveras vÃ¥ra skattesÃ¤nkningsfÃ¶rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;8.5Â &lt;a id="_Toc482499881" name="_Toc482499881"&gt;&lt;/a&gt;Folkpartiets motivering till vÃ¥ra satsningar&lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.1Â &lt;a id="_Toc482499882" name="_Toc482499882"&gt;&lt;/a&gt;BistÃ¥nd&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Globaliseringen och demokratiseringen som gÃ¥tt Ã¶ver vÃ¤rlden pÃ¥ 1990-talet har i flera avseenden pÃ¥verkat vÃ¤lstÃ¥ndssituationen i fattigare lÃ¤nder positivt. Miljoner och Ã¥ter miljoner mÃ¤nniskor har lyfts frÃ¥n fattigdom och fÃ¶rnedring till ett vÃ¤rdigare liv. BistÃ¥ndets roll i detta sammanhang Ã¤r mÃ¶jligen mindre Ã¤n vad vi, som tillhÃ¶r dess fÃ¶rsvarare, hade hoppats, men har Ã¤ndÃ¥ i en rad fall haft en positiv och strategisk roll. TvÃ¤rtemot vad som ofta sÃ¤gs har klyftorna i vÃ¤rlden i viss mening faktiskt minskat. Men mÃ¥nga lÃ¤nder stÃ¥r fortfarande utanfÃ¶r denna utveckling. Som VÃ¤rldsbanken nyligen pÃ¥pekat har bistÃ¥nd fortfarande en viktig roll att spela fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra situationen fÃ¶r vÃ¤rldens fattigaste. De socialdemokratiska regeringar som suttit sedan 1994 har skurit i det svenska bistÃ¥ndet mer Ã¤n nÃ¥gon tidigare regering gjort. StÃ¶dpartierna VÃ¤nsterpartiet och MiljÃ¶partiet har inte fÃ¶rmÃ¥tt att nÃ¤mnvÃ¤rt fÃ¶rÃ¤ndra den bilden. De fÃ¶rbÃ¤ttringar som drivits igenom har senare stoppats av begrÃ¤nsningsbelopp som regeringen utfÃ¤rdat. Det enda pÃ¥tagliga resultatet Ã¤r att det i Ã¥rets vÃ¥rbudget utlovas en substantiell hÃ¶jning om tre Ã¥r, alltsÃ¥ efter nÃ¤sta val. â€GÃ¤rna solidaritet, men inte nuâ€, Ã¤r parollen.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi tar avstÃ¥nd frÃ¥n den hantering av bistÃ¥ndet som fÃ¶rekommit under statsrÃ¥den Pierre Schoris och Maj-Inger Klingwalls tid. Vi fÃ¶rordar en snabbare upptrappning av det svenska bistÃ¥ndet, accepterar inte att bistÃ¥ndet drabbas av ytterligare begrÃ¤nsningsbelopp och krÃ¤ver att bistÃ¥ndspolitiken ges en tydlig demokratiprofil. Det sistnÃ¤mnda innebÃ¤r exempelvis att allt svenskt bistÃ¥nd till Zimbabwe bÃ¶r frysas tills landet uppvisar tydliga tecken pÃ¥ demokratisering. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De nÃ¤rmare motiveringarna fÃ¶r och avvÃ¤gningarna i vÃ¥r bistÃ¥ndspolitik framgÃ¥r av den partimotion om bistÃ¥nd vi vÃ¤ckt till innevarande riksmÃ¶te.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.2Â &lt;a id="_Toc482499883" name="_Toc482499883"&gt;&lt;/a&gt;Utbildning och forskning&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;SjÃ¤lvstÃ¤ndiga hÃ¶gskolor och fri och obunden forskning av hÃ¶g kvalitet Ã¤r av central betydelse fÃ¶r ett lands utveckling, sÃ¥vÃ¤l intellektuellt och kulturellt som ekonomiskt. Kunskap gÃ¶r att den enskilde individen utvecklas. En offensiv satsning pÃ¥ hÃ¶gre utbildning och forskning mÃ¥ste dÃ¤rfÃ¶r klassas som en prioriterad samhÃ¤llsutgift. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.3Â &lt;a id="_Toc482499884" name="_Toc482499884"&gt;&lt;/a&gt;TillgÃ¤nglighetsreform fÃ¶r handikappade &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet fullfÃ¶ljer i denna motion det vi nyligen framfÃ¶rde i en motion med anledning av den av regeringen i en proposition presenterade planen fÃ¶r den framtida handikappolitiken. Vi anser att en stor brist Ã¤r att de ambitioner som dÃ¤r uttalas om fÃ¶rbÃ¤ttrad tillgÃ¤nglighet inte ges stÃ¶d av statliga stimulansbidrag. Vi fruktar att de ombyggnader som Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndiga att fastighetsÃ¤gare, kommuner, trafikanordnare och andra genomfÃ¶r ska komma att skjutas pÃ¥ en osÃ¤ker framtid, om det inte finns mÃ¶jlighet att under en viss tid fÃ¥ statliga bidrag till dessa Ã¥tgÃ¤rder. I enlighet med vÃ¥rt fÃ¶rslag i handikappmotionen fÃ¶reslÃ¥r vi ett Ã¥rligt stimulansbidrag pÃ¥ 1 miljard kronor till dessa insatser under nÃ¥gra Ã¥r framÃ¥t.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.4Â &lt;a id="_Toc482499885" name="_Toc482499885"&gt;&lt;/a&gt;Ã…terstÃ¤llande av handikappreformen&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¥r huvudkritik mot regeringens plan fÃ¶r handikappolitiken, fÃ¶rutom den brist pÃ¥ stimulanspengar som nyss berÃ¶rts, Ã¤r att de avsevÃ¤rda fÃ¶rsÃ¤mringar som gjorts i handikappolitiken sedan 1994 inte Ã¥tgÃ¤rdas. MÃ¥nga handiÂ­kappade nekas personliga assistenter som de borde ha rÃ¤tt till. Vi krÃ¤ver att staten (fÃ¶rsÃ¤kringskassan) Ã¥terfÃ¥r det ansvar som fÃ¶r nÃ¥gra Ã¥r sedan Ã¶verÂ­vÃ¤ltrades pÃ¥ kommunerna och att den totala resursramen hÃ¶js.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.5Â &lt;a id="_Toc482499886" name="_Toc482499886"&gt;&lt;/a&gt;Ã…tgÃ¤rder fÃ¶r arbetshandikappade&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen fÃ¶reslÃ¥r i propositionen att anslaget fÃ¶r sÃ¤rskilda Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r arbetshandikappade hÃ¶js med 120 miljoner frÃ¥n och med Ã¥r 2001. Det Ã¤r positivt och nÃ¥got som Folkpartiet fÃ¶reslagit under flera Ã¥r, men det rÃ¤cker inte. Folkpartiet vill dÃ¤rfÃ¶r satsa ytterligare nÃ¤stan 100 miljoner kronor pÃ¥ insatser fÃ¶r arbetshandikappade. Oavsett om konjunkturen Ã¤r bra eller dÃ¥lig sÃ¥ har de handikappade alltid en svÃ¥r situation pÃ¥ arbetsmarknaden. De statliga insatserna fÃ¶r att stÃ¤rka handikappades stÃ¤llning Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r oerhÃ¶rt viktiga och bÃ¶r alltid vara prioriterade. Att fÃ¥ mÃ¶jlighet att utfÃ¶ra ett efterfrÃ¥gat arbete Ã¶kar livskvaliteten enormt. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.6Â &lt;a id="_Toc482499887" name="_Toc482499887"&gt;&lt;/a&gt;Barnkonto&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet vill infÃ¶ra ett barnkonto som Ã¤r lika stort fÃ¶r varje barn. Pengarna pÃ¥ kontot ska kunna anvÃ¤ndas flexibelt fÃ¶r att Ã¶ka fÃ¶rÃ¤ldrarnas ekonomiska sjÃ¤lvstÃ¤ndighet. Vi avsÃ¤tter 4,9 miljarder kronor fÃ¶r ett barnkonto fÃ¶r Ã¶kad valfrihet.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.7Â &lt;a id="_Toc482499888" name="_Toc482499888"&gt;&lt;/a&gt;HÃ¶gkostnadsskyddet fÃ¶r lÃ¤kemedel&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet vill fÃ¶rbÃ¤ttra hÃ¶gkostnadsskyddet fÃ¶r lÃ¤kemedel och lÃ¤karbesÃ¶k. I synnerhet fÃ¶r de Ã¤ldre Ã¤r detta en angelÃ¤gen reform. Vi avsÃ¤tter 300 miljoner kronor fÃ¶r ett bÃ¤ttre hÃ¶gkostnadsskydd.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.8Â &lt;a id="_Toc482499889" name="_Toc482499889"&gt;&lt;/a&gt;Insatser pÃ¥ rÃ¤ttssÃ¤kerhetsomrÃ¥det, fler poliser m.m.&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Att upprÃ¤tthÃ¥lla rÃ¤ttssÃ¤kerhet och rÃ¤ttstrygghet Ã¤r en av de verkligt genuina uppgifterna fÃ¶r staten. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste rÃ¤ttsstaten ha tillrÃ¤ckliga resurser sÃ¥ att uppgifterna kan fullfÃ¶ljas pÃ¥ ett tillfredsstÃ¤llande sÃ¤tt. Den satsning som regeringen nu aviserar Ã¤r enligt vÃ¥r bedÃ¶mning inte tillrÃ¤cklig. ArbetslÃ¤get fÃ¶r domstolarna har fÃ¶rsÃ¤mrats under senare Ã¥r. MÃ¥lens genomstrÃ¶mningstid Ã¶kar liksom mÃ¥lens genomsnittsÃ¥lder. De mindre tingsrÃ¤tterna Ã¤r hotade. Ã„ven om resursfÃ¶rstÃ¤rkningar inte Ã¤r tillrÃ¤ckliga fÃ¶r att pÃ¥ lÃ¥ng sikt garantera rÃ¤ttssÃ¤kra och effektiva avgÃ¶randen bedÃ¶mer vi att domstolarna behÃ¶ver tillfÃ¶ras ytterligare 100 miljoner kronor. Det Ã¶kade anslaget till polisen Ã¤r inte heller det tillrÃ¤ckligt. Bl.a. medfÃ¶r Schengenavtalet Ã¶kade kostnader. Vi anslÃ¥r ytterligare drygt 400 miljoner kronor under treÃ¥rsperioden. OcksÃ¥ Ã¥klagarvÃ¤sendet behÃ¶ver fÃ¶rstÃ¤rkningar. Vi fÃ¶reslÃ¥r ytterligare 6 miljoner kronor.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.9Â &lt;a id="_Toc482499890" name="_Toc482499890"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rsÃ¤kringskassorna&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r att motverka fusk och Ã¶verutnyttjande av bidragssystemen sÃ¥ avsÃ¤tter Folkpartiet 100 miljoner kronor  till fÃ¶rsÃ¤kringskassorna fÃ¶r fÃ¶rbÃ¤ttrad och effektivare kontroll.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.10Â &lt;a id="_Toc482499891" name="_Toc482499891"&gt;&lt;/a&gt;Skattemyndigheterna&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r att motverka skattefusk avsÃ¤tter vi 50 miljoner kronor till skatteÂ­myndigheterna fÃ¶r fÃ¶rbÃ¤ttrad och effektivare kontroll.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.11Â &lt;a id="_Toc482499892" name="_Toc482499892"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rsvaret&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet stÃ¥r inte bakom det nyligen fattade fÃ¶rsvarsbeslutet. Vi Ã¤r mycket kritiska mot sÃ¥vÃ¤l den sÃ¤kerhetspolitiska analysen som mot flera av de konkreta inslagen. Det innebÃ¤r emellertid inte att vi inte anser att fÃ¶rsvaret behÃ¶ver omstruktureras. I vissa fall vill vi gÃ¥ lÃ¤ngre Ã¤n vad som sker i fÃ¶rsvarsbeslutet, exempelvis nÃ¤r det gÃ¤ller att sÃ¤kra resurser fÃ¶r internationella fredsbevarande och fredsframkallande insatser. PÃ¥ nÃ¥got lÃ¤ngre sikt tror vi det Ã¤r mÃ¶jligt att utforma ett tillrÃ¤ckligt bra svenskt fÃ¶rsvar inom den ram som nu antagits, men det fÃ¶rutsÃ¤tter dels vissa ytterligare omstruktureringar, dels betydande fÃ¶rÃ¤ndringar i vÃ¤rnpliktssystemet, dels ett stÃ¶rre bidrag fÃ¶r materielanskaffning i omstÃ¤llningsskedet. Vi vill sÃ¤rskilt framhÃ¥lla behovet av luftfÃ¶rsvarsrobotar (Bamse) och fler helikoptrar. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.12Â &lt;a id="_Toc482499893" name="_Toc482499893"&gt;&lt;/a&gt;BÃ¤ttre vÃ¤gar&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den svenska vÃ¤gkvaliteten Ã¤r inte acceptabel i stora delar av landet. Det leder till stora svÃ¥righeter fÃ¶r enskilda och fÃ¶r nÃ¤ringslivet, inte minst skogsindustrin. Fordonen drabbas av skador av gropiga och tjÃ¤lskadade vÃ¤gar. Det Ã¤r inte lÃ¤ngre mÃ¶jligt att fortsÃ¤tta att dra ner anslagen till vÃ¤garna. Vi motsÃ¤tter oss den neddragning av vÃ¤ganslagen, som regeringen fÃ¶reslÃ¥r, och fÃ¶reslÃ¥r istÃ¤llet en viss hÃ¶jning. Vi vill sÃ¤rskilt peka ut tjÃ¤lskadesÃ¤kring av vÃ¤gnÃ¤tet som ett viktigt syfte med anslagshÃ¶jningen. Folkpartiet har i ett nyligen antaget regionalpolitiskt program, â€Bo var Du villâ€, framhÃ¥llit en bra infrastruktur som en av de absolut viktigaste inslagen i statens insatser fÃ¶r regional rÃ¤ttvisa.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.13Â &lt;a id="_Toc482499894" name="_Toc482499894"&gt;&lt;/a&gt;Statlig tvÃ¥Ã¥rssatsning fÃ¶r att stimulera infrastrukturlÃ¶sningar i tillvÃ¤xtregioner, frÃ¤mst Stockholm och GÃ¶teborg &lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En avgÃ¶rande fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r att en uthÃ¥llig och balanserad tillvÃ¤xt av jobb och fÃ¶retagande skall komma till stÃ¥nd Ã¤r att trafikfrÃ¥gorna kan fÃ¥ en lÃ¶sning i framfÃ¶r allt Stockholmsregionen men ocksÃ¥ till viss del i GÃ¶teborgsÂ­omrÃ¥det. Vad som behÃ¶vs Ã¤r nya storstadsÃ¶verenskommelser, dÃ¤r lokala, regionala och statliga aktÃ¶rer lÃ¤gger politisk prestige Ã¥t sidan och samverkar fÃ¶r Sveriges bÃ¤sta. Folkpartiet vill dÃ¤rfÃ¶r fÃ¥ med de andra partierna i riksdagen pÃ¥ en statlig satsning fÃ¶r att  bygga bort flaskhalsÂ­problem pÃ¥ tillvÃ¤xtorter. Vi  fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r en satsning under tvÃ¥ Ã¥r pÃ¥ 4 miljarder kronor som tillsammans med ordinarie anslag till VÃ¤gverket och sÃ¥ kallad PPP-finansiering (public-private partnership) kan fÃ¥ fart pÃ¥ infrastrukÂ­turÂ­investeringarna i Stockholm och GÃ¶teborg.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.14Â &lt;a id="_Toc482499895" name="_Toc482499895"&gt;&lt;/a&gt;Ã„nkepensionerna&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens politik mot Ã¤nkorna Ã¤r socialt orÃ¤ttfÃ¤rdig. InkomstprÃ¶vningen av Ã¤nkepensionen skall avskaffas. Folkpartiet avsÃ¤tter drygt 400 miljoner kronor fÃ¶r att upphÃ¤va besparingen pÃ¥ Ã¤nkepensionen.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.15Â &lt;a id="_Toc482499896" name="_Toc482499896"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rbÃ¤ttrad omstÃ¤llningspension m.m.&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Samtidigt som regeringen infÃ¶rde inkomstprÃ¶vningen av Ã¤nkepensionen fÃ¶rkortades omstÃ¤llningspensionen frÃ¥n tidigare tolv till dagens sex mÃ¥nader. Folkpartiet vill Ã¥terstÃ¤lla omstÃ¤llningspensionen till tolv mÃ¥nader och avsÃ¤tter 100 miljoner kronor fÃ¶r detta Ã¤ndamÃ¥l.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.16Â &lt;a id="_Toc482499897" name="_Toc482499897"&gt;&lt;/a&gt;NÃ¤rstÃ¥endepeng&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r vÃ¤sentligt att fÃ¶rbÃ¤ttra villkoren fÃ¶r alla dem som vÃ¥rdar och tar hand om nÃ¤rstÃ¥ende och anhÃ¶riga. Folkpartiet avsÃ¤tter 50 miljoner kronor fÃ¶r att utvidga rÃ¤tten till nÃ¤rstÃ¥endepenning m m.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.17Â &lt;a id="_Toc482499898" name="_Toc482499898"&gt;&lt;/a&gt;HÃ¶jt barnstÃ¶d&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Barnfamiljerna Ã¤r 1990-talets ekonomiska fÃ¶rlorare. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste det ekonomiska stÃ¶det till barnfamiljerna Ã¶ka. Det Ã¶kade barnstÃ¶det bÃ¶r utgÃ¥ i form av en skattereduktion som Ã¤r lika fÃ¶r varje barn. Vi avsÃ¤tter frÃ¥n nÃ¤sta Ã¥r genom en vÃ¤xling av barnbidrag och delar av bostadsbidraget 2,8 miljarder kronor till en skattesÃ¤nkning fÃ¶r barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.18Â &lt;a id="_Toc482499899" name="_Toc482499899"&gt;&lt;/a&gt;HÃ¶jd ersÃ¤ttning i befintliga pappa/mammamÃ¥nader&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶r att uppmuntra papporna att ta ut mer fÃ¶rÃ¤ldraledighet och fÃ¶r att stÃ¤rka kvinnornas stÃ¤llning pÃ¥ arbetsmarknaden Ã¤r det vÃ¤sentligt att behÃ¥lla pappa- och mammamÃ¥naderna. FÃ¶r att uppnÃ¥ mÃ¥lsÃ¤ttningen om fler fÃ¶rÃ¤ldralediga pappor skall ocksÃ¥ ersÃ¤ttningen i dessa vara hÃ¶gre Ã¤n i Ã¶vriga fÃ¶rÃ¤ldraÂ­fÃ¶rsÃ¤kringen. Drygt 100 miljoner kronor avsÃ¤tts fÃ¶r detta.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.19Â &lt;a id="_Toc482499900" name="_Toc482499900"&gt;&lt;/a&gt;Ã–kat kulturstÃ¶d&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kultur har en central plats i liberala vÃ¤rderingar, dÃ¥ den erbjuder individen mÃ¶jlighet till bildning och personlig utveckling. Den ger ocksÃ¥ mÃ¤nniskor ett verktyg att fÃ¶rstÃ¥, ifrÃ¥gasÃ¤tta, pÃ¥verka och se pÃ¥ samhÃ¤llet ur nya perspektiv. NÃ¤r mÃ¤nniskor utÃ¶var eller tar del av kultur fÃ¶ds inspiration, kreativitet och nya idÃ©er. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r Ã¶kade resurser pÃ¥ kulturomrÃ¥det. Den liberala offensiven fÃ¶r kulturen fullbordas genom en sÃ¤nkning av bokÂ­momsen till 6 %.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.20Â &lt;a id="_Toc482499901" name="_Toc482499901"&gt;&lt;/a&gt;Biologisk mÃ¥ngfald och djurskydd&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den biologiska mÃ¥ngfalden Ã¤r en fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r mÃ¤nniskans Ã¶verlevnad, men ocksÃ¥ en stÃ¤ndig kÃ¤lla till inspiration och rekreation. Att bevara orÃ¶rd natur, ostÃ¶rda rekreationsomrÃ¥den och biologisk mÃ¥ngfald Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r viktiga mÃ¥l fÃ¶r liberal miljÃ¶- och naturresurspolitik. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r en fÃ¶rstÃ¤rkning pÃ¥ omrÃ¥det med 50 miljoner kronor jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens proposition. Dessutom Ã¶kar vi anslagen fÃ¶r att garantera bÃ¤ttre djurhÃ¥llning â€“ framfÃ¶r allt avseende tillsyn av djurtransporter â€“ med sammanlagt 11 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;8.5.21Â &lt;a id="_Toc482499902" name="_Toc482499902"&gt;&lt;/a&gt;KÃ¤rnsÃ¤kerhet i Ã¶st&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En olycka i nÃ¥got av de farliga kÃ¤rnkraftverken i Ã–steuropa skulle fÃ¥ dramatiska effekter fÃ¶r svenska medborgare, liksom sjÃ¤lvfallet fÃ¶r andra mÃ¤nniskor kring de berÃ¶rda verken. Risken fÃ¶r en olycka Ã¤r avsevÃ¤rt stÃ¶rre Ã¤n risken vid nÃ¥got av de svenska kÃ¤rnkraftverken. Det borde dÃ¤rfÃ¶r vara sjÃ¤lvklart att en regering, som sÃ¤tter sÃ¤kerheten fÃ¶rst, fÃ¶reslÃ¥r ett omfattande program fÃ¶r att Ã¶ka sÃ¤kerheten vid dessa verkligt farliga kÃ¤rnkraftverk. Folkpartiet fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r att 50 miljoner kronor avsÃ¤tts fÃ¶r kÃ¤rnsÃ¤kerheten i Ã¶st.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;9Â &lt;a id="_Toc482499903" name="_Toc482499903"&gt;&lt;/a&gt;Budgetpolitikens inriktning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;De offentliga finanserna har fÃ¶rbÃ¤ttrats avsevÃ¤rt under de senaste 6â€“7 Ã¥ren. FÃ¶rbÃ¤ttringarna Ã¤r bÃ¥de av strukturell och konjunkturell art. De strukturella budgetfÃ¶rstÃ¤rkningarna bÃ¶rjade pÃ¥ allvar i och med budgetpropositionen 1992. BudgetfÃ¶rstÃ¤rkningarna om drygt 13 % av BNP under 1990-talet fÃ¶rdelar sig med drygt 6 % under den borgerliga regeringen 1991â€“1994 och drygt 7 % under den socialdemokratiska regeringen dÃ¤refter. Resultatet av beslut fattade i bÃ¶rjan av perioden har givit resultat under de senaste Ã¥ren. Ett exempel pÃ¥ detta Ã¤r fÃ¶rÃ¤ndringarna av bostadssubventionerna. De uppgick i bÃ¶rjan av 1990-talet till Ã¶ver 40 miljarder kronor men har nu som fÃ¶ljd av beslut fattade under 1993, det s.k. Danellsystemet, minskat ner till ett par miljarder kronor.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men fÃ¶rbÃ¤ttringarna Ã¤r ocksÃ¥ konjunkturella. De svenska offentliga finanserna har under lÃ¥ng tid ansetts vara starkt konjunkturberoende. Genom fÃ¶rÃ¤ndringar under 1990-talet har konjunkturberoendet sannolikt minskat, &lt;br /&gt;bl. a. genom att skattereformen minskade progressiviteten och genom sÃ¤nkningen av ersÃ¤ttningsnivÃ¥erna i transfereringssystemen. Bland annat genom smygande urholkningar av skattereformen har dock konjunkturÂ­beroendet pÃ¥ nytt Ã¶kat. Ingen kan med sÃ¤kerhet sÃ¤ga hur starkt statsÂ­finansernas konjunkturberoende Ã¤r i dagslÃ¤get. Detta kommer att prÃ¶vas fÃ¶rst i nÃ¤sta konjunkturavmattning.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Konjunkturinstitutet berÃ¤knar dock att konjunkturberoendet pÃ¥ marginalen Ã¤r ca 0,75, dvs vid en BNP-fÃ¶rÃ¤ndring kommer de offentliga finanserna att fÃ¶rÃ¤ndras motsvarande 70 % av BNP-fÃ¶rÃ¤ndringen. Med nuvarande nivÃ¥ pÃ¥ BNP innebÃ¤r en sÃ¤nkning av BNP-tillvÃ¤xten med 1 procentenhet att BNP sÃ¤nks med ca 21 miljarder kronor i fÃ¶rhÃ¥llande till vad den annars skulle ha varit. De offentliga finanserna skulle fÃ¶rsÃ¤mras med 75 % hÃ¤rav, dvs 15â€“16 miljarder kronor pÃ¥ tvÃ¥ Ã¥rs sikt.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Denna kraftiga konjunkturkÃ¤nslighet Ã¤r ett starkt argument fÃ¶r att Ã¶ver lÃ¤ngre period ha en marginal mot konjunkturfÃ¶rsvagningars effekter pÃ¥ de offentliga finanserna. DÃ¤rfÃ¶r har Folkpartiet stÃ¤llt upp pÃ¥ mÃ¥let om ett Ã¶verskott i de offentliga finanserna Ã¶ver konjunkturcykeln motsvarande 2 % av BNP. Det innebÃ¤r att sett Ã¶ver en 4â€“5-Ã¥rsperiod ska de offentliga finanserna i genomsnitt ha ett Ã¥rligt Ã¶verskott som motsvarar 2 % av BNP, eller nÃ¤rmare 45 miljarder kronor. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om Ã¶verskottet i genomsnitt ska vara 2 % bÃ¶r det givetvis vara mer Ã¤n 2 % i hÃ¶gkonjunktur fÃ¶r att kunna vÃ¤ga upp ett sÃ¤mre lÃ¤ge i lÃ¥gkonjunkturen. Regeringen fÃ¶r ett resonemang om detta i vÃ¥rpropositionen:&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat"&gt;KonjunkturmÃ¤ssiga avvikelser frÃ¥n den lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xttrenden bÃ¶r fÃ¶ranleda motsvarande justeringar av de Ã¥rsvisa mÃ¥len. I en hÃ¶gkonjunktur bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r Ã¶verskottsmÃ¥let Ã¶verstiga 2 procent. Det motsatta skall gÃ¤lla i en lÃ¥gkonjunktur. Om Ã¶verskottsmÃ¥let sÃ¤tts till 2 procent oavsett konjunkturÂ­lÃ¤get riskerar finanspolitiken att fÃ¶rstÃ¤rka konjunkturÂ­svÃ¤ngningarna. (s. 70â€“71) &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat"&gt;Trots detta resonemang landar regeringen Ã¤ndÃ¥ pÃ¥ slutsatsen: &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Citat"&gt;I avvaktan hÃ¤rpÃ¥ (att regeringen ska Ã¥terkomma till frÃ¥gan i budgetÂ­propositionen fÃ¶r 2001, &lt;span class="italic"&gt;vÃ¥r anmÃ¤rkning&lt;/span&gt;) fÃ¶reslÃ¥r regeringen att de nuvarande mÃ¥len om ett Ã¶verskott i de offentliga finanserna pÃ¥ 2,0 procent av BNP fÃ¶r 2001 och 2002 ligger fast och att mÃ¥let fÃ¶r 2003 faststÃ¤lls till 2,0 procent. (s. 71) &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen rÃ¤knar inte heller med nÃ¥gon stÃ¶rre amortering av den offentliga skulden Ã¤n som motsvarar dessa tvÃ¥ % av BNP.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen intar dÃ¤rmed fÃ¶r nÃ¤rvarande (minst) tvÃ¥ stÃ¥ndpunkter i frÃ¥gan. Ã… ena sidan ger nuvarande regler fÃ¶r skatter och utgifter med av regeringen antagna tillvÃ¤xttakter Ã¶verskott Ã¶ver de 2 % motsvarande utrymmet fÃ¶r â€berÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ringâ€, eller 27,3, 35,9 och 58,9 miljarder kronor fÃ¶r respektive 2001, 2002 och 2003. Regeringen anger inte om och sÃ¥ fall hur dessa belopp ska anvÃ¤ndas. Ã… andra sidan har man dock lagt dessa belopp till hushÃ¥llens disponibla inkomster. HushÃ¥llen antas dock inte anvÃ¤nda dessa pengar till konsumtion utan i huvudsak spara dem. Regeringen fÃ¶rsÃ¶ker undvika den besvÃ¤rliga diskussionen om anvÃ¤ndningen av beloppen fÃ¶r â€berÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ringâ€, om finanspolitikens inriktning och riskerna fÃ¶r Ã¶verhettning. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens egna berÃ¤kningar visar att finanspolitiken riskerar att bli alldeles fÃ¶r expansiv.&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Folkpartiet har dragit slutsatsen att Ã¶verskottet minst mÃ¥ste vara 2,5 % av BNP fÃ¶r att uppvÃ¤ga fÃ¶rsÃ¤mringar i lÃ¥gkonjunkturen. VÃ¥rt fÃ¶rslag till budgetpolitik har inriktats dÃ¤refter.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.1Â &lt;a id="_Toc482499904" name="_Toc482499904"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstak fÃ¶r staten&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;TrovÃ¤rdigheten i att resultaten av budgetsaneringen ska bli bestÃ¥ende Ã¤r frÃ¤mst knuten till metoden med utgiftstak. Den nya budgetmetoden hade tvÃ¥ vÃ¤sentliga inslag. Det ena var faststÃ¤llandet av tak fÃ¶r de 27 utgiftsomrÃ¥dena, det andra var faststÃ¤llandet av det totala statliga utgiftstaket.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi kan konstatera att utgiftstaken fÃ¶r de olika utgiftsomrÃ¥dena inte fungerat i den nya budgetprocessen. Betydande avvikelser frÃ¥n faststÃ¤llda utgiftsomrÃ¥destak har skett. Till en del har det funnits tekniska fÃ¶rklaringar, t.ex. nÃ¤r pensionsreformen medfÃ¶rde en hÃ¶jning av utgiftstaket med 19 miljarder kronor Ã¥r 1999, men i andra fall Ã¤r det helt enkelt sÃ¥ att regeringen anvÃ¤nt ett utrymme inom ett utgiftsomrÃ¥de inom ett helt annat omrÃ¥de dÃ¤r utgifterna var vÃ¤xande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Problemet med att de faststÃ¤llda ramarna fÃ¶r utgiftsomrÃ¥dena inte respekterats Ã¤r att detta pÃ¥ sikt undergrÃ¤ver budgetprocessen. Systemet med utgiftstak och ramar fÃ¶r utgiftsomrÃ¥den ska inte enbart tjÃ¤na som ett medel att stÃ¤rka omvÃ¤rldens tilltro till den svenska budgeten utan Ã¤ven i hÃ¶g grad tjÃ¤na som ett internt styrmedel i budgetarbetet. I och med den nya budgetprocessen fick bÃ¥de fackdepartement och myndigheter ett stÃ¶rre ansvar Ã¤n tidigare fÃ¶r den bedÃ¶mning och det faktamaterial som ligger till grund fÃ¶r deras omrÃ¥de i budgeten. Systemet var tÃ¤nkt att fungera sÃ¥ att vid avvikelse frÃ¥n den bedÃ¶mning som fackdepartement eller myndighet gjort fÃ¶r ett utgiftsomrÃ¥de skulle dessa ha ett stÃ¶rre ansvar Ã¤n tidigare att anvisa lÃ¶sningar pÃ¥ Ã¶verskridandet: &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Citat"&gt;Ansvaret fÃ¶r uppfÃ¶ljningen av ett utgiftsomrÃ¥de i Regeringskansliet bÃ¶r lÃ¤ggas pÃ¥ de departement som svarar fÃ¶r verksamhetsomrÃ¥det. Inom Regeringskansliet behÃ¶ver rutiner och processer utvecklas sÃ¥ att tendenser till utgiftsÃ¶verskridanden snabbt kan korrigeras, antingen genom beslut av regeringen eller genom att fÃ¶rslag tillstÃ¤lls riksdagen om Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att sÃ¤kerstÃ¤lla att de utgiftstak som Ã¤r beslutade kan hÃ¥llas och att mÃ¥len fÃ¶r budgetpolitiken uppnÃ¥s. (FiU 1994/95:20, sid. 87â€“88)&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;SÃ¥ som regeringen hanterat detta, med accepterande av stora avvikelser, undergrÃ¤vs den interna processen. FÃ¶r varje fackdepartement och sÃ¤rintresse mÃ¥ste det stÃ¥ klart att Ã¶verskridande inte nÃ¶dvÃ¤ndigtvis drabbar det egna omrÃ¥det utan snarare ett annat utgiftsomrÃ¥de. SÃ¥ i denna mening har budgetprocessen fÃ¶rsvagats. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det som â€“ hittills â€“ rÃ¤ddat trovÃ¤rdigheten i budgetprocessen Ã¤r att det totala statliga utgiftstaket i stort sett hÃ¥llit. Detta har varit avgÃ¶rande fÃ¶r budgetpolitikens trovÃ¤rdighet. Utgiftstaket har medverkat till att:&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;1. Ã–ka medvetenheten om i hur hÃ¶g grad inflationen urholkar en verksamhets reella innehÃ¥ll. Eftersom utgiftstaket sÃ¤tts i nominella termer sker ingen automatisk kompensation fÃ¶r inflationen varfÃ¶r verk och myndigheter fÃ¥r incitament att hÃ¥lla igen pÃ¥ den egna kostnadsutvecklingen om verksamhetens reella innehÃ¥ll ska kunna bevaras.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;2. En eventuell expansion av de offentliga utgifterna mÃ¥ste nu ske med direkta politiska beslut till skillnad frÃ¥n tidigare nÃ¤r denna expansion i hÃ¶gre grad bars av automatik.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;3. Expansionen av de offentliga utgifterna hÃ¥lls igen. Detta Ã¤r sÃ¤rskilt viktigt fÃ¶r ett land som Sverige som har vÃ¤stvÃ¤rldens hÃ¶gsta offentliga utgifter.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r oerhÃ¶rt vÃ¤sentligt att â€“ nÃ¤r regeringen i praktiken urholkat ramarna fÃ¶r de olika utgiftsomrÃ¥dena â€“ det totala statliga utgiftstaket hÃ¥ller. Regeringens beroende av de nuvarande stÃ¶dpartierna Ã¤r ett faromoment i detta avseende.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det som Ã¤r ett allvarligt orostecken Ã¤r de tendenser regeringen visat att urholka utgiftstaket genom att i praktiken fÃ¶ra Ã¶ver utgifter till inkomstsidan. Ett tydligt exempel pÃ¥ detta Ã¤r hanteringen av statsbudgetens kostnader fÃ¶r stÃ¤ngningen av BarsebÃ¤ck. Genom att bl.a. ta ut kostnaden genom en minskad inleverans frÃ¥n Vattenfall och genom att gÃ¶ra ersÃ¤ttningarna fÃ¶r produktionsbortfallet skattefria lyckas regeringen dÃ¶lja att den verkliga statsfinansiella kostnaden 2001 Ã¤r ca 1,2 miljarder och redovisar bara drygt 300 miljoner kronor. Genom att lÃ¥ta nÃ¥gra myndigheter sÃ¥som Tullverket, PolisvÃ¤sendet och Centrala studiestÃ¶dsnÃ¤mnden disponera avgifter som Ã¤r av offentligrÃ¤ttslig karaktÃ¤r uppnÃ¥r regeringen i praktiken att dessa myndigheters resurser Ã¶kar utan att detta redovisas som statsutgifter. Detta bryter i varje fall mot andan i budgetlagen. Om myndigheterna fÃ¥r behÃ¥lla offentligrÃ¤ttsliga avgifter infÃ¶rs en oklar incitamentsstruktur dÃ¤r inkomstÂ­maximering frÃ¥n myndighetens sida kan komma att gÃ¥ fÃ¶re rÃ¤ttssÃ¤kerhet fÃ¶r den enskilde. Det Ã¤r ingen slump att trafikpolisen inte fÃ¥r behÃ¥lla fortkÃ¶rningsbÃ¶ter, trafikvakter inte parkeringsavgifter eller domstolarna dagsbÃ¶ter. Regeringen bÃ¶r ges i uppdrag att senast till budgetpropositionen Ã¥terkomma med en redovisning som Ã¶verensstÃ¤mmer med budgetlagen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Metoden med utgiftstak har inneburit ett Ã¶kat intresse fÃ¶r att sÃ¤nka skatter i stÃ¤llet fÃ¶r att hÃ¶ja utgifter. Detta Ã¤r positivt fÃ¶r ett land med Sveriges hÃ¶ga skattetryck. Det krÃ¤ver dock uppmÃ¤rksamhet pÃ¥ att inte olika intressegrupper driver fram fÃ¶rÃ¤ndringar som bryter sÃ¶nder viktiga principer i skattesystemet, principer som inte minst prÃ¤glade den stora skattereformen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den politiska debatten har ibland givit intryck av att utgiftstaken inneburit att statens utgifter skulle ha minskat absolut sett. SÃ¥ Ã¤r inte fallet. Det statliga utgiftstaket har givit utrymme fÃ¶r en Ã¶kning av statens utgifter med ca 50 miljarder kronor mellan 1997 och 2001 (korrigerat). Ett nytt oroande inslag i regeringens budgetpolitik Ã¤r att den nu fÃ¶r det tredje Ã¥ret i perioden, 2003, fÃ¶r vilken ett utgiftstak faststÃ¤lls fÃ¶r fÃ¶rsta gÃ¥ngen, lyfter utgiftstaket osedvanligt mycket, ca 30 miljarder kronor. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r djupt olyckligt att regeringen inte har nÃ¥gon lÃ¥ngsiktig politik vad gÃ¤ller de offentliga Ã¥tagandena. Nu, nÃ¤r konjunkturerna fÃ¶rbÃ¤ttras, Ã¤r den lÃ¤mpliga tidpunkten att lÃ¤gga fast en lÃ¥ngsiktig politik fÃ¶r att minska de offentliga utgifternas andel av ekonomin. VÃ¥r politik syftar till att uppnÃ¥ detta. VÃ¥r politik innebÃ¤r dÃ¤rfÃ¶r lÃ¤gre utgiftstak.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell 2. Folkpartiets utgiftstak fÃ¶r staten 2001â€“2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="139" /&gt;&lt;col width="78" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens utgiftstak&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;792&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;817&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;847&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Folkpartiet:&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;TakbegrÃ¤nsade utgifter&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;769,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;786,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;800,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;2,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;7,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;16,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Utgiftstak&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;772&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;794&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;817&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Skillnad mot regeringen&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;- 20&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;- 23&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;- 30&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.2Â  &lt;a id="_Toc482499905" name="_Toc482499905"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstak fÃ¶r den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Riksdagen godkÃ¤nner ocksÃ¥ en berÃ¤kning av de totala offentliga utgifterna. Med hÃ¤nsyn tagen till den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen har detta beslut dock en annan karaktÃ¤r Ã¤n beslutet om det statliga utgiftstaket. Som en fÃ¶ljd av vÃ¥r syn pÃ¥ det statliga utgiftstaket Ã¤r vÃ¥rt fÃ¶rslag till tak fÃ¶r den offentliga sektorn fÃ¶ljande:&lt;/p&gt;
      &lt;p class="header"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell 3. Folkpartiets utgiftstak fÃ¶r offentlig sektor 2001â€“2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="header"&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="139" /&gt;&lt;col width="78" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;Staten inkl. Ã¥lders- pensionssystemet&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;772&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;794&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;817&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;Kommunsektorn&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;496&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;516&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;534&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;Interna transaktioner&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;-180 &lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;- 185&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;- 189&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;Utgiftstak fÃ¶r offentlig sektor&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;1088&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;1125&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;1162&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;Andel av BNP, %&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;49,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;49,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="header" style="text-align: left"&gt;49,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.3Â &lt;a id="_Toc482499906" name="_Toc482499906"&gt;&lt;/a&gt;Ã–verskott i de offentliga finanserna&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Som framgÃ¥tt av vad som ovan sagts anser Folkpartiet att politiken bÃ¶r inriktas pÃ¥ att nu  nÃ¥ ett stÃ¶rre Ã¶verskott i de offentliga finanserna Ã¤n vad regeringens fÃ¶rslag innebÃ¤r. Ã–verskottet bÃ¶r vara minst 2,5 % av BNP under den aktuella perioden. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell 4.  De offentliga finanserna 2001â€“2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Miljarder kronor&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Effekt pÃ¥ offentliga finanser&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="139" /&gt;&lt;col width="87" /&gt;&lt;col width="85" /&gt;&lt;col width="85" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Inkomster&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; -28,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; -42,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; -59,7&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;BerÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ring totalt&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  27,3&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  35,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;  58,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Minskning av utgifter&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 21,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 28,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 31,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Ã…terstÃ¥r efter utnyttjande av berÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ring&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 19,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 21,5&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 31,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;AvsÃ¤tts fÃ¶r amortering&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 11,0&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 11,4&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 11,9&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;Ã…terstÃ¥r fÃ¶r ytterligare skattesÃ¤nkning och amortering&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;    8,6&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 10,1&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="bottom"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt; 19,2&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl95rubrik"&gt;10Â &lt;a id="_Toc482499907" name="_Toc482499907"&gt;&lt;/a&gt;HemstÃ¤llan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Med hÃ¤nvisning till det anfÃ¶rda hemstÃ¤lls&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;sÃ¥vitt avser den ekonomiska politiken och utgiftstaket&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner de allmÃ¤nna riktlinjer fÃ¶r den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anfÃ¶rts i motionen,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen, med anledning av fÃ¶rslagen i propositionen om pensionsrÃ¤tt fÃ¶r studier och totalfÃ¶rsvarsplikt samt ett Ã¶kat Ã¥terflÃ¶de frÃ¥n EU, faststÃ¤ller utgiftstaket fÃ¶r staten inklusive Ã¥ldersÂ­pensionsÂ­systemet vid sidan av statsbudgeten fÃ¶r Ã¥r 2001 till 772 miljarder kronor och fÃ¶r Ã¥r 2002 till 794 miljarder kronor,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen faststÃ¤ller utgiftstaket fÃ¶r staten inklusive Ã¥ldersÂ­pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten fÃ¶r Ã¥r 2003 till 817 miljarder kronor,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner berÃ¤kningen av de offentliga utgifterna fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003 i enlighet med vad som anfÃ¶rts i motionen,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen faststÃ¤ller mÃ¥let fÃ¶r det finansiella sparandet i den offentliga sektorn fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003 till minst 2,5 % av BNP i enlighet med vad som anfÃ¶rts i motionen,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner den preliminÃ¤ra fÃ¶rdelningen av utgifterna pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003 som redovisas i motionen som riktlinjer fÃ¶r regeringens budgetarbete (tabell A),&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;sÃ¥vitt avser skattefrÃ¥gor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om skattepolitikens inriktning,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner vad i motionen anfÃ¶rts om genomÂ­fÃ¶rande av en inkomstskattereform,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om lÃ¤ttnader i beskattningen av fÃ¶retagande, riskkapital, arbete, sparande och investeringar,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen beslutar avslÃ¥ regeringens fÃ¶rslag om fÃ¶rÃ¤ndringar av anstÃ¤llningsstÃ¶det, &lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;sÃ¥vitt avser Ã¶vriga frÃ¥gor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;ol class="OL-decimal"&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om deltagande i det europeiska valutasamarbetet,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om behovet av att Sverige har god internationell konkurrenskraft,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om behovet av avreglering i branscherna vÃ¥rd och skola,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om fÃ¶renklingar och avregleringar fÃ¶r fÃ¶retagande,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om att reformera arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om genomfÃ¶rande av en stor socialÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringsÂ­reform,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen, betrÃ¤ffande utgiftsomrÃ¥de 18, som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om reformer pÃ¥ bostadsÂ­marknaden,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen, betrÃ¤ffande utgiftsomrÃ¥de 22, som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om storstadspaket fÃ¶r trafiklÃ¶sningar,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om behovet av en ny och bÃ¤ttre regionalpolitik,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om ett auktionsfÃ¶rfarande fÃ¶r UMTS-tillstÃ¥nden,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om den offentliga sektorns ansvar fÃ¶r sina kÃ¤rnÂ­uppgifter,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om ett nytt utjÃ¤mningssystem fÃ¶r kommuner och landsting,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen beslutar om fÃ¶rÃ¤ndring av dagens kommunala inkomstutjÃ¤mningssystem i enlighet med vad som anfÃ¶rts i motionen,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om avveckling av kommunala bolag,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen begÃ¤r att regeringen Ã¥terkommer med en korrekt och fullstÃ¤ndig redovisning sÃ¥ att samtliga utgifter redovisas inom utgiftstaken,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om behovet av en ny arbetsmarknadspolitik,&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
      &lt;li&gt;
        &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om behovet av Ã¶kad integration av  Sveriges nya medborgare.&lt;/p&gt;
      &lt;/li&gt;
    &lt;/ol&gt;
    &lt;table border="0" summary="(unspecified contents)"&gt;
    &lt;colgroup&gt;&lt;col width="196" /&gt;&lt;col width="201" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Stockholm den 28 april 2000&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Lars Leijonborg (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Bo KÃ¶nberg (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Kerstin Heinemann (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Elver Jonsson (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Siw Persson (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Yvonne Ã…ngstrÃ¶m (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Karin PilsÃ¤ter (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Johan Pehrson (fp)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
  &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
  &lt;colgroup&gt;&lt;col width="65" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="44" /&gt;&lt;col width="9" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" colspan="9"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell A. FÃ¶rdelning pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den 2001â€“2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Rikets styrelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4598&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4547&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4432&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SamhÃ¤llsekonomi och finansfÃ¶rvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1594&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1516&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1616&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SkattefÃ¶rvaltning och uppbÃ¶rd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6248&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6375&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6517&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;RÃ¤ttsvÃ¤sendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24324&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;26059&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UtrikesfÃ¶rvaltning och internationell samverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2889&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2863&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2907&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;TotalfÃ¶rsvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;46529&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;46506&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;46530&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Internationellt bistÃ¥nd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;16472&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;17707&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19307&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4592&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4449&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4547&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¤lsovÃ¥rd, sjukvÃ¥rd och social omsorg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30465&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;31817&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;33221&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;95385&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;96625&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;97682&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 11 &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid Ã¥lderdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34899&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34540&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34185&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet fÃ¶r familjer och barn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45562&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50894&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51620&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslÃ¶shet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;26847&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;31218&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;31224&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;41610&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;29703&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;28795&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StudiestÃ¶d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19344&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;22140&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;23579&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34240&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;35228&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;36739&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7746&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7939&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8139&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SamhÃ¤llsplanering, bostadsfÃ¶rsÃ¶rjning och byggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9279&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8977&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8952&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regional utveckling och utjÃ¤mning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3234&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2371&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2471&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AllmÃ¤n natur- och miljÃ¶vÃ¥rd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2066&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Energi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;822&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;824&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;387&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24296&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;27032&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25023&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nÃ¤ringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;13625&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;13815&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;13898&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;NÃ¤ringsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2848&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2698&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2616&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
  &lt;table border="0" summary="(unspecified contents)"&gt;
  &lt;colgroup&gt;&lt;col width="65" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="67" /&gt;&lt;col width="44" /&gt;&lt;col width="9" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AllmÃ¤nna bidrag till kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;98329&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;99236&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;101535&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsrÃ¤ntor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;68170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;62170&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;53070&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO 27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24093&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24795&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24742&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Minskning av anslagsbehÃ¥llningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa utgiftsomrÃ¥den&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;693106&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;697181&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;695251&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa utgiftsomrÃ¥den exkl. statsskuldsrÃ¤ntor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;624936&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;635011&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;642181&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;144686&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;151337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;158364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TakbegrÃ¤nsade utgifter&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;769622&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;786348&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;800545&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2378&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7652&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;16455&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
    &lt;tr&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Utgiftstak fÃ¶r staten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;772000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;794000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
      &lt;td valign="top"&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;817000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;/td&gt;
    &lt;/tr&gt;
  &lt;/table&gt;
    &lt;p class="Normal00"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;Elanders Gotab, Stockholm 2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;
&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn1" name="fn1"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref1"&gt;[2]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;
&lt;sup&gt; &lt;/sup&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;/body&gt;&lt;/html&gt;


&lt;LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"&gt;

	&lt;label id="statussida"&gt;&lt;br&gt;
		&lt;label id="div_debug" class="liten"&gt;

			&lt;div id="divOCL" class="liten"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/label&gt;&lt;/label&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med anledning av förslagen i propositionen om pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt samt ett ökat återflöde från EU, fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 772 miljarder kronor och för år 2002 till 794 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, med anledning av förslagen i propositionen om pensionsrätt för studier och totalförsvarsplikt samt ett ökat återflöde från EU, fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 772 miljarder kronor och för år 2002 till 794 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2003 till 817 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2003 till 817 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn för åren 2001-2003 till minst 2,5 % av BNP i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer målet för det finansiella sparandet i den offentliga sektorn för åren 2001-2003 till minst 2,5 % av BNP i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 som redovisas i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (tabell A)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 som redovisas i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (tabell A)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattepolitikens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skattepolitikens inriktning</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om genomförande av en inkomstskattereform</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner vad i motionen anförts om genomförande av en inkomstskattereform</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lättnader i beskattningen av företagande, riskkapital, arbete, sparande och investeringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lättnader i beskattningen av företagande, riskkapital, arbete, sparande och investeringar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om förändringar av anställningsstödet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om förändringar av anställningsstödet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om deltagande i det europeiska valutasamarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om deltagande i det europeiska valutasamarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Sverige har god internationell konkurrenskraft</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att Sverige har god internationell konkurrenskraft</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avreglering i branscherna vård och skola</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av avreglering i branscherna vård och skola</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar och avregleringar för företagande</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förenklingar och avregleringar för företagande</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reformera arbetsmarknadens funktionssätt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reformera arbetsmarknadens funktionssätt</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av en stor socialförsäkringsreform</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>16</nummer>
<beteckning>16</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om genomförande av en stor socialförsäkringsreform</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, beträffande utgiftsområde 18, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformer på bostadsmarknaden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>17</nummer>
<beteckning>17</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, beträffande utgiftsområde 18, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformer på bostadsmarknaden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, beträffande utgiftsområde 22, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storstadspaket för trafiklösningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>18</nummer>
<beteckning>18</beteckning>
<lydelse>att riksdagen, beträffande utgiftsområde 22, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om storstadspaket för trafiklösningar</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och bättre regionalpolitik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>19</nummer>
<beteckning>19</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny och bättre regionalpolitik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett auktionsförfarande för UMTS-tillstånden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU27</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>20</nummer>
<beteckning>20</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett auktionsförfarande för UMTS-tillstånden</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den offentliga sektorns ansvar för sina kärnuppgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>21</nummer>
<beteckning>21</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den offentliga sektorns ansvar för sina kärnuppgifter</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>22</nummer>
<beteckning>22</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nytt utjämningssystem för kommuner och landsting</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar om förändring av dagens kommunala inkomstutjämningssystem i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>23</nummer>
<beteckning>23</beteckning>
<lydelse>att riksdagen beslutar om förändring av dagens kommunala inkomstutjämningssystem i enlighet med vad som anförts i motionen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av kommunala bolag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>24</nummer>
<beteckning>24</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avveckling av kommunala bolag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen begär att regeringen återkommer med en korrekt och fullständig redovisning så att samtliga utgifter redovisas inom utgiftstaken</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>25</nummer>
<beteckning>25</beteckning>
<lydelse>att riksdagen begär att regeringen återkommer med en korrekt och fullständig redovisning så att samtliga utgifter redovisas inom utgiftstaken</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny arbetsmarknadspolitik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>26</nummer>
<beteckning>26</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en ny arbetsmarknadspolitik</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad integration av Sveriges nya medborgare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>27</nummer>
<beteckning>27</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökad integration av Sveriges nya medborgare.</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0980725315516</intressent_id>
<namn>Lars Leijonborg </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0395042560705</intressent_id>
<namn>Kerstin Heinemann </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0224712677012</intressent_id>
<namn>Johan Pehrson </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0203071331400</intressent_id>
<namn>Yvonne Ångström </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0384833975200</intressent_id>
<namn>Bo Könberg </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>088849148003</intressent_id>
<namn>Elver Jonsson </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0806172169007</intressent_id>
<namn>Siw Persson </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0101299073819</intressent_id>
<namn>Karin Pilsäter </namn>
<partibet>FP</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1999/2000:100</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:02:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:02:40</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN02Fi15</dok_id>
<systemdatum>2019-05-27 13:59:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-24 09:02:40</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>