2422715GMB393199893sousouStatens offentliga utredningar 1998:93Statens offentliga utredningarStatens offentliga utredningar9301999-01-01 00:00:002024-08-12 16:22:001999-01-01 00:00:00Kapitalförsörjning till småföretaghämtadhtml-echttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB393/texthttps://data.riksdagen.se/dokument/GMB393https://data.riksdagen.se/dokumentstatus/GMB393
<div style="margin:3px;">
<STYLE type="text/css">
body {margin-top: 0px;margin-left: 0px;}
#page_1 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:53px 0px 29px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 721px;}
#page_1 #id_1 {border:none;z:b;margin:0px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 676px;overflow: hidden;}
#page_1 #id_2 {border:none;z:b;margin:73px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border:none;width: 270px;overflow: hidden;}
#page_2 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:27px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 811px;}
#page_3 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_4 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_4 #dimg1z{position:absolute;top:27px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_4 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_5 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 58px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_6 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 54px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_7 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 125px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_8 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_9 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_10 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 69px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_11 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_12 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 112px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_13 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_14 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_15 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 91px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_16 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_17 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_18 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_19 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_20 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 121px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_21 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_22 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_23 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_24 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_25 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_26 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_27 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 75px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_28 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_29 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 64px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_30 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_30 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_31 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_32 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_33 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_34 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_34 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_35 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:12px 0px 59px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_36 #dimg1z{position:absolute;top:24px;left:0px;z-index:-1;width:514px;height:1px;font-size: 1px !important;l-h:nHeight;}
#page_36 #dimg1 #img1 {width:514px;height:1px;}
#page_37 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_38 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_39 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 68px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_40 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:136px 0px 0px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 0px;height: 0px;}
#page_41 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_42 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_43 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_44 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_45 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_46 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_47 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_48 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 52px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_49 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_50 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_51 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_52 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 115px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_53 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 56px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_54 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 631px;}
#page_55 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_56 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 53px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_57 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 55px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
#page_58 {position:relative; overflow: hidden;z:b;margin:11px 0px 57px 10px ;padding: 0px;border: none;width: 902px;}
.ft0{font: 26px 'Verdana' !important;l-h: 55px;}
.ft1{font: 20px 'Verdana' !important;l-h: 33px;}
.ft2{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 19px;}
.ft3{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 27px;}
.ft4{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft5{font: italic 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft6{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 5px;}
.ft7{font: bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft8{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft9{font: bold 10px 'Verdana' !important;l-h: 2px;}
.ft10{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 1px;}
.ft11{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft12{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft13{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft14{font: italic bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft15{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 15px;}
.ft16{font: italic bold 14px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft17{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 19px;}
.ft18{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft19{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft20{font: italic 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft21{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft22{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 10px;}
.ft23{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 4px;l-h: 15px;}
.ft24{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 7px;l-h: 15px;}
.ft25{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 17px;}
.ft26{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 8px;l-h: 16px;}
.ft27{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 12px;l-h: 17px;}
.ft28{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 17px;}
.ft29{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 23px;}
.ft30{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 49px;l-h: 23px;}
.ft31{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft32{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 26px;}
.ft33{font: 16px 'Verdana' !important;l-h: 26px;}
.ft34{font: 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft35{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 21px;}
.ft36{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 39px;l-h: 21px;}
.ft37{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 12px;position: relative; bottom: 7px;}
.ft38{font: 14px 'Verdana' !important;l-h: 16px;}
.ft39{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 17px;}
.ft40{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 17px;l-h: 16px;}
.ft41{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 18px;l-h: 17px;}
.ft42{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 64px;l-h: 27px;}
.ft43{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 38px;l-h: 23px;}
.ft44{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 29px;l-h: 21px;}
.ft45{font: bold 12px 'Verdana' !important;l-h: 18px;}
.ft46{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 17px;}
.ft47{font: 14px 'Symbol' !important;l-h: 18px;}
.ft48{font: 10px 'Verdana' !important;l-h: 11px;position: relative; bottom: 6px;}
.ft49{font: 14px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 17px;}
.ft50{font: 12px 'Verdana' !important;margin-left: 13px;l-h: 16px;}
.ft51{font: 16px 'Verdana' !important;margin-left: 52px;l-h: 27px;}
.p0{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 273px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.103px;}
.p1{text-align: left;margin-top: 74px;margin-bottom: 0px !important;}
.p2{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p3{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p4{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p5{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p6{text-align: left;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p7{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p8{text-align: left;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p9{text-align: left;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p10{text-align: left;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p11{text-align: left;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p12{text-align: right;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p13{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 45px;margin-bottom: 0px !important;}
.p14{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p15{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p16{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p17{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;white-space: nowrap;}
.p18{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p19{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p20{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p21{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p22{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p23{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p24{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p25{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p26{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p27{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p28{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p29{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p30{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p31{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p32{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p33{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p34{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p35{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p36{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p37{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p38{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p39{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p40{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 34px;margin-bottom: 0px !important;}
.p41{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p42{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p43{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p44{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 9px;margin-bottom: 0px !important;}
.p45{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p46{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p47{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p48{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p49{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p50{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p51{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 8px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p52{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p53{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p54{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p55{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p56{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p57{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p58{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p59{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p60{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p61{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;}
.p62{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;}
.p63{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p64{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 36px;margin-bottom: 0px !important;}
.p65{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p66{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 20px;margin-bottom: 0px !important;}
.p67{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p68{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p69{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p70{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 22px;margin-bottom: 0px !important;}
.p71{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p72{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p73{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p74{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;}
.p75{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p76{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 23px;}
.p77{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 7px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p78{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 6px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p79{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 109px;margin-bottom: 0px !important;}
.p80{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p81{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p82{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p83{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p84{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p85{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p86{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p87{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p88{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p89{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p90{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p91{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p92{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p93{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p94{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 441px;padding-top: 3px;margin-top: 21px;margin-bottom: 0px !important;}
.p95{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p96{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p97{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p98{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 135px;margin-bottom: 0px !important;}
.p99{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p100{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p101{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p102{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p103{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p104{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p105{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p106{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 38px;margin-bottom: 0px !important;}
.p107{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p108{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p109{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p110{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p111{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 41px;margin-bottom: 0px !important;}
.p112{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;}
.p113{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 49px;margin-bottom: 0px !important;}
.p114{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p115{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p116{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p117{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p118{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p119{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p120{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p121{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p122{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p123{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p124{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p125{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p126{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p127{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p128{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p129{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p130{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p131{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p132{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p133{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p134{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p135{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p136{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 32px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p137{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p138{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 86px;margin-bottom: 0px !important;}
.p139{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p140{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p141{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 5px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p142{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p143{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p144{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p145{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p146{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 134px;margin-bottom: 0px !important;}
.p147{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p148{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p149{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p150{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p151{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 113px;margin-bottom: 0px !important;}
.p152{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p153{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 95px;margin-bottom: 0px !important;}
.p154{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p155{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p156{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p157{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p158{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p159{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p160{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p161{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p162{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p163{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p164{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p165{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p166{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p167{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p168{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p169{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p170{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p171{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p172{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p173{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 4px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p174{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 10px;margin-bottom: 0px !important;}
.p175{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;}
.p176{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p177{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p178{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p179{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p180{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p181{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 15px;margin-bottom: 0px !important;}
.p182{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p183{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p184{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p185{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p186{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;padding-top: 3px;margin-top: 40px;margin-bottom: 0px !important;}
.p187{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p188{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p189{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p190{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p191{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 53px;margin-bottom: 0px !important;}
.p192{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 37px;margin-bottom: 0px !important;}
.p193{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 48px;margin-bottom: 0px !important;}
.p194{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 108px;margin-bottom: 0px !important;}
.p195{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p196{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p197{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p198{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p199{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 43px;margin-bottom: 0px !important;}
.p200{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p201{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p202{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p203{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 336px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p204{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p205{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 23px;margin-bottom: 0px !important;}
.p206{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p207{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p208{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p209{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p210{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p211{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p212{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p213{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p214{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p215{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p216{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.19px;}
.p217{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 33px;margin-bottom: 0px !important;}
.p218{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 1px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p219{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p220{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p221{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p222{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.23px;}
.p223{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p224{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p225{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p226{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p227{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p228{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p229{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p230{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p231{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p232{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 66px;margin-bottom: 0px !important;}
.p233{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p234{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p235{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p236{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p237{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p238{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 35px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p239{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p240{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p241{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p242{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 25px;margin-bottom: 0px !important;}
.p243{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p244{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p245{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p246{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;}
.p247{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p248{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 105px;margin-bottom: 0px !important;}
.p249{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;}
.p250{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;padding-top: 3px;margin-top: 30px;margin-bottom: 0px !important;}
.p251{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p252{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 13px;margin-bottom: 0px !important;}
.p253{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 11px;margin-bottom: 0px !important;}
.p254{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p255{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p256{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p257{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p258{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p259{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p260{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 26px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p261{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p262{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p263{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 31px;margin-bottom: 0px !important;}
.p264{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 12px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p265{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p266{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p267{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p268{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 399px;margin-top: 104px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p269{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p270{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p271{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p272{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p273{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.24px;}
.p274{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p275{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p276{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p277{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 0.76px;}
.p278{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p279{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p280{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 29px;margin-bottom: 0px !important;}
.p281{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;}
.p282{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p283{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p284{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p285{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p286{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p287{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p288{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p289{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p290{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p291{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 63px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p292{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p293{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 42px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p294{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 27px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p295{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p296{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p297{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p298{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p299{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;}
.p300{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 378px;margin-top: 2px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p301{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p302{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 54px;margin-bottom: 0px !important;}
.p303{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 14px;margin-bottom: 0px !important;}
.p304{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 3px;margin-bottom: 0px !important;text-indent: 19px;}
.p305{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 101px;margin-bottom: 0px !important;}
.p306{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 17px;margin-bottom: 0px !important;}
.p307{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 357px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p308{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 462px;margin-top: 0px;margin-bottom: 0px !important;}
.p309{text-align: left;padding-left: 0px;padding-right: 504px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.p310{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 18px;margin-bottom: 0px !important;}
.p311{text-align: left;padding-left: 0px;margin-top: 1px;margin-bottom: 0px !important;}
.td0{padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td1{padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td2{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 307px;vertical-align: bottom;}
.td3{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 232px;vertical-align: bottom;}
.td4{padding: 0px;margin: 0px;width: 8px;vertical-align: bottom;}
.td5{padding: 0px;margin: 0px;width: 436px;vertical-align: bottom;}
.td6{padding: 0px;margin: 0px;width: 21px;vertical-align: bottom;}
.td7{padding: 0px;margin: 0px;width: 87px;vertical-align: bottom;}
.td8{padding: 0px;margin: 0px;width: 349px;vertical-align: bottom;}
.td9{padding: 0px;margin: 0px;width: 142px;vertical-align: bottom;}
.td10{padding: 0px;margin: 0px;width: 311px;vertical-align: bottom;}
.td11{padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td12{padding: 0px;margin: 0px;width: 42px;vertical-align: bottom;}
.td13{padding: 0px;margin: 0px;width: 43px;vertical-align: bottom;}
.td14{padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td15{padding: 0px;margin: 0px;width: 496px;vertical-align: bottom;}
.td16{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 454px;vertical-align: bottom;}
.td17{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 85px;vertical-align: bottom;}
.td18{padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td19{padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td20{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 354px;vertical-align: bottom;}
.td21{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 184px;vertical-align: bottom;}
.td22{padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td23{padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td24{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 304px;vertical-align: bottom;}
.td25{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 235px;vertical-align: bottom;}
.td26{padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td27{padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td28{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 439px;vertical-align: bottom;}
.td29{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 99px;vertical-align: bottom;}
.td30{padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td31{padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td32{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 176px;vertical-align: bottom;}
.td33{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 363px;vertical-align: bottom;}
.td34{padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td35{padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td36{padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td37{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 308px;vertical-align: bottom;}
.td38{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 203px;vertical-align: bottom;}
.td39{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 27px;vertical-align: bottom;}
.td40{padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td41{padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.td42{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 351px;vertical-align: bottom;}
.td43{border-bottom: #000000 1px solid;padding: 0px;margin: 0px;width: 187px;vertical-align: bottom;}
.tr0{heightzzz: 22px;}
.tr1{heightzzz: 5px;}
.tr2{heightzzz: 25px;}
.tr3{heightzzz: 38px;}
.tr4{heightzzz: 41px;}
.tr5{heightzzz: 42px;}
.tr6{heightzzz: 33px;}
.tr7{heightzzz: 17px;}
.tr8{heightzzz: 18px;}
.tr9{heightzzz: 26px;}
.tr10{heightzzz: 50px;}
.tr11{heightzzz: 36px;}
.t0{width: 565px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t1{width: 488px;margin-leftZ: 45px;margin-top: 88px;f:15px 'Verdana' !important;}
.t2{width: 565px;f:italic 14px 'Verdana' !important;}
</STYLE>
<DIV id="page_1">
<DIV id="id_1">
<P class="p0 ft0">Kapitalförsörjning till småföretag</P>
<P class="p1 ft1">Småföretagsdelegationens rapport 6</P>
</DIV>
<DIV id="id_2">
<P class="p2 ft2"><NOBR>1998-06-09</NOBR></P>
</DIV>
</DIV>
<DIV id="page_2">
<P class="p2 ft3">Förord</P>
<P class="p3 ft4">Svårigheterna att få kapital till växt och expansion från banker och riskkapitalförsörjare hör till de viktigaste problemen för små företag. Svenska småföretag har i jämförelse med motsvarande företag i andra länder en lägre soliditet och lönsamhet. Den låga soliditeten ger i sin tur dåliga förutsättningar att erhålla krediter i banksystemet.</P>
<P class="p4 ft4">För stora och medelstora företag med stor tillväxtpotential har situationen på senare år förbättrats, med en framväxt av mindre börser och ett starkt tillflöde av pengar till riskkapitalmarknaden. Fortfarande har dock mindre företag betydande svårigheter att få lån och riskkpital. I denna rapport lägger Småföretagsdelegationen fram ett antal förslag som vi tror skulle kunna förbättra denna situation.</P>
<P class="p5 ft4">I Småföretagsdelegationen har följande ledamöter ingått: Gunilla Almgren, Erling Bergkvist, Gunnar Erlandsson (avliden 23 maj 1998), Camille Forslund, Sune Halvarsson, Stina Hubendick, <NOBR>Per-Olof</NOBR> Jönsson, Jan Krylborn, Gunnel Mohme, Anitra Steen, <NOBR>Bengt-Arne</NOBR> Vedin och Birgitta Ytterström. Delegationen har biträtts av experterna Mats Fagerlund (fr.o.m. 19 januari 1998), Yvonne Fredriksson, Staffan Sandström, Mathias Ternell (t.o.m. 18 januari 1998) och Charlotte Zackari, samtliga från Närings- och handelsdepartementet, samt Magnus Johansson, LRF (fr.o.m. 12 januari 1998). Dessutom har delegationen biträtts av konsulterna Hans Kilsved och Per Mogård.</P>
<P class="p6 ft4">Inom delegationens sekretariat har Martin Hammarström ansvarat för arbetet med rapporten. För redaktionell utformning och utskrift har Kerstin Svensson svarat.</P>
<P class="p7 ft4">Småföretagsdelegationen överlämnar härmed sin sjätte rapport,</P>
<P class="p8 ft5">Kapitalförsörjning till småföretag <SPAN class="ft4">, till regeringen.</SPAN></P>
<P class="p9 ft4">Stockholm i juni 1998</P>
<P class="p8 ft4">Småföretagsdelegationen</P>
<P class="p10 ft4">Mats Johansson</P>
<P class="p8 ft4">Ordförande</P>
</DIV>
<DIV id="page_3">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft4">5</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p13 ft3">Innehåll</P>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t1">
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft7">1</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft8">Sammanfattning av förslag.............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p15 ft7">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr3 td4"><SPAN class="p12 ft7">2</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr3 td5"><SPAN class="p14 ft8">Bakgrund......................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr3 td6"><SPAN class="p16 ft7">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p12 ft7">3</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td7"><SPAN class="p14 ft9">Mål................................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td8"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p11 ft7">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p12 ft7">4</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft8">Definitioner...................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft7">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft4">4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft11">Vad är riskkapital? ..........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft4">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Vad är småföretag? .........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">16</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft7">5</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft8">Hinder och problem......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p16 ft7">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr5 td4"><SPAN class="p12 ft7">6</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr5 td5"><SPAN class="p14 ft8">Utgångspunkter............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr5 td6"><SPAN class="p16 ft7">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr4 td4"><SPAN class="p12 ft7">7</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr4 td5"><SPAN class="p14 ft8">Privat sparande för start och expansion av småföretag...............</SPAN> </TD>
<TD class="tr4 td6"><SPAN class="p16 ft7">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft11">Problemet........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft4">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Befintliga stöd .................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft11">Starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR> och <NOBR>ALMI-lån .....................................</NOBR></SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft4">24</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Riskkapitalavdrag............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">25</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft11">Skattepremierat småföretagarkonto ..................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft4">26</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">7.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Effekter...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">29</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr2 td4"><SPAN class="p12 ft7">8</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr2 td5"><SPAN class="p14 ft12">Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i onoterat</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td6"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td7"><SPAN class="p14 ft9">företag...........................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td8"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td6"><SPAN class="p16 ft7">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft4">8.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft11">Problem ..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft4">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">8.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td7"><SPAN class="p14 ft4">8.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td8"><SPAN class="p11 ft11">Effekter...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td6"><SPAN class="p16 ft4">32</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr9 td4"><SPAN class="p12 ft7">9</SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr9 td5"><SPAN class="p14 ft8">Periodiseringsfonder.....................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td6"><SPAN class="p16 ft7">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td4"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td7"><SPAN class="p14 ft4">9.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td8"><SPAN class="p11 ft11">Problemet........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td6"><SPAN class="p16 ft4">33</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_4">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB3934x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td9"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">6 </SPAN>Innehåll</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td10"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD colspan=2 class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr10 td9"><SPAN class="p17 ft4">9.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td10"><SPAN class="p12 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr10 td13"><SPAN class="p11 ft4">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">9.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft13">Ökad avsättning till periodiseringsfond .............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">9.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Exempel..........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">9.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Effekter...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">34</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p12 ft12">10 Två modeller för löntagarägande.................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p11 ft7">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p12 ft11">Utländska förebilder ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p11 ft4">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.1.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">USA................................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.1.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">ESOP:s gångbarhet i Sverige ...........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.1.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Kanada ...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">38</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Löntagarkapital i Sverige .................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Andra kriterier.................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Ägarskifte .......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">40</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Lokal förankring ..............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">10.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Mobilisering av löntagarkapital........................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr2 td14"><SPAN class="p12 ft12">11 Särskilda riskkapitalbolag............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr2 td13"><SPAN class="p11 ft7">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p12 ft11">Problemet........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p11 ft4">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Det danska förlustgarantisystemet ....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Krav på riskkapitalbolagen ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">46</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Placeringar som kan omfattas av garantin........................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Statsgarantins omfattning................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">47</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p11 ft4">Danska skatteregler som har visst samband med</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">garantireglerna ................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.2.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Erfarenheter från Danmark ..............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">48</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">De svenska investmentbolagsreglerna...............................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">49</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.3.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Definition av ett investmentbolag.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.3.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Beskattning av investmentföretag.....................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">50</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.4.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Statlig förlustgaranti ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">51</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.4.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p11 ft4">Riskkapitalbolag som skall få klassas som</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">investmentbolag...............................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">52</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">11.5</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Effekter...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">53</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=3 class="tr9 td15"><SPAN class="p12 ft7">12 Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag.................</SPAN> </TD>
<TD class="tr9 td13"><SPAN class="p11 ft7">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr6 td9"><SPAN class="p17 ft4">12.1</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td10"><SPAN class="p12 ft11">Värdepappersfonder ........................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr6 td13"><SPAN class="p11 ft4">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">12.2</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Banker och försäkringsbolag ............................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">57</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr8 td9"><SPAN class="p17 ft4">12.3</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td10"><SPAN class="p12 ft11">Förslag ............................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr8 td13"><SPAN class="p11 ft4">58</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr7 td9"><SPAN class="p17 ft4">12.4</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td10"><SPAN class="p12 ft11">Effekter...........................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr7 td13"><SPAN class="p11 ft4">59</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD colspan=2 class="tr11 td14"><SPAN class="p12 ft15"><SPAN class="ft14">Småföretagsdelegationen </SPAN>.......................................................................</SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td12"><SPAN class="p11 ft10"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr11 td13"><SPAN class="p11 ft16">61</SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
</DIV>
<DIV id="page_5">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td0"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td1"><SPAN class="p12 ft4">7</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td2"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td3"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">1 Sammanfattning av förslag</P>
<P class="p19 ft7">Skattepremierat småföretagarkonto</P>
<P class="p20 ft4">Småföretagsdelegationen föreslår att staten skattegynnar sparande för att starta eller expandera småföretag genom att tillåta befintliga och blivande företagare att göra avsättningar till ett speciellt ”småföretagarkonto”.</P>
<P class="p21 ft4">Vårt förslag har likheter med systemen för skogskontoavsättning respektive avdragsrätt för individuellt pensionssparande.</P>
<P class="p22 ft7">Periodiseringsfond</P>
<P class="p23 ft4">För att stärka soliditeten och låta vinstmedel arbeta i rörelsen föreslås utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfond .</P>
<P class="p22 ft7">Uppskjuten reavinstbeskattning</P>
<P class="p24 ft4">Inför uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag. Systemet kan byggas på den uppskjutna reavinstbeskattning som tillämpas vid försäljning och köp av fastigheter.</P>
<P class="p25 ft7">Pensionsmedel</P>
<P class="p26 ft4">Vi föreslår att en statlig förhandlingsman får i uppdrag att samla olika aktörer såsom fackförbund, försäkringsbolag och pensionsfonder till bildande av särskilda riskkapitalbolag med uppgift att placera i småföretag och andra riskkapitalbolag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_6">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">8 </SPAN>Sammanfattning av förslag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p27 ft7">Förlustgarantier</P>
<P class="p28 ft4">Statliga förlustgarantier om 50 procent till riskkapitalbolagens placeringar i onoterade bolag införs efter dansk modell. De beskattningsregler som gäller för investmentbolag skall, om vissa förutsättningar är uppfyllda, även kunna äga tillämpning på riskkapitalbolag.</P>
<P class="p25 ft7">Riskkapitalbolag skall få klassas som investmentbolag</P>
<P class="p29 ft4">Investmentbolag beskattas i huvudsak ej i bolaget, utan hos sina ägare. Vi föreslår att även riskkapitalbolag skall få klassas som investmentbolag i beskattningshänseende, utan att behöva noteras på börsen. För att riskkapitalbolagen inte skall kunna användas som ett instrument för skatteundandragande bör vissa kompletterande regler stäl las upp.</P>
<P class="p30 ft7">Placeringsregler för fonder, banker och försäkringsbolag</P>
<P class="p31 ft4">Sverige har sedan länge ett stort institutionellt förvaltat sparande. Dagens placeringsregler innebär att fonder m.fl. i huvudsak ej får äga mer än vad som motsvarar 5 procent av röstetalet eller 34,5 procent av aktiekapitalet i ett företag.</P>
<P class="p32 ft4">Inom EU pågår emellertid för närvarande en översyn av placeringsreglerna, med särskilt sikte på begränsningsreglerna. Sverige bör anpassa sina placeringsregler till europeisk praxis.</P>
<P class="p33 ft4">Småföretagsdelegationen föreslår att placeringsreglerna i lag om värdepappersfonder, bankrörelselagen, försäkringsrörelselagen m.fl. lagar ändras så att dessa institutioner får rätt att förvärva aktier i onoterade bolag motsvarande maximalt 10 procent av röstetalet eller maximalt 69 procent av aktiekapitalet.</P>
<P class="p22 ft7">Tidigare föreslagna åtgärder</P>
<P class="p20 ft4">Delegationens uppfattning är att nedanstående tidigare föreslagna åtgärder bör genomföras:</P>
<P class="p34 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Införande av ett generellt system med statliga kreditgarantier eller statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_7">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p11 ft20">Sammanfattning av förslag <SPAN class="ft19">9</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p35 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fortsatt offentligt engagemang för lokalt ägande, t.ex. utveckling av placerarträffar och småföretagsbörser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_8">
</DIV>
<DIV id="page_9">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">11</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">2 Bakgrund</P>
<P class="p36 ft4">I Småföretagsdelegationens direktiv understryks vikten av att reducera skillnader i konkurrensförutsättningar mellan små och stora företag <SPAN class="ft21">1</SPAN>. Dålig soliditet är ett grundproblem för svenska småföretag. Förutom att soliditeten är sämre i små än i stora företag har svenska småföretag i jämförelse med motsvarande företag i andra länder lägre soliditet och lönsamhet. Den låga soliditeten ger i sin tur dåliga förutsättningar att erhålla tillräckliga krediter i banksystemet. Såväl forskare som praktiker har pekat på betydelsen av att generera egna vinster för att balansera extern finansiering<SPAN class="ft21">2</SPAN>. Detta är speciellt olyckligt eftersom det i Sverige är förenat med betydande svårigheter för enskilda att av egna inkomster bygga upp ett sparande som räcker för att starta ett företag. Förslagen i denna rapport är avsedda att förbättra den ovan beskrivna situationen.</P>
<P class="p37 ft4">Fortfarande finner vi att banker och riskplacerare har avsevärda svårigheter att värdera immateriella tillgångar. I ett företags balansräkning tas investeringar som maskiner och byggnader upp. Tillgångar som patent, varumärke, marknader, nätverk, förtroende, kompetens och humankapital värderas däremot inte. Det är viktigt att revisionssed och bokföringsregler utvecklas till att ta hänsyn även till immateriella tillgångar. För små företag inom service- och tjänstesektorn samt inom kunskapsintensiv tillverkning är detta speciellt viktigt. Uppgiften är dock så stor att delegationen inte kunnat ta sig an den.</P>
<P class="p38 ft4">Ett annat problem är att svenska placerare investerar en mycket liten andel i småföretag. Detta gäller såväl pensionsfonder som försäkringsfonder, aktiefonder och värdepappersfonder, men förvånansvärt nog även riskkapitalbolag.</P>
<P class="p39 ft4">Skattesystemet kan verka hindrande för såväl enskilda som företag att gå in med riskkapital i småföretag. Avkastningen och försäljningsvinster efter skatt anses inte stå i rimlig proportion till riskerna i jämförelse med andra placeringar. Sådana strukturella fel i skatte-</P>
<P class="p40 ft11"><SPAN class="ft22">1</SPAN><SPAN class="ft23">Dir 1996:70.</SPAN></P>
<P class="p41 ft11"><SPAN class="ft22">2</SPAN><SPAN class="ft24">Christer Olofsson och Björn Berggren, De mindre företagens finansiella villkor, Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala 1998.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_10">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">12 </SPAN>Bakgrund</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p42 ft4">systemen måste förr eller senare åtgärdas. På sikt måste dubbelbeskattningen (i vissa fall trippelbeskattningen) av både vinster och utdelningar tas bort. Speciellt angeläget är detta för onoterade bolag. Dessa har inte den fördel av en kontinuerlig kapitalkälla som en börs ofta utgör.</P>
<P class="p43 ft4">I väntan på sådana fundamentala strukturförändringar bör man dock genomföra reformer som till inte alltför betydande kostnader kan underlätta småföretagens kapitalförsörjning och stimulera att nya företag bildas. De förslag som Småföretagsdelegationen nu presenterar bör ses som sådana underlättande åtgärder. Förslagen är:</P>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft25">Skattepremierat småföretagarkonto</SPAN></P>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft25">Ökad avsättning till periodiseringsfond</SPAN></P>
<P class="p45 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft25">Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag</SPAN></P>
<P class="p46 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft25">Statlig förhandlingsman utses med uppgift att verka för att mer pensionsmedel placeras i riskkapitalbolag och mindre företag</SPAN></P>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft25">Förlustgaranti till riskkapitalbolag enligt dansk modell</SPAN></P>
<P class="p47 ft4"><SPAN class="ft4">6.</SPAN><SPAN class="ft25">Riskkapitalbolag jämställs med investmentbolag ur beskattningssynpunkt</SPAN></P>
<P class="p48 ft19"><SPAN class="ft4">7.</SPAN><SPAN class="ft26">Placeringsreglerna för värdepappersfonder, banker och försäkringsbolag ändras så att större placeringar kan ske i onoterade småföretag.</SPAN></P>
<P class="p49 ft4">8. Genomför nedanstående tidigare föreslagna åtgä rder:</P>
<P class="p50 ft28"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft27">Införa ett generellt system med statliga kreditgarantier eller statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med.</SPAN></P>
<P class="p51 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fortsatt offentligt engagemang för lokalt ägande, t.ex. utveckling av placerarträffar och småföretagsbörser.</SPAN></P>
<P class="p52 ft4">Kostnad för och finansiering av dessa förslag kommer att behandlas i delegationens sista rapport.</P>
</DIV>
<DIV id="page_11">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">13</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">3 Mål</P>
<P class="p53 ft4">Högre ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning är för närvarande högt prioriterade mål för den ekonomiska politiken. I den aktuella ekonomiskpolitiska debatten hyses stora förhoppningar om fler nystartade småföretag och expansion i befintliga små- och medelstora företag.</P>
<P class="p54 ft28">Förvisso kan blotta nämnandet av antalet småföretag antyda den betydande potential för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning som borde ligga i småföretagen. Det är vanligt att betrakta företag med färre än 200 anställda som småföretag. Då talar vi om drygt 450 000 företag.</P>
<P class="p55 ft4">Om vi gör en mer snäv definition och endast räknar dem som har färre än 50 anställda sjunker visserligen antalet, men uppgår ändå t ill drygt 420 000. Under de senaste åren har antalet nystartade företag varit stort. Det har väckt ytterligare förhoppningar om att det skulle vara i småföretagen som tillväxt och sysselsättning kan å stadkommas.</P>
<P class="p56 ft4">När man så granskar medlen för att öka antalet snabbväxande företag inom småföretagssektorn utkristalliseras en väl fungerande riskkapitalförsörjning som en grundläggande förutsättning för tillväxt.</P>
<P class="p57 ft4">Politiskt intresse riktas mot riskkapitalförsörjningen när den privata marknaden för lån, garantier och olika former för riskfinansiering framstår som ofullständig och investeringar uteblir. Inom närings- och regionalpolitiken finns redan i dag flera olika former av riskfinansiering med syfte att komplettera den privata marknaden. Det finns emellertid enligt vår uppfattning en potential för ett starkare genomslag om en renodling och prioritering sker inom ramen för de statliga insatserna.</P>
<P class="p58 ft4">Flera olika näringslivsorganisationer, liksom andra intresseorganisationer, statliga utredningar och propositioner har under de senaste åren uttalat sig om behovet av en effektivare riskkapitalförsörjning.</P>
<P class="p59 ft4">Behovet av riskkapital skiljer sig kraftigt åt mellan olika företag, sektorer, typ av företagare och regioner. Inom vissa sektorer av näringslivet är behovet av riskkapital större, t.ex. inom unga teknikbaserade företag som skall finansiera sina utvecklingsprojekt med så kallat såddkapital. Svårigheterna att erhålla riskkapital är naturligtvis störst i de företag där investeringarna sker i kunnande och inte i realkapital. Invandrarföretagare har haft svårare att få traditionell</P>
</DIV>
<DIV id="page_12">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft4">14 <SPAN class="ft5">Mål</SPAN></SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p60 ft4">bankfinansiering än infödda svenskar. Udda lokaliseringar har haft svårare att attrahera privat finansiering än etableringar i storstadsområdena och på högskoleorterna. Utbudet av riskkapital sker från många olika institutioner och i flera olika former.</P>
<P class="p56 ft4">Sammanfattningsvis har delegationen angivit att målen för en bättre riskkapitalförsörjning är:</P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">ökad tillväxt och sysselsättning i befintliga småföretag</SPAN></P>
<P class="p62 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">ökat antal småföretag</SPAN></P>
<P class="p61 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">fler överlevande småföretag.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_13">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">15</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">4 Definitioner</P>
<P class="p63 ft4">Begreppen <SPAN class="ft5">riskkapital </SPAN>och <SPAN class="ft5">småföretag </SPAN>är centrala i denna rapport. Därför har vi ansett det nödvändigt att först diskutera olika definitioner och användning av begreppen. Motiven för att definiera begreppen är dels att ange i vilken betydelse vi i den fortsatta framställningen använder dem, dels att olika institutioner samt lag och regelverk som centrala inslag ibland med tvingande verkan använder begreppen. Exempelvis anger EU och dess olika organ vad som är tillåtna avsteg från konkurrensneutraliteten vad gäller exempelvis särbehandling av småföretag med utgångspunkt från olika definitioner av småföretag.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">4.1</SPAN><SPAN class="ft30">Vad är riskkapital?</SPAN></P>
<P class="p65 ft4">Med riskkapital avses vanligen det egna kapitalet; det av ägarna tillskjutna kapitalet, balanserade vinstmedel och avsättningar av vinstmedel till beskattade och del av obeskattade reserver, för närvarande 72 procent. I aktiebolag aktiekapital och i handelsbolag och ekonomiska föreningar andelskapital. Ibland betecknas också lånekapital som riskkapital. Oftast avses då lån utan säkerhet eller bristande säkerhet. Ett enligt vår mening lämpligt sätt att avgränsa denna typ från det egna kapitalet är att använda begreppet riskvilligt kapital som en samlingsterm för egna kapitalet och lån utan säkerhet eller bristande säkerhet.</P>
<P class="p66 ft4">Begreppet riskkapital inskränks till <SPAN class="ft5">eget kapital </SPAN>och <SPAN class="ft5">mellankapital</SPAN>. Med <SPAN class="ft5">mellankapital </SPAN>avses förlagslån, konvertibla förlagslån och</P>
<P class="p67 ft4">skuldebrev med option att teckna aktier.</P>
<P class="p68 ft4">Ett mer formellt sätt att beskriva vad som är riskkapital är att utgå från den <SPAN class="ft5">förmånsrättsordning </SPAN>som gäller vid obestånd. Det egna kapitalet – aktiekapitalet respektive andelskapital vid handelsbolag och ekonomisk förening – är det kapital som har sämst rätt till utdelning vid konkurs. Därmed kan man säga att det är detta kapital som löper störst risk att gå förlorat vid obestånd. Därefter kommer förlagslån, men även lån som ägaren ställt personliga säkerheter för (t.ex. sin villa), lån som ägaren gått i personlig borgen för eller lån som ägaren lämnat till sitt</P>
</DIV>
<DIV id="page_14">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">16 </SPAN>Definitioner</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft28">bolag utan säkerhet. Lån från utomstående utan säkerhet har också dålig förmånsrätt. Därefter får krediterna bedömas efter vilka säkerheter de har och efter vilken förmånsrätt de kan ha vid ett obestånd. Att ange vad som är riskfyllt kapital eller ej blir således en fråga om vilken förmånsrättsordning kapitalet intar vid ett obestånd samt en bedömning av säkerheternas marknadsvärde vid en försäljning. Att eget kapital ofta benämns riskkapital utesluter ju inte att utlånat kapital kan riskeras.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">4.2</SPAN><SPAN class="ft30">Vad är småföretag?</SPAN></P>
<P class="p70 ft4">Det förekommer en rad olika klassificeringar över vilka företag som är att betrakta som små och medelstora. Klassificeringarna utgår ofta ifrån antal anställda, omsättning, balansomslutning, ägarförhållanden samt ägarspridning och om ägaren eller ägarna själva är verksamma i företaget (fåmansföretagare). Vidare används begrepp som försörjningsföretag, tillväxtföretag, utvecklingsbolag.</P>
<P class="p59 ft4">De olika metoderna för att klassificera och definiera företag har emellertid skilda syften. Skattelagstiftningen använder exempelvis begreppet fåmansföretagare i samband med beskattning av förmåner, utdelning och räntefördelning osv. För olika stöd och bidrag finns regler som utgår ifrån storlek på företagen, som starta eget bidrag, lån och rådgivning från ALMI, NUTEK, Innovationscentrum m.fl. Det finns sålunda ingen generell och allomfattande princip för att klassa ett företag som stort eller litet.</P>
<P class="p71 ft4">Inom <NOBR>EU-kommissionen</NOBR> och hos olika <NOBR>EU-organ</NOBR> används följande definition av ”det lilla företaget” <SPAN class="ft21">3</SPAN>. Det är företag som:</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">har färre än 50 årsanställda, och</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">har antingen en årlig omsättning som inte överstiger 7 miljoner ecu,</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">eller</P>
<P class="p68 ft4">en årlig balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner ecu. Definitionen ovan används framförallt av <NOBR>EU-organen</NOBR> för vilka små och medelstora företag, som utan hinder av konkurrensneutraliteten och andra skäl, av <NOBR>EU-organ</NOBR> kan erhålla stöd, bidrag och garantier av olika slag. Definitionen används också i en del av medlemsstaternas lagstiftning och förordningar avseende stöd, lån respektive kreditgarantier. Exempelvis har ALMI denna definition som övre gräns för sin verksamhet och som framgår av avsnitt 8 återfinns definitionen även i den danska lagstiftningen.</P>
<P class="p74 ft11"><SPAN class="ft21">3 </SPAN>Baserat på kommissionens rekommendation om definition på små och medelstora företag (98/280/EG).</P>
</DIV>
<DIV id="page_15">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td26"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td27"><SPAN class="p11 ft5">Definitioner <SPAN class="ft4">17</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td28"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td29"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p75 ft4">Det bör dock framhållas att det vid definitionen av småföretag förekommer avvikelser både uppåt och nedåt vad gäller antalet anställda, omsättning och balansomslutning. I ett av EU nyligen lagt förslag om lånegarantier till småföretag anges 100 anställda som övre gräns. Europeiska investeringsbanken (EIB) kan ge lån till vissa projekt och företag med maximalt 500 anställda och anlä ggningstillgångar på maximalt 75 miljonerecu, även om småföretagen prioriteras.</P>
<P class="p43 ft4">Definitionen bör inte uppfattas som en stupstock, dvs. att stöd, särskilda skatteregler, lån, garantier m.m. upphör omedelbart när gränserna överskrids. Avsikten med stöden och de särskilda reglerna är ju att småföretag skall växa och inte avstanna i växten när en viss gräns uppnåtts. Definitionen eller regeln används initialt för att definiera de företag som initialt kan komma i fråga för de ofta tidsbegränsade stöd, lån, garantier m.m. som kan erhållas.</P>
<P class="p76 ft4">Småföretagsdelegationen ansluter sig till definitionen när åtgärder och förslag vad gäller småföretagens kapitalförsörjning diskuteras. Skälen till detta är:</P>
<P class="p77 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att konflikter med EU:s regelverk kan undvikas vad gäller särbehandling och konkurrensneutralitet</SPAN></P>
<P class="p62 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att definitionen i sig omfattas av många och är hanterlig</SPAN></P>
<P class="p78 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att definitionen är att betrakta som övre gräns, med möjligheter att i speciella fall sätta snävare gränser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_16">
</DIV>
<DIV id="page_17">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">19</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">5 Hinder och problem</P>
<P class="p79 ft4">Svenska småföretag har i jämförelse med motsvarande företag i andra länder lägre soliditet och lönsamhet. Den låga soliditeten ger i sin tur dåliga förutsättningar att erhålla tillräckliga krediter i banksystemet.</P>
<P class="p80 ft4">Det är förenat med betydande svårigheter för enskilda att av egna inkomster bygga upp ett sparande som räcker för att starta ett företag.</P>
<P class="p81 ft4">Svenska placerare investerar en mycket liten andel i småföretag. Detta gäller såväl pensionsfonder som försäkringsfonder, aktiefonder och värdepappersfonder, men förvånansvärt nog även riskkapitalbolag.</P>
<P class="p82 ft4">Utvecklingen av ”småföretagsbörser” är positiv för kapitalförsörjningen, men kan av allt att döma endast tillföra kapital till ett relativt litet antal företag, då endast ett fåtal har den lönsamhet och mognad att de klarar en introduktion. Kostnaden för att på detta sätt skaffa kapital överstiger för majoriteten av småföretagen det möjligas gräns, dvs. är dyrare än andra vägar för dem att skaffa kapital.</P>
<P class="p83 ft4">Placeringsreglerna för försäkringsbolag, banker och värdepappersfonder innebär hinder för dem att placera i småföretag.</P>
<P class="p84 ft4">Placeringar i småföretag är mer arbetskrävande för placerarna i jämförelse med placeringar i marknadsnoterade papper särskilt om man tar hänsyn till placeringarnas storlek, dvs. styckekostnaden blir hög.</P>
<P class="p39 ft4">Skattesystemet kan verka hindrande för såväl enskilda som företag att gå in med riskkapital i småföretag. Avkastningen och försäljningsvinster efter skatt anses inte stå i rimlig proportion till riskerna i jämförelse med andra placeringar.</P>
<P class="p85 ft4">Risktagandet och svårigheter att bedöma småföretag utgör i sig ett hinder för placeringar. Från placerare hörs ofta argumentet att det inte är bristen på kapital som är problemet utan bra småföretag/objekt att placera i.</P>
<P class="p86 ft4">Från småföretagare hörs ofta motsatsen; att de möts av bristande förståelse, ovilja och långtgående krav på information och analyser de inte mäktar med eller har kunskap att åstadkomma. Det är också viktigt att de offentliga insatser som görs inte missgynnar vissa typer av företag eller ägare.</P>
</DIV>
<DIV id="page_18">
</DIV>
<DIV id="page_19">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">21</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">6 Utgångspunkter</P>
<P class="p87 ft4">Småföretagsdelegationens ambition är inte att i denna rapport närmare analysera och kvantifiera vilka problem och hinder som finns för riskkapitalförsörjning för svenska småföretag. Vi har utgått från en rad utredningar, forskningsrapporter och diskussioner samt debatter, i vilka ovanstående problem och hinder har angivits.<SPAN class="ft21">4</SPAN></P>
<P class="p88 ft4">Från denna bakrund har vi sedan enats om ett antal förslag som vi tror skulle kunna förbättra soliditeten i småföretagen eller öka tillgången på riskvilligt kapital. Vi har haft följande i åtanke under arbetets gång:</P>
<P class="p89 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Analysera, pröva och värdera förslagens förväntade måluppfyllelse – bidrag till ökat riskkapital i småföretag.</SPAN></P>
<P class="p90 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Undersöka vilka hinder och förutsättningar som kan föreligga för de olika förslagen, t.ex. lagstiftning, andra intressen – spararnas/ placerarnas, konkurrensneutralitet, fördelningspolitiska och statsfinansiella effekter etc.</SPAN></P>
<P class="p91 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Översiktligt ange vilka lag- och regelkomplex som måste ändras eller revideras för att förslagen skall kunna genomföras.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Analysera förslagens för- och nackdelar.</SPAN></P>
<P class="p92 ft4">Dessutom har delegationen följt debatt om och utveckling av politiken för småföretagens riskkapitalförsörjning. Ett antal förslag som lagts av tidigare utredningar är så väldokumenterade och ofta framförda till regeringen att de här inte behöver redovisas i sin helhet.</P>
<P class="p56 ft4">Delegationens uppfattning är att nedanstående tidigare föreslagna åtgärder bör genomföras:</P>
<P class="p93 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Införande av ett generellt system med statliga kreditgarantier eller statligt understött system med kreditgarantier för lån och/eller efterställda lån till småföretag. Detta arbetar för närvarande ALMI med.</SPAN></P>
<P class="p94 ft11"><SPAN class="ft21">4 </SPAN>Bland andra: ”Småföretagens riskkapitalförsörjning”, DsN 1994:52. ”Kompetens och kapital”, SOU 1996:69.</P>
<P class="p95 ft31">”Sysselsettningsvekst gjennom småføretagsudvikling”, NUTEK R 1997:50. ”Företagaren i Välfärdssamhället”, Konjunkturrådets rapport 1998, SNS 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_20">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">22 </SPAN>Utgångspunkter</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p96 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Fortsatt statligt engagemang i utvecklingen av småföretagsbörser och placerarträffar. Hänsyn bör dock tas till att notering inte alltid är det bästa alternativet för ett expanderande företag med kapitalbehov. Det är viktigt att de företag som föredrar ägarspridning genom andra sätt än notering inte missgynnas.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_21">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">23</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p97 ft33"><SPAN class="ft3">7</SPAN><SPAN class="ft32">Privat sparande för start och expansion av småföretag</SPAN></P>
<P class="p98 ft29"><SPAN class="ft29">7.1</SPAN><SPAN class="ft30">Problemet</SPAN></P>
<P class="p65 ft4">Merparten av sparandet sker i dag i kollektiva former offentligt eller privat, <NOBR>AP-fonder,</NOBR> försäkringssparande, pensionssparande och värdepappersfonder av olika slag. Detta sparande är ofta för den individuelle spararen bundet, dvs. kan inte disponeras för investeringar för egen del i egen bostad eller eget företag. Vidare är sparande till pensioner i kollektiva former skattemässigt gynnat till skillnad från annat individuellt sparande, exempelvis i eget företag.</P>
<P class="p99 ft4">Av flera skäl är detta stora kollektiva kapital med stor sannolikhet mindre benäget att placeras i småföretag, än om det legat direkt hos individer. Dels finns restriktioner för de institutionella placerarna i lagstiftning och förordningar, vilket begränsar deras möjligheter att placera i småföretag (se avsnitt 9), dels är det mer arbetskrävande för institutionerna att investera i småföretag och dels kan man anta att förvaltarna av naturliga skäl är mer försiktiga att placera andras pengar. Sammantaget missgynnar troligen ett stort institutionellt sparande investeringar i småföretag, i jämförelse med om en större andel av detta sparande skett helt individuellt.</P>
<P class="p100 ft4">Problemet med att så liten andel av sparandet placeras i småföretag kan dels lösas upp genom förändringar i placeringsreglerna, dels genom olika åtgärder för att reducera riskerna, vilket vi behandlar i efterföljande avsnitt, och dels genom att stimulera privat sparande för investeringar i småföretag, vilket vi behandlar nedan.</P>
<P class="p101 ft4">Det föreligger stora svårigheter i dag att på inkomster med nuvarande skattesystem spara ihop till ett tillräckligt riskkapital för att kunna våga ta risken att starta ett företag.</P>
<P class="p102 ft4">På grund av dubbelbeskattningen är det också relativt oförmånligt att med inkomster eller vinster från det egna företaget höja aktiekapitalet i företaget.</P>
</DIV>
<DIV id="page_22">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">24 </SPAN>Privat sparande för start och expansion av småföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p103 ft34">Enligt delegationens uppfattning finns det två skäl att särskilt stimulera privat sparande för uppb yggnad av eget kapital i småföretag. För det första; att ett högt eget sparande oftast är en nödvändig förutsättning för start eller expansion av eget företag och att de kollektiva privata och offentliga sparinstitutionerna är förhindrade eller obenägna att i tillräcklig omfattning placera i småföretag. För det andra; med ett högt eget sparande/förmögenhet är människor sannolikt mer beredda att ta risker.</P>
<P class="p104 ft29"><SPAN class="ft29">7.2</SPAN><SPAN class="ft30">Befintliga stöd</SPAN></P>
<P class="p105 ft4">Starta <NOBR>eget-bidrag</NOBR> och <NOBR>ALMI-lån</NOBR> riktar sig till de minsta företagen. Regering och riksdag har under senare delen av <NOBR>1990-talet</NOBR> beslutat om ytterligare två reformer syftande till att öka riskkapitalförsörjningen för småföretag; möjlighet till riskkapitalavdrag samt vissa lättnader i dubbelbeskattningen för ägare av mindre och medelstora företag.</P>
<P class="p106 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Starta </SPAN><NOBR>eget-bidrag</NOBR> och <NOBR>ALMI-lån</NOBR></P>
<P class="p107 ft4">Stöd ges i dag till arbetslösa att starta egna företag i form av starta egetbidrag, vilka kanske i många fall har sämst förutsättningar att starta och driva företag, medan många kunniga och drivande människor med anställning som torde ha bättre förutsättningar att starta och driva företag inte kan och vågar på grund av svårigheter att få ihop ett tillräckligt kapital. De känner en förståelig motvilja mot och tveksamhet inför att gå i personlig borgen och/eller ställa säkerheter i den egna bostaden för att kunna erhålla lån till ett nystartat företag. Steget från en trygg anställning med god inkomst till en situation där hela familjens egna ekonomi kan riskeras är långt även om företagsidén är god. ALMI kan visserligen ge lån till start av företag upp till 30 procent av kapitalbehovet med en kredittid upp till maximalt 12 år med ränte- och amorteringsfrihet de två (tre) första åren. För lån upp t ill 150 000 kronor tas normalt inga säkerheter. För nystartade och befintliga företag som är helägda av kvinnor kan <NOBR>ALMI-lånen</NOBR> utgå med 50 procent av kapitalbehovet, dock maximalt upp till 150 000 kronor; i övrigt är villkoren desamma som för nyföretagarlånen. Likväl är dessa <NOBR>ALMI-lån</NOBR> externa medel som skall återbetalas och som relativt sett försvagar soliditeten. De är med andra ord inte lösningen på soliditetsproblemet även om de givetvis kan vara ett väsentligt finansieringstillskott vid en företagsstart eller i en expansionsfas som ej skulle kunnat erhållas på den ordinarie kreditmarknaden.</P>
</DIV>
<DIV id="page_23">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p11 ft20">Privat sparande för start och expansion av småföretag <SPAN class="ft19">25</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft35"><SPAN class="ft35">7.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Riskkapitalavdrag</SPAN></P>
<P class="p107 ft4">Riksdagen beslutade 1995 (SFS 1995:1623) att införa ett system med riskkapitalavdrag innebärande skattereduktion för riskkapitalinvesteringar. Motivet till lagstiftningen var enligt regeringen att underlätta riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag, framför allt nystartade företag och företag som avsåg att expandera kraftigt. Systemet kom dock till följd av senare riksdagsbeslut (SFS 1996:1614) att tidsbegränsas t ill att enbart avse år 1996. Skattereduktionen medgavs fysiska personer som 1996 köpte nyemitterade aktier i onoterade aktiebolag för 10 000 – 100 000 kr. Reduktionen medgavs med 30 procent av underlaget, med andra ord högst 30 000 kr. Aktierna skulle behållas i minst fem år. För att avdrag skulle medges ställdes en rad detaljkrav rörande frånvaro av notering på auktoriserad marknadsplats – börs – före och efter nyemission av aktierna, nedsättning och utdelning av aktiekapitalet, likvida medels placering i bolaget och typ av verksamhet. Otillåtna verksamheter var bank, försäkring, värdepappersrörelse, övrig finansiell verksamhet, leasingbolag samt fastighetsförvaltande bolag.</P>
<P class="p109 ft4">NUTEK har i uppdrag av regeringen att i samarbete med Riksskatteverket utvärdera effekterna av systemet med riskkapitalavdrag, en slutrapport är förväntad till hösten 1998. En delrapport<SPAN class="ft37">5 </SPAN>har lämnats i juni 1997 vari framgår att per den 2 maj 1997 hade 1 532 ans ökningar inkommit avseende 504 företag som t illförts drygt 97 miljoner kr av de personer som ansökt om skattereduktion taxeringsåret 1997 med en total intäktsminskning för staten om knappt 24 miljoner kr. Även för taxeringsåret 1998 kan avdrag medges för aktier förvärvade 1996.</P>
<P class="p110 ft28">En slutlig utvärdering återstår varför det sannolikt är för tidigt att ha några entydiga uppfattningar om systemets effekter. Då systemet enbart kom att verka under ett år är det sannolikt att det inte fick full genomslagkraft i allmänt medvetande. En begränsning som utredningen ser det var att skatteavdraget var kopplat direkt till förvärv av enbart nyemitterade aktier. Möjligheterna till ett mer långsiktigt avdragsgillt sparande före start och expansion av företag förelåg ej. Kontinuerliga och kanske årliga kontanta nyemissioner kan ju också ses som en något administrativt besvärlig väg att vandra med krav på rapportering och godkännande av såväl PRV som Skattemyndigheten. Vidare bör rimligen ett övertagande av ett bolag som står inför succession eller nedläggning vara lika angeläget att erhålla en skattereduktion för vid förvä rv.</P>
<P class="p111 ft11"><SPAN class="ft21">5 </SPAN>Systemet med skattereduktioner för riskkapitalinvesteringar, delrapport juni 1997, NUTEK.</P>
</DIV>
<DIV id="page_24">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">26 </SPAN>Privat sparande för start och expansion av småföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft29"><SPAN class="ft29">7.3</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag</SPAN></P>
<P class="p113 ft35"><SPAN class="ft35">7.3.1</SPAN><SPAN class="ft36">Skattepremierat småföretagarkonto</SPAN></P>
<P class="p114 ft4">Småföretagsdelegationen föreslår att staten skattegynnar sparande för att starta småföretag genom att tillåta privatpersoner att göra avsättningar till ett speciellt ”småföretagarkonto”. Även nyemission i befintliga småföretag skall kunna ske inom systemet. Dessa avsättningar skulle vara avdragsgilla.</P>
<P class="p115 ft4">Vårt förslag har vissa likheter med såväl systemet för skogskontoavsättningar som systemet med avdragsrätten för individuellt pensionssparande. Vidare finns i förslaget begränsningsregler som anknyter till fåmansföretagsreglerna samt EU:s definitioner av småföretag. Det finns därför såväl tekniskt administrativa som juridiska erfarenheter att bygga på vid ett införande. Förmodligen bör därigenom systemet vara lätt att kommunicera och förstå för användarna då såväl individuellt pensionssparande som skogskonto är system som har lång tradition i Sverige och som många känner till.</P>
<P class="p25 ft7">Exempel</P>
<P class="p116 ft38">Ett småföretagarkonto skulle exempelvis kunna utformas på följande sätt:</P>
<P class="p117 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Ett skattemässigt avdragsgillt sparande införs för fysiska personer innebärande att sparande upp t ill två basbelopp per år på konto i bank eller annan sparform – småföretagarkonto – är avdragsgillt vid beskattningen.</SPAN></P>
<P class="p118 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Alternativt bör man överväga att man inom en tioårsperiod får göra</SPAN></P>
<P class="p119 ft4">ett valfritt årligt avdragsgillt sparande, dock maximalt upp till 20 basbelopp sammantaget. I detta senare kompletterande alternativ skapar man möjligheter för personer med tillfälliga stora inkomster, såsom arv, avgångsvederlag, vinster vid försäljning av bostäder, aktier, att sätta av dessa för framtida investeringar i egenkapital i småföretag.</P>
<P class="p120 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Möjligheten till avdragsgillt sparande maximeras till 20 basbelopp.</SPAN></P>
<P class="p121 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Förutsättningen för avdragsgillheten är att medlen används till egenkapital </SPAN><NOBR>–aktiekapital</NOBR> – vid start av småföretag eller utökning av aktiekapitalet genom kontanta nyemissioner i befintligt småföretag.</P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Om det sparade kapitalet tas ut utan att det använts till aktiekapital i bolag skall uttagsbeloppet återläggas till beskattning vid uttagsåret.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_25">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p11 ft20">Privat sparande för start och expansion av småföretag <SPAN class="ft19">27</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p123 ft19"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft40">Avdrag för avsättning till småföretagarkonto återförs till beskattning senast tionde året efter det beskattningsår då avsättningen gjordes.</SPAN></P>
<P class="p124 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">För att förhindra skatteplanering i systemet skall aktierna innehas i ett antal år före försäljning. Vid försäljning beskattas med ett ingångsvärde på 0 kronor.</SPAN></P>
<P class="p125 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Systemet skall kunna tillämpas som framgått ovan både vid nystart och för befintliga småföretag.</SPAN></P>
<P class="p126 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Begränsningsregler bör gälla att de placerade medlen vid placeringstillfället endast får avse företag som:</SPAN></P>
<P class="p127 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft41">har färre än 50 årsanställda, och</SPAN></P>
<P class="p128 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft41">har antingen en årlig omsättning som inte överstiger 7 miljoner ecu,</SPAN></P>
<P class="p129 ft4">eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 5 miljoner ecu.</P>
<P class="p130 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företag vars aktier och motsvarande värdepapper ej är noterade på svensk eller utländsk auktoriserad handelsplats/börs.</SPAN></P>
<P class="p131 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte som sin huvudsakliga verksamhet äga och handla med aktier i börsnoterade företag och motsvarande finansiella instrument, bedriva finansierings- eller investeringsverksamhet, bedriva handel och ägande av fast egendom annat än för de fastigheter som krävs för att bedriva rörelsen.</SPAN></P>
<P class="p25 ft7">Spärr mot skatteplanering</P>
<P class="p132 ft4">Småföretagsdelegationen har fört resonemang kring frågan huruvida uttag från småföretagarkonto utan placering i onoterade aktier skall beläggas med straffskatt. Motivet för en sådan regel är att systemet inte generellt skall kunna användas för skatteplanering och därmed förfela sitt syfte. Nackdelen är att sådana regler gör systemet mer komplicerat. Delegationens grundinställning är att systemen skall vara så enkla som möjligt. Om man likväl vill lägga in en sådan regel skulle denna kunna utformas som en avgift som kompenserar staten för räntekostnaden för att finansiera krediten, med tillägg för en schablonmässigt fastställd riskpremie.</P>
<P class="p133 ft7">Avdragsrätt från inkomst av tjänst respektive från inkomst av kapital</P>
<P class="p134 ft4">Till fördelarna med avdragsrätt under inkomst av tjänst hör att systemet i huvudsak överensstämmer med både pensionsreglerna och skogskontoreglerna. Den främsta fördelen för spararna är dock</P>
</DIV>
<DIV id="page_26">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">28 </SPAN>Privat sparande för start och expansion av småföretag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p135 ft4">självfallet att skattesubventionen normalt blir större än vid avdrag under kapital, framför allt för dem utan kapitalinkomster och redan stora underskottsavdrag. Skattebortfallet för staten blir därigenom stort. Risken finns också att avsättningar till ett småföretagarkonto kan komma att användas ganska allmänt för att skjuta upp beskattning, särskilt vid stora engångsinkomster, och fördela ut dem över ett större antal år. Dvs. i praktiken användas som ett sorts utjämningssystem. Vidare skall de aktier som förvärvats genom systemet vid försäljning tas upp som inkomst av tjänst vilket bryter mot de normala beskattningsreglerna vid köp och försäljning av aktier. Det är inte osannolikt att detta därigenom kan skapa kontrollproblem. Till fördelarna med avdrag under kapital hör att reglerna får mer symmetriska effekter, problemet vid beskattningen av försäljning av aktierna reduceras, med undantag av eventuella problem att kontrollera korrekta ingångsvärden. Vidare blir stimulanseffekten mer neutral fördelningsmässigt då den inte i lika hög grad påverkas av marginalskatteproblematiken. Därutöver tillkommer som en mycket väsentlig fördel att systemet blir symmetriskt för befintliga småföretagare. Till relativt stor del kan problemet med dubbelbeskattning för ägarna av de minsta småföretagarna av vinster och utdelningar reduceras, dvs. utdelningar upp till två basbelopp eller maximalt 20 basbelopp under en sammanlagd tioårsperiod kan kvittas mot avsättning till småföretagarkonto. Systemet får därigenom inte de nackdelar som de nuvarande lättnadsreglerna har.</P>
<P class="p136 ft4">Vårt förslag om en avdragsrätt om två basbelopp per år eller sammanlagt 20 basbelopp under en tioårsperiod är dubbelt så högt som maximala avdraget för pensionsavsättning om det sker under inkomst av tjänst. Om avdraget däremot sker under inkomst av kapital blir skattesubventionen ungefär likartad som för pensionsavdraget under tjänst.</P>
<P class="p137 ft4">Delegationen har funnit att övervägande skäl talar för att avdraget skall ske under inkomst av kapital.</P>
<P class="p138 ft7">Anpassningar till skattesystemet</P>
<P class="p139 ft4">Man kan även överväga att göra ett smalare småföretagskonto. Med en bred bas blir det skattetekniskt komplicerat och dessutom kostsamt att kombinera kontot med andra lättnader. En möjlig anpassning är ett småföretagarkonto som endast gäller start av eget företag eller höjning av aktiekapital i eget företag, inte i andras företag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_27">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td30"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td31"><SPAN class="p11 ft20">Privat sparande för start och expansion av småföretag <SPAN class="ft19">29</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td32"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td33"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft29"><SPAN class="ft29">7.4</SPAN><SPAN class="ft30">Effekter</SPAN></P>
<P class="p140 ft4">Vad gäller förslaget om skattepremierat småföretagarkonto anser vi att det bör ha god mål uppfyllelse och hög träffsäkerhet. Systemet omfattar såväl potentiella småföretagare som befintliga företagare och kan därför komma att bli ett väsentligt bidrag till riskkapitalförsörjning till småföretag. Systemet innebär att väsentliga delar av problemet med dubbelbeskattningen kan reduceras för de mindre företagarna. Vårt förslag innebär också att problemen vid succession kan reduceras för de mindre företagen. Systemet är väsentligt enklare och begripligare än de tidigare riskkapitalavdragen och de nuvarande lättnadsreglerna.</P>
<P class="p141 ft4">Det finns en risk för att systemet allmänt kan komma att användas som ett skatteplaneringsinstrument för att jämna ut inkomster och beskattning över åren. Å andra sidan avviker det inte därvidlag från individuellt pensionssparande och avsättning till skogskonto. Den spärr för skatteplanering som skisserats ovan skulle förmodligen hindra att systemet utnyttjas, men gör som sagt förslaget mindre enkelt i sin utformning.</P>
<P class="p142 ft28">Förslaget har fördelningspolitiska effekter i den meningen att de som inte har råd att spara inte erhåller skattekredit. Detta kan ses som en orättvisa, men inte större än de orättvisor som i så fall redan föreligger i avdragsreglerna för individuellt pensionssparande, avsättningar till skogskonto samt lättnadsreglerna för fåmansföretagare. Sett i jämförelse med lättnadsreglerna och pensionsavdragsreglerna är skatteeffekten mer neutral i förhållande till den enskildes inkomst i vårt förslag, varför det i detta mer begränsade perspektiv kan anses ha en mer utjämnande effekt.</P>
<P class="p143 ft4">Vi kan ej finna att vårt förslag har några negativa effekter på konkurrensneutraliteten, snarare kan förslaget leda till en ökad konkurrens på marknaden då mindre företag i dag missgynnas på riskkapitalmarknaden genom placeringsreglernas utformning (se avsnitt 9).</P>
<P class="p144 ft4">Vårt förslag kräver ändringar och tillägg i nuvarande skattelagstiftning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_28">
</DIV>
<DIV id="page_29">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">31</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p145 ft3"><SPAN class="ft3">8</SPAN><SPAN class="ft42">Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i onoterat företag</SPAN></P>
<P class="p146 ft29"><SPAN class="ft29">8.1</SPAN><SPAN class="ft30">Problem</SPAN></P>
<P class="p147 ft4">Skattesystemet har stor betydelse för småföretagens kapitalförsörjningssituation. Speciellt reavinstbeskattningen vid försäljning av företag är en fråga som ofta debatterats. I dag är beskattningen av realisationsvinster i allmänhet 30 procent. Även om skattesatsen kan variera något, t.ex. vid utnyttjande av sparade lättnadsbelopp, kan den motiveras utifrån kravet på likformighet mellan olika investeringar.</P>
<P class="p56 ft4">Reavinstbeskattningen är dock ett stort problem för småföretagare. Försäljning av företag sker av olika orsaker. Företaget kanske har vuxit till den nivå där grundaren känner att en annan ägare bör utveckla företaget vidare. Förändringar i branschstruktur kan göra ägarbyte lämpligt. Företagaren kan ha ett personligt motiv att gå vidare och utveckla nya affärsidéer.</P>
<P class="p143 ft4">Ett minskat skatteuttag på arbetande kapital skulle vara till stort gagn för kapitaltillförseln i den onoterade sektorn. Vi tror att småföretagsutvecklingen i stort skulle främjas om entreprenörer i större utsträckning än i dag skulle gå från affärsprojekt till affärsprojekt. Den som vill sälja sitt företag för att gå in i eller starta ett annat upplever reavinstbeskattningen som en starkt demotiverande faktor. De långsiktiga konsekvenserna blir långsammare strukturomvandling och förlorad dynamik.</P>
<P class="p143 ft4">De flesta onoterade bolag är dessutom snarare att betrakta som försörjningskällor än som traditionella kapitalplaceringar. Detta kan motivera en annorlunda beskattning.</P>
</DIV>
<DIV id="page_30">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB39330x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p2 ft5"><SPAN class="ft4">32 </SPAN>Uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i onoterat företag <SPAN class="ft4">SOU 1998:93</SPAN></P>
<P class="p40 ft29"><SPAN class="ft29">8.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag</SPAN></P>
<P class="p148 ft4">Ett system med uppskjuten reavinstbeskattning vid återinvestering i aktier i onoterade företag bör prövas. Systemet kan byggas på den uppskjutna reavinstbeskattning som tillämpas vid försäljning och köp av fastigheter<SPAN class="ft21">6</SPAN>. Vid försäljning av onoterat företag skulle reavinstbeskattningen skjutas upp på den del av vinsten som återinvesteras i annat onoterat företag. På detta sätt skulle en företagare kunna skjuta reavinstbeskattningen framför sig även vid upprepade företagsbyten.</P>
<P class="p149 ft4">Vissa regler som gör systemet effektivt och som förhindrar skatteplanering kommer att behövas. Förmodligen behövs ett krav på att ursprungsaktierna skall ha ägts under en viss tid för att upps kov skall kunna ges. Man kan också diskutera om möjligheten till uppskjuten reavinstbeskattning även skall ges vid byte från noterade till onoterade aktier. En annan fråga som måste besvaras är om reaförluster skall vara kvittningsbara fullt ut. Småföretagsdelegationen vill inte ta ställning i dessa frågor utan hänvisar detta till den vidare beredningen av delegationens förslag.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">8.3</SPAN><SPAN class="ft30">Effekter</SPAN></P>
<P class="p105 ft4">Småföretagsdelegationen tror att en minskad fokusering på skattekonsekvenser skulle medföra att bolagets långsiktiga utveckling och för denna lämpliga ägare fick ökad betydelse. Förslaget skulle underlätta ägarskiften. I samband med ett ägarskifte skulle upps kov med reavinstbeskattningen kunna ges.</P>
<P class="p22 ft7">Definition</P>
<P class="p150 ft4">Onoterade aktier är finansiella instrument som inte är föremål för notering på svensk eller utländsk börs eller annan kontinuerlig notering av marknadsmässig omsättning, som är allmänt tillgänglig.</P>
<P class="p151 ft11"><SPAN class="ft21">6 </SPAN>Lag (1993:1469) om uppskovsavdrag vid byte av bostad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_31">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">33</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">9 Periodiseringsfonder</P>
<P class="p98 ft29"><SPAN class="ft29">9.1</SPAN><SPAN class="ft30">Problemet</SPAN></P>
<P class="p105 ft4">Från och med beskattningsåret 1997 har avsättningsmö jligheterna till periodiseringsfond reducerats från 25 procent till 20 procent av inkomsten för juridiska personer. Regeringen har dock i vårpropositionen 1998 föreslagit en återgång t ill 25 procent för enskilda näringsidkare och för fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Avdraget skall återföras till beskattning senast femte året efter det beskattningsår då avsättningen gjordes. Avsättning till periodiseringsfond är i huvudsak den enda avdragsgilla bokslutsdisposition företag numera får göra. Den obeskattade reserv som erhålls på detta sätt utgör</P>
<P class="p152 ft4">för många företag en inte obetydlig skattekredit och en viktig likviditetskälla. Den reducerar behovet av externa krediter, vilket är särskilt angeläget för små vinstrika företag i expansionsskeden. En forskarrapport<SPAN class="ft21">7 </SPAN>visade nyligen att 80 procent av företagen anser att bolagets egna vinstmedel är den i särklass viktigaste finansieringskällan, före både banklån och leveranskrediter. Mot bakgrund av detta är det naturligt att verka för ökade möjligheter till skattemässiga reserveringar. Reduceringen är därför enligt delegationen ett steg i fel riktning för framför allt småföretagen som inte har tillgång eller råd till skatteexpertis för sin skatteplanering som stora företag har. Avsättning till periodiseringsfond är ett enkelt och lättförståeligt skatteplaneringsinstrument. En åtgärd som snabbt kan förbättra kapitalförsörjningen för framför allt växande småföretag är att i stället öka möjligheterna för dessa att erhålla skattekrediter.</P>
<P class="p153 ft11"><SPAN class="ft21">7 </SPAN>Christer Olofsson och Björn Berggren, De mindre företagens finansiella villkor, Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling, Uppsala 1998.</P>
</DIV>
<DIV id="page_32">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">34 </SPAN>Periodiseringsfonder</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft29"><SPAN class="ft29">9.2</SPAN><SPAN class="ft30">Förslag</SPAN></P>
<P class="p113 ft35"><SPAN class="ft35">9.2.1</SPAN><SPAN class="ft36">Ökad avsättning till periodiseringsfond</SPAN></P>
<P class="p154 ft4">Småföretagsdelegationen föreslår en utökad möjlighet till avsättning till periodiseringsfonder.</P>
<P class="p64 ft35"><SPAN class="ft35">9.2.2</SPAN><SPAN class="ft36">Exempel</SPAN></P>
<P class="p155 ft4">Utökade möjligheter till avsättning till periodiseringsfonder skulle kunna ske på två sätt. Den första möjligheten är en generell ökning av den andel av vinsten som får periodiseras. En ökning till t.ex. 35 procent skulle vara mycket användbar för många företag.</P>
<P class="p143 ft4">Det finns även anledning att överväga åtgärder som är mer riktade till småföretag. En modell värd att pröva är att avdraget till periodiseringsfond får ske med 50 procent av vinsten för beskattningsåret intill det att periodiseringsfonden uppgår t ill 3 miljoner kr, varefter avsättningen får ske med normala 20 procent. Denna modell skulle sannolikt bli billigare för statskassan än den förra.</P>
<P class="p156 ft4">Vi föreslår här inte några begränsningsregler i övrigt då gränsen på</P>
<P class="p157 ft28">3 miljoner kr är satt så att den sannolikt redan uppnåtts av de flesta större företag. Detta förslag blir därför närmast att betrakta som ett sorts grundavdrag för samtliga företag, men som i effekt särskilt gynnar mindre företag. Vårt förslag kan därför inte anses konkurrens hämmande.</P>
<P class="p82 ft4">Man bör dock lägga in en koncernspärr vid genomförande av detta förslag. Detta för att undvika att stora koncerner, genom att vara uppdelade på många bolag, flera gånger kommer i åtnjutande av periodiseringsmöjligheten.</P>
<P class="p158 ft29"><SPAN class="ft29">9.3</SPAN><SPAN class="ft30">Effekter</SPAN></P>
<P class="p159 ft4">Vi kan inte se att förslaget har några fördelningspolitiska effekter. Förslaget kräver en ändring i lagen om periodiseringfonder. Statsfinansiellt innebär förslaget initialt ett betydande skattebortfall vilken lösning man än väljer. Småföretagsdelegationen behandlar frågor om kostnader för och finansiering av förslagen i sin sista rapport.</P>
</DIV>
<DIV id="page_33">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">35</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">10 Två modeller för löntagarägande</P>
<P class="p53 ft4">Löntagarkapital, i synnerhet i form av försäkrings- och pensionsfonder, hör förvisso till de största placerarna på världens börser; så även i Sverige. Det är en intressant företeelse – inte minst med tanke på detta kapitals potentiella makt. Men den fråga Småföretagsdelegationen ställt sig gäller om en del av detta löntagarkapital kan komma småföretagen till del. Vi ställer också frågan om löntagarkapital kan spela en roll då tidigare ägare vill dra sig tillbaka och personalen vill ta över, liksom om löntagarkapitalet kan användas för att förankra ägandet lokalt.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">10.1</SPAN><SPAN class="ft43">Utländska förebilder</SPAN></P>
<P class="p160 ft4">Referenser<SPAN class="ft21">8 </SPAN>sker ofta till USA och Kanada, där löntagarkapitalet ofta ställt upp i krislägen, där successioner underlättats genom t illskott av löntagarägande och där detta kapital har en tydlig lokal förankring.</P>
<P class="p158 ft35"><SPAN class="ft35">10.1.1</SPAN><SPAN class="ft44">USA</SPAN></P>
<P class="p161 ft4">Lokalt löntagarägande finns framför allt i USA, där numera uppemot 10 procent av de sysselsatta arbetar i löntagarägda företag. I de flesta företag utgörs ägandet förvisso av minoritetsposter, men i ca 2 500 företag är löntagarna majoritetsägare. Dessa företag sysselsätter 2,5 miljoner människor och bland dem räknas flera storföretag, såsom biluthyrningsföretaget Avis och flygbolaget United Airlines.</P>
<P class="p162 ft4">Innan den första federala lagen om Employee’s Stock Ownership Plans (ESOP) kom år 1974, fanns bara ett par hundra <NOBR>ESOP-företag</NOBR> med färre än 100 000 anställda. I dag handlar det om 10 000 företag med runt 11 miljoner anställda, som helt eller delvis ägs av sina</P>
<P class="p163 ft11"><SPAN class="ft21">8 </SPAN>”Löntagarkapital i USA och Kanada ”, John Logue, Tiden 6/97. ”Erfarenheter av löntagarägande i USA och Kanada”, John Logue, Sherman Kreiner och Per Åhlström, Socialdemokraterna i Västernorrland .</P>
<P class="p164 ft11">”I egna händer – om löntagarägande i USA och Kanada ”, Per Åhlström.</P>
</DIV>
<DIV id="page_34">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB39334x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p2 ft5"><SPAN class="ft4">36 </SPAN>Två modeller för löntagarägande <SPAN class="ft4">SOU 1998:93</SPAN></P>
<P class="p165 ft4">anställda genom ESOP. ESOP betraktas numera som en etablerad del av det amerikanska pensionssystemet.</P>
<P class="p33 ft4">ESOP är en plan för löntagarägande av aktier. ESOP förverkligas genom en s.k. trust fund – en egen juridisk person vid sidan om företaget. Det finns inte någon direkt motsvarighet till detta begrepp i Sverige, men denna trust fund har stora likheter med en företagsanknuten pensionsstiftelse. Varje anställd har ett konto i fonden där hans aktier placeras. Fondens förvaltare röstar för alla aktier. De anställdas möjligheter att påverka förvaltningen av fonden varierar från företag till företag.</P>
<P class="p156 ft4"><NOBR>ESOP-fonden</NOBR> kan låna pengar för aktieköp i ett företag mot säkerhet</P>
<P class="p166 ft4">i samma företags tillgångar. Denna skuld kan sedan betalas med obeskattade vinstmedel från företaget. Detta ger de anställda reella möjligheter att köpa det företag där de arbetar.</P>
<P class="p167 ft4">Eftersom <NOBR>ESOP-lagstiftningen</NOBR> bara drar upp vissa ramar finns det stora olikheter mellan <NOBR>ESOP-företagen.</NOBR> 95 procent av de löntagarägda företagen är lönsamma, några är till och med så lönsamma att de givit sina ägare en inte obetydlig rikedom. Ett mindre antal företag gör konkurs och de anställda förlorar både anställning och pensionssparande. Man bör därvid ha i minnet att många övertaganden skett i samband med att företaget hamnat i kris. Andelen misslyckanden och konkurser borde varit fler, om man ser till utgångsläget.</P>
<P class="p168 ft4">Det federala regelverket för ESOP är knutet till pensionslagstiftningen. Det unika är att de investerar främst eller endast i de anställdas företag och framför allt genom att de kan låna pengar. Dessa egenskaper gör dem till viktiga redskap för anställda som vill köpa hela eller delar av det företag där de arbetar.</P>
<P class="p39 ft4">När ett bolag ger ut aktier (eller pengar till aktieköp) till en ESOP är anslaget avdragsgillt från dess taxerade inkomst. Detta medger i praktiken att företaget skattefritt kan omvandla sin vinst till eget kapital</P>
<P class="p67 ft4">– men till ett kapital som är i händerna på de anställda.</P>
<P class="p169 ft4">Kongressen har dessutom skapat en speciell skattefördel för ägare av onoterade bolag som säljer 30 procent eller mer av företagets aktier till sina anställda genom en ESOP. Om säljaren återinvesterar reavinsten i andra ”kvalificerade inhemska papper” (t.ex. aktier eller obligationer i inhemska producerande bolag) kan denne skjuta upp skatten tills ersättningspapperen säljs. Om ersättningspapperen aldrig säljs, utan övergår till dödsboet vid säljarens död, efterskänks skatten. Följaktligen</P>
<P class="p170 ft4">är det mycket attraktivt för ägare av onoterade bolag att sälja aktier till sina anställda genom en ESOP. Det ger skattefördelar för säljaren och företaget återbetalar <NOBR>ESOP-skulden</NOBR> med oskattade vinstmedel. Denna kombination är ägnad att säkra familjeägda företags fortlevnad, särskilt</P>
</DIV>
<DIV id="page_35">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft20">Två modeller för löntagarägande</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p12 ft4">37</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td38"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td39"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p171 ft4">då en ägare går i pension utan att det finns någon naturlig arvinge som är intresserad av att driva företaget vidare.</P>
<P class="p33 ft4">Den individuella avsättningen för en anställd till ESOP grundar sig på anställningstid, lönenivå och arbetade timmar. För att ha garanterad rätt till aktierna måste den anställde uppnå den anställningstid som krävs i ESOP. I lagen föreskrivs att denna tid inte får vara längre än sju år.</P>
<P class="p172 ft4">Den enskilde anställde kan inte sälja eller belåna aktierna medan de ligger i <NOBR>ESOP-stiftelsen,</NOBR> men när vederbörande lämnar sin anställning i företaget eller går i pension har han/hon rätt att antingen få aktierna eller kontanter. I företag som inte är börsnoterade görs varje år en oberoende värdering av aktierna.</P>
<P class="p71 ft4">Systemet möttes inledningsvis med misstänksamhet från såväl fackföreningsrörelsen som traditionella näringslivsföreträdare. De fackliga företrädarna var kritiska mot att ESOP:s pensionsplaner var utan riskspridning, till skillnad från de tidigare företagsanknutna pensionsfonderna som på försäkringsmässiga grunder garanterade de anställda pensioner.</P>
<P class="p142 ft4">Från näringslivshåll var en vanlig misstanke att de löntagarägda företagen skulle prioritera sysselsättning framför lönsamhet och därmed hota företagets överlevnad på sikt. Erfarenheterna från det amerikanska systemet med ESOP tyder emellertid på att de personalägda företagen kan vara väl så konkurrenskraftiga. I ett signifikant antal vetenskapliga studier av personalägda företag under de senaste tio åren har man inte funnit att personalägande genom en ESOP har haft någon märkbar effekt på konkurrenskraften. Den förklaring som ligger närmast till hands är att intresset för det egna företagets välgång ökar påtagligt när det utöver anställningen också finns ett ägande med i bilden. Samtidigt är det uppenbart att det föreligger en mål konflikt mellan sysselsättning och löneutveckling å ena sidan och trygg och god värdeutveckling på ägarandelen å den andra sidan.</P>
<P class="p173 ft4">ESOP har kommit att spela en viktig roll i samband med ägarskiften. När företagets huvudägare vill dra sig tillbaka har man bildat en fond som med lånade medel från företaget köpt företagets aktier. ESOP bygger på att företaget lånar ut pengar till den fond som köpt aktierna i företaget.</P>
<P class="p64 ft35"><SPAN class="ft35">10.1.2</SPAN><SPAN class="ft44">ESOP:s gångbarhet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p174 ft4">För det första skulle ESOP utmana reglerna om <SPAN class="ft7">låneförbud </SPAN>för företagets närstående ägare. Reglerna avser att skydda företagets långivare och andra kreditorer.</P>
</DIV>
<DIV id="page_36">
<DIV id="dimg1">
<INGENBILD zsrc="GMB39336x1.jpg/" id="img1">
</DIV>
<P class="p2 ft5"><SPAN class="ft4">38 </SPAN>Två modeller för löntagarägande <SPAN class="ft4">SOU 1998:93</SPAN></P>
<P class="p175 ft4">För det andra omges pensionssparande i Sverige av omfattande regler som syftar till <SPAN class="ft7">skydd för försäkringstagare </SPAN>, i det här fallet att skydda pensionsspararnas intressen. Därför begränsas möjligheterna till riskexponering. Att placera allt sparande i ett enda onoterat företag skulle definitivt strida mot dessa regler.</P>
<P class="p176 ft4">För det tredje skulle kvalificeringsregler av den typ som tillämpas i USA, med upp till sju års kvalificeringstid för att komma i åtnjutande av förmånen, allvarligt hindra <SPAN class="ft7">rörligheten på arbetsmarknaden</SPAN>.</P>
<P class="p68 ft4">För det fjärde skulle en farhåga kunna uppställas om att ett löntagarägande inte skulle vara lika aktivt för att skapa <SPAN class="ft7">strukturaffärer </SPAN>, något som är en överlevnadsfråga på lång sikt.</P>
<P class="p68 ft4"><SPAN class="ft7">Småföretagsdelegationen anser </SPAN>att ESOP i amerikansk tappning är behäftade med så många nackdelar att de bör avföras ur diskussionen. I stället bör andra vägar för att få in löntagarkapital i småföretagen prövas.</P>
<P class="p40 ft35"><SPAN class="ft35">10.1.3</SPAN><SPAN class="ft44">Kanada</SPAN></P>
<P class="p107 ft4">Kanadensiska skattelagar gör det möjligt för delstaternas löntagarorganisationer att sponsra skapandet av kapitalfonder i deras respektive delstater som erbjuder aktiekapital till små och medelstora företag. Den första och största fonden, Québec Solidarity Fund, etablerades 1984 och har nu över en miljard dollar i totala tillgångar. Det finns nu 16 fonder etablerade eller på väg att etableras i Kanada.</P>
<P class="p177 ft4">Huvuddelen av insatserna kommer från individuellt sparande. De kanadensiska skattereglerna ger en skattereduktion på 20 procentenheter avseende den delstatliga skatten och 20 procentenheter på den federala skatten upp till ett investeringstak på 5 000 dollar per år.</P>
<P class="p178 ft4">Reglerna anknyter till avdragsrätt för den kanadensiska motsvarigheten till pensionssparande. I praktiken innebär de att en kanadensare med den genomsnittliga inkomstskatten 40 procent kan investera 5 000 dollar, men behöver bara minska sin disponibla inkomst med 1 000 dollar. Skatterabatternas värde är 2 000 dollar och den uppskjutna skatten på pensionssparandet är värd ytterligare 2 000 dollar.</P>
<P class="p179 ft4">Fonderna har spelat en viktig roll för utvecklingen av regionalt förankrat tillväxtkapital.</P>
<P class="p180 ft34"><SPAN class="ft45">Slutsats</SPAN>: Den viktigaste beståndsdelen är en kraftig skattesubvention. Det vore anmärkningsvärt om ingen effekt hade uppstått t ill följd av denna subventionering. Utväxlingen kan beskrivas som 1:5.</P>
</DIV>
<DIV id="page_37">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft20">Två modeller för löntagarägande</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p12 ft4">39</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td38"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td39"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p112 ft29"><SPAN class="ft29">10.2</SPAN><SPAN class="ft43">Löntagarkapital i Sverige </SPAN><SPAN class="ft21">9</SPAN></P>
<P class="p181 ft4">Huvuddelen av det som brukar kallas löntagarkapital finns i AP- fondsystemet, arbetsmarknadsförsäkringsbolagen (AMF, SPP, KP m.fl.) och i fackförbundens strejkkassor. <NOBR>AP-fondsystemet</NOBR> har emellertid endast en moralisk koppling till löntagarna, ty formellt sett är AP- fonderna statliga institutioner. De försäkringsinstitut som hanterar arbetsmarknadsförsäkringar och avtalspensioner har vanligtvis partssammansatta styrelser, dvs. både arbetsgivar- och löntagarorganisationer är representerade. Direkt löntagarägda företag, som bygger på den enskildes aktieägande, förekommer inom vissa branscher, men svarar endast för en marginell andel av sysselsättningen i Sverige.</P>
<P class="p110 ft4">Det löntagarkapital som finns i svenska pensionsfonder och strejkfonder uppfyller i dag knappast våra krav på särart. F onderna placeras tvärtom tämligen traditionellt och försiktigt i räntebärande statspapper, i kommun- och bostadsobligationer, och i begränsad utsträckning i svenska börsbolag. Som kapitalägare uppträder de svenska löntagarna, eller rättare: deras placerare, på samma sätt som alla andra.</P>
<P class="p182 ft4">Försäkrings- och pensionskapitalet spelar stor roll för småföretagen i många länder, men för svenska småföretag har det inte någon större betydelse. Det har flera orsaker:</P>
<P class="p183 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">De kollektiva </SPAN><NOBR>a-kasse-,</NOBR> <NOBR>sjukförsäkrings-,</NOBR> och pensionssystemen har byggt på fördelningssystem utan fondering – därför är kapitalet inte så stort.</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">De fonderingar som skett har placerats med låg risk.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">Pensionsfonderna är starkt centraliserade.</SPAN></P>
<P class="p184 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft18">Lagstiftningen förhindrar dem att placera i små onoterade bolag (se avsnitt 9).</SPAN></P>
<P class="p185 ft4">I länder med mer decentraliserade pensionssystem, framför allt där företagsanknutna pensionsstiftelser spelar stor roll, är det vanligare med större ägande i såväl det egna företaget som andra mindre företag. I Sverige förekommer pensionsstiftelser endast i de företag som valt att stå utanför de centrala försäkringsfonderna och som byggt upp egna lösningar.</P>
<P class="p57 ft4">Under de senaste decennierna har personalstiftelserna fått stor betydelse i USA. I Sverige har frågan närmast blivit politiskt blockerad. Det fördes under 1970- och <NOBR>80-talen</NOBR> intensiva diskussioner kring personalägande. Frågan om vinstandelar till personalen fick en ideologisk laddning när de ställdes upp som alternativ till löntagar fonder.</P>
<P class="p186 ft11"><SPAN class="ft21">9 </SPAN>Se t.ex.: ”Facket är starkare än Wallenberg – på Stockholmsbörsen”, Per Åhlström, Arena 6/1997 .</P>
</DIV>
<DIV id="page_38">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">40 </SPAN>Två modeller för löntagarägande</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p187 ft28">Lokala vinstandelssystem sågs från facklig horisont dels som ett sätt att kringgå den solidariska lönepolitiken, dels som ett sätt att knyta upp personalens oberoende. Några företag etablerade emellertid vinstandelssystem och därmed ett betydande personalägande. Den mest kända och en av de äldsta är Handelsbankens personalstiftelse Oktogonen.</P>
<P class="p56 ft4">Lokala vinstdelningssystem åtnjuter inga skattemässiga fördelar. Avsättning till vinstandelar jämställs skattemässigt med lön och beläggs med sociala avgifter.</P>
<P class="p33 ft4">Stora delar av det som tidigare var fackliga försäkringsangelägenheter, t.ex. sjuk- och arbetsskadeförsäkring, har övergått i statlig regi. Genom kraftigt ökade statsbidrag till <NOBR>a-kassorna</NOBR> har också dessa en mycket liten egen fondering. I början av <NOBR>1990-talet</NOBR> fattades förvisso principbeslut om att överföra ansvaret för sjuk- och arbetsskadeförsäkringen på arbetsmarknadens parter. Detta fullföljdes emellertid inte.</P>
<P class="p143 ft4">En framtida svensk anslutning till den europeiska monetära unionen skulle aktualisera krav på förnyelse av svensk lönebildning, någon anpassning med valutakursjusteringar skulle ju inte bli möjlig. Med spärrhakeseffekter i löneavtalen ses ofta tillskyndandet av lokala vinstdelningssystem som den enda utvägen för att hantera svängningar i lönsamheten. Denna slutsats framstår dock i dagsläget som enbart hypotetisk.</P>
<P class="p188 ft4">Finns det då en potential för att löntagarkapitalet skulle kunna uppföra sig annorlunda? Som vi ser det sönderfaller denna fråga i tre:</P>
<P class="p189 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft25">Kan placeringarna ske efter andra kriterier så att de kan komma småföretagen till del?</SPAN></P>
<P class="p190 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft25">Kan löntagarkapital spela en roll vid successioner och då tidigare ägare vill dra sig tillbaka och personalen vill ta över?</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft25">Kan löntagarkapitalet användas för att förankra ägandet lokalt?</SPAN></P>
<P class="p158 ft35"><SPAN class="ft35">10.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Andra kriterier</SPAN></P>
<P class="p107 ft4">Intresset för god avkastning och tryggade pensioner dominerar över andra intressen. Det hindrar emellertid inte att en mindre del av de fonderade medlen används för placeringar i riskkapital till onoterade företag. Dessvärre hindrar i dag placeringsreglerna i hög grad försäkringsbolagen, pensionsfonderna och <NOBR>-stiftelserna</NOBR> att gå in med väsentligt riskkapital i småföretag.</P>
<P class="p191 ft35"><SPAN class="ft35">10.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Ägarskifte</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_39">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td34"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td35"><SPAN class="p11 ft20">Två modeller för löntagarägande</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td36"><SPAN class="p12 ft4">41</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td37"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td38"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td39"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft4">Den lokala fackliga organisationen kan ha ett stort intresse för hur ägandet utvecklas vid det företag där man är verksam. Störst intresse föreligger självfallet i samband med att en huvudägare avser att sälja företaget. Eftersom något lokalt eller företagsanknutet pensionskapital inte föreligger står förhoppningarna till de centrala fonderna. Dessa är dock enligt gällande lagstiftning förhindrade att ta en större ägarandel än fem procent av röstetalet eller 34,5 procent av kapitalet. Kritik mot denna regel, och då i ett större sammanhang, formuleras i avsnitt 11.</P>
<P class="p192 ft35"><SPAN class="ft35">10.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Lokal förankring</SPAN></P>
<P class="p155 ft4">Löntagarägandet i Sverige har hittills avstått från att utöva ett ägarinflytande. Aktörerna har inte tagit aktiv del i strukturdiskussioner och har därmed heller inte varit pådrivande i näringslivets strukturomvandling.</P>
<P class="p33 ft4">Det finns dock en gryende diskussion inom fackföreningsrörelsen om att löntagarkapitalet skulle kunna inta andra positioner, satsa mer långsiktigt och värna sysselsättningen. Det finns samtidigt en rädsla bland dem som företräder löntagarnas organisationer i de olika kapitalplacerande institutionernas styrelser att en sådan linje skulle vara äventyrlig, då det primära intresset är att skydda de framtida pensionerna och att strejkkassorna är likvida.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">10.3</SPAN><SPAN class="ft43">Förslag</SPAN></P>
<P class="p193 ft35"><SPAN class="ft35">10.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Mobilisering av löntagarkapital</SPAN></P>
<P class="p155 ft4"><SPAN class="ft7">Småföretagsdelegationen anser </SPAN>att en statlig förhandlingsman bör få i uppdrag att samla olika aktörer såsom fackförbund, försäkringsbolag och pensionsfonder för att stimulera till bildande av särskilda riskkapitalbolag med uppgift att placera i småföretag och andra riskkapitalbolag.</P>
</DIV>
<DIV id="page_40">
</DIV>
<DIV id="page_41">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">43</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p18 ft3">11 Särskilda riskkapitalbolag</P>
<P class="p194 ft29"><SPAN class="ft29">11.1</SPAN><SPAN class="ft43">Problemet</SPAN></P>
<P class="p195 ft4">Starkt bidragande orsaker till svårigheterna för småföretagen att erhålla riskkapital från externa placerare utanför den ursprungliga ägarkretsen är:</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">svårigheter att värdera aktierna och riskerna</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">liten likviditet och små </SPAN><NOBR>exit-möjligheter</NOBR> för placerare</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">svårigheter att värdera företagens kompetens</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft18">lågt informationsinnehåll från företagen</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft18">bristande överblick</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft47">·</SPAN><SPAN class="ft18">svårigheter för placerare och småföretag att mötas.</SPAN></P>
<P class="p196 ft4">I detta avsnitt skall vi behandla om de svenska riskkapitalbolagen <NOBR>(venture-capitalbolag)</NOBR> på ett väsentligt sätt kan bidra till småföretagens kapitalförsörjning och om det finns hinder för dem som reducerar deras möjligheter samt vilja att gå in med eget kapital eller efterställt kapital i små och medelstora företag. Vidare skall vi ta upp och diskutera ett antal förslag som kan öka riskkapitalbolagens förmåga och vilja till investeringar i småföretag.</P>
<P class="p57 ft4">Vissa förhoppningar har knutits till att s.k. <NOBR>venture-capitalbolag</NOBR> på ett väsentligt sätt skall kunna bidra till riskkapitalförsörjningen till små och medelstora företag. På den svenska marknaden finns i dag drygt 40 verksamma riskkapitalbolag. Med stor sannolikhet finns det fler bolag av denna karaktär, nytillskotten kan vara många och definitionen på riskkapitalbolag är inte lätt att göra. Vidare finns fonder m.m. med samma syften varför gränsdragningarna blir svåra.</P>
<P class="p197 ft4">Den grundläggande affärsidén är att av ett antal mycket riskfyllda placeringar kan ett mindre antal av dessa ge en mycket hög avkastning och värdetillväxt som kompenserar det mycket höga risktagandet och förlusterna i de övriga placeringarna.</P>
<P class="p198 ft4">Dessa bolag<SPAN class="ft21">10 </SPAN>har starkt varierande ursprung och ägare, olika inriktning mot branscher, regioner och faser i småföretagens utveckling.</P>
<P class="p199 ft11"><SPAN class="ft21">10 </SPAN>Källa: ”Den svenska riskkapitalmarknaden ”, EuroFutures, september 1997.</P>
</DIV>
<DIV id="page_42">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">44 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p200 ft4">En mycket stor grupp (cirka 17 stycken) fanns inom Atle och Buresfären som tillskapades ur löntagarfonderna med ett kapital om 6,5 miljarder kronor för att utöka tillgången till riskkapital för småföretagen. Dessa ambitioner har inte kunnat fullföljas bl.a. till följd av att Bure och Atle marknadsnoterats, varför deras riskkapitalbolag i huvudsak arbetar mot medelstora och stora företag.</P>
<P class="p149 ft4">Övriga riskkapitalbolag uppgår t ill cirka 25 stycken med ett kapital om drygt 8 miljarder kronor.</P>
<P class="p39 ft4">Bilden av riskkapitalbolagen är komplex. Några allmänna iakttagelser är att kapitalkällorna till riskkapitalbolagen är många och sammansatta, alltifrån ensamma ägare till riskkapitalbolag där offentliga statliga och kommunala institutioner ingår med privata intressen, banker och andra riskkapitalbolag samt fonder och stiftelser.</P>
<P class="p201 ft4">Aktiviteterna från 6:e <NOBR>AP-fonden,</NOBR> Innovationscentrum, ALMI, Industrifonden och en del kommuner ger ju klara indikationer på ovanstående. Dessa kan också bidra aktivt till tillkomsten av ytterligare riskkapitalbolag med inriktning mot småföretag.</P>
<P class="p202 ft4">På ett allmänt plan anser vi att den framväxande marknaden av privata och halvoffentliga riskkapitalbolag med stor sannolikhet kan bidra till att underlätta riskkapitalförsörjningen för småföretag.</P>
<P class="p203 ft4">För dessa bolag gäller att styckekostnaden för varje enskild placering är hög ställt i förhållande till volymen. Placeringar av detta slag kräver arbetsintensiva insatser i form av rådgivning, styrelserepresentation, uppföljning m.m. Det finns därför ofta en gräns för hur många placeringar ett riskkapitalbolag kan göra utan att tappa kontroll och överblick. Detta är förmodligen en bidragande orsak till att många av dessa bolag inte växer, utan i stället förökar sig genom delning och avknoppningar samt genom att gå in i andra riskkapitalbolag. En ytterligare orsak är att på detta sätt öka riskspridningen.</P>
<P class="p204 ft4">För att skapa möjligheter till exit för riskkapitalbolagen samt för direkt rikskapital från allmänheten pågår en utveckling i dag att dels åstadkomma handelsplatser/börser för småföretag dels centrala och regionala träffar för att sammanföra placerare och småföretag.</P>
<P class="p33 ft4">Ett betydande antal nyintroduktioner av medelstora företag har under de senaste åren skett på Stockholms fondbörs. Likväl är de krav som ställs på storlek, antal ägare, omsättning, information och rapportering samt kostnader för detta för höga för den absolut övervägande majoriteten av de svenska småföretagen.</P>
<P class="p88 ft28">För att reducera dessa barriärer har tre listor/handelsplatser utvecklats som har lägre krav än fondbörsen på de företag som vill delta. NUTEK stödjer dessa tre marknadsplatser med utvecklingsbidrag<SPAN class="ft48">11</SPAN>.</P>
<P class="p205 ft11"><SPAN class="ft21">11 </SPAN>”Marknadsplatser för handel med aktier i små företag, NUTEK, R 1997:53 .</P>
</DIV>
<DIV id="page_43">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft20">Särskilda riskkapitalbolag <SPAN class="ft19">45</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p206 ft4">Fondkommissionärernas handel med aktier utanför börsen registreras till del på den så kallade <SPAN class="ft7">SBI </SPAN><NOBR><SPAN class="ft7">-listan</SPAN></NOBR><SPAN class="ft7"> </SPAN>som för närvarande innehåller 50 bolag.</P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft7">Nya Marknaden </SPAN>bedriver handel med aktier i unga tekniska utvecklingsbolag.</P>
<P class="p208 ft4"><SPAN class="ft7">I nnovationsMarknaden </SPAN>startade 1994. Hittills har 14 000 investerare satsat pengar i de cirka 20 bolag som finns på listan.</P>
<P class="p207 ft4"><SPAN class="ft7">Aktietorget </SPAN>AB fick under 1997 tillstånd att bedriva handel med aktier genom att utnyttja en variant av <NOBR>SAX-systemet.</NOBR> Handeln sker genom börsens medlemmar.</P>
<P class="p209 ft4">Tillförseln av riskkapital till småföretag genom dessa listor har varit betydande främst via <NOBR>SBI-listan.</NOBR></P>
<P class="p84 ft4">Det bör dock framhållas att även om kraven på företagen och handeln är lägre än på fondbörsen är de dock betydande vad gäller information, rapportering, ägarspridning, mognad på företaget osv. Såväl introduktionskostnaderna som löpande fasta och rörliga kostnader för att vara kvar är så stora att många bedömare tror att det endast kan röra sig om maximalt cirka 30 medelstora företag per år som har råd och tillräcklig mognad att på detta sätt få tillgång till riskkapital.</P>
<P class="p210 ft4">Från exempelvis Aktietorget framhåller man att aktier för minst 2 miljoner kr måste säljas men att emissioner under <NOBR>3-4</NOBR> miljoner kr kostar för mycket för att vara intressanta.</P>
<P class="p211 ft4">Även om kraven är höga och antalet företag därmed få som kan komma i fråga måste likväl konstateras att fler placerare och större volymer får enklare vägar att hitta objekt med exitmöjligheter som ökar riskkapitalförsörjningen till småföretag samtidigt som kvalitén och mognaden i de företag som ingår ökar.</P>
<P class="p212 ft4">Sammantaget måste dock framhållas att denna väg för att erhålla externt riskkapital för den absolut övervägande delen av de svenska småföretagen är helt utesluten.</P>
<P class="p167 ft4">I en studie utförd av Anders Isaksson vid Handelshögskolan i Umeå framgår att 40 procent av de svenska riskkapitalbolagens kapital har gått till investeringar i form av aktieförvärv eller nyemissioner i svenska småföretag. Av de 40 procenten som placerats i småföretag har endast 3 procent satts in i tidiga skeden, 24 procent i expansionsskeden och så mycket som 73 procent i mogna skeden. Trots det stora antalet riskkapitalbolag har således en relativt liten andel av detta kapital gått till småföretag utan har en ganska traditionell placeringsinriktning som inte på något avgörande sätt skiljer sig ifrån den som gäller för investmentbolag, aktiefonder, värdepappersfonder, pensionsfonder etc.</P>
<P class="p213 ft38">Orsakerna till att en så relativt liten andel placerats i småföretag är förmodligen:</P>
<P class="p164 ft4"><SPAN class="ft17">· </SPAN>att risktagandet bedöms vara för stort</P>
</DIV>
<DIV id="page_44">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">46 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p214 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att investeringar i småföretag är så arbetskrävande att man inte orkar med mer än cirka 5 – 10 bolag varje år</SPAN></P>
<P class="p215 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att skattereglerna är så oförmånliga att de effektivt förhindrar möjligheterna att gå in med kapital</SPAN></P>
<P class="p216 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft18">att det för vissa av riskkapitalplacerarna finns ägarbegränsningar som gör att de ej får kontrollera mer än 5 procent av röstetalet eller</SPAN></P>
<P class="p73 ft4">34,5 procent av kapitalet i företagen.</P>
<P class="p185 ft4">I det följande beskriver vi ett danskt system för statliga förlustgarantier till riskkapitalbolag, vissa inslag i den danska skattelagstiftningen samt reglerna för svenska investmentbolag. Avsikten med beskrivningarna är att pröva om dessa system kan tillämpas för de svenska riskkapitalbolagen så att deras vilja och förmåga att placera i svenska småföretag ökar.</P>
<P class="p217 ft29"><SPAN class="ft29">11.2</SPAN><SPAN class="ft43">Det danska förlustgarantisystemet</SPAN></P>
<P class="p218 ft4">I Danmark finns sedan år 1994 en lag <SPAN class="ft21">12 </SPAN>om möjlighet till statsgarantier för riskkapitalbolags placeringar i aktier i småföretag.</P>
<P class="p219 ft4">Syftet med systemet är att främja tillväxt och utveckling i små och medelstora företag genom att skapa möjligheter till riskvilligt och kompetent egenkapital. För att bidra till detta kan danska staten – Näringsdepartementet – ställa garantier till bolag – udviklingsselskaber</P>
<P class="p220 ft4">– som placerar i egenkapital i små och medelstora företag som driver utvecklingsprojekt.</P>
<P class="p221 ft4">För att erhålla statlig förlustgaranti ställs två typer av krav; dels krav på bolagen – riskkapitalbolagen – som placerar pengarna och dels krav på i vilka typer av små och medelstora företag som medlen placeras i.</P>
<P class="p158 ft35"><SPAN class="ft35">11.2.1</SPAN><SPAN class="ft44">Krav på riskkapitalbolagen</SPAN></P>
<P class="p222 ft4">1. Det egna kapitalet skall uppgå t ill minst 20 miljoner Dkr, dispens kan lämnas, dock får det ej understiga 10 miljoner Dkr.</P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Vid sidan om tillförsel av egenkapital genom kontantemissioner skall de bistå med kompetens och rådgivning.</SPAN></P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Bolagen skall kunna redovisa vilka etiska och miljömässiga hänsyn som ligger till grund för de investeringar som finansieras genom tillförsel av egenkapital inom ramen för garantin.</SPAN></P>
<P class="p126 ft19"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft50">För att erhålla statlig förlustgaranti tas en avgift ut om för närvarande två promille. Avgiften är inte ett sätt för staten att täcka</SPAN></P>
<P class="p224 ft11"><SPAN class="ft21">12 </SPAN>Lov nr 365 af 18/05/1994.</P>
</DIV>
<DIV id="page_45">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft20">Särskilda riskkapitalbolag <SPAN class="ft19">47</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p225 ft4">de kostnader som kan uppstå t ill följd av garantin, utan avser kostnader för handläggningen och utvecklingsarbete på Näringsdepartementet. Systemet är alltså inte tänkt att vara självfinansierat utan skall täckas inom ramen för den ordinarie statsbudgeten.</P>
<P class="p64 ft35"><SPAN class="ft35">11.2.2</SPAN><SPAN class="ft44">Placeringar som kan omfattas av garantin</SPAN></P>
<P class="p44 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Vid teckning av aktier i företagen får inte företagen ha:</SPAN></P>
<P class="p226 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Mer än 250 anställda</SPAN></P>
<P class="p227 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">En nettoomsättning på över 20 miljoner ecu</SPAN></P>
<P class="p226 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">En balansomslutning på över 10 miljoner ecu.</SPAN></P>
<P class="p228 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Högst 25 procent av kapitalet i företaget får ägas av annat bolag än det riskkapitalbolag som erhåller garantin. Offentliga investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte av ägarbegränsningen.</SPAN></P>
<P class="p229 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte stå i koncernförhållande med verksamheter som överstiger ovanstående gränser.</SPAN></P>
<P class="p230 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte ha väsentliga lån hos riskkapitalbolaget, riskkapitalbolagets ägare eller koncernförbundna företag till riskkapitalbolaget.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte som huvudverksamhet bedriva finansierings- eller investeringsverksamhet, handel med, administration eller ägande av fast egendom.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft47">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget skall ha sin verksamhet i Danmark.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft39">Nyteckningen av aktier skall ske genom kontanta tillskott.</SPAN></P>
<P class="p231 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företagen skall bedriva utvecklingsprojekt, marknadsutveckling, produktutveckling, service- och kompetensutveckling eller liknande.</SPAN></P>
<P class="p130 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte direkt eller indirekt äga mer än 25 procent av riskkapitalbolaget.</SPAN></P>
<P class="p126 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Företaget får inte ägas av någon som direkt eller indirekt äger mer än 50 procent i företaget som samtidigt direkt eller indirekt äger mer än 10 procent i utvecklingsbolaget med undantag för offentligt ägda bolag eller bolag som står under finansinspektionens tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p232 ft35"><SPAN class="ft35">11.2.3</SPAN><SPAN class="ft44">Statsgarantins omfattning</SPAN></P>
<P class="p233 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Statsgarantin omfattar 50 procent av förlusterna på det aktiekapital som ingår i den garanterade placeringsportföljen. Vid beräkning av den statliga ersättningen skall korrigeras för samtliga in- och utbetalningar som omfattas av aktier som ingår i garantiramen.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_46">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">48 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p234 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Förlusten skall vara realiserad och den garanterade placeringen skall ha ingått i portföljen i minst tre år.</SPAN></P>
<P class="p235 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Vid utbetalning av garanti till riskkapitalbolaget reduceras garantiramen med storleken på den av garantin omfattade förlusten.</SPAN></P>
<P class="p236 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft49">När aktierna ingått i den garanterade portföljen i åtta år reduceras förlustgarantin med tio procentenheter per år. Garantin bortfaller således efter tolv år.</SPAN></P>
<P class="p237 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft49">Garantin kan också bortfalla om vissa av reglerna rörande koncernförhållanden enligt ovan inte efterlevs.</SPAN></P>
<P class="p238 ft35"><SPAN class="ft35">11.2.4</SPAN><SPAN class="ft44">Danska skatteregler som har visst samband med garantireglerna</SPAN></P>
<P class="p239 ft4">Det danska skattesystemet för skatt på kapitalvinster och avdrag för kapitalförluster skiljer sig mellan fysiska och juridiska personer. Vi behandlar här endast bolagens beskattning. Bolagsskatten är 34 procent och kapitalvinster beskattas enligt denna. Av utdelade vinster på aktieinnehav behöver endast 66 procent tas upp som beskattningsbar inkomst såvida inte bolaget äger mer än 25 procent i det utdelande bolaget; i detta fall är utdelningen inte inkomstbeskattad. Vinster och förluster på aktier som vid försäljning innehafts i mindre än tre år skall tas upp som inkomst respektive kostnad vid beskattning. Vinster och förluster på aktier som vid försäljning innehafts i mer än tre år behöver inte tas upp till beskattning, vinster är ej skattepliktiga och förluster ej heller avdragsgilla.</P>
<P class="p240 ft4">Danska pensionsfonder är befriade från skatt på utdelningar från aktieinnehav samt vinster vid aktieförsäljningar.</P>
<P class="p158 ft35"><SPAN class="ft35">11.2.5</SPAN><SPAN class="ft44">Erfarenheter från Danmark</SPAN><SPAN class="ft21">13</SPAN></P>
<P class="p241 ft4">Vid <NOBR>1990-talets</NOBR> början hade en tidigare framväxande utveckling av riskkapitalbolag stannat av, några av bolagen hade gått i konkurs, lagt ned sin verksamhet eller ändrat inriktning. Vidare var aktiviteten från de kvarvarande mycket låg, placeringarna i småföretag var liten. Den huvudsakliga placeringsinriktningen var ganska traditionell med obligationer, statsskuldsväxlar och börsnoterade aktier.</P>
<P class="p59 ft4">I samband med arbetet att ta fram det statliga förlustgarantisystemet sökte regeringen förmå banker, försäkringsbolag, pensionsfonder och</P>
<P class="p242 ft11"><SPAN class="ft21">13 </SPAN>Denna framställning grundar sig på intervjuer med regeringstjänstemän i Danmark och företrädare för danska riskkapitalbolag och pensionsfonder .</P>
</DIV>
<DIV id="page_47">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft20">Särskilda riskkapitalbolag <SPAN class="ft19">49</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p243 ft4">fackliga fonder att gå in med väsentligt kapital i riskkapitalbolagen – udviklingsselskaber. Regeringen lyckades med detta också.</P>
<P class="p167 ft4">För närvarande finns det ett drygt tiotal aktiva riskkapitalbolag, varav åtminstone ett – Dansk Kapitalanlægg A/S – är noterat på den danska fondbörsen. Av dem vi talade med fick vi uppfattningen att bolagen varit relativt framgångsrika. De hade inte några problem att få fram kapital från placerare till riskkapitalbolagen, vidare hade riskkapitalbolagen en mycket stor mängd små och medelstora företag som önskade deras medverkan som ägare och rådgivare, varför placeringsmöjligheterna syntes stora. Hittills hade strategin fungerat; ett fåtal småföretag man gått in i hade varit så framgångsrika att vinsterna från dessa väl täckt de i vart fall potentiella förlusterna i det stora flertalet andra bolag man placerat i.</P>
<P class="p244 ft4">Dansk Udviklingsfinansiering A/S grundades redan 1988. Regeringen utsåg en förhandlingsman som lyckades få banker, ett <NOBR>70-tal</NOBR> pensionskassor, försäkringsbolag och privata företag att satsa sammanlagt 500 miljoner danska kronor i aktiekapital i bolaget. Målet var att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt på en affärsmässig grund. Under den gångna tioårsperioden har man tagit ställning till 2 000 projektförslag och av dem valt ut 70 projekt som man investerat i. Sammanlagt har man investerat 600 miljoner danska kronor. 30 projekt har sålts och avslutats. Fonden har spelat en mycket viktig roll för utvecklingen av nya företag inom bioteknik, elektronik, IT och material- och processteknik. Erfarenheten från de andra riskkapitalbolagen och fonderna vi intervjuade var likartade.</P>
<P class="p245 ft4">Man ansåg att den statliga garantin bidragit till att dels dra till sig egenkapital till riskkapitalbolagen från placerare som banker, pensionsfonder och försäkringsbolag, dels underlättat placeringarna i riskfyllda småföretag. Däremot ville man inte påstå att dessa placeringar skulle ha uteblivit utan statlig garanti, merparten av placeringarna har man ej sökt statlig garanti för. Kombinationen av skattefrihet på treårs innehav och statlig garanti ansågs ganska avgörande. Erfarenheterna hur garantin fungerar vid utfall var ringa, hittills fanns bara ett fall där garantin kommit till tillämpning. Ett ytterligare antal fall var troligen på väg.</P>
<P class="p246 ft4">Vare sig från pensionsfonderna eller riskkapitalbolagen såg man några större problem med att placeringarna inte var marknadsnoterade, detta gällde också det börsnoterade riskkapitalbolaget.</P>
<P class="p158 ft29"><SPAN class="ft29">11.3</SPAN><SPAN class="ft43">De svenska investmentbolagsreglerna</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_48">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">50 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p108 ft35"><SPAN class="ft35">11.3.1</SPAN><SPAN class="ft44">Definition av ett investmentbolag</SPAN><SPAN class="ft21">14</SPAN></P>
<P class="p107 ft4">Ett investmentbolag skall vara ett svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening.</P>
<P class="p202 ft4">Investmentbolag får endast förvalta värdepapper och lös egendom. De skall ha till uppgift att genom ett väl fördelat innehav ge sina ägare en riskspridning. De skall vidare ha ett stort antal fysiska personer som ägare. Vad gäller innehav finns några exakta gränser ej satta. Praxis och ett antal rättsfall har dock ställt upp ett antal krav. I huvudsak får investmentbolag enbart äga aktier, endast cirka <NOBR>4-5</NOBR> procent av tillgångarna får ligga i annan verksamhet än i aktieförvaltning.</P>
<P class="p247 ft4">Vad gäller riskspridning; får bolaget inte koncentrera innehavet till ett eller ett fåtal bolag och bolagets totala innehav får inte vara för litet i förhållande till ägarandelen i de bolag man placerat i. Det sistnämnda skall tolkas så att ett investmentbolag inte får vara en alltför dominerande ägare i ett bolag om samtidigt denna post utgör en betydande del av investmentföretagets tillgångar. Placeringarna måste vara spridda på åtminstone några olika bolag och branscher.</P>
<P class="p59 ft4">Vad gäller kravet på att aktierna i ett investmentbolag skall ägas av ett stort antal fysiska personer har detta tolkats så att enbart börsnoterade investmentbolag anses uppfylla detta krav. Detta innebär inte att juridiska personer är uteslutna som ägare eller att starka juridiska personer inte får ingå bland ägarna. Dessa får dock inte ha ett alltför dominerande inflytande. Ett investmentbolag får ej vara dotterbolag till ett annat företag.</P>
<P class="p248 ft35"><SPAN class="ft35">11.3.2</SPAN><SPAN class="ft44">Beskattning av investmentföretag</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Investmentbolag som uppfyller villkoren ovan är i huvudsak skattebefriade då de i praktiken utgör en sorts mellanhand för investeringar i andra företags aktier.</P>
<P class="p169 ft4">De är befriade från reavinstbeskattning. Ränteintäkter och utdelningsinkomster är skattepliktiga och utöver dessa skall till beskattning upptas en schablonintäkt på 2 procent av aktiernas marknadsvärde vid beskattningsårets ingång (för onoterade bolag gäller bokförda värden).</P>
<P class="p250 ft11"><SPAN class="ft21">14 </SPAN>Uppgifterna nedan är till stor del hämtade från Grosskopf, G m.fl.; Det svenska skattesystemet, 1995, Beyronds.</P>
</DIV>
<DIV id="page_49">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft20">Särskilda riskkapitalbolag <SPAN class="ft19">51</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p251 ft4">Avdrag medges för utgiftsräntor, förvaltningskostnader och för lämnad utdelning till ägarna.</P>
<P class="p158 ft29"><SPAN class="ft29">11.4</SPAN><SPAN class="ft43">Förslag</SPAN></P>
<P class="p252 ft4"><SPAN class="ft7">Småföretagsdelegationen anser </SPAN>att det danska systemet i sina huvuddrag bör införas i Sverige samt att de regler som gäller för investmentbolag i sina huvuddrag även skall kunna äga tillämpning på svenska riskkapitalbolag. Förslagen kan genomföras oberoende av varandra även om, som framgår nedan av vårt förslag, rätt att erhålla statsgaranti tillkommer i stort sett samma riskkapitalbolag som skatterättsligt bör klassas som investmentbolag.</P>
<P class="p64 ft35"><SPAN class="ft35">11.4.1</SPAN><SPAN class="ft44">Statlig förlustgaranti</SPAN></P>
<P class="p253 ft4">Krav på riskkapitalbolagen:</P>
<P class="p254 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Det egna kapitalet skall uppgå t ill minst 40 miljoner kr, dispens kan lämnas, dock får det ej understiga 20 miljoner kr.</SPAN></P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Bolagen skall kunna redovisa vilka etiska och miljömässiga hänsyn som ligger till grund för de investeringar som finansieras genom tillförsel av egenkapital inom ramen för garantin.</SPAN></P>
<P class="p255 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">För att erhålla statlig förlustgaranti skall krävas en årlig garantiavgift om minst 1 procent av garanterat belopp. Garantiavgiften skall i övrigt bestämmas av den myndighet/bolag som får riksdagens/regeringens uppdrag att svara för systemet. Avgiften bör</SPAN></P>
<P class="p256 ft4">vara enhetlig men sättas på en sådan nivå att systemet är självbärande över en längre tidshorisont.</P>
<P class="p257 ft38">Placeringar som kan omfattas av garantin:</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Vid teckning av aktier i bolag får inte bolaget ha:</SPAN></P>
<P class="p226 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Mer än 250 anställda</SPAN></P>
<P class="p226 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">En nettoomsättning på över 20 miljoner ecu</SPAN></P>
<P class="p227 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Balansomslutning på över 10 miljoner ecu.</SPAN></P>
<P class="p258 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Högst 25 procent av kapitalet i bolaget får ägas av annan fysisk eller juridisk person än det riskkapitalbolag som erhåller garantin. Offentliga investeringsbolag och riskkapitalbolag eller bolag som står under Finansinspektionens tillsyn omfattas inte av ägarbegränsningen.</SPAN></P>
<P class="p259 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget får inte stå i koncernförhållande med verksamheter som överstiger ovanstående gränser.</SPAN></P>
</DIV>
<DIV id="page_50">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">52 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p260 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget får inte ha väsentliga lån hos riskkapitalbolaget, riskkapitalbolagets ägare eller koncernförbundna företag till riskkapitalbolaget.</SPAN></P>
<P class="p122 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget får inte som huvudverksamhet bedriva finansierings- eller investeringsverksamhet, handel med, administration eller ägande av fast egendom än sådan som krävs för rörelsens bedrivande.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget skall ha sin verksamhet i Sverige.</SPAN></P>
<P class="p261 ft4"><SPAN class="ft46">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget får inte direkt eller indirekt äga mer än 10 procent av riskkapitalbolaget.</SPAN></P>
<P class="p262 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Bolaget får inte ägas av någon som direkt eller indirekt äger mer än 50 procent i bolaget som samtidigt direkt eller indirekt äger mer än 10 procent i riskkapitalbolaget med undantag för offentligt ägda bolag eller bolag som står underFinansinspektionens tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p263 ft7">Statsgarantins omfattning:</P>
<P class="p264 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Statsgarantin omfattar 50 procent av förlusterna på det aktiekapital som ingår i den garanterade placeringsportföljen. Vid beräkning av den statliga ersättningen skall korrigeras för samtliga intäkter och kostnader som omfattas av aktier som ingår i garantiramen.</SPAN></P>
<P class="p223 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Förlusten skall vara realiserad och den garanterade placeringen skall ha ingått i portföljen i minst tre år.</SPAN></P>
<P class="p265 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Vid utbetalning av garanti till riskkapitalbolaget reduceras garantiramen med storleken på den av garantin omfattade förlusten.</SPAN></P>
<P class="p266 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft49">När aktierna ingått i den garanterade portföljen i åtta år reduceras förlustgarantin med tio procentenheter per år. Garantin bortfaller således efter tolv år.</SPAN></P>
<P class="p267 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft49">Garantin skall också bortfalla om reglerna rörande koncernförhållanden enligt ovan inte efterlevs.</SPAN></P>
<P class="p268 ft35"><SPAN class="ft35">11.4.2</SPAN><SPAN class="ft44">Riskkapitalbolag som skall få klassas som investmentbolag</SPAN></P>
<P class="p249 ft4">Mot bakgrund av det tidigare förda resonemanget föreslår Småföretagsdelegationen att riskkapitalbolag skall få klassas som investmentbolag, utan att behöva noteras på börsen. Vid en sådan ordning skulle förmodligen ett antal regler behöva ställas upp för att</P>
</DIV>
<DIV id="page_51">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td40"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td41"><SPAN class="p11 ft20">Särskilda riskkapitalbolag <SPAN class="ft19">53</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td42"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td43"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p269 ft4">riskkapitalbolagen inte skall kunna användas som ett instrument för skatteundandragande och för att rimliga krav på säkerhet och riskspridning skall kunna ställas. Följande lista på sådana regler gör inga anspråk på att vara fullständig.</P>
<P class="p270 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Högst 25 procent av röstetalet i riskkapitalbolaget får ägas av en enskild juridisk eller fysisk person direkt eller indirekt. Offentligt ägda investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte av ägarbegränsningen, ej heller bolag och institutioner som står under Finansinspektionens tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p271 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Riskkapitalbolaget får inte stå i koncernförhållande med verksamheter som överstiger ovanstående gränser.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft4">3.</SPAN><SPAN class="ft49">Bolaget skall ha sin verksamhet i Sverige</SPAN></P>
<P class="p272 ft4"><SPAN class="ft4">4.</SPAN><SPAN class="ft49">Riskkapitalbolaget får inte ägas till mer än 10 procent av röstetalet av någon juridisk eller fysisk person som direkt eller indirekt äger mer än 50 procent i bolag i vilket riskkapitalbolaget äger aktier och motsvarande instrument eller är fordringsägare i. Offentligt ägda investeringsbolag och riskkapitalbolag omfattas inte av ägarbegränsningen eller bolag och institutioner som står under Finansinspektionens tillsyn.</SPAN></P>
<P class="p273 ft4"><SPAN class="ft4">5.</SPAN><SPAN class="ft49">Riskkapitalbolaget får högst ha engagemang i ett enskilt bolag motsvarande 10 procent av riskkapitalbolagets egna kapital.</SPAN></P>
<P class="p274 ft4">I ett viktigt avseende kommer riskkapitalbolagen att avvika från investmentbolagen då det i huvudsak ej kommer att finnas några marknadsnoterade värden på aktierna. Vid schablonbeskattningen kan detta anses utgöra ett problem. Vi föreslår därför att underlaget för schablonbeskattning skall beräknas på innehav så att det högsta värdet av anskaffningsvärdet eller senast kända försäljningspris skall tas upp.</P>
<P class="p64 ft29"><SPAN class="ft29">11.5</SPAN><SPAN class="ft43">Effekter</SPAN></P>
<P class="p105 ft4">Som framgått av problembeskrivningen har den tidigare positiva utvecklingen av riskkapitalbolag, med syfte att satsa på riskfyllda utvecklingsföretag med potentiellt goda tillväxt- och lönsamhetsförutsättningar, avstannat och delvis minskat i omfattning. Bland de skäl som angivits från riskkapitalbolagen vid intervjuer och som våra förslag syftar till att förhoppningsvis undanröja är att beskattningsreglerna verkar i prohibitiv riktning och att riskerna i kombination med beskattningsreglerna bedöms vara för stora i förhållande till förväntade framtida vinster. Med ledning av erfarenheter från framför allt det danska systemet, men även från USA, Nederländerna, Österrike, Tyskland och Storbritannien verkar kombinationer av statliga garantier och skatteregler ha givit positiva resultat på småföretagsutvecklingen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_52">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">54 </SPAN>Särskilda riskkapitalbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p275 ft4">Med ovanstående erfarenheter som grund anser utredningen att våra förslag vid genomförande kan leda till väsentliga och kompetenta tillskott av riskkapital från de svenska riskkapitalbolagen till småföretagen samt att såväl antalet riskkapitalbolag som tillförseln av kapital till riskkapitalbolagen kommer att öka.</P>
<P class="p276 ft4">Förslaget kräver en ny lagstiftning om statliga garantier samt förändringar i lag och skattereglerna om investmentbolag. Vi kan inte se att förslaget har några negativa fördelningspolitiska effekter eller negativ inverkan på konkurrensen.</P>
</DIV>
<DIV id="page_53">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td22"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td23"><SPAN class="p12 ft4">55</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td24"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td25"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p277 ft3"><SPAN class="ft3">12</SPAN><SPAN class="ft51">Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag</SPAN></P>
<P class="p278 ft4">Det finns en rad lagar och förordningar som reglerar formerna för försäkringsbolags, pensionsfonders, aktiesparfonders, värdepappersfonders och bankers placeringar.</P>
<P class="p57 ft4">De mest centrala är lag om värdepappersfonder 1990:1114, lag om värdepappersrörelse 1991:981, lag om börs och cleari ngverksamhet 1992:543, aktiebolagslag 1975:1385, försäkringsrörelselagen 1982:713, bankrörelselagen 1987:617/1991:1768 och skattelagstiftningen samt till dem hörande instruktioner m.m. från bland andra Finansinspektionen och Riksskatteverket.</P>
<P class="p156 ft4">De mest centrala inslagen i regelverket för placeringar är:</P>
<P class="p121 ft4"><SPAN class="ft4">1.</SPAN><SPAN class="ft49">Regler om tillåtna placeringar. I huvudsak endast innehav av aktier och värdepapper som omsätts på svenska eller utländska börser eller andra reglerade marknader som står under statlig tillsyn eller som är direkt godkända av staten är tillåtet.</SPAN></P>
<P class="p118 ft4"><SPAN class="ft4">2.</SPAN><SPAN class="ft49">Riskspridningsregler som anger maximala innehavet av en viss typ</SPAN></P>
<P class="p279 ft4">av aktie eller värdepapper av dels fondens värde och dels andel i det emitterade bolagets/institutionens värde, i förekommande fall röstetal.</P>
<P class="p257 ft38">Reglerna syftar till att:</P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Ge en effektiv prisbildning och värdeangivelse.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Ge öppen information.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Minimera risker för spararen.</SPAN></P>
<P class="p72 ft4"><SPAN class="ft17">·</SPAN><SPAN class="ft39">Förhindra maktkoncentration.</SPAN></P>
<P class="p280 ft29"><SPAN class="ft29">12.1</SPAN><SPAN class="ft43">Värdepappersfonder</SPAN></P>
<P class="p159 ft4">En värdepappersfond får endast förvärva utländska och svenska aktier, konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till teckning som är noterade på svensk eller utländsk börs, auktoriserad handelsplats eller någon annan reglerad marknad.</P>
</DIV>
<DIV id="page_54">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">56 </SPAN>Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p281 ft4">Vad gäller konvertibler och optioner skall de inom 1 år från förvärvet ha noterats som aktier eljest skall de säljas.</P>
<P class="p282 ft4">Andra svenska aktier och förlagsandelsbevis i ekonomiska föreningar får förvärvas med begränsningen att värdet på dessa ej får uppgå t ill mer än 10 procent av fondens värde.</P>
<P class="p283 ft19">Icke noterade aktier i småföretag får således oberoende av hur många bolag det rör sig om inte uppgå till mer än 10 procent av en fonds värde.</P>
<P class="p284 ft4">Finansinspektionen får emellertid medge undantag från <NOBR>10-procents-</NOBR> regeln.</P>
<P class="p285 ft4">Sammansättningen av värdepapper i fonden skall ha en lämplig riskspridning.</P>
<P class="p286 ft4">Värdet av innehavet i ett enda bolag får ej uppgå t ill mer än 10 procent av fondens värde.</P>
<P class="p287 ft4">Finansinspektionen kan även här, om det finns särskilda skäl, medge undantag.</P>
<P class="p285 ft4">En fond får vidare inte äga mer aktier i ett bolag än vad som motsvarar 5 procent av röstetalet i bolaget.</P>
<P class="p288 ft4">Reglerna ger således endast begränsade möjligheter för fonder att köpa aktier i små och medelstora företag då dessa aktier inte är noterade på börsen. Endast 10 procent av fondmedlen kan maximalt komma småföretagen till del.</P>
<P class="p289 ft4"><NOBR>10-procentsregeln</NOBR> är dock inte det avgörande hindret utan snarare regeln om att en fond inte får äga mer aktier än som motsvarar 5 procent av röstetalet i ett bolag.</P>
<P class="p290 ft4">Att utan lagändring komma runt problemet kräver endera att bolagen börsintroduceras eller att en särskild auktoriserad och reglerad marknadsplats tillskapas för handel med småföretagens aktier, vilket vi behandlat i föregående avsnitt och avfört som en generell väg för den avgörande majoriteten av småföretag.</P>
<P class="p291 ft4">En börsintroduktion är förenad med sådana krav på ägarspridning, information samt kostnader att det knappast kan motiveras.</P>
<P class="p292 ft4">En ytterligare väg att gå utan lagändring är att småföretag emitterar aktier med olika röstvärden för att på så sätt dra till sig fondernas medel. Detta kan dock ses som relativt poänglöst om syftet är att huvuddelen av egenkapitalet skall komma denna väg.</P>
<P class="p285 ft4">Vidare finns dispensvägen. Dispensmöjligheterna från Finansinspektionen bör nog tolkas så att tillfälliga avsteg får göras från reglerna, t.ex. plötsliga relativa värdeförändringar inom placeringsportföljen, förändringar av likviditeten genom att stora uttag eller insättningar sker av fondandelar. Systematiska och rent ändamålsmässiga avvikelser ryms nog inte inom dispensmöjligheternas ram.</P>
<P class="p293 ft4">Det finns två avvikande typer av fonder, s.k. etiska fonder och företagsanknutna fonder.</P>
</DIV>
<DIV id="page_55">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p11 ft20">Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag <SPAN class="ft19">57</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft4">De etiska fonderna har i sina bestämmelser att enbart placera i aktier i företag som uppfyller vissa m iljökrav, som inte exporterar vapen, som inte idkar handel med vissa länder etc. Dessa fonder har också möjlighet att dela ut 2 procent av fondens värde varje år för ideella ändamål.</P>
<P class="p295 ft4">De företagsanknutna fonderna skall ha minst 25 procent av värdet placerat i ett företag. Begränsningen här är att andelsägarna i fonden endast får vara anställda i detta företag.</P>
<P class="p296 ft4">För båda dessa fall gäller dock begränsningarna om notering på börsen.</P>
<P class="p176 ft4">Det är möjligt att man med dessa befintliga specialregler som argument också skulle kunna utforma en regel för placering i småföretag.</P>
<P class="p102 ft4">Den enklaste åtgärden enligt vår uppfattning är dock att lagstiftningen görs om. <NOBR>5-procentsregeln</NOBR> bör avskaffas vad gäller placeringar i små och medelstora företag medan däremot <NOBR>10-procents-</NOBR> regeln av riskskäl bibehålls.</P>
<P class="p158 ft29"><SPAN class="ft29">12.2</SPAN><SPAN class="ft43">Banker och försäkringsbolag</SPAN></P>
<P class="p297 ft4">Även bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen innehåller regler som anger hur stor andel av kapitalet som får placeras i aktier och hur stor andel av ett företag som får ägas.</P>
<P class="p298 ft4">En bank får inom en ram av 30 procent av kapitalbasen (eget kapital plus 72 procent av obeskattade reserver plus supplementärt kapital, t.ex. förlagsbevis) förvärva aktier. Ett innehav i ett enskilt företag får inte uppgå t ill mer än 5 procent av bankens kapitalbas. Reglerna i försäkringsrörelselagen är likartade. Ett försäkringsbolag får ej placera mer än 25 procent av skuldtäckningsbeloppet (försäkringstekniska skulderna) i aktier. Huvudregeln är att aktierna skall vara noterade och likvida. Liksom för banker får innehav i ett enskilt bolag inte uppgå till mer än 5 procent av skuldtäckningsbeloppet.</P>
<P class="p168 ft4">Dessa regler är som för värdepappersfonderna utformade mot bakgrund av att bankerna och försäkringsbolagen inte skall riskera insättarnas sparmedel respektive utfästelserna till försäkringstagarna. Med tanke på de mycket stora summor som såväl bankerna, försäkringsbolagen och värdepappersfonderna förvaltar utgör inte dessa inskränkningar några större problem vad gäller deras möjligheter att bidra till riskkapitalförsörjningen till småföretag.</P>
<P class="p299 ft28">Däremot utgör regeln om att de ej får äga mer än 5 procent av röstetalet i ett företag och ej mer än 34,5 procent av aktiekapitalet en avgörande begränsning för fondernas, bankernas och försäkringsbolagens möjligheter om de så önskar att placera i icke noterade småföretags aktier.</P>
</DIV>
<DIV id="page_56">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">58 </SPAN>Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p294 ft4">Som framgått av tidigare text är investeringar i småföretag ofta mycket arbetskrävande i förhållande till de investerade beloppen. Vidare krävs, utöver ett aktivt och kompetent ägarskap, att investeraren går in med väsentligt kapital för att det överhuvudtaget skall vara meningsfullt om en expansion skall kunna åstadkommas eller produktidé utvecklas och exploateras. Mindre poster utgör i många lägen vare sig till eller från.</P>
<P class="p300 ft4">Både ur placerarnas som småföretagens villkor och förutsättningar utgör femprocentsspärren ett väsentligt hinder.</P>
<P class="p301 ft4">De motiv som angivits för att värdepappersfonder, banker och försäkringsbolag ej skall få äga mer än vad som motsvarar 5 procent av röstetalet och 34,5 procent av aktiekapitalet har framför allt varit att förhindra maktkoncentration i svenskt näringsliv, dvs. samma skäl som angivits för <NOBR>AP-fondernas</NOBR> i vart fall tidigare begränsade möjligheter att förvärva aktier. Bakgrunden är som vi tidigare har angivit den för internationella förhållanden mycket stora andelen sparande som skett i offentligt och privat kollektiva system. Emellertid är det vår uppfattning att begränsningsreglerna som syftar till att förhindra maktkoncentrationen tagit sikte på de stora börsnoterade företagen och egentligen inte syftat på begränsningar vad gäller småföretagen. Vi anser att reglernas i vart fall potentiella effekt på placeringar i riskkapital fått en direkt snedvridande och konkurrenshämmande verkan för småföretagens riskkapitalförsörjning inte minst med tanke på hur stor andel av den totala förmögenhetsmassan som nu ligger förvaltad i offentliga och privata kollektiva institutioner.</P>
<P class="p99 ft4">Genom begränsningsreglerna gynnas på ett ensidigt sätt placeringar i noterade storbolagsaktier och finansiella instrument utgivna av staten och bankerna samt kreditmarknadsaktiebolagen. Vidare, vilket torde vara fallet för närvarande, finns risken att börsen blir överlikvid och att en allt större andel av sparandet placeras i utländska tillgångar – paradoxalt nog ofta utan de ägarbegränsningar som gäller i Sverige. Även omvänt gäller denna paradox; det finns inget som hindrar utländska fonder och andra internationella placerare att äga mer än 5 procent av röstetalet eller 34,5 procent av aktiekapitalet i ett svenskt företag.</P>
<P class="p302 ft29"><SPAN class="ft29">12.3</SPAN><SPAN class="ft43">Förslag</SPAN></P>
<P class="p303 ft28">Mot bakgrund av den mycket stora ökning av fondsparandet som skett i Sverige under de senaste åren och den kraftiga ökning som förväntas ske genom pensionssystemets reformering där en större del skall sättas av i</P>
</DIV>
<DIV id="page_57">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t2">
<TR>
<TD class="tr0 td19"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td18"><SPAN class="p11 ft20">Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag <SPAN class="ft19">59</SPAN></SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td21"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td20"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p69 ft4">individuella men kollektivt förvaltade premiereserver finns det all anledning att ompröva placeringsreglerna i syfte att öka möjligheterna för Svenska småföretag att erhålla riskkapital. Åtminstone borde reglerna utformas så att småföretag inte direkt missgynnas i jämförelse med vad som gäller i de flesta andra länder.</P>
<P class="p59 ft4">Inom EU pågår ett arbete med placeringsreglerna med inriktning på att åstadkomma förändringar i begränsningsreglerna. Det är dock viktigt att erinra sig att en av EU:s utgångspunkter är förhållanden där bankerna exempelvis i Tyskland och Finland har mycket små ägarbegränsningar. Vi har svårt att föreställa oss att EU:s reformarbete på denna punkt skulle kunna leda till ägarbegränsningar på 5 procent av röstetalet. För svensk del torde förhållandet snarare vara det omvända, dvs. en höjning av gränserna för ägarandelen kan ses som ett närmande till de förhållanden som gäller i EU, förmodligen också efter en reformering av EU:s regler.</P>
<P class="p304 ft28">Vi föreslår därför att placeringsreglerna i lag om värdepappersfonder, bankrörelselagen och försäkringsrörelselagen ändras så att dessa institutioner får rätt att förvärva aktier i bolag motsvarande maximalt 10 procent av röstetalet eller maximalt 69 procent av aktiekapitalet.</P>
<P class="p40 ft29"><SPAN class="ft29">12.4</SPAN><SPAN class="ft43">Effekter</SPAN></P>
<P class="p105 ft4">Genom förslaget ges i vart fall möjlighet för de stora placerarna av riskkapital att gå in med väsentligt större ägarkapital i enskilda småföretag. Därigenom undanröjs ett formellt hinder och svenska stora placerare får liknande förutsättningar som internationella institutionella placerare på den svenska marknaden. Vidare åstadkoms bättre neutralitet mellan stora och små företag i konkurrensen om riskvilligt kapital. Vi ser inte att förslaget skulle leda till ökade risker för spararna då vi inte föreslår några ändringar i de andelar av placerarnas förvaltade kapital som får placeras i icke noterade aktier. Förändringarna torde inte heller leda till några väsentliga skillnader vad gäller placerarnas möjlighet till likviditet samt möjlighet att redovisa aktuell förmögenhetsställning. Huruvida värdepappersfonder och banker m.fl. kommer utnyttja denna friare placeringsrätt till att väsentligt öka tillskottet av riskkapital till småföretag är svårt att ha någon uppfattning om. Som vi tidigare angivit är denna typ av investeringar arbetskrävande i förhållande till investerade belopp. En tänkbar utveckling skulle kunna vara att de stora institutionella placerarna väljer att gå via riskkapitalbolag. Detta kräver dock enligt vår uppfattning att vårt förslag att införa investmentbolagsreglerna för riskkapitalbolag genomförs.</P>
</DIV>
<DIV id="page_58">
<TABLE cellpadding=0 cellspacing=0 class="t0">
<TR>
<TD class="tr0 td14"><SPAN class="p11 ft5"><SPAN class="ft4">60 </SPAN>Riskkapital från fonder, banker och försäkringsbolag</SPAN> </TD>
<TD class="tr0 td11"><SPAN class="p11 ft4">SOU 1998:93</SPAN> </TD>
</TR>
<TR>
<TD class="tr1 td16"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
<TD class="tr1 td17"><SPAN class="p11 ft6"> </SPAN> </TD>
</TR>
</TABLE>
<P class="p30 ft3">Småföretagsdelegationen</P>
<P class="p305 ft4"><SPAN class="ft5">Ordförande: </SPAN>Kommunalrådet Mats Johansson, Karlskrona kommun</P>
<P class="p306 ft5">Ledamöter:</P>
<P class="p307 ft4">Verkst. direktören Gunilla Almgren, REGAB Reglerarmatur AB Bankdirektören Erling Bergkvist, AB Industrikredit Förbundsordföranden Gunnar Erlandsson, SEKO (avliden <NOBR>1998-05-23)</NOBR> Personalchefen Camille Forslund, Keyline Städ och Konsult AB Direktören Sune Halvarsson, NUTEK</P>
<P class="p67 ft4">Direktören Stina Hubendick, Källskär Konsult AB</P>
<P class="p308 ft4">Verkst. direktören <NOBR>Per-Olof</NOBR> Jönsson, Kooperativa Institutet Direktören Jan Krylborn, Industriförbundet</P>
<P class="p309 ft28">Verkst. direktören Gunnel Mohme, Tjänsteförbundet Generaldirektören Anitra Steen, Riksskatteverket Tekn.dr. <NOBR>Bengt-Arne</NOBR> Vedin, Ruben Rausings Fond Köpmannen Birgitta Ytterström, ICA Ånge</P>
<P class="p310 ft5">Experter:</P>
<P class="p257 ft4">Departementssekreteraren Mats Fagerlund,</P>
<P class="p311 ft4">Närings- och handelsdepartementet</P>
<P class="p257 ft4">Departementsrådet Yvonne Fredriksson,</P>
<P class="p73 ft4">Närings- och handelsdepartementet</P>
<P class="p67 ft4">Lantbrukaren Magnus Johansson, Bleckenstad, Mjölby</P>
<P class="p257 ft4">Departementsrådet Staffan Sandström</P>
<P class="p73 ft4">Närings- och handelsdepartementet</P>
<P class="p257 ft4">Departementsrådet Charlotte Zackari,</P>
<P class="p311 ft4">Närings- och handelsdepartementet</P>
<P class="p306 ft5">Sekretariat:</P>
<P class="p67 ft4">Huvudsekreterare Björn Jansson</P>
<P class="p257 ft4">Bitr. sekreterare Martin Hammarström</P>
<P class="p257 ft4">Sekreterare Lena Noreland</P>
<P class="p257 ft4">Sekreterare Sven Sjögren</P>
<P class="p67 ft4">Assistent Kerstin Svensson</P>
</DIV>
</div><style>
TD,TD.p2h {
zzzfont-size:90%;
zzzmargin-right:2px;
zzzoverflow:visable;
zzzword-wrap: break-word;
}
P {
zdisplay:block;
}
.divbreak {
clear:both;
display:block;
zwidth: 100%;
zheight: 1px;
zword-wrap: break-word;
}
.xecp {
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.ec {
border-style:solid;
border-width:1px;
display:block;
margin: 0px !important;
padding: 0px !important;
}
.TOPS {
overflow:visable;
margin:2px;
width:690px !important;
}
</style>
GMB393SOU_1998__93.pdf204673pdfKapitalförsörjning till småföretaghttps://data.riksdagen.se/fil/7E539A8D-6F34-4C52-8760-2158DD79A6F2