2422719 GMB398d1 1998 98 sou sou Statens offentliga utredningar 1998:98 Statens offentliga utredningar Statens offentliga utredningar d1 98 0 1998-08-14 00:00:00 2024-08-12 16:22:00 1998-08-14 00:00:00 Konkurrenslagens regler om företagskoncentration - del 1 hämtad html-ec https://data.riksdagen.se/dokument/GMB398d1/text https://data.riksdagen.se/dokument/GMB398d1 https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB398d1 <div style="margin:3px;"> <STYLE type="text/css"> body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;} #page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:55px 0px 44px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 586px;} #page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_3 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_3 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_4 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_4 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_5 #dimg1z{position:absolute;top:30px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_5 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 84px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_8 #dimg1z{position:absolute;top:196px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:395px;} #page_8 #dimg1 #img1 {width:425px;height:395px;} #page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 92px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_14 #dimg1z{position:absolute;top:282px;left:42px;z-index:-1;width:425px;height:309px;} #page_14 #dimg1 #img1 {width:425px;height:309px;} #page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 62px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 82px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_20 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_20 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_20 #id_3 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_20 #dimg1z{position:absolute;top:751px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_20 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_21 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_21 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_22 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:36px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_22 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_23 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_23 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_24 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_24 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 61px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_25 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 {border:none;z:b;margin:14px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_25 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_26 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_26 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_26 #tx1 {position:absolute;top:69px;left:46px;width:273px;height:42px;} #page_26 #tx2 {position:absolute;top:133px;left:46px;width:278px;height:276px;} #page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_27 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 {border:none;z:b;margin:9px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_27 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:1px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_27 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 #id_4 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_27 #id_4 #id_4_1 {float:left;border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_27 #id_4 #id_4_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_28 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 {border:none;z:b;margin:10px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_28 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_28 #id_3 {border:none;z:b;margin:7px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 73px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 110px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_32 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 586px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 {border:none;z:b;margin:12px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;} #page_32 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 541px;overflow: hidden;} #page_32 #id_3 {border:none;z:b;margin:8px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 63px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_35 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_35 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_36 #dimg1z{position:absolute;top:719px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_36 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_41 #dimg1z{position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_41 #dimg1 #img1 {width:515px;height:1px;} #page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_43 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_43 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_44 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_44 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_45 #dimg1z{position:absolute;top:533px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_45 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_46 #dimg1z{position:absolute;top:501px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_46 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;} #page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_47 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_47 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_48 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_48 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_49 #dimg1z{position:absolute;top:627px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_49 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_50 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_50 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_51 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_51 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 124px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 131px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_54 #dimg1z{position:absolute;top:642px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_54 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_55 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_55 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_56 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_56 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_57 #dimg1z{position:absolute;top:548px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_57 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_58 #dimg1z{position:absolute;top:400px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_58 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_59 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_59 #dimg1z{position:absolute;top:674px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_59 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_60 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_60 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_60 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_61 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_61 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_61 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_62 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_62 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_62 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_63 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_63 #dimg1z{position:absolute;top:674px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_63 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_64 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_64 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_64 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_65 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_65 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_65 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_66 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_66 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_66 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_67 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_67 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_67 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_68 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_68 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_68 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_69 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_69 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 856px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 {border:none;z:b;margin:6px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 496px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 #id_2_1 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 225px;overflow: hidden;} #page_69 #id_2 #id_2_2 {float:left;border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 315px;overflow: hidden;} #page_69 #id_3 {border:none;z:b;margin:13px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 811px;overflow: hidden;} #page_69 #dimg1z{position:absolute;top:569px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_69 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_70 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_70 #dimg1z{position:absolute;top:717px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_70 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_71 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_71 #dimg1z{position:absolute;top:26px;left:0px;z-index:-1;width:515px;height:576px;} #page_71 #dimg1 #img1 {width:515px;height:576px;} #page_72 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_72 #dimg1z{position:absolute;top:439px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_72 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;} #page_73 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_73 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_73 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_74 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_74 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_74 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_75 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_75 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_75 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_76 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_76 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_76 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_77 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_77 #dimg1z{position:absolute;top:611px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_77 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_78 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_78 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_78 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_79 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_79 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_79 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_80 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_80 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_80 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_81 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_81 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_81 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_82 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_82 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_82 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_83 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_83 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_83 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_84 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_84 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_84 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_85 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_85 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_85 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_86 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_86 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_86 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_87 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_87 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_87 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_88 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_88 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_88 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_89 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_90 #dimg1z{position:absolute;top:642px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_90 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_91 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_91 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_91 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_92 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_92 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_92 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_93 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_93 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_93 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_94 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_94 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_94 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_95 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_95 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_95 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_96 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_96 #dimg1z{position:absolute;top:580px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_96 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_97 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_97 #dimg1z{position:absolute;top:548px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_97 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_98 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_98 #dimg1z{position:absolute;top:674px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_98 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_99 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_99 #dimg1z{position:absolute;top:595px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_99 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_100 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_100 #dimg1z{position:absolute;top:705px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_100 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_101 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_101 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_101 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_102 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_102 #dimg1z{position:absolute;top:564px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_102 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_103 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_103 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:442px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_103 #dimg1 #img1 {width:442px;height:1px;} #page_104 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_104 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_104 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_105 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_105 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_105 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_106 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_106 #dimg1z{position:absolute;top:658px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_106 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_107 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_107 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_107 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_108 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_108 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_108 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_109 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_109 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_109 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_110 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_110 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_110 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_111 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_111 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_111 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_112 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_112 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_112 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_113 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_113 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_113 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_114 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_114 #dimg1z{position:absolute;top:545px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_114 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_115 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_116 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_116 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_116 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_117 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_117 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_117 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_118 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_119 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_119 #dimg1z{position:absolute;top:674px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_119 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_120 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_120 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_120 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_121 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_122 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_122 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_123 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_123 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_123 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_124 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;} #page_125 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_125 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_125 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_126 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_126 #dimg1z{position:absolute;top:784px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_126 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_127 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_127 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_127 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_128 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_128 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_128 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_129 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_129 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_129 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_130 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_130 #dimg1z{position:absolute;top:768px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_130 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_131 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_132 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_132 #dimg1z{position:absolute;top:721px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_132 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_133 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_133 #dimg1z{position:absolute;top:690px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_133 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_134 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_134 #dimg1z{position:absolute;top:737px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_134 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} #page_135 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:10px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;} #page_135 #dimg1z{position:absolute;top:752px;left:42px;z-index:-1;width:192px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;} #page_135 #dimg1 #img1 {width:192px;height:1px;} .ft0{font: 34px 'Verdana' !important;l-h: 87px;} .ft1{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 36px;} .ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft3{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft4{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;} .ft5{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft6{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft7{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft8{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;} .ft9{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;} .ft10{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft12{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft13{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft14{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft15{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 17px;} .ft16{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft17{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;} .ft18{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft19{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 9px;} .ft20{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft21{font: italic 10px 'Verdana' !important;l-h: 8px;} .ft22{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;} .ft23{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft24{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;} .ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;} .ft26{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft27{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 30px;} .ft28{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft29{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;} .ft30{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft31{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft32{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft33{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 18px;} .ft34{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft35{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft36{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft37{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft38{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft39{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft40{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft42{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft43{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 18px;} .ft45{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;} .ft46{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft47{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft48{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 9px;l-h: 18px;} .ft49{font: italic 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft50{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 18px;} .ft51{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;} .ft52{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 29px;} .ft53{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft54{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;} .ft55{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;} .ft56{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;} .ft57{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;} .ft58{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 26px;} .ft59{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;} .ft60{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;} .ft61{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 21px;} .ft62{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 13px;position: relative; bottom: 6px;} .ft63{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 16px;} .ft64{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft65{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 16px;} .ft66{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 15px;} .ft67{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 16px;} .ft68{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 22px;} .ft69{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 22px;} .ft70{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft71{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 13px;} .ft72{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;} .ft73{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 54px;l-h: 23px;} .ft74{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 16px;} .ft75{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;} .ft76{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft77{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft78{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;} .ft79{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 16px;} .ft80{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;} .ft81{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 23px;} .ft82{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 17px;} .ft83{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 14px;} .ft84{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 17px;} .ft85{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 17px;} .ft86{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 17px;} .ft87{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft88{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 14px;} .ft89{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft90{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 14px;position: relative; bottom: 6px;} .ft91{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 36px;l-h: 18px;} .ft92{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 3px;l-h: 17px;} .ft93{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 18px;} .ft94{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .ft95{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 18px;} .ft96{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 17px;} .ft97{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft98{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 15px;position: relative; bottom: 6px;} .ft99{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;} .ft100{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 14px;l-h: 18px;} .ft101{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;} .ft102{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 15px;} .ft103{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 5px;l-h: 15px;} .ft104{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 17px;} .ft105{font: 14px 'Verdana' !important;text-decoration: underline;l-h: 18px;} .ft106{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 10px;l-h: 18px;} .ft107{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 26px;l-h: 17px;} .ft108{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;} .ft109{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 6px;l-h: 18px;} .ft110{font: italic 14px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 17px;} .p0{text-align: left;padding-right: 105px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p1{text-align: left;margin-top: 168px;margin-bottom: 0px !important;} .p2{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p3{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p4{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p5{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p6{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p7{text-align: right;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p8{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p9{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p10{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p11{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p12{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p13{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p14{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p15{text-align: right;padding-right: 2px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p16{text-align: right;padding-right: 189px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p18{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 110px;margin-bottom: 0px !important;} .p19{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p21{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;} .p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p27{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p28{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p29{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p30{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p34{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p36{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p44{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 103px;margin-bottom: 0px !important;} .p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p49{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 105px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p57{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p59{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p60{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p61{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p62{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p65{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p66{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p67{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p68{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 122px;margin-bottom: 0px !important;} .p69{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p72{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p73{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p74{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p76{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p77{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 50px;margin-bottom: 0px !important;} .p78{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p79{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p80{text-align: left;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p81{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p82{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p84{text-align: left;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p86{text-align: left;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p91{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p92{text-align: left;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p95{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p97{text-align: left;margin-top: 73px;margin-bottom: 0px !important;} .p98{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p101{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p102{text-align: left;padding-right: 9px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p103{text-align: left;margin-top: 89px;margin-bottom: 0px !important;} .p104{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p105{text-align: left;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p106{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p109{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p110{text-align: left;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p111{text-align: left;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p112{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p113{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p115{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p116{text-align: left;padding-left: 220px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p117{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p118{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;} .p119{text-align: left;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p120{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p122{text-align: left;padding-right: 1px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p123{text-align: left;padding-left: 180px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p124{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p125{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p126{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p128{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p129{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p130{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p131{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p132{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p133{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p134{text-align: center;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p135{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p136{text-align: left;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p137{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p138{text-align: left;padding-right: 315px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p142{text-align: left;padding-left: 200px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p143{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p144{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p145{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p146{text-align: left;padding-left: 240px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p147{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p148{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p149{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p150{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p152{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p153{text-align: right;padding-right: 4px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p154{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p155{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p156{text-align: right;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p157{text-align: right;padding-right: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p159{text-align: right;padding-right: 6px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p160{text-align: right;padding-right: 9px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p161{text-align: right;padding-right: 21px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;} .p162{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p164{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 98px;margin-bottom: 0px !important;} .p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 99px;margin-bottom: 0px !important;} .p167{text-align: left;padding-right: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p168{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p170{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;} .p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p172{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p173{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p174{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p176{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p177{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 55px;margin-bottom: 0px !important;} .p179{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 94px;margin-bottom: 0px !important;} .p180{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p181{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p182{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 136px;margin-bottom: 0px !important;} .p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p184{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p185{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p192{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;} .p194{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 223px;margin-bottom: 0px !important;} .p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p199{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p200{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p205{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p211{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p212{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p213{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p214{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p216{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;} .p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p224{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p226{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p227{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p228{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;} .p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p230{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;} .p233{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p235{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p236{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p238{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p245{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 39px;margin-bottom: 0px !important;} .p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 115px;margin-bottom: 0px !important;} .p255{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 28px;margin-bottom: 0px !important;} .p257{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 100px;margin-bottom: 0px !important;} .p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p260{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 91px;margin-bottom: 0px !important;} .p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;} .p262{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 61px;margin-bottom: 0px !important;} .p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 72px;margin-bottom: 0px !important;} .p264{text-align: left;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 1px;} .p265{text-align: left;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p266{text-align: left;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p267{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p268{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p269{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;} .p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;} .p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p272{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;} .p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p274{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 116px;margin-bottom: 0px !important;} .p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p277{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p278{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 51px;margin-bottom: 0px !important;} .p279{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 59px;margin-bottom: 0px !important;} .p280{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 57px;margin-bottom: 0px !important;} .p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p284{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;} .p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p286{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p288{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 588px;padding-top: 3px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p293{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;} .p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;padding-top: 3px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;} .p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p300{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p301{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p304{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 70px;margin-bottom: 0px !important;} .p306{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;} .p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p309{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p310{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;} .p312{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p313{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p314{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 79px;margin-bottom: 0px !important;} .p315{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p316{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p317{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 152px;margin-bottom: 0px !important;} .p318{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p319{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p320{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 77px;margin-bottom: 0px !important;} .p321{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p322{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p323{text-align: right;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p324{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;} .p325{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 186px;margin-bottom: 0px !important;} .p326{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 67px;margin-bottom: 0px !important;} .p327{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;} .p328{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;} .p329{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p330{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p331{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p332{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p333{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.18px;} .p334{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p335{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 93px;margin-bottom: 0px !important;} .p336{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;} .p337{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;} .p338{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p339{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p340{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p341{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p342{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;} .p343{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;} .p344{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p345{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p346{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p347{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;} .p348{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p349{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 58px;margin-bottom: 0px !important;} .p350{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;} .p351{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;} .p352{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p353{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;} .p354{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p355{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p356{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;} .p357{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p358{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p359{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p360{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p361{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 80px;margin-bottom: 0px !important;} .p362{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p363{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;} .p364{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p365{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p366{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;} .p367{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;} .p368{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 42px;margin-bottom: 0px !important;} .p369{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 46px;margin-bottom: 0px !important;} .p370{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;} .p371{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p372{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;} .p373{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 83px;margin-bottom: 0px !important;} .p374{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 44px;margin-bottom: 0px !important;} .p375{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;} .p376{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p377{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;} .p378{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;} .p379{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 16px;margin-bottom: 0px !important;} .p380{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 19px;margin-bottom: 0px !important;} .p381{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;} .p382{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;} .p383{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 64px;margin-bottom: 0px !important;} .p384{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 126px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p385{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;} .p386{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;margin-top: 52px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p387{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p388{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;} .p389{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;} .p390{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;} .p391{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 24px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p392{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p393{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 75px;margin-bottom: 0px !important;} .p394{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p395{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;} .p396{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;} .p397{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;} .p398{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;} .p399{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 47px;margin-bottom: 0px !important;} .p400{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 420px;padding-top: 1px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;} .p401{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;} .p402{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;} .p403{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;} .p404{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;} .td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 306px;vertical-align: bottom;} .td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 234px;vertical-align: bottom;} .td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 448px;vertical-align: bottom;} .td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 15px;vertical-align: bottom;} .td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 95px;vertical-align: bottom;} .td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 352px;vertical-align: bottom;} .td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 143px;vertical-align: bottom;} .td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 312px;vertical-align: bottom;} .td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 31px;vertical-align: bottom;} .td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 52px;vertical-align: bottom;} .td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 344px;vertical-align: bottom;} .td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 330px;vertical-align: bottom;} .td16{padding: 0px;margin: 0px;width: 66px;vertical-align: bottom;} .td17{padding: 0px;margin: 0px;width: 474px;vertical-align: bottom;} .td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 45px;vertical-align: bottom;} .td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 359px;vertical-align: bottom;} .td20{padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td21{padding: 0px;margin: 0px;width: 26px;vertical-align: bottom;} .td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;} .td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td24{padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 437px;vertical-align: bottom;} .td26{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 102px;vertical-align: bottom;} .td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 100px;vertical-align: bottom;} .td28{padding: 0px;margin: 0px;width: 283px;vertical-align: bottom;} .td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 456px;vertical-align: bottom;} .td30{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 84px;vertical-align: bottom;} .td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td32{padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 422px;vertical-align: bottom;} .td34{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 118px;vertical-align: bottom;} .td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 399px;vertical-align: bottom;} .td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 141px;vertical-align: bottom;} .td39{padding: 0px;margin: 0px;width: 237px;vertical-align: bottom;} .td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 114px;vertical-align: bottom;} .td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 228px;vertical-align: bottom;} .td42{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;} .td43{padding: 0px;margin: 0px;width: 174px;vertical-align: bottom;} .td44{padding: 0px;margin: 0px;width: 34px;vertical-align: bottom;} .td45{padding: 0px;margin: 0px;width: 194px;vertical-align: bottom;} .td46{padding: 0px;margin: 0px;width: 216px;vertical-align: bottom;} .td47{padding: 0px;margin: 0px;width: 144px;vertical-align: bottom;} .td48{padding: 0px;margin: 0px;width: 40px;vertical-align: bottom;} .td49{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td50{padding: 0px;margin: 0px;width: 185px;vertical-align: bottom;} .td51{padding: 0px;margin: 0px;width: 110px;vertical-align: bottom;} .td52{padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td53{padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td54{padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td55{padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td56{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td57{padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td58{padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td59{padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td60{padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td61{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 97px;vertical-align: bottom;} .td62{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 25px;vertical-align: bottom;} .td63{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 17px;vertical-align: bottom;} .td64{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 24px;vertical-align: bottom;} .td65{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 38px;vertical-align: bottom;} .td66{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;} .td67{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 18px;vertical-align: bottom;} .td68{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td69{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 28px;vertical-align: bottom;} .td70{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 36px;vertical-align: bottom;} .td71{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;} .td72{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td73{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 59px;vertical-align: bottom;} .td74{padding: 0px;margin: 0px;width: 88px;vertical-align: bottom;} .td75{padding: 0px;margin: 0px;width: 22px;vertical-align: bottom;} .td76{padding: 0px;margin: 0px;width: 243px;vertical-align: bottom;} .td77{padding: 0px;margin: 0px;width: 208px;vertical-align: bottom;} .td78{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;} .td79{padding: 0px;margin: 0px;width: 39px;vertical-align: bottom;} .td80{padding: 0px;margin: 0px;width: 168px;vertical-align: bottom;} .td81{padding: 0px;margin: 0px;width: 131px;vertical-align: bottom;} .td82{padding: 0px;margin: 0px;width: 122px;vertical-align: bottom;} .td83{padding: 0px;margin: 0px;width: 47px;vertical-align: bottom;} .td84{padding: 0px;margin: 0px;width: 65px;vertical-align: bottom;} .td85{padding: 0px;margin: 0px;width: 78px;vertical-align: bottom;} .td86{padding: 0px;margin: 0px;width: 140px;vertical-align: bottom;} .td87{padding: 0px;margin: 0px;width: 63px;vertical-align: bottom;} .td88{padding: 0px;margin: 0px;width: 271px;vertical-align: bottom;} .td89{padding: 0px;margin: 0px;width: 268px;vertical-align: bottom;} .td90{padding: 0px;margin: 0px;width: 67px;vertical-align: bottom;} .td91{padding: 0px;margin: 0px;width: 224px;vertical-align: bottom;} .td92{padding: 0px;margin: 0px;width: 190px;vertical-align: bottom;} .td93{padding: 0px;margin: 0px;width: 107px;vertical-align: bottom;} .td94{padding: 0px;margin: 0px;width: 164px;vertical-align: bottom;} .td95{padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td96{padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td97{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 459px;vertical-align: bottom;} .td98{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 80px;vertical-align: bottom;} .td99{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td100{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td101{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;} .td102{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;} .td103{padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td104{padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td105{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 470px;vertical-align: bottom;} .td106{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 70px;vertical-align: bottom;} .td107{padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;} .td108{padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .td109{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 463px;vertical-align: bottom;} .td110{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 77px;vertical-align: bottom;} .tr0{heightzzz: 26px;} .tr1{heightzzz: 5px;} .tr2{heightzzz: 37px;} .tr3{heightzzz: 41px;} .tr4{heightzzz: 33px;} .tr5{heightzzz: 18px;} .tr6{heightzzz: 25px;} .tr7{heightzzz: 32px;} .tr8{heightzzz: 17px;} .tr9{heightzzz: 19px;} .tr10{heightzzz: 48px;} .tr11{heightzzz: 24px;} .tr12{heightzzz: 20px;} .tr13{heightzzz: 22px;} .tr14{heightzzz: 42px;} .tr15{heightzzz: 34px;} .tr16{heightzzz: 21px;} .tr17{heightzzz: 29px;} .tr18{heightzzz: 23px;} .tr19{heightzzz: 44px;} .t0{width: 566px;f:15px 'Verdana' !important;} .t1{width: 486px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 107px;f:15px 'Verdana' !important;} .t2{width: 448px;margin-leftZ: 80px;f:15px 'Verdana' !important;} .t3{width: 488px;margin-leftZ: 46px;f:15px 'Verdana' !important;} .t4{width: 566px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} .t5{width: 402px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 100px;f:15px 'Verdana' !important;} .t6{width: 368px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 14px;f:italic bold 15px 'Verdana' !important;} .t7{width: 466px;f:15px 'Verdana' !important;} .t8{width: 368px;margin-leftZ: 46px;margin-top: 33px;f:italic 14px 'Verdana' !important;} </STYLE> <DIV id="page_1"> <P class="p0 ft0">Konkurrenslagens regler om företagskoncentration</P> <P class="p1 ft1">Betänkande av Konkurrenslagsutredningen SOU 1998:98</P> </DIV> <DIV id="page_2"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td0"><SPAN class="p2 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td1"><SPAN class="p3 ft2">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td2"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td3"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p5 ft4">Innehåll</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1"> <TR> <TD colspan=2 class="tr0 td4"><SPAN class="p6 ft5">Förkortningar ............................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td5"><SPAN class="p6 ft6">9</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr2 td4"><SPAN class="p7 ft5">Sammanfattning ......................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr2 td5"><SPAN class="p6 ft7">11</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p6 ft8">Summary ..................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p6 ft7">17</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr3 td4"><SPAN class="p7 ft5">Författningsförslag ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p6 ft7">23</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr3 td6"><SPAN class="p6 ft10">1 Inledning................................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td7"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr3 td5"><SPAN class="p6 ft7">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td7"><SPAN class="p7 ft11">Bakgrund ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td5"><SPAN class="p6 ft2">37</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft11">Direktiven..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">38</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">1.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft11">Utredningsarbetets genomförande ....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">39</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td4"><SPAN class="p7 ft5">2 Den ekonomiska bakgrunden m.m. ....................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft7">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p7 ft11">Inledning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p6 ft2">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft12">Den marknadsekonomiska bakgrunden ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">41</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft12">Förvärvs- och koncentrationsutvecklingen .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft11">Förvärvsutvecklingen........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">46</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft11">Koncentration....................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">51</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p8 ft2">2.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td7"><SPAN class="p7 ft2">Koncentrationsutvecklingen i det svenska näringslivet....</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td5"><SPAN class="p6 ft2">53</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr6 td6"><SPAN class="p6 ft13">3 <NOBR>EG-rätt...................................................................................................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr6 td7"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td5"><SPAN class="p6 ft7">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td7"><SPAN class="p7 ft11">Inledning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td5"><SPAN class="p6 ft2">57</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft11">Allmän konstruktion .........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">58</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft11">Begreppet koncentration ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">59</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft2">Sammanslagning av tidigare självständiga företag ...........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td7"><SPAN class="p7 ft11">Förvärv av kontroll............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td5"><SPAN class="p6 ft2">62</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft11">Gemensamma företag........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">78</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p8 ft2">3.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td7"><SPAN class="p7 ft11">Accessoriska begränsningar..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td5"><SPAN class="p6 ft2">84</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_3"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d13x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr0 td10"><SPAN class="p6 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gräns för prövningsområdet, m.m. ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td12"><SPAN class="p3 ft2">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gemenskapsdimension......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">91</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Berörda företag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">93</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Beräkning av omsättning.................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">103</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Bedömningskriterier, m.m. .............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">112</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.5.1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td13"><SPAN class="p4 ft2">Närmare om begreppet dominerande ställning, m.m. .....</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">114</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Förenlighet med den gemensamma marknaden ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">127</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälnings- och <NOBR>handläggnings-förfarandet..................</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälan ..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">128</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Uppskjutande av koncentrationer ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">132</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Handläggningsförfarandet, m.m......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">134</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Sekretess .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">139</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Sanktioner .......................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.6.6</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Ö verklagande av beslut ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">140</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td8"><SPAN class="p9 ft2">3.7</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td9"><SPAN class="p4 ft11">Ä renden...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td12"><SPAN class="p3 ft2">142</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td14"><SPAN class="p10 ft5">4 Några utländska kontrollsystem .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td12"><SPAN class="p3 ft7">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p4 ft11">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td12"><SPAN class="p3 ft2">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">USA.................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">143</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Närmare om förvärvsbegreppet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">145</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">146</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">147</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">148</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Kanada ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">149</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Närmare om förvärvsbegreppet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">150</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">152</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.3.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">153</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Frankrike .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">154</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Begreppet koncentration .................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">155</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">156</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Storbritannien..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">157</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Närmare om förvärvsbegreppet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p4 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td12"><SPAN class="p3 ft2">159</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">160</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.5.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td11"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td12"><SPAN class="p3 ft2">160</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_4"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d14x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td15"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td16"><SPAN class="p6 ft14">Innehåll <SPAN class="ft2">7</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td15"><SPAN class="p6 ft11">Tyskland..........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td16"><SPAN class="p3 ft2">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">161</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Närmare om begreppet sammanslagning, m.m. ..............</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">162</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">163</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">164</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.6.5</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Anmälningsregler, m.m...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">167</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Irland ...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">168</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Närmare om förvärvsbegreppet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">169</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">170</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.7.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">171</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Finland ............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Bakgrund .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">172</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Närmare om begreppet företagsförvärv ..........................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">174</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Prövningsområdet ...........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Anmälnings- och handläggningsförfarandet, m.m..........</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">175</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Norge...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">176</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Närmare om förvärvsbegreppet.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Gränser för vilka förvärv som prövas .............................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">177</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Kriterier för ingripande...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">4.9.5</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Anmälningsregler............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">178</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p6 ft6">5 Tidigare lagstiftning ...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft6">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.1</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td15"><SPAN class="p6 ft11">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td16"><SPAN class="p3 ft2">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">1982 års konkurrenslag ...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Bakgrund .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">179</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Förvärvskontrollens utformning .....................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">183</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Förfarandet, m.m.............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td15"><SPAN class="p6 ft11">Ä renden...........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td16"><SPAN class="p3 ft2">186</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">5.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td15"><SPAN class="p6 ft11">Konkurrenskommitténs förslag.......................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td16"><SPAN class="p3 ft2">187</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td17"><SPAN class="p6 ft6">6 Nuvarande ordning.............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td16"><SPAN class="p3 ft6">191</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td15"><SPAN class="p6 ft11">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td16"><SPAN class="p3 ft2">191</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft2"><SPAN class="ft2">6.2</SPAN><SPAN class="ft15">Konkurrenslagens bestämmelser om kontroll av</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2"> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p12 ft11">företagsförvärv ................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p6 ft2">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p13 ft2">6.2.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p12 ft11">Bakgrund .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p6 ft2">192</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td18"><SPAN class="p13 ft2">6.2.2</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td19"><SPAN class="p12 ft11">Allmän konstruktion .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p6 ft2">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p13 ft2">6.2.3</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p12 ft11">Begreppet företag............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p6 ft2">194</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td18"><SPAN class="p13 ft2">6.2.4</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td19"><SPAN class="p12 ft11">Begreppet företagsförvärv...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p6 ft2">195</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td18"><SPAN class="p13 ft2">6.2.5</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td19"><SPAN class="p12 ft12">Regeln om förbud mot företagsförvärv...........................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td20"><SPAN class="p6 ft2">201</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_5"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d15x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td8"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">8 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td9"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p6 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr10 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.2.6</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td9"><SPAN class="p6 ft11">Territoriell begränsning ..................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr10 td10"><SPAN class="p3 ft2">204</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.2.7</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Anmälningsregler, m.m...................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">205</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.2.8</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Prövningsförfarandet, m.m. ............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">210</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p6 ft11">Sekretess, m.m. ...............................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft2">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.3.1</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Bestämmelser i tryckfrihetsförordningen .......................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">212</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.3.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Sekretesslagen, m.m........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">213</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">6.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p6 ft11">Ä renden, m.m..................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft2">223</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft7">7 Synpunkter under utredningsarbetet ...............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p9 ft2">7.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p6 ft11">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft2">231</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">7.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Utredningens preliminära förslag ...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">234</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">7.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p4 ft2">Sammanfattning av remissyttranden över förslaget</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft11">........ 235</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr6 td14"><SPAN class="p6 ft5">8 Ö verväganden och förslag .................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr6 td10"><SPAN class="p3 ft6">239</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td8"><SPAN class="p9 ft2">8.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td9"><SPAN class="p6 ft11">Skäl för och emot förvärvsregler i KL ............................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td10"><SPAN class="p3 ft2">240</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td8"><SPAN class="p9 ft2">8.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td9"><SPAN class="p6 ft11">Hur bör reglerna vara utformade?...................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td10"><SPAN class="p3 ft2">242</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">8.3</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p6 ft11">Gränser för vilka koncentrationer som prövas................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft2">244</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td8"><SPAN class="p9 ft2">8.4</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td9"><SPAN class="p6 ft11">Bedömningskriterier........................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td10"><SPAN class="p3 ft2">246</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p11 ft2"><SPAN class="ft2">8.5</SPAN><SPAN class="ft15">Bör den generella anmälningsskyldigheten avskaffas? .. 248</SPAN></P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t3"> <TR> <TD class="tr12 td6"><SPAN class="p14 ft2">8.6</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td13"><SPAN class="p7 ft12">Behov av ett informellare förfarande..............................</SPAN> </TD> <TD class="tr12 td21"><SPAN class="p15 ft2">252</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr13 td22"><SPAN class="p7 ft5">9 Ekonomiska konsekvenser m.m. .......................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr13 td21"><SPAN class="p15 ft7">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr4 td6"><SPAN class="p14 ft2">9.1</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td13"><SPAN class="p7 ft11">Inledning .........................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr4 td21"><SPAN class="p15 ft2">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p14 ft2">9.2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p7 ft11">Ekonomiska konsekvenser ..............................................</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p15 ft2">257</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td6"><SPAN class="p14 ft2">9.3</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td13"><SPAN class="p7 ft11">Ö vriga frågor...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td21"><SPAN class="p15 ft2">258</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr11 td22"><SPAN class="p7 ft5">10 Ikraftträdande ..................................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr11 td21"><SPAN class="p15 ft7">259</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr14 td22"><SPAN class="p7 ft5">11 Författningskommentar...................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr14 td21"><SPAN class="p15 ft7">261</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr7 td6"><SPAN class="p6 ft17">Bilaga 1<SPAN class="ft16">....................................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr7 td13"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr7 td21"><SPAN class="p6 ft2">273</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p6 ft19">Bilaga 2<SPAN class="ft18">....................................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p6 ft2">297</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p6 ft21">Bilaga 3<SPAN class="ft20">....................................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p6 ft2">307</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td6"><SPAN class="p6 ft21">Bilaga 4<SPAN class="ft20">....................................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td13"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td21"><SPAN class="p6 ft2">311</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td6"><SPAN class="p6 ft19">Bilaga 5<SPAN class="ft18">....................................................................................................</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr5 td13"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p6 ft2">315</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td22"><SPAN class="p7 ft11"><SPAN class="ft22">Litteraturförteckning </SPAN>...............................................................................</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td21"><SPAN class="p6 ft2">319</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr15 td22"><SPAN class="p16 ft23">Till betänkandet hör även en bilagedel</SPAN> </TD> <TD class="tr15 td21"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_6"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td23"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td24"><SPAN class="p4 ft23">Förkortningar <SPAN class="ft12">9</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td25"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td26"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft4">Förkortningar</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t5"> <TR> <TD class="tr16 td27"><SPAN class="p4 ft2">Ds</SPAN> </TD> <TD class="tr16 td28"><SPAN class="p4 ft2">Departementsserien</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">EEG</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska ekonomiska gemenskapen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">EES</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska ekonomiska samarbetsområdet</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">EFTA</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska frihandelssammanslutningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p4 ft2">EG</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska gemenskaperna</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">EGT</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska gemenskapernas officiella tidning</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">EU</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Europeiska unionen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p4 ft2">FL</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p4 ft2">Förvaltningslagen (1986:223)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">KKVFS</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Konkurrensverkets författningssamling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">KL</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Konkurrenslagen (1993:20)</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">MD</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Marknadsdomstolen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p4 ft2">NO</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p4 ft2">Näringsfrihetsombudsmannen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">Prop.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Proposition</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">RomF</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Romfördraget</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">SFS</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Svensk författningssamling</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td27"><SPAN class="p4 ft2">SOU</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td28"><SPAN class="p4 ft2">Statens offentliga utredningar</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">SPK</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Statens pris- och konkurrensverk</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td27"><SPAN class="p4 ft2">TF</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td28"><SPAN class="p4 ft2">Tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr9 td27"><SPAN class="p4 ft2">Ä KL</SPAN> </TD> <TD class="tr9 td28"><SPAN class="p4 ft2">Konkurrenslagen (1982:729)</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_7"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">10 </SPAN>Förkortningar</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_8"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d18x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p4 ft23">Sammanfattning <SPAN class="ft12">11</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft4">Sammanfattning</P> <P class="p18 ft2">I betänkandet redovisas erfarenheter av och synpunkter på konkurrenslagens (1993:20) regler om kontroll av företagsförvärv. Vidare redovisas överväganden om behovet och utformningen av lagregler av detta slag. Våra slutsatser är bl.a.</P> <P class="p19 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att konkurrensrättslig kontroll av företagskoncentrationer alltjämt behövs</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att de svenska kontrollreglerna bör utformas med gemenskapsrättens motsvarande bestämmelser som förebild</SPAN></P> <P class="p21 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att avgränsningen av kontrollområdet inte bör ändras</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att den generella anmälningsskyldigheten i princip bör behållas men till viss del inskränkas</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att det föreligger behov av en mer informell ordning vid Konkurrensverkets förberedande handläggning av ärenden om företagskoncentrationer</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att regler om sträng sekretess krävs för det förberedande informella förfarandet</SPAN></P> <P class="p22 ft14">Utredningsuppdraget</P> <P class="p23 ft2">Vi har i tidigare utredningsarbete sammanställt erfarenheter av och synpunkter på konkurrenslagens (KL) allmänna utformning och tillämpning samt lämnat förslag till ändring av lagen i vissa delar. Detta har redovisats i vårt tidigare betänkande (SOU 1997:20) Konkurrenslagen 1993 – 1996.</P> <P class="p24 ft26">I enlighet med tilläggsdirektiv till utredningen behandlas här KL:s regler om kontroll av företagsförvärv.</P> </DIV> <DIV id="page_9"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">12 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Skäl för och emot förvärvsregler i KL</P> <P class="p23 ft2">Vi har försökt belysa den <NOBR>ekonomisk-vetenskapliga,</NOBR> teoretiska och erfarenhetsmässiga, grunden för regler om förvärvskontroll. Detta har skett främst genom expertstudier. Studierna bestyrker att företagskoncentrationer i vissa fall har effekter som från allmän synpunkt bör motverkas. Som helhet ger studierna emellertid också en klar bild av att det är mycket svårt att ange allmängiltiga grunder och preciserade regler för en förvärvsprövning.</P> <P class="p26 ft26">Sammantaget ger det material som genom expertstudierna och i övrigt har kommit fram under vår utredning stöd för uppfattningen att lagregler om kontroll av företagskoncentrationer alltjämt behövs.</P> <P class="p27 ft2">Vår slutsats är alltså att regler om kontroll av företagskoncentrationer också i fortsättningen skall ingå i KL. Med hänsyn till den osäkerhet som råder om de ekonomiska bedömningarna och effekterna av olika ingripanden bör dock prövningen gälla endast större koncentrationer. Vidare bör dessa ingripanden ske bara i fall som har stor ekonomisk vikt från samhällssynpunkt och där bedömningen är relativt säker.</P> <P class="p28 ft14">Hur bör reglerna vara utformade?</P> <P class="p23 ft2">Vi har inte i andra nationella lagar funnit några speciella problemlösningar som det finns skäl att lägga till grund för ändrade svenska regler. Mot denna bakgrund anser vi att det finns två huvudalternativ för utformning av det materiella innehållet i KL:s förvärvsregler:</P> <P class="p29 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att behålla de nuvarande reglernas allmänna form</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">att utforma regler i så nära överensstämmelse med EG:s regelsystem som möjligt</SPAN></P> <P class="p31 ft2">För ett bibehållande av de nuvarande reglerna talar främst att begreppet företagsförvärv är förhållandevis klart avgränsat och har belysts i många ärenden hos Konkurrensverket. Mot användning av begreppet talar bl.a. att det kan det anses för snävt genom att det inte omfattar koncentrationsåtgärder av annat slag än förvärv och även fångar in sådana förvärv som är ointressanta från kontrollsynpunkt.</P> <P class="p32 ft26">För att begreppet koncentration läggs till grund för prövningsreglerna i KL talar bl.a. att marknadsmakt och skadliga effekter kan skapas genom andra koncentrationsåtgärder än äganderättsövergång, att begreppet koncentration är vedertaget i gemenskapsrättens regelsystem,</P> </DIV> <DIV id="page_10"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p4 ft23">Sammanfattning <SPAN class="ft12">13</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">att dess tillämpning där, såvitt känt, inte skapar några allvarligare tillämpningsproblem, att konkurrenslagstiftningen i övrigt till väsentlig del är konstruerad efter förebild av gemenskapsrätten samt att en ökad harmonisering med den gemenskapsrättsliga terminologin sannolikt underlättar tillämpningen av koncentrationskontrollreglerna i såväl Sverige som EG och den samverkan mellan nationella myndigheter och EG:s organ som är förutsatt i <NOBR>EG-systemet.</NOBR></P> <P class="p26 ft2">Ä ven de tillämpningsproblem som nu föreligger vid prövning av gemensamma företag och accessoriska begränsningar kommer i allt väsentligt att upphöra vid en anpassning till det gemenskapsrättsliga systemet.</P> <P class="p34 ft2">Vi föreslår alltså att KL:s förvärvsregler anpassas till <NOBR>EG-modellen.</NOBR></P> <P class="p28 ft14">Gränser för vilka koncentrationer som prövas</P> <P class="p23 ft26">På motsvarande sätt som enligt nuvarande ordning bör kontrollen av företagskoncentrationer ses som en undantagsåtgärd och bara vissa större företagskoncentrationer bör prövas.</P> <P class="p27 ft2">I frågan om formen för avgränsning av kontrollområdet föreslås att nuvarande konstruktionen med tröskelvärde i form av omsättningsgräns behålls. Denna regel är förhållandevis enkel att tillämpa både för konkurrensmyndigheterna och företagen.</P> <P class="p27 ft2">Gränsen för kontrollområdet bör anges i lagen. Att i själva lagen ange undantag för de olika typer av koncentrationer som kan antas sakna betydelse från konkurrenssynpunkt framstår från lagtekniska utgångspunkter som mindre lämpligt. För dessa fall föreslår vi en lösning som innebär ett förenklat anmälnings- och handläggningsförfarande.</P> <P class="p35 ft2">Viss kritik har riktats mot nivån på omsättningsgränsen fyra miljarder kronor. Därvid har framlagts förslag om att nivån bör höjas. Den kartläggning av inom landet verksamma företag och av förvärvsaktiviteten under perioden <NOBR>1993-97</NOBR> som genomförts på uppdrag av utredningen ger emellertid inte underlag för att nu föreslå någon ändring av nivån på denna omsättningsgräns.</P> <P class="p36 ft14">Bedömningskriterier</P> <P class="p37 ft2">Den nuvarande svenska fövärvskontrollen har – efter förebild av gemenskapsrätten – utformats för att möjliggöra ingripanden mot sådana förvärv som är skadliga för konkurrensen och samhällsekonomin. De bedömningskriterier som nu anges i lagen måste i dessa</P> </DIV> <DIV id="page_11"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">14 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">delar i allt väsentligt också anses motsvara de bedömningskriterier som gäller enligt gemenskapsrätten.</P> <P class="p27 ft26">Vi har med hänsyn till det angivna inte funnit skäl att nu föreslå andra bedömningskriterier än de som gäller enligt nuvarande ordning (34 § KL).</P> <P class="p17 ft14">Bör den generella anmälningsskyldigheten avskaffas?</P> <P class="p23 ft26">Genom KL infördes regler som innebär ett avgränsat kontrollområde och generell anmälningsskyldighet enligt förebild av reglerna i EG.</P> <P class="p27 ft2">Vårt förslag innebär att KL:s huvudregler om kontroll av företagsförvärv ytterligare anpassas till gemenskapsrätten.</P> <P class="p27 ft26">Vi konstaterar att det mot denna bakgrund synes krävas tungt vägande skäl om en ordning utan generell anmälningsskyldighet skall återinföras.</P> <P class="p38 ft2">För en ordning med generell anmälningsskyldighet med tidsfrister talar särskilt tidsvinsten och att man uppnår en viss formell stadga i kontrollsystemet. Ä ven konkurrensmyndighetens subjektiva bedömning i frågan om anmälningsplikt begränsas vid generell anmälningsskyldighet, vilket ökar förutsägbarheten och rättssäkerheten i kontrollsystemet. Ett sådant system har också den fördelen att konkurrensmyndigheten tidigt får relevant information om förvärvet. Systemet motverkar också uppkomsten av en situation där förvärvande företaget söker överaska konkurrensmyndigheten med att omedelbart integrera det förvärvade företaget i sin verksamhet.</P> <P class="p27 ft2">De skäl som kan anföras mot ett system med generell anmälningsskyldighet är att anmälningsskyldigheten ofta är förenad med omfattande krav på uppgiftslämnande till konkurrensmyndigheten, vilket kan göra en anmälan komplicerad och kostsam för företagen.</P> <P class="p24 ft26">De kan dock framhållas att de olägenheter som den i KL föreskrivna anmälningsskyldigheten orsakar företagen har minskat betydligt i omfattning genom de ändrade regler som gäller fr.o.m. den 1 juli 1997.</P> <P class="p27 ft2">Ett prövningssystem som saknar regler om generell anmälningsskyldighet förutsätter regler om frivillig anmälan. Ett sådant system förutsätter också att konkurrensmyndigheten har en sådan samlad kunskap att uppkomna fall snabbt kan bedömas. Frågan om hur en anmälan i sådant fall skall vara beskaffad innefattar flera problem rörande bl.a. form och innehåll i anmälan, tidsfrister och rättsverkningar. Vidare måste det läggas en väsentlig uppgiftsbörda på företagen även i ett system byggt på frivilliga anmälningar.</P> <P class="p27 ft26">Ett förenklat anmälningsförfarande – där uppgiftslämnandet i vissa fall begränsas till att avse centrala uppgifter – är möjlig enligt gällande</P> </DIV> <DIV id="page_12"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td31"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td32"><SPAN class="p4 ft23">Sammanfattning <SPAN class="ft12">15</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td33"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td34"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">ordning och kan också antas komma att omfatta ett inte obetydligt antal av de anmälningspliktiga förvärven.</P> <P class="p27 ft2">Ä ven en ordning som innebär ett ökat utrymme för informella kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen kan antas bidra till att minska uppgiftslämnarbördan för företagen och nedbringa handläggningstiden. Vi framhåller i detta sammanhang det angelägna i att en sådan ordning tillskapas.</P> <P class="p26 ft26">Mot bakgrund av det anförda föreligger för närvarande inte tillräckliga skäl att föreslå att reglerna i KL om generell anmälningsskyldighet skall upphävas.</P> <P class="p27 ft2">Kritik har riktats mot att nuvarande ordning medför att många företagsförvärv som saknar betydelse för konkurrensen och samhällsekonomin faller inom området för den generella anmälningsskyldigheten.</P> <P class="p27 ft2">Vad gäller den generella anmälningsskyldighetens omfattning kan noteras att antalet förvärv som har anmälts under andra halvåret 1997 är mindre än hälften av det antal ärenden som anmäldes under motsvarande period 1996 respektive första halvåret 1997. Många av de anmälda förvärven har saknat eller haft ringa betydelse för konkurrensen och samhällsekonomin. Konkurrensverket har inte heller funnit anledning att anmoda förvärvsparterna att anmäla något förvärv.</P> <P class="p39 ft2">Vi föreslår mot denna bakgrund en viss ytterligare inskränkning av den generella anmälningsskyldigheten genom att bestämmelsen i 37 § första stycket KL formuleras så att en koncentration skall anmälas till Konkurrensverket om 1) de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor och 2) minst två av de berörda företagen driver verksamhet inom landet och i denna verksamhet har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger 200 miljoner kronor för vart och ett av företagen.</P> <P class="p40 ft14">Behov av ett informellare förfarande</P> <P class="p23 ft2">Företagskoncentrationer som faller inom det konkurrensrättsliga prövningsområdet rör många gånger betydande samhällsintressen och stora ekonomiska värden. Den ekonomiska omsättningen ställer normalt höga krav på en skyndsam och effektiv handläggning av sådana ärenden. Det föreligger både från allmän och näringslivets synpunkt ett starkt intresse av att det konkurrensrättsliga systemet för kontroll av företagskoncentrationer är ändamålsenligt utformat och fungerar och tillämpas på ett så effektivt och rättssäkert sätt som är möjligt.</P> </DIV> <DIV id="page_13"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">16 </SPAN>Sammanfattning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft2">En ordning som ger ökat utrymme för ett mer informellt handläggningsförfarande i ärenden som rör koncentrationer och som ger ökat utrymme för informella kontakter mellan Konkurrensverket och berörda företag i det enskilda fallet framstår som oundgängligen nödvändig för att effektivisera handläggningen i dessa ärenden.</P> <P class="p42 ft2">Det bör lämpligen överlämnas till Konkurrensverket att överväga den närmare utformningen och tillämpningen av en sådan ordning. Det kan dock framhållas att gemenskapsrättens ordning med s.k. prenotification i tillämpliga delar bör kunna tjäna som förebild. Ä ven de mer informella handläggningsformer som tillämpas i bl.a. USA och Storbritannien bör kunna ge viss vägledning i detta hänseende.</P> <P class="p43 ft2">Både tryckfrihetsförordningens bestämmelser om allmän handling och sekretesslagens regler i fråga om sekretess kan dock väsentligt försvåra möjligheten till en mer informell handläggningsordning, främst vad gäller förutsättningar för informella kontakter mellan Konkurrensverket och de berörda företagen.</P> <P class="p42 ft2">Vi konstaterar att en förenklad handläggningsordning inte kan genomföras utan ett ökat sekretesskydd för sådana uppgifter som företagen lämnar till Konkurrensverket innan en formell anmälan enligt 37 § sker. Vi förslår därför att sekretesskyddet för sådana uppgifter görs absolut och att denna sekretess gäller fram till den tidpunkt när anmälan lämnas in till verket. Efter denna tidpunkt bör sekretess gälla för uppgifterna i samma omfattning som enligt nuvarande ordning.</P> </DIV> <DIV id="page_14"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Summary in English <SPAN class="ft12">17</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft4">Summary in English</P> <P class="p44 ft2">The report presents experiences gained from and views on the rules relating to merger control in the Competition Act (1993:20). Considerations concerning the need for and design of legal provisions of this type are also presented. The conclusions include:</P> <P class="p45 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that control of concentration between undertakings by means of competition law is still needed</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that the Swedish control rules should be designed with the corresponding Community Law as a model</SPAN></P> <P class="p21 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that the scope of the control should not be altered</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that the general obligation of notification should be retained in principle but should to a certain extent be modified</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that there is a requirement for a more informal procedure during the Competition Authority's preparatory handling of cases dealing with mergers</SPAN></P> <P class="p20 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">that strict confidentiality rules are necessary for the initial, informal procedure.</SPAN></P> <P class="p22 ft14">Terms of reference</P> <P class="p23 ft2">We have in earlier reports compiled experiences of and views on the general design and application of the Competition Act (KL) and submitted proposals for amendments to the law in some parts. This is contained in our earlier report (SOU 1997:20) the Competition Act 1993 - 1996.</P> <P class="p24 ft26">In accordance with an additional directive to the commission, KL's rules concerning merger control are dealt with in this report.</P> </DIV> <DIV id="page_15"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">18 </SPAN>Summary in English</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Arguments for and against merger rules in KL.</P> <P class="p23 ft2">We have tried to elucidate the scientific economic, theoretical and empirical, grounds for rules relating to merger control. This has mainly been done through expert studies. These studies confirm that concentration between undertakings in some cases have effects that from society's point of view ought to be counteracted. As a whole, the studies do however give a clear picture of the difficulty in stating generally applicable grounds and specific rules for an examination procedure.</P> <P class="p26 ft26">All in all, the material that has emerged from the expert studies and otherwise in our deliberations supports the opinion that legal provisions concerning concentration between undertakings are still needed.</P> <P class="p46 ft2">Our conclusion is that provisions on merger control should also in future be included in KL. Taking into consideration the uncertainty that exists concerning economic assessments and the effects of various measures, only larger concentrations should be examined. Furthermore, intervention should only take place in cases that are of considerable economic weight from the society point of view and when a relatively safe appraisal of the concentration can be established.</P> <P class="p36 ft14">How should the rules be designed?</P> <P class="p37 ft2">We have not found any particular solutions in other national laws which should be used as a basis for amending KL. Against this background, we are of the opinion that there are two main alternatives for the design of the material contents of KL´s merger rules:</P> <P class="p29 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">to retain the general form of the current rules</SPAN></P> <P class="p47 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">to model rules in the closest possible conformity with Community Law</SPAN></P> <P class="p31 ft2">An argument in favour of retaining the current rules is that the concept of company acquisition is comparatively clearly defined and has been elucidated by the Competition Authority in many cases. One argument against this concept is that it may be regarded as too narrow, since it does not include all concentration measures. Further, it also embraces acquisitions which are not interesting from a control point of view.</P> <P class="p26 ft26">Some of the arguments for basing the legislation on the concept of concentration are that market power and damaging effects can be</P> </DIV> <DIV id="page_16"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Summary in English <SPAN class="ft12">19</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">created by other means of concentration than transfer of ownership, that the concept of concentration is established in Community Law, that its application in that system has not - as far as is known - created any major problem, that the Swedish national competition legislation in other areas already is to a considerable extent modelled on Community Law, that an increased harmonisation with Community Law terminology most likely facilitates the application of the concentration control rules in the national system as well as in the Community and also the <NOBR>co-operation</NOBR> between national and Community authorities, which is presumed in the Community system.</P> <P class="p48 ft26">Also the application problems that now exist in connection with examination of joint ventures and ancillary restraints will to a large extent be eliminated on an adjustment to Community Law.</P> <P class="p27 ft2">We propose that KL's merger rules be adjusted and modelled in accordance with Community Law.</P> <P class="p17 ft14">Scope of control</P> <P class="p23 ft26">As in the present system, the control of concentration between undertakings must be seen as an exceptional measure and only major concentrations should be subject to investigation.</P> <P class="p27 ft2">As for the question of defining the scope of application of the control, it is proposed that the present construction with a threshold value in the form of a turnover limit is retained. This rule is comparatively easy to apply, both for the competition authorities and the undertakings concerned.</P> <P class="p27 ft2">The limits of application should be set out in the law. It appears from a legal technical point of view to be less appropriate to include in the provisions of law any exception to the various types of concentrations that could be assumed to be without any importance from a competition point of view. For these cases we propose a solution which includes a simplified notification and processing procedure.</P> <P class="p35 ft2">Some criticism has been directed against the level of the turnover limit, four billion Swedish crowns. Proposals have been submitted for increasing of the limit. However, the survey of companies active within the country, and of merger activity in the period 1993 – 97, that has been carried out at the instigation of the commission, does not at present provide a basis for any proposal for adjustment of the level of this turnover limit.</P> </DIV> <DIV id="page_17"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">20 </SPAN>Summary in English</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Appraisal criteria</P> <P class="p23 ft2">The present Swedish system for control of acquisitions has - modelled on Community Law - been designed to make it possible to intervene against acquisitions that are deleterious to competition and the national economy. The appraisal criteria set out in the law must, in all essentials, also be regarded as corresponding to the appraisal criteria in force under Community Law.</P> <P class="p26 ft2">With reference to the above mentioned we have not found any reason to propose any other appraisal criteria (34 § KL).</P> <P class="p28 ft14">Should the obligation of notification be abolished?</P> <P class="p23 ft26">KL introduced provisions - modelled on Community Law - which include a limited scope of application and a general obligation of notification.</P> <P class="p27 ft26">The proposals we put forward imply a further adjustment of KL's principal provisions concerning merger control to Community Law.</P> <P class="p27 ft2">Against this background, we conclude that strong arguments appear to be required for reintroduction of a system where no general obligation to notify exists.</P> <P class="p27 ft2">Arguments for a system with general obligation of notification with time limits are, in particular, the saving of time and that a certain formal stability is achieved in the control system. Also the subjective assessment of the Competition Authority with respect to the obligation of notification is limited in this case, which improves the predictability and legal certainty in the control system. Another advantage with this system is that the Competition Authority at an early stage can receive information about a merger. The system also counteracts the emergence of a situation where the acquiring company attempts to surprise the Competition Authority by immediately integrating the acquired company in its business.</P> <P class="p24 ft2">The arguments that may be advanced against a system with a general obligation of notification are that the obligation of notification is combined with extensive requirements for providing information to the Competition Authority, which may make a notification complicated and expensive for undertakings.</P> <P class="p24 ft26">However, it could be argued that the extent of the inconvenience that the obligation of notification causes undertakings has to a large extent been reduced by the amended rules that apply from 1 July 1997.</P> <P class="p27 ft26">A system for control of concentrations which does not include provisions for a general obligation of notification presupposes rules for</P> </DIV> <DIV id="page_18"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Summary in English <SPAN class="ft12">21</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft2">voluntary notification. Such a system also presupposes that the Competition Authority has sufficient collected knowledge in order to enable the Authority to appraise cases in a speedy manner. The question of how a notification in such case should be constituted contains several problems concerning, among other things, form and content of the notification, time limits and legal effects. Furthermore, a system with voluntary notification will also lay a considerable burden on undertakings in terms of obligation to submit information.</P> <P class="p43 ft2">A simplified notification procedure – where the submission of information in certain cases may be limited to some essential information – is already feasible under the present procedure and can also be expected to include a considerable number of mergers that fall under the obligation of notification.</P> <P class="p43 ft2">In addition to this, a procedure which facilitates for more informal contacts between the Competition Authority and the undertakings concerned can be assumed to contribute to a reduction of the burden to provide information and also reduce the processing time. In this connection we emphasise the importance of introducing such a procedure.</P> <P class="p42 ft26">Against this background, we have not found strong enough arguments to propose a repeal of the general obligation of notification.</P> <P class="p50 ft2">Some criticism has been directed against the present procedures resulting in many acquisitions without importance to competition and the national economy falling within the general obligation of notification.</P> <P class="p51 ft2">As regards the general obligation of notification, it is noted that the number of acquisitions notified during the second six months of 1997 is less than half of the number of cases notified during the corresponding period of 1996 and the first six months of 1997 respectively. Also, the Competition Authority has not found any reason to request the acquisition parties to notify any acquisition.</P> <P class="p43 ft2">Against this background, we propose a certain further restriction of the general obligation of notification. We propose that § 37 KL be worded so that a concentration should be notified to the Competition Authority if 1) the undertakings concerned had an aggregated turnover in the preceding financial year in excess of four billion Swedish crowns and 2) at least two of the undertakings concerned carry on business within the country and had, in that business, a turnover in the preceding year in excess of 200 million crowns for each of the undertakings.</P> </DIV> <DIV id="page_19"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">22 </SPAN>Summary in English</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">The need for more informal procedures</P> <P class="p23 ft2">Many times concentrations of undertakings falling within the scope of application of the competition law affect matters of considerable public interest and large economic values. Economic turnover normally places great demand on expeditious and efficient processing of such cases. Therefore, there are in the interest of both the public and the trade and industry that procedures for control of concentrations of undertakings are purposefully designed and function in the most efficient way and with legal certainty.</P> <P class="p26 ft2">A system providing increased scope for more informal processing in cases concerning concentration, and which provides increased room for informal contacts between the Competition Authority and the undertakings concerned in the individual case, appears to be an absolute necessity in order to make processing more efficient in these cases.</P> <P class="p52 ft2">It would be appropriate to leave consideration of the more detailed design and application of such procedures to the Competition Authority. In this context it can be observed that the Community Law procedures with <NOBR>so-called</NOBR> <NOBR>pre-notification</NOBR> could, where applicable, provide a model. Also the more informal processing methods used in USA and the United Kingdom could provide some guidance in this respect.</P> <P class="p52 ft2">Both the provisions of the Freedom of the Press Act concerning public documents and the provisions of the Secrecy Act as regards confidentiality may, however, considerably hamper the possibility of a more informal processing system, mainly as regards the possibilities of informal contacts between the Competition Authority and the undertakings concerned.</P> </DIV> <DIV id="page_20"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">23</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p53 ft27">Förslag till lag om ändring i konkurrenslagen (1993:20)</P> <P class="p54 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om konkurrenslagen (1993:20) <SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 4 och 68 §§ skall upphöra att gälla,</P> <P class="p55 ft26"><SPAN class="ft28">dels </SPAN>att <NOBR>34-43,</NOBR> 57, 63 och 67 §§ samt rubrikerna före 34, 37, 38, 39 och 42 §§ skall ha följande lydelse,</P> <P class="p56 ft2"><SPAN class="ft14">dels </SPAN>att i lagen skall införas tre nya paragrafer, 34 a, 37 a och 37 b §§, samt en ny rubrik före 34 a § av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t6"> <TR> <TD class="tr0 td39"><SPAN class="p4 ft14">Nuvarande lydelse<SPAN class="ft29">1</SPAN></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td40"><SPAN class="p4 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr17 td39"><SPAN class="p4 ft30">Företagsförvärv</SPAN> </TD> <TD class="tr17 td40"><SPAN class="p4 ft30">Koncentration</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p57 ft23">Förbud mot företagsförvärv m. m.</P> <P class="p58 ft31">Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda ett företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § eller som har anmälts frivilligt enligt vad som anges där.</P> <P class="p59 ft32">Förvärvet skall förbjudas, om 1. det skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av</P> <P class="p57 ft14">det, och</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p60 ft14">Definition av koncentration</P> <P class="p61 ft2">34 §</P> <P class="p62 ft14">En koncentration enligt denna lag föreligger om</P> <P class="p63 ft28"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft33">två eller flera tidigare självständiga företag slås samman, eller</SPAN></P> <P class="p63 ft14"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft34">en eller flera personer, som redan kontrollerar minst ett företag, eller ett eller flera företag genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett eller flera företag eller delar därav.</SPAN></P> <P class="p64 ft14">Bildandet av ett gemensamt</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p65 ft11"><SPAN class="ft29">1 </SPAN>34, 41 och 63 §§ har den lydelse som föreslagits i proposition 1997/98:130.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_21"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">24 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p66 ft35">2. detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.</P> <P class="p66 ft31">Förbud får dock inte meddelas i fråga om förvärv som har skett på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p67 ft14">företag som på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en koncentration enligt första stycket 2.</P> <P class="p68 ft14">Förbud mot koncentration, m.m.</P> <P class="p69 ft2">34 a §</P> <P class="p70 ft31">Stockholms tingsrätt får på talan av Konkurrensverket förbjuda en koncentration som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § eller som har anmälts frivilligt enligt vad som anges där.</P> <P class="p71 ft14">Koncentrationen skall förbjudas, om</P> <P class="p72 ft32"><SPAN class="ft22">1.</SPAN><SPAN class="ft36">den skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det, och</SPAN></P> <P class="p73 ft31"><SPAN class="ft22">2.</SPAN><SPAN class="ft37">detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">Förbud får dock inte meddelas</P> <P class="p75 ft32"><SPAN class="ft14">i</SPAN><SPAN class="ft38">fråga om en koncentration som ägt rum genom förvärv som har skett på en svensk eller utländsk börs, en auktoriserad marknadsplats eller någon annan reglerad marknad eller genom inrop på exekutiv auktion. I stället får förvärvaren åläggas att avyttra det som har förvärvats.</SPAN></P> <P class="p74 ft14">I den utsträckning bildandet</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_22"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">25</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p76 ft26">Ett förbud mot <SPAN class="ft28">ett företagsförvärv </SPAN>innebär att <SPAN class="ft28">förvärvet </SPAN>därefter blir <SPAN class="ft28">ogiltigt.</SPAN></P> <P class="p77 ft39">Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av <SPAN class="ft31">ett företagsförvärv</SPAN>, får <SPAN class="ft31">förvärvaren </SPAN>i stället för förbud enligt 34 § åläggas</P> <P class="p78 ft2">1<SPAN class="ft14">. </SPAN>att avyttra ett företag<SPAN class="ft14">, en rörelse eller en del av en rörelse, </SPAN>eller</P> <P class="p79 ft26">2.att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.</P> <P class="p80 ft14">Anmälan om företagsförvärv</P> <P class="p81 ft32">Ett företagsförvärv <SPAN class="ft40">skall anmälas till Konkurrensverket </SPAN>av någon som är part i förvärvsavtalet, <SPAN class="ft40">om de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor.</SPAN></P> <P class="p82 ft14">Om förvärvaren ingår i en grupp som består av flera företag som har gemensamma ägarintressen eller som hålls samman på något annat sätt, skall gruppens sammanlagda</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p83 ft32">av ett gemensamt företag som utgör en koncentration enligt 34 § har till syfte eller resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga, skall samordningen bedömas enligt kriterierna i 6 och 8 §§.</P> <P class="p84 ft2"><SPAN class="ft2">35</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p85 ft28"><SPAN class="ft26">Ett förbud mot </SPAN>en koncentration <SPAN class="ft26">innebär att </SPAN>en rättshandling som utgör ett led i koncentrationen <SPAN class="ft26">därefter blir </SPAN>ogiltig<SPAN class="ft26">.</SPAN></P> <P class="p86 ft2"><SPAN class="ft2">36</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p87 ft39">Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av <SPAN class="ft31">en koncentration, </SPAN>får <SPAN class="ft31">en part</SPAN></P> <P class="p88 ft14"><SPAN class="ft14">i</SPAN><SPAN class="ft42">koncentrationen </SPAN><SPAN class="ft2">i stället för förbud enligt 34 </SPAN>a <SPAN class="ft2">§ åläggas</SPAN></P> <P class="p89 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft43">att avyttra ett företag </SPAN><SPAN class="ft14">eller en del av ett företag, </SPAN>eller</P> <P class="p90 ft26"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft44">att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd.</SPAN></P> <P class="p91 ft14">Anmälan om koncentration</P> <P class="p92 ft2"><SPAN class="ft2">37</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p93 ft14">En koncentration <SPAN class="ft2">skall anmälas till Konkurrensverket om</SPAN></P> <P class="p94 ft2"><SPAN class="ft23">1.</SPAN><SPAN class="ft45">de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor </SPAN><SPAN class="ft14">och</SPAN></P> <P class="p94 ft14"><SPAN class="ft23">2.</SPAN><SPAN class="ft42">minst två av de berörda företagen driver verksamhet inom landet och i denna verksamhet har en </SPAN><SPAN class="ft2">omsättning föregående räkenskapsår </SPAN>som överstiger 200 <SPAN class="ft2">miljoner kronor </SPAN>för vart och ett av företagen.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_23"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">26 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p95 ft14">årsomsättning anses som förvärvarens årsomsättning.</P> <P class="p66 ft14">Skyldighet att anmäla ett företagsförvärv föreligger inte om det förvärvade företagets <SPAN class="ft2">omsättning föregående räkenskapsår </SPAN>understiger <SPAN class="ft2">100 miljoner kronor</SPAN>. <SPAN class="ft2">Trots att omsättningen </SPAN>understiger detta belopp, <SPAN class="ft2">får Konkurrensverket i ett enskilt fall ålägga en part i </SPAN>ett förvärvsavtal <SPAN class="ft2">att anmäla </SPAN>förvärvet, <SPAN class="ft2">när detta är påkallat av särskilda skäl. En part i </SPAN>ett förvärvsavtal <SPAN class="ft2">har </SPAN>dessutom <SPAN class="ft2">alltid rätt att frivilligt anmäla </SPAN>ett förvärv <SPAN class="ft2">till Konkurrensverket.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p96 ft14">Om förutsättningen enligt första stycket 1 är uppfylld men <SPAN class="ft2">omsättningen </SPAN>inte överstiger vad som anges i första stycket 2, <SPAN class="ft2">får Konkurrensverket i ett enskilt fall ålägga en part i </SPAN>en koncentration <SPAN class="ft2">att anmäla </SPAN>koncentrationen, <SPAN class="ft2">när detta är påkallat av särskilda skäl. En part </SPAN>och andra medverkande <SPAN class="ft2">i </SPAN>en koncentration <SPAN class="ft2">har alltid rätt att frivilligt anmäla </SPAN>koncentrationen, när omsättningskravet enligt första stycket 1 är uppfyllt.</P> <P class="p97 ft2">37 a §</P> <P class="p98 ft14">En koncentration som omfattas av anmälningsskyldighet enligt 37 § första stycket skall anmälas till Konkurrensverket senast en vecka efter</P> <P class="p99 ft28"><SPAN class="ft23">a)</SPAN><SPAN class="ft46">ingåendet av det avtal som medför koncentrationen</SPAN></P> <P class="p100 ft14"><SPAN class="ft23">b)</SPAN><SPAN class="ft47">offentliggörandet av budet om övertagande</SPAN></P> <P class="p100 ft28"><SPAN class="ft23">c)</SPAN><SPAN class="ft48">förvärvet av det bestämmande inflytandet.</SPAN></P> <P class="p100 ft28">Fristen skall löpa från den tidpunkt när den första av dessa händelser inträffar.</P> <P class="p80 ft2">37 b §</P> <P class="p98 ft28">En företagssammanslagning enligt 34 § första stycket 1 skall anmälas av de företag som slås samman.</P> <P class="p100 ft14">I övriga fall skall anmälan göras av den eller dem som förvärvar kontroll över ett företag eller en del därav.</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_24"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">27</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p65 ft23">Särskild undersökning av förvärv</P> <P class="p101 ft2">Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild undersökning av <SPAN class="ft14">ett företagsförvärv </SPAN>som har anmälts enligt 37 §.</P> <P class="p102 ft2">Ett sådant beslut skall meddelas inom <SPAN class="ft14">30 dagar </SPAN>från det att anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får <SPAN class="ft14">den som är part </SPAN>i <SPAN class="ft14">förvärvsavtalet </SPAN>inte vidta <SPAN class="ft14">några åtgärder för </SPAN>att fullfölja <SPAN class="ft14">för</SPAN>- <SPAN class="ft14">värvet</SPAN>.</P> <P class="p103 ft14">Talan om företagsförvärv</P> <P class="p81 ft2">En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 eller 36 § får väckas bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 §.</P> <P class="p102 ft40">Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får på begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad i sänder, om <SPAN class="ft32">parterna i förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller om det finns synnerliga skäl.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p104 ft28">Särskild undersökning av koncentration</P> <P class="p105 ft2"><SPAN class="ft2">38</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p85 ft2">Konkurrensverket får besluta om att genomföra en särskild undersökning av <SPAN class="ft14">en koncentration </SPAN>som har anmälts enligt 37 §.</P> <P class="p106 ft2">Ett sådant beslut skall meddelas inom <SPAN class="ft14">25 arbetsdagar </SPAN>från det att anmälan kom in till Konkurrensverket. Under denna frist får <SPAN class="ft14">parterna och andra medverkande </SPAN>i <SPAN class="ft14">koncentrationen </SPAN>inte vidta <SPAN class="ft14">någon åtgärd i syfte </SPAN>att fullfölja <SPAN class="ft14">koncentrationen.</SPAN></P> <P class="p107 ft14">Konkurrensverket får i det särskilda fallet besluta om undantag från förbudet i andra stycket.</P> <P class="p108 ft14">Talan om koncentration</P> <P class="p92 ft2"><SPAN class="ft2">39</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p93 ft2">En talan hos Stockholms tingsrätt enligt 34 <SPAN class="ft14">a </SPAN>eller 36 § får väckas bara efter beslut om särskild undersökning enligt 38 §.</P> <P class="p106 ft2">Talan skall väckas inom tre månader från beslutet. Tingsrätten får på begäran av Konkurrensverket förlänga fristen med högst en månad i sänder, om <SPAN class="ft14">parterna i koncentrationen och den som gjort anmälan enligt 37 § andra stycket samtycker. När koncentrationen skett på det sätt som anges i 34 a § tredje stycket, är förvärvarens samtycke tillräckligt. Om det finns synnerliga skäl får fristen förlängas utan sådant samtycke som anges i detta stycke.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_25"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">28 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p95 ft39">Om Konkurrensverket har beslutat att lämna <SPAN class="ft31">ett företagsförvärv </SPAN>utan åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffande <SPAN class="ft31">förvärvet</SPAN>.</P> <P class="p109 ft2">Detta gäller dock inte om en part i <SPAN class="ft14">förvärvsavtalet </SPAN>har lämnat någon oriktig uppgift som påverkat beslutet.</P> <P class="p110 ft2">Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande av Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 eller 36 § slutligt har avgjorts förbjuda parterna i <SPAN class="ft14">ett avtal om företagsförvärv </SPAN>att fullfölja <SPAN class="ft14">förvärvet</SPAN>. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen.</P> <P class="p111 ft39">Yrkandet får inte bifallas utan att <SPAN class="ft31">parterna i förvärvsavtalet </SPAN>eller, <SPAN class="ft31">om förvärvet </SPAN>har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren fått tillfälle att yttra sig. Om det finns synnerliga skäl, får <SPAN class="ft31">dock åtgärden </SPAN>omedelbart <SPAN class="ft31">beviljas </SPAN>att gälla till dess att något annat beslutas<SPAN class="ft31">.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">40</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p93 ft2">Om Konkurrensverket har beslutat att lämna <SPAN class="ft14">en koncentration </SPAN>utan åtgärd, får talan enligt 39 § första stycket inte väckas beträffande <SPAN class="ft14">koncentrationen</SPAN>.</P> <P class="p112 ft2">Detta gäller dock inte om en part <SPAN class="ft14">eller annan som medverkat </SPAN>i <SPAN class="ft14">koncentrationen </SPAN>har lämnat någon oriktig uppgift som påverkat beslutet.</P> <P class="p92 ft2"><SPAN class="ft2">41</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p113 ft2">Om det är motiverat av ett allmänt intresse som väger tyngre än den olägenhet som åtgärden medför, får Stockholms tingsrätt på yrkande av Konkurrensverket för tiden till dess att en fråga enligt 34 <SPAN class="ft14">a </SPAN>eller 36 § slutligt har avgjorts förbjuda parterna <SPAN class="ft14">och andra medverkande </SPAN>i <SPAN class="ft14">en koncentration att vidta någon åtgärd i syfte </SPAN>att fullfölja <SPAN class="ft14">koncentrationen</SPAN>. Om rättegång inte pågår, skall yrkandet framställas skriftligen.</P> <P class="p114 ft39">Yrkandet får inte bifallas utan att <SPAN class="ft31">den som beslutet gäller och den som gjort anmälan enligt 37</SPAN></P> <P class="p83 ft39"><SPAN class="ft23">§</SPAN><SPAN class="ft49">andra stycket </SPAN>fått tillfälle att yttra sig. <SPAN class="ft31">När koncentrationen </SPAN>har skett på det sätt som anges i 34 <SPAN class="ft31">a</SPAN></P> <P class="p85 ft2"><SPAN class="ft12">§</SPAN><SPAN class="ft45">tredje stycket </SPAN><SPAN class="ft14">behöver endast </SPAN>förvärvaren <SPAN class="ft14">ha </SPAN>fått tillfälle att yttra sig<SPAN class="ft14">. </SPAN>Om det finns synnerliga skäl, får <SPAN class="ft14">förbud </SPAN>omedelbart <SPAN class="ft14">meddelas </SPAN>att gälla till dess att något annat beslutas<SPAN class="ft14">.</SPAN></P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_26"> <DIV id="tx1"><SPAN class="ft14">Tid inom vilken ett förvärvsärende skall avgöras</SPAN></DIV> <DIV id="tx2"><SPAN class="ft40">Ett förbud eller </SPAN><SPAN class="ft32">ett </SPAN><SPAN class="ft40">åläggande enligt 34 eller 36 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna frist får förlängas, om parterna i </SPAN><SPAN class="ft32">förvärvsavtalet eller, om förvärvet har skett på det sätt som anges i 34 § tredje stycket, förvärvaren samtycker till det eller om det finns synnerliga skäl. </SPAN><SPAN class="ft40">Förbud eller åläggande får dock inte meddelas senare än två år efter det att </SPAN><SPAN class="ft32">förvärvsavtalet ingicks.</SPAN></DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">29</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p115 ft14">Tid inom vilken ett ärende om koncentration skall avgöras</P> <P class="p116 ft2">42 §</P> <P class="p117 ft40">Ett förbud eller åläggande enligt 34 <SPAN class="ft32">a </SPAN>eller 36 § får inte meddelas senare än sex månader efter det att talan väckts hos tingsrätten. Denna frist får förlängas, om parterna i <SPAN class="ft32">koncentrationen och den som gjort anmälan enligt 37 § andra stycket samtycker till det. När koncentrationen har skett på det sätt som anges i 34 § a tredje stycket är förvärvarens samtycke tillräckligt. Om det finns synnerliga skäl får fristen förlängas utan samtycke av dem som anges i detta stycke. </SPAN>Förbud eller åläggande får dock inte meddelas senare än två år efter det att <SPAN class="ft32">koncentrationen ägde rum.</SPAN></P> <P class="p118 ft2">Om tingsrättens dom överklagas, skall Marknadsdomstolen avgöra målet inom tre månader från det att tiden för överklagande gick ut. Vad som sägs i första stycket om förlängning av fristen gäller också Marknadsdomstolens prövning.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p95 ft2">Ett förbud eller åläggande enligt 34 eller 36 § utgör inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte längre är lämpligt.</P> <P class="p119 ft39">Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om <SPAN class="ft31">ett företagsförvärv </SPAN>utan åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en part i <SPAN class="ft31">förvärvsavtalet </SPAN>har lämnat oriktiga uppgifter om</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">43</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p120 ft2">Ett förbud eller åläggande enligt <SPAN class="ft14">34 a </SPAN>eller 36 § utgör inte hinder mot att samma fråga prövas på nytt, om det finns anledning att upphäva eller mildra förbudet eller åläggandet därför att detta inte längre behövs eller inte längre är lämpligt.</P> <P class="p121 ft39">Om tingsrätten eller Marknadsdomstolen har lämnat en talan om <SPAN class="ft31">en koncentration </SPAN>utan åtgärd, får frågan prövas på nytt bara om en part <SPAN class="ft31">eller annan som medverkat i koncentrationen </SPAN>har</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_27"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">30 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p95 ft26">sakförhållanden av väsentlig betydelse för avgörandet.</P> <P class="p122 ft2">Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34 , 36, 41 eller 45 § får förenas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48 § får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon annan att underkasta sig undersökningen.</P> <P class="p119 ft2">Ett frivilligt åtagande i samband med <SPAN class="ft14">ett företagsförvärv </SPAN>får förenas med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p85 ft2">lämnat oriktiga uppgifter om sakförhållanden av väsentlig betydelse för avgörandet.</P> <P class="p92 ft2"><SPAN class="ft2">57</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p85 ft2">Ett förbud eller åläggande enligt 23, 34 <SPAN class="ft14">a</SPAN>, 36, 41 eller 45 § får förenas med vite. Också ett beslut om undersökning enligt 47 eller 48 § får förenas med vite för att förmå ett företag eller någon annan att underkasta sig undersökningen.</P> <P class="p112 ft2">Ett frivilligt åtagande i samband med <SPAN class="ft14">en koncentration </SPAN>får förenas med vite. Ett sådant vite föreläggs av Stockholms tingsrätt på talan av Konkurrensverket.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p123 ft2">63 §</P> <P class="p124 ft2">Domar och beslut av Stockholms tingsrätt i följande mål och ärenden får</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t7"> <TR> <TD colspan=4 class="tr8 td41"><SPAN class="p4 ft2">överklagas hos Marknadsdomstolen:</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p125 ft2">1.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td45"><SPAN class="p126 ft2">konkurrensskadeavgift</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p127 ft2">1. konkurrensskadeavgift enligt</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p4 ft2">enligt 26 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p127 ft2">26 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td50"><SPAN class="p125 ft2">2. kvarstad enligt 32 §,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td46"><SPAN class="p128 ft2">2. kvarstad enligt 32 §,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p125 ft2">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td51"><SPAN class="p129 ft14">företagsförvärv</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p4 ft2">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p126 ft2">34,</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p128 ft2">3.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p130 ft14">koncentration <SPAN class="ft2">enligt 34 </SPAN>a<SPAN class="ft2">,</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p4 ft2">36, 41 och 43 §§,</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td46"><SPAN class="p127 ft2">36, 41 och 43 §§,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td44"><SPAN class="p125 ft2">4.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td51"><SPAN class="p131 ft2">undersökningar</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p132 ft2">enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p126 ft2">47</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td42"><SPAN class="p128 ft2">4.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td43"><SPAN class="p133 ft2">undersökningar enligt 47</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr8 td47"><SPAN class="p4 ft2">och 48 §§, och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td48"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td46"><SPAN class="p127 ft2">och 48 §§, och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td44"><SPAN class="p125 ft2">5.</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr5 td45"><SPAN class="p126 ft2">prövning enligt 54 § andra</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td42"><SPAN class="p128 ft2">5.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td43"><SPAN class="p134 ft2">prövning enligt 54 § andra</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td47"><SPAN class="p4 ft2">stycket.</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td48"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td46"><SPAN class="p127 ft2">stycket.</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p135 ft2">Beslut under rättegången i frågor som avses i 25, 32 eller 41 § skall överklagas särskilt. Ett beslut enligt 32 eller 41 § som meddelats innan rättegång har inletts skall överklagas som om beslutet meddelats under rättegång. Lag (1996:266).</P> </DIV> <DIV id="id_4"> <DIV id="id_4_1"> <P class="p95 ft2">En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår skall omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar om särskild undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut</P> </DIV> <DIV id="id_4_2"> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">67</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p85 ft2">En åtgärd enligt 41 § som har beslutats då rättegång inte pågår skall omedelbart hävas, om Konkurrensverket inte beslutar om särskild undersökning enligt 38 § eller, om ett sådant beslut</P> </DIV> </DIV> </DIV> <DIV id="page_28"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">31</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p136 ft2">har meddelats, inte väcker talan enligt 39 §. Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar att lämna <SPAN class="ft14">ett företagsförvärv </SPAN>utan åtgärd.</P> <P class="p137 ft2">__________</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p95 ft2">har meddelats, inte väcker talan enligt 39 §. Detsamma gäller om Konkurrensverket beslutar att lämna <SPAN class="ft14">en koncentration </SPAN>utan åtgärd.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p95 ft2"><SPAN class="ft2">1.</SPAN><SPAN class="ft41">Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</SPAN></P> <P class="p138 ft26"><SPAN class="ft2">2.</SPAN><SPAN class="ft50">Ä ldre föreskrifter skall fortfarande tillämpas i fråga om företagsförvärv som har skett före ikraftträdandet.</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_29"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">32 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p139 ft27">Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)</P> <P class="p140 ft2">Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100) <SPAN class="ft14">dels </SPAN>att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse</P> <P class="p141 ft26"><SPAN class="ft28">dels </SPAN>att i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap.4 §, av följande lydelse.</P> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t8"> <TR> <TD class="tr18 td39"><SPAN class="p4 ft14">Nuvarande lydelse</SPAN> </TD> <TD class="tr18 td40"><SPAN class="p4 ft23">Föreslagen lydelse</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p142 ft2">8 kap. 4 §</P> <P class="p143 ft14">Sekretess gäller i Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn och utredning för uppgift om</P> <P class="p144 ft14">1. enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs,</P> <P class="p145 ft31">2. andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.</P> <P class="p146 ft14">För uppgift som lämnas i ärende som avser anmälan enligt 37 § konkurrenslagen (1993:20) gäller sekretess till dess anmälan har gjorts.</P> <P class="p146 ft28">I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.</P> </DIV> <DIV id="page_30"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td52"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td59"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td60"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr0 td8"><SPAN class="p132 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">33</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td61"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td62"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td63"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td64"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td65"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td66"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr1 td68"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td69"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td70"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td71"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td72"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td67"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td73"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr19 td52"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr19 td74"><SPAN class="p147 ft2">16 kap. 1 §</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td60"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td75"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr19 td59"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr5 td76"><SPAN class="p10 ft2">Att friheten enligt 1 kap. 1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p148 ft2">§</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td77"><SPAN class="p149 ft2">Att friheten enligt 1 kap. 1</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p148 ft2">§</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr8 td78"><SPAN class="p10 ft2">tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td79"><SPAN class="p150 ft2">och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p148 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td80"><SPAN class="p149 ft2">tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p151 ft2">och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p148 ft2">1</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p10 ft2">kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p152 ft2">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p153 ft2">§</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr8 td81"><SPAN class="p154 ft2">yttrandefrihets-</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p149 ft2">kap.</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p152 ft2">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td60"><SPAN class="p155 ft2">§</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td8"><SPAN class="p156 ft2">yttrandefrihets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=2 class="tr5 td82"><SPAN class="p10 ft2">grundlagen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td42"><SPAN class="p151 ft2">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td59"><SPAN class="p4 ft2">meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p154 ft2">och</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td74"><SPAN class="p149 ft2">grundlagen</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p157 ft2">att</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td84"><SPAN class="p158 ft2">meddela</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td85"><SPAN class="p156 ft2">och</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=3 class="tr8 td86"><SPAN class="p10 ft2">offentliggöra</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td87"><SPAN class="p159 ft2">uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p158 ft2">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td83"><SPAN class="p154 ft2">vissa</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td80"><SPAN class="p149 ft2">offentliggöra uppgifter</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p129 ft2">i</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td85"><SPAN class="p156 ft2">vissa</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr8 td76"><SPAN class="p10 ft2">fall är begränsad framgår av</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p148 ft2">7</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr8 td77"><SPAN class="p149 ft2">fall är begränsad framgår av</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p148 ft2">7</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr5 td76"><SPAN class="p10 ft2">§ 1- 8 samt 5 § 1 och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p148 ft2">3</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr5 td77"><SPAN class="p149 ft2">§ 1- 8 samt 5 § 1 och</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p148 ft2">3</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2"><NOBR>tryckfrihets-förordningen</NOBR> och av</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2"><NOBR>tryckfrihets-förordningen</NOBR> och av</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">5 kap. 1 § första stycket samt 3 §</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">5 kap. 1 § första stycket samt 3 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p10 ft2">första</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td90"><SPAN class="p150 ft2">stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p155 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td79"><SPAN class="p4 ft2">och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p148 ft2">2</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p149 ft2">första</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td84"><SPAN class="p160 ft2">stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td49"><SPAN class="p161 ft2">1</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p4 ft2">och</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p148 ft2">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=6 class="tr5 td91"><SPAN class="p10 ft2"><NOBR>yttrandefrihets-grundlagen.</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td83"><SPAN class="p154 ft2">De</SPAN> </TD> <TD colspan=5 class="tr5 td92"><SPAN class="p149 ft2"><NOBR>yttrandefrihets-grundlagen.</NOBR></SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr5 td85"><SPAN class="p156 ft2">De</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p10 ft2">fall av</SPAN> </TD> <TD colspan=3 class="tr8 td90"><SPAN class="p134 ft2">uppsåtligt</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td93"><SPAN class="p154 ft2">åsidosättande</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p149 ft2">fall av</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr8 td77"><SPAN class="p156 ft2">uppsåtligt åsidosättande</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">av tystnadsplikt, i vilka nämnda</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">av tystnadsplikt, i vilka nämnda</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p10 ft2">frihet enligt 7 kap. 3 § första</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td89"><SPAN class="p149 ft2">frihet enligt 7 kap. 3 § första</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=7 class="tr8 td76"><SPAN class="p10 ft2">stycket 3 och 5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p148 ft2">2</SPAN> </TD> <TD colspan=6 class="tr8 td77"><SPAN class="p149 ft2">stycket 3 och 5 §</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p148 ft2">2</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=5 class="tr8 td78"><SPAN class="p10 ft2">tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td79"><SPAN class="p129 ft2">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p148 ft2">5</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td80"><SPAN class="p149 ft2">tryckfrihetsförordningen</SPAN> </TD> <TD colspan=2 class="tr8 td48"><SPAN class="p129 ft2">samt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p148 ft2">5</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">kap. 1 § första stycket och 3 §</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">kap. 1 § första stycket och 3 §</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr5 td88"><SPAN class="p10 ft2">första stycket 3 yttrandefrihets-</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td89"><SPAN class="p149 ft2">första stycket 3 yttrandefrihets-</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">grundlagen i övrigt är begränsad,</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">grundlagen i övrigt är begränsad,</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=8 class="tr8 td88"><SPAN class="p10 ft2">är de där tystnadsplikten följer</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2">är de där tystnadsplikten följer</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p10 ft2">av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p149 ft2">av</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td60"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td49"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p10 ft51"><NOBR>-----------------------------------------</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2"><NOBR>-----------------------------------------</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD colspan=4 class="tr8 td94"><SPAN class="p10 ft2">3. denna lag enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr8 td80"><SPAN class="p149 ft2">3. denna lag enligt</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td75"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td59"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr8 td52"><SPAN class="p10 ft51"><NOBR>-----------------------------------------</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr8 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr8 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr8 td89"><SPAN class="p149 ft2"><NOBR>-----------------------------------------</NOBR></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=4 class="tr5 td80"><SPAN class="p149 ft23">8 kap. 4 § andra stycket</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td75"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td59"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr5 td52"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td53"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td54"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td20"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td55"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td56"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td57"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr5 td58"><SPAN class="p4 ft9">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD colspan=7 class="tr5 td89"><SPAN class="p149 ft2"><NOBR>-----------------------------------------</NOBR></SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p17 ft6">___________</P> <P class="p162 ft2">Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_31"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">34 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p163 ft27">Förslag till förordning om ändring i sekretessförordningen (1980:657)</P> <P class="p164 ft2">Härigenom föreskrivs att punkt 17 i bilagan till sekretessförordningen (1980:657) skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1999.</P> </DIV> <DIV id="page_32"> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td35"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td36"><SPAN class="p4 ft23">Författningsförslag <SPAN class="ft12">35</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td37"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td38"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p165 ft52">Förslag till förordning om ändring i förordningen (1996:353) med instruktion för Konkurrensverket</P> <P class="p166 ft2">Härigenom föreskrivs att 13 § förordningen (1996:353) med instruktion för Konkurrensverket skall ha följande lydelse.</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p65 ft14">Nuvarande lydelse</P> <P class="p167 ft2">Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift enligt 26 § konkurrenslagen (1993:20) eller talan angående <SPAN class="ft14">företagsförvärv </SPAN>enligt 34 eller 36 § samma lag, skall den som avses med talan få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte i brådskande fall eller om det annars finns särskilda skäl.</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p60 ft14">Föreslagen lydelse</P> <P class="p168 ft2"><SPAN class="ft2">13</SPAN><SPAN class="ft41">§</SPAN></P> <P class="p169 ft2">Innan Konkurrensverket väcker talan om konkurrensskadeavgift enligt 26 § konkurrenslagen (1993:20) eller talan angående <SPAN class="ft14">koncentration </SPAN>enligt 34 <SPAN class="ft14">a </SPAN>eller 36 § samma lag, skall den som avses med talan få tillfälle att yttra sig. Detta gäller dock inte i brådskande fall eller om det annars finns särskilda skäl.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p65 ft6">__________</P> <P class="p61 ft2">Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1999.</P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_33"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">36 </SPAN>Författningsförslag</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_34"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p4 ft23">Inledning <SPAN class="ft12">37</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td98"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p28 ft4">1 Inledning</P> <P class="p170 ft53"><SPAN class="ft53">1.1</SPAN><SPAN class="ft54">Bakgrund</SPAN></P> <P class="p171 ft2">Konkurrenslagen (KL) trädde i kraft den 1 juli 1993. Lagen ersatte bl.a. 1982 års konkurrenslag (Ä KL).</P> <P class="p27 ft26">KL innehåller bl.a. regler för prövning av företagsförvärv. Dessa regler överfördes i allt väsentligt från Ä KL.</P> <P class="p27 ft2">Enligt nuvarande ordning skall sådana företagsförvärv där de berörda företagen tillsammans har en omsättning föregående räkenskapsår som överstiger fyra miljarder kronor anmälas till Konkurrensverket för prövning. Vissa mindre förvärv undantas från denna generella anmälningsskyldighet. Konkurrensverket kan anmoda berörda företag att anmäla sådana förvärv för prövning. De berörda företagen kan även frivilligt anmäla ett sådant förvärv (37 §).</P> <P class="p24 ft2">Företagsförvärv som omfattas av anmälningsskyldigheten eller som har anmälts frivilligt får – på talan av Konkurrensverket – förbjudas av Stockholms tingsrätt. Förbud kan – med vissa undantag – meddelas om förvärvet skapar eller förstärker en dominerande ställning som väsentligt hämmar eller är ägnad att hämma förekomsten eller utvecklingen av en effektiv konkurrens inom landet i dess helhet eller en avsevärd del av det och detta sker på ett sätt som är skadligt från allmän synpunkt (34 §).</P> <P class="p26 ft2">Om det är tillräckligt för att undanröja de skadliga effekterna av ett företagsförvärv får förvärvaren i stället för förbud enligt 34 § åläggas att avyttra ett företag, en rörelse eller en del av en rörelse eller att genomföra någon annan konkurrensfrämjande åtgärd (36 §).</P> <P class="p24 ft26">Stockholms tingsrätts avgöranden i mål och ärenden som rör företagsförvärv får överklagas till Marknadsdomstolen. Marknadsdomstolens avgöranden kan inte överklagas.</P> </DIV> <DIV id="page_35"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">38 </SPAN>Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft53"><SPAN class="ft53">1.2</SPAN><SPAN class="ft54">Direktiven</SPAN></P> <P class="p171 ft2">Vi har i vårt tidigare utredningsarbete kartlagt och sammanställt erfarenheter av och synpunkter på bl.a. KL:s allmänna konstruktion, det administrativa förfarandet och instans- och processordningen. En redogörelse för inhämtade erfarenheter och synpunkter samt förslag till ändringar i konkurrenslagen har tidigare lämnats i vårt betänkande (SOU 1997:20) Konkurrenslagen 1993 - 1996.<SPAN class="ft29">2</SPAN></P> <P class="p24 ft2">I fråga om systemet för kontroll av företagsförvärv bedömde vi det inte som möjligt att inom ramen för dåvarande utredningsarbete lämna något komplett förslag till ändring av systemet, bl.a. med hänsyn till den då pågående översynen av det gemenskapsrättsliga systemet för kontroll av företagskoncentrationer. Föreslagna lagändringar i denna del begränsades därför huvudsakligen till att avse instans- och processordningen. Vi tog emellertid upp frågan om ett närmande av det svenska regelsystemet för förvärvskontroll till motsvarande system inom gemenskapsrätten. Vi lade även fram ett utkast till lagändring i denna riktning.<SPAN class="ft29">3</SPAN></P> <P class="p48 ft26">Regeringen gav i tilläggsdirektiv den 20 juli 1997 utredningen i uppdrag att fortsätta arbetet med att göra en översyn av konkurrenslagens bestämmelser om kontroll av företagsförvärv.</P> <P class="p27 ft2">I direktiven anges att de erfarenheter och synpunkter som hittills framkommit visar att det föreligger ett behov av att ytterligare överväga systemets allmänna konstruktion, funktion och avgränsning. Som underlag för denna prövning bör utredaren inhämta information om de överväganden som legat till grund för utformningen av motsvarande system inom gemenskapen och i andra länder.</P> <P class="p173 ft2">I direktiven anges vidare att frågor som bör belysas är</P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">begreppet företagsförvärv och dess avgränsning</SPAN></P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">avgränsningen mellan olika former av gemensamma företag (samriskföretag) vid prövningsförfarandet</SPAN></P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">hanteringen av konkurrensbegränsande villkor (accessoriska begränsningar) vid prövningsförfarandet</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft55">·</SPAN><SPAN class="ft25">frågan om obligatorisk anmälningsskyldighet</SPAN></P> <P class="p176 ft2">I direktiven anges att utredaren även får ta upp andra frågor som rör</P> <P class="p177 ft2">förvärvsreglernas utformning.</P> <P class="p178 ft11"><SPAN class="ft29">2 </SPAN>Utredningen lämnade i en skrivelse till regeringen den 13 september 1996 (dnr 96/108) förslag till vissa preliminära ändringar i fråga om gränserna för anmälningsskyldigheten (37 § KL).</P> <P class="p177 ft11"><SPAN class="ft29">3 </SPAN>Se SOU 1997:20 (bilaga 6).</P> </DIV> <DIV id="page_36"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d136x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td95"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td96"><SPAN class="p4 ft23">Inledning <SPAN class="ft12">39</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td97"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td98"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p172 ft53"><SPAN class="ft53">1.3</SPAN><SPAN class="ft54">Utredningsarbetets genomförande</SPAN></P> <P class="p171 ft2">Utgångspunkten för vårt fortsatta arbete har varit bl.a. de erfarenheter och synpunkter som tidigare lämnats under utredningsarbetet och som finns redovisade i vårt tidigare betänkande<SPAN class="ft29">4 </SPAN>och de remissvar som lämnats över betänkandet.<SPAN class="ft29">5</SPAN></P> <P class="p24 ft26">En referensgrupp bestående av företrädare från Konkurrensverket, näringslivet och advokatbyråer har löpande lämnat synpunkter under denna del av utredningsarbetet.</P> <P class="p27 ft2">Statistiska centratlbyrån har på vårt uppdrag sammanställt uppgifter om inom landet verksamma företag (bilaga).</P> <P class="p27 ft26">Konkurrensverket har på vårt uppdrag kartlagt och sammanställt uppgifter om anmälda företagsförvärv (bilaga).</P> <P class="p27 ft2">På uppdrag av utredningen har två studier genomförts i syfte att belysa sambandet mellan ekonomisk teori och regler om kontroll av företagsförvärv.</P> <P class="p27 ft2">Ekonomie doktor Johan Stennek har i en särskild studie lämnat en redogörelse för och bedömning av ekonomiska teorier som ligger till grund för eller som kan antas ha påverkat utformningen av internationella och nationella regelsystem för kontroll av företagsförvärv (bilaga).</P> <P class="p27 ft26">Ekonomie doktor Maria Bengtsson har i en särskild studie gjort en bedömning av ekonomiska effekter som tillämpning av KL:s regler om prövning av företagsförvärv medfört (bilaga).</P> <P class="p27 ft2">Utredningens sekretariat och experter har genomfört studiebesök vid Europeiska kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna i Storbritannien och Tyskland.</P> <P class="p38 ft2">En viktig principiell avgränsning som vi i likhet med tidigare har gjort av utredningsarbetet är att betänkandet inte – annat än i undantagsfall eller inom ramen för expertstudierna – beskriver eller kommenterar hur Konkurrensverket och domstolarna har bedömt enskilda ärenden i sak. Beträffande dessa frågor kan hänvisas till de utförliga beskrivningar och kommentarer till konkurrenslagen tillämpning som föreligger i tryck.</P> <P class="p179 ft11"><SPAN class="ft56">4</SPAN><SPAN class="ft57">Se SOU 1997:20 (bilaga 5).</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">5</SPAN><SPAN class="ft57">Se kap. 7.3.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_37"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">40 </SPAN>Inledning</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_38"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">41</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft4">2 Den ekonomiska bakgrunden m.m.</P> <P class="p182 ft53"><SPAN class="ft53">2.1</SPAN><SPAN class="ft54">Inledning</SPAN></P> <P class="p183 ft2">De flesta konkurrensrättsliga regelsystem har som utgångspunkt de ekonomiska värderingar som ligger till grund för marknadens funktion. I detta avsnitt belyses översiktligt de ekonomiska förutsättningar som konkurrensrättsliga bestämmelser för kontroll av företagskoncentrationer vilar på. Vidare ges en översiktlig beskrivning av förvärvs- och koncentrationsutvecklingen.</P> <P class="p184 ft53"><SPAN class="ft53">2.2</SPAN><SPAN class="ft54">Den marknadsekonomiska bakgrunden</SPAN></P> <P class="p185 ft14">Den marknadsekonomiska grundvalen</P> <P class="p23 ft2">I den marknadsekonomiska modellen är konkurrensen mellan olika företag den grundläggande mekanismen som styr företagens verksamhet i form av ekonomiska beslut, såsom inriktning av investeringar, produktion, m.m. Den rättsliga regleringen av näringslivets organisation och verksamhet utgår därvid från föreställningen om fria och självständiga företag som arbetar i fri konkurrens. I praktiken torde dock inte förekomma någon renodlad marknadsekonomi utan marknadshushållningen har i viss utsträckning modifierats, dels genom olika regleringar för styrning och kontroll av marknadens aktörer, dels genom förekommande konkurrensbegränsningar på marknaden. Näringslivets utveckling påverkas således både av samhällets normgivning och av företagens agerande.</P> <P class="p186 ft2">Till utgångspunkt för marknadsekonomin ligger den grundläggande förutsättningen att det huvudsakligen är konsumenternas preferenser i form av efterfrågan som styr konkurrensen på marknaden. Konkurrenspolitikens syfte är härvid bl.a. att tillvarata de positiva följder för konsumenterna som en fungerande och effektiv konkurrens för med</P> </DIV> <DIV id="page_39"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">42 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft2">sig. Det gäller således att skapa förutsättningar för att konsumenterna kan styra marknaden med sin efterfrågan och därmed motverka beteenden som leder till att en eller flera av producenterna kan styra efterfrågan. För att denna efterfrågemodell skall fungera förutsätts att det finns en effektiv konkurrens på marknaden.</P> <P class="p42 ft2">I fråga om <SPAN class="ft14">koncentrativa </SPAN>förfaranden behöver dock konsumentintresset inte alltid framstå lika tydligt, bl.a. på grund av svårigheten att i dessa fall omedelbart kunna iaktta direkt negativa konsumentaspekter. På längre sikt kan dock koncentration i näringslivet som minskar konkurrensen leda till negativa följder även för konsumenterna.</P> <P class="p43 ft2">Företagens strävan att expandera är ofta ett utslag av konkurrensen på marknaden och präglas av tävlan om marknadsandelar och köparkategorier. Den eftersträvade tillväxten kan dock ske på olika sätt och med hjälp av olika medel. Expansion kan härvid vara resultatet av utveckling och effektivitetshöjning inom företaget. En expansionen kan emellertid också ske genom samgående med eller förvärv av andra företag. Denna senare typ av expansion kan ske antingen inom de marknader som företaget dittills agerat på eller genom etablering på nya marknader.</P> <P class="p43 ft2">Valet mellan egen expansion eller förvärv av andra företag beror i hög grad på företagets egna förutsättningar och marknadens utseende. Det kan härvid konstateras att den grundläggande konkurrensmekanismen leder till att de på marknaden aktiva företagen måste ha tillräcklig konkurrensförmåga för att inte slås ut. I syfte att stärka sin egen konkurrenskraft och således reducera konkurrensen från konkurrenter, kan företaget antingen vidta konkurrenshöjande åtgärder, exempelvis aktiv prispolitik, effektivare produktionsformer m.m., eller åtgärder av mera konkurrensbegränsande karaktär, exempelvis konkurrensbegränsande avtal.</P> <P class="p187 ft2">Samtidigt som konkurrensen nödvändiggör expansionstendenser hos företagen kan dessa tillväxtsträvanden föranleda konkurrensbegränsande effekter. Dessa konkurrensbegränsande effekter framträder både när prismässigt, kvalitetsmässigt eller av andra skäl underlägsna företag slås ut utan att utslagningen följs av nyetablering och när koncentrationen åstadkoms genom samgåenden eller förvärv av andra företag.</P> <P class="p43 ft2">Den grundläggande skillnaden mellan dessa båda typer av koncentration är att i det första fallet är koncentrationen ett utslag av konkurrenskraften hos de mest effektiva företagen medan i det andra fallet effektiviteten inte behöver vara det avgörande. I det första fallet grundas således expansionen på en högre effektivitetsgrad hos de företag som överlever men av det andra koncentrationsfallet följer inte nödvändigtvis effektivitetsvinster.</P> </DIV> <DIV id="page_40"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">43</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Koncentration – effekter och verkningar i ekonomiskt hänseende</P> <P class="p23 ft2">Flera studier har genomförts avseende ekonomiska effekter av koncentration. Resultaten av dessa undersökningar är dock inte entydiga vare sig avseende koncentrationens effekter på samhällsekonomin eller dess effekter på de involverade företagen.</P> <P class="p24 ft2">En effekt av att forskningen uppvisar varierande resultat är att när man på konkurrensrättslig väg infört kontroll och ingripanderegler avseende företagsförvärv har man avstått från att knyta den konkurrensrättsliga bedömningen till en eller ett fåtal avgörande bedömningsfaktorer.</P> <P class="p26 ft2">Både i USA och i Europa har man accepterat att skadlighetsbedömningen måste ske i ett mycket brett perspektiv där olika slags effekter tas i beaktande. Detta hindrar dock inte att vissa effekter kan väga tyngre än andra i helhetsbedömningen. De genomförda undersökningarna visar dock att olika typer av koncentration kan leda till olika effekter.</P> <P class="p24 ft2"><SPAN class="ft14">Horisontella </SPAN>företagsförvärv minskar antalet självständigt konkurrerande företag på en viss marknad. Denna minskning kan, men behöver inte, ha skadliga effekter på konkurrensen. Om vid sådana förvärv en redan uppnådd marknadsdominans förstärks kan den strukturella förändringen av marknaden leda till allvarliga effekter på konkurrensintensiteten.</P> <P class="p26 ft2"><SPAN class="ft14">Vertikala </SPAN>sammanslagningar av företag med stora marknadsandelar anses också kunna medföra ekonomiska skadeverkningar. Exempelvis kan en sammanslagning av en ledande råvaruleverantör och ett företag som framställer en slutprodukt leda till etableringssvårigheter eller utestängning av konkurrenter både på råvarumarknaden och producentmarknaden. En stark vertikal integration kan således reducera både faktiska och potentiella konkurrenters möjligheter att konkurrera, t.ex. genom att de inte får tillgång till råvaran eller påläggs högre priser för densamma.</P> <P class="p48 ft2">Effekterna av <SPAN class="ft14">diagonala </SPAN>sammanslagningar (konglomerat) har varit föremål för debatt inom den ekonomiska litteraturen och meningarna går ofta isär om dessas positiva eller skadliga effekter. En distinktion kan härvid göras mellan koncentration avseende marknader som inte är identiska men som ändå kan karakteriseras som besläktade eller närliggande och koncentration avseende marknader som är klart åtskilda.</P> <P class="p26 ft2">Besläktade kan marknaderna anses vara såvida något samband eller förhållande mellan marknaderna föreligger. Koncentration på närliggande eller besläktade marknader har länge ansetts kunna medföra</P> </DIV> <DIV id="page_41"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d141x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p65 ft14"><SPAN class="ft2">44 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft2">SOU 1998:98</SPAN></P> <P class="p188 ft2">konkurrenshämmande verkningar genom att marknadsinträdet för utomstående kan försvåras.</P> <P class="p27 ft2">Koncentration som berör marknader som inte står i något förhållande till varandra eller utgör del av större marknader anses också kunna föra med sig negativa verkningar. Särskilt har uppmärksammats beteenden som underprisförsäljning (ej kostnadstäckande prissättning) och ömsesidig återhållsamhet (konglomeratföretag som möter varandra på vissa marknader agerar återhållsamt på grund av vetskapen om att de annars riskerar vedergällning på en annan marknad). Förekomsten av ett stort konglomeratföretag kan också verka avhållande på potentiella konkurrenter genom att de noga måste överväga möjligheterna att inträda på marknaden.</P> <P class="p48 ft2">Koncentrationens effekter måste således prövas för varje särskild marknad för sig efter de förutsättningar som där råder. Genom att effekterna skiljer sig åt beroende på om det är frågan om horisontell, vertikal eller diagonal koncentration torde det vara tämligen oomstritt att skilda bedömningsstandarder bör tillämpas i den rättsliga kontrollen av företagsförvärv.</P> <P class="p26 ft2">Dessa förhållanden gäller även för den gemensamma marknaden. Till skillnad från bedömningen på det nationella planet måste dock effekterna på denna marknad bedömas ur ett mera globalt marknadsperspektiv. Vidare präglas bedömningen av de bakomliggande syftena med denna marknad.</P> <P class="p36 ft14">Utvecklingen av konkurrensrättsliga regler mot koncentration</P> <P class="p23 ft2">Konkurrensrättsliga regler som har till primärt syfte att möjliggöra ingripanden mot koncentration i olika former i näringslivet representerar ett förhållandevis sent utvecklingsskede i konkurrensrätten. En grundläggande orsak till detta torde stå att finna i historiskt sett skiftande attityder till nödvändigheten och nyttan av en reglering av koncentrationsprocessen. Tidigare ansågs normalt inte en ökad koncentration från samhällets synpunkt vara skadlig utan snarare var koncentrationsprocessen något som borde uppmuntras, bl.a. som led i en önskvärd strukturrationalisering. På nationell nivå ansågs det i många fall vara en nödvändighet att de inhemska företagen var tillräckligt stora för att kunna möta konkurrensen från större utländska företagsenheter.</P> <P class="p189 ft2">Motsvarande synpunkter gjorde sig även gällande på europeisk nivå och från ett <NOBR>EG-perspektiv</NOBR> ansågs uppkomsten och utvecklingen av större koncentrerade företagsenheter som ett nödvändigt instrument i konkurrensen på världsmarknaden.</P> </DIV> <DIV id="page_42"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">45</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">I senare ekonomisk teori och analys har värdet av en fungerande och effektiv konkurrens på nationella och internationella marknader betonats mera. Genom en konkurrenspolitik som syftar till en obunden konkurrens, dvs. marknader utan några större konkurrensbegränsningar, gynnas företag som är effektiva och produktiva. En fungerande nationell marknad anses även vara en förutsättning för konkurrenskraft i externa relationer. Möjlighet till ingripande mot effektivitetshämmande konkurrensbegränsningar är i många fall en förutsättning för att företagen skall kunna uppnå erforderlig effektivitet och konkurrenskraft på såväl den nationella marknaden som världsmarknaden. Behov av effektiv konkurrens och ingripanden mot skadliga koncentrationsförfaranden anses därför normalt inte stå i någon motsatsställning till strävandena att stärka företagens konkurrenskraft på såväl den nationella som den internationella marknaden.</P> <P class="p191 ft14">Skäl som brukar anföras för att kontrollera och reglera koncentration</P> <P class="p23 ft2">I många nationella rättsordningar och inom gemenskapsrätten anförs som det övergripande motivet för att genom konkurrensrättslig reglering styra och kontrollera koncentrationsförfaranden i näringslivet en strävan att hindra uppkomsten av koncentrerade företagsenheter som allvarligt hämmar den dynamiska konkurrensen på en viss marknad. En reglering och kontroll av koncentrationen i näringslivet avser i dessa fall att träffa de fall av koncentration som kan bedömas medföra allvarliga negativa konsekvenser. Härmed avses normalt i första hand företagskoncentrationer som leder till att konkurrensintensiteten minskar genom att marknadsdominans uppkommer eller förstärks. Möjligheten till ingripande är således avsedd att fungera som ett viktigt instrument i arbetet att bevara en balanserad och fungerande konkurrens som dels möjliggör överlevnad för de effektiva företagen, dels skapar förutsättningar för inträde på marknaden av nya företag utan hinder av större etableringssvårigheter skapade av ett eller ett fåtal företag som dominerar marknaden.</P> <P class="p186 ft2">Det är dock ofta svårt att i ett konkret fall bedöma i vilken grad en koncentration kan förväntas medföra allvarliga konkurrenshämmande effekter. Det tycks inte heller vara möjligt att på basen av tillgängliga undersökningar generellt uttala sig i frågan om en koncentrationsprocess medför för- eller nackdelar för samhällsekonomin i stort.</P> <P class="p26 ft2">Om man från samhällelig synpunkt skall kunna värdera ett företagsförvärvs effekter måste de kontrollerande organen dessutom ha tillgång till instrument för att på ett så fullständigt sätt som är möjligt ta fram underlag för denna bedömning. För detta ändamål krävs regler som gör</P> </DIV> <DIV id="page_43"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d143x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">46 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft26">det möjligt att på ett inträngande sätt undersöka de inblandade företagens ägarförhållanden, reella marknadsposition, produktionsvolym, m.m.</P> <P class="p192 ft59"><SPAN class="ft53">2.3</SPAN><SPAN class="ft58">Förvärvs- och koncentrationsutvecklingen</SPAN></P> <P class="p193 ft60"><SPAN class="ft60">2.3.1</SPAN><SPAN class="ft61">Förvärvsutvecklingen</SPAN><SPAN class="ft29">6</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Samgåenden mellan företag och förvärv av företag har varit ett utmärkande drag i det svenska näringslivets utveckling alltsedan aktiebolaget blev den dominerande formen för företagarverksamhet i större skala. Successiva sammanslagningar av mindre företag och tillverkningsenheter lade redan vid sekelskiftet grunden till flera av våra i dag största industriföretag och denna utveckling har under senare decennier med varierande intensitet fortsatt och periodvis präglat det svenska näringslivet. Den svenska utvecklingen är i detta avseende inte anmärkningsvärd utan företagssamgåenden och företagsförvärv utgör ett karakteristiskt drag i näringslivets utveckling i de flesta industriländer. Förvärvsaktiviteten brukar ofta beskrivas i termer av förvärvsvågor som under olika tidsperioder dragit fram över och förändrat näringslivsstrukturen i olika länder.</P> <P class="p186 ft2">En första våg av förvärv och samgåenden brukar dateras till sekelskiftet, en andra våg till <NOBR>1920-talet,</NOBR> en tredje till <NOBR>1960-talet</NOBR> och en fjärde våg till <NOBR>1970-talets</NOBR> senare hälft och <NOBR>I980-talet.</NOBR> Detta tidsmässiga mönster är särskilt uttalat i Förenta staterna, men kan i likartad form också iakttagas i Storbritannien och vissa andra i europeiska länder, däribland Sverige.</P> <P class="p26 ft2">Den ekonomiska forskningen har inte lämnat några entydiga och allmänt accepterade förklaringar till dessa fluktuationer i förvärvsaktiviteten eller varför förvärvsaktiviteten under vissa tidsperioder varit mer intensiv än under andra perioder.</P> <P class="p194 ft2">På makronivå anförs i stället teorier om vilka faktorer som – gemensamt för hela eller stora delar av näringslivet – skapar de på mikronivå nödvändiga betingelserna för företagsförvärv. Flera studier på makronivå har påvisat ett positivt samband mellan den allmänna ekonomiska aktiviteten i samhället och antalet företagsförvärv. Ett</P> <P class="p195 ft11"><SPAN class="ft29">6 </SPAN>Avsnittet är i stor utsträckning baserat på Ä garutredningens betänkande (SOU 1990:1) Företagsförvärv i svenskt näringsliv (kapitel 2 och 5).</P> </DIV> <DIV id="page_44"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d144x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">47</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">positivt samband har också fastställts mellan den allmänna kursutvecklingen på aktiemarknaden och förvärvsaktiviteten i näringslivet. Dessa studier till trots anses frågan om förvärvsvågornas orsaker alltjämt vara ett olöst problem inom den ekonomiska forskningen.</P> <P class="p36 ft14">Företagsförvärv under perioden 1900 – 1969</P> <P class="p23 ft2">Som ovan nämnts har samgåenden mellan företag och förvärv av företag varit ett stående inslag i det svenska näringslivet sedan slutet av <NOBR>l800-talet.</NOBR> Under <NOBR>1900-talets</NOBR> första decennier genomfördes ett betydande antal samgåenden och förvärv med långtgående effekter på den inhemska företags- och industristrukturen. Ett stort antal sammanslagningar och företagsförvärv ägde rum även under 1920- och 1930- talen. Dessa synes till övervägande del ha utgjorts av stora företags förvärv av små och ofta relativt nystartade företag, framför allt inom verkstadsindustrin, men även dessa decennier rymmer enstaka fall av stora och för framtiden betydelsefulla företagssammanslagningar.</P> <P class="p48 ft2">Den första mer heltäckande statistik som finns att tillgå rörande förvärvsaktiviteten i det svenska näringslivet avser samgåenden och förvärv inom industrin under perioden <NOBR>1946-1969.</NOBR> Statistiken visar att närmare 3 000 samgåenden och förvärv ägde rum i industrin under denna period.</P> <P class="p24 ft2">Fram till <NOBR>1950-talets</NOBR> slut låg förvärvsaktiviteten på en förhållandevis låg och stabil nivå. Därefter ökade antalet samgåenden och förvärv successivt under <NOBR>1960-talet</NOBR> och decenniets senare del har ofta kommit att beskrivas i termer av en omfattande strukturomvandling, inte minst inom <NOBR>metall-och</NOBR> verkstadsindustrin. Närmare hälften av de 3 000 förvärven ägde rum mellan år 1965 och år 1969.<SPAN class="ft29">7</SPAN></P> <P class="p196 ft11"><SPAN class="ft29">7 </SPAN>Totalt berörde samgåendena och förvärven omkring 265 000 anställda i de förvärvade företagen inom industrin under perioden <NOBR>1946-1969.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_45"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d145x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">48 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Företagsförvärv under perioden 1970 – 1988</P> <P class="p23 ft26">Den ökade förvärvsaktivitet som kunnat konstateras för <NOBR>1960-talets</NOBR> sista år fortsatte under <NOBR>1970-talets</NOBR> första hälft.<SPAN class="ft62">8</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Under perioden 1970 – 1988 genomfördes drygt 12 000 företagsförvärv i det svenska näringslivet.</P> <P class="p27 ft2">Det årliga antalet företagsförvärv i hela näringslivet ökade successivt från drygt 300 år 1970 till drygt 800 år 1975, för att under decenniets senare del ligga på en något lägre nivå, omkring 600 förvärv per år.</P> <P class="p197 ft26">Under <NOBR>1980-talets</NOBR> första år ökade förvärvsaktiviteten åter och år 1983 registrerades drygt 1 000 förvärv. Därefter gick det årliga antalet förvärv tillbaka. Å r 1988 genomfördes i svenskt näringsliv 694 företagsförvärv.</P> <P class="p27 ft2">Flertalet förvärv avsåg sysselsättningsmässigt små företag och det är i allt väsentligt den typen av förvärv som förklarar de antalsmässiga fluktuationerna i förvärvsaktiviteten mellan olika år. Det föreligger inte något entydigt samband mellan antalet förvärv och antalet anställda som under olika år berörts av förvärven. En uppgång i antalet förvärv har vid flera tillfällen sammanfallit med en nedgång i antalet anställda som berörts av förvärven och vice versa.</P> <P class="p27 ft2">Under den senare delen av <NOBR>1980-talet</NOBR> har antalet anställda i förvärvade företag flerdubblats trots att en påtaglig tillbakagång i antalet förvärv ägt rum. Förvärven har således kommit att omfatta, genomsnittligt sett, allt större företag. Det sammanlagda antalet anställda i de företag som var föremål för förvärv under perioden 1970- 1988 uppgick till 1 296 000. <SPAN class="ft29">9 10</SPAN></P> <P class="p198 ft11"><SPAN class="ft29">8 </SPAN>Från slutet av <NOBR>1960-talet</NOBR> fördes ett register över storföretag i svenskt näringsliv. Registret fördes av Statens pris- och kartellnämnd (fr.o.m. 1988 Statens pris- och konkurrensverk). Till underlag för detta register upprättades fortlöpande statistik över samtliga företagssammanslagningar och företagsförvärv i näringslivet. Statistiken inbegriper svenska och utländska förvärv i Sverige, medan svenska förvärv utomlands inte är inkluderade. Uppgifterna avser verksamhetsområde och sysselsättningsmässig storlek på de berörda företagen, medan företagens kapitalmässiga storlek inte registrerades.</P> <P class="p199 ft11"><SPAN class="ft29">9 </SPAN>Den översikt över förvärvsutvecklingen bland samtliga företag i svenskt näringsliv under 1970- och 1980- talet som på ägarutredningens uppdrag genomfördes av SPK tar utgångspunkt i endast två variabler, nämligen antalet förvärv och antalet anställda i de berörda företagen. Den inom den ekonomiska forskningen ofta använda variabeln kapitalstorlek ingår inte i översikten. Det bör inledningsvis också observeras att en summering av antalet förvärv, liksom av antalet anställda i förvärvade företag, framför allt över en längre tidsperiod, medför vissa dubbelräkningar till följd av att en del företag förvärvas flera gånger under perioden.</P> </DIV> <DIV id="page_46"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d146x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">49</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Det kan även observeras att de allra flesta förvärv avser företag med ett mycket begränsat antal anställda, medan den sysselsättningsmässiga effekten av förvärven i allt väsentligt är hänförligt till ett förhållandevis litet antal förvärv av storföretag.<SPAN class="ft29">11</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Fördelas storföretagsförvärven över tiden framkommer en svag antalsmässig dominans för perioden efter år 1980 och under <NOBR>1980-talets</NOBR> senare år kom företagsförvärven i påtagligt ökad utsträckning att omfatta storföretag. Under år 1988 genomfördes 48 förvärv av storföretag, vilka tillsammans hade drygt 200 000 anställda. Antalet anställda i de förvärvade storföretagen var också genomsnittligt sett väsentligt högre under <NOBR>1980-talet</NOBR> än under periodens tidigare del. Under perioden 1980 - 1988 uppgick det årliga genomsnittet till 59 000 anställda, medan motsvarande antal under perioden 1970 - 1979 var knappt hälften så stort, omkring 25 000 anställda.</P> <P class="p200 ft14">Företagsförvärv under <NOBR>1990-talet</NOBR></P> <P class="p23 ft2">Någon officiell statistik avseende företagssamgåenden och företagsförvärv under <NOBR>1990-talet</NOBR> föreligger inte. Statistik, baserad på uppgifter om kända företagsförvärv, finns att tillgå från näringslivet. Denna statistik är emellertid inte heltäckande. Tillgängliga uppgifter om företagsförvärv för perioden 1993 - 1996 lämnas i bilaga 2.</P> <P class="p201 ft11"><SPAN class="ft29">10 </SPAN>Under <NOBR>1970-talet</NOBR> berördes årligen i genomsnitt 2,4 % av de anställda i näringslivet av företagsförvärv i den meningen att det företag de arbetade i förvärvades av något annat företag. Under perioden 1980 - 1988 var motsvarande andel 4,2 % av de anställda. Det kan således observeras att förvärven successivt kommit att beröra en allt större andel av de sysselsatta. Från 1989 års ingång uppställdes för registrering en nedre storleksgräns för antal anställda i det förvärvade företaget. De uppgifter som föreligger för år 1989 är därför inte direkt jämförbara med uppgifterna för tidigare år. Uppgifterna indikerar dock en nedgång i fråga om såväl antalet förvärvade företag som genomsnittlig storlek på dessa företag.</P> <P class="p202 ft11"><SPAN class="ft29">11 </SPAN>Närmare 74 % av samtliga förvärvade företag under perioden 1970 - 1988 hade färre än 50 anställda vid förvärvstillfället, 19 % hade 50 - 199 anställda och 5 % hade 200 - 499 anställda. Endast 3 % , eller 364 av drygt 12 000 förvärvade företag, hade minst 500 anställda och tillhörde därmed den grupp företag som brukar betecknas som storföretag. I dessa 364 förvärvade storföretag återfanns emellertid 60 % av det totala antalet anställda i de 12 000 förvärvade företagen. Storföretagsförvärvens betydelse i sammanhanget framgår också av att de tio största förvärven svarade för i genomsnitt 47 % av det totala antal anställda som varje år berördes av företagsförvärv.</P> </DIV> <DIV id="page_47"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d147x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">50 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p203 ft14">Företagssammanslagningar och företagsförvärv med utgångspunkt i marknads- och produktmässiga samband.</P> <P class="p204 ft26">Företagssamgåenden och företagsförvärv kan klassificeras med utgångspunkt i marknads- och produktmässiga samband mellan de berörda företagen, varvid följande kategorier kan urskiljas:</P> <P class="p205 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">horisontella förvärv – företagen är verksamma på samma marknader med samma produkter.</SPAN></P> <P class="p206 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">komplementära förvärv – företagen är verksamma på samma marknader med likartade produkter.</SPAN></P> <P class="p205 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">marknadsutvidgande förvärv – företagen är verksamma på olika marknader, men med samma produkter.</SPAN></P> <P class="p205 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">vertikala förvärv – företagen har ett produktmässigt samband, men är verksamma inom olika led i produktions- och distributionskedjan.</SPAN></P> <P class="p205 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">konglomeratförvärv – företagen saknar såväl produktmässigt som marknadsmässigt samband.</SPAN></P> <P class="p207 ft2">Statens pris- och konkurrensverk (SPK) genomförde på uppdrag av ägarutredningen en klassificering av angivet slag för de 364 storföretagsförvärv som ägde rum i svenskt näringsliv under perioden 1970 – 1988.<SPAN class="ft29">12</SPAN></P> <P class="p42 ft26">Klassificeringen gav vid handen att 141, eller drygt en tredjedel, av de 364 storföretagsförvärven avsåg företag verksamma på samma marknader med samma produkter, s.k. horisontella förvärv.<SPAN class="ft62">13</SPAN></P> <P class="p50 ft26">Till kategorin komplementära förvärv, vilka ofta kan vara svåra att skilja från de horisontella förvärven, hänfördes 80 av de 364 storföretagsförvärven.<SPAN class="ft62">14</SPAN></P> <P class="p208 ft64"><SPAN class="ft56">12</SPAN><SPAN class="ft63">Mot bakgrund av den diversifiering som utmärker många storföretag blir en klassificering av detta slag i de enskilda fallen ofta förenad med ett visst mått av osäkerhet. Under förutsättning att någon systematisk snedvridning inte föreligger kan dock en sådan klassificering i viss omfattning belysa förvärvsutvecklingen.</SPAN></P> <P class="p209 ft64"><SPAN class="ft56">13</SPAN><SPAN class="ft65">Det sammanlagda antalet anställda i de förvärvade företagen inom denna kategori uppgick till 329 000, vilket motsvarade 42 % av totalantalet anställda i samtliga förvärvade storföretag under perioden.</SPAN></P> <P class="p209 ft64"><SPAN class="ft56">14</SPAN><SPAN class="ft65">Det sammanlagda antalet anställda i de förvärvade företagen inom denna kategori uppgick till 134 000, vilket motsvarar 17 % av totalantalet anställda i samtliga förvärvade storföretag.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_48"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d148x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">51</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p210 ft2">Vidare har 15 förvärv<SPAN class="ft29">15 </SPAN>betecknats som marknadsutvidgande och 31 förvärv<SPAN class="ft29">16 </SPAN>betecknats som vertikala.</P> <P class="p211 ft2">Av de 364 storföretagsförvärv som genomfördes i svenskt näringsliv under perioden 1970 – 1988 var således 267 förvärv, eller tre fjärdedelar, av sådant slag att förvärvande och förvärvat företag bedömdes ha sammanfallande eller närliggande verksamhetsområden.<SPAN class="ft29">17 </SPAN>Resterande storföretagsförvärv under perioden är i allt väsentligt hänförliga till kategorin konglomeratförvärv där det inte förelåg något produkt- eller marknadsmässigt samband mellan de berörda företagen. Totalt återfinns i denna kategori 88 av de 364 storföretagsförvärven</P> <P class="p212 ft2">under perioden.</P> <P class="p213 ft60"><SPAN class="ft60">2.3.2</SPAN><SPAN class="ft61">Koncentration</SPAN></P> <P class="p214 ft14">Marknadskoncentration</P> <P class="p215 ft2">Graden av koncentration kan mätas för olika stora delar av näringslivet, såsom branscher eller marknader. Ett sätt att mäta koncentrationen är att beräkna andelen för de tre, fyra, sex eller åtta största företagen på den aktuella marknaden. I vissa fall utgår man från företagens omsättning, i andra fall från deras kapital, antal anställda eller marknadsandelar. När företag är verksamma i flera branscher och på flera marknader kan det dock bli missvisande att utgå från deras totala verksamhet när det gäller att bestämma koncentrationen på en viss marknad. Detta talar för användandet av marknadsandelar som det mest relevanta måttet vid beräkning av graden av marknadskoncentration.</P> <P class="p48 ft2">Avgränsning av marknaden är därvid av grundläggande betydelse för det mått på koncentrationsgraden som denna uppvisar. En snäv definition av marknaden medför nämligen normalt ett färre antal företag som är verksamma på marknaden ifråga.</P> <P class="p24 ft2">Valet av det antal företag som koncentrationsgraden beräknas utifrån är många gånger godtyckligt. Om man jämför strukturen i en bransch vid två olika tillfällen kan det därför bli en öppen fråga om koncentrationen stigit eller sjunkit, när andelen för de tre största företagen ökat men samtidigt minskat för de sex största.</P> <P class="p216 ft11"><SPAN class="ft29">15</SPAN>Förvärven omfattande 16 000 anställda.</P> <P class="p217 ft11"><SPAN class="ft56">16</SPAN><SPAN class="ft66">Förvärven omfattande 41 000 anställda.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">17</SPAN><SPAN class="ft67">Det sammanlagda antalet anställda i de förvärvade företagen uppgick till 520 000, vilket motsvarar 67 % av totalantalet anställda i samtliga förvärvade storföretag under perioden.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_49"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d149x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">52 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">En svaghet med metoden att mäta några av de största företagens sammanlagda andel av en viss marknad är att man inte får någon bild av förändringar i den inbördes fördelningen mellan de företag som räknas till de största och inte heller beträffande fördelningen mellan de övriga.</P> <P class="p35 ft2">Det finns även metoder där man på basis av marknadsandelar beräknar ett indextal som anger graden av koncentration. Nackdelen med dessa index är att de, liksom de tidigare nämnda måtten, inte entydigt kan beskriva graden av koncentration.<SPAN class="ft29">18</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Sambandet mellan koncentration och konkurrens</P> <P class="p23 ft2">Som tidigare nämnts torde det ofta finnas ett visst samband mellan koncentrationsgraden och konkurrenssituationen. Detta samband är dock sällan entydigt, eftersom koncentrationsmåttet i många fall avspeglar storleksrelationerna mellan företagen, medan konkurrensen snarare är att anse som ett uttryck för företagens agerande. Exempelvis kan en marknad med ett fåtal företag präglas av mycket stark konkurrens i betydelsen tävlan mellan företagen, medan konkurrensen på en annan marknad med flera företag begränsas av överenskommelser mellan företagen om priser, marknadsuppdelning, m.m.</P> <P class="p48 ft2">Om det finns ett stort antal jämnstarka företag på en marknad där det inte förekommer några konkurrensbegränsande överenskommelser, kan det i allmänhet antas råda en hög grad av konkurrens. En sådan situation behöver dock inte utgöra något stabilt jämviktsläge, t.ex. kan genom den tekniska utvecklingen uppstå nya stordriftsfördelar, vilket kan medföra att konkurrensförutsättningarna med tiden förändras på de olika marknaderna. Om ett företag på en viss marknad lyckas erhålla en fördel i förhållande till de övriga, t.ex. genom stordriftsfördelar, ökade finansiella resurser eller ett sänkt kostnadsläge, kan detta få till följd att företaget kan ytterligare förbättra sina produkter eller sänka sina priser.</P> <P class="p219 ft11"><SPAN class="ft29">18 </SPAN>Ett exempel är Herfindahls index, som erhålles genom en kvadrering och summering av alla företagens marknadsandelar. En av fördelarna med detta koncentrationsmått är att hänsyn tas till samtliga företag på marknaden och inte bara till ett visst antal av de största. Till följd av kvadreringen får förskjutningar mellan de mindre företagen mycket små konsekvenser för indextalet. En egenskap hos detta index är emellertid att samma indextal kan representera helt olika marknadsstrukturer. Risken för feltolkningar torde dock vara mindre, när man följer koncentrationsutvecklingen på en viss marknad under en bestämd tidsperiod med hjälp av Herfindahls index. En ökning av det största företagets andel på en viss marknad måste uppvägas av ett betydande inträde av nya företag för att index inte skall påverkas.</P> </DIV> <DIV id="page_50"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d150x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">53</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">I båda fallen medför detta för de övriga företagen att deras konkurrenssituation försämras. På längre sikt kan det starkaste företaget även bli så överlägset de andra att det uppstår mycket ojämna konkurrensförhållanden på marknaden och med tiden en utslagning av de svagaste företagen. I förlängningen av en sådan utveckling kan en monopolsituation uppstå, där någon konkurrens ej längre förekommer.</P> <P class="p26 ft2">Om ett av de större företagen på en marknad köper upp andra företag ökar dess storlek och därmed ofta dess möjligheter att vidta sådana åtgärder som ytterligare kan stärka dess ställning. I så fall påskyndas också utvecklingen mot en framtida monopolmarknad. Om däremot de svagaste företagen går samman och lyckas uppnå vissa fördelar kan den nämnda utvecklingen bromsas trots att antalet företag minskar. Ett samgående mellan vissa företag kan således leda till jämnare styrkeförhållanden mellan företag på samma marknad.</P> <P class="p26 ft2">Det sagda innebär att varje företagskoncentrations påverkan på konkurrenssituationen måste analyseras utifrån i det enskilda fallet föreliggande förutsättningar och med hänsyn till koncentrationens effekter för konkurrenssituationen.</P> <P class="p220 ft69"><SPAN class="ft60">2.3.3</SPAN><SPAN class="ft68">Koncentrationsutvecklingen i det svenska näringslivet</SPAN></P> <P class="p221 ft26">Frågan om koncentrationsutvecklingen i det svenska näringslivet behandlades av bl.a. Konkurrensutredningen i dess betänkande (SOU 1978:9) Ny konkurrensbegränsningslag. Utredningen anförde bl.a.:<SPAN class="ft62">19</SPAN></P> <P class="p222 ft70">”Oavsett vilka koncentrationsmått som används kan konstateras att koncentrationen i det svenska näringslivet har ökat under 1960- och <NOBR>1970-talen.</NOBR> Genom koncentrationsprocessen har ett växande antal marknader med fåtalsdominans eller enföretagsdominans uppstått. Samtidigt har inom vissa sektorer den internationella konkurrensen hårdnat.</P> <P class="p223 ft71">Ser man till företag med över 500 anställda ökade företagen sin andel av den totala industriproduktionen rätt markant under <NOBR>1960-talets</NOBR> senare del. De svarar för närvarande för närmare tre fjärdedelar av denna. Den ökning av storföretagens andel som sålunda ägt rum har dels skett genom intern tillväxt samt genom utslagning av mindre företag men dels också genom förvärv och sammanslagningar av företag.</P> <P class="p223 ft70">Generellt kan man beträffande koncentrationen peka på vissa tendenser. De redan stora företagens marknadsandelar har för det första ökat på bekostnad av de små och medelstora företagen. I många branscher har sålunda strukturomvandlingen drabbat främst de medelstora företagen som ofta inte kan utnyttja stordriftsfördelar och inte heller som många mindre företag kan klara konkurrensen genom låga administrativa kostnader och en hög flexibilitet. Ä ven företagsbeskattningen har till viss del bidragit till</P> <P class="p25 ft11"><SPAN class="ft29">19 </SPAN>Se betänkandet s. 297 f.</P> </DIV> <DIV id="page_51"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d151x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">54 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p224 ft70">denna utveckling. För det andra har grossistledet fått en starkare ställning både i förhållande till tidigare och senare led. För det tredje kan konstateras att koncentrationen i näringslivet främst har skett horisontellt och vertikalt. Under senare tid kan emellertid spåras ett ökat intresse för konglomeratbildningar.</P> <P class="p223 ft71">Den tekniska utvecklingen och därmed förknippade stordriftsfördelar, förbättrade administrationsmetoder och vissa av företagsbeskattningsreglerna har framför allt gynnat de större företagen. De mindre och medelstora företagens konkurrenskraft har härigenom försämrats i flera branscher. Detta har lett till nedläggning eller försäljning av dessa företag i vissa fall. De stora och kapitalintensiva företagen har blivit mer intresserade än tidigare av att skapa stabilitet när det gäller tillgång till råvaror och avsättning för sina produkter. Detta ökade intresse för stabilitet har medfört större intresse fört företagsförvärv och andra konkurrensbegränsande åtgärder.</P> <P class="p225 ft70">Nyetableringshindren har ökat dels därför att koncentrationen i sig försvårar nyetablering, dels därför att kostnaderna för nyetablering har stigit genom teknisk utveckling och vidgade krav från samhällets sida på företagsamheten.</P> <P class="p223 ft71">Minskade handelshinder har medfört ökad internationell konkurrens på flera områden. De svenska exportföretagen har fått tillgång till större marknader. Detta har i hög grad drivit fram samarbete och i vissa fall samgåenden mellan dessa företag för att klara den internationella konkurrensen. Samtidigt har en motsvarande koncentration skett utomlands. De svenska företagen får således numera konkurrera med färre men större utländska företag.</P> <P class="p226 ft11">Det finns knappast anledning att anta att koncentrationstendenserna i svenskt näringsliv kommer att avta. Framför allt kommer den tekniska utvecklingen, konkurrensen från utlandet och behovet av en konkurrenskraftig exportsektor att driva fram en fortsatt strukturrationalisering och ökad koncentration.”</P> <P class="p227 ft2">Frågan om koncentrationsutvecklingen i det svenska näringslivet behandlades även av Konkurrenskommittén i dess betänkande (SOU 1991:59) Konkurrens för ökad välfärd. På uppdrag av kommittén undersökte Statens pris- och konkurrensverk (SPK) marknadskoncentration och konkurrensförhållanden inom ett sextiotal olika varu- och tjänsteområden (september 1990). Enligt kommittén visade SPK:s undersökning på en långt driven företagskoncentration (högst fyra företag med en samlad marknadsandel om åttio procent eller mer) inom ett flertal branscher, bl.a. byggmaterielindustrin och livsmedelsindustrin.<SPAN class="ft29">20</SPAN></P> <P class="p48 ft2">Den företagskoncentration som bl.a. Konkurrensutredningen och Konkurrenskommittén har redogjort för kan antas komma att fortsätta inom olika branscher, särskilt mot bakgrund av internationaliseringen av det svenska näringslivet och den mer allmänna globaliseringen.</P> <P class="p24 ft2">Vi har inte funnit skäl att genomföra någon ny undersökning av företagskoncentrationen inom det svenska näringslivet. En sådan</P> <P class="p228 ft11"><SPAN class="ft29">20 </SPAN>Se betänkandet s. 170.</P> </DIV> <DIV id="page_52"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t4"> <TR> <TD class="tr0 td99"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td100"><SPAN class="p4 ft23">Den ekonomiska bakgrunden m.m. <SPAN class="ft12">55</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td101"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td102"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft26">undersökning skulle – förutom att ha krävt stora resurser – ändå inte kunnat ge något väsentligt förbättrat underlag för bedömning av behovet av ett system för kontroll av företagskoncentrationer.</P> </DIV> <DIV id="page_53"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">56 </SPAN>Den ekonomiska bakgrunden m.m.</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> </DIV> <DIV id="page_54"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d154x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">57</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p181 ft4">3 <NOBR>EG-rätt</NOBR></P> <P class="p182 ft53"><SPAN class="ft53">3.1</SPAN><SPAN class="ft54">Inledning</SPAN></P> <P class="p183 ft2">Vi har tidigare under utredningsarbetet tagit upp frågan om ett närmande av KL:s regler för kontroll av företagsförvärv till motsvarande regler i gemenskapsrätten. Vi har i det sammanhanget översiktligt redogjort för bestämmelserna i rådets förordning 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (koncentrationsförordningen).<SPAN class="ft29">21</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Enligt utredningsdirektiven till det fortsatta utredningsarbetet skall bl.a. gemenskapsrättens regelsystem för kontroll av företagskoncentration utgöra underlag vid den fortsatta prövningen av behovet och utformningen av ett inhemskt konkurrensrättsligt system för kontroll av företagsförvärv.</P> <P class="p24 ft2">Vi har i det tidigare utredningsarbetet behandlat KL:s bestämmelser i frågor som rör process- och instansordningen. Framställningen om gemenskapsrättens regelsystem för kontroll av företagskoncentration avgränsas därför huvudsakligen till att behandla regelsystemets materiella bestämmelser. Begreppet koncentration behandlas i avsnitt 3.3, gemensamma företag i avsnitt 3.3.3 och vissa konkurrensbegränsande förfaranden, s.k. accessoriska begränsningar, i avsnitt 3.3.4. Avgränsningen av kontrollområdet behandlas i avsnitt 3.4 och bedömningskriterier i avsnitt 3.5. Avslutningsvis redogörs översiktligt för vissa anmälnings- och förfaranderegler i avsnitt 3.6.<SPAN class="ft29">22</SPAN></P> <P class="p172 ft11"><SPAN class="ft56">21</SPAN><SPAN class="ft66">Se SOU 1997:20 Konkurrenslagen 1993 - 1996 (avsnitt 5.4).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">22</SPAN><SPAN class="ft57">Framställningen i detta avsnitt bygger bl.a. på Bellamy, C.W. - Child, G.D.,</SPAN></P> <P class="p229 ft64"><SPAN class="ft72">Common Market Law of Competition, </SPAN>fourth edition, London 1993 (supplement 1996); Cook, C.J - Kerse, C.S., <SPAN class="ft72">E.C. Merger Control, </SPAN>second edition, London 1996; Hawk, B.E. - Huser, H.L., <SPAN class="ft72">European Community merger Control: A Practitioners Guide, </SPAN>Haag 1996; European Commission, <SPAN class="ft72">Report on Competition Policy, </SPAN>XXth - XXVth; <SPAN class="ft72">Horizontal mergers and competition policy in the European Community, </SPAN>European Economy No 40, 1989; <SPAN class="ft72">Competition and Integration - Community merger control policy, </SPAN>European Economy No 57, 1994.</P> </DIV> <DIV id="page_55"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d155x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">58 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p230 ft53"><SPAN class="ft53">3.2</SPAN><SPAN class="ft54">Allmän konstruktion</SPAN></P> <P class="p171 ft26">Genom rådets förordning 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer<SPAN class="ft62">23 </SPAN>har införts ett särskilt system för kontroll av företagskoncentrationer inom Europeiska gemenskapen.<SPAN class="ft62">24</SPAN></P> <P class="p27 ft2">I förordningen anges inledningsvis att avskaffandet av gränserna inom gemenskapen medför betydande strukturförändringar – särskilt i form av företagskoncentrationer – inom gemenskapens näringsliv. Behovet att upprätthålla och utveckla en effektiv konkurrens och säkerställa att omstruktureringsprocessen på längre sikt inte skadar konkurrensen inom gemenskapen gör det nödvändigt att fastställa om en koncentration med gemenskapsdimension är förenlig med den gemensamma marknaden.</P> <P class="p27 ft2">Fördelningen av ärenden mellan gemenskapen och medlemsstaterna inom området för koncentrationskontrollen bygger på samma principer som ligger till grund för begreppet subsidiaritet. Enligt denna princip bör åtgärder vidtas på den jurisdiktionsnivå som är mest lämpad med hänsyn till de mål som skall uppnås och de medel som står gemenskapen och medlemsstaterna till buds.</P> <P class="p26 ft26">Regelsystemet syftar till att möjliggöra en effektiv kontroll av företagskoncentrationer som har gemenskapsdimension med avseende på deras verkningar på konkurrensstrukturen inom gemenskapen.</P> <P class="p27 ft2">Bestämmelserna riktar sig mot koncentrationer som innebär strukturförändringar vars verkningar på marknaden sträcker sig utöver en enskild medlemsstats gränser och som påtagligt kan hämma en effektiv konkurrens inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.</P> <P class="p27 ft2">Prövningen syftar härvid till att fastställa om en koncentration med gemenskapsdimension skall anses vara förenlig med den gemensamma marknaden. Prövningen knyter an till begreppet koncentration, d.v.s. sådana transaktioner som medför varaktiga strukturförändringar på marknaden. Själva transaktionstypen är därför av underordnad betydelse. Det är koncentrationsökningen och dess påverkan på konkurrensstrukturen på marknaden som är föremål för bedömningen.</P> <P class="p231 ft64"><SPAN class="ft56">23</SPAN><SPAN class="ft63">EGT nr L 395, 30.12.1989, s.1. (EGT nr L 257, 21.9. 1990, s. 13 [rättelse]). (svensk översättning publicerad i specialutgåva 1994 [annex]). Senast ändrad genom rådets förordning (EG) nr 1310/97 av den 30 juni 1997 om ändring i förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr L 180, 9.7.1997, s. 1) (EGT nr L 40, 13.2. 1998 [rättelse]).</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">24</SPAN><SPAN class="ft67">För en närmare redogörelse för tillkomsten av koncentrationsförordningen se t.ex. Cook - Kerse, s. 2 ff, Hawk - Huser, s. 2 ff.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_56"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d156x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">59</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">En koncentration med gemenskapsdimension som skapar eller förstärker en dominerande ställning och som medför att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt hämmas anses oförenlig med den gemensamma marknaden.<SPAN class="ft29">25</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Tillämpningsområdet avgränsas utifrån de berörda företagens geografiska verksamhetsområden och omsättning. Koncentrationer som inte överstiger i förordningen angivna tröskelvärden är underkastade nationell kontroll, under förutsättning att sådan finns i den berörda medlemsstaten (medlemsstaterna).</P> <P class="p26 ft26">Medlemsstaterna får inte tillämpa sin nationella konkurrenslagstiftning på koncentrationer med gemenskapsdimension.<SPAN class="ft62">26 </SPAN>Två undantag medges från denna huvudregel.</P> <P class="p27 ft2">En medlemsstat får vidta de åtgärder som är nödvändiga för att kunna förbereda en begäran om att en koncentration med gemenskapsdimension, helt eller delvis, skall hänskjutas till medlemsstaten i fråga enligt artikel 9.</P> <P class="p27 ft26">En medlemsstat får även vidta åtgärder som enligt dess nationella lagstiftning är nödvändiga för att säkerställa vissa andra skyddsintressen (allmän säkerhet, mediernas mångfald, m.m.)<SPAN class="ft62">27</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Europeiska kommissionen (kommissionen) har det övergripande ansvaret för kontroll och prövning av koncentrationer.</P> <P class="p27 ft2">Kontrollen bygger på principen om obligatorisk anmälan av en koncentration med gemenskapsdimension innan den äger rum. En koncentration som faller inom förordningens tillämpningsområde skall anmälas till kommissionen för prövning inom i förordningen närmare angivna tidsfrister (anmälnings- och prövningsförfarandet behandlas i avsnitt 3.6).</P> <P class="p232 ft53"><SPAN class="ft53">3.3</SPAN><SPAN class="ft73">Begreppet koncentration</SPAN></P> <P class="p183 ft26">Som inledningsvis nämnts avses med begreppet koncentration i förordningens mening endast sådana transaktioner som medför en varaktig förändring av de berörda företagens struktur.<SPAN class="ft62">28</SPAN></P> <P class="p233 ft11"><SPAN class="ft56">25</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 8.3.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">26</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 21.2.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">27</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 21.3.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">28</SPAN><SPAN class="ft66">Se tjugotredje stycket i ingressen till koncentrationsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_57"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d157x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">60 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft2">I artikel 3.1 i koncentrationsförordningen ges en definition av när en koncentration skall anses föreligga.<SPAN class="ft29">29</SPAN></P> <P class="p235 ft2">Artikel 3:1</P> <P class="p236 ft11">En koncentration skall anses föreligga om</P> <P class="p11 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft57">två eller flera tidigare självständiga företag slås samman, eller</SPAN></P> <P class="p223 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft66">en eller flera personer, som redan kontrollerar minst ett företag, eller ett eller flera företag antingen genom förvärv av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt direkt eller indirekt får kontroll över ett helt eller flera företag eller delar därav.</SPAN></P> <P class="p237 ft2">Av denna bestämmelse framgår att en koncentration skall anses föreligga om två eller flera tidigare självständiga företag slås samman till ett företag eller om en transaktion medför en förändring av kontrollen över ett eller flera företag eller delar därav.</P> <P class="p24 ft2">Sådana transaktioner som äger rum mellan personer eller företag inom en grupp av företag och som inte medför någon förändring av kontrollen över det berörda företaget är normalt endast att betrakta som en form av intern omstrukturering inom företagsgruppen och därför inte någon koncentration i förordningens mening. Med begreppet ”person” avses i detta sammanhang inte bara fysiska personer utan även juridiska personer och offentligrättsliga subjekt.<SPAN class="ft29">30</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Ä ven transaktioner som innebär att ett offentligt företag slås samman med ett annat företag som kontrolleras av samma stat<SPAN class="ft29">31 </SPAN>eller förvärvar ett sådant företag kan falla under förordningens tillämpningsområde.<SPAN class="ft29">32 </SPAN>Av betydelse för bedömningen är om företagen tillhör samma holdingbolag och om de omfattas av en samordnad strategi eller inte, dvs. om företagen kan anses ingå i samma ekonomiska enhet.<SPAN class="ft29">33 </SPAN>Om</P> <P class="p238 ft11"><SPAN class="ft56">29</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 309 ff, Cook - Kerse, s. 23 ff, Hawk - Huser, s. 5</SPAN></P> <P class="p174 ft11">ff.</P> <P class="p239 ft64"><SPAN class="ft56">30</SPAN><SPAN class="ft67">Se bl.a. kommissionens ärende IV/M.157 - Air France/Sabena av den 5 oktober 1992 (staten) och IV/M.308 - Kali und Salz/MDK/Treuhand av den 14 december 1993 (offentligrättsligt subjekt).</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">31</SPAN><SPAN class="ft74">Med ”stat” förstås alla offentliga enheter, dvs. inte endast medlemsländer utan även regionala eller lokala offentliga enheter, såsom t.ex. provinser, departement, delstater, m.m.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">32</SPAN><SPAN class="ft67">I tolfte stycket i ingressen till koncentrationsförordningen framhålls principen om </SPAN><NOBR>icke-diskriminering</NOBR> mellan offentlig och privat sektor ("...Inom den offentliga sektorn skall därför beräkningen av omsättningen i ett företag som deltar i en koncentration utgå från sådana företag som utgör en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt oavsett på vilket sätt deras kapital ägs eller vilka administrativa tillsynsregler som gäller för dem").</P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">33</SPAN><SPAN class="ft75">Se kommissionens ärende IV/M.216 - CEA Industrie/France Telecom/ </SPAN><NOBR>Finmeccania/SGS-Thomson</NOBR> av den 22 februari 1993.</P> </DIV> <DIV id="page_58"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d158x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">61</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft2">företagen tidigare ingick i eller utgjorde självständiga ekonomiska enheter med självständig beslutanderätt anses transaktionen utgöra en koncentration och inte en intern omstrukturering.<SPAN class="ft29">34 </SPAN>Företagen torde emellertid sakna en sådan självständig beslutanderätt om de tillhör samma holdingföretag.<SPAN class="ft29">35</SPAN></P> <P class="p194 ft2">I bestämmelsen definieras begreppet kontroll som ”möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande”, vilket innebär att ett faktiskt utnyttjandet av detta inflytande inte behöver föreligga för att en koncentration skall anses uppstå. Vidare kan förvärv av kontroll föreligga även om detta inte är parternas uttalade avsikt.<SPAN class="ft29">36</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet koncentration.<SPAN class="ft29">37 </SPAN>I tillkännagivandet redogörs för kommissionens tolkning av begreppet koncentration enligt artikel 3 och de principer som tillämpas av kommissionen i dess beslutspraxis.<SPAN class="ft29">38 </SPAN>Tillkännagivandet behandlar därvid i huvudsak artiklarna 3.1, 3.3, 3.4 och 3.5.<SPAN class="ft29">39 </SPAN>Den framställning som här följer återger innehållet i kommissionens tillkännagivanden.</P> <P class="p241 ft64"><SPAN class="ft56">34</SPAN><SPAN class="ft63">Se kommissionens ärenden IV/M.097 - Péchiney/Usinor av den 24 juni 1991 och IV/M.216 - CEA Industrie/France </SPAN><NOBR>Telecom/SGS-Thomson</NOBR> av den 22 februari 1993.</P> <P class="p242 ft64"><SPAN class="ft56">35</SPAN><SPAN class="ft67">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet </SPAN><SPAN class="ft72">berörda företag </SPAN>enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer, punkt 55 (EGT nr C 66 2.3 1998, s. 14).</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">36</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.157 - Air France/Sabena av den 5 oktober 1992.</SPAN></P> <P class="p243 ft78"><SPAN class="ft56">37</SPAN><SPAN class="ft76">Kommissionens tillkännagivande om begreppet </SPAN><SPAN class="ft77">koncentration </SPAN>enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr C</P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft11">66</SPAN><SPAN class="ft65">2.3 1998, s. 5). Tillkännagivandet faller inom ramen för de initiativ som kommissionen angav i sin rapport till ministerrådet den 28 juli 1993 och som syftar till att öka insynen och rättssäkerheten i de beslut som kommissionen fattar med stöd av koncentrationsförordningen (se KOM(93) 385 slutlig, ändrad genom KOM(93) 385 slutlig/2.).</SPAN></P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft56">38</SPAN><SPAN class="ft65">I tillkännagivandet framhålls att vad som anges i detta är resultatet av den erfarenhet som kommissionen förvärvat sedan koncentrationsförordningen trädde i kraft den 21 december 1990. Vidare framhålls att vad som anges bör göra det möjligt för företagen att avgöra, innan de tar kontakt med kommissionen, huruvida och i vilken utsträckning gemenskapens regler om kontroll av företagskoncentrationer är tillämpliga i det aktuella fallet.</SPAN></P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft56">39</SPAN><SPAN class="ft79">I kommissionens tillkännagivande om begreppet </SPAN><SPAN class="ft72">självständigt fungerande gemensamma företag </SPAN>enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr C 66 2.3 1998, s. 1) behandlas närmare den tolkning som enligt kommissionen bör göras vid tillämpning av artikel 3 i samband med självständigt fungerande gemensamma företag.</P> </DIV> <DIV id="page_59"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d159x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">62 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p244 ft81"><SPAN class="ft60">3.3.1</SPAN><SPAN class="ft80">Sammanslagning av tidigare självständiga företag</SPAN></P> <P class="p237 ft2">Enligt artikel 3.1 a skall en koncentration anses föreligga om två eller flera tidigare självständiga<SPAN class="ft29">40 </SPAN>företag slås samman och bildar ett nytt företag och därvid upphör att vara skilda juridiska personer. En koncentration kan också föreligga om ett företag förvärvas av ett annat och därigenom upphör som juridisk person.</P> <P class="p26 ft2">En koncentration i förordningens mening kan även föreligga om en sammanslagning av tidigare självständiga företags verksamheter får till följd att en ekonomisk enhet bildas. Så kan vara fallet när två eller flera företag, som utan att förlora sin ställning som juridiska personer, avtalar att etablera en gemensam ekonomisk ledning<SPAN class="ft29">41 </SPAN>och förfarandet leder till att de berörda företagen de facto slås samman och att en verklig och gemensam ekonomisk enhet bildas. En förutsättning för att kunna fastställa att en gemensam ekonomisk enhet har bildats är att det förekommer en gemensam och permanent ekonomisk ledning. Andra faktorer av betydelse för bedömningen kan vara förekomsten av resultatutjämning och solidariskt ansvar mellan företagen. En sådan faktisk sammanslagning kan även förstärkas genom korsägande mellan företag som ingår i den ekonomiska enheten.<SPAN class="ft29">42</SPAN></P> <P class="p245 ft60"><SPAN class="ft60">3.3.2</SPAN><SPAN class="ft61">Förvärv av kontroll</SPAN></P> <P class="p23 ft2">I artikel 3. 1 b anges att en koncentration skall anses föreligga om ett eller flera företag, eller en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag, antingen genom köp av värdepapper eller tillgångar, genom avtal eller på annat sätt, får kontroll över ett annat företag eller delar av ett företag.</P> <P class="p24 ft2">Förvärv av kontroll kan därvid avse ett eller flera företag som är juridiska personer, dessa juridiska personers tillgångar eller vissa delar av dessa tillgångar.<SPAN class="ft29">43 </SPAN>Tillgångarna i fråga, som kan utgöras av varumärken eller licenser, måste kunna kopplas till en verksamhet som kan tillskrivas en bestämd omsättning.<SPAN class="ft29">44</SPAN></P> <P class="p246 ft11"><SPAN class="ft29">40 </SPAN>Frågan om kontroll över företag blir relevant vid prövningen av i vilken utsträckning företagen tidigare var självständiga, dvs. om något av företagen tidigare kontrollerade det andra företaget.</P> <P class="p247 ft11"><SPAN class="ft29">41 </SPAN>Jfr begreppen "Gleichordnungskonzern" i tysk rätt, vissa "groupements d`intérêt économique" i fransk rätt och vissa partnerships.</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">42</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 7.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">43</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.157 - Zurich/MMI av den 2 april 1993.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">44</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 12.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_60"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d160x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">63</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Begreppet kontroll enligt koncentrationsförordningen kan skilja sig från det begrepp som tillämpas på andra lagstiftningsområden, bl.a. i fråga om tillsynsregler, beskattning, flygtransporter, media, m.m. I den nationella lagstiftningen i en medlemsstat kan föreskrivas särskilda regler rörande strukturen på ett företags beslutsorgan och särskilt arbetstagarnas rätt att företrädas. Ä ven om dessa regler ibland ger andra personer än aktieägarna en viss kontroll, omfattar begreppet kontroll enligt koncentrationsförordningen enbart de sätt att utöva inflytande som normalt tillkommer företagets ägare. De befogenheter som en stat utövar i egenskap av offentlig myndighet och inte som aktieägare utgör inte kontroll enligt förordningen om de är begränsade till att enbart avse skyddet av allmänintresset, eftersom de varken har som syfte eller följd att göra det möjligt för staten i fråga att utöva bestämmande inflytande på företagets verksamhet.<SPAN class="ft29">45</SPAN></P> <P class="p248 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Innebörden av begreppet kontroll</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som nämnts förvärvas kontroll normalt av företag eller personer som är innehavare av rättigheter eller berättigade till rättigheter som ger kontroll. I artikel 3.3 anges närmare hur kontroll över ett företag uppnås.</P> <P class="p28 ft2">Artikel 3.3:</P> <P class="p249 ft70">Enligt denna förordning uppnås kontroll genom rättigheter eller avtal eller på andra sätt som, antingen var för sig eller tillsammans och med hänsyn till alla faktiska och rättsliga förhållanden, ger möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på ett företag, särskilt genom</P> <P class="p223 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft57">äganderätt eller rätt att använda ett företags samtliga tillgångar eller en del av dessa,</SPAN></P> <P class="p223 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft66">rättigheter eller avtal som ger ett bestämmande inflytande på sammansättningen av företagets organ och dess röstning eller beslut.</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Huruvida en transaktion skall anses innebära att kontroll över ett företag uppnås prövas mot bakgrund av alla rättsliga och faktiska omständigheter i det enskilda fallet.<SPAN class="ft29">46 </SPAN>Förvärv av äganderätt och förekomsten av aktieägaravtal torde därvid i många fall utgöra omständigheter av särskild betydelse för prövningen. Vidare kan</P> <P class="p250 ft11"><SPAN class="ft29">45 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.493 - Tractebel/Distrigaz II av den 1 september 1994.</P> <P class="p251 ft11"><SPAN class="ft29">46 </SPAN>I kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration framhålls att genom att begreppet kontroll betonas tillämpas kvalitativa snarare än kvantitativa kriterier vid prövningen av om en transaktion skall anses utgöra en koncentration.</P> </DIV> <DIV id="page_61"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d161x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">64 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">förekomsten av rent ekonomiska förbindelser mellan parterna vara av betydelse i sammanhanget. Ekonomiska beroenden mellan företag kan i vissa fall leda till att faktisk kontroll över ett företag uppnås, t.ex. om omfattande och långfristiga leveransavtal eller krediter, som beviljats av leverantörerna eller kunderna, tillsammans med andra strukturella band medför ett bestämmande inflytande över det andra företaget föreligger.<SPAN class="ft29">47</SPAN></P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Vem som kan förvärva kontroll</SPAN></P> <P class="p252 ft2">I artikel 3.4 anges den krets av personer eller företag som i förordningens mening anses kunna förvärva kontroll över ett företag.</P> <P class="p253 ft2">Artikel 3.4:</P> <P class="p236 ft11">Kontroll förvärvas av personer eller företag som</P> <P class="p223 ft70"><SPAN class="ft70">a)</SPAN><SPAN class="ft83">är innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt de berörda avtalen, eller</SPAN></P> <P class="p223 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft66">utan att vara innehavare av rättigheterna eller berättigade till rättigheter enligt sådana avtal har befogenhet att utöva de rättigheter som grundar sig på dessa.</SPAN></P> <P class="p221 ft2">I artikel 3.4 b anges att det kan inträffa att den rättsliga innehavaren av en kontrollpost inte är den person eller det företag som innehar den faktiska befogenheten att utöva de rättigheter som denna kontrollpost ger. Så kan vara fallet exempelvis om ett företag använt ett annat företag eller en annan person för att förvärva en kontrollpost och, utan att i rättslig mening vara innehavare av de rättigheter som denna kontrollpost kan ge, utövar dessa rättigheter via det andra företaget eller tredje man. Kontroll kan i sådana fall anses förvärvad av det bakomliggande företaget, som utövar den faktiska kontrollen över ”målföretaget”. Bevis om finansieringskällor och släktband utgör omständigheter som kan visa på att denna typ av indirekt kontroll föreligger.<SPAN class="ft29">48</SPAN></P> <P class="p254 ft64"><SPAN class="ft56">47</SPAN><SPAN class="ft74">Se t.ex. kommissionens ärende IV/M.258 - CCIE/GTE av den 25 september 1992 och ärende IV/M.697 - Lockheed Martin Corporation/Loral Coporation av den 27 mars 1996.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">48</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 10.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_62"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d162x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">65</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Ett förvärv av kontroll kan anta formen av ensam kontroll eller gemensam kontroll över ett företag. I båda fallen definieras kontrollen som möjligheten att utöva ett bestämmande inflytande på företaget genom rättigheter, avtal eller andra medel (artikel 3.3).</P> <P class="p24 ft26">Nedan behandlas den närmare innebörden av begreppen ensam respektive gemensam kontroll.</P> <P class="p255 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Ensam kontroll</SPAN></P> <P class="p37 ft2">Ensam kontroll förvärvas normalt på rättslig grund när ett företag förvärvar en majoritet av rösträttigheterna i ett företag. Det saknar därvid betydelse om ägarandelen uppgår till något mer än hälften av aktiekapitalet<SPAN class="ft29">49 </SPAN>eller till hela aktiekapitalet.<SPAN class="ft29">50 </SPAN>Om inte andra faktorer inverkar ger ett förvärv som inte omfattar en majoritet av rösträttigheterna normalt sett inte heller kontroll över företaget, även om förvärvet innebär att mer än halva aktiekapitalet kommer att innehas.<SPAN class="ft29">51</SPAN></P> <P class="p36 ft14">”Kvalificerat minoritetsinnehav"</P> <P class="p37 ft2">Ensam kontroll kan i vissa fall uppnås även genom ett ”kvalificerad minoritetsinnehav”, vilket kan fastställas på grundval av förekomsten av såväl rättsliga som faktiska omständigheter.</P> <P class="p27 ft2">På rättslig grund kan ensam kontroll förvärvas i de fall minoritetsinnehavet är förenat med särskilda rättigheter. Det kan härvid röra sig om innehav av preferensaktier, som ger en majoritet av rösträttigheterna, eller andra rättigheter, exempelvis rättigheten att utse mer än hälften av styrelsens eller direktionens ledamöter, och som medför att minoritetsaktieägaren får möjlighet att bestämma företagets affärsstrategi.</P> <P class="p26 ft2">En minoritetsaktieägare kan även uppnå ensam kontroll på grundval av faktiska omständigheter. Så kan vara fallet om det är troligt minoritetsaktieägaren kan uppnå en majoritetsposition på bolagsstämman (motsvarande) på grund av att övriga aktier är spridda på ett stort antal övriga aktieägare.<SPAN class="ft29">52 </SPAN>Det är i en sådan situation inte sannolikt</P> <P class="p256 ft11"><SPAN class="ft29">49 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.296 - Crédit Lynnais/BFG Bank av den 11 januari 1993.</P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">50</SPAN><SPAN class="ft74">Se kommissionens ärende IV/M.299 - Sara Lee/BP Food Division av den 8 februari 1993.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">51</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 13.</SPAN></P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft56">52</SPAN><SPAN class="ft65">Se kommissionens ärende IV/M.025 - Arjomari/Wiggins Teape av den 10 februari 1990.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_63"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d163x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">66 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p240 ft2">alla små aktieägare kommer att närvara eller företrädas vid bolagsstämman. Huruvida ensam kontroll kan anses föreligga bedöms på grundval av uppgifter om närvaron vid tidigare bolagsstämmor. En minoritetsaktieägare som erhåller en stabil majoritet vid bolagsstämman med hänsyn till det antal övriga aktieägare som normalt deltar vid dessa stämmor, kan anses utöva ensam kontroll över företaget.<SPAN class="ft29">53</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Ensam kontroll kan även utövas av en minoritetsaktieägare som under lång tid har rätt att leda företagets verksamhet och bestämma dess affärsstrategi.</P> <P class="p28 ft14">Köpoptioner, m.m.</P> <P class="p23 ft2">Köpoptioner eller konvertibler anses inte i sig kunna ge upphov till ensam kontroll, såvida de inte utnyttjas inom en nära framtid i enlighet med rättsligt bindande avtal.<SPAN class="ft29">54 </SPAN>Om det emellertid är troligt att en sådan rättighet kommer att utnyttjas kan denna omständighet i förening med övriga omständigheter leda till slutsatsen att ensam kontroll över företaget skall anses föreligga.<SPAN class="ft29">55</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Ö vergång från gemensam till ensam kontroll</P> <P class="p23 ft2">En övergång från gemensam till ensam kontroll över ett företag anses medföra en koncentration i koncentrationsförordningens mening, eftersom det bestämmande inflytande som utövas ensamt skiljer sig från ett sådant bestämmande inflytande som utövas av flera.</P> <P class="p24 ft2">Av samma anledning anses en transaktion som innebär att ensam kontroll förvärvas över en del av ett företag och gemensam kontroll över en annan del av samma företag i princip upphov till två olika koncentrationer.<SPAN class="ft29">56</SPAN></P> <P class="p257 ft64"><SPAN class="ft56">53</SPAN><SPAN class="ft63">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 14; se även kommissionens ärende IV/M.343 - Socété générale de Belgique/Générale de Banque av den 3 augusti 1993.</SPAN></P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft56">54</SPAN><SPAN class="ft67">Mål T/93 - Air France mot kommissionen, Förstainstansrättens dom av den 19 maj 1994, REG 1994 II, s. 323.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">55</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 15.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">56</SPAN><SPAN class="ft65">Se tillkännagivandet, punkt 16; se även kommissionens ärende IV/M.409 - ABB/Renault Automation av den 9 mars 1994.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_64"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d164x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">67</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Gemensam kontroll</SPAN></P> <P class="p23 ft26">Gemensam kontroll föreligger om aktieägarna (moderföretagen) måste komma överens i fråga om viktigare beslut rörande det företag som kontrolleras (det gemensamma företaget).</P> <P class="p27 ft2">Gemensam kontroll innebär att två eller flera företag eller personer har möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande på ett annat företag. Med bestämmande inflytande förstås i dessa sammanhang vanligen förmågan att hindra sådana beslut som avgör företagets affärsstrategi. Till skillnad från ensam kontroll, som ger en given aktieägare befogenheter att avgöra företagets strategiska beslut, utmärks gemensam kontroll av förekomsten av en situation i vilken två eller flera aktieägare har befogenhet att genom innehav av en vetorätt förhindra strategiska beslut i företaget. Dessa aktieägare måste därför av nödvändighet vara överens om gemensamma företagets affärsstrategi.<SPAN class="ft29">57</SPAN></P> <P class="p258 ft2">I likhet med ensam kontroll kan förvärv av gemensam kontroll – vilket även inbegriper en övergång från ensam kontroll till gemensam kontroll – fastställas på grundval av såväl rättsliga som faktiska omständigheter.</P> <P class="p259 ft28">Jämn fördelning av rösträttigheter eller av rättigheter att företrädas i beslutsorgan</P> <P class="p227 ft2">Den tydligaste formen av gemensam kontroll torde föreligga i de fall då det endast förekommer två moderföretag som har lika antal rösträttigheter i det gemensamma företaget. Om moderföretagen ingår avtal som reglerar den gemensamma beslutsrätten får avtalet inte stå i strid med principen om lika rättigheter för företagen. I avtalet kan således föreskrivas att samtliga företag skall ha rätt till lika antal representanter i ledningsorganen och att ingen av dessa har utslagsröst.<SPAN class="ft29">58</SPAN></P> <P class="p24 ft26">En jämbördig ställning mellan moderföretagen kan även uppnås genom att dessa erhåller rätten att utse lika många företrädare i det gemensamma företagets ledning.<SPAN class="ft62">59</SPAN></P> <P class="p260 ft11"><SPAN class="ft56">57</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 19.</SPAN></P> <P class="p218 ft78"><SPAN class="ft56">58</SPAN><SPAN class="ft84">Se kommissionens ärende IV/M.272 - Matra/CAP Gemini Sogeti av den 17 mars 1993.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">59</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 20.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_65"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d165x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">68 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Vetorätt</P> <P class="p23 ft2">Gemensam kontroll kan föreligga även om det inte råder jämlikhet mellan moderföretagen i fråga om rösträttigheter eller representation i beslutsorganen samt om det finns fler än två moderföretag. Så kan vara fallet om exempelvis minoritetsaktieägarna har ytterligare rättigheter som gör det möjligt för dem att motsätta sig beslut som är viktiga för gemensamma företagets affärsstrategi.<SPAN class="ft29">60 </SPAN>En sådan vetorätt kan vara inskriven i gemensamma företagets bolagsordning eller föreskrivas i avtal mellan moderföretagen.</P> <P class="p26 ft26">Den vetorätt som ger upphov till gemensam kontroll avser vanligen beslut och frågor som rör det gemensamma företagets affärsplan (business plan), större investeringar eller tillsättande av företagsledningen.</P> <P class="p27 ft2">För att förvärva gemensam kontroll måste en minoritetsaktieägare inte nödvändigtvis inneha alla de typer av vetorätt som anges ovan. Det kan vara tillräckligt att denne innehar en del av dessa eller, i vissa fall, endast en sådan rättighet. Det som är avgörande är om vetorätten är tillräcklig för att göra det möjligt för dess innehavare att utöva ett bestämmande inflytande över företagets affärsstrategi.<SPAN class="ft29">61</SPAN></P> <P class="p27 ft26">Förvärv av gemensam kontroll behöver däremot inte innebära att förvärvaren även får möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över företagets löpande verksamhet.</P> <P class="p27 ft2">Vetorätten kan anta formen av krav på att ett beslutsmässigt antal deltagare uppnås för att vissa beslut skall kunna tas vid bolagsstämman eller vid styrelsens möten i de fall moderföretagen är representerade vid dessa eller då strategiska beslut måste godkännas av ett särskilt beslutsorgan, och att minoritetsaktieägarna är representerade i detta organ och utgör en del av det beslutsmässiga antal som krävs för att besluten i fråga skall kunna tas.</P> <P class="p27 ft2">Bedömningen av huruvida gemensam kontroll skall anses föreligga eller inte grundas på en samlad bedömning av förekomsten av olika vetorätter. Som här nämnts anses en vetorätt som inte gäller beslut i frågor som rör det gemensamma företagets affärsstrategi, budget eller affärsplan inte ge dess innehavare gemensam kontroll.<SPAN class="ft29">62</SPAN></P> <P class="p27 ft26">Vetorätten måste således avse strategiska beslut om gemensamma företagets affärsverksamhet och omfatta mer än den vetorätt som</P> <P class="p261 ft64"><SPAN class="ft56">60</SPAN><SPAN class="ft63">Se not 15 och kommissionens ärende IV/M.010 - Conagra/Idea av den 3 maj 1991.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">61</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 23.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">62</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.295 - </SPAN><NOBR>SITA-RPC/SCORI</NOBR> av den 19 mars 1993.</P> </DIV> <DIV id="page_66"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d166x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">69</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">normalt sett tillkommer minoritetsaktieägare för att skydda deras ekonomiska intressen som investerare i det gemensamma företaget.<SPAN class="ft29">63</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Det normala skyddet av minoritetsaktieägarnas rättigheter avser beslut om det gemensamma företagets själva existens, t.ex. ändring av dess stadgar, ökning eller minskning av kapitalet, frågan om likvidation, m.m. Av denna anledning gör vetorätt i frågor som rör försäljning eller försättande konkurs av det gemensamma företaget inte att den berörda minoritetsaktieägaren kan antas delta i den gemensamma kontrollen över företaget.<SPAN class="ft29">64</SPAN></P> <P class="p26 ft26">Som tidigare nämnts är det inte heller nödvändigt att fastställa om någon som förvärvar gemensam kontroll kommer att använda sig av sitt bestämmande inflytande. Det är tillräckligt att redan möjligheten att utöva detta inflytande föreligger.</P> <P class="p27 ft2">Nedan behandlas olika typer av vetorättigheter som är av betydelse i detta sammanhang.</P> <P class="p17 ft14">Utnämning av företagsledning och fastställande av budget</P> <P class="p23 ft2">De typer av vetorätt som i allmänhet är mest betydelsefulla är de som avser utnämning av företagsledning och fastställande av budget. Den som innehar möjligheten att delta i beslut rörande ledningsstrukturen får möjlighet att utöva ett bestämmande inflytande över företagets affärsstrategi. Samma sak gäller beslut rörande budgeten, eftersom ramen för gemensamma företagets verksamhet, och i synnerhet de investeringar företaget kan göra, avgränsas genom denna.<SPAN class="ft29">65</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Affärsplan (business plan)</P> <P class="p23 ft2">I affärsplanen anges vanligen i detalj företagets mål och de åtgärder som skall vidtas för att uppnå de uppställda målen. Att inneha vetorätt vid fastställandet av en sådan plan kan vara tillräckligt för att ge gemensam kontroll, även om andra former av vetorätt saknas. Om affärsplanen däremot enbart innehåller allmänna uttalanden om det gemensamma företagets mål, kommer förekomsten av vetorätt enbart att utgöra en faktor bland många vid den samlade bedömningen av om gemensam kontroll skall anses föreligga.<SPAN class="ft29">66</SPAN></P> <P class="p193 ft11"><SPAN class="ft56">63</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 21.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">64</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.062 - Eridania/ISI av den 30 juli 1997.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">65</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 25.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">66</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 26.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_67"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d167x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">70 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Investeringar</P> <P class="p23 ft2">När vetorätten avser investeringar beror dess betydelse normalt på omfattningen av de investeringar som måste godkännas av moderföretagen och om dessa investeringar har en avgörande betydelse för det gemensamma företagets verksamhet på marknaden. Om de investeringar som måste godkännas av moderföretagen är särskilt stora, kan vetorätten mer liknas vid det normala skyddet av minoritetsaktieägare än en rätt till medbestämmande över det gemensamma företagets affärsstrategi. Vad gäller det andra kriteriet utgör förekommande veto över ett företags investeringsstrategi vanligen ett viktigt inslag i bedömningen om gemensam kontroll skall anses föreligga eller inte. Det finns dock vissa marknader där investeringar har mindre betydelse för ett företags konkurrensbeteende, och där ett veto i dessa frågor därför kan vara av mindre betydelse.<SPAN class="ft29">67</SPAN></P> <P class="p191 ft14">Marknadsspecifika rättigheter</P> <P class="p23 ft2">Förutom de olika typer av vetorätter som ovan berörts förekommer ett antal andra typer av vetorätt vilka är kopplade till beslut som är betydelsefulla på den marknad som gemensamma företaget är verksamt på. Ett exempel är beslut om vilken teknik det gemensamma företaget skall använda, när teknik är en grundläggande aspekt på detta företags verksamhet. Ett annat exempel utgör marknader som kännetecknas av produktdifferentiering och en hög innovationsgrad. På sådana marknader kan vetorätt i fråga om vilka nya produktlinjer som det gemensamma företaget skall utveckla utgöra en viktig faktor när det gäller att fastställa om gemensam kontroll föreligger.<SPAN class="ft29">68</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Vissa andra former av gemensam kontroll</P> <P class="p37 ft2">Ä ven om det inte föreligger någon specifik vetorätt kan två eller flera företag som förvärvar minoritetsinnehav i ett annat företag få gemensam kontroll över detta. Så kan exempelvis vara fallet om minoritetsinnehaven sammantaget ger möjlighet att kontrollera det gemensamma företaget, vilket kan ske om minoritetsaktieägarna tillsammans innehar en majoritet av rösträttigheterna och samordnar sig</P> <P class="p262 ft11"><SPAN class="ft56">67</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 27.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">68</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 28.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_68"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d168x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">71</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">för att utnyttja dessa. En sådan samordning kan grundas på ett avtal mellan parterna eller ske på grundval av faktiska förhållanden.<SPAN class="ft29">69</SPAN></P> <P class="p27 ft26">Ett sätt att säkerställa ett gemensamt utövande av rösträttigheterna kan vara att minoritetsaktieägarna överlåter sina rättigheter till ett holdingföretag eller träffar ett avtal genom vilket de åtar sig att agera samordnat (avtal om gemensam röstning).<SPAN class="ft62">70</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Ett samordnat förfarande kan även uppkomma på grundval av faktiska omständigheter. Exempelvis kan de gemensamma intressen som förenar minoritetsaktieägarna vara så starka att det föreligger liten sannolikhet för att de motarbetar varandra när de utövar sina rättigheter i gemensamma företaget. Ett sådant gemensamt intresse kan exempelvis föreligga om det sedan tidigare förekommer band mellan minoritetsaktieägarna eller om förvärv av andelar sker genom ett samordnat förfarande.<SPAN class="ft29">71</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Ett samordnat förfarande mellan moderföretagen kan anses vara mer sannolikt vid bildandet av ett gemensamma företag än vid förvärv av minoritetsandelar i ett redan existerande företag. Så torde vara fallet när vardera moderföretaget tillför det gemensamma företaget något som är av avgörande betydelse för dess verksamhet, såsom speciell teknik, <NOBR>know-how,</NOBR> m.m. I dessa fall torde moderföretagen ha möjlighet att komma överens om de viktigaste strategiska besluten och således driva det gemensamma företaget i samverkan utan att behöva förse sig med vetorätt. Det kan dock antas att ju större antalet moderbolag är, desto mindre är sannolikheten för att denna situation föreligger.<SPAN class="ft29">72</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Växlande allianser mellan minoritetsaktieägare</P> <P class="p37 ft2">Om sådana gemensamma intressen som berörts ovan inte föreligger leder eventuell uppkomst av växlande allianser mellan minoritetsaktieägarna normalt sett till att någon gemensam kontroll inte kan anses föreligga. Om det inte finns någon stabil majoritet när beslut ska fattas och om en majoritet uppstår tillfälligt ur de kombinationer av mininoritetsaktieägarnas röster som är möjliga, går det inte att förutsätta att minoritetsaktieägarna kommer att gemensamt kontrollera det gemensamma företaget. Det är i detta sammanhang inte i sig</P> <P class="p263 ft11"><SPAN class="ft56">69</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 30.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">70</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 31.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">71</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, , punkterna 32 och 33.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">72</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 34.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_69"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d169x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <DIV id="id_1"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">72 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">tillräckligt att två eller fler företag med lika andelar i företagets kapital kommer överens om att ha lika stora rättigheter och befogenheter.<SPAN class="ft29">73</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Andra faktorer av betydelse för bedömningen, m.m.</P> <P class="p23 ft2">Förekomsten av gemensam kontroll är inte oförenlig med att ett av moderföretagen har särskild kunskap om och erfarenhet av gemensamma företagets verksamhet. I dessa fall kan det andra moderföretaget sakna eller spela en mer undanskymd roll i den dagliga driften av det gemensamma företaget. Moderföretagets närvaro kan i dessa fall främst motiveras av skäl som berör allmän företagspolicy, långsiktig strategi, finansiella aspekter, varumärkesimage, m.m. För att gemensam kontroll skall anses föreligga måste företaget, som tidigare nämnts, dock fortfarande ha en faktisk möjlighet att påverka de beslut som fattas av det andra moderföretaget.<SPAN class="ft29">74</SPAN></P> <P class="p48 ft2">Som tidigare nämnts förutsätter gemensam kontroll i princip att ett moderföretag inte har utslagsröst. Gemensam kontroll kan likväl föreligga om en sådan utslagsröst enbart kan användas efter flera försök till medling och förlikning eller om den enbart avser ett mycket begränsat område.<SPAN class="ft29">75</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Gemensam kontroll under en begränsad period</P> </DIV> <DIV id="id_2"> <DIV id="id_2_1"> <P class="p95 ft26">Om en transaktion under en gemensam kontroll som enligt omvandlas på så sätt att ensam</P> </DIV> <DIV id="id_2_2"> <P class="p264 ft2">inledande period<SPAN class="ft29">76 </SPAN>ger upphov till rättsligt bindande avtal kommer att kontroll kommer att utövas av en av</P> </DIV> </DIV> <DIV id="id_3"> <P class="p265 ft11"><SPAN class="ft29">73 </SPAN>Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 35 (exempelvis anses aktieägarna, om enkel majoritet krävs för strategiska beslut, inte utöva gemensam kontroll i de fall där varje aktieägare innehar lika stor andel av aktiekapitalet och där varje aktieägare utser lika stor andel av styrelseledamöterna. Motsvarande gäller även i andra mer komplicerade situationer, exempelvis om ett företags kapital är jämnt fördelat mellan tre aktieägare och där styrelsen utgörs av tolv ledamöter, varav två utses av aktieägarna X, Y och Z, två av X, Y och Z tillsammans och de resterande fyra av de åtta övriga ledamöterna. Inte heller i detta fall anses gemensam kontroll föreligga).</P> <P class="p266 ft11"><SPAN class="ft56">74</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 36.</SPAN></P> <P class="p267 ft78"><SPAN class="ft56">75</SPAN><SPAN class="ft85">Se tillkännagivandet, punkt 37; se även kommissionens ärende IV/M.425 - British Telecom/Banco Santander av den 28 mars 1994.</SPAN></P> <P class="p268 ft78"><SPAN class="ft56">76</SPAN><SPAN class="ft86">Denna inledande period får normalt inte vara längre än tre år (se även ovan under 23).</SPAN></P> </DIV> </DIV> <DIV id="page_70"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d170x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">73</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">aktieägarna, kommer hela transaktionen normalt sett att betraktas som ett förvärv av ensam kontroll.<SPAN class="ft29">77</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Enskild aktieägares kontroll genom vetorätt</P> <P class="p23 ft2">Det kan i vissa fall förekomma att en enskild aktieägare kan förkasta ett företags strategiska beslut, utan att själv kunna driva igenom denna typ av beslut. Denna situation kan uppstå då en aktieägare innehar hälften av ett företags aktiekapital och andra hälften innehas av två eller flera minoritetsaktieägare eller då strategiska beslut måste fattas av ett beslutsmässigt antal röstberättigade, vilket kan ge en enskild minoritetsaktieägare vetorätt.<SPAN class="ft29">78 </SPAN>Under dessa omständigheter innehar denne aktieägare en sådan rätt som i normala fall tillkommer de aktieägare som har gemensam kontroll över ett företag, det vill säga förmåga att blockera antagandet av beslut i strategiska frågor. Särskilt i det senare fallet har dock en sådan aktieägare inte den rätt som tillkommer någon som har ensam kontroll över ett företag, det vill säga förmåga att driva igenom strategiska beslut. Eftersom aktieägaren kan skapa en blockeringssituation, motsvarande den i traditionella fall av gemensam kontroll, anses denne inneha ett bestämmande inflytande och följaktligen kontroll enligt koncentrationsförordningen.<SPAN class="ft29">79</SPAN></P> <P class="p269 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.5</SPAN><SPAN class="ft82">Ä ndringar i kontrollstrukturen</SPAN></P> <P class="p23 ft2">En koncentration kan även föreligga när en transaktion medför en ändring i kontrollstrukturen. Som nämnts är vid bedömningen av förändringar som påverkar ett företags aktieägarstruktur avgörande om transaktionen leder till en ändring av kontrollens karaktär. Härvid bedöms varje transaktion för sig. En åtskillnad görs därvid med hänsyn till omständigheterna kring förändringen av aktieägarstrukturen. En förändring av aktieägarstrukturen genom att aktieägare tillkommer eller byts ut anses till sin natur förändra kontrollens karaktär. Att ett nytt moderföretag inträder eller att ett moderföretag ersätts med ett annat är inte jämförbart med ett enkelt förvärv av en del av verksamheten, eftersom det innebär en förändring av <SPAN class="ft14">karaktären </SPAN>och <SPAN class="ft14">nivån </SPAN>på kontrollen över hela det gemensamma företaget, även om ett samma antal</P> <P class="p238 ft11"><SPAN class="ft56">77</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 38.</SPAN></P> <P class="p239 ft64"><SPAN class="ft56">78</SPAN><SPAN class="ft63">Se kommissionens ärende IV/M.258 - CCIE/GTE av den 25 september 1992 (en enskild aktieägares vetorätt kunde utnyttjas av en styrelseledamot som denne aktieägare utsett).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">79</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet koncentration, punkt 39.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_71"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d171x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <P class="p65 ft2">74 <NOBR><SPAN class="ft14">EG-rätt</SPAN></NOBR><SPAN class="ft14"> </SPAN>SOU 1998:98</P> <P class="p270 ft2">aktieägare utövar gemensam kontroll både före och efter transaktionen.<SPAN class="ft29">80</SPAN></P> <P class="p271 ft28">Förändring av aktieägarstrukturen vid gemensam kontroll över ett befintligt gemensamt företag</P> <P class="p227 ft2">Vid en övergång från gemensam till ensam kontroll förvärvar en aktieägare andelar som tidigare ägdes av den andre aktieägaren (aktieägarna). Att den ena aktieägaren säljer samtliga, eller delar av, sina andelar i det gemensamma företaget till den andre betyder att det sker en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll över hela företaget (som efter transaktionen upphör att vara ett ”gemensamt företag”).<SPAN class="ft29">81</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Förutom den aktieägare som utövar ensam kontroll över företaget kan det även finnas andra aktieägare (minoritetsaktieägare), som dock inte har något kontrollerande inflytande i företaget. Det är således inte minskningen av antalet aktieägare i sig som är av betydelse utan det förhållandet att vissa aktieägare säljer sina aktier i ett gemensamt företag och att dessa aktier förvärvas av nya eller befintliga aktieägare. Förvärvet av dessa aktier eller ytterligare avtalsenliga rättigheter kan därvid leda till ett förvärv av kontroll eller en förstärkning av en redan existerande kontroll genom att ytterligare rösträttigheter eller vetorättigheter eller rätten att utse ytterligare styrelseledamöter erhålls.<SPAN class="ft29">82</SPAN></P> <P class="p48 ft2">Om transaktionen medför en minskning av antalet aktieägare som utövar gemensam kontroll, utan att det leder till en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll och utan att det förekommer tillträden eller utbyten av aktieägare som förvärvar kontroll, anses transaktionen normalt inte medföra någon förändring av kontrollens karaktär och utgör därmed inte heller en koncentration.<SPAN class="ft29">83</SPAN></P> <P class="p193 ft11"><SPAN class="ft56">80</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkt 43.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">81</SPAN><SPAN class="ft57">Se bl.a. kommissionens ärende IV/M.023 - ICI/Tioxide av den 28 november</SPAN></P> <P class="p218 ft88"><SPAN class="ft70">1990 </SPAN>(fråga var om en övergång från gemensam kontroll [50/50] till ensam kontroll. Kommissionen ansåg att "ett avgörande inflytande som utövas <SPAN class="ft87">ensamt </SPAN>skiljer sig betydligt från ett avgörande inflytande som utövas gemensamt, eftersom det senare utövas under hänsynstagande till de potentiellt olika intressen som den eller de berörda parterna kan ha [...] Genom att ändra karaktären på ICI: s avgörande inflytande över Tioxide kommer transaktionen att medföra en varaktig förändring i de berörda parternas struktur [...]".</P> <P class="p272 ft11"><SPAN class="ft56">82</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkterna 35-</SPAN></P> <P class="p273 ft64"><SPAN class="ft56">83</SPAN><SPAN class="ft74">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkt 38 (exempelvis är detta fallet när fem aktieägare innehar lika stora andelar var och</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_72"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d172x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">75</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Situationen är annorlunda när det sker en betydande förändring av kontrollens karaktär. Om minskningen av antalet aktieägare skulle ge de kvarvarande aktieägarna, t.ex. genom ett befintligt aktieägaravtal, ytterligare vetorätt eller flera styrelseledamöter, kan det innebära ett nytt förvärv av kontroll för minst en aktieägare.<SPAN class="ft29">84</SPAN></P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.6</SPAN><SPAN class="ft82">Upplösning av koncentrationer och uppdelning av företag</SPAN></P> <P class="p23 ft2">När två företag går samman eller bildar ett gemensamt företag och därefter upplöser företaget eller delar upp det gemensamma företaget, och tillgångarna<SPAN class="ft29">85 </SPAN>fördelas mellan parterna på ett nytt sätt, är det normalt fråga om flera förvärv av kontroll.<SPAN class="ft29">86</SPAN></P> <P class="p24 ft26">En uppdelning av ett gemensamt företag betraktas som en övergång från gemensam kontroll över det gemensamma företagets samlade tillgångar till ensam kontroll över de fördelade tillgångarna.<SPAN class="ft62">87</SPAN></P> <P class="p275 ft64">en aktieägare utträder, varefter de kvarvarande fyra aktieägarna efter förvärv av dennes andelar innehar lika stora andelar.</P> <P class="p251 ft11"><SPAN class="ft29">84 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.452 - Avesta II av den 9 juni 1994 (en aktieägare som var part i aktieägaravtalet sålde sin andel om cirka sju procent. Antalet majoritetsaktieägare minskade från fyra till tre, vilket möjliggjorde för en av de kvarvarande aktieägarna att förvärva negativ vetorätt, vilket han inte hade haft tidigare, med stöd av bestämmelser i det aktieägaravtal som alltjämt var i kraft. Eftersom den utträdande aktieägaren hade delat sin vetorätt med den kvarvarande aktieägaren, och eftersom aktieägarantalet förblev oförändrat, erhöll den kvarvarande aktieägaren full vetorätt. Förvärvet av full vetorätt betraktades som en förändring av kontrollens karaktär).</P> <P class="p276 ft64"><SPAN class="ft56">85</SPAN><SPAN class="ft63">Som tidigare nämnts avses med tillgångar vissa typer av tillgångar som i sig kan utgöra en verksamhet, t.ex. ett dotterbolag, en avdelning inom ett företag och, i vissa fall, varumärken eller licenser, m.m. och för vilka det går att fastställa en omsättning.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">86</SPAN><SPAN class="ft57">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkterna</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft11">46</SPAN><SPAN class="ft63">och 47 (t.ex. företagen X och Y slås samman och därefter upplöser sammanslagningen med en ny fördelning av tillgångarna. Transaktionen kan innebära att företaget X förvärvar olika tillgångar, t.ex. tillgångar som det tidigare ägde eller som dittills ägts av företaget Y samt tillgångar som förvärvats gemensamt av den enhet som uppstod vid sammanslagningen och att företaget Y gör liknande förvärv.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">87</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.197 - </SPAN><NOBR>Solvay-Laporte</NOBR> av den 30 april 1992.</P> </DIV> <DIV id="page_73"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d173x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">76 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p277 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.7</SPAN><SPAN class="ft82">Utväxling av tillgångar</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Ä ven om parterna betraktar överföringar av tillgångar som sker i samband med en utväxling som inbördes beroende av varandra, att de ofta avtalas i en enda handling och kan äga rum samtidigt, kan de rättsliga och ekonomiska banden mellan dessa transaktioner i vissa fall vara otillräckliga för att de skall kunna betraktas som en och samma koncentration. Oavsett om tillgångarna utgör rättsliga enheter eller inte, kan varje enskilt förvärv i dessa fall innebära en koncentration.<SPAN class="ft29">88</SPAN></P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.8</SPAN><SPAN class="ft82">Företagsledningens förvärv av kontroll</SPAN></P> <P class="p23 ft2">När kontroll över ett företag förvärvas av dess ledning är det normalt fråga om ett förvärv som genomförs av privatpersoner. Företagets ledning kan sammanföra sina ägarandelar i ett annat företag för att t.ex. underlätta beslutsfattandet (s.k. ”vehicle company”). Detta senare företag, som i normalfallet torde vara nystartat och därför saknar omsättning, kan under vissa förutsättningar vara att anse som ett berört företag i koncentrationsförordningens mening varvid reglerna om ett gemensamt företags förvärv av kontroll gäller.<SPAN class="ft29">89</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Ä ven utan ett sådant företag kan ledningen försöka finna investerare för att finansiera transaktionen. De rättigheter som dessa investerare tilldelas kan beroende av aktieinnehavet innebära att kontrollen över företaget överförs till dem och inte till ledningen, som dock kan inneha minoritetsrättigheterna.<SPAN class="ft29">90 </SPAN>De investerande företagens omsättning kan i dessa fall avgöra om omsättningströsklarna uppnås.</P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.2.9</SPAN><SPAN class="ft82">Särskilda regler för handel med värdepapper, m.m.</SPAN></P> <P class="p252 ft2">I artikel 3.5 anges tre särskilda fall då förvärv en kontrollpost inte skall anses utgöra en koncentration enligt förordningen.</P> <P class="p278 ft11"><SPAN class="ft56">88</SPAN><SPAN class="ft57">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet berörda företag, punkterna</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft11">49</SPAN><SPAN class="ft57">och 50.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">89</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 53.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">90</SPAN><SPAN class="ft57">Se kommissionens ärende IV/M.335 - CWB/Goldman Sachs/Tarkett av den</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft11">21</SPAN><SPAN class="ft74">februari 1994 (den gemensamma kontrollen ansågs ha förvärvats av de två företag som förvaltade den investeringsfond som deltog i transaktionen och inte av de anställda).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_74"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d174x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">77</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft14">Handel med värdepapper, m.m.</P> <P class="p23 ft2">Förvärv av värdepapper genom företag vilkas normala verksamhet omfattar transaktioner och handel med värdepapper för egen eller andras räkning anses inte som en koncentration, förutsatt att förvärvet genomförs inom ramen för denna verksamhet och att innehavet av dessa värdepapper är tillfälligt (artikel 3.5 a).</P> <P class="p24 ft2">För att detta undantag skall gälla skall följande villkor vara uppfyllda:</P> <P class="p280 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">det företag som gör förvärvet skall vara ett kreditinstitut, annat finansinstitut eller ett försäkringsbolag, vars normala verksamhet omfattar transaktioner av ovannämnda slag</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">förvärvet av värdepapperen skall ske i avsikt att vidareförsäljning skall ske</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">företaget får inte utöva de rösträttigheter som följer med värdepapperen i syfte att bestämma ”målföretagets” affärsstrategi</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">företaget får enbart utöva angivna rösträttigheter i syfte att förbereda försäljningen av hela eller delar av ”målföretaget” eller dess tillgångar eller värdepapperen i fråga</SPAN></P> <P class="p281 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">företaget måste sälja värdepapperen inom ett år från tidpunkten för förvärvet.</SPAN><SPAN class="ft29">91</SPAN></P> <P class="p181 ft14">Konkursförvaltare, m.m.</P> <P class="p37 ft2">Om kontroll förvärvas av en tjänsteman som är utsedd enligt en medlemsstats lagar om likvidation, konkurs, obestånd, betalningsinställelse, ackord eller liknande förfaranden innebär transaktionen ifråga ingen ändring i kontrollstrukturen och utgör följaktligen någon koncentration enligt förordningen (artikel 3. 5 b).</P> <P class="p282 ft11"><SPAN class="ft29">91 </SPAN>Företaget måste således inom tidsfristen minska sitt innehav av aktier till en nivå som understiger den nivå som ger företaget kontroll. Denna tidsfrist kan förlängas av kommissionen om det företag som gjort förvärvet styrker att det inte fanns någon rimlig möjlighet att genomföra försäljningen inom tidsfristen.</P> </DIV> <DIV id="page_75"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d175x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">78 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p279 ft14">Finansiella holdingbolag, m.m.</P> <P class="p283 ft2">En transaktion genom vilken ett finansiellt holdingbolag<SPAN class="ft29">92 </SPAN>förvärvar kontroll över ett företag utgör inte någon koncentration förutsatt att de rösträttigheter som följer med de innehavda värdepapperen endast utövas för att upprätthålla det fulla värdet av dessa investeringar och inte för att direkt eller indirekt bestämma företagets konkurrensbeteende (artikel 3.5 c).</P> <P class="p24 ft2">En transaktion i form av en ”räddningsaktion” av ett företag kan i vissa fall innebära att en koncentration anses föreligga. En transaktion av detta slag innebär i allmänhet att det sker en överföring av företagets skulder till ett nytt företag. Saneringsprogrammet innebär normalt även att de banker (motsvarande) som får kontroll över företaget i svårigheter tvingas bestämma dess affärsstrategi, även om bankerna främst avser att sanera det berörda företagets finanser i syfte att sedan sälja det. Det torde vara mindre sannolikt att ett företag i svårigheter kan omvandlas till ett affärsmässigt livskraftigt företag och sedan säljas inom den angivna tidsfristen på ett år. Den tid som behövs för att uppnå detta mål kan även visa sig vara så svårbedömd att det kan vara svårt att bevilja en förlängning av den tidsfrist inom vilken försäljning av de förvärvade värdepapperen måste ske. Om transaktionen uppfyller de kriterier som utmärker gemensam kontroll kan den anses utgöra en koncentration och omfattas inte av det undantag som anges i artikel 3.5 a. <SPAN class="ft29">93</SPAN></P> <P class="p284 ft60"><SPAN class="ft60">3.3.3</SPAN><SPAN class="ft61">Gemensamma företag</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Gemensamma företag (joint ventures) omfattar ett brett spektrum av transaktioner, allt från koncentrationsliknande transaktioner till samarbete för särskilda funktioner såsom forskning och utveckling, tillverkning eller distribution. Som tidigare nämnts definieras begreppet koncentration i förordningens mening på ett sådant sätt att det endast omfattar transaktioner som medför en varaktig förändring i de berörda företagens struktur. Bildandet av ett gemensamt företag kan under vissa förutsättningar medföra en sådan varaktig förändring av de</P> <P class="p285 ft11"><SPAN class="ft29">92 </SPAN>Ang finansiella holdingbolag, se artikel 5.3 i ministerrådets fjärde direktiv 78/660/EEG (EGT nr L 222, 14.8.1978, s. 11), senast ändrad genom rådets direktiv 94/8/EG av den 21 mars 1994 ( EGT nr L 092, 25.3.1994, s. 33).</P> <P class="p251 ft11"><SPAN class="ft29">93 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.116 - Kel/Amerikan Express av den 28 augusti 1991.</P> </DIV> <DIV id="page_76"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d176x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">79</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft90"><SPAN class="ft89">berörda företagens struktur att en koncentration i förordningens mening skall anses föreligga. I detta sammanhang kan koncentrationer ställas i kontrast till avtal som har till syfte eller resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga. De senare innefattar i princip ingen varaktig förändring i företagens struktur. Om sådana avtal har till syfte eller resultat att hindra, begränsa eller snedvrida konkurrensen inom den gemensamma marknaden och påverkar handeln mellan medlemsstaterna är de underkastade förbudet i artikel 85.1 i Romfördraget. Avtalen kan därvid undantas från förbudet endast om de uppfyller de kriterier som anges i artikel 85.3. i fördraget. </SPAN>94</P> <P class="p27 ft26">I artikel 3.2 i koncentrationsförordningen anges de kriterier som det gemensamma företaget skall uppfylla för att en koncentration i förordningens mening skall anses föreligga.</P> <P class="p286 ft2">Artikel 3.2 lyder:</P> <P class="p287 ft11">Bildandet av ett gemensamt företag som på varaktig basis fyller en autonom ekonomisk enhets samtliga funktioner utgör en koncentration enligt punkt 1 b.</P> <P class="p183 ft26">Ett gemensamt företag som uppfyller angivna förutsättningar anses utgöra ett självständigt fungerande gemensamt företag (s.k. ”full function joint venture”).</P> <P class="p27 ft2">Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet ett självständigt fungerande gemensamt företag.<SPAN class="ft29">95</SPAN></P> <P class="p255 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Självständigt fungerande gemensamt företag</SPAN></P> <P class="p288 ft14">Gemensam kontroll</P> <P class="p23 ft26">En förutsättning för att ett företag skall anses utgöra ett gemensamt företag är att företaget kontrolleras av två eller flera företag. (artikel 3. 1 b). Principerna för att fastställa om gemensam kontroll föreligger har</P> <P class="p289 ft11"><SPAN class="ft29">94 </SPAN>Prövningen av olika typer av samordningsavtal sker enligt bestämmelser i förordning nr 17/62, nr 1017/68, nr 4056/86 eller nr 3975/1987 om tillämpning av artikel 85 och 86. Ang kooperataiva gemensamma företag se kommissionens tillkännagivande om kooperativa gemensamt företag enligt artikel 85 i</P> <P class="p290 ft11"><NOBR>EEG-fördraget.</NOBR> (EGT nr C 43, 16.2.1993, s. 2.). <SPAN class="ft29">95 </SPAN>Se not 39.</P> </DIV> <DIV id="page_77"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d177x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">80 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">behandlats ovan. Bildandet av ett gemensamt företag faller inom förordningens tillämpningsområde om företaget på varaktig basis fyller en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner. Den närmare innebörden av detta begrepp behandlas nedan.</P> <P class="p36 ft14">En självständig ekonomisk enhet</P> <P class="p23 ft2">I artikel 3.2 föreskrivs att ett gemensamt företag på varaktig basis måste fylla en självständig ekonomisk enhets samtliga funktioner för att falla inom förordningens tillämpningsområde. Detta förutsätter väsentligen att det gemensamma företaget måste vara verksamt på en marknad och fylla de funktioner som normalt fylls av företag som är verksamma på samma marknad. För att göra detta måste det gemensamma företaget ha en ledning som är engagerad i skötseln av den löpande verksamheten och ha tillgång till tillräckliga resurser i form bl.a. anställda, kapital och andra tillgångar (materiella och immateriella) för att på varaktig basis kunna bedriva verksamhet inom det område som anges i avtalet om upprättandet av det gemensamma företaget.<SPAN class="ft29">96</SPAN>.</P> <P class="p291 ft26">Ett gemensamt företag som uppfyller angivna krav medför normalt en varaktig förändring av de berörda företagens struktur. Ett sådant företag anses därvid utgöra ”självständigt fungerande” gemensamt företag.<SPAN class="ft62">97</SPAN></P> <P class="p181 ft14">Ö vertagande av vissa av moderföretagens funktioner</P> <P class="p37 ft2">Ett gemensamt företag är inte självständigt fungerande om det endast tar över en viss funktion inom moderföretagens affärsverksamhet utan att få tillträde till marknaden. Detta kan vara fallet för sådana gemensamma företag som är begränsade till forskning och utveckling</P> <P class="p289 ft11"><SPAN class="ft29">96 </SPAN>Se kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt fungerande gemensamma företag, punkt 12.</P> <P class="p247 ft11"><SPAN class="ft29">97 </SPAN>Se kommissionens ärenden IV/M.527 - Thomson CSF/Deutsche Aerospace av den 2 december 1994 (immateriella rättigheter), IV/M.560 - EDS/Lufthansa av den 11 maj 1995 (underleveranser), IV/M.585 – Voest Alpine Industrieanlagenbau GmbH/Davy International Ltd av den 7 september 1995 (gemensamt företags rätt att begära ytterligare expertis och personal från sina moderbolag), IV/M.686 - Nokia/Autoliv av den 5 februari 1996 (gemensamt företag som kan ingå ”serviceavtal” med ett moderföretag och flytta från moderföretags verksamhetsort), IV/M.791 - British Gas trading Ltd/Group 4 Utility Services Ltd av den 7 oktober 1996 (ett gemensamt företags tillgångar kommer att överföras på ett leasingbolag och hyras av gemensamt företaget).</P> </DIV> <DIV id="page_78"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d178x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">81</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">eller tillverkning. Sådana gemensamma företag är normalt underställda moderföretagens affärsverksamhet. Detta kan även vara fallet när det gemensamma företagets verksamhet huvudsakligen är begränsat till distribution eller försäljning av moderföretagens produkter och företaget därför i huvudsak fungerar som försäljningsagentur.</P> <P class="p24 ft2">Den omständigheten att det gemensamma företaget använder sig av moderföretagens distributionsnät eller försäljningsställen hindrar inte att det ändock kan anses som ett självständigt fungerande företag, i vart fall så länge moderföretagen endast fungerar som ombud för det gemensamma företaget.<SPAN class="ft29">98</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Moderföretagens närvaro på marknader i tidigare eller senare led</P> <P class="p37 ft2">Moderföretagens närvaro på marknader i tidigare eller senare led utgör en omständighet som är av betydelse vid bedömningen av om ett gemensamt företag är självständigt fungerande i de fall då denna närvaro leder till betydande försäljningar eller köp mellan moderföretagen och det gemensamma företaget.</P> <P class="p24 ft2">Den omständigheten att det gemensamm företaget är beroende av försäljning till eller köp från moderföretagen under en första inledningsfas anses dock normalt inte påverka det gemensamma företagets självständiga funktion. En sådan inledningsfas kan nämligen vara nödvändig för att etablera det gemensamma företaget på marknaden. Denna fas – som kan vara beroende av de särskilda förhållanden som gäller på marknaden ifråga – bör dock normalt inte vara längre än tre år.<SPAN class="ft29">99</SPAN></P> <P class="p26 ft26">Om avsikten är att försäljningen från det gemensamma företaget till moderföretagen skall ske på mer varaktig basis blir den avgörande frågan huruvida det gemensamma företaget – oberoende av denna</P> <P class="p292 ft11"><SPAN class="ft29">98 </SPAN>Se kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt fungerande gemensamma företag, punkt 13; se även kommissionens ärende IV/M.102 - TNT/Canada Post, m.fl. av den 2 december 1991.</P> <P class="p247 ft11"><SPAN class="ft29">99 </SPAN>Se kommissionens ärenden IV/M.560 - EDS/Lufthansa av den 11 maj 1995 (punkt 11), IV/M.686 - Nokia/Autoliv av den 5 februari 1996 (punkt 6); att jämföras med ärende IV/M.904 - RSB/Tenex/Fuel Logistics av den 2 april 1997 (punkterna <NOBR>15-17)och</NOBR> IV/M.979 - <NOBR>Preussag/Voest-Alpine</NOBR> av den 1 oktober 1997 (punkterna <NOBR>9-12).</NOBR> Ett specialfall föreligger när det gemensamma företagets försäljning till moderföretaget förorsakas av ett rättsligt monopol i det marknadsled som följer efter det gemensamma företaget (IV/M.468 - Siemens/Italtel av den 17 februari 1995 (punkt 12), eller om försäljningen till ett moderföretag består av biprodukter, som är mindre viktiga för det gemensamma företaget (IV/M.550 - Union Carbide/Enichem av den 13 mars 1995 (punkt 14).</P> </DIV> <DIV id="page_79"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d179x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">82 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">försäljning – är inriktat på att spela en aktiv roll på marknaden. En viktig omständighet vid bedömningen är därvid hur stor andel denna försäljning är av det gemensamma företagets totala produktion. En annan omständighet av betydelse är om försäljningen till moderföretagen sker på normala handelsvillkor.<SPAN class="ft29">100</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Om det gemensamma företaget gör inköp från moderföretagen kan företagets funktion som ett självständigt fungerande företag komma att ifrågasättas, särskilt i de fall när företaget endast tillför de berörda produkterna och tjänsterna ett obetydligt mervärde. I dessa situationer kan företaget vara att bedöma som en gemensam försäljningsagentur.</P> <P class="p36 ft14">Handelsföretag, m.m.</P> <P class="p37 ft2">En handelsmarknad kännetecknas vanligen av att det finns företag som är specialiserade på försäljning och distribution av olika produkter utan att vara vertikalt integrerade och där olika leverantörskällor står till förfogande för leverans av produkterna i fråga. Många handelsmarknader kräver dessutom operatörer som investerar inom olika områden, bl.a. försäljningsställen, lagerhållningoch transportflottor.</P> <P class="p24 ft26">Om ett gemensamt företag är verksamt på en handelsmarknad och fyller ett handelsföretags normala funktioner på en sådan marknad är det normalt att anse som ett självständigt fungerande gemensamt företag och inte som en underordnad försäljningsagentur.</P> <P class="p27 ft2">För att utgöra ett självständigt fungerande gemensamt företag på en handelsmarknad måste företaget ha de nödvändiga anläggningarna och sannolikt få en betydande del av sina leveranser inte endast från sina moderföretag utan också från andra konkurrerande källor.<SPAN class="ft29">101 </SPAN>Dessutom skall det gemensamma företagets verksamhet bedrivas på varaktig basis, vilket normalt kan antas vara fallet om moderföretagen tilldelar det gemensamma företaget angivna resurser.</P> <P class="p293 ft14">Upplösning av gemensamma företag, m.m.<SPAN class="ft29">102</SPAN>.</P> <P class="p23 ft26">Avtal om bildande av ett gemensamt företag innehåller ofta bestämmelser om vad som skall gälla vid olika eventualiteter, t.ex. vid</P> <P class="p294 ft11"><SPAN class="ft29">100 </SPAN>Se kommissionens ärenden IV/M.556 - Zeneca/Vanderhave av den 9 april 1996 (punkt 8) och IV/M.751 - Bayer/Huls av den 3 juli 1996 (punkt 10).</P> <P class="p243 ft64"><SPAN class="ft56">101</SPAN><SPAN class="ft67">Se kommissionens ärende IV/M.788 – AgrEVO/Marubeni av den 3 september 1996 (punkt 9).</SPAN></P> <P class="p295 ft64"><SPAN class="ft56">102</SPAN><SPAN class="ft67">Se kommissionens tillkännagivande om begreppet självständigt fungerande gemensamma företag, punkt 15.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_80"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d180x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">83</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">konkurs för det gemensamma företaget eller grundläggande meningsskiljaktigheter mellan moderföretagen.<SPAN class="ft29">103 </SPAN>Avtalen kan även innehålla bestämmelser vad som skall gälla mellan parterna vid en eventuell upplösning av det gemensamma företaget eller om möjligheten för ett eller flera av moderföretagen att utträda ur företaget. Sådana bestämmelser anses inte hindra att det gemensamma företagets verksamhet skall anses bedriven på varaktig basis.</P> <P class="p26 ft2">Motsvarande gäller även när avtalet innehåller klausuler som anger det gemensamma företagets varaktighet, om denna är tillräckligt lång för att medföra en varaktig förändring i de berörda företagens struktur<SPAN class="ft29">104</SPAN>, eller om avtalet innehåller bestämmelser om det gemensamma företagets bestånd utöver denna period. Om det gemensamma företaget endast har bildats för en begränsad tidsperiod anses det normalt inte bedriva verksamhet på varaktig basis. Exempelvis kan detta vara fallet om det gemensamma företaget har bildats för genomförandet av ett visst projekt och inte kommer att delta i den efterföljande driften av projektet.</P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft23">3.3.3.2</SPAN><SPAN class="ft82">Vissa förfarandefrågor, m.m.</SPAN></P> <P class="p288 ft14">Bedömning av samordnade konkurrensbeteenden, m.m.</P> <P class="p37 ft2">Bildandet av ett självständigt fungerande gemensamt företag kan i vissa fall leda till samordning av konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga. I syfte att avgöra om transaktionen kan anses förenlig med den gemensamma marknaden sker bedömningen av dessa samordningsaspekter med tillämpning av de kriterier som anges i artikel 85.1 och 3 i Romfördraget. Enligt artikel 2.4 i koncentrationsförordningen skall sådana samordningsaspekter bedömas inom samma förfarande som gäller i fråga om själva koncentrationen.</P> <P class="p26 ft2">Ä ven sådana begränsningar som avtalas mellan det gemensamma företagets moderföretag och som har en direkt anknytning till och nödvändiga för bildandet av det gemensamma företaget, s.k. accessoriska begränsningar, skall bedömas inom samma förfarande</P> <P class="p296 ft11"><SPAN class="ft29">103 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.891 – Deutche Bank/Commerzbank/J.M. Voith av den 23 april 1997 (punkt 7).</P> <P class="p247 ft64"><SPAN class="ft62">104 </SPAN>Se kommissionens ärende IV/M.791 - British Gas trading Ltd/Group 4 Utility Services Ltd av den 7 oktober 1996 (punkt 10); jfr IV/M.722 – Teneo/Merill Lynch/Bankers Trust av den 15 april 1996 (punkt 15).</P> </DIV> <DIV id="page_81"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d181x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">84 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft2">som koncentrationen (artikel 6.1 och 8.2). Begreppet accessoriska begränsningar behandlas nedan.</P> <P class="p213 ft60"><SPAN class="ft60">3.3.4</SPAN><SPAN class="ft61">Accessoriska begränsningar</SPAN></P> <P class="p23 ft2">I punkt 25 i ingressen till koncentrationsförordningen uttalas att förordningens bestämmelser kan tillämpas på konkurrensbegränsande avtalsvillkor som har direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av en koncentration, s.k. accessoriska begränsningar.</P> <P class="p24 ft26">Enligt artikel 6.1 och 8.2 skall ett beslut om en koncentrations förenlighet med den gemensamma marknaden även omfatta sådana begränsningar.</P> <P class="p27 ft26">Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet ”begränsningar som har direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen”.<SPAN class="ft62">105</SPAN></P> <P class="p27 ft2">I tillkännagivandet framhålls inledningsvis att kommissionen strävar efter att inom de i förordningen fastställda ramarna ta största möjliga hänsyn till affärspraxis och till förutsättningarna för genomförandet av koncentrationer.<SPAN class="ft29">106</SPAN></P> <P class="p232 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.4.1</SPAN><SPAN class="ft82">Vissa bedömningsprinciper</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Med ”accessoriska begränsningar” i koncentrationsförordningens mening avses sådana begränsningar som avtalas mellan parterna i koncentrationen och som medför att deras handlingsfrihet på marknaden inskränks. <SPAN class="ft29">107</SPAN></P> <P class="p24 ft2">För att en begränsning skall anses vara accessorisk till koncentrationens genomförande skall den stå i ”direkt samband” med koncentrationen, dvs. vara av underordnad betydelse i förhållande till syftet med koncentrationen. För att vara accessorisk får begränsningen inte heller vara av en helt annan karaktär än den som följer av koncentrationen. Det får heller inte röra sig om avtalsförhållanden som hör till koncentrationens mer grundläggande beståndsdelar, t.ex. bestämmelser om bildandet av en ekonomisk enhet mellan parter som tidigare har varit självständiga eller om etableringen av två företags gemensamma kontroll över ett tredje företag.<SPAN class="ft29">108</SPAN></P> <P class="p298 ft64"><SPAN class="ft56">105</SPAN><SPAN class="ft63">Se kommissionens tillkännagivande om accessoriska begränsningar i samband med koncentrationer (EGT nr C 305, 18.8.1990 s.5.).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">106</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, avsnitt I, punkt 2.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">107</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt II, punkt 3.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">108</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 4.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_82"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d182x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">85</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">När det gäller koncentrationer som genomförs etappvis får det inte röra sig om avtalsförhållanden som hänför sig till de etapper som föregår uppnåendet av kontroll enligt definitionen i artikel 3 i koncentrationsförordningen.<SPAN class="ft29">109</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Kravet på att begränsningen skall stå i direkt samband med koncentrationen innebär att förordningens bestämmelser normalt inte är tillämpliga på övriga begränsningar som avtalas i samband med koncentrationen, men som saknar direkt anknytning till den. Det är således inte tillräckligt att dessa ytterligare begränsningar förekommer i samma sammanhang som koncentrationen.<SPAN class="ft29">110</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Den avtalade begränsningen skall även vara nödvändig för genomförandet av koncentrationen, vilket innebär att koncentrationen inte skall kunna genomföras utan den eller, i vart fall, endast kan genomföras på osäkrare villkor, till en väsentligt högre kostnad, under en betydligt längre tidsperiod eller med långt mindre utsikter till framgång. Bedömningen skall därvid ske från rent objektiva utgångspunkter.<SPAN class="ft29">111</SPAN></P> <P class="p52 ft2">När det gäller att bedöma om begränsningen är nödvändig skall hänsyn inte endast tas till dess natur utan även – med tillämpning av proportionalitetsregeln – att dess giltighetstid, innehåll och geografiska tillämpningsområde inte går utöver vad som rimligen kan anses nödvändigt för genomförandet av koncentrationen. Om det finns alternativ när det gäller att uppnå det legitima mål som eftersträvas, skall företagen välja den lösning som objektivt sett är minst konkurrensbegränsande.<SPAN class="ft29">112</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Nedan redogörs för begränsningar som är vanligen förekommande vid olika typer av transaktioner som innebär koncentration.</P> <P class="p299 ft26"><SPAN class="ft2">3.3.4.2</SPAN><SPAN class="ft91">Accessoriska begränsningar i samband med överlåtelse av företag</SPAN></P> <P class="p300 ft14">Konkurrensklausuler</P> <P class="p37 ft26">Bland de accessoriska begränsningar som uppfyller förordningens kriterier finns avtalsbestämmelser med konkurrensförbud som åläggs säljaren i samband med överlåtelse av ett företag eller del av ett</P> <P class="p301 ft11"><SPAN class="ft56">109</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">110</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">111</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 5.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">112</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 6.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_83"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d183x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">86 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">företag. Sådana förbud säkerställer normalt att köparen erhåller det fulla värdet av de överlåtna tillgångarna, som kan omfatta såväl materiella som immateriella tillgångar, t.ex. säljarens samlade goodwill eller det <NOBR>know-how</NOBR> som denne har utvecklat. Sådana förbud är inte endast direkt knutna till koncentrationen utan är också normalt nödvändiga för dess genomförande, eftersom det är rimligt att anta att försäljningen av företaget eller en del därav inte skulle kunna genomföras utan sådana förbud. För att köparen skall kunna tillgodogöra sig det fulla värdet av de överlåtna tillgångarna måste han åtnjuta ett visst skydd mot konkurrensåtgärder från säljaren för att kunna knyta till sig kundkretsen och utnyttja det <NOBR>know-how</NOBR> som förvärvet medför.</P> <P class="p48 ft2">Ett sådant skydd anses dock i allmänhet inte nödvändigt när överlåtelsen inskränker sig till materiella tillgångar, t.ex. mark, byggnader eller maskiner, eller till exklusiva industriella och kommersiella äganderättigheter, eftersom innehavaren i dessa fall torde kunna vidta rättsliga åtgärder mot överlåtaren vid en eventuell kränkning av rättigheterna.<SPAN class="ft29">113</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Ett konkurrensförbud är vidare berättigat utifrån det legitima syftet att genomföra koncentrationen endast om dess giltighetstid, innehåll, geografiska tillämpningsområde och de personer som omfattas av det inte går utöver vad som skäligen kan anses nödvändigt för att uppnå detta syfte.<SPAN class="ft29">114</SPAN></P> <P class="p24 ft2">I fråga om godtagbar giltighetstid för konkurrensförbud anses en period om fem år normalt vara rimlig när överlåtelsen av företaget omfattar både goodwill och <NOBR>know-how,</NOBR> och en period på två år när den endast omfattar goodwill. Denna regel bör dock inte uppfattas som en ovillkorlig regel, och det anses inte vara uteslutet att ett sådant förbud kan ges längre giltighetstid när särskilda omständigheter talar för det. Exempelvis kan så vara fallet om parterna i koncentrationen kan visa att t.ex. kundkretsens köptrohet kommer att bestå under en längre period än två år eller att de berörda produkternas ekonomiska livslängd är längre än fem år.<SPAN class="ft29">115</SPAN></P> <P class="p48 ft2">En konkurrensklausuls geografiska omfattning skall begränsas till det område där säljaren marknadsförde sina varor eller tjänster före överlåtelsen, eftersom det inte torde finnas någon saklig grund för att köparen skall skyddas mot konkurrens från säljaren inom områden där säljaren inte tidigare var etablerad.<SPAN class="ft29">116</SPAN></P> <P class="p302 ft11"><SPAN class="ft56">113</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt III A, punkt 1.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">114</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">115</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 2.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">116</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 3.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_84"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d184x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">87</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Vidare skall konkurrensklausulen begränsas till att gälla varor och tjänster som ingår i det överlåtna företagets verksamhet. Särskilt när endast en del av tillgångarna har överlåtits anses det sällan finnas skäl att skydda köparen mot konkurrens från säljaren i fråga om de varor eller tjänster som hör till den verksamhet som säljaren fortsätter att driva efter överlåtelsen.<SPAN class="ft29">117</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Säljaren kan åta sig förpliktelser som binder både honom själv, hans dotterföretag och hans handelsagenter. En förpliktelse att ålägga tredje man liknande begränsningar kan inte räknas som en accessorisk begränsning. Detta gäller i synnerhet sådana avtalsbestämmelser som begränsar återförsäljarens eller användarens möjligheter till import eller export.<SPAN class="ft29">118</SPAN></P> <P class="p24 ft26">Bestämmelser som skyddar säljaren är normalt inte heller att bedöma som accessoriska begränsningar och kan således bli föremål för prövning enligt artikel 85 och 86 i Romfördraget.<SPAN class="ft62">119</SPAN></P> <P class="p303 ft14">Licenser avseende industriella och kommersiella äganderättigheter och <NOBR>know-how</NOBR></P> <P class="p23 ft2">Ö verlåtelse av ett företag eller en del av ett företag omfattar i regel också överlåtelse av industriella och kommersiella äganderättigheter eller <NOBR>know-how</NOBR> för att köparen till fullo skall kunna utnyttja de överlåtna tillgångarna. Säljaren kan dock ha för avsikt att behålla dessa rättigheter för att utnyttja dem för annan verksamhet än den som överlåtits. En vanlig lösning i dessa fall är att parterna ingår licensavtal till förmån för köparen för att säkerställa att denne till fullo skall kunna utnyttja de överlåtna tillgångarna. För att kunna genomföra överlåtelsen kan det vara nödvändigt att enkla eller exklusiva licenser meddelas för patent, liknande rättigheter eller befintligt <NOBR>know-how,</NOBR> liksom att avtal ingås om upplåtelse av sådana licenser.</P> <P class="p48 ft2">Sådana licenser kan begränsas till vissa användningsområden, i den mån de motsvarar det överlåtna företagets verksamhet. Det kan normalt dock inte anses nödvändigt att det till sådana licenser knyts geografiska begränsningar beträffande tillverkning som svarar mot det område där de överlåtna tillgångarna finns.<SPAN class="ft29">120</SPAN></P> <P class="p26 ft26">Vidare kan licenser upplåtas för hela giltighetstiden för patentet eller liknande rättigheter eller, när det gäller <NOBR>know-how,</NOBR> för dess normala ekonomiska livslängd. Eftersom sådana licenser i ekonomiskt</P> <P class="p304 ft11"><SPAN class="ft56">117</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 4.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">118</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt III, punkt 5.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">119</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt III, punkt 6.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">120</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt III B, punkt 2.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_85"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d185x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">88 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">hänseende kan jämställas med en partiell överlåtelse av rättigheter behöver de inte tidsbegränsas.<SPAN class="ft29">121</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Angivna principer tillämpas också i fråga om licenser för varumärken, firmanamn eller liknande rättigheter. Det kan därvid föreligga situationer där säljaren önskar kvarstå som innehavare av sådana rättigheter för att utnyttja dem i en verksamhet som han har behållit samtidigt som köparen behöver rättigheterna för att utnyttja dem vid marknadsföring av de produkter som ingår i verksamheten för det företag eller den del av ett företag som har överlåtits. Under sådana omständigheter kan det vara nödvändigt att sluta avtal i syfte att undvika varumärkesförväxling.<SPAN class="ft29">122</SPAN></P> <P class="p200 ft14">Inköps- och leveransavtal</P> <P class="p23 ft2">Ö verlåtelsen av ett företag eller en del av ett företag kan i många fall medföra störningar i de interna inköps- och leveranskanaler som uppkommit till följd av att verksamheten varit en integrerad del av säljarens rörelse. För att uppdelningen av rörelsen och överlåtelsen av en del av tillgångarna till köparen skall kunna ske på rimliga villkor är det i många fall nödvändigt att under i vart fall en övergångsperiod behålla liknande kanaler mellan säljaren och köparen. Detta kan uppnås genom att inköps- och leveransavtal ingås mellan säljaren och den som förvärvar företaget eller en del därav.</P> <P class="p48 ft2">Sådana avtalsbestämmelser kan i vissa fall accepteras med hänsyn till den speciella situation som uppkommer vid uppdelningen av säljarens rörelse, oavsett om de är till förmån för säljaren eller köparen. Det legitima syftet med sådana bestämmelser är dels att säkerställa kontinuitet i leveranserna till den ena eller andra parten av varor som är nödvändiga för den verksamhet som säljaren har behållit eller som köparen har övertagit. Det kan således finnas skäl att under en övergångstid acceptera leveransförpliktelser för att säkerställa leverans av de kvantiteter som tidigare levererades inom säljarens rörelse eller för att göra det möjligt att anpassa leveranserna till marknadsutvecklingen. Ett annat syfte med sådana bestämmelser kan vara att tillförsäkra den ena eller andra parten kontinuitet i avsättningen på samma sätt som denna tidigare säkerställdes genom att parten tillhörde en och samma ekonomiska enhet. Av samma skäl kan det vara tillåtet</P> <P class="p305 ft11"><SPAN class="ft56">121</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">122</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 4.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_86"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d186x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">89</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft2">med förpliktelser om inköp av bestämda kvantiteter, eventuellt med en utvecklingsklausul.<SPAN class="ft29">123</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Exklusiva inköps- eller leveransavtal anses inte vara generellt berättigade. Om det inte föreligger särskilda omständigheter, exempelvis frånvaron av en marknad eller produktens specifika natur, anses exklusiva avtal objektivt sett inte nödvändiga för att möjliggöra genomförandet av en överlåtelse av ett företag eller en del därav.<SPAN class="ft29">124</SPAN></P> <P class="p24 ft2">De berörda företagen måste – i enlighet med proportionalitetsprincipen – överväga om det inte finns alternativa medel som är mindre konkurrensbegränsande än exklusiva avtal, t.ex. avtal om bestämda kvantiteter, för att uppnå de uppställda målen.<SPAN class="ft29">125</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Giltighetstiden för inköps- och leveransförpliktelser bör begränsas till den tid som behövs för möjliggöra att beroendeförhållandet kan ersättas med en självständig ställning på marknaden. Denna tidsperiod skall fastställas på objektiva grunder.<SPAN class="ft29">126</SPAN></P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.4.3</SPAN><SPAN class="ft82">Accessoriska begränsningar vid gemensamma förvärv</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som tidigare berörts tillämpas koncentrationsförordningens bestämmelser även när två eller flera företag träffar avtal om att gemensamt förvärva kontrollen över ett eller flera andra företag, särskilt genom ett offentligt uppköpserbjudande, om syftet eller resultatet av transaktionen är att dela upp företagen eller dess tillgångar. Det rör sig här normalt om en koncentration som genomförs i två etapper, och den gemensamma strategin inskränker sig normalt till förvärvet av kontroll. För att de båda etapperna skall anses utgöra en koncentration måste det gemensamma förvärvet följas av en klar uppdelning av de berörda företagen eller tillgångarna.</P> <P class="p48 ft26">Det kan i en sådan situation godtas att de företag som gemensamt förvärvar ett företag ingår avtal om att avstå från att lämna konkurrerande bud på företaget eller på annat sätt förvärva kontroll.<SPAN class="ft62">127</SPAN></P> <P class="p27 ft26">Begränsningar vilkas enda syfte är att underlätta uppdelningen skall därvid anses stå i direkt samband med och vara nödvändiga för genomförandet av koncentrationen.</P> <P class="p27 ft2">Detsamma gäller överenskommelser som träffas mellan de parter som gemensamt förvärvar kontroll i avsikt att mellan sig fördela det gemensamt förvärvade företagets produktionsanläggningar eller distri-</P> <P class="p304 ft11"><SPAN class="ft56">123</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkterna 1 och 2.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">124</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 3.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">125</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">126</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 4.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">127</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt IV, punkt 2.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_87"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d187x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">90 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft26">butionssystem med tillhörande varumärken eller dess tillgångar. Genomförandet av en sådan fördelning får dock inte leda till en samordning av de förvärvande företagens framtida beteende.<SPAN class="ft62">128</SPAN></P> <P class="p27 ft2">I den mån en fördelning innebär att en befintlig rörelse delas upp, skall åtgärder som gör det möjligt att genomföra uppdelningen på rimliga villkor betraktas som accessoriska. Ovan nämnda principer om en övergångsperiod för inköps- och leveransavtal vid överlåtelse av företag tillämpas på motsvarande sätt.<SPAN class="ft29">129</SPAN></P> <P class="p307 ft2"><SPAN class="ft2">3.3.4.4</SPAN><SPAN class="ft82">Accessoriska begränsningar i samband med bildandet av gemensamma företag</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som tidigare nämnts skall vid bedömningen av accessoriska begränsningar i samband med bildandet av gemensamma företag hänsyn tas till det som är utmärkande för gemensamma företag som innebär koncentration, dvs. att det bildas en ekonomisk enhet som på varaktig basis fyller ett självständigt företags samtliga funktioner.<SPAN class="ft29">130</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Konkurrensklausuler</P> <P class="p23 ft2">I fråga om konkurrensklausuler gäller att ett konkurrensförbud – i den mån syftet med förbudet för moderföretagen att konkurrera med det gemensamma företaget är att tillkännage att moderföretagen definitivt har dragit sig tillbaka från den marknad som har överlåtits åt det gemensamma företaget – betraktas som en integrerad del av koncentrationen.<SPAN class="ft29">131</SPAN></P> <P class="p308 ft28">Licenser för industriella och kommersiella äganderättigheter och <NOBR>know-how</NOBR></P> <P class="p227 ft2">Bildandet av ett gemensamt företag innebär normalt att den teknik som behövs för att driva den överlåtna verksamheten överförs, vilket kan ske i form av en överlåtelse av rättigheter och härtill knutet <NOBR>know-how.</NOBR> Om moderföretagen avser att behålla rättigheterna, särskilt om syftet är att utnyttja dem inom andra användningsområden, kan tekniköverföringen till det gemensamma företaget ske genom att de meddelar</P> <P class="p309 ft11"><SPAN class="ft56">128</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 3.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">129</SPAN><SPAN class="ft66">Se punkt 4.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">130</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt V.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">131</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt V A.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_88"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d188x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">91</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">licenser. Sådana licenser kan vara exklusiva och behöver inte vara tidsmässigt eller geografiskt begränsade, eftersom det endast tjänar som ersättning för överföring av äganderätten. De får därför betraktas som nödvändiga för genomförandet av koncentrationen.<SPAN class="ft29">132</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Inköps- och leveransavtal</P> <P class="p23 ft2">Om moderföretagen fortsätter att vara verksamma på en marknad i ett tidigare eller senare led i förhållande till det gemensamma företagets marknad, bedöms inköps- och leveransavtal enligt de principer som gäller vid överlåtelse av företag.<SPAN class="ft29">133</SPAN></P> <P class="p213 ft53"><SPAN class="ft53">3.4</SPAN><SPAN class="ft54">Gräns för prövningsområdet, m.m.</SPAN></P> <P class="p302 ft60"><SPAN class="ft60">3.4.1</SPAN><SPAN class="ft61">Gemenskapsdimension</SPAN></P> <P class="p310 ft2">I artikel 1 anges de kriterier som skall föreligga för att en koncentration skall anses ha gemenskapsdimension. Syftet med bestämmelserna är att identifiera de transaktioner som har effekter på gemenskapen och därför kan anses vara av gemenskapsintresse. Detta sker genom att mäta den ekonomiska styrkan hos de berörda företagen såsom den återspeglas av deras respektive omsättning, oavsett inom vilken sektor denna omsättning har uppnåtts och om dessa sektorer överhuvudtaget kommer att beröras av den ifrågavarande transaktionen. Omsättningen används därvid som måttstock på de ekonomiska resurser och den verksamhet som slås samman i en koncentration. Den omfattar parternas omsättning inom och de resurser de tilldelar alla sina verksamhetsområden, och således inte endast dem som direkt berörs av koncentrationen, och fördelas geografiskt för att årerspegla den geografiska fördelningen av dessa resurser och dessa verksamheter. Det är således i detta sammanhang inte fråga om att bedöma marknadsställningen för parterna i koncentrationen eller effekterna av koncentrationen. <SPAN class="ft29">134</SPAN></P> <P class="p311 ft11"><SPAN class="ft56">132</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt V B.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">133</SPAN><SPAN class="ft66">Se avsnitt V C.</SPAN></P> <P class="p229 ft64"><SPAN class="ft56">134</SPAN><SPAN class="ft63">Genom att tröskelvärdena i artikel 1 är rent kvantitativa, eftersom de endast baseras på beräkning av omsättningen i stället för på marknadsandel eller andra kriterier, tillhandahålls en enkel och objektiv mekanism som lätt kan tillämpas av berörda företag för att fastställa om transaktionen har gemenskapsdimension.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_89"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">92 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft26">Enligt artikel 1 i koncentrationsförordningen faller alla koncentrationer med gemenskapsdimension – om inte annat följer av artikel 9 eller 22 – inom förordningens tillämpningsområde.</P> <P class="p27 ft2">Av artikel 1.2 och 3 framgår när gemenskapsdimension anses föreligga.</P> <P class="p173 ft2">Enligt artikel 1.2 föreligger gemenskapsdimension om</P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">den sammanlagda omsättningen i hela världen för samtliga de berörda företagen överstiger 5 000 miljoner ECU, och</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen i dess helhet för minst två av de berörda företagen överstiger 250 miljoner ECU.</SPAN></P> <P class="p312 ft2">Ä ven om angivna omsättningsgränser inte uppnås föreligger gemenskapsdimension enligt artikel 1.3 om</P> <P class="p313 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">den sammanlagda omsättningen i hela världen för samtliga berörda företag överstiger 2,5 miljarder ECU, och</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">den sammanlagda omsättningen för samtliga berörda företag i var och en av minst tre medlemsstater överstiger 100 miljoner ECU, och</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">i var och en av minst tre medlemsstater enligt ovan, den totala omsättningen för vart och ett av minst två av de berörda företagen överstiger 25 miljoner ECU samt</SPAN></P> <P class="p30 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">den sammanlagda omsättningen inom gemenskapen för vart och ett av minst två av de berörda företagen överstiger 100 miljoner ECU.</SPAN></P> <P class="p31 ft2">Artikel 1.2 anger de tröskelvärden som tillämpas i första hand för att fastställa om en transaktion är av gemenskapsintresse. I detta avseende skall den globala omsättningen mäta de berörda företagens sammanlagda storlek. Kravet på omsättning inom gemenskapen syftar till att fastställa om företagen har en viss minimiverksamhet inom gemenskapen. Kravet på omsättning i medlemsstaterna skall fastställa om företagen tillsammans eller individuellt har en viss minimiverksamhet i åtminstone några medlemsstater.</P> <P class="p26 ft2">Artikel 1.3 tillämpas endast i de fall då de i artikel 1.2 angivna tröskelvärdena inte är uppfyllda. Bestämmelsen är avsedd att fånga upp de transaktioner som inte har gemenskapsintresse enligt artikel 1.2, men som skulle behöva anmälas i minst tre medlemsländer (s.k. multipla anmälningar). I detta syfte innefattar artikel 1.3 lägre tröskelvärden för de berörda företagen både vad gäller kravet på den</P> </DIV> <DIV id="page_90"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d190x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">93</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">globala omsättningen och omsättningen inom gemenskapen. En koncentration anses ha gemenskapsintresse om dessa lägre tröskelvärden är uppfyllda och de berörda företagen tillsammans uppnår en viss minimiverksamhet i minst tre medlemsländer.</P> <P class="p24 ft2">Enligt artikel 1.2 och 3 föreligger inte någon gemenskapsdimension om vart och ett av de berörda företagen uppnår mer än två tredjedelar av sin sammanlagda omsättning inom gemenskapen i en och samma medlemsstat. Denna regel syftar till att utesluta vad som kan betraktas som rent nationella transaktioner från kommissionens behörighet.</P> <P class="p184 ft60"><SPAN class="ft60">3.4.2</SPAN><SPAN class="ft61">Berörda företag</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Begreppet berörda företag används i detta sammanhang för att fastställa om koncentrationen har gemenskapsdimension.<SPAN class="ft29">135 </SPAN>Som nämnts är det de berörda företagens samlade ekonomiska styrka uttryckt i omsättning som ligger till grund för om angivna tröskelvärden uppnås.</P> <P class="p52 ft2">När det är fastställt vilka de berörda företagen i en given transaktion är beräknas omsättningen i enlighet med de regler som anges i artikel 5 för att fastställa om den ifrågavarande koncentrationen faller inom förordningens tillämpningsområde.</P> <P class="p24 ft2">Bedömning av transaktionens påverkan på konkurrensen omfattar inte endast den verksamhet som utövas av de berörda företag som är parter i koncentrationen utan även de verksamheter som utövas av de koncerner som de tillhör. I artikel 5 föreskrivs att om det berörda företaget tillhör en företagsgrupp skall hela koncernens omsättning beaktas vid beräkningen. Den omsättning för de berörda företagen som åsyftas i artikel 1 är således omsättningen för hela deras respektive företagsgrupp.<SPAN class="ft29">136</SPAN></P> <P class="p314 ft64"><SPAN class="ft56">135</SPAN><SPAN class="ft67">Begreppet </SPAN><SPAN class="ft72">berörda företag </SPAN>enligt artiklarna 1 och 5 skall inte förväxlas med de andra termer som används i koncentrationsförordningen och i tillämpningsförordningen för att avgöra vilka olika företag som är inblandade i ett förfarande, såsom begreppen <SPAN class="ft72">anmälande parter</SPAN>, <SPAN class="ft72">andra berörda parter</SPAN>, <SPAN class="ft72">tredje man </SPAN>samt <SPAN class="ft72">parter som kan åläggas böter eller vite</SPAN>.</P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">136</SPAN><SPAN class="ft67">Detta gäller även i samband med den materiella bedömningen av en koncentrations påverkan på marknaden. När det i artikel 2 i koncentrationsförordningen föreskrivs att kommissionen tar hänsyn till ”de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka” gäller detta även för de koncerner som företagen tillhör.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_91"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d191x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">94 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p234 ft2">Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet berörda företag enligt artiklarna 1 och 5. <SPAN class="ft29">137</SPAN></P> <P class="p315 ft26">Nedan behandlas den närmare innebörden av detta begrepp vid olika typer av transaktioner.</P> <P class="p213 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.1</SPAN><SPAN class="ft82">Sammanslagning av företag</SPAN></P> <P class="p23 ft26">Vid en sammanslagning av företag enligt artikel 3.1 a utgör vart och ett av de företag som slås samman ett berört företag vid beräkning av omsättning.<SPAN class="ft62">138</SPAN></P> <P class="p255 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.2</SPAN><SPAN class="ft82">Förvärv av kontroll över ett företag</SPAN></P> <P class="p23 ft2">I dessa fall är den närmare innebörden av begreppet ”förvärv av kontroll” avgörande för vilka de berörda företagen är.</P> <P class="p27 ft26">På den <SPAN class="ft28">förvärvande </SPAN>partens sida kan det finnas ett eller flera företag som ensamma eller gemensamt förvärvar kontroll.</P> <P class="p27 ft26">På den <SPAN class="ft28">förvärvade </SPAN>partens sida kan det finnas ett eller flera företag, eller del därav, om transaktionen endast en verksamhet eller en viss tillgång.</P> <P class="p316 ft2">I artikel 5.2 första stycket koncentrationsförordningen anges att om transaktionen består av förvärv av <SPAN class="ft14">delar av ett eller flera företag </SPAN>skall i fråga om <SPAN class="ft14">säljaren </SPAN>endast den omsättning som härrör från de delar som är föremål för transaktionen tas med i beräkningen. Begreppet ”delar” kan utgöra en eller flera separata rättsliga enheter (t.ex. ett dotterbolag,), interna underavdelningar (t.ex. en avdelning eller annan enhet) eller specifika tillgångar som i sig kan anses utgöra en verksamhet (t.ex. varumärken och licenser) och för vilka det tydligt går att fastställa en omsättning. De berörda företagen är i detta fall det förvärvande företaget och det eller de förvärvade delarna av målföretaget.</P> <P class="p27 ft2">Vid förvärv av kontroll över ett befintligt företag eller del därav betraktas således säljaren normalt inte som en berörd part. Ä ven om denne utgör en viktig part i själva transaktionen, eftersom avtalet om försäljning inte kan ingås utan honom, så är dennes roll avslutad när transaktionen har genomförts och kontrollen över företaget eller delar därav har överförts till köparen. Den eventuella effekten av</P> <P class="p285 ft11"><SPAN class="ft29">137 </SPAN>Kommissionens tillkännagivande om begreppet <SPAN class="ft22">berörda företag </SPAN>enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (EGT nr C 66 2.3.1998, s. 14).</P> <P class="p177 ft11"><SPAN class="ft29">138 </SPAN>Se tillkännagivandet, punkt 12.</P> </DIV> <DIV id="page_92"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d192x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">95</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">transaktionen på marknaden kommer nämligen uteslutande att bero på hur de ekonomiska och finansiella resurser som är föremål för en överföring av egendom kombineras med köparens ekonomiska och finansiella resurser.</P> <P class="p24 ft26">Om säljaren behåller gemensam kontroll tillsammans med det förvärvande företaget anses dock även denne utgöra ett av de berörda företagen.<SPAN class="ft62">139</SPAN></P> <P class="p27 ft2">De berörda företagen är det förvärvande företaget och det förvärvade företaget i den form det har vid tidpunkten för transaktionen. Utgångspunkten är härvid den form de berörda företagen har vid den tidpunkt då den händelse som utlöser anmälningsskyldighet enligt artikel 4.1 inträffar, dvs. avtalets ingående, offentliggörandet av budet om övertagande eller förvärvet av det bestämmande inflytandet.</P> <P class="p27 ft2">Om ”målföretaget” har förvärvat en enhet före den tidpunkt då den händelse som utlöser anmälningsskyldigheten inträffar, skall omsättningen för denna enhet beaktas vid beräkningen av omsättningen.</P> <P class="p35 ft2">Om ”målföretaget” däremot har avyttrat en enhet eller lagt ned en verksamhet före den tidpunkt då den händelse som utlöser anmälningsskyldigheten inträffar eller om avyttringen eller nedläggningen utgör en förutsättning för transaktionen,<SPAN class="ft29">140 </SPAN>skall den del av omsättningen som hänför sig till den enheten eller anläggningen inte beaktas vid beräkningen av omsättningen.</P> <P class="p24 ft26">Dessa principer tillämpas även avseende förvärv, avyttringar eller nedläggningar som hänför sig till förvärvaren eller dess företagsgrupp.</P> <P class="p27 ft2">Förvärv av delar av ett företag genom två eller flera transaktioner mellan samma säljare och köpare som äger rum inom en tvåårsperiod betraktas normalt som endast en koncentration, som uppkommer vid tidpunkten för den sista transaktionen.<SPAN class="ft29">141 </SPAN>I detta fall utgörs de berörda företagen av det förvärvande företaget och de olika förvärvade delarna av ”målföretaget” sammantagna.</P> <P class="p317 ft11"><SPAN class="ft56">139</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkterna 8 och 14.</SPAN></P> <P class="p218 ft78"><SPAN class="ft56">140</SPAN><SPAN class="ft92">Se Förstainstansrättens dom i mål </SPAN><NOBR>T-3/93,</NOBR> Air France mot kommissionen, av den 24 mars 1994, REG 1994 II, s. 21.</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">141</SPAN><SPAN class="ft66">Se artikel 5.2 andra stycket koncentrationsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_93"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d193x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">96 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.3</SPAN><SPAN class="ft82">Förvärv av ensam kontroll</SPAN></P> <P class="p288 ft14">Förvärv av ensam kontroll över hela företaget eller delar därav</P> <P class="p23 ft26">Förvärv av ensam kontroll över hela företaget torde utgöra den enklaste formen att förvärva kontroll. De berörda företagen är här normalt det förvärvande respektive det förvärvade företaget.</P> <P class="p27 ft2">Som ovan nämnts skall vid förvärv av en del av ett företag i fråga om säljaren endast den omsättning som härrör från den del som är föremål för transaktionen tas med i beräkningen. I detta fall utgörs de berörda företagen av det förvärvande företaget och den eller de olika förvärvade delarna av ”målföretaget” sammantagna.</P> <P class="p293 ft14">Förvärv av ensam kontroll genom en koncerns dotterbolag</P> <P class="p319 ft2">Alla företag som ingår i en koncern, dvs. moderbolag, dotterbolag osv, utgör normalt en enda ekonomisk enhet, vilket innebär att det endast kan finnas ett berört företag inom en och samma koncern. Om en koncern genom ett av dess dotterbolag förvärvar ett företag utgörs de berörda företagen av det förvärvande dotterbolaget och ”målföretaget” vid beräkningen av omsättningen. Som tidigare nämnts är det omsättningen för hela den koncern som det berörda företaget tillhör som skall beaktas vid beräkningen av tröskelvärdena för omsättning.<SPAN class="ft29">142</SPAN></P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.4</SPAN><SPAN class="ft82">Förvärv av gemensam kontroll</SPAN></P> <P class="p37 ft2">Vid förvärv av gemensam kontroll över ett <SPAN class="ft14">nybildat </SPAN>företag är de berörda företagen vart och ett av de företag som gemensamt förvärvar kontrollen över det nybildade gemensamma företaget, vilket inte kan betraktas som ett berört företag eftersom det normalt ännu inte har någon omsättning.<SPAN class="ft29">143</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Vid förvärv av gemensam kontroll över ett <SPAN class="ft14">befintligt </SPAN>företag eller en befintlig verksamhet är de berörda företagen å ena sidan vart och ett av de företag som gemensamt förvärvar kontrollen och å andra sidan det befintliga företag eller den befintliga verksamhet som förvärvas.<SPAN class="ft29">144</SPAN></P> <P class="p309 ft11"><SPAN class="ft56">142</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkterna </SPAN><NOBR>18-20.</NOBR></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">143</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 21.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">144</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 22.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_94"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d194x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">97</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Om det befintliga företaget kontrolleras ensamt och en eller flera nya aktieägare förvärvar gemensam kontroll tillsammans med det ursprungliga moderföretaget är de berörda företagen vart och ett av de företag som utövar gemensam kontroll, inbegripet den ursprungliga aktieägaren. ”Målföretaget” betraktas härvid inte som ett berört företag och dess omsättning utgör del av det ursprungliga moderföretagets omsättning.<SPAN class="ft29">145</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Förvärv av kontroll i syfte att omedelbart fördela tillgångarna</P> <P class="p23 ft2">När flera företag samverkar i det enda syftet att förvärva ett annat företag och överenskommer att omedelbart efter det att transaktionen har genomförts fördela tillgångarna sker inte någon faktisk koncentration av den ekonomiska kontrollen mellan köparna. Istället betraktas denna typ av förvärv normalt som bestående av flera olika transaktioner, där vart och ett av de förvärvande företagen förvärvar en del av ”målföretaget”. För var och en av dessa transaktioner utgörs berörda företag följaktligen av det förvärvande företaget och den del av ”målföretaget” som det förvärvar.<SPAN class="ft29">146</SPAN></P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.5</SPAN><SPAN class="ft82">Gemensamma företags förvärv av kontroll</SPAN></P> <P class="p23 ft2">I allmänhet torde det berörda företaget vara det som direkt deltar i förvärvet av kontroll. Vid transaktioner där ett gemensamt företag förvärvar kontroll över ett annat företag uppstår emellertid frågan om det gemensamma företaget utifrån det förvärvande företagets synpunkt bör betraktas som ett enda berört företag, vars omsättning även omfattar moderföretagens omsättning, eller om vart och ett av moderföretagen bör betraktas som ett berört företag. Det kan nämligen inträffa att företagen bildar ett särskilt företag med ingen eller liten egen omsättning eller använder ett gemensamt företag som är verksamt på en annan marknad än ”målföretaget” för att genomföra förvärv för moderföretagens räkning. I en sådan situation bedöms de faktiska ekonomiska förhållandena kring transaktionen i syfte att identifiera de berörda företagen.<SPAN class="ft29">147</SPAN></P> <P class="p320 ft11"><SPAN class="ft56">145</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 23.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">146</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 24.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">147</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 26.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_95"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d195x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">98 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft26">Om förvärvet görs av ett självständigt fungerande gemensamt företag som redan är verksamt på marknaden är de berörda företagen normalt det gemensamma företaget och ”målföretaget”.<SPAN class="ft62">148</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Om det gemensamma företaget däremot kan betraktas som en mellanhand som används av moderföretagen vid förvärvet utgörs de berörda företagen av moderföretagen och ”målföretaget”. Detta gäller särskilt om det gemensamma företaget har upprättats för att förvärva ”målföretaget”, om det gemensamma företaget ännu inte utövar verksamhet, om företaget inte är en juridisk person eller inte är självständigt fungerande eller är en företagssammanslutning.</P> <P class="p27 ft2">Motsvarande gäller när det av omständigheterna framgår att moderföretagen i praktiken är de faktiska aktörerna bakom transaktionen, t.ex. när moderföretagen tar initiativ till och organiserar och finansierar transaktionen.</P> <P class="p24 ft2">Om förvärvet leder till en betydande diversifiering av det gemensamma företagets verksamhet kan detta också tyda på att moderföretagen är faktiska aktörer i transaktionen. Detta kan vara fallet när det gemensamma företaget förvärvar ett företag som är verksamhet på en annan produktmarknad. I dessa fall kan moderföretagen vara att betrakta som berörda företag.<SPAN class="ft29">149</SPAN></P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.6</SPAN><SPAN class="ft82">Ö vergång från gemensam kontroll till ensam kontroll</SPAN></P> <P class="p215 ft2">Om den ena aktieägaren säljer sina andelar i det gemensamma företaget till den andre innebär det att det sker en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll över hela företaget (som efter transaktionen upphör att vara ett gemensamt företag). I detta fall är de berörda företagen den kvarvarande aktieägaren (köparen) och det tidigare</P> <P class="p321 ft11"><SPAN class="ft56">148</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 27.</SPAN></P> <P class="p229 ft64"><SPAN class="ft56">149</SPAN><SPAN class="ft63">Se tillkännagivandet, punkterna 28 och 29. Se även kommissionens ärende IV/M.102 - TNT/Canada Post, m.fl. av den 2 december 1991(kontrollen över ett gemensamt företag [JVC] skulle förvärvas av ett företag [GD NET BV] som upprättats gemensamt av fem postverk och ett annat företag [TNT Ltd]. Det gemensamma företaget [GD NET BV] ansågs endast utgöra en mellanhand som upprättats av dess moderbolag [de fem postverken] för att dessa skulle kunna delta i det nya gemensamma företaget [JVC] och även för att underlätta beslutsfattandet mellan moderbolagen och möjliggöra för dem att uttala sig och handla som ett enda företag. Denna struktur skulle dels ge dem möjlighet att tillsammans med den andra köparen [TNT Ltd.] utöva ett bestämmande inflytande på det nya gemensamma företaget [JVC] och dels samtidigt göra det möjligt att undvika situationen att den andra köparen skulle kunna utöva ensam kontroll på grund av att postverken inte var i stånd att komma överens om de beslut som skulle fattas).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_96"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d196x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td103"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td104"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">99</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td105"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td106"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft2">gemensamma företaget. Den ”utträdande” aktieägaren är i likhet med alla andra säljare inte ett berört företag.<SPAN class="ft29">150</SPAN></P> <P class="p322 ft26"><SPAN class="ft2">3.4.2.7</SPAN><SPAN class="ft91">Förändring av aktieägarstrukturen vid gemensam kontroll över ett befintligt gemensamt företag</SPAN></P> <P class="p227 ft2">Som tidigare nämnts är avgörande betydelse vid bedömningen om transaktionen leder till en ändring av kontrollens <SPAN class="ft14">karaktär, </SPAN>dvs. om transaktionen medför förändringar som påverkar ett företags aktieägarstruktur. En åtskillnad måste därvid göras allt efter omständigheterna kring själva förändringen av aktieägarstrukturen. Som tidigare nämnts kan en eller flera aktieägare utträda, en eller flera aktieägare tillkomma eller en eller flera befintliga aktieägare bytas ut mot en eller flera nya aktieägare.<SPAN class="ft29">151</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Om antalet aktieägare minskar kan det ske en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll genom att den kvarvarande aktieägaren förvärvar ensam kontroll över företaget. I detta fall utgör köparen, dvs. den kvarvarande aktieägaren, och det förvärvade företaget, dvs. det tidigare gemensamma företaget, berörda företag vid beräkningen av omsättning.<SPAN class="ft29">152</SPAN></P> <P class="p323 ft2">Förutom den aktieägare som utövar ensam kontroll över företaget kan det finnas andra aktieägare som inte har något kontrollerande intresse i företaget (minoritetsaktieägare). Sådana aktieägare är inte att betrakta som berörda företag, eftersom de inte utövar någon kontroll.<SPAN class="ft29">153 </SPAN>Om transaktionen medför en minskning av antalet aktieägare som utövar gemensam kontroll, utan att det leder till en övergång från gemensam kontroll till ensam kontroll och utan att det förekommer tillträden eller utbyten av aktieägare som förvärvar kontroll, anses</P> <P class="p324 ft64"><SPAN class="ft56">150</SPAN><SPAN class="ft74">Se tillkännagivandet, punkterna 30 och 31; se även kommissionens ärende IV/M.023 - ICI/Tioxide av den 28 november 1990 (fråga var om en övergång från gemensam kontroll [50/50] till ensam kontroll. Kommissionen ansåg att ”ett avgörande inflytande som utövas </SPAN><SPAN class="ft72">ensamt </SPAN>skiljer sig betydligt från ett avgörande inflytande som utövas <SPAN class="ft72">gemensamt</SPAN>, eftersom det senare utövas under hänsynstagande till de potentiellt olika intressen som den eller de berörda parterna kan ha [...]. Genom att ändra karaktären på ICI:s avgörande inflytande över Tioxide kommer transaktionen att medföra en varaktig förändring i de berörda parternas struktur [...]”. I detta fall betraktades ICI [i egenskap av förvärvande part] och Tioxide som helhet [i egenskap av förvärvad part] som berörda företag men inte säljaren).</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">151</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkterna 33 och 34.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">152</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 36.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">153</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 37.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_97"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d197x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">100 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">transaktionen normalt inte medföra någon förändring av kontrollens karaktär och utgör därmed inte heller en koncentration.<SPAN class="ft29">154</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Situationen kan vara annorlunda när det sker en betydande förändring av kontrollens karaktär, t.ex. om minskningen av antalet aktieägare ger kvarvarande aktieägare ytterligare vetorätt eller fler styrelseledamöter, vilket kan medföra ett nytt förvärv av kontroll för minst en aktieägare. I detta fall är de berörda företagen var och en av de kvarvarande aktieägare som utövar gemensam kontroll och det gemensamma företaget.<SPAN class="ft29">155</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Som nämnts är det förhållandet att ett nytt moderföretag inträder eller att ett moderföretag ersätts med ett annat inte jämförbart med ett enkelt förvärv av en del av verksamheten, eftersom det innebär en förändring av karaktären och nivån på kontrollen över hela det gemensamma företaget, även om ett visst antal aktieägare utövar gemensam kontroll både före och efter transaktionen.<SPAN class="ft29">156</SPAN></P> <P class="p26 ft26">I fall där det sker förändringar av aktieägarstrukturen utgörs de berörda företagen av de aktieägare (befintliga och nya) som utövar gemensam kontroll och det gemensamma företaget.<SPAN class="ft62">157</SPAN></P> <P class="p325 ft11"><SPAN class="ft56">154</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 38.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">155</SPAN><SPAN class="ft65">Se kommissionens ärende IV/M.452 - Avesta II av den 9 juni 1994 (en aktieägare som var part i aktieägaravtalet sålde sin andel om cirka sju procent. Antalet majoritetsaktieägare minskade från fyra till tre, vilket möjliggjorde för en av de kvarvarande aktieägarna att förvärva negativ vetorätt [vilket han inte hade haft tidigare] med stöd av bestämmelser i det aktieägaravtal som alltjämt var i kraft. Eftersom den utträdande aktieägaren hade delat sin vetorätt med den kvarvarande aktieägaren, och eftersom aktieägarantalet förblev oförändrat, erhöll den kvarvarande aktieägaren full vetorätt. Kommissionen betraktade ett sådant förvärv av full vetorätt som en förändring av kontrollens karaktär).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">156</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 43.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">157</SPAN><SPAN class="ft63">Se t.ex. kommissionens ärende IV/M.376 - Synthomer/Yule Catto av den 22 oktober 1993 (ett av två moderbolag som gemensamt kontrollerade det befintliga gemensamt företaget ersattes av ett nytt företag. Både det befintliga och det nya moderbolaget, som utövade gemensam kontroll, och gemensamt företaget betraktades som berörda företag).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_98"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d198x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">101</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.2.8</SPAN><SPAN class="ft82">Berörda företag vid vissa typer av transaktioner, m.m.</SPAN></P> <P class="p288 ft14">Upplösning av koncentrationer och uppdelning av företag</P> <P class="p23 ft2">När två företag går samman eller bildar ett gemensamt företag och därefter upplöser koncentrationen eller delar upp det gemensamma företaget, och tillgångarna fördelas mellan parterna på ett nytt sätt, är det normalt fråga om flera förvärv av kontroll. I detta fall utgörs för varje transaktion de berörda företagen av å ena sidan de ursprungliga parterna i koncentrationen och å andra sidan de tillgångar som var och en av dessa parter förvärvar.<SPAN class="ft29">158</SPAN></P> <P class="p26 ft2">På samma sätt kan en uppdelning av ett gemensamt företag betraktas som en övergång från gemensam kontroll över det gemensamma företagets samlade tillgångar till ensam kontroll över de fördelade tillgångarna.<SPAN class="ft29">159 </SPAN>När ett gemensamt företag delas upp är de berörda företagen i varje uppdelningstransaktion å ena sidan de ursprungliga parterna i det gemensamma företaget, var och en i egenskap av förvärvande part, och å andra sidan den del av det gemensamma företaget som var och en av de ursprungliga parterna förvärvar.<SPAN class="ft29">160</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Utväxling av tillgångar</P> <P class="p37 ft2">Vid utväxling av tillgångar anses normalt varken de rättsliga eller ekonomiska banden mellan sådana transaktioner tillräckliga för att transaktionerna skall kunna anses utgöra en och samma koncentration. Varje enskilt förvärv av kontroll över en tillgång är därför att betrakta som en koncentration (under förutsättning att tillgången i fråga är att anse som en rörelse till vilken en omsättning kan hänföras). För varje</P> <P class="p326 ft11"><SPAN class="ft29">158 </SPAN>Se tillkännagivandet, punkt 46 och 47. Som exempel kan nämnas att företagen A och B slås samman och därefter upplöser sammanslagningen med en ny fördelning av tillgångarna. Transaktionen kan innebära att företaget A förvärvar olika tillgångar, t.ex. tillgångar som det tidigare ägde eller som dittills ägts av företaget B samt tillgångar som förvärvats gemensamt av den enhet som uppstod vid sammanslagningen och att företaget B gör liknande förvärv.</P> <P class="p217 ft11"><SPAN class="ft56">159</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens ärende IV/M.197 - </SPAN><NOBR>Solvay-Laporte</NOBR> av den 30 april 1992.</P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">160</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 47.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_99"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d199x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">102 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">överföring av egendom är de berörda företagen de förvärvande företagen och de företag eller de tillgångar som förvärvas.<SPAN class="ft29">161</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Privatpersoners förvärv av kontroll</P> <P class="p23 ft2">Enligt artikel 3.1 skall en koncentration anses föreligga om bland annat ”en eller flera personer som redan kontrollerar minst ett företag [...] får kontroll helt eller delvis över ett eller flera andra företag”. Berörda företag i dessa fall är den privatperson som förvärvar kontroll över ett företag och det förvärvade företaget. Omsättningen för det eller de företag som privatpersonen kontrollerar skall medräknas vid beräkningen av omsättning.<SPAN class="ft29">162</SPAN></P> <P class="p40 ft14">Företagsledningens uppköp av företag</P> <P class="p23 ft2">Som tidigare berörts anses också en företagslednings förvärv av kontroll över företaget utgöra ett förvärv av privatpersoner. Dessa kan samla sina intressen i ett annat företag för att t.ex. underlätta beslutsfattandet (s.k. ”vehicle company”). Detta företag kan under vissa förutsättningar vara att anse som ett berört företag varvid reglerna om ett gemensamt företags förvärv av kontroll gäller.<SPAN class="ft29">163</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Företagsledningen kan även försöka finna investerare för att finansiera transaktionen. De rättigheter som dessa investerare tillförs kan beroende av aktieinnehavet innebära att de erhåller kontrollen över företaget och att ledningspersonalens rättigheter begränsas till minoritetsrättigheterna.<SPAN class="ft29">164</SPAN></P> <P class="p327 ft11"><SPAN class="ft56">161</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 49 och 50.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">162</SPAN><SPAN class="ft65">Se kommissionens ärende IV/M.082 - Asko/Jacobs/Adia av den 16 maj 1991 (det tyska holdingbolaget Asko, som hade betydande tillgångar inom detaljhandelssektorn, och herr Jacobs, en schweizisk investerare, hade förvärvat gemensam kontroll över Adia, ett schweiziskt serviceföretag i huvudsak verksamt inom tjänstesektorn. Herr Jacobs betraktades som ett berört företag på grund av sina ekonomiska intressen inom sektorerna för choklad, konfektyr och kaffe).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">163</SPAN><SPAN class="ft66">Se kommissionens tillkännagivande, punkt 53.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">164</SPAN><SPAN class="ft79">Se kommissionens tillkännagivande, punkt 54; se även kommissionens ärende IV/M.335 – CWB/Goldman Sachs/Tarkett av den 21 februari 1994 (den gemensamma kontrollen ansågs ha förvärvats av de två företag som förvaltade den investeringsfond som deltog i transaktionen och inte av de anställda).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_100"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1100x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">103</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p328 ft60"><SPAN class="ft60">3.4.3</SPAN><SPAN class="ft61">Beräkning av omsättning</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som tidigare nämnts skall de samlade ekonomiska och finansiella resurser som förs samman genom koncentrationen fastställas för att bedöma om koncentrationen är av gemenskapsintresse. De berörda företagens omsättning anses därvid återspegla den ekonomiska styrkan i transaktionen.</P> <P class="p24 ft26">Enligt artikel 5.4 beräknas omsättningen för ett berört företag genom summering av omsättningen</P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft45">för det berörda företaget</SPAN></P> <P class="p329 ft26"><SPAN class="ft2">b)</SPAN><SPAN class="ft93">för de företag i vilka det berörda företaget direkt eller indirekt - äger mer än hälften av kapital- eller rörelsetillgångarna, eller</SPAN></P> <P class="p330 ft26">- kan utöva mer än hälften av rösträttigheterna, eller kan utse mer än hälften av ledamöterna i styrelsen, direktionen eller de organ som rättsligt företräder företagen, eller</P> <P class="p174 ft2">- har rätt att leda företagets verksamhet</P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft45">för de företag som i ett berört företag har de rättigheter eller befogenheter som anges i b.</SPAN></P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft2">d)</SPAN><SPAN class="ft94">för de företag i vilka ett företag som avses i c har rättigheter eller befogenheter som anges i b.</SPAN></P> <P class="p175 ft26"><SPAN class="ft12">e)</SPAN><SPAN class="ft95">för de företag i vilka två eller flera företag som avses i </SPAN><NOBR>a-d</NOBR> gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i b.</P> <P class="p27 ft2">Om de företag som berörs av koncentrationen gemensamt har de rättigheter eller befogenheter som anges i punkt b ovan skall vid beräkning av de berörda företagens omsättning</P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">ingen hänsyn tas till den omsättning som härrör från försäljningen av varor eller tjänster mellan det gemensamma företaget och vart</SPAN></P> <P class="p331 ft2">och ett av de berörda företagen eller något företag som har anknytning till något av dem enligt punkt <NOBR>b-e</NOBR> ovan (s.k. koncerninterna transaktioner)</P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">hänsyn tas till den omsättning som härrör från försäljning av varor och tjänster mellan gemensamma företaget och något tredje företag.</SPAN></P> <P class="p332 ft26">Denna omsättning skall fördelas lika mellan de berörda företagen. För kreditinstitut, andra finansiella institut och försäkringsbolag</P> <P class="p333 ft2">gäller särskilda regler för beräkningen av omsättningen (se nedan). Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare</P> <P class="p177 ft2">innebörden av begreppet omsättning. <SPAN class="ft29">165</SPAN></P> <P class="p334 ft11"><SPAN class="ft29">165 </SPAN>Kommissionens tillkännagivande om <SPAN class="ft22">beräkning av omsättning </SPAN>enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 av den 21 december 1989 om kontroll av företagskoncentrationer (EGTnr C 66 2.3.1998, s. 25) I tillkännagivandet framhålls att syftet med detta att belysa artiklarna 1 och 5 i koncentrationsförordningen och därvid klarlägga vissa förfarandemässiga och praktiska frågor, som kan ha orsakat svårigheter i tillämpningen.</P> </DIV> <DIV id="page_101"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1101x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">104 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft2"><SPAN class="ft2">3.4.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Omsättningen som uttryck för företagets verksamhet</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Det omsättningsbegrepp som anges i artikel 5 i koncentrationsförordningen omfattar intäkter från företagens försäljning av varor och tjänster inom gemenskapen eller inom en medlemsstat. För både varor eller tjänster gäller således att försäljningen, som en återspegling av företagens verksamhet, utgör det grundläggande kriteriet för beräkning av omsättningen.</P> <P class="p26 ft2">För varor fastställs omsättningen normalt genom identifiering av alla affärstransaktioner som innebär överföring av äganderätt.<SPAN class="ft29">166</SPAN></P> <P class="p27 ft26">De faktorer som skall beaktas vid beräkning av omsättningen för tjänster kan i vissa fall vara mer komplicerade, eftersom dessa affärstransaktioner i många fall innebär överföring av ett ”värde”.<SPAN class="ft62">167</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Den metod som används vid beräkning av omsättningen för tjänster skiljer sig dock allmänt sett inte från motsvarande som används för varor.<SPAN class="ft29">168 </SPAN>Om den tjänst som tillhandahålls säljs direkt av tillhandahållaren till kunden, utgörs omsättningen av de totala försäljningsintäkterna från tillhandahållandet av tjänster under det senaste räkenskapsåret.<SPAN class="ft29">169 </SPAN>Med hänsyn till tjänstesektorns komplexitet måste dock denna allmänna princip i vissa fall anpassas till de särskilda förhållanden som gäller för den tillhandahållna tjänsten.</P> <P class="p24 ft2">Inom vissa verksamhetssektorer, t.ex. turism och reklam, kan tjänsten säljas genom att andra leverantörer fungerar som mellanhänder. Omsättningen för ett tjänsteföretag som fungerar som mellanhand kan t.ex. bestå endast av de provisionsbelopp det mottar.<SPAN class="ft29">170</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Ordinarie verksamhet</P> <P class="p37 ft2">I artikel 5.1 anges att den sammanlagda omsättningen enligt artikel 1 skall avse företagets intäkter från försäljning av varor och tjänster inom ramen för dess ordinarie verksamhet.</P> <P class="p27 ft26">Stöd som beviljas ett företags ordinarie verksamhet av offentliga organ kan ingå i beräkning av omsättningen, om företaget självt mottar</P> <P class="p335 ft11"><SPAN class="ft56">166</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 10.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">167</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 11.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">168</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 12.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">169</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">170</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 13.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_102"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1102x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">105</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">stödet och om stödet är direkt knutet till företagets försäljning av varor och tillhandahållande av tjänster och därför avspeglas i priset.<SPAN class="ft29">171</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Beräkning av omsättningen för företagsgrupper, m.m.</P> <P class="p23 ft2">Som tidigare nämnts skall vid beräkning av omsättningen för ett berört företag som tillhör en företagsgrupp hela företagsgruppens omsättning beaktas för att fastställa om tröskelvärdena uppnås (artikel 5.4). Försäljning inom företagsgruppen skall därvid dras från gruppens omsättning.<SPAN class="ft29">172</SPAN></P> <P class="p26 ft26">I koncentrationsförordningen behandlas också den särskilda situation som uppkommer, när två eller flera företag som berörs av en koncentration utövar gemensam kontroll över ett annat företag.</P> <P class="p27 ft2">Enligt artikel 5.5 a skall vid beräkning av omsättningen inte någon hänsyn tas till den omsättning som härrör från försäljning av varor eller tjänster mellan det gemensamma företaget och vart och ett av de berörda företagen eller något annat företag som har någon anknytning till något av dem i den mening som avses i artikel 5.4. Syftet med en denna regel är att undvika dubbelräkning.</P> <P class="p27 ft26">Vad beträffar det gemensamma företagets omsättning från verksamhet med tredje part föreskrivs i artikel 5.5 b att omsättningen skall fördelas lika mellan de berörda företagen för att återspegla den gemensamma kontrollen.<SPAN class="ft62">173</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Det bör noteras att artikel 5.4 endast omfattar företagsgrupper som redan finns redan vid tidpunkten för transaktionen, dvs. den företagsgrupp som de företag som berörs av transaktionen tillhör och inte de nya strukturer som skapas genom koncentrationen.<SPAN class="ft29">174</SPAN></P> <P class="p336 ft64"><SPAN class="ft56">171</SPAN><SPAN class="ft63">Se tillkännagivandet, punkt 16; se även kommissionens ärende IV/M.156 - Cerol/Continentale Italiana av den 27 november 1991 (gemenskapsstöd undantogs vid beräkning av omsättningen).</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">172</SPAN><SPAN class="ft79">Enligt artikel 5.1 första stycket skall i ett berört företags sammanlagda omsättning </SPAN><SPAN class="ft72">inte </SPAN>inräknas försäljning av varor eller tjänster mellan de företag som avses i fjärde punkten samma stycke, dvs. de som är knutna till det berörda företaget.</P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">173</SPAN><SPAN class="ft63">Se tillkännagivandet, punkt 39 (ett exempel är om företagen A och B bildar ett gemensamt företag C. De två moderbolagen utövar samtidigt gemensam kontroll över företag D, även om A har sextio procent och B har fyrtio procent av kapitalet. Vid beräkning av A:s och B:s omsättning vid den tidpunkt då de bildar det nya gemensamt företaget C, fördelas D:s omsättning med tredje part lika mellan A och B.</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">174</SPAN><SPAN class="ft74">Om t.ex. företagen A och B tillsammans med sina respektive dotterbolag sammanslås, är det A och B och inte den nya enheten som gäller som berörda</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_103"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1103x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">106 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Beräkning av omsättningen för statsägda företag</P> <P class="p23 ft2">Ett statsägt företag som inte kontrolleras av ett holdingbolag och inte är föremål för någon samordning med andra statskontrollerade holdingbolag betraktas normalt som ett självständigt företag, och omsättningen för andra företag som ägs av staten i fråga skall inte beaktas.</P> <P class="p24 ft2">Om statsägda företag däremot utgör en del av en ekonomisk enhet med självständig beslutanderätt skall dessa företag anses utgöra en del av den företagsgrupp som det berörda företaget tillhör och omsättningen för företagen medräknas.<SPAN class="ft29">175</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Nettoomsättning</P> <P class="p23 ft2">Som ovan nämnts skall omsättningen anpassas på ett sådant sätt att den utvisar företagets faktiska ekonomiska betydelse. Enligt artikel 5.1 skall vid beräkning av omsättningen avdrag göras ”...för försäljningsrabatter samt mervärdesskatt och andra skatter som direkt hänför sig till omsättningen”. Avdragen kan hänföra sig dels till den del som rör affärsverksamheten, t.ex. försäljningsrabatter och dels den del som rör skatter, bl.a. mervärdesskatt och andra skatter som avser omsättningen.</P> <P class="p26 ft2">Som tidigare nämnts skall i den sammanlagda omsättningen inte inräknas försäljning av varor eller tjänster mellan det berörda företaget och de företag som är knutna till detta företag. Syftet med denna bestämmelse är att undanta intäkterna från affärstransaktioner inom en företagsgrupp, så att hänsyn endast tas till varje enhets faktiska ekonomiska betydelse. De intäkter som beaktas återspeglar således endast de transaktioner som äger rum mellan företagsgruppen och tredje part.</P> <P class="p40 ft14">Räkenskapsår, m.m.</P> <P class="p37 ft2">Som nämnts ovan skall den sammanlagda omsättningen enligt artikel 1 omfatta de berörda företagens intäkter från försäljning av varor och tjänster under föregående räkenskapsår. Principen att den omsättning som skall beaktas för de berörda företagen är omsättningen under det räkenskapsår som föregår tidpunkten för transaktionen anses utgöra det mest tillförlitliga sättet att återspegla ett företagets hela verksamhetsår,</P> <P class="p337 ft64">företag, vilket innebär att de två företagsgruppernas omsättning skall beräknas separat.</P> <P class="p177 ft11"><SPAN class="ft29">175 </SPAN>Se tillkännagivandet, punkt 44.</P> </DIV> <DIV id="page_104"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1104x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">107</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">det vanligen inte finns några reviderade räkenskaper för det år som löper fram till tidpunkten för transaktionen.<SPAN class="ft29">176</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Mot bakgrund av behovet av så tillförlitliga och exakta siffror som möjligt kan dock även reviderade eller andra slutliga räkenskaper användas vid beräkning av omsättningen. Räkenskaper som uppgjorts av företagsledningen och andra former av preliminära räkenskaper bedöms – annat än i undantagsfall – med försiktighet.<SPAN class="ft29">177</SPAN></P> <P class="p26 ft2">I fall där stora skillnader kan iakttas mellan gemenskapens räkenskapsstandarder och de räkenskapsstandarder som används i enskilda länder utanför gemenskapen kan det bedömas nödvändigt att anpassa dessa räkenskaper i enlighet med gemenskapens standarder beträffande omsättning.<SPAN class="ft29">178</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Om en koncentration äger rum under årets första månader och reviderade räkenskaper ännu inte finns för det senaste räkenskapsåret, kan ledning hämtas från föregående års räkenskaper. Om skillnaderna mellan de två uppsättningarna av räkenskaper är stora, och i synnerhet om det slutliga utkastet till räkenskaper för de senaste åren står till buds, kan hänsyn tas till detta utkast till räkenskaper. En anpassning skall dock alltid göras med hänsyn till förvärv eller avyttring som skett efter tidpunkten för de reviderade räkenskaperna, för att fastställa de resurser som faktiskt ingår i koncentrationen.<SPAN class="ft29">179</SPAN></P> <P class="p200 ft14">Geografisk fördelning av omsättningen</P> <P class="p23 ft26">I artikel 5.1 andra stycket föreskrivs att det område där omsättningen skall anses äga rum utgörs av det område där kunden befinner sig vid tidpunkten för transaktionen:</P> <P class="p249 ft11">Omsättning inom gemenskapen eller inom en medlemsstat skall omfatta intäkter från försäljning av varor och tjänster till företag eller konsumenter inom gemenskapen respektive medlemsstaten.</P> <P class="p183 ft2">I fråga om försäljning av varor och tjänster skall i båda fallen omsättningen anses äga rum där kunden befinner sig, eftersom detta oftast är den plats där affären ingicks, där den ifrågavarande leverantörens omsättning uppkom och där konkurrensen med alternativa leverantörer äger rum. Bestämmelsen inriktar sig således inte på var en vara eller</P> <P class="p302 ft11"><SPAN class="ft56">176</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 25.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">177</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">178</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 26.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">179</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 27.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_105"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1105x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">108 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p297 ft2">tjänst används. Detta gäller även i fråga tjänster där det är möjligt att särskilja köpet av en tjänst från utförandet av den.<SPAN class="ft29">180</SPAN></P> <P class="p338 ft26"><SPAN class="ft2">3.4.3.2</SPAN><SPAN class="ft91">Beräkning av omsättning för kreditinstitut och andra finansiella institut samt försäkringsbolag</SPAN></P> <P class="p227 ft2">Bank- och försäkringsverksamhetens speciella karaktär föranleder särskilda bestämmelser om beräkning av omsättning inom dessa sektorer. I artikel 5.3 föreskrivs följande att gälla vid tillämpning av artikel 1.2 och 3.</P> <P class="p253 ft2">Artikel 5.3</P> <P class="p236 ft11">I stället för omsättning används följande:</P> <P class="p222 ft70">a) För kreditinstitut och andra finansiella institut, såvitt avser artikel 1.2 och 1.3, det sammanlagda beloppet av följande intäkter enligt definitionen i rådets direktiv 86/635/EEG av den 8 december 1986 om årsbokslut och sammanställd redovisning för banker och andra finansiella institut<SPAN class="ft29">181 </SPAN>i förekommande fall efter avdrag av mervärdeskatt och andra skatter som har direkt anknytning till dessa intäkter:</P> <P class="p339 ft11"><SPAN class="ft11">i)</SPAN><SPAN class="ft57">Ränteintäkter och liknande intäkter.</SPAN></P> <P class="p340 ft11"><SPAN class="ft11">ii)</SPAN><SPAN class="ft66">Intäkter från värdepapper:</SPAN></P> <P class="p11 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft57">Intäkter från aktier och andra värdepapper med rörlig avkastning.</SPAN></P> <P class="p11 ft70"><SPAN class="ft70">-</SPAN><SPAN class="ft83">Intäkter från ägarintressen.</SPAN></P> <P class="p11 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft57">Intäkter från aktier och andelar i anknutna företag.</SPAN></P> <P class="p341 ft11"><SPAN class="ft11">iii)</SPAN><SPAN class="ft66">Provisionsintäkter.</SPAN></P> <P class="p339 ft11"><SPAN class="ft11">iv)</SPAN><SPAN class="ft66">Nettovinst av finansiella transaktioner.</SPAN></P> <P class="p339 ft11"><SPAN class="ft11">v)</SPAN><SPAN class="ft66">Ö vriga rörelseintäkter.</SPAN></P> <P class="p342 ft11">Omsättningen för ett kreditinstitut eller ett finansiellt institut inom gemenskapen eller en medlemsstat skall omfatta de intäkter, enligt definitionen ovan, som hänför sig till den filial eller den avdelning av det nämnda institutet som är etablerad inom gemenskapen eller i medlemsstaten i fråga.</P> <P class="p343 ft70">b) För försäkringsbolag: värdet av de tecknade bruttopremierna, som skall omfatta samtliga mottagna och utestående belopp enligt försäkringsavtal som har tecknats av försäkringsbolagen eller för deras räkning, inklusive utgående återförsäkringspremier, efter avdrag för skatter och skatteliknande avgifter som debiteras på grundval av de individuella premiebeloppen eller</P> <P class="p344 ft11"><SPAN class="ft29">180 </SPAN>Se tillkännagivandet, punkt 46 (om den plats där kunden befann sig när han köpte varan eller tjänsten inte är densamma som den plats där faktureringen</P> <P class="p345 ft64">senare gjordes, skall omsättningen tillskrivas den förstnämnda platsen). <SPAN class="ft62">181 </SPAN>EGT nr L 372 31.12.1986, s. 1.</P> </DIV> <DIV id="page_106"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1106x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">109</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft11">den totala premievolymen. vad beträffar artikel 1 i punkt 2 b och artikel 1 punkt 3 b, c och d och den sista delen av var och en av de nämnda två punkterna, skall hänsyn tas till de bruttopremier som betalas av gemenskapsinvånare respektive en medlemsstats invånare.</P> <P class="p347 ft14">Kreditinstitut och andra institut</P> <P class="p23 ft2">Ä ven om artikel 5.3 a i koncentrationsförordningen inte innehåller någon definition av begreppen kreditinstitut och andra finansiella institut tillämpas i detta avseende definitionerna i första och andra bankdirektiven:<SPAN class="ft29">182</SPAN></P> <P class="p348 ft99"><SPAN class="ft97">Kreditinstitut: </SPAN>”Ett företag vars verksamhet består i att från allmänheten ta emot insättningar eller andra återbetalbara medel och att bevilja krediter för egen räkning”.<SPAN class="ft98">183</SPAN></P> <P class="p171 ft99"><SPAN class="ft97">Finansiella institut: </SPAN>”Företag som inte är kreditinstitut men vars huvudsakliga verksamhet består i att förvärva aktier eller andelar eller att utföra en eller flera av de verksamheter som är upptagna i punkt 2- 12 i bilagan”.<SPAN class="ft98">184</SPAN></P> <P class="p183 ft2">Av ovanstående definition på begreppet finansiella institut framgår att också holdingbolag kan betraktas som finansiella institut.</P> <P class="p27 ft2">Enligt artikel 5.3 a i skall även företag som regelbundet utövar en eller flera av de verksamheter som uttryckligen nämns i punkt <NOBR>2-12</NOBR> i ovan nämnda bilaga betraktas som finansiella institut Dessa verksamheter omfattar:<SPAN class="ft29">185</SPAN></P> <P class="p180 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">utlåning (bl.a. konsumentkrediter, inteckningskrediter, factoring)</SPAN></P> <P class="p180 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">finansiell leasing</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">betalningsförmedling</SPAN></P> <P class="p175 ft26"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft100">utställande och administration av betalningsmedel (kreditkort, resecheckar och bankväxlar)</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">garantiförbindelser och ställande av säkerheter</SPAN></P> <P class="p349 ft11"><SPAN class="ft56">182</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 51.</SPAN></P> <P class="p229 ft64"><SPAN class="ft56">183</SPAN><SPAN class="ft74">Se artikel 1 i rådets första direktiv 77/780/EEG av den 12 december I977 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut artikel 1 (EGT nr L 322 av den I 7 december I977, s. 30).</SPAN></P> <P class="p218 ft64"><SPAN class="ft56">184</SPAN><SPAN class="ft63">Se artikel 1.6 i rådets andra direktiv 89/646/EEG av den 15 december I989 om samordning av lagar och andra författningar om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitutartikel 1.6 (EGT nr L 386. 30.12.1989, s.1).</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">185</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 52.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_107"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1107x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">110 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p350 ft26"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft100">handel för egen eller kunders räkning med penningmarknadsinstrument, utländsk valuta, finansiella terminer och optioner, valuta- och ränteinstrument och överlåtbara värdepapper</SPAN></P> <P class="p175 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">medverkan i värdepappersemissioner och tillhandahållande av tjänster samband därmed</SPAN></P> <P class="p175 ft26"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft100">rådgivning till företag angående kapitalstruktur, industriell strategi och liknande angelägenheter samt tjänster knutna till fusioner och företagsförvärv</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">penningmarknadsmäkling</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">portföljförvaltning och rådgivning</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft96">förvaring och förvaltning av värdepapper.</SPAN></P> <P class="p181 ft14">Beräkning av omsättning för finansiella holdingbolag<SPAN class="ft29">186</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Ett finansiellt holdingbolag utgör normalt ett finansiellt institut, och beräkningen av dess omsättning följer de kriterier som uppställs i artikel 5.3 a för beräkning av omsättningen för kreditinstitut och andra finansiella institut.</P> <P class="p24 ft2">Huvudsyftet med ett finansiellt holdingbolag är att förvärva och förvalta andelar i andra företag, vilket medför att artikel 5.4 kan vara tillämplig på sådana andelar som gör det möjligt för det finansiella holdingbolaget att utöva ett bestämmande inflytande på de ifrågavarande företagens uppträdande. Således beräknas omsättningen för ett finansiellt holdingbolag huvudsakligen i enlighet med artikel 5.3, men det kan i vissa fall vara nödvändigt att lägga till sådan omsättning för företag som faller inom de kategorier som anges i artikel 5.4.<SPAN class="ft29">187</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Vid beräkningen av omsättningen för dessa företag tas hänsyn till förekomsten av olika redovisningsregler, särskilt vad gäller upprättande av konsoliderade räkenskaper, som i viss utsträckning är harmoniserade med men inte identiska inom gemenskapen.<SPAN class="ft29">188</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Beräkning av omsättning för försäkringsbolag</P> <P class="p23 ft26">Enligt artikel 5.3 b skall begreppet tecknade bruttopremier tillämpas som en måttstock för ett försäkringsbolags omsättning. Sådana premier utgörs normalt av summan av mottagna premier, och kan även innefatta mottagna återförsäkringspremier om det berörda företaget utövar sådan</P> <P class="p351 ft64"><SPAN class="ft56">186</SPAN><SPAN class="ft67">Angivna principer för finansiella holdingbolag kan i viss utsträckning tillämpas avseende fondhanteringsföretag.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">187</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 59.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">188</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 60.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_108"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1108x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">111</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft26">verksamhet. Utgående återförsäkringspremier, dvs. alla de belopp som det berörda företaget har betalt eller skall betala för att få återförsäkringsskydd, ingår i de tecknade bruttopremierna.<SPAN class="ft62">189</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Begreppet premier, dvs. bruttopremier, nettopremier, utgående återförsäkringspremier osv., innefattar inte endast premier i anslutning till nya försäkringsavtal som har ingåtts under det aktuella räkenskapsåret, utan också alla premier i anslutning till avtal som ingåtts under de föregående åren och som fortsätter att gälla under den aktuella perioden.<SPAN class="ft29">190</SPAN></P> <P class="p27 ft2">För att ha tillräckliga reserver som möjliggör utbetalning av ersättningar kan försäkringsbolag inneha stora investeringsportföljer med aktier, räntebärande värdepapper, mark och byggnader samt andra tillgångar som ger årliga intäkter som normalt inte betraktas som omsättning för försäkringsbolag. En åtskillnad kan därvid göras mellan rent finansiella investeringar, där försäkringsbolaget inte är engagerat i ledningen för de företag i vilka investeringarna har gjorts, och de investeringar som leder till förvärvet av en kontrollerande ägarandel i ett visst företag, vilket gör det möjligt för försäkringsbolaget att utöva ett bestämmande inflytande på det berörda dotterbolagets eller koncernbolagets uppträdande. I det senare fallet anses artikel 5.4 tillämplig, och omsättningen för dotterbolaget eller koncernbolaget skall läggas till försäkringsbolagets omsättning vid beräkning av den sammanlagda omsättningen för gruppen av företag.<SPAN class="ft29">191</SPAN></P> <P class="p200 ft14">Beräkning av omsättning för leasingföretag<SPAN class="ft29">192</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Avtal om finansiell leasing ingås normalt för längre perioder än avtal om operationell leasing, och enligt sådana avtal överförs ägandet vanligen till leasingtagaren i slutet av leasingperioden genom en köpoption som ingår i leasingavtalet. Finansiell leasing fungerar därför som ett lån från leasinggivaren för att göra det möjligt för leasingtagaren att köpa en viss tillgång. Ett företag som bedriver finansiell leasing är ett finansiellt institut enligt artikel 5.3 a, och dess omsättning beräknas genom tillämpning av de särskilda regler som</P> <P class="p193 ft11"><SPAN class="ft56">189</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 56.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">190</SPAN><SPAN class="ft66">Se ovan.</SPAN></P> <P class="p352 ft64"><SPAN class="ft56">191</SPAN><SPAN class="ft67">Se tillkännagivandet, punkt 57 och 58; jfr även kommissionens ärende IV/M.018 - AG/AMEV av den 21 december 1990.</SPAN></P> <P class="p243 ft78"><SPAN class="ft56">192</SPAN><SPAN class="ft84">Se tillkännagivandet, punkt 55; jfr även kommissionens ärende IV/M.234 – Gecc/Avis Lease av den 15 juli 1992.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_109"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1109x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">112 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">gäller för beräkning av omsättningen för kreditinstitut och andra finansiella institut.</P> <P class="p27 ft2">Vid operationell leasing överförs däremot ägandet inte till leasingtagaren i slutet av leasingperioden, och kostnaden för underhåll, reparationer och försäkring av den hyrda utrustningen ingår normalt i leasingbetalningarna. Eftersom operationell leasing inte har en kreditgivningsfunktion, anses den inte bli utförd av finansiella institut, åtminstone inte vad den huvudsakliga verksamheten beträffar. De allmänna reglerna i artikel 5 för beräkning av omsättning är därför tillämpliga i dessa fall.</P> <P class="p353 ft53"><SPAN class="ft53">3.5</SPAN><SPAN class="ft54">Bedömningskriterier, m.m.</SPAN></P> <P class="p171 ft26">Som nämnts syftar kommissionens prövning av en anmäld koncentration till att fastställa huruvida koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden.<SPAN class="ft62">193</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Som tidigare berörts skall en koncentration som skapar eller förstärker en sådan dominerande ställning på marknaden som medför att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt skulle hämmas förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden (artikel 2.3).</P> <P class="p27 ft26">I artikel 2.1 anges de bedömningskriterier som kommissionen skall ta hänsyn till vid sin bedömning:</P> <P class="p354 ft2">Artikel 2.1 lyder:</P> <P class="p355 ft11">Koncentrationer som omfattas av denna förordning skall bedömas på grundval av följande bestämmelser för att fastställa om de är förenliga med den gemensamma marknaden.</P> <P class="p356 ft11">När kommissionen gör sin bedömning skall den ta hänsyn till</P> <P class="p342 ft11"><SPAN class="ft11">a)</SPAN><SPAN class="ft101">behovet av att bevara och utveckla en effektiv konkurrens inom den gemensamma marknaden mot bakgrund av bl.a. strukturen på de berörda marknaderna och den faktiska eller potentiella konkurrensen från företag som är belägna antingen inom eller utanför gemenskapen,</SPAN></P> <P class="p357 ft11"><SPAN class="ft11">b)</SPAN><SPAN class="ft102">de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och</SPAN></P> <P class="p358 ft11">finansiella styrka, leverantörernas och konsumenternas valmöjligheter, deras tillgång till leveranser eller marknader, rättsliga eller andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan på de aktuella varorna och tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och</P> <P class="p359 ft11"><SPAN class="ft29">193 </SPAN>Ang detta avsnitt se även t.ex. Bellamy - Child, s. 336 ff, Cook - Kerse, s. 126 ff, Hawk - Huser, s. 169 ff och där refererade rättsfall.</P> </DIV> <DIV id="page_110"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1110x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">113</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft11">slutliga distributionsled samt utvecklingen av tekniskt och ekonomiskt framåtskridande under förutsättning att detta är till gagn för konsumenterna och inte utgör ett hinder för konkurrensen.</P> <P class="p183 ft26">I artikel 2.4 ges särskilda bestämmelser för bedömningen av sådana gemensamma företag som enligt artikel 3.2 anses utgöra en koncentration enligt artikel 3.1 b.</P> <P class="p354 ft2">Artikel 2.4 lyder:</P> <P class="p287 ft11">I den utsträckning som bildandet av ett gemensamt företag som utgör en koncentration enligt artikel 3 har till syfte eller resultat att samordna konkurrensbeteendet hos företag som förblir självständiga, skall samordningen bedömas enligt kriterierna i artikel 85.1 och 85.3 i fördraget, i syfte att fastställa om koncentrationen är förenlig med den gemensamma marknaden.</P> <P class="p235 ft11">Vid denna bedömning skall kommissionen särskilt beakta följande:</P> <P class="p360 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft103">om två eller flera moderföretag samtidigt och i betydande utsträckning är närvarande på samma marknad som det gemensamma företaget eller på en tidigare eller senare marknad i förhållande till denna eller på en angränsande marknad som har anknytning till denna marknad</SPAN></P> <P class="p343 ft11"><SPAN class="ft11">-</SPAN><SPAN class="ft102">om den samordning som är ett direkt resultat av bildandet av det gemensamma företaget ger de berörda företagen möjlighet att eliminera konkurrensen när det gäller en stor del av de ifrågavarande produkterna och tjänsterna.</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Förutom den bedömning av dominerande ställning som görs enligt artikel 2 i koncentrationsförordningen skall det gemensamma företaget bedömas med tillämpning av kriterierna i artikel 85.1 och 3 i den mån som en avsevärd inskränkning av konkurrensen mellan företag som förblir oberoende blir den direkta konsekvensen av bildandet av det gemensamma företaget. Om det gemensamma företagets påverkan på marknaden i första hand är strukturell torde därvid som regel artikel 85 inte bli tillämplig. Om två moderföretag däremot förblir verksamma på det gemensamma företagets marknad eller om bildandet av det gemensamma företaget syftar till eller ger som resultat att konkurrensen hindras, begränsas eller snedvrids mellan moderföretagen på angränsande marknader kan emellertid artikel 85 vara tillämplig.<SPAN class="ft29">194</SPAN></P> <P class="p361 ft11"><SPAN class="ft29">194 </SPAN>Se femte punkten i ingressen till rådets förordning (EG) nr 1310/97 av den 30 juni 1997 om ändring i förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer.</P> </DIV> <DIV id="page_111"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1111x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">114 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p362 ft81"><SPAN class="ft60">3.5.1</SPAN><SPAN class="ft80">Närmare om begreppet dominerande ställning, m.m.</SPAN></P> <P class="p193 ft2"><SPAN class="ft2">3.5.1.1</SPAN><SPAN class="ft82">Dominerande ställning</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som tidigare berörts syftar kontrollen av strukturella förändringar i utbudet av en produkt eller tjänst till att förhindra att en sådan dominerande ställning skapas eller förstärks, som medför att den effektiva konkurrensen påtagligt hämmas inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.</P> <P class="p26 ft2">Begreppet dominerande ställning har således en grundläggande funktion i koncentrationskontrollen. Det kan framhållas att kontrollen inte riktar sig mot företag som uppnår en marknadsdominerande ställning av egen kraft, t.ex. genom företagets egen skicklighet eller genom att dess produkter är bättre än konkurrenternas.</P> <P class="p24 ft2">Vid bedömningen av om en koncentration skapar eller förstärker en dominerande ställning tillämpas, på motsvarande sätt som vid bedömningen enligt artikel 86 i Romfördraget, den ekonomiska enhetens princip. Det innebär att om de i koncentrationen ingående företagen ingår i en företagsgrupp så är det företagsgruppens sammanlagda styrka på den relevanta marknaden som är avgörande för bedömningen (begreppet relevant marknad behandlas nedan).</P> <P class="p26 ft2">Det kan observeras att i motsats till vissa nationella koncentrationskontrollsystem innehåller koncentrationsförordningen inte någon presumtion för när en dominerande ställning på marknaden skall anses föreligga. I ingressen till förordningen anges dock att koncentrationer som på grund av sin begränsade marknadsandel inte riskerar att hämma en effektiv konkurrens kan antas vara förenliga med den gemensamma marknaden. Om inte annat följer av artikel 85 och 86 anges så vara fallet bl.a. när de berörda företagens marknadsandel varken inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den överstiger tjugofem procent.<SPAN class="ft29">195</SPAN></P> <P class="p48 ft2">Metoden för att fastställa när en dominerande ställning skall anses föreligga och de bedömningskriterier som därvid tillämpas har utvecklats av kommissionen och <NOBR>EG-domstolen</NOBR> vid tillämpning av artikel 86 i Romfördraget.</P> <P class="p24 ft2"><NOBR>EG-domstolen</NOBR> har i fråga om den närmare innebörden av begreppet dominerande ställning uttalat bl.a.:</P> <P class="p300 ft11"><SPAN class="ft29">195 </SPAN>Se femtonde punkten i ingressen till koncentrationsförordningen.</P> </DIV> <DIV id="page_112"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1112x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">115</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p346 ft11">”The concept of a dominant position is defined in settled <NOBR>case-law</NOBR> as a position of economic strength enjoyed by an undertaking which enables it to prevent effective competition being maitained on the relevant market by giving it the power to behave to an appreciable extent independently of its competitors, its customers and ultimately of its consumers”.<SPAN class="ft29">196</SPAN></P> <P class="p363 ft2">Begreppet dominerande ställning är inte begränsat till de uppenbara monopolfallen, utan en sådan ställning kan föreligga även om det finns konkurrenter till företaget. En dominerande ställning grundas i regel på en kombination av ett flertal omständigheter, som tagna var för sig, inte alltid behöver vara avgörande för bedömningen. I många fall utgör företagets marknadsandel på den relevanta en särskilt betydelsefull faktor vid bedömningen. Andra faktorer av betydelse för bedömningen kan vara exempelvis förekomsten av faktisk eller potentiell konkurrens, förekomsten av kunder med marknadsmakt eller frånvaro av etableringshinder, m.m.</P> <P class="p40 ft14">Marknadsandel</P> <P class="p23 ft2">De berörda företagens marknadsandelar utgör i många fall utgångspunkten för bedömningen av om en dominerande ställning kan anses föreligga. Betydelsen av marknadsandelar som utgångspunkt vid bedömning dominerande ställning vid tillämpning av artikel 86 har berörts av <NOBR>EG-domstolen</NOBR> som därvid uttalat bl.a.:</P> <P class="p364 ft70">”...the existence of a dominant position may derive from several factors which, taken separately, are not necessarily determinant but among these factors a highly important one is the existence of very large market shares...The view may legitimately be taken that very large shares are in themselves, and save in exeptional circumstances, evidence of a dominant position.”<SPAN class="ft29">197</SPAN></P> <P class="p286 ft2">Kommissionen har i detta sammanhang uttalat bl.a.:</P> <P class="p342 ft70">”A dominant position can generally be said to exist once a market share in the order of 40 to 45 per cent is reached. Although this share does not in itself automaticlly give control of the market, if there are large gaps between the position of the firm concerned and those of its closest competitors and also other factors likely to place it in an advantage as regards competition, a dominant position may well exist. Strengthening by means of a merger is likely to constitute an abuse if any distortion of the resulting market strukture interferes with the maintenance of remaining competition /.../ or its development. Such an effect depends, in particular, on the change in the</P> <P class="p365 ft64"><SPAN class="ft56">196</SPAN><SPAN class="ft74">Se bl.a. mål 27/76, United Brands v. Commission [1978] E.C.R. 207 och mål </SPAN><NOBR>C-250/96,</NOBR> <NOBR>Gottrup-Klim</NOBR> v. Dansk Landbrugs Grovvareselskab AmbA [1994] I E.C.R 5641.</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">197</SPAN><SPAN class="ft66">Se mål 85/76, Hoffman – La Roche [1979] E.C.R. 461 (stycke 41).</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_113"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1113x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">116 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p366 ft11">relative market strength of the participants after the merger, i.e. the position of the new unit in ralation to remaining competitors”<SPAN class="ft29">198</SPAN></P> <P class="p31 ft2">Ä ven konkurrenternas marknadsandelar har i många fall betydelse vid bedömningen. En hög marknadsandel kan nämligen få mindre betydelse om företaget möter konkurrens från ett eller flera andra företag med stor marknadsandel.</P> <P class="p24 ft2">Betydelsen av marknadsandelar bedöms mot bakgrund av karaktären av konkurrensen på den aktuella marknaden. Ä ven den bedömda framtida utvecklingen på marknaden har betydelse för prövningen. På bl.a. heterogena tillväxtmarknader som uppvisar t.ex. en snabb teknisk utveckling behöver stora marknadsandelar i sig inte indikera förekomsten av marknadsmakt, särskilt om hinder mot marknadsinträde kan anses vara lågt.</P> <P class="p40 ft14">Andra omständigheter av betydelse för dominansbedömningen</P> <P class="p23 ft2">Förutom betydande marknadsandelar kan det föreligga andra omständigheter som utgör en indikation på att ett företag har en dominerande ställning. Detta kan vara fallet exempelvis om ett företag är en oundviklig affärspartner för kunder som inte har något rimligt alternativ till detta företag.</P> <P class="p24 ft2">En dominerande ställning kan vidare föreligga om ett företag har ett rättsligt eller faktiskt monopol på en viss marknad. Det kan dock observeras att redan själva innehavet eller utövandet av en legal ensamrätt inte i sig anses ge upphov till att en dominerande ställning skall anses föreligga.</P> <P class="p26 ft2">Andra tecken på dominans kan även vara att ett företag har tillgång till särskilda resurser som faktiska eller potentiella konkurrenter inte har. Sådana resurser kan utgöras av t.ex. ett företags ekonomiska och finansiella resurser, dess produktionskapacitet, dess tillgång till råvaror, insatsvaror, immateriella rättigheter, teknologi och annan kunskapsmässig överlägsenhet samt andra kommersiella fördelar som företaget har över konkurrenterna, m.m.</P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.5.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Relevant marknad</SPAN></P> <P class="p367 ft2">Definition av den relevanta marknaden är ofta avgörande för bedömningen av en koncentration. Syftet med en sådan avgränsning är bl.a.</P> <P class="p368 ft11"><SPAN class="ft29">198 </SPAN>Se Tenth Report on Competition Policy, para. 150.</P> </DIV> <DIV id="page_114"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1114x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">117</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p49 ft2">att på ett systematiskt sätt identifiera gränserna för konkurrensen mellan företag och fastställa vilka konkurrensmässiga begränsningar som de berörda företagen utsätts för, vilket ger förutsättningar för att bedöma ett företags marknadsmakt.<SPAN class="ft29">199</SPAN></P> <P class="p42 ft26">I allmänhet och av praktiska skäl kan det i många fall vara tillräckligt att bestämma en av flera möjliga relevanta marknader.</P> <P class="p50 ft2">Den relevanta marknaden fastställs genom avgränsning av den relevanta produktmarknaden och den relevanta geografiska marknaden.</P> <P class="p50 ft2">I fråga om produktmarknaden kan det exempelvis ofta vara fråga om huruvida produkt A och produkt B kan anses tillhöra samma produktmarknad. I många fall är det tillräckligt att inkludera produkt B för att de konkurrensrättsliga problemen skall undanröjas. I sådana situationer är det normalt inte nödvändigt att utreda huruvida marknaden även omfattar andra produkter eller att nå en definitiv slutsats beträffande den exakta produktmarknaden.</P> <P class="p42 ft2">Om den aktuella transaktionen inte heller bedöms leda till några konkurrensrättsliga problem på en möjlig alternativ marknad kan frågan om marknadsdefinitionen normalt lämnas därhän, vilket i det enskilda fallet kan medföra att företagens uppgiftsskyldighet begränsas.</P> <P class="p42 ft2">När analysen avser en koncentration, där perspektivet normalt är framåtblickande, kan den närmare omfattningen av den geografiska marknaden i vissa fall bestämmas annorlunda än när analysen avser ett tidigare beteende, t.ex. när fråga är om undersökning av missbruk av dominerande ställning enligt artikel 86.</P> <P class="p43 ft2">Kommissionen har i ett tillkännagivande behandlat den närmare innebörden av begreppet relevant marknad. <SPAN class="ft29">200</SPAN></P> <P class="p369 ft64"><SPAN class="ft56">199</SPAN><SPAN class="ft63">Begreppet relevant marknad skiljer sig normalt från andra marknadsbegrepp som används i andra sammanhang. Företag använder exempelvis ofta termen marknad för att beteckna det område där de säljer sina produkter eller för att generellt hänvisa till den bransch eller sektor de tillhör.</SPAN></P> <P class="p209 ft64"><SPAN class="ft56">200</SPAN><SPAN class="ft65">Kommissionens tillkännagivande om definitionen av </SPAN><SPAN class="ft72">relevant marknad </SPAN>i gemenskapens konkurrenslagstiftning (EGT nr C 372/5 9.12.97). <SPAN class="ft26">I tillkännagivandet anges att de </SPAN>riktlinjer som ges avspeglar domstolens och förstainstansrättens rättspraxis respektive kommissionens egen praxis i angivna frågor. Syftet med tillkännagivandet är att ge vägledning i fråga om kommissionens tillämpning av begreppen relevant produktmarknad och relevant geografisk marknad vid tillämpning av bl.a. koncentrationsförordningen. I tillkännagivandet uttrycker kommissionen sin förhoppning att den genom att offentliggöra de förfaranden den tillämpar vid angivande av marknadsdefinitioner och genom att ange vilka kriterier och uppgifter den grundar sina beslut på skall öka kunskapen om sin politik och sitt beslutsfattande i fråga om konkurrens.</P> </DIV> <DIV id="page_115"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">118 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p25 ft14">Några grundprinciper vid definition av den relevanta marknaden</P> <P class="p252 ft26">I kommissionens tillkännagivande anges vissa grundprinciper som tillämpas vid definition av den relevanta marknaden.</P> <P class="p173 ft2">Avgränsning av den relevanta marknaden sker med hänsyn till bl.a.:</P> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">utbytbarhet på efterfrågesidan</SPAN></P> <P class="p180 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">utbytbarhet på utbudssidan</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">potentiell konkurrens</SPAN></P> <P class="p370 ft26">Ur ekonomisk synvinkel och i samband med bestämmande av den relevanta marknaden anses utbytbarheten på efterfrågesidan utgöra den mest omedelbara och effektiva återhållande faktorn för leverantörer av en viss produkt, särskilt i fråga om prissättning.</P> <P class="p27 ft2">Avgränsningen av den relevanta marknaden påverkas huvudsakligen av vilka alternativa försörjningskällor de berörda företagens kunder har, både vad gäller produkter eller tjänster, och leverantörernas geografiska belägenhet. Ett företag eller en företagsgrupp anses inte ha något väsentligt inflytande på rådande försäljningsvillkor, t.ex. priser, om det är lätt för kunderna att byta till tillgängliga substitutvaror eller till andra leverantörer.</P> <P class="p27 ft2">Vad gäller utbytbarhet på utbudssidan och potentiell konkurrens har dessa omständigheter i regel en mindre omedelbar verkan och förutsätter normalt att ytterligare faktorer analyseras. Dessa faktorer beaktas normalt inte i samband med definitionen av den relevanta marknaden, utan analyseras vanligen under konkurrensanalysens bedömningsfas.</P> <P class="p36 ft14">Utbytbarhet på efterfrågesidan</P> <P class="p23 ft2">Utbytbarheten på efterfrågesidan bedöms normalt med hänsyn till vilka produkter konsumenten uppfattar som utbytbara. En metod att fastställa detta är att genomföra en analys av hur en liten men varaktig förändring av de relativa priserna kan antas påverka kunderna. Därvid undersöks huruvida det är enkelt för de berörda företagens kunder att byta till substitutvaror eller till andra leverantörer som svar på en liten men varaktig ökning <NOBR>(5-10</NOBR> procent) av de relativa priserna på de produkter och i de områden som undersöks. Om en substitution är tillräcklig för att göra prisökningen olönsam på grund av minskad försäljning, tillfogas ytterligare substitutvaror och områden till den relevanta marknaden till dess att produktmarknaden och den</P> </DIV> <DIV id="page_116"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1116x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">119</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">geografiska marknaden är sådana att en liten, varaktig ökning av de relativa priserna skulle vara lönsam.</P> <P class="p27 ft26">Motsvarande analys tillämpas i ärenden som gäller köparkoncentration. I dessa fall är utgångspunkten leverantören och pristestet gör det möjligt att identifiera alternativa distributionskanaler eller försäljningsställen för leverantörens produkter.</P> <P class="p181 ft14">Utbytbarhet på utbudssidan</P> <P class="p37 ft2">I de fall utbytbarheten på utbudssidan kan jämföras med utbytbarhet på efterfrågesidan vad gäller effektivitet och omedelbarhet kan även denna omständighet beaktas vid bestämmande av den relevanta marknaden. För detta krävs att leverantörerna som svar på små men varaktiga förändringar av de relativa priserna kan ställa om till produktion av de relevanta produkterna och kan marknadsföra dem på kort sikt utan att väsentliga tilläggskostnader eller risker uppstår.<SPAN class="ft29">201 </SPAN>Om dessa villkor uppfylls kommer den ytterligare produktion som kommer ut på marknaden att ha en begränsande effekt på de berörda företagens konkurrensbeteende. I fråga om effektivitet och omedelbarhet är en sådan verkan likvärdig med verkan av utbytbarhet på efterfrågesidan. Denna situation uppstår vanligtvis när företag säljer ett brett sortiment av olika kvaliteter av samma produkt. Ä ven om de olika kvaliteterna inte är utbytbara för varje slutkund eller konsumentgrupp, hänförs de till samma produktmarknad under förutsättning att de flesta leverantörerna kan erbjuda och sälja dem på ett sådant sätt att de krav på omedelbarhet och frånvaro av väsentligt ökade kostnader som beskrivs ovan är uppfyllda. I sådana fall kommer den relevanta produktmarknaden att omfatta alla produkter som är utbytbara både på utbuds- och efterfrågesidan, och den aktuella försäljningen av dessa produkter läggs samman för att ge marknadens totala värde eller volym.</P> <P class="p371 ft2">Om utbytbarheten på utbudssidan kräver en väsentlig anpassning av befintliga fasta eller immateriella tillgångar, nyinvesteringar, strategiska beslut eller tar tid, beaktas denna utbytbarhet normalt inte i det skede då marknaden definieras. I dessa fall undersöks effekterna av utbytbarheten på utbudssidan i ett senare skede av undersökningen.</P> <P class="p372 ft2">Samma metod kan leda till att olika geografiska områden grupperas.</P> <P class="p373 ft11"><SPAN class="ft29">201 </SPAN>Se tillkännagivandet, punkt 23 (dvs. inom en period som inte kräver väsentlig anpassning av befintliga fasta och immateriella tillgångar).</P> </DIV> <DIV id="page_117"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1117x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">120 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft14">Potentiell konkurrens</P> <P class="p23 ft2">Möjligheten av potentiell konkurrens beaktas normalt inte vid definition av den relevanta marknaden, då de förutsättningar som krävs för att denna konkurrens faktiskt skall utgöra en effektiv konkurrensbegränsning identifieras genom analys av särskilda faktorer och omständigheter som har samband med villkoren för inträde på marknaden. Normalt sker en sådan analys när de berörda företagens ställning på marknaden redan har kartlagts och omständigheter förekommer som tyder på att det kan finnas konkurrensrättsliga problem.</P> <P class="p40 ft14">Relevant produktmarknad och relevant geografisk marknad</P> <P class="p375 ft2">Den relevanta <SPAN class="ft14">produktmarknaden </SPAN>definieras enligt följande:<SPAN class="ft29">202</SPAN></P> <P class="p287 ft11">”En relevant produktmarknad omfattar alla varor eller tjänster som på grund av sina egenskaper, sitt pris och den tilltänkta användningen av konsumenterna betraktas som utbytbara.”</P> <P class="p376 ft2">Den relevanta <SPAN class="ft14">geografiska </SPAN>marknaden definieras enligt följande:<SPAN class="ft29">203</SPAN></P> <P class="p287 ft11">”Den relevanta geografiska marknaden omfattar det område inom vilket de berörda företagen tillhandahåller de relevanta produkterna eller tjänsterna, inom vilken konkurrensvillkoren är tillräckligt likartade och som kan skiljas från angränsande geografiska områden framför allt på grund av väsentliga skillnader i konkurrensvillkoren.”</P> <P class="p221 ft2">Syftet med att avgränsa såväl produktmarknad som geografisk marknad är att kartlägga de berörda företagens faktiska konkurrenter, dvs. vilka företag som utgör alternativa leverantörer för de berörda företagens kunder. Det är ur detta perspektiv som marknadsdefinitionen gör det möjligt att bland annat beräkna marknadsandelar som kan ge information om marknadsinflytande i samband med en bedömning av om ett företag kan anses ha en dominerande ställning på marknaden.</P> <P class="p377 ft64"><SPAN class="ft56">202</SPAN><SPAN class="ft63">Se tillkännagivandet, punkt 7; se även formulär CO i kommissionens (EG) nr 447/97 av den 1 maj 1998 om anmälningar, tidsfrister och förhör enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">203</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 8.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_118"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">121</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft14">Närmare om begreppet relevant produktmarknad</P> <P class="p23 ft2">Beroende på bransch och de produkter eller tjänster som undersöks finns olika typer av uppgifter som gör det möjligt att i det enskilda fallet bedöma i vilken utsträckning substitution kan förekomma. Bedömningen sker med beaktande av olika kriterier och olika former av bevisning, bl.a. empiriska uppgifter.</P> <P class="p26 ft2">Genom en analys av produktens egenskaper och dess avsedda användning kan en första avgränsning av området för substitutvaror ske. Det är normalt inte tillräckligt att endast se till produkternas egenskaper och avsedda användning för att fastställa om två produkter är utbytbara på efterfrågesidan. Funktionell utbytbarhet eller likartade egenskaper behöver inte i sig vara tillräckligt, eftersom kundernas reaktioner på relativa prisförändringar kan styras även av andra hänsyn. Omvänt är förekomsten av skillnader i produkternas egenskaper inte i sig tillräcklig för att utesluta utbytbarhet på efterfrågesidan, eftersom denna även i stor utsträckning är beroende av hur kunderna värderar olika egenskaper.</P> <P class="p48 ft2">Omständigheter av betydelse för bedömningen av huruvida två produkter kan vara substitut på eftefrågesidan kan utgöras av bl.a.:</P> <P class="p29 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">bevis för att substitution nyligen förekommit</SPAN></P> <P class="p378 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">kunders och konkurrenters synpunkter</SPAN></P> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">konsumentpreferenser</SPAN></P> <P class="p47 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">handelshinder och kostnader i samband med övergång till möjliga substitutvaror</SPAN></P> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">förekomsten av olika kundkategorier</SPAN></P> <P class="p379 ft104">Bevis för att substitution nyligen förekommit</P> <P class="p370 ft2">Uppgifter om nyligen inträffande händelser eller ”chocker” på marknaden kan visa på förekomsten av substitution mellan två produkter och utgöra grunden för marknadsdefinitionen. Om de relativa priserna har förändrats tidigare kan förändringarna i efterfrågade mängder vara avgörande för fastställandet av utbytbarheten. Ä ven tidigare produktlanseringar kan ge information i de fall det är möjligt att exakt analysera vilka produkter som har förlorat andelar till den nya</P> </DIV> <DIV id="page_119"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1119x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">122 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p306 ft2">produkten.<SPAN class="ft29">204 </SPAN>Vid bedömning av historiska substitutionsmönster kan hänsyn tas till kvantitativa uppgifter.<SPAN class="ft29">205</SPAN></P> <P class="p162 ft104">Kunders och konkurrenters synpunkter</P> <P class="p370 ft2">De berörda företagens kunder och konkurrenter kan lämna synpunkter på olika faktauppgifter och produktmarknadens omfattning. Ä ven uppgifter från kunder och konkurrenter i fråga om vad som kan bedömas inträffa vid en liten <NOBR>(5-10</NOBR> procent) men varaktig förändring av de relativa priserna för de aktuella produkterna inom det aktuella geografiska området kan vara av betydelse vid bedömningen.<SPAN class="ft29">206</SPAN></P> <P class="p380 ft104">Konsumentpreferenser</P> <P class="p381 ft2">I fråga om konsumtionsvaror kan det i vissa fall vara svårt att sammanställa slutkonsumenternas faktiska synpunkter på substitutvaror. Dock kan tidigare genomförda marknadsundersökningar som företagen använder i sitt beslutsfattande om prissättning eller marknadsföringsåtgärder innehålla information av betydelse för bedömningen av den relevanta marknaden. Vid bedömning av om en ekonomiskt betydande andel av konsumenterna anser att två produkter är utbytbara kan hänsyn tas till undersökningar om konsumenternas användningsmönster och attityder, inköpsmönster, detaljisternas synpunkter samt resultat av olika marknadsundersökningar. Hänsyn kan även tas till betydelsen av varumärken för produkten i fråga.<SPAN class="ft29">207</SPAN></P> <P class="p348 ft105">Handelshinder och kostnader i samband med övergång till möjliga substitutvaror</P> <P class="p31 ft2">Det kan föreligga olika hinder och kostnader som medför att två produkter, som vid en första anblick förefaller vara substitut, inte kan anses tillhöra samma produktmarknad. Hinder kan utgöras av t.ex. olika former av statlig intervention, begränsningar på marknader i senare led, behov av särskilda investeringar i produktionsmedel eller en</P> <P class="p382 ft11"><SPAN class="ft29">204 </SPAN>Ett antal kvantitativa tester har utformats särskilt för att användas vid avgränsning av marknader. Dessa tester består av olika ekonometriska och statistiska metoder, såsom uppskattningar av elasticiteten och korspriselasticiteten hos efterfrågan av en produkt, tester baserade på likartade prisutvecklingar över tiden och likartade eller konvergerande prisnivåer.</P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">205</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 38.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">206</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 40.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">207</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 41.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_120"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1120x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">123</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">produktionsminskning i samband med en omställning till alternativa råvaror, kundernas belägenhet, m.m.<SPAN class="ft29">208</SPAN></P> <P class="p253 ft104">Olika kundkategorier och prisdiskriminering</P> <P class="p370 ft2">Produktmarknadens omfattning kan även begränsas av förekomsten av olika kundgrupper. En grupp köpare av den relevanta produkten kan utgöra en mer begränsad marknad i de fall gruppen kan bli föremål för prisdiskriminering.<SPAN class="ft29">209</SPAN></P> <P class="p36 ft14">Närmare om begreppet relevant geografisk marknad</P> <P class="p23 ft2">En preliminär bedömning av den geografiska marknadens omfattning kan normalt göras på grundval av en uppskattning av parternas marknadsandelar och analys av prissättning och prisskillnader på nationell nivå, inom gemenskapen och inom EES. Denna första bedömning används i princip som en arbetshypotes som anger inriktningen för de undersökningar som därefter genomförs i syfte att erhålla en mer exakt definition av den geografiska marknaden.</P> <P class="p26 ft2">Bestämmande av den geografiska marknaden innefattar utredning av olika prisstrukturer och fördelning av marknadsandelar samt vilka faktorer som ligger till grund för dessa. Ett företag kan av historiska skäl ha en stor marknadsandel på sin hemmamarknad, och omvänt kan en jämnt fördelad närvaro av vissa företag inom hela EES överensstämma med nationella eller regionala geografiska marknader. Den ursprungliga arbetshypotesen prövas mot en analys av efterfrågans särdrag, t.ex. betydelsen av nationella eller lokala preferenser, kundernas aktuella inköpsmönster, produktdifferentiering, varumärken m.m., för att fastställa huruvida företag inom olika områden utgör alternativa försörjningskällor för konsumenterna. Analysen grundar sig på substitution orsakad av förändringar i de relativa priserna, och därvid undersöks om parternas kunder på kort sikt och till försumbara kostnader kan anlita företag på andra platser.</P> <P class="p186 ft2">Vid behov genomförs ytterligare kontroll av utbudsfaktorerna för att säkerställa att de företag som ligger inom ett visst område inte skulle möta hinder om de skulle vilja öka sin försäljning på konkurrensmässiga villkor inom hela den geografiska marknaden. Denna analys omfattar granskning av kraven på lokal närvaro för att kunna sälja i ett visst område, villkoren för tillgång till distributionskanalerna, kost-</P> <P class="p213 ft11"><SPAN class="ft56">208</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 42.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">209</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 43.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_121"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">124 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">naderna för att bygga upp ett distributionsnät, samt huruvida det finns hinder orsakade av bestämmelser om offentlig upphandling, prisregleringar, kvoter och tullar som begränsar handeln eller tillverkningen, tekniska standarder, monopol, etableringsfrihet, krav på tillstånd från myndigheter, förpackningsbestämmelser, m.m. För att mer exakt fastställa hur stor växelverkan mellan marknaderna är på nationell, europeisk och global nivå identifieras eventuella hinder som kan skydda företag inom ett visst geografiskt område mot konkurrens från företag utanför området.</P> <P class="p26 ft2">Mönstret och utvecklingen av de faktiska handelsflödena ger ytterligare information om den ekonomiska betydelsen av var och en av ovanstående efterfråge- eller utbudsfaktorer och om den utsträckning i vilken dessa utgör verkliga hinder som leder till olika geografiska marknader.</P> <P class="p26 ft2">I analysen av handelsflödena tas i allmänhet frågan om transportkostnader upp och i vilken utsträckning dessa kan hindra handel mellan olika områden med hänsyn till anläggningslokalisering, produktionskostnader och relativa prisnivåer.</P> <P class="p24 ft2">Vid bedömningen av företagskoncentrationer beaktas även den pågående marknadsintegrationen inom gemenskapen vid definition av den geografiska marknaden. Vid bedömning av koncentrationens inverkan på konkurrensen beaktas de åtgärder som vidtas inom ramen för programmet för den inre marknaden för att undanröja handelshinder och öka integrationen av gemenskapsmarknaderna. Om nationella marknader tidigare har hållits avskilda från varandra på grund av rättsliga hinder som nu har undanröjts, görs vanligen en försiktig bedömning av historiska uppgifter om priser, marknadsandelar eller handelsmönster. Om den pågående marknadsintegrationen kan väntas leda till att de geografiska marknaderna inom kort blir större, kan detta beaktas vid definition av den geografiska marknaden i samband med bedömningen av en koncentration.</P> <P class="p186 ft2">Omständigheter av betydelse vid bedömning av den relevanta geografiska marknaden utgörs av bl.a.:</P> <P class="p313 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">bevis för att kunder tidigare gått över till leverantörer i andra geografiska områden</SPAN></P> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">särdrag hos efterfrågan</SPAN></P> <P class="p304 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">kunders och konkurrenters synpunkter</SPAN></P> <P class="p378 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">aktuella geografiska inköpsmönster</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_122"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1122x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">125</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p238 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">handelsflöden och transportmönster</SPAN></P> <P class="p47 ft2"><SPAN class="ft24">·</SPAN><SPAN class="ft25">handelshinder och omställningskostnader i samband med en övergång till leverantörer i andra områden</SPAN></P> <P class="p31 ft105">Bevis för att kunder tidigare gått över till leverantörer i andra geografiska områden</P> <P class="p31 ft2">I vissa fall kan uppgifter om prisförändringar i olika områden och kundernas reaktioner på dessa finnas tillgängliga. I allmänhet kan samma kvantitativa tester som används vid definition av produktmarknaden användas vid definition av de geografiska marknaden Internationella prisjämförelser kan dock vara mer komplicerade på grund av ett antal faktorer såsom växelkursförändringar, beskattning och produktdifferentiering.<SPAN class="ft29">210</SPAN></P> <P class="p380 ft104">Särdrag hos efterfrågan</P> <P class="p381 ft2">Själva typen av efterfrågan av den relevanta produkten kan avgöra omfattningen av den geografiska marknaden. Faktorer såsom nationella preferenser eller preferenser för nationella varumärken, språk, kultur och livsstil samt behovet av lokal närvaro kan bidra till att begränsa det geografiska utrymme för konkurrens.<SPAN class="ft29">211</SPAN></P> <P class="p380 ft104">Kunders och konkurrenters synpunkter</P> <P class="p370 ft26">Uppgifter och synpunkter som lämnas av de berörda företagens kunder och konkurrenter kan också vara av betydelse vid bedömningen av den geografiska marknadens närmare avgränsning.<SPAN class="ft62">212</SPAN></P> <P class="p354 ft104">Aktuella geografiska inköpsmönster</P> <P class="p381 ft2">En granskning av kundernas inköpsmönster i geografiskt hänseende kan i vissa fall ge information om den geografiska marknadens omfattning. Om kunder köper på liknande villkor av företag inom hela gemenskapen eller EES eller förser sig med insatsvaror genom effektiva upphandlingsförfaranden efter anbud av företag inom hela</P> <P class="p383 ft11"><SPAN class="ft56">210</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 45.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">211</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 46.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">212</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 47.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_123"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1123x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">126 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">gemenskapen eller EES, anses den geografiska marknaden normalt omfatta hela gemenskapen.<SPAN class="ft29">213</SPAN></P> <P class="p253 ft104">Handelsflöden och transportmönster</P> <P class="p370 ft2">När antalet kunder är så stort att det inte är möjligt att genom dem få en klar bild av de geografiska inköpsmönstren kan information om handelsflödena användas i stället, under förutsättning att handelsstatistiken är tillräckligt detaljerad vad gäller de aktuella produkterna. Uppgifter om handelsflödena, och i synnerhet de underliggande orsakerna till dem, ger insikter och upplysningar som kan användas när den geografiska marknadens omfattning fastställs, men de är normalt inte i sig tillräckliga för att en slutsats skall kunna dras.<SPAN class="ft29">214</SPAN></P> <P class="p348 ft104">Handelshinder och omställningskostnader i samband med en övergång till leverantörer i andra områden</P> <P class="p381 ft2">Frånvaron av gränsöverskridande inköp eller handelsflöden behöver inte i sig betyda att marknaden är att anse som enbart nationell. Vid angivna förhållanden måste även fastställas huruvida det kan finnas handelshinder som skyddar den nationella marknaden innan slutsatsen kan dras att den relevanta geografiska marknaden är nationell. Hinder kan härvid utgöras av transportkostnader eller transportbegränsningar som beror på lagstiftning eller på de berörda produkternas art.</P> <P class="p26 ft2">Tillgången till distributionskanaler i ett visst område, handelshinder som består inom vissa sektorer samt kvoter och tulltaxor kan även utgöra hinder som skyddar ett geografiskt område mot konkurrens från företag utanför området.</P> <P class="p24 ft2">Stora omställningskostnader i samband med en övergång till leverantörer i andra länder utgör ett ytterligare sådant hinder.<SPAN class="ft29">215</SPAN></P> <P class="p28 ft14">Beräkning av marknadsandelar<SPAN class="ft29">216</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Fastställandet av den relevanta marknaden i fråga om såväl produkter som geografisk omfattning gör det möjligt att fastställa vilka leverantörer, kunder och konsumenter som finns på den aktuella marknaden.</P> <P class="p245 ft11"><SPAN class="ft56">213</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 48.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">214</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 49.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">215</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkt 50.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">216</SPAN><SPAN class="ft66">Se tillkännagivandet, punkterna </SPAN><NOBR>53-55.</NOBR></P> </DIV> <DIV id="page_124"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">127</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p41 ft26">En total marknadsstorlek och marknadsandelar för var och en av leverantörerna kan normalt beräknas på grundval av försäljningen av de relevanta produkterna i det relevanta området.</P> <P class="p50 ft2">Den total marknadsstorleken och marknadsandelarna kan oftast erhållas från källor på marknaden, dvs. företags uppskattningar eller undersökningar som gjorts av branschkonsulter eller branschorganisationer. Om detta inte är möjligt, eller om de tillgängliga uppskattningarna inte är tillförlitliga, kan den totala marknadsstorleken och marknadsandelarna beräknas med utgångspunkt i leverantörernas försäljningssiffror på den relevanta marknaden. I allmänhet är både uppgifter om försäljningsvolym och omsättning användbara. I fråga om differentierade produkter anses försäljningsvärdet samt marknadsandelar beräknade på detta bättre återspegla varje leverantörs relativa ställning och styrka. Ä ven om marknadsandelar vanligtvis beräknas på grundval av försäljningssiffror, finns det andra faktorer som beroende på egenskaperna hos produkterna eller branschen i fråga kan ge vägledning, t.ex. kapacitet, antal aktörer på upphandlingsmarknader, m.m.</P> <P class="p384 ft69"><SPAN class="ft60">3.5.2</SPAN><SPAN class="ft68">Förenlighet med den gemensamma marknaden</SPAN></P> <P class="p385 ft2">Bedömningen av en koncentrations negativa påverkan på konkurrensen sker genom det s.k. konkurrenstest, som utgör en sammanvägd bedömning av hur en koncentration kommer att påverka konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller väsentlig del av den. Avgörande vid bedömningen är inte själva koncentrationsökningen i sig utan transaktionens negativa påverkan på konkurrensen. Som tidigare berörts så föreligger en presumtion för att en koncentration inte skall anses hämma den effektiva konkurrensen, om marknadsandelen för de berörda företagen inte överstiger tjugofem procent av den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den.</P> <P class="p187 ft2">Konkurrenstestet medger en relativ fri helhetsbedömning av en koncentrations påverkan på konkurrensförhållandena på en viss marknad. En rad olika omständigheter, som delvis flyter in i varandra och delvis även flyter ihop med dominansprövningen, kan vara relevanta i denna bedömning, t.ex. förekomsten av faktisk eller potentiell konkurrens, marknadens struktur, de berörda företagens marknadsställning och deras ekonomiska och finansiella styrka, leverantörers och kunders valmöjligheter och tillgång till marknader och leveranser, rättsliga och andra hinder för inträde på marknaden, utvecklingen av tillgång och efterfrågan för de aktuella varorna och</P> </DIV> <DIV id="page_125"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1125x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">128 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:xx</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">tjänsterna, avnämarintressen i mellanliggande och slutliga distributionsled samt utvecklingen av tekniskt och ekonomiskt framåtskridande. Det är sålunda till stor del samma faktorer som redan har beaktats vid dominansprövningen som får betydelse vid konkurrenstestet.</P> <P class="p386 ft59"><SPAN class="ft53">3.6</SPAN><SPAN class="ft58">Anmälnings- och handläggningsförfarandet</SPAN></P> <P class="p387 ft26">I detta avsnitt behandlas anmälnings- och handläggningsförfarandet avseende ärenden enligt koncentrationsförordningen.</P> <P class="p255 ft60"><SPAN class="ft60">3.6.1</SPAN><SPAN class="ft61">Anmälan</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Som nämnts bygger kontrollen av koncentrationer med gemenskapsdimension på principen om obligatorisk anmälan av sådana koncentrationer innan de har genomförts. Syftet med bestämmelsen är att säkerställa kontrollsystemets effektivitet.</P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.1</SPAN><SPAN class="ft82">Tidpunkten för anmälningsskyldighetens inträde</SPAN></P> <P class="p367 ft2">I artikeln 4.1 ges bestämmelser som närmare reglerar tidpunkten för anmälningsskyldighetens inträde.<SPAN class="ft29">217</SPAN></P> <P class="p253 ft2">Artikel 4.1</P> <P class="p364 ft11">Sådana koncentrationer med en gemenskapsdimension som avses i denna förordning skall anmälas till kommissionen senast en vecka efter avtalets ingående eller offentliggörandet av budet om övertagande eller förvärvet av en kontrollerande andel. Fristen skall löpa från den tidpunkt när den första av dessa händelser inträffar.</P> <P class="p227 ft2">Av bestämmelsen framgår att en koncentration skall anmälas till kommissionen för prövning senast <SPAN class="ft14">en vecka </SPAN>efter avtalets ingående eller offentliggörandet av budet om övertagande eller förvärvet av ett kontrollerande inflytande. Anmälningsfristen löper från den tidpunkt när den första av angivna händelser äger rum.</P> <P class="p388 ft11"><SPAN class="ft29">217 </SPAN>Se t.ex. Bellamy – Child, s. 354 f, Cook – Kerse, s. 98 f, Hawk - Huser, s. 291 ff.</P> </DIV> <DIV id="page_126"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1126x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">129</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Genom bestämmelsen beaktas möjligheten av att koncentrationen kan ske i ett eller flera steg. Om t.ex. förvärvaren ingår avtal med en eller flera aktieägare om förvärv av en eller flera aktieposter innan kungörandet av det offentliga budet sker kan anmälningsskyldighet inträda i samband med avtalet. För att ett avtal skall anses vara ingånget i bestämmelsens mening förutsätts att avtalet är bindande enligt tillämplig nationell lagstiftning och inte ensidigt kan frånträdas av någon av parterna. Ett avtal som uppfyller detta villkor omfattas normalt av bestämmelsen även om dess giltighet är avhängigt av t.ex. aktieägarnas godkännande.</P> <P class="p48 ft2">I fråga om ett offentligt bud anses detta offentliggjort när den som avger budet blir bunden av detta enligt tillämplig nationell lagstiftning.</P> <P class="p27 ft2">Ett offentliggörande av en avsikt eller plan att genomföra en anmälningspliktig koncentration anses däremot inte utgöra ett offentligt bud under förutsättning att offentliggörandet inte innebär ett bindande erbjudande.</P> <P class="p24 ft2">Det kan observeras att i förordningen finns inte någon bestämmelse som ger kommissionen behörighet att medge förlängning av anmälningsfristen. Kommissionen har dock ”medgivit” ett kortare informellt ”anstånd” med ingivandet av den formella anmälan under förutsättning att det berörda företaget har underrättat kommissionen inom den angivna fristen (”waivers of <NOBR>one-week</NOBR> deadline”).</P> <P class="p245 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.2</SPAN><SPAN class="ft82">Vem som skall göra anmälan</SPAN></P> <P class="p375 ft2">I artikel 4.2 anges vem som är skyldig att göra anmälan:</P> <P class="p389 ft70">En koncentration som består av en företagssammanslagning enligt artikel 3.1. a eller förvärvet av gemensam kontroll enligt artikel 3.1. b skall anmälas gemensamt av parterna i företagssammanslagningen respektive av dem som förvärvar den gemensamma kontrollen. I övriga fall skall anmälan göras av den person eller det företag som förvärvar kontroll över ett eller flera företag eller delar därav.</P> <P class="p370 ft2">Vid sammanslagning av företag eller förvärv av gemensam kontroll skall en gemensam anmälan göras av parterna. Om förvärvet t.ex. innebär att ensam kontroll övergår till gemensam kontroll skall således anmälan göras gemensamt av de parter som därigenom erhåller gemensam kontroll över företaget. När ett offentligt bud lämnas åligger det anbudsgivaren att göra anmälan. I övriga fall skall anmälan göras av den som förvärvar kontrollen.<SPAN class="ft29">218</SPAN></P> <P class="p40 ft11"><SPAN class="ft29">218 </SPAN>Se t.ex. Cook - Kerse, s. 97 f, Hawk - Huser, s. 293.</P> </DIV> <DIV id="page_127"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1127x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">130 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft26">Om den som är anmälningsskyldig uppsåtligen eller av oaktsamhet underlåter att anmäla en koncentration kan kommissionen genom beslut ålägga vederbörande böter om lägst 1 000 och högst 50 000 ECU.<SPAN class="ft62">219</SPAN></P> <P class="p232 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.3</SPAN><SPAN class="ft82">Vad anmälan skall innehålla, m.m.</SPAN><SPAN class="ft29">220</SPAN></P> <P class="p37 ft2">I artikel 3.1 i tillämpningsförordningen föreskrivs att anmälan skall innehålla den information, inbegripet handlingar, som framgår av formulär CO (bilaga till förordningen). De anmälande parterna är skyldiga att fullständigt och korrekt redovisa alla relevanta fakta och omständigheter som krävs för kommissionens beslut i det enskilda fallet. Kravet på fullständig information har införts för att säkerställa att kommissionen kan bedöma den anmälda koncentrationen inom angivna frister.</P> <P class="p26 ft26">I formuläret ges närmare anvisning bl.a. om vilka uppgifter som skall lämnas för att en anmälan skall anses som fullständig. Uppgifter som skall lämnas omfattar bl.a.</P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">de anmälande parterna och övriga parter i koncentrationen,</SPAN></P> <P class="p390 ft26"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft106">alla företag som tillhör samma företagsgrupp som en part i koncentrationen</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">koncentrationens rättsliga, ekonomiska och finansiella struktur</SPAN></P> <P class="p174 ft2"><SPAN class="ft2">-</SPAN><SPAN class="ft41">vilka ekonomiska sektorer som berörs av koncentrationen</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Om informationen, inbegripet handlingarna i anmälan, är ofullständig i något väsentligt avseende skall kommissionen utan dröjsmål skriftligen underrätta de anmälande parterna eller deras företrädare och ange en skälig tidsfrist för parterna att komplettera anmälan. I dessa fall gäller anmälan från den dag då den fullständiga informationen har mottagits av kommissionen.<SPAN class="ft29">221</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Väsentliga förändringar av de uppgifter som lämnats i anmälan och som de anmälande parterna känner till eller borde ha känt till skall meddelas kommissionen utan dröjsmål. Om förändringarna kan ha en betydande inverkan på bedömningen av koncentrationen kan kommissionen besluta att anmälan istället skall gälla från den tidpunkt när informationen om förändringarna mottogs av kommissionen. Kommissionen skall i sådana fall utan dröjsmål underrätta de anmälande parterna om beslutet.<SPAN class="ft29">222</SPAN></P> <P class="p284 ft11"><SPAN class="ft56">219</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 14.1 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">220</SPAN><SPAN class="ft57">Se t.ex. Bellamy – Child, s. 352 f, Cook - Kerse, s. 99 ff, Hawk – Huser, s.</SPAN></P> <P class="p177 ft11">293 ff.</P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">221</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 4.2. i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">222</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 4.3. i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_128"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1128x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">131</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p391 ft2">Oriktig eller vilseledande information anses utgöra ofullständig information.<SPAN class="ft29">223 </SPAN>Underlåtenhet att fullgöra uppgiftsskyldigheten kan leda till att efterföljande frister inom vilka kommissionen enligt artikel 10 skall fatta beslut förlängs.</P> <P class="p27 ft2">Kommissionen kan medge undantag från uppgiftsskyldigheten i vissa delar om uppgifterna inte bedöms nödvändiga för prövningen. Kommissionen kan även medge undantag från uppgiftsskyldigheten om t.ex. uppgifterna helt eller delvis inte kan anses tillgängliga för den anmälningsskyldige.</P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.4</SPAN><SPAN class="ft82">Förenklad anmälan </SPAN><NOBR>(short-form</NOBR> notification)</P> <P class="p23 ft2">I de fall koncentrationen avser ett gemensamt företag som inte har någon eller endast obetydlig verksamhet inom <NOBR>EES-området</NOBR> kan kommissionen medge att en förenklad anmälan görs. En sådan anmälan kan göras när två eller flera företag förvärvar gemensam kontroll över ett gemensamt företag och a) omsättningen för det gemensamma företaget och/eller omsättningen för de tillförda verksamheterna är mindre än 100 miljoner ECU inom <NOBR>EES-området</NOBR> och b) det sammanlagda värdet av de tillgångar som tillförs det gemensamma företaget är mindre än 100 miljoner ECU inom samma område.</P> <P class="p48 ft2">Ä ven om förutsättningarna för förenklad anmälan föreligger kan kommissionen begära att få de ytterligare uppgifter som den anser nödvändig för prövningen. Kommissionen kan även ålägga den anmälningsskyldige parten att inkomma med en fullständig anmälan när skäl för detta föreligger.</P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.5</SPAN><SPAN class="ft107">Offentliggörande av anmälan</SPAN></P> <P class="p23 ft2">En anmäld koncentration som faller inom koncentrationsförordningens tillämpningsområde skall offentliggöras av kommissionen. Offentliggörandet syftar bl.a. till att ge tredje man, t.ex. konkurrenter, kunder och leverantörer, kännedom om koncentrationen. I offentliggörandet skall anges parterna, koncentrationens karaktär och de branscher som koncentrationen berör. Vid offentliggörandet skall parternas berättigade intresse av att deras affärshemligheter inte röjs beaktas.<SPAN class="ft29">224</SPAN></P> <P class="p327 ft11"><SPAN class="ft56">223</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 4.4. i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">224</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 4.3 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_129"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1129x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">132 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p318 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.1.6</SPAN><SPAN class="ft82">Omvandling av anmälan</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Om kommissionen finner att det anmälda förfarandet inte utgör en koncentration enligt artikel 3 i koncentrationsförordningen skall den skriftligen underrätta de anmälande parterna om detta och, för det fall dessa begär det och förutsättningar härför föreligger, behandla anmälan som en ansökan enligt artikel 2 eller anmälan enligt artikel 4 i förordning 17/62, som ansökan enligt artikel 12 eller anmälan enligt artikel 14 i förordning (EEG) nr 1017/68, som ansökan enligt artikel 12 i förordning (EEG) nr 4056/86 eller ansökan enligt artikel 3.2 eller artikel 5 i förordning (EEG) nr 3975/87. <SPAN class="ft29">225</SPAN></P> <P class="p392 ft2">Kommissionen kan begära att i anmälan lämnade uppgifter kompletteras inom en lämplig tidsfrist i de fall detta bedöms nödvändigt för att för kunna bedöma förfarandet enligt bestämmelserna i angivna förordningar. Ansökan eller anmälan skall anses uppfylla kraven i dessa förordningar räknat från dagen för den ursprungliga anmälan när de kompletterande uppgifterna mottas av kommissionen.<SPAN class="ft29">226</SPAN></P> <P class="p184 ft60"><SPAN class="ft60">3.6.2</SPAN><SPAN class="ft61">Uppskjutande av koncentrationer</SPAN><SPAN class="ft29">227</SPAN></P> <P class="p23 ft2">Enligt artikel 7.1 får en koncentration varken genomföras före anmälan eller innan den har förklarats förenlig med den gemensamma marknaden genom ett beslut enligt artikel 6.1 b artikel 8.2 eller på grundval av en presumtion enligt artikel 10.6. (s.k. stand still).<SPAN class="ft29">228 </SPAN>Bestämmelsen innebär att åtgärder som medför att koncentrationen genomförs inte får vidtas innan kommissionen meddelat slutligt beslut i ärendet. Bestämmelsen syftar till att säkerställa effektiviteten i kontrollsystemet och särskilt den fulla verkan av ett senare beslut att förklara koncentrationen oförenlig med den gemensamma marknaden.</P> <P class="p48 ft2">Kommissionen kan på begäran medge dispens från de skyldigheter som anges i artikel 7.1 (se nedan).</P> <P class="p393 ft11"><SPAN class="ft56">225</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 5.1 i tillämpningsförordningen; se även Cook - Kerse, s. 106 f.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">226</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 5.2 i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">227</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Bellamy – Child, s. 356 ff, Cook - Kerse, s. 107 ff, Hawk – Huser, s.</SPAN></P> <P class="p394 ft11">301 ff.</P> <P class="p251 ft11"><SPAN class="ft29">228 </SPAN>Senaste lydelse genom rådets förordning (EG) nr 1310/97 av den 30 juni 1997 om ändring av förordning (EEG) nr 4064/89 om kontroll av företagskoncentrationer.</P> </DIV> <DIV id="page_130"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1130x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">133</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p40 ft14">Undantag</P> <P class="p23 ft2">Enligt artikel 7.3 utgör förbudet mot genomförande av koncentrationen inte hinder för genomförandet av ett offentligt bud om övertagande som har anmälts till kommissionen enligt artikel 4.1 före den tidpunkt när budet offentliggörs under förutsättning att förvärvaren inte utövar de rösträttigheter som följer med värdepapperen i fråga eller gör det endast för att upprätthålla det fulla värdet av dessa investeringar. För undantag krävs att kommissionen beviljar dispens från förbudet (se nedan).</P> <P class="p395 ft14">Dispens</P> <P class="p37 ft2">I artikel 7.4 anges att kommissionen på begäran kan medge dispens från de skyldigheter som anges i artikel 7.1 och 7.3. En begäran om dispens kan göras och medges såväl före anmälan som efter själva transaktionen.</P> <P class="p24 ft2">När kommissionen avser att fatta ett beslut enligt artikel 7.4, vilket negativt påverkar en eller flera av parterna, skall den skriftligen underrätta de anmälande parterna och andra berörda parter om kommissionens invändningar och fastställa en tidsfrist inom vilken de får yttra sig.<SPAN class="ft29">229</SPAN></P> <P class="p24 ft2">Ett interimistiskt beslut om att medge undantag enligt artikel 7.4 kan meddelas utan att de berörda personerna, företagen eller företagarsammanslutningarna lämnas tillfälle att på förhand framföra sina synpunkter, förutsatt att kommissionen lämnar dem tillfälle att göra detta så snart som möjligt efter det att den har fattat sitt beslut.<SPAN class="ft29">230</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Vid dispensprövningen skall beaktas bl.a. arten och omfattningen av den skada som kan vållas de företag som berörs av koncentrationen eller tredje man, och det hot mot konkurrensen som</P> <P class="p177 ft2">kan medföra.</P> <P class="p24 ft26">Ett beslut om dispens kan förenas med villkor och ålägganden som säkerställer förutsättningarna för att en effektiv konkurrens vidmakthålls. Ett sådant beslut kan även ges med retroaktiv verkan.</P> <P class="p396 ft11"><SPAN class="ft56">229</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 12 i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">230</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 18.2 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_131"> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">134 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft14">Ogiltighet, m.m.</P> <P class="p23 ft26">I artikel 7.5 ges närmare bestämmelser om giltigheten av en koncentration som genomförs i strid mot bestämmelserna i artikel 7.1. I första stycket anges:</P> <P class="p389 ft11">Giltigheten av en transaktion som genomförs i strid mot punkt 1 skall vara beroende av ett beslut enligt artikel 6.1 b eller 8.2 eller 8.3 eller av en presumtion enligt artikel 10.6.</P> <P class="p397 ft26">Av bestämmelsen framgår att giltigheten av en transaktion som genomförs i strid mot bestämmelserna i artikel 7.1 är beroende av kommissionens beslut enligt artikel 6.1 b eller 8.2 eller 8.3 eller av en presumtion enligt artikel 10.6. 3</P> <P class="p27 ft26">I fråga om transaktioner med värdepapper ges i andra stycket undantag från bestämmelsen i första stycket:</P> <P class="p360 ft11">Denna artikel skall dock inte påverka giltigheten av transaktioner med värdepapper, inklusive sådana som kan konverteras till andra värdepapper som kan vara föremål för handel på en marknad under offentligt erkända myndigheters kontroll och tillsyn, vilken fungerar regelmässigt och direkt eller indirekt är tillgänglig för allmänheten, såvida inte köparen eller säljaren visste eller borde ha vetat att transaktionen genomfördes i strid mot punkt 1.</P> <P class="p398 ft2">Bestämmelsen innebär att giltigheten av transaktioner med värdepapper inte påverkas av bestämmelsen i artikel 7 under förutsättning att varken köparen eller säljaren visste eller borde ha vetat att transaktionen genomfördes i strid mot angivna bestämmelse.</P> <P class="p184 ft60"><SPAN class="ft60">3.6.3</SPAN><SPAN class="ft61">Handläggningsförfarandet, m.m.</SPAN></P> <P class="p399 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.3.1</SPAN><SPAN class="ft82">Förberedande handläggning </SPAN><NOBR>(pre-notification)</NOBR></P> <P class="p23 ft26">Anmälan av en koncentration innebär normalt en omfattande uppgiftsskyldighet för de anmälningsskyldiga parterna.</P> <P class="p27 ft2">Enligt kommissionen har erfarenheterna visat att informella kontakter mellan representanter för kommissionen och berörda företag är ytterst värdefulla, särskilt vad gäller möjligheterna att i ett tidigt skede kunna avgränsa omfattningen av uppgiftsskyldigheten för de berörda företagen. Kommissionen anmodar därför generellt parterna att rådgöra</P> </DIV> <DIV id="page_132"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1132x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">135</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">med kommissionen angående möjligheten till befrielse från skyldigheten att tillhandahålla vissa uppgifter. <SPAN class="ft29">231</SPAN></P> <P class="p27 ft26">Kommissionen fortsatta handläggning medför ofta nära kontakter med de berörda parterna. Kommissionen strävar därvid efter att, där så bedöms möjligt, i samförstånd med parterna försöka undanröja de rättsliga och praktiska problem som kan uppkomma.</P> <P class="p27 ft2">Kommissionen har även i syfte att effektivisera handläggningen infört en mer informell och effektivare ordning i samband med handläggningen av ärenden. Den informella handläggningsordningen tjänar även syftet att möjliggöra för parterna att i ett tidigt skede få upplysningar och vägledning av kommissionen i frågor av betydelse för prövningen. Den angivna ordningen ger också kommissionen förutsättning att i ett tidigt skede kunna inhämta information och kunskap om transaktionen, vilket i många fall väsentligt nedbringar den formella handläggningstiden och ger kommissionen ökade förutsättningar att fatta beslut enligt artikel 6.1 a och b, vilket även medför att antalet fördjupade undersökningar kan begränsas. Det kan observeras att möjligheten att ge vägledning i materiella frågor begränsas av kommissionens skyldighet att rådgöra med den rådgivande kommittén och andra enheter inom kommissionen i olika skeden av prövningsförfarandet.</P> <P class="p400 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.3.2</SPAN><SPAN class="ft82">Inhämtande av upplysningar och undersökning på platsen</SPAN><SPAN class="ft29">232</SPAN></P> <P class="p227 ft2">I artikel 11.1 i koncentrationsförordningen anges att kommissionen vid sin prövning av en koncentration får inhämta sådana upplysningar som den bedömer nödvändigt från medlemsstaternas myndigheter, personer som avses i artikel 3.1, företag och företagssammanslutningar.</P> <P class="p24 ft2">När kommissionen riktar en begäran om upplysning till en person, ett företag eller en företagssammanslutning, skall den samtidigt sända en kopia av denna begäran till den behöriga myndigheten i den medlemsstat inom vars territorium personen är bosatt eller företaget eller företagssammanslutningen har sitt säte.<SPAN class="ft29">233</SPAN></P> <P class="p26 ft2">Den som kommissionen begär upplysningar av är skyldig att lämna begärda upplysningar även om upplysningarna kan omfattas av sekretess.</P> <P class="p401 ft11"><SPAN class="ft56">231</SPAN><SPAN class="ft57">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 305, Cook - Kerse, s. 208, Hawk - Huser, s. 298</SPAN></P> <P class="p180 ft11">f.</P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">232</SPAN><SPAN class="ft57">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 364, Cook - Kerse, s. 116 ff, Hawk - Huser, s.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft11">306</SPAN><SPAN class="ft66">f.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">233</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 11.2 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_133"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1133x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">136 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p190 ft2">Kommissionen har även behörighet att begära biträde av medlemsstaternas behöriga myndigheter för att genomföra nödvändiga undersökningar hos företag och företagssammanslutningar. Kommissionen får därvid granska och ta kopior på räkenskaper och andra affärshandlingar, begära muntliga förklaringar samt bereda sig tillträde till lokaler som använts av företagen.<SPAN class="ft29">234</SPAN></P> <P class="p274 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.3.3</SPAN><SPAN class="ft82">Beslut enligt artikel 6</SPAN><SPAN class="ft29">235</SPAN></P> <P class="p37 ft2">Om kommissionen vid sin inledande prövning finner att den anmälda koncentrationen antingen inte omfattas av förordningens bestämmelser eller att förordningens bestämmelser är tillämpliga men att koncentrationen inte ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden skall kommissionen meddela beslut med sådant innehåll (artikel 6.1 a och b). 5</P> <P class="p24 ft2">Om kommissionen finner att koncentrationen omfattas av förordningens bestämmelser och ger anledning till allvarliga tvivel beträffande dess förenlighet med den gemensamma marknaden skall den besluta om att inleda en närmare granskning av den anmälda koncentrationen (artikel 6.1 c<SPAN class="ft108">)</SPAN>.</P> <P class="p402 ft2">Beslut enligt artikel 6 skall fattas inom en månad från anmälan av koncentrationen.<SPAN class="ft29">236</SPAN></P> <P class="p27 ft2">Det kan observeras att kommissionen inte har någon skyldighet att lämna de berörda personerna, företagen och företagssammanslutningarna tillfälle att yttra sig över de anmärkningar som framförs mot dem innan den fattar beslut enligt artikel 6.<SPAN class="ft29">237</SPAN></P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.3.4</SPAN><SPAN class="ft82">Fördjupad undersökning</SPAN></P> <P class="p23 ft26">Om kommissionen beslutar att inleda en fördjupad prövning skall den upprätta en skrivelse som anger de invändningar som riktas mot koncentrationen (s.k. statement of objections). <SPAN class="ft62">238</SPAN></P> <P class="p262 ft11"><SPAN class="ft56">234</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 12 och 13 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">235</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 360, Cook - Kerse, s. 181 ff.</SPAN></P> <P class="p403 ft64"><SPAN class="ft56">236</SPAN><SPAN class="ft67">Denna frist skall förlängas till sex veckor om bl.a. kommissionen mottar en begäran från en medlemsstat enligt artikel 9.2.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">237</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 18.1 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft56">238</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 361 f, Cook - Kerse, s. 120 ff, Hawk - Huser, s.</SPAN></P> <P class="p394 ft11">307 ff.</P> </DIV> <DIV id="page_134"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1134x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td107"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> <TD class="tr0 td108"><SPAN class="p4 ft14"><NOBR>EG-rätt</NOBR> <SPAN class="ft2">137</SPAN></SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td109"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td110"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p374 ft14">Parter som skall höras, m.m.<SPAN class="ft29">239</SPAN></P> <P class="p23 ft2">I artikel 18 i koncentrationsförordningen ges bestämmelser för vilka parter som skall beredas tillfälle att yttra sig i ärendet. Där anges att kommissionen, innan den fattar beslut enligt artikel 7.4, 8.2, andra stycket, och <NOBR>8.3-8.5,</NOBR> 14 och 15, skall lämna de berörda personerna, företagen och företagssammanslutningarna tillfälle att i varje skede av förfarandet, dvs. fram till kommissionens samråd med den rådgivande kommittén, yttra sig över de anmärkningar som framförs mot dem.</P> <P class="p26 ft2">I artikel 18.3 i koncentrationsförordningen anges att kommissionen endast får fatta beslut på grundval av de anmärkningar som parterna har haft möjlighet att framföra synpunkter på. Parternas rätt att gå i svaromål skall därför fullt ut respekteras av kommissionen och i vart fall de direkt berörda parterna skall ges möjlighet att få ta del av handlingarna i ärendet, varvid hänsyn skall tas till företags berättigande intresse av att deras affärshemligheter skyddas.</P> <P class="p26 ft2">I den mån kommissionen eller medlemsstaternas behöriga myndigheter anser det nödvändigt kan yttranden även inhämtas från andra fysiska eller juridiska personer. Fysiska och juridiska personer som kan påvisa ett berättigat intresse i saken, t.ex. ledamöter av de berörda företagens administrativa eller styrande organ eller erkända arbetstagarrepresentanter från dessa företag, skall efter ansökan ha rätt att yttra sig.<SPAN class="ft29">240</SPAN></P> <P class="p26 ft2">De parter till vilka kommissionens invändningar har riktats eller som har blivit underrättade om dessa invändningar skall inom en av kommissionen angiven tidsfrist beredas tillfälle att lämna sina synpunkter skriftligen på invändningarna. De kan också föreslå att kommissionen hör personer som kan bekräfta dessa fakta.</P> <P class="p24 ft26">I fråga om rätten att höras enligt artikel 18 i koncentrationsförordningen kan följande parter urskiljas:<SPAN class="ft62">241</SPAN></P> <P class="p27 ft26"><SPAN class="ft12">a)</SPAN><SPAN class="ft109">anmälande parter</SPAN>, dvs personer och företag som lämnar in en anmälan enligt artikel 4.2 i koncentrationsförordningen</P> <P class="p27 ft2"><SPAN class="ft2">b)</SPAN><SPAN class="ft34">andra berörda parter</SPAN>, dvs. andra parter i koncentrationsplanen än de anmälande parterna, såsom säljaren och det företag som är mål för koncentrationen</P> <P class="p176 ft2"><SPAN class="ft11">c)</SPAN><SPAN class="ft110">tredje man</SPAN>, dvs. fysiska eller juridiska personer som visar ett</P> <P class="p177 ft2">tillräckligt intresse, t.ex. kunder, leverantörer, konkurrenter, med-</P> <P class="p232 ft11"><SPAN class="ft56">239</SPAN><SPAN class="ft66">Se t.ex. Bellamy - Child, s. 362, Hawk - Huser, s. 120 ff, Hawk - Huser, s.</SPAN></P> <P class="p174 ft11"><SPAN class="ft11">307</SPAN><SPAN class="ft66">f.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">240</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 18.4 i koncentrationsförordningen.</SPAN></P> <P class="p180 ft11"><SPAN class="ft56">241</SPAN><SPAN class="ft66">Artikel 11 i tillämpningsförordningen.</SPAN></P> </DIV> <DIV id="page_135"> <DIV id="dimg1"> <INGENBILD zsrc="GMB398d1135x1.jpg/" id="img1"> </DIV> <TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0"> <TR> <TD class="tr0 td14"><SPAN class="p4 ft14"><SPAN class="ft2">138 </SPAN><NOBR>EG-rätt</NOBR></SPAN> </TD> <TD class="tr0 td10"><SPAN class="p4 ft2">SOU 1998:98</SPAN> </TD> </TR> <TR> <TD class="tr1 td29"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> <TD class="tr1 td30"><SPAN class="p4 ft3">&nbsp;</SPAN> </TD> </TR> </TABLE> <P class="p33 ft2">lemmar av administrations- eller ledningsorganen hos berörda företag, erkända arbetstagarrepresentanter i dessa företag, m.m.</P> <P class="p27 ft26">d) <SPAN class="ft28">parter </SPAN>avseende vilka kommissionen avser att fatta ett beslut enligt artikel 14 eller 15 i koncentrationsförordningen</P> <P class="p27 ft2">Enligt artikel 16 i tillämpningsförordningen skall tredje man, om denne skriftligen ansöker om att höras enligt artikel 18.4 i koncentrationsförordningen, skriftligen underrättas av kommissionen om förfarandets karaktär och innehåll och ges en tidsfrist inom vilken de kan lämna sina synpunkter. Kommissionen kan på samma sätt ge varje annan tredje man möjlighet att lämna sina synpunkter.</P> <P class="p184 ft2"><SPAN class="ft2">3.6.3.5</SPAN><SPAN class="ft82">Kommissionens slutliga avgörande</SPAN><SPAN class="ft29">242</SPAN></P> <P class="p37 ft2">En koncentration som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2.2 skall av kommissionen förklaras förenlig med den gemensamma marknaden (artikel 8.2). Ett sådant beslut skall även omfatta sådana begränsningar som har ett direkt samband med och är nödvändiga för genomförandet av koncentrationen, s.k. accessoriska begränsningar.</P> <P class="p24 ft2">Beslutet får förenas med villkor och ålägganden i syfte att säkerställa att de berörda företagen fullgör sina eventuella åligganden gentemot kommissionen när det gäller att ändra den ursprungliga koncentrationsplanen.</P> <P class="p24 ft2">Som tidigare nämnts skall en koncentration som skapar eller förstärker en dominerande ställning och som medför att den effektiva konkurrensen inom den gemensamma marknaden eller en väsentlig del av den påtagligt hämmas förklaras oförenlig med den gemensamma marknaden (artikel 8.3).</P> <P class="p26 ft2">Om en koncentration redan har genomförts kan kommissionen genom beslut kräva att de sammanförda företagen eller tillgångarna delas upp eller att den gemensamma kontrollen upphör eller att andra åtgärder som är nödvändiga för att återupprätta förutsättningarna för en effektiv konkurrens vidtas.</P> <P class="p24 ft26">Ett beslut enligt artikel 8.2 eller 8.3 skall meddelas senast inom fyra månader från dagen för beslutet att inleda prövningsförfarande.</P> <P class="p27 ft2">Om kommissionen inte fattar något sådant beslut den inom angivna tidsfristen skall koncentrationen anses ha förklarats förenlig med den gemensamma marknaden.<SPAN class="ft29">243</SPAN></P> <P class="p404 ft11"><SPAN class="ft29">242 </SPAN>Se t.ex. Bellamy - Child, s. 363 f, Cook - Kerse, s. 125, 183 ff, Hawk - Huser, s. 317 ff.</P> <P class="p177 ft11"><SPAN class="ft29">243 </SPAN>Artikel 10.6 i koncentrationsförordningen.</P> </DIV> </div><style> TD,TD.p2h { zzzfont-size:90%; zzzmargin-right:2px; zzzoverflow:visable; zzzword-wrap: break-word; } P { zdisplay:block; } .divbreak { clear:both; display:block; zwidth: 100%; zheight: 1px; zword-wrap: break-word; } .xecp { display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .ec { border-style:solid; border-width:1px; display:block; margin: 0px !important; padding: 0px !important; } .TOPS { overflow:visable; margin:2px; width:690px !important; } </style> GMB398d1 SOU_1998__98_d1.pdf 363424 pdf Konkurrenslagens regler om företagskoncentration - del 1 https://data.riksdagen.se/fil/9C695EA2-3734-4F72-961D-5C773BF66FF9 GMB398d2 SOU_1998__98_d2.pdf 474661 pdf Konkurrenslagens regler om företagskoncentration - del 2 https://data.riksdagen.se/fil/B16F2678-F3D6-4B40-A00C-498D620375D2 GMB398d3 SOU_1998__98_d3.pdf 424831 pdf Konkurrenslagens regler om företagskoncentration - del 3 https://data.riksdagen.se/fil/6D59B2BC-A2DA-49DE-8105-BC4A1726E073 GMB398d4 SOU_1998__98_d4.pdf 801338 pdf Konkurrenslagens regler om företagskoncentration - del 4 https://data.riksdagen.se/fil/888DE2B0-4BAB-4B3E-AFC2-809A982E32A6