<dokumentstatus><dokument>
 <hangar_id>2254074</hangar_id>
 <dok_id>GN02Fi13</dok_id>
 <rm>1999/2000</rm>
 <beteckning>Fi13</beteckning>
 <typ>mot</typ>
 <subtyp>-</subtyp>
 <doktyp>mot</doktyp>
 <typrubrik>Motion 1999/2000:Fi13 av Alf Svensson m.fl. (kd)</typrubrik>
 <dokumentnamn>Motion</dokumentnamn>
 <debattnamn>Motion</debattnamn>
 <tempbeteckning>kd0</tempbeteckning>
 <organ>FiU</organ>
 <mottagare></mottagare>
 <nummer>13</nummer>
 <slutnummer>0</slutnummer>
 <datum>2000-04-28 00:00:00</datum>
 <systemdatum>2005-11-03 12:15:52</systemdatum>
 <publicerad>2000-04-28 00:00:00</publicerad>
 <titel>med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 års ekonomiska vårproposition</titel>
 <subtitel>av Alf Svensson m.fl. (kd)</subtitel>
 <status></status>
 <htmlformat></htmlformat>
 <relaterat_id></relaterat_id>
 <source>webbnav</source>
 <sourceid>{6208F805-842D-11D4-AE88-0040CA153316}</sourceid>
 <dokument_url_text>https://data.riksdagen.se/dokument/GN02Fi13/text</dokument_url_text>
 <dokument_url_html>https://data.riksdagen.se/dokument/GN02Fi13</dokument_url_html>
 <dokumentstatus_url_xml>https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GN02Fi13</dokumentstatus_url_xml>
 <html>

&lt;!DOCTYPE html PUBLIC "-//W3C//DTD XHTML 1.0 Strict//EN" "http://www.w3.org/TR/xhtml1/DTD/xhtml1-strict.dtd"&gt;
&lt;html xmlns="http://www.w3.org/1999/xhtml" xml:lang="en" lang="en"&gt;
&lt;head&gt;
  &lt;meta http-equiv="Content-Type" content="text/html; charset=utf-8" /&gt;
  &lt;meta name="GENERATOR" content="upCast/3.0.7 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta http-equiv="GENERATOR" content="upCast/3.0.7 (Java; I) [infinity-loop]" /&gt;
  &lt;meta name="Author" content="Johan Davidson" /&gt;
  &lt;meta name="Description" content="med anledning av prop. 1999/2000:100 2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rproposition" /&gt;
  &lt;meta name="Keywords" content="Motion2000 000208 1600 v2.66" /&gt;
  &lt;meta name="Classification" content="" /&gt;
  &lt;meta name="lastChanged" content="Wed, 11 Sep 2002 23:49:00 CEST" /&gt;
  &lt;!--
    Company : RD/RFK/DTSL
    Operator: dockonvert
    Manager : 

    Comment: 
    Document Comment: 
    Linkbase: 
  --&gt;
  &lt;title&gt;Fi13&lt;/title&gt;
&lt;link rel="STYLESHEET" type="text/css" href="Fi13.css" /&gt;
&lt;/head&gt;
&lt;body&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;InnehÃ¥ll&lt;/h1&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;1 SammanfattningÂ &lt;a href="#_Toc482498240"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.1 Amortera meraÂ &lt;a href="#_Toc482498241"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.2 Skatterna sÃ¤nks och pensionÃ¤rerna fÃ¥r det bÃ¤ttreÂ &lt;a href="#_Toc482498242"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.3 Fler fÃ¶retag och nya jobbÂ &lt;a href="#_Toc482498243"&gt;4&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.4 VÃ¤rdig vÃ¥rdÂ &lt;a href="#_Toc482498244"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.5 Valfrihet fÃ¶r barnfamiljernaÂ &lt;a href="#_Toc482498245"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.6 VÃ¤gnÃ¤tet rustas uppÂ &lt;a href="#_Toc482498246"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.7 RÃ¤ttssamhÃ¤llet stÃ¤rksÂ &lt;a href="#_Toc482498247"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.8 SkatteryggsÃ¤cken lyfts avÂ &lt;a href="#_Toc482498248"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.9 StudiestÃ¶det fÃ¶rbÃ¤ttrasÂ &lt;a href="#_Toc482498249"&gt;5&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.10 BistÃ¥ndet Ã¶karÂ &lt;a href="#_Toc482498250"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.11 Fastighetsskatten fryses och sÃ¤nksÂ &lt;a href="#_Toc482498251"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;1.12 FinansieringenÂ &lt;a href="#_Toc482498252"&gt;6&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;2 Regeringens budgetpropositionÂ &lt;a href="#_Toc482498253"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.1 Regeringen Ã¤r handlingsfÃ¶rlamadÂ &lt;a href="#_Toc482498254"&gt;7&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.2 MassarbetslÃ¶sheten och dess kostnader bestÃ¥rÂ &lt;a href="#_Toc482498255"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.3 Ett trettonde misslyckandeÂ &lt;a href="#_Toc482498256"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.4 HÃ¶gre statsskuld och lÃ¥ngsiktig obalans i statsfinansernaÂ &lt;a href="#_Toc482498257"&gt;8&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.5 Det gÃ¥r att nÃ¥ bÃ¤ttre resultat med strukturreformerÂ &lt;a href="#_Toc482498258"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.6 Brister i vÃ¤lfÃ¤rdenÂ &lt;a href="#_Toc482498259"&gt;9&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.7 Regeringen fÃ¶rsitter chansenÂ &lt;a href="#_Toc482498260"&gt;10&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.8 TillvÃ¤xtskeptiska samarbetspartierÂ &lt;a href="#_Toc482498261"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.9 Ingen stimulans av vita hushÃ¥llstjÃ¤nsterÂ &lt;a href="#_Toc482498262"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.10 Arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt fÃ¶rsÃ¤mrasÂ &lt;a href="#_Toc482498263"&gt;11&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;2.11 Regeringen kan inte hantera internationaliseringen av ekonominÂ &lt;a href="#_Toc482498264"&gt;12&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;3 Den ekonomiska utvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482498265"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;3.1 Den internationella konjunkturutvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482498266"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.1.1 Fortsatt stark USA-konjunkturÂ &lt;a href="#_Toc482498267"&gt;13&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.1.2 Utvecklingen inom EU-omrÃ¥detÂ &lt;a href="#_Toc482498268"&gt;14&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.1.3 AvgÃ¶rande Ã¥r fÃ¶r JapanÂ &lt;a href="#_Toc482498269"&gt;15&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;3.2 Den svenska konjunkturutvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482498270"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.2.1 Utvecklingen i Ã¥r slÃ¥r fÃ¶rvÃ¤ntningarnaÂ &lt;a href="#_Toc482498271"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.2.2 Inflationen och lÃ¶neutvecklingenÂ &lt;a href="#_Toc482498272"&gt;16&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.2.3 Utvecklingen Ã¥r 2001Â &lt;a href="#_Toc482498273"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;3.3 Prognoserna fÃ¶r 2002Â &lt;a href="#_Toc482498274"&gt;17&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;3.4 Den nya ekonominÂ &lt;a href="#_Toc482498275"&gt;18&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;3.4.1 Kan Sverige fÃ¥ samma utveckling som USA?Â &lt;a href="#_Toc482498276"&gt;19&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;4 Kristdemokraternas alternativÂ &lt;a href="#_Toc482498277"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;4.1 GrundlÃ¤ggande utgÃ¥ngspunkterÂ &lt;a href="#_Toc482498278"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;4.1.1 En social och ekologisk marknadsekonomi ger lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningarÂ &lt;a href="#_Toc482498279"&gt;20&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.1.2 FÃ¶retagarklimat fÃ¶r vÃ¤lstÃ¥nd och nya jobbÂ &lt;a href="#_Toc482498280"&gt;21&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.1.3 Ã–kad sysselsÃ¤ttning tryggar vÃ¤lfÃ¤rdenÂ &lt;a href="#_Toc482498281"&gt;22&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;4.1.4 Bryt bidragsberoendet â€“ individer och familjer mÃ¥ste fÃ¥ bestÃ¤mma mer sjÃ¤lvaÂ &lt;a href="#_Toc482498282"&gt;23&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.1.5 En minskad statsskuld ger frihet Ã¥t kommande generationerÂ &lt;a href="#_Toc482498283"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.1.6 En bÃ¤ttre fÃ¶rdelningspolitik skapar mÃ¶jligheter fÃ¶r flerÂ &lt;a href="#_Toc482498284"&gt;24&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;4.2 Fyra angelÃ¤gna ekonomiska reformerÂ &lt;a href="#_Toc482498285"&gt;25&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.2.1 En marginaleffekts- och skattereformÂ &lt;a href="#_Toc482498286"&gt;26&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.1.1 PÃ¥ kort siktÂ &lt;a href="#_Toc482498287"&gt;28&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.1.1.1 FempartiÃ¶verlÃ¤ggningar om marginaleffekternaÂ &lt;a href="#_Toc482498288"&gt;29&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.1.2 PÃ¥ lite lÃ¤ngre siktÂ &lt;a href="#_Toc482498289"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.1.2.1 Reformerad och fonderad socialfÃ¶rsÃ¤kringÂ &lt;a href="#_Toc482498290"&gt;30&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.2.2 Reformerad lÃ¶nebildning och arbetsmarknadÂ &lt;a href="#_Toc482498291"&gt;31&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.2.1 Arbetsgrupp om Ã¶kad ohÃ¤lsaÂ &lt;a href="#_Toc482498292"&gt;32&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.2.2 ArbetstidÂ &lt;a href="#_Toc482498293"&gt;33&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc324"&gt;4.2.2.3 LÃ¶nebidragÂ &lt;a href="#_Toc482498294"&gt;35&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.2.3 Ã–kad konkurrensÂ &lt;a href="#_Toc482498295"&gt;36&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.2.4 Minskad skatteflyktÂ &lt;a href="#_Toc482498296"&gt;38&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;4.3 Sverige bÃ¶r delta i EMU-samarbetet fullt utÂ &lt;a href="#_Toc482498297"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.3.1 StÃ¤rk samarbetet mellan Europas folkÂ &lt;a href="#_Toc482498298"&gt;39&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.3.2 VarfÃ¶r ett monetÃ¤rt samarbete?Â &lt;a href="#_Toc482498299"&gt;40&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.3.3 Globaliseringens utmaningarÂ &lt;a href="#_Toc482498300"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.3.4 ERM2Â &lt;a href="#_Toc482498301"&gt;41&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;4.3.5 FolkomrÃ¶stningÂ &lt;a href="#_Toc482498302"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;5 Prioriterade omrÃ¥denÂ &lt;a href="#_Toc482498303"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.1 TillvÃ¤xtpolitik fÃ¶r nya jobbÂ &lt;a href="#_Toc482498304"&gt;42&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.2 En skattepolitik dÃ¤r alla fÃ¥r behÃ¥lla mer av sin egen lÃ¶nÂ &lt;a href="#_Toc482498305"&gt;46&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.3 En reformerad familjepolitikÂ &lt;a href="#_Toc482498306"&gt;48&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.4 BÃ¤ttre pensionerÂ &lt;a href="#_Toc482498307"&gt;51&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.5 VÃ¥rden, omsorgen och skolanÂ &lt;a href="#_Toc482498308"&gt;52&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.6 Ett Ã¥terupprÃ¤ttat rÃ¤ttsvÃ¤sendeÂ &lt;a href="#_Toc482498309"&gt;53&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;5.7 Upprustad infrastrukturÂ &lt;a href="#_Toc482498310"&gt;54&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;6 KommunsektornÂ &lt;a href="#_Toc482498311"&gt;55&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.1 Kommunerna och vÃ¤lfÃ¤rdenÂ &lt;a href="#_Toc482498312"&gt;55&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.2 2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rpropositionÂ &lt;a href="#_Toc482498313"&gt;56&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.2.1 Underfinansierat â€maxtaxefÃ¶rslagâ€Â &lt;a href="#_Toc482498314"&gt;57&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.3 VÃ¥rd och omsorgÂ &lt;a href="#_Toc482498315"&gt;57&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.4 LÃ¤kemedel och hÃ¶gkostnadsskyddÂ &lt;a href="#_Toc482498316"&gt;59&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.5 Minska kommunsektorns bidragsberoendeÂ &lt;a href="#_Toc482498317"&gt;60&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322" style="text-align: left"&gt;6.6 Det behÃ¶vs mer Ã¤n statsbidrag fÃ¶r att trygga kommuninvÃ¥narnas framtida behovÂ &lt;a href="#_Toc482498318"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.1 Behoven Ã¶kar snabbare Ã¤n resursernaÂ &lt;a href="#_Toc482498319"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.2 BÃ¤ttre fÃ¶retagar- och sysselsÃ¤ttningsklimat sÃ¤krar vÃ¥rdenÂ &lt;a href="#_Toc482498320"&gt;61&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.3 Potential fÃ¶r samordning och effektiviseringÂ &lt;a href="#_Toc482498321"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;6.6.4 NytÃ¤nkande inom vÃ¥rd och omsorg med solidarisk &lt;br /&gt;         finansieringÂ &lt;a href="#_Toc482498322"&gt;62&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.5 Avskaffa utfÃ¶rsÃ¤ljningsstoppetÂ &lt;a href="#_Toc482498323"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.6 Kommuner ska inte konkurrera ut fÃ¶retagÂ &lt;a href="#_Toc482498324"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.6.7 Skillnad mellan kort och lÃ¥ng siktÂ &lt;a href="#_Toc482498325"&gt;64&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.7 FÃ¶rena utjÃ¤mning med incitament fÃ¶r tillvÃ¤xtÂ &lt;a href="#_Toc482498326"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323"&gt;6.7.1 Statlig delegation och expertgruppÂ &lt;a href="#_Toc482498327"&gt;65&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;6.8 FÃ¶rÃ¤ndringar som ekonomiskt pÃ¥verkar kommunsektornÂ &lt;a href="#_Toc482498328"&gt;66&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;7 Budgetpolitikens inriktningÂ &lt;a href="#_Toc482498329"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;7.1 Ã–verskottsmÃ¥l fÃ¶r offentlig sektorÂ &lt;a href="#_Toc482498330"&gt;67&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;7.1.1 Regeringens Ã¶verskottsmÃ¥l utgÃ¶r ingen sÃ¤kerhetsmarginal &lt;br /&gt;         utan leder till Ã¶kad upplÃ¥ningÂ &lt;a href="#_Toc482498331"&gt;68&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc323" style="text-align: left"&gt;7.1.2 Kristdemokraternas stÃ¤llningstagande till nuvarande Ã¶verÂ­-&lt;br /&gt;         skottsmÃ¥lÂ &lt;a href="#_Toc482498332"&gt;69&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;7.2 UtgiftstakenÂ &lt;a href="#_Toc482498333"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;7.3 Statens lÃ¥nebehov och statsskuldÂ &lt;a href="#_Toc482498334"&gt;71&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;8 Statens inkomsterÂ &lt;a href="#_Toc482498335"&gt;72&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;9 Statens utgifter och utgiftstakÂ &lt;a href="#_Toc482498336"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;9.1 PreliminÃ¤r fÃ¶rdelning pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den fÃ¶r 2001â€“2003Â &lt;a href="#_Toc482498337"&gt;75&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;9.2 Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgetenÂ &lt;a href="#_Toc482498338"&gt;94&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;9.3 BudgeteringsmarginalenÂ &lt;a href="#_Toc482498339"&gt;95&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;9.4 Utgiftstak fÃ¶r statenÂ &lt;a href="#_Toc482498340"&gt;95&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc322"&gt;9.5 Utgiftstak fÃ¶r den offentliga sektornÂ &lt;a href="#_Toc482498341"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="toc321"&gt;10 HemstÃ¤llanÂ &lt;a href="#_Toc482498342"&gt;96&lt;/a&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;1Â &lt;a id="_Toc482498240" name="_Toc482498240"&gt;&lt;/a&gt;Sammanfattning&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraternas budgetalternativ innehÃ¥ller satsningar pÃ¥ mer och bÃ¤ttre vÃ¥rd, Ã¶kad valfrihet fÃ¶r smÃ¥barnsfamiljerna, Ã¶kat ekonomiskt utrymme fÃ¶r enskilda och familjer genom sÃ¤nkt inkomstskatt. NÃ¤ringsklimatet fÃ¶rbÃ¤ttras, vÃ¤gnÃ¤tet rustas upp och polisen blir bÃ¤ttre rustad att ta itu med brottsligheten. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.1Â &lt;a id="_Toc482498241" name="_Toc482498241"&gt;&lt;/a&gt;Amortera mera&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna amorterar 191 miljarder kronor mer pÃ¥ statsskulden Ã¤n regeringen under perioden 2001â€“2003. Ã–verskottet i offentlig sektors finansiella sparande Ã¤r ca  2,7 procent per Ã¥r jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens 2-procentsmÃ¥l. Statens finansiella sparande blir positivt under hela perioden, medan regeringen budgeterar fÃ¶r en vÃ¤xande statsskuld under slutet av perioden nÃ¤r konjunkturen fÃ¶rvÃ¤ntas avta. Utgiftstaket ligger 8 respektive 18 och 19 miljarder kronor lÃ¤gre jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens fÃ¶rslag under perioden.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.2Â &lt;a id="_Toc482498242" name="_Toc482498242"&gt;&lt;/a&gt;Skatterna sÃ¤nks och pensionÃ¤rerna fÃ¥r det bÃ¤ttre&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r en hÃ¶jning av grundavdraget fÃ¶r alla inkomstÂ­tagare, Ã¤ven pensionÃ¤rerna. Alla fÃ¥r behÃ¥lla mer av sin inkomst. SkatteÂ­sÃ¤nkningen blir 300 kronor per mÃ¥nad fÃ¶r Ã¥r 2001. Ett fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag infÃ¶rs. Det ger normalinkomsttagaren ytterligare 180 kronor per mÃ¥nad i skatteÂ­sÃ¤nkning, sammanlagt 480 kronor Ã¥r 2003. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;HÃ¶jningen av grundavdraget gÃ¶r att man kan tjÃ¤na 20Â 700 kronor per Ã¥r innan man behÃ¶ver betala kommunalskatt, jÃ¤mfÃ¶rt med dagens 8 700 kronor. Detta bidrar till en fÃ¶rbÃ¤ttrad lÃ¶nebildning och dÃ¤rmed bÃ¤ttre tillÂ­vÃ¤xtÂ­fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningar, samtidigt som bidragsberoendet minskas. Kommunerna kompenÂ­seras fullt ut. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill hÃ¶ja pensionstillskottet med 100 kronor per mÃ¥nad fÃ¶r de pensionÃ¤rer som har lÃ¤gst pension. Detta gÃ¤ller Ã¥r 2001 och Ã¥r 2002. Det hÃ¶jda grundavdraget kommer alla, Ã¤ven pensionÃ¤rer, till del nÃ¤r det nya pensionssystemet trÃ¤der i full kraft. Hela inkomstprÃ¶vningen av Ã¤nkeÂ­pensionerna slopas och omstÃ¤llningspensionen Ã¥terstÃ¤lls frÃ¥n sex till tolv mÃ¥nader. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.3Â &lt;a id="_Toc482498243" name="_Toc482498243"&gt;&lt;/a&gt;Fler fÃ¶retag och nya jobb&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;JordmÃ¥nen fÃ¶r fÃ¶retag och fÃ¶retagande fÃ¶rbÃ¤ttras bland annat genom sÃ¤nkta arbetsgivaravgifter, sÃ¤nkt skatt pÃ¥ personaloptioner och vinstandelar, sÃ¤nkt skatt pÃ¥ hushÃ¥llstjÃ¤nster, infÃ¶rande av ett rikskapitalavdrag, avskaffande av dubbelbeskattningen och fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten. LÃ¶nebildning och arbetsÂ­markÂ­nad reformeras.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.4Â &lt;a id="_Toc482498244" name="_Toc482498244"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¤rdig vÃ¥rd&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kommunsektorn fÃ¥r med kristdemokraternas politik ett tillskott pÃ¥ 5 miljarder kronor under treÃ¥rsperioden: 2001: 2,5 miljarder kronor, 2002: 1,5 miljarder kronor och 2003: 1 miljard kronor. Till de fÃ¶rbÃ¤ttringar som kristdemokraterna prioriterar hÃ¶r enhetstaxa inom Ã¤ldrevÃ¥rden, nya vÃ¥rdÂ­platser och att lÃ¥nga vÃ¥rdkÃ¶er betas av. OcksÃ¥ fÃ¶r rehabilitering, tandvÃ¥rd och till fÃ¶rsÃ¤kringskassan anslÃ¥s nya medel.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.5Â &lt;a id="_Toc482498245" name="_Toc482498245"&gt;&lt;/a&gt;Valfrihet fÃ¶r barnfamiljerna&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Som ett alternativ till maxtaxan vill kristdemokraterna ge ett Ã¶kat stÃ¶d direkt till alla smÃ¥barnsfÃ¶rÃ¤ldrar. Ett nytt och bÃ¤ttre vÃ¥rdnadsbidrag ger mÃ¶jlighet att fritt vÃ¤lja omsorgsform fÃ¶r sina barn, garantibeloppet i fÃ¶rÃ¤ldraÂ­fÃ¶rsÃ¤kringen Ã¶kar frÃ¥n 60 till 120 kr och ett sÃ¤rskilt barnavdrag vid beskattningen infÃ¶rs.  &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.6Â &lt;a id="_Toc482498246" name="_Toc482498246"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¤gnÃ¤tet rustas upp&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det lÃ¥ngvariga fÃ¶rfallet av vÃ¤gnÃ¤tet bryts genom kristdemokraternas fÃ¶rslag. VÃ¤ghÃ¥llningsanslaget Ã¶kar med 1 miljard kronor fÃ¶r vart och ett av de tre Ã¥ren. Anslaget till vÃ¤ginvesteringar Ã¶kas med 5, 2 respektive 4 miljarder kronor, sammanlagt 11 miljarder kronor fÃ¶r de tre Ã¥ren. Totalt Ã¶kar satsningarna pÃ¥ infrastruktur med ca 14 miljarder kronor under treÃ¥rsÂ­perioden.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.7Â &lt;a id="_Toc482498247" name="_Toc482498247"&gt;&lt;/a&gt;RÃ¤ttssamhÃ¤llet stÃ¤rks &lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen vill tillfÃ¶ra mer till rÃ¤ttsvÃ¤sendet, men det rÃ¤cker inte. Polis, Ã¥klagare och domstolar behÃ¶ver mer resurser fÃ¶r att kunna ge medborgarna trygghet. Vidare fÃ¶rstÃ¤rks skattemyndigheternas mÃ¶jligheter till uppfÃ¶ljning och bekÃ¤mpning av skattefusk samt satsningar pÃ¥ tullen och kustÂ­beÂ­vakningen.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.8Â &lt;a id="_Toc482498248" name="_Toc482498248"&gt;&lt;/a&gt;SkatteryggsÃ¤cken lyfts av&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;En kraftfull satsning gÃ¶rs fÃ¶r att skapa rimliga och rÃ¤ttvisa konkurrensvillkor fÃ¶r jordbruksnÃ¤ringen. Hela jordbrukets sÃ¥ kallade skatteryggsÃ¤ck lyfts av.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.9Â &lt;a id="_Toc482498249" name="_Toc482498249"&gt;&lt;/a&gt;StudiestÃ¶det fÃ¶rbÃ¤ttras&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Studiebidraget hÃ¶js till 1 500 kronor per mÃ¥nad fÃ¶r studerande i Ã¥ldern 16â€“25 Ã¥r. Studiemedlen fÃ¶rbÃ¤ttras och fribeloppet avskaffas. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.10Â &lt;a id="_Toc482498250" name="_Toc482498250"&gt;&lt;/a&gt;BistÃ¥ndet Ã¶kar&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;BistÃ¥ndet Ã¶kar med sikte pÃ¥ 1-procentsmÃ¥let. Ã…r 2001 med 600 miljoner kronor, Ã¥r 2002 med 800 miljoner kronor och Ã¥r 2003 med 2Â miljarder kronor. DÃ¥ uppnÃ¥s 0,9 procent av BNI. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.11Â &lt;a id="_Toc482498251" name="_Toc482498251"&gt;&lt;/a&gt;Fastighetsskatten fryses och sÃ¤nks&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens budget fÃ¶rutsÃ¤tter en chockhÃ¶jning av fastighetsskatten som inklusive fÃ¶ljande fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt uppgÃ¥r till hela 8Â miljarder kronor. Kristdemokraterna finansierar en varaktig frysning av taxeringsvÃ¤rdena. Fastighetsskatten pÃ¥ hyreshus sÃ¤nks varaktigt frÃ¥n Ã¥r 2001 till 1,2Â procent. Fastighetsskatten pÃ¥ egnahem sÃ¤nks till 1,3 procent Ã¥rÂ 2002 och till 1,2 procent Ã¥r 2003. Skatten berÃ¤knas enbart pÃ¥ en tredjedel av markvÃ¤rdet Ã¶verstigande 150Â 000 kronor fÃ¶r att avskaffa de orimliga effekter som exempelvis drabbat dem som bor i skÃ¤rgÃ¥rdsomrÃ¥den.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;1.12Â &lt;a id="_Toc482498252" name="_Toc482498252"&gt;&lt;/a&gt;Finansieringen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraternas budgetalternativ bygger pÃ¥ omprioriteringar inom och mellan olika utgiftsomrÃ¥den och mellan inkomst- och utgiftssidan i statsbudÂ­geten. BÃ¥de inkomster och utgifter Ã¤r lÃ¤gre Ã¤n i regeringens alternativ. DÃ¤rmed minskar statsfinansernas konjunkturkÃ¤nslighet. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Exempel pÃ¥ besparingar och omprioriteringar Ã¤r nej till maxtaxa,  en andra karensdag i sjukfÃ¶rsÃ¤kringen, ny berÃ¤kningsgrund fÃ¶r SGI i sjuk- och fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen, Ã¶kad egenfinansiering i arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen, nej till kostnaderna fÃ¶r stÃ¤ngning av BarsebÃ¤ck, nej till en del av den kraftiga Ã¶kningen av anslagen till Regeringskansliet, besparingar pÃ¥ myndigheter, neddragning av anslaget till fÃ¶rtidspensioner och dÃ¤rtill hÃ¶rande statlig Ã¥lderspensionsavgift till fÃ¶ljd av en aktiv och utÃ¶kad rehabilitering, delvis behovsprÃ¶vat barnbidrag, avskaffande av flyttningsbidrag, borttagande av N/T-stÃ¶det, nej till utvidgning av Kunskapslyftet, nej till ytterligare lokala investeringsprogram, samt nej till svenskt fÃ¶retagsstÃ¶d inom Ã–sterÂ­sjÃ¶miljarden. Dessutom tar kristdemokraterna endast hÃ¤lften av regeringens berÃ¤kningstekniska Ã¶verfÃ¶ringsbelopp i ansprÃ¥k fÃ¶r Ã¶verfÃ¶ringar till husÂ­hÃ¥llen, vilket stÃ¤rker budgeten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 1.1 SAMMANFATTNING Ã–VER BUDGETAVVIKELSER I FÃ–RÂ­HÃ…LLANDE TILL REGERINGENS VÃ…RPROPOSITION&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Minskade utgifter, netto&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;11,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;22,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;15,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SkattefÃ¶rÃ¤ndringar, netto&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-18,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-41,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-55,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UtfÃ¶rsÃ¤ljningsinkomster&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…terstÃ¤llt Ã¶verfÃ¶ringsbelopp till hushÃ¥llen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;27,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;35,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;58,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;LÃ¥nebehov (fÃ¶rÃ¤ndring) =statsskuldsfÃ¶rÃ¤ndring&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-65,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-62,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-64,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;FÃ¶rÃ¤ndring i statens finansiella sparande&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+20,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+17,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+19,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 1.2 STATSBUDGETENS SALDO OCH STATSSKULDEN MED KRISTÂ­DEMOKRATERNAS FINANSPOLITIK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="264" /&gt;&lt;col width="9" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Total nivÃ¥. Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inkomster&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;747,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;757,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;773,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Utgifter exkl statsskuldsrÃ¤ntor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;635,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;641,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;659,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsrÃ¤ntor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;67,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;61,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsbudgetens primÃ¤ra saldo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;44,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;55,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;62,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Myndigheters m.fl in- och &lt;br /&gt;utlÃ¥ning i RiksgÃ¤ldskontoret, netto&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-9,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-8,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-8,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n AP-fonden &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsbudgetens saldo fÃ¶re Ã¶verf till hushÃ¥llen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;54,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;65,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;56,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skulddispositioner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-113,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsfÃ¶rÃ¤ndring&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-167,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-72,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-60,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsskuld vid Ã¥rets slut&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1325,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1088,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1015,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;954,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskuld i procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;49,6%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;44,5%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;40,3%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regeringens berÃ¤knade skuld i procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;52,6%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50,1%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;48,3%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;2Â &lt;a id="_Toc482498253" name="_Toc482498253"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens budgetproposition&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.1Â &lt;a id="_Toc482498254" name="_Toc482498254"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728977" name="_Toc463728977"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013634" name="_Toc450013634"&gt;&lt;/a&gt;Regeringen Ã¤r handlingsfÃ¶rlamad&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Inte heller fÃ¶religgande vÃ¥rproposition innehÃ¥ller de konkreta fÃ¶rslag som lÃ¥ngsiktigt kan Ã¶ka tillvÃ¤xten i den svenska ekonomin och dÃ¤rmed antalet nya jobb. Risken Ã¤r uppenbar att den konjunkturfÃ¶rbÃ¤ttring som nu sker dels kan bli kortvarig p g a dÃ¥ligt fungerande arbetsmarknad, dels inte rÃ¤cker fÃ¶r att nedbringa den stora strukturella arbetslÃ¶sheten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens strategi Ã¤r att sÃ¤tta tilltro till att om bara statsfinanserna Ã¤r i balans och konjunkturen fortsÃ¤tter att vara god, leder detta automatiskt till Ã¶kad sysselsÃ¤ttning. Trots att Ã¥tminstone nÃ¥gra statsrÃ¥d av allt att dÃ¶ma inser vilka Ã¥tgÃ¤rder som borde vidtas saknas Ã¥tgÃ¤rderna Ã¤ven i den fÃ¶religgande budgetpropositionen. SkÃ¤len Ã¤r sannolikt att regeringen dÃ¤rmed undviker att splittra den egna rÃ¶relsen och riskera samarbetet med vÃ¤nsterpartiet och miljÃ¶partiet. Priset Ã¤r att massarbetslÃ¶sheten bestÃ¥r, liksom grundproblemet bakom arbetslÃ¶sheten: de lÃ¥ngsiktiga strukturella problemen i svensk ekonomi. Fortsatt passivitet frÃ¥n regeringens sida riskerar att leda till att en kombination av lÃ¶neinflation och flaskhalsproblem pÃ¥ arbetsmarknaden vÃ¤nder konjunkturuppgÃ¥ngen till nedgÃ¥ng och skapar Ã¶kad arbetslÃ¶shet. &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;De fÃ¶rÃ¤ndringar i ramarna fÃ¶r lÃ¶nebildningen som regeringen fÃ¶reslagit och som riksdagen antagit Ã¤r lÃ¥ngt frÃ¥n de nÃ¶dvÃ¤ndiga regelfÃ¶rÃ¤ndringar som skulle kunnat bidra till en lÃ¥ngsiktigt god lÃ¶nebildning.  &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.2Â &lt;a id="_Toc482498255" name="_Toc482498255"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728978" name="_Toc463728978"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013635" name="_Toc450013635"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204130" name="_Toc434204130"&gt;&lt;/a&gt;MassarbetslÃ¶sheten och dess kostnader bestÃ¥r&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;ArbetslÃ¶sheten berÃ¤knas Ã¤ven i Ã¥r kosta upp mot 100 miljarder kronor fÃ¶r de offentliga budgetarna. Det Ã¤r mycket pengar och det medfÃ¶r i synnerhet fÃ¶rlorad sjÃ¤lvkÃ¤nsla fÃ¶r de arbetslÃ¶sa, undersysselsatta eller latent arbetssÃ¶kande. FÃ¶religgande proposition saknar bÃ¥de trovÃ¤rdighet och konkretion i den frÃ¥ga som Ã¤r helt avgÃ¶rande fÃ¶r att trygga den svenska vÃ¤lfÃ¤rden, nÃ¤mligen hur bÃ¤sta mÃ¶jliga fÃ¶rutsÃ¤ttningar skapas fÃ¶r Ã¶kad sysselsÃ¤ttning och tillvÃ¤xt, fÃ¶r hur fÃ¶retag och nÃ¤ringsliv ska kunna vÃ¤xa och utvecklas. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.3Â &lt;a id="_Toc482498256" name="_Toc482498256"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728979" name="_Toc463728979"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013636" name="_Toc450013636"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204131" name="_Toc434204131"&gt;&lt;/a&gt;Ett trettonde misslyckande&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Ã…rets vÃ¥rproposition har det gemensamt med samtliga budget-, vÃ¥r-, sysselsÃ¤ttnings- eller tillvÃ¤xtpropositioner som socialdemokratiska regeringar lagt pÃ¥ riksdagens bord sedan hÃ¶sten 1994; de konkreta fÃ¶rslagen sÃ¤gs komma i &lt;span class="italic"&gt;nÃ¤sta &lt;/span&gt;proposition. VÃ¥rpropositionen Ã¤r den trettonde stora proposition som socialdemokratiska regeringar lagt pÃ¥ riksdagens bord sedan valet 1994. Tidigare propositioner har helt varit inriktade pÃ¥ budgetsanering oavsett om de kallats sysselsÃ¤ttningsproposition, tillvÃ¤xtproposition, vÃ¥rproposition eller budgetproposition. Den gemensamma faktorn Ã¤r att tillvÃ¤xtfrÃ¤mjande Ã¥tgÃ¤rder i stort sett har saknats. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens ofÃ¶rmÃ¥ga att presentera en offensiv tillvÃ¤xt- och jobbpolitik har ett hÃ¶gt pris i form av onÃ¶digt hÃ¶g arbetslÃ¶shet och dÃ¤rmed fÃ¶ljande kostnader fÃ¶r de arbetslÃ¶sa och fÃ¶r samhÃ¤llet. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.4Â &lt;a id="_Toc482498257" name="_Toc482498257"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728980" name="_Toc463728980"&gt;&lt;/a&gt;HÃ¶gre statsskuld och lÃ¥ngsiktig obalans i statsfinanserna&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Trots att det sÃ¤gs gÃ¥ bÃ¤ttre fÃ¶r Sverige, rÃ¤knar regeringen i budgetÂ­propositionen med en statsskuld som Ã¤r 93 miljarder kronor &lt;span class="italic"&gt;hÃ¶gre&lt;/span&gt; Ã¤n vad som berÃ¤knades i vÃ¥rpropositionen fÃ¶r ett Ã¥r sedan, se tabell 2.1. Dessutom budgeterar regeringen med en nÃ¥got Ã¶kad statsskuld Ã¥r 2003, det Ã¥r som sannolikt kan vara inledningen pÃ¥ nÃ¤sta lÃ¥gkonjunktur.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vidare Ã¤r det finansiella sparandet i staten, det som pÃ¥ sikt styr lÃ¥nebehovet, &lt;span class="italic"&gt;negativt&lt;/span&gt; frÃ¥n Ã¥r 2002: minus 15 miljarder kronor Ã¥r 2002 och minus 16,2 miljarder kronor Ã¥r 2003. Ett annat mÃ¥tt pÃ¥ den lÃ¥ngsiktiga utvecklingen fÃ¶r statsfinanserna, det underliggande saldot, berÃ¤knar regeringen till minus 27, minus 45, minus 30 och minus 26 miljarder kronor Ã¥ren 2000â€“2003. Statsfinanserna balanserar sÃ¥ledes pÃ¥ en tÃ¤mligen slak lina.&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="226" /&gt;&lt;col width="49" /&gt;&lt;col width="49" /&gt;&lt;col width="49" /&gt;&lt;col width="49" /&gt;&lt;col width="49" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="6"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="smallcaps"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell 2.1 Statsskuldens utveckling enligt 1999 Ã¥rs vÃ¥rproposition och vÃ¥rÂ­propositionen FÃ¶r Ã¥r 2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1999&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskulden vid Ã¥rets slut enligt VP1999&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1325,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1249,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1071,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1049,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskulden vid Ã¥rets slut enligt VP2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1374,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1256,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1153,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1142,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1145,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Skillnad&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;48,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;7,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;82,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;93,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.5Â &lt;a id="_Toc482498258" name="_Toc482498258"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728981" name="_Toc463728981"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013637" name="_Toc450013637"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204132" name="_Toc434204132"&gt;&lt;/a&gt;Det gÃ¥r att nÃ¥ bÃ¤ttre resultat med strukturreformer &lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Genom att presentera tre alternativa kalkyler fÃ¶r utvecklingen Ã¥ren 2001 och framÃ¥t har regeringen sjÃ¤lv blottlagt att det gÃ¥r att uppnÃ¥ en bÃ¤ttre ekonomisk utveckling om bara strukturreformer pÃ¥ arbetsmarknaden genomfÃ¶rs.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De vÃ¤ldokumenterade strukturproblemen i svensk ekonomi med dÃ¥lig lÃ¶nebildning, hÃ¶gt skattetryck, som leder till marginaleffekter, bristande konkurrens, dÃ¥ligt fungerande arbetsmarknad och stora brister inom utÂ­bildning och skola, existerar dock knappast i regeringens  Ã¥tgÃ¤rdsfÃ¶rslag. Det Ã¤r dessa strukturproblem som leder till bÃ¥de vÃ¥rdkÃ¶er och fÃ¶retagsflykt. Det Ã¤r uppseendevÃ¤ckande att regeringen inte pÃ¥ allvar tar itu med dessa problem. Den hÃ¶ga tillvÃ¤xten de nÃ¤rmaste Ã¥ren riskerar dÃ¤rfÃ¶r att bli en parentes i en 30-Ã¥rig historia av svag tillvÃ¤xt. Sverige fortsÃ¤tter att leda skatteligan, men ligger dÃ¥ligt till i&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;vÃ¤lfÃ¤rdsligan. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.6Â &lt;a id="_Toc482498259" name="_Toc482498259"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728982" name="_Toc463728982"&gt;&lt;/a&gt;Brister i vÃ¤lfÃ¤rden &lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¥rdkÃ¶erna Ã¤r pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll fullstÃ¤ndigt oacceptabla. Det framgÃ¥r inte av propositionen hur regeringen tÃ¤nker sig att Ã¥stadkomma en vÃ¤rdig vÃ¥rd och omsorg fÃ¶r alla. Nu behÃ¶vs bÃ¥de nytt kapital och de vÃ¥rdanstÃ¤lldas kreativitet fÃ¶r att fÃ¥ ordning, framtidstro och entusiasm i vÃ¥rden. Regeringens planer pÃ¥ att lagstiftningsvÃ¤gen utestÃ¤nga sparkapital frÃ¥n t.ex. aktiefonder frÃ¥n investeringar fÃ¶r kortare vÃ¥rdkÃ¶er Ã¤r en cynisk spekulation i ideologisk vilsenhet.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VarfÃ¶r skall gamla mÃ¤nniskor behÃ¶va vÃ¤nta sÃ¥ lÃ¤nge pÃ¥ en trygg och bra omsorg om de offentliga finanserna Ã¤r sÃ¥ bra som regeringen hÃ¤vdar? Hur kan sjukfÃ¶rsÃ¤kringskostnaderna Ã¶ka med 50 % pÃ¥ tvÃ¥ Ã¥r i Sverige? Hur kan rÃ¤ttssamhÃ¤llet fÃ¥ fÃ¶rfalla sÃ¥ intill ruinens brant i ett land med sÃ¥ goda ekonomiska fÃ¶rutsÃ¤ttningar? Hur uppfattar vanligt folk den vÃ¤xande otryggheten pÃ¥ gator och torg, de stÃ¤ndiga bil- och cykelstÃ¶lderna, bilinbrott och lÃ¤genhetsinbrott som avskrivs redan pÃ¥ polisstationen och 8 500 icke avgjorda mÃ¥l vÃ¤ntande i RegeringsrÃ¤tten? Hur kan regeringen sÃ¥ lÃ¤ttvindigt vifta bort Skolverkets larmrapport om tillstÃ¥ndet i den svenska skolan? VarfÃ¶r lider ca 20% av barnen i Sverige av depression? Bristerna i den svenska vÃ¤lfÃ¤rden tycks bestÃ¥ och till dels fÃ¶rvÃ¤rras.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.7Â &lt;a id="_Toc482498260" name="_Toc482498260"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728983" name="_Toc463728983"&gt;&lt;/a&gt;Regeringen fÃ¶rsitter chansen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;TyvÃ¤rr tar regeringen inte chansen att i detta gynnsamma ekonomiska lÃ¤ge rÃ¤tta till de djupgÃ¥ende strukturella problem som bl a gÃ¶r att kommuner och landsting fortfarande lider av en svÃ¥r resursbrist, trots hÃ¶gkonjunkturen och trots vÃ¤rldens hÃ¶gsta skatter. Regeringens handlingsfÃ¶rlamning infÃ¶r grundproblemen kan tvinga Riksbanken att i onÃ¶dan hÃ¶ja rÃ¤ntan. Men regeringen Ã¤r bestÃ¤md. Dubbelbeskattningen av risksparande blir kvar, fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten blir kvar, utom fÃ¶r de allra rikaste. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen har befriat 17 av landets 18 aktiemiljardÃ¤rer frÃ¥n fÃ¶rmÃ¶genÂ­hetsskatt. Men fortfarande drabbas frÃ¤mst vanliga pensionÃ¤rer och de som dristat sig till giftermÃ¥l och som har nedamorterade villor av fÃ¶rmÃ¶genÂ­hetsskatten. LÃ¤get blir i lÃ¤ngden ohÃ¥llbart fÃ¶r ett samhÃ¤lle som bestraffar idoga och skÃ¶tsamma medborgare. Resultatet Ã¤r att fÃ¶retag, kunskap och kapital fortsÃ¤tter att fly landet. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Fortfarande pÃ¥gÃ¥r ocksÃ¥ en oacceptabel avfolkning av stora delar av landet, som hotar trygghet och livskvalitet fÃ¶r allt fler utanfÃ¶r storstadsÂ­regionerna. Problemen kommer inte att minska nÃ¤r regeringens och centerns omfattande nedlÃ¤ggningar av militÃ¤ra fÃ¶rband nu rullar igÃ¥ng. Sverige har dessutom missat minst 3,5 miljarder till lantbruk och glesbygd av EU-medel. HÃ¶jningen av dieselskatten har ocksÃ¥ sin udd mot glesbygd och lantbruk.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens familjepolitik trampar pÃ¥ i sann socialistisk anda. Nu vill regeringen Ã¤nnu hÃ¥rdare styra fÃ¶rÃ¤ldrarna. Maxtaxan Ã¤r en gÃ¶kunge i den kommunala ekonomin som riskerar att trÃ¤nga ut andra viktiga behov. Familjepolitik och barnomsorg mÃ¥ste handla mer om valfrihet, rÃ¤ttvisa och mer tid fÃ¶r barnen. VÃ¥rdnadsbidrag frÃ¤mjar valfrihet Ã¥t smÃ¥barnsfamiljerna och skapar till skillnad frÃ¥n maxtaxan mÃ¶jligheten till mer tid fÃ¶r barnen!&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r det nu gÃ¥r bra fÃ¶r svensk ekonomi Ã¤r det pensionÃ¤rerna och de studerande som blivit de stora fÃ¶rlorarna. Regeringens sÃ¤tt att sÃ¤nka inkomstskatten kommer inte pensionÃ¤rerna till del. DÃ¤rfÃ¶r vill kristdemoÂ­kraterna fÃ¶rst hÃ¶ja grundavdraget, som gÃ¤ller alla. Med kristdemokratisk politik skulle Ã¤ven pensionÃ¤rerna fÃ¥ sin del av den vÃ¤xande kakan genom att ocksÃ¥ fÃ¥ del av skattesÃ¤nkningen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r glÃ¤djande att det gÃ¥r bra fÃ¶r Sverige och att fler nu fÃ¥r jobb. Det gÃ¥r tyvÃ¤rr inte bra fÃ¶r alla i Sverige, inte heller gÃ¥r det bra fÃ¶r hela Sverige. Det allvarliga Ã¤r att regeringen inte vÃ¥rdar grunden fÃ¶r en lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar vÃ¤lfÃ¤rd. Det Ã¤r oacceptabelt att gamla fortsÃ¤tter att fara illa, barnen inte fÃ¥r en trygg och bra skola, rÃ¤ttssamhÃ¤llet fÃ¶rfaller och fÃ¶retag, kapital och kunskap flyr landet. Den vÃ¤lfÃ¤rd blir otrygg som vilar pÃ¥ vÃ¤rldens hÃ¶gsta skattesatser pÃ¥ lÃ¤ttflyktiga och redan flyende skattebaser.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.8Â &lt;a id="_Toc482498261" name="_Toc482498261"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728984" name="_Toc463728984"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013641" name="_Toc450013641"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204134" name="_Toc434204134"&gt;&lt;/a&gt;TillvÃ¤xtskeptiska samarbetspartier&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Valet gav fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en socialistisk och tillvÃ¤xtskeptisk regering. VÃ¤nstern och miljÃ¶partiet Ã¤r av tradition negativa till ekonomisk tillvÃ¤xt Ã¶verhuvudtaget. Socialdemokraterna vill nog se tillvÃ¤xt om nÃ¤ringslivet kan leverera den med bevarade regelverk och skattenivÃ¥er. DÃ¤remot har socialdemokraterna aldrig i den egna rÃ¶relsen vÃ¥gat ta en rejÃ¤l diskussion om Sveriges djupgÃ¥ende problem i form av dÃ¥ligt fungerande lÃ¶nebildning, dÃ¥ligt fungerande arbetsmarknad och tillvÃ¤xthÃ¤mmande skatter pÃ¥ arbete, sparande och fÃ¶retagande. Under de gÃ¥ngna fem Ã¥ren har tillvÃ¤xtpolitiken helt lyst med sin frÃ¥nvaro. Regeringen har inte ens fÃ¶rsÃ¶kt ta upp och Ã¥tgÃ¤rda Sveriges under snart 30 Ã¥r notoriskt lÃ¥ga tillvÃ¤xt. Efter 1998 Ã¥rs val inrÃ¤ttades ett tillvÃ¤xtdepartement. NÃ¥gra propositioner som kunnat pÃ¥verka fÃ¶retagsÂ­klimat och tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningar har Ã¤nnu knappast synts till. I och med vÃ¤nsterpartiets och miljÃ¶partiets inflytande Ã¶ver regeringspolitiken Ã¶kar osÃ¤kerheten ytterligare om regeringens kurs. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.9Â &lt;a id="_Toc482498262" name="_Toc482498262"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728985" name="_Toc463728985"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013642" name="_Toc450013642"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204138" name="_Toc434204138"&gt;&lt;/a&gt;Ingen stimulans av vita hushÃ¥llstjÃ¤nster&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Ett exempel pÃ¥ fortsatt inre splittring Ã¤r att regeringen inte heller den hÃ¤r gÃ¥ngen kunnat samla sig till ett fÃ¶rslag som Ã¶ppnar en laglig och vit tjÃ¤nsteÂ­marknad riktad till de privata hushÃ¥llen. Detta trots att bÃ¥de efterfrÃ¥gan och tillgÃ¥ng finns, trots att det kostar vÃ¤ldigt lite att gÃ¶ra svarta jobb vita, trots att alla vet att fler och fler nu skolas in i att bÃ¥de kÃ¶pa och sÃ¤lja svart, ett tillstÃ¥nd som undergrÃ¤ver det etiska medvetandet och rÃ¤ttssamhÃ¤llet. Nu finns tvÃ¥ ministrar pÃ¥ det nya tillvÃ¤xtdepartementet som anser att nÃ¥gon form av skatterabatt pÃ¥ hushÃ¥llstjÃ¤nster bÃ¶r infÃ¶ras. Det blir svÃ¥rt att tala om superdepartement och jobbtillvÃ¤xt om inte de ansvariga ministrarna ens tillÃ¥ts genomfÃ¶ra denna enkla och sjÃ¤lvklara jobbskapande reform som de faktiskt bÃ¥da tidigare plÃ¤derat fÃ¶r.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;2.10Â &lt;a id="_Toc482498263" name="_Toc482498263"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728986" name="_Toc463728986"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013643" name="_Toc450013643"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204139" name="_Toc434204139"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt fÃ¶rsÃ¤mras&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r Ã¤ven illavarslande att den svenska arbetsmarknaden enligt berÃ¤kningar vÃ¥ren 1999 frÃ¥n Finansdepartementet fungerar allt sÃ¤mre. &lt;a id="_Toc434204140" name="_Toc434204140"&gt;&lt;/a&gt;Under de senaste 20 Ã¥ren har den svenska lÃ¶nebildningen inte fungerat tillfredsstÃ¤llande. LÃ¶nerna i Sverige har Ã¶kat snabbare Ã¤n i vÃ¥ra viktigaste konkurrentlÃ¤nder. Tidigare har detta dolts genom stÃ¤ndigt Ã¥terkommande devalveringar. Nu Ã¤r den vÃ¤gen stÃ¤ngd och lÃ¥ginflationspolitiken etablerad. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste ocksÃ¥ lÃ¶nebildningen fungera bÃ¤ttre och leda till avtal i samklang med konkurrentlÃ¤nderna om vi ska fÃ¥ ned arbetslÃ¶sheten.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Idag kan man tala om fyra tillvÃ¤xtfÃ¤llor pÃ¥ den svenska arbetsmarknaden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="italic"&gt;Den fÃ¶rsta tillvÃ¤xtfÃ¤llan&lt;/span&gt; Ã¤r den i internationell jÃ¤mfÃ¶relse lÃ¥ga andelen anstÃ¤llda inom den privata sektorn. Detta leder till en lÃ¥g dynamik pÃ¥ arbetsmarknaden samtidigt som den undergrÃ¤ver mÃ¶jligheten till nya sysselsÃ¤ttningstillfÃ¤llen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="italic"&gt;Den andra tillvÃ¤xtfÃ¤llan&lt;/span&gt; Ã¤r den lÃ¥ga rÃ¶rligheten pÃ¥ arbetsmarknaden som resulterar i flaskhalseffekter. Orsaken till detta Ã¤r bl a de hÃ¶ga skattekilarna samt den sammanpressade lÃ¶nestrukturen, exempelvis har mÃ¥nga offentligt anstÃ¤llda akademiker lÃ¤gre livslÃ¶ner Ã¤n personer inom den privata sektorn som har gymnasieutbildning som hÃ¶gsta utbildningsnivÃ¥. FÃ¶r en fungerande arbetsmarknad och ett bra nÃ¤ringslivsklimat krÃ¤vs att lÃ¶nebildningen bÃ¤ttre avspeglar tillgÃ¥ng och efterfrÃ¥gan pÃ¥ arbetskraften. KunskapssamhÃ¤llet och Sveriges konkurrenskraft stÃ¤ller krav pÃ¥ en lÃ¶nebildning som stimulerar och uppmuntrar kunskap och kompetens. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="italic"&gt;Den tredje tillvÃ¤xtfÃ¤llan&lt;/span&gt; Ã¤r det faktum att utbildning lÃ¶nar sig dÃ¥ligt i Sverige, vilket Ã¤r fÃ¶rÃ¶dande fÃ¶r vÃ¥r framtida konkurrenskraft. Svenska akademiker har internationellt sett betydligt lÃ¤gre lÃ¶ner Ã¤n motsvarande grupper i VÃ¤steuropa. Det gÃ¤ller bÃ¥de fÃ¶r akademiker i privat och i offentlig tjÃ¤nst. LÃ¶nebildningen bÃ¶r pÃ¥ ett bÃ¤ttre sÃ¤tt Ã¤n idag ta hÃ¤nsyn till lÃ¶ntagarens kompetens och kunnande, den prestation som utfÃ¶rs och det ansvar jobbet innebÃ¤r. LÃ¶nebildningen bÃ¶r ocksÃ¥ stimulera den enskilde till lÃ¤rande, ansvarstagande och goda arbetsprestationer. I praktiken innebÃ¤r dessa hÃ¤nsynstaganden att lÃ¶nebildningen i stÃ¶rre utstrÃ¤ckning bÃ¶r ske pÃ¥ det lokala planet och vara mera individuellt inriktad. Samtidigt bÃ¶r man i en mer individuellt inriktad lÃ¶nebildning vara ytterst observant pÃ¥ den ojÃ¤mnlika situation som kan uppstÃ¥ vid en lÃ¶nefÃ¶rhandling mellan en arbetsgivare och en enskild individ. Arbetstagarorganisationer har dÃ¤rfÃ¶r en viktig stÃ¶djande och rÃ¥dgivande roll.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="italic"&gt;Den fjÃ¤rde tillvÃ¤xtfÃ¤llan&lt;/span&gt; Ã¤r de hÃ¶ga anstÃ¤llningstrÃ¶sklarna, bÃ¥de fÃ¶r fÃ¶retag och individer. Detta gÃ¤ller rekrytering av lÃ¥gutbildade som oftast saknar yrkeserfarenhet. FÃ¶r individen gÃ¶r ersÃ¤ttningar frÃ¥n a-kassan samt marginaleffekter att arbete vid lÃ¥ga inkomster ofta inte lÃ¶nar sig jÃ¤mfÃ¶rt med alternativet att inte arbeta. FÃ¶r fÃ¶retagen innebÃ¤r relativt hÃ¶ga ingÃ¥ngslÃ¶ner och hÃ¶g skatt pÃ¥ arbete tillsammans med vissa arbetsrÃ¤ttsliga regler att fÃ¶retagen drar sig fÃ¶r att anstÃ¤lla personer med lÃ¥g utbildning och liten erfarenhet i relation till det som efterfrÃ¥gas. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r mot ovanstÃ¥ende bakgrund anmÃ¤rkningsvÃ¤rt att regeringen i propositionen med rubriken â€LÃ¶nebildning fÃ¶r full sysselsÃ¤ttningâ€ endast diskuterar den totala lÃ¶nenivÃ¥ns utveckling. LÃ¶nebildningens vikt fÃ¶r att skapa dynamik och flexibilitet, och dÃ¤rmed sysselsÃ¤ttning och tillvÃ¤xt, saknas fullstÃ¤ndigt i riksdagens beslut med anledning av propositionen. Statsministerns uttalanden om vikten av att svensk lÃ¶nebildning ska fungera tillfredsstÃ¤llande, dvs att Sverige mÃ¥ste anpassa spelreglerna och spelplanen till Ã¶vriga EU vad gÃ¤ller lÃ¶nebildningen, fÃ¥r inget genomslag i riksdagsbeslutet. Regeringen har dock framhÃ¥llit lÃ¶nebildningens vikt fÃ¶r tillvÃ¤xt och sysselsÃ¤ttning i samtliga ekonomisk-politiska propositioner sedan 1995. Av detta blev endast ett medlingsinstitut. Det Ã¤r symptomatiskt och ytterst allvarligt.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322" style="text-align: left"&gt;2.11Â &lt;a id="_Toc482498264" name="_Toc482498264"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728987" name="_Toc463728987"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013644" name="_Toc450013644"&gt;&lt;/a&gt;Regeringen kan inte hantera internationaliseringen av ekonomin&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Vi lever idag i en internationaliserad tillvaro. MÃ¤nniskor, kapital och fÃ¶retag rÃ¶r sig snabbt och enkelt Ã¶ver nationsgrÃ¤nser och placerar sig dÃ¤r jordmÃ¥nen fÃ¶r tillvÃ¤xt Ã¤r god. Denna situation stÃ¤ller stora krav pÃ¥ Sverige. Erbjuder vi en jordmÃ¥n som gÃ¶r att nya fÃ¶retag startas och att vi finns med pÃ¥ listan Ã¶ver tÃ¤nkbara lÃ¤nder nÃ¤r etableringar planeras, vid sidan av den heta IT-branschen? Ã„r skatterna fÃ¶r fÃ¶retagen sÃ¥dana att det gÃ¥r att konkurrera med omvÃ¤rlden? Ã„r personskatterna sÃ¥ utformade att de attraherar snarare Ã¤n motverkar att mÃ¤nniskor med expertkunskaper vÃ¤ljer att flytta till Sverige? Har vi i Sverige en sÃ¥dan stabilitet nÃ¤r det gÃ¤ller spelreglerna fÃ¶r fÃ¶retagen att Sverige framstÃ¥r som ett bra land att etablera sig i?&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;TyvÃ¤rr Ã¤r svaren pÃ¥ de hÃ¤r frÃ¥gorna nedslÃ¥ende. NedslÃ¥ende med tanke pÃ¥ den fortsatt hÃ¶ga arbetslÃ¶sheten och pÃ¥ mÃ¶jligheterna att lÃ¥ngsiktigt finansiera angelÃ¤gna Ã¥taganden nÃ¤r det gÃ¤ller t ex vÃ¥rden och omsorgen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r allvarligt nÃ¤r nu fÃ¶retag, kunskap och kapital flyttar ut. Volvo PV Ã¤gs av amerikanska Ford. Saab till stÃ¶rsta del av amerikanska GM. SCANIA Ã¤gs till stor del av tyska Volkswagen. Astra Ã¤r engelskt, Nordbanken och Stora skrivna i Finland. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PÃ¥ sju Ã¥r har Ã¤garfÃ¶rhÃ¥llandena i Sveriges 15 stÃ¶rsta verkstadsfÃ¶retag  fÃ¶rÃ¤ndrats dramatiskt. Det utlÃ¤ndska Ã¤gandet har fyrdubblats sedan 1992 i de svenska storfÃ¶retagen. Majoriteten av de utlÃ¤ndska Ã¤garna Ã¤r okÃ¤nda till namnet och Ã¤gandet Ã¤r spritt pÃ¥ mÃ¥nga smÃ¥ innehav. Utvecklingen under 1990-talet har inneburit att Ã¤ven mÃ¥nga svenska storfÃ¶retag Ã¤r mer utlÃ¤ndska Ã¤n svenska nÃ¤r faktorer som andel anstÃ¤llda i utlandet, andel av fakturering i utlandet, andelen utlÃ¤ndska Ã¤gare, etc vÃ¤gs samman. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det svenska nÃ¤ringslivet Ã¶vertas nu successivt av utlÃ¤ndska Ã¤gare samtidigt som svenskarnas direktÃ¤gande minskar kraftigt. DubbelÂ­beskattÂ­ningen pÃ¥ risksparande driver fÃ¶retagen och jobben ur landet. Detta Ã¤r uppenbarligen ingenting som allvarligt bekymrar regeringen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammanfattningsvis Ã¤gnar regeringen fÃ¶ga politisk kraft Ã¥t fÃ¶retagsÂ­klimatet och de strukturella problem som gjort att Sverige sedan 1970 halkat frÃ¥n 3:e till 17:e plats bland OECD-lÃ¤nderna. Regeringen verkar sakna sÃ¥vÃ¤l ideologi som strategi fÃ¶r att gÃ¥ till roten med de djupgÃ¥ende strukturproblem som i 30 Ã¥r drivit Sverige frÃ¥n toppen till botten av vÃ¤lstÃ¥ndsligan.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;3Â &lt;a id="_Toc482498265" name="_Toc482498265"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728969" name="_Toc463728969"&gt;&lt;/a&gt;Den ekonomiska utvecklingen&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.1Â &lt;a id="_Toc482498266" name="_Toc482498266"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728970" name="_Toc463728970"&gt;&lt;/a&gt;Den internationella konjunkturutvecklingen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Utsikterna fÃ¶r en bred, global Ã¥terhÃ¤mtning Ã¤r nu Ã¤n bÃ¤ttre Ã¤n i hÃ¶stas. Utvecklingen i omvÃ¤rlden Ã¤r mycket gynnsam med en stark internationell konjunkturutveckling. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.1.1Â &lt;a id="_Toc482498267" name="_Toc482498267"&gt;&lt;/a&gt;Fortsatt stark USA-konjunktur&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Motorn i den internationella konjunkturen vÃ¤ntas Ã¤ven framÃ¶ver vara den starka amerikanska ekonomin. Den fortsÃ¤tter sin imponerande utveckling samtidigt som inflationen fortsÃ¤tter att vara lÃ¥g. 1999 blev den fjÃ¤rde Ã¥ret i rad med Ã¶ver 4 procents real BNP-tillvÃ¤xt. Den viktigaste informationen efter Ã¥rsskiftet Ã¤r att produktiviteten Ã¶kat snabbare Ã¤n vÃ¤ntat under andra halvan av 1999. Bakgrunden Ã¤r troligen de senaste Ã¥rens investeringsÂ­explosion och snabba utveckling inom informationsteknologi.  Den nya IT-baserade tekniken har av allt att dÃ¶ma bidragit till en trendmÃ¤ssigt snabbare produktivitetsutveckling sedan mitten av 1990-talet. Ã–kad produktivitet i stora delar av ekonomin ger en hÃ¶gre potentiell tillvÃ¤xtfÃ¶rmÃ¥ga och minskad risk fÃ¶r Ã¶verhettning under de nÃ¤rmaste Ã¥ren. Men fÃ¶rstÃ¤rkningen av produktiviteten Ã¤r mycket ojÃ¤mnt fÃ¶rdelad mellan olika branscher och fÃ¶retag. Skillnaderna i lÃ¶nsamhet mellan olika branscher och bolag har dÃ¤rfÃ¶r Ã¶kat. Men sedan 1994 har produktivitetstillvÃ¤xten i industrin Ã¶vertrÃ¤ffat lÃ¶neÃ¶kningstakten, vilket medfÃ¶rt att arbetskraftskostnaden per producerad enhet har fallit med i genomsnitt 1 procent per Ã¥r.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vinsterna av en hÃ¶gre framtida produktivitet har diskonterats pÃ¥ aktieÂ­marknaderna med mycket hÃ¶ga aktievÃ¤rderingar som fÃ¶ljd. Ã–kad fÃ¶rÂ­mÃ¶genhet via aktiemarknadens tillvÃ¤xt har minskat sparkvoten i hushÃ¥llsÂ­sektorn. Behovet av Ã¶kade investeringar har samverkat till ett underskott i USA:s bytesbalans till nÃ¤stan 4 procent av BNP under 1999. RealÂ­lÃ¶neÂ­utvecklingen vÃ¤ntas accelerera och successivt Ã¶ka pressen pÃ¥ fÃ¶retagens vinstmarginaler. Detta gÃ¶r att de allt hÃ¶gre stÃ¤llda fÃ¶rvÃ¤ntningarna pÃ¥ framtiden blir allt svÃ¥rare att infria. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den senaste tidens bÃ¶rsfall verkar vara en kombination av Ã¶verreaktioner pÃ¥ inflationssiffror men ocksÃ¥ en hÃ¤lsosam korrigering av fÃ¶r snabbt uppdrivna kurser pÃ¥ frÃ¤mst IT-relaterade aktier. Om bÃ¶rskurserna inte fortsÃ¤tter att stiga mÃ¥ste hushÃ¥llen omprÃ¶va sitt lÃ¥ga sparande. PÃ¥ nÃ¥gra Ã¥rs sikt vÃ¤ntas dÃ¤rfÃ¶r USA:s tillvÃ¤xt avta i takt med att obalanserna korrigeras.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.1.2Â &lt;a id="_Toc482498268" name="_Toc482498268"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen inom EU-omrÃ¥det&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;NÃ¤sta Ã¥r vÃ¤ntas Europakonjunkturen fÃ¶r fÃ¶rsta gÃ¥ngen pÃ¥ lÃ¤nge gÃ¥ bÃ¤ttre Ã¤n USA:s. Efter den tillfÃ¤lliga konjunktursvackan under bÃ¶rjan av 1999 fortsÃ¤tter Ã¥terhÃ¤mtningen med en fÃ¶rvÃ¤ntad BNP-tillvÃ¤xt pÃ¥ Ã¶ver 3 procent per Ã¥r under 2000â€“2001. Men Europa Ã¤r Ã¤nnu inte redo att ta Ã¶ver rollen som motor fÃ¶r vÃ¤rldsekonomin. I stÃ¤llet bromsar den fÃ¶rsvagade USA-&lt;/span&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;konjunkturen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt; tillvÃ¤xten bÃ¥de i Europa och vÃ¤rlden som helhet. USA:s bruttonationalprodukt vÃ¤ntas vÃ¤xa med 2,7 procent nÃ¤sta Ã¥r, efter en uppgÃ¥ng pÃ¥ starka 4,4 procent i Ã¥r. TillvÃ¤xten i euroomrÃ¥det vÃ¤ntas enligt de senaste prognoserna krympa frÃ¥n 3,2 procent i Ã¥r till 2,9 procent nÃ¤sta Ã¥r. TillvÃ¤xten i den tyska ekonomin stannar pÃ¥ 2,8 procent, enligt den prognos som sex stora tyska konjunkturinstitut presenterade i mitten av april. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;NÃ¤r vÃ¤rldskonjunkturen fÃ¶rsvagas borde Europa kunna vÃ¤xa av egen kraft. Den uppgiften klarar man Ã¤nnu inte riktigt enligt prognosen. Men pÃ¥ sikt kan Europa rÃ¤kna med en lÃ¥ng period av stabil tillvÃ¤xt, liknande den amerikanska det senaste decenniet. Chanserna fÃ¶r en lÃ¥ng och lugn expansion finns ocksÃ¥ i Europa, skriver instituten i vÃ¥rrapporten. Minskad arbetslÃ¶shet i Europa vÃ¤ntas bidra till Ã¶kad privat konsumtion.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;Den europeiska centralbanken, ECB, har en nyckelroll. Instituten rÃ¤knar med att ECB hÃ¶jer den centrala styrrÃ¤ntan, refinansieringsrÃ¤ntan, med 50 rÃ¤ntepunkter (0,5 procentenheter) sÃ¥ att nivÃ¥n 4,0 procent nÃ¥s i hÃ¶st. Instituten tror att euron stÃ¤rks nÃ¥got, men bara marginellt och lÃ¥ngsamt, med ungefÃ¤r 5 procent fram till Ã¥rsskiftet. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;FrÃ¥n premiÃ¤ren i januari 1999 har euron fÃ¶rsvagats med nÃ¤ra 20 procent mot dollarn. Eurons ovÃ¤ntat svaga kurs mot dollarn i kombination med den starka internationella konjunkturen har dessutom givit ett lyft fÃ¶r euroÂ­omrÃ¥dets export. Efter nedgÃ¥ngen under Asienkrisen vÃ¤ntas exporten nu bidra positivt till tillvÃ¤xten under de nÃ¤rmaste tre Ã¥ren. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;Men Ã¤ven europeiska marknader utanfÃ¶r euroomrÃ¥det stÃ¤rks. Den brittiska ekonomin fortsÃ¤tter att Ã¶verraska och bedÃ¶ms kunna vÃ¤xa snabbare under Ã¥ret Ã¤n vad som tidigare antagits. Ã„ven konjunkturen i Norden ser nÃ¥got ljusare ut. I Finland Ã¤r exporten pÃ¥ frammarsch, Ã¤ven i mer traditionella nÃ¤ringar som skog och metall, samtidigt som elektroniksektorn fortsÃ¤tter att gÃ¥ mycket starkt. Den privata konsumtionen vÃ¤ntas Ã¶ka ytterligare till fÃ¶ljd av hÃ¶gre sysselsÃ¤ttning och planerade skattesÃ¤nkningar. I Danmark fÃ¥r exporten stÃ¶d av konjunkturuppgÃ¥ngen i Europa samtidigt som den finanspolitiska Ã¥tstramningen lÃ¤ttar. I Norge syns en liten ljusning efter tillbakagÃ¥ngen 1998â€“1999, inte minst tack vare det hÃ¶ga oljepriset. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="Typewriter"&gt;Ã„ven bland EU:s kandidatlÃ¤nder i Ã–st- och Centraleuropa blir en snabb konjunkturuppgÃ¥ng tydlig. I Ryssland fortsÃ¤tter Ã¥terhÃ¤mtningen mot bakÂ­grund av oljeprisuppgÃ¥ngen och en konkurrenskraftig rubel, stÃ¶dd av valet av Vladimir Putin som president och en dÃ¤rmed fÃ¶rvÃ¤ntad politisk stabilisering. &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.1.3Â &lt;a id="_Toc482498269" name="_Toc482498269"&gt;&lt;/a&gt;AvgÃ¶rande Ã¥r fÃ¶r Japan&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;1999 avslutades i moll fÃ¶r japansk ekonomi. BNP fÃ¶ll fÃ¶r andra kvartalet i rad. Trots detta finns mycket som talar fÃ¶r en fortsatt Ã¥terhÃ¤mtning i Japan under Ã¥ret, frÃ¤mst genom Ã¶kad privat efterfrÃ¥gan och investeringar. Under 2000â€“2001 vÃ¤ntas en ny och rekordstor budget stimulera efterfrÃ¥gan, men den ekonomiska utvecklingen torde fÃ¶rbli tudelad. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã… ena sidan Ã¶kar industriproduktionen med en allt starkare export och investeringsvilja. Ã… andra sidan ser privat konsumtion pÃ¥ hemmamarknaden, som svarar fÃ¶r hela 60 procent av BNP, fortsatt mycket svag ut. En Ã¶vergÃ¥ng till en mer neutral finanspolitik borde dock ge utrymme fÃ¶r en minskad sparkvot och dÃ¤rmed Ã¶kad konsumtion. Mycket talar fÃ¶r att penningpolitiken fÃ¶rblir expansiv under Ã¥ret genom att Bank of Japan hÃ¥ller fast vid den nuvarande nollrÃ¤ntepolitiken sÃ¥ lÃ¤nge deflationen hÃ¥ller i sig. En fÃ¶rhoppningsfull inledning pÃ¥ fÃ¶rra Ã¥ret i Japan har fÃ¶rbytts i ny osÃ¤kerhet. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Efter flera Ã¥r med konstgjord andning genom stora offentliga stimulansÂ­paket och korta rÃ¤ntor pÃ¥ extremt lÃ¥ga nivÃ¥er, finns trots allt fÃ¶rvÃ¤ntningar pÃ¥ en uthÃ¥llig Ã¥terhÃ¤mtning av den privata konsumtionen i Japan. Skulle ett sÃ¥dant scenario infrias, kan Japan komma in i en positiv cirkel med vÃ¤xande fÃ¶rtroende frÃ¥n ekonomins olika aktÃ¶rer. Detta skulle ocksÃ¥ ge fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningar fÃ¶r en nÃ¶dvÃ¤ndig sanering av de offentliga finanserna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I propositionen konstaterar regeringen att strukturella reformer Ã¤r en nÃ¶dvÃ¤ndig fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r en bÃ¤ttre ekonomisk utveckling i Japan. Detta torde i minst lika hÃ¶g grad gÃ¤lla fÃ¶r Sverige.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.2Â &lt;a id="_Toc482498270" name="_Toc482498270"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728971" name="_Toc463728971"&gt;&lt;/a&gt;Den svenska konjunkturutvecklingen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Svensk ekonomi Ã¤r inne i en period av hÃ¶g tillvÃ¤xt frÃ¥n en mycket lÃ¥g nivÃ¥. Den inhemska efterfrÃ¥gan domineras av fortsatt stark privat konsumtion, stÃ¶dd av betydande realinkomstÃ¶kningar och en positiv fÃ¶rmÃ¶genÂ­hetsÂ­utveckling. Konjunkturinstitutet rÃ¤knar med att hushÃ¥llens reala disponibla inkomster kommer att vÃ¤xa med totalt 10,8 procent Ã¥ren 1999â€“2001. Ã„ven investeringarna berÃ¤knas fortsÃ¤tta att vÃ¤xa i snabb takt, bÃ¥de inom nÃ¤ringslivet och inom bostadssektorn. Den offentliga konsumtionen vÃ¤ntas ocksÃ¥ fortsÃ¤tta att Ã¶ka. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.2.1Â &lt;a id="_Toc482498271" name="_Toc482498271"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen i Ã¥r slÃ¥r fÃ¶rvÃ¤ntningarna&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En fortsatt stark inhemsk efterfrÃ¥gan och en god internationell konjunktur leder prognosmakarna till en historiskt hÃ¶g tillvÃ¤xtfÃ¶rvÃ¤ntan fÃ¶r 2000. Ett genomsnitt av berÃ¤kningarna blir 4 procent. Det Ã¤r drygt en halv procentÂ­enhet hÃ¶gre Ã¤n vad samma institut rÃ¤knade med i hÃ¶stas dÃ¥ tillvÃ¤xten berÃ¤knades bli 3,4 procent. Handelsbanken Ã¤r det institut som kommer med den hÃ¶gsta bedÃ¶mningen nÃ¤r man kalkylerar med en BNP-tillvÃ¤xt med hela 4,7 procent, en uppjustering med 0,7 procentenheter jÃ¤mfÃ¶rt med bankens egen prognos i hÃ¶stas. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen rÃ¤knar i vÃ¥rpropositionen med en BNP-tillvÃ¤xt under 2000 pÃ¥ 3,8 procent, vilket Ã¤r 0,8 procentenheter hÃ¶gre Ã¤n i budgepropositionen, men ett par tiondelar lÃ¤gre Ã¤n vad instituten i genomsnitt nu rÃ¤knar med. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Man kan inte helt utesluta politiska motiv bakom ambitionen att hÃ¥lla ned BNP-tillvÃ¤xten. Ett sÃ¥dant lÃ¤gre tillvÃ¤xtantagande genererar mindre Ã¶verskott att fÃ¶rhandla med stÃ¶dpartierna om.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ven hushÃ¥llens konsumtionsutgifter revideras upp med nÃ¤rmare 1 procent jÃ¤mfÃ¶rt med prognoserna frÃ¥n i hÃ¶stas. HushÃ¥llens konsumtionsutgifter berÃ¤knas av instituten i Ã¥r i genomsnitt stiga med 4,4 procent.  &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den vÃ¤xande internationella efterfrÃ¥gan innebÃ¤r att den svenska exporten av varor och tjÃ¤nster berÃ¤knas Ã¶ka. Ã„ven sammansÃ¤ttningen av efterfrÃ¥geÂ­tillvÃ¤xten bedÃ¶ms gynna den svenska exporten som berÃ¤knas stiga med knappt 7,5 procent nÃ¤sta Ã¥r. Den stigande produktionen och ett fortsatt Ã¶kat bostadsbyggande betyder att de samlade investeringarna fortsÃ¤tter att visa hÃ¶ga tillvÃ¤xttal. I genomsnitt rÃ¤knar instituten med en uppgÃ¥ng pÃ¥ 7 procent 2000. Regeringen stÃ¥r fÃ¶r den lÃ¤gsta bedÃ¶mningen av alla med en Ã¶kning med 5 procent i Ã¥r. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.2.2Â &lt;a id="_Toc482498272" name="_Toc482498272"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728973" name="_Toc463728973"&gt;&lt;/a&gt;Inflationen och lÃ¶neutvecklingen&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Inflationen vÃ¤ntas stiga nÃ¥got i takt med att aktiviteten i ekonomin tilltar. Den genomsnittliga fÃ¶rvÃ¤ntan Ã¤r att KPI stiger med 1,7 procent som Ã¥rsgenomsnitt fÃ¶r 2000. Det Ã¤r en halv procent hÃ¶gre jÃ¤mfÃ¶rt med prognoserna i hÃ¶stas. Regeringen dÃ¤remot rÃ¤knar med en inflation pÃ¥ 1,3 procent i Ã¥r, vilket Ã¤r den lÃ¤gsta prognosen bland instituten. Motpolen Ã¤r SEB som tror pÃ¥ ett genomsnitt pÃ¥ 2,2 procent. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Trots prognoserna om stigande inflation har instituten inte justerat upp sina bedÃ¶mningar av lÃ¶neutvecklingen. Man rÃ¤knar nu med att lÃ¶nerna i Ã¥r stiger med 4 procent. Det Ã¤r samma prognos som i hÃ¶stas. Regeringen har dock hÃ¶jt sitt lÃ¶neantagande nÃ¥got frÃ¥n 3,2 procent i budgetpropositionen till 3,5 procent i vÃ¥rpropositionen.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.2.3Â &lt;a id="_Toc482498273" name="_Toc482498273"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728974" name="_Toc463728974"&gt;&lt;/a&gt;Utvecklingen Ã¥r 2001&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;&lt;a id="_Toc463728976" name="_Toc463728976"&gt;&lt;/a&gt;Ã„ven prognoserna fÃ¶r 2001 har justerats upp nÃ¥got jÃ¤mfÃ¶rt med de bedÃ¶mningar som gjordes i hÃ¶stas. I genomsnitt rÃ¤knar instituten med att Sveriges BNP nÃ¤sta Ã¥r stiger med 3,3 %. Det kan jÃ¤mfÃ¶ras med genomÂ­snittsprognosen i hÃ¶stas fÃ¶r samma institut pÃ¥ 3 %. Handelsbanken Ã¤r mest optimistisk och kalkylerar med en tillvÃ¤xt 2001 pÃ¥ 4 %. Regeringen stÃ¥r dÃ¤remot Ã¤ven hÃ¤r fÃ¶r den lÃ¤gsta prognosen. Regeringen rÃ¤knar med att BNP nÃ¤sta Ã¥r endast Ã¶kar med 2,9 %.  I budgetpropositionen fÃ¶r 2000 bedÃ¶mdes i det s.k. huvudalternativet att BNP Ã¥r 2001 skulle stiga med 2,2 %. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den nÃ¥got svagare tillvÃ¤xten 2001 jÃ¤mfÃ¶rt med 2000 beror bl.a. pÃ¥ en nÃ¥got lÃ¤gre konsumtionstillvÃ¤xt och ett litet svagare bidrag till tillvÃ¤xten frÃ¥n utrikeshandeln. I genomsnitt tror prognosinstituten att hushÃ¥llens konsumtion nÃ¤sta Ã¥r Ã¶kar med 3,4 %. Regeringen Ã¤r mer fÃ¶rsiktig Ã¤n genomsnittet i sin bedÃ¶mning av konsumtionens utveckling nÃ¤sta Ã¥r. I vÃ¥rpropositionen rÃ¤knar den med en uppgÃ¥ng pÃ¥ 2,7 %. Handelsbanken, som stÃ¥r fÃ¶r den hÃ¶gsta konsumtionsprognosen, bedÃ¶mer att den privata konsumtionen Ã¶kar med 4 % 2001.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Samtliga institut bedÃ¶mer att inflationen i den svenska ekonomin stiger ytterligare nÃ¥got under nÃ¤sta Ã¥r. Detta trots att flertalet Ã¤ven rÃ¤knar med en ganska markant hÃ¶jning av vÃ¤rdet pÃ¥ den svenska kronan. Enligt genomsnittsprognosen stiger KPI med 2,3 % (mÃ¤tt som Ã¥rsgenomsnitt).  Regeringen bedÃ¶mer att KPI gÃ¥r upp med 2,2 %, d.v.s. ett par tiondelar Ã¶ver Riksbankens inflationsmÃ¥l pÃ¥ 2 % med ett toleransintervall pÃ¥ &lt;span style="{font-family: Symbol}"&gt;Â±&lt;/span&gt; 1 %. En stor del av uppgÃ¥ngen beror pÃ¥ att regeringen i berÃ¤kningarna antar att fastighetsskatten och taxeringsvÃ¤rdena i januari 2001 stiger enligt gÃ¤llande beslut. Regeringen meddelar dock i vÃ¥rpropositionen att den avser att Ã¥terkomma med fÃ¶rslag som begrÃ¤nsar Ã¶kningen av skatteuttaget och dÃ¤rmed Ã¤ven uppgÃ¥ngen i inflationstalet.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.3Â &lt;a id="_Toc482498274" name="_Toc482498274"&gt;&lt;/a&gt;Prognoserna fÃ¶r 2002&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Normalt sett innehÃ¥ller konjunkturprognoserna en bedÃ¶mning av ekonomins utveckling i Ã¥r och under nÃ¤sta Ã¥r. PÃ¥ senare Ã¥r har emellertid prognosÂ­makarnas tidshorisonter blivit allt lÃ¤ngre. Det Ã¤r inte ovanligt att bedÃ¶mningar gÃ¶rs Ã¤ven av utvecklingen de kommande tre till fyra Ã¥ren. Denna utveckling beror bl.a. pÃ¥ att tidsperspektivet i den ekonomiska politiken fÃ¶rlÃ¤ngts. T.ex. har tidsperspektivet i finans- och budgetpolitiken fÃ¶rlÃ¤ngts till fÃ¶ljd av den nya budgetprocessen. Utgiftstaken faststÃ¤lls tre Ã¥r framÃ¥t och det Ã¶vergripande mÃ¥let om ett Ã¶verskott i de offentliga finanserna pÃ¥ 2 % av BNP gÃ¤ller Ã¶ver en konjunkturcykel. Till fÃ¶ljd av inflationsmÃ¥let har Riksbanken i penningpolitiken ett tidsperspektiv pÃ¥ runt 2 Ã¥r. Det innebÃ¤r t.ex. att fÃ¶r att kunna bedÃ¶ma rÃ¤ntepolitikens utveckling under 2000 bÃ¶r man ocksÃ¥ ha en uppfattning om inflationens och ekonomins utveckling 2001 och 2002.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Naturligt nog har dock de bedÃ¶mningar som gÃ¶rs fÃ¶r en lÃ¤ngre tidsperiod mer karaktÃ¤ren av scenario och kalkyler Ã¤n regelrÃ¤tta prognoser. De prognosinstitut som gjort bedÃ¶mningar av utvecklingen 2002 rÃ¤knar i genomsnitt med att BNP Ã¥r 2002 stiger med 2,5 %. I den hÃ¶gsta prognosen, som Handelsbanken gjort, vÃ¤ntas en uppgÃ¥ng med 3 % medan regeringen, som ligger lÃ¤gst bland prognosmakarna, fÃ¶rvÃ¤ntar sig en BNP-Ã¶kning Ã¥r 2002 pÃ¥ 2 %.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen redovisar i vÃ¥rpropositionen tre olika tÃ¤nkbara utvecklingsÂ­alternativ fÃ¶r ekonomin frÃ¥n 2001 och framÃ¥t. I huvudalternativet Ã¤r utgÃ¥ngspunkten att ekonomin 2001 befinner sig i vad som kallas ett milt Ã¶verÂ­hettningslÃ¤ge och att en anpassning sker sÃ¥ att ekonomin Ã¤r i balans 2003. I detta alternativ bedÃ¶ms Ã¤ven tillvÃ¤xttakten 2003 bli 2 %, d.v.s. i nivÃ¥ med den svenska ekonomins lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xttrend. I det andra s.k. hÃ¶gÂ­tillÂ­vÃ¤xtalternativet antas att arbetsmarknaden fungerar bÃ¤ttre Ã¤n i huvudÂ­alternativet. TillvÃ¤xten kan dÃ¥ Ã¶verstiga den trendmÃ¤ssiga tillvÃ¤xten utan att tendenser till Ã¶verhettning uppstÃ¥r. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I hÃ¶gtillvÃ¤xtalternativet stiger BNP med 2,6 % 2002 och 2,4 % 2003 (i detta alternativ blir ocksÃ¥ tillvÃ¤xten 2001 nÃ¥got hÃ¶gre Ã¤n vad som bedÃ¶ms i vÃ¥rpropositionens huvudalternativ). I det sista s.k. Ã¶verhettningsalternativet antas att arbetsmarknaden fungerar sÃ¤mre och att lÃ¶nerna stiger ett par procentenheter mer Ã¤n i huvudalternativet. Initialt Ã¶kar den privata konsumtionen snabbare i detta alternativ medan industrins konkurrenskraft fÃ¶rsÃ¤mras. SÃ¥ smÃ¥ningom leder detta bl.a. till en skÃ¤rpning av penningÂ­politiken, vilket verkar dÃ¤mpande pÃ¥ efterfrÃ¥gan och produktionen i ekonomin. I Ã¶verhettningsscenariot Ã¶kar BNP med 1,6 % 2002 och 1,2 % 2003 (Ã¤ven i detta alternativ Ã¤r tillvÃ¤xten 2001 nÃ¥got hÃ¶gre Ã¤n i huvudÂ­alternativet â€“ 3,4 % i stÃ¤llet fÃ¶r 2,9 %).&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;3.4Â &lt;a id="_Toc482498275" name="_Toc482498275"&gt;&lt;/a&gt;Den nya ekonomin&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det Ã¤r nog fÃ¶r tidigt att slÃ¥ fast huruvida Sverige redan tagit steget in i vad som brukar kallas den nya ekonomin. Denna nya ekonomi fÃ¶rvÃ¤ntas leda till att bl a en hÃ¥rdnande konkurrens skall generera en hÃ¶g tillvÃ¤xt utan att inflationen tar fart. Det nya Ã¤r att ekonomins funktionssÃ¤tt fÃ¶rbÃ¤ttras genom Ã¶kad anvÃ¤ndning av informationsteknik â€“ IT. Utbud och efterfrÃ¥gan matchas bÃ¤ttre genom Ã¶kad IT-anvÃ¤ndning. Via Internet hittar kÃ¶pare och sÃ¤ljare varandra lÃ¤ttare, billigare och snabbare. Elektronisk handel fÃ¶rbilligar ocksÃ¥ den offentliga sektorns inkÃ¶p och upphandling. Tillverkare hittar den billigaste underleverantÃ¶ren direkt vid sin dator. BestÃ¤llningar kan gÃ¶ras direkt via nÃ¤tet. Behovet av dyra lager minskar. Kapitalbindningen minskar och kapitalet kan arbeta mer fritt i fÃ¶retag som blir mer slimmade och effektiva Ã¤n tidigare. Produktiviteten Ã¶kar och fÃ¶retagen kan t o m sÃ¤nka priserna.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En annan effekt av den nya ekonomin Ã¤r att tekniken sÃ¤nker trÃ¶skeln fÃ¶r att starta fÃ¶retag. Distributionskostnader och kontaktkostnader med kunder och leverantÃ¶rer minskar. Att kÃ¶pa bil eller andra kapitalvaror underlÃ¤ttas av att kunderna pÃ¥ kort tid fÃ¥r Ã¶verblick Ã¶ver utbud och priser. Avtal om kÃ¶p och finansiering kan trÃ¤ffas direkt via Internet. Geografiska avstÃ¥nd och nationsgrÃ¤nser spelar knappast nÃ¥gon roll nÃ¤r kÃ¶pare och sÃ¤ljare ska mÃ¶tas. Skyddade eller dÃ¥ligt utvecklade marknader utvecklas under trycket av den globaliserade konkurrensen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Flera tidigare monopolmarknader har avreglerats. I kombination med IT-teknikens nya mÃ¶jligheter Ã¤r det nu mÃ¶jligt fÃ¶r konsumenter i hela landet att vÃ¤lja teleoperatÃ¶r,  elleverantÃ¶r, researrangÃ¶r eller lÃ¥ngivare med lÃ¤gsta pris direkt via nÃ¤tet. Alla dessa faktorer medverkar till en Ã¶kande prispress.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Fler och fler marknader blir nu tillgÃ¤ngliga via Internet och utsÃ¤tts dÃ¤rmed fÃ¶r en Ã¶kande prispress i en nedÃ¥tgÃ¥ende spiral. En allt vanligare fÃ¶reteelse Ã¤r pÃ¥gÃ¥ende auktioner av sÃ¤llankÃ¶psvaror pÃ¥ nÃ¤tet. FÃ¶retagen fÃ¥r allt svÃ¥rare att hÃ¶ja priserna. Inflationen hÃ¥lls tillbaka.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utvecklingen i USA har under snart tio Ã¥r prÃ¤glats av ovan nÃ¤mnda kombination av teknisk utveckling och Ã¶kad produktivitet. TillvÃ¤xten har i huvudsak genererats genom nyutveckling och innovationer snarare Ã¤n i traditionell produktivitetsutveckling. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Man rÃ¤knar med att ca 40 procent av tillvÃ¤xten kommer frÃ¥n innovationer och nyutveckling, frÃ¤mst inom IT-sektorn dÃ¤r nya teknologier och nya tjÃ¤nster svarar fÃ¶r en betydande del.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;3.4.1Â &lt;a id="_Toc482498276" name="_Toc482498276"&gt;&lt;/a&gt;Kan Sverige fÃ¥ samma utveckling som USA?&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Sverige ligger bra till fÃ¶r att kunna behÃ¥lla och utveckla en ledande roll i den nya teknik som Ã¤r en fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r den nya ekonomin. Men det krÃ¤vs ett nytÃ¤nkande som den nuvarande regeringen inte ens Ã¤r i nÃ¤rheten av. Det Ã¤r inte den gamla ekonomins regelverk som i alla delar passar bÃ¤st fÃ¶r den nya. De flesta nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶rÃ¤ndringar mÃ¥ste snarast beslutas av regering och riksdag. Hoten utgÃ¶rs bl a av arbetsmarknadens bristande funktionssÃ¤tt, dÃ¥ligt fungerande lÃ¶nebildning, ett allt fÃ¶r bistert allmÃ¤nt fÃ¶retagarklimat och Ã¶verbeskattning av arbete, fÃ¶retagande och sparande. OcksÃ¥ utbildningsÂ­systemet spelar en mycket betydelsefull roll fÃ¶r ett lands mÃ¶jligheter att hÃ¤vda sig. Det Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r oroande att andelen hÃ¶gskole- och universitetsÂ­utbildade idag Ã¤r lÃ¤gre Ã¤n bland 40-talistgenerationens. Sverige mÃ¥ste tillhÃ¶ra de mest framstÃ¥ende lÃ¤nderna i vÃ¤rlden nÃ¤r det gÃ¤ller kvalificerad utbildning fÃ¶r att tillhÃ¶ra de mest framstÃ¥ende nÃ¤r det gÃ¤ller vÃ¤lfÃ¤rd och vÃ¤lstÃ¥nd.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sverige har en framtrÃ¤dande position som IT-nation. Detta mycket tack vare tidiga och kvalificerade satsningar inom bl a universitetens och fÃ¶rsvarsindustrins ramar, vars resultat kunnat utnyttjas kommersiellt.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I Stockholm har nu nÃ¤rmare 70 procent av invÃ¥narna tillgÃ¥ng till bÃ¥de mobiltelefon, persondator och Internet. Detta Ã¤r fler Ã¤n i nÃ¥gon annan region i vÃ¤rlden â€“ Silicon Valley inrÃ¤knad. Framtiden i form av tillgÃ¥ng till t.ex. mobilt Internet Ã¤r hÃ¤r redan verklighet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Paradoxalt nog kan skattepolitiken oavsiktligt, aktivt ha bidragit till denna utveckling. Sverige har lÃ¤nge varit, och Ã¤r fortfarande, ett utprÃ¤glat hÃ¶gskatteland. Men i bÃ¶rjan av 1980-talet i mobiltelefonens barndom avstod riksdag och regering frÃ¥n att fÃ¶rmÃ¥nsbeskatta just mobiltelefoner. Detta bidrog till att dessa snabbt blev starkt Ã¥trÃ¥vÃ¤rda som â€fringe benefitsâ€ hos lÃ¶ntagare som dignade under marginalskatter pÃ¥ som hÃ¶gst 85 procent. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;HÃ¤r lades grunden fÃ¶r ett stort mobiltelefonbestÃ¥nd som sedan dess legat i vÃ¤rldstopp. PÃ¥ motsvarande sÃ¤tt har beslutet att inte heller fÃ¶rmÃ¥nsbeskatta fÃ¶retagens anstÃ¤llda fÃ¶r lÃ¥n eller hyra av persondatorer i hemmet pÃ¥ kort tid fÃ¶rt Sverige i topp nÃ¤r det gÃ¤ller PC-anvÃ¤ndning i vanliga hushÃ¥ll. 65 % av de svenska hushÃ¥llen har nu tillgÃ¥ng till PC hemma. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De skatteintÃ¤kter som staten gÃ¥tt miste om genom att inte fÃ¶rmÃ¥nsbeskatta anvÃ¤ndningen av arbetsgivarens mobiltelefoner och datorer har varit marginella. Men de har bidragit till att sprida banbrytande teknologi med stora dynamiska effekter fÃ¶r folkhushÃ¥llet. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Arbetsmarknaden och skattestrukturen i Sverige skiljer sig en hel del frÃ¥n USA, som ju har nÃ¥tt lÃ¤ngst nÃ¤r det gÃ¤ller att ta tillvara de mÃ¶jligheter som den nya tekniken och ekonomin fÃ¶r med sig. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen mÃ¥ste inse att Sverige konkurrerar med en omvÃ¤rld som inte Ã¤r lÃ¥ngt efter oss nÃ¤r det gÃ¤ller teknikutveckling och teknikanvÃ¤ndning. Vi kan mycket snabbt tappa det fÃ¶rsprÃ¥ng vi nu har. Det som krÃ¤vs Ã¤r snabba institutionella och strukturella reformer om Sverige skall kunna utnyttja sitt fÃ¶rsprÃ¥ng nÃ¤r det gÃ¤ller teknikanvÃ¤ndning i den nya ekonomin. Sverige har fortfarande alla mÃ¶jligheter att bli vinnare i globaliseringens utmaning. Nedan beskrivs hur kristdemokraterna vill Ã¶ka fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r Sverige att njuta frukterna av  den nya ekonomin.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;4Â &lt;a id="_Toc482498277" name="_Toc482498277"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728988" name="_Toc463728988"&gt;&lt;/a&gt;Kristdemokraternas alternativ&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.1Â &lt;a id="_Toc482498278" name="_Toc482498278"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728989" name="_Toc463728989"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204146" name="_Toc434204146"&gt;&lt;/a&gt;GrundlÃ¤ggande utgÃ¥ngspunkter&lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;4.1.1Â &lt;a id="_Toc482498279" name="_Toc482498279"&gt;&lt;/a&gt;En social och ekologisk marknadsekonomi ger lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningar&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶resprÃ¥kar en social och ekologisk marknadsekonomi. Detta val grundar sig pÃ¥ den kristdemokratiska ideologin, men ocksÃ¥ pÃ¥ den fasta Ã¶vertygelsen att marknadsekonomin Ã¤r den mest effektiva och den mest demokratiska formen fÃ¶r att hushÃ¥lla med begrÃ¤nsade resurser. MarknadsÂ­ekonomin behÃ¶ver sociala och ekologiska ramar.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inom ramen fÃ¶r marknadsekonomin vill vi fÃ¶rena frihet och solidaritet. GrundlÃ¤ggande Ã¤r frihet under ansvar. Enskilda initiativ och personligt ansvarstagande skall uppmuntras. Staten ska sÃ¤tta ramarna fÃ¶r ett gott och stabilt fÃ¶retagarklimat, frÃ¤mja konkurrensneutralitet och sÃ¤rskilt ta hÃ¤nsyn till smÃ¥fÃ¶retagens villkor. Statens uppgift Ã¤r vidare att sÃ¤kra social trygghet fÃ¶r alla samt garantera hÃ¤nsynstagande till vad miljÃ¶n tÃ¥l. Kontrollinstrument och ekonomiska styrmedel mÃ¥ste anvÃ¤ndas fÃ¶r att uppnÃ¥ en lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar produktion och konsumtion. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;GrundlÃ¤ggande gemensamma etiska vÃ¤rderingar och riktlinjer Ã¤r en fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttning fÃ¶r en vÃ¤l fungerande marknad. En god affÃ¤rsetik i marknadsÂ­ekonomin ger smidighet och sÃ¤nker de s.k. transaktionskostnaderna som i allt hÃ¶gre grad uppkommer som en effekt av bristen pÃ¥ fÃ¶rtroende och tillit i olika typer av uppgÃ¶relser. Kristdemokraterna vill se en Ã¶kad avreglering med Ã¶kat personligt ansvarstagande och etiska riktlinjer. Ekonomisk brottsligÂ­het mÃ¥ste bekÃ¤mpas med kraft. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;MÃ¥let fÃ¶r den ekonomiska tillvÃ¤xten Ã¤r att ge mÃ¶jlighet till ett bÃ¤ttre liv fÃ¶r fler, Ã¶kad vÃ¤lfÃ¤rd och livskvalitet. Ekonomisk tillvÃ¤xt fÃ¥r inte ske till priset av en fÃ¶rstÃ¶rd miljÃ¶. En fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r att fÃ¶rverkliga den sociala och ekologiska mÃ¥lsÃ¤ttningen Ã¤r sunda offentliga finanser och goda tillvÃ¤xtÂ­fÃ¶rutsÃ¤ttningar.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.2Â &lt;a id="_Toc482498280" name="_Toc482498280"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728990" name="_Toc463728990"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204147" name="_Toc434204147"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶retagarklimat fÃ¶r vÃ¤lstÃ¥nd och nya jobb&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;De flesta politiska partier Ã¤r idag Ã¶verens om att de nya jobben i huvudsak mÃ¥ste skapas i den privata sektorn. Utrymmet fÃ¶r produktivitets- och effektivitetsfÃ¶rbÃ¤ttringar i framfÃ¶r allt de stora fÃ¶retagen innebÃ¤r att man i dessa fÃ¶retag samtidigt kan Ã¶ka produktionen och minska antalet anstÃ¤llda. Under den senaste tioÃ¥rsperioden minskade antalet anstÃ¤llda i storindustrin med 19 procent medan smÃ¥industrin Ã¶kade antalet anstÃ¤llda med 11 procent.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶rvÃ¤ntningarna pÃ¥ nya arbetstillfÃ¤llen stÃ¤lls i fÃ¶rsta hand pÃ¥ de mindre fÃ¶retagen. Det Ã¤r ocksÃ¥ naturligt med utgÃ¥ngspunkt frÃ¥n att studier av svenska fÃ¶retag visat att cirka 70 procent av nya arbetstillfÃ¤llen genererats i mindre fÃ¶retag. TvÃ¥ tredjedelar av dessa 70 procent har uppstÃ¥tt genom Ã¶kad sysselsÃ¤ttning i befintliga fÃ¶retag medan en tredjedel tillkommit genom nyetablering.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ett gynnsamt klimat fÃ¶r smÃ¥- och nyfÃ¶retagande Ã¤r av stÃ¶rsta vikt i kampen mot den hÃ¶ga arbetslÃ¶sheten. PÃ¥ kort sikt spelar nyfÃ¶retagandet en relativt liten roll fÃ¶r att pÃ¥verka nÃ¤ringsstrukturen i Sverige, men fÃ¶r fÃ¶rnyelsen av nÃ¤ringslivet pÃ¥ lÃ¤ngre sikt Ã¤r nya fÃ¶retag av stÃ¶rsta betydelse. NyfÃ¶retagandet ligger pÃ¥ en nivÃ¥ som klart understiger exempelvis Tysklands och Frankrikes och mÃ¥nga andra lÃ¤nders i Europa. Det kan ocksÃ¥ noteras att en betydande andel av de tillkommande fÃ¶retagen skapas enbart av skatteskÃ¤l. Dessa fÃ¶retag bidrar alltsÃ¥ inte alls till tillkomsten av nya jobb. Det Ã¤r ocksÃ¥ ett anmÃ¤rkningsvÃ¤rt underbetyg att sÃ¥ mÃ¥nga nya fÃ¶retag inte Ã¶verlever i det svenska fÃ¶retagsklimatet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ska trenden vÃ¤ndas och arbetslÃ¶sheten lÃ¥ngsiktigt sjunka mÃ¥ste smÃ¥ och medelstora fÃ¶retag och familjefÃ¶retag ses som en tillgÃ¥ng som mÃ¥ste vÃ¤rnas och uppmuntras. Sveriges beroende av ett konkurrenskraftigt nÃ¤ringsliv som fÃ¶rlÃ¤gger tillverkning, forskning, utveckling och andra strategiska verksamheter till Sverige kan inte nog understrykas. Det rÃ¤cker inte att tala om vikten av ett Ã¶kat fÃ¶retagande, det fordras ocksÃ¥ praktisk politik. Det handlar om att skapa bÃ¤ttre fÃ¶rutsÃ¤ttningar sÃ¥ att kreativitet kan frigÃ¶ras, sÃ¥ att mÃ¤nniskor vÃ¥gar fÃ¶rverkliga sina affÃ¤rsidÃ©er, vÃ¥gar ta sprÃ¥nget att starta eget, vÃ¥gar ta risker, vÃ¥gar utvidga och nyanstÃ¤lla.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FrÃ¥n statligt hÃ¥ll gÃ¥r det inte att tvinga fram fÃ¶retag och nya jobb, men det gÃ¥r i stor utstrÃ¤ckning att pÃ¥verka mÃ¤nniskors vilja och mÃ¶jligheter genom att fÃ¶rÃ¤ndra regler, skatter och strukturer sÃ¥ att medborgare kan dra nytta av varandras kunnande och idÃ©er. HÃ¤r finns den ekonomiska utvecklingens viktigaste&lt;a id="_Toc463728991" name="_Toc463728991"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204148" name="_Toc434204148"&gt;&lt;/a&gt; drivkraft.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.3Â &lt;a id="_Toc482498281" name="_Toc482498281"&gt;&lt;/a&gt;Ã–kad sysselsÃ¤ttning tryggar vÃ¤lfÃ¤rden&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den kraftiga sysselsÃ¤ttningsÃ¶kning som fyrpartiregeringen lÃ¤mnade efter sig brÃ¶ts av den socialdemokratiska regeringens politik frÃ¥n mitten av Ã¥r 1995 och sysselsÃ¤ttningen fÃ¶ll sedan. SysselsÃ¤ttningen Ã¶kar nu vilket Ã¤r glÃ¤djande. Men det gÃ¥r inte att slÃ¥ sig till ro med detta. Trots en hotande Ã¶verhettning och att mÃ¥nga fÃ¶retag har svÃ¥rt att finna nya medarbetare Ã¤r det idag fÃ¤rre som har ett arbete Ã¤n fÃ¶r tio Ã¥r sedan. MassarbetslÃ¶sheten har Ã¤ndrat karaktÃ¤r: frÃ¥n arbetslÃ¶shet till utslagning, visar en utredning frÃ¥n Svensk handel. Studien fÃ¶rsÃ¶ker se hur den minskade sysselsÃ¤ttningen rimmar med bristen pÃ¥ arbetskraft. Fler studerar, fler Ã¤r sjuka och fler har helt enkelt givit upp. Och ganska sÃ¤kert Ã¤r det ocksÃ¥ fler som jobbar svart. Det saknas 450 000 jobb fÃ¶r att lika mÃ¥nga ska ha ett arbete som 1990 och samtidigt rapporterar sju av tio fÃ¶retag svÃ¥righeter att hitta arbetskraft. De historiskt lÃ¥ga sysselsÃ¤ttningsnivÃ¥er som nu etablerats Ã¤r inte bara en fÃ¶ljd av den djupa lÃ¥gkonjunkturen under 1990-talets bÃ¶rjan, utan ocksÃ¥ en fÃ¶ljd av den socialdemokratiska politiken som aktivt gÃ¥tt ut pÃ¥ att fÃ¥ bort mÃ¤nniskor frÃ¥n arbetskraften genom arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder, generationsvÃ¤xlingar och tillfÃ¤lliga avgÃ¥ngsersÃ¤ttningar. Vidare har antalet fÃ¶rtidspensioneringar Ã¶kat kraftigt under senare Ã¥r. Denna politik bidrar till passivisering av mÃ¤nniskor, vilket i sig Ã¤r illa nog. Men den innebÃ¤r ocksÃ¥ ett allvarligt hot mot Sveriges lÃ¥ngsiktiga fÃ¶rutsÃ¤ttningar att finansiera en rimligt omfattande offentlig verksamhet med god kvalitet. De senaste decenniernas utveckling dÃ¤r allt fÃ¤rre mÃ¥ste fÃ¶rsÃ¶rja allt fler Ã¤r ohÃ¥llbar och mÃ¥ste snarast bÃ¥de brytas och vÃ¤ndas. Den demografiska utvecklingen med historiskt lÃ¥ga fÃ¶delsetal och en kraftigt Ã¶kande andel Ã¤ldre med fÃ¶ljande vÃ¥rd- och omsorgsbehov mÃ¥ste leda till en ny politik. Politiken mÃ¥ste skapa fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en kraftigt Ã¶kad sysselsÃ¤ttning i framfÃ¶r allt det privata nÃ¤ringslivet. FÃ¶r att Ã¥stadkomma detta krÃ¤vs det att en rad fÃ¶rÃ¤ndringar gÃ¶rs inom mÃ¥nga olika omrÃ¥den. Regeringens politik har hittills gÃ¥tt ut pÃ¥ att saneringen av statens finanser tillsammans med fÃ¶rhoppningar om en god internationell konjunktur ska lÃ¶sa problemet. Inte heller fÃ¶religgande proposition ger nÃ¥gra som helst konkreta besked eller fÃ¶rslag med syfte att lÃ¥ngsiktigt Ã¶ka Sveriges tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningar. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Enligt kristdemokraterna krÃ¤vs det ett brett program fÃ¶r att bryta den hÃ¶ga totala arbetslÃ¶sheten genom Ã¶kad sysselsÃ¤ttning. I ett sÃ¥dant program ingÃ¥r bl.a. strukturella fÃ¶rÃ¤ndringar av skatterna och ett sÃ¤nkt skattetryck, fÃ¶renklingar av regelverken fÃ¶r fÃ¶retagen, en modernisering av arbetsrÃ¤tten, ett effektivare rÃ¤ttsvÃ¤sende och en sundare konkurrenssituation genom krafttag mot skattefusk och ekonomisk brottslighet. En reformering av dagens lapptÃ¤cke till socialfÃ¶rsÃ¤kringssystem mÃ¥ste ocksÃ¥ ske om samspelet mellan skattesystemet och de olika bidragssystemen ska ge rÃ¤tt incitament till arbete, samtidigt som en rimlig ekonomisk trygghet finns i ofÃ¶rutsedda eller opÃ¥verkbara situationer. Utmaningarna Ã¤r stora, men dÃ¤rmed ocksÃ¥ mÃ¶jligheterna. Den socialdemokratiska regeringen tycks emellertid sakna varje framtidsinriktad tanke. I stÃ¤llet gÃ¥r regerandet ut pÃ¥ att passivt fÃ¶rvalta den uppnÃ¥dda budgetbalansen och formulera mÃ¥lsÃ¤ttningar som sedan inte fÃ¶ljs av nÃ¥gra Ã¥tgÃ¤rder. Kritiken av denna passivitet borde vara stÃ¶rre Ã¤n den i dag Ã¤r i den allmÃ¤nna debatten. Den budgetbalans som uppnÃ¥tts i hÃ¶gkonjunktur Ã¤r lÃ¥ngt ifrÃ¥n sjÃ¤lvklar om fem till tio Ã¥r. DÃ¤rfÃ¶r krÃ¤vs det nu en aktiv politik som tar sikte pÃ¥ Sveriges fÃ¶rutsÃ¤ttningar att klara vÃ¤lfÃ¤rdsÃ¥tagandena lÃ¤ngre fram, dÃ¥ andelen Ã¤ldre personer Ã¶kar, dÃ¥ lÃ¥gkonjunkturer kommer och dÃ¥ arbetslÃ¶shet och statsskuld riskerar att Ã¶ka. Endast genom att &lt;span class="italic"&gt;aktivt&lt;/span&gt; genomfÃ¶ra fÃ¶rÃ¤ndringar som stimulerar sysselÂ­sÃ¤ttning, tillvÃ¤xt och fÃ¶retagande kan Sverige trygga vÃ¤lfÃ¤rden.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.4Â &lt;a id="_Toc482498282" name="_Toc482498282"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728992" name="_Toc463728992"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204149" name="_Toc434204149"&gt;&lt;/a&gt;Bryt bidragsberoendet â€“ individer och familjer mÃ¥ste fÃ¥ bestÃ¤mma mer sjÃ¤lva&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens politik fÃ¶r att sanera statsfinanserna har till stora delar inneburit hÃ¶jda skatter fÃ¶r lÃ¥g- och medelinkomsttagare. Detta har i kombination med sÃ¤nkta bidrag gjort att mÃ¥nga som redan tidigare levde pÃ¥ marginalen tvingats sÃ¶ka socialbidrag. Socialbidragskostnaderna Ã¶kade under i stort sett hela den fÃ¶rra mandatperioden, liksom antalet socialbidragstagare. Denna utveckling har i sin tur belastat kommunerna eftersom det Ã¤r de som finansierar socialbidragen. LÃ¥ginkomsttagare som tvingas sÃ¶ka socialbidrag under vissa perioder av Ã¥ret betalar samtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter. Denna negativa rundgÃ¥ng mÃ¥ste brytas. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna ser det som en viktig och prioriterad uppgift att skapa en skattestruktur som gÃ¶r att fler kan klara sig pÃ¥ sin egen lÃ¶n och inte tvingas vara beroende av bidrag fÃ¶r att fÃ¥ hushÃ¥llsekonomin att gÃ¥ ihop. Dagens skattesystem gÃ¶r att lÃ¥gavlÃ¶nade inte klarar sig pÃ¥ sin lÃ¶n nÃ¤r skatten Ã¤r betald. De fÃ¥r fÃ¶rst betala vÃ¤rldens hÃ¶gsta skatter och sedan â€stÃ¥ med mÃ¶ssan i handâ€ pÃ¥ socialkontoret fÃ¶r att fÃ¥ tillbaka pengar. Detta Ã¤r inte ett rimligt system. SÃ¤nkta inkomstskatter fÃ¶r lÃ¥ginkomsttagare Ã¤r en frÃ¥ga om vÃ¤rdighet och respekt fÃ¶r enskilda personer. Det Ã¤r ocksÃ¥ helt avgÃ¶rande fÃ¶r att bryta det bidragsberoende som allt fÃ¶r mÃ¥nga mÃ¤nniskor har fastnat i. Regeringens fÃ¶reslagna barnbidragshÃ¶jning kommer inte socialbidragstagare till del, eftersom socialbidraget minskar med samma belopp som barnbidraget Ã¶kar. Med sÃ¤nkta inkomstskatter kommer framfÃ¶r allt fler lÃ¥ginkomsttagare att fÃ¥ mÃ¶jlighet att pÃ¥verka och fÃ¥ kontroll Ã¶ver sin egen ekonomiska situation.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I denna motion fÃ¶reslÃ¥s en rad Ã¥tgÃ¤rder som gÃ¶r att mÃ¤nniskor i jÃ¤mfÃ¶relse med idag fÃ¥r behÃ¥lla en stÃ¶rre del av sin egen lÃ¶n. Det beloppsmÃ¤ssigt mest betydande fÃ¶rslaget Ã¤r ett kraftigt hÃ¶jt grundavdrag i den kommunala beskattningen. FÃ¶rslaget innebÃ¤r en hÃ¶jning av grundavdraget med 11 900 kronor, vilket i genomsnitt innebÃ¤r en Ã¶kning av den disponibla inkomsten pÃ¥ ca 300 kronor i mÃ¥naden, eller drygt 3 600 kronor per Ã¥r. FÃ¶rslaget ger fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en bÃ¤ttre fungerande lÃ¶nebildning och innebÃ¤r dessutom kraftiga fÃ¶rbÃ¤ttringar fÃ¶r till exempel pensionÃ¤rer och sommar- eller extraarbetande studerande ungdomar. Med kristdemokraternas grundavdrag kan man tjÃ¤na 20 700 kronor per Ã¥r innan man behÃ¶ver bÃ¶rja betala kommunalskatt, jÃ¤mfÃ¶rt med 8 700 kronor i dag. FrÃ¥n Ã¥r 2003 kommer, som en fÃ¶ljd av det nya pensionssystemet, samtliga pensionÃ¤rer att betala skatt i det vanliga skattesystemet. DÃ¤rmed fÃ¥r de del av den skattesÃ¤nkning pÃ¥ ca 300 kronor per mÃ¥nad som redovisats ovan. FrÃ¥n och med Ã¥r 2001 fÃ¶reslÃ¥s Ã¤ven att ett fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag (statlig skattereduktion) infÃ¶rs pÃ¥ inledningsvis 2 procent av lÃ¶neinkomster upp till ca 300 000 kronor per Ã¥r. Detta kommer att stÃ¤rka arbetslinjen och sÃ¤nka marginalskatten fÃ¶r alla lÃ¥g- och medelÂ­inkomsttagare.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det skattebortfall som uppstÃ¥r fÃ¶r kommunsektorn regleras i enlighet med finansieringsprincipen. Se avsnitt 6 om kommunsektorn. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.5Â &lt;a id="_Toc482498283" name="_Toc482498283"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728993" name="_Toc463728993"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204150" name="_Toc434204150"&gt;&lt;/a&gt;En minskad statsskuld ger frihet Ã¥t kommande generationer&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Staten bÃ¶r snarast betala av den statsskuld som i dag uppgÃ¥r till ca 1 400 miljarder kronor. FÃ¶r kristdemokraterna finns det flera skÃ¤l till detta stÃ¤llningstagande.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r det fÃ¶rsta Ã¤r det varje generations moraliska ansvar att inte skjuta en skuld pÃ¥ kommande generationer.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r det andra innebÃ¤r nuvarande stora skuld att statsbudgeten och hela den svenska ekonomin Ã¤r vÃ¤ldigt konjunkturkÃ¤nslig. FÃ¶rÃ¤ndringar betrÃ¤ffande rÃ¤ntelÃ¤get, sÃ¥vÃ¤l nationellt som internationellt, och variationer i valutakurser har en betydande pÃ¥verkan pÃ¥ den svenska ekonomin, beroende pÃ¥ skuldsÃ¤ttningen. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En mindre statsskuld leder dÃ¤rfÃ¶r till mindre sÃ¥rbarhet fÃ¶r yttre fÃ¶rÃ¤ndringar, och detta i sig leder till ett Ã¶kat fÃ¶rtroende fÃ¶r den svenska ekonomin.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶re det tredje utgÃ¶r statens rÃ¤ntekostnader fÃ¶r statsskulden en av de stÃ¶rsta utgiftsposterna i budgeten. Dessa rÃ¤ntekostnader trÃ¤nger undan annan offentlig verksamhet, eller mÃ¶jligheter till stora skattesÃ¤nkningar. StatsÂ­skulden krÃ¤ver i dagslÃ¤get att skatter tas in fÃ¶r att finansiera rÃ¤ntekostnader motsvarande ca 3 procent av BNP. Skattetrycket skulle alltsÃ¥ kunna vara motsvarande lÃ¤gre med samma nivÃ¥ pÃ¥ den offentliga konsumtionen som i dag om rÃ¤ntekostnaderna inte fanns.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Dessa tre skÃ¤l leder kristdemokraterna till att fÃ¶reslÃ¥ riksdagen en snabbare avbetalning av statsskulden Ã¤n den som regeringen rÃ¤knar med. Tekniken fÃ¶r att Ã¥stadkomma detta skiljer sig dock frÃ¥n den metod som regeringen anvÃ¤nder â€“ ett permanentat hÃ¶gt skattetryck. Kristdemokraterna vÃ¤ljer i stÃ¤llet att bÃ¥de spara i statens utgifter och att sÃ¤lja ut fler statligt hel- eller delÃ¤gda fÃ¶retag i en snabbare takt Ã¤n den regeringen fÃ¶reslagit. PÃ¥ detta sÃ¤tt kan avbetalningstakten av statsskulden Ã¶ka, samtidigt som skattetrycket kan sÃ¤nkas. Det gÃ¥r sÃ¥ledes att uppnÃ¥ tvÃ¥ strukturellt viktiga effekter samtidigt med detta tillvÃ¤gagÃ¥ngssÃ¤tt. UtfÃ¶rsÃ¤ljningen Ã¤r ocksÃ¥ motiverad av vÃ¥r stÃ¥ndpunkt att staten bÃ¶r renodla sin roll. I denna roll ingÃ¥r inte att bÃ¥de agera domare och spelare pÃ¥ den konkurrensutsatta marknaden. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.1.6Â &lt;a id="_Toc482498284" name="_Toc482498284"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728994" name="_Toc463728994"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204151" name="_Toc434204151"&gt;&lt;/a&gt;En bÃ¤ttre fÃ¶rdelningspolitik skapar mÃ¶jligheter fÃ¶r fler&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens fÃ¶rdelningspolitik Ã¤r i lÃ¥nga stycken bÃ¥de misslyckad och orÃ¤ttvis. Detta gÃ¤ller inte minst pÃ¥ familjepolitikens omrÃ¥de. Den socialdemokratiska politiken gÃ¥r ut pÃ¥ att enbart subventionera de familjer som vÃ¤ljer â€rÃ¤ttâ€, det vill sÃ¤ga anvÃ¤nder fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen i ungefÃ¤r ett Ã¥r och sedan fÃ¶rvÃ¤rvsarbetar, med barnen inom den kommunala barnomsorgen. De familjer som av olika skÃ¤l inte kan eller vill utnyttja daghem fÃ¥r dÃ¤rmed inte del av det offentliga stÃ¶det. Denna politik utvecklas ytterligare genom den maxtaxa inom barnomsorgen som infÃ¶rs. Denna styrande fÃ¶rÂ­delningsÂ­politik gÃ¥r pÃ¥ tvÃ¤rs mot den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipen som innebÃ¤r att staten ska stÃ¶dja och inte styra familjernas val i detta fall. Kristdemokraterna vill se en reformerad familjepolitik med Ã¶kad valfrihet och ett mer rÃ¤ttvist fÃ¶rdelat offentligt stÃ¶d till barnfamiljerna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inom familjepolitiken fÃ¶reslÃ¥r regeringen att barnbidragen ska hÃ¶jas. Ett hÃ¶jt barnbidrag leder dock inte till nÃ¥gon fÃ¶rbÃ¤ttring fÃ¶r den som uppbÃ¤r socialbidrag, eftersom detta reduceras med samma belopp som barnbidraget hÃ¶js. Det rÃ¤cker sannolikt inte heller fÃ¶r de barnfamiljer som har det sÃ¤mst stÃ¤llt ekonomiskt. Kristdemokraterna vill fÃ¶r Ã¥r 2001 i stÃ¤llet prioritera en fÃ¶rbÃ¤ttring av bostadsbidraget. PÃ¥ sÃ¥ sÃ¤tt kommer samhÃ¤llets stÃ¶d dem till del som behÃ¶ver det bÃ¤st. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En del av de besparingsÃ¥tgÃ¤rder som regeringen vidtagit under saneringsÂ­Ã¥ren Ã¤r och har varit fÃ¶rÃ¶dande fÃ¶r enskilda mÃ¤nniskor och ett uttryck fÃ¶r regeringens betydande okÃ¤nslighet fÃ¶r mÃ¤nniskors faktiska situation. Som exempel pÃ¥ sÃ¥dana Ã¥tgÃ¤rder kan nÃ¤mnas besparingarna pÃ¥ Ã¤nkeÂ­pensionerna, bostadsbidragen och Ã¶vriga fÃ¶rsÃ¤mringar fÃ¶r Ã¥ldersÂ­pensionÃ¤rer. Regeringen har ocksÃ¥ genom de utomordentligt omfattande skattehÃ¶jningar som skett pressat mÃ¥nga hushÃ¥lls ekonomier Ã¶ver den grÃ¤ns dÃ¤r de sjÃ¤lva klarar av att fÃ¶rsÃ¶rja sig utan socialbidrag. Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r i denna motion en aktiv skattepolitik som inriktas pÃ¥ sÃ¤nkta skatter fÃ¶r lÃ¥g- och medelÂ­inkomsttagare. Medan den av regeringen fÃ¶reslagna skattereduktionen riktar sig enbart till dem som har inkomst av tjÃ¤nst, vill kristdemokraterna att alla, Ã¤ven pensionÃ¤rerna, ska fÃ¥ en standardfÃ¶rbÃ¤ttring genom det grundavdrag som fÃ¶reslÃ¥s. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens tal om att vÃ¤rna svaga grupper har nÃ¤r det gÃ¤ller bistÃ¥ndet till vÃ¤rldens fattigaste skorrat falskt. I fÃ¶religgande fÃ¶rslag sker heller inga verkliga fÃ¶rbÃ¤ttringar fÃ¶rrÃ¤n Ã¥r 2003. Kristdemokraterna anser att bistÃ¥ndet stegvis bÃ¶r hÃ¶jas fÃ¶r att Ã¥tergÃ¥ till enprocentsnivÃ¥n av BNI. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill ocksÃ¥ fÃ¶rbÃ¤ttra fÃ¶r de sÃ¤mst stÃ¤llda pensionÃ¤rerna, som ofta Ã¤r kvinnor, genom att hÃ¶ja pensionstillskottet. LikasÃ¥ bÃ¶r grundnivÃ¥n i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen hÃ¶jas frÃ¥n dagens lÃ¥ga nivÃ¥, 60 kronor per dag, till 120 kronor. Talet om att vÃ¤rna svaga grupper mÃ¥ste ocksÃ¥ Ã¥terÂ­speglas i praktiken. Det Ã¤r fÃ¶rst dÃ¥ det verkligen gÃ¥r att tala om fÃ¶rdelÂ­ningspolitik. I kristdemokraternas budgetalternativ fÃ¶reslÃ¥s, fÃ¶rutom de fÃ¶rÂ­delningspolitiskt viktiga fÃ¶rÃ¤ndringar som nÃ¤mnts ovan, ytterligare ett antal Ã¥tgÃ¤rder som riktas in pÃ¥ att fÃ¶rbÃ¤ttra fÃ¶r dem som i dag har det sÃ¤mst.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.2Â &lt;a id="_Toc482498285" name="_Toc482498285"&gt;&lt;/a&gt;Fyra angelÃ¤gna ekonomiska reformer&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Som ett led i saneringsprogrammet fÃ¶r statens finanser hÃ¶jde socialÂ­demokraterna under fÃ¶rra mandatperioden skatterna med cirka 70 miljarder kronor rÃ¤knat i 1998 Ã¥rs nivÃ¥, trots vallÃ¶ften om att eventuella skatteÂ­hÃ¶jningar skulle begrÃ¤nsas till 3â€“4 miljarder kronor. Med vÃ¤rldens hÃ¶gsta skattetryck redan fÃ¶re dessa skattehÃ¶jningar Ã¤r det dÃ¤rfÃ¶r inte konstigt att pengarna nu forsar in i statskassan nÃ¤r budgetsaneringen vÃ¤sentligen Ã¤r avslutad och konjunkturen Ã¤r god.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;MÃ¶jligheten att sÃ¤nka inkomstskatterna fÃ¶r alla, och att minska de samlade marginaleffekter som i dag finns fÃ¶r stora grupper, Ã¤r frÃ¤mst en mÃ¶jlighet att flytta en del av beslutsmakten tillbaka till familjerna och medborgarna sjÃ¤lva. SÃ¤nkta inkomstskatter handlar om att mÃ¤nniskor fÃ¥r bestÃ¤mma Ã¶ver en stÃ¶rre del av sin egen lÃ¶n. Minskade marginaleffekter handlar om att de val man vill gÃ¶ra i mindre utstrÃ¤ckning kommer att motarbetas av den offentliga sektorns regler. Samtidigt bjuder den bÃ¤ttre konjunkturen ett gyllene tillfÃ¤lle att rÃ¤tta till de allvarliga strukturfel som sedan lÃ¤nge hÃ¤mmar den ekonomiska utvecklingen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sverige har alltsÃ¥ under de nÃ¤rmaste Ã¥ren, som det nu ser ut, ett mycket bra tillfÃ¤lle att rÃ¤tta till mÃ¥nga av de strukturfel som den svenska ekonomin lider av:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;HÃ¶ga totala marginaleffekter pÃ¥ grund av rekordhÃ¶gt skattetryck och inkomstprÃ¶vade avgifter och bidrag som gÃ¶r att det lÃ¶nar sig dÃ¥ligt att arbeta och skapar ett osunt bidragsberoende fÃ¶r stora grupper.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;DÃ¥ligt fungerande lÃ¶nebildning och arbetsmarknad vad gÃ¤ller rÃ¶rlighet, flexibilitet och effektivitet i de arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rdsÂ­proÂ­grammen.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Bristande konkurrens i stora delar av ekonomin, bland annat offentlig tjÃ¤nsteproduktion, bygg- och livsmedelssektorn, vilket leder till ett hÃ¶gt prislÃ¤ge och lÃ¥g kÃ¶pkraft jÃ¤mfÃ¶rt med andra lÃ¤nder.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Orimligt hÃ¶g beskattning av vissa lÃ¤ttrÃ¶rliga skattebaser.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det har den senaste tiden funnits en debatt i Sverige, i samband med att stora skattesÃ¤nkningar har kommit pÃ¥ tal, om det frÃ¥n inflationssynpunkt Ã¤r lyckat att sÃ¤nka inkomstskatter de nÃ¤rmaste Ã¥ren nÃ¤r konjunkturen ser ut att bli god. Risken fÃ¶r att Riksbanken genom rÃ¤ntehÃ¶jningar skulle motverka skatteÂ­sÃ¤nkningarnas effekt och bromsa ekonomin har pÃ¥talats. Denna risk bÃ¶r tas pÃ¥ allvar. Inte desto mindre finns det flera skÃ¤l att sÃ¤nka skatterna de nÃ¤rmaste Ã¥ren, men parallellt med detta behÃ¶ver det ocksÃ¥ genomfÃ¶ras ett antal strukturreformer. Om de strukturreformer fÃ¶r lÃ¶nebildning, arbetsÂ­marknad och konkurrens som fÃ¶reslÃ¥s nedan genomfÃ¶rs samtidigt, kommer inflationshotet att kunna bemÃ¶tas pÃ¥ ett effektivt sÃ¤tt. Den svenska ekonomin skulle varaktigt utvecklas starkare.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.2.1Â &lt;a id="_Toc482498286" name="_Toc482498286"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648367" name="_Toc460648367"&gt;&lt;/a&gt;En marginaleffekts- och skattereform&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;UtgÃ¥ngspunkten fÃ¶r den skattereform vi anser att Sverige behÃ¶ver Ã¤r att medborgarna sjÃ¤lva fÃ¥r en Ã¶kad beslutanderÃ¤tt Ã¶ver sina egna inkomster. FÃ¶r det andra bÃ¶r de val mÃ¤nniskor vill gÃ¶ra, exempelvis Ã¶ka eller minska sin arbetstid, inte pÃ¥verkas negativt av kombinationen av statliga och offentliga regler. Det fÃ¶rsta handlar alltsÃ¥ om att sÃ¤nka det totala skattetrycket, det andra om att minska marginaleffekterna. En allt fÃ¶r stor del av vÃ¥r tillvaro bestÃ¤ms genom ekonomiska politiska beslut.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill Ã¶ka fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r ett personligt ansvarsÂ­tagande, samtidigt som ett vÃ¤xande etiskt medvetande och gemensamma vÃ¤rderingar mer och mer bÃ¶r fÃ¥ ersÃ¤tta detaljregleringar och politisk styrning. Detta gÃ¤ller generellt, men sÃ¤rskilt tydlig Ã¤r skillnaden mot dagens socialdemokratiska tÃ¤nkande pÃ¥ familjepolitikens omrÃ¥de dÃ¤r socialÂ­demoÂ­kraterna genom en statligt beslutad maxtaxa pÃ¥ dagis Ã¶kar den politiska styrningen ovanpÃ¥ den redan starkt styrande familjepolitiken.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Insikten har funnits lÃ¤nge om att skattesystemet tillsammans med behovsprÃ¶vade bidrag och inkomstprÃ¶vade avgifter skapar orimligt hÃ¶ga marginaleffekter fÃ¶r stora grupper. LikasÃ¥ Ã¤r insikten tÃ¤mligen utbredd om att hÃ¶ga marginalskatter, eller hÃ¶ga kombinerade marginaleffekter, Ã¤r skadligt fÃ¶r samhÃ¤llsekonomin. Med samlade marginaleffekter pÃ¥ uppÃ¥t, och i vissa fall Ã¶ver, 100 procent finns det inga privatekonomiska skÃ¤l att Ã¶ka sin arbetsinsats, Ã¥tminstone inte pÃ¥ kort sikt. OmvÃ¤nt betyder hÃ¶ga marginalÂ­effekter att personer med lÃ¥ga inkomster som arbetar heltid faktiskt kan tjÃ¤na pÃ¥ att arbeta mindre. Med det regelverk som gÃ¤ller i dag, blir mÃ¤nniskors val allt fÃ¶r ofta en frÃ¥ga om hur de offentliga reglerna fungerar, i stÃ¤llet fÃ¶r hur man sjÃ¤lv vill gestalta sitt liv. Detta strider mot den roll vi anser att staten ska ha: en stÃ¶djande roll, dÃ¤r de ekonomiska resurser som ska passera den offentliga sektorn inte utesluter utan tvÃ¤rtom skapar valfrihet och flexibla lÃ¶sningar.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kunskapen om hur, mer exakt, vÃ¤lfÃ¤rdsstatens alla skatte-, avgifts- och bidragssystem samverkar Ã¤r dock begrÃ¤nsad. Vissa ambitiÃ¶sa fÃ¶rsÃ¶k till kartlÃ¤ggning&lt;span class="footnote32reference"&gt;&lt;a id="fnref0" name="fnref0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fn0"&gt;&lt;sup&gt;1&lt;/sup&gt;&lt;/a&gt;&lt;/span&gt; har gjorts, men det Ã¤r ofta mycket svÃ¥rt att Ã¶verblicka den &lt;span class="italic"&gt;aktuella &lt;/span&gt;helheten eftersom systemen hela tiden fÃ¶rÃ¤ndras. De undersÃ¶kningar som gÃ¶rs baseras i princip alltid pÃ¥ statistik och regler som gÃ¤llde nÃ¥got eller nÃ¥gra Ã¥r tillbaka i tiden.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Eftersom ett tÃ¤mligen stort Ã¶verskott kommer att finnas i statsbudgeten bÃ¶r Sverige ta vara pÃ¥ chansen att ta ett helhetsgrepp Ã¶ver &lt;span class="italic"&gt;bÃ¥de &lt;/span&gt;de hÃ¶ga genomsnittsskatterna och de hÃ¶ga samlade marginaleffekterna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I det fÃ¶ljande presenteras ett antal fÃ¶rslag dÃ¤r mÃ¥let Ã¤r att reducera de samlade marginaleffekterna som i dag trÃ¤ffar stora grupper, nÃ¤r dessa fÃ¶rvÃ¤rvsarbetar, Ã¤ndrar mÃ¤ngden fÃ¶rvÃ¤rvsarbete eller kÃ¶per tjÃ¤nster med sina redan skattade pengar.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Effekten av de hÃ¶ga marginaleffekterna visar sig fÃ¶r den enskilde som lÃ¥g eller till och med ingen fÃ¶rbÃ¤ttring av disponibel inkomst nÃ¤r man gÃ¥r upp i tjÃ¤nstgÃ¶ringsgrad, eller gÃ¥r frÃ¥n arbetslÃ¶shet till att fÃ¥ ett arbete. De sammanlagda effekterna av kraftigt Ã¶kad skatt pÃ¥ den nya inkomsten, Ã¶kade dagisavgifter och bortfallande bostadsbidrag Ã¤r de vanligaste exemplen.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den genomsnittliga inkomstskatten sÃ¤nks ocksÃ¥ fÃ¶r alla med vÃ¥ra fÃ¶rslag. Det vore Ã¶nskvÃ¤rt att de partier som tillsammans genomfÃ¶rt den omfattande pensionsreformen ocksÃ¥ gemensamt sÃ¶kte finna en bred och lÃ¥ngsiktig hÃ¥llbar lÃ¶sning pÃ¥ de skadliga marginaleffekterna i socialÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringsÂ­systemet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bidragsberoendet och rundgÃ¥ngen i skattesystemet mÃ¥ste minskas. Det svenska grundavdraget, som i internationell jÃ¤mfÃ¶relse Ã¤r vÃ¤ldigt lÃ¥gt, bÃ¶r i stÃ¤llet hÃ¶jas i kommunal beskattning (kommer Ã¤ven pensionÃ¤rer till del) till cirka 20 000 kronor och eventuellt inledas med en upptrappning. En sÃ¥dan upptrappning skulle till exempel kunna reducera marginaleffekten fÃ¶r taxerade inkomster mellan 0 och 100 000 kronor med cirka 3 procentenheter. Kostnaden fÃ¶r att fullt ut kompensera kommunerna fÃ¶r intÃ¤ktsbortfallet, cirka 15â€“20 miljarder kronor, har kristdemokraterna finansierat genom besparingar i sitt budgetalternativ. Om strukturella reformer pÃ¥ arbetsmarknaden uteblir och regeringen endast gÃ¥r med pÃ¥ skattesÃ¤nkningar utifrÃ¥n uppkomna Ã¶verskott, mÃ¥ste den totala sÃ¤nkningen av inkomstskatten underordnas stabiliseringspolitiska hÃ¤nsyn.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.2.1.1Â &lt;a id="_Toc482498287" name="_Toc482498287"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648368" name="_Toc460648368"&gt;&lt;/a&gt;PÃ¥ kort sikt&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Omfattningen och takten i skattesÃ¤nkningar mÃ¥ste avpassas sÃ¥ att inte Riksbanken snabbt tvingas kyla av en Ã¶verhettning som kan fÃ¶lja nÃ¤r flaskhalsproblemen pÃ¥ arbetsmarknaden fÃ¶rvÃ¤rras. De strukturella reformer pÃ¥ frÃ¤mst arbetsmarknaden som fÃ¶reslÃ¥s nedan skulle mÃ¶jliggÃ¶ra en starkare och lÃ¤ngre tillvÃ¤xtperiod fÃ¶r svensk ekonomi och vÃ¤lfÃ¤rd.&lt;/p&gt;
          &lt;ul class="UL-disc"&gt;
            &lt;li&gt;
              &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Marginalskatten bÃ¶r under de kommande Ã¥ren minskas fÃ¶r alla fÃ¶rvÃ¤rvsaktiva genom en statlig skattereduktion (fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag) mot beskattningsbara inkomster upp till 8,07 fÃ¶rhÃ¶jda prisbasbelopp. Med den ursprungliga pensionsuppgÃ¶relsen som riktmÃ¤rke bÃ¶r 6 procentenheter kompenseras. Den var tÃ¤nkt att kosta 1 procent av lÃ¶nesumman i faktisk extra skattehÃ¶jning, vilket nu blivit 7 procent. I denna motion lÃ¤ggs fÃ¶rslag om ett successivt Ã¶kat fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag som fullt infÃ¶rt innebÃ¤r en skattesÃ¤nkning pÃ¥ 20 miljarder kronor. Endast en mindre del av denna reform bÃ¶r av stabiliseringspolitiska skÃ¤l genomfÃ¶ras under Ã¥r 2001.&lt;/p&gt;
            &lt;/li&gt;
            &lt;li&gt;
              &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;I denna motion har vi, utÃ¶ver tidigare finansierade familjepolitiska fÃ¶rslag, skuggat in ytterligare 2 miljarder kronor Ã¥r 2002 och 4 miljarder kronor Ã¥r 2003 fÃ¶r en familjepolitisk reform fÃ¶r att Ã¶ka barnfamiljernas valfrihet och kÃ¶pkraft. Vi Ã¤r Ã¶ppna fÃ¶r en diskussion om olika fÃ¶rslag till lÃ¶sningar fÃ¶r att Ã¶ka valfriheten och flexibiliteten fÃ¶r barnfamiljerna men ocksÃ¥ att minska maginaleffekterna.&lt;/p&gt;
            &lt;/li&gt;
            &lt;li&gt;
              &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En skattereduktion pÃ¥ 50 procent fÃ¶r hushÃ¥llens kÃ¶p av tjÃ¤nster bÃ¶r infÃ¶ras. PÃ¥ sÃ¥ sÃ¤tt elimineras nÃ¤stan hela den extra skattekil som uppstÃ¥r nÃ¤r frÃ¤mmande arbetskraft anlitas med redan skattade pengar. Betydligt fler samhÃ¤llsekonomiskt motiverade byten (kÃ¶p) av tjÃ¤nster kommer till stÃ¥nd, eftersom de Ã¤ven blir privatekonomiskt lÃ¶nsamma. Effektiviteten i ekonomin kommer dÃ¤rmed att Ã¶ka. Samtidigt kan den svarta sektorn trÃ¤ngas tillbaka, nÃ¤r det blir mÃ¶jligt att bÃ¥de kÃ¶pa och sÃ¤lja privata hushÃ¥llstjÃ¤nster bÃ¥de vitt och lagligt. (JÃ¤mfÃ¶r avsnittet nedan om konkurrens.) Kostnaden fÃ¶r staten Ã¤r drygt 1,7 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
            &lt;/li&gt;
            &lt;li&gt;
              &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Avskaffad vÃ¤rnskatt reducerar marginaleffekten med 5 procentenheter. Kostnad cirka 2,5 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
            &lt;/li&gt;
            &lt;li&gt;
              &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Arbetsgivaravgifterna sÃ¤nks med 10 procentenheter pÃ¥ lÃ¶nesummor upp till 900Â 000 kronor per Ã¥r. FÃ¶r egenfÃ¶retagare utÃ¶kas den nedsÃ¤ttningsÂ­berÃ¤ttigade lÃ¶nesumman till 250 000 kronor per Ã¥r. FÃ¶rslaget gÃ¤ller alla fÃ¶retag (arbetsgivare), men gynnar frÃ¤mst smÃ¥fÃ¶retagen. De mindre fÃ¶retag som i dag tvekar om de ska vÃ¥ga nyanstÃ¤lla fÃ¥r med detta fÃ¶rslag klart fÃ¶rbÃ¤ttrade mÃ¶jligheter att vÃ¥ga satsa pÃ¥ utveckling och nyanÂ­stÃ¤llningar. Kostnad cirka 7 miljarder Ã¥r 2002, cirka 5,6 miljarder Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
            &lt;/li&gt;
          &lt;/ul&gt;
            &lt;h5 class="heading325"&gt;4.2.1.1.1Â &lt;a id="_Toc482498288" name="_Toc482498288"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648369" name="_Toc460648369"&gt;&lt;/a&gt;FempartiÃ¶verlÃ¤ggningar om marginaleffekterna&lt;/h5&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Skadligheten av marginaleffekterna i skatte- och socialfÃ¶rsÃ¤kringssystemen erkÃ¤nns nu av nÃ¤stan alla. Icke desto mindre Ã¤r de politiska svÃ¥righeterna att rÃ¤tta till dem betydande. Det handlar oftast om att vÃ¤xla bidrag mot sÃ¤nkta skatter. Kristdemokraterna genomfÃ¶r ett analys- och reformarbete fÃ¶r att avlÃ¤gsna de mÃ¥nga skadliga marginaleffekterna i skatte- och socialÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringssystemen. FÃ¶r att skapa stabilitet och lÃ¥ngsiktighet borde en samverkan ske mellan de fem partier som stÃ¥r bakom pensionsreformen, detta fÃ¶r att ocksÃ¥ ge bÃ¤ttre fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar vÃ¤lfÃ¤rdsutveckling.&lt;/p&gt;
            &lt;ul class="UL-disc"&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det handlar om bostadsbidragets konstruktion och avtrappning. En tÃ¤nkbar mÃ¶jlighet Ã¤r att â€platta utâ€ bostadsbidraget genom en lÃ¤gre startnivÃ¥ och flackare avtrappning. Den lÃ¤gre startnivÃ¥n bÃ¶r i sÃ¥ fall kompenseras med sÃ¤nkt inkomstskatt.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Den sÃ¥ kallade LO-puckeln i grundavdraget trÃ¤ffar idag â€felâ€ personer efter alla avindexeringar och skapar 3,1 procentenheter extra marginalÂ­effekt fÃ¶r stora inkomstgrupper nÃ¤r den trappas av, vilket minskar arbetsutbudet till men fÃ¶r en uthÃ¥llig vÃ¤lfÃ¤rdsutveckling.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Barnomsorgstaxornas konstruktion ger Ã¤ven vissa marginaleffekter, Ã¤ven om effekten av dessa, jÃ¤mfÃ¶rt med andra marginaleffekter, kraftigt Ã¶verdrivits i debatten. Som exempel kan nÃ¤mnas att en kommunal enhetstaxa â€“ som ett alternativ till en statligt bestÃ¤md maxtaxa â€“ i genomsnitt skulle reducera marginaleffekten fÃ¶r barnomsorgskostnader med mellan 5 och 7 procentenheter. En enhetstaxa skulle fÃ¶rstÃ¥s gÃ¶ra det vÃ¤sentligt dyrare fÃ¶r arbetslÃ¶sa att ha barnen pÃ¥ dagis i de kommuner som erbjuder gratis dagisplats fÃ¶r barn till arbetslÃ¶sa, men marginaleffekten som idag gÃ¶r att det inte lÃ¶nar sig att ta ett arbete (eftersom man dÃ¥ mÃ¥ste betala hela dagisavgiften) skulle reduceras med mellan 50 och 60 procentenheter. En eventuell statlig medverkan fÃ¶r att ge en sÃ¥dan frivillig reform en lÃ¥ginkomstprofil torde kosta mellan 2 och 3 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;FÃ¶r att minska de orimliga skillnaderna i Ã¤ldrevÃ¥rdstaxorna bÃ¶r enhetstaxa infÃ¶ras. Detta bÃ¶r dock inte ske genom lagstiftningsÃ¥tgÃ¤rder, utan bÃ¶r vara en frÃ¥ga fÃ¶r de kommunala beslutsfattarna.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En lÃ¤gre Ã¥terbetalningsprocent i underhÃ¥llsstÃ¶det (med till exempel 2 procentenheter) kan vÃ¤xlas mot ett nÃ¥got lÃ¤gre fÃ¶rbehÃ¥llsbelopp. En sÃ¥dan Ã¥tgÃ¤rd kan gÃ¶ras statsfinansiellt neutral, samtidigt som den minskar marginaleffekten frÃ¥n 10â€“15 procent till 8â€“13 procent.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Marginaleffekterna i arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen Ã¤r ett vÃ¤ldokumenterat strukturellt problem pÃ¥ den svenska arbetsmarknaden som helst borde fÃ¥ en bred och lÃ¥ngsiktig politisk lÃ¶sning. Ett fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag som enbart gÃ¤ller fÃ¶r inkomst av tjÃ¤nst skulle Ã¶ka behÃ¥llningen av att arbeta jÃ¤mfÃ¶rt med a-kasseersÃ¤ttning.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Ã„ven fribeloppsgrÃ¤nsen fÃ¶r studiebidraget ger orimliga marginaleffekter pÃ¥ vanligen minst 50 % fÃ¶r de studerande. Den kan reduceras med olika tekniker, varav den mest radikala Ã¤r ett totalt avskaffande av grÃ¤nsen till en statsfinansiell kostnad av cirka 1,1 miljarder kronor. Ett fÃ¶rslag om slopat fribelopp lÃ¤ggs i denna motion.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
              &lt;li&gt;
                &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kommunala skattehÃ¶jningar slÃ¥r hÃ¥rdast mot lÃ¥g- och medelinkomsttagare och motverkar dÃ¤rmed effekterna av ett nytt fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag. I flerÂ­partiÃ¶verlÃ¤ggningarna bÃ¶r en modell fÃ¶r undvikande av kommunala skattehÃ¶jningar diskuteras.&lt;/p&gt;
              &lt;/li&gt;
            &lt;/ul&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.2.1.2Â &lt;a id="_Toc482498289" name="_Toc482498289"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648370" name="_Toc460648370"&gt;&lt;/a&gt;PÃ¥ lite lÃ¤ngre sikt&lt;/h4&gt;
            &lt;h5 class="heading325"&gt;4.2.1.2.1Â &lt;a id="_Toc482498290" name="_Toc482498290"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648371" name="_Toc460648371"&gt;&lt;/a&gt;Reformerad och fonderad socialfÃ¶rsÃ¤kring&lt;/h5&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;Den stÃ¶rsta delen av socialfÃ¶rsÃ¤kringssystemet omfÃ¶rdelar inte inkomster mellan personer, utan mellan olika tidsperioder i en och samma persons livscykel. Pensionssystemet Ã¤r kanske det tydligaste exemplet, dÃ¤r den livsinkomst man arbetar ihop utgÃ¶r grunden fÃ¶r de avgifter man betalar in och sedan den pension man fÃ¥r. FÃ¶r dem som inte har kunnat arbeta ihop till en rimlig pension finns ett â€golvâ€, en garantipension, men den finansieras av alla fÃ¶rvÃ¤rvsarbetande via de vanliga inkomstskatterna.&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶rutom att denna typ av rakare rÃ¶r mellan vad man betalar in och vad man fÃ¥r ut behÃ¶ver skapas i fler delar av socialfÃ¶rsÃ¤kringssystemet, gÃ¥r det ocksÃ¥ pÃ¥ sikt att gÃ¶ra stora vinster pÃ¥ att fondera delar av systemen. Enkelt uttryckt sÃ¥ krÃ¤ver ett (helt eller delvis) fonderat system som ger en viss avkastning ett lÃ¤gre skatteuttag fÃ¶r att finansiera de fÃ¶rmÃ¥ner som man har bestÃ¤mt.&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En fonderad fÃ¶rsÃ¤kring verkar ocksÃ¥ stabiliserande, eftersom den i viss mÃ¥n kan fungera som en buffert vid dÃ¥liga Ã¥r. Statens lÃ¥nebehov och statsbudgeten skulle dÃ¤rmed inte behÃ¶va variera i takt med till exempel den utveckling vi sett under senare Ã¥r i sjukfÃ¶rsÃ¤kringen.&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã„ven om bara delar av systemen Ã¤r fonderade och avkastningen Ã¤r lÃ¥g, kan den sammanlagda vinsten pÃ¥ samhÃ¤llsnivÃ¥ bli stor.&lt;/p&gt;
            &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;SjukfÃ¶rsÃ¤kringen berÃ¤knas i Ã¥r gÃ¥ med ett underskott pÃ¥ mellan 7 och 9 miljarder kronor, jÃ¤mfÃ¶rt med ett Ã¶verskott under 1998. SjukfÃ¶rsÃ¤kringen borde ges en mer autonom utformning. Kristdemokraterna Ã¤r beredda att diskutera villkoren fÃ¶r reformering, eventuellt med en egen buffertfond fÃ¶r att utjÃ¤mna inbetalningar och utbetalningar Ã¶ver tillfÃ¤lliga variationer mellan olika Ã¥r. De partier som stÃ¥r bakom pensionsreformen vore Ã¤ven hÃ¤r en lÃ¤mplig konstellation fÃ¶r sÃ¥dana samtal.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.2.2Â &lt;a id="_Toc482498291" name="_Toc482498291"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648372" name="_Toc460648372"&gt;&lt;/a&gt;Reformerad lÃ¶nebildning och arbetsmarknad&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Ett av de allvarligaste hoten mot den starka utvecklingen i svensk ekonomi Ã¤r om lÃ¶nerna i Sverige stiger avsevÃ¤rt snabbare Ã¤n EU-lÃ¤nderna i genomsnitt och EMU-lÃ¤nderna i synnerhet. En satsning pÃ¥ ett fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag riktat till lÃ¥g- och medelinkomsttagare som genomfÃ¶rs med tyngdpunkten under den starkaste tillvÃ¤xtfasen krÃ¤ver mycket snabba Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r en bÃ¤ttre fungerande lÃ¶nebildning och arbetsmarknad. Alternativet Ã¤r en senareÂ­lÃ¤ggning av skattesÃ¤nkningarna tills ekonomin svalnat av. Att gasa i snabbt Ã¶kande konjunktur och bromsa i nedgÃ¥ng och vÃ¤xande arbetslÃ¶shet Ã¤r varken i samklang med vedertagen ekonomisk klokskap eller vetenskap.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Under 1970-talet och stÃ¶rre delen av 1980-talet lÃ¥g de svenska lÃ¶neÂ­Ã¶kningarna betydligt Ã¶ver sÃ¥vÃ¤l produktivitetsÃ¶kningen i Sverige som lÃ¶neutvecklingen i jÃ¤mfÃ¶rbara lÃ¤nder. Detta betalades med Ã¶kad inflation, sÃ¥ trots hÃ¶ga nominella lÃ¶neÃ¶kningar under 1980-talet blev reallÃ¶neÃ¶kningen noll. I bÃ¶rjan av 1990-talet lÃ¥g de svenska lÃ¶neÃ¶kningarna under EU-genomsnittet under nÃ¥gra Ã¥r, men pÃ¥ senare Ã¥r har de Ã¥ter Ã¶kat Ã¶ver EU-snittet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Liksom nÃ¤r det gÃ¤ller marginaleffekter, finns det en utbredd insikt om att den svenska lÃ¶nebildningen under mÃ¥nga Ã¥r har fungerat dÃ¥ligt. Inte minst LO-ekonomer brukar fokusera pÃ¥ lÃ¶nebildningens stora betydelse fÃ¶r sysselsÃ¤ttningen. LÃ¶nesumman motsvarar ungefÃ¤r hÃ¤lften av BNP, vilket gÃ¶r att Ã¤ven smÃ¥ procentuella fÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¥r stort genomslag pÃ¥ samhÃ¤llsekonomin.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Trots utbredd kunskap om lÃ¶nebildningens betydelse fÃ¶r samhÃ¤llsÂ­ekonomins utveckling lyser de politiska fÃ¶rslagen nÃ¤stan helt med sin frÃ¥nvaro. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Staten bÃ¶r i egentlig mening inte avgÃ¶ra vilka lÃ¶neavtal som fÃ¥r trÃ¤ffas. DÃ¤remot bÃ¶r staten skapa sÃ¥dana spelregler som gÃ¶r att till exempel risken fÃ¶r Ã¶kad arbetslÃ¶shet tas med som en kostnad nÃ¤r avtal ska tecknas, liksom vinsten med en lÃ¤gre arbetslÃ¶shet. Incitamenten fÃ¶r fackfÃ¶reningarna att ta hÃ¤nsyn till risken fÃ¶r Ã¶kad arbetslÃ¶shet Ã¤r i princip obefintliga. I sjÃ¤lva verket ingick det som en del i den sÃ¥ kallade solidariska lÃ¶nepolitiken att facken inte skulle behÃ¶va tÃ¤nka pÃ¥ eventuell arbetslÃ¶shet, det var statens uppgift att finansiera a-kassorna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den moderna arbetsmarknaden prÃ¤glas av ett Ã¶kat behov av flexibilitet, mer korttidsanstÃ¤llningar och ett allt stÃ¶rre kunskapsbehov. Den nya situationen pÃ¥ arbetsmarknaden har gjort att de nuvarande arbetsÂ­marknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rderna mÃ¥ste ses Ã¶ver. Det Ã¤r avgÃ¶rande fÃ¶r den fortsatta ekonomiska utvecklingen att riksdagen snarast fattar beslut som avhjÃ¤lper flaskhalsarna pÃ¥ arbetsmarknaden. Det mÃ¥ste bli en bÃ¤ttre balans mellan tillgÃ¥ngen pÃ¥ utbildad arbetskraft och arbetsmarknadens parter. Nu krÃ¤vs individuella handlingsplaner nÃ¤r det gÃ¤ller att anpassa en arbetsmarknadspolitisk Ã¥tgÃ¤rd till vad som efterfrÃ¥gas pÃ¥ marknaden och vilka fÃ¶rutsÃ¤ttningar den enskilde besitter. Det behÃ¶vs ett nÃ¤ra samarbete mellan nÃ¤ringslivet och arbetsfÃ¶rmedlingarna runt om i landet fÃ¶r att de arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rderna ska fÃ¥ den genomslagskraft som efterfrÃ¥gas bland fÃ¶retagen.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sveriges arbetstagare Ã¤r historiskt sett kÃ¤nda fÃ¶r sin kompetens. Ska detta Ã¤ven gÃ¤lla framgent, mÃ¥ste vi fortsÃ¤tta att satsa pÃ¥ ett bra och modernt utbildningsvÃ¤sende. Fungerande kunskapskedjor hos medborgarna, frÃ¥n det att man bÃ¶rjar skolan fram till en universitets- eller hÃ¶gskoleexamen, innebÃ¤r att Sverige kan fortsÃ¤tta att konkurrera med en hÃ¶g kompetensnivÃ¥.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Nedan presenteras nÃ¥gra fÃ¶rslag fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra arbetsmarknadens funktionssÃ¤tt och uppnÃ¥ en bÃ¤ttre balans i lÃ¶nebildningsprocessen, sÃ¥ att resultatet frÃ¥n lÃ¶nefÃ¶rhandlingarna i stÃ¶rre utstrÃ¤ckning kommer att motsvara det samhÃ¤llsekonomiska utrymme som fÃ¶ljer av Ã¶kad produktivitet.&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kostnaderna fÃ¶r arbetslÃ¶sheten bÃ¶r synliggÃ¶ras genom en hÃ¶gre egenfinansiering av en allmÃ¤n och obligatorisk arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring. Egenfinansieringen bÃ¶r uppgÃ¥ till 33 % och kompenseras fullt ut fÃ¶r den enskilde genom en generell hÃ¶jning av grundavdraget. HÃ¶jningen av avgiften pÃ¥ cirka 150 kronor per mÃ¥nad kompenseras fullt ut med sÃ¤nkt inkomstskatt.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Varseltiden fÃ¶r strejkÃ¥tgÃ¤rder bÃ¶r fÃ¶rlÃ¤ngas frÃ¥n 7 till 14 dagar. Medlingsinstitutet bÃ¶r kunna skjuta upp varslade stridsÃ¥tgÃ¤rder i 14 dagar.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Lagen som reglerar kollektivavtalen bÃ¶r ses Ã¶ver fÃ¶r att Ã¶ka den enskildes rÃ¤ttigheter och frÃ¤mja en bÃ¤ttre fungerande lÃ¶nebildning. Bland annat borde mÃ¶jlighet fÃ¶r enskilda lÃ¶ntagare att sluta avtal med arbetsgivare utan hÃ¤nsyn till gÃ¤llande kollektivavtal underlÃ¤ttas. Riskerna fÃ¶r att enskilda arbetstagare utnyttjas otillbÃ¶rligt genom att hamna i en underlÃ¤gsen position, exempelvis vid hÃ¶g arbetslÃ¶shet, mÃ¥ste beaktas i denna Ã¶versyn.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Arbetsmarknadens parter bÃ¶r efterstrÃ¤va Ã¶kad flexibilitet vad gÃ¤ller lÃ¶nebildning fÃ¶r ungdom. LÃ¤gre ingÃ¥ngslÃ¶ner inom vissa branscher kan vara ett verksamt sÃ¤tt att fÃ¥ fler unga i arbete. Detta bÃ¶r i fÃ¶rsta hand lÃ¶sas avtalsvÃ¤gen.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Vinstdelningssystem fÃ¶r de anstÃ¤llda kan med fÃ¶rdel utgÃ¶ra en del i den framtida lÃ¶nebildningen. Ett sÃ¥dant system skapar en god och flexibel koppling mellan fÃ¶retagens vinster och de anstÃ¤lldas ersÃ¤ttningar. Arbetsgivaravgifter bÃ¶r inte tas ut pÃ¥ ersÃ¤ttning frÃ¥n ett vinstdelningsÂ­system.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Beskattningen av personaloptioner bÃ¶r ses Ã¶ver som ett led i att stimulera en bÃ¤ttre lÃ¶nebildning. I denna motion lÃ¤ggs fÃ¶rslag om en lindring av skatten pÃ¥ personaloptioner. &lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det Ã¤r bra att volymmÃ¥let i arbetsmarknadspolitiken avskaffats. Prioritet mÃ¥ste ges Ã¥t att Ã¥tgÃ¤rda bristyrken genom kvalificerad arbetsÂ­marknadsÂ­utbildning. Antalet arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder bÃ¶r minskas och regelverket kring Ã¥tgÃ¤rderna fÃ¶renklas.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.2.2.1Â &lt;a id="_Toc482498292" name="_Toc482498292"&gt;&lt;/a&gt;Arbetsgrupp om Ã¶kad ohÃ¤lsa&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen aviserar pÃ¥ sidan 28 i vÃ¥rpropositionen att man avser att tillsÃ¤tta en arbetsgrupp som ska utarbeta en handlingsplan fÃ¶r minskad ohÃ¤lsa. Arbetsgruppen ska bland annat gÃ¶ra en Ã¶versyn av sjukpenning, rehabiliÂ­teringsÂ­penning, arbetsskadefÃ¶rsÃ¤kring, tillsynen Ã¶ver arbetsmiljÃ¶n och fÃ¶rtidspension. Arbetsgruppen skall vidare prÃ¶va mÃ¶jligheten att gÃ¶ra systemen mera fÃ¶rsÃ¤kringsmÃ¤ssiga och samordna regelverken vad gÃ¤ller inkomstbegrepp, ersÃ¤ttningsnivÃ¥er samt indexering. Dessutom ska olika typer av flaskhalsar som fÃ¶rsvÃ¥rar rehabiliteringsarbetet undersÃ¶kas. SkillÂ­naden mellan kÃ¶nen samt regionala och lokala skillnader skall analyseras och Ã¶vervÃ¤gas i samband med reformfÃ¶rslag.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Enligt kristdemokraternas mening bÃ¶r ett sÃ¥dant omfattande utredningsÂ­arbete ske i form av en parlamentariskt tillsatt utredning. Det Ã¤r uppÂ­seendevÃ¤ckande att regeringen, nÃ¤r det berÃ¶r sÃ¥ mÃ¥nga stora komplexa framtidsfrÃ¥gor, tillsÃ¤tter arbetsgrupper med enbart deltagande av regeringsÂ­partiet och dess stÃ¶dpartier. Regeringen borde efterstrÃ¤va system som hÃ¥ller Ã¶ver tiden, ocksÃ¥ vid regeringssskiften. OcksÃ¥ oppositionsÂ­partiernas kunskaper och synsÃ¤tt borde tas tillvara i beredningsarbetet sÃ¥ att arbetet kan leda fram till stabila fÃ¶rslag och beslut.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.2.2.2Â &lt;a id="_Toc482498293" name="_Toc482498293"&gt;&lt;/a&gt;Arbetstid&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Av vÃ¥rpropositionen framgÃ¥r att regeringen avser att Ã¥terkomma till frÃ¥gan om arbetstidsfÃ¶rkortning i hÃ¶stens budgetproposition. En kortare arbetstid, sÃ¤ger man, kan Ã¥stadkommas genom avtal eller lagstiftning. Rapporten  â€Kortare arbetstid â€“ fÃ¶r och emotâ€ remissbehandlas f n och svaren ska ligga till grund fÃ¶r regeringens stÃ¤llningstagande.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mer tid fÃ¶r barnen, familjen och det sociala livet Ã¤r Ã¶nskemÃ¥l som delas av mÃ¥nga mÃ¤nniskor. Att bygga trygga sociala nÃ¤tverk som ger trygga barn krÃ¤ver tid och engagemang. MÃ¥nga smÃ¥barnsfÃ¶rÃ¤ldrar Ã¶nskar dÃ¤rfÃ¶r kortare arbetstid. SÃ¤nkt skatt pÃ¥ arbete och infÃ¶rande av nÃ¥gon form av vÃ¥rdnadsbidrag ger Ã¶kade ekonomiska mÃ¶jligheter fÃ¶r dessa grupper att korta sin arbetstid. Men det Ã¤r ocksÃ¥ viktigt att komma ihÃ¥g att det under andra tider av livet kan finnas motsatta Ã¶nskemÃ¥l. VÃ¤lfÃ¤rd Ã¤r att fÃ¥ arbeta pÃ¥ egna villkor. Lite mer ibland, lite mindre ibland.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Historiskt sett har lÃ¶neutrymmet tagits ut i form av hÃ¶gre konsumtion och kortare arbetstid. Det har varit en avvÃ¤gning mellan Ã¶nskemÃ¥len om hÃ¶gre lÃ¶n och mer fritid.  Eftersom Ã¶nskemÃ¥len i hÃ¶gsta grad Ã¤r individuella talar starka skÃ¤l mot lagstiftning. Kristdemokraterna anser sÃ¥ledes att frÃ¥gan om arbetstiderna bÃ¶r hanteras genom avtal mellan arbetsmarknadens parter eller i Ã¶verenskommelser mellan individer och arbetsgivare, och inte som en generell lagstiftning. Avtal bÃ¶r slutas pÃ¥ lokal nivÃ¥ med hÃ¤nsynstagande till den enskilde individens behov, parat med rimliga fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r fÃ¶retagande.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Arbetslivet har genomgÃ¥tt stora fÃ¶rÃ¤ndringar under senare Ã¥r. Kraven pÃ¥ flexibilitet har Ã¶kat. MÃ¥nga mÃ¤nniskor har idag avtal som innebÃ¤r att arbetstiden Ã¤r anpassad till en varierande arbetsmÃ¤ngd. Allt fler kan skÃ¶ta sina arbetsuppgifter pÃ¥ tider som inte fÃ¶ljer gamla mÃ¶nster. MÃ¥nga kan idag arbeta hemma en eller flera dagar i veckan. Av detta fÃ¶ljer att det inte gÃ¥r att skapa en mall som passar alla.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;40 timmars arbetsvecka Ã¤r ingen naturlag, men heller inte en reell sanning fÃ¶r svenska fÃ¶rhÃ¥llanden. Ã„ven om den lagstadgade normalarbetstiden Ã¤r 40 timmar per vecka arbetar vi inte mer Ã¤n 32,8 timmar per vecka i reell tid. Det Ã¤r lÃ¥gt ocksÃ¥ i Europaperspektiv. I en jÃ¤mfÃ¶relse med 14 OECD-lÃ¤nder har vi den tredje kortaste arbetstiden beroende pÃ¥ sÃ¤nkt pensionsÃ¥lder, lÃ¥ng semester, lÃ¥ng fÃ¶rÃ¤ldraledighet,  kortare arbetstid fÃ¶r skiftarbetare osv.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Svensk Handel presenterade i december 1999 en undersÃ¶kning utfÃ¶rd av SKOP. DÃ¤r framgick att 13 % ville arbeta mer, 27 % ville arbeta mindre, 14 % ville arbeta lika mycket som nu men pÃ¥ andra tider, medan 43 % var nÃ¶jda med sina arbetstider.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NÃ¤r PappersindustriarbetarefÃ¶rbundet lÃ¤t sina medlemmar vÃ¤lja om lÃ¶neÂ­utrymmet skulle gÃ¥ till hÃ¶jd lÃ¶n, kortad arbetstid eller sÃ¤nkt pensionsÃ¥lder fÃ¶rdelade sig valen i lika delar pÃ¥ de tre mÃ¶jligheterna.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Arbetslivsinstitutets rapport visar att en generell arbetstidsfÃ¶rkortning skulle leda till att mÃ¥nga fÃ¶retag fÃ¥r rekryteringsproblem, att de regionala obalanserna fÃ¶rstÃ¤rks, till Ã¶kade kostnader fÃ¶r fÃ¶retagen, men inga stÃ¶rre effekter pÃ¥ hÃ¤lsa, sjukfÃ¶rsÃ¤kring eller arbetslÃ¶shetstalen. Professorn och arbetsmarknadsforskaren Lars Calmfors sÃ¤ger i en kommentar till ArbetsÂ­livsinstitutets rapport att risken fÃ¶r negativa effekter pÃ¥ produktion och sysselsÃ¤ttning vid en arbetstidsfÃ¶rkortning Ã¤r stÃ¶rst i en situation som den nuvarande med tilltagande brist pÃ¥ arbetskraft. Forskningen Ã¤r samstÃ¤mmig i att arbetstidsfÃ¶rkortning inte Ã¤r nÃ¥gon effektiv Ã¥tgÃ¤rd att Ã¶ka sysselÂ­sÃ¤ttningen.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;LÃ¥ngtidsutredningen pekar ocksÃ¥ pÃ¥ demografin som det stora problemet i framtiden. Trycket pÃ¥ vÃ¤lfÃ¤rdssystemen kommer att vÃ¤xa, men antalet arbetade timmar riskerar att sjunka.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De tre stÃ¶rsta fackfÃ¶rbunden, Kommunal, Metall och SIF, har redan deklarerat att kortare arbetstid blir ett huvudkrav i nÃ¤sta stora avtalsrÃ¶relse 2001. Samtidigt varnar de regeringen med stÃ¶dpartier att lÃ¤gga sig i avtalsfÃ¶rhandlingarna och lagstifta om arbetstidsfÃ¶rkortning. â€DÃ¥ frÃ¥ntas vi mÃ¶jligheten att vÃ¤lja mellan hÃ¶gre lÃ¶n och kortare arbetstidâ€, sÃ¤ger Kommunals avtalssekreterare Jan SjÃ¶lin.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En generell arbetstidsfÃ¶rkortning med bibehÃ¥llen lÃ¶n skulle allvarligt skada Sveriges konkurrenskraft internationellt sett. Den skulle leda till ett produktionsbortfall som klart fÃ¶rsÃ¤mrar svensk vÃ¤lfÃ¤rd. Det skulle inte kompenseras med motsvarande effektiviseringar utan leda till Ã¤n fler stressrelaterade sjukdomar. Det skulle ge minskad vÃ¤lfÃ¤rd och minskad valfrihet fÃ¶r den enskilde. &lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En arbetstidsfÃ¶rkortning med 2,5 timmar per vecka kan leda till en vÃ¤lfÃ¤rdsfÃ¶rlust pÃ¥ 30 000 kronor per Ã¥r och fÃ¶rvÃ¤rvsarbetande enligt Konjunkturinstitutets rapport i Ã¤mnet.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;SkÃ¤len mot en generell lagstadgad arbetstidsfÃ¶rkortning Ã¤r sÃ¥ledes sÃ¥ mÃ¥nga att regeringen inte Ã¶verhuvudtaget borde Ã¶vervÃ¤ga att gÃ¥ den vÃ¤gen. Detta bÃ¶r ges regeringen till kÃ¤nna.&lt;/p&gt;
          &lt;h4 class="heading324"&gt;4.2.2.3Â &lt;a id="_Toc482498294" name="_Toc482498294"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¶nebidrag&lt;/h4&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;NÃ¤r nu arbetsmarknaden har vÃ¤nt uppÃ¥t borde det finnas goda fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r att slussa ut de arbetshandikappade pÃ¥ den ordinarie arbetsmarknaden. LÃ¶nebidragen kan dÃ¥ vara ett effektivt instrument. Kristdemokraterna har sedan lÃ¥ng tid tillbaka prioriterat lÃ¶nebidragen och anslagit resurser utÃ¶ver regeringens satsningar. &lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen gjorde under 1999 en indragning pÃ¥ 200 miljoner kronor pÃ¥ anslaget. Denna besparing fÃ¶rsÃ¶kte man gÃ¶mma genom att pÃ¥ ett frÃ¤ckt sÃ¤tt i vÃ¥rpropositionen 1999 hÃ¤vda att det var en satsning pÃ¥ ytterligare 90 miljoner kronor. Men plus 90 miljoner var i sjÃ¤lva verket minus 200 miljoner kronor. Orsaken var bland annat att anslag Ã¶verskridits tidigare samt indragningar nÃ¤r utgiftstaket var hotat. Regeringen hade helt enkelt inte kontroll Ã¶ver sina utgifter och tvingades dÃ¤rfÃ¶r vidta en drastisk Ã¥tgÃ¤rd. Men inget av detta framgick av vÃ¥rpropositionen.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I Ã¥rets vÃ¥rproposition fÃ¶reslÃ¥s en anslagsÃ¶kning pÃ¥ 120 miljoner kronor fÃ¶r 2001 samt ytterligare 240 miljoner kronor vardera fÃ¶r 2002 och 2003. Vi vÃ¤lkomnar och tillstyrker denna fÃ¶rstÃ¤rkning fÃ¶rutsatt att siffrorna Ã¤r faktiska och inte Ã¥terigen dÃ¶ljer en helt annan sanning. &lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Dock vill vi reservera oss fÃ¶r regeringens skrivning i vÃ¥rpropositionen pÃ¥ sidan 27. &lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;â€Arbetsmarknadsverket ges i uppgift att Ã¶ka Ã¶vergÃ¥ngarna frÃ¥n anstÃ¤llning med lÃ¶nebidrag till osubventionerad anstÃ¤llning. DÃ¤rmed frigÃ¶rs ett utrymme fÃ¶r fler arbetshandikappade att fÃ¥ ett fotfÃ¤ste pÃ¥ arbetsmarknaden genom anstÃ¤llning med lÃ¶nebidrag.â€&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Enligt vÃ¥rt fÃ¶rmenande finns det risk fÃ¶r att denna skrivning inte tolkas som en allmÃ¤n viljeinriktning, utan att den leder till en tydlig strÃ¤van att fÃ¥ sÃ¥ mÃ¥nga individer som mÃ¶jligt i lÃ¶nebidragsanstÃ¤llning genom en sÃ¥ lÃ¥g genomsnittlig bidragsnivÃ¥ som mÃ¶jligt. DÃ¤rmed fins en uppenbar risk fÃ¶r att de med stÃ¶rsta problemen lÃ¤mnas Ã¥t sitt Ã¶de. Det Ã¤r en orealistisk bedÃ¶mning att mÃ¤nniskor som idag har anstÃ¤llning med lÃ¶nebidrag i nÃ¥gon stÃ¶rre utstrÃ¤ckning skall kunna erhÃ¥lla en helt osubventionerad anstÃ¤llning.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I fÃ¶rordningen fÃ¶r lÃ¶nebidragsanstÃ¤llda bÃ¶r pÃ¥ nytt infÃ¶ras en paragraf som innebÃ¤r att en sÃ¤nkning av lÃ¶nebidrag ej skall genomfÃ¶ras om risk fÃ¶r uppsÃ¤gning fÃ¶religger. MÃ¶jligheten till ersÃ¤ttning pÃ¥ 90 procent vid en anstÃ¤llning i ideella organisationer ska finnas sÃ¥vÃ¤l vid nyanstÃ¤llningar som fÃ¶r dem som innehade anstÃ¤llning efter 1 juli 1995.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Arbetsmarknadsdepartementets tolkningar av de beslut riksdagen tog med anledning av regeringens fÃ¶rsÃ¶k att sÃ¤nka ersÃ¤ttningsnivÃ¥n fÃ¶r denna senare grupp har varit synnerligen olyckliga och skapat stor osÃ¤kerhet och oklarhet. Det bÃ¤sta nu Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r att ha en generÃ¶s tolkning i de fall dÃ¤r tvister rÃ¥der och uppsÃ¤gningshot fÃ¶religger p g a genomfÃ¶rd sÃ¤nkning av lÃ¶nebidraget.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna avser att noga fÃ¶lja utvecklingen huruvida tillskjutna medel till lÃ¶nebidrag Ã¤r tillfyllest fÃ¶r att lÃ¶sa det akuta behov som just nu fÃ¶religger, men ocksÃ¥ fÃ¶r att se om de pÃ¥ lÃ¥ng sikt Ã¤r tillrÃ¤ckliga.&lt;/p&gt;
          &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I framtiden bÃ¶r avvÃ¤gningar gÃ¶ras om Ã¶verfÃ¶ring av medel mellan Samhall och lÃ¶nebidragsanslaget fÃ¶r att tillskapa stÃ¶rsta mÃ¶jliga flexibilitet och uppnÃ¥ stÃ¶rsta mÃ¶jliga effektivitet nÃ¤r det gÃ¤ller att ge arbetshandikappade arbete.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.2.3Â &lt;a id="_Toc482498295" name="_Toc482498295"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648373" name="_Toc460648373"&gt;&lt;/a&gt;Ã–kad konkurrens&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;En viktig orsak till att Sverige placerar sig dÃ¥ligt i den sÃ¥ kallade vÃ¤lfÃ¤rdsligan Ã¤r det hÃ¶ga prislÃ¤get, till fÃ¶ljd av bristande konkurrens och delvis omfattande regleringar. Vi fÃ¥r enkelt uttryckt ut fÃ¶rhÃ¥llandevis lite fÃ¶r vÃ¥ra pengar. I debatten om vÃ¥r ekonomiska utveckling fokuseras oftast helt och hÃ¥llet intresset till Ã¶kningstakten i BNP. Men minst lika viktigt Ã¤r vad vi kan fÃ¥ ut av de pengar vi anvÃ¤nder fÃ¶r privat och offentlig konsumtion.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I nedanstÃ¥ende diagram framgÃ¥r den stora betydelse som det allmÃ¤nna prislÃ¤get, inklusive skatter, i ett land har. Om man jÃ¤mfÃ¶r Sveriges och USA:s BNP per capita i gemensam valuta visar det sig att de 1996 var i princip lika stora, Sverige till och med nÃ¥got hÃ¶gre. BÃ¥de Sverige och USA hade en BNP per capita som lÃ¥g drygt 20 procent Ã¶ver OECD-genomsnittet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men nÃ¤r BNP korrigeras fÃ¶r vilken faktisk kÃ¶pkraft respektive lands BNP motsvarar, blir bilden en helt annan. Sverige hamnar 5 procent under OECD-genomsnittet, medan USA med detta mÃ¥tt blir OECD:s nÃ¤st rikaste land efter Luxemburg.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Handlprg-Br246dtext"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN02Fi13/Fi13-3.jpg" width="309" height="168" alt="Image: Fi13-3.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den enkla slutsats man kan dra av detta Ã¤r att en strategi fÃ¶r att Ã¶ka det ekonomiska vÃ¤lstÃ¥ndet i Sverige i jÃ¤mfÃ¶relse med andra lÃ¤nder med nÃ¶dvÃ¤ndighet mÃ¥ste innehÃ¥lla ett antal reformer fÃ¶r att Ã¶ka den inhemska konkurrensen och sÃ¤nka vÃ¥rt allmÃ¤nna prislÃ¤ge. Enbart en god BNP-Ã¶kning kommer sannolikt inte att leda till att Sverige kan stiga sÃ¤rskilt mycket i vÃ¤lstÃ¥ndsligan.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En hel del viktiga avregleringar har redan gjorts i Sverige. Kredit- och valutamarknaden avreglerades mot slutet av 1980-talet. UtlÃ¤ndska bankers rÃ¤tt att etablera sig i Sverige kom 1990, den nya telelagen 1993 Ã¶ppnade mÃ¥nga nya mÃ¶jligheter, liksom fÃ¶rÃ¤ndringarna inom jÃ¤rnvÃ¤gstrafiken 1994. Elmarknaden avreglerades i en fÃ¶rsta etapp 1996 och fÃ¶r de mindre aktiebolagen 1999.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Men inom en del sektorer Ã¤r konkurrensen fortfarande bristfÃ¤llig. Det gÃ¤ller framfÃ¶r allt de marknader dÃ¤r hushÃ¥llen Ã¤r kÃ¶pare, exempelvis varudistribution, detaljhandel och tjÃ¤nsteproduktion, inte minst i offentlig sektor. Byggsektorn Ã¤r fortfarande reglerad och importkonkurrensen Ã¤r liten. Antalet producenter Ã¤r begrÃ¤nsat bÃ¥de i entreprenadledet och i byggÂ­materielindustrin.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Livsmedelssektorn utmÃ¤rks av att det bara finns ett fÃ¥tal aktÃ¶rer i distributions- och fÃ¶rsÃ¤ljningsledet och av att jordbrukssektorn Ã¤r starkt reglerad. Kommunerna har dessutom en mÃ¶jlighet enligt plan- och bygglagen att begrÃ¤nsa etableringen av livsmedelsbutiker, vilket i mÃ¥nga fall ytterligare har begrÃ¤nsat konkurrensmÃ¶jligheterna. Denna mÃ¶jlighet fÃ¶r kommunerna att stoppa etableringar Ã¥terinfÃ¶rdes av socialdemokraterna, efter att fyrpartiregeringen hade tagit bort den. Som med sÃ¥ mÃ¥nga andra fÃ¶rslag funderar nu NÃ¤ringsdepartementet pÃ¥ en Ã¥terstÃ¤llare av denna Ã¥terstÃ¤llare.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;NedanstÃ¥ende tabell visar hur de svenska priserna fÃ¶rhÃ¥ller sig till EU-genomsnittet. Den genomsnittliga prisnivÃ¥n i Sverige ligger fÃ¶r mÃ¥nga viktiga hushÃ¥llsprodukter mellan 20 och 30 procent Ã¶ver genomsnittet fÃ¶r EU-lÃ¤nderna. FrÃ¥n ett konsumentperspektiv finns det uppenbarligen mycket mer att Ã¶nska av den svenska konkurrenspolitiken.&lt;/p&gt;
        &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="217" /&gt;&lt;col width="122" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Varugrupp&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="bold"&gt;PrisnivÃ¥index, EU=100&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;KlÃ¤der och skor&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;Transporter och kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;Hyra, brÃ¤nsle och el&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;129&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;Mat, sprit och tobak&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;130&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;Restauranger, hotell etc.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;KÃ¤lla: Ds 1999:32&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Till skillnad frÃ¥n mÃ¥nga andra reformfÃ¶rslag kostar de fÃ¶rslag som presenteras i detta avsnitt ingenting fÃ¶r de offentliga budgetarna. TvÃ¤rt om skulle en bÃ¤ttre konkurrenspolitik i kombination med avregleringar och Ã¶kad upphandling inom offentlig sektor pÃ¥ sikt leda till avsevÃ¤rda kostnadsÂ­minskningar fÃ¶r de offentliga budgetarna. Det â€prisâ€ som man fÃ¥r betala Ã¤r minskad politisk styrning och byrÃ¥krati, ett rimligt och fÃ¶r de allra flesta helt okontroversiellt pris. I den politiska debatten finns dock fortfarande mÃ¥nga fÃ¶resprÃ¥kare som hÃ¤vdar att det Ã¤r demokratiskt nÃ¶dvÃ¤ndigt att det offentliga ska styra och bestÃ¤mma Ã¶ver i stort sett allt som ses som viktigt. Det Ã¶verpris vi alla har fÃ¥tt betala fÃ¶r denna politik uppmÃ¤rksammas emellertid alldeles fÃ¶r sÃ¤llan.&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kommunalt och statligt Ã¤gande bÃ¶r avvecklas pÃ¥ marknader dÃ¤r privata fÃ¶retag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera och dÃ¤r inte sociala eller hÃ¤lsomÃ¤ssiga restriktioner motiverar ett offentligt Ã¤gande. VÃ¥rd och utbildning bÃ¶r vara de enda generella undantagen.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kommunallagen bÃ¶r Ã¤ndras sÃ¥ att det blir lÃ¤ttare att fÃ¥ prÃ¶vat i domstol om kommunal nÃ¤ringsverksamhet strider mot lagen.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Se Ã¶ver kommunallagen i syfte att gÃ¶ra det lÃ¤ttare fÃ¶r fÃ¶retag att Ã¶verklaga kommunala beslut om stÃ¶d i olika former till fÃ¶retag. Besluten bÃ¶r ocksÃ¥ kunna prÃ¶vas i domstol.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kvarvarande konkurrenshÃ¤mmande regleringar i den privata sektorn bÃ¶r identifieras och avvecklas. SmÃ¥fÃ¶retagardelegationens lista borde inledÂ­ningsÂ­vis snarast genomfÃ¶ras.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Konkurrensverket bÃ¶r fÃ¥ Ã¶kade resurser och en mer fristÃ¥ende och framtrÃ¤dande roll Ã¤n i dag. Nya regeringsfÃ¶rslag bÃ¶r granskas, inte bara utifrÃ¥n ett smÃ¥fÃ¶retagsperspektiv, utan ocksÃ¥ utifrÃ¥n ett konkurÂ­rensÂ­perspektiv.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Konsumentombudsmannen bÃ¶r i samarbete med Konkurrensverket fungera som en konkurrenspolis, med uppgift att jaga och uppmÃ¤rksamma sektorer eller branscher med bristande konkurrens och sedan komma med fÃ¶rslag till hur konkurrensen kan fÃ¶rbÃ¤ttras.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det Ã¤r dags att Ã¥terigen revidera det kommunala planmonopolet beÂ­trÃ¤ffande etableringen av nya butiker.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Lagen om offentlig upphandling mÃ¥ste gÃ¶ras mer kraftfull i en sammanÂ­hÃ¥llen Ã¶versyn i syfte att fÃ¶rverkliga principerna om affÃ¤rsmÃ¤ssighet, konkurrens och icke-diskriminering.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Stora upphandlingar bÃ¶r delas i fler order sÃ¥ att Ã¤ven mindre fÃ¶retag har en chans att vara med i budgivningen. NÃ¤r fler fÃ¶retag kan vara med och tÃ¤vla Ã¶kar konkurrenstrycket och priserna kan pressas.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.2.4Â &lt;a id="_Toc482498296" name="_Toc482498296"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc460648374" name="_Toc460648374"&gt;&lt;/a&gt;Minskad skatteflykt&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Vad hjÃ¤lper det om Sverige har aldrig sÃ¥ hÃ¶ga skattesatser, om skattebaserna i en globaliserad ekonomi flyr ur landet? Det krÃ¤vs ocksÃ¥ att medborgarna har en etiskt fÃ¶rankrad vilja att betala skatt och att bidra till samÂ­hÃ¤llsutvecklingen. Varje skattesats Ã¶ver 0 procent Ã¤r mÃ¶jlig att eliminera med fusk, om inte viljan att gÃ¶ra rÃ¤tt och vara Ã¤rlig hÃ¥lls vid liv och motiveras. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste den etiska debatten hÃ¥llas levande. Samtidigt har de exempellÃ¶st hÃ¶ga svenska skattesatserna, ofta pÃ¥ ett Ã¶vermÃ¤ktigt sÃ¤tt, utmanat medborgarnas etiska medvetande och moral.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sverige Ã¤r ett litet land med Ã¶ppen ekonomi gentemot omvÃ¤rlden. Detta medfÃ¶r att vi i stor utstrÃ¤ckning Ã¤r beroende av hur skattesystem och regler ser ut i omvÃ¤rlden, sÃ¤rskilt i vÃ¥ra viktigaste konkurrentlÃ¤nder. Om Sverige lÃ¥ngsiktigt ska vara ett land fÃ¶r fÃ¶retagande, investeringar och tillvÃ¤xt, gÃ¥r det inte att ha kvar vissa skatter som gÃ¶r att kapital, fÃ¶retag och kompetens har starka skÃ¤l att lÃ¤mna landet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om vi inte Ã¤ndrar vissa regler den nÃ¤rmaste tiden kommer risken fÃ¶r snabbt eroderande skattebaser att tillta snabbt. Exempel finns redan i dag. Uppskattningsvis 200 miljarder kronor ligger â€gÃ¶mdaâ€, sparade i utlandet eftersom kapitalskatten dÃ¤r Ã¤r mycket lÃ¤gre, eller i praktiken noll, dÃ¥ dessa medel inte deklareras alls.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En rad svenska fÃ¶retag har de senaste Ã¥ren flyttat sina huvudkontor utomlands till fÃ¶ljd av skillnader i beskattning. En alltfÃ¶r stor del av nyutexaminerade civilingenjÃ¶rer och andra viktiga resurspersoner flyttar utomlands.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Internethandeln har bara bÃ¶rjat ta fart, men redan har den svenska bok- och skivbranschen vissa problem med vikande fÃ¶rsÃ¤ljning, pÃ¥ grund av skillnader i mervÃ¤rdesskatt gentemot andra lÃ¤nder. Prisskillnader som beror pÃ¥ lÃ¤gre produktionskostnader, effektivare distributionsmetoder eller lÃ¤gre vinstÂ­marginaler Ã¤r sjÃ¤lvklart ingenting som frÃ¥n svenskt hÃ¥ll ska motarbetas eller â€korrigerasâ€ pÃ¥ nÃ¥got sÃ¤tt. Men om folk vÃ¤ljer vissa produkter i stort sett endast fÃ¶r att beskattningen Ã¤r olika, blir resultatet oftast en ineffektiv resursallokering.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De Ã¥tgÃ¤rder som krÃ¤vs fÃ¶r att i Ã¶kad utstrÃ¤ckning behÃ¥lla och locka hit fÃ¶retag, kapital och kompetens har debatterats lÃ¤nge. Slopad vÃ¤rnskatt, sÃ¤nkt skattetryck och minskade marginaleffekter ingÃ¥r som viktiga delar, och detta har redan nÃ¤mnts i det fÃ¶rsta reformavsnittet. Men ingenting har hÃ¤nt. Den socialdemokratiska regeringen har hittills visat sig ofÃ¶rmÃ¶gen att vidta nÃ¥gra Ã¥tgÃ¤rder som skulle kunna vÃ¤nda utvecklingen. I det fÃ¶ljande tar vi upp nÃ¥gra till Ã¥tgÃ¤rder som vi anser att Sverige bÃ¶r ta chansen att genomfÃ¶ra.&lt;/p&gt;
        &lt;ul class="UL-disc"&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;FÃ¶rmÃ¶genhetsskatten avvecklas i tre steg. FrÃ¥n Ã¥r 2001 avvecklas sambeskattningen av fÃ¶rmÃ¶genhet. Ã…r 2002 minskar skattesatsen med 1 procentenhet och frÃ¥n 2003 avvecklas fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten helt.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Den nya vÃ¤rnskatten avskaffas.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Dubbelbeskattningen pÃ¥ utdelningsinkomster frÃ¥n risksparande avskaffas.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;SÃ¤nkta marginal- och inkomstskatter enligt ovan.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
          &lt;li&gt;
            &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det mÃ¥ste bli praktiskt mÃ¶jligt att kÃ¶pa och sÃ¤lja privata tjÃ¤nster vitt och lagligt genom en 50-procentig skattereduktion.&lt;/p&gt;
          &lt;/li&gt;
        &lt;/ul&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;4.3Â &lt;a id="_Toc482498297" name="_Toc482498297"&gt;&lt;/a&gt;Sverige bÃ¶r delta i EMU-samarbetet fullt ut&lt;/h2&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.3.1Â &lt;a id="_Toc482498298" name="_Toc482498298"&gt;&lt;/a&gt;StÃ¤rk samarbetet mellan Europas folk&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;SkÃ¤len fÃ¶r en gemensam valuta Ã¤r gamla, liksom fÃ¶rsÃ¶ken att med olika mekanismer motverka  problem som fÃ¶ljer av instabila valutakurser. Detta har genom Ã¥ren motverkats med Ã¶verenskommelser om metallinnehÃ¥ll, om guldmyntfot, om fasta eller rÃ¶rliga vÃ¤xelkurser och Ã¤ven med viss politisk styrning. Med RomfÃ¶rdraget frÃ¥n 1957 kom de dÃ¥varande medlemslÃ¤nderna i EG Ã¶verens om att skapa en gemensam marknad. MÃ¥let var inte ekonomin i sig. Visionen var att sÃ¤kra fred och samarbete genom en allt mer sammanflÃ¤tad europeisk ekonomi. Ekonomin var ett medel fÃ¶r ett gott Ã¶verordnat mÃ¥l: fred och samarbete.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Europas historia Ã¤r fylld av konflikter och krig. EU syftar till att knyta lÃ¤nder och folk nÃ¤rmare varandra genom att minska betydelsen av de grÃ¤nser och murar som allt fÃ¶r lÃ¤nge tillÃ¥tits att fungera som hÃ¤rdar omkring vilka misstro och misstÃ¤nksamhet kunnat frodas. Genom ett utÃ¶kat utbyte av varor och tjÃ¤nster, fri rÃ¶rlighet fÃ¶r mÃ¤nniskor och kapital, Ã¤r idag EU ett politiskt och ekonomiskt stabilt omrÃ¥de dÃ¤r riskerna fÃ¶r vÃ¥ldsamma konflikter mellan nationer i stort sett tycks vara undanrÃ¶jda. EMU bidrar till att fÃ¶rstÃ¤rka denna utveckling fÃ¶r trygghet och sÃ¤kerhet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Med en gemensam valuta fullfÃ¶ljs den gemensamma marknaden. Med den gemensamma marknaden har tusentals handelshinder mellan lÃ¤nderna i form av sÃ¤rbestÃ¤mmelser och olika standarder upphÃ¤vts och harmoniserats. Produktstandardiseringen har naturligtvis Ã¶kat konkurrensen och skapat en prispress, som i sin tur bidrar till den lÃ¥ga inflationen. Tanken Ã¤r att den gemensamma valutan skall fÃ¶rstÃ¤rka ett positivt konkurrensklimat inom EU, vilket bidrar till att hÃ¥lla ned priserna. Prisstabilitet och lÃ¥g inflation Ã¤r tydliga mÃ¥l fÃ¶r sÃ¥vÃ¤l hela EMU-projektet som fÃ¶r den europeiska centralbanken (ECB).&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inom EU finns det mÃ¥nga angelÃ¤gna uppgifter kvar. Till det viktigaste fÃ¶r oss kristdemokrater hÃ¶r att fÃ¶rstÃ¤rka kampen mot den internationella brottsligheten, att bedriva ett aktivt arbete fÃ¶r gemensamma tag mot miljÃ¶fÃ¶rstÃ¶ring och â€“ kanske det viktigaste av allt â€“ att verka fÃ¶r att de forna kommunistiska Ã¶stlÃ¤nderna sluts in i den demokratiska gemenskapen i Europa. FrÃ¥n svensk sida mÃ¥ste vi ta till vara alla mÃ¶jligheter att pÃ¥verka. Genom ett deltagande i den innersta kretsen i EU Ã¶kar vÃ¥rt inflytande. Detta ska anvÃ¤ndas inte minst fÃ¶r att underlÃ¤tta fÃ¶r kandidatlÃ¤nderna att sÃ¥ snabbt som mÃ¶jligt integreras i EU. Sverige ska ocksÃ¥ verka fÃ¶r att alla tendenser till en uppdelning i ett A- och B-lag motarbetas. Att stÃ¥ vid sidan om i en av de viktigaste samarbetsfrÃ¥gorna minskar vÃ¥ra pÃ¥verkansmÃ¶jligheter.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.3.2Â &lt;a id="_Toc482498299" name="_Toc482498299"&gt;&lt;/a&gt;VarfÃ¶r ett monetÃ¤rt samarbete?&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;EMU bidrar till att underlÃ¤tta kontakter mellan mÃ¤nniskor och fÃ¶retag i Europas lÃ¤nder. Det blir mindre krÃ¥ngel och kostnader vid utlandsresor fÃ¶r oss som resande och konsumerande privatpersoner, men ocksÃ¥ fÃ¶r fÃ¶retagen.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Svenska fÃ¶retag ska fÃ¶rstÃ¥s ha mÃ¶jlighet att konkurrera med utlÃ¤ndska fÃ¶retag pÃ¥ affÃ¤rsmÃ¤ssiga grunder. ValutakurssvÃ¤ngningar Ã¤r ett gissel som fÃ¶rsvÃ¥rar och fÃ¶rdyrar. Om Sverige stÃ¥r utanfÃ¶r EMU kommer svenska fÃ¶retag Ã¤ven fortsÃ¤ttningsvis att fÃ¥ extra valutakostnader som andra fÃ¶retag slipper. Detta innebÃ¤r fÃ¤rre arbetstillfÃ¤llen och lÃ¤gre skatteinkomster fÃ¶r vÃ¥rt land.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom en gemensam valuta kommer det att bli lÃ¤ttare fÃ¶r oss konsumenter att jÃ¤mfÃ¶ra priser mellan olika lÃ¤nder. Priserna pÃ¥ konsumentvaror ligger i Sverige vÃ¤sentligt hÃ¶gre Ã¤n EU-snittet. Genom den Ã¶kade konkurrens som en gemensam valuta medfÃ¶r, kommer priserna i Sverige att sjunka.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Om vi gÃ¥r med i EMU fÃ¶rsvinner risken fÃ¶r devalveringar, vilket minskar den s k riskpremien, varfÃ¶r rÃ¤ntorna blir lÃ¤gre. Detta Ã¤r av stor betydelse fÃ¶r bÃ¥de hushÃ¥ll och fÃ¶retag. Det Ã¶kar dessutom investeringarna, vilket leder till lÃ¤gre arbetslÃ¶shet.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mycket talar fÃ¶r att bÃ¥de Danmark och Storbritannien inom en relativt kort tid kommer att vara medlemmar i EMU. Att Sverige i det sammanhanget skulle stÃ¥ utanfÃ¶r torde medfÃ¶ra betydande pÃ¥frestningar fÃ¶r vÃ¥rt land i mÃ¥nga avseenden.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sverige Ã¤r genom den omfattande integrationen mellan lÃ¤nderna idag sÃ¥ beroende av denna omvÃ¤rld att vÃ¥rt land Ã¤ven vid ett utanfÃ¶rskap skulle tvingas ta sÃ¥dana hÃ¤nsyn till vad som beslutas inom EU och den monetÃ¤ra unionen, att detta i praktiken inte skulle Ã¶ka suverÃ¤niteten annat Ã¤n pÃ¥ papperet. Genom mÃ¶jligheterna att pÃ¥verka inom ramen fÃ¶r samarbetet har vi en stÃ¶rre mÃ¶jlighet att bidra till utvecklingen Ã¤n genom att stÃ¥ vid sidan om.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Att devalveringsmÃ¶jligheterna fÃ¶rsvinner Ã¤r ett gott skÃ¤l fÃ¶r ett deltagande. Att devalveringsinstrumentet funnits till hands har frestat den politiska ledningen att misskÃ¶ta den svenska ekonomin under en fÃ¶ljd av Ã¥r, utan att behÃ¶va ta itu med de grundlÃ¤ggande problemen. Genom devalveringar kÃ¶pte man sig en tids respit. Men devalveringar innebÃ¤r ocksÃ¥ en export av de problem som man sjÃ¤lv inte fÃ¶rmÃ¥r att hantera. Att devalveringsÂ­mÃ¶jligheterna upphÃ¶r tvingar det politiska systemet att fÃ¶rebygga och att ta itu med problem innan de fÃ¥r allt fÃ¶r stora proportioner. Devalveringar har ocksÃ¥ ett pris genom att rÃ¤ntelÃ¤get blir hÃ¶gre Ã¤n eljest eftersom ett land som kan misstÃ¤nkas devalvera fÃ¥r betala en riskpremie till dem som lÃ¥nar ut pengar.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.3.3Â &lt;a id="_Toc482498300" name="_Toc482498300"&gt;&lt;/a&gt;Globaliseringens utmaningar&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Globaliseringen i sig minskar handlingsutrymmet fÃ¶r den nationella ekonomiska politiken i en tid nÃ¤r skattebaserna blir allt mer lÃ¤ttflyktiga. Sverige mÃ¥ste ha konkurrenskraftiga skatter pÃ¥ arbete, utbildning, sparande och fÃ¶retagande om vi skall vÃ¤nda flykten frÃ¥n Sverige av fÃ¶retag, kunskap och kapital. Ett medlemskap i EMU skulle gÃ¶ra Sverige mer attraktivt att verka i. Sammantaget torde dessa effekter Ã¶ka sysselsÃ¤ttningen och dÃ¤rmed skatteintÃ¤kterna fÃ¶r stat, kommuner och landsting.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det fordras Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra den svenska ekonomins funktionssÃ¤tt vare sig vi Ã¤r med i EMU:s tredje fas eller inte. Det omfattande handelsutbytet med EMU-lÃ¤nderna innebÃ¤r att den svenska ekonomin mÃ¥ste vara konkurrenskraftig i relation till dessa lÃ¤nder. En anpassning som blir konsekvensen av ett medlemskap kommer dÃ¤rfÃ¶r att ske Ã¤ven utanfÃ¶r EMU dock med skillnaden att Sverige stÃ¥r utan mÃ¶jligheten att direkt pÃ¥verka beslut som landets ekonomi i stor omfattning kommer att pÃ¥verkas av.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill Ã¥tgÃ¤rda problemen i svensk ekonomi, problem som hittills fÃ¶rt Sverige frÃ¥n att ha varit ett av vÃ¤rldens rikaste lÃ¤nder till en plats lÃ¥ngt ned pÃ¥ listan i OECD:s vÃ¤lstÃ¥ndsliga. Med vÃ¥r politik kommer flexibiliteten att fÃ¶rbÃ¤ttras bl a genom Ã¥tgÃ¤rder pÃ¥ arbetsmarknads-, nÃ¤rings- och skatteomrÃ¥det.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.3.4Â &lt;a id="_Toc482498301" name="_Toc482498301"&gt;&lt;/a&gt;ERM2&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;VÃ¤xelkurserna mellan EMU-lÃ¤nderna och Ã¶vriga EU-lÃ¤nder regleras genom ERM2, som Ã¤r fortsÃ¤ttningen pÃ¥ ERM. Ett land som deltar i ERM2 fÃ¥r inte lÃ¥ta sin valutakurs variera gentemot euron med mer Ã¤n 15 %. ERM2 Ã¤r dock frivilligt och Sverige har hittills valt att avstÃ¥ frÃ¥n deltagande. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sveriges riksbank har att styra mot ett inflationsmÃ¥l. Det skulle mÃ¶ta betydande svÃ¥righeter att utan fÃ¶regÃ¥ende ansÃ¶kan om medlemskap i EMU samtidigt styra mot ett vÃ¤xelkursmÃ¥l.&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att korta tiden mellan ansÃ¶kan och fullt deltagande i EMU, bÃ¶r en fÃ¶rhandling om anslutning till ERM2 snarast tas upp efter det att svenska folket i en folkomrÃ¶stning sagt ja till ett medlemskap i EMU.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;4.3.5Â &lt;a id="_Toc482498302" name="_Toc482498302"&gt;&lt;/a&gt;FolkomrÃ¶stning&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶rordar att en folkomrÃ¶stning ska genomfÃ¶ras om EMU-frÃ¥gan. FrÃ¥gans vikt och beslutets legitimitet fordrar att hela svenska folket fÃ¥r mÃ¶jlighet att delta. Vidare kan det faktum att en folkomrÃ¶stning kommer att Ã¤ga rum bidra till en folkbildning som annars knappast kommer till stÃ¥nd. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En folkomrÃ¶stning bÃ¶r fÃ¶regÃ¥s av Ã¶verlÃ¤ggningar mellan ledarna fÃ¶r samtliga riksdagspartier. Av tidsskÃ¤l Ã¤r det knappast mÃ¶jligt att genomfÃ¶ra en folkomrÃ¶stning redan under Ã¥r 2000. Det svenska EU-ordfÃ¶randeskapet omÃ¶jliggÃ¶r en folkomrÃ¶stning under vÃ¥ren Ã¥r 2001. DÃ¤remot Ã¤r hÃ¶sten samma Ã¥r en lÃ¤mplig tidpunkt. Det medger angelÃ¤gen diskussion utan att fÃ¶r den skulle ligga fÃ¶r lÃ¥ngt fram i tiden. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Alternativen i en folkomrÃ¶stning bÃ¶r formuleras pÃ¥ ett sÃ¥dant sÃ¤tt att inte tolkningarna i efterhand skapar stridigheter. DÃ¤rfÃ¶r Ã¤r tydliga alternativ nÃ¶dvÃ¤ndiga, och det ska inte finnas fler alternativ Ã¤n tvÃ¥. De tvÃ¥ alternativen bÃ¶r formuleras som ett â€ja till deltagande i EMUâ€ resp â€nej till deltagande i EMUâ€. PÃ¥ detta vis fÃ¥r svenska folket tillfÃ¤lle att ge klara besked till politikerna. Ett nej fÃ¥r dÃ¥ tolkas som att Sverige tills vidare avstÃ¥r frÃ¥n ett deltagande. Ett ja innebÃ¤r att riksdagen ges mandat att fatta beslut om ett svenskt deltagande.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;5Â &lt;a id="_Toc482498303" name="_Toc482498303"&gt;&lt;/a&gt;Prioriterade omrÃ¥den&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;I fÃ¶ljande avsnitt presenteras sex omrÃ¥den som Ã¤r sÃ¤rskilt prioriterade fÃ¶r kristdemokraterna i den ekonomiska politiken. Det gÃ¤ller politiken fÃ¶r att skapa lÃ¥ngsiktigt goda tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningar genom ett bÃ¤ttre fÃ¶retagarÂ­klimat, skattepolitiken fÃ¶r lÃ¥g- och medelinkomsttagare, valfriheten fÃ¶r barnfamiljer, pensionÃ¤rernas ekonomiska situation, vÃ¥rden, omsorgen och skolan samt vikten av ett Ã¥terupprÃ¤ttat rÃ¤ttssamhÃ¤lle. PÃ¥ dessa omrÃ¥den Ã¤r den socialdemokratiska regeringens politik utprÃ¤glat bristfÃ¤llig eller direkt felaktig. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.1Â &lt;a id="_Toc482498304" name="_Toc482498304"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728996" name="_Toc463728996"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013655" name="_Toc450013655"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204153" name="_Toc434204153"&gt;&lt;/a&gt;TillvÃ¤xtpolitik fÃ¶r nya jobb&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Grundbulten i kristdemokratisk ekonomisk politik Ã¤r att ge stabila och goda villkor fÃ¶r fler och vÃ¤xande fÃ¶retag och dÃ¤rigenom Ã¶ka sysselsÃ¤ttningen, minska arbetslÃ¶sheten och trygga vÃ¤lfÃ¤rden. Detta Ã¥stadkoms genom en balanserad finanspolitik i kombination med strukturella Ã¥tgÃ¤rder som fÃ¶rÂ­bÃ¤ttrar ekonomins funktionssÃ¤tt och avlÃ¤gsnar de seglivade bromsÂ­mekanismer som i mer Ã¤n 25 Ã¥r underminerat den svenska ekonomins utÂ­vecklingsÂ­kraft och bÃ¤ddat fÃ¶r dagens hÃ¶ga arbetslÃ¶shet och brister i vÃ¤lfÃ¤rden. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Penningpolitiken skall skÃ¶tas av Riksbanken med inflationsmÃ¥let pÃ¥ 2 procents Ã¥rlig KPI-fÃ¶rÃ¤ndring som riktmÃ¤rke. Finans- och strukturpolitiken Ã¥vilar riksdagen att besluta om. De flesta av de finanspolitiska Ã¥tgÃ¤rder som fÃ¶reslÃ¥s i denna motion har Ã¤ven fundamentala strukturella effekter fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra den svenska ekonomins funktionssÃ¤tt:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Skatten i vanliga inkomstlÃ¤gen sÃ¤nks kraftigt de nÃ¤rmaste Ã¥ren genom hÃ¶jningar av grundavdraget i den kommunala beskattningen. Detta bidrar i fÃ¶rsta hand till att fler kan klara sig pÃ¥ sin egen lÃ¶n, men det medfÃ¶r ocksÃ¥ den strukturellt viktiga effekten att kommande lÃ¶nebildning underlÃ¤ttas. Se vidare avsnitt 5.2. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;TjÃ¤nstesektorn ges helt nya mÃ¶jligheter att vÃ¤xa genom en 50-procentig skattereduktion fÃ¶r de privata hushÃ¥llens kÃ¶p av tjÃ¤nster i det egna hemmet. FÃ¶rslaget kan beskrivas som att det av socialdemokraterna nyligen avvecklade ROT-systemet i stÃ¤llet permanentas och utvidgas rejÃ¤lt, sÃ¥ att det vita priset vid hushÃ¥llens kÃ¶p av tjÃ¤nster i hemmet halveras direkt vid kÃ¶pet. TjÃ¤nster fÃ¶r upp till 50 000 kr per Ã¥r kan kÃ¶pas med en 50-procentig skattereduktion, som dÃ¥ alltsÃ¥ uppgÃ¥r till maximalt 25 000 kr per hushÃ¥ll och Ã¥r.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Arbetsgivaravgifterna sÃ¤nks med 10 procentenheter pÃ¥ lÃ¶nesummor upp till 900 000 kr per Ã¥r frÃ¥n Ã¥r 2002. FÃ¶r egenfÃ¶retagare utÃ¶kas den nedsÃ¤ttningsberÃ¤ttigade lÃ¶nesumman till 250 000 kr per Ã¥r. FÃ¶rslaget gÃ¤ller alla fÃ¶retag (arbetsgivare), men gynnar frÃ¤mst smÃ¥fÃ¶retagen. De mindre fÃ¶retag som i dag tvekar om de ska vÃ¥ga nyanstÃ¤lla fÃ¥r med detta fÃ¶rslag klart fÃ¶rbÃ¤ttrade mÃ¶jligheter att vÃ¥ga satsa pÃ¥ utveckling och nyanstÃ¤llningar.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En kraftfull satsning gÃ¶rs fÃ¶r att skapa rimliga och rÃ¤ttvisa konkurrensÂ­villkor fÃ¶r jordbruksnÃ¤ringen. UtgÃ¥ngspunkten fÃ¶r de fÃ¶rÃ¤ndringar som fÃ¶reslÃ¥s Ã¤r den statliga utredningen &lt;span class="italic"&gt;En livsmedelsstrategi fÃ¶r Sverige &lt;/span&gt;(SOU 1997:167). Hela jordbrukets  s.k. skatteryggsÃ¤ck lyfts av genom de fÃ¶rslag som kristdemokraterna presenterar. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Konkurrensvillkoren fÃ¶r Ã¥keri- och transportsektorn fÃ¶reslÃ¥s ocksÃ¥ fÃ¶rÂ­bÃ¤ttras genom gynnsammare skatteregler i form av sÃ¤nkt dieselskatt.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;FÃ¶rmÃ¶genhetsskatten avvecklas i tre steg. Ã…r 2001 avskaffas samÂ­beskattning av fÃ¶rmÃ¶genhet, Ã¥r 2002 sÃ¤nks fÃ¶rmÃ¶genhetsskattesatsen med 1 procentenhet till 0,5 procent och frÃ¥n 2003 avvecklas den helt (se nedan).&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Regeringens nya vÃ¤rnskatt avskaffas.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;FrÃ¥n Ã¥r 2001 infÃ¶rs en statlig skattereduktion fÃ¶r inkomst av lÃ¶nearbete pÃ¥ 2,0 procent av den taxerade inkomsten. Ã…r 2002 hÃ¶js detta avdrag till 4,2 procent och Ã¥r 2003 till 7,5 procent. Detta reducerar marginalskatterna fÃ¶r alla och stÃ¤rker samtidigt arbetslinjen. Skattereduktionen ska berÃ¤knas utifrÃ¥n de kommunalt taxerade inkomsterna.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Dubbelbeskattningen pÃ¥ utdelningsinkomster frÃ¥n risksparande avskaffas. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;AvdragsrÃ¤tten pÃ¥ pensionssparande hÃ¶js till ett helt basbelopp per Ã¥r.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Royaltyinkomster frÃ¥n patenterade uppfinningar skattebefrias under tvÃ¥ Ã¥r och beskattas dÃ¤refter som inkomst av kapital. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Den sÃ¤rskilda lÃ¶neskatten pÃ¥ vinstandelar fÃ¶r anstÃ¤llda avskaffas, vilket kommer att fÃ¶rbÃ¤ttra mÃ¶jligheterna till en sund lÃ¶nebildning.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En lindring i beskattningen av personaloptioner fÃ¶reslÃ¥s frÃ¥n Ã¥r 2001.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En avdragsrÃ¤tt fÃ¶r insÃ¤ttningar pÃ¥ individuella utbildningskonton fÃ¶reslÃ¥s infÃ¶ras frÃ¥n halvÃ¥rsskiftet Ã¥r 2001. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Till de strukturella Ã¥tgÃ¤rder som kraftigt kommer att fÃ¶rbÃ¤ttra lÃ¶nebildningen hÃ¶r fÃ¶rslaget om en allmÃ¤n och obligatorisk a-kassa med en 33-procentig egenfinansiering som kommer att skapa ett rakare rÃ¶r mellan en bra lÃ¶nebildning, lÃ¥g arbetslÃ¶shet och lÃ¥ga avgifter fÃ¶r den enskilde och vice versa.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;FÃ¶rmÃ¶genhetsskatten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶rmÃ¶genhetsskatt betalas pÃ¥ fysiska personers nettofÃ¶rmÃ¶genhet (tillgÃ¥ngar minus skulder). NivÃ¥n Ã¤r 1,5 procent pÃ¥ belopp som Ã¶verstiger 900 000 kronor. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De senaste Ã¥rens utveckling har visat pÃ¥ svÃ¥righeterna att bibehÃ¥lla fÃ¶rmÃ¶genhetsbeskattningen. Anledningen stÃ¥r frÃ¤mst att finna i den Ã¶kande internationaliseringen som gÃ¶r det omÃ¶jligt fÃ¶r Sverige att i det lÃ¥nga loppet bibehÃ¥lla ett skattetryck som avsevÃ¤rt Ã¶verstiger omvÃ¤rldens. FÃ¶rmÃ¶genÂ­hetsbeskattningen som tidigare kunnat motiveras av fÃ¶rdelningspolitiska skÃ¤l fÃ¥r idag helt andra effekter Ã¤n de tÃ¤nkta. Detta har tydliggjorts bl a genom att regeringen befriat huvudÃ¤garna i aktiebolag frÃ¥n fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt medan &lt;br /&gt;t ex normalinkomsttagare som rÃ¥kar ha sitt egnahem belÃ¤get i ett attraktivt omrÃ¥de till fÃ¶ljd av de kraftigt hÃ¶jda taxeringsvÃ¤rdena tvingas betala fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt. Idag Ã¤r 17 av Sveriges 18 aktiemiljardÃ¤rer befriade frÃ¥n fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten pÃ¥ sitt aktieinnehav. Motivet fÃ¶r detta Ã¤r att de annars sannolikt skulle vÃ¤lja att lÃ¤mna Sverige med sina pengar. De som inte har de stora resurserna fÃ¥r stanna kvar och finna sig i att betala skatten.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utformningen av dagens fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt Ã¤r orimlig ocksÃ¥ i andra avseenden. FÃ¶r den hÃ¤ndelse att ett gift par tillsammans har en fÃ¶rmÃ¶genhet som Ã¶verstiger 900 000 kronor ska fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt betalas. Om ett sammanboende par har motsvarande fÃ¶rmÃ¶genhet ska de dÃ¤remot inte sambeskattas. Detta innebÃ¤r alltsÃ¥ att Ã¤ktenskapet i detta avseende ekonomiskt straffbeskattas i fÃ¶rhÃ¥llande till ett sambofÃ¶rhÃ¥llande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inkomstbeskattningen och kapitalinkomstbeskattningen innebÃ¤r att en faktisk inkomst beskattas. FÃ¶rmÃ¶genhetsbeskattningen, dÃ¤remot, bygger ofta pÃ¥ fiktiva vÃ¤rden. Detta kan ge fÃ¶rdelningspolitiskt orimliga effekter. T.ex. tvingas mÃ¥nga smÃ¥husÃ¤gare att utÃ¶ver den hÃ¶ga fastighetsskatten betala fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt. Detta trots att fÃ¶rmÃ¶genheten som Ã¤r bunden i fastigheten inte gÃ¥r att omsÃ¤tta till inkomster med mindre Ã¤n att bostaden sÃ¤ljs.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi har uppfattningen att fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten kommer att avskaffas inom nÃ¥gra fÃ¥ Ã¥r. Detta oavsett vilken kulÃ¶r sittande regering har. Sverige har den hÃ¶gsta fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten av OECD-lÃ¤nderna. Allt fler av vÃ¥ra grannlÃ¤nder avskaffar denna skatt. SÃ¥ sent som 1997 sÃ¤llade sig Tyskland och Danmark till de lÃ¤nder som inte lÃ¤ngre har en sÃ¤rskild skatt pÃ¥ fÃ¶rmÃ¶genheter. KristÂ­demokraterna noterar att regeringen i fÃ¶rrfÃ¶rra hÃ¶stens budgetproposition antydde att en fÃ¶rÃ¤ndring var pÃ¥ gÃ¥ng vad gÃ¤ller fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten. Regeringens bedÃ¶mning var att â€under mandatperioden bÃ¶r kapitalÂ­inÂ­komstskattesatsens nivÃ¥ och fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten Ã¶vervÃ¤gasâ€. KristÂ­demokraterna har kommit fram till slutsatsen att fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten ska fasas ut ur det svenska skattesystemet. FÃ¶r att finansiera detta fÃ¶reslÃ¥s en hÃ¶jd bolagsskatt, dvs skatten pÃ¥ fÃ¶retagens faktiska vinster. Vi gÃ¶r bedÃ¶mningen att den nuvarande fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten i kombination med nuvarande dubbelbeskattning Ã¤r vÃ¤sentligt mer skadlig fÃ¶r ekonomin och utvecklingskraften i vÃ¥rt land Ã¤n den hÃ¶jning av bolagsskatten som vi fÃ¶reslÃ¥r. HÃ¶jningen innebÃ¤r att bolagsskatten, som jÃ¤mte den i Finland Ã¤r Europas lÃ¤gsta, Ã¶kar frÃ¥n 28 till 30 procent av nettovinsten. PÃ¥ sÃ¥ sÃ¤tt sker beskattningen pÃ¥ faktiska intÃ¤kter, inte pÃ¥ fiktiva vÃ¤rden som vid fÃ¶rÂ­mÃ¶genhetsbeskattningen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det kan konstateras att det inom nÃ¤stan samtliga riksdagspartier finns en diskussion om fÃ¶rmÃ¶genhetsskattens avskaffande. En majoritet av partierna vill avskaffa fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den samlade effekten av kristdemokraternas fÃ¶rslag betrÃ¤ffande fÃ¶retags- och Ã¤garbeskattningen framgÃ¥r av diagram 5.1. Diagrammet jÃ¤mfÃ¶r den totala beskattningen pÃ¥ aktieinvesteringar med regeringens politik och kristdemokraternas Ã¥r 2002, under antagandet att investerarens Ã¶vriga nettofÃ¶rmÃ¶genhet Ã¶verstiger 900 000 kronor. Vidare antas att 30 procent av vinsten efter bolagsskatt delas ut. Trots kristdemokraternas fÃ¶rslag till nÃ¥got hÃ¶jd bolagsskatt, leder den slopade dubbelbeskattningen och den sÃ¤nkta fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten till att den totala beskattningen av det riskvilliga kapitalet minskas frÃ¥n 61 procent till 48 procent. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraternas politik fÃ¶r ett bÃ¤ttre fÃ¶retagarklimat sammanfattas i tabell 5.1.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;img src="https://data.riksdagen.se/fil/GN02Fi13/Fi13-4.jpg" width="439" height="358" alt="Image: Fi13-4.jpg" /&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 5.1 KRISTDEMOKRATERNAS POLITIK FÃ–R ETT BÃ„TTRE FÃ–RETAGARKLIMAT&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;KassamÃ¤ssiga effekter fÃ¶r staten, miljarder kronor&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="236" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TillvÃ¤xtpolitik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: center"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inkomsttitel&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkta arbetsgivaravg. 10 pe,&lt;br /&gt;lÃ¶neunderl 900tkr/250tkr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-5,63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8 procentenheters sÃ¤nkning av arbetsÂ­givaravgifterna i  stÃ¶domrÃ¥de 1 och 2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UO19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,34&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,37&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;InfÃ¶rande av riskkapitalavdrag (Tak 100&amp;#39;)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopad dubbelbesk. pÃ¥ utdelning (-15% 2000,&lt;br /&gt;-30% 2001)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111,1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-3,61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till skattesÃ¤nkning vid Ã¥terkÃ¶p av egna aktier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111,1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avvecklad fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ingen sÃ¤rskild lÃ¶neskatt pÃ¥ vinstandelar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Lindring i beskattningen av personaloptioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Bolagsskatt 30%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;BibehÃ¥llna regler fÃ¶r anstÃ¤llningsstÃ¶d (3 Ã¥r)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Generell kulturmoms (6%) inklusive bÃ¶cker (ej tidskrifter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fordonsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1461&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt pÃ¥ diesel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;SÃ¤nkta skatter fÃ¶r jordbruket&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FullstÃ¤ndig el- och eldningsoljeskattesÃ¤nkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkning av dieselskatten till 53 Ã¶re/liter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;KvÃ¤veskatt pÃ¥ handelsgÃ¶dsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopad avgift till djurdatabas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2556&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa skattesÃ¤nkningar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-4,14&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-12,27&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-10,90&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="Body32Text322"&gt;Anm.: Tabellen inkluderar den nedsÃ¤ttning med 8 procentenheter av socialavgifterna i stÃ¶domrÃ¥de 1 och 2 som budgeteras pÃ¥ utgiftsomrÃ¥de 19. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.2Â &lt;a id="_Toc482498305" name="_Toc482498305"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728997" name="_Toc463728997"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013656" name="_Toc450013656"&gt;&lt;/a&gt;En skattepolitik dÃ¤r alla fÃ¥r behÃ¥lla mer av sin egen lÃ¶n&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens politik fÃ¶r att sanera statsfinanserna har till stora delar inneburit hÃ¶jda skatter fÃ¶r lÃ¥g- och medelinkomsttagare. Detta har i kombination med sÃ¤nkta bidrag gjort att mÃ¥nga som redan tidigare levde pÃ¥ marginalen tvingats sÃ¶ka socialbidrag. Socialbidragskostnaderna Ã¶kade under i stort sett hela den fÃ¶rra mandatperioden, liksom antalet socialbidragstagare. Denna utveckling har i sin tur belastat kommunerna eftersom det Ã¤r de som finansierar socialbidragen. LÃ¥ginkomsttagare som tvingas sÃ¶ka socialbidrag under vissa perioder av Ã¥ret betalar samtidigt ofta ansenliga belopp i inkomstskatter. Denna negativa rundgÃ¥ng mÃ¥ste brytas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna ser det som en viktig uppgift att skapa en skattestruktur som gÃ¶r att fler kan klara sig pÃ¥ sin egen lÃ¶n och inte tvingas vara beroende av bidrag fÃ¶r att fÃ¥ hushÃ¥llsekonomin att gÃ¥ ihop. DÃ¤rfÃ¶r fÃ¶reslÃ¥s en rad Ã¥tgÃ¤rder som gÃ¶r att inkomsttagare fÃ¥r behÃ¥lla en stÃ¶rre del av sin egen lÃ¶n och dÃ¤rmed fÃ¥r mÃ¶jlighet att pÃ¥verka och fÃ¥ kontroll Ã¶ver sin egen ekonomiska situation. &lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det beloppsmÃ¤ssigt mest betydande fÃ¶rslaget Ã¤r ett kraftigt hÃ¶jt grundÂ­avdrag vid berÃ¤kningen av den kommunala inkomstskatten. InkomstÂ­skatten sÃ¤nks fÃ¶r alla med sammanlagt 20 miljarder kronor nÃ¤sta Ã¥r genom att grundavdraget hÃ¶js med 11 900 kronor. Effekten blir en skattesÃ¤nkning med ca 300 kr/mÃ¥nad, eller drygt 3 600 kronor per Ã¥r. GrundÂ­avdragshÃ¶jningen omfattar Ã¤ven skattepliktiga transfereringar och gÃ¤ller fÃ¶r pensionÃ¤rer i de fall dÃ¤r deras sÃ¤rskilda grundavdrag understiger det av kristdemokraterna fÃ¶reslagna grundavdraget i den kommunala beÂ­skattningen. FrÃ¥n och med Ã¥r 2003 kommer denna grundavdragshÃ¶jning att kosta ytterligare 3 miljarder kronor eftersom samtliga pensionÃ¤rer dÃ¥ kommer in i det vanliga skattesystemet, som en fÃ¶ljd av pensionsreformen. Kommunernas skatteinkomster reduceras inte eftersom fÃ¶rslaget tekniskt sett utformas som en statlig skattereduktion. FÃ¶rslaget ger fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en bÃ¤ttre fungerande lÃ¶nebildning och innebÃ¤r dessutom fÃ¶rbÃ¤ttringar fÃ¶r sommar- eller extraarbetande ungdomar. Med vÃ¥rt fÃ¶reslagna grundavdrag kan man tjÃ¤na 20 700 kronor per Ã¥r innan man behÃ¶ver betala kommunalskatt jÃ¤mfÃ¶rt med 8 700 kronor i dag. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;De skattemÃ¤ssiga fÃ¶rdelarna fÃ¶r hushÃ¥llen att spara fÃ¶reslÃ¥s fÃ¶rbÃ¤ttras dels genom en hÃ¶jd avdragsrÃ¤tt fÃ¶r pensionssparande, dels genom en avdragsrÃ¤tt fÃ¶r sparande pÃ¥ individuella utbildningskonton.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;GrÃ¤nsen fÃ¶r reseavdraget fÃ¶r resor till och frÃ¥n jobbet sÃ¤nks frÃ¥n 7 000 till 5 000 kronor. Det innebÃ¤r att resekostnader pÃ¥ ytterligare 2 000 kronor blir avdragsgilla jÃ¤mfÃ¶rt med idag.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En skatt som plÃ¥gar mÃ¥nga, inte minst dem med lÃ¥ga inkomster, Ã¤r fastighetsskatten som pÃ¥ grund av sin utformning har orimliga effekter. Regeringens budget fÃ¶rutsÃ¤tter en chockhÃ¶jning av fastighetsskatten och dÃ¤rtill fÃ¶rmÃ¶genhetsskatten pÃ¥ inte mindre Ã¤n 8 miljarder kronor. KristÂ­demokraterna anser att detta Ã¤r helt oacceptabelt och finansierar dÃ¤rfÃ¶r en varaktig frysning av taxeringsvÃ¤rdena. Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤refter att fastighetsskatten pÃ¥ hyreshus frÃ¥n Ã¥r 2001 varaktigt ska sÃ¤nkas till 1,2 procent. Fastighetsskatten pÃ¥ egnahem sÃ¤nks till 1,3 procent Ã¥r 2002 och till 1,2 procent Ã¥r 2003. Fastighetsskatten ska redan frÃ¥n Ã¥r 2001 enbart berÃ¤knas pÃ¥ en tredjedel av markvÃ¤rdet Ã¶verstigande 150 000 kronor. PÃ¥ sÃ¥ sÃ¤tt fÃ¶rsvinner de orimliga effekter som exempelvis drabbat som bor i skÃ¤rgÃ¥rdsomrÃ¥den.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kristdemokraterna avvisar regeringens nya vÃ¤rnskatt. Den Ã¤r ett brott mot de principer socialdemokraterna sjÃ¤lva var med om att lÃ¤gga fast i skattereformen 1990/91 om att ingen ska betala mer Ã¤n 50 % av en inkomstÃ¶kning i skatt. Den Ã¤r ocksÃ¥ ett brott mot de lÃ¶ften socialÂ­demokraterna stÃ¤llde ut om att vÃ¤rnskatten under budgetsaneringsÃ¥ren skulle vara tillfÃ¤llig. Viktiga motiv fÃ¶r att inte ha extra hÃ¶g statlig skatt pÃ¥ hÃ¶gre inkomster Ã¤r ocksÃ¥ att utbildning med medfÃ¶ljande studieskulder mÃ¥ste lÃ¶na sig. Om svenska studenter utbildar sig i Sverige, bÃ¶r inte skattesystemet leda till att de sedan flyttar utomlands. Det Ã¤r en framtidsinvestering att ha ett skattesystem som gÃ¶r att utbildning lÃ¶nar sig.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik" style="text-align: left"&gt;TABELL 5.2 EN SKATTEPOLITIK DÃ„R ALLA FÃ…R BEHÃ…LLA MER AV SIN EGEN LÃ–N&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Citat"&gt;KassamÃ¤ssiga fÃ¶rÃ¤ndringar fÃ¶r staten, miljarder kronor&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="293" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;En skattepolitik dÃ¤r alla fÃ¥r behÃ¥lla mer av sin egen lÃ¶n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inkomsttitel&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jt grundavdrag, statlig skattereduktion&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-23,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statlig skattereduktion mot kommunalskatt pÃ¥ lÃ¶neinkomster&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-5,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-11,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till regeringens pensionsavgiftsrabatt (KOS-effekt)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9,13&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10,27&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10,58&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till tillfÃ¤llig skattereduktion&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,90&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,20&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,30&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt fÃ¶r barnfamiljer &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt pÃ¥ hushÃ¥llstjÃ¤nster (inkl ROT-tjÃ¤nster)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111, 1121&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,75&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,91&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,91&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avskaffad vÃ¤rnskatt&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,53&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,76&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,76&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Lika skatt fÃ¶r utlÃ¤ndska och inhemska experter&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Royaltyinkomster frÃ¥n pat. uppfinningar befrias frÃ¥n skatt &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Yrkesfiskeavdrag fÃ¶r konkurrensneutralitet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AvdragsrÃ¤tt fÃ¶r individuella utbildningskonton, eget billigare fÃ¶rslag&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,15&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,75&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,55&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt grÃ¤ns fÃ¶r reseavdrag fr. 7000 till 5000 kr&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,12&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,13&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,13&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Fryst fastighetsskatteuttag&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,30&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,30&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fastighetsskatt: Hyreshus 1,2 % frÃ¥n 2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,88&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,92&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fastighetsskatt: Egnahem 1,3% 2002, 1,2% 2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,52&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,56&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Fastighetsskatten tas bara ut pÃ¥ 1/3 av markvÃ¤rdet Ã¶ver 150tkr&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,14&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,31&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,32&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jd avdragsrÃ¤tt fÃ¶r pensionssparande (1bb)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,09&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,15&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,19&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa skattesÃ¤nkningar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-17,45&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-32,74&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-47,66&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.3Â &lt;a id="_Toc482498306" name="_Toc482498306"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728998" name="_Toc463728998"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013657" name="_Toc450013657"&gt;&lt;/a&gt;En reformerad familjepolitik&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FamiljefrÃ¥gorna har haft en central stÃ¤llning i kristdemokraternas politiska arbete Ã¤nda sedan partiet bildades. Det handlar bÃ¥de om synen pÃ¥ familjens stÃ¤llning och uppgifter i samhÃ¤llet och om utformningen av det offentliga familjestÃ¶det. Kristdemokraternas arbete har varit inriktat pÃ¥ att hitta de modeller fÃ¶r valfrihet och mÃ¥ngfald, som vi tror skapar de bÃ¤sta fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningarna fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrarna och barnen. Vi kommer Ã¤ven fortsÃ¤ttningsÂ­vis att lyfta fram familjepolitiken som en huvudfrÃ¥ga pÃ¥ grund av den betydelse den har fÃ¶r hela samhÃ¤llsbyggandet och framfÃ¶r allt fÃ¶r barnen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom att styra alla resurser till ett fÃ¥tal barnomsorgsformer har staten i praktiken tagit Ã¶ver beslut som familjerna sjÃ¤lva borde fatta. Stora statliga och kommunala resurser har ensidigt satsats pÃ¥ de familjer som velat och kunnat fÃ¥ del av den offentliga barnomsorgen. De som pÃ¥ hel- eller deltid vill skÃ¶ta barnomsorgen pÃ¥ egen hand eller vill ha en annan lÃ¶sning har dÃ¤rfÃ¶r ofta mycket svÃ¥rt att fÃ¶rverkliga sin Ã¶nskan.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det familjepolitiska system som byggts upp genom Ã¥ren har flera brister frÃ¥n sÃ¥vÃ¤l valfrihetsynvinkel som fÃ¶rdelningspolitisk synvinkel. &lt;span class="italic"&gt;FÃ¶rdelningsÂ­politiskt&lt;/span&gt; dÃ¤rfÃ¶r att barnomsorgssubventionerna i stor utstrÃ¤ckning tillfaller redan resursstarka hushÃ¥ll. FÃ¶rÃ¤ldrapenningen Ã¤r lÃ¤gre ju sÃ¤mre ekonomisk situation fÃ¶rÃ¤ldrarna har innan de fÃ¥r barn och omvÃ¤nt hÃ¶gre fÃ¶r redan vÃ¤lavlÃ¶nade kvinnor och mÃ¤n. Barnbidraget utbetalas lika fÃ¶r alla. Endast bostadsbidraget kan sÃ¤gas gynna resurssvaga hushÃ¥ll pÃ¥ ett sÃ¤rskilt sÃ¤tt. Bostadsbidraget har dock skurits ner och fÃ¶rsÃ¤mrats kraftigt under senare Ã¥r av den socialdemokratiska regeringen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FrÃ¥n &lt;span class="italic"&gt;valfrihetssynpunkt&lt;/span&gt; Ã¤r det en brist att det familjepolitiska stÃ¶det inte medger flera alternativa barnomsorgsformer. Regeringen vill med sitt fÃ¶rslag om maxtaxa inom den kommunala barnomsorgen utÃ¶ka detta fÃ¶rdelningsÂ­politiska missfÃ¶rhÃ¥llande ytterligare, eftersom denna maxtaxa kommer att gynna de mest vÃ¤lbestÃ¤llda familjerna mest. Valfriheten fÃ¶rbÃ¤ttras inte heller genom infÃ¶rande av maxtaxa. Det Ã¤r fortfarande bara om familjen vÃ¤ljer den offentligt finansierade barnomsorgen som den fÃ¥r del av samhÃ¤llets stÃ¶d. De som inte vill, eller kan, utnyttja denna fÃ¥r inte del av samhÃ¤llets stÃ¶d. Kristdemokraterna avvisar dÃ¤rfÃ¶r regeringens planer pÃ¥ en maxtaxa inom den kommunala barnomsorgen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;VÃ¥rt alternativ till regeringens familjepolitik, som i propositionen hamnar under rubriken S&lt;span class="italic"&gt;ysselsÃ¤ttningen och tillvÃ¤xten skall Ã¶ka,&lt;/span&gt; tar i stÃ¤llet sin utgÃ¥ngspunkt i familjens och barnens behov. Staten ska inte agera med pekpinnar utan ge ett stÃ¶d som underlÃ¤ttar fÃ¶rÃ¤ldraskapet. Vi vill ge tillbaka sjÃ¤lvbestÃ¤mmandet till fÃ¶rÃ¤ldrarna. De har bÃ¤st mÃ¶jlighet att avgÃ¶ra hur tid och resurser ska fÃ¶rdelas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det offentliga stÃ¶det till barnomsorgen ska nÃ¥ alla barn. Ã…tgÃ¤rderna ska tillsammans ge Ã¶kad valfrihet fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrar att vÃ¤lja den barnomsorgsform de vill. Familjen ska fritt kunna vÃ¤lja mellan att anlita kommunalt finansierad barnomsorg och annan barnomsorg. Det familjepolitiska stÃ¶det ska mÃ¶jliggÃ¶ra fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrarna att under en tid kunna minska sin arbetstid.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens fÃ¶rslag till maxtaxa har frÃ¥n vÃ¥ra utgÃ¥ngspunkter en rad brister. FÃ¶r det fÃ¶rsta omfattar inte maxtaxan alla barn. Endast hÃ¶gavlÃ¶nade familjer som fÃ¶ljer  regeringens mÃ¶nsterbeteende fÃ¥r del av reformen fullt ut. Maxtaxan saknar den flexibilitet som mÃ¥nga barnfamiljer efterfrÃ¥gar. MÃ¥nga familjer sÃ¶ker mÃ¶jligheter att fÃ¶rkorta sin arbetstid eller vÃ¤lja alternativa barnomsorgsformer. Dessa familjer fÃ¥r ingen del av det ekonomiska stÃ¶det.  De  resurser som hade varit mÃ¶jliga att frigÃ¶ra fÃ¶r t.ex. kortare arbetsdag blir nu i Ã¤nnu hÃ¶gre grad uppbundna i ersÃ¤ttning till kommunerna. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Familjebildningar, arbetstider, tid fÃ¶r eget engagemang i barnomsorgen m.m. varierar. FÃ¶rutsÃ¤ttningarna Ã¤r olika och familjerna har olika Ã¶nskemÃ¥l Ã¶ver tiden om lÃ¶sningar fÃ¶r barnens omsorg. I en tid nÃ¤r det Ã¤r svÃ¥rt att kombinera familjebildning med ett aktivt yrkesliv behÃ¶vs inte fler varianter av de gamla ensidigt styrande lÃ¶sningarna utan nya mÃ¶jligheter fÃ¶r familjen att sjÃ¤lv vÃ¤lja barnomsorgslÃ¶sningar.    &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det finns ocksÃ¥ anledning att resa en rad frÃ¥getecken kring framtida mÃ¶jligheter att bedriva t.ex. kooperativ barnomsorg. MÃ¥nga fÃ¶rÃ¤ldrar vÃ¤ljer att engagera sig i barnens fÃ¶rskoleverksamhet och kompenseras idag genom en lÃ¤gre avgift. Den kompensationen fÃ¶rsvinner med maxtaxan, vilket leder till att kooperativ fÃ¶rskoleverksamhet fÃ¥r svÃ¥righet att hÃ¤vda sig.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Budgetutrymmet, som maxtaxefÃ¶rslaget tillsammans med den extra mÃ¥naden i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen ger, bÃ¶r anvÃ¤ndas fÃ¶r att Ã¶ka valfriheten och flexibiliteten fÃ¶r olika barnomsorgslÃ¶sningar och inte enbart riktas in mot kommunal heltidsomsorg. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r fÃ¶ljande fÃ¶rÃ¤ndringar pÃ¥ familjeomrÃ¥det:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;HÃ¶jd garantinivÃ¥ i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen frÃ¥n dagens 60 kronor per dag till 120 kronor per dag. Kontaktdagarna Ã¥terinfÃ¶rs i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Ett Ã¥terinfÃ¶rt och fÃ¶rbÃ¤ttrat vÃ¥rdnadsbidrag pÃ¥ 4 000 kronor per barn och mÃ¥nad frÃ¥n den 1/7 Ã¥r 2001. Till fÃ¶ljd av att vÃ¥rdnadsbidraget gÃ¤ller frÃ¥n den dag barnet fyller 1 Ã¥r slopas de 90 garantidagarna i fÃ¶rÃ¤ldraÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringen. FrÃ¥n och med Ã¥r 2003 byggs vÃ¥rdnadsbidraget ut sÃ¥ att fÃ¶rÃ¤ldrarna till alla 3â€“6-Ã¥ringar fÃ¥r ett belopp som de kan anvÃ¤nda fritt under sammanlagt 360 dagar under den fyraÃ¥rsperiod som barnet Ã¤r fyllda 3 men inte 7 Ã¥r.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En avdragsrÃ¤tt pÃ¥ maximalt 4 000 kronor per mÃ¥nad infÃ¶rs frÃ¥n den 1/7 Ã¥r 2001 fÃ¶r samtliga styrkta barnomsorgskostnader fÃ¶r alla barn mellan 1 och 3 Ã¥r. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Regeringens planerade barnbidragshÃ¶jning senarelÃ¤ggs ett Ã¥r fÃ¶r att i stÃ¤llet mÃ¶jliggÃ¶ra omedelbara fÃ¶rbÃ¤ttringar fÃ¶r de barnfamiljer som har det sÃ¤mst stÃ¤llt ekonomiskt. Detta uppnÃ¥s genom fÃ¶rbÃ¤ttringar i bostadsÂ­bidraget. Det sÃ¤rskilda bidraget i bostadsbidraget (den del som enbart beror pÃ¥ antalet barn) hÃ¶js med 100 kronor per mÃ¥nad och barn. De individuella inkomstgrÃ¤nserna i bostadsbidraget fÃ¶r makar/samboende avskaffas och den gemensamma inkomstgrÃ¤nsen sÃ¤tts till 117 000 kronor. Ytnormen fÃ¶r den bostadsbidragsgrundande ytan utÃ¶kas med 10 kvadratmeter i respekÂ­tive kategori. FrÃ¥n Ã¥r 2002 fÃ¶rs medel motsvarande 25 kronor per barn Ã¶ver frÃ¥n det generella barnbidraget till fÃ¶rbÃ¤ttringarna i bostadsbidraget. Det innebÃ¤r att det generella barnbidraget hÃ¶js frÃ¥n 750 kronor till 800 kronor Ã¥r 2001 och till 900 kronor Ã¥r 2002.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kristdemokraterna anser att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) ska berÃ¤knas som genomsnittet av de senaste tvÃ¥ Ã¥rens inkomster. Detta pÃ¥verkar Ã¤ven fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Ett hÃ¶jt adoptionsbidrag till 50 000 kronor, liksom rÃ¤tten till vÃ¥rdbidrag Ã¤ven fÃ¶r bistÃ¥ndsarbetare, Ã¤r tvÃ¥ ytterligare satsningar som kristÂ­demoÂ­kraterna vill genomfÃ¶ra.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Kristdemokraterna har ocksÃ¥ avsatt 1, 2 respektive 4 miljarder kronor Ã¥ren 2001â€“2003 fÃ¶r att mÃ¶jliggÃ¶ra ytterligare satsningar pÃ¥ barnfamiljerna. Detta budgetutrymme Ã¤r i denna motion inrÃ¤knat som en statlig skattereduktion, men kan Ã¤ven komma att anvÃ¤ndas pÃ¥ andra sÃ¤tt.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Barnfamiljerna kommer dessutom att gynnas av den generella skattesÃ¤nkning som fÃ¶reslÃ¥s fÃ¶r inkomsttagare genom en hÃ¶jning av grundavdraget samt genom det fÃ¶rvÃ¤rvsavdrag som ocksÃ¥ fÃ¶reslÃ¥s i motionen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen bÃ¶r Ã¥terkomma med ett fÃ¶rslag i denna riktning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Body32Text323"&gt;TABELL 5.3 KRISTDEMOKRATERNAS POLITIK FÃ–R BARNÂ­FAMILJER&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="330" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶rdubblat garantibelopp i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen till 120 kr och slopade garantidagar till fÃ¶ljd av vÃ¥rdnadsbidraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-120&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…terinfÃ¶rda kontaktdagar (2/Ã¥r till 12 Ã¥r) i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;VÃ¥rdnadsbidrag + fri pÃ¥byggnadstid (360 dagar) frÃ¥n 2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;5000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skattereduktion fÃ¶r barnomsorgskostnader&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Adoptionsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;VÃ¥rdbidrag fÃ¶r bistÃ¥ndsarbetare&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;BehovsprÃ¶vat barnbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-525&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶rbÃ¤ttringar i bostadsbidraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;490&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Alternativ till maxtaxa&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-3900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4900&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Senarelagd hÃ¶jning av barnbidraget&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till ny mamma-/pappamÃ¥nad&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nytt berÃ¤kningsunderlag fÃ¶r SGI&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1050&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1070&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1040&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avsatt fÃ¶r ytterligare reformutrymme/skattereduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;378,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1433,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;4453,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.4Â &lt;a id="_Toc482498307" name="_Toc482498307"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463728999" name="_Toc463728999"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013658" name="_Toc450013658"&gt;&lt;/a&gt;BÃ¤ttre pensioner&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Regeringens okÃ¤nsliga budgetsanering har drabbat mÃ¥nga pensionÃ¤rer hÃ¥rt genom nedskÃ¤rningarna och bristerna inom Ã¤ldrevÃ¥rden samt de vÃ¤xande vÃ¥rdkÃ¶erna. Kristdemokraternas budgetalternativ, som bl a innehÃ¥ller nedanÂ­stÃ¥ende reformer, innebÃ¤r dÃ¤rfÃ¶r en satsning pÃ¥ rÃ¤ttvisa och bÃ¤ttre ekonomisk situation fÃ¶r pensionÃ¤rer:&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Pensionstillskottet hÃ¶js med 100 kr/mÃ¥nad frÃ¥n 1 januari 2001. Detta fÃ¶rslag gynnar alla dem som har lÃ¥g eller ingen ATP. Ã…r 2003 trÃ¤der det nya pensionssystemet i kraft vad gÃ¤ller den nya garantipensionen, som efter skatt kommer att bli ca 100 kronor hÃ¶gre per mÃ¥nad Ã¤n dagens folkpension och pensionstillskott. Pensionstillskottet fÃ¶rsvinner dÃ¥ helt och hÃ¥llet. FrÃ¥n och med Ã¥r 2003 kommer i stÃ¤llet det hÃ¶jda grundavdrag som fÃ¶reslÃ¥s i denna motion, till fÃ¶ljd av pensionsreformen, att omfatta hela pensionÃ¤rskollektivet, vilket gÃ¶r att Ã¤ven pensionÃ¤rer med lÃ¤gst pension kommer att fÃ¥ sÃ¤nkt skatt med ca 300 kronor per mÃ¥nad. JÃ¤mfÃ¶rt med dagens situation kommer alltsÃ¥ de sÃ¤mst stÃ¤llda pensionÃ¤rerna att fÃ¥ ca 400 kronor mer per mÃ¥nad Ã¥r 2003 med kristdemokraternas politik.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Hela inkomstprÃ¶vningen av Ã¤nkepensionen slopas. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;InkomstprÃ¶vningen av bostadstillÃ¤gget skall inte innehÃ¥lla fritidsÂ­fastigÂ­heter. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;OmstÃ¤llningspensionen fÃ¶r efterlevande Ã¥terstÃ¤lls frÃ¥n 6 till 12 mÃ¥nader.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;GrundavdragshÃ¶jningen som kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r omfattar alla skattepliktiga transfereringar och gÃ¤ller under Ã¥r 2000 Ã¤ven fÃ¶r pensionÃ¤rer i de fall dÃ¤r deras sÃ¤rskilda grundavdrag (SGA) understiger det av kristdemokraterna fÃ¶reslagna grundavdraget i den kommunala beÂ­skattningen. UngefÃ¤r 1,3 miljoner pensionÃ¤rer kommer dÃ¤rmed att fÃ¥ sÃ¤nkt skatt till fÃ¶ljd av denna fÃ¶rÃ¤ndring under Ã¥r 2001. FrÃ¥n Ã¥r 2003 kommer, som nÃ¤mnts ovan, hela pensionÃ¤rskollektivet att beskattas i det vanliga skattesystemet (med undantag fÃ¶r den allmÃ¤nna pensionsavgiften som pensionÃ¤rer inte betalar), vilket leder till sÃ¤nkt skatt med ca 300 kronor per mÃ¥nad, eller drygt 3 000 kronor per Ã¥r.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik" style="text-align: left"&gt;TABELL 5.4 KRISTDEMOKRATERNAS POLITIK FÃ–R PENSIONÃ„RER&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="283" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Bort med hela inkomstprÃ¶vningen av Ã¤nkepensionen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;595&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Bort med alla fritidsfastigheter i inkomstprÃ¶vningen av BTP&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶rlÃ¤ngd omstÃ¤llningspension till 12 mÃ¥n&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;79&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jt PTS med 100kr/mÃ¥n 2001 och 2002&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;470&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;470&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt genom hÃ¶jt grundavdrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2170&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2229&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3764&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.5Â &lt;a id="_Toc482498308" name="_Toc482498308"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729000" name="_Toc463729000"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013659" name="_Toc450013659"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¥rden, omsorgen och skolan&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraternas budgetalternativ innebÃ¤r att kommuner och landsting kommer att fÃ¥  5 miljarder kronor i ytterligare resurser de nÃ¤rmaste tre Ã¥ren jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens fÃ¶rslag. Vidare vill vi fÃ¶rbÃ¤ttra tandvÃ¥rdsÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringen. Kristdemokraternas samlade politik och bedÃ¶mning vad gÃ¤ller kommunsektorn presenteras mer utfÃ¶rligt nedan under avsnitt 6 &lt;span class="italic"&gt;KommunÂ­sektorn.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Body32Text323"&gt;TABELL 5.5 SATSNINGAR FÃ–R EN BÃ„TTRE VÃ…RD, OMSORG OCH SKOLA&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="274" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶rbÃ¤ttrad tandvÃ¥rdsfÃ¶rsÃ¤kring fr. 1/7 2001 utÃ¶ver regeringens aviseringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jda statsbidrag till kommunsektorn, bl.a. fÃ¶r att mÃ¶jliggÃ¶ra enhetstaxa i Ã¤ldreomsorgen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–kade rehabiliteringsinsatser&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–kade resurser till fÃ¶rsÃ¤kringskassorna fÃ¶r kvalitetshÃ¶jning m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;300&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till nedlÃ¤ggning av Eke- och HÃ¤llsoboskolan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3255&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2315&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1520&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.6Â &lt;a id="_Toc482498309" name="_Toc482498309"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729001" name="_Toc463729001"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013660" name="_Toc450013660"&gt;&lt;/a&gt;Ett Ã¥terupprÃ¤ttat rÃ¤ttsvÃ¤sende&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna har motsatt sig de nedskÃ¤rningar som skett inom rÃ¤ttsvÃ¤sendet under senare Ã¥r. Kristdemokraterna vill tillfÃ¶ra rÃ¤ttsvÃ¤sendet ytterligare 540 miljoner kronor den kommande treÃ¥rsperioden.&lt;/p&gt;
      &lt;ul class="UL-disc"&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Ã…klagarvÃ¤sendet stÃ¤rks. En beredskap mÃ¥ste finnas fÃ¶r ett Ã¶kat antal Ã¤renden till fÃ¶ljd av en fÃ¶rbÃ¤ttrad personalsituation inom polisen. Pengarna ska Ã¤ven anvÃ¤ndas till fortbildning och kompetensutveckling.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;DomstolsvÃ¤sendet bÃ¶r tilldelas ytterligare medel. Dessa pengar ska sÃ¤rskilt gÃ¥ till hovrÃ¤tterna samt lÃ¤ns- och kammarrÃ¤tterna dÃ¤r en andel mÃ¥l fÃ¥r vÃ¤nta pÃ¥ domstolens avgÃ¶rande trots att skriftvÃ¤xling och Ã¶vriga beredÂ­ningsÂ­Ã¥tgÃ¤rder Ã¤r avslutade. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;En fungerande kriminalvÃ¥rd krÃ¤ver utÃ¶kade resurser. FrigivningsÂ­situationen Ã¤r pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll oacceptabel. MÃ¥lsÃ¤ttningen ska vara meningsfulla insatser fÃ¶r att mÃ¶jliggÃ¶ra ett liv utan brottslighet. Detta arbete mÃ¥ste bÃ¶rja redan under anstaltstiden och fortsÃ¤tta efter friÂ­givningen.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Det brottsfÃ¶rebyggande arbetet intensifieras genom ett utÃ¶kat samarbete mellan BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det (BRÃ…) och kommunerna. &lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
        &lt;li&gt;
          &lt;p class="Punktlista95Bomb44Bomb"&gt;Till detta kommer fÃ¶rbÃ¤ttringar fÃ¶r skattemyndigheternas mÃ¶jligheter till uppfÃ¶ljning och bekÃ¤mpning av skattefusk samt satsningar pÃ¥ tullen och kustbevakningen.&lt;/p&gt;
        &lt;/li&gt;
      &lt;/ul&gt;
      &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 5.6 KRISTDEMOKRATERNAS ALTERNATIV FÃ–R RÃ„TTSVÃ„SENDET&lt;/span&gt; &lt;br /&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="274" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;   Ã–kade anslag till polisen och rÃ¤ttsvÃ¤sendet i Ã¶vrigt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;250&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;190&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;   FÃ¶rstÃ¤rkning av tullen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;   FÃ¶rstÃ¤rkning av kustbevakningen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;   Effektivare skattekontroll&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;   Summa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;420&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;360&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="middle"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;270&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;5.7Â &lt;a id="_Toc482498310" name="_Toc482498310"&gt;&lt;/a&gt;Upprustad infrastruktur&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r i denna motion en storsatsning pÃ¥ den nu snabbt fÃ¶rÂ­fallande svenska vÃ¤g- och jÃ¤rnvÃ¤gsinfrastrukturen. FÃ¶r investeringar avsÃ¤tts 11 miljarder kronor under perioden att anvÃ¤ndas frÃ¤mst fÃ¶r vÃ¤gÂ­investeringar men ocksÃ¥ fÃ¶r jÃ¤rnvÃ¤g. Av beloppet avses huvudparten anvÃ¤ndas till &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;â€skuggtullarâ€ fÃ¶r PPP-projekt (Public-Private Partnership). Ã„ven Ã¶vriga nyinvesteringar och reinvesteringar pÃ¥ de starkt nedslitna riks- och lÃ¤nsvÃ¤garna samt satsningar pÃ¥ jÃ¤rnvÃ¤gsnÃ¤tet ryms i anslaget. Finansiering sker med medel som frigÃ¶rs genom utfÃ¶rsÃ¤ljning av statlig egendom. Det Ã¤r en sund och lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar princip fÃ¶r staten att avyttra tillgÃ¥ngar som aktier, fÃ¶r att i stÃ¤llet kunna investera i anlÃ¤ggningstillgÃ¥ngar som vÃ¤gar och jÃ¤rnvÃ¤gar med hÃ¶g samhÃ¤llsekonomisk avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶r bÃ¤righet och underhÃ¥ll av vÃ¤gnÃ¤tet finns dessutom ett sÃ¤rskilt anslag. UtÃ¶ver investeringsanslaget &lt;/span&gt;avsÃ¤tter kristdemokraterna nÃ¤stan 3 miljarder kronor mer Ã¤n regeringen fÃ¶r underhÃ¥ll och upprustning av vÃ¤gar och jÃ¤rnÂ­vÃ¤gar under Ã¥ren 2001â€“2003. Av dessa Ã¤r 2 500 miljoner kronor till vÃ¤gar och 450 miljoner kronor till jÃ¤rnvÃ¤gar. Denna satsning finansieras delvis genom effektivisering hos trafikverken samt minskat anslag till trafikÂ­forskning. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 5.7 UPPRUSTAD INFRASTRUKTUR&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="226" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljoner kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  Ã–kade vÃ¤ginvesteringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;5000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  Besparing pÃ¥ VÃ¤gverkets administration&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  VÃ¤ghÃ¥llning och statsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  Banverkets administration&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  BanhÃ¥llning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;  Samordnad trafikforskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-100&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;  Summa&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;5990&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2990&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;4510&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;6Â &lt;a id="_Toc482498311" name="_Toc482498311"&gt;&lt;/a&gt;Kommunsektorn&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.1Â &lt;a id="_Toc482498312" name="_Toc482498312"&gt;&lt;/a&gt;Kommunerna och vÃ¤lfÃ¤rden&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Varje kommun, landsting och region Ã¤r unik med starka och svaga sidor. Den grundlagsfÃ¤sta sjÃ¤lvstyrelsen gÃ¶r det mÃ¶jligt att med god kÃ¤nnedom om lokala fÃ¶rutsÃ¤ttningar och behov utforma vÃ¥rd, omsorg och service fÃ¶r de egna invÃ¥narna pÃ¥ bÃ¤sta sÃ¤tt. SjÃ¤lvstyrelsen tenderar dock att urholkas i takt med att en Ã¶vervÃ¤ltring av ansvar fÃ¶r sÃ¥vÃ¤l finansiering som verksamhet frÃ¥n stat till kommun Ã¶kar. Kristdemokraterna vill med kraft slÃ¥ fast att kommunal sjÃ¤lvstyrelse som sÃ¤tter mÃ¤nniskan i centrum Ã¤r en grundbult fÃ¶r att forma ett tryggt samhÃ¤lle fÃ¶r alla. DÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste kommunsektorn ges mÃ¶jlighet att verka i enlighet med den frihetsidÃ©, som det kommunala sjÃ¤lvstyret utgÃ¶r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi kan konstatera att den socialdemokratiska regeringen under den senare delen av 1990-talet anvÃ¤nde kommunsektorn som budgetregulator, nÃ¤r saneringspolitiken bedrevs. Exempelvis har till fÃ¶ljd av successivt Ã¶kade allmÃ¤nna egenavgifter sedan 1995 kommunsektorns skatteintÃ¤kter minskat med drygt 18 miljarder, eftersom egenavgifterna Ã¤r avdragsgilla. Samtidigt som statsbidragen urholkades hade skatteintÃ¤kterna en dÃ¥lig utveckling. Till detta kom statliga reformer om ett Ã¶kat kommunalt ansvarstagande, som inte finansierats av staten enligt den tidigare knÃ¤satta finansieringsprincipen. Kommuner och landsting har sÃ¥ledes mÃ¶tt lÃ¥ngt stÃ¶rre besparingskrav Ã¤n vad som enbart skulle ha blivit fÃ¶ljden av den svaga utvecklingen av de egna skatteintÃ¤kterna.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kommunsektorns skatteintÃ¤kter pÃ¥verkas i hÃ¶g grad av sysselsÃ¤ttningsÂ­utÂ­vecklingen i den privata sektorn. Sveriges lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtÂ­fÃ¶rutÂ­sÃ¤ttningar hade med all sÃ¤kerhet varit mycket bÃ¤ttre, om regeringens politik inte ensidigt inriktats pÃ¥ budgetsanering och alltfÃ¶r lite pÃ¥ att fÃ¶rbÃ¤ttra fÃ¶retagsklimatet. Den kraftiga tillvÃ¤xten fÃ¶r nÃ¤rvarande leder till kraftigt Ã¶kade skatteintÃ¤kter, men riskerar att bli kortvarig, om inte strukturella Ã¥tgÃ¤rder ocksÃ¥ vidtas. En fortsatt hÃ¶g arbetslÃ¶shet avspeglar sig i sÃ¤mre utvecklingsmÃ¶jligheter och hÃ¶ga kostnader fÃ¶r mÃ¥nga kommuner. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den ekonomiska saneringspolitiken har sÃ¥ledes under 90-talet varit sÃ¤rskilt tung fÃ¶r kommunsektorn. En starkt fÃ¶rÃ¤ndrad Ã¥lderssammansÃ¤ttning har dessutom inneburit vÃ¤sentligt fÃ¶rÃ¤ndrade fÃ¶rutsÃ¤ttningar och behov inom denna sektor. De hÃ¶ga fÃ¶delsetalen i bÃ¶rjan av 1900-talet tillsammans med en Ã¶kad livslÃ¤ngd och dÃ¤rmed fler Ã¤ldre mÃ¤nniskor krÃ¤ver Ã¶kade resurser. Det stora skattebortfallet pÃ¥ grund av egenavgifterna och endast etappvisa Ã¥terfÃ¶ringar i form av Ã¶kade statliga bidrag har dÃ¤rfÃ¶r framtvingat ett stort fÃ¶rÃ¤ndrings- och omstruktureringsarbete inom kommunsektorn fÃ¶r att uppnÃ¥ ekonomisk balans. FÃ¶rÃ¤ndringskravet har medfÃ¶rt bÃ¥de negativa och positiva konsekvenser. Verksamheterna har ofta en hÃ¶g effektivitet och god kvalitet, men samtidigt utnyttjas personalen ofta alltfÃ¶r hÃ¥rt. I vissa fall erbjuder heller inte offentliga arbetsgivare en miljÃ¶ som ger stimulans och mÃ¶jligheter till utveckling och medinflytande. RiksfÃ¶rsÃ¤kringsverket har nyligen i en studie visat att en Ã¶kande andel av kommun- och landstingsanstÃ¤llda Ã¤r sjukskrivna fÃ¶r psykiska besvÃ¤r. Detta Ã¤r orovÃ¤ckande sÃ¥vÃ¤l ur den enskildes som ur samhÃ¤llets perspektiv. Arbetsmotivation och arbetsglÃ¤dje mÃ¥ste Ã¥terstÃ¤llas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mot bakgrund av dessa erfarenheter Ã¤r det riktigt att stÃ¤rka den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen och fÃ¶rbÃ¤ttra planeringsfÃ¶rutsÃ¤ttningarna genom att pÃ¥ kort sikt Ã¶ka de generella statsbidragen och pÃ¥ lÃ¥ng sikt Ã¶ka den kommunala sektorns mÃ¶jlighet till sjÃ¤lvfinansiering. Detta innebÃ¤r ett resurstillskott under planperioden pÃ¥ 5 miljarder och pÃ¥ lÃ¤ngre sikt att kommunsektorn genom en skattevÃ¤xling fÃ¥r ta Ã¶ver fastighetsbeskattningen och omvandla den till en kommunal fastighetsavgift. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.2Â &lt;a id="_Toc482498313" name="_Toc482498313"&gt;&lt;/a&gt;2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rproposition&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I 2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rproposition fÃ¶reslÃ¥s inga nya resurstillskott till kommunsektorn. De extra statsbidrag som tillfÃ¶rs presenterades redan under 1999 och Ã¤r en Ã¥terfÃ¶ring av det minskade skatteunderlaget till fÃ¶ljd av de avdragsgilla egenavgifterna som infÃ¶rdes 1995. DÃ¥ har Ã¤nnu ingen kompensation getts fÃ¶r de Ã¶kade Ã¥taganden som skett exempelvis fÃ¶r assistansersÃ¤ttningen inom LSS.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens upprepade tal om att det gÃ¥r bra fÃ¶r Sverige har Ã¤nnu inte mÃ¤rkts i nÃ¥gon stÃ¶rre omfattning inom kommunsektorn. Stora befolkningsÂ­fÃ¶rÂ­Ã¤ndringar sÃ¥vÃ¤l inom som mellan kommuner och landsting har under 90-talet istÃ¤llet lett till kraftigt Ã¶kade Ã¥taganden samtidigt som resurser dragits in av staten. Drygt en tredjedel av kommunerna verkar klara balanskravet 1999 medan endast tvÃ¥ landsting berÃ¤knas gÃ¶ra det. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã…tminstone ett par invÃ¤ndningar bÃ¶r gÃ¶ras fÃ¶r att fÃ¥ en helhetsbild av det ekonomiska lÃ¤get inom kommunsektorn. FÃ¶rst och frÃ¤mst bÃ¶r konstateras att bokslutsresultaten inte sÃ¤ger nÃ¥got om hur de gamla har det, om skolbarnen kÃ¤nner lust att lÃ¤ra eller om funktionshindrade fÃ¥r den hjÃ¤lp de har rÃ¤tt till. Vidare bÃ¶r noteras att det inte Ã¤r samma resultatbegrepp som anvÃ¤nds vid jÃ¤mfÃ¶relserna. NÃ¤r det gÃ¤ller lÃ¶neskatt pÃ¥ pensioner och skatteintÃ¤kter har nyligen RedovisningsrÃ¥det lÃ¤mnat rekommendationer. Dessa Ã¤r inte tvingande fÃ¶rrÃ¤n om ett par Ã¥r men praktiseras redan nu av en del kommuner medan andra inte gÃ¶r det. Valet av redovisningsprincip bestÃ¤mmer sÃ¥ledes om man klarar balanskravet eller ej.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Att budgetar och jÃ¤mfÃ¶relser kan se olika ut visar Ã¤ven regeringens fÃ¶rra budÂ­getÂ­proposition dÃ¤r de kraftigt Ã¶kade skatteinkomsterna fÃ¶r kommunÂ­sektorn Ã¥r 2000 (+25 miljarder kronor) vid en nÃ¤rmare granskning inte alls var sÃ¥ stora. Effekten av regeringens skattesÃ¤nkningsfÃ¶rslag (de minskade avdragen mot kommunalskatten fÃ¶r den allmÃ¤nna pensionsÂ­avgiften) pÃ¥ 4,8 miljarder kronor ingick i de av regeringen redovisade Ã¶kade skatteÂ­inkomsterna. Men denna del av skatteinkomstÃ¶kningen reglerades enligt finansieringsprincipen genom en sÃ¤nkning av det generella statsÂ­bidraget med motsvarande belopp. Ytterligare ca 5 miljarder kronor av de Ã¶kade skatteinkomsterna fÃ¶rklaras av att slutavrÃ¤kningen av skattemedel frÃ¥n Ã¥r 1998 betalas ut Ã¥r 2000. Den underliggande utvecklingen av skatteÂ­inÂ­komsterna fÃ¶r kommunsektorn mellan 1999 och 2000, ca 15 miljarder kronor, var alltsÃ¥ inte mycket stÃ¶rre Ã¤n normalt vid en hyfsad konjunktur. I reala termer var den till och med lÃ¤gre Ã¤n den skatteinkomstÃ¶kning som skedde mellan 1994 och 1995 som en fÃ¶ljd av den kraftiga konjunkÂ­turuppgÃ¥ng som fyrpartiregeringen lÃ¤mnade efter sig. &lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.2.1Â &lt;a id="_Toc482498314" name="_Toc482498314"&gt;&lt;/a&gt;Underfinansierat â€maxtaxefÃ¶rslagâ€&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Den underfinansierade maxtaxan inom fÃ¶rskolan, som nu ser ut att realiseras 2002 efter miljÃ¶partiets helomvÃ¤ndning i frÃ¥gan, Ã¤r inte bara ytterligare ett sÃ¤tt att med ekonomiska medel sÃ¶ka styra barnfamiljernas val av barnomsorg. Den kan ocksÃ¥ tvinga kommunerna att prioritera bort annan angelÃ¤gen verksamhet fÃ¶r att finansiera det socialdemokratiska vallÃ¶ftet. Regeringen har avsatt 4,4 miljarder kronor Ã¥r 2002 och 5,6 miljarder kronor fÃ¶r 2003 fÃ¶r allmÃ¤n fÃ¶rskola, rÃ¤tt till fÃ¶rskola fÃ¶r barn till arbetslÃ¶sa och maxtaxa inom fÃ¶rskola och skolbarnsomsorg inklusive den s.k. kvalitetsÂ­sÃ¤kringen, varav 3,4 miljarder Ã¤r fÃ¶r maxtaxan. FÃ¶rutom att reformen Ã¤r ett brott mot den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen och fÃ¶rmodligen mot den av staten knÃ¤satta finansieringsprincipen innebÃ¤r den enligt berÃ¤kningar som gjorts av Svenska KommunfÃ¶rbundet omkring 1,5â€“2 miljarder kronor i merkostnad&lt;span class="italic"&gt; &lt;/span&gt;fÃ¶r kommunerna utÃ¶ver regeringens belopp. Vidare bÃ¶r den socialÂ­demokratiska regeringens motiv fÃ¶r den s.k. kvalitetssÃ¤kring som endast utgÃ¥r till de kommuner som infÃ¶r maxtaxan starkt ifrÃ¥gasÃ¤ttas. Dels anser sÃ¥ledes inte socialdemokraterna att alla barn i fÃ¶rskola Ã¤r i behov av Ã¶kade resurser utan bara de som vÃ¤ljer det som staten bestÃ¤mt, dels riskerar dessa pengar att anvÃ¤ndas fÃ¶r att kommunerna ska klara en bibehÃ¥llen kvalitet nÃ¤r maxtaxan minskar kommunernas inkomster. Kristdemokraterna avvisar regeringens planer pÃ¥ en statligt bestÃ¤md maxtaxa och fÃ¶reslÃ¥r i stÃ¤llet en familjepolitik fÃ¶r Ã¶kad mÃ¥ngfald och valfrihet inom barnomsorgen.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.3Â &lt;a id="_Toc482498315" name="_Toc482498315"&gt;&lt;/a&gt;VÃ¥rd och omsorg&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;â€Att Ã¥ldras med livet i behÃ¥llâ€ Ã¤r ett Ã¶nskemÃ¥l som delas av mÃ¥nga mÃ¤nniskor. Principen om alla mÃ¤nniskors lika och okrÃ¤nkbara vÃ¤rde innebÃ¤r att vÃ¥ra Ã¶nskemÃ¥l nÃ¤r det gÃ¤ller var vi vill bo nÃ¤r vi behÃ¶ver vÃ¥rd och omsorg, vem som skall utfÃ¶ra den och pÃ¥ vilket sÃ¤tt vi vill ha hjÃ¤lpen ska kunna tillgodoses. Att klara vÃ¤rdiga villkor inom vÃ¥rden Ã¤ven nÃ¤r livslÃ¤ngden Ã¶kar och antalet Ã¤ldre blir fler borde vara en positiv utmaning fÃ¶r kommunsektorn. Men enligt regeringens skrivelse 1999/2000:102 UtveckÂ­lingen inom den kommunala sektorn brister det hÃ¤r inom kommunsektorn pÃ¥ flera punkter. En av flera orsaker Ã¤r otillrÃ¤ckliga ekonomiska resurser.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;LÃ¥ngtidsutredningen, Ã„ldreberedningen och HSU 2000 Ã¤r tre utredningar som gemensamt visar att kommuner och landsting behÃ¶ver rejÃ¤lt fÃ¶rstÃ¤rkta resurser fÃ¶r att klara framtidens behov. Redan idag kan konstateras att hela vÃ¥rdomrÃ¥det har genomgÃ¥tt en stor strukturomvandling som medfÃ¶rt en fÃ¶rÃ¤ndrad arbetsfÃ¶rdelning mellan kommuner och landsting samtidigt som behoven Ã¶kar. Genom Ã¤delreformen gavs kommunerna ansvar fÃ¶r omsorgen om de Ã¤ldre, senare Ã¤ven fÃ¶r funktionshindrade och psykiskt sjuka inom den Ã¶ppna vÃ¥rden. Landstingen har kvar ett delansvar fÃ¶r den Ã¶ppna vÃ¥rden genom primÃ¤rvÃ¥rd och lÃ¤karinsatser i sÃ¤rskilda boenden. De brister som funnits i vÃ¥rdkedjan mellan huvudmÃ¤nnen har fÃ¶rbÃ¤ttras men Ã¤ndÃ¥ finns mycket kvar att gÃ¶ra fÃ¶r att klara en trygg och stabil vÃ¥rdkedja fÃ¶r alla. Kristdemokraterna har sedan lÃ¤nge agerat fÃ¶r tydliga utfÃ¤stelser till medborgarna om vad de har rÃ¤tt att fÃ¶rvÃ¤nta sig. VÃ¤rdighetsgaranti fÃ¶r vÃ¥rden Ã¤r ett uttryck fÃ¶r denna form av trygghetskontrakt och har genom kristdemokratiska kommun- och landstingspolitiker runt om i landet infÃ¶rts i flera kommuner, landsting och regioner.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bristen pÃ¥ vÃ¥rdplatser tvingar landstingen att till kommunal omvÃ¥rdnad fÃ¶ra Ã¶ver svÃ¥rt sjuka mÃ¤nniskor i uppenbart behov av sjukhusvÃ¥rd som kommunerna saknar praktiska fÃ¶rutsÃ¤ttningar att klara av. UnderÂ­bemanningen och bristen pÃ¥ medicinsk kompetens inom Ã¤ldrevÃ¥rden fÃ¶rvÃ¤rrar situationen. PÃ¥ de Ã¥terstÃ¥ende sjukhusplatserna samlas de mest vÃ¥rdbehÃ¶vande patienterna, vilket krÃ¤ver Ã¶kad och inte minskad bemanning, fÃ¶rlÃ¤ngda och inte fÃ¶rkortade medelvÃ¥rdtider.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Antalet vÃ¥rdplatser pÃ¥ sjukhusen har reducerats sÃ¥ mycket att det blir stÃ¶rningar i patientflÃ¶det och flera kliniker pÃ¥verkas. Den drastiska minskningen av antalet vÃ¥rdplatser har inte heller blivit kompenserad genom en motsvarande utbyggnad av sjukhem, Ã¥lderdomshem eller av hemtjÃ¤nsten. DÃ¤rfÃ¶r bÃ¶r inriktningen vara att under de nÃ¤rmaste tio Ã¥ren skapa cirka&lt;br /&gt;20 000 nya vÃ¥rdplatser. Dessa vÃ¥rdplatser bÃ¶r frÃ¤mst gÃ¤lla de vÃ¥rdformer dÃ¤r behoven av sjukvÃ¥rd och omvÃ¥rdnad Ã¤r stÃ¶rst, d v s vÃ¥rd av svÃ¥rt och lÃ¥ngvarigt sjuka och Ã¤ldre.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De resurser som finns till kommunsektorns fÃ¶rfogande de nÃ¤rmaste Ã¥ren kommer inte att rÃ¤cka till fÃ¶r att kapa de lÃ¥nga vÃ¥rdkÃ¶erna, tillgodose behoven av Ã¤ldrelÃ¤kare med geriatrisk och psykiatrisk kompetens, hÃ¥lla utbyggnadstakten fÃ¶r Ã¤ldreboenden och gruppboenden av olika slag eller att ge tillrÃ¤ckligt stÃ¶d till mÃ¤nniskor med psykisk ohÃ¤lsa. Vidare Ã¤r det inte tillfredsstÃ¤llande att avgifterna fÃ¶r Ã¤ldreomsorg skiljer sig sÃ¥ mycket mellan olika kommuner. Avgiften och det s.k. fÃ¶rbehÃ¥llsbeloppet ska vara sÃ¥ konstruerat att man kan bo kvar och ha en hygglig levnadsstandard Ã¤ven nÃ¤r makan/maken flyttat till ett Ã¤ldreboende. Idag Ã¤r det fÃ¶rmodligen fÃ¥ mÃ¤nniskor som krÃ¤ver inkomstrelaterad taxa inom landstingen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Andra slags insatser som inte bistÃ¥ndsbedÃ¶ms av kommunens socialtjÃ¤nst utan kan efterfrÃ¥gas fritt bÃ¶r ocksÃ¥ vara pÃ¥ en rimlig nivÃ¥. Ett infÃ¶rande av kristdemokraternas fÃ¶rslag med subventionerade hushÃ¥llsnÃ¤ra tjÃ¤nster skulle i detta sammanhang vara av stor betydelse fÃ¶r mÃ¤nniskor som behÃ¶ver viss hjÃ¤lp. FÃ¶r att klara bÃ¥de vÃ¥rdens direkta behov och mÃ¶jliggÃ¶ra fÃ¶r kommunerna att infÃ¶ra ett slags enhetstaxa fÃ¶r Ã¤ldreomsorgen krÃ¤vs ett tillskott av resurser till kommunsektorn. De medel som stÃ¥r till kommunsektorns fÃ¶rfogande de nÃ¤rmaste Ã¥ren rÃ¤cker inte och behÃ¶ver enligt Kristdemokraterna ett tillskott fÃ¶r att uppnÃ¥ vÃ¤rdiga villkor inom vÃ¥rd och omsorg. Regeringen tycks inte ta problemen pÃ¥ allvar vare sig pÃ¥ lÃ¥ng eller kort sikt. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.4Â &lt;a id="_Toc482498316" name="_Toc482498316"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463752323" name="_Toc463752323"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463710674" name="_Toc463710674"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463710477" name="_Toc463710477"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463692453" name="_Toc463692453"&gt;&lt;/a&gt;LÃ¤kemedel och hÃ¶gkostnadsskydd&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;LÃ¤kemedlens roll i hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden har utvecklats mycket starkt och bidragit till snabb och effektiv lÃ¤kning och lindring fÃ¶r stora patientgrupper. Kostnaderna fÃ¶r lÃ¤kemedel har under de senaste Ã¥ren Ã¶kat kraftigt. Den snabba kostnadsutvecklingen har lett till att man i debatten hÃ¤vdar att det fÃ¶rekommer Ã¶verfÃ¶rbrukning av lÃ¤kemedel, att systemet fÃ¶r subventionering av lÃ¤kemedel inte Ã¤r kostnadseffektivt osv. Det finns ocksÃ¥ uppgifter som visar att det Ã¤r stora geografiska skillnader i fÃ¶rskrivning och nyttjande av flera nya och motiverade lÃ¤kemedel. FÃ¶rskrivningsrÃ¤tten fÃ¶r lÃ¤kare har ifrÃ¥gasatts liksom fÃ¶rfarandet vid godkÃ¤nnande samt prissÃ¤ttningen. I mÃ¥nga landsting fÃ¶rsÃ¶ker man via Ã¶verenskommelser Ã¶ka anvÃ¤ndningen av generica, dvs. kopior av etablerade kÃ¤nda preparat och med lÃ¤gre kostnader. Det har i flera studier Ã¤ven dokumenterats att billiga och av patent inte lÃ¤ngre skyddade lÃ¤kemedel kan ha god och ibland lika god pÃ¥visbar effekt som nya, betydligt dyrare medel. Med en mer allmÃ¤n tillÃ¤mpning av redan kÃ¤nda hÃ¤lsoekonomiska modeller skulle sÃ¥dana jÃ¤mfÃ¶relser kunna leda till bÃ¤ttre val av lÃ¤kemedel fÃ¶r sÃ¥vÃ¤l patient som vÃ¥rdgivare. Samtidigt mÃ¥ste behovet av fortsatt forskning och utveckling tillgodoses.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En del av lÃ¤kemedelsdebatten har gÃ¤llt patienternas egenavgift i systemet. PÃ¥ nÃ¥gra fÃ¥ Ã¥r har den hÃ¶jts kraftigt. Riskerna fÃ¶r att patienter avstÃ¥r frÃ¥n att ta ut ordinerade lÃ¤kemedel kan dÃ¤rmed ha Ã¶kat. Kristdemokraterna har dÃ¤rfÃ¶r rÃ¶stat emot den senast genomfÃ¶rda hÃ¶jningen av egenavgiften i hÃ¶gkostnadsskyddet fÃ¶r lÃ¤kemedel. Samtidigt kan konstateras att aviseringen av hÃ¶jda hÃ¶gkostnadsskydd sannolikt lett till hamstringsliknande inkÃ¶p infÃ¶r hÃ¶jningen av egenavgiften.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Av vÃ¥rdens resursfÃ¶rdelning har en omfÃ¶rdelning skett till en starkt Ã¶kande andel av lÃ¤kemedel. Ã–kningen av kostnaderna fÃ¶r staten och landstingen har successivt Ã¶kat fÃ¶r att hamna pÃ¥ 14â€“15 miljarder kronor under 1999. Samtidigt har LandstingsfÃ¶rbundet och staten preliminÃ¤rt kommit Ã¶verens om en Ã¶verfÃ¶ring av kostnadsansvaret fÃ¶r fÃ¶rmÃ¥nssystemet fÃ¶r lÃ¤kemedel. PÃ¥ grund av den kraftiga kostnadsutvecklingen har staten tillsatt en utredning, fÃ¶r att fÃ¥ kontroll. VÃ¥rt slutliga stÃ¤llningstagande till Ã¶verfÃ¶ringen av finansieringsansvaret frÃ¥n staten till landsting/region kan inte ske fÃ¶rrÃ¤n denna Ã¶versyn redovisat sina resultat. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Orsakerna till den Ã¶kade konsumtionen av lÃ¤kemedel Ã¤r givetvis flera, men leder Ã¤ndÃ¥ fram till den angelÃ¤gna frÃ¥gan om lÃ¤kemedel fortsÃ¤ttningsvis kan inta en sÃ¥ framtrÃ¤dande sÃ¤rstÃ¤llning vid fÃ¶rdelningen av vÃ¥rdens resurser. Svaret Ã¤r ja, om lÃ¶ftet om den medicinska nyttan infrias. Detta leder oss till uppfattningen att en fÃ¶rstÃ¤rkning av hela vÃ¥rd och omsorgssektorns resursnivÃ¥ Ã¤r viktig, fÃ¶r att kunna ta till vara sÃ¥vÃ¤l lÃ¤kemedel som andra insatser till gagn fÃ¶r patienten. Vi kan inte riskera att lÃ¤kemedel trÃ¤nger ut andra delar av vÃ¥rd och omsorg, vilket krÃ¤ver att huvudmÃ¤nnen fortsÃ¤tter effektivisera verksamheterna, dÃ¤r sÃ¥ Ã¤r mÃ¶jligt. Arbetet inom och med lÃ¤kemedelskommittÃ©erna bÃ¶r sÃ¥ledes vÃ¤ga tungt. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I Sverige har vi under mÃ¥nga Ã¥r haft ett s.k. hÃ¶gkostnadsskydd fÃ¶r avgifter i sjukvÃ¥rden. UtgÃ¥ngspunkten fÃ¶r hÃ¶gkostnadsskyddet Ã¤r att ingen av ekonomiska skÃ¤l skall tvingas avstÃ¥ vÃ¥rd och behandling. Det Ã¤r Ã¤ven viktigt att varje person skall kunna veta hur mycket man hÃ¶gst skall behÃ¶va betala. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r enskilda mÃ¤nniskor Ã¤r patientavgifter fÃ¶r sjukvÃ¥rdande insatser en avgÃ¶rande frÃ¥ga om trygghet. Under senare Ã¥r har dock avgifterna fÃ¶r den enskilde Ã¶kat dramatiskt dels genom att det sÃ¥ kallade hÃ¶gkostnadsskyddet hÃ¶jts, dels dÃ¤rfÃ¶r att flera vÃ¥rdavgifter inte omfattas av hÃ¶gkostnadsskyddet. Ã„ven den enskildes kostnader fÃ¶r resor i samband med vÃ¥rd har Ã¶kat och dessa inkluderas inte heller i hÃ¶gkostnadsskyddet. NÃ¤r man diskuterar patientavgifter eller lÃ¤kemedelsavgifter betraktas dessa ofta enskilt. FÃ¶r medborgaren Ã¤r det givetvis viktigt vad avgifterna summerar till sammanlagt. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;MÃ¥let fÃ¶r kristdemokraternas vÃ¥rd- och omsorgspolitik Ã¤r att ge trygghet och medmÃ¤nsklig omsorg Ã¥t alla oavsett kÃ¶n, Ã¥lder, etnisk bakgrund eller yrke. Alla har samma rÃ¤tt att leva ett vÃ¤rdigt liv. Ingen ska behÃ¶va avstÃ¥ frÃ¥n vÃ¥rd av ekonomiska skÃ¤l. AlltfÃ¶r stora kostnadsÃ¶kningar har skett fÃ¶r dem som Ã¤r lÃ¥ngvarigt sjuka och svaga. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utvecklingen av nya lÃ¤kemedel och de Ã¶kande behoven generellt inom hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden gÃ¶r att man mÃ¥ste vÃ¥ga Ã¶vervÃ¤ga nya lÃ¶sningar. Kristdemokraterna anser att en Ã¶versyn bÃ¶r gÃ¶ras av hela systemet sÃ¥ att hÃ¶gkostnadsskyddet verkligen inkluderar alla egna avgifter i vÃ¥rden och olika hjÃ¤lpmedel. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.5Â &lt;a id="_Toc482498317" name="_Toc482498317"&gt;&lt;/a&gt;Minska kommunsektorns bidragsberoende&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Ett fortsatt arbete i syfte att Ã¶ka den kommunala skattebasen Ã¤r angelÃ¤get fÃ¶r att minska behovet att statliga bidrag. Den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen gagnas inte av specialdestinerade statsbidrag. IstÃ¤llet Ã¤r det stÃ¶rre risk att fÃ¶rslag som t ex maxtaxan inom fÃ¶rskola vid otillrÃ¤cklig finansiering tvingar kommunerna att minska resurserna till vÃ¥rden fÃ¶r att klara det lokala genomfÃ¶randet av statliga beslut. Liknande undantrÃ¤ngningseffekter finns redan inom flera av kommunernas verksamheter. Socialbidraget som Ã¤r det yttersta skyddsnÃ¤tet fÃ¶r mÃ¤nniskor som inte klarar sin fÃ¶rsÃ¶rjning Ã¤r idag en fortsatt tung post i den kommunala budgeten, trots det fÃ¶rbÃ¤ttrade lÃ¤get.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den statliga Ã¶vervÃ¤ltringen Ã¤r sÃ¤rskilt tydlig nÃ¤r det gÃ¤ller Lagen om stÃ¶d och service till vissa funktionshindrade, LSS. Reformen har inneburit vÃ¤sentligt fÃ¶rbÃ¤ttrade livsvillkor fÃ¶r mÃ¤nniskor med funktionshinder. Men sedan reformen beslutades har fÃ¶rÃ¤ndringar skett som inte fÃ¶ljt finansieringsprincipen. DÃ¤rmed tvingas kommunerna, fÃ¶r att leva upp till lagen, gÃ¶ra besparingar pÃ¥ andra omrÃ¥den. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ett ytterligare omrÃ¥de som tenderar att Ã¶ka inom kommunerna Ã¤r insatser inom arbetsmarknadspolitiken. Det Ã¶kade samarbetet mellan kommunerna och Arbetsmarknadsverket genom arbetsfÃ¶rmedlingsnÃ¤mnderna har medverkat till bÃ¤ttre trÃ¤ffsÃ¤kerhet nÃ¤r det gÃ¤ller lokala insatser och samverkansprojekt. Men det nÃ¥got ljusnande lÃ¤get nÃ¤r de gÃ¤ller sysselÂ­sÃ¤ttningen mÃ¥ste Ã¥tfÃ¶ljas av minskade kommunala Ã¥taganden fÃ¶r att minimera risken fÃ¶r statlig Ã¶vervÃ¤ltring. Mot denna bakgrund Ã¤r det enligt kristdemokraterna bra att regeringen genom hÃ¶jda statsbidrag under perioden 1997â€“1999 Ã¥terstÃ¤llt &lt;span class="italic"&gt;en del&lt;/span&gt; av den reala resursindragning som hittills skett. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.6Â &lt;a id="_Toc482498318" name="_Toc482498318"&gt;&lt;/a&gt;Det behÃ¶vs mer Ã¤n statsbidrag fÃ¶r att trygga kommunÂ­invÃ¥narnas framtida behov&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Den kommunala sektorns mÃ¶jligheter att finansiera angelÃ¤gen och nÃ¶dvÃ¤ndig service av god kvalitet Ã¤r lÃ¥ngt ifrÃ¥n enbart avhÃ¤ngig av statliga bidrag. Statsbidragen till kommunsektorn motsvarar knappt 20 procent av de totala inkomsterna. Den viktigaste enskilda faktorn som pÃ¥verkar kommunsektorns finanser Ã¤r sysselsÃ¤ttningsutvecklingen i Ã¶vriga sektorer. Fler sysselsatta betyder fler skattebetalare och dÃ¤rmed Ã¶kade skatteinkomster fÃ¶r kommunerna. Men fler sysselsatta betyder ocksÃ¥ fÃ¤rre personer i de arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder som kommunerna administrerar och finansierar. Med Ã¶kad sysselsÃ¤ttning fÃ¶ljer dÃ¤rfÃ¶r minskade kostnader fÃ¶r kommunernas arbetsmarknadsÃ¥taganden.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.1Â &lt;a id="_Toc482498319" name="_Toc482498319"&gt;&lt;/a&gt;Behoven Ã¶kar snabbare Ã¤n resurserna&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Nya befolkningsprognoser och utvÃ¤rderingar av de kommande resursÂ­behoven indikerar att behoven av utbildning, vÃ¥rd och omsorg pÃ¥ den kommunala sidan Ã¶kar med 0,7â€“0,8 procent Ã¥rligen till fÃ¶ljd av den demografiska utvecklingen. Detta kan jÃ¤mfÃ¶ras med att hela befolkningen vÃ¤xer med 0,1â€“0,2 procent per Ã¥r. Enligt KommunfÃ¶rbundets bedÃ¶mning vÃ¤xer behoven snabbare Ã¤n resurserna de kommande Ã¥ren. Skillnaden fÃ¶r hela perioden 1997â€“2001 uppgÃ¥r till omkring 2 procent. PÃ¥ landstingssidan finns omrÃ¥den dÃ¤r kvaliteten behÃ¶ver fÃ¶rbÃ¤ttras med hjÃ¤lp av Ã¶kade resurser bland annat till nya platser pÃ¥ sjukhus. Motsvarande insatser behÃ¶vs Ã¤ven inom den kommunala Ã¤ldreomsorgen. Nedrustningen av skolan mÃ¥ste avbrytas. Det krÃ¤vs fler lÃ¤rare till grundskolan och gymnasiet fÃ¶r en nÃ¶dvÃ¤ndig kvalitetshÃ¶jning av undervisningen.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.2Â &lt;a id="_Toc482498320" name="_Toc482498320"&gt;&lt;/a&gt;BÃ¤ttre fÃ¶retagar- och sysselsÃ¤ttningsklimat sÃ¤krar vÃ¥rden&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraternas politik tar sikte pÃ¥ att skapa lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtÂ­fÃ¶rutsÃ¤ttningar genom ett bÃ¤ttre fÃ¶retagarklimat och lÃ¤gre skatter fÃ¶r lÃ¥g- och medelinkomsttagare. Om sysselsÃ¤ttningen ska ta fart mÃ¥ste det lÃ¶na sig att arbeta. Skattepolitiken inriktas ocksÃ¥ pÃ¥ att skapa fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r att behÃ¥lla fÃ¶retag och kompetens i landet och pÃ¥ att fÃ¶rbÃ¤ttra mÃ¶jligheterna till nya fÃ¶retagsetableringar. Sambandet mellan Sveriges fÃ¶retagar- och sysselsÃ¤ttningsklimat och kommunsektorns framtida resursbehov kan inte nog betonas. Om nuvarande lÃ¥ga sysselsÃ¤ttningsnivÃ¥er, om allt fÃ¶r mÃ¥nga mÃ¤nniskor stÃ¥r utanfÃ¶r den bokfÃ¶rda arbetskraften och om fÃ¶retagarklimatet inte ytterligare fÃ¶rbÃ¤ttras kommer kommunsektorns resursgap att vÃ¤xa kraftigt de kommande 10â€“15 Ã¥ren. Inte minst av detta skÃ¤l behÃ¶vs det en ny politisk inriktning nÃ¤r det gÃ¤ller attityden till fÃ¶retagande och synen pÃ¥ Sveriges lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtfÃ¶rutsÃ¤ttningar.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.3Â &lt;a id="_Toc482498321" name="_Toc482498321"&gt;&lt;/a&gt;Potential fÃ¶r samordning och effektivisering&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kommunsektorn Ã¤r emellertid inte en gÃ¥ng fÃ¶r alla â€fÃ¤rdigâ€ till sina strukturer. PÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll finns det potential att effektivisera och samordna verksamheter sÃ¥ att resurser frigÃ¶rs och kan anvÃ¤ndas dÃ¤r de bÃ¤st behÃ¶vs. Den offentliga upphandlingen har i vissa kommuner fÃ¶rbÃ¤ttrats, men kan utvecklas vÃ¤sentligt. Genom entreprenadupphandling visar det sig ofta att det gÃ¥r att fÃ¥ likvÃ¤rdig kvalitet till ett nÃ¥got lÃ¤gre pris. En intressant modell Ã¤r kommuner som anger ett pris pÃ¥ en viss tjÃ¤nst som Ã¤r lÃ¤gre Ã¤n vad den egna verksamheten kostar och sedan lÃ¥ter olika entreprenÃ¶rer konkurrera med kvalitet i stÃ¤llet fÃ¶r med pris. Samtidigt Ã¤r det viktigt att privata entreprenÃ¶rer tillÃ¥ts utveckla egna, lÃ¥ngsiktiga verksamheter och inte bara hÃ¤nvisas till att tillfÃ¤lligt Ã¶verta kommunala verksamheter. En annan modell Ã¤n entreÂ­prenader Ã¤r att lÃ¥ta medborgarna sjÃ¤lva, inom ramen fÃ¶r beviljat bistÃ¥nd/&lt;br /&gt;tjÃ¤nst, bestÃ¤mma vem som ska utfÃ¶ra insatsen. Olika former av s.k. kundval Ã¶kar valfriheten fÃ¶r medborgarna och fÃ¶rbÃ¤ttrar fÃ¶r alla genom en hÃ¤lsosam konkurrens pÃ¥ lika villkor, vilket i sin tur leder till en utveckling och kvalitetsfÃ¶rbÃ¤ttring av sÃ¥vÃ¤l service som produkter.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Med hjÃ¤lp av den nya informationstekniken och elektronisk handel kommer kommuner och landsting inom en snar framtid att kunna minska pÃ¥ mycket av den administration som egentligen inte hÃ¶r till de kommunala kÃ¤rnuppgifterna. Med en friare anvÃ¤ndning och lokal samordning av exempelvis arbetsmarknadsmedel kommer sannolikt ocksÃ¥ vissa vinster att gÃ¶ras i resurshÃ¤nseende. Till detta kommer att det pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll handlar om att hushÃ¥lla bÃ¤ttre med de resurser som redan finns.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.4Â &lt;a id="_Toc482498322" name="_Toc482498322"&gt;&lt;/a&gt;NytÃ¤nkande inom vÃ¥rd och omsorg med solidarisk finansiering&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Sveriges sÃ¤tt att organisera hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden Ã¤r bland de mest enhetliga bland jÃ¤mfÃ¶rbara lÃ¤nder. Privata vÃ¥rdgivare med offentlig finansiering har blivit vanligare under 90-talet, men nÃ¥r pÃ¥ de flesta omrÃ¥den inte hÃ¶gre andel Ã¤n nÃ¥gra procent. Trots mÃ¥nga s.k. systemdiskussioner har inga stÃ¶rre fÃ¶rÃ¤ndringar skett pÃ¥ flera decennier. Det Ã¤r mot den bakgrunden man bÃ¶r se reaktionerna pÃ¥ den bolagisering och fÃ¶rsÃ¤ljning av akutsjukhus som pÃ¥bÃ¶rjats i nÃ¥gra av de stora regionerna. De fÃ¥tal sjukhus som Ã¤r fÃ¶remÃ¥l fÃ¶r fÃ¶rsÃ¤ljning kommer under Ã¶verskÃ¥dlig tid inte att fÃ¶rÃ¤ndra bilden av en mycket sammanhÃ¥llen organisation fÃ¶r hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rd med en stark dominerande driftform, akutsjukhus som Ã¤gs och drivs av landstingen. Vi Ã¤r Ã¶ppna fÃ¶r en stÃ¶rre mÃ¥ngfald med en solidarisk finansiering som grund. Trots lite olika utfall verkar opinionsundersÃ¶kningar av allmÃ¤nhetens instÃ¤llning visa Ã¶ppenhet fÃ¶r fler Ã¤garformer i vÃ¥rden, fÃ¶rutsatt att plÃ¥nbokens storlek inte avgÃ¶r vem som fÃ¥r vÃ¥rd. En Ã¶kad mÃ¥ngfald av vÃ¥rdgivare ger patienterna stÃ¶rre valmÃ¶jligheter och kan stimulera, utveckla och tillfÃ¶ra vÃ¥rden nya dimensioner. Privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r ges fÃ¶rutsÃ¤ttningar att utvecklas. Mot denna bakgrund anser vi det vara oansvarigt att mÃ¥la upp de privata initiativen som en hotbild.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;KonkurrensutsÃ¤ttning av olika verksamheter fÃ¥r dÃ¤remot inte bli ett sjÃ¤lvÃ¤ndamÃ¥l. KonkurrensutsÃ¤ttning Ã¤r ett medel fÃ¶r att skapa och stimulera effektivt utnyttjande av begrÃ¤nsade resurser, stimulera till nytÃ¤nkande och bidra till god och fÃ¶rhÃ¶jd kvalitet samt ge patienterna en hÃ¶gre grad av valfrihet. En given fÃ¶rdel med att alternativa aktÃ¶rer uppstÃ¥r Ã¤r att kvalitetssÃ¤kringen kommer i fokus. Vid organisationsfÃ¶rÃ¤ndringar som nu genomfÃ¶rs pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll Ã¤r det extra viktigt att ha kontroll Ã¶ver att vÃ¥rden Ã¤r av samma hÃ¶ga kvalitet och att den ges pÃ¥ lika villkor. Kraven pÃ¥ offentlig insyn i verksamheterna och en hÃ¶g och fÃ¶r alla lika kvalitet ska fortsatt vara densamma, oavsett om verksamheten har en enskild eller offentlig utfÃ¶rare. FÃ¶r oss Ã¤r patientens behov av trygghet och valfrihet i fokus.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Privata fÃ¶retag har pÃ¥ andra omrÃ¥den sedan lÃ¤nge aktivt medverkat till att ge svensk hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rd en framskjuten plats i frÃ¥ga om metoder, teknologi, forskningsinriktning och kostnadsnivÃ¥ totalt sett. FrÃ¤mst har det skett i de forskningsintensiva lÃ¤kemedelsfÃ¶retagen, vilka har ett nÃ¤ra samarbete med de forskartÃ¤ta universitetssjukhusen, men vi kan pÃ¥ senare tid ocksÃ¥ se flera mycket framgÃ¥ngsrika fÃ¶retag i andra branscher, till exempel medicinsk teknik samt tekniska hjÃ¤lpmedel. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill stÃ¶dja utvecklingen av den tradition i vÃ¥rden, som betonar mÃ¤nniskolivets sÃ¤rstÃ¤llning. Riksdagens beslut om riktlinjer fÃ¶r prioriteringar i hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden behÃ¶ver tillÃ¤mpas mer aktivt. DÃ¤rfÃ¶r ser vi ett stort behov av opinionsbildning kring de grundlÃ¤ggande vÃ¤rden som byggt upp hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden och som vi anser behÃ¶ver bevaras och Ã¤ven utvecklas Ã¤n mer i framtiden. Ett sÃ¤tt Ã¤r att ge fler mÃ¶jlighet att delta i den fortsatta utvecklingen av hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden i vÃ¥rt land. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att gÃ¶ra en sÃ¥dan utveckling mÃ¥ste fÃ¶rÃ¤ndringar av regelverk och lagstiftning genomfÃ¶ras. Lagen (1992:1528) om offentlig upphandling Ã¤r t ex dÃ¥ligt anpassad fÃ¶r upphandling av hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rdstjÃ¤nster. DirektÂ­upphandling kan endast ske i utomordentligt begrÃ¤nsad omfattning, vilket kan fÃ¶rsvÃ¥ra fÃ¶r kommun och landsting/region att inledningsvis stÃ¶dja avknoppade verksamheter. Trots att lagen inte sÃ¤ger nÃ¥got om avtalstider, rekommenderar tillsynsmyndigheten (NÃ¤mnden fÃ¶r offentlig upphandling) ofta alltfÃ¶r korta avtal med privata vÃ¥rdgivare, vilket fÃ¶rsvÃ¥rar fÃ¶r patienter att fÃ¥ en lÃ¥ngvarig relation till sin vÃ¥rdgivare eller att ge vÃ¥rdgivaren rimliga avskrivningstider fÃ¶r de stora investeringar som behÃ¶vs fÃ¶r en vÃ¥rdinrÃ¤ttning.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r i sammanhanget mÃ¤rkligt att Sverige, ifrÃ¥ga om upphandling av sÃ¥ kallade B-tjÃ¤nster enligt EG-direktiven, dit hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rdstjÃ¤nster rÃ¤knas, valt att gÃ¥ betydligt lÃ¤ngre Ã¤n direktiven krÃ¤ver. Lagen fÃ¶rsvÃ¥rar ocksÃ¥ patienternas val av vÃ¥rd i andra landsting, eftersom LOU Ã¤r tillÃ¤mplig pÃ¥ ett landstings kÃ¶p av tjÃ¤nster frÃ¥n andra landsting.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det finns samtidigt anledning att peka pÃ¥ de speciella fÃ¶rutsÃ¤ttningar som gÃ¤ller fÃ¶r vissa sektorer i svensk hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rd. Den hÃ¶gspecialiserade vÃ¥rden med mycket stora upptagningsomrÃ¥den, liksom delar av utbildningen, mÃ¥ste ha ett sÃ¤rskilt lÃ¥ngsiktigt perspektiv fÃ¶r sin verksamhet. Det gÃ¤ller att bÃ¥de finansiera dess utveckling samt att garantera kompetensutveckling under stabila villkor. Idag finns Ã¶verenskommelser mellan staten, landstingen och universitet och hÃ¶gskolor som ger sÃ¥dana villkor, som vi vill vÃ¤rna om.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.5Â &lt;a id="_Toc482498323" name="_Toc482498323"&gt;&lt;/a&gt;Avskaffa utfÃ¶rsÃ¤ljningsstoppet&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Ytterligare en faktor som i stor utstrÃ¤ckning kan pÃ¥verka de kommunala finanserna Ã¤r kommunernas eget bostadsbestÃ¥nd. PÃ¥ detta omrÃ¥de finns det ocksÃ¥ anledning att verka fÃ¶r en strukturfÃ¶rÃ¤ndring som gÃ¶r att kommunerna pÃ¥tagligt minskar sina, och dÃ¤rmed skattebetalarnas, risker som fÃ¶ljer av fÃ¶r stora Ã¥taganden pÃ¥ bostadsomrÃ¥det. Kommunala utfÃ¶rsÃ¤ljningar av bostadsbolag bÃ¶r inte motverkas frÃ¥n statligt hÃ¥ll, som med den nuvarande socialdemokratiska politiken. Det utfÃ¶rsÃ¤ljningsstopp som regeringen infÃ¶rt bÃ¶r snarast avskaffas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Verksamheten i kommuner och landsting skall vara gemensamt finansierad. Men att kommunen ansvarar fÃ¶r och finansierar en verksamhet behÃ¶ver dock inte innebÃ¤ra att kommunen stÃ¥r som utfÃ¶rare av den. Entreprenader och konkurrensutsÃ¤ttning Ã¤r inte mÃ¥l i sig men ska ses som medel fÃ¶r en bÃ¤ttre verksamhet. En Ã¶kad konkurrensutsÃ¤ttning med tydliga och mÃ¤tbara kvalitetskrav inom det kommunaltekniska omrÃ¥det ger minskade kostnader och dÃ¤rmed frigÃ¶rs resurser fÃ¶r kÃ¤rnverksamheten. Med tydliga kvalitetsmÃ¥l, uppfÃ¶ljning och utvÃ¤rdering kan alternativa driftsformer Ã¶ka valfriheten Ã¤ven inom skolan och vÃ¥rden och tillfÃ¶ra ekonomisk och/eller ideell nytta.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.6Â &lt;a id="_Toc482498324" name="_Toc482498324"&gt;&lt;/a&gt;Kommuner ska inte konkurrera ut fÃ¶retag&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kommunala bolag bÃ¶r i princip avvecklas pÃ¥ marknader dÃ¤r privata fÃ¶retag konkurrerar eller skulle kunna konkurrera. FÃ¶rutsÃ¤ttningen Ã¤r att det gemensamma bÃ¤sta fÃ¶r alla kommuninvÃ¥nare inte talar fÃ¶r ett kommunalt Ã¤gande. Det Ã¤r ocksÃ¥ viktigt att kommunal nÃ¤ringsverksamhet inte strider mot lagen. Ett sÃ¤tt att stÃ¶dja fÃ¶retagandet Ã¤r att vid kommunala upphandlingar dela ordern i flera poster sÃ¥ att Ã¤ven de mindre fÃ¶retagen kan vara med i budgivningen. Ett annat sÃ¤tt att uppmuntra fÃ¶retagande Ã¤r att minimera begrÃ¤nsningarna avseende etablering av exempelvis livsmedelsÂ­butiker.  Sammantaget pÃ¥verkas alltsÃ¥ fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra och bibehÃ¥lla den offentliga servicen pÃ¥ lÃ¤ngre sikt bÃ¥de av en bÃ¤ttre arbetsmarknad och av egna strukturfÃ¶rÃ¤ndringar.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.6.7Â &lt;a id="_Toc482498325" name="_Toc482498325"&gt;&lt;/a&gt;Skillnad mellan kort och lÃ¥ng sikt&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;PÃ¥ kort sikt Ã¤r det dock svÃ¥rt att hÃ¤vda att strukturomvandling eller bÃ¤ttre ledning av verksamheter skulle gÃ¶ra att mÃ¤nniskor med vÃ¥rd- och omsorgsbehov i dag fÃ¥r den hjÃ¤lp de behÃ¶ver och har rÃ¤tt till. Den kris som finns pÃ¥ allt fÃ¶r mÃ¥nga hÃ¥ll inom skolan rÃ¤ttas inte heller till fÃ¶r dem som Ã¤r elever i dag, genom en strukturomvandling som kanske tar flera Ã¥r att genomfÃ¶ra. DÃ¤rfÃ¶r Ã¤r det motiverat med Ã¶kade resurser frÃ¥n staten fÃ¶r den nÃ¤rmaste perioden sÃ¥ att de mÃ¤nniskor som nu behÃ¶ver och har rÃ¤tt till en fungerande service kan fÃ¥ det. PÃ¥ lÃ¤ngre sikt Ã¤r det emellertid endast en stark sysselsÃ¤ttningsutveckling som i kombination med fortsatta strukturreformer kan trygga verksamheterna inom kommunsektorn.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mot ovanstÃ¥ende bakgrund fÃ¶reslÃ¥r kristdemokraterna ett tillskott till kommunsektorn pÃ¥ 2,5 miljarder kronor Ã¥r 2001 utÃ¶ver det regeringen fÃ¶reslagit. Ã…r 2002 fÃ¶reslÃ¥s ett tillskott utÃ¶ver regeringens nivÃ¥ med 1,5 miljarder kronor. FÃ¶r Ã¥r 2003 anser kristdemokraterna att tillskottet bÃ¶r vara 1 miljard kronor. DÃ¤rmed blir det samlade tillskott som kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r 5 miljarder kronor Ã¶ver den kommande treÃ¥rsperioden. FÃ¶r kommuner och landsting med allvarliga ekonomiska problem och omstÃ¤llningssvÃ¥righeter finns Ã¤ven i vÃ¥rt budgetfÃ¶rslag mÃ¶jligheter till hjÃ¤lp i form av rÃ¥dgivning och ekonomiskt stÃ¶d frÃ¥n Bostadsdelegationen och Kommundelegationen.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.7Â &lt;a id="_Toc482498326" name="_Toc482498326"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rena utjÃ¤mning med incitament fÃ¶r tillvÃ¤xt&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Det goda mÃ¥let bakom det kommunala utjÃ¤mningssystemet Ã¤r att alla kommuner och landsting/regioner skall ha likvÃ¤rdiga fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r sin verksamhet och service oberoende av skattekraft och opÃ¥verkbara strukturella kostnader. En invÃ¥nare i Sverige skall kunna fÃ¥ lika god sjukvÃ¥rd och kommunal service oavsett var hon eller han bor. Detta mÃ¥l stÃ¤ller vi kristdemokrater oss bakom. DÃ¤remot hÃ¶r rimliga skillnader i servicenivÃ¥, servicestandard, effektivitet och skattesats till den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen och skall sÃ¥ledes inte kompenseras. Medborgarna skall sjÃ¤lva avgÃ¶ra detta genom demokratiska val av partier som fÃ¶rordar olika lÃ¶sningar eller genom den enskildes val av bostadsort. Systemet skall fÃ¶rena en lÃ¥ngtgÃ¥ende utjÃ¤mning med starka incitament fÃ¶r tillvÃ¤xt och fÃ¶rnyelse. Det skall stÃ¶dja och driva pÃ¥ en stark och solidarisk ekonomisk utveckling i hela landet. UtjÃ¤mningssystemet mÃ¥ste dessutom vara tillgÃ¤ngligt, begripligt och demokratiskt fÃ¶rankrat hos alla kommuner och landsting. Det skall vara mÃ¶jligt fÃ¶r kommuner och landsting att kunna parera t ex befolkÂ­ningsfÃ¶rÃ¤ndringar genom att styra och fÃ¶rÃ¤ndra verksamhet och ekonomi utan att behÃ¶va Ã¶verraskas av det ekonomiska utfallet i utjÃ¤mningssystemet. Vi stÃ¤ller oss negativa till att inkomstutjÃ¤mningen Ã¤r inomkommunal och att den fÃ¶r med sig tillvÃ¤xthÃ¤mmande konsekvenser. Vidare Ã¤r vi kritiska mot kostnadsutjÃ¤mningens bristande trÃ¤ffsÃ¤kerhet och att den, milt uttryckt, inte kan anses begriplig och demokratiskt fÃ¶rankrad bland medborgarna.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;6.7.1Â &lt;a id="_Toc482498327" name="_Toc482498327"&gt;&lt;/a&gt;Statlig delegation och expertgrupp&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen beslÃ¶t i juni att tillsÃ¤tta dels en delegation med uppgift att fÃ¶lja upp och utvÃ¤rdera utjÃ¤mningssystemet, dels en expertgrupp med uppgift att fÃ¶renkla och gÃ¶ra systemet mer stabilt. Vi Ã¤r kritiska mot att delegationen inte blev parlamentariskt sammansatt. Uppdragen kan knappast med stÃ¶d av direktiven betecknas som obetydliga och en sÃ¥vÃ¤l politiskt som geografiskt bredare sammansÃ¤ttning hade varit att fÃ¶redra framfÃ¶r nuvarande besÃ¤ttning frÃ¥n socialdemokraterna, miljÃ¶partiet och vÃ¤nsterpartiet. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Att helt avskaffa den absurda pomperipossaeffekten bÃ¶r vara en prioriterad uppgift. Vidare bÃ¶r trÃ¤ffsÃ¤kerheten i kostnadsutjÃ¤mningssystemet radikalt fÃ¶rbÃ¤ttras. Vi anser dessutom av principiella skÃ¤l att en Ã¶vergÃ¥ng frÃ¥n inomkommunal till statlig inkomstutjÃ¤mning bÃ¶r prÃ¶vas. VÃ¥r mening Ã¤r att nuvarande ordning med inomkommunal utjÃ¤mning gÃ¥r emot grundlagens intentioner med den kommunala sjÃ¤lvstyrelsen, lokaliseringsprincipen och den kommunala beskattningsrÃ¤tten. NÃ¥gra fÃ¶rÃ¤ndringsfÃ¶rslag frÃ¥n delegaÂ­tionen Ã¤r under remissbehandling, men vi avvaktar vidare kommentarer innan vi har sett huvudfÃ¶rslaget. AngÃ¥ende LSS kan dock sÃ¤gas att vi delar Svenska KommunfÃ¶rbundets instÃ¤llning att LSS som en rÃ¤ttighetslag med tydliga statliga preciseringar ocksÃ¥ bÃ¶r vara statligt finansierad.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;6.8Â &lt;a id="_Toc482498328" name="_Toc482498328"&gt;&lt;/a&gt;FÃ¶rÃ¤ndringar som ekonomiskt pÃ¥verkar kommunsektorn&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kommunsektorn pÃ¥verkas indirekt av en rad fÃ¶rÃ¤ndringar som kristÂ­demokraterna vill gÃ¶ra pÃ¥ olika omrÃ¥den. Samtliga dessa effekter regleras i enlighet med finansieringsprincipen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den fÃ¶reslagna berÃ¤kningen av sjukpenninggrundande inkomst vÃ¤ntas minska kommunsektorns skatteintÃ¤kter med ca 700 miljoner kronor Ã¥rligen. InfÃ¶randet av en andra karensdag berÃ¤knas netto fÃ¶rstÃ¤rka kommunsektorn med 70 miljoner kronor. Den hÃ¶jda avdragsrÃ¤tten fÃ¶r pensionssparande minskar kommunsektorns skatteintÃ¤kter medan den slopade inkomstÂ­prÃ¶vningen av Ã¤nkepensionerna och den fÃ¶rlÃ¤ngda omstÃ¤llningspensionen verkar i motsatt riktning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ett Ã¥terinfÃ¶rande av vÃ¥rdnadsbidraget pÃ¥ en hÃ¶gre nivÃ¥ fÃ¥r en rad konsekvenser fÃ¶r kommunsektorn. FÃ¶r det fÃ¶rsta Ã¶kar skatteintÃ¤kterna till fÃ¶ljd av att vÃ¥rdnadsbidraget fÃ¶reslÃ¥s skattepliktigt. FÃ¶r det andra leder vÃ¥rdnadsbidraget till en viss Ã¶kning av kommunernas intÃ¤kter frÃ¥n daghemsavgifterna, eftersom dessa styrs av den sammanlagda inkomsten av tjÃ¤nst, som Ã¶kar nÃ¥got fÃ¶r dem som pÃ¥ deltid anvÃ¤nder kommunalt dagis. FÃ¶r det tredje vÃ¤ntas kommunernas kostnader fÃ¶r barnomsorg pÃ¥ sikt minska med drygt 2 miljarder kronor varaktigt, eller knappt 5 procent av de totala kostnaderna fÃ¶r barnomsorgen nÃ¤r fÃ¶rÃ¤ldrarna fÃ¥r mÃ¶jlighet till fler alternativa barnomsorgsalternativ. De inledande Ã¥ren vÃ¤ntas effekten bli betydligt mindre. FÃ¶r det fjÃ¤rde vÃ¤ntas kommunsektorns skatteintÃ¤kter minska med ca 500 miljoner kronor till fÃ¶ljd av avdragsrÃ¤tten fÃ¶r styrkta barnomsorgskostnader som Ã¤ven fÃ¶reslÃ¥s gÃ¤lla kommunala daghemsavgifter fÃ¶r barn som fyllt ett men inte tre Ã¥r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den sÃ¤nkta grÃ¤nsen fÃ¶r reseavdrag leder till minskade skatteintÃ¤kter, liksom nettoeffekten av de slopade garantidagarna och det hÃ¶jda garantibeloppet i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen. Det hÃ¶jda pensionstillskottet 2001 och 2002 med 100 kronor i mÃ¥naden berÃ¤knas Ã¶ka kommunernas skatteintÃ¤kter med 140 miljoner kronor. De samlade effekterna enligt ovan fÃ¶r kommunsektorn till fÃ¶ljd av kristdemokraternas politik framgÃ¥r av tabell 6.2.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 6.2 EFFEKTER FÃ–R KOMMUNSEKTORN MED KRISTÂ­DEMOÂ­KRATERNAS POLITIK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="313" /&gt;&lt;col width="7" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ny berÃ¤kning av SGI (sjuk- och fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-710&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-720&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-700&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nettoeffekt tfa andra karensdag i sjukfÃ¶rsÃ¤kringen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;70&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jd avdragsrÃ¤tt fÃ¶r pensionssparande&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-280&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-450&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-560&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopad inkomstprÃ¶vning av Ã¤nkepensionen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;202&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;220&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skatteeffekt pga fÃ¶rlÃ¤ngd omstÃ¤llningspension&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;44&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;47&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Minsk. kostnader pga infÃ¶rt vÃ¥rdnadsbidrag&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2200&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skatte- och avgiftseffekter pga vÃ¥rdnadsbidrag (netto)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;640&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1600&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2200&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt grÃ¤ns (5000 kr) fÃ¶r reseavdrag&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-520&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-565&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-565&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jt pensionstillskott Ã¥r 2001-2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;140&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopade garantidagar och hÃ¶jt garantibelopp i fÃ¶rÃ¤ldraÂ­fÃ¶rÂ­sÃ¤kringen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-40&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopat Ubs (skatteeffekt)&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1080&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2170&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-728&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skatteeffekt pga utÃ¶kad avdragsrÃ¤tt fÃ¶r barnÂ­omÂ­sorgsÂ­kostnader&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-250&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa fÃ¶re neutralisering&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-1284&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-868&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1648&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Neutralisering enl. finansieringsprincipen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1284&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;868&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1648&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Ã–kade statsbidrag till kommunsektorn&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1500&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;SUMMA ramfÃ¶rÃ¤ndring pÃ¥ UO25&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3784&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2368&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-648&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Av tabellen framgÃ¥r att det sammanlagda nettotillskottet fÃ¶r kommunsektorn Ã¤r 5 miljarder kronor under treÃ¥rsperioden 2001â€“2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det hÃ¶jda grundavdrag som kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r ska berÃ¤knas mot att den kommunalt beskattningsbara inkomsten utformas juridiskt sett som en statlig skattereduktion, varfÃ¶r kostnaden fÃ¶r denna skattesÃ¤nkning kommer att helt belasta staten genom en mindre behÃ¥llning pÃ¥ inkomsttitel 1111. Samma sak gÃ¤ller det statliga fÃ¶rvÃ¤rvsavdraget som ocksÃ¥ fÃ¶reslÃ¥s i denna motion.&lt;/p&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;7Â &lt;a id="_Toc482498329" name="_Toc482498329"&gt;&lt;/a&gt;Budgetpolitikens inriktning&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.1Â &lt;a id="_Toc482498330" name="_Toc482498330"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729021" name="_Toc463729021"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013673" name="_Toc450013673"&gt;&lt;/a&gt;Ã–verskottsmÃ¥l fÃ¶r offentlig sektor&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Riksdagen har pÃ¥ regeringens fÃ¶rslag faststÃ¤llt ett Ã¶verskottsmÃ¥l fÃ¶r de offentliga finanserna Ã¥r 2002 pÃ¥ 2 procent av BNP. Det innebÃ¤r sammantaget att regeringens Ã¶verskottsmÃ¥l fÃ¶r offentlig sektor Ã¤r preciserade till 0,5 procent av BNP Ã¥r 1999, 2,0 procent Ã¥r 2000, 2,0 procent Ã¥r 2001 och 2,0 procent Ã¥r 2002. Regeringen fÃ¶reslÃ¥r i vÃ¥rpropositionen att mÃ¥let skall faststÃ¤llas till 2,0 procent Ã¤ven 2003. Detta sÃ¤gs ligga i linje med regeringens mÃ¥l att de offentliga finanserna pÃ¥ lÃ¥ng sikt ska uppvisa ett Ã¶verskott pÃ¥ i genomsnitt 2 procent av BNP Ã¶ver en konjunkturcykel. Om &lt;span class="italic"&gt;genomsnittet&lt;/span&gt; Ã¶ver en konjunkturcykel ska bli 2 procent Ã¤r det rimligt att Ã¶verskottet ska vara hÃ¶gre de Ã¥r BNP-tillvÃ¤xten vÃ¤ntas vara god. Regeringen nÃ¶jer sig dock med att Ã¶verskottet uppgÃ¥r till hÃ¶gst 2 procent Ã¤ven under goda Ã¥r. Detta Ã¤r enligt kristdemokraterna inte tillrÃ¤ckligt mot bakgrund av vad Ã¶verskottet faktiskt bestÃ¥r av; drygt hÃ¤lften av Ã¶verskottet utgÃ¶rs av svenska folkets &lt;span class="italic"&gt;privata&lt;/span&gt; premiepensionssparande.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323"&gt;7.1.1Â &lt;a id="_Toc482498331" name="_Toc482498331"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729022" name="_Toc463729022"&gt;&lt;/a&gt;Regeringens Ã¶verskottsmÃ¥l utgÃ¶r ingen sÃ¤kerhetsmarginal utan leder till Ã¶kad upplÃ¥ning&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;NÃ¤r regeringen och riksdagen lade fast det budgetpolitiska mÃ¥let om ett permanent Ã¶verskott pÃ¥ 2,0 procent fÃ¶r den offentliga sektorn, sades detta vara fÃ¶r att skapa en sÃ¤kerhetsmarginal infÃ¶r kommande lÃ¥gkonjunkturer. &lt;span class="italic"&gt;â€Med ett Ã¶verskott pÃ¥ 2 procent som utgÃ¥ngslÃ¤ge finns det en marginal att aktivt motverka konjunkturavmattningar utan att underskottet i de offentliga finanserna hotar att bli fÃ¶r stort.â€&lt;/span&gt; (Prop. 1996/97:150.) Liknande skrivÂ­ningar Ã¥terfinns Ã¤ven i Ã¥rets vÃ¥rproposition. Tanken var alltsÃ¥ att med ett 2-procentigt Ã¶verskott skulle det finnas en marginal att mÃ¶ta lÃ¥gkonjunkturer utan att omedelbart behÃ¶va strama Ã¥t ekonomin. Minskade skatteintÃ¤kter och Ã¶kande utgifter skulle kunna klaras med mÃ¥ttliga Ã¥tstramningar utan att Maastrichtvillkoret om hÃ¶gst 3 procents underskott skulle brytas.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det regeringen presenterar i vÃ¥rpropositionen fÃ¶r Ã¥r 2000 innebÃ¤r emellertid att hela denna marginal i praktiken har fÃ¶rsvunnit. Det &lt;span class="italic"&gt;offentliga&lt;/span&gt;&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;sparandet berÃ¤knas visserligen uppgÃ¥ till 2 procent av BNP. Men mer Ã¤n &lt;span class="italic"&gt;hela&lt;/span&gt; detta sparande ligger Ã¥ren framÃ¶ver i Ã¥lderspensionssystemet. NÃ¥gon extra marginal fÃ¶r statsfinanserna Ã¤r det inte frÃ¥ga om. Regeringen rÃ¤knar med ett underskott pÃ¥ 15 miljarder Ã¥r 2002 och 16,2 miljarder kronor Ã¥r 2003 i statens finansiella sparande. Det underliggande saldot berÃ¤knas till  â€“45, â€“30 och â€“26 miljarder kronor Ã¥ren 2001â€“2003. Det som sedan hjÃ¤lper upp det offentliga sparandet till 2 procent Ã¤r de medel som sparas i pensionssystemet inklusive premiereserven och ett litet sparande i kommunsektorn. Men regeringen kan fÃ¶rstÃ¥s inte rÃ¤kna med att medlen i pensionssystemet ska kunna anvÃ¤ndas fÃ¶r att mÃ¶ta en konjunkturavmattning, sÃ¥vida inte hela pensionsuppgÃ¶relsen ska brytas eller pengar ur den privata premiereserven konfiskeras. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det budgetpolitiska Ã¶verskottsmÃ¥let pÃ¥ 2 procent innebÃ¤r alltsÃ¥ &lt;span class="italic"&gt;inte &lt;/span&gt;en Ã¶kad buffert fÃ¶r statsfinanserna Ã¥r 2002 och framÃ¶ver som det ursprungligen var tÃ¤nkt. Regeringens berÃ¤knade amorteringar pÃ¥ statsskulden de nÃ¤rmaste Ã¥ren klaras enbart med utfÃ¶rsÃ¤ljningar av statliga fÃ¶retag och att belopp Ã¶vergÃ¥ngsvis enligt pensionsuppgÃ¶relsen fÃ¶rs Ã¶ver frÃ¥n AP-fonden till statskassan. Hela det finansiella Ã¶verskott som tidigare fanns i staten Ã¤r nu mer Ã¤n tÃ¶mt i regeringens berÃ¤kningar, och statens finansiella sparande berÃ¤knas kommande Ã¥r bli ett underskott pÃ¥ drygt 15 miljarder kronor, eller 0,7 procent av BNP 2002 och 2003. SammansÃ¤ttningen av regeringens finansiella sparande fÃ¶r offentlig sektor framgÃ¥r av tabell 7.1.&lt;/p&gt;
        &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="198" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top" colspan="5"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="smallcaps"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Tabell 7.1 Finansiellt sparande i offentlig sektor enligt &lt;br /&gt;regeringen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Staten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kommunsektorn&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Pensionssystemet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Totalt fÃ¶r offentlig sektor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt; varav privata premiereservpengar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Av detta fÃ¶ljer att nÃ¤r konjunkturen viker â€“ och det gÃ¶r den fÃ¶rr eller senare â€“ eller om utvecklingen blir sÃ¤mre Ã¤n den regeringen rÃ¤knar med, kommer lÃ¥nebehovet och dÃ¤rmed statsskulden att Ã¶ka snabbt, eftersom utgÃ¥ngslÃ¤get Ã¤r en underbalanserad budget. Regeringen Ã¤r med andra ord tillbaka pÃ¥ ruta ett nÃ¤r det gÃ¤ller mÃ¶jligheten att undvika en finanspolitik som fÃ¶rstÃ¤rker konjunktursvÃ¤ngningarna.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En annan direkt fÃ¶ljd av regeringens sÃ¤tt att skÃ¶ta statsfinanserna Ã¤r att statsskulden nu berÃ¤knas bli ca 93 miljarder kronor &lt;span class="italic"&gt;hÃ¶gre&lt;/span&gt; Ã¤n vad som berÃ¤knades i vÃ¥rpropositionen fÃ¶r ett Ã¥r sedan. FÃ¶rÃ¤ndringen av statsskuldens utveckling mellan de olika vÃ¥rpropositionerna framgÃ¥r av tabell 7.2.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="TabellRubrik" style="text-align: left"&gt;TABELL 7.2 STATSSKULDENS UTVECKLING ENLIGT VÃ…RPROPOSITIONEN 1999 OCH VÃ…RPROPOSITIONEN Ã…R 2000&lt;/p&gt;
        &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="170" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1999&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskulden vid Ã¥rets slut enligt VP1999&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1325,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1249,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1071,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1049,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskulden vid Ã¥rets slut enligt VP2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1374,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1256,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1153,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1142,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1145,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Skillnad&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+48,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+7,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+82,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;+93,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Att statsskulden berÃ¤knas Ã¶ka Ã¥r 2003 Ã¤r en fÃ¶ljd av att regeringen budgeterar med underskott bÃ¥de 2002 och 2003.&lt;/p&gt;
        &lt;h3 class="heading323" style="text-align: left"&gt;7.1.2Â &lt;a id="_Toc482498332" name="_Toc482498332"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729023" name="_Toc463729023"&gt;&lt;/a&gt;Kristdemokraternas stÃ¤llningstagande till nuvarande Ã¶verÂ­skottsmÃ¥l&lt;/h3&gt;
        &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna har i tidigare motioner pÃ¥talat att det i ett medelfristigt perspektiv Ã¤r angelÃ¤get med ett Ã¶verskott i de offentliga finanserna, och dÃ¥ sÃ¤rskilt i statens finanser. En svÃ¥rbedÃ¶md konjunktur i kombination med en orovÃ¤ckande stor statsskuld och vÃ¤rldens mest konjunkturkÃ¤nsliga finanser gÃ¶r att behovet av en snabb avbetalning av statsskulden Ã¤r stort. En sÃ¤kerhetsmarginal bÃ¶r finnas fÃ¶r att klara en kommande konjunkturnedgÃ¥ng utan att upplÃ¥ningen Ã¶kar. DÃ¤rfÃ¶r anser kristdemokraterna att statsskulden bÃ¶r betalas av i snabbare takt Ã¤n den som regeringen fÃ¶reslÃ¥r. (Fler motiv fÃ¶r en snabbare avbetalning av statsskulden redovisas i avsnitt 4.1.5.) Vi har pÃ¥talat att den snabbare avbetalningstakten emellertid inte behÃ¶ver ske till priset av ett permanent hÃ¶gt skattetryck, utan i stÃ¤llet kan klaras genom en nÃ¥got snabbare utfÃ¶rsÃ¤ljning av statligt Ã¤gda fÃ¶retag.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mot denna bakgrund har kristdemokraterna i tidigare motioner fÃ¶reslagit att Ã¶verskottsmÃ¥let borde faststÃ¤llas till 1,5 % av BNP fÃ¶r de nÃ¤rmaste Ã¥ren, och att det finansiella Ã¶verskott som fanns i staten delvis anvÃ¤ndes fÃ¶r strukturellt viktiga skattesÃ¤nkningar. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I vÃ¥rpropositionen fÃ¶r Ã¥r 2000 Ã¤r, som redovisats ovan, bilden helt annorÂ­lunda: inget finansiellt sparande finns kvar i staten, dÃ¤r finns i stÃ¤llet ett underskott som gÃ¶r att statsskulden kommer att Ã¶ka i nominella termer. &lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna stÃ¥r som ett av fem partier bakom pensionsuppgÃ¶relsen om det nya pensionssystemet och stÃ¥r dÃ¤rmed ocksÃ¥ bakom storleken pÃ¥ det finansiella sparande som berÃ¤knas finnas i Ã¥lderspensionssystemet. Att just detta sparande (dÃ¤r man dessutom rÃ¤knar in de helt privata premieÂ­pensionspengarna) rÃ¥kar rÃ¤cka fÃ¶r att regeringens budgetmÃ¥l fÃ¶r den offentliga sektorn ska gÃ¥ ihop, betyder inte att kristdemokraterna stÃ¥r bakom regeringens idÃ© om permanent Ã¶verbeskattning. Det betyder enbart att regeringens mÃ¥lsÃ¤ttning att gÃ¶ra statsfinanserna mer stabila fÃ¶r konjunkÂ­turÂ­svÃ¤ngningar helt har misslyckats.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Av det som redovisats ovan framgÃ¥r att behovet av sunda statsfinanser och en snabbare avbetalningstakt fÃ¶r statsskulden har Ã¶kat markant sedan fÃ¶rra vÃ¥rpropositionen. Kristdemokraterna lÃ¤gger dÃ¤rfÃ¶r i denna motion fram en budgetpolitik som tar sikte pÃ¥ ett bÃ¤ttre finansiellt sparande i staten och en snabbare avbetalning av statsskulden. Detta uppnÃ¥s genom en nÃ¥got stramare finanspolitik Ã¤n den regeringen presenterar och genom en snabbare utÂ­fÃ¶rsÃ¤ljning av statligt Ã¤gda fÃ¶retag. Genom en rad viktiga strukturreformer kombinerat med strategiska skattesÃ¤nkningar finansierade med besparingar, kommer dÃ¤rmed det kristdemokratiska budgetalternativet att innebÃ¤ra mindre konjunkturkÃ¤nsliga statsfinanser och bÃ¤ttre lÃ¥ngsiktiga tillvÃ¤xtmÃ¶jligheter.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens fÃ¶rslag till Ã¶verskottsmÃ¥l fÃ¶r de offentliga finanserna bÃ¶r ersÃ¤ttas med ett mÃ¥l fÃ¶r statens finanser. Ã…lderspensionssystemet kommer att efter den nya pensionsreformen â€skÃ¶ta sig sjÃ¤lvtâ€. Kommunsektorn Ã¤r Ã¥lagd ett balanskrav, vilket gÃ¶r att det finansiella sparandet dÃ¤r kommer att vara i balans Ã¶ver tiden, eller ligga strax Ã¶ver noll. Ett mÃ¥l fÃ¶r det finansiella sparandet i staten blir liktydigt med att statsskulden inte ska Ã¶ka Ã¶ver tiden, ens i nominella termer. Om staten har balans i det finansiella sparandet Ã¶ver en konjunkturcykel innebÃ¤r det ocksÃ¥ att skatteuttaget inte Ã¤r stÃ¶rre Ã¤n nÃ¶dvÃ¤ndigt. Riksdagen bÃ¶r faststÃ¤lla som mÃ¥l att staten bÃ¶r ha balans i det finansiella sparandet Ã¶ver en konjunkturcykel.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Effekten av kristdemokraternas finanspolitik vad gÃ¤ller det finansiella sparandet framgÃ¥r av tabell 7.3. Till skillnad frÃ¥n regeringens budget uppnÃ¥s balans i staten 2002 och 2003.&lt;/p&gt;
        &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 7.3 FINANSIELLT SPARANDE I OFFENTLIG SEKTOR MED KRISTDEMOKRATERNAS POLITIK&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
        &lt;colgroup&gt;&lt;col width="281" /&gt;&lt;col width="51" /&gt;&lt;col width="54" /&gt;&lt;col width="51" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Staten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;151,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-97,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;58,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;61,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kommunerna&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa offentlig sektor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;64,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;62,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;65,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
          &lt;tr&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,9%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,7%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
            &lt;td valign="top"&gt;
              &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,8%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
            &lt;/td&gt;
          &lt;/tr&gt;
        &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.2Â &lt;a id="_Toc482498333" name="_Toc482498333"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729024" name="_Toc463729024"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013674" name="_Toc450013674"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstaken&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r att taket fÃ¶r statens utgifter faststÃ¤lls till 783 miljarder kronor Ã¥r 2001, 799 miljarder kronor Ã¥r 2002 och 828 miljarder kronor Ã¥r 2003. Detta Ã¤r 9, 18 respektive 19 miljarder kronor lÃ¤gre Ã¤n det tak regeringen fÃ¶reslÃ¥r fÃ¶r de tre kommande Ã¥ren. I avsnitt 9 redovisas den preliminÃ¤ra fÃ¶rdelningen pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den fÃ¶r 2001 &lt;a id="_Toc463729025" name="_Toc463729025"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013675" name="_Toc450013675"&gt;&lt;/a&gt;till 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;7.3Â &lt;a id="_Toc482498334" name="_Toc482498334"&gt;&lt;/a&gt;Statens lÃ¥nebehov och statsskuld&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraternas ekonomiska politik syftar till ett minskat lÃ¥nebehov och en snabbare avbetalning av statsskulden Ã¤n den som fÃ¶ljer av regeringens politik, i enlighet med vad som redovisats i avsnitt 4.1.5 och 7.1. Utvecklingen av statens inkomster och utgifter pÃ¥ total nivÃ¥ samt statens lÃ¥nebehov (= statsbudgetens saldo) och statsskuldens fÃ¶rÃ¤ndring till fÃ¶ljd av kristdemokraternas politik framgÃ¥r av tabell 7.3.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik" style="text-align: left"&gt;TABELL 7.3 STATSBUDGETENS SALDO OCH STATSSKULDEN MED KRISTDEMOKRATERNAS FINANSPOLITIK&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="264" /&gt;&lt;col width="5" /&gt;&lt;col width="32" /&gt;&lt;col width="18" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Total nivÃ¥. Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inkomster&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;747,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;757,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;773,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Utgifter exkl statsskuldsrÃ¤ntor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;635,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;641,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;659,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsrÃ¤ntor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;67,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;61,2&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsbudgetens primÃ¤ra saldo&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;44,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;55,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;62,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Myndigheters m.fl in- och utlÃ¥ning i RiksgÃ¤ldskontoret, netto&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="2" /&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-9,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-8,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-8,8&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–verfÃ¶ring frÃ¥n AP-fonden&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19,7&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19,1&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsbudgetens saldo fÃ¶re Ã¶verf till hushÃ¥llen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;54,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;65,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;56,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Skulddispositioner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-113,3&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,0&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsfÃ¶rÃ¤ndring&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-167,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-72,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-60,9&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Statsskuld vid Ã¥rets slut&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1325,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1088,4&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1015,5&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;954,6&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statsskuld i procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;49,6%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;44,5%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;40,3%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regeringens berÃ¤knade skuld i procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;52,6%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50,1%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;48,3%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;8Â &lt;a id="_Toc482498335" name="_Toc482498335"&gt;&lt;/a&gt;Statens inkomster&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Normal"&gt;Huvuddelen av kristdemokraternas fÃ¶rslag pÃ¥ skatteomrÃ¥det framgÃ¥r av avsnitt 5.1 och 5.2 tidigare i denna motion. I tabell 8.1 sammanfattas vad dessa skattefÃ¶rslag, samt ytterligare nÃ¥gra, berÃ¤knas fÃ¥ fÃ¶r kassamÃ¤ssiga effekter fÃ¶r statsbudgeten, tillsammans med effekten av de utfÃ¶rsÃ¤ljningar vi vill gÃ¶ra under perioden. &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 8.1 SAMMANFATTNING AV INKOMSTFÃ–RÃ„NDRINGAR FÃ–R STATEN 2001â€“2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
    &lt;colgroup&gt;&lt;col width="245" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;En skattepolitik dÃ¤r alla fÃ¥r behÃ¥lla mer av sin egen lÃ¶n&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Inkomsttitel&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jt grundavdrag, statlig skattereduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-23,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Statlig skattereduktion mot kommunalskatt pÃ¥ lÃ¶neinkomster&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-5,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-11,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-20,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till regeringens pensionsavgiftsrabatt (KOS-effekt)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9,13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10,27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10,58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till tillfÃ¤llig skattereduktion&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2,90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt fÃ¶r barnfamiljer &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt pÃ¥ hushÃ¥llstjÃ¤nster (inkl ROT-tjÃ¤nster)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111, 1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,91&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avskaffad vÃ¤rnskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,53&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Lika skatt fÃ¶r utlÃ¤ndska och inhemska experter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,04&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Royaltyinkomster frÃ¥n pat. uppfinningar befrias frÃ¥n skatt &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Yrkesfiskeavdrag fÃ¶r konkurrensneutralitet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,02&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AvdragsrÃ¤tt fÃ¶r individuella utbildningskonton, eget billigare fÃ¶rslag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt grÃ¤ns fÃ¶r reseavdrag fr. 7000 till 5000 kr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Fryst fastighetsskatteuttag&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fastighetsskatt: Hyreshus 1,2 % frÃ¥n 2001&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,88&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,92&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fastighetsskatt: Egnahem 1,3% 2002, 1,2% 2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,52&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,56&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Fastighetsskatten tas bara ut pÃ¥ 1/3 av markvÃ¤rdet Ã¶ver 150tkr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1312&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,31&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¶jd avdragsrÃ¤tt fÃ¶r pensionssparande (1bb)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Delsumma skattesÃ¤nkningar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-17,45&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-32,74&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-47,66&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
    &lt;colgroup&gt;&lt;col width="236" /&gt;&lt;col width="9" /&gt;&lt;col width="28" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="56" /&gt;&lt;col width="47" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TillvÃ¤xtpolitik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkta arbetsgivaravg. 10 pe, lÃ¶neunderl 900tkr/250tkr&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1254&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-7,21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-5,63&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;InfÃ¶rande av riskkapitalavdrag (Tak 100&amp;#39;)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,41&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopad dubbelbesk. pÃ¥ utdelning (-15% 2000,&lt;br /&gt;-30% 2001)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111,1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,60&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-3,61&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="2"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Nej till skattesÃ¤nkning vid Ã¥terkÃ¶p av egna aktier&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="2"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111,1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,72&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,55&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avvecklad fÃ¶rmÃ¶genhetsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1321&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,50&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-4,70&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ingen sÃ¤rskild lÃ¶neskatt pÃ¥ vinstandelar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1291&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Lindring i beskattningen av personaloptioner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Bolagsskatt 30%&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3,76&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;BibehÃ¥llna regler fÃ¶r anstÃ¤llningsstÃ¶d (3 Ã¥r)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,75&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,84&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Generell kulturmoms (6%) inklusive bÃ¶cker (ej tidskrifter)&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt fordonsskatt&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1461&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-2,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkt skatt pÃ¥ diesel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,64&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,58&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,54&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;SÃ¤nkta skatter fÃ¶r jordbruket:&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FullstÃ¤ndig el- och eldningsoljeskattesÃ¤nkning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SÃ¤nkning av dieselskatten till 53 Ã¶re/liter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1428&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-1,20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;KvÃ¤veskatt pÃ¥ handelsgÃ¶dsel&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,32&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,35&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Slopad avgift till djurdatabas&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2556&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-0,01&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Delsumma skattesÃ¤nkningar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-3,80&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-11,90&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-10,53&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Ã–vriga inkomstfÃ¶rÃ¤ndringar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–kad inleverans frÃ¥n Vattenfall tfa nej till BarsebÃ¤cksstÃ¤ngning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2411&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,66&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–kad intÃ¤kt av punktskatt tfa nej till BarsebÃ¤cksstÃ¤ngning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1431&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã–kad bolagsskatteinkomst tfa nej till BarsebÃ¤cksstÃ¤ngning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1121&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,09&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Effektivare skatteindrivning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1111,1121,1410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;0,42&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Reglering tfa minskat sjuklÃ¶neansvar: hÃ¶jd arbetsgivaravg m 0,18 p.e.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1,77&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…terstÃ¤llande av berÃ¤kningsteknisk Ã¶verfÃ¶ring&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;27,30&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;35,90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;58,90&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa totala inkomstfÃ¶rÃ¤ndringar efter Ã¥terstÃ¤llt Ã¶verfÃ¶ringsbelopp&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;8,90&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;-5,68&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;3,77&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtfÃ¶rsÃ¤ljninginkomster&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45,00&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa totala inkomstfÃ¶rÃ¤ndringar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" colspan="3" /&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;53,90&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;39,32&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;48,77&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="heading321"&gt;9Â &lt;a id="_Toc482498336" name="_Toc482498336"&gt;&lt;/a&gt;Statens utgifter och utgiftstak&lt;/h1&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.1Â &lt;a id="_Toc482498337" name="_Toc482498337"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729028" name="_Toc463729028"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013678" name="_Toc450013678"&gt;&lt;/a&gt;PreliminÃ¤r fÃ¶rdelning pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den fÃ¶r 2001â€“2003&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I fÃ¶ljande avsnitt presenteras Ã¶versiktligt kristdemokraternas preliminÃ¤ra fÃ¶rslag till fÃ¶rÃ¤ndringar av ramarna fÃ¶r statsbudgetens utgiftsomrÃ¥den i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens preliminÃ¤ra fÃ¶rslag till utgiftsramar fÃ¶r Ã¥r 2001â€“2003. De fÃ¶reslagna rambeloppen sammanfattas i tabell 9.1 i slutet av avsnittet. Riksdagen bÃ¶r godkÃ¤nna dessa ramar som inriktning fÃ¶r regeringens fortsatta budgetarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik"&gt;&lt;span class="italic"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 1: Rikets styrelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar verksamheterna statschefen, riksdagen och dess myndigheter, regeringen, centrala myndigheter samt mediefrÃ¥gor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PÃ¥ sikt kommer strukturrationaliseringar inom pressen, t ex av det slag som skett i Ã…ngermanland, att leda till att behovet av presstÃ¶d minskar. I budgeten fÃ¶r Ã¥r 2000 anvisades en Ã¶kning av driftsstÃ¶det med 20 miljoner kronor. Den hÃ¶jningen bÃ¶r Ã¥tertas, vilket fÃ¶r de tre kommande Ã¥ren medfÃ¶r en Ã¥rlig besparing pÃ¥ 20 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utveckling och anpassning av Regeringskansliet kan ske genom organisationsfÃ¶rÃ¤ndringar och rationaliseringar. Anslaget till RegeringsÂ­kansliet bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r minskas med 430 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, med 300 miljoner kronor fÃ¶r 2002 och med 200 miljoner fÃ¶r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Genom effektiviseringar och avgiftsfinansierad verksamhet kan beÂ­sparingar med 10 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001 gÃ¶ras inom Datainspektionen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kan ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det minskas med 460,1 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 330 miljoner kronor fÃ¶r 2002 och 230 miljoner kronor fÃ¶r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc463729030" name="_Toc463729030"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204169" name="_Toc434204169"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 2: SamhÃ¤llsekonomi och finansfÃ¶rvaltning&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar ett flertal myndigheter som Riksrevisionsverket, StatsÂ­kontoret, Statistiska centralbyrÃ¥n, Konjunkturinstitutet, Statens fastigÂ­hetsverk m fl. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att ramen kan minskas genom besparingar och sammanslagningar av vissa myndighetsfunktioner under utgiftsomrÃ¥det som i dag Ã¶verlappar varandra.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r vara 200 miljoner kronor lÃ¤gre Ã¤n vad regeringen fÃ¶reslÃ¥r fÃ¶r 2001, 230 miljoner kronor lÃ¤gre Ã¥r 2002 och 230 miljoner kronor lÃ¤gre Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc463729031" name="_Toc463729031"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204170" name="_Toc434204170"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 3: SkattefÃ¶rvaltning och uppbÃ¶rd&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar Riksskatteverket, skattemyndigheterna och TullÂ­verket. Kristdemokraterna gÃ¶r bedÃ¶mningen att dessa omrÃ¥den bÃ¶r tilldelas stÃ¶rre resurser Ã¤n regeringens budgetfÃ¶rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att den svarta marknaden har en skadlig omfattning i Sverige. Ett flertal studier och utredningar bekrÃ¤ftar detta. Den svarta sektorn  snedvrider konkurrensen mellan fÃ¶retag och fÃ¶rÃ¤ndrar affÃ¤rsmoralen pÃ¥ ett negativt sÃ¤tt. I syfte att hÃ¥lla tillbaka den svarta sektorn mÃ¥ste skattekontrollen effektiviseras ytterligare. DÃ¤rfÃ¶r vill vi anslÃ¥ 70 miljoner kronor mer per Ã¥r Ã¤n regeringen fÃ¶r Ã¶kad skattekontroll. Det handlar dels om att Ã¶ka beskattningens effektivitet, dvs fÃ¶rhÃ¥llandet mellan debiterad skatt och rÃ¤tt skatt, dels uppbÃ¶rdseffektiviteten, dvs fÃ¶rhÃ¥llandet mellan debiterad skatt och faktiskt inbetald skatt. Tidigare dokumenterade erfarenÂ­heter (bl.a. av Riksdagens revisorer) visar att satsningar pÃ¥ detta omrÃ¥de ger minst sex gÃ¥nger pengarna tillbaka kassamÃ¤ssigt. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;EU:s regelverk inom tullens omrÃ¥de Ã¤r i huvudsak genomfÃ¶rt. Ett Ã¶kat samarbete mellan medlemslÃ¤nderna fÃ¶r att minska smuggling och annan ekonomisk brottslighet krÃ¤ver Ã¶kade resurser. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att anslaget till Tullverket skall Ã¶kas med 50 miljoner kronor per Ã¥r, utÃ¶ver vad regeringen fÃ¶reslagit, fÃ¶r att fÃ¶rstÃ¤rka kontroll och spaning av illegal infÃ¶rsel av bl.a. narkotika, vapen, alkohol, tobak och Ã¶vriga skattepliktiga varor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r sammantaget utÃ¶kas med 120 miljoner kronor Ã¥ren 2001 till 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik"&gt;&lt;span class="italic"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 4: RÃ¤ttsvÃ¤sendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar polisen, Ã¥klagarvÃ¤sendet, domstolsvÃ¤sendet, rÃ¤ttshjÃ¤lp, kriminalvÃ¥rden, exekutionsvÃ¤sendet, BrottsfÃ¶rebyggande rÃ¥det, Brottsoffermyndigheten, RÃ¤ttsmedicinalverket och GentekniknÃ¤mnden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna har motsatt sig de nedskÃ¤rningar som tidigare skett inom utgiftsomrÃ¥det. VÃ¥r rÃ¤ttsstat Ã¤r beroende av att de rÃ¤ttsvÃ¥rdande myndigheterna kan verka i praktiken.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r glÃ¤djande att regeringen i Ã¥rets vÃ¥rbudget tillfÃ¶r medel till rÃ¤ttsvÃ¤sendet. SÃ¤rskilt polisens svÃ¥ra situation har uppmÃ¤rksammats. Kristdemokraterna vÃ¤lkomnar denna utveckling. FÃ¶r att den uniformerade personalen ska kunna finnas ute pÃ¥ fÃ¤ltet mÃ¥ste administrativ personal anstÃ¤llas fÃ¶r att avlasta polisen. Antalet platser pÃ¥ PolishÃ¶gskolan mÃ¥ste utÃ¶kas kraftigt. NÃ¤rpoliskontoren ska hÃ¥llas Ã¶ppna i betydligt stÃ¶rre utstrÃ¤ckning Ã¤n idag och arbetsmetoderna med ett problemorienterat arbetssÃ¤tt inom polisen ska utvecklas. Det nationella sambandskontoret som har till uppgift att driva polisens Interpol-, Europol-, Schengen- och Ã–stersjÃ¶samarbete mÃ¥ste ges tillrÃ¤ckliga resurser. Till detta kommer behovet av personal fÃ¶r att klara grÃ¤nsbevakning och passkontroll. SchengenÂ­samÂ­arbetet mÃ¥ste rÃ¤knas till en av de stÃ¶rsta extra uppgifter som polisen fÃ¶rvÃ¤ntas klara av.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den nationella insatsstyrkan, vars uppgift Ã¤r att bekÃ¤mpa terrorism, bÃ¶r ligga under Rikspolisstyrelsen och tillfÃ¶rsÃ¤kras nÃ¶dvÃ¤ndiga resurser.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ã…klagarvÃ¤sendet bÃ¶r stÃ¤rkas sÃ¥ att beredskap finns fÃ¶r ett Ã¶kat antal Ã¤renden till fÃ¶ljd av att fler poliser kommer i tjÃ¤nst. Antalet platser fÃ¶r utbildning av nya Ã¥klagare mÃ¥ste Ã¶ka.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;LÃ¤get Ã¤r allvarligt inom domstolsvÃ¤sendet. De mindre tingsrÃ¤tterna Ã¤r hotade och fÃ¶r hovrÃ¤tterna, lÃ¤ns- och kammarrÃ¤tterna mÃ¥ste Ã¥ldersstrukturen i balanserna fÃ¶rbÃ¤ttras. FÃ¶r att tillfÃ¶rsÃ¤kra en snabbare hantering av bl.a. ungdomsbrott mÃ¥ste ungdoms- och jourdomstolar Ã¶ppnas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inom kriminalvÃ¥rden mÃ¥ste resurser avsÃ¤ttas fÃ¶r pÃ¥verkansprogram och fÃ¶rberedelser fÃ¶r utslussning av de intagna efter avtjÃ¤nad strafftid. Antalet platser fÃ¶r sluten ungdomsvÃ¥rd mÃ¥ste Ã¶ka. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna vill Ã¤ven uppmÃ¤rksamma det lokala brottsfÃ¶rebyggande arbetet. FÃ¶r att lÃ¥ngsiktigt lyckas med mÃ¥let att minska brottsligheten lokalt och skapa trygghet fÃ¶r kommuninnevÃ¥nare och fÃ¶retag behÃ¶vs resurser till kommunala insatser.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget bÃ¶r ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det utÃ¶kas med 250 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 190 miljoner kronor 2002 och 100 miljoner kronor 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 5: UtrikesfÃ¶rvaltning och internationell samverkan&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Inom utgiftsomrÃ¥det ingÃ¥r fÃ¶rutom utrikesfÃ¶rvaltningen verksamhetsÂ­omrÃ¥dena internationella organisationer, information om Sverige i utlandet, nedrustnings- och sÃ¤kerhetspolitiska frÃ¥gor samt Ã¶vriga utrikespolitiska frÃ¥gor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vad gÃ¤ller utrikesfÃ¶rvaltningen och utlandsmyndigheter finns det en brist i vÃ¥r nÃ¤rvaro i ett flertal lÃ¤nder i Ã–st- och Centraleuropa. Kristdemokraterna vill att Sverige har diplomatisk nÃ¤rvaro i alla ansÃ¶karlÃ¤nderna till EU. Dessutom Ã¤r nÃ¤rvaron i Minsk i Vitryssland av stÃ¶rsta nÃ¶dvÃ¤ndighet. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den Ã¶kade globaliseringen stÃ¤ller hÃ¶gre och annorlunda krav pÃ¥ utrikesfÃ¶rvaltningen. I linje med kristdemokraternas utrikespolitiska linje dÃ¤r Ã¤ven handelspolitiska frÃ¥gor, miljÃ¶- och mÃ¤nskorÃ¤ttsfrÃ¥gor fullt ut genomÂ­syrar den svenska utrikespolitiken, fÃ¶resprÃ¥kar vi en Ã¶kad integrering av ovan nÃ¤mnda politikomrÃ¥den in i den svenska utrikespolitiken samt att utrikesfÃ¶rvaltningens kompetensomrÃ¥den fÃ¶rdjupas i enlighet med denna breddade utrikespolitisk linje. PÃ¥ samma sÃ¤tt som utvecklingssamarbetet i viss mÃ¥n integrerades med UD under fyrklÃ¶verregeringen och bl a bistÃ¥ndsambassader upprÃ¤ttades, sÃ¥ bÃ¶r en samordning Ã¤ven ske med handels-, miljÃ¶- och MR-omrÃ¥det. En Ã¶kad samordning bÃ¶r Ã¤ven ske med lÃ¤mpliga svenska myndigheter och organisationer.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r ingen fÃ¶rÃ¤ndring pÃ¥ detta utgiftsomrÃ¥de som sammantaget pÃ¥verkar den totala utgiftsramen. OvanstÃ¥ende fÃ¶rslag med budgetkonsekvenser Ã¤mnar vi finansiera inom utgiftsramen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 6: TotalfÃ¶rsvar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar fÃ¶rutom totalfÃ¶rsvaret den verksamhet som bedrivs av Kustbevakningen, Statens rÃ¤ddningsverk, SprÃ¤ngÃ¤mnesinspektionen, vissa nÃ¤mnder samt stÃ¶dverksamhet till totalfÃ¶rsvaret. HÃ¤r ingÃ¥r Ã¤ven fredsÂ­frÃ¤mjande verksamhet med svensk trupp utomlands.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna yrkade i motion 99/00:FÃ¶32 avslag pÃ¥ de omfattande nedskÃ¤rningar av FÃ¶rsvarsmaktens fredsorganisation som den socialÂ­demoÂ­kratiska regeringen och centerpartiet fÃ¶reslog i prop. 99/00:30 Det nya fÃ¶rsvaret. Riksdagen beslutade den 30 mars 2000 i huvudsak enligt propositionen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Internationell verksamhet Ã¤r ett medel fÃ¶r att Ã¤ven utveckla och stÃ¤rka vÃ¥r nationella fÃ¶rsvarsfÃ¶rmÃ¥ga. Av Partnerskap-FÃ¶r-Fred-samarbetet (PFF) fÃ¶ljer att den av Nato med partnerlÃ¤nderna utvecklade standarden fÃ¶r samverkan utgÃ¶r grunden fÃ¶r utvecklingen av Sveriges fÃ¶rmÃ¥ga. PÃ¥ sikt bÃ¶r sÃ¥dan samverkansfÃ¶rmÃ¥ga nÃ¥s att alla svenska insatsfÃ¶rband kan ingÃ¥ i Natoledda krishanteringsinsatser. FÃ¶r att stÃ¤rka Sveriges fÃ¶rmÃ¥ga att bidra till fred och sÃ¤kerhet i Europa och dess nÃ¤rhet genom att delta i internationell fredsfrÃ¤mjande och humanitÃ¤r verksamhet avsÃ¤tter Kristdemokraterna 500 miljoner kronor per Ã¥r under anslag A1 fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att lÃ¥ngsiktigt kunna mÃ¶ta utÃ¶kade krav pÃ¥ internationell verksamhet, grÃ¤nskontroll och miljÃ¶skydd till sjÃ¶ss bÃ¶r Kustbevakningens resurser fÃ¶rstÃ¤rkas. Kristdemokraterna avsÃ¤tter 50 miljoner kronor under anslag C1 fÃ¶r detta Ã¤ndamÃ¥l.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Mot bakgrund av dessa fÃ¶rslag bÃ¶r ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det justeras upp med totalt 1 650 miljoner kronor under Ã¥ren 2001 till 2003, eller 550 miljoner kronor fÃ¶r vart och ett av Ã¥ren 2001, 2002 och  2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 7: Internationellt bistÃ¥nd&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Inom utgiftsomrÃ¥det omfattas verksamheterna internationellt utvecklingsÂ­samarbete samt samarbete med Central- och Ã–steuropa.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I vÃ¥rpropositionen fÃ¶reslÃ¥r regeringen Ã¶kade ambitioner fÃ¶r bistÃ¥ndet, men trots detta motsvarar de inte behoven som stÃ¤lls pÃ¥ det internationella bistÃ¥ndet i dagens globaliserade vÃ¤rld. Utvecklingssamarbetet mÃ¥ste effektiveras, samordnas och Ã¶kas.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi kristdemokrater anser att flera omrÃ¥den inom det svenska bistÃ¥ndet karaktÃ¤riseras av alltfÃ¶r knapphÃ¤ndiga och bristfÃ¤lliga insatser. Drastiskt Ã¶kade ambitioner Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt bl a inom det humanitÃ¤ra bistÃ¥ndet (som&lt;br /&gt;bl.a. omfattar katastrofinsatser), globala miljÃ¶projekt som fÃ¶rbÃ¤ttrar den ekologiska hÃ¥llbarheten, arbetet fÃ¶r att stÃ¤rka respekten fÃ¶r mÃ¤nskliga rÃ¤ttigheter och en demokratisk samhÃ¤llstradition, det sÃ¤kerhetsfrÃ¤mjande omrÃ¥det, fattigdomsbekÃ¤mpningen (skuldavskrivningar m.m.) samt hÃ¤lsoÂ­forskningen och fÃ¶r att hindra spridningen av sjukdomar som AIDS, tuberkulos och malaria i sÃ¥vÃ¤l utvecklingslÃ¤nder som delvis i vÃ¥rt eget nÃ¤romrÃ¥de kring Ã–stersjÃ¶n. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens budgetpolitik inom bistÃ¥ndet Ã¤r anmÃ¤rkningsvÃ¤rd. FÃ¶r att uppnÃ¥ mÃ¥let om ett bistÃ¥ndsutfall pÃ¥ 0,7 % av BNI fÃ¶r Ã¥r 1999 sÃ¥ betalade man ut 0,4 miljarder i sista stund i december mÃ¥nad. FramfÃ¶rhÃ¥llningen Ã¤r minimal och politiken ogenomtÃ¤nkt. Samtidigt som man nu Ã¥terfÃ¶r tidigare reservationer fÃ¶reslÃ¥r man nya utgiftstak som drabbar bistÃ¥ndet orimligt hÃ¥rt. Man ger med den ena handen och tar tillbaka med den andra. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen sÃ¤ger att enprocentsmÃ¥let bÃ¶r uppnÃ¥s dÃ¥ de statsfinansiella fÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r detta fÃ¶religger. Vi kristdemokrater anser att det nu om nÃ¥gonsin finns ett gyllene lÃ¤ge fÃ¶r en ytterligare Ã¶kad bistÃ¥ndsnivÃ¥. Vi anslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r 3,4 miljarder mer Ã¤n regeringen under treÃ¥rsperioden, som en del av en 5-Ã¥rsplan att Ã¥ter avsÃ¤tta 1 % av BNI till bistÃ¥ndet. LÃ¤ngs vÃ¤gen dit nÃ¥r vi 0,9 % Ã¥r 2003. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r utÃ¶kas med 600 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 800 miljoner Ã¥r fÃ¶r 2002 och 2000 miljoner fÃ¶r Ã¥r 2003.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204175" name="_Toc434204175"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 8: Invandrare och flyktingar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar migrationspolitik med frÃ¥gor rÃ¶rande flyktingÂ­politik, invandringen till Sverige, mottagandet av asylsÃ¶kande, utlÃ¤nningars rÃ¤tt att vistas i Sverige samt internationellt samarbete pÃ¥ det migrationsÂ­politiska omrÃ¥det.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar vidare integrationspolitik med frÃ¥gor rÃ¶rande invandrares introduktion i Sverige, delaktighet och inflytande, Ã¥tgÃ¤rder mot etnisk diskriminering, frÃ¤mlingsfientlighet och rasism samt ersÃ¤ttning till kommunerna fÃ¶r mottagandet av flyktingar.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Statsbidrag har fr.o.m. budgetÃ¥ret 1995/96 lÃ¤mnats till vissa kommuner i framfÃ¶rallt storstadsregionerna fÃ¶r att stimulera till insatser i utsatta bostadsomrÃ¥den. Vi stÃ¤llde oss bakom anslaget fÃ¶r 1999 och den fÃ¶reslagna hÃ¶jningen Ã¥r 2000, men avvisar den kraftiga hÃ¶jningen om 305 miljoner kronor Ã¥r 2001 och Ã¤ven projektets fÃ¶rlÃ¤ngning som skulle innebÃ¤ra ett anslag om 230 miljoner kronor Ã¥r 2003. Anslaget integrationsÃ¥tgÃ¤rder om 100 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥ren 2001, 2002, 2003 avser insatser fÃ¶r sysselsÃ¤ttning och bÃ¶r dÃ¤rfÃ¶r ligga inom ramen fÃ¶r arbetsmarknadsÃ¥tgÃ¤rder, varfÃ¶r anslaget Ã¶verfÃ¶rs till utgiftsomrÃ¥de 14.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna motsatte sig regeringens fÃ¶rslag att inrÃ¤tta en ny integrationsmyndighet. Utredningen som lÃ¥g till grund fÃ¶r fÃ¶rslaget understrÃ¶k vikten av â€en bred politisk fÃ¶rankring av den nya verksamheten och med ett engagerat stÃ¶d frÃ¥n regering och riksdagâ€. Trots ett kompakt motstÃ¥nd frÃ¥n fem av riksdagens partier genomdrev socialdemokraterna beslutet att inrÃ¤tta Integrationsverket frÃ¥n den 1 juni 1998.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Integrationspolitiken bÃ¶r bedrivas pÃ¥ precis samma sÃ¤tt som jÃ¤mÂ­stÃ¤lldhetspolitiken, dvs det Ã¤r &lt;span class="italic"&gt;main streaming &lt;/span&gt;som ska gÃ¤lla. Det Ã¶verÂ­gripande ansvaret bÃ¶r ligga pÃ¥ Regeringskansliet med de olika departementen. Regeringens bedÃ¶mning hittills, att det Ã¶vergripande ansvaret fÃ¶r integrationsfrÃ¥gorna bÃ¶r ligga pÃ¥ Kulturdepartementet, Ã¤r en missÂ­beÂ­dÃ¶mning. De viktigaste frÃ¥gorna rÃ¶r arbetsmarknad, sysselsÃ¤ttning, nÃ¤ringsÂ­politik, egenfÃ¶retagande, tillvÃ¤xt etc. Kulturdepartementet Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r inte rÃ¤tt miljÃ¶ fÃ¶r integrationsenheten. Propositionen om den nya integrationsÂ­politiken slog ocksÃ¥ fast att det inte lÃ¤ngre handlade om kulturfrÃ¥gor.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Alla verk och myndigheter skall ta fullt ansvar inom sina omrÃ¥den. LÃ¤nsstyrelserna och kommunerna ska ta det regionala och lokala ansvaret â€“ redan nu har vissa lÃ¤nsstyrelser integrationsexperter. DO-Ã¤mbetet bÃ¶r fÃ¶rstÃ¤rkas och fÃ¥ uppdrag att samarbeta med JÃ¤mO. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De nyanlÃ¤nda bÃ¶r inte heller placeras utan fritt fÃ¥ vÃ¤lja bostadsort. Vi fÃ¶reslÃ¥r att systemet med fÃ¶rhandlingar och avtal med kommunerna avskaffas. StÃ¶det till den nyanlÃ¤nde bÃ¶r fÃ¶lja individen i form av en utvecklingspeng som kan betalas ut av AMS eller fÃ¶rsÃ¤kringskassan. Individen och den lokala nivÃ¥n bÃ¶r ges ett stÃ¶rre ansvar.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna kommer i samband med hÃ¶stens budgetproposition att fÃ¶reslÃ¥ en nedlÃ¤ggning av Integrationsverket frÃ¥n den 1 juni 2001. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den utÃ¶kade utgiftsomrÃ¥desramen avvisas. I fÃ¶rhÃ¥llande till regeringen innebÃ¤r det att ramen minskas med 417 miljoner kronor Ã¥r 2001, 107 miljoner kronor Ã¥r 2002 och 337 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204176" name="_Toc434204176"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 9: HÃ¤lsovÃ¥rd, sjukvÃ¥rd och social omsorg&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar merparten av statens utgifter fÃ¶r vÃ¥rd och omsorg inklusive utgifter fÃ¶r de flesta av Socialdepartementets myndigheter, bidrag till organisationer inom det sociala omrÃ¥det samt stimulans- och utÂ­vecklingsbidrag fÃ¶r skilda Ã¤ndamÃ¥l.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att funktionshindrade skall kunna delta i samhÃ¤llet pÃ¥ lika villkor och accepterar dÃ¤rfÃ¶r inga nedskÃ¤rningar pÃ¥ handikappomrÃ¥det. Vi anser att det Ã¤r bra att regeringen nu fÃ¶reslÃ¥r en avveckling av 65-Ã¥rsgrÃ¤nsen i assistansersÃ¤ttningen, ett krav som vi kristdemokrater har drivit lÃ¤nge. Det Ã¥terstÃ¥r dock att vidtaga fÃ¶rÃ¤ndringar vad gÃ¤ller schablonersÃ¤ttningen som slÃ¥r mot de allra svagaste. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sjuk- och tandvÃ¥rdsfÃ¶rsÃ¤kring bÃ¶r pÃ¥ sikt samordnas. FÃ¶r detta Ã¤ndamÃ¥l bÃ¶r en utredning skyndsamt tillsÃ¤ttas. DÃ¥ bÃ¶r ocksÃ¥ frÃ¥gan om kostnader fÃ¶r hjÃ¤lpmedel tas med. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Under de senaste Ã¥ren har den enskildes tandvÃ¥rdskostnader stigit dramatiskt. Kristdemokraterna kÃ¤nner oro fÃ¶r att mÃ¥nga tvingas avstÃ¥ nÃ¶dvÃ¤ndig tandvÃ¥rd, pÃ¥ grund av de hÃ¶ga kostnaderna. I avvaktan pÃ¥ en utredning om att slÃ¥ samman sjuk- och tandvÃ¥rdsfÃ¶rsÃ¤kringen tillfÃ¶r vi 250 miljoner kronor Ã¥r 2001 och 300 miljoner kronor Ã¥r 2002 utÃ¶ver regeringens fÃ¶rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi vill Ã¤ven genomfÃ¶ra en strukturell fÃ¶rÃ¤ndring inom folkhÃ¤lsoarbetet, dÃ¤r man mer knyter samman hÃ¤lso- och sjukvÃ¥rden i arbetet fÃ¶r folkhÃ¤lsan kombinerat med en utveckling av det lokala och regionala folkhÃ¤lsoarbetet.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r utÃ¶kas med 170 miljoner kronor Ã¥r 2001, 220 miljoner kronor Ã¥r 2002 samt minskas med 80 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204177" name="_Toc434204177"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 10: Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar tvÃ¥ verksamhetsomrÃ¥den, ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp samt socialfÃ¶rsÃ¤kringens administration. De socialÂ­fÃ¶rsÃ¤kringsfÃ¶rmÃ¥ner som ingÃ¥r Ã¤r dagersÃ¤ttningar sÃ¥som sjukpenning, rehabiliteringspenning och nÃ¤rstÃ¥endepenning och vissa bidrag till rehabiliÂ­tering, arbetsskadeersÃ¤ttningar, handikappersÃ¤ttning samt folkpension i form av fÃ¶rtidspension. Till omrÃ¥det fÃ¶rdes 1999 utgifter fÃ¶r allmÃ¤n tillÃ¤ggspension (ATP) i form av fÃ¶rtidspension samt  arbetsskadefÃ¶rÂ­sÃ¤kringen. Tillkom gjorde ocksÃ¥ kostnader fÃ¶r sysselsÃ¤ttning fÃ¶r vissa fÃ¶rÂ­tidspensionÃ¤rer samt ersÃ¤ttning fÃ¶r kroppsskada.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen har tidigare under nÃ¥gra Ã¥r minskat anslaget till rehabilitering. Det har varit missriktat, eftersom resurser som satsas betalar sig mÃ¥ngdubbelt. Enligt regeringens egen utredare, Gerhard Larsson, ger varje satsad krona pÃ¥ rehabilitering nio kronor tillbaka. Kristdemokraterna anslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r ytterligare 200 miljoner kronor utÃ¶ver regeringen och rÃ¤knar med minskade kostnader fÃ¶r sjukpenning och fÃ¶rtidspensioner. LÃ¤gre kostnader fÃ¶r fÃ¶rtidspension innebÃ¤r vidare en besparing pÃ¥ anslaget fÃ¶r statlig Ã¥lderspensionsavgift. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inom socialfÃ¶rsÃ¤kringens administration Ã¤r det viktigt att tillgodose behovet av personella resurser samt ett Ã¶kande behov av kompetensÂ­utÂ­veckling. Administrationen tillfÃ¶rs dÃ¤rfÃ¶r 300 miljoner kronor utÃ¶ver regeringen. Genom kvalitetshÃ¶jning i besluten och fÃ¶rbÃ¤ttrad kontroll gÃ¥r det att rÃ¤kna med besparingar inom bl.a. sjukpenningen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi fÃ¶reslÃ¥r att sjukfÃ¶rsÃ¤kringen skall innehÃ¥lla tvÃ¥ karensdagar med ett hÃ¶griskskydd pÃ¥ 10 dagar per Ã¥r. FÃ¶r att fÃ¥ en besparing i statens budget regleras arbetsgivarnas minskade kostnader med en marginell hÃ¶jning av arbetsgivaravgifterna.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Den ersÃ¤ttningsgrundande inkomsten (SGI) skall berÃ¤knas pÃ¥ snittÂ­inÂ­komsten under de tvÃ¥ senaste Ã¥ren. Skattepliktiga fÃ¶rmÃ¥ner samt semesterÂ­ersÃ¤ttning skall vara SGI-grundande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶resprÃ¥kar en ny modell fÃ¶r trafikfÃ¶rsÃ¤kringen, enligt finsk modell, dÃ¤r samtliga personskadekostnader i samband med trafikolyckor fÃ¶rs Ã¶ver till trafikfÃ¶rsÃ¤kringen. Enligt detta alternativ avlyfts det offentliga kostnader pÃ¥ ca 4 miljarder kronor. Den besparing som uppstÃ¥r Ã¥terfÃ¶rs delvis till trafikanterna genom sÃ¤nkt fordonsskatt.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kan utgiftsomrÃ¥desramen minskas med 6 655 miljoner kronor Ã¥r 2001, 7 185 miljoner kronor Ã¥r 2002 och 7 485 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204178" name="_Toc434204178"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 11: Ekonomisk trygghet vid Ã¥lderdom&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar folkpension och pensionstillskott i form av Ã¥lderspension, efterlevandepension till vuxna, bostadstillÃ¤gg till pensionÃ¤rer samt sÃ¤rskilt pensionstillÃ¤gg.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna har tidigare pÃ¥pekat att regeringen har genomfÃ¶rt en rad orimliga fÃ¶rsÃ¤mringar inom utgiftsomrÃ¥det. Vi anser att inkomstprÃ¶vningen i Ã¤nkepensionen skall tas bort. Vidare skall inte fritidsfastighet ingÃ¥ i inkomstprÃ¶vningen fÃ¶r bostadstillÃ¤gg. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen fÃ¶reslÃ¥r i prop. 1999/2000:91, Efterlevandepensioner och efterlevandestÃ¶d till barn, att en fÃ¶rlÃ¤ngning av omstÃ¤llningspensionen frÃ¥n sex till tio mÃ¥nader skall ske Ã¥r 2003. Samtidigt aviseras en fÃ¶rlÃ¤ngning till tolv mÃ¥nader 2005. Vi vidhÃ¥ller vÃ¥rt krav om att omstÃ¤llningspensionen istÃ¤llet skall Ã¥terstÃ¤llas till tolv mÃ¥nader i ett steg och det redan frÃ¥n Ã¥r 2001.  FÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra fÃ¶r de sÃ¤mst stÃ¤llda pensionÃ¤rerna fÃ¶reslÃ¥r Kristdemokraterna ett hÃ¶jt pensionstillskott med 100 kronor per mÃ¥nad Ã¥ren 2001 och 2002. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det utÃ¶kas med 1 170 miljoner kronor Ã¥r 2001, med 1 229 miljoner kronor Ã¥r 2002 och med 764 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204179" name="_Toc434204179"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 12: Ekonomisk trygghet fÃ¶r familjer och barn&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar statens ekonomiska stÃ¶d till barnfamiljer bland annat i form av allmÃ¤nna barnbidrag, fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kring, underhÃ¥llsstÃ¶d samt vÃ¥rdbidrag till handikappade barn.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna hÃ¤vdar familjens rÃ¤tt att avgÃ¶ra barnomsorgsform inklusive egen omsorg i hemmet. Ett vÃ¥rdnadsbidrag om 4 000 kr per mÃ¥nad skall dÃ¤rfÃ¶r infÃ¶ras. Bruttokostnaden fÃ¶r denna reform berÃ¤knas till 5 000 miljoner kronor. FrÃ¥n och med Ã¥r 2003 infÃ¶rs Ã¤ven ett 12 mÃ¥naders vÃ¥rdnadsbidrag som fÃ¶rÃ¤ldrar till barn frÃ¥n tre Ã¥r och under hela fÃ¶rskoleÃ¥ldern skall kunna disponera pÃ¥ det sÃ¤tt som Ã¶nskas. Vi sÃ¤ger dÃ¤rfÃ¶r nej till maxtaxan eftersom vÃ¥ra fÃ¶rslag pÃ¥ ett bÃ¤ttre sÃ¤tt fyller familjernas behov och Ã¶nskemÃ¥l (se UO 16). Reformen finansieras bl.a. genom slopande av garantidagarna i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen samt en reglering enligt finanÂ­sieringsÂ­principen av statsbidraget till kommunerna som erhÃ¥ller skatte- och avgiftsintÃ¤kter samt avlastas vissa kostnader genom reformen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi hÃ¶jer dessutom garantinivÃ¥n i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen frÃ¥n dagens 60 kr per dag till 120 kr per dag. Kontaktdagarna i fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen Ã¥terinfÃ¶rs.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Barnfamiljerna tillhÃ¶r dem som drabbats hÃ¥rdast av regeringens politik fram till 1997. Kristdemokraterna fÃ¶rordar en modell med ett allmÃ¤nt barnbidrag pÃ¥ 850 kr per mÃ¥nad Ã¥r 2001 och 925 kr per mÃ¥nad 2002 och 2003, samtidigt som medel Ã¶verfÃ¶rs till den barnrelaterade delen i bostadsbidraget inom utgiftsomrÃ¥de 18. Det innebÃ¤r i praktiken att de som bÃ¤st behÃ¶ver det fÃ¥r ett hÃ¶gre barnrelaterat bostadsbidrag. FÃ¶r de barnfamiljer som berÃ¶rs betyder det ca 300 kr mer i mÃ¥naden.    &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r vidare ett fÃ¶rbÃ¤ttrat adoptionsbidrag fÃ¶r internationella adoptioner. DÃ¤rfÃ¶r fÃ¶rordnar vi 50 000 kr i adoptionsbidrag istÃ¤llet fÃ¶r dagens 24 000 kr. PÃ¥ motsvarande sÃ¤tt som inom utgiftsomrÃ¥de 10 fÃ¶reslÃ¥s ett nytt berÃ¤kningssÃ¤tt fÃ¶r SGI, vilket leder till att kostnaderna fÃ¶r fÃ¶rÃ¤ldrafÃ¶rsÃ¤kringen kommer att minska. Kristdemokraternas samlade familjepolitik framgÃ¥r av avsnitt 5.3.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;JÃ¤mfÃ¶rt med regeringen minskas ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det med 1 221,5 miljoner kronor Ã¥r 2001, utÃ¶kas med 2 333,5 miljoner kronor Ã¥r 2002 och med 4 363,5 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204180" name="_Toc434204180"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 13: Ekonomisk trygghet vid arbetslÃ¶shet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar bidrag till arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kringen, kostnader fÃ¶r kontant arbetsmarknadsstÃ¶d samt bidrag till lÃ¶negarantiersÃ¤ttning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En viktig strukturreform fÃ¶r bland annat en bÃ¤ttre lÃ¶nebildning Ã¤r Ã¶kad finansieringsÂ­grad i en allmÃ¤n och obligatorisk arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring. ArbetslÃ¶shetens kostnader synliggÃ¶rs genom en hÃ¶gre a-kasseavgift, och den enskilde kompenseras mer Ã¤n vÃ¤l av sÃ¤nkt inkomstskatt. Kristdemokraternas fÃ¶rslag att Ã¶ka sjÃ¤lvfinansieringsgraden till 33 procent inom en allmÃ¤n och obligatorisk arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring gÃ¶r att anslaget till detta utgiftsomrÃ¥de kan minska kraftigt. Vi fÃ¶reslÃ¥r ocksÃ¥ vissa strukturella fÃ¶rÃ¤ndringar i arbetsvillkoret fÃ¶r a-kassan vilket leder till minskade utgifter fÃ¶r statskassan. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt att fÃ¶rÃ¤ndra nuvarande regelverk fÃ¶r arbetsÂ­lÃ¶sÂ­hetsfÃ¶rsÃ¤kringen fÃ¶r att undanrÃ¶ja sÃ¥dant som hindrar mÃ¤nniskor frÃ¥n att ta de jobb som Ã¤ndÃ¥ finns och erbjuds. Ett problem Ã¤r att den arbetslÃ¶se i vissa lÃ¤gen fÃ¶rlorar ekonomiskt, eller vinner vÃ¤ldigt lite, pÃ¥ att ta ett ledigt jobb jÃ¤mfÃ¶rt med att uppbÃ¤ra arbetslÃ¶shetsersÃ¤ttning i kombination med Ã¶vriga bidragssystem. Detta problem har uppdagats pÃ¥ nytt i regeringens utredning, Ds 1999:58, som presenterades i november 1999 och som ska ligga till grund fÃ¶r en proposition under vÃ¥ren 2000. FÃ¶rhoppningsvis lÃ¤ggs i denna proposition sÃ¥dana fÃ¶rslag som leder till kortare sÃ¶kprocesser och minskad rundgÃ¥ng mellan arbetslÃ¶shetsfÃ¶rsÃ¤kring och arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraternas samlade fÃ¶rslag om Ã¶kade resurser fÃ¶r fler tjÃ¤nster inom vÃ¥rd, omsorg och skola samt fÃ¶retags- och tillvÃ¤xtfrÃ¤mjande Ã¥tgÃ¤rder berÃ¤knas ocksÃ¥ leda till att trycket pÃ¥ arbetslÃ¶shetsersÃ¤ttningen kan minska.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det kan minskas med 6 450 miljoner kronor Ã¥r 2001, med 6 920 miljoner kronor Ã¥r 2002 och med 7 420 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc434204181" name="_Toc434204181"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 14: Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar utgifter fÃ¶r arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder, arÂ­betslivsfrÃ¥gor och Arbetsmarknadsverkets fÃ¶rvaltningskostnader. Dessutom ingÃ¥r kostnader fÃ¶r statliga arbetsgivarfrÃ¥gor. Inom utgiftsomrÃ¥det Ã¥terfinns ocksÃ¥ utgifter fÃ¶r jÃ¤mstÃ¤lldhetspolitiska Ã¥tgÃ¤rder samt kostnader fÃ¶r Samhall AB.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Idag finns det ett 30-tal olika arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rder, och varje Ã¥tgÃ¤rd har sitt eget regelverk. FÃ¶r att kunna frigÃ¶ra resurser fÃ¶r arbetsgivare, arbetssÃ¶kande och arbetsfÃ¶rmedlingar krÃ¤vs att regelsystemen runt de arbetsmarknadspolitiska programmen fÃ¶renklas och att antalet Ã¥tgÃ¤rder minskar. Regeringens anslag fÃ¶r integrationsÃ¥tgÃ¤rder under utgiftsomrÃ¥de 8 pÃ¥ 100 miljoner kronor per Ã¥r vill vi anvÃ¤nda som en riktad stÃ¶dÃ¥tgÃ¤rd fÃ¶r arbetslÃ¶sa invandrare och placerar dem dÃ¤rfÃ¶r under utgiftsomrÃ¥de 14.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi avvisar regeringens arbetsmarknadspolitiska Ã¥tgÃ¤rd om flyttningsbidrag med hÃ¤nvisning till att flyttningar i allt vÃ¤sentligt sker oavsett ekonomisk stimulans. Vi anser att flyttningsbidrag endast kan Ã¶vervÃ¤gas om flyttning sker frÃ¥n storstad till landsbygd/glesbygd. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen fÃ¶reslog i vÃ¥rpropositionen 1999 ett fÃ¶rstÃ¤rkt anstÃ¤llningsstÃ¶d fÃ¶r personer som Ã¤r lÃ¥ngtidsinskrivna i mer Ã¤n tre Ã¥r pÃ¥ arbetsÂ­fÃ¶rmedlingarna. Redan innan det nya systemet hade trÃ¤tt i kraft fÃ¶reslogs att stÃ¶det ska omfatta alla som Ã¤r lÃ¥ngtidsinskrivna i mer Ã¤n tvÃ¥ Ã¥r, och de nya reglerna ska gÃ¤lla frÃ¥n och med 1 januari Ã¥r 2000. Nu sker ytterligare tvÃ¥ fÃ¶rÃ¤ndringar. Detta Ã¤r fjÃ¤rde gÃ¥ngen pÃ¥ ett Ã¥r som regeringen Ã¤ndrar anstÃ¤llningsstÃ¶det, vilket mÃ¥ste betraktas som ett rekord i regelÂ­kompletteringar. De tvÃ¥ senaste fÃ¶rÃ¤ndringarna innebÃ¤r dels ett utÃ¶kat fÃ¶rstÃ¤rkt anstÃ¤llningsstÃ¶d under 12 mÃ¥nader pÃ¥ 75 procent av lÃ¶nekostnaden och dÃ¤refter under 12 mÃ¥nader med 50 procent av lÃ¶nekostnaden fÃ¶r den som varit arbetslÃ¶s eller har deltagit i en arbetsmarknadspolitisk Ã¥tgÃ¤rd i fyra Ã¥r, dels ett sÃ¤rskilt anstÃ¤llningsstÃ¶d under 24 mÃ¥nader pÃ¥ 75 procent av lÃ¶neÂ­kostnaden fÃ¶r den som fyllt 57 Ã¥r och varit inskriven pÃ¥ arbetsfÃ¶rmedlingen i tvÃ¥ Ã¥r.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det Ã¤r positivt att regeringen med dess stÃ¶dpartier inser att sÃ¤nkta arbetskraftskostnader kan Ã¶ka sysselsÃ¤ttningen. Kristdemokraterna har tillstyrkt det fÃ¶rstÃ¤rkta anstÃ¤llningsstÃ¶det som nu bÃ¶rjat fÃ¥ genomslag. I en uppÃ¥tgÃ¥ende ekonomi har ocksÃ¥ denna Ã¥tgÃ¤rd haft framgÃ¥ng. Men det Ã¤r viktigt att en Ã¥tgÃ¤rd fÃ¥r verka fullt ut och inte stÃ¶rs av stÃ¤ndiga regelÃ¤ndringar som Ã¶kar svÃ¥rÃ¶verskÃ¥dligheten och byrÃ¥kratin. Det Ã¤r ocksÃ¥ orimligt hÃ¶ga subventioner under tvÃ¥ Ã¥rs tid som de tvÃ¥ senaste fÃ¶rslagen innebÃ¤r. En privat arbetsgivare skulle fÃ¥ ca 11 000 kronor i mÃ¥naden under tvÃ¥ Ã¥r i subvention fÃ¶r att anstÃ¤lla en person Ã¶ver 57 Ã¥r. FrÃ¥gan Ã¤r om inte detta Ã¤r en orimligt stor subvention som riskerar att skapa osund konkurrens. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Individuella handlingsplaner och ett personligt anpassat stÃ¶d till den lÃ¥ngtidsarbetslÃ¶se, Ã¶kade krav pÃ¥ den arbetssÃ¶kande att vara aktiv samt det anstÃ¤llningsstÃ¶d som redan finns pÃ¥ 75 procent av lÃ¶nekostnaden under de fÃ¶rsta sex mÃ¥naderna och dÃ¤refter 25 procent i ytterligare 18 mÃ¥nader borde vara tillrÃ¤ckliga instrument tillsammans med de Ã¶vriga arbetsÂ­marknadsÂ­politiska Ã¥tgÃ¤rderna som finns.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vidare fÃ¶reslÃ¥s vissa besparingar inom anslaget bidrag och upphandlingar inom arbetslivsomrÃ¥det samt pÃ¥ administration pÃ¥ de centrala och regionala nivÃ¥erna inom Arbetsmarknadsverkets organisation. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kan ramen minska med 2 917 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, med 3 738 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2002 och med 3 738 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 15: StudiestÃ¶d&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar utgifter fÃ¶r studiefinansiering fÃ¶r studier pÃ¥ gymnasienivÃ¥, vuxenstudier samt hÃ¶gskolestudier.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r att vÃ¤rna om utbildningskvaliteten har kristdemokraterna fÃ¶resprÃ¥kat en jÃ¤mn och lÃ¥ngsiktig utbyggnad av hÃ¶gskolan, med totalt sett nÃ¥got lÃ¤gre antal platser Ã¤n regeringens fÃ¶rslag. DÃ¤rmed mÃ¶jliggÃ¶rs ocksÃ¥ sÃ¤rskilda satsningar inom hÃ¶gskolans omrÃ¥de som beskrivs under utgiftsomrÃ¥de 16 &lt;span class="italic"&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/span&gt;.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Dagens studiefinansieringssystem har stora brister. I det nya reformerade systemet har bristerna inte till fullo Ã¥tgÃ¤rdats. DÃ¤rfÃ¶r har vi  ett annat fÃ¶rslag som prÃ¤glas av helhet, fÃ¶rutsÃ¤gbarhet och likvÃ¤rdighet. I vÃ¥rt fÃ¶rslag ingÃ¥r studiefinansiering fÃ¶r studerande sÃ¥vÃ¤l pÃ¥ hÃ¶gskola, i vuxenutbildning som pÃ¥ ungdomsgymnasiet.  &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget innebÃ¤r fÃ¶rslagen att utgiftsramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det minskas med  2 728 miljoner kronor Ã¥r 2001, 2 571 miljoner kronor Ã¥r 2002 samt Ã¶kas med 5 120 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 16: Utbildning och universitetsforskning&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar utgifter fÃ¶r skolvÃ¤sendet, vuxenutbildning, kvalificerad yrkesutbildning, hÃ¶gskoleutbildning och forskning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anslÃ¥r 2,5 miljarder kronor ytterligare till kommunÂ­sektorn nÃ¤sta Ã¥r fÃ¶r att bland annat ombesÃ¶rja kvaliteten och genomfÃ¶ra nÃ¶dvÃ¤ndiga fÃ¶rÃ¤ndringar i grund- och gymnasieskolan. Denna satsning Ã¥terfinns under utgiftsomrÃ¥de 25.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kunskapslyftet riktas till mÃ¤nniskor som av skilda anledningar saknar de nÃ¶dvÃ¤ndiga kunskaper som krÃ¤vs fÃ¶r delaktighet i samhÃ¤llet. Det ger vuxna en ny chans att fÃ¥ de kunskaper de tidigare inte fÃ¥tt. Antalet platser bÃ¶r nu successivt anpassas till det fÃ¶rslag som arbetats fram utifrÃ¥n de behov som faktiskt finns och som presenteras i KunskapslyftskommittÃ©ns slutÂ­betÃ¤nkande ( SOU 2000:28). DÃ¤rfÃ¶r avsÃ¤tter vi 100 miljoner Ã¥r 2001 och avslutar Kunskapslyftet enligt planerna vid halvÃ¥rsskiftet 2002. Vi avvisar sÃ¥ledes fÃ¶rslaget att fÃ¶rlÃ¤nga Kunskapslyftet. I stÃ¤llet inleder vi redan hÃ¶sten 2002 en ny och ordinarie verksamhet. De nÃ¤rmare detaljerna fÃ¶r denna satsning utvecklas i samband med regeringens kommande proposition om vuxenutbildningen. Det berÃ¤knade antalet platser pÃ¥ 58 000 bÃ¶r hÃ¶jas med &lt;br /&gt;10 000 platser fÃ¶r att  att kunna Ã¶ka antalet platser pÃ¥ yrkesutbildningar.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Utbyggnaden av antalet hÃ¶gskoleplatser bÃ¶r ske med jÃ¤mn kvalitet och i en takt som organisationen mÃ¤ktar med. Vi anser att den nuvarande nivÃ¥n pÃ¥ antalet hÃ¶gskoleplatser ska gÃ¤lla under den nÃ¤rmaste treÃ¥rsperioden. DÃ¤remot bÃ¶r fÃ¶rdelningen av hÃ¶gskoleplatser ses Ã¶ver. Det finns idag tomma platser och svÃ¥righeter att upprÃ¤tthÃ¥lla god kvalitet pÃ¥ dem som tagits i bruk. Vi anser att en del av dessa platser sÃ¥ smÃ¥ningom bÃ¶r Ã¥terfinnas pÃ¥ en yrkeshÃ¶gskola. Av de ytterligare medel som regeringen avsÃ¤tter fÃ¶r utbyggnad 2003 avvisar vi 200 miljoner. Resterande medel bÃ¶r anvÃ¤ndas till de utbildningar som pÃ¥ grund av sin art Ã¤r dyrare, det gÃ¤ller t.ex. lÃ¤kare, specialister och civilingenjÃ¶rer. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna avvisar, som beskrivits i avsnitt 5.3, regeringens fÃ¶rslag om maxtaxa inom den kommunala barnomsorgen, vilket fÃ¶rklarar huvuddelen av de minskade utgifterna pÃ¥ detta utgiftsomrÃ¥de. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Vi anser att Centrala studiestÃ¶dsnÃ¤mnden ska skÃ¶ta de uppgifter som berÃ¶r myndighetsutÃ¶vning men att andra funktioner i samband med studieÂ­finansieringsadministrationen bÃ¶r lÃ¤ggas ut pÃ¥ de banker som kan tillhandahÃ¥lla lÃ¥n. Vi avvisar dÃ¤rfÃ¶r att ytterligare 20 miljoner ska gÃ¥ till CSN. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen bygger ut forskning med 70 miljoner kronor Ã¥r 2000, 400 miljoner Ã¥r 2001, 309 miljoner Ã¥r 2002 och 500 miljoner Ã¥r 2003. Vi anser att den utbyggnaden bÃ¶r ske i jÃ¤mn takt. Tilldelningen till de olika lÃ¤rosÃ¤tena fÃ¶r Ã¤mnesdisciplinÃ¤r s k fakultetsforskning bÃ¶r Ã¶ka rejÃ¤lt och medel  disponeras till olika anslagsomrÃ¥den beroende pÃ¥ de behov av forskning som finns. En jÃ¤mn och stadig utbyggnadstakt pÃ¥ universitet och forskarutbildning ska finnas. Vi Ã¥terkommer med fÃ¶rdelningen i samband med vÃ¥r motion pÃ¥ regeringens forskningsproposition.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna har agerat fÃ¶r att specialskolorna skall fÃ¥ finnas kvar. FÃ¶r detta avsÃ¤tts medel under detta utgiftsomrÃ¥de.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kan ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det minskas med 265 miljoner kronor Ã¥r 2001, 7 191 miljoner kronor Ã¥r 2002 och 5 436 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 17: Kultur, medier, trossamfund och fritid &lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar kulturomrÃ¥det, bland annat museer, konstnÃ¤rer, teater, dans, musik, bibliotek, hemslÃ¶jd, den samiska kulturen, trossamfund, idrott och folkbildning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det statliga stÃ¶det till teater, dans och musik kommer mÃ¥nga till godo. FÃ¶r att stÃ¤rka denna del av kulturlivet, som omfattar bÃ¥de statliga och regionala institutioner och verksamheter, satsar vi 75 miljoner kronor under treÂ­Ã¥rsperioden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Museernas situation Ã¤r pÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥ll alarmerande. Det statliga anslaget skall rÃ¤cka till mer Ã¤n att bara hyra, personal och sÃ¤kerhetsanordningar. FÃ¶r att Ã¤ven verksamheten skall kunna utvecklas anslÃ¥r vi 30 miljoner kronor Ã¥rligen.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kulturella mÃ¶tesplatser Ã¶ver hela landet Ã¤r avgÃ¶rande fÃ¶r att Kultursverige skall kunna blomstra. DÃ¤rfÃ¶r avsÃ¤tter vi 45 miljoner kronor under en treÃ¥rsperiod fÃ¶r olika lokalsatsningar.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r Ã¤ven en sÃ¤nkning av momsen pÃ¥ bÃ¶cker frÃ¥n 25 procent till 6  procent frÃ¥n Ã¥r 2002. Denna fÃ¶rÃ¤ndring framgÃ¥r i avsnitt 5.1 bland de skattefÃ¶rÃ¤ndringar som fÃ¶reslÃ¥s.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget bÃ¶r ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens berÃ¤kning utÃ¶kas med 70 miljoner kronor Ã¥rligen den kommande treÂ­Ã¥rsperioden.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 18: SamhÃ¤llsplanering, bostadsfÃ¶rsÃ¶rjning och byggande&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det bestÃ¥r frÃ¤mst av plan-, bygg- och bostadsvÃ¤sendet, lÃ¤nsÂ­styrelserna, lantmÃ¤teriverksamheten samt stÃ¶d till ekologisk omstÃ¤llning och utveckling.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r 2000 uppgÃ¥r det totala anslaget enligt stadsbudgeten till 15,59 miljarder kronor. VÃ¥rpropositionen fÃ¶reslÃ¥r en minskning till 11,98 miljarder kronor&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;fÃ¶r Ã¥r 2001.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det stÃ¶rsta anslaget inom utgiftsomrÃ¥det Ã¤r bostadsbidraget. KristÂ­demoÂ­kraterna anser att de individuella inkomstgrÃ¤nserna som bidragsgrund fÃ¶r bostadsbidragen skall slopas. Vidare anser vi att den bidragsgrundande bostadsytan i bostadsbidraget skall Ã¶ka. Detta tillsammans med hÃ¶jning av den barnrelaterade delen av bostadsbidraget med 100 kr per barn gÃ¶r att vi kristdemokrater tillfÃ¶r 500 miljoner kronor till denna anslagspost. FÃ¶rbÃ¤ttringarna i bostadsbidraget finansieras genom en minskning av barnbidraget med 25 kr per mÃ¥nad under utgiftsomrÃ¥de 12. DÃ¤rmed gynnas de familjer som har en sÃ¤mre ekonomisk situation.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det andra stÃ¶rre anslaget inom utgiftsomrÃ¥det Ã¤r rÃ¤ntebidraget. AvgÃ¶rande fÃ¶r utfallet av anslaget Ã¤r rÃ¤ntenivÃ¥n och det allmÃ¤nna ekonomiska utfallet. Kristdemokraterna anser att vissa mindre besparingar pÃ¥ rÃ¤ntebidraget till det Ã¤ldre fastighetsbestÃ¥ndet kan gÃ¶ras och avvisar rÃ¤ntebidrag pÃ¥ nya fastigheter  Vidare anser vi att den statliga fastighetskatten pÃ¥ sikt bÃ¶r gÃ¶ras om till en kommunal avgift i takt med att fastighetsskatten fasas ut. FastigÂ­hetsÂ­skatten tas endast ut pÃ¥ en 1/3 av markvÃ¤rdet Ã¶ver 150 000 kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De lokala investeringsprogrammen bÃ¶r avvecklas dÃ¥ de har utsatts fÃ¶r stark kritik frÃ¥n Riksdagens revisorer m fl och inte kan anses uppfylla den kristÂ­demokratiska principen om subsidiaritet dÃ¥ besluten om bidragen ligger pÃ¥ MiljÃ¶departementet. Besparingen berÃ¤knas uppgÃ¥ till 800 miljoner kronor. IstÃ¤llet bÃ¶r medel omfÃ¶rdelas till en ny anslagspost â€“ â€FÃ¶rbÃ¤ttrad inomhusmiljÃ¶, allergisanering av bostÃ¤der, skolor m.m.â€. Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r 100 miljoner till detta anslag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kunskapen om de handikappades livssituation i samhÃ¤llsbyggandet mÃ¥ste Ã¶ka. I regeringens proposition 1999/2000:79 â€FrÃ¥n patient till medborgare â€“ en nationell handlingsplan fÃ¶r handikappolitikenâ€ pÃ¥talas vikten av tillgÃ¤ngligheten fÃ¶r alla samhÃ¤llsmedborgare. HÃ¤r krÃ¤vs kompetenshÃ¶jande utbildningar fÃ¶r vÃ¥ra samhÃ¤llsbyggare. Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r en ny anslagspost som innebÃ¤r Ã¶kade medel till handikappkunskap pÃ¥ vÃ¥ra hÃ¶gskolor och dÃ¥ fÃ¶retrÃ¤desvis till arkitektutbildningen. Detta anslag bÃ¶r fÃ¥ 25 miljoner under 2001.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen fÃ¶reslÃ¥r en ny utgiftspost â€A12 Investeringsbidrag fÃ¶r anordnande av bostÃ¤der fÃ¶r studenter â€. Anslaget fÃ¥r 275 miljoner kronor under 2001. Kristdemokraterna Ã¤r positiva till att medel anslÃ¥s fÃ¶r att sÃ¤tta fart pÃ¥ byggande av studentbostÃ¤der. DÃ¥ behovet av stÃ¶rre lÃ¤genheter Ã¶nskas frÃ¥n studenterna vill vi att incitament ges fÃ¶r att Ã¶ka bostadsytan. Detta kan ske genom att anvÃ¤nda den s k VÃ¤xjÃ¶-modellen, dvs bidrag lÃ¤mnas pÃ¥ 10 % av bidragsunderlaget fÃ¶r rÃ¤ntebidraget enligt fÃ¶rordningen 1999:986.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens vÃ¥rproposition kan minska med 375 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 624 respektive 942 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥ren 2002 och 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 19: Regional utjÃ¤mning och utveckling&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar frÃ¤mst utgifter fÃ¶r olika former av fÃ¶retagsstÃ¶d, medel fÃ¶r medfinansiering av EG:s strukturfondsprogram samt medel frÃ¥n EG:s regionalfond. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Trots att vi upplevt en ny flyttvÃ¥g frÃ¥n landsbygden har regeringen varit passiv pÃ¥ det regionalpolitiska omrÃ¥det. Att skapa fÃ¶rutsÃ¤ttningar fÃ¶r en livskraftig landsbygd med mÃ¤nniskor i alla Ã¥ldrar och med arbetsmÃ¶jligheter, god service, bra miljÃ¶ och rik kultur Ã¤r ett centralt mÃ¥l fÃ¶r den kristdemokratiska regionalpolitiken. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regionalpolitiken kan inte ses isolerad och dÃ¤rfÃ¶r mÃ¥ste den statliga sektorspolitiken ta regionalpolitisk hÃ¤nsyn. Regionalpolitiska konsekvensÂ­analyser mÃ¥ste upprÃ¤ttas innan beslut tas som pÃ¥tagligt kan komma att fÃ¶rÃ¤ndra fÃ¶rutsÃ¤ttningarna i omrÃ¥den som Ã¤r beroende av en aktiv regionalÂ­politik. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r landsbygdens utveckling Ã¤r det ocksÃ¥ av stor betydelse att samÂ­hÃ¤llsÂ­servicen, det vill sÃ¤ga utbildning, kultur, samlingslokaler, kommunikationer etc, hÃ¥lls pÃ¥ en rimlig nivÃ¥. En Ã¶versyn av den nationella stÃ¶domrÃ¥desÂ­indelningen Ã¤r ett annat kristdemokratiskt krav. Denna borde ingÃ¥ i den Ã¶versyn av regionalpolitiken som den regionalpolitiska utredningen skall gÃ¶ra.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att nedsÃ¤ttningen av socialavgifterna med 8 procentenheter som gÃ¤llt ett antal Ã¥r i stÃ¶domrÃ¥de 1 och delar av stÃ¶domrÃ¥de 2 bÃ¶r vara kvar. Ramen Ã¶kar till fÃ¶ljd av detta med ca 370 miljoner kronor Ã¥rligen. Att EU inte avgjort frÃ¥gan om stÃ¶det Ã¤r â€tillÃ¥tetâ€ Ã¤r inte ett skÃ¤l att avskaffa ersÃ¤ttningen. Trots att det Ã¤r frÃ¥ga om en skattesÃ¤nkning har nedsÃ¤ttningen traditionellt budgeterats under detta utgiftsomrÃ¥de, eftersom den utbetalas i efterhand till arbetsgivarna. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna avvisar ocksÃ¥ vissa delar av regeringens IT-satsning som budgeterats pÃ¥ detta utgiftsomrÃ¥de, vilket leder till ett minskat resursbehov.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget bÃ¶r ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det Ã¶kas med 290 miljoner kronor 2001, 320 miljoner kronor 2002 och 120 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 20: AllmÃ¤n miljÃ¶- och naturvÃ¥rd&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar bl a frÃ¥gor rÃ¶rande hushÃ¥llning med naturresurser, biologisk mÃ¥ngfald och naturvÃ¥rd, vatten- och luftvÃ¥rd, avfallsfrÃ¥gor, miljÃ¶skydd, kemikaliekontroll, strÃ¥lskydd och sÃ¤kerhetsfrÃ¥gor kopplade till kÃ¤rnkraften samt internationellt miljÃ¶samarbete. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;PÃ¥ detta omrÃ¥de finns uppenbara skÃ¤l till fÃ¶rstÃ¤rkningar efter lÃ¥ng tid av nedrustning. Att regeringen nu planerar fÃ¶r ytterligare miljÃ¶politiska Ã¥terstÃ¤llare Ã¤r bra. DessvÃ¤rre har mycket tid fÃ¶rlorats och miljÃ¶kompetens inom myndigheterna fÃ¶rsvunnit under nedrustningsperioden. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I detta skede vill vi sÃ¤rskilt betona vikten av en sammanhÃ¥llen syn pÃ¥ sjÃ¶- och skogskalkning. Kalkningsanslaget bÃ¶r fÃ¶r den skull fÃ¶rstÃ¤rkas och fÃ¶rutom sjÃ¶kalkning bÃ¶r skogskalkning nu fÃ¶ras under detta utgiftsomrÃ¥de. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;UtgiftsomrÃ¥dets ram bÃ¶r utÃ¶kas med 40 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 50 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2002 och med 80 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 21: Energi&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar bl a energiforskning och energiteknisk utveckling, investeringsbidrag till utbyggnad av el- och vÃ¤rmeproduktion samt ekonomiskt stÃ¶d fÃ¶r  eleffektivisering och minskad elanvÃ¤ndning fÃ¶r uppÂ­vÃ¤rmning av bostÃ¤der och lokaler. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Beslutet om stÃ¤ngning av BarsebÃ¤cks fÃ¶rsta reaktor innebÃ¤r nya Ã¥rliga kostnader fÃ¶r staten. Kristdemokraterna anser att kÃ¤rnkraften skall avvecklas, men i takt med att fÃ¶rnybara energislag kan fasas in. Beslutet om kÃ¤rnkraftsavvecklingen har enligt vÃ¥r uppfattning kommit fÃ¶r tidigt och utan grundlÃ¤ggande konsekvensanalyser. HÃ¤nsyn har inte tagits till miljÃ¶effekter och effekter pÃ¥ ekonomi och sysselsÃ¤ttning. Dessutom finns idag inte fÃ¶rnybar elproduktion i den omfattning som krÃ¤vs fÃ¶r en fÃ¶rnuftig utfasning av kÃ¤rnkraften. Mot den bakgrunden avvisade vi fÃ¶rslaget till stÃ¤ngning av BarsebÃ¤ck 1 och avtalet fÃ¶r den ekonomiska uppgÃ¶relsen mellan staten och kraftbolagen. Den totala finansiella kostnaden fÃ¶r stÃ¤ngningen av BarsebÃ¤ck 1 kommer att bli cirka 8,5 miljarder kronor. Bara fÃ¶r innevarande Ã¥r innebÃ¤r stÃ¤ngningen en kostnad pÃ¥ 1, 3 miljarder, fÃ¶r 2001 1,2 miljarder, fÃ¶r 2002 1,2 miljarder och fÃ¶r 2003 1, 2 miljarder â€“ kostnader som uppstÃ¥r pÃ¥ grund av singeldrift, avstÃ¤llnings- och servicedrift samt kostnader fÃ¶r att kompensera fÃ¶rlusten av framtida kassaflÃ¶den till fÃ¶ljt av stÃ¤ngningen av reaktor 1. Vi anser fÃ¶ljaktligen att kompensation fÃ¶r stÃ¤ngning inte skall utgÃ¥.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;De Ã¶kade koldioxidutslÃ¤pp som blivit fÃ¶ljden av stÃ¤ngningen av BarsebÃ¤ck 1 Ã¤r ett stort hot mot miljÃ¶n och Ã¶kar riskerna fÃ¶r allvarliga vÃ¤xthuseffekter. Satsningar pÃ¥ forskning och utveckling av alternativa energislag Ã¤r dÃ¤rfÃ¶r mycket angelÃ¤gna. Det har dock visat sig att delar av omstÃ¤llÂ­ningsÂ­programmet har gett litet resultat, och regeringen har dÃ¤rfÃ¶r Ã¥terigen tvingats dra ner pÃ¥ anslagen i Ã¥r och nÃ¤sta Ã¥r. Kristdemokraterna anser att medlen i fÃ¶rsta hand skall satsas pÃ¥ energieffektivisering och att finna metoder att Ã¶ka el- och vÃ¤rmeproduktion baserad pÃ¥ fÃ¶rnybara energislag. Anslaget fÃ¶r energiforskning kan minskas med 200 miljoner under vart och ett av de kommande Ã¥ren. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget bÃ¶r utgiftsramen fÃ¶r Ã¥r 2001 minska med 542 miljoner kronor, fÃ¶r Ã¥r 2002 med 549 miljoner kronor och fÃ¶r 2003 med 543 miljoner kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 22: Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar vÃ¤g- och banhÃ¥llning, vÃ¤gtrafik, jÃ¤rnvÃ¤gstrafik, sjÃ¶fart, luftfart, postbefordran, telekommunikationer och Ã¶vergripande IT-frÃ¥gor. Sveriges tillvÃ¤xt Ã¤r beroende av bra och snabba transporter. Den svenska basnÃ¤ringen Ã¤r starkt beroende av bra vÃ¤gar, jÃ¤rnvÃ¤gar och sjÃ¶fart. Flyget fÃ¥r allt stÃ¶rre betydelse fÃ¶r den vÃ¤xande IT-sektorn. Transportsektorn bÃ¶r ocksÃ¥ ses som en egen nÃ¤ring som kan vinna andelar i andra lÃ¤nder med svenskt miljÃ¶- och sÃ¤kerhetstÃ¤nkande. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;I vÃ¥rpropositionen skriver regeringen att det sker stora satsningar pÃ¥ infrastruktur i utsatta regioner. Sedan rÃ¤knas Botniabanan och Blekinge kustbana upp som exempel. Botniabanan Ã¤r redan godkÃ¤nd av riksdagen och inga nya pengar anvisas i budgeten. Blekinge kustbana borde ha elektrifierats fÃ¶r lÃ¤nge sedan. Ã…tgÃ¤rder fÃ¶r att hÃ¶ja bÃ¤righeten pÃ¥ jÃ¤rnvÃ¤g omnÃ¤mns ocksÃ¥ men inga nya pengar anvisas de nÃ¤rmaste Ã¥ren. Vi fÃ¶rutsÃ¤tter att regeringen snarast ger Banverket mÃ¶jligheter att fullfÃ¶lja sina Ã¥taganden exempelvis i logistikprojekt som Baseport dÃ¤r nÃ¤ringslivet gÃ¶r miljardinvesteringar i lastbÃ¤rare medan jÃ¤rnvÃ¤gsutbyggnaden drÃ¶jer. Det Ã¤r dessutom anmÃ¤rkningsÂ­vÃ¤rt att regeringen inte lyckats hÃ¶ja anslagen till vÃ¤garna. FÃ¶rst 2003 aviseras en Ã¶kning med 500 miljoner kronor som syftar till att Ã¶ka bÃ¤righeten bÃ¥de pÃ¥ vÃ¤gar och jÃ¤rnvÃ¤gar i landet. Efter uttalanden frÃ¥n statsministern om satsningar pÃ¥ vÃ¤gnÃ¤tet ekar det tomt i budgeten. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna gÃ¶r i motionen en storsatsning pÃ¥ den nu snabbt fÃ¶rfallande svenska vÃ¤g- och jÃ¤rnvÃ¤gsinfrastrukturen. FÃ¶r investeringar avsÃ¤tts 11 miljarder kronor under perioden att anvÃ¤ndas frÃ¤mst fÃ¶r vÃ¤gÂ­investeringar men ocksÃ¥ fÃ¶r jÃ¤rnvÃ¤g. Av beloppet avses huvudparten anvÃ¤ndas till &lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;â€skuggtullarâ€ fÃ¶r PPP-projekt (Public-Private Partnership). Ã„ven Ã¶vriga nyinvesteringar och reinvesteringar pÃ¥ de starkt nedslitna riks- och lÃ¤nsvÃ¤garna samt satsningar pÃ¥ jÃ¤rnvÃ¤gsnÃ¤tet rymms i anslaget. Finansiering sker med medel som frigÃ¶rs genom utfÃ¶rsÃ¤ljning av statlig egendom. Det Ã¤r en sund och lÃ¥ngsiktigt hÃ¥llbar princip fÃ¶r staten att avyttra tillgÃ¥ngar som aktier, fÃ¶r att i stÃ¤llet kunna investera i anlÃ¤ggningstillgÃ¥ngar som vÃ¤gar och jÃ¤rnvÃ¤gar med hÃ¶g samhÃ¤llsekonomisk avkastning.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;FÃ¶r bÃ¤righet och underhÃ¥ll av vÃ¤gnÃ¤tet finns dessutom ett sÃ¤rskilt anslag. UtÃ¶ver investeringsanslaget &lt;/span&gt;avsÃ¤tter kristdemokraterna nÃ¤stan 3 miljarder kronor mer Ã¤n regeringen fÃ¶r underhÃ¥ll och upprustning av vÃ¤gar och jÃ¤rnvÃ¤gar under Ã¥ren 2001â€“2003. Av dessa Ã¤r 2 500 miljoner kronor till vÃ¤gar och 450 miljoner kronor till jÃ¤rnvÃ¤gar. Denna satsning finansieras delvis genom effektivisering hos trafikverken samt minskat anslag till trafikforskning. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Att anvÃ¤nda Ã¶ver 8 miljarder fÃ¶r en statlig bredbandssatsning Ã¤r misshushÃ¥llning med statliga medel. Det finns en vÃ¤xande marknad fÃ¶r att bygga snabba datakommunikationer utan statlig finansiering. Staten bÃ¶r reglera konkurrensen och begrÃ¤nsa stÃ¶det till de delar av landet som inte kan fÃ¥ bredband via marknadens aktÃ¶rer. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringens senfÃ¤rdighet och handlingsfÃ¶rlamning visas Ã¥nyo genom att den tidigare aviserade propositionen med en tioÃ¥rsplan fÃ¶r investeringar i infrastrukturen uteblivit. OsÃ¤kerheten hos trafikverken och de regionala organen blir allt stÃ¶rre. FÃ¶rutom att pengar till investeringar de senaste Ã¥ren inte anslagits enligt planerna sÃ¥ har slitaget pÃ¥ vÃ¤garna Ã¶kat. JÃ¤rnvÃ¤gens bÃ¤righet Ã¤r fÃ¶r lÃ¥g pÃ¥ flera hÃ¥ll i landet fÃ¶r att industrin ska kunna anvÃ¤nda sig av godstÃ¥g i Ã¶nskad omfattning. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen har knappast nÃ¤mnt sjÃ¶farten i vÃ¥rbudgeten trots att det innevarande sjÃ¶fartsavtalet mellan staten och sjÃ¶fartsnÃ¤ringen gÃ¥r ut 2001. Kristdemokraterna anser att sjÃ¶fartsstÃ¶det bÃ¶r lyftas ur budgetens kostnadssida och omvandlas till ett s.k. nettostÃ¶d, vilket var den modell som nÃ¤ringen sjÃ¤lv Ã¶nskade fÃ¥ och som Ã¤ven utlovades av den fÃ¶rra socialdemokratiska regeringen. Dessutom bÃ¶r frÃ¥gor om tonnageskatt samt utbildningsstÃ¶d till praktik ombord snarast resultera i  konkreta fÃ¶rslag frÃ¥n regeringen. SjÃ¶fartspolitiken mÃ¥ste vara lÃ¥ngsiktig och bygga pÃ¥ lika villkor mellan EU-lÃ¤nderna i fÃ¶rsta hand. Svensk sjÃ¶fart kan konkurrera med miljÃ¶- och sÃ¤kerhetstÃ¤nkande om den fÃ¥r rimliga villkor. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens berÃ¤kning utÃ¶kas med 5 990 miljoner kronor Ã¥r 2001, 2 990 miljoner kronor Ã¥r 2002 samt&lt;br /&gt;4 510 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 23: Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nÃ¤ringar&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥dena omfattar verksamheterna jordbruk, fiske, trÃ¤dgÃ¥rdsnÃ¤ring, rennÃ¤ring, djurskydd, djurhÃ¤lsovÃ¥rd, livsmedelsfrÃ¥gor, skogsnÃ¤ring samt hÃ¶gre utbildning och forskning som rÃ¶r vÃ¥rd och nyttjande av biologiska naturresurser.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraternas jordbrukspolitik syftar till fortsatt anvÃ¤ndning av Ã¥kermarken fÃ¶r livsmedelsproduktion. FÃ¶rutsÃ¤ttningarna fÃ¶r jordbruket ska vara lika konkurrensvillkor med omvÃ¤rlden och dÃ¤rfÃ¶r ska skatter och avgifter pÃ¥ el- och eldningsolja, diesel samt handelsgÃ¶dsel harmoniseras med Ã¶vriga EU-lÃ¤nder, i linje med fÃ¶rslagen i den sÃ¥ kallade BjÃ¶rkska utredningen â€En livsmedelsstrategi fÃ¶r Sverigeâ€. Detta Ã¤r en fÃ¶rutsÃ¤ttning fÃ¶r att jordbruket ska finnas kvar som basnÃ¤ring i hela landet och ett mÃ¶jliggÃ¶rande av fullt utnyttjande av befintliga EU-ersÃ¤ttningar. En lÃ¤ttnad av skatteryggsÃ¤cken kommer ocksÃ¥ trÃ¤dgÃ¥rdsnÃ¤ringen till godo. SammanÂ­taget innebÃ¤r vÃ¥ra skattefÃ¶rslag att skatteryggsÃ¤cken minskar med 1,6 miljarder kronor utÃ¶ver regeringens egna fÃ¶rslag pÃ¥ omrÃ¥det.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;OcksÃ¥ fortsÃ¤ttningsvis Ã¤r det viktigt att anvÃ¤nda sig av EU:s mÃ¶jligheter fullt ut i form av det nuvarande landsbygdsprogrammet. Sverige bÃ¶r hÃ¤r pÃ¥ egen hand komplettera genom en egen insats pÃ¥ ca 300 miljoner kronor fÃ¶r att fortsÃ¤tta med REKO-stÃ¶d, ge oljevÃ¤xterna miljÃ¶stÃ¶d samt stÃ¶tta mjÃ¶lkÂ­produktionen i skogs- och mellanbygd pÃ¥ ett tydligt sÃ¤tt.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;En Ã¶kad satsning pÃ¥ exportfrÃ¤mjande Ã¥tgÃ¤rder Ã¤r ytterligare ett sÃ¤tt att stÃ¤rka den svenska livsmedelsnÃ¤ringen liksom Ã¥terinfÃ¶randet av avbytarÂ­tjÃ¤nst. Det Ã¤r bra att regeringen nu Ã¤ntligen instÃ¤mmer i vÃ¥rt gamla krav att avskaffa kartavgiften. Att genomfÃ¶ra avsevÃ¤rda fÃ¶renklingar av jordÂ­bruksbyrÃ¥kratin Ã¤r ett annat viktigt kristdemokratiskt fÃ¶rslag. FÃ¶renklade regelverk leder till minskat medelsbehov fÃ¶r Jordbruksverket liksom en reformering av distriktsveterinÃ¤rorganisationen. Norrlandsjordbrukets utsatta situation mÃ¥ste leda till extra Ã¥tgÃ¤rder. Skogsbruket fÃ¥r med kristÂ­demokraternas fÃ¶rslag en rejÃ¤l fÃ¶rstÃ¤rkning genom de kalkningsinsatser som redovisats under utgiftsomrÃ¥de 20.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget innebÃ¤r vÃ¥rt budgetfÃ¶rslag med sÃ¤nkta skatter och Ã¶kade satsningar pÃ¥ jordbruket ett nettotillskott fÃ¶r nÃ¤ringen med drygt 1,9 miljarder kronor.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det bÃ¶r jÃ¤mfÃ¶rt med regeringens berÃ¤kning utÃ¶kas med 323 miljoner kronor fÃ¶r Ã¥r 2001, 308 miljoner kronor Ã¥r 2002 och 738 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de 24: NÃ¤ringsliv&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar nÃ¤ringspolitik, teknologisk infrastruktur, konkurÂ­rensÂ­frÃ¥gor, teknisk forskning och utveckling, utrikeshandel, export- och investeringsfrÃ¤mjande samt konsumentfrÃ¥gor. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Inriktningen av kristdemokraternas nÃ¤ringspolitik vilar pÃ¥ kunskapen om att arbete och vÃ¤lfÃ¤rd Ã¥t alla bara kan uppnÃ¥s genom att individer, familjer och fÃ¶retag tillsammans tillÃ¥ts att utvecklas och vÃ¤xa med trygga och stabila regler. Det privata nÃ¤ringslivet har varit, Ã¤r och kommer att vara ryggraden fÃ¶r Sveriges vÃ¤lfÃ¤rd. De nya jobben skapas nÃ¤r enskilda mÃ¤nniskor finner det mÃ¶dan vÃ¤rt att starta eller vidareutveckla ett fÃ¶retag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Det sammantagna nÃ¤ringsklimatet skapas genom skatte-, energi-, arbetsÂ­marknads- och nÃ¤ringspolitiken, tillsammans med den Ã¶vergripande ekonomiska politiken, och mÃ¥ste inriktas pÃ¥ att identifiera och undanrÃ¶ja existerande hinder fÃ¶r startande och utvecklande av fÃ¶retag. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;SamhÃ¤llets kostnader fÃ¶r tillvÃ¤xthÃ¤mmande regler Ã¤r betydande. Priset betalar medborgarna, frÃ¤mst i form av sÃ¤mre levnadsstandard och begrÃ¤nsad valfrihet. Regeringen har gjort utfÃ¤stelser om att snabbt underlÃ¤tta fÃ¶r fÃ¶retagarna genom att genomfÃ¶ra SmÃ¥fÃ¶retagardelegationens 71 fÃ¶rslag. Idag kan vi konstatera att alltfÃ¶r fÃ¥ av SmÃ¥fÃ¶retagardelegationens fÃ¶rslag har genomfÃ¶rts trots Ã¥terkommande utlovande frÃ¥n regeringens sida. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Bland de hinder som fortfarande kvarstÃ¥r fÃ¶r fÃ¶retagarna idag Ã¤r bland annat den stela arbetsrÃ¤ttslagstiftningen, det krÃ¥ngel som omgÃ¤rdar fÃ¶retagandet, dubbelbeskattningen av riskkapital, brister i utbildningsÂ­systemet och inte minst skattereglerna fÃ¶r den privata tjÃ¤nstesektorn.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen avser att tillfÃ¶ra 15 miljoner kronor Ã¥rligen under perioden 2001â€“2003 bland annat fÃ¶r att undersÃ¶ka hur fÃ¶retag upplever myndigheters information. SjÃ¤lvfallet motsÃ¤tter vi oss inte en sÃ¥dan satsning. Men det rÃ¤cker inte med undersÃ¶kningar. Det behÃ¶vs radikala satsningar och fÃ¶renklingar fÃ¶r fÃ¶retagare. Det som regeringen lÃ¤gger fram i vÃ¥rÂ­propositionen Ã¤r lÃ¥ngt ifrÃ¥n vad som utlovades av nÃ¤ringsministern, nÃ¤r det gÃ¤ller att uppnÃ¥ ett fÃ¶retagsvÃ¤nligt klimat i vÃ¤rldsklass. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen fÃ¶reslÃ¥r att anslaget fÃ¶r Konkurrensverket Ã¶kas med 5 miljoner, vilket ligger vÃ¤l i linje med vad vi kristdemokrater fÃ¶reslagit tidigare. Det Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt att bevaka att den fria konkurrensen inte Ã¥sidosÃ¤tts. Ett starkt konkurrensverk Ã¤r nÃ¶dvÃ¤ndigt fÃ¶r att marknadsÂ­ekonomin ska fungera. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;BetrÃ¤ffande den s k Ã–stersjÃ¶miljarden anser vi fortfarande att programmet bÃ¶r avvisas av riksdagen. Kristdemokraterna fÃ¶rordar generella Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att fÃ¶rbÃ¤ttra fÃ¶retagsklimatet i landet i stÃ¤llet fÃ¶r riktade stÃ¶dÃ¥tgÃ¤rder till vissa fÃ¶retag och till vissa regioner. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det kan minskas med 356 miljoner kronor Ã¥r 2001, 406 miljoner kronor Ã¥r 2002 och med 36 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc463729053" name="_Toc463729053"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204192" name="_Toc434204192"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 25: AllmÃ¤nna bidrag till kommuner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar merparten av statens bidrag till kommuner och landsting. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att kommunsektorn behÃ¶ver ett tillskott utÃ¶ver de medel regeringen anslÃ¥r fÃ¶r att tÃ¤cka in den hÃ¶gre ambitionsnivÃ¥ som kristdemokraterna har, bland annat vad gÃ¤ller antalet vÃ¥rdplatser, och mÃ¶jligheten fÃ¶r kommunerna att infÃ¶ra enhetstaxa i Ã¤ldreomsorgen. Tillskottet bÃ¶r vara 2,5 miljarder kronor Ã¥r 2001, 1,5 miljarder Ã¥r 2002 samt 1 miljard kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r i denna motion en rad Ã¥tgÃ¤rder som fÃ¥r ekonomiska konsekvenser fÃ¶r kommunsektorn. Dessa effekter regleras i enlighet med finansieringsprincipen, vilket innebÃ¤r att ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det sammantaget Ã¶kar med statsbidragshÃ¶jningen Ã¥ren 2001 och 2002. Ã…r 2003 innebÃ¤r regleringarna enligt finansieringsprincipen att ramen minskar nÃ¥got. Se avsnitt 6 i denna motion fÃ¶r en utfÃ¶rligare redovisning av de effekter som pÃ¥verkar kommunsektorn och den bedÃ¶mning kristdemokraterna gÃ¶r betrÃ¤ffande det framtida resursbehovet.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det kan sammantaget Ã¶kas med 3 784 miljoner kronor Ã¥r 2001, med 2 368 miljoner kronor Ã¥r 2002 och minskas med 648 miljoner kronor Ã¥r 2002.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc463729054" name="_Toc463729054"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204193" name="_Toc434204193"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 26: StatsskuldsrÃ¤ntor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;UtgiftsomrÃ¥det omfattar utgifter fÃ¶r rÃ¤ntor pÃ¥ statsskulden och ofÃ¶rutsedda utgifter. FrÃ¥n och med 1998 ingÃ¥r Ã¤ven RiksgÃ¤ldskontorets provisionsÂ­kostnader i samband med upplÃ¥ning och skuldfÃ¶rvaltning.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r en Ã¶kad utfÃ¶rsÃ¤ljning av statliga fÃ¶retag under den kommande perioden med 45 miljarder kronor mer per Ã¥r Ã¤n vad regeringen rÃ¤knar med. DÃ¤rtill rÃ¤knar inte kristdemokraterna med att Ã¶verfÃ¶ra hela det berÃ¤kningstekniska Ã¶verfÃ¶ringsbelopp som regeringen kalkylmÃ¤ssigt tillfÃ¶rt hushÃ¥llen. Det fÃ¶rbÃ¤ttrade saldo som dÃ¤rvid uppstÃ¥r pÃ¥ statsbudgeten innebÃ¤r lÃ¤gre statsskuld och dÃ¤rmed lÃ¤gre rÃ¤ntekostnader fÃ¶r statsskuldens hantering. Den positiva rÃ¤nteeffekten till fÃ¶ljd av detta har berÃ¤knats med hÃ¤nsyn till att statsbudgeten Ã¤ven fÃ¶rlorar utdelningsÂ­inkomster till fÃ¶ljd av det minskade aktieinnehavet.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Sammantaget kan ramen fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det minskas med 1 845 miljoner kronor Ã¥r 2001, 4 470 miljoner kronor Ã¥r 2002 och 6 770 miljoner kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="bold"&gt;&lt;a id="_Toc463729055" name="_Toc463729055"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc434204194" name="_Toc434204194"&gt;&lt;/a&gt;UtgiftsomrÃ¥de 27: Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r, av lÃ¤tt insedda skÃ¤l, ingen fÃ¶rÃ¤ndring av ramen fÃ¶r detta utgiftsomrÃ¥de. I en sÃ¤rskild motion fÃ¶r utgiftsomrÃ¥det har kristdemokraterna i samband med riksdagens budgetbehandling hÃ¶sten 1998 redovisat den principiella hÃ¥llning kristdemokraterna anser att Sverige bÃ¶r ha nÃ¤r det gÃ¤ller den svenska medlemsavgiftens storlek i EU:s lÃ¥ngsiktiga budgetarbete.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna anser att det av riksdagen antagna mÃ¥let fÃ¶r den svenska EU-budgetpolitiken behÃ¶ver kompletteras. Den nuvarande mÃ¥lÂ­sÃ¤ttningen innebÃ¤r bl a att Sverige skall verka fÃ¶r en effektiv och Ã¥terhÃ¥llsam budgetpolitik inom unionen. MÃ¥len innebÃ¤r Ã¤ven att Sverige skall verka fÃ¶r en fÃ¶rbÃ¤ttrad budgetdisciplin vid anvÃ¤ndningen av EU:s budgetmedel. NÃ¥got mÃ¥l om att Sveriges andel av EU:s budget borde minska har dessvÃ¤rre inte antagits.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal" style="text-align: left"&gt;&lt;span class="bold"&gt;TABELL 9.1 FÃ–RDELNING PÃ… UTGIFTSOMRÃ…DEN OCH &lt;br /&gt;UTÂ­GIFTSÂ­TAK Ã…R 2001 TILL 2003&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="30" /&gt;&lt;col width="319" /&gt;&lt;col width="75" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;col width="66" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;UtgiftsomrÃ¥de&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Rikets styrelse&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 853&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 802&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 787&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SamhÃ¤llsekonomi och finansfÃ¶rvaltning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1 410&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1 370&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1 392&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SkattefÃ¶rvaltning och uppbÃ¶rd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6 293&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6 420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6 562&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;RÃ¤ttsvÃ¤sendet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24 282&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25 292&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25 837&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;5&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;UtrikesfÃ¶rvaltning och internationell samverkan&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 889&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 863&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 907&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;TotalfÃ¶rsvar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;47 079&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;46 056&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;45 080&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Internationellt bistÃ¥nd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;15 629&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;16 397&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20 181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Invandrare och flyktingar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 458&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 542&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 524&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;HÃ¤lsovÃ¥rd, sjukvÃ¥rd och social omsorg&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;27 181&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;28 533&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;29 657&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;93 420&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;95 425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;97 127&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;11&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid Ã¥lderdom&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;35 334&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34 975&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34 150&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;12&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet fÃ¶r familjer och barn&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;46 951&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51 973&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;54 764&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;13&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ekonomisk trygghet vid arbetslÃ¶shet&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20 997&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20 498&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20 004&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;14&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Arbetsmarknad och arbetsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;42 638&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;42 210&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;42 802&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;15&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StudiestÃ¶d&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19 132&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;22 020&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;29 650&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;16&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Utbildning och universitetsforskning&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;34 480&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;32 492&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;35 298&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;17&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kultur, medier, trossamfund och fritid&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7 781&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;7 979&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;8 179&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;18&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;SamhÃ¤llsplanering, bostadsfÃ¶rsÃ¶rjning och byggande&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;11 609&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;10 653&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9 940&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;19&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Regional utjÃ¤mning och utveckling&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 357&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3 524&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;3 424&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;20&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AllmÃ¤n miljÃ¶- och naturvÃ¥rd&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 056&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 272&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 488&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;21&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Energi&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1 720&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;1 536&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;759&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;22&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kommunikationer&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30 641&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;28 077&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;30 588&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;23&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nÃ¤ringar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;13 987&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;14 162&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;14 675&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;NÃ¤ringsliv&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 841&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 571&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 859&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;25&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;AllmÃ¤nna bidrag till kommuner&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;105 634&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;104 195&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;103 537&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;26&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;StatsskuldsrÃ¤ntor m.m.&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;67 425&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;61 200&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;51 800&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;27&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Avgiften till Europeiska gemenskapen&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24 093&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24 795&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;24 742&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Minskning av anslagsbehÃ¥llningar&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;5 500&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;4 000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa utgiftsomrÃ¥den&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;703 170&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;702 332&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;711 713&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa utgiftsomrÃ¥den exklusive statsskuldsrÃ¤ntor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;635 745&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;641 132&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;659 913&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;144 686&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;151 337&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;158 364&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Summa takbegrÃ¤nsade utgifter&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;780 431&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;792 469&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;818 277&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Budgeteringsmarginal&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;2 572&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;6 530&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;9 725&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Utgiftstak fÃ¶r staten&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top" /&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;783 000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;799 000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;828 000&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.2Â &lt;a id="_Toc482498338" name="_Toc482498338"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729056" name="_Toc463729056"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013679" name="_Toc450013679"&gt;&lt;/a&gt;Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Ã…lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten omfattar frÃ¥n och med Ã¥r 1999 endast inkomstbaserade Ã¥lderspensionsfÃ¶rmÃ¥ner. Kristdemokraterna stÃ¥r som ett av fem partier bakom den pensionsuppgÃ¶relse om det nya pensionssystemet som trÃ¤ffats och beslutats i riksdagen under vÃ¥ren 1998. DÃ¤rmed har vi inte nÃ¥gra Ã¤ndringsfÃ¶rslag vad avser det nya pensionsÂ­systemet. &lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.3Â &lt;a id="_Toc482498339" name="_Toc482498339"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729057" name="_Toc463729057"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013680" name="_Toc450013680"&gt;&lt;/a&gt;Budgeteringsmarginalen&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Regeringen rÃ¤knar med en budgeteringsmarginal pÃ¥ 2,3 miljarder kronor fÃ¶r Ã¥r 2001 och 6,2 respektive 20,1 miljarder kronor fÃ¶r 2002 och 2003. Detta Ã¤r 1,3 respektive 16,4 miljarder kronor lÃ¤gre Ã¤n vad regeringen rÃ¤knade med i budgetpropositionen fÃ¶r sex mÃ¥nader sedan. Detta visar att regeringen nu definitivt har frÃ¥ngÃ¥tt den budgetdisciplin som den tidigare sagt sig vÃ¤rna om. Till skillnad frÃ¥n alla tidigare propositioner som behandlat frÃ¥gan om budgeteringsmarginalen inom ramen fÃ¶r den nya budgetprocessen skrev regeringen i fÃ¶rra vÃ¥rpropositionen: &lt;span class="italic"&gt;â€Vad gÃ¤ller de dÃ¤rpÃ¥ fÃ¶ljande Ã¥ren [2001 och 2002] skall budgeteringsmarginalen Ã¤ven omfatta utrymmen fÃ¶r framtida reformer pÃ¥ budgetens utgiftssida.â€ &lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Regeringen har budgeterat med en alldeles fÃ¶r snÃ¤v marginal fÃ¶r innevarande Ã¥r och de kommande tvÃ¥ Ã¥ren. Ursprungligen var dessa marginaler mer tilltagna, men genom utgiftsreformer har de successivt sÃ¤nkts. Detta har tvingat regeringen till de panikartade Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att klara utgiftstaket som tidigare huvudsakligen drabbade bistÃ¥ndet och senast drabbade arealbidragen inom jordbrukssektorn. Detta visar tydligt att regeringen inte har en tillfredsstÃ¤llande kontroll pÃ¥ statsutgifterna. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;FÃ¶r Ã¥r 2003 redovisar regeringen en budgeteringsmarginal pÃ¥ ca 20,1 miljarder kronor. Detta Ã¤r som redovisats ovan 16,4 miljarder lÃ¤gre Ã¤n i budgetpropositionen, men den Ã¤r fortfarande sÃ¥ hÃ¶g att regeringen med all sannolikhet planerar att anvÃ¤nda den fÃ¶r nya utgiftsreformer. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna menar att detta Ã¤r en helt felaktig anvÃ¤ndning av budgeteringsmarginalen, som strider mot alla de intentioner regeringen sjÃ¤lv angivit i tidigare propositioner. Budgeteringsmarginalen ska enbart vara en buffert fÃ¶r att klara makroekonomiska och demografiska fÃ¶rÃ¤ndringar samt den osÃ¤kerhet som fÃ¶ljer av systemet med anslagssparande och anslagskredit.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraterna fÃ¶reslÃ¥r dÃ¤rfÃ¶r en viss utÃ¶kning av budgeteringsÂ­marginalen 2001 och 2002. FÃ¶r 2003 fÃ¶reslÃ¥r vi en minskning med ca 10 miljarder kronor. DÃ¤rmed kommer budgeteringsmarginalen &lt;a id="_Toc463729058" name="_Toc463729058"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013681" name="_Toc450013681"&gt;&lt;/a&gt;inte att medge nÃ¥got ytterligare reformutrymme, utan enbart vara tillrÃ¤ckligt stor fÃ¶r att makroekonomiska och demografiska fÃ¶rÃ¤ndringar ska kunna klaras inom utgiftstaket.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.4Â &lt;a id="_Toc482498340" name="_Toc482498340"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstak fÃ¶r staten&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;I de ovanstÃ¥ende tre avsnitten har vi redogjort fÃ¶r vÃ¥ra fÃ¶rslag till preliminÃ¤r fÃ¶rdelning av medel per utgiftsomrÃ¥de Ã¥ren 2001 till 2003, att vi stÃ¥r bakom det regeringen fÃ¶reslÃ¥r vad gÃ¤ller Ã¥lderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten samt vÃ¥r syn pÃ¥ budgeteringsmarginalen. &lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraternas totala nettofÃ¶rÃ¤ndring pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den (exklusive statsskuldsrÃ¤ntorna) gÃ¶r att utgiftstaket fÃ¶r Ã¥r 2001 bÃ¶r vara 9 miljarder kronor lÃ¤gre Ã¤n vad regeringen fÃ¶reslagit, 18 miljarder kronor lÃ¤gre fÃ¶r 2002 och 19 miljarder kronor lÃ¤gre fÃ¶r Ã¥r 2003. Det statliga utgiftstaket bÃ¶r dÃ¤rmed faststÃ¤llas till 783 miljarder kronor Ã¥r 2001, 799 miljarder kronor Ã¥r 2002 och 828 miljarder kronor Ã¥r 2003.&lt;/p&gt;
      &lt;h2 class="heading322"&gt;9.5Â &lt;a id="_Toc482498341" name="_Toc482498341"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc463729059" name="_Toc463729059"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a id="_Toc450013682" name="_Toc450013682"&gt;&lt;/a&gt;Utgiftstak fÃ¶r den offentliga sektorn&lt;/h2&gt;
      &lt;p class="Normal"&gt;Utgiftstaket fÃ¶r den offentliga sektorn bestÃ¥r av summan av det statliga utgiftstaket och den berÃ¤knade kommunala utgiftsnivÃ¥n med avdrag fÃ¶r interna transaktioner mellan stat och kommun. Kombinationen av kristdemokraternas fÃ¶rslag till lÃ¤gre utgiftstak fÃ¶r staten och ett stÃ¶rre utrymme fÃ¶r kommunsektorn ger en nettofÃ¶rÃ¤ndring av det offentliga utgiftstaket med -7 miljarder kronor Ã¥r 2001, -17 miljarder kronor Ã¥r 2002 och -18 miljarder kronor Ã¥r 2003.&lt;span class="bold"&gt; &lt;/span&gt;De interna transaktionerna mellan stat och kommun antas netto vara ofÃ¶rÃ¤ndrade i fÃ¶rhÃ¥llande till regeringens fÃ¶rslag.&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal32Indent44Normal95indrag44Normal32Indrag"&gt;Kristdemokraternas fÃ¶rslag till utgiftstak fÃ¶r den offentliga sektorn redovisas pÃ¥ total nivÃ¥ i tabell 9.2&lt;/p&gt;
      &lt;p class="TabellRubrik"&gt;TABELL 9.2 UTGIFTSTAK FÃ–R DEN OFFENTLIGA SEKTORN&lt;/p&gt;
      &lt;table border="1" summary="(unspecified contents)"&gt;
      &lt;colgroup&gt;&lt;col width="248" /&gt;&lt;col width="62" /&gt;&lt;col width="62" /&gt;&lt;col width="62" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Miljarder kronor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2001&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2002&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;2003&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Staten inklusive Ã¥lderspensionssystemet&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;783&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;799&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;828&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Kommunsektorn&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;499&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;518&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;535&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Interna transaktioner&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-180&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-185&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;-189&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;Summa offentlig sektor&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1102&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1132&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;&lt;span class="bold"&gt;1174&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
        &lt;tr&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;Procent av BNP&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;50,2%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;49,6%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
          &lt;td valign="top"&gt;
            &lt;p class="Normal" style="text-align: right"&gt;&lt;span style="{font-size: 10pt}"&gt;&lt;span class="italic"&gt;&lt;span class="upCastTextColor-1"&gt;49,5%&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
          &lt;/td&gt;
        &lt;/tr&gt;
      &lt;/table&gt;
    &lt;h1 class="Hemstl95rubrik"&gt;10Â &lt;a id="_Toc482498342" name="_Toc482498342"&gt;&lt;/a&gt;HemstÃ¤llan&lt;/h1&gt;
    &lt;p class="Hemstl95byline"&gt;Med hÃ¤nvisning till det anfÃ¶rda hemstÃ¤lls&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner de allmÃ¤nna riktlinjer fÃ¶r den ekonoÂ­miska politiken som fÃ¶rordas i motionen (avsnitt 4), &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen faststÃ¤ller utgiftstaket fÃ¶r staten inklusive Ã¥ldersÂ­pensionssystemet vid sidan av statsbudgeten fÃ¶r Ã¥r 2001 till 783 miljarder kronor, fÃ¶r Ã¥r 2002 till 799 miljarder kronor och fÃ¶r Ã¥r 2003 till 828 miljarder kronor, &lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner den preliminÃ¤ra fÃ¶rdelningen av utÂ­gifterna pÃ¥ utgiftsomrÃ¥den fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003 enligt tabell 9.1 som riktlinje fÃ¶r regeringens budgetarbete (avsnitt 9),&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner berÃ¤kningen av de offentliga utgifterna fÃ¶r Ã¥ren 2001â€“2003 (avsnitt 9.5, tabell 9.2),&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen faststÃ¤ller som budgetpolitiskt mÃ¥l att staten bÃ¶r ha balans i det finansiella sparandet Ã¶ver en konjunkturcykel,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen godkÃ¤nner de skatte- och inkomstfÃ¶rÃ¤ndringar som fÃ¶reslÃ¥s i motionen som riktlinjer fÃ¶r regeringens budgetarbete (avsnitt 8, tabell 8.1),&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen hos regeringen begÃ¤r en korrekt och fullstÃ¤ndig redovisning av samtliga de i 2000 Ã¥rs ekonomiska vÃ¥rproposition berÃ¤kÂ­nade inkomsterna och utgifterna i enlighet med budgetlagen,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om det europeiska valutasamarbetet,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen hos regeringen begÃ¤r fÃ¶rslag till en familjepolitisk reform som syftar till att ge fÃ¶rÃ¤ldrar valfrihet och mÃ¥ngfald i barnÂ­omsorgen,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om fÃ¶retagande och nya arbetstillfÃ¤llen,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om fÃ¶rÃ¤ndring av det kommunala utjÃ¤mningsÂ­systemet,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om kommunala bolag,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om konkurrensutsÃ¤ttning och effektivitet inom vÃ¥rd och omsorg,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om Ã¥tgÃ¤rder fÃ¶r att motverka negativa marginalÂ­effekter inom skatte- och bidragssystemen,&lt;/p&gt;
    &lt;p class="Hemstl95att44HemstPunkt44HemstPunktFlera44Hemst228llansPunkt"&gt;att riksdagen som sin mening ger regeringen till kÃ¤nna vad i motionen anfÃ¶rts om att inte Ã¶vervÃ¤ga lagstadgad fÃ¶rkortad arbetstid (avsnitt 4.2.2.2).&lt;/p&gt;
      &lt;p class="Normal00"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt;Elanders Gotab, Stockholm 2000&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;
    &lt;table border="0" summary="(unspecified contents)"&gt;
    &lt;colgroup&gt;&lt;col width="196" /&gt;&lt;col width="201" /&gt;&lt;/colgroup&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Normal"&gt;Stockholm den 28 april 2000&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Alf Svensson (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top" /&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Inger Davidson (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;GÃ¶ran HÃ¤gglund (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Mats Odell (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Dan Ericsson (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Chatrine PÃ¥lsson (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Maria Larsson (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
      &lt;tr&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Jan Erik Ã…gren (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
        &lt;td valign="top"&gt;
          &lt;p class="Underskrifter"&gt;Ragnwi Marcelind (kd)&lt;/p&gt;
        &lt;/td&gt;
      &lt;/tr&gt;
    &lt;/table&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;table border="0" summary="contains document footnotes"&gt;
&lt;tr&gt;
&lt;td valign="top"&gt;&lt;a id="fn0" name="fn0"&gt;&lt;/a&gt;&lt;a href="#fnref0"&gt;[1]&lt;/a&gt;&lt;/td&gt;&lt;td valign="top"&gt;&lt;div class="footnote"&gt;

&lt;p class="footnote32text"&gt;&lt;span style="{font-size: 8pt}"&gt; Se till exempel Ds 1992:25 &lt;span class="italic"&gt;FattigdomsfÃ¤llor&lt;/span&gt;, Ds 1997:73 &lt;span class="italic"&gt;LÃ¶nar sig arbete?&lt;/span&gt;, Per Molander (1999) &lt;span class="italic"&gt;En effektivare vÃ¤lfÃ¤rdspolitik&lt;/span&gt;&lt;/span&gt;&lt;/p&gt;&lt;/div&gt;&lt;/td&gt;
&lt;/tr&gt;
&lt;/table&gt;
&lt;/body&gt;&lt;/html&gt;


&lt;LINK href="/debatt/dokument.css" type="text/css" rel="stylesheet"&gt;

	&lt;label id="statussida"&gt;&lt;br&gt;
		&lt;label id="div_debug" class="liten"&gt;

			&lt;div id="divOCL" class="liten"&gt;&lt;/div&gt;&lt;/label&gt;&lt;/label&gt;</html>
</dokument>
<dokforslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i motionen (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>1</nummer>
<beteckning>1</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för den ekonomiska politiken som förordas i motionen (avsnitt 4)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 783 miljarder kronor, för år 2002 till 799 miljarder kronor och för år 2003 till 828 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>2</nummer>
<beteckning>2</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten för år 2001 till 783 miljarder kronor, för år 2002 till 799 miljarder kronor och för år 2003 till 828 miljarder kronor</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 enligt tabell 9.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>3</nummer>
<beteckning>3</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifterna på utgiftsområden för åren 2001-2003 enligt tabell 9.1 som riktlinje för regeringens budgetarbete (avsnitt 9)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 9.5, tabell 9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>4</nummer>
<beteckning>4</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner beräkningen av de offentliga utgifterna för åren 2001-2003 (avsnitt 9.5, tabell 9.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer som budgetpolitiskt mål att staten bör ha balans i det finansiella sparandet över en konjunkturcykel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>5</nummer>
<beteckning>5</beteckning>
<lydelse>att riksdagen fastställer som budgetpolitiskt mål att staten bör ha balans i det finansiella sparandet över en konjunkturcykel</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de skatte- och inkomstförändringar som föreslås i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 8, tabell 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>6</nummer>
<beteckning>6</beteckning>
<lydelse>att riksdagen godkänner de skatte- och inkomstförändringar som föreslås i motionen som riktlinjer för regeringens budgetarbete (avsnitt 8, tabell 8.1)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär en korrekt och fullständig redovisning av samtliga de i 2000 års ekonomiska vårproposition beräknade inkomsterna och utgifterna i enlighet med budgetlagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>7</nummer>
<beteckning>7</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär en korrekt och fullständig redovisning av samtliga de i 2000 års ekonomiska vårproposition beräknade inkomsterna och utgifterna i enlighet med budgetlagen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det europeiska valutasamarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>8</nummer>
<beteckning>8</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det europeiska valutasamarbetet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär förslag till en familjepolitisk reform som syftar till att ge föräldrar valfrihet och mångfald i barnomsorgen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>9</nummer>
<beteckning>9</beteckning>
<lydelse>att riksdagen hos regeringen begär förslag till en familjepolitisk reform som syftar till att ge föräldrar valfrihet och mångfald i barnomsorgen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagande och nya arbetstillfällen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>10</nummer>
<beteckning>10</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om företagande och nya arbetstillfällen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av det kommunala utjämningssystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>11</nummer>
<beteckning>11</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förändring av det kommunala utjämningssystemet</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala bolag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU29</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>12</nummer>
<beteckning>12</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunala bolag</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och effektivitet inom vård och omsorg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>13</nummer>
<beteckning>13</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om konkurrensutsättning och effektivitet inom vård och omsorg</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka negativa marginaleffekter inom skatte- och bidragssystemen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>14</nummer>
<beteckning>14</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att motverka negativa marginaleffekter inom skatte- och bidragssystemen</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte överväga lagstadgad förkortad arbetstid (avsnitt 4.2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet></utskottet>
<kammaren></kammaren>
<behandlas_i></behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
<forslag>
<nummer>15</nummer>
<beteckning>15</beteckning>
<lydelse>att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte överväga lagstadgad förkortad arbetstid (avsnitt 4.2.2.2)</lydelse>
<lydelse2></lydelse2>
<utskottet>avslag</utskottet>
<kammaren>=utskottet</kammaren>
<behandlas_i>1999/2000:FiU20</behandlas_i>
<behandlas_i_punkt>?</behandlas_i_punkt>
<kammarbeslutstyp></kammarbeslutstyp>
<intressent></intressent>
<avsnitt></avsnitt>
<grundforfattning></grundforfattning>
<andringsforfattning></andringsforfattning>
</forslag>
</dokforslag>
<dokaktivitet>
<aktivitet>
<kod>INL</kod>
<namn>Inlämning</namn>
<datum>2000-04-28 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>13</ordning>
<process>hantering</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>B</kod>
<namn>Bordläggning</namn>
<datum>2000-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>1</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
<aktivitet>
<kod>HÄN</kod>
<namn>Hänvisning</namn>
<datum>2000-05-03 00:00:00</datum>
<status>inträffat</status>
<ordning>2</ordning>
<process>hanvisning</process>
</aktivitet>
</dokaktivitet>
<dokintressent>
<intressent>
<intressent_id>0739780276601</intressent_id>
<namn>Alf Svensson </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>1</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0457213878205</intressent_id>
<namn>Jan Erik Ågren </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>2</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0377384542907</intressent_id>
<namn>Chatrine Pålsson </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>3</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0500946976511</intressent_id>
<namn>Ragnwi Marcelind </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>4</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0331967573912</intressent_id>
<namn>Maria Larsson </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>5</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0820673454606</intressent_id>
<namn>Inger Davidson </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>6</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0700424025906</intressent_id>
<namn>Mats Odell </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>7</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0584659199514</intressent_id>
<namn>Göran Hägglund </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>8</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
<intressent>
<intressent_id>0184488075016</intressent_id>
<namn>Dan Ericsson </namn>
<partibet>KD</partibet>
<ordning>9</ordning>
<roll>undertecknare</roll>
</intressent>
</dokintressent>
<dokuppgift>
<uppgift>
<kod>motgrund</kod>
<namn>Motionsgrund</namn>
<text>Proposition 1999/2000:100</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:24:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>motkat</kod>
<namn>Motionskategori</namn>
<text>-</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:24:20</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>statustext</kod>
<namn>statustext</namn>
<text>Ärendet är avslutat</text>
<dok_id>GN02Fi13</dok_id>
<systemdatum>2019-05-27 13:59:21</systemdatum>
</uppgift>
<uppgift>
<kod>tilldelat</kod>
<namn>Tilldelat</namn>
<text>Finansutskottet</text>
<dok_id></dok_id>
<systemdatum>2014-11-22 23:24:20</systemdatum>
</uppgift>
</dokuppgift>
</dokumentstatus>